<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290403</hangar_id>
 <dok_id>GH03205</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>205</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:205</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>205</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:12:35</publicerad>
 <titel>Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsiikring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03205/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03205</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03205</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:205&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lokal försöksverksamhet med finansiell&lt;br&gt;samordning mellan socialförsäkring, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialtjänst&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03205/prop_199394__205-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till lokal försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall en allmän försäkringskassa, ett landsting och en&lt;br&gt;kommun kunna komma överens om att föra samman ekonomiska resur-&lt;br&gt;ser för berörda sektorers verksamhet till en gemensam s.k. finansiell&lt;br&gt;ram. Den som ansvarar för försöksverksamheten ansvarar också för&lt;br&gt;kostnaderna för de delar av berörda sektorer som skall ingå i försöks-&lt;br&gt;verksamheten. Vilka områden som skall ingå i försöksverksamheten&lt;br&gt;föreslås parterna själva få komma överens om inom en angiven ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall i första hand handhas av en från parterna&lt;br&gt;fristående organisation. Denna kan vara ett av landstinget och kommu-&lt;br&gt;nen bildat kommunalförbund som träffar avtal om samverkan med den i&lt;br&gt;försöket medverkande försäkringskassan. Ett annat alternativ är ett för&lt;br&gt;alla i försöket ingående parter gemensamt fristående ledningsorgan, en&lt;br&gt;ny organisation kallad beställarförbund. Under vissa förutsättningar&lt;br&gt;föreslås också den kommun som deltar i försöksverksamheten få handha&lt;br&gt;ledningen av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsorganet skall, inom ramen för gällande lagstiftning och uti-&lt;br&gt;från ett befolkningsansvar, ha den övergripande uppgiften att besluta om&lt;br&gt;mål och riktlinjer för de i försöket ingående verksamheterna samt plane-&lt;br&gt;ra, prioritera, upphandla och finansiera dessa. Ledningsorganet föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;däremot inte ha uppgifter som i s.k. beställar-utförarmodeller brukar Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;beskrivas som utförande. Uppgifter och beslut som direkt berör enskil-&lt;br&gt;da, bl.a. innefattande myndighetsutövning, skall ligga kvar hos respek-&lt;br&gt;tive huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal försök föreslås uppgå till högst fem stycken. Ärenden om med-&lt;br&gt;givande till försöksverksamhet skall beredas under medverkan av Social-&lt;br&gt;styrelsen och Riksförsäkringsverket som också föreslås svara för övrig&lt;br&gt;central administration av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De resurser respektive parter skall tillföra ett försök skall enligt för-&lt;br&gt;slaget fastställas av parterna efter samråd med Socialstyrelsen och Riks-&lt;br&gt;försäkringsverket. Detsamma gäller fördelning av över- och underskott.&lt;br&gt;Försäkringskassans andel av över- och underskott föreslås fördelas&lt;br&gt;mellan staten och försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med lokal finansiell samordning mellan de tre sektorerna skall&lt;br&gt;enligt förslaget få inledas efter medgivande av regeringen samt börja&lt;br&gt;tidigast den 1 juli 1994 och avslutas senast vid utgången av år 1997.&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket avses ansvara för uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering. Huvudmännen för försöken skall dock genomföra den&lt;br&gt;lokala utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för denna försöksverksamhet samt bestämmelser om hur ett för&lt;br&gt;sådan försöksverksamhet anpassat beställarförbund bildas och hur det&lt;br&gt;skall arbeta m.m. föreslås införas i en särskild tidsbegränsad lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning ......................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Försök med finansiell samordning...................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Finsamförsöken...........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 4S-projektet i Stenungsund .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Utökad finansiell samordning .....................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Försöksverksamhet med finansiell samordning mellan tre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sektorer ...............................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Finansiell ram för försöksverksamheten ............24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Ledningen av försöksverksamheten...............26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Ledningsorganets uppgifter....................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Fastställande av den finansiella ramen m.m............36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Uppföljning och utvärdering......................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Kostnader och finansiering.......................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Försöksperiod och ansökningsförfarandet ............. 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Författningskommentar ........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av rapporten Hur tre&lt;br&gt;blir ett - finansiell samordning mellan socialför-&lt;br&gt;säkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;br&gt;(Ds 1994:15).......................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande&lt;br&gt;över Hur tre blir ett - finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;br&gt;(Ds 1994:15).......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994 . 63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om lokal försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och socialtjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner de riktlinjer för sådan lokal försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning som regeringen förordar (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medger att femte huvudtitelns anslag Bidrag till sjukpenning och&lt;br&gt;rehabilitering samt medel beräknade på statsbudgetens inkomssida&lt;br&gt;vad avser sjukförsäkringen, får disponeras för de utgifter i samband&lt;br&gt;med försöksverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 8) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medger att femte huvudtiteln anslag Allmänna försäkringskassor&lt;br&gt;får disponeras för de utgifter i samband med försöksverksamheten&lt;br&gt;som regeringen förordar (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om regeringen medger det, får en allmän försäkringskassa, ett&lt;br&gt;landsting och en kommun som har kommit överens om det bedriva lokal&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och socialtjänst i syfte att pröva möjligheterna till&lt;br&gt;en effektivare användning av tillgängliga resurser. Sådan försöksverk-&lt;br&gt;samhet får också, med regeringens medgivande, bedrivas av en kommun&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting och en allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får återkalla sitt medgivande om förutsättningarna för&lt;br&gt;försöket väsentligt förändrats eller det finns andra särskilda skäl. Rege-&lt;br&gt;ringen får också bestämma de villkor som skall gälla för försöksverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Försöksverksamhet enligt denna lag kan bedrivas genom ett bestäl-&lt;br&gt;larförbund som bildats genom sammanslutning av de som deltar i för-&lt;br&gt;söket. Dessa är medlemmar i förbundet. I annat fall skall verksamheten&lt;br&gt;bedrivas genom ett kommunalförbund som bildats genom sammanslut-&lt;br&gt;ning av det landsting och den kommun som deltar. Om ett landsting inte&lt;br&gt;deltar i försöksverksamheten skall dock verksamheten, om den inte&lt;br&gt;bedrivs genom ett beställarförbund, i stället bedrivas av den kommun&lt;br&gt;som deltar i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalförbund eller en kommun som bedriver försöksverksam-&lt;br&gt;het enligt första stycket och den allmänna försäkringskassa som skall&lt;br&gt;medverka i den finansiella samordningen skall skriftligen avtala om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare utformningen av denna samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Till den som enligt 2 § skall bedriva försöksverksamheten får de&lt;br&gt;parter som deltar i försöket överföra medel för sådana kostnader som är&lt;br&gt;hänförliga till försöksperioden och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. hälso- och sjukvård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukreseersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen (1988:870) om vård&lt;br&gt;av missbrukare i vissa fall och verksamhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;skall handhas av socialnämnd och inte omfattas av 1, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och medel avsedda för den allmänna försäkringskassans&lt;br&gt;köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna får också till den som bedriver försöksverksamheten överföra&lt;br&gt;medel för beräknade kostnader för administration av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver försöksverksamheten övertar ansvaret för att i för-&lt;br&gt;söksområdet täcka de kostnader som parterna beslutat skall ingå i för-&lt;br&gt;söket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Försöksverksamheten får innefatta att den som bedriver verksam-&lt;br&gt;heten beslutar om de medel som enligt 3 § tillförs försöksverksamheten&lt;br&gt;och i övrigt fullgör vissa uppgifter i angelägenheter som de deltagande&lt;br&gt;i försöket annars har att befatta sig med, om angelägenheterna faller&lt;br&gt;inom ramen för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver försöksverksamheten får inte besluta i frågor om&lt;br&gt;förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av&lt;br&gt;tjänster avsedda för enskilda. Detta gäller dock inte beslut i fråga om&lt;br&gt;bestämmande av avgifter för tillhandahållande av tjänster och nyttigheter&lt;br&gt;inom ramen för försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett beställarförbund, ett kommunalförbund eller en kommun har&lt;br&gt;hand om angelägenheter enligt denna lag, om vilka det finns regler i&lt;br&gt;annan författning, skall den författningens bestämmelser om allmän&lt;br&gt;försäkringskassa, landsting eller kommun gälla för förbundet eller kom-&lt;br&gt;munen. Detta gäller dock endast i den utsträckning inte annat föreskri-&lt;br&gt;vits i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Tvister med anledning av försöksverksamhet enligt denna lag mellan&lt;br&gt;dem som enligt 1 § kommit överens om verksamheten eller mellan en&lt;br&gt;eller flera av dem och den som enligt 2 § bedriver försöksverksamheten&lt;br&gt;handläggs enligt lagen (1929:145) om skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försöksverksamheten bedrivs genom ett kommunalförbund skall&lt;br&gt;4 kap. 10 § kommunalförbundslagen (1985:894) inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om överklagande av förbundsmedlem av beslut som rör försöksverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försöksverksamhet som bedrivs genom ett beställarförbund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bildandet av ett beställarförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För ett beställarförbund skall det finnas en förbundsordning. För-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet är bildat när förbundsordningen antagits och undertecknats av Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsordningen skall finnas tillgänglig hos förbundet och dess&lt;br&gt;medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Förbundsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förbundets ändamål och medlemmar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förbundets benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tid som förbundet skall bestå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antalet ledamöter och ersättare i styrelsen samt det antal ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ersättare som varje medlem skall utse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 4 § och den beslut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de begränsningar som förbundsmedlemmarna har kommit överens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om när det gäller förbundets rätt att sätta sig i skuld,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder,&lt;br&gt;och om någon annan grund skall gälla för medlemmarnas deltagande i&lt;br&gt;kostnaderna för förbundets verksamhet, den grunden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. på vilken förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om juste-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av protokoll skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. regler för styrelsens verksamhet samt förbundets förvaltning och&lt;br&gt;tjänstemannaorganisation utöver vad som anges i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. de bestämmelser om förutsättningarna för förbundets likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och upplösning som skall gälla utöver vad som föreskrivs i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna&lt;br&gt;de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar&lt;br&gt;samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förbundsordningen får det inte tas in någon bestämmelse om begräns-&lt;br&gt;ning av en förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla medel när det&lt;br&gt;gäller en angelägenhet som enligt särskild författning ankommer på&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, landsting eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarförbundets ledning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Beslutanderätten, förvaltningen och verkställigheten i ett beställar-&lt;br&gt;förbund skall utövas av en styrelse. Förbundsmedlemmarna får dock&lt;br&gt;besluta att en ledamot eller ersättare i styrelsen eller en tjänsteman hos&lt;br&gt;förbundet skall få besluta på styrelsens vägnar i en viss grupp av ären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;styrelsen. Antalet ledamöter får dock inte understiga fem och varje för-&lt;br&gt;bundsmedlem skall ha minst en ledamot och en ersättare i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs av medlemmar-&lt;br&gt;nas fullmäktige och allmän försäkringskassas styrelse. Vid sådant val&lt;br&gt;skall för kommun och landsting 2 kap. 5 § andra stycket kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen (1985:894) gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sådan ledamot eller ersättare får medlem endast välja den som är&lt;br&gt;ledamot eller ersättare i medlemmens fullmäktige eller försäkrings-&lt;br&gt;kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av ersättare till förbundsstyrelsen skall bestämmas i vilken&lt;br&gt;ordning de skall inkallas till tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen väljs för tre år räknat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från och med den 1 januari året efter det, då val i hela riket till kom- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;munfullmäktige och landstingsfullmäktige ägt rum. Tjänstgöringstiden&lt;br&gt;för ledamot eller ersättare som utses av den allmänna försäkringskassan&lt;br&gt;räknas dock från och med den 1 september året efter nämnda valår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När val av ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen sker första&lt;br&gt;gången, skall tjänstgöringstiden räknas från valets förrättande till den&lt;br&gt;tidpunkt, då nästa tjänstgöringstid börjar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När val skall ske enligt 11 § första stycket skall detta förrättas, be-&lt;br&gt;träffande kommun och landsting, av de nyvalda fullmäktige det år då&lt;br&gt;val i hela riket till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum. Försäkringskassans val av ledamöter och ersättare skall förrättas&lt;br&gt;av försäkringskassans nyutnämnda styrelse året efter nämnda valår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val enligt första stycket skall 2 kap. 7 § tredje stycket kommunal-&lt;br&gt;förbundslagen (1985:894) tillämpas på motsvarande sätt. Vad som i den&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrivits om en medlems fullmäktige skall också gälla&lt;br&gt;för en allmän försäkringskassas styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en ledamot i förbundsstyrelsen avgår under tjänstgöringstiden&lt;br&gt;och ersättare har utsetts, inträder ersättare i den avgångnes ställe för&lt;br&gt;återstoden av tjänstgöringstiden. Ersättarna inträder i den ordning och&lt;br&gt;för de ledamöter som har bestämts vid valet. En ersättare får dock&lt;br&gt;endast inträda i stället för en ledamot som valts av samma förbundsmed-&lt;br&gt;lem som ersättaren själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ledamot avgår och det saknas ersättare som kan inkallas i den&lt;br&gt;avgångnes ställe, skall den medlem som utsett ledamoten förrätta fyll-&lt;br&gt;nadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i 4 kap. 8, 9 och 11 §§ samt 18 § första stycket&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) om upphörande av uppdrag och rätt till&lt;br&gt;ledighet skall gälla i tillämpliga delar för ledamot och ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen. Det förhållandet att en ledamots eller ersättares tjänst-&lt;br&gt;göringstid i förbundsmedlemmens fullmäktige respektive styrelse har&lt;br&gt;löpt ut under tjänstgöringstiden i förbundsstyrelsen medför inte att upp-&lt;br&gt;draget som ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen upphör före&lt;br&gt;tjänstgöringstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Förbundsstyrelsen väljer bland sina ledamöter en ordförande och&lt;br&gt;en eller två vice ordförande för den tid som styrelsen bestämmer. Till&lt;br&gt;dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som styrelsen&lt;br&gt;utser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Förbundsstyrelsen skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade&lt;br&gt;om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om&lt;br&gt;frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarnas styrelser få&lt;br&gt;de yttranden och upplysningar som behövs för att förbundsstyrelsen&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Beträffande förbundsstyrelsens verksamhet skall 4 kap. 17, 19, 20&lt;br&gt;och 22 §§ samt 6 kap. 10, 11, 18, 20 och 23 - 31 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) gälla i tillämpliga delar. I fråga om justering av protokoll&lt;br&gt;skall 2 kap. 13 § kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas. Vidare&lt;br&gt;skall i fråga om sammanträde för fastställande av budget bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § tredje stycket kommunalförbundslagen gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Kommunstyrelsen i den kommun som deltar i försöksverksamheten&lt;br&gt;ansvarar för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782). Kommunstyrelsen skall därvid samråda med&lt;br&gt;Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunfullmäktige får, efter samråd med Riksarkivet, meddela&lt;br&gt;föreskrifter om förbundets arkivvård. Vad som föreskrivs i 12 och&lt;br&gt;15 §§ arkivlagen om regeringen, den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;och landstingsfullmäktige skall i stället avse kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk förvaltning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bestämmelserna i 8 kap. 1 - 4 §§, 5 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt 10, 12 och 13 §§ kommunallagen (1991:900) gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar i fråga om ekonomisk förvaltning i beställarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet får inte ingå i borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i&lt;br&gt;skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten.&lt;br&gt;I övrigt gäller de begränsningar i fråga om skuldsättning som anges i&lt;br&gt;förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Om ett beställarförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, är&lt;br&gt;medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Om inte medlemmarna kommer&lt;br&gt;överens om annat, skall varje medlem tillskjuta så stor del av bristen&lt;br&gt;som svarar mot medlemmens andel i förbundets tillgångar och skulder&lt;br&gt;efter de grunder som har bestämts enligt 8 § första stycket 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Förbundsstyrelsen skall fastställa beställarförbundets budget senast&lt;br&gt;tre månader före räkenskapsårets början. Förbundsstyrelsen skall dess-&lt;br&gt;förinnan samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.&lt;br&gt;För ett nybildat beställarförbund fastställs förbundets budget av med-&lt;br&gt;lemmarna vid bildandet av förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § När budgeten fastställs bestämmer förbundsstyrelsen det bidrag&lt;br&gt;som varje medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som an-&lt;br&gt;ges i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Förbundsstyrelsen skall fortlöpande föra räkenskaper över bestäl-&lt;br&gt;larförbundets medel. Bokföringslagen (1976:125) skall därvid gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Styrelsen skall årligen och inom tre månader från&lt;br&gt;räkenskapsårets slut sammanfatta och avsluta räkenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvalt-&lt;br&gt;ning skall granskas av en revisor för varje medlem i förbundet. För&lt;br&gt;revisorerna skall finnas personliga ersättare. Valet skall förrättas av&lt;br&gt;medlemmarnas fullmäktige och i fråga om den allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan utses av Riksrevisionsverket. För val som förrättas av kommun-&lt;br&gt;och landstingsfullmäktige skall därvid 11 § första stycket, 12 och 13 §§&lt;br&gt;denna lag samt 4 kap. 5 och 6 §§ kommunallagen (1991:900) gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För granskning av ett nybildat förbund skall revisor och revisorsersät-&lt;br&gt;tare väljas respektive utses senast när förbundet bildas och avse tiden&lt;br&gt;från valets förrättande eller tidpunkten för utseendet till dess nästa&lt;br&gt;tjänstgöringstid för revisorer och revisorsersättare börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om revision i 9 kap. 4 - 18 §§ kommunallagen gäller&lt;br&gt;i övrigt i tillämpliga delar. I fråga om justering av protokoll skall dock&lt;br&gt;i stället 2 kap. 13 § kommunalförbundslagen (1985:894) tillämpas. Re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visionsberättelse skall lämnas till förbundsstyrelsen, till medlemmarnas&lt;br&gt;fullmäktige respektive styrelse och till Riksförsäkringsverket. Förbunds-&lt;br&gt;medlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen och om skadeståndstalan skall väckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett beställarförbund skall träda i likvidation senast när tiden för&lt;br&gt;dess bestånd har gått ut. Medlemmarna kan också komma överens om&lt;br&gt;att förbundet skall träda i förtida likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Likvidationen verkställs av beställarförbundets styrelse i egenskap&lt;br&gt;av likvidator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på förbundets okända&lt;br&gt;borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets egendom i den&lt;br&gt;utsträckning det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom&lt;br&gt;försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När styrelsen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall styrel-&lt;br&gt;sen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsbe-&lt;br&gt;rättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även inne-&lt;br&gt;hålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen&lt;br&gt;skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall kommunstyrelsen i den&lt;br&gt;kommun som deltagit i försöksverksamheten överta och vårda de hand-&lt;br&gt;lingar som hör till förbundets arkiv. Handlingarna skall överlämnas&lt;br&gt;inom tre månader om inte kommunstyrelsen har beslutat om något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var&lt;br&gt;och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshand-&lt;br&gt;lingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller det&lt;br&gt;skifte som förrättats av förbundets styrelse, har rätt att väcka talan om&lt;br&gt;detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett år från det att slut-&lt;br&gt;redovisningen delgavs medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om det framkommer någon tillgång för beställarförbundet efter&lt;br&gt;dess upplösning eller om talan väcks mot förbundet eller om det på&lt;br&gt;annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, skall&lt;br&gt;likvidationen fortsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen (1991:900) gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar i fråga om beställarförbund. Beslut får överklagas av&lt;br&gt;medlemmar av den kommun eller det landsting som ingår i förbundet.