<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284397</hangar_id>
 <dok_id>GH0321</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>21</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:21</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>21</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-09-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:41</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa ändringar i vallagen (1972:620) m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0321/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0321</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0321</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:21&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa ändringar i vallagen (1972:620) m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 september 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ju stitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i vallagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att omedelbart minska statens kostnader för valsedelsffam-&lt;br&gt;ställning föreslås att antalet gratisvalsedlar generellt sett skall bli lägre.&lt;br&gt;I besparingssyfte föreslås också att framställningen av röstlängder och&lt;br&gt;röstkort förenklas och att de särskilda innerkuverten vid röstning med&lt;br&gt;valsedelsförsändelse slopas. Någon lagändring som rör röstning på posten&lt;br&gt;under valdagen föreslås inte. Däremot gör regeringen den bedömningen&lt;br&gt;att det inom ramen för det nuvarande systemet är möjligt att minska&lt;br&gt;kostnaderna för denna typ av röstningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga förslag kan nämnas att kvalifikationsdagen för fram-&lt;br&gt;ställning av röstlängd flyttas till den 1 juli, att bestämmelserna om&lt;br&gt;budröstning reformeras och att den särskilda makeröstningen tas bort&lt;br&gt;efter 1994 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås en försöksverksamhet vid 1994 års riksdagsval&lt;br&gt;beträffande bl.a. att valsedlarna räknas med optiska läsare, att vissa&lt;br&gt;kommuner tar hand om den slutliga rösträkningen, att centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten skall genomföra den slutliga namnordningen för riksdagsval när&lt;br&gt;det gäller partiernas kandidater och att kommunerna skall ta över&lt;br&gt;ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid bl.a. sjukhus och krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalter. Andra typer av röstmottagning som föreslås bli&lt;br&gt;prövade under valen år 1994 är &amp;quot;ambulerande&amp;quot; röstmottagning och&lt;br&gt;inrättande av flera röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att det förfarande med brevröstning i Förbunds-&lt;br&gt;republiken Tyskland och i Schweiz, som tillämpats vid tidigare val, skall&lt;br&gt;komma till användning också vid 1994 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994 för att kunna&lt;br&gt;tillämpas vid 1994 års val.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0321/prop_199394__21-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext........................................................................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ............... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kyrkofullmäktigval,m.m................................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkomröstningslagen (1979:369)..................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo-&lt;br&gt;sexuella sambor.......................................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1994..................................................................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyskland och i Schweiz................................................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Partiernas rätt till gratis valsedlar....................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Röstlängder och röstkort.................................................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Röstning med valsedelsförsändelse...................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Postens röstmottagning .................................................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Försöksverksamhet vid 1994 års val.................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz.......66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Specialmotivering........................................................ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)............ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkomröstningslagen (1979:369)..................................... 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1987:813) om homosexuella sambor........................ 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Förslaget till lag om försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid de allmänna valen år 1994........................................ 82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Förslaget till lag om brevvröstning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz...................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Genomförande av förslagen............................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Vallagsutredningens sammanfattning av delbetänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VAL, Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108)......... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig .............. 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 9 september 1993 .......................................................... 96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om försöksverksamhet vid de allmänna valen år 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§ samt 11 kap. 1 - 2 §§ skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 1 - 4, 6,&amp;nbsp;7, 9,&amp;nbsp;12 - 16, 18 och 20 §§, 6&amp;nbsp;kap. 5 - 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 -&amp;nbsp;3 §§, 8&amp;nbsp;kap. 3,&amp;nbsp;7 - 9&amp;nbsp;§§, 10 kap. 8 och 14 §§,&amp;nbsp;11&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;3 - 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a och 7 - 9 §§,&amp;nbsp;12 kap.&amp;nbsp;4 §,&amp;nbsp;13 kap. 4 - 6, 9 - 10 §§,&amp;nbsp;14&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §§ samt&amp;nbsp;15 kap.&amp;nbsp;4 och 7&amp;nbsp;§§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd upprättas&lt;br&gt;årligen för vaije valdistrikt av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Längden&lt;br&gt;skall vara upprättad senast den&lt;br&gt;20 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd upprättas&lt;br&gt;årligen för vaije valdistrikt av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Längden&lt;br&gt;skall vara upprättad senast den&lt;br&gt;75 juli. Utskrift av röstlängden&lt;br&gt;skall göras varje år då ordinarie&lt;br&gt;val till riksdagen och val i hela&lt;br&gt;landet till kommun- och lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige skall hållas. En&lt;br&gt;sådan utskrift skall också göras&lt;br&gt;inför extra val eller infor folkom-&lt;br&gt;röstning som hålls under andra&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmän röstlängd tas upp&lt;br&gt;svensk medborgare som den 1&lt;br&gt;juni enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;personband är folkbokförd i&lt;br&gt;valdistriktet och som har fyllt&lt;br&gt;eller före den 1 september det år&lt;br&gt;röstlängden upprättas fyller&lt;br&gt;sjutton år. Om en beslutad änd-&lt;br&gt;ring i den kommunala indelning-&lt;br&gt;en skall träda i kraft vid följande&lt;br&gt;årsskifte, tas i längden upp den&lt;br&gt;som skall vara folkbokförd i&lt;br&gt;distriktet enligt den nya indel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som i&lt;br&gt;medborgare tas i röstlängden upp&lt;br&gt;skattemyndighetens personband har&lt;br&gt;november de tre åren närmast före v;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmän röstlängd tas upp&lt;br&gt;svensk medborgare som den 1&lt;br&gt;juli enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;personband är folkbokförd i&lt;br&gt;valdistriktet och som har fyllt&lt;br&gt;eller före den 1 september det år&lt;br&gt;röstlängden upprättas fyller&lt;br&gt;sjutton år. Om en beslutad änd-&lt;br&gt;ring i den kommunala indelning-&lt;br&gt;en skall träda i kraft vid följande&lt;br&gt;årsskifte, tas i längden upp den&lt;br&gt;som skall vara folkbokförd i&lt;br&gt;distriktet enligt den nya indel-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket anges för svenska&lt;br&gt;även de utlänningar som enligt&lt;br&gt;varit folkbokförda i riket den 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upp-&lt;br&gt;rättas antecknas den dag då han blir röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlänningar antecknas att rösträtt ej föreligger vid val till riks-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd skall vara&lt;br&gt;framlagd för granskning hos&lt;br&gt;skattemyndigheten vaije vardag&lt;br&gt;med undantag av lördag under&lt;br&gt;tiden den 26 juni - 75 juZz eller,&lt;br&gt;om sistnämnda dag är en lördag&lt;br&gt;eller söndag, till och med när-&lt;br&gt;mast följande måndag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen får bestämma att&lt;br&gt;röstlängden skall vara framlagd&lt;br&gt;för granskning även på annat&lt;br&gt;ställe än hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd skall hållas&lt;br&gt;tillgänglig för granskning hos&lt;br&gt;skattemyndigheten vaije vardag&lt;br&gt;med undantag av lördag under&lt;br&gt;tiden den 16 juli - 25 augusti&lt;br&gt;eller, om sistnämnda dag är en&lt;br&gt;lördag eller söndag, till och med&lt;br&gt;närmast följande måndag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:490.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anser att allmän röst-&lt;br&gt;längd är felaktig i det att han&lt;br&gt;oriktigt uteslutits från rösträtt&lt;br&gt;eller att annan oriktigt upptagits&lt;br&gt;som röstberättigad får senast den&lt;br&gt;75 juli skriftligen framställa&lt;br&gt;anmärkning mot längden hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Den omständig-&lt;br&gt;heten att någon tagits upp i röst-&lt;br&gt;längd för annat valdistrikt än&lt;br&gt;han anser sig tillhöra utgör ej&lt;br&gt;grund för anmärkning mot läng-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning som göresför sent&lt;br&gt;upptages ej till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmärkning framställts i&lt;br&gt;rätt tid mot någons rösträtt enligt&lt;br&gt;längden, skall länsstyrelsen ge-&lt;br&gt;nast underrätta denne om inne-&lt;br&gt;hållet i anmärkningshandlingen&lt;br&gt;samt om tid och plats för pröv-&lt;br&gt;ning av anmärkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anser att allmän röst-&lt;br&gt;längd är felaktig på så sätt att&lt;br&gt;han oriktigt uteslutits från röst-&lt;br&gt;rätt eller att han tagits upp i&lt;br&gt;röstlängden för ett annat valdi-&lt;br&gt;strikt än det där han är folkbok-&lt;br&gt;förd eller att någon annan upp-&lt;br&gt;gift om honom är oriktig får se-&lt;br&gt;nast den 25 augusti skriftligen&lt;br&gt;begära att uppgiften rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter som inträffat&lt;br&gt;efter den 1 juli får inte ligga till&lt;br&gt;grund för rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rättelse prövas av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Ett beslut om&lt;br&gt;rättelse skall genast föras in i&lt;br&gt;röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut över an-&lt;br&gt;märkning mot allmän röstlängd&lt;br&gt;får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det val vid&lt;br&gt;vilket beslutet har gällt. I ett&lt;br&gt;sådant ärende får endast bevis&lt;br&gt;som har företetts hos länssty-&lt;br&gt;relsen åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i&lt;br&gt;ärenden om rättelse enligt 4 §&lt;br&gt;får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det val vid&lt;br&gt;vilket beslutet har gällt. I ett&lt;br&gt;sådant ärende får endast bevis&lt;br&gt;som har företetts hos skattemyn-&lt;br&gt;digheten åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd gäller från&lt;br&gt;och med den 1 september det år&lt;br&gt;röstlängden upprättas till och&lt;br&gt;med den 31 augusti påföljande&lt;br&gt;år, om ej annat följer av 8 eller&lt;br&gt;9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän röstlängd gäller från&lt;br&gt;och med den 1 september det år&lt;br&gt;röstlängden upprättas till och&lt;br&gt;med den 31 augusti påföljande&lt;br&gt;år, om inte annat följer av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän röstlängd i någon&lt;br&gt;del förklarats felaktig på grund&lt;br&gt;av talan som har förts i samband&lt;br&gt;med överklagande av ett val,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen rätta längden&lt;br&gt;i enlighet med förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har allmän röstlängd i någon&lt;br&gt;del förklarats felaktig på grund&lt;br&gt;av ett överklagande i samband&lt;br&gt;med att ett val överklagats, skall&lt;br&gt;skattemyndigheten rätta längden&lt;br&gt;i enlighet med förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild röstlängd för val till&lt;br&gt;riksdagen upprättas årligen för&lt;br&gt;vaije valkrets av centrala val-&lt;br&gt;myndigheten. Längden skall vara&lt;br&gt;upprättad senast den 20 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskild röstlängd upptas,&lt;br&gt;efter ansökan, den som den 1&lt;br&gt;juni har rösträtt enligt 11 §.&lt;br&gt;Under år då ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen ej äger rum tas i läng-&lt;br&gt;den upp, även utan ansökan, den&lt;br&gt;som har tagits upp i särskild&lt;br&gt;röstlängd för det närmast före-&lt;br&gt;gående året, om han fortfarande&lt;br&gt;har rösträtt enligt 11 §. Även&lt;br&gt;den som den 1 juni ej fyllt ader-&lt;br&gt;ton år tas upp i den särskilda&lt;br&gt;röstlängden, om han fyllt eller&lt;br&gt;före den 1 september det år röst-&lt;br&gt;längden upprättas fyller sjutton&lt;br&gt;år och det inte möter hinder i&lt;br&gt;övrigt. För den som ej fyllt&lt;br&gt;aderton år den 1 september det&lt;br&gt;år röstlängden upprättas anteck-&lt;br&gt;nas den dag då han blir röstbe-&lt;br&gt;rättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår i anmärkningsärende&lt;br&gt;att någon upphört att vara röst-&lt;br&gt;berättigad på grund av omstän-&lt;br&gt;dighet som inträffat efter den 1&lt;br&gt;juni, skall han ej vara upptagen&lt;br&gt;i särskild röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild röstlängd för val till&lt;br&gt;riksdagen upprättas årligen för&lt;br&gt;vaije valkrets av centrala val-&lt;br&gt;myndigheten. Längden skall vara&lt;br&gt;upprättad senast den 15 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskild röstlängd upptas,&lt;br&gt;efter ansökan, den som den 1&lt;br&gt;juli har rösträtt enligt 11 §.&lt;br&gt;Under år då ordinarie val till&lt;br&gt;riksdagen inte äger rum tas i&lt;br&gt;längden upp, även utan ansökan,&lt;br&gt;den som har tagits upp i särskild&lt;br&gt;röstlängd för det närmast före-&lt;br&gt;gående året, om han fortfarande&lt;br&gt;har rösträtt enligt 11 §. Även&lt;br&gt;den som den 1 juli inte fyllt&lt;br&gt;arton år tas upp i den särskilda&lt;br&gt;röstlängden, om han fyllt eller&lt;br&gt;före den 1 september det år röst-&lt;br&gt;längden upprättas fyller sjutton&lt;br&gt;år och det inte möter något hin-&lt;br&gt;der i övrigt. För den som inte&lt;br&gt;fyllt arton år den 1 september&lt;br&gt;det år röstlängden upprättas an-&lt;br&gt;tecknas den dag då han blir&lt;br&gt;röstberättigad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan att bli upptagen i sär-&lt;br&gt;skild röstlängd görs skriftligen&lt;br&gt;hos centrala valmyndigheten&lt;br&gt;senast den 1 juni. I ansöknings-&lt;br&gt;handlingen skall sökanden på&lt;br&gt;heder och samvete försäkra att&lt;br&gt;han är svensk medborgare. För-&lt;br&gt;säkran skall vara avgiven samma&lt;br&gt;år som röstlängden upprättas.&lt;br&gt;Ansökan som görs for sent eller&lt;br&gt;saknar försäkran som har sagts&lt;br&gt;nu tas inte upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blanketter till ansökan skall fi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan att bli upptagen i sär-&lt;br&gt;skild röstlängd görs skriftligen&lt;br&gt;hos centrala valmyndigheten&lt;br&gt;senast den 1 juli. I ansöknings-&lt;br&gt;handlingen skall sökanden på&lt;br&gt;heder och samvete försäkra att&lt;br&gt;han är svensk medborgare. För-&lt;br&gt;säkran skall vara avgiven samma&lt;br&gt;år som röstlängden upprättas.&lt;br&gt;Ansökan som görs för sent eller&lt;br&gt;saknar försäkran som har sagts&lt;br&gt;nu tas inte upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgängliga hos centrala valmyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som centrala valmyndigheten bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut över ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd meddelas så&lt;br&gt;snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som skall upptagas i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för&lt;br&gt;den valkrets där han senast varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifolies ej ansökan om att bli&lt;br&gt;upptagen i särskild röstlängd,&lt;br&gt;skall centrala valmyndigheten&lt;br&gt;genast underrätta sökanden om&lt;br&gt;beslutet. I beslutet skall anges&lt;br&gt;tid och plats för prövning av&lt;br&gt;anmärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bifelles inte ansökan om att bli&lt;br&gt;upptagen i särskild röstlängd,&lt;br&gt;skall centrala valmyndigheten&lt;br&gt;genast underrätta sökanden om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart röstlängden har upp-&lt;br&gt;rättats, sänds den till länsstyrel-&lt;br&gt;sen i det län till vilket valkretsen&lt;br&gt;hör. Hos länsstyrelsen skall röst-&lt;br&gt;längden vara framlagd för&lt;br&gt;granskning vaije vardag med&lt;br&gt;undantag av lördag under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart röstlängden har upp-&lt;br&gt;rättats, sänds den till den skatte-&lt;br&gt;myndighet till vilken valkretsen&lt;br&gt;hör. Hos skattemyndigheten skall&lt;br&gt;röstlängden hållas tillgänglig för&lt;br&gt;granskning vaije vardag med&lt;br&gt;undantag av lördag under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:490.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 26 juni -15 juli eller, om&lt;br&gt;sistnämnda dag är en lördag eller&lt;br&gt;söndag, till och med närmast&lt;br&gt;följande måndag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill att ändring skall&lt;br&gt;göras i särskild röstlängd får se-&lt;br&gt;nast den 15 juli skriftligen fram-&lt;br&gt;ställa anmärkning mot röstläng-&lt;br&gt;den hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmärkning som göres for sent&lt;br&gt;upptages ej till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anmärkning framställts i&lt;br&gt;rätt tid mot någons rösträtt enligt&lt;br&gt;längden, skall länsstyrelsen ge-&lt;br&gt;nast underrätta denne om inne-&lt;br&gt;hållet i anmärkningshandlingen&lt;br&gt;samt om tid och plats för pröv-&lt;br&gt;ning av anmärkningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 16 juli - 25 augusti eller, om&lt;br&gt;sistnämnda dag är en lördag eller&lt;br&gt;söndag, till och med närmast&lt;br&gt;följande måndag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anser att särskild&lt;br&gt;röstlängd är felaktig på så sätt&lt;br&gt;att han oriktigt uteslutits från&lt;br&gt;rösträtt eller att någon uppgift&lt;br&gt;om honom är oriktig får senast&lt;br&gt;den 25 augusti skriftligen begära&lt;br&gt;att uppgiften rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter som inträffat&lt;br&gt;efter den 1 juli får inte ligga till&lt;br&gt;grund för rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rättelse prövas av&lt;br&gt;centrala valmyndigheten som&lt;br&gt;ansvarar för att en rättelse ge-&lt;br&gt;nast förs in i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut över an-&lt;br&gt;märkning mot särskild röstlängd&lt;br&gt;får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det val vid&lt;br&gt;vilket beslutet har gällt. I ett så-&lt;br&gt;dant ärende får endast bevis som&lt;br&gt;har företetts hos länsstyrelsen&lt;br&gt;åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har röstlängden i någon del&lt;br&gt;förklarats felaktig på grund av&lt;br&gt;talan som avses i första stycket,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen rätta längden&lt;br&gt;i enlighet med förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndighetens&lt;br&gt;beslut i ärenden som sägs i 16 §&lt;br&gt;får överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det val vid&lt;br&gt;vilket beslutet har gällt. I ett så-&lt;br&gt;dant ärende får endast bevis som&lt;br&gt;har företetts hos centrala val-&lt;br&gt;myndigheten åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har röstlängden i någon del&lt;br&gt;förklarats felaktig på grund av&lt;br&gt;talan som avses i första stycket,&lt;br&gt;skall centrala valmyndigheten&lt;br&gt;rätta längden i enlighet med&lt;br&gt;förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val äger rum, skall sär-&lt;br&gt;skild röstlängd vara tillgänglig i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val äger rum, skall sär-&lt;br&gt;skild röstlängd vara tillgänglig i&lt;br&gt;vallokalen för det valdistrikt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen bestämmer. Beslut&lt;br&gt;härom meddelas senast vid an-&lt;br&gt;märkningssammanträdet och&lt;br&gt;antecknas på röstlängden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala valmyndigheten bestäm-&lt;br&gt;mer. Beslut om detta meddelas&lt;br&gt;senast den dag som enligt 15 §&lt;br&gt;är sista dag för granskning och&lt;br&gt;förs in i röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett parti, som deltar&lt;br&gt;i riksdagsval och som vid något&lt;br&gt;av de två senaste riksdagsvalen&lt;br&gt;har fått eller vid det förestående&lt;br&gt;valet får mer än en procent av&lt;br&gt;rösterna i hela landet, svarar&lt;br&gt;staten för kostnaden för blan-&lt;br&gt;ketter till valsedlar till ett antal&lt;br&gt;som motsvarar fyra gånger an-&lt;br&gt;talet röstberättigade i valkretsen.&lt;br&gt;Detta gäller även ett parti som&lt;br&gt;utan att ha uppnått den angivna&lt;br&gt;röstandelen är eller genom det&lt;br&gt;förestående valet blir represen-&lt;br&gt;terat i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om parti, som deltager&lt;br&gt;i val av landstingsledamöter eller&lt;br&gt;kommunfullmäktige och som är&lt;br&gt;eller genom det förestående valet&lt;br&gt;blir representerat i den försam-&lt;br&gt;ling valet gäller, svarar stats-&lt;br&gt;verket för kostnaden för blanket-&lt;br&gt;ter till valsedlar till ett antal som&lt;br&gt;motsvarar fyra gånger antalet&lt;br&gt;röstberättigade i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena beräknas antalet&lt;br&gt;röstberättigade på grundval av&lt;br&gt;stommarna till mantalslängdema&lt;br&gt;för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett parti, som deltar&lt;br&gt;i riksdagsval och som vid något&lt;br&gt;av de två senaste riksdagsvalen&lt;br&gt;har fått eller vid det förestående&lt;br&gt;valet får mer än en procent av&lt;br&gt;rösterna i hela landet, svarar&lt;br&gt;staten för kostnaden för blan-&lt;br&gt;ketter till valsedlar till ett antal&lt;br&gt;som motsvarar tre gånger an-&lt;br&gt;talet röstberättigade i valkretsen.&lt;br&gt;Detta gäller även ett parti som&lt;br&gt;utan att ha uppnått den angivna&lt;br&gt;röstandelen är eller genom det&lt;br&gt;förestående valet blir represen-&lt;br&gt;terat i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett parti, som deltar&lt;br&gt;i val till kommun- eller lands-&lt;br&gt;tingsfullmäktige och som är eller&lt;br&gt;genom det förestående valet blir&lt;br&gt;representerat i den församling&lt;br&gt;valet gäller, svarar staten för&lt;br&gt;kostnaden för blanketter till val-&lt;br&gt;sedlar till ett antal som motsva-&lt;br&gt;rar tre gånger antalet röstbe-&lt;br&gt;rättigade i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena beräknas antalet&lt;br&gt;röstberättigade på grundval av&lt;br&gt;uppgifterna i folkbokföringen den&lt;br&gt;1 november föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har blanketter till valsedlar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har blanketter till valsedlar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talats i förskott och har valsed-&lt;br&gt;larna använts för parti som enligt&lt;br&gt;5 § är berättigat att få valsedels-&lt;br&gt;blanketter kostnadsfritt vid valet,&lt;br&gt;skall förskottet återbetalas i den&lt;br&gt;mån antalet valsedlar som partiet&lt;br&gt;får kostnadsfritt därigenom ej&lt;br&gt;kommer att överstiga, i fråga om&lt;br&gt;val till riksdagen fyra gånger an-&lt;br&gt;talet röstberättigade i valkretsen&lt;br&gt;och i fråga om annat val fyra&lt;br&gt;gånger antalet röstberättigade vid&lt;br&gt;valet. Antalet röstberättigade be-&lt;br&gt;räknas på grundval av stommar-&lt;br&gt;na till mantalslängdemaför året.&lt;br&gt;Belopp som återbetalas tillställs&lt;br&gt;partiet oavsett vem som har&lt;br&gt;erlagt förskottet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talats i förskott och har valsed-&lt;br&gt;larna använts for parti som enligt&lt;br&gt;5 § är berättigat att få valsedels-&lt;br&gt;blanketter kostnadsfritt vid valet,&lt;br&gt;skall förskottet återbetalas i den&lt;br&gt;mån antalet valsedlar som partiet&lt;br&gt;får kostnadsfritt därigenom inte&lt;br&gt;kommer att överstiga, i firåga om&lt;br&gt;val till riksdagen tre gånger an-&lt;br&gt;talet röstberättigade i valkretsen&lt;br&gt;och i fråga om annat val tre&lt;br&gt;gånger antalet röstberättigade vid&lt;br&gt;valet. Antalet röstberättigade&lt;br&gt;beräknas på grundval av upp-&lt;br&gt;gifterna i folkbokföringen den 1&lt;br&gt;november föregående år. Belopp&lt;br&gt;som återbetalas tillställs partiet&lt;br&gt;oavsett vem som har erlagt&lt;br&gt;förskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beställaren begär det, förser centrala valmyndigheten utan särskild&lt;br&gt;ersättning valsedelsblankettema med partibeteckning, kandidatnamn samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valkrets- och valbeteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten får&lt;br&gt;förse valsedelsblanketter och val-&lt;br&gt;sedlar med särskild siffer- eller&lt;br&gt;bokstavsbeteckning(listtypbeteck-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten får&lt;br&gt;förse valsedelsblanketter och val-&lt;br&gt;sedlar med särskild beteckning&lt;br&gt;för att underlätta räkningen av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort upprättas för den som&lt;br&gt;är upptagen i allmän röstlängd&lt;br&gt;av skattemyndigheten och för&lt;br&gt;den som är upptagen i särskild&lt;br&gt;röstlängd av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ordinarie val till riksdagen&lt;br&gt;och val i hela riket av lands-&lt;br&gt;tingsledamöter och kommunfull-&lt;br&gt;mäktige skall röstkorten sändas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort upprättas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ordinarie val till riksdagen&lt;br&gt;och val i hela riket till kommun-&lt;br&gt;och landstingsfullmäktige skall&lt;br&gt;röstkorten sändas till de röst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till de röstberättigade senast 30&lt;br&gt;dagar före valdagen. Vid annat&lt;br&gt;val skall röstkorten sändas till de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstberättigade senast 16 dagar&lt;br&gt;före valdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigade senast 45 dagar före&lt;br&gt;valdagen. Vid annat val skall&lt;br&gt;röstkorten sändas till de röstbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigade senast 16 dagar före&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För val som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har röstberättigad förlorat sitt röstkort eller har röstkortet ej kommit&lt;br&gt;honom till handa, är han berättigad att efter framställning få ett duplett-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om duplettröst-&lt;br&gt;kort göres hos den myndighet&lt;br&gt;som enligt 2 § har att upprätta&lt;br&gt;röstkortet. Duplettröstkort får ej&lt;br&gt;lämnas ut senare än dagen före&lt;br&gt;valdagen. Vid framställningen&lt;br&gt;skall sökanden uppge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sitt fullständiga namn och&lt;br&gt;personnummer samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sitt hemvist i den ort där&lt;br&gt;han är uppförd i allmän röst-&lt;br&gt;längd eller, om han är uppförd i&lt;br&gt;särskild röstlängd, hemvistet i&lt;br&gt;den ort i riket där han senast var&lt;br&gt;folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;br&gt;äger motsvarande tillämpning,&lt;br&gt;om den röstberättigade önskar få&lt;br&gt;röstkort innan röstkorten blivit&lt;br&gt;översända till de röstberättigade.&lt;br&gt;Röstkort får dock icke utlämnas&lt;br&gt;innan den röstlängd som skall&lt;br&gt;gälla vid valet kommit till stånd&lt;br&gt;enligt 4 kap. 5 eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om duplettröst-&lt;br&gt;kort görs hos skattemyndigheten.&lt;br&gt;Duplettröstkort får inte lämnas ut&lt;br&gt;senare än dagen före valdagen.&lt;br&gt;Vid framställningen skall sökan-&lt;br&gt;den uppge sitt fullständiga namn&lt;br&gt;och personnummer samt, om han&lt;br&gt;är uppförd i särskild röstlängd,&lt;br&gt;hemvistet i den ort i landet där&lt;br&gt;han senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller om den&lt;br&gt;röstberättigade önskar få röstkort&lt;br&gt;innan röstkorten blivit översända&lt;br&gt;till de röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort får inte lämnas ut&lt;br&gt;före den 15 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare bör vid röstning i vallokal medföra sitt röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:490.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor, hos&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br&gt;får icke ske utan att röstkortet&lt;br&gt;avlämnas. Väljare som vill rösta&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg får dock i stället för att&lt;br&gt;avlämna röstkort förete giltigt&lt;br&gt;svenskt pass. Vidare får väljare&lt;br&gt;som innehar sjöfartsbok eller an-&lt;br&gt;nan giltig identitetshandling rösta&lt;br&gt;på fartyg utan att röstkort avläm-&lt;br&gt;nas. I fall då väljaren ej avläm-&lt;br&gt;nar röstkort skall röstmottagaren&lt;br&gt;upprätta ett adresskort för ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor, hos&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br&gt;får inte ske utan att röstkortet&lt;br&gt;avlämnas. Väljare som vill rösta&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet eller på&lt;br&gt;fartyg får dock rösta utan att&lt;br&gt;röstkort avlämnas om han visar&lt;br&gt;upp en giltig identitetshandling.&lt;br&gt;Vidare får väljare som innehar&lt;br&gt;sjöfartsbok rösta på fartyg utan&lt;br&gt;att röstkort avlämnas. I fall då&lt;br&gt;väljaren inte avlämnar röstkort&lt;br&gt;skall röstmottagaren upprätta ett&lt;br&gt;adresskort för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning med valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse lägger väljaren för vaije&lt;br&gt;val in sin valsedel i ett innerku-&lt;br&gt;vert. Iordningställda kuvert läggs&lt;br&gt;därefter in i ett ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse som till-&lt;br&gt;sluts. Detta lämnas genom bud&lt;br&gt;till valförrättaren eller röstmotta-&lt;br&gt;garen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlämnas valsedelsförsändelse&lt;br&gt;i vallokal, öppnar valförrättaren&lt;br&gt;ytterkuvertet och lägger de in-&lt;br&gt;nerkuvert som väljaren iordning-&lt;br&gt;ställt i valurna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning med valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse lägger väljaren för vaije&lt;br&gt;val in sin valsedel i ett valkuvert.&lt;br&gt;Iordningställda kuvert läggs där-&lt;br&gt;efter in i ett ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse som till-&lt;br&gt;sluts. Detta lämnas genom bud&lt;br&gt;eller lantbrevbärare till valför-&lt;br&gt;rättaren eller röstmottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlämnas valsedelsförsändelse&lt;br&gt;i vallokal, öppnar valförrättaren&lt;br&gt;ytterkuvertet och lägger de&lt;br&gt;valkuvert som väljaren gjort i&lt;br&gt;ordning i valurna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlämnas valsedelsförsändelse på ett postkontor, hos en utlandsmyn-&lt;br&gt;dighet eller på ett fartyg, lägger röstmottagaren in försändelsen till-&lt;br&gt;sammans med väljarens röstkort i ett fönsterkuvert. I de fall som avses&lt;br&gt;i 11 kap. 8 § andra stycket läggs adresskortet i fönsterkuvertet i stället&lt;br&gt;för röstkortet. Fönsterkuvertet behandlas därefter som anges i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuvert tillhandahålles endast genom centrala valmyndighetens försorg.&lt;br&gt;Valkuvert och innerkuvert för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valkuvert skall vara utformade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valsedelsförsändelse skall vara så på ett sådant sätt att färgen på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskaffade att färgen på innelig-&lt;br&gt;gande valsedel kan iakttagas&lt;br&gt;utan att valhemligheten röjes.