<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225569</hangar_id>
 <dok_id>GH03200</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>200</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:200</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>200</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:49:00</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03200/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03200</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03200</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:200&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03200/prop_199394__200-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas specialdomstolama utifrån ett principiellt&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar också principerna för hur processen inom det&lt;br&gt;arrende- och hyresrättsliga området i framtiden bör vara beskaffad. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är därvid att rättskipningen på detta område bör koncen-&lt;br&gt;treras till de allmänna domstolarna. Några lagförslag läggs inte fram i&lt;br&gt;detta sammanhang utan regeringen återkommer med sådana vid en&lt;br&gt;senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas slutligen förslag om att Bostadsdomstolen&lt;br&gt;skall upphöra den 1 juli 1994 och att dess verksamhet skall övertas av&lt;br&gt;Svea hovrätt. Vad gäller rättegången i hovrätten föreslås att vissa spe-&lt;br&gt;cialregler om förfarandet meddelas i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om rättegången i vissa hyresmål i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt.......................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordabalken ........ 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:429)........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämnder............ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadssaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:531)........................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1080) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avveckling av hyresregleringen............... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:1082) om bostadsdomstol.............. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av hyresfastighet m.m................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1977:792)....................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:304)........................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostads-&lt;br&gt;rätt ................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:614)........................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Domstolsväsendets specialisering .................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning i huvuddrag.............. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Olika typer av specialisering inom domstolsväsen-&lt;br&gt;det ................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Specialisering genom koncentration av vissa&lt;br&gt;måltyper inom de allmänna domstolarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna.......27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Särskilda domstolar knutna till de allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolarna...................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;De&amp;nbsp;fristående specialdomstolarna............. 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättskipningen inom det arrende- och hyresrättsliga om-&lt;br&gt;rådet ................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning ..................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Hyresnämnderna................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Arrendenämnderna.................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Hyresnämndernas sammansättning........ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Arrendenämndernas sammansättning....... 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Förfarandet i nämnderna .............. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Överprövning av arrendenämndernas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresnämndernas beslut............... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 Tidigare förslag till förändringar vad gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyres- och arrendenämnderna........... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.8 Bostadsdomstolen .................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 De allmänna domstolarnas handläggning av mål om&lt;br&gt;hyra och arrende ....................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arrende- och hyresnämndernas framtid ............. 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt.............................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om hyresnämnderna................ 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om arrendenämnderna&amp;nbsp;&amp;nbsp;.............. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsdomstolen........................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsdomstolen upphör ................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av Svea hovrätts&amp;nbsp;beslut .......... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande-, personal- och&amp;nbsp;kostnadsfrågor..... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Genomförande- och personalfrågor........ 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Kostnader ....................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om rättegången i vissa hyresmål i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt..........................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken, förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) och&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder............ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadssanerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:531)....................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1974:1080) om av-&lt;br&gt;veckling av hyresregleringen ............... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:1082) om bostadsdomstol.............. 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvärv av hyresfastighet m.m.............62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsförvaltnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1977:792)....................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1978:304) och förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt ................. 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:614)...........................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av promemorians&amp;nbsp;förslag........ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagförslag ..................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissinstanser ........... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De remitterade lagförslagen ................ 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om rättegången i vissa hyresmål i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadssanerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:531),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:1080)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avveckling av hyresregleringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1974:1082) om bostadsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvärv av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsförvaltnings-&lt;br&gt;lagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i hyresförhandlings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1978:304),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;godkänner de riktlinjer för det fortsatta reformarbetet som redo-&lt;br&gt;visas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om rättegången i vissa hyresmål i Svea&lt;br&gt;hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas av Svea hovrätt i mål som överklagats dit från&lt;br&gt;en hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om en sådan rättegång skall hovrätten tillämpa 52 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken, om inte annat följer av denna eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Klaganden får inte ändra sin talan till att avse en annan del av&lt;br&gt;hyresnämndens beslut än den som uppgetts i överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Hovrätten skall verka for att utredningen i målet får den inriktning&lt;br&gt;och omfattning som är lämplig med hänsyn till målets beskaffenhet.&lt;br&gt;Hovrätten skall om möjligt se till att onödig utredning inte läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Muntlig förhandling får hållas om viss fråga eller i målet i dess&lt;br&gt;helhet, om det kan antas vara till fördel för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling skall hållas, om en part begär det samt förhand-&lt;br&gt;lingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När muntlig förhandling eller förrättning för syn på stället skall&lt;br&gt;hållas skall parterna kallas. En part får föreläggas att inställa sig person-&lt;br&gt;ligen vid vite eller föreläggas att inställa sig vid påföljd att hans utevaro&lt;br&gt;inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Har ett vittne, en sakkunnig eller en part under sanningsförsäkran&lt;br&gt;hörts inför hyresnämnden och beror avgörandet även i hovrätten av till-&lt;br&gt;tron till den bevisningen, får hyresnämndens beslut inte ändras i den&lt;br&gt;delen utan att beviset tagits upp på nytt i hovrätten. En sådan ändring&lt;br&gt;får dock göras, om det finns synnerliga skäl för att bevisets värde är ett&lt;br&gt;annat än hyresnämnden antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Beslut av Svea hovrätt äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, enligt vilket ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra stycket, 34,&lt;br&gt;36 eller 37 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande&lt;br&gt;som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om&lt;br&gt;rätt till förhandlingsordning enligt 9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ hyresförhandlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:304) lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bifalls en hyresvärds talan om att hyresavtalet skall upphöra att&lt;br&gt;gälla får hovrätten efter yrkande av hyresvärden ålägga hyresgästen att&lt;br&gt;flytta vid den tidpunkt då lägenheten skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Hovrättens beslut i mål som avses med denna lag får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Lagen tillämpas också på mål&lt;br&gt;som överlämnats till Svea hovrätt av Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 a, 71 och 73 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 c §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller hyresavtalet för obestämd tid och har avtalet sagts upp, får be-&lt;br&gt;slut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslutet inte avse tiden före det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för an-&lt;br&gt;sökningen. Beslut om ändring av hyresvillkoren får dock inte i något av&lt;br&gt;de fall som nu angetts avse tiden innan sex månader förflutit efter det&lt;br&gt;att de förut gällande villkoren böljade tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är hyresavtalet ingånget för bestämd tid och har avtalet sagts upp, får&lt;br&gt;beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslut om ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;inte avse tiden före den tidpunkt till vilken avtalet tidigast hade kunnat&lt;br&gt;sägas upp, om uppsägning skett när ansökningen ingavs till hyresnämn-&lt;br&gt;den. Är hyrestiden längre än ett år och sker ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;på grund av ansökan av hyresgästen, får beslutet likväl avse tiden efter&lt;br&gt;det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för&lt;br&gt;ansökningen, dock tidigast sedan hyresförhållandet varat ett år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den hyra som prövas blivit gällande enligt 54 a §, får beslut om&lt;br&gt;hyran, utan hinder av första och andra styckena, avse tid från den dag&lt;br&gt;då hyran böljade gälla, om ansökningen har gjorts inom tre månader&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får, när det finns skäl till det, förordna att beslut om&lt;br&gt;villkorsändring skall gälla från en tidigare tidpunkt än vad som sägs i&lt;br&gt;första och andra styckena. Om det finns särskilda skäl får hyresnämn-&lt;br&gt;den också förordna att beslut om villkorsändring får verkställas även om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller Bostadsdomstolens&lt;br&gt;beslut betala högre hyra for för-&lt;br&gt;fluten tid än som skolat utgå förut,&lt;br&gt;är hyresrätten inte förverkad på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalning-&lt;br&gt;en av det överskjutande beloppet,&lt;br&gt;om betalningen sker inom en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller hovrättens beslut&lt;br&gt;betala högre hyra för förfluten tid&lt;br&gt;än som skolat utgå förut, är hyres-&lt;br&gt;rätten inte förverkad på grund av&lt;br&gt;dröjsmål med betalningen av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet, om betal-&lt;br&gt;ningen sker inom en månad från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:199.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månad från den dag då beslutet&lt;br&gt;vann laga kraft. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller inte, om skyldighet att flytta&lt;br&gt;inträder för hyresgästen inom&lt;br&gt;kortare tid än två månader efter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dag då beslutet vann laga&lt;br&gt;kraft. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;inte, om skyldighet att flytta in-&lt;br&gt;träder for hyresgästen inom kort-&lt;br&gt;are tid än två månader efter nämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda dag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;da dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På överskjutande belopp skall hyresgästen betala ränta som om be-&lt;br&gt;loppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående hyran.&lt;br&gt;Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan be-&lt;br&gt;slutet vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet får anstånd medges med betalningen av det överskjutande&lt;br&gt;belopp jämte ränta som avses i sjätte stycket. Medges anstånd, får det&lt;br&gt;bestämmas att ränta till förfallodagen skall beräknas enligt 5 § räntelag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolens beslut, skall hy-&lt;br&gt;resvärden samtidigt åläggas att till&lt;br&gt;hyresgästen betala tillbaka vad han&lt;br&gt;till följd därav har uppburit för&lt;br&gt;mycket jämte ränta. Räntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt 5 § räntelagen för&lt;br&gt;tiden från dagen för beloppets&lt;br&gt;mottagande till dess beslutet vun-&lt;br&gt;nit laga kraft och enligt 6 § ränte-&lt;br&gt;lagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;70 § tas upp av Bostadsdomstolen.&lt;br&gt;Besvärshandlingen skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller hov-&lt;br&gt;rättens beslut, skall hyresvärden&lt;br&gt;samtidigt åläggas att till hyresgäst-&lt;br&gt;en betala tillbaka vad han till följd&lt;br&gt;därav har uppburit for mycket&lt;br&gt;jämte ränta. Räntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt 5 § räntelagen för tiden från&lt;br&gt;dagen för beloppets mottagande&lt;br&gt;till dess beslutet vunnit laga kraft&lt;br&gt;och enligt 6 § räntelagen för tiden&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70&lt;br&gt;§ tas upp av Svea hovrätt. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 d § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket, om upprustningsförelägg-&lt;br&gt;ande enligt 18 a-c §§, om god-&lt;br&gt;kännande av förbättringsarbete&lt;br&gt;eller liknande åtgärd enligt 55 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller om utdömande&lt;br&gt;av vite enligt 62 § skall vardera&lt;br&gt;parten svara för sin rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 d § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket, om upprustningsförelägg-&lt;br&gt;ande enligt 18 a-c §§, om god-&lt;br&gt;kännande av förbättringsarbete&lt;br&gt;eller liknande åtgärd enligt 55 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller om utdömande&lt;br&gt;av vite enligt 62 § skall vardera&lt;br&gt;parten svara för sin rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:199.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad i Bostadsdomstolen, om kostnad i hovrätten, om inte annat&lt;br&gt;inte annat följer av 18 kap. 6 § följer av 18 kap. 6 § rättegångs-&lt;br&gt;rättegångsbalken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b, 9, 9a, 24 och 25 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, Bostadsdomstolen,&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen och Ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. Vad i lagen sägs&lt;br&gt;om domstol skall även gälla arren-&lt;br&gt;denämnd och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen och Arbetsdomstolen.&lt;br&gt;Vad i lagen sägs om domstol skall&lt;br&gt;även gälla arrendenämnd och&lt;br&gt;hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange-&lt;br&gt;lägenhet som rättshjälpen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kostnad för rättshjälpen anses kostnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes&lt;br&gt;rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevisning vid allmän domstol,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, Marknadsdom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevisning vid allmän domstol,&lt;br&gt;Marknadsdomstolen eller Arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen eller Arbetsdomstolen samt&lt;br&gt;nödvändig utredning i angelägen-&lt;br&gt;het, som kan komma under sådan&lt;br&gt;domstols prövning eller som skall&lt;br&gt;prövas av skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen samt nödvändig utred-&lt;br&gt;ning i angelägenhet, som kan&lt;br&gt;komma under sådan domstols pröv-&lt;br&gt;ning eller som skall prövas av&lt;br&gt;skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för till-&lt;br&gt;varatagande av den rättssökandens rätt och ej kan erhållas genom myn-&lt;br&gt;digheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare&lt;br&gt;och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts,&lt;br&gt;eller i samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan&lt;br&gt;undersökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642)&lt;br&gt;om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller läkarunder-&lt;br&gt;sökning enligt 21 kap. 11 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746)&lt;br&gt;om betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i ut-&lt;br&gt;sökningsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av fader-&lt;br&gt;skap eller enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 § första stycket&lt;br&gt;nämnda lag för bevisning som rätten självmant föranstaltat om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa&lt;br&gt;bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan&lt;br&gt;bodelning mellan sambor som förrättas av annan anledning än att den&lt;br&gt;ena sambon har avlidit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. medling enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän rättshjälp är i målet eller ärendet befriad&lt;br&gt;från expeditionsavgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid&lt;br&gt;de allmänna domstolarna och för avgifter enligt 15 § 1-3 avgiftsförord-&lt;br&gt;ningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är er-&lt;br&gt;forderlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om&lt;br&gt;handling som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen&lt;br&gt;begärs innan avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verk-&lt;br&gt;ställbart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift&lt;br&gt;i utsökningsmål. Detsamma gäller&lt;br&gt;hjälp i ett mål om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål&lt;br&gt;eller ärende vid allmän domstol,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen eller Arbets-&lt;br&gt;domstolen skall, såvitt de belastar&lt;br&gt;den som beviljats allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp, utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som har beviljats allmän rätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål&lt;br&gt;eller ärende vid allmän domstol&lt;br&gt;eller Arbetsdomstolen skall, såvitt&lt;br&gt;de belastar den som beviljats all-&lt;br&gt;män rättshjälp, utgå av allmänna&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ej särskilda föreskrift-&lt;br&gt;er gäller, utgår ersättning för be-&lt;br&gt;visning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol. Bostadsdomstolen eller&lt;br&gt;Arbetsdomstolen med skäligt be-&lt;br&gt;lopp enligt domstolens bestäm-&lt;br&gt;mande. Utöver vad som följer av&lt;br&gt;rättegångsbalken utgår ersättning&lt;br&gt;också för sådan sakkunnig som&lt;br&gt;avses i 40 kap. 19 § rättegångs-&lt;br&gt;balken med belopp som samman-&lt;br&gt;lagt högst motsvarar en tiondel av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ej särskilda föreskrift-&lt;br&gt;er gäller, utgår ersättning for be-&lt;br&gt;visning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol eller Arbetsdomstolen&lt;br&gt;med skäligt belopp enligt dom-&lt;br&gt;stolens bestämmande. Utöver vad&lt;br&gt;som följer av rättegångsbalken ut-&lt;br&gt;går ersättning också för sådan sak-&lt;br&gt;kunnig som avses i 40 kap. 19 §&lt;br&gt;rättegångsbalken med belopp som&lt;br&gt;sammanlagt högst motsvarar en&lt;br&gt;tiondel av det basbelopp som an-&lt;br&gt;ges i 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angelägenhet som inte hand- I angelägenhet som inte hand-&lt;br&gt;läggs vid allmän domstol, Bo- läggs vid allmän domstol eller Ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadsdomstolen eller Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen beslutar Rättshjälpsmyndig-&lt;br&gt;heten om utredning. Utan hinder&lt;br&gt;härav får biträde besluta om utred-&lt;br&gt;ning av mindre omfattning.&lt;br&gt;Samma befogenhet tillkommer bo-&lt;br&gt;delningsförrättare.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsdomstolen beslutar Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten om utredning. Utan&lt;br&gt;hinder härav får biträde besluta&lt;br&gt;om utredning av mindre omfatt-&lt;br&gt;ning. Samma befogenhet till-&lt;br&gt;kommer bodelningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som medverkat vid utredning som avses i första stycket har rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ingår utred-&lt;br&gt;ningen i mål eller ärende som har anhängiggjorts i domstol fastställes&lt;br&gt;ersättningen av domstolen. I annat fall bestämmes ersättningen av Rätts-&lt;br&gt;hjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs beträffande lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 23 och 32 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ärende angående bostadsrätt eller särskild förvaltning eller i ärende en-&lt;br&gt;ligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;br&gt;finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 § hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen, 11 kap. 3§ bostadsrättslagen (1991:614), 34 § bostadsförvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;br&gt;samt 15 § lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bo-&lt;br&gt;stadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får mte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får över-&lt;br&gt;klagas genom besvär hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 11, 14-16, 16 a, 16 c eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 e §, eller avvisat besvär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos Svea hovrätt, om&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 11, 14-16, 16 a, 16 c eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 e §, eller avvisat ett överklagan-&lt;br&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 e §, dock&lt;br&gt;ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning for någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta förelägg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i&lt;br&gt;tredje stycket skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos&lt;br&gt;hyresnämnden av en besvärshand-&lt;br&gt;ling som avses i första eller tredje&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;tredje stycket skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos&lt;br&gt;hyresnämnden av ett överklagande&lt;br&gt;som avses i första eller tredje&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:199.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalk- 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalk-&lt;br&gt;en. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a&lt;br&gt;§, 55 c § åttonde stycket eller 55 d § jordabalken, 22, 23, 26 eller 27 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller 13 eller 15 §&lt;br&gt;eller 25 § första stycket bostadsförvaltningslagen (1977:792), får beslut-&lt;br&gt;et verkställas såsom lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsförvalt-&lt;br&gt;ningslagen förordnat att beslut en-&lt;br&gt;ligt 13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall lända till&lt;br&gt;efterrättelse genast, får även så-&lt;br&gt;dant beslut, om Bostadsdomstolen&lt;br&gt;ej förordnat annat, verkställas så-&lt;br&gt;som lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsförvalt-&lt;br&gt;ningslagen forordnat att beslut en-&lt;br&gt;ligt 13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall lända till&lt;br&gt;efterrättelse genast, får även så-&lt;br&gt;dant beslut, om hovrätten ej för-&lt;br&gt;ordnat annat, verkställas såsom&lt;br&gt;lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:199.