<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2337464</hangar_id>
 <dok_id>GH03209</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>209</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:209</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>209</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03209/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03209</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03209</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:209&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Den fortsatta reformeringen av&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03209/prop_199394__209-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 30 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt 'Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det som ett andra steg i förverkligandet av&lt;br&gt;en allmän arbetslöshetsförsäkring införs en inkomstrelaterad ersättning&lt;br&gt;(dagpenning) i det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS). Dagpenningen&lt;br&gt;i KAS skall lämnas med samma belopp och på samma grunder som&lt;br&gt;gäller för dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. En arbetslös&lt;br&gt;medlem i en arbetslöshetskassa får dagpenning från arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen medan övriga arbetslösa får dagpenning från KAS, om avgifts-&lt;br&gt;och arbetsvillkor är uppfyllda. Ett grundbelopp skall finnas i KAS och&lt;br&gt;lämnas enligt i huvudsak samma regler som gäller för det nuvarande&lt;br&gt;stödbeloppet. Dagpenningen i KAS skall fr.o.m. den 1 juli 1994 vara&lt;br&gt;högst 564 kr per dag och lägst 245 kr. Grundbeloppet skall vara 245 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen eller KAS skall&lt;br&gt;den arbetslöse uppfylla ett avgiftsvillkor och ett arbetsvillkor. Avgifts-&lt;br&gt;villkoret innebär att den arbetssökande skall ha betalat avgift enligt&lt;br&gt;lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner&lt;br&gt;vid arbetslöshet eller är skyldig att betala skatt enligt lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt under tolv månader inom en 24-månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret, som skall vara lika i både arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;och KAS, innebär att sökanden skall ha förvärvsarbetat minst 75 timmar&lt;br&gt;per månad under minst fem månader inom en ramtid på tolv månader.&lt;br&gt;Ett alternativt arbetsvillkor införs som innebär att förvärvsarbete skall&lt;br&gt;ha utförts minst 65 timmar per månad under minst tio månader inom&lt;br&gt;ramtiden på tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första perioden med dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;eller KAS lämnas om sökanden har uppfyllt arbetsvillkoret genom för-&lt;br&gt;värvsarbete (allmänt arbetsvillkor), vari inte får räknas in tid då&lt;br&gt;sökanden har deltagit i t.ex. arbetsmarknadsutbildning, ungdomspraktik&lt;br&gt;och arbetslivsutveckling (ALU) s.k. jämställd tid. En andra ersättnings-&lt;br&gt;period om i normalfallet 300 dagar får beviljas även om arbetsvillkoret&lt;br&gt;innehåller\s k. jämställd tid (särskilt arbetsvillkor). För ersättning där-&lt;br&gt;efter måste ett allmänt arbetsvillkor ånyo uppfyllas. Om den arbetslöse&lt;br&gt;inte kan få arbete efter den andra ersättningsperioden bör han eller hon&lt;br&gt;erbjudas särskilda insatser som kan ha inslag av utbildning, praktik eller&lt;br&gt;rehabilitering. Den närmare utformningen av dessa insatser skall ut-&lt;br&gt;redas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen till den arbetslöse skall bestämmas utifrån den arbetstid&lt;br&gt;och dagsförtjänst som var normal för henne eller honom under den tid&lt;br&gt;med vilken det senaste arbetsvillkoret har fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperiodema för dagpenning i KAS skall vara desamma som&lt;br&gt;gäller för dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att för&lt;br&gt;den som inte har fyllt 55 år är ersättningsperioden för dagpenning i&lt;br&gt;KAS längst 300 dagar. För den som har fyllt 55 år är ersättningsperio-&lt;br&gt;den längst 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder omfattande ändringar i lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd och lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring. Följdändringar föreslås i lagen (1992:1331) om arbets-&lt;br&gt;livsutveckling och studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. Omfattande&lt;br&gt;övergångsbestämmelser föreslås för att möjliggöra en mjuk övergång till&lt;br&gt;de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring.................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslivsutveckling...................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)........................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen ... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundbelopp och dagpenning i KAS...............73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsrättsberättigade till KAS ................. 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsvillkoret............................. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsvillkoren ............................ 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Normalarbetstiden och dagsförtjänsten.............. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningsperiodema ........................ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsbestämmelser.......................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Allmänt.............................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Avgiftsvillkoret ........................ 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;Ersättningsperiodema .................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;Arbetsvillkoren, normalarbetstiden och dagpenning-&lt;br&gt;en enligt ALF-lagen.................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;Normalarbetstid enligt KAS-lagen............ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna ......... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader m.m............................ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Utvecklingen av kontantstödens kostnader....... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Kostnaderna för förslaget om en&amp;nbsp;allmän&amp;nbsp;arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring ........................ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning av vissa uppdrag till AMS ............ 109 &amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella överenskommelser................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommentarer till lagförslagen .................. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontant arbetsmarknadsstöd................ 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring .................. 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1331)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om arbetslivsutveckling.................. 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349).......................... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994 .........   146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16, 26, 30 a, 30 b, 38 och 39 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 4, 11, 18, 25 och 26 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 18 § skall betecknas 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3, 4, 6-9, 11-14, 15, nya 17, 24, 25, 27, 28-30, 31, 32,&lt;br&gt;33, 34, 35 och 37 §§ samt rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 26, 30 och 30 a §§ skall sättas när-&lt;br&gt;mast före 28, 32 respektive 33 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas 23 nya paragrafer, 10, 10 a, 14 a,&lt;br&gt;20, 20 a, 21, 21 a, 22, 23, 27 a-i, 31 a och 33 a-d §§ samt närmast&lt;br&gt;före 1, 7, 8, 14, nya 17, 21, 22, 27 a, 27 d, 27 g och 28 §§ nya rubri-&lt;br&gt;ker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utges enligt denna lag vid arbets-&lt;br&gt;löshet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som icke är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försäkrad enligt nämnda lag&lt;br&gt;som efter inträdet i en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa ännu ej uppfyllt med-&lt;br&gt;lemsvillkoret enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd vid&lt;br&gt;arbetslöshet lämnas enligt vad som&lt;br&gt;följer av denna lag med ett per&lt;br&gt;dag beräknat belopp i form av&lt;br&gt;dagpenning eller ett grund-&lt;br&gt;belopp. Den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring har inte rätt till&lt;br&gt;stöd i andra fall än som sägs i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:433.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 16 § 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försäkrad enligt nämnda lag&lt;br&gt;som ej har rätt till ersättning&lt;br&gt;enligt lagen på grund av att er-&lt;br&gt;sättningsperiod gått till ända&lt;br&gt;sedan han uppnått 60 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd i&lt;br&gt;form av ett grundbelopp lämnas&lt;br&gt;även till en försäkrad enligt den&lt;br&gt;lagen som inte har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning från en arbetslöshetskassa på&lt;br&gt;grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;avgiftsvillkoret enligt 9 §&lt;br&gt;lagen inte är uppfyllt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ersättningsperiod har gått&lt;br&gt;till ända sedan hon eller han har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 60 år utan att något nytt ar-&lt;br&gt;betsvillkor som är kvalificerande&lt;br&gt;för en ny ersättningsperiod har&lt;br&gt;uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd upphör vid utgången av&lt;br&gt;månaden före den under vilken&lt;br&gt;den arbetslöse fyller 65 år. I fråga&lt;br&gt;om stöd i form av ett grundbelopp&lt;br&gt;upphör rätten dessutom när den&lt;br&gt;arbetslöse före den tidpunkten&lt;br&gt;börjar uppbära hel ålderspension,&lt;br&gt;hel förtidspension eller helt sjuk-&lt;br&gt;bidrag enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utgår till den som uppfyller före-&lt;br&gt;skrivna ersättningsvillkor i Sveri-&lt;br&gt;ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas endast till den som upp-&lt;br&gt;fyller ersättningsvillkoren i Sveri-&lt;br&gt;ge, om inte annat följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1992:1776) om sam-&lt;br&gt;ordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när personer flyttar inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överenskommelse som rege-&lt;br&gt;ringen har träffat med någon&lt;br&gt;annan stat om andra villkor för&lt;br&gt;rätt att få ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd vid&lt;br&gt;arbetslöshet tillkommer den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 20 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är arbetsför och i övrigt oför-&lt;br&gt;hindrad att åtaga sig arbete för&lt;br&gt;arbetsgivares räkning minst tre&lt;br&gt;timmar varje arbetsdag och i&lt;br&gt;genomsnitt minst 17 timmar i&lt;br&gt;veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är beredd att antaga erbjudet&lt;br&gt;lämpligt arbete under tid för vil-&lt;br&gt;ken han icke anmält hinder som&lt;br&gt;kan godtagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är anmäld som arbetssökande&lt;br&gt;hos den offentliga arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen i den ordning som Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;icke kan erhålla lämpligt&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas inte till den som deltar i&lt;br&gt;utbildning om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om tillämpningen av denna be-&lt;br&gt;stämmelse meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare enligt denna lag&lt;br&gt;anses den som äger eller är del-&lt;br&gt;ägare - direkt eller indirekt - i&lt;br&gt;näringsverksamhet som han är&lt;br&gt;personligt verksam i och som han&lt;br&gt;har ett väsentligt inflytande över.&lt;br&gt;Företagare anses arbetslös, när&lt;br&gt;hans personliga verksamhet i&lt;br&gt;rörelsen har upphört annat än&lt;br&gt;tillfälligt, om icke Arbetsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;tillkommer den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;är arbetsför och i övrigt&lt;br&gt;oförhindrad att åta sig arbete för&lt;br&gt;en arbetsgivares räkning minst 3&lt;br&gt;timmar varje arbetsdag och i&lt;br&gt;genomsnitt minst 17 timmar i&lt;br&gt;veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredd att anta erbjudet&lt;br&gt;lämpligt arbete under tid för vil-&lt;br&gt;ken hon eller han inte har anmält&lt;br&gt;hinder som kan godtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmäld som arbetssökande&lt;br&gt;hos den offentliga arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen i den ordning som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte kan få lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd i form av ett grundbelopp&lt;br&gt;lämnas endast till den som har&lt;br&gt;fyllt 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag&lt;br&gt;lämnas inte till den som deltar i&lt;br&gt;utbildning om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om tillämpningen av denna be-&lt;br&gt;stämmelse meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsstyrelsen av särskilda skäl Som företagare enligt denna lag Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föreskriver annat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;anses den som äger eller är del-&lt;br&gt;ägare - direkt eller indirekt - i&lt;br&gt;näringsverksamhet som hon eller&lt;br&gt;han är personligt verksam i och&lt;br&gt;som hon eller han har ett väsent-&lt;br&gt;ligt inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagare skall anses vara&lt;br&gt;arbetslös, när hennes eller hans&lt;br&gt;personliga verksamhet i rörelsen&lt;br&gt;har upphört annat än tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i femte stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkor m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Dagar med ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Rätt till kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd föreligger, om den ar-&lt;br&gt;betslöse under en ramtid av tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före arbets-&lt;br&gt;löshetens inträde utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete i minst fem månader (ar-&lt;br&gt;betsvillkor). Härvid tas hänsyn&lt;br&gt;endast till månad då förvärvsarbe-&lt;br&gt;te utförts minst 75 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid då förvärvsarbete har utförts&lt;br&gt;får icke räknas mer än en gång för&lt;br&gt;uppfyllande av arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en kalendervecka får&lt;br&gt;summan av antalet ersatta och&lt;br&gt;arbetade dagar samt karensdagar&lt;br&gt;och avstängningsdagar uppgå till&lt;br&gt;högst 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd får&lt;br&gt;inte lämnas för lördag eller sön-&lt;br&gt;dag, om inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer medger undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd får inte lämnas för tid&lt;br&gt;under vilken sökanden får för-&lt;br&gt;äldrapenningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken sökanden&lt;br&gt;enligt 6 § skall ha utfört förvärvs-&lt;br&gt;arbete jämställs tid då sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i enskilt hem vårdat åldring&lt;br&gt;eller handikappad i sådan ut-&lt;br&gt;sträckning att sökanden varit&lt;br&gt;förhindrad att stå till arbetsmark-&lt;br&gt;nadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. deltagit i och, om inte särskil-&lt;br&gt;da skäl hindrat det, fullföljt ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fullgjort värnplikt eller åtnjutit&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock till-&lt;br&gt;sammans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring eller barns födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd får&lt;br&gt;inte lämnas förrän den sökande&lt;br&gt;under en sammanhängande tid av&lt;br&gt;12 månader varit arbetslös 5&lt;br&gt;dagar (karensvillkor). 1 ka-&lt;br&gt;renstiden räknas in endast de&lt;br&gt;dagar för vilka stöd skulle ha&lt;br&gt;lämnats, om karenstiden hade gått&lt;br&gt;till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tid under vilken ersättning&lt;br&gt;har lämnats enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring skall räknas in i en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod enligt 14 § andra&lt;br&gt;stycket, skall karensvillkoret anses&lt;br&gt;vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som regelbundet utför&lt;br&gt;deltidsarbete under tid då hon&lt;br&gt;eller han i övrigt är arbetslös får,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva&lt;br&gt;om karenstid utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som sägs i 1 § andra Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;stycket 2 behöver inte uppfylla ka-&lt;br&gt;rensvillkoret. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har rätt till ersättning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b § eller är anvisad verksamhet&lt;br&gt;för arbetslivsutveckling enligt före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifts- och arbetsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtid&lt;br&gt;enligt 6 § räknas inte tid då&lt;br&gt;sökanden varit hindrad att arbeta&lt;br&gt;på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. heltidsutbildning som den&lt;br&gt;sökande har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller som har föregåtts av&lt;br&gt;sammanhängande förvärvsarbete&lt;br&gt;på heltid i minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nykterhetsvård på anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminal-&lt;br&gt;vårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller adop-&lt;br&gt;tivbarn som inte har fyllt två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av sist-&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller tid då&lt;br&gt;sökanden har åtnjutit föräldrapen-&lt;br&gt;ningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas under en&lt;br&gt;ersättningsperiod enligt 14 § till&lt;br&gt;den som uppfyller karensvillkoret&lt;br&gt;enligt 7 §, avgiftsvillkoret enligt&lt;br&gt;9 § och något allmänt arbetsvill-&lt;br&gt;kor enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 § framgår att rätt till&lt;br&gt;dagpenning under en ersättnings-&lt;br&gt;period i vissa fall finns också för&lt;br&gt;den som inte uppfyller något all-&lt;br&gt;mänt arbetsvillkor men som upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:338.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktstjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. yrkesinriktad rehabilitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den mån sådan tid inte enligt&lt;br&gt;7 § jämställs med tid under vilken&lt;br&gt;förvärvsarbete har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som inte räknas in i&lt;br&gt;ramtiden får dock inte överstiga&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyller det särskilda arbetsvillkoret&lt;br&gt;enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har påbörjat en&lt;br&gt;ersättningsperiod enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring, skall anses ha uppfyllt av-&lt;br&gt;giftsvillkoret och något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor eller det särskilda ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsvillkoret när hon eller han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begär dagpenning under samma&lt;br&gt;ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att han&lt;br&gt;avslutat utbildning på heltid som&lt;br&gt;omfattar minst ett läsår och som&lt;br&gt;berättigar till studiesocialt stöd&lt;br&gt;stått till arbetsmarknadens för-&lt;br&gt;fogande som arbetssökande genom&lt;br&gt;den offentliga arbetsförmedlingen&lt;br&gt;eller förvärvsarbetat är berättigad&lt;br&gt;till kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utan att ha uppfyllt arbetsvillkoret.&lt;br&gt;Vid bestämmande av ramtid in-&lt;br&gt;räknas inte tid då sökanden har&lt;br&gt;varit hindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande på grund&lt;br&gt;av sjukdom, värnpliktstjänstgöring,&lt;br&gt;havandeskap eller vård av eget&lt;br&gt;barn eller adoptivbarn som inte&lt;br&gt;har fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslös som avses i 1 § 3 skall&lt;br&gt;vid tillämpning av första stycket&lt;br&gt;anses ha fullgjort arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas endast till&lt;br&gt;en sökande som under 12 kalen-&lt;br&gt;dermånader under en ramtid av 24&lt;br&gt;månader omedelbart före arbets-&lt;br&gt;löshetens inträde har haft för-&lt;br&gt;värvsinkomster för vilka hon eller&lt;br&gt;han är skyldig att betala avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1441) om all-&lt;br&gt;män avgift för finansiering av&lt;br&gt;kontantförmåner vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller är skyldig att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt (avgiftsvillkor).&lt;br&gt;Skyldigheten skall bedömas efter&lt;br&gt;vad som är känt vid den tidpunkt&lt;br&gt;då rätten till en ersättningsperiod&lt;br&gt;prövas. Hänsyn skall dock inte tas&lt;br&gt;till skyldighet att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt för tid före år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har varit försäkrad&lt;br&gt;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring eller som inte&lt;br&gt;tidigare har fått dagpenning enligt&lt;br&gt;denna lag skall dessutom ha utfört&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:410.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag skall dessutom ha utfört Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;sådant förvärvsarbete som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § i minst 75 timmar under var&lt;br&gt;och en av minst 5 av de 12 må-&lt;br&gt;nader som beaktas enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;10 a och 11 §§ får dagpenning&lt;br&gt;lämnas endast till den som under&lt;br&gt;en ramiid av 12 månader omedel-&lt;br&gt;bart före arbetslöshetens inträde&lt;br&gt;har utfört förvärvsarbete i minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 månader, varvid hänsyn tas&lt;br&gt;endast till månad då förvärvsarbe-&lt;br&gt;te har utförts i minst 75 timmar&lt;br&gt;eller, om sökanden inte uppfyller&lt;br&gt;detta villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 månader, varvid hänsyn&lt;br&gt;tas endast till månad då förvärvs-&lt;br&gt;arbete har utförts i minst 65 tim-&lt;br&gt;mar (allmänt arbetsvillkor).&lt;br&gt;Med tid då förvärvsarbete har&lt;br&gt;utförts likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppsägningstid, även om&lt;br&gt;arbetstagaren inte behöver stå till&lt;br&gt;arbetsgivarens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. semester, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse&lt;br&gt;av något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller barns&lt;br&gt;födelse har varit ledig med helt&lt;br&gt;eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsarbete avses inte&lt;br&gt;beredskapsarbete enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1987:411) om bered-&lt;br&gt;skapsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den omfattning som följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §får dagpenning lämnas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till den som inte uppfyller något&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor men som&lt;br&gt;uppfyller arbetsvillkoret enligt&lt;br&gt;denna paragraf (särskilt&lt;br&gt;arbetsvillkor). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om en sökande har&lt;br&gt;uppfyllt det särskilda arbetsvillko-&lt;br&gt;ret gäller vad som sägs i 10 §,&lt;br&gt;dock att med tid då förvärvsarbete&lt;br&gt;har utförts skall jämställas också&lt;br&gt;tid då sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har utfört beredskapsarbete&lt;br&gt;enligt förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i enskilt hem har vårdat åldring&lt;br&gt;eller handikappad i sådan ut-&lt;br&gt;sträckning att hon eller han har&lt;br&gt;varit förhindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har deltagit i och, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl har hindrat det,&lt;br&gt;fullföljt sådan arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning eller yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering för vilken statligt&lt;br&gt;utbildningsbidrag har lämnats,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har fullgjort värnplikt eller&lt;br&gt;har fått föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, i båda fallen dock&lt;br&gt;tillsammans högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas i form av ett per dag&lt;br&gt;beräknat belopp. Under en kalen-&lt;br&gt;dervecka får summan av antalet&lt;br&gt;ersatta och arbetade dagar samt&lt;br&gt;karens- och avstängningsdagar&lt;br&gt;uppgå till högst fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en sökande som uppfyller det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret men inte&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor får&lt;br&gt;dagpenning lämnas endast om hon&lt;br&gt;eller han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tidigare har fått ersättning&lt;br&gt;med dagpenning enligt denna lag&lt;br&gt;eller ersättning enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;säkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under den närmast föregående&lt;br&gt;ersättningsperioden har fått dag-&lt;br&gt;penning till vilken hon eller han&lt;br&gt;har kvalificerat sig genom att&lt;br&gt;uppfylla något allmänt arbetsvill-&lt;br&gt;kor enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd får, Tid som har tillgodoräknats för&lt;br&gt;om inte arbetsmarknadsstyrelsen att uppfylla ett arbetsvillkor för&lt;br&gt;medger undantag, ej utges för dagpenning enligt denna lag eller&lt;br&gt;lördag eller söndag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löshetsförsäkring får inte tillgodo-&lt;br&gt;räknas för att uppfylla ett nytt&lt;br&gt;arbetsvillkor. Tid som har till-&lt;br&gt;godoräknats för att uppfylla ett&lt;br&gt;arbetsvillkor för grundbelopp&lt;br&gt;enligt denna lag får däremot&lt;br&gt;tillgodoräknas också för att upp-&lt;br&gt;fylla ett arbetsvillkor för dagpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd får ej utges för tid under&lt;br&gt;vilken stödtagaren uppbär för-&lt;br&gt;äldrapenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:514.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid och ersättningstidens Överhoppningsbar tid&lt;br&gt;längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning får inte lämnas&lt;br&gt;förrän den sökande under en&lt;br&gt;sammanhängande tid av tolv må-&lt;br&gt;nader varit arbetslös fem dagar&lt;br&gt;(karensvillkor). I karenstiden&lt;br&gt;räknas in endast de dagar för&lt;br&gt;vilka stöd skulle ha lämnats, om&lt;br&gt;karenstiden gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande som avses i 1 § 3 be-&lt;br&gt;höver inte uppfylla karensvillkoret.&lt;br&gt;Detsamma gäller dem som är&lt;br&gt;ersättningsberättigade enligt 9 §&lt;br&gt;eller är anvisade verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid enligt 9 - 10 a §§&lt;br&gt;skall bestämmas räknas inte tid då&lt;br&gt;sökanden har varit hindrad att&lt;br&gt;arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. heltidsutbildning som den&lt;br&gt;sökande har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller som har föregåtts av&lt;br&gt;sammanhängande förvärvsarbete&lt;br&gt;på heltid i minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tvångsvård enligt lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminal-&lt;br&gt;vårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller av&lt;br&gt;adoptivbarn som inte har fyllt två&lt;br&gt;år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av livs-&lt;br&gt;medelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller tid då&lt;br&gt;sökanden har varit hindrad att&lt;br&gt;uppfylla något arbetsvillkor på&lt;br&gt;grund av ett skäl som sägs i&lt;br&gt;10a §1 -4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller inte om sökanden enligt&lt;br&gt;10 a och 11 §§ får tillgodoräkna&lt;br&gt;sig tiden för att uppfylla det sär-&lt;br&gt;skilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'“Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;utgår under längst 150 dagar&lt;br&gt;(ersättningsperioden), om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket eller&lt;br&gt;av 15 § sista stycket. Har stödta-&lt;br&gt;garen uppnått 55 års ålder innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;är perioden i stället 300 dagar.&lt;br&gt;Sedan stödtagaren uppnått 60 års&lt;br&gt;ålder, är ersättningsperioden 450&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden inräknas&lt;br&gt;inte dagar, under vilka stödtaga-&lt;br&gt;ren har anvisats verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd upphör vid utgången av&lt;br&gt;månaden före den under vilken&lt;br&gt;den arbetslöse fyller 65 år eller&lt;br&gt;när han dessförinnan börjar upp-&lt;br&gt;bära hel ålderspension, hel för-&lt;br&gt;tidspension eller helt sjukbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas under längst&lt;br&gt;300 dagar (ersättningsperioden),&lt;br&gt;om inte annat följer av 14 a § 2&lt;br&gt;eller 24 §. Har sökanden kvalifice-&lt;br&gt;rat sig för ersättning genom att&lt;br&gt;uppfylla något allmänt arbetsvill-&lt;br&gt;kor enligt 10 § och fyller hon eller&lt;br&gt;han 55 år innan ersättningsperio-&lt;br&gt;den har gått till ända, är perioden&lt;br&gt;i stället 450 dagar. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer efter ansökan för-&lt;br&gt;länga ersättningsperioden enligt&lt;br&gt;detta stycke, dock längst till ut-&lt;br&gt;gången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden räknas in&lt;br&gt;ersättningstid enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;'Senaste lydelse 1993:155.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ersättningsperioden räknas inte&lt;br&gt;in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. karenstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagar, under vilka sökanden&lt;br&gt;har anvisats verksamhet för ar-&lt;br&gt;bets livs utveckling enligt föreskrif-&lt;br&gt;ter som har meddelats av rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har stödtagaren, om inte annat&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd under åter-&lt;br&gt;stående antal dagar av perioden&lt;br&gt;vid ny arbetslöshet, även om han&lt;br&gt;då inte uppfyller arbets- och ka-&lt;br&gt;rensvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har stödtagaren inom en&lt;br&gt;tid av tolv månader dessförinnan&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret, lämnas&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd under&lt;br&gt;ytterligare en ersättningsperiod.&lt;br&gt;Därvid skall dock karensvillkoret&lt;br&gt;på nytt uppfyllas. Den nya ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden räknas från inträdet&lt;br&gt;av den arbetslöshet, då stödtaga-&lt;br&gt;ren senast uppfyllde arbetsvillko-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden har gått till&lt;br&gt;ända, har sökanden rätt till dag-&lt;br&gt;penning under återstående antal&lt;br&gt;dagar av perioden vid ny arbets-&lt;br&gt;löshet, även om hon eller han då&lt;br&gt;inte uppfyller avgifts- och karens-&lt;br&gt;villkoren eller ett arbetsvillkor.&lt;br&gt;\bd som nu har sagts gäller dock&lt;br&gt;inte om en sammanhängande tid&lt;br&gt;av 12 månader, i vilken tid inte&lt;br&gt;räknas in tid som avses i 13 §, har&lt;br&gt;förflutit sedan hon eller han senast&lt;br&gt;fick ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har sökanden under&lt;br&gt;perioden på nytt uppfyllt avgifts-&lt;br&gt;villkoret och något allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor eller, i den utsträckning&lt;br&gt;som framgår av 11 §, det särskil-&lt;br&gt;da arbetsvillkoret, lämnas dagpen-&lt;br&gt;ning under ytterligare en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod. Då skall dock karens-&lt;br&gt;villkoret på nytt uppfyllas. Den&lt;br&gt;nya ersättningsperioden räknas&lt;br&gt;från inträdet av den arbetslöshet,&lt;br&gt;då sökanden uppfyllde det arbets-&lt;br&gt;villkor som ligger till grund för&lt;br&gt;den nya perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som regelbundet utför&lt;br&gt;deltidsarbete under tid då han i&lt;br&gt;övrigt är arbetslös får, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer föreskriva om begräns-&lt;br&gt;ningar i ersättningsrätten och om&lt;br&gt;karenstid utöver vad som följer av&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kontanta arbetsmarknads-&lt;br&gt;stödets storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;lämnas med det belopp som rege-&lt;br&gt;ringen fastställer om inte annat&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som söker deltidsarbete&lt;br&gt;eller i annat fall år arbetslös&lt;br&gt;under del av vecka utgår arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd med det antal ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar per vecka som föjer av&lt;br&gt;en av regeringen fastställd om-&lt;br&gt;räkningstabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas högst med&lt;br&gt;det belopp som regeringen fast-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas lägst med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar grundbelop-&lt;br&gt;pet, om inte annat följer av be-&lt;br&gt;stämmelserna om pensionsavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas med 80 pro-&lt;br&gt;cent av sökandens dagsförtjänst,&lt;br&gt;om inte annat följer av 17 §.&lt;br&gt;Dagpenning till en sökande som&lt;br&gt;har tillerkänts ålderspension i&lt;br&gt;form av folkpension, allmän till-&lt;br&gt;läggspension eller annan pension&lt;br&gt;som betalas på grund av förvärvs-&lt;br&gt;arbete, lämnas med 65 procent av&lt;br&gt;hennes eller hans dagsförtjänst,&lt;br&gt;med den begränsning som följer av&lt;br&gt;/ 7 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 18 § 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst avses 1/5 av Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;den veckoinkomst eller, i fråga om&lt;br&gt;en sökande med månadslön, 1/22&lt;br&gt;av den månadsinkomst, som hon&lt;br&gt;eller han före arbetslöshetens&lt;br&gt;inträde vanligen fick under ar-&lt;br&gt;betstid som var normal för&lt;br&gt;sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i arbete som ryms inom det&lt;br&gt;arbetsvillkor som ligger till grund&lt;br&gt;för den nya ersättningsperioden&lt;br&gt;eller, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i allt det arbete som har ut-&lt;br&gt;förts under hela ramtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst enligt andra&lt;br&gt;stycket avses inkomster från sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som sägs i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första -&lt;br&gt;tredje styckena skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av femte stycket, dag-&lt;br&gt;penning till en sökande, som har&lt;br&gt;kvalificerat sig för rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av det särskilda&lt;br&gt;arbetsvillkoret och därvid har&lt;br&gt;uppfyllt villkoret huvudsakligen&lt;br&gt;genom beredskapsarbete, arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering för vilken&lt;br&gt;statligt utbildningsbidrag har&lt;br&gt;lämnats eller genom deltagande i&lt;br&gt;arbetslivsutveckling enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:1331) om arbetslivs-&lt;br&gt;utveckling, bestämmas till belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten i be-&lt;br&gt;redskapsarbetet respektive utbild-&lt;br&gt;ningsbidraget. Har sökanden varit&lt;br&gt;berättigad till särskilt studielån&lt;br&gt;enligt lagen (1993:719) om sär-&lt;br&gt;skilt studielån för den som genom-&lt;br&gt;går arbetsmarknadsutbildning,&lt;br&gt;skall dagpenningen dock bestäm-&lt;br&gt;mas till ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det högre utbildningsbidrag som&lt;br&gt;sökanden skulle ha fått om hon&lt;br&gt;eller han inte hade varit berätti-&lt;br&gt;gad till lån enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag från bestämmel- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;sen i fjärde stycket skall gälla, att&lt;br&gt;dagpenningen inte får bestämmas&lt;br&gt;till ett högre belopp än det som&lt;br&gt;motsvarar dagpenningen i den&lt;br&gt;närmast föregående ersättnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av den fastställda&lt;br&gt;dagsförtjänsten under en pågående&lt;br&gt;ersättningsperiod skall göras till&lt;br&gt;sökandens förmån när hon eller&lt;br&gt;han under ett sammanhängande&lt;br&gt;uppehåll i ersättningsperioden har&lt;br&gt;uppfyllt något allmänt arbetsvill-&lt;br&gt;kor enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en sökande med anledning&lt;br&gt;av arbetslöshet fortlöpande ersätt-&lt;br&gt;ning av annat slag än ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring eller enligt denna&lt;br&gt;lag, skall dagpenning lämnas&lt;br&gt;högst med ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar skillnaden mellan det högsta&lt;br&gt;belopp som får lämnas enligt 20 §&lt;br&gt;och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning som har fastställts&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen skall sättas ned med&lt;br&gt;1/260 av ålderspensionen. Ersätt-&lt;br&gt;ning som understiger 10 kronor&lt;br&gt;per dag betalas inte ut. Brutet&lt;br&gt;krontal jämnas ut till närmaste&lt;br&gt;högre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som föreskrivs i 20 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen och i 21 §&lt;br&gt;skall inte gälla om regeringen av&lt;br&gt;särskilda skäl föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning vid arbetslöshet under&lt;br&gt;en del av vecka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till den som söker&lt;br&gt;deltidsarbete lämnas med det antal&lt;br&gt;dagpenningbelopp per vecka som&lt;br&gt;svarar mot den arbetslöshet som&lt;br&gt;skall ersättas enligt en av rege-&lt;br&gt;ringen fastställd omräkningstabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;utfärda föreskrifter för beräkning&lt;br&gt;av ersättning vid deltidsarbete för&lt;br&gt;det fall att arbetstiden inte är&lt;br&gt;bestämd i ett visst antal timmar&lt;br&gt;per dag eller vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År någon arbetslös under en del&lt;br&gt;av veckan i andra fall än som&lt;br&gt;avses i 22 §, lämnas ersättning&lt;br&gt;med det antal dagpenningbelopp&lt;br&gt;per vecka som svarar mot den&lt;br&gt;arbetslöshet som skall ersättas&lt;br&gt;enligt den tabell som avses i 22 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av arbetslöshet&lt;br&gt;enligt första stycket tas inte hän-&lt;br&gt;syn till bisyssla som sökanden före&lt;br&gt;arbetslöshetens inträde varaktigt&lt;br&gt;har utfört vid sidan av heltids-&lt;br&gt;arbete, om bisysslan inte utvidgas&lt;br&gt;under arbetslösheten och inte&lt;br&gt;hindrar sökanden från att anta&lt;br&gt;erbjudet lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär en stödtagare änke- eller&lt;br&gt;änklingspension eller annan ål-&lt;br&gt;derspension än enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;eller mindre än hel förmån av&lt;br&gt;förtidspension, sjukbidrag eller&lt;br&gt;ålderspension enligt nämnda lag&lt;br&gt;eller delpension enligt lagen&lt;br&gt;(1979:84) om delpensionsförsäk-&lt;br&gt;ring, nedsätts det kontanta arbets-&lt;br&gt;marknadsstödet med pensionsbe-&lt;br&gt;loppet. En sådan nedsättning skall&lt;br&gt;inte göras med hänsyn till om-&lt;br&gt;ställningspension eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension enligt lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbär stödtagare livränta från&lt;br&gt;försäkringsinrättning på grund av&lt;br&gt;yrkesskada eller olycksfall, ned-&lt;br&gt;sättes stödet enligt grunderna i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning understigande tio&lt;br&gt;kronor för dag utbetalas ej. Brutet&lt;br&gt;krontal utjämnas till närmast&lt;br&gt;högre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sökande som regelbundet&lt;br&gt;utför deltidsarbete under veckor&lt;br&gt;då hon eller han i övrigt är ar-&lt;br&gt;betslös får, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriva om begränsningar i&lt;br&gt;ersättningsrätten utöver vad som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om arbetstagare som&lt;br&gt;huvudsakligen är sysselsatta i&lt;br&gt;yrke, inom vilket arbetslöshet&lt;br&gt;årligen regelbundet förekommer,&lt;br&gt;får arbetsmarknadsstyrelsen, om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger, begränsa&lt;br&gt;rätten till kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger sökandens arbetsut-&lt;br&gt;bud per vecka den veckotid, under&lt;br&gt;vilken hon eller han normalt har&lt;br&gt;utfört arbete närmast före arbets-&lt;br&gt;lösheten, räknas inte överskjutan-&lt;br&gt;de tid med när ersättningen fast-&lt;br&gt;ställs. Från vad som nu har sagts&lt;br&gt;får dock göras undantag, om&lt;br&gt;sökanden har särskilda skäl för att&lt;br&gt;utvidga arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 26 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;fem dagar eller mer än fem men&lt;br&gt;högst tio dagar eller mer än tio&lt;br&gt;dagar, utgör avstängningstiden&lt;br&gt;fem, tio respektive 20 ersättnings-&lt;br&gt;dagar. I avstängningstiden in-&lt;br&gt;räknas endast dagar för vilka&lt;br&gt;karenstid skulle ha tillgodoräknats&lt;br&gt;eller kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;skulle ha lämnats, om avstäng-&lt;br&gt;ningen inte hade skett, eller dagar&lt;br&gt;under vilka stödtagaren har utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete. Den totala av-&lt;br&gt;stängningstiden får dock inte&lt;br&gt;överstiga 14, 28 respektive 56&lt;br&gt;kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden&lt;br&gt;förhållande som avses i 26 §,&lt;br&gt;beräknas ny avstängningstid i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna z&lt;br&gt;första stycket, om inte den nya&lt;br&gt;avstängningstiden ryms inom den&lt;br&gt;löpande avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det uppenbart att stödtagaren&lt;br&gt;ej vill antaga lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom då stödtagaren vid upp-&lt;br&gt;repade tillfällen antingen har&lt;br&gt;avvisat erbjudet sådant arbete&lt;br&gt;eller lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning, skall stödta-&lt;br&gt;garen vara avstängd till dess han&lt;br&gt;eller hon utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från&lt;br&gt;den dag då det förhållande som&lt;br&gt;anges i 26 § inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl finns får&lt;br&gt;beslutas att en sökande som under&lt;br&gt;en kalendervecka i fyra dagar&lt;br&gt;utför arbete i sådan utsträckning&lt;br&gt;att hel dagpenning inte har kunnat&lt;br&gt;lämnas för någon av dagarna, inte&lt;br&gt;heller skall ha rätt till dagpenning&lt;br&gt;för den femte dagen samt att&lt;br&gt;dagpenning inte får lämnas för&lt;br&gt;dag för vilken sökanden kan anses&lt;br&gt;gottgjord genom semesterersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om grundbelopp Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets- och studerandevillkor&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;andra stycket får grundbelopp&lt;br&gt;lämnas under en ersättningsperiod&lt;br&gt;enligt 27 d § till den som uppfyller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett arbetsvillkor enligt 10 eller&lt;br&gt;10 a § men inte avgiftsvillkoret&lt;br&gt;enligt 9 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;studerandevillkoret enligt&lt;br&gt;27 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som uppfyller det sär-&lt;br&gt;skilda arbetsvillkoret enligt 10 a §&lt;br&gt;men inte något allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor enligt 10 §, får ersättning&lt;br&gt;inte lämnas om sökanden under de&lt;br&gt;två närmast föregående ersätt-&lt;br&gt;ningsperiodema har fått ersättning&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring genom att uppfylla det sär-&lt;br&gt;skilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om överhopp-&lt;br&gt;ningsbar tid i 13 § första och&lt;br&gt;andra styckena skall tillämpas&lt;br&gt;också när ramtid bestäms enligt&lt;br&gt;första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i minst 90 kalenderda-&lt;br&gt;gar under en ramtid av tio må-&lt;br&gt;nader i anslutning till att hon eller&lt;br&gt;han har avslutat utbildning på&lt;br&gt;heltid som omfattar minst ett läsår&lt;br&gt;och som berättigar till studiesoci-&lt;br&gt;alt stöd har stått till arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens förfogande som arbetssökan-&lt;br&gt;de genom den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen eller förvärvsarbetat är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berättigad till grundbelopp utan Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;att ha uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtid räk-&lt;br&gt;nas inte in tid då sökanden har&lt;br&gt;varit hindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande på grund&lt;br&gt;av sjukdom, värnpliktstjänstgöring,&lt;br&gt;havandeskap eller vård av eget&lt;br&gt;barn eller adoptivbarn som inte&lt;br&gt;har fyllt två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande för vilken en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod enligt 14 § denna lag&lt;br&gt;eller 14 § lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring har gått till&lt;br&gt;ända, utan att ett nytt arbetsvillkor&lt;br&gt;enligt 27 a § första stycket 1 har&lt;br&gt;uppfyllts sedan hon eller han har&lt;br&gt;fyllt 60 år, skall vid tillämpning av&lt;br&gt;första stycket anses ha fullgjort ett&lt;br&gt;arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid som har tillgodoräknats för&lt;br&gt;uppfyllande av ett arbetsvillkor&lt;br&gt;enligt denna lag eller lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring får inte tillgodoräknas för&lt;br&gt;uppfyllande av ett nytt arbetsvill-&lt;br&gt;kor för grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbelopp lämnas under&lt;br&gt;längst 150 dagar (ersättningspe-&lt;br&gt;rioden), om inte annat följer av&lt;br&gt;denna paragraf eller av 27 e §&lt;br&gt;första stycket andra meningen och&lt;br&gt;27 f § andra stycket. Har&lt;br&gt;sökanden fyllt 55 år innan ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden har gått till ända,&lt;br&gt;är perioden i stället 300 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan sökanden har fyllt 60 år, är Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;ersättningsperioden 450 dagar,&lt;br&gt;under förutsättning att ersättning&lt;br&gt;för den närmast föregående perio-&lt;br&gt;den inte har lämnats enligt denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen och 14 a §&lt;br&gt;skall tillämpas också på en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden har gått till&lt;br&gt;ända, har sökanden, om inte&lt;br&gt;annat följer av 27 f § andra styck-&lt;br&gt;et, rätt till ersättning med grund-&lt;br&gt;belopp under återstående antal&lt;br&gt;dagar av perioden vid ny arbets-&lt;br&gt;löshet, även om hon eller han då&lt;br&gt;inte uppfyller något arbetsvillkor&lt;br&gt;eller karensvillkoret. \bd som nu&lt;br&gt;har sagts gäller dock inte om en&lt;br&gt;sammanhängande tid av 12 må-&lt;br&gt;nader, i vilken tid inte räknas in&lt;br&gt;tid som avses i 13 §, har förflutit&lt;br&gt;sedan hon eller han senast fick&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 f§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden innan ersättnings-&lt;br&gt;perioden har gått till ända på nytt&lt;br&gt;uppfyller ett arbetsvillkor enligt&lt;br&gt;10 eller 10 a § men inte avgifts-&lt;br&gt;villkoret lämnas ersättning med&lt;br&gt;grundbelopp under ytterligare en&lt;br&gt;ersättningsperiod, om inte annat&lt;br&gt;följer av 27 a § andra stycket.