<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2293632</hangar_id>
 <dok_id>GH03215</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>215</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:215</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>215</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:12:44</publicerad>
 <titel>Handlingsplan mot buller</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03215/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03215</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03215</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:215&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Handlingsplan mot buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03215/prop_199394__215-1.png" style="width:39pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olof Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas en samlad handlingsplan mot buller. Denna&lt;br&gt;syftar till att kraftigt begränsa bullerstörningarna i samhället så att&lt;br&gt;ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller i arbetsmiljön, boendemiljön och fritidsmiljön behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare behandlas särskilt transportsektorns bullerproblem, externt&lt;br&gt;industribuller och buller från byggarbetsplatser och vindkraftverk, buller&lt;br&gt;från produkter samt buller i det militära försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en handlingsplan med såväl de övergripande&lt;br&gt;mål som bör gälla för arbetet med att begränsa bullerstörningarna som&lt;br&gt;de åtgärder som regeringen avser att vidta inom olika områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas insatser inom bullerområdet behöver samordnas för&lt;br&gt;att handlingsplanen skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att ge Statens naturvårdsverk i uppdrag att&lt;br&gt;samordna här aktuella program för åtgärder som rör den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbullret bör minskas kraftigt. Regeringen avser därför att uppdra&lt;br&gt;åt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vägverket att tillsammans med berörda myndigheter och&lt;br&gt;Kommunförbundet utarbeta ett program med syfte att minska&lt;br&gt;störningarna från vägtrafiken; programmet skall leda till att&lt;br&gt;vägtrafikbullret minskas till godtagbara nivåer genom fysiska&lt;br&gt;skyddsåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vägverket att utarbeta ett förslag till forskningsprogram för minskat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buller från fordon, däck och vägbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Statens naturvårdsverk att i samarbete med Banverket föreslå&lt;br&gt;riktlinjer for minskade bullerstörningar från järnvägstrafiken och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spårvägarna, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Banverket att i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot buller och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Berörda myndigheter att analysera skärpningar av&lt;br&gt;flygbullemivånormer, beräkningsmodeller för flygbuller, samt behov&lt;br&gt;av åtgärder, kostnader och tidplan för genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen inom trafikområdet skall avrapporteras till regeringen före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer&lt;br&gt;av fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för skadliga&lt;br&gt;ljudnivåer. Regeringen avser därför att ge Socialstyrelsen i uppdrag att&lt;br&gt;i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda huruvida höga ljudnivåer&lt;br&gt;vid konserter, på diskotek och i liknande sammanhang leder till&lt;br&gt;hörselskador eller andra hälsoproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att begränsa störningarna från militärt skottbuller avser&lt;br&gt;regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att i samarbete med&lt;br&gt;Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket) och Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från artilleri och&lt;br&gt;andra tunga vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns behov av en ökad satsning på forskning inom&lt;br&gt;bullerområdet. Regeringen avser därför att ge Teknikvetenskapliga&lt;br&gt;forskningsrådet i uppdrag att i samarbete med Arbetsmiljöfonden,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket och Statens råd för byggnadsforskning utvärdera&lt;br&gt;den tekniska bullerforskningen och föreslå var tyngdpunkten i&lt;br&gt;satsningarna bör ligga. Vidare bör Arbetsmiljöfonden få till uppgift att&lt;br&gt;i samarbete med bl.a. Statens naturvårdsverk, Arbetarskyddsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen och Medicinska forskningsrådet&lt;br&gt;utvärdera den medicinska effektforskningen. De två sistnämnda&lt;br&gt;uppdragen skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bullerkällor .......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hälsorisker och andra effekter............... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bullerbegränsning inom EU ................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder mot buller i fjällområden och&amp;nbsp;skärgårdar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. enligt regeringens skrivelse 1993/94:175 ..... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsplan mot buller...................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsplanens mål och inriktning........... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande ........................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fysisk planering förebygger buller................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökonsekvensbeskrivningar................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Miljökvalitetsnormer och skyddsavstånd ............. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Transportsektorns bullerproblem.................. 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vägtrafikbuller ........................ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Tågbuller m.m......................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Flygbuller ........................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller från industrier m.m...................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Externt industribuller ....................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller från byggarbetsplatser och anläggningar.....27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller från vindkraftverk.................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller i arbetsmiljön.........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller från konsument- och byggprodukter ........... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller i boendemiljön, bostäder m.m............... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;Utgångspunkter........................ 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;Ljudklassning av bostäder ................. 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;Buller från ventilationssystem m.m............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller i vissa fritidsmiljöer ................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Buller i det militära försvaret.................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskning och utbildning ...................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förklaring av vissa benämningar inom bullerområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur sammanfattningen i betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1993:65) Handlingsplan mot buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av remissyttrandena över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1993:65) Handlingsplan mot buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen förordar om mål för och inriktning på&lt;br&gt;handlingsplanen mot buller (avsnitt 4.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot buller&lt;br&gt;skyndsamt borde föreläggas riksdagen (bet. 1990/91 :JoU17, rskr.&lt;br&gt;1990/91:27). Året därpå förnyade riksdagen sitt uttalande och påtalade&lt;br&gt;särskilt mot bakgrund av det problem som buller utgör, vikten av att ett&lt;br&gt;samlat åtgärdsprogram mot buller tas fram (bet. 1990/9 l:JoU30, rskr.&lt;br&gt;1990/91:338).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande utsåg chefen för Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementet, en särskild utredare för att utarbeta ett förslag&lt;br&gt;till en samlad handlingsplan mot buller (dir. 1992:20). Utredningen för&lt;br&gt;en handlingsplan mot buller överlämnade i juli 1993 betänkandet Hand-&lt;br&gt;lingsplan mot buller (SOU 1993:65). Utredningen presenterar en bred&lt;br&gt;analys av bullerproblemen i samhället och förslag till ett åtgärds-&lt;br&gt;program. Buller i såväl arbetsmiljön och boendemiljön som ffitidsmiljön&lt;br&gt;behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns bullerproblem,&lt;br&gt;externt industribuller m.m., buller från vissa produkter samt buller i det&lt;br&gt;militära försvaret. Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i&lt;br&gt;bilaga 2. (I bilaga 1 förklaras kortfattat de benämningar inom buller-&lt;br&gt;området som används i propositionen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna och en sammanfattning av remissyttrandena finns i bilaga 3 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 24 februari 1994 i skrivelse till riksdagen&lt;br&gt;(1993/94:175) om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar&lt;br&gt;m.m. lämnat en redogörelse för överväganden om bullerbegränsande&lt;br&gt;åtgärder avseende motordrivna fritidsaktiviteter i värdefulla natur- och&lt;br&gt;rekreationsområden. Buller från snöskotrar, motorbåtar, flygplan och&lt;br&gt;helikoptrar behandlas. En kortfattad sammanfattning av regeringens&lt;br&gt;överväganden i skrivelsen återges i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nämnas att statsmakterna tidigare har reglerat använd-&lt;br&gt;ningen av vattenskotrar (prop. 1992/93:97, bet. 1992/93:JoU7, rskr.&lt;br&gt;1992/93:180 och vattenskoterförordningen (1993:1053).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Buller är allerstädes närvarande och är ett av våra mest framträdande&lt;br&gt;miljöproblem. I flera sociologiska undersökningar från olika länder&lt;br&gt;rankas buller av de berörda högst bland störande miljöfaktorer både i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbets- och boendemiljö. Bullret ökar också i samhället genom bl.a. Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;intensivare trafik, ökad ventilation, bullrande arbetsredskap och ökad&lt;br&gt;användning av eldrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt ljud&lt;br&gt;och av hushållsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;Bullerkällor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrafik. Buller&lt;br&gt;från flyg och tåg berör ett förhållandevis mindre antal personer liksom&lt;br&gt;det externa bullret från industriell verksamhet. Även buller från olika&lt;br&gt;motordrivna redskap, hushållsmaskiner, fläktar och ventilationssystem i&lt;br&gt;bostaden liksom från grannens olika aktiviteter, såsom t.ex. musice-&lt;br&gt;rande, kan ge upphov till störning på olika sätt. I fritidsmiljön kan&lt;br&gt;motorbåtar och andra motorfordon störa den naturmiljö vi sökt oss till&lt;br&gt;för att koppla av och njuta i. För många människor som är verksamma&lt;br&gt;inom industrin är buller fortfarande ett vanligt arbetsmiljöproblem.&lt;br&gt;Också på många andra arbetsplatser är buller ofta en besvärande faktor;&lt;br&gt;i storkök och diskrum, skollokaler, kontor, motorfordonshytter etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också noteras att buller emellanåt alstras genom att männi-&lt;br&gt;skor beter sig på ett oväntat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;Hälsorisker och andra effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Buller definieras som inte önskvärt ljud. Emellertid upplever vi ljud&lt;br&gt;olika bl.a. beroende på situationen. Ett ljud som en person tycker om&lt;br&gt;att lyssna på kan samtidigt vara starkt störande för en annan person.&lt;br&gt;Bullret påverkar oss vidare på olika sätt beroende på typ av buller,&lt;br&gt;vilken styrka och vilka frekvenser det har, hur det varierar över tiden&lt;br&gt;och vid vilken tid på dygnet som vi utsätts för det. Enligt utredningen&lt;br&gt;upplevs exempelvis vägtrafikbuller vara mer störande än tågbuller vid&lt;br&gt;samma medelljudnivå. Vilka typer av aktiviteter som störs skiljer sig&lt;br&gt;också mellan olika typer av buller. Vägtrafikbuller anges vara mest&lt;br&gt;störande för sömnen medan tågbuller och flygbuller framför allt stör&lt;br&gt;samtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftigt buller kan helt eller delvis förstöra hörselorganet och ge en&lt;br&gt;bestående hörselskada. Buller kan dessutom störa vår sömn och negativt&lt;br&gt;påverka vårt dagliga liv vid väsentligt lägre nivåer än de vid vilka det&lt;br&gt;finns risk för hörselskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långvarig exponering för buller vid viss nivå liksom exponering för&lt;br&gt;kraftiga impulsljud kan leda till bestående hörselnedsättning och öronsus&lt;br&gt;(tinnitus) som inte går att bota. Risken för hörselskada ökar med ljud-&lt;br&gt;styrkan och den tid man vistas i bullret, men risken beror också på&lt;br&gt;ljudets karaktär. Känsligheten för buller är dessutom i hög grad indivi-&lt;br&gt;duell. Hörselnedsättning kan i någon mån kompenseras av hörapparat&lt;br&gt;och tekniska hjälpmedel. Det är däremot betydligt svårare att dämpa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öronsus som ofta medför svårt lidande för många hörselskadade. Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;Hörselnedsättningen leder till kommunikationssvårigheter vilka i sin tur&lt;br&gt;kan leda till isolering och ibland till depression.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hörselskador är alltjämt vanliga i arbetslivet och varje år tillkommer&lt;br&gt;ett stort antal bullerskadade personer som är berättigade till ersättning&lt;br&gt;från arbetsskadeförsäkringen. Utredningen för en handlingsplan mot&lt;br&gt;buller anger att arbetsplatsbullrets medelnivå bör understiga 75 dBA&lt;br&gt;(decibel A, se bilaga 1) för att det skall vara praktiskt taget riskfritt för&lt;br&gt;hörseln. Gränsen för att riskera hörselskada av impulsljud anges vara&lt;br&gt;140 dBC (decibel C, se bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på en god miljö avseende bullernivå varierar beroende på var&lt;br&gt;vi befinner oss. Buller kan försämra arbetseffektiviteten och trivseln&lt;br&gt;genom att hindra eller försvåra samtal, störa vår sömn eller avkoppling.&lt;br&gt;Det kan också vara en olycksfallsrisk genom att varningssignaler inte&lt;br&gt;uppfattas. I avsnitt 8 t.o.m.14 redogörs närmare för vad som kan anses&lt;br&gt;vara högsta acceptabla bullernivåer i olika miljöer. Här kan emellertid&lt;br&gt;nämnas att det är svårt att föra ett telefonsamtal då omgivningsbullret&lt;br&gt;överskrider ca 70 dBA. För att samtal skall kunna föras på kort avstånd&lt;br&gt;bör ljudnivån i en arbetslokal vara högst 65-70 dBA. I utredningen&lt;br&gt;anges dock att 30-40 dBA är den högsta bullernivån som kan anses vara&lt;br&gt;acceptabel på många arbetsplatser såsom t.ex. på kontor. Utredningen&lt;br&gt;framhåller vidare att bakgrundsbuller i undervisningslokaler inte bör&lt;br&gt;överstiga 25-30 dBA för att det skall anses vara en god miljö att under-&lt;br&gt;visa i genom att tala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostäder borde bullrets dygnsmedelnivå inte överstiga 30 dBA för&lt;br&gt;att skydda människor för olika typer av störningar av buller framför allt&lt;br&gt;under insomning och sömn. Det är dock i många fall inte möjligt att&lt;br&gt;komma ner i dessa nivåer varför strävan bör vara att alla bostäder skall&lt;br&gt;ha åtminstone en tyst sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen bedömer att en god yttre miljö i tätort innebär att medel-&lt;br&gt;ljudnivån understiger 40-45 dBA medan 55 dBA får karaktäriseras som&lt;br&gt;en godtagbar nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet människor som utsätts för bullerstörningar i sina bostäder&lt;br&gt;motsvarande en medelnivå utomhus över 55 dBA från de olika trafik-&lt;br&gt;slagen, uppskattas till 2 miljoner varav ca 1,6 miljoner störs av väg-&lt;br&gt;trafikbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att störningarna som orsakas av låg-&lt;br&gt;frekvent buller bör uppmärksammas särskilt och att det är motiverat&lt;br&gt;med strängare riktvärden för buller med lågfrekvent inslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Bullerbegränsning inom EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen har beslutat att under år 1994 lägga fram ett förslag&lt;br&gt;till handlingsplan mot buller. Syftet med handlingsplanen är att ange&lt;br&gt;övergripande mål för bullerbegränsning medan man överlåter till de&lt;br&gt;enskilda medlemsländerna att vidta åtgärder för att nå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De EG-direktiv som hittills reglerar buller avser i huvudsak bekämp- Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;ning av buller vid källan och harmonisering av krav för olika enskilda&lt;br&gt;produkter. År 1986 antogs ett direktiv om skydd för arbetstagare mot&lt;br&gt;bl.a. buller (86/188/EEG). Genom direktivet om buller från motorfor-&lt;br&gt;don (92/97/EEG) har EG skärpt kraven på buller från bilar som ett&lt;br&gt;första led i att minska vägtrafikbullret. Bestämmelserna i direktivet skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 oktober 1996. I EG:s femte miljöhandlingsprogram&lt;br&gt;som omfattar perioden 1993-2000 föreslås att åtgärder vidtas för att&lt;br&gt;minska bullret i tätortsmiljöema vilket i EG:s grönbok om miljön i&lt;br&gt;tätort (EUR 12902 EN) anges vara ett av de största miljöproblemen i&lt;br&gt;tätorterna. Vidare har kommissionen aviserat ett förslag till direktiv&lt;br&gt;för gränsvärden för buller kring flygplatser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar&lt;br&gt;m.m. enligt regeringens skrivelse 1993/94:175&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelse (1993/94:175) till riksdagen den 24 februari&lt;br&gt;1994 lämnat en redogörelse för regeringens överväganden om bullerbe-&lt;br&gt;gränsande åtgärder i värdefulla natur- och rekreationsområden med&lt;br&gt;anledning av förslag i betänkandet Naturupplevelser utan buller - en&lt;br&gt;kvalitet att värna (SOU 1993:51). Bullret från olika motordrivna fritids-&lt;br&gt;aktiviteter, såsom trafik med snöskotrar, motorbåtar och flyg, i värde-&lt;br&gt;fulla natur- och rekreationsområden bör minska. En rad åtgärder avi-&lt;br&gt;seras för att minska bullerstörningarna. Det gäller bullerdämpande&lt;br&gt;åtgärder vid källan samt begränsningar av eller förbud mot motordrivna&lt;br&gt;fritidsaktiviteter i sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande fjällområdena avser regeringen att lämna särskilda upp-&lt;br&gt;drag till berörda länsstyrelser om att göra en översyn av områden i&lt;br&gt;fjällen med begränsningar för trafik med snöskotrar m.m. och flyg. I&lt;br&gt;skrivelsen anges vidare att bulleravgivningen från snöskotrar och andra&lt;br&gt;terrängskotrar bör minskas. Skärpta bullemormer för terrängskotrar&lt;br&gt;avses därför utarbetas av Vägverket efter samarbete med ansvariga&lt;br&gt;myndigheter i Norge och Finland. För att påskynda en utveckling av&lt;br&gt;tystare och mer miljöanpassade fordon avser regeringen att låta utreda&lt;br&gt;ett system för miljöklassning av snöskotrar avseende såväl buller som&lt;br&gt;andra miljöstörningar. Luftfartsverket kommer dessutom att se över&lt;br&gt;vissa regler för helikoptertrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen framhålls också att bullret från motorbåtstrafiken bör&lt;br&gt;minska. Länsstyrelserna förutsätts se över var hastighetsbegränsningar&lt;br&gt;eller förbud mot motorbåtstrafik kan behöva införas för att minska&lt;br&gt;bullerstörningarna från båttrafiken. Statens naturvårdsverk avses få i&lt;br&gt;uppdrag att följa upp länsstyrelsernas behandling av bullerfrågoma.&lt;br&gt;Regeringen anser vidare att bulleravgivningen från motorbåtar bör&lt;br&gt;minskas. En internationell standard bör utvecklas när det gäller miljö-&lt;br&gt;prestanda hos båtmotorer. Regeringen avser att låta utreda förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för ett system för miljöklassning av båtmotorer avseende såväl&lt;br&gt;buller som andra miljöstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skrivelsen aviseras dessutom att Boverket kommer att få i uppdrag Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;att utarbeta råd och goda exempel för bullerfrågomas behandling i den&lt;br&gt;kommunala översiktsplaneringen i syfte att minska bullret i natur- och&lt;br&gt;rekreationsområden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Handlingsplan mot buller&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En handlingsplan mot buller läggs fest.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Handlingsplanens mål och inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bullerstörningarna i samhället skall begränsas kraftigt såväl avseende&lt;br&gt;ljudnivåernas höjd som avseende antalet människor som utsätts för&lt;br&gt;buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbullret bör minskas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder bör åtgärder vidtas&lt;br&gt;för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus så att den inte&lt;br&gt;överskrider 55 dBA vid fesad eller, om sådana åtgärder inte är rimliga,&lt;br&gt;så att inomhusnivåema inte överstiger 30 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För befintliga miljöer bör Vägverket, i samarbete med Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett program for&lt;br&gt;hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska vägtrafikbullret. Det&lt;br&gt;är önskvärt att buller i befintliga bostadsmiljöer överstigande 65 dBA&lt;br&gt;vid fesader utomhus (frifaltsnivå) i ett första skede blir föremål för&lt;br&gt;åtgärder. Programmet bör belysa vilka kostnader detta skulle medföra.&lt;br&gt;Vidare bör åtgärderna prioriteras så att de mest kostnadseffektiva åt-&lt;br&gt;gärderna kan vidtas först. En tidsplan för genomförandet skall redovisas&lt;br&gt;i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning bör understödjas och ökas vad avser utveckling av möjlig-&lt;br&gt;heterna att ytterligare reducera bullret från fordon, däck och vägbanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tågtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för buller bör läggas fest och Statens naturvårdsverk bör&lt;br&gt;därför ges i uppdrag att i samarbete med Banverket föreslå sådana för&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygtrafik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att analysera en skärpning av&lt;br&gt;flygbullemivånormen (FBN-normen) for planering av nya flygplatser&lt;br&gt;och nya bostadsområden samt i vissa fåll en skärpning för befintlig&lt;br&gt;bebyggelse. Analysen bör även som komplement innefatta en maximal-&lt;br&gt;bullernivå vid 70 dBA. Likaså bör beräkningsmodellerna för flygbuller&lt;br&gt;analyseras. Uppdraget bör även omfatta att i samarbete med berörda&lt;br&gt;kommuner analysera behovet av åtgärder, kostnader samt tidplan för&lt;br&gt;genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Externt industribuller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöstörningar av externt industribuller bör minskas genom åtgärder i&lt;br&gt;industrin och genom utveckling av Naturvårdsverkets råd och riktlinjer.&lt;br&gt;Samhällsplaneringen utformas med hänsyn till bullerstörningar bl.a.