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531)’&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § bostadssaneringslagen (1973:531) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr prop. 1993/94:199, vari lagen föreslås bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1080) om&lt;br&gt;avveckling av hyresregleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1974:1080) om avveckling av&lt;br&gt;hyresregleringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot nämndens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag föres hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen genom besvär inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet med-&lt;br&gt;delades. Besvärshandlingen skall&lt;br&gt;inges till domstolen. I övrigt äger&lt;br&gt;23 § andra stycket och 23 b §&lt;br&gt;första stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut skall om Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen ej annorlunda för-&lt;br&gt;ordnar, lända till efterrättelse utan&lt;br&gt;hinder av anförda besvär. I vad&lt;br&gt;beslutet avser förfluten tid skall&lt;br&gt;vad nu sagts dock gälla endast så-&lt;br&gt;vitt fråga är om besvär av den&lt;br&gt;som vid beslutet upphört eller&lt;br&gt;sedermera upphör att vara hyres-&lt;br&gt;värd eller hyresgäst beträffande&lt;br&gt;lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för&lt;br&gt;sin rättegångskostnad i Bostads-&lt;br&gt;domstolen i den mån annat ej föl-&lt;br&gt;jer av 18 kap. 6 § rättegångsbalk-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden. I övrigt tillämpas 23 §&lt;br&gt;tredje stycket och 23 b § första&lt;br&gt;stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut gäller, om inte&lt;br&gt;hovrätten beslutar annat, även om&lt;br&gt;det har överklagats. I den del be-&lt;br&gt;slutet avser förfluten tid gäller&lt;br&gt;detta dock endast såvitt fråga är&lt;br&gt;om överklagande av den som vid&lt;br&gt;beslutet upphört eller sedermera&lt;br&gt;upphör att vara hyresvärd eller&lt;br&gt;hyresgäst beträffande lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten i den&lt;br&gt;mån annat ej följer av 18 kap. 6 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1974:1082)&lt;br&gt;om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1994. Mål som inte avgjorts av&lt;br&gt;Bostadsdomstolen före upphävandet skall överlämnas till Svea hovrätt&lt;br&gt;för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 och 26 §§ lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. I övrigt gäller all-&lt;br&gt;männa bestämmelser om rätte-&lt;br&gt;gångskostnad i Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara for sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;hovrätten, i den mån ej annat föl-&lt;br&gt;jer av 18 kap. 6 § rättegångsbalk-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1173.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i bostadsforvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § bostadsforvaltningslagen (1977:792) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;Bostadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1175.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i hyresforhandlingslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 och 32 §§ hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärshandlingen skall ges in&lt;br&gt;till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, i den mån ej annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Överklag-&lt;br&gt;andet skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten, i&lt;br&gt;den mån ej annat följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt&lt;br&gt;till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (1982:352) om rätt till fas-&lt;br&gt;tighetsförvärv for ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina&lt;br&gt;rättegångskostnader i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, i den mån annat inte följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Överklag-&lt;br&gt;andet skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina rätte-&lt;br&gt;gångskostnader i hovrätten, i den&lt;br&gt;mån annat inte följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1187.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 4 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 §, fastställande av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller ut-&lt;br&gt;dömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelas. Skriv-&lt;br&gt;elsen med överklagandet skall ges&lt;br&gt;in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 §, fastställande av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller ut-&lt;br&gt;dömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas hos Svea hov-&lt;br&gt;rätt inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelas. Överklagandet&lt;br&gt;skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor enligt 7 kap. 11 § får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser fastställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, om inte något annat anges i&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser festställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten, om&lt;br&gt;inte något annat anges i 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1989 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté med upp-&lt;br&gt;gift att se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation (dir.&lt;br&gt;1989:56). Kommittén antog namnet Domstolsutredningen (Ju 1989:06).&lt;br&gt;I den del av direktiven som avsåg en översyn av domstolarnas organisa-&lt;br&gt;tion nämndes bl.a. frågan om en samordning av kanslierna mellan&lt;br&gt;hyresnämnderna och tingsrätterna på de orter där nämnderna fanns. I&lt;br&gt;senare utfärdade tilläggsdirektiv till Domstolsutredningen (dir. 1991:94)&lt;br&gt;beslutade regeringen att återkalla utredningens uppdrag vad avsåg de&lt;br&gt;organisatoriska delarna. Dessa frågor kom istället att beredas inom&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sålunda utarbetades departementspromemorian Domstolsväsendet -&lt;br&gt;Organisation och administration i framtiden (Ds 1992:38). Promemorian&lt;br&gt;behandlade bland andra frågor också frågan om specialdomstolamas&lt;br&gt;framtid. Där beskrevs relativt ingående de överväganden av mer princi-&lt;br&gt;piell art som måste göras inför ett ställningstagande till om specialdom-&lt;br&gt;stolama bör avskaffas eller inte och redovisades de särskilda problem-&lt;br&gt;ställningar som i detta avseende finns för varje enskild sådan domstol.&lt;br&gt;Detta ledde fram till slutsatsen att så många frågor skulle kräva sär-&lt;br&gt;skilda överväganden och utredningar att frågan om att avskaffa special-&lt;br&gt;domstolarna och inordna hyres- och arrendenämndernas verksamhet&lt;br&gt;med domstolsväsendet i övrigt skulle komma att övervägas i särskild&lt;br&gt;ordning inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av detta utarbetades under hösten 1992 och våren 1993 pro-&lt;br&gt;memorian Specialdomstolama i framtiden (Ds 1993:34). I promemori-&lt;br&gt;ans inledande avsnitt behandlas frågan om specialdomstolama från prin-&lt;br&gt;cipiella utgångspunkter. Därefter behandlas vaije specialdomstol för sig&lt;br&gt;och slutligen även arrende- och hyresnämnderna. I promemorian före-&lt;br&gt;slås beträffande Bostadsdomstolen att den skall upphöra och att dess&lt;br&gt;funktioner i ett inledande skede skall övertas av Svea hovrätt. Be-&lt;br&gt;träffande arrende- och hyresnämnderna föreslås att dessa, likaså under&lt;br&gt;ett inledande skede, skall samordnas i administrativt hänseende med de&lt;br&gt;tingsrätter som ligger på den ort där respektive nämnd finns. Vad gäller&lt;br&gt;specialdomstolama i övrigt föreslår promemorian att Patentbesvärsrätten&lt;br&gt;skall avskaffas och att samma sak på sikt bör ske med Marknads-&lt;br&gt;domstolen samt att Arbetsdomstolens uppgifter bör kunna förändras.&lt;br&gt;Beträffande de två sista domstolarna lägger promemorian inte fram&lt;br&gt;något konkret förslag. En sammanfattning av promemorians överväg-&lt;br&gt;anden och förslag finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag i den del&lt;br&gt;de avser Bostadsdomstolen finns i bilaga 2. Promemorieförslagen har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanställning över vilka remissinstanser som&lt;br&gt;har yttrat sig över förslagen finns i bilaga 3. En sammanställning över&lt;br&gt;remissvaren finns i promemorian Ds 1994:17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en första etapp i genomförandet av promemorieförslagen tas i&lt;br&gt;denna proposition upp vissa allmänna frågor om specialdomstolama och&lt;br&gt;principerna för var den rättskipning som i dag sker i arrende- och&lt;br&gt;hyresnämnder skall äga rum i framtiden. Vidare behandlas frågan om&lt;br&gt;Bostadsdomstolen skall avskaffas som fristående domstol och om dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter, i ett inledande skede, skall övertas av Svea hovrätt. Frågan&lt;br&gt;om Patentbesvärsrätten avser regeringen att återkomma till i samband&lt;br&gt;med det fortsatta reformarbetet med avseende på de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna. Eftersom promemorian inte lägger fram några kon-&lt;br&gt;kreta förslag beträffande Marknadsdomstolen och Arbetsdomstolen kan&lt;br&gt;dessa inte behandlas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att det i den nya lagen om rättegången i vissa&lt;br&gt;hyresmål i Svea hovrätt skall tas in en bestämmelse om s.k.&lt;br&gt;tilltrosbevisning som motsvarar 23 § andra stycket lagen (1974:1082)&lt;br&gt;om bostadsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter i&lt;br&gt;övrigt behandlas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Domstolsväsendets specialisering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Nuvarande ordning i huvuddrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendet är uppbyggt huvudsakligen kring två parallella dom-&lt;br&gt;stolsorganisationer. Den ena, de allmänna domstolarna, utgörs av tings-&lt;br&gt;rätterna som första instans, hovrätterna som andra instans och Högsta&lt;br&gt;domstolen som sista instans. Den andra domstolsorganisationen, de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna, består av länsrätterna som första in-&lt;br&gt;stans, kammarrätterna som andra och Regeringsrätten som slutinstans.&lt;br&gt;De allmänna domstolarna har generell behörighet att handlägga alla mål&lt;br&gt;och ärenden som inte uttryckligen är undantagna från deras kompetens-&lt;br&gt;område. De allmänna förvaltningsdomstolarna prövar endast de mål och&lt;br&gt;ärenden som i vaije enskilt fall finns föreskrivet i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning. De allra flesta förvaltningsbeslut som skall överprövas av dom-&lt;br&gt;stol skall enligt skilda föreskrifter prövas av en allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Härigenom kan sägas att dessa i praktiken fått en i det närmaste&lt;br&gt;generell kompetens att överpröva beslut av förvaltningskaraktär. Den&lt;br&gt;dömande verksamheten i såväl de allmänna domstolarna som de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna utövas normalt enbart av lagfarna&lt;br&gt;domare eller lagfarna domare och nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver förekommer inom domstolsväsendet ett antal fristående s.k.&lt;br&gt;specialdomstolar vardera med ett kompetensområde som är begränsat&lt;br&gt;till ett visst sakområde eller några speciella frågor. Till specialdomstol-&lt;br&gt;arna räknas Försäkringsöverdomstolen, Arbetsdomstolen, Marknads-&lt;br&gt;domstolen, Patentbesvärsrätten och Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av domstolsväsendet finns ett antal nämnder som prövar&lt;br&gt;olika slag av tvister, som exempel kan nämnas hyres- och arrende-&lt;br&gt;nämnderna och Statens va-nämnd. Som ytterligare exempel på nämnder&lt;br&gt;med domstolsliknande uppgifter kan nämnas övervakningsnämndema.&lt;br&gt;Ett stort antal konsumenttvister prövas av Allmänna reklamations-&lt;br&gt;nämnden, som dock inte kan fatta för parterna bindande beslut. Kon-&lt;br&gt;cessionsnämnden för miljöskydd har som främsta uppgift att pröva&lt;br&gt;frågor om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. Hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;ansvarsnämnd prövar om hälso- och sjukvårdspersonal begått fel i&lt;br&gt;yrkesutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har det svenska systemet med domstolsliknande nämnder&lt;br&gt;och överprövning av förvaltningsbeslut i förvaltningsmyndigheter i&lt;br&gt;stället för i domstolar ifrågasatts, bl.a. mot bakgrund av de krav som&lt;br&gt;ställs i Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna och&lt;br&gt;grundläggande friheterna (Europakonventionen). Mot denna bakgrund&lt;br&gt;avskaffades utskrivningsnämndema och Psykiatriska nämnden den 1&lt;br&gt;januari 1992, varvid deras uppgifter övertogs av de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna. Domstolsutredningen har föreslagit att övervaknings-&lt;br&gt;nämndema skall avskaffas. I fortsättningen behandlas inte de olika&lt;br&gt;nämnderna och deras framtid närmare med undantag for hyres- och&lt;br&gt;arrendenämnderna eftersom dessa nämnder hör nära samman med&lt;br&gt;Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Olika typer av specialisering inom domstolsväsendet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts är huvuddelen av rättskipningen fördelad mellan de&lt;br&gt;allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Även&lt;br&gt;om dessa domstolsorganisationer bygger på principen att domstolarna&lt;br&gt;skall ha en allmän och bred kompetens finns det inom respektive&lt;br&gt;organisation olika typer av specialisering i form av koncentration av&lt;br&gt;mål till vissa domstolar, avdelningar eller rotlar. Specialisering kan&lt;br&gt;uppnås även genom att domstolarna vid handläggningen av vissa mål&lt;br&gt;skall ha en särskild sammansättning eller att särskilda domstolar knyts&lt;br&gt;till de allmänna domstolarna. Den mest uttalade formen av specialise-&lt;br&gt;ring är sådana domstolar som är helt fristående från de allmänna&lt;br&gt;domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Vissa äldre&lt;br&gt;sådana specialorgan är numera avskaffade. I stället har nya tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1960- och 1970-talen inrättades två nya fristående special-&lt;br&gt;domstolar, nämligen Bostadsdomstolen och Marknadsdomstolen. Under&lt;br&gt;denna period inrättades även speciella förvaltningsdomstolar, nämligen&lt;br&gt;Patentbesvärsrätten, försäkringsrätterna och Försäkringsdomstolen&lt;br&gt;(senare Försäkringsöverdomstolen). Utvecklingen har därefter ånyo&lt;br&gt;vänt. Försäkringsrätterna avskaffades den 1 juli 1992 och deras verk-&lt;br&gt;samhet integrerades i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Riksdagen&lt;br&gt;har också beslutat att Försäkringsöverdomstolen skall upphöra den 1 juli&lt;br&gt;1995 (prop. 1992/93:215, bet. 1992/93:JuU33, rskr. 1992/93:372).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Specialisering genom koncentration av vissa måltyper inom&lt;br&gt;de allmänna domstolarna och de allmänna Förvaltningsdomstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken allmän domstol som skall ta upp ett mål eller ärende bestäms&lt;br&gt;normalt av forumreglema i 10 resp. 19 kap. rättegångsbalken (RB). För&lt;br&gt;vissa typer av mål gäller emellertid särskilda forumregler och ibland&lt;br&gt;även särskilda regler om domstolarnas sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjörättsmål handläggs vid sju särskilt utsedda tingsrätter, benämnda&lt;br&gt;sjörättsdomstolar. I vissa fall har sjörättsdomstolama också en särskild&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentmål handläggs vid Stockholms tingsrätt. Tingsrättens avgöran-&lt;br&gt;den i patentmål kan överklagas på vanligt sätt till Svea hovrätt. I såväl&lt;br&gt;tingsrätten som i hovrätten gäller särskilda sammansättningsregler i&lt;br&gt;patentmål. Bl.a. deltar särskilda ledamöter med tekniska specialkun-&lt;br&gt;skaper. Vissa mål om upphovsrätt tas också upp av Stockholms tingsrätt&lt;br&gt;som första instans. I mål av dessa slag har tingsrätten vanlig samman-&lt;br&gt;sättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt konkurrenslagen (1993:20) handläggs i de flesta fall som&lt;br&gt;första domstolsinstans av Stockholms tingsrätt som exklusivt forum. I&lt;br&gt;flertalet sådana mål skall särskilda ledamöter (ekonomiska experter) del-&lt;br&gt;ta i avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryckfrihetsmål handläggs vid de tingsrätter inom vilkas domkretsar en&lt;br&gt;länsstyrelse har sitt säte och vid fyra andra tingsrätter. Fråga om en&lt;br&gt;skrifts brottslighet skall som regel prövas av en niomannajury. Vid&lt;br&gt;huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre eller fyra lagfarna&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tingsrätter som är behöriga att ta upp tryckfrihetsmål är även be-&lt;br&gt;höriga att pröva yttrandefrihetsmål enligt yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;br&gt;Förfarandet i yttrandefrihetsmål överensstämmer med förfarandet i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom de allmänna förvaltningsdomstolarna förekommer att mål-&lt;br&gt;typer specialdestineras till vissa domstolar. Enligt huvudregeln i förord-&lt;br&gt;ningen (1977:937) om kammarrätternas domkretsar skall den kammar-&lt;br&gt;rätt som inom sin domkrets har den förvaltningsmyndighet eller domstol&lt;br&gt;som har meddelat beslut i första instans pröva överklagande av beslutet.&lt;br&gt;Från denna huvudregel görs undantag för vissa mål som koncentreras&lt;br&gt;till vissa kammarrätter t.ex. kriminalvårdsmål och studiestödsmål.&lt;br&gt;Regeringen har dock för dessa två måltyper föreslagit att de inte längre&lt;br&gt;skall koncentreras på det viset (prop. 1993/94:133). Även för länsrätt-&lt;br&gt;ernas del förekommer vissa specialdestinerade måltyper. Regeringen har&lt;br&gt;dock i nyss nämnda proposition föreslagit lagändringar som innebär att&lt;br&gt;sådan specialisering inte heller längre skall förekomma hos länsrätt-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan form av specialisering som förekommer inom såväl de all-&lt;br&gt;männa domstolarna som de allmänna förvaltningsdomstolarna är att&lt;br&gt;vissa domstolar, främst de större, i sina interna arbetsordningar har före-&lt;br&gt;skrivit att vissa måltyper skall koncentreras till särskilda avdelningar&lt;br&gt;eller rotlar inom domstolen. Denna form av intern specialisering har&lt;br&gt;tillkommit på internt initiativ utan att det har föreskrivits i lag eller för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning. I detta sammanhang kan dock nämnas att Ungdomsbrotts-&lt;br&gt;kommittén (Ju 1990:07) i sitt betänkande Reaktion mot ungdomsbrott&lt;br&gt;(SOU 1993:35) bl.a. har föreslagit att det skall inrättas speciella ung-&lt;br&gt;domsrotlar vid tingsrätterna. Frågan bereds för närvarande inom&lt;br&gt;regeringskansliet med sikte på en lagrådsremiss under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Särskilda domstolar knutna till de allmänna domstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning av vissa måltyper har man inrättat domstolar, som trots att&lt;br&gt;de är knutna till det allmänna domstolsväsendet, ändå har ansetts som&lt;br&gt;särskilda domstolar ur processrättslig synvinkel. Vid vissa tingsrätter&lt;br&gt;finns således fastighetsdomstolar och vattendomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolarna infördes den 1 juli 1969. Domstolarna övertog&lt;br&gt;de uppgifter som tidigare fullgjordes av ägodelningsrätter och expro-&lt;br&gt;priationsdomstolar. Man brukar säga att fastighetsdomstol är tingsrätten&lt;br&gt;i en viss särskild sammansättning. Det skall i princip finnas en fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol i vaije län om inte regeringen föreskriver annat. För när-&lt;br&gt;varande är det 27 av tingsrätterna som också fungerar som fastighets-&lt;br&gt;domstol. Fastighetsdomstolarna handlägger mål med fastighetsrättslig&lt;br&gt;anknytning enligt vad som föreskrivits i olika lagar och författningar.&lt;br&gt;Domstolen består av lagfarna ledamöter, tekniska ledamöter och&lt;br&gt;nämndemän. De särskilda reglerna om fastighetsdomstolarna, som finns&lt;br&gt;i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål, innefattar också sär-&lt;br&gt;regler om hovrättens sammansättning i fastighetsmål. Fastighetsdomstol-&lt;br&gt;arnas behörighet har på senare tid inskränkts på så sätt att sådana mål&lt;br&gt;om hyra och bostadsrätt som tidigare prövats av fastighetsdomstol&lt;br&gt;genom en lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1991 i stället skall&lt;br&gt;prövas av den tingsrätt inom vars domkrets fastigheten ligger. Målen&lt;br&gt;handläggs av tingsrätterna i vanlig sammansättning (se prop.&lt;br&gt;1990/91:32, bet. 1990/91 :JuU7, rskr. 1990/91:62). Reformen har inne-&lt;br&gt;burit att antalet mål hos fastighetsdomstolarna har minskat betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1972 avskaffades de tidigare vattendomstolarna som självständiga&lt;br&gt;domstolar och knöts till vissa tingsrätter på liknande sätt som fastighets-&lt;br&gt;domstolarna. Det är sex tingsrätter som är utsedda att vara vattendom-&lt;br&gt;stol. I denna funktion har tingsrätten en särskild sammansättning med en&lt;br&gt;lagfaren ledamot, tekniska ledamöter och nämndemän. Vattendomstol-&lt;br&gt;ens avgöranden överklagas till Vattenöverdomstolen. Som vattenöver-&lt;br&gt;domstol fungerar Svea hovrätt i särskild sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta domstolen är slutinstans för mål som prövats i första instans&lt;br&gt;av fastighetsdomstol och vattendomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 De fristående specialdomstolama&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om de fristående specialdomstolama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En principiell utgångspunkt bör vara att&lt;br&gt;flertalet av de måltyper som för närvarande handläggs av special-&lt;br&gt;domstolar i framtiden bör prövas av de allmänna domstolarna&lt;br&gt;eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som uttalat sig om pro-&lt;br&gt;memorians allmänna överväganden om specialiseringen inom domstols-&lt;br&gt;väsendet delar den uppfattning som redovisats i promemorian. Många&lt;br&gt;anför dock att praktiska överväganden och en fördjupad analys måste&lt;br&gt;föregå ett eventuellt genomförande av promemorians principer på skilda&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Förutom de tidigare berörda sär-&lt;br&gt;skilda domstolarna, som är knutna till de allmänna domstolarna, finns&lt;br&gt;som framgått även helt fristående specialdomstolar nämligen Patent-&lt;br&gt;besvärsrätten, Bostadsdomstolen, Marknadsdomstolen, Arbetsdomstolen&lt;br&gt;och Försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol som prövar överklagan-&lt;br&gt;den av Patent- och registreringsverkets beslut i vissa immaterialrättsliga&lt;br&gt;frågor. Domstolens beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Bostads-&lt;br&gt;domstolen, som är slutinstans, prövar överklaganden av hyresnämnder-&lt;br&gt;nas beslut och handlägger således vissa hyresrättsliga frågor. Marknads-&lt;br&gt;domstolen beslutar som första och sista instans i vissa marknadsrättsliga&lt;br&gt;frågor och är även överklagandeinstans och samtidigt sista instans i&lt;br&gt;vissa mål enligt konkurrenslagen (1993:20). Arbetsdomstolen, som är&lt;br&gt;en slutinstans, prövar arbetsrättsliga tvister. Försäkringsöverdomstolen,&lt;br&gt;som alltså skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1995, prövar mål om social-&lt;br&gt;försäkring. Genomgående för de aktuella domstolarna är att alla är rela-&lt;br&gt;tivt små, är belägna i Stockholm och har en rikstäckande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för de fristående specialdomstolama är vidare att de (med&lt;br&gt;undantag av Försäkringsöverdomstolen) - till skillnad från övriga dom-&lt;br&gt;stolar - inte bygger på ett instanssystem med en prejudikatinstans som&lt;br&gt;tredje och sista instans. Såväl Arbetsdomstolen som Marknadsdomstolen&lt;br&gt;är i många mål den enda prövningsinstansen. För de specialdomstolar&lt;br&gt;som är slutinstanser tillkommer dessutom att deras avgöranden kan&lt;br&gt;komma under Högsta domstolens eller Regeringsrättens prövning vid&lt;br&gt;frågor om resning och återställande av försutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa specialdomstolar utövas beslutanderätten inte bara av lagfarna&lt;br&gt;ledamöter och särskilda ledamöter utan även av s.k. intresseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från ordinarie domare inom det allmänna domstolsväsen-&lt;br&gt;det har i regel ledamöter i specialdomstolar tidsbegränsade förordnan-&lt;br&gt;den. I vissa fall är uppgiften att vara ledamot en bisyssla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är de bakomliggande motiven för de fristående specialdomstolama&lt;br&gt;fortfarande bärkraftiga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak tre argument som har använts for att motivera exis-&lt;br&gt;tensen av en specialdomstol, nämligen önskemålet att upprätthålla ett&lt;br&gt;specialkunnande inom domstolen, att skapa förutsättningar for en snabb&lt;br&gt;process och att rättskipningen lättare omfattas av parternas förtroende&lt;br&gt;om intresseledamöter deltar i dömandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabbheten i förfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller snabbheten i förfärandet kan handläggningen av en viss&lt;br&gt;typ av ärenden sägas bli prioriterad genom att speciella organ hand-&lt;br&gt;lägger endast denna ärendetyp. Ett specialorgan utgör emellertid i sig&lt;br&gt;ingen garanti för ett snabbt förfarande. Balanserna har varit besvärande&lt;br&gt;i t.ex. försäkringsrätterna, Utlänningsnämnden och Hälso- och sjukvård-&lt;br&gt;ens ansvarsnämnd. Ett väsentligt skäl för att försäkringsrätterna ersattes&lt;br&gt;av länsrätterna var just det att målen därigenom skulle kunna avgöras&lt;br&gt;snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig är instanskedjan för mål som handläggs av de allmänna&lt;br&gt;domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna längre än för mål&lt;br&gt;som handläggs av specialdomstolama. Detta kan leda till att det tar&lt;br&gt;längre tid att nå ett slutligt avgörande i de mål som överklagas hos de&lt;br&gt;förra. Instansordningen här hänger emellertid samman med domstolar-&lt;br&gt;nas olika roller i systemet. Talan skall i princip väckas i den första in-&lt;br&gt;stansen och de högre domstolsinstansema skall endast överpröva de&lt;br&gt;domar som har överklagats från den närmast lägre instansen. Tyngd-&lt;br&gt;punkten i rättskipningen skall således vara förlagd till första instans med&lt;br&gt;möjlighet till överprövning i en andra instans. Den tredje och sista in-&lt;br&gt;stansen skall i huvudsak vara en ren prejudikatinstans. Genom de olika&lt;br&gt;rollerna hos de tre domstolsinstansema kan en hög grad av rättssäkerhet&lt;br&gt;uppnås samtidigt som rättsbildningen gynnas och möjligheten till ett&lt;br&gt;snabbt avgörande finns. Som framgår bl.a. av prop. 1993/94:133, In-&lt;br&gt;stansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna, kan i vissa&lt;br&gt;fall avsteg från den principiella ordningen ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om instanskedjan i och för sig blir kortare i de fäll man låter&lt;br&gt;prövningen av en särskild fråga ske i en specialdomstol bör beaktas att&lt;br&gt;det är relativt få mål som överklagas från tingsrätter och länsrätter till&lt;br&gt;överrättema. Vidare är hovrätten respektive kammarrätten i praktiken&lt;br&gt;slutinstans för merparten av de överklagade målen eftersom det i regel&lt;br&gt;krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen eller Regeringsrätten&lt;br&gt;skall pröva ett mål. Sådana prövningstillstånd meddelas endast för det&lt;br&gt;ringa antal mål som har prejudikatvärde. Under senare år har dessutom&lt;br&gt;processen i de högsta instanserna reformerats så att det nu är möjligt att&lt;br&gt;snabbare avgöra frågan om prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också möjligheter att inom ramen för de allmänna domstol-&lt;br&gt;arna och de allmänna förvaltningsdomstolarna ha regler om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd redan mellan den första och den andra domstolsinstansen. En&lt;br&gt;sådan ordning kan vara särskilt befogad i de fäll den fråga som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål för domstolsprövning redan har prövats av en förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet som första instans. Riksdagen har nyligen antagit lagstiftning&lt;br&gt;varigenom de s.k. utsökningsmålen, dvs. ärenden om verkställighet av&lt;br&gt;bl.a. civilmålsdomar vilka ärenden från början handläggs av en krono-&lt;br&gt;fogdemyndighet, får överklagas från kronofogdemyndigheten till den&lt;br&gt;tingsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Tidigare över-&lt;br&gt;klagades kronofogdemyndighetens beslut direkt till hovrätten. Samtidigt&lt;br&gt;har det införts ett krav på prövningstillstånd i hovrätten för att målet&lt;br&gt;efter överklagande av tingsrättens beslut skall prövas där. Krav på pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd i ledet tingsrätt - hovrätt har också införts i vissa brottmål&lt;br&gt;och samtidigt för ett något större antal tvistemål än tidigare (prop.