<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2350584</hangar_id>
 <dok_id>GH03214</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>214</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:214</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och naturresursdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>214</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. </titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03214/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03214</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03214</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:214&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ny organisation for lantmäteri- och&lt;br&gt;fastighetsdataverksamhet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt V&amp;amp;sterberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny organisation for fastighets-&lt;br&gt;bildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet samt produk-&lt;br&gt;tion av kartor och annan landskapsinformation m.m. Förslaget innebär&lt;br&gt;att Centralnämnden for fastighetsdata och Lantmäteriverket förs sam-&lt;br&gt;man till en ny central myndighet. Överlantmätar-, festighetsbildnings-&lt;br&gt;och fastighetsregistermyndigheter sammanförs till nya lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheter med länen som verksamhetsområden och bl.a. vidgade samord-&lt;br&gt;ningsuppgifter på landskapsinformationsområdet. Fastighetsregistrering-&lt;br&gt;en avvecklas som fristående funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsad bolagisering genomförs nu. En stor del av den upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet och produktion som ligger kvar inom myndigheterna&lt;br&gt;skiljs organisatoriskt från övriga myndighetsuppgifter. Målet är att&lt;br&gt;ytterligare verksamhet skall avskiljas och bolagiseras eller privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer läggs fest för myndighetsutövningen inom festighetsbild-&lt;br&gt;ningsverksamheten. Frågan om huvudmannaskap förutsätts bli föremål&lt;br&gt;för fortsatt beredning. Något förslag om ändrad organisation for in-&lt;br&gt;skrivningsverksamheten läggs inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande verksamhet och organisation............. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reforminriktning enligt utredningsdirektiven .......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av en samlad översyn................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål för översynen ...................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredarens förslag i stort ...................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regeringens ställningstagande i&amp;nbsp;stort ............... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsbildning........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt handläggning .................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella riktlinjer..................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsregistrering......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskrivningsverksamhet ....................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationsfrågor.......................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Mål for omorganisationen.................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Samband mellan fastighetsfrågor och landskapsin-&lt;br&gt;formation ............................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Verksamhetsformer för produktions- och uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet ........................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Myndighetsorganisation................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförandefrågor......................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utredningens sammanfattning&amp;nbsp;av betänkandet Kart- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsverksamhet i myndighet och bolag (SOU&lt;br&gt;1993:99)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;godkänner den av regeringen förordade nya organisationen för&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade statsrådet Thurdin i&lt;br&gt;februari 1993 en särskild utredare med uppgift att lämna förslag om en&lt;br&gt;ny organisation för fastighetsbildning, fåstighetsregistrering, fastighets-&lt;br&gt;dataverksamhet samt produktion av kartor och annan landskapsinforma-&lt;br&gt;tion m.m. Utredaren skulle även överväga om inskrivningsverksamheten&lt;br&gt;bör integreras med denna organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antagit namnet Lantmäteri- och inskrivningsutred-&lt;br&gt;ningen, har i principbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i&lt;br&gt;myndighet och bolag (SOU 1993:99) redovisat principöverväganden och&lt;br&gt;en huvudstruktur samt en genomförandeplan. Utredningens samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgänglig i Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M93/3847/7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens arbete fortsätter i ett andra steg, i vilket han skall under-&lt;br&gt;söka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan land- och sjökarte-&lt;br&gt;verksamhetema samt behandla frågor om bl.a. författningsändringar och&lt;br&gt;finansieringslösningar. Uppdraget skall slutredovisas före den 1 juni&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Nuvarande verksamhet och organisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett riks-&lt;br&gt;dagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr. 1970:423).&lt;br&gt;Verksamheten är till större delen statlig men också kommunal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga lantmäteriets huvudsakliga myndighetsuppgifter är att&lt;br&gt;svara för fastighetsbildning, fåstighetsregistrering och framställning av&lt;br&gt;allmänna kartor och annan landskapsinformation. Lantmäteriet bedriver&lt;br&gt;också uppdragsverksamhet i form av fastighetsvärdering, kartproduk-&lt;br&gt;tion, flygfotografering, mätningar m.m. Verksamheten omsatte bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93 totalt ca 1 270 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, en överlant-&lt;br&gt;mätarmyndighet och en fastighetsregistermyndighet i vaije län samt 81&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndigheter. Totalt sysselsattes den 1 juli 1993 ca&lt;br&gt;3 100 personer, varav ca 900 vid Lantmäteriverket i Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 41 kommuner finns kommunala fåstighetsbildningsmyndigheter.&lt;br&gt;Dessa myndigheter är s.k. specialenheter för frågor som gäller tätbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 214&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggeisens utveckling. Inom 29 av dessa kommuner finns också kom- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;munala fåstighetsregistermyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till lantmäteriverksamhet brukar också räknas kommunal verksamhet&lt;br&gt;med mätning, beräkning och kartläggning (s.k. MBK-verksamhet) som&lt;br&gt;utförs utan samband med fastighetsbildningen. Denna verksamhet är av&lt;br&gt;stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning av lagfarter och inteckningar m.m. sker vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter som är knutna till domstolsväsendet. Vaije tingsrätt, med&lt;br&gt;några få undantag, har en inskrivningsmyndighet. Det finns 93 inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter. Under ytterligare drygt ett år sker registreringen för&lt;br&gt;vissa delar av landet i fåstighetsbok eller tomträttsbok. Böckerna&lt;br&gt;innehåller för vaije fastighet uppgifter om lagfaren ägare, förvärvsda-&lt;br&gt;tum, areal, inteckningar m.m. Vid tingsrätterna arbetar ca 3 500 perso-&lt;br&gt;ner, varav drygt 350 är sysselsatta inom inskrivningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt, ADB-&lt;br&gt;baserat fåstighetsdatasystem. Systemet ersätter såväl jord- och stads-&lt;br&gt;registren hos fastighetsregistermyndighetema som de manuella fastig-&lt;br&gt;hets- och tomträttsböckema hos inskrivningsmyndigheterna. Fastighets-&lt;br&gt;datasystemet kommer att omfatta hela landet år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har huvudansvaret för&lt;br&gt;genomförandet av fåstighetsdatareformen. Arbetet bedrivs i samverkan&lt;br&gt;med främst Domstolsverket och Lantmäteriverket, vilka är centralmyn-&lt;br&gt;digheter för inskrivnings- respektive fastighetsregistermyndighetema.&lt;br&gt;Verksamheten vid Centralnämnden för fastighetsdata är i huvudsak&lt;br&gt;lokaliserad till Gävle och sysselsätter ca 200 personer. Även kommu-&lt;br&gt;nerna har en viktig roll i fastighetsdatasystemets uppbyggnad, bl.a. när&lt;br&gt;det gäller dess plan- och adressregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Reforminriktning enligt utredningsdirektiven&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;Behov av en samlad översyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande organisationen på lantmäteriområdet är från början av&lt;br&gt;1970-talet. Då förstatligades i princip fastighetsbildningen och fastig-&lt;br&gt;hetsregistreringen. Ett 40-tal större kommuner bedömdes dock kunna&lt;br&gt;svara för fastighetsbildningen genom specialenheter för tätbebyggel-&lt;br&gt;seutveckling. Detsamma gällde ett 30-tal kommuner beträffande fastig-&lt;br&gt;hetsregistreringen. En sammanslagning av dåvarande Lantmäteristyrel-&lt;br&gt;sen och Rikets allmänna kartverk (prop. 1973:1 bil. 14, bet. 1973:CU3,&lt;br&gt;rskr. 1973:36) gjordes 1974.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon större förändring av organisationen har därefter inte skett med&lt;br&gt;undantag av att det statliga lantmäteriet övertog den stadigt bedrivna&lt;br&gt;fastighetsregisterverksamheten från länsstyrelserna den 1 juli 1990&lt;br&gt;(prop. 1988/89:154, bet. 1989/90:BoU4, bet. 1989/90:BoU9, rskr.&lt;br&gt;1989/90:89). Dessutom har Centralnämnden för fastighetsdata succes-&lt;br&gt;sivt utvecklats som central myndighet för fåstighetsdataverksamheten i&lt;br&gt;takt med fastighetsdatasystemets tillväxt och ökade användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsverksamheten fick sin nuvarande organisation i böijan av Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;1970-talet. Verksamheten var även dessförinnan knuten till domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan då diskuterades om en annan organisation vid sidan av domstols-&lt;br&gt;väsendet skulle kunna ta hand om inskrivningsverksamheten. Ställnings-&lt;br&gt;tagandet blev emellertid att inskrivningsväsendet också i fortsättningen&lt;br&gt;borde vara knutet till domstolarna (prop. 1970:20 del Bis. 494f.). Det&lt;br&gt;uteslöts dock inte att organisationsfrågan senare kunde prövas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian Domstolarna i framtiden - en idéskiss (Ds&lt;br&gt;1989:2) diskuterades inskrivningsverksamhetens framtida hemvist. Det&lt;br&gt;konstaterades att minst två skäl talade mot att förändra huvudmannaska-&lt;br&gt;pet för verksamheten. För det första ansågs att ett slutförande av fastig-&lt;br&gt;hetsdatareformen bäst säkerställdes med nuvarande organisation. För det&lt;br&gt;andra fanns, ansågs det, ingen myndighet som organisatoriskt och kom-&lt;br&gt;petensmässigt var mogen att omedelbart ta över inskrivningsärendena.&lt;br&gt;Domstolsutredningen har i sitt betänkande Domstolarna inför 2000-talet&lt;br&gt;(SOU 1991:106) tagit upp frågan och uttalat att det fortsatta arbetet på&lt;br&gt;detta område nu bör bedrivas med utgångspunkt i att inskrivningsväsen-&lt;br&gt;det på sikt skiljs från domstolsväsendet. Utredningen fann emellertid att&lt;br&gt;tiden ännu inte var mogen för ett slutgiltigt ställningstagande i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamheterna omfattar&lt;br&gt;tre chefsmyndigheter och 292 regionala och lokala myndigheter.&lt;br&gt;Organisationen såväl på central, regional som lokal nivå upplevs där-&lt;br&gt;med som splittrad och oklar samt svår att överblicka och förstå. Gräns-&lt;br&gt;dragningen inom framför allt lantmäteriverksamheten är i många fall&lt;br&gt;otydlig mellan myndighets- och uppdragsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det delade huvudmannaskapet, dvs. uppgiftsfördelningen mellan stat&lt;br&gt;och kommun, för fastighetsbildnings- och fåstighetsregistrerings-&lt;br&gt;verksamhet är enligt direktiven en kompromisslösning. Den leder ibland&lt;br&gt;till konflikter samt till att utveckling och förändring sker långsammare&lt;br&gt;än vad som är önskvärt. Vissa delar av verksamheten präglas av kost-&lt;br&gt;nads- och finansieringsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utvecklingen har inneburit och innebär framöver att&lt;br&gt;möjligheter fortlöpande öppnas till effektivisering och rationalisering.&lt;br&gt;Detta leder bl.a. till nya tillämpningar med åtföljande möjlighet till&lt;br&gt;kvalitetshöjning. Denna utveckling leder även till krav på differentiering&lt;br&gt;och specialisering. Det är angeläget att dessa möjligheter tas till vara.&lt;br&gt;Det innebär att ett väl strukturerat och sammanhållet förändringsarbete&lt;br&gt;bör komma till stånd. Myndighetsorganisationen är inte i alla avseenden&lt;br&gt;sådan att förnyelsearbetet påskyndas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på opartiskhet inom lantmäterisektom har fått en ökad aktuali-&lt;br&gt;tet under de senaste åren i såväl statlig som kommunal verksamhet. Det&lt;br&gt;statliga lantmäteriets uppdragsverksamhet har ökat både beträffande&lt;br&gt;volym och produktsortiment. Det är numera inte ovanligt att lokala&lt;br&gt;kontor har omkring hälften av verksamheten baserad på uppdrag. Det&lt;br&gt;förhållandet att det statliga lantmäteriet på uppdrag gör utredningar&lt;br&gt;m.m. som sedan kan åberopas av en part vid en förrättning har upp-&lt;br&gt;märksammats vid den nyligen gjorda översynen av fåstighetsbildnings-&lt;br&gt;lagen (prop. 1991/92:127 s. 49). Detta förhållande har också påpekats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lantbrukarnas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga lantmäteriorganisationen håller i regel isär de skilda&lt;br&gt;verksamheterna på ett bra sätt. Förhållandet att klienten ena stunden får&lt;br&gt;tjänster utförda på kommersiella grunder och i andra sammanhang&lt;br&gt;möter samma organisation som beslutande myndighet inger dock be-&lt;br&gt;tänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande problematik är aktuell även i kommuner med kommunal&lt;br&gt;fåstighetsbildningsmyndighet. Kommunala fåstighetsbildningsmyndig-&lt;br&gt;heter handlägger förrättningar där kommunen är sakägare eller på annat&lt;br&gt;sätt är intressent. Dessa frågor utgör också en anledning till att en ny&lt;br&gt;lösning bör prövas för fastighetsbildningen i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att kostnaderna sänks för att tillgodose behovet av&lt;br&gt;mark for bebyggelse, infrastruktur och andra angelägna ändamål. Detta&lt;br&gt;gäller inte minst inför genomförandet av satsningar på vägar, järnvägar&lt;br&gt;m.m. under de närmaste åren. Det är angeläget för alla parter att för-&lt;br&gt;farandet är effektivt, dvs. kännetecknas av kvalitet, snabbhet, enkelhet,&lt;br&gt;rättssäkerhet och låga kostnader. Detta förutsätter bl.a. ett förrättnings-&lt;br&gt;förfarande som präglas av opartiskhet och hög kompetens. Nuvarande&lt;br&gt;förhållanden och utveckling riskerar emellertid att leda till att förfaran-&lt;br&gt;det förlorar förtroende och ersätts med mera komplicerade och kostsam-&lt;br&gt;ma avtals- eller domstolsprocedurer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Mål for översynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I direktiven anges följande mål för översynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet bör vara att i ett samhällsekonomiskt perspek-&lt;br&gt;tiv utforma en organisation som främjar effektiv fastighetsmarknad och&lt;br&gt;rationell markanvändning samt god försörjning med kartor och annan&lt;br&gt;landskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen skall präglas av kvalitet, effektivitet och kompetens.&lt;br&gt;Ansvarsroller skall vara klara. Organisationen skall vara utformad så att&lt;br&gt;den underlättar fortlöpande rationalisering och utveckling. De totala&lt;br&gt;kostnaderna skall minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisationen skall vara logiskt och konsekvent uppbyggd.&lt;br&gt;Den skall vara enkel och tydlig. Den skall så långt som möjligt vara&lt;br&gt;enhetlig över hela landet. För myndighetsutövning skall ett delat huvud-&lt;br&gt;mannaskap undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En decentraliserad och marknadsanpassad organisation skall eftersträ-&lt;br&gt;vas. Den skall präglas av kundnärhet och god service. Organisationen&lt;br&gt;bör bestå av få nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsutövning skall i princip skiljas från uppdragsverksamhet.&lt;br&gt;Översynen skall främja rättssäkerhet i myndighetsutövningen samt lägga&lt;br&gt;grund för ökad konkurrens inom övrig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utredarens förslag i stort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I principbetänkandet föreslås att närmare 300 myndigheter förs samman&lt;br&gt;till ett kart- och fastighetsverk samt 24 regionala myndigheter för kartor&lt;br&gt;och fastigheter. Dessutom föreslås att ett bolag bildas för uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet och produktion. Den nya organisationen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala myndigheterna för kartor och fastigheter föreslås ansvara&lt;br&gt;för regionalt och lokalt bedrivna myndighetsuppgifter för fastighets-&lt;br&gt;bildning, fåstighetsregistrering, inskrivning, överlantmätarfunktioner&lt;br&gt;samt för verksamhet med kartor och annan landskapsinformation.