<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288565</hangar_id>
 <dok_id>GH03217</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>217</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:217</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>217</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-04-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En reformerad datalag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03217/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03217</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03217</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:217&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;En reformerad datalag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 april 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03217/prop_199394__217-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram sådana förslag som bygger på Datalags-&lt;br&gt;utredningens arbete och som bör genomföras innan frågan om en ny&lt;br&gt;datalag kan beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med innehållet i grundlagspropositionen 1993/94:116&lt;br&gt;Normgivningsffågor på dataskyddsområdet, m.m. föreslås att regeringen&lt;br&gt;ges möjlighet att bemyndiga Datainspektionen att utfärda generella&lt;br&gt;föreskrifter om personregister inom bestämda verksamheter. Register&lt;br&gt;som inrättas och förs i enlighet med sådana regler skall undantas från&lt;br&gt;tillståndsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i datalagen särskilt angivna skyldigheten att begära Datainspek-&lt;br&gt;tionens yttrande inför inrättandet av personregister som beslutas av&lt;br&gt;riksdag eller regering avskaffas. I stället skall den allmänna regeln om&lt;br&gt;beredningsunderlag i regeringsärenden tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mer effektivt kunna ingripa mot pågående intrång i enskilds&lt;br&gt;personliga integritet föreslås att Datainspektionen ges möjligheter att&lt;br&gt;förena föreskrifter och förbud med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås, i linje med ett sedan länge pågående arbete inom&lt;br&gt;regeringskansliet, att Datainspektionens beslut enligt datalagen inte längre&lt;br&gt;skall överklagas till regeringen utan till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995, dvs. samti-&lt;br&gt;digt med föreslagna grundlagsändringar på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 217&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datalagen (1973:289) ...........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processlagen (1971:291) .........................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning ...................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förhållandet mellan datalagen samt tryckfrihetsförordningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsgrundlagen......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Normgivningsmakten på dataskyddsområdet ............ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Yttranden enligt&amp;nbsp;2 a&amp;nbsp;§&amp;nbsp;datalagen....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Vite .....................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Överklagande ...............................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Kostnader..................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Författningskommentar.........................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i data-&lt;br&gt;lagen (1973:289) ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i förvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processlagen (1971:291) ........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Datalagsutredningens betänkande&lt;br&gt;En ny datalag (SOU 1993:10) ................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över Datalagsutredningens förslag............39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag .................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande .......................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 14 april 1994 .............................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i forvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om datalagen (1973:289)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 a, 6, 6 a, 12, 18, 20 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, och närmast före&lt;br&gt;nya 19 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;behövs inte för personregister&lt;br&gt;vars inrättande beslutas av riks-&lt;br&gt;dagen eller regeringen. Innan&lt;br&gt;sådant beslut fattas skall dock&lt;br&gt;yttrande inhämtas från Data-&lt;br&gt;inspektionen i fråga om register&lt;br&gt;som skall innehålla uppgifter som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;behövs inte för personregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vars inrättande beslutas av&lt;br&gt;riksdagen eller regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som inrättas och förs i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som beslutats med&lt;br&gt;stöd av 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har tagits emot för för-&lt;br&gt;varing av en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte heller för&lt;br&gt;personregister som har tagits emot&lt;br&gt;för förvaring av en arkivmyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller&lt;br&gt;sådana uppgifter om medlemmarnas politiska uppfattning, religiösa tro&lt;br&gt;eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sam-&lt;br&gt;manslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behand-&lt;br&gt;lingsändamål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om&lt;br&gt;någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som&lt;br&gt;innehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom&lt;br&gt;socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. läkare och tandläkare inrätta och föra personregister som innehåller&lt;br&gt;sådana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de&lt;br&gt;har erfarit i sin yrkesverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare inrätta och föra personregister, som innehåller sådana Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro, om&lt;br&gt;uppgifterna används för löneadministrativa ändamål eller för att arbets-&lt;br&gt;givaren skall kunna avgöra om han skall påbörja en rehabiliteringsutred-&lt;br&gt;ning enligt 22 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas tillstånd till inrättande&lt;br&gt;och förande av personregister,&lt;br&gt;skall Datainspektionen, i den mån&lt;br&gt;det behövs för att förebygga risk&lt;br&gt;för otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet, meddela föreskrift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas tillstånd till inrättande&lt;br&gt;och förande av personregister,&lt;br&gt;skall Datainspektionen, i den mån&lt;br&gt;det behövs för att förebygga risk&lt;br&gt;för otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet, meddela föreskrift for&lt;br&gt;registret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inhämtande av uppgifter för personregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka personuppgifter som får ingå i personregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utförandet av den automatiska databehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tekniska utrustningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de bearbetningar av personuppgifterna i registret som får göras med&lt;br&gt;automatisk databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underrättelse till berörda personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. de personuppgifter som får göras tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. utlämnande och annan användning av personuppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bevarande och gallring av personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. kontroll och säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. rättelse och andra åtgärder i fråga om oriktiga och missvisande&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av om föreskrift&lt;br&gt;behövs skall särskilt beaktas huru-&lt;br&gt;vida registret innehåller person-&lt;br&gt;uppgift som utgör omdöme eller&lt;br&gt;annan värderande upplysning om&lt;br&gt;den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift rörande utlämnande av&lt;br&gt;personuppgift får icke inskränka&lt;br&gt;myndighets skyldigheter enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av om föreskrift&lt;br&gt;för ett visst register behövs skall&lt;br&gt;särskilt beaktas huruvida registret&lt;br&gt;innehåller personuppgift som utgör&lt;br&gt;omdöme eller annan värderande&lt;br&gt;upplysning om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift för ett visst register&lt;br&gt;rörande utlämnande av personupp-&lt;br&gt;gift får inte inskränka en myndig-&lt;br&gt;hets skyldigheter enligt tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om&lt;br&gt;skyldighet for Datainspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrift gäller även i&lt;br&gt;fråga om personregister som avses&lt;br&gt;i 2 a § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen, i den mån icke regeringen&lt;br&gt;eller riksdagen har meddelat före-&lt;br&gt;skrift i samma hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om&lt;br&gt;skyldighet för Datainspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrift för ett visst&lt;br&gt;register gäller även i fråga om&lt;br&gt;personregister som avses i 2 a §&lt;br&gt;första stycket 1, om registret skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket och regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen inte har meddelat före-&lt;br&gt;skrift i samma hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften skall&lt;br&gt;utgå ur personregistret då uppgiften inte längre behövs med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med registret, om inte uppgiften även därefter skall bevaras&lt;br&gt;på grund av bestämmelse i lag eller annan författning eller enligt&lt;br&gt;myndighets beslut som meddelats med stöd av författning. Detsamma&lt;br&gt;gäller då den registeransvarige upphör att föra personregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en registeransvarig att&lt;br&gt;föra ett personregister för vilket&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat&lt;br&gt;tillstånd, skall han anmäla detta till&lt;br&gt;inspektionen. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant personregister som&lt;br&gt;avses i 2 a § första stycket andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förandet av personregister&lt;br&gt;lett till otillbörligt intrång i per-&lt;br&gt;sonlig integritet eller finns an-&lt;br&gt;ledning antaga att sådant intrång&lt;br&gt;skall uppkomma, får Datainspek-&lt;br&gt;tionen i mån av behov meddela&lt;br&gt;föreskrift i sådant avseende som&lt;br&gt;anges i 5 eller 6 § eller ändra&lt;br&gt;föreskrift som tidigare meddelats.&lt;br&gt;I fråga om register som avses i 2 a&lt;br&gt;§ första stycket får Datainspek-&lt;br&gt;tionen vidta åtgärd som nu nämnts&lt;br&gt;endast i den mån den ej står i strid&lt;br&gt;med beslut av regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en registeransvarig att&lt;br&gt;föra ett personregister för vilket&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat&lt;br&gt;tillstånd, skall han anmäla detta till&lt;br&gt;inspektionen. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant personregister som&lt;br&gt;avses i 2 a § första stycket 1, om&lt;br&gt;registret innehåller uppgifter som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förandet av personregister&lt;br&gt;lett till otillbörligt intrång i per-&lt;br&gt;sonlig integritet eller finns an-&lt;br&gt;ledning antaga att sådant intrång&lt;br&gt;skall uppkomma, får Datainspek-&lt;br&gt;tionen för ett visst register i mån&lt;br&gt;av behov meddela föreskrift i&lt;br&gt;sådant avseende som anges i 5&lt;br&gt;eller 6 § eller ändra föreskrift som&lt;br&gt;tidigare meddelats. I fråga om&lt;br&gt;register som avses i 2 a § första&lt;br&gt;stycket 1 får Datainspektionen&lt;br&gt;vidta åtgärd som nu nämnts endast&lt;br&gt;i den mån den ej står i strid med&lt;br&gt;beslut av regeringen eller riks-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan skydd mot otillbörligt in-&lt;br&gt;trång i personlig integritet ej åstad-&lt;br&gt;kommas på annat sätt, får Data-&lt;br&gt;inspektionen förbjuda fortsatt&lt;br&gt;förande av personregister eller&lt;br&gt;återkalla meddelat tillstånd. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan skydd mot otillbörligt in- Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;trång i personlig integritet inte&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, får&lt;br&gt;Datainspektionen förbjuda fortsatt&lt;br&gt;förande av personregister eller&lt;br&gt;återkalla meddelat tillstånd. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock inte sådana register&lt;br&gt;som avses i 2 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock inte sådana register&lt;br&gt;som avses i 2 a § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket&lt;br&gt;och förbud enligt andra stycket får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Datainspek-&lt;br&gt;tionen får inom ramen för denna&lt;br&gt;lag meddela närmare föreskrifter&lt;br&gt;for personregister som ofta före-&lt;br&gt;kommer inom en viss verksamhet&lt;br&gt;för ett visst ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inrättar eller för personregister utan licens eller tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag, när detta erfordras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats enligt 5, 6 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämnar ut personuppgift i strid mot 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lämnar osann uppgift vid&lt;br&gt;fullgörande av skyldighet att lämna&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämnar osann uppgift i fall&lt;br&gt;som avses i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämnar osann uppgift vid full-&lt;br&gt;görande av skyldighet att lämna&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämnar osann uppgift i fall som&lt;br&gt;avses i 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande enligt 18 § tredje stycket&lt;br&gt;döms inte till ansvar för en gärning&lt;br&gt;som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;7 a § första eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos regering-&lt;br&gt;en. Justitiekanslem får överklaga&lt;br&gt;ett sådant beslut för att tillvarata&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, över-&lt;br&gt;klagas beslutet på samma sätt som&lt;br&gt;gäller ett beslut av myndigheten att&lt;br&gt;avslå en begäran om utlämnande&lt;br&gt;av allmän handling. Med myndig-&lt;br&gt;het jämställs därvid ett annat organ&lt;br&gt;i den utsträckning som anges i&lt;br&gt;1 kap.8 sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol. Justitie-&lt;br&gt;kanslem får föra talan för att&lt;br&gt;tillvarata allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, över-&lt;br&gt;klagas beslutet på samma sätt som&lt;br&gt;gäller ett beslut av myndigheten att&lt;br&gt;avslå en begäran om utlämnande&lt;br&gt;av allmän handling. Med myndig-&lt;br&gt;het jämställs därvid ett annat organ&lt;br&gt;i den utsträckning som anges i&lt;br&gt;1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande av mål om viten till&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut som meddelats av Datainspektionen före ikraftträdandet över-&lt;br&gt;klagas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hänvisningen i 25 § andra stycket till 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) skall beträffande sådana aktiebolag i vilka kommuner eller&lt;br&gt;landsting själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av&lt;br&gt;aktierna eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade&lt;br&gt;rösterna och sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra&lt;br&gt;medlemmar än kommuner eller landsting tillämpas från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 a och 35 §§ forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:133 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Sådant tillstånd&lt;br&gt;behövs dock inte när talan förs av&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän eller&lt;br&gt;Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står länsrättens beslut fest. En upp-&lt;br&gt;lysning om detta skall tas in i kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har väckts hos&lt;br&gt;kammarrätten genom överklagande eller underställning prövas av Rege-&lt;br&gt;ringsrätten endast om Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fest. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i Regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslem för i mål om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att&lt;br&gt;utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln&lt;br&gt;med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veteri-&lt;br&gt;näryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som Justitiekanslem för 2. talan som Justitiekanslem för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mål enligt lagen (1990:484) om i mål enligt datalagen (1973:289)&lt;br&gt;övervakningskameror m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller lagen (1990:484) om över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289, omtryckt 1992:446) syftar till att skydda den&lt;br&gt;enskilde mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten till följd av&lt;br&gt;att personuppgifter registreras med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(ADB). Datainspektionen har till uppgift att pröva ansökningar om&lt;br&gt;tillstånd och utöva tillsyn enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen kom till år 1973 och var den första lagen i världen av denna typ&lt;br&gt;med nationell räckvidd. Redan vid dess tillkomst förutsattes att lagen&lt;br&gt;skulle ses över inom en snar framtid. År 1976 tillsattes Datalagstiftnings-&lt;br&gt;kommittén (DALK) med ett sådant uppdrag. Kommittén avslutade&lt;br&gt;emellertid sitt arbete år 1984 utan att detta slutförts. Samma år tillsattes&lt;br&gt;en ny kommitté, Data- och offentlighetskommittén (DOK), för att utreda&lt;br&gt;vissa frågor på angränsande områden men också inom datalagens ram.&lt;br&gt;Kommittén avslutade sitt arbete år 1988. De båda kommittéernas förslag&lt;br&gt;har delvis genomförts. Bl.a. beslutade riksdagen år 1982 om ändringar&lt;br&gt;i datalagen av innebörd att det tidigare generella kravet på tillstånd av&lt;br&gt;Datainspektionen för att inrätta och föra personregister ersattes med ett&lt;br&gt;anmälningssystem med licenser och med bibehållet tillståndskrav endast&lt;br&gt;för register där integritetsriskema generellt ansågs påtagliga samt för&lt;br&gt;sambearbetning av register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 förordnade dåvarande chefen för Justitiedepartementet efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande en särskild utredare för att göra en översyn&lt;br&gt;av datalagen från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. Utredningen,&lt;br&gt;som antog namnet Datalagsutredningen, har arbetat i två etapper. I den&lt;br&gt;första etappen identifierade den särskilde utredaren de reformbehov som&lt;br&gt;förelåg och angav hur dessa kunde tänkas bli tillgodosedda. Under denna&lt;br&gt;etapp avlämnade utredningen tre delbetänkanden, Skärpt tillsyn -&lt;br&gt;huvuddrag i en reformerad datalag (SOU 1990:61), Personregistrering&lt;br&gt;inom arbetslivs-, forsknings- och massmedieområdena m.m. (SOU&lt;br&gt;1991:21) och Vissa särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på&lt;br&gt;ADB-området (SOU 1991:62). De tre delbetänkandena har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 90-&lt;br&gt;2155, 91-755 och 91-2850).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avslutande etappen av utredningens arbete har bedrivits under&lt;br&gt;parlamentarisk medverkan med den särskilde utredaren som ordförande.&lt;br&gt;I detta arbete har utredningen haft att beakta de remissyttranden som&lt;br&gt;avgetts över delbetänkandena. I februari 1993 lämnade utredningen över&lt;br&gt;sitt slutbetänkande En ny datalag (SOU 1993:10). Utredningens sam-&lt;br&gt;manfattning av betänkandet återfinns i bilaga 1. Betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;br&gt;2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitie-&lt;br&gt;departementet (dnr 93-860).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.&lt;br&gt;tar regeringen upp en grundlagsfråga som behandlas i betänkandet En ny&lt;br&gt;datalag. Sålunda föreslår regeringen att det område inom vilket riksdagen&lt;br&gt;enligt 8 kap. 7 § regeringsformen (RF) i lag kan bemyndiga regeringen&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter utvidgas. Förslaget innebär att regeringen efter&lt;br&gt;bemyndigande i lag skall till Datainspektionen kunna delegera norm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningskompetens avseende skyddet för den personliga integriteten vid Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;ADB-behandling av personuppgifter. Regeringen har i propositionen&lt;br&gt;vidare uttalat sig för att en ny datalag bör anstå till dess att ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande av EG föreligger till det förslag till direktiv EG-&lt;br&gt;kommissionen presenterat. Däremot menade regeringen att det var&lt;br&gt;angeläget att vidta en del ändringar i det nuvarande systemet. De&lt;br&gt;ändringar som regeringen aviserade var ändringar i datalagen med&lt;br&gt;närmare precisering av förutsättningarna för att Datainspektionen skall&lt;br&gt;kunna meddela bransch- eller sektorsföreskrifter, frågan om ett avskaf-&lt;br&gt;fande av skyldigheten att inhämta yttrande enligt 2 a § datalagen, ökade&lt;br&gt;möjligheter för Datainspektionen att tillgripa vitessanktioner och föränd-&lt;br&gt;ringar i instansordningen vid överklaganden av Datainspektionens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar i detta lagstiftningsärende upp huvudsakligen de änd-&lt;br&gt;ringar i datalagen som regeringen förutskickat i prop. 1993/94:116.&lt;br&gt;Dessutom redovisas i avsnitt 4 en fråga som har behandlats av Datalags-&lt;br&gt;utredningen och som varit aktuell i ett enskilt ärende enligt datalagen.&lt;br&gt;Den gäller förhållandet mellan datalagen samt tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i lagtexten i förhållande till de&lt;br&gt;till Lagrådet remitterade lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förhållandet mellan datalagen samt tryckfrihetsför- Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En fråga som med tiden fått allt större aktualitet är hur datalagen&lt;br&gt;förhåller sig till tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen (YGL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen konstaterade i sitt slutbetänkande att konflikter kan&lt;br&gt;uppstå vid tillämpningen av TF och YGL samt datalagstiftningen dels&lt;br&gt;genom att datalagstiftningen i viss utsträckning kan verka försvårande för&lt;br&gt;framställningen av skrifter, dels till följd av grundlagarnas regler om&lt;br&gt;anonymitetsskydd. Utredningen behandlade frågan bl.a. ur den syn-&lt;br&gt;vinkeln att det i 2 kap. 3 § andra stycket regeringsformen (RF)&lt;br&gt;föreskrivs att varje medborgare skall, i den utsträckning som närmare&lt;br&gt;anges i lag, skyddas mot att hans personliga integritet kränks genom att&lt;br&gt;uppgifter om honom registreras med hjälp av ADB. Enligt utredningen&lt;br&gt;finns det en principiell skillnad mellan föreskrifterna om förbud och&lt;br&gt;hindrande åtgärder i TF och YGL samt bestämmelserna i 2 kap. 3 § RF.&lt;br&gt;Föreskriften i RF riktar sig till riksdagen, medan TF och YGL förbjuder&lt;br&gt;alla myndigheter och allmänna organ att vidta någon som helst åtgärd&lt;br&gt;som kan verka hindrande för framställandet eller spridningen av tryckta&lt;br&gt;skrifter eller andra grundlagsskyddade informationsbärare. Enligt&lt;br&gt;utredningen måste man utgå från att Datainspektionen, såväl i enskilda&lt;br&gt;fall som vid normgivning, måste böja sig för TF och YGL, trots&lt;br&gt;föreskriften i 2 kap. 3 § RF. Utredningen utgick också från att TF och&lt;br&gt;YGL vid en eventuell normkonflikt tar över datalagstiftningen.&lt;br&gt;Utredningen föreslog därför att vissa typer av personregister som har&lt;br&gt;samband med framställningen av tryckta skrifter eller yttranden som&lt;br&gt;avses i YGL skulle undantas från datalagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har genomgående instämt i utredningens bedömning&lt;br&gt;att TF och YGL vid en normkonflikt tar över datalagens regler. Däremot&lt;br&gt;har utredningens förslag till uppdelning av massmediernas register i olika&lt;br&gt;kategorier varav vissa skulle omfettas av datalagens regler kritiserats av&lt;br&gt;flera remissinstanser. Bl.a. har majoriteten av de remissinstanser som&lt;br&gt;närmare berört frågan velat ha längre gående undantag från datalagens&lt;br&gt;tillämpning på massmediernas register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i dag avgjort ett överklagat ärende enligt datalagen där&lt;br&gt;frågan om datalagens förhållande till grundlagarna aktualiserats (dnr 93-&lt;br&gt;3260).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet avsåg en ansökan om tillstånd enligt datalagen att få inrätta&lt;br&gt;och föra ett personregister för att skriva en bok på en persondator med&lt;br&gt;hjälp av ett ordbehandlingsprogram. Registret skulle innehålla sådana&lt;br&gt;känsliga uppgifter som det enligt 4 och 6 §§ datalagen krävs synnerliga&lt;br&gt;eller särskilda skäl för att få registrera. Uppgifterna i registret skulle&lt;br&gt;bearbetas på alla sätt som ett modernt ordbehandlingsprogram möjliggör.&lt;br&gt;Sedan texten färdigställts skulle den överlämnas - via diskett eller ledning&lt;br&gt;- till ett boktryckeri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i beslutet konstaterat att registret i och för sig utgör ett&lt;br&gt;personregister som enligt datalagen är tillståndspliktigt. Tillståndskravet&lt;br&gt;enligt datalagen skall emellertid prövas mot det i 1 kap. 2 § angivna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbudet i TF mot hindrande åtgärder inför tryckning, utgivning och Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;spridning av en tryckt skrift. Bestämmelsen i 2 kap. 3 § RF om att det&lt;br&gt;skall finnas en dataskyddslagstiftning hindrar enligt regeringen inte att TF&lt;br&gt;tar över datalagen vid en konflikt dem emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet har regeringen funnit att om ett enligt datalagen tillstånds-&lt;br&gt;pliktigt personregister inrättas, förs och står i tekniskt samband med&lt;br&gt;sättnings- och tryckprocessen, dvs. används som ett direkt tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel for att framställa en tryckt skrift, är det utan tvekan så att&lt;br&gt;förbudet mot hindrande åtgärder i TF gäller detta register. Regeringen&lt;br&gt;har därför undanröjt Datainspektionens avslagsbeslut i ärendet och&lt;br&gt;förklarat att det inte krävs något tillstånd enligt datalagen för att få föra&lt;br&gt;det aktuella registret.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Normgivningsmakten på dataskyddsområdet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen, eller efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, Datainspektionen får rätt att utfärda generella regler för&lt;br&gt;sådan databehandling av personuppgifter som sker inom en viss&lt;br&gt;verksamhet för ett visst ändamål. Register som inrättas och förs i&lt;br&gt;enlighet med sådana regler skall undantas från tillståndsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Datainspektionen ges rätt att utfärda generella&lt;br&gt;föreskrifter avseende olika branscher och sektorer för sådan behandling&lt;br&gt;av känsliga personuppgifter som ofta förekommer inom ett visst område&lt;br&gt;och för ett visst ändamål. Rätten att utfärda generella föreskrifter omfat-&lt;br&gt;tar inte gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de få remissinstanser som berört&lt;br&gt;denna fråga, bl.a. Datainspektionen, Finansinspektionen, Svenska Köp-&lt;br&gt;mannaförbundet och Svenska Bankföreningen, är positiva till att Data-&lt;br&gt;inspektionen ges möjlighet att utfärda generella föreskrifter enligt&lt;br&gt;förslaget. Domstolsverket anför att integritetsskyddet för den enskilde&lt;br&gt;och förutsebarheten för den registeransvarige skulle vinna betydligt på en&lt;br&gt;regelutfyllnad på lägre nivå. Svenska Bankföreningen framhåller att&lt;br&gt;normering genom myndighetsföreskrifter syftar till att stärka den enskil-&lt;br&gt;des integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser uttrycker viss tveksamhet mot förslaget. Uppsala&lt;br&gt;universitets juridiska fakultetsstyrelse påtalar riskerna för en författnings-&lt;br&gt;mässig uttunning om Datainspektionen ges en omfattande förordnings-&lt;br&gt;makt. Statskontoret är tveksamt till att delegera föreskriftsrätt till&lt;br&gt;Datainspektionen vad avser verksamhet inom stat och kommun och&lt;br&gt;förordar att sådan verksamhet regleras i lag eller förordning. Andra&lt;br&gt;pekar på vikten av att integritetskänsliga register inom den offentliga&lt;br&gt;verksamheten författningsregleras. Landstingsförbundet har i detta&lt;br&gt;sammanhang påpekat att det är viktigt att samma bestämmelser gäller,&lt;br&gt;oavsett om uppgifterna registreras i offentlig eller privat regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Härnösands kommuner anser att Datainspektionen inte Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;skall ges forordningsmakt över kommunerna. Enligt Härnösands kommun&lt;br&gt;medger inte Europarådskonventionen om kommunal självstyrelse en&lt;br&gt;sådan ordning. Även Svenska Kommunförbundet, som principiellt&lt;br&gt;motsätter sig att normgivningskompetens delegeras till statliga myndig-&lt;br&gt;heter, ifrågasätter om förslaget står i överensstämmelse med denna&lt;br&gt;konvention. Industriförbundet och Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;avstyrker en omfettande detaljreglering och ett överdrivet införande av&lt;br&gt;tvingande regler och anför att allmänna råd många gånger torde kunna&lt;br&gt;ersätta föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Finansinspektionen och Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, pekar på vikten av att Datainspektionens föreskrifter tas fram&lt;br&gt;i samråd med den bransch som skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket anser att Datainspektionens föreskriftsmakt även skall&lt;br&gt;omfetta behandling av icke-känsliga personuppgifter. DAFA Data AB&lt;br&gt;däremot anför att Datainspektionens generella föreskrifter endast bör avse&lt;br&gt;behandling av känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få remissinstanser har berört förslaget att Datainspektionens generella&lt;br&gt;föreskrifter inte skall få gälla gallring. Flertalet av dem, bl.a. Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Riksförsäkringsverket och Riksarkivet, tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Endast tre instanser, Domstolsverket, Datainspektionen och&lt;br&gt;Arbetsmiljöinstitutet, förordar att Datainspektionen skall ha rätt att&lt;br&gt;utfärda generella gallringsföreskrifter. Flera instanser betonar vikten av&lt;br&gt;att arkivlagens bestämmelser efterföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ordningen med tillståndskrav enligt&lt;br&gt;datalagen har med tiden kommit att framstå som alltmer ohanterlig.&lt;br&gt;Datainspektionen tvingas lägga ned med hänsyn till integritetsaspekter&lt;br&gt;onödiga resurser på tillståndsprövning. Förutom att de registeransvariga&lt;br&gt;många gånger nog inte inser omfettningen av den detaljerade prövning&lt;br&gt;som datalagen förutsätter i tillståndsförferandet, tar en ansökan ofta på&lt;br&gt;grund av kompletteringar m.m. lång tid att behandla. Det nuvarande&lt;br&gt;systemet innebär att inspektionen inte kan avsätta önskade resurser för&lt;br&gt;tillsynsverksamheten. Detta leder till att inspektionens tillsyn över den&lt;br&gt;ständigt ökande datoriseringen i samhället och därigenom också den&lt;br&gt;alltmer utbredda registreringen av personuppgifter inte kan prioriteras i&lt;br&gt;önskad omfattning. Följden kan bli en bristande respekt för datalagens&lt;br&gt;regler. Det kan t.ex. nämnas att det för närvarande finns ca 50 000&lt;br&gt;meddelade licenser. Enligt Datalagsutredningens beräkningar hade antalet&lt;br&gt;bort vara mellan 500 000 och 1 milj. Otvivelaktigt tyder detta förhållande&lt;br&gt;beträffande datalagens regler om anmälningsskyldighet på att det finns en&lt;br&gt;risk för att även de materiella regler i datalagen som skall skydda de&lt;br&gt;registrerades personliga integritet inte efterföljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När datalagen trädde i kraft år 1973 innehöll den ett generellt krav på&lt;br&gt;tillstånd för att få föra i princip alla typer av personregister med ADB.&lt;br&gt;Den ökade datoriseringen av samhället ledde snart till att Datainspektio-&lt;br&gt;nen erhöll en tilltagande ström av ansökningar att få inrätta och föra&lt;br&gt;personregister. Tillståndsprövningen tog stora resurser i anspråk och&lt;br&gt;antalet inspektioner, som hela tiden hade legat på en låg nivå, minskade &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta hanteringen av tillstånd införde Datainspektionen med Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;början år 1979 ett förenklat ansöknings- och tillståndsförfarande för vissa&lt;br&gt;typer av register. Det gäller ansökningar om tillstånd i vilka Datainspek-&lt;br&gt;tionen utvecklat en fast praxis. De närmare bestämmelserna om vilka&lt;br&gt;register som omfattas och vilka särskilda villkor som måste vara&lt;br&gt;uppfyllda finns i Datainspektionens författningssamling (DIFS). Före-&lt;br&gt;skrifter angående förenklat ansökningsförfarande har under åren tagits&lt;br&gt;fram bl.a. för vissa direktreklamregister och statistikregister samt för&lt;br&gt;vissa personregister inom kommunernas och Svenska kyrkans verk-&lt;br&gt;samhet. Datainspektionen har också utfärdat föreskrifter för ett förenklat&lt;br&gt;ansökningsförfarande for vissa personregister inom statlig och lands-&lt;br&gt;tingskommunal forskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förenklade förfarandet innebär i praktiken att vissa slag av register&lt;br&gt;inom en sektor i förväg normerats av Datainspektionen och att den&lt;br&gt;registeransvarige, som vill inrätta ett register på vilka föreskrifterna är&lt;br&gt;tillämpliga, på en särskild blankett ansöker om tillstånd hos inspektionen.