&lt;br&gt;1992/93:216, bet. 1992/93:JuU34, rskr. 1992/93:373). I propositionen&lt;br&gt;om skuldsaneringslag (prop. 1993/94:123) föreslås att regler om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall gälla ledet tingsrätt - hovrätt. I en nyligen avlämnad&lt;br&gt;proposition föreslår regeringen också for de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarnas del för första gången införandet av en ordning med prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i vissa fall i ledet länsrätt - kammarrätt (prop. 1993/94:133).&lt;br&gt;Allt detta syftar till ett snabbt avgörande i många mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regler om prövningstillstånd redan mellan första och andra&lt;br&gt;instans i vissa måltyper kan bidra till att ett slutligt avgörande av den&lt;br&gt;aktuella frågan åstadkommes snabbare måste man vara medveten om att&lt;br&gt;handläggningstider m.m. framfor allt är en fråga om resurser och prio-&lt;br&gt;riteringar. Det är således möjligt att inom ramen för de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna åstadkomma ett&lt;br&gt;snabbare förfarande än normalt i de fall detta framstår som särskilt&lt;br&gt;angeläget. Detta kan ske genom olika regler om fortur m.m. Som&lt;br&gt;exempel kan bl.a. nämnas en ny regel i 12 kap. 72 § jordabalken&lt;br&gt;(hyreslagen) om att hyrestvister som rör störningar i boendet skall hand-&lt;br&gt;läggas särskilt skyndsamt. Kravet på snabbhet i förfarandet utgör därför&lt;br&gt;i sig inget skäl for ett specialorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som i detta sammanhang bör beröras är att en alltför långt&lt;br&gt;driven specialisering, särskilt om den sker med hjälp av specialdom-&lt;br&gt;stolar för prövning av speciella frågor, kan innebära att domstolsväsen-&lt;br&gt;dets totala resurser kan komma att utnyttjas på ett sätt som inte är det&lt;br&gt;allra bästa. Inom de allmänna domstolarna och de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna har man i stor utsträckning överlåtit åt domstolarna&lt;br&gt;själva att, med ledning av materiell och processuell lagstiftning och&lt;br&gt;annan normgivning, göra de prioriteringar som måste göras mellan&lt;br&gt;olika måltyper. Det är bara i undantagsfall som regeringen och riks-&lt;br&gt;dagen har velat utföra prioriteringen genom att föreskriva att vissa mål&lt;br&gt;eller ärenden skall behandlas med förtur. Det har då främst rört frågor&lt;br&gt;om frihetsberövande eller andra ingripande förhållanden i en enskilds&lt;br&gt;angelägenheter. Specialdomstolama är ett undantag från den huvud-&lt;br&gt;regeln på så sätt att man givit just de mål och ärenden som behandlas&lt;br&gt;där en särställning genom att bryta ut dem från de övergripande priori-&lt;br&gt;teringar som måste göras inom ramen for de allmänna domstolarnas&lt;br&gt;eller de allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet. Det är inte&lt;br&gt;givet att just dessa mål och ärenden i samtliga fall förtjänar en sådan&lt;br&gt;särbehandling. Det får också antas att resurserna inom domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som helhet utnyttjas bättre om avvägningarna mellan hur stora resurser&lt;br&gt;som skall sättas in på den ena eller den andra måltypen kan ske över ett&lt;br&gt;så brett fält som möjligt och alltså inom så få separata domstolsorgani-&lt;br&gt;sationer som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller från denna utgångspunkt kan alltså kravet på snabbhet i för-&lt;br&gt;farandet få vara utslagsgivande och ensamt bestämma om en speciaf-&lt;br&gt;domstol skall bibehållas for vissa mål eller ej. Denna fråga måste som&lt;br&gt;framgår prövas i ett väsentligt vidare perspektiv än att enbart se till en&lt;br&gt;eventuell tidsvinst i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskild kunskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije rättsområde kan sägas vara i varierande grad särpräglat och&lt;br&gt;fordra speciella kunskaper. Det finns en mängd frågor inom olika sak-&lt;br&gt;områden som kan prövas av domstol. Det är inte ovanligt att den som&lt;br&gt;ägnar sig åt ett ämnesområde anser att just detta är så speciellt i för-&lt;br&gt;hållande till andra områden att det även kräver en särskild ordning for&lt;br&gt;domstolsprövning, dvs. att det bör finnas en särskild domstol for just&lt;br&gt;det området. Konsekvensen av ett sådant resonemang är att det skulle&lt;br&gt;inrättas en specialdomstol för nästan vaije särskilt sakområde. Det säger&lt;br&gt;sig självt att en sådan ordning skulle leda till en resursslukande&lt;br&gt;organisation samtidigt som det strider mot intresset att domstolarna har&lt;br&gt;allmän kompetens. Det innebär vidare svåröverskådliga rättegångs-&lt;br&gt;system och risk för kompetenskonflikter mellan domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;dömer som tidigare sagts yrkesdomare med eller utan nämndemän. För&lt;br&gt;att underlätta handläggningen av exempelvis invecklade mål med teknisk&lt;br&gt;eller ekonomisk anknytning har man ibland frångått denna huvudregel&lt;br&gt;för sammansättningen och förstärkt domstolen med ledamöter som har&lt;br&gt;särskilda fackkunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda ledamöter förekommer således inte bara i specialdomstolar&lt;br&gt;utan i alla typer av domstolar, dock inte i Högsta domstolen och&lt;br&gt;Regeringsrätten. Som exempel från de allmänna förvaltningsdomstolarna&lt;br&gt;kan nämnas de särskilda ledamöter som deltar vid mål om laglighets-&lt;br&gt;prövning enligt kommunallagen m.fl. lagar. Från de allmänna domsto-&lt;br&gt;larna kan nämnas de särskilda ledamöter som kan ingå vid prövningen&lt;br&gt;av s.k. ekobrottmål och som skall delta i prövningen av vissa kon-&lt;br&gt;kurrensmål i Stockholms tingsrätt. Särskilda ledamöter finns som tidig-&lt;br&gt;are nämnts vidare i fastighetsdomstolarna och vattendomstolarna. Ut-&lt;br&gt;märkande för denna typ av ledamöter är att de skall ha särskilda kun-&lt;br&gt;skaper inom ett visst sakområde. Det är inte ovanligt att de har teknisk&lt;br&gt;eller ekonomisk sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på specialkunnande inom domstolarna gäller i allmänhet inte&lt;br&gt;bara tekniska frågor utan även juridiska. En jurist som arbetar inom ett&lt;br&gt;begränsat område av det juridiska fältet tillägnar sig med tiden ett spe-&lt;br&gt;cialkunnande inom detta område. Detta gäller såväl mera allmänna och&lt;br&gt;förhållandevis enkla frågor som invecklade juridiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålet om juridisk specialkunskap tillgodoses naturligtvis särskilt&lt;br&gt;tydligt i specialdomstolama och i de till de allmänna domstolarna knut-&lt;br&gt;na särskilda domstolarna. Samma resultat åstadkommer man inom dom-&lt;br&gt;stolsväsendet i övrigt i de fall man koncentrerar målen till vissa dom-&lt;br&gt;stolar (jfr avsnitt 4.2.1 och 4.2.2) eller när mål speciallottas på vissa&lt;br&gt;avdelningar eller rotlar inom en domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det sagda följer att kravet på sakkunskap inom skilda områden inte&lt;br&gt;förutsätter fristående specialdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att utnyttja sakkunnigbevisning enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;40 kap. rättegångsbalken och 24 § förvaltningsprocesslagen ger också&lt;br&gt;möjlighet att tillföra en domstol specialkunskaper av skilda slag. Hov-&lt;br&gt;rätterna och kammarrätterna har också möjlighet att adjungera olika&lt;br&gt;typer av jurister i mål där det finns behov av särskild juridisk fackkun-&lt;br&gt;skap. Ett annat sätt att tillföra sakkunskap är att ställa särskilda kvali-&lt;br&gt;fikationskrav på de nämndemän som skall delta i avgörandet av vissa&lt;br&gt;mål. Den lösningen har valts i lagen (1964:167) om särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt är sakkunnigbevisning att föredra framför särskilda&lt;br&gt;ledamöter eftersom det ger parterna bättre insyn i och möjlighet att på-&lt;br&gt;verka underlaget för rättens avgörande (jämför prop. 1989/90:71 och&lt;br&gt;prop. 1990/91:58). Rättens ledamöter skall i princip inte själva med&lt;br&gt;hjälp av egen fackkunskap tillföra målen något nytt eftersom process-&lt;br&gt;material av rättssäkerhetsskäl inte bör tillföras rätten på ett sätt som står&lt;br&gt;utanför parternas kontroll. Huvudregeln är därför den att det är parterna&lt;br&gt;i målet som skall tillföra målet erforderlig utredning och expertkunskap&lt;br&gt;eller att rätten inhämtar nödvändig kunskap genom att förordna sak-&lt;br&gt;kunniga att avge yttrande och höras i målet. I måltyper som är vanligt&lt;br&gt;förekommande kan sakkunniginstitutet formaliseras så att en viss grupp&lt;br&gt;personer utses att vara sakkunniga (jfr 29 § FPL). Detta är en lösning&lt;br&gt;som har valts för det stora socialförsäkringsområdet. För de måltyper&lt;br&gt;som generellt sett är tekniskt komplicerade kan dock systemet med&lt;br&gt;särskilda ledamöter i vissa fall vara att föredra. Detta förutsätter&lt;br&gt;emellertid på intet sätt att specialorgan inrättas for handläggning av&lt;br&gt;dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell form av särskilda ledamöter är de s.k. intresseledamötema.&lt;br&gt;Sådana ledamöter finns inte i de allmänna domstolarna och de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna utan enbart i de fristående specialdomstolama.&lt;br&gt;Benämningen intresseledamöter kommer från att de i regel utses efter&lt;br&gt;förslag av de intresseorganisationer som är berörda av det aktuella sak-&lt;br&gt;området. Avsikten har emellertid inte varit att dessa ledamöter skall&lt;br&gt;uppfattas som företrädare för endera partens intresse. De är i stället&lt;br&gt;meddomare, och skall i likhet med övriga domare företa en objektiv&lt;br&gt;bedömning av samtliga fakta i målet utifrån sina särskilda kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter. Samtidigt har deras deltagande i dömandet motiverats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att rättskipningen därigenom lättare omfattas av parternas förtro-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om intresseledamöters medverkan i den dömande verksamheten&lt;br&gt;har sedan lång tid tillbaka varit föremål for omfattande och stundtals&lt;br&gt;intensiva diskussioner. Diskussionerna och den kritik som har före-&lt;br&gt;kommit har regelmässigt kretsat kring frågor om deras ställning i dom-&lt;br&gt;stolarna och i vilken utsträckning regler om jäv är tillämpliga på dem.&lt;br&gt;Många har ansett att systemet med intresseledamöter har fördelar, så till&lt;br&gt;vida att de är väl insatta i de frågor som skall prövas och att de på ett&lt;br&gt;auktoritativt sätt kan ge uttryck åt de värderingar som råder bland&lt;br&gt;intressegrupper som berörs av lagstiftningen. Det har å andra sidan&lt;br&gt;framhållits att det är ofrånkomligt att till intresseledamöter utses sådana&lt;br&gt;personer som på ett eller annat sätt är knutna till de förslagsställande or-&lt;br&gt;ganisationerna. Det kan dock framstå som om sådana personer solidari-&lt;br&gt;serar sig med syftet hos de organisationer de tillhör och är inställda på&lt;br&gt;att verka för detta syfte. Detta kan i vissa fall föranleda tvivel om&lt;br&gt;intresseledamötema kan bedöma tvistefrågorna opartiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 6 i Europakonventionen har var och en rätt till en opar-&lt;br&gt;tisk och rättvis domstolsprövning av sina civila rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter eller en anklagelse om brott. Frågan om intresseledamöters del-&lt;br&gt;tagande i dömande verksamhet är förenlig med artikel 6 kom under&lt;br&gt;Europadomstolens prövning i det s.k. Langborgermålet. Sakfrågan i&lt;br&gt;målet gällde om en förhandlingsklausul i Rolf Langborgers hyresavtal&lt;br&gt;skulle stå kvar. Denna fråga skall prövas av hyresnämnd i första instans&lt;br&gt;och kan överklagas till Bostadsdomstolen. Langborger gjorde jävsinvänd-&lt;br&gt;ning mot hyresnämndens sammansättning. Sedan både jävsinvändningen&lt;br&gt;och Langborgers talan i sak hade ogillats såväl i hyresnämnden som i&lt;br&gt;Bostadsdomstolen fördes målet vidare till Europadomstolen. I Europa-&lt;br&gt;domstolen fälldes Sverige för konventionsbrott på den grunden att&lt;br&gt;Bostadsdomstolen vid avgörandet av tvisten inte kunde anses som en&lt;br&gt;opartisk och oavhängig domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Europadomstolens dom framgår att Europakonventionen inte ger&lt;br&gt;stöd för att generellt betrakta intresseledamöter som partiska enbart där-&lt;br&gt;för att de organisationer som har föreslagit ledamöterna har intressen&lt;br&gt;som kan stå i strid med ett partsintresse. Av domen framgår emellertid&lt;br&gt;att situationen i ett visst fall kan vara sådan att intresseledamötemas och&lt;br&gt;därmed domstolens oavhängighet och opartiskhet kan bli föremål för&lt;br&gt;tvivel, nämligen då parten rimligen kan befara att alla intresseleda-&lt;br&gt;mötema har ett gemensamt intresse som står i motsats till hans eget.&lt;br&gt;Därmed riskerar den intressebalans som ligger i Bostadsdomstolens&lt;br&gt;sammansättning i andra fall att rubbas då domstolen skall besluta angå-&lt;br&gt;ende hans yrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europadomstolens dom i Langborgermålet ledde till att sammansätt-&lt;br&gt;ningsreglema i hyresnämnderna och Bostadsdomstolen justerades i viss&lt;br&gt;utsträckning. Reglerna ändrades för de mål där det kan antas att en&lt;br&gt;parts talan i målet kan stå i strid med ett gemensamt intresse hos de&lt;br&gt;organisationer som intresseledamötema i domstolen eller nämnden har&lt;br&gt;anknytning till. Dessa mål skall numera avgöras enbart av juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnderna skall avgöra målen med två lagfarna ledamöter och&lt;br&gt;Bostadsdomstolen med tre lagfarna ledamöter (prop. 1990/91:98 s.34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att intresseledamötema i Marknadsdomstolen&lt;br&gt;skall avskaffas (prop. 1992/93:56, bet. 1992/93:NU17, rskr.&lt;br&gt;1992/93:144). Detta motiveras bl.a. med att det inte är lämpligt att&lt;br&gt;ledamöter i en domstol kan uppfattas som representanter for olika in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om ett bärande skäl for att bibehålla de fristående&lt;br&gt;specialdomstolama är att det finns behov av intresseledamöter i rättskip-&lt;br&gt;ningen. Intresseledamöter brukar sägas fylla tre funktioner. De tillför&lt;br&gt;sakkunskap samtidigt som de fyller en funktion liknande nämnde-&lt;br&gt;männens. Vidare bidrar de till att rättskipningen lättare omfattas av&lt;br&gt;parternas förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har konstaterats är det fullt möjligt att tillföra domstol-&lt;br&gt;arna i övrigt nödvändig sakkunskap utan att intresseledamöter deltar i&lt;br&gt;den dömande verksamheten. Och allmänhetens insyn i rättskipningen är&lt;br&gt;som regel väl tillgodosedd genom den nämndemannamedverkan som&lt;br&gt;finns i de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolar-&lt;br&gt;na. Dämtöver tryggas allmänhetens insyn i den dömande verksamheten&lt;br&gt;genom offentlighetsprincipens starka ställning vid domstolarna. Den&lt;br&gt;dömande verksamheten bedrivs nämligen med ytterst få och väl avgrän-&lt;br&gt;sade undantag i full offentlighet. Det är således väl sörjt för den med-&lt;br&gt;borgerliga insynen även i de fall där det kan tänkas att en specialdom-&lt;br&gt;stol upphör och eventuellt förekommande intresseledamöter inte ersätts&lt;br&gt;av nämndemän. Detta kan tänkas ske främst inom det hyresrättsliga om-&lt;br&gt;rådet där målen efter en integrerering i de allmänna domstolarna till&lt;br&gt;stor del torde komma att handläggas som vanliga dispositiva tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamötemas funktioner skall slutligen beröras den som&lt;br&gt;bidrar till att rättskipningen omfattas av parternas förtroende. Det är&lt;br&gt;ytterst tveksamt om det är önskvärt att låta förtroendet för en domstols&lt;br&gt;verksamhet vara beroende av att det i domstolen finns ledamöter&lt;br&gt;utsedda genom medverkan av organisationer med vilka parterna i större&lt;br&gt;eller mindre utsträckning kan identifiera sina intressen. Tvärtom kan ett&lt;br&gt;sådant synsätt te sig märkligt; det måste vara kvaliteten på rättskipning-&lt;br&gt;en som avgör förtroendefrågan och inte en eventuell &amp;quot;representation&amp;quot; i&lt;br&gt;domstolen. Det sagda hindrar inte att frågan om intresseledamöter bör&lt;br&gt;bedömas för vaije domstolstyp för sig, eftersom man måste se till&lt;br&gt;vilken funktion domstolen har och inom vilket rättsområde den verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om intresseledamöters deltagande i dömande&lt;br&gt;verksamhet bör man också beakta att den som inte tillhör någon av de&lt;br&gt;organisationer som är företrädda i domstolen kan befaras känna misstro&lt;br&gt;mot domstolens opartiskhet. Detta illustreras av Langborgerfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen också framhöll i anslutning till att intresseledamötema&lt;br&gt;avskaffades i Marknadsdomstolen (prop. 1992/93:56) är det i princip&lt;br&gt;inte lämpligt att ledamöter i en domstol kan uppfattas som represen-&lt;br&gt;tanter för olika intressen. Detta är fortfarande regeringens ståndpunkt.&lt;br&gt;Närvaron av s.k. intresseledamöter i dömande verksamhet bör därför&lt;br&gt;accepteras endast om det finns klara och starka motiv för undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden och slutsatser om de fristående specialdomstolama i&lt;br&gt;allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det tidigare anförda framgår att de skäl som legat till grund för in-&lt;br&gt;rättandet av de fristående specialdomstolama i allmänhet inte har någon&lt;br&gt;egentlig bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också vissa praktiska problem förknippade med fristående&lt;br&gt;specialdomstolar. Förekomsten av domstolar med speciella måltyper vid&lt;br&gt;sidan av dem med mera allmän kompetens skapar avgränsningsproblem.&lt;br&gt;Det kan ibland vara svårt för den enskilde att &amp;quot;hitta rätt&amp;quot;. Särskilt på-&lt;br&gt;tagligt är naturligtvis detta när en specialdomstol handlägger frågor som&lt;br&gt;har beröring med de som förekommer i de allmänna domstolarna.&lt;br&gt;Också för domstolarna själva kan det vara oklart vilken domstol som&lt;br&gt;skall handlägga ett visst mål. Det kan inträffa att frågor som borde&lt;br&gt;handläggas i ett sammanhang handläggs i skilda domstolar. Det finns&lt;br&gt;också en viss risk för att ett mål felaktigt tas upp och avgörs av en&lt;br&gt;obehörig domstol vilket på många sätt kan få negativa konsekvenser för&lt;br&gt;parterna. Att undvika bl.a. sådana situationer var ett av de bärande&lt;br&gt;skälen till att handläggningen av hyresmålen fördes över från fastighets-&lt;br&gt;domstol till allmänt fästighetsforum (se prop. 1990/91:32). Det finns&lt;br&gt;också en risk för att rättsfrågorna kan komma att bedömas olika i skilda&lt;br&gt;domstolsorganisationer. Sådana problem uppkommer redan på vissa&lt;br&gt;områden som en följd av att rättskipningen är fördelad mellan de två&lt;br&gt;parallella domstolsorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialiseringen har vidare inneburit att de fristående specialdomstol-&lt;br&gt;ama periodvis har haft svårt att rekrytera personal, framför allt före-&lt;br&gt;dragande. Många specialdomstolar är för sin rekrytering beroende av de&lt;br&gt;två huvudsakliga domstolsorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialdomstolama är dessutom genomgående relativt små och sårbara&lt;br&gt;och saknar flexibilitet inom organisationen. Det innebär bl.a. att kost-&lt;br&gt;naderna för administrationen i vissa specialdomstolar blir förhållandevis&lt;br&gt;höga. Till den organisatoriska bilden hör också att specialdomstolama&lt;br&gt;inte är samlade under ett och samma departements ansvarsområde vilket&lt;br&gt;kan påverka möjligheterna att samordna resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bärande tanke i de olika reformer på domstolsväsendets område&lt;br&gt;som föreslagits av bl.a. Domstolsutredningen och som redan har&lt;br&gt;genomförts eller står i begrepp att genomföras är att domstolsväsendet i&lt;br&gt;framtiden bör vara mer sammanhållet än i dag. Detta inte minst på&lt;br&gt;grund av de allt större krav som ställs på landets domstolar. För att&lt;br&gt;effektivt kunna möta de nya kraven är det angeläget att samordna&lt;br&gt;resurserna. Det är även av vikt att slå fast principen om domstolarnas&lt;br&gt;generella kompetens. Som framgår av det ovan anförda är det fullt&lt;br&gt;möjligt att inom de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna tillgodose både behovet av sakkunskap och ett snabbt för-&lt;br&gt;farande. Utgångspunkten är vidare att intresseledamöter inte bör delta i&lt;br&gt;dömande verksamhet. Regeringens principiella utgångspunkt är därför&lt;br&gt;att flertalet av de måltyper som i dag handläggs av specialdomstolama i&lt;br&gt;framtiden bör prövas av domstolar som har en mera generell kom-&lt;br&gt;petens, och att specialdomstolamas uppgifter följaktligen bör överföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till dessa domstolar i den utsträckning det är möjligt med hänsyn till&lt;br&gt;målens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot den redovisade bakgrunden som regeringen i denna&lt;br&gt;proposition fortsättningsvis tar upp hur rättskipningen i framtiden bör&lt;br&gt;anordnas på det hyres- och arrenderättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Rättskipningen inom det arrende- och hyres-&lt;br&gt;rättsliga området&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Hyresnämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya lagstiftning på hyresrättens område som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1969 inrättades de statliga hyresnämnderna i den form de&lt;br&gt;har i dag. Lagstiftningen föregicks dock av kritik från Lagrådet som an-&lt;br&gt;såg att hyrestvister borde handläggas av de allmänna domstolarna enligt&lt;br&gt;vanliga processuella regler. Endast under förutsättning att måltillström-&lt;br&gt;ningen i samband med den nya lagstiftningens ikraftträdande kunde&lt;br&gt;bedömas bli så stor att situationen inte kunde bemästras av domstolarna&lt;br&gt;sade sig Lagrådet som en provisorisk ordning kunna godta, att hyres-&lt;br&gt;nämnderna vid sidan om sin medlande uppgift även anförtroddes att av-&lt;br&gt;göra vissa grupper av hyrestvister. Lagrådet betonade vikten av att&lt;br&gt;hyresnämndernas dömande verksamhet fick fortgå under kortast möjliga&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de år som hyresnämnderna har varit verksamma har deras&lt;br&gt;kompetensområde utvidgats betydligt. De har numera en mycket mer&lt;br&gt;domstolsliknande roll än vad de hade vid starten år 1969, då tyngd-&lt;br&gt;punkten ändå låg på deras administrativa och medlande funktioner.&lt;br&gt;Rollförändringen har skett successivt genom flera sinsemellan oberoen-&lt;br&gt;de lagstiftningsåtgärder. Den är alltså närmast en konsekvens av att det&lt;br&gt;rättsområde där hyresnämnderna varit verksamma har befunnit sig i ett&lt;br&gt;skede av expansiv utveckling. En mängd nya materiella rättsregler har&lt;br&gt;tillskapats som i sin tur krävt kompletterande reformer på det processu-&lt;br&gt;ella planet. Genom åren har därför skillnaderna i formellt avseende&lt;br&gt;mellan processen i hyresnämnderna och processen i domstolarna i viss&lt;br&gt;mån utjämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndernas uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndernas uppgifter regleras i 4 § lagen (1973:188) om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder (nämndlagen). Hyresnämnd anges i denna&lt;br&gt;paragraf ha till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i hyres- och bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket, ändrad användning av lokal enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;skadestånd enligt 12 kap. 24 a §, överlåtelse av hyresrätt enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34-37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand enligt 12 kap. 40 §, för-&lt;br&gt;längning av hyresavtal enligt 12 kap. 49 §, hyresvillkor enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §, återbetalning av hyra och fastställande av hyra enligt 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 b §, uppskov med avflyttning enligt 12 kap. 59 § eller föreläggande&lt;br&gt;enligt 12 kap. 64 §, allt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a. pröva tvist om hyresvillkor enligt 22-24 §§ hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen (1978:304) eller om återbetalningsskyldighet enligt 23 § samma&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva tvist om medlemskap enligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp-&lt;br&gt;låta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 § eller villkor för upplåtelse av bostads-&lt;br&gt;rätt enligt samma §, hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §, upplåtelse av lägen-&lt;br&gt;het i andra hand enligt 7 kap. 11 § eller utdömande av vite enligt 11&lt;br&gt;kap. 2 §, allt bostadsrättslagen (1991:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pröva fråga om godkännande av överenskommelse som avses i 12&lt;br&gt;kap. 1 § femte stycket, 45 eller 56 § jordabalken eller av beslut som av-&lt;br&gt;ses i 9 kap. 16 § första stycket 1 eller 2 bostadsrättslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara skiljenämnd i hyres- eller bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. pröva tvist mellan hyresvärd och hyresgästsorganisation enligt&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. pröva frågor enligt bostadssaneringslagen (1973:531) och bostads-&lt;br&gt;förvaltningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pröva frågor enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. pröva frågor enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv&lt;br&gt;för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1993 avgjorde landets hyresnämnder 45 549 ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 719 av dem avgjordes av ordföranden ensam. Övriga 5 830 ärenden&lt;br&gt;avgjordes av nämnden i större sammansättning, dvs. knappt 13 procent&lt;br&gt;av ärendena. Muntlig förhandling hölls i drygt 18 procent av ärendena&lt;br&gt;eller i 8 318 stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Arrendenämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jordabalken kom till år 1972 inrättades samtidigt, efter förebild av&lt;br&gt;hyresnämnderna, särskilda statliga arrendenämnder med representanter&lt;br&gt;för partsorganisationema. Deras kompetensområde kom att omfatta&lt;br&gt;tvister om förlängning av arrendeavtal, tvister om villkorsändring i sam-&lt;br&gt;band med förlängningstvister, dispensfrågor och vissa ersättningstvister.