2242159 GH03216 1993/94 216 prop prop prop Proposition 1993/94:216 Proposition Proposition Finansdepartementet 216 0 1994-04-21 00:00:00 2025-12-19 13:49:00 1994-01-01 00:00:00 Ombildning av Landshypotek digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GH03216/text https://data.riksdagen.se/dokument/GH03216 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03216 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1993/94:216</h1><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03216/prop_199394__216-1.png" style="width:39pt;height:32pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03216/prop_199394__216-2.png" style="width:36pt;height:21pt;"/> <h2>Ombildning av Landshypotek</h2> <p>Prop.</p> <p>1993/94:216</p> <p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p> <p>Stockholm den 21 april 1994</p> <p>Carl Bildt</p> <p>Bo Lundgren</p> <p>(Finansdepartementet)</p> <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> <p>I propositionen föreslås att landshypoteksföreningama ombildas till en<br>ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen tillskjuter sedan sin<br>rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat aktiebolag<br>(kreditmarknadsbolag) mot att föreningen erhåller samtliga aktier i<br>bolaget. Medlemmar i föreningen skall vara låntagare i kreditmarknads-<br>bolaget. Föreningen skall lämna ekonomisk rådgivning till medlem-<br>marna. Föreningens regionkontor skall göra en bedömning och lämna<br>ett yttrande till bolaget beträffande nyutlåning. Det nya kreditmarknads-<br>bolagets verksamhet och organisation i övrigt liksom sammansättningen<br>av dess styrelse bestäms av bolagets aktieägare.</p> <p>Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom obligationsskulden och<br>övrig upplåning, till kreditmarknadsbolaget. Banken erhåller av bolaget<br>reverser eller andra skuldförbindelser. Bolaget och den ekonomiska<br>föreningen svarar med sitt kapital för bankens förpliktelser. Grundfonden<br>är kvar i Hypoteksbanken. Fonden ställs till bankens förfogande för ny<br>upplåning i ytterligare två och ett halvt år. Hypoteksbanken skall<br>avveckla den utestående obligationsstocken. Därefter skall banken<br>likvideras. Ett eventuellt överskott skall föras över till kredit-<br>marknadsbolaget, eller vad som trätt i bolagets ställe. Ombildningen<br>avses äga rum per den 1 januari 1995.</p> <p>1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 216</p> <p>Regeringen kommer senare att lägga fram förslag till lagstiftning som Prop. 1993/94:216<br>gör det möjligt att driva finansieringsverksamhet i ekonomisk förening.</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Landshypotek - om<br>institutet så önskar - driver verksamheten efter den 1 januari 1998 i<br>ekonomisk förening. Förutsättningen för detta skall dock vara att<br>kreditmarknadsbolaget vid fusionstillfället har en kapitalbas som består<br>av minst sex procent primärt kapital.</p> <p>Landshypoteks reservfonder får skattas av hos kreditmarknadsbolaget.</p> <p>För att underlätta återföringen och ge Landshypotek en lättnad som<br>motsvarar den Stadshypotek tidigare erhållit föreslås att endast 75 % av<br>det belopp som avsatts till reservfond fr.o.m. 1986 års taxering skall<br>återföras till beskattning.</p> <h2>Innehållsförteckning</h2> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>1 Förslag till riksdagsbeslut&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;5</p> <p>2 Lagtext&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;6</p> <p>2.1 Förslag till lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen&nbsp;&nbsp;&nbsp;6</p> <p>2.2 Förslag till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;7</p> <p>2.3 Förslag till lag om inkomstskatteregler vid ombildning</p> <p>av landshypoteksinstitutionen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;12</p> <p>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om</p> <p>statlig inkomstskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;13</p> <p>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om</p> <p>periodiseringsfonder &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;15</p> <p>2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:225) om</p> <p>avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteks-<br>föreningar m.m. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;16</p> <p>3 Ärendet och dess beredning&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;17</p> <p>4 Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;18</p> <p>4.1 Hypoteksinstitutens roll på&nbsp;kreditmarknaden&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;18</p> <p>4.2 Hypoteksinstitutens nuvarande&nbsp;organisation&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>4.3 Särskilt om Landshypotek&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>4.3.1 Organisationen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;19</p> <p>4.3.2 Den nuvarande verksamheten&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;21</p> <p>4.3.3 Kapital- och skattesituationen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;22</p> <p>4.3.4 Kapitaltäckningsregler för Landshypotek&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;24</p> <p>5 Allmän motivering&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>5.1 Behovet av en reform&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;25</p> <p>5.2 Organisationsform&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;26</p> <p>5.3 Ombildningen&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;29</p> <p>5.4 Landshypoteks fonder m.m.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;38</p> <p>5.5 Övergångsfrågor&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;40</p> <p>6 Författningskommentar&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;41</p> <p>6.1 Förslaget till lag om ombildning av landhypoteksinstitutionen 41</p> <p>6.2 Förslaget till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;42</p> <p>6.3 Förslaget till lag om inkomstskatteregler vid ombildning av</p> <p>landshypoteksinstitutionen &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig</p> <p>inkomstskatt &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;43</p> <p>6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om</p> <p>periodiseringsfonder &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;44</p> <p>6.6 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:225) om</p> <p>avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening<br>m.m. &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;44</p> <p>Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:103)</p> <p>Hypoteksinstituten i framtiden &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;45</p> <p>Bilaga 2 Förteckning&nbsp;över remissinstanser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;52</p> <p>Bilaga 3 Ombildning&nbsp;av Landshypotek&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;53</p> <p>Bilaga 4 Förteckning&nbsp;över remissinstanser&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;59</p> <table border="1"> <tr><td> <p>Bilaga 5 Styrelsens förslag</p> <p>Bilaga 6 Reservanternas förslag</p> <p>Bilaga 7 Förteckning över remissinstanser</p> <p>Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag</p> <p>Bilaga 9 Lagrådets yttrande</p></td><td> <p>60 Prop. 1993/94:216</p> <p>76</p> <p>88</p> <p>89</p> <p>100</p></td></tr> <tr><td> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1994</p></td><td> <p>104</p></td></tr> </table> <h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Regeringen föreslår att riksdagen</p> <p>1. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen,</p> <p>2. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om Sveriges allmänna<br>hypoteksbank,</p> <p>3. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om inkomstskatteregler vid<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen,</p> <p>4. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt,</p> <p>5. &nbsp;antar regeringens förslag om ändring i lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder,</p> <p>6. &nbsp;antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen<br>(1976:225) om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till<br>hypoteksförening m.m,</p> <p>7. &nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om förutsättningarna för en<br>fusion mellan den ekonomiska föreningen och kredit-<br>marknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i<br>ekonomisk förening (avsnitt 5.2).</p> <h2>2 Lagtext</h2> <p>Prop. 1993/94:216</p> <h3>2.1 Förslag till lag om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande</p> <p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den institution<br>som regleras i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och<br>om landshypoteksföreningar.</p> <p>2 § Landshypoteksföreningama skall gå upp i en av föreningarna bildad<br>ekonomisk förening. Delägarna i landshypoteksföreningama blir<br>medlemmar i den ekonomiska föreningen. Landshypoteksföreningama<br>upplöses utan likvidation och deras tillgångar och skulder övertas av den<br>ekonomiska föreningen. Ombildningen skall göras den dag regeringen<br>bestämmer.</p> <p>3 § Efter ombildningen skall den ekonomiska föreningen tillskjuta sin<br>rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat kredit-<br>marknadsbolag mot att föreningen erhåller samtliga aktier i bolaget.<br>Sveriges allmänna hypoteksbank skall överlåta sin rörelse, utom<br>obligationsskulden och övrig upplåning, till kreditmarknadsbolaget.<br>Regeringen skall besluta om tidpunkt och villkor för överlåtelsen.</p> <p>4 § I stället för 4 kap. lag (1992:1610) om kreditmarknadsbolag gäller<br>för kreditmarknadsbolaget 10 - 13 §§ lag (1994:000) om Sveriges<br>allmänna hypoteksbank.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p> <p>2. Bestämmelsen i 4 § upphör att gälla den 1 juli 1997.</p> <h3>2.2 Förslag till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank Prop. 1993/94:216</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>Hypoteksbankens ändamål</p> <p>1 § Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att fullfölja den<br>ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1994:000) om<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Hypoteksbanken skall</p> <p>1. till den 1 juli 1997 låna upp och till det nybildade kreditmarknads-<br>bolaget låna ut medel som bolaget behöver till sin rörelse,</p> <p>2. förvalta sina fordringar och skulder.</p> <p>Styrelse, verkställande direktör och revisorer</p> <p>2 § Hypoteksbanken förvaltas av en styrelse som består av sex ledamö-<br>ter. Regeringen utser två ledamöter och suppleanter för dem. Regeringen<br>förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en att vara vice<br>ordförande.</p> <p>Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljs av styrelsen för den<br>av landshypoteksföreningama bildade ekonomiska föreningen.</p> <p>De fem ledamöterna som utsetts enligt första och andra styckena utser<br>en verkställande direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.</p> <p>Ledamöterna och suppleanterna utses för en tid av högst två år.</p> <p>Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamö-<br>terna och suppleanterna.</p> <p>3 § Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och<br>tre av dem är ense om beslutet. Om endast fyra ledamöter är närvarande,<br>måste ordföranden eller vice ordföranden vara en av dessa tre ledamöter.</p> <p>Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om.<br>Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.</p> <p>Beslut om uppläggande av obligationslån eller annan upplåning skall ha<br>biträtts av ordföranden eller vice ordföranden.</p> <p>4 § För revision av styrelsens förvaltning och hypoteksbankens räkenska-<br>per utser Finansinspektionen årligen två revisorer och suppleanter för<br>dem. Revisorerna och suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer.</p> <p>5 § Regeringen avgör frågan om fastställelse av resultaträkningen och<br>balansräkningen samt om ansvarsfrihet för styrelsen efter samråd med<br>den av landshypoteksföreningama bildade ekonomiska föreningen.</p> <p>Grundfond och upplåning</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>6 § Som grundfond för Hypoteksbanken ställer staten en garanti-<br>förbindelse till förfogande som utfärdas av regeringen eller, efter<br>regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret. Regeringen meddelar<br>föreskrifter om grundfondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift<br>och i övrigt som skall gälla för grundfonden.</p> <p>Efter anmälan till Riksgäldskontoret får Hypoteksbanken ta grundfonden<br>i anspråk för att fullgöra sina förpliktelser om Hypoteksbanken för<br>tillfället saknar tillgängliga medel för detta.</p> <p>När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket, skall<br>Hypoteksbanken betala staten den ränta på beloppet som Riksgäldskonto-<br>ret bestämmer och snarast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.</p> <p>7 § Hypoteksbankens sammanlagda låneskuld får inte uppgå till mer än<br>tio gånger summan av grundfonden och bankens eget kapital.</p> <p>Likvidation</p> <p>8 § Regeringen beslutar om Hypoteksbankens likvidation och förfarandet<br>därvid.</p> <p>Efter anmälan till Riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när<br>Hypoteksbanken har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar<br>som svarar för Hypoteksbankens förpliktelser.</p> <p>Hypoteksbankens behållning efter likvidation skall överföras till<br>kreditmarknadsbolaget, eller vad som trätt i bolagets ställe.</p> <p>Hypoteksbankens verksamhet</p> <p>9 § Närmare föreskrifter om Hypoteksbankens verksamhet meddelas av<br>regeringen.</p> <p>Kapitaltäckning</p> <p>10 § Under den tid som banken tar upp nya lån för att finansiera<br>utlåningen i det nybildade kreditmarknadsbolagets rörelse, skall banken<br>och kreditmarknadsbolaget tillsammans vid varje tidpunkt ha en<br>kapitalbas, beräknad enligt 11 §, som motsvarar åtta procent av värdet<br>av bankens och kreditmarknadsbolagets placeringar beräknat enligt 12 §<br>(kapitalkrav).</p> <p>11 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt<br>kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall<br>utgöra minst hälften av kapitalbasen.</p> <p>Med primärt kapital avses: &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:216</p> <p>A. Eget kapital.</p> <p>B. Kapitalandelen av periodiseringsfond.</p> <p>C. Kapitalandelen av det belopp som svarar mot reserver till följd av<br>avskrivningar på egendom som upplåtits till nyttjande.</p> <p>Det primära kapitalet skall minskas med ett belopp motsvarande<br>inkomstskatten på det belopp som ännu inte återförts till beskattning<br>enligt 2 § lagen (1994:000) om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av i banken och<br>kreditmarknadsbolaget upptagna förlagsbevis och andra skuldförbindelser<br>med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning<br>först efter bankens och bolagets övriga borgenärer, dock sammanlagt<br>högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis<br>och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år<br>skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella<br>värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.</p> <p>Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-<br>de av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Finansinspek-<br>tionen räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och<br>fjärde styckena.</p> <p>Från summan av det för banken och kreditmarknadsbolaget gemensamt<br>beräknade primära och supplementära kapitalet skall räknas av det<br>bokförda värdet av vad kreditmarknadsbolaget har skjutit till som<br>aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver försäkringsverk-<br>samhet eller något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd.<br>Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem<br>procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlag-<br>da bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av<br>kreditmarknadsbolagets egna kapital. Avräkningen skall inte heller göras<br>för tillskott som belöper på företag som omfattas av bestämmelserna om<br>konsoliderat kapitalkrav i 13 §.</p> <p>12 § Kapitalkravet enligt 10 § bestäms i förhållande till bankens och<br>kreditmarknadsbolagets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och<br>andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för<br>banken och kreditmarknadsbolaget (placeringar). Placeringarna delas in<br>i följande grupper:</p> <p>A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A<br>bankrörelselagen (1987:617).</p> <p>B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B<br>bankrörelselagen.</p> <p>C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C<br>bankrörelselagen.</p> <p>D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D<br>bankrörelselagen.</p> <p>Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas</p> <p>- sådana tillskott som enligt 11 § sista stycket skall räknas av från</p> <p>kapitalbasen, &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:216</p> <p>- sådana tillskott som avses i 11 § sista stycket sista meningen,</p> <p>- de placeringar som anges i första stycket A,</p> <p>- fordringar mot företag som ingår i samma koncern som kredit-<br>marknadsbolaget och som omfattas av bestämmelser om konsoliderat<br>kapitalkrav,</p> <p>- fordringar som har garanterats av ett företag som ingår i samma<br>koncern som kreditmarknadsbolaget och som omfattas av bestämmelser<br>om konsoliderat kapitalkrav samt</p> <p>- fordringar och garantier mellan banken och kreditmarknadsbolaget.</p> <p>I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp<br>till sammanlagt</p> <p>- tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket</p> <p>B,</p> <p>- femtio procent av summan av de placeringar som anges i första</p> <p>stycket C samt</p> <p>- hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.</p> <p>Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall<br>placeringarna värderas enligt följande:</p> <p>1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 11 § andra stycket C har<br>satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde.</p> <p>2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.</p> <p>3. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till<br>sitt nominella belopp.</p> <p>4. Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.</p> <p>5. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella<br>belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.</p> <p>Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana<br>föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.</p> <p>13 § Om kreditmarknadsbolaget har ett dotterföretag, skall vad som<br>föreskrivs i 10 § om bankens och kreditmarknadsbolagets gemensamma<br>kapitalkrav även omfatta dotterföretaget (konsoliderat kapitalkrav), om<br>inte annat följer av tredje stycket.</p> <p>Kreditmarknadsbolagskoncemens kapitalbas och placeringar skall<br>bestämmas med tillämpning av de regler som enligt 11 kap. 11 § aktie-<br>bolagslagen (1975:1385) gäller för upprättande av koncembalansräk-<br>ningen. Även den del av kapitalbasen som belöper på minoritetsandelar<br>skall ingå. Redovisad goodwill som belöper på företag som omfattas av<br>det konsoliderade kapitalkravet skall räknas av från primärt kapital.<br>Placeringarna skall tas upp till de värden som föreskrivs i 12 § eller, om<br>dotterföretaget inte är ett kreditmarknadsbolag, i annan lag.</p> <p>Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte försäkringsföretag och<br>sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form<br>av finansiell verksamhet.</p> <p>10</p> <p>Tillsyn</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>14 § Hypoteksbanken står under tillsyn av Finansinspektionen.</p> <p>Hypoteksbanken skall lämna inspektionen de upplysningar om sin<br>verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-<br>tionen begär.</p> <p>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över<br>Hypoteksbanken.</p> <p>15 § Hypoteksbanken skall med en årlig avgift bekosta Finansinspek-<br>tionens tillsyn enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen<br>(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteks-<br>föreningar skall upphöra att gälla.</p> <p>2. Den styrelse och de revisorer som har utsetts enligt bestämmelserna<br>i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypo-<br>teksföreningar utgör styrelse och revisorer i banken till dess att ny<br>styrelse och nya revisorer har utsetts enligt den nya lagen.</p> <p>3. Bestämmelserna i 10 - 13 §§ upphör att gälla den 1 juli 1997.</p> <p>11</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <h3>2.3 Förslag till lag om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomstskatt till följd<br>av ombildning av landshypoteksinstitutionen enligt lagen (1994:000) om<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>2 § Avsättningar till reservfond som Sveriges allmänna hypoteksbank<br>eller landshypoteksförening gjort i bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar skall återföras till beskattning hos det kredit-<br>marknadsbolag som avses i 3 § lagen (1994:000) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen på så sätt att</p> <p>vid 1996 års taxering återförs minst 60 procent av avsättningarna,</p> <p>vid 1996 och 1997 års taxeringar återförs sammanlagt minst 65 procent<br>av avsättningarna,</p> <p>vid 1996-1998 års taxeringar återförs sammanlagt minst 70 procent av<br>avsättningarna, och</p> <p>vid 1996-1999 års taxeringar återförs sammanlagt minst 75 procent av<br>avsättningarna.</p> <p>3 § Skattepliktig intäkt enligt 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller<br>3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall inte anses<br>uppkomma då låntagare i landshypoteksförening får andel i den eko-<br>nomiska förening som avses i 2 § lagen (1994:000) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen. Anskaffningsvärdet för andelen skall anses<br>vara noll kronor.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>12</p> <h3>2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig Prop. 1993/94:216<br>inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>8 mom.² Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa<br>verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp<br>eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.</p> <p>Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen<br>hänför sig till.</p> <p>Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för<br>avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett<br>enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.</p> <p>Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.</p> <p>Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till<br>sparbankerna.</p> <p>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>får göra avdrag för belopp, som<br>avsatts till reservfond, i den mån<br>avsättningen är nödvändig för att<br>uppbringa fonden till ett belopp<br>motsvarande två procent av skul-<br>derna. Landshypoteksförening får<br>göra avdrag för belopp, som av-<br>satts till reservfond, i den mån<br>avsättningen är nödvändig för att<br>uppbringa fonden till ett belopp<br>motsvarande två och en halv pro-<br>cent av föreningens skulder.</p> <p>Har reservfond som avses i sjätte<br>stycket satts ned skall - om avdrag<br>för fondavsättningen har medgetts<br>- ett belopp motsvarande det ned-<br>satta beloppet tas upp som intäkt.</p> <p>En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom<br>kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika<br>rösträtt.</p> <p>För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den<br>enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,<br>utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,<br>som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess</p> <p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>²Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>13<br></p> <p>angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och Prop. 1993/94:216<br>beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra<br>till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den<br>omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att<br>pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter<br>nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess<br>egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan<br>den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta<br>som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter<br>genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-<br>de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas<br>medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det<br>omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle<br>vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom<br>öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med<br>medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som<br>medlem erhåller.</p> <p>Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,<br>även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av<br>centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk<br>soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas<br>såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-<br>organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess<br>förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas<br>medlemsantal.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>14</p> <h3>2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1993/94:216<br>periodiseringsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1538) om periodiserings-</p> <p>fonder att 7 § och övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse</p> <p>7</p> <p>Vid fusion som avses i 2 § 4<br>mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller 11<br>kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 eller 6 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruk-<br>tureringar inom den finansiella sek-<br>torn, m.m. anses överlåtande och<br>övertagande företag som ett före-<br>tag. Har en ekonomisk förening<br>skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370), skall före-<br>ningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett<br>företag.</p> <p>Föreslagen lydelse</p> <p>§</p> <p>Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.<br>första stycket lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt och vid om-<br>bildning enligt 8 kap. sparbanks-<br>lagen (1987:619) eller 11 kap. 8 a<br>§ föreningsbankslagen (1987:620)<br>och vid övertagande enligt 10 kap.<br>8 a § föreningsbankslagen och vid<br>övertagande som avses i 5 eller 6<br>§ lagen (1992:702) om inkomst-<br>skatteregler med anledning av vissa<br>omstruktureringar inom den finan-<br>siella sektorn, m.m. samt vid om-<br>bildning och tillskott enligt 2 §<br>respektive</p> <p>3 &nbsp;&nbsp;§ första meningen lagen</p> <p>(1994:000) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen anses<br>överlåtande och övertagande före-<br>tag som ett företag. Har en ekono-<br>misk förening skiftat ut aktier<br>enligt punkt 1 a av anvisningarna<br>till 22 § kommunalskattelagen<br>(1928:370), skall föreningen och<br>det aktiebolag vars aktier skiftats<br>ut anses som ett företag.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.</p> <p>Underlaget för beräkning av<br>avdrag för avsättning till periodise-<br>ringsfond enligt 3 § skall minskas<br>med belopp som tagits upp till<br>beskattning enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade re-<br>server.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.</p> <p>Underlaget för beräkning av av-<br>drag för avsättning till periodise-<br>ringsfond enligt 3 § skall minskas<br>med belopp som tagits upp till<br>beskattning enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade re-<br>server eller lagen (1994:000) om<br>inkomstskatteregler vid ombildning<br>av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>15</p> <h3>2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:225) om Prop. 1993/94:216<br>avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening</h3> <h3>m.m.</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxe-<br>ringen för bidrag till hypoteksförening m.m. skall upphöra att gälla vid<br>utgången av december 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt<br>vid 1995 och tidigare års taxeringar.</p> <p>16</p> <h2>3 Ärendet och dess beredning</h2> <p>Hösten 1988 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en<br>särskild utredare (verkställande direktören Gunnar Petri) för att göra en<br>översyn av lagstiftningen om hypoteksinstituten, dvs. lagstiftningen om<br>Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek.</p> <p>Översynen skulle ske med utgångspunkt i de radikalt ändrade förutsätt-<br>ningar som då inträtt på kreditmarknaden. Utredningsarbetet skulle vara<br>inriktat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på<br>denna marknad. Målet var att åstadkomma en moderniserad or-<br>ganisationsform för hypoteksinstituten, som gör det möjligt för dem att<br>verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad<br>kreditmarknad.</p> <p>Utredaren överlämnade i december 1989 betänkandet (SOU 1989:103)<br>Hypoteksinstituten i framtiden. Betänkandet har remissbehandlats. Till<br>protokollet i detta ärende fogas dels en sammanfattning av betänkandet<br>som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 2.<br>En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstift-<br>ningsärendet (dnr. 7341/89).</p> <p>På grund av den splittrade remissopinionen i fråga om ombildningen<br>av Landshypotek uppdrogs under hösten 1990 åt ambassadören Kurt<br>Malmgren att efter kontakt med berörda intressenter lämna ett alternativt<br>förslag till ombildning av Landshypotek. Malmgren redovisade i juni<br>1991 sitt uppdrag. Även detta förslag har remissbehandlats. Till<br>protokollet i detta ärende fogas Malmgrens förslag som bilaga 3 och en<br>förteckning över remissinstanserna som bilaga 4. En sammanställning<br>av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr. 2605/91).</p> <p>En förstärkt styrelse för Sveriges allmänna hypoteksbank beslutade i<br>juni 1992 att till Finansdepartementet ge in ett förslag till ombildning av<br>Landshypotek. Styrelsen var emellertid inte enig varför även ett förslag<br>av reservanterna föreligger i samma ärende. Förslagen har remissbehand-<br>lats. Till protokollet i detta ärende fogas förslagen och en förteckning<br>över remissinstanserna som bilaga 5-7. En sammanställning av remissytt-<br>randena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr. 3510/92).</p> <p>Vid ordinarie delägarsammankomst i Hypoteksbanken den 3 juni 1993<br>har samtliga landshypoteksföreningar yrkat att regeringen till riksdagen<br>lägger fram förslag som möjliggör för Landshypotek att ombildas till en<br>ekonomisk förening.</p> <p>Det tidigare nämnda betänkandet (SOU 1989:103) behandlar samtliga<br>tre hypoteksinstitut, dvs. Stadshypotek, Landshypotek och Skepps-<br>hypotek. Ombildningen av Stadshypotek har redan beslutats av riksdagen<br>(prop. 1991/92:119, bet. 1991/92:NU32, SFS 1992:700-708). Frågan om<br>ombildning av Skeppshypotek kräver ytterligare överväganden. Vi tar i<br>detta ärende upp frågan om en ombildning av Landshypotek. Ombild-<br>ningen av Landshypotek föranleder även ett ställningstagande till vissa<br>skattefrågor.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>17</p> <p>2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 216</p> <p>Regeringen beslutade den 22 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande Prop. 1993/94:216<br>över de lagförslag som finns i bilaga 8.</p> <p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 9.</p> <p>Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag.<br>Även i övrigt har vissa redaktionella ändringar gjorts i de remitterade<br>lagförslagen. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter beträffande 12 §<br>förslaget till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank i författningskom-<br>mentaren till denna bestämmelse och i övrigt i allmänmotiveringen,<br>avsnitt 5.3.</p> <h2>4 Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet</h2> <p>De tre hypoteksorganisationema i Sverige - Stadshypotek, Landshypotek<br>och Skeppshypotek - har gamla anor och en tillkomsthistoria som<br>återspeglar olika näringsverksamheters finansieringsproblem och behov<br>av bl.a. långfristiga krediter.