&lt;br&gt;Denna ger sedan efter en enkel kontroll tillstånd och beslutar bl.a. att&lt;br&gt;innehållet i föreskrifterna skall gälla såsom särskilda villkor för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1982 togs ytterligare ett steg mot att begränsa tillståndshanteringen&lt;br&gt;hos Datainspektionen. Genom ändringar i datalagen den 1 juli 1982&lt;br&gt;slopades det generella tillståndskravet för att inrätta och föra person-&lt;br&gt;register med hjälp av ADB. I stället infördes en skyldighet för dem som&lt;br&gt;vill föra personregister att anmäla detta till Datainspektionen som utfärdar&lt;br&gt;en licens. Tillståndskravet begränsades till register som innehåller&lt;br&gt;uppgifter av känslig art, avser personer som saknar anknytning till den&lt;br&gt;registeransvarige eller innehåller uppgifter som hämtas från ett annat&lt;br&gt;personregister. Huvudsyftet med ändringarna var att begränsa mängden&lt;br&gt;tillståndsärenden och därigenom göra det möjligt för Datainspektionen att&lt;br&gt;koncentrera sig på de mest integritetskänsliga registren och kunna&lt;br&gt;intensifiera sin tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av dessa åtgärder i syfte att minska tillståndshanteringen har&lt;br&gt;dock endast i begränsad omfattning kunnat uppnås, eftersom antalet&lt;br&gt;tillståndsärenden hos Datainspektionen med den tilltagande datoriseringen&lt;br&gt;i samhället fortsatt att öka. Att pröva tillstånd san sökningar innebär inte&lt;br&gt;endast att säga ja eller nej utan även att, när tillstånd lämnas, förena detta&lt;br&gt;med nödvändiga föreskrifter i det enskilda fallet. Även om Datainspek-&lt;br&gt;tionen genom rationalisering och betydande arbetsinsatser lyckats hålla&lt;br&gt;tillståndshanteringen på en någorlunda rimlig nivå tar denna del av&lt;br&gt;verksamheten alltför stor andel av inspektionens resurser. Detta har lett&lt;br&gt;till att den för integritetsskyddet så viktiga delen av Datainspektionens&lt;br&gt;verksamhet som består i tillsyn inte kan prioriteras i önskvärd&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. dessa skäl är det angeläget att sträva efter att tillståndshante-&lt;br&gt;ring av personregister i ökad utsträckning skall ersättas av ett tillsyns-&lt;br&gt;förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför i prop. 1993/94:116 Normgivningsffågor på&lt;br&gt;dataskyddsområdet, m.m. föreslagit en ändring i regeringsformen (RF)&lt;br&gt;som skall skapa möjligheter för Datainspektionen att utfärda generella &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter för databehandling av personuppgifter. Förslaget syftar till att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare minska området för Datainspektionens tillståndshantering och Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;därigenom på sikt skapa förutsättningar för en mer intensifierad tillsyn&lt;br&gt;av databehandlingen av personuppgifter. I propositionen anges att&lt;br&gt;grundlagsändringen kommer att följas upp med ett förslag till ändringar&lt;br&gt;i datalagen där det noga anges inom vilka ramar normgivningsmakten&lt;br&gt;skall kunna delegeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 kap. 3 § andra stycket RF sätter en gräns för i vilken&lt;br&gt;utsträckning normgivningsmakten kan delegeras till Datainspektionen.&lt;br&gt;Enligt bestämmelsen skall varje medborgare i den utsträckning som&lt;br&gt;närmare anges i lag skyddas mot att hans personliga integritet kränks&lt;br&gt;genom att uppgifter om honom registreras med hjälp av ADB. Av&lt;br&gt;förarbetena framgår att bestämmelsen riktar sig till lagstiftaren som&lt;br&gt;åläggs att vara aktiv genom att stifta och vidmakthålla en datalagstiftning.&lt;br&gt;Det uttalas vidare att grundlagsbestämmelsen inte hindrar regeringen och&lt;br&gt;andra myndigheter från att meddela dataskyddsbestämmelser (prop.&lt;br&gt;1987/88:57 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagsbestämmelsen anger den yttre ramen för den normgivnings-&lt;br&gt;kompetens som kan delegeras till Datainspektionen. Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;skall integritetsskyddet vid databehandling av personuppgifter anges i lag.&lt;br&gt;Den normgivningskompetens som delegeras till Datainspektionen bör&lt;br&gt;således inskränkas till att avse en regelutfyllnad av datalagens&lt;br&gt;bestämmelser. Föreskrifterna från Datainspektionen är således att&lt;br&gt;betrakta som ett komplement till datalagens skydd för den personliga&lt;br&gt;integriteten. Utgångspunkten är att generella föreskrifter inte skall&lt;br&gt;medföra ett sämre integritetsskydd än vid tillståndsprövningen. Detta&lt;br&gt;medför att föreskrifterna måste vara tämligen detaljerade och i sak ligga&lt;br&gt;nära enskilda tillståndsbeslut. I första hand kommer de generella före-&lt;br&gt;skrifterna avse sådana register som i dag är tillståndspliktiga. Detta&lt;br&gt;utesluter inte att det i regelgivningen kan uppstå situationer där även&lt;br&gt;tillståndsfria register omfattas av en generell föreskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att Datainspektionens normering tar sikte på områden&lt;br&gt;och verksamheter där det finns många och likartade personregister.&lt;br&gt;Bemyndigandet i datalagen bör därför avse grupper av sådana register&lt;br&gt;som ofta förekommer och som är av en enhetlig karaktär. En sådan&lt;br&gt;normering ökar förutsebarheten om vilka krav som ur integritetsskydds-&lt;br&gt;synpunkt ställs på de registeransvariga. Den skapar även förutsättningar&lt;br&gt;för en jämn och hög nivå på skyddet för de registrerades personliga&lt;br&gt;integritet. Möjligheter till en generell normgivning leder också till att&lt;br&gt;Datainspektionens tillsyn underlättas på breda områden. En generell&lt;br&gt;reglering som endast avser några enstaka personregister bör däremot inte&lt;br&gt;förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den normgivningskompetens som skall&lt;br&gt;kunna delegeras till Datainspektionen skall begränsas till att avse per-&lt;br&gt;sonregister som ofta förekommer inom en viss verksamhet och för ett&lt;br&gt;visst ändamål. Vad som närmast åsyftas är föreskrifter som skall gälla&lt;br&gt;för personregister som förs för ett visst ändamål inom olika branscher&lt;br&gt;och sektorer. Som exempel på personregister som kan komma i fråga kan&lt;br&gt;nämnas sjukhusens patientregister, forskningsregister, direktreklam- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register samt register inom försäkringsbranschen och bankväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivningsrätten bör dock inte inskränkas till enbart en reglering av Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;personregister for vissa branscher och sektorer. I vissa fåll förs samma&lt;br&gt;typ av register inom flera branscher eller sektorer. Exempel på en sådan&lt;br&gt;bransch- och sektorsövergripande registrering av personuppgifter som&lt;br&gt;sker för ett visst ändamål är arbetsgivarnas löne- och personal-&lt;br&gt;administrativa system och de adressregister som förs av myndigheter och&lt;br&gt;företag. Visserligen är flertalet sådana register i dag inte tillstånds-&lt;br&gt;pliktiga. Det kan dock inte uteslutas att det i framtiden uppkommer&lt;br&gt;behov av att använda dessa register för andra ändamål eller tillföra dem&lt;br&gt;ytterligare uppgifter vilket skulle medföra att de blir tillståndspliktiga. Ett&lt;br&gt;exempel på att nya användningsområden för tidigare tillståndsfria register&lt;br&gt;kan uppkomma är de ändringar som infördes år 1992 beträffande&lt;br&gt;arbetsgivarnas ökade ansvar för de anställdas rehabilitering. I samband&lt;br&gt;med det ändrades datalagens tillståndsregler för arbetsgivarnas personal-&lt;br&gt;administrativa register (prop. 1991/92:126, bet. 1991/92:KU 22, rskr.&lt;br&gt;1991/92:290).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att Datainspektionen ges möjligheter att utfärda generella regler&lt;br&gt;för personregister som förs inom en viss verksamhet och inte enbart för&lt;br&gt;vissa branscher och sektorer skapas således förutsättningar för att&lt;br&gt;Datainspektionen skall kunna möta de integritetsskyddsproblem som&lt;br&gt;uppkommer genom den ständigt ökande datoriseringen i samhället och&lt;br&gt;därigenom den alltmer utbredda registreringen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagens regler kan i vissa fall anses utgöra ett hinder mot utveck-&lt;br&gt;lingen av den moderna informationsteknologin. Bl.a. innebär de ökade&lt;br&gt;möjligheterna att sprida information via data- och telenäten att stora&lt;br&gt;mängder personuppgifter kan överföras från en dator till en annan på ett&lt;br&gt;snabbt och billigt sätt. Detta leder till att frågor om tillstånd enligt&lt;br&gt;datalagen erfordras för att föra ett visst register aktualiseras i en allt&lt;br&gt;vidare krets. Som ett exempel på behovet av en ökad spridning av&lt;br&gt;personuppgifter på datamedium kan nämnas att riksdagen i juli 1993 i&lt;br&gt;syfte att bl.a. informera allmänheten om riksdagens beslut och dess&lt;br&gt;beslutsfattare gjorde informationssystemet Rixlex tillgängligt för allmän-&lt;br&gt;heten. Rixlex innehåller bl.a. riksdagstrycket och information om riks-&lt;br&gt;dagsledamöterna. I de avtal om abonnemang på Rixlex som träffas&lt;br&gt;mellan Riksdagens förvaltningskontor och kunderna har intagits en&lt;br&gt;klausul där kunden förbinder sig att inte använda personuppgifter från&lt;br&gt;Rixlex för automatisk databehandling i strid med datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en enskild person i sin egen dator lagrar uppgifter om riks-&lt;br&gt;dagsledamöternas motioner och avser att använda dem annat än uteslu-&lt;br&gt;tande för personligt bruk krävs tillstånd av Datainspektionen bl.a. med&lt;br&gt;hänsyn till att motionerna innehåller uppgifter om politisk åskådning (jfr&lt;br&gt;2 a och 4 §§ datalagen). I detta fall kan det tyckas att datalagens regler&lt;br&gt;är alltför långtgående. Speciellt gäller detta eftersom registrering av upp-&lt;br&gt;gift om partibeteckning för en riksdagsledamot torde kunna anses ske&lt;br&gt;med samtycke och i sig inte utgöra någon risk för otillbörligt intrång i&lt;br&gt;ledamotens personliga integritet. I andra fall är dock registrering av&lt;br&gt;politisk tillhörighet en nog så integritetskränkande åtgärd, något som&lt;br&gt;kommer till uttryck genom 2 kap. 3 § första stycket RF. Genom att ge &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen möjligheter att meddela föreskrifter för personregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 217&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förs inom en viss verksamhet skapas förutsättningar for inspektionen Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;att bl.a. utfärda föreskrifter för sådan registrering och bearbetning av&lt;br&gt;t.ex. riksdagsmotioner som inte sker uteslutande för personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag skiljer sig något från Datalagsutredningens förslag.&lt;br&gt;Enligt utredningen skulle Datainspektionens normgivningsrätt begränsas&lt;br&gt;till sådan behandling av känsliga personuppgifter som ofta förekommer&lt;br&gt;inom ett visst område för ett visst ändamål. Med känsliga personuppgifter&lt;br&gt;avsåg utredningen i princip sådana uppgifter som anges i 4 § och 6 §&lt;br&gt;andra stycket datalagen, dvs. uppgifter om brott, hälsotillstånd, politisk&lt;br&gt;uppfattning, omdömen m.m. Datalagsutredningens förslag att begränsa&lt;br&gt;inspektionens normgivningsrätt till att avse endast känsliga person-&lt;br&gt;uppgifter måste dock ses mot den bakgrunden att utredningen föreslog en&lt;br&gt;helt ny datalag. I förslaget strävade utredningen efter att ge en utförlig&lt;br&gt;och fyllig reglering av förutsättningarna för när ADB-hantering av&lt;br&gt;personuppgifter skulle vara tillåten. Enligt utredningen fanns det därför&lt;br&gt;inte något behov av en ytterligare normering av registreringen av de&lt;br&gt;mindre känsliga personuppgifterna. Att inom ramen för det nuvarande&lt;br&gt;regelsystemet i datalagen begränsa Datainspektionens normgivnings-&lt;br&gt;kompetens till att endast avse behandling av känsliga personuppgifter&lt;br&gt;skulle bl.a. omöjliggöra en generell reglering av personregister som är&lt;br&gt;tillståndspliktiga på den grunden att de innehåller uppgifter om personer&lt;br&gt;som den registeransvarige inte har någon naturlig anknytning till. Detta&lt;br&gt;skulle innebära ett bibehållande av den masshantering av tillstånd som nu&lt;br&gt;till viss del sker hos Datainspektionen med stöd av det förenklade&lt;br&gt;ansökningsförfarandet t.ex. för direktreklamändamål. Något skäl att från&lt;br&gt;integritetsskyddssynpunkt undanta den typen av mindre känsliga&lt;br&gt;personregister från möjligheterna till en generell reglering finns inte.&lt;br&gt;Snarare torde en generell reglering genom föreskrifter av vissa typer av&lt;br&gt;personregister som innehåller mindre känsliga personuppgifter innebära&lt;br&gt;stora vinster från effektivitetssynpunkt utan att integritetsskyddet&lt;br&gt;åsidosätts. Det förhållandet att personregister som i dag förs med stöd av&lt;br&gt;tillstånd kommer att kunna regleras genom generella föreskrifter skall&lt;br&gt;inte innebära en minskning av integritetsskyddet. Detta innebär att liksom&lt;br&gt;i tillståndsärenden skall det säkerställas att det inte uppstår otillbörligt&lt;br&gt;intrång i den personliga integriteten vid förandet av personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens normgivningsrätt bör inte omfatta en rätt att utfärda&lt;br&gt;generella föreskrifter om gallring av allmänna handlingar. Enligt 10 §&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782) får allmänna handlingar gallras. Gallring skall&lt;br&gt;dock alltid ske med beaktande av att arkiven utgör en del av kulturarvet&lt;br&gt;och att det arkivmaterial som återstår tillgodoser vissa ändamål, nämligen&lt;br&gt;rätten att ta del av allmän handling, rättskipningens och förvaltningens&lt;br&gt;behov av information samt forskningens behov. Undantag från huvud-&lt;br&gt;regeln om gallring görs dock för det fall att det i en annan lag eller&lt;br&gt;förordning finns avvikande regler om gallring. Dessa avvikande&lt;br&gt;bestämmelser tar då över arkivlagens bestämmelser om gallring.&lt;br&gt;Arkivlagens bestämmelser gäller dock enligt 10 § framför bestämmel-&lt;br&gt;serna i 12 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § datalagen skall personuppgifter som inte längre behövs med&lt;br&gt;hänsyn till registerändamålet utgå ur personregistret om de inte skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevaras på grund av bestämmelser i författning eller i myndighets beslut Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;som meddelats med stöd av författning. Detsamma gäller då den&lt;br&gt;registeransvarige upphör att föra personregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen kan i dag meddela beslut om gallring av personupp-&lt;br&gt;gifter i ett visst register med stöd av 6, 6 a eller 18 § datalagen. Sådana&lt;br&gt;beslut meddelas dels i enskilda tillstånds- eller tillsynsärenden, dels i av&lt;br&gt;Datainspektionen meddelade föreskrifter om förenklat ansöknings- och&lt;br&gt;tillstånd sförfarande. Enligt 12 § dataförordningen (1982:480) skall frågor&lt;br&gt;om bevarande och gallring av personuppgifter i myndigheters person-&lt;br&gt;register avgöras av Datainspektionen i samråd med Riksarkivet eller i&lt;br&gt;vissa fall Krigsarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att nu avvika från den reglering&lt;br&gt;av gallringen av allmänna handlingar som festlagts i arkivlagen.&lt;br&gt;Principen om att undantag från huvudregeln i 10 § arkivlagen skall göras&lt;br&gt;i lag eller förordning bör inte ändras. Datainspektionens normgivnings-&lt;br&gt;makt bör därför inte innefatta en rätt att utfärda generella gallrings-&lt;br&gt;föreskrifter avseende allmänna handlingar. Däremot har inspektionen rätt&lt;br&gt;att i de dataskyddsföreskrifter som inte avser myndigheters personregister&lt;br&gt;föra in regler om gallring. Datainspektionen bör samråda med Riksarki-&lt;br&gt;vet eller i förekommande fell Krigsarkivet när dataskyddsföreskrifter tas&lt;br&gt;fram för personregister som kan antas vara allmänna handlingar hos&lt;br&gt;statliga myndigheter, så att arkivmyndigheterna kan utfärda gallringsföre-&lt;br&gt;skrifter som passar in i den reglering som inspektionen ämnar utfärda.