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den valsedel som väljaren lagt i&lt;br&gt;kuvertet kan ses utan att valhem-&lt;br&gt;ligheten röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert tillställs valnämnder och&lt;br&gt;avses i 5 § tillställs röstmottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert får lämnas ut endast&lt;br&gt;i samband med röstning. Inner-&lt;br&gt;och ytterkuvert för valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse skall i god tid före valet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstmottagare. Fönsterkuvert som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert och ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse skall i god&lt;br&gt;tid före valet finnas tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas tillgängliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden har uppdragit&lt;br&gt;att gå väljarna till handa i sådant hänseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på postkontor samt hos lantbrevbärare som tar emot valsedels-&lt;br&gt;försändelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos utlandsmyndigheter och på fartyg där röstning skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inner- och ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse skall dess-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom på begäran kostnadsfritt&lt;br&gt;tillhandahållas parti som vid&lt;br&gt;något av de två senaste riksdags-&lt;br&gt;valen har fått mer än en procent&lt;br&gt;av röstema i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert och ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse skall dess-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utom på begäran kostnadsfritt&lt;br&gt;tillhandahållas parti som vid&lt;br&gt;något av de två senaste riksdags-&lt;br&gt;valen har fått mer än en procent&lt;br&gt;av röstema i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När väljaren visat upp sitt&lt;br&gt;röstkort eller giltigt svenskt pass&lt;br&gt;för röstmottagaren, får han av&lt;br&gt;denne ett valkuvert för vart och&lt;br&gt;ett av valen. Han uppsöker där-&lt;br&gt;efter en av de avskilda platserna&lt;br&gt;och lägger där för vaije val in&lt;br&gt;sin valsedel i ett valkuvert. Val-&lt;br&gt;sedel får ej vikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar valkuvert och&lt;br&gt;röstkortet till röstmottagaren.&lt;br&gt;Kan väljaren inte förete röstkort&lt;br&gt;skall röstmottagaren med ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av röstmottagaren får väljaren&lt;br&gt;ett valkuvert för vart och ett av&lt;br&gt;de val som han vill delta i. Han&lt;br&gt;uppsöker därefter en av de av-&lt;br&gt;skilda platserna och lägger där&lt;br&gt;för vaije val in sin valsedel i ett&lt;br&gt;valkuvert. Valsedel får inte&lt;br&gt;vikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar valkuvert och&lt;br&gt;röstkortet till röstmottagaren.&lt;br&gt;Kan väljaren inte visa upp röst-&lt;br&gt;kort skall röstmottagaren med&lt;br&gt;ledning av giltig identitetshand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av väljarens pass och de upp-&lt;br&gt;gifter denne kan lämna upprätta&lt;br&gt;ett adresskort. Röstmottagaren&lt;br&gt;kontrollerar att väljaren ställt i&lt;br&gt;ordning endast ett valkuvert för&lt;br&gt;vaije val och att kuvertet inte är&lt;br&gt;försett med någon obehörig&lt;br&gt;märkning. Därefter lägger röst-&lt;br&gt;mottagaren i väljarens närvaro in&lt;br&gt;mottagna valkuvert i ett fönster-&lt;br&gt;kuvert tillsammans med väljarens&lt;br&gt;röstkort eller adresskort, vilket&lt;br&gt;placeras närmast det kuvertets&lt;br&gt;fönster, och tillsluter fönster-&lt;br&gt;kuvertet. Röstmottagaren tar&lt;br&gt;slutligen hand om fönsterkuvertet&lt;br&gt;samt antecknar väljarens namn&lt;br&gt;på en särskild förteckning. På&lt;br&gt;fönsterkuvertet antecknas det&lt;br&gt;värdepostnummer som är angivet&lt;br&gt;i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som ej är känd för&lt;br&gt;röstmottagaren skall legitimera&lt;br&gt;sig. Gör han ej det, får han icke&lt;br&gt;rösta.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling för väljaren och de upp-&lt;br&gt;gifter denne kan lämna upprätta&lt;br&gt;ett adresskort. Röstmottagaren&lt;br&gt;kontrollerar att väljaren ställt i&lt;br&gt;ordning endast ett valkuvert för&lt;br&gt;vaije val och att kuvertet inte är&lt;br&gt;försett med någon obehörig&lt;br&gt;märkning. Därefter lägger röst-&lt;br&gt;mottagaren i väljarens närvaro in&lt;br&gt;mottagna valkuvert i ett fönster-&lt;br&gt;kuvert tillsammans med väljarens&lt;br&gt;röstkort eller adresskort, vilket&lt;br&gt;placeras närmast det kuvertets&lt;br&gt;fönster, och tillsluter fönster-&lt;br&gt;kuvertet. Röstmottagaren tar&lt;br&gt;slutligen hand om fönsterkuvertet&lt;br&gt;samt antecknar väljarens namn&lt;br&gt;på en särskild förteckning. På&lt;br&gt;fönsterkuvertet antecknas det&lt;br&gt;värdepostnummer som är angivet&lt;br&gt;i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som inte är känd för&lt;br&gt;röstmottagaren skall legitimera&lt;br&gt;sig. Gör han inte det, får han&lt;br&gt;inte rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstning på fortyg äger 8 - 10 §§ motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;Röstmottagare på fertyg får dock lämna mottagna fönsterkuvert till&lt;br&gt;svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer för&lt;br&gt;vidarebefordran till centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan väljaren ej förete röstkort&lt;br&gt;eller giltigt svenskt pass men&lt;br&gt;innehar han sjöfartsbok eller&lt;br&gt;annan giltig identitetshandling,&lt;br&gt;skall röstmottagaren i stället upp-&lt;br&gt;rätta ett adresskort för honom&lt;br&gt;med ledning av identitetshand-&lt;br&gt;lingen och de uppgifter han kan&lt;br&gt;lämna. Adresskortet lägges in i&lt;br&gt;fönsterkuvertet tillsammans med&lt;br&gt;valkuvert som väljaren avgivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan väljaren inte visa upp&lt;br&gt;röstkort eller en giltig identitets-&lt;br&gt;handling men innehar han sjö-&lt;br&gt;fartsbok, skall röstmottagaren i&lt;br&gt;stället upprätta ett adresskort för&lt;br&gt;honom med ledning av sjöfarts-&lt;br&gt;boken och de uppgifter han kan&lt;br&gt;lämna. Adresskortet läggs in i&lt;br&gt;fönsterkuvertet tillsammans med&lt;br&gt;valkuvert som väljaren lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare, som på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, rörelsehinder eller hög&lt;br&gt;ålder ej kan inställa sig i vallo-&lt;br&gt;kalen för det valdistrikt där han&lt;br&gt;är upptagen i röstlängd eller, om&lt;br&gt;han vistas utomlands, hos när-&lt;br&gt;maste utlandsmyndighet där&lt;br&gt;röstning äger rum, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den&lt;br&gt;vara som är väljarens barn,&lt;br&gt;barnbarn, foder, moder eller sys-&lt;br&gt;kon eller hans vårdare och som&lt;br&gt;fyllt 18 år. Sådan valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse anordnas på följande&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lägger för vaije val&lt;br&gt;själv in sin valsedel i ett inner-&lt;br&gt;kuvert. I närvaro av budet och&lt;br&gt;ett vittne lägger han sedan in&lt;br&gt;iordningställda innerkuvert i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse och tillsluter detta. Där-&lt;br&gt;efter tecknar väljaren på ytter-&lt;br&gt;kuvertet försäkran på heder och&lt;br&gt;samvete att han förfarit på detta&lt;br&gt;sätt samt att han av anledning&lt;br&gt;som anges i första stycket ej kan&lt;br&gt;inställa sig för röstning i vallo-&lt;br&gt;kalen för valdistriktet eller hos&lt;br&gt;utlandsmyndigheten. Budet och&lt;br&gt;vittnet intygar skriftligen att väl-&lt;br&gt;jaren egenhändigt undertecknat&lt;br&gt;försäkran samt att något förhål-&lt;br&gt;lande som strider mot innehållet&lt;br&gt;ej är känt för dem. Vittne skall&lt;br&gt;ha fyllt 18 år. Väljarens make&lt;br&gt;eller barn eller makens barn får&lt;br&gt;ej vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare, som på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, rörelsehinder eller hög&lt;br&gt;ålder inte kan inställa sig i vallo-&lt;br&gt;kalen för det valdistrikt där han&lt;br&gt;är upptagen i röstlängd eller, om&lt;br&gt;han vistas utomlands, hos en ut-&lt;br&gt;landsmyndighet där röstning äger&lt;br&gt;rum eller, om han befinner sig&lt;br&gt;ombord på fartyg där röstning&lt;br&gt;äger rum, får lämna valsedel ge-&lt;br&gt;nom bud. Bud får den vara som&lt;br&gt;är väljarens make, sambo, barn,&lt;br&gt;barnbarn, foder, moder eller sys-&lt;br&gt;kon eller makes eller sambos&lt;br&gt;barn. Den som yrkesmässigt&lt;br&gt;eller på ett därmed likartat sätt&lt;br&gt;ger väljaren vård av mera var-&lt;br&gt;aktigt slag eller på annat sätt&lt;br&gt;brukar hjälpa väljaren i person-&lt;br&gt;liga angelägenheter får också&lt;br&gt;vara bud. Budet skall ha fyllt 18&lt;br&gt;år. Valsedelsförsändelse genom&lt;br&gt;bud anordnas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lägger för vaije val&lt;br&gt;själv in sin valsedel i ett valku-&lt;br&gt;vert. I närvaro av budet och ett&lt;br&gt;vittne lägger han sedan in de val-&lt;br&gt;kuvert han ställt i ordning i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse och tillsluter detta. Där-&lt;br&gt;efter tecknar väljaren på ytter-&lt;br&gt;kuvertet en försäkran på heder&lt;br&gt;och samvete att han gjort på&lt;br&gt;detta sätt samt att han av an-&lt;br&gt;ledning som anges i första styck-&lt;br&gt;et inte kan inställa sig för röst-&lt;br&gt;ning i vallokalen för valdistriktet&lt;br&gt;eller hos utlandsmyndigheten&lt;br&gt;eller hos röstmottagaren på&lt;br&gt;fartyget. Budet och vittnet in-&lt;br&gt;tygar skriftligen att väljaren själv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertecknat försäkran samt att&lt;br&gt;något förhållande som strider&lt;br&gt;mot innehållet inte är känt för&lt;br&gt;dem. Budet skall på ytterkuvertet&lt;br&gt;anteckna sitt namn, sitt person-&lt;br&gt;nummer och sin adress. Vittne&lt;br&gt;skall ha fyllt 18 år. Väljarens&lt;br&gt;make eller barn eller makens&lt;br&gt;barn får inte vara vittne, och inte&lt;br&gt;heller väljarens sambo eller sam-&lt;br&gt;bos barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse enligt 3 §&lt;br&gt;lämnas i vallokalen för det valdi-&lt;br&gt;strikt där väljaren är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Sådan försändelse får&lt;br&gt;lämnas även på postkontor eller&lt;br&gt;hos utlandsmyndighet där röst-&lt;br&gt;ning äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse enligt 3 §&lt;br&gt;lämnas i vallokalen för det valdi-&lt;br&gt;strikt där väljaren är upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Sådan försändelse får&lt;br&gt;lämnas även på postkontor, hos&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br&gt;där röstning äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom&lt;br&gt;denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lantbrevbäraren&lt;br&gt;är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten på förslag av Postverket begränsa antalet linjer vid vilka&lt;br&gt;valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse som avses&lt;br&gt;i första stycket anordnas på&lt;br&gt;följande sätt. Väljaren lägger för&lt;br&gt;vaije val själv in sin valsedel i&lt;br&gt;ett innerkuvert. I närvaro av ett&lt;br&gt;vittne lägger han sedan in iord-&lt;br&gt;ningställda innerkuvert i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse och tillsluter detta. Där-&lt;br&gt;efter tecknar väljaren på ytter-&lt;br&gt;kuvertet försäkran på heder och&lt;br&gt;samvete att han forfarit på detta&lt;br&gt;sätt. Vittnet intygar skriftligen&lt;br&gt;att väljaren egenhändigt under-&lt;br&gt;tecknat försäkran. Vittne skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse som avses&lt;br&gt;i första stycket anordnas på&lt;br&gt;följande sätt. Väljaren lägger för&lt;br&gt;vaije val själv in sin valsedel i&lt;br&gt;ett valkuvert. I närvaro av ett&lt;br&gt;vittne lägger han sedan in de&lt;br&gt;valkuvert han ställt i ordning i&lt;br&gt;ett ytterkuvert för valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse och tillsluter detta. Där-&lt;br&gt;efter tecknar väljaren på ytter-&lt;br&gt;kuvertet en försäkran på heder&lt;br&gt;och samvete att han gjort på&lt;br&gt;detta sätt. Vittnet intygar skrift-&lt;br&gt;ligen att väljaren själv under-&lt;br&gt;tecknat försäkran. Vittne skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 18 år. Väljarens make eller&lt;br&gt;barn eller makens barn får ej&lt;br&gt;vara vittne, ej heller lantbrev-&lt;br&gt;bäraren.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 18 år. Väljarens make eller&lt;br&gt;barn eller makens barn får inte&lt;br&gt;vara vittne, och inte heller välja-&lt;br&gt;rens sambo eller sambos barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller lantbrevbäraren får&lt;br&gt;vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lant-&lt;br&gt;brevbäraren. Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera&lt;br&gt;sig. Gör han ej det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren&lt;br&gt;intygar på ytterkuvertet att han mottagit försändelsen av väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av landstings-&lt;br&gt;ledamöter och kommunfullmäktige får valsedelsförsändelse vara anordnad&lt;br&gt;tidigast 24 dagar före valdagen. Försändelse som lämnas på lårtyg får&lt;br&gt;dock vara anordnad tidigast 55 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid andra val får en valsedelsförsändelse som lämnas i vallokalen eller&lt;br&gt;på ett postkontor vara anordnad tidigast 10 dagar före valdagen. En&lt;br&gt;försändelse som lämnas hos en utlandsmyndighet får vara anordnad&lt;br&gt;tidigast 20 dagar före valdagen och en försändelse som lämnas på ett&lt;br&gt;fartyg tidigast 30 dagar före valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen för försändelsens an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Väljaren skall på ytterkuvertet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordnande anges på ytterkuvertet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;intyga att han inte anordnat för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelsen tidigare än vad som är&lt;br&gt;tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas valsedelsförsändelse i&lt;br&gt;vallokal, kontrollerar valförrätta-&lt;br&gt;ren att väljaren är upptagen som&lt;br&gt;röstberättigad i röstlängden, att&lt;br&gt;han ej redan röstat i valet, att&lt;br&gt;försändelsen är i föreskrivet&lt;br&gt;skick och har anordnats inom&lt;br&gt;föreskriven tid samt att ytterku-&lt;br&gt;vertet är tillslutet. Därefter&lt;br&gt;bryter valförrättaren ytterkuver-&lt;br&gt;tet och kontrollerar att iordning-&lt;br&gt;ställda innerkuvert är av före-&lt;br&gt;skriven beskaffenhet, att väljaren&lt;br&gt;ställt i ordning endast ett inner-&lt;br&gt;kuvert för vaije val samt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas valsedelsförsändelse i&lt;br&gt;vallokal, kontrollerar valförrätta-&lt;br&gt;ren att väljaren är upptagen som&lt;br&gt;röstberättigad i röstlängden, att&lt;br&gt;han inte redan röstat i valet och&lt;br&gt;att försändelsen är i föreskrivet&lt;br&gt;skick samt att ytterkuvertet är&lt;br&gt;tillslutet. Därefter bryter valför-&lt;br&gt;rättaren ytterkuvertet och kon-&lt;br&gt;trollerar att väljaren ställt i ord-&lt;br&gt;ning endast ett valkuvert för&lt;br&gt;vaije val samt att valkuvertet inte&lt;br&gt;är försett med obehörig märk-&lt;br&gt;ning. I närvaro av den som&lt;br&gt;lämnat valsedelsförsändelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innerkuvert ej är försett med&lt;br&gt;obehörig märkning. I närvaro av&lt;br&gt;den som lämnat valsedelsförsän-&lt;br&gt;delsen lägger därefter valför-&lt;br&gt;rättaren mottagna innerkuvert i&lt;br&gt;valurnorna. I samband härmed&lt;br&gt;antecknas i röstlängden att väl-&lt;br&gt;jaren röstat.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägger därefter valförrättaren&lt;br&gt;mottagna valkuvert i valurnorna.&lt;br&gt;I samband härmed antecknas i&lt;br&gt;röstlängden att väljaren röstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvertet för valsedelsför-&lt;br&gt;sändelsen skall tas om hand av&lt;br&gt;valförrättaren och överlämnas&lt;br&gt;till valnämnden. Valnämnden&lt;br&gt;skall förvara kuvertet till ut-&lt;br&gt;gången av den tid som valet&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas en valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse på ett postkontor, hos en&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på ett far-&lt;br&gt;tyg, kontrollerar röstmottagaren&lt;br&gt;att försändelsen är i föreskrivet&lt;br&gt;skick och har anordnats inom&lt;br&gt;föreskriven tid samt att ytterku-&lt;br&gt;vertet är tillslutet. I närvaro av&lt;br&gt;den som har lämnat valsedelsför-&lt;br&gt;sändelsen lägger därefter röst-&lt;br&gt;mottagaren in försändelsen i ett&lt;br&gt;fönsterkuvert tillsammans med&lt;br&gt;väljarens röstkort, vilket placeras&lt;br&gt;närmast det kuvertets fönster,&lt;br&gt;och tillsluter fönsterkuvertet.&lt;br&gt;Röstmottagaren tar slutligen&lt;br&gt;hand om fönsterkuvertet samt&lt;br&gt;antecknar väljarens namn på en&lt;br&gt;särskild förteckning. Röstmot-&lt;br&gt;tagare på postkontor skall där&lt;br&gt;anteckna även den valnämnd till&lt;br&gt;vilken fönsterkuvertet skall&lt;br&gt;sändas. På fönsterkuvertet an-&lt;br&gt;tecknas det värdepostnummer&lt;br&gt;som är angivet i förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som vill lämna en val-&lt;br&gt;sedelsförsändelse hos utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på fartyg inte&lt;br&gt;kan förete väljarens röstkort,&lt;br&gt;skall röstmottagaren upprätta ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas en valsedelsförsän-&lt;br&gt;delse på ett postkontor, hos en&lt;br&gt;utlandsmyndighet eller på ett far-&lt;br&gt;tyg, kontrollerar röstmottagaren&lt;br&gt;att försändelsen är i föreskrivet&lt;br&gt;skick och att ytterkuvertet är till-&lt;br&gt;slutet. I närvaro av den som har&lt;br&gt;lämnat valsedelsförsändelsen&lt;br&gt;lägger därefter röstmottagaren in&lt;br&gt;försändelsen i ett fönsterkuvert&lt;br&gt;tillsammans med väljarens röst-&lt;br&gt;kort, vilket placeras närmast det&lt;br&gt;kuvertets fönster, och tillsluter&lt;br&gt;fönsterkuvertet. Röstmottagaren&lt;br&gt;tar slutligen hand om fönsterku-&lt;br&gt;vertet samt antecknar väljarens&lt;br&gt;namn på en särskild förteckning.&lt;br&gt;Röstmottagare på postkontor&lt;br&gt;skall på förteckningen anteckna&lt;br&gt;även den valnämnd till vilken&lt;br&gt;fönsterkuvertet skall sändas. På&lt;br&gt;ett fönsterkuvert som tagits om&lt;br&gt;hand av en röstmottagare på ett&lt;br&gt;postkontor antecknas det värde-&lt;br&gt;postnummer som är angivet i&lt;br&gt;förteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som vill lämna en val-&lt;br&gt;sedelsförsändelse hos utlands-&lt;br&gt;myndighet eller på fartyg inte&lt;br&gt;kan visa upp väljarens röstkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adresskort med ledning av väl-&lt;br&gt;jarens pass och de uppgifter om&lt;br&gt;väljaren som budet kan lämna.&lt;br&gt;Vid röstning på fartyg får väl-&lt;br&gt;jarens sjöfartsbok eller annan&lt;br&gt;giltig identitetshandling företes i&lt;br&gt;stället for pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som vill lämna valse-&lt;br&gt;delsförsändelsen ej känd för röst-&lt;br&gt;mottagaren, skall han legitimera&lt;br&gt;sig. Gör han ej det, får han icke&lt;br&gt;avlämna försändelsen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall röstmottagaren upprätta ett&lt;br&gt;adresskort med ledning av en&lt;br&gt;giltig identitetshandling för väl-&lt;br&gt;jaren och de uppgifter om väl-&lt;br&gt;jaren som budet kan lämna. Vid&lt;br&gt;röstning på fartyg får väljarens&lt;br&gt;sjöfartsbok visas upp i stället&lt;br&gt;för identitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som vill lämna valse-&lt;br&gt;delsförsändelsen inte känd för&lt;br&gt;röstmottagaren, skall han legiti-&lt;br&gt;mera sig. Gör han inte det, får&lt;br&gt;han inte avlämna försändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger brist eller felak-&lt;br&gt;tighet i något hänseende som&lt;br&gt;valförrättaren eller röstmotta-&lt;br&gt;garen skall kontrollera enligt 7&lt;br&gt;eller 8 §, skall valsedelsförsän-&lt;br&gt;delsen eller innerkuvertet ej&lt;br&gt;mottagas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;innerkuvert är tomt eller om det&lt;br&gt;ej klart framgår att kuvert in-&lt;br&gt;nehåller valsedel. Har väljaren&lt;br&gt;ställt i ordning mer än ett in-&lt;br&gt;nerkuvert for något val, får ej&lt;br&gt;något av dessa mottagas. In-&lt;br&gt;nerkuvert som ej mottages skall&lt;br&gt;före återlämnandet läggas in i ett&lt;br&gt;särskilt kuvert som tillslutes.&lt;br&gt;Valsedelsförsändelse som med-&lt;br&gt;föres av lantbrevbärare men som&lt;br&gt;ej mottages skall av lantbrev-&lt;br&gt;bäraren återställas till väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det brister eller felak-&lt;br&gt;tigheter i något hänseende som&lt;br&gt;valförrättaren eller röstmotta-&lt;br&gt;garen skall kontrollera enligt 7&lt;br&gt;eller 8 §, skall valsedelsförsän-&lt;br&gt;delsen eller valkuvertet inte tas&lt;br&gt;emot. Detsamma gäller om ett&lt;br&gt;valkuvert är tomt eller om det&lt;br&gt;inte klart framgår att kuvert in-&lt;br&gt;nehåller valsedel. Har väljaren&lt;br&gt;ställt i ordning mer än ett valku-&lt;br&gt;vert för något val, får inte något&lt;br&gt;av dessa tas emot. Ett valkuvert&lt;br&gt;som inte tas emot skall innan det&lt;br&gt;lämnas tillbaka läggas in i ett&lt;br&gt;särskilt kuvert som tillslutes.&lt;br&gt;Valsedelsförsändelse som med-&lt;br&gt;förs av lantbrevbärare men som&lt;br&gt;inte tas emot skall av lantbrev-&lt;br&gt;bäraren återställas till väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omslag med fönsterkuvert som sänts till valdistrikten förvaras där&lt;br&gt;obrutna till dess röstningen i vallokalen förklarats avslutad och rösträk-&lt;br&gt;ning enligt 13 kap. 1 § påbörjas. I protokollet antecknas antalet mottagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omslag och det antal fönsterkuvert som omslagen enligt anteckning på&lt;br&gt;dem innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer omslag med fönsterkuvert valförrättama till handa efter det&lt;br&gt;att röstningen i valdistriktet avslutats, skall omslaget inte brytas utan&lt;br&gt;återsändas till valnämnden efter förrättningens slut enligt 13 kap. 7 §. En&lt;br&gt;anteckning om återsändandet skall göras i protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandena medger det,&lt;br&gt;får valförrättama under pågående&lt;br&gt;röstning företa åtgärder enligt&lt;br&gt;13 kap. 3 - 5 §§ beträffande&lt;br&gt;fönster- och ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse vilka kom-&lt;br&gt;mit in till valdistriktet. Därvid&lt;br&gt;skall dock iakttas att valkuvert&lt;br&gt;och innerkuvert, som efter&lt;br&gt;granskning befunnits vara i&lt;br&gt;behörigt skick, åter läggs in i&lt;br&gt;fönsterkuvertet tillsammans med&lt;br&gt;väljarens röstkort. Innerkuvertet&lt;br&gt;skall dessförinnan åter läggas in&lt;br&gt;i ett ytterkuvert for valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse. Först när röstningen&lt;br&gt;har förklarats avslutad får valku-&lt;br&gt;vert och innerkuvert läggas i&lt;br&gt;urna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhållandena medger det,&lt;br&gt;får valförrättama under pågående&lt;br&gt;röstning företa åtgärder enligt&lt;br&gt;13 kap. 3 - 5 §§ beträffande&lt;br&gt;fönster- och ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse vilka kom-&lt;br&gt;mit in till valdistriktet. Därvid&lt;br&gt;skall dock iakttas att valkuvert,&lt;br&gt;som efter granskning befunnits&lt;br&gt;vara i behörigt skick, åter läggs&lt;br&gt;in i fönsterkuvertet tillsammans&lt;br&gt;med väljarens röstkort. Valkuvert&lt;br&gt;i valsedelsförsändelse skall dess-&lt;br&gt;förinnan läggas tillbaka i sitt&lt;br&gt;ytterkuvert. Först när röstningen&lt;br&gt;har förklarats avslutad får ett&lt;br&gt;sådant valkuvert läggas i urna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de fönsterkuvert som inte lagts åt&lt;br&gt;sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsför-&lt;br&gt;sändelser tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att varje kuvert är av&lt;br&gt;föreskriven beskaffenhet och inte försett med obehörig märkning samt att&lt;br&gt;väljaren har ställt i ordning endast ett valkuvert för vaije val. Godkända&lt;br&gt;valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens&lt;br&gt;namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelsema gran-&lt;br&gt;skas. Därvid kontrolleras att för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelsema gran-&lt;br&gt;skas. Därvid kontrolleras att för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelsen är i föreskrivet skick&lt;br&gt;och har anordnats inom föreskri-&lt;br&gt;ven tid samt att ytterkuvertet är&lt;br&gt;tillslutet. Därefter brytes ytter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändelsen är i föreskrivet skick&lt;br&gt;och att ytterkuvertet är tillslutet.&lt;br&gt;Därefter öppnas ytterkuvertet.&lt;br&gt;Valkuverten granskas. Därvid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kuvertet. Innerkuverten granskas.&lt;br&gt;Därvid kontrolleras att de är av&lt;br&gt;föreskriven beskaffenhet, att&lt;br&gt;väljaren ställt i ordning endast&lt;br&gt;ett innerkuvert för vaije val och&lt;br&gt;att innerkuvert ej är försett med&lt;br&gt;obehörig märkning. Godkända&lt;br&gt;innerkuvert lägges i urnorna. I&lt;br&gt;samband därmed antecknas vid&lt;br&gt;väljarens namn i röstlängden att&lt;br&gt;han utövat sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolleras att de är av föreskri-&lt;br&gt;ven beskaffenhet, att väljaren&lt;br&gt;ställt i ordning endast ett valku-&lt;br&gt;vert för vaije val och att valku-&lt;br&gt;vertet inte är försett med obe-&lt;br&gt;hörig märkning. Godkända&lt;br&gt;valkuvert läggs i urnorna. I&lt;br&gt;samband därmed antecknas vid&lt;br&gt;väljarens namn i röstlängden att&lt;br&gt;han utövat sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterkuvertet för valsedelsför-&lt;br&gt;sändelsen skall tas om hand av&lt;br&gt;valförrättaren och överlämnas&lt;br&gt;till valnämnden. Nämnden skall&lt;br&gt;förvara sådana kuvert till ut-&lt;br&gt;gången av den tid som valet gäl-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger brist eller felak-&lt;br&gt;tighet i något hänseende som&lt;br&gt;valförrättaren skall kontrollera&lt;br&gt;enligt 4 §, skall det bristfälliga&lt;br&gt;kuvertet tillsammans med välja-&lt;br&gt;rens röstkort eller adresskort&lt;br&gt;åter läggas in i fönsterkuvertet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om innerku-&lt;br&gt;vertet är tomt eller om det inte&lt;br&gt;klart framgår att kuvertet in-&lt;br&gt;nehåller valsedel. Innerkuvertet&lt;br&gt;skall dessförinnan åter läggas in&lt;br&gt;i ett ytterkuvert för valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse. Fönsterkuverten läggs&lt;br&gt;åt sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fönsterkuvert som har lagts åt si&lt;br&gt;3 § andra stycket läggs därefter in i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det brister eller felak-&lt;br&gt;tigheter i något hänseende som&lt;br&gt;valförrättaren skall kontrollera&lt;br&gt;enligt 4 §, skall det bristfälliga&lt;br&gt;kuvertet tillsammans med väl-&lt;br&gt;jarens röstkort eller adresskort&lt;br&gt;läggas tillbaka i fönsterkuvertet.&lt;br&gt;Detsamma gäller om ett valku-&lt;br&gt;vert i en valsedelsförsändelse är&lt;br&gt;tomt eller om det inte klart fram-&lt;br&gt;går att kuvertet innehåller valse-&lt;br&gt;del. Valkuvert i en valsedels-&lt;br&gt;försändelse skall dessförinnan&lt;br&gt;läggas tillbaka i sitt ytterkuvert.&lt;br&gt;Fönsterkuverten läggs åt sidan,&lt;br&gt;dan enligt första stycket eller enligt&lt;br&gt;särskilda omslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i 3 - 5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares för vaije&lt;br&gt;val för sig på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Val- och innerkuvert tages&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. Valkuverten tas ut ur urnan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut ur urnan och räknas. Antalet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och räknas. Antalet personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer som enligt röstlängd&lt;br&gt;deltagit i valet räknas. Antalet&lt;br&gt;kuvert och röstande antecknas i&lt;br&gt;protokollet. Överensstämmer de&lt;br&gt;framräknade siffrorna ej med&lt;br&gt;varandra, anges i protokollet den&lt;br&gt;sannolika orsaken till skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Valsedlarna tages ut ur&lt;br&gt;kuverten. Innehåller kuvert mer&lt;br&gt;än en valsedel, lägges valsed-&lt;br&gt;larna tillbaka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som enligt röstlängd deltagit i&lt;br&gt;valet räknas. Antalet kuvert och&lt;br&gt;röstande antecknas i protokollet.&lt;br&gt;Överensstämmer de framräknade&lt;br&gt;siffrorna inte med varandra,&lt;br&gt;anges i protokollet den sannolika&lt;br&gt;orsaken till skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Valsedlarna tas ut ur kuver-&lt;br&gt;ten. Innehåller kuvert mer än en&lt;br&gt;valsedel, läggs valsedlarna till-&lt;br&gt;baka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kan det antagas att valsedel&lt;br&gt;är ogiltig enligt 14 kap. 4 § läg-&lt;br&gt;ges valsedeln tillbaka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kan det antas att en valse-&lt;br&gt;del är ogiltig enligt 14 kap. 4 §&lt;br&gt;läggs den tillbaka i kuvertet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Valsedlar som lagts tillbaka i sina kuvert enligt punkterna 2 och 3&lt;br&gt;läggs därefter in i särskilda omslag, som tillsluts. Vaije omslag förses&lt;br&gt;med anteckning om det antal kuvert som omslaget innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga valsedlar ordnas i&lt;br&gt;grupper efter partibeteckning.&lt;br&gt;Antalet valsedlar inom vaije&lt;br&gt;grupp räknas och antalet an-&lt;br&gt;tecknas i protokollet. Valsed-&lt;br&gt;larna lägges därefter partivis in&lt;br&gt;i särskilda omslag. På omslagen&lt;br&gt;antecknas vilket partis valsedlar&lt;br&gt;omslaget innehåller och val-&lt;br&gt;sedlarnas antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Övriga valsedlar ordnas i&lt;br&gt;grupper efter partibeteckning.&lt;br&gt;Antalet valsedlar inom vaije&lt;br&gt;grupp räknas och antalet anteck-&lt;br&gt;nas i protokollet. Valsedlarna&lt;br&gt;läggs därefter partivis in i sär-&lt;br&gt;skilda omslag. På omslagen&lt;br&gt;antecknas vilket partis valsedlar&lt;br&gt;omslaget innehåller och valsed-&lt;br&gt;larnas antal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. De särskilda omslagen förses med uppgift om valdistriktet och&lt;br&gt;förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid offentlig förrättning som&lt;br&gt;påböijas så snart det kan ske,&lt;br&gt;dock tidigast onsdagen efter&lt;br&gt;valdagen, granskar valnämnden&lt;br&gt;de fönsterkuvert som kommit in&lt;br&gt;till nämnden och behållits där&lt;br&gt;samt kuvertens innehåll. Därvid&lt;br&gt;äger 3 - 5 §§ motsvarande till-&lt;br&gt;ämpning. På samma sätt gran-&lt;br&gt;skar nämnden de fönsterkuvert&lt;br&gt;som valförrättama har lagt åt&lt;br&gt;sidan enligt 3 och 5 §§. God-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid offentlig förrättning som&lt;br&gt;påböijas så snart det kan ske,&lt;br&gt;dock tidigast onsdagen efter&lt;br&gt;valdagen, granskar valnämnden&lt;br&gt;de fönsterkuvert som kommit in&lt;br&gt;till nämnden och behållits där&lt;br&gt;samt kuvertens innehåll. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller de fönsterkuvert&lt;br&gt;som kommer in till valnämnden&lt;br&gt;innan någon valurna tömts. Vid&lt;br&gt;granskningen äger 3 - 5 §§ mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning. På samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kända val- och innerkuvert läggs&lt;br&gt;i urnor. För vaije val och val-&lt;br&gt;krets används en urna. I sam-&lt;br&gt;band med att kuvert läggs i&lt;br&gt;urnan antecknas vid väljarens&lt;br&gt;namn i röstlängden att han utövat&lt;br&gt;sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgivna röster räknas. Därvid äger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt granskar nämnden de föns-&lt;br&gt;terkuvert som valförrättama har&lt;br&gt;lagt åt sidan enligt 3 och 5 §§.&lt;br&gt;Godkända valkuvert läggs i ur-&lt;br&gt;nor. För vaije val och valkrets&lt;br&gt;används en urna. I samband med&lt;br&gt;att kuvert läggs i urnan anteck-&lt;br&gt;nas vid väljarens namn i röst-&lt;br&gt;längden att han utövat sin röst-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer fönsterkuvert in efter&lt;br&gt;förrättningens början, lägges det&lt;br&gt;utan vidare åtgärd åt sidan. Ku-&lt;br&gt;vert som lagts åt sidan lägges&lt;br&gt;därefter in i ett eller flera sär-&lt;br&gt;skilda omslag som förseglas och&lt;br&gt;förses med anteckning om in-&lt;br&gt;nehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fönsterkuvert kommer&lt;br&gt;in efter att någon valurna tömts,&lt;br&gt;läggs det utan vidare åtgärd åt&lt;br&gt;sidan. Kuvert som lagts åt sidan&lt;br&gt;läggs därefter in i ett eller flera&lt;br&gt;särskilda omslag som förseglas&lt;br&gt;och förses med anteckning om&lt;br&gt;innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedel är ogiltig, om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på&lt;br&gt;valsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett valkuvert mer än en&lt;br&gt;valsedel, är valsedlarna ogiltiga.&lt;br&gt;Innehåller valkuvertet två eller&lt;br&gt;tre valsedlar och bär alla samma&lt;br&gt;partibeteckning, skall dock en&lt;br&gt;valsedel räknas som giltig. Upp-&lt;br&gt;visar i sådant fall valsedlarna&lt;br&gt;olikheter i fråga om kandidat-&lt;br&gt;namn, skall namnen på sedlarna&lt;br&gt;anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett valkuvert mer än en&lt;br&gt;valsedel, är valsedlarna ogiltiga.