&lt;br&gt;Den nya perioden räknas från&lt;br&gt;inträdet av den arbetslöshet då&lt;br&gt;sökanden uppfyllde det arbets-&lt;br&gt;villkor som ligger till grund för&lt;br&gt;den nya ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyller sökanden innan ersätt- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;ningsperioden har gått till ända&lt;br&gt;både något nytt allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor och avgiftsvillkoret enligt&lt;br&gt;9 §, lämnas kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd i form av dagpenning&lt;br&gt;under en ersättningsperiod enligt&lt;br&gt;14 §. Då faller rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning med grundbelopp för åter-&lt;br&gt;stående antal dagar av perioden&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 g §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer grundbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 h §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet skall sättas ned&lt;br&gt;med pensionsbeloppet, om&lt;br&gt;sökanden får änke- eller änklings-&lt;br&gt;pension eller någon annan ålders-&lt;br&gt;pension än enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring eller mindre&lt;br&gt;än en hel förmån av förtidspen-&lt;br&gt;sion, sjukbidrag eller ålderspen-&lt;br&gt;sion enligt nämnda lag eller del-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1979:84) om&lt;br&gt;delpensionsförsäkring. En sådan&lt;br&gt;nedsättning skall inte göras med&lt;br&gt;hänsyn till omställningspension&lt;br&gt;eller särskild efterlevandepension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får sökanden livränta från för-&lt;br&gt;säkringsinrättning på grund av en&lt;br&gt;yrkesskada eller ett olycksfall,&lt;br&gt;skall grundbeloppet sättas ned&lt;br&gt;enligt grunderna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som understiger tio&lt;br&gt;kronor för dag betalas inte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brutet krontal jämnas ut till när- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;maste högre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 22 § första&lt;br&gt;stycket, 23 § första stycket och&lt;br&gt;24 § om ersättning vid arbets-&lt;br&gt;löshet del av vecka skall tillämpas&lt;br&gt;också på grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;det kontanta arbetsmarknadsstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning vid säsongsarbets-&lt;br&gt;löshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 26 § 1-3 om&lt;br&gt;arbete får, om det är skäligt,&lt;br&gt;tillämpas i fråga om arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering. Bestämmelserna i&lt;br&gt;27 § skall därvid gälla i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det får regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;begränsa rätten till kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd för sådana arbets-&lt;br&gt;tagare som är sysselsatta i ett yrke&lt;br&gt;inom vilket arbetslöshet årligen&lt;br&gt;regelbundet förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beslut om avstängning&lt;br&gt;enligt 26-28 §§ jämställes beslut&lt;br&gt;om avstängning från rätt till er-&lt;br&gt;sättning enligt 29, 30, 31 och&lt;br&gt;34 §§ lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande skall stängas av från&lt;br&gt;rätten till ersättning under tid som&lt;br&gt;anges i 30 §, om hon eller han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avvisat ett erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan att uttryckligen ha av-&lt;br&gt;visat ett sådant arbete ändå genom&lt;br&gt;sitt uppträdande uppenbarligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har vållat att anställning inte har Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd görs skriftligen hos läns-&lt;br&gt;arbetsnämnd som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Vid ansökningen skall&lt;br&gt;fogas intyg av arbetsgivaren om&lt;br&gt;sökandens arbetsförhållanden samt&lt;br&gt;de uppgifter i övrigt som behövs&lt;br&gt;för bedömande av hans rätt till&lt;br&gt;stöd. Kan sådant intyg endast med&lt;br&gt;stora svårigheter införskaffas, får&lt;br&gt;arbetsförhållandena och övriga&lt;br&gt;uppgifter styrkas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall på begäran&lt;br&gt;utfärda intyg som avses i första&lt;br&gt;stycket enligt formulär som fast-&lt;br&gt;ställes av arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd görs av den allmän-&lt;br&gt;na försäkringskassa z vilken&lt;br&gt;sökanden är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som&lt;br&gt;avses i 29 § skulle ha varat högst&lt;br&gt;5 dagar eller mer än 5 men högst&lt;br&gt;10 dagar eller mer än 10 dagar,&lt;br&gt;utgör avstängningstiden 5, &amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive 20 ersättningsdagar. I&lt;br&gt;avstängningstiden räknas in endast&lt;br&gt;dagar för vilka karenstid skulle ha&lt;br&gt;tillgodoräknats eller kontant ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstöd skulle ha läm-&lt;br&gt;nats, om avstängningen inte hade&lt;br&gt;skett, eller dagar under vilka&lt;br&gt;sökanden har utfört förvärvsarbe-&lt;br&gt;te. Den totala avstängningstiden&lt;br&gt;får dock inte överstiga 14, 28&lt;br&gt;respektive 56 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden&lt;br&gt;förhållande som avses i 29 §,&lt;br&gt;beräknas ny avstängningstid i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket, om inte den nya&lt;br&gt;avstängningstiden ryms inom den&lt;br&gt;löpande avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År det uppenbart att en sökande&lt;br&gt;inte vill anta ett lämpligt arbete,&lt;br&gt;skall sökanden vara avstängd till&lt;br&gt;dess hon eller han har utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från&lt;br&gt;den dag då det förhållande som&lt;br&gt;anges i 29 § inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av länsarbetsnämnd enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;arbetsmarknadsstyrelsen genom&lt;br&gt;besvär. Nämndens beslut får dock&lt;br&gt;inte överklagas innan nämnden&lt;br&gt;har omprövat sitt beslut enligt&lt;br&gt;30 a §. Överklagas ett beslut&lt;br&gt;innan det har omprövats skall&lt;br&gt;överklagandet anses som en be-&lt;br&gt;gäran om omprövning enligt den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om ärende som i första&lt;br&gt;instans handläggs av allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa har bestämmelserna&lt;br&gt;i 20 kap. 10-13 &amp;nbsp;§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;om omprövning och ändring av&lt;br&gt;försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas&lt;br&gt;och domstols beslut motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 § 1-3 om&lt;br&gt;arbete får, om det är skäligt,&lt;br&gt;tillämpas i fråga om arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder som får&lt;br&gt;tillgodoräknas för att uppfylla ett&lt;br&gt;särskilt arbetsvillkor enligt 10 a §.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 30 § skall då&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beslut om avstängning&lt;br&gt;enligt denna lag jämställs beslut&lt;br&gt;enligt lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring om avstängning&lt;br&gt;från rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens beslut&lt;br&gt;angående rätt till ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas genom be-&lt;br&gt;svär hos länsrätt, om inte annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall göras på blan-&lt;br&gt;kett enligt fastställt formulär hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:577.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer av lagen (1969:93) om&lt;br&gt;begränsning av samhällsstöd vid&lt;br&gt;arbetskonflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av överklagande av&lt;br&gt;länsrättens beslut i mål som avses&lt;br&gt;i första stycket skall nämndemän&lt;br&gt;ingå i kammarrätten, om nämn-&lt;br&gt;demän deltagit i länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut i mål som&lt;br&gt;avses i denna paragraf överklagas&lt;br&gt;hos Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag i annat fall än som&lt;br&gt;avses i första stycket överklagas&lt;br&gt;hos regeringen genom besvär.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den länsarbetsnämnd som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall lämna uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemskapet i en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa och den tidpunkt då hon&lt;br&gt;eller han senast fick ersättning&lt;br&gt;från en sådan kassa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begäran om medlemskap i en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas ett intyg&lt;br&gt;av arbetsgivaren om sökandens&lt;br&gt;arbetsförhållanden samt de uppgif-&lt;br&gt;ter i övrigt som behövs för be-&lt;br&gt;dömande av hennes eller hans rätt&lt;br&gt;till ersättning. Om ett sådant intyg&lt;br&gt;endast med stora svårigheter kan&lt;br&gt;skaffas, får arbetsförhållandena&lt;br&gt;och övriga uppgifter styrkas på&lt;br&gt;något annat sätt. En arbetsgivare&lt;br&gt;skall på begäran utfärda intyg som&lt;br&gt;nu har sagts enligt fastställt for-&lt;br&gt;mulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall på heder och&lt;br&gt;samvete intyga att uppgifter som&lt;br&gt;avses i andra stycket är riktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;betalas ut av den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa där sökanden är in-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvär skall inges till den myn-&lt;br&gt;dighet eller det organ som har&lt;br&gt;meddelat beslutet. Den omständig-&lt;br&gt;heten att besvären ingivits eller&lt;br&gt;insänts direkt till den myndighet&lt;br&gt;som har att pröva besvären utgör&lt;br&gt;dock ej hinder för besvärens upp-&lt;br&gt;tagande till prövning, om de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av en länsarbetsnämnd i&lt;br&gt;ärenden om stöd enligt denna lag&lt;br&gt;skall omprövas av nämnden, om&lt;br&gt;det begärs av en enskild som&lt;br&gt;beslutet angår och beslutet inte&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 33 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:219.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkommit före besvärstidens ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;om besvär skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla en begäran om omprövning&lt;br&gt;enligt 30 a §. Begäran om om-&lt;br&gt;prövning av ett beslut skall ske&lt;br&gt;inom samma tid som besvär skall&lt;br&gt;anföras mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnds, allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsens, riksförsäkringsver-&lt;br&gt;kets och domstols beslut skall&lt;br&gt;gälla omedelbart, om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet eller bestäms av&lt;br&gt;myndighet som har att pröva&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omprövningen får beslutet&lt;br&gt;inte ändras till den enskildes&lt;br&gt;nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om begäran om ompröv-&lt;br&gt;ning inte har framställts, skall&lt;br&gt;länsarbetsnämnden ändra beslutet&lt;br&gt;i ett ärende om stöd enligt denna&lt;br&gt;lag som har fattats av nämnden&lt;br&gt;och inte har prövats av Arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen, om beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på grund av skrivfel, räknefel&lt;br&gt;eller något annat sådant förbiseen-&lt;br&gt;de innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har blivit oriktigt på grund av&lt;br&gt;att det har fattats på uppenbart&lt;br&gt;felaktigt eller ofullständigt under-&lt;br&gt;lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har blivit oriktigt på grund av&lt;br&gt;uppenbart felaktig rättstillämpning&lt;br&gt;eller annan liknande orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring behöver inte göras om&lt;br&gt;oriktigheten är av ringa betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut får inte ändras till den&lt;br&gt;enskildes nackdel, om den beslu-&lt;br&gt;tade förmånen har förfallit till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning och inte heller i andra Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;fall om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring enligt denna paragraf&lt;br&gt;får inte göras sedan mer än två år&lt;br&gt;har förflutit från den dag då be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Ändring får&lt;br&gt;dock ske även efter utgången av&lt;br&gt;denna tid, om det först därefter&lt;br&gt;har kommit fram att beslutet har&lt;br&gt;fattats på ett uppenbart felaktigt&lt;br&gt;eller ofullständigt underlag eller&lt;br&gt;om det finns andra synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en länsarbetsnämnd&lt;br&gt;får överklagas hos Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen. Nämndens beslut&lt;br&gt;får dock inte överklagas innan&lt;br&gt;nämnden har omprövat sitt beslut&lt;br&gt;enligt 33 §. Överklagas ett beslut&lt;br&gt;innan det har omprövats skall&lt;br&gt;överklagandet anses som en be-&lt;br&gt;gäran om omprövning enligt den&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ett ärende som i&lt;br&gt;första instans handläggs av en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 20 kap. 10-&lt;br&gt;13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och&lt;br&gt;ändring av en försäkringskassas&lt;br&gt;beslut samt överklagande av en&lt;br&gt;försäkringskassas och en domstols&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsens beslut&lt;br&gt;om rätt till ersättning överklagas&lt;br&gt;hos länsrätt, om inte annat följer&lt;br&gt;av lagen (1969:93) om begräns-&lt;br&gt;ning av samhällsstöd vid arbets-&lt;br&gt;konflikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av överklagande av Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;länsrättens beslut i mål som avses&lt;br&gt;i första stycket skall nämndemän&lt;br&gt;ingå i kammarrätten, om nämn-&lt;br&gt;demän har deltagit i länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrättens beslut i mål som&lt;br&gt;avses i denna paragraf överklagas&lt;br&gt;hos Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag i andra fall än som&lt;br&gt;avses i första stycket överklagas&lt;br&gt;hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet&lt;br&gt;skall ges in till den myndighet&lt;br&gt;eller det organ som har meddelat&lt;br&gt;beslutet inom två månader från&lt;br&gt;den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet. Den omständigheten att&lt;br&gt;överklagandet har getts in eller&lt;br&gt;sänts in direkt till den myndighet&lt;br&gt;som har att pröva det utgör dock&lt;br&gt;inte hinder mot att ta upp över-&lt;br&gt;klagandet till prövning, om över-&lt;br&gt;klagandet har kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid som sägs i denna paragraf&lt;br&gt;om överklagande skall också gälla&lt;br&gt;en begäran om omprövning enligt&lt;br&gt;33 §. Omprövning av ett beslut&lt;br&gt;skall begäras inom samma tid som&lt;br&gt;ett överklagande av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av en länsarbets-&lt;br&gt;nämnd, en allmän försäkringskas-&lt;br&gt;sa, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket och en domstol&lt;br&gt;skall gälla omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat anges i beslutet eller be-&lt;br&gt;stäms av den myndighet som har&lt;br&gt;att pröva beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen träffat överens-&lt;br&gt;kommelse med annan stat om&lt;br&gt;andra villkor för rätt att erhålla&lt;br&gt;ersättning än som föreskrives i&lt;br&gt;denna lag, skall dessa villkor&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd får&lt;br&gt;dras in eller sättas ned med ett&lt;br&gt;skäligt belopp om sökanden med-&lt;br&gt;vetet eller av grov vårdslöshet&lt;br&gt;lämnar oriktiga eller vilseledande&lt;br&gt;uppgifter om förhållanden som är&lt;br&gt;av betydelse för rätten till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beslut om att dra in ersätt-&lt;br&gt;ning enligt denna lag jämställs&lt;br&gt;beslut enligt lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring om från-&lt;br&gt;kännande av rätt till ersättning&lt;br&gt;under en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om uteslutning ur&lt;br&gt;arbetslöshetskassan enligt 48 § 2&lt;br&gt;den lagen, skall vid tillämpning av&lt;br&gt;denna lag anses innebära att den&lt;br&gt;försäkrade har frånkänts rätt till&lt;br&gt;ersättning under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontant arbetsmarknadsstöd får&lt;br&gt;indragas eller skäligen nedsättas,&lt;br&gt;om stödtagaren medvetet eller av&lt;br&gt;grov vårdslöshet lämnar oriktig&lt;br&gt;eller vilseledande uppgift angåen-&lt;br&gt;de förhållande som är av betydelse&lt;br&gt;för rätten till stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1969:93) om begränsning&lt;br&gt;av samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;br&gt;skall tillämpas på ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1969:93) om begränsning&lt;br&gt;av samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;br&gt;äger tillämpning pä ersättning&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid minskning av vissa ersätt-&lt;br&gt;ningar med utgiven ersättning&lt;br&gt;enligt denna lag gäller föreskrif-&lt;br&gt;terna i 17 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;och 6 kap. 7 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tiden den 1 juli 1994 - den 31 december 1995 skall med un-&lt;br&gt;dantag från vad som sägs i 9 § första stycket gälla att avgiftsvillkoret är&lt;br&gt;uppfyllt i fråga om rätt till ersättning under en ersättningsperiod enligt&lt;br&gt;14 §, om ersättningsperioden börjar under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den 1 juli - den 30 september 1994, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den 1 oktober - den 31 december 1994, när skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgift eller skatt avsett minst sju månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den 1 januari - den 31 mars 1995, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst åtta månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den 1 april - den 30 juni 1995, när skyldigheten att betala avgift&lt;br&gt;eller skatt avsett minst nio månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) den 1 juli - den 30 september 1995, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst tio månader, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den 1 oktober - den 31 december 1995, när skyldigheten att&lt;br&gt;betala avgift eller skatt avsett minst elva månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om något annat inte framgår av andra stycket, skall äldre bestäm-&lt;br&gt;melser fortfarande tillämpas på en ersättningsperiod som har påbörjats&lt;br&gt;men inte avslutats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 20 § sjätte stycket och 27 f § andra stycket&lt;br&gt;skall tillämpas på en ersättningsperiod enligt första stycket. Om en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod börjar enligt bestämmelsen i 27 f § andra stycket,&lt;br&gt;skall de nya bestämmelserna tillämpas på den ersättningsperioden, om&lt;br&gt;något annat inte följer av punkterna 4-7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. En sökande som under en ersättningsperiod som sägs i punkten 3&lt;br&gt;första stycket uppfyller det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a § men&lt;br&gt;inte något allmänt arbetsvillkor enligt 10 §, skall, vid prövningen av&lt;br&gt;rätten till fortsatt ersättning när ersättningsperioden har gått till ända,&lt;br&gt;anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättningsperiod som sägs i punkten 3 första stycket går till&lt;br&gt;ända före den 1 juli 1995, skall vad som sägs i första stycket i denna&lt;br&gt;punkt också gälla vid prövningen av rätten till fortsatt ersättning när den&lt;br&gt;nya ersättningsperiod som börjar efter ikraftträdandet går till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den som, utom i fall som avses i punkten 3 första stycket, blir ar-&lt;br&gt;betslös enligt denna lag före utgången av år 1994 och som uppfyller det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret men inte något allmänt arbetsvillkor, skall&lt;br&gt;likväl anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor när rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med undantag från vad som föreskrivs i 15 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen och i 27 f § första stycket andra meningen skall den nya er-&lt;br&gt;sättningsperioden inte börja innan den föregående perioden har gått till&lt;br&gt;ända, under förutsättning att den föregående perioden går till ända före&lt;br&gt;utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om det är till sökandens förmån, skall de nya bestämmelserna i Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;20 § andra och tredje styckena inte tillämpas i en ersättningsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som har börjat före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som börjar efter ikraftträdandet, om den närmast föregående ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden har börjat före ikraftträdandet och går till ända efter&lt;br&gt;denna tidpunkt men före den 1 juli 1995, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som börjar efter ikraftträdandet, om sökanden blir arbetslös enligt&lt;br&gt;denna lag före utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. De nya bestämmelserna i 32 § första, andra och fjärde styckena&lt;br&gt;skall tillämpas på ansökningar om ersättning som görs efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:370) om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 och 33 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 6-10, 11-14, 15, 17, 20,21,24, 25,30,31,32 och 34 §§&lt;br&gt;och rubrikerna närmast före 6 och 13 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas 7 nya paragrafer, 2, 9, 10 a, 14 a,&lt;br&gt;31 a, 31 b och 52 a §§, och närmast före 7, 8 och 14 §§ nya rubriker&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas i form av ett&lt;br&gt;per dag beräknat belopp (dag-&lt;br&gt;penning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas endast till den&lt;br&gt;som uppfyller ersättningsvillkoren i&lt;br&gt;Sverige, om inte annat följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1992:1776) om samord-&lt;br&gt;ning av systemen för social trygg-&lt;br&gt;het när personer flyttar inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överenskommelse som rege-&lt;br&gt;ringen har träffat med någon an-&lt;br&gt;nan stat om andra villkor för rätt&lt;br&gt;att få ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken&lt;br&gt;han icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:1334&lt;br&gt;Senaste lydelse av 16 § 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. icke kan erhålla lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen&lt;br&gt;av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare i denna lag anses&lt;br&gt;den som äger eller är delägare -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i närings-&lt;br&gt;verksamhet som han är personligt&lt;br&gt;verksam i och som han har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande över. Före-&lt;br&gt;tagare anses arbetslös, när hans&lt;br&gt;personliga verksamhet i rörelsen&lt;br&gt;har upphört annat än tillfälligt, om&lt;br&gt;icke Arbetsmarknadsstyrelsen av&lt;br&gt;särskilda skäl föreskriver annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagare i denna lag anses&lt;br&gt;den som äger eller är delägare -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - i närings-&lt;br&gt;verksamhet som hon eller han är&lt;br&gt;personligt verksam i och som hon&lt;br&gt;eller han har ett väsentligt infly-&lt;br&gt;tande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En företagare skall anses vara&lt;br&gt;arbetslös, när hennes eller hans&lt;br&gt;personliga verksamhet i rörelsen&lt;br&gt;har upphört annat än tillfälligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer före-&lt;br&gt;skriva att en företagare skall anses&lt;br&gt;vara arbetslös även i andra fall än&lt;br&gt;som sägs i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlems- och arbetsvillkor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagar med ersättning&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03209/prop_199394__209-2.png" style="width:17pt;height:13pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning vid arbetslös-&lt;br&gt;het föreligger, för försäkrad som&lt;br&gt;efter senaste inträdet i arbetslös-&lt;br&gt;hetskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varit medlem i kassan under&lt;br&gt;minst tolv månader, om han haft&lt;br&gt;sin huvudsakliga försörjning ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en kalendervecka får sum-&lt;br&gt;man av antalet ersatta och arbeta-&lt;br&gt;de dagar samt karens- och av-&lt;br&gt;stängningsdagar uppgå till högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom avlönat arbete för annans&lt;br&gt;räkning, eller under minst 24&lt;br&gt;månader, om han haft sin huvud-&lt;br&gt;sakliga försörjning som självstän-&lt;br&gt;dig företagare (medlemsvillkor),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under en ramtid av tolv må-&lt;br&gt;nader omedelbart före arbetslös-&lt;br&gt;hetens inträde utfört förvärvsarbe-&lt;br&gt;te i minst 75 dagar fördelade på&lt;br&gt;minst fyra månader (arbetsvillkor).&lt;br&gt;Endast dag då förvärvsarbete har&lt;br&gt;utförts i minst tre timmar får&lt;br&gt;härvid räknas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger särskilda skäl får ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstyrelsen medge att&lt;br&gt;medlemsvillkoret bestäms till tolv&lt;br&gt;månader för försäkrad, som haft&lt;br&gt;sin huvudsakliga försörjning som&lt;br&gt;självständig företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid då förvärvsarbete har utförts&lt;br&gt;får icke räknas mer än en gång för&lt;br&gt;uppfyllande av arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte lämnas för&lt;br&gt;lördag eller söndag, om inte rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer medger&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte lämnas för tid&lt;br&gt;under vilken den försäkrade får&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid under vilken en försäk-&lt;br&gt;rad enligt 6 § skall ha utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete jämställs tid då den&lt;br&gt;försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. deltagit i och, om inte särskil-&lt;br&gt;da skäl hindrat det, fullföljt ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;utgått,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgjort värnplikt eller åtnjutit&lt;br&gt;föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i båda fallen dock till-&lt;br&gt;sammans högst två månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. haft semester, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte lämnas förrän&lt;br&gt;den försäkrade under en samman-&lt;br&gt;hängande tid av 12 månader varit&lt;br&gt;arbetslös 5 dagar (karens-&lt;br&gt;villkor). I karenstiden räknas&lt;br&gt;in endast de dagar för vilka ersätt-&lt;br&gt;ning skulle ha lämnats, om karens-&lt;br&gt;tiden hade gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminal-&lt;br&gt;vårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller adop-&lt;br&gt;tivbarn som inte har fyllt två år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen&lt;br&gt;(1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av sist-&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller tid då försäk-&lt;br&gt;rad har åtnjutit föräldrapenning-&lt;br&gt;förmån enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller varit hind-&lt;br&gt;rad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. värnpliktstjänstgöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. yrkesinriktad rehabilitering, i&lt;br&gt;den mån sådan tid inte enligt 7 §&lt;br&gt;jämställs med tid under vilken&lt;br&gt;förvärvsarbete har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 § framgår att rätt till&lt;br&gt;dagpenning under en ersättnings-&lt;br&gt;period i vissa fall finns också för&lt;br&gt;den som inte uppfyller något all-&lt;br&gt;mänt arbetsvillkor men som upp-&lt;br&gt;fyller det särskilda arbetsvillkoret&lt;br&gt;enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har påbörjat&lt;br&gt;en ersättningsperiod med dag-&lt;br&gt;penning enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd, skall&lt;br&gt;anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret&lt;br&gt;och något allmänt arbetsvillkor&lt;br&gt;eller det särskilda arbetsvillkoret&lt;br&gt;när hon eller han begär ersättning&lt;br&gt;under samma ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas endast till en&lt;br&gt;försäkrad som under 12 kalen-&lt;br&gt;dermånader under en ramtid av 24&lt;br&gt;månader omedelbart före arbets-&lt;br&gt;löshetens inträde har haft för-&lt;br&gt;värvsinkomster för vilka hon eller&lt;br&gt;han är skyldig att betala avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1441) om all-&lt;br&gt;män avgift för finansiering av&lt;br&gt;kontantförmåner vid arbetslöshet&lt;br&gt;eller är skyldig att betala sjö-&lt;br&gt;mansskatt (a vgiftsvill-&lt;br&gt;k o r). Skyldigheten skall be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. eljest varit ledig av annan&lt;br&gt;anledning än sjukdom, värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring eller barns födelse&lt;br&gt;med helt eller delvis bibehållen&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tid under vilken dagpenning&lt;br&gt;har lämnats enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd skall&lt;br&gt;räknas in i en ersättningsperiod&lt;br&gt;enligt 14 § andra stycket, skall&lt;br&gt;karensvillkoret anses vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som regelbundet utför&lt;br&gt;deltidsarbete under tid då hon&lt;br&gt;eller han i övrigt är arbetslös får,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriva&lt;br&gt;om karenstid utöver vad som följer&lt;br&gt;av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om karenstid&lt;br&gt;skall inte tillämpas på den som är&lt;br&gt;anvisad verksamhet för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifts- och arbetsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ramtid&lt;br&gt;enligt 6 § räknas inte tid då för-&lt;br&gt;säkrad varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;heltidsutbildning som den&lt;br&gt;försäkrade har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller somhar föregåtts av&lt;br&gt;sammanhängande förvärvsarbete&lt;br&gt;på heltid i minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nykterhetsvård på anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas under en&lt;br&gt;ersättningsperiod till den som&lt;br&gt;uppfyller karensvillkoret enligt&lt;br&gt;7 §, avgiftsvillkoret enligt 9 § och&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor enligt&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömas efter vad som är känt vid Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;den tidpunkt då rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning för en ersättningsperiod&lt;br&gt;prövas. Hänsyn skall dock inte tas&lt;br&gt;till skyldighet att betala sjömans-&lt;br&gt;skatt för tid före år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad som omedelbart före&lt;br&gt;inträdet i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;har varit medlem i annan sådan&lt;br&gt;kassa får för uppfyllande av med-&lt;br&gt;lems- och arbetsvillkoret tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig tid i den kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;10 a och 11 §§ får ersättning läm-&lt;br&gt;nas endast till den som under en&lt;br&gt;ramtid av 12 månader omedelbart&lt;br&gt;före arbetslöshetens inträde har&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete i minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 5 månader, varvid hänsyn tas&lt;br&gt;endast till månad då förvärvsarbe-&lt;br&gt;te har utförts i minst 75 timmar&lt;br&gt;eller, om den försäkrade inte&lt;br&gt;uppfyller detta villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 10 månader, varvid hänsyn&lt;br&gt;tas endast till månad då förvärvs-&lt;br&gt;arbete har utförts i minst 65 tim-&lt;br&gt;mar (allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid då förvärvsarbete har&lt;br&gt;utförts likställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppsägningstid, även om&lt;br&gt;arbetstagaren inte behöver stå till&lt;br&gt;arbetsgivarens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. semester, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan tid då den arbetslöse&lt;br&gt;av något annat skäl än sjukdom,&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller barns&lt;br&gt;födelse har varit ledig med helt&lt;br&gt;eller delvis bibehållen lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvärvsarbete avses inte&lt;br&gt;beredskapsarbete enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1987:411) om beredskaps-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas i form av ett&lt;br&gt;per dag beräknat belopp (dag-&lt;br&gt;penning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den omfattning som följer av&lt;br&gt;77 § får ersättning lämnas också&lt;br&gt;till den som inte uppfyller något&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor men som&lt;br&gt;uppfyller arbetsvillkoret enligt&lt;br&gt;denna paragraf (särskilt&lt;br&gt;arbetsvillkor). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om en försäkrad har&lt;br&gt;uppfyllt det särskilda arbetsvillko-&lt;br&gt;ret gäller vad som sägs i 10 §,&lt;br&gt;dock att med tid då förvärvsarbete&lt;br&gt;har utförts skall jämställas också&lt;br&gt;tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har utfört beredskapsarbete&lt;br&gt;enligt förordningen (1987:411) om&lt;br&gt;beredskapsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i enskilt hem har vårdat&lt;br&gt;åldring eller handikappad i sådan&lt;br&gt;utsträckning att hon eller han har&lt;br&gt;varit förhindrad att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. har deltagit i och, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl har hindrat det,&lt;br&gt;fullföljt sådan arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning eller yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering för vilken statligt&lt;br&gt;utbildningsbidrag har lämnats,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;har fullgjort värnplikt eller&lt;br&gt;har fått föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, i båda fallen dock&lt;br&gt;tillsammans högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en försäkrad som uppfyller&lt;br&gt;det särskilda arbetsvillkoret men&lt;br&gt;inte något allmänt arbetsvillkor får&lt;br&gt;ersättning lämnas endast om hon&lt;br&gt;eller han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karenstid och ersättningstidens Överhoppningsbar tid&lt;br&gt;längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning får inte lämnas för-&lt;br&gt;rän den försäkrade under en sam-&lt;br&gt;manhängande tid av tolv månader&lt;br&gt;varit arbetslös fem dagar (karen-&lt;br&gt;svillkor). I karenstiden räknas&lt;br&gt;in endast de dagar för vilka dag-&lt;br&gt;penning skulle ha lämnats, om ka-&lt;br&gt;renstiden gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om karenstid i&lt;br&gt;denna paragraf skall inte tillämpas&lt;br&gt;på den som är anvisad verksamhet&lt;br&gt;för arbetslivsutveckling i enlighet&lt;br&gt;med föreskrifter som har medde-&lt;br&gt;lats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid enligt 9-10 a §§&lt;br&gt;skall bestämmas räknas inte tid då&lt;br&gt;den försäkrade har varit hindrad&lt;br&gt;att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;heltidsutbildning som den&lt;br&gt;försäkrade har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller som har föregåtts av&lt;br&gt;sammanhängande förvärvsarbete&lt;br&gt;på heltid i minst fem månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;tvångsvård enligt lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminal-&lt;br&gt;vårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget barn eller av&lt;br&gt;adoptivbarn som inte har fyllt två&lt;br&gt;år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskydddsla-&lt;br&gt;gen (1988:1472) eller livs-&lt;br&gt;medelslagen (1971:511) eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av livsmedelslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller tid då den&lt;br&gt;försäkrade har varit hindrad att&lt;br&gt;uppfylla något arbetsvillkor på&lt;br&gt;grund av ett skäl som sägs i&lt;br&gt;10a §1 -4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller inte om den försäkrade&lt;br&gt;enligt 10 a och 11 §§ får tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig tiden för att uppfylla det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tidigare har fått ersättning Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;enligt denna lag eller dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1973:371) om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under den närmast föregående&lt;br&gt;ersättningsperioden har fått dag-&lt;br&gt;penning till vilken hon eller han&lt;br&gt;har kvalificerat sig genom att&lt;br&gt;uppfylla något allmänt arbetsvill-&lt;br&gt;kor enligt denna lag eller enligt&lt;br&gt;lagen om kontant arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en kalendervecka får&lt;br&gt;summan av antalet ersatta och&lt;br&gt;arbetade dagar samt karens- och&lt;br&gt;avstängningsdagar uppgå till högst&lt;br&gt;fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning får, om inte arbets-&lt;br&gt;marknadsstyrelsen medger undan-&lt;br&gt;tag, ej utges för lördag eller sön-&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid som har tillgodoräknats för&lt;br&gt;att uppfylla ett arbetsvillkor för&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag eller&lt;br&gt;för dagpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd får inte tillgodoräk-&lt;br&gt;nas för att uppfylla ett nytt ar-&lt;br&gt;betsvillkor. Tid som har tillgodo-&lt;br&gt;räknats för att uppfylla ett arbets-&lt;br&gt;villkor för grundbelopp enligt den&lt;br&gt;lagen får däremot tillgodoräknas&lt;br&gt;också för att uppfylla ett arbets-&lt;br&gt;villkor för ersättning enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning får ej utges för tid&lt;br&gt;under vilken försäkrad uppbär&lt;br&gt;föräldrapenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår under längst&lt;br&gt;300 dagar {ersättningsperiod). Har&lt;br&gt;försäkrad uppnått 55 års ålder&lt;br&gt;innan ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända är perioden i stället 450&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden inräknas&lt;br&gt;inte dagar, under vilka den försäk-&lt;br&gt;rade har anvisats verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden enligt&lt;br&gt;första stycket inräknas i fall som&lt;br&gt;avses i 10 § ersättningstid i den&lt;br&gt;andra arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsrätten upphör vid&lt;br&gt;utgången av månaden före den&lt;br&gt;under vilken den försäkrade fyller&lt;br&gt;65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas under längst&lt;br&gt;300 dagar {ersättningsperioden),&lt;br&gt;om inte annat följer av 14 a § 2&lt;br&gt;eller 24 §. Har den försäkrade&lt;br&gt;kvalificerat sig för ersättning&lt;br&gt;genom att uppfylla något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor enligt 10 § och fyller&lt;br&gt;hon eller han 55 år innan ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden har gått till ända, är&lt;br&gt;perioden i stället 450 dagar. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl, får&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer efter&lt;br&gt;ansökan förlänga ersättningsperio-&lt;br&gt;den enligt detta stycke, dock&lt;br&gt;längst till utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden räknas in&lt;br&gt;ersättningstid i en annan arbets-&lt;br&gt;löshetskassa eller ersättning med&lt;br&gt;dagpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsrätten upphör vid&lt;br&gt;utgången av månaden före den&lt;br&gt;under vilken den försäkrade fyller&lt;br&gt;65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden räknas inte Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. karenstid, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagar, under vilka den försäk-&lt;br&gt;rade har anvisats verksamhet för&lt;br&gt;arbetslivsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden gått till ända,&lt;br&gt;har den försäkrade, om annat inte&lt;br&gt;följer av 16 §, rätt till ersättning&lt;br&gt;under återstående antal dagar av&lt;br&gt;perioden vid ny arbetslöshet, även&lt;br&gt;om han då inte uppfyller arbets-&lt;br&gt;och karensvillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har den försäkrade&lt;br&gt;under perioden på nytt uppfyllt&lt;br&gt;arbetsvillkoret, lämnas ersättning&lt;br&gt;under ytterligare en ersättnings-&lt;br&gt;period. Därvid skall dock karens-&lt;br&gt;villkoret på nytt uppfyllas. Den&lt;br&gt;nya perioden räknas från inträdet&lt;br&gt;av den arbetslöshet då den försäk-&lt;br&gt;rade senast uppfyllde arbetsvillko-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslöshet upphör innan&lt;br&gt;ersättningsperioden har gått till&lt;br&gt;ända, har den försäkrade rätt till&lt;br&gt;ersättning under återstående antal&lt;br&gt;dagar av perioden vid ny arbets-&lt;br&gt;löshet, även om hon eller han då&lt;br&gt;inte uppfyller avgifts- och karens-&lt;br&gt;villkoren eller ett arbetsvillkor.&lt;br&gt;Xäd som nu har sagts gäller dock&lt;br&gt;inte om en sammanhängande tid&lt;br&gt;av 12 månader, i vilken tid inte&lt;br&gt;räknas in tid som avses i 13 §, har&lt;br&gt;förflutit sedan hon eller han senast&lt;br&gt;fick ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsperioden gått till&lt;br&gt;ända men har den försäkrade&lt;br&gt;under perioden på nytt uppfyllt&lt;br&gt;avgiftsvillkoret och något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor eller, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som framgår av 11 §,&lt;br&gt;det särskilda arbetsvillkoret, läm-&lt;br&gt;nas ersättning under ytterligare en&lt;br&gt;ersättningsperiod. Då skall dock&lt;br&gt;karensvillkoret på nytt uppfyllas.