&lt;br&gt;genom bullerskyddszoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggarbetsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöstörningar från byggarbetsplatser bör minskas i första hand genom&lt;br&gt;tystare maskiner och metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att minska bullerexponeringen i arbetslivet bör fortsätta&lt;br&gt;med utgångspunkt från vad som är praktiskt möjligt med hänsyn till den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen och möjligheterna att begränsa exponeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om godtagbara bullernivåer för konsumenterna bör i första hand&lt;br&gt;lösas inom det europeiska standardiseringsarbetet. Konsumentvaror får&lt;br&gt;inte utformas så att de alstrar hörselskadligt buller. Detta är speciellt&lt;br&gt;viktigt vad gäller leksaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsmiljön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nya allmänna råd om ljudnivå i nybyggda bostäder på grund av&lt;br&gt;vägtrafik bör dygnsmedelnivån inte överstiga 30 dBA. System för att&lt;br&gt;ljudklassa bostäder vid ny- och ombyggnad bör införas på frivillig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa fritidsmiljöer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av&lt;br&gt;fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för skadliga ljud-&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Militära försvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör fortsätta att genomföra sin miljöpolicy bl.a. av-&lt;br&gt;seende insatser för att minska flygbuller och skottbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförligare beskrivningar av åtgärder inom de olika områden beskrivs i&lt;br&gt;avsnitten 8 t.o.m 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Myndigheternas insatser inom buller-&lt;br&gt;området bör samordnas för att den föreslagna handlingsplanen&lt;br&gt;mot buller skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk bör få i uppdrag att samordna här aktuella&lt;br&gt;program för åtgärder som rör den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kommunnivån bör arbetet med att begränsa buller t.ex. kun-&lt;br&gt;na ingå som en del i utvecklingen och genomförandet av lokala&lt;br&gt;Agenda 21, dvs. lokala handlingsprogram för en hållbar utveck-&lt;br&gt;ling inför nästa århundrade. Länsstyrelsernas arbete med regionala&lt;br&gt;miljöstrategier (STRAM) och regionala trafik- och miljöanalyser&lt;br&gt;bör utgöra ett viktigt stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En särskild bullerkommission bör inrättas för&lt;br&gt;att ta det samlade ansvaret för att få till stånd en anpassning till en&lt;br&gt;bullerfriare miljö och för att se till att bullerbekämpningsarbetet fort-&lt;br&gt;skrider i enlighet med förslagen i handlingsplanen. Dess arbete bör&lt;br&gt;bedrivas nära regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Var femte remissinstans är övervägande positiv&lt;br&gt;till förslaget om en bullerkommission. Många anser att ett alternativ till&lt;br&gt;en bullerkommission är att ge Statens naturvårdsverk eller Folkhälso-&lt;br&gt;institutet ett liknande sektorsansvar som kommissionen skulle få. Det är&lt;br&gt;ungefär lika många som är negativa till förslaget som de som är positi-&lt;br&gt;va. Statskontoret och Previa Rikshälsan anser att förslaget inte är till-&lt;br&gt;räckligt underbyggt. Även bland dem som avstyrker nämns som alterna-&lt;br&gt;tiv att i stället ge - i första hand - Naturvårdsverket den roll som&lt;br&gt;bullerkommissionen skulle få enligt förslaget. Naturvårdsverket anser&lt;br&gt;att en speciell bullerkommission inte behövs utan att dess tilltänkta&lt;br&gt;uppgifter kan klaras genom en tydligare ansvarfördelning och samord-&lt;br&gt;ning mellan berörda myndigheter där Naturvårdsverket ansvarar för den&lt;br&gt;yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedöming: Den handlingsplan mot buller&lt;br&gt;som presenteras här berör stora delar av vårt samhälle och spänner över&lt;br&gt;många olika samhällssektorer. Den omfattar åtgärder mot buller inom&lt;br&gt;såväl arbetsmiljön, som boendemiljön och vissa fritidsmiljöer. Vidare&lt;br&gt;behandlas särskilt transportsektorns bullerproblem, externt industribuller&lt;br&gt;m.m., buller från produkter samt buller i det militära försvaret. Åt-&lt;br&gt;gärder behöver också genomföras på såväl central som regional och&lt;br&gt;lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ställer krav på berörda myndigheter avseende en genomtänkt&lt;br&gt;arbetsfördelning, samarbete och samordning vid både genomförande och&lt;br&gt;uppföljning. Samordning behövs t.ex. för att ta fram underlag för rege-&lt;br&gt;ringens eller andra myndigheters föreskrifter inom bullerområdet. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. för de miljökvalitetsnormer och riktlinjer för miljökvalitet&lt;br&gt;som kan bli aktuella (se avsnitt 7). Ett annat viktigt område inom vilket&lt;br&gt;det finns ett stort behov av ytterligare samordning är att följa och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;initiera forskning om buller. Det kan vidare finnas skäl att samordna Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;uppföljningen av den internationella utvecklingen avseende buller-&lt;br&gt;begränsning. Det behövs för att få en högre grad av överensstämmelse&lt;br&gt;mellan nationell och internationell syn på vad som kan anses vara&lt;br&gt;acceptabla bullernivåer i olika sammanhang samt på vilka åtgärder som&lt;br&gt;bör vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att det bör vara en uppgift för berörda myndig-&lt;br&gt;heter att se till att handlingsplanen genomförs och följs upp. Myndig-&lt;br&gt;heterna bör därvid beakta de krav som ställs avseende arbetsfördelning,&lt;br&gt;samarbete och samordning. Någon särskild bullerkommission behöver&lt;br&gt;därför inte inrättas. Statens naturvårdsverks ansvar för den yttre miljön&lt;br&gt;bör dock tydliggöras och regeringen avser därför att ge Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk i uppdrag att samordna här aktuella program för åtgärder som&lt;br&gt;rör den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fysisk planering förebygger buller&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den fysiska planeringen bör utnyttjas i&lt;br&gt;ökad utsträckning för att åstadkomma en god ljudmiljö och ett&lt;br&gt;mindre bullerstört samhälle. Det bör vara en uppgift för Boverket&lt;br&gt;och Statens naturvårdsverk att utveckla metoder och ge råd för&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I betänkandet konstateras att kommuner-&lt;br&gt;nas fysiska planering enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, kan&lt;br&gt;medverka till en god miljökvalitet i bullerhänseende, t.ex. genom ut-&lt;br&gt;formning av bostadsområden och lokalisering av såväl trafikanlägg-&lt;br&gt;ningar som industriella verksamheter. Utredningen pekar emellertid på&lt;br&gt;svårigheter att hantera bullerffågoma i den fysiska planeringen, bl.a. i&lt;br&gt;fråga om hur olika riktvärden skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Boverket, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk och Svenska Kommunförbundet, instämmer i utredning-&lt;br&gt;ens slutsatser om fysisk planering. Boverket anser att de redovisade&lt;br&gt;svårigheterna i fråga om tillämpning av riktvärden m.m. i regel berör&lt;br&gt;planer i och invid befintlig bebyggelse. Verket framhåller att det star-&lt;br&gt;kaste styrmedlet för att begränsa buller är en förutseende planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Erfarenheterna visar att fysisk&lt;br&gt;planering i hög grad kan medverka till att såväl begränsa som förebygga&lt;br&gt;bullerstörningar. Vid planering av bl.a. trafikleder, industriområden och&lt;br&gt;bostadsområden är buller en av flera faktorer som man måste ta hänsyn&lt;br&gt;till. Kommunen bör i sin fysiska planering aktivt verka för att begränsa&lt;br&gt;bullerutbredningen, både i bebyggda områden och i områden som är&lt;br&gt;opåverkade av exploatering. Åtgärder på planeringsstadiet är ofta betyd-&lt;br&gt;ligt mer kostnadseffektiva än åtgärder som måste genomföras i efter-&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid planering inom bebyggda områden kan alltså större hänsyn Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;till bl.a. transportaspekter ge resultat i form av minskat buller. Det kan&lt;br&gt;t.ex. gälla vid nylokalisering och omlokalisering av trafikalstrande&lt;br&gt;verksamheter. Om lokaliseringen sker till lägen med goda möjligheter&lt;br&gt;till kollektivtrafikförsöijning kan t.ex. biltrafikarbetet minskas. Införan-&lt;br&gt;det av miljözoner kan vara ett sätt att minska biltrafikarbetet och på så&lt;br&gt;vis påverka bullernivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulleraspektema bör således beaktas såväl i kommunernas fysiska&lt;br&gt;planering enligt plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt&lt;br&gt;andra lagar som rör användningen av mark- och vattenområden och den&lt;br&gt;byggda miljön. Översiktsplanen har här en viktig samordnande roll&lt;br&gt;genom sin möjlighet att åskådliggöra hur samspelet mellan olika verk-&lt;br&gt;samheter kan utvecklas på ett sätt som medverkar till minskat buller och&lt;br&gt;som även i övrigt är lämpligt i ett långsiktigt perspektiv. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att bullerproblemen belyses i kommunernas översiktliga plane-&lt;br&gt;ring och i åtgärdsprogram på miljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelser i rättsverkande detaljplaner kan krav på buller-&lt;br&gt;hänsyn i den byggda miljön föreskrivas, t.ex. genom utformning av&lt;br&gt;bebyggelse och bullerskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående översynen av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03)&lt;br&gt;skall enligt direktiven (dir. 1992:104) möjligheterna att främja en ökad&lt;br&gt;miljöhänsyn genom en förebyggande fysisk planering belysas. Utred-&lt;br&gt;ningen framhåller i sitt andra delbetänkande Miljö och fysisk planering&lt;br&gt;(SOU 1994:36) just den kommunala översiktsplaneringens strategiska&lt;br&gt;roll i här berörda hänseenden. Betänkandet remissbehandlas under våren&lt;br&gt;1994. Utöver de förändringar i lagstiftningen som kan komma att aktua-&lt;br&gt;liseras vill regeringen i detta sammanhang betona vikten av en utveck-&lt;br&gt;ling av metoder för att hantera bulleraspekter i den fysiska planeringen.&lt;br&gt;Det bör därför ankomma på Boverket och Statens naturvårdsverk att&lt;br&gt;stödja en sådan metodutveckling. För att åstadkomma en samordning av&lt;br&gt;insatserna måste arbetssätt och metoder utvecklas på alla nivåer i sam-&lt;br&gt;hällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomtänkt program för ett miljöanpassat trafiksystem i landets&lt;br&gt;olika delar bör enligt regeringens mening vara en viktig utgångspunkt&lt;br&gt;för det långsiktiga arbetet med förnyelse av trafikens infrastruktur. En&lt;br&gt;viktig del i arbetet med programmet är den regionala trafik- och miljö-&lt;br&gt;analys som alla länsstyrelser skall utarbeta på regeringens uppdrag.&lt;br&gt;Länsstyrelserna i storstadslänen har regeringens uppdrag att analysera&lt;br&gt;hur den planerade markanvändningen medverkar till att nå miljömålen&lt;br&gt;inom bl.a. bullerområdet. Länsstyrelsernas och de centrala myndig-&lt;br&gt;heternas arbete för att firämja ett miljöanpassat transportsystem i landets&lt;br&gt;olika delar bör vara ett viktigt stöd för kommunernas planeringsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelsen (1993/94:175) om åtgärder mot buller i&lt;br&gt;fjällområden och skärgårdar m.m. framhållit att det är positivt om&lt;br&gt;kommunerna på eget initiativ i sin översiktliga planering behandlar&lt;br&gt;bullerfrågor i natur- och rekreationsområden. Boverket aviseras få i&lt;br&gt;uppdrag att utarbeta råd och goda exempel för en sådan planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljökonsekvensbeskrivningar bör ges&lt;br&gt;en utökad användning för att förstärka redovisningen av buller-&lt;br&gt;frågorna inför ställningstagande även om det formellt sett inte är&lt;br&gt;fråga om tillståndsbeslut. Det bör t.ex. redovisas på vilket sätt ett&lt;br&gt;naturområde kan bli utsatt för bullerstörning vid nyetablering av&lt;br&gt;olika verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i stort utredningens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kravet på att en miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning skall ingå i en ansökan ställs i dag enligt de lagar som&lt;br&gt;är knutna till lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,&lt;br&gt;NRL och finns i dag i 5 kap. Bestämmelser med krav på miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar har också införts i vattenlagen (1983:291), mineral-&lt;br&gt;lagen (1991:45) samt i plan- och bygglagen (1987:10). Utanför detta&lt;br&gt;område finns för närvarande krav på miljökonsekvensbeskrivningar i&lt;br&gt;lagen om kommunal energiplanering (1977:439), lagen om allmänna&lt;br&gt;vatten- och avloppsanläggningar (1977:244), strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220) och lagen om kärnteknisk verksamhet (1984:3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar möjligheten att kräva miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningar för vissa ställningstaganden, även om den verksamhet, hantering&lt;br&gt;eller åtgärd som är i fråga inte formellt förutsätter tillståndsbeslut. Ett&lt;br&gt;resonemang av motsvarande innebörd förs i Miljöskyddskommitténs&lt;br&gt;huvudbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). Utredningen för en hand-&lt;br&gt;lingsplan mot buller anser att detta bör öppna möjligheter att i en miljö-&lt;br&gt;konsekvensbeskrivning också ange på vad sätt en orörd natur kan kom-&lt;br&gt;ma att bli utsatt för bullerstörning vid nyetablering av olika verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser regeringen att en vidgad användning&lt;br&gt;av miljökonsekvensbeskrivningar kan medverka till ökad kunskap och&lt;br&gt;insikt om miljö-, hälso- och naturresursfrågor i samhället. Det är t.ex.&lt;br&gt;av stor vikt att miljökonsekvensbeskrivningar används som ett sätt att i&lt;br&gt;kommunal översiktsplanering liksom i regional planering beakta hälso-&lt;br&gt;risker och andra effekter av icke önskvärt buller.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Miljökvalitetsnormer och skyddsavstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Miljökvalitetsnormer bör kunna med-&lt;br&gt;delas inom bullerområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig om&lt;br&gt;lämpligheten att införa miljökvalitetsnormer inom bullerområdet.&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Villaägarnas&lt;br&gt;riksförbund tillstyrker att miljökvalitetsnormer beträffande bullernivåer&lt;br&gt;införs. Vägverket påpekar att införandet av miljökvalitetsnormer medför&lt;br&gt;en skärpning juridiskt och att man noga måste pröva vilka värden som&lt;br&gt;skall utgöra normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen bereder för närva-&lt;br&gt;rande ett förslag om införande av miljöbalk mot bakgrund av Miljö-&lt;br&gt;skyddskommitténs slutbetänkande Miljöbalk (SOU 1993:27). I betänkan-&lt;br&gt;det föreslås att regler om miljökvalitetsnormer skall införas i miljöbal-&lt;br&gt;ken. Regeringen, eller i särskilda fall den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, skall i sådana normer kunna föreskriva vad som kan anses&lt;br&gt;vara lägsta godtagbara miljökvalitet för mark, vatten, luft eller naturen&lt;br&gt;i övrigt. Föreskrifterna får avse ett antal angivna parametrar. Bland&lt;br&gt;dessa nämns nivåer for buller. Vad som kan anses vara godtagbar miljö-&lt;br&gt;kvalitet föreslås bestämmas enbart utifrån kunskaper om vad människan&lt;br&gt;och naturen tål utan hänsyn till tekniska och ekonomiska förhållanden.&lt;br&gt;Då ges klar information om miljöriskerna och det skapas incitament för&lt;br&gt;ett fortsatt kostnadseffektivt miljöförbättringsarbete. Tekniska och eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden kan däremot ha betydelse för vilka åtgärder som&lt;br&gt;bör vidtas med anledning av miljökvalitetsnormen då dessa åtgärder bör&lt;br&gt;vara så kostnadseffektiva som möjligt. Miljöskyddskommittén har fram-&lt;br&gt;fört att det inom bullerområdet förefaller finnas särskilt stora förutsätt-&lt;br&gt;ningar att införa miljökvalitetsnormer eller riktlinjer för miljökvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns inga EG-direktiv avseende miljökvalitetsnormer&lt;br&gt;för buller. Det har emellertid förutskickats att den handlingsplan mot&lt;br&gt;buller som EG avser att lägga fram under år 1994 kommer att innehålla&lt;br&gt;bl.a. sådana normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsavstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan, som nämnts i avsnitt 5, i en detaljplan eller områdes-&lt;br&gt;bestämmelser enligt plan- och bygglagen, PBL, säkerställa att skyddsav-&lt;br&gt;stånd kommer att finnas mellan en störande verksamhet och stömings-&lt;br&gt;känslig bebyggelse. Det kan t.ex. ske genom skydds- och säkerhets-&lt;br&gt;zoner inom marken för stömingskällan men det är också möjligt att&lt;br&gt;föreskriva olika begränsningar for markanvändningen utanför detta&lt;br&gt;område. Planen eller områdesbestämmelserna kan också ange att det&lt;br&gt;skall finnas plantering, bullervall eller dylikt i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillåtlighetsprövning enligt miljöskyddslagen (1969:387) är det&lt;br&gt;inte möjligt att föreskriva att skyddsavstånd mot bostäder och annan&lt;br&gt;stömingskänslig bebyggelse skall finnas utanför den mark som sökanden&lt;br&gt;förfogar över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökvalitetsnormer enligt miljöbalksförslaget kan ange en högsta&lt;br&gt;bullernivå inom ett område. Beslut om skyddsavstånd i enskilda fall kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara ett sätt att uppfylla en sådan norm. Däremot torde det inte vara Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;lämpligt att normen i sig anger ett visst avstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Transportsektorns bullerproblem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Transporter av personer och gods har stor betydelse för vårt nuvarande&lt;br&gt;samhälles funktion men påverkar också miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportarbetet har hittills ökat i takt med samhällets utveckling och&lt;br&gt;ökad ekonomisk tillväxt. De prognoser, nationella och internationella,&lt;br&gt;som gjorts i olika sammanhang pekar på en fortsatt ökning av&lt;br&gt;transporter inom i stort sett alla transportslag men framför allt inom&lt;br&gt;vägtrafiksektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika transportslagen ger upphov till negativa effekter på miljön&lt;br&gt;bl.a. genom att orsaka bullerstörningar, som drabbar boendet eller&lt;br&gt;minskar möjligheten till ostörda naturupplevelser. Ett stort antal perso-&lt;br&gt;ner, ca 2 miljoner, är utsatta för buller i sina bostäder motsvarande en&lt;br&gt;medelnivå utomhus över 55 dBA från de olika transportslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är med dagens teknik möjligt att vidta vissa åtgärder för att&lt;br&gt;minska bullerstörningarna från de olika trafikslagen. Åtgärder kan&lt;br&gt;vidtas vid källan, mellan källan och mottagaren och vid mottagaren.&lt;br&gt;Den mest effektiva åtgärden är som regel att minska bullret vid källan&lt;br&gt;även om bullerproblemen aldrig kan undanröjas endast med åtgärder vid&lt;br&gt;källan. Vissa åtgärder är dessutom beroende av att internationella öve-&lt;br&gt;renskommelser kan träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsplaneringen har stor betydelse för att minska bullerstörningar.&lt;br&gt;Åtgärder på planeringsstadiet är som nämnts ofta betydligt mer kost-&lt;br&gt;nadseffektiva än efterhandsåtgärder. Det gäller såväl stadsbygg-&lt;br&gt;nadsåtgärder och byggnadskonstruktioner som bullerreducering vid&lt;br&gt;källan. Strävan vid planering bör bl.a. vara att skydda områden där&lt;br&gt;frihet från buller är ett värdefullt inslag i områdets karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Vägtrafikbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vägtrafikbullret bör minskas kraftigt.&lt;br&gt;Vid ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder bör åtgär-&lt;br&gt;der vidtas för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus så&lt;br&gt;att den inte överskrider 55 dBA vid fasader eller, om sådana&lt;br&gt;åtgärder inte är rimliga, så att inomhusnivåema inte överstiger 30&lt;br&gt;dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För befintliga miljöer bör Vägverket, i samarbete med Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett&lt;br&gt;program för hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska&lt;br&gt;vägtrafikbullret. Det är önskvärt att buller i befintliga bostads-&lt;br&gt;miljöer överstigande 65 dBA vid fasader utomhus (frifältsnivå) i&lt;br&gt;ett första skede blir föremål för åtgärder. Programmet bör belysa&lt;br&gt;vilka kostnader detta skulle medföra. Vidare bör åtgärderna prio-&lt;br&gt;riteras så att de mest kostnadseffektiva åtgärderna kan vidtas&lt;br&gt;först. En tidplan för genomförandet skall redovisas i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vidtas bör i samtliga fall vara kostnadseffekti-&lt;br&gt;va. Huvudansvaret för åtgärderna åvilar väghållaren. Programmet&lt;br&gt;kommer senare att ligga till grund för regeringens fortsatta ställ-&lt;br&gt;ningstaganden i fråga om finansering och genomförande av åt-&lt;br&gt;gärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling av möjligheterna att ytterligare reduce-&lt;br&gt;ra bullret från fordon, däck och vägbanor bör understödjas. Väg-&lt;br&gt;verket bör ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till forsknings-&lt;br&gt;program med detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår ges möjlighet till tillfälligt stöd inom&lt;br&gt;ramen för ROT-insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår bl.a. ett bullersanerings-&lt;br&gt;program för de närmaste 10 åren för åtgärder i befintlig miljö för alla&lt;br&gt;bostadsområden med bullernivå över 65 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans avstyrker förslaget till&lt;br&gt;bullersaneringsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska vägarna har olika huvudmän. Staten har ansvar för de&lt;br&gt;allmänna vägarna, riksvägar och länsvägar med en längd av ca 100 000&lt;br&gt;km. Längs ca 22 % av dessa vägar finns bebyggelse som har en buller-&lt;br&gt;nivå utanför fönster på mer än 55 dBA. Kommunerna ansvarar för&lt;br&gt;flertalet gator och vägar i tätorter, ca 36 000 km, och längs ca 78 %&lt;br&gt;av dessa vägar finns det bebyggelse med bullernivå mer än 55 dBA.&lt;br&gt;Därutöver finns ett enskilt vägnät omfattande ca 278 000 km innefattan-&lt;br&gt;de i huvudsak mindre trafikerade vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägverket som ansvarig myndighet för de statliga vägarna har i sin Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;planering avsatt medel för direkt riktade bullerreducerande åtgärder.&lt;br&gt;Det totala beloppet för dessa åtgärder uppgår till ca 500 miljoner kronor&lt;br&gt;under den kommande tioårsperioden. Dessutom minskar bullerstörning-&lt;br&gt;ar, främst i tätorter, genom den omläggning av vägar som sker inom&lt;br&gt;ramen för investeringsprogrammen. Störningarna kan däremot i viss&lt;br&gt;mån öka utanför tätorterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största andelen av dem som är störda av buller över 55 dBA bor&lt;br&gt;längs gator och vägar som hålls av kommunerna. Flera kommuner har&lt;br&gt;redan upprättat bullersaneringsprogram med olika ambitionsnivåer som&lt;br&gt;dock till följd av bristen på medel inte alltid har kunnat genomföras som&lt;br&gt;planerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om riktlinjer för vägtrafikbuller behandlades av riksdagen&lt;br&gt;våren 1981. Regeringen hade i proposition (prop. 1980/81:100 bil. 9)&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att godkänna vissa riktlinjer som redovisades i&lt;br&gt;propositionen. De icke rättsligt bindande riktlinjer som föreslogs dela-&lt;br&gt;des in i fyra olika fall. Det första fallet avsåg nyplanering av områden&lt;br&gt;med bostäder och trafikleder, där gränsvärdena föreslogs till 55 dBA&lt;br&gt;utomhus och 30 dBA inomhus. Det andra fallet avsåg ny- och väsentliga&lt;br&gt;ombyggnader av enstaka bostadsfastigheter intill befintliga trafikleder.&lt;br&gt;Kravet i detta fall var att bullernivån inte skulle överstiga 30-40 dBA&lt;br&gt;inomhus. Fall tre avsåg ny- och väsentlig ombyggnad av trafikled i&lt;br&gt;befintlig bebyggelse. Förslaget i detta fall var att förhindra bullernivåer&lt;br&gt;över 70 dBA utomhus och 40 dBA inomhus. Det fjärde och sista fallet&lt;br&gt;avsåg oförändrade förhållanden i fråga om bebyggelse och trafikleder&lt;br&gt;(befintlig miljö). Av kostnadsskäl föreslogs inga riktvärden för detta&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fall som kan föranleda åtgärder av en väghållare, fall tre och&lt;br&gt;fyra anförde trafikutskottet i sitt betänkande (TU 1980/81:23) att det&lt;br&gt;med hänsyn till det ekonomiska läget inte för närvarande var möjligt att&lt;br&gt;ange riktvärden för befintlig miljö, fall fyra, men att detta inte uteslöt&lt;br&gt;att sådana på längre sikt borde eftersträvas. Utskottet ansåg sig inte&lt;br&gt;kunnna tillstyrka ett motionsyrkande om lägre riktvärden för ny- och&lt;br&gt;väsentlig ombyggnad av trafikled i befintlig bebyggelse än i proposi-&lt;br&gt;tionen föreslagna 70 resp. 40 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjliga åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägtrafikbuller från fordon härrör i huvudsak från två skilda bullerkäl-&lt;br&gt;lor. Den ena är fordonens motor och kraftöverföring och den andra de&lt;br&gt;ljud som uppkommer mellan däck och vägbana. I hastigheter över ca 40&lt;br&gt;km/tim dominerar bullret från däck och vägbana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonens tekniska utrustning regleras till stor del genom de interna-&lt;br&gt;tionella överenskommelser som träffas inom ramen för ECE och genom&lt;br&gt;EG-direktiv. Förändringar av kraven på fordon måste därför i många&lt;br&gt;fall genomföras i ett internationellt samarbete. Det direktiv som senast&lt;br&gt;tagits av EG ställer högre bullerkrav på fordonen än de som för när-&lt;br&gt;varande gäller i Sverige. De nya kraven skall enligt direktivet gälla från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1996 och medför en ytterligare reducering av bullernivån med 3&lt;br&gt;dBA. Regeringen föreslår i ett annat sammanhang riksdagen att god-&lt;br&gt;känna det s.k. tilläggspaket till EES-avtalet där bl.a. dessa regler ingår.&lt;br&gt;Det innebär en skärpning av de svenska kraven på buller från fordon.