&lt;br&gt;Övriga arrendetvister skulle liksom tidigare prövas av de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna, men hänföras till de nyinrättade fastighetsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndernas verksamhet har inte utvecklats på samma sätt som&lt;br&gt;hyresnämnderna. Genom ändringar i arrendelagstiftningen den 1 januari&lt;br&gt;1985 tillfördes dock arrendenämnderna vissa nya ärendetyper. Nämn-&lt;br&gt;derna fick också möjlighet att meddela s.k. mellanbeslut och att ta upp&lt;br&gt;muntlig bevisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndernas upppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndernas uppgifter regleras i 1 § nämndlagen. Arrende-&lt;br&gt;nämnd har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medla i arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pröva tvist om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende,&lt;br&gt;bostadsarrende eller fiskearrende eller av avtal om jakträttsupplåtelse&lt;br&gt;eller om villkor för sådan förlängning samt tvist i fråga som avses i 9&lt;br&gt;kap. 14 § jordabalken eller vars prövning enligt 9 kap. 12 b, 17 a, 18,&lt;br&gt;21 eller 31 §, 10 kap. 6 a § eller 11 kap. 6 b § samma balk ankommer&lt;br&gt;på arrendenämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pröva fråga om godkännande av förbehåll eller annat avtalsvillkor&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap. 2-4 eller 7 § eller 11 kap.&lt;br&gt;2 § jordabalken eller 3-6 § lagen (1957:390) om fiskearrenden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara skiljenämnd i arrendetvist och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pröva frågor enligt lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att för-&lt;br&gt;värva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnderna avgjorde under år 1993 totalt 2 096 ärenden.&lt;br&gt;Knappt 61 procent, eller 1 277 ärenden avgjordes av ordföranden&lt;br&gt;ensam. Muntlig förhandling hölls i drygt 55 procent av ärendena, dvs.&lt;br&gt;i 1 154 ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas lokalisering och storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns tolv hyresnämnder och arrendenämnder spridda över landet.&lt;br&gt;Dessa har sina kanslier i Stockholm, Västerås, Örebro, Linköping,&lt;br&gt;Jönköping, Växjö, Malmö, Göteborg, Gävle, Sundsvall, Umeå och&lt;br&gt;Luleå. Personalen i hyresnämnd och arrendenämnd är gemensam.&lt;br&gt;Nämnderna har sammanlagt cirka 120 anställda varav 28 är hyresråd.&lt;br&gt;Hyres- och arrendenämnderna i Stockholm är störst med 49 anställda&lt;br&gt;Därefter kommer nämnderna i Göteborg som har 26 anställda och&lt;br&gt;nämnderna i Malmö som har 17 anställda. Övriga nämnder är mycket&lt;br&gt;små och har i genomsnitt 4 anställda. Det kan nämnas att det hyresråd&lt;br&gt;som är chef för nämnden i Umeå även upprätthåller chefsljänsten i&lt;br&gt;Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnderna och arrendenämnderna är, med undantag för&lt;br&gt;nämnderna i Sundsvall, placerade i landets residensstäder. På samtliga&lt;br&gt;orter där det finns hyres- och arrendenämnder är ortens tingsrätt dess-&lt;br&gt;utom fastighetsdomstol. Arrendenämnderna har samma verksamhets-&lt;br&gt;område som hyresnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Hyresnämndernas sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En hyresnämnd består enligt huvudregeln av en lagfaren ordförande och&lt;br&gt;två intresseledamöter. Av de senare skall den ene väl känna till fastig-&lt;br&gt;hetsägares förhållanden och den andre hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden består i stället av två lagfarna ledamöter när det gäller&lt;br&gt;vissa frågor rörande förhandlingsklausuler, ersättning till hyresgäst-&lt;br&gt;organisation för förhandlingsarbete och prövning av vissa hyresvillkor.&lt;br&gt;Hyresnämnden har sådan sammansättning även i ärenden i vilka intresse-&lt;br&gt;ledamötema har anknytning till organisationer som kan antas ha ett&lt;br&gt;gemensamt intresse som står i strid med den ena partens intresse i&lt;br&gt;tvisten. Dessa regler infördes med anledning av den s.k. Langborger-&lt;br&gt;domen i Europadomstolen (se avsnitt 4.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden kan i vissa fall även bestå enbart av den lagfame ord-&lt;br&gt;föranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får också anlita en utomstående expert att biträda&lt;br&gt;nämnden, om ärendets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden i hyresnämnden och ersättaren för denne förordnas av&lt;br&gt;regeringen. Övriga ledamöter forordnas av Domstolsverket. Intresse-&lt;br&gt;ledamötema forordnas efter förslag av de på bostadsmarknaden verk-&lt;br&gt;samma riksorganisationerna av fastighetsägare, hyresgäster, bostads-&lt;br&gt;rättshavare och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Arrendenämndernas sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnden består normalt av en lagfaren ordförande och två&lt;br&gt;intresseledamöter. Av de senare ledamöterna skall den ene såsom ägare&lt;br&gt;av jordbruksfastighet eller på liknande sätt ha förvärvat erfarenhet av&lt;br&gt;arrendeförhållanden och den andre vara arrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden i arrendenämnden och ersättare för denne förordnas av&lt;br&gt;regeringen. Övriga ledamöter förordnas av Domstolsverket. Intresse-&lt;br&gt;ledamötema förordnas efter förslag av riksorganisationer av jordägare&lt;br&gt;eller arrendatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 Förfarandet i nämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i arrende- och hyresnämnderna regleras i lagen (1973:188)&lt;br&gt;om arrendenämnder och hyresnämnder, nämndlagen. Förfarandet har&lt;br&gt;stora inslag av muntlighet. Dock är den muntliga förhandlingen som i&lt;br&gt;förvaltningsförfarandet i övrigt ett komplement till vad som framgår av&lt;br&gt;handlingarna i ärendet. Nämnden skall klarlägga tvistefrågorna och -&lt;br&gt;även om medling inte har påkallats - söka förlika partema. Om det inte&lt;br&gt;är uppenbart att förutsättningar för förlikning saknas skall nämnden vid&lt;br&gt;behov lägga fram förslag till förlikning. Nämnden kan också avgöra&lt;br&gt;ärenden genom skiljedom. Då gäller lagen (1929:145) om skiljemän, i&lt;br&gt;den mån annat inte följer av nämndlagen. Nämndens avgörande sker&lt;br&gt;genom beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 Överprövning av arrendenämndernas och hyresnämndernas&lt;br&gt;beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan Bostadsdomstolen inrättades den 1 juli 1975 var reglerna for&lt;br&gt;överprövning av hyresnämndernas beslut mycket svåröverskådliga. Av&lt;br&gt;de beslut som överhuvudtaget kunde fullföljas skulle en del angripas&lt;br&gt;genom att klandertalan väcktes mot motparten hos fastighetsdomstol.&lt;br&gt;Andra beslut kunde bli föremål for besvär hos fastighetsdomstol. En&lt;br&gt;tredje grupp beslut kunde överklagas genom besvär direkt hos Svea&lt;br&gt;hovrätt. Slutligen kunde talan mot hyresnämndernas beslut i vissa fall&lt;br&gt;föras genom besvär hos Statens hyresråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också reglerna om fullföljd från fastighetsdomstol till hovrätt och&lt;br&gt;vidare från hovrätt till Högsta domstolen var svårgenomträngliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter inrättandet av Bostadsdomstolen den 1 juli 1975 överklagas&lt;br&gt;hyresnämnds beslut bara till denna instans. Hyresnämndens beslut skall&lt;br&gt;överklagas genom besvär inom tre veckor från den dag beslutet med-&lt;br&gt;delades. Mot Bostadsdomstolens beslut får talan inte föras. En rad be-&lt;br&gt;slut från hyresnämnd får dock inte överklagas. Det rör sig om i princip&lt;br&gt;samma typer av beslut som inte heller före Bostadsdomstolens inrättan-&lt;br&gt;de fick föras vidare från nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också nämnas att i annat sammanhang ändrades hyresreglema&lt;br&gt;i vissa materiella avseenden redan från och med den 1 januari 1975.&lt;br&gt;Hyresnämndernas beslut i ett par av dessa frågor skulle övergångsvis -&lt;br&gt;till dess att Bostadsdomstolen inrättades - överklagas genom besvär di-&lt;br&gt;rekt till Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av arrendenämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om överklagande av arrendenämndernas beslut är i det när-&lt;br&gt;maste oförändrade sedan nämnderna inrättades i nuvarande form. De&lt;br&gt;följer i stort sett samma mönster som gällde för överklagande av de&lt;br&gt;viktigaste målgrupperna från hyresnämnderna innan Bostadsdomstolen&lt;br&gt;inrättades. Sålunda kan arrendenämndens beslut angripas genom att&lt;br&gt;klandertalan väcks vid fastighetsdomstol. Sådan talan skall vara väckt&lt;br&gt;inom två månader från det att arrendenämndens beslut meddelades. Sker&lt;br&gt;ej detta är partens talan förlorad. Vissa beslut får inte klandras. Fastig-&lt;br&gt;hetsdomstols dom i vissa frågor som avgjorts efter klander av arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut får inte överklagas. Hovrättens dom i ett överklagat mål&lt;br&gt;som prövats av en arrendenämnd i första instans får inte heller över-&lt;br&gt;klagas till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 Tidigare förslag till förändringar vad gäller hyres- och&lt;br&gt;arrendenämnderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1977 föreslog Domstolsverket att de små nämndernas administration&lt;br&gt;skulle integreras med tingsrätternas kanslier på respektive ort och att&lt;br&gt;deras ställning som självständiga förvaltningsmyndigheter skulle om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas. Förslagen ledde emellertid inte till någon lagstiftning men en&lt;br&gt;viss kanslimässig samordning mellan nämnderna och tingsrätterna har&lt;br&gt;skett utom för de tre största.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresrättsutredningen föreslog i betänkandet Hyresrätt 3 (SOU&lt;br&gt;1981:77) en långtgående reformering av hyresprocessen innebärande&lt;br&gt;huvudsakligen att alla tvister enligt 12 kap. jordabalken skulle prövas av&lt;br&gt;hyresdomstolar, de tidigare hyresnämnderna, och överprövas av Bostads-&lt;br&gt;domstolen. Regeringen uttalade emellertid att tiden ännu inte var mogen&lt;br&gt;för att ta ställning till frågan om en reform av hyresprocessen utan att&lt;br&gt;man borde avvakta Rättegångsutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utredning uttalade i betänkandet Expertmedverkan och speciali-&lt;br&gt;sering (SOU 1987:13) att det skulle vara fullt möjligt att överföra hyres-&lt;br&gt;och arrendenämndernas uppgifter till tingsrätterna och Bostadsdom-&lt;br&gt;stolens uppgifter till hovrätterna och Högsta domstolen. Utredningen&lt;br&gt;ansåg att en sådan åtgärd skulle ge flera fördelar i förhållande till den&lt;br&gt;rådande ordningen. Bl.a. skulle man slippa de olägenheter som är&lt;br&gt;förenade med att en stor del av den dömande verksamheten sker vid&lt;br&gt;sidan av de allmänna domstolarna. Utredningen ansåg vidare att åt-&lt;br&gt;gärden måste medföra administrativa vinster och direkta ekonomiska&lt;br&gt;besparingar. Rättegångsutredningens förslag fördes emellertid inte vida-&lt;br&gt;re av regeringen, som i stället gav Domstolsutredningen i uppdrag att&lt;br&gt;överväga en ordning med gemensamma kanslier för nämnderna och&lt;br&gt;tingsrätterna på de orter där nämnderna nu finns, möjligen med undan-&lt;br&gt;tag för de tre största nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de inledningsvis nämnda tillägsdirektiven begränsades dock&lt;br&gt;Domstolsutredningens uppdrag så att det inte längre skulle omfatta de&lt;br&gt;organisatoriska frågorna. Dessa skulle istället beredas inom regerings-&lt;br&gt;kansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.8 Bostadsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen inrättades den 1 juli 1975 som en central överinstans&lt;br&gt;för ärenden som tidigare hade behandlats av hyresnämnd. Innan dom-&lt;br&gt;stolen inrättades saknades det i vissa ärendetyper möjlighet att genom&lt;br&gt;en för hela riket gemensam högsta instans få till stånd en enhetlig rätts-&lt;br&gt;tillämpning i de fall där de materiella bestämmelserna visat sig lämna&lt;br&gt;utrymme for olika tolkningar. I ärenden som prövades av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol som sista instans, t.ex. bruksvärdetvister, fanns det i stort sett lika&lt;br&gt;många slutinstanser som underinstanser. Också i ärenden som fick föras&lt;br&gt;vidare till hovrätt men inte till Högsta domstolen ansågs det i vissa fall&lt;br&gt;behövas auktoritativa prejudikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1975 års hyresprocessreform var utgångspunkten att prövningsför-&lt;br&gt;farandet i framför allt mål om hyresvillkor skulle ligga hos hyresnämn-&lt;br&gt;derna. Bostadsdomstolens huvudsakliga uppgift skulle vara att fungera&lt;br&gt;som prejudikatinstans och leda rättsutvecklingen på området. En annan&lt;br&gt;utgångspunkt för reformen var att den nya överinstansen skulle bygga&lt;br&gt;på partsorganisationemas medverkan i rättskipningen. Erfarenheten an-&lt;br&gt;sågs nämligen ha visat att det vid överprövning av hyresnämndernas av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görande inte blev fråga om en renodlad rättslig bedömning, något som&lt;br&gt;hade förutsatts vid inrättandet av hyresnämnderna. Även i överinstans-&lt;br&gt;erna förekom det skönsmässiga bedömningar över vilka hyresmark-&lt;br&gt;nadens organisationer ansågs böra få inflytande vid avgörandet. Särskilt&lt;br&gt;målen om hyresvillkor och enligt bostadssaneringslagen ansågs nära be-&lt;br&gt;röra organisationerna och dessutom kräva speciell sakkunskap och&lt;br&gt;hyrespolitisk överblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen prövar överklaganden av hyresnämnds beslut enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag. Domstolen prövar även besvär över domvilla&lt;br&gt;i fråga om hyresnämnds beslut. Bostadsdomstolens beslut kan inte över-&lt;br&gt;klagas. Högsta domstolen beslutar dock i frågor som gäller återställande&lt;br&gt;av försutten tid och resning. Bostadsdomstolens verksamhetsområde och&lt;br&gt;sammansättning regleras i lagen (1974:1082) om Bostadsdomstol. När-&lt;br&gt;mare föreskrifter finns i förordningen (1988:903) med instruktion för&lt;br&gt;bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolens kansli är förlagt till Stockholm. Domstolen har 15&lt;br&gt;personer anställda varav fem är lagfarna ledamöter. Genom att Bostads-&lt;br&gt;domstolen sedan början av år 1993 har sina lokaler alldeles i närheten&lt;br&gt;av Svea hovrätt har en viss administrativ samverkan mellan de båda&lt;br&gt;domstolarna möjliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna mål till Bostadsdomstolen har minskat under de&lt;br&gt;senaste åren. År 1987 kom det in ca 750 mål, medan det under år 1993&lt;br&gt;kom in ca 540 mål. Under år 1993 avgjorde domstolen 558 mål. Av&lt;br&gt;dessa avsåg 71 procent mål enligt 12 kap. jordabalken eller motsvar-&lt;br&gt;ande hyresrättsliga mål enligt bostadsrättslagen. 295 eller knappt 53&lt;br&gt;procent av de avgjorda målen avsåg frågor om förlängning av hyres-&lt;br&gt;avtal. Mål angående ändrade hyresvillkor uppgick till 7,7 procent och&lt;br&gt;mål om åtgärdsföreläggande till 5,2 procent. 8,4 procent av de avgjorda&lt;br&gt;målen avsåg processuella frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolens sammansättning och förfaranderegler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Bostadsdomstolen skall finnas minst tre lagfarna ledamöter som är&lt;br&gt;erfarna i domarvärv, bostadsdomare. Antalet sådana är för närvarande&lt;br&gt;fem. Vidare skall det i domstolen finnas en teknisk ledamot, dvs. en&lt;br&gt;ledamot med teknisk utbildning och erfarenhet av värderings- eller&lt;br&gt;byggnadsteknik. Dessutom skall det finnas högst tolv ledamöter med&lt;br&gt;särskild sakkunskap om förhållandena på bostadsmarknaden, s.k. in-&lt;br&gt;tresseledamöter. Dessa förordnas efter förslag av bostadsmarknadens&lt;br&gt;riksorganisationer för en tid av tre år. För ledamöterna gäller bl.a. att&lt;br&gt;de skall vara svenska medborgare och ha avlagt domared. Lagfaren&lt;br&gt;ledamot och teknisk ledamot får inte förordnas bland personer som kan&lt;br&gt;anses företräda fastighetsägares, hyresgästers eller bostadsrättshavares&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen är domför med sju eller fyra ledamöter. Domstolen&lt;br&gt;upphör att vara domför i den mindre sammansättningen, om någon av&lt;br&gt;ledamöterna påkallar att målet skall prövas i den större sammansättning-&lt;br&gt;en. Den större sammansättningen är avsedd att användas i mål av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principiell betydelse och i mål som rör frågor av större vikt. Vid pröv-&lt;br&gt;ning som inte avser själva saken är domstolen även domför med tre lag-&lt;br&gt;farna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen sammanträder med sju ledamöter, skall som huvud-&lt;br&gt;regel tre av dem vara lagfarna och fyra intresseledamöter. Av intresse-&lt;br&gt;ledamötema skall två vara väl förtrogna med fastighetsägares förhåll-&lt;br&gt;anden och de två andra med hyresgästers eller bostadsrättshavares.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om domstolen sammanträder med fyra ledamöter, skall två vara lag-&lt;br&gt;farna och två vara intresseledamöter. Av intresseledamötema skall den&lt;br&gt;ene företräda fastighetsägarintressen och den andre hyresgästers eller&lt;br&gt;bostadsrättshavares intressen. De sammansättningsregler som nu nämnts&lt;br&gt;gäller emellertid inte i sådana mål där de intresseledamöter som enligt&lt;br&gt;vanliga bestämmelser skulle ha deltagit har anknytning till organisation-&lt;br&gt;er som kan antas ha ett gemensamt intresse som står i strid med den ena&lt;br&gt;partens intresse i tvisten. Bostadsdomstolen är i dessa mål domför med&lt;br&gt;tre lagfarna ledamöter. Samma domforhetsregler gäller i mål som avser&lt;br&gt;fråga om en förhandlingsklausul skall föras in eller bibehållas i ett hyres-&lt;br&gt;avtal enligt 2 § hyresförhandlingslagen, ersättning enligt 20 § hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen till en hyresgästorganisation för dess förhandlings-&lt;br&gt;arbete samt prövning av hyresvillkor med tillämpning av 21 § hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen. Dessa från domstolens normala domforhetsregler&lt;br&gt;avvikande regler infördes år 1991 med anledning av Langborgerdomen&lt;br&gt;(jfr avsnitt 4.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för en lagfaren ledamot kan en teknisk ledamot delta, om&lt;br&gt;målets beskaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det. En lagfaren&lt;br&gt;ledamot får ensam företa förberedande åtgärder i ett mål samt pröva&lt;br&gt;fråga om avskrivning av mål. Sådan handläggning kan enligt uppdrag&lt;br&gt;av domstolens ordförande också skötas av en annan lagfaren tjänsteman&lt;br&gt;vid domstolen, vilken förordnats därtill av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i Bostadsdomstolen är i stort sett utformat efter mönster&lt;br&gt;av vad som gäller om förfarandet i besvärsmål i hovrätt vilket innebär&lt;br&gt;att handläggningen i princip är skriftlig. Förutsättningarna för muntlig&lt;br&gt;förhandling är dock vidare än i 52 kap. rättegångsbalken och överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med 9 § förvaltningsprocesslagen. Det innebär att munt-&lt;br&gt;lig förhandling kan hållas om det kan vara till fordel för utredningen i&lt;br&gt;målet. Muntlig förhandling skall hållas om part begär det, samt för-&lt;br&gt;handlingen ej är obehövlig och ej heller särskilda skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En muntlig förhandling i Bostadsdomstolen är - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller vid förvaltningsdomstolarna - ett komplement till det skriftliga för-&lt;br&gt;farandet. Ett avgörande i Bostadsdomstolen skall grundas på vad hand-&lt;br&gt;lingarna innehåller och vad i övrigt har förekommit i målet. Det är rela-&lt;br&gt;tivt ovanligt att Bostadsdomstolen håller muntlig förhandling. Under&lt;br&gt;1993 avgjordes ett trettiotal mål efter muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 De allmänna domstolarnas handläggning av mål om&lt;br&gt;hyra och arrende&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De allmänna domstolarna är som inledningsvis nämndes generellt be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;höriga att pröva alla tvister som inte uttryckligen är undantagna från&lt;br&gt;deras kompetens. På de hyresrättsliga och arrenderättsliga områdena&lt;br&gt;framgår dessa undantag av de olika lagrum som upptar bestämmelser&lt;br&gt;om vilka mål som skall prövas av hyres- och arrendenämnder och över-&lt;br&gt;prövas av Bostadsdomstolen. Alla övriga tvister mellan hyresvärd och&lt;br&gt;hyresgäst och mellan jordägare och arrendator skall prövas av de&lt;br&gt;allmänna domstolarna. Arrendemålen prövas av fastighetsdomstol som&lt;br&gt;första instans. Exempel på tvister som prövas av de allmänna domstol-&lt;br&gt;arna är anspråk på obetalda hyror eller arrendeavgifter, förverkande av&lt;br&gt;nyttjanderätten, nedsättning av hyra eller arrendeavgift på grund av&lt;br&gt;hinder och men i nyttjanderätten, skadeståndsanspråk av olika slag och&lt;br&gt;tvister om huruvida ett avtal har ingåtts och innehållet i ett ingånget&lt;br&gt;avtal. Fråga är alltså om centrala civilrättsliga områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller hyresmålen prövades dessa tidigare av fastighetsdomstol.&lt;br&gt;Genom en lagändring som trätt i kraft den 1 januari 1991 bestämdes&lt;br&gt;emellertid att dessa mål skall handläggas av tingsrätt med tillämpning av&lt;br&gt;vanliga forumregler. Detta innebär att den tingsrätt där fastigheten är&lt;br&gt;belägen är rätt forum för dessa tvister. De avgörs som dispositiva tviste-&lt;br&gt;mål i tingsrättens för dessa mål normala sammansättning, som huvud-&lt;br&gt;regel skall tre lagfarna domare delta i avgörandet. Om tvisteföremålets&lt;br&gt;värde är mindre än ett halvt basbelopp är tingsrätten domfor med en&lt;br&gt;lagfaren domare. Nämndemän deltar inte i avgörandena. Tingsrättens&lt;br&gt;avgöranden fullföljs med tillämpning av de för tvistemål vanliga&lt;br&gt;reglerna till hovrätt och i sista hand till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arrendemål som skall prövas av allmän domstol som första instans&lt;br&gt;prövas av särskilda tingsrätter i sin egenskap av fastighetsdomstol. I&lt;br&gt;samma lagstiftningsärende som nyss nämnts behandlades frågan om man&lt;br&gt;i likhet med vad som skedde för hyresmålens del skulle föra över även&lt;br&gt;arrendemålen till prövning av alla tingsrätter i normal sammansättning.&lt;br&gt;Detta skedde emellertid inte, bl.a. på grund av överväganden om att&lt;br&gt;flytta prövningen i första instans av vissa mål från fastighetsdomstolarna&lt;br&gt;till arrendenämnderna. Fastighetsdomstol är alltså fortfarande första in-&lt;br&gt;stans i alla arrendetvister som inte prövas av arrendenämnd. Vid pröv-&lt;br&gt;ning av arrendemål består fastighetsdomstolen enligt 3 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål av två lagfarna leda-&lt;br&gt;möter och tre nämndemän med möjlighet för ordföranden att bestämma&lt;br&gt;att en teknisk ledamot skall delta i stället för en nämndeman om målets&lt;br&gt;beskaffenhet kräver det. Fastighetsdomstolens avgöranden kan över-&lt;br&gt;klagas till hovrätt. Hovrätten avgör målet i normal sammansättning om&lt;br&gt;inte målets beskaffenhet är sådan att en teknisk ledamot bör delta. Hov-&lt;br&gt;rättens avgörande kan överklagas till Högsta domstolen. I Högsta dom-&lt;br&gt;stolen deltar inte några tekniska ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Arrende- och hyresnämndernas framtid&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den principiella inriktningen på det fortsatta&lt;br&gt;reformarbetet är att rättskipningen inom det hyres- och arrende-&lt;br&gt;rättsliga området bör koncentreras till de allmänna domstolarna.&lt;br&gt;Det betyder att arrende- och hyresnämnderna bör upphöra och att&lt;br&gt;huvuddelen av deras arbetsuppgifter övertas av tingsrätten, som&lt;br&gt;huvudsakligen skall handlägga målen som vanliga tvistemål i sin&lt;br&gt;normala sammansättning. En sådan omläggning av förfarandet på&lt;br&gt;området kräver emellertid att bl.a. den materiella lagstiftningen&lt;br&gt;reformeras så att en sådan rättegångsordning blir ändamålsenlig&lt;br&gt;och eventuellt att vissa av nämndernas uppgifter övertas av andra&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian föreslår - i avvaktan på en total&lt;br&gt;integrering av nämndernas verksamhet i tingsrätterna - att dessa under&lt;br&gt;en övergångsperiod administrativt samordnas med tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Många remissinstanser&lt;br&gt;som uttalat sig i denna fråga avstyrker promemorians förslag. Till dessa&lt;br&gt;hör bl.a. hyresnämnderna. Ett antal remissinstanser är dock positiva till&lt;br&gt;förslaget att samordna hyresnämnderna med tingsrätterna i administra-&lt;br&gt;tivt hänseende. Vissa remissinstanser, däribland Hovrätten över Skåne&lt;br&gt;och Blekinge, vill att utvecklingen skall fortsätta mot en integrering av&lt;br&gt;hyresnämnderna i tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under senare år har ett brett upplagt&lt;br&gt;reformarbete pågått inom domstolsväsendet. Bakgrunden till detta är en&lt;br&gt;situation där ökad måltillströmning till domstolarna inte kan mötas med&lt;br&gt;motsvarande resursförstärkningar. För att detta inte skall leda till&lt;br&gt;oacceptabla förhållanden för rättsväsendet måste tillgängtiga resurser ut-&lt;br&gt;nyttjas med största möjliga effektivitet. Organisationen måste ses över&lt;br&gt;från denna utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bärande tankarna bakom de olika förslag till förändringar som har&lt;br&gt;framlagts är att domstolsväsendet skall vara så sammanhållet som möj-&lt;br&gt;ligt och att det skall bygga på domstolar med så generell kompetens&lt;br&gt;som möjligt, att domstolarna i princip endast skall syssla med rena rätt-&lt;br&gt;skipningsuppgifter och att ett system med tre instanser för domstols-&lt;br&gt;prövning av de frågor som måste prövas av domstol skall vara den&lt;br&gt;självklara huvudregeln samt att därvid tyngdpunkten i rättskipningen&lt;br&gt;skall ligga i den första instansen. De redan genomförda reformerna har&lt;br&gt;i varierande grad präglats av dessa tankar. Sålunda har den s.k. summa-&lt;br&gt;riska processen, alltså tidigare mål om lagsökning, betalningsförelägg-&lt;br&gt;ande och handräckning, som ett led i bl.a. renodlingen av tingsrätterna&lt;br&gt;förts över till kronofogdemyndigheterna. Som ett led i strävandena efter&lt;br&gt;ett mer sammanhållet domstolsväsende kan nämnas att försäkringsrätter-&lt;br&gt;na har upphört och att deras uppgifter har övertagits av de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna och att, som tidigare nämnts, Försäkringsöver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen enligt ett beslut i riksdagen skall upphöra den 1 juli 1995 då&lt;br&gt;dess uppgifter kommer att övertas av Regeringsrätten. Riksdagen har&lt;br&gt;godkänt principen att den första domstolsprövningen av ett förvaltnings-&lt;br&gt;ärende alltid skall ske i länsrätt (prop. 1992/93:100 bil. 3, bet.