&lt;br&gt;Den nya ersättningsperioden räk-&lt;br&gt;nas från inträdet av den arbets-&lt;br&gt;löshet, då den försäkrade upp-&lt;br&gt;fyllde det arbetsvillkor som ligger&lt;br&gt;till grund för den nya perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas högst med&lt;br&gt;det belopp som regeringen fast-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas lägst med&lt;br&gt;det belopp som bestäms enligt&lt;br&gt;18 § lagen (1973:371) om kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte vid nedsättning av dag-&lt;br&gt;penning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;21 § förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas med 80 pro-&lt;br&gt;cent av den försäkrades dagsför-&lt;br&gt;tjänst, om inte annat följer av 17 §&lt;br&gt;första stycket och andra stycket&lt;br&gt;första meningen. Dagpenning till&lt;br&gt;en försäkrad som har tillerkänts&lt;br&gt;ålderspension i form av folkpen-&lt;br&gt;sion, allmän tilläggspension eller&lt;br&gt;annan pension som lämnas på&lt;br&gt;grund av förvärvsarbete, lämnas&lt;br&gt;med 65 procent av den försäkra-&lt;br&gt;des dagsförtjänst, med den be-&lt;br&gt;gränsning som följer av 17 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst avses 1/5 av&lt;br&gt;den veckoinkomst eller, i fråga&lt;br&gt;om försäkrad med månadslön,&lt;br&gt;1/22 av den månadsinkomst som&lt;br&gt;den försäkrade före arbetslöshe-&lt;br&gt;tens inträde vanligen åtnjöt under&lt;br&gt;arbetstid som var normal för den&lt;br&gt;försäkrade. Föreligger särskilda&lt;br&gt;omständigheter, får Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen medge att större&lt;br&gt;andel av medlems inkomst än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas högst med&lt;br&gt;det belopp som bestäms enligt&lt;br&gt;17 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas lägst med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar grundbe-&lt;br&gt;loppet enligt den lagen, om inte&lt;br&gt;annat följer av bestämmelserna om&lt;br&gt;pensionsavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas med 80 pro-&lt;br&gt;cent av den försäkrades dagsför-&lt;br&gt;tjänst, om inte annat följer av&lt;br&gt;17 §. Dagpenning till en försäkrad&lt;br&gt;som har tillerkänts ålderspension i&lt;br&gt;form av folkpension, allmän till-&lt;br&gt;läggspension eller annan pension&lt;br&gt;som betalas på grund av förvärvs-&lt;br&gt;arbete, lämnas med 65 procent av&lt;br&gt;hennes eller hans dagsförtjänst,&lt;br&gt;med den begränsning som följer&lt;br&gt;av 17 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst avses 1/5 av&lt;br&gt;den veckoinkomst eller, i fråga&lt;br&gt;om en försäkrad med månadslön,&lt;br&gt;1/22 av den månadsinkomst, som&lt;br&gt;hon eller han före arbetslöshetens&lt;br&gt;inträde vanligen fick under arbets-&lt;br&gt;tid som var normal för den för-&lt;br&gt;säkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i arbete som ryms inom det&lt;br&gt;arbetsvillkor som ligger till grund&lt;br&gt;för den nya ersättningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu sagt skall utgöra medlemmens&lt;br&gt;dagsförtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas underlag för beräkning&lt;br&gt;av dagsförtjänsten enligt andra&lt;br&gt;stycket, skall som medlemmens&lt;br&gt;dagsförtjänst räknas den i orten&lt;br&gt;vanliga arbetsförtjänsten per ar-&lt;br&gt;betsdag för arbetstagare inom&lt;br&gt;samma yrke och med samma&lt;br&gt;arbetsförmåga som medlemmen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i allt det arbete som har&lt;br&gt;utförts under hela ramiiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagsförtjänst enligt andra&lt;br&gt;stycket avses inkomster från sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som sägs i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;första - tredje styckena får dag-&lt;br&gt;penning till försäkrad som uppfyllt&lt;br&gt;arbetsvillkoret huvudsakligen ge-&lt;br&gt;nom arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering&lt;br&gt;för vilken statligt utbildningsbi-&lt;br&gt;drag har utgått bestämmas till&lt;br&gt;belopp som motsvarar utbildnings-&lt;br&gt;bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första -&lt;br&gt;tredje styckena skall, om inte&lt;br&gt;annat följer av femie stycket, dag-&lt;br&gt;penning till en försäkrad, som&lt;br&gt;har kvalificerat sig för rätt till&lt;br&gt;ersättning på grund av det sär-&lt;br&gt;skilda arbetsvillkoret och därvid&lt;br&gt;har uppfyllt villkoret huvudsakli-&lt;br&gt;gen genom beredskapsarbete,&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning eller&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag&lt;br&gt;har lämnats eller genom deltagan-&lt;br&gt;de i arbetslivsutveckling enligt 2 §&lt;br&gt;lagen (1992:1331) om arbetslivs-&lt;br&gt;utveckling, bestämmas till belopp&lt;br&gt;som motsvarar inkomsten i be-&lt;br&gt;redskapsarbetet respektive utbild-&lt;br&gt;ningsbidraget. Har den försäkrade&lt;br&gt;varit berättigad till särskilt studie-&lt;br&gt;lån enligt lagen (1993:719) om&lt;br&gt;särskilt studielån för den som&lt;br&gt;genomgår arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning, skall dagpenningen dock&lt;br&gt;bestämmas till ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar det högre utbildningsbidrag&lt;br&gt;som den försäkrade skulle ha fått&lt;br&gt;om hon eller han inte hade varit&lt;br&gt;berättigad till lån enligt den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtnjuter medlem med anledning&lt;br&gt;av arbetslöshet fortlöpande ersätt-&lt;br&gt;ning från annan än arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa, får dagpenning utges&lt;br&gt;högst med belopp som motsvarar&lt;br&gt;skillnaden mellan det högsta be-&lt;br&gt;lopp som får lämnas enligt första&lt;br&gt;- fjärde styckena och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med undantag från bestämmel-&lt;br&gt;sen i fjärde stycket skall gälla, att&lt;br&gt;dagpenningen inte får bestämmas&lt;br&gt;till ett högre belopp än det som&lt;br&gt;motsvarar dagpenningen i den&lt;br&gt;närmast föregående ersättnings-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av den fastställda&lt;br&gt;dagsförtjänsten under en pågående&lt;br&gt;ersättningsperiod skall göras till&lt;br&gt;den försäkrades förmån när hon&lt;br&gt;eller han under ett sammanhäng-&lt;br&gt;ande uppehåll i ersättningsperio-&lt;br&gt;den har uppfyllt något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får en försäkrad med anledning&lt;br&gt;av arbetslöshet fortlöpande ersätt-&lt;br&gt;ning av annat slag än ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1973:371) om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd eller&lt;br&gt;enligt denna lag, skall dagpenning&lt;br&gt;lämnas högst med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan det&lt;br&gt;högsta belopp som får lämnas&lt;br&gt;enligt 20 § och ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning som har fastställts&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen skall sättas ned med&lt;br&gt;1/260 av årspensionen. Ersättning&lt;br&gt;som understiger tio kronor per dag&lt;br&gt;utbetalas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning som har fastställts&lt;br&gt;enligt 20 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen skall sättas ned med&lt;br&gt;1/260 av årspensionen. Ersättning&lt;br&gt;som understiger 10 kronor per dag&lt;br&gt;betalas inte ut. Brutet krontal&lt;br&gt;jämnas ut till närmaste högre&lt;br&gt;krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som regelbun-&lt;br&gt;det utför deltidsarbete under veck-&lt;br&gt;or då han i övrigt är arbetslös får,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, rege-&lt;br&gt;ringen eller den myndighet rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer föreskriva om&lt;br&gt;begränsningar i ersättningsrätten&lt;br&gt;och om karenstid utöver vad som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som regelbun-&lt;br&gt;det utför deltidsarbete under veck-&lt;br&gt;or då hon eller han i övrigt är ar-&lt;br&gt;betslös får, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;föreskriva om begränsningar i&lt;br&gt;ersättningsrätten utöver vad som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger försäkrads arbetsut-&lt;br&gt;bud per vecka den veckotid, under&lt;br&gt;vilken han normalt utfört arbete&lt;br&gt;närmast före arbetslösheten, med-&lt;br&gt;räknas ej överskjutande tid vid&lt;br&gt;fastställande av ersättning. Arbets-&lt;br&gt;löshetskassan får dock medge&lt;br&gt;undantag, om den försäkrade har&lt;br&gt;särskilda skäl för att utvidga ar-&lt;br&gt;betsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som närmast före arbets-&lt;br&gt;lösheten haft anställning med&lt;br&gt;arbetstid, som någon arbetsdag&lt;br&gt;eller flera regelmässigt varit kor-&lt;br&gt;tare än tre timmar, skall ha rätt&lt;br&gt;att medräkna även sådan tid vid&lt;br&gt;fastställande av ersättning enligt&lt;br&gt;omräkningstabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger försäkrads arbetsut-&lt;br&gt;bud per vecka den veckotid, under&lt;br&gt;vilken hon eller han normalt har&lt;br&gt;utfört arbete närmast före arbets-&lt;br&gt;lösheten, räknas inte överskjutan-&lt;br&gt;de tid med när ersättningen fast-&lt;br&gt;ställs. Arbetslöshetskassan får&lt;br&gt;dock medge undantag, om den&lt;br&gt;försäkrade har särskilda skäl för&lt;br&gt;att utvidga arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att arbete som avses i 29 § skulle ha varat högst fem&lt;br&gt;dagar eller mer än fem men högst tio dagar eller mer än tio dagar,&lt;br&gt;utgör avstängningstiden fem, tio respektive 20 ersättningsdagar. I av-&lt;br&gt;stängningstiden inräknas endast dagar för vilka karenstid skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;I0&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängnmgen&lt;br&gt;inte hade skett, eller dagar under vilka den försäkrade har utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga 14, 28&lt;br&gt;respektive 56 kalenderdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden förhållande som avses i 29 §, be-&lt;br&gt;räknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket, om inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande&lt;br&gt;avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en försäk-&lt;br&gt;rad ej vill antaga lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom då den försäkrade vid&lt;br&gt;upprepade tillfällen antingen har&lt;br&gt;avvisat erbjudet sådant arbete&lt;br&gt;eller lämnat sitt arbete frivilligt&lt;br&gt;utan giltig anledning, skall den&lt;br&gt;försäkrade vara avstängd till dess&lt;br&gt;han eller hon utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att en försäk-&lt;br&gt;rad inte vill anta ett lämpligt&lt;br&gt;arbete, skall den försäkrade vara&lt;br&gt;avstängd till dess hon eller han&lt;br&gt;har utfört förvärvsarbete under 20&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under 20 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden räknas från den dag då det förhållande som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 § 1 - 3 om&lt;br&gt;arbete får, om det är skäligt,&lt;br&gt;tillämpas i fråga om arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering. Bestämmelserna i&lt;br&gt;30 § skall därvid gälla i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 § 1 - 3 om&lt;br&gt;arbete får, om det är skäligt,&lt;br&gt;tillämpas i fråga om arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder som får&lt;br&gt;tillgodoräknas för att uppfylla ett&lt;br&gt;särskilt arbetsvillkor enligt 10 a §.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 30 § skall då&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beslut om avstängning&lt;br&gt;enligt denna lag jämställs beslut&lt;br&gt;om avstängning från rätt till er-&lt;br&gt;sättning enligt lagen (1973:371)&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som har uteslutits ur en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa enligt 48 § 2&lt;br&gt;får ersättning inte lämnas förrän&lt;br&gt;ett år har förflutit från tidpunkten&lt;br&gt;för uteslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om ersättning göres&lt;br&gt;skriftligen hos arbetslöshetskassan.&lt;br&gt;Vid ansökningen skall fogas intyg&lt;br&gt;av arbetsgivare om den försäkra-&lt;br&gt;des arbetsförhållanden samt de&lt;br&gt;uppgifter i övrigt som behövs för&lt;br&gt;bedömande av den försäkrades&lt;br&gt;ersättningsrätt. Kan sådant intyg&lt;br&gt;endast med stora svårigheter&lt;br&gt;införskaffas, får arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena och övriga uppgifter styrkas&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyg och övriga uppgifter skall&lt;br&gt;förvaras bland kassans handling-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare skall på begäran&lt;br&gt;utfärda intyg som avses i första&lt;br&gt;stycket enligt formulär som fast-&lt;br&gt;ställs av Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om ersättning skall&lt;br&gt;göras hos arbetslöshetskassan på&lt;br&gt;blankett enligt fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall lämna&lt;br&gt;uppgift om den tidpunkt då hon&lt;br&gt;eller han senast fick ersättning&lt;br&gt;från en arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;ersättning enligt lagen (1973:371)&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansökan skall fogas ett intyg&lt;br&gt;av arbetsgivaren om den försäkra-&lt;br&gt;des arbetsförhållanden samt de&lt;br&gt;uppgifter i övrigt som behövs för&lt;br&gt;bedömande av hennes eller hans&lt;br&gt;rätt till ersättning. Om ett sådant&lt;br&gt;intyg endast med stora svårigheter&lt;br&gt;kan skaffas, får arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena och övriga uppgifter styrkas&lt;br&gt;på något annat sätt. En arbetsgi-&lt;br&gt;vare skall på begäran utfärda&lt;br&gt;intyg som nu har sagts enligt&lt;br&gt;fastställt formulär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den försäkrade skall på heder&lt;br&gt;och samvete intyga att uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i andra stycket är rikti- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;ga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar, intyg och övriga&lt;br&gt;uppgifter skall förvaras bland&lt;br&gt;kassans handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner arbetslöshetskassa att försäkrad medlem, som medvetet eller av&lt;br&gt;grov vårdslöshet lämnat oriktig eller vilseledande uppgift angående&lt;br&gt;förhållande av betydelse för bedömande av hans rätt till ersättning, inte&lt;br&gt;bör uteslutas ur kassan enligt 48 § denna lag, kan kassan i stället från-&lt;br&gt;känna honom rätt till ersättning för en tid av högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer sannolika skäl att försäkrad gjort sig skyldig till förfa-&lt;br&gt;rande som avses i första stycket, kan ersättning som tillkommer honom&lt;br&gt;innehållas i avvaktan på utredning i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första eller andra stycket skall av kassan ofördröjligen&lt;br&gt;anmälas till Arbetsmarknadsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed beslut om indragning av&lt;br&gt;ersättning enligt 34 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av denna lag anses innebä-&lt;br&gt;ra att sökanden har frånkänts rätt&lt;br&gt;till ersättning under den tid som&lt;br&gt;beslutet om indragning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall på&lt;br&gt;begäran av en länsarbetsnämnd&lt;br&gt;som handlägger ärenden om kon-&lt;br&gt;tant arbetsmarknadsstöd lämna&lt;br&gt;uppgift om en enskild i fråga om&lt;br&gt;medlemskap hos arbetslöshetskas-&lt;br&gt;san samt om beslut som rör för-&lt;br&gt;säkrads rätt till ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslöshetskassa skall för&lt;br&gt;tillsyn samt uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen lämna uppgifter enligt vad&lt;br&gt;regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För tiden den 1 juli 1994 - den 31 december 1995 skall med un-&lt;br&gt;dantag från vad som sägs i 9 § gälla att avgiftsvillkoret är uppfyllt i&lt;br&gt;fråga om rätt till ersättning under en ersättningsperiod, om perioden&lt;br&gt;börjar under tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den 1 juli - den 30 september 1994, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den 1 oktober - den 31 december 1994, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst sju månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den 1 januari - den 31 mars 1995, när skyldigheten att betala avgift&lt;br&gt;eller skatt avsett minst åtta månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den 1 april - den 30 juni 1995, när skyldigheten att betala avgift&lt;br&gt;eller skatt avsett minst nio månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) den 1 juli - den 30 september 1995, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst tio månader, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den 1 oktober - den 31 december 1995, när skyldigheten att betala&lt;br&gt;avgift eller skatt avsett minst elva månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om ersättning för en ny ersättningsperiod begärs efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det men före utgången av juni 1995, skall den som inte uppfyller av-&lt;br&gt;giftsvillkoret likväl anses ha uppfyllt detta, om hon eller han uppfyller&lt;br&gt;medlemsvillkoret enligt den äldre bestämmelsen i 6 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om något annat inte framgår av andra stycket, skall äldre bestäm-&lt;br&gt;melser fortfarande tillämpas på en ersättningsperiod som har påbörjats&lt;br&gt;men inte avslutats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 20 § sjätte stycket skall tillämpas på en er-&lt;br&gt;sättningsperiod enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En försäkrad som under en ersättningsperiod som sägs i punkten 4 Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;första stycket uppfyller det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a § men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte något allmänt arbetsvillkor enligt 10 §, skall, vid prövningen av&lt;br&gt;rätten till fortsatt ersättning när ersättningsperioden har gått till ända,&lt;br&gt;anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ersättningsperiod som sägs i punkten 4 första stycket går till&lt;br&gt;ända före den 1 juli 1995, skall vad som sägs i första stycket i denna&lt;br&gt;punkt också gälla vid prövningen av rätten till fortsatt ersättning när den&lt;br&gt;nya ersättningsperiod som börjar efter ikraftträdandet går till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om den ersättningsperiod som sägs i punkten 4 första stycket går&lt;br&gt;till ända före den 1 juli 1995, skall vad som i punkten 5 första stycket&lt;br&gt;sägs om den som har uppfyllt det särskilda arbetsvillkoret men inte&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor, gälla också den som uppfyller arbetsvill-&lt;br&gt;koret enligt 6 och 7 §§ i lagrummens lydelse före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Den som, utom i fall som avses i punkten 4 första stycket, blir&lt;br&gt;arbetslös enligt denna lag före utgången av år 1994 och som uppfyller&lt;br&gt;det särskilda arbetsvillkoret eller arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ — i&lt;br&gt;dessa lagrums lydelse före den 1 juli 1994 - men inte något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor, skall likväl anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor&lt;br&gt;när rätten till ersättning prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Med undantag från vad som föreskrivs i 15 § andra stycket tredje&lt;br&gt;meningen skall den nya ersättningsperioden inte börja innan den före-&lt;br&gt;gående perioden har gått till ända, under förutsättning att den föregåen-&lt;br&gt;de perioden går till ända före utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Om det är till den försäkrades förmån, skall den äldre bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen i 20 § andra stycket tillämpas i en ersättningsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som har börjat före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som börjar efter ikraftträdandet, om den närmast föregående ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden har börjat före ikraftträdandet och går till ända efter&lt;br&gt;denna tidpunkt men före den 1 juli 1995, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som börjar efter ikraftträdandet, om den försäkrade blir arbetslös&lt;br&gt;enligt denna lag före utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den äldre bestämmelsen i 20 § andra stycket skall alltid tillämpas på&lt;br&gt;en försäkrad som har kvalificerat sig för ersättning genom att uppfylla&lt;br&gt;arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ i lagrummens lydelse före den 1 juli&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. De nya bestämmelserna i 32 § första, andra, fjärde och femte&lt;br&gt;styckena skall tillämpas på ansökningar om ersättning som görs efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1331) om&lt;br&gt;arbetslivsutveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1992:1331) om arbetslivs-&lt;br&gt;utveckling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en arbetslös&lt;br&gt;deltagit i verksamhet för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;länsarbetsnämndens anvisning&lt;br&gt;jämställs med tid under vilken en&lt;br&gt;arbetslös enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring eller 6 § lagen (1973:371)&lt;br&gt;om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;skall ha utfört förvärvsarbete. Vid&lt;br&gt;bestämmande av ramtid enligt&lt;br&gt;samma bestämmelser räknas inte&lt;br&gt;tid då den arbetslöse varit hindrad&lt;br&gt;att arbeta på grund av deltagandet,&lt;br&gt;i den mån tiden inte jämställs&lt;br&gt;enligt vad som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid under vilken en arbetslös&lt;br&gt;deltagit i verksamhet för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling i enlighet med&lt;br&gt;länsarbetsnämndens anvisning&lt;br&gt;jämställs med tid under vilken en&lt;br&gt;arbetslös enligt 70 a § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring eller 70 a § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall ha utfört för-&lt;br&gt;värvsarbete. Vid bestämmande av&lt;br&gt;ramtid enligt samma bestämmelser&lt;br&gt;räknas inte tid då den arbetslöse&lt;br&gt;varit hindrad att arbeta på grund&lt;br&gt;av deltagandet, i den mån tiden&lt;br&gt;inte jämställs enligt vad som nyss&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning i 31 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och i 28 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning i 31 § lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring och i 31 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som avses i&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:154.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:720.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 7 § studiestödslagen (1973:349)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en studerande som är med-&lt;br&gt;lem i arbetslöshetskassa och som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för ersättning&lt;br&gt;från kassan vid arbetslöshet eller&lt;br&gt;har uppburit ersättning från någon&lt;br&gt;arbetslöshetskassa under den&lt;br&gt;längsta tid som ersättning kan&lt;br&gt;betalas ut, utgår vuxenstudiestöd&lt;br&gt;enligt 7 a, 7 b, 7 c och 8 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en studerande som är med-&lt;br&gt;lem i arbetslöshetskassa och som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för ersättning&lt;br&gt;från kassan vid arbetslöshet eller&lt;br&gt;har uppburit ersättning från någon&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd i form av&lt;br&gt;dagpenning under den längsta tid&lt;br&gt;som ersättning kan betalas ut,&lt;br&gt;utgår vuxenstudiestöd enligt 7 a,&lt;br&gt;7 b, 7 c och 8 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till annan studerande utgår särskilt vuxenstudiestöd enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8, 8 a och 8 b §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:400.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreläde hösten 1993 riksdagen prop. 1993/94:80 En allmän&lt;br&gt;och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Förslagen grundade sig delvis&lt;br&gt;på betänkandet Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52), som avläm-&lt;br&gt;nades i juni 1993. Betänkandet remissbehandlades under sommaren&lt;br&gt;1993. En förteckning över dem som yttrade sig finns som bilaga till den&lt;br&gt;nyss nämnda propositionen. Yttrandena finns tillgängliga hos Arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet (dnr A93/1473/A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:80 föreslogs att en allmän och obligatorisk arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring skulle vara genomförd den 1 juli 1994 och att som en&lt;br&gt;delfinansiering en egenavgift skulle införas ff.o.m. den 1 januari 1994.&lt;br&gt;I propositionen angavs också vissa utgångspunkter för utformningen av&lt;br&gt;den framtida allmänna och obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Vidare aviserades vissa ändringar i kvalificeringsmöjlighetema till ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning, i längden på ersättningsperiodema och i fråga om&lt;br&gt;den normalarbetstid som är av betydelse vid fastställande av ersättning-&lt;br&gt;en. Dessutom redovisades ett förslag i fråga om avgångsvederlagens på-&lt;br&gt;verkan på ersättningsrätten. Regeringen anförde också att generösa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser skulle gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottet ställde sig i sitt betänkande En allmän och&lt;br&gt;obligatorisk arbetslöshetsförsäkring (1993/94:AU6) bakom regeringens&lt;br&gt;förslag att inriktningen skall vara att skapa en allmän arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring som omfattar alla med stark anknytning till arbetsmarknaden&lt;br&gt;och som ger inkomstrelaterade förmåner upp till en viss nivå. Utskottet&lt;br&gt;anförde emellertid också att man då inte borde binda sig för några&lt;br&gt;närmare riktlinjer för regelverket, t.ex. om möjligheterna att kvalificera&lt;br&gt;sig för ersättning eller under hur lång tid ersättning skall kunna utges.&lt;br&gt;Enligt utskottet skulle det i stället vara en fördel om saken kunde be-&lt;br&gt;dömas i ett sammanhang, så att man fick en bättre överblick av regel-&lt;br&gt;verket och dess konsekvenser i olika hänseenden. Utskottet ansåg såle-&lt;br&gt;des att den kommande beredningen i regeringskansliet borde avvaktas.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i enlighet med arbetsmarknadsutskottets ställnings-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut innebär bl.a. att det skall införas en allmän obliga-&lt;br&gt;torisk arbetslöshetsförsäkring som omfattar alla med en stark anknytning&lt;br&gt;till arbetsmarknaden och som ger inkomstrelaterade förmåner upp till en&lt;br&gt;viss nivå. Vidare innebär riksdagens beslut att det fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1994 har införts en allmän avgift för finansieringen av de kontanta&lt;br&gt;förmånerna vid arbetslöshet. Avgiften uppgår till 1 % av förvärvsin-&lt;br&gt;komster under år 1994 och till 2 % under år 1995. Riksdagen beslutade&lt;br&gt;också att höja det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) från 198 kr per&lt;br&gt;dag till 245 kr per dag fr.o.m. den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom regeringskansliet har därefter utarbetats förslag till regler och&lt;br&gt;nödvändig lagstiftning för genomförande av en allmän försäkring vid&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den fortsatta reformeringen av arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Behovet av förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiken skall i nära samspel med den ekonomiska&lt;br&gt;politiken och andra politikområden verka för en flexibel arbetsmarknad.&lt;br&gt;Det innebär krav på en balanserad ekonomisk utveckling som stimulerar&lt;br&gt;till produktivt arbete och ett högt arbetskraftsdeltagande inom ramen för&lt;br&gt;ett gentemot utlandet konkurrenskraftigt kostnadsläge. Arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken skall också bidra till att ge de arbetslösa grundläggande ekono-&lt;br&gt;misk trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna för att förverkliga de arbetsmarknadspolitiska ambitionerna&lt;br&gt;har i vårt land en klar aktiv inriktning. Åtgärder som platsförmedling&lt;br&gt;och utbildning prioriteras framför olika former av kontantstöd. Arbets-&lt;br&gt;linjen skall så långt som är möjligt gälla framför kontantlinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har fortlöpan-&lt;br&gt;de anpassats till utvecklingen och behoven på arbetsmarknaden. Nya åt-&lt;br&gt;gärder, såsom ungdomspraktik och arbetslivsutveckling, har tillkommit.&lt;br&gt;Sammantaget har de aktiva insatserna fått en större omfattning än nå-&lt;br&gt;gonsin tidigare. Ett genomgående drag har varit att fler och fler åtgär-&lt;br&gt;der har kommit att bli kvalificerande för kontantstöd. Härigenom har&lt;br&gt;utförsäkringen från arbetslöshetsförsäkringen kunnat hållas på en låg&lt;br&gt;nivå och den s.k. utförsäkringsgarantin praktiskt fungerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har emellertid också inneburit ett allt större tryck på&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet som&lt;br&gt;försörjningskälla. I många fall har de arbetsmarknadspolitiska åtgärder-&lt;br&gt;na i allt högre utsträckning kommit att betraktas som kvalificerings-&lt;br&gt;grunder för arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I debatten har arbetslöshetsförsäkringen ofta framställts som den enda&lt;br&gt;inkomstmöjligheten för arbetslösa. Så är det inte. Statsmakterna satsar&lt;br&gt;mycket stora belopp på olika åtgärder som motiveras av främst arbets-&lt;br&gt;marknadsskäl. Det gäller bl.a. beredskapsarbeten, ungdomspraktik,&lt;br&gt;utbildning, investeringar i infrastruktur och byggande. Alla dessa in-&lt;br&gt;satser kommer arbetslösa till godo, direkt eller indirekt. De kontanta&lt;br&gt;förmånerna vid arbetslöshet är därmed ett sista skyddsnät för den ar-&lt;br&gt;betslöse. Dessa förmåner skall ge den arbetslöse grundläggande ekono-&lt;br&gt;misk trygghet. I villkoren för förmånerna måste ställas ett antal krav.&lt;br&gt;Det gäller i fråga om förankringen på arbetsmarknaden, avgiftsinbetal-&lt;br&gt;ningar, återkvalificeringsmöjligheter, ersättningsperiodemas längd,&lt;br&gt;avstängningsregler, ersättningsbeloppen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen skall inte ses som en fristående del av ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiken utan skall samverka med andra arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska insatser för att den arbetslöse så snabbt som möjligt kan återgå&lt;br&gt;till reguljärt arbete. Den nuvarande ordningen med utförsäkringsgaranti-&lt;br&gt;er riskerar att skapa ändlösa perioder av ersättning. Försäkringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara ett sista skyddsnät och ge klara signaler om att det inte finns en Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;valfrihet mellan ersättning och arbete. Incitamenten för att återgå till&lt;br&gt;arbete måste finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste det nuvarande monopolet för arbetslöshetskassorna att&lt;br&gt;ge en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet brytas så att fler&lt;br&gt;grupper av arbetslösa kan ges en ersättning som bättre motsvarar in-&lt;br&gt;komstbortfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå dessa båda målsättningar bör, enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning, betydande förändringar göras i de båda stödformerna för kontant&lt;br&gt;stöd vid arbetslöshet, dvs. arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta&lt;br&gt;arbetsmarknadsstödet (KAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna för de kontanta understöden var 38,8 miljarder kronor år&lt;br&gt;1993. Mot dessa utgifter skall ställas inkomster på ca 13 miljarder&lt;br&gt;kronor som ökar till ca 19 miljarder kronor innevarande år. Under-&lt;br&gt;skottet i den s.k. arbetsmarknadsfonden beräknas med hänsyn även till&lt;br&gt;den avgiftshöjning som sker den 1 januari 1995 uppgå till ca 100 miljar-&lt;br&gt;der kronor vid slutet av år 1995 om inga ytterligare förändringar ge-&lt;br&gt;nomförs. Detta utgör en svår belastning på landets ekonomi. Ökande&lt;br&gt;lånebördor fördröjer återgången till fullgod sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reformering av de kontanta understöden vid arbetslöshet är en&lt;br&gt;viktig del i saneringen av de offentliga utgifterna. Beslut har redan&lt;br&gt;fattats om en 80-procentig kompensationsnivå och karensdagar. Förslag&lt;br&gt;till ytterligare utgiftsminskningar kommer att redovisas i denna proposi-&lt;br&gt;tion. Mot detta skall emellertid ställas vissa utgiftsökningar, som främst&lt;br&gt;beror på att nya grupper genom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;får en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. En utgångspunkt för&lt;br&gt;regeringens förslag till reformering av de kontanta förmånerna vid&lt;br&gt;arbetslöshet är att öka incitamenten för att återgå till reguljärt arbete.&lt;br&gt;Detta bidrar till att en varaktig minskning av utgifterna för understöden&lt;br&gt;vid arbetslöshet kan uppnås. I avsnitt 13 redovisas de kostnadsökningar&lt;br&gt;och kostnadsminskningar som förslagen i denna proposition föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i arbetsmarknadsfonden kan, som nyss sagts, inte klaras&lt;br&gt;genom enbart förändringar av de kontanta understöden. Insatser har&lt;br&gt;gjorts inom ett flertal områden för att lägga en ny grund till nya reguljära&lt;br&gt;arbeten. Utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna mot&lt;br&gt;enkla och kostnadseffektiva insatser måste fortsätta. Detta arbete måste&lt;br&gt;ske utan att kvalitetsaspekten tappas bort. Åtgärder skall ge den arbets-&lt;br&gt;löse mer kompetens och erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslinjen och kontantlinjen är inte nödvändigtvis motsatser. Arbets-&lt;br&gt;linjen prioriterar en aktivitet som upprätthåller och förstärker ett yrkes-&lt;br&gt;kunnande eller ger ny kompetens eller erfarenhet. Under arbetssökande-&lt;br&gt;perioder eller mellan perioder av arbete och aktiva åtgärder skall de&lt;br&gt;kontanta understöden vara ett ekonomiskt skydd för den arbetslöse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understöden måste vara utformade så att arbetslösheten inte innebär ett Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;alltför stort ekonomiskt avbräck samtidigt som villkoren för stöden skall&lt;br&gt;medverka till att arbetslösa aktivt verkar för att ta sig ur arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändrad arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudorsakerna till dagens omfattande arbetslöshet är dels det oför-&lt;br&gt;månliga svenska kostnadsläget och spekulationsekonomin i slutet på&lt;br&gt;1980-talet, dels den internationella konjunkturnedgången under 1990-&lt;br&gt;talets första år och dels också en bristande långsiktig anpassning till&lt;br&gt;strukturella förändringar i vår omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens utveckling har medfört en unikt stor förbättring av&lt;br&gt;den svenska konkurrenskraften gentemot utlandet. Det har resulterat i&lt;br&gt;ökade marknadsandelar, växande produktion och export samt en av-&lt;br&gt;sevärt stärkt betalningsbalans gentemot utlandet. I kombination med en&lt;br&gt;förbättrad internationell konjunktur innebär utvecklingen en ökad efter-&lt;br&gt;frågan på arbetskraft i Sverige och att arbetslösheten kan begränsas.&lt;br&gt;Nya prognoser från bl.a. av AMS och länsarbetsnämnderna visar att vi&lt;br&gt;nu kan räkna med en lägre total arbetslöshet än vad som tidigare har&lt;br&gt;prognosticerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudproblemet under resten av 1990-talet kommer att avse den&lt;br&gt;strukturellt betingade arbetslösheten. En rad åtgärder har redan vidtagits&lt;br&gt;under de senaste åren för att komma till rätta med problemen men ytter-&lt;br&gt;ligare förändringar krävs. Det handlar för det första om att stärka ar-&lt;br&gt;betskraftens kompetens samt utveckling och forskning. För det andra&lt;br&gt;måste goda villkor gälla för det allt viktigare ny- och småföretagandet&lt;br&gt;bl.a. genom en förändrad beskattning och småföretagaranpassad arbets-&lt;br&gt;rätt. För det tredje är det av största vikt att skapa goda betingelser för&lt;br&gt;företagens investeringar genom att bland annat öka tillgången på riskvil-&lt;br&gt;ligt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den förväntade minskningen av den totala arbetslösheten under&lt;br&gt;de närmaste åren kommer en kvardröjande långtidsarbetslöshet att utgö-&lt;br&gt;ra ett dominerande problem med betydande risker för ökad utslagning.&lt;br&gt;Den är oacceptabel i första hand för de direkt berörda men också för&lt;br&gt;näringsliv och samhälle. Inte minst gäller det med hänsyn till att en stor&lt;br&gt;andel av de långtidsarbetslösa är unga som måste ges möjlighet till en&lt;br&gt;aktiv insats i förvärvslivet under många år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig orsak till den strukturellt betingade arbetslösheten är den&lt;br&gt;snabba omvandlingen av arbetslivet med kraftigt skärpta krav på ökade&lt;br&gt;kunskaper och en vidgad kompetens. Arbetsmarknadspolitiken utgör ett&lt;br&gt;viktigt komplement till det livslånga lärande som måste prägla arbets-&lt;br&gt;livet och uppbyggnaden av utbildning och forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande arbetslösheten under de senaste åren har blottlagt den&lt;br&gt;traditionella arbetsmarknadspolitikens både styrka och svaghet. Styrkan&lt;br&gt;har legat i att den genom massiva arbetsmarknadspolitiska insatser och&lt;br&gt;gällande försäkringssystem har lyckats begränsa utförsäkring, social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsberoende samt permanent utslagning. Svagheterna har främst Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;varit att allt fler har fått vänta allt längre på olika aktiva insatser och att&lt;br&gt;dessa i högre grad har anvisats för att undvika utförsäkring och för att&lt;br&gt;arbetslösa skall klara sin försörjning. Arbetsmarknadspolitiken har&lt;br&gt;därmed alltmer tvingats att ta på sig en socialpolitisk roll som i längden&lt;br&gt;inte är förenlig med möjligheterna att hävda arbetslinjen. Inte minst en&lt;br&gt;bred internationell erfarenhet visar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmän arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nära på alla OECD-länder finns en allmän arbetslöshetsförsäkring.&lt;br&gt;Sverige är ett av få undantag. I riksdagen har under många år motione-&lt;br&gt;rats om en allmän arbetslöshetsförsäkring. Principbeslutet av riksdagen&lt;br&gt;och införandet av den allmänna avgiften fr.o.m. årsskiftet 1993/94 för&lt;br&gt;att finansiera de kontanta förmånerna vid arbetslöshet var det första&lt;br&gt;steget mot ett förverkligande av detta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkring mot inkomstbortfall vid arbetslöshet skall inte avse bara&lt;br&gt;vissa arbetstagare utan gälla för alla förvärvsarbetande som enligt fast-&lt;br&gt;ställda regler har fäste på arbetsmarknaden. Den nuvarande arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen har inte denna utformning. Endast kassamedlemmar får&lt;br&gt;en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskattningsvis får ungefär två tredjedelar av de arbetslösa ersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetsförsäkringen. Omkring 10 % av de arbetslösa får&lt;br&gt;KAS. Resten får inget kontantstöd och är hänvisade till socialbidrag om&lt;br&gt;de saknar egna medel för sin försörjning. Även de som får KAS tvingas&lt;br&gt;många gånger att komplettera ersättningen med socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften till en arbetslöshetskassa var år 1991 ca 240 kr och höjdes år&lt;br&gt;1992 till ca 430 kr för att år 1993 vara i genomsnitt ca 460 kr per år&lt;br&gt;och kunde ge en ersättning på närmare 170 000 kr under en 300-dagars&lt;br&gt;period mot ca 30 000 kr för normalperioden på 150 dagar i KAS.&lt;br&gt;Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller nu samma avgifter för alla förvärvs-&lt;br&gt;arbetande. Dock med undantag för kassamedlemmar som betalar en&lt;br&gt;mindre administrationsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu i steg två en lösning som innebär att fler per-&lt;br&gt;soner med en klar förankring på arbetsmarknaden kan få en inkomstre-&lt;br&gt;laterad ersättning vid arbetslöshet fr.o.m. den 1 juli 1994. Detta skall&lt;br&gt;ske genom att, som regeringen aviserade i prop. 1993/94:80, KAS-&lt;br&gt;systemet omvandlas så att arbetslösa där kan få samma dagpenning som&lt;br&gt;den som lämnas av arbetslöshetskassorna. Färre personer kommer&lt;br&gt;därigenom att vara hänvisade till kompletterande socialbidrag för att&lt;br&gt;klara sin försörjning. Samtidigt föreslås förändringar i de båda ersätt-&lt;br&gt;ningssystemen, KAS och arbetslöshetsförsäkringen, som innebär att&lt;br&gt;ersättningsvillkoren blir likartade. Genom dessa förändringar åstadkom-&lt;br&gt;mes vad som länge har saknats på den svenska arbetsmarknaden, näm-&lt;br&gt;ligen en rättvis och ändamålsenlig arbetslöshetsförsäkring med frihet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den enskilde att välja i vilka former skyddet mot inkomstbortfall vid Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;arbetslöshet skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att en allmän arbetslöshetsförsäkring för-&lt;br&gt;verkligas genom att det, som ett alternativ till de nuvarande arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna, i KAS införs en ersättningsform som motsvarar den som&lt;br&gt;finns i arbetslöshetsförsäkringen. Förutom det nuvarande stödbeloppet&lt;br&gt;i KAS, som bör benämnas grundbelopp, införs en dagpenning. Denna&lt;br&gt;skall motsvara den ersättning som lämnas från försäkringen, dvs. 80 %&lt;br&gt;av tidigare inkomst, dock högst 564 kr per dag. Grundbeloppet skall&lt;br&gt;motsvara stödbeloppet i KAS och lämnas med högst 245 kr per dag.&lt;br&gt;För den enskilde skall systemet emellertid på sikt utformas så att för-&lt;br&gt;månerna relateras till den inkomst for vilken avgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åter till arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att med alla metoder motverka långtidsarbetslöshet skall, enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening, vara arbetsmarknadspolitikens viktigaste mål. För att&lt;br&gt;nå detta mål måste de kontanta stöden vid arbetslöshet samverka med&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska insatser för att den arbetslöse så snabbt som&lt;br&gt;möjligt skall återgå till reguljärt arbete. Den nuvarande ordningen med&lt;br&gt;utförsäkringsgarantier skapar risker för ”ändlös” rundgång mellan upp-&lt;br&gt;repade perioder av kontantstöd och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för ersättningsperioder efter en arbetsmarknadspolitisk åtgärd&lt;br&gt;har således stor betydelse för arbetsmarknadens funktionssätt och på-&lt;br&gt;verkar också kostnaderna såväl för kontantstöden som för arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken i stort. Trots att arbetslösheten under några år ökat kraf-&lt;br&gt;tigt har någon motsvarande ökning av utförsäkringen av medlemmar i&lt;br&gt;arbetslöshetskassor inte skett, i stället har antalet utförsäkrade minskat&lt;br&gt;under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna får emellertid inte utvecklas till&lt;br&gt;åtgärder som enbart betraktas som ett sätt att kvalificera sig för en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod. Det strider mot grundtankarna bakom arbetslinjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de enskilda arbetslösa är det viktigaste målet att återkomma till&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken måste på olika&lt;br&gt;sätt stödja en sådan ambition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av kvalificeringsreglema och de arbetsmarknadspolitis-&lt;br&gt;ka insatsernas inriktning bör vara sådan att reglerna förstärker de ar-&lt;br&gt;betslösas möjligheter till arbete och motverkar en omfattande permanent&lt;br&gt;utslagning från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu genomföra en omedelbar och kraftig inskränkning av tiden&lt;br&gt;under vilken en person kan få arbetslöshetsersättning respektive arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder skulle emellertid kunna drabba en del enskil-&lt;br&gt;da arbetslösa som inte under tiden har fått arbete. Det skulle också&lt;br&gt;finnas risk för en ökning av behovet av socialbidrag med därmed följan-&lt;br&gt;de kostnader för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ett viktigt inslag i arbetsmark- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;nadspolitikens arbetslinje. Av avgörande betydelse för resultaten av de&lt;br&gt;olika insatserna är att dessa sätts in tidigt och att de är anpassade till&lt;br&gt;såväl arbetsmarknadens krav och förutsättningar som den enskildes&lt;br&gt;möjligheter och önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det nödvändigt att motverka den ovannämnda rundgång-&lt;br&gt;en. Regeringen bedömer därför att det är både önskvärt och möjligt att&lt;br&gt;förändra reglerna för återkvalificering via arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärder, om den arbetslöse samtidigt möts av särskilda intensifierade&lt;br&gt;åtgärder som syftar till att hon eller han skall återgå till den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i detta avseende, som mer i detalj redovisas läng-&lt;br&gt;re fram, innebär i korthet att en första ersättningsperiod skall få beviljas&lt;br&gt;om den arbetslöse uppfyller ett allmänt arbetsvillkor. I detta skall få&lt;br&gt;tillgodoräknas endast tid med förvärvsarbete och inte tid som jämställs&lt;br&gt;med arbete, s.k. jämställd tid (vad som menas med jämställd tid finns&lt;br&gt;förklarat i avsnitt 8). Om den arbetslöse under ersättningsperioden har&lt;br&gt;uppfyllt ett nytt arbetsvillkor vari ingår jämställd tid (särskilt arbets-&lt;br&gt;villkor) skall en ytterligare ersättningsperiod om längst 300 dagar, eller&lt;br&gt;längst 150 dagar i fråga om den som inte har fyllt 55 år och som får&lt;br&gt;grundbeloppet i KAS, få medges. För att därefter få ersättning måste&lt;br&gt;den arbetslöse uppfylla ett nytt allmänt arbetsvillor. I fråga om grundbe-&lt;br&gt;loppet i KAS bör emellertid även rätten till den första ersättningsperio-&lt;br&gt;den få grundas på ett särskilt arbetsvillkor. Generösa övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser skall gälla för att medge en mjuk övergång till den nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den arbetslöse efter en andra ersättningsperiod inte kunna&lt;br&gt;erbjudas arbete eller uppfylla ett allmänt arbetsvillkor bör hon eller han&lt;br&gt;erbjudas särskild åtgärd. Dessa åtgärder skall - i likhet med hittillsva-&lt;br&gt;rande arbetsmarknadspolitiska åtgärder - i första hand vara inriktade på&lt;br&gt;att öka möjligheterna för den arbetslöse att finna arbete på den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa åtgärder kan ha inslag av utbildning, praktik eller rehabilite-&lt;br&gt;ring. I den individuella planen för den långtidsarbetslöse måste man vid&lt;br&gt;utformning av åtgärden söka ta hänsyn till individens förutsättningar och&lt;br&gt;förhållanden, som t.ex. ålder, utbildning och andra faktorer som på-&lt;br&gt;verkar möjligheterna att få reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den exakta utformningen av dessa insatser måste ske senare. Rege-&lt;br&gt;ringen kommer därför så snart som möjligt att låta utreda hur sådana åt-&lt;br&gt;gärder skall samverka med arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En internationell jämförelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för försäkringsskyddet varierar kraftigt inom OECD-området.&lt;br&gt;I många länder, bl.a. i flera med mycket begränsad aktiv arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitik är arbetslöshetsförsäkringen snarast en del av, eller en på-&lt;br&gt;byggnad av den vanliga socialförsäkringen. Incitamenten till att söka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete eller att höja sin kompetens och konkurrenskraft är mycket be- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;gränsade. Den praktiska effekten blir så långa perioder av arbetslöshet&lt;br&gt;att de närmar sig förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell och nationell forskning visar att det finns ett samband&lt;br&gt;mellan ersättningsperiodens längd och de arbetslösas ansträngningar för&lt;br&gt;att få ett nytt arbete. Sökaktiviteten reduceras efterhand men ökar åter-&lt;br&gt;igen mot slutet av ersättningsperioden. Den arbetslöses möjligheter att&lt;br&gt;finna arbete är inte bara beroende av situationen på arbetsmarknaden&lt;br&gt;utan även av den egna sökaktiviteten och det egna engagemanget att&lt;br&gt;finna lösningar. Arbetsmarknadspolitiken kan underlätta sökandet vä-&lt;br&gt;sentligt och även förstärka - men inte ersätta - den enskildes motiva-&lt;br&gt;tion. Det finns således skäl att inte låta ersättningsperiodema bli för&lt;br&gt;långa. Ett väl utformat försäkringssystem skall, i kombination med en&lt;br&gt;aktiv arbetsmarknadspolitik, ge starka incitament till reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat ansvarstagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av väsentlig betydelse för respekten för arbetslöshetsförsäkringen och&lt;br&gt;KAS är att ersättningsrätten är förenad med reella krav på att stå till&lt;br&gt;arbetsmarknadens förfogande och ett ansvar för att inte försätta sig i&lt;br&gt;frivillig arbetslöshet. I de båda stödformerna finns bestämmelser om&lt;br&gt;vilka krav som skall ställas för att en sökande skall anses stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande och om avstängningsregler i samband med&lt;br&gt;frivillig arbetslöshet. Den som t.ex. avvisar ett erbjudet lämpligt arbete&lt;br&gt;eller som frivilligt lämnar ett arbete utan giltig anledning skall avstängas&lt;br&gt;från ersättning under viss tid. I både ALF-lagen och KAS-lagen finns en&lt;br&gt;definition på vad som skall anses vara ett lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen och KAS är båda en form av&lt;br&gt;omställningsförsäkring som skall lämna en ersättning under den tid då&lt;br&gt;den arbetslöse söker ett nytt arbete. Den arbetslöse har, tillsammans&lt;br&gt;med arbetsförmedlingen, intresse av och ansvar för att sökandetiden&lt;br&gt;hålls nere och onödig långtidsarbetslöshet förhindras liksom för att&lt;br&gt;ofrivillig arbetslöshet undviks. Reglerna för rätt till ersättning skall ge&lt;br&gt;klara besked om detta. Detta är en förutsättning för att begränsa kost-&lt;br&gt;naderna för arbetslösheten inte bara inom ersättningssystemen utan i&lt;br&gt;hela samhällsekonomin. En väl fungerande arbetsmarknad kräver också&lt;br&gt;att de arbetslösa inte förlorar kompetens och erfarenhet genom långa&lt;br&gt;arbetslöshetsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna för att en arbetslös skall anses stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande, för vad som är ett lämpligt arbete m.m. är inte en gång för&lt;br&gt;alla givna utan måste anpassas till förändrade krav på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Den praxis som har utbildats måste också kunna omprövas. Sedan år&lt;br&gt;1974 då arbetslöshetsförsäkringen fick sin ännu i huvudsak gällande&lt;br&gt;utformning och KAS infördes, har en mer samlad bedömning av dessa&lt;br&gt;frågor gjorts endast av 1974 års utredning om en allmän arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring (Allmän arbetslöshetsförsäkring SOU 1978:45). Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens mening bör dessa frågor nu bli föremål för en genomgri- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;pande översyn i syfte att nå en bättre överensstämmelse mellan de&lt;br&gt;aktuella reglerna och de ökade krav som nu måste ställas på ett effekti-&lt;br&gt;vare utnyttjande av de arbetsmarknadspolitiska resurserna och på in-&lt;br&gt;dividernas ansvar för sin sysselsättningssituation. Översynen bör också&lt;br&gt;omfatta avstängningstidema vid självförvållad arbetslöshet och skyldig-&lt;br&gt;heten att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen kommer&lt;br&gt;inom kort att besluta om en sådan översyn. Denna skall leda till succes-&lt;br&gt;siva förändringar och anpassningar av regelverk och föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översynen skall också ingå att se över ytterligare en fråga. Det gäller&lt;br&gt;förekomsten av s.k. svartjobb samtidigt med uppbärande av ersättning&lt;br&gt;och annat missbruk av arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Att dessa&lt;br&gt;missförhållanden förekommer är väl känt men debatteras sällan. Även i&lt;br&gt;tider som dessa, med hög arbetslöshet inom nästan alla delar av arbets-&lt;br&gt;marknaden, kommer entydiga vittnesmål om att lediga platser inte kan&lt;br&gt;tillsättas trots tillgång på arbetssökande med efterfrågad kompetens och&lt;br&gt;erfarenhet. Regeringen anser att problemet måste lyftas fram och att&lt;br&gt;verkningsfulla åtgärder skall sättas in för att motverka missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både ALF-lagen och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om olika sanktionsmöjligheter, främst ekono-&lt;br&gt;miska, som kan tillgripas mot den som på ett felaktigt sätt har tillskan-&lt;br&gt;sat sig ersättning. Möjligheten till polisanmälan finns naturligtvis också&lt;br&gt;när man kan misstänka ett rent brottsligt förfarande. I översynen skall&lt;br&gt;ingå att pröva om sanktionsmöjligheterna bör skärpas eller göras effekti-&lt;br&gt;vare på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart förändringar i den riktningen är emellertid inte tillräckligt. Sär-&lt;br&gt;skilt i fall med svartjobb är det svårt att komma åt problemet, eftersom&lt;br&gt;både arbetstagaren och arbetsgivaren har ett gemensamt intresse av att&lt;br&gt;förhållandet inte uppdagas. Båda löper ju risk att ställas till ansvar.&lt;br&gt;Andra vägar måste därför också prövas. Olika former av samverkan&lt;br&gt;mellan t.ex. arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassor samt arbetstagar-&lt;br&gt;och arbetsgivarorganisationer kan vara ett sätt. Redan nu driver AMS&lt;br&gt;och Arbetslöshetskassornas Samorganisation olika projekt för att mot-&lt;br&gt;verka problemet. Inte minst gäller det att sprida kunskap om att miss-&lt;br&gt;bruk medverkar till att snedvrida konkurrensen mellan olika näringsid-&lt;br&gt;kare samt till färre arbeten och lägre skatteinkomser för stat och kom-&lt;br&gt;mun. I översynen skall därför ingå att föreslå alternativa vägar att be-&lt;br&gt;ivra missbruket. En fråga som också bör utredas i det sammanhanget&lt;br&gt;gäller åtgärder för att undvika samtidiga utbetalningar från olika ersätt-&lt;br&gt;ningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande arbetslöshetskassorna fortsätter sin verksamhet som tidi-&lt;br&gt;gare. Vid sidan av dessa kommer tills vidare länsarbetsnämndernas&lt;br&gt;enheter för KAS-administrationen, de s.k. KAS-regionema, som nedan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;benämns arbetsmarknadskassor, att vara ett fristående alternativ för Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;administrationen av en ersättning som motsvarar den som dagens arbets-&lt;br&gt;löshetskassor lämnar. Om denna lösning skall bli permanent bör över-&lt;br&gt;vägas ytterligare. Frågan om arbetsmarknadskassomas organisatoriska&lt;br&gt;hemvist skall därvid prövas liksom formerna för uttaget av den allmän-&lt;br&gt;na avgiften för finansieringen av kontantförmåner vid arbetslöshet samt&lt;br&gt;hur kostnaderna för arbetsmarknadskassomas administration skall täck-&lt;br&gt;as. Arbetsmarknadskassoma och de nuvarande arbetslöshetskassorna bör&lt;br&gt;arbeta under likartade villkor. Konkurrensneutralitet skall råda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens arbetslöshetskassor har rätt att ta ut en avgift av medlemmarna&lt;br&gt;som skall täcka administrationskostnaderna. För KAS-administrationen&lt;br&gt;betalas denna kostnad för närvarande av budgetmedel. Konkurrensneut-&lt;br&gt;ralitet är emellertid svår att åstadkomma med hänsyn till att det råder en&lt;br&gt;stor variation i administrationskostnaderna mellan de olika kassorna och&lt;br&gt;mellan kassorna och KAS-hanteringen. Regeringen är inte beredd att nu&lt;br&gt;lägga förslag i denna fråga utan den bereds vidare. Förslag kommer att&lt;br&gt;föreläggas riksdagen hösten 1994 med sikte på ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1995. Till dess bör nuvarande ordning gälla. Regeringen vill här&lt;br&gt;också betona att det finns anledning att se över hela administrationen av&lt;br&gt;de kontanta förmånerna vid arbetslöshet. Även denna fråga blir föremål&lt;br&gt;för fortsatta överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om KAS gäller för närvarande ett ansökningsförferande. Även&lt;br&gt;fortsättningsvis skall, om inte de ytterligare övervägandena ger skäl till&lt;br&gt;annat, denna princip gälla. Den som blir arbetslös och inte är medlem i&lt;br&gt;en arbetslöshetskassa kommer således att hos arbetsmarknadskassoma&lt;br&gt;kunna ansöka om KAS. Kassorna bedömer på det underlag som&lt;br&gt;sökanden lämnar om han eller hon skall få grundbelopp eller dagpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i korthet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring innebär såle-&lt;br&gt;des att det införs en möjlighet till en inkomstrelaterad dagpenning från&lt;br&gt;en arbetsmarknadskassa som ett alternativ till dagpenningen från en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa. Förslagen i övrigt innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få rätt till grundbeloppet från en arbetsmarknadskassa skall den&lt;br&gt;arbetslöse uppfylla ett arbetsvillkor eller ett studerandevillkor. Dag-&lt;br&gt;penningen från en arbetsmarknadskassa lämnas endast om den arbets-&lt;br&gt;löse uppfyller ett avgiftsvillkor och ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsvillkoret innebär att den arbetslöse under tolv månader inom en&lt;br&gt;24-månadersperiod skall ha betalat avgift enligt lagen (1993:1441) om&lt;br&gt;allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet eller&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret skall vara detsamma både i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;och KAS. För att uppfylla arbetsvillkoret skall sökanden ha förvärvs-&lt;br&gt;arbetat minst 75 timmar under minst fem månader inom en ramtid på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde. För den som inte Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;har uppfyllt detta arbetsvillkor finns möjlighet att uppfylla ett alternativt&lt;br&gt;villkor om minst 65 timmar per månad under minst 10 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa kommer således att&lt;br&gt;kunna få dagpenning från en arbetsmarknadskassa. Om den arbetslöse&lt;br&gt;är medlem i en arbetslöshetskassa skall han eller hon liksom tidigare få&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under förutsättning att avgifts-&lt;br&gt;villkoret och ett arbetsvillkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande reglerna samverkar KAS och arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen med varandra. Den som är medlem i en arbetslöshetskassa och&lt;br&gt;som har uppfyllt arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret kan i stället&lt;br&gt;få KAS. För anställda innebär medlemsvillkoret att de skall ha varit&lt;br&gt;medlemmar i en arbetslöshetskassa under tolv månader innan de kan få&lt;br&gt;ersättning från försäkringen. För företagare föreskrivs ett medlemsvill-&lt;br&gt;kor på 24 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens förslag till förändringar kommer samverkan mellan&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och arbetsmarknadskassoma att fortsätta på sam-&lt;br&gt;ma sätt. Den som är medlem i en arbetslöshetskassa och som uppfyller&lt;br&gt;ett arbetsvillkor, men inte avgiftsvillkoret kommer, på samma sätt som&lt;br&gt;för närvarande, att få ersättning i form av grundbeloppet. På grundbe-&lt;br&gt;loppet skall i likhet med inkomst av tjänst betalas avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet. Varaktigheten av arbetslöshetskassornas medlemsvillkor&lt;br&gt;ersätts med ett avgiftsvillkor. När antalet avgiftsmånader, vari inräknas&lt;br&gt;månader med grundbelopp, uppgår till tolv under en tjugofyramånader-&lt;br&gt;speriod får den arbetslöse dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Samma krav på antalet avgiftsmånader bör gälla för både anställda och&lt;br&gt;företagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa skall ha stor frihet att välja mellan arbetsmarknadskassa&lt;br&gt;och arbetslöshetskassa. En övergång från dagpenning i den ena stöd-&lt;br&gt;formen till dagpenning i den andra skall dock inte kunna förlänga ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden. Däremot skall den som väljer att byta administrations-&lt;br&gt;form under en pågående ersättningsperiod inte behöva uppfylla avgifts-,&lt;br&gt;arbets- och karensvillkoren på nytt. De redan uppfyllda kraven för rätt&lt;br&gt;till ersättning skall accepteras av den nya kassan vid en överflyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande reglerna i ALF-lagen är det inte möjligt att bli&lt;br&gt;medlem i en arbetslöshetskassa utan att ha ett arbete vid tidpunkten för&lt;br&gt;ansökan om inträde. Kravet på förvärvsarbete inom kassans verksam-&lt;br&gt;hetsområde som ett villkor för inträde i kassan står kvar. Personer som&lt;br&gt;inte är medlemmar i en kassa bör inte heller kunna bli det under tid då&lt;br&gt;de genomgår en arbetsmarknadsutbildning eller är anvisade en ALU-&lt;br&gt;plats eller en ungdomspraktikplats. Däremot bör den kunna bli kassa-&lt;br&gt;medlem, som vid tidpunkten för ansökan om medlemskap har en an-&lt;br&gt;ställning i form av ett utbildningsvikariat eller en anställning med rekry-&lt;br&gt;teringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna i ALF-lagen innebär t.ex. att ungdomar som&lt;br&gt;direkt efter en avslutad utbildning i det reguljära utbildningsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir anvisade en ungdomspraktikplats, inte kan få ersättning från arbets- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;löshetsförsäkringen, eftersom de inte kan bli medlemmar i en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa. Detta bör gälla även i fortsättningen. Däremot bör, på sam-&lt;br&gt;ma sätt som gäller för närvarande, den som har deltagit i arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder som arbetsmarknadsutbildning, ALU och ung-&lt;br&gt;domspraktik få rätt till grundbelopp från en arbetsmarknadskassa. För&lt;br&gt;att däremot få rätt till dagpenning från en arbetsmarknadskassa bör&lt;br&gt;krävas att sökanden har förvärvsarbetat i viss omfattning. I detta fall&lt;br&gt;skall inte s.k. med förvärvsarbete jämställd tid få åberopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den vars ersättningsrätt har upphört skall intensifierade åtgärder&lt;br&gt;sättas in för att påskynda återgången till reguljärt arbete. Utförsäkringen&lt;br&gt;skall inte följas av socialbidrag. De intensifierade åtgärderna kan ha&lt;br&gt;inslag av utbildning, praktik eller rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av arbetskraften är företagare. Dessa är en viktig grund för&lt;br&gt;Sveriges näringsliv. De måste ges goda förutsättningar att verka för att&lt;br&gt;vi skall kunna skapa nya arbetstillfällen och utveckla välfärden. Genom&lt;br&gt;småföretagsinriktade förändringar i bl.a. skatte- och arbetsrätten har&lt;br&gt;dessa förutsättningar förbättrats. Även inom ett flertal andra områden&lt;br&gt;måste reglerna ses över för att undanröja hinder för framgångsrikt&lt;br&gt;företagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kontanta stöden vid arbetslöshet skall lämnas på lika villkor till&lt;br&gt;alla som har en klar förankring på arbetsmarknaden, såväl arbetstagare&lt;br&gt;som företagare. Genom den nu föreslagna försäkringen kommer även&lt;br&gt;alla arbetslösa företagare att omfattas av rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för stöden skall vara utformade så att de bidrar till en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad och motiverar den enskilde att bryta sin&lt;br&gt;arbetslöshet och snabbt återgå till produktivt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för arbetslöshetsersättning till företagare måste också refor-&lt;br&gt;meras i denna riktning och därmed främja nyföretagande. I betänkandet&lt;br&gt;Ersättning vid arbetslöshet (SOU 1993:52), har anförts att nuvarande&lt;br&gt;regler ibland medför att företag som på något längre sikt skulle kunna&lt;br&gt;utvecklas, tvingas i stället att lägga ned helt vid t.ex. en tillfällig efter-&lt;br&gt;frågeminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om företagares rätt till arbetslöshetsersättning måste emellertid&lt;br&gt;också bedömas utifrån konkurrensutgångspunkter. Arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen får inte bli en subvention till icke livskraftiga företag. Risken för&lt;br&gt;detta måste beaktas vid en omprövning av reglerna i syfte att skapa en&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning som främjar utvecklingen av vårt näringsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger nu inget förslag i denna fråga utan överväger den&lt;br&gt;vidare. Regeringen avser att under hösten 1994 återkomma med propo-&lt;br&gt;sition om vissa frågor kring arbetslöshetsförsäkringen, i samband där-&lt;br&gt;med kommer resultaten av dessa överväganden att redovisas. Förslagen&lt;br&gt;i den kommande propositionen läggs med sikte på ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter denna översiktliga redovisning följer nu förslagen mera i detalj.&lt;br&gt;Samtliga förslag bör träda i kraft den 1 juli 1994. I fråga om de ersätt-&lt;br&gt;ningsregler m.m. i ALF-lagen och KAS-lagen som inte tas upp i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande föreslås inga ändringar. Förslagen föranleder följdändringar i Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling och studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Grundbelopp och dagpenning i KAS&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: KAS från en arbetsmark-&lt;br&gt;nadskassa lämnas med ett per dag beräknat belopp i form av&lt;br&gt;grundbelopp eller i form av dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet bör vara 245 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen lämnas liksom i arbetslöshetsförsäkringen med&lt;br&gt;80 % av sökandens dagsförtjänst, dock högst med det belopp som&lt;br&gt;motsvarar den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;och lägst med ett belopp som motsvarar grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning till den som får ålderspension i form av folkpen-&lt;br&gt;sion, allmän tilläggspension eller annan pension som ges ut på&lt;br&gt;grund av förvärvsarbete lämnas med 65 % av sökandens dags-&lt;br&gt;förtjänst, dock högst med det belopp som motsvarar den högsta&lt;br&gt;dagpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen bör vara högst 564 kr och lägst 245 kr per dag&lt;br&gt;om inget annat följer av pensionsavdragsbestämmelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer grundbeloppet och den högsta och lägsta&lt;br&gt;nivån på dagpenningen i KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: En ny arbetslöshetsförsäkring införs som ersätter&lt;br&gt;både den nuvarande frivilliga arbetslöshetsförsäkringen och KAS. Den&lt;br&gt;nya försäkringen skall ge ett grundbelopp som skall kunna kompletteras&lt;br&gt;med en frivillig tilläggsförsäkring. Grundbeloppet skall vara 6 300 kr&lt;br&gt;per månad (5 300 för den som är under 21 år). En tilläggsförsäkring&lt;br&gt;som berättigar till bidrag skall tillsammans med grundbeloppet täcka&lt;br&gt;upp till 80 % av inkomstbortfallet upp till en inkomst som motsvarar&lt;br&gt;brytpunkten för statlig inkomstskatt (för närvarande 16 500 kr per&lt;br&gt;månad). Tilläggsförsäkringen skall därutöver på frivillig basis kunna&lt;br&gt;ersätta inkomstbortfall upp till en inkomst motsvarande sju och ett halvt&lt;br&gt;basbelopp (för år 1993 ca 21 500 kr per månad).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till den före-&lt;br&gt;slagna modellen med grundförsäkring och en frivillig tilläggsförsäkring.&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige och Tjänstemännens Centralorganisation avvisar utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivarföreningen stöder förslaget och anser att en till-&lt;br&gt;läggsförsäkring bör vara en kombinerad arbetslöshets- och pensions-&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet förordar en allmän och inkomstrelaterad Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska Fakultetsstyrelsens forskningsnämnd vid Lunds universitet&lt;br&gt;föreslår att den nuvarande organisationen bör justeras så att försäk-&lt;br&gt;ringen både i teorin och praktiken kommer att omfatta alla arbetslösa.&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket anser att arbetslöshetsförsäkringen bör göras om&lt;br&gt;till en allmän obligatorisk försäkring med lika villkor för alla. Den&lt;br&gt;obligatoriska försäkringen bör utformas som en procentuell ersättning&lt;br&gt;av inkomstförlusten kombinerad med ett grundskydd. Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen förordar att man i första hand låter en allmän enhetlig försäk-&lt;br&gt;ring bli föremål för ytterligare utredning. En sådan försäkring skulle&lt;br&gt;kunna bygga på en samordning och vidareutveckling av nuvarande&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation föreslår en grundförsäkring för alla&lt;br&gt;med en kompensationsgrad på 60 - 70 % av tidigare inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den 1 januari 1994 in-&lt;br&gt;fördes lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontant-&lt;br&gt;förmåner vid arbetslöshet. Lagen innebär att samtliga förvärvsarbetande&lt;br&gt;som har inkomst av anställning som avses i 11 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och sådan inkomst av annat förvärvs-&lt;br&gt;arbete som avses i 11 kap. 3 § samma lag skall betala en avgift för&lt;br&gt;finansieringen av arbetslöshetsförsäkring och KAS. Avgiften uppgår&lt;br&gt;innevarande år till 1 % av förvärvsinkomster upp till sju och en halv&lt;br&gt;gånger basbeloppet. För år 1995 har avgiften fastställts till 2 % av&lt;br&gt;samma avgiftsunderlag. Avgiften betalas inte för inkomster som under-&lt;br&gt;stiger 25 % av basbeloppet. Vid taxeringen till inkomstskatt skall för-&lt;br&gt;värvsinkomsten minskas med den belöpande avgiften. För den enskilde&lt;br&gt;skall systemet emellertid på sikt utformas så att förmånerna relateras till&lt;br&gt;den inkomst för vilken avgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslutningen till arbetslöshetsförsäkringen är i dag frivillig. Den&lt;br&gt;enskilde avgör själv om han eller hon genom att bli medlem i en arbets-&lt;br&gt;löshetskassa vill ansluta sig till arbetslöshetsförsäkringen. Formellt sett&lt;br&gt;står kassorna öppna för samtliga förvärvsarbetande. Många har emeller-&lt;br&gt;tid av skilda skäl valt eller inte kunnat ansluta sig till en kassa. Det&lt;br&gt;sistnämnda kan bero bl.a. på att det inte finns någon arbetslöshetskassa&lt;br&gt;som är verksam inom det aktuella yrkesområdet. Införandet av den&lt;br&gt;allmänna avgiften innebär att de avgiftsbetalande skall ha rätt till en&lt;br&gt;likvärdig ersättning på likvärdiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt utredarens förslag att införa ett grundbelopp&lt;br&gt;och en tilläggsförsäkring. Regeringen har därvid funnit det mer ända-&lt;br&gt;målsenligt att nu föreslå en annan ordning. För att på ett enkelt och&lt;br&gt;obyråkratiskt sätt göra det möjligt för samtliga förvärvsarbetande att&lt;br&gt;omfattas av likvärdiga förmåner föreslår regeringen att det i dagens&lt;br&gt;KAS-system införs två ersättningsformer, dels ett grundbelopp, dels en&lt;br&gt;dagpenning. Dessa förmåner skall prövas hos arbetsmarknadskassoma.&lt;br&gt;Grundbeloppet skall motsvara det stöd som lämnas enligt dagens regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för KAS. Dagpenningen inom KAS-systemet skall vara en inkomstrela- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;terad ersättning som motsvarar den dagpenning som lämnas från arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS infördes den 1 januari 1974 som ett komplement till arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen och skulle främst vara en ersättningsform för dem som&lt;br&gt;inte hade en klar anknytning till arbetsmarknaden. Den grupp som av-&lt;br&gt;sågs var i första hand nytillträdande på arbetsmarknaden, främst ung-&lt;br&gt;domar, men även sådana som endast hade haft en tillfällig eller lös an-&lt;br&gt;knytning till arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag att införa ersättningsformen dagpenning i KAS&lt;br&gt;innebär att det blir möjligt för den som har haft en klar anknytning till&lt;br&gt;arbetsmarknaden att även från arbetsmarknadskassan få en ersättning&lt;br&gt;som motsvarar den som lämnas från arbetslöshetsförsäkringen. Nytill-&lt;br&gt;trädande på arbetsmarknaden bör få samma stöd som de kan få enligt de&lt;br&gt;nuvarande reglerna i KAS-lagen. Stödet skall lämnas i form av ett&lt;br&gt;grundbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet bör liksom det nuvarande stödbeloppet i KAS inte vara&lt;br&gt;relaterat till den tidigare inkomsten. Stödbeloppet i KAS fastställs av&lt;br&gt;regeringen. Regeringen föreslår att denna ordning också bör gälla i&lt;br&gt;fråga om grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1994 lämnas stödbeloppet i KAS med 245 kr per&lt;br&gt;dag. Med hänsyn till den nyligen genomförda höjningen har regeringen&lt;br&gt;för avsikt att fastställa grundbeloppet fr.o.m. den 1 juli 1994 till oför-&lt;br&gt;ändrat 245 kr per dag, dvs. ca 5 300 kr per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande lämnas dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen med&lt;br&gt;80 % av den tidigare inkomsten, dock högst med 564 kr per dag och&lt;br&gt;lägst med 245 kr per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som får vissa former av pension finns i arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen regler som föreskriver att kompensationsnivån skall vara 65 %&lt;br&gt;av den tidigare inkomsten. Denna reglering har till syfte att undvika fall&lt;br&gt;av överkompensation och innebär också att dagpenningen kan reduceras&lt;br&gt;till belopp under 245 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dagpenningen som lämnas från arbetsmarknadskassan skall&lt;br&gt;vara likvärdig den som lämnas i arbetslöshetsförsäkringen bör samma&lt;br&gt;regler gälla inom de båda systemen. Det innebär att samma högsta och&lt;br&gt;lägsta dagpenningnivåer, samma kompensationsnivåer, samma reduce-&lt;br&gt;ringsregler m.m. skall gälla. Även i fråga om dagpenningen bör det, på&lt;br&gt;samma sätt som gäller inom arbetslöshetsförsäkringen, vara regeringens&lt;br&gt;uppgift att fastställa den högsta och lägsta nivån. Dessa nivåer bör&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1994 vara desamma som gäller inom arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen, dvs. 564 kr resp. 245 kr. Det innebär i detta avseende ingen&lt;br&gt;förändring i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill regeringen ta upp frågan om nivån på utbild-&lt;br&gt;ningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning m.m. Regeringen har riks-&lt;br&gt;dagens bemyndigande att anpassa nivåerna på dessa bidrag till arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättningarna. Då regeringen inte överväger några förändringar av&lt;br&gt;dessa ersättningar från kommande budgetårsskifte kommer inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsbidragen att förändras. En justering måste dock ske. De som Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;blir berättigade till dagpenning från en arbetsmarknadskassa bör få ut-&lt;br&gt;bildningsbidrag enligt samma grunder som gäller för dem som omfattas&lt;br&gt;av arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förmånsrättsberättigade till KAS&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: KAS i form av grundbelopp eller dagpenning&lt;br&gt;lämnas till den som inte är försäkrad enligt ALF-lagen. KAS i&lt;br&gt;form av grundbelopp lämnas också till den som är försäkrad&lt;br&gt;enligt ALF-lagen och som efter inträdet i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;har uppfyllt kassans arbetsvillkor men inte ALF-lagens avgiftsvill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet lämnas dessutom till den som är försäkrad enligt&lt;br&gt;ALF-lagen men som inte har rätt till ersättning från arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen på grund av att ersättningsperioden har gått till&lt;br&gt;ända sedan han eller hon har uppnått 60 års ålder eller som efter&lt;br&gt;fyllda 60 år har utförsäkrats från dagpenningen i KAS utan att ett&lt;br&gt;nytt arbetsvillkor har uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen i KAS lämnas även till den som är under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: KAS slopas i och med införandet av en ny arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring som skall täcka alla förvärvsarbetande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: KAS är för närvarande ett komplement&lt;br&gt;till arbetslöshetsförsäkringen. Enligt de nuvarande reglerna lämnas KAS&lt;br&gt;till den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa eller till en kassa-&lt;br&gt;medlem som uppfyller arbetsvillkoret men inte medlemsvillkoret. Detta&lt;br&gt;uppgår till tolv månaders medlemskap (i vissa företagarkassor till&lt;br&gt;24 månader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS lämnas vidare till den som har fyllt 60 år och som inte har rätt&lt;br&gt;till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen på grund av att ersättnings-&lt;br&gt;perioden har gått till ända utan att ett nytt arbetsvillkor har uppfyllts.&lt;br&gt;Denna regel innebär att en person som har fyllt 60 år kan gå över till&lt;br&gt;att få KAS efter utförsäkring från arbetslöshetsförsäkringen, utan att&lt;br&gt;behöva uppfylla ett nytt arbetsvillkor. KAS lämnas inte till den som är&lt;br&gt;under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt 65 år har inte rätt till KAS. Den som före 65 års&lt;br&gt;ålder har börjat uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller helt&lt;br&gt;sjukbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, har inte heller&lt;br&gt;rätt till KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS i form av en inkomstrelaterad dagpenning skall vara ett alternativ&lt;br&gt;till arbetslöshetsförsäkringen. Grundbeloppet bör dock även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis vara ett komplement till försäkringen. Grundbelopp bör såle-&lt;br&gt;des, på samma sätt som gäller för närvarande, kunna lämnas dels till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa, dels till den som är Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;kassamedlem och som uppfyller arbetsvillkoret men inte kassans avgifts-&lt;br&gt;villkor. Dessutom bör grundbelopp få lämnas till den som har blivit ut-&lt;br&gt;försäkrad från arbetslöshetsförsäkringen eller dagpenning i KAS efter&lt;br&gt;att ha fyllt 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller 20 år som den nedre åldersgränsen för att få&lt;br&gt;KAS. Den som är yngre skall i stället erbjudas aktiva åtgärder. Inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen finns ingen nedre åldersgräns för att bli med-&lt;br&gt;lem i en arbetslöshetskassa. Det innebär i praktiken att ersättning får&lt;br&gt;lämnas tidigast ftån det medlemmen har varit med i kassan i minst ett&lt;br&gt;år oavsett ålder. Ej heller i fråga om dagpenningen från en arbetsmark-&lt;br&gt;nadskassa bör någon nedre åldersgräns gälla. Den som före 20 års ålder&lt;br&gt;har etablerat sig på arbetsmarknaden och betalat avgifter till finansie-&lt;br&gt;ringen av arbetslöshetsförmåner skall ha samma valfrihet mellan KAS&lt;br&gt;och arbetslöshetsförsäkringen som andra yrkesarbetande. Någon föränd-&lt;br&gt;ring av den övre åldersgränsen för rätt till ersättning från arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen eller KAS föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundbeloppet bör även fortsättningsvis den nedre åldersgränsen&lt;br&gt;på 20 år gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Avgiftsvillkoret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Dagpenning enligt ALF-lagen eller KAS-&lt;br&gt;lagen lämnas till den som under tolv månader under en ramtid av&lt;br&gt;24 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde har haft för-&lt;br&gt;värvsinkomster för vilka han eller hon är skyldig att betala avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för finansiering av&lt;br&gt;kontantförmåner vid arbetslöshet (avgiftsvillkor) eller är skyldig&lt;br&gt;att betala skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på viss tids medlemskap i en arbetslöshetskassa for rätt&lt;br&gt;till ersättning ersätts med avgiftsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsvillkoret bör vara detsamma för både anställda och före-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren har i denna del inte haft något förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 6 § första stycket 1 ALF-lagen före-&lt;br&gt;skrivs att för rätt till ersättning från försäkringen skall den enskilde om&lt;br&gt;han eller hon har haft sin huvudsakliga försörjning genom arbete för&lt;br&gt;annans räkning ha varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv&lt;br&gt;månader (medlemsvillkor). För personer som har haft sin huvudsakliga&lt;br&gt;försörjning som enskilda företagare är medlemsvillkoret 24 månader.&lt;br&gt;AMS får om det finns särskilda skäl medge ett kortare medlemsvillkor&lt;br&gt;än 24 månader för företagare. Som medlem i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;betalar den enskilde en avgift som fr.o.m. den 1 januari 1994 endast&lt;br&gt;skall täcka administrationskostnaderna och en utjämning av dessa kost-&lt;br&gt;nader mellan olika arbetslöshetskassor (utjämningsavgift). Dessutom&lt;br&gt;betalar alla förvärvsarbetande, som tidigare har redogjorts för, en all-&lt;br&gt;män avgift till staten på sin förvärvsinkomst för finansieringen av de&lt;br&gt;kontanta förmånerna vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens medlemsvillkor har historiskt sett sin bak-&lt;br&gt;grund i att den enskilde skall ha visat att han eller hon har en klar&lt;br&gt;anknytning till arbetsmarknaden och under en viss period har bidragit&lt;br&gt;till finansieringen av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på medlemskap under viss tid har i fråga om finansieringen&lt;br&gt;bärighet så länge denna helt eller delvis bygger på en frivillig egenav-&lt;br&gt;gift från den enskilde. Genom införandet fr.o.m. den 1 januari 1994 av&lt;br&gt;den obligatoriska allmänna avgiften för att finansiera bl.a. arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen har argumentet för varaktigheten av medlemsvillkoret&lt;br&gt;i arbetslöshetsförsäkringen mist sin bärighet. Den enskilde har ju inte&lt;br&gt;längre någon möjlighet att undandra sig finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närvarande bör naturligtvis krävas medlemskap i en ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa för att få dagpenning från denna. Det skall inte vara&lt;br&gt;möjligt att först när arbetslösheten har inträtt vända sig till en kassa för&lt;br&gt;att få ersättning. För att bli medlem skall personen i fråga när han eller&lt;br&gt;hon ansöker om medlemskap förvärsarbeta inom kassans verksamhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och uppfylla de övriga Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;krav för medlemskap som ALF-lagen och kassans stadgar ställer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa övriga krav gäller bl.a. en övre åldersgräns på 64 år. På en punkt&lt;br&gt;föreslås en ändring i förhållande till nuvarande regler. För närvarande&lt;br&gt;krävs en viss varaktighet på medlemskapet, 12 månader för anställda&lt;br&gt;och 24 månader för företagare. Denna varaktighet bör ersättas med ett&lt;br&gt;avgiftsvillkor, som bör vara lika för de båda kategorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis måste det tydligt markeras för den enskilde att&lt;br&gt;ersättningsrätt förutsätter en klar anknytning till arbetsmarknaden och&lt;br&gt;ett ekonomiskt ansvarstagande för finansieringen av understöden vid&lt;br&gt;arbetslöshet. Härigenom ökar bland annat den enskildes ansvarstagande&lt;br&gt;samtidigt som det uppstår ett intresse för att hålla nere kostnaderna. Det&lt;br&gt;bör därför finnas ett krav på att den enskilde under viss tid skall ha&lt;br&gt;varit etablerad på arbetsmarknaden. Detta bör komma till uttryck genom&lt;br&gt;en viss tid med avgiftsskyldighet för allmänna avgifter. Denna tid bör&lt;br&gt;sättas till tolv månader inom en ramtid på 24 månader omedelbart före&lt;br&gt;arbetslöshetens inträde. Samma avgiftstid bör, som nyss sagts, gälla&lt;br&gt;oavsett om sökanden är arbetstagare eller företagare. Som avgiftstid&lt;br&gt;skall räknas månader då sökanden har betalat avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1993:1441) om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner vid&lt;br&gt;arbetslöshet eller är skyldig att betala inkomstskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt. Det bör vara den preliminära avgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten som är avgörande och inte den i efterhand slutligt fastställda&lt;br&gt;betalningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsformen dagpenning enligt KAS-lagen skall vara ett alterna-&lt;br&gt;tiv till arbetslöshetsförsäkringens ersättning. Samma avgiftsvillkor bör i&lt;br&gt;fråga om antalet avgiftsmånader gälla för dagpenning från en arbets-&lt;br&gt;marknadskassa som för dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är avgiftsskyldig enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift&lt;br&gt;för finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet behöver inte ha haft&lt;br&gt;en särskilt stabil förankring på arbetsmarknaden. Bland annat är den&lt;br&gt;nedre inkomstgränsen för skyldighet att betala avgiften relativt lågt satt,&lt;br&gt;25 % av basbeloppet, vilket innebär att även grupper med en svag an-&lt;br&gt;knytning till arbetsmarknaden betalar avgiften. Avgiftsvillkoret bör&lt;br&gt;därför kompletteras med ett arbetsvillkor, som visar att den enskilde har&lt;br&gt;en klar anknytning till arbetsmarknaden. Regeringen återkommer strax&lt;br&gt;(avsnitt 8) till utformningen av arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent praktiskt innebär avgiftsvillkoret att den enskilde måste visa att&lt;br&gt;han eller hon har haft en förvärvsinkomst under ett visst antal månader.&lt;br&gt;Detta torde inte innebära några större administrativa problem eftersom&lt;br&gt;uppgiften framgår av de arbetsgivarintyg, lönebesked och andra hand-&lt;br&gt;lingar som redan i dag är en förutsättning för att få en ansökan prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som är skattskyldiga enligt sjömansskattelagen betalar inte någon&lt;br&gt;avgift enligt lagen om allmän avgift för finansiering av kontantförmåner&lt;br&gt;vid arbetslöshet. Dessa skattskyldiga har emellertid oftast en sådan&lt;br&gt;anknytning till arbetsmarknaden att det skulle vara oskäligt om de inte&lt;br&gt;hade möjlighet att få rätt till dagpenning. Även tid då dessa är skyldiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att betala sjömansskatt bör därför få tillgodoräknas i avgiftsvillkoret. Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;Inom Finansdepartementet pågår för övrigt en beredning av förslag som&lt;br&gt;innebär att skattskyldiga enligt sjömansskattelagen från och med årsskif-&lt;br&gt;tet 1994/95 åläggs avgiftsskyldighet för finansiering av de kontanta för-&lt;br&gt;månerna vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss har nämnts skall avgiftsvillkoret omfatta tolv avgiftsmånader&lt;br&gt;inom en ramtid av 24 månader. I denna ramtid skall inte räknas in&lt;br&gt;sådan tid som enligt nu gällande regler är överhoppningsbar vid faststäl-&lt;br&gt;lande av ramtiden för arbetsvillkoret, i den mån avgift inte betalas för&lt;br&gt;tiden i fråga. Vid merparten av den överhoppningsbara tiden betalas den&lt;br&gt;allmänna avgiften. Det gäller bl.a. då olika skattepliktiga förmåner&lt;br&gt;lämnas i form av sjukpenning, utbildningsbidrag m.m. Om en skatte-&lt;br&gt;pliktig ersättning har lämnats under sådan tid blir tiden tillgodoräknings-&lt;br&gt;bar som avgiftsmånad. Detta bör också gälla för de övriga fall då ingen&lt;br&gt;skattepliktig ersättning lämnas men som ändå räknas som jämställd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbeloppet enligt KAS-lagen skall kunna lämnas till den som upp-&lt;br&gt;fyller ett arbetsvillkor men inte avgiftsvillkoret. Det innebär ingen för-&lt;br&gt;ändring i förhållande till de nuvarande möjligheterna i KAS-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Arbetsvillkoren&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den sökande skall inom en ramtid av tolv&lt;br&gt;månader omedelbart före arbetslöshetens inträde ha förvärvsarbe-&lt;br&gt;tat minst 75 timmar per månad under minst fem månader (allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor) för att få rätt till dagpenning enligt ALF-lagen eller&lt;br&gt;KAS-lagen eller grundbelopp enligt KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den vars arbetstid inte har uppgått till minst 75 timmar per&lt;br&gt;månad under minst fem månader införs möjligheten att uppfylla&lt;br&gt;ett alternativt allmänt arbetsvillkor. Detta skall omfatta förvärvs-&lt;br&gt;arbete minst 65 timmar per månad under minst tio månader inom&lt;br&gt;ramtiden på tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning enligt ALF-lagen och dagpenning eller grundbelopp&lt;br&gt;enligt KAS-lagen skall även lämnas till den som uppfyller ett sär-&lt;br&gt;skilt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt arbetsvillkor får inte till någon del fullgöras med&lt;br&gt;sådan jämställd tid som endast får räknas in i det särskilda arbets-&lt;br&gt;villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid då den enskilde har beredskapsarbete enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:411) om beredskapsarbete räknas inte som förvärvsarbete&lt;br&gt;för uppfyllande av ett allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppfyller det särskilda arbetsvillkoret när en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod har gått till ända har rätt till en ny ersättningsperiod&lt;br&gt;om rätten till den föregående ersättningsperioden grundar sig på&lt;br&gt;ett allmänt arbetsvillkor. Den som får grundbeloppet i KAS har&lt;br&gt;dock rätt till en andra ersättningsperiod även om ersättningsrätten&lt;br&gt;i den första ersättningsperioden grundar sig på ett särskilt arbets-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastställande av ramtiden för uppfyllande av ett arbetsvillkor&lt;br&gt;i KAS får beaktas överhoppningsbar tid för längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår dels ett allmänt arbetsvillkor,&lt;br&gt;dels ett särskilt arbetsvillkor. För att få ersättning första gången från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen måste sökanden uppfylla ett allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor. Det allmänna arbetsvillkoret innebär att den sökande under en&lt;br&gt;ramtid på tolv månader före arbetslöshetens inträde skall ha utfört arbe-&lt;br&gt;te i minst 600 timmar fördelade på minst åtta månader. Endast månad&lt;br&gt;då arbete har utförts i minst 60 timmar skall räknas in. Enligt utredaren&lt;br&gt;skall den sökande vidare ha utfört arbete i minst 240 timmar fördelade&lt;br&gt;på minst fyra månader för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret. Det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret kan uppfyllas med tid som jämställs med tid då&lt;br&gt;förvärsarbete skall ha utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Cirka en tredjedel av remissinstanserna har kom- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;menterat förslaget. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund anser att endast den som har utfört förvärvsarbete motsva-&lt;br&gt;rande 18 månaders heltidsarbete bör vara kvalificerad för en första&lt;br&gt;ersättningsperiod. Förvärvsarbete av mindre omfattning bör dock kunna&lt;br&gt;kvalificera till en kortare ersättningsperiod. Företagarnas Riksorganisa-&lt;br&gt;tion tillstyrker uppdelningen i en särskilt och allmänt arbetsvillkor, men&lt;br&gt;anser att utformningen av villkoren inte ställer tillräckliga krav på an-&lt;br&gt;knytningen till arbetslivet. Riksorganisationen föreslår att arbete, gärna&lt;br&gt;beräknat i timmar, skall ha utförts under minst tolv månader under en&lt;br&gt;ramtid av tolv månader samt att krav på att det minsta antalet arbetade&lt;br&gt;timmar i månaden skall ställas så att det motsvarar minst ett halvtids-&lt;br&gt;arbete, ca 70 - 80 timmar per månad. Socialstyrelsen och Juridiska&lt;br&gt;Fakultetsstyrelsens forskningsnämnd vid Lunds universitet anför att det&lt;br&gt;finns en uppenbar risk för att andelen arbetslösa som kan komma att få&lt;br&gt;ersättning minskar genom det skärpta arbetsvillkoret, vilket kan medföra&lt;br&gt;en ökad belastning på socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Landsorganisationen i Sverige, Tjäns-&lt;br&gt;temännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralor-&lt;br&gt;ganisation (SACO), Svenska Musikerförbundet och Kulturarbetarförbun-&lt;br&gt;det samt Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) och Folksam&lt;br&gt;avstyrker förslaget. AMS, SO, TCO och LO hänvisar till att en prelimi-&lt;br&gt;när granskning som AMS och SO har gjort pekar på att en icke obetyd-&lt;br&gt;lig andel av dem som i dag uppbär kontantförmåner vid arbetslöshet&lt;br&gt;kommer att utestängas från ersättning. SACO, Svenska Musikerförbun-&lt;br&gt;det och Kulturarbetareförbundet anför liknande farhågor. LO framhåller&lt;br&gt;i detta sammanhang deltidsarbetande och säsonganställda inom privata&lt;br&gt;tjänstesektorn och offentlig förvaltning, varav merparten är kvinnor.&lt;br&gt;Det föreslagna arbetsvillkoret bör därför inte införas utan att man först&lt;br&gt;har undersökt vilka effekter det får. SACO pekar på sambandet med&lt;br&gt;förslagen i Arbetsrättskommitténs betänkande Ny anställningsskyddslag&lt;br&gt;(SOU 1993:32) i fråga om ökade möjligheter till provanställning och&lt;br&gt;visstidsanställning. Om förslagen i betänkandet genomförs kommer det&lt;br&gt;att bli betydligt vanligare med kortare anställningar för personer som är&lt;br&gt;nytillträdande på arbetsmarknaden. Det kommer därför att bli betydligt&lt;br&gt;vanligare att perioder av arbetslöshet och perioder av arbete avlöser&lt;br&gt;varandra i början av den yrkesverksamma tiden. Detta får betydelse i&lt;br&gt;minst för många av de nyutbildade akademikergruppema under många&lt;br&gt;år framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att den framtida arbetslöshetsförsäkringen bör bygga vid-&lt;br&gt;are på och ta till vara de positiva delarna av dagens arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring. De nuvarande kvalifikationskraven och ersättningsperiodema kan&lt;br&gt;bilda utgångspunkt. Andelen arbetslösa som får ersättning skulle utvid-&lt;br&gt;gas genom ökade möjligheter att uppfylla kvalifikationsvillkoren genom&lt;br&gt;deltagande i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Musikerförbundet och&lt;br&gt;Kulturarbetarförbundet finner det nu gällande arbetsvillkoret väl avvägt&lt;br&gt;och påpekar att kontraktsanställningar som ges medlemmarna vanligtvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löper högst en månad, vilket är för kort tid för att uppfylla det före- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;slagna allmänna villkoret. Vid kontroll en vecka i maj 1993 skulle 18 %&lt;br&gt;av de då nytillkommande arbetslöshetsfällen som uppfyllde det gällande&lt;br&gt;arbetsvillkoret inte ha klarat det föreslagna nya arbetsvillkoret. Folksam&lt;br&gt;anser att det gällande arbetsvillkoret innebär en lämplig avgränsning&lt;br&gt;mellan vilka grupper som bör anses vara etablerade på arbetsmarknaden&lt;br&gt;och de som bör anses inte vara det. SO anser att ersättningsrätten skall&lt;br&gt;bygga på ett och samma arbetsvillkor oavsett antalet tidigare ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder. SO finner vidare att reglerna om arbetsvillkor och ar-&lt;br&gt;betsutbud inte är synkroniserade i förslaget. AMS anser för sin del&lt;br&gt;vidare att två arbetsvillkor skulle komplicera regelsystemet i onödan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS anser dock att utredaren i princip har rätt i att arbetsvillkoret&lt;br&gt;måste vara utformat så att det säkrar att den försäkrade har aktiv och&lt;br&gt;tillräcklig anknytning till arbetsmarknaden och föreslår i stället ett&lt;br&gt;arbetsvillkor, lika för såväl nytillträdande som för utförsäkringshotade,&lt;br&gt;exempelvis 350 timmar på fem månader med minst 70 timmar per&lt;br&gt;månad under en ramtid på tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att få KAS skall den sökande&lt;br&gt;enligt 6 § KAS-lagen ha förvärvsarbetat minst fem månader inom en&lt;br&gt;ramtid av tolv månader före arbetslöshetens inträde. Hänsyn tas endast&lt;br&gt;till månad då arbete har utförts under 75 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 § första stycket 2 ALF-lagen föreskrivs ett arbetsvillkor som in-&lt;br&gt;nebär att den arbetslöse inom en ramtid av tolv månader före arbetslös-&lt;br&gt;hetens inträde skall ha förvärvsarbetat under minst 75 dagar fördelade&lt;br&gt;på minst fyra månader. Hänsyn tas då endast till dag då arbete har&lt;br&gt;utförts under minst tre timmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket 1 - 4 ALF-lagen och 7 § första stycket 2-4&lt;br&gt;KAS-lagen jämställs med förvärvsarbete tid (jämställd tid) under vilken&lt;br&gt;sökanden har deltagit i och, om inte särskilda skäl har hindrat det, har&lt;br&gt;fullföljt arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för&lt;br&gt;vilken statligt utbildningsbidrag har lämnats, har haft semester eller&lt;br&gt;annars har varit ledig av arman anledning än sjukdom, har fullgjort&lt;br&gt;värnplikt eller åtnjutit föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring. I fråga om tid då värnpliktstjänstgöring har&lt;br&gt;fullgjorts eller föräldrapenningförmån åtnjutits får dock tillsammans&lt;br&gt;högst två månader jämställas med förvärvsarbete. Enligt 7 § 1 KAS-&lt;br&gt;lagen räknas som jämställd tid också tid då sökanden i enskilt hem har&lt;br&gt;vårdat åldring eller handikappad i sådan utsträckning att han eller hon&lt;br&gt;har varit förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer också att tid i ungdomspraktik och arbetslivsutveckling&lt;br&gt;(ALU), vilka är olika former av arbetsmarknadsutbildning, får jämstäl-&lt;br&gt;las med tid då förvärvsarbete har utförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av den ramtid på tolv månader inom vilken arbets-&lt;br&gt;villkoret skall fullgöras bortses både enligt ALF-lagen och KAS-lagen&lt;br&gt;enligt de nuvarande reglerna från viss tid (överhoppningsbar tid). Hit&lt;br&gt;hör tid då den arbetslöse har varit hindrad att arbeta på grund av styrkt&lt;br&gt;sjukdom, heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;i minst fem månader, nykterhetsvård på anstalt, frihetsberövande på&lt;br&gt;kriminalvårdens område, vård av eget eller adoptivbarn som inte har&lt;br&gt;fyllt två år, beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsme-&lt;br&gt;delslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;sistnämnda lag. Enligt 8 § KAS-lagen får den överhoppningsbara tiden&lt;br&gt;inte överstiga två år. Någon motsvarande begränsning finns inte i ALF-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån tid inte tillgodoräknas den sökande som tid jämställd med&lt;br&gt;förvärvsarbete, skall enligt ALF-lagen och KAS-lagen, som överhopp-&lt;br&gt;ningsbar tid räknas tid då den sökande har fått föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller har varit förhindrad&lt;br&gt;att arbeta på grund av värnpliktstjänstgöring, arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning föreskrivs att&lt;br&gt;en arbetslös som har fått ersättning enligt ALF-lagen under så lång tid&lt;br&gt;att ersättningsperioden riskerar att gå till ända, på begäran skall beviljas&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning, om det inte finns särskilda skäl mot det. I&lt;br&gt;förordningen (1987:411) om beredskapsarbete och i förordningen&lt;br&gt;(1992:1333) om arbetslivsutveckling finns föreskrifter med motsvarande&lt;br&gt;innehåll. Dessa s.k. utförsäkringsgarantier i kombination med en obe-&lt;br&gt;gränsad möjlighet att under pågående ersättningsperioder kvalificera sig&lt;br&gt;för nya ersättningsperioder innebär att det i princip inte finns någon be-&lt;br&gt;gränsning för hur länge en person kan uppbära kontanta stöd vid arbets-&lt;br&gt;löshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att till budgetåret 1995/96 anpassa de s.k. utförsäk-&lt;br&gt;ringsgarantiema till de nu framlagda förslagen. Den nuvarande ord-&lt;br&gt;ningen skall dock gälla med en oförändrad möjlighet till en arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk åtgärd efter en första ersättningsperiod grundad på ett&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen för de nuvarande reglerna framgår att arbetsvillko-&lt;br&gt;ret i KAS skiljer sig från det i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget om&lt;br&gt;införande av ersättningsformen dagpenning i KAS förutsätter att KAS&lt;br&gt;och arbetslöshetsförsäkringen har ett och samma arbetsvillkor. I prop.