&lt;br&gt;Myndigheterna avses få en i förhållande till dagens lantmäteriorgani-&lt;br&gt;sation förstärkt juridisk kompetens. De föreslås också få en förstärkt&lt;br&gt;roll som samordnare vad gäller landskapsinformation. De skall, enligt&lt;br&gt;utredaren, kunna bedriva verksamhet vid lokala kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt verk, Kart- och fastighetsverket, föreslås bli central myndig-&lt;br&gt;het för verksamhetsområdet och for de regionala myndigheterna. Detta&lt;br&gt;medför att verksamhet vid Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata och viss mindre del av Domstolsverket samlas i en&lt;br&gt;organisation. Verket föreslås lokaliseras till Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bolag, Svenskt Lantmäteri AB, föreslås överta den nuvarande&lt;br&gt;uppdragsverksamheten samt huvuddelen av produktionen av allmänna&lt;br&gt;kartor och vissa förrättningsförberedelser. Verksamheten förutsätts bl.a.&lt;br&gt;omfatta anslagsfinansierad produktion och uppdragsproduktion inom&lt;br&gt;landskapsinformationsområdet, fastighetsekonomisk och fåstighetsrättslig&lt;br&gt;verksamhet samt lokal mätning, beräkning och kartläggning. Bolaget&lt;br&gt;föreslås få sitt huvudkontor i Gävle. Produktionen kommer emellertid&lt;br&gt;att i stor utsträckning vara förlagd lokalt och regionalt. Staten blir&lt;br&gt;ensam ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stora drag innebär förslaget att utvecklingsverksamheten och de&lt;br&gt;produktionsresurser som finns i dag, framför allt inom det statliga&lt;br&gt;lantmäteriet, fördelas mellan de nya myndigheterna och bolaget.&lt;br&gt;Tjänsteexporten föreslås även i fortsättningen bedrivas i ett separat&lt;br&gt;försäljningsbolag, Swedesurvey AB, som är knutet till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De positiva effekterna är enligt utredaren bl.a. bättre möjligheter till&lt;br&gt;styrning, förstärkning av rättssäkerheten, ökad konkurrens och offent-&lt;br&gt;liga kostnadsminskningar. Genomförandet medför kostnader av en-&lt;br&gt;gångs- eller övergångskaraktär som exempelvis flyttning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har utformats med utgångspunkten att tillgång till lokalt&lt;br&gt;förankrad lantmäteri- och inskrivningsservice skall tryggas på huvud-&lt;br&gt;delen av de platser där verksamheten finns representerad i dag. Syssel-&lt;br&gt;sättningseffekterna bedöms av utredaren bli förhållandevis begränsade.&lt;br&gt;Totalt rör det sig enligt utredaren om en reducering med ca 10 procent&lt;br&gt;av personalen under loppet av flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Regeringens ställningstagande i stort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetet med att förändra organisationen för&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten inleds. Centralnämnden&lt;br&gt;för fastighetsdata och Lantmäteriverket förs samman till en ny&lt;br&gt;central myndighet. Överlantmätar-, fastighetsbildnings- och fastig-&lt;br&gt;hetsregistermyndigheter sammanförs till nya lantmäterimyndigheter&lt;br&gt;med länen som verksamhetsområden och bl.a. vidgade samord-&lt;br&gt;ningsuppgifter på landskapsinformationsområdet. Fastighetsregistre-&lt;br&gt;ringen avvecklas som fristående funktion. En begränsad&lt;br&gt;bolagisering genomförs nu. En stor del av uppdragsverksamheten&lt;br&gt;och produktionen ligger kvar inom myndigheterna men hålls or-&lt;br&gt;ganisatoriskt åtskilda från övriga myndighetsuppgifter. Målet är att&lt;br&gt;ytterligare verksamhet skall avskiljas och bolagiseras eller privati-&lt;br&gt;seras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer läggs fast för myndighetsutövningen i första hand&lt;br&gt;inom fastighetsbildningsverksamheten. Frågan om huvudmannaskap&lt;br&gt;förutsätts bli föremål for fortsatt beredning. Något förslag om&lt;br&gt;ändrad organisation for inskrivningsverksamheten läggs inte fram&lt;br&gt;nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har föreslagit en ny organisation inom&lt;br&gt;fastighets- och kartområdet, innefattande även inskrivningsväsendet.&lt;br&gt;Omorganisationen innefattar en långtgående bolagisering av verksam-&lt;br&gt;heter som nu bedrivs av myndigheter, förändringar i fastighetsbild-&lt;br&gt;ningens verksamhetsformer och organisation samt en avveckling av de&lt;br&gt;särskilda fastighetsregistermyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det finns en stark uppslutning bakom utredarens&lt;br&gt;förslag om renodling av myndighetsrollen och om en förenklad organi-&lt;br&gt;sation. Avvecklingen av fastighetsregistermyndighetema tillstyrks lik-&lt;br&gt;som förslagen om en förstärkt samordning av kart- och registerverksam-&lt;br&gt;het, inte minst på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är däremot negativ till förslagen&lt;br&gt;beträffande fastighetsbildningsverksamheten och till en ändring av in-&lt;br&gt;skrivningsverksamhetens organisatoriska hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredaren konstaterar - mot bakgrund&lt;br&gt;av att flera forändringsförslag inom området aktualiserats under ganska&lt;br&gt;lång tid utan att leda till genomförande - att tiden nu inte bara är mogen&lt;br&gt;utan den rätta for att företa önskvärda förändringar i organisationsstruk-&lt;br&gt;turen. Även om - som framgår av vissa delar av det följande - en så&lt;br&gt;långtgående förändring som den utredaren har föreslagit inte bör&lt;br&gt;genomföras nu i ett steg, bedömer regeringen det angeläget att vissa&lt;br&gt;grundläggande förändringar kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit fasta på den breda enighet som finns i grund-&lt;br&gt;läggande frågor om myndighetsrollen och om vikten av en väl fungeran-&lt;br&gt;de fastighetsbildning samt en tillfredsställande försöijning med informa-&lt;br&gt;tion om fastigheter, byggnader och om landskapet i form av register,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kartor och databaser. Detta anknyter till den utgångspunkt i direktiven Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;som utvecklats i utredningsbetänkandet, nämligen att de aktuella verk-&lt;br&gt;samheterna utgör en viktig del av samhällets grundläggande infrastruk-&lt;br&gt;tur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till utredningens uppfattning att en väl funge-&lt;br&gt;rande och samlad organisation for denna infrastruktur är av grundläg-&lt;br&gt;gande - och växande - samhällsekonomisk betydelse. De konkreta orga-&lt;br&gt;nisationsförslag som läggs fram präglas av denna grundsyn. Förslagen&lt;br&gt;innebär en förenkling i förhållande till dagens myndighetsstruktur och&lt;br&gt;medför goda rationaliseringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har understrukit att hans förslag har utgått från en helhets-&lt;br&gt;syn på området. Detta synsätt har understrukits av många remissinstan-&lt;br&gt;ser och blir angeläget att vidmakthålla även med den handlingslinje som&lt;br&gt;regeringen nu förordar. Som utredningen framhållit bör delfrågorna inte&lt;br&gt;bedömas snävt och i ett kortsiktigt perspektiv. En dynamisk syn på&lt;br&gt;överordnade samband och längre utvecklingsperspektiv bör prägla över-&lt;br&gt;väganden om organisationsförändringar m.m. Detta bör bl.a. kunna&lt;br&gt;ligga till grund för en lokalt förankrad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant samlat grepp över området kräver att riktlinjer läggs fast&lt;br&gt;gemensamt for de organisatoriska förändringar som föreslås nu och för&lt;br&gt;förändringar som bör göras först senare. Dessa riktlinjer bör vara så&lt;br&gt;stabila och långsiktiga som möjligt. De bör därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening få en parlamentarisk förankring genom behandling i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Fastighetsbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Fortsatt handläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om huvudmannaskapet för fas-&lt;br&gt;tighetsbildningen m.m. bör bli föremål för ytterligare beredning.&lt;br&gt;Principiella riktlinjer anges för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har lagt fram förslag om ett enhetligt&lt;br&gt;statligt huvudmannaskap kombinerat med ett administrativt förfarande&lt;br&gt;för fastighetsbildning inom detaljplan. De kommunala fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndighetema avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett 75-tal remissinstanser är kritiska mot införan-&lt;br&gt;det av ett administrativt förfarande. Dit hör de större kommunerna. Ett&lt;br&gt;30-tal instanser, framför allt en del mellanstora kommuner med egen&lt;br&gt;mätningsorganisation, ser positivt på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett ställningstagande till utredarens&lt;br&gt;förslag om fastighetsbildningen berör flera var för sig komplicerade&lt;br&gt;frågor: synen på s.k. förrättningsförberedelser, det föreslagna admini-&lt;br&gt;strativa förfarandet för viss fastighetsbildning samt frågan om statligt&lt;br&gt;eller kommunalt huvudmannaskap. Det finns också ett nära samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med de kostnads- och finansieringsfrågor som utredningen fortsätter att Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;arbeta med under den nu pågående andra etappen av utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör frågorna om fastighetsbildning, huvud-&lt;br&gt;mannaskap m.m. bli föremål för bl.a. fortsatt beredning i samråd med&lt;br&gt;företrädare för Svenska kommunförbundet och berörda centrala myndig-&lt;br&gt;heter. Regeringen lägger därför nu fram principiella riktlinjer för det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Principiella riktlinjer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rättssäkerheten bör utgöra grunden för en&lt;br&gt;reformerad organisation. Den myndighet som handhar fastighets-&lt;br&gt;bildning bör så långt möjligt vara obunden av andra statliga eller&lt;br&gt;kommunala intressen. Fastighetsbildningen bör i sin helhet betrak-&lt;br&gt;tas som myndighetsutövning. Vissa förrättningsmoment, främst av&lt;br&gt;kart- och mätningsteknisk art, bör emellertid kunna utföras av&lt;br&gt;kommunala mätningsorgan eller upphandlas i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något administrativt förfarande med den utformning utredaren&lt;br&gt;föreslagit bör inte komma i fråga, men alla möjligheter till&lt;br&gt;rationaliseringar och förenklingar bör tas tillvara. Fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsorganisationen bör vara decentraliserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren betonar vikten av att festighetsbild-&lt;br&gt;ningslagstiftningen tillämpas på ett så rättsenligt, aktivt, opartiskt och&lt;br&gt;effektivt sätt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att sådana delar av förrättningsförferandet som&lt;br&gt;enligt hans mening inte avser myndighetsutövning - under konkurrens -&lt;br&gt;bör kunna utföras av berörd kommun, av en fristående uppdragsorgani-&lt;br&gt;sation eller på konsultbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att förrättningsförfarandet i enkla och okomplicera-&lt;br&gt;de fall ersätts med ett administrativt förfarande. Syftet med förfarandet&lt;br&gt;är bl.a. att förenkla det festighetsrättsliga genomförandet och hålla&lt;br&gt;samman plan- och byggprocessen på ett rationellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har tagit fasta på utredarens&lt;br&gt;synpunkter om rättssäkerheten. Många kommuner hävdar emellertid att&lt;br&gt;frågorna om obundenhet har tillmätts för stor vikt. Kritiska synpunkter&lt;br&gt;förs fram i första hand när det gäller utredarens syn på förrättningsför-&lt;br&gt;beredelser och förslaget om ett administrativt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är uppenbart att förutsättningarna&lt;br&gt;för festighetsbildningsverksamheten präglas av splittring och osäkerhet.&lt;br&gt;Det är därför en grundläggande uppgift att lägga fest de principer och&lt;br&gt;riktlinjer som bör gälla i dessa frågor. Detta bör vara en bas för strate-&lt;br&gt;gier och handlingslinjer i såväl kortare som längre perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och huvudproblem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk fastighetsbildning har flera unika drag vid en jämförelse med&lt;br&gt;fastighetsbildningen i de flesta andra länder. Förfarandet skiljer sig&lt;br&gt;också från domstolsprocessen och från typiska administrativa förfaran-&lt;br&gt;den. Förfarandet, så som det utformades i 1972 års fåstighetsbildnings-&lt;br&gt;lag (1970:988), medger en långt gående anpassning av handläggningen&lt;br&gt;efter vad som behövs i det enskilda ärendet. Lagen erbjuder smidiga&lt;br&gt;och rationella instrument för att genomföra planer och projekt av&lt;br&gt;intresse ur allmän eller enskild synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning görs som en officiell förrättning med stöd av en&lt;br&gt;enhetlig lagstiftning, utan åtskillnad mellan stad och landsbygd, och av&lt;br&gt;ett enda slag av myndighet - fastighetsbildningsmyndigheten. Fastighets-&lt;br&gt;bildning sker till helt övervägande del på initiativ av fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildningslagen åtföljdes under 1970-talet av anläggnings-&lt;br&gt;lagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) med samma&lt;br&gt;förfåranderegler. Sammantaget tillskapades därigenom ett lagkomplex -&lt;br&gt;senare utvecklat ytterligare - med effektiva genomförandeinstrument och&lt;br&gt;ökade möjligheter att förrättningsvägen lösa sådana mera komplicerade&lt;br&gt;frågor som tidigare inte kunnat klaras på ett tillfredsställande sätt eller&lt;br&gt;hade krävt ett omständligare förfärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från tillämpningen av fästighetsbildningslagstiftningen&lt;br&gt;är goda. De nya genomförandeinstrumenten har efter hand kommit till&lt;br&gt;allt större användning och har, bl.a. på grund av sin smidighet, i be-&lt;br&gt;tydande utsträckning kommit att komplettera eller ersätta andra proce-&lt;br&gt;durer när det gäller att genomföra projekt samt detaljplaner och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner enligt plan- och bygglagen. Inte minst kommunerna har&lt;br&gt;använt sig av förrättningar för att få tillgång till mark i samband med&lt;br&gt;exploatering. Opartiska utredningar genomförs inom förrättningens ram.&lt;br&gt;Vid andra förfaranden görs ofta flera partsutredningar som måste ställas&lt;br&gt;mot varandra. Förhandlingen mellan parter kan underlättas om den,&lt;br&gt;som i en förrättning, sker under opartisk ledning. Det kan således kon-&lt;br&gt;stateras att förrättningsformen är rationell och innebär att samhällets&lt;br&gt;kostnader för att hantera frågor om markåtkomst är låga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningsformens fördelar kan trots detta motverkas av att förrätt-&lt;br&gt;ningskostnadema upplevs som höga. Uppfattningen kan förstärkas i&lt;br&gt;markåtkomstfällen av att parterna bortser från kostnaderna för att utreda&lt;br&gt;och förhandla själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett uttalat problem på fästighetsbildningsområdet är fördelningen&lt;br&gt;mellan statligt och kommunalt huvudmannaskap. Denna fråga har under&lt;br&gt;en lång följd av år präglats av intressemotsättningar och låsningar med&lt;br&gt;negativ inverkan även på andra delar av lantmäteri- och kartverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett grundläggande ansvar för fastighetsbildningen och för en&lt;br&gt;säker och enhetlig registrering av fastigheter. Detta innefattar att svara&lt;br&gt;för att de rådande systemen för redovisningen av fastighetsindelningen&lt;br&gt;och andra rättsförhållanden som är knutna till den fasta egendomen ger&lt;br&gt;den självklara demokratiska rätten till en tillräcklig trygghet i besittning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och disposition av egendomen. Utifrån detta ställs höga krav på kompe- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;tens hos den personal som verkar inom fastighetsbildning och fåstighets-&lt;br&gt;registrering, i synnerhet med avseende på beslutsfattandet. Fastighets-&lt;br&gt;bildning och fåstighetsregistrering har hittills, under vissa förutsättning-&lt;br&gt;ar, kunnat överlämnas till en kommun som så önskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunalt håll har i olika sammanhang hävdats att den berörda&lt;br&gt;kommunen borde få ett starkare inflytande på frågan om huvudmanna-&lt;br&gt;skap för fastighetsbildning inom kommunen än som nu varit fellet. Man&lt;br&gt;har därvid hänvisat bl.a. till principen om kommunalt självstyre och till&lt;br&gt;behov av att inordna fastighetsbildningen i den kommunalt styrda plan-&lt;br&gt;och byggprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtskilliga kommuner har i sina remissvar framfört att vaije kommun&lt;br&gt;borde få avgöra om fastighetsbildning inom kommunen skall bedrivas&lt;br&gt;under statligt eller kommunalt huvudmannaskap. Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet och ett flertal enskilda kommuner har också framfört att kom-&lt;br&gt;muner bör kunna få samverka om fastighetsbildning och även ges frihet&lt;br&gt;att välja att upphandla fastighetsbildning. Det hävdas att en sådan ord-&lt;br&gt;ning skulle främja en effektiv konkurrens. I en tidigare framställning till&lt;br&gt;regeringen från Svenska kommunförbundet har den reservationen läm-&lt;br&gt;nats att rättssäkerhetsaspekter, bl.a. avseende opartiskhet, saklighet och&lt;br&gt;tillförlitlighet, inte får sättas på undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig här alltså om en avvägning mellan överordnade statliga&lt;br&gt;intressen, där rättssäkerheten är en viktig utgångspunkt, och kommuner-&lt;br&gt;nas önskemål om bästa möjliga samordning av plan- och byggproces-&lt;br&gt;sen. Spänningarna är naturliga i brytningen mellan administrativ och&lt;br&gt;judiciell hantering av frågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga enkla lösningar på problemen. Det finns sannolikt inte&lt;br&gt;heller några enhetliga lösningar, bl.a. beroende på de stora skillnaderna&lt;br&gt;i bebyggelse- och kommunstruktur. Utredningsarbetet och remissbe-&lt;br&gt;handlingen har bekräftat dessa slutsatser. Problemen i umgänget mellan&lt;br&gt;stat och kommun bör dock inte överdrivas. I de flesta fallen fungerar&lt;br&gt;samarbetet bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte desto mindre är det angeläget att lösa dessa problem, bl.a. för att&lt;br&gt;de i vissa sammanhang belastar verksamheten. Det är viktigt med ett&lt;br&gt;konstruktivt samarbete mellan stat och kommun i gemensamma upp-&lt;br&gt;gifter på fastighets- och landskapsinformationsområdet. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;vid ajourhållningen av kartor och register samt vid gemensamma in-&lt;br&gt;satser på det geodetiska området, inkl, utnyttjandet av satellitteknik.&lt;br&gt;Ömsesidig tillgång till information blir allt viktigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått av det föregående bör frågan om kommunalt huvud-&lt;br&gt;mannaskap för fastighetsbildning och fåstighetsregistrering bli föremål&lt;br&gt;för fortsatt beredning. I det följande läggs fram förslag till riktlinjer för&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet och obundenhet i myndighetsutövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsindelningen är ett underlag för äganderätten till fest egendom&lt;br&gt;och de rättsliga befogenheterna att utnyttja marken. Den är därmed &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också en av grundstenarna i marknadshushållningen och vårt de mo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kratiska samhällssystem. Den utgör även en grund för samhällsplane- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;ringen och miljöarbetet och det sakägar- och medborgarinflytande som&lt;br&gt;lagstiftningssystemet bygger på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten är en given utgångspunkt för myndighetsutövning och&lt;br&gt;för organisatoriska åtgärder som rör denna. Myndighetsutövningen är&lt;br&gt;omgärdad av bestämmelser och rutiner som skall garantera rättssäkerhet&lt;br&gt;och obundenhet. Medborgarnas förtroende for myndigheterna är - som&lt;br&gt;en komponent i rättssäkerheten - en förutsättning för effektiv myndig-&lt;br&gt;hetsutövning. Hur en myndighet uppträder inom och vid sidan av myn-&lt;br&gt;dighetsutövningen har stor betydelse för detta förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisation som byggdes upp på 1970-talet på grundval av den&lt;br&gt;nya fåstighetsbildningslagen har enligt regeringens bedömning i hög&lt;br&gt;grad motsvarat kraven på en god rättssäkerhet. En viss tendens till&lt;br&gt;successivt minskad uppmärksamhet på rättssäkerhetsaspektema kan&lt;br&gt;emellertid noteras. Det förhållandet att det statliga lantmäteriet i ökande&lt;br&gt;utsträckning kommit att på uppdrag göra utredningar och värderingsut-&lt;br&gt;låtanden som sedan kan åberopas av part vid en förrättning är ett&lt;br&gt;exempel på detta, vilket har uppmärksammats bl.a. vid en nyligen gjord&lt;br&gt;översyn av fastighetsbildningslagen och nu även påpekats vid remissbe-&lt;br&gt;handlingen. Förändringar under de senaste åren i den kommunala orga-&lt;br&gt;nisationen har i några fall lett till att den kommunala fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmyndigheten inordnats under samma kommunala nämnd som är&lt;br&gt;organ för markexploatering och fastighetsförvaltning. Sådana föränd-&lt;br&gt;ringar kan föranleda tvivel om en strikt hållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förrättningar som handläggs av kommunala fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;digheter förekommer också att kommunen är sakägare eller på annat&lt;br&gt;sätt intressent. Kommunal handläggning kan därvid te sig svårbegriplig&lt;br&gt;i vart fall för den sakägare som i en sådan förrättning har ett intresse&lt;br&gt;som står mot kommunens. Ovannämnda förändringar i den kommunala&lt;br&gt;organisationen medför ökade risker för sådana partsförhållanden. För-&lt;br&gt;hållandet torde också ha bidragit till att förrättningsformen inte kommit&lt;br&gt;att utnyttjas så aktivt när det gäller förhandlingar och värdering inom&lt;br&gt;förrättningens ram som skulle kunna vara fallet vid ett oberoende&lt;br&gt;huvudmannaskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad som sägs i utredningsdirektiven och utredning-&lt;br&gt;en om rättssäkerheten i myndighetsutövningen har i yttranden från&lt;br&gt;många kommuner, som är huvudmän för fastighetsbildning, hävdats att&lt;br&gt;frågan om bindning till kommunen som part är helt oproblematisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan inte instämma i detta. Även om de ovan nämnda&lt;br&gt;förhållandena inte tar sig så direkta uttryck att jäv åberopas i enskilda&lt;br&gt;ärenden, bör grunderna för kritiken i fråga om myndigheternas obun-&lt;br&gt;denhet undanröjas. Därigenom främjas både myndighetsutövningen och&lt;br&gt;den uppdragsservice som efterfrågas inom lantmäteriområdet. Rätts-&lt;br&gt;säkerhetsaspektema bör hållas ständigt aktuella som en given utgångs-&lt;br&gt;punkt för verksamheten. I detta perspektiv kan det inte undvikas att det&lt;br&gt;ovan redovisade, massivt framförda, kommunala synsättet inger vissa&lt;br&gt;betänkligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen och ett stort antal remissinstanser har uppehållit sig vid&lt;br&gt;förrättningsförfarandets användbarhet för aktiv fastighetsbildning och&lt;br&gt;for plangenomförande inom tätorterna. Det råder stor enighet om att&lt;br&gt;man bör värna om förrättningsförfarandet och dess integritet och om att&lt;br&gt;en utveckling mot nya tillämpningar bör eftersträvas. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser understryker hur viktigt det är att den karaktär av judiciellt&lt;br&gt;förfarande bibehålls som all fastighetsbildning har alltsedan fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen tillkomst år 1972. Utredaren har lämnat ett förslag till ett&lt;br&gt;nytt s.k. administrativt förfarande för fastighetsbildning. Den föreslagna&lt;br&gt;ordningen innebär att all fastighetsbildning inte längre skall genomföras&lt;br&gt;genom ett enhetligt förfarande. Från kommunalt håll har i olika sam-&lt;br&gt;manhang hävdats att fastighetsbildningen är ett av flera i huvudsak&lt;br&gt;tekniska inslag i plan- och byggprocessen och att den judiciella utgångs-&lt;br&gt;punkten bör ges en mindre tyngd. Därmed ifrågasätts om nuvarande&lt;br&gt;principer i fastighetsbildningslagstiftningen skall bestå eller om de i&lt;br&gt;något avseende bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett administrativt förfarande tar sikte på ett helt nytt&lt;br&gt;förfarande för fastighetsbildning, avsett att tillämpas huvudsakligen&lt;br&gt;inom planlagda områden. Till ansvarig myndighet föreslås kommunens&lt;br&gt;myndighet för frågor enligt plan- och bygglagen (1987:10). Statlig&lt;br&gt;fastighetsmyndighet förutsätts sköta all övrig fastighetsbildning, dock&lt;br&gt;med upphandling av en stor del av förrättningsarbetet. De kommunala&lt;br&gt;fastighetsbildningsmyndighetema föreslås bli avvecklade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag i dessa delar har granskats ingående av remiss-&lt;br&gt;instanserna. De har fått ett blandat mottagande. I många remissvar har&lt;br&gt;förslaget om administrativt förfarande avstyrkts som principiellt felaktigt&lt;br&gt;och inte ägnat att förenkla utan snarare komplicera plan- och byggpro-&lt;br&gt;cessen. Vidare påpekas att antalet myndigheter och konsulter som kan&lt;br&gt;komma att arbeta med fastighetsbildning blir mycket stort, vilket skulle&lt;br&gt;strida mot de i direktiven angivna målen om en enkel och tydlig organi-&lt;br&gt;sation. I många andra svar har förslagen tillstyrkts, ofta med motive-&lt;br&gt;ringar om kommunalt självbestämmande och synen på fastighetsbild-&lt;br&gt;ningen som en tekniskt betonad del i plan- och byggprocessen. Frågan&lt;br&gt;om administrativt förfarande har kopplats nära ihop med huvudmanna-&lt;br&gt;skap sfrågan, särskilt i yttranden från kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att önskemål om en viss organisationsform inte bör&lt;br&gt;få styra lagstiftningens utformning på så grundläggande punkter som det&lt;br&gt;är fråga om i utredningsförslaget om administrativt förfarande. Önsk-&lt;br&gt;värda förenklingar bör kunna åstadkommas med betydligt mindre in-&lt;br&gt;grepp i regelsystemet. Denna fråga bör därför beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissorgan har föreslagit att länsstyrelsen i stället för den&lt;br&gt;föreslagna regionala kart- och fastighetsmyndigheten bör svara för bl.a.&lt;br&gt;fastighetsbildning. Detta tillsammans med utredningsförslaget om kom-&lt;br&gt;munal nämnd som lämpligt organ för viss fastighetsbildning aktualiserar&lt;br&gt;frågan om planmyndighetemas roll i fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen och festighetsbildningslagstiftningen har vissa&lt;br&gt;samband med varandra men är också klart skilda åt till sina karaktärer.&lt;br&gt;Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser som från allmän synpunkt&lt;br&gt;och grannelagssynpunkt reglerar hur mark får användas och bebyggas.&lt;br&gt;Genom planer eller bygglov anges inom vilken ram mark får nyttjas&lt;br&gt;bl.a. för bebyggelse. Planer kan också ligga till grund for inlösen av&lt;br&gt;mark for allmänna och enskilda ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark och rättigheter inom gällande plan kan lösas på frivillig grund&lt;br&gt;men också tvångsvis. I ingetdera fallet kan en sådan åtgärd genomföras&lt;br&gt;med fastighetsbildande verkan enbart med tillämpning av plan- och&lt;br&gt;bygglagen. Det festighetsrättsliga plangenomförandet, såsom bildande&lt;br&gt;och förändring av fastigheter, beslutas av festighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;eller, i vissa fall, domstol. Dessa organ festställer också ersättning till&lt;br&gt;fastighetsägare for inlösen och intrång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad några remissinstanser, däribland Falu tingsrätt, Tek-&lt;br&gt;niska högskolan i Stockholm, Sveriges advokatsamfund och Halmstads&lt;br&gt;kommun, påpekat om myndigheternas olika roller anser regeringen att&lt;br&gt;den nuvarande rollfördelningen mellan planmyndigheter och festighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter bör bestå. Länsstyrelser och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter har att vid fastighetsbildning företräda allmänna intressen. Det är&lt;br&gt;viktigt att denna roll utövas effektivt. Det är också viktigt att festighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighetens avvägning mellan olika intressen i förrättningar-&lt;br&gt;na kan göras opartiskt och obundet. Planmyndighetemas och festighets-&lt;br&gt;bildningsmyndighetemas roller kan inte förenas i en och samma myn-&lt;br&gt;dighet. Det är därför olämpligt att länsstyrelse eller kommunal nämnd&lt;br&gt;vid sidan av sina uppgifter som företrädare för allmänintressena också&lt;br&gt;beslutar om fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att de förhållanden under vilka&lt;br&gt;lagstiftningen ursprungligen förutsattes verka inte har förändrats på&lt;br&gt;något avgörande sätt. Grundsynen på fastighetsbildningen som ett in-&lt;br&gt;strument med väsentliga drag av judiciellt förfarande som hanteras av&lt;br&gt;oberoende myndighet bör ligga fest. Tillämpningen av förfarandet bör&lt;br&gt;dock kunna varieras på så sätt att man t.ex. tar hänsyn till att en stor&lt;br&gt;mängd ärenden är av enkel beskaffenhet. Det torde finnas goda möjlig-&lt;br&gt;heter att effektivisera och förbilliga fastighetsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det nödvändigt att förrättningsverksamheten håller&lt;br&gt;en hög kvalitet för att bl.a. trygga rättssäkerheten. Förrättningslant-&lt;br&gt;mätama bör for att upprätthålla den kompetens som krävs i rättsligt och&lt;br&gt;tekniskt hänseende vara sysselsatta praktiskt taget uteslutande med&lt;br&gt;denna verksamhet. Oavsett kommunalt eller statligt huvudmannaskap&lt;br&gt;torde man kunna konstatera att många förrättningslantmätare inte kom-&lt;br&gt;mit att ägna sig åt förrättningsverksamhet i den omfettning som avsågs&lt;br&gt;med 1970-talets lantmäterireformer, utan till en stor del också åt andra&lt;br&gt;i och för sig angelägna uppgifter med anknytning till samhäll sbyggan-&lt;br&gt;det. De organisationsförslag som regeringen återkommer till i det föl-&lt;br&gt;jande siktar bl.a. till att underlätta en renodling av de statliga myndig-&lt;br&gt;heternas uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!*•* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utläggning och upphandling av förrättningsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har föreslagit att delar av&lt;br&gt;förrättningsarbetet skall upphandlas under konkurrens. Förslaget innebär&lt;br&gt;t.o.m. att det läggs hinder mot att en myndighet själv utför sådant arbe-&lt;br&gt;te. Därigenom skulle möjligheter skapas för konkurrens och en totalt&lt;br&gt;sett kostnadseffektivare verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har föranlett en hel del kommentarer och kritik under&lt;br&gt;remissbehandlingen. Flera remissinstanser hävdar tvärt emot utredaren&lt;br&gt;att hela förrättningsarbetet måste betraktas som myndighetsutövning.&lt;br&gt;Lantmäteriverket och kommuner med egen festighetsbildningsmyndighet&lt;br&gt;menar att det inte är lämpligt att generellt skilja ut någon del av för-&lt;br&gt;rättningsarbetet att utföras fristående från övriga delar. Många anser att&lt;br&gt;myndigheten själv måste få avgöra om så kan ske utifrån förhållandena&lt;br&gt;i det enskilda ärendet. Huvudsakligen kart- och mätningstekniska&lt;br&gt;moment anses i vissa fell kunna utföras relativt fristående från förrätt-&lt;br&gt;ningsarbetet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra, däribland vissa kommuner, företag och organ som bevakar&lt;br&gt;konkurrensaspekter, hävdar att stora delar av arbetet i förrättningarna&lt;br&gt;bör kunna konkurrensutsättas. Från kommunalt håll anser man att&lt;br&gt;vinster kan göras genom att förrättningsarbete läggs ut på kommunala&lt;br&gt;mätningskontor. Företrädare för markägarintressen, bl.a. Skogsindustri-&lt;br&gt;erna, menar att fÖrrättningsarbeten bör kunna utföras av sakägarna&lt;br&gt;själva om erforderlig kompetens finns och att sakägarna också bör ha&lt;br&gt;möjlighet att helt eller delvis svara för upphandling av förrättningsarbete&lt;br&gt;efter godkännande av den ansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningarnas uppbyggnad och det fektiska sambandet mellan olika&lt;br&gt;arbetsmoment inom och utom förrättningarna är enligt regeringens&lt;br&gt;mening avgörande för möjligheterna och lämpligheten av att lägga&lt;br&gt;någon del av förrättningsarbetet på annan än myndighetens egen perso-&lt;br&gt;nal. Enligt festighetsbildningslagen skall festighetsbildningsmyndigheten&lt;br&gt;bl.a. utreda förutsättningarna för fastighetsbildningen och ombesörja de&lt;br&gt;göromål av teknisk art och de värderingar som behövs för att genom-&lt;br&gt;föra förrättningen. I detta ingår t.ex. att utföra mätning och utstakning,&lt;br&gt;framställa fÖrrättningskarta och upprätta teknisk och festighetsrättslig&lt;br&gt;beskrivning. I normalfallet utfor myndigheten i dag dessa uppgifter med&lt;br&gt;egen personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1970-talet har kommuner, som inte har egen festig-&lt;br&gt;hetsbildningsmyndighet men ändå inom kommunen har tätortsområden&lt;br&gt;av större omfettning, fått möjlighet att genom sina egna mätningskontor&lt;br&gt;medverka i huvudsakligen kart- och mätningstekniska arbeten i förrätt-&lt;br&gt;ningar hos statlig festighetsbildningsmyndighet. Motivet är att det är&lt;br&gt;rationellt att samordna dessa arbeten med annan kommunalteknisk mät-&lt;br&gt;ningsverksamhet som också sköts av det kommunala mätningskontoret.&lt;br&gt;Medverkan sker på grundval av avtal mellan Lantmäteriverket och&lt;br&gt;berörd kommun. Sådana avtal finns för ett sjuttiotal kommuner. Av-&lt;br&gt;talskonstruktionen innebär att den kommunalt anställda personal som på&lt;br&gt;detta sätt medverkar vid förrättningar betraktas som inhyrd till myndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten for uppgiften och därigenom utfor arbetet under samma betingel-&lt;br&gt;ser som myndighetens egen personal. Bl.a. har förrättningslantmätaren&lt;br&gt;den reella ledningen av arbetet. Erfarenheterna av detta förfarande är&lt;br&gt;övervägande positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en förrättning enligt fåstighetsbildningslagstift-&lt;br&gt;ningen till alla delar bör anses utgöra myndighetsutövning. Myndighet&lt;br&gt;som handhar fastighetsbildning måste ha ett formellt och reellt ansvar&lt;br&gt;för fåstighetsbildningsärendet i dess helhet och därmed avgöra i vilka&lt;br&gt;ärenden och förrättningsmoment annan än myndighetens egen personal&lt;br&gt;skall anlitas. Vem som utför beredningsmoment i förrättningarna bör&lt;br&gt;avgöras utifrån ett flertal, delvis motstridande aspekter. Myndigheten&lt;br&gt;skall även fortsättningsvis kunna genomföra hela förrättningsarbetet.