&lt;br&gt;Innehåller valkuvertet flera val-&lt;br&gt;sedlar och bär alla samma parti-&lt;br&gt;beteckning, skall dock en val-&lt;br&gt;sedel räknas som giltig. Upp-&lt;br&gt;visar i sådant fall valsedlarna&lt;br&gt;olikheter i fråga om kandidat-&lt;br&gt;namn, skall namnen på sedlarna&lt;br&gt;anses obefintliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i 6 och 7 §§ före-&lt;br&gt;skrivna åtgärderna vidtagits, läg-&lt;br&gt;ges valsedlarna in i särskilda&lt;br&gt;omslag, de godkända för sig och&lt;br&gt;de ogiltiga för sig. Omslagen&lt;br&gt;förseglas. Valsedlarna förvaras&lt;br&gt;till utgången av den tid för vil-&lt;br&gt;ken valet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förrättningen avslutas genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändes genast till centrala valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan de i 6 och 7 §§ före-&lt;br&gt;skrivna åtgärderna vidtagits,&lt;br&gt;läggs valsedlarna in i särskilda&lt;br&gt;omslag, de godkända för sig och&lt;br&gt;de ogiltiga för sig. Omslagen&lt;br&gt;förseglas. Ogiltiga valsedlar och&lt;br&gt;godkända valsedlar där det före-&lt;br&gt;kommer strykningar eller tillägg&lt;br&gt;förvaras till utgången av den tid&lt;br&gt;för vilken valet gäller. Övriga&lt;br&gt;valsedlar förvaras till dess valet&lt;br&gt;har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;protokollet läses upp. Protokollet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen har&lt;br&gt;fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap.&lt;br&gt;13, 14, 22 eller 23 §, får överklagas hos valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av länssty-&lt;br&gt;relsen över anmärkning mot röst-&lt;br&gt;längden var utesluten från röst-&lt;br&gt;rätt. Det får också överklagas av&lt;br&gt;ett parti som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i ärende om rättelse&lt;br&gt;enligt 4 kap. 4 § var utesluten&lt;br&gt;från rösträtt. Motsvarande gäller&lt;br&gt;den som efter prövning av cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten i fråga som&lt;br&gt;sägs i 4 kap. 16 § inte tagits upp&lt;br&gt;i den särskilda röstlängden. Det&lt;br&gt;får också överklagas av ett parti&lt;br&gt;som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten och&lt;br&gt;vara myndigheten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrätt-&lt;br&gt;ningen avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden&lt;br&gt;före överklagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommit in till beslutsmyndigheten först därefter dock inte föranleda att&lt;br&gt;överklagandet inte tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar&lt;br&gt;om skrivelsen har kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall beslutsmyndig-&lt;br&gt;heten samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna&lt;br&gt;till valprövningsnämnden. Om ett överklagande avser riksdagen, införs&lt;br&gt;kungörelsen i Post- och Inrikes Tidningar. Om ett överklagande avser&lt;br&gt;landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige, införs kungörelsen i&lt;br&gt;ortstidning inom landstinget respektive kommunen. I kungörelsen anges&lt;br&gt;viss kort tid inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit&lt;br&gt;in till valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall dessutom skynd-&lt;br&gt;samt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över över-&lt;br&gt;klagandena. Bestämmelserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223)&lt;br&gt;om omprövning av beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut, varigenom utgången av val i hela riket av&lt;br&gt;landstingsledamöter eller kommunfullmäktige har fastställts, prövas av&lt;br&gt;valprövningsnämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av val, för&lt;br&gt;vilken en myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven&lt;br&gt;ordning eller har någon hindrat röstningen, förvanskat avgivna röster&lt;br&gt;eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt, skall valprövnings-&lt;br&gt;nämnden, om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat&lt;br&gt;på valutgången, vid prövning av ett överklagande upphäva valet i den&lt;br&gt;omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse&lt;br&gt;åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller annan sådan mindre&lt;br&gt;ingripande åtgärd, skall nämnden dock i stället för att förordna om omval&lt;br&gt;uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta sådan rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13, 14, 22 eller 23 § före-&lt;br&gt;kommit avvikelse från föreskriven ordning och är det inte osannolikt att&lt;br&gt;avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen, skall valprövnings-&lt;br&gt;nämnden vid prövning av ett överklagande upphäva förrättningen och&lt;br&gt;uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta den rättelse som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en länsstyrelse har gjort anmälan enligt 14 kap. 21 §, skall&lt;br&gt;valprövningsnämnden upphäva valet och besluta om omval beträffande&lt;br&gt;samtliga ledamöter och ersättare i landstingsfullmäktige eller kom-&lt;br&gt;munfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt någon bestämmelse i lag ett visst beslut inte får överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1654.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller om det skall överklagas i särskild ordning, får en omständighet som&lt;br&gt;avses med beslutet inte åberopas vid ett överklagande som avses i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket&lt;br&gt;och 18 § första stycket finns be-&lt;br&gt;stämmelser om talan i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 6 § och 18 § första&lt;br&gt;stycket finns bestämmelser om&lt;br&gt;talan i samband med ett överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ett överklagande av val mot&lt;br&gt;en länsstyrelses beslut över an-&lt;br&gt;märkning mot röstlängd eller om&lt;br&gt;rättelse av allmän röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande av val mot en skattemyn-&lt;br&gt;dighets respektive centrala val-&lt;br&gt;myndighetens beslut om rättelse&lt;br&gt;av röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 kap. 1 - 2 §§ den 1 januari&lt;br&gt;1995, och i övrigt den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid val år 1994 skall vad som i denna lag sägs om valkuvert gälla&lt;br&gt;också sådant innerkuvert som sägs i 11 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om&lt;br&gt;kyrkofullmäktigval, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäktig-&lt;br&gt;val, m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 8, 19, 36 - 37 samt 50 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upprättandet av allmän röstlängd skall utöver vad som sägs i 4 kap.&lt;br&gt;vallagen (1972:620) följande särskilda bestämmelser iakttagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som den 1 juni enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens personband&lt;br&gt;ej är medlem av svenska kyrkan&lt;br&gt;eller som enligt personbandet&lt;br&gt;tillhör icketerritoriell församling&lt;br&gt;göres anteckning i röstlängden&lt;br&gt;om detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som den 1 juli enligt&lt;br&gt;skattemyndighetens personband&lt;br&gt;inte är medlem Svenska kyrkan&lt;br&gt;eller som enligt personbandet&lt;br&gt;tillhör icketerritoriell församling&lt;br&gt;görs anteckning i röstlängden&lt;br&gt;om detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar valdistrikt, som avses i vallagen, två eller flera församlingar&lt;br&gt;eller distrikt eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofull-&lt;br&gt;mäktige, skall särskild del av röstlängden uppläggas for vaije församling&lt;br&gt;eller kyrkligt valdistrikt eller del därav. Om det behövs med anledning&lt;br&gt;av beslutad ändring i församlingsindelningen, skall särskild del av&lt;br&gt;röstlängden uppläggas for det område av församlingen som indelnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det beträffande någon&lt;br&gt;gjorts anteckning enligt andra&lt;br&gt;stycket och har anmärkning här-&lt;br&gt;emot ej framställts på sätt som&lt;br&gt;föreskrives i 4 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket vallagen, skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen efter ansökan av honom eller&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;rättelse i röstlängden, om det är&lt;br&gt;uppenbart att anteckningen är&lt;br&gt;felaktig. Sådan ansökan skall ha&lt;br&gt;gjorts hos länsstyrelsen senast&lt;br&gt;den 1 oktober det år då röst-&lt;br&gt;längden upprättades. I fråga om&lt;br&gt;sådan ansökan och beslut med&lt;br&gt;anledning därav äger 4 kap. 8 §&lt;br&gt;vallagen motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det om någon gjorts en an-&lt;br&gt;teckning enligt andra stycket och&lt;br&gt;har begäran om rättelse inte&lt;br&gt;framställts på det sätt som sägs i&lt;br&gt;4 kap. 4 § första stycket valla-&lt;br&gt;gen, skall skattemyndigheten be-&lt;br&gt;sluta om rättelse i röstlängden,&lt;br&gt;om det är uppenbart att anteck-&lt;br&gt;ningen är felaktig. En sådan an-&lt;br&gt;sökan skall ha gjorts hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten senast den 1 okto-&lt;br&gt;ber det år då röstlängden upp-&lt;br&gt;rättades. I fråga om en sådan&lt;br&gt;ansökan och beslut med anled-&lt;br&gt;ning därav äger 4 kap. 4 § valla-&lt;br&gt;gen motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuvert tillhandahålls endast genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert och innerkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse skall vara så&lt;br&gt;beskaffade att färgen på innelig-&lt;br&gt;gande valsedel kan iakttas utan&lt;br&gt;att valhemligheten röjs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;centrala valmyndighetens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valkuvert skall vara utformade&lt;br&gt;på ett sådant sätt att färgen på&lt;br&gt;den valsedel som väljaren lagt i&lt;br&gt;kuvertet kan ses utan att valhem-&lt;br&gt;ligheten röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som är gift får lämna&lt;br&gt;valsedel genom sin make. Välja-&lt;br&gt;re, som på grund av sjukdom,&lt;br&gt;rörelsehinder eller hög ålder ej&lt;br&gt;kan inställa sig i vallokalen för&lt;br&gt;det valdistrikt där han är upp-&lt;br&gt;tagen i röstlängd, får lämna&lt;br&gt;valsedel genom bud. Bud får den&lt;br&gt;vara som är väljarens barn,&lt;br&gt;barnbarn, fader, moder eller&lt;br&gt;syskon eller hans vårdare och&lt;br&gt;som fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare, som på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, rörelsehinder eller hög&lt;br&gt;ålder inte kan inställa sig i vallo-&lt;br&gt;kalen för det valdistrikt där han&lt;br&gt;är upptagen i röstlängd, får&lt;br&gt;lämna valsedel genom bud. Bud&lt;br&gt;får den vara som är väljarens&lt;br&gt;make, sambo, barn, barnbarn,&lt;br&gt;fader, moder eller syskon eller&lt;br&gt;makes eller sambos barn. Den&lt;br&gt;som yrkesmässigt eller på ett&lt;br&gt;därmed likartat sätt ger väljaren&lt;br&gt;vård av mera varaktigt slag eller&lt;br&gt;på annat sätt brukar hjälpa väl-&lt;br&gt;jaren i personliga angelägen-&lt;br&gt;heter får också vara bud. Budet&lt;br&gt;skall ha fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedelsförsändelse&lt;br&gt;genom denne, om röstning äger rum vid det postkontor till vilket lant-&lt;br&gt;brevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock cen-&lt;br&gt;trala valmyndigheten på förslag av Postverket begränsa antalet linjer vid&lt;br&gt;vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anordnande av&lt;br&gt;valsedelsförsändelser tillämpas&lt;br&gt;11 kap. 1 § andra stycket, 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 5 § andra stycket&lt;br&gt;samt 6 a § tredje stycket valla-&lt;br&gt;gen (1972:620). En valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse får vara anordnad, vid&lt;br&gt;val i hela landet tidigast 24 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anordnande av&lt;br&gt;valsedelsförsändelser tillämpas&lt;br&gt;11 kap. 3 § andra stycket, 5 §&lt;br&gt;andra stycket samt 6 a § tredje&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620). En&lt;br&gt;valsedelsförsändelse får vara&lt;br&gt;anordnad, vid val i hela landet&lt;br&gt;tidigast 24 dagar och vid annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vid annat val tidigast 10&lt;br&gt;dagar före valdagen. I fråga om&lt;br&gt;avlämnande av valsedelsförsän-&lt;br&gt;delser till lantbrevbärare till-&lt;br&gt;lämpas vidare 11 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;val tidigast 10 dagar före valda-&lt;br&gt;gen. I fråga om avlämnande av&lt;br&gt;valsedelsförsändelser till lant-&lt;br&gt;brevbärare tillämpas vidare 11&lt;br&gt;kap. 5 § tredje stycket vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut, vangenom länsstyrelsen har fästställt utgången av val eller av&lt;br&gt;förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktige eller av ytterligare&lt;br&gt;ersättare, får överklagas hos valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av länssty-&lt;br&gt;relsen över anmärkning mot röst-&lt;br&gt;längden var utesluten från röst-&lt;br&gt;rätt. Det får också överklagas av&lt;br&gt;ett parti som har deltagit i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får överklagas av&lt;br&gt;den som enligt röstlängd var&lt;br&gt;röstberättigad vid valet samt av&lt;br&gt;den som enligt beslut av skatte-&lt;br&gt;myndigheten i ett ärende som&lt;br&gt;sägs i 4 kap. 4 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620) var utesluten från&lt;br&gt;rösträtt. Det får också överkla-&lt;br&gt;gas av ett parti som har deltagit&lt;br&gt;i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till länsstyrelsen och vara&lt;br&gt;denna till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen&lt;br&gt;avslutades. Har skrivelsen kommit in till valprövningsnämnden före över-&lt;br&gt;klagandetidens utgång, skall den omständigheten att inlagan kommit in&lt;br&gt;till länsstyrelsen först därefter dock inte föranleda att överklagandet inte&lt;br&gt;tas upp till prövning. Valprövningsnämnden prövar om skrivelsen har&lt;br&gt;kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter överklagandetidens utgång skall länsstyrelsen&lt;br&gt;samtidigt kungöra samtliga överklaganden och sända skrivelserna till&lt;br&gt;valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom den&lt;br&gt;kommun som församlingen ingår i. I kungörelsen anges viss kort tid&lt;br&gt;inom vilken förklaring över överklagandena skall ha kommit in till val-&lt;br&gt;prövningsnämnden. Länsstyrelsen skall dessutom skyndsamt inkomma till&lt;br&gt;valprövningsnämnden med yttrande över överklagandena. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av&lt;br&gt;beslut skall inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga har rätt att hos länsstyrelsen genast få utdrag&lt;br&gt;ur protokoll eller annan handling över förrättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1655.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft, beträffande 37 § den 1 januari 1995, och&lt;br&gt;i övrigt den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid val år 1994 får den som är gift och vill lämna valsedel genom&lt;br&gt;sin make göra det också enligt de äldre bestämmelserna i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i folkomröstningslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:369)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5, 16 och 17 §§ i folkomröstningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:369) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid&lt;br&gt;val till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt&lt;br&gt;första stycket föreligger avgörs&lt;br&gt;på grundval av en före omröst-&lt;br&gt;ningen upprättad röstlängd. All-&lt;br&gt;män och särskild röstlängd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. vallagen (1972:620)&lt;br&gt;länder till efterrättelse. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap. 6 §, 8 § tredje&lt;br&gt;stycket, 9 och 18 §§ samma lag&lt;br&gt;om talan mot beslut över an-&lt;br&gt;märkning mot röstlängd respekti-&lt;br&gt;ve talan mot beslut om rättelse&lt;br&gt;av röstlängd i samband med be-&lt;br&gt;svär över val skall gälla även i&lt;br&gt;fråga om besvär över folkom-&lt;br&gt;röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt&lt;br&gt;första stycket föreligger avgörs&lt;br&gt;på grundval av en före omröst-&lt;br&gt;ningen upprättad röstlängd. All-&lt;br&gt;män och särskild röstlängd enligt&lt;br&gt;4 kap. vallagen (1972:620)&lt;br&gt;länder till efterrättelse. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4 kap. 6, 9, 16 och&lt;br&gt;18 §§ samma lag om talan mot&lt;br&gt;beslut om rättelse av röstlängd i&lt;br&gt;samband med besvär över val&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om be-&lt;br&gt;svär över folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När omröstning äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i&lt;br&gt;omröstningslokalen för det distrikt som avses i 4 kap. 20 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut, varigenom centrala valmyndigheten fastställt&lt;br&gt;utgången av folkomröstning, förs hos valprövningsnämnden genom&lt;br&gt;besvär. Besvären prövas av valprövningsnämnden i den sammansättning&lt;br&gt;denna hade vid tiden för omröstningen. I fråga om sådan talan tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ovngt bestämmelserna i 15 kap.&lt;br&gt;(1972:620) om besvär som avser&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som&lt;br&gt;enligt röstlängd var röstberätti-&lt;br&gt;gad vid folkomröstningen samt&lt;br&gt;av den som enligt beslut av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § tredje och fjärde styckena vallagen&lt;br&gt;riksdagen samt 5, 6 och 9 §§ samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får föras av den som&lt;br&gt;enligt röstlängd var röstberätti-&lt;br&gt;gad vid folkomröstningen samt&lt;br&gt;av den som enligt beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen över anmärkning&lt;br&gt;mot röstlängden var utesluten&lt;br&gt;från rösträtt. Talan får också&lt;br&gt;föras av ett parti eller en kam-&lt;br&gt;panjkommitté som har verkat för&lt;br&gt;något av de förslag som om-&lt;br&gt;röstningen har gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs i 4 kap. 4 och 16 §§ valla-&lt;br&gt;gen (1972:620) var utesluten&lt;br&gt;från rösträtt. Talan får också&lt;br&gt;föras av ett parti eller en kam-&lt;br&gt;panjkommitté som har verkat för&lt;br&gt;något av de förslag som om-&lt;br&gt;röstningen har gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i den verksamhet för förberedande och genomförande av folkom-&lt;br&gt;röstning, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från före-&lt;br&gt;skriven ordning eller har någon hindrat omröstningen, förvanskat avgivna&lt;br&gt;röster eller otillbörligen verkat vid omröstningen på något annat sätt,&lt;br&gt;skall valprövningsnämnden, om det med fog kan antas att vad som har&lt;br&gt;förekommit har inverkat på utgången av omröstningen, vid prövning av&lt;br&gt;besvär över omröstningen upphäva denna i den omfattning som behövs&lt;br&gt;och förordna om ny omröstning beträffande ett eller flera områden som&lt;br&gt;bildar valkrets vid val av kommunfullmäktige eller, om rättelse kan&lt;br&gt;åstadkommas genom förnyad rösträkning, uppdra åt centrala valmyndig-&lt;br&gt;heten att vidta sådan rättelse. Förordnande om ny omröstning får dock,&lt;br&gt;såvitt gäller rådgivande folkomröstning, meddelas endast om vad som&lt;br&gt;förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröstningen har blivit&lt;br&gt;missvisande med hänsyn till omröstningens ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller&lt;br&gt;skall foras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet&lt;br&gt;inte åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §, 8 § tredje stycket och 18 §&lt;br&gt;första stycket vallagen&lt;br&gt;(1972:620) om talan i samband&lt;br&gt;med besvär över val mot länssty-&lt;br&gt;relses beslut över anmärkning&lt;br&gt;mot röstlängd eller om rättelse&lt;br&gt;av allmän röstlängd skall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om besvär över folk-&lt;br&gt;omröstning följer av 5 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 5 § andra stycket följer att&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 6 § och&lt;br&gt;18 § första stycket vallagen&lt;br&gt;(1972:620) om talan i samband&lt;br&gt;med besvär över val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndighets respektive cen-&lt;br&gt;trala valmyndighetens beslut om&lt;br&gt;rättelse av röstlängd skall tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om besvär över fol-&lt;br&gt;komröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:413.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:813) om homo- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;sexuella sambor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att lagen (1987:813) om homosexuella sambor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två personer bor tillsammans i ett homosexuellt förhållande, skall&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om sambor enligt följande lagar och bestämmelser&lt;br&gt;tillämpas även på de homosexuella samborna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 10 kap. 9 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 19 § första stycket, punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § och punkt 3 a av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. 9 § rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:&lt;br&gt;988), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insiderlagen (1990:&lt;br&gt;1342).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. 5 kap. 18 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:&lt;br&gt;988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 10 § insiderlagen (1990:&lt;br&gt;1342),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. 11 kap. 3 § första och&lt;br&gt;andra styckena och 5 § andra&lt;br&gt;stycket vallagen (1972:620),&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. 36 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1972:704) om kyrkofullmäktig-&lt;br&gt;val, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. 2 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1994:000) om brevröstning i&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Tyskland&lt;br&gt;och i Schweiz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsätter dessa lagar eller bestämmelser att samborna skall vara&lt;br&gt;ogifta, gäller det också de homosexuella samborna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:1000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om försöksverksamhet vid de allmänna &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:21&lt;br&gt;valen år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet till&lt;br&gt;kommun- och landstingsfullmäktige får i viss kommun centrala valmyn-&lt;br&gt;digheten efter samråd med länsstyrelse och valnämnd genomföra viss&lt;br&gt;försöksverksamhet. För att genomföra denna försöksverksamhet får&lt;br&gt;undantag eller avvikelser från bestämmelserna i vallagen (1972:620)&lt;br&gt;göras enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Valdistrikt får omfatta fler röstberättigade än vad som sägs i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Antalet valförrättare som skall utses enligt 3 kap. 4 § vallagen får&lt;br&gt;vara minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Röstning på valdagen får ske också på annat röstmottagningsställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 distriktet än som anges i 8 kap. 1 § vallagen varvid det från bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2, 3, 5 och 6 §§ i samma kapitel får göras de avvikelser som&lt;br&gt;behövs för detta. I anledning av röstmottagning på sådant röstmottag-&lt;br&gt;ningsställe får nödvändiga avvikelser också göras vid tillämpningen av&lt;br&gt;10 - 13 och 15 §§ i samma kapitel samt 9 kap. 1 - 3 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Beträffande 13 kap. vallagen får avvikelser göras i den omfattning&lt;br&gt;det behövs för att genomföra försök med optisk räkning av valsedlar och&lt;br&gt;kombinerad rösträkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beträffande 14 kap. vallagen får avvikelser göras i den omfattning&lt;br&gt;det behövs för att genomföra försök vid den slutliga sammanräkningen&lt;br&gt;och mandatfördelningen. Avvikelser som gäller 14 kap. 3 och 7 §§ skall&lt;br&gt;beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Efter samråd också med Postverket får valnämnden i viss kommun&lt;br&gt;ansvara för den röstmottagning som sägs i 10 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Närmare föreskrifter om försöksverksamhetens genomförande&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, om regeringen bestämmer det, centrala&lt;br&gt;valmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;Tyskland och i Schweiz&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid 1994 års ordinarie val till riksdagen och det samtidiga valet till&lt;br&gt;kommun- och landstingsfullmäktige samt vid extra val till riksdagen och&lt;br&gt;folkomröstning som infaller före 1997 års motsvarande val får röstbe-&lt;br&gt;rättigade som vistas i Förbundsrepubliken Tyskland eller i Schweiz rösta&lt;br&gt;genom att från samma land sända sina valsedlar till valnämnden med&lt;br&gt;posten (brevröstning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om&lt;br&gt;inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Brevröstning skall gå till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljaren lägger för vaije val själv in sin valsedel i ett valkuvert. I&lt;br&gt;närvaro av två vittnen lägger han sedan in iordningställda valkuvert i ett&lt;br&gt;ytterkuvert för brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter&lt;br&gt;skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att&lt;br&gt;han gjort på detta sätt och att försändelsen har ställts i ordning i För-&lt;br&gt;bundsrepubliken Tyskland respektive i Schweiz. På ytterkuvertet skall&lt;br&gt;väljaren också anteckna sitt personnummer. Vittnena intygar skriftligen&lt;br&gt;att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran samt att de inte känner&lt;br&gt;till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på&lt;br&gt;ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha&lt;br&gt;fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara&lt;br&gt;vittne, och inte heller väljarens sambo eller sambos barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra&lt;br&gt;stycket lägger väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett&lt;br&gt;omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för&lt;br&gt;postbefordran till valnämnden i den kommun där väljaren är upptagen i&lt;br&gt;allmän röstlängd eller, om väljaren är upptagen i särskild röstlängd, till&lt;br&gt;valnämnden i den kommun inom vilken den vallokal är belägen där den&lt;br&gt;särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen (1976:620) skall finnas&lt;br&gt;tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val till riksdagen, vid val i hela landet till kommun- och landstings-&lt;br&gt;fullmäktige och vid en folkomröstning får brevröstningsförsändelsen vara&lt;br&gt;iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast&lt;br&gt;dagen före valdagen. Vid extra val till riksdagen och vid folkomröstning&lt;br&gt;samtidigt med sådana val får brevröstningsförsändelsen vara iord-&lt;br&gt;ninggjord tidigast 20 dagar före valdagen. Väljaren skall på ytterkuvertet&lt;br&gt;intyga att han inte ställt i ordning försändelsen tidigare än vad som nu&lt;br&gt;har sagts. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är post-&lt;br&gt;stämplad. Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så&lt;br&gt;god tid att den kan beräknas vara valnämnden till handa senast andra&lt;br&gt;dagen efter valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid vaije tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den offentliga förrättningen för preliminär rösträkning skall försändelser-&lt;br&gt;na förvaras på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Granskning och rösträkning skall i fråga om brevröstningsförsändel-&lt;br&gt;ser ske vid den offentliga förrättning som avses i 13 kap. 9 § vallagen&lt;br&gt;(1972:620). Sedan de åtgärder som anges i samma paragrafs första stycke&lt;br&gt;har vidtagits, skall brevröstningsförsändelsema granskas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen inleds med att inkomna omslagskuvert med brev-&lt;br&gt;röstningsförsändelser räknas, varefter antalet antecknas i protokollet.&lt;br&gt;Därefter granskas om slagskuverten. Därvid kontrolleras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omslagskuvertet inte har blivit öppnat efter tillslutandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omslagskuvertet har avlämnats för postbefordran i Förbunds-&lt;br&gt;republiken Tyskland eller i Schweiz,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. brevröstningsförsändelsen inte har avgetts senare än dagen före&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fåll då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas omslagskuvertet&lt;br&gt;på det sätt som föreskrivs i 5 §. I annat fall läggs omslagskuvertet åt&lt;br&gt;sidan. Omslagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller&lt;br&gt;flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om inne-&lt;br&gt;hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som&lt;br&gt;inte har lagts åt sidan. Därefter kontrolleras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omslagskuvertet innehåller väljarens röstkort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samma väljare inte har avgivit sådant fönsterkuvert som avses i 13&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en brevröstnings-&lt;br&gt;försändelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. väljaren är röstberättigad i valdistriktet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. väljaren inte röstat i vallokalen under valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, behandlas ytterkuvertet på&lt;br&gt;det sätt som föreskrivs i 6 §. I annat fall läggs ytterkuvertet tillsammans&lt;br&gt;med väljarens röstkort åter in i omslagskuvertet, som läggs åt sidan. Om-&lt;br&gt;slagskuvert som har lagts åt sidan läggs därefter in i ett eller flera&lt;br&gt;särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten till de&lt;br&gt;valförsändelser som inte har lagts åt sidan. Därvid kontrolleras att för-&lt;br&gt;sändelsen är i föreskrivet skick och att ytterkuvertet är tillslutet. Därefter&lt;br&gt;öppnas ytterkuvertet. Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att de&lt;br&gt;är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren har ställt i ordning endast ett&lt;br&gt;valkuvert för vaije val och att valkuverten inte är försedda med obehörig&lt;br&gt;märkning. Godkända valkuvert läggs i urnorna. I samband därmed an-&lt;br&gt;tecknas vid väljarens namn i röstlängden att han har utövat sin rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det brister eller felaktigheter i något hänseende som valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kontrollera enligt första stycket, skall det eller de bristfälliga Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;kuverten tillsammans med väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas&lt;br&gt;in i omslagskuvertet. Detsamma gäller, om ett valkuvert är tomt eller om&lt;br&gt;det inte klart framgår att ett kuvert innehåller en valsedel. Omslagsku-&lt;br&gt;verten läggs i sin tur in i ett eller flera omslag som förseglas och förses&lt;br&gt;med anteckning om innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgivna röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 9 § andra stycket vallagen (1972:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och gäller till utgången av&lt;br&gt;år 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om valsystemet finns i regeringsformen&lt;br&gt;(omtryckt 1991:1503) och kommunallagen (1991:900). Detaljerade regler&lt;br&gt;om valförfarandet finns i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsystemet skall bidra till ett förverkligande av folksuveränitetens&lt;br&gt;princip. Av grundläggande betydelse ur politisk-demokratisk synvinkel&lt;br&gt;är att valsystemet, däri inbegripet valorganisationen, är uppbyggt så att&lt;br&gt;det legitimerar valresultatet så till vida att systemet skall vara uppbyggt&lt;br&gt;så att medborgarna kan känna förtroende för detta och därmed också&lt;br&gt;tilltro till att valets resultat är riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsystemet måste vara säkert. I detta ligger att både regelverket och&lt;br&gt;organisationen är sådana att de hindrar manipulation av valresultaten. En&lt;br&gt;annan viktig förutsättning är att valsystemet är rättssäkert ur väljarens&lt;br&gt;perspektiv. Detta gäller t.ex. frågor om röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör valsystemet vara förutsägbart i den meningen att med-&lt;br&gt;borgarna skall kunna anse att valresultatet bestäms av de regler som&lt;br&gt;gäller och att valorganisationen fungerar så likformigt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen är det av stor betydelse att valförfarandet ger förutsättningar&lt;br&gt;för en effektiv administration och hantering. Detta gäller såväl personella&lt;br&gt;och ekonomiska resurser som lokaler och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1991 bemyndigades dåvarande chefen för Justitiedepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare (dir. 1991:13) för att se över valför-&lt;br&gt;farandet från administrativ och teknisk synpunkt. Till utredare utsågs&lt;br&gt;produktionssekreteraren Hans-Eric Holmqvist; utredningen antog namnet&lt;br&gt;Vallagsutredningen (Ju 1991:02).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I april 1992 beslutade regeringen att utvidga uppdraget till att särskilt&lt;br&gt;se över de bestämmelser som reglerar röstningsförfarandet för utlands-&lt;br&gt;svenskar i syfte att göra det lättare för denna väljarkategori att delta i&lt;br&gt;riksdagsvalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har i oktober 1992 avlämnat delbetänkandet VAL,&lt;br&gt;Organisation Teknik Ekonomi (SOU 1992:108). I betänkandet behandlas&lt;br&gt;ett flertal av de frågor som omfattas av utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Be-&lt;br&gt;träffande utredningens närmare överväganden hänvisas till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 92-4070).