&lt;br&gt;1993/94:80 En allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring föreslog&lt;br&gt;regeringen att det nuvarande arbetsvillkoret i KAS skulle bibehållas.&lt;br&gt;Vidare föreslogs att arbetsvillkoret i KAS skulle införas i arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats att arbetsvillkoret för KAS har en sådan utformning&lt;br&gt;att det kan leda till s.k. tröskeleffekter som för den enskilde framstår&lt;br&gt;som oskäliga. Villkor som är kvantifierade leder ofrånkomligen till&lt;br&gt;sådana effekter. Det gäller även det nuvarande arbetsvillkoret i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen. Utformningen av arbetsvillkoret har enligt nu gäl-&lt;br&gt;lande regler främst betydelse för själva rätten till ersättning. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att arbetsvillkoret bör ha en mer vittgående betydelse.&lt;br&gt;Som kommer att framgå i avsnitt 9 föreslår regeringen att den normal-&lt;br&gt;arbetstid och den dagsförtjänst som skall gälla för den enskilde skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas med arbetsvillkoret som grund. Arbetsvillkoret bör därför Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;utformas så att det ger ett rättvisande underlag för beräkningen av&lt;br&gt;normalarbetstiden och dagsförtjänsten samtidigt som det skall markera&lt;br&gt;att rätten till ersättning kräver en klar anknytning till arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den klara anknytningen bör manifesteras genom att ett icke obetydligt&lt;br&gt;mått av förvärvsarbete skall krävas. Det nuvarande arbetsvillkoret i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen innebär att ersättningsrätt kan inträda redan&lt;br&gt;vid 225 timmars arbete under tolv månader (75 dagar x 3 timmar), dvs.&lt;br&gt;mindre än 15 % av en helårsarbetstid. Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;inte rimligt att en så ringa omfattning av arbete skall ge rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan i och för sig motverkas med bibehållande av den grundläg-&lt;br&gt;gande konstruktionen för detta arbetsvillkor genom att t.ex. öka kravet&lt;br&gt;på antalet arbetade dagar. Nackdelen med en sådan lösning är dock att&lt;br&gt;detta arbetsvillkors konstruktion i sig är svår att förena med kravet att&lt;br&gt;arbetsvillkoret skall ligga till grund för beräkningen av normalarbets-&lt;br&gt;tiden och dagsförtjänsten. Dagarna kan ju vara förlagda väldigt skiftan-&lt;br&gt;de under de tolv månaderna. Det kan då vara svårt att få en entydig bild&lt;br&gt;av den sökandes anknytning till arbetsmarknaden och vad som egent-&lt;br&gt;ligen är den normala arbetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lösning är att kräva ett visst mått av arbete under ett visst&lt;br&gt;minsta antal månader. Genom detta uppnås flera fördelar. Bland annat&lt;br&gt;anknytningen till arbetsmarknaden framträder tydligare. Det nuvarande&lt;br&gt;arbetsvillkoret i KAS har denna konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har övervägt för- och nackdelarna med dessa båda arbets-&lt;br&gt;villkor och därvid funnit, särskilt mot bakgrund av vad som strax före-&lt;br&gt;slås i fråga om normalarbetstiden och dagsförtjänsten, att arbetsvillkoret&lt;br&gt;i KAS har flest förtjänster. Den särskilde utredaren har föreslagit att&lt;br&gt;arbetsvillkoret skall omfatta 600 timmar. Regeringen anser att detta&lt;br&gt;krav är något långtgående i normalfallet. Det nuvarande kravet i KAS&lt;br&gt;på minst 75 timmars arbete per månad under minst fem månader fram-&lt;br&gt;står enligt regeringens mening som väl avvägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att som gemensamt allmänt arbetsvillkor i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen och KAS, såväl vad gäller grundbeloppet som&lt;br&gt;dagpenningen, skall gälla det nuvarande arbetsvillkoret i KAS. Rege-&lt;br&gt;ringen vill här erinra om att detta villkor infördes i KAS år 1984 och att&lt;br&gt;det har fungerat väl hittills. Regeringen noterar också att förslaget&lt;br&gt;ligger väl i linje med vad AMS har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetslöshetsförsäkringen innebär förslaget till allmänt ar-&lt;br&gt;betsvillkor en viss skärpning i förhållande till nuvarande regler. Vid en&lt;br&gt;samlad bedömning anser regeringen emellertid att fördelarna överväger&lt;br&gt;och att uppstramningen är välmotiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fall finns dock enligt regeringens mening skäl att frångå det nu&lt;br&gt;föreslagna allmänna arbetsvillkoret och i stället föreskriva ett alternativt&lt;br&gt;sådant. Det gäller i fråga om den som har haft ett varaktigt deltidsarbete&lt;br&gt;men som inte har nått upp till minst 75 timmars arbete per månad.&lt;br&gt;Inom flera sektorer av arbetsmarknaden är det inte ovanligt att arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagarna är hänvisade till deltidsarbeten med kortare arbetstid än 75 Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;timmar per månad. Det gäller bl.a. inom kommuner och landsting samt&lt;br&gt;handeln. För att dessa förvärsarbetande inte skall stå utan möjligheter&lt;br&gt;till ersättning bör ett lägre timantal kunna godtas. En förutsättning bör&lt;br&gt;dock vara att deltidsarbetet har en viss längre varaktighet. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att deltidsarbetande skall kunna uppfylla ett allmänt ar-&lt;br&gt;betsvillkor genom minst 65 timmars arbete under minst tio månader&lt;br&gt;inom ramtiden på tolv månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill här betona det ansvar som arbetsgivarna har för att&lt;br&gt;erbjuda anställningar som ger möjlighet till försörjning utan att skattebe-&lt;br&gt;talarna skall behöva träda emellan med inkomstutfyllnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att införa ett allmänt och ett särskilt arbetsvillkor ville utreda-&lt;br&gt;ren begränsa möjligheten att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;kvalificera sig för nya ersättningsperioder. De kontanta understöden&lt;br&gt;skall enligt utredaren ha en sådan utformning att de uppmuntrar och&lt;br&gt;förstärker de drivkrafter som motverkar ett passivt mottagande av un-&lt;br&gt;derstöd. Enligt utredaren har de nuvarande reglerna i ALF-lagen och&lt;br&gt;KAS-lagen inte en sådan utformning. Regeringen delar utredarens upp-&lt;br&gt;fattning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen därför en skillnad i&lt;br&gt;fråga om möjligheten att kvalificera sig för nya ersättningsperioder&lt;br&gt;genom att uppfylla ett allmänt eller ett särskilt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredaren föreslår regeringen därför att det bör införas ett&lt;br&gt;särskilt arbetsvillkor. Rätten till ersättning bör påverkas av huruvida den&lt;br&gt;sökande uppfyller ett allmänt eller ett särskilt arbetsvillkor. Regeringen&lt;br&gt;har framhållit att en inkomstrelaterad ersättning endast bör lämnas till&lt;br&gt;dem som har haft en klar anknytning till arbetsmarknaden. Ett allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor bör därför endast kunna uppfyllas genom arbete eller sådan&lt;br&gt;tid då det måste anses att den sökande fortfarande upprätthåller ett&lt;br&gt;reguljärt förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsarbeten är en av flera alternativa åtgärder som arbetsför-&lt;br&gt;medlingen kan erbjuda en arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsvillkoren i beredskapsarbete är visserligen reglerade i kol-&lt;br&gt;lektivavtal men den som deltar i beredskapsarbete omfattas inte av lagen&lt;br&gt;om anställningsskydd. Anvisning till beredskapsarbete bestäms av ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen och kan endast ges till den som är arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att deltagande i beredskapsarbete visar att&lt;br&gt;sökanden har haft den klara anknytningen till arbetsmarknaden som bör&lt;br&gt;krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att utfört beredskapsarbete inte längre skall&lt;br&gt;likställas med förvärvsarbete och således inte kvalificera till ett allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor. Däremot bör tid i beredskapsarbete självfallet få läggas&lt;br&gt;till grund för uppfyllande av det särskilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kvalificerande för det särskilda arbetsvillkoret bör vidare gälla tid&lt;br&gt;när den enskilde genomgår en arbetsmarknadsutbildning eller yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering, deltar i arbetslivsutveckling (ALU), i enskilt hem&lt;br&gt;vårdar åldring eller handikappad i sådan utsträckning att han eller hon&lt;br&gt;inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande, fullgör värnplikt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtnjuter föräldrapenningförmån enligt lagen om allmän försäkring, i de Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;båda sistnämnda folien dock tillsammans högst två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första gången den sökande blir arbetslös bör han eller hon endast få&lt;br&gt;rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen eller dagpenning i KAS&lt;br&gt;genom att uppfylla ett allmänt arbetsvillkor. Genom detta betonas att&lt;br&gt;dagpenning endast skall lämnas till den som har haft en klar anknytning&lt;br&gt;till arbetsmarknaden. I fråga om grundbeloppet i KAS bör emellertid&lt;br&gt;även den första ersättningsperioden få grundas på ett särskilt arbets-&lt;br&gt;villkor. Annars skulle t.ex. den som har avslutat en period med ung-&lt;br&gt;domspraktik eller en arbetsmarknadsutbildning inte ha någon möjlighet&lt;br&gt;att få grundbeloppet i KAS. Denna möjlighet finns i dag och bör inte&lt;br&gt;tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundförutsättningen för att kunna få rätt till en ny ersättningsperiod&lt;br&gt;med dagpenning från försäkringen eller KAS genom att uppfylla det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret, är således att den närmast föregående ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden har grundat sig på ett allmänt arbetsvillkor. Den arbets-&lt;br&gt;löse skall således först ha uppfyllt ett allmänt arbetsvillkor, varefter han&lt;br&gt;eller hon har påbörjat en ersättningsperiod. Därefter kan den arbetslöse&lt;br&gt;få rätt till en ny ersättningsperiod genom att uppfylla ett särskilt arbets-&lt;br&gt;villkor. Om en arbetslös har fått ersättning under en ersättningsperiod&lt;br&gt;grundad på ett särskilt arbetsvillkor kan han eller hon inte, med det&lt;br&gt;nyss angivna undantaget för grundbeloppet i KAS, få rätt till ersättning&lt;br&gt;under ytterligare en ersättningsperiod genom att uppfylla ett särskilt&lt;br&gt;arbetsvillkor. Det fordras i en sådan situation att den arbetslöse upp-&lt;br&gt;fyller ett allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon begränsning finns inte enligt de nuvarande reglerna för hur&lt;br&gt;många gånger en person genom tid som jämställs med förvärvsarbete&lt;br&gt;kan kvalificera sig för nya ersättningsperioder. Denna reglering kan ge&lt;br&gt;upphov till en oändlig rundgång mellan arbetslöshetsersättning och&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringens förslag att begränsa&lt;br&gt;återkvalificeringsmöjlighetema innebär att denna passiviserande rund-&lt;br&gt;gång kan brytas och att den arbetslöse, genom intensifierade åtgärder,&lt;br&gt;kan återgå till reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KAS gäller för närvarande vid fastställande av den ramtid under vil-&lt;br&gt;ken arbetsvillkoret skall vara uppfyllt att överhoppningsbar tid inte får&lt;br&gt;överstiga två år. Vad som avses med överhoppningsbar tid framgår av&lt;br&gt;8 § ALF-lagen och KAS-lagen. Denna begränsning gäller inte i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen. Mot bakgrund av förslaget att dagpenning skall få&lt;br&gt;lämnas också inom KAS-systemet bör samma regler gälla i de båda&lt;br&gt;stödformerna även i detta avseende. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;denna begränsningsregel i KAS slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Normalarbetstiden och dagsförtjänsten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dagpenningen enligt ALF-lagen eller KAS-&lt;br&gt;lagen skall beräknas på den dagsförtjänst som den sökande van-&lt;br&gt;ligen fick under den arbetstid som var normal för sökanden i det&lt;br&gt;arbete genom vilket det senaste arbetsvillkoret uppfylldes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet grundbelopp per vecka i KAS skall likaså fastställas&lt;br&gt;utifrån den arbetstid som var normal för sökanden i det arbete&lt;br&gt;genom vilket det senaste arbetsvillkoret uppfylldes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får normalarbetstiden och dagsför-&lt;br&gt;tjänsten för en sökande som uppfyller ett arbetsvillkor men vars&lt;br&gt;arbetstid har varierat under månaderna inom ramtiden i stället&lt;br&gt;beräknas utifrån den genomsnittliga arbetstiden under samtliga&lt;br&gt;tolv månader inom ramtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen till en arbetslös, som har uppfyllt det särskilda&lt;br&gt;arbetsvillkoret huvudsakligen genom beredskapsarbete, arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken&lt;br&gt;statligt utbildningsbidrag har lämnats eller genom deltagande i&lt;br&gt;arbetslivsutveckling, skall bestämmas till det belopp som skulle ha&lt;br&gt;lämnats om den arbetslöse i fråga inte hade deltagit i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalarbetstiden och dagsförtjänsten skall ändras under en&lt;br&gt;pågående ersättningsperiod om den arbetslöse har förvärvsarbetat&lt;br&gt;sammanhängande i minst fem månader i sådan utsträckning att&lt;br&gt;månaderna får tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Normalarbets-&lt;br&gt;tiden och dagsförtjänsten skall dock inte ändras om den arbetslöse&lt;br&gt;samtidigt med förvärvsarbetet har fått dagpenning eller grundbe-&lt;br&gt;lopp. En ändring skall inte ske till sökandens nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande delen av remissinstanserna har&lt;br&gt;inte kommenterat normalarbetstidsfrågan. Länsrätten i Stockholms län&lt;br&gt;finner det rimligt att den som efter en arbetslöshet får ett nytt arbete&lt;br&gt;med en annan inkomstnivå i fortsättningen blir skyddad mot inkomstför-&lt;br&gt;lust på den nya nivån. Svenska arbetsgivareföreningen anser att kvalifi-&lt;br&gt;kationskrav och ersättningsperioder bör anpassas efter faktiskt utfört&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt huvudregeln i 20 § första styck-&lt;br&gt;et ALF-lagen lämnas ersättning med 80 % av den arbetslöses dagsför-&lt;br&gt;tjänst. Av 20 § andra stycket ALF-lagen framgår att med dagsförtjänst&lt;br&gt;menas en femtedel av den veckoinkomst eller i fråga om försäkrad med&lt;br&gt;månadslön, en tjugotvåendel av den månadsinkomst, som den försäkra-&lt;br&gt;de före arbetslöshetens inträde vanligen åtnjöt under arbetstid som var&lt;br&gt;normal för den försäkrade. Avgörande för dagpenningens storlek är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således dagförtjänsten under den normalarbetstid som den försäkrade Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;hade före arbetslöshetens inträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § andra stycket ALF-lagen kan en person under en pågående&lt;br&gt;ersättningsperiod genom arbete uppfylla ett nytt arbetsvillkor och när&lt;br&gt;den pågående ersättningsperioden har gått till ända får den försäkrade&lt;br&gt;rätt till ersättning under ytterligare en ersättningsperiod. Det har därvid&lt;br&gt;utvecklats en praxis som innebär att den normalarbetstid som den ar-&lt;br&gt;betslöse hade när han eller hon påbörjade den första ersättningsperioden&lt;br&gt;ligger till grund för att beräkna den ersättningsgrundande inkomsten&lt;br&gt;även i efterföljande ersättningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna praxis kan belysas med följande exempel: En person har haft&lt;br&gt;heltidsarbete med en månadsinkomst på 10 000 kr. Under ersättnings-&lt;br&gt;perioden får den arbetslöse ett arbete som varar i fem månader med en&lt;br&gt;lön på 8 000 kr per månad. Därefter blir han eller hon arbetslös igen&lt;br&gt;och får ersättning till dess ersättningsperioden är slut. Då prövas om&lt;br&gt;arbetsvillkoret ånyo har uppfyllts. Eftersom det är fallet i detta exempel&lt;br&gt;får personen i fråga en ny ersättningsperiod. Dagsförtjänsten räknas&lt;br&gt;emellertid inte om utifrån det senaste arbetsvillkoret utan fästställs till&lt;br&gt;den inkomst som den arbetslöse hade före den första ersättningsperio-&lt;br&gt;den. Dagpenningen blir oförändrad trots att inkomsten i det senaste&lt;br&gt;arbetsvillkoret var lägre än i det första.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande praxisen innebär i princip att dagpenningen inte kan&lt;br&gt;sänkas, utan endast höjas för den som under en pågående ersättnings-&lt;br&gt;period genom arbete kvalificerar sig för en ny ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den som arbetar deltid och samtidigt får ersättning innebär&lt;br&gt;den nuvarande praxisen att ”eviga” ersättningsperioder har skapats. När&lt;br&gt;ersättningsperioden har gått till ända prövas om den deltidsarbetslöse&lt;br&gt;ånyo har uppfyllt arbetsvillkoret. Om så är fallet beviljas en ny ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod. Normalarbetstiden ändras emellertid inte utan den fästställs&lt;br&gt;till samma antal timmar som personen i fråga hade i sitt arbete före den&lt;br&gt;första ersättningsperioden. På detta sätt kan den deltidsarbetslöse gång&lt;br&gt;på gång få en ny ersättningsperiod trots att han eller hon aldrig ökar sin&lt;br&gt;arbetstid. Den längre arbetstid som personen i fråga en gång hade blir&lt;br&gt;bestående så länge han eller hon begär ersättning oavsett antalet ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder. Den deltidsarbetslöse kan därigenom fylla ut inkomsten&lt;br&gt;i ett deltidsarbete med deltidsersättning under ”evig” tid utan att någon-&lt;br&gt;sin behöva gå upp i arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nuvarande praxis för deltidsarbetslösa som får ersättning innebär&lt;br&gt;kan belysas med följande exempel: En person arbetar heltid och har en&lt;br&gt;månadslön på 10 000 kr. Personen blir arbetslös den 31 december 1993&lt;br&gt;och har då rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Han eller&lt;br&gt;hon får då ersättning från försäkringen under t.ex. tiden den 1 januari -&lt;br&gt;den 30 juni 1994 med 80 % av 10 000 kr per månad, dvs. 8 000 kr.&lt;br&gt;Från och med den 1 juli 1994 och tills vidare får personen en anställ-&lt;br&gt;ning som omfättar 50 % av en heltidsanställning. Lönen från deltidsan-&lt;br&gt;ställning uppgår till 5 000 kr per månad. Ersättning lämnas då från&lt;br&gt;försäkringen för 2,5 dagar per vecka. Den försäkrade kommer således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att varje månad få ersättning från försäkringen med ca 4 000 kr (11 da- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;gar x 364 kr). Eftersom ersättning lämnas för endast 2,5 dagar per&lt;br&gt;vecka kan personen få deltidsersättning under den tiden från den 1 juli&lt;br&gt;1994 till ca mitten av oktober 1995 då personen har förbrukat sina&lt;br&gt;300 ersättningsdagar. Under den gångna ersättningsperioden har emel-&lt;br&gt;lertid personen genom sin deltidsanställning arbetat så mycket att han&lt;br&gt;eller hon har kvalificerat sig för ytterligare en ersättningsperiod på&lt;br&gt;300 dagar. Enligt nu gällande praxis skall den arbetslöse, trots att kvali-&lt;br&gt;ficeringen för den nya ersättningsperioden har skett genom ett deltids-&lt;br&gt;arbete anses ha en normalarbetstid som motsvarar heltid. I detta fåll&lt;br&gt;innebär det att personen även i den nya ersättningsperioden får en er-&lt;br&gt;sättning som motsvarar 80 % av den ursprungliga lönen på 10 000 kr&lt;br&gt;per månad. Personen fortsätter under den nya ersättningsperioden med&lt;br&gt;deltidsanställningen och får ersättning från försäkringen under 2,5 dagar&lt;br&gt;per vecka. Personen kommer således även fortsättningsvis att få&lt;br&gt;4 000 kr från försäkringen per månad samtidigt som han eller hon får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lön på 5 000 kr från deltidsanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det i exemplet beskrivna sättet kan en deltidsarbetslös fortlöpande&lt;br&gt;kvalificera sig för rätt till ersättning från försäkringen och därigenom få&lt;br&gt;deltidsersättning till dess han eller hon uppnår 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande tillämpningen av reglerna i ALF-lagen har lett till en&lt;br&gt;utveckling som måste anses strida mot de grundläggande principerna för&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen. Försäkringen skall ge ett ekonomiskt skydd&lt;br&gt;under en period då den arbetslöse ställer om sig till ändrade förhållan-&lt;br&gt;den. Det är inte avsikten att försäkringen skall garantera en och samma&lt;br&gt;livsinkomst ända fram till pensioneringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen måste också harmoniera med arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiken. Ett mål för arbetsmarknadspolitiken är att skapa en flexi-&lt;br&gt;bel arbetsmarknad där människor kan få ett arbete som motsvarar deras&lt;br&gt;arbetsutbud. Den nuvarande praxisen medför särskilt i fråga om de&lt;br&gt;deltidsarbetslösa snarast en konservering av en struktur på arbetsmark-&lt;br&gt;naden som innebär att människor inte kan få ett arbete som motsvarar&lt;br&gt;deras önskemål om arbetstid och i många fall inte heller har ekono-&lt;br&gt;miska incitament att gå upp i arbetstid. Dessutom innebär praxisen en,&lt;br&gt;enligt regeringens mening, icke önskvärd subventionering av arbetsgiva-&lt;br&gt;re som envisas med att erbjuda endast deltidsanställningar. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens uppfattning bör normalarbetstiden i stället relateras till det&lt;br&gt;arbete som ligger till grund för det senaste arbetsvillkorets uppfyllande.&lt;br&gt;För en arbetslös innebär detta att det är det arbete som har utförts under&lt;br&gt;ersättningsperioden och som kvalificerar för en ny ersättningsperiod&lt;br&gt;som utgör utgångspunkten för normalarbetstidens och dagsförtjänstens&lt;br&gt;beräkning i den nya ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nyss angivna exemplet rörande den person som under en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod hade heltidsarbete under fem månader och under dessa&lt;br&gt;månader fick en lön på 8 000 kr per månad kommer med förslaget&lt;br&gt;ersättningen i den nya ersättningsperioden att bestämmas till 80 % av&lt;br&gt;8 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet rörande personen som under ersättningsperioden fick en Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;deltidsanställning innebär förslaget att ersättning inte lämnas under&lt;br&gt;någon ytterligare ersättningsperiod sedan de 300 dagarna i den första&lt;br&gt;ersättningsperioden har förbrukats. Om personen i fråga emellertid&lt;br&gt;skulle förlora sin deltidsanställning kommer ersättning att lämnas under&lt;br&gt;ytterligare 300 dagar. Ersättningen i den nya 300-dagarsperioden kom-&lt;br&gt;mer då att grunda sig på inkomsten i deltidsanställningen, dvs. 80 % av&lt;br&gt;månadslönen på 5 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyss föreslagna bestämmelsen för att beräkna normalarbetstiden&lt;br&gt;och dagsförtjänsten bör dock få frångås om det finns särskilda skäl. Det&lt;br&gt;kan gälla om den arbetslöse har haft en arbetstid under ramtiden som&lt;br&gt;har varierat mellan månaderna. I ett sådant fall bör normalarbetstiden&lt;br&gt;och dagsförtjänsten få beräknas utifrån den genomsnittliga arbetstiden&lt;br&gt;för samtliga tolv månader inom ramtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet av de arbetslösa som får ersättning gäller samma normal-&lt;br&gt;arbetstid och dagsförtjänst under ersättningsperioden. I vissa fall kan det&lt;br&gt;dock vara befogat att ändra normalarbetstiden och dagsförtjänsten under&lt;br&gt;en pågående ersättningsperiod. Regeringen föreslår att detta skall ske&lt;br&gt;om den arbetslöse under en ersättningsperiod har förvärvsarbetat sam-&lt;br&gt;manhängande i minst fem månader i sådan utsträckning att månaderna&lt;br&gt;får tillgodoräknas i ett arbetsvillkor. Som den nya normalarbetstiden&lt;br&gt;och dagsförtjänsten skall gälla normalarbetstiden och dagsförtjänsten i&lt;br&gt;detta senaste arbete. För den som samtidigt med förvärvsarbete har fått&lt;br&gt;dagpenning eller grundbelopp bör dock inte normalarbetstiden och&lt;br&gt;dagsförtjänsten ändras. En ändring bör inte få ske till den arbetslöses&lt;br&gt;nackdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hävdats att regeringens aviserade förslag i fråga om normalar-&lt;br&gt;betstid skulle leda till att kassamedlemmar väljer att inte anta erbjudan-&lt;br&gt;den om t.ex. ALU eller arbetsmarknadsutbildning. Den som är kassa-&lt;br&gt;medlem får utbildningsbidrag som motsvarar ersättningen från försäk-&lt;br&gt;ringen när han eller hon är anvisad ALU, arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;eller yrkesinriktad rehabilitering. Detta innebär att utbildningsbidraget&lt;br&gt;för denna kategori av arbetslösa uppgår till 80 % av den tidigare inkom-&lt;br&gt;sten, dock högst 564 kr per dag. Det påstås att regeringens förslag&lt;br&gt;skulle leda till att den som genom t.ex. ALU har kvalificerat sig för en&lt;br&gt;ny ersättningsperiod skulle få en ersättning som motsvarar 80 % av det&lt;br&gt;utbildningsbidrag som lämnades under den tid då han eller hon var&lt;br&gt;ALU-anvisad. Successivt skulle ersättningsnivån komma att sänkas för&lt;br&gt;den som anvisas ALU, arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har självfallet aldrig varit regeringens avsikt att motverka att&lt;br&gt;personer väljer utbildning och kompetentsutveckling framför passivt&lt;br&gt;mottagande av understöd. Enligt regeringens uppfattning har de nuva-&lt;br&gt;rande reglerna i ALF-lagen en sådan utformning att de inte leder till de&lt;br&gt;påstådda effekterna. Det är emellertid viktigt att alla tveksamheter på&lt;br&gt;denna punkt undanröjs och därför föreslår regeringen att det i ALF-&lt;br&gt;lagen och KAS-lagen införs regler som innebär att den som huvudsakli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen har uppfyllt det särskilda arbetsvillkoret genom arbetsmarknadsut- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;bildning eller yrkesinriktad rehabilitering för vilken statligt utbildnings-&lt;br&gt;bidrag har lämnats eller genom deltagande i ALU skall få en ersättning&lt;br&gt;som motsvarar minst utbildningsbidraget. Detta innebär att om den&lt;br&gt;arbetslöse under t.ex. utbildningen har haft ett utbildningsbidrag på&lt;br&gt;300 kr per dag, kommer han eller hon också att få en dagpenning från&lt;br&gt;försäkringen eller KAS som uppgår till minst samma belopp. Endast i&lt;br&gt;fråga om den som vid t.ex. arbetsmarknadsutbildning får ett utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag som är högre än grundbeloppet eller dagpenningen bör&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen efter åtgärden fastställas till vad som skulle ha&lt;br&gt;gällt om den arbetslöse inte hade deltagit i åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att beredskapsarbete skall få tillgodoräknas&lt;br&gt;endast för uppfyllande av det särskilda arbetsvillkoret bör också gälla&lt;br&gt;att ersättningen efter beredskapsarbete skall vara densamma som den&lt;br&gt;som lämnades före åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som inte har fyllt 25 år och som deltar i upphandlad arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning och för dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;inom det reguljära utbildningsväsendet gäller särskilda regler i fråga om&lt;br&gt;utbildningsbidrag. Till dessa personer lämnas ett utbildningsbidrag med&lt;br&gt;lånedel. Bidraget motsvarar 65 % av det belopp som skulle ha lämnats&lt;br&gt;i arbetslöshetsersättning. Resterande 35 % får personen i fråga låna om&lt;br&gt;han eller hon så önskar. Dessa grupper skall vid arbetslöshet få en&lt;br&gt;dagpenning som motsvarar dagpenningen i KAS eller arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen, dvs. ett belopp som motsvarar utbildningsbidraget inkl, låne-&lt;br&gt;delen oavsett om lånet har tagits eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ersättningsperiodema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grundbeloppet enligt KAS-lagen lämnas&lt;br&gt;under längst 150 dagar (ersättningsperiod) till den som inte har&lt;br&gt;fyllt 55 år. För den som har fyllt 55 år är ersättningsperioden&lt;br&gt;längst 300 dagar. Ersättningsperioden för den som har fyllt 60 år&lt;br&gt;är längst 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen enligt KAS-lagen lämnas under längst 300 dagar&lt;br&gt;till den som inte har fyllt 55 år. För den som har fyllt 55 år är&lt;br&gt;ersättningsperioden längst 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som har utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen eller&lt;br&gt;dagpenningen i KAS efter att ha fyllt 60 år lämnas grundbelopp&lt;br&gt;under längst 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som får ersättning på grund av att hon eller han har&lt;br&gt;uppfyllt ett särskilt arbetsvillkor är ersättningsperioden dock&lt;br&gt;längst 300 dagar utom för den som inte har fyllt 55 år och får&lt;br&gt;grundbeloppet i KAS. Då är ersättningsperioden längst 150 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Ersättning lämnas under längst 200 dagar för&lt;br&gt;sökande som inte har fyllt 55 år och under längst 300 dagar för den&lt;br&gt;som har fyllt 55 år. Antalet ersättningsperioder utan mellanliggande&lt;br&gt;förvärvsarbete begränsas till tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte kommenterat för-&lt;br&gt;slaget. Statens arbetsgivarverk stöder utredarens förslag vad gäller&lt;br&gt;ersättningsperiodemas längd och antal. Svenska arbetsgivarföreningen&lt;br&gt;och Sveriges Industriförbund anser att kvalifikationstid och ersättningstid&lt;br&gt;bör anpassas efter faktiskt utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS och SO anser att utredarens förslag om kortare ersättningsperio-&lt;br&gt;der inte är lämpligt att genomföra i det rådande arbetsmarknadsläget.&lt;br&gt;Även LO och TCO invänder mot att förkorta ersättningsperiodema&lt;br&gt;eftersom detta leder till att fler arbetslösa utestängs från ersättning.&lt;br&gt;Socialstyrelsen befarar att de begränsningar som föreslås kommer att&lt;br&gt;resultera i ett ökat behov av socialbidrag. Juridiska Fakultetsstyrelsens&lt;br&gt;forskningsnämnd vid Lunds universitet efterfrågar analyser över hur de&lt;br&gt;grupper som lämnar arbetsmarknaden skall försörja sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 14 § första stycket KAS-lagen före-&lt;br&gt;skrivs att KAS lämnas under längst 150 dagar (ersättningsperiod) för&lt;br&gt;den som inte har fyllt 55 år. För den som har fyllt 55 år är ersättnings-&lt;br&gt;perioden längst 300 dagar och längst 450 dagar för den som har fyllt&lt;br&gt;60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § ALF-lagen föreskrivs att ersättningsperioden är längst 300 da-&lt;br&gt;gar. Har den försäkrade uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden&lt;br&gt;har gått till ända är perioden i stället längst 450 dagar. Den som är ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrad från arbetslöshetsförsäkringen efter fyllda 60 år kan i stället Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;få KAS under 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna grundbeloppet enligt KAS-lagen skall motsvara det&lt;br&gt;stödbelopp som lämnas enligt de nuvarande reglerna i KAS-lagen och&lt;br&gt;den föreslagna ersättningsformen dagpenning enligt KAS-lagen skall&lt;br&gt;motsvara den dagpenning som lämnas från arbetslöshetsförsäkringen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår att också samma ersättningsperioder skall gälla för&lt;br&gt;dagpenning i KAS-systemet som nu gäller för dagpenningen inom ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen. För grundbeloppet i KAS bör samma ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder gälla som för det nuvarande stödet. Dessutom bör samma&lt;br&gt;ersättningsperiod gälla för grundbeloppet för den som efter fyllda 60 år&lt;br&gt;har utförsäkrats från dagpenningen i KAS, som gäller för den som har&lt;br&gt;utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen efter fyllda 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättningsrätten grundas på ett särskilt arbetsvillkor bör dock,&lt;br&gt;som tidigare har redogjorts för, den nya ersättningsperioden få vara&lt;br&gt;längst 300 dagar utom i det fåll då grundbeloppet i KAS lämnas till den&lt;br&gt;som inte har fyllt 55 år. I det fallet bör den nya ersättningsperioden&lt;br&gt;vara längst 150 dagar. Regeringen har ovan redovisat sitt förslag om de&lt;br&gt;intensifierade åtgärder som skall erbjudas den arbetslöse när den ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod som har grundat sig på ett särskilt arbetsvillkor har tagit&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den som har ett avbrott i sin arbetslöshet under&lt;br&gt;en pågående ersättningsperiod liksom för närvarande skall få fortsätta&lt;br&gt;att få ersättning under återstående antal dagar av ersättningsperioden när&lt;br&gt;han eller hon åter blir arbetslös. Försäkringen får inte motverka att&lt;br&gt;arbetslösa antar erbjudanden om kortvariga eller tillfälliga anställningar.&lt;br&gt;Den som t.ex. erbjuds en anställning som omfattar två dagar skall under&lt;br&gt;dessa dagar inte förbruka någon ersättning och när anställningen upphör&lt;br&gt;skall den arbetslöse fortsätta att få ersättning från KAS eller arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen under det antal dagar som återstår av ersättningsperio-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Övergångsbestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till förändringar i ALF-lagen och KAS-lagen skall&lt;br&gt;förenas med omfattande övergångsbestämmelser för att medge en mjuk&lt;br&gt;övergång till de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till övergångsbestämmeler innebär i korthet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mot bakgrund av att den allmänna avgiften för finansieringen av de&lt;br&gt;kontanta förmånerna vid arbestlöshet endast har gällt ett fåtal må-&lt;br&gt;nader bör kravet för att uppfylla avgiftsvillkoret inledningsvis sättas&lt;br&gt;lågt för att successivt öka i takt med att möjligheterna att uppfylla&lt;br&gt;det ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Ersättningsperioder som var pågående den 1 juli 1994 skall anses Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;vara grundade på ett allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta medför att perioderna kan följas av en ersättningsperiod&lt;br&gt;som har grundats på ett särskilt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;För den som har en pågående ersättningsperiod som har börjat före&lt;br&gt;den 1 juli 1994 får, om ersättningsperioden går till ända före den&lt;br&gt;1 juli 1995, även den följande ersättningsperioden betraktas som en&lt;br&gt;ersättningsperiod grundad på ett allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla den som blir arbetslös och ansöker om er-&lt;br&gt;sättning med dagpenning för tiden den 1 juli - den 31 december&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom uppnår man att de som är arbetslösa eller blir arbets-&lt;br&gt;lösa strax efter den 1 juli 1994 då de nya reglerna föreslås börja&lt;br&gt;gälla kan få 300 ersättningsdagar plus en arbetsmarknadspolitisk&lt;br&gt;åtgärd följd av 300 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Den som har en pågående ersättningsperiod den 1 juli 1994 som går&lt;br&gt;till ända före den 1 juli 1995 samt den som ansöker om ersättning&lt;br&gt;för tid den 1 juli - den 31 december 1994 får möjlighet att inom det&lt;br&gt;system som han eller hon befinner sig i när ersättningsrätten prövas&lt;br&gt;- ALF eller KAS - tillämpa de äldre regler i fråga om arbetsvillko-&lt;br&gt;rets uppfyllande och fastställande av normalarbetstid och dagsför-&lt;br&gt;tjänst som gällde där före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta skall för samtliga berörda gälla normalarbetstiden. För kas-&lt;br&gt;samedlemmar får den förmånligaste bedömningen av arbetsvillkor&lt;br&gt;och normalarbetstid tillämpas under en ny period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Avgiftsvillkoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppfyller medlemsvillkoret i en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa den 1 juli 1994 skall anses uppfylla avgiftsvill-&lt;br&gt;koret. Månad som medlem i en arbetslöshetskassa före den 1 juli&lt;br&gt;1994 får således tillgodoräknas som en avgiftsmånad om den&lt;br&gt;ligger inom ramtiden och medlemskapet består den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Därutöver skall för den som inte uppfyller medlemsvillkoret den 1&lt;br&gt;juli 1994 eller som inte är medlem i en arbetslöshetskassa följande&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tiden den 1 juli 1994 - den 31 december 1995 skall&lt;br&gt;avgiftsvillkoret anses ha uppfyllts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod under tiden den&lt;br&gt;1 juli 1994 - den 30 september 1994 under förutsättning att de&lt;br&gt;under perioden den 1 januari 1994 - den 30 september 1994 har&lt;br&gt;varit avgiftsskyldiga under minst sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod under tiden den&lt;br&gt;1 oktober 1994 - den 31 december 1994 under förutsättning att de&lt;br&gt;under perioden den 1 januari 1994 - den 31 december 1994 har&lt;br&gt;varit avgiftsskyldiga under minst sju månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod under tiden den&lt;br&gt;1 januari 1995 - den 31 mars 1995 under förutsättning att de&lt;br&gt;under perioden den 1 januari 1994 - den 31 mars 1995 har varit&lt;br&gt;avgiftsskyldiga under minst åtta månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod under tiden den&lt;br&gt;1 april 1995 - den 30 juni 1995 under förutsättning att de under&lt;br&gt;perioden den 1 januari 1994 - den 30 juni 1995 har varit avgifts-&lt;br&gt;skyldiga under minst nio månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod under tiden den&lt;br&gt;1 juli 1995 - den 30 september 1995 under förutsättning att de&lt;br&gt;under perioden den 1 januari 1994 - den 30 september 1995 har&lt;br&gt;varit avgiftsskyldiga under minst tio månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sökande som har påbörjat en ersättningsperiod någon gång&lt;br&gt;under tiden den 1 oktober 1995 - den 31 december 1995 under&lt;br&gt;förutsättning att de under perioden den 1 januari 1994 - den 31&lt;br&gt;december 1995 har varit avgiftsskyldiga under minst elva må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med anledning av regeringens förslag&lt;br&gt;hösten 1993 (prop. 1993/94:80) till riktlinjer för utformningen av en&lt;br&gt;allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring anförde arbetsmarknads-&lt;br&gt;utskottet i betänkande En allmän och obligatorisk&lt;br&gt;arbetlöshetsförsäkring (1993/94:AU6) följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Arbetsmarknadsutskottet utgår från att den nya försäkringen skall&lt;br&gt;kunna träda i kraft den 1 juli 1994. Med hänsyn till vad utskottet i det&lt;br&gt;följande kommer att föreslå beträffande finansieringen vill utskottet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin mening uttala, att strävan bör vara att övergångsreglerna till den nya Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;försäkringen utformas så att fullgörandet av avgiftsskyldighet redan från&lt;br&gt;det kommande årsskiftet skall tillgodoräknas i kvalifikationshänseende&lt;br&gt;vid en senare prövning av rätten till inkomstrelaterad ersättning vid&lt;br&gt;arbetslöshet”. Riksdagen beslutade att ge regeringen till känna vad&lt;br&gt;utskottet anfört i detta hänseende. Regeringen föreslår därför övergångs-&lt;br&gt;regler som innebär att den som har varit avgiftsskyldig sedan den 1&lt;br&gt;januari 1994 också kommer att kunna få rätt till en ersättning som&lt;br&gt;motsvarar 80 % av tidigare inkomst redan från den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till avgiftsvillkor innebär att den arbetslöse skall&lt;br&gt;ha varit avgiftsskyldig enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för fi-&lt;br&gt;nansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet under tolv månader inom&lt;br&gt;en ramtid av 24 månader före arbetslöshetens inträde. Med hänsyn till&lt;br&gt;att den allmänna avgiften infördes den 1 januari 1994 är det inte möjligt&lt;br&gt;för en arbetslös att till den 1 juli 1994 ha uppfyllt det föreslagna av-&lt;br&gt;giftsvillkoret. Detta skulle emellertid strida mot intentioner som lagts&lt;br&gt;fast av riksdagen. Regeringen föreslår därför övergångsregler som&lt;br&gt;innebär att under perioden den 1 januari 1994 - den 31 december 1995&lt;br&gt;kommer arbetslösa att kunna uppfylla avgiftsvillkoret, utan att ha varit&lt;br&gt;avgiftsskyldiga tolv månader av 24 möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som redan är medlem i en arbetslöshetskassa när de nya reg-&lt;br&gt;lerna börjar gälla den 1 juli 1994 skall varje månad som medlem inom&lt;br&gt;ramtiden få räknas som avgiftsmånad. Det innebär att den som har&lt;br&gt;uppfyllt medlemsvillkoret den 1 juli 1994 också skall anses ha uppfyllt&lt;br&gt;avgiftsvillkoret. Det vore oskäligt att inte låta dessa kassamedlemmar&lt;br&gt;tillgodoräkna sig redan fullgjord medlemstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör övergångsreglerna i övrigt vara&lt;br&gt;utformade så att en successiv anpassning sker till det föreslagna avgifts-&lt;br&gt;villkoret. Genom detta sker en anpassning till att ju längre tid som för-&lt;br&gt;flutit från den 1 januari 1994 desto större möjligheter har den arbetslöse&lt;br&gt;haft att uppfylla avgiftsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgiftsvillkoret tidigast kan vara uppfyllt med regeringens förslag&lt;br&gt;till övergångsregler kan belysas med följande exempel: Den som an-&lt;br&gt;söker om ersättning från arbetsmarknadskassan eller arbetslöshetskassan&lt;br&gt;den 1 juli 1994 kommer att ha uppfyllt avgiftsvillkoret om han eller hon&lt;br&gt;under varje månad under perioden den 1 januari - den 30 juni 1994 har&lt;br&gt;haft sådana inkomster att han eller hon varit avgiftsskyldig enligt lagen&lt;br&gt;om allmänna avgifter för finansiering av kontanta förmåner vid arbets-&lt;br&gt;löshet. Detta innebär att den som har haft ett arbete under sex månader,&lt;br&gt;eller som under denna tid t.ex. fått KAS, ersättning från arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen eller utbildningsbidrag kommer att ha uppfyllt avgiftsvill-&lt;br&gt;koret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om KAS eller ersättning från arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen under perioden den 1 juli - den 30 september 1994 skall under&lt;br&gt;sex månader ha haft sådana inkomster att han eller hon har varit av-&lt;br&gt;giftsskyldig. Detta innebär att den som ansöker om ersättning den 30&lt;br&gt;september 1994 endast behöver ha varit avgiftsskyldig under sex må-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader under tiden den 1 januari - den 30 september 1994. Av nio möjli- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;ga månader krävs avgiftsskyldighet under sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den 1 juli 1994 kommer sedan en successiv övergång att ske till&lt;br&gt;att uppfylla det föreslagna avgiftsvillkoret. Den som ansöker om ersätt-&lt;br&gt;ning den 31 december 1995 skall under tiden den 1 januari 1994 - den&lt;br&gt;31 december 1995 ha varit avgiftsskyldig under minst elva av de tjugo-&lt;br&gt;fyra månaderna för att uppfylla avgiftsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m. år 1996 har avgiftssystemet varit i gång så länge att