&lt;br&gt;Det bör dock vara möjligt att upphandla vissa moment i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kart- och mätningstekniska moment går ofta lättast att skilja ut. I de&lt;br&gt;s.k. stadsmätningsfallen förstärks argumenten för en utläggning om&lt;br&gt;nyttan av att samordna mätningen for fastighetsbildningen med kom-&lt;br&gt;munalteknisk mätning kan tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl, bl.a. rättssäkerhetsskäl, är det oftast mindre lämpligt att&lt;br&gt;avskilja bl.a. fåstighetsutredning, andelstalsberäkning och upprättande&lt;br&gt;av fastighetsrättslig beskrivning. Förrättningsbeslut är direkt olämpliga&lt;br&gt;att lägga på en entreprenör. Oavsett den allmänna lämpligheten i att&lt;br&gt;lägga ut vissa slag av moment i en förrättning måste också beaktas att&lt;br&gt;förrättningsarbetet som helhet blir utfört i rätt tid och så rationellt som&lt;br&gt;möjligt. Extra kostnader för specifikationer och kontroller i samband&lt;br&gt;med entreprenader torde vara ofrånkomliga och måste givetvis vägas&lt;br&gt;mot den vinst som kan erhållas genom konkurrensutsättning. Vid upp-&lt;br&gt;handling av förrättningsarbete bör uppmärksammas att många förrätt-&lt;br&gt;ningsmoment också har ett tekniskt samband med den efterföljande&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta beredningsarbetet bör beaktas att många kommuner har&lt;br&gt;väl utvecklade system för kart- och mätningsverksamheten och en egen&lt;br&gt;organisation lämpad för att medverka i huvudsakligen kart- och mät-&lt;br&gt;ningstekniska uppgifter i förrättningar. Under förutsättning att förrätt-&lt;br&gt;ningsverksamheten därigenom kan bedrivas effektivt och till låga kost-&lt;br&gt;nader bör kommuner kunna få medverka i huvudsakligen kart- och&lt;br&gt;mätningstekniska moment i festighetsbildningsförrättningar inom tätorts-&lt;br&gt;områden. Många remissinstanser har på ett övertygande sätt pekat på de&lt;br&gt;vinster som kan ligga i den ovan beskrivna tekniska samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sakägarnas önskemål att själva ta fram underlag som behövs i för-&lt;br&gt;rättningen har inte närmare berörts i utredningen. Dagens regelsystem&lt;br&gt;torde inte hindra att så sker i viss utsträckning. Däremot är taxekon-&lt;br&gt;struktionen inte alltigenom sådan att sakägarna vinner på att vara aktiva&lt;br&gt;på detta sätt. Att material läggs fram av sakägarna fråntar inte myndig-&lt;br&gt;heten ansvaret för beslutsunderlaget i förrättningen, varken till omfatt-&lt;br&gt;ning eller kvalitet. Av detta och andra skäl är det inte säkert att det&lt;br&gt;sammantaget leder till kostnadsbesparingar om sakägarna själva ombe-&lt;br&gt;sörjer vissa delar av förrättningsarbetet. Det bör dock i det fortsatta&lt;br&gt;beredningsarbetet, grundat också på utredningens analyser i dess andra&lt;br&gt;etapp, vara möjligt att ytterligare överväga frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenkling och rationalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå den samordning av fastighetsbildningen med plan- och&lt;br&gt;byggprocessen som eftersträvas torde utredningsförslaget om ett admini-&lt;br&gt;strativt förfarande, enligt vad som nyss anförts, vara väl långtgående.&lt;br&gt;Av många remissvar att döma leder det inte heller med säkerhet till en&lt;br&gt;rationalisering av processen eller eljest en högre effektivitet. Från flera&lt;br&gt;håll har tvärtom hävdats att ett administrativt förfarande enligt utred-&lt;br&gt;ningsförslaget skulle medföra försämringar och en mera svåröverskådlig&lt;br&gt;ordning för medborgarna. Lantmäteriverket, som också avstyrker ut-&lt;br&gt;redningens förslag i denna del, föreslår att det i stället undersöks om&lt;br&gt;man kan få de eftersträvade effekterna genom att införa en ny plan-&lt;br&gt;bilaga till detaljplanen benämnd fåstighetsbildningsbeskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grunder för fåstighetsbildningslagstiftningen som refererats i det&lt;br&gt;föregående har nu gällt i mer än 20 år. Plan- och bygglagen är av&lt;br&gt;betydligt senare datum. Ett närmare studium av bakgrunden till och&lt;br&gt;konstruktionen av den förstnämnda lagstiftningen ger vid handen att&lt;br&gt;dess grunder fortfarande är hållbara och reglerna i allt väsentligt effekti-&lt;br&gt;va. Alla möjligheter till rationaliseringar och förenklingar bör dock tas&lt;br&gt;tillvara. Rationaliseringsmöjligheterna bör övervägas även utifrån andra&lt;br&gt;utgångspunkter än frågan om inordnande av fastighetsbildningen i plan-&lt;br&gt;och byggprocessen. De fortsatta övervägandena om rationaliseringar&lt;br&gt;och förenklingar, bl.a. ur ett kommunalt perspektiv, bör avse samord-&lt;br&gt;nad fastighetsbildning och fåstighetsregistrering och ta sikte på både&lt;br&gt;lagstiftning och organisation. I utredningens betänkande, remissmate-&lt;br&gt;rialet och tidigare utredningar och framställningar till regeringen finns&lt;br&gt;flera förslag att bearbeta. De fortsatta övervägandena påverkas också av&lt;br&gt;utredningens alltjämt pågående arbete, bl.a. beträffande finansierings-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av lokal service&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att medborgarna kan tillhandahållas grundläggande&lt;br&gt;samhällsservice samlat och så nära sina bostadsorter som möjligt. Detta&lt;br&gt;gäller i synnerhet då det behövs ett personligt sammanträffande med den&lt;br&gt;som utför servicen. Inom fastighets- och kartområdet bör närhetskravet&lt;br&gt;framför allt gälla fastighetsbildningen. Därutöver är det viktigt att med-&lt;br&gt;borgarna har nära tillgång till sakkunskap för upplysningar, bl.a. om&lt;br&gt;rådande fåstighetsförhållanden och om de möjligheter att klarlägga och&lt;br&gt;förändra fastighetsindelningen som inryms i lagstiftningen. I remissvar&lt;br&gt;från kommuner som upphandlar tekniska tjänster har vidare framhållits&lt;br&gt;att en nära tillgång till en löpande kart- och mätningsservice har en stor&lt;br&gt;betydelse. Särskilt för de här nämnda ändamålen bör det finnas en&lt;br&gt;myndighetsorganisation som verkar lokalt. Den bör medge en utspridd&lt;br&gt;lokalisering av kontor utan att möjligheterna att bedriva en totalt sett&lt;br&gt;rationell verksamhet går förlorad. Därigenom upprätthålls också en&lt;br&gt;lokalkännedom som är av stor betydelse för en effektiv myndighetsverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån denna syn och det önskvärda i att trygga en stabilitet i den nu Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;berörda verksamheten kommer regeringen till en annan slutsats än&lt;br&gt;utredaren när det gäller fördelningen av uppgifter lokalt mellan myndig-&lt;br&gt;heterna och andra aktörer. Myndigheterna bör alltså lokalt kunna utföra&lt;br&gt;den övervägande delen av förrättningsarbetet jämte festighetsregistre-&lt;br&gt;ringen och därutöver svara för annan service som på ett naturligt sätt&lt;br&gt;kan kopplas till detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har lagts fest vissa principiella utgångspunkter som bör&lt;br&gt;gälla i olika delfrågor och därmed också för den fortsatta hanteringen av&lt;br&gt;frågan om huvudmannaskapet. Överhuvudtaget torde det fortsatta be-&lt;br&gt;redningsarbetet få präglas av en festhet i principiella frågor kombinerad&lt;br&gt;med praktisk syn på organisationslösningar. I vissa delar, t.ex. när det&lt;br&gt;gäller teknisk medverkan i förrättningsarbetet, har redovisats möjlig-&lt;br&gt;heter till olika lösningar för att tillgodose tekniska samordningsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven till utredningen skisseras ett alternativ som tar festa på att&lt;br&gt;det av kommuner framförda önskemålet om samordning i planprocessen&lt;br&gt;i huvudsak gör sig gällande inom det tekniska området. Alternativet&lt;br&gt;innebär i korthet att kommunerna skulle ges ökade möjligheter att delta&lt;br&gt;i de tekniska momenten i förrättningsarbetet medan den judiciella in-&lt;br&gt;satsen kunde samlas hos den statliga festighetsbildningsmyndigheten.&lt;br&gt;Partsproblematiken i kommunerna skulle då upphöra utan att de grund-&lt;br&gt;läggande kommunala samordningsbehoven eftersätts. Kommunerna&lt;br&gt;skulle också med en sådan lösning friare kunna organisera den tekniska&lt;br&gt;lantmäteriverksamheten i sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen och remissmaterialet har det pekats på vissa handlings-&lt;br&gt;linjer som skulle kunna komma i fråga vid avvägningen mellan stat och&lt;br&gt;kommun vad gäller det lokala ansvaret för fastighetsbildningen. Det bör&lt;br&gt;noteras att fastighetsbildning for tätortsutveckling och övrig fastighets-&lt;br&gt;bildning har skilda förutsättningar. Det finns ett - ofta även från kom-&lt;br&gt;munalt håll uttalat - förespråkande för att statliga organ med specialist-&lt;br&gt;kompetens skall svara för fastighetsbildning i samband med stora in-&lt;br&gt;frastrukturinvesteringar och vid åtgärder för landsbygdsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tanke som ingick i utredarens förslag om ett administrativt för-&lt;br&gt;farande var att ärenden där kommun utgör part skulle överlämnas till&lt;br&gt;statlig myndighet. En sådan överlämnandemöjlighet föreslås bl.a. av&lt;br&gt;många kommuner som en mera generell lösning på denna partsproble-&lt;br&gt;matik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En linje som har övervägts av utredaren och som aktualiserats i många&lt;br&gt;yttranden är möjligheten till överlämnande av ärenden från statlig myn-&lt;br&gt;dighet till kommunal tjänsteman. Även om en sådan möjlighet sannolikt&lt;br&gt;i stor utsträckning skulle vara förknippad med samma slag av problem&lt;br&gt;som kännetecknar dagens situation i relationen mellan stat och kommun,&lt;br&gt;bör denna möjlighet inte uteslutas redan nu. Nu nämnda uppslag pekar&lt;br&gt;mot möjligheten till en viss specialisering och differentiering av upp-&lt;br&gt;gifterna mellan stat och kommun. Mot detta talar den i många remiss- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttranden framförda synpunkten att territoriell uppdelning mellan statligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kommunalt ansvar är att föredra framför en uppdelning där två&lt;br&gt;myndigheter uppträder inom samma område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida endast en kommuns hela område eller också del av kommun&lt;br&gt;skall kunna utgöra verksamhetsområde för kommunal fastighetsbildning&lt;br&gt;- om sådan visar sig möjlig och lämplig - tillhör de praktiska frågor&lt;br&gt;som bör belysas vid de fortsatta övervägandena. Även här finns olika&lt;br&gt;synpunkter att hämta ur remissvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan sagts krävs att en myndighet som svarar för fastighets-&lt;br&gt;bildning har personal med hög kompetens. Den ansvariga myndigheten&lt;br&gt;bör ha ett arbetsunderlag med avseende på fastighetsbildning som är&lt;br&gt;tillräckligt stort för att upprätthålla en effektiv förrättningsverksamhet.&lt;br&gt;De principer i detta hänseende som lades fest av riksdagen år 1971 bör&lt;br&gt;gälla även i fortsättningen. Sålunda bör vaije myndighet åtminstone ha&lt;br&gt;underlag för en förrättningslantmätare med de kvalifikationer som där-&lt;br&gt;vid angavs, jämte tillgång till ersättare. Det måste också finnas garan-&lt;br&gt;tier för myndighetens oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riksdagen lade fest vid 1970-talets omorganisation av lantmäteri-&lt;br&gt;verksamheten bör enligt regeringens mening också fortsättningsvis gälla&lt;br&gt;att huvudmannaskap för fastighetsbildning inte kan utövas av flera&lt;br&gt;kommuner i samverkan. Syftet att åstadkomma en förbättrad samverkan&lt;br&gt;i plan- och byggprocessen skulle inte främjas av en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Fåstighetsregistrering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De särskilda fastighetsregistermyndighetema&lt;br&gt;avvecklas. Fastighetsregistreringen skall utföras av den myndighet&lt;br&gt;som handlägger fastighetsbildningen. Uppgifter om planer och&lt;br&gt;bestämmelser i fastighetsregistret bör i princip registreras av de&lt;br&gt;beslutande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Sammanfaller med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet ger ett starkt stöd för förslaget att&lt;br&gt;fastighetsbildning och fåstighetsregistrering skall utföras av samma&lt;br&gt;myndighet. Det pekas dock bl.a. på att fåstighetsregistrering bör göras&lt;br&gt;samlat för ett och samma geografiska område, att registrering av andra&lt;br&gt;uppgifter än de som härstammar från fastighetsbildningen bör kunna&lt;br&gt;göras av andra än myndigheten och att arkiven bör hållas samlade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fastighetsregistret förs av särskilda&lt;br&gt;festighetsregistermyndigheter, som kan vara statliga eller kommunala.&lt;br&gt;Registret, som under hösten 1995 kommer att vara helt ADB-baserat,&lt;br&gt;innehåller uppgifter om den officiella fastighetsindelningen, gällande&lt;br&gt;detaljplaner, andra markanvändningsreglerande bestämmelser, fastig-&lt;br&gt;heters adresser m.m. Till fastighetsregistret hör registerkartan, som&lt;br&gt;utvisar bl.a. fastighetsindelningen och planområdenas utsträckning.&lt;br&gt;Registerinformationen om fastighetsindelningen utgör tillsammans med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kartor och handlingar i förrättningsarkiven den legala beskrivningen av Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;fastigheterna i fråga om beteckningar, omfattning, läge m.m. Fastig-&lt;br&gt;hetsregistrering är slutfasen i fastighetsbildningen, som inte är fullbor-&lt;br&gt;dad förrän registrering har skett. Fastigheterna är enheter för inskriv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länet är verksamhetsområde för den statliga fastighetsregistermyndig-&lt;br&gt;heten. I 29 kommuner finns kommunal fastighetsregistermyndighet med&lt;br&gt;hela kommunen eller del därav som verksamhetsområde. I dessa samt&lt;br&gt;ytterligare 12 kommuner finns också kommunal fastighetsbildningsmyn-&lt;br&gt;dighet. Registrering av planer och andra markanvändningsreglerande&lt;br&gt;bestämmelser kan utföras av annan än fastighetsregistermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerverksamheten undergår en snabb teknisk utveckling som syftar&lt;br&gt;till att förbilliga såväl fastighetsbildningen som fastighetsregistreringen&lt;br&gt;och få till stånd bättre möjligheter till spridning av information från&lt;br&gt;registren. En utvecklingslinje är att datatekniskt koppla samman fastig-&lt;br&gt;hetsbildning och fåstighetsregistrering. Vidare pågår utveckling och ett&lt;br&gt;stegvis genomförande av en digital registerkarta. Även lagrings- och&lt;br&gt;spridningsmetoder för arkiven, bl.a. med hjälp av datatekniken, är&lt;br&gt;under utveckling. Sammantaget kommer de berörda tekniska systemen,&lt;br&gt;fullt genomförda, att medföra betydande besparingar. Det dröjer dock&lt;br&gt;några år innan besparingarna kan tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag om att sammanföra fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsregistrering samt det positiva remissutfallet bör enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning leda till snara konkreta åtgärder. Besparingar kan göras,&lt;br&gt;inte bara genom teknikutvecklingen, utan också genom att en enda&lt;br&gt;myndighet behöver sätta sig in i fastighetsbildningsärendena. Vidare&lt;br&gt;uppstår tidsbesparingar och en ordning som även i andra avseenden&lt;br&gt;medför förbättringar för sakägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förfarandet vid fastighetsbildning, huvudmannaskap m.m.&lt;br&gt;bör som redovisats tidigare beredas ytterligare. Därför är det inte möj-&lt;br&gt;ligt att redan nu till alla delar avgöra hur sammanföringen bör fullföljas&lt;br&gt;organisatoriskt. Ett säkert system för registrering av fastighetsbildnings-&lt;br&gt;beslut förutsätter emellertid att en klart angiven myndighet har ansvaret&lt;br&gt;för registerinnehållet inom ett visst geografiskt område. Om två myn-&lt;br&gt;digheter kan komma att utföra fastighetsbildning inom området innebär&lt;br&gt;detta att speciella rutiner måste övervägas. De tänkbara alternativ som&lt;br&gt;kan komma att tas upp i den fortsatta beredningen torde inte medföra att&lt;br&gt;fastighetsbildning och fåstighetsregistrering behöver utföras av olika&lt;br&gt;myndigheter annat än i ett begränsat antal ärenden. De särskilda fastig-&lt;br&gt;hetsregistermyndighetema bör kunna avskaffas och fastighetsbildning&lt;br&gt;med åtföljande registrering utföras av en och samma myndighet. För-&lt;br&gt;slaget att de särskilda fastighetsregistermyndighetema skall avvecklas&lt;br&gt;medför behov av att ändra vissa regler, t.ex. bestämmelsen i 15 kap.&lt;br&gt;10 § fastighetsbildningslagen om befogenhet att söka rättelse hos fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra delar av registreringen än de som är ett utflöde av fastig-&lt;br&gt;hetsbildningen, t.ex. registreringen av planer, markanvändningsregle-&lt;br&gt;rande bestämmelser och adresser för fastigheterna, bör även andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organ kunna svara. Detta utgår från en princip om registrering vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;källan som nu bör slås fest. Den innebär att information lämpligast Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;registreras av den som skapar informationen. Därigenom undviks dub-&lt;br&gt;belarbete som kan följa av en överföring av informationen till registret&lt;br&gt;i flera led. Om den information som skall registreras är ett utflöde av&lt;br&gt;myndighetsutövning bör myndigheten ha ansvaret för registreringen&lt;br&gt;även om informationen till grund för denna ursprungligen uppkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. hos en anlitad entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om andra myndigheter, t.ex. kommunal myndighet eller läns-&lt;br&gt;styrelse, kan anförtros registrering av uppgifter om planer m.m. bör&lt;br&gt;den myndighet som har ansvaret for festighetsregistreringen ha ett&lt;br&gt;yttersta ansvar för att uppgifterna blir registrerade. Detta innebär att&lt;br&gt;myndigheten utför registrering som inte överlåtits åt annan. En sådan&lt;br&gt;ordning garanterar exempelvis att den starkt efterfrågade planinforma-&lt;br&gt;tionen blir heltäckande och aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanförandet av festighetsbildningsmyndighet och festighetsregi-&lt;br&gt;stermyndighet till en myndighet bör göras så snart som möjligt, även&lt;br&gt;om de fulla rationaliseringseffekterna därav inte uppkommer förrän om&lt;br&gt;några år. Vissa arkivfrågor m.m. behöver övervägas. Lämplig tidpunkt&lt;br&gt;för förändringen av myndighetsstrukturen är den 1 juli 1995. Formerna&lt;br&gt;för festighetsregistermyndighetemas avveckling och fastighetsregister-&lt;br&gt;funktionens inordnande i fastighetsbildningen m.m. får övervägas när-&lt;br&gt;mare när utredaren redovisat arbetet i etapp två. Efter ytterligare be-&lt;br&gt;redning avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;erforderliga lagändringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Inskrivningsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att inskrivningsverk-&lt;br&gt;samheten på sikt bör föras samman med fastighetsbildningen och&lt;br&gt;festighetsregistreringen. Något förslag om ändrad organisation&lt;br&gt;läggs dock inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren förordar att inskrivningsverksamheten&lt;br&gt;integreras