&lt;br&gt;För att nå ytterligare reella effekter bör andra åtgärder övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare sänkning av buller från fordonen är bl.a. beroende av&lt;br&gt;om nya däck/hjulkonstruktioner kan tas fram, om vägbeläggningar kan&lt;br&gt;ges egenskaper som medför minskat buller och om fordonens högsta&lt;br&gt;tillåtna hastigheter kan reduceras. Enligt vissa bedömare finns en poten-&lt;br&gt;tial att på sikt genom bättre däck/hjulkonstruktioner och andra belägg-&lt;br&gt;ningstyper åstadkomma en ansenlig reducering av bulleremissionen från&lt;br&gt;fordonen. För att nå framgång i detta avseende krävs dock ytterligare&lt;br&gt;forskning. Även metoderna för mätning av buller bör förbättras. En&lt;br&gt;ökad satsning på forskning och utveckling inom dessa områden är där-&lt;br&gt;för angelägen och bör understödjas. Samarbete med berörda privata&lt;br&gt;intressenter bör också uppmuntras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är det möjligt att påverka bulleremissionema genom val&lt;br&gt;av vägbeläggning. Det är därför angeläget att väghållarna, där det är&lt;br&gt;kostnadseffektivt och lämpligt med hänsyn till trafiksäkerheten, väljer&lt;br&gt;lågbullrande beläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bullret på sikt kan reduceras vid källan kommer behov av&lt;br&gt;andra åtgärder att finnas för de mest utsatta miljöerna. Det är därför&lt;br&gt;angeläget att vidta bullerbegränsande åtgärder på dessa platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För befintliga miljöer bör Vägverket, i samarbete med Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett program för&lt;br&gt;hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska vägtrafikbullret. Det&lt;br&gt;är önskvärt att buller i befintliga bostadsmiljöer överstigande 65 dBA&lt;br&gt;vid fasader utomhus (frifältsnivå) i ett första skede blir föremål för&lt;br&gt;åtgärder. Där åtgärder vidtas bör de i första hand medföra att inomhus-&lt;br&gt;nivåer som överstiger en ekvivalent ljudnivå av 30 dBA eller en maxi-&lt;br&gt;malnivå (nivå som beräknas överskridas högst fem gånger per natt) av&lt;br&gt;45 dBA åtgärdas. Programmet bör belysa vilka kostnader detta skulle&lt;br&gt;medföra. Vidare bör åtgärderna prioriteras så att de mest kostnadseffek-&lt;br&gt;tiva åtgärderna kan vidtas först. En tidplan för genomförandet skall&lt;br&gt;redovisas i programmet. Utredningen har överslagsmässigt beräknat den&lt;br&gt;totala kostnaden för ett sådant åtgärdsprogram till 8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt möjligt bör utomhusbullret också åtgärdas med inriktning&lt;br&gt;mot att vistelseytoma kring småhus får en acceptabel bullernivå. För&lt;br&gt;lägenheter där sovrummen gränsar mot områden med låg ljudnivå bör&lt;br&gt;en högre utomhusnivå kunna accepteras vid den mest utsatta fasaden. I&lt;br&gt;Boverkets nya allmänna råd om (dygnsekvivalent) ljudnivå i bostäder på&lt;br&gt;grund av vägtrafik anges att denna inte bör överstiga 30 dBA samt att&lt;br&gt;maximal ljudnivå i bostäder nattetid förorsakad av vägtrafik inte bör&lt;br&gt;överstiga 45 dBA mer än fem gånger per natt i utrymmen för sömn och&lt;br&gt;vila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ny- eller väsentlig ombyggnad av trafikleder bör inriktningen&lt;br&gt;vara att uppnå ekvivalenta bullernivåer vid fasad utomhus som inte&lt;br&gt;överstiger 55 dBA. Där utomhusnivån inte kan reduceras till rimlig&lt;br&gt;kostnad bör inomhusnivån i stället reduceras så att den inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 dBA inomhus i delar av boningsutrymmena. Då åtgärder vidtas bör&lt;br&gt;strävan även vara att begränsa maximalnivåer (nivåer som beräknas&lt;br&gt;överskridas högst fem gånger per natt), till högst 45 dBA inomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mest utsatta miljöerna bör åtgärdas först. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;en åtgärd skall vidtas bör åtgärdens kostnadseffektivitet beaktas. I det&lt;br&gt;förslag till riktlinjer för buller som Statens naturvårdsverk utarbetat i&lt;br&gt;samarbete med Vägverket har kostnadseffektivitetsbegreppet analyserats&lt;br&gt;och kostnadseffektivitetsdiagram presenterats. Detta arbete bör vara&lt;br&gt;vägledande för bestämmandet av kostnadseffektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudansvaret för åtgärderna vilar på väghållaren. Där en åtgärd&lt;br&gt;medför annan nytta för en fastighetsägare, genom exempelvis förbättrad&lt;br&gt;värmeisolering vid byte av fönster, aktualiseras frågan om en eventuell&lt;br&gt;fördelning av kostnaden för åtgärden mellan väghållaren och fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Lämpligheten härav och en modell för detta ändamål bör tas&lt;br&gt;fram av Vägverket i samarbete med berörda myndigheter i samband&lt;br&gt;med upprättandet av ett åtgärdsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har lagt fram en proposition (prop. 1993/94:167) med&lt;br&gt;förslag om effektivare fordonskontroll. Förslaget innebär att kontrollen&lt;br&gt;av fordon på väg kommer att öka och därmed kommer också möjlighet&lt;br&gt;att finnas att i ökad omfattning kontrollera ljuddämparsystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare (M 1993:08) har i uppdrag att bl.a. se över&lt;br&gt;indelningen av fordon i skatteklasser efter miljöegenskaper (t.ex. luft-&lt;br&gt;föroreningar och buller).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innevarande budgetår ges möjlighet till tillfälligt stöd inom ramen&lt;br&gt;för ROT-insatser. Under innevarande år finns möjlighet för fastighets-&lt;br&gt;ägare att erhålla 10 % i bidrag för kostnaden för bl.a. bullerskyddsåt-&lt;br&gt;gärder i bostäder och 30 % i bidrag till motsvarande åtgärder i skolor,&lt;br&gt;daghem och vårdhem. Denna möjlighet bidrar både till ökad sysselsätt-&lt;br&gt;ning och förbättrat bullerskydd. Flera kommuner har konkreta åtgärds-&lt;br&gt;program som kan komma i fråga för bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ett bättre underlag för ett långsiktigt program bör en grund-&lt;br&gt;lig inventering göras. Vägverket bör därför som nämnts ovan få i upp-&lt;br&gt;drag att i samarbete med Statens naturvårdsverk, Boverket och Kom-&lt;br&gt;munförbundet inventera behovet av och kostnader för åtgärder längs&lt;br&gt;olika gator och vägar i landet och föreslå hur prioriteringar skall ske&lt;br&gt;samt redovisa de kostnadsmässiga effekterna för olika väghållare. Upp-&lt;br&gt;draget skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till frågan om finansiering av ett sådant långsiktigt program&lt;br&gt;när detta underlag finns tillgängligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Tågbuller m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Buller och vibrationer är de värdigaste&lt;br&gt;miljöstörningarna från järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för buller bör läggas fest och Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;bör därför ges i uppdrag att i samarbete med Banverket föreslå&lt;br&gt;sådana för regeringen. I uppdraget bör ingå att föreslå riktlinjer för&lt;br&gt;buller från järnvägsnätet, spårvägar och rangerbangårdar. En ut-&lt;br&gt;gångspunkt bör vara att det är lika angeläget att minska bullerstör-&lt;br&gt;ningar från spårbunden trafik som från vägtrafik, men med beaktan-&lt;br&gt;de av olika bullers olika karaktär. I första hand bör riktlinjer för ny-&lt;br&gt;och ombyggnad tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett program som närmare kartlägger behovet av och kostnaderna&lt;br&gt;för åtgärder i befintlig miljö bör tas fram av Banverket i samarbete&lt;br&gt;med berörda kommuner. Programmet skall ligga till grund för&lt;br&gt;frågan om finansiering och genomförande av åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket bör som central förvaltningsmyndighet för frågor som&lt;br&gt;rör järnvägar kunna ställa krav på ljudemissioner från rullande&lt;br&gt;materiel med hänsyn till gällande internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket bör få i uppdrag att i samarbete med Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk med hänsyn till gällande internationella åtaganden utreda&lt;br&gt;möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera åtgärder&lt;br&gt;mot buller och möjligheterna att differentiera dessa avgifter med&lt;br&gt;hänsyn till bullerstörningar från den rullande materielen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragen skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens Förslag: Överensstämmer delvis med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser är positiva till att&lt;br&gt;åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska järnvägsnätet förvaltas i huvudsak av staten genom Ban-&lt;br&gt;verket. Dessutom finns andra huvudmän för järnvägar, i några fell kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Vissa industrier är huvudmän för mindre industri-&lt;br&gt;spår. Spårvagns-, tunnelbane- och liknande trafik förekommer inom ett&lt;br&gt;fåtal områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen hösten 1992 (prop 1992/93:9, bet.&lt;br&gt;1992/93 :TU3, rskr. 1992/93:113) har nyttjanderätten till inlandsbanan&lt;br&gt;överförts till inlandsbanans intressenter, inledningsvis kommunerna.&lt;br&gt;Vidare kommer delar av Arlandabanan att byggas och förvaltas av ett&lt;br&gt;privat konsortium. Det statliga järnvägsnätet omfettar i dag ca 10 000&lt;br&gt;km. Därtill kommer ca 1 000 km för inlandsbanan och 38 km för den&lt;br&gt;planerade Arlandabanan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket har utarbetat en egen bullerpolicy som skiljer på ett antal&lt;br&gt;typfell. De riktvärden som Banverket tillämpar skiljer sig beroende på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en bana är nybyggd, ombyggd eller om riktvärdet avser befintliga&lt;br&gt;förhållanden. Exempelvis tillåter Banverket 60 dBA maximalnivå i&lt;br&gt;sovrum nattetid vid befintliga förhållanden men endast 50 dBA maxi-&lt;br&gt;malnivå i de fell en bana är helt nybyggd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets riktvärden skiljer sig från de som gäller för vägar. Vilka&lt;br&gt;nivåer som bör gälla för spårbunden trafik bör därför utredas vidare av&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk och Banverket. En utgångspunkt bör vara att det&lt;br&gt;är lika angeläget att minska bullerstörningar från spårbunden trafik som&lt;br&gt;från vägar, med beaktande av olika bullers olika karaktär. Uppdraget&lt;br&gt;skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 9 juni 1993 om investeringar i trafikens&lt;br&gt;infrastruktur (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr.&lt;br&gt;1992/93:446). Av beslutet framgår bl.a. att planeringsramen för investe-&lt;br&gt;ringar i stomjämvägar under den kommande tioårsperioden omfettar 32&lt;br&gt;miljarder kronor. Inom ramen för de stora investeringar som planeras&lt;br&gt;kan åtgärder vidtas för att minska bullerstörningarna i samband med&lt;br&gt;nybyggnad och väsentlig ombyggnad av järnvägar. Förutom att ca 400&lt;br&gt;miljoner kronor avsätts för särskilda bullerskyddsåtgärder uppkommer&lt;br&gt;väsentliga förbättringar genom att järnvägar flyttas och ges nya sträck-&lt;br&gt;ningar. Utredningen har föreslagit att minst 1 miljard kronor av den&lt;br&gt;tioåriga planeringsram som riksdagen beslutat om avsätts för buller-&lt;br&gt;skyddsåtgärder. Regeringen ser inte skäl att föreslå någon ändring av&lt;br&gt;riksdagsbeslutet på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att en bulleravgift skall påföras banavgiften&lt;br&gt;för att finansiera ytterligare bullerskyddsåtgärder. Förslaget har kritise-&lt;br&gt;rats av flera remissinstanser. Regeringen anser att frågan om finansie-&lt;br&gt;ring behöver analyseras ytterligare. Banverket bör få i uppdrag att i&lt;br&gt;samarbete med Statens naturvårdsverk och med hänsyn till gällande&lt;br&gt;internationella åtaganden utreda möjligheterna att inom ramen för ban-&lt;br&gt;avgifterna finansiera åtgärder mot buller och därvid också beakta möj-&lt;br&gt;ligheten att differentiera dessa avgifter med hänsyn till bullerstörningar&lt;br&gt;från den rullande materielen. Uppdraget skall avrapporteras till rege-&lt;br&gt;ringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket är enligt sin instruktion (SFS 1988:707) central förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för frågor som rör järnvägar. Vidare är Banverket som&lt;br&gt;innehavare av de festa anläggningarna ansvarig for miljöstörningar från&lt;br&gt;järnvägstrafik. Det bör därför vara möjligt for Banverket att kunna&lt;br&gt;ställa krav på högsta ljudnivå från rullande materiel som får trafikera&lt;br&gt;banor liksom på högsta ljudnivå under vissa tider på vissa sträckor och&lt;br&gt;som sektorsmyndighet medverka till att ljudemissionskrav ställs även på&lt;br&gt;andra spårinnehavare. Hänsyn bör härvid tas till förpliktelser enligt&lt;br&gt;internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Flygbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Pågående arbete med utfåsning av äldre bullrande flygplan bör&lt;br&gt;kraftigt kunna minska antalet bullerstörda runt de svenska civila&lt;br&gt;flygplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Luftfartsverkets arbete med att minska det civila flygets buller-&lt;br&gt;problem bör fortsätta såväl i internationella organisationer som&lt;br&gt;genom utvecklande av ekonomiska styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Berörda myndigheter bör ges i uppdrag att analysera en skärp-&lt;br&gt;ning av flygbullemivånormen (FBN-normen) för planering av&lt;br&gt;nya flygplatser och nya bostadsområden samt i vissa fåll en&lt;br&gt;skärpning för befintlig bebyggelse. Analysen bör även som&lt;br&gt;komplement innefatta en maximalbullemivå vid 70 dBA. Likaså&lt;br&gt;bör beräkningsmodellerna för flygbuller analyseras. Uppdraget&lt;br&gt;bör även omfatta att i samarbete med berörda kommuner analy-&lt;br&gt;sera behovet av åtgärder, kostnader samt tidplan för genom-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppdraget skall avrapporteras till regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Målet om en flygbullemivå på (FBN) mindre&lt;br&gt;än 55 dBA för civil och militär verksamhet för boende vid flygplats&lt;br&gt;skall bibehållas men bör kompletteras med ett långsiktigt mål som ligger&lt;br&gt;5 dBA lägre. FBN-normen skall baseras på den mest intensiva tre måna-&lt;br&gt;dersperioden under året. Hårdare immissionsvärden för allmänflyget&lt;br&gt;och restriktioner för ultralätta flygplan bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Luftfartsverket finner det befogat att en flyg-&lt;br&gt;bullemivå (FBN) på 50 dB används som norm för nya bostadsområden.&lt;br&gt;Verket pekar särskilt på betydelsen av planering av bebyggelse. En&lt;br&gt;väsentlig del av bullerproblemen orsakas av att bebyggelsen tillåts&lt;br&gt;komma allt närmare flygplatserna. Luftfartsverket kan däremot inte&lt;br&gt;biträda förslaget om skärpt bullemorm för verksamheten vid befintliga&lt;br&gt;flygplatser. Verket motsätter sig vidare förbud för ultralätta flygplan,&lt;br&gt;men delar synen att allmänflyg bör bedömas hårdare ur bullersynpunkt&lt;br&gt;än trafikflyget. Luftfartsverket avvisar utredningens förslag till ny be-&lt;br&gt;räkningsmetod för FBN, och föreslår i stället att tredje högsta ljudnivå&lt;br&gt;en typisk dag används som trafikkriterium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser att utredningen väl redogör för vad bullerproblemen&lt;br&gt;från flyget orsakar samhället och de boende. De skillnader i flygverk-&lt;br&gt;samheten för civilflyg, allmänflyg och militärflyg som utredningen&lt;br&gt;pekar på ger anledning att överväga de mått på störningar som används&lt;br&gt;i dag. Boverket stödjer tills vidare Statens naturvårdsverks stömings-&lt;br&gt;kriterium som mål på lång sikt för bullernivåer från befintliga trafik-&lt;br&gt;och flottilj flygplatser. Stora områden av befintliga tätorter kommer dock&lt;br&gt;att hamna under dessa bullermattor och det kommer att bli svårt att&lt;br&gt;undvika viss lokalisering av nya bostäder till sådana områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket är enligt sin instruktion ansvarig sektorsmyndighet&lt;br&gt;beträffande den civila luftfartens miljöproblem. Beträffande buller från&lt;br&gt;den militära luftfarten, se avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartens miljöarbete är, till följd av trafikslagets starka internatio-&lt;br&gt;nella prägel, i stor utsträckning beroende av multilaterala överenskom-&lt;br&gt;melser. International Civil Aviation Organization (ICAO) har utfärdat&lt;br&gt;internationellt accepterade rekommendationer for miljönormer och&lt;br&gt;användningsregler för flygplan som sedan införts i de nationella luft-&lt;br&gt;fartsbestämmelsema, i Sverige i BCL (Bestämmelser för Civil Luftfart).&lt;br&gt;Luftfartsverket (Luftfartsinspektionen) kontrollerar att de svenskregistre-&lt;br&gt;rade flygplan som används i Sverige är luftvärdiga, vilket bl.a. innefat-&lt;br&gt;tar att de uppfyller gällande miljönormer. Verket kontrollerar även att&lt;br&gt;flygplan registrerade i andra länders register uppfyller miljönormema&lt;br&gt;innan tillstånd för användning i Sverige utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1989 gäller, till följd av en ICAO-rekommendation, förbud&lt;br&gt;mot att i Sverige använda icke bullercertifierade civila flygplan. Flyg-&lt;br&gt;plan som inte uppfyller de strängaste bullemormema, motsvarande&lt;br&gt;ICAO Annex 16 kapitel 3, får inte heller användas inom Sverige om de&lt;br&gt;registrerats i det svenska luftfartsregistret efter år 1992. Från den 1&lt;br&gt;april 1995 kommer användningsförbud att inträda for mer än 25 år&lt;br&gt;gamla flygplan bullercertifierade enligt ICAO kapitel 2, och efter den 1&lt;br&gt;april 2002 kommer sådana flygplan över huvud taget inte tillåtas. Riks-&lt;br&gt;dagen har vid behandlingen av trafikutskottets betänkande TU&lt;br&gt;1981/82:28 tagit ställning till att ekvivalentnivån 55 dBA utomhus är ett&lt;br&gt;lämpligt riktvärde för flygbuller vid lokalisering av nya flygplatser eller&lt;br&gt;planering av bostäder i flygplatsers omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige bor för närvarande ca 60 000 personer inom FBN högre än&lt;br&gt;55 dBA runt civila flygplatser. I och med utfasningen av kapitel 2-&lt;br&gt;flygplanen fram till år 2002 kommer denna siffra att minska till ca&lt;br&gt;20 000 personer. Av dessa bor ca 11 500 personer vid statliga flyg-&lt;br&gt;platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjliga åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket arbetar aktivt för att kontinuerligt minska bullerstör-&lt;br&gt;ningar från flygtrafiken. Som framgått kommer de internationella luft-&lt;br&gt;fartsorganisationernas överenskommelser beträffande flygbuller att få&lt;br&gt;stor betydelse för detta arbete under den närmaste tioårsperioden. Det&lt;br&gt;internationella arbetet fortsätter emellertid med avsikten att ta fram&lt;br&gt;överenskommelser om ytterligare skärpta bullemormer. Luftfartsverket&lt;br&gt;är pådrivande i detta arbete, och har i sin treårsplan för perioden 1994-&lt;br&gt;1996 angivit som målsättning att verka för en skärpning av nuvarande&lt;br&gt;internationella bullemormer för ICAO kapitel 3-flygplan. Luftfartsver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket kommer vidare att fortsätta sitt arbete med koncessionsprövning av Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;de statliga civila flygplatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förslagen från utredningen delar regeringen Luftfartsver-&lt;br&gt;kets syn på att ett förbud mot ultralätta flygplan av bullerskäl inte kan&lt;br&gt;anses rimligt. Regeringen faster emellertid stor vikt vid det arbete som&lt;br&gt;Luftfartsverket kommer att bedriva för att komma tillrätta med allmän-&lt;br&gt;flygets miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som framförts av bl.a. Luftfartsver-&lt;br&gt;ket att bebyggelseplaneringen runt flygplatserna bör förbättras så att den&lt;br&gt;inte leder till ökade bullerproblem genom tillkommande bebyggelse&lt;br&gt;närmare flygplatserna. Förslaget om ny långsiktig skärpt FBN-norm på&lt;br&gt;50 dBA för planering av nya flygplatser och för ny bebyggelse vid&lt;br&gt;befintliga flygplatser bör dock analyseras ytterligare i samarbete mellan&lt;br&gt;berörda myndigheter, liksom en skärpning för befintlig bebyggelse i&lt;br&gt;vissa fall. Analysen bör även som komplement innefatta en maxi-&lt;br&gt;malbullemivå vid 70 dBA. Berörda myndigheter bör i samarbete med&lt;br&gt;berörda kommuner analysera behovet av åtgärder, kostnader samt tid-&lt;br&gt;plan för genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslagen från utredningen och Luftfartsverket till nya&lt;br&gt;beräkningsformer för FBN anser regeringen likaså att dessa frågor bör&lt;br&gt;studeras vidare i samarbete mellan berörda myndigheter. Eftersom&lt;br&gt;frågan har betydelse även för militär flygverksamhet bör Försvars-&lt;br&gt;makten medverka i ett sådant arbete. Det kan nämnas att Luftfartsverket&lt;br&gt;nyligen i samband med koncessionsprövningen av Kalmar flygplats har&lt;br&gt;föreslagit att åtgärder i bostäder skall vidtas för att minska bullerstör-&lt;br&gt;ningarna vid fler än fem flygplansrörelser per natt överstigande 80&lt;br&gt;dBA. Utredningen har redovisat att maximalnivån för flygbuller är mer&lt;br&gt;utslagsgivande vid de svenska flygplatserna än genomsnittsnivån, efter-&lt;br&gt;som antalet flygrörelser är så begränsat. Utredningen ansluter sig till&lt;br&gt;Naturvårdsverkets riktvärde 70 dBA för maximalnivån. Regeringen&lt;br&gt;delar bedömningen att maximalnivån bör tillmätas större vikt i arbetet&lt;br&gt;med flygbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt luftfartens internationellt accepterade riktlinjer (ICAO rekom-&lt;br&gt;mendationer) är avgifter från flygoperatörema för bullerproblem vid&lt;br&gt;flygplatser tillåtna under förutsättning att de är kopplade till ICAO:s&lt;br&gt;bullercertifieringssystem för flygplanen och att avgifterna endast täcker&lt;br&gt;kostnaderna för att åtgärda bullerproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har från den 1 januari 1994 genomfört en bullerrelate-&lt;br&gt;ring av sina landningsavgifter. Detta innebär att inom ramen för ett&lt;br&gt;oförändrat avgiftsuttag flygplan certifierade enligt ICAO kapitel 3 fått&lt;br&gt;en sänkning jämfört med tidigare på ca 8 % och de enligt ICAO kapitel&lt;br&gt;2 en motsvarande ökning på ca 20 %. Åtgärden är ett led i verkets&lt;br&gt;strävan att motverka ett ökat utnyttjande av äldre och billigare kapitel 2-&lt;br&gt;flygplan som en följd av flygbranschens aktuella finansiella situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftfartsverket har hittills i mycket liten utsträckning finansierat&lt;br&gt;särskilda bulleråtgärdsprogram för bebyggelse runt flygplatserna. Ut-&lt;br&gt;redningen har inte presenterat några ekonomiska konsekvensanalyser av&lt;br&gt;skärpningar av bullemormema. Luftfartsverket har för sin del bedömt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att om samtliga bostäder som i dag finns inom nuvarande 55 dBA-grän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser skulle åtgärdas för att möta av Statens naturvårdsverk uppställda Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;krav på inomhusbuller etc. skulle kostnaden kunna uppgå till ca 2&lt;br&gt;miljarder kronor. Motsvarande siffra efter kapitel 2-flygplanens utfes-&lt;br&gt;ning är beräknad till 0,7 miljarder kronor. Huvudansvaret för åtgärder-&lt;br&gt;na torde i detta sammanhang komma att vila på flygplatshållaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om eventuella bulleravgifter för att finansiera ett buller-&lt;br&gt;åtgärdsprogram bereds för närvarande inom regeringskansliet. Rege-&lt;br&gt;ringen avser därför att återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Buller från industrier m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Externt industribuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande lagstiftning som är tillämp-&lt;br&gt;lig på externt industribuller bör vara ändamålsenlig. Det är en&lt;br&gt;uppgift för Statens naturvårdsverk att utveckla sina allmänna råd&lt;br&gt;och riktlinjer avseende industribuller. Arbetet görs i samarbete&lt;br&gt;med Boverket och Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning. Utredningen föreslår förändringar i Statens naturvårdsverks&lt;br&gt;Allmänna råd och riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i stort med ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Sveriges Industriförbund, Jemkontoret m.fl. ställer&lt;br&gt;sig tveksamma till kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågan om externt industribul-&lt;br&gt;ler regleras i Miljöskyddslagen (1969:387) och Hälsoskyddslagen&lt;br&gt;(1982:1080). Miljöskyddslagen har som syfte att förebygga störningar i&lt;br&gt;den yttre miljön men också att återställa redan skadade miljöer. Miljö-&lt;br&gt;skyddslagen är tillämplig på störningar som har anknytning till använd-&lt;br&gt;ning av fast egendom eller fasta anläggningar. Buller är exempel på en&lt;br&gt;sådan störning som lagen gäller för. Som villkor till tillstånd att bedriva&lt;br&gt;miljöfarlig verksamhet kan föreskrivas exempelvis högsta riktvärde för&lt;br&gt;buller samt mellan vilka klockslag visst buller får förekomma. Kommu-&lt;br&gt;nens miljö- och hälsoskyddsnämnd och länsstyrelsen är tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoskyddslagen har som syfte att förebygga och undanröja sanitär&lt;br&gt;olägenhet. Hälsoskyddslagen omfettar således bl.a direkta åtgärder för&lt;br&gt;att förebygga och undanröja bullerstörningar. Enligt 2 § skall kommu-&lt;br&gt;nen vid sin planering verka för att hälsoskyddet tillgodoses. Kommu-&lt;br&gt;nens miljö- och hälsovårdsnämnd är tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndsfrågor enligt miljöskyddslagen prövas av Koncessionsnämn-&lt;br&gt;den för miljöskydd. Central dllståndsmyndighet för dessa frågor är,&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen och hälsoskyddslagen, Statens naturvårdsverk.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för tillsynen finns Naturvårdsverkets Allmänna råd och riktlin- Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;jer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att störningen från externt buller från industrier&lt;br&gt;skall minskas dels genom utveckling av Naturvårdsverkets riktlinjer,&lt;br&gt;dels genom insatser i samhällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning är Naturvårdsverkets nuvarande&lt;br&gt;riktvärden för buller i huvudsak rimliga. De nya riktvärden som före-&lt;br&gt;slås ansluter till dessa. Bakgrundsbuller och buller från transporter inom&lt;br&gt;industriområden bör inarbetas i riktlinjerna. För hög bullernivå beror&lt;br&gt;snarare på brister i handhavande och kontroll än på brister i riktlinjerna.