den som&lt;br&gt;har en klar anknytning till arbetsmarknaden uppfyller avgiftsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande övergångsbestämmelser för att uppfylla avgiftsvillkoret&lt;br&gt;bör gälla den som är skyldig att betala sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Ersättningsperiodema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En ersättningsperiod som har påbörjats före&lt;br&gt;den 1 juli 1994 fortsätter med oförändrade villkor dock med de&lt;br&gt;regler i fråga om höjning av normalarbetstid och/eller dagpenning&lt;br&gt;som föreslås i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av rätten till ersättning fr.o.m. den 1 juli 1994&lt;br&gt;enligt ALF-lagen och KAS-lagen skall i första hand de nya regler-&lt;br&gt;na tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand skall följande gälla om det är till fördel för den&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ersättningsperiod som pågick den 1 juli 1994 skall anses&lt;br&gt;grundad på ett allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande skall anses ha uppfyllt ett allmänt arbetsvillkor om de&lt;br&gt;uppfyller ett särskilt arbetsvillkor och om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) hade en pågående ersättningsperiod den 1 juli 1994 som pågår&lt;br&gt;t.o.m. den 30 juni 1995, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ansöker om ersättning för tid före den 1 januari 1995 utan att&lt;br&gt;ha en pågående ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ersättningsperiod går till ända under tiden den 1 juli&lt;br&gt;1994 - den 31 december 1996 och sökanden då uppfyller ett nytt&lt;br&gt;villkor för ersättning beviljas en ny ersättningsperiod. Denna&lt;br&gt;senare ersättningsperiod räknas tidigast från den tidpunkt då den&lt;br&gt;perioden innan gick till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande kan efter medgivande av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer få sin ersättningsperiod förlängd&lt;br&gt;t.o.m. den 31 december 1996 om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de hade en pågående ersättningsperiod den 1 juli 1994,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- efter den periodens slut har beviljats en ersättningsperiod med&lt;br&gt;dagpenning som har börjat under tiden den 1 juli 1995 - den&lt;br&gt;31 december 1996, och som har grundats på ett särskilt ar-&lt;br&gt;betsvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ersättningsperioden har gått till ända före den 31 december&lt;br&gt;1996, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de inte har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag i fråga om arbets-&lt;br&gt;villkoren innebär att allmänt och ett särskilt arbetsvillkor införs. Ett&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor kan uppfyllas endast genom förvärvsarbete. Det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret kan däremot bestå av tid jämställd med arbete,&lt;br&gt;exempelvis arbetsmarknadsutbildning, arbetslivsutveckling samt viss tid&lt;br&gt;med föräldrapenning eller värnplikt men även till del av arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att medge en mjuk övergång till de nya reglerna bör ersättnings-&lt;br&gt;perioder som pågår den 1 juli 1994 behandlas som om de har grundat&lt;br&gt;sig på ett allmänt arbetsvillkor. De kan därigenom följas av en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod som grundar sig på ett särskilt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som har en pågående ersättningsperiod som upphör inom ett år Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;från den 1 juli 1994 bör få en ny ersättningsperiod om de uppfyller det&lt;br&gt;arbetsvillkor som gällde före den 1 juli 1994. Denna ersättningsperiod&lt;br&gt;skall anses grunda sig på ett allmänt arbetsvillkor och bör, vid fortsatt&lt;br&gt;arbetslöshet, kunna följas av ytterligare en ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma bör gälla dem som blir arbetslösa inom ett halvår från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1994 och då inte uppfyller ett nytt allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här röra sig om personer som exempelvis har avslutat en ar-&lt;br&gt;betsmarknadsutbildning. Den ersättningsperiod som de på detta sätt får,&lt;br&gt;kan i händelse av fortsatt arbetslöshet, följas av ytterligare en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har redovisats bör den som efter en ersättningsperiod&lt;br&gt;som har grundat sig på ett allmänt arbetsvillkor har fått en ersättnings-&lt;br&gt;period genom att uppfylla ett särskilt arbetsvillkor efter sistnämnda&lt;br&gt;ersättningsperiods slut erbjudas intensifierade åtgärder för återgång i&lt;br&gt;förvärvsarbete. För att därefter få en ny ersättningsperiod krävs att&lt;br&gt;sökanden har uppfyllt ett arbetsvillkor genom förvärvsarbete (allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande bestämmelser i ALF-lagen och KAS-lagen sker i vissa&lt;br&gt;fall en minskning av antalet ersättningsdagar i den ersättningsperiod&lt;br&gt;som omedelbart följer på en annan. Bestämmelserna kan illustreras med&lt;br&gt;följande exempel. En person som har blivit arbetslös får en period om&lt;br&gt;längst 300 ersättningsdagar. När han eller hon har fått ersättning under&lt;br&gt;200 dagar får personen i fråga ett vikariat på fem månader. Efter vika-&lt;br&gt;riatets slut får den arbetslöse resterande 100 ersättningsdagar i sin tidi-&lt;br&gt;gare period. När de 300 dagarna är slut har han eller hon genom vikari-&lt;br&gt;atet kvalificerat sig för en ny ersättningsperiod. Denna nya period rä-&lt;br&gt;knas emellertid från det den arbetslöse uppfyllde det nya arbetsvillkoret&lt;br&gt;och kommer i exemplet således att med 100 dagar sammanfalla med&lt;br&gt;den tidigare perioden. I praktiken innebär detta att personen i fråga får&lt;br&gt;200 nya ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ingen ändring i bestämmelserna i denna del. Detta&lt;br&gt;bör gälla även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en övergångsbestämmelse föreslår regeringen emellertid att nå-&lt;br&gt;gon minskning av antalet dagar i den nya ersättningsperioden inte bör&lt;br&gt;ske om perioden innan går till ända under tiden den 1 juli 1994 - den&lt;br&gt;31 december 1995. Den nya perioden bör räknas från det den tidigare&lt;br&gt;perioden gick till ända. Detta medför att antalet ersättningsdagar i varje&lt;br&gt;period med dagpenning från arbetsmarknadskassa eller arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sa kan uppgå till 300 dagar. Under tiden den 1 juli 1994 - den 31&lt;br&gt;december 1996 blir det därför möjligt att få 300 (i vissa fall 450) ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar plus arbete eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd följt av 300&lt;br&gt;ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den grupp som trots generösa allmänna övergångsbestämmelser&lt;br&gt;ändå skulle råka i situationen att inte längre vara berättigad till arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning föreslår regeringen en särskild regel. Den innebär att&lt;br&gt;den som hade en pågående ersättningsperiod den 1 juli 1994 och fick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin sista ersättningsdag i perioden efter den 1 juli 1995 bör omfattas av Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;en särbestämmelse. Om han eller hon omedelbart därefter beviljas en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod kommer denna, om inga avbrott sker, att räcka ca en&lt;br&gt;vecka in i september 1996. Om den nya ersättningsperioden skulle vara&lt;br&gt;grundad på ett särskilt arbetsvillkor (arbetsmarknadsutbildning, arbets-&lt;br&gt;livsutveckling m.m.) bör han eller hon kunna få sin ersättningsperiod&lt;br&gt;förlängd utöver de 300 dagar som han eller hon har beviljats, dock&lt;br&gt;längst t.o.m. den 31 december 1996. Denna förlängda ersättning bör få&lt;br&gt;beviljas efter medgivande av regeringen, eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, i varje enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivna situationen kommer enligt regeringens bedömning att&lt;br&gt;inträffa i endast ett fåtal fall och kommer att gälla förlängd ersättning&lt;br&gt;under längst knappt fyra månader. Förlängningen bör få medges om det&lt;br&gt;i det enskilda fallet inte kan erbjudas arbete eller någon arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Arbetsvillkoren, normalarbetstiden och dagpenningen&lt;br&gt;enligt ALF-lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har en pågående ersättningsperiod&lt;br&gt;den 1 juli 1994 fortsätter perioden ut med oförändrade villkor&lt;br&gt;dock med de regler i fråga om höjning av normalarbetstid eller&lt;br&gt;dagpenning som föreslås i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av rätten till ersättning från den 1 juli 1994 enligt&lt;br&gt;ALF-lagen skall i första hand de nya reglerna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand skall följande gälla om det är till fördel for den&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret skall prövas enligt de regler som gällde i arbets-&lt;br&gt;löshetskassan före den 1 juli 1994 för de medlemmar i en arbets-&lt;br&gt;löshetskassa som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) hade en pågående ersättningsperiod den 1 juli 1994 som pågår&lt;br&gt;t.o.m. den 30 juni 1995, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ansöker om ersättning för tid före den 31 december 1994 utan&lt;br&gt;att ha en pågående ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsvillkoret bestäms enligt de äldre bestämmelserna skall&lt;br&gt;också normalarbetstid och dagpenning fastställas enligt de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av skäl som tidigare har redogjorts för&lt;br&gt;i avsnitt 8 föreslås att arbetsvillkoret skall fullgöras med förvärvsarbete&lt;br&gt;eller med tid som får jämställas med förvärvsarbete minst 75 timmar&lt;br&gt;under minst fem månader inom en ramtid av tolv månader närmast före&lt;br&gt;arbetslöshetens inträde eller alternativt förvärvsarbete under minst 65&lt;br&gt;timmar under minst tio månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetslöshetsförsäkringen innebär detta en viss skärpning. Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;För en kassamedlem som uppfyller det före den 1 juli 1994 gällande&lt;br&gt;arbetsvillkoret i kassan - minst 75 dagars arbete fördelade på minst fyra&lt;br&gt;månader inom en ramtid av tolv månader - och som blir arbetslös inom&lt;br&gt;ett halvår från den 1 juli 1994 bör de regler i fråga om arbetsvillkor&lt;br&gt;som gällde i kassan före nämnda datum få tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kassamedlemmar som har en pågående ersättningsperiod som upp-&lt;br&gt;hör före den 1 juli 1995 bör likaså gälla att de äldre bestämmelserna i&lt;br&gt;fråga om arbetsvillkor får tillämpas om det är till fördel för den&lt;br&gt;sökande. Dessa sökande kan under ersättningsperioden ha haft längre&lt;br&gt;eller kortare avbrott med arbete eller ha deltagit i en arbetsmarknads-&lt;br&gt;politisk åtgärd. Arbetet kan även ha varit på deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsvillkoret fastställs med stöd av äldre bestämmelser bör&lt;br&gt;också normalarbetstid och dagpenning fastställas enligt äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömning av normalarbetstid enligt de äldre bestämmelserna har&lt;br&gt;främst betydelse för dem som har arbetat med varierande arbetstid eller&lt;br&gt;tidigare har arbetat heltid men har övergått till deltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av arbetsvillkor, normalarbetstid och dagpenning är nära&lt;br&gt;förbundna med varandra. Arbetslöshetskassorna har sedan länge dataru-&lt;br&gt;tiner till hjälp för detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Normalarbetstid enligt KAS-lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har en pågående ersättningsperiod&lt;br&gt;den 1 juli 1994 fortsätter perioden ut med oförändrade villkor&lt;br&gt;dock med de regler i fråga om höjning av normalarbetstiden som&lt;br&gt;föreslås i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även den som har påbörjat sin ersättningsperiod hos&lt;br&gt;en arbetslöshetskassa och fortsätter perioden hos en arbetsmark-&lt;br&gt;nadskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av rätten till ersättning fr.o.m. den 1 juli 1994&lt;br&gt;enligt KAS-lagen skall i första hand de nya reglerna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand skall följande gälla om det är till fördel för den&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande får sin normalarbetstid festställd enligt de regler som&lt;br&gt;gällde inom KAS före den 1 juli 1994 om de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;hade en pågående ersättningsperiod med dagpenning den 1&lt;br&gt;juli 1994 som upphör före den 30 juni 1995, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;ansöker om KAS i form av dagpenning för tid den 1 juli -&lt;br&gt;den 31 december 1994 utan att ha en pågående ersättnings-&lt;br&gt;period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som hade en pågående ersättningsperiod med KAS i&lt;br&gt;form av grundbelopp den 1 juli 1994 och vars ersättningsperiod&lt;br&gt;går till ända före den 1 juli 1995 utan att sökanden då uppfyller&lt;br&gt;villkoren för KAS i form av dagpenning, får i den nya perioden&lt;br&gt;beräkna normalarbetstiden med tillämpning av äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag till en allmän ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring innebär en möjlighet att få en inkomstrelaterad&lt;br&gt;dagpenning även inom KAS-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har påbörjat en ersättningsperiod hos en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;kan efter den 1 juli 1994 lämna arbetslöshetskassan och fortsätta sin&lt;br&gt;ersättningsperiod hos en arbetsmarknadskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för fastställande av normalarbetstid föreslås ändrade i KAS-&lt;br&gt;lagen. Ändringen består i dels att normalarbetstiden beräknas på samt-&lt;br&gt;liga månader i arbetsvillkoret, dels att normalarbetstiden festställs på&lt;br&gt;nytt för varje ersättningsperiod utifrån det arbete som har tillgodorä-&lt;br&gt;knats för att få den ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergångsbestämmelsen får en sökande som har blivit arbets-&lt;br&gt;lös och ansöker om KAS i form av dagpenning för tid den 1 juli - den&lt;br&gt;31 december 1994 normalarbetstiden fastställd enligt de regler som före&lt;br&gt;den 1 juli 1994 gällde i KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I KAS gäller redan det arbetsvillkor som föreslås införas i ALF-lagen&lt;br&gt;varför övergångsbestämmelsen i KAS skiljer sig från den i ALF-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har pågående ersättningsperiod med dagpenning i en arbets- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;löshetskassa den 1 juli 1994 och som väljer att gå över till en arbets-&lt;br&gt;marknadskassa omfattas av övergångsbestämmelserna i KAS. En sådan&lt;br&gt;sökande får om ersättningsperioden går till ända före den 1 juli 1995 i&lt;br&gt;sin nya ersättningsperiod tillämpa äldre normalarbetstid inom KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övergångsbestämmelse medför att sökanden kan få behålla en&lt;br&gt;hög normalarbetstid från den tidigare perioden även om det arbete som&lt;br&gt;har legat till grund för den nya perioden har varit av mindre omfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Uppgiftsskyldighet för arbetslöshetskassorna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ALF-lagen föreskrivs en skyldighet för&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna att till regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer lämna uppgifter som behövs för att kunna&lt;br&gt;följa upp och utvärdera arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Arbetslöshetskassorna betalade under&lt;br&gt;år 1993 ut ca 36,7 miljarder kronor i ersättning till sina medlemmar.&lt;br&gt;Endast ca 3 % av dessa utgifter finansierades via medlemmarnas egna&lt;br&gt;avgifter. Övriga 97 % finansierades genom statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de betydande allmänna medel som hanteras av arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna anser regeringen det rimligt att kassorna i lag åläggs att&lt;br&gt;lämna den information som behövs för en ordentlig analys av hur ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen fungerar och av försäkringens utgifter. Den&lt;br&gt;nödvändiga informationen finns i första hand hos arbetslöshetskassorna.&lt;br&gt;Detta gäller bl.a. statistik rörande ersättningstagare, kvalifikationsgrunder&lt;br&gt;och inkomstfördelning bland ersättningstagama, uppgifter om antalet&lt;br&gt;ersättningsdagar och förekomsten av deltidsersättning samt uppgifter&lt;br&gt;som möjliggör en analys av rundgången mellan ersättning och arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter och i vilken ordning uppgifterna skall lämnas bör få&lt;br&gt;föreskrivas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Utvecklingen av kontantstödens kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en bred samstämmighet om att arbetslösheten i dag utgör den&lt;br&gt;viktigaste politiska frågan. Sysselsättningen har sedan den var som&lt;br&gt;högst, år 1990, minskat med ca 600 000 personer. Den öppna arbetslös-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten har mellan februari 1991 och februari 1994 ökat från 2,5 % till Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;8,3 % av arbetskraften eller från ca 120 000 till ca 350 000 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har de konjunkturberoende arbetsmarknadsåtgärderna ökat&lt;br&gt;kraftigt och omfattade i februari 1994 ca 240 000 personer. Till detta&lt;br&gt;kommer 120 000 deltidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsskyddet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merparten av de arbetslösa har rätt till ersättning från arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. Enligt AMS statistik är ungefär 70 % av de arbetssökande&lt;br&gt;utan arbete medlemmar i en arbetslöshetskassa. Det finns emellertid&lt;br&gt;stora regionala skillnader. I t.ex. Norrbottens län är 87 % av de arbets-&lt;br&gt;lösa medlemmar medan det i Stockholms län enbart gäller 54 %. Gene-&lt;br&gt;rellt är anslutningsgraden lägst i storstadsområdena. Ca 10 % av de&lt;br&gt;arbetslösa får KAS. Här är bilden den omvända. Bland dem som får&lt;br&gt;KAS är boende i storstadsregionerna överrepresenterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirka en fjärdedel av de arbetslösa saknar någon form av ersättning.&lt;br&gt;En stor del av dessa är ungdomar. Två tredjedelar är under 34 år. Det&lt;br&gt;är stora regionala skillnader. Många av de arbetslösa utan någon form&lt;br&gt;av ersättning bor i storstadsregionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsnivå i procent av arbetskraften, kontantstödens kostnader&lt;br&gt;och i miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kontantstödens utgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;varav&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både arbetslöshetsförsäkringen och KAS finansieras huvudsakligen från&lt;br&gt;den s.k arbetsmarknadsfonden. Fonden är egentligen endast är ett konto&lt;br&gt;hos Riksgäldskontoret till vilken riksdagen har beviljat en rörlig kredit&lt;br&gt;på 55 miljarder kronor för innevarande budgetår. De som deltar i ar-&lt;br&gt;betsmarknadsåtgärden arbetslivsutveckling (ALU) får också ersättning&lt;br&gt;från arbetsmarknadsfonden i form av utbildningsbidrag. Från fonden&lt;br&gt;finansieras även statens kostnader för utbildningsbidrag till medlemmar&lt;br&gt;i arbetslöshetskassorna som genomgår arbetsmarknadsutbildning m.m.&lt;br&gt;och bidrag till permitteringslöneersättning. Under år 1993 utbetalades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;via arbetsmarknadsfonden drygt 8 miljarder kronor för utbildningsbi- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;drag till kassamedlemmar, utöver de 38,7 miljarder kronor i kontant&lt;br&gt;ersättning. De totala utgifterna uppgick till nära 49 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsfonden finansieras via en arbetsgivaravgift på 2,12 %&lt;br&gt;av lönekostnaderna samt sedan årsskiftet 1993/94 genom en allmän&lt;br&gt;avgift för de enskilda på 1 % på förvärvsinkomster. Tidigare finans-&lt;br&gt;ierade medlemmarna i arbetslöshetskassorna via sina avgifter till kassor-&lt;br&gt;na, den s.k. finansieringsavgiften, en del av försäkringen. Denna avgift&lt;br&gt;avskaffades när den allmänna avgiften infördes. Finansieringsavgiften&lt;br&gt;svarade dock för ett mycket litet bidrag till finansieringen. Finansie-&lt;br&gt;ringsavgiften uppgick år 1993 till ca 1,2 miljarder kronor, vilket mot-&lt;br&gt;svarade ca 3 % av den utbetalade arbetslöshetsersättningen. Arbetsgiva-&lt;br&gt;ravgiften bidrog till ungefär en fjärdedel av utgifterna under år 1993.&lt;br&gt;Resterande del, 70 %, av utgifterna finansierades genom lån via en&lt;br&gt;rörlig kredit hos Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ackumulerade underskottet (skulden) i fonden växer för närvaran-&lt;br&gt;de snabbt. Enligt budgetpropositionen beräknades det ackumulerade&lt;br&gt;underskottet att uppgå till drygt 53 miljarder kronor vid innevarande&lt;br&gt;budgetårs slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka finansieringen infördes den 1 januari 1994, som tidiga-&lt;br&gt;re nämnts, en allmän avgift på 1 % på förvärvsinkomster. Avgiften höjs&lt;br&gt;den 1 januari 1995 till 2 %. Då bidrar den allmänna avgiften och ar-&lt;br&gt;betsgivaravgiften med ungefär 14 miljarder kronor vardera till arbets-&lt;br&gt;marknadsfonden. Med nuvarande kompensationsnivå och beslutade&lt;br&gt;finansieringskällor räcker försäkringens intäkter till att finansiera arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning till ca 240 000 personer per månad, vilket motsvarar&lt;br&gt;5,5 - 6,0 % av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stigande arbetslösheten har medfört stora utgiftsökningar. En&lt;br&gt;första begränsning av utgifterna gjordes i juli 1993 då kompensationsni-&lt;br&gt;vån i arbetslöshetsförsäkringen fastställdes till 80 % av tidigare&lt;br&gt;inkomst. Den högsta dagpenningen fastställdes samtidigt till 564 kr per&lt;br&gt;dag. Denna nya nivå innebär minskade utgifter på årsbasis med 4,5 till&lt;br&gt;5 miljarder kronor jämfört med om de gamla reglerna hade kvarstått. I&lt;br&gt;september 1993 infördes dessutom fem karensdagar i försäkringen och&lt;br&gt;i KAS. Karensdagama beräknas ge en besparing på knappt 1 miljard&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annan riktning verkade dock riksdagens beslut om en höjning per&lt;br&gt;den 1 januari 1994 av stödbeloppet i KAS och därigenom också av den&lt;br&gt;lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen, från 198 kr per dag till 245 kr&lt;br&gt;per dag. Denna höjning beräknas kosta ca 900 miljoner kronor på års-&lt;br&gt;basis. Även riksdagens beslut under våren 1993 om ändrade regler för&lt;br&gt;deltidsarbetslösa och möjligheten för anhöriga till företagare att få ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning har medfört ökade utgifter för kontantstöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskottet i arbetsmarknadsfonden beräknades i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen bli 36,9 miljarder kronor under innevarande budgetår. Avgöran-&lt;br&gt;de för utvecklingen är naturligtvis arbetsmarknadssituationen. Den&lt;br&gt;redan uppkomna och allt mer ökande skulden medför dock att ränteut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftema ökar snabbt, varför underskottet även vid en oförändrad arbets- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;löshetssituation ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition görs ingen ny bedömning av den framtida utveck-&lt;br&gt;lingen på arbetsmarknaden. Regeringen återkommer i stället i den kom-&lt;br&gt;mande kompletteringspropositionen med en bedömning om den förvän-&lt;br&gt;tade utvecklingen på arbetsmarknaden och kostnaderna för kontantun-&lt;br&gt;derstöden vid arbetslöshet under nästa budgetår. I det sammanhanget&lt;br&gt;kommer också behovet av en rörlig kredit för nästa budgetår att behand-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Kostnaderna för förslaget om en allmän arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition innebär att kretsen av personer som får&lt;br&gt;en inkomstrelaterad ersättning ökar. Regeringen uppskattar att motsva-&lt;br&gt;rande 50 % av antalet personer som i dag omfattas av KAS kommer att&lt;br&gt;kunna få en inkomstrelaterad ersättning. Dessutom kommer ett antal&lt;br&gt;personer av dem som i dag utförsäkras från KAS att få inkomstrelaterad&lt;br&gt;ersättning. Denna grupp får en förbättrad situation. Uppskattningsvis&lt;br&gt;ökar antalet personer som får den inkomstrelaterade ersättningen med&lt;br&gt;70 000 - 80 000 personer på ett år. Det är i första hand personer som&lt;br&gt;före arbetslösheten haft en förankring på arbetsmarknaden, men av&lt;br&gt;någon anledning ej varit medlemmar i en arbetslöshetskassa. Förslaget&lt;br&gt;innebär ökade kostnader av i storleksordningen 3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgiftsminskningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition finns även förslag som medför besparingar, t.ex.&lt;br&gt;tillämpningen av begreppet normalarbetstid vid beräkningen av dag-&lt;br&gt;penning samt ett något strängare arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om normalarbetstid medför att den genomsnittliga dagpen-&lt;br&gt;ningen sjunker något, eftersom nuvarande praxis för dem med varieran-&lt;br&gt;de arbetstid innebär att dagpenningens storlek kan grundas de tre må-&lt;br&gt;nader då inkomsterna har varit störst under den senaste tolvmånaderspe-&lt;br&gt;rioden. Denna praxis har medfört att vissa grupper har fått betydligt&lt;br&gt;mer än 80 % av sin tidigare normalinkomst i dagpenning. Enligt den nu&lt;br&gt;föreslagna uppstramningen av reglerna skall den normala förtjänsten&lt;br&gt;under den period som ligger till grund för det senaste arbetsvillkoret&lt;br&gt;vara bestämmande för nivån på dagpenningen. Detta kommer att in-&lt;br&gt;nebära en kostnadsminskning i storleksordningen 1 miljard kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om normalarbetstid innebär även en ändring av deltids-&lt;br&gt;arbetslösas möjligheter att kvalificera sig för ny ersättningsperiod ge-&lt;br&gt;nom deltidsarbete vid sidan av deltidsersättning. För närvarande får ca&lt;br&gt;100 000 personer deltidsersättning. Med nuvarande regler kan de del-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsarbetslösa i praktiken få deltidsersättning fram till pensioneringen, Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;eftersom deras dagpenning grundas på den senaste heltidsinkomsten&lt;br&gt;medan deras arbetsvillkor uppfylls genom deltidsarbete. Denna grupp&lt;br&gt;har således en väsentlig, positiv särbehandling jämfört med heltidsar-&lt;br&gt;betslösa. Försäkringen fungerar i detta avseende som en subvention till&lt;br&gt;deltidsarbete. Den föreslagna förändringen i beräkningen av normal-&lt;br&gt;arbetstid medför att möjligheterna till deltidsersättning grundad på hel-&lt;br&gt;tidsarbete normalt upphör efter en period. Besparingen ligger därför&lt;br&gt;främst i att denna grupp ej fortsätter att öka i snabb takt. Om de deltids-&lt;br&gt;arbetslösa får deltidsersättning i snitt två dagar per vecka innebär det att&lt;br&gt;en 300-dagarsperiod räcker i närmare tre år. Den årliga kostnaden för&lt;br&gt;deltidsersättning i denna omfattning för 100 000 personer kan uppskat-&lt;br&gt;tas till ca 4,5 miljarder kronor. Utifrån denna beräkning kan regelän-&lt;br&gt;dringen beräknas medföra en besparing i storleksordningen 1,5 miljar-&lt;br&gt;der kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det något strängare arbetsvillkoret ger relativt marginella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde enbart röra sig om någon enstaka procent av de arbetslösa&lt;br&gt;som uppfyller endast det gamla men inte det nya arbetsvillkoret. Kost-&lt;br&gt;nadsminskningen kan uppskattas till 500 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med möjligheten till dagpenning i KAS kommer andelen arbets-&lt;br&gt;lösa som helt saknar kontantstöd att minska genom att utförsäkringen&lt;br&gt;från KAS blir mindre omfattande. Det något strängare arbetsvillkoret i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen innebär att något färre kvalificerar sig för in-&lt;br&gt;komstrelaterad ersättning. Sammantaget torde därför andelen arbetslösa&lt;br&gt;som helt saknar kontantstöd minska marginellt. Den stora förbättringen&lt;br&gt;är att ca hälften av dem som för närvarande enbart omfattas av KAS på&lt;br&gt;ca 5 300 kr per månad kommer att omfattas av en inkomstrelaterad&lt;br&gt;ersättning. Förändringen bör medföra en icke oväsentlig avlastning på&lt;br&gt;kommunernas utgifter för socialbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen nu presenterar innebär sammantaget och i&lt;br&gt;full effekt inte någon förändring av arbetsmarknadsfondens utgifter. På&lt;br&gt;lång sikt beräknas utgifterna öka med i storleksordningen 3 miljarder&lt;br&gt;kronor per år, till följd av att fler personer blir ersättningsberättigade.&lt;br&gt;Å andra sidan beräknas utgifterna minska med ungefär samma belopp&lt;br&gt;till följd av ändrade regler. Angivna belopp och beräknade effekter&lt;br&gt;bygger på nuvarande arbetslöshetsnivå och med den utveckling som kan&lt;br&gt;förväntas vid oförändrade regler. Utgiftsminskningen slår dock igenom&lt;br&gt;först efter några år, bland annat till följd av övergångsreglerna. På kort&lt;br&gt;sikt innebär därför förslagen en ökad belastning på arbetsmark-&lt;br&gt;nadsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redovisade utgiftsförändringama skall relateras till den inkomst-&lt;br&gt;förstärkning på ca 14 miljarder kronor, som den allmänna avgiften&lt;br&gt;beräknas ge fr.o.m. år 1995. Beaktas också de ökade utgifterna till följd&lt;br&gt;av höjningen av stödbeloppet i KAS och skatteeffekterna av förslagen,&lt;br&gt;beräknas förändringarna av kontantstöden vid arbetslöshet sammantaget&lt;br&gt;och i full effekt leda till en förstärkning av de offentliga finanserna med&lt;br&gt;ca 6,5 miljarder kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Redovisning av vissa uppdrag till AMS&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 4 november 1993 åt AMS att redovisa förslag&lt;br&gt;i ett antal frågor rörande arbetslöshetsersättningen (se avsnitt 6.4 i prop.&lt;br&gt;1993/94:80). En fråga gällde hur en rimlig och rättvis kalenderbaserad&lt;br&gt;begränsning av ersättningsperiodens längd vid arbetslöshet kombinerat&lt;br&gt;med deltidsarbete för den som regelbundet deltidsarbetar borde formas.&lt;br&gt;I sin redovisning den 17 januari 1994 av uppdraget framhåller AMS att&lt;br&gt;en kalenderbaserad begränsning innebär en rad problem när det gäller&lt;br&gt;exempelvis definitionen av den grupp som skall träffas av regeln liksom&lt;br&gt;av enskilda fäll, bevakning av löptid, bedömning av avbrott i deltids-&lt;br&gt;arbetet, rätt att avvisa deltidsarbeten och om att sluta sådana arbeten&lt;br&gt;utan påföljd om ersättningsrätten har upphört. Det finns enligt AMS&lt;br&gt;onekligen skäl för en kalendertidsbaserad begränsning men AMS har&lt;br&gt;uppfattningen att den i prop. 1993/94:80 aviserade ändringen i 20 §&lt;br&gt;lagen om arbetslöshetsförsäkring, som gäller beräkningen av normal-&lt;br&gt;arbetstiden, har starkare effekt när det gäller att få bort den i princip&lt;br&gt;obegränsade ersättningsperioden som har kommit att gälla vid deltids-&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående en eventuell kalenderårsbaserad karens för deltidsarbets-&lt;br&gt;lösa har AMS inte beslutat om några föreskrifter utöver vad som följer&lt;br&gt;av ALF- och KAS-lagama. Motivet till detta är dels att sådan karens&lt;br&gt;tidigare har tagits bort för att den har varit komplicerad att tillämpa,&lt;br&gt;dels att andra förslag har aviserats från regeringen som kommer att&lt;br&gt;påverka ersättningsrätten för deltidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog även åt AMS att granska tillämpningen av det&lt;br&gt;nya företagarbegreppet. AMS redovisar i sitt svar att det i efterhand är&lt;br&gt;omöjligt att ta fram de önskade uppgifterna. Däremot kan sådana upp-&lt;br&gt;gifter tas fram framledes fr.o.m. den 1 februari 1994 och resultatet kan&lt;br&gt;redovisas månadsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS fick också i uppdrag att lämna förslag till hur en rimlig och&lt;br&gt;rättvis begränsning kan åstadkommas av rätten till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning i samband med bisyssla. AMS anför att man inte i dag upplever&lt;br&gt;bedömningen av bisyssla som något problem. Det finns i dag inte någon&lt;br&gt;statistik över hur många med arbetslöshetsersättning som har ”godkänd”&lt;br&gt;bisyssla. Om regeringen önskar ett fastare underlag för sin bedömning&lt;br&gt;kan enligt AMS arbetslöshetskassorna framledes vid prövning av nya&lt;br&gt;ärenden anteckna och redovisa förekomsten av godkänd bisyssla. AMS&lt;br&gt;anser att en möjlig förändring i den riktning som regeringen har angivit&lt;br&gt;är att minska antalet tillåtna timmar per vecka i bisyssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger de åtgärder som AMS-redovisningen bör ge&lt;br&gt;upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Internationella överenskommelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nyligen slutna avtalet med den Europeiska Unionen (EES-avtalet)&lt;br&gt;ingår personers rörlighet som en av de fyra friheterna. Rörligheten för&lt;br&gt;personer innebär bl.a. att hinder för arbetskraften att flytta fritt inom&lt;br&gt;avtalsområdet skall undanröjas. Detta berör också arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen och KAS. Den som kommer till Sverige från ett annat avtalsslu-&lt;br&gt;tande land skall, om han eller hon omfattas av avtalet, kunna få arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning från hemlandet vid vistelse här under tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har vidare träffat överenskommelser med ett antal länder,&lt;br&gt;företrädesvis inom Europa, om förmåner vid arbetslöshet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hänvisning till att särskilda bestämmelser kan gälla enligt EES-av-&lt;br&gt;talet och överenskommelser som regeringen har träffat med annan stat&lt;br&gt;bör införas i ALF-lagen och KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Kommentarer till lagförslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknadsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att kontant arbetsmarknadsstöd&lt;br&gt;(KAS) lämnas i form av dagpenning eller i form av ett grundbelopp.&lt;br&gt;Bestämmelserna om grundbeloppet motsvarar i huvudsak den gällande&lt;br&gt;regleringen för det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln har den som är medlem i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;inte rätt till KAS. Härifrån görs två undantag. Av andra stycket punkten&lt;br&gt;1 framgår sålunda att KAS i form av ett grundbelopp kan lämnas till en&lt;br&gt;medlem som inte uppfyller avgiftsvillkoret enligt 9 § ALF-lagen. En-&lt;br&gt;ligt punkten 2 i samma stycke kan grundbeloppet lämnas också till en&lt;br&gt;medlem som utförsäkras efter fyllda 60 år. Regleringen i denna del&lt;br&gt;överensstämmer med 1 § 3 i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § 2 i dess nuvarande lydelse har också en försäkrad som inte&lt;br&gt;uppfyller medlemsvillkoret - 12 eller 24 månaders medlemskap - i&lt;br&gt;lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) rätt till KAS.&lt;br&gt;Eftersom medlemsvillkoret i ALF-lagen föreslås slopas behövs ingen&lt;br&gt;motsvarighet till 1 § 2 i detta lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket överensstämmer i sak med den gällande lydelsen av&lt;br&gt;14 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln lämnas KAS endast till den som uppfyller ersätt-&lt;br&gt;ningsvillkoren i Sverige. Härifrån görs undantag om andra bestämmel-&lt;br&gt;ser följer av lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social&lt;br&gt;trygghet när personer flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området (EES) eller av överenskommelser som regeringen har träffat&lt;br&gt;med främmande makt. Bortsett från hänvisningen till EES överensstäm-&lt;br&gt;mer regleringen med nuvarande lydelserna av 3 och 34 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke överensstämmer med nuvarande lydelsen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket 2-5. Av andra stycket framgår att den åldersgräns&lt;br&gt;som för närvarande generellt gäller som förutsättning för KAS, dvs. 20&lt;br&gt;år, endast kommer att gälla som förutsättning för grundbeloppet. I&lt;br&gt;likhet med vad som gäller enligt ALF-lagen ställs alltså inte upp någon&lt;br&gt;nedre åldergräns för rätten till dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena överensstämmer med andra stycket re-&lt;br&gt;spektive tredje stycket första meningen i paragrafens gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket regleras arbetslöshetsbegreppet för företagare. Det&lt;br&gt;överensstämmer i sak med nuvarande reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lydelse av paragrafens tredje stycke, andra meningen,&lt;br&gt;sista ledet, får AMS av särskilda skäl föreskriva att en företagare skall&lt;br&gt;anses arbetslös också i annat fall än det som anges lagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;har tillkommit före ikraftträdandet av den nya regeringsformen. Av&lt;br&gt;8 kap. 11 § i den nya regeringsformen följer att riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande att meddela föreskrifter i ett visst ämne inte skall riktas direkt till&lt;br&gt;en av regeringen underställd myndighet. I det föreslagna sjätte stycket,&lt;br&gt;liksom i ett antal andra paragrafer i lagförslaget, har en anpassning&lt;br&gt;gjorts i enlighet härmed. Någon ändring i sak åsyftas inte. Avsikten är&lt;br&gt;att föra bemyndigandena vidare till AMS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med de gällande lydelserna av 11 § andra&lt;br&gt;meningen och 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse behandlas arbetsvillkoret. Motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelser finns i 10 § första stycket och 12 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om karenstid. I första stycket be-&lt;br&gt;handlas karensvillkoret. KAS får sålunda normalt inte lämnas förrän&lt;br&gt;sökanden under en sammanhängande tid av tolv månader varit arbetslös&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fem dagar. Regleringen överensstämmer med den nu gällande i 13 § Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i första stycket framgår att i karenstiden räknas&lt;br&gt;in endast de dagar för vilka stöd skulle ha lämnats, om karenstiden hade&lt;br&gt;gått till ända. Det innebär t.ex. att lördagar och söndagar inte skall&lt;br&gt;räknas in i karenstiden. Regleringen överensstämmer med den nu gäl-&lt;br&gt;lande i 13 § första stycket andra meningen. Innebörden av karenstids-&lt;br&gt;regleringen är att ersättningsperioden förskjuts framåt i tiden. Detta&lt;br&gt;framgår av den föreslagna 14 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga är vad som skall gälla när två ersättningsperioder (1 och 2)&lt;br&gt;löper parallellt med varandra, dvs. den situation som behandlas i 15 §&lt;br&gt;andra stycket tredje meningen. Eftersom någon ersättning i period 2 inte&lt;br&gt;lämnas förrän period 1 har gått till ända, inte ens om sökanden får&lt;br&gt;lägga en högre dagsförtjänst till grund for beräkningen av dagpenningen&lt;br&gt;i period 2, kan karensvillkoret självfallet fullgöras först efter det att&lt;br&gt;period 1 har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna bestämmelsen i 14 § andra stycket skall i en&lt;br&gt;ersättningsperiod under vilken dagpenning lämnas, räknas in ersätt-&lt;br&gt;ningstid enligt ALF-lagen. Den som har påbörjat en ersättningsperiod&lt;br&gt;enligt nämnda lag kan nämligen komma att få dagpenning för återstoden&lt;br&gt;av ersättningsperioden enligt denna lag, om medlemskapet i arbetslös-&lt;br&gt;hetskassan upphör. Genom detta nås överensstämmelse med den befint-&lt;br&gt;liga regleringen i 14 § andra stycket ALF-lagen, som innebär att när&lt;br&gt;den försäkrade lämnar en arbetslöshetskassa och blir medlem i en annan&lt;br&gt;arbetslöshetskassa, ersättningstiden i den förra kassan skall beaktas när&lt;br&gt;den försäkrades rätt till ersättning prövas i den senare kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i denna paragraf behandlar i följd av detta vad som&lt;br&gt;skall gälla beträffande karenstid när någon lämnar en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;innan ersättningsperioden har löpt ut och begär dagpenning enligt KAS-&lt;br&gt;lagen. Av regleringen följer att karensvillkoret enligt denna lag då skall&lt;br&gt;anses vara uppfyllt. Skälet för detta är självfallet att sökanden uppfyllt&lt;br&gt;karensvillkoret i ersättningsperioden enligt ALF-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan någon gång tänkas inträffa att en sökande har råkat ut för&lt;br&gt;karenstid enligt ALF-lagen utan att en ersättningsperiod har påbörjats,&lt;br&gt;t.ex. därför att arbetslösheten eller medlemskapet har upphört dessförin-&lt;br&gt;nan. Bestämmelsen i andra stycket är som framgår inte heller tillämplig&lt;br&gt;i en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens tredje stycke framgår att regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer för vissa deltidsarbetande får före-&lt;br&gt;skriva om karenstid utöver vad som följer av första stycket. Motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelse finns i den gällande lydelsen av 15 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket i paragrafen överensstämmer i sak med den gällande&lt;br&gt;lydelsen av 13 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om tid som jäm-&lt;br&gt;ställs med arbetad tid i fråga om uppfyllande av arbetsvillkoret. Motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser finns i 10 a § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att kontant arbetsmarknadsstöd i&lt;br&gt;form av dagpenning lämnas till den som uppfyller karensvillkoret enligt&lt;br&gt;7 §, avgiftsvillkoret enligt 9 § och något allmänt arbetsvillkor enligt&lt;br&gt;10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan emellertid också den som inte uppfyller&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor komma i fråga för rätt till dagpenning i vissa&lt;br&gt;fall. Härför förutsätts att sökanden i stället uppfyller det särskilda ar-&lt;br&gt;betsvillkoret enligt 10 a § och att de ytterligare förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 11 § är för handen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som behandlats också vid föregående paragraf innebär den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 14 § andra stycket att i en ersättningsperiod under&lt;br&gt;vilken kontant arbetsmarknadsstöd i form av dagpenning lämnas, skall&lt;br&gt;räknas in också ersättningstid enligt ALF-lagen. Den som har påbörjat&lt;br&gt;en ersättningsperiod enligt nämnda lag kan nämligen komma att få&lt;br&gt;dagpenning för återstoden av ersättningsperioden enligt denna lag, om&lt;br&gt;medlemskapet i arbetslöshetskassan upphör. I tredje stycket i denna&lt;br&gt;paragraf behandlas vad som skall gälla i fråga om avgifts- och arbets-&lt;br&gt;villkor när någon lämnar en arbetslöshetskassa innan ersättningsperioden&lt;br&gt;har löpt ut och begär dagpenning enligt KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av regleringen i tredje stycket följer att avgifts- och arbetsvillkor i&lt;br&gt;denna situation skall anses vara uppfyllda. Skälet för detta är självfallet&lt;br&gt;att sökanden redan måste ha uppfyllt avgifts- och arbetsvillkor i ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden enligt ALF-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har uppfyllt något allmänt eller ett särskilt arbetsvillkor&lt;br&gt;hos arbetslöshetskassan har betydelse för den pågående ersättningsperio-&lt;br&gt;den i det fall som behandlas i 14 § första stycket andra meningen.&lt;br&gt;Enligt den bestämmelsen har nämligen den som har kvalificerat sig för&lt;br&gt;rätt till ersättning genom att uppfylla något allmänt arbetsvillkor rätt till&lt;br&gt;ersättning under 450 dagar, om sökanden fyller 55 år innan ersättnings-&lt;br&gt;perioden har gått till ända. Frågan blir också av betydelse när ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden löper ut och sökandens rätt till ersättning för ytterligare&lt;br&gt;en ersättningsperiod skall prövas. Har sökanden kvalificerat sig hos&lt;br&gt;arbetslöshetskassan genom att uppfylla ett särskilt arbetsvillkor enligt&lt;br&gt;10 a § ALF-lagen måste hon eller han för att få ersättning för ytterliga-&lt;br&gt;re en ersättningsperiod uppfylla något allmänt arbetsvillkor enligt 10 §&lt;br&gt;denna lag. Detta framgår av 10 a och 11 §§. Till kommentaren till&lt;br&gt;dessa lagrum hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgifts- och arbetsvillkor finns också i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna. Till kommentaren till dessa hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om s.k. över-&lt;br&gt;hoppningsbar tid. Bestämmelser av denna innebörd finns i 13 § lagför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 209&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar avgiftsvillkoret. Dagpenning lämnas sålunda&lt;br&gt;endast till den som under tolv kalendermånader under en ramtid av 24&lt;br&gt;månader omedelbart före arbetslöshetens inträde har haft förvärvsin-&lt;br&gt;komster för vilka hon eller han - efter vad som är känt vid den tidpunkt&lt;br&gt;då rätten till dagpenning för en ersättningsperiod prövas - är skyldig att&lt;br&gt;betala antingen avgift enligt lagen (1993:1441) om allmän avgift för&lt;br&gt;finansiering av kontantförmåner vid arbetslöshet eller sjömansskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ramtid avses den tidsperiod inom vilket avgiftsvillkoret skall&lt;br&gt;uppfyllas. Innebörden av detta är att de ifrågavarande tolv kalendermå-&lt;br&gt;naderna inte behöver ligga i en följd men däremot rymmas inom den&lt;br&gt;ramtid om 24 månader som räknas från tiden omedelbart före arbetslös-&lt;br&gt;hetens inträde. Begreppet ramtid har också relevans i fråga om upp-&lt;br&gt;fyllandet av arbets- eller studerandevillkoren. I dessa fäll är emellertid&lt;br&gt;ramtidema kortare. I likhet med vad som gäller vid bestämmandet av&lt;br&gt;ramtiden för uppfyllande av ett arbetsvillkor, är ramtiden för uppfyllan-&lt;br&gt;det av avgiftsvillkoret överhoppningsbar i vissa fäll. Bestämmelser om&lt;br&gt;detta finns i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppfyllandet av avgiftsvillkoret förutsätter till en början att en pröv-&lt;br&gt;ning skall ske huruvida sökanden under tolv kalendermånader har haft&lt;br&gt;förvärvsinkomster för vilka hon eller han är skyldig att betala den&lt;br&gt;nämnda avgiften eller skatten. Med förvärvsinkomster för vilka avgifts-&lt;br&gt;skyldighet finns avses inkomst av anställning eller inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete enligt vad som närmare framgår av 11 kap. 2 resp. 3 §&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjömansskatt tas ut endast på&lt;br&gt;inkomst av anställning. Underlag för sjömansskatten är den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara månadsinkomsten. Underlaget för den ifrågavarande avgiften&lt;br&gt;utgörs däremot av den sammanlagda inkomsten under beskattningsåret.