&lt;br&gt;Beslut varigenom kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att&lt;br&gt;det verkställs får endast överklagas av förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller till utgången av år&lt;br&gt;1997.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 startade med regeringens medgivande lokala försök&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård. Denna försöksverksamhet regleras i lagen (1992:863) om lokal&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring&lt;br&gt;och hälso- och sjukvård (Finsamlagen) och bedrivs inom fem lokala&lt;br&gt;områden. Försöken får bedrivas under åren 1993-1995. I förarbetena till&lt;br&gt;Finsamlagen (prop. 1991/92:105) aktualiserades även förutsättningar för&lt;br&gt;en utvidgad samverkan, i vilken också kommunens socialtjänst skulle&lt;br&gt;kunna ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av propositionen till Finsamlagen inbjöds samtliga&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmän, kommuner och försäkringskassor att anmäla&lt;br&gt;intresse av att delta i en försöksverksamhet med syfte att skapa en bättre&lt;br&gt;finansiell samordning mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och&lt;br&gt;socialförsäkringssystemet. Syftet var att inventera alternativ och idéer&lt;br&gt;för att åstadkomma en finansiell samordning mellan de tre sektorerna,&lt;br&gt;men också att undersöka i vilken utsträckning det farms intresse hos be-&lt;br&gt;rörda huvudmän att bedriva en sådan försöksverksamhet. Intresset för&lt;br&gt;den aviserade försöksverksamheten visade sig vara stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det projekt som hade den mest långtgående av de försöksupplägg-&lt;br&gt;ningar som siktade mot en trepartssamverkan, önskade huvudmännen&lt;br&gt;tillskapa en gemensam, och från parterna fristående, organisation för&lt;br&gt;finansiell samverkan inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och social-&lt;br&gt;försäkring, en s.k. beställarnämnd. En sådan gemensam nämnd skulle&lt;br&gt;vara ett offentligrättsligt organ av en ny typ, något som enligt föredrag-&lt;br&gt;ande statsråd skulle nödvändiggöra tidskrävande rättsliga och organisa-&lt;br&gt;toriska överväganden och därmed en mer omfattande försökslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet fann det angeläget att snarast möjligt inleda försöksverksam-&lt;br&gt;het med finansiell samordning och angav därför i propositionen förut-&lt;br&gt;sättningarna för den finansiella samverkan som krävde minst förändring-&lt;br&gt;ar, nämligen den mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkrings-&lt;br&gt;systemet. Statsrådet framhöll emellertid att han fann de redovisade för-&lt;br&gt;slagen till trepartssamverkan intressanta och värda att överväga närma-&lt;br&gt;re. Han såg därför positivt på fortsatta diskussioner med berörda intres-&lt;br&gt;senter med inriktning att möjliggöra någon form av finansiell samord-&lt;br&gt;ning, där även socialtjänsten kunde ingå. Om dessa fortsatta överlägg-&lt;br&gt;ningar visade på möjliga lösningar förklarade sig statsrådet vara beredd&lt;br&gt;att vidta åtgärder för att de skulle kunna förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedermera har socialförsäkringsutskottet i sitt av riksdagen godkända&lt;br&gt;betänkande 1993/94:SfU4 (rskr. 1993/94:37) anfört att en försöksverk-&lt;br&gt;samhet med såväl finansiell som verksamhetsmässig samordning mellan&lt;br&gt;försäkringskassa, landsting och kommun, där en samordning av resurser&lt;br&gt;för socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst skall kunna&lt;br&gt;ske, även bör omfatta rehabilitering av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har övervägt hur ett regel-&lt;br&gt;system för lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan de&lt;br&gt;tre berörda samhällssektorerna skulle kunna utformas. Arbetsgruppen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har redovisat sitt förslag i Hur tre blir ett - finansiell samordning mellan Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 1994:15). En&lt;br&gt;sammanfattning av arbetsgruppens förslag finns i bilaga 1. Rapporten&lt;br&gt;har remissbehandlats. En förteckning över vilka remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga på Socialdepartementet (dnr S94/265/F).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Försök med finansiell samordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Finsamförsöken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med Finsamförsöken är att pröva värdet av en formaliserad finan-&lt;br&gt;siell samordning av hälso- och sjukvårdens och socialförsäkringens eko-&lt;br&gt;nomiska resurser för att få till stånd ett effektivare utnyttjande av de&lt;br&gt;gemensamma resurserna och för att förbättra servicen till medborgarna.&lt;br&gt;Genom att sammanföra resurser från de båda sektorerna bör samordnade&lt;br&gt;bedömningar och åtgärder stimuleras, vilket bl.a. bör bidra till en för-&lt;br&gt;bättrad hälsa. En minskad ohälsa får därmed betydelse för både social-&lt;br&gt;försäkringens kostnadsutveckling och sjukvårdshuvudmännens ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärt berörs i de pågående försöken de som är i yrkesverksam&lt;br&gt;ålder. Det är främst för denna kategori man kan förvänta sig samord-&lt;br&gt;ningsvinster genom att förebygga och minska ohälsa samt förbereda för&lt;br&gt;återgång till arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) princip om vård av god kvalitet&lt;br&gt;på lika villkor skall enligt propositionen till Finsamlagen upprätthållas i&lt;br&gt;försöken. Försöken får inte medföra att vårdtillgången för övriga delar&lt;br&gt;av befolkningen minskar till följd av att olika verksamheter eller projekt&lt;br&gt;inriktas mot en viss målgrupp. För att säkerställa detta skall konsekven-&lt;br&gt;serna för olika patientkategorier noga följas i utvärderingen. En del av&lt;br&gt;de samordningsvinster som förväntas uppkomma, förutsätts enligt propo-&lt;br&gt;sitionen bli använda för att finansiera förbättringar för de patientkate-&lt;br&gt;gorier som inte ingår i försökens primära målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande förutsättning för försöken angavs i proposi-&lt;br&gt;tionen vara att den lagfästa rätten till olika socialförsäkringsförmåner&lt;br&gt;inte får påverkas. Inte heller får den nuvarande beslutsordningen för&lt;br&gt;utgivande av sådana förmåner rubbas. Detta innebär att myndighetsutöv-&lt;br&gt;ningen - bl.a. beslutsfunktionen i individrelaterade ärenden - skall ligga&lt;br&gt;kvar hos försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsmodeller m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De intresseanmälningar om lokala försök med finansiell samordning som&lt;br&gt;lämnades in till Socialdepartementet vid beredningen av propositionen&lt;br&gt;till Finsamlagen uppvisade stora variationer, bl.a. vad gäller de social-&lt;br&gt;försäkringsförmåner som föreslogs ingå i en samordning och formerna&lt;br&gt;för organisation och styrning. Föredragande statsråd förordade dock att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en enhetlig grundmodell ställdes upp för den i propositionen föreslagna&lt;br&gt;försöksverksamheten. Denna angav vissa generella regler som måste&lt;br&gt;följas om en försöksverksamhet skulle kunna medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Finsamlagen framgår att möjligheten att delta i ett försök står&lt;br&gt;öppen för å ena sidan försäkringskassor och å andra sidan sjukvårds-&lt;br&gt;huvudmän (landsting, kommuner som inte ingår i ett landsting samt&lt;br&gt;kommuner som har övertagit huvudmannaansvaret för primärvård). De&lt;br&gt;deltagande parterna skall träffa ett samverkansavtal om att bedriva för-&lt;br&gt;söksverksamhet. De förutsättningar och villkor som skall gälla i försöks-&lt;br&gt;verksamheten skall i huvudsak anges i avtalet. Lagen reglerar enbart de&lt;br&gt;förhållanden där det har behövts göras undantag från nuvarande lagreg-&lt;br&gt;ler för att göra försöksverksamheten möjlig. Detta innebär emellertid&lt;br&gt;samtidigt att vissa ramar har satts för försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts krävs medgivande av regeringen för att bedriva&lt;br&gt;försöksverksamhet enligt Finsamlagen. Regeringen kan förena sitt med-&lt;br&gt;givande med villkor. Hit hör bl.a. villkor om fördelning av överskott&lt;br&gt;eller underskott i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som anges i Finsamlagen innebär att en sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;man, som redan disponerar över egna medel för hälso- och sjukvård, får&lt;br&gt;med en allmän försäkringskassa avtala om en dispositionsrätt över en&lt;br&gt;avgränsad del av socialförsäkringsmedlen och åta sig ett delansvar för&lt;br&gt;vissa socialförsäkringskostnader genom att dessa ingår i en för de del-&lt;br&gt;tagande parterna gemensam finansiell ram. Detta medför en skyldighet&lt;br&gt;för sjukvårdshuvudmannen att i försöksområdet täcka kostnaderna för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och de delar av socialförsäkringssystemet som ingår&lt;br&gt;i försöket. Kostnadsansvaret ger dock inte sjukvårdshuvudmannen be-&lt;br&gt;stämmanderätt över hur medlen skall användas inom den andra partens&lt;br&gt;kompetensområde. Försöksverksamheten kan, och får som tidigare&lt;br&gt;nämnts, inte medföra någon förändring av enskildas lagfästa rätt till&lt;br&gt;olika socialförsäkringsförmåner eller av försäkringskassans ansvar för&lt;br&gt;att besluta om rätt till ersättning från socialförsäkringarna i enskilda&lt;br&gt;ärenden. Sjukvårdshuvudmännens förfoganderätt över socialförsäkrings-&lt;br&gt;medlen är således begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Finsamlagen har parterna fått frihet att inbördes genom samver-&lt;br&gt;kansavtal komma överens om vilket samrådsförfarande som skall gälla,&lt;br&gt;dvs. vilket inflytande var och en av dem skall ha på en mer flexibel&lt;br&gt;användning av de socialförsäkringsmedel som ingår i den finansiella&lt;br&gt;ramen för försöket. Ett sätt är att parterna gemensamt fattar beslut om&lt;br&gt;satsningar som skall finansieras av medlen. Därmed måste parterna vara&lt;br&gt;överens om de satsningar som någon av dem föreslagit. Detta innebär&lt;br&gt;att försäkringskassan får ett lika stort inflytande som sjukvårdshuvud-&lt;br&gt;mannen, fastän den senare har det formella kostnadsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet som står parterna till buds är att genom avtal&lt;br&gt;komma överens om att sjukvårdshuvudmannen - inom en gemensamt&lt;br&gt;fastställd ram - kan besluta om konkreta satsningar i syfte att minska&lt;br&gt;ohälsotalet genom att förkorta vårdköer och vårdtider, öka och tidigare-&lt;br&gt;lägga olika slag av rehabiliteringsinsatser samt att satsa på sjukdoms-&lt;br&gt;förebyggande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje möjlighet för de parter som önskar en mer kontinuerlig styr- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;ning av försöksverksamheten är enligt Finsamlagen att inrätta en lokal&lt;br&gt;nämnd inom ramen för sjukvårdshuvudmannens organisation. Till leda-&lt;br&gt;möter i en sådan nämnd kan - utan hinder av kommunallagens&lt;br&gt;(1991:900) bestämmelser om proportionella val - utses förtroendevalda&lt;br&gt;inom försäkringskassans organisation. Förslag till val av dessa ledamö-&lt;br&gt;ter kan lämnas av försäkringskassan till landstingsfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parternas ansvar och den rättsliga regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheten att inrätta en lokal nämnd som tagits in i Finsam-&lt;br&gt;lagen behövdes ytterligare lagstöd, som reglerar vilka avvikelser från&lt;br&gt;nuvarande lagbestämmelser som får gälla under försöksperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunallagen framgår att ett landsting eller en kommun inte får&lt;br&gt;ha hand om angelägenheter som enbart skall handhas av någon annan.&lt;br&gt;Om ett landsting eller en kommun skall få ett delansvar för att täcka&lt;br&gt;kostnader för vissa socialförsäkringsförmåner och i övrigt fullgöra vissa&lt;br&gt;uppgifter inom socialförsäkringssystemet, måste detta regleras i lag.&lt;br&gt;Lagregleringen har karaktären av en tidbegränsad försökslag, i vilken&lt;br&gt;anges de avvikelser från nuvarande regler som gäller under försöks-&lt;br&gt;perioden. Om regeringen medger det kan en sjukvårdshuvudman och en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa som har kommit överens om det bedriva lokal&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring&lt;br&gt;och hälso- och sjukvård i syfte att pröva möjligheterna till en effektivare&lt;br&gt;användning av tillgängliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan försöksverksamhet får sjukvårdshuvudmannen, i enlighet&lt;br&gt;med överenskommelsen med försäkringskassan, ansvar för att i ett för-&lt;br&gt;söksområde täcka kostnader för sjukpenning och rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt sjukpenning&lt;br&gt;enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Enligt föredragande&lt;br&gt;statsråds uttalande i propositionen till Finsamlagen skall även medel som&lt;br&gt;är avsedda för försäkringskassans köp av yrkesinriktade rehabiliterings-&lt;br&gt;tjänster kunna ingå i den finansiella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten får innefatta att en sjukvårdshuvudman fullgör&lt;br&gt;vissa uppgifter inom socialförsäkringssystemet. De uppgifter som skall&lt;br&gt;fullgöras skall anges i framställningen om regeringens medgivande att&lt;br&gt;bedriva försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lokal nämnd för styrning av försöksverksamheten får besluta i en&lt;br&gt;angelägenhet som en allmän försäkringskassa har att befatta sig med,&lt;br&gt;om angelägenheten faller inom ramen för försöksverksamheten och&lt;br&gt;försäkringskassans styrelse överlåter beslutanderätten till nämnden.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte frågor som rör rätt till förmåner för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella ramen för försöken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den finansiella ramen för Finsamförsöken ingår budgeterade hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdskostnader och sjukresekostnader för försöksområdet. Vidare&lt;br&gt;ingår beräknade kostnader för sjukpenning samt rehabiliteringsersätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. Även de särskilda ekonomiska medel som är avsedda för försäk- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;ringskassans köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster kan, som&lt;br&gt;nämnts, enligt uttalanden i proposition till Finsamlagen ingå i den finan-&lt;br&gt;siella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksområdets kostnader för sjukbidrag, förtidspension och arbets-&lt;br&gt;skadelivräntor har i Finsamförsöken undantagits från den ekonomiska&lt;br&gt;samordningen när det gäller den finansiella ramen, men skall beaktas&lt;br&gt;vid resultatberäkningen av försöksverksamheterna. Skälet till detta är att&lt;br&gt;dessa förmåner är svåra att påverka under en tidsmässigt kort försöks-&lt;br&gt;period. Det är vidare klart uttryckt i propositionen att försöksverksam-&lt;br&gt;heten inte får innebära att kostnader skjuts över från sjukförsäkringen&lt;br&gt;till förtidspensioneringen. Hänsyn skall därför tas till ökningar av nybe-&lt;br&gt;viljade sjukbidrag, förtidspensioner och arbetsskadelivräntor vid beräk-&lt;br&gt;ningen av resultatet av försöksverksamheten. Hänsyn skall även tas till&lt;br&gt;minskningar av sådana förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringens tillskott till den finansiella ramen för Finsamför-&lt;br&gt;söken utgörs av ett preliminärt s.k. kostnadstäckningsbelopp, som fast-&lt;br&gt;ställs när ett försök startar och som beräknas på antaganden om utveck-&lt;br&gt;lingen utan försöksverksamhet. Beloppet motsvarar beräknade socialför-&lt;br&gt;säkringsutgifter för i huvudsak sjukpenning och rehabiliteringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge handlingsutrymme för sådana satsningar på vård, rehabilite-&lt;br&gt;ring m.m. som bedöms kunna minska behovet av inkomstbortfallsersätt-&lt;br&gt;ningar och därmed socialförsäkringsutgifterna, får en viss del eller högst&lt;br&gt;10 % av det preliminära kostnadstäckningsbeloppet användas för andra&lt;br&gt;ändamål än att täcka utbetalningar av socialförsäkringsförmåner, det s.k.&lt;br&gt;disponibla beloppet. Hur det disponibla beloppet skall användas bestäms&lt;br&gt;vid överläggningar mellan parterna. Därefter fullföljer respektive part&lt;br&gt;överenskommelsen inom sitt kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det slutgiltiga kostnadstäckningsbeloppet avses enligt propositionen till&lt;br&gt;Finsamlagen bli fastställt efter jämförelse med utvecklingen i ett antal&lt;br&gt;kontrollområden. Därefter beräknas resultatet av försöket genom att det&lt;br&gt;slutliga beloppet minskas med faktiskt utbetalade socialförsäkringsför-&lt;br&gt;måner under försöksperioden och förbrukat disponibelt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott/underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försök leder till överskott får sjukvårdshuvudmannen och för-&lt;br&gt;säkringskassan behålla sammanlagt hälften, medan den andra hälften&lt;br&gt;tillfaller staten. Vid underskott skall detta enligt riktlinjerna i proposi-&lt;br&gt;tionen till lika delar täckas av staten respektive sjukvårdshuvudmannen&lt;br&gt;och försäkringskassan. Försöken är alltså förenade med ett visst eko-&lt;br&gt;nomiskt risktagande för parterna och för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmannen och försäkringskassan får själva komma över-&lt;br&gt;ens om hur deras del av ett över- eller underskott skall fördelas eller&lt;br&gt;täckas. Det anges i propositionen att det kan vara motiverat att också&lt;br&gt;försäkringskassan får en viss del av ett överskott och att de båda parter-&lt;br&gt;na inbördes bör komma överens om de närmare villkoren för detta.&lt;br&gt;Statsrådet anförde samtidigt att det förefaller naturligt att den överväg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande delen av ett överskott tillfaller sjukvårdshuvudmannen och att Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;denne också får ta på sig betalningsansvaret för en motsvarande del av&lt;br&gt;ett eventuellt underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller användningen av ett överskott har några särskilda be-&lt;br&gt;gränsningar inte angetts i propositionen. Det förutsätts dock att en del&lt;br&gt;av de samordningsvinster som kan uppkomma används för att finansiera&lt;br&gt;förbättringar av vården för de kategorier som inte ingår i försökens&lt;br&gt;primära målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokal nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativt sätt för de samverkansparter som önskar en mer kontinu-&lt;br&gt;erlig styrning av försöket är, som tidigare nämnts, att inrätta en lokal&lt;br&gt;nämnd inom ramen för sjukvårdshuvudmannens organisation. Om par-&lt;br&gt;terna är överens om att använda sig av denna möjlighet bör detta enligt&lt;br&gt;propositionen till Finsamlagen tas in som ett villkor i samverkansavtalet&lt;br&gt;mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lokal nämnd avses kunna fatta beslut i frågor som faller&lt;br&gt;inom försäkringskassans kompetensområde om det inte är fråga om&lt;br&gt;beslut om rätt till förmåner till enskilda. Detta förutsätter att försäk-&lt;br&gt;ringskassans styrelse fattar beslut om att överlämna beslutanderätten till&lt;br&gt;nämnden i frågor av mer övergripande natur, t.ex. principiella frågor&lt;br&gt;om rehabiliteringsarbetet eller användningen av medel för köp av yrkes-&lt;br&gt;inriktade rehabiliteringstjänster. De frågor i vilka kompetensöverläm-&lt;br&gt;nande sker bör enligt propositionen anges i avtalet mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de fem försöksområdena för Finsamförsöken är Gotlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands län utgörs av en enda kommun med även landstingskommunal&lt;br&gt;verksamhet. För bedrivande av försöksverksamheten har bildats en lokal&lt;br&gt;nämnd kallad Finsamnämnden. Nämnden består av sex ledamöter valda&lt;br&gt;av kommunfullmäktige. Tre av dessa har utsetts på förslag av Gotlands&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finsamnämnden är rättsligt sett en kommunal nämnd. Ledamöterna är&lt;br&gt;valda av kommunfullmäktige. Den har ett reglemente, fastställt av full-&lt;br&gt;mäktige, som uppfyller kommunallagens krav men som också tar sikte&lt;br&gt;på de särskilda förutsättningar som gäller för nämnden enligt det sam-&lt;br&gt;verkansavtal som träffats mellan Gotlands läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa och Gotlands kommun. Finsamnämnden leder enligt detta avtal&lt;br&gt;försöksverksamheten med samverkan mellan socialförsäkringen och hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Till skillnad från övriga Finsamförsök berör försöks-&lt;br&gt;verksamheten på Gotland också socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet är att genomföra åtgärder som medför en förbättrad reha-&lt;br&gt;bilitering och som begränsar socialförsäkringskostnaderna. Verksam-&lt;br&gt;hetens tyngdpunkt ligger på medicinsk behandling och rehabilitering.&lt;br&gt;Viktiga delmål är att pröva nya former för rehabilitering och olika orga-&lt;br&gt;nisatoriska former för samverkan mellan de tre verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska medel som står till buds för försöksverksamheten ut-&lt;br&gt;görs i enlighet med vad som sägs i Finsampropositionen av dels det&lt;br&gt;belopp som avser att täcka kostnader för sjukpenning, arbetsskadesjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penning och rehabiliteringsersättning, dels de budgeterade kostnaderna Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;för hälso- och sjukvården och sjukresorna. Någon för de tre verksam-&lt;br&gt;hetsområdena gemensam ekonomisk ram har inte tillskapats eftersom&lt;br&gt;detta inte skulle vara förenligt med regleringen i Finsamlagen. Samver-&lt;br&gt;kan går i stället till på så sätt att de tre verksamhetsgrenarna ansöker&lt;br&gt;hos Finsamnämnden om att få bedriva olika samverkansprojekt vad&lt;br&gt;gäller vissa grupper, men med sina egna budgetar. Finsamnämnden&lt;br&gt;prioriterar bland dessa och fattar beslut om vilka projekt som skall be-&lt;br&gt;drivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sker samverkan i ett projekt kring enskilda personer, som även inne-&lt;br&gt;fattar diskussioner om vilket stöd och vilken hjälp de behöver, bygger&lt;br&gt;detta på de enskildas samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av Finsamförsöken skall beakta dels syftet med försöks-&lt;br&gt;verksamheten, dels de grundläggande förutsättningarna om vård på lika&lt;br&gt;villkor och lagstadgade rättigheter inom socialförsäkringen. Så långt&lt;br&gt;möjligt bör den därför enligt propositionen till Finsamlagen belysa&lt;br&gt;sådana faktorer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sjuktalsutveckling för olika grupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konsekvenser för sjukpenningförsäkrade i termer av väntetid, till-&lt;br&gt;gänglighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konsekvenser för olika vårdgivare i termer av arbetsbelastning och&lt;br&gt;resurser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utvecklingen av nybeviljade förtidspensioner, sjukbidrag och arbets-&lt;br&gt;skadelivräntor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;relationer i resurshänseende mellan rehabilitering av yrkesverk-&lt;br&gt;samma och rehabilitering av övriga befolkningsgrupper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konsekvenser för andra grupper än sjukpenningförsäkrade i termer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av väntetid, tillgänglighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;konsekvenser vad gäller samverkan dels mellan försäkringskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sjukvårdshuvudmannen, dels mellan dessa och andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande uppgifter skall samlas in från ett antal jämförelseom-&lt;br&gt;råden. Utvärderingen innefattar även att följa upp om vissa kostnader&lt;br&gt;övervältras på andra områden, t.ex. genom att minskade sjukpenningut-&lt;br&gt;gifter åtföljs av ökade utgifter för socialbidrag eller arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen skall ske på både central och lokal nivå. Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och Socialstyrelsen har i uppdrag att i samarbete svara för&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen. Riksförsäkringsverket skall därvid se&lt;br&gt;till att försöken beaktar den enskildes rättigheter till socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner och att följa utvecklingen vad gäller sjukfallens antal och&lt;br&gt;längd samt beviljande av förtidspensioner m.m. För Socialstyrelsen&lt;br&gt;består den centrala delen av utvärderingen i att bevaka att försöksverk-&lt;br&gt;samheten inte får negativa konsekvenser för dem som inte tillhör den&lt;br&gt;primära målgruppen för försöken, dvs. andra än de yrkesverksamma.