i en ny samlad festighetsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett 6O-tal instanser, främst domstolar och kom-&lt;br&gt;muner, anser det omotiverat med en integrering av inskrivningsverk-&lt;br&gt;samheten i den nya organisationen. De framhåller att verksamheten&lt;br&gt;fungerar väl i dag och att utredaren inte har visat på ett sådant sakligt&lt;br&gt;samband mellan inskrivning, fåstighetsregistrering och fastighetsbildning&lt;br&gt;att en sammanslagning kan motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissmaterialet återspeglas också en osäkerhet om den föreslagna&lt;br&gt;nya festighetsmyndighetens kapacitet for att - i vaije fell så snabbt som&lt;br&gt;föreslagits - ta över verksamheten med bibehållen kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å andra sidan tillstyrker ett 25-tal remissinstanser, däribland även sex&lt;br&gt;domstolar, en överflyttning av inskrivningsverksamheten. I vissa yttran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den anläggs ett något längre tidsperspektiv på frågan om inskrivnings- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;verksamhetens organisatoriska hemvist. Det gäller i yttranden från bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Helsingborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Länsrätten i Södermanlands län, Kammarkollegiet, Sveriges domareför-&lt;br&gt;bund och Sveriges lantmätareförening. Dessa instanser ansluter sig i&lt;br&gt;regel till att någon omorganisation inte bör ske nu men att inskrivningen&lt;br&gt;har ett nära samband med övrig här berörd fastighetsverksamhet, vilket&lt;br&gt;bör komma till uttryck i en organisationsförändring senare när vissa&lt;br&gt;angivna förutsättningar föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Inskrivningsmyndigheterna är&lt;br&gt;självständiga myndigheter som är knutna till tingsrätterna. Deras verk-&lt;br&gt;samhet utgör en grundförutsättning för ett fungerande kreditväsende&lt;br&gt;inom flera sektorer av samhället. De fungerar på ett bra sätt. Regering-&lt;br&gt;en anser att övervägande skäl talar för att inte nu besluta om ett över-&lt;br&gt;förande av inskrivningsverksamheten från tingsrätterna till de lokala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheterna. Bl.a. bör pågående arbeten med förändringar,&lt;br&gt;t.ex. på panträttsområdet, först ha kommit längre. Då erhålls en tyd-&lt;br&gt;ligare bild av myndigheternas framtida arbetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip ligger emellertid regeringens grundsyn fast, nämligen att&lt;br&gt;domstolarnas uppgifter så långt som möjligt bör renodlas till dömande&lt;br&gt;verksamhet. Vid ett framtida avskiljande av inskrivningsverksamheten&lt;br&gt;bör det - i enlighet också med bedömningen i många remissyttranden -&lt;br&gt;vara naturligt att föra samman den med övrig här berörd fastighetsverk-&lt;br&gt;samhet. Detta skulle bl.a. innebära möjligheter att även vid en fortsatt&lt;br&gt;rationalisering av verksamheten med inskrivning och panthantering&lt;br&gt;kunna bibehålla en lokal förankring av verksamheten. Regeringen avser&lt;br&gt;att uppmärksamt följa organisationsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Organisationsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Mål för omorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De mål som har lagts fast i utrednings-&lt;br&gt;direktiven för en ny organisation för lantmäteri- och fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten m.m. bör i huvudsak gälla. Dessa mål har redo-&lt;br&gt;visats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger särskild vikt vid en decentraliserad verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning: Utredaren har anslutit sig till och närmare&lt;br&gt;konkretiserat de i direktiven angivna målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har i huvudsak inte haft några erinringar mot&lt;br&gt;formuleringen av målen för den statliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det råder stor uppslutning kring&lt;br&gt;de mål som bör gälla för den statliga organisationen och dess verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Regeringen finner nu endast anledning att understryka att det fort-&lt;br&gt;satta arbetet bör ta sikte på att ansvar och befogenheter förs längre ut i&lt;br&gt;organisationen än för närvarande. Utvecklingsverksamheten bör i ökad&lt;br&gt;utsträckning ta sikte på enkla lösningar för lokal tillämpning och pro-&lt;br&gt;duktion. Kostnaderna för styrning och administration bör minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambandet mellan landskapsinformation och fastighetsfrågor utgör en&lt;br&gt;viktig grund för organisationsförslaget. Sambandet utvecklas i det föl-&lt;br&gt;jande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisationsförslag som regeringen lägger fram i det följande är&lt;br&gt;av principkaraktär. Detta betingas bl.a. av att relativt stora avsteg gjorts&lt;br&gt;från det remissbehandlade utredningsförslaget, som för övrigt också&lt;br&gt;förutsatte omfattande kompletterande förberedelser inför ett slutligt&lt;br&gt;genomförande. Det av Lantmäteriverket i remissyttrandet framförda&lt;br&gt;organisationsförslaget, som regeringen delvis tagit fasta på, utgör en&lt;br&gt;principskiss vars konsekvenser inte kunnat belysas i detalj vare sig från&lt;br&gt;verkets sida eller under propositionsarbetet. Regeringen återkommer&lt;br&gt;med förslag om genomförandeåtgärder och tidplan i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Samband mellan fastighetsfrågor och landskapsinforma-&lt;br&gt;tion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns så starka och växande samband&lt;br&gt;mellan fastighetsfrågor och landskapsinformation, att de bör ligga&lt;br&gt;till grund för en så väl sammanhållen organisation som möjligt på&lt;br&gt;alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara få remissinstanser har anlagt principiella&lt;br&gt;synpunkter på denna fråga och i stället mera direkt diskuterat organisa-&lt;br&gt;toriska samband. Lantmäteriverket har föreslagit att den digitala regis-&lt;br&gt;terkartan bör betraktas som en del av ett utvidgat fastighetsdatasystem.&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata har tvärtom framhållit att det inte&lt;br&gt;finns särdeles starka samband mellan verksamheter som rör fastighets-&lt;br&gt;respektive landskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Övervägandena om sambanden&lt;br&gt;mellan landskapsinformation och fastighetsfrågor - som bör avse ett&lt;br&gt;vidare spektrum än enbart fastighetsinformation - bör utgöra grund för&lt;br&gt;förslagen om verksamheternas framtida organisation. Vad som först kan&lt;br&gt;konstateras är att erfarenheterna från sammanslagningen år 1974 av&lt;br&gt;lantmäteri- och kartverksamhetema är goda. På denna punkt ger ut-&lt;br&gt;rednings- och remissmaterialet enligt regeringens bedömning en entydig&lt;br&gt;bild av att sambandet bör bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största fördelarna av sammanslagningen torde ha uppstått inom&lt;br&gt;mätning, beräkning och kartläggning (MBK) i anslutning till fastighets-&lt;br&gt;bildning m.m. genom det teknikkunnande som tillfördes den gemensam-&lt;br&gt;ma organisationen från kartsidan och genom den gemensamma hante-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen av fastighetsredovisningen. De vid sammanslagningen förutsatta Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;integrationsfördelama för kartverksamheten har förverkligats relativt&lt;br&gt;långsamt och blivit mera uppenbara först i och med övergången till&lt;br&gt;digitala system och uppbyggnad av geografiska databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av det föreliggande utrednings- och remissmaterialet&lt;br&gt;bedömer regeringen att sambanden mellan landskapsinformation och&lt;br&gt;fastighetsfrågor på lokal nivå är så väl dokumenterade att de bör ligga&lt;br&gt;till grund för en så väl sammanhållen organisation som möjligt. Rege-&lt;br&gt;ringen anser vidare att den föreslagna funktionen som samordnare av&lt;br&gt;regional och lokal kartverksamhet är angelägen. Samverkan med läns-&lt;br&gt;styrelsen och kommunerna blir därvid viktig. En lokal medverkan vid&lt;br&gt;bl.a. ajourhållning av databaser med grundläggande landskapsinforma-&lt;br&gt;tion bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig frågeställning när det gäller hur sambandet mellan land-&lt;br&gt;skapsinformation och fastighetsfrågor skall komma till organisatoriskt&lt;br&gt;uttryck berör sambanden mellan å ena sidan Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata och fastighetsdatasystemet samt å den andra sidan lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheterna och deras verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingarna mellan fastighetsdatasystemet och Lantmäteriets befatt-&lt;br&gt;ning med fastighetsfrågor, och då främst fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsregistrering, är uppenbara och självklara. Kopplingarna mellan&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet och kart- och landskapsinformationssystemet&lt;br&gt;inom lantmäteriet är knutna till sambanden mellan fastighetsregister-&lt;br&gt;karta, byggnadsredovisning och den ekonomiska kartan eller motsvaran-&lt;br&gt;de databaser. Dessa samband blir successivt mera påtagliga genom&lt;br&gt;uppbyggnaden av byggnadsregister och övergången till digital fastighets-&lt;br&gt;registerkarta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren slagit fast kommer det att utvecklas en ökad använd-&lt;br&gt;ning av landskapsinformation och av attribut knutna till fastighetsbe-&lt;br&gt;ståndet i samband med ökad användning av geografiska informations-&lt;br&gt;system (GIS). Nya och snabbt växande användningsområden finns inom&lt;br&gt;många samhällssektorer och inte minst inom miljövården. Den elektro-&lt;br&gt;niska infrastrukturen byggs snabbt ut. Det tillämpningsområde som nu&lt;br&gt;berörts bedöms vara ett påtagligt tillväxtområde inom informationstek-&lt;br&gt;nologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de centralt bedrivna verksamheterna har kontakter med verksam-&lt;br&gt;heterna regionalt och lokalt. Dessa kontakter kommer att öka i och med&lt;br&gt;tillkomsten av den nya lokala organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att fastighets- och byggnadsin-&lt;br&gt;formationen spelar en så grundläggande roll inom landskapsinforma-&lt;br&gt;tionsområdet att det både centralt och lokalt bör finnas ett samlat utbud&lt;br&gt;av informationen, ett gemensamt uppträdande mot avnämarna och en&lt;br&gt;väl samordnad utvecklingsverksamhet. En informationsstrategi för hela&lt;br&gt;området har efterlysts bl.a. i Riksrevisionsverkets remissyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Verksamhetsformer för produktions- och uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppdrag som kan skada förtroendet för myn-&lt;br&gt;dighetsutövningen eller som redan nu av andra skäl bör bolagi-&lt;br&gt;seras, avskiljs från myndigheterna eller privatiseras. Det gäller&lt;br&gt;kartografisk uppdragsverksamhet, fristående förlagsverksamhet och&lt;br&gt;fastighetsekonomisk uppdragsverksamhet. Övrig uppdragsverksam-&lt;br&gt;het och produktionen av databaser och allmänna kartor m.m.&lt;br&gt;behålls tills vidare inom myndigheten, men hålls ekonomiskt och&lt;br&gt;organisatoriskt åtskilda från övrig myndighetsverksamhet. Produk-&lt;br&gt;tion for allmän kartläggning m.m. bör i ökande utsträckning upp-&lt;br&gt;handlas i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Nuvarande uppdragsverksamhet samt förrättnings-&lt;br&gt;förberedelser föreslås överföras till ett eller flera statliga uppdragsbolag.&lt;br&gt;Detta skulle innebära bolagisering av bl.a. fastighetsekonomisk verk-&lt;br&gt;samhet, fastighetsrättslig service och fastighetsinformation. Vidare&lt;br&gt;skulle till uppdragsbolaget föras all uppdragsverksamhet inom kartfram-&lt;br&gt;ställning, bl.a. mätning, flygfotografering, datatjänster och program-&lt;br&gt;varor samt den regionala och lokala verksamheten med bl.a. stommät-&lt;br&gt;ning, små- och storskaliga baskartor, ajourhållning, kartdatabaser,&lt;br&gt;digitalisering, industrimätning och andra tjänster inom det s.k. MBK-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionen av allmänna kartor bör ske genom en blandning av&lt;br&gt;upphandlade tjänster och produktion med egna resurser. Utredaren&lt;br&gt;bedömer att upphandling då kommer att omfatta i storleksordningen 70&lt;br&gt;procent av produktionen inom statsuppdraget. Vissa restriktioner före-&lt;br&gt;slås, betingade av fÖrsvarsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de instanser som direkt kommenterat frågan är&lt;br&gt;ett 80-tal instanser positiva och ett tiotal instanser negativa till att skilja&lt;br&gt;på myndighets- och uppdragsverksamhet. Flera instanser påtalar särskilt&lt;br&gt;lantmäteriets uppdragsverksamhet inom det fastighetsekonomiska om-&lt;br&gt;rådet som förtroendeskadlig för myndighetsutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mängd synpunkter ges på hur snittet skall läggas mellan myndighet&lt;br&gt;och bolag. Det redovisas farhågor för att förutsättningar inte längre&lt;br&gt;kommer att finnas för en decentraliserad organisation. Flera instanser&lt;br&gt;påtalar att uppdragsverksamheten har behandlats relativt summariskt i&lt;br&gt;utredningen och att marknadsförutsättningarna för bolaget inte har&lt;br&gt;belysts tillräckligt. Riksrevisionsverket pekar på flera punkter där för-&lt;br&gt;slaget bör analyseras ytterligare. Statskontoret ifrågasätter om all upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet har tillräcklig aflarsmognad för en bolagisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket och Lantmäteriets civilingenjörsförening föreslår att&lt;br&gt;uppdragsverksamheten organiseras i aflarsverksliknande former. Det&lt;br&gt;skulle innebära att verksamheten organiseras i en myndighetsdivision&lt;br&gt;och en affärsdivision/produktionsdel. Sveriges lantmätareförening anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bolaget inledningsvis bör hållas samman i en koncern med resultat- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;enheter för olika verksamhetsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regering och riksdag har ( prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil.l, bet. 1990/9l:FiU20, rskr. 1990/91:132, prop.&lt;br&gt;1991/92:100 bil.l, bet. 1991/92:FiU20, rskr. 1991/92:128, rskr.&lt;br&gt;1991/92:129 och prop. 1992/93:100 bil.l, bet. 1992/93:FiU10, bet.&lt;br&gt;1992/93:FiU31, rskr. 1992/93:451) lagt fest övergripande riktlinjer för&lt;br&gt;formerna för statlig konkurrensutsatt verksamhet och för privatisering&lt;br&gt;av sådan verksamhet. Enligt dessa bör konkurrensutsatt verksamhet, om&lt;br&gt;inte särskilda skäl talar för detta, ej bedrivas i myndighetsform och i&lt;br&gt;normalfallet ej av staten. I sammanhanget har också lagts fest kriterier&lt;br&gt;som bör gälla vid bedömningen av när en affärsverksamhet skall anses&lt;br&gt;aktuell för ombildning till aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder bland remissinstanserna mycket stor uppslutning kring&lt;br&gt;tanken att en klar organisatorisk uppdelning bör ske inom lantmäteriets&lt;br&gt;verksamhetsområde mellan myndighetsuppgifter och uppdragsverksam-&lt;br&gt;het. Däremot ifrågasätts i stor utsträckning den lösning som utredaren,&lt;br&gt;i linje med de givna direktiven, har stannat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på uppdelningen hänger samman med den i avsnitt 7.2 behand-&lt;br&gt;lade frågan om synen på s.k. förrättningsförberedelser, som tillsammans&lt;br&gt;med uppdrag från statliga, kommunala och enskilda beställare främst&lt;br&gt;har betydelse för hur en uppdelning kan göras i den lokala verksam-&lt;br&gt;heten. Styrande för en organisatorisk uppdelning blir också - framför&lt;br&gt;allt på det centrala planet - synen på hur uppdraget från staten att pro-&lt;br&gt;ducera allmänna kartor och motsvarande databaser, det s.k. statsupp-&lt;br&gt;draget, skall delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudlinje har varit att i båda dessa huvudfrågor lägga&lt;br&gt;tyngdpunkten i en bolagsverksamhet och att därigenom bl.a. skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en lokal förgrening av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas invändningar ger - också utöver vad som gäller&lt;br&gt;förrättningsförberedelser - uttryck för en annan syn än utredaren vad&lt;br&gt;gäller myndigheternas tillgänglighet lokalt samt vissa i huvudsak lokalt&lt;br&gt;utförda uppdrag. För att en decentraliserad lantmäteriorganisation skall&lt;br&gt;kunna bibehållas, menar flera remissinstanser, bl.a. Lantmäteriverket&lt;br&gt;och vissa kommuner, att myndigheten lokalt bör få utföra uppdrag som&lt;br&gt;inte är förtroendeskadliga och som ligger nära myndighetens verksamhet&lt;br&gt;i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den i huvudsak centralt bedrivna produktionen av allmänna&lt;br&gt;kartor och databaser uttrycks stor tveksamhet till en så snabb och&lt;br&gt;genomgripande bolagisering som utredningen har föreslagit. Bl.a. har&lt;br&gt;Riksrevisionsverket och Statskontoret framfört att man bör gå stegvis&lt;br&gt;till väga och noga undersöka under vilka omständigheter bolagisering&lt;br&gt;lämpligast genomförs. Flera remissinstanser uttrycker ferhågor för att&lt;br&gt;den påböijade utvecklingen mot användning av digital teknik på vissa&lt;br&gt;områden riskerar att stoppas upp om en bolagisering inte genomförs på&lt;br&gt;ett balanserat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har utredaren och remissbehandlingen visat&lt;br&gt;att det på fastighets- och landskapsinformationsområdet är befogat att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilja uppdragsverksamhet från myndighetsutövning och annan verksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som även i fortsättningen bör ligga under en myndighet. I princip Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;och i på sikt ökande utsträckning torde bolagsformen vara den lämpli-&lt;br&gt;gaste för den uppdragsverksamhet som över huvud taget skall bedrivas&lt;br&gt;i statlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid enligt regeringens bedömning hållbara invänd-&lt;br&gt;ningar mot viktiga element i utredningens analys och mot de organisato-&lt;br&gt;riska slutsatserna. Det föreliggande beslutsunderlaget räcker inte för ett&lt;br&gt;ställningstagande nu till en mer omfattande bolagisering. Regeringens&lt;br&gt;sammanfattande bedömning är att förslaget om en långtgående bolagise-&lt;br&gt;ring inte kan föras vidare så snabbt i ett steg samt med den omfattning&lt;br&gt;och inriktning som utredningsförslaget innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därvid tagit festa på vissa remissinstansers oro för att&lt;br&gt;en långtgående och snabb förändring skulle kunna innebära störningar&lt;br&gt;eller avbrott i övergången från traditionell teknik med s.k. analoga&lt;br&gt;kartor till databasteknik. Det pågår en snabb övergång till digitala&lt;br&gt;system på alla områden. Olägenheterna skulle kunna bli stora inom en&lt;br&gt;rad områden där man är starkt beroende av en snabb övergång till&lt;br&gt;databasteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verksamheten befinner sig mitt i denna omvandling innebär också&lt;br&gt;att oklarheter föreligger om dess framtida inriktning och utformning.