&lt;br&gt;1992/93:JuU24, rskr 1992/93:289). Regeringen har härefter som ett&lt;br&gt;första led i arbetet med att anpassa instansordningssystemet inom de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna till den principen föreslagit att första&lt;br&gt;domstolsinstans för kriminalvårdsmål och studiestödsmål skall vara läns-&lt;br&gt;rätt istället för som nu kammarrätt (prop. 1993/94:133). Regeringen av-&lt;br&gt;ser att senare lägga fram förslag till ändrad instansordning för ytter-&lt;br&gt;ligare måltyper som i dag prövas av kammarrätt som första domstolsin-&lt;br&gt;stans. Målet är att den allra största delen av målen i förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna skall starta i länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i avsnitt 4.3 bör specialdomstolarnas framtida roll&lt;br&gt;inom rättsväsendet i allmänhet omprövas. För detta talar såväl att de&lt;br&gt;skäl som åberopades för deras inrättande i många fäll inte längre har&lt;br&gt;någon större bärkraft som att domstolsväsendet bör utformas så att det&lt;br&gt;blir mera sammanhållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett rättsområde det framstår som särskilt angeläget att reformera för&lt;br&gt;att få ett mer enhetligt prövningssystem är det som avser nyttjande av&lt;br&gt;fäst egendom mot vederlag. Hit hör de hyresrättsliga och de arrende-&lt;br&gt;rättsliga frågorna. Som framgått av tidigare avsnitt är förfarandet för&lt;br&gt;prövning av tvister mellan hyresvärd eller jordägare och nyttjanderätts-&lt;br&gt;havare utformat på olika sätt. Inom det hyresrättsliga området är upp-&lt;br&gt;giften att lösa tvister fördelad mellan å ena sidan hyresnämnderna och&lt;br&gt;Bostadsdomstolen och å andra sidan de allmänna domstolarna. På det&lt;br&gt;arrenderättsliga området är arbetsuppgifterna inte på samma sätt upp-&lt;br&gt;delade. Visserligen prövar arrendenämnderna ett antal tvister som första&lt;br&gt;instans men deras beslut kan överprövas av allmän domstol i dess roll&lt;br&gt;som fastighetsdomstol. Inom både det hyresrättsliga och det arrende-&lt;br&gt;rättsliga området är som tidigare sagts (avsnitt 5.2) vissa tvister, till&lt;br&gt;exempel tvister om avtalets upphörande i förtid (förverkande) och&lt;br&gt;tvister som avser betalning av vederlag för nyttjandet samt de flesta&lt;br&gt;skadeståndstvister, från böijan förbehållna de allmänna domstolarna.&lt;br&gt;Detta har till följd att till synes likartade tvister i bland skall prövas av&lt;br&gt;olika domstolsorganisationer. Ett exempel på detta är det när hyres-&lt;br&gt;värden säger upp ett hyresavtal på grund av att han anser att hyresrätten&lt;br&gt;har förverkats. Om hyresvärden i ett sådant fall säger upp hyresavtalet&lt;br&gt;till omedelbart eller förtida upphörande skall tvisten prövas av tingsrätt.&lt;br&gt;Tingsrättens beslut kan därefter överklagas till hovrätt och Högsta dom-&lt;br&gt;stolen. Säger hyresvärden däremot upp avtalet till hyrestidens utgång&lt;br&gt;eller eljest med iakttagande av uppsägningstid, skall tvisten prövas av&lt;br&gt;hyresnämnd även om hyresvärden åberopar förverkandet som grund for&lt;br&gt;att hyresförhållandet skall upplösas. Hyresnämndens beslut kan över-&lt;br&gt;klagas till Bostadsdomstolen. Ett annat exempel är att gemensam hand-&lt;br&gt;läggning av frågorna inte kan ske i fall då tvist föreligger om såväl&lt;br&gt;skadestånd som ersättning på grund av att lägenhetens bruksvärde har&lt;br&gt;minskat genom att hyresgästen själv utfört reparationer eller andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeten. Dessa gränsdragningar framstår naturligtvis som svårbegripliga&lt;br&gt;för både parter och ombud och medför risk för rättsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att tvister av likartat slag handläggs inom samma dom-&lt;br&gt;stolsorganisation. Det är vidare angeläget att tvister mellan enskilda i&lt;br&gt;största möjliga utsträckning prövas av de allmänna domstolarna. Det är&lt;br&gt;också angeläget att prövningsförfarandet är utformat så att parterna inte&lt;br&gt;skall behöva löpa processuella risker på grund av förfarandereglemas&lt;br&gt;svåröverskådlighet. Även av andra skäl framstår det som olämpligt att&lt;br&gt;näraliggande frågor kan komma under olika prövningsorgans bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det arrenderättsliga området är det mest angeläget att se över det&lt;br&gt;krångliga och svåröverskådliga system som nu finns för fullföljd av&lt;br&gt;arrendenämndernas och domstolarnas avgöranden. Systemet är också&lt;br&gt;behäftat med systematiska brister. Beslut från tolv arrendenämnder skall&lt;br&gt;fullföljas till 24 fastighetsdomstolar. Antalet prövningsinstanser är alltså&lt;br&gt;dubbelt så stort som antalet underinstanser. Liknande förhållanden rådde&lt;br&gt;för hyresnämndernas del innan Bostadsdomstolen inrättades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullföljdsreglema bör i framtiden, om inte alldeles särskilda skäl i&lt;br&gt;något fall talar emot, vara likadana i hyresmål och arrendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att föra över de mål som i dag handläggs av arrende- och&lt;br&gt;hyresnämnder till de allmänna domstolarna skapas en nödvändig&lt;br&gt;förutsättning för en sådan samordning som med hänsyn till det anförda&lt;br&gt;är önskvärd. Samtidigt motiverar de tidigare berörda övriga skälen som&lt;br&gt;talar mot specialdomstolar och särskilda prövningsorgan för skilda&lt;br&gt;grupper av rättsfrågor en sådan samordning inom det hyresrättsliga och&lt;br&gt;arrenderättsliga området. Utgångspunkten för regeringens fortsatta över-&lt;br&gt;väganden är därför att den hyresrättsliga och arrenderättsliga rättskip-&lt;br&gt;ningen bör koncentreras till de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Särskilt om hyresnämnderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras tre olika vägar för att integrera hyres-&lt;br&gt;nämndernas verksamhet i de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt är att föra över alla måltyper som nu handläggs av hyres-&lt;br&gt;nämnderna till tingsrätterna. Detta skulle skapa förutsättningar för en&lt;br&gt;enhetlig processordning på hyresrättens område. Det skulle också fram-&lt;br&gt;stå som logiskt mot bakgrund av promemorians förslag att inordna&lt;br&gt;Bostadsdomstolen i Svea hovrätt. Emellertid skulle en sådan lösning&lt;br&gt;också kunna vara förenad med vissa negativa konsekvenser bl.a. såtill-&lt;br&gt;vida att tingsrätterna skulle få ta över uppgifter som till sin natur är så-&lt;br&gt;dana att de inte kräver domstolsprövning. Detta skulle enligt prome-&lt;br&gt;morian strida mot strävandena mot renodling av domstolsväsendet. I&lt;br&gt;promemorian förordas därför att det först sker en övergripande genom-&lt;br&gt;gång av den hyresrättsliga lagstiftningen såväl materiellt som processu-&lt;br&gt;ellt innan en sådan reform genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian behandlar därefter en annan till synes mindre ingripande&lt;br&gt;metod för att åstadkomma ett mer sammanhållet system för prövning av&lt;br&gt;hyresmål. Med detta förslag skulle hyresnämndernas verksamhet för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas mellan tingsrätter och hyresnämnder på så sätt att tingsrätterna&lt;br&gt;skulle få överta de delar av hyresnämndernas verksamhet som var av&lt;br&gt;mer domstolsliknande karaktär. Övriga arbetsuppgifter som medling och&lt;br&gt;skiljedomsverksamhet samt beslutsfattande i sådana tillståndsfrågor som&lt;br&gt;mer är av förvaltningskaraktär skulle kunna ligga kvar på hyresnämn-&lt;br&gt;derna. En sådan lösning är dock enligt promemorian förenad med ett&lt;br&gt;antal nackdelar, bl.a. skulle prövningen av hyresmål även efter en sådan&lt;br&gt;reform vara splittrad. Därför förordas inte att den lösningen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller i stället ett mindre ingripande förslag - som&lt;br&gt;jämte tanken att inordna Bostadsdomstolen i Svea hovrätt skulle kunna&lt;br&gt;utgöra ett första steg mot en total integration av hyresmålen i de&lt;br&gt;allmänna domstolarna - nämligen att administrativt samordna hyres-&lt;br&gt;nämnderna med tingsrätterna i de orter där hyresnämnderna finns. En&lt;br&gt;sådan samordning kan utformas så att hyresnämnden formellt förblir en&lt;br&gt;självständig myndighet som avgör ärendena i eget namn, men där per-&lt;br&gt;sonalen är gemensam för tingsrätten och hyresnämnden. Det är samma&lt;br&gt;lösning som har valts för inskrivningsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del framhålla att utvecklingen av hyres-&lt;br&gt;nämndernas uppgifter mot mera judiciella uppgifter har lett till en splitt-&lt;br&gt;rad processordning på hyresrättens område. Förfarandereglema i&lt;br&gt;nämnderna är också i vissa avseenden ofullständiga till följd av&lt;br&gt;svårigheter att reglera processordningen för de vitt skilda funktioner&lt;br&gt;som sammanförts till ett enda prövningsorgan. I bl.a. detta avseende&lt;br&gt;finns ett behov av reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar därför den uppfattning i promemorian som går ut på&lt;br&gt;att hyresnämndernas verksamhet på sikt skall föras över till de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Starka principiella skäl talar också för detta. Vad Lagrådet&lt;br&gt;anförde 1967 inför tillkomsten av hyresnämnderna i form av principiella&lt;br&gt;betänkligheter, mot såväl tanken på att i och för sig tillägga hyres-&lt;br&gt;nämndernas dömande funktioner som de konsekvenser detta skulle få i&lt;br&gt;form av en splittrad processordning på hyresrättens område, har stor&lt;br&gt;aktualitet även i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrätterna kan också utan vidare på ett fullt tillfredsställande sätt&lt;br&gt;handlägga de mål som kan komma att foras över från hyresnämndernas&lt;br&gt;prövning. Det är enligt regeringens synsätt uteslutet att avvika princi-&lt;br&gt;piellt från den hittillsvarande sammansättningen av tingsrätterna genom&lt;br&gt;att där införa ett system med intresseledamöter. Sådana bör därför inte&lt;br&gt;delta i avgörandena av de hyresmål som nu är aktuella. De förfarande-&lt;br&gt;regler som för närvarande gäller och de nya regler som är under ut-&lt;br&gt;arbetande, medger å andra sidan att särskild sakkunskap utan svårig-&lt;br&gt;heter kan tillföras ett mål vid tingsrätt om detta skulle visa sig vara nöd-&lt;br&gt;vändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också rent praktiska skäl som talar för att se över organisa-&lt;br&gt;tionen med hyresnämnder i syfte att integrera dessa med de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Flertalet nämnder är mycket små myndigheter. Nio av&lt;br&gt;nämnderna består endast av ett hyresråd och två eller tre biträden. De&lt;br&gt;är därför känsliga för händelser av olika slag, t.ex semester, sjukdom,&lt;br&gt;tjänstledighet och växlingar i arbetsbördan. Administrationen är, relativt&lt;br&gt;sett, kostsam inom sådana små enheter. Vad som framför allt är en brist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från administrativ och ekonomisk synpunkt är att organisationen inte är&lt;br&gt;flexibel vid förändringar av arbetsbördan. Det är svårt att möta arbets-&lt;br&gt;toppar och samtidigt svårt att tillgodogöra sig besparingar om arbets-&lt;br&gt;uppgifterna minskar. För personalen bör det vara mera utvecklande att&lt;br&gt;växla mellan olika arbetsfält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl promemorian som vissa remissinstanser har dock pekat på vissa&lt;br&gt;problem som en integrering av hyresnämnderna i tingsrätterna skulle&lt;br&gt;komma att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har sålunda framfört farhågor vad gäller snabb-&lt;br&gt;heten i förfarandet om hyresnämndernas uppgift skulle övertas av de&lt;br&gt;allmänna domstolarna. Regeringen delar emellertid inte dessa farhågor.&lt;br&gt;Det finns, som framhålls i promemorian, redan nu goda förutsättningar&lt;br&gt;för ett snabbt och effektivt förfarande i enlighet med rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler. Inom Justitiedepartementet håller nu också på att utarbetas ett&lt;br&gt;förslag till ny lag om handläggning av domstolsärenden i de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Regeringen räknar med att kunna lägga fram ett förslag&lt;br&gt;till en lag som skall kunna träda i kraft under hösten 1994. Denna&lt;br&gt;moderniserade handläggningsordning, som också kommer att innehålla&lt;br&gt;bestämmelser för förfarandet i överrätt, är avsedd att passa för sådana&lt;br&gt;ärenden som inte kan handläggas enligt de vanliga tvistemålsreglema.&lt;br&gt;Detta förfarande skall vara snabbt och effektivt. Slutligen står ju, som&lt;br&gt;tidigare nämnts i olika sammanhang, också möjligheten till buds att&lt;br&gt;föreskriva att vissa mål skall handläggas med förtur. Det finns alltså&lt;br&gt;goda möjligheter att få till stånd en prövning i de allmänna domstolarna&lt;br&gt;av hyresmålen vilken tillgodoser rimliga krav på snabbhet. Det bör&lt;br&gt;dock framhållas, vilket också har berörts tidigare i avsnitt 4.3.2, att det&lt;br&gt;inte är givet att alla mål som i dag kan handläggas med särskild snabb-&lt;br&gt;het, eftersom det sker i ett specialorgan som hyresnämnd med ett be-&lt;br&gt;gränsat målområde att handlägga, i framtiden bör ges en sådan priori-&lt;br&gt;terad behandling. En positiv effekt av ett till största delen sammanhållet&lt;br&gt;domstolsväsende är ju att avvägningarna mellan vilka resurser som skall&lt;br&gt;sättas in på en särskild måltyp kan ske över ett väsentligt större fält.&lt;br&gt;Detta medför att de totala resurserna kan utnyttjas på ett bättre sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påtalas i promemorian och av en del remissinstanser är vissa&lt;br&gt;ärenden som i dag handläggs av hyresnämnderna sådana att de inte bör&lt;br&gt;handläggas av domstol. Till denna kategori hör bl.a. den rena medlings-&lt;br&gt;verksamheten och uppgiften att fungera som skiljenämnd. Den sist-&lt;br&gt;nämnda uppgiften torde vara direkt oförenlig med domstolarnas verk-&lt;br&gt;samhet. De allmänna domstolarna har visserligen kapacitet att utföra&lt;br&gt;vissa begränsade medlande uppgifter mellan tvistande parter. Detta sker&lt;br&gt;också i många tvistemål. I sådana mål där förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten, är det domstolens skyldighet att, i den mån det är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter, verka för att&lt;br&gt;parterna förliks. Domstolen kan också om målets beskaffenhet talar för&lt;br&gt;det förordna en särskild medlare och förelägga parterna att inställa sig&lt;br&gt;till sammanträde inför denne. Det sätt på vilket förberedelsen i tvistemål&lt;br&gt;bedrivs i de allmänna domstolarna leder också ofta till att parterna&lt;br&gt;träffar en uppgörelse i saken, vilket är eftersträvansvärt från många&lt;br&gt;synpunkter. Dessa förhållanden skulle kunna sägas tala för att den med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsverksamhet som bedrivs av hyresnämnderna kan övertas av tings-&lt;br&gt;rätterna om målen i övrigt förs dit. Man får dock i det sammanhanget&lt;br&gt;komma ihåg att parterna primärt har vänt sig till domstolen för att få en&lt;br&gt;uppkommen tvist prövad och avgjord av ett utomstående organ och inte&lt;br&gt;för att få till stånd en medling. De åtgärder som domstolen vidtar för att&lt;br&gt;åstadkomma en förlikning mellan parterna är därför ett steg i en väl&lt;br&gt;utförd förberedelse av målet för ett slutligt avgörande. Åtgärderna går&lt;br&gt;för det mesta ut på att domstolen upplyser parterna om de vinster som&lt;br&gt;kan uppnås vid en förlikning där båda parter har eftergivit något av vad&lt;br&gt;de uppfattar som sin rätt och att domstolen i vissa fall leder själva&lt;br&gt;förlikningsförhandlingama om parterna så önskar. Domstolens huvud-&lt;br&gt;sakliga bidrag till att parterna förliks ligger dock i att den genom för-&lt;br&gt;beredelsen i målet har klarlagt tvistefrågorna, rättsfrågorna och bevis-&lt;br&gt;läget på ett sådant sätt att parterna har en relativt säker grund att bygga&lt;br&gt;sina uppskattningar om processens utgång på. Skulle förlikning inte&lt;br&gt;komma till stånd är målet således ändå klart för avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu beskrivna förhållandena måste skiljas ffån den situation som&lt;br&gt;uppstår om domstolen söker medla mellan partema. En medlingssitua-&lt;br&gt;tion innefattar för det mesta en viss rådgivning till partema och med-&lt;br&gt;larens inställning till rättsfrågan torde ofta komma att avslöjas. Med-&lt;br&gt;laren lägger också ofta fram ett konkret förlikningsförslag. Om med-&lt;br&gt;lingen skulle misslyckas och ett eventuellt framlagt förlikningsförslag&lt;br&gt;förkastas torde i alla fall samme domare inte kunna delta i målets av-&lt;br&gt;görande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan kan dock inte bedömas enbart ur rent praktisk synpunkt. Det&lt;br&gt;går naturligtvis att bygga in rent medlande funktioner även i en tings-&lt;br&gt;rätt. Det kan istället ifrågasättas om en uppgift som primärt går ut på att&lt;br&gt;vara ett medlingsorgan mellan tvistande parter överhuvud bör ligga på&lt;br&gt;en domstol eller ens på ett statligt organ. Denna uppgift, liksom upp-&lt;br&gt;giften att vara skiljenämnd, kan lika gärna övertas av organisationerna&lt;br&gt;på hyresmarknaden som om de skulle finna att behov finns härav kan&lt;br&gt;skapa egna organ för medling och skiljeförfaranden. Det är nämligen i&lt;br&gt;hög grad tveksamt om det allmänna i sin rättskipande verksamhet, vare&lt;br&gt;sig denna sker inom ramen för allmänna domstolar av något slag,&lt;br&gt;specialdomstolar eller andra allmänna organ med domstolsliknande upp-&lt;br&gt;gifter, skall tillhandahålla annat än dömande och beslutande funktioner,&lt;br&gt;låt vara att en effekt av ett väl utfört arbete i förberedelsen för den&lt;br&gt;dömande eller beslutande funktionen ofta leder till att parterna förliks.&lt;br&gt;Under ett antal år har ju arbete pågått med att söka renodla domstolarna&lt;br&gt;och från dem föra bort sådant som lika bra kan utföras på annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra ärendetyper hos hyresnämnderna som är mindre&lt;br&gt;lämpliga att föra över till de allmänna domstolarnas prövning. Det rör&lt;br&gt;sig främst om beslut av förvaltningskaraktär. Vissa remissinstanser för-&lt;br&gt;ordar att de uppgifterna inte skall föras in under tingsrätternas verksam-&lt;br&gt;het. Att fördela dessa till de allmänna förvaltningsdomstolarna om hyres-&lt;br&gt;nämnderna upphör och inordnas i tingsrätterna skulle emellertid med-&lt;br&gt;föra en fortsatt icke önskvärd splittring av processordningen på hyres-&lt;br&gt;rättens område. Den nackdelen skulle knappast uppvägas av den rätts-&lt;br&gt;systematiska vinst som kan göras genom att fördela hyresnämndernas -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för den delen också arrendenämndernas - uppgifter mellan de all-&lt;br&gt;männa domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Dessutom&lt;br&gt;kan man förutsätta att problemet kommer att bli mindre framträdande&lt;br&gt;när den nya ärendelagen har kommit till. Även ändringar i den&lt;br&gt;materiella lagstiftningen kommer att få denna effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis bedömer regeringen alltså att den principiella&lt;br&gt;inriktningen bör vara att hyresnämnderna upphör och att deras verksam-&lt;br&gt;het övertas av tingsrätterna. De för tingsrätterna normala förfarande-&lt;br&gt;och sammansättningsreglema bör också gälla i de mål som övertagits&lt;br&gt;från hyresnämnderna. Intresseledamöter bör således inte delta i målens&lt;br&gt;avgörande i tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om regeringens principiella inställning är att hyresnämndernas&lt;br&gt;uppgifter bör överföras till de allmänna domstolarna förutsätter en sådan&lt;br&gt;nyordning mer ingående överväganden, inte minst mot bakgrund av de&lt;br&gt;problem förknippade härmed som tidigare behandlats. Det är också&lt;br&gt;lämpligt att avvakta den nya ärendelagen. Regeringen kommer därför&lt;br&gt;under sommaren och hösten 1994 att inleda ett arbete på att i grunden&lt;br&gt;se över de hyresprocessuella reglerna. De materiella regler som finns på&lt;br&gt;det hyresrättsliga området är också till vissa delar utformade med tanke&lt;br&gt;på att det finns hyresnämnder som handhar tillämpningen. En viss om-&lt;br&gt;arbetning av de materiella reglerna måste därför ske samtidigt som&lt;br&gt;processreglema ses över. Regeringen finner det därför inte möjligt att&lt;br&gt;redan nu föreslå att hyresnämndernas uppgifter skall övertas av tings-&lt;br&gt;rätterna. Det finns för närvarande inte heller tillräckligt underlag för att&lt;br&gt;i avvaktan på en sådan förändring redan nu genomföra den admini-&lt;br&gt;strativa samordning mellan hyresnämnderna och vissa tingsrätter som&lt;br&gt;föreslås i promemorian. Mot bakgrund av regeringens principiella in-&lt;br&gt;ställning vad gäller ett sammanhållet domstolsväsende bör dessutom ar-&lt;br&gt;betet med samlokalisering och viss administrativ samverkan mellan&lt;br&gt;nämnderna och tingsrätterna fortsätta i enlighet med den principiella in-&lt;br&gt;riktningen som regeringen angivit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Särskilt om arrendenämnderna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller arrendenämnderna föreslås i promemorian som en följd av&lt;br&gt;förslaget beträffande hyresnämnderna samma lösning som för dessa.&lt;br&gt;Även arrendenämnderna föreslås därmed bli administrativt samordnade&lt;br&gt;med tingsrätten på respektive ort. Också i detta sammanhang poängteras&lt;br&gt;att lösningen är provisorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principiella och förfarandetekniska skäl som talar för att inordna&lt;br&gt;hyresnämndernas verksamhet under tingsrätterna talar för att göra&lt;br&gt;samma sak med arrendenämnema. Med en sådan ordning skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för att samordna de processuella reglerna i hyresmålen och&lt;br&gt;arrendemålen. Till detta kommer att om hyresnämnderna avskaffas&lt;br&gt;torde arrendenämnderna endast med svårighet kunna finnas kvar som&lt;br&gt;självständiga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör således den principiella inriktningen&lt;br&gt;vara att även arrendenämnderna bör upphöra och deras verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övertas av tingsrätterna. Vad gäller förfarande- och sammansättnings-&lt;br&gt;regler gör regeringen samma bedömning som beträffande hyresnämn-&lt;br&gt;derna. Intresseledamöter bör alltså inte delta i avgörandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av huvudsakligen samma skäl som nyss anförts beträffande hyres-&lt;br&gt;nämnderna går det inte nu att föreslå att arrendenämndernas verksamhet&lt;br&gt;skall övertas av tingsrätterna. En sådan förändring kräver även den mer&lt;br&gt;ingående överväganden. Detta kommer att ske i samband med att hyres-&lt;br&gt;processen behandlas vidare inom regeringskansliet. Ett förslag som&lt;br&gt;berör arrendenämnema bör därför komma samtidigt med ett förslag om&lt;br&gt;hyresnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bostadsdomstolen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bostadsdomstolen upphör&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadsdomstolen upphör den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Hyresnämndernas avgöranden som tidigare överklagades till&lt;br&gt;Bostadsdomstolen skall nu istället överklagas hos Svea hovrätt&lt;br&gt;som tills vidare blir rikstäckande överinstans. Hovrätten skall av-&lt;br&gt;göra dessa mål i sin normala sammansättning. Vissa speciella för-&lt;br&gt;faranderegler skall gälla för handläggningen av mål i Svea hovrätt&lt;br&gt;som överklagats från hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En knapp majoritet av&lt;br&gt;remissinstanserna är positiva till förslaget. Bostadsdomstolen, alla hyres-&lt;br&gt;nämnder och några andra har avstyrkt förslaget i dess helhet. Flera&lt;br&gt;remissinstanser vill att frågan om Bostadsdomstolens framtid avgörs&lt;br&gt;samtidigt med frågan om hyresnämndernas framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bostadsdomstolen inrättades som en&lt;br&gt;exklusiv domstolsinstans för överprövning av hyresnämndernas avgöran-&lt;br&gt;den. Tillkomsten av domstolen medförde såväl ett avsteg från principen&lt;br&gt;om ett sammanhållet domstolsväsende som en avvikelse från den van-&lt;br&gt;liga ordningen med ett treinstanssystem. Det innebar vidare att ett fler-&lt;br&gt;tal målkategorier som sedan lång tid hade handlagts av de allmänna&lt;br&gt;domstolarna fördes bort från dessa domstolar. Vissa frågor enligt hyres-&lt;br&gt;lagstiftningen prövas dock fortfarande av allmän domstol. Detta har&lt;br&gt;bl.a. lett till den splittring av hyresprocessen vars negativa konsekvens-&lt;br&gt;er tidigare har berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen är dessutom en liten domstol, som i viss utsträck-&lt;br&gt;ning är beroende av domstolsväsendet i övrigt för sin personalförsörj-&lt;br&gt;ning. Mot denna bakgrund och av vad som har anförts tidigare om spe-&lt;br&gt;cialdomstolar i allmänhet och önskemålet om en enhetlig processordning&lt;br&gt;på hyresrättens område anser regeringen att Bostadsdomstolen bör upp-&lt;br&gt;höra som fristående specialdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överprövning av hyresnämndernas beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras ingående vilken av de allmänna domstols-&lt;br&gt;organisationema som skulle ta över domstolens verksamhet, de all-&lt;br&gt;männa domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstolarna. För de&lt;br&gt;sistnämnda talar att hyresnämnderna i princip är förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter och att beslut av sådana företrädesvis bör överklagas till de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna samt att vissa ärenden i hyresnämnd är&lt;br&gt;av förvaltningskaraktär. För allmän domstol talar å andra sidan att de&lt;br&gt;flesta måltypema i hyresnämnderna och Bostadsdomstolen är tvister&lt;br&gt;mellan enskilda parter i hyresförhållanden. Härtill kommer enligt prome-&lt;br&gt;morian att de mål av förvaltningskaraktär som handläggs av Bostads-&lt;br&gt;domstolen endast utgör ett fåtal procent av den totala mängden mål hos&lt;br&gt;Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till promemorians synsätt att merparten av&lt;br&gt;Bostadsdomstolens verksamhet är av det slag som naturligt hör hemma&lt;br&gt;i de allmänna domstolarna. Vad gäller resterande delar av verksamheten&lt;br&gt;är det i likhet med vad som sagts om hyresnämnderna knappast en lämp-&lt;br&gt;lig lösning, vare sig av systematiska eller organisatoriska skäl, att, som&lt;br&gt;föreslagits av en del remissinstanser, överväga en fördelning av&lt;br&gt;Bostadsdomstolens uppgifter mellan de båda allmänna domstolsorganisa-&lt;br&gt;tionema. En sådan uppdelning skulle medföra att stora praktiska svårig-&lt;br&gt;heter uppstår och att den hyresrättsliga rättskipningen även i fortsättning-&lt;br&gt;en blev svåröverskådlig. Någon egentlig systematisk vinst skulle inte&lt;br&gt;uppkomma utom på ett rent teoretiskt plan. Domstolens uppgifter bör&lt;br&gt;därför flyttas över till de allmänna domstolarna, även om detta innebär&lt;br&gt;att dessa får till uppgift att i viss utsträckning pröva mål som primärt&lt;br&gt;kan sägas ha anknytning till förvaltningsprocessen. Det bör i samman-&lt;br&gt;hanget erinras om att detta inte är någon egentlig nyhet. Redan i dag&lt;br&gt;överprövar tingsrätt t.ex. polismyndighets beslut i ärenden om felpar-&lt;br&gt;keringsavgift (jfr 10 § lagen 1976:206). Riksdagen har också nyligen&lt;br&gt;beslutat att Stockholms tingsrätt skall pröva överklaganden av Kon-&lt;br&gt;kurrensverkets beslut (prop. 1992/93:56, bet. 1992/93:NU17, rskr.