&lt;br&gt;Hanteringen av bullerfrågoma måste därför enligt utredningen förbätt-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen sker i dag i stor utsträckning genom egenkontroll och&lt;br&gt;enligt utredningen finns behov av tydligare regler för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser också att planmyndighetema i högre grad bör&lt;br&gt;beakta behovet av bullerskyddszoner och bullergränslinjer i ostörda&lt;br&gt;områden samt att emissionsberäkningar bör ingå i underlaget för sam-&lt;br&gt;hällsplaneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden bör i huvudsak kunna ligga till grund för&lt;br&gt;åtgärder mot externt buller från industrier. Det är en uppgift för Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk att utveckla råd och riktlinjer för mätning av externt&lt;br&gt;industribuller. En utgångspunkt bör vara att buller är jämställt med&lt;br&gt;övriga miljöföroreningar. En anpassning bör ske till utvecklingen inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Buller från byggarbetsplatser och anläggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande lagstiftning som berör&lt;br&gt;buller från byggarbetsplaster bör vara ändamålsenlig. Det är en&lt;br&gt;uppgift för Statens naturvårdsverk att utveckla allmänna råd och&lt;br&gt;riktlinjer om buller vid byggarbetsplatser och anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning. Utredningen föreslår att Naturvårdsverket och&lt;br&gt;Socialstyrelsen ser över nuvarande riklinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna instämmer i stort med ut-&lt;br&gt;redningens förslag. Svenska Kommunförbundet påpekar att nya uppgif-&lt;br&gt;ter för kommunerna inte bör skapas utan att finansieringsmöjlighet&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Buller från byggarbetsplatser&lt;br&gt;kan utgöra sanitär olägenhet för närboende. Åtgärder mot sådant buller&lt;br&gt;kan vidtas med stöd av hälsoskyddslagen. Statens naturvårdsverk är&lt;br&gt;central tillsynsmyndighet. Bullerkällorna är dels själva arbetsmomentet&lt;br&gt;och dels de maskiner som används. Utredningen behandlar åtgärder mot&lt;br&gt;buller och diskuterar hur stömingsminskande åtgärder skall sättas in.&lt;br&gt;Den föreslår att de miljömässiga konsekvenserna avseende buller av ett&lt;br&gt;byggprojekt skall redovisas i anbudshandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för Statens naturvårdsverk att ta fram riktvärden. Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;Utredningen har redovisat förslag till nya riktvärden. Utredningen anser&lt;br&gt;vidare att nuvarande riktlinjer bör förtydligas. Utredningens förslag bör&lt;br&gt;beaktas i Naturvårdsverkets föreskriftsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Buller från vindkraftverk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande lagstiftning bör vara ända-&lt;br&gt;målsenlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen stöder det förslag som&lt;br&gt;Boverket och Naturvårdsverket lagt fram, Allmänna råd for etablering&lt;br&gt;av vindkraft på land (remissutgåva 1992-12-08, Boverket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Kraftverksföreningen ifrågasätter före-&lt;br&gt;slagna riktvärden för buller utomhus samt föreslår att konstruktionen av&lt;br&gt;aggregat som ger lågfrekventa störningar förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen föreslår att buller&lt;br&gt;från vindkraftverk bör bedömas på likartat sätt som externt industribul-&lt;br&gt;ler samt att standarder, mätmetoder och underlag for bedömning av&lt;br&gt;störningar bör tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att bullerstörningar från vindkraftverk skall be-&lt;br&gt;dömas som övriga bullerstörningar. Till skillnad från andra bullerkällor&lt;br&gt;finns det här ett unikt tillfälle att genom en förutseende planering och&lt;br&gt;adekvata beräknings- och mätmetoder undvika störande buller. Riktlin-&lt;br&gt;jer för utformning och lokalisering av vindkraftverk bör anpassas så att&lt;br&gt;en utveckling av vindkraften kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Buller i arbetsmiljön&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Arbetet med att minska bullerexpone-&lt;br&gt;ringen i arbetslivet bör fortsätta. Utgångspunkten bör vara vad&lt;br&gt;som är praktiskt möjligt med hänsyn till den tekniska utvecklingen&lt;br&gt;och vilka möjligheter det finns att begränsa exponeringen. En&lt;br&gt;uppgift för Arbetarskyddsstyrelsen som föreskrivande myndighet&lt;br&gt;på arbetsmiljöområdet bör här vara att fortlöpande se över de&lt;br&gt;exponeringsvärden för buller som skall gälla i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag och bedömningar: Exponeringsnivåer för&lt;br&gt;buller i arbetsmiljön bör inte överskrida 70-75 dBA. För kontorsarbete&lt;br&gt;och annat arbete som fordrar koncentration bör exponeringsnivån inte&lt;br&gt;överskrida 35 dBA för att arbetsmiljön skall betraktas som god. Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsens föreskrifter om buller bör ändras i enlighet med&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska styrmedel for att ge incitament till en bättre arbetsmiljö Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att de av utredningen&lt;br&gt;angivna exponeringsnivåema kan tjäna som bra riktvärden på sikt men&lt;br&gt;att en så stor sänkning av de ekvivalenta ljudnivåerna som förslaget&lt;br&gt;innebär måste, om de skall gälla som gränsvärden, genomföras under&lt;br&gt;mycket lång tid. Arbetarskyddsstyrelsen är positiv till en framtida steg-&lt;br&gt;vis sänkning av gränsvärdet. Styrelsen framhåller att hur snart sänk-&lt;br&gt;ningen kan ske är beroende av utvecklingen i fråga om bullerbegräns-&lt;br&gt;ning, men att det måste handla om en tidsperiod på ca 20 år innan det&lt;br&gt;värde som kan betraktas som en riskfri nivå nås. Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO) tillstyrker förslaget vad gäller sänkning av exponerings-&lt;br&gt;nivåema. Beträffande övervägandena om ekonomiska styrmedel har&lt;br&gt;flera remissinstanser uttalat tveksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kunskaperna om bullrets skad-&lt;br&gt;liga verkningar har ökat under de senaste årtiondena och omfettande&lt;br&gt;insatser har gjorts vad avser bullerbekämpande åtgärder. Trots detta&lt;br&gt;finns det fortferande många arbetsmiljöer där bullernivån är hög och&lt;br&gt;där det är svårt att skydda sig mot hörselskador. Buller i arbetet orsakar&lt;br&gt;fortferande många arbetskador och därmed också stora kostnader för&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller i arbetslivet är sedan mycket länge ett viktigt område för&lt;br&gt;reglering och myndighetsåtgärder. Med stöd av bestämmelser i arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160) har Arbetarskyddsstyrelsen senast utfärdat före-&lt;br&gt;skrifter på området i föreskrifter och allmänna råd (AFS 1992:10) om&lt;br&gt;buller (bullerföreskriftema).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den inledande bestämmelsen i dessa föreskrifter skall arbete&lt;br&gt;planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts&lt;br&gt;i verksamheten reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå med hänsyn&lt;br&gt;till teknisk utveckling och möjligheterna att begränsa bullret. Vidare&lt;br&gt;anges i föreskrifterna det exponeringsvärde för buller över vilket åt-&lt;br&gt;gärder måste vidtas för att minska exponeringen. Detta värde uttryckt&lt;br&gt;som ekvivalent ljudnivå under en åttatimmars arbetsdag är bestämt till&lt;br&gt;85 dBA. Utöver det angivna gränsvärdet anges i de allmänna råden till&lt;br&gt;föreskrifterna vissa värden som skall kunna tjäna som vägledning vid&lt;br&gt;projektering och planering samt vid inköp av ny utrustning. Dessa&lt;br&gt;riktvärden anges for olika slags arbetssituationer till 40, 60 resp. 80&lt;br&gt;dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerföreskriftema innehåller också bestämmelser med krav på&lt;br&gt;maskiner och andra tekniska anordningar som riktar sig mot tillverkare&lt;br&gt;och leverantörer av sådana anordningar. Föreskrifter som riktar sig mot&lt;br&gt;buller från tekniska anordningar finns även i andra föreskrifter på&lt;br&gt;produktområdet, t.ex. föreskrifterna (AFS 1993:10) om maskiner och&lt;br&gt;vissa andra tekniska anordningar (maskinföreskrifterna). I dessa före-&lt;br&gt;skrifter finns bl.a. krav på uppgifter i bruksanvisningen om det buller&lt;br&gt;maskinen avger och krav på konstruktionen av maskiner med hänsyn till&lt;br&gt;buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinföreskriftema innebär att EG:s maskindirektiv (89/392/EEG) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införlivas i svensk rätt som en följd av EES-avtalet. Även andra EG-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv om bulleremission från tekniska anordningar har införlivats i Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;svensk rätt genom föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen. Vidare&lt;br&gt;innebär bullerföreskriftema att EG:s direktiv (86/188/EEG) om skydd&lt;br&gt;av arbetstagare mot risker beroende på exposition av buller har inför-&lt;br&gt;livats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på bullerförhållandena på arbetsplatserna och vissa krav som&lt;br&gt;avser det buller som kan avges av maskiner och andra tekniska anord-&lt;br&gt;ningar finns således. Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen&lt;br&gt;utövar tillsyn över efterlevnaden av föreskrifterna. Genom de uttryckli-&lt;br&gt;ga krav som numera ställs på att arbetsgivaren systematiskt planerar,&lt;br&gt;leder och kontrollerar verksamheten från arbetsmiljösynpunkt (3 kap. 2a&lt;br&gt;§ och föreskrifter AFS 1992:6 om intemkontroll av arbetsmiljön) har&lt;br&gt;förutsättningarna ökat att få till stånd ett sammanhållet arbete med&lt;br&gt;arbetsmiljön som kan komma även bulleråtgärdema till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att exponeringsnivåer för buller i arbetsmiljön inte&lt;br&gt;bör överskrida 70-75 dBA och att för kontorsarbete och annat arbete&lt;br&gt;som fordrar koncentration exponeringsnivån inte bör överskrida 35&lt;br&gt;dBA. Dessa värden bör, enligt utredningen, gälla som riktmärke vid ny-&lt;br&gt;och ombyggnader och nyinvesteringar i maskiner och i övrigt införas i&lt;br&gt;den befintliga miljön i den takt som ekonomin tillåter. Utredningen&lt;br&gt;synes med sina förslag ha avsett i första hand förändringar av de rikt-&lt;br&gt;värden som bör gälla som vägledning vid planering av nya lokaler och&lt;br&gt;för nya produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har ställt sig positiv till en framtida stegvis&lt;br&gt;sänkning av gränsvärdet för buller. Styrelsen har vidare angivit att man&lt;br&gt;planerar en översyn av de ovan angivna rekommenderade riktvärdena&lt;br&gt;för olika arbetssituationer som tjänar som vägledning vid projektering&lt;br&gt;och planering samt vid inköp av ny utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att inriktningen inom arbetsmiljöområdet är&lt;br&gt;att minska bullerexponeringen med hänsyn till vad som är möjligt med&lt;br&gt;beaktande av bl.a. den tekniska utvecklingen. Regeringen bedömer att&lt;br&gt;ett arbete med denna inriktning bör fortsätta inom ramen för Arbetar -&lt;br&gt;skyddsverkets verksamhet med bl.a. en kontinuerlig översyn av expone-&lt;br&gt;ringsvärdena för buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utredningens överväganden vad avser ekonomiska styrme-&lt;br&gt;del konstaterar regeringen att Beredningen (S 1993:07) för en ny ord-&lt;br&gt;ning för av sjuk- och arbetsskadeförsäkringama har fått till uppgift att&lt;br&gt;bl.a. överväga om och i så fall i vilken omfattning arbetsgivaravgifterna&lt;br&gt;bör differentieras utifrån företagens kostnader för arbetsskador och&lt;br&gt;sjukfrånvaro. Regeringen finner därför inte anledning att vidta några&lt;br&gt;särskilda åtgärder med anledning av utredningens överväganden i den&lt;br&gt;här delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Buller från konsument- och byggprodukter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Buller från konsumentprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om acceptabla bullernivåer för&lt;br&gt;konsumenterna bör i första hand lösas inom ramen för EES-av-&lt;br&gt;talet och det Europeiska standardiseringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: I utredningen föreslås att kommuner bör få&lt;br&gt;bemyndigande att genom ett tillägg i hälsoskyddsförordningen&lt;br&gt;(1993:616) meddela generella föreskrifter som innebär förbud mot&lt;br&gt;användning under kvällar och helger av andra än miljömärkta motor-&lt;br&gt;drivna trädgårdsredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att ett särskilt miljömärke införs för den maskin eller&lt;br&gt;apparat som är särskilt tyst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också i fråga om buller från leksaker, uttalat att&lt;br&gt;lagstiftning bör övervägas om detta krävs för att stoppa leksaker som&lt;br&gt;kan orsaka hörselskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket avstyrker förslaget om förbud&lt;br&gt;mot användning av icke miljömärkta trädgårdsredskap under kvällar och&lt;br&gt;helger. Verket avstyrker också förslaget om ett märke för särskilt tysta&lt;br&gt;maskiner och apparater men instämmer däremot i utredningens bedöm-&lt;br&gt;ning beträffande leksaker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet tillstyrker förslaget om ett bullermärke för&lt;br&gt;tysta produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån remissinstanserna i övrigt yttrar sig över utredningens&lt;br&gt;förslag, avstyrks dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Frågor som rör buller från&lt;br&gt;produkter bör lösas på ett enhetligt sätt inom EES, inte minst med&lt;br&gt;hänsyn till att nationella regler kan uppfattas som handelshindrande. Det&lt;br&gt;ter sig ändamålsenligt att detta arbete sker bl.a. inom ramen för det&lt;br&gt;europeiska standardiseringssamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att ljudet från gräsklippare och andra motor-&lt;br&gt;drivna trädgårdsredskap av omgivningen uppfattas som mycket störan-&lt;br&gt;de, särskilt under helger. Därför har utredningen föreslagit att det skall&lt;br&gt;införas en möjlighet att i vissa fåll utfärda förbud mot användningen av&lt;br&gt;motordrivna trädgårdsredskap som inte är miljömärkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att i EES-avtalet ingår ett EG-direktiv om&lt;br&gt;tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten ljudeffektnivå&lt;br&gt;för gräsklippare (84/538/EEG). Direktivet har, i enlighet med åtagande-&lt;br&gt;na enligt avtalet, införlivats i svensk rätt genom Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;föreskrifter om buller från gräsklippare (AFS 1993:16). Direktivet och&lt;br&gt;därmed föreskrifterna innehåller krav på både det buller som avges av&lt;br&gt;en motordriven gräsklippare (ljudeffektnivå) och buller på operatörsplats&lt;br&gt;(ljudtrycksnivå). Vidare innehåller direktivet och föreskrifterna krav på&lt;br&gt;en på visst sätt utformad märkning. En gräsklippare får släppas ut på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden eller avlämnas för att tas i bruk endast om den uppfyller de Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;föreskrivna kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna föreskrifterna omfattar samtliga där angivna gräsklippare,&lt;br&gt;som kan användas yrkesmässigt oberoende av om användningen i det&lt;br&gt;enskilda fallet blir yrkesmässig eller privat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga motordrivna trädgårdsredskap gäller om buller vad som&lt;br&gt;förskrivits i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om maskiner och vissa&lt;br&gt;andra tekniska anordningar (AFS 1993:10), genom vilka EG:s&lt;br&gt;maskindirektiv (89/392/EEG) har införlivats i svensk rätt. I&lt;br&gt;maskindirektivet och föreskrifterna ställs bl.a. krav på deklaration av&lt;br&gt;bulleruppgifter i bruksanvisningen till maskinerna och konstruktionskrav&lt;br&gt;med avseende på buller (se även avsnitt 10). Inte heller nu avsedda&lt;br&gt;maskiner får släppas ut på marknaden eller avlämnas för att tas i bruk&lt;br&gt;om inte de föreskrivna kraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu redovisats är regeringen inte beredd att&lt;br&gt;föreslå införandet av ytterligare krav på märkning som tar sikte på&lt;br&gt;buller från gräsklippare och andra motordrivna trädgårdsredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det för närvarande inte heller lämp-&lt;br&gt;ligt att införa en officiell symbol för märkning av särskilt tysta appara-&lt;br&gt;ter. Det finns i dag ett stort antal märkningssystem och det är redan&lt;br&gt;svårt för en konsument att orientera sig. Till detta kommer att en märk-&lt;br&gt;ning som enbart avser bulleregenskaper skulle kunna få konsumenterna&lt;br&gt;att bortse från andra viktiga miljöaspekter, såsom energiförbrukning och&lt;br&gt;förorening genom avgaser. Det måste därför finnas starka skäl för att&lt;br&gt;ytterligare ett märke skall införas. Sådana skäl kan inte anses föreligga&lt;br&gt;i detta fall. I första hand bör frågan lösas genom ökad information till&lt;br&gt;konsumenterna, och här har näringslivet ett särskilt ansvar. Ansvaret&lt;br&gt;gäller också att påverka produktutvecklingen mot tystare hushållsmaski-&lt;br&gt;ner. Det kan dock tilläggas att det redan i dag finns möjlighet att frivil-&lt;br&gt;ligt informera om hushållsapparaters bullernivå enligt Konsumentverkets&lt;br&gt;föreskrifter 1993:7, som bygger på ett EG-direktiv från år 1986.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som utsätts för alltför höga ljudnivåer kan få livslånga hör-&lt;br&gt;selskador. Många leksaker på marknaden avger ljudimpulser som över-&lt;br&gt;skrider den allmänt vedertagna riskgränsen för impulsljud i arbetslivet.&lt;br&gt;Detta förhållande låter sig knappast försvaras. Inom bl.a. det europeiska&lt;br&gt;standardiseringsarbetet pågår också, mot bl.a. denna bakgrund, sedan&lt;br&gt;en tid diskussioner om bl.a. normer for buller från leksaker. Om lös-&lt;br&gt;ningar inte uppnås inom det europeiska standardiseringsarbetet kan&lt;br&gt;regeringen komma att överväga om det är möjligt att lagstifta i frågan&lt;br&gt;utan att detta kommer i konflikt med EES-avtalet eller ett svenskt EU-&lt;br&gt;medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller från byggprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggprodukter skall enligt byggproduktlagen (1992:1535) för att få ingå&lt;br&gt;i byggnadsverk vara lämpliga för avsedd användning. En byggprodukt&lt;br&gt;är lämplig, om den har sådana egenskaper att det byggnadsverk i vilket&lt;br&gt;den skall ingå, rätt projekterat och uppfört kan uppfylla kraven i EG:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggproduktdirektiv. Kraven hänför sig till egenskaper hos den färdiga Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;byggnaden såsom t.ex. hygien, hälsa och miljö samt bullerskydd. För&lt;br&gt;att uppfylla åtaganden enligt EES-avtalet får regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd användning, om&lt;br&gt;bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav beträffande bygg-&lt;br&gt;produkter m.m. samt om märkning av byggprodukter för att de skall få&lt;br&gt;släppas ut på marknaden och användas. Vidare får närmare föreskrifter&lt;br&gt;meddelas om typgodkännande och tillverkningskontroll. Regeringen&lt;br&gt;beslutade den 18 mars 1994 att till riksdagen överlämna en proposition&lt;br&gt;(1993/94:178) om ändring i plan- och bygglagen m.m.. I propositionen&lt;br&gt;föreslås bl.a. att byggproduktlagen inarbetas i en ny lag om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Den nya lagen föreslås träda i&lt;br&gt;kraft 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Buller i boendemiljön, bostäder m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (bet. 1990/91 :JoU17 och 30, rskr. 1990/91:27&lt;br&gt;resp. 1990/91:338) att hos regeringen begära en samlad aktionsplan mot&lt;br&gt;buller och därvid beträffande bostäder anfört bl.a. följande. Ljudisole-&lt;br&gt;ring av bostäder är eftersatt. Kraven är inte anpassade till dagens&lt;br&gt;bullerkällor och livsmönster. Byggnormerna måste anpassas till högre&lt;br&gt;externa störningsnivåer och lägre interna bullernivåer. En bostads&lt;br&gt;akustiska kvaliteter bör redovisas på samma sätt som andra mer själv-&lt;br&gt;klara egenskaper. Bostadskonsumenter bör kunna välja bättre ljudisole-&lt;br&gt;ring på samma sätt som man nu kan välja utrustningsstandard. Frånsett&lt;br&gt;buller orsakat av olika transportmedel, industrier m.m. utsätts de boen-&lt;br&gt;de för buller från ljudkällor som ventilation, avlopp, hushållsapparater&lt;br&gt;samt från grannar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser i PBL (2 kap. 3§) skall bebyggelse&lt;br&gt;lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möj-&lt;br&gt;ligheterna att förebygga bl.a. bullerstörningar. Vad gäller krav på nya&lt;br&gt;byggnader så skall dessa vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlig-&lt;br&gt;het till bl.a. en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande inomhusklimat&lt;br&gt;(3 kap. 5§). Nyligen har Boverket genomfört en översyn av byggregler-&lt;br&gt;na bl.a. med avseende på buller. Nya regler för byggandet trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994 (BFS 1993:57 och 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggproduktlagens syfte är att enligt åtagande i EES-avtalet genomföra&lt;br&gt;EG:s byggproduktdirektiv i Sverige. I den nyligen föreslagna nya lagen&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. anges att byggnads-&lt;br&gt;verk som uppförs eller ändras skall uppfylla bl.a. krav i fråga om gott&lt;br&gt;skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hälsoskyddslagen (1982:1080) skall en ägare eller nyttjande- Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;rättshavare till berörd egendom vidta de åtgärder som skäligen kan&lt;br&gt;krävas för att hindra uppkomst av &amp;quot;sanitär olägenhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Ljudklassning av bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett frivilligt system för ljudklassning av&lt;br&gt;bostäder vid ny- och ombyggnad bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett obligatoriskt ljudklassningssystem i fem&lt;br&gt;steg bör införas för alla nya bostäder och för de som genomgår en mer&lt;br&gt;omfattande renovering. Den mellersta klassen skall motsvara det i&lt;br&gt;nybyggnadsreglerna angivna minimikravet på ljudisolering. Ljudklass-&lt;br&gt;ningen av bostäder skall inkludera deras kvaliteter vad gäller yttre&lt;br&gt;buller, särskilt trafikbuller och därmed frågor om fasadens ljudisolering.&lt;br&gt;Till klassningen skall knytas obligatoriska, stickprovsvisa kontrollmät-&lt;br&gt;ningar. Klassningssystem för ljudförhållandena i skolor, hotell och&lt;br&gt;vårdbyggnader bör påbötjas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser ställer sig positiva till att&lt;br&gt;ett ljudklassningssystem för bostäder införs, däribland Sveriges Prov-&lt;br&gt;nings- och Forskningsinstitut. Institutet menar att klassningen kommer&lt;br&gt;att underlätta kommunikationen mellan säljare och brukare. SP anser att&lt;br&gt;man också borde ha ett klassningssystem för buller från hushållsappara-&lt;br&gt;ter. Boverket anför att ett klassningssystem för bostäder på lång sikt kan&lt;br&gt;få stor samhällsekonomisk effekt och tillstyrker att ett sådant införs vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnad men avråder från att i klassningen inkludera trafik-&lt;br&gt;buller på det sätt som förelås i utredningen. Detta skulle innebära att en&lt;br&gt;komponent inkluderas som den ansvarige byggherren inte kan råda&lt;br&gt;över. Till de remissinstanser som ställer sig positiva till en ljudklassning&lt;br&gt;av bostäder som sådan, men menar att systemet bör vara frivilligt, hör&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund. Fastighetsägareförbundet anför dessutom att bostads-&lt;br&gt;konsumenter har behov även av annan konsumentupplysning om bosta-&lt;br&gt;den än enbart om ljudisoleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Nya regler för byggandet trädde&lt;br&gt;som nämnts i kraft den 1 januari 1994. De nya reglerna gäller vid&lt;br&gt;uppförande av nya byggnader. En utgångspunkt vid den nyligen genom-&lt;br&gt;förda översynen av byggreglerna har varit att åstadkomma en EG-an-&lt;br&gt;passning av dessa. En annan utgångspunkt har varit att åstadkomma en&lt;br&gt;avreglering i syfte att uppnå lägre byggkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nutidsmänniskan utsätts nästan ständigt för omfattande påverkan av&lt;br&gt;ljud. Enligt genomförda boendestudier står ljudisolering mycket högt&lt;br&gt;bland de kvalitetsfaktorer som kan sägas karaktärisera en god bostad.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund skall, vad avser buller, de nya krav i form av&lt;br&gt;föreskrifter och allmänna råd ses och som införts i de nya reglerna.&lt;br&gt;Förändringarna innebär följande. En gräns för högsta ljudnivå i dBC&lt;br&gt;från installationer har inforts för utrymmen i bostäder avsedda för sömn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vila. Syftet därvid är att problem med lågfrekvent buller från in- Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;stallationer minskar. I sammanhanget kan nämnas att på motsvarande&lt;br&gt;sätt har krav införts för installationer i undervisningslokaler samt vissa&lt;br&gt;vårdlokaler. I nya allmänna råd om ljudnivå (dygnsekvivalent) i ny-&lt;br&gt;byggda bostäder på grund av vägtrafik anges att denna inte bör över-&lt;br&gt;stiga 30 dBA samt att maximal ljudnivå i bostäder nattetid förorsakad&lt;br&gt;av vägtrafik inte bör överstiga 45 dBA mer än fem gånger per natt i&lt;br&gt;utrymmen för sömn och vila. I utredningen anges att undersökningar&lt;br&gt;indikerar att en hög andel boende störs i nybyggda hus trots att ljudiso-&lt;br&gt;leringen uppfyller minimikraven i nybyggnadsreglerna. I de fäll det är&lt;br&gt;fråga om lägenheter där sovrummen gränsar mot områden med låg&lt;br&gt;ljudnivå bör dock en högre utomhusnivå än annars kunna accepteras vid&lt;br&gt;den mest utsatta fasaden. Där 55 dBA vid fasad överskrids är det önsk-&lt;br&gt;värt att i bostaden ha tillgång till sovrum med betydligt lägre bullernivå&lt;br&gt;utanför fasaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En information till blivande brukare om bostadens ljudisoleringsnivå&lt;br&gt;måste tillsammans med andra komponenter som är viktiga från t.ex.