&lt;br&gt;En regel om samrådsskyldighet mellan Datainspektionen och dessa arkiv-&lt;br&gt;myndigheter vid utformningen av generella föreskrifter kan beslutas av&lt;br&gt;regeringen genom förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra tydligt att de föreskrifter med generell verkan som rege-&lt;br&gt;ringen nu föreslår att regeringen eller Datainspektionen skall kunna&lt;br&gt;utfärda är av annat slag än de föreskrifter som inspektionen meddelar&lt;br&gt;bl.a. med stöd av 5 och 6 §§ datalagen i de enskilda tillståndsbesluten&lt;br&gt;bör vissa justeringar göras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för Datainspektionen att utfärda dataskyddsföreskrifter&lt;br&gt;måste syfta till att skapa enhetliga regler för ett starkt integritetsskydd&lt;br&gt;oavsett var registreringen av personuppgifter sker. Detta inte minst mot&lt;br&gt;bakgrund av det ökande informationsflödet i samhället. Det ligger också&lt;br&gt;ett stort värde i att systemet är så beskaffat att det inte råder några&lt;br&gt;oklarheter i konstitutionellt hänseende om i vilken utsträckning Data-&lt;br&gt;inspektionen har rätt att utfärda föreskrifter till datalagen. Möjligheterna&lt;br&gt;att kunna delegera normgivningskompetensen på integritetsskyddsområdet&lt;br&gt;bör således gälla såväl privat som statlig och kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har motsatt sig att Datainspektionen skall ges&lt;br&gt;möjligheter att kunna utfärda generella föreskrifter för kommunerna. En&lt;br&gt;sådan begränsning kan dock inte motiveras från integritetsskydds-&lt;br&gt;synpunkt. Registreringen av de mest integritetskänsliga personuppgifterna&lt;br&gt;sker till stor del inom den kommunala och landstingskommunala&lt;br&gt;verksamheten t.ex. inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Med&lt;br&gt;de pågående organisations- och verksamhetsförändringar i form av&lt;br&gt;decentralisering och konkurrensutsättning som sker inom dessa sektorer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser regeringen i likhet med Landstingsförbundet att det är viktigt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det skapas enhetliga förutsättningar för den närmare regleringen av Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;integritetsskyddet vid registrering av personuppgifter oavsett om uppgif-&lt;br&gt;terna registreras i privat eller offentlig regi. Behovet av att förenkla&lt;br&gt;tillståndshanteringen för kommunala personregister har också lett till att&lt;br&gt;Datainspektionen bl.a. utfärdat föreskrifter om ett förenklat ansöknings-&lt;br&gt;förfarande för vissa personregister i kommunal verksamhet. Vad det&lt;br&gt;handlar om är närmast att förenkla hanteringen av personregister för bl.a.&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen anfört i prop. 1993/94:116 kan den europeiska&lt;br&gt;konventionen om kommunal självstyrelse inte ges en så vid tolkning som&lt;br&gt;framförts av vissa remissinstanser. Konventionen, som syftar till att&lt;br&gt;fastlägga de grundläggande förutsättningarna för kommunal självstyrelse,&lt;br&gt;kan inte anses utgöra ett hinder mot att en statlig myndighet ges&lt;br&gt;möjligheter att utfärda föreskrifter på ett område som i dag ligger utanför&lt;br&gt;den kommunala föreskriftsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för Datainspektionen att utfärda föreskrifter för vissa&lt;br&gt;verksamheter bör kombineras med en bestämmelse som från tillstånds-&lt;br&gt;plikt undantar de personregister som inrättas och förs i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen kommer också att kunna ersätta eller ändra tidigare&lt;br&gt;meddelade generella föreskrifter med nya föreskrifter. Om en sådan&lt;br&gt;ändring sker i skärpande riktning blir konsekvensen för de register-&lt;br&gt;ansvariga som inte för register i enlighet med de nya föreskrifterna, att&lt;br&gt;registret förs i strid med datalagen. De registeransvariga är alltid skyldi-&lt;br&gt;ga att tillse att registren förs i enlighet med en gällande föreskrift. Av det&lt;br&gt;nu sagda följer också att det kan vara nödvändigt att förena nya&lt;br&gt;föreskrifter med övergångsbestämmelser som gör det möjligt för de&lt;br&gt;registeransvariga att på ett rimligt sätt kunna anpassa sig till de nya&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att i lagen införa krav på en&lt;br&gt;speciell anmälningsskyldighet till Datainspektionen för de register som&lt;br&gt;inrättas och förs i enlighet med inspektionens föreskrifter. En sådan&lt;br&gt;reglering skulle motverka de syften som undantaget från tillståndsplikt&lt;br&gt;innebär och skapa nya byråkratiska inslag i Datainspektionens arbete.&lt;br&gt;Remissinstansernas kritik av Datalagsutredningens förslag till ett system&lt;br&gt;med anmälningsskyldighet till Datainspektionen för vissa typer av be-&lt;br&gt;handling av känsliga personuppgifter visar att ett sådant system inte&lt;br&gt;skulle skapa några direkta vinster ur integritetsskyddssynpunkt. Data-&lt;br&gt;inspektionen har i sitt remissvar i den delen bl.a. anfört att den inte ser&lt;br&gt;något behov av en anmälningsskyldighet som underlag för inspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtagandet av föreskrifter om ADB-registrering av personuppgifter&lt;br&gt;förutsätter, som flera remissinstanser påtalat, ett ingående samråd med&lt;br&gt;företrädare för de branscher och sektorer som skall regleras. Utan sådana&lt;br&gt;kontakter med den verksamhet som skall regleras torde det inte vara&lt;br&gt;möjligt för Datainspektionen att kunna utfärda preciserade och&lt;br&gt;fungerande föreskrifter. Ett sådant samrådsförfarande måste även ske&lt;br&gt;enligt reglerna i begränsningsförordningen (1987:1347). I förordningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrivs att en myndighet, innan den beslutar en regel, skall utreda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. dess kostnadsmässiga konsekvenser. Dessutom skall företrädare för Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;dem vars verksamhet berörs av den tänkta regeln beredas tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Skulle regeln antas leda till inte oväsentligt ökade kostnader, måste&lt;br&gt;myndigheten i princip inhämta medgivande från regeringen. Ett&lt;br&gt;samrådsförfarande tillämpas redan i dag av Datainspektionen i betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att samråd bör ske med företrädare för de personregister-&lt;br&gt;ansvariga bör Datainspektionen hålla sig underrättad om den utveckling&lt;br&gt;inom informationsteknologibranschen som kan ha betydelse för före-&lt;br&gt;skriftsverksamheten. Datainspektionen har här en viktig uppgift när det&lt;br&gt;gäller att påverka branschens utveckling av nya produkter som uppfyller&lt;br&gt;rimliga krav på säkerhet och kvalitet samtidigt som de underlättar för de&lt;br&gt;personregisteransvariga att uppfylla sina skyldigheter enligt gällande&lt;br&gt;föreskrifter. Ett exempel på en sådan påverkan utgör det s.k. &amp;quot;alltermi-&lt;br&gt;nalprojektet&amp;quot; där grundkraven på säkerhet för en persondator som kopp-&lt;br&gt;las upp mot olika datorer har utarbetats av inspektionen i samarbete med&lt;br&gt;andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt remissyttrande anfört att inspektionen bör&lt;br&gt;ges ett bemyndigande att träffa branschöverenskommelser av samma slag&lt;br&gt;som Konsumentverket har inom sitt tillsynsområde. De dataskydds-&lt;br&gt;föreskrifter som Datainspektionen nu föreslås kunna meddela innebär att&lt;br&gt;inspektionen ges möjligheter att genom egen regelgivning meddela&lt;br&gt;generella föreskrifter som närmare reglerar vissa typer av personregister.&lt;br&gt;Att härutöver särskilt ge Datainspektionen i uppgift att träffa&lt;br&gt;branschöverenskommelser anser regeringen inte nödvändigt. Den före-&lt;br&gt;slagna regelgivningen och det som sagts om samråd innebär just att&lt;br&gt;Datainspektionen bör arbeta i samverkan med den bransch vars register&lt;br&gt;skall regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill poängtera att möjligheten till en delegerad normgiv-&lt;br&gt;ningskompetens på integritetsskyddsområdet inte kommer att påverka den&lt;br&gt;nuvarande inriktningen på att ta fram särskilda registerförfättningar för&lt;br&gt;integritetskänsliga personregister. I prop. 1990/91:60 om offentlighet,&lt;br&gt;integritet och ADB uttalas att en målsättning bör vara att register med ett&lt;br&gt;stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll skall regleras i&lt;br&gt;lag (prop. s. 58). När propositionen behandlades av konstitutionsutskottet&lt;br&gt;i betänkandet 1990/91 :KU11 anförde utskottet att det allmänt sett är av&lt;br&gt;stor betydelse att en författningsreglering av ADB-register kommer till&lt;br&gt;stånd i syfte att stärka skyddet för de registrerades integritet i samband&lt;br&gt;med nödvändig registrering av känsliga uppgifter i myndighetsregister.&lt;br&gt;Utskottet delade den uppfattning som framfördes i propositionen om att&lt;br&gt;register hos kommunerna, landstingskommunerna, Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och Socialstyrelsen bör regleras i särskilda registerlagar. Likaså ansåg&lt;br&gt;utskottet att det krävs ingående överväganden i fråga om vilka register&lt;br&gt;inom dessa områden som bör lagregleras (bet. s. 11). Arbetet med att ta&lt;br&gt;fram registerlagar för integritetskänsliga personregister fortgår. Senast&lt;br&gt;har regeringen den 23 september 1993 med utgångspunkt i de återgivna&lt;br&gt;uttalandena beslutat tillkalla en kommitté för att utreda och lägga fram&lt;br&gt;förslag till en författningsreglering av personregister inom hälso- och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukvårdens område (dir. 1993:111). Normgivningskompetens för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen skall inte ses som en ersättning för dessa register-&lt;br&gt;författningar utan som ett komplement till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att Datainspektionens bransch- och sektorsvisa regler&lt;br&gt;måste reglera all personregistrering inom en verksamhet. I undantagsfall&lt;br&gt;kan det finnas skäl för de registeransvariga att ansöka om tillstånd att få&lt;br&gt;inrätta och föra ett personregister som ligger vid sidan av Datainspek-&lt;br&gt;tionens generella reglering. Att låta bransch- och sektorsvisa föreskrifter&lt;br&gt;uttömmande reglera personregistreringen inom ett visst område eller en&lt;br&gt;viss verksamhet skulle motverka den flexibilitet och utveckling som&lt;br&gt;kännetecknar den modema informationsteknologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att föreskrifter meddelas inom en viss bransch eller&lt;br&gt;sektor medför inte att tidigare givna tillstånd att föra personregister&lt;br&gt;upphör att gälla. Skulle en generell föreskrift meddelas inom en verk-&lt;br&gt;samhet där det redan finns register som förs med stöd av tillstånd, blir&lt;br&gt;det den registeransvarige som får avgöra om registret skall foras med&lt;br&gt;stöd av tillståndet eller föreskriften.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Yttranden enligt 2 a § datalagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den särskilda skyldigheten att begära&lt;br&gt;yttrande från Datainspektionen infor inrättandet av personregister&lt;br&gt;som beslutas av riksdagen eller regeringen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Mot bakgrund av utredningens förslag till ny&lt;br&gt;datalag med förhållandevis fyllig reglering av de förutsättningar som&lt;br&gt;skulle gälla för behandlingen av personuppgifter, föreslog utredningen att&lt;br&gt;yttrande från Datainspektionen i fråga om s.k. statsmaktsregister inte&lt;br&gt;längre skulle vara obligatoriskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Få remissinstanser har berört just frågan om ett&lt;br&gt;obligatoriskt yttrande från Datainspektionen inför inrättandet av s.k.&lt;br&gt;statsmaktsregister. Centralnämnden för fastighetsdata uttalar sig för&lt;br&gt;utredningens förslag att avskaffa det obligatoriska yttrandet. Sveriges&lt;br&gt;Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet anför att utredningens förslag&lt;br&gt;innebär att inrättandet av statsmaktsregister inte skall behöva föregås av&lt;br&gt;remissprövning. Organisationerna är av uppfattningen att det är mycket&lt;br&gt;angeläget med kontroller i flera instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skyldigheten för statsmakterna att innan&lt;br&gt;de inrättar personregister höra Datainspektionen fanns med redan då&lt;br&gt;datalagen infördes år 1973. Som framgår av förarbetena till datalagen&lt;br&gt;förutsåg man då att statsmaktsregister skulle inrättas endast i sådana fall&lt;br&gt;då det var starkt motiverat med hänsyn till registrets betydelse eller med&lt;br&gt;hänsyn till övriga omständigheter (bet. 1973:KU9). Utvecklingen under&lt;br&gt;de allra senaste åren har dock gått mot en ökad omfattning av statsmakts-&lt;br&gt;register. Denna utveckling har som regeringen berört under avsnitt 5 sitt&lt;br&gt;stöd i uttalanden från regeringen och riksdagen där det har angetts som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en målsättning att vissa myndighetsregister med känsligt innehåll bör Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;förfåttningsregleras (jfr prop. 1990/91:60 och bet. 1990/91 :KU 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.&lt;br&gt;har regeringen anfört att i syfte att minska Datainspektionens arbetsbörda&lt;br&gt;bör den nuvarande skyldigheten att inför inrättandet av statsmaktsregister&lt;br&gt;inhämta inspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen avskaffas. Inte bara&lt;br&gt;arbetsbesparande skäl talar emellertid för att skyldigheten avskaffas.&lt;br&gt;Integritetsaspektema kan nämligen bli tillgodosedda även utan detta&lt;br&gt;obligatorium. Datainspektionen får oavsett 2 a § datalagen tillfälle att&lt;br&gt;avge synpunkter innan regeringen eller riksdagen lättar sitt beslut. Detta&lt;br&gt;följer av den skyldighet som regeringen har att enligt 7 kap. 2 §&lt;br&gt;regeringsformen inhämta behövliga upplysningar och yttranden från&lt;br&gt;berörda myndigheter. Vid inrättandet av statsmaktsregister som är särskilt&lt;br&gt;känsliga ur integritetssynpunkt är det därför naturligt att regeringen&lt;br&gt;inhämtar yttrande från bl.a. Datainspektionen. Det är också redan i dag&lt;br&gt;vanligt att Datainspektionen deltar i beredningsarbetet långt tidigare än&lt;br&gt;i den form som är angiven i 2 a § datalagen. Inspektionen anlägger där-&lt;br&gt;vid samma aspekter som myndigheten gör i sitt obligatoriska yttrande.&lt;br&gt;Till detta kommer att Datainspektionen regelmässigt är remissorgan i de&lt;br&gt;lagstiftningsärenden som innefattar datarättsliga överväganden. Det&lt;br&gt;förhållandet att stora, integritetskänsliga register enligt vad statsmakterna&lt;br&gt;uttalat bör lagregleras, innebär i sig alltså att ett nogsamt berednings-&lt;br&gt;arbete föregår registrens inrättande. Även den interna beredning som sker&lt;br&gt;inom regeringskansliet inför inrättandet av statsmaktsregister innebär att&lt;br&gt;integritetsaspektema får en god genomlysning. Sammantaget framstår den&lt;br&gt;nuvarande ordningen ibland som onödigt stelbent och formell. Som&lt;br&gt;regeringen påpekat i prop. 1993/94:116 förekommer det också att Data-&lt;br&gt;inspektionen strax innan ett yttrande inhämtas i ett remissvar tillstyrkt&lt;br&gt;den ändring som föreslås. Ett avskaffande av yttranden enligt 2 a §&lt;br&gt;datalagen innebär på intet sätt någon lättnad i kravet på remissbehandling&lt;br&gt;av förslag till nya statsmaktsregister. Det är därför regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att de angelägna integritetsaspekter Datainspektionen har att&lt;br&gt;bevaka väl så bra kan beaktas utan ett så formaliserat förfarande som den&lt;br&gt;nuvarande regleringen innebär. Av dessa skäl föreslår regeringen att det&lt;br&gt;obligatoriska inhämtandet av ett särskilt yttrande från Datainspektionen&lt;br&gt;inför inrättandet av statsmaktsregister avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Vite&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Datainspektionens befogenheter att meddela&lt;br&gt;föreskrifter för ett enskilt register och förbud mot fortsatt förande&lt;br&gt;av personregister enligt 18 § datalagen kompletteras med en möj-&lt;br&gt;lighet att förena en sådan föreskrift eller ett sådant förbud med ett&lt;br&gt;vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I förslaget till ny datalag föreslog utredningen att&lt;br&gt;Datainspektionen, om rättelse inte kunde åstadkommas på annat sätt, vid&lt;br&gt;vite skulle kunna förbjuda den persondataansvarige att fortsättningsvis&lt;br&gt;behandla personuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har kommenterat&lt;br&gt;denna fråga. Datainspektionen tillstyrker att dess befogenhet utökas med&lt;br&gt;en möjlighet att förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Av 18 § första stycket datalagen&lt;br&gt;framgår att om ett förande av personregister lett till otillbörligt intrång&lt;br&gt;i personlig integritet eller om det finns anledning anta att sådant intrång&lt;br&gt;skall uppkomma, får Datainspektionen i mån av behov meddela före-&lt;br&gt;skrifter i sådant avseende som anges i 5 eller 6 § eller ändra föreskrifter&lt;br&gt;som tidigare meddelats. Sådana föreskrifter får såvitt avser s.k. stats-&lt;br&gt;maktsregister bara meddelas om föreskriften inte står i strid med beslut&lt;br&gt;av riksdagen eller regeringen. Enligt 18 § andra stycket datalagen får&lt;br&gt;Datainspektionen, om skydd mot otillbörligt intrång i personlig integritet&lt;br&gt;inte kan åstadkommas på annat sätt, förbjuda fortsatt förande av&lt;br&gt;personregister eller återkalla meddelat tillstånd. Befogenheten att förbjuda&lt;br&gt;fortsatt förande gäller alltså register för vilka tillstånd inte behövs.