&lt;br&gt;1992/93:144). Ändrad materiell lagstiftning kommer också att göra pro-&lt;br&gt;blemet mindre. Sålunda har bl.a. lagen (1974:1274) om kommunal bo-&lt;br&gt;stadsanvisningsrätt upphävts. Bostadsdomstolens prövning av vissa&lt;br&gt;frågor enligt den lagen var exempel på sådan förvaltningsrättskipning&lt;br&gt;som egentligen inte borde handläggas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som anförs i avsnitt 6.2 är det regeringens avsikt&lt;br&gt;att hyresnämndernas verksamhet i framtiden skall inordnas i tingsrätt-&lt;br&gt;erna. I linje med detta ligger att Bostadsdomstolens verksamhet bör&lt;br&gt;övertas av hovrätterna. Det mest önskvärda är då att de uppgifter som&lt;br&gt;nu åvilar Bostadsdomstolen övertas av alla hovrätter. Praktiska och&lt;br&gt;personalmässiga hänsyn talar emellertid för att ett sådant steg i reform-&lt;br&gt;processen bör ske samtidigt med att hyresnämndernas verksamhet förs&lt;br&gt;över till tingsrätterna. Ett av dessa skäl är att man bör vänta på att en&lt;br&gt;ny lag om handläggningen av domstolsärenden stiftas. Innan denna lag,&lt;br&gt;som också kommer att reglera förfarandet i överrätt, har trätt i kraft bör&lt;br&gt;hyresmålen inte föras ut till alla hovrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om man skall avstå från att göra något nu, innan det&lt;br&gt;nyss skisserade stora steget tas. Lagrådet har i den frågan uttalat&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformarbete som pågått under senare år inom rättskipningen har&lt;br&gt;en bärande tanke bakom de olika förslag till förändringar som lagts&lt;br&gt;fram varit att domstolsväsendet skall vara så sammanhållet som möjligt.&lt;br&gt;Såsom framhålls i lagrådsremissen talar vägande skäl för att den hyres-&lt;br&gt;rättsliga rättskipningen koncentreras till de allmänna domstolarna. För-&lt;br&gt;slaget att integrera Bostadsdomstolens och hyresnämndernas verksamhet&lt;br&gt;i de allmänna domstolarna utgör ett viktigt led i det reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna, bland dem Högsta domstolen, anser att&lt;br&gt;frågan om Bostadsdomstolens framtid, bör avgöras samtidigt med&lt;br&gt;frågan om hyresnämndernas framtid. Lagrådet delar Högsta domstolens&lt;br&gt;uppfattning att de bästa förutsättningarna för att få till stånd en lämplig&lt;br&gt;och bestående ordning för handläggningen av hyresrättsliga frågor före-&lt;br&gt;ligger om man först tar ställning till hur prövningen skall ske i första&lt;br&gt;instans och sedan låter detta ställningstagande vara styrande för utform-&lt;br&gt;ningen av förfarandet vid ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överförande av hyresnämndernas uppgifter till tingsrätterna förut-&lt;br&gt;sätter emellertid mer ingående överväganden än som kunnat göras hit-&lt;br&gt;tills. Under sommaren och hösten kommer att inledas ett arbete på att i&lt;br&gt;grunden se över de hyresprocessuella reglerna. Samtidigt därmed&lt;br&gt;kommer också en viss omarbetning av de materiella reglerna att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som läggs fram i lagrådsremissen får ses som en tillfällig&lt;br&gt;lösning i avbidan på ett slutligt ställningstagande sedan det fortsatta ut-&lt;br&gt;redningsarbete som förutskickas har avslutats. Som ett provisorium kan&lt;br&gt;förslaget godtagas trots att det ofrånkomligen är förenat med vissa&lt;br&gt;olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att så snabbt som möjligt&lt;br&gt;bölja angripa problemet med särskilda specialdomstolar utanför de ordi-&lt;br&gt;narie domstolsorganisationema på det hyresrättsliga området och särskilt&lt;br&gt;nackdelarna i form av en splittrad processordning, vilka är särskilt på-&lt;br&gt;tagliga inom detta område. Den möjlighet som då finns är att genom-&lt;br&gt;föra promemorieförslaget att låta Svea hovrätt ta över Bostadsdomstol-&lt;br&gt;ens uppgifter. De praktiska olägenheterna med en en sådan delreform&lt;br&gt;framstår inte som särskilt påtagliga. Enligt regeringens mening är vinst-&lt;br&gt;erna med en förändring av detta slag klart överlägsna de nackdelar som&lt;br&gt;kan åberopas. Regeringen förordar därför att Bostadsdomstolen avskaff-&lt;br&gt;as och att Svea hovrätt skall träda i dess ställe som överinstans till&lt;br&gt;hyresnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i hovrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med promemorians förslag bör alltså hyresnämndernas av-&lt;br&gt;göranden hädanefter överklagas till Svea hovrätt. Som tidigare sagts är&lt;br&gt;förfarandet i Bostadsdomstolen huvudsakligen uppbyggt kring reglerna&lt;br&gt;om besvärsmål i hovrätt enligt 52 kap. rättegångsbalken. Reglerna för&lt;br&gt;tvistemål i allmänhet är också genom en hänvisning i lagen om bostads-&lt;br&gt;domstol tillämpliga på förfarandet i Bostadsdomstolen. Härutöver finns&lt;br&gt;vissa specialregler för förfarandet i Bostadsdomstolen. Det rör regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bl.a. domstolens processledning, muntlig förhandling, beslutens&lt;br&gt;rättskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att förfarandet i hovrätten skall ansluta sig till&lt;br&gt;reglerna i 52 kap. rättegångsbalken. En remissinstans förordar i stället&lt;br&gt;att reglerna om vad i tvistemål görs tillämpliga på dessa mål i Svea&lt;br&gt;hovrätt. Regeringen kan inte ansluta sig till den uppfattningen. Reglerna&lt;br&gt;i 50 kap. rättegångsbalken om vad i tvistemål förutsätter att saken har&lt;br&gt;en annan beskaffenhet än den i många fall brukar ha i ett mål som&lt;br&gt;överklagats från hyresnämnd. Reglerna ställer också, för att kunna&lt;br&gt;tillämpas på ett meningsfullt sätt, krav på processordningen i under-&lt;br&gt;instansen som förfarandet i hyresnämnderna inte uppfyller. Det är alltså&lt;br&gt;inte aktuellt att för närvarande låta processen i Svea hovrätt i dessa mål&lt;br&gt;bygga på någon annan reglering än den som finns i 52 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 52 kap. rättegångsbalken är egentligen inte avsedda att reg-&lt;br&gt;lera ett förfarande som syftar till en materiell sakprövning, vilket måste&lt;br&gt;vara fallet för att reglera den verksamhet som för närvarande bedrivs i&lt;br&gt;Bostadsdomstolen. Dessa är i stället avsedda främst för prövningen av&lt;br&gt;olika beslut av processuell karaktär som överklagats till hovrätten. I dag&lt;br&gt;handläggs ändå vissa mål som kräver materiell sakprövning som besvärs-&lt;br&gt;mål enligt 52 kap. rättegångsbalken i hovrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på det är mål där överklagandet avser en tingsrätts avgöran-&lt;br&gt;de enligt lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden eller&lt;br&gt;en fastighetsdomstols avgörande enligt fastighetsbildningslagen. I fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen finns det särskilda, utfyllande regler om förfarandet&lt;br&gt;i hovrätt vilka kompletterar den för sakprövning mindre fullständiga&lt;br&gt;regleringen i 52 kap. rättegångsbalken. Några motsvarande regler finns&lt;br&gt;däremot inte i ärendelagen. Det förslag till ny ärendelag som regeringen&lt;br&gt;räknar med att lägga fram senare i år kommer dock att vara anpassat till&lt;br&gt;att det i många fall behöver ske en sakprövning i hovrätten. Frågor om&lt;br&gt;målens handläggning i hovrätten kan i den lagen komma att regleras&lt;br&gt;antingen självständigt eller genom tillägg till bestämmmelsema i 52 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken. För de mål som nu kommer från Bostadsdomstolen&lt;br&gt;behöver frågan om handläggningen i hovrätten under alla omständig-&lt;br&gt;heter tills vidare lösas genom att bestämmelserna i 52 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken kompletteras med vissa särskilda regler för förfarandet i mål&lt;br&gt;som överklagats till Svea hovrätt från en hyresnämnd. Det rör regler&lt;br&gt;om muntlig förhandling och kallelse av part eller annan till sådan, be-&lt;br&gt;slutens rättskraft m.m. Reglerna bör tas in i en särskild lag om rätte-&lt;br&gt;gången i vissa hyresmål. Frågorna behandlas närmare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som har redovisats i avsnitt 4.3.2 bör intresseledamöter&lt;br&gt;inte delta i dömandet. Det finns heller inte några skäl för att låta tek-&lt;br&gt;niska ledamöter delta i dömandet. Hovrätten bör således avgöra målen&lt;br&gt;i sin normala sammansättning. Som Lagrådet anmärkt kan frågan om&lt;br&gt;teknisk expertis lösas genom att hovrätten i det enskilda fallet vid behov&lt;br&gt;förordnar en sakkunnig att biträda domstolen. Motsvarande övervägan-&lt;br&gt;den gjordes då hyresmålen fördes över från prövning i fastighetsdomstol&lt;br&gt;(med tillgång till teknisk ledamot) till prövning i tingsrätt (utan sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledamot). Som tidigare har framgått är hyresmål i och for sig inte&lt;br&gt;någon ny materia för hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Överklagande av Svea hovrätts beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Svea hovrätts beslut skall inte kunna över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian föreslår att målen skall kunna&lt;br&gt;överklagas från Svea hovrätt till Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som uttalat sig i den&lt;br&gt;frågan tillstyrker eller lämnar promemorieförslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian föreslås att Bostads-&lt;br&gt;domstolens prejudikatbildande roll skall övertas av Högsta domstolen&lt;br&gt;(HD) i de hyresmål som prövats som första instans av hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HD har i sitt remissvar förklarat sig inte ha något att erinra mot detta&lt;br&gt;men pekar på vissa komplikationer. HD aktualiserar i sitt remissvar&lt;br&gt;också frågan om eventuellt fullföljdsförbud i ledet hovrätten - HD i mål&lt;br&gt;som prövats i första instans av hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian hade som skäl för den ståndpunkt som intogs i den&lt;br&gt;främst att HD redan i dag är prejudikatinstans för en stor del av hyres-&lt;br&gt;målen och att Bostadsdomstolens avgöranden kan komma under HD:s&lt;br&gt;prövning vid frågor om resning och återställande av försutten tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör emellertid en annan bedömning. Det finns flera starka&lt;br&gt;skäl som talar emot att nu låta de mål som startat i hyresnämnderna&lt;br&gt;föras vidare från Svea hovrätt till Högsta domstolens prövning. Till att&lt;br&gt;börja med kommer reglerna om förfarandet i alla mål som rör hyra och&lt;br&gt;arrende att ses över. Syftet med en sådan översyn är att skapa regler&lt;br&gt;som i så stor utsträckning som möjligt likställer dessa rättsområden i&lt;br&gt;processuellt hänseende med varandra. I det sammanhanget kommer&lt;br&gt;naturligtvis även att behandlas frågorna om överklagande av hyres- och&lt;br&gt;arrenderättsliga mål i allmänhet. Även de mål av detta slag som nu&lt;br&gt;prövas av allmän domstol kommer alltså att beröras. I avvaktan på en&lt;br&gt;sådan ny lagstiftning och en ny lag om handläggningen av domstols-&lt;br&gt;ärenden, bör rättsområdena inte ytterligare skiljas åt i processuellt hän-&lt;br&gt;seende. De mål som i dag prövas av arrendenämnd som första instans&lt;br&gt;får inte i något fell föras ända till Högsta domstolen utan får överklagas&lt;br&gt;endast till hovrätterna. De arrendemål som är aktuella i detta samman-&lt;br&gt;hang rör i stort sett samma sakfrågor som de hyresrättsliga mål som&lt;br&gt;prövas i första instans av hyresnämnderna. De hyresrättsliga målen bör&lt;br&gt;därför tills vidare inte få överklagas till HD. Ytterligare ett skäl för en&lt;br&gt;sålunda avskuren fullföljdsrätt är att Svea hovrätt, under den övergångs-&lt;br&gt;period det är fråga om innan saken får sin slutliga lösning, blir en riks-&lt;br&gt;täckande prövningsinstans och därför tills vidare kan svara för prejudi-&lt;br&gt;katbildningen. Eftersom Svea hovrätt avses ta över Bostadsdomstolens&lt;br&gt;verksamhet på det sätt som anges i avsnittet om genomförande- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personalfrågor kan man utgå från att det finns goda förutsättningar for&lt;br&gt;en fortsatt prejudikatbildning av samma kvalitet som hittills på området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Genomförande-, personal- och kostnadsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Genomförande- och personalfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När Bostadsdomstolen upphör den 1 juli&lt;br&gt;1994 överlämnas de mål som då finns hos Bostadsdomstolen till&lt;br&gt;Svea hovrätt för handläggning. Domarpersonalen, liksom den öv-&lt;br&gt;riga personalen utom föredragandena, kan beredas anställning i&lt;br&gt;hovrätten. Föredragandena återgår till sina bottentjänster från&lt;br&gt;vilka de är tjänstlediga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken promemorian eller remissinstanserna berör denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att Bostads-&lt;br&gt;domstolen skall upphöra från och med den 1 juli 1994. De mål som då&lt;br&gt;finns hos Bostadsdomstolen bör överlämnas till Svea hovrätt för fortsatt&lt;br&gt;handläggning. Åtgärder som redan vidtagits i målen kommer därmed att&lt;br&gt;gälla även i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomarna är förordnade på begränsad tid. Den domarpersonal&lt;br&gt;som nu finns i Bostadsdomstolen har med ett undantag redan tjänster&lt;br&gt;som ordinarie domare i Svea hovrätt. Tjänsterna är för närvarande&lt;br&gt;överstatförda men kan tillföras hovrättens normala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandena har i regel tjänster i allmän domstol eller allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol från vilka de är tjänstlediga. De är förordnade att&lt;br&gt;tjänstgöra i Bostadsdomstolen för viss tid. Föredragandena kan vid&lt;br&gt;domstolens nedläggning återgå till sina bottentjänster. Övrig personal&lt;br&gt;kommer att kunna beredas anställning i Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslaget medför inga ökade kostnader.&lt;br&gt;På sikt kan en viss besparing uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte uttalat sig speciellt om promemorians&lt;br&gt;bedömning av kostnaderna för en avveckling av Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svea hovrätt kommer att avgöra&lt;br&gt;målen med ett större antal lagfarna ledamöter, än som i allmänhet före-&lt;br&gt;kom i Bostadsdomstolen. Å andra sidan torde detta uppvägas av att&lt;br&gt;intresseledamöter inte skall delta i avgörandet i hovrätten. Vad gäller&lt;br&gt;personalkostnader i allmänhet kan man räkna med vissa rationaliserings-&lt;br&gt;vinster till följd av den föreslagna reformen. Detta torde följa redan av&lt;br&gt;att hovrättens organisation är väsentligt större och därmed har möjlig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter att utnyttja alla personalkategorier på ett mer flexibelt sätt än vad&lt;br&gt;en mindre domstol har. I fråga om lokalerna beräknas det inte uppstå&lt;br&gt;några ytterligare kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om rättegången i vissa hyresmål i&lt;br&gt;Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utvecklats i avsnitt 7.1 är förfarandereglema i 52 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken om besvär inte tillräckliga for den överprövning som&lt;br&gt;måste ske i Svea hovrätt av hyresnämndernas beslut. Bestämmelserna&lt;br&gt;måste därför kompletteras med vissa speciella förfäranderegler. Som&lt;br&gt;också framgått av den allmänna motiveringen är den lösning som nu&lt;br&gt;föreslås att se som ett provisorium i avvaktan på dels den nya ärende-&lt;br&gt;lagen, dels en genomarbetad och slutlig reglering av hela hyrespro-&lt;br&gt;cessen. De kompletterande regler som nu behövs bör därför inte arbetas&lt;br&gt;in i rättegångsbalken utan tas upp i en särskild lag om rättegången i&lt;br&gt;vissa hyresmål i Svea hovrätt. De kompletterande reglerna är hämtade&lt;br&gt;från lagen (1974:1082) om Bostadsdomstol (bostadsdomstolslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa särregler för förfarandet som fanns i bostadsdomstolslagen har&lt;br&gt;inte bedömts nödvändiga att överföra till den nya förfärandelagen. Det&lt;br&gt;rör sig om regeln i 18 § andra meningen bostadsdomstolslagen som&lt;br&gt;föreskriver att part i Bostadsdomstolen kan åberopa sådan omständighet&lt;br&gt;som inte lagts fram tidigare. Den regeln gäller redan nu för besvärspro-&lt;br&gt;cessen i hovrätten. Det behövs inte heller någon motsvarighet till be-&lt;br&gt;stämmelsen i 22 § bostadsdomstolslagen om att besiktning får företas av&lt;br&gt;en eller flera ledamöter. Detta gäller speciellt som tekniska ledamöter&lt;br&gt;inte skall delta i hovrättens avgöranden av dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande förfarande som regleras i 23 § första stycket bostads-&lt;br&gt;domstolslagen om förhör med vittnen, sakkunniga och parter kan redan&lt;br&gt;tillämpas i besvärsmål i hovrätten varför det är överflödigt att fora in en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om detta i den nya förfarandelagen. Inte heller&lt;br&gt;behövs i hovrätten någon uttrycklig bestämmelse motsvarande den i&lt;br&gt;24 § första stycket bostadsdomstolslagen om när bevisupptagning skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Vilka beslut av en hyres-&lt;br&gt;nämnd som får överklagas anges i respektive materiella författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen gäller rättegången i hovrätten. Av paragrafen följer att i&lt;br&gt;fråga om förfarandet skall 52 kap. rättegångsbalken tillämpas om inte&lt;br&gt;annat följer av den nya lagen eller annan lag. När 52 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken skall tillämpas är det ett antal av rättegångsbalkens allmänna reg-&lt;br&gt;ler i dess första avdelningar som också kan bli aktuella att tillämpa. Det&lt;br&gt;gäller till exempel rättegångsbalkens bestämmelser om parterna och om&lt;br&gt;omröstning. Att det därvid är tvistemålsbestämmelsema som skall&lt;br&gt;komma till användning följer av att målet inte gäller ansvar för brott.&lt;br&gt;Med bestämmelser i annan lag avses bl.a. de olika regler i den materi-&lt;br&gt;ella lagstiftningen där tiden för överklagande av hyresnämndens beslut&lt;br&gt;och vissa frågor om rättegångskostnader i hovrätten regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 18 § första meningen bostadsdomstols-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 19 § bostadsdomstolslagen. En be-&lt;br&gt;stämmelse av detta slag är nödvändig eftersom regleringen för tvistemål&lt;br&gt;i rättegångsbalken inte sträcker sig tillräckligt långt när det gäller&lt;br&gt;rättens skyldighet att utöva materiell processledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 20 § andra och tredje styckena bo-&lt;br&gt;stadsdomstolslagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 21 § och 24 § andra stycket bostads-&lt;br&gt;domstolslagen. Frågan om parts skyldighet att personligen närvara vid&lt;br&gt;rättegångstillfalle regleras i 11 kap. 5 § rättegångsbalken och kräver&lt;br&gt;därför ingen särskild bestämmelse. För tydlighets skull upptas dock i&lt;br&gt;den nya lagen en bestämmelse om att en part kan föreläggas att komma&lt;br&gt;personligen vid vite trots att det finns en allmän bestämmelse i 9 kap 7&lt;br&gt;§ rättegångsbalken om viteskallelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att en part kan föreläggas att infinna sig vid påföljd&lt;br&gt;av att hans utevaro inte utgör hinder för målets vidare handläggning och&lt;br&gt;avgörande har ingen direkt motsvarighet i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som införts i anledning av Lagrådets påpekande, motsvarar&lt;br&gt;bestämmelsen i 23 § andra stycket bostadsdomstolslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 28 § bostadsdomstolslagen vilken i sin&lt;br&gt;tur har sin direkta motsvarighet i 22 § lagen (1973:188) om arrende-&lt;br&gt;nämnder och hyresnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 29 § första meningen bostadsdomstols-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen i andra meningen har inte ansetts behöva överföras&lt;br&gt;till den nya lagen eftersom hovrättens beslut inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om fullföljdsförbud mot Svea&lt;br&gt;hovrätts beslut i dessa mål. Frågan har närmare behandlats i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 och behöver inga&lt;br&gt;särskilda övergångsbestämmelser utom att den också skall tillämpas på&lt;br&gt;mål som har överlämnats till Svea hovrätt av Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i jordabalken, förslaget&lt;br&gt;till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429) och förslag-&lt;br&gt;et till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att &amp;quot;Bostadsdomstolen” utmönstrats ur lagtexten&lt;br&gt;och i förekommande fall bytts ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot; eller &amp;quot;hovrätten&amp;quot;&lt;br&gt;samt att orden besvärshandlingen och besvär ersatts med termen&lt;br&gt;överklagande. I övrigt är sakinnehållet oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att orden &amp;quot;Bostadsdomstolen genom besvär&amp;quot; bytts&lt;br&gt;ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot; samt att ordet besvärshandlingen ersatts med&lt;br&gt;&amp;quot;överklagandet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1974:1080) om avveck-&lt;br&gt;ling av hyresregleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att bl.a. att &amp;quot;Bostadsdomstolen&amp;quot;&lt;br&gt;bytts ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot;. I övrigt har regeln anpassats till den ord-&lt;br&gt;ning som numera gäller att överklagande av hyresnämndens beslut skall&lt;br&gt;ges in till hyresnämnden och inte till överinstansen. Slutligen har&lt;br&gt;hänvisningen till 23 § lagen (1973:188) om hyresnämnder och arrende-&lt;br&gt;nämnder ändrats till att avse tredje i stället för andra stycket eftersom&lt;br&gt;det har tillkommit ett nytt andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har förutom att &amp;quot;Bostadsdomstolen&amp;quot; bytts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;hovrätten&amp;quot; även ändrats i språkligt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats med anledning av att rättegångskostnadsregeln&lt;br&gt;i fråga om handläggningen i Bostadsdomstolen i stället skall avse hov-&lt;br&gt;rättens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1974:1082)&lt;br&gt;om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen om bostadsdomstol reglerar Bostadsdomstolens organisation och&lt;br&gt;verksamhet och upphävs för att domstolen skall läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen motiveras av att det vid Bostadsdomstolens&lt;br&gt;upphörande kommer att finnas ett antal mål som inte är avgjorda. Dessa&lt;br&gt;skall överlämnas till Svea hovrätt för handläggning. I övrigt har det inte&lt;br&gt;ansetts finnas behov av några särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;25 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att &amp;quot;Bostadsdomstolen&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot;&lt;br&gt;eller &amp;quot;hovrätten&amp;quot; samt att ordet besvärshandlingen i 25 § ersätts med&lt;br&gt;&amp;quot;överklagandet&amp;quot;. Hänvisningen i 26 § sista meningen till allmänna be-&lt;br&gt;stämmelser om rättegångskostnader i Bostadsdomstolen har inte fått&lt;br&gt;någon motsvarande hänvisning för hovrättens del eftersom en sådan&lt;br&gt;hänvisning är obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsforvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att orden &amp;quot;Bostadsdomstolen genom besvär&amp;quot; bytts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot; samt att ordet besvärshandlingen ersatts med&lt;br&gt;&amp;quot;överklagandet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) och förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att &amp;quot;Bostadsdomstolen&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot;&lt;br&gt;eller &amp;quot;hovrätten&amp;quot; och att rättegångskostnadsregeln i fråga om handlägg-&lt;br&gt;ningen i Bostadsdomstolen i stället skall avse hovrättens prövning. I öv-&lt;br&gt;rigt är sakinnehållet oförändrat så när som på att ordet besvärshandling-&lt;br&gt;en ersatts med &amp;quot;överklagandet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att ”Bostadsdomstolen&amp;quot; bytts ut mot &amp;quot;Svea hovrätt&amp;quot;&lt;br&gt;eller &amp;quot;hovrätten&amp;quot;. I övrigt är sakinnehållet oförändrat så när som på att&lt;br&gt;orden &amp;quot;skrivelsen med överklagandet&amp;quot; ersatts med &amp;quot;överklagandet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av promemorians förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är huvuddelen av rättskipningen fördelad mellan två i princip&lt;br&gt;parallella domstolsorganisationer, de allmänna domstolarna och de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna. Vid sidan av dessa organisationer finns&lt;br&gt;dessutom ett antal fristående domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att domstolsväsendet hålls samman i möjligas&lt;br&gt;mån. Ett viktigt skäl för detta är att domstolarna skall ha en bred gene&lt;br&gt;rell kompetens. Även processekonomiska skäl talar for ett sammanhållet&lt;br&gt;domstolsväsende. På senare år har också praktiska skäl anförts. En an-&lt;br&gt;ledning till att föräkringsrättema avskaffades var t.ex. dessa domstolars&lt;br&gt;svårigheter att rekrytera jurister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det trots detta finns domstolar vid sidan av de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna beror på att det för&lt;br&gt;vissa områden har ansetts nödvändigt med en specialreglering. De skäl&lt;br&gt;som i huvudsak har anförts för fristående domstolar har varit att sådana&lt;br&gt;domstolar gör det möjligt att upprätthålla en särskild sakkunskap inom&lt;br&gt;domstolen, att förfärandet blir snabbt och att rättskipningen omfattas av&lt;br&gt;berörda organisationers förtroende eftersom dessa genom s.k. intresse-&lt;br&gt;ledamöter får ett inflytande på rättskipningen i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsläget är ansträngt inom domstolsväsendet. Domstolarna står&lt;br&gt;dessutom inför stora förändringar, inte minst mot bakgrund av den&lt;br&gt;ökade internationaliseringen och Sveriges närmande till Europa och EG.&lt;br&gt;För att effektivt kunna möta de nya krav som kommer att ställas på&lt;br&gt;domstolarna är det angeläget att samordna resurserna inom domstols-&lt;br&gt;väsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria diskuteras om de fristående domstolarna bör och&lt;br&gt;kan avskaffas som självständiga rättskipningsorgan och i vilken mån&lt;br&gt;deras arbetsuppgifter kan tas över antingen av de allmänna domstolarna&lt;br&gt;eller de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2 redovisas inledningsvis olika särbestämmelser som innebär&lt;br&gt;en koncentration av mål inom de allmänna domstolarna, t.ex. i fråga&lt;br&gt;om sjörättsmål. Där redovisas vidare de olika särskilda domstolar, bl.a.