</p> <p>Landshypotek bildades i mitten av 1800-talet för att förse jordbruket<br>med långfristigt kapital till fast ränta. I slutet av 1800-talet och början av<br>1900-talet tillkom Stadshypotek med uppgift att tillhandahålla långfristiga<br>primärlån till fastigheter i städer och att tillgodose behovet av bostäder<br>i de då snabbt växande tätorterna. Skeppshypotekskassan är av något<br>senare datum och bildades år 1929 för att möta kravet på ett speciellt<br>finansieringsinstitut för rederinäringen, med huvuduppgift att underlätta<br>den svenska handelsflottans förnyelse och expansion.</p> <h3>4.1 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden</h3> <p>Syftet med statsmakternas stöd till hypoteksinstitutionema har varit att<br>tillförsäkra prioriterade sektorer i samhället förmånliga långfristiga<br>krediter. Detta kunde andra kreditinstitut vid tidpunkten för hypo-<br>teksinstitutens tillkomst inte tillgodose.</p> <p>Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har<br>radikalt ändrat verksamhetsförutsättningama för hypoteksinstituten och<br>deras roll på marknaden. Tidigare förelåg en ransoneringssituation i fråga<br>om långfristiga krediter där endast ett fåtal institut gavs möjlighet att vara<br>verksamma. Landshypotek hade ensamrätt inom sin sektor och markna-<br>den för bottenlån till bostäder var kvoterad på ett sätt som automatiskt<br>gav Stadshypotek en mycket stark ställning. Systemet fungerade så, att<br>bankerna i stor utsträckning förmedlade kunder till hypoteksinstituten.</p> <p>Sedan systemet med prioriterade obligationer för bl.a. hypo-<br>teksinstituten avskaffats måste all upplåning på den svenska kredit-<br>marknaden ske till marknadsmässiga räntor. Kreditanskaffningen till t.ex.<br>bostads- och lantbrukssektorema konkurrerar nu på mer lika villkor med<br>annan upplåning. Den s.k. grundfonden som vi återkommer till i ett<br>senare avsnitt innebär dock en särbehandling av hypoteksinstituten. Det</p> <p>18<br></p> <p>finns därför numera inte samma skäl för banker och vissa andra Prop. 1993/94:216<br>kreditinstitut att föra fastighetskrediter vidare till hypoteksinstitut. Banker<br>och kreditmarknadsbolag kan själva utan särskilda begränsningar erbjuda<br>kunderna konkurrenskraftiga villkor.</p> <p>På den tidigare starkt reglerade marknaden var kraven på hypo-<br>teksinstitutens organisation för kontakt med låntagare och för marknads-<br>föring begränsade. Efter avregleringen och den ökade konkurrensen har<br>tillgången till kontorsnät blivit av stor betydelse. Hypoteksinstituten har<br>också de senaste åren lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla sin<br>organisation, framförallt på ADB-sidan. Vidare har hypoteksinstituten i<br>varierande grad avsatt resurser för marknadsföring och uppbyggnad av<br>en organisation för detta ändamål. Dessa åtgärder har vidtagits som en<br>följd av avregleringen och den tilltagande konkurrensen på marknaden.</p> <h3>4.2 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation</h3> <p>I fråga om organisation och uppbyggnad skiljer sig hypoteksinstituten i<br>vissa avseenden från varandra. I Landshypotek - liksom tidigare i<br>Stadshypotek - finns ett centralt organ som svarar för upplåningen<br>medan lokala organ runt om i landet handhar kreditgivningen. Således är<br>varken de centrala eller lokala organen i organisationen, sedda var för<br>sig, kompletta kreditföretag. Skeppshypotek däremot består bara av ett<br>organ - Skeppshypotekskassan - som svarar för såväl upplåning som<br>utlåning. Någon motsvarighet till hypoteksföreningama finns alltså inte<br>i den organisationen.</p> <h3>4.3 Särskilt om Landshypotek</h3> <p>4.3.1 Organisationen</p> <p>Landshypoteksorganisationen regleras av lagen (1970:65) om Sveriges<br>allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar (landshypoteks-<br>lagen) samt av ett av regeringen fastställt reglemente för varje förening.<br>Organisationen består av Hypoteksbanken, som är det centrala organ<br>vilket svarar för upplåningen, och tio landshypoteksföreningar, vilka<br>sköter utlåningen. Hypoteksbankens upplåning kommer huvudsakligen<br>från stora institutionella placerare och sker främst mot obligationer och<br>certifikat. Som säkerhet för förbindelserna har staten ställt en garanti,<br>den s.k. grundfonden. Inrättandet av denna garanti i samband med att<br>Hypoteksbanken bildades år 1861, skall ses mot bakgrund av den då<br>rådande bristen på kapital inom landet. Den statliga garantin var en<br>förutsättning för upplåning på den europeiska kapitalmarknaden och<br>utgjordes t.o.m. år 1966 av statsobligationer som tillhandahölls av<br>riksgäldsfullmäktige. Obligationerna var emellertid statens egendom och<br>Hypoteksbanken erhöll ingen avkastning. Numera utgörs grundfonden av</p> <p>19<br></p> <p>en av Riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse på för närvarande 2,3 Prop. 1993/94:216<br>miljarder kronor.</p> <p>Hypoteksbanken förvaltas av en styrelse som består av sex ledamöter.<br>Två av dessa - ordförande och vice ordförande - och suppleanter för dem<br>utses av regeringen för tre år. Tre styrelseledamöter och lika många<br>suppleanter väljs av hypoteksföreningamas ombud på Hypoteksbankens<br>ordinarie delägarsammankomst. De av regeringen och föreningarna<br>utsedda ledamöterna utser i sin tur verkställande direktören som också<br>ingår som ledamot av styrelsen. När ett ärende av större vikt skall<br>avgöras kan styrelsen bestämma att den skall förstärkas med en represen-<br>tant från varje förening.</p> <p>För revision av styrelsens förvaltning och Hypoteksbankens räkenska-<br>per utser regeringen och Finansinspektionen årligen var sin revisor och<br>suppleant. Delägarna utser tre revisorer och suppleanter för dem.</p> <p>Av 2 § landshypotekslagen framgår att landshypoteksföreningama är<br>delägare i Hypoteksbanken. En förenings delaktighet i Hypoteksbanken<br>bestäms efter det obetalda kapitalbeloppet av de lån som föreningen<br>erhållit från denna. Föreningarna är ansvariga för Hypoteksbankens<br>förbindelser i förhållande till sin delaktighet.</p> <p>Föreningarna har till uppgift att, var och en inom sitt geografiskt<br>avgränsade verksamhetsområde, lämna lån mot säkerhet till jordbruks-,<br>skogsbruks- och trädgårdsändamål. Genom att ta lån hos en förening blir<br>låntagaren automatiskt delägare i föreningen. På föreningsstämman, som<br>skall hållas minst en gång om året, har varje delägare en röst under<br>förutsättning att vederbörande inte står i skuld till föreningen för förfallna<br>avgifter.</p> <p>En förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som utses enligt<br>föreskrifter i det av regeringen för föreningen fastställda reglementet.<br>Antalet styrelseledamöter varierar från förening till förening. Samtliga<br>ledamöter utses av delägarna på ordinarie föreningsstämma. Delägarna<br>utser årligen revisorer för granskning av föreningens förvaltning och<br>räkenskaper. Hypoteksbanken skall för varje förening utse ett ombud som<br>skall delta i revisionen av föreningens förvaltning.</p> <p>Föreningarna sammanträder årligen till s.k. delägarsammankomst i<br>Hypoteksbanken till vilken varje förening får sända tre ombud. Förutom<br>att tre av Hypoteksbankens styrelseledamöter utses på delägarsamman-<br>komsten, avgörs bl.a. frågor om fastställande av balansräkning och om<br>ansvarsfrihet för styrelsen.</p> <p>Ansökan om tillstånd att bilda en förening görs hos regeringen. Det är<br>också regeringen som förordnar om förfarandet vid likvidation av såväl<br>Hypoteksbanken som av förening.</p> <p>Slutligen skall nämnas att Hypoteksbanken och föreningarna står under<br>tillsyn av Finansinspektionen.</p> <p>20</p> <p>4.3.2 Den nuvarande verksamheten</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Landshypoteks verksamhet är enligt lag i huvudsak begränsad till<br>kreditgivning för finansiering av jordbruks-, skogsbruks- och trädgårds-<br>näringar. Landshypoteks verksamhet kan delas in i upplåning och<br>utlåning.</p> <p>Upplåning</p> <p>Hypoteksorganisationemas upplåning har av tradition skett främst genom<br>utgivning av obligationer. Hypoteksinstituten uppträder själva som<br>emissionsinstitut för sina obligationer. Genom att det s.k. prioriterings-<br>systemet upphörde den 1 december 1986 fråntogs Stadshypotek och<br>Landshypotek samt de bostadsfinansierande kreditaktiebolag som kunnat<br>ägna sig åt prioriterad kreditgivning möjligheten att anskaffa medel<br>genom emission av prioriterade obligationer. Den administrativt bestämda<br>obligationsränta som staten tidigare angav för vissa prioriterade ändamål<br>inom bostadssektorn och jordbruket, ersattes av en marknadsanpassad<br>ränta. Detta innebar att utlåningsräntan påverkades i motsvarande<br>omfattning. Konkurrensen ökade avsevärt bl.a. genom att hypo-<br>teksinstitutens och de nyss nämnda kreditaktiebolagens marknad för<br>bottenlån öppnades för andra kreditinstitut.</p> <p>För de tre hypoteksorganisationema har staten i lag ställt en garanti<br>som särskild säkerhet för institutens förbindelser. Hypoteksinstitutens<br>upplåningsmöjligheter står i direkt relation till storleken av denna garanti.<br>För Landshypotek gäller att Hypoteksbankens upplåning är begränsad<br>till ett belopp som motsvarar tio gånger summan av dess fonder, dvs. den<br>statliga grundfonden på för närvarande 2,3 miljarder kronor och<br>reservfonden, som vid utgången av år 1993 uppgick till 722 miljoner<br>kronor. Utöver obligationsskulden har banken förlagslån på ca 680<br>miljoner kronor samt s.k. eviga förlagslån på 400 miljoner kronor.<br>Härutöver får Hypoteksbanken ta upp lån mot säkerhet i form av panträtt<br>i fastighet som den äger. För tillfälligt behov får lån även tas upp på<br>annat sätt. Regleringen av upplåningen, grundfondens storlek och<br>villkoren för att ta den i anspråk framgår av 18, 19, 27 och 28 §§ i<br>landshypotekslagen.</p> <p>Utlåning</p> <p>I Landshypotek lånas medel upp av Hypoteksbanken, som i sin tur lånar<br>ut dessa till föreningarna.</p> <p>För de lån Hypoteksbanken lämnar till landshypoteksföreningama<br>fastställer Hypoteksbanken själv räntesats och återbetalningsvillkor men<br>skall se till att förfallotiden för lånen är förenlig med villkoren för<br></p> <p>21</p> <p>bankens förbindelser, dvs. att s.k. matchning föreligger mellan bankens Prop. 1993/94:216<br>upp- och utlåning.</p> <p>Den egentliga utlåningen i Landshypotek bedrivs således av de lokala<br>föreningarna. Föreningarna får för sin lånerörelse inte låna medel hos<br>annan än Hypoteksbanken.</p> <p>Det bakomliggande syftet med tillskapandet av hypoteksorganisationen<br>finns alltjämt kvar och kommer till uttryck i den nu gällande lagstift-<br>ningen. Detta framgår av beskrivningen av ändamålet för de lokala<br>föreningarna.</p> <p>En landshypoteksförening har enligt 32 § landshypotekslagen till<br>ändamål att inom sitt verksamhetsområde lämna långfristiga lån för<br>jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsändamål samt driva annan<br>verksamhet som står i samband därmed. Lånens löptider uppgår i regel<br>till 30 - 40 år men kortare tider förekommer. I avvaktan på att ett sådant<br>långfristigt lån kan lämnas får en förening lämna lån med kort löptid.<br>Lån får beviljas mot säkerhet i form av panträtt i fast egendom eller mot<br>annan betryggande säkerhet. För statliga garantilån krävs ej säkerhet.<br>Lån får beviljas till högst 75 % av belåningsvärdet, vilket fastställs på<br>grundval av särskild värdering. Föreningarna skall lämna lån på samma<br>villkor som fastställts för föreningarnas motsvarande lån hos banken.</p> <p>Hypoteksorganisationemas belåningsändamål angavs i en tid då<br>statsmakterna med olika instrument styrde kreditgivningen på ett helt<br>annat sätt än vad som sker i dag. Genom metoden att i lag ange för vilka<br>ändamål olika institut får låna ut medel prioriterades dessa ändamål på<br>ett för dagens kreditmarknad främmande sätt. Under årens lopp har med<br>jämna mellanrum diskussioner om hypotekinstitutens ändamålsbestämmel-<br>ser aktualiserats. Dessa diskussioner har lett till att vissa justeringar av<br>lagstiftningen och tillämpningen skett i riktning mot en breddning av<br>hypoteksinstitutens verksamhetsområden.</p> <p>4.3.3 Kapital- och skattesituationen</p> <p>Hypoteksbankens eget kapital utgörs av en reservfond. Denna fond bildar<br>tillsammans med den statliga garantin - den s.k. grundfonden - basen för<br>Hypoteksbankens upplåningsrätt. Upplåning får, som tidigare angivits,<br>ske med högst ett belopp som motsvarar tio gånger summan av fondema.<br>För närvarande uppgår fondema till sammanlagt 3 022 miljoner kronor<br>och upplåningsrätten följaktligen till ca 30,2 miljarder kronor, varav vid<br>utgången av år 1993 ca 20,6 miljarder kronor hade utnyttjats.</p> <p>Enligt 29 § landshypotekslagen skall Hypoteksbankens behållna årsvinst<br>avsättas till reservfonden. När denna uppgår till lägst ett belopp som<br>svarar mot en procent av skulderna får Hypoteksbanken av sin årsvinst<br>bevilja landshypoteksförening bidrag utan återbetalningsskyldighet. Enligt<br>30 § landshypotekslagen får reservfonden, i den mån den överstiger två<br>procent av skulderna, användas för att åstadkomma lättnader i föreningar-<br>nas lånevillkor. Om en förening har lidit förlust som den inte kan täcka</p> <p>22<br></p> <p>med sin egen reservfond, får Hypoteksbanken bevilja föreningen bidrag Prop. 1993/94:216<br>ur sin reservfond utan återbetalningsskyldighet med belopp som svarar<br>mot högst hälften av reservfonden. I övrigt får reservfonden användas<br>endast till att täcka förlust som uppkommit på Hypoteksbankens rörelse<br>i dess helhet.</p> <p>En landshypoteksförenings eget kapital utgörs också av en reservfond.<br>Enligt 59 § landshypotekslagen skall en förenings behållna årsvinst<br>avsättas till reservfonden. Denna skall i princip lägst uppgå till ett belopp<br>som svarar mot en procent av föreningens skulder. Om föreningen inte<br>klarar det kravet måste föreningens reservfond tillsammans med övriga<br>föreningars och Hypoteksbankens reservfonder uppgå till lägst ett belopp<br>som svarar mot två procent av Hypoteksbankens skulder. Enligt 60 §<br>samma lag får reservfonden, i den mån den överstiger två procent av<br>föreningens skulder, användas för att åstadkomma lättnader i delägarnas<br>lånevillkor.</p> <p>Hypoteksbanken och föreningarna var i princip frikallade från<br>skattskyldighet före år 1943 (skattskyldighet förelåg endast kommunalt<br>för fastighet) men beskattas sedan dess med vissa undantag som andra<br>juridiska personer.</p> <p>Landshypotek har inte omfattas av systemet med avdrag för avsättning<br>till skatteutjämningsreserv (surv) enligt den upphävda lagen (1990:654)<br>om skatteutjämningsreserv. Med hänvisning till översynen av hypoteks-<br>lagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 570) fick landshypotek istället<br>behålla rätten till avdrag för avsättning till reservfond, 2 § 8 mom. sjätte<br>stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL). Hypoteksbanken<br>medges avdrag tills reservfonden uppgår till 2 % av skulderna. Före-<br>ningarna har avdragsrätt för avsättning till reservfond tills fonden uppgår<br>till 2,5 % av skulderna.</p> <p>Genom lagstiftning år 1985 infördes bestämmelser om skatteplikt för<br>upplösning av fondema i den mån avdrag medgetts vid avsättning (prop.<br>1984/85:150 bil. 1, bet. 1984/85:SkU64, SFS 1985:470). I propositionen<br>föreslogs inga särskilda övergångsregler beträffande äldre avsättningar.<br>På Skatteutskottets initiativ infördes en övergångsbestämmelse som<br>innebär att skatteplikt för reservupplösning föreligger beträffande<br>avsättningar i bokslut för år 1985 och senare.</p> <p>Avsättningsmöjligheterna till reservfond har ansetts motsvara den<br>skattemässiga nedskrivningsmöjligheten för andra finansiella företag<br>(prop. 1984/85:150 bil. 1 s. 64). En skillnad i förhållande till t.ex.<br>värderegleringskonton är att fondema inte årligen återförs för att med<br>avdragsrätt sättas av på nytt. En annan skillnad är att fondema får<br>användas endast för att täcka förlust på rörelsen i dess helhet samt - i<br>fråga om Hypoteksbanken - för bidrag till förening för viss förlusttäck-<br>ning.</p> <p>Hypoteksbankens avdragsrätt för bidrag till föreningarna regleras i<br>lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteks-<br>förening m.m. och utgör ett slags motsvarighet till koncembidragsregler-</p> <p>23<br></p> <p>na för andra företag (prop. 1975/76:158 s. 16). Bidraget är skattepliktigt Prop. 1993/94:216<br>för mottagaren.</p> <p>Per den 31 december 1993 uppgick Hypoteksbankens och de tio<br>hypoteksföreningamas reservfonder till sammanlagt 1 443 miljoner<br>kronor varav 508 miljoner kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984.</p> <p>Hur stor del av fondema som utgörs av avsättningar för vilka avdrag<br>medgetts t.o.m. år 1984 är inte känt. För att fastställa detta skulle<br>tillgång till deklarationsmaterialet för 1944-1985 års taxeringar behövas.<br>Ett rimligt antagande är att avsättningarna väsentligen gjorts med<br>avdragsrätt. Avsättningar som gjorts år 1942 eller tidigare utgör i sin<br>helhet obeskattat kapital.</p> <p>För den statliga garantin (grundfonden), som för närvarande uppgår till</p> <p>2,3 miljarder kronor, betalar Hypoteksbanken en avgift till staten på</p> <p>0,33 %. Avgiften är avdragsgill vid inkomsttaxeringen enligt generella<br>regler.</p> <p>4.3.4 Kapitaltäckningsregler för Landshypotek</p> <p>Sedan den 1 februari 1990 gäller enhetliga kapitaltäckningsregler för<br>banker, nuvarande kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag samt för<br>hypoteksinstitut (prop. 1989/90:43, bet. 1989/90:NU 15, SFS 1989:1086-<br>1095). Kapitalkravet har anpassats till en internationellt accepterad lägsta<br>nivå. För hypoteksinstituten innebär bestämmelserna genomgripande<br>förändringar. Anpassningen till internationella krav innebär bl.a. att de<br>statliga garantiförbindelserna inte får beaktas vid beräkningen av<br>kapitalbasen. Vidare skall hypoteksinstitutens obeskattade reserver i den<br>mån en upplösning är skattepliktig behandlas på samma sätt som andra<br>finansiella instituts obeskattade reserver, dvs. det primära kapitalet<br>kommer att bestå av beskattade fondavsättningar och kapitalandelen av<br>obeskattade reserver. Vid nuvarande bolagsskattesats (28 %) kan<br>kapitalandelen beräknas till 72 % av obeskattade reserver. Avsättningar<br>t.o.m. bokslut för år 1984 får i sin helhet räknas som primärt kapital.</p> <p>Väsentligt skärpta krav ställs vad avser fastighetskreditgivningen.<br>Kapitalkravet för lån till kontors-, affärs- och jordbruksfastigheter har<br>höjts från 2 % till 8 %, vilket alltså innebär att institutets kapital skall<br>uppgå till minst 8 % av utlånat kapital. För bostadsfastigheter har<br>kapitalkravet höjts till 4 %. Generellt kan sägas att hypoteksinstitutens<br>verksamhetsförutsättningar påverkas väsentligt.</p> <p>Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 1990 med ett successivt<br>genomförande av kraven fram till utgången av år 1992.</p> <p>Landshypotek hade vid utgången av år 1992 en kapitaltäckningsgrad på<br>8,12 % och vid utgången av år 1993 en kapitaltäckning på 10,7 %.</p> <p>24</p> <h2>5 Allmän motivering</h2> <h3>5.1 Behovet av en reform</h3> <p>Redan på 1830-talet bildades de första landshypoteksföreningama på<br>initiativ av enskilda jord- och skogsbrukare. När staten på 1860-talet<br>engagerade sig i verksamheten utgjorde det ett led i den dåvarande<br>politiken på jordbrukskreditområdet. Sveriges Allmänna Hypoteksbank<br>grundades för att bl.a. samordna upplåningen med prioriterade obliga-<br>tioner. Denna upplåning garanterades av staten. Ändamålet med<br>stödverksamheten var att förse jordbrukssektorn med långfristigt kapital<br>till fast ränta. På en avreglerad kreditmarknad används emellertid inte<br>samma teknik för fördelning av kapital och man är nu mer medveten än<br>tidigare om de negativa effekter av olika slag som sådana stödåtgärder<br>ofta för med sig. De skäl som tidigare fanns, för att staten i fördelnings-<br>syfte skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på kredit-<br>marknaden, finns alltså inte längre. Avregleringen av kapitalmarknaden<br>har också inneburit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i<br>förgrunden. Från en sådan utgångspunkt är det statens uppgift att se till<br>att regelsystemet är ändamålsenligt och främjar en god utveckling på<br>kreditmarknaden samt skapar lika förutsättningar för konkurrens mellan<br>kreditinstituten. Det är knappast förenligt med ett sådant förhållningssätt<br>att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser. Den form<br>av statliga garantiåtaganden som det är fråga om gentemot Landshypotek<br>bör alltså avvecklas.</p> <p>Även av ett annat skäl är det nödvändigt att grundfonden avvecklas.<br>Den 1 januari 1994 trädde EES-avtalet i kraft. I avtalet har Sverige<br>genom artikel 61 åtagit sig att inte lämna statligt stöd, genom att gynna<br>vissa företag, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.<br>Detta gäller om stödet påverkar handeln mellan de avtalsslutande<br>parterna. De möjligheter till undantag som avtalet medger kan inte i<br>något fall anses vara tillämpliga i fråga om statens stöd till Landshypo-<br>tek. Statens stöd genom grundfonden torde således vara oförenligt med<br>EES-avtalet.</p> <p>Som framgått har Landshypoteks organisation varit föremål för<br>utredningar och diskussioner under ett antal år. Det är nu ytterst<br>angeläget att en ombildning kommer till stånd. Hypoteksbanken, som så<br>sent som år 1992 av ratinginstitutet Standard &amp; Poor's bedömdes ha<br>kreditvärdigheten AA+ för den långfristiga upplåningen, har av samma<br>institut den 20 januari 1994 nedgraderats till A. Prognosen är negativ.<br>Orsakerna till nedgraderingen står att finna dels i en försvagning av<br>bankens tillgångar, dels i regeringens dröjsmål med att förelägga<br>riksdagen en proposition om ombildning av Landshypotek. Detta<br>dröjsmål har, enligt ratinginstitutet, inneburit att bankens kapitalplanering<br>försvårats samtidigt som det har utgjort ett hinder mot att bedriva en<br>flexibel verksamhet. Om osäkerheten beträffande tidpunkten för</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>25</p> <p>ombildningen kvarstår kommer detta sannolikt att leda till försämrade<br>upplåningsvillkor för Landshypotek.</p> <p>I jämförelse med andra kreditinstitut är hypoteksinstituten särpräglade<br>på flera sätt. Varje hypoteksinstitut har sin reglering i särskild författ-<br>ning. Detta har medfört att hypoteksinstitutens handlingssfär i detalj är<br>reglerad och kontrollerad i en utsträckning som i jämförelse med övriga<br>institut inom det finansiella området är påfallande. Dessutom finns<br>ytterligare olikheter i fråga om verksamhetsförutsättningama i förhållande<br>till konkurrerande institut på marknaden. Det gäller t.ex. den skat-<br>temässiga behandlingen av Landshypotek. Dessa olikheter bör undanröjas<br>för att skapa konkurrensneutralitet och främja en god utveckling på<br>kreditmarknaden.</p> <p>Vad som nu sagts talar för att Landshypoteks organisation bör ändras.<br>Ombildningen bör ske i en sådan form att statens risktagande inte ökas.<br>Inte heller obligationsinnehavamas eller övriga fordringsägares intressen<br>får åsidosättas. Det är av särskild vikt att ombildningen sker så att<br>utomstående intressenter, exempelvis fordringsägare i utlandet, utan<br>svårighet kan bilda sig en uppfattning om vad ombildningen konkret<br>innebär.</p> <p>I propositionen 1992/93:135 om åtgärder för att stärka det finansiella<br>systemet framgår att Hypoteksbanken omfattas av statens åtagande att<br>banker och vissa andra kreditinstitut med statlig anknytning skall kunna<br>fullgöra sina förpliktelser i rätt tid. Även det institut som vid ombild-<br>ningen kommer i dess ställe skall omfattas av åtagandet.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <h3>5.2 Organisationsform</h3> <p>Regeringens förslag: Landshypoteks rörelse skall drivas i ak-<br>tiebolagsform.</p> <p>Om Landshypotek så önskar och vissa kapitaltäckningskrav är<br>uppfyllda, får institutet efter den 1 januari 1998 driva verksamheten<br>i ekonomisk förening.</p> <p>Styrelsens förslag: Förordar att Landshypoteks rörelse skall drivas av<br>en ekonomisk förening.</p> <p>Reservanternas förslag: Förordar att Landshypoteks rörelse skall<br>drivas i aktiebolagsform.</p> <p>Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige avvisar förslaget om att<br>Landshypotek ombildas till en ekonomisk förening. En omvandling till<br>aktiebolag ser fullmäktige som en förutsättning för den planerade<br>ombildningen och för en förlängning under viss tid av den statliga<br>grundfonden. Därutöver pekar fullmäktige på att behovet av special-<br>lagstiftning måste utredas vid alternativet ekonomisk förening. Finans-<br>inspektionen avvisar styrelsens förslag. Enligt Svenska Bankföreningens</p> <p>26</p> <p>uppfattning står det klart att aktiebolagsformen är en starkare grund för Prop. 1993/94:216<br>kapitalanskaffning än föreningsformen. Emellertid bör det få ankomma<br>på Landshypoteks intressenter att själva avgöra sin organisationsform.</p> <p>Bankföreningen avstår från att ta ställning till hur den bristande enigheten<br>inom rörelsen därvid inverkar. Sparbankernas Bank (numera Sparbanken<br>Sverige) avstår från att ta ställning till frågan om företagsform, men<br>anmärker att den mest avgörande förutsättningen för att bedriva finansiell<br>verksamhet är möjligheten till en långsiktig kapitalförsörjning. Anledning<br>finns att noga överväga lämpligheten av en företagsform med begränsad<br>ägarkrets med tanke på att de framtida kapitalförsörjningsbehoven i dag<br>svårligen kan förutses.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den förändring av Landshypoteks<br>organisation och verksamhetsformer som behövs med anledning av den<br>avreglerade kreditmarknaden och borttagandet av den statliga grundfon-<br>den bör utgå från institutets egna önskemål. Dessa önskemål får dock inte<br>strida mot allmänna intressen. Som nämnts har samtliga landshypoteks-<br>föreningar yrkat att regeringen till riksdagen lägger fram förslag som<br>möjliggör för Landshypotek att ombildas till en ekonomisk förening.</p> <p>Det är värdefullt att så långt som möjligt ha en mångfald av företags-<br>former på kreditmarknaden. På detta sätt etableras en struktur som<br>återspeglar de behov som finns hos långivare och låntagare. Om inte<br>annat motiveras av särskilda skyddsintressen, såsom effektivitet och<br>stabilitet, bör associationsfrihet få råda på marknaden.</p> <p>Som tidigare nämnts är det statens uppgift att se till att regelsystemet<br>främjar en god utveckling på kreditmarknaden och skapar en likhet i<br>verksamhetsförutsättningar mellan kreditinstituten. Att staten ställer<br>garantier för vissa kreditinstituts förbindelser strider mot principen om<br>konkurrensneutralitet. Sådana garantier strider dessutom mot EES-<br>avtalets bestämmelser. Ett grundläggande krav är därför att Landshypotek<br>efter ombildningen skall kunna verka på obligationsmarknaden utan den<br>särskilda ställning som grundfonden ger.</p> <p>Landshypotek har under de senaste åren - trots finanskrisen - kunnat<br>uppvisa en stabil vinstnivå. När riksdagen år 1990 beslutade om det nya<br>kapitaltäckningskravet uppgick Landshypoteks kapitaltäckning till 4,2<br>procent (grundfonden obeaktad). Vid utgången av år 1992 uppfylldes det<br>legala kravet om 8 procent. Därefter har Landshypotek stadigt ökat sin<br>kapitaltäckning. Vid årsskiftet 1993/94 var den som tidigare nämnts 10,7<br>procent.</p> <p>Ett kreditinstitut befinner sig emellertid i ett särskilt utsatt läge vid en<br>ombildning. För Landshypotek förstärks denna osäkerhet av att den<br>statliga grundfonden snarast skall avvecklas. Särskilda hänsyn måste i en<br>sådan situation tas till långivarnas intresse och säkerhetskrav. Om en<br>föreningslösning för ombildningen väljs kan den begränsade ägarkretsen<br>i vissa fall utgöra ett problem. Vid stora påfrestningar för institutet blir<br>det svårt för medlemmarna att tillföra erforderligt riskkapital.</p> <p>Vid ombildningen är det även väsentligt att tillse att låntagarnas<br>intressen inte på något sätt äventyras. Även ur denna synvinkel kan - av</p> <p>27<br></p> <p>samma skäl - lämpligheten att under ombildningsfasen välja en företags- Prop. 1993/94:216<br>form med begränsad ägarkrets sättas i fråga. Vid en avvägning av<br>långivar- och låntagarintresset mot intresset av en mångfald av företags-<br>former på marknaden, anser regeringen således att principen om<br>associationsfrihet får vika. Landshypoteks rörelse bör därför, under en<br>övergångsperiod som sträcker sig fram till dess att grundfonden<br>avvecklats för nyupplåning och en tid närmast därefter, drivas i den<br>organisationsform som ger störst möjligheter för verksamheten att kunna<br>erhålla tillräckliga kapitaltillskott.</p> <p>Regeringen kommer att möjliggöra för Landshypotek - om institutet så<br>önskar - att senare bedriva finansieringsverksamheten i en ekonomisk<br>förening. Detta kan ske exempelvis genom ny generell lagstiftning som<br>möjliggör att även i en ekonomisk förening bedriva finansieringsverksam-<br>het. Regeringen har i tilläggsdirektiv (dir. 1993:56) gett Betaltjänstutred-<br>ningen i uppdrag att göra en översyn av den verksamhet inom det<br>finansiella området som bedrivs av föreningar och att överväga om det<br>behövs särskild lagstiftning för dessa institut. Denna del av utrednings-<br>uppdraget skall behandlas med förtur och uppdraget redovisas senast<br>våren 1994.</p> <p>Som framgår nedan (avsnitt 5.5) föreslår regeringen att grundfonden<br>ställs till Hypoteksbankens förfogande för nyupplåning i två och ett halvt<br>år efter ombildningen. Sedan denna tid utgått är det av betydelse att<br>kunna avläsa marknadens bedömning av institutet när upplåningen sker<br>utan stöd av den statliga grundfonden. Institutet bör därför inte tillåtas att<br>före den 1 januari 1998 driva verksamheten i ekonomisk förening.</p> <p>För att regeringen vidare skall kunna försäkra sig om att institutet har<br>en stabil finansiell ställning när det övergår till att bedriva den finansiella<br>verksamheten i ekonomisk förening bör institutet uppfylla vissa krav på<br>kapitaltäckning. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner att<br>Landshypotek efter den 1 januari 1998 - om kapitalbasen i kredit-<br>marknadsbolaget består av minst sex procent primärt kapital - driver<br>finansieringsverksamheten i ekonomisk förening.</p> <p>Sammanfattningsvis kan konstateras att osäkerheten om Landshypoteks<br>framtida organisation skadar institutet. Det är därför angeläget att en<br>ombildning kommer till stånd så snart som möjligt. Av skäl som anförts<br>ovan är det nödvändigt att finna en lösning som garanterar stabiliteten i<br>ett övergångsskede, i samband med att den statliga grundfonden<br>avvecklas för nyupplåning och i tiden närmast därefter. Landshypotek bör<br>därför, i vart fall fram till den 1 januari 1998, drivas i den or-<br>ganisationsform som öppnar den största möjligheten för verksamheten att<br>kunna erhålla tillräckliga kapitaltillskott. Om institutet ombildas till<br>aktiebolag öppnas den riskkapitalmarknad som konkurrerande kredit-<br>institut redan nu har tillgång till.</p> <p>Av dessa skäl bör Landshypotek nu ombildas till aktiebolag och<br>inordnas i den lagstiftning som reglerar kreditmarknadsbolagens<br>verksamhet. Kreditmarknadsbolaget skall dock - under den övergångs-<br>period som Hypoteksbanken svarar för nyutlåningen - ha en gemensam</p> <p>28<br></p> <p>kapitaltäckning med banken enligt bestämmelser intagna i en ny lag om Prop. 1993/94:216<br>Sveriges allmänna hypoteksbank.</p> <h3>5.3 Ombildningen</h3> <p>Regeringens förslag:</p> <p>- Landshypoteksföreningama ombildas till en av föreningarna bildad<br>ekonomisk förening.</p> <p>- &nbsp;Den ekonomiska föreningen tillskjuter sin rörelse som<br>apportegendom till ett av föreningen bildat aktiebolag (kre-<br>ditmarknadsbolag) mot att föreningen erhåller samtliga aktier i<br>bolaget.</p> <p>- Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom obligationsskulden<br>och övrig upplåning, till kreditmarknadsbolaget. Hypoteksbanken<br>erhåller som betalning av bolaget reverser eller andra skuldförbin-<br>delser vari anges att bolaget och den ekonomiska föreningen svarar<br>med sitt kapital för bankens förpliktelser. Grundfonden är kvar i<br>Hypoteksbanken.