&lt;br&gt;hälsosynpunkt anses vara en betydelsefull konsumentupplysning från&lt;br&gt;fastighetsägarna, vilket också framförts vid remissbehandlingen. Det&lt;br&gt;kan dock noteras att i en sådan information kan rimligen fastighetsäga-&lt;br&gt;ren egentligen endast svara för ljudisolering av byggnaden samt av&lt;br&gt;installationerna. Förändringar över tiden av bl.a. trafikbuller och&lt;br&gt;mänskligt beteende är svårhanterliga i sammanhanget. Det är vidare&lt;br&gt;förenat med varierande kostnader att ljudisolera byggnader enligt olika&lt;br&gt;klasser. Frågan är också hur de ljudisoleringsnivåer skall bestämmas&lt;br&gt;som skall eliminera eller mildra så olika bullerkällor som här är i fråga&lt;br&gt;såsom installationer i byggnaden, apparater som de boende använder, de&lt;br&gt;boendes beteende samt buller utifrån. Även vissa mättekniska svårig-&lt;br&gt;heter föreligger. Frågor om hyressättning och kostnadstäckning är cen-&lt;br&gt;trala i sammanhanget. Mot den angivna bakgrunden måste slutsatsen bli&lt;br&gt;att en deklaration från fastighetsägaren om bostadshusets prestanda, vari&lt;br&gt;ljudisoleringsnivå ingår, utgör ett viktigt underlag för bostadsval. Ut-&lt;br&gt;formningen av en sådan deklaration måste dock, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning vara frivillig. Boverket bör tillsammans med aktörerna på&lt;br&gt;bostadsmarknaden utarbeta ett system för ljudklassning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Buller från ventilationssystem m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den nyligen inledda obligatoriska&lt;br&gt;funktionskontrollen av ventilationssystemen bör även i fort-&lt;br&gt;sättningen begränsas till att omfatta systemens funktion. Det kan&lt;br&gt;emellertid finnas fördelar med att låta funktionskontrollen omfatta&lt;br&gt;även mätning av ljudnivåer. En sådan samordning bör då liksom&lt;br&gt;för närvarande ske på fastighetsägarens initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den pågående obligatoriska funktionskontrol-&lt;br&gt;len av ventilationssystem bör utökas till att omfatta även mätning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ljudnivåer från ventilationsanläggningar såväl inom- som utomhus.&lt;br&gt;Kraven på buller från installationer bör skärpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser tillstyrker en utvidgning&lt;br&gt;av den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystem bl.a.&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) och Byggforsknings-&lt;br&gt;rådet. NUTEK anser att Boverkets allmänna råd dessutom bör komplet-&lt;br&gt;teras med en bedömning av anläggningens energieffektivitet. Till de&lt;br&gt;remissinstanser som avvisar den av utredningen föreslagna vidgningen&lt;br&gt;av kontrollen av ventilationssystem hör Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Boverket. Kommunförbundet anför bl.a. att bortsett från de praktiska&lt;br&gt;problemen med att finna lämpliga ljudvärden att kontrollera systemen&lt;br&gt;mot, kan uppmärksamheten komma att avlägsnas från det viktiga syftet&lt;br&gt;med kontrollen, nämligen en hälsosam och sund inomhusmiljö. Bover-&lt;br&gt;ket anger att en enkel metod behöver utarbetas för att bedöma när&lt;br&gt;störande ljud är att hänföra till ventilationssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksdagen beslutade (prop.&lt;br&gt;1990/91:145, bet. 1990/91 :BoU19, rskr. 1990/91:353) under år 1991 att&lt;br&gt;en ordning för funktionskontroll av ventilationssystem i byggnader&lt;br&gt;skulle införas. Riksdagens bostadsutskott hade redan hösten 1988 i&lt;br&gt;betänkande uttalat att en sådan ordning borde övervägas. Bestämmelser&lt;br&gt;för verksamheten återfinns i förordning (1991:1273) om funktionskon-&lt;br&gt;troll av ventilationssystem. Bestämmelserna innebär att byggnadens&lt;br&gt;ägare skall ansvara för att sådana funktionskontroller utförs i befintliga&lt;br&gt;byggnader samt vid nybyggnader innan ventilationssystemet tas i bruk&lt;br&gt;samt därefter regelbundet vid återkommande tillfallen. Boverket har&lt;br&gt;utfärdat allmänna råd (BFS 1992:3) för verksamheten. Införandet av en&lt;br&gt;funktionskontroll av ventilationssystemen skall ses som en del i för-&lt;br&gt;söken att komma till rätta med problemen i s.k. sjuka hus. En väl&lt;br&gt;fungerande ventilation är en förutsättning för ett bra inomhusklimat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att funktionskontrollera ventilationssystemen påbörjades&lt;br&gt;under år 1992 i de byggnader som bedömdes som mest angelägna,&lt;br&gt;nämligen i skolor, daghem och vissa vårdlokaler. Funktionskontrollerna&lt;br&gt;har visat att många system är behäftade med fel och då av varierande&lt;br&gt;svårighetsgrad. Kontrollen av ventilationssystemen i bostäder har inletts&lt;br&gt;och som exempel kan nämnas att flerbostadshus med mekaniska till- och&lt;br&gt;frånluftssystem skall ha kontrollerats före den 31 december 1994. I&lt;br&gt;olika sammanhang har uttryckts önskemål om att till den obligatoriska&lt;br&gt;funktionskontrollen av ventilationssystem knyta andra i och för sig&lt;br&gt;angelägna verksamheter, såsom mätning av radonhalt, ventilationsan-&lt;br&gt;läggningens energieffektivitet samt i förevarande utredning de ljudnivåer&lt;br&gt;både inom- och utomhus som anläggningarna ger upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan- och bygglagen har fastighetsägaren en skyldighet att se&lt;br&gt;till att byggnadens funktion inte påtagligt försämras i förhållande till vad&lt;br&gt;som ursprungligen krävdes. Därtill har självfallet fastighetsägarna oav-&lt;br&gt;sett lagstiftning ett eget intresse av att underhålla sina byggnader på ett&lt;br&gt;kostnadseffektivt sätt genom att t.ex. samordna olika underhållsaktivite-&lt;br&gt;ter. Det bör noteras i sammanhanget att en väl underhållen ventilations-&lt;br&gt;anläggning också påverkar bullret från fläktar m.m. i positiv riktning.&lt;br&gt;Kommunförbundet har avstyrkt utredningens förslag i denna del med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänvisning bl.a. till att uppmärksamheten måste inriktas på det viktiga Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;syftet med funktionskontrollen av ventilationssystemen, nämligen att&lt;br&gt;vidmakthålla ett gott inomhusklimat. Regeringen delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Buller i vissa fritidsmiljöer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att i&lt;br&gt;samarbete med Statens naturvårdsverk utreda huruvida höga ljud-&lt;br&gt;nivåer vid konserter, på diskotek och i liknande sammanhang&lt;br&gt;leder till hörselskador eller andra hälsoproblem. Visar utredningen&lt;br&gt;att det finns risk för skador hos publiken bör myndigheten redovi-&lt;br&gt;sa huruvida det är möjligt att fastställa övre gränser for ljud-&lt;br&gt;exponering, förslag på sådana gränser samt hur efterlevnaden&lt;br&gt;skall kunna kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att man på alla nivåer i samhället arbetar&lt;br&gt;för att förhindra att hörselskador eller hörselnedsättning uppkom-&lt;br&gt;mer på grund av buller. En individ som vistas i lokaler eller&lt;br&gt;områden särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter bör&lt;br&gt;inte behöva riskera att utsättas för skadliga ljudnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har, bl.a. med hänvisning till att&lt;br&gt;bullret i natur- och rekreationsområden har behandlats i annat samman-&lt;br&gt;hang, begränsat uppdraget till att avse vissa andra fritidsmiljöer. U t -&lt;br&gt;redningen föreslår att en övre gräns om 100 dBA på publikplats, mätt&lt;br&gt;som en ekvivalentnivå under 10 minuter, sätts för pop/rockkonserter,&lt;br&gt;diskotek och annan offentligt framförd musik. Utredningen föreslår&lt;br&gt;vidare att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att utfärda närmare anvis-&lt;br&gt;ningar härom och föreslå hur kontrollen av efterlevnaden härav och&lt;br&gt;sanktioner för överträdelser skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller skjutbanor bör bullerdämpningen i skjutriktningen priorite-&lt;br&gt;ras. När det gäller skottbuller föreslår utredningen vidare att Natur-&lt;br&gt;vårdsverkets Allmänna råd &amp;quot;Buller från skjutbanor&amp;quot; (SNV RR 1981:2)&lt;br&gt;för acceptabel skottljudsnivå tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inga åtgärder vad gäller motorsport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig över ut-&lt;br&gt;redningens förslag vad gäller pop/rockkonserter, diskotek och annan&lt;br&gt;offentligt framförd musik tillstyrker i stort sett alla detta. Vissa anser&lt;br&gt;dock att det inte går att tillämpa ett generellt gränsvärde för alla miljö-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skjutbanor tillstyrks utredningens förslag av flertalet&lt;br&gt;remissinstanser. Det finns dock de som efterfrågar en lagstiftning för att&lt;br&gt;reducera skaderisk från ljudstarka leksaker och fyrverkeripjäser. Man&lt;br&gt;anser vidare att &amp;quot;buller- eller tystnadsplanering&amp;quot; ingår i kommunernas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översiktsplanering. I översiktsplaneringen kan kommunen ta till vara Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;intresset av tysta rekreationsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att det är olyckligt att utredningen inte&lt;br&gt;närmare behandlat motorsportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I regeringens skrivelse&lt;br&gt;(1993/94:175) om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar&lt;br&gt;m.m. anförs, som tidigare nämnts, att bullret bör minska i värdefulla&lt;br&gt;natur- och rekreationsområden. En rad åtgärder aviseras för att minska&lt;br&gt;bullerstörningarna. Bl.a. framhålls att det är positivt om kommunerna&lt;br&gt;på eget initiativ i sin översiktliga planering behandlar bullerfrågor i&lt;br&gt;natur- och rekreationsområden. Boverket aviseras få i uppdrag att ut-&lt;br&gt;arbeta råd och goda exempel for en sådan planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de av utredningen behandlade fritidsmiljöema bör fram-&lt;br&gt;hållas att man på alla nivåer i samhället måste arbeta för att förhindra&lt;br&gt;att hörselskador eller hörselnedsättning uppkommer på grund av buller&lt;br&gt;i olika miljöer. Detta gäller också lokaler eller områden särskilt avsedda&lt;br&gt;för olika typer av fritidsaktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således av största betydelse att nu befintliga anvisningar,&lt;br&gt;normer och allmänna råd som finns att tillgå både ifrån Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk och Socialstyrelsen samt andra centrala myndigheter följs&lt;br&gt;uppmärksamt av de huvudmän som har ansvaret för boendemiljö och&lt;br&gt;bebyggelse i närheten av källor till störande ljud, särskilt vid planering&lt;br&gt;av ny bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av naturliga skäl är inte minst föräldrar oroade för att deras barn och&lt;br&gt;ungdomar utsätter sig för skadliga ljudnivåer vid besök på konserter och&lt;br&gt;diskotek. Även boende i närliggande bebyggelse kan uppleva dessa&lt;br&gt;konserter som störande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det konstateras emellertid i utredningen att det finns mycket få kända&lt;br&gt;fall där en exponering för musik har lett till omedelbar hörselnedsätt-&lt;br&gt;ning. Den exponering som ungdomar utsätter sig för, vad gäller både&lt;br&gt;konserter och besök på diskotek, vid besök i normal omfattning, be-&lt;br&gt;dömer utredningen vara så begränsad att man nästan alltid tycks vara på&lt;br&gt;den säkra sidan när det gäller risken för hörselskador. Socialstyrelsen&lt;br&gt;bör emellertid ges i uppdrag att i samarbete med Statens naturvårdsverk&lt;br&gt;utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i liknan-&lt;br&gt;de sammanhang leder till hörselskador eller andra hälsoproblem. Visar&lt;br&gt;utredningen att det finns risk för skador hos publiken bör myndigheten&lt;br&gt;redovisa huruvida det är möjligt att fastställa övre gränser för ljud-&lt;br&gt;exponering, förslag på sådana gränser samt hur efterlevnaden skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras. Det kan erinras om att Arbetarskyddsstyrelsen har&lt;br&gt;utfärdat föreskrifter om högsta ljudnivå för uppehålls- och passagestäl-&lt;br&gt;len för personal i bl.a. restauranger. (Arbetarskyddsstyrelsens kungörel-&lt;br&gt;se om restauranger och andra storhushåll, AFS 1982:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån boende upplever ljud från konserter i närheten som störan-&lt;br&gt;de kan detta bedömas som sanitär olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § hälsoskyddslagen (1982:1080) är det ägaren eller nyttjan-&lt;br&gt;derättshavaren till berörd egendom som skall vidta skäliga åtgärder för&lt;br&gt;att förebygga eller undanröja sanitär olägenhet. Den kommunala nämnd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som handhar miljö- och hälsoskyddsfrågor avgör självständigt om och Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;när sanitär olägenhet föreligger och vilka åtgärder som skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skytteaktiviteter kan innebära risk för omedelbar och bestående eller&lt;br&gt;fortskridande hörselnedsättning. Det verkar dessbättre som om hörsel-&lt;br&gt;skyddsanvändningen i militära sammanhang, i hemvärnet och på skjut-&lt;br&gt;banor förbättrats under senare år. Informationen om bullerskador får&lt;br&gt;dock inte försummas. Detta är ett område där miljökvalitetsnormer och&lt;br&gt;riktlinjer för buller liksom skyddsavstånd bör kunna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala tillsynsmyndigheterna har till uppgift att stödja kommu-&lt;br&gt;nerna genom att i form av allmänna råd och annan vägledande informa-&lt;br&gt;tion ange normer och gräns/riktvärden. Socialstyrelsen svarar enligt 17§&lt;br&gt;a hälsoskyddsförordningen (1983:616) för den centrala tillsynen vad&lt;br&gt;gäller sanitär olägenhet i bostäder m.fl. lokaler som kan förorsakas av&lt;br&gt;buller, och andra liknande störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen har, i samarbete med Statens naturvårdsverk och&lt;br&gt;Boverket, påbörjat ett arbete med att ta fram ett allmänt råd om buller i&lt;br&gt;inomhusmiljö. Ett förslag väntas kunna remissbehandlas under våren&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Buller i det militära försvaret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Försvarsmakten bör tillsammans med&lt;br&gt;Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket), Luftfartsverket&lt;br&gt;och Statens naturvårdsverk utveckla en ny bedömningsteknik för&lt;br&gt;immissionsmått för militär flygverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten bör tillsammans med Fortifikationsförvaltningen&lt;br&gt;(Fortifikationsverket) och Statens naturvårdsverk utarbeta nya&lt;br&gt;riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmaktens miljöarbete bör fortsätta i enlighet med den&lt;br&gt;inriktning som har angetts främst i 1993 och 1994 års budget-&lt;br&gt;propositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO)&lt;br&gt;delar i huvudsak de uppfattningar utredningen för fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMO anser dock att nya riktlinjer för skottbuller från artilleri m.m.&lt;br&gt;bör utarbetas av Försvarsmakten - och inte av Fortifikationsförvalt-&lt;br&gt;ningen som utredningen föreslår - tillsammans med Statens naturvårds-&lt;br&gt;verk. FMO är vidare tveksam till utredningens förslag att förändra&lt;br&gt;basen för flygbullemivå från årsmedelsdygn till mest intensiva tremåna-&lt;br&gt;dersperiod, eftersom ett sådant beräkningssätt skulle kunna ge mer&lt;br&gt;missvisande resultat än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den militära verksamheten&lt;br&gt;åstadkommer i vissa fall betydande buller för omgivningen. Flygning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skjutning är de mest påtagliga bullerkällorna även om buller från Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;sprängningar, fartyg och fordon i vissa fall också kan verka störande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om flygbuller skall inledningsvis erinras om det uppdrag i juni&lt;br&gt;1992 som regeringen lämnat till vissa länsstyrelser att samordna insat-&lt;br&gt;serna mot miljöstörningar vid introduktionen av flygplan JAS 39. Rege-&lt;br&gt;ringen uttalade där bl.a. att det är viktigt att den fortsatta fysiska plane-&lt;br&gt;ringen i de berörda områdena får en sådan inriktning att ytterligare&lt;br&gt;bostadsbebyggelse undviks i områden som kan komma att utsättas för&lt;br&gt;störande buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare vill regeringen erinra om att Överbefälhavaren sedan tidigare&lt;br&gt;har i uppdrag att till september 1995 redovisa ett förslag till en för-&lt;br&gt;ändrad grundorganisation för flygvapnet. Inriktningen i uppdraget var&lt;br&gt;ursprungligen att det skulle bli färre, men samtidigt större, flygflottiljer.&lt;br&gt;Riksdagen (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93:FöUl, rskr. 1992/93:134)&lt;br&gt;har därefter fattat beslut om nedläggning av en flygflottilj - Västgöta&lt;br&gt;flygflottilj, F 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skottbuller framhöll regeringen i 1993 års budgetproposi-&lt;br&gt;tion (prop. 1992/93:100 bil. 5) att det är angeläget att bullerstörningar&lt;br&gt;från övningsfält m.m. minimeras. Regeringen har även i 1994 års bud-&lt;br&gt;getproposition (prop. 1993/94:100 bil. 5) behandlat frågor om försvaret&lt;br&gt;och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (prop. 1993/94:111) Med sikte på en hållbar utveck-&lt;br&gt;ling har regeringen tagit ställning i övergripande frågor som rör för-&lt;br&gt;svaret och miljön. Det kan, enligt regeringens mening, inte undvikas att&lt;br&gt;verksamheten inom totalförsvarets militära del redan i fred kan komma&lt;br&gt;i konflikt med samhällets miljömål. I vissa fall kan det därför vara&lt;br&gt;nödvändigt att regeringen meddelar särskilda föreskrifter för att för-&lt;br&gt;svarsmakten skall kunna fullgöra sin huvuduppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma bestämmelser i bullerhänseende gäller i princip för Försvars-&lt;br&gt;makten som för annan verksamhet. För Försvarsmakten har vidare&lt;br&gt;fastställts en miljöpolicy, vilken omfattar även åtgärder mot buller.&lt;br&gt;Möjligheterna att minska buller från militär verksamhet kan emellertid&lt;br&gt;i flera fall vara begränsade om inte de bullerbegränsande åtgärderna i&lt;br&gt;alltför hög grad skall inverka menligt på verksamheten som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett övergripande samhällsintresse av att Försvarsmakten&lt;br&gt;effektivt bl.a. kan utbilda och öva krigsförband i fred. Buller är därför&lt;br&gt;ett område där, enligt regeringens mening, toleransen måste vara högre&lt;br&gt;i förhållande till det militära försvaret än i förhållande till annan verk-&lt;br&gt;samhet i samhället. I det fortsatta detaljarbetet med att begränsa buller&lt;br&gt;från militär verksamhet är det nödvändigt att detta beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen har anfört under avsnitt 8.3 Flygbuller bör beräk-&lt;br&gt;ningssättet for flygbullemivå övervägas ytterligare av de berörda myn-&lt;br&gt;digheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att Försvarsmakten till-&lt;br&gt;sammans med Luftfartsverket och Statens naturvårdsverk bör utveckla&lt;br&gt;en ny bedömningsteknik för immissionsmått för militär flygverksamhet.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att även Fortifikationsförvaltningen (Fortifika-&lt;br&gt;tionsverket) bör medverka i arbetet. Vidare bör nya riktlinjer för skott- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;buller från artilleri och andra tunga vapen utarbetas tillsammans av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten, Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket) och Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk med utgångspunkt i Institutionens för miljömedi-&lt;br&gt;cin vid Göteborgs universitet rapport 1/94 Störningar av buller från&lt;br&gt;skjutfält för tunga vapen - samband mellan exponering och störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta som grund vill regeringen betona vikten av att arbetet&lt;br&gt;fortsätter med att begränsa störande eller eljest skadligt buller från&lt;br&gt;militär verksamhet. Arbetet bör bedrivas med den inriktning som redo-&lt;br&gt;visats i 1993 och 1994 års budgetpropositioner och i prop. 1993/94:111.&lt;br&gt;Försvarsmakten bör också fortsätta att genomföra den fastställda miljö-&lt;br&gt;policyn. I fråga om buller innebär arbetet bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygbuller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Flygvägar anpassas med hänsyn till vunna erfarenheter efter introduk-&lt;br&gt;tionen av JAS 39,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- teoretiska beräkningar av flygbullerutbredning följs upp med praktiska&lt;br&gt;mätningar för att få ytterligare underlag för att begränsa omgivningspå-&lt;br&gt;verkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inskränkningar i och/eller detaljreglering av flygklubbsverksamheten&lt;br&gt;inom flottilj områdena övervägs och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheterna att från stömingssynpunkt och i fråga om bullerutbred-&lt;br&gt;ning skilja den civila och den militära flygtrafiken vid flottiljflygplatser-&lt;br&gt;na undersöks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skottbuller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Miljökrav för utveckling och produktion av nya vapen m.m. utarbetas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheterna att dämpa ljudutbredningen genom ljudfällor vid fasta&lt;br&gt;skjutbanor i anknytning till tätorter utreds och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;möjligheterna att anpassa ljudutbredningsmodellen för storskalig&lt;br&gt;sprängning så att den kan utnyttjas vid grovkalibrig skjutning under-&lt;br&gt;söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Forskning och utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ökad satsning på forskning inom&lt;br&gt;bullerområdet bör komma tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet bör få i uppdrag att i sam-&lt;br&gt;arbete med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens&lt;br&gt;råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska bullerforsk-&lt;br&gt;ningen och att föreslå var tyngdpunkten i satsningarna bör ligga.&lt;br&gt;Arbetsmiljöfonden bör få i uppdrag att i samarbete med Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet,&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Medicinska forskningsrådet utvärdera den&lt;br&gt;medicinska effektforskningen. Uppdragen skall avrapporteras till&lt;br&gt;regeringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ämnesområdet ljud- och vibrationer behöver&lt;br&gt;etableras som en självständig disciplin vid de tekniska högskolorna för&lt;br&gt;att möta framtidens krav på tystare maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att högskolor i samarbete med industrin skall kunna utveckla&lt;br&gt;tystare produkter föreslås att 17 miljoner kronor per år anslås till några&lt;br&gt;av de tekniska högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte kompetensen inom bullerområdet på effektsidan på sikt&lt;br&gt;skall urholkas och Sverige förlora sin framskjutna plats inom bl.a.&lt;br&gt;miljömedicinen förslås att 8 miljoner kronor per år satsas på forskning&lt;br&gt;inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljöfonden och Statens naturvårdsverk bör enligt utredningen&lt;br&gt;ges i uppdrag att lämna förslag på lämplig fördelning av de 8 miljoner&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De instanser som yttrat sig i frågan tillstyrker att&lt;br&gt;ämnesområdet ljud- och vibrationer etableras som en självständig&lt;br&gt;disciplin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förslaget om anslag till de tekniska högskolorna anser&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket att man innan resurserna förstärks&lt;br&gt;bör undersöka hur man kan använda redan befintliga resurser på ett&lt;br&gt;bättre sätt. Övriga instanser som kommenterat förslaget tillstyrker att&lt;br&gt;resurserna utökas men flera har avvikande synpunkter på hur de bör&lt;br&gt;fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tillstyrker att medel anslås till effektforskning.