&lt;br&gt;Det gäller t.ex. hur system för ajourhållning av databaser skall byggas&lt;br&gt;upp, hur samordningen mellan stat och kommun skall organiseras och&lt;br&gt;vilka uppgifter som kan utföras regionalt eller lokalt. Fullföljande av en&lt;br&gt;snabb och långtgående bolagisering skulle aktualisera ett ställningstagan-&lt;br&gt;de till sambandet mellan bolagets verksamhet och myndighetsverksam-&lt;br&gt;heten lokalt och regionalt innan det finns adekvat underlag. Med pro-&lt;br&gt;duktionen av allmänt kartmaterial kvar inom myndigheten finns förut-&lt;br&gt;sättningar för utveckling av en regional och lokal medverkan i denna&lt;br&gt;verksamhet på ett sätt som inte skulle vara möjligt vid en bolagisering.&lt;br&gt;Detta kan avse såväl produktion, ajourhållning, lagring och distribution&lt;br&gt;inom statsuppdraget som drifts- och distributionsuppgifter inom festig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Lantmäteriverket är övergången till digitala system knuten framför&lt;br&gt;allt till uppbyggnaden av databaser för innehållet i de allmänna kartorna&lt;br&gt;och av system för digitala festighetsregisterkartor samt till utnyttjandet&lt;br&gt;av satellitteknik för mätning och därmed förbättrade förutsättningar för&lt;br&gt;utbyggnad och kvalitetshöjning av de geodetiska riksnäten m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet utgör redan genom sina basregister med&lt;br&gt;koordinatangivelser en hörnsten i ADB-tillämpningar med rumslig&lt;br&gt;anknytning. Pågående utveckling är bl.a. knuten till uppbyggnaden av&lt;br&gt;ett basregister över byggnader. Överväganden pågår om eventuella&lt;br&gt;register över bostadsrättslägenheter eller över lägenheter generellt. En&lt;br&gt;annan utveckling som har anknytning till det nu anförda är de successi-&lt;br&gt;va förenklings- och utvecklingsåtgärderna inom panthanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har stannat för en modifierad linje i bolagiseringsfrågan.&lt;br&gt;Den innebär utbrytning av uppgifter vilka kan vara förtroendeskadande&lt;br&gt;för myndighetsutövningen eller som redan nu av andra skäl bör bolagi-&lt;br&gt;seras. Det primära syftet nu blir att skilja bort sådana funktioner från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten. Kravet på att upprätthålla en decentraliserad struktur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktas främst mot myndighetens verksamhet, såväl den anslags- som Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;avgiftsfinansierade. Den förordade handlingslinjen lämnar möjligheten&lt;br&gt;öppen för en fortsatt överföring av uppgifter till statlig bolagsform, till&lt;br&gt;privat verksamhet eller för avveckling. I de fall osäkerhet råder om i&lt;br&gt;vilken mån verksamheter är mogna för ett avskiljande bör de tills&lt;br&gt;vidare, i avvaktan på ett bättre beslutsunderlag, behållas inom myndig-&lt;br&gt;heten, men ges en tydligare åtskillnad i förhållande till myndighetsverk-&lt;br&gt;samheten i övrigt än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter som nu bör föras över från myndighetsform till&lt;br&gt;bolagsform är enligt regeringens bedömning den fåstighetsekonomiska&lt;br&gt;uppdragsverksamheten - som redan nu möjligen kan privatiseras - samt&lt;br&gt;kartografisk uppdragsverksamhet och fristående förlagsverksamhet.&lt;br&gt;Skälet för en ändring beträffande den fastighetsekonomiska verksam-&lt;br&gt;heten är att den medför risk för rubbat förtroende för myndighetsut-&lt;br&gt;övningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kart- och förlagsverksamheten är utgångspunkten att dessa verk-&lt;br&gt;samheter inte bör bedrivas med koppling till myndigheten på ett sätt&lt;br&gt;som kan innebära ett snedvridande av konkurrensförutsättningarna. Det&lt;br&gt;gäller verksamheten vid Lantmäteriverkets organisationsenhet Kart-&lt;br&gt;centrum - med undantag för förlaget av allmänna kartor - samt annan&lt;br&gt;motsvarande kartproduktion inom den nuvarande lantmäteriorgani-&lt;br&gt;sationen. Verksamheten vid Kartcentrum bedömdes mogen för bolagise-&lt;br&gt;ring redan vid Riksrevisionsverkets analys av frågan hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsformen innebär alltså att dessa verksamheter skall verka i kon-&lt;br&gt;kurrens på samma villkor som gäller för andra aktörer på marknaden.&lt;br&gt;En annan förutsättning för detta är att alla aktörer skall ha tillgång till&lt;br&gt;grundläggande allmänt kartmaterial på lika villkor. Frågor om kostnader&lt;br&gt;m.m. för att utnyttja materialet övervägs för närvarande i den pågående&lt;br&gt;andra etappen av utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter som regeringen nu föreslår skall bolagiseras omsätter&lt;br&gt;ca 90 miljoner kronor per år och sysselsätter ca 120 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bolagiseringen bör, som redan antytts, kompletteras&lt;br&gt;med en klarare uppdelning inom myndigheten mellan å ena sidan myn-&lt;br&gt;dighetsutövning och därmed närbesläktade myndighetsuppgifter och å&lt;br&gt;andra sidan kvarvarande verksamhet av produktions- eller uppdragska-&lt;br&gt;raktär. En utgångspunkt för detta ges i ett förslag till uppdelning i en&lt;br&gt;myndighetsdivision och en affärsdivision som Lantmäteriverket presen-&lt;br&gt;terat i sitt remissyttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som man inte bör förhasta sig och riskera olämpliga bolagi-&lt;br&gt;seringar, som kan bli svåra att korrigera, måste man fortlöpande vara&lt;br&gt;uppmärksam på att inte nya funktioner utvecklas och förblir en del av&lt;br&gt;myndighetsverksamheten även när de passerat den gräns då en bolagise-&lt;br&gt;ring eller privatisering borde ha skett. I ansvaret för t.ex. fastighets-&lt;br&gt;dataverksamheten eller annan databasuppbyggnad ingår naturligtvis att&lt;br&gt;medverka i utvecklingen av nya tillämpningar hos systemens nyttjare.&lt;br&gt;Men man bör uppmärksamt pröva vilken roll myndigheterna skall ha&lt;br&gt;när sådana tillämpningar har nått en tillräcklig mognad och - om de&lt;br&gt;visar sig vara livskraftiga - bör kunna bedrivas utan myndighetsmedver- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan. Med ett sådant arbetssätt tillvaratas den även i internationell jäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelse framstående kompetens som Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;och Lantmäteriverket har inom fastighets- och landskapsinformations-&lt;br&gt;området. Samtidigt främjas den angelägna informationstekniska utveck-&lt;br&gt;lingen i samhället. Det nu beskrivna synsättet står i överensstämmelse&lt;br&gt;med EU:s riktlinjer om samverkan mellan privat och offentlig sektor på&lt;br&gt;informationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens avsikt är att den ytterligare avskiljning av verksamhet&lt;br&gt;från myndigheterna och bolagisering som bör komma i fråga baseras&lt;br&gt;bl.a. på erfarenheter från den nu föreslagna reformen. Den ytterligare&lt;br&gt;avskiljningen och bolagiseringen bör dessutom ske samlat vid ett tillfälle&lt;br&gt;för att undvika osäkerhet och störningar i verksamheterna över en&lt;br&gt;längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförarorganisationen bör samtidigt utsättas för konkurrens även i&lt;br&gt;fråga om det s.k. statsuppdraget. Upphandling av tjänster för den all-&lt;br&gt;männa kartläggningen m.m. bör därför så långt möjligt ske genom&lt;br&gt;anbudsförfarande. Med undantag för de produktionsuppgifter som av&lt;br&gt;säkerhetsskäl eller av andra orsaker bör förbehållas utförarorgani-&lt;br&gt;sationen i myndigheten, bör beställningar successivt läggas ut på anbud.&lt;br&gt;Regeringen avser att följa upp effekterna av anbudsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Myndighetsorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ny central myndighet bör bildas bestående&lt;br&gt;av Centralnämnden för fastighetsdata och delar av Lantmäteriver-&lt;br&gt;ket. En ny lokal organisation som hålls ihop länsvis bör införas.&lt;br&gt;Organisationens uppgifter bör vara både myndighets- och upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet, vilka dock skall hållas väl isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i stor utsträckning med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Utredaren har dock utgått från att även inskrivnings-&lt;br&gt;verksamheten omfettas av reformen och från en mer omfettande bolagi-&lt;br&gt;sering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal instanser tillstyrker förslaget till&lt;br&gt;central organisation. Det gäller exempelvis Svea hovrätt, Överbefäl-&lt;br&gt;havaren, Postverket, Riksskatteverket, Riksantikvarieämbetet och&lt;br&gt;Statens historiska muséer, Statens lantmäteriverk, Telia AB och Lant-&lt;br&gt;mäteriets civilingenjörsförening. Ett tiotal instanser framför invänd-&lt;br&gt;ningar mot att inordna Centralnämnden för fastighetsdata i en ny central&lt;br&gt;myndighet. Sådana synpunkter kommer bl.a. från Domstolsverket,&lt;br&gt;Statens bostadskreditnämnd, Centralnämnden för fastighetsdata, Svenska&lt;br&gt;bankföreningen och Svenska kommunaltekniska föreningen. En hel del&lt;br&gt;synpunkter ges på namnfrågan varvid påpekas att ordet lantmäteri bör&lt;br&gt;förbehållas myndigheten. Några instanser tar upp vikten av att Lant-&lt;br&gt;mäteriverkets kartråds arbete kan fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata och Domstolsverket anför att om&lt;br&gt;utvecklingsverksamheten vid nämnden inordnas i en ny teknikintensiv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kart- och festighetsmyndighet kan inte bortses från risken att pågående Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;och förväntat utvecklingsarbete avseende inskrivningsverksamheten&lt;br&gt;under överskådlig tid blir lidande varför mycket talar för att ett inlem-&lt;br&gt;mande av Centralnämnden för fastighetsdata i en ny organisation bör&lt;br&gt;anstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket föreslår en sammanhållen organisation for kart- och&lt;br&gt;fastighetsverksamheten. Organisationen bör enligt verket vara en myn-&lt;br&gt;dighet som skall ledas och organiseras i affärsverksliknande former.&lt;br&gt;Detta innebär att det bildas två divisioner, en myndighetsdivision och en&lt;br&gt;afiärsdivision, som skall vara strikt åtskilda såväl ekonomiskt som&lt;br&gt;stymingsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stöd bland remissinstanserna for att inrätta en statlig regional&lt;br&gt;myndighet. Flera remissinstanser ser positivt på att myndigheten får ett&lt;br&gt;samordningsansvar inom landskapsinformationsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av bl.a. vad som sagts&lt;br&gt;i avsnitt 10.2 tar regeringen först upp frågan om bildande av en ny&lt;br&gt;central myndighet. Därefter behandlas myndighetsorganisationen och&lt;br&gt;fördelningen av arbetsuppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny central myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att en majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;eller lämnar förslaget om en sammanslagning av Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata och Lantmäteriverket utan erinran, varvid dock bör note-&lt;br&gt;ras att det remissbehandlade förslaget innefattade även inskrivnings-&lt;br&gt;verksamheten och delar av Domstolsverket. Ett grundläggande skäl for&lt;br&gt;regeringens ställningstagande har redovisats tidigare, nämligen sam-&lt;br&gt;bandet mellan fastighets- och landskapsinformation. Detta kommer&lt;br&gt;exempelvis till uttryck i att arbete pågår vid de båda verken för att&lt;br&gt;koppla ihop fastighetsdatasystemet med digitala data om fastighetsgrän-&lt;br&gt;ser m.m. Arbetet underlättas om det sker i en och samma organisation.&lt;br&gt;Arbete har vidare sedan lång tid tillbaka pågått i syfte att använda fas-&lt;br&gt;tighetsdatasystemet som ytterligare stöd för förrättningsverksamheten.&lt;br&gt;Arbetet har blivit försenat och har försvårats av olika datatekniska&lt;br&gt;systemlösningar m.m. inom de båda myndigheterna. Även detta talar&lt;br&gt;for en gemensam organisation. Över huvud taget är det viktigt att&lt;br&gt;genom en gemensam utvecklingsverksamhet lägga grunden för ett lång-&lt;br&gt;siktigt strategiskt agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata saknar lokal och regional organisa-&lt;br&gt;tion, något som erhålls genom en sammanslagning med lantmäteriet.&lt;br&gt;Det innebär förutsättningar för ytterligare ökat utnyttjande av fåstighets-&lt;br&gt;datasystemets information och tjänster. Möjligheterna att öka samverkan&lt;br&gt;med kommunerna i syfte att komplettera registren ökar också. Samman-&lt;br&gt;läggning till en myndighet innebär även vissa besparingar till följd av&lt;br&gt;gemensam administration m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl som anförts mot en sammanläggning är att fastighetsdatareformen&lt;br&gt;och kompletteringsarbeten till denna ännu pågår. Exempelvis har kom-&lt;br&gt;plettering med byggnadsidentiteter påbörjats. Utvecklingsinsatser kom- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer sannolikt att pågå mer eller mindre kontinuerligt. Regeringen anser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför inte att de invändningar som rests mot tidpunkten för en reform Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;är tillräckligt starka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger både för berörda verksamheter och för avnämarna ett värde&lt;br&gt;i att så snart som möjligt veta vilka organisatoriska förutsättningar som&lt;br&gt;kommer att gälla. Det gäller särskilt inom ett område som detta där val&lt;br&gt;av ambitionsnivå, informations- och systemstruktur m.m. - och därmed&lt;br&gt;sammanhängande val av samarbetspartner i uppbyggandet av system och&lt;br&gt;information - får mycket långsiktiga verkningar bl.a. i ekonomiskt&lt;br&gt;hänseende. Flera av de skäl som i remissvar anförts mot en samman-&lt;br&gt;slagning har huvudsakligen tidsbegränsad betydelse. De påtalade olägen-&lt;br&gt;heterna kan mildras betydligt genom att de beaktas när detalj organisa-&lt;br&gt;tionen läggs fest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny centralmyndighet bör alltså inrättas, bestående av Centralnämn-&lt;br&gt;den för fastighetsdata och merparten av Lantmäteriverket. Det har visat&lt;br&gt;sig svårt att lösa namnfrågan för den nya myndigheten på ett sätt som&lt;br&gt;beskriver hela verksamheten. Det av utredningen föreslagna namnet,&lt;br&gt;Kart- och fastighetsverket, bör t.ex. inte komma i fråga på grund av&lt;br&gt;förväxlingsrisken med Statens fastighetsverk. Vidare kan ifrågasättas om&lt;br&gt;kortsiktiga överväganden i samband med en sammanläggning bör få&lt;br&gt;motivera att man överger det traditionsbundna och väl etablerade lant-&lt;br&gt;mäteribegreppet, som väl skulle täcka det nya verksamhetsområdet och&lt;br&gt;som alla inom verksamhetsområdet bör kunna känna samhörighet med.