</p> <p>- Den ekonomiska föreningen skall ha till ändamål att bl.a. lämna<br>ekonomisk rådgivning till sina medlemmar, att göra kreditbedöm-<br>ningar samt att äga och förvalta aktierna i kreditmarknadsbolaget.</p> <p>- Det nya kreditmarknadsbolagets verksamhet och organisation i<br>övrigt liksom sammansättningen av dess styrelse bestäms av bolagets<br>aktieägare.</p> <p>- Efter den 1 januari 1998, då det skall finnas möjlighet att driva<br>finansieringsverksamhet i ekonomisk förening, får den ekonomiska<br>föreningen ingå avtal med kreditmarknadsbolaget om att bolaget<br>skall gå upp i den ekonomiska föreningen. Vid fusionstillfället skall<br>kreditmarknadsbolaget ha ett primärkapital om minst sex procent.</p> <p>- Hypoteksbanken likvideras när det sista obligationslånet som<br>banken svarar för är avvecklat. Eventuellt överskott vid en lik-<br>vidation tillförs bolaget, eller vad som trätt i dess ställe.</p> <p>- Möjligheten till avdrag för avsättning till reservfond slopas.</p> <p>- Obeskattade reserver i Hypoteksbanken och föreningarna återförs<br>till beskattning i kreditmarknadsbolaget. Sammanlagt 75 % av det<br>belopp som avsatts till reservfond i bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar återförs till beskattning vid 1996-1999 års<br>taxeringar. Belopp som landshypoteksföreningama avsatt till<br>periodiseringsfond vid 1995 års taxering skall anses avsatta hos<br>kreditmarknadsbol aget.</p> <p>- Förmånen för låntagare i landshypoteksförening att bli medlem i<br>den ekonomiska föreningen beskattas inte. Anskaffningsvärdet per<br>den 1 januari 1995 skall i gengäld vara noll kronor.</p> <p>29</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Styrelsens förslag: Föreningarna fusioneras och ombildas till en<br>ekonomisk förening. Hypoteksbanken överlåter sin rörelse, utom<br>låneskulden, till den ekonomiska föreningen. Föreningen åläggs att svara<br>för bankens skulder med hela sitt egna kapital.</p> <p>Reservanternas förslag: Skiljer sig från regeringens förslag främst<br>genom att landshypoteksföreningama föreslås finnas kvar med enda<br>uppgift att äga aktiebolaget.</p> <p>Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige har inget att erinra mot den<br>konstruktion som Hypoteksbankens intemutredning presenterat där<br>Landshypotek omvandlas till kreditaktiebolag, men där bolaget ägs av en<br>ekonomisk eller ideell förening. I denna modell finner dock fullmäktige<br>det nödvändigt att kreditaktiebolaget styrs och drivs så att nödvändiga<br>krav på förräntning ställs i rörelsen. Därmed underlättas den anpassning<br>av rörelsen som fullmäktige anser vara nödvändig för att säkerställa en<br>effektiv kapitalförsörjning. Finansinspektionen är beredd att acceptera att<br>ägarna till kreditaktiebolaget består av en förening med låntagarna som<br>medlemmar. En sådan konstruktion innebär dock en risk för att kraven<br>på affärsmässighet inte blir tillräckligt väl tillgodosedda. Det är därför<br>viktigt att staten i egenskap av garantigivare under lång tid ställer krav<br>på affärsmässighet, så att inte konkurrensen mellan kreditinstituten<br>riskerar att snedvridas med ökad riskexponering för staten som följd.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Den ombildningsprocess det här är<br>fråga om kräver vissa särskilda överväganden. Ombildningen får inte<br>äventyra vare sig förutsättningarna för verksamheten, rättighetshavamas<br>säkerhet eller statens ställning som garantigivare. En grundförutsättning<br>för att klara ombildningen är att den sker på ett enkelt och tydligt sätt.<br>En sådan ombildning kan bara ske om staten genom grundfonden<br>garanterar ombildningsprocessen, vilket är fallet vid Landshypoteks<br>ombildning.</p> <p>Landshypoteks rörelse föreslås under ombildningsfasen och en tid<br>därefter bedrivas i aktiebolagsform. Ett sådant aktiebolag kommer<br>definitionsmässigt att hänföras till gruppen kreditmarknadsbolag. I det<br>följande benämns bolaget Landshypotek AB.</p> <p>Ombildningen bör genomföras enligt följande. Landshypoteksföre-<br>ningama ombildas till en av föreningarna bildad ekonomisk förening.<br>Den ekonomiska föreningen tillskjuter sedan sin rörelse som apportegen-<br>dom till ett av föreningen bildat kreditmarknadsbolag mot att föreningen<br>erhåller samtliga aktier i bolaget. Hypoteksbanken överlåter därefter sin<br>rörelse, utom obligationsskulden och övrig upplåning, till bolaget.<br>Banken erhåller som betalning av bolaget reverser eller andra skuldför-<br>bindelser vari anges att bolaget och den ekonomiska föreningen svarar<br>med sitt kapital för bankens förpliktelser. Begreppet obligation används<br>här i vidsträckt mening och omfattar t.ex. även certifikat. Grundfonden<br>är kvar i Hypoteksbanken. Ombildningen avses äga rum per den 1<br>januari 1995.</p> <p>30</p> <p>I lagrådsremissens lagförslag om ombildning av landshypo- Prop. 1993/94:216<br>teksinstitutionen har tagits in en bestämmelse som innehåller förutsätt-<br>ningar för en fusion mellan den ekonomiska föreningen och kredit-<br>marknadsbolaget. De förutsättningar som uppställs är att fusionen inte får<br>äga rum före den 1 januari 1998 och att kreditmarknadsbolaget vid<br>fusionstillfället skall ha en kapitalbas som består av minst sex procent<br>primärt kapital. Lagrådet har avstyrkt att lagförslaget i denna del nu<br>leder till lagstiftning eftersom lagregeln har sin utgångspunkt i något som<br>i dag inte är lagenligt, nämligen att bedriva finansieringsverksamhet i en<br>ekonomisk förening. Regeringen, som instämmer i vad Lagrådet yttrat,<br>har i propositionens lagtext uteslutit denna bestämmelse. Som tidigare har<br>nämnts är det emellertid av vikt att dessa förutsättningar uppställs.<br>Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner vad regeringen<br>föreslår om förutsättningarna för en fusion mellan den ekonomiska<br>föreningen och kreditmarknadsbolaget.</p> <p>Rörelsen i det nybildade kreditmarknadsbolaget kommer att regleras av<br>aktiebolagslagen (1975:1385), kreditmarknadsbolagslagen (1992:1610)<br>och bolagsordningen. Detta innebär att landshypotekslagen kan upphävas.<br>Samtidigt införs bestämmelser för att genomföra ombildningen i en<br>särskild lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen och för att<br>ange ramen för den kvarvarande Hypoteksbankens verksamhet i en lag<br>om Sveriges allmänna hypoteksbank. Sistnämnda lag reglerar under en<br>övergångsperiod även kapitaltäckningen för banken och kredit-<br>marknadsbolaget .</p> <p>Den ombildningsmodell som föreslås anger de riktlinjer och den ram<br>inom vilken ombildningen bör ske. Merparten av de frågor som rör<br>utformningen av den nya organisationen måste avgöras utifrån affärsmäs-<br>siga utgångspunkter. Sådana beslut kan därför bara fattas av den nya<br>organisationens behöriga organ.</p> <p>Närmare om ombildningsprocessen m.m.</p> <p>Som ett steg i ombildningen föreslås alltså att Landshypoteks rörelse,<br>såväl landshypoteksföreningamas som Hypoteksbankens, förs över till ett<br>aktiebolag, Landshypotek AB. För att undgå de problem som sam-<br>manhänger med ett gäldenärsbyte bör dock obligationsskulden och övrig<br>upplåning ligga kvar i Hypoteksbanken och förvaltas av denna. Banken<br>överlåter alltså sina tillgångar till Landshypotek AB mot betalning i<br>reverser eller motsvarande för vilka bolaget och den ekonomiska<br>föreningen svarar med sitt kapital. Banken bör kunna efterge sina<br>fordringar på bolaget eller, efter en fusion, på den ekonomiska före-<br>ningen till den del fordringarna överstiger bankens utestående obligations-<br>stock.</p> <p>Säkerheten för Hypoteksbankens obligationsskuld utgörs idag av<br>lånefordringama på landshypoteksföreningama och den statliga garantin<br>(grundfonden). Lånefordringama på föreningarna tryggas i sin tur av</p> <p>31<br></p> <p>föreningarnas fordringar på sina låntagare med tillhörande säkerheter och Prop. 1993/94:216<br>av föreningarnas övriga placeringar.</p> <p>Eftersom grundfonden kommer att ligga kvar i Hypoteksbanken tills<br>obligationsskulden avvecklats samtidigt som kreditmarknadsbolaget och<br>den ekonomiska föreningen svarar med sina tillgångar för bankens<br>förpliktelser, innebär regeringens förslag att obligationsinnehavamas och<br>övriga borgenärers intressen fullt ut tillvaratas. En höjning av grundfon-<br>den bör övervägas. Ett skäl till att höja grundfonden kan vara att<br>Hypoteksbankens egna kapital minskar om banken under nyss nämnda<br>förutsättningar efterskänker reversfordringar på kreditmarknadsbolaget.<br>Enligt förslaget till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank skall<br>regeringen fortsättningsvis besluta om grundfondens storlek.</p> <p>Ombildningsförslaget innebär även att landshypoteksföreningama<br>ombildas till en ekonomisk förening. Den ekonomiska föreningen överför<br>som apport sin rörelse till ett för ändamålet bildat kreditmarknadsbolag<br>mot att föreningen erhåller samtliga aktier i bolaget. Medlemmar i<br>föreningen skall vara låntagare i kreditmarknadsbolaget.</p> <p>Lagrådet har i sitt yttrande tagit upp frågan om det är möjligt för en<br>ekonomisk förening att med bibehållande av sin kooperativa karaktär låta<br>rörelsen till huvudsaklig del utövas genom ett helägt dotterbolag.</p> <p>Lagrådet har i anslutning härtill anfört följande. Frågan har inte<br>närmare berörts i förarbetena till lagen (1987:667) om ekonomiska<br>föreningar. Enligt Hagberg-Nissels kommentar till 1951 års föreningslag,<br>5:uppl. (s. 78 not 1) är ett sådant förfarande inte möjligt. Malmén<br>däremot synes i sin kommentar till föreningslagen (s.42) hävda att det<br>går att skapa en ekonomisk förening där rörelsen bedrivs till väsentlig del<br>i dotterbolag. Ett visst stöd för denna uppfattning kan måhända utläsas<br>från vissa uttalanden i prop. 1986/87:7 (s. 70 o. 242). Praxis på området<br>saknas.</p> <p>Lagrådet noterar att det av remissen framgår att medlemmarna deltar<br>i verksamheten endast genom föreningens aktieinnehav och genom att<br>föreningen tillsammans med dotterbolaget med sina tillgångar under en<br>övergångstid svarar för Hypoteksbankens förpliktelser samt konstaterar<br>att detta inte utgör något säkert underlag för slutsatsen att det är möjligt<br>att utan ändring i föreningslagen registrera den nytillskapade föreningen<br>som en ekonomisk förening.</p> <p>Begreppet ekonomisk förening definieras i föreningslagen. Enligt</p> <p>1 kap. 1 § är en ekonomisk förening en sammanslutning som har till<br>ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom<br>ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna deltar på något i paragra-<br>fen angivet sätt, exempelvis genom att begagna föreningens tjänster.<br>Genom kravet på medlemmarnas deltagande fastslås föreningens<br>kooperativa karaktär.</p> <p>Den nyskapade ekonomiska föreningen skall inte främja medlem-<br>marnas ekonomiska intresse endast på ovan angivet sätt. Hos lands-<br>hypoteksföreningamas anställda och i föreningarnas styrelser har genom<br>åren byggts upp omfattande kunskaper och erfarenheter rörande</p> <p>32</p> <p>förutsättningarna för kreditgivning inom resp, förenings område. Det är Prop. 1993/94:216<br>därför viktigt att den värdefulla tillgång som de anställda och styrelserna<br>i dessa avseenden representerar tas tillvara på bästa sätt i den nya or-<br>ganisationen. Det är även av stort värde att den lokala förankringen<br>bibehålls om Landshypotek i framtiden önskar att bedriva finansierings-<br>verksamhet i föreningen. Föreningen bör därför kunna bilda lokala<br>enheter (regionkontor). En sådan organisation kan exempelvis grundas på<br>de i dag existerande landshypoteksföreningama. All nyutlåning bör före<br>det slutliga kreditbeslutet i bolaget underställas resp, regionkontor för<br>bedömning och yttrande. På detta sätt kommer denna kreditbedömning<br>medlemskollektivet till del. Det är dock alltid bolaget som i egenskap av<br>kreditgivare har att besluta om en kredit skall beviljas.</p> <p>Inom landshypoteksföreningama finns i dag även en stor kapacitet för<br>att till medlemmarna tillhandahålla ekonomisk rådgivning. Även denna<br>tjänst bör medlemmarna i den nybildade ekonomiska föreningen kunna<br>begagna sig av.</p> <p>Sammanfattningsvis kommer således den ekonomiska föreningens<br>medlemmar att begagna föreningens tjänster genom dels föreningens<br>aktieinnehav, dels att föreningen tillsammans med dotterbolaget med sina<br>tillgångar under en övergångstid svarar för Hypoteksbankens förpliktelser<br>samt dels föreningens kreditbedömning och dess ekonomiska rådgivning.<br>Av det anförda följer att en stor och viktig del av den nybildade<br>koncernens verksamhet kommer att bedrivas i den ekonomiska förening-<br>en och att medlemmarnas ekonomiska intressen i betydande grad främjas<br>genom den finansiella service som tillhandahålls av föreningen.<br>Uppmärksammas bör dessutom att finansieringsverksamheten sannolikt<br>kommer att bedrivas i kreditmarknadsbolaget endast under en övergångs-<br>period. Alldeles oavsett att en del av verksamheten kommer att bedrivas<br>i kreditmarknadsbolaget anser regeringen således att föreningens<br>kooperativa karaktär är av en sådan art att den skall kunna registreras<br>som en ekonomisk förening.</p> <p>Det nya kreditmarknadsbolagets verksamhet och organisation i övrigt<br>liksom sammansättningen av dess styrelse bestäms inom den ram som<br>anges i kreditmarknadsbolagslagen och i aktiebolagslagen av bolagets<br>aktieägare. Det bör exempelvis finnas möjlighet att i bolagsordningen<br>förordna om att bolaget skall bedriva en regionalt inriktad utlåningsverk-<br>samhet med grund i de tidigare landshypoteksföreningamas rörelser och<br>att all nyutlåning skall underställas regionala kontor inom den eko-<br>nomiska föreningen för yttrande. Det bör även i bolagsordningen kunna<br>föreskrivas att utlåning endast får ske till medlemmar i föreningen.</p> <p>Med den nu angivna organisationen åstadkommer man också goda<br>förutsättningar för att - för det fall föreningen som ägare till kredit-<br>marknadsbolaget i framtiden så önskar - på ett enkelt sätt överföra<br>finansieringsverksamheten till föreningen. Detta kan då ske genom en<br>fusion genom s.k. absorption. En sådan fusion får dock, som tidigare<br>nämnts, inte ske förrän tidigast den 1 januari 1998.</p> <p>3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 216</p> <p>Både Riksbanksfullmäktige och Finansinspektionen har sagt sig vara Prop. 1993/94:216<br>beredda att acceptera att ägarna till kreditmarknadsbolaget består av en<br>förening med låntagarna som medlemmar. De påtalar dock att en sådan<br>konstruktion alltid innebär en risk för att kraven på affärsmässighet inte<br>blir tillräckligt väl tillgodosedda. Regeringen utgår dock från att<br>kreditmarknadsbolaget kommer att styras och drivas så att nödvändiga<br>krav på förräntning ställs i rörelsen och att en effektiv kapitalförsörjning<br>därmed uppnås. Ett incitament härför uppställs också genom det krav på<br>primärkapital som anges som en förutsättning för att verksamheten<br>framöver skall kunna drivas i ekonomisk förening.</p> <p>Skattefrågor</p> <p>Företagsombildningar medför många gånger inkomstskattemässiga<br>effekter för de inblandade företagen och för deras ägare.</p> <p>Vid ombildningen av Landshypotek överförs först de tio landshypoteks-<br>föreningamas verksamhet till en ekonomisk förening som bildats av<br>föreningarna. Dessa överföringar görs till skattemässiga restvärden.</p> <p>Den ekonomiska föreningen överför i sin tur verksamheten till ett för<br>ändamålet bildat kreditmarknadsbolag, Landshypotek AB, mot att<br>föreningen erhåller samtliga aktier i bolaget (apportemission). Överlåtel-<br>sen sker till skattemässiga värden.</p> <p>I ett tredje steg överlåter Hypoteksbanken till skattemässigt restvärde<br>delar av sin verksamhet till Landshypotek AB.</p> <p>I ett fjärde steg - tidigast den 1 januari 1998 - avses kredit-<br>marknadsbolaget gå upp i föreningen genom en fusion enligt 12 kap. 8 §<br>föreningslagen.</p> <p>Skatterättsligt betraktas överföringar av tillgångar och skulder vid<br>fusioner och andra ombildningar som en avyttring som i princip skall<br>utlösa inkomstbeskattning. En överlåtelse av tillgångar som ingår i<br>näringsverksamhet för ett pris som understiger marknadsvärdet skall<br>enligt huvudregeln i punkt 1 av anvisningarna till 22 § kommunalskat-<br>telagen (1928:370, KL), föranleda beskattning som om tillgången hade<br>avyttrats till marknadspris (uttagsbeskattning). Enligt praxis får uttagsbe-<br>skattning underlåtas om särskilda skäl föreligger. Det innebär att man<br>under vissa förutsättningar godtar att tillgångar vid företagsombildningar<br>överförs från ett företag till ett annat till skattemässiga restvärden även<br>om marknadsvärdet är betydligt högre. En av förutsättningarna är att det<br>föreligger ägaridentitet mellan det överlåtande och det mottagande<br>företaget eller om så inte är fallet att förfarandet i vart fall är affärsmäs-<br>sigt betingat och inte innehåller några benefika inslag. Ett generellt krav<br>är att förfarandet inte leder till någon otillbörlig skatteförmån. Enligt<br>regeringens mening torde särskilda skäl mot uttagsbeskattning föreligga<br>i det aktuella ombildningsförfarandet så vitt gäller de tre första stegen.<br>Att det ljärde steget inte behöver föranleda några skattekonsekvenser<br>framgår uttryckligen av bestämmelser i 2 § 4 mom. SIL. Inte heller torde</p> <p>34<br></p> <p>eftergift av bankens fordringar på kreditmarknadsbolaget föranleda några Prop. 1993/94:216<br>skattekonsekvenser.</p> <p>Som framgått av redogörelsen för gällande rätt (avsnitt 4.3.3) har<br>Hypoteksbanken och föreningarna inte haft rätt att göra avdrag för<br>avsättning till surv. I stället behölls - med hänvisning till översynen av<br>hypotekslagstiftningen (prop. 1989/90:110 s. 570) - avdragsrätten för<br>avsättning till reservfond upp till en viss nivå (2 § 8 mom. sjätte stycket<br>SIL). Avsättningarna kan sägas motsvara den möjlighet andra företag<br>tidigare haft att bygga upp obeskattade lagerreserver. Denna möjlighet<br>slopades genom 1990 års skattereform.</p> <p>Finansiella företags värderegleringsreserver enligt bokslut den 31<br>december 1990 återfördes normalt - liksom andra företags varulager-<br>reserver - till beskattning vid 1992 års taxering enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade reserver. För de finansiella företag som<br>lyder under kapitaltäckningsreglema gällde att skillnaden mellan de<br>obeskattade reserverna och årets survavsättning (uppskovsbeloppet) i sin<br>helhet utgjorde skattepliktig intäkt. Betalningen av den skatt som belöper<br>på uppskovsbeloppet får fördelas på fyra år, i normalfallet på beskatt-<br>ningsåren 1991 - 1994.</p> <p>Den 1 juli 1992 infördes en alternativ möjlighet för de finansiella<br>företagen att tillämpa de generella avskattningsreglema för icke-finansiel-<br>la företag, dvs. att successivt intäktsföra uppskovsbeloppet under<br>avskattningsperioden (prop. 1991/92:119 s. 52 f).</p> <p>I samband med företagsskattereformen hösten 1993 (prop. 1993/94:50)<br>avskaffades rätten till avdrag för avsättning till surv. I stället fick i<br>princip alla företag - inkl. Landshypotek - rätt till avdrag för avsättning<br>till periodiseringsfond. Denna reserveringsmöjlighet kommer att gälla<br>även Landshypotek AB.</p> <p>Landshypoteks avdragsrätt för avsättning till reservfond bör slopas.<br>Gjorda avsättningar bör återföras till beskattning. Vid bedömningen av<br>hur avskattningen skall ske kan vissa jämförelser göras med andra<br>ombildningar inom den finansiella sektorn. Stadshypotek ombildades till<br>aktiebolag per den 1 januari 1993. Reservfonderna fick skattas av i det<br>nya aktiebolaget. Stadshypoteks liksom SBAB:s möjlighet till avdrag för<br>avsättning till reservfond slopades fr.o.m. 1994 års taxering. I stället fick<br>man rätt till avdrag för avsättning till surv. Med hänsyn till riksdagens<br>tidigare ställningstagande beträffande skatteplikten för upplösning av<br>äldre avsättningar (bet. 1984/85:SkU64) begränsades återföringen till att<br>gälla avsättningar som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års<br>taxeringar.</p> <p>Med hänsyn till att övriga företag inkl. Stadshypotek och SBAB skall<br>återföra sina obeskattade reserver senast vid 1995 års taxering bör även<br>Landshypotek AB återföra sina reservfonder snarast möjligt. Eftersom<br>ombildningen skall ske först per den 1 januari 1995 bör dock återfö-<br>ringen göras först vid 1996 års taxering.</p> <p>Vid avskaffandet av survsystemet utformades återföringsreglema så att<br>ett belopp motsvarande hälften av avsättningen till surv vid 1994 års</p> <p>35<br></p> <p>taxering - i den mån avsättningen inte översteg motsvarande avsättning Prop. 1993/94:216<br>vid 1993 års taxering - skulle återföras till beskattning vid 1995-1999 års<br>taxeringar. För Stadshypotek och SBAB - som inte hade någon surv vid</p> <p>1993 års taxering - skall ett belopp motsvarande 50 % av de återförings-<br>pliktiga reserverna anses som surv vid 1993 års taxering. Om surven vid</p> <p>1994 års taxering uppgår till lika stort belopp innebär det i praktiken att<br>75 % (hälften + hälften av hälften) av det belopp som avsatts till<br>reservfond vid 1986-1993 års taxeringar behöver återföras till beskatt-<br>ning. Av den hälft som skall återföras enligt survavvecklingsreglema tas<br>en tiondel per år upp till beskattning vid 1995-1999 års taxeringar<br>samtidigt som en tiondel per år får överföras till eget kapital utan<br>skattekonsekvenser.</p> <p>Reglerna för återföring av Landshypoteks reservfond bör utformas så<br>att de blir så likformiga som möjligt med vad som gäller för<br>Stadshypotek och SBAB. Förmånen för Stadshypotek och SBAB i form<br>av surv vid 1994 års taxering får därvid vägas mot Landshypoteks<br>förmån av rätt till avsättning till reservfond även vid 1994 och 1995 års<br>taxeringar.</p> <p>Ett sätt att söka åstadkomma likformiga regler vore att för Landshypo-<br>tek beräkna en hypotetisk surv på grundval av boksluten till ledning för</p> <p>1994 års taxering. Till den del denna surv motsvarar hälften av avsätt-<br>ningarna till reservfond i bokslut till ledning för 1986-1993 års taxeringar<br>får återföring ske på motsvarande sätt som vid survavvecklingen. Övrig<br>del av reservfonden avsatt i bokslut till ledning för 1986-1995 års<br>taxeringar återförs på en gång vid 1996 års taxering.</p> <p>Ett annat och enklare alternativ är i stället att på basis av Landshypo-<br>teks bokslutsuppgifter ange hur stor del av reservfonden avsatt vid 1986-</p> <p>1995 års taxeringar som bör återföras till beskattning vid 1996-1999 års<br>taxeringar. Reglerna kan då utformas så att ett belopp motsvarande minst<br>60 % av reserverna återförs till beskattning vid 1996 års taxering och<br>sammanlagt minst 65, 70 resp. 75 % vid 1996-1997, 1996-1998 resp.<br>1996-1999 års taxeringar. För det fall kreditmarknadsbolaget har<br>fusionerats med sitt moderföretag innan 75 % av reserverna återförts till<br>beskattning fullföljs återföringen i den ekonomiska föreningen. Rege-<br>ringen föreslår att avskattningsreglema utformas enligt detta senare<br>alternativ.</p> <p>Ett önskemål från Landshypoteks sida är att medlemmarna inte skall<br>komma sämre ut ekonomiskt till följd av att finansieringsverksamheten<br>övergångsvis skall bedrivas genom ett kreditmarknadsbolag jämfört med<br>om verksamheten i stället redan från början skulle bedrivas direkt i den<br>ekonomiska föreningen.</p> <p>Regeringens förslag tillgodoser detta önskemål. Som framgått kommer<br>kreditmarknadsbolaget att vara ett helägt dotterbolag till en ekonomisk<br>förening. Ingenting hindrar att överskott i bolaget - givetvis med<br>beaktande av kravet i aktiebolagslagen på fria vinstmedel - delas ut till<br>den ekonomiska föreningen. Skattemässigt kommer en vinstöverföring<br>från bolaget till föreningen enligt bestämmelserna om koncernbidrag att</p> <p>36<br></p> <p>kunna ske med avdragsrätt för bolaget och skatteplikt för föreningen (2 § Prop. 1993/94:216<br>3 mom. SIL). Hos föreningen kommer den skattepliktiga intäkten, dvs.<br>koncernbidraget, att kunna neutraliseras genom att föreningen med<br>avdragsrätt lämnar s.k. kooperativ återbäring (2 § 8 mom. SIL). Enligt<br>de bestämmelserna har en skattemässigt kooperativ förening rätt till<br>avdrag för rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller<br>försäljningar. Avdragsrätt föreligger endast i fråga om vinst av före-<br>ningens kooperativa verksamhet. Enligt regeringens mening kommer<br>dock verksamheten i bolaget att utgöra en integrerad del av föreningens<br>verksamhet. För föreningen blir därför ett överskott, trots att det är<br>hänförligt till ett koncernbidrag, att anse som en vinst av föreningens<br>kooperativa verksamhet. Därmed kommer ett överskott att kunna delas<br>ut till medlemmarna i förhållande till storleken på deras låneengagemang<br>i kreditmarknadsbolaget. Något hinder för avdragsrätt för föreningen<br>torde sålunda inte komma att föreligga.</p> <p>För befintliga låntagare innebär ombildningen att delägarskapet i<br>landshypoteksföreningama ersätts av medlemskap i en ekonomisk<br>förening. Detta skulle enligt generella regler kunna föranleda beskattning<br>av delägarna. Ett uttryckligt undantag från skatteplikt bör därför införas.<br>I gengäld bör anskaffningsvärdet för andelen anses vara noll kronor. Det<br>blir alltså endast fråga om ett uppskov med en eventuell beskattning.</p> <p>Ombildningen föranleder vidare uttag av vissa indirekta skatter,<br>nämligen stämpelskatt på aktier i Landshypotek AB enligt lagen<br>(1984:405) om stämpelskatt på aktier och stämpelskatt för fastigheter<br>enligt lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.<br>Den senare gäller de fastigheter som förs över från hypoteksföreningama<br>till den ekonomiska föreningen och vidare till aktiebolaget resp, från<br>Hypoteksbanken till aktiebolaget. Av reglerna om transportköp följer att<br>stämpelskatt endast behöver betalas för det sista köpet. Att kredit-<br>marknadsbolaget fusioneras med föreningen medför ingen stämpelskatt.</p> <p>Regeringens ställningstagande till den skattemässiga behandlingen av<br>ombildningen av Landshypotek ligger i linje med de bedömningar som<br>gjordes i fråga om sparbanksombildningen (prop. 1990/91:136) och<br>ombildningen av Stadshypotek (prop. 1991/92:119).</p> <p>Med hänsyn till bl.a. att de föreslagna reglerna väsentligen skall<br>tillämpas endast övergångsvis bör regleringen göras i en särskild lag.<br>Förslagen föranleder även ändringar i 2 § 8 mom. SIL och lagen<br>(1993:1538) om periodiseringsfonder. Lagen (1976:225) om avdrag vid<br>inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening m.m. blir obehövlig<br>och kan upphävas.</p> <p>Hypoteksbankens styrelse och Landshypoteks kapitaltäckning</p> <p>Hypoteksbanken skall under en tid av två och ett halvt år efter om-<br>bildningen svara för Landshypotek AB:s kapitalförsörjning. Även under<br>den tid obligationsstocken avvecklas, dvs. fram till år 2014, krävs</p> <p>37</p> <p>fortlöpande kontakter mellan Hypoteksbanken, Landshypotek AB och den<br>ekonomiska föreningen. Mot den bakgrunden finns det anledning för den<br>ekonomiska föreningen att vara representerad i Hypoteksbankens<br>styrelsen. Bankens styrelse föreslås därför bestå av sex ledamöter varav<br>regeringen utser två ledamöter. Regeringen förordnar en av dessa<br>ledamöter att vara ordförande och en att vara vice ordförande. Tre<br>ledamöter utses av styrelsen för den ekonomiska föreningen. Dessa fem<br>ledamöter utser verkställande direktör som ingår som ledamot i styrelsen.<br>Mandatperioden bör sättas till högst två år, vilket innebär att ledamöter<br>också kan utses för ett år i taget.</p> <p>Ombildningen av landshypoteksorganisationen är en unik företeelse<br>som rör en säregen organisationsform. Enligt gällande regler har<br>Hypoteksbanken och föreningarna i kapitaltäckningshänseende behandlats<br>som en enhet. Under den tid som Hypoteksbanken svarar för nyupplåning<br>av de medel som behövs för utlåning i kreditmarknadsbolagets rörelse är<br>banken definitionsmässigt fortsatt att anse som ett kreditinstitut.<br>Regeringen anser därför att Hypoteksbanken och kreditmarknadsbolaget<br>skall ha gemensam kapitaltäckning under dessa två och ett halvt år.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Likvidationen</p> <p>Avvecklingen av Hypoteksbanken bör ske så snart det är praktiskt möjligt<br>under affärsmässiga och sunda former. Hypoteksbanken har betydande<br>volymer utestående obligationslån på marknaden. Dessa löper som längst<br>t.o.m. år 2014 och kan inte förtidsinlösas av banken. Slutpunkten är<br>alltså klar. Hypoteksbanken skall avveckla den utestående obligations-<br>stocken. Därefter skall banken likvideras.</p> <p>Ett eventuellt överskott vid likvidationen skall föras över till Lands-<br>hypotek AB, eller vad som trätt i dess ställe.</p> <h3>5.4 Landshypoteks fonder m.m.</h3> <p>Regeringens förslag: Någon reducering av värdet i kapital-<br>bashänseende av de fondavsättningar som gjorts före år 1985 görs<br>inte.</p> <p>Styrelsens och reservanternas förslag: Överensstämmer med<br>regeringens förslag.</p> <p>Tidigare remissomgångar: Flera remissinstanser har motsatt sig att<br>avsättningar som har gjorts till fondema före 1985 fullt ut skall räknas<br>in i kapitalbasen eftersom dessa har gjorts med obeskattade vinstmedel.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Det egna kapitalet i Landshypotek<br>utgörs av Hypoteksbankens och föreningarnas reservfonder. Sammanlagt<br></p> <p>38</p> <p>uppgår fondema för närvarande till ca 1,4 miljarder kronor. Vid en Prop. 1993/94:216<br>bolagsbildning är avsikten att dessa fonder eller delar av dem skall svara<br>mot aktiekapitalet i Landshypotek AB. Med hänsyn till det sätt på vilket<br>reservfonderna byggts upp - med avdragsrätt för avsättningar upp till ett<br>belopp som motsvarar 2 resp. 2,5 procent av bankens och föreningarnas<br>skulder - uppstår frågan huruvida dessa fonder fullt ut är att betrakta<br>som &quot;äkta&quot; eget kapital. Vid övervägande av denna fråga måste man<br>skilja på de avsättningar till fondema som gjorts före år 1985 och de<br>avsättningar som gjorts därefter.</p> <p>Som framgått av beskrivningen av Landshypoteks kapital- och<br>skattesituation (avsnitt 4.3.3.) är en minskning av reservfond skattepliktig<br>endast i fråga om avsättningar som gjorts fr.o.m. år 1985.</p> <p>Avsättningarna t.o.m. år 1984 har alltså formellt ställning som<br>beskattat eget kapital trots att avdrag till största delen torde ha medgetts<br>för avsättningarna. Kreditmarknadskommittén övervägde i sitt betänkande<br>(SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden olika möjligheter att<br>eliminera den fördel som det från olika håll hävdats att det innebär att<br>Landshypotek kunnat bygga upp sina fonder med obeskattade medel.<br>Kommittén övervägde bl.a. en reducering av fondema i kapitaltäcknings-<br>hänseende.</p> <p>Det kan ifrågasättas om de fördelar som den hittillsvarande särbehand-<br>lingen av dessa fondavsättningar kan ha inneburit för Landshypotek är så<br>stora att de motiverar en korrigering av de regler som gällt för förfluten<br>tid. Enligt de kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten som gäller<br>sedan den 1 februari 1990 får beskattade fondavsättningar, dvs.<br>avsättningar t.o.m. år 1984, inräknas i kapitalbasen (prop. 1989/90:43</p> <p>s. 116 ff); någon särbehandling av dessa avsättningar i kapitaltäcknings-<br>hänseende har sålunda inte ansetts befogad. Det bör därvid beaktas att de<br>nya kapitaltäckningsreglema inte medger att någon del av grundfonden<br>får inräknas i kapitalbasen. Det viktiga är att de olika med varandra<br>konkurrerande instituten behandlas lika i framtiden. Fondavsättningarna</p> <p>t. o.m. år 1984 bör således i detta hänseende kunna bibehålla sin ställning<br>som beskattade medel och få inräknas i Landshypoteks kapitalbas.</p> <p>39</p> <h3>5.5 Övergångsfrågor</h3> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Regeringens förslag:</p> <p>- Grundfonden ställs till Hypoteksbankens förfogande för ny<br>upplåning i ytterligare två och ett halvt år. Under den tiden får<br>Hypoteksbanken svara för upplåning av medel som behövs för<br>utlåning i Landshypotek AB:s rörelse. Hypoteksbanken skall inte<br>låna upp för andra ändamål.