&lt;br&gt;Avgift tas inte ut på inkomster som sammanlagda understiger 25 % av&lt;br&gt;det vid årets ingång gällande basbeloppet. För beskattningsåret 1994 tas&lt;br&gt;alltså inte ut någon avgift på inkomst som understiger 8 800 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en kalendermånad skall få tillgodoräknas i avgiftsvillkoret&lt;br&gt;krävs att förvärvsinkomsten under den månaden tillsammans med för-&lt;br&gt;värvsinkomster som uppburits tidigare under beskattningsåret vid pröv-&lt;br&gt;nings tillfället uppgår till minst 25 % av basbeloppet i fråga. Det är&lt;br&gt;sökanden som genom lönebesked, uppgift om preliminärskatteavdrag&lt;br&gt;m.m. skall visa att inkomsterna vid prövningstillfället uppgår till denna&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en förvärvsinkomst som uppbärs under en månad kommer&lt;br&gt;att läggas till grund för avgiftsskyldighet avgörs slutligen först genom&lt;br&gt;taxeringsförfarandet. Följande exempel lämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande har förvärvsarbetat under tiden mars 1996 - mars 1997.&lt;br&gt;Hon eller han blir härefter arbetslös och ansöker om dagpenning enligt&lt;br&gt;KAS-lagen. Det står klart att inkomsterna under år 1996 är av den&lt;br&gt;storleken att de läggs till grund för avgiftsuttag. Intäkterna under år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1997 överstiger tillsammans i och för sig 25 % av basbeloppet och Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;preliminärskatteavdrag har gjorts från intäkterna. Vid taxeringen år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998 medges emellertid yrkat avdrag för dubbel bosättning. Avdraget är&lt;br&gt;av den storleken att den taxerade förvärvsinkomsten för inkomståret&lt;br&gt;1997 kommer att understiga 25 % av basbeloppet, vilket medför att&lt;br&gt;avgift inte skall tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av om avgiftsvillkoret är uppfyllt har länsarbetsnämn-&lt;br&gt;den att göra bedömningen efter vad som är känt vid den tidpunkt då&lt;br&gt;frågan om rätt till ersättning under en ersättningsperiod uppkommer.&lt;br&gt;Detta kommer till uttryck i paragrafen. Nämnden behöver sålunda inte&lt;br&gt;efterforska huruvida sökanden har avdrag under inkomst av tjänst eller&lt;br&gt;under inkomst av annan förvärvsverksamhet som skulle kunna medföra&lt;br&gt;att slutlig avgift inte tas ut på förvärvsinkomster hänförliga till vissa&lt;br&gt;månader. Om i exemplet sökandens kostnader för dubbel bosättning inte&lt;br&gt;är kända av länsarbetsnämnden, kan länsarbetsnämnden grunda bedöm-&lt;br&gt;ningen på de uppgifter om inkomster och preliminärskatteavdrag som&lt;br&gt;sökanden skall lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har lämnat oriktiga uppgifter eller inte har fullgjort sin&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet kan återbetalning av utbetald dagpenning komma i&lt;br&gt;fråga enligt 36 §. Också straffansvar enligt brottsbalken kan självfallet&lt;br&gt;komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sista meningen i första stycket framgår att hänsyn inte tas till sjö-&lt;br&gt;mansskatt som betalats före år 1994 eller som avser tid före detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke ställs ytterligare krav på den som inte har&lt;br&gt;varit medlem i en arbetslöshetskassa eller som inte tidigare har fått&lt;br&gt;dagpenning enligt denna lag. För denna kategori sökande krävs för att&lt;br&gt;avgiftsvillkoret skall vara uppfyllt dessutom att ett visst mått av sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som avses i 10 § skall ha utförts under de tolv kalender-&lt;br&gt;månader som tillgodoräknas henne eller honom enligt första stycket.&lt;br&gt;Sålunda skall förvärvsarbete ha utförts under minst 5 av de 12 månader-&lt;br&gt;na. Endast månad då förvärvsarbete har utförts i minst 75 timmar be-&lt;br&gt;aktas. Hänvisningen till 10 § innebär att bl.a. tid i beredskapsarbete inte&lt;br&gt;får beaktas enligt detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftsvillkoret finns också i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om kvalificering&lt;br&gt;till KAS genom uppfyllande av ett s.k. studerandevillkor och om att den&lt;br&gt;som utförsäkrats från en arbetslöshetskassa efter fyllda 60 år inte be-&lt;br&gt;höver uppfylla något arbetsvillkor för att få rätt till ersättning enligt&lt;br&gt;KAS-lagen. Motsvarande bestämmelser finns i 27 b § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller det allmänna arbetsvillkoret. Det kan uppfyllas på&lt;br&gt;två sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret i första stycket punkten 1 innehåller huvudregeln. Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;Den överensstämmer i huvudsak med 6 § första stycket i detta lagrums&lt;br&gt;gällande lydelse. Som framgår av paragrafens tredje stycke föreslås nu&lt;br&gt;emellertid att beredskapsarbete inte skall anses som förvärvsarbete som&lt;br&gt;är kvalificerande för att uppfylla något allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller arbetsvillkoret enligt huvudregeln, kan under&lt;br&gt;vissa förutsättningar uppfylla det enligt altemativregeln i första stycket&lt;br&gt;punkten 2. Altemativregeln syftar till att tillgodose sådana sökande som,&lt;br&gt;trots att de har en fäst anknytning till arbetsmarknaden, på grund av&lt;br&gt;arbetets natur arbetar ett något mindre antal timmar än vad som framgår&lt;br&gt;av huvudregeln, t.ex. sjukvårdspersonal som regelbundet har nattjänst-&lt;br&gt;göring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att altemativregeln skall få tillämpas är att&lt;br&gt;sökanden inte uppfyller huvudregeln i punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från den nyss nämnda förutsättningen innebär altemativregeln&lt;br&gt;att ett allmänt arbetsvillkor är uppfyllt också om sökanden har utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete i minst 10 månader under ramtiden på tolv månader.&lt;br&gt;Endast månad då förvärvsarbete har utförts i minst 65 timmar beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett allmänt arbetsvillkor uppfylls på grund av huvudregeln eller&lt;br&gt;på grund av altemativregeln har betydelse för beräkningen av dagpen-&lt;br&gt;ningen. I denna del hänvisas till 20 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete likställs viss annan tid som har det gemen-&lt;br&gt;samt att anställningsförhållandet består och lön betalas - helt eller delvis&lt;br&gt;- men arbetstagaren har ledigt. Detta framgår av paragrafens andra&lt;br&gt;stycke. Hit hör för det första den situationen att arbetstagaren är upp-&lt;br&gt;sagd men uppsägningstid löper. Av punkten 1 i andra stycket framgår&lt;br&gt;att sådan tid likställs med förvärvsarbete även om arbetsgivaren har&lt;br&gt;befriat arbetstagaren från arbetsplikt under hela eller en del av upp-&lt;br&gt;sägningstiden. De i punkterna 2 och 3 uppräknade situationerna över-&lt;br&gt;ensstämmer med 7 § 4 och 5 i det lagrummets gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens tredje stycke framgår att beredskapsarbete enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1987:411) om beredskapsarbete inte är att anse som sådant&lt;br&gt;förvärvsarbete som är kvalificerande för att uppfylla något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor. Det sagda innebär självfallet också att den som är anvisad&lt;br&gt;ett beredskapsarbete inte heller får tillgodoräkna sig tid som från kvali-&lt;br&gt;ficeringssynpunkt likställs med förvärvsarbete enligt paragrafen, t.ex.&lt;br&gt;semester. Som framgår av 10 a § får emellertid beredskapsarbete till-&lt;br&gt;godoräknas för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppfyller något allmänt arbetsvillkor har - under förutsätt-&lt;br&gt;ning att de grundläggande villkoren i lagen är uppfyllda - alltid rätt till&lt;br&gt;en ny ersättningsperiod. Det finns alltså inte någon motsvarighet till de&lt;br&gt;begränsningar som finns i 11 § och 27 a § andra stycket med avseende&lt;br&gt;på möjligheten att kvalificera sig till en ny ersättningsperiod genom att&lt;br&gt;uppfylla det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a §. För den som har&lt;br&gt;kvalificerat sig till en ersättningsperiod genom att uppfylla något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor är det vidare tillräckligt att uppfylla det särskilda arbets-&lt;br&gt;villkoret för att få rätt till ytterligare minst en ersättningsperiod. Om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagpenning eller grundbelopp kommer att lämnas i ersättningsperioden Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;beror på huruvida avgiftsvillkoret är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt grundläggande principer för ersättning vid arbetslöshet gäller&lt;br&gt;att arbetslöshetsersättning inte kan lämnas för sådan tid som är kvalifi-&lt;br&gt;cerande för uppfyllande av ett arbetsvillkor. I fråga om uppfyllande av&lt;br&gt;det särskilda arbetsvillkoret enligt 11 § görs dock undantag för arbets-&lt;br&gt;livsutveckling enligt vad som framgår av lagen (1992:1331) om arbets-&lt;br&gt;livsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret behandlas också i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en definition av det särskilda arbetsvillkoret.&lt;br&gt;Under de närmare förutsättningar som anges i 11 § kan också den som&lt;br&gt;inte uppfyller något allmänt arbetsvillkor men som i stället uppfyller det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret få dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att alla de situationer som är kvalificerande&lt;br&gt;för uppfyllande av något allmänt arbetsvillkor är kvalificerande också&lt;br&gt;för uppfyllande av det särskilda arbetsvillkoret. Såsom kvalificerande&lt;br&gt;för uppfyllande av det särskilda arbetsvillkoret tillkommer emellertid&lt;br&gt;ytterligare fyra fall. Punkterna 2-4 i paragrafens föreslagna lydelse&lt;br&gt;överensstämmer med 7 § 1-3 i detta lagrums gällande lydelse. Nytt är&lt;br&gt;att tid i beredskapsarbete, som har sagts vid kommentaren till 10 §, inte&lt;br&gt;längre skall ses som förvärvsarbete från kvalificeringssynpunkt utan&lt;br&gt;skall betraktas som med förvärvsarbete jämställd tid för att uppfylla det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret. Också tid då den som är anvisad ett bered-&lt;br&gt;skapsarbete har semester m.m. skall behandlas som jämställd tid för att&lt;br&gt;uppfylla det särskilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsmarknadsutbildning åsyftas arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning och för-&lt;br&gt;ordningen (1992:330) om ungdomspraktik. Riksdagen har vidare be-&lt;br&gt;slutat (prop. 1993/94:100 bil. 11, bet. 1993/94:AU11, rskr.&lt;br&gt;1993/94:189) att det som en ny försöksverksamhet under nästa budgetår&lt;br&gt;införs en ny åtgärd inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, näm-&lt;br&gt;ligen praktik för invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoren behandlas också i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas förutsättningarna för rätt till dagpenning för den&lt;br&gt;som uppfyller det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a § men inte något&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 följer att den som aldrig tidigare har fått dagpenning&lt;br&gt;enligt denna lag eller ersättning enligt ALF-lagen inte kan kvalificera&lt;br&gt;sig för rätt till en ersättningsperiod med dagpenning genom att uppfylla&lt;br&gt;det särskilda arbetsvillkoret. Till den allra första ersättningsperioden kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökanden alltså kvalificera sig endast genom att uppfylla något allmänt Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;arbetsvillkor enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 2 framgår vidare att det särskilda arbetsvillkoret är kvali-&lt;br&gt;ficerande för en ersättningsperiod endast om sökanden kvalificerat sig&lt;br&gt;till ersättning i den närmast föregående ersättningsperioden genom att&lt;br&gt;uppfylla något allmänt arbetsvillkor enligt denna lag eller enligt ALF-&lt;br&gt;lagen. En ersättningsperiod med dagpenning till vilken sökanden har&lt;br&gt;kvalificerat sig genom att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret kan&lt;br&gt;således endast vara ”mellanliggande”, den kan m.a.o. följa endast&lt;br&gt;närmast efter en ersättningsperiod till vilken kvalifikation har skett&lt;br&gt;genom uppfyllande av något allmänt arbetsvillkor enligt 10 §. För en&lt;br&gt;tredje ersättningsperiod med dagpenning krävs alltså att sökanden på&lt;br&gt;nytt uppfyller något allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om bl.a. antalet&lt;br&gt;dagar med ersättning m.m. under en kalendervecka. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser finns i 1 och 6 §§ lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoren behandlas också i övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer i sak med regleringen i 6 § tredje styck-&lt;br&gt;et ALF-lagen i dess nuvarande lydelse. Den innebär att tid som har&lt;br&gt;tillgodoräknats för uppfyllande av arbetsvillkoret inte får tillgodoräknas&lt;br&gt;för uppfyllande av ett nytt arbetsvillkor, dvs. samma tid är inte kvalifi-&lt;br&gt;cerande för två ersättningsperioder. Bestämmelsen är emellertid be-&lt;br&gt;gränsad till ersättning som lämnas i form av dagpenning enligt denna&lt;br&gt;lag eller ALF-lagen. Av andra meningen framgår sålunda att tid som&lt;br&gt;har tillgodoräknats för uppfyllande av arbetsvillkoret för grundbeloppet,&lt;br&gt;också får tillgodoräknas för uppfyllande av arbetsvillkoret för dagpen-&lt;br&gt;ning. Skälet för detta är att den som inte uppfyller avgiftsvillkoret vid&lt;br&gt;arbetslöshetens inträde, och därför får ersättning med grundbeloppet,&lt;br&gt;ofta kommer att göra detta inom en kortare tid, genom att också ersätt-&lt;br&gt;ningarna vid arbetslöshet läggs till grund för avgiftsuttag. Att återståen-&lt;br&gt;de dagar av ersättningsperioden med grundbelopp faller bort om&lt;br&gt;sökanden uppfyller avgiftsvillkoret och något allmänt arbetsvillkor&lt;br&gt;framgår av 27 f § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om att stöd inte&lt;br&gt;får lämnas för lördag eller söndag och inte för tid när sökanden får för-&lt;br&gt;äldrapenning. Motsvarande bestämmelser finns i 6 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första och andra stycken räknas upp sådan tid till vilken&lt;br&gt;hänsyn inte skall tas när ramtiden enligt 9 - 10 a §§ bestäms, dvs. s.k.&lt;br&gt;överhoppningsbar tid. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;8 § i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § första stycket 3 i dess nuvarande lydelse anges tid då sökanden Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;har genomgått nykterhetsvård på anstalt som överhoppningsbar tid. I&lt;br&gt;första stycket 3 i paragrafens föreslagna lydelse har en anpassning gjorts&lt;br&gt;till den nu befintliga lagstiftningen. Sålunda hänvisas i stället till tvångs-&lt;br&gt;vård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall&lt;br&gt;(LVM).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att som överhoppningsbar tid&lt;br&gt;vid bestämmande av ramtiden skall räknas även tid då sökanden har&lt;br&gt;varit hindrad att uppfylla något arbetsvillkor också på grund av ett skäl&lt;br&gt;som sägs i 10 a § 1-4 lagförslaget. Hänvisningen avser sådan tid som är&lt;br&gt;att anse som med förvärvsarbete jämställd tid i fråga om att uppfylla det&lt;br&gt;särskilda arbetsvillkoret, t.ex. tid i beredskapsarbete eller i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning. Nu angiven tid är alltid överhoppningsbar när ramtiden&lt;br&gt;för att uppfylla något allmänt arbetsvillkor skall bestämmas. Detta är en&lt;br&gt;konsekvens av att tiden i fråga aldrig är kvalificerande för att uppfylla&lt;br&gt;ett arbetsvillkor av det slaget. Tiden är också överhoppningsbar när den&lt;br&gt;enligt 10 a § inte får tillgodoräknas för uppfyllande av det särskilda&lt;br&gt;arbetsvillkoret. Så är fallet när sökanden utan godtagbara skäl har av-&lt;br&gt;brutit en påbörjad arbetsmarknadsutbildning eller sådan tid under värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller tid med föräldrapenningförmåner som överstiger&lt;br&gt;den tillgodoräkningsbara tiden, dvs. två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har, i förtydligande syfte, lagts till att tid&lt;br&gt;som får tillgodoräknas för att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret inte&lt;br&gt;också är överhoppningsbar när den ramtid inom vilket det särskilda&lt;br&gt;arbetsvillkoret skall vara uppfyllt bestäms. Detta klargörs genom det&lt;br&gt;föreslagna tredje stycket i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges ersättningsperiodemas längd. Enligt huvudregeln&lt;br&gt;lämnas dagpenning under längst 300 dagar. För den som fyller 55 år&lt;br&gt;innan ersättningsperioden har gått till ända är perioden emellertid 450&lt;br&gt;dagar, under förutsättning att sökanden har kvalificerat sig för rätt till&lt;br&gt;ersättning genom att uppfylla något allmänt arbetsvillkor. Någon för-&lt;br&gt;längning sker alltså inte för den som har kvalificerat sig för rätt till&lt;br&gt;ersättning genom att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket hänvisas vidare till bestämmelser som medför att ersätt-&lt;br&gt;ningstid inte skall räknas in i ersättningsperioden (arbetslivsutveckling).&lt;br&gt;Det hänvisas också till bestämmelsen om att regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer kan, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;begränsa rätten till ersättning för vissa deltidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny sista mening har lagts till i första stycket. Bakgrunden till be-&lt;br&gt;stämmelsen är regeringens avsikt att de nya reglerna om begränsningar&lt;br&gt;av antalet ersättningsperioder för den som kvalificerar sig på annat sätt&lt;br&gt;än genom förvärvsarbete inte skall få genomslag före utgången av år&lt;br&gt;1996. Också övergångsbestämmelserna har inriktningen att de nu nämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da begränsningsreglema inte skall få genomslag före utgången av år Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;1996. Den nu behandlade bestämmelsen får därför ses som en reservre-&lt;br&gt;gel, om övergångsbestämmelserna i något enstaka fall inte skulle uppnå&lt;br&gt;det nyssnämnda målet. Bestämmelsen är avsedd att tillämpas om&lt;br&gt;sökanden uppfyller det särskilda arbetsvillkoret men på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 11 § inte har rätt till någon ytterligare ersättningsperiod.&lt;br&gt;Det förutsätts naturligtvis att skälet till att sökanden inte har uppfyllt&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor beror på andra förhållanden än att sökanden&lt;br&gt;har tackat nej till erbjudet lämpligt arbete. Det nu sagda kommer till&lt;br&gt;uttryck i kravet på att det skall finnas synnerliga skäl för att bestämmel-&lt;br&gt;sen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nu nämnda förutsättningarna är uppfyllda får, efter ansökan,&lt;br&gt;beslut om att förlänga ersättningsperioden meddelas. Förlängning skall&lt;br&gt;normalt göras med det antal ersättningsdagar som behövs för att&lt;br&gt;sökanden skall få ersättning t.o.m. utgången av år 1996. Som framgår&lt;br&gt;av bestämmelsen får förlängningen aldrig avse tiden efter år 1996.&lt;br&gt;Avsikten är att AMS skall bemyndigas att pröva och fatta beslut i ären-&lt;br&gt;den som nu har sagts. Genom detta skapas förutsättningar för en enhet-&lt;br&gt;lig praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket i paragrafen framgår att i ersättningsperioden skall&lt;br&gt;räknas in också ersättningstid enligt ALF-lagen. Den som har påbörjat&lt;br&gt;en ersättningsperiod enligt nämnda lag men som härefter utträder ur&lt;br&gt;arbetslöshetskassan och ansöker om dagpenning enligt denna lag får&lt;br&gt;alltså ersättning under återstoden av ersättningsperioden på samma sätt&lt;br&gt;som om han hade stannat kvar i kassan. Att sökanden i denna situation&lt;br&gt;inte på nytt behöver uppfylla karens-, avgifts- och arbetsvillkor framgår&lt;br&gt;av 7 § andra stycket och 8 § andra stycket. Motsvarande reglering&lt;br&gt;finns i 14 § tredje stycket ALF-lagen, jämfört med 10 § samma lag, i&lt;br&gt;paragrafernas gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen innebär att den gemensamma periodberäkningen enligt&lt;br&gt;14 § andra stycket ALF-lagen som gäller när en medlem lämnar en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa till förmån för en annan sådan kassa, utsträcks till att&lt;br&gt;avse också det fallet att sökanden lämnar kassan och ansöker om dag-&lt;br&gt;penning enligt KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundbeloppet gäller andra bestämmelser om ersättningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om att i ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden inte skall räknas in tid i arbetslivsutveckling och om att&lt;br&gt;rätten till KAS upphör när sökanden uppnår den allmänna pensionsål-&lt;br&gt;dern m.m. Bestämmelser av denna innebörd finns i 14 a § 2 respektive&lt;br&gt;1 § tredje stycket lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att i ersättningsperioden inte räknas in karenstid&lt;br&gt;eller dagar under vilken den arbetslöse har varit anvisad arbetslivs-&lt;br&gt;utveckling. Regleringen överensstämmer i sak med den gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med första och andra styckena i&lt;br&gt;paragrafens nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke behandlas det fallet att en ersättningspe-&lt;br&gt;riod har påbörjats men arbetslösheten har upphört innan ersättnings-&lt;br&gt;perioden har gått till ända. Av huvudregeln i första meningen framgår&lt;br&gt;att sökanden vid ny arbetslöshet har rätt till dagpenning under återståen-&lt;br&gt;de antal dagar av ersättningsperioden. Karens-, avgifts- och arbetsvill-&lt;br&gt;koren behöver inte uppfyllas på nytt i samma ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln görs undantag i andra meningen. Sökanden har&lt;br&gt;sålunda inte rätt till ersättning för återstoden av ersättningsperioden om&lt;br&gt;en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit sedan hon eller han&lt;br&gt;senast fick ersättning. I tolvmånadersperioden skall inte räknas in över-&lt;br&gt;hoppningsbar tid enligt 13 §. Den som på grund av bestämmelsen i&lt;br&gt;denna mening inte har rätt till dagpenning under återstående antal dagar&lt;br&gt;av ersättningsperioden måste självfallet på nytt uppfylla kvalifikations-&lt;br&gt;villkoren för att få rätt till dagpenning. Regleringen har samma inne-&lt;br&gt;börd som 16 §, vilken paragraf föreslås slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas sökandens rätt till ytterligare ersättning när&lt;br&gt;ersättningsperioden har gått till ända. Har sökanden innan ersättnings-&lt;br&gt;perioden har löpt ut på nytt uppfyllt avgiftsvillkoret och något allmänt&lt;br&gt;arbetsvillkor, lämnas dagpenning under ännu en ersättningsperiod.&lt;br&gt;Ersättning för en ny period kan också komma i fråga för den som upp-&lt;br&gt;fyller det särskilda arbetsvillkoret enligt 10 a §. Förutsättningarna för&lt;br&gt;detta framgår av 11 §. Till kommentaren till det lagrummet hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i samma stycke framgår att ett karensvillkor skall&lt;br&gt;uppfyllas innan ersättning kan lämnas i den nya perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje meningen i andra stycket ger uttryck för systemet med paral-&lt;br&gt;lellt löpande ersättningsperioder. Den nya ersättningsperioden skall&lt;br&gt;således räknas från inträdet av den arbetslöshet, då sökanden senast&lt;br&gt;uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya ersättnings-&lt;br&gt;perioden. Bestämmelser om arbetsvillkor finns i 10 och 10 a §§. Det&lt;br&gt;kan naturligtvis tänkas att sökanden innan ersättningsperioden har löpt&lt;br&gt;ut uppfyllt fler än ett arbetsvillkor eller t.o.m. samtliga arbetsvillkor.&lt;br&gt;Om sökanden har uppfyllt något allmänt arbetsvillkor spelar det emel-&lt;br&gt;lertid ingen roll om hon eller han uppfyller också ett särskilt arbets-&lt;br&gt;villkor. Endast det allmänna arbetsvillkoret har i den situationen någon&lt;br&gt;relevans. På motsvarande sätt saknar det relevans om sökanden upp-&lt;br&gt;fyller både det allmänna arbetsvillkoret i 10 § första stycket och det&lt;br&gt;alternativa allmänna arbetsvillkoret i 10 § första stycket 2. Endast ar-&lt;br&gt;betsvillkoret i 10 § första stycket 1 får då betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med parallella ersättningsperioder innebär - liksom f.n. -&lt;br&gt;att ersättningsperiod 2 kommer att börja innan ersättningsperiod 1 har&lt;br&gt;löpt ut. Eftersom någon ersättning i period 2 inte lämnas förrän period&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 har gått till ända kommer antalet dagar i period 2 under vilka dag- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;penning betalas ut att bli färre än 300 eller 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det relevanta arbetsvillkoret har också betydelse för beräkningen av&lt;br&gt;dagpenningens storlek. I den delen hänvisas till kommentaren till 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vilken tidpunkt karensvillkoret skall fullgöras i denna situation&lt;br&gt;behandlas i kommentaren till 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket i paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser&lt;br&gt;om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i&lt;br&gt;fråga om vissa deltidsarbetslösa får föreskriva om begränsningar i er-&lt;br&gt;sättningsrätten och om karenstid utöver vad som följer av lagen. Be-&lt;br&gt;stämmelser av denna innebörd finns i 7 § tredje stycket och 24 § lagför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen betecknas 18 § i lagens gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att regeringen fastställer det&lt;br&gt;högsta belopp med vilket dagpenning lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att dagpenning lämnas lägst med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar grundbeloppet, om inte bestämmelserna om pensionsav-&lt;br&gt;drag i 21 och 21 a §§ föranleder att ett lägre belopp skall lämnas. Det&lt;br&gt;belopp som faktiskt skall betalas ut kan självfallet komma att också&lt;br&gt;reduceras på grund av samordningen med ersättningar som sägs i 20 a §&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också grundbeloppet fastställs av regeringen. Detta framgår av&lt;br&gt;27 g § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket i paragrafens nuvarande lydelse finns en bestämmelse&lt;br&gt;om beräkningen av ersättningen till den som söker deltidsarbete eller&lt;br&gt;som i annat fall är arbetslös under del av vecka. Bestämmelser med&lt;br&gt;denna innebörd finns i 22, 23 och 27 §§ i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke överensstämmer i sak med 20 § första stycket&lt;br&gt;ALF-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om hur dagsförtjänsten skall&lt;br&gt;beräknas. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 20 § andra stycket&lt;br&gt;ALF-lagen i dess nuvarande lydelse. Enligt nämnda lagrum skall dag-&lt;br&gt;penningen beräknas på den inkomst som den försäkrade före arbetslös-&lt;br&gt;hetens inträde vanligen fick under arbetstid som var normal för henne&lt;br&gt;eller för honom. Bestämmelsen har kompletterats med föreskrifter som&lt;br&gt;har beslutats av AMS. Föreskrifterna innebär att dagpenningen skall&lt;br&gt;beräknas på de tre månader inom ramtiden som innehåller flest arbetade&lt;br&gt;timmar. Beträffande de deltidsarbetslösa har, efter ett avgörande av&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen, dagpenningen beräknats efter den dagsför-&lt;br&gt;tjänst som den försäkrade hade i det heltidsarbete som närmast föregick&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deltidsarbetslösheten, även om den försäkrade därefter har kvalificerat Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;sig till en eller flera ersättningsperioder genom sitt deltidsarbete. Som&lt;br&gt;framgår av den allmänna motiveringen anses den utveckling som skett&lt;br&gt;genom AMS föreskrifter och rättspraxis ha fört för långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i andra stycket skall dagpenningen beräknas på&lt;br&gt;den inkomst som sökanden före arbetslöshetens inträde vanligen fick&lt;br&gt;under arbetstid som var normal för henne eller honom i arbete som&lt;br&gt;ryms inom det arbetsvillkor som ligger till grund för den nya ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden. Det sagda innebär att endast det förvärvsarbete m.m.&lt;br&gt;som har tillgodoräknats för uppfyllande av det arbetsvillkor som är&lt;br&gt;relevant för den nya ersättningsperioden får läggas till grund för be-&lt;br&gt;räkningen av dagpenningen. Frågan om ”relevant arbetsvillkor” behand-&lt;br&gt;las i kommentaren till 15 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl för det får dagpenningen, med undantag&lt;br&gt;från vad som föreskrivs i punkten 1, beräknas på hela inkomsten under&lt;br&gt;hela ramtiden på tolv månader, vare sig inkomsten ryms inom det rele-&lt;br&gt;vanta arbetsvillkoret eller inte. Med särskilda skäl avses fall där en&lt;br&gt;tillämpning av huvudregeln inte ger en i huvudsak rättvisande bild av&lt;br&gt;sökandens inkomster under ramtiden. Så är fallet om sökandens inkom-&lt;br&gt;ster under de månader som tillgodoräknas för att uppfylla arbetsvillko-&lt;br&gt;ret sammantagna har varit påtagligt lägre än normalt. Det förutsätts att&lt;br&gt;skälet för detta beror på omständigheter över vilka sökanden inte har&lt;br&gt;kunnat råda, t.ex. egen sjukdom, vård av sjukt barn eller värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring. Den nu nämnda situationen får inte förväxlas med fall där&lt;br&gt;sökanden inte uppfyller det i arbetsvillkoret föreskrivna arbetstidsmåttet&lt;br&gt;under en viss månad. I det fallet kommer månaden inte att ingå i be-&lt;br&gt;räkningen av dagpenningen enligt punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båda beräkningsmetoderna i andra stycket utgår från den genomsnitt-&lt;br&gt;liga inkomsten under den tid som är relevant i respektive metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast inkomster från sådant förvärvsarbete som sägs i 10 § får&lt;br&gt;läggas till grund för beräkningen av dagpenning enligt andra stycket.&lt;br&gt;Detta framgår av paragrafens tredje stycke. Inkomster från t.ex. be-&lt;br&gt;redskapsarbete får alltså inte ingå i beräkningen enligt andra stycket.&lt;br&gt;Sådan inkomst och inkomster av liknande slag får emellertid läggas till&lt;br&gt;grund för beräkningen av dagpenning enligt vad som följer av fjärde&lt;br&gt;och femte styckena i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns undantag från bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena. För den som har uppfyllt arbetsvillkoret huvudsakligen ge-&lt;br&gt;nom beredskapsarbete, arbetsmarknadsutbildning, yrkesinriktad rehabili-&lt;br&gt;tering eller arbetslivsutveckling, skall dagpenning lämnas med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar inkomsten i beredskapsarbetet respektive utbild-&lt;br&gt;ningsbidraget. En regel av begränsande innebörd finns dock i femte&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genom-&lt;br&gt;går arbetsmarknadsutbildning har den som inte har fyllt 25 år, med&lt;br&gt;undantag för vissa korttidsutbildningar, rätt till särskilt studielån. Om&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildningen avser utbildning inom det reguljära utbild-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsväsendet, har också den som har uppnått nämnda ålder rätt till Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;särskilt studielån. En konsekvens av att de nu nämnda villkoren för lån&lt;br&gt;är uppfyllda, är att det utbildningsbidrag som lämnas vid arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning reduceras till 65 % av det utbildningsbidrag som skulle&lt;br&gt;ha lämnats om rätt till lån inte hade funnits. Detta framgår av 13 § för-&lt;br&gt;ordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för&lt;br&gt;den som genomgår arbetsmarknadsutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket andra meningen framgår nu att dagpenningen i ett&lt;br&gt;sådant fall bör bestämmas till belopp som motsvarar det högre utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag som sökanden skulle ha fått om hon eller han inte hade&lt;br&gt;uppfyllt villkoren för särskilt studielån enligt 1 § i sagda lag. Den ovan&lt;br&gt;nämnda reduktionen av utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbild-&lt;br&gt;ning kommer därför inte att få genomslag när dagpenningen beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens femte stycke innehåller ett undantag från bestämmelserna&lt;br&gt;i fjärde stycket. För den som har kvalificerat sig till en ny ersättnings-&lt;br&gt;period genom beredskapsarbete eller utbildning får dagpenningen inte&lt;br&gt;bestämmas till ett högre belopp än det som motsvarar dagpenningen i&lt;br&gt;den närmast föregående ersättningsperioden. Avsikten med begräns-&lt;br&gt;ningsregeln är att förhindra att sökanden genom att delta i den arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärden höjer dagpenningen i nästföljande ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod. Om det högsta eller lägsta beloppet för dagpenning ändras&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 17 § lagförslaget, skall självfallet detta beaktas&lt;br&gt;vid tillämpningen av begränsningsregeln i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens sjätte stycke framgår att dagpenningen kan komma att&lt;br&gt;omprövas också under en pågående ersättningsperiod. Omprövning får&lt;br&gt;emellertid endast göras till sökandens förmån. Någon sänkning av dag-&lt;br&gt;penningbeloppet får alltså inte göras i den pågående perioden. För&lt;br&gt;omprövning förutsätts vidare att sökanden under ett sammanhängande&lt;br&gt;uppehåll i ersättningsperioden på grund av arbete har uppfyllt något&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor enligt 10 §. Beredskapsarbete eller utbildning är&lt;br&gt;alltså inte relevant för omprövningen. Att uppehållet i ersättningsperio-&lt;br&gt;den skall vara sammanhängande innebär att ”värvning” mellan arbete&lt;br&gt;och arbetslöshet eller mellan arbete och arbetsmarknadspolitiska åtgär-&lt;br&gt;der eller andra aktiviteter inte kan föranleda omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 20 § femte stycket ALF-lagen i dess gällande&lt;br&gt;lydelse. Bestämmelsen syftar på avgångsersättningar eller andra ersätt-&lt;br&gt;ningar som betalas ut genom privata försäkringar eller genom fonder&lt;br&gt;som har byggts upp av parterna på arbetsmarknaden. Dylika ersättning-&lt;br&gt;ar beskattas inte hos mottagaren och är heller inte föremål för avgiftsut-&lt;br&gt;tag enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. De läggs inte till grund&lt;br&gt;för beräkning av arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller allmän till-&lt;br&gt;läggspension. Ersättningar av detta slag jämställs inte med förvärvs-&lt;br&gt;arbete och är följaktligen inte kvalificerande för uppfyllande av ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsvillkor. Om mottagaren i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;denna lag kan KAS lämnas samtidigt med den nu berörda ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dylika ersättningar måste alltså från systematiska utgångspunkter hållas&lt;br&gt;åtskilda från förvärvsinkomster, t.ex. - förutom lön för utfört arbete -&lt;br&gt;uppsägningslön för tid då arbetsgivaren befriat arbetstagaren från ar-&lt;br&gt;betsplikt eller avgångsvederlag som en arbetsgivare lämnar till en ar-&lt;br&gt;betstagare i samband med anställningens upphörande. Under den tid då&lt;br&gt;sökanden uppbär förvärvsinkomster är sökanden inte att anse som ar-&lt;br&gt;betslös i KAS-lagens eller ALF-lagens mening; arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;kan i följd av detta inte lämnas. I gengäld är förvärvsarbetet eller för-&lt;br&gt;värvsinkomsterna kvalificerande för uppfyllande av ett nytt arbetsvillkor&lt;br&gt;och läggs till grund för beräkningen av dagpenning i en kommande&lt;br&gt;ersättningsperiod i den utsträckning som framgår av 20 §. Ett avgångs-&lt;br&gt;vederlag som en arbetsgivare lämnar till en arbetstagare i samband med&lt;br&gt;anställningens upphörande behandlas på ett något annorlunda sätt. Den&lt;br&gt;tid som är kvalificerande för uppfyllande av ett nytt arbetsvillkor har&lt;br&gt;nämligen genom en utveckling i praxis begränsats till den uppsägnings-&lt;br&gt;tid som gäller för vederbörande enligt lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd, dvs. högst sex månader, även om vederlaget motsvarar betydligt&lt;br&gt;fler månadslöner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 och 21 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller bestämmelser om pensionsavdrag. Bortsett från&lt;br&gt;tredje meningen i 21 § överensstämmer paragraferna med 21 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 a §§ ALF-lagen i dessa lagrums nuvarande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje meningen i 21 § framgår att brutet krontal skall jämnas ut&lt;br&gt;till närmaste högre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om dagpenning till den som söker&lt;br&gt;deltidsarbete. Paragrafen överensstämmer med 22 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen och andra stycket ALF-lagen. I 22 § första stycket första&lt;br&gt;meningen i den paragrafen föreskrivs att den som söker deltidsarbete&lt;br&gt;har rätt till ersättning endast om arbetsutbudet är minst tre timmar varje&lt;br&gt;arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. Ett så utformat&lt;br&gt;krav på omfattningen av arbetsutbudet finns i 4 § första stycket 1 lag-&lt;br&gt;förslaget såsom en allmän förutsättning för rätt till KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 23 § ALF-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 24 § ALF-lagen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen i det lagrummet om att regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer för vissa deltidsarbetslösa får föreskriva om&lt;br&gt;karenstid utöver vad som följer av den lagen har i detta lagförslag tagits&lt;br&gt;in i 7 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns främst bestämmelser om ned-&lt;br&gt;sättning av KAS på grund av att sökanden får vissa pensionsförmåner&lt;br&gt;m.m. Bestämmelser av denna innebörd finns i 27 h § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 och 27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med 25 § första stycket och 27 §&lt;br&gt;första meningen ALF-lagen. Bestämmelsen i 27 § andra meningen&lt;br&gt;ALF-lagen saknar relevans för KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § i dess nuvarande lydelse finns en bestämmelse om rätten till&lt;br&gt;KAS vid säsongsarbetslöshet. En bestämmelse av denna innebörd finns&lt;br&gt;i 28 § lagförslaget. I 27 § i dess nuvarande lydelse finns bestämmelser&lt;br&gt;om avstängningstider. Bestämmelser med samma innehåll finns i 30 §&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att KAS i form av ett grundbelopp&lt;br&gt;lämnas till den som uppfyller antingen ett arbetsvillkor i 10 eller 10 a §&lt;br&gt;eller studerandevillkoret i 27 b §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att möjligheterna att kvalificera sig till en&lt;br&gt;ny ersättningsperiod genom att uppfylla det särskilda arbetsvillkoret är&lt;br&gt;begränsade. Den som har kvalificerat sig för ersättning under de två&lt;br&gt;närmast föregående ersättningsperiodema genom att uppfylla det särskil-&lt;br&gt;da arbetsvillkoret enligt 10 a §, har inte rätt till ersättning med grundbe-&lt;br&gt;lopp för någon ytterligare ersättningsperiod med mindre hon eller han&lt;br&gt;uppfyller något allmänt arbetsvillkor enligt 10 §. Det spelar ingen roll&lt;br&gt;huruvida de två närmast föregående ersättningsperiodema avsett grund-&lt;br&gt;beloppet eller dagpenning enligt denna lag eller lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Det avgörande för begränsningsregeln är arten&lt;br&gt;av de arbetsvillkor som legat till grund för de två närmast föregående&lt;br&gt;ersättningsperiodema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 27 b §, jämförd med 1 § andra stycket, antas den&lt;br&gt;som har utförsäkrats från en arbetslöshetskassa efter fyllda 60 år ha&lt;br&gt;uppfyllt arbetsvillkoret för grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppfyller såväl något nytt allmänt arbetsvillkor som av-&lt;br&gt;giftsvillkoret kommer i stället KAS i form av dagpenning i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att bestämmelserna om överhoppningsbar&lt;br&gt;tid skall tillämpas också när ramtiden för uppfyllandet av ett arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor enligt denna paragraf bestäms. För uppfyllandet av studerande- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;villkoret gäller särskilda bestämmelser om överhoppningsbar tid. I&lt;br&gt;denna del hänvisas till kommentaren till 27 b § i lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 9 § i dess gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den som efter fyllda 60 år har utförsäk-&lt;br&gt;rats från en ersättningsperiod med dagpenning enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt ALF-lagen skall antas ha fullgjort ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att den som har tillgodoräknats tid för uppfyllan-&lt;br&gt;de av ett arbetsvillkor enligt denna lag eller enligt ALF-lagen inte får&lt;br&gt;tillgodoräkna sig samma tid en gång till för uppfyllande av ett nytt&lt;br&gt;arbetsvillkor för grundbeloppet. Bestämmelsen motsvarar 6 § andra&lt;br&gt;stycket i dess gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 12 § andra meningen är emellertid det omvända&lt;br&gt;tillåtet, dvs. tid som har tillgodoräknats för uppfyllande av ett arbets-&lt;br&gt;villkor för grundbeloppet får tillgodoräknas också för uppfyllande av ett&lt;br&gt;arbetsvillkor för dagpenning. Den föreslagna regleringen överensstäm-&lt;br&gt;mer med vad som gäller för närvarande beträffande växling mellan&lt;br&gt;ersättning enligt KAS-lagen och ersättning enligt ALF-lagen. Till kom-&lt;br&gt;mentaren till 12 § hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges ersättningsperiodens längd. Bestämmelsen över-&lt;br&gt;ensstämmer i huvudsak med 14 § första stycket i dess gällande lydelse.&lt;br&gt;Grundbelopp lämnas normalt under längst 150 dagar. För den som har&lt;br&gt;fyllt 55 år innan ersättningsperioden har gått till ända, är perioden&lt;br&gt;emellertid 300 dagar. Har sökanden fyllt 60 år innan ersättningsperio-&lt;br&gt;den har gått till ända, är perioden 450 dagar. Detta förutsätter emeller-&lt;br&gt;tid att ersättning för den närmast föregående perioden inte har lämnats&lt;br&gt;med grundbeloppet. Om så är fallet, är ersättningsperioden 300 dagar&lt;br&gt;också för den som har fyllt 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket hänvisas också till vissa lagrum som innebär att er-&lt;br&gt;sättning kan lämnas under längre eller kortare tid än det angivna antalet&lt;br&gt;ersättningsdagar. Till kommentaren till angivna paragrafer hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår bl.a. att bestämmelsen i 14 a § om karens-&lt;br&gt;tid och om arbetslivsutveckling skall tillämpas också på en ersättnings-&lt;br&gt;period för grundbeloppet. Det hänvisas till kommentaren till den be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 e §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas det fallet att en ersättningsperiod har påbörjats&lt;br&gt;men arbetslösheten har upphört innan ersättningsperioden har gått till&lt;br&gt;ända. Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 15 § första stycket&lt;br&gt;lagförslaget, som behandlar motsvarande situation för en ersättnings-&lt;br&gt;period med dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första mening behandlas huvudregeln. Sökanden har&lt;br&gt;sålunda vid ny arbetslöshet rätt till ersättning med grundbeloppet under&lt;br&gt;återstående antal dagar av ersättningsperioden utan att på nytt behöva&lt;br&gt;uppfylla arbets- och karensvillkoren. Från denna huvudregel görs två&lt;br&gt;undantag. Det första undantaget finns i paragrafens andra mening.&lt;br&gt;Sökanden har sålunda inte rätt till ersättning för återstoden av ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden om en sammanhängande tid av 12 månader har förflutit&lt;br&gt;sedan sökanden senast uppbar ersättning med grundbeloppet i ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden. I tolvmånadersperioden skall inte räknas in överhopp-&lt;br&gt;ningsbar tid enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra undantaget finns i 27 f § andra stycket. Till kommentaren&lt;br&gt;till den bestämmelsen hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 f §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke behandlas sökandens rätt till ytterligare&lt;br&gt;ersättning med grundbeloppet när ersättningsperioden har gått till ända.