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har riksdagspartierna genom företrädare beretts tillfälle att&lt;br&gt;lämna sina synpunkter över utredningsförslaget och remissutfallet. Nu&lt;br&gt;framlagda förslag tillgodoser de lämnade synpunkterna i allt väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bland annat den kritik utredningens förslag fått i&lt;br&gt;fråga om den regionala valadministrationen och om förenklingar i&lt;br&gt;röstningsförfarandet för utlandssvenskarna kommer dessa frågor inte att&lt;br&gt;behandlas i detta sammanhang. Regeringen vill emellertid framhålla det&lt;br&gt;angelägna i att åtgärder vidtas för att underlätta för utlandssvenskar att&lt;br&gt;rösta. Ytterligare aspekter på denna senare fråga samt resterande delar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av uppdraget - huvudsakligen frågor med anknytning till bl.a. an- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;passningen till ett förstärkt personvalsmoment, överklagandereglema, om&lt;br&gt;kvalifikationsdagen och tidpunkten för utskrift av röstlängden, ångerröst-&lt;br&gt;ningen samt den språkliga översynen av vallagen - avser utredningen&lt;br&gt;(som antagit namnet 1993 års Vallagskommitté) att redovisa i ett slutbe-&lt;br&gt;tänkande i början av nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller kommer utredningens förslag om att ta bort de hänvisningar&lt;br&gt;till skattemyndighetens personband som finns i vallagen, i fråga om bland&lt;br&gt;annat beräkning av antalet röstberättigade enligt 2 kap. 3 § och underlag&lt;br&gt;för fastställande av rösträtt enligt 4 kap. 2 och 11 §§, att behandlas här.&lt;br&gt;Anledningen till detta är att alla relevanta uppgifter från personaktema&lt;br&gt;ännu inte har förts över till de nya lokala registren i folkbokföringens&lt;br&gt;grundregister. Mot denna bakgrund måste personbanden ännu en tid&lt;br&gt;användas som underlag för fastställande av bland annat rösträtt (jfr. prop.&lt;br&gt;1990/91:153 s. 148 f.). Skattemyndigheten kommer att fortsätta att föra&lt;br&gt;personbanden intill dess frågan om hur den framtida aviseringsverk-&lt;br&gt;samheten inom folkbokföringen har fått sin lösning. Denna fråga&lt;br&gt;behandlas av Aviseringsutredningen (Fi 1992:12), vars arbete beräknas&lt;br&gt;vara avslutat kring årsskiftet 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i övrigt tar regeringen upp nu.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Partiernas rätt till gratis valsedlar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kvoten för gratis valsedlar till vaije parti&lt;br&gt;sänks till tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär också att kvoten för gratis valsedlar sänks&lt;br&gt;men att den för ett parti skall beräknas på så sätt att den motsvarar en&lt;br&gt;gång antalet röstberättigade i valkretsen med tillägg av fem gånger antalet&lt;br&gt;röster som partiet fick i föregående val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva och tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot utredningens förslag i och för sig. De flesta anser dock att&lt;br&gt;det är fel att relatera antalet fria valsedlar till partiers valresultat i&lt;br&gt;föregående val och föreslår i stället att den kvotberäkning som gäller i&lt;br&gt;dag skall behållas men att den sänks till tre eller två gånger antalet röst-&lt;br&gt;berättigade. Så anser bl.a. Riksskatteverket (RSV), Kristdemokratiska&lt;br&gt;Samhällspartiet och Miljöpartiet de gröna att utredningens förslag skulle&lt;br&gt;missgynna de små partierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser dessutom att utredningens förslag skulle göra det svårare att&lt;br&gt;räkna ut det fria antalet valsedlar. RSV, länsstyrelserna och partierna har&lt;br&gt;med nuvarande regler drygt 300 uppgifter att lägga till grund för&lt;br&gt;beräkning av antalet kostnadsfria valsedlar; med utredningens förslag&lt;br&gt;skulle antalet sådana uppgifter bli ca 10 gånger fler. Eftersom utred-&lt;br&gt;ningen har förutsatt att RSV med hjälp av persondatorer skall ta fram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beställningsblanketter med uppgift om respektive partis gratiskvot Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;kommer förslaget dessutom få till följd nya kostnader för utveckling av&lt;br&gt;PC-system och ökade kostnader för framställning av beställnings-&lt;br&gt;blanketter. Vid beräkningen av besparingar måste enligt RSV också&lt;br&gt;beaktas att en halvering av antalet tryckta valsedlar medför 10 - 15 %&lt;br&gt;högre tryckkostnad per 1 000 valsedlar, om inte antalet tryckerier&lt;br&gt;minskas till hälften; önskad besparing bör därför vägas också mot&lt;br&gt;regionalpolitiska hänsyn och kraven på valsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län anser att också personvalsmomentet måste&lt;br&gt;beaktas i detta sammanhang. En begränsning av partiernas rätt att&lt;br&gt;kostnadsfritt erhålla valsedlar kan nämligen påverka partiernas benägen-&lt;br&gt;het att inom ramen för nuvarande valsystem öka personvalsinslaget, dvs.&lt;br&gt;att gå ut med flera olika listor inom samma parti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län, som tillstyrker inskränkningar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den omfattning utredningen föreslår, anser också att obligatorisk&lt;br&gt;utdelning av valsedlar ej bör ske beträffande parti som anmält att det inte&lt;br&gt;avser att delta i t.ex. landstingsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV skall enligt 6 kap. 4 § vallagen tillhandahålla så många blanketter&lt;br&gt;till valsedlar som ett parti beställer om partiet är representerat i den för-&lt;br&gt;samling som valet gäller. Även om ett parti inte finns representerat i&lt;br&gt;riksdagen skall RSV tillhandahålla blanketter till valsedlar om partiet vid&lt;br&gt;något av de två senaste valen har fått mer än en procent av röstema i&lt;br&gt;hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställning av valsedlar görs av de politiska partierna hos länsstyrelser-&lt;br&gt;na eller, i vissa fall, hos RSV. Parti med registrerad beteckning skall&lt;br&gt;anmäla vem som är behörig företrädare för partiet när det gäller be-&lt;br&gt;ställning av valsedlar. Görs en beställning för ett sådant parti av någon&lt;br&gt;annan än den behörige företrädaren måste beställningen betalas i förskott.&lt;br&gt;Beställningar från partier för vilka RSV inte har skyldighet att till-&lt;br&gt;handahålla blanketter till valsedlar skall också betalas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För parti som deltar i riksdagsvalet står, enligt 6 kap. 5 § vallagen,&lt;br&gt;staten för kostnaden för blanketter till valsedlar och tryckning av dessa.&lt;br&gt;En förutsättning for detta är att partiet vid valet eller något av de två&lt;br&gt;senaste valen fått mer än en procent av röstema i hela landet eller att&lt;br&gt;partiet utan att ha fått denna andel av röstema är eller genom valet blir&lt;br&gt;representerat i riksdagen, vilket kan bli fallet enligt den s.k. 12-procents-&lt;br&gt;regeln. Antalet gratis valsedlar är begränsat till fyra gånger antalet&lt;br&gt;röstberättigade i valkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För parti som deltar i val till kommun- eller landstingsfullmäktige och&lt;br&gt;som är eller blir representerat i den församling som valet gäller, bekostar&lt;br&gt;staten blanketter till valsedlar och tryckning av dessa. Antalet gratis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valsedlar är också här begränsat till fyra gånger antalet röstberättigade i Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig att ett parti som har rätt till fria valsedlar överskridit sin&lt;br&gt;kvot kräver RSV efter valet in betalning för den överskjutande delen. Om&lt;br&gt;partiet vid val till riksdagen har betalat valsedlar i förskott och därefter&lt;br&gt;får mer än en procent av röstema i hela landet betalar RSV, utan&lt;br&gt;ansökan, tillbaka vad partiet betalat i förskott upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar den fria kvoten. Vid kommun- och landstingsfullmäktigval&lt;br&gt;gäller motsvarande för partier som blir representerade i respektive för-&lt;br&gt;samling. Om valsedlar för ett parti som har rätt till fria valsedlar betalats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förskott eftersom beställaren inte varit behörigt ombud gör RSV&lt;br&gt;återbetalningen till partiet och inte till den som har gjort beställningen.&lt;br&gt;Saknas uppgift om partiet görs dock återbetalningen till beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för tillhandahållande av endast partimarkerade valsedlar&lt;br&gt;och blanketter till valsedlar vid 1991 års val uppgick till ca 2 milj. kr.&lt;br&gt;medan statens del av kostnaden för partiernas namnvalsedlar uppgick till&lt;br&gt;omkring 19 milj. kr. Kostnaderna för länsstyrelsernas och RSV:s admini-&lt;br&gt;stration av bl.a. förskotts- och återbetalningar har utredningen uppskattat&lt;br&gt;till 1,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till valen år 1991 trycktes drygt 676 miljoner valsedlar. Antalet av-&lt;br&gt;givna röster i de tre valen var sammanlagt ca 15 miljoner. Endast drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 % av de upptryckta valsedlarna kom således till användning i den&lt;br&gt;meningen att de lades ner i en valurna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller antalet valsedlar som trycks kan man ifrågasätta om&lt;br&gt;partiernas behov av valsedlar motsvarar den mängd valsedlar som trycks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att minska antalet valsedlar och att det också finns&lt;br&gt;utrymme för en sådan reform. Som i stort sett samtliga av de instanser&lt;br&gt;som yttrat sig i denna fråga anser även regeringen att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med fog kan betraktas som ett onödigt resursslöseri; relationen&lt;br&gt;tryckta och använda valsedlar är inte tillfredsställande och härvidlag bör&lt;br&gt;en kostnadsbesparing för staten kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om partiernas rätt till gratis valsedlar hör emellertid också till&lt;br&gt;de frågor som kan påverkas av ett utökat inslag av personval. En auto-&lt;br&gt;matisering av sammanräkningen torde också, under förutsättning att man&lt;br&gt;inte helt går över till ett elektroniskt system, leda till att man bör se över&lt;br&gt;reglerna om valsedelsbeställning. Innan det fattats beslut i frågan om ett&lt;br&gt;ökat inslag av personval bör man inte på ett avgörande sätt förändra det&lt;br&gt;nuvarande administrativa systemet med valsedelsbeställningar. Regering-&lt;br&gt;en anser därför att man bör behålla systemet med en gratiskvot för&lt;br&gt;partierna. De nuvarande reglerna om förskottsbetalning för de partier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte har rätt till någon gratiskvot bör också behållas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller hur gratiskvoten skall bestämmas står valet enligt&lt;br&gt;vår mening mellan de två modeller som utredningen diskuterat, nämligen&lt;br&gt;den där kvoten bestäms mot bakgrund av den uppskattade åtgången och&lt;br&gt;ett system där kvoten bestäms i förhållande till antalet röstberättigade.&lt;br&gt;Vilken metod som bör väljas hänger - som utredningen också påtalat -&lt;br&gt;samman med vilka konsekvenser de får för partierna respektive staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna för partierna bör&lt;br&gt;man ta hänsyn till att partierna med en sänkt gratiskvot kan antas minska&lt;br&gt;antalet beställda valsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Metoden där gratiskvoten för partierna bestäms efter den beräknade&lt;br&gt;åtgången skulle enligt vad utredningen kommit fram till ge en besparing&lt;br&gt;för staten på ca 9,8 milj. kr. Utredningens alternativa modell, där&lt;br&gt;gratiskvoten bestäms mot bakgrund av antalet röstberättigade men där&lt;br&gt;kvoten sänks från fyra till två, skulle innebära en kostnadsbesparing för&lt;br&gt;staten med ca 7,2 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I valet mellan de två modellerna för beräkning av gratiskvoten måste&lt;br&gt;effekterna för partierna och för staten alltså vägas samman. Den modell&lt;br&gt;som utredningen föreslår, där det beräknade behovet av namnvalsedlar&lt;br&gt;ligger till grund för bestämning av gratiskvoten, har den fördelen att den&lt;br&gt;ger den största besparingen för staten. Den metoden innebär emellertid&lt;br&gt;att små partiers gratiskvot minskar mer än större partiers och därför kan&lt;br&gt;uppfattas som orättvis. Det omvända kan sägas om modellen där kvoten&lt;br&gt;bestäms till att motsvara antalet röstberättigade. Den modellen kan&lt;br&gt;uppfattas som mera rättvis eftersom alla partier får lika mycket, samtidigt&lt;br&gt;som den dock innebär en mindre besparing för staten. Det kan också&lt;br&gt;hävdas - som utredningen också gör - att den modellen inte alls är mera&lt;br&gt;rättvis än den andra eftersom stora partier knappast kommer att klara sitt&lt;br&gt;behov av valsedlar inom kvoten, medan mindre partier kommer att kunna&lt;br&gt;beställa betydligt mer än vad de egentligen har användning för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av remissutfallet och den kritik utredningens förslag fått&lt;br&gt;också i denna fråga anser vi inte att utredningens förslag är den mest&lt;br&gt;lämpliga lösningen; den större kostnadsbesparing det förslaget skulle få&lt;br&gt;är inte heller av den storleksordningen att den får avgöra valet av modell.&lt;br&gt;Utredningens förslag innebär dessutom, vilket också RSV påpekat, att det&lt;br&gt;skulle bli svårt för partierna att själva räkna ut kvoten och onödigt&lt;br&gt;komplicerat och mer kostnadskrävande för RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också mot bakgrund av att det är mycket troligt att valsedelshantering-&lt;br&gt;en och utseendet på valsedlar på grund av en personvalsreform ganska&lt;br&gt;snart kan komma att genomgå en förändring föreslår vi att nuvarande&lt;br&gt;system behålls - i vart fall över 1994 års val - men att kvoten gratis&lt;br&gt;valsedlar till vaije parti beräknas utifrån antalet röstberättigade i&lt;br&gt;valkretsen multiplicerat med tre. En sådan förändring bör innebära en&lt;br&gt;kostnadsbesparing för staten med ca 5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Röstlängder och röstkort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kvalifikationsdagen for framställning av den allmänna och&lt;br&gt;särskilda röstlängden flyttas från den 1 juni till den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Röstlängderna skall granskas under tiden den 16 juli - 25 augus-&lt;br&gt;ti och för detta ändamål hållas tillgängliga för granskning hos&lt;br&gt;skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Skattemyndigheten utfärdar röstkort som skall sändas ut senast&lt;br&gt;45 dagar före ordinarie val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Det särskilda anmärkningsförfarandet tas bort och ersätts av ett&lt;br&gt;enhetligt rättelseförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En väljare skall kunna begära rättelse av uppgifterna i röstlängd&lt;br&gt;senast den 25 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Frågor om rättelse av den allmänna röstlängden prövas av&lt;br&gt;skattemyndigheten och beträffande den särskilda röstlängden av&lt;br&gt;centrala valmyndigheten; handläggningen skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Utskrift av röstlängd behöver göras bara under valår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med vårt förslag såvitt&lt;br&gt;nu är i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga tillstyrker utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV biträder förslaget att slopa anmärkningsförfarandet. RSV anser att&lt;br&gt;ett klarläggande bör göras beträffande tillämpningen och konsekvenserna&lt;br&gt;när det gäller röstlängdsgranskning via terminal och ifrågasätter om inte&lt;br&gt;röstlängds- och röstkortsregister borde regleras i en särskild registerlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län anser att det inte finns något behov&lt;br&gt;av att kunna kontrollera de förhållanden som avser annan person om det&lt;br&gt;inte längre skall finnas möjlighet att föra talan mot att annan person&lt;br&gt;felaktigt tagits upp i den allmänna röstlängden. Kontrollen av de&lt;br&gt;röstberättigades egna förhållanden kan ske på det röstkort som sänds till&lt;br&gt;var och en av dem. Därför kan enligt skattemyndigheten behovet av en&lt;br&gt;preliminär röstlängd ifrågasättas. Skattemyndigheten anser att det från&lt;br&gt;produktionssynpunkt är fördelaktigt om röstlängd och röstkort framställs&lt;br&gt;vid skilda tidpunkter. Också förslaget att behålla röstlängden på ADB-&lt;br&gt;medium med terminalåtkomst fram till sista rättelsedag den 25 augusti&lt;br&gt;biträds av skattemyndigheten; först därefter bör röstlängden tas ut på&lt;br&gt;papper. Framställning av röstlängd - utskrift, häftning och distribution -&lt;br&gt;är ett tids- och resurskrävande arbete. För att klara detta på ca 14 dagar&lt;br&gt;krävs noggranna förberedelser och sannolikt prioriteringar. Den&lt;br&gt;uppenbara fördelen med en sen framställning gör att tidsplanen tillstyrks&lt;br&gt;av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att länsstyrelsen bör ha kvar det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för framställningen av röstkort. När det gäller det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna rättelseförfarandet anser länsstyrelsen att det inte är självklart Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;att den som upprättat röstlängden också såsom utredningen föreslår&lt;br&gt;självständigt skall vara den som ändrar den. För förslaget talar dock&lt;br&gt;praktiska skäl liksom den omständigheten att övervägande antalet&lt;br&gt;ändringar är rutinarbete. Länsstyrelsen motsätter sig därför inte förslaget&lt;br&gt;men förutsätter att länsstyrelsen som regional valmyndighet fortlöpande&lt;br&gt;underrättas om verkställda ändringar så att länsstyrelsen kan ha full&lt;br&gt;kontroll över röstlängden fram till och med valdagen. Rättelseförfarandet&lt;br&gt;torde vara uttömmande redovisat genom vallagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrymme för självrättelse enligt förvaltningslagen torde därför inte&lt;br&gt;föreligga med hänsyn till 3 § förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala kommun anser att, för det fall någon vägras rättelse i röst-&lt;br&gt;längden, rätten att överklaga till länsstyrelsen skall finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö kommun anser att de skäl som utredningen anfört för att sända&lt;br&gt;ut röstkort senast 45 dagar före ordinarie val inte är bärande. Det kan&lt;br&gt;befaras att detta utskick mitt i semesterperioden medför att många&lt;br&gt;röstkort kommer bort hos väljarna, vilket kan komma att innebära att ett&lt;br&gt;stort antal duplettkort måste utfärdas. Kommunen förordar därför att&lt;br&gt;nuvarande ordning - utsändning senast 30 dagar före valet - behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt till riksdagen har svensk medborgare som fyllt 18 år senast på&lt;br&gt;valdagen och är upptagen i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två typer av röstlängd, en allmän och en särskild. I den&lt;br&gt;allmänna röstlängden antecknas automatiskt alla svenska medborgare som&lt;br&gt;var folkbokförda i valdistriktet den 1 juni och som har fyllt eller fyller&lt;br&gt;17 år senast den 1 september det år röstlängden upprättas. För att tas upp&lt;br&gt;i den särskilda röstlängden krävs att man ansöker om det. I den särskilda&lt;br&gt;röstlängden antecknas svenska medborgare som inte är bosatta i landet&lt;br&gt;om de varit folkbokförda här i riket någon gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt i valen till kommun- och landstingsfullmäktige har svensk&lt;br&gt;medborgare som finns upptagen i den allmänna röstlängden och är&lt;br&gt;folkbokförd i kommunen. Utlänningar som har varit folkbokförda i landet&lt;br&gt;den 1 november de tre senaste åren före valåret tas automatiskt upp i den&lt;br&gt;allmänna röstlängden och har då rösträtt i valen till landsting och&lt;br&gt;kommunfullmäktige om de fyllt 18 år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ändring i röstlängd skall man senast den 15 juli hos&lt;br&gt;länsstyrelsen skriftligen framställa anmärkning mot längden. Anmärkning&lt;br&gt;kan göras av både den som anser att han oriktigt uteslutits från rösträtt&lt;br&gt;och den som anser att någon annan oriktigt blivit upptagen i röstlängden.&lt;br&gt;För den allmänna röstlängden finns också ett extraordinärt ändrings-&lt;br&gt;förfarande; länsstyrelsen kan nämligen besluta om rättelse i röstlängden&lt;br&gt;om det är uppenbart att det finns ett fel till väljarens nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett valår skall det för var och en som är röstberättigad i ett val&lt;br&gt;upprättas ett röstkort. För den som är upptagen i allmän röstlängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställs röstkort genom skattemyndighetens försorg; för den som är Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;upptagen i särskild röstlängd framställs röstkort av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen och flera remissinstanser påpekat finns vissa problem&lt;br&gt;när det gäller framställning av den allmänna röstlängden. Bl.a. torde det&lt;br&gt;förhållandet, att man skall rösta i den kommun man nyss lämnat och till&lt;br&gt;vilken man inte längre har någon anknytning, av många väljare uppfattas&lt;br&gt;som otillfredsställande. Ett sätt att lösa detta problem kan vara att som&lt;br&gt;utredningen föreslår senarelägga utskrift av röstlängderna. Granskning av&lt;br&gt;röstlängderna skulle i så fall kunna ske via terminal och uppdatering av&lt;br&gt;röstlängdsregistret kunna göras under hela granskningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett granskningsförfarande via terminal bör också föra med sig att man&lt;br&gt;inte behöver ta fram utskrifter av röstlängd under mellanvalsår. Detta&lt;br&gt;skulle i så fall behöva göras endast vid extra val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna röstlängden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av röstlängdsförfarandet bör man sträva efter att så&lt;br&gt;många som möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för&lt;br&gt;rösträtt också skall finnas i den allmänna röstlängden och därmed få delta&lt;br&gt;i valet. Det är framför allt fråga om personer som blir svenska med-&lt;br&gt;borgare efter den 1 juni och utlandssvenskar som åter folkbokförs i&lt;br&gt;Sverige efter samma tid som trots medborgarskapet och folkbokföringen&lt;br&gt;inte får rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att möjliggöra för denna kategori att rösta är att flytta fram&lt;br&gt;tidpunkten för kvalifikationsdagen för att bli upptagen i den allmänna&lt;br&gt;röstlängden. Detta kommer också att leda till att väljare som flyttar under&lt;br&gt;sommarmånaderna i större utsträckning blir röstberättigade i sin nya&lt;br&gt;hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsgränsen bestäms i dag av den tid som går åt för att framställa&lt;br&gt;röstlängderna, för att allmänheten skall ha tillfälle att granska längderna&lt;br&gt;och för att längderna skall distribueras till respektive valnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att göra det möjligt att flytta fram kvalifikationsdagen är att ta&lt;br&gt;bort det särskilda anmärkningsförfarandet och slå samman anmärknings-&lt;br&gt;och rättelseförfarandet. Här måste man som utredningen påpekar väga&lt;br&gt;röstlängdens status som exklusivt bevismedel för rösträtt mot att det nu-&lt;br&gt;varande anmärkningsförfarandet inte används i praktiken. På grund av&lt;br&gt;det senare förhållandet anser regeringen att anmärknings- och rättelse-&lt;br&gt;förfarandet bör kunna slås samman. Eftersom röstlängden är ett exklusivt&lt;br&gt;bevismedel bör tidsfristerna för rättelse dock vara reglerat i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att föra talan mot att en annan person felaktigt tagits upp&lt;br&gt;i röstlängden kommer mycket sällan till användning och saknar egentlig&lt;br&gt;praktisk betydelse. Vi föreslår därför att det inte längre skall finnas&lt;br&gt;någon sådan möjlighet. Som bl.a. Skattemyndigheten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påtalar, försvinner genom en sådan ändring intresset av att ha prövningen Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;av rättelse av röstlängd vid ett offentligt sammanträde. Förfarandet vid&lt;br&gt;prövning av rättelse av röstlängd bör därför kunna vara skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilken myndighet som skall pröva frågor om&lt;br&gt;rättelse står valet i dag mellan länsstyrelsen och skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkbokföringsregistret finns de uppgifter som behövs för att avgöra&lt;br&gt;om en person uppfyller de formella förutsättningarna för rösträtt när det&lt;br&gt;gäller valen till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige. Detta&lt;br&gt;register ligger därför till grund för uppgifterna i den allmänna röstläng-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringssystemet bygger främst på ett system med lokala&lt;br&gt;folkbokföringsregister för vaije lokalt skattekontor. Om skattemyn-&lt;br&gt;digheten prövar frågor om rättelse i den allmänna röstlängden kan&lt;br&gt;kontrollen på ett enkelt sätt ske via de terminaler som finns hos de lokala&lt;br&gt;skattekontoren. Beslut om rättelse av längden kan föras in efter hand.&lt;br&gt;Utskrift av längderna kan då ske efter det att tiden för rättelse gått ut och&lt;br&gt;alla rättelser förts in i registret. Ett system där röstlängden granskas mot&lt;br&gt;terminal gör det dessutom möjligt att ta fram röstlängd bara under år då&lt;br&gt;val skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom granskningen kommer att ske via terminal bör den göras&lt;br&gt;endast hos skattemyndigheten. Därmed kan man också ta bort den&lt;br&gt;nuvarande skyldigheten att kungöra var längderna skall hållas tillgängliga&lt;br&gt;för granskning. Dessutom ligger rättelse av den allmänna röstlängden&lt;br&gt;nära de uppgifter som skattemyndigheten redan har inom ramen för&lt;br&gt;folkbokföringssystemet; samma regler bör gälla i fråga om folkbokföring&lt;br&gt;och röstlängd. Att skattemyndigheterna handlägger frågor om rättelse av&lt;br&gt;röstlängderna har också den fördelen att de därigenom får ett samlat&lt;br&gt;ansvar för folkbokföringen och upprättande av allmän röstlängd. Det&lt;br&gt;finns således stora fördelar med att föra över hela ansvaret för de&lt;br&gt;allmänna röstlängderna till skattemyndigheterna. Frågor om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd bör därför - mot bakgrund av situationen som den är i dag -&lt;br&gt;prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen och vissa remissinstanser anför kan det visserligen&lt;br&gt;från principiella utgångspunkter invändas mot denna lösning att frågan&lt;br&gt;om rösträtt inte bör prövas av samma myndighet som ansvarar för det&lt;br&gt;bakomliggande registret. Denna invändning måste emellertid vägas mot&lt;br&gt;den stora administrativa fördelen som det innebär om frågan om rättelse&lt;br&gt;prövas av den registerförande myndigheten dvs. skattemyndigheten. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande överensstämmer dessutom med de förhållanden som&lt;br&gt;redan i dag finns där myndighet har en generell skyldighet att i första&lt;br&gt;hand själv rätta sina beslut (26 § förvaltningslagen /1986:223/). Något&lt;br&gt;sakligt hinder mot en sådan ordning kan inte anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill dock framhålla att den föreslagna nya ordningen inte&lt;br&gt;på något sätt innebär ett slutligt ställningstagande vare sig i fråga om&lt;br&gt;ansvaret för röstlängdsframställningen eller ansvaret för de regionala&lt;br&gt;uppgifterna i valorganisationen i övrigt; ett sådant ställningstagande kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte ske förrän utredningen lämnat sitt slutbetänkande och det blivit klart Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;hur den framtida regionala förvaltningen och förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformer kommer att se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag används automatisk databehandling för upprättande av&lt;br&gt;röstlängd och aktuella uppgifter är sålunda ADB-registrerade. Til-&lt;br&gt;lämpningen av frågor om bland annat den personliga integriteten&lt;br&gt;kommer sålunda att vara densamma som i dag. Förslaget om granskning&lt;br&gt;av röstlängd innebär endast att uppgifterna skall kontrolleras med hjälp&lt;br&gt;av terminal i stället för som i dag utifrån den utskrift som tas fram.&lt;br&gt;Eftersom förslaget inte innebär att något ytterligare slag av uppgifter&lt;br&gt;införs eller att ändamålet med registret ändras är det här inte fråga om&lt;br&gt;inrättande av ett nytt register. - Som tidigare nämnts fortsätter ut-&lt;br&gt;redningen arbetet med att försöka ytterligare flytta kvalifikationsdagen&lt;br&gt;närmare valdagen. När det gäller den frågan är den mycket nära kopplad&lt;br&gt;till röstlängdens status och hur den skall hanteras; samråd sker i det&lt;br&gt;sammanhanget med Aviseringsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det förslag som vi nu lägger fram kommer förfarandet med den&lt;br&gt;allmänna röstlängden att förenklas. Dessutom kommer samtliga väljare&lt;br&gt;som flyttar i samband med skolterminens slut att tas upp i röstlängden för&lt;br&gt;det valdistrikt dit de flyttat. Tidpunkten för granskning av röstlängden&lt;br&gt;bör vara den 15 juli - 25 augusti. Väljarna kommer sålunda att ha goda&lt;br&gt;möjligheter att granska längden, vilket är väsentligt med hänsyn till att&lt;br&gt;den allmänna röstlängden är ett exklusivt bevismedel för vem som skall&lt;br&gt;ha rätt att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda röstlängden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningstiden för att bli upptagen i den särskilda röstlängden bör på&lt;br&gt;motsvarande sätt som för den allmänna röstlängden flyttas fram till den&lt;br&gt;1 juli. Likaså bör det vara hos skattemyndigheten som den särskilda&lt;br&gt;röstlängden skall hållas tillgänglig för granskning. På samma sätt som&lt;br&gt;beträffande den allmänna röstlängden bör anmärkningsförfarandet&lt;br&gt;avskaffas och ersättas med ett rättelseförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att alla röstkort skall upprättas av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Kontrollen av innehållet i röstlängderna kommer från väljarnas sida i&lt;br&gt;fortsättningen att ske mot uppgifterna på röstkortet. Under ordinarie valår&lt;br&gt;bör röstkorten därför sändas till väljarna i så god tid att de hinner begära&lt;br&gt;att uppgifterna rättas. Röstkorten bör därför sändas till de röstberättigade&lt;br&gt;senast 45 dagar före ordinarie valdag; någon sådan risk att röstkorten&lt;br&gt;under semestertid kommer bort anser vi vara mycket marginell, om inte&lt;br&gt;helt obefintlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Röstning med valsedelsförsändelse&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den särskilda makeröstningen tas bort i och med 1994 års&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Budröstning skall vara möjlig också på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Make och sambo skall kunna vara bud vid röstning med valse-&lt;br&gt;delsförsändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Begreppet vårdare förtydligas genom att det ersätts av en när-&lt;br&gt;mare definition där det tydligare framgår vilka krav som ställs på&lt;br&gt;relationen mellan väljaren och vårdaren; den som yrkesmässigt&lt;br&gt;eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera var-&lt;br&gt;aktigt slag skall kunna vara bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som inte kan anses ge väljaren vård men som på annat sätt&lt;br&gt;brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter skall också&lt;br&gt;kunna vara bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De särskilda innerkuverten slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De ytterkuvert som har använts vid röstning med valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse skall tas om hand av valförrättama och sparas hos&lt;br&gt;valnämnden under den tid som valet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) avstyrker emellertid&lt;br&gt;förslaget att slopa makeröstningen. På grund av det stora antalet in-&lt;br&gt;nerkuvert som i dag finns på olika ställen i valorganisationen anser flera&lt;br&gt;remissinstanser att innerkuverten måste godkännas i val som hålls år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valprövningsnämnden anser att utredningens förslag är för allmänt&lt;br&gt;hållet när det gäller vem som får biträda väljaren. Enligt nämnden bör&lt;br&gt;den föreslagna lagtexten i 11 kap. 3 § första stycket vallagen om möjligt&lt;br&gt;förtydligas beträffande formuleringen &amp;quot;den som på annat sätt biträder&lt;br&gt;väljaren i personliga angelägenheter&amp;quot;. Vidare erinrar nämnden om att det&lt;br&gt;eventuellt krävs ändringar också i lagen om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten anser att man i så stor utsträckning som möjligt också i&lt;br&gt;valsammanhang skall kunna anlita en person som man i andra samman-&lt;br&gt;hang litar på; det är ju väljaren som avgör om han skall använda sig av&lt;br&gt;systemet med valsedelsförsändelse och då är det naturligt att denne också&lt;br&gt;får avgöra vilken person han litar på och som han vill anlita som bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV föreslår att ordet &amp;quot;valsedelsförsändelse&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;budröst&amp;quot;.