</p> <p>- Grundfonden är kvar i Hypoteksbanken och avgift betalas för den<br>till dess fonden har blivit obehövlig.</p> <p>- Regeringen bestämmer grundfondens storlek i förhållande till den<br>utestående lånestocken. Regeringen bestämmer också de villkor som<br>skall gälla för grundfonden.</p> <p>Styrelsens och reservanternas förslag: Båda förslagen räknar med att<br>grundfonden skall ställas till Hypoteksbankens förfogande under en<br>övergångstid av fem år.</p> <p>Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige och Finansinspektionen<br>menar att grundfonden bör ställas till förfogande för ny upplåning endast<br>i den utsträckning som beslutats för Stadshypotek, nämligen i två år.<br>Svenska Bankföreningen motsätter sig helt övergångslösningen. Spar-<br>bankernas Bank (numera Sparbanken Sverige) menar att övergångstiden<br>i vart fall inte bör utsträckas i mer än två år.</p> <p>Skälen för regeringens förslag: Som nämnts tidigare är ombildnings-<br>fasen en mycket ömtålig period för Landshypotek AB:s verksamhet.<br>Förslaget till en övergångslösning av upplåningsverksamheten för<br>aktiebolaget är enligt regeringens mening ett rimligt sätt att praktiskt<br>åstadkomma goda förutsättningar för Landshypotek AB att kunna påbörja<br>sin verksamhet i den nya organisationen utan att påfrestningarna blir<br>alltför kännbara. Vi är därför beredda att föreslå att arrangemanget<br>genomförs. Regeringen anser det vara rimligt att bestämma tiden till två<br>och ett halvt år. Hypoteksbanken bör således ombesörja upplåningen för<br>Landshypotek AB:s vidkommande under högst denna tid från ombildning-<br>en.</p> <p>Vid en avveckling av grundfonden skall utgångspunkten vara att<br>utestående obligationer köpts under förutsättning av nuvarande höga<br>kapitalisering i Landshypotek och därmed följande kreditvärdighet. Den<br>avtrappning av grundfonden som regeringen föreslås få besluta om skall<br>ske i en sådan takt att avtrappningen inte medför en försämring av<br>Hypoteksbankens kreditvärdighet. Riksdagen bör bemyndiga regeringen<br>att bestämma grundfondens storlek. Härigenom undviks återkommande<br>riksdagsprövningar vid avvecklingen av grundfonden.</p> <p>Liksom för närvarande bör avgift utgå för grundfonden. Avgiften är nu<br>0,33 % per år. Med hänsyn till att det uppdragits åt Riksgäldskontoret</p> <p>40</p> <p>(se prop. 1990/91:29, bet. 1990/91 :FiU4) att se över den statliga Prop. 1993/94:216<br>garantiverksamheten, inklusive avgiftssättningen, bör frågan om ändring<br>av avgiften för grundfonden tas upp i ett senare sammanhang.</p> <p>Tidsperspektivet</p> <p>Enligt regeringens förslag skall ombildningen äga rum per den 1 januari<br>1995. Skälen för detta är bl.a. att organisationen skall erhålla tillräckligt<br>rådrum för att förbereda ombildningen och för att redovisningsrutinerna<br>inte onödigtvis skall kompliceras. Den styrelse för Hypoteksbanken som<br>fungerar efter den ordinarie delägarsammankomsten 1994 bör, till dess<br>att ny styrelse utsetts enligt den nya lagen, vara det organ som svarar<br>för verksamheten och alla förberedelser för ombildningen. Det sista<br>årsbokslutet för Landshypotek i nuvarande form, verksamhetsåret 1994,<br>bör hanteras enligt nu gällande regler såvitt avser ansvarsfrihet och<br>fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen.</p> <h2>6 Författningskommentar</h2> <h3>6.1 Förslaget till lag om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>De nödvändiga ombildningsbestämmelsema har på samma sätt som<br>gjordes beträffande Stadshypotek sammanförts till en särskild lag. I 2<br>och 3 §§ anges att ombildningen av Landshypotek skall genomföras efter<br>de riktlinjer som har angetts i den allmänna motiveringen.</p> <p>Ombildningen är avsedd att ske per den 1 januari 1995. För att<br>fusionen och ombildningen praktiskt skall kunna genomföras måste vissa<br>beslut kunna fattas dessförinnan. Regeringen föreslås därför få bemyn-<br>digande att besluta i frågor om fusionen och ombildningen i övrigt.</p> <p>Vidare bör Landshypotek få möjlighet att under andra halvåret 1994<br>fatta förberedande beslut och vidta förberedande åtgärder inför om-<br>bildningen utan att den gällande lagstiftningen lägger hinder i vägen.</p> <p>Av 4 § och av övergångsbestämmelserna framgår att kredit-<br>marknadsbolaget - under den tid som Hypoteksbanken svarar för<br>nyutlåningen - inte skall omfattas av kapitaltäckningsreglema i lagen om<br>kreditmarknadsbolag.</p> <p>41</p> <h3>6.2 Förslaget till lag om Sveriges allmänna<br>hypoteksbank</h3> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Hypoteksbanken får efter ombildningen en väsentligt ändrad roll. De<br>regler från den gamla lagen som alltjämt bör gälla för dess verksamhet<br>har av praktiska skäl förts över till en ny lag.</p> <p>I 7 § har bestämmelser om Hypoteksbankens ändamål tagits in.</p> <p>Möjligheten för Hypoteksbanken att låna upp medel för aktiebolagets<br>räkning regleras i punkten ett. Den möjligheten upphör den 1 juli 1997.<br>Punkten två nämner Hypoteksbankens förvaltning av tillgångar och<br>skulder.</p> <p>I 2-5 §§ fördelas i allt väsentligt ansvaret för vissa särskilt angelägna<br>associationsrättsliga frågor.</p> <p>Enligt 6 § bemyndigas regeringen att bestämma grundfondens storlek<br>samt de villkor som skall gälla för grundfonden. De ändringar av<br>grundfonden som en avveckling kommer att medföra behöver då inte<br>underställas riksdagens prövning.</p> <p>Bestämmelsen i 7 § motsvarar den begränsning av Hypoteksbankens<br>upplåningsmöjlighet som finns enligt gällande lagstiftning.</p> <p>I 8 § regleras förfarandet vid en likvidation av Hypoteksbanken. I<br>tredje stycket anges att Hypoteksbankens eventuella behållning efter<br>likvidation skall överföras till kreditmarknadsbolaget eller vad som trätt<br>i bolagets ställe.</p> <p>Bestämmelsen i 9 § bemyndigar regeringen att utfärda föreskrifter om<br>Hypoteksbankens verksamhet.</p> <p>Bestämmelserna i 10-13 §§ reglerar kapitaltäckningen under den tid<br>som Hypoteksbanken svarar för nyupplåning av de medel som behövs för<br>utlåning i kreditmarknadsbolagets rörelse. Hypoteksbanken och kredit-<br>marknadsbolaget skall ha gemensam kapitaltäckning under dessa två och<br>ett halvt år. Av 77 § tredje stycket framgår att det primära kapitalet hos<br>kreditmarknadsbolaget skall minskas med ett belopp motsvarande den<br>inkomstskatt som belöper på den del av den återföringspliktiga reservfon-<br>den som ännu inte återförts till beskattning. Eftersom återföringen skall<br>ske hos kreditmarknadsbolaget skall någon motsvarande reducering inte<br>ske av det primära kapitalet hos Hypoteksbanken. Bestämmelsen i 72 §<br>skall - förutom att fordringar och garantier mellan banken och kredit-<br>marknadsbolaget undantas vid bestämmande av kapitalkrav - ha sin<br>motsvarighet i 4 kap. 3 § kreditmarknadsbolagslagen. Efter påpekande<br>från Lagrådet har lagrådsremissens lagförslag kompletterats i enlighet<br>härmed.</p> <p>Hypoteksbanken skall enligt 14 § stå under tillsyn av Finansinspek-<br>tionen. Den verksamhet som skall drivas i Hypoteksbanken efter<br>ombildningen är inte av sådan art att den automatiskt skall stå under<br>någon tillsyn. Med hänsyn till den nära anknytningen till den finansiella<br>verksamheten i Landshypotek AB samt till de stora värden det här är<br>fråga om bör Hypoteksbanken emellertid även fortsättningsvis stå under<br>tillsyn. Banken skall lämna inspektionen de upplysningar om sin<br></p> <p>42</p> <p>verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek- Prop. 1993/94:216<br>tionen begär. Det förutsätts att inspektionen anmäler eventuella miss-<br>förhållanden till regeringen.</p> <p>Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.<br>Ikraftträdandet är avhängigt av verkställigheten av de beslut regeringen<br>fattar enligt ombildningslagen. Någon bestämd tidpunkt för<br>ikraftträdandet bör därför inte anges i lagen.</p> <h3>6.3 Förslaget till lag om inkomstskatteregler vid ombildning<br>av landshypoteksinstitutionen</h3> <p>1 §</p> <p>Bestämmelsen anger lagens tillämpningsområde.</p> <p>2 §</p> <p>Av bestämmelsen framgår i vilken utsträckning reservfonderna i<br>landshypoteksföreningama och Hypoteksbanken skall skattas av hos<br>kreditmarknadsbolaget. Det är endast kvarvarande avsättningar för vilka<br>avdrag medgetts som skall återföras. Att återföringen endast gäller<br>avsättningar som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års<br>taxeringar anges uttryckligen.</p> <p>3 §</p> <p>Av bestämmelsen framgår att någon skattepliktig intäkt inte skall anses<br>uppkomma då låntagare i landshypoteksförening erhåller andel i den<br>ekonomiska föreningen. Anskaffningsvärdet för andelen skall anses vara<br>noll kronor.</p> <h3>6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om<br>statlig inkomstskatt</h3> <p>2 § 8 mom.</p> <p>De nuvarande bestämmelserna i sjätte och sjunde stycket om avdrags-<br>rätt för avsättning till resp, skatteplikt för upplösning av reservfond för<br>Hypoteksbanken och landshypoteksföreningama slopas. Beskattningen<br>regleras i stället i lagen om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen.</p> <p>43</p> <h3>6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1538) om Prop. 1993/94:216<br>periodiseringsfonder</h3> <p>7§</p> <p>Ändringen i 7 § innebär att periodiseringsfonder avsatta hos landshypo-<br>teksföreningama i 1994 års bokslut får överföras till Landshypotek AB.<br>De övertagna fondema behandlas som om de redan från början satts av<br>i det övertagande företaget.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Eftersom obeskattade reserver som återförs till beskattning inte skall<br>kunna rullas vidare i form av periodiseringsfonder anges i övergångsbe-<br>stämmelserna att återfört uppskovsbelopp inte får ingå i underlaget för<br>periodiseringsfond. Detsamma skall gälla i fråga om reservfond som<br>återförs till beskattning.</p> <h3>6.6 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:225) om<br>avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening<br>m.m.</h3> <p>Lagen upphör att gälla den 1 januari 1995. Den upphävda lagen skall<br>dock tillämpas övergångsvis t.o.m. 1995 års taxering.</p> <p>44</p> <h2>Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:103) ^ProP- 1993/94:216</h2> <h2>Hypoteksinstituten i framtiden &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;^Blla§^{a 1}</h2> <p>I Sverige finns tre hypoteksinstitutioner, nämligen Konungariket Sveriges<br>stadshypotekskassa med stadshypoteksföreningama, med en omslutning<br>år 1988 om 217 miljarder kr., Sveriges allmänna hypoteksbank med<br>landshypoteksföreningama (23 miljarder kr.) samt Svenska skepps-<br>hypotekskassan (2,5 miljarder kr., inklusive garantiåtaganden).</p> <p>Mitt uppdrag har innefattat en samlad översyn av hypoteksinstitutens<br>organisation och verksamheter. Översynen skall enligt regeringens<br>direktiv ske med utgångspunkt i de radikalt förändrade förutsättningar<br>som nu råder på kreditmarknaden. Vidare bör enligt direktiven utred-<br>ningsarbetet vara inriktat på att främja förutsättningarna för en effektiv<br>konkurrens på denna marknad.</p> <p>Utöver dessa utgångspunkter har det varit mitt mål att åstadkomma en<br>moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten som gör det<br>möjligt för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på<br>en avreglerad kreditmarknad. Dagens omfattande särreglering av<br>hypoteksinstituten har historiska rötter. På en reglerad kreditmarknad<br>med kreditransonering var det också rimligt att statens inflytande<br>garanterades i institutioner som i mångt och mycket fungerade som<br>statens instrument för fördelning av krediter på sektorer.</p> <p>Den svenska anpassningen till de s.k. Cooke-reglema för kapitaltäck-<br>ning medför att hypoteksintituten kommer att behöva förstärka sina<br>kapitalbaser. Om instituten i framtiden skall bibehålla eller flytta fram<br>sina positioner på en expanderande kreditmarknad är det också av detta<br>skäl nödvändigt att öppna möjligheter till förstärkning av kapitalbasen.<br>Hittills har staten dels i princip garanterat institutens upplåning, dels på<br>olika sätt bidragit till institutens grundkapital och dels reglerat deras<br>upplåningskapacitet. Sådan styrning från statens sida är oförenlig med<br>utgångspunkten konkurrensneutralitet.</p> <p>Tillskott av kapital från statens sida eller fortsatta statsgarantier måste,<br>för att te sig rimliga, kunna grundas på något näringspolitiskt eller<br>kreditpolitiskt motiv. Sådana motiv kan knappast anföras och återfinns<br>inte heller i mina direktiv.</p> <p>Min utgångspunkt är därför att de statliga garantierna bör avvecklas i<br>takt med att utelöpande obligationslån förfaller till inlösen och att staten<br>inte har anledning att genom olika former av tillskott eller garantier<br>förstärka hypoteksinstitutens kapitalbaser eller reglera deras upplånings-<br>kapacitet.</p> <p>För att kunna åstadkomma konkurrensneutralitet mellan olika kreditins-<br>titut är det enligt min mening inte meningsfullt eller ens möjligt att bygga<br>vidare på den organisationsform eller den reglering under vilken<br>hypoteksinstituten nu verkar. Regelsystemet är, i vart fall såvitt avser<br>Stads- och Landshypotek, föråldrat och organisationsformen som sådan<br>inte avpassad för verksamheter på en avreglerad kreditmarknad med de<br>innovationer som där hela tiden avlöser varandra.</p> <p>45</p> <p>Den nuvarande detaljerade regleringen av hypoteksinstituten innebär<br>vidare - särskilt med de senaste årens snabba förändringar på kredit-<br>marknaden - att statsmakterna med jämna mellanrum måste ta ställning<br>till en rad frågor som närmast har karaktären av justeringar i bolagsord-<br>ning. Detta är inte någon lämplig roll för statsmakterna, utan sådan typ<br>av verksamhet hör lämpligen samman med den statliga tillsyn som bör<br>utövas i generella former. Därtill kommer att systemet tidsmässigt<br>medfört fördröjningar när det gäller hypoteksinstitutens möjligheter att<br>delta i utvecklingen på kreditmarknaden.</p> <p>Vid överväganden rörande hypoteksinstitutens framtida or-<br>ganisationsform måste också beaktas att de skatteregler som skall gälla<br>för hypoteksintituten skall stå i överensstämmelse med dem som<br>statsmakterna fastställer för liknande kreditinstitut. Den nuvarande<br>särregleringen för hypoteksinstituten öppnar för en ständigt pågående<br>debatt huruvida dessa institut gynnas eller missgynnas i skattemässigt<br>hänseende. Det bästa sättet att slutgiltigt åstadkomma neutralitet i<br>beskattningshänseende är att för hypoteksinstituten välja en or-<br>ganisationsform som innebär sammanfallande skatteregler.</p> <p>Därför bör en organisationsform väljas som innebär att hypo-<br>teksinstituten med automatik kontinuerligt underkastas de nya förutsätt-<br>ningar som beslutas. De modeller som härvid kan komma i fråga är<br>ekonomisk förening eller aktiebolag.</p> <p>Även om det till det yttre förefaller som om hypoteksorganisationema,<br>i vart fall Stadshypotek och Landshypotek, företer vissa likheter med en<br>ekonomisk förening finns det väsentliga och grundläggande skillnader.<br>För det första finns det inga andelar i en hypoteksförening och vidare kan<br>inte någon ställa anspråk på del i föreningens vinst. Dessutom utgör<br>varken de enskilda hypoteksföreningama eller det centrala organet var för<br>sig kompletta kreditföretag. Även den ingripande statliga regleringen<br>skiljer hypoteksinstituten från verksamhetsformen ekonomisk förening.<br>Medlemsinflytandet är på olika sätt begränsat.</p> <p>En eventuell ombildning till ekonomisk förening skulle innebära att<br>möjligheterna för hypoteksinstituten att vidga kapitalbasen i praktiken<br>alltjämt förblir mycket begränsade. En förening måste i så fall, förutom<br>egna vinster, erhålla nya insatser från medlemmarna. Detta måste<br>emellertid i förevarande fall betraktas som en orealistisk lösning. Om<br>däremot instituten ombildas till aktiebolag öppnas den riskkapitalmarknad<br>som konkurrerande kreditinstitut redan nu har tillgång till.</p> <p>De kreditinstitut som konkurrerar med hypoteksinstituten är aktiebolag.<br>Även sparbanks- och föreningsbanksrörelsema bedriver med hypo-<br>teksinstituten direkt konkurrerande verksamhet i bolagsform, s.k.<br>kreditaktiebolag.</p> <p>Ett ytterligare skäl för aktiebolagsbildning är den tilltagande inter-<br>nationaliseringen och behovet för de institut som verkar på den inter-<br>nationella marknaden att ha en etablerad och för alla välkänd företags-<br>form.</p> <p>Jag anser därför att det finns tungt vägande skäl att ombilda hypo-<br>teksinstituten till aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 1</p> <p>46</p> <p>reglerar övriga likartade kreditinstitut. Detta är i själva verket enligt min<br>mening en förutsättning för att hypoteksinstituten skall kunna utvecklas<br>i framtiden.</p> <p>Inför en ombildning till aktiebolag måste ställning tas till frågan om<br>hypoteksinstitutens nuvarande rättsliga status samt frågan huruvida någon<br>intressent - närmast låntagare eller staten - kan tänkas ha någon grund för<br>anspråk på institutens förmögenhetsmassa. I detta avseende föreligger<br>olikheter mellan de tre hypoteksorganisationema.</p> <p>Vad gäller stadshypoteksorganisationen måste anses gälla att såväl<br>stadshypotekskassan som föreningarna är att betrakta som självägande<br>juridiska personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär, med starkt<br>offentligrättsligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital<br>kan inte - vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund - resas från<br>medlemmarnas eller föreningarnas sida. Inte heller staten kan, vare sig<br>på rättslig grund eller skälighetsgrund, resa direkta anspråk på del i<br>Stadshypoteks förmögenhetsmassa. Det måste emellertid ankomma på<br>statsmakterna att besluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i<br>framtiden skall förvaltas. Detta bör dock inte kunna ske genom att<br>statsmakterna ensidigt förklarar kapitalet vara statsegendom eller<br>överlåter kapitalet till kassans låntagare.</p> <p>När det gäller Landshypotek föreligger en väsentlig skillnad gentemot<br>Stadshypotek såtillvida att landshypotekslagen innehåller direkta<br>bestämmelser om ägandet i Landshypotek. Det utsägs direkt i lagen att<br>hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföreningar och att<br>låntagare i förening är delägare i föreningen. Det går därför inte att<br>komma till någon annan slutsats än att det är fråga om verkligt delägar-<br>skap i Landshypotek och att föreningarnas ägande i banken står i<br>proportion till storleken på deras lån. Låntagarna genom föreningarna<br>har således i egenskap av delägare ett rättsligt grundat anspråk på del i<br>förmögenhetsmassan i Landshypotek och på de aktier som uppstår ur en<br>ombildning av landshypoteksorganisationen till aktiebolag.</p> <p>Vad gäller Skeppshypotek är staten ensam ägare. Vid en ombildning<br>av Skeppshypotek till aktiebolag tillfaller aktierna således staten.</p> <p>Den närmare ombildningen till aktiebolag bör för Stadshypoteks del i<br>huvuddrag gå till så att kassan och föreningarna fusioneras, varvid kassan<br>övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses<br>utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse med undantag för<br>obligationsskulden och eventuellt vissa övriga kassans skulder till ett för<br>ändamålet bildat aktiebolag mot att kassan erhåller aktierna i bolaget.<br>Kassan ges formell ställning av en stiftelse, stiftelsen Stadshypoteks-<br>kassan.</p> <p>Den statliga garantin i form av grundfond får kvarligga hos stiftelsen<br>Stadshypotekskassan och avtrappas i takt med att utelöpande obliga-<br>tionslån förfaller. Med hänsyn till att garantin skall finnas endast under<br>en övergångstid för att avse redan ingångna och garanterade förbindelser<br>anser jag att den bör utgå på oförändrade grunder. Nya lån får utges av<br>Stadshypotek AB på bolagets egna meriter.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 1</p> <p>47</p> <p>När det gäller behandlingen av Stadshypoteks reserver vid övergången<br>till ny företagsform anser jag att avsättningarna t.o.m. år 1984 bör kunna<br>bibehålla sin ställning av beskattade medel. Det viktiga är enligt min<br>mening att de olika instituten behandlas lika i framtiden.</p> <p>Från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att uppnå effektivitet på<br>kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets- och avkastningskrav<br>ställs på kapitalet i Stadshypotek.</p> <p>På en relativt liten kapitalmarknad som den svenska, där antalet aktörer<br>med nödvändighet blir begränsat, är det angeläget att främja konkurren-<br>sen mellan kreditinstituten. Stadshypotek har under lång tid verkat på<br>bostadskreditmarknaden och vitaliserat denna del av kreditmarknaden<br>med nya instrument. Historiskt sett kan Stadshypotek sägas ha verkat<br>som en garant för prispressande konkurrens när det gäller bostadskredit-<br>givningen. Det är därför väsentligt att Stadshypotek kan bibehållas som<br>en stark och självständig aktör på bostadskreditmarknaden. Ägandet bör<br>därför konstrueras så att Stadshypotek kan ges långsiktiga och stabila<br>förutsättningar för sin verksamhet. De aktier som uppstår ur ombild-<br>ningen av Stadshypotek till aktiebolag bör därför fortvarigt ägas av<br>stiftelsen Stadshypotekskassan. Denna stiftelse bör ha som en uppgift att<br>genom ett bibehållande av sitt aktieinnehav säkra Stadshypoteks framtida<br>självständighet.</p> <p>Stiftelsen Stadshypotekskassan kommer - åtminstone inledningsvis - inte<br>att ha några andra tillgångar än aktierna i Stadshypotek AB samt en<br>reversfordran på detta bolag. Detta innebär att stiftelsen knappast har<br>resurser att delta i de nyemissioner som blir nödvändiga för att<br>Stadshypotek AB skall kunna leva upp till ställda kapitaltäckningskrav<br>och kunna expandera. Nyemitterade aktier måste alltså tecknas av andra<br>intressenter.</p> <p>I den nuvarande stadshypoteksorganisationen utgör förankringen hos<br>låntagarna och låntagarinflytandet en styrka. Den nyemission i<br>Stadshypotek AB som inledningsvis blir nödvändig bör därför riktas till<br>låntagarna. En del av aktieägandet i Stadshypotek AB blir därmed redan<br>från början spritt på ett stort antal händer.</p> <p>De genom nyemission tillkomna aktieägarna kommer att resa krav på<br>avkastning på sitt insatta kapital. Även huvudaktieägaren, stiftelsen<br>Stadshypotekskassan, måste resa krav på avkastning på sitt aktieägande<br>i Stadshypotek AB. Det är knappast sannolikt att externa investerare är<br>villiga att teckna aktier om huvudaktieägaren inte uppfattas som<br>långsiktigt intresserad av lönsamhet och avkastning på sina aktier. För att<br>stiftelsen skall te sig som en trovärdig långsiktig ägare med av-<br>kastningskrav måste den därför konstrueras så att den får ett verkligt<br>intresse av avkastningen på sitt kapital.</p> <p>Stiftelsens ändamål kan mot denna bakgrund inte inskränkas till att<br>bestå enbart i själva ägandet av aktier i Stadshypotek AB och i att<br>eventuellt återinvestera uppburna utdelningar i samma bolag. Detta skulle<br>i så fall i praktiken innebära att stadshypoteksorganisationen skulle bli<br>självägande utan ett trovärdigt system för att sätta långsiktiga lönsamhets-<br>krav. Det skulle vidare, när den statliga upplåningsregleringen upphör</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 1</p> <p>48</p> <p>och hypoteksinstituten ges möjlighet till företagsförvärv, öppna möjlig- Prop. 1993/94:216<br>heten för en expansion genom förvärv av andra företag som på sikt skulle Bilaga 1<br>kunna verka menligt på konkurrensen. En sådan ordning skulle varken<br>främja låntagarnas intressen eller effektiviteten på kreditmarknaden.<br>Stiftelsen måste därför ges ett ändamål och en konstruktion som innebär<br>att den har ett intresse av avkastningen på sitt kapital.</p> <p>Detta ändamål måste sökas inom ramen för vad som kan sägas vara ett<br>samhällsnyttigt ändamål. Statsmakterna har i olika sammanhang<br>medverkat till att forskningsstödjande stiftelser uppstått. Ett exempel på<br>detta utgör stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ett annat exempel är<br>de avsättningar ur affärsbankernas vinster som för någon tid sedan<br>gjordes i syfte bl.a. att förstärka utrustningsresursema vid universitet och<br>högskolor. Avkastningen på stiftelsen Stadshypotekskassans innehav av<br>aktier bör mot denna bakgrund gå till att ekonomiskt främja och<br>understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning.</p> <p>När lagstiftningen om stadshypoteksorganisationen nu moderniseras kan<br>självfallet inte ägandet läggas i ett organ vars juridiska status inte är klart<br>fastlagd. Stiftelsen Stadshypotekskassan blir en stiftelse med allt vad<br>därav följer. Denna stiftelse blir ägare till ett mycket omfattande kapital.<br>Det bör inte heller komma i fråga att genom ny lagstiftning permanenta<br>dagens svaga system för låntagarförankring i stadshypoteksorganisatio-<br>nen. Däremot finns det, enligt vad som uppgivits från företrädare för<br>stadshypoteksföreningama, goda möjligheter att bilda ideella föreningar<br>på de nuvarande stadshypoteksföreningamas grund. Ett på sådant sätt<br>kanaliserat låntagarinflytande bör utgöra en tillgång för den framtida<br>stadshypoteksorganisationen. Det kan emellertid inte, med den avsevärt<br>ökade frihet som bolagsbildningen medför, komma i fråga att ge det på<br>detta sätt kanaliserade inflytandet en majoritetsposition.</p> <p>Stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess<br>dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet<br>i Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag. I den mån represen-<br>tativa ideella föreningar av låntagare bildas på de nuvarande<br>stadshypoteksföreningamas grund bör även den gamla traditionen av<br>låntagarinflytande i Stadshypotek tillgodoses genom en viss representation<br>för dessa föreningar i stiftelsens styrelse.</p> <p>Stiftelsens helt dominerande tillgång blir aktiemajoriteten i<br>Stadshypotek AB. Det blir därför ett naturligt mål för stiftelsens styrelse<br>att åstadkomma att Stadshypotek AB utvecklas till en långsiktigt lönsam<br>organisation. Av detta skäl kan det knappast komma ifråga att stiftelsen<br>inledningsvis ställer alltför höga krav på utdelning på sitt ägande i<br>Stadshypotek AB. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel-<br>ningskraven under ett långt inledningsskede kommer att ställas ganska<br>försiktigt.</p> <p>Genom stiftelsens dominerande ägande i Stadshypotek AB ges bolaget<br>en långsiktig stabilitet som tillförsäkrar bostadskreditmarknaden en<br>kraftfull självständig aktör och gynnar konkurrensen på denna marknad.</p> <p>Stadshypotek skall bibehålla sin ursprungliga huvudinriktning. Denna<br>framgår av bolagsordningen och ändringar i denna kräver regeringens</p> <p>49</p> <p>4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 216</p> <p>tillstånd eller, enligt kreditmarknadskommitténs förslag, bankinspek-<br>tionens. Stiftelsen Stadshypotekskassan skall också som ägare enligt sina<br>stadgar utgöra en garanti för att denna huvudinriktning bibehålies.</p> <p>Beträffande Landshypotek utgör föreningarnas ägande av hypoteks-<br>banken och låntagarnas delägande i landshypoteksföreningama en<br>begränsning för statsmakternas möjlighet att disponera över det kapital<br>som uppstår vid en aktiebolagsbildning. Själva aktiebolagsbildningen av<br>Landshypotek faller emellertid i och för sig under vad statsmakterna<br>genom lagstiftningsåtgärder bör besluta om. Den fortsatta utvecklingen<br>blir dock i första hand en fråga för ägarna.</p> <p>Ombildningen av Landshypotek till aktiebolag bör i ett första steg ske<br>genom att hypoteksbankens hela rörelse överförs till ett för ändamålet<br>bildat aktiebolag mot att banken erhåller aktier i bolaget. Därefter<br>likvideras hypoteksbanken och bankens ägare, föreningarna, tillskiftas<br>bankens aktier i aktiebolaget i proportion till deras lån i banken. I ett<br>nästa steg överlåter föreningarna sin rörelse till aktiebolaget mot<br>betalning i aktier. Det sista steget i ombildningen är att föreningarna<br>ombildas till associationsformen ekonomiska föreningar. För redan<br>ingångna förbindelser ligger den statliga garantin kvar och avtrappas<br>successivt.</p> <p>Även för Skeppshypotek är det min mening att verksamheten i<br>framtiden bör bedrivas i aktiebolagsform. Detta är en följd av strävande-<br>na att söka främja förutsättningarna för konkurrensneutralitet på<br>kreditmarknaden. Staten blir ensam ägare till de aktier som uppstår ur<br>ombildningen av Skeppshypotek till aktiebolag. Det ankommer sedan på<br>staten att avgöra om den oförändrat skall ha kvar sitt engagemang eller<br>om den skall överväga försäljning eller nya samägandeformer. En<br>ombildning till aktiebolag öppnar också möjlighet för statsmakterna att<br>ompröva den subvention av sjöfarten som ligger i dagens konstruktion av<br>skeppshypotekskassan.</p> <p>Ombildningen av Skeppshypotek bör tillgå så att skeppshypotekskassans<br>hela rörelse överförs till ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag mot<br>att kassan erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras kassan, varvid<br>aktierna tillfaller staten.</p> <p>Utvecklingen på kreditmarknaden går snabbt. Framför allt för<br>Stadshypotek men även för Landshypotek och i någon mån för<br>Skeppshypotek är det fråga om förvaltning av mycket stora förmögen-<br>hetsmassor. En förlängd situation av osäkerhet rörande vilka förutsätt-<br>ningar som skall gälla medför mycket stora nackdelar såväl för berörda<br>institutioner som för kreditmarknaden i sin helhet.</p> <p>Jag anser därför det vara nödvändigt att mina förslag genomförs med<br>verkan från den 1 januari 1991. Hypoteksinstitutionema själva och övriga<br>aktörer på marknaden måste emellertid ha besked tidigare än så för att<br>kunna genomföra de nödvändiga förändringsåtgärdema.</p> <p>Konsekvenserna av mina förslag blir att effektiviteten på den svenska<br>kreditmarknaden ökar. Genom att statens roll som garantigivare gradvis<br>upphör och genom att övriga särbestämmelser för hypoteksinstituten<br>avskaffas, främjas förutsättningarna för konkurrensneutralitet på denna</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 1</p> <p>50</p> <p>viktiga del av kreditmarknaden till gagn för effektiviteten och därmed för<br>låntagarna.</p> <p>Genom att den största aktören på bostadskreditmarknaden, stads-<br>hypotekskassan, ges möjlighet att effektivisera sin organisation och<br>konkurrera på lika villkor nationellt och internationellt samt förses med<br>en långsiktig ägarfunktion, säkerställs att en stark och självständig aktör<br>kommer att finnas på marknaden och åstadkomma en effektiv konkurrens<br>i bostadskreditgivningens olika led.</p> <p>Landshypoteksorganisationen ges möjlighet att leva vidare i en situation<br>med nya kapitaltäckningskrav på en avreglerad kreditmarknad. Det<br>kooperativa draget bibehålls genom att hypoteksföreningama i förvandlad<br>form lever vidare och kan axla den ägarroll som är nödvändig för en<br>institution av denna storlek och betydelse. Genom omvandlingen finns<br>förutsättningar för konkurrensneutralitet gentemot övriga aktörer på<br>marknaden. Det blir ett ansvar för ägarna att närmare definiera den roll<br>de önskar att Landshypotek skall spela i framtiden.</p> <p>Sammantaget innebär mina förslag avsevärt förbättrade konkur-<br>rensförutsättningar på en utomordentligt viktig del av kreditmarknaden,<br>en effektivisering av tunga institutioner på marknaden och därmed<br>fördelar för såväl placerare som låntagare.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 1</p> <p>51</p> <h2>Följande remissinstanser har beretts tillfälle avge<br>yttrande över betänkandet Hypoteksinstituten i<br>framtiden (SOU 1989:103):</h2> <p>Bankinspektionen, Riksskatteverket, Hovrätten för Nedre Norrland,<br>Kammarrätten i Göteborg, Fullmäktige i Sveriges riksbank, Försäkrings-<br>inspektionen, Universitets- och högskoleämbetet, Riksgäldskontoret,<br>Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska Bankföreningen, Svenska<br>sparbanksföreningen, Sparbankernas Bank, Sveriges Föreningsbankers<br>Förbund, Föreningsbankernas Bank, Konungariket Sveriges<br>stadshypotekskassa, samtliga stadshypoteksföreningar, Sveriges allmänna<br>hypoteksbank, samtliga landshypoteksföreningar, Svenska skepps-<br>hypotekskassan, Finansbolagens förening, Landsorganisationen i Sverige<br>(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen<br>SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Statens Bostadsfinan-<br>sieringsaktiebolag, SBAB, Sveriges Advokatsamfun, Föreningen<br>Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorssamfundet (SRS),<br>Bokföringsnämnden (BFN), Boverket, Kooperativa Förbundet, HSB:s<br>Riksförbund, Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna,<br>SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag), LRF, Lantbruks-<br>styrelsen, Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening, Sveriges<br>Villaägareförbund, Riksbyggen, Sveriges Fastighetsägareförbund och<br>Svenska Bankmannaförbundet.