&lt;br&gt;Regeringen förordar därför att den nya centrala myndigheten benämns&lt;br&gt;Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren har pekat på har inskrivningsverksamhetens utveckling,&lt;br&gt;alltsedan festighetsdatareformen böljade förberedas, varit nästan helt&lt;br&gt;knuten till att inskrivningsregistret utgör en integrerad del av festighets-&lt;br&gt;datasystemet. I dominerande omfattning är det Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata som, utan att formellt vara central myndighet för inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna, har svarat för initiativ, utredning och genomföran-&lt;br&gt;de av de väsentliga förändringarna inom inskrivningsregisterverksam-&lt;br&gt;heten under en lång tid. Detta fektum upplevs uppenbarligen av remiss-&lt;br&gt;instanserna som ett naturligt förhållande. Regeringen har ingen annan&lt;br&gt;uppfettning men vill understryka inskrivningsmyndigheternas självstän-&lt;br&gt;diga ställning i förhållande till såväl Domstolsverket som andra myndig-&lt;br&gt;heter. Regeringen har också anledning att betona att det - när inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna tills vidare ligger kvar vid tingsrätterna - är av&lt;br&gt;största vikt att den verksamhet, som nu bedrivs inom Centralnämnden&lt;br&gt;for fastighetsdata med sikte på inskrivningsverksamheten, vidmakthålls&lt;br&gt;av den nya myndigheten och att den nuvarande goda servicenivån bibe-&lt;br&gt;hålls. Regeringen utgår också från att den nya myndigheten i samverkan&lt;br&gt;med bl.a. Domstolsverket skall - som sker just nu i t.ex. de dynamiska&lt;br&gt;förändringarna inom panträttens område - fortsätta att driva utveck-&lt;br&gt;lingen av festighetsdatasystemet framåt till gagn för inskrivningsväsen-&lt;br&gt;det och dess avnämare i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudstruktur för myndighetsorganisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som inte bör bedrivas i bolagsform utgör merparten av&lt;br&gt;de nuvarande myndigheternas uppgifter. Den bör även i fortsättningen&lt;br&gt;bedrivas i myndighetsform. De berörda uppgifterna har dock vissa&lt;br&gt;inbördes olikheter som bör påverka hur de organiseras och styrs mera i&lt;br&gt;detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del utgör myndighetsutövning, t.ex. fastighetsbildningen. Nära&lt;br&gt;besläktad med myndighetsutövning är vissa andra myndighetsuppgifter,&lt;br&gt;t.ex. fastighetsregistreringen samt de centrala myndighetsuppgifterna&lt;br&gt;såsom förvaltningen av fastighetsdatasystemet, handhavandet av stats-&lt;br&gt;uppdraget for allmän kartförsörjning och tillsynen över de myndigheter&lt;br&gt;som svarar för fastighetsbildning och fastighetsregistrering. De nya&lt;br&gt;myndigheterna skall också ha en aktiv roll vid utvecklingen av lant-&lt;br&gt;mäteriområdet i stort. Till detta hör att bedriva såväl utveckling och&lt;br&gt;rådgivning som samordning och standardisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts bör viss lokalt utförd uppdragsverksamhet av&lt;br&gt;karaktären myndighetsservice kunna bedrivas jämte myndighetsutöv-&lt;br&gt;ningen. Exempel på detta är att göra husutsättning, upprätta fastighets-&lt;br&gt;plan och nybyggnadskarta, utföra läge skontroll, ajourhålla primärkarta,&lt;br&gt;göra fastighetsutredningar och fastighetsägarförteckningar samt lämna&lt;br&gt;viss annan fastighetsrättslig service. Regeringen avser att i instruktion&lt;br&gt;för myndigheterna avgränsa denna verksamhet så noggrant att förut-&lt;br&gt;sättningarna blir klarlagda bl.a. för olika aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsutövningen och närbesläktade myndighetsuppgifter samt&lt;br&gt;den nyssnämnda lokalt bedrivna uppdragsverksamheten bör renodlas&lt;br&gt;och i huvudsak även i fortsättningen bedrivas lokalt, sammanhållen&lt;br&gt;inom en statlig myndighet med ett län som verksamhetsområde. Myn-&lt;br&gt;digheten bör benämnas lantmäterimyndigheten. Nuvarande fastighets-&lt;br&gt;bildnings-, fastighetsregister- och överlantmätarmyndigheter bör av-&lt;br&gt;vecklas. Arbetsuppgifterna finns dock, som framgått av det tidigare&lt;br&gt;anförda, i princip kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra uppgifter har karaktären av kontinuerlig produktion eller större&lt;br&gt;utvecklings- och genomförandeprojekt. Exempel på sådana uppgifter är&lt;br&gt;att utföra flygfotografering och produktion avseende geodetiska riksnät,&lt;br&gt;databaser och allmänna kartor. Sådana uppgifter bör organiseras i en&lt;br&gt;separat utförarorganisation inom den centrala myndigheten men kan&lt;br&gt;också i vissa fall vara lämpliga för anbudsupphandling. Sådan verksam-&lt;br&gt;het bedrivs i dag till större delen i Gävle men utförs även på ett tiotal&lt;br&gt;andra platser. Det är angeläget att vidmakthålla och vidareutveckla en&lt;br&gt;på detta sätt spridd produktion inom olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsverksamhet avseende flygfotografering, framställning av&lt;br&gt;storskaliga kartor m.m. bör organiseras tillsammans med dessa produk-&lt;br&gt;tionsuppgifter. Stora delar av denna uppdragsverksamhet utgörs av lokal&lt;br&gt;produktion t.ex. stommätning och flygsignalering. Andra delar, t.ex.&lt;br&gt;flygfotografering och fotogrammetrisk bearbetning, kan inte ha motsva-&lt;br&gt;rande spridning. Det är emellertid viktigt att även mera specialiserade&lt;br&gt;funktioner har lokala marknadskontakter. Genom att denna uppdrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet organiseras helt fristående från den lokala myndighetsorga- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;nisationen bör dess konkurrensneutralitet inte kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala myndlghetsorganisationens uppgifter och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala myndighetsorganisationen bör sammanfattningsvis ha följan-&lt;br&gt;de huvudsakliga uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fastighetsbildning och fåstighetsregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regional samordning och rådgivning inom mätnings- och kartområdet&lt;br&gt;samt medverkan i ajourhållning av allmänt kartmaterial m.m. enligt&lt;br&gt;uppdrag från centralmyndighetens beställarefunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Viss närmare reglerad service på uppdragsbasis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten förutsätts liksom för närvarande bedrivas i decentralise-&lt;br&gt;rad form och med en utspridd lokalisering av kontor. Regeringen förut-&lt;br&gt;sätter att den länsvisa sammanhållningen går att förena med en med-&lt;br&gt;veten delegering av ansvar och befogenheter till de lokala kontoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delvis ny uppgift avseende regional samordning och rådgivning i&lt;br&gt;fråga om mätning och grundläggande landskapsinformation har före-&lt;br&gt;slagits av utredaren och vunnit gillande av många remissinstanser.&lt;br&gt;Regeringen anser att organisationen även i detta avseende bör spela en&lt;br&gt;aktiv roll gentemot kommuner, andra organisationer och enskilda. Syftet&lt;br&gt;bör vara att stärka användarinflytandet och möjliggöra ett ökat utbyte av&lt;br&gt;information mellan olika producenter, främja användandet av gemen-&lt;br&gt;samma standarder och normer samt finna lämpliga rutiner for ajour-&lt;br&gt;hållning av grundläggande landskapsinformation. Organisationen skall&lt;br&gt;verka for att lokalt producerade databaser i ökad utsträckning kan an-&lt;br&gt;vändas för produktion av det allmänna kartmaterialet och motsvarande&lt;br&gt;digitala databaser. Organisationen skall också, som utredningen före-&lt;br&gt;slagit, ha en rådgivningsverksamhet inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är utredningens förslag på denna punkt&lt;br&gt;ägnat att effektivisera framställningen och användningen av grundläg-&lt;br&gt;gande landskapsinformation. Det bör därför genomföras. Utrymme för&lt;br&gt;de resurser som krävs för detta bör kunna skapas bl.a. genom utnyttjan-&lt;br&gt;de av effektiviseringsvinster som organisationsförändringen möjliggör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att underlätta åtkomsten och nyttjandet av landskapsinformation&lt;br&gt;från olika producenter i länet bör lantmäterimyndigheten i länet och&lt;br&gt;länsstyrelsen samverka. Länsstyrelsen har ett ansvar for att bygga upp&lt;br&gt;och till kommunerna förmedla kunskaper och geografisk information.&lt;br&gt;Denna roll är således näraliggande lantmäterimyndighetens. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen har dessutom en ställning i länet som samordnare av intressen av&lt;br&gt;skilda slag. En samverkan bör därför vara ägnad att främja en effektiv&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralmyndighetens uppgifter och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralmyndighetsuppgiftema bör vara i huvudsak följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsyn och ledning av övriga lantmäterimyndigheters verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tillsyn över mätningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Samordning av grundläggande verksamhet avseende fåstighetsinforma- Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;tion och landskapsinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ansvar för statsuppdraget rörande kartförsörjning, innefattande bl.a.&lt;br&gt;beställarefunktion samt ansvar för förvaltning av databaser för grund-&lt;br&gt;läggande geografisk information och förlaget av allmänna kartor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ansvar för fåstighetsdatasystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ansvar för förberedelsearbete for fastighetstaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ortnamnsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utveckling inom fastighets- och landskapsinformationsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppgifter inom totalförsvaret, bl.a. beredskapsplanering och prövning&lt;br&gt;av tillstånd att upprätta geografiska databaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den nya centralmyndigheten bör, förutom dessa uppgifter, finnas&lt;br&gt;de produktionsuppgifter som beskrivits tidigare. Vidare bör även finnas&lt;br&gt;storskalig kartproduktion samt viss specialiserad uppdragsproduktion,&lt;br&gt;t.ex. inom flygfotografering och geodesi, där de samhällsekonomiska&lt;br&gt;integrationsfördelama av en samlad produktion är mycket påtagliga&lt;br&gt;samtidigt som ett tillräckligt utbud av kvalificerade tjänster över hela&lt;br&gt;landet måste tryggas. Produktions- och uppdragsverksamheterna bör&lt;br&gt;organiseras avskilda från övriga myndighetsuppgifter. Verksamheten&lt;br&gt;bör - med beaktande av affärsmässiga förutsättningar - bedrivas inom&lt;br&gt;ett över landet förgrenat nät av produktionsställen. Mellan myndighets-&lt;br&gt;och produktionsdelarna bör i tillämpliga delar råda en relation av karak-&lt;br&gt;tären beställare - utförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska effekter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översiktlig beräkning av de ekonomiska effekterna av regeringens&lt;br&gt;förslag visar att de långsiktiga besparingarna som följd av organisations-&lt;br&gt;förändringar och därmed sammanhängande teknikutveckling totalt upp-&lt;br&gt;går till omkring 50 miljoner kronor per år. De största besparingarna&lt;br&gt;ligger inom samordningen på fåstighetsområdet. Även de administrativa&lt;br&gt;rationaliseringarna och samordningsvinsterna med avseende på utrust-&lt;br&gt;ning och ADB-teknik bedöms uppgå till betydande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de nyss berörda tekniska utvecklingsinsatserna ännu pågår&lt;br&gt;och omsättningen därav i den praktiska verksamheten inte påbötjats i&lt;br&gt;alla avseenden får besparingarna inte omedelbart full effekt. Denna&lt;br&gt;torde uppnås inom fyra - fem år. Okad ambitionsnivå i vissa avseenden&lt;br&gt;samt omställnings- och utvecklingskostnader i samband med organisa-&lt;br&gt;tionförändringen medverkar också till att en positiv nettoeffekt uppstår&lt;br&gt;först efter några år. En stor del av besparingarna kommer att avse&lt;br&gt;fastighetsbildning - inklusive fåstighetsregistrering - dvs. till största&lt;br&gt;delen intäktsfinansierad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om förutsättningarna att göra rationaliseringsvinster&lt;br&gt;innebär att därmed sammanhängande personalminskningar kommer att&lt;br&gt;fördelas över en längre tidsperiod. Pågående verksamhetsutveckling i&lt;br&gt;kombination med de möjligheter som omorganisationen öppnar bör&lt;br&gt;också kunna ge underlag för både nya arbetstillfällen och mera utveck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lade arbetsuppgifter. Sammantaget bör de personalreduktioner som Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;kommer i fråga kunna ske inom ramen för en naturlig avgång.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Genomförandefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nya organisationen föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1995. Regeringen avser att återkomma med närmare&lt;br&gt;förslag som behövs for organisationsförändringarna till nästa riks-&lt;br&gt;möte. Det gäller bl.a. författnings- och finansieringsfrågor samt&lt;br&gt;återstående frågor om fastighetsbildningen. Regeringen avser också&lt;br&gt;att återkomma med närmare förslag angående bolagsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att den nya organisationen&lt;br&gt;träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tidpunkten för en ny organisation tillstyrks eller&lt;br&gt;lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser&lt;br&gt;förordar dock att tidpunkten senareläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens avsikt är att en ny organi-&lt;br&gt;sation skall kunna träda i kraft den 1 juli 1995. Denna tidpunkt är den&lt;br&gt;tidigast tänkbara. Därmed begränsas så långt möjligt tiden av påfrest-&lt;br&gt;ningar och osäkerhet för de av förändringarna närmast berörda organi-&lt;br&gt;sationerna. Regeringens bedömning är att tidplanen är realistisk, särskilt&lt;br&gt;med hänsyn till att inskrivningsverksamheten nu lämnas utanför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens arbete fortsätter ytterligare en tid. Han skall före den 1&lt;br&gt;juni 1994 lämna förslag om bl.a. förfåttningsffågor och finansieringslös-&lt;br&gt;ningar. Regeringen avser att bereda dessa förslag snarast därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att tillsätta en eller flera organisationskommittéer för&lt;br&gt;att förbereda omorganisationen. Regeringen kommer också att bereda de&lt;br&gt;olika uppskjutna frågorna om fastighetsbildning vidare. Det gäller bl.a.&lt;br&gt;frågan om huvudmannaskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:99)&lt;br&gt;Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens direktiv har jag att lämna forslag om en ny organi-&lt;br&gt;sation för fastighetsbildning, fåstighetsregistrering, fastighetsdataverk-&lt;br&gt;samhet samt produktion av kartor och annan landskapsinformation m.m.&lt;br&gt;samt att överväga om inskrivningsverksamheten bör integreras i denna&lt;br&gt;organisation. Mitt arbete skall enligt direktiven vara uppdelat i två steg&lt;br&gt;varvid det första skall behandla principöverväganden och en huvud-&lt;br&gt;struktur samt en genomförandeplan m.m. Detta första steg redovisas i&lt;br&gt;föreliggande principbetänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myn-&lt;br&gt;dighet och bolag. I ett andra steg som jag har att redovisa före den 1&lt;br&gt;juni 1994 skall jag behandla frågor om bl.a. författningsändringar och&lt;br&gt;finansieringslösningar. Jag avser att i det sammanhanget också ta upp&lt;br&gt;frågan om förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan bl.a. land-&lt;br&gt;och sjökarteverksamhetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De berörda verksamheterna utgör en viktig del av samhällets grundläg-&lt;br&gt;gande infrastruktur. Staten har ett övergripande ansvar för denna infra-&lt;br&gt;struktur. Satsningar på lätt tillgängliga grundläggande och korrekta data&lt;br&gt;är lika angelägna som insatser för den fysiska infrastrukturen i form av&lt;br&gt;t.ex. vägar och järnvägar. De bidrar till att effektiviteten höjs i grund-&lt;br&gt;läggande register- och informationssystem samt till snabbare och bättre&lt;br&gt;funktioner i många verksamheter. En väl fungerande och samlad organi-&lt;br&gt;sation för denna infrastruktur utgör en förutsättning för ett samhällseko-&lt;br&gt;nomiskt utnyttjande av denna resurs. Mina förslag, som ligger i linje&lt;br&gt;härmed, utgår från en helhetssyn över hela verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan helhetssyn innebär att vaije delfråga inte enbart bör bedö-&lt;br&gt;mas för sig och i ett statiskt perspektiv med risk för överbetoning av&lt;br&gt;fördelarna med dagens system samt av svårigheter och problem vid&lt;br&gt;övergången till ett nytt. I stället bör en dynamisk syn på överordnade&lt;br&gt;samband och långsiktiga utvecklingsperspektiv ligga till grund för den&lt;br&gt;framtida organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter som jag har att studera har varit föremål for ett&lt;br&gt;flertal undersökningar och utredningar redan tidigare. De förslag som&lt;br&gt;lämnats i organisationshänseende har emellertid enbart i begränsad ut-&lt;br&gt;sträckning blivit genomförda. Vissa förslag har inte kommit till genom-&lt;br&gt;förande beroende på att tiden inte bedömts vara &amp;quot;mogen&amp;quot; eller att vissa&lt;br&gt;bestämda förutsättningar i övrigt inte varit for handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag konstaterar att tiden nu inte bara är mogen utan den rätta för att&lt;br&gt;företa önskvärda förändringar i den nuvarande organisationsstrukturen.&lt;br&gt;Jag vill till och med påstå att det i viss utsträckning är frågan om ett&lt;br&gt;&amp;quot;nu eller aldrig&amp;quot;. Om ett genomförande av de föreslagna strukturföränd-&lt;br&gt;ringarna inte sker nu och i samlad form torde det inte bli möjligt att på&lt;br&gt;relativt lång tid aktualisera liknande åtgärder på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga som jag har haft att pröva berör verksamhetsavgräns-&lt;br&gt;ningen i en ny myndighetsorganisation. Jag har kommit till den slutsat-&lt;br&gt;sen att från de nuvarande myndigheterna bör skiljas dels upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet, dels sådan anslagsfinansierad produktion som lämpli-&lt;br&gt;gen kan utföras av ett uppdragsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningsproblematiken har studerats ingående. Detta gäller&lt;br&gt;framfor allt produktionen av allmänna kartor där beaktandet av bl.a.&lt;br&gt;säkerhets- och beredskapsaspekter, kompetensfrågor samt möjligheterna&lt;br&gt;att bibehålla såväl nuvarande samverkansfördelar som en lokalt föran-&lt;br&gt;krad lantmäteriorganisation utgjort viktiga förutsättningar för mina&lt;br&gt;ställningstaganden. I den produktion som bör skiljas bort från myndig-&lt;br&gt;hetsuppgifterna finns i princip två huvudtyper, nämligen vissa förrätt-&lt;br&gt;ningsförberedelser och merparten av produktionen av allmänna kartor&lt;br&gt;m.m. Produktion och uppdragsverksamhet bör samlas i ett av staten ägt&lt;br&gt;uppdragsbolag, som har att konkurrera med andra aktörer på markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för mitt arbete har varit att söka möjligheter till för-&lt;br&gt;enklingar. Ett viktigt förslag i det avseendet är vad som kommit att&lt;br&gt;kallas det administrativa förfarandet vid fastighetsbildning. En förut-&lt;br&gt;sättning för att förfarandet skall tillämpas är att tvistigheter mellan&lt;br&gt;sakägare inte föreligger. Förfarandet, som innebär att kommunal PBL-&lt;br&gt;myndighet får fatta vissa beslut som berör fastighetsindelningen, före-&lt;br&gt;slås tillämpas inom sådana områden där markanvändningen tidigare&lt;br&gt;blivit prövad och fastlagd, dvs. inom detaljplanelagda områden. Det är&lt;br&gt;inom just sådana områden som den starka kopplingen finns till den plan-&lt;br&gt;och byggprocess som kommunerna har ansvaret för. Genom att knyta&lt;br&gt;fastighetsbildningen inom sådana områden till det kommunala verksam-&lt;br&gt;hetsfältet ökar bl.a. kommunernas valfrihet och onödigt dubbelarbete&lt;br&gt;kan undvikas. Samtidigt skapas förutsättningar för konkurrens i utföran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stockholm, Göteborg och Malmö föreslår jag, eftersom den&lt;br&gt;dominerande delen av dessa kommuner är detaljplanelagda, att det&lt;br&gt;administrativa förfarandet skall kunna tillämpas över kommunernas hela&lt;br&gt;yta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det administrativa förfarandet är i första hand ett sätt att förenkla.