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår att lagtexten beträffande&lt;br&gt;vem som får vara bud förtydligas ytterligare och att det till ordet &amp;quot;vård&amp;quot;&lt;br&gt;läggs orden &amp;quot;eller hjälp&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län är tveksam till om utredningens förslag&lt;br&gt;att kontrollen av budets behörighet vid avlämnande av valsedels-&lt;br&gt;försändelse kan bli särskilt meningsfullt. Den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheten för bl.a. länsstyrelsen att under viss valperiod förvara Prop- 1993/94:21&lt;br&gt;ytterkuverten som en ytterligare kontroll är ur arkiveringssynpunkt&lt;br&gt;tungrodd och ganska omöjlig. Länsstyrelsen föreslår också att begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;vårdare&amp;quot; bör definieras i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala kommun anser att förslaget att slopa de särskilda innerkuverten&lt;br&gt;inte är bra eftersom de är en mycket viktig del i att kunna bevara&lt;br&gt;valhemligheten och ett borttagande skulle göra det möjligt att otillbörligt&lt;br&gt;påverka väljare med i förväg iordningställda kuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö kommun och Umeå kommun ifrågasätter om det verkligen skulle&lt;br&gt;fylla någon funktion att spara ytterkuverten från budröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO avvisar bestämt förslaget om att avskaffa den särskilda make-&lt;br&gt;röstningen och därmed skapa en situation där diskussion uppkommer om&lt;br&gt;huruvida makan/maken är tillräckligt sjuk eller gammal för att själv inte&lt;br&gt;kunna infinna sig i vallokalen. Enligt PRO skulle dessutom avskaffandet&lt;br&gt;av den särskilda makeröstningen sannolikt leda till ett lägre valdel-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i vallagen är att röstning skall ske i den vallokal för det&lt;br&gt;valdistrikt där väljaren finns upptagen i röstlängd och att väljaren för&lt;br&gt;vaije val lägger sin valsedel i ett valkuvert och personligen lämnar&lt;br&gt;kuverten till valförrättaren eller röstmottagaren. Röstning kan också ske&lt;br&gt;genom bud eller, för den som är gift, genom maka eller make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om väljaren på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte&lt;br&gt;kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i&lt;br&gt;röstlängden, får han rösta genom bud. Bud får den vara som fyllt 18 år&lt;br&gt;och som är väljarens barn, barnbarn, far, mor eller syskon eller hans&lt;br&gt;vårdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning genom ett bud, som är väljarens släkting eller vårdare,&lt;br&gt;skall väljaren själv lägga sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett&lt;br&gt;vittne och budet skall han lägga innerkuvertet i ett ytterkuvert för&lt;br&gt;valsedelsförsändelse och klistra igen kuvertet. Väljaren skall sedan på&lt;br&gt;heder och samvete intyga att han ställt i ordning valsedelsförsändelsen på&lt;br&gt;detta sätt. Han skall dessutom intyga att han varit förhindrad att inställa&lt;br&gt;sig personligen i vallokalen samt ange dagen för försändelsens anordnan-&lt;br&gt;de. Budet och vittnet skall intyga att väljaren själv har undertecknat&lt;br&gt;denna försäkran och att väljaren varit förhindrad att inställa sig i&lt;br&gt;vallokalen på grund av angivna skäl. Vittnet skall också ha fyllt 18 år.&lt;br&gt;Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Budet&lt;br&gt;får inte samtidigt vara vittne. Röstning genom bud kan göras i valloka-&lt;br&gt;len, vid poströstning och röstning vid utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning genom maka eller make skall valsedelsförsändelsen ställas&lt;br&gt;i ordning på samma sätt som vid röstning genom bud med det undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att maken inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning for- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;sändelsen och han skall inte heller skriva på ytterkuvertet. Vid röstning&lt;br&gt;genom make finns också den skillnaden att väljaren inte behöver vara&lt;br&gt;förhindrad att personligen inställa sig i vallokalen. En valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse genom make kan lämnas i vallokalen, på posten, hos utlands-&lt;br&gt;myndighet och dessutom lämnas vid röstning på fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedeln genom&lt;br&gt;denne. Valsedelsförsändelsen skall i så fäll ställas i ordning i närvaro av&lt;br&gt;vittnet men något krav på att lantbrevbäraren samtidigt skall vara&lt;br&gt;närvarande finns inte. Lantbrevbäraren får inte vara vittne, men skall på&lt;br&gt;ytterkuvertet intyga att han tagit emot försändelsen av väljaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således skillnader när det gäller kravet att den som skall&lt;br&gt;användas som bud också skall vara närvarande när försändelsen görs i&lt;br&gt;ordning. Men reglerna är olika också när det gäller var valsedelsför-&lt;br&gt;sändelsen får tas emot. Valsedelsförsändelse genom make kan tas emot&lt;br&gt;på samtliga ställen där röstning kan ske, dvs. på posten, hos utlands-&lt;br&gt;myndighet, på fartyg och i vallokal. Valsedelsförsändelse som lämnas av&lt;br&gt;annan släkting eller vårdare kan tas emot på alla röstmottagningsställen&lt;br&gt;utom fartyg. Valsedelsförsändelser som tas emot av lantbrevbärare kan&lt;br&gt;endast lämnas på det postkontor till vilket han hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen som kan rösta genom valsedelsförsändelse utökas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till utredningens förslag är att RSV ifrågasatt om inte vid&lt;br&gt;röstning med valsedelsförsändelse kravet på sjukdom, rörelsehinder eller&lt;br&gt;hög ålder bör tas bort eftersom dessa förhållanden enligt RSV inte kan&lt;br&gt;kontrolleras av valförrättaren eller röstmottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förtidsröstning på posten, på institutioner, hos udandsmyndig-&lt;br&gt;heter och på fartyg, tillgång till valskjutsar anordnade av partierna och&lt;br&gt;kommunerna finns det grupper som inte skulle kunna deltaga i val om&lt;br&gt;möjligheten att rösta med valsedelsförsändelse inte fanns. Denna&lt;br&gt;möjlighet har därför ett stort värde för att upprätthålla ett så stort&lt;br&gt;valdeltagande som möjligt och används också av omkring en procent av&lt;br&gt;antalet röstande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast den som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte&lt;br&gt;kan rösta i vallokal eller hos utlandsmyndighet får i dag rösta genom&lt;br&gt;bud. Visserligen är det som RSV pekat på knappast möjligt att göra en&lt;br&gt;objektiv prövning av om väljaren uppfyller dessa förutsättningar. Det är&lt;br&gt;nämligen inte bara graden av sjukdom eller rörelsehinder som avgör. Ett&lt;br&gt;relativt lindrigt handikapp kan ju göra det omöjligt att rösta för den som&lt;br&gt;har långt avstånd till vallokalen, postkontoret eller utlandsmyndigheten.&lt;br&gt;I likhet med några remissinstanser anser vi emellertid att någon annan be-&lt;br&gt;dömning än väljarens egen uppfattning inte kan ligga till grund för&lt;br&gt;bedömningen om hans sjukdom, rörelsehinder eller höga ålder hindrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom från att rösta på annat sätt; väljer den enskilde att rösta genom Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;bud, trots att hans handikapp är lindrigt, bör detta vara hans ensak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna ger dessutom väljaren en upplysning om lagstiftarens&lt;br&gt;avsikt att denna form av röstning endast skall användas i undantagsfall.&lt;br&gt;Kravet på att bud och vittne skall intyga att väljaren inte kunnat rösta på&lt;br&gt;annat sätt bör också i sig vara ett hinder mot att den som inte uppfyller&lt;br&gt;förutsättningarna ändå röstar med valsedelsförsändelse. Inte heller&lt;br&gt;regeringen anser att man bör utöka den krets som kan rösta med&lt;br&gt;valsedelsförsändelse genom att ta bort kraven på sjukdom, handikapp&lt;br&gt;eller hög ålder. Någon ändring i detta avseende bör därför inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som också utredningen anser finns det däremot inte några egentliga&lt;br&gt;skäl för att röstning med valsedelsförsändelse inte bör kunna ske även vid&lt;br&gt;röstning på fartyg; vi föreslår därför att en sådan möjlighet införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller terminologin bör begreppet röstning med valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse behållas, eftersom det innefattar inte bara budröstning utan&lt;br&gt;också röstning genom lantbrevbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall få vara bud?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning med valsedelsförsändelse har emellertid den allvarliga nack-&lt;br&gt;delen att den typiskt sett innebär begränsade möjligheter att garantera&lt;br&gt;väljarens hemliga och fria val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare begränsas möjligheten att hjälpa väljaren att avge en giltig röst.&lt;br&gt;Röstmottagaren i vallokalen kontrollerar ju att väljaren inte överlämnar&lt;br&gt;fler än ett kuvert avseende ett och samma val. Andelen röster som&lt;br&gt;underkänns med denna form av röstning är också jämförelsevis hög och&lt;br&gt;enligt vår mening bör man därför genom ändringar i de formella&lt;br&gt;föreskrifterna för röstning med valsedelsförsändelse så långt möjligt&lt;br&gt;försöka minska risken för att röster avgivna på detta sätt blir underkända.&lt;br&gt;Den väljare som lämnat rösten räknar ju med att hans röst kommer att&lt;br&gt;ligga till grund för valresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför anledning att närmare definiera vem som skall få&lt;br&gt;uppträda som bud i egenskap av vårdare och att göra det möjligt att&lt;br&gt;kontrollera detta, allt i syfte att minska risken för att den kategori väljare&lt;br&gt;som det här är fråga om utsätts för otillbörlig påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått får den som är väljarens barn, barnbarn, far, mor,&lt;br&gt;syskon eller hans vårdare vara bud om han eller hon fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om de krav som&lt;br&gt;ställs på bud. En synpunkt som framförts är att det tydligare borde&lt;br&gt;preciseras vad som menas med vårdare. Valprövningsnämnden har också&lt;br&gt;vid flera tillfällen prövat frågor som gällt budröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med reglerna om budröstning är att söka undvika&lt;br&gt;otillbörliga påtryckningar i organiserad form. Det finns tyvärr exempel&lt;br&gt;på att sådant förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste kravet på budet bör vara att det är en person som&lt;br&gt;väljaren litar på och som han själv har utsett. Däremot bör budets exakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till den röstande ha mindre betydelse. Väljarens barn får t.ex. Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;i dag vara bud men inte makens barn, inte heller styvmor eller styvfar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller en granne, hur betrodd denne än är, kan vara bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör ifrågavarande bestämmelser ändras så att de&lt;br&gt;bringas mer i överensstämmelse med huvudsyftet. Därför föreslår vi att&lt;br&gt;även sambo, makes barn eller sambos barn skall kunna vara bud. Detta&lt;br&gt;föranleder också ändringar i lagen om homosexuella sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet vårdare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller begreppet vårdare finns det enligt vår mening&lt;br&gt;anledning att närmare försöka definiera detta begrepp. Med hänsyn till&lt;br&gt;att tillämpningen av denna bestämmelse ofta görs av personer som annars&lt;br&gt;inte sysslar med lagtolkning bör denna definition tas in i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall i första hand vara en person som lämnar väljaren vård på ett&lt;br&gt;yrkesmässigt sätt; om det inte finns något inslag av yrkesmässighet så&lt;br&gt;skall den som uppträder som bud lämna väljaren bistånd som inte är av&lt;br&gt;helt obetydlig eller tillfällig karaktär. Den relation som finns mellan&lt;br&gt;väljaren och vårdaren skall här garantera att det finns det förtroende dem&lt;br&gt;emellan som förutsätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som enligt vanligt språkbruk behöver vård&lt;br&gt;innebär den föreslagna definitionen ett förtydligande av begreppet&lt;br&gt;vårdare. Vi ansluter oss därför till det förslag till definition som ut-&lt;br&gt;redningen föreslår, nämligen att &amp;quot;vårdare&amp;quot; ersätts med &amp;quot;den som&lt;br&gt;yrkesmässigt eller på därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera&lt;br&gt;varaktigt slag&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men den väljare som är sjuk, handikappad eller gammal behöver inte&lt;br&gt;vara föremål för vård i denna mening. Han kan t.ex. klara sig utan sådan&lt;br&gt;vård men behöva hjälp med t.ex. bank- och postärenden. En person som&lt;br&gt;lämnar väljaren en sådan hjälp uppfattas inte med normalt språkbruk som&lt;br&gt;vårdare. Men också i denna situation finns det typiskt sett ett förtroende&lt;br&gt;mellan väljaren och den som brukar hjälpa honom på detta sätt. Med den&lt;br&gt;nya definitionen som vi nu föreslår krävs det en uttrycklig föreskrift i&lt;br&gt;lagtexten så att det framgår att även den som lämnar väljaren hjälp på&lt;br&gt;annat sätt än genom att vårda honom kan fungera som bud. När det&lt;br&gt;gäller den närmare utformningen av lagtexten går det inte att komma&lt;br&gt;mycket längre än vad vi nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollmöjligheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller möjligheterna att kontrollera vem som uppträder&lt;br&gt;som bud har det föreslagits att budet på ytterkuvertet skall ange i vilket&lt;br&gt;vårdnadsförhållande han står till väljaren. Enligt vår mening räcker det&lt;br&gt;med en föreskrift att budet på ytterkuvertet skall anteckna sitt namn, sitt&lt;br&gt;personnummer och sin adress. Vid röstmottagningen bör budet vidare&lt;br&gt;kunna legitimera sig. Därigenom kan röstmottagaren/valförrättaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollera vem som uppträder som bud. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbredda användningen av personnummer har utsatts för kritik och&lt;br&gt;många känner oro inför en onödig användning av personnummer. Frågan&lt;br&gt;om en begränsad användning av personnummer är för närvarande&lt;br&gt;föremål för utredning (dir. 1993:7). I direktiven anges dock att det inte&lt;br&gt;går att se bort från att integritetsskyddsintresset kan stå i viss motsättning&lt;br&gt;till andra viktiga värden i vårt samhällsskick, bl.a. på tryckfrihets- och&lt;br&gt;offentlighetsprincipens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågor om valförfarandet är enligt vår mening ett sådant område&lt;br&gt;där integritetsskyddsintresset måste vägas mot andra viktiga värden. Det&lt;br&gt;är här främst fråga om att säkerställa att en avgiven budröst verkligen ger&lt;br&gt;uttryck för väljarens vilja och att denne skall kunna rösta genom bud utan&lt;br&gt;att behöva riskera att bli utsatt för otillbörliga påtryckningar. Ett sådant&lt;br&gt;skyddsintresse bör i detta sammanhang vara större än budets. Vi anser&lt;br&gt;därför att det inte finns något hinder mot att införa ett krav på att budet&lt;br&gt;skall ange sitt personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en föreskrift att budet på ytterkuvertet skall anteckna sitt&lt;br&gt;personnummer och sin adress får man en möjlighet att kontrollera vem&lt;br&gt;som lämnar försändelsen. Men när valsedlarna lagts i urnan finns det i&lt;br&gt;dag inte någon föreskrift att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall&lt;br&gt;sparas. Det finns alltså ingen möjlighet att då med säkerhet bevisa vem&lt;br&gt;som uppträtt som bud. För att det efter valet skall finnas säker bevisning&lt;br&gt;om detta bör ytterkuverten tas om hand av valförrättama och bevaras på&lt;br&gt;samma sätt som annat valmaterial, nämligen till utgången av den tid som&lt;br&gt;valet gäller. Med dessa kontrollmöjligheter bör risken minska för att den&lt;br&gt;som inte är behörig att uppträda som bud ändå gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda makeröstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska risken för att röster som avgivits med valsedelsför-&lt;br&gt;sändelse blir underkända är att ha så enhetliga regler för denna typ av&lt;br&gt;röstning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att överbringa rösten genom maka eller make hänför sig till den tid då&lt;br&gt;väljaren praktiskt taget inte kunde rösta på annat sätt än genom att själv&lt;br&gt;infinna sig i vallokalen på valdagen. Det är också en kvarleva ffån förr&lt;br&gt;då mannen företrädde sin hustru i en mängd angelägenheter. Som vi&lt;br&gt;påpekat ovan är grundsynen i vallagen att röstning är en personlig&lt;br&gt;handling. Som påpekats från flera håll är möjligheten för makar att rösta&lt;br&gt;med valsedelsförsändelse också otidsenlig eftersom motsvarande&lt;br&gt;möjlighet inte finns för sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formkraven vid röstning med valsedelsförsändelse är till för att, så&lt;br&gt;långt möjligt, skydda väljarens valhemlighet. Formkraven vid röstning&lt;br&gt;med olika valsedelsförsändelser är som tidigare framgått inte lika. Så&lt;br&gt;t.ex. behöver äkta make inte underteckna det intyg som ett bud måste&lt;br&gt;göra. Detta kan leda till osäkerhet för såväl väljare och bud som valfunk-&lt;br&gt;tionär. Det förekommer t.ex. att röstmottagare på posten inte uppmärk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammar att budet inte är make, varpå röstema senare ogiltigförklaras. Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;I dag jämställer man i allt större utsträckning makar med sambor. I&lt;br&gt;detta sammanhang utgör den särskilda makeröstningen ett undantag. Det&lt;br&gt;har med tiden dessutom blivit alltmer komplicerat att kontrollera att&lt;br&gt;&amp;quot;budet&amp;quot; och väljaren är gifta med varandra. Röstmottagare på posten har&lt;br&gt;ingen möjlighet att kontrollera de uppgifter som lämnas utan får godta&lt;br&gt;dessa. När det gäller kontrollmöjligheterna i vallokalen så har också de&lt;br&gt;tunnats ut. Röstlängderna upprättas numera i personnummerordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare var röstlängderna uppställda med fastighetsindelningen som&lt;br&gt;grund och makar fördes intill varandra i längden. Då innebar olika&lt;br&gt;efternamn inte samma problem. I dag kan det även i vallokalen vara&lt;br&gt;svårt att kontrollera att äktenskap föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl principiella som praktiska skäl talar därför för att äkta make-&lt;br&gt;röstning som en särskild form av röstning genom valsedelsförsändelse&lt;br&gt;upphör och att i stället äkta make får fungera som vanligt bud. Med&lt;br&gt;dagens regler i övrigt oförändrade skulle detta innebära att make kan&lt;br&gt;vara bud bara för den som är förhindrad genom handikapp etc. att själv&lt;br&gt;lämna sin röst i vallokalen eller annan röstmottagningslokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO har kritiserat förslaget att slopa den särskilda makeröstningen&lt;br&gt;eftersom det skulle kunna föra med sig onödiga diskussioner i hemmen&lt;br&gt;och dessutom sannolikt leda till ett lägre valdeltagande, en inställning&lt;br&gt;som det visat sig att riksdagspartierna också har förståelse för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda makeröstningen används främst av äldre par och&lt;br&gt;regeringen har förståelse för att förslaget kan få de konsekvenser PRO&lt;br&gt;befarar. Enligt regeringens mening bör förslaget därför träda i kraft först&lt;br&gt;efter år 1994. Vid de val som hålls år 1994 kommer sålunda äkta makar&lt;br&gt;att kunna välja såväl det nuvarande systemet med makeröstning som den&lt;br&gt;nya möjligheten att använda make som bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för anordnande av valsedelsförsändelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valsedelsförsändelse vid ordinarie riksdagsval och vid val i hela riket av&lt;br&gt;landstings- och kommunfullmäktige får vara anordnade tidigast 24 dagar&lt;br&gt;före valdagen och vid röstning på fartyg tidigast 55 dagar före valdagen.&lt;br&gt;Datum för anordnande skall anges på ytterkuvertet. Som framgått ovan&lt;br&gt;är det inte ovanligt att datum saknas och att röstema därför underkänns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anledning till att ta bort kravet på datumangivelse är att detta krav&lt;br&gt;ofta förbises av väljaren eller att han av misstag fyller i fel datum. För&lt;br&gt;att en röst från en väljare skall underkännas måste det enligt regeringens&lt;br&gt;mening finnas mycket tungt vägande skäl. Man bör kunna utgå ifrån att&lt;br&gt;flertalet väljare ställer i ordning sin valsedelsförsändelse först i samband&lt;br&gt;med att röstmottagningen vid posten, utlandsmyndighet och fartyg får&lt;br&gt;bölja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att väljaren uttryckligen skall ange datum på försändelsen&lt;br&gt;bör därför enligt vår uppfattning kunna tas bort. Att väljaren inte gjort&lt;br&gt;i ordning försändelsen före föreskrivet datum bör i stället kunna tas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den försäkran som väljaren lämnar på ytterkuvertet. Med denna ändring Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;torde man, om än marginellt, kunna minska antalet valsedelsförsändelser&lt;br&gt;som blir underkända av formella skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda innerkuverten tas bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid röstning genom valsedelsförsändelse används i dag särskilda in-&lt;br&gt;nerkuvert. Bakgrunden till detta är tanken att väljaren i vallokalen själv&lt;br&gt;skall ställa i ordning sina valkuvert. Han bör därför inte kunna ta med&lt;br&gt;&amp;quot;färdiga&amp;quot; valkuvert in i vallokalen eller till annan röstmottagningslokal.&lt;br&gt;Med dessa bestämmelser vill man säkerställa att väljaren gör ett eget val&lt;br&gt;och inte påverkas av någon annan på ett otillbörligt sätt. Av samma skäl&lt;br&gt;är både valkuverten och de särskilda innerkuverten försedda med&lt;br&gt;påskriften att ingen märkning får göras på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag i detta avseende grundar sig på en framställning&lt;br&gt;från RSV till regeringen med förslag om att de särskilda innerkuverten&lt;br&gt;skall avskaffas. Som skäl för detta har anförts dels kostnadsbesparingar,&lt;br&gt;dels att röster i onödan blir underkända på grund av att fel kuvert&lt;br&gt;använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till valhemligheten är det av största vikt att valsedlar inte&lt;br&gt;kan härledas. När valkuverten hamnat i valurnan bör det därför inte&lt;br&gt;finnas något kännetecken på dem som kan knytas till en viss väljare. Så&lt;br&gt;är i dag emellertid fallet med röster avgivna genom valsedelsförsändelse.&lt;br&gt;Om antalet sådana röster är litet är risken stor för att valhemligheten&lt;br&gt;bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta bör de särskilda innerkuverten avskaffas. Detta&lt;br&gt;får till följd att det lager av innerkuvert som finns hos valadministrativa&lt;br&gt;myndigheter skall makuleras. Eftersom innerkuvert för närvarande finns&lt;br&gt;hos ett stort antal aktörer i valförfarandet - innerkuvert skall enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser distribueras till samtliga röstmottagare och de&lt;br&gt;partier som vid något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en&lt;br&gt;procent av röstema i hela landet - är det sannolikt att det vid nästa val&lt;br&gt;kommer att finnas innerkuvert kvar hos någon av dessa. Utredningen har&lt;br&gt;övervägt om man under valen år 1994 skulle kunna godkänna att väljare&lt;br&gt;använder sig av ett sådant innerkuvert trots att han rätteligen skulle ha&lt;br&gt;använt sig av ett vanligt valkuvert. Med hänsyn till den risk detta skulle&lt;br&gt;innebära för väljarens valhemlighet anser vi liksom utredningen att en&lt;br&gt;sådan röst inte skall godkännas. Det är därför viktigt att de aktörer som&lt;br&gt;deltar i valförfarandet blir informerade om att en valsedel som lämnas i&lt;br&gt;ett innerkuvert kommer att bli underkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall väljare vid val som hålls år 1994 kommer att använda sig&lt;br&gt;av möjligheten att rösta genom make, finns det onekligen en risk för att&lt;br&gt;innerkuvert kommer att användas. Även om ett sådant förfarande kan&lt;br&gt;komma att äventyra valhemligheten bör intresset av att rösten godkänns&lt;br&gt;i detta fall väga tyngre. Vi föreslår därför i fråga om sådana innerkuvert,&lt;br&gt;att de skall godkännas och bedömas som vanligt valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Postens röstmottagning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den generella röstmottagningen på&lt;br&gt;postkontor under valdagen behålls. Efter överenskommelse mel-&lt;br&gt;lan centrala valmyndigheten och Posten bör öppethållandet kunna&lt;br&gt;inskränkas till en eller ett par postkontor i vaije kommun men&lt;br&gt;med längre öppethållande än vad som i dag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna bör därigenom kunna minskas i stort med lika&lt;br&gt;mycket som det förslag utredningen lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att den generella röstmottagningen på&lt;br&gt;postkontor under valdagen tas bort och ersätts av en möjlighet för väljare&lt;br&gt;från andra kommuner att rösta i en viss vallokal i kommunen. Den som&lt;br&gt;vistas i sin egen kommun skall dock inte få rösta i annan vallokal än i&lt;br&gt;den där han finns upptagen i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser - utom Posten - tillstyrker&lt;br&gt;eller har ingen erinran mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten föreslår att röstning på postkontor under valdagen även i&lt;br&gt;fortsättningen skall vara möjligt men att i besparingssyfte antalet&lt;br&gt;deltagande postkontor begränsas till ett eller ett par i vaije kommun (300-&lt;br&gt;400 totalt). Detta förslag skulle innebära att man får lika många&lt;br&gt;röstningsställen som i utredningens förslag; postkontoren skulle dessutom&lt;br&gt;kunna hålla öppet tre timmar vid två tillfallen, dvs. sex timmar mot i dag&lt;br&gt;två timmar, utan att kostnaden skulle bli högre. Förslaget skulle enligt&lt;br&gt;Postens beräkningar innebära en kostnadsminskning från 8 milj. kr. till&lt;br&gt;1,5-2 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV: Om ytterligare besparingar skall göras bör det även övervägas om&lt;br&gt;inte tiden för poströstning kan inskränkas än mer, exempelvis till 14&lt;br&gt;dagar före valdagen. Postens statistik visar nämligen att de flesta väljer&lt;br&gt;att rösta under den perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har ifrågasatt om ett slopande av poströstning på valdagen&lt;br&gt;behöver kompenseras med möjligheten att rösta på andra ställen än i det&lt;br&gt;egna valdistriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att det även i fortsättningen&lt;br&gt;skall finnas möjligheter att inrätta särskilda postkontor och hänvisar till&lt;br&gt;de undersökningar som utredningen åberopar och som visar att 48 % av&lt;br&gt;dem som röstade på posten under valdagen 1991 röstade i sin hem-&lt;br&gt;kommun. Om dessa antas rösta i sitt valdistrikt eller förtidsröstar före&lt;br&gt;valdagen minskar antalet röstande som utnyttjar den föreslagna möjlig-&lt;br&gt;heten att rösta i någon vallokal i vistelsekommunen. Det finns därför en&lt;br&gt;risk att antalet förtidsröster att granska under onsdagsräkningen kan bli&lt;br&gt;så pass litet att valhemligheten äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO anser att alla vallokaler skall vara tillgängliga för väljare från&lt;br&gt;annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljare som på grund av vistelse på annan ort eller av annan anledning&lt;br&gt;finner sig vara förhindrad att rösta på valdagen i sin vallokal kan rösta&lt;br&gt;på permanenta eller tillfälliga postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på permanenta postkontor äger rum då kontoret är öppet for&lt;br&gt;allmänheten. Röstning kan också ske under valdagen på flertalet post-&lt;br&gt;kontor. Under valdagen har dessa postkontor öppet för röstmottagning&lt;br&gt;minst en timme före kl. 11 och minst en timme efter kl. 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på postkontor kan ske inte bara vid permanenta postkontor&lt;br&gt;utan också på tillfälliga postkontor. Sådana postkontor kan, efter samråd&lt;br&gt;med valnämnden och med vårdinrättningen, inrättas på sjukhus, ålder-&lt;br&gt;domshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande. Tillfälliga postkontor för&lt;br&gt;röstmottagning får inrättas tidigast sju dagar före valdagen. I regel&lt;br&gt;inrättas tillfälliga postkontor för röstmottagning söndagen före valdagen.&lt;br&gt;Tillfälliga postkontor kan även inrättas på valdagen i t.ex. glesbygd.&lt;br&gt;Detta sker dock endast i begränsad utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten sänder mottagna fönsterkuvert till valnämnden i den kommun&lt;br&gt;där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är&lt;br&gt;upptagen i särskild röstlängd, till valnämnden i den kommun där den&lt;br&gt;särskilda röstlängden skall finnas tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att väljare röstat på postkontor, hos utlandsmyndighet eller på fartyg&lt;br&gt;hindrar inte att han också röstar i vallokalen på valdagen (12 kap. 5 §&lt;br&gt;vallagen). I sådant fäll gäller den röst som lämnats i vallokalen (13 kap.&lt;br&gt;3 § vallagen). Väljare som förtidsröstat eller som poströstat på valdagen&lt;br&gt;har alltså möjlighet att ändra sitt val genom att rösta även i vallokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på särskilt postkontor, entreprenadpostkontor, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående utredningsarbete kan medföra stora förändringar i Postens&lt;br&gt;organisation, med effekter också för valadministrationen. Postens roll&lt;br&gt;som central myndighet kan komma att föras över till RSV som då får det&lt;br&gt;samlade ansvaret för all röstning. Själva förtidsröstningen på postkontor&lt;br&gt;kan trots det komma att genomföras på det nya postbolagets postkontor&lt;br&gt;och röstmottagningen sålunda bli en uppgift för detta nya bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan uppläggning blir det i praktiken inte någon förändring&lt;br&gt;av betydelse ur valadministrativ synvinkel. Men det finns också andra&lt;br&gt;lösningar som kan vara möjliga. Så kan t.ex. RSV bli centralmyndighet&lt;br&gt;också för poströstningen och ansvaret för förtidsröstning på sjukhus m.fl.&lt;br&gt;vårdinrättningar föras över till kommunerna. Framför allt det sistnämnda&lt;br&gt;skulle innebära påtagliga förändringar för valadministrationen. Det är&lt;br&gt;bl.a. mot denna bakgrund vi föreslår att det vid 1994 års val skall&lt;br&gt;genomföras försök där vissa kommuner tar över ansvaret för den s.k.&lt;br&gt;institutionsröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på posten under valdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förtidsrösta på posten underlättar för väljare att delta i val&lt;br&gt;och är därför ett värdefullt komplement till röstningen i vallokal när det&lt;br&gt;gäller att uppnå ett högt valdeltagande. En stor andel väljare utnyttjar&lt;br&gt;också denna möjlighet. Antalet väljare som röstar på posten under själva&lt;br&gt;valdagen är dock relativt Htet. Vid septembervalen år 1991 röstade&lt;br&gt;45 991 väljare på posten under valdagen. Eftersom postkontoren på&lt;br&gt;valdagen är öppna endast för röstning kan kostnaden för deras öppethål-&lt;br&gt;lande hänföras helt till röstmottagningen. Postens öppethållande under&lt;br&gt;valdagen det året kostade ca 8 milj. kr. Vaije poströst som togs emot&lt;br&gt;under valdagen kan sägas ha kostat omkring 175 kr. Särskilt mot&lt;br&gt;bakgrund av att det under valdagen finns ett stort antal särskilt inrättade&lt;br&gt;lokaler där röstning äger rum kan det ifrågasättas om det är en rirrdig&lt;br&gt;kostnad i valadministrationen att dessutom ha en parallell organisation för&lt;br&gt;röstmottagning på posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erdigt de undersökningar som gjorts har det visat sig att ca 48 % av&lt;br&gt;dem som utnyttjade möjHgheten att rösta på posten under valdagen&lt;br&gt;röstade i sin hemkommun. Hälften av valdagens poströster kom alltså&lt;br&gt;från väljare som rimhgen borde ha kunnat rösta i sin vallokal. Varför&lt;br&gt;dessa väljare röstar på posten i stället för i sin vallokal vet man inte. En&lt;br&gt;anledning skulle kunna vara att Postens lokaler ofta är mer handikappan-&lt;br&gt;passade än vissa vallokaler. För rörelsehindrade personer som vill rösta&lt;br&gt;på valdagen blir det därför lättare att rösta på posten. En annan orsak&lt;br&gt;skulle kunna vara att vissa väljare ogillar att bE utsatta för partiernas&lt;br&gt;valsedelsutdelare och de penninginsamlingar som ofta förekommer i&lt;br&gt;anslutning till vallokalerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att 48 % av dem som röstat på posten under valdagen&lt;br&gt;röstade i sin hemkommun kan antalet väljare som röstat utanför den egna&lt;br&gt;kommunen under valdagen 1991 erdigt utredningen uppskattas till&lt;br&gt;omkring 23 000. Om man slopar den obligatoriska röstmottagningen på&lt;br&gt;posten under valdagen utan att ersätta den med annan röstmottagning&lt;br&gt;skulle det innebära en försämring för de väljare som inte befinner sig i&lt;br&gt;sin hemkommun under valdagen. En sådan försämring kan leda till att&lt;br&gt;valdeltagandet sjunker. Denna grupp väljare måste därför erbjudas&lt;br&gt;möjtighet att rösta i den kommun där de befinner sig på valdagen. Enligt&lt;br&gt;utredningen skulle en röstmottagning i &amp;quot;vallokal i annan kommun&amp;quot; leda&lt;br&gt;till att den kategori väljare det är frågan om, kommer att kunna erbjudas&lt;br&gt;en bättre röstmöjlighet under valdagen än för närvarande om röstmottag-&lt;br&gt;ningen i stället för på postkontor sker i sådan vallokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del peka på att en risk med utredningens förslag&lt;br&gt;är att antalet röster som vaije valnämnd har att hantera vid onsdagsräk-&lt;br&gt;ningen kan bH så Htet att man riskerar valhemHgheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av att hålla kostnaderna för valförfarandet nere och att snabbt&lt;br&gt;få ett så korrekt valresultat som möjhgt kan här sägas stå i motsättning&lt;br&gt;till intresset att värna om väljarnas valhemlighet. Risken för att väljarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valhemlighet inte skall kunna upprätthållas under onsdagsräkningen anser Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;också vi vara mycket liten. Den är i vart foll inte så stor att den kan&lt;br&gt;motivera de kostnader som en dubbel organisation for röstmottagning for&lt;br&gt;med sig. Mycket talar således för att allmän röstmottagning på posten&lt;br&gt;under valdagen bör kunna slopas. Fördelarna med att behålla nuvarande&lt;br&gt;system är att man kan behålla ett väl fungerande och känt sätt att rösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas valnämnder behöver inte genomföra någon särskild&lt;br&gt;utbildning för valförättama med därmed förenade kostnader. I vallokaler-&lt;br&gt;na kan man, liksom för närvarande, koncentrera sig på väljarna i det&lt;br&gt;egna valdistriktet. Man behöver inte hålla isär vissa röster, som dessutom&lt;br&gt;skall behandlas på ett speciellt sätt, och framför allt behöver man inte&lt;br&gt;ordna distribution av dessa poströster till valnämnd i annan kommun;&lt;br&gt;oavsett om väljaren lämnar sina röster i en särskild vallokal eller på ett&lt;br&gt;postkontor, torde de mottagna röstema oftast få distribueras av posten.