&lt;br&gt;De båda myndigheterna skall därmed i samarbete svara inte bara för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomförandet av utvärderingen på central nivå, utan också för samord- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;ning av de utvärderingar som skall göras lokalt i de olika försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansparterna för försöken skall emellertid genomföra den lokala&lt;br&gt;utvärderingen. Uppföljning av verksamheten skall ske löpande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 4S-projektet i Stenungsund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bland de huvudmän som inför Finsamförsöken förde fram förslag om en&lt;br&gt;försöksverksamhet med trepartssamverkan med primärkommun som en&lt;br&gt;tredje part fanns Stenungsunds kommun samt landstinget i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohuslän och Bohusläns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmännen pekade på det angelägna i att få till stånd en helhetssyn&lt;br&gt;på den enskilde och hans skilda behov av vård, omsorg och ekonomisk&lt;br&gt;trygghet under livets olika skeden. Både samhällekonomiska vinster och&lt;br&gt;välfärdsvinster för enskilda personer borde enligt huvudmännen kunna&lt;br&gt;uppnås genom ett nära samarbete mellan de tre sektorerna, baserat på&lt;br&gt;en samordnad ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deras förslag till försöksuppläggning, det s.k. 4S-projektet, där 4S&lt;br&gt;står för Samverkan mellan Socialtjänst, hälso- och Sjukvård och Social-&lt;br&gt;försäkring, innebär att de tre huvudmännen - kommunen, landstinget&lt;br&gt;och försäkringskassan - eftersträvar att få tillskapa en gemensam, från&lt;br&gt;huvudmännen fristående, organisation kallad beställarnämnd avseende&lt;br&gt;de tre verksamheterna för invånarna i Stenungsunds kommun. Detta&lt;br&gt;skulle innebära att ett offentligrättsligt organ av en ny typ tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på bästa sätt för kommuninvånarna kunna nyttiggöra sig sam-&lt;br&gt;hällets resurser anser 4 S-projektets tre drivande huvudmän att en för&lt;br&gt;dem gemensam styrning av de ekonomiska resurserna bör tillskapas&lt;br&gt;genom att de samlas under en politisk ledning. Den föreslagna beställar-&lt;br&gt;nämnden avses ta över uppgifterna från socialnämnden och hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsnämnden. De uppgifter av myndighetsutövande karaktär som&lt;br&gt;traditionellt legat hos socialnämnden avses handhas av en särskild myn-&lt;br&gt;dighetsnämnd. Vidare avses beställarnämnden ta över vissa mer över-&lt;br&gt;gripande uppgifter inom socialförsäkringssystemet, dock ej försäkrings-&lt;br&gt;kassans myndighetsutövande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tänkta beställarnämnden skall enligt förslaget se till att den ser-&lt;br&gt;vice, vård, omsorg och ekonomisk trygghet som anges i socialtjänst-&lt;br&gt;lagen (1980:620), hälso- och sjukvårdslagen samt i bestämmelserna om&lt;br&gt;socialförsäkring tillförsäkras kommuninvånarna. Nämnden skall alltså ha&lt;br&gt;det s.k. befolkningsansvaret. Detta avses dock inte innebära någon för-&lt;br&gt;ändring av kommunens yttersta ansvar för samtliga kommuninvånare&lt;br&gt;och inte heller av landstingets ansvar för att landstingsinvånarna får en&lt;br&gt;vård av god kvalitet och på lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställarnämnden föreslås, utifrån kunskap om invånarnas olika behov,&lt;br&gt;prioritera vilka verksamheter som skall drivas samt vilka som skall&lt;br&gt;driva dessa förvaltningar - offentlig förvaltning eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden avses däremot inte ha någon egen produktion av tjänster, Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;utan den skall via upphandling och avtal välja vilka som skall utföra de&lt;br&gt;tjänster som behövs för att uppfylla de förtroendevaldas beslutade mål&lt;br&gt;för verksamheten. Detta innebär ett införande av beställar-utförarmodel-&lt;br&gt;len, där beställarnämnden, såsom politisk ledning och som finansiär i&lt;br&gt;kraft av de medel de samverkande parterna ställt till förbundets förfog-&lt;br&gt;ande, åtskiljs från dem som producerar beställda tjänster, dvs. social-&lt;br&gt;tjänsten, hälso- och sjukvården och försäkringskassans lokalkontor vad&lt;br&gt;avser främst rehabiliteringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen för 4S-projektet är även att beställarnämnden, utifrån&lt;br&gt;sin samlade kunskap om kommuninvånarnas olika behov, skall stödja,&lt;br&gt;stimulera och styra de producerande förvaltningarnas - utförar-&lt;br&gt;nas - skilda verksamheter, så att dessa bättre kan samordna sina resur-&lt;br&gt;ser efter olika målgruppers skilda behov. Därigenom kan ett tydligare&lt;br&gt;tryck på förvaltningarna skapas för att nå önskvärda integrations-, effek-&lt;br&gt;tiviserings- och välfärdseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall enligt förslaget utveckla styr- och uppföljningssystem&lt;br&gt;så att producentens/utförarens tjänster kan följas upp och stämmas av&lt;br&gt;mot de krav nämnden genom sitt kansli ställt i samband med upphand-&lt;br&gt;ling och kontraktskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsmässig och ekonomisk ram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsatt att projektet kan starta den 1 juli 1994 avses varje huvudman&lt;br&gt;gå in i beställarnämnden med i princip samma budgetbelopp år 1994&lt;br&gt;som bokslutet för år 1993 visar. Ett särskilt index som beslutas av&lt;br&gt;huvudmännen skall användas för beräkningen av den slutliga resursbud-&lt;br&gt;geten. För de tre och ett halvt år försöket beräknas pågå gäller den&lt;br&gt;resursinsats som beslutats för det första verksamhetsåret, dvs. halva år&lt;br&gt;1994 med för varje år därpå angiven indexräkning av resursen. För att&lt;br&gt;förändring av insatt resurs och index skall kunna göras fordras konsen-&lt;br&gt;susbeslut av de tre huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamheter som avses ingå i beställarnämndens ansvarsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;socialtjänsten exkl. barnomsorgen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;medel för hälso- och sjukvård, sjukresor och ambulanstransporter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;försäkringskassans lokalkontors beräknade andel av medel för köp av&lt;br&gt;yrkesinriktade rehabiliteringstjänster samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;beräknade kostnader för administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för 4S-projektet är att resursinsatserna från respektive&lt;br&gt;huvudman för de verksamheter som avses ingå i samverkansprojektet&lt;br&gt;skall kunna föras över till beställarnämnden den 1 juli 1994. Dessa har&lt;br&gt;för hela år 1993 för deltagande parter preliminärt angetts till ca&lt;br&gt;320 miljoner kronor, varav 47 % avser landstinget, 35 % kommunen&lt;br&gt;och 18 % den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväntade samordningsvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand avser man inom 4S-projektet att samordna insatser och&lt;br&gt;resurser för vissa utsatta grupper som har kontakter med alla de tre&lt;br&gt;verksamheterna som ingår i samverkansprojektet. Bland dessa grupper&lt;br&gt;kan nämnas personer med missbruksproblem, personer med behov av&lt;br&gt;psykiskt/psykiatriskt och socialt stöd, personer med rygg- och nackpro-&lt;br&gt;blem samt de som - främst unga ensamstående kvinnor - har små barn&lt;br&gt;eller som skall få barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En s.k. riskfond avses byggas upp utifrån förväntade samordningsvins-&lt;br&gt;ter. Dessa beräknas uppgå till 8 - 9 % av insatta resurser avsedda för&lt;br&gt;målgrupperna. Varje huvudman har lämnat uppgift om till vilka kost-&lt;br&gt;nader man beräknar insatserna för dessa grupper under ett helt verksam-&lt;br&gt;hetsår. Sammantaget beräknas den totala kostnaden till 111,3 mkr. Sam-&lt;br&gt;ordningsvinsten beräknas därmed komma att uppgå till 9-10 mkr&lt;br&gt;under varje helt verksamhetsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att samordningsvinsterna realiseras kan enligt projektled-&lt;br&gt;ningen nya grupper med ett latent behov eller förväntat ökat behov av&lt;br&gt;vård, omsorg och service få hjälp inom samma kostnadsram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskfonden föreslås vara försedd med ägarspärr, dvs. ianspråktagande&lt;br&gt;av fondens medel kan inte göras ensidigt av någon huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid eventuellt underskott i verksamheten något verksamhetsår skall&lt;br&gt;detta i första hand regleras mot riskfonden. Vid behov av ytterligare&lt;br&gt;medel för reglering av underskott anser man inom projekt 4S att varje&lt;br&gt;huvudman skall tillskjuta sådana i proportion till de ursprungligen in-&lt;br&gt;satta resursandelarna i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Utökad finansiell samordning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Försöksverksamhet med finansiell samordning mellan&lt;br&gt;tre sektorer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En allmän försäkringskassa, ett landsting och&lt;br&gt;en kommun ges möjlighet att bedriva finansiell samordning såvitt&lt;br&gt;avser socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Detta&lt;br&gt;skall ske genom en tidsbegränsad lokal försöksverksamhet och regle-&lt;br&gt;ras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen anges ramarna för försöken såväl när det gäller vilka resur-&lt;br&gt;ser som får tillföras en försöksverksamhet som i fråga om vilka upp-&lt;br&gt;gifter som får överlåtas till ledningen för försöket. För att försök&lt;br&gt;skall få inledas skall krävas medgivande av regeringen. Ett sådant&lt;br&gt;medgivande får återkallas. Regeringen får också föreskriva villkor&lt;br&gt;för försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till förslaget&lt;br&gt;eller har inget att erinra mot det. Remissinstanserna ser positivt på att&lt;br&gt;man vill pröva nya modeller för samverkan. Däribland kan nämnas&lt;br&gt;försäkringskassan i Örebro län som anför att samverkan mellan nära-&lt;br&gt;liggande verksamhetsområden leder till fördelar för såväl den enskilde&lt;br&gt;som för samhället. Hallstahammars kommun anför dock att arbetsgrup-&lt;br&gt;pen inte tillräckligt betonat att försöksverksamheten också är till för den&lt;br&gt;enskilda individen. Svenska Kommunförbundet anser att det är bra att&lt;br&gt;möjligheter skapas till trepartssamverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser vidare att försöksverksamheten bör utvid-&lt;br&gt;gas till att omfatta bl.a. även arbetsförmedlingen/länsarbetsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser, bl.a. Riksförsäkringsverket och Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, påpekar att det bör finnas enklare sätt att nå välfärdsvinster än&lt;br&gt;föreslagen försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som nämnts förekommer redan i dag&lt;br&gt;samverkan i skilda former över olika sektorsgränser, bl.a i Finsamför-&lt;br&gt;söken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre sektorer som här föreslås ingå i en finansiell samordning med&lt;br&gt;trepartssamverkan har olika uppgifter. Hälso- och sjukvården skall fram-&lt;br&gt;för allt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Social-&lt;br&gt;tjänstens uppgift är bl.a. att i enskilda fall bistå personer som behöver&lt;br&gt;ekonomisk hjälp eller annat bistånd eller som behöver stöd, vård, om-&lt;br&gt;sorg eller service av annan anledning. Den allmänna försäkringen ersät-&lt;br&gt;ter bl.a. inkomstbortfall vid sjukdom och ger i samband med yrkesin-&lt;br&gt;riktad rehabilitering såväl ersättning som stöd i form av olika rehabili-&lt;br&gt;teringsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av samarbete mellan de tre sektorerna har betonats under lång&lt;br&gt;tid. Förväntningarna på organisatorisk samverkan mellan socialtjänsten&lt;br&gt;och andra verksamheter var höga i samband med socialtjänstlagens till-&lt;br&gt;komst. Nyckelbegreppet var helhetssyn med krav dels på integration av&lt;br&gt;socialtjänstens olika områden, dels på samarbete med andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansmål behandlades även i förarbetena till hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdslagen. Hälso- och sjukvårdsutredningen anförde i betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården att det borde&lt;br&gt;vara en skyldighet för sjukvårdshuvudmännen att samverka med andra&lt;br&gt;verksamheter av betydelse för hälso- och sjukvården. Denna samverkan&lt;br&gt;skulle främst avse planering, dvs. sjukvårdshuvudmannen som total-&lt;br&gt;ansvarig för hälso- och sjukvården borde medverka i planeringen på&lt;br&gt;andra områden. Samverkan kring enskildas behov betonades dock inte&lt;br&gt;lika mycket som i förarbetena till socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förväntningarna på de allmänna försäkringskassornas samverkan med&lt;br&gt;andra samhällsinstitutioner har också ökat under senare år. Detta gäller&lt;br&gt;framför allt områdena rehabilitering och förebyggande insatser. Försäk-&lt;br&gt;ringskassorna har getts en initiativroll och ett samordningsansvar för&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om hälso- och sjukvården, socialtjänsten och socialförsäkringen&lt;br&gt;har olika uppgifter har sektorerna i viss mån sammanfallande målgrup-&lt;br&gt;per. Deras respektive insatser för rehabilitering och åtgärder i förebyg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande syfte har många beröringspunkter. Det handlar om att förhindra&lt;br&gt;att människor slås ut från arbetslivet eller utestängs från ett socialt liv&lt;br&gt;och att försöka återföra dem som står utanför ett sådant liv till detta.&lt;br&gt;Verksamheter som gränsar till varandra är främst medicinsk och yrkes-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering, psykiatriskt och alkoholpolikliniskt stöd, förebyg-&lt;br&gt;gande insatser samt utbetalning av kontantförmåner i form av sjukpen-&lt;br&gt;ning, rehabiliteringsersättning, sjukbidrag, förtidspension och social-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beröringspunkter inom de tre sektorerna finns inte bara i fråga om&lt;br&gt;insatser som riktar sig till individer, utan också när det gäller åtgärder&lt;br&gt;på mer övergripande eller strukturell nivå. Strukturinriktade insatser kan&lt;br&gt;innebära medverkan i bl.a. samhällsplaneringen men också att i sam-&lt;br&gt;arbete med andra samhällsorgan, föreningar och enskilda främja goda&lt;br&gt;levnads- och arbetsmiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de ekonomiska resurserna till hälso- och sjukvård, social-&lt;br&gt;tjänst och socialförsäkring är uppdelade på skilda regelsystem och&lt;br&gt;huvudmän kan det innebära att resursernas användning inte alltid blir&lt;br&gt;väl samordnad och att de ibland används mindre effektivt, inte bara sett&lt;br&gt;ur samhällets utan också ur den enskildes perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att det är angeläget att finna former för&lt;br&gt;att bättre samordna samhällets resurser. Ett antal remissinstanser har&lt;br&gt;dock framfört att det kan finnas enklare sätt eller andra alternativ för att&lt;br&gt;nå välfärdsvinster än genom föreslagen uppläggning av försöket. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet anför att det inte är givet att finansiell samordning är den&lt;br&gt;bästa metoden att uppnå försöksverksamhetens syfte. Stockholms kom-&lt;br&gt;mun menar att man måste inrikta förändringsarbetet på permanenta&lt;br&gt;lösningar, t.ex. genom förändring av huvudmannaskap. Vidare anser&lt;br&gt;Stockholms läns landsting att förändringar kan åstadkommas inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande organisationsformer. Riksförsäkringsverket ifråga-&lt;br&gt;sätter om inte försökets uppläggning är onödigt komplicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som arbetsgruppen anfört kan ökad samverkan mellan hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård, socialtjänst och socialförsäkring motiveras både med att det ur en&lt;br&gt;samhällekonomisk aspekt är nödvändigt att åstadkomma en mer kost-&lt;br&gt;nadseffektiv användning av resurserna och att detta behövs för att bättre&lt;br&gt;tillgodose enskilda människors behov av hälso- och sjukvård, rehabilite-&lt;br&gt;ring, omsorg och socialt stöd m.m. för att därmed uppnå välfärdsvinster&lt;br&gt;för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att sammanföra resurser från de tre samhällssektorerna i syfte&lt;br&gt;att parternas resurser skall användas effektivare bör samordnade bedöm-&lt;br&gt;ningar och åtgärder kunna stimuleras. Vård-, rehabiliterings- och före-&lt;br&gt;byggande insatser samt omsorg och service bör därigenom kunna ökas&lt;br&gt;till samma eller till mindre kostnader än för närvarande, inte bara för ett&lt;br&gt;försöks primära målgrupper utan också för övriga invånare i ett försöks-&lt;br&gt;område. Detta skulle innebära inte bara samhällekonomiska vinster utan&lt;br&gt;även välfärdsvinster för enskilda. Regeringen ser det därför som ange-&lt;br&gt;läget att nu utöka en försöksverksamhet med finansiell samordning till&lt;br&gt;att också omfatta socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill därvid poängtera att en viktig utgångspunkt för för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söksverksamhet är den enskilda individen och instämmer i vad Hallsta-&lt;br&gt;hammars kommun påpekat om att de enskilda individernas behov i&lt;br&gt;första hand bör ligga bakom en ökad samverkan, inte bara myndigheter-&lt;br&gt;nas behov av samordning och samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller formen för ökad samverkan mellan de tre sektorerna&lt;br&gt;anser regeringen det vara angeläget att en ny form för samverkan prö-&lt;br&gt;vas. Därvid bör som arbetsgruppen föreslagit budgeterade och beräkna-&lt;br&gt;de medel för vissa verksamheter kunna sammanföras och användningen&lt;br&gt;av dessa medel bör styras av de samverkande parterna gemensamt eller&lt;br&gt;i samråd. En stor del av kostnaderna inom berörda sektorer torde&lt;br&gt;visserligen inte kunna påverkas av en finansiell samordning. Till viss&lt;br&gt;del har emellertid resurserna alternativa användningssätt som parterna&lt;br&gt;kan styra. Genom att gemensamt besluta om vissa satsningar öppnas&lt;br&gt;möjligheter att, som nyss anförts, göra vissa välfärds- och verksamhets-&lt;br&gt;vinster. Uppföljning och utvärdering av organisationsformen och effek-&lt;br&gt;ter av denna är av största vikt för eventuella framtida förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttalat en åsikt att utökad försöksverksam-&lt;br&gt;heten även bör omfatta arbetsförmedlingen/länsarbetsnämnden. Vidare&lt;br&gt;har i detta sammanhang nämnts kronofogdemyndigheten och yrkesins-&lt;br&gt;pektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår många intressanta försök med olika samverkans-&lt;br&gt;former och mellan olika parter. Några av dessa samverkansprojekt&lt;br&gt;nämns och beskrivs i arbetsgruppens promemoria. Regeringen bedömer&lt;br&gt;dock att några parter utöver dem som arbetsgruppen föreslagit nu inte&lt;br&gt;bör ingå i en finansiell samordning av den art som föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för försök med samverkan mellan en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa, ett landsting och en kommun när det gäller socialförsäkring,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård och socialtjänst är att de grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för respektive huvudman tillgodoses även i en ny organisation&lt;br&gt;som följer av en sådan samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa grundläggande regler hör den allmänna kommunala likstäl-&lt;br&gt;lighetsprincipen. I 2 kap. 2 § kommunallagen sägs att landsting och&lt;br&gt;kommuner skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sak-&lt;br&gt;liga skäl för något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har vidare enligt 3 § socialtjänstlagen det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de&lt;br&gt;behöver. Detta innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar&lt;br&gt;på andra huvudmän. En uttrycklig föreskrift om den enskildes rättig-&lt;br&gt;heter i förhållande till kommunen finns i 6 § samma lag. Enligt denna&lt;br&gt;paragraf har den enskilde rätt till bistånd av socialnämnden för sin för-&lt;br&gt;sörjning och sin livsföring i övrigt, om hans behov inte kan tillgodoses&lt;br&gt;på annat sätt. Vidare föreskrivs att den enskilde genom biståndet skall&lt;br&gt;tillförsäkras en skälig levnadsnivå och att biståndet skall utformas så att&lt;br&gt;det stärker hans resurser att leva ett självständigt liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 9 § socialtjänstlagen har stor betydelse för den enskildes möjlig-&lt;br&gt;heter att påverka valet av olika insatser från socialnämnden. I detta&lt;br&gt;lagrum sägs att insatserna skall utformas och genomföras tillsammans&lt;br&gt;med den enskilde och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationer och föreningar. Nämnda bestämmelser i socialtjänstlagen&lt;br&gt;skall också ses mot bakgrund av vad som föreskrivs i 1 § samma lag&lt;br&gt;om socialtjänstens mål, enligt vilket bl.a. verksamheten skall bygga på&lt;br&gt;respekt för människors självbestämmanderätt och integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare omtalade likställighetsprincipen kommer även till uttryck&lt;br&gt;i hälso- och sjukvårdslagen. I 2 § stadgas att det övergripande målet för&lt;br&gt;hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela&lt;br&gt;befolkningen. I förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen&lt;br&gt;(prop. 1981/82:97) framhåller föredragande statsråd att hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vården måste eftersträva att jämna ut skillnader föranledda av olikheter&lt;br&gt;i ålder, kön, inkomst och utbildning mellan olika patienter i den me-&lt;br&gt;ningen att alla ges likvärdiga möjligheter att t.ex. förstå en diagnos eller&lt;br&gt;sätta sig in i vad ett planerat behandlingsprogram har för innebörd.&lt;br&gt;Hänsyn skall således alltid tas till skiljaktigheter i individuella förutsätt-&lt;br&gt;ningar. Den som svarar för hälso- och sjukvården skall så långt det är&lt;br&gt;möjligt inrätta sin verksamhet så att betydelsen av t.ex. geografiska eller&lt;br&gt;språkliga och kulturella olikheter begränsas. Det skall inte göras någon&lt;br&gt;principiell skillnad mellan patienter med skilda vårdbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att få vård får således inte påverkas av sådana förhållan-&lt;br&gt;den som förmågan att ta initiativ, betalningsförmåga eller sjukdomens&lt;br&gt;art och varaktighet. Av likställighetsprincipen följer också att åtskillnad&lt;br&gt;mellan människor inte heller får göras till följd av kön, nationalitet,&lt;br&gt;ålder, språk, religion, kultur och liknande förhållanden. Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagens bestämmelse om vård på lika villkor har därmed en&lt;br&gt;bredare innebörd än den allmänna kommunala likställighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringen gäller lagen om allmän försäkring m.fl. lagar&lt;br&gt;som på nationell nivå reglerar medborgarnas förutsättningar för rätt till&lt;br&gt;olika socialförsäkringsförmåner. I 20 kap. 12 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring stadgas att Riksförsäkringsverket, som tillsynsmyndighet över de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna, har att verka för att bestämmelserna om&lt;br&gt;förutsättningar och rätt till förmåner från den allmänna försäkringen&lt;br&gt;tillämpas likformigt och rättvist över hela landet, så att enskilda männis-&lt;br&gt;kor får den ersättning de har rätt till och att allmänheten får en så långt&lt;br&gt;möjligt likvärdig service och information oavsett bostadsort. I detta&lt;br&gt;ligger att se till att allmänheten får en sådan kännedom om och förståel-&lt;br&gt;se för det ekonomiska trygghetssystemet och dess funktion i samhället&lt;br&gt;att den på bästa sätt kan ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en försöksverksamhet med utökad finansiell sam-&lt;br&gt;ordning skall ske lokalt efter överenskommelse mellan berörda parter&lt;br&gt;och under en begränsad tid. För varje försök skall krävas regeringens&lt;br&gt;medgivande. Ett sådant medgivande bör dock kunna återkallas om för-&lt;br&gt;utsättningarna för medgivet försök förändras väsentligt eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl. Regeringen bör också kunna uppställa vill-&lt;br&gt;kor för försöksverksamheten. Ramarna för trepartssamverkan bör dock&lt;br&gt;läggas fast i en lag som begränsas till att avse den tid försök kan&lt;br&gt;komma ifråga. I lagen bör bl.a. anges vilka uppgifter ledningen för en&lt;br&gt;försöksverksamhet skall kunna ha och de medel som maximalt får tillfö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras en försöksverksamhet. De verksamheter som medlen avser kan däri- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;genom omfattas av en samverkan. Inom dessa ramar bör dock parterna&lt;br&gt;vara fria att själva avgöra vilka medel och verksamheter som skall ingå&lt;br&gt;i ett försök med finansiell samordning. En sådan lag kommer därmed att&lt;br&gt;ange den största omfattning en försöksverksamhet med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Finansiell ram för försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: 1 en finansiell ram för en trepartssamverkan&lt;br&gt;skall kunna ingå budgeterade medel för hälso- och sjukvård inom&lt;br&gt;och utom landstinget för försöksområdets invånare, sjukreseersätt-&lt;br&gt;ning som belöper på försöksområdet samt kostnader för ambulans-&lt;br&gt;transporter och liknande transporter. Vidare skall budgeterade medel&lt;br&gt;för kommunens socialtjänst och beräknade kostnader för sjukpenning&lt;br&gt;och rehabiliteringsersättning enligt lagen om allmän försäkring och&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring kunna ingå i&lt;br&gt;ramen. Till den finansiella ramen skall också kunna föras medel som&lt;br&gt;är avsedda för försäkringskassans köp av yrkesinriktade rehabilite-&lt;br&gt;ringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beräknade kostnader för administration av de verksamheter&lt;br&gt;som ingår i försöket skall av respektive huvudman kunna föras till&lt;br&gt;den finansiella ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Önskemål har framförts om att utvidga den finan-&lt;br&gt;siella ramen med bl.a. medel för förtidspension och ersättning vid ar-&lt;br&gt;betslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Syftet med försök med utökad finan-&lt;br&gt;siell samordning är som tidigare anförts att pröva om en sammanlägg-&lt;br&gt;ning av de ekonomiska resurserna kan underlätta för parterna att i ökad&lt;br&gt;utsträckning arbeta för att resurser utnyttjas på ett från samhällets och&lt;br&gt;de enskildas synpunkt effektivare sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att till den finansiella ramen för försöksverksamheter&lt;br&gt;i princip skall kunna föras samtliga de budgeterade medel som avser i&lt;br&gt;försöksverksamheten ingående sektorer. Från en sjukvårdshuvudman&lt;br&gt;skall således till den finansiella ramen kunna föras budgeterade medel&lt;br&gt;för hälso- och sjukvård inom och utom landstingsområdet för försöks-&lt;br&gt;områdets invånare, dvs. regionsjukvård, länssjukvård och primärvård.