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 2</p> <p>52</p> <p>1991-06-20</p> <h2>Ombildning av Landshypotek</h2> <p>(Förslag av ambassadören Kurt Malmgren på särskilt uppdrag av<br>regeringen)</p> <h3>1. Uppdraget</h3> <p>Mitt uppdrag har bestått i att för regeringens räkning överlägga med<br>företrädare för landshypoteksorganisationen (Sveriges allmänna hypoteks-<br>bank och de tio landshypoteksföreningama i det följande gemensamt<br>benämnda Landshypotek) och andra intressenter om hur verksamheten på<br>området kan utvecklas i framtiden. Vid fullgörandet av uppdraget har jag<br>haft ett stort antal sammanträden med förtroendevalda och tjänstemän i<br>Landshypotek och också haft åtskilliga diskussioner med ett flertal<br>intressenter på kreditmarknaden liksom med representanter för bank-<br>inspektionen.</p> <p>Inför den omstrukturering av verksamheten som förestår har Landshy-<br>potek använt sig av en rad konsulter och rådgivare i olika tekniska och<br>juridiska frågor. Med några av dessa personer har jag sammanträffat.<br>Vidare har Landshypotek på mitt förslag låtit göra en ekonomisk analys<br>av Landshypotek utmynnande i en värdering av företagets rörelse och<br>fastigheter. Också med de experter som utfört företagsvärderingen har<br>jag haft möjlighet att föra diskussioner.</p> <h3>2. Utgångspunkter</h3> <p>Vid mina överläggningar har jag utgått från att Landshypotek efter en<br>ombildning skall drivas i form av ett kreditaktiebolag och att den statliga<br>garantin för obligationsupplåningen liksom statens engagemang i övrigt<br>skall avvecklas. Det nya kreditaktiebolaget blir alltså hänvisat till att låna<br>upp medel för verksamheten på grundval av sin egen kreditvärdighet.<br>Kreditaktiebolagsformen innebär att lånerörelsen kommer att bedrivas på<br>samma villkor som gäller för övriga institut för långfristig finansiering.<br>Kapitaltäcknings- och skattebestämmelser blir i associationsformen<br>automatiskt samordnade och när det gäller riskkapitalförsörjningen får<br>Landshypotek i likhet med sina konkurrenter tillgång till aktiekapital-<br>marknaden.</p> <p>En annan utgångspunkt har varit att det blivande kreditaktiebolaget<br>skall kunna verka som ett fristående och konkurrensdugligt alternativ till<br>övriga institut på kreditmarknaden i fråga om långa krediter till lant-<br>bruksnäringen. Helt avgörande för om detta skall vara möjligt är den<br>kapitalstyrka Landshypotek kan uppvisa efter det att det statliga stödet<br>upphört. De kapitaltäckningskrav som kommer att gälla fullt ut vid<br>utgången av år 1992 är endast minimikrav när det gäller soliditeten. För<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>53</p> <p>att också fortsättningsvis få tillhöra en av de mest gynnade obligations-<br>upplånama på marknaden måste Landshypotek kunna uppvisa en betydligt<br>starkare kapitalbas, troligen i storleksordningen ca 30 % över det legala<br>minimikravet.</p> <p>Jag har vid mina diskussioner med företrädare för Landshypotek starkt<br>betonat nödvändigheten av att rörelsens lönsamhet starkt måste förbättras<br>både genom höjda räntemarginaler på utlåningen och minskning av<br>företagets omkostnader.</p> <h3>3. Landshypoteks egen ståndpunkt</h3> <p>Landshypotek har anslutit sig till Petris förslag att verksamheten i<br>framtiden skall bedrivas i aktiebolagsform men det är Landshypoteks<br>bestämda uppfattning, att föreningarna skall fortleva som självständiga<br>rättssubjekt och därvid äga och förvalta aktierna i det nya bolaget.<br>Primärt åsyftas inga andra än föreningarna vara ägare till det nya<br>bolaget, som enligt Landshypoteks uppfattning skall heta Hypoteksbanken<br>AB. Beredskap har skapats för att, om det blir nödvändigt, skaffa<br>ytterligare kapital genom emission av aktier till externa aktieägare.</p> <p>I den nuvarande lagstiftningen är relationen låntagare/hypoteksföre-<br>ningama löst. Låntagarna utövar sin rätt som delägare i föreningarna på<br>föreningsstämmorna. Eftersom låntagarna inte har bidragit med in-<br>satskapital eller ekonomiska åtaganden i övrigt - erlagda förvaltnings-<br>bidrag har enbart avsett erforderliga administrationskostnader - och inte<br>heller svarar för förpliktelser som en förening inte kan uppfylla, har<br>Landshypotek inte ansett någon ändring i nuvarande förhållanden<br>motiverad. Landshypotek anser därför att den nuvarande lagstiftningen<br>om banken och föreningarna bör bevaras i den utsträckning som behövs<br>för att föreningarna även i fortsättningen skall kunna fungera som<br>juridiska personer med uppgift att äga och förvalta aktier i det nya<br>bolaget. Låntagarnas intressen i föreningarna skall bevaras under samma<br>former som hittills, varigenom en administrativt omständlig och kostsam<br>procedur undviks samtidigt som organisationen får större möjligheter att<br>själva välja avkastningsprinciper på eget insatt kapital.</p> <p>För att klara kapitaltäckningskravet har Landshypotek kommit fram till<br>att den nödvändiga kapitalbasen skall åstadskommas genom en sam-<br>manvägning av eget kapital, en förlagslånedel, viss värdepappersreserv<br>samt resultatförbättrande åtgärder, nämligen höjda förvaltningsbidrag,<br>införande av kvartalsbetalningar, vissa kostnadsbesparingar samt<br>utnyttjande av möjligheten till marknadsanpassning av räntor i samband<br>med räntejusteringar. Genom dessa åtgärder skall det uppställda målet,<br>minst 8 % kapitaltäckning, vara uppfyllt vid utgången av år 1992.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>54</p> <h3>4. Överväganden</h3> <p>Landshypotek, som den 31 december 1990 hade en kaptiltäckning på<br>4,45 %, har bedömt det som möjligt att av egen kraft uppfylla kravet på<br>8 % före 1992 års utgång. Samma bedömning görs i den tidigare<br>omnämnda värderingen av företaget. Kapitalbasen avses bli väsentligt<br>breddad med hjälp av befintliga obeskattade reserver, resultatförbättrande<br>åtgärder och ett maximalt utnyttjande av förlagslånemöjligheten.<br>Landshypotek räknar med att på ett normalt sätt kunna möta kundernas<br>efterfrågan på lån samtidigt som kapitaltäckningssituationen skall<br>förbättras. De åtgärder som redan vidtagits och planeras för att höja<br>räntemarginalen på utlåningen är givetvis av stor betydelse för<br>institutionens fortlevnad. Ytterligare resultathöj ande åtgärder måste<br>emellertid vidtas för att lånerörelsen skall stå sig i den framtida<br>konkurrensen. Väsentligt förbättrade marginaler på den del av låne-<br>stocken som finansierats med prioriterade obligationslån måste åstad-<br>kommas. Så borde exempelvis kunna ske i samband med de räntejuste-<br>ringar som sker med femårsintervall beträffande merparten av dessa lån,<br>i vart fall om låntagaren ges den alternativa möjligheten att i förtid lösa<br>lånet utan extra kostnad. Också administrationen i Landshypotek måste<br>effektiviseras och förbilligas och delar av fastighetsbeståndet kan säljas<br>ut.</p> <p>Lika viktigt som en förbättrad lönsamhet är en ytterligare förstärkning<br>av kapitalbasen med primärt kapital, troligen i storleksordningen 500-<br>600 Mkr. Möjligheten att utnyttja förlagslån i kapitalbasen kan inte<br>överutnyttjas i en situation när Landshypotek skall uppträda på obliga-<br>tionsmarknaden utan den statliga garantin. För att kunna behålla sin<br>nuvarande upplåningsstatus och därmed möjligheten att erbjuda kunderna<br>konkurrenskraftiga lånealtemativ måste istället inslaget av eget kapital i<br>kapitalbasen sannolikt vara mycket starkt, medan förlagslånedelen får<br>användas som en marginell regulator och reserv för att möta tillfälliga<br>behov i kapitaltäckningshänseende. Den modell för ägandet som<br>Landshypotek har lagt fram inrymmer inga eller små möjligheter till en<br>kaptialinsats av den storlek som här antytts. Däremot är det tänkbart att<br>låntagarna skulle kunna prestera ett sådant kapitaltillskott - särskilt om<br>Landshypotek moderniseras och avkastningen på tillskjutet aktiekapital<br>blir god.</p> <p>Ägarfrågan bör också diskuteras i detta avsnitt. Även om låntagarna<br>hittills inte tillfört Landshypotek något ägarkapital utan istället tillgodo-<br>gjort sig förmånliga lån som institutionen kunnat tillhandahålla i kraft av<br>bl.a. en förmånlig lagstiftning, prioriteringssystem, skattefördelar och<br>statlig upplåningsgaranti, är det inte möjligt att - mot lagstiftningens klara<br>verba i denna fråga - hävda annat än att låntagarna står närmast ett<br>ägande av det kapital som arbetats upp inom Landshypotek. Detta<br>konstaterande gäler även om låntagarnas delägarskap inte motsvarar<br>äganderätt i sedvanlig och egentlig bemärkelse. Viktiga skillnader är att<br>delägandet utsläcks när låneförhållandet upphör och att en förenings<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>55</p> <p>reservfond får komma delägarna till godo endast genom lättnad i<br>lånevillkoren.</p> <p>Eventuella statliga anspråk/skatteanspråk på den med skattesubventioner<br>uppbyggda kapitalbasen hade eventuellt kunnat resas i det lagstift-<br>ningsärende som avsåg den skattemässiga behandlingen av<br>fondavsättningar vid 1986 och senare års taxeringar (SkU 1984/85:64)<br>men så skedde inte. Riksdagsbeslutet i frågan innebar att tidigare<br>fondavsättningar ansågs som definitiva och därmed formellt beskattade.<br>Därmed torde några beskattningsåtgärder som riktar sig mot dessa<br>tidigare fondavsättningar inte längre vara möjliga.</p> <p>Att - som har diskuterats - av konkurrensneutralitetsskäl i kap-<br>tialtäckningshänseende underkänna den del av Landshypoteks kapitalbas<br>som mostvarar värdet av de skattefördelar Landshypotek åtnjutit ter sig<br>mindre tilltalande mot bakgrund av de kraftansträngningar som nu måste<br>göras för att skapa en stark kapitalbas. Däremot bör frågan om storleken<br>på den avgift Landshypotek betalar för den statliga garantin kunna<br>komma upp till omprövning även fortsättningsvis.</p> <p>Från olika håll har den tanken förts fram att Landshypotek borde kunna<br>ombildas till en riksomfattande ekonomisk förening för långfristig<br>kreditgivning till lantbruket. Låntagama/medlemmama skulle satsa<br>riskkapital i form av insatser, exempelvis 5 % av lånebeloppet. De skulle<br>efter nödvändig konsolidering av föreningen få återbäring i relation till<br>sitt lån i föreningen och dessutom ränta på insatskapitalet. Nuvarande<br>landshypoteksföreningars områden kunde motsvaras av medlemskretsar<br>med lokala styrelser liknande affärsbankernas regionbanksstyrelser.<br>Kretsstyrelsema skulle för medlemmarnas räkning kunna utöva inflytande<br>vid den ekonomiska föreningens stämma.</p> <p>Fördelarna med en ombildning av Landshypotek till ekonomisk<br>förening har sagts vara huvudsak följande. Låntagarna får bästa möjliga<br>lånevillkor till skillnad mot vad som är fallet med aktiebolagsformen där<br>ägarnas vinstintresse kan ta överhanden. Ett låneinstitut i ekonomisk<br>föreningsform kan inte köpas upp av spekulanter på samma sätt som ett<br>aktiebolag. Eftersom lantbrukets långsiktiga finansiering traditionellt i<br>stor utsträckning skett i kooperativa former med föreningsbanker och<br>Landshypotek som dominerande aktörer borde den kooperativa företags-<br>formen få finnas kvar som en alternativ låneform också när det gäller<br>Landshypoteks verksamhetsområde.</p> <p>Landshypotek har för sin egen del accepterat tanken att verksamheten<br>framdeles skall drivas i kreditaktiebolagsform. Denna mening är i linje<br>med Petris förslag och med regeringens proposition om ombildning av<br>Stadshypotek. Internationaliseringen av de finansiella marknaderna talar<br>också starkt för att aktiebolagsformen, som är väl känd för utländska<br>obligationsköpare, väljs som associationsform. Inom EG finns utred-<br>ningar som tyder på att etableringar av nya hypoteksinsitut inom<br>gemenskapen endast blir tillåtna i aktiebolagsform. Lagtekniskt skulle ett<br>belut om ett framtida Landshypootek i ekonomisk föreningsform innebära<br>komplikationer. En särlagstiftning innehållande dels föreningsrättsliga<br>bestämmelser dels också bestämmelser om själva finansieringsverk-<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>56</p> <p>samheten skulle bli nödvändiga. Mot associationsformen ekonomisk<br>förening talar dessutom de - jämfört med aktiebolagsformen - begränsan-<br>de möjligheterna att åstadkomma den kraftiga förstärkning av kapital-<br>basen som är behövlig vid ombildningen liksom de uppenbara svårighe-<br>terna att i den fortsatta verksamheten vid behov ytterligare bredda<br>kapitalbasen med nya insatser från medlemmarna.</p> <h3>5. Förslag till lösning</h3> <p>Det torde numera stå klart att den nuvarande författningsmässiga<br>särregleringen av Landshypotek skall upphävas liksom att det statliga<br>engagemanget i insitutet skall avvecklas. En fortsatt verksamhet måste<br>därför drivas på Landshypoteks egna meriter och på samma villkor som<br>gäller för övriga institut för långfristig kreditgivning. Den<br>associationsform som står till buds är kreditaktiebolagets och i en framtid<br>eventuellt kreditmarknadsbolagets. När det gäller ägarfunktionen i ett till<br>kreditaktiebolag ombildat Landshypotek bör denna inte, som har<br>föreslagits, läggas i landshypoteksföreningama. Ett sådant arrangemang<br>skulle innebära en delvis konservering av den nuvarande ordningen och<br>dessutom med stor sannolikhet få till följd lågt ställda krav på avkastning,<br>vilket vore olyckligt främst med tanke på den med ombildningen åsyftade<br>konkurrensneutraliteten men också med hänsyn till möjligheterna att få<br>kompletterande aktiekapitaltillskott från aktiemarknaden. I stället bör<br>låntagarna ges möjighet att bli aktieägare i det ombildade Landshypotek.</p> <p>Ombildningen av Landshypotek, som i tillämpliga delar kan ske på<br>samma sätt och på samma skäl som angetts i regeringens proposition om<br>ombildning av Stadshypotek, bör enligt min mening tillgå på följande<br>sätt.</p> <p>- Hypoteksbanken och föreningarna fusioneras, varvid banken övertar<br>föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan<br>likvidation.</p> <p>- Bankens rörelse, utom obligationsskulden, skjuts till som apportegen-<br>dom till ett av banken bildat Landshypotek AB mot att banken<br>erhåller aktier i bolaget samt reverser som svarar mot obligations-<br>skulder i banken. Gundfonden ligger kvar i banken.</p> <p>- Bankens styrelse - sex ledamöter, varav tre på förslag av landshypo-<br>teksorganisationen - utses av regeringen. Regeringen förordnar en av<br>ledamöterna att vara ordförande.</p> <p>- Banken, som själv behåller aktiemajoriteten i Landshypotek AB,<br>erbjuder låntagarna att på förmånliga villkor köpa knappt 50 % av<br>aktierna i bolaget. Erbjudandet bör vara tidsbegränsat och vara ställt<br>i relation till låneförhållandets längd och storlek. Minimi- och<br>maximibelopp bör gälla för låntagares rätt att köpa aktier, exempelvis<br>5 000 resp. 50 000 kr. De aktier som inte köps av låntagarna bör<br>säljas till externa intressenter till marknadspris. Överskottet av<br>aktieförsäljningen skall banken villkorslöst tillskjuta till Landshypotek<br>AB som förstärkning av bolagets kapitalbas.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>57</p> <p>- Banken avvecklar obligationsskulden inom en tioårsperiod. Därefter<br>likvideras banken och återstående aktier i Landshypotek AB säljs ut<br>till sitt verkliga värde. Erbjudandet att köpa dessa aktier bör i första<br>hand riktas till övriga aktieägare och därefter till kategorien &quot;starka<br>ägare” med intressen i den finansieringsverksamhet som bedrivs i<br>Landshypotek AB.</p> <p>- Överskottet vid bankens likvidation skall villkorslöst tillskjutas till<br>Landshypotek AB.</p> <p>Den här föreslagna ombildningsmodellen innebär att låntagarna får<br>möjlighet att tillgodogöra sig Landshypoteks nuvarande substansvärde.<br>Samtidigt stärkes kapitalbasen på ett så kraftfullt sätt att kapitaltäcknings-<br>problemen för Landshypotek AB sannolikt löses för lång tid framöver.<br>Den stärkta soliditeten bör desutom verksamt bidra till bolagets möjlighet<br>att få behålla nuvarande höga kreditvärdighetsrating och förmånliga<br>upplåningsvillkor. En kapitaluppbyggnad av det slag som här förordas<br>innebär också en minimering av den garantirisk som staten under en<br>avvecklingsperiod bär för de före ombildningen emitterade obiligationer-<br>na i Landshypotek. Skulle den här beskrivna ombildningsmodellen inte<br>kunna accepteras och kan tillskott av riskkapital i den storleksordning<br>som här skisserats inte heller uppbringas på annat godtagbart sätt torde<br>förutsättningar saknas att driva verksamheten vidare. Den utväg som då<br>återstår är en avveckling av verksamheten.</p> <h3>6. Avslutande synpunkter</h3> <p>När det slutligen gäller den för ombildningen av Landshypotek nödvän-<br>diga civilrättsliga och skatterättsliga lagstiftningen bör denna kunna<br>utformas på motsvamade sätt som föreslagits av regeringen i fråga om<br>Stadshypotek. Behovet av att ställa den statliga garantin/grundfonden till<br>förfogande för upplåning efter ombildningstidpunkten torde emellertid<br>vara mindre i Landshypoteks fall om den här föreslagna förstärkningen<br>av bolagets soliditet kommer till stånd.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 3</p> <p>58</p> <h2>Följande remissinstanser har beretts tillfälle avge<br>yttrande över ambassadör Malmgrens förslag<br>beträffande Landshypotek:</h2> <p>Sverigs allmänna hypoteksbank, fullmäktige i Sveriges Riksbank,<br>Finansinspektionen, landshypoteksföreningama och företagsklubbama vid<br>dessa.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 4</p> <p>59</p> <h2>Styrelsens förslag</h2> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <h3>Förslag om landshypoteks framtida organisation</h3> <h3>1. Bakgrund och sammanfattning</h3> <p>Sedan en längre tid har frågan om en förändring av det svenska<br>landshypotekets organisation diskuterats. De skäl som tidigare fanns för<br>att staten i fördelningssyfte och på ett specialiserat sätt skulle ställa<br>garantier till institut inom olika sektorer av kreditmarknaden föreligger<br>inte längre med en avreglerad kapitalmarknad. Vidare har från den<br>1 februari 1990 införts internationellt anpassade kapitaltäckningsregler för<br>banker och andra kreditinstitut. Riksdagen har så sent som den 2 juni<br>1992 beslutat om ombildning av stadshypoteksorganisationen till aktie-<br>bolag, i stort sett i enlighet med stadshypoteks egna förslag. Samtidigt<br>har beslut fattats om avveckling av den statliga grundfonden.</p> <p>Även Landshypotek har varit föremål för offentliga utredningar, dels<br>en översyn av lagstiftningen om hypoteksinstitut presenterad i betänkan-<br>det &quot;Hypoteksinstituten i framtiden&quot;, dels ambassadören Kurt Malm-<br>grens utredning.</p> <p>I nämnda betänkande framhölls att låntagarna och föreningarna i egen-<br>skap av delägare i föreningarna respektive Sveriges Allmänna Hypoteks-<br>bank (SAH) har ett grundat anspråk på del i förmögenhetsmassan i<br>Landshypotek. I betänkandet konstaterades vidare att Landshypoteks egna<br>förslag till fortsatta förändringar bör genomföras om inte dessa kan anses<br>strida mot allmänna intressen såsom konkurrensneutralitet, kravet på<br>kapitaltäckning, avreglering på kapitalmarknaden eller avskaffandet av<br>särlagstiftningen. Utredningen ansåg vidare att i själva verket saknas<br>möjlighet att genom lagstiftning ensidigt förfoga över landshypoteksor-<br>ganisationens tillgångar.</p> <p>Kurt Malmgren konstaterade att det inte är möjligt - mot lagstiftningens<br>klara verba i denna fråga - hävda annat än att låntagarna står närmast ett<br>ägande av det kapital som arbetats upp inom landshypotek.</p> <p>Landshypoteksföreningama har nu själva i samråd med Lantbrukarnas<br>Riksförbund och Sveriges Jordägareförbund gjort en ny utredning om<br>Landshypotekets organisation.</p> <p>En stor brist i de tidigare utredningarna är att man inte i grunden<br>prövat en lösning som bygger</p> <p>På den ekonomiska föreningen med låntagarna som medlemmar och<br>ägare, vilket borde varit naturligt med hänsyn till verksamhetens<br>målsättning och utformning.</p> <p>Den mest grundläggande förutsättningen för att ett kreditinstitut av<br>Landshypotekets karaktär skall kunna vara en aktör på den svenska och<br>internationella kapitalmarknaden är att institutet kan uppvisa en stor<br>kreditvärdighet.</p> <p>60</p> <p>Kreditvärdigheten är framförallt beroende av en stor och stabil<br>kapitalbas. Den är också beroende av hur verksamheten bedrivs, dvs. om<br>den styrs effektivt.</p> <p>För den långsiktiga bedömningen är det viktigt att institutet kan uppvisa<br>en god lönsamhet och att det har starka ägare.</p> <p>Landshypoteksföreningamas bestämda uppfattning är att de nuvarande<br>ca 70 000 ägarna med rätt företagsform kan bli mycket starka. Med<br>starka ägare menar vi att de har en vilja och ekonomisk förmåga att<br>tillskjuta erforderligt kapital till verksamheten. I begreppet starka ägare<br>ligger också att ägarna har ett långsiktigt intresse av att verksamheten<br>utvecklas på ett stabilt och ändamålsenligt sätt.</p> <p>Lantbrukarna är överlag välkonsoliderade. Den genomsnittliga<br>kreditstorleken är endast 300 000 kr per lantbruksenhet. Därtill kan<br>läggas att värdet på svenska jord- och skogsfastigheter för närvarande<br>ligger mycket lägre än i grannländerna inom EG. Ekonomisk förening<br>är den enda företagsform där de har incitament att i ett långsiktigt<br>perspektiv engagera sig som starka ägare.</p> <p>Alla aktiebolagslösningar innebär att verksamheten förr eller senare<br>styrs mot vinstmaximering. En bolagisering av Landshypotek skulle<br>därför innebära en direkt konflikt med de nuvarande ägarnas intressen.<br>Den nuvarande homogena ägargruppen av lantbrukare som är enskilda<br>näringsidkare och fastighetsägare, har nämligen som långsiktig målsätt-<br>ning att åstadkomma lägsta möjliga kapitalkostnad. I den ekonomiska<br>föreningen kan till skillnad mot i aktiebolaget de överskott som uppstår<br>i verksamheten och som inte behövs för nödvändig konsolidering, tillfö-<br>ras ägarna i proportion till i vilken omfattning de bidragit till att skapa<br>överskotten.</p> <p>För Landshypotekets nuvarande ägare är följaktligen den ekonomiska<br>föreningen den företagsform som bäst tjänar deras långsiktiga ekono-<br>miska intressen.</p> <p>Vårt förslag innebär i sammanfattning följande:</p> <p>1. De nuvarande tio landshypoteksföreningama fusioneras till en enda<br>ekonomisk förening kallad &quot;Hypoteksbanken, ekonomisk förening&quot;, vars<br>verksamhet regleras av lagen om ekonomiska föreningar och kreditak-<br>tiebolagslagen (alt. kreditföretagslag).</p> <p>2. Grundfonden ligger kvar i SAH och ställs till SAH:s förfogande för<br>ny upplåning t.o.m. utgången av år 1998 utan kapitaltäckningskrav. SAH<br>likvideras när det sista obligationslånet som banken svarar för är<br>avvecklat, dvs. senast vid utgången av år 2014.</p> <p>3. SAH:s rörelse inklusive reservfond, utom låneskulden, överlåts till<br>den ekonomiska föreningen vederlagsfritt. Föreningen åläggs svara för<br>SAH:s skulder med hela sitt egna kapital.</p> <p>Med vårt förslag uppfylls kravet på konkurrensneutralitet och<br>ekonomisk stabilitet i kreditverksamheten utan att man äventyrar det<br>grundläggande målet för verksamheten, nämligen att tillhandahålla<br>billigast möjliga krediter för ägama/medlemmama.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>61</p> <h3>3. Allmänt om Landshypoteket</h3> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>Landshypoteksorganisationen består av tio regionalt verksamma lands-<br>hypoteksföreningar som äger Sveriges allmänna hypoteksbank (SAH).<br>Organisationen regleras av lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypo-<br>teksbank och om landshypoteksföreningar (landshypotekslagen) samt av<br>ett för varje förening av regeringen fastställt reglemente. SAH anskaffar<br>medel genom upplåning mot obligationer och reverser samt har till<br>ändamål att driva lånerörelse genom att lämna lån till hypoteksföre-<br>ningama och driva annan verksamhet som har samband därmed. Som<br>säkerhet för SAH:s skuldförbindelser har staten ställt en garantiförbin-<br>delse, den s.k. grundfonden. Denna uppgår för närvarande till 2,3<br>miljarder kr. Tidigare bestod den statliga garantin av statsobligationer<br>som tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Liksom för Stadshypotek har<br>grundfonden, från att ursprungligen, vid SAH:s bildande, ha varit en<br>förutsättning för den upplåning som skedde på den europeiska ka-<br>pitalmarknaden, kommit att få betydelse främst som bas för beräkning av<br>upplåningsrätten.</p> <p>SAH förvaltas av en styrelse som består av sex ledamöter. Två av<br>dessa - ordföranden och vice ordföranden - och suppleanter för dem utses<br>av regeringen. Tre styrelseledamöter och lika många suppleanter väljs av<br>hypoteksföreningamas ombud på bankens ordinarie delägarsamman-<br>komst. De av regeringen och föreningarna sålunda utsedda ledamöterna<br>utser i sin tur verkställande direktören som också ingår som ledamot av<br>styrelsen. När ett ärende av större vikt skall avgöras kan styrelsen<br>bestämma att den skall förstärkas med en representant från varje<br>förening.</p> <p>För revision av styrelsens förvaltning och bankens räkenskaper utser<br>regeringen årligen två revisorer och suppleanter för dem.</p> <p>SAH:s ägare utgörs av de tio landshypoteksföreningama. Detta framgår<br>direkt av 2 § landshypotekslagen. En förenings delaktighet i banken<br>bestäms efter obetalda kapitalbeloppet av de lån som föreningen erhållit<br>från banken. Föreningarna är ansvariga för bankens förbindelser i för-<br>hållande till sin delaktighet i banken.</p> <p>Föreningarna har till uppgift att, var och en inom sitt geografiskt<br>avgränsade verksamhetsområde, lämna lån till jordbruks-, skogsbruks-<br>och trädgårdsändamål mot säkerhet i form av pantbrev i fastigheter eller<br>mot annan betryggande säkerhet. Genom att uppta lån hos en förening<br>blir låntagaren automatiskt delägare i föreningen. På föreningsstämman,<br>som skall hållas minst en gång om året, har varje delägare en röst under<br>förutsättning att vederbörande inte står i skuld till föreningen för förfallna<br>avgifter.</p> <p>En förenings angelägenheter förvaltas av en styrelse som utses enligt<br>föreskrifter i det av regeringen för föreningen fastställda reglementet.<br>Antalet styrelseledamöter varierar från förening till förening. Samtliga<br>ledamöter utses av delägarna på ordinarie föreningsstämma.</p> <p>62</p> <p>Delägarna utser årligen revisorer för granskning av förenings förvalt-<br>ning och räkenskaper. SAH skall för varje förening utse ett ombud som<br>skall delta i revisionen av föreningens förvaltning.</p> <p>Föreningarna sammanträder årligen till s.k. delägarsammankomst i<br>SAH till vilken varje förening får sända tre ombud. Förutom att tre av<br>SAH:s styrelseledamöter utses på delägarsammankomsten, avgörs på<br>denna bl.a. frågor om fastställande av balansräkning och om ansvars-<br>frihet för SAH:s styrelse.</p> <p>Ansökan om att bilda en landshypoteksförening görs hos regeringen.<br>Det är också regeringen som förordnar om förfarandet vid likvidation av<br>såväl hypoteksbanken som av en förening. Däremot innehåller landshypo-<br>tekslagen inte någon bestämmelse om fördelning av nettotillgångarna vid<br>likvidation. Inte heller finns några bestämmelser om fusion av fören-<br>ingar.</p> <p>SAH och föreningarna står under tillsyn av finansinspektionen.</p> <h3>4. Kooperativ kreditverksamhet i andra länder.</h3> <p>Kreditgivning bedrivs i olika juridiska former i de europeiska länderna.<br>Den kooperativa formen är vanlig, vid sidan av kreditaktiebolag och<br>olika slag av specialinstitut. Det finns exempel på kooperativa kreditföre-<br>tag med mycket god kreditvärdighet enligt ratinginstitutens klassificering.</p> <p>I USA har den kooperativa formen en stark ställning när det gäller<br>krediter till lantbrukets förädlings- och marknadsföringsled. De 100<br>största lantbrukskooperativa föreningarna hade 48 % av sin finansiering<br>via den kooperativa banksektorn vid utgången av 1985. CoBank, som är<br>beteckningen på den största kooperativa finansiella institutionen i USA,<br>hade 1991 en balansomslutning på 13 miljarder US dollar.</p> <p>Volksbanken och Reiffeisenbanken, som är den tyska beteckningen på<br>kooperativa banker, hade 1988 en balansomslutning på 670 miljarder DM<br>och antalet medlemmar uppgick till drygt 11 miljoner.</p> <p>Dessa banker hade därmed en marknadsandel på nära 27 % i dåvarande<br>Västtyskland. En bank tillhörande denna grupp är Deutsche Genos-<br>senschaftsbank med en balansomslutning 1990 på 205 miljarder DM. Till<br>banken är 1839 lokala föreningsbanker anslutna.</p> <p>Nämnas kan att statliga banker i f.d. Östtyskland håller på att omvandlas<br>till Volks- och Reiffeisenbanker.</p> <p>I Nederländerna är Rabobankkoncemen en mycket betydande koope-<br>rativ bank med 851 lokala kooperativa Rabobanker anslutna. Dessa lokala<br>föreningsbanker äger aktierna i Rabobank Nederland. Koncernen hade<br>1989 en marknadsandel på 25 %. Banken har också etablerat sig<br>utomlands för att kunna bistå sina inhemska kunder i deras inter-<br>nationella affärsverksamhet. Koncernen är Nederländernas största<br>hypoteksinstitut.</p> <p>Den österrikiska kooperativa bankformen benämns Raiffeisenbanken<br>och hade en marknadsandel på 22 % 1989. Inom kreditgivning till<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>63</p> <p>lantbruk och skogsnäringen är banken dominerande med nära 70 % av<br>marknaden. Det finns 831 lokala föreningsbanker.</p> <p>I de nordiska länderna finns också betydande kooperativa banker såsom<br>Andelskassoma i Danmark och OKO-bankkoncemen i Finland. Den<br>senare hade vid utgången av 1990 en balansomslutning på 134 miljar-<br>der FM. Antalet medlemmar uppgick till 660.000.</p> <p>Kooperativa banker finns i flertalet av medlemsländerna inom EG<br>förutom de ovan nämnda. De har oftast en dominerande ställning när det<br>gäller kreditgivning till lantbruket.</p> <p>En speciell gren av kreditsystemet utgörs av hypoteksinstituten som<br>svarar för långfristiga finansieriering av bostäder, lantbruk och annan fast<br>egendom mot säkerhet i inteckningar.</p> <p>Finansieringen sker huvudsakligen genom utgivning av obligationer.</p> <p>Redan vid mitten av 1800-talet bildades hypoteksinstitut för lantbrukets<br>långfristiga finansiering i Danmark och Sverige. Utvecklingen hade dock<br>startat långt tidigare, redan på 1700-talet, i dåvarande Preussen, med<br>bildandet av kooperativa hypoteksinstitut för lantbruket.</p> <p>I Finland inleddes utvecklingen av kreditföreningar på lantbruksområdet<br>redan på 1860-talet. Även i övriga Europa kom utvecklingen igång under<br>andra hälften av 1800-talet.</p> <p>I Norge startade de första instituten på kooperativ grund sin verksamhet<br>i början av 1900-talet.</p> <p>Hypoteksverksamhet som bedrivs i kooperativa företagsformer<br>förekommer i andra länder särskilt i Tyskland och de skandinaviska<br>länderna.</p> <h3>5. Behovet av en reform och valet av företagsform</h3> <p>Sedan en längre tid har frågan om en förändring av landshypo-<br>teksinstitutionens organisation diskuterats. De skäl som tidigare fanns för<br>att staten i fördelningssyfte och på ett specialiserat sätt skulle ställa<br>garantier till institut inom olika sektorer av kreditmarknaden föreligger<br>inte längre med en avreglerad kapitalmarknad. Avregleringen har också<br>inneburit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i förgrunden.<br>Statens uppgift begränsar sig numera till att ansvara för att ett regelsys-<br>tem finns som främjar en god utveckling för kreditmarknaden och skapar<br>lika förutsättningar för konkurrens mellan kreditinstituten.