&lt;br&gt;Statsmaktsregister är emellertid undantagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om ökade möjligheter för Datainspektionen att&lt;br&gt;reglera databehandlingen inom branscher och sektorer genom generella&lt;br&gt;föreskrifter kommer att leda till en minskad tillståndshantering. Fler&lt;br&gt;register kommer således att föras utan tillstånd. Det är inte uteslutet att&lt;br&gt;detta på sikt kan leda till en ökad tillämpning av 18 § andra stycket&lt;br&gt;datalagen. I prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsom-&lt;br&gt;rådet, m.m. har regeringen angett att förslag förbereds som skall ge&lt;br&gt;Datainspektionen ökade möjligheter att kunna ingripa mot person-&lt;br&gt;registrering som sker i strid med datalagen. Regeringen anförde vidare&lt;br&gt;att för att skapa förutsättningar för inspektionen att på ett effektivt och&lt;br&gt;kraftfullt sätt kunna förhindra pågående integritetsintrång bör inspektio-&lt;br&gt;nen ha möjlighet att förena ett förbud mot fortsatt förande av person-&lt;br&gt;register enligt 18 § andra stycket datalagen med ett vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdömande av ett förelagt vite förutsätter till skillnad från straff varken&lt;br&gt;uppsåt eller oaktsamhet hos den som brutit mot en föreskrift eller ett&lt;br&gt;förbud. Ett vitesföreläggande är därför i många fall mer effektivt än ett&lt;br&gt;straffstadgande. Vitesmöjligheten bör således skapa avsevärt bättre&lt;br&gt;förutsättningar än för närvarande att sätta stopp för otillbörliga intrång&lt;br&gt;i personlig integritet. Som regeringen angav i prop. 1993/94:116 är en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträdelse av ett förbud enligt 18 § andra stycket straffsanktionerat. Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;Även för den som bryter mot en föreskrift enligt 18 § första stycket är&lt;br&gt;det föreskrivet straff. Datainspektionen har varken i fråga om föreskrift&lt;br&gt;eller förbud någon möjlighet att förena dessa åtgärder med en sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förhindra pågående integritetsintrång bör det enligt regeringens&lt;br&gt;mening därför också bli möjligt att förena en föreskrift enligt 18 § första&lt;br&gt;stycket med ett vitesföreläggande. Ett sådant vitesföreläggande kan&lt;br&gt;dessutom förutsättas få större praktisk betydelse för Datainspektionens&lt;br&gt;möjligheter att verka mot pågående integritetsintrång än enbart ett&lt;br&gt;vitesföreläggande med stöd av 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 2 § lagen (1985:206) om viten skall ett vitesföreläg-&lt;br&gt;gande vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer (adressater). Även en kommun kan vara adressat för ett vites-&lt;br&gt;föreläggande som Datainspektionen kommer att kunna meddela i sam-&lt;br&gt;band med förbud om fortsatt förande av personregister. Utanför det&lt;br&gt;marknadsrättsliga området har det ansetts att det krävs helt speciella&lt;br&gt;undantagsfall för att ett vitesföreläggande skall kunna riktas mot staten&lt;br&gt;(se prop. 1984/85:96 s. 24, 86 och 98 ff.). Frågan har dock inte lett till&lt;br&gt;någon författningsmässig reglering i lagen om viten utan överlämnats åt&lt;br&gt;rättstillämpningen. Det finns inte anledning att i detta ärende inta någon&lt;br&gt;annan hållning i detta avseende än vad som gjorts i förarbetena till lagen&lt;br&gt;om viten. Noteras kan dock att ett förbud enligt 18 § andra stycket över&lt;br&gt;huvud taget inte får meddelas i fråga om s.k. statsmaktsregister.&lt;br&gt;Föreskrifter enligt 18 § första stycket, som regeringen föreslår skall&lt;br&gt;kunna förenas med vite, kan bara meddelas beträffande statsmaktsregister&lt;br&gt;i den mån föreskriften inte strider mot beslut av regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon högsta gräns för vitesbeloppets storlek föreskrivs inte. Av detta&lt;br&gt;följer att vitesbeloppet skall bestämmas i enlighet med vad som är&lt;br&gt;föreskrivet i lagen om viten. Datainspektionens beslut om föreläggande&lt;br&gt;av vite kan överklagas enligt 25 § datalagen. Som framgår av avsnitt 8&lt;br&gt;föreslår regeringen att det i mål om viten skall krävas prövningstillstånd&lt;br&gt;i ledet länsrätt-kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan kan den som bryter mot en föreskrift eller ett förbud&lt;br&gt;enligt 18 § dömas till böter eller fängelse i högst ett år. När ett straff är&lt;br&gt;utsatt, får vite i princip föreläggas bara med stöd av ett särskilt&lt;br&gt;stadgande. Vidare bör samma gärning inte föranleda både vitespåföljd&lt;br&gt;och straff. Denna ståndpunkt har svensk rätt sedan länge intagit. Syftet&lt;br&gt;är att förhindra att någon drabbas av dubbla sanktioner för samma&lt;br&gt;gärning. Som en erinran om detta föreslås att en bestämmelse tas in i&lt;br&gt;20 § om att det inte döms till ansvar för den som överträder ett vites-&lt;br&gt;föreläggande enligt 18 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Regeringens prövning av överklaganden av&lt;br&gt;ärenden enligt datalagen upphör. Datainspektionens beslut skall i&lt;br&gt;stället överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: I utredningens förslag till en ny datalag ingick&lt;br&gt;att Datainspektionens beslut skulle överklagas till kammarrätt. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslog en särreglering för Högsta domstolen, Regeringsrätten&lt;br&gt;och för kammarrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört denna fråga är&lt;br&gt;genomgående positiva till ett överflyttande av överklaganden till för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Skattemyndigheten i Stockholms län, Patent- och regi-&lt;br&gt;streringsverket, Sveriges advokatsamfund och DAFA Data AB menar&lt;br&gt;dock att överklagade beslut bör handläggas av länsrätt som första instans.&lt;br&gt;Kammarrätterna i Stockholm och Göteborg, Överåklagaren vid&lt;br&gt;Regionåklagarmyndigheten i Linköping, Finansinspektionen och Kalmar&lt;br&gt;läns landsting delar utredningens uppfattning om kammarrätt som första&lt;br&gt;instans. Länsrätten i Stockholms län och Domstolsverket menar att en&lt;br&gt;särreglering för Högsta domstolen, Regeringsrätten och kammarrätterna&lt;br&gt;inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen och Svenska Bankföreningen anser att Datainspek-&lt;br&gt;tionens beslut om generella föreskrifter skall kunna överklagas till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Redan vid datalagens tillkomst förekom&lt;br&gt;diskussioner om till vilken instans Datainspektionens beslut borde&lt;br&gt;överklagas. Av förarbetena (prop. 1973:33 s. 150) framgår att några&lt;br&gt;remissinstanser ansåg att inspektionens beslut borde överklagas till&lt;br&gt;Regeringsrätten. JO för sin del fann det ytterst angeläget med en&lt;br&gt;möjlighet att få domstolsprövning av inspektionens ställningstaganden i&lt;br&gt;tillståndsärenden och ärenden om föreläggande och föreskrifter. Före-&lt;br&gt;dragande statsrådet medgav att vissa skäl, bl.a. sambandet med offent-&lt;br&gt;lighets- och sekretessreglerna, talade för att Datainspektionens beslut&lt;br&gt;skulle kunna överklagas hos Regeringsrätten men framhöll att de av-&lt;br&gt;göranden som det kunde bli fråga om huvudsakligen var av sådan natur&lt;br&gt;att de inte lämpligen borde prövas av domstol. Han menade att det i&lt;br&gt;första hand var fråga om att avgöra hur man bäst skall förebygga risker-&lt;br&gt;na för otillbörligt intrång i personlig integritet och att det vidare i vissa&lt;br&gt;fall måste ske en avvägning mot samhällsekonomiska intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m.&lt;br&gt;har regeringen angett som sin uppfattning att Datainspektionens beslut&lt;br&gt;bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att en sådan ordning&lt;br&gt;ligger i linje med bl.a. det arbete som sedan flera år pågår inom&lt;br&gt;regeringskansliet i syfte att minska regeringens befattning med för-&lt;br&gt;valtningsärenden. En grundsats härvid är att överklaganden av för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valtningsbeslut i vilka rättsfrågan är huvudsak skall gå till domstol medan Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;ärenden där lämplighetsbedömningar dominerar bör prövas i admini-&lt;br&gt;strativ ordning. De överväganden som gjordes vid datalagens tillkomst&lt;br&gt;har nu till stor del förlorat i aktualitet. För myndighetsregister med&lt;br&gt;känsligt innehåll är det enligt vad statsmakterna uttalat (prop.&lt;br&gt;1990/91:60, bet. 1990/91 :KU11) en bestämd målsättning att författ-&lt;br&gt;ningsregleringen ökar. Särskilda registerförfattningar har också i ökad&lt;br&gt;omfattning tillkommit under senare år. Den politiska styrning av ut-&lt;br&gt;vecklingen inom ADB-området som statsmakterna kan och bör använda&lt;br&gt;sig av bör således helt utövas genom att riksdagen eller regeringen&lt;br&gt;festställer normer, dvs. lagar och andra föreskrifter. För att ytterligare&lt;br&gt;minska utrymmet för rena lämplighetsbedömningar och härigenom ge&lt;br&gt;rättsfrågan ökad tyngd vid hanteringen av överklaganden, bör en strävan&lt;br&gt;vara att på sikt låta datalagstiftningen innehålla än mer preciserade regler&lt;br&gt;(jfr bet. 1988/89:KU28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör överprövningen av Datainspektionens beslut&lt;br&gt;flyttas från regeringen till domstol. Eftersom det är fråga om överkla-&lt;br&gt;gande av förvaltningsbeslut är det naturligt att låta överprövningen ske&lt;br&gt;i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här påpekas att de generella föreskrifter som Datainspektionen&lt;br&gt;enligt regeringens förslag kommer att kunna utfärda, enligt allmänna&lt;br&gt;principer om normgivningsmakten torde kunna överprövas av regeringen&lt;br&gt;oavsett om de överklagas eller inte (se t.ex. Hellners m.fl. Nya&lt;br&gt;förvaltningslagen med kommentarer, tredje uppl., s. 296 ff.). Främst av&lt;br&gt;detta skäl saknas anledning att, som Datainspektionen och Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen förordat, särskilt reglera möjligheterna till överklagande&lt;br&gt;av Datainspektionens normbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som det har beskrivits i prop. 1993/94:133 Instansordningen i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna, har en av grundtankarna i det re-&lt;br&gt;formarbete som bedrivits under senare år på rättsväsendets område varit&lt;br&gt;att tyngdpunkten i rättskipningen skall ligga i första instans, dvs. den&lt;br&gt;första domstolsprövningen skall ske i första instans. I 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition ställde sig regeringen bakom denna princip (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3, s. 24 f. och s. 93). Riksdagen har godkänt de i&lt;br&gt;propositionen angivna riktlinjerna (bet. 1992/93 :JuU24, rskr.&lt;br&gt;1992/93:289). Kammarrätt bör således endast i undantagsfall vara första&lt;br&gt;domstolsinstans. Som en konsekvens av det principiella ställningstagandet&lt;br&gt;har också i den ovannämnda prop. 1993/94:133 regeringen nyligen, som&lt;br&gt;ett led i en första etapp, föreslagit överflyttande av en del måltyper från&lt;br&gt;kammarrätt till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i rättskipningen skall alltså ligga i första instans. Han-&lt;br&gt;teringen av de överklagade besluten från Datainspektionen kommer på&lt;br&gt;grund av forumreglema att handläggas av endast en domstol i första&lt;br&gt;instans. Detta innebär att domstolen, oavsett om det är Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län eller Kammarrätten i Stockholm, kommer att kunna&lt;br&gt;bygga upp en kompetent och effektiv hantering av sådana mål. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfettning är inte dessa avgöranden så särpräglade eller&lt;br&gt;speciella att de enbart av sådana skäl bör handläggas av kammarrätt i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första instans. Avgörande skäl talar i stället för att den första dom- Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;stolsprövningen bör ske i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda propositionen om instansordningen i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna har regeringen också föreslagit att regler om&lt;br&gt;prövningstillstånd i kammarrätt skall införas. Det förhållandet att över-&lt;br&gt;klaganden av beslut enligt datalagen är en ny målgrupp för domstolarna,&lt;br&gt;att en fest domstolspraxis därför inte finns, att målen ofta innefattar&lt;br&gt;komplicerade ställningstaganden samt att målen inte kan förväntas utgöra&lt;br&gt;en antalsmässigt stor målgrupp gör att regeringen inte för närvarande&lt;br&gt;finner skäl att föreslå ett införande av prövningstillstånd i ledet länsrätt-&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot finner regeringen att prövningstillstånd bör införas i mål om&lt;br&gt;vite. Sedan en tid krävs prövningstillstånd i hovrätten för bl.a. bötesmål.&lt;br&gt;Det offentligrättsliga vitet påminner om böter. Vad som främst skiljer det&lt;br&gt;individuella vitet från böter är att vitet i förväg bestäms till ett visst&lt;br&gt;belopp. Såvitt avser frågan om prövningstillstånd finns inte anledning att&lt;br&gt;behandla mål om vite på annat sätt än bötesmål. Med prövningstillstånd&lt;br&gt;kan det förutses att vitesmål vinner laga kraft i ett tidigare skede än&lt;br&gt;annars. Att så blir fellet har den fördelen att reaktionen mot den som&lt;br&gt;bryter mot ett vitesföreläggande kommer relativt omgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beslut som avser personregister hos statliga myndigheter bör&lt;br&gt;överklagas till domstol. Som nämnts tidigare får statsmakternas behov av&lt;br&gt;politisk styrning av ADB-registreringen anses bli tillgodosett genom de&lt;br&gt;möjligheter som finns att genom författningsreglering inrätta s.k.&lt;br&gt;statsmaktsregister. Inte heller framstår någon särreglering för de få&lt;br&gt;situationer som kan beröra de högsta instanserna som nödvändig. Skulle&lt;br&gt;det bli fråga om överprövning av ett beslut från Datainspektionen som&lt;br&gt;rör personregister hos Högsta domstolen eller Regeringsrätten får de&lt;br&gt;rättsliga instanserna förutsättas kunna hantera detta inom ramen för de&lt;br&gt;generellt angivna reglerna för överklagande. Något bärande skäl för en&lt;br&gt;särreglering för länsrätterna eller kammarrätterna har inte heller fram-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fortsättningen bör Justitiekanslem ha rätt att föra talan för att&lt;br&gt;tillvarata allmänna intressen. Justitiekanslem bör kunna överklaga utan&lt;br&gt;att hans talan är beroende av prövningstillstånd, vilket bör framgå av&lt;br&gt;34 a och 35 §§ forvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom överklaganden av Datainspektionens beslut enligt datalagen&lt;br&gt;handlägger regeringen överklaganden rörande befrielse från licensavgift&lt;br&gt;enligt 3 § förordningen (1982:481) om avgifter för Datainspektionens&lt;br&gt;verksamhet. Dessa mål är till helt övervägande del av okomplicerad art&lt;br&gt;och en fest praxis finns uppbyggd kring dessa avgöranden. Något skäl att&lt;br&gt;inte även dessa mål förs över till allmän förvaltningsdomstol synes inte&lt;br&gt;föreligga. Som nämnts är målen från juridisk synpunkt enkla. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund avser regeringen att låta dessa mål omfettas av krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd i ledet länsrätt-kammarrätt i enlighet med reglerna om&lt;br&gt;sådant prövningstillstånd i prop. 1993/94:133. Ändringarna kommer att&lt;br&gt;ske i förordningsform och kräver därför inte riksdagens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är överinstans inte bara när Datainspektionens beslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas enligt datalagen utan också bl.a. vid överklagande av beslut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt kreditupplysningslagen (1973:1173). Kreditupplysningsutredningen Prop. 1993/94:217&lt;br&gt;har i sitt slutbetänkande Integritet och effektivitet på kreditupplysnings-&lt;br&gt;området (SOU 1993:110) föreslagit att överklaganden av Datainspek-&lt;br&gt;tionens beslut enligt kreditupplysningslagen skall ske hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet remissbehandlas for närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär ett successivt överflyttande av resurser hos&lt;br&gt;Datainspektionen från tillståndshantering till ett författningsarbete. Var-&lt;br&gt;ken denna ändring eller andra förslag i remissen förutsätts leda till ökade&lt;br&gt;kostnader hos inspektionen. Inte heller förutses ökade kostnader för de&lt;br&gt;registeransvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsdomstolarna tillförs en ny målgrupp vilket i sig kommer&lt;br&gt;att leda till ökade kostnader. Antalet överklaganden till regeringen har&lt;br&gt;under flera år legat kring ett tiotal årligen. På senare tid har en uppgång&lt;br&gt;i antalet överklagandeärenden kunnat noteras men någon större omfatt-&lt;br&gt;ning av överklaganden kan inte förväntas. Det är regeringens bedömning&lt;br&gt;att förslaget inte föranleder krav på ökade resurser hos de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också påpekas att överflyttandet av överklaganden till för-&lt;br&gt;valtningsdomstolarna naturligtvis innebär något minskad arbetsbelastning&lt;br&gt;inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de materiella ändringar som regeringen nu föreslår finns det&lt;br&gt;också skäl till flera språkliga ändringar i datalagen. Med tanke på att&lt;br&gt;datalagen inom en relativt snar framtid kan komma att ersättas av ny&lt;br&gt;lagstiftning har ändringarna begränsats till de mest nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär ett avskaffande av skyldigheten for&lt;br&gt;riksdag och regering att i särskild ordning inhämta Datainspektionens&lt;br&gt;yttrande innan statsmakterna inrättar personregister. Inspektionens&lt;br&gt;synpunkter skall dock på sedvanligt sätt inhämtas i beredningen av&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär också att de register som inrättas och förs i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som regeringen eller Datainspektionen beslutat med stöd&lt;br&gt;av 19 § undantas från tillståndsplikt. Detta förutsätter naturligtvis att den&lt;br&gt;registeransvarige i alla avseenden för registret så att det uppfyller de&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen eller Datainspektionen meddelat. Skulle&lt;br&gt;registret ändras så att det avviker från föreskrifterna får detta till följd att&lt;br&gt;registret förs i strid med datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår avsikten att det är register som är till-&lt;br&gt;ståndspliktiga, eller som skulle kräva tillstånd om de inrättades, som skall&lt;br&gt;kunna regleras genom den nya generella föreskriftsmöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av redaktionell natur. De syftar till att klargöra&lt;br&gt;skillnaden att föreskrifter som meddelas i ett enskilt tillståndsärende inte&lt;br&gt;är normer, dvs. sådana dataskyddsföreskrifter som beslutats med stöd av&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma tillägg av redaktionell natur som införts i 6 §. Dessutom har en&lt;br&gt;ändring skett som följd av att skyldigheten att inhämta yttrande från&lt;br&gt;Datainspektionen enligt 2 a § avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att skyldigheten att inhämta yttrande från&lt;br&gt;Datainspektionen enligt 2 a § avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet att meddela interimistiskt vitesföreläggande har inte&lt;br&gt;införts. Frågor om utdömande av vitet prövas av Länsrätten i Stockholms&lt;br&gt;län på ansökan av Datainspektionen. Av 4 § lagen (1985:206) om viten&lt;br&gt;framgår att vite kan föreläggas som löpande vite. Det innebär att vitet&lt;br&gt;bestäms till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under&lt;br&gt;vilken föreläggandet har överträtts. Vitet kan också bestämmas så att&lt;br&gt;vitet skall betalas varje gång ett förbud eller någon liknande föreskrift&lt;br&gt;överträds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket medför att Datainspektionen får möjlighet att&lt;br&gt;förena en föreskrift enligt paragrafen med vite. Ett vite behöver&lt;br&gt;naturligvis inte alltid föreläggas. Särskilt gäller detta när en föreskrift&lt;br&gt;meddelas första gången (jfr prop. 1974:42 s. 114). Även ett förbud mot&lt;br&gt;fortsatt förande av personregister kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen ges en möjlighet för regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Datainspektionen att meddela föreskrifter för person-&lt;br&gt;register som förs inom en viss verksamhet, bransch eller sektor. E n&lt;br&gt;förutsättning för delegation är att det är fråga om personregister som ofta&lt;br&gt;förekommer inom ett visst område eller en viss verksamhet. En&lt;br&gt;reglering av endast enstaka personregister bör därför inte förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna skall utformas så att de faller inom ramarna för datala-&lt;br&gt;gens regler. Föreskrifterna skall säkerställa att inte otillbörligt intrång i&lt;br&gt;den personliga integriteten uppkommer i samband med den avsedda&lt;br&gt;registreringen och behandlingen av personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformandet av föreskrifterna är således utgångspunkten att det inte&lt;br&gt;blir ett sämre integritetsskydd än vid tillståndsprövningen för enskilda&lt;br&gt;register. De bestämmelser i datalagen som i första hand blir tillämpliga&lt;br&gt;vid utformandet av föreskrifterna är 5 och 6 §§. Registrens ändamål&lt;br&gt;måste således preciseras och avgränsas väl. Det måste också noggrant&lt;br&gt;prövas i vilken mån regleringen skall innefatta sådana föreskrifter som&lt;br&gt;räknas upp i 6 §. Även andra bestämmelser i datalagen kan komma i&lt;br&gt;fråga för en mer generell reglering som t.ex. undantag från skyldigheten&lt;br&gt;att tillhandahålla registerutdrag enligt 10 § och utlämnande av person-&lt;br&gt;uppgifter till utlandet enligt 11 §. Däremot skall, som nämnts i avsnitt 5,&lt;br&gt;föreskrifterna inte omfatta gallring av allmänna handlingar. Det är&lt;br&gt;emellertid av vikt att Datainspektionen och de statliga arkivmyndig-&lt;br&gt;heterna kan samråda om gallringsfrågor i anslutning till Data-&lt;br&gt;inspektionens generella föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen redogjort för i den allmänna motiveringen utesluter&lt;br&gt;inte det förhållandet att föreskrifter meddelats för en viss bransch, att det&lt;br&gt;hos skilda registeransvariga inom branschen undantagsvis ändå finns&lt;br&gt;behov av register som inte täcks av föreskrifterna. I sådana fäll kvarstår&lt;br&gt;möjligheten att söka tillstånd för registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket ger uttryck för principen att inte ingripa med båda&lt;br&gt;sanktionerna straff och vite när fråga är om samma gärning (jfr NJA&lt;br&gt;1982 s. 633 och RÅ 1992 ref. 25).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som angetts i avsnitt 8, innebär ändringen i första stycket att&lt;br&gt;Datainspektionens beslut skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;i stället för till regeringen. Med allmän förvaltningsdomstol avses länsrätt&lt;br&gt;enligt i prop. 1993/94:133 föreslagen lydelse av 14 § lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar. Eftersom instansordningen ändras&lt;br&gt;bör inte Justitiekanslems möjlighet att föra talan vara begränsad till&lt;br&gt;överklagande av Datainspektionens beslut. För att klargöra att Justitie-&lt;br&gt;kanslem kan överklaga förvaltningsdomstolarnas beslut anges i paragra-&lt;br&gt;fen att Justitiekanslem får föra talan for att tillvarata allmänna intressen.&lt;br&gt;Justitiekanslems möjligheter att föra talan oberoende av prövningstillstånd&lt;br&gt;framgår av regeringens förslag till ändringar i 34 a och 35 §§ för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av nyligen beslutade ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen (prop. 1993/94:48, bet. 1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46,&lt;br&gt;SFS 1993:1298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket innebär att varken överklaganden av beslut om&lt;br&gt;förelägganden av viten eller mål om utdömande av viten kan föras vidare&lt;br&gt;från länsrätt till kammarrätt, såvida inte prövningstillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya meningen i första stycket innebär att Justitieombudsmannen och&lt;br&gt;Justitiekanslem alltid kan föra talan mot länsrättens beslut utan&lt;br&gt;prövningstillstånd. Ändringen är omedelbart föranledd av att&lt;br&gt;prövningstillstånd införs i ledet länsrätt-kammarrätt såvitt avser mål om&lt;br&gt;vite. Några andra situationer där bestämmelsen i dag blir tillämplig finns&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av Justitiekanslem av ett beslut av en kammarrätt enligt&lt;br&gt;datalagen skall prövas av Regeringsrätten utan prövningstillstånd. En&lt;br&gt;ändring av denna innebörd har gjorts i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Datalagsutredningens betänkande&lt;br&gt;En ny datalag (SOU 1993:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Datalagsutredningen har haft i uppdrag att göra en översyn av datalagen&lt;br&gt;(1973:289) från såväl saklig som lagteknisk synpunkt. Den svenska&lt;br&gt;datalagen var den första nationella lagstiftningen i sitt slag och väckte&lt;br&gt;berättigad uppmärksamhet vid sin tillkomst. Sedan dess har 20 år gått,&lt;br&gt;vilket i dessa sammanhang är en mycket lång tid, utan att lagens grund-&lt;br&gt;läggande struktur har ändrats. Lagen får såväl innehållsmässigt som till&lt;br&gt;sin tekniska utformning anses vara ganska föråldrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande datalagen reglerar användningen av personregister.&lt;br&gt;Med personregister förstås register, förteckning eller andra anteckningar&lt;br&gt;som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB) och som inne-&lt;br&gt;håller personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften.&lt;br&gt;Avgörande för frågan om datalagen över huvud taget är tillämplig på ett&lt;br&gt;register är således huruvida registret förs med ADB eller inte. Register&lt;br&gt;som förs med hjälp av annan teknik än ADB folier i dag utanför&lt;br&gt;datalagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje register skall finnas en registeransvarig. Därmed förstås den&lt;br&gt;för vars verksamhet personregistret förs, om han förfogar över registret.&lt;br&gt;Såväl fysiska som juridiska personer och myndigheter kan vara register-&lt;br&gt;ansvariga. Med att förfoga över ett register avses närmast en befogenhet&lt;br&gt;att överföra registrets innehåll till läsbar form. En registeransvarig måste&lt;br&gt;också kunna påverka innehållet i registret genom att tillföra eller ändra&lt;br&gt;de uppgifter som ingår i registret för att anses förfoga över det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personregister får inrättas och föras endast av den som efter anmälan&lt;br&gt;har fått licens av Datainspektionen. En sådan licens berättigar den&lt;br&gt;registeransvarige att föra ett eller flera personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa register, som bedöms innebära särskilda risker för otillbörligt&lt;br&gt;intrång i enskilds personliga integritet, krävs utöver licens även ett&lt;br&gt;särskilt tillstånd från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs i regel för att inrätta och föra ett personregister som&lt;br&gt;innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) känsliga personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) omdömen om den registrerade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) uppgifter om personer som saknar sådan anknytning till den register-&lt;br&gt;ansvarige som följer av medlemskap, anställning, kundförhållande eller&lt;br&gt;något därmed jämförligt förhållande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) personuppgifter som inhämtats från något annat personregister (s.k.&lt;br&gt;samköming).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att Datainspektionen skall kunna ge&lt;br&gt;tillstånd att inrätta och föra personregister är att det inte finns anledning&lt;br&gt;att anta att registreringen medför otillbörligt intrång i de registrerades&lt;br&gt;personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att personuppgifter skall användas för ADB&lt;br&gt;i utlandet, får uppgifterna lämnas ut endast efter medgivande av Data-&lt;br&gt;inspektionen. Sådant medgivande får lämnas endast om det kan antas att&lt;br&gt;utlämnandet av uppgifterna inte kommer att medföra otillbörligt intrång&lt;br&gt;i personlig integritet. Något medgivande behövs dock inte, om person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter skall användas för ADB enbart i en stat som har anslutit sig till&lt;br&gt;Europarådets konvention om skydd for enskilda vid ADB-behandling av&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I datalagen finns allmänna bestämmelser om gallring av personuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att automatisk databehandling inte&lt;br&gt;medför otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förande av personregister medfört eller kan antas medföra otill-&lt;br&gt;börligt intrång i personlig integritet kan Datainspektionen meddela villkor&lt;br&gt;eller, om rättelse inte på annat sätt kan åstadkommas, förbjuda fortsatt&lt;br&gt;förande av personregister eller återkalla meddelat tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut får överklagas hos regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Datalagsutredningens förslag skall datalagen även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen bara reglera sådan informationshantering som sker med hjälp av&lt;br&gt;ADB. Liksom hittills skall lagen gälla både för den privata och offentliga&lt;br&gt;sektorn. I övrigt innebär den föreslagna lagen mycket betydande&lt;br&gt;förändringar i förhållande till vad som gäller i dag. De viktigaste för-&lt;br&gt;ändringarna och nyheterna är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Personregisterbegreppet, som har gett upphov till en hel del tolk-&lt;br&gt;ningsproblem, slopas. Den nya datalagen blir tillämplig på behand-&lt;br&gt;ling av personuppgifter. Med behandling förstås varje åtgärd som&lt;br&gt;vidtas med personuppgifter genom ADB. Vissa undantag görs från&lt;br&gt;huvudregeln, bl.a. tas ordbehandling och behandling som sker uteslu-&lt;br&gt;tande för personligt bruk undan från lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Det blir lättare att avgöra vem som är registeransvarig, persondata-&lt;br&gt;ansvarig enligt utredningens terminologi, i system som används av&lt;br&gt;flera. Endast den är persondataansvarig som bestämmer ändamålet&lt;br&gt;med behandlingen, vilka personuppgifter som skall behandlas och hur&lt;br&gt;de skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Systemet med licens och tillstånd avskaffas. Trots olika försök att&lt;br&gt;rationalisera tillståndshanteringen och begränsa antalet tillståndsären-&lt;br&gt;den är arbetet med dessa ärenden så omfattande att Datainspektionen&lt;br&gt;i stort sett inte hinner ägna sig åt några inspektioner ute på fältet.&lt;br&gt;Den uteblivna tillsynen medför en bristande respekt för datalagens&lt;br&gt;regler. Det kan t.ex. nämnas att det f.n. finns omkring 50 000 med-&lt;br&gt;delade licenser. Enligt utredningens beräkningar hade antalet bort&lt;br&gt;vara mellan 500 000 och 1 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;De resurser som frigörs genom att systemet med licens och tillstånd&lt;br&gt;avskaffas skall användas för en intensifierad tillsyn, särskilt in-&lt;br&gt;spektioner ute på fältet. En sådan tillsyn är enligt utredningens&lt;br&gt;uppfattning det bästa sättet att upprätthålla ett gott integritetsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En förutsättning för att man skall kunna övergå till ett renodlat till-&lt;br&gt;synsforfärande är att datalagen ger en så utförlig reglering som möj-&lt;br&gt;ligt av de förutsättningar som gäller för ADB-hantering av person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter. Det nuvarande begreppet otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet, som aldrig har kunnat ges ett någorlunda preciserat in-&lt;br&gt;nehåll, avskaffas. I stället infors regler för de olika momenten i&lt;br&gt;informationsbehandlingen. I den nya datalagen finns bestämmelser&lt;br&gt;om bl.a. den nödvändiga anknytningen till ett ändamål, förutsättning-&lt;br&gt;arna för behandling av personuppgifter, vilka personuppgifter som&lt;br&gt;får behandlas, formen för samtycke från den enskilde, säkerhet och&lt;br&gt;gallring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Regleringen i den nya datalagen skall kunna kompletteras med be-&lt;br&gt;stämmelser som utfärdas av Datainspektionen och som avser olika&lt;br&gt;branscher eller sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Ett system med anmälningsskyldighet för vissa persondataansvariga&lt;br&gt;införs. En anmälan skall göras till Datainspektionen när vissa käns-&lt;br&gt;liga uppgifter behandlas med ADB. Anmälningarna skall ligga till&lt;br&gt;grund för Datainspektionens tillsyn. Anmälningsförfarandet blir&lt;br&gt;betydligt enklare och riktar sig mot betydligt färre persondataan-&lt;br&gt;svariga än det nuvarande tillståndssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Liksom i dag skall personuppgifter få ADB-behandlas bara för be-&lt;br&gt;stämda ändamål. Ändamålet skall dock enligt utredningens förslag&lt;br&gt;anges med större precision än enligt nuvarande datalag. Möjligheter-&lt;br&gt;na begränsas att använda personuppgifter som samlats in för ett&lt;br&gt;ändamål för andra ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;I den föreslagna lagen anges i sex olika punkter de alternativa grun-&lt;br&gt;der som ger rätt att ADB-behandla personuppgifter. En av grunderna&lt;br&gt;är samtycke från dem som berörs av behandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;När den enskildes samtycke behövs för en viss ADB-behandling skall&lt;br&gt;det vara ett uttryckligt samtycke. Passivitet eller s.k. konkludent&lt;br&gt;handlande kommer inte att vara tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;För känsliga personuppgifter, t.ex. politisk uppfattning, sjukdom,&lt;br&gt;hälsotillstånd eller olika slags omdömen, kommer särskilda regler att&lt;br&gt;gälla. Enligt dessa bestämmelser får de känsliga uppgifterna ADB-&lt;br&gt;behandlas bara om, när samtycke inte föreligger, det finns särskilt&lt;br&gt;stöd i författning for behandlingen. Det kommer att behövas&lt;br&gt;åtskilliga sådana författningar, särskilt på den offentliga sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;I några paragrafer i den föreslagna datalagen ges sådant särskilt för-&lt;br&gt;fättningsstöd i fråga om behandling av känsliga uppgifter på forsk-&lt;br&gt;ningsområdet och hos arbetsgivare. Dessa bestämmelser anger alltså&lt;br&gt;de förutsättningar som måste föreligga for att känsliga uppgifter, utan&lt;br&gt;samtycke från de berörda enskilda, skall få ADB-behandlas för forsk-&lt;br&gt;ningsändamål och i förhållandet mellan arbetsgivare samt arbets-&lt;br&gt;tagare och arbetssökande. På forskningsområdet avses be-&lt;br&gt;stämmelserna tillgodose den viktiga registerforskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;En uttrycklig regel om förbud för den persondataansvarige att ADB-&lt;br&gt;behandla personuppgifter för direktreklamändamål i strid med den&lt;br&gt;enskildes önskan tas in i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Särskilda regler införs i datalagen som klargör hur de intressen som&lt;br&gt;följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen skall&lt;br&gt;avvägas mot integritetsintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Vid gallring av personuppgifter som utgör allmän handling hos myn-&lt;br&gt;digheter kan integritetsintressena komma i konflikt med intresset att&lt;br&gt;bevara uppgifterna, t.ex. för framtida användning inom forskningen.