&lt;br&gt;Även den hälso- och sjukvård åt boende i särskilda boendeformer och&lt;br&gt;bostäder med särskild service m.m. som kommunen svarar för enligt&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdslagen skall därvid kunna omfattas. Härtill skall till&lt;br&gt;den finansiella ramen kunna föras den sjukreseersättning som belöper på&lt;br&gt;försöksområdet samt kostnader för transporter med ambulansbil eller&lt;br&gt;annat fordon som är särskilt anpassat för sjuktransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunens sida skall till den finansiella ramen dessutom kunna&lt;br&gt;föras budgeterade medel för verksamhet enligt socialtjänstlagen, lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt verksamhet som i&lt;br&gt;annat fall enligt lag skall handhas av socialnämnd. Det senare innefattar&lt;br&gt;viss verksamhet enligt bl.a. föräldrabalken, lagen (1982:636) om an-&lt;br&gt;ordnande av visst automatspel och lagen (1977:293) om handel med&lt;br&gt;drycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligaste förmånerna vid sjukdom och därav föranledd rehabili-&lt;br&gt;tering är sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring. Regeringen anser att det är i vården och rehabilitering-&lt;br&gt;en av personer som uppbär sådana förmåner som de stora välfärds-,&lt;br&gt;effektivitets- och samordningsvinsterna skall kunna hämtas. Till den&lt;br&gt;finansiella ramen skall därför kunna föras de medel, som om inget för-&lt;br&gt;sök hade inletts, kan beräknas åtgå för att inom försöksområdet täcka&lt;br&gt;kostnader för sjukpenning och rehabiliteringsersättning. Även sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring och försöksområdets andel&lt;br&gt;av de medel som kan beräknas stå till försäkringskassans förfogande för&lt;br&gt;köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster skall kunna ingå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att till den gemensamma finansiella ramen&lt;br&gt;även skall kunna föras vissa beräknade kostnader för administration av&lt;br&gt;de verksamheter som parterna kommer överens om skall ingå en för-&lt;br&gt;söksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet, Stockholms kommun och Malmöhus all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa har i remissvar framfört att försäkringskassans&lt;br&gt;beräknade kostnader för förtidspension bör ingå i den finansiella ramen.&lt;br&gt;Förbundet och försäkringskassan anser också att sjukbidrag skall ingå.&lt;br&gt;Ersättningsformer som andra remissinstanser föreslår skall kunna ingå i&lt;br&gt;ramen är ersättning vid arbetslöshet, bidragsförskott och assistansersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksområdets kostnader för sjukbidrag, förtidspensioner och arbets-&lt;br&gt;skadelivräntor är svåra att påverka under en så relativt kort tid som en&lt;br&gt;försöksverksamhet föreslås få pågå. De insatser som på socialförsäk-&lt;br&gt;ringsområdet kan bli möjliga inom ramen för en trepartssamverkan är i&lt;br&gt;första hand sådana som är inriktade på att förkorta sjukskrivningsperio-&lt;br&gt;der och försöka motverka att en nedsatt arbetsförmåga hos en person&lt;br&gt;blir permanent, snarare än att rehabilitera dem som redan blivit förtids-&lt;br&gt;pensionerade. Regeringen anser därför att nämnda kostnader inte bör&lt;br&gt;ingå i en finansiell ram för utökad finansiell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Assistansersättning är en relativt ny ersättningsform. Därmed kan kost-&lt;br&gt;naderna vara svåra att förutsäga. Det är viktigt att den finansiella ramen&lt;br&gt;kan förutsägas med så stor säkerhet som möjligt för att man skall kunna&lt;br&gt;beräkna resultatet av ett försök varför inte heller assistansersättning bör&lt;br&gt;ingå i försöksverksamhet med finansiell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämts (5.1) anser regeringen att den föreslagna försöks-&lt;br&gt;verksamheten inte bör omfatta länsarbetsnämnden. Resurser för arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder m.m. bör därför inte kunna föras till den&lt;br&gt;finansiella ramen för aktuell försöksverksamhet. Regeringen anser inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller att det i övrigt är lämpligt att ta med andra kostnader än dem som Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslagit i en försöksverksamhet med utökad finansiell&lt;br&gt;samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som kostnader för förtidspensionering m.m. inte skall ingå i&lt;br&gt;den finansiella samordningen anser regeringen att det är viktigt att en&lt;br&gt;uppläggning av försöksverksamhet inte inbjuder till ett handlande som&lt;br&gt;innebär att kostnader skjuts över från sjukförsäkringen till förtidspensio-&lt;br&gt;neringen. I det följande föreslår vi därför att hänsyn tas till detta i sam-&lt;br&gt;band med beräkning av det s.k. ekonomiska utvärderingsresultatet, (av-&lt;br&gt;snitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Ledningen av försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ledningen för en försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;samt socialtjänst skall i första hand handhas av en från parterna fri-&lt;br&gt;stående organisation. De samverkande parterna skall därvid kunna&lt;br&gt;välja att förlägga denna till ett av landsting och kommun bildat kom-&lt;br&gt;munalförbund som, i likhet med Finsamförsöken, träffar samver-&lt;br&gt;kansavtal med den i försöket medverkande allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Om samtliga parter så önskar skall de också få förlägga&lt;br&gt;denna funktion till ett för de tre parterna gemensamt fristående led-&lt;br&gt;ningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall ett landsting inte skall delta i försöksverksamheten&lt;br&gt;skall parterna även kunna förlägga ledningen av försöksverksamheten&lt;br&gt;till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen om försöksverksamhet med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning mellan de tre sektorerna införs bestämmelser om en ny&lt;br&gt;offentligrättslig organisation till vilken de samverkande parterna kan&lt;br&gt;överlämna tidigare berörda ledningsfunktioner. En sådan organisa-&lt;br&gt;tion utformas efter förebild av kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är allmänt positiva till&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag. Västerbottens läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;förordar att ledningen av försöksverksamheten förläggs till ett för par-&lt;br&gt;terna gemensamt fristående ledningsorgan i vilket de samverkande par-&lt;br&gt;terna har lika ansvar och befogenheter. Även Socialstyrelsen uttalar sig&lt;br&gt;positivt när det gäller förslaget om ett nytt från parterna fristående ge-&lt;br&gt;mensamt ledningsorgan. Ett par remissinstanser har dock ställt sig tvek-&lt;br&gt;samma till skapandet av en ny offentligrättslig organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns i dag en tendens till ett&lt;br&gt;ökande interorganisatoriskt samarbete inom kommunal verksamhet. Ofta&lt;br&gt;sker denna samverkan mindre som ett resultat av politisk styrning och&lt;br&gt;mer som ett resultat av olika utförares behov och intresse av att samar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beta över sektorsgränser. Olika system för finansiering, skilda huvud-&lt;br&gt;män, olika regelsystem och myndighetskulturer kan emellertid vara ett&lt;br&gt;hinder för en till enskilda individer behovsorienterad samverkan. I nu&lt;br&gt;aktuell försöksverksamhet bör därför, som ett led i förnyelsen av den&lt;br&gt;offentliga verksamheten, nya former för politisk styrning prövas för att&lt;br&gt;överbrygga sådana hinder med syfte att kunna använda samhällets resur-&lt;br&gt;ser på ett bättre sätt. För att överbrygga nu nämnda hinder för en poli-&lt;br&gt;tisk behovsorienterad samverkan bör ett ledningsorgan för en sådan&lt;br&gt;samverkan över sektorsgränser i första hand vara fristående från de i en&lt;br&gt;försöksverksamhet medverkande huvudmännens organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett kommunaldemokratiskt perspektiv kan det finnas vissa betänklig-&lt;br&gt;heter mot att förlägga ledningen av försöksverksamheten till ett från&lt;br&gt;parterna fristående ledningsorgan. Ett sådant organ kommer att ha ett&lt;br&gt;formellt ensambestämmande över de uppgifter som det fått sig tilldelat&lt;br&gt;av parterna och med den lösning som föreslås, väljs de förtroendevalda&lt;br&gt;som verkar i organet genom indirekta val. Medborgarna får därmed ett&lt;br&gt;svagare inflytande över de angelägenheter ledningsorganet kommer att&lt;br&gt;handha än vad som annars skulle ha gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska olägenheterna av det nämnda är det, som arbetsgruppen&lt;br&gt;påpekat, viktigt att en från parterna fristående ledning är skyldig att&lt;br&gt;iaktta de grundläggande verksamhetsvillkoren i respektive sektor. Led-&lt;br&gt;ningen bör alltså vara bunden av bl.a. vad som föreskrivs i kommunal-&lt;br&gt;lagen och hälso- och sjukvårdslagen om lika behandling respektive vård&lt;br&gt;på lika villkor. Regeringen föreslår inte heller någon inskränkning av&lt;br&gt;parternas ansvar enligt t.ex. hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänst-&lt;br&gt;lagen eller av parternas ansvar för att enskilda tillförsäkras lagstadgade&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner. Detta behandlas närmare i nästa avsnitt.&lt;br&gt;Parterna är också fria att i ett för samarbetet konstitutionerande avtal&lt;br&gt;exempelvis föreskriva viss samrådsskyldighet för ledningsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan konsekvens av att ledningen av försöksverksamheten för-&lt;br&gt;läggs till ett från parterna fristående ledningsorgan är att medel som förs&lt;br&gt;mellan ledningsorganet och de samverkande parterna kan komma att&lt;br&gt;beröras av mervärdesskattereglerna. En stor del av aktuell verksamhet&lt;br&gt;är dock undantagen från skatteplikt enligt lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt. Detsamma gäller enligt den nya mervärdesskattelag som ny-&lt;br&gt;ligen beslutats (prop. 1993/94:99,bet. 1993/94:SkU29,rskr. 1993/94:170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att parterna skall ha möjlighet att för-&lt;br&gt;lägga en från parterna fristående ledning av försöksverksamhet antingen&lt;br&gt;till ett kommunalförbund som träffar samarbetsavtal med den samver-&lt;br&gt;kande allmänna försäkringskassan eller till ett gemensamt från dem&lt;br&gt;fristående ledningsorgan. Det senare är ett önskemål, som framförts av&lt;br&gt;de inblandade parterna i det tidigare omnämnda 4S-projektet i Stenung-&lt;br&gt;sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge de samverkande parterna i ett försök möjlighet att förlägga&lt;br&gt;ledningen till ett gemensamt ledningsorgan behöver dock en ny offent-&lt;br&gt;ligrättslig organisation bildas. För att skapa en sådan organisation av ny&lt;br&gt;typ behöver i lag regleras hur nämnda ledningsorgan bildas, hur det&lt;br&gt;skall vara uppbyggt, hur det skall arbeta m.m. Stockholms läns lands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ting anför i anledning därav att starka skäl måste finnas för att skapa&lt;br&gt;ytterligare en offentligrättslig organisation och Försäkringsöverdomsto-&lt;br&gt;len ifrågasätter om en så omfattande lagteknisk reglering som förutsätts&lt;br&gt;inte kan uppfattas som en något tveksam byråkratisk överbyggnad.&lt;br&gt;Sundsvalls kommun ser positivt på försöksverksamhet mellan de tre&lt;br&gt;sektorerna men anför att detta bör bygga på bibehållet ansvar utan ska-&lt;br&gt;pandet av nya kostnadskrävande organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som ligger närmast till hands för en fristående ledning av&lt;br&gt;försöksverksamheten är att den kommun och det landsting som skall&lt;br&gt;delta i samverkan bildar ett kommunalförbund för hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och socialtjänstfrågor. Detta förbund kan sedan bedriva försök med&lt;br&gt;finansiell samordning i ett tvåpartsförhållande med berörd försäkrings-&lt;br&gt;kassa. En sådan lösning innebär emellertid att endast vissa av parterna&lt;br&gt;är representerade i ledningsorganet och att parterna, till skillnad från i&lt;br&gt;Finsamförsöken, inte har möjlighet att organisera en mer kontinuerlig&lt;br&gt;styrning av försöksverksamheten genom ett organ i vilket alla parter&lt;br&gt;finns representerade. Regeringen anser att parterna bör ges en sådan&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En landstingsfri kommun svarar för såväl hälso- och sjukvården som&lt;br&gt;socialtjänsten inom kommunen. Avser en sådan kommun att tillsammans&lt;br&gt;med den berörda försäkringskassan bedriva försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning, bör parterna - för att ha möjlighet att välja att&lt;br&gt;försäkringskassan endast genom samverkansavtal skall delta i försöket -&lt;br&gt;kunna förlägga ledningsansvaret för försöksverksamheten till kommu-&lt;br&gt;nen. Ett sådant undantag bör därför få göras från principen att lednings-&lt;br&gt;ansvaret för försöksverksamheten skall förläggas till ett från parterna&lt;br&gt;fristående ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är fråga om en tidsbegränsad försöksverksamhet bör i&lt;br&gt;möjligaste mån redan befintliga regler användas som förebild för en&lt;br&gt;reglering av en ny gemensam organisation för ledning av aktuell för-&lt;br&gt;söksverksamhet. Närmast i fråga kommer då kommunalförbundslagen&lt;br&gt;som dessutom kommer att gälla för det fall parterna väljer att förlägga&lt;br&gt;ledningen av försöksverksamheten till ett kommunalförbund. För att&lt;br&gt;begränsa lagstiftningen vad beträffar en ny offentligrättslig organisation&lt;br&gt;bör dock endast kommunalförbund med direktion tjäna som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då en allmän försäkringskassa har ett annat budgetår än kommun och&lt;br&gt;landsting och då styrelsens ledamöter i en försäkringskassa har annan&lt;br&gt;tjänstgöringstid än ledamöter i kommun- och landstingsfullmäktige be-&lt;br&gt;höver exempelvis bestämmelser rörande val och tjänstgöringstid utfor-&lt;br&gt;mas på annat sätt än i kommunalförbundslagen. Bestämmelser som rör&lt;br&gt;myndighetsutövning behövs inte för det nya ledningsorganet, eftersom&lt;br&gt;detta inte avses få handha uppgifter av den arten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett för huvudmännen gemensamt från parterna fristående lednings-&lt;br&gt;organ innebär som nämnts att en offentligrättslig organisation av en ny&lt;br&gt;typ skapas. Regeringen anser att ett sådant nytt ledningsorgan, med hän-&lt;br&gt;syn tagen till dess karaktär och organisation, kan benämnas beställarför-&lt;br&gt;bund. En stor del av dess uppgifter kommer att avse beställningar enligt&lt;br&gt;tidigare beskriven beställar-utförarmodell och kommunalförbundslagens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser föreslås som förebild för organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ledningsorganets uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som bedriver försöksverksamheten får&lt;br&gt;utföra vissa uppgifter och fatta vissa beslut rörande de medel som&lt;br&gt;tillförts försöksverksamheten och som annars åligger någon av de&lt;br&gt;samverkande parterna. Detta skall dock endast gälla uppgifter och&lt;br&gt;beslut som inte direkt rör enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur ledningen av försöksverksamheten organiseras skall&lt;br&gt;medlemmar i den kommun och det landsting som deltar i försöks-&lt;br&gt;verksamheten kunna överklaga beslut av ledningsorganet enligt de&lt;br&gt;regler som finns i 10 kap. kommunallagen. Eventuella tvister mellan&lt;br&gt;de samverkande parterna liksom mellan ledningsorganet och en eller&lt;br&gt;flera av de samverkande parterna skall däremot prövas enligt lagen&lt;br&gt;(1929:145) om skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens utom när&lt;br&gt;det gäller rätt att överklaga ett beslut av ledningen för en försöksverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser uttalar sig inte uttryck-&lt;br&gt;ligen i frågan om vilka uppgifter som skall utföras av den som bedriver&lt;br&gt;försöksverksamheten. Flera ställer sig dock positiva till gemensam pla-&lt;br&gt;nering, prioritering, upphandling och finansiering inom de tre sekto-&lt;br&gt;rerna. Västerbottens läns allmänna försäkringskassa ansluter sig helt till&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag i denna fråga. Konkurrensverket förklarar sig&lt;br&gt;dela arbetsgruppens uppfattning att de utförande uppgifterna bör särskil-&lt;br&gt;jas från de beställande och anför att det, för att motverka konkurrens-&lt;br&gt;problem, är viktigt att hålla utförarenheten redovisningsmässigt och&lt;br&gt;organisatoriskt strikt åtskild från beställarfunktionen. Stockholms kom-&lt;br&gt;mun anför däremot att en förutsättning för att åstadkomma en rationell&lt;br&gt;styrning är att man även kan prioritera och styra resurser praktiskt och&lt;br&gt;konkret i den dagliga verksamheten. Försäkringskassan i Örebro län&lt;br&gt;anför också att fördelarna skulle bli större om möjligheten till konkret&lt;br&gt;samverkan gavs på handläggarnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med en finansiell samordning&lt;br&gt;mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård samt socialtjänst är att med&lt;br&gt;tillämpning av en helhetssyn samordna resurser från dessa sektorer för&lt;br&gt;att därigenom få till stånd ett effektivare utnyttjande av dessa. Ekono-&lt;br&gt;miska resurser från respektive område skall därför kunna tillföras led-&lt;br&gt;ningsorganet för försöksverksamhet med finansiell samordning. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att ledningsorganet skall ha ansvaret för att täcka kostna-&lt;br&gt;derna för de verksamheter parterna beslutat skall ingå i försöket och&lt;br&gt;som ligger inom ramen för de ekonomiska resurser de tre parterna ställt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ledningsorganets förfogande. Vi anser vidare att ledningsorganet&lt;br&gt;skall ha uppgiften att besluta om mål och riktlinjer för berörda verksam-&lt;br&gt;heter samt planera, prioritera, upphandla och finansiera dessa. Därvid&lt;br&gt;kan det bli aktuellt att, till ett fristående ledningsorgan, överlämna upp-&lt;br&gt;giften att besluta om kommunala och landstingskommunala taxor för&lt;br&gt;tjänster som faller inom ramen för ett försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan på tjänstemannanivå mellan de tre sektorerna kan ge posi-&lt;br&gt;tiva resultat. En sådan samverkan kan dock i en gemensam organisation&lt;br&gt;medföra svårigheter bl.a. rörande sekretess och överklagande. För att&lt;br&gt;uppfylla syftet med en finansiell samordning mellan parterna behöver&lt;br&gt;inte heller ledningsorganet ha denna typ av uppgifter. Regeringen är&lt;br&gt;därför inte beredd att i detta sammanhang föreslå att samverkan i in-&lt;br&gt;dividuella ärenden skall ingå i den reglerade samverkan mellan de tre&lt;br&gt;sektorerna. Det kan emellertid förutsättas att viss sådan samverkan kom-&lt;br&gt;mer att komma till stånd som en följd av föreslagen samordning, exem-&lt;br&gt;pelvis genom att olika projektgrupper bildas. All samverkan mellan&lt;br&gt;tjänstemän och andra på olika myndigheter måste dock följa gällande&lt;br&gt;regler i fråga om sekretess m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen anför i sitt remissvar att vid implementeringen av för-&lt;br&gt;söket bör särskilda insatser vidtas för främjande av samarbetet mellan de&lt;br&gt;tre traditionellt sektoriserade verksamheterna. Regeringen anser att be-&lt;br&gt;rörda parter, när de inleder en försöksverksamhet med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning även, måste genomföra särskilda insatser för att en god sam-&lt;br&gt;verkan mellan myndigheterna skall kunna uppnås i försöksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ledningsorganet för en försöksverksamhet med utökad finansiell&lt;br&gt;samordning skall kunna utföra de uppgifter av mer allmänt styrande art&lt;br&gt;som tidigare nämnts, måste det hos detta ledningsorgan finnas en bred&lt;br&gt;och samlad kunskap om invånarna och deras olika behov och förmåns-&lt;br&gt;rättigheter. Som Socialstyrelsen anfört behöver ledamöterna i ledningen,&lt;br&gt;för att kunna uppfylla detta s.k. befolkningsansvar, ha god kunskap och&lt;br&gt;erfarenhet av de ingående verksamhetsområdena. Ledningen måste&lt;br&gt;också ägna tid åt att föra en dialog med invånarna i försöksområdet,&lt;br&gt;intresseorganisationer m.fl. samt att politiskt utvärdera resultaten. Där-&lt;br&gt;vid är det, som bl.a. Stenungsunds kommun, Göteborgs och Bohusläns&lt;br&gt;landsting och Bohusläns allmänna försäkringskassa påpekat, värdefullt&lt;br&gt;om ledamöterna har en god lokal förankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsorganets legitimitet skall således vila på befolkningsansvaret.&lt;br&gt;Genom sin kännedom och kunskap om befolkningen i försöksområdet&lt;br&gt;skall man planera för och prioritera bland verksamheter eller olika sam-&lt;br&gt;verkansprojekt som utifrån vissa särskilt utsatta gruppers behov av vård,&lt;br&gt;omsorg och rehabilitering kan anses mest nödvändiga att bedriva. Av-&lt;br&gt;kall får dock inte göras i fråga om befolkningens lagstadgade rättigheter&lt;br&gt;till sådana tjänster och service eller till kontantförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beställar-utförarmodellen skiljer på de förtroendevaldas roller som&lt;br&gt;företrädare för medborgarna och som producenter av service och tjäns-&lt;br&gt;ter. De förtroendevaldas uppgift är att besluta om vad som skall utföras,&lt;br&gt;av vem och på vilka villkor det skall ske. Därvid måste bl.a. allmänna&lt;br&gt;behov och insatser vägas mot olika särintressen m.m. Med underlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beskriver behov och utnyttjande av vård, omsorg och service och&lt;br&gt;med en god kännedom om den lokala situationen avses ledningsorganet&lt;br&gt;genom att träffa avtal med vård- och servicegivare, tillse att invånarna&lt;br&gt;får vård av god kvalitet på lika villkor och service av så hög kvalitet&lt;br&gt;som möjligt samt att huvudmännens rehabiliteringsinsatser samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ökande utsträckning strävar kommuner och landsting efter att utsätta&lt;br&gt;olika delar av verksamheten för konkurrens. Det sker i huvudsak genom&lt;br&gt;att konkurrensen ökar mellan verksamhet i egen regi och privat entre-&lt;br&gt;prenadverksamhet eller att konkurrensen ökar mellan olika utförare&lt;br&gt;inom verksamheter i egen regi. Vi anser att ledningsorganets avtal med&lt;br&gt;vård- och servicegivare därför skall kunna träffas med, förutom kom-&lt;br&gt;munen, landstinget och försäkringskassan, privata utförare. Detta gäller&lt;br&gt;dock enbart i den utsträckning de uppgifter som ingår i försöksverksam-&lt;br&gt;heten får utföras av annan än de deltagande parterna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ledningsorgan för en trepartssamverkan avses alltså kunna fatta&lt;br&gt;beslut som faller inom hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och för-&lt;br&gt;säkringskassans kompetensområden i den utsträckning besluten inte&lt;br&gt;direkt rör enskilda. Härvid förutsätts för försäkringskassans del att för-&lt;br&gt;säkringskassans styrelse fattar ett beslut om att överlämna viss beslut-&lt;br&gt;anderätt till ledningsorganet som därmed får rätt att fullgöra vissa upp-&lt;br&gt;gifter inom socialförsäkringarna, såsom att fatta beslut i frågor av över-&lt;br&gt;gripande natur för rehabiliteringsarbetet inom försöksområdet eller i&lt;br&gt;övrigt om allmänna åtgärder med syfte att begränsa socialförsäkrings-&lt;br&gt;kostnaderna. Motsvarande beslut förutsätts fattas av landstings- respek-&lt;br&gt;tive kommunfullmäktige. Därigenom får ledningsorganet också mandat&lt;br&gt;att fullgöra övergripande ledningsfunktioner inom hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;och socialtjänstområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med ett från parterna fristående organ får emel-&lt;br&gt;lertid inte medföra någon inskränkning i parternas ansvar för de ange-&lt;br&gt;lägenheter som berörs av försöksverksamheten. Exempelvis stadgas i&lt;br&gt;socialtjänstlagen att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som&lt;br&gt;vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta&lt;br&gt;innebär att det förhållandet att en kommun beslutar att, med stöd av en&lt;br&gt;försökslagstiftning, överföra samtliga eller större delen av de&lt;br&gt;ekonomiska resurserna avsedda för socialtjänsten till ett lokalt lednings-&lt;br&gt;organ för socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst inte får&lt;br&gt;medföra att kommunens yttersta ansvar kan sättas ur spel. Om en en-&lt;br&gt;skild person som vistas i kommunen är berättigad till en viss förmån&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen skall kommunen även i den föreslagna försöks-&lt;br&gt;verksamheten vara skyldig att meddela den oavsett vad som avtalats om&lt;br&gt;socialtj änstbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i annan författning föreskrivs för kommun, landsting och&lt;br&gt;allmän försäkringskassa och som gäller angelägenhet som berörs av&lt;br&gt;försöksverksamheten skall också gälla ledningsorganet för denna verk-&lt;br&gt;samhet. För landsting och kommuner gäller därvid den allmänna kom-&lt;br&gt;munala likställighetsprincipen. I kommunallagen sägs att landsting och&lt;br&gt;kommuner skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sak-&lt;br&gt;liga skäl för något annat. Denna princip kommer även till uttryck i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälso- och sjukvårdslagen, där det sägs att det övergripande målet för Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för&lt;br&gt;hela befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa lagstiftningens krav på lika behandling och vård på&lt;br&gt;lika villkor anser regeringen att det är av yttersta vikt att likställigheten&lt;br&gt;beaktas av ett ledningsorgan för hälso- och sjukvård, socialtjänst och&lt;br&gt;socialförsäkring i samband med överväganden att styra ekonomiska&lt;br&gt;resurser till vissa särskilda grupper, bl.a. till grupper i arbetsför ålder.