&lt;br&gt;Det framhålls dock från flera håll att en utvärdering bör göras av vilka&lt;br&gt;institutioner som skulle kunna få ta del av medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen är i huvudsak posi-&lt;br&gt;tiv till en ökad satsning på forskning inom bullerområdet. Det är viktigt&lt;br&gt;att denna satsning även riktas mot utbildning och grundvetenskap. En&lt;br&gt;faktor av stor vikt är en ökad examination av tekniska doktorer inom&lt;br&gt;detta forskningsområde då det utgör den effektivaste formen av kun-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skapsöverföring till bl.a. industrin. Detta kräver grundvetenskaplig Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;forskning för att bygga upp kompetensen inom landet på sikt och garan-&lt;br&gt;tera långsiktigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av de medel som satsningen skulle innebära måste dock&lt;br&gt;föregås av en vetenskaplig utvärdering av området för att identifiera&lt;br&gt;starka och svaga områden samt garantera den vetenskapliga kvalitén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknikvetenskapliga forskningsrådet bör få i uppdrag att i samarbete&lt;br&gt;med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket och Statens råd för byggnadsforsk-&lt;br&gt;ning utvärdera området för att föreslå var såväl befintliga som eventuel-&lt;br&gt;la utökade resurser bör sättas in. Utvärderingen bör innehålla internatio-&lt;br&gt;nella utblickar. Arbetsmiljöfonden bör få i uppdrag att i samarbete med&lt;br&gt;bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk och Medicinska forskningsrådet utvärdera den&lt;br&gt;medicinska effektforskningen. Uppdragen skall avrapporteras till rege-&lt;br&gt;ringen före 1 mars 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaring av vissa benämningar inom bullerområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här förklaras kortfattat de benämningar inom bullerområdet som an-&lt;br&gt;vänds i propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljud: Tryckvariationer som utbreder sig som vågor genom luften och&lt;br&gt;uppfattas av vårt hörselsinne. Karaktäriseras av styrka och frekvens&lt;br&gt;(tonhöjd). Såväl styrka som tonhöjd kan variera över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller: Icke önskvärt ljud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decibel eller dB: Ett mått på ljudets styrka. Kan också användas som&lt;br&gt;mått på hur stor del av ljudet som isoleras eller dämpas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dBA, dBC: Mått på ljudets styrka som korrigerats med frekvensav-&lt;br&gt;vägningsfilter (A eller C) för att efterlikna vår hörsels lägre känslighet&lt;br&gt;för låga och höga frekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frekvens: Ett mått på tonhöjd. Antal svängningar per sekund. Frek-&lt;br&gt;vensen mäts i Hz (hertz). Ljud som vi hör har frekvenser mellan ca 20&lt;br&gt;till ca 20 000 Hz. Buller innehåller som regel ljud med många frekven-&lt;br&gt;ser samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekvivalent nivå: Medelljudtrycksnivå, som regel A-vägd, på effekt-&lt;br&gt;basis av varierande buller. Det anges ofta som 8-timmarsvärde för&lt;br&gt;arbetsplatsbuller och 24-timmarsvärde för vägtrafikbuller. Det är det&lt;br&gt;vanligaste måttet på samhälls- och arbetsplatsbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frifiiltsvärde: Ljudnivå utomhus utan inverkan av reflekterande bygg-&lt;br&gt;nader och liknande. Det används ofta som ett mått på immissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EPNdB: Enheten för Tone-Corrected, Effective Perceived Noise&lt;br&gt;Level. Ett förfinat sätt att ange ljudets styrka på som används vid flyg-&lt;br&gt;bullercertifiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emission: Bullret vid bullerkällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invnission: Bullret vid en störd plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flygbullemivå eller FBN: FBN används som ett mått på bullrets&lt;br&gt;styrka i nivå eller medeltal per dygn runt flygplatser. Den framräknas&lt;br&gt;för närvarande på basis av genomsnittlig trafik under ett år. Kvälls-&lt;br&gt;buller ges 5 dBA och nattbuller 10 dBA större vikt än dagbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av betänkande (SOU 1993:65) Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingsplan mot buller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Plågsammast av alla föroreningar är emellertid bullret, den moderna&lt;br&gt;teknologins morgongåva till människan. Den som fyllt sina öron med&lt;br&gt;vindarnas växlande musik lär knappast kunna föreställa sig det ständiga&lt;br&gt;motorlarm, som följer storstadsbon på gatan, på arbetsplatsen, in i&lt;br&gt;hemmet som trasar sönder hörselnerver och skapar en snarande kväv-&lt;br&gt;ningskänsla.&amp;quot; (Brev till Columbus av Rolf Edberg, 1973.)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Buller som miljöfaktor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Buller är allestädes närvarande och ligger högt på listan över industri-&lt;br&gt;samhällets föroreningar. Ett och samma ljud som det är skönt att lyssna&lt;br&gt;till för en person kan samtidigt vara starkt störande för en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller som miljöfaktor har en rad unika egenskaper och dess negativa&lt;br&gt;effekter är av vitt skilda slag. Kraftigt buller kan helt eller delvis för-&lt;br&gt;störa hörselorganet på ett irreparabelt sätt. Buller kan störa vår sömn&lt;br&gt;och påverka vårt dagliga liv vid väsentligt lägre nivåer än den som&lt;br&gt;gäller för risken för hörselskada. De gräns- och riktvärden som läggs&lt;br&gt;fäst för buller i olika sammanhang ligger vid en så hög risk- eller stör-&lt;br&gt;ningsfaktor, som vi i andra sammanhang inte skulle acceptera. Buller är&lt;br&gt;en global förorening med långtidseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att åtgärder mot bullerproblemen i vårt samhälle&lt;br&gt;försummats uttalade riksdagen våren 1991 att en samlad handlingsplan&lt;br&gt;mot buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen. Regeringen tog hös-&lt;br&gt;ten 1991 i regeringsdeklarationen upp buller som ett prioriterat&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;God ljudmiljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad som är en god miljö varierar efter omständigheterna. Det är viktigt&lt;br&gt;att definiera den goda miljön utan att först bedöma vad som är tekniskt&lt;br&gt;och ekonomiskt rimligt. Arbetsplatsen bör självklart vara riskfri för&lt;br&gt;hörseln vilket innebär en ljudnivå på högst 75 dBA. Den goda bostaden&lt;br&gt;även i tätorten bör vara sådan att vi varken får vår sömn störd eller hör&lt;br&gt;grannens stereo. För den goda bostaden bör inte ekvivalentnivån utom-&lt;br&gt;hus överstiga 40-45 dBA. Att nå detta mål generellt går inte, men med&lt;br&gt;enkla medel och framsynthet kan det nås i en stor del av bebyggelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vanligaste bullerkällan i våra boendemiljöer är vägtrafik. Buller&lt;br&gt;från flyg och tåg berör ett förhållandevis mindre antal personer, liksom&lt;br&gt;det från industriell verksamhet. Även buller från olika motordrivna&lt;br&gt;redskap, hushållsmaskiner, fläktar och ventilationssystem i bostaden och&lt;br&gt;grannens musicerande kan ge upphov till störning på olika sätt. I fritids-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljön kan motorbåtar och andra motorfordon störa den naturmiljö vi&lt;br&gt;sökt oss till för att koppla av och njuta i. Bullerstörningarna fortsätter&lt;br&gt;att öka så länge som inte betydligt mer än hittills görs åt bullerproble-&lt;br&gt;men. Det är lätt att ödelägga tysta miljöer; det är som regel mycket&lt;br&gt;svårt att återställa ostördheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av bullerproblemen är svårbemästrade därför att de är inbygg-&lt;br&gt;da i vårt samhälle. Det gäller redan gjorda investeringar inom olika&lt;br&gt;samhällssektorer som i trafiken, inom industrin, i våra byggnader och&lt;br&gt;bostäder. Effekterna blir trafikbuller, hörselskadligt buller i arbetslivet,&lt;br&gt;dålig ljudisolering i bostäder, fläktbuller i en rad sammanhang m.m.&lt;br&gt;Det finns också bullerproblem som är ett resultat av olagligheter eller&lt;br&gt;bristande hänsyn till omgivningen vid användningen av olika motor-&lt;br&gt;drivna apparater. Sådant kan åtgärdas till en ringa eller ingen kostnad&lt;br&gt;den dag samhället bestämmer sig härför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Är vi villiga att betala för ett tystare samhälle?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomiska kalkyler allt viktigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gränser som i dag sätts för en och samma förorening varierar bero-&lt;br&gt;ende på i vilken miljö den uppträder - på arbetet, i hemmet eller i vår&lt;br&gt;omgivning. Buller är ett exempel härpå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;System för riskvärdering och hantering av risker behöver utvecklas&lt;br&gt;och tillämpas inom olika områden i högre grad än vad fallet är i dag.&lt;br&gt;Konkreta planer för riskbegränsning för produkter som innebär stora&lt;br&gt;hälso- eller störrisker är en del i detta arbete. I de flesta fall måste av&lt;br&gt;resurs- och kompetensskäl bullerbekämpning dock uppnås genom fort-&lt;br&gt;löpande åtgärder från dem som hanterar bullriga produkter utan den&lt;br&gt;centrala styrning som särskilda begränsningsplaner innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsekonomiska intäkter har betydelse för kostnadseffektiviteten.&lt;br&gt;Lagstiftning och restriktioner har haft och kommer att fortsätta ha en&lt;br&gt;stor roll i miljöpolitiken. För att denna ansats skall vara samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt effektiv måste samhället ha en god uppfattning om vilka åt-&lt;br&gt;gärder som är mest kostnadseffektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På utredningens uppdrag har professor Sören Wibe vid Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet i Umeå utfört en pilotstudie rörande människors&lt;br&gt;betalningsvilja för åtgärder mot buller av olika slag. De två slag av&lt;br&gt;buller som har analyserats är vanligt trafikbuller i en storstad&lt;br&gt;samt inomhusbuller, t.ex. grannars stereoljud eller fastighetens ventila-&lt;br&gt;tionsljud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betalningsviljan motsvarar de samhällsekonomiska intäkter-&lt;br&gt;na&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De samhällsekonomiska värderingarna av buller grundas på resultaten&lt;br&gt;från enkäter rörande människors betalningsvillighet for olika buller-&lt;br&gt;dämpande åtgärder. Undersökningen har genomförts på kort tid, med ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förhållande till problemet mycket begränsat populationsurval och med&lt;br&gt;ofullständigt beaktande av olika bakgrundsfaktorer. Studien som är den&lt;br&gt;första i sitt slag skall ses som en pilotstudie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studien är inte någon fullständig samhällsekonomisk kalkyl eftersom&lt;br&gt;här endast intäktssidan (dvs. efterfrågesidan) beaktas. Syftet med den&lt;br&gt;har varit att erhålla en uppskattning av människors betalningsvilja för&lt;br&gt;olika bullerdämpande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hushållen i en kommun eller ett bostadsområde medför en för-&lt;br&gt;bättrad bullersituation att vinster uppstår för hälsa, arbete och fritids-&lt;br&gt;aktiviteter. Den vinst som på detta sätt uppkommer for ett hushåll gör&lt;br&gt;att det har en kalkylerbar betalningsvilja för den genomförda förbätt-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Samband mellan kostnad och kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bullerskyddsåtgärder skall alltid sättas in i ett mycket tidigt skede och&lt;br&gt;säkerställas genom ett kvalitetssäkringssystem. Det är däremot olämpligt&lt;br&gt;och kostsamt, men fortfarande alltför vanligt att inte behandla buller-&lt;br&gt;problemet förrän det redan uppstått. Kostnaden blir då 10 - 100 gånger&lt;br&gt;högre. Genom en förutseende planering är det möjligt att uppnå goda&lt;br&gt;ljudförhållanden. Miljökonsekvensbeskrivning, miljökvalitetsnormer och&lt;br&gt;tillräckliga skyddsavstånd till miljöfarliga verksamheter är viktiga hjälp-&lt;br&gt;medel i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppmärksamheten måste tidigt riktas mot dessa problem vid nya&lt;br&gt;projekt och när nya konstruktioner och utrustningar böijar tas fram för&lt;br&gt;marknaden. Detta i sin tur kräver en hög allmän medvetenhet om&lt;br&gt;bullerproblemen och att kunskap om buller och bullerskydd inte bara&lt;br&gt;finns hos några få specialister utan även hos en bred krets av ansvariga&lt;br&gt;för planering, projektering och upphandling. Det gäller att förhindra&lt;br&gt;tillkomsten av nya ur bullersynpunkt undermåliga miljöer, liksom att&lt;br&gt;tidigt uppmärksamma nya bullrande produkter på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bullerbekämpningen kan principiellt ske på tre olika sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Bullerbekämpning vid källan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Bullerbegränsning på vägen till mottagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Åtgärder på immissionssidan (vid mottagaren)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip för handlingsplanen är att det verkliga bullret&lt;br&gt;och inte enbart det beräknade skall uppfylla fastställda gränsvärden eller&lt;br&gt;riktvärden eller i avtal ställda garantier för ljudnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Många är störda av trafikbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige bor i dag ungefär 8,6 miljoner människor. Vägtrafiken är den&lt;br&gt;bullerkälla som berör flest människor. Det mest framträdande problemet&lt;br&gt;är höga bullernivåer i bostadsbebyggelse i närheten av stora trafikleder.&lt;br&gt;Nedslående är att det i de flesta fall är svårt att inom överskådlig tid&lt;br&gt;sänka bullernivån så mycket som skulle behövas, dvs. mer än 20 dBA,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom fordonsåtgärder, trafikminskningar eller tystare däck och vägbe-&lt;br&gt;läggningar, övergång till kollektivtrafik och mjukare körsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet människor som är bullerexponerade, for mer än 55 dBA har&lt;br&gt;minskat sedan början av 1970-talet trots att transportarbetet i sig har&lt;br&gt;ökat. Denna gynnsamma utveckling beror främst på ett ändrat boende-&lt;br&gt;mönster. Under denna period har 1,4 miljoner personer flyttat till 0,5&lt;br&gt;miljoner nybyggda småhus som i stor utsträckning planerats för en&lt;br&gt;utomhusnivå under 55 dBA. Kommunernas trafiksaneringsprogram och&lt;br&gt;en mer förutseende vägplanering har även inverkat. Däremot har inte&lt;br&gt;vidtagna åtgärder på fordon, däck och vägbana påverkat de olika&lt;br&gt;beräkningsresultaten av antalet exponerade. Jag utgår från att antalet&lt;br&gt;exponerade for vägtrafikbuller i dag uppgår till ca 1,6 miljoner männi-&lt;br&gt;skor. Antalet människor som utsätts för buller från de olika trafikslagen&lt;br&gt;kan med utgångspunkt från trafikverkens miljöplaner och vad som&lt;br&gt;kommit fram under utredningsarbetet uppskattas till drygt 2 miljoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiken kommer även i framtiden att vara vår mest störande buller-&lt;br&gt;källa. Ett mycket stort antal männsikor är i sin boendemiljö utsatta för&lt;br&gt;ett vägtrafikbuller som ligger 20-30 dBA över en god ljudmiljö. Väg-&lt;br&gt;trafikens bullerkällor har en sådan nivå att det skulle krävas en buller-&lt;br&gt;minskning långt utöver vad som över huvud taget förefaller tekniskt&lt;br&gt;möjligt i dag för att bullerproblemen skall kunna lösas genom åtgärder&lt;br&gt;vid källan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste 20 årens erfarenheter tyder på att flertalet av vägtrafikens&lt;br&gt;bullerkällor i bästa fall kan komma att bli marginellt tystare för lång tid&lt;br&gt;framöver, såvida inte däck/vägbanebullret inom en snar framtid reduce-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på däcksidan har bl.a. styrts av väghållningsegenskaper-&lt;br&gt;na i mycket hög hastighet på torr vägbana. Detta har givit allt bredare&lt;br&gt;och därmed bullrigare däck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanligt förekommande vägbeläggningar kan ge skillnader i alstrat&lt;br&gt;buller om 2 - 4 dBA. Genom att ge hög prioritet till bullerfrågan vid&lt;br&gt;valet av vägbeläggning är det möjligt att redan nu reducera bullret med&lt;br&gt;uppskattningsvis 2 dBA vid hastigheter över 50 km/tim. Porösa vägbe-&lt;br&gt;läggningar, s.k. dränasfalt, kan i nytt tillstånd ge upp till 5 dBA lägre&lt;br&gt;däck/vägbanebuller i höga fordonshastigheter än motsvarande täta be-&lt;br&gt;läggningar. På experimentstadiet finns det dessutom vägbeläggningar&lt;br&gt;med en än mer markant bullerreduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att stödja väghållare som vill utföra prov med tysta-&lt;br&gt;re vägbeläggningar och att finansiera utvärderingen av dessa egenska-&lt;br&gt;per. Staten och kommuner som väghållare bör undvika högbullrande&lt;br&gt;och prioritera lågbullrande vägbeläggning där så är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tunnlar, hastighetsbegränsning och en bullerklassad bil&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den enda åtgärd som mera radikalt minskar trafikens bulleremission är&lt;br&gt;att däcka över vägen eller förlägga den i tunnel. Metoden är inte gene-&lt;br&gt;rellt användbar men bör utnyttjas i ökad omfattning som lösning på&lt;br&gt;särskilt besvärliga trafikbullerproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bulleremissionen kan minskas något genom att reducera trafikflöde-&lt;br&gt;na, sänka de verkliga hastighetema och dämpa trafikens tempo. Efter-&lt;br&gt;som det inte går att med den konventionella skyltningen i tillräcklig&lt;br&gt;grad påverka de faktiska hastighetema måste andra metoder prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det nuvarande systemet med miljöklasser i allt väsentligt tar&lt;br&gt;sikte på avgasproblematiken bör ett system inforas för en bullerklassad&lt;br&gt;bil som kan åtnjuta väsentliga skatteförmåner. Bilar som kan klassas&lt;br&gt;som miljövänliga ur bullersynpunkt skall vara utrustade med fartbe-&lt;br&gt;gränsare så att man kan ha lågbullrande däck. Utredningen för en&lt;br&gt;vidare utveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m. bör få&lt;br&gt;tilläggsdirektiv för att se hur en bullerklassad bil skall kunna passa in i&lt;br&gt;ett nytt miljöklassystem för bilar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bullersanering i den befintliga miljön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Att genomföra ett åtgärdsprogram som utgår från principen att åtgärda&lt;br&gt;de sämsta miljöerna först, dvs. de där utomhusnivåema ligger över 65&lt;br&gt;dBA kräver såväl långsiktighet som erforderliga resurser. Vissa åt-&lt;br&gt;gärder är föga kostnadskrävande och bör kunna genomföras omedelbart.&lt;br&gt;Eftersom trafikbuller är svårbemästrat gäller bl.a. att bullerdämpa venti-&lt;br&gt;lationsanläggningar och liknande som förstör en i övrigt tyst miljö på&lt;br&gt;gårdsidan i det kringbyggda kvarteret. Hit hör också fönsteråtgärder i&lt;br&gt;de fall befintliga fönster kan förbättras med en tillsatsruta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomsnittlig kostnad om 40 000 kr per lägenhet är tillräcklig för&lt;br&gt;att uppfylla inomhusmålet och väsentliga delar av utomhusmålet. Detta&lt;br&gt;är också välmotiverat enligt betalningsvillighetsstudien, eftersom det är&lt;br&gt;ungefärligen lika med den genomsnittliga samhällsekonomiska intäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett åtgärdsprogram utsträckt över 10 år ger en kostnad om 800 miljo-&lt;br&gt;ner kronor per år. Detta belopp finansieras med en bulleravgift på&lt;br&gt;fordonsskatten med 200 kr per personbil och genomsnittligt 500 kr per&lt;br&gt;tungt fordon. Totalt ger detta ca 890 miljoner kr per år. För&lt;br&gt;personbilar motsvarar bulleravgiften mindre än 1 öre per personkm.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Externt industribuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet har mot bakgrund av den utveckling som skett när det&lt;br&gt;gäller bullerfrågomas hantering och skillnaderna i olika typer av miljö-&lt;br&gt;störning från olika bullerkällor hävdat att det i koncessionerna borde&lt;br&gt;anges riktvärden för externt industribuller i stället för straffsanktionera-&lt;br&gt;de gränsvärden, som om de överskrids leder till allmänt åtal och förlust&lt;br&gt;av tillstånd, och att samma typ av störning skall bedömas på ett lik-&lt;br&gt;värdigt sätt oavsett vilken typ av verksamhet som förorsakar störningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nivåer som är att betrakta som en god ljudmiljö innebär att risker-&lt;br&gt;na för negativa effekter på hälsan är försumbara och ligger under rikt-&lt;br&gt;värdena för externt industribuller. Målet med handlingsplanen är att&lt;br&gt;antalet bullerstörda människor skall minska och att ännu tysta områden&lt;br&gt;skall bevaras för framtiden. Med hänsyn till att riktlinjerna för externt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;industribuller haft en positivt pådrivande effekt och att det inte heller&lt;br&gt;under utredningsarbetet i övrigt har framkommit sådana skäl som föran-&lt;br&gt;leder några förslag till ändring av Naturvårdsverkets riktlinjer för&lt;br&gt;externt industribuller finns det mte tillräckliga skäl att föreslå någon&lt;br&gt;ändring härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hanteringen av bullerfrågoma i såväl tillstånds- som tillsynsärenden&lt;br&gt;behöver dock förbättras. Dagens system härför behöver ändras. Kvali-&lt;br&gt;tetssäkring och de möjligheter den erbjuder behöver utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmiljön skall vara riskfri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trots att kunskaperna om bullrets skadliga inverkan ökat under de&lt;br&gt;senaste årtiondena och omfattande satsningar skett på bullerbekämpande&lt;br&gt;åtgärder är hörselskador alltjämt vanliga i arbetslivet. Inom industrin är&lt;br&gt;bullret fortfarande ett av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Det är&lt;br&gt;svårt att samtala för 350 000 - 400 000 anställda inom industrin till&lt;br&gt;följd av en hög bullernivå på arbetsplatsen. Också på många andra&lt;br&gt;arbetsplatser är bullret ofta en besvärande faktor; i storkök och disk-&lt;br&gt;rum, skollokaler, kontor, motorfordonshytter etc. Vatje år tillkommer&lt;br&gt;fortfarande ca 3 000 som är berättigade till ersättning från arbetsskade-&lt;br&gt;försäkringen. Bullerexpositionen sker också i många sammanhang som&lt;br&gt;är svåra att påverka för arbetsgivaren. Allehanda bullriga fritids-&lt;br&gt;aktiviteter kan bidra till en hörselskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag en allmänt vedertagen uppfattning att bullernivåer kring&lt;br&gt;85 dBA inte innebär en tillfredsställande arbetsmiljö i bullerhänseende.&lt;br&gt;Expositionsnivåer omkring 70-75 dBA bör därför eftersträvas i produk-&lt;br&gt;tionslokaler. För kontorsarbete och annat arbete som fordrar koncentra-&lt;br&gt;tion bör ljudnivån inte överstiga 35 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i EG läggs 75 dBA fest som ett vände där hörselskaderisken&lt;br&gt;anses försumbar. Nivån är baserad på ett antal medicinska studier. EG-&lt;br&gt;kommissionens förslag ger dock utrymme för ett visst mått av flexibili-&lt;br&gt;tet genom ett antal exponeringsvärden över denna tröskelnivå, där&lt;br&gt;åtgärder skall vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att det nu finns festlagt att 75 dBA ekvivalentnivå är den&lt;br&gt;ljudnivå där hörselskaderisken är försumbar bör arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;föra in detta i sina föreskrifter redan nu och inte avvakta att direktivet&lt;br&gt;kommer att omfettas av EES-avtalet eller ett svenskt EG-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de fördelar i form av förbättrad produktivitet och konkur-&lt;br&gt;renskraft investeringar i en bättre arbetsmiljö kan bidra till, ger ekono-&lt;br&gt;miska styrmedel möjligheten att direkt via försäkringspremien avläsa de&lt;br&gt;ekonomiska fördelarna av en bra arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till översynen av bl.a. arbetsskadeersättningen bör detta&lt;br&gt;vara ett väsentligt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tystnad som konkurrensmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att miljöanpassad produktutveckling blir allt viktigare för företagens&lt;br&gt;möjligheter att konkurrera såväl på den inhemska som internationella&lt;br&gt;marknaden blir allt mer tydligt. Världsmarknaden för varor och tjänster&lt;br&gt;för miljöskydd är mycket expansiv och väntas öka från 200 miljarder&lt;br&gt;dollar år 1990 med runt 50 % till år 2000. Eftersom konkurrenskraftiga&lt;br&gt;positioner inte är statiska tillstånd, krävs också kontinuerliga och snabba&lt;br&gt;innovationer och förbättringar. Förmågan att först upptäcka utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter är viktig i den alltmer hårdnande konkurrensen. Tystnaden&lt;br&gt;kan vara ett sådant konkurrensmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av våra internationella åtaganden, främst genom EES-av-&lt;br&gt;talet, och ansökan om EG-medlemskap, kommer det bli nödvändigt att&lt;br&gt;svenska industriprodukter blir tystare för att svenska företag skall kunna&lt;br&gt;konkurrera på världsmarknaden. Intresset för en låg ljudnivå hos olika&lt;br&gt;produkter, främst sådana som används i hemmet, ökar på många mark-&lt;br&gt;nader, bl.a. i Japan, USA och Frankrike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att stimulera övergången till tystare maskiner kan vara att&lt;br&gt;införa ekonomiska styrmedel på maskiner som har en bulleremission&lt;br&gt;som överstiger en viss nivå. Det har inte varit möjligt att inom ramen&lt;br&gt;för utredningen utarbeta ett förslag till hur detta skulle kunna utformas&lt;br&gt;med hänsyn till dels att redovisningen av buller ännu så länge inte är&lt;br&gt;allmänt förekommande, dels att det finns ett mycket stort antal maskiner&lt;br&gt;på marknaden, som måste gås igenom. En särskild utredning bör till-&lt;br&gt;sättas för att undersöka om och i vilken utsträckning ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel skall kunna utnyttjas för att driva fram tystare maskiner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Buller från leksaker kan ge barn en livslång hörselskada&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Leksaker får inte vara så utformade att de kan ge upphov till skador,&lt;br&gt;oavsett hur de används. Det finns inte något acceptabelt skäl varför&lt;br&gt;leksaker skall tillåtas alstra hörselskadligt buller. Leksaker som inte är&lt;br&gt;påvisbart oskadliga för barns hörsel, bör därför inte få saluföras. Gräns-&lt;br&gt;värden och mätmetod i internationell standard måste utgå från detta&lt;br&gt;självklara förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår ett standardiseringsarbete på detta område. Resulterar detta&lt;br&gt;i alltför höga nivåer bör en särskild lagstiftning övervägas. Både i&lt;br&gt;Danmark och Norge finns det lagar som förbjuder försäljning av leksa-&lt;br&gt;ker och fyrverkeripjäser som kan orsaka hörselskada.