&lt;br&gt;Samtidigt kan införandet av ett administrativt förfarande anses utgöra en&lt;br&gt;rimlig avvägning i frågan om huvudmannaskapet for fastighetsbildning-&lt;br&gt;en. Mitt förslag innebär således att staten blir huvudman för fastighets-&lt;br&gt;bildningen, men att kommunen genom tillämpandet av ett administrativt&lt;br&gt;förfarande skall svara för det fastighetsrättsliga genomförandet inom&lt;br&gt;områden med detaljplan. Förutsättningar för att utveckla det effektiva&lt;br&gt;och rationella s.k. aktiva förrättningsförfarandet vid mera komplicerade&lt;br&gt;förrättningar bibehålls genom den föreslagna avgränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de kommunala fåstighetsbildningsmyndighetema läggs&lt;br&gt;ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;» • *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistreringen bör integreras i fastighetsbildningen. Jag anser&lt;br&gt;att detta är en naturlig utveckling. Genom utarbetande av ett ADB-&lt;br&gt;baserat handläggningssystem för fastighetsbildningen som inrymmer&lt;br&gt;automatiska kopplingar mot fåstighetsdatasystemet finns det stora vinster&lt;br&gt;att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser också att verksamheten i de nuvarande överlantmätarmyn-&lt;br&gt;dighetema bör integreras i en ny myndighetsorganisation samtidigt som&lt;br&gt;vissa funktioner bör avlastas myndigheten, bl.a. uppgiften att bevaka&lt;br&gt;statens möjlighet att överklaga en lantmäteriförrättning. Rollen som&lt;br&gt;samordnare inom landskapinformationsområdet framhävs och kompetens&lt;br&gt;i detta avseende tillförs den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* * •&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande inskrivningsverksamheten är min bedömning att den bör&lt;br&gt;föras från domstolarna till fastighetsområdet. Renodlingen av dom-&lt;br&gt;stolarnas verksamhet samt översynen av organisationen inom det tradi-&lt;br&gt;tionella lantmäteriområdet bör resultera i uppbyggnaden av en ny slag-&lt;br&gt;kraftig organisation för fastighetsfrågor och landskapsinformation och&lt;br&gt;denna nya organisation bör inkludera inskrivningsverksamheten. En&lt;br&gt;sådan ny organisation förses med den kvalificerade juridiska kompetens&lt;br&gt;som krävs inom inskrivningsområdet samtidigt som fastighetsverksam-&lt;br&gt;heten i övrigt erhåller en sådan förstärkning inom detta område som det&lt;br&gt;under utredningens gång framkommit behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är således att nuvarande lokala och regionala myndigheter&lt;br&gt;inom verksamhetsområdet - fastighetsbildnings-, lastighetsregister-,&lt;br&gt;inskrivnings- och överlantmätarmyndigheter - avvecklas. I stället skapas&lt;br&gt;nya regionala myndigheter, i huvudsak knutna till länen. Dessa får inte&lt;br&gt;bedriva uppdragsverksamhet och skall vad beträffar sin produktion&lt;br&gt;handla upp vissa förrättningsförberedelser. De skall, i de fåll så befinns&lt;br&gt;vara ändamålsenligt, kunna bedriva verksamhet vid lokala kontor. I ett&lt;br&gt;medelstort län kommer myndigheten att ha en personalstyrka som upp-&lt;br&gt;går till i storleksordningen 50 personer. Jag föreslår att den nya myn-&lt;br&gt;digheten benämns Myndigheten för kartor och fastigheter (MKF) för&lt;br&gt;respektive län. Totalt bedömer jag att i storleksordningen 1 200 perso-&lt;br&gt;ner kommer att vara verksamma vid de regionala myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag vad avser den centrala myndighetsorganisationen är att&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata och Statens lantmäteriverk avvecklas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att en ny central myndighet med ansvar för bl.a. ledning och tillsyn Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;av den regionalt bedrivna verksamheten tillskapas. Till denna myndighet Bilaga 1&lt;br&gt;fors också det ansvar som Domstolsverket har för inskrivningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande i denna fråga bygger bl.a. på ingående studier av&lt;br&gt;sambanden mellan de verksamheter och den framtida utvecklingen inom&lt;br&gt;de verksamhetsområden som de nuvarande centralmyndighetena an-&lt;br&gt;svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten får enligt mitt förslag inte bedriva uppdragsverksamhet&lt;br&gt;och skall handla upp i storleksordningen 70 procent av produktionen av&lt;br&gt;allmänna kartor. Antalet årsarbetskrafter inom den nya centralmyndig-&lt;br&gt;heten bedöms uppgå till i storleksordningen 500. Den nya myndigheten&lt;br&gt;benämns Kart- och fastighetsverket (KFV) och skall vara lokaliserad i&lt;br&gt;Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragsbolaget, Svenskt Lantmäteri AB (SLAB), kommer att organi-&lt;br&gt;seras som en koncern och få en mångfacetterad verksamhet, bl.a. be-&lt;br&gt;stående av lokal mätning, beräkning och kartframställning, fåstighets-&lt;br&gt;rättslig service, fastighetsekonomisk verksamhet, den nuvarande upp-&lt;br&gt;dragsverksamhet som bedrivs inom de centrala myndigheterna samt&lt;br&gt;produktion av vissa förrättningsförberedelser och allmänna kartor. Ge-&lt;br&gt;nom kombinationen av traditionell, centralt bedriven uppdragsverksam-&lt;br&gt;het och produktion av allmänna kartor skapas förutsättningar för att på&lt;br&gt;ett optimalt sätt tillvarata de samverkansfördelar som finns mellan verk-&lt;br&gt;samhetsområdena samtidigt som myndighetens kompetensförsörjning&lt;br&gt;tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av SLAB:s verksamhet är knuten till Gävle där det också&lt;br&gt;bör ha sitt säte. Tyngdpunkten i verksamheten kommer dock att vara&lt;br&gt;inriktad mot en regional och lokal marknad. Genom den ovan nämnda&lt;br&gt;kombinationen av traditionell uppdragsverksamhet och produktion av&lt;br&gt;vissa förrättningsförberedelser skapas förutsättningar för bibehållandet&lt;br&gt;av en lokalt förankrad lantmäteriservice. Antalet verksamma i bola-&lt;br&gt;get/koncemen bedöms uppgå till i storleksordningen 1 300 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att KartCentrum ingår i koncernen. Distributionen av&lt;br&gt;allmänna kartor upphandlas, under konkurrens, av den centrala myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedesurvey AB är främst inriktat på att sälja svenskt myndighets-&lt;br&gt;kunnande på området och knyts därför till den centrala myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;♦ ♦ *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För genomförandet av mina förslag föreslår jag bildandet av tre orga-&lt;br&gt;nisationskommittéer med uppgift att leda arbetet vad avser myndigheter-&lt;br&gt;nas bildande, bolagets bildande respektive avvecklingen av befintliga&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer att uppstå en viss minskning av antalet arbetstillfällen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid bildandet av de nya myndigheterna och bolaget samt till följd av att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det kommunala ansvaret för fastighetsbildningen förändras. Enligt en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket preliminär bedömning uppgår minskningen till omkring tio&lt;br&gt;procent, dvs. i storleksordningen 300 arbetstillfällen, varav en del följer&lt;br&gt;av den tekniska utvecklingen snarare än av mina förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör bl.a. ankomma på organisationskommittéerna att så långt&lt;br&gt;som möjligt begränsa de negativa effekterna härav. Fackliga represen-&lt;br&gt;tanter för de anställda bör ingå i organisationskommittéerna eller i&lt;br&gt;referensgrupper knutna till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;« * *&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens myndighetsstruktur är splittrad. Den inrymmer totalt drygt 290&lt;br&gt;myndigheter med olika relationer och kopplingar till varandra. Mitt&lt;br&gt;förslag innebär att dessa myndigheter ersätts med 24 regionala myndig-&lt;br&gt;heter och en centralmyndighet i Gävle. Myndigheternas dubbla roller&lt;br&gt;upphör vilket bl.a. medför en förstärkning av rättssäkerheten samtidigt&lt;br&gt;som förslaget leder till ökad konkurrens. Förslaget leder vidare till ökad&lt;br&gt;service, valfrihet och ökat inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har också positiva ekonomiska konsekvenser. De hänför&lt;br&gt;sig bl.a. till rationaliseringar inom det administrativa området och upp-&lt;br&gt;komsten av nya verksamhetssamband. Genom att integrera fastighets-&lt;br&gt;registreringen i fastighetsbildningen och införa ett handläggningssystem&lt;br&gt;som medger automatiska uppdateringar i fastighetsdatasystemet uppkom-&lt;br&gt;mer betydande rationaliseringseffekter. Även upphandlingsförfarandet&lt;br&gt;och det administrativa förfarandet i fastighetsbildningen medför positiva&lt;br&gt;ekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande medför vissa engångs- och vissa omställningskost-&lt;br&gt;nader till följd av avveckling av lokaler, flyttning samt behov av utbild-&lt;br&gt;ningsinsatser m.m. Dessa kostnader måste ägnas särskild uppmärksam-&lt;br&gt;het i samband med genomförandet av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att redan de positiva effekterna vad avser möjligheter till&lt;br&gt;styrning, rättssäkerhet och service samt de ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;motiverar ett genomförande av förslagen. De potentiellt största effek-&lt;br&gt;terna ligger emellertid i de möjligheter de skapar inför framtiden när&lt;br&gt;det gäller samordnad verksamhet, utveckling och lagstiftning, tillvara-&lt;br&gt;tagande av ny teknik, tillhandahållande av information m.m. Betydande&lt;br&gt;samhällsekonomiska vinster står härvid att vinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag är att de organisatoriska förändringarna genomförs vid&lt;br&gt;halvårsskiftet 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1993/94:214&lt;br&gt;Förteckning över remissinstanser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Domstolsverket, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Uppsala&lt;br&gt;tingsrätt, Falu tingsrätt, Mora tingsrätt, Norrköpings tingsrätt, Marie-&lt;br&gt;stads tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Härnösands&lt;br&gt;tingsrätt, Luleå tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Söder-&lt;br&gt;manlands län, Länsrätten i Malmöhus län, Datainspektionen, Styrelsen&lt;br&gt;för internationell utveckling, Beredningen för internationellt tekniskt-&lt;br&gt;ekonomiskt samarbete, Överbefälhavaren, Fortifikationsförvaltningen,&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket,&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och&lt;br&gt;hydrologiska institut, Luftfartsverket, Statskontoret, Statens fastighets-&lt;br&gt;verk, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Tekniska högskolan i Stockholm,&lt;br&gt;Universitetet i Lund, Högskolan i Luleå, Statens jordbruksverk, Skogs-&lt;br&gt;styrelsen, Fiskeriverket, Glesbygdsmyndigheten, Riksarkivet, Språk-&lt;br&gt;och folkminnesinstitutet, Riksantikvarieämbetet och statens historiska&lt;br&gt;muséer, Konkurrensverket, Statens råd för byggnadsforskning, Sveriges&lt;br&gt;geologiska undersökning, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Östergöt-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Västmanlands&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Regionberedningen (C 1992:06),&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för&lt;br&gt;fastighetsdata, Utredningen om översyn av plan- och bygglagen m.m.&lt;br&gt;(M 1992:03), Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Katrineholms&lt;br&gt;kommun, Linköpings kommun, Nässjö kommun, Nybro kommun, Osby&lt;br&gt;kommun, Malmö kommun, Kungsbacka kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Strömstads kommun, Lysekils kommun, Torsby kommun, Hällefors&lt;br&gt;kommun, Västerås kommun, Köpings kommun, Gävle kommun, Hofors&lt;br&gt;kommun, Ljusdals kommun, Nordmalings kommun, Vilhelmina kom-&lt;br&gt;mun, Kiruna kommun, Piteå kommun, Domän AB, Rymdbolaget, Telia&lt;br&gt;AB, Vattenfall AB, Byggentreprenörerna, Fastighetsmäklarförbundet,&lt;br&gt;Finansbolagens förening, Föreningen för samhällsplanering, Karttek-&lt;br&gt;nikernas intresseförening, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksför-&lt;br&gt;bund, Landsorganisationen i Sverige, Skogsindustrierna, Svenska&lt;br&gt;bankföreningen, Svenska kommunaltekniska föreningen, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers central-&lt;br&gt;organisation, Sveriges domareförbund, Sveriges fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges försäkringsförbund, Sveriges kart- och mätningstekniska&lt;br&gt;förening, Sveriges lantmätareförening, Teknikkonsultema, Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation, Utvecklingsrådet för landskapsinformation och&lt;br&gt;Villaägarnas riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har dessutom kommit in från Sollefteå tingsrätt, Eslövs&lt;br&gt;tingsrätt, Kommunförbundet i Kristianstads län, Sparbanken Sverige&lt;br&gt;AB, Administrativa personalen vid Sollefteå tingsrätt, Personalen vid&lt;br&gt;Norrtälje läntmäteridistrikt, Mjölby tingsrätt, Sollefteå kommun, Hel-&lt;br&gt;singborgs kommun, Mölndals kommun, Vallentuna kommun, Svegs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsrätt, Personalen vid Stockholms östra lantmäteridistrikt, Norr-&lt;br&gt;köpings kommun, Leksands lantmäteridistrikt, Gällivare kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Umeå kommun, Arjeplogs kommun, Vännäs kom-&lt;br&gt;mun, Eskilstuna kommun, Lunds kommun, Borlänge kommun, Solna&lt;br&gt;Kommun, Kristianstads kommun, Hudiksvalls kommuns mätningskon-&lt;br&gt;tor, Hallsbergs tingsrätt, Sölvesborgs kommun, Karlstads kommun,&lt;br&gt;Sorsele kommun, Ludvika tingsrätt, NAB ekonomisk förening, Täby&lt;br&gt;kommun, Leksands tingsrätt, Jokkmokks kommun, Örebro kommun,&lt;br&gt;Skövde kommun, Arvidsjaurs kommun, Bjuvs kommun, Ronneby kom-&lt;br&gt;mun, Hedemora tingsrätt, Värnamo tingsrätt, Lindesbergs tingsrätt,&lt;br&gt;Huddinge kommun, Härjedalens kommun, Kalmar kommun, Kristine-&lt;br&gt;hamns kommun, Strömsunds kommun, Ömsköldsviks kommun, Lant-&lt;br&gt;mäteriets civilingenjörsförening, Swedesurvey AB, Tyresö kommun,&lt;br&gt;MBK Teknik AB Karlstad, Institutet för fåstighetsrättslig forskning vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Dalarnas kommunförbund, Alvesta kommun, Jön-&lt;br&gt;köpings kommun, Lindesbergs kommun, Mora kommun, Vänersborgs&lt;br&gt;kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Nyköpings tingsrätt, Nacka&lt;br&gt;kommun, VAB arkitekter och ingenjörer, Kommunförbundet Väster-&lt;br&gt;norrland, Peter Brynte, Nätverket &amp;quot;Norrskensflammorna&amp;quot;, ST-lantmäte-&lt;br&gt;ri, Dorotea kommun, Älvdalens kommun, Bodens kommun, Stats-&lt;br&gt;tjänstemannaförbundet, Överkalix kommun, Lidingö kommun, Härryda&lt;br&gt;kommun, Änge kommun, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, ST- Fastighetsdata och SACO-föreningen vid&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata, Karlshamns kommun, Kalix kom-&lt;br&gt;mun, Sandvikens kommun, Älvsbyns kommun, Liber Kartor, Upplands&lt;br&gt;Väsby, kommun, Falköpings kommun, Borgholms kommun, Väners-&lt;br&gt;borgs tingsrätt, Gotlands kommun, Sveriges kommunaltjänstemanna-&lt;br&gt;förbund, Norrtälje tingsrätt, Karlstads tingsrätt, Ljungby kommun, Orsa&lt;br&gt;kommun, Borlänge kommun, Varbergs kommun, Simrishamns kom-&lt;br&gt;mun, Motala tingsrätt, Personalen vid Sollefteå tingsrätt, Swedmap AB,&lt;br&gt;T-kartor Sverige AB, Hässleholms tingsrätt, Klippans tingsrätt, ST-&lt;br&gt;Domstol, Statstjänstemannaförbundet avdelning 202, Halmstads kom-&lt;br&gt;mun, Länsstyrelsen i Gotlands län, Sundsvalls kommun, Åsele kommun&lt;br&gt;och Kungälvs kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljö- och naturresursdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:214 En ny organisation for&lt;br&gt;lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46331, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den av regeringen förordade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den av regeringen förordade nya organisationen för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:59:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03214</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:59:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03214</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__214.pdf</filnamn>
<filstorlek>2180715</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. </titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C413E60B-6064-4B51-840C-CC701BC387F2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:BoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GH01BoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Axel Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Axel Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl-Johan Wilson  och Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl-Johan Wilson  och Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  och Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Rohdin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Rohdin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lisbeth Staaf-Igelström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lisbeth Staaf-Igelström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:214&lt;br/&gt;
En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:214 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten-Ove Sundström  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>