&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna, som är knutna till de allmänna domstolarna. De&lt;br&gt;fristående specialdomstolama och deras särdrag redovisas översiktligt. I&lt;br&gt;avsnittet tas upp den grundläggande frågan om det behövs fristående&lt;br&gt;domstolar. Det konstateras att de huvudsakliga syftena med en fristå-&lt;br&gt;ende domstol, dvs. sakkunskap inom ett speciellt område och snabbhet&lt;br&gt;i förfarandet, även kan uppnås inom ramen för de båda allmänna dom-&lt;br&gt;stolsorganisationema. Det konstateras vidare att det i princip inte är&lt;br&gt;lämpligt att det vid en domstols avgörande deltar ledamöter som kan&lt;br&gt;uppfattas som representanter för vissa särintressen och att utgångspunkt-&lt;br&gt;en måste vara att intresseledamöter inte deltar i dömande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten behandlas frågan om de fristående specialdom-&lt;br&gt;stolama - Bostadsdomstolen, Patentbesvärsrätten, Marknadsdomstolen&lt;br&gt;och Arbetsdomstolen - kan avskaffas som fristående domstolar och in-&lt;br&gt;ordnas i de allmänna domstolarna eller de allmänna förvaltningsdomstol-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen tas upp i avsnitt 3. Det konstateras att domstolen&lt;br&gt;bör inordas i de allmänna domstolarna och att domstolens uppgift att&lt;br&gt;överpröva hyresnämnds avgörande i ett inledande skede bör tas över av&lt;br&gt;Svea hovrätt. Det föreslås därför att Bostadsdomstolen avskaffas som&lt;br&gt;fristående domstol och att domstolens arbetsuppgifter tas över av Svea&lt;br&gt;hovrätt som skall avgöra målen i vanlig sammansättning. Hovrätten bör&lt;br&gt;vid avgörandena i huvudsak tillämpa rättegångsbalkens regler om be-&lt;br&gt;svärsprocessen i hovrätt. Vissa särbestämmelser beträffande bl.a. rätte-&lt;br&gt;gångskostnader föreslås dock. Det föreslås vidare att målen skall kunna&lt;br&gt;överklagas till Högsta domstolen som efter sedvanlig dispensprövning&lt;br&gt;kan pröva målen och att Bostadsdomstolens prejudikatbildande funktion&lt;br&gt;således tas över av Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 4 behandlas Patentbesvärsrätten. Det konstateras dels att an-&lt;br&gt;talet patentbesvärsmål har minskat successivt under senare år, dels att&lt;br&gt;processen i domstolen i stor utsträckning är densamma som i de all-&lt;br&gt;männa förvaltningsdomstolarna. Det föreslås därför att Patentbesvärs-&lt;br&gt;rätten avskaffas som fristående domstol och att domstolens uppgifter tas&lt;br&gt;över av de allmänna förvaltningsdomstolarna. Av detta följer att Patent-&lt;br&gt;och registreringsverkets beslut skall överklagas till Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län. Med hänsyn till patentbesvärsmålens speciella karaktär&lt;br&gt;föreslås att både Länsrätten i Stockholms län och Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm förstärks med särskilda ledamöter vid avgörande av sådana&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 tas frågor rörande Marknadsdomstolen upp. Det framhålls&lt;br&gt;att Marknadsdomstolen på sikt bör avskaffas som fristående domstol&lt;br&gt;och att domstolens uppgifter bör tas över av de allmänna domstolarna.&lt;br&gt;Det sägs vidare att reformen bör inriktas på att Marknadsdomstolen&lt;br&gt;inordnas som en specialfunktion i Svea hovrätt, att samtliga mål som i&lt;br&gt;dag prövas av Marknadsdomstolen som första instans skall prövas av&lt;br&gt;tingsrätt i första instans och att målen i ett inledande skede inte skall&lt;br&gt;kunna överklagas till Högsta domstolen. Den prejudikatbildande funk-&lt;br&gt;tion som Marknadsdomstolen har i dag skulle således bibehållas. Några&lt;br&gt;konkreta förslag läggs emellertid inte fram bl.a. med hänsyn till att&lt;br&gt;marknadsföringslagstiftningen för närvarande är föremål för en översyn&lt;br&gt;av Marknadsföringsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen behandlas i avsnitt 6. Det framhålls att det finns&lt;br&gt;många fördelar i att renodla Arbetsdomstolens uppgifter till att avse&lt;br&gt;tvister som rör framför allt tolkning och tillämpning av kollektivavtal,&lt;br&gt;förenings- och förhandlingsrätten samt fredsplikten på grund av lag och&lt;br&gt;avtal. Några konkreta förslag läggs inte fram. Det uttalas att frågan bör&lt;br&gt;analyseras vidare i samband med de förändringar som kan bli följden av&lt;br&gt;Arbetsrättskommitténs översyn av de materiella bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av förslaget i avsnitt 3 om Bostadsdomstolens avskaff-&lt;br&gt;ande tas även frågan om hyresnämnder och arrendenämnder upp i&lt;br&gt;promemorians avsnitt 7. I det avsnittet diskuteras ett antal alternativ att&lt;br&gt;inordna hyresnämndernas uppgifter i de allmänna domstolarna. Det&lt;br&gt;framhålls att inriktningen bör vara en total integration av hyresmålen i&lt;br&gt;de allmänna domstolarna. Det konstateras emellertid att den materiella&lt;br&gt;hyreslagstiftningen har avgörande betydelse för vilka ärenden som kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras över till tingsrätt och hur hyresnämndernas verksamhet skall ut-&lt;br&gt;formas och organiseras. Detta förhållande bör emellertid inte hindra att&lt;br&gt;hyresnämnderna inordnas administrativt i tingsrätterna på den ort där&lt;br&gt;nämnderna är belägna. Denna administrativa organisationsförändring&lt;br&gt;innebär att hyresnämnden - i likhet med vad som gäller för inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten - formellt förblir en egen myndighet som avgör ärenden i&lt;br&gt;eget namn, men att personalen vid tingsrätten och hyresnämnden skall&lt;br&gt;vara gemensam och att hyresnämnden i administrativt hänseende slås&lt;br&gt;samman med tingsrätten. Samma ordning föreslås för arrendenämnd-&lt;br&gt;erna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 a, 71 och 73 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller hyresavtalet för obestämd tid och har avtalet sagts upp, får beslut&lt;br&gt;om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslutet inte avse tiden före det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för&lt;br&gt;ansökningen. Beslut om ändring av hyresvillkoren får dock inte i något&lt;br&gt;av de fall som nu angetts avse tiden innan sex månader förflutit efter&lt;br&gt;det att de förut gällande villkoren började tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är hyresavtalet ingånget för bestämd tid och har avtalet sagts upp, får&lt;br&gt;beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslut om ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;inte avse tiden före den tidpunkt till vilken avtalet tidigast hade kunnat&lt;br&gt;sägas upp, om uppsägning skett när ansökningen ingavs till hyresnämn-&lt;br&gt;den. Är hyrestiden längre än ett år och sker ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;på grund av ansökan av hyresgästen, får beslutet likväl avse tiden efter&lt;br&gt;det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för&lt;br&gt;ansökningen, dock tidigast sedan hyresförhållandet varat ett år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får, när det finns särskilda skäl, förordna att beslut om&lt;br&gt;villkorsändring får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller Bostadsdomstolens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller Svea hovrätts be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut betala högre hyra för för-&lt;br&gt;fluten tid än somskolat utgå förut,&lt;br&gt;är hyresrätten inte förverkad på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalning-&lt;br&gt;en av det överskjutande beloppet,&lt;br&gt;om betalningen sker inom en&lt;br&gt;månad från den dag då beslutet&lt;br&gt;vann laga kraft. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller inte, om skyldighet att flytta&lt;br&gt;inträder för hyresgästen inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut betala högre hyra för förfluten&lt;br&gt;tid än som skolat utgå förut, är&lt;br&gt;hyresrätten inte förverkad på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalning-&lt;br&gt;en av det överskjutande beloppet,&lt;br&gt;om betalningen sker inom en må-&lt;br&gt;nad från den dag då beslutet vann&lt;br&gt;laga kraft. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller inte, om skyldighet att flytta&lt;br&gt;inträder för hyresgästen inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1971:1209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortare tid än två månader efter kortare tid än tva manader efter&lt;br&gt;nämnda dag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På överskjutande belopp skall hyresgästen betala ränta som om be-&lt;br&gt;loppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående hyran.&lt;br&gt;Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan&lt;br&gt;beslutet vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet får anstånd medges med betalningen av det överskjutande&lt;br&gt;belopp jämte ränta som avses i femte stycket. Medges anstånd, får det&lt;br&gt;bestämmas att ränta till förfallodagen skall beräknas enligt 5 § ränte-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolens beslut, skall hyres-&lt;br&gt;värden samtidigt åläggas att till&lt;br&gt;hyresgästen betala tillbaka vad han&lt;br&gt;till följd därav har uppburit for&lt;br&gt;mycket jämte ränta. Räntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt 5 § räntelagen för&lt;br&gt;tiden från dagen för beloppets&lt;br&gt;mottagande till dess beslutet vun-&lt;br&gt;nit laga kraft och enligt 6 §&lt;br&gt;räntelagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller Svea&lt;br&gt;hovrätts beslut, skall hyresvärden&lt;br&gt;samtidigt åläggas att till hyres-&lt;br&gt;gästen betala tillbaka vad han till&lt;br&gt;följd därav har uppburit för&lt;br&gt;mycket jämte ränta. Räntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt 5 § räntelagen för&lt;br&gt;tiden från dagen för beloppets mot-&lt;br&gt;tagande till dess beslutet vunnit&lt;br&gt;laga kraft och enligt 6 § ränte-&lt;br&gt;lagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;70 § tas upp av Bostadsdomstolen.&lt;br&gt;Besvärshandlingen skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;70 § tas upp av Svea hovrätt.&lt;br&gt;Besvärshandlingen skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 b § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller om utdömande av&lt;br&gt;vite enligt 62 § skall vardera part-&lt;br&gt;en svara för sin rättegångskostnad&lt;br&gt;i Bostadsdomstolen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 b § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller om utdömande av&lt;br&gt;vite enligt 62 § skall vardera part-&lt;br&gt;en svara för sin rättegångskostnad,&lt;br&gt;om inte annat följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b, 9, 24 och 25 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, Bostadsdomstolen,&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen och Ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. Vad i lagen sägs&lt;br&gt;om domstol skall även gälla arren-&lt;br&gt;denämnd och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;br&gt;allmän domstol, förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol och Arbetsdomstolen. Vad i&lt;br&gt;lagen sägs om domstol skall även&lt;br&gt;gälla arrendenämnd och hyres-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange-&lt;br&gt;lägenhet som rättshjälpen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kostnad för rättshjälpen anses kostnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biträde som varit behövligt for tillvaratagande av den rättssökandes&lt;br&gt;rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevisning vid allmän domstol,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, Marknadsdom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid bevisning vid allmän dom-&lt;br&gt;stol, Marknadsdomstolen eller Ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolen eller Arbetsdomstolen samt&lt;br&gt;nödvändig utredning i angelägen-&lt;br&gt;het, som kan komma under sådan&lt;br&gt;domstols prövning eller som skall&lt;br&gt;prövas av skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsdomstolen samt nödvändig ut-&lt;br&gt;redning i angelägenhet, som kan&lt;br&gt;komma under sådan domstols pröv-&lt;br&gt;ning eller som skall prövas av&lt;br&gt;skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för till-&lt;br&gt;varatagande av den rättssökandens rätt och ej kan erhållas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare&lt;br&gt;och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställelse inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse&lt;br&gt;ålagts, eller i samband med inställelse för sådan blodundersökning eller&lt;br&gt;annan undersökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen&lt;br&gt;(1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller&lt;br&gt;läkarundersökning enligt 21 kap. 11 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746)&lt;br&gt;om betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i utsök-&lt;br&gt;ningsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av fader-&lt;br&gt;skap eller enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 § första stycket&lt;br&gt;nämnda lag för bevisning som rätten självmant föranstaltat om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa&lt;br&gt;bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan&lt;br&gt;bodelning mellan sambor som förrättas av annan anledning än att den&lt;br&gt;ena sambon har avlidit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. medling enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;I den mån ej särskilda föreskrifter&lt;br&gt;gäller, utgår ersättning för bevis-&lt;br&gt;ning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol, Bostadsdomstolen eller&lt;br&gt;Arbetsdomstolen med skäligt be-&lt;br&gt;lopp enligt domstolens bestäm-&lt;br&gt;mande. Utöver vad som följer av&lt;br&gt;rättegångsbalken utgår ersättning&lt;br&gt;också för sådan sakkunnig som&lt;br&gt;avses i 40 kap. 19 § rättegångs-&lt;br&gt;balken med belopp som samman-&lt;br&gt;lagt högst motsvarar en tiondel av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ej särskilda föreskrifter&lt;br&gt;gäller, utgår ersättning för bevis-&lt;br&gt;ning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol eller Arbetsdomstolen&lt;br&gt;med skäligt belopp enligt domstol-&lt;br&gt;ens bestämmande. Utöver vad som&lt;br&gt;följer av rättegångsbalken utgår&lt;br&gt;ersättning också för sådan sak-&lt;br&gt;kunnig som avses i 40 kap. 19 §&lt;br&gt;rättegångsbalken med belopp som&lt;br&gt;sammanlagt högst motsvarar en&lt;br&gt;tiondel av det basbelopp som an-&lt;br&gt;ges i 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angelägenhet som inte hand-&lt;br&gt;läggs vid allmän domstol eller Ar-&lt;br&gt;betsdomstolen beslutar rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten om utredning. Utan&lt;br&gt;hinder härav får biträde besluta&lt;br&gt;om utredning av mindre omfatt-&lt;br&gt;ning. Samma befogenhet till-&lt;br&gt;kommer bodelningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angelägenhet som inte hand-&lt;br&gt;läggs vid allmän domstol, Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen eller Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen beslutar rättshjälpsmyndig-&lt;br&gt;heten om utredning. Utan hinder&lt;br&gt;härav får biträde besluta om utred-&lt;br&gt;ning av mindre omfattning.&lt;br&gt;Samma befogenhet tillkommer bo-&lt;br&gt;delningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som medverkat vid utredning som avses i första stycket har rätt&lt;br&gt;till ersättningenligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ingår utred-&lt;br&gt;ningen i mål eller ärende som har anhängiggjorts i domstol fastställes&lt;br&gt;ersättningen av domstolen. I annat fall bestämmes ersättningen av rätts-&lt;br&gt;hjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyres-&lt;br&gt;nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs beträffande lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 3, 5, 6 och 23 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen införs två nya paragrafer 23 c och 23 d §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnd består av lagfaren Arrendenämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra leda- ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möter, om ej annat följer av andra&lt;br&gt;stycket. Av de senare ledamöterna&lt;br&gt;skall den ene såsom ägare av jord-&lt;br&gt;bruksfastighet eller på liknande&lt;br&gt;sätt ha förvärvat erfarenhet av&lt;br&gt;arrendeförhållanden och den&lt;br&gt;andre vara jordbruksarrendator&lt;br&gt;eller, när ärende rör bostads-&lt;br&gt;arrende, bostadsarrendator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid företagande av förberedande&lt;br&gt;åtgärd, vid prövning av fråga om&lt;br&gt;avvisning av ansökan eller avskriv-&lt;br&gt;ning av ärende samt vid handlägg-&lt;br&gt;ning av överklagande kan arrende-&lt;br&gt;nämnden bestå av ordföranden en-&lt;br&gt;sam. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;även vid medling när sådan&lt;br&gt;lämpligen kan ske utan övriga le-&lt;br&gt;damöters närvaro samt, om parter-&lt;br&gt;na samtycker till det eller saken är&lt;br&gt;uppenbar, vid prövning av fråga&lt;br&gt;som inte avgörs genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot skall vara svensk med-&lt;br&gt;borgare och får inte vara under-&lt;br&gt;årig och inte heller ha förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § foräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledamot i arrendenämnd&lt;br&gt;skall finnas en eller flera ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:687&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;are. Bestämmelserna om ledamot&lt;br&gt;gäller även ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje arrendenämnd förord-&lt;br&gt;nar regeringen eller myndighet,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, ord-&lt;br&gt;förande och lämpligt antal andra&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan annan ledamot än ord-&lt;br&gt;förande förordnas, skall sådan&lt;br&gt;riksorganisation av jordägare eller&lt;br&gt;arrendatorer som med hänsyn till&lt;br&gt;medlemsantal, verksamhet och öv-&lt;br&gt;riga omständigheter kan anses väl&lt;br&gt;företräda den intressegrupp som&lt;br&gt;det är fråga om beredas tillfälle&lt;br&gt;att avge förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tjänstgöring i nämnden&lt;br&gt;kallar ordföranden med iakttagan-&lt;br&gt;de av vad som föreskrivits i 2 §&lt;br&gt;första stycket de ledamöter som&lt;br&gt;han med hänsyn till ärendets be-&lt;br&gt;skaffenhet och övriga förhållanden&lt;br&gt;finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije arrendenämnd förordnar&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, ord-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande och två andra leda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd består av lagfaren&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möter, om ej annat följer av tredje&lt;br&gt;stycket eller av 5 a §. Av de&lt;br&gt;senare ledamöterna skall den ene&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara väl förtrogen med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastighet och den andre&lt;br&gt;vara väl förtrogen med bostads-&lt;br&gt;hyresgästers förhållanden eller,&lt;br&gt;när ärendet rör annan lägenhet än&lt;br&gt;bostadslägenhet, med näringsid-&lt;br&gt;kande hyresgästers förhållanden. I&lt;br&gt;ärenden enligt 2 kap. 10 §, 4 kap.&lt;br&gt;6 §, 9 kap. 16 § första stycket 1&lt;br&gt;och 2 eller 11 kap. 2 § bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1991:614) skall vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:635&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som sagts nu om hyresfastighet&lt;br&gt;och hyresgästers förhållanden i&lt;br&gt;stället avse bostadsrättsfastighet&lt;br&gt;och bostadsrättshavares förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnd får anlita expert att biträda nämnden, om ärendets be-&lt;br&gt;skaffenhet eller annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde styckena äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om hyres-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om hyresnämnd gäller i tillämpliga delar även avdel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan förordna att i&lt;br&gt;delningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije hyresnämnd förordnar&lt;br&gt;regeringen eller myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, ordförande&lt;br&gt;och lämpligt antal andra leda-&lt;br&gt;möter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan annan ledamot än ord-&lt;br&gt;förande förordnas, skall sådan riks-&lt;br&gt;organisation av fastighetsägare,&lt;br&gt;hyresgäster, bostadsrättshavare&lt;br&gt;eller näringsidkare som med&lt;br&gt;hänsyn till medlemsantal,&lt;br&gt;verksamhet och övriga omständig-&lt;br&gt;heter kan anses väl företräda den&lt;br&gt;intressegrupp som det är fråga om&lt;br&gt;beredas tillfälle att avge förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tjänstgöring i nämnden&lt;br&gt;kallar ordföranden med iakttagan-&lt;br&gt;de av vad som föreskrivits i 5 §&lt;br&gt;första stycket de ledamöter som&lt;br&gt;han med hänsyn till ärendets&lt;br&gt;beskaffenhet och övriga förhållan-&lt;br&gt;den finner lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyresnämnd skall finnas flera av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije hyresnämnd förordnar&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet,&lt;br&gt;som regeringen bestämmer, ordför-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyresförhandhngslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ärende angående bostadsrätt, bostadssanering eller särskild förvaltning&lt;br&gt;eller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m., enligt lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt&lt;br&gt;eller lagen (1982:352) om rätt till fastig- hetsförvärv för ombildning till&lt;br&gt;bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 § hyres-&lt;br&gt;förhandlingslagen, 11 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614), 21 § bo-&lt;br&gt;stadssaneringslagen (1973:531), &amp;nbsp;&amp;nbsp;34&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bostadsforvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.m., 16 § lagen&lt;br&gt;(1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt samt 15 § lagen om&lt;br&gt;rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får över- Hyresnämndens beslut får över-&lt;br&gt;klagas genom besvär hos Bostads- klagas till Svea hovrätt, om nämn-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i 8, 11, 14—16, 16 a, 16 c, 16 d eller&lt;br&gt;16 e §, eller avvisat besvär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8—10, 15 a, 16, 16 a, 16 c, 16 d eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 e §, dock ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta förelägg-&lt;br&gt;ande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 3 i fråga som gäller allmän&lt;br&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i tredje stycket skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos hyresnämnden av en besvärshandling&lt;br&gt;som avses i första eller tredje stycket tillämpas bestämmelserna i 52&lt;br&gt;kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Svea hovrätt äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av-&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller&lt;br&gt;9 &amp;nbsp;§§ lagen (1973:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der. Vid som sagts nu gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, varigenom ansökan om&lt;br&gt;åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. 