</p> <p>Vidare har från den 1 februari 1990 införts internationellt anpassade<br>kapitaltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Reglerna<br>innebär bl.a. att den garanti som staten ställt för landshypoteket och som<br>för närvarande uppgår till 2,3 miljarder kronor inte får räknas in i kapi-<br>talbasen.</p> <p>Det bör poängteras att reformplanema för landshypotekets del således<br>inte vuxit fram ur den nuvarande s.k. finansiella krisen.</p> <p>Landshypoteken har med angivna utgångspunkter varit föremål för två<br>offentliga utredningar dels &quot;Utredningen med uppdrag att göra en<br>översyn av lagstiftningen om hypoteksinstitut&quot; som avgav betänkandet</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>64</p> <p>&quot;Hypoteksinstituten i framtiden&quot; (SOU 1989:103) och ambassadören Kurt<br>Malmgrens utredning. Den förstnämnda utredningen har därutöver haft<br>som mål att föreslå en moderniserad organisationsform för<br>hypoteksinstituten som gör det möjligt för den att verka och utvecklas<br>efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad. Båda<br>utredningarna utmynnar dock i förslag om aktiebolagsbildning.</p> <p>De båda utredningarnas förslag till bolagsbildningar innebär enligt<br>Landshypoteks uppfattning att man dragit sina slutsatser utan att beakta<br>de nuvarande ägarnas önskan att bibehålla målet för verksamheten, att<br>minimera ägarnas kostnader för krediter till den egna näringsverksamhe-<br>ten. En omvandlig av Landshypotek till aktiebolag innebär med nödvän-<br>dighet att motivet för landshypoteks verksamhet på sikt går förlorat.</p> <p>Flera bolagsaltemativ har presenterats i de olika utredningarna.<br>Gemensamt för samtliga dessa lösningar är att aktiebolaget måste bedriva<br>utlåning till marknadsmässiga villkor för att kunna uppvisa den vinst som<br>är nödvändig för att få goda upplåningsvillkor på kapitalmakmaden. Den<br>vinst som därmed uppkommer i bolaget kan endast fördelas efter ägarnas<br>kapitalinsatser och inte på kooperativ grund.</p> <p>I den ekonomiska föreningen kan man bedriva verksamhet med samma<br>affärsmässiga krav på lönsamhet som i aktiebolaget. Den uppvisade<br>vinsten återgår däremot till medlemmarna i form av överskottsutdelning.<br>Det innebär att vinsten tillförs medlem/låntagare i förhållande till<br>medlemmens lån, i enlighet med ägarens ändamål med verksamheten.</p> <p>Olika försök har gjorts från såväl hypoteksutredningen som landshypo-<br>tek att inom ramen för en aktiebolagslösning finna en modell som<br>tillgodoser ägarnas mål med verksamheten. Ett sådant förslag innebär att<br>de nuvarande landshypoteksföreningama blir ägare till samtliga aktier i<br>kreditaktiebolaget. Finansinspektionen har ställt sig avvisande till en<br>sådan lösning särskilt som modellen saknar tydliga och starka ägare.<br>Landshypoteksorganisationen delar numera denna uppfattning.</p> <p>Enligt vår uppfattning är den enda möjliga bolagslösningen - som på<br>sikt är hållbar - att aktierna skiftas ut på de nuvarande låntagarna. Det<br>finns dock inte något incitament för dem att långsiktigt behålla aktierna<br>eftersom det inte finns någon koppling mellan kapitalinsatsen och den<br>egna näringsverksamheten. Därmed kan de inte betraktas som starka<br>ägare. Med nödvändighet kommer aktierna på sikt att köpas upp av bank,<br>annat kreditinstitut ellar annan som vill erhålla högsta möjliga avkastning<br>på sitt kapital.</p> <p>Det har gjorts gällande att en ekonomisk förening skulle vara särskilt<br>utsatt i en exceptionell krissituation på finansmarkanden när externt nytt<br>kapital från andra än medlemmarna måste tillföras verksamheten. Det<br>finns i detta sammanhang anledning slå fast att landshypotek har - som<br>våra kalkyler visar - kraft att själv inom ramen för en ekonomisk<br>förening bygga upp ett tillräckligt kapital. Skulle trots allt föreningen<br>inte klara en kapitaltäckning om 8 procent måste föreningens kredit-<br>verksamhet avvecklas. Med hänsyn till att tröskeln satts så högt skulle en<br>avveckling kunna ske i ordnade former. Det finns dock inte något i dag<br>som tyder på att en sådan situation skulle behöva uppkomma, men skulle</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>65</p> <p>5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 216</p> <p>så likväl ske - och om krisen inte kan klaras ut av nuvarande ägarna - är<br>problemet att hitta externa finansiärer stort, oberoende av företagsformen.</p> <p>Det är mot denna bakgrund en stor brist att de tidigare utredningarna<br>inte i grunden prövat en lösning som bygger på den ekonomiska<br>föreningen med låntagarna som medlemmar och ägare. En sådan pröv-<br>ning hade varit naturligt med hänsyn till verksamhetens målsättning och<br>nuvarande utformning.</p> <p>Kännetecknande för landshypoteket liksom för de ekonomiska före-<br>ningarna inom lantbruket, är att verksamheten är en integrerad del av<br>delägamas/medlemmamas egna företag. Delägarna är lantbrukare som är<br>väl förtrogna med den kooperativa företagsformen och alla har samma<br>ägarintresse nämligen att minimera kostnaderna för krediter till den egna<br>näringsverksamheten.</p> <p>En omvandling av Landshypotek till aktiebolag skulle som tidigare<br>sagts innebära att motivet för dess verksamhet går förlorad. Landshy-<br>poteksföreningama har nu tagit fram ett förslag till ombildning av de 10<br>landshypoteksföreningama och Sveriges Allmänna Hypoteksbank till en<br>enda ekonomisk förening. Modellen bygger på att den statliga grundfon-<br>den avvecklas - liksom för stadshypotek - och att låntagarna även fortsätt-<br>ningsvis är ägare, men i egenskap av medlemmar i en ekonomisk före-<br>ning, med ansvar för föreningens kapitalförsörjning. På motsvarande sätt<br>som verksamheten i ett kreditaktiebolag regleras av aktiebolagslagen och<br>kreditaktiebolagslagen skulle verksamheten i kreditföreningen regleras av<br>lagen om ekonomiska föreningar och regelsystemet i kreditaktiebolagsla-<br>gen. Därmed skulle enligt landshypoteksföreningamas uppfattning de<br>grundläggande krav som garanterar konkurrensneutralitet på ett betryg-<br>gande sätt vara uppfyllda.</p> <p>Med valet av ekonomisk förening åstadkoms en moderniserad<br>organisationsform som gör det möjligt för landshypoteket att verka och<br>utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad.<br>Genom föreningen uppnås ägarnas viktigaste mål med verksamheten att<br>erhålla billigast möjliga krediter till det egna lantbruksföretaget. Att man<br>sammanför nuvarande 11 företag till en juridisk person förbättrar också<br>möjligheten att bedriva verksamheten mer effektivt.</p> <p>Den homogena ägargruppen av lantbrukare är i genomsnitt mycket<br>välkonsoliderade och har ett långsiktigt intresse av att verksamheten ut-<br>vecklas stabilt. Föreningen har - som visas i avsnitt 8 - med lands-<br>hypoteks samlade fonder och genom ägarnas insatskapital erforderligt<br>kapital för verksamheten den dag grundfonden är avvecklad.</p> <p>Det är också för kreditvärdigheten betydelsefullt att företagsformen är<br>välkänd bland kreditgivare. Av redovisningen i avsnitt 4 framgår att kre-<br>ditverksamhet bedriven i kooperativa kreditinstitut är väl etablerad<br>internationellt och att dessa institut i flera fall har en mycket stark<br>position på marknaden och hög kreditvärdighet.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>66</p> <h3>6. Ombildningen</h3> <p>I huvuddrag bör omstruktureringen ske enligt följande.</p> <p>1. Landshypoteksföreningama fusioneras till en<br>ekonomisk förening, Hypoteksbanken, ek. för.</p> <p>2. Grundfonden ligger kvar i SAH och ställs till förfogande för ny<br>upplåning t.o.m. utgången av år 1998 utan kapitaltäckningskrav. SAH<br>likvideras när det sista obligationslånet som banken svarar för är<br>avvecklat, dvs. senast vid utgången av år 2014.</p> <p>3. SAH:s rörelse inklusive reservfond, utom obligationsskulden,<br>överlåts till föreningen vederlagsfritt. Den ekonomiska föreningen åläggs<br>svara för SAH:s skulder med hela sitt egna kapital.</p> <p>4. Övergångsregler införs för att undvika att fusionen leder till negativa<br>skattekonsekvenser.</p> <p>5. Obeskattade reserver (i reservfond) i SAH och föreningarna återförs<br>till beskattning i den övertagande kreditföreningen. Med hänsyn till riks-<br>dagens ställningstagande beträffande skatteplikten (SkU 1984/85:64)<br>begränsas återföringen till avsättningar som gjorts i bokslut till ledning<br>för 1986 och senare års taxeringar. Med hänsyn till att ombildningen<br>avses ske vid ingången av år 1993 bör reserverna återföras till be-<br>skattning vid 1994 års taxering. Skattebetalningen eller intäktsföringen<br>bör därför kunna fördelas med 75 % på beskattningsåret 1993 och 25 %<br>på beskattningsåret 1994. Den mottagande föreningen bör få rätt till surv.<br>Med hänsyn till att banken skall finnas kvar endast under en övergångs-<br>period och under denna inte själv bedriva någon egentlig verksamhet<br>saknas det anledning att ge den kvarvarande banken rätt till surv.</p> <p>Den ombildning av landshypotek som landshypoteksföreningama<br>föreslår är av mindre ingripande karaktär än den som nyligen beslutats<br>för stadshypotek. Landshypotek har bedrivit sin verksamhet i kooperativa<br>former i mer än 150 år. Med vårt förslag kommer verksamheten också<br>i framtiden att bedrivas i kooperativ form. En styrka i vårt förslag är just<br>att det inte innebär något egentligt byte av associationsform samtidigt<br>som ägarrollen görs mer tydlig och verksamhetens organisation görs<br>enklare och modernare. Endast med vårt ombildningsaltemativ tryggas<br>såväl verksamhetens marknadspositioner och rättighetsinnehavamas<br>säkerhet som ägarnas ekonomiska intresse uttryckt i ett klart och tydligt<br>mål för verksamheten.</p> <p>Landshypotek bör alltså även i fortsättningen bedriva verksamheten i<br>kooperativa former. Landshypoteksföreningama slås samman, &quot;fusione-<br>ras &quot; till en ekonomisk förening i vilken låntagarna blir medlemmar och<br>ägare.</p> <p>Vidare skall grundfonden ligga kvar i SAH och avgift betalas för den<br>till dess den blivit obehövlig. Grundfonden skall stå till SAH:s förfogan-<br>de för ny upplåning - utan kapitaltäckningskrav - t.o.m. utgången av år<br>1998. Under den tiden får SAH svara för upplåning av medel som<br>behövs för utlåning till ekonomiska föreningens rörelse. SAH skall inte<br>låna upp för andra ändamål.</p> <p>Att en längre övergångstid för den statliga grundfonden föreslås än den<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>67</p> <p>som nyligen beslutats för statshypotek, hänger samman med att landshy-<br>poteket utifrån i övrigt liknande förutsättningar blivit föremål för<br>väsentligt hårdare kapitaltäckningskrav.</p> <p>SAH skall likvideras när den utestående obligationsstocken är<br>avvecklad. De obligationer som nu är utestående löper som längst till år<br>2014. De nya obligationslån, för vilka grundfonden får tas i anspråk för<br>fram till utgången till år 1998, bör inte i något fall få ha en längre löptid<br>än till utgången av år 2003. SAH bör alltså likvideras senast vid<br>årsskiftet 2014/2015.</p> <p>Landshypoteksföreningama föreslår att kreditföreningens verksamhet<br>regleras av lagen om ekonomiska föreningar, föreningens stadgar och av<br>kreditaktiebolagslagen som f.n. är föremål för översyn och som därvid<br>lämpligen kan utvidgas till att omfatta ekonomiska föreningar. Lag-<br>tekniskt är en sådan utvidg-ning enkel. I en särskild lag bör finnas regler<br>om Sveriges Allmänna Hypoteksbank och grundfonden. Den nuvarande<br>landshypotekslagen föreslås upphävd.</p> <p>Frågan om inriktningen av föreningens verksamhet och hur föreningen<br>bör vara organiserad ankommer på föreningen och dess medlemmar att<br>ta ställning till. Föreningen bör kunna bilda regionala rörelseenheter inom<br>ramen för en enda juridisk person. Regler i sådana frågor bör tas in i<br>föreningens stadgar, se vidare avsnitt 8.</p> <p>Det första steget i ombildningen är som nämnts en fusion mellan<br>landshypoteksföreningama. Det finns i dag inte några regler om fusion<br>mellan landshypoteksföreningar i landshypotekslagen. En fusion mellan<br>föreningarna förutsätter alltså särskilda bestämmelser. Fusionsbestämmel-<br>sema bör tillsammans med en bestämmelse om överlåtelse av SAH:s<br>tillgångar till den nya ekonomiska föreningen, tas in i en särskild ombild-<br>ningslag som blir av tillfällig karaktär. Av denna framgår att om-<br>bildningen skall ske.</p> <p>Sammanslagningen av landshypoteksföreningama bör lämpligen ske<br>genom fusion genom kombination, dvs. de nuvarande landshypoteksföre-<br>ningama förenas genom att bilda en ny förening. Fusionen innebär att<br>delägarna (låntagarna) i landshypoteksföreningama blir medlemmar i den<br>nya föreningen, att landshypoteksföreningama upplöses utan likvidation<br>samt att deras tillgångar och skulder övertas av den nya föreningen.</p> <p>Regeringen bör ges rätt bestämma om tillvägagångssättet vid bildandet<br>av den nya ekonomiska föreningen som bör ges firma &quot;Hypoteksbanken,<br>ekonomisk förening”.</p> <p>I nästa steg i ombildningen föreslås att SAH:s rörelse förs över till den<br>ekonomiska föreningen. För att undgå de problem som sammanhänger<br>med ett gäldenärsbyte bör dock SAH:s obligationsskuld ligga kvar i<br>banken och förvaltas av denna. SAH har dock en häremot svarande<br>fordran på den ekonomiska föreningen till vilken landshypoteksföre-<br>ningamas och SAH:s reservfond förts.</p> <p>Säkerheten för SAH:s obligationsskuld utgörs i dag av lånefordringar<br>på landshypoteksföreningama, eget kapital, och den statliga garantin<br>(grundfonden). Lånefordringama på föreningarna tryggas i sin tur av<br>föreningarnas lånefordringar med tillhörande säkerheter och av före-<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>68</p> <p>ningamas egna kapital. Härvidlag innebär förslaget inte någon försämrad<br>ställning för SAH:s borgenärer, eftersom landshypoteksföreningamas<br>samlade tillgångar kommer att finnas i form av reservfond i den nya<br>föreningen.</p> <h3>7. Skattefrågor</h3> <p>Skatterättsligt betraktas överföringen av tillgångar och skulder vid fusion<br>eller andra ombildningar som en avyttring som i princip skall utlösa<br>inkomstbeskattning. En sådan beskattning skulle utgöra hinder mot<br>fusion. För inkomstbeskattningens del har därför i 2 § 4 mom. lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt (SIL) särskilda undantagsregler införts<br>för vissa - i paragrafens första stycke angivna - fusionsfall. Även den nu<br>aktuella fusionen bör omfattas av undantagsreglerna. Till bilden hör att<br>det vid tidigare fusioner inom stadshypoteksinstitutionen och den nu<br>aktuella ombildningen av stadshypotek har ansetts motiverat att införa<br>lättnader.</p> <p>En överlåtelse av tillgångar som ingår i näringsverksamhet för ett pris<br>som understiger marknadsvärdet skall enligt huvudregeln i punkt 1 fjärde<br>stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370, KL)<br>föranleda beskattning som om tillgångarna avyttrats till marknadsvärde<br>(uttagsbeskattning). Om särskilda skäl föreligger får uttagsbeskattning<br>underlåtas (jfr prop. 1989/90:110 s 556 f.).</p> <p>Det anförda innebär att man under vissa förutsättningar godtar att<br>tillgångar vid företagsombildningar överförs från ett företag till ett annat<br>till skattemässiga restvärden även om marknadsvärdet är betydligt högre.<br>Till skillnad mot tidigare gäller efter skattereformen att uttagsbeskattning<br>kan aktualiseras även i fråga om reavinstbeskattad egendom, t.ex. aktier.</p> <p>De villkor som i praxis uppställs för att uttagsbeskattning skall<br>underlåtas är bl.a. att det föreligger ägaridentitet mellan de berörda<br>företagen eller om så inte är fallet att förfarandet i vart fall är affärsmäs-<br>sigt betingat och inte innehåller några benefika inslag. Ett generellt krav<br>är att förfarandet inte leder till någon otillbörlig skatteförmån. Till-<br>gångarna får inte heller lämna den dubbelbeskattade sektorn.</p> <p>Landshypoteksföreningamas uppfattning är att särskilda skäl mot<br>uttagsbeskattning föreligger i fråga om överlåtelse av hypoteksbankens<br>tillgångar till den ekonomiska föreningen.</p> <p>I samband med fusionen av landshypoteksföreningama bildas en<br>ekonomisk förening på vilken lagen om ekonomiska föreningar är<br>tillämplig. Enligt 2 kap. 2 § nämnda lag skall föreningens stadgar ange<br>den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur<br>insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i före-<br>ningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med.<br>Bestämmelserna innebär ett krav på insatsskyldighet och hur det skall<br>fullgöras. Däremot finns inte något krav på att insatsen är betald när<br>föreningen registreras. I detta fall är tänkt att insatsskyldigheten för<br>nuvarande låntagare/delägare skall fullgöras av överskott i den ekono-<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>69</p> <p>miska föreningen. Därvid kommer vanliga beskattningsregler att gälla<br>för medlemmen. Några särregler behövs inte.</p> <p>Det kapital som finns i föreningen i samband med ombildningen<br>kommer medlemmarna inte att kunna tillgodogöra sig i annat fall än vid<br>likvidation av föreningen. Vid föreningens upplösning kommer medlem<br>att beskattas för skillnaden mellan inbetald insats och tillskiftat belopp.</p> <p>Avdragsrätten för avsättning till reservfond slopas. Gjorda avsättningar<br>bör i princip återföras till beskattning. Den tidigare nämnda undan-<br>tagsregeln i SIL för vissa fusioner och som bör gälla också för fusionen<br>av landshypoteksföreningama reglerar endast beskattningskonsekvensema<br>av själva överlåtelsen av tillgångar och skulder men däremot inte<br>övertagande av obeskattade reserver. På motsvarande sätt som föreskri-<br>vits vid bl a ombildning av sparbanken och stadshypotek bör landshypo-<br>teksföreningama och hypoteksbankens obeskattade reserver få återföras<br>till beskattning i den ekonomiska föreningen.</p> <p>Med hänsyn till riksdagens ställningstagande beträffande skatteplikten<br>för upplösning av äldre avsättningar (SkU 1984/85:64) bör återföringen<br>begränsas till avsättningar som gjorts i bokslut för räkenskapsår som<br>taxerats år 1986 och senare.</p> <p>För övriga företag gäller att avskattningsperioden går ut vid i normal-<br>fallet 1995 års taxering. Med hänsyn till att ombildningen avses ske<br>under år 1993 bör reserverna återföras till beskattning vid 1994 års<br>taxering. Skattebetalningen och intäktsföringen bör därför kunna fördelas<br>med 75 % på beskattningsåret 1993 och med 25 % på beskattningsåret<br>1994.</p> <p>Med hänsyn till att hypoteksbanken skall finnas kvar under en<br>begränsad tid, att dess tillgångar överförs till kreditföreningen och att<br>eventuellt överskott uppkommer i den ekonomiska föreningen, finns inte<br>anledning att ge SAH rätt till survavsättning. Däremot bör föreningen ges<br>rätt till survavsättning. Med hänsyn till kravet på konkurrensneutralitet<br>bör survunderlaget reduceras i fråga om den del av det egna kapitalet<br>som kunnat byggas upp med avdragsrätt utan återföringsskyldighet.<br>Reduktion bör ske med motsvarande belopp som föreslagits gälla Stads-<br>hypotek AB, nämligen 25 % av avsättningen till reservfond som skett i<br>SAH och landshypoteksföreningama t.o.m. bokslutet för år 1984.</p> <h3>8. Verksamhet och organisation i Hypoteksbanken ek. för.</h3> <p>Som nämnts avses föreningen bli en ekonomisk förening under förenings-<br>lagen. I 2 kap. 2 § föreningslagen anges de stadgekrav som en eko-<br>nomisk förening skall uppfylla för att kunna registreras. Registrering sker<br>hos länsstyrelse. Finansinspektionen är tillsynsmyndighet. I bilaga har<br>intagits förslag till stadgar för föreningen. Nedan berörs några stadgebe-<br>stämmelser.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>70</p> <p>Stadgarna skall ange föreningens ändamål. Detta är alltid att främja<br>medlemmarnas ekonomiska intressen genom medlemmarnas deltagande<br>i verksamheten. Ändamålet skall återspegla den grundläggande uppgiften<br>att lämna och förmedla lån till lantbruket med binäringar. Säkerhet skall<br>lämnas i form av pantbrev i fast egendom men även annan betryggande<br>säkerhet skall kunna ställas. Som medlem kan antas fysisk eller juridisk<br>person. Finansiering av verksamheten skall som hittills ske genom<br>utgivande av obligationer och andra försträckningar m m.</p> <p>Reglerna om insatsskyldighet och insatsbetalning är centrala med<br>hänsyn till uppbyggnaden av föreningens riskkapital. Mot angiven<br>bakgrund är reglerna om insatsåterbetalning vid medlems avgång knutna<br>till kapitaltäckningskravet för föreningen utom i ett par tvingande fall<br>enligt föreningslagen, nämligen ökad insatsskyldighet och fusion för<br>överlåtande förening. Stadgarna ger här ramarna. Reglerna behandlas<br>översiktligt under avsnitt 9.</p> <p>Som alla ekonomiska föreningar skall föreningen ha en styrelse. Denna<br>föreslås bestå av 6-12 valda ledamöter jämte högst 6 suppleanter. Enligt<br>förslaget utser styrelsen en verkställande direktör. Stämman utser tre<br>revisorer jämte suppleanter. Styrelsen utser firmatecknare.</p> <p>Enligt landshypoteksföreningamas mening är det viktigt att bibehålla<br>den regionala förankringen inom landshypoteksorganisationen även med<br>en enda förening i hela landet. Därför föreslås att föreningen kan indelas<br>i regioner. Vid årliga ordinarie regionmöten utses regionstyrelser och<br>fullmäktige samt behandlas styrelsens årsredovisning. Fullmäktige utgör<br>föreningsstämma och utövar helt stämmans befogenheter. Region-<br>styrelserna kan även, om styrelsen så finner lämpligt, åläggas uppgifter<br>inom affärsrörelsen.</p> <p>Föreningsstämman skall fatta de beslut som enligt föreningslagen krävs<br>rörande årsredovisningen och frågan om ansvarsfrihet för styrel-<br>seledamöterna och verkställande direktören. Medlem har motionsrätt till<br>regionmöte på vilket avgörs om motionen skall föras vidare till förenings-<br>stämman.</p> <p>I stadgarna har införts vissa regler om rörelsen. Reglerna är att se<br>som komplement till de allmänna reglerna i kreditföretagslagen. Kredit<br>får enligt förslaget lämnas endast till medlemmar och endast mot be-<br>tryggande säkerhet. Om särskilda skäl föreligger får kredit lämnas även<br>till annan än medlem; denna bestämmelse har sin motsvarighet i<br>stadgarna för lokala föreningsbanker. Undantagsregeln kan tilllämpas för<br>kreditgivningen till annan än medlem om föreningens ekonomiska<br>ställning så medger. Regeln kan också tillämpas vid medlemmarnas<br>övergång från landshypoteksföreningama till den ekonomiska föreningen<br>för de låntagare som av någon anledning inte vill bli medlem i före-<br>ningen. I stadgarna ges vidare vissa bestämmelser om säkerheter och om<br>hur föreningen får anskaffa medel för sin rörelse; jämför ändamålsparag-<br>rafen. Föreningen kan utge obligationer, uppta reverslån och utge för-<br>lagsbevis m.m.</p> <p>En obligatorisk stadgeuppgift är angivande av vinstfördelningsgrunder-<br>na. Principerna berörs delvis under avsnitt 9. Enligt föreningslagen skall<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>71</p> <p>det ske en årlig avsättning till reservfonden om 5 % av årets nettovinst<br>till dess reservfonden uppgår till 20 % av det inbetalda insatskapitalet.<br>I vissa fall skall avsättningen fortsätta. Reservfonden avses dock bli fylld<br>redan vid föreningens början genom att föreningen övertar<br>landshypoteksföreningamas reservfonder.</p> <p>Stadgeförslaget innebär att överskottet efter den obligatoriska reserv-<br>fondsavsättningen och med beaktande av den allmänna försiktighetsregeln<br>i föreningslagen skall fonderas och/eller föras i ny räkning och/eller utgå<br>som insatsränta och/eller fördelas mellan medlemmarna som återbäring<br>i förhållande till deras kvarvarande krediter hos föreningen och/eller<br>användas för allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål. Styrelsen<br>kan besluta om gottgörelse, d.v.s. utbetalningar som är resultatberoende<br>men som kostnadsförs resultaträkningen och ej ingår i föreningens<br>redovisade årsresultat.</p> <p>Vid föreningens upplösning skall de behållna tillgångarna fördelas<br>bland medlemmarna efter deras inbetalda insatser. Likvidation beslutas<br>liksom fusion och stadgeändring enligt föreningslagens regler och<br>eventuella tillämpliga regler i kreditföretagslagen.</p> <h3>9. De ekonomiska förutsättningarna för Hypoteksbanken ek.<br>för. och dess ägare</h3> <p>Den mest grundläggande förutsättningen för att ett kreditinstitut av<br>Hypoteksbankens karaktär skall kunna vara en aktör på den svenska och<br>internationella kapitalmarknaden är att institutet kan uppvisa en stor<br>kreditvärdighet.</p> <p>Kreditvärdigheten är framförallt beroende av en stor och stabil<br>kapitalbas. Den är också beroende av hur verksamheten bedrivs, dvs. om<br>den styrs effektivt och i övrigt är sund. Det är också viktigt att institutet<br>kan uppvisa en långsiktig överlevnadsförmåga.</p> <p>För den långsiktiga bedömningen är det viktigt att institutet kan uppvisa<br>en god lönsamhet och att det har starka ägare.</p> <p>Landshypoteksföreningamas bestämda uppfattning är att de nuvarande<br>ca 70 000 ägarna kan bli mycket starka. Med starka ägare menar vi att<br>de har en vilja och ekonomisk förmåga att tillskjuta erforderligt kapital<br>till verksamheten. I begreppet starka ägare ligger också att ägarna har ett<br>långsiktigt intresse av att verksamheten utvecklas på ett stabilt och<br>ändamålsenligt sätt.</p> <p>Lantbrukarna är överlag välkonsoliderade. Den genomsnittliga<br>kreditstorleken är endast 300 000 kr i bottenlån per lantbruk. Därtill kan<br>läggas att prisnivån på svenska jord- och skogsfastigheter för närvarande<br>är mycket lägre än i grannländerna inom EG. Ekonomisk förening är den<br>enda företagsform där låntagarna har incitament att i ett långsiktigt per-<br>spektiv engagera sig som starka ägare.</p> <p>Alla aktiebolagslösningar innebär att verksamheten förr eller senare<br>styrs mot vinstmaximering. En bolagisering av Landshypotek skulle<br>därför innebära en direkt konflikt med de nuvarande ägamas intressen.<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>72</p> <p>Den nuvarande homogena ägargruppen av lantbrukare som är enskilda<br>näringsidkare och fastighetsägare, har nämligen som långsiktig målsät-<br>tning att åstadkomma lägsta möjliga kapitalkostnad. I den ekonomiska<br>föreningen kan till skillnad mot i aktiebolaget de överskott som uppstår<br>i verksamheten och som inte behövs för nödvändig konsolidering, till-<br>föras ägarna i proportion till i vilken omfattning de bidragit till att skapa<br>överskotten.</p> <p>För Landshypotekets nuvarande ägare är följaktligen den ekonomiska<br>föreningen den företagsform som bäst tjänar deras långsiktiga eko-<br>nomiska intressen.</p> <p>Vid kontakter med det intematioella ratingföretaget Standard &amp; Poors<br>har framkommit att man vid bedömning av ett företags kreditvärdighet<br>i första hand bedömer företagets kapitalstyrka och hur det styrs. Dä-<br>remot har företagets associationsform underordnad betydelse. Att eko-<br>nomisk förening inte skulle innebära någon belastning i detta hänseende<br>framgår av att flera kooperativa kreditinstitut finns bland de institut som<br>har den högsta kreditvärdigheten i Europa.</p> <p>Principer för kapitaluppbyggnad och ökat individuellt ägande</p> <p>I samband med den ekonomiska föreningens kapitaluppbyggnad är det två<br>viktiga utgångspunkter som behöver beaktas. Dels krävs en uppbyggnad<br>av i första hand primärkapital dels bör ett ökat individuellt ägande<br>åstadkommas. Det senare behövs för att göra ägandet mer tydligt i<br>enlighet med det ökade ansvar som är förenat med att Lands-<br>hypoteksorganisationen fortsättningsvis skall klara sig på egna meriter.</p> <p>Vår lösning innebär att verksamhetens behov av primärt riskkapital,<br>förutom den ansamlade reservfonden om ca 1 miljard kronor, byggs upp<br>med ett individuellt insatskapital för varje medlem.</p> <p>Varje medlem föreslås få en insatsskyldighet som exempelvis uppgår<br>till 8 % av det lånade beloppet. För nuvarande medlemmar i landshypo-<br>teksföreningama skulle insatsskyldigheten uppfyllas successivt genom att<br>individuella överskottsandelar (återbäring) fonderas som privat insatskapi-<br>tal.</p> <p>För nya kunder som vill bli medlemmar skall insatsskyldigheten<br>uppfyllas genom återbäring och genom direkta insatsamorteringar om ca<br>0,5 - 1 % av lånebeloppet per år, tills insatsskyldigheten blir uppfylld.</p> <p>Vid behov skulle förtida insatsamorteringar från medlemmarna, för att<br>uppfylla insatsskyldigheten snabbare, kunna premieras. Detta bedöms för<br>närvarande inte vara nödvändigt, varför det inte har inberäknats i de<br>ekonomiska kalkylerna för de närmaste åren.</p> <p>I vår lösning räknar vi med att det från ett positivt redovisat resultat,<br>efter eventuellt lagstadgade reservfondsavsättningar, skall utgå en årlig<br>insatsutdelning till ägarna enligt bestämmelserna i lagen om ekonomiska<br>föreningar. Återstående överskott går ut som återbäring som inled-<br>ningsvis i sin helhet fonderas som enskilt insatskapital.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>73</p> <p>Stabiliteten i kapitalet</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>Allt insatskapital skall vara bundet så länge som medlemmen har kvar sitt<br>lån. Insatskapitalet kommer inte någon gång att överstiga 8 procent av<br>medlemmens aktuella låneskuld. Det innebär att insatserna blir direkt<br>synkroniserade med den ekonomiska föreningens kapitaltäckningskrav<br>och soliditetsbehov.</p> <p>När en medlem amorterar eller löser sitt lån och lämnar föreningen<br>samt får ut sitt insatskapital, bortfaller motsvarande kapitaltäckningskrav.</p> <p>Föreningens primära riskkapital består förutom av medlemmarnas<br>insatskapital av en betydande reservfond.</p> <p>Varje medlems insatskapital relaterat till lånet, är därför lägre än<br>föreningens kapitaltäckning.</p> <p>Därmed ökar kapitaltäckningen när en medlem lämnar föreningen. Ett<br>nytt lån som lämnas samtidigt innebär visserligen att kapitaltäckningen<br>minskar inledningsvis, men eftersom omsättningen av krediterna i stocken<br>är liten på grund av de långa lånetidema och att föreningen själv alltid<br>kan avgöra om man har erforderlig utlåningskapacitet vid varje tillfälle,<br>så innebär inte detta något nämnvärt problem.</p> <p>För att ytterligare förstärka den ekonomiska stabiliteten föreslår vi att<br>överinsatser, dvs insatser utöver 8 % av aktuell låneskuld, betalas ut med<br>2 års fördröjning. Föreningen kan i årsredovisningen tydliggöra hur<br>mycket av insatserna som kommer att betalas ut de nästkommande åren.</p> <p>Ekonomiska nyckeltal</p> <p>Landshypoteksorganisationen har gjort beräkningar av den ekonomiska<br>utvecklingen i hypoteksverksamheten. De antaganden som har gjorts för<br>de närmaste åren kan bedömas som säkra. De extrapoleringar som gjorts<br>på längre sikt är givetvis behäftade med viss osäkerhet men visar ändå<br>hur verksamheten utvecklas med i dag kända förutsättningar. Nedan<br>följer en kortare redogörelse för några viktiga antaganden och resultat.</p> <p>En relativt kraftig resultatförbättring uppkommer de närmaste åren till<br>följd av att huvuddelen av lånestocken som ligger med en place-<br>ringsmarginal om ca 0,30 % ränteomskrivs successivt till marknadsmäs-<br>siga nivåer. Resultatutvecklingen är delvis också en funktion av det ökade<br>egna kapitalet.</p> <p>Under 1991 fanns också en &quot;engångskostnad&quot; om drygt 40 mkr i<br>kreditförluster som uppkommit genom att överskottslikviditet placerats i<br>finansbolagen Nyckeln och Optimum.</p> <p>Övriga variabler som ligger till grund för den ekonomiska kalkylen är<br>en försiktigt bedömd nominell tillväxt om 3 % per år och ett antagande<br>om att kreditförlusterna på utlåningen de närmaste åren kommer att vara<br>ungefär dubbelt så höga som under de senaste åren, dock fortsatt mycket<br>låga jämfört med förlusterna för andra typer av krediter på marknaden.</p> <p>74</p> <p>Vi gör också bedömningen att den kapitaltäckningsnivå som kommer<br>att uppnås inom de närmaste åren kommer att vara konkurrenskraftig på<br>upplåningsmarknaden. När det gäller bedömningen av de redovisade<br>kapitaltäckningstalen, bör man ha i åtanke att de för detta institutet i<br>princip är likvärdiga med gängse soliditetsmått, vilket inte är fallet med<br>bankernas och bostadsinstitutens kapitaltäckningstal.