&lt;br&gt;Försöken får generellt inte innebära att vårdtillgången för befolkningen&lt;br&gt;i övrigt minskar till följd av att verksamheten inriktas mot vissa mål-&lt;br&gt;grupper. För att säkerställa hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på&lt;br&gt;lika villkor måste konsekvenserna för olika patientkategorier följas noga&lt;br&gt;i utvärderingen av försöken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen sägs om&lt;br&gt;avgifter skall gälla också i en försöksverksamhet med finansiell samord-&lt;br&gt;ning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess inom de aktuella områdena finns främst i&lt;br&gt;7 kap. sekretesslagen (1980:100). Inom såväl hälso- och sjukvård som&lt;br&gt;socialtjänst finns normalt en presumtion att sekretess gäller för enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden. En sådan uppgift får då endast lämnas ut om&lt;br&gt;det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. För uppgifter inom den kommunala&lt;br&gt;familjerådgivningen gäller normalt absolut sekretess. För uppgift hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa i ärende enligt lagstiftningen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring m.m. gäller däremot huvudsakligen sekretess för uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden endast om det kan antas att den som upp-&lt;br&gt;giften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sekretess gäller enligt sekretesslagen för en uppgift som förekom-&lt;br&gt;mer hos en viss myndighet får uppgiften enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen&lt;br&gt;inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i den lagen&lt;br&gt;eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Sådana&lt;br&gt;bestämmelser finns bl.a. i enskilda sekretessbestämmelser som 7 kap.&lt;br&gt;1 § femte stycket sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i 14 kap. sekretesslagen finns bestämmelser som medger utläm-&lt;br&gt;nande av annars sekretessbelagd uppgift till annan myndighet. I 1 §&lt;br&gt;anges bl.a. att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till annan&lt;br&gt;myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. Ett&lt;br&gt;flertal sådana bestämmelser rörande uppgifter inom socialförsäkring,&lt;br&gt;hälso- och sjukvård samt socialtjänst finns i olika författningar. Även&lt;br&gt;enligt 2 och 3 §§ finns begränsade möjligheter att lämna annars sekre-&lt;br&gt;tessbelagda uppgifter till annan myndighet. Den förstnämnda paragrafen&lt;br&gt;behandlar bl.a. uppgift som behövs hos annan myndighet för ompröv-&lt;br&gt;ning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer&lt;br&gt;eller för tillsyn över eller revision hos den myndigheten. Enligt 3 § får&lt;br&gt;sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som&lt;br&gt;sekretessen skall skydda. Denna bestämmelse gäller dock endast, såvitt&lt;br&gt;nu är i fråga, uppgift inom socialförsäkringens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har anfört att ett ledningsorgan för en försöksverksam-&lt;br&gt;het bör ha uppgifter av mer allmänt styrande art och att det då inte&lt;br&gt;kommer att ha behov av sekretessbelagda uppgifter. Socialstyrelsen har&lt;br&gt;med anledning därav anfört att ledningsorganets behov av individupp-&lt;br&gt;gifter är svår att förutse och att de parter som deltar i försöket bör vara&lt;br&gt;skyldiga att lämna även sekretessbelagda uppgifter till ledningsorganet&lt;br&gt;om detta har behov av sådana uppgifter. Riksförsäkringsverket förklarar&lt;br&gt;sig dela uppfattningen att ledningsorganet inte skall handlägga individ-&lt;br&gt;ärenden, men menar att det inte kan uteslutas att även information av&lt;br&gt;statistisk karaktär kan vara av den arten att individuella förhållanden&lt;br&gt;skulle röjas när det gäller så små verksamhetsområden som kan bli aktu-&lt;br&gt;ella i föreslagen försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts anser regeringen att ledningsorganet för en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med utökad finansiell samordning endast bör ha till&lt;br&gt;uppgift att besluta om mål och riktlinjer för de verksamheter som ingår&lt;br&gt;i försöket samt att planera och prioritera mellan verksamheter eller olika&lt;br&gt;samverkansprojekt och att upphandla och finansiera dessa. Uppgifter&lt;br&gt;som direkt berör enskilda bör däremot ligga kvar hos respektive huvud-&lt;br&gt;man. I likhet med arbetsgruppen finner vi att ledningsorganet därmed&lt;br&gt;inte kan anses ha behov av individuppgifter och att sekretessbelagda&lt;br&gt;uppgifter inte bör få lämnas till ledningsorganet. Detta måste också gälla&lt;br&gt;uppgifter av statistisk karaktär om de kan hänföras till individer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar också arbetsgruppens bedömning att det saknas an-&lt;br&gt;ledning att föreskriva sekretess för de uppgifter som ledningsorganet&lt;br&gt;inhämtat. Visserligen bör ledningsorganet ha rätt att få uppgifter till stöd&lt;br&gt;för sitt arbete från parterna i den finansiella samordningen. Som nyss&lt;br&gt;sagts anser vi dock inte att ledningsorganet behöver individrelaterade&lt;br&gt;uppgifter, vare sig från parterna eller i övrigt, och någon rätt för led-&lt;br&gt;ningsorganet att inhämta sekretessbelagda uppgifter föreslås inte. Emel-&lt;br&gt;lertid behöver, som arbetsgruppen anfört, sekretess i vissa fall gälla vid&lt;br&gt;upphandling av tjänster m.m. Vad som föreskrivs i 6 kap. 2 § och&lt;br&gt;8 kap. 10 § sekretesslagen om sekretess för anbud m.m. och om sekre-&lt;br&gt;tess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för&lt;br&gt;enskild som trätt i affärsförbindelse med myndigheten torde dock vara&lt;br&gt;tillräckligt. Det saknas därför enligt regeringens bedömning också an-&lt;br&gt;ledning att föreslå någon särskild reglering när det gäller sekretess för&lt;br&gt;denna typ av uppgifter hos ledningsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller samarbetet i individuella ärenden anför länsrätten i&lt;br&gt;Gävleborgs län att det kan ifrågasättas om det inte borde öppnas en&lt;br&gt;generell möjlighet att till annan myndighet utlämna annars sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter inom den verksamhet som omfattas av arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan projektgrupper eller tillfälliga utförarenheter förväntas&lt;br&gt;bli ett väsentligt inslag i en trepartssamverkan. Regeringen anser dock&lt;br&gt;att det inte heller i detta hänseende bör göras några undantag från gäll-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande sekretessbestämmelser. I den mån det kan bli fråga om gemensam- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;ma diskussioner i individärenden måste den enskildes samtycke därför&lt;br&gt;inhämtas i enlighet med nuvarande sekretessregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut i angelägenheter som en kommun eller ett lands-&lt;br&gt;ting handhar och för vilka det finns föreskrifter i annan författning än&lt;br&gt;kommunallagen, finns ibland särskilda bestämmelser om överklagande.&lt;br&gt;Exempelvis anges i 73 § socialtjänstlagen att en socialnämnds beslut i&lt;br&gt;vissa uppräknade frågor får överklagas hos länsrätten. Även i lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och lagen (1991:1128) om psykiat-&lt;br&gt;risk tvångsvård finns särskilda bestämmelser om överklagande. Normalt&lt;br&gt;saknas dock sådana bestämmelser för beslut inom hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall det inte finns någon annan bestämmelse om överklagande&lt;br&gt;av ett beslut som meddelats av en kommun eller ett landsting kan detta&lt;br&gt;beslut överklagas hos kammarrätten enligt 10 kap. kommunallagen.&lt;br&gt;Detta gäller framför allt beslut som meddelats av fullmäktige eller som&lt;br&gt;meddelats av en nämnd eller ett partssammansatt organ och inte är av&lt;br&gt;rent förberedande eller rent verkställande art. Ett sådant beslut kan dock&lt;br&gt;inte ändras. Det kan bara upphävas om någon i lagen angiven grund&lt;br&gt;finns för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom socialförsäkringen finns också särskilda regler om överklagande.&lt;br&gt;När det gäller en allmän försäkringskassas beslut i ett ärende enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring anges exempelvis att detta får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten såväl av enskild part som av Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(20 kap. 11 och 12 §§ nämnda lag). Någon bestämmelse om överklag-&lt;br&gt;ande av ett beslut som fattats av en allmän försäkringskassa men som&lt;br&gt;inte rör ett visst ärende, finns däremot inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan begränsning som föreslagits vad gäller uppgifter som&lt;br&gt;skall kunna handhas av ett ledningsorgan för aktuell försöksverksamhet,&lt;br&gt;torde ledningsorganet endast komma att fatta beslut som enskild annars&lt;br&gt;kan överklaga enligt 10 kap. kommunallagen eller, särskilt om beslutet&lt;br&gt;annars skulle ha fattats av en allmän försäkringskassa, inte alls kan&lt;br&gt;överklaga. Regeringen avser inte att begränsa denna överklaganderätt.&lt;br&gt;En uppdelning i olika typer av beslut synes emellertid också svår att&lt;br&gt;genomföra. Vi anser därför att beslut av ledningsorganet skall kunna&lt;br&gt;överklagas av en enskild på samma sätt och på samma grunder oavsett&lt;br&gt;om beslutet normalt skulle ha fattats av kommun, landsting eller allmän&lt;br&gt;försäkringskassa. För ett sådant överklagande bör bestämmelserna i&lt;br&gt;10 kap. kommunallagen gälla. Rätt att överklaga ett beslut av lednings-&lt;br&gt;organet bör därvid tillkomma medlemmar i den kommun och det lands-&lt;br&gt;ting som deltar i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen ansåg att också parterna i en försöksverksamhet borde&lt;br&gt;kunna överklaga ledningsorganets beslut när ledningen handhas av ett&lt;br&gt;gemensamt ledningsorgan. Samtidigt föreslog gruppen att tvister mellan&lt;br&gt;ledningsorganet och dem som deltar i en försöksverksamhet skulle prö-&lt;br&gt;vas enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Som Försäkringsöverdomsto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;len påpekat kan det då inte uteslutas att vissa frågor skulle kunna föras Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;upp till bedömning enligt båda alternativen. Detta är inte lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att eventuella tvister mellan de samverkande parterna&lt;br&gt;är av den karaktären att de bör prövas av skiljemän. Viss jämförelse&lt;br&gt;kan därvid göras med 4 kap. 9 § kommunalförbundslagen, enligt vilken&lt;br&gt;tvister mellan medlemmar i ett kommunalförbund som rör förbundets&lt;br&gt;lividation och upplösning eller en medlems rätt till utträde ur förbundet&lt;br&gt;skall handläggas enligt lagen om skiljemän. Även tvister mellan led-&lt;br&gt;ningsorganet och en eller flera av de samverkande parterna bör prövas&lt;br&gt;av skiljemän. Detta bör naturligtvis gälla oavsett vem som handhar led-&lt;br&gt;ningen för försöksverksamheten. Det bör dock samtidigt betonas att&lt;br&gt;aktuell försöksverksamhet förutsätter att samverkande parter kan komma&lt;br&gt;överens och att om denna förutsättning brister i någon mer väsentlig&lt;br&gt;fråga det snarast torde bli fråga om att upphöra med försöksverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäk-&lt;br&gt;ringssystemet, hälso- och sjukvården och socialtjänsten får inte innebära&lt;br&gt;några begränsningar vad gäller tillsyn inom nämnda områden. Detta&lt;br&gt;innebär att de regler som finns om tillsyn över berörda sektorer kommer&lt;br&gt;att gälla även när en försöksverksamhet pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över hälso- och sjukvården utövas av Socialstyrelsen. För&lt;br&gt;socialtjänsten har Socialstyrelsen det centrala och länsstyrelserna det&lt;br&gt;regionala tillsynsansvaret. Tillsynen över de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;na skall enligt lagen om allmän försäkring utövas av Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket kommer i det följande&lt;br&gt;också föreslås få ansvar för den centrala administrationen av nu aktuell&lt;br&gt;försöksverksamheten liksom uppföljning och utvärdering av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Fastställande av den finansiella ramen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ärenden om medgivande att bedriva för-&lt;br&gt;söksverksamhet bereds under medverkan av Socialstyrelsen och&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket. Dessa myndigheter svarar också för den cent-&lt;br&gt;rala administrationen av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella ramen, parternas resursandelar samt principer för&lt;br&gt;fördelning av över- och underskott utformas i samstämmighet mellan&lt;br&gt;de tre parterna och efter samråd med Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;Socialstyrelsen. I samband med att regeringen ger medgivande till att&lt;br&gt;bedriva försöksverksamhet godkänner regeringen dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar för inledande av ett försök. Regeringen skall också underrät-&lt;br&gt;tas om ändringar av dessa förutsättningar under ett pågående försök.&lt;br&gt;Antalet försök begränsas till fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans andel av finansiellt överskott eller underskott&lt;br&gt;delas mellan staten och försäkringskassan. Försäkringskassans andel&lt;br&gt;av ett över- eller ett underskott skall enbart avse den del som kan&lt;br&gt;hänföras till förvaltning och högst ett belopp motsvarande 10 % av&lt;br&gt;de till ledningsorganet under försöksperioden avsatta medlen från an-&lt;br&gt;slaget Allmänna försäkringskassor. Övriga delar av ett överskott&lt;br&gt;eller ett underskott för försöksverksamheten regleras för statens del&lt;br&gt;via anslaget Bidrag till sjukpenning och rehabilitering samt via stats-&lt;br&gt;budgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: I fråga om beredning av ärenden om med-&lt;br&gt;givande till ett försök och den centrala administrationen av försöksverk-&lt;br&gt;samhet stämmer arbetsgruppens förslag överens med regeringens. För-&lt;br&gt;slaget stämmer också i huvudsak överens med regeringens förslag när&lt;br&gt;det gäller fastställande av resurser. Arbetsgruppen har däremot inte lagt&lt;br&gt;något förslag rörande fördelning av eventuella över- eller underskott&lt;br&gt;som belöper på försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket anför att det bör övervägas&lt;br&gt;om inte resursandelarna bör fastställas i andra former än av de i för-&lt;br&gt;söket ingående parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohusläns allmänna försäkringskassa anser att en försäkringskassas&lt;br&gt;andel av eventuella överskott eller underskott skall delas mellan försäk-&lt;br&gt;ringskassan och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Tillsynen över hälso- och sjukvården&lt;br&gt;och socialtjänsten utövas centralt av Socialstyrelsen. Tillsynen över de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna skall enligt lagen om allmän försäkring ut-&lt;br&gt;övas av Riksförsäkringsverket. Regeringen anser att Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och Socialstyrelsen bör medverka i beredningen av medgivande&lt;br&gt;att bedriva försöksverksamhet. Dessa myndigheter bör vidare bl.a. med-&lt;br&gt;verka vid eventuella justeringar av den finansiella ramen under försöks-&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. de höga krav på uppföljning och utvärdering som Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;bör ställas på den här aktuella försöksverksamheten bör antalet försök&lt;br&gt;begränsas till fem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av den finansiella ramen och parternas resursandelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utgångspunkten för deltagande kommuns och&lt;br&gt;landstings ekonomiska resursinsats vid ingången av en försöksverksam-&lt;br&gt;het bör utgöras av den budget som beslutas för det första försöksåret av&lt;br&gt;kommun- respektive landstingsfullmäktige och med hänsyn till antagen&lt;br&gt;utveckling om ett försök inte ägt rum. En naturlig utgångspunkt är där-&lt;br&gt;vid föregående års kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringskassornas del finns inte någon formell budget avseende&lt;br&gt;inkomstbortfallsersättningar. Medel för bl.a. sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning utbetalas löpande i takt med att rätt till förmåner upp-&lt;br&gt;kommer enligt tillämpliga regler. Resursnivån vad gäller medel för&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering liksom för förvaltningskostnader fastställs&lt;br&gt;däremot genom tilldelning av en budgetram. Försök med finansiell sam-&lt;br&gt;ordning förutsätter dock att en bedömning av samtliga framtida kost-&lt;br&gt;nader hos försäkringskassan under en viss tidsperiod görs för de för-&lt;br&gt;måner som ingår i den ekonomiska ramen för försöksområdet. Denna&lt;br&gt;bedömning bör baseras på den antagna utvecklingen om försök inte ägde&lt;br&gt;rum. Den naturliga utgångspunkten är härvid den närmast föregående&lt;br&gt;period för vilken uppgift om utbetalningar föreligger. Denna uppgift&lt;br&gt;justeras med hänsyn till kända regeländringar, dessa regeländringars och&lt;br&gt;andra omständigheters förmodade inverkan på utbetalningar samt den&lt;br&gt;förväntade löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens medgivande att bedriva försöksverksamhet skall bl.a.&lt;br&gt;ingå att godkänna den finansiella ramen och de tre huvudmännens&lt;br&gt;resursandelar inför starten av ett försök. Innan regeringen fattar beslut&lt;br&gt;om medgivande bör ärendet ha beretts av Riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;Socialstyrelsen i samråd. De tre parterna bör samråda med Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och Socialstyrelsen när den finansiella ramen fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det möter svårigheter att i förväg närmare beräkna storleken av de tre&lt;br&gt;berörda sektorernas utgifter med eller utan försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell samordning, framför allt vad gäller socialbidrags- och sjukför-&lt;br&gt;säkringsutgifterna. Dessa utgifter påverkas bl.a. av individuella faktorer,&lt;br&gt;konjunkturförändringar och i förekommande fall förändrade ersättnings-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En justering av den finansiella ramens storlek under ett försök liksom&lt;br&gt;ändring av parternas resursandelar beslutas av de tre huvudmännen i&lt;br&gt;samstämmighet och efter samråd med Socialstyrelsen och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Regeringen bör informeras om sådana justeringar och änd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskott respektive underskott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt överskott av försöksverksamheten bör kunna utnyttjas för&lt;br&gt;att inom försöksområdet ge mer vård, rehabilitering, service eller om-&lt;br&gt;sorg. Regeringen anser att det saknas skäl att föreskriva några särskilda&lt;br&gt;begränsningar beträffande användningen av det finansiella överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjukvårdshuvudman har i kraft av sitt huvudmannaansvar att tillse att&lt;br&gt;behövliga vårdsatsningar görs när ekonomiskt utrymme skapats. En&lt;br&gt;kommun har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får&lt;br&gt;det stöd och den hjälp de behöver. Försäkringskassans uppgift i sam-&lt;br&gt;manhanget är att verka för att försäkringsutgifterna begränsas genom&lt;br&gt;rehabilitering och förebyggande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin rapport föreslår arbetsgruppen att de samordningsvinster som kan&lt;br&gt;förväntas uppnås genom samverkan och gemensamt resursutnyttjande&lt;br&gt;mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst och socialförsäkring bör beräk-&lt;br&gt;nas i förväg och att motsvarande del av den samlade budgeten bör av-&lt;br&gt;sättas till en gemensam fond, en riskfond. Fonden skall enligt arbets-&lt;br&gt;gruppen inte ensidigt kunna tas i anspråk av någon av huvudmännen.&lt;br&gt;Arbetsgruppen anför vidare att ett underskott av verksamheten i första&lt;br&gt;hand skall regleras mot fonden samtidigt som fondens medel vid ett&lt;br&gt;överskott bör kunna utnyttjas för att inom försöksområdet ge mer vård&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksförsäkringsverkets remissyttrande anförs att riskfondens syften&lt;br&gt;att dels fungera som buffert för en eventuell förlust, dels användas för&lt;br&gt;att finansiera olika satsningar på verksamhetsutveckling som lednings-&lt;br&gt;organet beslutar är motstridiga varandra. Riksförsäkringsverket anför&lt;br&gt;vidare att reglernas utformning måste tåla en underskottssituation så att&lt;br&gt;medel inte saknas för förlusttäckning om så blir aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en riskfond i sig inte är nödvändig. Om försöket&lt;br&gt;visar ett finansiellt underskott skall förlusten täckas av respektive huvud-&lt;br&gt;man som medverkar i försöket i förhållande till sin i samarbetsavtalet&lt;br&gt;belutade andel av underskott. Denna andel behöver dock inte vara den-&lt;br&gt;samma som huvudmannens andel av tillskjutna medel för försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med regeringens medgivande till försöksverksamhet god-&lt;br&gt;känns parternas respektive resursandel. Ett villkor som bör ställas är att&lt;br&gt;parterna i en situation där utfallet för försöket med betydande belopp&lt;br&gt;avviker från beräknad budget skall vara skyldiga att snarast underrätta&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket. Situationen kan då vara sådan&lt;br&gt;att försöksverksamheten bör upphöra och att regeringen bör underrättas&lt;br&gt;för att kunna återkalla sitt medgivande till denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohusläns allmänna försäkringskassa har i sitt remissvar anfört att&lt;br&gt;försäkringskassans andel av eventuella över- eller underskott i likhet&lt;br&gt;med principen i Finsamförsöken bör delas mellan den försäkringskassa&lt;br&gt;som deltar i ett försök och staten, dvs sjukförsäkringen och statsbud-&lt;br&gt;geten. Försäkringskassan har anvisat två möjliga fördelningsprinciper&lt;br&gt;för att täcka det som försäkringskassan har att svara för av ett eventuellt&lt;br&gt;underskott, antingen riskfördelning i förhållande till de belopp som från&lt;br&gt;olika statsbudgetanslag tillförs försöksverksamheten eller lika fördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av över- respektive underskott mellan försäkringskassan och staten. Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;Ett avgörande skäl för att den i försöket deltagande försäkringskassan&lt;br&gt;bör bära en viss del av det över- eller underskott som inte skall bäras av&lt;br&gt;kommunen eller landstinget är att de resursinsatser i försöket som utgörs&lt;br&gt;av dels de insatser för att uppmärksamma behov och genomföra aktiv&lt;br&gt;rehabilitering av sjukskrivna som görs av försäkringskassans personal,&lt;br&gt;dels av yrkesinriktad rehabilitering, skall ingå på samma villkor i för-&lt;br&gt;söket som de vård- och stödinsatser som sker inom socialtjänsten och&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens område. Därtill kommer att uppläggningen inne-&lt;br&gt;bär ett direkt ekonomiskt incitament för försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att fösäkringskassans del av över- och under-&lt;br&gt;skott skall delas mellan staten och försäkringskassan. Försäkringskassans&lt;br&gt;andel bör då motsvara den andel av kostnaderna i försöket som avser&lt;br&gt;förvaltning. Därvid avses såväl förvaltning hos ledningsorganet som den&lt;br&gt;verksamhet hos deltagande parter som omfattas av försöket. En försäk-&lt;br&gt;ringskassa som deltar i försöket skulle dock drabbas alltför hårt vid ett&lt;br&gt;stort underskott om dess andel inte maximerades. Försäkringskassan bör&lt;br&gt;därför inte bära mer än ett belopp som motsvarar 10 % av försäkrings-&lt;br&gt;kassans tillskott under försöksperioden till den finansiella ramen avseen-&lt;br&gt;de förvaltningskostnader. Detta belopp skall belasta försäkringskassans&lt;br&gt;förvaltningsanslag. Övrig del av underskottet regleras via anslaget&lt;br&gt;Bidrag till sjukpenning och rehabilitering samt via statsbudgetens in-&lt;br&gt;komstsida vad avser sjukförsäkringen. Vid ett överskott bör försäkrings-&lt;br&gt;kassan få behålla ett belopp som beräknas på motsvarande sätt som&lt;br&gt;angetts för underskott. Resterande del tillfaller staten, dvs statsbudgeten&lt;br&gt;och sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tre huvudmännen får själva besluta när fördelning av överskott och&lt;br&gt;underskott skall ske mellan parterna. Regeringen finner det dock lämpli-&lt;br&gt;gast att fördelningen sker efter avslutat försök. Det innebär att ett even-&lt;br&gt;tuellt finansiellt överskott under pågående försök finns kvar hos led-&lt;br&gt;ningsorganet och kan användas till att ge mer vård, rehabilitering, ser-&lt;br&gt;vice eller omsorg. I de handlingar som parterna bifogar sin ansökan att&lt;br&gt;få bedriva försöksverksamhet skall framgå när denna fördelning skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovannämnda uppläggning innebär att redovisningen av utgifter för ett&lt;br&gt;budgetår på statsbudgeten motsvaras av de inbetalningar försäkrings-&lt;br&gt;kassan gjort till ledningsorganet snarare än de löpande kostnaderna.&lt;br&gt;Uppgift om de faktiska kostnaderna för staten erhålls först när reglering-&lt;br&gt;en av över- eller underskott har skett mellan i försöket ingående parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stenungsunds kommun har den totala finansiella ramen för ett&lt;br&gt;första försöksår beräknats till ca 320 miljoner kronor. Försäkrings-&lt;br&gt;kassans resursandel uppskattas till ca 18 % och försäkringskassans andel&lt;br&gt;av en förlust avses motsvara dess resursandel. Om den finansiella ramen&lt;br&gt;skulle överskridas med 5 % skulle underskottet bli 16 miljoner kronor&lt;br&gt;och försäkringskassans del av denna 2,9 miljoner kronor. Försäkrings-&lt;br&gt;kassan i Stenungsund planerar att till den finansiella ramen avsätta ca&lt;br&gt;2,5 miljoner kronor från förvaltningsanslaget för det första året. Med&lt;br&gt;ovan föreslagen begränsning av över- och underskott skulle den all-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa försäkringskassans del av underskottet inte kunna överstiga Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;250 000 kronor för det året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt flöde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stenungsunds kommun, landstinget i Göteborgs och Bohuslän och&lt;br&gt;Bohusläns allmänna försäkringskassa har beskrivit de ekonomiska&lt;br&gt;transaktionerna i det planerade försöket på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett koncernkonto med kredit upprättas för ledningsorganet. Till kontot&lt;br&gt;inbetalas medel från huvudmännen som motsvarar resursandelarna.&lt;br&gt;Därefter betalar ledningsorganet sina producenter. Därvid kan koncern-&lt;br&gt;kontots kredit utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelstilldelningen från huvudmännen till ledningsorganet sker en&lt;br&gt;gång per månad genom att en tolftedel av fastställda resursandelar för&lt;br&gt;respektive huvudman inbetalas till koncernkontot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan avser dock att använda sig av nettoin-&lt;br&gt;betalning. Försäkringskassan läser av försäkringsutbetalningarna må-&lt;br&gt;nadsvis efter utbetalningsmånaden och reducerar därvid motsvarande&lt;br&gt;tolftedel med dessa utbetalda belopp. Om försäkringskassans försäk-&lt;br&gt;ringsutbetalningar är lägre än tolftedelen, inbetalas överskjutande belopp&lt;br&gt;från statsbudgetens anslag Bidrag till sjukpenning och rehabilitering&lt;br&gt;samt statsbudgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen till koncern-&lt;br&gt;kontot. Om försäkringsutbetalningarna är högre än tolftedelen, skickar&lt;br&gt;försäkringskassan en räkning till ledningsorganet. Därefter betalar led-&lt;br&gt;ningsorganet försäkringskassan som i sin tur överför medel till stats-&lt;br&gt;verkets checkräkning och redovisar detta som inkomst på statsbudgetens&lt;br&gt;anslag Bidrag till sjukpenning och rehabilitering och på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida vad avser sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det beskrivna ekonomiska flödet synes lämpligt. I samband med an-&lt;br&gt;sökan om medgivande till ett försök skall utformningen av det eko-&lt;br&gt;nomiska flödet beskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Uppföljning och utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Försök bör utvärderas enligt vissa gemen-&lt;br&gt;samma principer. Uppföljningen och utvärderingen bör göras både&lt;br&gt;på central och lokal nivå. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;bör i samarbete svara dels för uppföljning och utvärdering på central&lt;br&gt;nivå, dels för samordning av de utvärderingar som bör ske lokalt i&lt;br&gt;olika försök. Huvudmännen för försöken bör dock genomföra den&lt;br&gt;lokala utvärderingen. Uppföljning bör vidare ske löpande. En slutlig&lt;br&gt;utvärdering bör vara färdigställd senast den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer i stort med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överens om att utvärdering Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;är viktig. Instanserna har bl.a. framfört att man bör utvärdera de sär-&lt;br&gt;skilda problem som kan vara förknippade med ett beställarförbund, hur&lt;br&gt;samordningen mellan sektorerna utvecklas samt effekter för den enskilde&lt;br&gt;individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare nämns att utvärderingsmetoder måste utarbetas och fastställas&lt;br&gt;innan försöken inleds, att en gemensam modell för utvärdering på den&lt;br&gt;lokala nivån bör framställas samt att från projekten fristående expertis&lt;br&gt;bör anlitas i utvärderingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En försöksverksamhet med&lt;br&gt;finansiell trepartssamordning som ytterst syftar till en bättre hushållning&lt;br&gt;av parternas tillgängliga resurser gör det nödvändigt - och bör vara en&lt;br&gt;förutsättning för medgivande att bedriva försöksverksamhet - att en av-&lt;br&gt;stämning görs för att kunna beräkna ett ekonomiskt utvärderingsresultat&lt;br&gt;för varje försöksområde. Ekonomiskt utvärderingsresultat beräknas som&lt;br&gt;skillnaden mellan utfallet av kostnaderna i försöksområdet och utfallet&lt;br&gt;av kostnaderna i ett kontrollområde. Även andra effekter för försöksom-&lt;br&gt;rådets invånare bör belysas. Dessutom behöver den tillämpade organisa-&lt;br&gt;tionsformen utvärderas i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen av försök måste läggas upp så att den beaktar dels&lt;br&gt;syftet med försöksverksamheten, dels de grundläggande förutsättningar-&lt;br&gt;na om vård på lika villkor, kommunens yttersta ansvar och lagstadgade&lt;br&gt;rättigheter inom socialtjänsten och socialförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket utövar tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvården och socialtjänsten respektive socialförsäkringarna. För&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör en central del av utvärderingen bestå i att tillse att&lt;br&gt;försöksverksamheten inte får negativa konsekvenser för dem som inte&lt;br&gt;tillhör de primära målgrupperna för försöken vad gäller dels hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdslagens likabehandlingsprincip, dels kommunens yttersta ansvar&lt;br&gt;för att de som vistas i försöksområdet (kommunen) får det stöd och den&lt;br&gt;hjälp som de behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika&lt;br&gt;villkor är det av yttersta vikt att likställigheten beaktas av lednings-&lt;br&gt;organet för finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och&lt;br&gt;sjukvård och socialtjänst i samband med överväganden att styra eko-&lt;br&gt;nomiska resurser till vissa grupper, bl.a. till grupper i yrkesverksam&lt;br&gt;ålder. Socialstyrelsen bör i sin utvärdering av försöksverksamheterna&lt;br&gt;uppmärksamma detta. Försöken får inte generellt innebära att vårdtill-&lt;br&gt;gången för befolkningen i övrigt minskar till följd av att verksamheten&lt;br&gt;inriktas mot vissa målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa hälso- och sjukvårdslagens krav om vård på lika&lt;br&gt;villkor och kommunens yttersta ansvar enligt socialtjänstlagen måste&lt;br&gt;konsekvenserna för t.ex. olika patientkategorier, äldre och funktions-&lt;br&gt;hindrade noga följas i utvärderingen av försöken. Det förhållandet att en&lt;br&gt;kommun beslutat att, med stöd av en försökslagstiftning, föra samtliga&lt;br&gt;eller delar av sina ekonomiska resurser för socialtjänstområdet till ett&lt;br&gt;för de tre huvudmännen gemensamt ledningsorgan, får exempelvis inte&lt;br&gt;medföra att kommunens yttersta ansvar enligt 3 § socialtjänstlagen sätts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur spel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Riksförsäkringsverkets roll bör ligga att bl.a. se till att ett försök&lt;br&gt;beaktar den enskildes rättigheter till socialförsäkringsförmåner och att&lt;br&gt;följa utvecklingen vad gäller sjukfallens antal och längd samt beviljade&lt;br&gt;förtidspensioner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning bör vidare ske löpande och på sådant sätt att erfarenheter-&lt;br&gt;na av försöken blir till nytta för de pågående försöken. Försöksprojektet&lt;br&gt;kan därmed dra nytta av de resultat som successivt redovisas som stöd&lt;br&gt;för projektets utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus läns allmänna försäkringskassa anför att man måste följa&lt;br&gt;upp och utvärdera effekter för den enskilde individen. Bl.a. bör ett antal&lt;br&gt;försäkrade följas under en längre tid, även efter försökets slut. Rege-&lt;br&gt;ringen anser liksom försäkringskassan att det är viktigt att utvärdera&lt;br&gt;effekter för den enskilde individen. En av utgångspunkterna för försöket&lt;br&gt;är att förbättra situationen för den enskilda individen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att parterna i en försöksverksamhet skall ha ansvar&lt;br&gt;att utvärdera den organisationsform som tillämpas för försöket. I detta&lt;br&gt;sammanhang bör dock Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket ha ett&lt;br&gt;centralt utvärderingsansvar, samtidigt som samverkan med Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;är önskvärd. Som Riksrevisionsverket och Malmöhus läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa påpekat kan det samtidigt vara lämpligt att från projekten&lt;br&gt;fristående expertis anlitas i det lokala utvärderingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anför att en gemensam modell för utvärdering på den&lt;br&gt;lokala nivån bör tas fram. Regeringen anser att Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och Socialstyrelsen skall svara för samordning av de utvärderingar som&lt;br&gt;skall ske lokalt. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket bör alltså i&lt;br&gt;samarbete svara dels för uppföljning och utvärdering på central nivå,&lt;br&gt;dels för samordning av de utvärderingar som skall ske lokalt i olika&lt;br&gt;försök. Det är dock huvudmännen för försöken som bör svara för ge-&lt;br&gt;nomförandet av den lokala utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt utvärderingsresultat m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontinuerlig information om utfall i fråga om hälso- och sjukvårds-&lt;br&gt;kostnader, utbetalningar av socialbidrag, sjukpenning och rehabilite-&lt;br&gt;ringsersättning respektive satsningar inom ramen för ett försök befräm-&lt;br&gt;jar en helhetssyn hos de samverkande parterna. Den finansiella ramen&lt;br&gt;ger också en markering av vad uppföljning och utvärdering av ett försök&lt;br&gt;skall rikta in sig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens rapport föreslås att ett kontrollområde utses för be-&lt;br&gt;räkning av resultat. Riksförsäkringsverket har i sitt remissvar inte några&lt;br&gt;principiella invändningar mot att ett sådant resultat utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan utfallet i försöksområdet och ett kontrollområde. Verket påtalar&lt;br&gt;emellertid de mycket stora svårigheter som var förknippade med att&lt;br&gt;hitta användbara kontrollområden för resultatberäkningen av Finsamför-&lt;br&gt;söken, och detta trots att resultatberäkningen där enbart skulle avse&lt;br&gt;socialförsäkringen. Verket pekar på att kontrollområde för nu aktuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försök också skall avse socialtjänstens utbetalningar och eventuellt även Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;hälso- och sjukvårdens kostnader. Verkets bedömning är att de inte har&lt;br&gt;tillgång till sådan information som gör det möjligt för verket att biträda&lt;br&gt;med fastställande av kontrollområden för dessa delar av den föreslagna&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett ekonomiskt utvärderingsresultat årligen skall&lt;br&gt;beräknas för försöksområdet med syfte att visa skillnaden mellan utfallet&lt;br&gt;av kostnaderna i försöksområdet och utfallet av kostnaderna i ett kon-&lt;br&gt;trollområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har framhållits att parterna inom en angiven ram får besluta&lt;br&gt;om vilka verksamhetsområden som skall ingå i ett försök. Om parterna&lt;br&gt;beslutar att utnyttja ramen endast partiellt, bör beräkningen av det eko-&lt;br&gt;nomiska utvärderingsresultatet göras på de delar som skall ingå i för-&lt;br&gt;söket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för förtidspensioner skall inte ingå i den finansiella ramen för&lt;br&gt;försöken. Samtidigt gäller att förtidspensioneringen utgör en tung post i&lt;br&gt;ohälsotalet och ett viktigt mål är att minska förtidspensioneringen genom&lt;br&gt;att begränsa de långa sjukfallen. Vidare är det väsentligt att uppmärk-&lt;br&gt;samma förtidspensionsbeslut av det skälet att förtidspension eller sjuk-&lt;br&gt;bidrag ur ett snävt perspektiv kan te sig som ett fördelaktigt alternativ&lt;br&gt;till långvarig sjukskrivning och omfattande rehabiliteringsinsatser. Så-&lt;br&gt;ledes bör man vid beräkning av det ekonomiska utvärderingsresultatet ta&lt;br&gt;hänsyn till ökningar eller minskningar i fråga om nybeviljade sjukbi-&lt;br&gt;drag, förtidspensioner och arbetsskadelivräntor. Korrigeringsmetoden&lt;br&gt;bör vara enkel att förstå och tillämpa. En sådan metod är att vid beräk-&lt;br&gt;ningen av försäkringsutgifter betrakta nytillkomna förtidpensions- och&lt;br&gt;sjukbidragsfall som fortsatta sjukfall. Denna korrigeringsmetod torde ge&lt;br&gt;tillräckligt stöd för att motverka en oönskad utveckling, samtidigt som&lt;br&gt;den innebär rimliga konsekvenser för huvudmännen vid extrema utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det ekonomiska utvärderingsresultatet bör man så långt möjligt&lt;br&gt;belysa faktorer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuktalsutveckling för olika grupper,&lt;br&gt;konsekvenser för sjukpenningförsäkrade vad gäller väntetid, vår-&lt;br&gt;dens tillgänglighet, kvalitet m.m.,&lt;br&gt;konsekvenser för andra grupper än de sjukpenningförsäkrade vad&lt;br&gt;gäller väntetider, tillgänglighet m.m.,&lt;br&gt;konsekvenser för olika vårdgivare i termer av arbetsbelastning och&lt;br&gt;resurser,&lt;br&gt;utveckling av nybeviljade förtidspensioner, sjukbidrag och arbets-&lt;br&gt;skadelivräntor,&lt;br&gt;relationer i resurshänseende mellan rehabilitering av ett försöks&lt;br&gt;målgrupper och rehabilitering av övriga befolkningsgrupper och&lt;br&gt;konsekvenser för olika åtgärder inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande uppgifter bör även samlas in från andra områden. Det&lt;br&gt;kan också finnas skäl att följa upp risker att vissa kostnader övervältras&lt;br&gt;på andra områden, t.ex. genom att minskade sjukpenningutgifter åtföljs&lt;br&gt;av ökade utgifter för arbetslöshetsersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar av det ekonomiska utvärderingsresultatet m.m. bör ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt former som Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket i samråd Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;närmare anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rapport rörande det ekonomiska utvärderingsresultatet m.m. bör&lt;br&gt;färdigställas före den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärdering av organisationsformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anför att utvärderingen bör ta fasta på de särskilda&lt;br&gt;problem som kan vara förknippade med en ny offentligrättslig organisa-&lt;br&gt;tion - ett beställarförbund - bl.a. i fråga om ekonomisk förvaltning och&lt;br&gt;möjligheterna att utkräva ansvar. Regeringen anser att organisations-&lt;br&gt;formen för en trepartssamverkan i olika avseenden skall vara ett väsent-&lt;br&gt;ligt inslag i utvärderingen. Denna utvärdering bör inte enbart beröra&lt;br&gt;projektets beställarsida utan även utförarsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen kan då belysa frågeställningar som hur den politiska&lt;br&gt;viljeinriktning som uttrycks i beställningar till producenterna får genom-&lt;br&gt;slagskraft och i vilken mån patienter, klienter, brukare m.fl. inom för-&lt;br&gt;söksområdet uppfattar några skillnader till följd av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i särskild ordning organisationsformen utvärderas mot bak-&lt;br&gt;grund av de av regeringen och riksdagen beslutade principerna för till-&lt;br&gt;lämpning av ekonomisk styrning och redovisning samt för tillämpning&lt;br&gt;av verksamhetsformer i staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en utvärderingsrapport vad gäller den organisationsform som&lt;br&gt;tillämpats för ett försök bör färdigställas snarast efter avslutat försök&lt;br&gt;och senast den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kostnader och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De medel som allmänna försäkringskassor som&lt;br&gt;deltar i en utökad finansiell försöksverksamhet tillför den finansiella&lt;br&gt;ramen vad avser sjukpenning, rehabiliteringsersättning och medel för&lt;br&gt;yrkesinriktad rehabilitering skall utbetalas från det anslag Bidrag till&lt;br&gt;sjukpenning och rehabilitering som regeringen i 1994 års budgetpro-&lt;br&gt;position föreslagit skall ingå i statsbudgeten samt statsbudgetens in-&lt;br&gt;komstsida vad avser sjukförsäkringen. Även statens del av ett even-&lt;br&gt;tuellt underskott skall utbetalas från nämnda anslag och inkomstsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av den finansiella ramen som avser försäkringskassans&lt;br&gt;administrationskostnader skall belasta anslaget Allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassor liksom den del av ett eventuellt underskott som försäk-&lt;br&gt;ringskassan slutligen skall stå för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har inte lämnat något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den allmänna sjukförsäkringen finan-&lt;br&gt;sieras till 15 % genom statsbidrag medan resterande del finansieras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare samt fr.o.m. Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;den 1 januari 1993 genom inkomster från den allmänna sjukförsäkrings-&lt;br&gt;avgiften. Statsbidraget avses enligt regeringens förslag i 1994 års bud-&lt;br&gt;getproposition redovisas såsom anslaget Bidrag till sjukpenning och&lt;br&gt;rehabilitering. Resterande del, utöver statsbidraget, redovisas under&lt;br&gt;statsbudgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de regler för fördelning av överskott respektive underskott som&lt;br&gt;vi tidigare redogjort för skall en allmän försäkringskassas andel av över-&lt;br&gt;skott respektive underskott delas mellan staten och försäkringskassan.&lt;br&gt;Försäkringskassans andel av ett överskott eller ett underskott skall en-&lt;br&gt;bart avse den del som kan hänföras till förvaltning och kan högst uppgå&lt;br&gt;till 10 % av de till ledningsorganet under försöksperioden avsatta med-&lt;br&gt;len från statsbudgetens anslag Allmänna försäkringskassor. Övriga delar&lt;br&gt;av ett överskott eller ett underskott för försöksverksamheten regleras för&lt;br&gt;statens del via anslaget Bidrag till sjukpenning och rehabilitering samt&lt;br&gt;statsbudgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Socialstyrelsens och Riksförsäkringsverkets kostnader för&lt;br&gt;administration och för utvärdering av försöksverksamheten avser rege-&lt;br&gt;ringen att i samband med höstens budgetprövning göra en samlad be-&lt;br&gt;dömning av myndigheternas behov av medel. I detta sammanhang&lt;br&gt;kommer ställning att tas till även de nu aktuella kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Försöksperiod och ansökningsförfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamhet får påbörjas tidigast den&lt;br&gt;1 juli 1994 och skall avslutas senast den 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stenungsunds kommun, landstinget i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohuslän och Bohusläns allmänna försäkringskassa anser att man&lt;br&gt;bör överväga om inte försöksperioden skall utsträckas om det sker för-&lt;br&gt;ändringar i den politiska mandatperiodens längd. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet anför att samtliga huvudmän som vill delta i försök med utökad&lt;br&gt;finansiell samordning bör ges möjlighet till detta. Vidare menar förbun-&lt;br&gt;det att en allmän intresseförfrågan bör gå ut snarast efter riksdagens&lt;br&gt;beslut. Även de som senare anmäler intresse bör dock enligt förbundet&lt;br&gt;ges möjlighet att delta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn bl.a. till angelägenheten&lt;br&gt;av att resultat och erfarenheter av genomförda försök blir tillgängliga&lt;br&gt;som underlag för statsmakternas fortsatta överväganden bör försöks-&lt;br&gt;perioden ej kunna förlängas bortom 31 december 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De parter som är intresserade av att få bedriva försöksverksamhet kan&lt;br&gt;ansöka om detta hos regeringen. Som tidigare nämnts anser regeringen&lt;br&gt;att högst fem försöksområden bör komma i fråga. För att försöksperio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna inte skall bli för korta, bör försök inledas senast den 1 juli 1995. Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;Av de handlingar som skall ges in till regeringen vid ansökningstill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fället skall framgå bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de deltagande parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försökets utformning och den tid försöket avses pågå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medel som skall ingå i den finansiella ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det ekonomiska flödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parternas andelar av den finansiella ramen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parternas andelar av över- eller underskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkten när över- eller underskott skall fördelas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskrivning av hur den finansiella ramen skall räknas upp under&lt;br&gt;försöksperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de uppgifter som ledningen av försöket skall handha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad parterna beslutat om samrådsskyldighet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plan för uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa uppgifter bör framgå av parternas avtal om samverkan. Skall&lt;br&gt;försöksverksamheten bedrivas genom ett kommunalförbund eller ett&lt;br&gt;beställarförbund bör även ett förslag till förbundsordning inges.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 1 - 6 §§ finns allmänna bestämmelser om aktuell försöksverksamhet.