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Standardiseringens betydelse för tystare produkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Standarder har sedan länge utarbetats på frivillig väg efter initiativ&lt;br&gt;framför allt från industrin. Den internationella standardiseringen har&lt;br&gt;haft stor betydelse för industrin for att undvika att tillverkare tvingas&lt;br&gt;göra olika versioner av samma produkt till följd av att enskilda länder i&lt;br&gt;sina tekniska föreskrifter ställer olika krav på varors beskaffenhet eller&lt;br&gt;i fråga om provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardiseringen har genom EG:s program för den inre marknaden&lt;br&gt;fått en ny och avsevärt mer omfettande roll än tidigare, eftersom stan-&lt;br&gt;darder delvis kommer att ersätta reglering genom t.ex. myndighets-&lt;br&gt;föreskrifter. Det finns i dag oroande uppgifter om att Svenska Elektris-&lt;br&gt;ka Kommissionen avser att lägga ned akustikområdet i brist på finan-&lt;br&gt;siering. Detta förhållande är inte unikt för Sverige. Även i andra länder&lt;br&gt;brottas man med samma problem när det gäller den tvärtekniska metod-&lt;br&gt;standardiseringen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället kan genom att styra resurserna till det organ som har&lt;br&gt;huvudansvaret för akustikarbetet verka för att kompetensen bibehålls,&lt;br&gt;att personkontakterna upprätthålls, att effektiviteten ökar och att till-&lt;br&gt;gängliga resurser utnyttjas rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljömärkning av den tysta produkten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En allmänt ökande insikt om miljöproblemen gör att många människor&lt;br&gt;i dag är beredda att aktivt bidra till en bättre miljö genom att förändra&lt;br&gt;sitt levnadssätt i större eller mindre utsträckning. Konsumenternas&lt;br&gt;miljömedvetna val är avgörande för att producenterna skall utveckla&lt;br&gt;sådana produkter. Detta förutsätter en klar och entydig information om&lt;br&gt;varornas egenskaper med avseende på buller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av symboler för olika produkters skadlighet för både&lt;br&gt;människor och miljö är stor. Det finns dock ett behov av att utmärka de&lt;br&gt;verkligt tysta produkterna inom varje produktgrupp. En särskild symbol&lt;br&gt;införs för den maskin eller apparat, som är den tystaste i sitt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bättre utbildning om bullers effekter tidigt i livet kan minska hörsel-&lt;br&gt;skador och andra effekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöundervisningen i skolan blir allt viktigare i syfte att göra elever-&lt;br&gt;na miljömedvetna. Lika självklart är det att bullerproblemet skall tas&lt;br&gt;upp i såväl förskola som i skolans alla stadier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ljudklassning av bostäder kan ge en tystare boendemiljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns en mängd olika buller som kan vara störande i våra bostäder.&lt;br&gt;Människors värdering av ljudisolering och buller i boendet prioriteras&lt;br&gt;högst eller mycket högt bland kvalitetsfaktorerna på en god bostad.&lt;br&gt;Klagomål på dålig ljudisolering är mycket vanliga. Detta beror framför&lt;br&gt;allt på det omfettande bruket av stereoanläggningar med hög effekt.&lt;br&gt;Denna källa till störning kan om få år komma att växa i och med att&lt;br&gt;TV-apparater med liknande ljudkvalitet raskt ökar i antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller från ventilationssystem är ett annat välkänt fenomen. Proble-&lt;br&gt;men har dock accentuerats på senare tid. Klagomål på fläktbuller såväl&lt;br&gt;utomhus som inomhus är därför vanligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med fläktbullerproblemet bör Boverket be-&lt;br&gt;myndigas att inom ramen för den pågående funktionskontrollen av&lt;br&gt;ventilationsanläggningar för att förbättra inomhusklimatet utvidga sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter till att även omfatta kontrollmätningar m.m. av ljudnivåerna&lt;br&gt;från ventilationsanläggningar utomhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väg att förbättra ljudisoleringen i bostäder hade varit att föreslå&lt;br&gt;skärpta ljudkrav i Boverkets nya Byggregler. Det är emellertid inte rätt&lt;br&gt;tidpunkt att införa en sådan generell skärpning av minimikraven, efter-&lt;br&gt;som det pågår en utveckling mot att förenkla regelsystemet som kring-&lt;br&gt;gärdar byggverksamheten. Minimikraven bör därför bibehållas på nuva-&lt;br&gt;rande nivå med det undantaget att reglerna för bullret från husets in-&lt;br&gt;stallationer, särskilt ventilationsanläggningarnas buller inomhus och&lt;br&gt;utomhus skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett obligatoriskt ljudklassningssystem bör införas för alla nya bostä-&lt;br&gt;der, liksom for bostäder som genomgår en mer omfettande renovering&lt;br&gt;eller ombyggnad. Svenska Elektriska Kommissionen har påbörjat ett&lt;br&gt;arbete med att ta fram en svensk standard för ett sådant system. Klass-&lt;br&gt;ningsstandarden innehåller 5 klasser i steg om 4 dB, där den mellersta&lt;br&gt;klassen motsvarar Byggreglernas minimikrav. De två lägsta klasserna&lt;br&gt;behövs för delar av det befintliga bostadsbeståndet. Klassningen knyts&lt;br&gt;till obligatoriska, stickprovsvisa kontrollmätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ljudklassningen av bostäderna skall inkludera deras kvaliteter vad&lt;br&gt;gäller yttre buller, särskilt trafikbuller och därmed frågan om fesademas&lt;br&gt;ljudisolering. Ljudklassningen kommer att stimulera en teknikutveckling&lt;br&gt;för att få fram byggnader med bättre ljudisolering och lägre bullernivå-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnaden för en mycket god ljudisolering i en välplanerad ny-&lt;br&gt;produktion ligger vid eller något under vad människor enligt betalnings-&lt;br&gt;villighetsstudien i genomsnitt är beredda att betala. Det finns med andra&lt;br&gt;ord en marknad för bostäder med en mycket god ljudisoleringsstandard.&lt;br&gt;När god ljudisolering blir standard snarare än undantag finns det goda&lt;br&gt;förutsättningar att pressa priset på denna kvalitetshöjning. Vad gäller&lt;br&gt;merkostnaderna för ett tyst ventilationssystem är de betydligt lägre än&lt;br&gt;den genomsnittliga betalningsviljan. Den rådande avvägningen mellan&lt;br&gt;ytstandard och ljudstandard i det befintliga bostadsbeståndet är inte&lt;br&gt;korrekt. Resurserna har utnyttjats ineffektivt inom ett stelbent bostads-&lt;br&gt;finansie ringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fritiden blir allt bullrigare och spolierar tysta områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medan vi i arbetslivet kan se ett trendbrott när det gäller hörselskador&lt;br&gt;är förhållandet inte lika positivt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter.&lt;br&gt;Uppmaningar att vara försiktiga med hörselsinnet för att inte drabbas av&lt;br&gt;en hörselnedsättning när man blir äldre tycks inte få avsedd effekt.&lt;br&gt;Ansvaret för att skydda sig för buller från olika fritidsaktiviteter och&lt;br&gt;leksaker feller dessutom nästan helt på den enskilde eller föräldrar.&lt;br&gt;Buller påverkar inte bara utövaren utan stör även omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt industrialiserade och allt mer motoriserade samhälle finns det&lt;br&gt;för många nänniskor ett behov av att komma ifrån de bullrande miljöer-&lt;br&gt;na för att uppleva den livskvalitet som är förbunden med stillhet och ro.&lt;br&gt;Förväntningarna är också större att slippa bullerstörningar på fritid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktären hos olika rekreations- och friluftsområden varierar med&lt;br&gt;naturförutsättningama, befolknings- och bebyggelseförhållandena. I&lt;br&gt;många av dessa områden förekommer i ökad utsträckning motoriserade&lt;br&gt;och andra aktiviteter såväl på land som på vattnet och i luften. På läng-&lt;br&gt;re sikt finns det risk för att motoriseringen och samhällsutvecklingen&lt;br&gt;spolierar möjligheterna for många människor att inom räckhåll ha om-&lt;br&gt;råden som inte alls eller bara i liten omfattning är bullerförorenade av&lt;br&gt;tekniksamhället.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pop/rockkonserter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldrar och myndigheter är oroade av de höga ljudnivåer som före-&lt;br&gt;kommer i samband med modem musik, särskilt när den framförs på&lt;br&gt;diskotek och rockkonserter. Denna oro för eventuella hörselskadliga&lt;br&gt;effekter är naturlig, när man betänker att miljontals ungdomar årligen&lt;br&gt;besöker denna typ av musikaktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också en uttalad oro för den utbredda användningen av&lt;br&gt;bärbar radiobandspelare. Detta har inte kunnat bekräftas utan det före-&lt;br&gt;faller som om bärbar radiobandspelare inte innebär någon omedelbar&lt;br&gt;risk för hörselnedsättning hos ungdomarna på det sätt som de i allmän-&lt;br&gt;het används, dvs. under någon timme/dag eller vecka vid ljudnivåer&lt;br&gt;mellan 85 och 95 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken högtalarfabrikanter, musiker eller konsertarrangörer kan ha&lt;br&gt;något intresse av att deras produkter riskerar att åsamka kundkretsen,&lt;br&gt;dvs. musiklyssnama, skador i ett viktigt sinnesorgan. Tvärtom bör det&lt;br&gt;vara ett gemensamt intresse för alla parter att skaderiskema elimineras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På Wembley Stadion i London har man infört ett bötesbelopp av&lt;br&gt;15 000 dollar per minut om ljudnivåerna överstiger 90 dBA långt fram&lt;br&gt;i auditoriet. Jag föreslår att en övre gräns om 100 dBA mätt som ekvi-&lt;br&gt;valentnivå på publikplats sätts för pop/rockkonserter, diskotek och&lt;br&gt;annan offentligt framförd musik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skytte en typisk manlig företeelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det tycks vara en ganska stor skillnad mellan pojkar och flickor när det&lt;br&gt;gäller ljud. Pojkar förefaller vara mer benägna att utsätta sig för höga&lt;br&gt;ljudnivåer i nästan alla åldrar. Användningen av skjutvapen både på&lt;br&gt;fritid och i samband med jakt, militärtjänst osv. är naturligtvis mycket&lt;br&gt;större hos pojkar än flickor i allmänhet. Likaså är pojkar mer utsatta för&lt;br&gt;impulsbuller från påsksmällare och knallpulverpistol. Det förädiska med&lt;br&gt;denna typ av ljud är att vi aldrig kan lära oss att höra hur starkt ett&lt;br&gt;impulsljud är på grund av den korta varaktigheten. Jämfört med andra&lt;br&gt;typer av fritidsbuller är det helt klart att skytteaktivitetema innebär en&lt;br&gt;betydligt större risk för en omedelbar och bestående hörselnedsättning&lt;br&gt;eller en fortskridande hörselnedsättning. Dessbättre tycks hörselskydds-&lt;br&gt;användingen i militära sammanhang, i hemvärnet och på skjutbanor ha&lt;br&gt;förbättrats under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av skytteverksamheten vid skjutbanoma företas på kväl-&lt;br&gt;lar och helger, då behovet av tystnad och stömingsrisken är som störst.&lt;br&gt;Toleransnivån är ofta lägre hos kringboende som är nyinflyttade och&lt;br&gt;hos dem som ej är förknippade med skytteverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;En särskild Bullerkommission garanterar planens genom-&lt;br&gt;förande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trots det positiva arbete som pågår när det gäller bullerfrågoma inom&lt;br&gt;olika sektorer såväl centralt som lokalt återstår det mycket innan buller-&lt;br&gt;frågoma till fullo genomsyrat vårt handlande. Det förebyggande och&lt;br&gt;strategiska bullerbekämpningsarbete som anges i olika planer innebär de&lt;br&gt;goda intentionerna till trots att åtgärder mot buller i konkurrens med&lt;br&gt;andra angelägna miljöfrågor och med hänsyn till det ekonomiska läget&lt;br&gt;ofta får stå tillbaka. Den uppdelning av det centrala myndighetsansvaret&lt;br&gt;som föreligger på miljö- och hälsoskyddsområdet ger upphov till svårig-&lt;br&gt;heter när det gäller att få lokalt genomslag för nationella prioriteringar&lt;br&gt;liksom när det gäller det centrala stödet till den lokala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förverkliga ambitionerna om att nå en långsiktigt god och&lt;br&gt;hållbar miljö krävs en aktiv dialog mellan de olika aktörerna, så att det&lt;br&gt;kan ske en anpassning till möjligheter och behov och där former för&lt;br&gt;ömsesidiga åtaganden kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En Bullerkommission bör därför inrättas. Dess arbete skall bedrivas&lt;br&gt;nära regeringen för att få till stånd den samordning som är nödvänding&lt;br&gt;för att minska bullret i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Forskning och utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Teknisk forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl grundläggande som mer tillämpad forskning behövs för att lösa&lt;br&gt;angelägna bullerproblem och ta tillvara möjligheterna att minska bullret&lt;br&gt;inom olika samhällssektorer. Högskolan bör själv svara för de mest&lt;br&gt;grundläggande delarna av forskningen medan sektorsorganen och&lt;br&gt;näringslivet bör svara för en mer tillämpad forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska högsko-&lt;br&gt;lorna är nödvändig för att förbättra ämnesområdena buller och vibratio-&lt;br&gt;ner och ett kraftigt tillskott till den långsiktiga grundforskningen be-&lt;br&gt;hövs. Den intellektuella miljö som skapas härigenom ger förutsättningar&lt;br&gt;att sektorsfinansiärer och näringsliv kommer att finna samarbetet med&lt;br&gt;högskolan mer intressant och att den tillämpade forskningen i större&lt;br&gt;utsträckning kan bedrivas inom landet. Industrin får härigenom en&lt;br&gt;samarbetspartner väl i klass med de större forskningsinstitutionerna i&lt;br&gt;utlandet, vilket bör stärka den svenska exportindustrins konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna vidta kostnadseffektiva åtgärder mot buller är det av stor&lt;br&gt;vikt att ha kunskap om bullers effekter. Samtidigt som bullerstörningar-&lt;br&gt;na ökat har också medvetenheten om hälsoeffekterna och de ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna ökat. WHOs kriteriedokument nr 12 som rör hälsa och&lt;br&gt;buller har reviderats. Förutom de direkta effekterna av buller kan frå-&lt;br&gt;gan ställas vilka besparingar i form av minskad olycksrisk och ökad&lt;br&gt;produktivitet samhället och industrin kan uppnå genom en effektivare&lt;br&gt;bullerbekämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensen inom bullerområdet kommer på sikt att urholkas till&lt;br&gt;följd av att forskningsmedlen till området realt sett har minskat under&lt;br&gt;senare år. Skall Sverige kunna bibehålla sin framskjutna plats inom&lt;br&gt;bl.a. miljömedicinen är det viktigt att erforderliga medel kommer om-&lt;br&gt;rådet till del. En förlorad baskompetens tar lång tid att bygga upp igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna och sammanfattning Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;av remissyttranden över betänkandet (SOU 1993:65) Bilaga 3&lt;br&gt;Handlingsplan mot buller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som lämnat synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, Överbefälhavaren, Socialstyrelsen, Statens Järn-&lt;br&gt;vägar, Banverket, Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen,&lt;br&gt;Luftfartsverket, Väg- och transportforskningsinstitutet, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen, Arbetsmiljöfonden, Närings- och teknikutvecklingsverket, Bygg-&lt;br&gt;forskningsrådet, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Styrelsen&lt;br&gt;for teknisk ackreditering, Teknikvetenskapliga ForskningsRådet, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Statens naturvårdsverk, Koncessionsnämnden för miljö-&lt;br&gt;skydd, Folkhälsoinstitutet, Stockholms universitet, Karolinska institutet,&lt;br&gt;Institutet för miljömedicin, Universitetet i Linköping, Lunds tekniska&lt;br&gt;högskola, Chalmers tekniska högskola, Umeå universitet, Medicinska&lt;br&gt;forskningsrådet, Plan- och byggutredningen, Länsstyrelsen i Stockholms&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Malmö kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Kungl Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriför-&lt;br&gt;bund, Kraftverksföreningen, Tjänstemännens centralorganisation,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Svenska Arbetsgivareföreningen, HSB Riksförbund, Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag, Sveriges Fastighetsägareförbund, AB Svensk Bilprovning,&lt;br&gt;Bilindustriföreningen, Scandinavian Airlines System, Villaägarnas Riks-&lt;br&gt;förbund, Svenska Vägföreningen, Statens arbetsgivarverk, Arbets-&lt;br&gt;miljöinstitutet, Sjöfartsverket, Kungl. Tekniska högskolan. Högskolan i&lt;br&gt;Luleå, Lindholmen Utveckling AB, Previa Rikshälsan, Byggentrepre-&lt;br&gt;nörerna, Svenska Lokaltrafikföreningen, ABB Corporate Research,&lt;br&gt;Svenska Båtunionen och Svenska Seglarförbundet, Svenska vibrations-&lt;br&gt;föreningen, Jemkontoret och Skogsindustrierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Handlingsplanen i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande positiva till handlingsplanen är bl.a.&lt;br&gt;Överbefälhavaren, Socialstyrelsen (som dock har vissa icke bagatellarta-&lt;br&gt;de invändningar), Väg- och transportforskningsinstitutet, Statskontoret,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Statens Provnings- och forskningsinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 215&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk, Karolinska institutet, Medicinska forsknings-&lt;br&gt;rådet (som dock har vissa icke bagatellartade invändningar), Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Jämtlands län, Malmö Kommun, Kungliga Vetenskapsakademien,&lt;br&gt;Kraftverksföreningen, Hyresgästernas Riksförbund, och Kungl tekniska&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande negativa till handlingsplanen är bl.a. Banverket, Väg-&lt;br&gt;verket, Koncessionsnämnden för miljöskydd och Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag, Svenska Kommunförbundet, Arbetsmiljöinstitutet samt&lt;br&gt;Högskolan i Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljökvalitetsnormer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Bullerområdet är särskilt lämpligt för&lt;br&gt;miljökvalitetsnormer. Att omsätta riktlinjer för bullerområdet till miljö-&lt;br&gt;kvalitetsnormer, bör bli en uppgift för den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;bullerkommissionen, Naturvårdsverket och övriga berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens naturvårdsverk, Villaägarnas riksförbund&lt;br&gt;och Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker detta. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län anser att generella föreskrifter med bullemormer bör&lt;br&gt;införas med viss restriktivitet. Däremot bör riktvärden, utfärdade av&lt;br&gt;myndigheter som regeringen utser, kunna tillämpas på liknande sätt som&lt;br&gt;sker för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Miljökvalitetsnormen utomhus bör på sikt inte&lt;br&gt;överstiga 45 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet, Länsstyrelsen i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Väg- och transportsforskningsinstitutet och Institutet för&lt;br&gt;miljömedicin tillstyrker. Svenska Kommunförbundet och HSB Riksför-&lt;br&gt;bund anser att möjligheten att uppfylla normen är ytterst begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Miljökonsekvensbeskrivningar skall i fråga om&lt;br&gt;buller tydliggöra hela det område som kan bli bullerförorenat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet, Villaägarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker. Stockholms universitet (Psyko-&lt;br&gt;logiska institutionen) tillstyrker men anser att konsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;bör göras även när man inte förväntar sig betydande hälso- eller&lt;br&gt;miljöpåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Transportsektorns bullerproblem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Vägtrafikbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett bullersaneringsprogram för de närmaste 10&lt;br&gt;åren föreslås för åtgärder i befintlig miljö för alla bostadsområden med&lt;br&gt;en bullernivå som överstiger 65 dBA. Kostnaden för detta uppgår till ca&lt;br&gt;800 miljoner knonor/år. Detta skall finansieras med i genomsnitt 200&lt;br&gt;kr/år i ökad fordonsskatt för personbilar och en högre avgift för tunga&lt;br&gt;fordon som bullrar mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans avstyrker själva bullersane-&lt;br&gt;ringsprogrammet. Vad gäller finansieringssättet är endast HSB Riksför-&lt;br&gt;bund, Väg- och transportforskningsinstitutet, Länsstyrelsen i Göteborg&lt;br&gt;och Bohus län samt Boverket positiva, medan sammanlagt elva instanser&lt;br&gt;(bl.a. Vägverket, Svenska Lokaltrafikföreningen, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Göteborgs kommun och Kommunförbundet) är mer eller mindre kritiskt&lt;br&gt;inställda till förslaget. T.ex. vill Konsumentverket och Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Jämtlands län finansiera med höjd bränsleskatt i stället. Sveriges All-&lt;br&gt;männyttiga Bostadsföretag saknar i utredningen en tydlig anvisning om&lt;br&gt;hur bulleravgiften på fordonsskatten skall överföras till bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Tekniskt kan däck- och vägbanebullret minskas&lt;br&gt;med kanske 5-7 dBA på 20 års sikt genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en generell hastighetsgräns i Europa, vilket möjliggör smalare däck av&lt;br&gt;mjukare gummi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tystare vägbeläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en yttre styrning av fordonshastigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att särskilda mätmetoder för däck och vägbanor kommer fram snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Vägverket, Väg- och transportsforsknings-&lt;br&gt;institutet och Svenska Kommunförbundet har yttrat sig, de tillstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För att minska bullret från vägfordon föreslås en&lt;br&gt;bullerklassad bil med väsentliga skatteförmåner ingå i det nya miljö-&lt;br&gt;klassystemet för bilar. Utredningen &amp;quot;för en vidareutveckling av systemet&lt;br&gt;med miljöklass er för bilar m.m.&amp;quot;, bör få tilläggsdirektiv för att även&lt;br&gt;utreda hur ett system för en bullerklassad bil skall kunna passa in i ett&lt;br&gt;nytt miljöklassy stem enligt de utgångspunkter som bör gälla för en&lt;br&gt;sådan bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket, Statens naturvårdsverk, Konsumentver-&lt;br&gt;ket, Lunds tekniska högskola samt Svenska Kommunförbundet, till-&lt;br&gt;styrker förslaget. Riksskatteverket anser att det är bättre att önskemålet&lt;br&gt;om låga bulleremissioner vidareutvecklas i det befintliga miljöklassyste-&lt;br&gt;met, eftersom det där redan ställs krav på låga bulleremissioner för att&lt;br&gt;en bil skall få hänföras till miljöklass 1. Bilindustriföreningen anser att&lt;br&gt;det är väsentligt att Sverige inte försöker lösa frågan på ett unikt&lt;br&gt;nationellt sätt och att det nuvarande speciella svenska miljöklassnings-&lt;br&gt;systemet snarast harmoniseras med motsvarande EG-regler, i första&lt;br&gt;hand genom EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Flygbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Målet om en flygbullemivånorm (FBN) på&lt;br&gt;mindre än 55 dBA för civil och militär verksamhet för boende vid&lt;br&gt;flygplats bibehålls men kompletteras med ett långsiktigt mål om att&lt;br&gt;normen bör sänkas med 5 dBA. Ftygbullemivånormen skall baseras pä&lt;br&gt;den mest intensiva tremånadersperioden under året. Hårdare immis-&lt;br&gt;sionsriktvärden för allmänflyget och förbud mot de ultralätta flygplanen&lt;br&gt;bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Luftfartsverket motsätter sig en skärpt målsättning&lt;br&gt;och ett förbud för ultralätta flygplan men stöder förslaget att ha hårdare&lt;br&gt;immissionskrav för allmänflyget. Verket säger vidare bl.a. att en&lt;br&gt;väsentlig del av bullerproblemen orsakas av att bebyggelsen tillåts&lt;br&gt;komma allt närmare flygplatsen. I övrigt lämnas mycket få kommenta-&lt;br&gt;rer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tågbuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Av de investeringsmedel som riksdagen i juni&lt;br&gt;1993 beviljat Banverket föreslås att det under den kommande tioårs-&lt;br&gt;perioden avsätts minst 10 miljoner kronor för bullerskyddsåtgärder hos&lt;br&gt;de boende som är utsatta för en bullernivå som överstiger 80 dBA mätt&lt;br&gt;som maximalnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens Järnvägar anser att en omfördelning av&lt;br&gt;redan beviljade investeringsmedel strider mot de grundläggande prin-&lt;br&gt;ciper som gäller för investeringsplaneringen och avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket anser att lika villkor bör gälla som utgångspunkt för&lt;br&gt;sättet att finansiera buller från olika trafikslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En bulleravgift enligt principen att förorenaren&lt;br&gt;betalar bör övervägas för att finansiera ytterligare bullerskyddsåtgärder.