</p> <p>Det egna kapitalets sammansättning kommer under perioden 1992-<br>1998 att förändras från 100 % kollektivt kapital till över 50 % indi-<br>viduellt kapital. Vårt förslag innebär att den kollektiva reservfonden lång-<br>siktigt kommer att utgöra ca 40 % av kapitalbasen, vilket vi bedömer<br>vara en lämplig nivå för en långsiktig stabilitet utifrån både ägarnas och<br>upplåningsmarknadens perspektiv.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 5</p> <p>Nyckeltal</p> <table border="1"> <tr><td></td><td> <p>1991</p></td><td> <p>1992</p></td><td> <p>1993</p></td><td> <p>1995 1997</p></td><td> <p>1999</p></td></tr> <tr><td> <p>Resultat före<br>disp. (mkr)</p></td><td> <p>107</p></td><td> <p>150</p></td><td> <p>265</p></td><td> <p>398 &nbsp;549</p></td><td> <p>656</p></td></tr> <tr><td> <p>Kapitaltäckning<br>primärt kapital</p></td><td> <p>4.8%</p></td><td> <p>5,5%</p></td><td> <p>6.2%</p></td><td> <p>8.2% 11.2%</p></td><td> <p>13,7%</p></td></tr> <tr><td> <p>Kapitaltäckn.</p> <p>16.0%</p> <p>inkl nuv. för-<br>lagslån</p></td><td> <p>5.6%</p></td><td> <p>8,1%</p></td><td> <p>8,9%</p></td><td> <p>10.7%</p></td><td> <p>13.5%</p></td></tr> <tr><td> <p>Räntabilitet</p> <p>15.2%<br>eget kapital</p></td><td> <p>8.9%</p></td><td> <p>10,7%</p></td><td colspan="2"> <p>16.3% 17.3%</p></td><td> <p>16.5%</p></td></tr> </table> <p>75</p> <h2>Reservanternas förslag</h2> <h2>1 Bakgrund, uppdrag</h2> <p>Landshypoteksinstitutionens framtid har under de senaste åren varit<br>föremål för ett flertal utredningar. Den senaste studien, som företogs i<br>samverkan mellan Sveriges Allmänna Hypoteksbank (SAH) och<br>Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) (SAH-LRF-utredningen) presenterades</p> <p>1 april 1992. Den innehåller i bilaga 1 en kort sammanfattning av de<br>övriga utredningarna.</p> <p>Slutsatserna från SAH-LRF-utredningen har nyligen behandlats i SAH:s<br>styrelse och ägarkrets. Överläggningar om landshypoteksinstitutionens<br>framtida organisaton har vidare förts mellan företrädare för SAH och<br>företrädare för finansdepartementet. Det har därvid befunnits önskvärt<br>att, på basis av vad som framkommit vid de nyssnämnda utredningarna,<br>framlägga ett konkret förslag till framtida organisation- inklusive<br>finansieringslösning - för ställningstagande i SAH:s styrelse och<br>ägarkrets, vilket förslag därefter, sedan det diskuterats med finansinspek-<br>tionen och vederbörande ratinginsitut, kan utgöra grundval för avslutande<br>överläggningar med finansdepartemetet. För utarbetande av ett sådant<br>förslag tillsattes, på intiativ av SAH:s centrala arbetsgrupp, i början av<br>maj 1992 inom SAH en intern utredningsgrupp.</p> <h2>2 Utredningsgruppens sammansättning och arbete</h2> <p>Utredningsgruppen har bestått av följande personer:</p> <p>Hans Henrik Abelin, Sveriges Allmänna Hypoteksbank (ordf)<br>Håkan Lidenholm,</p> <p>Christer Söderberg,<br>Gunnar Nord, FöretagsJuridik Nord &amp; Co AB<br>Robert Ohlsson,</p> <p>Som särskild expert på skattefrågor har Mats Persson, KPMG-Bohlins<br>AB, deltagit i utredningsgruppens arbete.</p> <p>Utredningsgruppen har hållit sex sammanträden.</p> <h2>3 Sammanfattning av utredningsgruppens förslag</h2> <p>Utredningsgruppens förslag innebär sammanfattningsvis följande:</p> <p>Landshypoteksorganisationens bärande affärsidé - lån till<br>lantbruket och dess binäringar till fördelaktigast möjliga villkor -<br>bibehålls intakt.</p> <p>Landshypoteksorganisationens kooperativa karaktär - med<br>landshypoteskföreningarna som ägare till kreditrörelsen bibehålls,<br>samtidigt som låntagarnas roll som delägare i föreningarna och<br>som kapitalförsörjare till organisationen förstärks.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>76</p> <p>I enlighet med lagstiftarens direktiv förläggs all rörelse till ett<br>kreditaktiebolag, Hypoteksbanken AB. Samtliga aktier i Hypoteks-<br>banken AB ägs primärt av landshypoteksföreningma, vilka i sin<br>tur ägs av medlemmama/låntagama.</p> <p>I enlighet med LRF:s förslag erbjuds låntagarna att delta i<br>kapitaliseringen av landshypoteksorganisationens verksamhet<br>genom att teckna Landshypoteksbevis, utgivna av landshypoteks-<br>föreningama. Landshypoteksbevisen ger säker årlig avkastning.<br>Den rättsliga formen för avkastningen såväl civilrättsligt som<br>skatterättsligt blir ränta. Förmögenhetstillväxten i landshypoteksor-<br>ganisationen bibehålls som kooperativ egendom. Av låntagarna<br>inbetalade medel tillskjuts av landshypoteksföreningama till<br>Hypoteksbanken AB:s kreditrörelse i form av aktiekapital och lån.<br>Hypoteksbanken AB:s återstående behov av eget kapital täcks<br>genom nyemissioner av preferensaktier (primärkapital) som<br>tecknas av landshypoteksföreningama. Genom de skattemässigt<br>fördelaktiga s.k. Annell-reglema kan dessa aktieförvärv finansieras<br>genom obligationsutgivning via SAH med säkerhet i grundfonden<br>under den tid denna fond finns kvar.</p> <p>Landshypotekslagen revideras och möjliggör därmed</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;att landshypoteksföreningama bibehålls för kontinuitet och<br>stabilitet i ägarförhållandet och som kooperativa länkar<br>mellan låntagarna och Hypoteksbanken AB och</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;att SAH under en övergångstid bibehålls dels för att avveckla<br>sin nuvarande obligationsstock, dels för att sköta viss<br>ytterligare upplåning under grandfondens avvecklingstid.</p> <p>Landshypoteksorganisationens långsiktiga fortlevnad med en<br>verkligt robust finansiering tryggas med den valda modellen -<br>samtidigt som denna ger full flexibilitet med avseende på senare<br>vägval. Sålunda blir t.ex. både &quot;privatisering&quot; av Hypoteksbanken<br>AB och riktade emissioner av aktier i Hypoteksbanken AB<br>möjliga.</p> <h2>4 Utgångspunkter för utredningsarbetet</h2> <p>Utredningsgruppen har i sitt arbete haft följande utgångspunkter.</p> <p>Den grundläggande kooperativa affärsidén - lån till lantbruket och<br>dess binäringar till fördelaktigast möjliga villkor - skall bibehållas.<br>Det är mot denna bakgrund inte möjligt att i erforderlig utsträck-<br>ning rekrytera rent externt riskkapital genom aktieemissioner.<br>Sådan rekrytering kräver nämligen att verksamhetens yttersta<br>målsättning är vinstmaximering till stamaktieägama.<br>Landshypoteksinstitutionens självständighet bör bibehållas.<br>Verksamheten skall ha en mycket långsiktig inriktning.</p> <p>Lagens kapitaltäckningsregler bör snarast tillgodoses med så stor<br>marginal som SAH bedömer erforderlig - primärkapital 8 %, total<br>kapitaltäckning 11 - 12 % - vilket för övrigt måste anses lämpligt<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>77</p> <p>också med hänsyn till ratinginstitutens syn på landshypo-<br>teksinstitutionen som låntagare på den internationella kapital-<br>marknaden.</p> <p>Finansieringslösningen måste även i övrigt vara av robust karaktär<br>för att kunna tåla de påfrestningar som kan komma om den<br>rådande lågkonjunkturen får negativa verkningar för jordbrukets<br>del under 1990-talet. Hänsyn måste härvid tas till att också<br>finansmarknaden sannolikt kommer att utsättas för ytterligare stora<br>påfrestningar under de närmaste åren.</p> <p>Lagstiftarens övergripande intentioner sådana de kom till uttryck<br>i Hypoteksutredningens slutbetänkande, Hypoteksinstitutens i<br>framtiden (SOU 1989:103), med remisskritik, bör tillgodoses. De<br>innebär i korthet att:</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;all rörelse skall sammanföras i ett för ändamålet bildat<br>kreditaktiebolag, Hypoteksbanken AB, vilket blir ett s.k.<br>kreditmarknadsbolag i den nya kapitalmarknadslagstiftningen<br>som förväntas;</p> <p>* &nbsp;&nbsp;de nuvarande landshypoteksföreningama bör bibehållas som<br>ägare, lämpligen i modifierad form;</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;grundfonden skall avvecklas efter en övergångsperiod.</p> <p>LRF:s önskemål om en närmare anknytning mellan lantbrukar-<br>na/låntagama och banken via finansieringsinsatser bör tillgodoses.<br>Detta bör dock ske på frivillighetens grund och ges en enkel och<br>lättöverskådlig utformning.</p> <p>Finansieringslösningar som medför att landshypoteksorganisationen<br>nu, i ett kärvt marknadsläge, genom aktiespridning till låga kurser<br>tvingas &quot;ge bort&quot; betydande delar av landshypoteksorganisationens<br>substans till externa finansiärer bör undvikas.</p> <p>Finansieringslösningar som innebär onödiga skattekostnader bör<br>undvikas.</p> <p>Tekniska lösningar som inte har en rimlig utsikt att vinna gehör<br>hos lagstiftaren och tillsynsmyndigheten bör undvikas.<br>En hög grad av flexibilitet bör bibehållas inför framtiden.</p> <p>Lösningen måste medge en rationell utveckling av landshypo-<br>teksorganisationens verksamhet inom den angivna målsättningen.<br>Detta bör ske bl.a. genom en enhetlig organisationsstruktur.</p> <h2>5 Förslaget steg för steg</h2> <p>Utredningsgruppens förslag är en vidareutveckling och anpassning av<br>SAH/LRF-utredningens förslag från april 1992 och tar sin utgångspunkt<br>i Hypoteksutredningens förslag från 1989, sådant detta successivt<br>modifierades efter remisskritiken och landshypoteksorganisationens<br>intemutredning sommaren 1990. Såvitt avser avvecklingen av SAH och<br>grundfonden har i allt väsentligt lösningen i prop. 1991/92:119, Om<br>ombildning av Stadshypotek m.m., används.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>78</p> <p>Förslaget innebär steg för steg följande:</p> <p>Vissa av SAH:s rörelsetillgångar överförs från SAH till ett<br>nybildat helägt dotterbolag, kreditaktiebolaget Hypoteksbanken<br>AB, till bokförda värden mot apport av nytecknade aktier.<br>Övergångslagstiftningen förutsätts ge nödvändiga skattebefrielser<br>i enlighet med Hypoteksutredningens förslag.</p> <p>Landshypoteksföreningamas lånerörelse överförs till Hypoteks-<br>banken AB som apporttillskott. Andelsfrågoma löses på det sätt<br>som skisserats i 1990 års ovannämnda intemutredning.</p> <p>Landshypotekslagen ändras så, att landshypoteksföreningamas<br>verksamhetsföremål blir dels att äga aktier i Hypoteksbanken AB<br>(och, eventuellt värdepapper i övrigt och/eller fastigheter) dels att<br>kanalisera medlemmarnas kapitalinsatser till kreditrörelsen.<br>Landshypotekslagens avsnitt om SAH skrivs om så att SAH lever<br>kvar under en övergångstid. Under denna period skall SAH:s<br>verksamhet bestå i</p> <p>* &nbsp;&nbsp;att kvarstå som låntagare enligt de av SAH redan nu utgivna<br>obligationerna,</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;att stå som långivare till Hypoteksbanken AB enligt de<br>reverser, för vilka Hypoteksbanken AB övertagit betal-<br>ningsansvar från landshypoteksföreningama vid den<br>ovannämnda rörelseöverlåtelsen samt</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;att låna upp ytterligare medel från kapitalmarknaden under<br>en femårsperiod - vilket tills vidare antages bli avveck-<br>lingsperioden för SAH:s grundfond - och att vidareutlåna<br>dessa medel till Hypoteksbanken AB respektive, såvitt avser<br>belopp om 100 - 500 Mkr, till landshypoteksföreningama för<br>finansiering av nyemissioner av aktier i Hypoteksbanken AB.</p> <p>Landshypoteksföreningama inbjuder sina medlemmar, låntagarna,<br>att direkt deltaga i kapitaliseringen av Hypoteksbanken AB:s<br>rörelse genom teckning av s.k. Landshypoteksbevis, utgivna av<br>föreningarna, på i huvudsak följande villkor:</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;Löptid 10 år</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;Ränta: Statsobligationsräntan på 10-års obligationer + 1,5<br>%-enheter, f.n. (i maj 1992) ca 12 %</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;Betalningsrätt: Förlagsbeviskaraktär</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;Tillgänglighet: Multiplar av 5 000 kronor</p> <p>* &nbsp;&nbsp;&nbsp;Skuldebrevskaraktär: Enkla skuldebrev, överlåtelse förutsätter<br>registrering hos respektive förening</p> <p>De medel som medlemmarna tillskjuter till föreningarna begagnas<br>av föreningarna för tillförande av rörelsekaptial till Hypoteks-<br>banken AB, delvis genom aktieteckning, delvis genom lämnande<br>av lån.</p> <p>Vad som ytterligare erfordras som kapitaltillskott, sedan medlem-<br>marna erbjudits deltaga och fullgjort sina insatser, tillskjuts enligt<br>följande. Hypoteksbanken AB emitterar under perioden 1993 -<br>1997 preferensaktier till landshypoteksföreningama i exempelvis<br>fem årliga &quot;trancher&quot; om vardera högst 100 Mkr. Föreningarnas<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>79</p> <p>förvärv av dessa aktier finansieras genom tioåriga amorteringsfria<br>lån mot marknadsmässig ränta från SAH till föreningarna.</p> <p>SAH emitterar, samtidigt med de nyssnämnda aktieemissionema,<br>obligationer på marknadsmässiga villkor till marknaden på motsva-<br>rande belopp, dvs. i trancher om högst 100 Mkr.</p> <p>Sedan SAH fullgjort sina övergångsvisa uppgifter enligt vad som<br>nyss sagts, likvideras banken och dess återstående nettotillgångar<br>tillskiftas landshypoteksföreningama.</p> <p>Om det skulle befinnas erforderligt/önskvärt att vid något eller<br>flera tillfällen göra riktade emissioner av preferensaktier eller<br>stamaktier till låntagarna eller till externa intressenter är detta<br>givetvis fullt möjligt. Dock skall observeras att rent &quot;externa&quot;<br>emissioner av riskkapital kommer att kräva byte av grundläggande<br>affärsidé. Marknaden kräver full kommersialitet för att tillskjuta<br>riskkapital. En aktiespridning till en vidare krets kräver givetvis<br>marknadsnotering av aktierna och förutsätter därför en börsintro-<br>duktion.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <h2>6 Förslagets olika delar</h2> <h3>6.1 Erforderliga lagändringar samt reglementsändringar</h3> <p>Utredningsgruppens förslag baseras på Hypoteksutredningens förslag i<br>slutbetänkandet SOU 1989:103, Hypoteksinstituten i framtiden, såtillvida<br>att all rörelse samlas i ett kreditaktiebolag, Hypoteksbanken AB.<br>Rörelseöverlåtelsen sker i tre etapper, nämligen a) en första överlåtelse<br>av huvuddelen av rörelseegendomen från SAH till det redan nu<br>existerande helägda dotterbolget Hypoteksbanken AB, b) överlåtelse av<br>all rörelse från landshypoteksföreningama till Hypoteksbanken AB och<br>c) överlåtelse av all SAH:s återstående egendom till Hypoteksbanken<br>AB när SAH återbetalat samtliga utelöpande lån (denna sista överlåtelse<br>torde komma att äga mm om ca 20 år).</p> <p>Även vad beträffar landshypoteksföreningamas framtid baseras<br>utredningsgruppens förslag på Hypoteksutredningens nyssnämnda<br>betänkande, sådant det modifierats i remissförfarandet (se t.ex. Uppsala<br>universitets juridiska fakultetsstyrelses samt LRF:s kommentarer<br>angående begränsningar i möjligheterna att använda associationsformen<br>ekonomisk förening för icke kooperativ verksamhet).</p> <p>I vad avser SAH:s successiva avveckling baserar utredningsgruppens<br>förslag på den lösning som valts för avvecklingen av Konungariket<br>Sveriges Stadshypotekskassa vid omstruktureringen av stadshypoteks-<br>organisationen (prop. 1991/93:119).</p> <p>De grundläggande lagändringar som erfordras för genomförande av<br>förslaget torde främst avse lagen (1970:65) om Sveriges allmänna<br>hypoteksbank och av landshypoteksföreningar (landshypotekslagen).<br>Ändringarna kan indelas i två huvudgrupper, nämligen sådana som gäller<br>SAH och sådana som gäller landshypoteksföreningama.</p> <p>80</p> <p>Vad först beträffar de ändringar som berör SAH torde dessa i<br>väsentliga avseenden kunna ta sin utgångspunkt dels i förslaget i<br>Hypoteksutredningens betänkande dels i prop. 1991/92:119. Reglerna om<br>SAH i den reviderade lagen kommer väsentligen att innehålla följande<br>avsnitt.</p> <p>1. &nbsp;Ändamål</p> <p>a) &nbsp;&nbsp;Förvalta SAH:s fordringar på Hypoteksbanken AB och<br>SAH:s skulder</p> <p>b) &nbsp;&nbsp;Förvalta SAH:s fastighet/er och viss annan rörelseegendom</p> <p>c) &nbsp;&nbsp;Under grundfondens återstående giltighetstid låna upp och till<br>Hypoteksbanken AB direkt och via landshypoteksföre-<br>ningama låna ut medel som Hypoteksbanken AB behöver för<br>sin rörelse.</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;Begränsning av ansvaret för förbindelser</p> <p>3. &nbsp;&nbsp;Delägare</p> <p>4. &nbsp;&nbsp;Styrelse och revisorer</p> <p>5. &nbsp;Delägarsammankomst</p> <p>6. &nbsp;Grundfond och upplåning</p> <p>7. &nbsp;Verksamhet</p> <p>8. &nbsp;&nbsp;Tillsyn</p> <p>9. &nbsp;&nbsp;Likvidation</p> <p>De ändringar som gäller landshypoteksföreningama bör kunna göras<br>ungefär på det sätt som föreslogs i den ovannämnda intemutredningen<br>1990, där också ett enkelt förslag till ny &quot;avlövad&quot; landshypotekslag<br>framlades i en bilaga. Reglerna om de &quot;avlövade&quot; landshypoteksföre-<br>ningama i den reviderade lagen kommer väsentligen att innehålla följande<br>avsnitt:</p> <p>1. &nbsp;&nbsp;Ändamål</p> <p>a) &nbsp;&nbsp;Förvalta föreningarnas aktier i Hypoteksbanken AB</p> <p>b) &nbsp;&nbsp;Förvalta andra värdepapper och föreningarnas likvida medel<br>samt fastigheter</p> <p>c) &nbsp;&nbsp;Hos medlemmarna låna upp medel som i form av aktie- eller<br>lånekapital kan tillskjutas Hypoteksbanken AB.</p> <p>2. &nbsp;&nbsp;Begränsning av ansvaret för förbindelser</p> <p>3. &nbsp;&nbsp;Delägare</p> <p>4. &nbsp;Reglementen</p> <p>5. &nbsp;Föreningsstämma</p> <p>6. &nbsp;&nbsp;Styrelse och revisorer</p> <p>7. &nbsp;Verksamhet</p> <p>8. &nbsp;&nbsp;Likvidation</p> <p>Härutöver erfordras lagstiftning angående själva rörelseöverföringama<br>både i civilrättsligt och associationsrättsligt avseende och vad gäller<br>skattefrågor. Denna lagstiftning bör kunna utformas efter förebild i<br>Hypoteksutredningens förslag.</p> <p>Även vissa skatterättsliga lagstiftningsanpassingar blir erforderliga.<br>Utredningsgruppen har inte haft möjlighet att närmare studera dessa<br>frågor. Såvitt nu kan bedömas föreligger dock inte anledning att förvänta<br>några svårigheter i detta avseende.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>81</p> <p>6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 216</p> <p>Utredningsgruppen har tills vidare utgått från att inga särskilda<br>lagändringar skall vara erforderliga med hänsyn till reglerna i lagen<br>(1988:606) om finansbolag med begränsningarna i rätten att bedriva<br>finansieringsverksamhet m.m.</p> <p>Reglementena för landshypoteksföreningama måste givetvis ändras i<br>väsentliga delar. Enligt de flesta, möjligen alla, föreningsreglementena<br>krävs för sådana ändringar beslut vid två på varandra följande förenings-<br>stämmor, av vika den ena skall vara ordinarie föreningsstämma. Denna<br>fråga måste beaktas vid tidplanens upprättande (se avsnitt 8 nedan).</p> <p>På grund av att så begränad tid stått till utredningsgruppens förfogande<br>för framläggande av denna rapport har gruppen inte lämnat förslag till<br>reviderade lag- och reglementstexter. Gruppen är dock beredd att, om så<br>önskas, komplettera rapporten med dylika förslag.</p> <h3>6.2 Överföring av rörelse från SAH</h3> <p>Enligt den modell som tillämpats av lagstiftaren i förslaget till omstruk-<br>turering av Stadshypoteksorganisationen (prop. 1991/92:119) - vilken väl<br>bl.a. föranletts av de rättsliga svårigheterna att genomföra ett gäldenärs-<br>byte på den utelöpande obligationsstocken utan gäldenäremas samtycke -<br>bibehålls SAH under en period som motsvarar avvecklingen dels av<br>SAH:s nu utelöpande obligationsstock dels av de obligationer som ges ut<br>under den övergångstid, varunder grundfonden kvarstår.</p> <p>I den mån det finns rörelseegendom i SAH som ej är erforderlig för att<br>SAH skall kunna fullgöra sina begränsade åligganden enligt vad som nu<br>sagts, bör denna genast överlåtas till Hypoteksbanken AB mot erhållande<br>av aktier i Hypoteksbanken AB.</p> <p>En särskild fråga i detta sammanhang är huruvida huvudkontorsfas-<br>tigheten Strandvägen 1 i Stockholm bör kvarligga i SAH eller överlåtas<br>till Hypoteksbanken AB. Det torde innebära en fördel från kapitaltäck-<br>ningssynpunkt för Hypoteksbanken AB att överlåtelse genast sker. Även<br>detta bör ske mot erhållande av aktier i Hypoteksbanken AB.</p> <p>Rörelseöverlåtelsema sker genom ett okomplicerat avtal till bokförda<br>värden, vilket ej utlöser beskattning (se nedan avsnitt 7).</p> <h3>6.3 Överföring av rörelse från föreningarna</h3> <p>Förslaget innebär att all rörelse genast överförs från landshypoteksföre-<br>ningama till Hypoteksbanken AB som apportegendom mot aktier i<br>Hypoteksbanken AB. Denna lösning motsvarar hypoteksutredningens<br>förslag. Tekniskt är lösningen rätt okomplicerad. Den genomförs genom<br>tio i princip likalydande apportavtal innehållande rörelseöverlåtelseavtal.<br>Vad beträffar andelsfördelningen för aktier i Hypoteksbanken AB mellan<br>föreningarna hänvisas till rapporten av den 27 augusti 1990 från<br>undergrupp IA p 1-7 i SAH:s intemutredning. Där behandlas också<br>fördelningen av aktier i Hypoteksbanken AB som föreningarna erhåller<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>82</p> <p>vid utskiftningama ur SAH. Dessa sistnämnda bör troligen ske vartefter<br>aktier, efter apportemissioner, finns att utskifta.</p> <p>Föreningarnas aktiefördelning i Hypoteksbanken AB skulle enligt 1990<br>års intemutredning kunna gestaltas på ungefär följande sätt:</p> <p>Aktier som utges mot egendom tillhörig SAH fördelas slutligt<br>mellan föreningarna med hänsyn till varje förenings obetalda<br>kapitalbelopp av dess lån hos SAH per viss stickdag (se 2 §<br>landshypotekslagen).</p> <p>Aktier som utges mot föreningarnas rörelser - eventuellt inklusive<br>fastigheter - fördelas mellan föreningarna med hänsyn till<br>rörelsernas - och fastigheternas - verkliga värden. En sådan<br>fördelning hindrar, såvitt nu kan bedömas, inte att överlåtelserna,<br>vilket lagstiftaren förutsätter för skattefrihet, sker till bokförda<br>värden.</p> <p>Aktiefördelningen mellan föreningarna i enlighet med vad som nu<br>sagts kommer att leda till betydande skillnader i aktieinnehav<br>mellan den största och den minsta aktieägaren i hypoteksbanken<br>AB. En viss modifikation av det resultatet kan uppnås genom<br>rösträttsbegränsning i Hypoteksbanken AB:s bolagsordning på det<br>sätt som anges som huvudregeln i aktiebolagslagen och som<br>regelmässigt tillämpas hos andra banker, t.ex. så att ingen för<br>egna och andras aktier äger rösta för mer än 10 % av det totala<br>röstetalet i bolaget.</p> <p>Vi har för närvarande av tidsskäl inte tagit fram något formulär till<br>apportavtal. Detta kan ske med kort varsel.</p> <h3>6.4 Utgivning av Landshypoteksbevis</h3> <p>En viktig del av kapitaliseringen av Hypoteksbanken AB förutsätts ske<br>genom tillskott från medlemmarna i landshypoteksföreningama. Ett<br>omfattande arbete har nedlagts på att firma lämpliga former för detta<br>deltagande varvid särskilt beaktats intresset av att, parallellt med den<br>kooperativa grundstrukturen, få till stånd ett mera direkt ekonomiskt och<br>personligt engagemang från medlemmarnas sida i landshypoteksor-<br>ganisationens rörelse.</p> <p>En viktig utgångspunkt har härvid varit att främja intresset på regional<br>och lokal nivå, varför landshypoteksföreningama, med sina väl utbyggda<br>medlemskontakter, bör vara den viktigaste kanalen. Förslaget utgår<br>därför från att tillskott skall ske från medlemmarna via landshypotek-<br>föreningama.</p> <p>Ytterligare en grundläggande utgångspunkt har varit att landshypo-<br>teksorganisationen, för att kunna inbjuda sina medlemmar till medverkan<br>i uppbyggnaden av den nya Hypoteksbanken, måste erbjuda en säker<br>avkastning på villkor som är skattemässigt gynnsamma för såväl<br>organisationen som för medlemmarna.</p> <p>För att kunna tillgodose dessa önskemål har nu valts en konstruktion<br>där medlemmarna tillskjuter kapital till landshypoteksföreningama som<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>83</p> <p>lån mot enkla skuldebrev som betecknas &quot;Landshypoteksbevis&quot;, varefter<br>föreningarna tillskjuter motsvarande kaptital till Hypoteksbanken AB<br>delvis som aktiekapital, delvis som lån.</p> <p>Villkoren för medlemmarnas tillskott bör vara marknadsmässiga. Det<br>föreslås att Landshypoteksbevisen blir 10-åriga, ger ränta motsvarande<br>10-åriga statsobligationer med tillägg av 2,5 %-enheter och är efterställda<br>övriga fordringsägare. Bevisen föreslås bli utgivna i multiplar om 5 000<br>kronor.</p> <h3>6.5 Nyemissioner i Hypoteksbanken AB</h3> <p>Det kan inte förväntas att tillskotten från medlemmarna enligt punkt 6.4<br>ovan täcker Hypoteksbanken AB:s hela behov av eget kapital och<br>förlagskapital. (För närmare information om det projicerade behovet i<br>detta avseende under perioden 1992 - 2001 hänvisas till SAH/LRF-<br>utredningen).</p> <p>Det ytterligare behovet av aktiekapital för Hypoteksbanken AB<br>tillgodoses i förslaget genom att bolaget till landshypoteksföreningama<br>riktar nyemissioner av aktier av samma slag som de redan utgivna och<br>med den fördelning som i övrigt tillämpas i enlighet med av som ovan<br>sagts. Hur stora dessa emissioner behöver bli, berör givetvis på i vilken<br>omfattning föreningarna når framgång med utgivningen av Landshypo-<br>teksbevisen. Som framgått av SAH/LRF-utredningen räknar SAH:s<br>ledning med att det maximala behovet av nyutgivning av aktier under<br>perioden 1992 - 1996 skall uppgå till ca 500 Mkr. Det torde vara ett<br>rimligt antagande att 50 Mkr per år i fem år skall kunna rekryteras via<br>Landshypoteksbevis och att 30 Mkr av dessa 50 Mkr av föreningarna<br>skall kunna begagnas för aktieteckning i Hypoteksbanken AB. Behovet<br>av ytterligare aktieemissonskapital från landshypoteksföreningama - att<br>finansieras ur externa källor - skulle därmed genomsnittligt uppgå till<br>maximalt 70 Mkr per år i fem år.</p> <p>Förslaget innebär att landshypoteksföreningama anskaffar detta kapital<br>genom 10-åriga amorteringsfria lån från SAH. Säkerhet för SAH för<br>dessa lån kan skapas antingen genom negativklausul i låneavtalen eller<br>genom att föreningarna lämnar pant i form av aktier i Hypoteksbanken<br>AB.</p> <p>Räntan på dessa lån skall vara marknadsmässig. Medel för räntebetal-<br>ningarna erhåller föreningarna genom utdelning från Hypoteksbanken<br>AB, vilken utdelning - med hänsyn till de s.k. Annell-reglema - är<br>skattemässigt avdragsgill för Hypoteksbanken AB (se beträffande<br>skattefrågor punkt 7 nedan).</p> <h3>6.6 SAH:s verksamhet under övergångstiden</h3> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>Som nämnts under punkt 6.2 ovan kommer SAH att bibehållas för<br>avveckling av nuvaranade obligationsstock. Det har dämtöver förutsatts<br></p> <p>84</p> <p>att landshypoteksorganisationen - i likhet med stadshypoteksor-<br>ganisationen - under den omstruktureringsfas då organisationen kan vara<br>rätt känslig, får möjlighet att låna på marknaden med stöd av grundfon-<br>den. Det har tills vidare antagits att detta kan ske under en femårsperiod<br>för Hypoteksbanken AB:s del.</p> <p>Förslaget utgår från att det är lämpligt att i landshypoteks-<br>organisationen begagna samma tekniska lösning som för Stadshypotek,<br>nämligen att upplåningen slussas via SAH.</p> <p>Det torde inte innebära några problem för SAH att, med den valda<br>strukturen, även fortsättningsvis placera obligationer till marknadsränta<br>på den internationella kapitalmarknaden.</p> <h3>6.7 Konsortialavtalet mellan föreningarna</h3> <p>I intemutredningen 1990 utarbetades inom landshypoteksorganisationen<br>ett förslag till konsortialavtal mellan föreningarna, i vilket dels i detalj<br>beskrives hur genomförandet av en ny organisation skall ske, dels<br>fastlägges hur föreningarnas framtida samverkan som starka ägare i<br>Hypoteksbanken AB skall organiseras och hur rörelsen skall organiseras<br>och utvecklas.</p> <p>Det förslag till konsortialavtal (och bolagsordning för Hypoteksbanken<br>AB) om vilka full enighet då uppnåddes inom organisationen har nu<br>modifierats något för att avspegla den nya situationen i kapitaliserings-<br>frågan (direkt medlemsdeltagande samt emissioner med Annell-avdragsut-<br>delning). Dokumenten bifogas här som bilaga A och bilaga B.</p> <h3>6.8 Hypoteksbanken AB:s framtida organisation</h3> <p>I intemutredningen 1990 har redovisats ingående förslag till Hypoteks-<br>banken AB:s framtida organisation i skilda avseenden enligt den s.k.<br>regionbankmodellen. Det hänvisas här till dessa förslag.</p> <h3>6.9 Vissa frågor på längre sikt</h3> <p>Det torde inte ankomma på utredningsgruppen att lämna rekommen-<br>dationer för vägvalsfrågor för landshypoteksorganisationen på mycket<br>lång sikt. Däremot skall antecknas att gruppens förslag innebär att en<br>nära nog total flexibilitet i detta avseende bibehålls. Eftersom landshypo-<br>teksföreningama - med låntagarna som ägare - kontrollerar 100 % av det<br>rörelsedrivande kreditaktiebolaget kan föreningarna i framtiden t.ex.<br>besluta om</p> <p>riktade emissioner av aktier (stam-, preferens- eller bonus-) (med<br>samma eller annan rösträtt) eller skuldebrev (inkl, förlagsbevis)<br>till låntagarna eller till externa finansiärer,</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>85</p> <p>utskiftning, utdelning eller utförsäljning av aktier i Hypoteks-<br>banken AB till låntagarna,</p> <p>försäljning av aktier i Hypoteksbanken AB till externa intressenter.</p> <p>Lösningen ger ett stort mått av frihet även med avseende på andra<br>tänkbara finansieringslösningar som må erfordras för ytterligare<br>kapitalbasförstärkning.</p> <h2>7 Skattefrågor</h2> <p>Utgångspunkten för bedömningen av skattefrågor är att såväl Hypoteks-<br>banken AB som landshypoteksföreningama blir oinskränkt skattskyldiga.</p> <p>Eftersom föreningarna inte är ekonomiska föreningar kan dock reglerna<br>i den s.k. Annell-lagen tillämpas för utdelning som Hypoteksbanken AB<br>lämnar till föreningarna. Avdrag erhålles när utdelningen förfaller till<br>betalning och får uppgå till högst 10 % av vad som inbetalats för aktierna<br>(inkl, vad som inbetalats genom apporttillskott av all rörelse och andra<br>fastigheter). Avdrag får åtnjutas under en tjugoårsperiod från aktieteck-<br>nandet.</p> <p>Härav följer att Hypoteksbanken AB under en tjugoårsperiod åtnjuter<br>avdragsrätt i betydande omfattning för utdelning som lämnas till<br>föreningarna. Föreningarna &quot;vidareutdelar&quot; i sin tur beloppen med full<br>avdragsrätt som ränta dels till medlemmarna dels till SAH, som i sin tur<br>med full avdragsrätt betalar motsvaranade ränta till obligationsinnehavar-<br>na.</p> <p>Det bör avslutningsvis framhållas att Annell-avdrag inte kan erhållas<br>för utdelning till ekonomisk förening som förvaltar aktier (motsv).</p> <h2>8 Tidplan</h2> <p>Vid tidplaneringen för genomförande av detta projekt är utgångspunkten<br>att överläggningar genast skall upptas inom landshypoteksorganisationen<br>och med berörda myndigheter med sikte på att snarast vinna klarhet i den<br>slutliga utformningen av lösningen och de exakta villkoren för denna.<br>När enighet föreligger härom är det givetvis väsentligt att också<br>genomförandet sker så snart som möjligt, bl.a. för att motverka oro i<br>organisationen till följd av osäkerhet om framtiden.</p> <p>Som nämndes ovan föreligger dock en tidsstyrande omständighet som<br>inte torde kunna påverkas, nämligen kravet i föreningsreglementena om<br>två stämmor, varav en ordinarie, för reglementsändring. Sannolikt<br>kommer detta att innebära att slutligt genomförande kan ske först den 1<br>juli 1993. Arbetet fram till dess skulle förslagsvis kunna ske i följande<br>ordning:</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>86</p> <p>1992</p> <p>Maj</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 6</p> <p>1-15 juni</p> <p>15-30 juni<br>juli-august<br>september eller<br>oktober<br>december</p> <p>1993</p> <p>januari-juni<br>maj-juni</p> <p>30 juni</p> <p>Överläggningar internt i SAH (bankledning,<br>hypoteksdirektörema, ordförandekretsen, centrala<br>arbetsgruppen, bankstyrelsen)</p> <p>Överläggningar med finansinspektionen</p> <p>Överläggningar med vissa ratinginstitut</p> <p>Överläggningar med finansdepartementet<br>Utarbetande inom SAH av detaljförslag<br>Förberedelsearbete inom SAH</p> <p>Framläggande av proposition</p> <p>Riksdagsbeslut</p> <p>Förberedelserabete inom SAH</p> <p>Föreningsstämmor i landshypoteksföreningama</p> <p>Ny organisation startar verksamheten</p> <p>87</p> <p>Följande remissinstanser har beretts tillfälle avge<br>yttrande över Förslag till Landshypoteks framtida<br>organisation samt rapport från Hypoteksbankens<br>internutredning jämte ansökningshandlingar,<br>reservation ocn protokollsutdrag:</p> <p>Fullmäktige i Sveriges riksbank, Finansinspektionen, Svenska Bankföre-<br>ningen, Sparbanksgruppen AB, Svenska Bankmannaförbundet och den<br>icke fackligt anslutna delen av personalen vid Sveriges Allmänna<br>Hypoteksbank.