&lt;br&gt;Dessa gäller oavsett hur parterna väljer att organisera denna verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare beskrivs under 2 § får försöksverksamheten bedrivas&lt;br&gt;genom ett beställarförbund, genom ett kommunalförbund eller av en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beställarförbund är en helt ny typ av organisation. Bestämmelserna&lt;br&gt;om detta förbund finns i 7 - 30 §§ i denna lag. Många av dessa över-&lt;br&gt;ensstämmer med vad som enligt kommunalförbundslagen gäller för&lt;br&gt;kommunalförbund med direktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket i denna inledande bestämmelse anges att en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, ett landsting och en kommun får bedriva viss försöks-&lt;br&gt;verksamhet med finansiell samordning. Detta förutsätter att de är ense&lt;br&gt;om detta men också att regeringen lämnat medgivande till försöksverk-&lt;br&gt;samheten. Flera kommuner, landsting eller försäkringskassor får dock&lt;br&gt;inte delta i samma försök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med verksamheten skall vara att pröva möjligheterna till en&lt;br&gt;effektivare användning av tillgängliga resurser. De områden samord-&lt;br&gt;ningen skall avse är socialförsäkring, hälso- och sjukvård och social-&lt;br&gt;tjänst (jfr kommentaren till 3 §). Någon ytterligare begränsning av de&lt;br&gt;områden som samordningen får avse anges inte i denna paragraf. Där-&lt;br&gt;emot finns vissa begränsningar för försöksverksamheten i 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket handlar om återkallande av medgivande och om villkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för försöksverksamheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att eventuella villkor för försöksverksamheten skall ställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med medgivandet att bedriva denna. Som framgår av den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (avsnitt 9) och av det följande (3, 4 och 8 §§)&lt;br&gt;måste regeringen ha visst underlag från de samverkande parterna för att&lt;br&gt;kunna medge en viss försöksverksamhet. Däri ingår samarbetsavtalet&lt;br&gt;eller en detaljerad beskrivning av detta och, om försöksverksamheten&lt;br&gt;skall bedrivas genom kommunalförbund eller beställarförbund, en för-&lt;br&gt;bundsordning. Av dessa handlingar eller av andra handlingar som ges in&lt;br&gt;skall framgå bl.a. de medel som skall ingå i den finansiella ramen,&lt;br&gt;parternas andelar därav, parternas andelar av vinst eller förlust och de&lt;br&gt;uppgifter som ledningen av försöket skall handha. Samarbetsavtalet och&lt;br&gt;förbundsordningen kan dock, liksom andra avtal parterna emellan, änd-&lt;br&gt;ras under försökets gång om parterna är ense om ändringarna och nya&lt;br&gt;avtal om försöksverksamheten kan slutas. Väsentliga förändringar för&lt;br&gt;försöksverksamheten bör dock godkännas av regeringen. Ett sådant&lt;br&gt;villkor bör därför kunna ställas för ett medgivande av en viss försöks-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande kan återkallas om förutsättningarna för försöket&lt;br&gt;väsentligt förändrats eller det finns andra särskilda skäl för detta. Ett&lt;br&gt;sådant särskilt skäl kan vara att parterna utan regeringens godkännande&lt;br&gt;vidtagit åtgärder som förändrat försökets inriktning eller liknande.&lt;br&gt;Naturligtvis kan ett medgivande normalt inte återkallas med omedelbar&lt;br&gt;verkan, utan parterna behöver viss tid att avveckla den finansiella sam-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras på vilka sätt försöksverksamheten med finan-&lt;br&gt;siell samordning får organiseras. Detta kan enligt första stycket ske i&lt;br&gt;huvudsak på två sätt. Det ena är att de samverkande parterna bildar ett&lt;br&gt;beställarförbund i vilket de är medlemmar. Hur detta går till och vad&lt;br&gt;som gäller för ett sådant förbund framgår som tidigare nämnts av&lt;br&gt;7 - 30 §§. Det andra sättet är genom bildandet av ett kommunalförbund&lt;br&gt;som sedan träffar avtal om samverkan med försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall då en kommun inte ingår i ett landsting ansvarar kommunen&lt;br&gt;inte bara för socialtjänsten utan också för hälso- och sjukvården. Kom-&lt;br&gt;munen och den allmänna försäkringskassan kan då välja att bilda ett be-&lt;br&gt;ställarförbund. Gör de inte detta skall försöksverksamheten bedrivas av&lt;br&gt;kommunen efter avtal med den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett kommunalförbund eller en kommun som bedriver försöksverk-&lt;br&gt;samheten och den allmänna försäkringskassa som skall medverka i verk-&lt;br&gt;samheten skall träffa avtal om den närmare utformningen av den&lt;br&gt;finansiella samordningen anges i andra stycket till denna paragraf. Detta&lt;br&gt;avtal är så grundläggande för försöksverksamheten att det skall vara&lt;br&gt;skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna och följande paragraf anges det egentliga innehållet i försöks-&lt;br&gt;verksamheten med finansiell samordning. Därvid behandlas i första och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra styckena i här förevarande paragraf de medel som maximalt får&lt;br&gt;överföras till den som enligt 2 § skall bedriva försöksverksamheten, se&lt;br&gt;närmare avsnitt 5.2. Då försök enligt 1 § avser tre sekto-&lt;br&gt;rer - socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst - måste dock&lt;br&gt;medel från alla tre sektorerna ingå i försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller punkt 1 bör påpekas att hälso- och sjukvård här avser&lt;br&gt;detsamma som enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det innefattar alltså&lt;br&gt;såväl sådan hälso- och sjukvård som ett landsting svarar för, som sådan&lt;br&gt;hälso- och sjukvård som en kommun svarar för. Vidare innefattas sjuk-&lt;br&gt;transporter och att ta hand om avlidna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller punkt 3 och verksamhet som enligt lag skall handhas av&lt;br&gt;socialnämnd kan som exempel nämnas vissa uppgifter enligt föräldrabal-&lt;br&gt;ken rörande fastställande av faderskap, adoption, vårdnad m.m. samt&lt;br&gt;omhändertagande av avlidens egendom och avlämnande av dödsboan-&lt;br&gt;mälan enligt ärvdabalken liksom bistånd enligt lagen om bistånd åt asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl. (prop. 1993/94:94, bet. 1993/94:SfUll, rskr.188).&lt;br&gt;Vidare bör nämnas de uppgifter som åligger socialnämnd enligt lagen&lt;br&gt;(1977:293) om handel med drycker och lagen (1982:636) om anordnan-&lt;br&gt;de av visst automatspel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande punkt 4 bör nämnas att de kostnader som där anges är&lt;br&gt;desamma som berörs i de i avsnitt 4.1 beskrivna Finsamförsöken. Vis-&lt;br&gt;serligen nämns inte i Finsamlagen medel avsedda för den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassans köp av yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. Av för-&lt;br&gt;arbetena till nämnda lag (prop. 1991/92:105) framgår dock att avtal&lt;br&gt;enligt lagen också kan innefatta sådana medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att den som bedriver försöksverksamheten över-&lt;br&gt;tar ansvaret för de kostnader som parterna beslutat att försöket med&lt;br&gt;finansiell samordning skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om de resurser som skall ingå ett visst försök är av så central&lt;br&gt;betydelse att denna uppgift är en nödvändig del i ansökan till regeringen&lt;br&gt;om medgivande att bedriva försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i denna paragraf ges den som bedriver försöksverk-&lt;br&gt;samheten rätt att besluta i frågor som rör de medel som tillförts försöks-&lt;br&gt;verksamheten och att i övrigt fullgöra vissa andra uppgifter i frågor som&lt;br&gt;faller inom ramen för försöksverksamheten och som annars åligger en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, ett landsting eller en kommun. En förutsättning&lt;br&gt;härför är naturligtvis att det organ som uppgiften annars ålegat medgett&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka uppgifter som bör kunna handhas inom ramen för en försöks-&lt;br&gt;verksamhet enligt denna lag har berörts närmare i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 5.4). I paragrafens andra stycke anges endast att den som&lt;br&gt;bedriver försöksverksamheten inte får fatta beslut i frågor om förmåner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller rättigheter för enskilda och inte heller vidta åtgärder i övrigt som Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjäns-&lt;br&gt;ter avsedda för enskilda. Detta innebär bl.a. att försäkringskassan allt-&lt;br&gt;jämt är den som fattar beslut om sjukpenning m.m., att socialnämnden&lt;br&gt;eller annan nämnd som kommunfullmäktige bestämt enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket socialtjänstlagen meddelar bistånd enligt samma lag och hand-&lt;br&gt;lägger frågor om omhändertagande m.m. samt att sjukvårdshuvudman-&lt;br&gt;nen tillhandahåller sjukvård. Parterna får dock överlämna uppgiften att&lt;br&gt;bestämma avgifter för tjänster och nyttigheter inom ramen för försöks-&lt;br&gt;verksamheten till ledningen för en försöksverksamhet. Detta gäller dock&lt;br&gt;endast avgifter för tjänster och nyttigheter som tillhandahålls av led-&lt;br&gt;ningsorganet indirekt då detta inte får ha någon s.k. utförande verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör betonas att landsting, kommun och försäkringskassa inte kan&lt;br&gt;frånhända sig det yttersta ansvaret för de frågor som överlämnas enligt&lt;br&gt;denna paragraf (se närmare avsnitt 5.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om de frågor som ett beställarförbund, ett kommunalförbund&lt;br&gt;eller en kommun skall ha hand om enligt denna paragraf och den beslut-&lt;br&gt;anderätt som förbundet eller kommunen därvid skall ha, är också något&lt;br&gt;som måste ingå i ansökan till regeringen om medgivande att bedriva&lt;br&gt;försöksverksamheten. I det fall försöksverksamheten bedrivs av ett be-&lt;br&gt;ställarförbund behövs dock normalt inte någon sådan separat uppgift, då&lt;br&gt;uppgiften också skall ingå i förbundsordningen enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 5 och denna, som anges under nämnda paragraf, bör bifogas en&lt;br&gt;sådan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 1 kap. 2 § kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen. Den aktualiseras när ett beställarförbund, ett kommunalförbund&lt;br&gt;eller en kommun enligt denna lag har hand om frågor som regleras i&lt;br&gt;annan författning. Innebörden av den är att förbundet/kommunen som&lt;br&gt;bedriver försöksverksamheten exempelvis - i fråga om befolkningen&lt;br&gt;inom det område som berörs av försöksverksamheten - är bundet av&lt;br&gt;den s.k. likabehandlingsprincipen i hälso- och sjukvårdslagen liksom&lt;br&gt;bestämmelsen i kommunallagen om lika behandling. Vidare innebär den&lt;br&gt;att vad som föreskrivs om exempelvis tillsyn i lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring kommer att gälla även för förbundet/kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån annat föreskrivits i denna lag gäller dock detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i denna paragraf reglerar handläggningen av tvister i&lt;br&gt;anledning av en försöksverksamhet enligt denna lag när tvisten står&lt;br&gt;mellan dem som deltar i försöksverksamheten eller mellan en eller flera&lt;br&gt;av dem och den som bedriver verksamheten. Den berör däremot inte&lt;br&gt;tvister mellan den som bedriver verksamheten och utomstående fysiska&lt;br&gt;eller juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 10 § kommunalförbundslagen finns en bestämmelse som bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att ett kommunalförbunds beslut får överklagas av en förbunds- Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;medlem. För att undvika två olika regler om prövning av beslut av&lt;br&gt;ledningsorganet för försöksverksamheten har i andra stycket i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf införts en bestämmelse enligt vilken förbundsmedlem&lt;br&gt;inte får överklaga ett beslut som rör aktuell försöksverksamhet och som&lt;br&gt;meddelats av ett kommunalförbund som inrättats för ledningen av denna&lt;br&gt;försöksverksamhet. Inte heller ett beslut som meddelats av ett beställar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbund får överklagas av medlem i förbundet (se 30 §).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar hur ett beställarförbund bildas. Som tidigare&lt;br&gt;angetts är ett sådant förbund en ny typ av organisation. Liksom kommu-&lt;br&gt;nalförbund är ett beställarförbund en offentligrättslig juridisk person&lt;br&gt;med egen rättskapacitet. Till skillnad från kommunalförbund finns det&lt;br&gt;dock endast en organisationsform för ett beställarförbund. Det kan när-&lt;br&gt;mast liknas vid ett kommunalförbund med förbundsdirektion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i likhet med ett kommunalförbund skall ett beställarförbund ha&lt;br&gt;en förbundsordning. Det är bildat och får rättskapacitet när denna ord-&lt;br&gt;ning antagits och undertecknats av medlemmarna. Däremot kan ett be-&lt;br&gt;ställarförbund inte bildas för obestämd tid. Det kan endast bildas för&lt;br&gt;längst den tid som denna lag gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om vad en förbundsordning skall inne-&lt;br&gt;hålla. Den motsvarar i stora delar 1 kap. 9 och 11 §§ kommunalför-&lt;br&gt;bundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår dock att ett beställarförbund till skillnad från ett&lt;br&gt;kommunalförbund endast kan bildas för viss tid. I punkt 5 finns ett krav&lt;br&gt;på att de uppgifter förbundet skall få fullgöra enligt 4 § och den beslut-&lt;br&gt;anderätt förbundet enligt samma bestämmelse skall ha, skall anges.&lt;br&gt;Därvid skall också anges vad parterna kan ha beslutat om exempelvis&lt;br&gt;skyldighet för förbundet att samråda med medlemmarna före vissa&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 19 § andra stycket framgår att ett beställarförbund inte får sätta sig&lt;br&gt;i skuld på annat sätt än vad som följer av normala krediter för verksam-&lt;br&gt;heten. Förbundet får inte heller ingå borgen. I punkt 6 i förevarande&lt;br&gt;paragraf anges vidare att medlemmarna i ett beställarförbund också kan&lt;br&gt;sätta begränsningar i förbundets rätt att sätta sig i skuld för denna typ av&lt;br&gt;krediter. En sådan begränsning kan hänföra sig till storleken av en kre-&lt;br&gt;dit men också till kredittidens längs eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i punkt 9 att vad som, utöver vad som föreskrivits i&lt;br&gt;lagen, skall gälla för styrelsens verksamhet, förbundets förvaltning och&lt;br&gt;tjänstemannaorganisation skall finnas i förbundsordningen. Detta avser&lt;br&gt;bl.a. sådana uppgifter som förbundsmedlemmarna enligt 3 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket kommunalförbundslagen får besluta om. I förarbetena till&lt;br&gt;kommunalförbundslagen (prop. 1984/85:216) anges att i nämnda stycke&lt;br&gt;angivna föreskrifter exempelvis kan tas in i ett reglemente som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogas som en bilaga till förbundsordningen. Även om det i förevarande&lt;br&gt;lag anges att sådana föreskrifter skall tas in i förbundsordningen hindrar&lt;br&gt;inte detta att föreskrifterna, om de är omfattande, skrivs i en bilaga till&lt;br&gt;förbundsordningen eftersom bilagan får anses vara en del av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare exempel på sådana uppgifter som enligt punkt 9 skall tas in&lt;br&gt;i förbundsordningen är vad förbundsmedlemmarna har beslutat om even-&lt;br&gt;tuell offentlighet för förbundsstyrelsens sammanträden, om tjänste-&lt;br&gt;mannaorganisationens uppbyggnad och om förbundsstyrelsens möjlighet&lt;br&gt;till delegation enligt 9 § första stycket samt vad medlemmarna beslutat i&lt;br&gt;fråga om ersättning till ledamöter och ersättare i förbundsstyrelsen. I&lt;br&gt;förbundsordningen behöver också finnas bestämmelser om vem som&lt;br&gt;skall kalla till styrelsens första sammanträde efter ett val och hur detta&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har medlemmarna enligt punkt 12 enats om särskilda föreskrifter för&lt;br&gt;revision av förbundet skall dessa för att vara bindande för förbundet&lt;br&gt;anges i förbundsordningen (jfr 24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också förbundsordningen är av så central betydelse för om en försöks-&lt;br&gt;verksamhet skall medges att det torde krävas att denna, sedan den god-&lt;br&gt;känts av de inblandade parterna men naturligtvis innan den antagits och&lt;br&gt;undertecknats, ges in till regeringen i samband med ansökan om med-&lt;br&gt;givande till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första meningen i första stycket motsvarar 3 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;kommunalförbundslagen varvid dock förbundsdirektionen motsvaras av&lt;br&gt;en styrelse. Därefter anges att förbundsmedlemmarna får besluta om&lt;br&gt;möjlighet till delegation för förbundsstyrelsen. Beslut om sådan delega-&lt;br&gt;tionsmöjlighet och närmare regler därom skall, som angivits under 8 §,&lt;br&gt;tas in i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns regler om antal ledamöter och ersättare i för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen. Liksom i ett kommunalförbunds direktion måste antalet&lt;br&gt;ledamöter i ett beställarförbunds styrelse vara minst fem, men varje&lt;br&gt;medlem i beställarförbundet måste ha minst en ledamot och en ersättare&lt;br&gt;i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 - 15 §§ finns regler om val till beställarförbundets styrelse, tjänst-&lt;br&gt;göringstider, inträdande av ersättare för ledamot, fyllnadsval, upphöran-&lt;br&gt;de av uppdrag som ledamot eller ersättare, rätt till ledighet samt val av&lt;br&gt;ordförande och vice ordförande i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket i 10 § anges vilka som väljer ledamöter och ersättare i&lt;br&gt;förbundsstyrelsen. För en kommun eller ett landsting som är medlem i&lt;br&gt;förbundet skall därvid, om kommunen eller landstinget skall utse mer än&lt;br&gt;en ledamot eller mer än en ersättare, valet vara proportionellt om viss&lt;br&gt;andel av kommun- eller landstingsfullmäktige begär detta. Detta framgår&lt;br&gt;av hänvisningen till 2 kap. 5 § andra stycket kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen är endast den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens fullmäktige eller Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassans styrelse. Detta framgår av andra styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall vid val av ersättare i förbundsstyrelsen anges&lt;br&gt;i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring. Närmare bestämmel-&lt;br&gt;ser om inkallande av ersättare finns i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras tjänstgöringstiden för ledamöter och ersättare&lt;br&gt;i förbundsstyrelsen. Den är, med hänsyn till lagens giltighetstid, tre år&lt;br&gt;men som framgår av första stycket börjar den vid olika tidpunkter bero-&lt;br&gt;ende på om ledamoten eller ersättaren valts av en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting eller av en allmän försäkringskassa. Detta beror på att tjänst-&lt;br&gt;göringstiden för ledamöter och ersättare i medlemmarnas fullmäktige&lt;br&gt;respektive styrelse är olika och att det enligt följande paragraf är de&lt;br&gt;nyvalda fullmäktige respektive den nyutnämnda styrelsen som skall välja&lt;br&gt;ledamöter och ersättare till förbundsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till lagens giltighetstid blir dock tjänstgöringstiden för&lt;br&gt;ledamöter som utses av försäkringskassan kortare än tre år. Första gång-&lt;br&gt;en ledamöter och ersättare väljs blir tjänstgöringstiden också normalt&lt;br&gt;kortare än tre år. Den skall då enligt andra stycket i förevarande para-&lt;br&gt;graf löpa från valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid börjar&lt;br&gt;enligt första stycket. Detsamma gäller när fyllnadsval förrättats enligt&lt;br&gt;13 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en bestämmelse som anger när val till för-&lt;br&gt;bundsstyrelsen enligt 11 § första stycket skall ske och att det är med-&lt;br&gt;lemmarnas nyvalda fullmäktige respektive nyutnämnda styrelse som&lt;br&gt;skall förrätta valet. När valet förrättas första gången är det naturligtvis&lt;br&gt;då tjänstgörande fullmäktige respektive styrelse som förrättar valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också denna reglering skiljer mellan val som förrättas av ett landsting&lt;br&gt;eller en kommun och val som förrättas av en allmän försäkringskassa.&lt;br&gt;Detta beror, liksom de olika tjänstgöringstiderna för ledamöter och er-&lt;br&gt;sättare i förbundsstyrelsen, på att ledamöter i kommun- och landstings-&lt;br&gt;fullmäktige respektive i en allmän försäkringskassas styrelse har olika&lt;br&gt;tjänstgöringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar vad som gäller när val till en medlems fullmäk-&lt;br&gt;tige eller styrelse har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse&lt;br&gt;har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen&lt;br&gt;mellan partierna har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om inkallande av ersättare när en&lt;br&gt;ledamot i förbundsstyrelsen avgått och om fyllnadsval i sådana fall. Det&lt;br&gt;bör särskilt noteras att en ersättare bara får inträda i stället för ledamot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som valts av samma förbundsmedlem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till vissa bestämmelser i kommunal-&lt;br&gt;lagen. Av dessa framgår följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget för en förtroendevald upphör genast om denne upphör att&lt;br&gt;vara valbar (4 kap. 8 §). Förbundsstyrelsen skall också befria en för-&lt;br&gt;troendevald från uppdraget när denne önskar avgå om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl mot det (4 kap. 9 §). Vidare har förtroendevalda i ett&lt;br&gt;beställarförbund rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs&lt;br&gt;för uppdraget (4 kap. 11 §) och ersättare som tjänstgör har samma rät-&lt;br&gt;tigheter att avgå och till ledighet som ledamöter (4 kap. 18 § första&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förstnämnda bestämmelse - att uppdraget i förbunds-&lt;br&gt;styrelsen genast upphör om den förtroendevalde upphör att vara valbar&lt;br&gt;- finns dock i här aktuell paragraf en särskild regel som tar sikte på&lt;br&gt;tiden mellan tjänstgöringstidens slut i medlemmens fullmäktige respek-&lt;br&gt;tive styrelse och tjänstgöringstidens slut i förbundsstyrelsen. Uppdraget&lt;br&gt;för en ledamot eller ersättare i förbundsstyrelsen skall inte upphöra bara&lt;br&gt;för att ledamoten eller ersättaren efter ett nytt val inte längre är ledamot&lt;br&gt;eller ersättare i en medlems fullmäktige respektive styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse skall förbundsstyrelsen bland sina ledamöter&lt;br&gt;välja ordförande och vice ordförande i styrelsen. Tjänstgöringstiden&lt;br&gt;bestäms av styrelsen men kan naturligtvis inte vara längre än ledamöter-&lt;br&gt;nas mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras beställarförbundets styrelses skyldighet att hålla&lt;br&gt;förbundsmedlemmarna underrättade och i andra stycket styrelsens rätt&lt;br&gt;att få upplysningar m.m. från medlemmarna. Denna rättighet att erhålla&lt;br&gt;upplysningar, och därmed följande skyldighet för medlemmarna att&lt;br&gt;lämna upplysningar, är dock inte av den karaktären att uppgifter för&lt;br&gt;vilka sekretess gäller kan utlämnas till förbundsstyrelsen (jfr. 14 kap.&lt;br&gt;1 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller hänvisningar till kommunallagen och kommu-&lt;br&gt;nalförbundslagen gällande förbundsstyrelsens verksamhet. Dessa rör&lt;br&gt;vilka som får väcka ärenden i styrelsen, rösträtt och reservation, ersät-&lt;br&gt;tares tjänstgöring och rätt att närvara vid förbundsstyrelsens sammanträ-&lt;br&gt;den, när och var sådana sammanträden skall hållas, befogenhet att hand-&lt;br&gt;lägga ärenden, jäv, förfarandet vid fattande av beslut, bordläggning av&lt;br&gt;ett ärende, förande och justering av protokoll, delgivning och kungö-&lt;br&gt;rande av sammanträde. Bestämmelserna om kungörande av samman-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träde gäller dock enligt förevarande bestämmelse endast i fråga om Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;sammanträde för fastställande av budget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om statliga respektive kom-&lt;br&gt;munala myndigheters arkiv. Genom regleringen i 5 § kommer dessa att&lt;br&gt;bli tillämpliga även på ett beställarförbund. När det gäller tillsynen över&lt;br&gt;att en myndighet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen finns emel-&lt;br&gt;lertid olika bestämmelser när det gäller allmänna försäkringskassor res-&lt;br&gt;pektive kommunala och landstingskommunala myndigheter. I paragra-&lt;br&gt;fens första stycke har därför föreskrivits att kommunstyrelsen i den&lt;br&gt;kommun som deltar i försöket skall vara arkivmyndighet för beställar-&lt;br&gt;förbundet. Med hänsyn till att Riksarkivet annars är central arkivmyn-&lt;br&gt;dighet för de allmänna försäkringskassorna skall dock kommunstyrelsen&lt;br&gt;i denna tillsynsverksamhet samråda med Riksarkivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att kommunen även skall ansvara för vissa upp-&lt;br&gt;gifter som regleras i 12, 15 och 16 §§ arkivlagen. Föreskrifter om ar-&lt;br&gt;kivvård skall dock meddelas efter samråd med Riksarkivet. För överför-&lt;br&gt;ande av förbundets arkiv till arkivmyndighet efter försöksverksamhetens&lt;br&gt;slut finns särskilda bestämmelser i 27 § (jfr 11 och 14 §§ arkivlagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 - 24 §§ rör den ekonomiska förvaltningen i be-&lt;br&gt;ställarförbundet, fastställande av budget och revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 § första stycket hänvisas till vissa bestämmelser i 8 kap. kommu-&lt;br&gt;nallagen. Enligt dessa uppställs allmänna krav på en god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning och på en ekonomisk förvaltning som gör att krav på god&lt;br&gt;avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. De rör bl.a. också&lt;br&gt;upprättande av budget och förbud för beställarförbundet att upplåta pant-&lt;br&gt;rätt i sin egendom till säkerhet för fordran. Hänvisningen omfattar också&lt;br&gt;de bestämmelser om avgifter som föreslås i prop. 1993/94:188. Det bör&lt;br&gt;därvid noteras att ett beställarförbund inte har utförande funktioner. Ett&lt;br&gt;sådant förbund kan dock, om medlemmarna bestämt detta, fastställa&lt;br&gt;kommunala och landstingskommunala taxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att ett beställarförbund inte får ingå borgen och&lt;br&gt;inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga kre-&lt;br&gt;diter för verksamheten. Med sedvanliga krediter för verksamheten avses&lt;br&gt;här dels sådana som kan följa av beställarförbundets upphandling, dels&lt;br&gt;eventuella kontokrediter om förbundet är utan erforderliga likvida me-&lt;br&gt;del. I stycket erinras också om att medlemmarna i förbundet kan ha&lt;br&gt;angett begränsningar för förbundet även i fråga om sedvanliga krediter&lt;br&gt;för verksamheten. Sådana begränsningar skall framgå av förbundsord-&lt;br&gt;ningen (8 § första stycket 6).