&lt;br&gt;Den ska ingå i den banavgift som erläggs för att fä utnyttja spåren. Hur&lt;br&gt;banavgifterna ska göras mer miljörelaterade bör övervägas av en sär-&lt;br&gt;skild utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Banverket tillstyrker. Svenska Lokaltrafikföre-&lt;br&gt;ningen anser att regional och lokal kollektivtrafik på spår bör undantas&lt;br&gt;från särskild banavgift för att inte försämra spårtrafikens konkurrens-&lt;br&gt;kraft. Statens Järnvägar kritiserar den inkonsistens de anser föreligga i&lt;br&gt;och med att utredningen menar att sänkta skatter är ett bra medel att&lt;br&gt;uppnå bullerminskningar på vägsidan, och samtidigt ser höjda avgifter&lt;br&gt;som den bästa metoden på jämvägssidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Statens Järnvägar skall ges i uppdrag att arbeta&lt;br&gt;för gemensamma europeiska emissionskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller från rangerbangårdar bör bedömas på samma sätt som externt&lt;br&gt;industribuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Banverket och Boverket är de enda som kommen-&lt;br&gt;terat detta. De avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Naturvårdsverket bör i sommarbete med Ban-&lt;br&gt;verket utreda riktlinjer för tågbuller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Banverket (som tillstyrker) har kommente-&lt;br&gt;rat förslaget, men nämner samtidigt att utredningen föregriper en sådan&lt;br&gt;utredning genom att lämna ett eget förslag på riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Riktlinjerna för väg- respektive tågbuller bör&lt;br&gt;vara likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Industriförbundet, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Lunds Tekniska Högskola och Malmö Kommun tillstyrker. Banverket&lt;br&gt;däremot avstyrker med argumentet att tågbuller upplevs, enligt utförda&lt;br&gt;studier, betydligt mindre störande än vägbuller vid motsvarande ljud-&lt;br&gt;nivåer. Statens Järnvägar anser att förslaget är fullständigt irrelevant om&lt;br&gt;kostnadseffektivitet eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De riktvärden som anges skall gälla. Bl.a. före-&lt;br&gt;slås skärpta riktvärden jämfört med Banverkets bullerpolicy vad gäller&lt;br&gt;uteplats: 45-55 dBA vid redan befintlig järnväg istället för 75 dBA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens Järnvägar avstyrker och menar att förslagen&lt;br&gt;skulle ge den tunga landsvägstrafiken en konkurrensfördel gentemot SJ.&lt;br&gt;Banverket kritiserar att riktvärdena redovisas utan värdering av vilka&lt;br&gt;kostnader förslagen innebär. Statens Provnings- och Forskningsinstitut&lt;br&gt;är tveksamma till den föreslagna definitionen av maximalnivå för tåg.&lt;br&gt;Malmö Kommun tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller från industrier m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Externt industribuller&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Buller i tillstånds- och tillsynsärenden jämställs&lt;br&gt;med andra miljöföroreningar. En plan som innehåller en emissions-&lt;br&gt;beräkning skall godkännas av myndigheterna före byggstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetssäkring och systemtillsyn införs för buller och garanteras&lt;br&gt;genom att krav ställs pä att mätningar skall utföras av ackrediterad&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planmyndighetema beaktar behovet av bullerskyddszoner och undvi-&lt;br&gt;ker etablering av bebyggelse intill industrier; ett minsta skyddsavstånd&lt;br&gt;bör anges i tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket och Industriförbundet tillstyrker att&lt;br&gt;minsta skyddsavstånd anges i villkor. Svenska Kommunförbundet mot-&lt;br&gt;sätter sig generella föreskrifter som innehåller absoluta värden på&lt;br&gt;skyddsavstånd. Malmö kommun anser att skyddsavstånd har varit en av&lt;br&gt;orsakerna till bl.a. separering av olika funktioner i tätorterna och där-&lt;br&gt;med till ökad trafik, och anser därför att frågan bör utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket delar utredningens syn att Naturvårdsverkets riktlinjer för&lt;br&gt;externt industribuller är väl avvägda men att hanteringen och tillämp-&lt;br&gt;ningen behöver ses över. Boverkets samprojekt med Naturvårdsverket&lt;br&gt;och Räddningsverket &amp;quot;Plats för arbete &amp;quot; arbetar med denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Skärpta krav för buller vid etablering på oex-&lt;br&gt;ploaterad mark bör införas genom att en bullergränslinje dras på ett&lt;br&gt;övertänkt avstånd från industrin, varigenom hänsyn tas till framtida&lt;br&gt;bebyggelse eller markanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Buller från lastfordon som används för interna transporter bedöms&lt;br&gt;som externt industribuller medan buller frän övriga fordon, inkl, järn-&lt;br&gt;vägstransporter till och från industriområdet, bedöms tillhöra samhällets&lt;br&gt;trcfiknät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs kommun och Länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län, anser att buller till följd av trafik till och från industrin&lt;br&gt;skall falla under industrins ansvarsområde. Jemkontoret och Skogsindu-&lt;br&gt;strierna tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Anvisningarna för mätningar skall ställa krav pä&lt;br&gt;att redovisningarna även skall innehålla uppgifter om driftsförhållanden,&lt;br&gt;mätintervall, hantering av fluktuerande buller, meteorologiska förhållan-&lt;br&gt;den etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jemkontoret och Skogsindustrierna tillstyrker.&lt;br&gt;Malmö kommun anser att tilläggsanvisningama bör trycka på det fak-&lt;br&gt;tum att flera bullerkällor ger en högre sammanlagd ljudnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller från byggarbetsplatser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Naturvårdsverkets riktlinjer för buller från bygg-&lt;br&gt;arbetsplatser bör revideras enligt förslag i utredningen, göras tydligare&lt;br&gt;och ange exempel på metoder för att begränsa bullerstörningarna till&lt;br&gt;omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Boverket instämmer i att Naturvårdsverkets riktlin-&lt;br&gt;jer för buller från byggarbetsplatser behöver förtydligas med exempel&lt;br&gt;på hur bra bullerdämpning kan ordnas. Vid byggarbetsplatser som pågår&lt;br&gt;flera år bör industrins extembullervärden tillämpas. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet vill understryka vikten av att nya uppgifter for kommunerna&lt;br&gt;inte tillskapas utan att det samtidigt ges möjlighet att finansiera verk-&lt;br&gt;samheten genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De miljömässiga konsekvenserna för ett byggpro-&lt;br&gt;jekt bör redovisas redan i planeringsskedet för att kostnader för alterna-&lt;br&gt;tiva metoder skall kunna beaktas vid anbudsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landstingsförbundet tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller från vindkraftverk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Buller från vindkraftverk, enskilda eller i grupp,&lt;br&gt;bör bedömas på samma sätt som externt industribuller med riktvärdet 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dBA utomhus vid bostadsbebyggelse och annan stömingskänslig be-&lt;br&gt;byggelse. Vid hörbara rena toner skärps kraven 5 dBA. Riktvärdena&lt;br&gt;måste dock kopplas till vindhastigheten, eftersom bakgrundsbullrets&lt;br&gt;maskerande verkan kan utnyttjas vid hög vindhastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standarder och mätmetoder behöver utvecklas och underlag för&lt;br&gt;störningen från vindkraftverk behöver tas fram. Detta bör vara en uppgift&lt;br&gt;för SNV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kraftverksföreningen ifrågasätter förslaget eftersom&lt;br&gt;aggregatnivåer kring 35-40 dBA ofta är maskerade av det naturliga&lt;br&gt;vindbruset. Med förslaget hamnar man lätt i den situationen att man får&lt;br&gt;stänga av aggregat trots att de inte stör. Föreningen vill ha separata&lt;br&gt;riktvärden för dag, kväll och natt, vilket möjliggör att aggregat körs&lt;br&gt;under delar av dygnet där nattstömingar uppträder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller i arbetsmiljön&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Expositionsnivåer för buller i arbetsmiljön bör&lt;br&gt;inte överskrida 70-75 dBA. Detta värde skall gälla som riktmärke vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnader och nyinvesteringar i maskiner och i övrigt i den&lt;br&gt;befintliga miljön ske i den takt som ekonomin tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Landstingsförbundet, Landsorganisationen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige, Karolinska Institutet, och Folkälsoinstitutet m.fl. tillstyrker.&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen är positiv till en framtida stegvis sänkning av&lt;br&gt;gränsvärdet. Styrelsen framhåller att hur snart detta kan ske är beroende&lt;br&gt;av utvecklingen av metoder för bullerbegränsning, men att det måste&lt;br&gt;handla om en tidsperiod på ca 20 år innan det värde som kan betraktas&lt;br&gt;som en riskfri nivå nås. Universitetet i Linköping är tveksam till att&lt;br&gt;omgående sänka gränsvärdet med 10 dBA utan närmare analys av&lt;br&gt;möjligheten att faktiskt genomdriva en sådan förändring. Statens&lt;br&gt;Arbetsgivarverk anser att det behövs ytterligare medicinskt underlag&lt;br&gt;som styrker behovet av sänkta gränsvärden för buller innan en sådan&lt;br&gt;åtgärd genomförs. Såväl Svenska Arbetsgivareföreningen som Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För kontorsarbete och annat arbete som fordrar&lt;br&gt;koncentration bör exponeringsnivän inte överstiga 35 dBA för att&lt;br&gt;betraktas som en god arbetsmiljö. Detta värde skall gälla som riktmärke&lt;br&gt;vid ny- och ombyggnader och nyinvesteringar i maskiner och i övrigt i&lt;br&gt;den befintliga miljön ske i den takt som ekonomin tillåter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Karolinska Institutet&lt;br&gt;och AB Svensk Bilprovning tillstyrker. Statens Arbetsgivarverk och&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ekononuska styrmedel för att ge incitament till en&lt;br&gt;bättre arbetsmiljö bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsmiljöinstitutet har svårt att se hur de funde-&lt;br&gt;ringar kring ekononuska styrmedel som diskuteras i utredningen ska&lt;br&gt;kunna fylla någon funktion.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tystnad som konkurrensmedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Att upprätthålla från svensk sida godtagbara&lt;br&gt;förhållanden vad avser buller förutsätter en medverkan med experter&lt;br&gt;m.fl. i det internationella standardiseringsarbetet och att kompetens och&lt;br&gt;resurser ställs till förfogande för ansvariga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Krav på bullerredovisning på produkter till följd&lt;br&gt;av EG:s maskindirektiv m.fl. direktiv bör möjliggöra ekonomiska&lt;br&gt;styrmedel för produkter som har en bulleremission som överstiger en&lt;br&gt;viss nivå. Detta bör utredas i särskild ordning när EES-avtalet trätt i&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket anser att ökad information till&lt;br&gt;konsumenterna, märkning av produkterna samt producentpåverkan bör&lt;br&gt;vara tillräckligt för att påverka utvecklingen mot bättre produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett saluförbud för leksaker, fyrverkeripjäser m.m.&lt;br&gt;bör övervägas om det pågående standardiseringsarbetet vad gäller&lt;br&gt;buller från leksaker resulterar i nivåer som riskerar ge upphov till&lt;br&gt;hörselskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket välkomnar detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett särskilt miljömärke införs för den maskin eller&lt;br&gt;apparat som är speciellt tyst för att upplysa konsumenterna i deras val&lt;br&gt;av produkt och för att öka incitamentet att utveckla tystare produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Statens Provnings- och forskningsinstitut, Stock-&lt;br&gt;holms Universitet, Folkhälsoinstitutet och Villaägarnas Riksförbund är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positiva till förslaget. Konsumentverket, Länsstyrelserna i Värmlands&lt;br&gt;och Jämtlands län, avstyrker förslaget och anger bl.a. som motiv&lt;br&gt;administrativ tungroddhet samt att ytterligare märkningssymboler mer&lt;br&gt;förvirrar än informerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Kommuner bör få bemyndigande att genom ett&lt;br&gt;tillägg i hälsoskyddsförordningen (1983:616), meddela generella&lt;br&gt;föreskrifter som innebär förbud mot att under kvällar och helger&lt;br&gt;använda andra än miljömärkta motordrivna trädgårdsredskap. Socialsty-&lt;br&gt;relsen bör utförda närmare anvisningar om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län ställer sig&lt;br&gt;tveksam till förslaget. Orsaken är att sådana föreskrifter måste följas&lt;br&gt;upp genom tillsynsinsatser som kan bli svåra att genomföra i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För att förändra situationen vad gäller bullerpro-&lt;br&gt;blemen inom industrin krävs att buller och dess effekter tas upp i&lt;br&gt;undervisningen i såväl förskola som i skolans alla stadier och i den&lt;br&gt;arbetsplatsanpassade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landstingsförbundet tillstyrker och påpekar att&lt;br&gt;detta påverkar lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning&lt;br&gt;bör tillämpas utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konsumentverket och Lindholmen Utveckling AB&lt;br&gt;tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En tystare boendemiljö&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett ljudklassningssystem införs för alla nya&lt;br&gt;bostäder och för bostäder som genomgår en mer omfattande renovering&lt;br&gt;eller ombyggnad. Ljudklasnsingssystemet bör innehålla 5 steg, där den&lt;br&gt;mellersta klassen motsvarar Boverkets minimikrav. Ljudklassningen skall&lt;br&gt;inkludera bostädernas kvalitéer vad gäller yttre buller, särskilt trafik-&lt;br&gt;buller, och därmed frågan om fasadens ljudisolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Statens Provnings- och forskningsinstitut,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet och Kungl tekniska högskolan tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. Även Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Byggentrepre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nörema och Sveriges Fastighetsägareförbund är positiva men anser att&lt;br&gt;systemet ska vara frivilligt. Boverket är positivt inställt men påpekar att&lt;br&gt;om trafikbullret påverkar klassningen, så har en faktor byggts in som&lt;br&gt;inte byggherren kan påverka. Verket vill därför införa en generell&lt;br&gt;skyldighet for väghållaren att ange förväntad trafikbullemivå intill&lt;br&gt;störda lägenheter för 5 år framåt. Hyresgästernas Riksförbund före-&lt;br&gt;språkar höjda krav i kommande nybyggnadsregler och avstyrker&lt;br&gt;förslaget. Göteborgs kommun och Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ljudklassningen knyts till obligatoriska, stick-&lt;br&gt;prov svisa kontrollmätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Styrelsen för teknisk ackreditering tillstyrker.&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag anser att förslaget bl.a. skulle stå&lt;br&gt;i strid med den i t.ex. plan- och bygglagarbetet tydligt fastslagna&lt;br&gt;principen att byggherren själv ansvarar för att byggnaden motsvarar de&lt;br&gt;krav som samhället ställer. Sveriges Fastighetsägareförbund anser att&lt;br&gt;det befintliga regelverket är tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett klassningssystem för ljudförhållandena i&lt;br&gt;skolor, hotell, vårdbyggnader bör påbörjas snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Folkhälsoinstitutet tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Den pågående funktionskontrollen av ventilations-&lt;br&gt;anläggningar inomhus bör utvidgas till att omfatta även ljudnivåerna&lt;br&gt;från ventilationsanläggningar utomhus. Boverket bör erhålla bemyndi-&lt;br&gt;gande att utförda sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklingsverket och Bygg-&lt;br&gt;forskningsrådet tillstyrker. Hyresgästernas Riksförbund och Riksbyggen&lt;br&gt;anser att förslaget kan vara en framkomlig väg. Boverket är tveksamt&lt;br&gt;till förslaget och föreslår att betydelsen av stickprovsvisa kontrollmät-&lt;br&gt;ningar förstärks i samband med slutbesiktningen men att funktionskon-&lt;br&gt;trollen förblir oförändrad. Även Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;Byggentreprenörerna är negativa till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Nybyggnadsreglernas krav på högsta ventilations-&lt;br&gt;buller är 30 dBA i boningsrum. För en tillfredsställande dämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det lågfrekventa bullret bör detta krav kompletteras med ett dBC-krav.&lt;br&gt;Hur detta formuleras bör överlåtas ät Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Byggforskningsrådet och Byggentreprenörerna&lt;br&gt;tillstyrker. Boverket avstyrker förslaget i sin helhet och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund avstyrker vad gäller befintlig bebyggelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller i fritidsmiljön&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En övre gräns om 100 dBA på publikplats matt&lt;br&gt;som ekvivalentnivå under 10 minuter införs för ljudnivåer från pop/-&lt;br&gt;rockkonserter, diskotek och annan offentligt framförd musik. Socialsty-&lt;br&gt;relsen bör få i uppdrag att utfärda närmare anvisningar om hur kontroll&lt;br&gt;och sanktioner skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Intressekonflikter uppstår ofta i samhället p.g.a.&lt;br&gt;skottbuller. Detta kan undvikas genom att inte tillåta bebyggelse nära&lt;br&gt;skjutbanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår inga åtgärder vad gäller motorsport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är svårt att nå ner till lämpliga bullernivåer vid skjutbanor,&lt;br&gt;bör inskränkningar införas för skjuttider, vapentyper, kalibrar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Beträffande skjutbanor tillstyrks utredningens för-&lt;br&gt;slag av flertalet remissinstanser. Flera remissinstanser anser att det är&lt;br&gt;olyckligt att utredningen inte närmare behandlat motorsportområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Buller i det militära försvaret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Statens naturvårdsverk och Fortifikationsför-&lt;br&gt;valtningen bör få i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för skottljud från&lt;br&gt;artilleri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör det fortsatta miljöarbetet med avseende på buller inom&lt;br&gt;försvarsmakten inriktas pä de åtgärder som finns redovisade i Över-&lt;br&gt;befälhavarens programplan ÖB 93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO)&lt;br&gt;anser att det bör vara Naturvårdsverket och Försvarsmakten som till-&lt;br&gt;delas uppgiften att utarbeta nya riktlinjer för skottljud från artilleri&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FMO är vidare tveksam till utredningens förslag att förändra basen&lt;br&gt;för flygbullemivå från årsmedelsdygn till mest intensiva tremånaders-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period, eftersom ett sådant beräkningssätt skulle kunna ge mer miss-&lt;br&gt;visande resultat än det beräkningssätt som används för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Bättre samordning av bullerfrågoma nödvändig&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En särskild bullerkommission bör inrättas för att&lt;br&gt;ta det samlade ansvaret för att få till stånd en anpassning till en&lt;br&gt;bullerfriare miljö och att bullerbekämpningsarbetet fortskrider i enlighet&lt;br&gt;med förslagen i handlingsplanen. Dess arbete skall bedrivas nära&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till miljöbalk behöver i vissa avseenden förtydligas i fråga&lt;br&gt;om bulleraspekten. Detta kan lämpligen ske i specialmotiveringen till de&lt;br&gt;olika bestämmelserna, bl.a. i 2 kap. 6 § och 3 kap. 8 §, i anslutning till&lt;br&gt;beredningen i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförs inte förslaget till miljöbalk bör en särskild bullerlag över-&lt;br&gt;vägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Totalt 13 remissinstanser är övervägande positiva&lt;br&gt;till förslaget. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser dock att kommissio-&lt;br&gt;nen ska vara en tillfällig konstruktion. Många av instanserna säger att&lt;br&gt;ett alternativ till en bullerkommission är att ge Naturvårdsverket eller&lt;br&gt;Folkhälsoinstitutet ett liknande sektorsansvar som kommissionen skall&lt;br&gt;få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt 15 remissinstanser är övervägande negativa till förslaget:&lt;br&gt;Statskontoret och Previa Rikshälsan anser att förslaget inte är tillräckligt&lt;br&gt;underbyggt. Även bland dem som avstyrker nämns som alternativ att i&lt;br&gt;stället ge - i första hand - Naturvårdsverket den roll som bullerkommis-&lt;br&gt;sionen skulle få enligt förslaget. Naturvårdsverket anser att en speciell&lt;br&gt;bullerkommission inte behövs utan att dess tilltänkta uppgifter kan&lt;br&gt;klaras genom ansvarsfördelning och samordning mellan berörda myn-&lt;br&gt;digheter där Naturvårdsverket ansvarar för den yttre miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Forskning och utbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ämnesområdet ljud- och vibrationer behöver&lt;br&gt;etableras som en självständig disciplin vid de tekniska högskolorna för&lt;br&gt;att möta framtidens krav på tystare maskiner. Härigenom skapas den&lt;br&gt;nödvändiga basen för sektororganens FoU-behov och för den vidare&lt;br&gt;kunskapsspridningen till samhällets olika nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De instanser som yttrat sig tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För att högskolor i samarbete med industrin ska Prop. 1993/94:215&lt;br&gt;kunna utveckla tystare produkter föreslås att 17 miljoner kronor per är Bilaga 3&lt;br&gt;riktas till tekniska högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklingsverket anser att&lt;br&gt;man, innan resurserna förstärks, bör undersöka hur man kan använda&lt;br&gt;redan befintliga resurser på ett bättre sätt. Övriga instanser som kom-&lt;br&gt;menterat förslaget tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: De 17 miljoner kronor per år bör ges till Teknis-&lt;br&gt;ka högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt till Lunds&lt;br&gt;tekniska högskol, Merparten bör koncentreras till de två förstnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunikationsforskningsberedningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lansorganisationen i Sverige är två av fem instanser som tillstyrker.&lt;br&gt;Bland de sex som avstyrker anger bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen att även&lt;br&gt;Arbetsmiljöinstitutet i Umeå och Högskolan i Luleå, bör tilldelas&lt;br&gt;pengar. Andra som är negativa till förslaget är Statens Provnings- och&lt;br&gt;Forskningsinstitut samt Arbetsmiljöinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Ett konsortium bör bildas mellan de olika&lt;br&gt;forskningsinstitutionerna för att effektivisera insatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Närings- och teknikutvecklingsverket anser att det&lt;br&gt;bör övervägas om inte även Flygtekniska försöksanstalten skall knytas&lt;br&gt;till konsortiet. I övrigt tillstyrker Chalmers tekniska högskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För att inte kompetensen inom bulleromrädet på&lt;br&gt;effektsidan på sikt skall urholkas och Sverige förlora sin framskjutna&lt;br&gt;plats inom bl.a. miljömedicinen föreslås att 8 miljoner kronor per år&lt;br&gt;satsas på forskning inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Medicinska Forskningsrådet är en av fyra instanser&lt;br&gt;som tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Arbetsmiljöfonden och Statens Naturvårdsverk&lt;br&gt;bör ges i uppdrag att lämna förslag på lämplig fördelning av de 8&lt;br&gt;miljoner kronor per år mellan de tre mottagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lunds tekniska högskola anser att medelsför-&lt;br&gt;delningen bör vila på en mer objektiv utvärdering av avdelningarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Medicinska forskningsrådet kan inte tillstyrka tilldelning till&lt;br&gt;institutioner som inte kvalitetsprövas enligt de riktlinjer som gäller för&lt;br&gt;forskningsfonder i allmänhet. Övriga instanser som yttrat sig föreslår att&lt;br&gt;fler aktörer bör få pengar, ibland namnges även vilka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljö- och naturresursdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:215&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Johansson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:215 Handlingsplan mot bul-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46311, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller (avsnitt 4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller (avsnitt 4.1).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:12:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03215</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 17:12:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03215</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__215.pdf</filnamn>
<filstorlek>3129933</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Handlingsplan mot buller</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C18EBCE2-2284-49D4-A93F-A24CEDB90C8D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU31</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Fridén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo71</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo71</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Fridén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leo Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leo Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Norrby  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:215&lt;br/&gt;
Handlingsplan mot buller</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo72</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo72</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:215 Handlingsplan mot buller</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Norrby  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>