&lt;br&gt;Därtill kommer att väljarna i dag är inställda på att de kan rösta på post-&lt;br&gt;kontor vid vistelse på främmande ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelen med den nuvarande ordningen är bl.a. det begränsade&lt;br&gt;öppethållandet; en vallokal är ju normalt öppen under längre tid än vad&lt;br&gt;postkontoret har öppet. Sex timmars öppethållande på de deltagande&lt;br&gt;postkontoren som Posten föreslår bör emellertid vara mer än tillräckligt&lt;br&gt;för de allra flesta väljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som sålunda framkommit anser vi det vara för&lt;br&gt;tidigt att nu slopa poströstningen under valdagen. Mycket tyder på att&lt;br&gt;poströstningsförfarandet i dess helhet ganska snart måste ses över. Det&lt;br&gt;kan därför inte vara meningsfullt att nu genomföra en ändring som inte&lt;br&gt;innebär större kostnadslättnader för staten än vad som kan åstadkommas&lt;br&gt;på annat sätt som mera ansluter till nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala valmyndigheten bör med Posten kunna komma överens om&lt;br&gt;vilka postkontor som kan komma i fråga och de öppettider som skall&lt;br&gt;gälla. I samband därmed bör centrala valmyndigheten försäkra sig om att&lt;br&gt;kostnadsbesparingarna blir i den omfattning Posten utlovat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Försöksverksamhet vid 1994 års val&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid de ordinarie valen år 1994 bör vissa försök genomföras för&lt;br&gt;att effektivisera valförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I vissa kommuner och hos vissa länsstyrelser bör valsedlarna&lt;br&gt;räknas med optiska läsare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vidare bör försök göras med att vissa kommuner tar hand om&lt;br&gt;den slutliga sammanräkningen och länsstyrelsen endast prövar de&lt;br&gt;valsedlar som bedömts som ogiltiga eller som innehåller stryk-&lt;br&gt;ningar och tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett annat alternativ som bör prövas är att det i fråga om riks-&lt;br&gt;dagsvalet blir möjligt för den centrala valmyndigheten att, i stället&lt;br&gt;för viss länsstyrelse, genomfora den slutliga namnordningen när&lt;br&gt;det gäller partiernas kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under valen år 1994 bör också genomföras försök där kommu-&lt;br&gt;nerna tar ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid bl.a.&lt;br&gt;sjukhus och kriminal vårdsanstalter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andra typer av röstmottagning som bör prövas under valen år&lt;br&gt;1994 är &amp;quot;ambulerande&amp;quot; röstmottagning och inrättande av flera&lt;br&gt;röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller har ingen&lt;br&gt;erinran mot förslagen. Posten avstyrker dock de förslag som avser&lt;br&gt;ambulerande röstmottagning och att kommunen skall ansvara för&lt;br&gt;institutionsröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen framhåller att förslaget att låta kommunerna ta&lt;br&gt;över institutionsröstningen inte får medföra att den nuvarande service-&lt;br&gt;nivån sänks på grund av kostnadsskäl eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV ställer sig, med hänsyn till valsystemets grundkrav på förutsäg-&lt;br&gt;barhet, säkerhet och legitimitet, tveksamt till om valområdet över huvud&lt;br&gt;taget lämpar sig för försöksverksamhet. Om försök skall genomföras får&lt;br&gt;det inte under några omständigheter leda till att säkerheten äventyras eller&lt;br&gt;viktiga moment försenas. RSV tillstyrker förslaget med försök beträffan-&lt;br&gt;de institutionsröstningen och den ambulerande röstmottagningen men&lt;br&gt;ifrågasätter samtidigt om inte dessa förslag kan permanentas omgående&lt;br&gt;utan att föregås av försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV anser att en mer detaljerad genomgång bör göras innan klartecken&lt;br&gt;lämnas beträffande förslaget att låta valnämnden ta hand om den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RSV utgör det föreslagna försöket med slutlig sammanräkning&lt;br&gt;vid riksdagsval inte försök i egentlig mening. Den enda rationella&lt;br&gt;sammanräkningsmetoden för riksdagsvalet är att länsstyrelsens samman-&lt;br&gt;räkning slutar sedan röstfördelningen tagits fram. RSV kan med denna&lt;br&gt;ordning fördela mandaten mellan partierna och ordna namn, dubbelvals-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckla och utse ersättare. Så länge riksdagen har utjämningsmandat Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;och det förekommer valsedlar med samma kandidater i flera valkretsar&lt;br&gt;är detta det enda möjliga sättet. Den nuvarande regleringen av samman-&lt;br&gt;räkningen för riksdagsval kan jämföras med ett system där tre kommuner&lt;br&gt;räknar var sin landstingsvalkrets. För att slutligt beräkna landstingets&lt;br&gt;sammansättning skulle länsstyrelsen göra om alltsamman med samtliga&lt;br&gt;förutsättningar. Den nuvarande ordningen medför extraarbete både hos&lt;br&gt;länsstyrelserna och RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att sköta avprickning i röstlängden enbart via terminal kan i&lt;br&gt;dagsläget inte accepteras av säkerhetsskäl. Skulle den elektroniska&lt;br&gt;röstlängden svikta måste det finnas pappersutskrifter att tillgå. Några&lt;br&gt;vinster för valförrättama, utöver den marginella vinst som uppstår när&lt;br&gt;maskinen räknar fram antalet avprickningar i längden, finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att försök med optisk läsning&lt;br&gt;av valsedlar bör ske vid länsstyrelsen i stället för, som utredningen&lt;br&gt;föreslår, i vissa kommuner. Kostnaden för optisk utrustning blir dessutom&lt;br&gt;lägre om den placeras hos någon länsstyrelse i stället för att spridas på&lt;br&gt;flera kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växjö kommun ifrågasätter om man behöver gå fram så försiktigt som&lt;br&gt;utredningen föreslår när det gäller försöksverksamheten. Att flytta&lt;br&gt;ansvaret för institutionsröstningen till kommunerna förefaller vara i&lt;br&gt;princip riktigt. Röstmottagningen skulle då kunna användas med större&lt;br&gt;flexibilitet. Det skulle dock medföra en tillkommande kostnad för&lt;br&gt;kommunerna, en kostnad som tidigare torde ha belastat det centrala val-&lt;br&gt;anslaget. Ambulerande röstmottagning och förkortat öppethållande måste&lt;br&gt;vara tillåtna möjligheter i små valdistrikt, där man vill hålla servicenivån&lt;br&gt;uppe. Röstsedlarna bör redan till 1994 års val utformas så att de kan&lt;br&gt;räknas maskinellt. Det är främst beträffande sammanräkningen som&lt;br&gt;vinster kan göras med en datorisering av valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun anser att försöksverksamhet bör finnas inom alla&lt;br&gt;verksamhetsområden i syfte att utveckla, effektivisera och förbilliga&lt;br&gt;systemen; detta gäller även de allmänna valen. Kommunen saknar&lt;br&gt;emellertid i förslaget en mer teknikorienterad viljeyttring som skulle&lt;br&gt;kunna medföra ytterligare effektivitet och besparingar i valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO framhåller att institutionsröstningen måste genomföras på ett sätt&lt;br&gt;som i största möjliga utsträckning motsvarar röstning i vallokal, bl.a. bör&lt;br&gt;partierna ha möjlighet att dela ut valsedlar utanför den plats eller det rum&lt;br&gt;där röstningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet tillstyrker förslagen men pekar på svårigheten att få&lt;br&gt;valdagens valförrättare att acceptera ytterligare uppdrag och förutsätter&lt;br&gt;att de kostnader som de olika försöken medför för de deltagande&lt;br&gt;kommunerna ersätts av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som utredningens förslag fått i vissa avseenden är enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens uppfattning inte av mera allvarligt slag än att en försöksverk- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;samhet bör kunna genomföras i den omfattning och på det sätt som ut-&lt;br&gt;redningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valdistriktsindelning och röstmottagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för institutionsröstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtidsröstning genom posten kan ske på tillfälliga postkontor. Sådana&lt;br&gt;postkontor kan, efter samråd med valnämnden och med vårdinrättningen,&lt;br&gt;inrättas på sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande&lt;br&gt;vårdinrättningar. Tillfälliga postkontor för röstmottagning får inrättas&lt;br&gt;tidigast sju dagar före valdagen. I regel inrättas tillfälliga postkontor för&lt;br&gt;röstmottagning på denna typ av institutioner söndagen före valdagen.&lt;br&gt;Liksom när det gäller röstning på ordinarie postkontor är det posten som&lt;br&gt;ensam ansvarar för röstningens genomförande. Posten kan dock begära&lt;br&gt;att valnämnden utser ett visst antal personer att biträda postens röst-&lt;br&gt;mottagare vid institutionsröstningen. Även i de fåll valnämnden utser&lt;br&gt;sådana biträden är det posten som ansvarar för röstmottagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet väljare som röstar vid institutionsröstning har vid de senaste&lt;br&gt;valen uppgått till omkring 40 000. Vid 1991 års val röstade 39 840&lt;br&gt;personer vid olika typer av institutioner. De flesta eller omkring 38 500&lt;br&gt;av dessa röstade vid sjukvårdsinrättningar, ålderdomshem och servicehus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för röstmottagningen vid institutioner söndagen före&lt;br&gt;valdagen uppgick vid 1988 och 1991 års val till 4,2 respektive 5,8 milj,&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstningen vid institutioner, framför allt vid ålderdomshem, service-&lt;br&gt;hem eller sjukhus, har ibland utsatts för kritik. Denna röstning genomförs&lt;br&gt;många gånger i lokaler som är mindre lämpliga för röstning vilket leder&lt;br&gt;till praktiska problem bl.a. vad gäller tillgänglighet och möjlighet att&lt;br&gt;anordna avskilda platser för röstningen. Det är emellertid inte bara&lt;br&gt;lokalernas utformning som föranleder problem. De väljare som finns på&lt;br&gt;sjukhem, servicehem och ålderdomshem tillhör i allt större utsträckning&lt;br&gt;en kategori som inte klarar ett eget boende med stöd från den kommunala&lt;br&gt;hemtjänsten. Patienterna är ofta sängliggande eller rullstolsbundna och&lt;br&gt;i stort behov av hjälp på grund av fysiska handikapp; många gånger&lt;br&gt;beror hjälpbehovet också på att de är senila. Allt detta leder till att dessa&lt;br&gt;väljare har ett stort behov av biträde vid röstningen; de har svårt att hålla&lt;br&gt;isär valsedlar från olika partier, de kan inte själva stoppa ner valsedlarna&lt;br&gt;i kuverten m.m. Genomförande av röstning vid denna typ av institutioner&lt;br&gt;blir därför mycket komplicerad. Det kan också många gånger vara svårt&lt;br&gt;att upprätthålla valhemligheten vid röstningen. Risken att denna grupp&lt;br&gt;väljare utsätts av otillbörlig påverkan vid röstningen kan upplevas som&lt;br&gt;stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att ifrågasätta om inte ansvaret för institutions-&lt;br&gt;röstningen bör överföras till kommunerna. Vad som talar i den riktningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att det torde finnas stora fördelar i att samla ansvaret för att organisera Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;och genomföra all röstmottagning i den kommunala valnämndens regi.&lt;br&gt;Därigenom skulle man kunna få en effektivare organisation när det gäller&lt;br&gt;röstmottagningen. Mot detta kan i och för sig anföras att den nuvarande&lt;br&gt;ordningen tycks fungera väl. Erfarna postfunktionärer har använts som&lt;br&gt;röstmottagare vilket har varit till fördel för röstningens genomförande.&lt;br&gt;Det kan också finnas en fördel i ett gemensamt riksöveigripande ansvar,&lt;br&gt;mot bakgrund av att de berörda institutionerna har olika huvudmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av Postlagsutredningens förslag (Postlag SOU 1993:9) kan&lt;br&gt;bli att Postens roll i valsammanhang omprövas. Det kan bli fråga om ett&lt;br&gt;mer renodlat beställar - leverantör sförhållande. Utan att föregripa ett&lt;br&gt;kommande ställningstagande i frågan finns det skäl att försöksvis prova&lt;br&gt;en modell där kommunen intar beställarrollen och då kan välja mellan att&lt;br&gt;utföra uppgiften i egen regi eller köpa tjänsten av annan t.ex. Posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att försök görs enligt denna modell i samråd mellan&lt;br&gt;Posten, RSV och berörda kommuner där kommunen får detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstmottagningen bör genomföras på motsvarande sätt som för&lt;br&gt;närvarande. Röstmottagama kontrollerar röstkort och identitet, delar ut&lt;br&gt;valkuvert och övervakar att röstningen genomförs på ett korrekt sätt.&lt;br&gt;Väljarens valkuvert tas emot och läggs, tillsammans med röstkortet, i ett&lt;br&gt;särskilt kuvert. De röster som inte hör till kommunen skall sändas till&lt;br&gt;respektive valnämnd. De röster som avgivits vid institutionsröstningen&lt;br&gt;och som hör till kommunen skall sorteras och distribueras till respektive&lt;br&gt;valdistrikt för att där ingå i den preliminära rösträkningen på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan försöksverksamhet kräver undantag från reglerna i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tredje stycket vallagen. De närmare föreskrifterna om försöks-&lt;br&gt;verksamheten bör lämnas av RSV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambulerande röstmottagning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvodena till valförrättama är den tyngsta posten när det gäller kommu-&lt;br&gt;nernas kostnader för valens genomförande. Organisationen av röstmottag-&lt;br&gt;ningen i glesbygden är dessutom ett speciellt problem. Det är mycket&lt;br&gt;svårt att på ett rationellt sätt lösa frågan om rimlig servicenivå samtidigt&lt;br&gt;som kravet på skydd av valhemligheten skall uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att man söker finna lösningar på såväl kostnads- som&lt;br&gt;serviceproblemen. En tänkbar lösning kan vara att använda sig av en s.k.&lt;br&gt;ambulerande röstmottagning, en annan att tillåta flera vallokaler med&lt;br&gt;begränsat öppethållande i ett valdistrikt. Man kan också tänka sig att&lt;br&gt;röstmottagningen sker på annat sätt t.ex. att röstmottagama söker upp&lt;br&gt;väljarna och då för med sig valurnan. Innan dessa former av röst-&lt;br&gt;mottagning görs generella bör de också enligt regeringens mening&lt;br&gt;genomföras på försök i vissa kommuner. Sådana försök kräver undantag&lt;br&gt;från vissa bestämmelser om röstningen i 8 kap. vallagen men också vissa&lt;br&gt;bestämmelser när det gäller röstning i vallokal i 9 kap. vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utarbetande av de närmare föreskrifterna om försöksverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetemas genomförande är det naturligtvis viktigt att försöken kommer att Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;genomföras på ett sådant sätt att väljarnas valhemlighet garanteras&lt;br&gt;samtidigt som säkerheten i valförfarandet kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från reglerna om preliminär rösträkning och slutlig&lt;br&gt;sammanräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinell räkning av valsedlarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om tekniska hjälpmedel i valförfarandet har&lt;br&gt;utredningen stannat for att själva rösträkningen bör vara det mest&lt;br&gt;lämpliga område som sådana hjälpmedel kommer till rätt användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pappersvalsedlar som används bör därför anpassas till någon form&lt;br&gt;av elektronisk avläsning. Därigenom bör man kunna uppnå effektivitets-&lt;br&gt;vinster i valförfarandets sammanräkningsfas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en försöksverksamhet kan man få ett underlag för bedömningen&lt;br&gt;vilka organisatoriska och ekonomiska konsekvenser ett system med&lt;br&gt;maskinell sammanräkning kan få om det införs i hela eller vissa delar av&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försök bör därför genomföras i olika kommuner vid 1994 års&lt;br&gt;val. Vid försökens genomförande bör man undersöka om det med hjälp&lt;br&gt;av optisk läsning av valsedlarna också är möjligt att samordna den&lt;br&gt;preliminära rösträkningen och den slutliga sammanräkningen. Ett sätt att&lt;br&gt;minska kommunernas kostnader för valförrättare är att liksom i Norge&lt;br&gt;och Danmark göra mycket stora distrikt i större tätorter och att i dessa&lt;br&gt;valdistrikt ordna en rationell röstmottagning. Detta förutsätter dock att&lt;br&gt;problemen med rösträkningen kan lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom försök med optisk läsning eller försök med andra tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel bör rösträkningen kunna förenklas i sådan grad att man&lt;br&gt;samtidigt kan göra försök med riktigt stora distrikt. Det bör även här&lt;br&gt;vara RSV som i samråd med den regionala och kommunala valnämnden&lt;br&gt;ger de närmare föreskrifterna om försöksverksamhetens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig rösträkning av valnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet till att bringa ned kostnaderna för valadministrationen kan&lt;br&gt;vara att förändra ansvarsfördelningen när det gäller den preliminära och&lt;br&gt;slutliga sammanräkningen. Ett sätt att rationalisera rösträkningspro-&lt;br&gt;ceduren kan vara att göra enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med början dagen efter valet genomför valnämnderna en slutlig&lt;br&gt;sammanräkning av valsedlarna. Valnämnden räknar alla giltiga,&lt;br&gt;oförändrade valsedlar och delar upp dem efter listtyp. Ogiltiga valsedlar&lt;br&gt;är de valsedlar som saknar partibeteckning t.ex. blanka valsedlar eller&lt;br&gt;valsedlar som avsiktligen märkts. Med förändrade valsedlar menas&lt;br&gt;valsedlar som innehåller strykningar, tillskrivna namn eller andra&lt;br&gt;markeringar utan att valsedlarna skall räknas som &amp;quot;märkta&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försöksverksamheten skall valnämnden behålla de oförändrade Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;valsedlarna och överlämna de ogiltiga och förändrade valsedlarna till&lt;br&gt;länsstyrelsen tillsammans med ett protokoll över resultatet av den&lt;br&gt;rösträkning som gjorts av valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana försök bör kunna ge underlag för en bedömning om samman-&lt;br&gt;räkningsproceduren verkligen behöver ta så stora resurser i anspråk som&lt;br&gt;det i dag är fråga om. Man skulle också få ett underlag för att bedöma&lt;br&gt;vilka ökade kostnader som skulle uppkomma för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutlig sammanräkning och mandatfördelning vid val till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den slutliga sammanräkningen innebär för närvarande att länsstyrelserna&lt;br&gt;i första hand granskar och räknar valsedlarna. Röstfördelningen redovisas&lt;br&gt;därefter på den s.k. listtypförteckningen. Denna förteckning upprättas för&lt;br&gt;varje val och innehåller följande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Röstfördelning per lista inom vaije parti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet oförändrade valsedlar resp, förändrade för vaije lista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet partimarkerade valsedlar per parti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Antalet ogiltiga valsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* I förekommande fall antalet röster i gruppen &amp;quot;övriga partier&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen lämnas därefter för registrering hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länsstyrelsen kontrollerat de uppgifter som registrerats ADB-&lt;br&gt;bearbetas uppgifterna av skattemyndigheten enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Partiernas röstetal inom vaije valkrets summeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Mandatfördelning mellan partier (gäller inte riksdagsval).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kandidatnamn inom partierna ordnas, den s.k. namnordningen tas&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Vid behov sker s.k. dubbelvalsavveckling i landstingsval, valkrets-&lt;br&gt;indelad kommun eller val till kyrklig samfallighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Ersättare utses vid kommunalval och kyrkliga val. I riksdagsvalet&lt;br&gt;ordnas ersättarnas namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Sammanräkningsprotokollet skrivs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Stommar till bevis för valda ledamöter och ersättare skrivs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller namnordningen i riksdagsvalet registrerar skattemyndig-&lt;br&gt;heten det antal mandat vaije parti förväntas få i valkretsen. Detta antal&lt;br&gt;bestäms i samråd med RSV mot bakgrund av den preliminära mandat-&lt;br&gt;fördelning som gjorts efter den s.k. onsdagsräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sin förstudie av kostnaderna för utveckling av framtida&lt;br&gt;ADB-stöd för valadministrationen (Dnr 30 14833/92) föreslagit att RSV&lt;br&gt;skall genomföra den slutliga namnordningen och mandatfördelningen på&lt;br&gt;grundval av den röstfördelning som lagts fest av de regionala valmyndig-&lt;br&gt;heterna och att de regionala valmyndigheternas hantering av riksdagsvalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avbryts efter sammanräkningen och att RSV inte bara gör mandatfor- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;delningen utan också bestämmer ordningen mellan kandidaterna. På detta&lt;br&gt;sätt skulle det slutliga resultatet för riksdagsvalet kunna tas fram&lt;br&gt;snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av den slutliga sammanräkningen i enlighet med RSV:s&lt;br&gt;förslag kräver ändringar i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Vid valen år&lt;br&gt;1994 bör genomföras relativt omfattande försök när det gäller den&lt;br&gt;slutliga sammanräkningen. Det slutliga ställningstagandet till frågan hur&lt;br&gt;den slutliga sammanräkningen skall utformas i framtiden kommer att bero&lt;br&gt;bl.a. på hur de olika försöken faller ut. Något förslag av det innehåll&lt;br&gt;som RSV föreslagit läggs därför inte fram nu. Däremot bör det vara&lt;br&gt;möjligt att som försöksverksamhet vid valen år 1994 medge särskilda&lt;br&gt;undantag från reglerna i 14 kap. 3 och 7 §§ vallagen. Sådana undantag&lt;br&gt;bör beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöksverksamheten beträffande röstlängderna bör man&lt;br&gt;i vissa vallokaler ha röstlängderna i en persondator i stället för på&lt;br&gt;papper. Avprickning i röstlängden skulle i så fall kunna göras med hjälp&lt;br&gt;av streckkoder eller liknande. Detta bör samordnas med försöken med&lt;br&gt;större valdistrikt. I de förslag som lämnas när det gäller den allmänna&lt;br&gt;och särskilda röstlängden förutsätts inte att röstlängderna endast tas ut på&lt;br&gt;papper. Någon särskild lagregel avseende röstlängd på elektroniskt&lt;br&gt;medium behövs därför inte för att kunna genomföra denna typ av&lt;br&gt;försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhetens inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vikt är att centrala valmyndigheten aktivt stimulerar försöksverk-&lt;br&gt;samheten. Myndigheten bör därför ha relativt fria händer att styra&lt;br&gt;verksamheten på det sätt som anses lämpligt. Viktigt är emellertid att&lt;br&gt;försöksverksamheten genomförs på sådant sätt att en noggrann och&lt;br&gt;meningsfull utvärdering kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland och i&lt;br&gt;Schweiz&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Brevröstning i Förbundsrepubliken Tysk-&lt;br&gt;land och i Schweiz skall vara möjlig också vid 1994 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag be-&lt;br&gt;träffande Schweiz men innebär att möjligheten att brevrösta från&lt;br&gt;Tyskland tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utrikesdepartementet påpekar att en förutsättning för Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;röstmottagning vid utlandsmyndighet i Förbundsrepubliken Tyskland är&lt;br&gt;att ansökan härom görs minst sex månader före det aktuella valet och&lt;br&gt;därför bör en brevröstningslag innefatta även Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningens förslag att undanta&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Tyskland har föranletts av att Tyskland numera&lt;br&gt;förklarat sig villigt att tillåta röstmottagning vid de svenska utlands-&lt;br&gt;myndigheterna där. Som UD framhållit, vilket utredningen också upp-&lt;br&gt;märksammat, är det emellertid tveksamt om en sådan röstmottagning kan&lt;br&gt;anordnas vid extra val eller folkomröstning före de ordinarie valen år&lt;br&gt;1997. De tider som gäller för detta innebär att det vid ett extra val eller&lt;br&gt;folkomröstning knappast går att efterleva de tyska kraven. Mot bakgrund&lt;br&gt;härav bör en brevröstningslag även i fortsättningen avse också Förbunds-&lt;br&gt;republiken Tyskland. Regeringen förordar därför en sådan ny lag&lt;br&gt;motsvarande den som i dag gäller, men med de skillnader som föranleds&lt;br&gt;av förslagen i övrigt i denna proposition angående valförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Special motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i vallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen innebär bl.a. att de särskilda anmärknings- och&lt;br&gt;rättelseförfarandena slås samman till ett enhetligt rättelseförfarande.&lt;br&gt;Bestämmelser som gäller dessa särskilda förfaranden och om kungörelse&lt;br&gt;i vissa fall finns i 4 kap. 5, 8, 10, 17 och 21 §§. Vidare innebär ändring-&lt;br&gt;arna att den särskilda makeröstningen slopas. Bestämmelser om denna&lt;br&gt;typ av röstning finns i 11 kap. 1 och 2 §§. Dessa paragrafer skall därför&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna röstlängden skall också i fortsättningen föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Innehållet i folkbokföringsregistret skall ligga&lt;br&gt;till grund för röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna röstlängden skall upprättas vaije år. Med att röstlängden&lt;br&gt;är upprättad menas att de uppgifter som skall finnas i folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistret per den 1 juli skall vara överförda till röstlängden. Tidpunkten för&lt;br&gt;när längden skall vara upprättad har bestämts till den 15 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller i dag skall en utskrift av längden bara&lt;br&gt;göras under år då val skall hållas. Under andra år skall längden bara&lt;br&gt;finnas tillgänglig via terminal. Utskrift av längden skall också göras då&lt;br&gt;allmänna folkomröstningar skall hållas och om en kommun beslutat att&lt;br&gt;hålla en kommunal folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utskrift av längden menas i första hand att uppgifterna i registret&lt;br&gt;skrivs ut på papper. Möjligheten att ta ut röstlängden på diskett bör&lt;br&gt;emellertid kunna utnyttjas vid den försöksverksamhet som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som skall tas upp i den&lt;br&gt;allmänna röstlängden och till vilket valdistrikt en person skall hänföras,&lt;br&gt;flyttas fram från den 1 juni till den 1 juli. Samma tidpunkt skall gälla i&lt;br&gt;fråga om den särskilda röstlängden, se 12 §. Det är således de uppgifter&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före den 1 juli som skall ligga till grund för&lt;br&gt;längden. På detta sätt kommer uppgifter om t.ex. flyttningar eller beslut&lt;br&gt;om svenskt medborgarskap som hänför sig till tiden före den 1 juli att&lt;br&gt;hinna registreras innan röstlängden upprättas. Detta tillvägagångssätt bör&lt;br&gt;tillämpas också i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att tidpunkten för röstlängdens upprättande flyttas fram kommer&lt;br&gt;de personer som flyttar före den 1 juli och som anmäler detta till&lt;br&gt;skattemyndigheten senast vid denna tidpunkt att kunna rösta i &amp;quot;rätt&amp;quot;&lt;br&gt;valdistrikt. Det nya folkbokföringssystemet kommer i sig att leda till en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättrirg för de väljare som flyttar strax före avstämningsdagen. De Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;uppgifter som lämnats till skattemyndigheten för att tas in i folkbok-&lt;br&gt;föringen registreras snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har flyttat skall den tidpunkt när han blivit folkbokförd i&lt;br&gt;sitt nya hemvist i princip vara avgörande. Den som flyttar e/ter den 1 juli&lt;br&gt;men före den 1 september då röstlängden börjar gälla, skall tas upp i&lt;br&gt;röstlängden där han enligt skattemyndighetens personband var folkbok-&lt;br&gt;förd den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen sägs att allmän röstlängd skall hållas tillgänglig för&lt;br&gt;granskning hos skattemyndigheten vaije vardag under tiden den 16 juli&lt;br&gt;- 25 augusti. En väljare skall kunna se om uppgifterna i röstlängden&lt;br&gt;beträffande honom är riktiga. Denna kontroll skall kunna ske på plats hos&lt;br&gt;skattemyndigheten via terminal men uppgifterna skall också kunna&lt;br&gt;inhämtas per telefon. Röstlängden skall bara finnas tillgänglig hos skatte-&lt;br&gt;myndigheten. Den skall således inte vara framlagd hos länsstyrelsen eller&lt;br&gt;hos någon valnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängden skall vara upprättad senast den 15 juli. Som vi anmärkt&lt;br&gt;under 1 och 2 §§ bör t.ex. beslut om svenskt medborgarskap som fattats&lt;br&gt;före den 1 juli men också uppgifter om flyttningar hinna registreras i&lt;br&gt;folkbokföringen innan röstlängden upprättas. Under ordinarie valår&lt;br&gt;kommer också underlaget för röstkort att tas ut per den 15 juli. På röst-&lt;br&gt;korten anges de uppgifter beträffande väljaren som finns i den allmänna&lt;br&gt;röstlängden. För att väljarna inför ett ordinarie val skall ha en rimlig&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera de uppgifter som finns i röstlängden skall&lt;br&gt;röstkorten skickas till väljarna i böijan av augusti, se 7 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 16 juli skall, om denna dag inte är lördag eller&lt;br&gt;söndag, granskning av längden vara möjlig för den väljare som vill&lt;br&gt;kontrollera uppgifterna i den allmänna röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom röstlängderna enbart skall hållas tillgängliga inom skatteför-&lt;br&gt;valtningen blir det naturligt att informationen om var röstlängden skall&lt;br&gt;hållas tillgänglig lämnas av centrala valmyndigheten, RSV. Den&lt;br&gt;skyldighet som centrala valmyndigheten har enligt 7 kap. 4 § att sprida&lt;br&gt;kännedom bland allmänheten om de bestämmelser som gäller i val skall&lt;br&gt;alltså gälla även den information som behövs till allmänheten när det&lt;br&gt;gäller tid och plats där röstlängden skall hållas tillgänglig under denna&lt;br&gt;period. Informationen kan lämnas på samma sätt som annan information&lt;br&gt;om valet. RSV har i detta sammanhang använt sig av informationsinslag&lt;br&gt;i TV och radio men också annonsering i vissa tidningar. Genom detta&lt;br&gt;system kan kungörelsekravet som funnits tidigare tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att röstlängden skall vara upprättad vid en viss tidpunkt&lt;br&gt;och att den skall hållas tillgänglig för granskning under en viss tid&lt;br&gt;innebär inte någon inskränkning av den rätt att få ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar som föreskrivs i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. För den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;önskar ta del av den allmänna röstlängden under annan tid gäller således Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;reglerna i tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras det nya enhetliga rättelseförfarandet. Någon&lt;br&gt;möjlighet att påtala att en annan person felaktigt tagits upp i röstlängden&lt;br&gt;skall inte längre finnas. Vad man kan begära rättelse av är fel som hänför&lt;br&gt;sig till den som påtalar felet. De fel det kan röra sig om är framför allt&lt;br&gt;att en person felaktigt inte tagits upp i röstlängden eller att han tagits upp&lt;br&gt;i ett valdistrikt där han inte är folkbokförd. Det är folkbokföringsupp-&lt;br&gt;giftema per den 1 juli som bildar utgångspunkten. Om väljaren flyttat&lt;br&gt;efter den 1 juli eller om han flyttat tidigare men inte anmält flyttningen&lt;br&gt;senast den 1 juli skall någon rättelse inte ske. Motsvarande skall gälla be-&lt;br&gt;träffande den som ändrat namn. När det gäller beslut om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap skall beslutet vara fattat senast den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs uttryckligen att omständigheter som inträffat efter&lt;br&gt;den 1 juli inte får tigga till grund för rättelse. Med omständighet menas&lt;br&gt;här t.ex. ett beslut om svenskt medborgarskap eller en anmälan om&lt;br&gt;flyttning. Om beslutet fettats efter den 1 juli eller om anmälan kommit&lt;br&gt;in till skattemyndigheten efter denna tidpunkt kan detta inte tigga till&lt;br&gt;grund för någon rättelse. I och för sig framgår det redan av 2 § att upp-&lt;br&gt;gifterna i folkbokföringen per den 1 juli skall tigga till grund för upp-&lt;br&gt;gifterna i röstlängden. Motsvarande regel framgick för övrigt motsattsvis&lt;br&gt;i den nu upphävda 5 §. Där föreskrevs nämligen att den mot vilkens&lt;br&gt;rösträtt anmärkning framställts fick åberopa omständighet som inträffat&lt;br&gt;efter avstämningsdagen för att värja sin rösträtt. Detta var ett undantag&lt;br&gt;från huvudregeln som innebar att den som hade framställt anmärkning&lt;br&gt;mot längden för egen del bara fick åberopa omständigheter som inträffat&lt;br&gt;före avstämningsdagen. Som nämnts föreslår vi att möjligheten att&lt;br&gt;angripa en annan persons rösträtt skall tas bort. Något undantag från&lt;br&gt;huvudregeln behöver man därför inte. Regeln bör ändå uttryckligen&lt;br&gt;finnas med i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om rättelse skall göras senast den 25 augusti. En sådan&lt;br&gt;begäran skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen skall ske efter hand som ärendena är färdiga att avgöras.