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak vad som gäller för rätten till fort-&lt;br&gt;satt ersättning med dagpenning enligt 15 § andra stycket. Möjligheterna&lt;br&gt;att kvalificera sig till en ny ersättningsperiod begränsas genom bestäm-&lt;br&gt;melsen i 27 a § andra stycket. Till kommentaren till den bestämmelsen&lt;br&gt;hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas övergången från ersättning med grundbe-&lt;br&gt;loppet i en pågående ersättningsperiod till en ersättningsperiod med&lt;br&gt;dagpenning. Förutsättningen för bestämmelsens tillämpning är att&lt;br&gt;sökanden innan ersättningsperioden har gått till ända uppfyller såväl&lt;br&gt;något nytt allmänt arbetsvillkor enligt 10 § som avgiftsvillkoret enligt&lt;br&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande arbetsvillkorets uppfyllande måste bestämmelsen i 12 §&lt;br&gt;uppmärksammas. Av andra meningen i den paragrafen framgår att tid&lt;br&gt;som har tillgodoräknats för uppfyllande av arbetsvillkoret för grundbe-&lt;br&gt;loppet får tillgodoräknas också för uppfyllande av arbetsvillkoret för&lt;br&gt;dagpenning, dvs. i den berörda situationen får samma tid räknas på&lt;br&gt;nytt. Den tid som är kvalificerande för det nya arbetsvillkorets upp-&lt;br&gt;fyllande måste emellertid på vanligt sätt rymmas inom ramtiden på tolv&lt;br&gt;månader. Att ramtiden kan utsträckas på grund av överhoppningsbar tid&lt;br&gt;framgår av 13 §. Den nu behandlade regleringen överensstämmer med&lt;br&gt;vad som för närvarande gäller när en medlem i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;uppfyller medlemsvillkoret enligt 6 § första stycket 1 under en pågående&lt;br&gt;ersättningsperiod med KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättningsperiod med dagpenning som sökanden har rätt till Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;genom att ha uppfyllt ett nytt arbetsvillkor och avgiftsvillkoret är 300&lt;br&gt;eller 450 dagar enligt bestämmelserna i 14 §. Någon hänsyn till det&lt;br&gt;antal dagar under vilka ersättning med grundbeloppet har lämnats skall&lt;br&gt;inte tas när ersättningsperiodens längd enligt 14 § första stycket&lt;br&gt;bestäms. Detta framgår motsatsvis av 14 § andra stycket. Också på&lt;br&gt;denna punkt överensstämmer regleringen med vad som för närvarande&lt;br&gt;gäller när en medlem i en arbetslöshetskassa uppfyller medlemsvillkoret&lt;br&gt;under en pågående ersättningsperiod med KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i andra stycket i denna paragraf framgår vidare&lt;br&gt;att det återstående antalet dagar med grundbelopp i ersättningsperioden&lt;br&gt;faller bort när sökanden påbörjar en ersättningsperiod med dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 g §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att regeringen fästställer grundbeloppet. Paragra-&lt;br&gt;fen motsvaras närmast av 18 § första stycket i detta lagrums gällande&lt;br&gt;lydelse. Att regeringen fastställer också det högsta belopp med vilket&lt;br&gt;dagpenning lämnas framgår av 17 § första stycket lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 h§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas nedsättning av grundbeloppet på grund av&lt;br&gt;sökanden får vissa pensionsförmåner m.m. Paragrafen överensstämmer&lt;br&gt;i sak med 24 § i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 i §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att vissa bestämmelser som gäller för dagpen-&lt;br&gt;ning vid arbetslöshet del av vecka skall tillämpas också på grundbe-&lt;br&gt;loppet. Regleringen överensstämmer med bestämmelserna i 18 § andra&lt;br&gt;stycket och 15 § tredje stycket i dessa lagrums gällande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 och 29 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragraferna finns bestämmelser om begränsning av stödet vid sä-&lt;br&gt;songsarbetslöshet och om avstängning från rätt till ersättning. Bestäm-&lt;br&gt;melserna överensstämmer med 25 och 26 §§ KAS i dessa lagrums&lt;br&gt;gällande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och fjärde styckena i paragrafen överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första, andra och fjärde styckena i det lagrummets nuvarande Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall sökanden vara avstängd från rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning till dess sökanden har utfört förvärvsarbete under 20 dagar, om det&lt;br&gt;är uppenbart att hon eller han inte vill anta ett lämpligt arbete. Frågan&lt;br&gt;om det är uppenbart huruvida sökanden inte vill anta ett lämpligt arbete&lt;br&gt;får bedömas utifrån samtliga omständigheter. Typfall på sådana om-&lt;br&gt;ständigheter som bör ligga till grund för bedömningen finns i 29 § 1-4.&lt;br&gt;Den föreslagna lydelsen av tredje stycket överensstämmer i sak med&lt;br&gt;27 § tredje stycket i detta lagrums nuvarande lydelse. Ändringen är av&lt;br&gt;förtydligande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om ansöknings-&lt;br&gt;förfarandet och om utbetalning av ersättning. Motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;ser finns i 32 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en bestämmelse om avstängning från rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning. Enligt 28 § i dess nuvarande lydelse får bestämmelserna om av-&lt;br&gt;stängning tillämpas i fråga om arbetsmarknadsutbildning och yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering. Ändringen innebär att avstängningsreglema skall&lt;br&gt;kunna tillämpas på samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder som får&lt;br&gt;tillgodoräknas för att uppfylla ett särskilt arbetsvillkor enligt 10 a §. Till&lt;br&gt;den paragrafen hänvisas. Att den som avvisar ett erbjudande m.m. om&lt;br&gt;att delta i arbetslivsutveckling kan stängas av från ersättning framgår av&lt;br&gt;3 § lagen (1992:1331) om arbetslivsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om överklagande.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser finns i 33 b § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 29 § i dess nuvarande&lt;br&gt;lydelse. Ett beslut enligt 34 § ALF-lagen om att frånkänna medlem rätt&lt;br&gt;till ersättning under en viss tid skall emellertid inte längre jämställas&lt;br&gt;med ett beslut enligt KAS-lagen om avstängning från rätt till ersättning.&lt;br&gt;Ett sådant beslut om frånkännande av rätt till ersättning skall enligt 34 §&lt;br&gt;i detta lagförslag i stället jämställas med ett beslut om att dra in ersätt-&lt;br&gt;ning. Till kommentaren till 34 § hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att ansökan om ersättning skall&lt;br&gt;göras på blankett enligt fastställt formulär. AMS avses utforma blanket-&lt;br&gt;ten. Ansökan skall göras hos den länsarbetsnämnd som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Avsikten är att de fyra länsarbetsnämnder som för närva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande handlägger ärenden om KAS också fortsättningsvis skall hantera Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;samtliga ärenden om KAS. Kravet på att ansökan skall göras på blankett&lt;br&gt;motiveras av bestämmelserna i andra och fjärde styckena i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § lämnas - med de undantag som framgår av andra stycket i&lt;br&gt;den paragrafen - inte KAS till den som är försäkrad enligt ALF-lagen,&lt;br&gt;dvs. är medlem i en arbetslöshetskassa. I syfte att förhindra att KAS&lt;br&gt;felaktigt betalas ut ställs därför i denna paragrafs andra stycke krav på&lt;br&gt;att uppgifter lämnas om anknymingen till en arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten i stycket skall sålunda uppgift lämnas om med-&lt;br&gt;lemskapet i en arbetslöshetskassa och - i förekommande fall - om den&lt;br&gt;tidpunkt då sökanden senast fick ersättning från en sådan kassa. I fråga&lt;br&gt;om medlemskapet åsyftas uppgift om sökanden är med i en kassa och,&lt;br&gt;om så är fallet, i vilken kassa. Uppgiften om den tidpunkt då sökanden&lt;br&gt;senast fick ersättning från en arbetslöshetskassa har betydelse för den&lt;br&gt;gemensamma periodberäkningen i fråga om dagpenning enligt ALF-&lt;br&gt;lagen och dagpenning enligt KAS-lagen. Enligt 14 § andra stycket&lt;br&gt;lagförslaget räknas nämligen i en ersättningsperiod med dagpenning in&lt;br&gt;ersättningstid enligt ALF-lagen. Bortsett från beräkningen av det åter-&lt;br&gt;stående antalet ersättningsdagar i ersättningsperioden för vilka dagpen-&lt;br&gt;ning enligt KAS-lagen skall lämnas har uppgiften betydelse för frågan&lt;br&gt;om karenstid enligt 7 § andra stycket och om avgifts- och arbetsvillko-&lt;br&gt;ren enligt 8 § andra stycket i detta lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra punkten i första stycket skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;sökanden har ansökt om medlemskap i en arbetslöshetskassa. Avsikten&lt;br&gt;med denna bestämmelse är självfallet att undvika felaktiga utbetalningar&lt;br&gt;och dubbelutbetalningar. Som framgår av fjärde stycket skall sökanden&lt;br&gt;intyga riktigheten av uppgifter enligt detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket överensstämmer i sak med 30 § första stycket andra&lt;br&gt;och tredje meningarna samt andra stycket i lagrummets nuvarande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens fjärde stycke framgår att uppgifter som avses i andra&lt;br&gt;stycket skall lämnas på heder och samvete. Detta medför att oriktig&lt;br&gt;uppgift kan föranleda straffansvar för osann försäkran eller vårdslös&lt;br&gt;försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet skall sökanden även i övrigt lämna de uppgifter för ersätt-&lt;br&gt;ningsfrågans bedömning som länsarbetsnämnden ber om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket överensstämmer i sak med 30 § tredje stycket i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansökningsförfarandet behandlas också i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna. Till kommentaren till dessa hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande lydelsen av 32 § finns bestämmelser om överklagan-&lt;br&gt;de. Motsvarande bestämmelser finns i 33 c § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 - 33 c §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om omprövning, ändring och över-&lt;br&gt;klagande av beslut samt därmed sammanhängande frågor. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns i 30 a - 32 §§ i dessa paragrafers nuvarande lydel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;33 d §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 33 § i dess nuvarande lydelse. Tiden&lt;br&gt;för att överklaga ett beslut eller att begära omprövning har emellertid&lt;br&gt;förlängts från tre veckor till två månader. Fristen skall räknas från den&lt;br&gt;dag då klaganden fick del av beslutet. Genom ändringen kommer tiden&lt;br&gt;för överklagande m.m. att överensstämma med regleringen i 99 § ALF-&lt;br&gt;lagen och med vad som i allmänhet gäller för beslut om socialförsäk-&lt;br&gt;ringsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke överensstämmer i sak med 35 § i dess nuva-&lt;br&gt;rande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket i paragrafen framgår att med beslut om att dra in&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag skall jämställas ett beslut enligt ALF-lagen&lt;br&gt;om frånkännande av rätt till ersättning under en viss tid. Enligt 29 § i&lt;br&gt;dess nuvarande lydelse jämställs ett sådant beslut av arbetslöshetskassan&lt;br&gt;med ett beslut om avstängning enligt denna lag. Ändringen motiveras av&lt;br&gt;att det sakligt sett är ändamålsenligare att jämställa ett beslut om från-&lt;br&gt;kännande av rätt till ersättning enligt ALF-lagen med ett beslut om att&lt;br&gt;dra in ersättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafens tredje stycke tar sikte på den som har&lt;br&gt;uteslutits ur en arbetslöshetskassa på grund av att hon eller han med-&lt;br&gt;vetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift angående förhållande som är av betydelse för hennes eller hans&lt;br&gt;rätt till medlemskap eller ersättning. En sökande som har uteslutits ur&lt;br&gt;kassan på denna grund skall enligt tredje stycket inte heller ha rätt till&lt;br&gt;KAS under ett år räknat från den tidpunkt då kassans beslut om uteslut-&lt;br&gt;ning gäller. Detta uttrycks på det sättet att ett beslut om uteslutning ur&lt;br&gt;kassan enligt 48 § 2 ALF-lagen vid tillämpningen av denna lag skall&lt;br&gt;anses innebära att medlemmen har frånkänts rätt till ersättning under ett&lt;br&gt;år. Som framgår av andra stycket jämställs ett beslut enligt ALF-lagen&lt;br&gt;om frånkännande av rätt till ersättning med ett beslut om att dra in&lt;br&gt;ersättning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 34 § i dess nuvarande lydelse finns en bestämmelse om att andra&lt;br&gt;villkor för ersättning enligt denna lag skall gälla om regeringen har&lt;br&gt;träffat en överenskommelse med en annan stat om detta. En bestämmel-&lt;br&gt;se av denna innebörd finns i 3 § 2 lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;35 och 37 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om begränsning av stöd vid arbets-&lt;br&gt;konflikt samt om minskning av stöd på grund av retroaktivt utbetalade&lt;br&gt;förmåner av annat slag. Bestämmelserna överensstämmer med 37 och&lt;br&gt;38 §§ i dessa paragrafers gällande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsvillkoret enligt 9 § innebär att skyldigheten att betala ifrågava-&lt;br&gt;rande avgift eller skatt skall avse 12 kalendermånader under en ramtid&lt;br&gt;av 24 månader omedelbart före arbetslöshetens inträde. Avgiften in-&lt;br&gt;fördes den 1 januari 1994. I konsekvens med detta får enligt nämnda&lt;br&gt;lagrum sjömansskatt som avser tiden före denna tidpunkt inte beaktas.&lt;br&gt;Det sagda innebär att den i nämnda lagrum föreskrivna ramtiden inte&lt;br&gt;kan gälla för tid före den 1 januari 1996. Eftersom rätt till dagpenning&lt;br&gt;enligt denna lag skall kunna finnas redan från den 1 juli 1994 har i&lt;br&gt;denna punkt av övergångsbestämmelserna tagits upp vad som skall gälla&lt;br&gt;i fråga om uppfyllandet av avgiftsvillkoret för tiden den 1 juli 1994 -&lt;br&gt;den 31 december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen skall tillämpas när frågan om rätt till en&lt;br&gt;ersättningsperiod enligt de nya bestämmelserna uppkommer under tiden&lt;br&gt;den 1 juli 1994 - den 31 december 1995. Bestämmelsen innebär att det&lt;br&gt;för rätten till dagpenning för skilda tidsavsnitt under den tid övergångs-&lt;br&gt;bestämmelsen gäller finns särskilda avgiftsvillkor. Således börjar inte&lt;br&gt;någon ersättningsperiod enligt de nya bestämmelserna under tiden den 1&lt;br&gt;juli - den 30 september 1994 om inte sökanden under denna tid har&lt;br&gt;omfattats av avgifts- eller skattskyldighet för minst sex månader. Om en&lt;br&gt;sökande i juli 1994 inte har omfattats av nämnda skyldighet under sex&lt;br&gt;månader kan alltså ersättningsperioden inte börja den månaden. Om&lt;br&gt;samma sökande på nytt ansöker om ersättning under augusti eller sep-&lt;br&gt;tember 1994 kan däremot ersättningsperioden börja under någon av&lt;br&gt;dessa månader, om sökanden då visar att sexmånaderskravet är uppfyllt.&lt;br&gt;Görs den nya ansökan i stället någon gång under tiden oktober - decem-&lt;br&gt;ber 1994, gäller ett strängare avgiftsvillkor. För att en ersättningsperiod&lt;br&gt;då skall kunna börja förutsätts att sökanden har omfattats av avgifts-&lt;br&gt;eller skattskyldigheten för minst sju månader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i första stycket skall äldre bestämmelser fortfarande&lt;br&gt;tillämpas på en ersättningsperiod som har börjat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från huvudregeln görs i andra stycket. En omprövning&lt;br&gt;av dagpenningen i en pågående ersättningsperiod skall således alltid ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 209&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt den nya bestämmelsen i 20 § sjätte stycket, om omprövningen Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;görs efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden under en ersättningsperiod enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;eller under en ersättningsperiod med grundbeloppet enligt de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna uppfyller såväl något nytt allmänt arbetsvillkor som av-&lt;br&gt;giftsvillkoret, skall en ny ersättningsperiod med dagpenning enligt de&lt;br&gt;nya bestämmelserna börja. Rätten till ersättning med 245 kronor per&lt;br&gt;dag i den föregående perioden faller därvid bort. Den nu återgivna&lt;br&gt;bestämmelsen framgår av 27 f § andra stycket. Övergångsregeln i denna&lt;br&gt;punkt innebär att de nu återgivna bestämmelserna skall gälla även om&lt;br&gt;ersättningsperioden med 245 kronor per dag har börjat före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § i dess föreslagna lydelse har den som har uppfyllt det sär-&lt;br&gt;skilda arbetsvillkoret men inte något allmänt arbetsvillkor rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning för ytterligare en ersättningsperiod endast om sökanden har kvalifi-&lt;br&gt;cerat sig till närmast föregående ersättningsperiod genom att uppfylla&lt;br&gt;något allmänt arbetsvillkor. Systemet innebär alltså att en sökande inte&lt;br&gt;kan kvalificera sig till två ersättningsperioder i följd genom att endast&lt;br&gt;uppfylla det särskilda arbetsvillkoret. Med vissa avvikelser finns en&lt;br&gt;motsvarande regel i 27 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen i första stycket av denna punkt tar sikte på&lt;br&gt;en ersättningsperiod som har påbörjats men inte är avslutad före ikraft-&lt;br&gt;trädandet. Vid prövningen av sökandens rätt till ersättning för ytterliga-&lt;br&gt;re en ersättningsperiod (2) när den ersättningsperiod som har börjat före&lt;br&gt;den 1 juli 1994 (1) går till ända, skall sökanden - om hon eller han&lt;br&gt;uppfyller det särskilda arbetsvillkoret under ersättningsperiod 1 - anses&lt;br&gt;ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor. Det sagda innebär att en&lt;br&gt;sökande som uppfyller det särskilda arbetsvillkoret - vilket motsvarar 6&lt;br&gt;och 7 §§ i dessa paragrafers nuvarande lydelse - trots de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna har rätt till en ny ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också för övergångsbestämmelsen i andra stycket i denna punkt är&lt;br&gt;utgångspunkten en ersättningsperiod som påbörjats men inte avslutats&lt;br&gt;före den 1 juli 1994. För tillämpningen av övergångsbestämmelsen i&lt;br&gt;detta stycke förutsätts emellertid också att den nu nämnda ersättnings-&lt;br&gt;perioden (1) går till ända före den 1 juli 1995. Om så är fallet skall&lt;br&gt;också vid prövningen av sökandens rätt till ersättning för ytterligare en&lt;br&gt;ersättningsperiod (3) efter utgången av den ersättningsperiod (2) som&lt;br&gt;började närmast efter den ersättningsperiod som påbörjats men inte&lt;br&gt;avslutats före den 1 juli 1994 (1) gälla, att uppfyllande av ett särskilt&lt;br&gt;arbetsvillkor skall likställas med uppfyllande av något allmänt arbets-&lt;br&gt;villkor när rätten till ersättning för en ny period (3) prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från övergångsreglerna i punkterna 3 och 4 tar övergångs-&lt;br&gt;regeln i denna punkt sikte på den som inte hade någon pågående ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod den 1 juli 1994. Övergångsregeln gäller såväl den som&lt;br&gt;utförsäkrats före detta datum som den som aldrig tidigare begärt kontan-&lt;br&gt;ta förmåner vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att övergångsregeln skall kunna tillämpas är att&lt;br&gt;sökanden blir arbetslös enligt denna lag före utgången av år 1994. I&lt;br&gt;uttrycket ”blir arbetslös enligt denna lag” ligger att sökanden dels skall&lt;br&gt;motsvara det arbetslöshetsbegrepp som finns för arbetstagare respektive&lt;br&gt;för företagare, dels uppfylla de allmänna villkoren för ersättning enligt&lt;br&gt;4§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppfyller förutsättningarna enligt vad som nu har sagts och&lt;br&gt;som dessutom uppfyller ett särskilt arbetsvillkor, skall vid prövningen&lt;br&gt;av rätten till ersättning för en ersättningsperiod anses ha uppfyllt något&lt;br&gt;allmänt arbetsvillkor. Den begränsning som ligger i 11 § och 27 a §&lt;br&gt;andra stycket kommer alltså inte att gälla för rätten till ersättning i det&lt;br&gt;nu nämnda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För den som under en löpande ersättningsperiod kvalificerar sig för&lt;br&gt;ersättning under ytterligare en ersättningsperiod genom att uppfylla ett&lt;br&gt;nytt arbetsvillkor gäller - enligt såväl nuvarande som föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelser i KAS-lagen och i ALF-lagen - systemet med parallellt&lt;br&gt;löpande ersättningsperioder. I den föreslagna lydelsen av KAS-lagen&lt;br&gt;kommer detta till uttryck i 15 § andra stycket tredje meningen och i&lt;br&gt;27 f § första stycket andra meningen. Av nämnda bestämmelser framgår&lt;br&gt;att den nya ersättningsperioden skall räknas från inträdet av den arbets-&lt;br&gt;löshet då sökanden senast uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till&lt;br&gt;grund för den nya ersättningsperioden. Det sagda innebär att ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod 2 kommer att kalendariskt delvis sammanfalla med period&lt;br&gt;1. Någon dagpenning i period 2 betalas inte ut för samma tid som&lt;br&gt;sökanden har fått dagpenning i period 1. Detta förhållande medför&lt;br&gt;faktiskt, att antalet dagar med ersättning i period 2 blir färre än det i 14&lt;br&gt;och 27 d §§ föreskrivna antalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsregeln enligt denna punkt innebär att systemet med paral-&lt;br&gt;lella ersättningsperioder inte skall gälla under en övergångstid. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 15 § andra stycket tredje meningen och i 27 f § första styck-&lt;br&gt;et andra meningen skall sålunda inte tillämpas i den följande ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden (2), om sökanden har kvalificerat sig för ersättning till&lt;br&gt;den perioden genom att uppfylla ett arbetsvillkor i den föregående&lt;br&gt;perioden (1), om den perioden (1) löper ut före utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna punkt behandlas frågan om beräkningen av den dagsför-&lt;br&gt;tjänst som blir avgörande för dagpenningens storlek under ersättnings-&lt;br&gt;perioden. Enligt huvudregeln skall de nya bestämmelserna tillämpas&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. I vissa fäll skall de nya bestämmelserna dock inte&lt;br&gt;tillämpas, om de äldre bestämmelserna i KAS-lagen är till sökandens&lt;br&gt;förmån. Självfallet skall de nya bestämmelserna alltid tillämpas på den&lt;br&gt;som påbörjar en ny ersättningsperiod med dagpenning enligt KAS-la-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tre fall skall de nya bestämmelserna i 20 § andra och tredje stycke-&lt;br&gt;na inte tillämpas, om det är till sökandens förmån. Det första fallet&lt;br&gt;avser den situationen att ersättningsperioden har börjat före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet avser en ersättningsperiod som börjar efter ikraftträ-&lt;br&gt;dandet. För detta förutsätts emellertid att den närmast föregående&lt;br&gt;ersättningsperioden har börjat före ikraftträdandet men går till ända&lt;br&gt;därefter, dock senast vid utgången av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också det tredje fallet avser en ersättningsperiod som börjar efter&lt;br&gt;ikraftträdandet. I detta fall finns inte någon koppling till någon före-&lt;br&gt;gående ersättningsperiod. Sökanden kan såväl ha blivit utförsäkrad före&lt;br&gt;ikraftträdandet som söka kontanta förmåner vid arbetslöshet för första&lt;br&gt;gången. Förutsättningen för bestämmelsens tillämpning är att sökanden&lt;br&gt;blir arbetslös enligt denna lag före utgången av år 1994. Uttrycket ”blir&lt;br&gt;arbetslös enligt denna lag” har kommenterats under punkten 5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelsen framgår att de nya bestämmelserna i 32 §&lt;br&gt;skall tillämpas på ansökningar om ersättning som görs efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket i paragrafen framgår att ersättning lämnas i form av&lt;br&gt;ett per dag beräknat belopp (dagpenning). Bestämmelsen överensstäm-&lt;br&gt;mer med 11 § första stycket i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i andra stycket lämnas ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (ALF-lagen) endast till den som&lt;br&gt;uppfyller ersättningsvillkoren i Sverige. Någon motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;se finns för närvarande inte i ALF-lagen men får ändå anses gälla. En&lt;br&gt;bestämmelse av detta innehåll finns däremot i 3 § KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln görs två undantag. I fråga om det undantag som Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;gäller för en överenskommelse som regeringen har träffat med någon&lt;br&gt;annan stat finns en bestämmelse av motsvarande innehåll i 33 §, som&lt;br&gt;föreslås slopad. I övrigt hänvisas till kommentaren till 3 § lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS-lagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen överensstämmer med ändringarna i 4 § femte&lt;br&gt;stycket KAS-lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med de gällande lydelserna av 11 §&lt;br&gt;andra stycket och 12 §. Den överensstämmer också med ändringarna i 6&lt;br&gt;§ KAS-lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse behandlas medlems- och arbetsvillko-&lt;br&gt;ren. Bestämmelser om arbetsvillkor finns i 8 och 10 - 12 §§ lagför-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsvillkoret finns i den nuvarande lydelsen av första stycket 1&lt;br&gt;och i andra stycket i denna paragraf. Enligt dessa bestämmelser skall&lt;br&gt;den försäkrade ha varit medlem i arbetslöshetskassan under 12 eller 24&lt;br&gt;månader för att vara berättigad till ersättning. Det föreslås nu att kravet&lt;br&gt;på viss tids medlemskap slopas och i stället ersätts med krav på upp-&lt;br&gt;fyllande av ett avgiftsvillkor enligt vad som följer av 9 § lagförslaget.&lt;br&gt;Av övergångsbestämmelserna framgår emellertid att den som inte upp-&lt;br&gt;fyller avgiftsvillkoret men däremot medlemsvillkoret enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser, under en övergångsperiod skall anses ha uppfyllt också&lt;br&gt;avgiftsvillkoret. Till kommentaren till övergångsbestämmelserna hän-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om karenstid. Bestämmelser av&lt;br&gt;denna innebörd finns för närvarande i 13 och 24 §§. De föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i första - tredje styckena överensstämmer i sak med de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna i 7 § första - tredje styckena förslaget till änd-&lt;br&gt;ring i KAS-lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens fjärde stycke framgår att bestämmelserna om karens-&lt;br&gt;tid inte skall tillämpas på den som är anvisad arbetslivsutveckling.&lt;br&gt;Bestämmelsen överensstämmer med 13 § andra stycket i dess nuvarande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om tid som skall&lt;br&gt;jämställas med förvärvsarbete i fråga om uppfyllande av arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser av denna innebörd finns i 10 § andra stycket och 10 a § Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om avgifts- och arbetsvillkor. Paragra-&lt;br&gt;fen överensstämmer i sak med 8 § förslaget till ändring i KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket i paragrafen framgår att den som har påbörjat en&lt;br&gt;ersättningsperiod med dagpenning enligt denna lag eller enligt KAS-&lt;br&gt;lagen, skall anses ha uppfyllt avgiftsvillkoret och något allmänt eller ett&lt;br&gt;särskilt arbetsvillkor, om den försäkrade begär ersättning under samma&lt;br&gt;ersättningsperiod. Orden ”enligt denna lag” syftar på den situationen att&lt;br&gt;den försäkrade har påbörjat ersättningsperioden i en arbetslöshetskassa&lt;br&gt;och begär fortsatt ersättning i samma period hos en annan kassa. Som&lt;br&gt;tidigare nämnts har kravet på viss tids medlemskap i en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa som villkor för att få ersättning slopats. Den som ”byter”&lt;br&gt;arbetslöshetskassa har vidare rätt till fortsatt ersättning i samma ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod även om inträdet i den nya kassan inte sker omedelbart&lt;br&gt;efter utträdet ur den förra kassan. Det finns alltså inte heller någon&lt;br&gt;motsvarighet till 10 § i dess nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning enligt KAS-lagen bör understrykas att samord-&lt;br&gt;ningen enligt denna paragraf endast gäller när någon har påbörjat en&lt;br&gt;ersättningsperiod med dagpenning enligt den lagen och, efter det med-&lt;br&gt;lemskap i en arbetslöshetskassa har beviljats, begär ersättning hos kas-&lt;br&gt;san för återstoden av ersättningsperioden. Som framgår av 14 § andra&lt;br&gt;stycket lagförslaget är, såsom fallet är också för närvarande, en ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod med grundbeloppet enligt KAS-lagen helt åtskild från en&lt;br&gt;ersättningsperiod enligt ALF-lagen eller en ersättningsperiod med dag-&lt;br&gt;penning enligt KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om 8 § hänvisas i övrigt till kommentaren till förslaget om&lt;br&gt;ändring i KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om överhopp-&lt;br&gt;ningsbar tid. Motsvarande bestämmelser finns i 13 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett avgiftsvillkor. Ersättning enligt ALF-lagen läm-&lt;br&gt;nas sålunda endast till den medlem som - tillsammans med uppfyllande&lt;br&gt;av något arbetsvillkor enligt de bestämmelser som gäller om det - upp-&lt;br&gt;fyller avgiftsvillkoret. Paragrafen motsvarar 9 § första stycket förslaget&lt;br&gt;till ändring i KAS-lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hän-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsvillkoret ersätter kravet på viss tids medlemskap i en arbets-&lt;br&gt;löshetskassa som förutsättning för rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avgiftsvillkoret finns också i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 - 12 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna finns bestämmelser om arbetsvillkor. Regleringen över-&lt;br&gt;ensstämmer i sak med regleringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 - 12 §§ förslaget till ändring i KAS-lagen. Till kommentaren till det&lt;br&gt;lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppfyllande av det särskilda arbetsvillkoret i 10 a § jämställs med&lt;br&gt;förvärvsarbete också tid då den försäkrade i enskilt hem har vårdat&lt;br&gt;åldring eller handikappad i sådan utsträckning att hon eller han har varit&lt;br&gt;förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande. Bortsett från sådan&lt;br&gt;tid - som hittills har varit tillgodoräkningsbar för uppfyllande av ett&lt;br&gt;arbetsvillkor endast i KAS-lagen - överensstämmer det särskilda arbets-&lt;br&gt;villkoret med 6 och 7 §§ ALF-lagen i dessa lagrums nuvarande lydel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 12 § lagförslaget har i huvudsak samma innebörd&lt;br&gt;som 6 § tredje stycket i lagrummets nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsvillkoret behandlas också i övergångsbestämmelserna. Till&lt;br&gt;kommentaren till dessa hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om arbetsvillkor finns för närvarande i 6, 7 och 10 §§. I&lt;br&gt;nuvarande lydelsen av 10 § finns en bestämmelse om att en försäkrad&lt;br&gt;som omedelbart före inträdet i en arbetslöshetskassa har varit medlem i&lt;br&gt;en annan sådan kassa, får för uppfyllande av medlems- och arbetsvillko-&lt;br&gt;ret tillgodoräkna sig tid i den kassan. Bestämmelsen har inte längre&lt;br&gt;någon relevans. Den har kommenterats under 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill och 12 §§ i lagrummens nuvarande lydelser finns bestämmelser&lt;br&gt;om bl.a. antalet dagar med ersättning, m.m. under en kalendervecka re-&lt;br&gt;spektive bestämmelser om att ersättning inte får lämnas för lördag eller&lt;br&gt;söndag och inte för tid när föräldrapenning lämnas. Motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser finns i 2 och 6 §§ lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om överhoppningsbar tid. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns i 8 § i dess nuvarande lydelse. Förslaget överens-&lt;br&gt;stämmer med 13 § i förslaget till ändring i KAS-lagen. Till kommenta-&lt;br&gt;ren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nuvarande lydelse finns bestämmelser om karenstid.&lt;br&gt;Bestämmelser av denna innebörd finns i 7 § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första och andra stycken överensstämmer med de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i 14 § första och andra styckena KAS-lagen. Till kommen-&lt;br&gt;taren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tredje stycke överensstämmer med fjärde stycket i para- Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;grafens nuvarande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande lydelsen av paragrafens andra stycke finns en be-&lt;br&gt;stämmelse om att tid i arbetslivsutveckling inte skall räknas in i ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden. En motsvarande bestämmelse finns i 14 a § lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande lydelsen av paragrafens tredje stycke finns en hän-&lt;br&gt;visning till 10 § i dess gällande lydelse. Som har påpekats vid kommen-&lt;br&gt;taren till 8 § har den bestämmelsen inte längre någon relevans.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 14 a § förslaget till ändring i KAS-&lt;br&gt;lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser finns i 13 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket i dessa lagrums gällande lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 15 § förslaget till ändring i KAS-la-&lt;br&gt;gen. Till kommentaren till nämnda lagförslag hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är en konsekvens av ändringarna i KAS-lagen.&lt;br&gt;Någon materiell ändring åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 - 21 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer i sak med 20 - 21 §§ KAS-lagen. Till&lt;br&gt;kommentaren till nämnda lagförslag hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 § andra stycket andra meningen i dess nuvarande lydelse före-&lt;br&gt;skrivs att AMS får medge att en större andel av medlems inkomst än&lt;br&gt;vad som framgår av första meningen skall utgöra medlemmens dags-&lt;br&gt;förtjänst. Bestämmelsen tillämpas inte och fyller inte heller längre något&lt;br&gt;behov. Detsamma gäller bestämmelsen i 20 § tredje stycket i dess nuva-&lt;br&gt;rande lydelse. Enligt den bestämmelsen skall, om det saknas underlag&lt;br&gt;för beräkning av dagsförtjänsten enligt andra stycket, som medlemmens&lt;br&gt;dagsförtjänst räknas den i orten vanliga arbetsförtjänsten per arbetsdag&lt;br&gt;för arbetstagare inom samma yrke och med samma arbetsförmåga som&lt;br&gt;medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 20 § femte stycket i dess nuvarande lydelse har&lt;br&gt;flyttats till en ny paragraf, 20 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av dagpenning behandlas också i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att det för vissa deltidsarbetslösa får föreskrivas om&lt;br&gt;karenstid utöver vad som annars följer av lagen har flyttats till 7 §&lt;br&gt;tredje stycket lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i paragrafen har utgått som en konsekvens av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna om arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ändring har gjorts i paragrafens tredje stycke. Ändringen överens-&lt;br&gt;stämmer med 30 § tredje stycket KAS-lagen i den lagens föreslagna&lt;br&gt;lydelse. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 31 § förslaget till ändring i KAS-la-&lt;br&gt;gen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att med beslut om avstängning enligt denna lag&lt;br&gt;skall jämställas beslut enligt KAS-lagen om avstängning från rätt till&lt;br&gt;ersättning. För paragrafens tillämpning spelar det ingen roll om beslutet&lt;br&gt;enligt KAS-lagen om avstängning har avsett en ersättningsperiod med&lt;br&gt;dagpenning eller en ersättningsperiod med grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 b §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 48 § 2 får från medlemskap i arbetslöshetskassan uteslutas den&lt;br&gt;som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållande av betydelse för rätten till med-&lt;br&gt;lemskap eller ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har uteslutits ur en arbetslöshetskassa och söker inträde i en&lt;br&gt;annan kassa måste enligt gällande bestämmelser på nytt uppfylla med-&lt;br&gt;lems- och arbetsvillkoren innan ersättning kan lämnas. Som tidigare&lt;br&gt;framgått föreslås medlemsvillkoret slopat. Den nu föreslagna paragrafen&lt;br&gt;syftar till att åstadkomma en motsvarighet till nu gällande regelsystem&lt;br&gt;när uteslutningen ur en arbetslöshetskassa berott på ett sådant oredligt&lt;br&gt;beteende som sägs i 48 § 2. Av förslaget framgår att ersättning i den&lt;br&gt;berörda situationen inte får lämnas innan ett år har förflutit från tid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkten för uteslutningen ur arbetslöshetskassan. En bestämmelse med Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;samma syfte finns i förslaget till 34 § KAS-lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att en ansökan om ersättning skall&lt;br&gt;göras på blankett enligt fästställt formulär. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS) avses utforma blanketten. Kravet på att ansökan skall göras på&lt;br&gt;blankett motiveras av bestämmelserna i andra och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall den försäkrade i förekommande fäll lämna&lt;br&gt;uppgift om den tidpunkt då hon eller han senast fick ersättning från en&lt;br&gt;arbetslöshetskassa eller ersättning enligt KAS-lagen. Uppgiften har&lt;br&gt;betydelse för den gemensamma periodberäkningen i fråga om dagpen-&lt;br&gt;ning enligt KAS-lagen och ersättning enligt ALF-lagen. Enligt 14 §&lt;br&gt;andra stycket lagförslaget räknas nämligen i en ersättningsperiod in&lt;br&gt;ersättningstid med dagpenning enligt KAS-lagen. Bortsett från beräk-&lt;br&gt;ningen av det återstående antalet ersättningsdagar i ersättningsperioden&lt;br&gt;för vilka ersättning enligt ALF-lagen skall lämnas har uppgiften be-&lt;br&gt;tydelse för frågan om karenstid enligt 7 § andra stycket och om avgifts-&lt;br&gt;och arbetsvillkor enligt 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket överensstämmer i sak med första stycket andra och&lt;br&gt;tredje meningarna samt tredje stycket i dessa bestämmelsers nuvarande&lt;br&gt;lydelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket i paragrafen överensstämmer med 32 § fjärde stycket&lt;br&gt;KAS-lagen i den föreslagna lydelsen. Till kommentaren till det lagför-&lt;br&gt;slaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av femte stycket framgår att ansökningar, intyg, utlåtanden och&lt;br&gt;övriga uppgifter skall förvaras bland kassans handlingar. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvaras närmast av paragrafens andra stycke i dess gällande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ansökningsförfarandet behandlas också i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår att ett beslut om indragning av&lt;br&gt;ersättning enligt 34 § KAS-lagen vid tillämpningen av denna lag skall&lt;br&gt;anses innebära att sökanden har frånkänts rätt till ersättning under den&lt;br&gt;tid som beslutet om indragning gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;52 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att en arbetslöshetskassa på be-&lt;br&gt;gäran av en länsarbetsnämnd som handlägger ärenden om KAS skall&lt;br&gt;lämna uppgifter som nämnden behöver för sin handläggning av ett&lt;br&gt;ersättningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall en arbetslöshetskassa lämna uppgifter för Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;tillsyn samt för uppföljning och utvärdering av arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppgifter för tillsyn åsyftas uppgifter om tillämpningen av ALF-&lt;br&gt;lagen och uppgifter som rör ersättningar åt enskilda medlemmar. Upp-&lt;br&gt;gifter i det senare avseendet syftar bl.a. till att undvika eller uppdaga&lt;br&gt;felaktiga utbetalningar inom försäkringen eller KAS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter för uppföljning och utvärdering av arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen syftar till att tillgodose behovet av statistiskt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare uppgiftsskyldighet som åvilar arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;enligt andra stycket skall preciseras genom föreskrifter av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen överensstämmer med punkten 2 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till förslaget om ändring i KAS-lagen. Till kommenta-&lt;br&gt;ren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 6 § har kravet på viss tids medlemskap i en arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa som förutsättning för rätt till ersättning slopats. Enligt 9 §&lt;br&gt;skall i stället som en förutsättning för ersättning enligt denna lag gälla&lt;br&gt;att den försäkrade uppfyller avgiftsvillkoret. Av denna punkt av över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna framgår emellertid att den som inte uppfyller&lt;br&gt;avgiftsvillkoret likväl skall anses ha uppfyllt det, om han uppfyller&lt;br&gt;medlemsvillkoret enligt den äldre bestämmelsen i 6 § 1. Förutsättningen&lt;br&gt;för detta är att den försäkrade begär ersättning för en ny ersättnings-&lt;br&gt;period efter ikraftträdandet men före utgången av juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 och 5.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna överensstämmer i tillämpliga delar med punkterna 3&lt;br&gt;och 4 av övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i KAS-la-&lt;br&gt;gen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § första stycket 2 i lagrummets nuvarande lydelse uppfylls&lt;br&gt;arbetsvillkoret av den som under ramtiden har utfört förvärvsarbete i&lt;br&gt;minst 75 dagar fördelade på minst fyra månader. Endast dag då för-&lt;br&gt;värvsarbete har utförts i minst tre timmar får därvid räknas in. Detta&lt;br&gt;kvalifikationskrav får anses vara mildare än det arbetsvillkor som före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slås i de nya bestämmelserna. Motivet för övergångsregeln i denna Prop. 1993/94:209&lt;br&gt;punkt är att den som uppfyller arbetsvillkoret enligt de äldre bestämmel-&lt;br&gt;serna skall anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor enligt de nya&lt;br&gt;bestämmelserna. Ramen för övergångsbestämmelsens tillämpning är&lt;br&gt;densamma som i punkten 5 första stycket. Den gäller alltså vid pröv-&lt;br&gt;ningen av rätten till ersättning för ytterligare en ersättningsperiod (2),&lt;br&gt;när en ersättningsperiod som har börjat men inte avslutats före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet (1) går till ända. Övergångsregeln enligt denna punkt har däre-&lt;br&gt;mot inte någon relevans för den situation som behandlas i punkten 5&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen i denna punkt överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;punkten 5 av övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i KAS-&lt;br&gt;lagen. Till kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övergångsbestämmelse innebär emellertid att också den som&lt;br&gt;har uppfyllt arbetsvillkoret enligt 6 och 7 §§ i dessa lagrums lydelse&lt;br&gt;före den 1 juli 1994, skall anses ha uppfyllt något allmänt arbetsvillkor&lt;br&gt;när rätten till ersättning för en ersättningsperiod prövas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen överensstämmer med punkten 6 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till förslaget till ändring i KAS-lagen. Till kommenta-&lt;br&gt;ren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i övergångsbestämmelsen överensstämmer med punkten 7&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna till förslaget till ändring i KAS-lagen. Till&lt;br&gt;kommentaren till det lagförslaget hänvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs undantag från bestämmelsen i första stycket. Av&lt;br&gt;stycket framgår att äldre bestämmelser om beräkningen av dagpenning-&lt;br&gt;en alltid skall tillämpas om den försäkrade har kvalificerat sig till den&lt;br&gt;nya ersättningsperioden genom att - på grund av övergångsreglerna -&lt;br&gt;uppfylla arbetsvillkoret enligt de äldre bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelsen framgår att de nya bestämmelserna i 32 §&lt;br&gt;skall tillämpas på ansökningar om ersättning som görs efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1331) om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1993/94:209&lt;br&gt;arbetsli vsutveckl i ng&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 och 3 §§ görs ändringar som en konsekvens av ändringarna i ALF-&lt;br&gt;lagen och KAS-lagen. Hänvisningen i 2 § till 10 a § ALF-lagen och&lt;br&gt;10 a § KAS-lagen innebär att arbetslivsutveckling, liksom t.ex. arbets-&lt;br&gt;marknadsutbildning, får tillgodoräknas för att uppfylla det särskilda&lt;br&gt;arbetsvillkoret men inte för att uppfylla något allmänt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen i dess nuvarande lydelse får bl.a. den som är ut-&lt;br&gt;försäkrad från en arbetslöshetskassa vuxenstudiestöd med det högre&lt;br&gt;belopp som framgår av 7 a - 7 c och 8 b §§ i samma kapitel. Ändring-&lt;br&gt;en innebär att också den som är utförsäkrad från dagpenning enligt&lt;br&gt;KAS-lagen skall få vuxenstudiestöd med det högre beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till ändring i samma paragraf avses läggas fram också i&lt;br&gt;propositionen 1993/94:156.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:209&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Thurdin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:209 Den fortsatta reforme-&lt;br&gt;ringen av arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför,&lt;br&gt;ändrar, upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett normgiv-&lt;br&gt;ningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1973:371) om&lt;br&gt;kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4, 6, 7, 12, 14, 20, 24,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32, 52 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4, 6, 7, 12, 14, 15, 17,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20, 21 a, 22, 24, 25,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 g, 28, 30, 32 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46441, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= återremiss</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-04-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-04-20 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-04-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-05-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:02:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03209</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:02:11</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03209</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__209.pdf</filnamn>
<filstorlek>5718930</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F244EDCC-388A-4428-849B-162DD8A3471B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:AU18</uppgift>
<ref_dok_id>GH01AU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Finnkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Charlotte Branting  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A81</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A81</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Charlotte Branting  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A74</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A74</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  och Laila Strid-Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A79</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A79</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  och Laila Strid-Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A80</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A80</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell-Arne Welin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell-Arne Welin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Nordh  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A82</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A82</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Nordh  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:209&lt;br/&gt;
Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:209 Den fortsatta reformeringen av arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>