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För ett beställarförbunds skulder svarar i första hand förbundet själv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med sina tillgångar. Skulle emellertid förbundet sakna tillgångar för att Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;betala en skuld är medlemmarna enligt här aktuell bestämmelse skyldiga&lt;br&gt;att fylla bristen. Sådant tillskott skall ske i förhållande till varje med-&lt;br&gt;lems andel i förbundets tillgångar och skulder enligt vad medlemmarna&lt;br&gt;bestämt i förbundsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 och 22 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer regleras fastställande av förbundets budget och det&lt;br&gt;bidrag som varje medlem skall lämna till förbundet. Det anges därvid&lt;br&gt;att samråd skall ske med medlemmarnas styrelser innan budgeten fast-&lt;br&gt;ställs. Paragraferna är i huvudsak utformade på samma sätt som 3 kap.&lt;br&gt;8 och 9 §§ kommunalförbundslagen. I 21 § regleras också fastställande&lt;br&gt;av budget för ett nybildat beställarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i huvudsak överensstämmer med 3 kap. 10 § kom-&lt;br&gt;munalförbundslagen, behandlar förbundsstyrelsens skyldighet att föra&lt;br&gt;räkenskaper samt att sammanfatta och avsluta dessa. Till skillnad från i&lt;br&gt;kommunalförbundslagen föreskrivs här att räkenskaperna skall vara av-&lt;br&gt;slutade inom tre månader från räkenskapsårets slut. En hänvisning görs&lt;br&gt;också till bokföringslagen (1976:125) som i tillämpliga delar skall gälla&lt;br&gt;för ett beställarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras revision, val av revisorer och revisorsersätta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re, deras tjänstgöringstid och arbetsuppgifter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges bl.a. vem som skall välja respektive utse reviso-&lt;br&gt;rer och revisorersättare. I stycket finns dels en hänvisning till tre para-&lt;br&gt;grafer i förevarande lag, dels ett par bestämmelser i kommunallagen.&lt;br&gt;De senare bestämmelserna handlar om vem som är valbar till revisor&lt;br&gt;eller revisorsersättare. Andra stycket rör tidpunkten för val och utseende&lt;br&gt;av revisorer och revisorersättare samt deras tjänstgöringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket hänvisas också till kommunallagen. Där avsedda be-&lt;br&gt;stämmelser handlar bl.a. om jäv samt revisorers och revisorsersättares&lt;br&gt;arbetsuppgifter och rätt till upplysning. Dessa bestämmelser komplette-&lt;br&gt;ras dock i viss mån för att tillvarata förbundsmedlemmarnas intresse av&lt;br&gt;insyn. Ytterligare föreskrifter om revision kan anges i förbundsordning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 25 - 29 §§ rör upplösningen av ett beställarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller för ett kommunalförbund finns ingen&lt;br&gt;möjlighet för en medlem att utträda ur ett beställarförbund utan att detta&lt;br&gt;träder i likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 25 § skall förbundet upplösas när den tid som i för-&lt;br&gt;bundsordningen angetts för dess bestånd går ut. Medlemmarna kan dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma överens om förtida likvidation. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon möjlighet till uppsägning av medlemsskap i förbundet eller&lt;br&gt;någon bestämmelse som motsvarar 4 kap. 2 § kommunalförbundslagen&lt;br&gt;om likvidation på begäran av en av medlemmarna finns inte i denna lag.&lt;br&gt;Den försöksverksamhet som ett beställarförbund skall bedriva enligt&lt;br&gt;denna lag är av sådan karaktär att den förutsätter att inblandade parter&lt;br&gt;kan komma överens. Det får därför förutsättas att de enas om att upp-&lt;br&gt;lösa förbundet i förtid om någon av dem inte längre vill fortsätta sam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som handlar om vem som skall verkställa likvidationen och&lt;br&gt;hur denna skall genomföras, är utformad efter mönster av 4 kap. 4 §&lt;br&gt;kommunalförbundslagen. Någon bestämmelse om möjlighet att fortsätta&lt;br&gt;verksamheten om det behövs för förbundets avveckling har dock inte&lt;br&gt;införts i förevarande paragraf. En sådan bestämmelse skulle stämma&lt;br&gt;mindre bra överens med lagens begränsade giltighetstid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller i huvudsak detsamma som 4 kap. 5 och 6 §§&lt;br&gt;kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att kommunstyrelsen i den kommun som deltagit&lt;br&gt;i försöksverksamheten och som varit arkivmyndighet (se 18 § första&lt;br&gt;stycket) skall överta och vårda arkivhandlingarna. Den tidsperiod inom&lt;br&gt;vilken handlingarna skall överlämnas till arkivmyndigheten överensstäm-&lt;br&gt;mer med 11 och 14 §§ arkivlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf överensstämmer med 4 kap. 7 § kommunalförbunds-&lt;br&gt;lagen. Till skillnad från vad som gäller enligt kommunalförbundslagen&lt;br&gt;skall dock talan av en medlem i ett beställarförbund som inte är nöjd&lt;br&gt;med redovisningen eller det skifte som förrättats av förbundsstyrelsen på&lt;br&gt;grund av regleringen i 6 § prövas enligt lagen (1929:145) om skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Här föreskrivs att likvidationen i vissa fall skall fortsätta. Paragrafen är&lt;br&gt;utformad på samma sätt som 4 kap. 8 § kommunalförbundslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras överklagande av beslut som ett beställarför-&lt;br&gt;bund fattat och beslut som meddelats efter överklagande av beslut av&lt;br&gt;beställarförbundet. Därvid skall 10 kap. kommunallagen gälla i tillämp-&lt;br&gt;liga delar. I förevarande paragraf har emellertid tydliggjorts att det är&lt;br&gt;medlemmarna i den kommun och det landsting som ingår i ett beställar-&lt;br&gt;förbund som har rätt att överklaga förbundets beslut och inte medlem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marna i förbundet. Tvister mellan förbundet och dess medlemmar får i Prop. 1993/94:205&lt;br&gt;stället handläggas enligt lagen om skiljemän (se 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges också att endast ett beställarförbund har rätt att&lt;br&gt;överklaga beslut varigenom kammarrätten har upphävt ett beslut av&lt;br&gt;förbundet eller förbjudit att det verkställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av rapporten Hur tre blir&lt;br&gt;ett - finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialtjänst (Ds 1994:15)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag en strävan att utveckla samarbetet inom och mellan&lt;br&gt;kommunala verksamheter. Olika system för finansiering, skilda huvud-&lt;br&gt;mannaskap för näraliggande verksamheter och varierande myndig-&lt;br&gt;hetskulturer kan emellertid utgöra hinder för en samverkan orienterad&lt;br&gt;mot enskilda individers behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också allt mer vanligt att kommuner och landsting försöker&lt;br&gt;möta dagens kärva ekonomiska situation genom att öka inslaget av&lt;br&gt;marknadsorientering i verksamheten. Exempelvis förekommer det ofta&lt;br&gt;att verksamheter delas upp enligt den s.k. beställar-utförarmodellen.&lt;br&gt;Denna, som kan vara utformad på olika sätt, går ut på att skilja de&lt;br&gt;förtroendevaldas roller som konsumentföreträdare och som producenter&lt;br&gt;av service och tjänster från varandra. De förtroendevaldas uppgift är&lt;br&gt;därvid att besluta om vad som skall utföras, av vem och på vilka villkor&lt;br&gt;det skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiell samordning mellan huvudmän med näraliggande verksam-&lt;br&gt;heter, men med skilda finansiella baser, kan vara en väg att få till stånd&lt;br&gt;en mer kostnadseffektiv användning av tillgängliga resurser och sam-&lt;br&gt;tidigt bättre tillgodose enskilda människors behov av olika stödåtgärder,&lt;br&gt;så att välfärdsvinster för enskilda uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen antagit regeringens proposition 1991/92:105 om lokal&lt;br&gt;försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring&lt;br&gt;och hälso- och sjukvård, den s.k. Finsampropositionen, pågår för när-&lt;br&gt;varande inom fem områden tidsbegränsade försök med sådan sektors-&lt;br&gt;övergripande samordning, de s.k. Finsamförsöken. Dessa innebär att&lt;br&gt;sjukvårdshuvudmannen, genom lagen (1992:863) om lokal försöksverk-&lt;br&gt;samhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring och hälso-&lt;br&gt;och sjukvård, den s.k. Finsamlagen, utöver ansvaret för hälso- och&lt;br&gt;sjukvård har getts ett delansvar för utgifter för sjukpenning och rehabili-&lt;br&gt;teringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, för&lt;br&gt;sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetskadeförsäkring samt, om&lt;br&gt;parterna kommit överens om det, medel för försäkringskassans köp av&lt;br&gt;yrkesinriktade rehabiliteringstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukvårdshuvudmannen och den berörda försäkringskassan har träffat&lt;br&gt;samverkansavtal om försöksverksamheten, i vilket de förutsättningar och&lt;br&gt;villkor som skall gälla för försöket har angetts. Finsamlagen reglerar de&lt;br&gt;förhållanden där det har behövts göras undantag från nuvarande lagreg-&lt;br&gt;ler för att göra försöksverksamheten möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de parter som önskar få till stånd en mer kontinuerlig styrning av&lt;br&gt;försöksverksamheten, har genom Finsamlagen införts en möjlighet att&lt;br&gt;inrätta en lokal nämnd för hälso- och sjukvård inom ett försöksområde.&lt;br&gt;Vid val av ledamöter till nämnden får därvid avsteg göras från kom-&lt;br&gt;munallagens bestämmelser om proportionella val. Landstingsfullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan därigenom på förslag av försäkringskassan till ledamöter i en sådan&lt;br&gt;nämnd utse förtroendevalda inom försäkringskassans organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att medel för socialförsäkringarna i Finsamförsöken ställts till&lt;br&gt;förfogande i en gemensam ekonomisk ram har förutsättningar skapats&lt;br&gt;för samordnade bedömningar och åtgärder som bidrar till förbättrad&lt;br&gt;hälsa och minskad belastning på samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även socialtjänsten har i viss mån med socialförsäkringen och hälso-&lt;br&gt;och sjukvården sammanfallande grupper med behov av olika vård-,&lt;br&gt;omsorgs- och stödinsatser. Ett mer samlat kostnadsansvar för dessa&lt;br&gt;samlade insatser skulle kunna stärka motivationen hos beslutsfattare och&lt;br&gt;verkställare att välja de handlingsalternativ som sammantagna är mest&lt;br&gt;effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningen av Finsampropositionen framfördes förslag om en&lt;br&gt;trepartssamverkan med en primärkommun som tredje part. Före-&lt;br&gt;dragande statsråd uttalade därvid i propositionen att han fann det ange-&lt;br&gt;läget att det snarast skulle kunna inledas försök med finansiell samord-&lt;br&gt;ning och föreslog därför en reglering av den samordning som krävde&lt;br&gt;minst förändringar, nämligen den mellan socialförsäkringen och hälso-&lt;br&gt;och sjukvården. Samtidigt framhöll han att redovisade förslag till&lt;br&gt;trepartssamverkan i syfte att uppnå bättre resursutnyttjande och främjan-&lt;br&gt;de av helhetssyn var intressanta och värda att överväga närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria redovisas ett förslag till utformning av en rättslig&lt;br&gt;reglering för att möjliggöra att försöksverksamhet med samverkan&lt;br&gt;mellan socialförsäkring och hälso- och sjukvård skall kunna utökas till&lt;br&gt;att omfatta även socialtjänst. I promemorian redovisas som utgångspunkt&lt;br&gt;för detta förslag en översikt dels av aktuella försök m.m. med syfte att&lt;br&gt;åstadkomma ökad samverkan mellan de tre samhällssektorerna, dels en&lt;br&gt;genomgång av likheter och skillnader vad gäller organisation av sekto-&lt;br&gt;rerna och regler för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ledningen av försöksverksamheten i första&lt;br&gt;hand bör handhas av en från parterna fristående organisation. De sam-&lt;br&gt;verkande parterna bör därvid kunna välja att förlägga denna lednings-&lt;br&gt;funktion till ett av landstinget och kommunen bildat kommunalförbund&lt;br&gt;som, i likhet med vad som gäller för Finsamförsöken, träffar samver-&lt;br&gt;kansavtal med den i försöket medverkande försäkringskassan. Om de tre&lt;br&gt;parterna så önskar bör de emellertid kunna förlägga denna funktion på&lt;br&gt;ett för parterna gemensamt fristående ledningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella samordning som redovisas i promemorian föreslås&lt;br&gt;innebära att budgeterade medel för vissa verksamheter överförs till&lt;br&gt;ledningsorganet för försöksverksamheten som får kostnadsansvaret för&lt;br&gt;dessa verksamheter och att de samverkande parterna gemensamt styr&lt;br&gt;användningen av dessa medel. Liksom Finsamförsöken föreslås försök&lt;br&gt;med utökad finansiell samordning ske lokalt efter medgivande av rege-&lt;br&gt;ringen och under en begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den finansiella ramen för en trepartssamverkan föreslås enligt pro-&lt;br&gt;memorian kunna ingå budgeterade medel för sjukvård inom och utom&lt;br&gt;landstinget för försöksområdets invånare, sjukreseersättning som belöper&lt;br&gt;på försöksområdet, kostnader för ambulanstransporter och liknande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporter samt medel för förebyggande hälsovård. Vidare föreslås&lt;br&gt;budgeterade medel för kommunens socialtjänst och beräknade kostnader&lt;br&gt;för sjukpenning och rehabiliteringsersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring samt sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;kunna ingå i ramen. Till den finansiella ramen bör enligt förslaget också&lt;br&gt;kunna föras medel som är avsedda för försäkringskassans köp av yrkes-&lt;br&gt;inriktade rehabiliteringstjänster. Inom dessa ramar föreslås dock de tre&lt;br&gt;parterna vara fria att själva avgöra vilka medel och därmed verksam-&lt;br&gt;heter som skall ingå i ett försök med finansiell samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samordningsvinster som kan förväntas uppnås genom samverkan&lt;br&gt;och gemensamt resursutnyttjande mellan de tre samhällssektorerna bör,&lt;br&gt;för varje år försöket får pågå, beräknas i förväg och motsvarande del av&lt;br&gt;den samlade budgeten avsättas till en gemensam fond, kallad riskfond.&lt;br&gt;Riskfondens medel bör vid ett faktiskt överskott av försöket kunna&lt;br&gt;utnyttjas för att inom försöksområdet ge mer vård, rehabilitering och&lt;br&gt;omsorg. Vad gäller användningen av överskott föreslås inte några sär-&lt;br&gt;skilda begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsorganet bör enligt promemorian, inom ramen för gällande&lt;br&gt;lagstiftning, utifrån ett befolkningsansvar ha den övergripande uppgiften&lt;br&gt;att besluta om mål och riktlinjer för de i försöket ingående verksam-&lt;br&gt;heterna samt planera, prioritera, upphandla och finansiera dessa. Det&lt;br&gt;betyder närmare att organet genom kännedom och kunskap om befolk-&lt;br&gt;ningen i försöksområdet skall planera för och prioritera bland verksam-&lt;br&gt;heter eller olika samverkansprojekt som utifrån vissa särskilt utsatta&lt;br&gt;gruppers behov av vård, omsorg och rehabilitering främst bör bedrivas,&lt;br&gt;utan att avkall får göras i fråga om den övriga befolkningens lagstad-&lt;br&gt;gade rättigheter till sådana tjänster och service eller till kontantför-&lt;br&gt;måner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsorganet bör enligt förslaget inte ha uppgifter som i beställar-&lt;br&gt;utförarmodellen brukar beskrivas som utförande. Uppgifter och beslut&lt;br&gt;som direkt berör enskilda, bl.a innefattande myndighetsutövning, bör&lt;br&gt;ligga kvar hos respektive huvudman. Därför förslås inte någon särskild&lt;br&gt;reglering när det gäller sekretessbelagda uppgifter i enskilda ärenden.&lt;br&gt;För de projektgrupper eller tillfälliga utförarenheter som kan förväntas&lt;br&gt;bli ett väsentligt inslag i en trepartssamverkan föreslås inte heller några&lt;br&gt;undantag från gällande sekretessbestämmelser. I den mån det kan bli&lt;br&gt;fråga om gemensamma diskussioner i individärenden måste detta bygga&lt;br&gt;på den enskildes samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ledningsorganet inte får fatta beslut i frågor om&lt;br&gt;förmåner eller rättigheter för enskilda och inte heller vidta åtgärder i&lt;br&gt;övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahåll-&lt;br&gt;ande av tjänster avsedda för enskilda, innebär vidare att nuvarande&lt;br&gt;former för överklagande av sådana beslut gäller även vid den nu be-&lt;br&gt;skriva försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med finansiell samordning där ledningsfunktio-&lt;br&gt;nen handhas av ett från parterna fristående organ avses inte medföra&lt;br&gt;någon inskränkning i någon av parternas ansvar för de angelägenheter&lt;br&gt;som berörs av försöksverksamheten. Det förhållandet att en kommun,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en sjukvårdshuvudman och en allmän försäkringskassa, med stöd av den&lt;br&gt;föreslagna försökslagstiftningen, beslutar att överföra samtliga eller&lt;br&gt;stora delar av de ekonomiska resurserna avsedda för socialtjänst, hälso-&lt;br&gt;och sjukvård och socialförsäkring till ett lokalt ledningsorgan för social-&lt;br&gt;försäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst får t.ex. inte innebära&lt;br&gt;att kommunens yttersta ansvar enligt socialtjänstlagen sätts ur spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste ledningsorganet för försöksverksamheten beakta vad&lt;br&gt;som föreskrivs beträffande de frågor ledningsorganet skall handha.&lt;br&gt;Exempelvis måste ledningsorganet i samband med överväganden att&lt;br&gt;styra ekonomiska resurser till vissa målgrupper beakta vad som i kom-&lt;br&gt;munallagen (1990:900) och i hälso- och sjukvårdlagen (1982:763) före-&lt;br&gt;skrivs om lika behandling och hälso- sjukvård på lika villkor. Försöken&lt;br&gt;får inte generellt innebära att vårdtillgången för befolkningen i övrigt&lt;br&gt;minskar till följd av att verksamheten inriktas mot vissa målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med finansiell samordning mellan de tre aktu-&lt;br&gt;ella samhällssektorerna, i vilken respektive huvudmans ansvar inom sitt&lt;br&gt;område inte får begränsas, innebär att de regler som finns om tillsyn&lt;br&gt;över de berörda sektorerna kommer att gälla även när en försöksverk-&lt;br&gt;samhet pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts föreslås i promemorian att de samverkande&lt;br&gt;parterna bör ges möjlighet att förlägga ledningen av en försöksverksam-&lt;br&gt;het till ett för de tre parterna gemensamt fristående ledningsorgan. Detta&lt;br&gt;inne bär att en offentligrättslig organisation av en ny typ tillskapas. För&lt;br&gt;att tillskapa ett sådant nytt offentligrättsligt ledningsorgan har i prome-&lt;br&gt;morians förslag till försökslagstiftning reglerats hur detta skall bildas,&lt;br&gt;hur dess organisation skall vara uppbyggd, hur det skall arbeta m.m.&lt;br&gt;Eftersom det är fråga om en tidsbegränsad försöksverksamhet har i&lt;br&gt;möjligaste mån redan befintliga regler använts som förebild för regle-&lt;br&gt;ringen. Närmast i fråga har varit kommunalförbundslagen, som kommer&lt;br&gt;att gälla för det fall parterna väljer att förlägga ledningen av försöks-&lt;br&gt;verksamheten till ett kommunalförbund. För att begränsa lagregleringen&lt;br&gt;av en ny offentligrättslig organisation - ett gemensamt från de tre&lt;br&gt;parterna fristående ledningsorgan, kallat beställarförbund - har därvid&lt;br&gt;endast kommunalförbund med direktion tjänat som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöken bör enligt förslaget utvärderas enligt vissa gemensamma&lt;br&gt;principer. Uppföljning och utvärdering föreslås göras både på central&lt;br&gt;och lokal nivå. Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket föreslås därvid&lt;br&gt;få i uppdrag att i samarbete svara dels för utvärderingen av försöks-&lt;br&gt;verksamheten på central nivå, dels för viss samordning av de utvärde-&lt;br&gt;ringar som bör ske lokalt. De båda verken bör i dessa avseenden sam-&lt;br&gt;råda med Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvärderingen bör läggas upp så att den beaktar dels syftet med för-&lt;br&gt;söksverksamheten, dels de grundläggande förutsättningarna om vård på&lt;br&gt;lika villkor, kommunens yttersta ansvar för berörda frågor samt lagstad-&lt;br&gt;gade rättigheter inom socialtjänsten och socialförsäkringen. Även orga-&lt;br&gt;nisationsformen för en trepartssamverkan bör i olika avseenden vara ett&lt;br&gt;väsentligt inslag i utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgivit yttrande&lt;br&gt;över Hur tre blir ett - finansiell samordning mellan&lt;br&gt;socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst&lt;br&gt;(Ds 1994:15)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bil. 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har inkommit med yttrande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Gävleborgs län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksarkivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stenungsunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hallstahammars kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvalls kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohusläns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms läns landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bohusläns allmänna försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus allmänna försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro läns allmänna försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerbottens läns allmänna försäkringskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet&lt;br&gt;med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård&lt;br&gt;och socialtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46252, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för sådan lokal försöksverksamhet med finansiell samordning som regeringen förordar (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för sådan lokal försöksverksamhet med finansiell samordning som regeringen förordar (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att femte huvudtitelns anslag Bidrag till sjukpenning och rehabilitering samt medel beräknade på statsbudgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen, får disponeras för de utgifter i samband med försöksverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att femte huvudtitelns anslag Bidrag till sjukpenning och rehabilitering samt medel beräknade på statsbudgetens inkomstsida vad avser sjukförsäkringen, får disponeras för de utgifter i samband med försöksverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor får disponeras för de utgifter i samband med försöksverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att femte huvudtitelns anslag Allmänna försäkringskassor får disponeras för de utgifter i samband med försöksverksamheten som regeringen förordar (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:23:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03205</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 18:23:05</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03205</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__205.pdf</filnamn>
<filstorlek>3094573</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsiikring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A4F8DC81-8B6F-4B57-B379-FD280C281930</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SfU19</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SfU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Finansiell samordnig mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:205&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:205&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:205&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Fransson  m.fl. (S, FP, M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:205&lt;br/&gt;
Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan  socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:205 Lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Fransson  m.fl. (S, FP, M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>