&lt;br&gt;En särskild bestämmelse i utredningens förslag till datalag anger hur&lt;br&gt;den avvägningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;Bestämmelserna i den gällande datalagen om överföring av person-&lt;br&gt;uppgifter till utlandet för ADB-behandling av uppgifterna där har&lt;br&gt;berörts i det föregående. Enligt utredningens förslag skall överföring&lt;br&gt;utan särskilt medgivande kunna ske till en stat som visserligen inte&lt;br&gt;har anslutit sig till Europarådets konvention men som har ett integri-&lt;br&gt;tetsskydd som motsvarar det som följer av konventionens regler. Den&lt;br&gt;nya bestämmelsen bör få ganska stor praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;Datainspektionens beslut skall i fortsättningen överklagas till domstol,&lt;br&gt;inte som i dag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen antog i september 1990 ett förslag till direktiv om&lt;br&gt;skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om det fria&lt;br&gt;flödet av sådana uppgifter. Sedan förslaget behandlats i EG:s ministerråd&lt;br&gt;och EG-parlamentet har EG-kommissionen i oktober 1992 antagit ett nytt&lt;br&gt;förslag till direktiv. Detta förslag har förelagts Ministerrådet och enligt&lt;br&gt;tidsplanen skall Rådet ta slutlig ställning till det nya förslaget under år&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskillig diskussion om hur integritetsskyddet skall vara utformat har&lt;br&gt;förekommit i anslutning till det tidigare utkastet till direktiv från Kom-&lt;br&gt;missionen och EG-parlamentets behandling av detta utkast. Fortfarande&lt;br&gt;förekommer inom EG, såvitt man kan bedöma, oenighet om hur ett&lt;br&gt;framtida direktiv skall vara utformat. Detta har bl.a. lett till att tidsplanen&lt;br&gt;för antagandet av direktivet har förskjutits. Enligt företrädare för&lt;br&gt;Kommissionen kommer Ministerrådet troligen inte att kunna ta slutlig&lt;br&gt;ställning till förslaget förrän sommaren 1994. I den debatt som förts efter&lt;br&gt;det Kommissionen presenterade sitt reviderade förslag i oktober 1992 har&lt;br&gt;vissa bl.a. pekat på den s.k. subsidiaritetsprincipen. Vidare kan nämnas&lt;br&gt;att vid Europeiska Rådets möte i Edinburgh den 11-12 december 1992&lt;br&gt;har Kommissionen förklarat att den avser att revidera ett antal förslag i&lt;br&gt;syfte att göra dem mindre detaljerade. Sett i ljuset av att samtliga&lt;br&gt;medlemsländer snart kommer att ha nationella dataskyddslagar och&lt;br&gt;anslutit sig till Europarådets dataskyddskonvention har det från vissa håll&lt;br&gt;ifrågasatts om behovet av att anta direktivförslaget kommer att kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i det följande bygger på det nuvarande direktivförslagets&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv som beslutas av behöriga EG-organ är bindande i fråga om det&lt;br&gt;resultat som skall uppnås men överlämnar åt medlemsländerna att välja&lt;br&gt;form och metod för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till EG-direktiv har man beaktat den utveckling på data-&lt;br&gt;skyddsområdet som har skett och förslaget bygger på de integritets-&lt;br&gt;skyddslagar och den internationella reglering som har kommit fram under&lt;br&gt;de senaste åren. I förhållande till den svenska datalagen innefattar&lt;br&gt;direktivförslaget i en hel del hänseenden en önskvärd skärpning av&lt;br&gt;reglerna för integritetsskyddet. Av dessa och andra skäl, särskilt det&lt;br&gt;intensifierade europeiska samarbetet, har utredningen eftersträvat att få&lt;br&gt;i huvudsak samma regler för integritetsskyddet som de som kan komma&lt;br&gt;att gälla inom EG. Utredningens förslag till materiella regler för data-&lt;br&gt;skyddet ligger också nära motsvarande bestämmelser i direktivförslaget.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. sådana frågor som ändamålsanknytning och byte av&lt;br&gt;ändamål, förutsättningar för behandling av personuppgifter, hur samtycke&lt;br&gt;från den enskilde skall lämnas, vilka personuppgifter som får behandlas,&lt;br&gt;säkerhet, gallring och regleringen av känsliga personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa avvikelser förekommer emellertid i förhållande till förslaget till&lt;br&gt;EG-direktiv. Som har nämnts i det föregående skall datalagen i motsats&lt;br&gt;till vad som gäller enligt direktivförslaget även i fortsättningen bara&lt;br&gt;reglera sådan informationshantering som sker med hjälp av ADB. Såvitt&lt;br&gt;utredningen känner till är nämligen varken omfattningen av eller in-&lt;br&gt;nehållet i den manuella registreringen av någon betydenhet och innebär&lt;br&gt;inte några mera påtagliga integritetsrisker. Vidare berör en del före-&lt;br&gt;skrifter i direktivförslaget den svenska offentlighetsprincipen. De be-&lt;br&gt;stämmelser i förslaget till EG-direktiv som reglerar utlämnande av per-&lt;br&gt;sonuppgifter tillåter enligt utredningen inte något utlämnande enligt&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Ett utlämnande av personuppgifter med stöd av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen kan heller inte anses förenlig med det sätt på vilket&lt;br&gt;ändamålet för en viss ADB-behandling skall anges enligt direktivför-&lt;br&gt;slaget. Förslaget till EG-direktiv påverkar vidare principen i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen att en sökande som begär att få ut en handling har rätt att&lt;br&gt;vara anonym. Slutligen innehåller inte direktivförslaget något undantag&lt;br&gt;från huvudregeln om gallring som gör det möjligt att bevara personupp-&lt;br&gt;gifter med hänsyn till offentlighetsprincipen. I de hänseenden som nu har&lt;br&gt;nämnts innebär utredningens lagförslag avvikelser från det föreslagna&lt;br&gt;EG-direktivet för att offentlighetsprincipen skall lämnas orörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelser i förhållande till förslaget till EG-direktiv förekommer&lt;br&gt;också när det gäller information till den enskilde och underrättelser till&lt;br&gt;dataskyddsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på information till den enskilde är långtgående. Enligt direk-&lt;br&gt;tivförslaget skall den enskilde ha rätt att på begäran bli informerad om&lt;br&gt;förekomsten av en viss ADB-behandling och om olika uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till ADB-behandlingen. När en persondataansvarig lämnar ut&lt;br&gt;personuppgifter skall vidare den enskilde vars personuppgifter det är&lt;br&gt;fråga om i princip underrättas om utlämnandet. Tanken bakom dessa&lt;br&gt;bestämmelser i direktivförslaget är att den enskilde skall bli medveten om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att personuppgifter som rör honom ADB-behandlas och kunna göra sina&lt;br&gt;rättigheter enligt dataskyddslagstiftningen gällande. Ett iakttagande av be-&lt;br&gt;stämmelserna skulle emellertid innebära en betungande informations-&lt;br&gt;skyldighet för de persondataansvariga och en ganska betydande byråkrati-&lt;br&gt;sering av kontrollsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har kommit till den slutsatsen att de skäl som från in-&lt;br&gt;tegritetssynpunkt talar för den angivna ordningen inte är tillräckligt starka&lt;br&gt;för att väga över den byråkrati som skulle bli följden. Utredningen har&lt;br&gt;då också beaktat att det finns goda möjligheter till insyn genom andra&lt;br&gt;regler i den föreslagna datalagen och i sekretesslagen. Liksom i dag&lt;br&gt;kommer den enskilde att få möjlighet att kontrollera om uppgifter som&lt;br&gt;hänför sig till honom är föremål för ADB-behandling och, om så är&lt;br&gt;fellet, att kontrollera om uppgifterna är riktiga, fullständiga och aktuella.&lt;br&gt;Information om vilka känsliga personuppgifter som ADB-behandlas kan&lt;br&gt;man vidare få hos Datainspektionen. Den persondataansvarige skall&lt;br&gt;nämligen, innan han får börja att behandla sådana personuppgifter, göra&lt;br&gt;en anmälan till Datainspektionen om ADB-behandlingen. Slutligen finns&lt;br&gt;i sekretesslagen särskilda regler om dokumentationsskyldighet beträffande&lt;br&gt;datasamlingar som en myndighet har tillgång till. Reglerna syftar till att&lt;br&gt;tillgodose allmänhetens intresse av överblick över och orientering i det&lt;br&gt;ADB-material som finns hos myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller underrättelser till dataskyddsmyndigheten är utgångs-&lt;br&gt;punkten i förslaget till EG-direktiv att all ADB-behandling skall anmälas.&lt;br&gt;Vad som får tas undan från anmälningsskyldigheten är vissa slag av&lt;br&gt;behandling som inte menligt påverkar de enskildas integritet. Åtgärder&lt;br&gt;för att göra undantag från anmälningsskyldigheten förutsätter dataskydds-&lt;br&gt;myndighetens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att, även om många undantag görs från&lt;br&gt;huvudregeln om anmälningsskyldighet, det finns en betydande risk för att&lt;br&gt;ett mycket stort antal datasamlingar måste anmälas till dataskydds-&lt;br&gt;myndigheten, bl.a. beroende på den höga takten i datoriseringen här i&lt;br&gt;landet. Antalet kan bli så stort att den överblick över den integritetskäns-&lt;br&gt;liga databehandlingen som dataskyddsmyndigheten bör ha helt går&lt;br&gt;förlorad. De åtgärder som behövs för att göra undantag från anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten kommer vidare att innebära en betydande belastning på&lt;br&gt;dataskyddsmyndigheten. Utredningen har sammanfattningsvis kommit till&lt;br&gt;den slutsatsen att det sätt på vilket avgränsningen av anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten har gjorts och det förfarande för att göra undantag från an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten som anges i direktivförslaget är förenade med så&lt;br&gt;betydande olägenheter att någon harmonisering med förslaget till EG-&lt;br&gt;direktiv inte bör ske i denna del. I stället har i den nya datalagen an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten avgränsats på samma sätt som tillståndsplikten&lt;br&gt;enligt den gällande datalagen, dvs. det anges uttryckligen i lagen vilken&lt;br&gt;behandling som måste anmälas till Datainspektionen. Anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten har begränsats till att avse ADB-behandling av i sig känsliga&lt;br&gt;personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt görs i olika frågor avvikelser från direktivförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya datalagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över Datalagsutredningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden över betänkandet har avgetts av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, Justitiekanslem, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrel-&lt;br&gt;sen, Datainspektionen, Överbefälhavaren, Vämpliktsverket, Överstyrel-&lt;br&gt;sen för civil beredskap, Vapenfristyrelsen, Riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Socialvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;Statskontoret, Statens person- och adressregistemämnd (SPAR-nämnden),&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Stockholms universitet, Uppsala&lt;br&gt;universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola, Karolinska institutet, Högskolan i Karlstad, Forskningsråds-&lt;br&gt;nämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,&lt;br&gt;Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Veten-&lt;br&gt;skapsakademien, Sveriges lantbruksuniversitet, Skogs- och jordbrukets&lt;br&gt;forskningsråd, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden, Arbetslivscentrum, Riksarkivet, Närings- och teknik-&lt;br&gt;utvecklingsverket, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Centralnämnden för fastighetsdata, Göteborgs kom-&lt;br&gt;mun, Varbergs kommun, Härnösands kommun, Stockholms läns lands-&lt;br&gt;ting, Landstinget i Kalmar län, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,&lt;br&gt;Sveriges Författarförbund, Företagarnas Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Radio AB, Tjänstemännens Cen-&lt;br&gt;tralorganisation TCO, Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige LO, Tidningarnas Telegrambyrå, Svenska&lt;br&gt;Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, DAFA Data&lt;br&gt;AB, Dataföreningen i Sverige, DIK-förbundet, Företagens Uppgifts-&lt;br&gt;lämnardelegation, Kommundata AB (numera Dialogdata Informations-&lt;br&gt;system AB), Medborgarrättsrörelsen i Sverige, Sveriges Läkarförbund,&lt;br&gt;Sveriges Psykologförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Krigsarkivet, Jacob Palme, FALK Föreningen arkivverk-&lt;br&gt;samma i landsting och kommun, Affärsdata AB, Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk, Svenska Läkaresällskapet, Svenska kyrkans Församlings-&lt;br&gt;och Pastoratförbund, Arkivrådet AAS, Kungl. Vitterhets Historie och&lt;br&gt;Antikvitets Akademien, Svenska kyrkans centralstyrelse, Lantmäteri-&lt;br&gt;verket, Svenska Inkassoföreningen, Läkemedelsindustrins branschorga-&lt;br&gt;nisationer och Representantföreningen för Utländska Farmacevtiska&lt;br&gt;industrier samt AB Bonnierföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande. Detsamma gäller Publicistklubben och&lt;br&gt;Föreningen Grävande Journalister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Annonsörföreningen, Dagligvaruleverantöremas Förbund,&lt;br&gt;Direkthandelsföretagens förening, Svenska Bokförläggareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Postorderföreningen, Sveriges Marknadsförbund, Sveriges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamförbund, Sveriges Telemarketing Förening och SWEDMA har&lt;br&gt;avgett ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har överlämnat yttranden från överåklagaren vid Åkla-&lt;br&gt;garmyndigheten i Göteborg samt överåklagarna vid Regionåklagarmyn-&lt;br&gt;dighetema i Linköping, Malmö och Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polismyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har till sitt yttrande bifogat ett utlåtande från Skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorsämbetet vid Stockholms universitet har överlämnat yttranden&lt;br&gt;från den juridiska fakultetsnämnden och från den samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;fakulteten. Rektorsämbetet vid Uppsala universitet har överlämnat ett&lt;br&gt;yttrande från den juridiska fåkultetsstyrelsen vid universitetet. Rektors-&lt;br&gt;ämbetet vid Lunds universitet har överlämnat ett yttrande från den&lt;br&gt;juridiska fåkultetsstyrelsen vid universitetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet har till sitt yttrande bifogat yttranden från samtliga lands-&lt;br&gt;arkiv och stadsarkiven i Stockholm och Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun har bifogat en av folkpartiet i kommunstyrelsen&lt;br&gt;avgiven skrivelse samt yttranden från Göteboigs servicenämnd, gruppen&lt;br&gt;för integritetsfrågor inom dataområdet (GRIND) och stadsdelsnämnden&lt;br&gt;Härianda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralotganisation har utöver