&lt;br&gt;Ett beslut om rättelse skall genast föras in i röstlängden. I samband med&lt;br&gt;detta skall väljaren automatiskt få ett nytt röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skattemyndigheten som både fettar och för in beslut om&lt;br&gt;rättelser. Fram till den 1 september då röstlängden börjar gälla skall&lt;br&gt;samtliga ärenden om rättelse ha behandlats och förts in i röstlängden.&lt;br&gt;Kommer en begäran om rättelse in för sent skall den inte tas upp till&lt;br&gt;prövning. Detta ffamgår redan av att det finns en viss tid utsatt för när&lt;br&gt;begäran om rättelse skall ske. Det finns därför inte anledning att särskilt&lt;br&gt;ange detta i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppgifter i den allmänna röstlängden kan emellertid inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bara ske med stöd av vallagen utan också med stöd av reglerna om Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;rättelse i förvaltningslagen (1986:223). Denna lag gäller också för&lt;br&gt;skattemyndigheten i dess myndighetsutövning. I förvaltningslagen 26 §&lt;br&gt;sägs att ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av&lt;br&gt;myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begäran om rättelse skall göras skriftligen innebär därför inte att&lt;br&gt;myndigheten kan underlåta att, på eget initiativ, rätta uppgifter i röstläng-&lt;br&gt;den med stöd av reglerna i förvaltningslagen. Om ett fel som innebär en&lt;br&gt;uppenbar oriktighet påtalas muntligen under tiden den 16 juli - 25 augusti&lt;br&gt;skall myndigheten ta upp frågan om rättelse av uppgiften med stöd av&lt;br&gt;förvaltningslagen. Detta gäller också om ett sådant fel påtalas efter den&lt;br&gt;25 augusti. Även om ett fel påtalas efter den 1 september då röstlängden&lt;br&gt;skall bölja gälla skall längden rättas om det är fråga om uppenbara&lt;br&gt;oriktigheter. Att röstlängden böljat gälla hindrar således inte att man&lt;br&gt;rättar längden enligt förvaltningslagens regler om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att begäran om rättelse görs på det sätt som sägs i 4 § dvs. genom en&lt;br&gt;skriftlig begäran inom föreskriven tid har däremot betydelse för frågan&lt;br&gt;om vem som skall ha rätt att överklaga utgången av valet. Om han inte&lt;br&gt;får sin begärda rättelse och därför inte blev röstberättigad i valet har han&lt;br&gt;enligt 15 kap. 4 § rätt att överklaga valet hos Valprövningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla rättelser skall föras in i röstlängden. Om längden finns utskriven&lt;br&gt;på papper eller annat medium så skall beslutet föras in inte bara i huvud-&lt;br&gt;registret utan också i utskriften av längden. Strax före valdagen kan det&lt;br&gt;därför möta praktiska svårigheter att föra in rättelser i röstlängden.&lt;br&gt;Skattemyndigheten har här ett ansvar för att det finns en beredskap för&lt;br&gt;att föra in denna typ av rättelser i längden åtminstone fram till dagen före&lt;br&gt;valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att skattemyndigheten skall fatta beslut i fråga&lt;br&gt;om rättelse av röstlängd. Beslut över anmärkning mot röstlängd kan&lt;br&gt;enligt de regler som nu gäller bara överprövas i samband med att man&lt;br&gt;överklagar det val där beslutet har gällt. Beslut om rättelse enligt 4 §&lt;br&gt;skall meddelas senast den 1 september. Under ordinarie valår skall val&lt;br&gt;hållas inom ett par veckor. Det blir då inte möjligt att hinna överpröva&lt;br&gt;ett sådant beslut innan valet hållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängden gäller under tiden 1 september - 31 augusti. Även under&lt;br&gt;år då det inte skall hållas något ordinarie val står det vanliga rättelseför-&lt;br&gt;farandet öppet för den enskilde. Även under icke-valår kan det ju vara&lt;br&gt;väsentligt för honom att finnas med i röstlängden. Under längdens giltig-&lt;br&gt;hetstid kan det nämligen utlysas ett extra val eller en folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller i dag finns det inte någon formell möjlighet&lt;br&gt;att överklaga länsstyrelsens beslut i ett anmärkningsärende om det inte&lt;br&gt;hålls ett val under längdens giltighetstid. Med hänsyn till att det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma myndighet som både handlägger folkbokföringsärendena och Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;frågan om rättelse av röstlängd kan man ifrågasätta om det inte borde&lt;br&gt;inforas en möjlighet att överklaga skattemyndighetens beslut om rättelse&lt;br&gt;under icke-valår. Emot en sådan möjlighet kan det göras invändningar av&lt;br&gt;praktisk natur. Under år då det inte skall hållas val i september kommer&lt;br&gt;inte några röstkort att sändas ut till väljarna. Antalet väljare som blir&lt;br&gt;uppmärksammade på eventuella felaktigheter i röstlängden och som begär&lt;br&gt;rättelse torde bli mycket litet. Att skapa en särskild möjlighet för väljarna&lt;br&gt;att överklaga skattemyndighetens beslut under icke-valår framstår inte&lt;br&gt;som rimligt. Ett beslut om rättelse skall också i fortsättningen enbart&lt;br&gt;kunna överklagas i samband med överklagande av det val vid vilket&lt;br&gt;beslutet gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här framhållas att det är folkbokföringsuppgiftema som ligger&lt;br&gt;till grund för uppgifterna i röstlängden. Den som anser att ett beslut om&lt;br&gt;folkbokföring är fel kan naturligtvis överklaga detta beslut på vanligt sätt.&lt;br&gt;Innebär ett nytt beslut i folkbokföringsärendet att den enskilde får gehör&lt;br&gt;för sina synpunkter kommer detta i sin tur att slå igenom vid upprättandet&lt;br&gt;av nästa röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär införande av ett enhetligt rättelseförfarande i fråga om&lt;br&gt;den allmänna röstlängden. Det särskilda rättelseinstitutet i nuvarande 8 §&lt;br&gt;upphävs och som en följd av det skall hänvisningen till 8 § tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att skattemyndigheten och inte länsstyrelsen skall&lt;br&gt;rätta längden om den förklarats felaktig på grund av talan som forts i&lt;br&gt;samband med överklagande av val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgörande tidpunkten när det gäller vem som skall tas upp i&lt;br&gt;röstlängden och till vilket valdistrikt en person skall hänföras, flyttas&lt;br&gt;fram från den 1 juni till den 1 juli. Att bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;upphör föranleds av att anmärkningsförfarandet tas bort också beträffande&lt;br&gt;den särskilda röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av ändringen i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att anmärkningsförfarandet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i bestämmelsen motsvarar den i 3 §, se specialmotiveringen&lt;br&gt;till den bestämmelsen. Också den särskilda röstlängden skall hållas till-&lt;br&gt;gänglig för granskning hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något sammanträde för prövning av ärendena om rättelse skall inte hållas&lt;br&gt;inom ramen for det nya rättelseförfarandet. Se också specialmotiveringen&lt;br&gt;till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras möjligheterna att begära rättelse av den särskilda&lt;br&gt;röstlängden. Sådan begäran kan göras av den som anser att han felaktigt&lt;br&gt;inte blivit upptagen i längden eller att den som blivit upptagen i längden&lt;br&gt;anser att någon uppgift beträffande honom är fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det också i fortsättningen är RSV som upprättar den särskilda&lt;br&gt;röstlängden är det naturligt att det är RSV som också i fortsättningen&lt;br&gt;skall behandla en begäran om rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om RSV beslutar att en person skall tas upp i längden skall beslutet&lt;br&gt;omedelbart föras in i längden. Om längden inte finns i utskrift på papper&lt;br&gt;skall RSV fora in uppgifterna i ADB-registret. I de fall då beslutet fattas&lt;br&gt;först under dagarna före valdagen är det nödvändigt att det finns en&lt;br&gt;beredskap inom skatteförvaltningen som gör det möjligt att snabbt föra&lt;br&gt;in de nya uppgifterna i den utskrift av längden som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6 och 9 §§ i fråga om den allmänna röstläng-&lt;br&gt;den. Den innebär vidare att RSV:s beslut i ärenden i fråga om en&lt;br&gt;begäran att någon skall tas upp i den särskilda röstlängden endast skall&lt;br&gt;kunna överklagas på motsvarande sätt. Se specialmotiveringen till 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det även i fortsättningen är RSV som har det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för den särskilda röstlängden bör RSV också besluta i fråga om&lt;br&gt;vilken vallokal denna skall vara tillgänglig och det senast den dag som&lt;br&gt;enligt 15 § är sista dag för granskningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har den ändringen gjorts att för de partier som&lt;br&gt;uppnår enprocentsgränsen skall gratiskvoten i riksdagsvalet beräknas så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den motsvarar tre gånger antalet röstberättigade i valkretsen. I andra Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;stycket finns motsvarande ändring när det gäller valen till kommun- och&lt;br&gt;landstingsfullmäktige. Ett parti som betalat sina valsedlar i förskott och&lt;br&gt;som i det förestående valet blir representerat i den församling valet gäller&lt;br&gt;skall ha tillbaka så mycket som motsvarar antalet röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har den ändringen gjorts att antalet röstberättigade skall&lt;br&gt;beräknas på grundval av folkbokföringen den 1 november föregående år.&lt;br&gt;Ändringen innebär ingen ändring i sak utan innebär bara en anpassning&lt;br&gt;till vad som nu gäller mot bakgrund av att institutet mantalsskrivning inte&lt;br&gt;längre finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se specialmotiveringen till 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har gjorts den ändringen att valsedelsblanketter och valsedlar&lt;br&gt;skall kunna förses med särskild beteckning för att underlätta räkningen&lt;br&gt;av dem. Valsedelsblanketter och valsedlar skall inte bara kunna förses&lt;br&gt;med särskilda siffer- eller bokstavsbeteckningar utan också annan&lt;br&gt;beteckning som underlättar räkningen av valsedlarna. Med räkning av&lt;br&gt;valsedlar menas här både den preliminära rösträkningen och den slutliga&lt;br&gt;sammanräkningen. Ändringen skall göra det möjligt att förse valsedlar&lt;br&gt;med t.ex. streckkoder for att man skall kunna använda optiska läsare vid&lt;br&gt;räkningen av röstema. Se också förslaget till försöksverksamhet vid de&lt;br&gt;ordinarie valen år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla röstkort skall upprättas av skattemyndigheten. Kontrollen av&lt;br&gt;innehållet i den allmänna röstlängden kommer från väljarnas sida att i&lt;br&gt;fortsättningen ske mot uppgifterna på röstkortet. Under ordinarie valår&lt;br&gt;bör röstkorten därför sändas till väljarna i så god tid att de hinner begära&lt;br&gt;att uppgifterna rättas. I andra stycket har därför den ändringen gjorts att&lt;br&gt;röstkorten skall sändas till de röstberättigade senast 45 dagar före&lt;br&gt;ordinarie valdag. Om valdagen är den 15 september skall röstkorten&lt;br&gt;skickas ut den 1 augusti, om valdagen i stället är den 20 september skall&lt;br&gt;de i stället skickas ut den 6 augusti. Inför extra val eller folkomröstning&lt;br&gt;skall röstkorten liksom nu sändas till de röstberättigade senast 16 dagar&lt;br&gt;före valdagen. Utsändandet av röstkorten har i dessa fall inte så nära&lt;br&gt;samband med möjligheterna att rätta röstlängden. Sådana val kan ju&lt;br&gt;utlysas till annan tid än september.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av att skattemyndigheten skall&lt;br&gt;ansvara för upprättandet av alla röstkort. I detta stycke har också den&lt;br&gt;ändringen gjorts att sökanden inte skall behöva uppge sitt hemvist där&lt;br&gt;han är upptagen i allmän röstlängd. Ändringen hänger samman med att&lt;br&gt;uppgifterna i folkbokföringen i sin helhet bygger på personnummer och&lt;br&gt;att övriga uppgifter registreras automatiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fjärde stycket sägs att röstkort inte får lämnas ut före den 15 juli.&lt;br&gt;Enligt 4 kap. 1 och 12 §§ skall den allmänna respektive den särskilda&lt;br&gt;röstlängden vara upprättad senast denna dag. Innan längden är upprättad&lt;br&gt;skall väljaren inte kunna få ut något röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för röstkort har väljare vid röstning hos utlandsmyndighet eller&lt;br&gt;på fartyg kunnat visa upp giltigt svenskt pass. Det uttryckliga kravet på&lt;br&gt;att väljaren, om han inte kan visa upp röstkort, skall förete giltigt svenskt&lt;br&gt;pass har tagits bort. I stället sägs i lagtexten att väljaren skall visa upp&lt;br&gt;giltig identitetshandling. Det skall naturligtvis även i fortsättningen vara&lt;br&gt;möjligt att legitimera sig med sitt svenska pass men det skall inte vara det&lt;br&gt;enda sättet att legitimera sig. Genom denna ändring underlättar man för&lt;br&gt;svenskar som vistas i våra nordiska grannländer att rösta där eftersom de&lt;br&gt;sällan har sitt pass med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en väljare inte längre skall behöva visa upp sitt pass torde inte leda&lt;br&gt;till några praktiska problem för röstmottagama hos utlandsmyndigheter&lt;br&gt;eller på fartyg. Inte heller torde risken öka för att en röst från en person&lt;br&gt;som inte är röstberättigad kommer att bli godkänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda innerkuverten vid röstning genom valsedelsförsändelse skall&lt;br&gt;tas bort. Det skall bara förekomma en typ av kuvert, valkuvert, för att&lt;br&gt;lägga en valsedel i. I första stycket har det vidare lagts till att valsedels-&lt;br&gt;försändelse kan lämnas genom lantbrevbärare. Genom tillägget blir det&lt;br&gt;tydligt att lantbrevbäraren inte är bud. Övriga ändringar i paragrafen&lt;br&gt;hänger samman med att de särskilda innerkuverten tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna hänger samman med att de särskilda innerkuverten tagits&lt;br&gt;bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna hänger samman med att de särskilda innerkuverten tagits&lt;br&gt;bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket hänger samman med att det inte längre skall&lt;br&gt;finnas ett krav på att väljaren visar upp ett svenskt pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket motsvarar ändringen i 8 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket motsvarar ändringen i 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en väljare på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte&lt;br&gt;kan inställa sig i sin vallokal kan han rösta genom bud. Det är väljaren&lt;br&gt;som avgör om han är förhindrad att inställa sig i vallokalen. Väljaren&lt;br&gt;skall intyga att han på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder&lt;br&gt;inte kunnat inställa sig i vallokalen. Två andra personer, nämligen budet&lt;br&gt;och vittnet, skall också intyga detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av släktingar eller andra närstående som får vara bud har&lt;br&gt;utökats med make, makes barn, sambo och sambos barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet &amp;quot;vårdare&amp;quot; har ersatts med uttrycket &amp;quot;den som yrkesmässigt&lt;br&gt;eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag&amp;quot;.&lt;br&gt;Vad det kan röra sig om är t.ex. personal på vårdhem eller inom den&lt;br&gt;kommunala hemtjänsten. Däremot kan en person som endast är på&lt;br&gt;tillfälligt besök hos väljaren inte inordnas i denna kategori. Om en person&lt;br&gt;som saknar anhöriga blir akut sjuk under valdagen och han eller hon inte&lt;br&gt;har någon som mera varaktigt ger honom vård kan han inte använda sig&lt;br&gt;av ett sådant bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt när det gäller vem som skall kunna vara bud är, att&lt;br&gt;budet bör vara en person som väljaren känner förtroende for på ett mera&lt;br&gt;allmänt plan. En väljare kan naturligtvis känna ett sådant förtroende för&lt;br&gt;andra än släktingar eller personer som ger honom vård. Väljaren kan&lt;br&gt;t.ex. hysa ett sådant förtroende för en granne som hjälper honom med&lt;br&gt;t.ex. bank- och postärenden. Om en väljare brukar få hjälp med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga angelägenheter av en person skall den personen också kunna Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;vara bud. I paragrafens första stycke har därför gjorts det tillägget att den&lt;br&gt;som på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter får&lt;br&gt;också vara bud. Med detta tillägg skall också de personer som är satta&lt;br&gt;under förvaltare enligt föräldrabalkens regler kunna använda förvaltaren&lt;br&gt;som bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kategori väljare som måste använda sig av bud vid röstningen till-&lt;br&gt;hör en grupp som ofta är särskilt utsatt. För att man efter valet skall&lt;br&gt;kunna kontrollera vem som uppträtt som bud skall budet på ytterkuvertet&lt;br&gt;anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress. När det gäller att&lt;br&gt;motivera bestämmelsen om personnummer beträffande budet har detta&lt;br&gt;utvecklats närmare i den allmänna motiveringen. Tillsammans med den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 7 § andra stycket som föreskriver att ytterkuverten&lt;br&gt;skall bevaras under den tid som valet gäller, dvs. fram till dess att nästa&lt;br&gt;val har vunnit laga kraft, skall man alltså i fortsättningen kunna utreda&lt;br&gt;vem som varit bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vittnet bör vara en person som inte tillhör väljarens allra närmaste&lt;br&gt;anförvanter. Därför skall inte heller väljarens sambo eller dennes barn&lt;br&gt;kunna vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anges i paragrafen att budröstning också skall kunna ske på&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen hänger samman med ändringen i 3 §; valsedelsförsändelse&lt;br&gt;skall alltså kunna lämnas genom bud också på de fartyg där röstmottag-&lt;br&gt;ning anordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten&lt;br&gt;tagits bort. Ändringen när det gäller kretsen av de personer som inte får&lt;br&gt;vara vittne överensstämmer med den ändring som gjorts i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att väljaren skall ange dagen för valsedelsförsändelsens&lt;br&gt;upprättande på ytterkuvertet skall han intyga att han inte anordnat den&lt;br&gt;tidigare än vad som sägs i paragrafens första och andra stycke. Genom&lt;br&gt;denna ändring minskar man risken för att valsedelsförsändelser under-&lt;br&gt;känns därför att väljaren av misstag angivit fel datum eller utelämnat&lt;br&gt;datum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en valsedelsförsändelse lämnas i vallokal och den är i föreskrivet&lt;br&gt;skick skall valförrättaren öppna ytterkuvertet och kontrollera de valkuvert&lt;br&gt;som väljaren ställt i ordning. Kan kuverten godtas skall de läggas ner i&lt;br&gt;urnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen skall&lt;br&gt;sparas. Valnämnden skall förvara sådana kuvert till dess nästa val har&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Se också under specialmotiveringen till ändringarna i&lt;br&gt;3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är följdändringar. De föranleds av att&lt;br&gt;väljaren inte längre särskilt skall ange dagen för när han ställde i ordning&lt;br&gt;valsedelsförsändelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är också följdändringar. De hänger&lt;br&gt;samman med att väljarens identitet skall kunna styrkas också på annat&lt;br&gt;sätt än med hans pass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna föranleds av att de särskilda innerkuverten tagits bort. I&lt;br&gt;övrigt har bara språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten&lt;br&gt;tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket föranleds av att de särskilda innerkuverten&lt;br&gt;tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fjärde stycket motsvarar 11 kap. 7 § fjärde stycket. Ytterku-&lt;br&gt;verten för valsedelsförsändelse skall tas om hand av valförrättaren och&lt;br&gt;överlämnas till valnämnden. Valnämnden skall förvara ytterkuverten&lt;br&gt;under den tid valet gäller. Syftet med detta är att man skall kunna&lt;br&gt;kontrollera om det förekommit oegentligheter. Ytterkuverten kan givetvis&lt;br&gt;också få betydelse för att man skall kunna undanröja eventuella miss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tankar om oegentligheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kuverten skall bevaras av valnämnden till dess nästa val har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Efter att ett val hållits kommer det, fram till dess att det valet&lt;br&gt;vunnit laga kraft, att finnas ytterkuvert för valsedelsförsändelser från två&lt;br&gt;val hos valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafens första stycke föranleds av att de särskilda&lt;br&gt;innerkuverten tagits bort. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit bort. I övrigt&lt;br&gt;har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer inte så sällan, framför allt i stora kommuner, att&lt;br&gt;fönsterkuvert kommer till valnämnden efter det att den s.k. onsdags-&lt;br&gt;räkningen påbörjats. Sådana kuvert skall enligt nuvarande regler läggas&lt;br&gt;åt sidan och inte räknas av valnämnden. Om fönsterkuverten kommer in&lt;br&gt;innan förrättningen kommit så långt att valurnan beträffande något val&lt;br&gt;har tömts skall fönsterkuverten i fortsättningen tas med i valnämndens&lt;br&gt;preliminära rösträkning. Det preliminära valresultatet skall så långt&lt;br&gt;möjligt överensstämma med det slutliga resultatet. Så många röster som&lt;br&gt;möjligt bör därför ligga till grund för detta preliminära resultat. Övriga&lt;br&gt;ändringar föranleds av att de särskilda innerkuverten tagit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen sägs att om ett fönsterkuvert kommer in efter det att någon&lt;br&gt;valurna tömts så läggs kuvertet utan vidare åtgärd åt sidan. Kuverten&lt;br&gt;skall därefter läggas in i ett eller flera omslag som förseglas och förses&lt;br&gt;med anteckning om innehållet. Dessa omslag skall sedan enligt 11 §&lt;br&gt;sändas till länsstyrelsen för att där finnas med i den slutliga samman-&lt;br&gt;räkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens nuvarande lydelse innebär att om det finns fler än tre&lt;br&gt;valsedlar i ett valkuvert så är alla dessa valsedlar ogiltiga. Denna&lt;br&gt;gränsdragning framstår inte som rationell. Förslaget innebär att om det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns flera identiska valsedlar i ett valkuvert så skall en av valsedlarna Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;godkännas. Om valsedlarna inte är identiska men har samma partibeteck-&lt;br&gt;ning så skall rösten tillgodoräknas partiet, men namnen på valsedeln skall&lt;br&gt;anses obefintliga. I praktiken innebär detta att en av dessa valsedlar&lt;br&gt;godkänns som en partimarkerad valsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de bestämmelser som för närvarande gäller skall alla valsedlar,&lt;br&gt;godkända som underkända, förvaras till utgången av den tid för vilket&lt;br&gt;valet gäller, dvs. fram till dess att nästa val har vunnit laga kraft. För&lt;br&gt;detta ändamål krävs relativt omfattande arkivutrymme. Det är angeläget&lt;br&gt;att begränsa antalet valsedlar som skall förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet godkända valsedlar för respektive listtyp framgår av pro-&lt;br&gt;tokollet över den slutliga sammanräkningen. Vid sammanräkningen görs&lt;br&gt;också en namnordning mellan de kandidater som deltagit i valet. Om det&lt;br&gt;under löpande valperiod skall utses en ersättare för en ledamot som&lt;br&gt;avgått eller avlidit, används uppgifterna i protokollet respektive namn-&lt;br&gt;ordningen. I vissa fall kan strykningar eller tillägg på förändrade&lt;br&gt;valsedlar ha betydelse när det gäller att utse ny ledamot eller ersättare för&lt;br&gt;ledamot. Det förekommer därför att man måste gå tillbaka till de&lt;br&gt;förändrade valsedlarna för att kunna utse rätt kandidat. De godkända&lt;br&gt;valsedlar som inte är förändrade, dvs. inte har några strykningar eller&lt;br&gt;tillägg, behöver man däremot inte kontrollera när valet väl har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Uppgifterna om dessa valsedlar finns, som nämnts, i pro-&lt;br&gt;tokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen ogiltiga eller förändrade valsedlar uppgår inte till 10 % av alla&lt;br&gt;valsedlar. En begränsning av skyldigheten att förvara oförändrade&lt;br&gt;valsedlar skulle därför innebära att ett relativt betydande arkivutrymme&lt;br&gt;bör kunna frigöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ogiltiga valsedlar skall förvaras fram till dess att nästa val vunnit laga&lt;br&gt;kraft. Samma skall gälla de godkända men förändrade valsedlarna.&lt;br&gt;Giltiga, oförändrade valsedlar skall däremot bara förvaras fram till dess&lt;br&gt;att det val de gäller har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras vem som är berättigad att överklaga det&lt;br&gt;valresultat som fastställts av centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen.&lt;br&gt;Taleberättigad är i första hand den som finns med i röstlängd. Den som&lt;br&gt;begärt rättelse enligt 4 kap. 4 eller 16 § men som ändå blev utesluten&lt;br&gt;från rösträtt vid valet är också taleberättigad. Det är ju som framhållits&lt;br&gt;i kommentaren till dessa bestämmelser under valår bara möjligt att över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klaga beslutet att inte rätta röstlängden i samband med att man överklagar Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;valresultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket föranleds av att 4 kap. 8 § upphör och den nya&lt;br&gt;ordningen för rättelseförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen föranleds av att de särskilda innerkuverten tagits bort vid&lt;br&gt;röstning med valsedelsförsändelse men att dessa måste få användas vid&lt;br&gt;den särskilda makeröstningen som skall vara möjlig även under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har motiverats närmare i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tigval, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att den allmänna röstlängden skall&lt;br&gt;upprättas per den 1 juli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är en följd av det nya rättelseförfarandet i&lt;br&gt;vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 8 kap. 8 § vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen motsvarar den ändring som gjorts i 11 kap. 3 vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av att den särskilda budröstningen genom make skall&lt;br&gt;upphöra. Hänvisningen till 11 kap. 1 § vallagen har därför tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats mot bakgrund av de nya reglerna om rättelse av&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget om ändring i vallagen skall den som är gift också under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valåret 1994 kunna rösta genom make enligt reglerna om särskild Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;makeröstning. - Motsvarande bör gälla för de kyrkliga valen, vilket&lt;br&gt;framgår av punkt 2. Vid sådan särskild makeröstning måste också de&lt;br&gt;äldre bestämmelserna i fråga om bl.a. innerkuvert gälla och därför bör&lt;br&gt;37 §, vari hänvisning görs till 11 kap. 1 § andra stycket vallagen, inte&lt;br&gt;upphöra att gälla förrän efter år 1994 (punkt 1), se vidare motsvarande&lt;br&gt;ändringar i vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i folkomröstningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna lag är följdändring till de ändringar som vi föreslår&lt;br&gt;beträffande vallagen och gäller det nya rättelseförfarandet i fråga om&lt;br&gt;röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:813) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;homosexuella sambor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föranleds av de nya bestämmelserna om bud och vittne vid&lt;br&gt;budröstning enligt vallagarna. Där anges att också sambo och sambos&lt;br&gt;barn kan vara bud vid röstning med valsedelsförsändelse men också att&lt;br&gt;sådana personer inte får vara vittne vid budröstning; enligt förslaget till&lt;br&gt;ny brevröstningslag anges att sambo eller sambos barn inte heller får&lt;br&gt;vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om försöksverksamhet vid de&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;allmänna valen år 1994&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån vad utredningen föreslagit föreslår vi att det genomförs försöks-&lt;br&gt;verksamhet när det gäller vissa delar i valförfarandet vid de ordinarie&lt;br&gt;valen år 1994. Så skall undantag kunna medges från reglerna i 13 kap.&lt;br&gt;vallagen dvs. när det gäller den preliminära rösträkningen. Den försöks-&lt;br&gt;verksamhet som bör kunna genomföras är framför allt en sådan kom-&lt;br&gt;binerad sammanräkning av röstema som tillämpats i Oslo kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan modell som bör prövas vid dessa val är en modell för&lt;br&gt;rösträkning där valnämnden dagen efter valdagen genomför den slutliga&lt;br&gt;rösträkningen och länsstyrelsen endast skall pröva förändrade valsedlar&lt;br&gt;eller valsedlar som kan antas vara ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i dag Posten som ansvarar för den institutionsröstning som&lt;br&gt;genomförs söndagen före valdagen. En utvärdering av de ekonomiska&lt;br&gt;och praktiska följderna av en försöksverksamhet där några representativa&lt;br&gt;kommuner på försök administrerar denna röstmottagning bör kunna ge&lt;br&gt;ett värdefullt beslutsunderlag när det gäller frågan om valnämnderna skall&lt;br&gt;ta över ansvaret för denna röstmottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan typ av försöksverksamhet som bör genomföras vid 1994 års&lt;br&gt;val är att göra det möjligt att ha &amp;quot;ambulerande&amp;quot; röstmottagning. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 3 § vallagen får ett valdistrikt omfatta mellan 800 och 1 800 röst- Prop. 1993/94:21&lt;br&gt;berättigade. Arvodena till valförrättama är den tyngsta posten när det&lt;br&gt;gäller kommunernas kostnader for valens genomförande. Ett sätt att&lt;br&gt;minska dessa kostnader utan att servicen till väljarna blir sämre kan då&lt;br&gt;vara att göra ett visst valdistrikt större men att anordna röstmottagningen&lt;br&gt;vid flera olika röstmottagningsställen i distriktet. En sådan lösning kräver&lt;br&gt;att det medges undantag från de allmänna bestämmelserna om röstningen&lt;br&gt;i 8 kap. 1 - 3, 5, 6, 10 - 13 och 15 §§. Den kräver också att det kan&lt;br&gt;medges undantag från de särskilda bestämmelserna om röstning i vallokal&lt;br&gt;i 9 kap. 1 - 3 och 5 §§. Man skulle också kunna tänka sig att röstmottag-&lt;br&gt;ningen skulle kunna ske på annat sätt t.ex. att röstmottagama söker upp&lt;br&gt;väljarna och då för med sig valurnan. En sådan möjlighet finns i Norge&lt;br&gt;och Danmark, där det dock förutsätter att väljaren på grund av sjukdom&lt;br&gt;eller handikapp inte kan inställa sig i vallokalen. I dessa länder förut-&lt;br&gt;sätter en sådan röstmottagning också att valmyndigheterna fattat ett&lt;br&gt;särskilt beslut att väljaren skall få rösta på detta sätt. Denna form av röst-&lt;br&gt;mottagning kan således användas av i princip samma kategori väljare som&lt;br&gt;i Sverige kan använda sig av möjligheten av budrösta. En ambulerande&lt;br&gt;röstmottagning förutsätter emellertid att det blir möjligt att medge&lt;br&gt;undantag också från de obligatoriska reglerna när det gäller röstningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i vallokal som finns i 8 och 9 kap. vallagen. Innan dessa former av röst-&lt;br&gt;mottagning görs generell bör de genomföras på försök i vissa kommuner&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara RSV som avgör om och i vilken omfattning det skall ge-&lt;br&gt;nomföras försök och sålunda vara RSV som ger de närmare före-&lt;br&gt;skrifterna om försöksverksamheternas genomförande. Om det för&lt;br&gt;försöksverksamheten måste medges undantag från reglema i 14 kap. 3&lt;br&gt;och 7 §§ vallagen när det gäller reglema om slutlig sammanräkning&lt;br&gt;måste emellertid den frågan prövas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att genomförandet av försöken sker på sådant sätt att&lt;br&gt;väljarens valhemlighet garanteras samtidigt som valförfarandets säkerhet&lt;br&gt;kan upprätthållas. För att försöksverksamheten skall kunna genomföras&lt;br&gt;är det viktigt att de valadministrativa myndigheterna som berörs ställer&lt;br&gt;sig positiva till försöket. I bestämmelsen sägs därför uttryckligen att&lt;br&gt;innan RSV medger undantag från bestämmelserna i 3 kap. 3 § samt 8&lt;br&gt;kap. 1 - 3, 5, 6, 10 - 13 och 15 §§, 9 kap. 1-3 och 5 §§ samt 13 kap.&lt;br&gt;vallagen så skall RSV ha samrått med länsstyrelse och valnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försöksverksamheten i fråga om institutionsröstningen&lt;br&gt;bör inte bara länsstyrelse och valnämnd höras i frågan utan också Posten.&lt;br&gt;Härigenom bör man kunna ta till vara Postens erfarenheter när det gäller&lt;br&gt;denna röstmottagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Förslaget till lag om brevröstning i&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 1 § i lagen (1991:189) om brevröstning i&lt;br&gt;Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz (brevröstningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar 2 § brevröstningslagen. I andra stycket har&lt;br&gt;innerkuvert bytts ut mot valkuvert. Vidare anges att inte heller sambo&lt;br&gt;eller sambos barn får vara vittne, jämför motsvarande ändringar i&lt;br&gt;vallagen. Skyldigheten att ange datum när försändelsen upprättats har&lt;br&gt;ersatts med en föreskrift i paragrafens fjärde stycke att väljaren skall&lt;br&gt;intyga att han gjort i ordning försändelsen inom de tidsfrister som gäller&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 3 § i brevröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § i brevröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § i brevröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till brevröstningslagens 6 § har den ändringen gjorts att&lt;br&gt;valnämnden inte skall kontrollera att väljaren angivit rätt datum på&lt;br&gt;ytterkuvertet. Enligt förslaget i 2 § fjärde stycket behöver ju väljaren på&lt;br&gt;ytterkuvertet endast intyga att han gjort i ordning försändelsen inom före-&lt;br&gt;skriven tid. Eftersom de särskilda innerkuverten avskaffas ersätts de med&lt;br&gt;valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Genomförande av förslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1994 för att&lt;br&gt;kunna tillämpas vid de val som skall hållas det året. När det gäller den&lt;br&gt;särskilda makeröstningen och att denna möjlighet skall gälla också under&lt;br&gt;1994 har detta motiverats i den allmänna motiveringen till förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i vallagen och i förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;kykofullmäktigval, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1.1 Röstlängder och röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första allmänna röstlängden enligt det nya systemet skall således&lt;br&gt;framställas år 1994. Denna röstlängd skall då inte tas ut på papper för att&lt;br&gt;kunna granskas utan detta skall ske per terminal. Först när tiden för&lt;br&gt;rättelse har gått ut skall längden skrivas ut på papper. Formellt blir det&lt;br&gt;också möjligt att ta ut längderna på elektroniskt medium. Detsamma&lt;br&gt;gäller den särskilda röstlängden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Kostnader och besparingar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som vi föreslår leder till att det uppkommer ett behov&lt;br&gt;av att informera allmänheten om dessa. Kostnaderna för detta bör dock&lt;br&gt;inte komma att leda till en större informationsinsats än den som RSV&lt;br&gt;normalt gör inför allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.1 Partiernas rätt till gratis valsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar vi föreslår leder till att antalet beställda valsedlar sannolikt&lt;br&gt;kommer att minska. Vi uppskattar denna besparing för staten till omkring&lt;br&gt;5 milj. kr. för en treårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.2 Röstlängder och röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller distributionen av röstkort skall det ske tidigare än vad som&lt;br&gt;nu är fallet. När det gäller distributionen av annan information till&lt;br&gt;väljarna bör det vara möjligt att kombinera detta med röstkorten även&lt;br&gt;inom ramen för detta system utan att det uppkommer någon kost-&lt;br&gt;nadsökning för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att röstlängder bara skall tas fram på papper under år då val&lt;br&gt;skall hållas kan man spara omkring 1,4 milj. kr. på en treårsperiod. En&lt;br&gt;mindre besparing uppkommer också till följd av att det inte längre skall&lt;br&gt;kungöras var röstlängderna skall hållas tillgängliga för granskning. Denna&lt;br&gt;besparing kan för en treårsperiod uppskattas till 0,6 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.3 Röstning med valsedelsförsändelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att de särskilda innerkuverten vid röstning med&lt;br&gt;valsedelsförsändelse tas bort. Slopandet av dessa innebär ett minskat&lt;br&gt;totalbehov av kuvert. Vid valen år 1991 förbrukades omkring 22 miljoner&lt;br&gt;innerkuvert. Om innerkuverten slopas uppkommer samtidigt ett ökat&lt;br&gt;behov av valkuvert. Denna ökning kan uppskattas till omkring 11&lt;br&gt;miljoner. Under en treårsperiod skulle slopandet av de särskilda in-&lt;br&gt;nerkuverten leda till en besparing på ca 0,7 milj. kr. Samtidigt innebär&lt;br&gt;våra förslag att de ytterkuvert som nu finns måste makuleras och ersättas&lt;br&gt;med ytterkuvert som utformats mot bakgrund av att väljaren skall&lt;br&gt;försäkra att han inte ställt i ordning försändelsen på annan tid än vad som&lt;br&gt;förutsätts i vallagen och att budet inte bara skall skriva på ytterkuvertet&lt;br&gt;utan också anteckna sitt personnummer och adress. Kostnaderna för&lt;br&gt;detta, som är av engångskaraktär, kan för en treårsperiod uppskattas till&lt;br&gt;0,1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.4 Röstning på valdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slopande av röstmottagning på posten under valdagen skulle enligt ut-&lt;br&gt;redningens beräkningar innebära kostnadsbesparingar på omkring 8,4&lt;br&gt;milj. kr. En viss ökning av kommunernas kostnader skulle dock upp-&lt;br&gt;komma. I vissa storstadsdistrikt skulle det sannolikt bli nödvändigt med&lt;br&gt;en ökning av antalet valförrättare, den totala ökningen i landet har&lt;br&gt;utredningen uppskattat till omkring 400 stycken. Därtill kommer att det&lt;br&gt;måste tas fram nytt valmaterial och utbildningsmaterial för denna typ av&lt;br&gt;röstning. För en treårsperiod kan enligt utredningen dessa sammanlagda&lt;br&gt;kostnader uppskattas till omkring 1 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den bedömning som regeringen gjort borde kostnaderna minska&lt;br&gt;i stort med lika mycket som med utredningens förslag, om inte mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2.5 Försöksverksamheten vid 1994 års val&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag om försöksverksamhet vid 1994 års val innebär naturligtvis&lt;br&gt;på kort sikt ökade kostnader. Det gäller framför allt förslaget beträffande&lt;br&gt;försöksverksamhet med tekniskt stöd i röstsammanräkningen. På sikt bör&lt;br&gt;emellertid de investeringar det här kan bli tal om vara lönsamma. Det är&lt;br&gt;naturligtvis svårt att nu uppskatta vilka kostnader som skall läggas ner i&lt;br&gt;samband med de försök som vi föreslår. Enligt utredningens uppskattning&lt;br&gt;innebär förslaget för en treårsperiod besparingar på omkring 20 milj. kr.&lt;br&gt;Samtidigt innebär det kostnadsökningar om ca 3 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning framstår det som rimligt att ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande hälften av de direkta besparingar som uppkommer mot bakgrund&lt;br&gt;av de nya reglema om gratis valsedlar och den kostnadsminskning som&lt;br&gt;beräknas när det gäller poströstningen på valdagen, eller omkring 8 milj,&lt;br&gt;kr., avsätts för att bekosta de försöksverksamheter som vi föreslår vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vallagsutredningens sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt ursprungliga uppdrag har inneburit att anpassa valförfarandet till&lt;br&gt;beslutade och planerade förändringar inom bl.a. områdena för folk-&lt;br&gt;bokföring och regional skatteförvaltning samt till den tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen inom framför allt ADB-området. Det har också inneburit att&lt;br&gt;försöka lösa vissa valtekniska frågor i mera egentlig mening som t.ex.&lt;br&gt;reglema om röstlängder och röstkort, själva röstningsförfarandet,&lt;br&gt;rösträkning, rapportering och slutlig sammanräkning. Vi har haft ett&lt;br&gt;tilläggsuppdrag som har inneburit att undersöka möjligheten att underlätta&lt;br&gt;för utlandssvenskarna att använda sig av den rösträtt de principiellt är&lt;br&gt;tillerkända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för valens genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största delen av de kostnader som uppkommer i anledning av&lt;br&gt;allmänna val täcks av RSV:s allmänna valanslag. Det är inte bara RSV&lt;br&gt;som kan belasta det allmänna valanslaget. Även länsstyrelserna kan direkt&lt;br&gt;belasta valanslaget när det gäller vissa av de kostnader som uppkommer&lt;br&gt;i den regionala valadministrationen. Andra administrativa kostnader täcks&lt;br&gt;av resp, myndighets förvaltningskostnader. Mot bakgrund av särskilda&lt;br&gt;rapporter från länsstyrelserna, skattemyndigheterna och vissa kommuner&lt;br&gt;har RSV beräknat storleken på dessa kostnader för valen 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga val som hölls under år 1991, dvs. både septembervalen&lt;br&gt;och oktobervalen kan den sammanlagda sakkostnadema och kostnaderna&lt;br&gt;för administration av valen uppskattas enligt följande (milj. kr).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas kostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsernas förvaltningskostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10,7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheternas förvaltningskostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s förvaltningskostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5,9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader som belastat RSV:s valanslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177,6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader som länsstyrelserna belastat valanslaget med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9,0&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;351,3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de kostnader som belastat RSV:s allmänna valanslag utgör 106 milj,&lt;br&gt;kr ersättning till Posten för den röstmottagning m.m. som Posten ad-&lt;br&gt;ministrerar. Därtill kommer ersättning med 15 milj, kr avseende porto-&lt;br&gt;kostnader för röstkort. Av de kostnader som Posten ersattes för hänför&lt;br&gt;sig ca 8 milj, till röstmottagningen under valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framtida datorstödet i valförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vårt uppdrag ingår att kartlägga utvecklingen av olika tekniska hjälp-&lt;br&gt;medel som kommer till användning i olika länder. I USA sker en viss&lt;br&gt;övergång till elektroniska röstningsmaskiner. Användningen av detta&lt;br&gt;system är f.n. inte av den omfattningen att man kan dra några slutsatser&lt;br&gt;beträffande användning av elektroniska system på nationell nivå. I&lt;br&gt;Belgien har det genomförts försök med två olika system med direkt-&lt;br&gt;registrerande röstningmaskiner. I Norge pågår också utvecklingsarbete&lt;br&gt;när det gäller elektroniska hjälpmedel i valförfarandet. Så räknades vid&lt;br&gt;kommunalvalen i Oslo valsedlarna med hjälp av optiska läsare. Vid sam-&lt;br&gt;ma val genomfördes också försök med att ha röstlängden registrerad i en&lt;br&gt;persondator i vallokalen. I Norge pågår också ett utvecklingsarbete för&lt;br&gt;att få fram direktregistrerande elektroniska röstningsmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de faktorer som påverkar valet av vilket system man bör välja i&lt;br&gt;Sverige hör våra generösa möjligheter att förtidsrösta. Den gemensamma&lt;br&gt;valdagen gör också att det ställs speciella krav på utformningen av en&lt;br&gt;röstningsmaskin som kan användas i vårt valförfarande. Detsamma gäller&lt;br&gt;den s.k. fria nomineringsrätten. I Sverige förekommer val så pass sällan&lt;br&gt;att den investering det skulle innebära att förse samtliga vallokaler med&lt;br&gt;elektroniska röstningsmaskiner knappast skulle bli lönsam. En övergång&lt;br&gt;till skilda valdagar kan dock leda till att man kan finna det lönsamt att&lt;br&gt;göra denna typ av investering. Slutligen har frågan om ett utökat&lt;br&gt;personvalsmoment stor betydelse vid besvarandet av frågan vilket&lt;br&gt;tekniskt stöd man skall ha i det svenska valförfarandet. Ett utökat person-&lt;br&gt;valsmoment kan försvåra en manuell räkning av valsedlar så mycket att&lt;br&gt;någon form av tekniskt stöd blir nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den framtida tekniska utvecklingen så har vi inte&lt;br&gt;undersökt om det vore tekniskt möjligt att t.ex. rösta per telefon. Pro-&lt;br&gt;blemet att upprätthålla valhemligheten med ett sådant system gör att vi&lt;br&gt;inte tagit denna lösning under närmare övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi rekommenderar för svenska förhållanden att röstningen också i fort-&lt;br&gt;sättningen skall ske med valsedlar i papper men att sammanräkningspro-&lt;br&gt;ceduren datoriseras, dvs. en lösning av den modell som Oslo kommun&lt;br&gt;har tillämpat. Vår rekommendation grundar sig framför allt på att inve-&lt;br&gt;steringskostnaderna för specialtillverkade direktregistrerande röstnings-&lt;br&gt;maskiner inte försvarar de kostnader som sådana maskiner medför. Kost-&lt;br&gt;naden för att förse samtliga vallokaler i Sverige med sådana maskiner&lt;br&gt;kan uppskattas till 432 milj. kr. Vi föreslår att det under de allmänna&lt;br&gt;valen år 1994 genomförs försök där man i vissa kommuner eller regiona-&lt;br&gt;la valmyndigheter använder sig av tekniska hjälpmedel vid den preliminä-&lt;br&gt;ra rösträkningen och den slutliga sammanräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionala organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den regionala nivån i valorganisationen föreslår vi att länsstyrelserna&lt;br&gt;ersätts av regionala valnämnder efter de ordinarie valen år 1994.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till detta förslag är framför allt att en fortsatt utveckling av&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel i valförfarandet enligt vår mening kräver att det finns&lt;br&gt;ett lekmannainflytande även på den regionala nivån. Den osäkerhet som&lt;br&gt;finns när det gäller den framtida regionala förvaltningen har också&lt;br&gt;bidragit till vårt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det inrättas en regional valnämnd i vaije län. Till den&lt;br&gt;regionala valnämnden skall det knytas personal från såväl länsstyrelserna&lt;br&gt;som skattemyndigheten. Nämndens kansli skall knytas till skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Nämnden skall bestå av minst åtta ledamöter. Fem av dem skall&lt;br&gt;väljas av landstingsfullmäktige. Dessa ledamöter skall representera de&lt;br&gt;regionala men också de lokala intressena. Tre ledamöter skall utses av&lt;br&gt;regeringen. Så skall regeringen utse nämndens ordförande. Regeringen&lt;br&gt;skall också utse de ledamöter som skall representera länsstyrelsen resp,&lt;br&gt;skattemyndigheten. På så sätt kan man garantera att den sakkompetens&lt;br&gt;om valförfarandet som finns inom länsstyrelserna knyts till den nya&lt;br&gt;nämnden samtidigt som de kunskaper kring folkbokföringssystemet och&lt;br&gt;det ADB-kunnande som finns inom skatteförvaltningen också kan tillföras&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiernas rätt till gratis valsedlar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har de partier&lt;br&gt;som uppnått en procent av antalet röstande i valet idag rätt att få gratis&lt;br&gt;valsedlar till ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade&lt;br&gt;i resp, valkrets. Inför septembervalen år 1991 trycktes 676 milj, valsedlar&lt;br&gt;vilket motsvarar 105 valsedlar per röstberättigad. Endast för riks-&lt;br&gt;dagsvalet trycktes ca 232 milj. valsedlar vilket motsvarar 36 valsedlar per&lt;br&gt;röstberättigad. Vi föreslår att gratiskvoten för partierna sänks. Kvoten&lt;br&gt;skall med vårt förslag beräknas på så sätt att den motsvarar en gång an-&lt;br&gt;talet röstberättigade i valkretsen med tillägg av fem gånger antalet röster&lt;br&gt;som partiet fick i föregående val. Med detta förslag beräknar vi att staten&lt;br&gt;kan spara omkring 9 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängder och röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär att kvalifikationsdagen för framställning av den&lt;br&gt;allmänna och särskilda röstlängden flyttas fram från den 1 juni till den&lt;br&gt;1 juli. Det särskilda anmärkningsförfarandet tas bort och ersätts av ett&lt;br&gt;enhetligt rättelseförfarande. Rättelseförfarandet utgår från att väljaren&lt;br&gt;skall kontrollera innehållet i den allmänna röstlängden mot uppgifterna&lt;br&gt;på röstkortet. Granskning av röstlängderna skall ske via terminal och&lt;br&gt;röstlängder under tiden den 16 juli - 25 augusti. En väljaren skall kunna&lt;br&gt;begära rättelse av uppgifterna i den allmänna röstlängden senast den 25&lt;br&gt;augusti. Allmän röstlängd gäller därefter från den 1 september - 31&lt;br&gt;augusti påföljande år. Längden skall bara tas ut på papper då det skall&lt;br&gt;hållas val. Det är skattemyndigheten som upprättar den allmänna&lt;br&gt;röstlängden och samma myndighet skall också pröva frågor om rättelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av denna. Något sammanträde för prövning av dessa frågor skall inte&lt;br&gt;hållas. I stället skall handläggningen vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenskar som inte är folkbokförda i Sverige tas upp i den särskilda&lt;br&gt;röstlängden. Också den särskilda röstlängden skall upprättas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten. När det gäller denna röstlängd så föreslår vi att det särskil-&lt;br&gt;da anmälningsförfarandet som finns f.n. tas bort och att röstlängden i&lt;br&gt;stället upprättas mot bakgrund av de uppgifter som finns i det centrala&lt;br&gt;referensregistret inom folkbokföringen. På grund av att ett sådant system&lt;br&gt;inte gör det möjligt att föra ett aktuellt adressregister över utlands-&lt;br&gt;svenskarna kan man inte automatiskt sända röstkort till dem. De kan då&lt;br&gt;inte kontrollera innehållet i röstlängden mot ett röstkort. Behovet av att&lt;br&gt;få till stånd ändring i röstlängden är därför större för denna kategori&lt;br&gt;väljare. En utlandssvensk kan begära att tas upp i längden fram till tors-&lt;br&gt;dagen före valdagen. Om utlandssvensken röstar och denna röst kommer&lt;br&gt;in till RSV senast torsdagen före valdagen skall rösten uppfattas som en&lt;br&gt;sådan begäran. En person som finns upptagen i den särskilda röstlängden&lt;br&gt;kan begära att få ut ett röstkort. Om han vill rösta på posten i Sverige&lt;br&gt;eller brevrösta från Schweiz måste han nämligen ha ett röstkort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning med valsedelsförsändelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda makeröstningen tas bort. Också i fortsättningen förutsätts&lt;br&gt;att den väljare som vill använda sig av bud vid röstningen och rösta med&lt;br&gt;valsedelsförsändelse skall vara förhindrad att inställa sig personligen i&lt;br&gt;vallokal eller på posten på grund av sjukdom, handikapp eller hög ålder.&lt;br&gt;Liksom tidigare skall vissa nära anförvanter, inklusive make och sambo,&lt;br&gt;kunna vara bud. Även den som är väljarens vårdare kan vara bud. Vi&lt;br&gt;föreslår att begreppet &amp;quot;vårdare&amp;quot; ersätts av en närmare definition där det&lt;br&gt;tydligare framgår vilka krav som ställs på relationen mellan väljaren och&lt;br&gt;vårdaren. Den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger&lt;br&gt;väljaren vård av mera varaktigt slag skall kunna vara bud. Men också&lt;br&gt;den som inte kan anses ge väljaren vård men som på annat sätt biträder&lt;br&gt;väljaren i personliga angelägenheter skall kunna vara bud enligt vårt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning med bud används ofta av en kategori väljare som är särskilt&lt;br&gt;utsatt. Det är därför särskilt viktigt att man skyddar dem mot otillbörliga&lt;br&gt;påtryckningar från personer som inte uppfyller kraven för att få uppträda&lt;br&gt;som bud. För att man skall kunna kontrollera vem som uppträder som&lt;br&gt;bud föreslår vi att budet skall skriva namn, adress och personnummer på&lt;br&gt;ytterkuvertet för valsedelsförsändelsen. Han skall också kunna legitimera&lt;br&gt;sig när han lämnar valsedelsförsändelsen till röstmottagaren eller valför-&lt;br&gt;rättaren. Enligt de regler som gäller f.n. skall ytterkuverten för valsedels-&lt;br&gt;försändelser inte sparas. Vi föreslår att de ytterkuvert som har använts,&lt;br&gt;skall tas om hand av valförrättama och sparas hos valnämnden under den&lt;br&gt;tid valet gäller. På så sätt kommer man innan det senaste valet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft att ha ytterkuvert för två val tillgängliga. På detta sätt kan man&lt;br&gt;också i efterhand kontrollera vem som uppträtt som bud och det kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då att finnas bättre förutsättningar att utreda om det har förekommit&lt;br&gt;några oegentligheter vid röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning på posten under valdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den generella röstmottagningen på posten under valdagen&lt;br&gt;tas bort. Den ersätts av en möjlighet för väljare från andra kommuner att&lt;br&gt;rösta i en viss vallokal i kommunen. Den som vistas i sin egen kommun&lt;br&gt;skall dock inte få rösta i annan vallokal än där han finns upptagen i&lt;br&gt;röstlängd. Detta hänger bl.a. samman med att man annars riskerar att det&lt;br&gt;preliminära resultatet som tas fram efter valdagen inte kommer att&lt;br&gt;motsvara det slutliga resultatet. De röster som avges på annan plats än&lt;br&gt;i den egna vallokalen kan nämligen i de flesta fall inte ingå i det preli-&lt;br&gt;minära valresultat som tas fram under valnatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de röster som har tagits emot i en annan kommun så&lt;br&gt;skall hanteringen av dessa i stort sett motsvara vad som gäller enligt&lt;br&gt;reglema för poströstning. Dessa röster kommer att ingå i den s.k.&lt;br&gt;onsdagsräkningen som den kommunala valnämnden anordnar efter&lt;br&gt;septembervalen. De kostnader som uppkommer för transport av röstema&lt;br&gt;till resp, kommunal valnämnd skall täckas av det allmänna valanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom detta förslag beräknar vi att man kan spara omkring 7 milj, kr&lt;br&gt;i valadministrationen under en treårsperiod. Samtidigt kommer de väljare&lt;br&gt;som befinner sig i en annan kommun än hemkommunen att få bättre&lt;br&gt;möjligheter att rösta. Vallokaler skall hållas öppna för röstning mellan kl&lt;br&gt;08.00 och kl 20.00 medan röstningen på posten under valdagen endast&lt;br&gt;har skett under sammanlagt två timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstning i utlandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de väljare som vistas i utlandet anordnar de svenska utlandsmyndig-&lt;br&gt;heterna röstmottagning. Röstning kan också ske på vissa svenska fartyg&lt;br&gt;i utrikes fart. Vissa länder accepterar inte att utländska medborgare utför&lt;br&gt;valhandlingar på deras territorium. För att göra det möjligt för svenska&lt;br&gt;medborgare som vistades i Tyskland och Schweiz vid valen år 1991&lt;br&gt;kunde de, enligt särskilda bestämmelser därom, rösta genom brevröst-&lt;br&gt;ning. Enligt de regler som gällde skulle väljaren infor två vittnen göra i&lt;br&gt;ordning sin brevröst. Reglema för detta motsvarade i stort sett vad som&lt;br&gt;gäller för röstning genom bud. Väljaren skulle därefter sända brevrösten&lt;br&gt;med posten för vanlig brevbefordran till den valnämnd i den kommun där&lt;br&gt;han var upptagen i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt våra tilläggsdirektiv ingår det i vårt uppdrag att närmare&lt;br&gt;undersöka om man kan utvidga möjligheterna att brevrösta. Vi föreslår&lt;br&gt;inte någon sådan utökning. För att minska risken for att en brevröst blir&lt;br&gt;underkänd föreslår vi däremot mindre ändringar när det gäller de&lt;br&gt;formella föreskrifterna vid brevröstningen. Andelen underkända&lt;br&gt;brevröster är nämligen hög vilket, är ett skäl till att vi inte anser att man&lt;br&gt;bör göra brevröstningen generell för alla som vistas i utlandet. Men det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tyngsta skälet till att vi inte vill föreslå en sådan utvidgning är framför&lt;br&gt;allt att man med ett sådant system inte skulle kunna garantera att&lt;br&gt;valhandlingen skett under former som skyddar väljarnas valhemlighet.&lt;br&gt;Brevröstning bör därför enligt vår mening också i fortsättningen vara&lt;br&gt;förbehållet väljare som vistas i länder där det inte är formellt möjligt att&lt;br&gt;anordna röstmottagning vid de svenska utlandsmyndigheterna. Tyskland&lt;br&gt;har numera förklarat sig villigt att tillåta röstning vid utlandsmyndigheter.&lt;br&gt;Mot bakgrund av detta föreslår vi att brevröstning från Tyskland slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utlandssvenskarnas möjligheter att utöva den rösträtt som&lt;br&gt;de principiellt är tillerkända, innebär våra förslag beträffande den&lt;br&gt;särskilda röstlängden att det blir mycket enkelt för dessa väljare att bli&lt;br&gt;upptagna i den längden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet vid valen år 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att det vid de ordinarie valen år 1994 genomförs vissa försök&lt;br&gt;för att effektivisera valförfarandet. Så föreslår vi att det i vissa kom-&lt;br&gt;muner och länsstyrelser skall genomföras försök där valsedlarna räknas&lt;br&gt;med optiska läsare. Vi föreslår också att man genomför försök där vissa&lt;br&gt;kommuner tar hand om den slutliga sammanräkningen och där läns-&lt;br&gt;styrelsen endast skall pröva de valsedlar som bedömts som ogiltiga eller&lt;br&gt;som innehåller strykningar och tillägg. Tyngdpunkten när det gäller&lt;br&gt;ansvaret för den slutliga sammanräkningen skulle i så fäll flyttas ner till&lt;br&gt;kommunerna. Ett annat alternativ som bör prövas är att det i fråga om&lt;br&gt;riksdagsvalet blir möjligt för den centrala valmyndigheten att, i stället för&lt;br&gt;viss länsstyrelse, genomföra den slutliga namnordningen när det gäller&lt;br&gt;partiernas kandidater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också att man under valen år 1994 genomför försök där&lt;br&gt;kommunerna tar ansvaret för den s.k. institutionsröstningen vid sjukhus,&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalter m.m. Enligt nuvarande regler är det Posten som&lt;br&gt;ansvarar för denna röstmottagning, som så gott som undantagslöst äger&lt;br&gt;rum under söndagen före valdagen. En annan typ av röstmottagning som&lt;br&gt;bör prövas under valen år 1994 är en &amp;quot;ambulerande&amp;quot; röstmottagning,&lt;br&gt;samt att inrätta flera röstmottagningsställen i ett och samma valdistrikt,&lt;br&gt;års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och besparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av våra förslag innebär förslaget att slopa poströstningen på valdagen&lt;br&gt;och den sänkta gratiskvoten vid beställning av valsedlar de största&lt;br&gt;besparingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års penningvärde innebär vårt förslag att slopa poströstningen&lt;br&gt;på valdagen en kostnadssänkning med 8,4 milj. kr. Samtidigt innebär&lt;br&gt;förslaget att det uppkommer vissa merkostnader för kommunerna och för&lt;br&gt;det nya valmaterial som måste tas fram med sammanlagt ca 1 milj. kr.&lt;br&gt;Detta förslag innebär således en besparing på ca 7 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om minskat antal gratis valsedlar för partierna leder till en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsänkning for staten med ca 9,8 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av våra övriga förslag innebär också mindre besparingar. Så&lt;br&gt;beräknar vi att vårt förslag om de allmänna och särskilda röstlängderna&lt;br&gt;och röstkorten kommer att leda till besparingar i storlekordningen 2 milj.&lt;br&gt;för en treårsperiod. När det nya systemet skall tillämpas första gången&lt;br&gt;krävs det dock att informationsinsatema kring detta ökar. Vi har beräknat&lt;br&gt;denna kostnadsökning till ca 1 milj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att slopa de särskilda innerkuverten innebär också att man kan sänka&lt;br&gt;valkostnadema. Vi beräknar att nettobesparingen för detta stannar vid&lt;br&gt;omkring 0,5 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag om att inrätta regionala valnämnder kommer också att&lt;br&gt;skapa ett ökat informationsbehov. Vi har uppskattat denna engångskost-&lt;br&gt;nad till 0,5 milj. kr. I fråga om ersättning till de regionala valnämndernas&lt;br&gt;ledamöter utgår vi ifrån att dessa kostnader i stort sett kommer att&lt;br&gt;motsvara de kostnader som uppkommer i den nuvarande regionala&lt;br&gt;organisationen. Förslaget om regionala valnämnder innebär att det&lt;br&gt;kommer att finnas förutsättningar för en samlad överblick över vilka&lt;br&gt;kostnader som uppkommer i valadministrationen på regional nivå. På&lt;br&gt;längre sikt kan det innebära att man kan sänka de valadministrativa&lt;br&gt;kostnaderna på regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget kan våra förslag ge besparingar på omkring 19 milj, kr&lt;br&gt;vilket motsvarar omkring 5 % av de totala kostnaderna för 1991 års val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:21&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över Vallagsutredningens delbetänkande VAL, Organisation Teknik&lt;br&gt;Ekonomi (SOU 1992:108) har remissyttranden avgetts av Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden, Utrikesdepartementet, Kriminalvårdsstyrelsen, Postverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Jönköpings län, Skattemyndigheten Värmlands län, Skattemyndigheten&lt;br&gt;Norrbottens län, Riksarkivet, Statens invandrarverk, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötland, Länsstyrelsen i Kristianstads&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;norrlands län, Svenska kyrkans centralstyrelse, Stockholms kommun,&lt;br&gt;Uppsala kommun, Växjö kommun, Malmö kommun, Norbergs kommun,&lt;br&gt;Östersunds kommun, Umeå kommun, Kalix kommun, Pensionärernas&lt;br&gt;Riksorganisation, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet samt&lt;br&gt;Föreningen för Svenskar i världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har remissyttranden inkommit från Landshövdingen i Halland,&lt;br&gt;Landshövdingen Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Jönköpings län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Malmöhus län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västmanland län, Kristdemokratiska Samhällspartiet (riksorganisationen),&lt;br&gt;Kristdemokratiska Samhällspartiet i Jönköpings län och Miljöpartiet de&lt;br&gt;gröna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 september 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,&lt;br&gt;Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:21 Vissa ändringar i vallagen&lt;br&gt;(1972:620) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;br&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45036, Stockholm 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:34:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0321</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 06:34:09</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0321</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__21.pdf</filnamn>
<filstorlek>4041081</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa ändringar i vallagen (1972:620) m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1AD57E5D-BE1E-4E7E-B7C9-C6D0930CD047</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU12</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa ändringar i vallagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>