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 7</p> <p>88</p> <h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <h3>1 Förslag till lag om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande</p> <p>1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ombildning av den institution<br>som regleras i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och<br>om landshypoteksföreningar.</p> <p>2 § Landshypoteksföreningama skall gå upp i en av föreningarna bildad<br>ekonomisk förening. Delägarna i landshypoteksföreningama blir<br>medlemmar i den ekonomiska föreningen. Landshypoteksföreningama<br>upplöses utan likvidation och deras tillgångar och skulder övertas av den<br>ekonomiska föreningen. Ombildningen skall göras den dag regeringen<br>bestämmer.</p> <p>3 § Efter ombildningen skall den ekonomiska föreningen tillskjuta sin<br>rörelse som apportegendom till ett av föreningen bildat kredit-<br>marknadsbolag mot att föreningen erhåller samtliga aktier i bolaget.<br>Sveriges allmänna hypoteksbank skall överlåta sin rörelse, utom<br>obligationsskulden och övrig upplåning, till kreditmarknadsbolaget.<br>Regeringen skall besluta om tidpunkt och villkor för överlåtelsen.</p> <p>4 § Den ekonomiska föreningen får inte före den 1 januari 1998 ingå<br>avtal med kreditmarknadsbolaget om att bolaget skall gå upp i den<br>ekonomiska föreningen. Kreditmarknadsbolaget skall vid fusionstillfallet<br>ha en kapitalbas som består av minst sex procent primärt kapital.</p> <p>5 § I stället för 4 kap. lag (1992:1610) om kreditmarknadsbolag gäller<br>för kreditmarknadsbolaget 10 - 13 §§ lag (1994:000) om Sveriges<br>allmänna hypoteksbank.</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p> <p>2. Bestämmelsen i 5 § upphör att gälla den 1 juli 1997.</p> <p>89</p> <p>7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 216</p> <h3>2 Förslag till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>Hypoteksbankens ändamål</p> <p>1 § Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att fullfölja den<br>ombildning som följer av regeringens beslut enligt lagen (1994:000) om<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Hypoteksbanken skall</p> <p>1. till den 1 juli 1997 låna upp och till det nybildade kredit- marknads-<br>bolaget låna ut medel som bolaget behöver till sin rörelse,</p> <p>2. förvalta sina fordringar på kreditmarknadsbolaget och sina skulder.</p> <p>Styrelse, verkställande direktör och revisorer</p> <p>2 § Hypoteksbanken förvaltas av en styrelse som består av sex ledamö-<br>ter. Regeringen utser två ledamöter och suppleanter för dem. Regeringen<br>förordnar en av dessa ledamöter att vara ordförande och en att vara vice<br>ordförande.</p> <p>Tre ledamöter och tre suppleanter för dem väljs av styrelsen för den<br>av landshypoteksföreningama bildade ekonomiska föreningen.</p> <p>De fem ledamöterna som utsetts enligt första och andra styckena utser<br>en verkställande direktör. Denne ingår som ledamot i styrelsen.</p> <p>Ledamöterna och suppleanterna utses för en tid av högst två år.<br>Regeringen bestämmer arvoden till de av regeringen utsedda ledamö-<br>terna.</p> <p>3 § Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och<br>tre av dem är ense om beslutet. Om endast fyra ledamöter är närvarande,<br>måste ordföranden eller vice ordföranden vara en av dessa tre ledamöter.</p> <p>Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om.<br>Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.</p> <p>Beslut om uppläggande av obligationslån eller annan upplåning skall ha<br>biträtts av ordföranden eller vice ordföranden.</p> <p>4 § För revision av styrelsens förvaltning och hypoteksbankens räkenska-<br>per utser Finansinspektionen årligen två revisorer och suppleanter för<br>dem. Revisorerna och suppleanterna skall vara auktoriserade revisorer.</p> <p>5 § Regeringen avgör frågan om fastställelse av resultaträkningen och<br>balansräkningen samt om ansvarsfrihet för styrelsen efter samråd med en<br>representant för den av landshypoteksföreningama bildade ekonomiska<br>föreningen.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>90</p> <p>Grundfond och upplåning</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>6 § Som grundfond för Hypoteksbanken ställer staten en garanti-<br>förbindelse till förfogande som utfärdas av regeringen eller, efter<br>regeringens bestämmande, Riksgäldskontoret. Regeringen meddelar<br>föreskrifter om grundfondens storlek samt om de villkor i fråga om avgift<br>och i övrigt som skall gälla för grundfonden.</p> <p>Efter anmälan till Riksgäldskontoret får Hypoteksbanken ta grundfonden<br>i anspråk för att fullgöra sina förpliktelser om Hypoteksbanken för<br>tillfället saknar tillgängliga medel för detta.</p> <p>När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket, skall<br>Hypoteksbanken betala staten den ränta på beloppet som Riksgäldskonto-<br>ret bestämmer och snarast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.</p> <p>7 § Hypoteksbankens sammanlagda låneskuld får inte uppgå till mer än<br>tio gånger summan av grundfonden och bankens egna kapital.</p> <p>Likvidation</p> <p>8 § Regeringen beslutar om Hypoteksbankens likvidation och förfarandet<br>därvid.</p> <p>Efter anmälan till Riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när<br>Hypoteksbanken har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar<br>som svarar för Hypoteksbankens förpliktelser.</p> <p>Hypoteksbankens behållning efter likvidation skall överföras till<br>kreditmarknadsbolaget, eller vad som trätt i bolagets ställe.</p> <p>Hypoteksbankens verksamhet</p> <p>9 § Närmare föreskrifter om Hypoteksbankens verksamhet meddelas av<br>regeringen.</p> <p>Kapitaltäckning</p> <p>10 § Under den tid som banken tar upp nya lån för att finansiera<br>utlåningen i det nybildade kreditmarknadsbolagets rörelse, skall banken<br>och kreditmarknadsbolaget tillsammans vid varje tidpunkt ha en<br>kapitalbas, beräknad enligt 11 §, som motsvarar åtta procent av värdet<br>av bankens och kreditmarknadsbolagets placeringar beräknat enligt 12 §<br>(kapitalkrav).</p> <p>11 § Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt<br>kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall<br>utgöra minst hälften av kapitalbasen.</p> <p>91</p> <p>Med primärt kapital avses:</p> <p>A. Eget kapital.</p> <p>B. Kapitalandelen av periodiseringsfond.</p> <p>C. Kapitalandelen av det belopp som svarar mot reserver till följd av<br>avskrivningar på egendom som upplåtits till nyttjande.</p> <p>Det primära kapitalet skall minskas med ett belopp motsvarande<br>inkomstskatten på det belopp som ännu inte återförts till beskattning<br>enligt 2 § lagen (1994:000) om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av i banken och<br>kreditmarknadsbolaget upptagna förlagsbevis och andra skuldförbindelser<br>med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning<br>först efter bankens och bolagets övriga borgenärer, dock sammanlagt<br>högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis<br>och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år<br>skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella<br>värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.</p> <p>Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan-<br>de av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av Finansinspek-<br>tionen räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och<br>fjärde styckena.</p> <p>Från summan av det för banken och kreditmarknadsbolaget gemensamt<br>beräknade primära och supplementära kapitalet skall räknas av det<br>bokförda värdet av vad kreditmarknadsbolaget har skjutit till som<br>aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver försäkringsverk-<br>samhet eller något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd.<br>Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem<br>procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlag-<br>da bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av<br>kreditmarknadsbolagets egna kapital. Avräkningen skall inte heller göras<br>för tillskott som belöper på företag som omfattas av bestämmelserna om<br>konsoliderat kapitalkrav i 13 §.</p> <p>12 § Kapitalkravet enligt 10 § bestäms i förhållande till bankens och<br>kreditmarknadsbolagets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och<br>andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk för<br>banken och kreditmarknadsbolaget (placeringar). Placeringarna delas in<br>i följande grupper:</p> <p>A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket A<br>bankrörelselagen (1987:617).</p> <p>B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket B<br>bankrörelselagen.</p> <p>C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket C<br>bankrörelselagen.</p> <p>D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 § första stycket D<br>bankrörelselagen.</p> <p>Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas</p> <p>- de placeringar som anges i första stycket A samt</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>92</p> <p>- fordringar och garantier mellan banken och kreditmarknadsbolaget.</p> <p>I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp<br>till sammanlagt</p> <p>- tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket<br>B,</p> <p>- femtio procent av summan av de placeringar som anges i första<br>stycket C samt</p> <p>- hela summan av de placeringar som anges i första stycket D.</p> <p>Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall<br>placeringarna värderas enligt följande:</p> <p>1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 11 § andra stycket C har<br>satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde.</p> <p>2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.</p> <p>3. Garantiförbindelser med anknytning till kreditgivning värderas till sitt<br>nominella belopp.</p> <p>4. Övriga garantiförbindelser värderas till halva sitt nominella belopp.</p> <p>5. Andra åtaganden på kapitalmarknaden värderas till sitt nominella<br>belopp, om inte regeringen föreskriver ett lägre belopp.</p> <p>Regeringen får bemyndiga Finansinspektionen att meddela sådana<br>föreskrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.</p> <p>13 § Om kreditmarknadsbolaget har ett dotterföretag, skall vad som<br>föreskrivs i 10 § om bankens och kreditmarknadsbolagets gemensamma<br>kapitalkrav även omfatta dotterbolag som ägs av kreditmarknadsbolaget<br>(konsoliderat kapitalkrav), om inte annat följer av tredje stycket.</p> <p>Kreditmarknadsbolagskoncemens kapitalbas och placeringar skall<br>bestämmas med tillämpning av de regler som enligt 11 kap. 11 § aktie-<br>bolagslagen (1975:1385) gäller för upprättande av koncemba- lansräk-<br>ningen. Även den del av kapitalbasen som belöper på minoritetsandelar<br>skall ingå. Redovisad goodwill som belöper på företag som omfattas av<br>det konsoliderade kapitalkravet skall räknas av från primärt kapital.<br>Placeringarna skall tas upp till de värden som föreskrivs i 12 § eller, om<br>dotterföretaget inte är ett kreditmarknadsbolag, i annan lag.</p> <p>Det konsoliderade kapitalkravet omfattar inte försäkringsföretag och<br>sådana dotterföretag till försäkringsföretag som inte driver någon form<br>av finansiell verksamhet.</p> <p>Tillsyn</p> <p>14 § Hypoteksbanken står under tillsyn av Finansinspektionen.</p> <p>Hypoteksbanken skall lämna inspektionen de upplysningar om sin<br>verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspek-<br>tionen begär.</p> <p>Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över<br>Hypoteksbanken.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>93</p> <p>15 § Hypoteksbanken skall med en årlig avgift bekosta Finansinspek- Prop. 1993/94:216<br>tionens tillsyn enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Bilaga 8</p> <p>1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer, då lagen<br>(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteks-<br>föreningar skall upphöra att gälla.</p> <p>2. Den styrelse och de revisorer som har utsetts enligt bestämmelserna<br>i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypo-<br>teksföreningar utgör styrelse och revisorer i banken till dess att ny<br>styrelse och nya revisorer har utsetts enligt den nya lagen.</p> <p>3. Bestämmelserna i 10 - 13 §§ upphör att gälla den 1 juli 1997.</p> <p>94</p> <h3>3 Förslag till lag om inkomstskatteregler vid ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen</h3> <p>Härigenom föreskrivs följande.</p> <p>1 § Denna lag innehåller regler för beräkning av inkomstskatt till följd<br>av ombildning av landshypoteksinstitutionen enligt lagen (1994:000) om<br>ombildning av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>2 § Avsättningar till reservfond som Sveriges allmänna hypoteksbank<br>eller landshypoteksförening gjort i bokslut till ledning för 1986 och<br>senare års taxeringar skall återföras till beskattning hos det kredit-<br>marknadsbolag som avses i 3 § lagen (1994:000) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen på så sätt att</p> <p>vid 1996 års taxering återförs minst 60 procent av avsättningarna,</p> <p>vid 1996 och 1997 års taxeringar återförs sammanlagt minst 65 procent<br>av avsättningarna,</p> <p>vid 1996-1998 års taxeringar återförs sammanlagt minst 70 procent av<br>avsättningarna, och</p> <p>vid 1996-1999 års taxeringar återförs sammanlagt minst 75 procent av<br>avsättningarna.</p> <p>3 § Skattepliktig intäkt enligt 22 § kommunalskattelagen (1928:370) eller<br>3 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall inte anses<br>uppkomma då låntagare i landshypoteksförening får andel i den eko-<br>nomiska förening som avses i 2 § lagen (1994:000) om ombildning av<br>landshypoteksinstitutionen. Anskaffningsvärdet för andelen skall anses<br>vara noll kronor.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>95</p> <h3>4 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt</h3> <p>Härigenom föreskrivs att 2 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig in-<br>komstskatt¹ skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>2 §</p> <p>8 mom.² Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa<br>verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp<br>eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.</p> <p>Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen<br>hänför sig till.</p> <p>Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för<br>avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett<br>enligt formulär som Riksskatteverket fastställer.</p> <p>Sparbank får göra avdrag för bidrag till Sparbankernas säkerhetskassa.</p> <p>Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till<br>sparbankerna.</p> <p>Sveriges allmänna hypoteksbank<br>får göra avdrag för belopp, som<br>avsatts till reservfond, i den mån<br>avsättningen är nödvändig för att<br>uppbringa fonden till ett belopp<br>motsvarande två procent av skul-<br>derna. Landshypoteksförening får<br>göra avdrag för belopp, som av-<br>satts till reservfond, i den mån<br>avsättningen är nödvändig för att<br>uppbringa fonden till ett belopp<br>motsvarande två och en halv pro-<br>cent av föreningens skulder.</p> <p>Har reservfond som avses i sjätte<br>stycket satts ned skall - om avdrag<br>för fondavsättningen har medgetts<br>- ett belopp motsvarande det ned-<br>satta beloppet tas upp som intäkt.</p> <p>En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom<br>kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika<br>rösträtt.</p> <p>För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den<br>enligt sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar,<br>utan också att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en,<br>som är bosatt inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess</p> <p>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.</p> <p>²Senaste lydelse 1993:1543.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>96</p> <p>angivna verksamhetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och<br>beslut och som därjämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra<br>till förverkligandet av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den<br>omständigheten, att styrelsen eller annat föreningsorgan äger rätt att<br>pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana sökande, som inte besitter<br>nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar inte föreningen dess<br>egenskap av öppen. I det fall att en förening säljer till utomstående kan<br>den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär vägra att motta<br>som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa förnödenheter<br>genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att vederböran-<br>de köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas<br>medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det<br>omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle<br>vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses såsom<br>öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med<br>medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som<br>medlem erhåller.</p> <p>Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,<br>även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av<br>centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk<br>soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas<br>såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en central-<br>organisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess<br>förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas<br>medlemsantal.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>97</p> <h3>5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1538) om<br>periodiseringsfonder</h3> <p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1993:1538) om periodiserings-<br>tönder att 7 § och övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse.</p> <p>Nuvarande lydelse &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Föreslagen lydelse</p> <p>Vid fusion som avses i 2 § 4<br>mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller 11<br>kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 eller 6 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruk-<br>tureringar inom den finansiella sek-<br>torn, m.m. anses överlåtande och<br>övertagande företag som ett före-<br>tag. Har en ekonomisk förening<br>skiftat ut aktier enligt punkt 1 a av<br>anvisningarna till 22 § kommunal-<br>skattelagen (1928:370), skall före-<br>ningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett<br>företag.</p> <p>Vid fusion som avses i 2 § 4<br>mom. första stycket lagen<br>(1947:576) om statlig inkomstskatt<br>och vid ombildning enligt 8 kap.<br>sparbankslagen (1987:619) eller 11<br>kap. 8 a § föreningsbankslagen<br>(1987:620) och vid övertagande<br>enligt 10 kap. 8 a § förenings-<br>bankslagen och vid övertagande<br>som avses i 5 eller 6 § lagen<br>(1992:702) om inkomstskatteregler<br>med anledning av vissa omstruk-<br>tureringar inom den finansiella sek-<br>torn, m.m. samt vid ombildning<br>och tillskott enligt 2 § eller 3 §<br>första meningen lagen (1994:000)<br>om ombildning av landshypo-<br>teksinstitutionen anses överlåtande<br>och övertagande företag som ett<br>företag. Har en ekonomisk före-<br>ning skiftat ut aktier enligt punkt<br>1 a av anvisningarna till 22 § kom-<br>munalskattelagen (1928:370), skall<br>föreningen och det aktiebolag vars<br>aktier skiftats ut anses som ett<br>företag.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.</p> <p>Underlaget för beräkning av<br>avdrag för avsättning till periodise-<br>ringsfond enligt 3 § skall minskas<br>med belopp som tagits upp till<br>beskattning enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade re-<br>server.</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1<br>januari 1994 och tillämpas första<br>gången vid 1995 års taxering.</p> <p>Underlaget för beräkning av<br>avdrag för avsättning till periodise-<br>ringsfond enligt 3 § skall minskas<br>med belopp som tagits upp till<br>beskattning enligt lagen (1990:655)<br>om återföring av obeskattade re-<br>server eller lagen (1994:000) om<br>inkomstskatteregler vid ombildning<br>av landshypoteksinstitutionen.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas första gången<br>vid 1996 års taxering.</p> <p>98</p> <h3>6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:225) om<br>avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening<br>m.m.</h3> <p>Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxe-<br>ringen för bidrag till hypoteksförening m.m. skall upphöra att gälla vid<br>utgången av december 1994. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt<br>vid 1995 och tidigare års taxeringar.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 8</p> <p>99</p> <h2>Lagrådet</h2> <p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-04-12</p> <p>Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,<br>regeringsrådet Sigvard Holstad.</p> <p>Enligt en lagrådsremiss den 22 mars 1994 (Finansdepartementet) har<br>regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till</p> <p>1. &nbsp;lag om ombildning av landshypoteksinstitutionen,</p> <p>2. &nbsp;lag om Sveriges allmänna hypoteksbank,</p> <p>3. &nbsp;lag om inkomstskatteregler vid ombildning av landshypo-<br>teksinstitutionen,</p> <p>4. &nbsp;lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,</p> <p>5. &nbsp;lag om ändring i lagen (1993:1538) om periodiseringsfonder,</p> <p>6. &nbsp;lag om upphävande av lagen (1976:225) om avdrag vid in-<br>komsttaxeringen för bidrag till hypoteksförening m.m.</p> <p>Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Tord<br>Gransbo och kanslirådet Olle Halldorf.</p> <p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p> <p>Förslaget till lag om ombildning av landhypoteksinstitutionen</p> <p>I lagrådsremissen föreslås att landshypoteksorganisationen ombildas på<br>följande sätt. Landshypoteksföreningama skall uppgå i en av föreningarna<br>bildad ekonomisk förening. Delägarna i landshypoteksföreningama blir<br>medlemmar i den ekonomiska föreningen vilken övertar landshypoteks-<br>föreningamas tillgångar och skulder. Den ekonomiska föreningen skall<br>därefter tillskjuta sin rörelse som apportegendom till ett av föreningen<br>bildat kreditmarknadsbolag mot att föreningen erhåller samtliga aktier i<br>bolaget. Sveriges allmänna hypoteksbank skall också överlåta sin rörelse<br>utom obligationsskulden och övrig upplåning till kreditmarknadsbolaget.</p> <p>Förslaget till ombildning väcker frågan om den förening som lands-<br>hypoteksföreningama skall gå upp i uppfyller vad som krävs för att en<br>förening skall utgöra en ekonomisk förening. Frågan har inte närmare<br>analyserats eller på annat sätt berörts i lagrådsremissen.</p> <p>Begreppet ekonomisk förening definieras i lagen (1987:667) om<br>ekonomiska föreningar (FL). Enligt 1 kap. 1 § är en ekonomisk förening<br>en sammanslutning som har till ändamål att främja medlemmarnas<br>ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medelmmar-<br>na deltar på något i paragrafen närmare angivet sätt, exempelvis genom<br>att begagna föreningens tjänster. Genom kravet på medlemmarnas<br>deltagande fastslås föreningens kooperativa karaktär.</p> <p>I motiven lämnas endast en kortfattad beskrivning av den nyskapade<br>föreningens ändamål och planerade verksamhet. Förutom att äga och<br>förvalta aktierna i kreditmarknadsbolaget bör enligt motiven föreningen<br>kunna bilda regionkontor genom vilka den kunskap och erfarenhet i fråga<br></p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 9</p> <p>100</p> <p>om kreditgivning som byggts upp i landshypoteksföreningama kan tas till<br>vara. All nyutlåning bör sålunda före det slutliga kreditbeslutet under-<br>ställas respektive regionkontor för bedömning och yttrande. Det är dock<br>att märka att det alltid är bolaget som har att besluta om kredit skall<br>beviljas.</p> <p>Innehavet och förvaltningen av aktier är inte en sådan verksamhet som<br>ensam kan konstituera en ekonomisk förening. Vad angår den planerade<br>regionala verksamheten synes den inte i första hand avsedd att främja<br>medlemmarnas ekonomiska intressen. Regionkontorets kreditberedning<br>torde närmast vara att betrakta som tjänster som föreningen utför åt det<br>långivande kreditmarknadsbolaget.</p> <p>Vad som anförts i motiven ger således föga stöd för att verksamheten<br>är sådan att föreningen kan registreras som en ekonomisk förening.</p> <p>Vid bedömningen av föreningens rättsliga status bör emellertid beaktas<br>att kreditmarknadsbolaget enligt förslaget blir ett helägt dotterbolag till<br>föreningen. En sådan konstruktion är tillåten enligt 4 § FL. Det innebär<br>att en ekonomisk förening således kan bedriva en del av sin rörelse i ett<br>dotterbolag. I förevarande fall kommer emellertid i princip all ekonomisk<br>verksamhet att bedrivas i dotterbolaget och medlemmarna deltar i<br>verksamheten endast genom föreningens aktieinnehav och genom att<br>föreningen tillsammans med dotterbolaget med sina tillgångar under en<br>övergångstid svarar för Hypoteksbankens förpliktelser. Frågan är då om<br>det är möjligt för en förening att med bibehållande av sin karaktär låta<br>rörelsen till huvudsaklig del utövas genom ett helägt dotterbolag. Frågona<br>har inte närmare berörts i förarbetena till FL. Enligt Hagberg-Nisells<br>kommentar till 1951 års FL, 5:uppl. (s. 78 not 1) är ett sådant förfarande<br>inte möjligt. Malmén däremot synes i sin kommentar till FL (s. 42)<br>hävda att det går att skapa en ekonomisk förening där rörelsen bedrivs<br>till väsentlig del i dotterbolag. Ett visst stöd för denna uppfattning kan<br>måhända utläsas från vissa uttalanden i prop. 1986/87:7 (s. 70 o. 242).<br>Praxis på området saknas.</p> <p>Mot bakgrund av det anförda kan det sålunda ifrågasättas om det är<br>möjligt att utan ändring i FL registrera den nytillskapade föreningen som<br>en ekonomisk förening. I varje fall ger det i remissen framlagda<br>materialet inte något säkert underlag för en sådan slutsats. Med hänsyn<br>härtill bör hithörande fråga bli föremål för ytterligare överväganden<br>under det fortsatta lagstiftningsarbetet.</p> <p>4§</p> <p>I denna paragraf föreskrivs bl.a. att den ekonomiska föreningen inte före<br>den 1 januari 1998 får ingå avtal med kreditmarknadsbolaget om att detta<br>skall gå upp i den ekonomiska föreningen.</p> <p>Det är f.n. inte möjligt att bedriva finansieringsverksamhet i en eko-<br>nomisk förening. I den allmänna motiveringen anges visserligen att<br>regeringen i tilläggsdirektiv gett Betaltjänstutredningen i uppdrag att göra<br>en översyn av den verksamhet inom det finansiella området som bedrivs</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 9</p> <p>101</p> <p>av föreningar samt att denna del av uppdraget skall behandlas med förtur<br>och redovisas senast våren 1994.</p> <p>Enligt Lagrådets mening bör det inte komma ifråga att på sätt här<br>föreslagits anta en lagregel vilken har sin utgångspunkt i något som i dag<br>inte är lagenligt.</p> <p>På grund av det anförda avstryker Lagrådet att förslaget i denna del nu<br>leder till lagstiftning.</p> <p>Förslaget till lag om Sveriges allmänna hypoteksbank</p> <p>1 §</p> <p>I paragrafens andra stycke anges under två punkter de arbetsuppgifter<br>Hypoteksbanken skall ha enligt den nya ordningen. I punkten 2 föreskrivs<br>att banken skall förvalta sina fordringar på kreditmarknadsbolaget och<br>sina skulder.</p> <p>När det gäller avfattningen av punkten 2 vill Lagrådet erinra om att<br>banken, såvitt framgår av remissen (avsnitt 5.3), kan komma att få<br>fordringar inte bara på kreditmarknadsbolaget utan också på den<br>ekonomiska föreningen. Mot den bakgrunden bör begränsningen inte<br>göras till fordringar på kreditmarknadsbolaget. Lagrådet förordar att det</p> <p>1 punkten 2 anges att banken skall förvalta &quot;sina fordringar och skulder&quot;.</p> <p>2 §</p> <p>I paragrafens femte stycke anges att regeringen bestämmer arvoden till<br>de av regeringen utsedda ledamöterna. Lagrådet ifrågasätter om inte även<br>arvoden till suppleanterna för dessa ledamöter bör bestämmas av<br>regeringen. En sådan ordning gäller enligt 2 § andra stycket lagen<br>(1992:701) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. På grund av<br>det anförda förordar Lagrådet den ändringen i femte stycket att efter<br>ordet &quot;ledamöterna&quot; tilläggs &quot;och suppleanterna”.</p> <p>12 §</p> <p>Paragrafen reglerar hur kapitalkravet enligt 10 § skall bestämmas. I andra<br>stycket föreskrivs att vid bestämmandet av detta krav vissa angivna<br>placeringar och fordringar undantas. Paragrafen har sin motsvarighet i<br>4 kap. 3 § lagen (1992:1610) om kreditmarknadsbolag men avviker från<br>detta lagrum såvitt gäller undantag för vissa tillskott. Remissen innehåller<br>ingen förklaring till nämnda skillnader.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 9</p> <p>102</p> <p>Övriga lagförslag</p> <p>Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.</p> <p>Prop. 1993/94:216</p> <p>Bilaga 9</p> <p>103</p> <h3>Finansdepartementet &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Prop. 1993/94:216</h3> <p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 april 1994.</p> <p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden</p> <p>B. Westerberg, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,</p> <p>Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,</p> <p>Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask</p> <p>Föredragande: statsrådet Lundgren</p> <p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:216 Ombildning av Lands-<br>hypotek.</p> <p>gotab 46504, Stockholm 1994</p> <p>104</p> 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 1 1 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 2 2 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 3 3 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 3 3 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 4 4 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 4 4 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 5 5 att riksdagen antar regeringens förslag bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 5 5 att riksdagen antar regeringens förslag ? 6 6 att riksdagen antar regeringens förslag till ? 6 6 att riksdagen antar regeringens förslag till bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 7 7 att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förutsättningarna för en fusion mellan den ekonomiska föreningen och kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i ekonomisk förening (avsnitt 5.2). bifall = utskottet 1993/94:NU27 ? 7 7 att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förutsättningarna för en fusion mellan den ekonomiska föreningen och kreditmarknadsbolaget för att driva finansieringsverksamheten i ekonomisk förening (avsnitt 5.2). ? B Bordläggning 1994-04-27 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1994-04-27 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1994-04-28 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1994-05-13 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Finansdepartementet 2014-11-22 06:20:27 statustext statustext Ärendet är avslutat GH03216 2019-05-28 12:25:48 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-22 06:20:27 GH03216 prop_199394__216.pdf 4492488 pdf Ombildning av Landshypotek https://data.riksdagen.se/fil/1DC7201C-38C3-47E9-9FA3-5E363A633C4A behandlas_i 1993/94:NU27 GH01NU27 bet 1993/94 NU27 Ombildning av Landshypotek Betänkande följdmotion <br/> med anledning av prop. 1993/94:216<br/> Ombildning av Landshypotek GH02N41 mot 1993/94 N41 med anledning av prop. 1993/94:216 Ombildning av Landshypotek Motion följdmotion av Leif Marklund (S)<br/> med anledning av prop. 1993/94:216<br/> Ombildning av Landshypotek GH02N41 mot 1993/94 N41 med anledning av prop. 1993/94:216 Ombildning av Landshypotek av Leif Marklund (S) Motion