sitt yttrande&lt;br&gt;hänvisat till de yttranden som avgetts av DIK-förbundet, Sveriges Läkar-&lt;br&gt;förbund och Sveriges Psykologförbund samt utan eget ställningstagande&lt;br&gt;överlämnat ett yttrande från SACO-föreningen vid Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om datalagen (1973:289)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 a, 6, 6 a, 12, 18, 20 och 25 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 19 §, och närmast före&lt;br&gt;nya 19 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;br&gt;Tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;behövs inte för personregister&lt;br&gt;vars inrättande beslutas av riks-&lt;br&gt;dagen eller regeringen. Innan&lt;br&gt;sådant beslut fattas skall dock&lt;br&gt;yttrande inhämtas från Data-&lt;br&gt;inspektionen i fråga om register&lt;br&gt;som skall innehålla uppgifter som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd av Datainspektionen&lt;br&gt;behövs inte för personregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;vars inrättande beslutas av&lt;br&gt;riksdagen eller regeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som inrättas och förs i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som beslutats med&lt;br&gt;stöd av 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som har tagits emot för för-&lt;br&gt;varing av en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs inte heller för&lt;br&gt;personregister som har tagits emot&lt;br&gt;för förvaring av en arkivmyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 2 § andra stycket 1 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sammanslutningar inrätta och föra personregister som innehåller&lt;br&gt;sådana uppgifter om medlemmarnas politiska uppfattning, religiösa tro&lt;br&gt;eller övertygelse i övrigt som utgör grunden för medlemskapet i sam-&lt;br&gt;manslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheter inom hälso- och sjukvården för vård- eller behand-&lt;br&gt;lingsändamål inrätta och föra personregister som innehåller uppgifter om&lt;br&gt;någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. myndigheter inom socialtjänsten inrätta och föra personregister som&lt;br&gt;innehåller uppgifter om att någon fått ekonomisk hjälp eller vård inom&lt;br&gt;socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. läkare och tandläkare inrätta och fora personregister som innehåller&lt;br&gt;sådana uppgifter om någons sjukdom eller hälsotillstånd i övrigt som de&lt;br&gt;har erfarit i sin yrkesverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. arbetsgivare inrätta och föra personregister, som innehåller sådana&lt;br&gt;uppgifter om arbetstagares sjukdom som avser tid för sjukfrånvaro, om&lt;br&gt;uppgifterna används för löneadministrativa ändamål eller for att arbets-&lt;br&gt;givaren skall kunna avgöra om han skall påbörja en rehabiliteringsutred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:446.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning enligt 22 kap. 3 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas tillstånd till inrättande&lt;br&gt;och förande av personregister,&lt;br&gt;skall Datainspektionen, i den mån&lt;br&gt;det behövs för att förebygga risk&lt;br&gt;för otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet, meddela föreskrift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas tillstånd till inrättande&lt;br&gt;och förande av personregister,&lt;br&gt;skall Datainspektionen, i den mån&lt;br&gt;det behövs för att förebygga risk&lt;br&gt;för otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet, meddela föreskrift för&lt;br&gt;registret om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inhämtande av uppgifter för personregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vilka personuppgifter som får ingå i personregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utförandet av den automatiska databehandlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den tekniska utrustningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de bearbetningar av personuppgifterna i registret som får göras med&lt;br&gt;automatisk databehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underrättelse till berörda personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. de personuppgifter som får göras tillgängliga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. utlämnande och annan användning av personuppgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bevarande och gallring av personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. kontroll och säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. rättelse och andra åtgärder i fråga om oriktiga och missvisande&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av om föreskrift&lt;br&gt;behövs skall särskilt beaktas huru-&lt;br&gt;vida registret innehåller person-&lt;br&gt;uppgift som utgör omdöme eller&lt;br&gt;annan värderande upplysning om&lt;br&gt;den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift rörande utlämnande av&lt;br&gt;personuppgift får icke inskränka&lt;br&gt;myndighets skyldigheter enligt&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av om föreskrift&lt;br&gt;för ett visst register behövs skall&lt;br&gt;särskilt beaktas huruvida registret&lt;br&gt;innehåller personuppgift som utgör&lt;br&gt;omdöme eller annan värderande&lt;br&gt;upplysning om den registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift för ett visst register&lt;br&gt;rörande utlämnande av personupp-&lt;br&gt;gift får inte inskränka en myndig-&lt;br&gt;hets skyldigheter enligt tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om&lt;br&gt;skyldighet för Datainspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrift gäller även i&lt;br&gt;fråga om personregister som avses&lt;br&gt;i 2 a § första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen, i den mån icke regeringen&lt;br&gt;eller riksdagen har meddelat före-&lt;br&gt;skrift i samma hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om&lt;br&gt;skyldighet för Datainspektionen att&lt;br&gt;meddela föreskrift för ett visst&lt;br&gt;register gäller även i fråga om&lt;br&gt;personregister som avses i 2 a §&lt;br&gt;första stycket 1, om registret skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter som avses i 2 §&lt;br&gt;andra stycket och regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen inte har meddelat före-&lt;br&gt;skrift i samma hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgift som kan hänföras till den som avses med uppgiften skall&lt;br&gt;utgå ur personregistret då uppgiften inte längre behövs med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med registret, om inte uppgiften även därefter skall bevaras&lt;br&gt;på grund av bestämmelse i lag eller annan författning eller enligt&lt;br&gt;myndighets beslut som meddelats med stöd av författning. Detsamma&lt;br&gt;gäller då den registeransvarige upphör att föra personregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en registeransvarig att&lt;br&gt;föra ett personregister för vilket&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat&lt;br&gt;tillstånd, skall han anmäla detta till&lt;br&gt;inspektionen. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant personregister som&lt;br&gt;avses i 2 a § första stycket andra&lt;br&gt;meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förandet av personregister&lt;br&gt;lett till otillbörligt intrång i per-&lt;br&gt;sonlig integritet eller finns an-&lt;br&gt;ledning antaga att sådant intrång&lt;br&gt;skall uppkomma, får Datainspek-&lt;br&gt;tionen i mån av behov meddela&lt;br&gt;föreskrift i sådant avseende som&lt;br&gt;anges i 5 eller 6 § eller ändra&lt;br&gt;föreskrift som tidigare meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om register som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § första stycket får Datainspek-&lt;br&gt;tionen vidta åtgärd som nu nämnts&lt;br&gt;endast i den mån den ej står i strid&lt;br&gt;med beslut av regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en registeransvarig att&lt;br&gt;föra ett personregister för vilket&lt;br&gt;Datainspektionen har meddelat&lt;br&gt;tillstånd, skall han anmäla detta till&lt;br&gt;inspektionen. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant personregister som&lt;br&gt;avses i 2 a § första stycket 1, om&lt;br&gt;registret innehåller uppgifter som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förandet av personregister&lt;br&gt;lett till otillbörligt intrång i per-&lt;br&gt;sonlig integritet eller finns an-&lt;br&gt;ledning antaga att sådant intrång&lt;br&gt;skall uppkomma, får Datainspek-&lt;br&gt;tionen för ett visst register i mån&lt;br&gt;av behov meddela föreskrift i&lt;br&gt;sådant avseende som anges i 5&lt;br&gt;eller 6 § eller ändra föreskrift som&lt;br&gt;tidigare meddelats. I fråga om&lt;br&gt;register som avses i 2 a § första&lt;br&gt;stycket 1 får Datainspektionen&lt;br&gt;vidta åtgärd som nu nämnts endast&lt;br&gt;i den mån den ej står i strid med&lt;br&gt;beslut av regeringen eller&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan skydd mot otillbörligt&lt;br&gt;intrång i personlig integritet ej&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, får&lt;br&gt;Datainspektionen förbjuda fortsatt&lt;br&gt;förande av personregister eller&lt;br&gt;återkalla meddelat tillstånd. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte sådana register&lt;br&gt;som avses i 2 a § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan skydd mot otillbörligt in-&lt;br&gt;trång i personlig integritet inte&lt;br&gt;åstadkommas på annat sätt, får&lt;br&gt;Datainspektionen förbjuda fortsatt&lt;br&gt;förande av personregister eller&lt;br&gt;återkalla meddelat tillstånd. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte sådana register&lt;br&gt;som avses i 2 a § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrift enligt första stycket&lt;br&gt;och förbud enligt andra stycket får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, Data-&lt;br&gt;inspektionen får i anslutning till&lt;br&gt;denna lag meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter för personregister som ofta&lt;br&gt;förekommer inom en viss verk-&lt;br&gt;samhet for ett visst ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inrättar eller för personregister utan licens eller tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag, när detta erfordras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrift eller förbud som meddelats enligt 5, 6 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämnar ut personuppgift i strid mot 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lämnar osann uppgift vid&lt;br&gt;fullgörande av skyldighet att lämna&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämnar osann uppgift i fall&lt;br&gt;som avses i 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lämnar osann uppgift vid full-&lt;br&gt;görande av skyldighet att lämna&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lämnar osann uppgift i fall&lt;br&gt;som avses i 17 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bryter mot föreskrift som med-&lt;br&gt;delats enligt 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som överträtt ett vitesföre-&lt;br&gt;läggande enligt IS § tredje stycket&lt;br&gt;döms inte till ansvar för en gärning&lt;br&gt;som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot&lt;br&gt;7 a § första eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos regering-&lt;br&gt;en. Justitiekanslem får överklaga&lt;br&gt;ett sådant beslut för att tillvarata&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, över-&lt;br&gt;klagas beslutet på samma sätt som&lt;br&gt;gäller ett beslut av myndigheten att&lt;br&gt;avslå en begäran om utlämnande&lt;br&gt;av allmän handling. Med&lt;br&gt;myndighet jämställs därvid ett&lt;br&gt;annat organ i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 8 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Justitie-&lt;br&gt;kanslem får föra talan för att&lt;br&gt;tillvarata allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet som är regis-&lt;br&gt;teransvarig avslår en begäran om&lt;br&gt;underrättelse enligt 10 §, över-&lt;br&gt;klagas beslutet på samma sätt som&lt;br&gt;gäller ett beslut av myndigheten att&lt;br&gt;avslå en begäran om utlämnande&lt;br&gt;av allmän handling. Med&lt;br&gt;myndighet jämställs därvid ett&lt;br&gt;annat organ i den utsträckning som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 8 och 9 §§ sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande av mål om viten till kam-&lt;br&gt;marrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut som meddelats av Datainspektionen före ikraftträdandet över-&lt;br&gt;klagas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Hänvisningen i 25 § andra stycket till 1 kap. 9 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) skall beträffande sådana aktiebolag i vilka kommuner eller&lt;br&gt;landsting själva eller gemensamt innehar mindre än två tredjedelar av&lt;br&gt;aktierna eller mindre än två tredjedelar av de med aktierna förenade&lt;br&gt;rösterna och sådana ekonomiska föreningar i vilka det också finns andra&lt;br&gt;medlemmar än kommuner eller landsting tillämpas från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 a och 35 §§ forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall det är särskilt föreskrivet&lt;br&gt;får kammarrätten pröva ett över-&lt;br&gt;klagande från länsrätten endast om&lt;br&gt;kammarrätten har meddelat pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd. Sådant tillstånd&lt;br&gt;behövs dock aldrig när talan förs&lt;br&gt;av Riksdagens ombudsmän eller&lt;br&gt;Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd meddelas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet&lt;br&gt;prövas av högre rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kom-&lt;br&gt;mit eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står länsrättens beslut fest. En upp-&lt;br&gt;lysning om detta skall tas in i kammarrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har väckts hos&lt;br&gt;kammarrätten genom överklagande eller underställning prövas av Rege-&lt;br&gt;ringsrätten endast om Regeringsrätten har meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelas inte prövningstillstånd, står kammarrättens beslut fest. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i Regeringsrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslem för i mål om&lt;br&gt;disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att&lt;br&gt;utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården eller detaljhandeln&lt;br&gt;med läkemedel eller om återkallelse av behörighet att utöva veteri-&lt;br&gt;näryrket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. talan som Justitiekanslem för 2. talan som Justitiekanslem för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mål enligt lagen (1990:484) om i mål enligt datalagen (1973:289)&lt;br&gt;övervakningskameror m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller lagen (1990:484) om över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vakningskameror m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-04-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å Beckman,&lt;br&gt;regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 1994 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i forvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Erik Göransson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:217 En reformerad datalag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:217&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, Celexnummer för bak-&lt;br&gt;ändrar, upphäver eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Datalagen (1973:289)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46411, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU45</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-05-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:10:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03217</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 11:10:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03217</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__217.pdf</filnamn>
<filstorlek>2082239</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En reformerad datalag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/28C929EF-ADB6-49DD-89AA-240B78A801AB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU45</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov till 1994/95 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:KU10</uppgift>
<ref_dok_id>GI01KU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa datalagsfrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:217&lt;br/&gt;
En reformerad datalag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:217 En reformerad datalag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kurt Ove Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:217&lt;br/&gt;
En reformerad datalag</uppgift>
<ref_dok_id>GI02K1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:217 En reformerad datalag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kurt Ove Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>