23 § andra stycket,&lt;br&gt;34, 36 eller 37 §§ jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:620&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ansökan om förbud eller&lt;br&gt;medgivande som avses i 2 a § bo-&lt;br&gt;stadssaneringslagen (1973:531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller&lt;br&gt;ansökan om anvisningsrätt enligt&lt;br&gt;3 § lagen (1987:1274) om kommu-&lt;br&gt;nal bostadsanvisningsrätt lämnas&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyresvärdens talan om att&lt;br&gt;hyresavtalet skall upphöra att&lt;br&gt;gälla bifalls, får Svea hovrätt efter&lt;br&gt;yrkande av hyresvärden i beslutet&lt;br&gt;ålägga hyresgästen att flytta vid&lt;br&gt;den tidpunkt då lägenheten skall&lt;br&gt;lämnas. Ett sådant beslut får verk-&lt;br&gt;ställas som en lagakraftägande&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 23, 23 c och 23 d §§ den 1 juli&lt;br&gt;1994 och i övrigt den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § bostadssaneringslagen (1973:531) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1080) om avveckling av hyres-&lt;br&gt;regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1974:1080) om avveckling av hyres-&lt;br&gt;regleringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot nämndens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag föres hos bostads-&lt;br&gt;domstolen genom besvär inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet med-&lt;br&gt;delades. Besvärshandlingen skall&lt;br&gt;inges till domstolen. I övrigt äger&lt;br&gt;23 § andra stycket och 23 b första&lt;br&gt;stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut skall om bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen ej annorlunda för-&lt;br&gt;ordnar, lända till efterrättelse utan&lt;br&gt;hinder av anförda besvär. I vad&lt;br&gt;beslutet avser förfluten tid skall&lt;br&gt;vad nu sagts dock gälla endast&lt;br&gt;såvitt fråga är om besvär av den&lt;br&gt;som vid beslutet upphört eller&lt;br&gt;sedermera upphör att vara hyres-&lt;br&gt;värd eller hyresgäst beträffande&lt;br&gt;lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för&lt;br&gt;sin rättegångskostnad i bostads-&lt;br&gt;domstolen i den mån annat ej föl-&lt;br&gt;jer av 18 kap. 6 § rättegångsbalk-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hov-&lt;br&gt;rätten. I övrigt tillämpas 23 §&lt;br&gt;andra stycket och 23 b första&lt;br&gt;stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut gäller, om inte&lt;br&gt;hovrätten beslutar annat, oavsett&lt;br&gt;om det har överklagats. I den del&lt;br&gt;beslutet avser förfluten tid gäller&lt;br&gt;detta dock endast såvitt fråga är&lt;br&gt;om överklagande av den som vid&lt;br&gt;beslutet upphört eller sedermera&lt;br&gt;upphör att vara hyresvärd eller&lt;br&gt;hyresgäst beträffande lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i den mån annat&lt;br&gt;ej följer av 18 kap. 6 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om upphävande av lagen (1974:1982) om bostadsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:1982) om bostadsdomstol skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål som anhängig-&lt;br&gt;gjorts i Bostadsdomstolen före den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen får bestämma att mål som anges i 1 skall överlämnas&lt;br&gt;från Bostadsdomstolen till Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 och 26 §§ lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Besvärs-&lt;br&gt;handlingen skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. I övrigt gäller all-&lt;br&gt;männa bestämmelser om rätte-&lt;br&gt;gångskostnad i Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad, i&lt;br&gt;den mån ej annat följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i bostadsforvaltningslagen (1977:792)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § bostadsforvaltningslagen (1977:792) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 och 32 §§ hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärshandlingen skall ges in&lt;br&gt;till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Överklag-&lt;br&gt;andet skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, i den mån ej annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (1982:352) om rätt till fas-&lt;br&gt;tighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas till Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades, överklag-&lt;br&gt;andet ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina rätte-&lt;br&gt;gångskostnader i Bostadsdomstol-&lt;br&gt;en, i den mån annat inte följer av&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina rätte-&lt;br&gt;gångskostnader, i den mån annat&lt;br&gt;inte följer av 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 4 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 1&lt;br&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att upp-&lt;br&gt;låta bostadsrätt enligt 4 kap. 6 §,&lt;br&gt;fastställande av hyresvillkor enligt&lt;br&gt;4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller&lt;br&gt;utdömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelas. Skriv-&lt;br&gt;elsen med överklagandet skall ges&lt;br&gt;in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 §, fastställande av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller ut-&lt;br&gt;dömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas till Svea hovrätt&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelas. Skrivelsen med&lt;br&gt;överklagandet skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 7 kap. 11 § får inte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser fastställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, om inte något annat anges i&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser fastställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad, om inte något&lt;br&gt;annat anges i 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning av remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Högsta dom-&lt;br&gt;stolen, Regeringsrätten, Justitiekanslem, Bostadsdomstolen, Domstols-&lt;br&gt;verket, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Hovrätten för&lt;br&gt;Nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, Norrtälje tingsrätt, Linköpings&lt;br&gt;tingsrätt, Ängelholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Sundsvalls tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Norrbottens län,&lt;br&gt;Länsrätten i Kronobergs län, Arbetsdomstolen, Riksarkivet, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket, Patentbesvärsrätten, Statskontoret, Riksrevisions-&lt;br&gt;verket, Marknadsdomstolen, Konkurrensverket, Konsumentverket, För-&lt;br&gt;svarets civilförvaltning, patentenheten, Hyresnämnden och arrende-&lt;br&gt;nämnden i Stockholm, Hyresnämnden och arrendenämnden i Västerås,&lt;br&gt;Hyresnämnden och arrendenämnden i Örebro, Hyresnämnden och&lt;br&gt;arrendenämnden i Linköping, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Jönköping, Hyresnämnden och arrendenämnden i Växjö, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Malmö, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Göteborg, Hyresnämnden och arrendenämnden i Gävle, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Sundsvall, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Umeå, Hyresnämnden och arrendenämnden i Luleå, Juridiska fakulteten&lt;br&gt;vid universitetet i Stockholm, Sveriges advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;domareförbund, Nämndemännens riksförbund, Grossistförbundet Svensk&lt;br&gt;Handel, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Kooperativa förbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, HSB:s Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag, Sveriges Fastighetsägareförbund, Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Landsorganiationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;br&gt;Svenska Patentombudsföreningen, Svenska kommunförbundet, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund, Svenska kyrkans&lt;br&gt;nämnd för församlings- och pastoratsförvaltning, Sveriges Jordbruks-&lt;br&gt;arrendatorers Förbund (SJA), Jur.dr. Claes Uggla, Kommissionären för&lt;br&gt;aktiebolagsärenden AB, Svensk Industriförening och Svenska Förening-&lt;br&gt;en för industriellt rättsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund har bifogat yttrande från Lokalhyresgäst-&lt;br&gt;ema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har bifogat yttran-&lt;br&gt;de från Sveriges Civilingenjörsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk Handel och Svenska Patentombudsföreningen har avgett&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande över den del av förslaget som avser Patent-&lt;br&gt;besvärsrätten. I yttrandet har också Svenska Industriens Patentingen-&lt;br&gt;jörers förening och Svenska Uppfinnareföreningen deltagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De remitterade lagförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas av Svea hovrätt i mål som överklagats dit från&lt;br&gt;en hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om en sådan rättegång skall hovrätten tillämpa 52 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken, om inte annat följer av denna eller annan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Klaganden får inte ändra sin talan till att avse en annan del av&lt;br&gt;hyresnämndens beslut än den som uppgetts i överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Hovrätten skall verka för att utredningen i målet får den inriktning&lt;br&gt;och omfattning som är lämplig med hänsyn till målets beskaffenhet.&lt;br&gt;Hovrätten skall om möjligt se till att onödig utredning inte läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Muntlig förhandling får hållas om viss fråga eller i målet i dess&lt;br&gt;helhet, om det kan antas vara till fördel för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig förhandling skall hållas, om en part begär det samt förhand-&lt;br&gt;lingen inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När muntlig förhandling eller förrättning för syn på stället skall&lt;br&gt;hållas skall parterna kallas. En part får föreläggas att inställa sig per-&lt;br&gt;sonligen vid vite eller föreläggas att inställa sig vid påföljd att hans ute-&lt;br&gt;varo inte utgör hinder för målets vidare handläggning och avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Beslut av Svea hovrätt äger rättskraft, såvitt därigenom avgjorts&lt;br&gt;fråga som avses i 4 § första stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7 eller 8 lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte beslut, enligt vilket ansökan om åtgärdsföreläggande enligt 12 kap.&lt;br&gt;16 § andra stycket eller tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra stycket, 34,&lt;br&gt;36 eller 37 § jordabalken eller ansökan om förbud eller medgivande&lt;br&gt;som avses i 2 a § bostadssaneringslagen (1973:531) eller yrkande om&lt;br&gt;rätt till förhandlingsordning enligt 9 § hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) lämnats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bifalls en hyresvärds talan om att hyresavtalet skall upphöra att&lt;br&gt;gälla får hovrätten efter yrkande av hyresvärden ålägga hyresgästen att&lt;br&gt;flytta vid den tidpunkt då lägenheten skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Hovrättens beslut i mål som avses med denna lag får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Lagen tillämpas också på mål&lt;br&gt;som överlämnats till Svea hovrätt av Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 55 a, 71 och 73 §§ jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller hyresavtalet för obestämd tid och har avtalet sagts upp, får be-&lt;br&gt;slut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslutet inte avse tiden före det&lt;br&gt;månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för an-&lt;br&gt;sökningen. Beslut om ändring av hyresvillkoren får dock inte i något av&lt;br&gt;de fall som nu angetts avse tiden innan sex månader förflutit efter det&lt;br&gt;att de förut gällande villkoren började tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är hyresavtalet ingånget för bestämd tid och har avtalet sagts upp, får&lt;br&gt;beslut om ändring av hyresvillkoren inte avse tiden före den tidpunkt till&lt;br&gt;vilken uppsägning skett. Har frågan om villkorsändring utan uppsägning&lt;br&gt;hänskjutits till hyresnämnden, får beslut om ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;inte avse tiden före den tidpunkt till vilken avtalet tidigast hade kunnat&lt;br&gt;sägas upp, om uppsägning skett när ansökningen ingavs till hyresnämn-&lt;br&gt;den. Är hyrestiden längre än ett år och sker ändring av hyresvillkoren&lt;br&gt;på grund av ansökan av hyresgästen, får beslutet likväl avse tiden efter&lt;br&gt;det månadsskifte som inträffar närmast efter tre månader från dagen för&lt;br&gt;ansökningen, dock tidigast sedan hyresförhållandet varat ett år i följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämnden får, när det finns särskilda skäl, förordna att beslut om&lt;br&gt;villkorsändring får verkställas även om det inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller Bostadsdomstolens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall hyresgästen enligt hyres-&lt;br&gt;nämndens eller hovrättens beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut betala högre hyra för för-&lt;br&gt;fluten tid än som skolat utgå förut,&lt;br&gt;är hyresrätten inte förverkad på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med betalning-&lt;br&gt;en av det överskjutande beloppet,&lt;br&gt;om betalningen sker inom en&lt;br&gt;månad från den dag då beslutet&lt;br&gt;vann laga kraft. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller inte, om skyldighet att flytta&lt;br&gt;inträder för hyresgästen inom&lt;br&gt;kortare tid än två månader efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala högre hyra för förfluten tid&lt;br&gt;än som skolat utgå förut, är hyres-&lt;br&gt;rätten inte förverkad på grund av&lt;br&gt;dröjsmål med betalningen av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet, om betal-&lt;br&gt;ningen sker inom en månad från&lt;br&gt;den dag då beslutet vann laga&lt;br&gt;kraft. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;inte, om skyldighet att flytta in-&lt;br&gt;träder för hyresgästen inom kort-&lt;br&gt;are tid än två månader efter nämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På överskjutande belopp skall hyresgästen betala ränta som om be-&lt;br&gt;loppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående hyran.&lt;br&gt;Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1975:635) för tiden innan be-&lt;br&gt;slutet vunnit laga kraft och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet får anstånd medges med betalningen av det överskjutande&lt;br&gt;belopp jämte ränta som avses i femte stycket. Medges anstånd, får det&lt;br&gt;bestämmas att ränta till förfallodagen skall beräknas enligt 5 § räntelag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolens beslut, skall hy-&lt;br&gt;resvärden samtidigt åläggas att till&lt;br&gt;hyresgästen betala tillbaka vad han&lt;br&gt;till följd därav har uppburit för&lt;br&gt;mycket jämte ränta. Räntan skall&lt;br&gt;beräknas enligt 5 § räntelagen för&lt;br&gt;tiden från dagen för beloppets mot-&lt;br&gt;tagande till dess beslutet vunnit&lt;br&gt;laga kraft och enligt 6 § ränte-&lt;br&gt;lagen för tiden därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;70 § tas upp av Bostadsdomstolen.&lt;br&gt;Besvärshandlingen skall ges in till&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 b § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller om utdömande av&lt;br&gt;vite enligt 62 § skall vardera part-&lt;br&gt;en svara för sin rättegångskostnad&lt;br&gt;i Bostadsdomstolen, om inte annat&lt;br&gt;följer av 18 kap. 6 § rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hyran sänks för förfluten tid&lt;br&gt;genom hyresnämndens eller hov-&lt;br&gt;rättens beslut, skall hyresvärden&lt;br&gt;samtidigt åläggas att till hyresgäst-&lt;br&gt;en betala tillbaka vad han till följd&lt;br&gt;därav har uppburit för mycket&lt;br&gt;jämte ränta. Räntan skall beräknas&lt;br&gt;enligt 5 § räntelagen för tiden från&lt;br&gt;dagen för beloppets mottagande&lt;br&gt;till dess beslutet vunnit laga kraft&lt;br&gt;och enligt 6 § räntelagen för tiden&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70&lt;br&gt;§ tas upp av Svea hovrätt. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hyrestvister som avses i 49, 54&lt;br&gt;eller 55 b § och i mål om åtgärds-&lt;br&gt;föreläggande enligt 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller om utdömande av&lt;br&gt;vite enligt 62 § skall vardera part-&lt;br&gt;en svara för sin rättegångskostnad&lt;br&gt;i hovrätten, om inte annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 b, 9, 9a, 24 och 25 §§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, Bostadsdomstolen,&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen och Ar-&lt;br&gt;betsdomstolen. Vad i lagen sägs&lt;br&gt;om domstol skall även gälla arren-&lt;br&gt;denämnd och hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med domstol förstås i denna lag,&lt;br&gt;allmän domstol, allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen och Arbetsdomstolen.&lt;br&gt;Vad i lagen sägs om domstol skall&lt;br&gt;även gälla arrendenämnd och&lt;br&gt;hyresnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid allmän rättshjälp betalar staten kostnaderna i den rättsliga ange-&lt;br&gt;lägenhet som rättshjälpen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom kostnad for rättshjälpen anses kostnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. biträde som varit behövligt för tillvaratagande av den rättssökandes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevisning vid allmän domstol,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, Marknadsdom-&lt;br&gt;stolen eller Arbetsdomstolen samt&lt;br&gt;nödvändig utredning i angelägen-&lt;br&gt;het, som kan komma under sådan&lt;br&gt;domstols prövning eller som skall&lt;br&gt;prövas av skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utredning i angelägenhet som skall prövas av förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller förvaltningsmyndighet om utredningen är skäligen påkallad för till-&lt;br&gt;varatagande av den rättssökandens rätt och ej kan erhållas genom myn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bevisning vid allmän domstol,&lt;br&gt;Marknadsdomstolen eller Arbets-&lt;br&gt;domstolen samt nödvändig utred-&lt;br&gt;ning i angelägenhet, som kan&lt;br&gt;komma under sådan domstols&lt;br&gt;prövning eller som skall prövas av&lt;br&gt;skiljemän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. resa och uppehälle för den rättssökande eller hans ställföreträdare&lt;br&gt;och för vårdare eller annan, som måste anlitas i samband med inställel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se inför domstol eller annan myndighet, om personlig inställelse ålagts,&lt;br&gt;eller i samband med inställelse för sådan blodundersökning eller annan&lt;br&gt;undersökning rörande ärftliga egenskaper som avses i lagen (1958:642)&lt;br&gt;om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap eller läkarunder-&lt;br&gt;sökning enligt 21 kap. 11 § föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ansökningsavgift enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna, ansökningsavgift i mål enligt lagen (1990:746)&lt;br&gt;om betalningsföreläggande och handräckning samt särskild avgift i ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökningsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vad som av allmänna medel utgått i ersättning enligt 4 eller 5 §&lt;br&gt;lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av fader-&lt;br&gt;skap eller enligt föreskrift i rättegångsbalken eller 3 § första stycket&lt;br&gt;nämnda lag för bevisning som rätten självmant föranstaltat om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. bodelningsförrättare som har förordnats av domstol att verkställa&lt;br&gt;bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller att verkställa sådan&lt;br&gt;bodelning mellan sambor som förrättas av annan anledning än att den&lt;br&gt;ena sambon har avlidit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. medling enligt 42 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän rättshjälp är i målet eller ärendet befriad&lt;br&gt;från expeditionsavgifter enligt förordningen (1987:452) om avgifter vid&lt;br&gt;de allmänna domstolarna och för avgifter enligt 15 § 1-3 avgiftsförord-&lt;br&gt;ningen (1992:191).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är er-&lt;br&gt;forderlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om&lt;br&gt;handling som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen&lt;br&gt;begärs innan avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verk-&lt;br&gt;ställbart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift&lt;br&gt;i utsökningsmål. Detsamma gäller den som har beviljats allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp i ett mål om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål&lt;br&gt;eller ärende vid allmän domstol,&lt;br&gt;Bostadsdomstolen eller Arbets-&lt;br&gt;domstolen skall, såvitt de belastar&lt;br&gt;den som beviljats allmän rätts-&lt;br&gt;hjälp, utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål&lt;br&gt;eller ärende vid allmän domstol&lt;br&gt;eller Arbetsdomstolen skall, såvitt&lt;br&gt;de belastar den som beviljats all-&lt;br&gt;män rättshjälp, utgå av allmänna&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ej särskilda föreskrift-&lt;br&gt;er gäller, utgår ersättning för be-&lt;br&gt;visning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol, Bostadsdomstolen eller&lt;br&gt;Arbetsdomstolen med skäligt be-&lt;br&gt;lopp enligt domstolens bestäm-&lt;br&gt;mande. Utöver vad som följer av&lt;br&gt;rättegångsbalken utgår ersättning&lt;br&gt;också för sådan sakkunnig som&lt;br&gt;avses i 40 kap. 19 § rättegångs-&lt;br&gt;balken med belopp som samman-&lt;br&gt;lagt högst motsvarar en tiondel av&lt;br&gt;det basbelopp som anges i 6 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ej särskilda föreskrift-&lt;br&gt;er gäller, utgår ersättning för be-&lt;br&gt;visning i mål eller ärende i allmän&lt;br&gt;domstol eller Arbetsdomstolen&lt;br&gt;med skäligt belopp enligt dom-&lt;br&gt;stolens bestämmande. Utöver vad&lt;br&gt;som följer av rättegångsbalken ut-&lt;br&gt;går ersättning också för sådan sak-&lt;br&gt;kunnig som avses i 40 kap. 19 §&lt;br&gt;rättegångsbalken med belopp som&lt;br&gt;sammanlagt högst motsvarar en&lt;br&gt;tiondel av det basbelopp som an-&lt;br&gt;ges i 6 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angelägenhet som inte hand-&lt;br&gt;läggs vid allmän domstol, Bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I angelägenhet som inte hand-&lt;br&gt;läggs vid allmän domstol eller Ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadsdomstolen eller Arbetsdom-&lt;br&gt;stolen beslutar Rättshjälpsmyndig-&lt;br&gt;heten om utredning. Utan hinder&lt;br&gt;härav får biträde besluta om utred-&lt;br&gt;ning av mindre omfattning.&lt;br&gt;Samma befogenhet tillkommer bo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsdomstolen beslutar Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten om utredning. Utan&lt;br&gt;hinder härav får biträde besluta&lt;br&gt;om utredning av mindre omfatt-&lt;br&gt;ning. Samma befogenhet till-&lt;br&gt;kommer bodelningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de lningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som medverkat vid utredning som avses i första stycket har rätt&lt;br&gt;till ersättning enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Ingår utred-&lt;br&gt;ningen i mål eller ärende som har anhängiggjorts i domstol fästställes&lt;br&gt;ersättningen av domstolen. I annat fäll bestämmes ersättningen av Rätts-&lt;br&gt;hjälpsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs beträffande lagen (1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 23 och 32 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljd av talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt&lt;br&gt;12 kap. jordabalken eller hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i&lt;br&gt;ärende angående bostadsrätt, bostadssanering eller särskild förvaltning&lt;br&gt;eller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m. eller lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombild-&lt;br&gt;ning till bostadsrätt finns bestämmelser i 12 kap. 70 § jordabalken, 31 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen, 11 kap. 3 § bostadsrättslagen (1991:614), 21 §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:531), &amp;nbsp;&amp;nbsp;34 § bostadsforvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:792), 25 § lagen om förvärv av hyresfastighet m.m. samt 15 §&lt;br&gt;lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens yttrande enligt 12 a § första stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får över-&lt;br&gt;klagas genom besvär hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen, om nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos Svea hovrätt, om&lt;br&gt;nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ansökan som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 11, 14-16, 16 a, 16 c eller 8, 11, 14-16, 16 a, 16 c eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 e §, eller avvisat besvär, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;16 e §, eller avvisat ett överklag-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avskrivit ärende enligt 8-10, 15 a, 16, 16 a, 16 c eller 16 e §, dock&lt;br&gt;ej när ärendet kan återupptagas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förordnat angående ersättning för någons medverkan i ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iaktta förelägg-&lt;br&gt;ande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som&lt;br&gt;rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besvärshandling som avses i&lt;br&gt;tredje stycket skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos&lt;br&gt;hyresnämnden av en besvärshand-&lt;br&gt;ling som avses i första eller tredje&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 3 i fråga som gäller allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i&lt;br&gt;tredje stycket skall ges in till hy-&lt;br&gt;resnämnden inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos&lt;br&gt;hyresnämnden av ett överklagande&lt;br&gt;som avses i första eller tredje&lt;br&gt;stycket tillämpas bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:409.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalk- 52 kap. 2 och 4 §§ rättegångsbalk-&lt;br&gt;en. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föres ej talan mot nämnds beslut enligt 9 kap. 14 § eller 12 kap. 24 a&lt;br&gt;§, 55 a § sjunde stycket eller 55 b § jordabalken, 22, 23, 26 eller 27 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304), 13 a § denna lag eller 13 eller 15 §&lt;br&gt;eller 25 § första stycket bostadsforvaltningslagen (1977:792), får beslut-&lt;br&gt;et verkställas såsom lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsforvalt-&lt;br&gt;ningslagen förordnat att beslut en-&lt;br&gt;ligt 13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall lända till&lt;br&gt;efterrättelse genast, får även så-&lt;br&gt;dant beslut, om Bostadsdomstolen&lt;br&gt;ej forordnat annat, verkställas så-&lt;br&gt;som lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hyresnämnden med stöd av&lt;br&gt;31 § första stycket bostadsforvalt-&lt;br&gt;ningslagen förordnat att beslut en-&lt;br&gt;ligt 13 eller 15 § eller 25 § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag skall lända till&lt;br&gt;efterrättelse genast, får även så-&lt;br&gt;dant beslut, om hovrätten ej för-&lt;br&gt;ordnat annat, verkställas såsom&lt;br&gt;lagakraftägande dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:409.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21 § bostadssaneringslagen (1973:531) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1169.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1080) om&lt;br&gt;avveckling av hyresregleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1974:1080) om avveckling av&lt;br&gt;hyresregleringen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot nämndens beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag föres hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen genom besvär inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet med-&lt;br&gt;delades. Besvärshandlingen skall&lt;br&gt;inges till domstolen. I övrigt äger&lt;br&gt;23 § andra stycket och 23 b §&lt;br&gt;första stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut skall om Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen ej annorlunda för-&lt;br&gt;ordnar, lända till efterrättelse utan&lt;br&gt;hinder av anförda besvär. I vad&lt;br&gt;beslutet avser förfluten tid skall&lt;br&gt;vad nu sagts dock gälla endast så-&lt;br&gt;vitt fråga är om besvär av den&lt;br&gt;som vid beslutet upphört eller&lt;br&gt;sedermera upphör att vara hyres-&lt;br&gt;värd eller hyresgäst beträffande&lt;br&gt;lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara for&lt;br&gt;sin rättegångskostnad i Bostads-&lt;br&gt;domstolen i den mån annat ej föl-&lt;br&gt;jer av 18 kap. 6 § rättegångsbalk-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden. I övrigt tillämpas 23 §&lt;br&gt;tredje stycket och 23 b § första&lt;br&gt;stycket lagen (1973:188) om&lt;br&gt;arrendenämnder och hyresnämn-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut gäller, om inte&lt;br&gt;hovrätten beslutar annat, även om&lt;br&gt;det har överklagats. I den del be-&lt;br&gt;slutet avser förfluten tid gäller&lt;br&gt;detta dock endast såvitt fråga är&lt;br&gt;om överklagande av den som vid&lt;br&gt;beslutet upphört eller sedermera&lt;br&gt;upphör att vara hyresvärd eller&lt;br&gt;hyresgäst beträffande lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten i den&lt;br&gt;mån annat ej följer av 18 kap. 6 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om upphävande av lagen (1974:1082)&lt;br&gt;om bostadsdomstol&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall&lt;br&gt;upphöra att gälla vid utgången av juni 1994. Mål som inte avgjorts av&lt;br&gt;Bostadsdomstolen före upphävandet skall överlämnas till Svea hovrätt&lt;br&gt;för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om för-&lt;br&gt;värv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 25 och 26 §§ lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;Bostadsdomstolen, i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av 18 kap. 6 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. I övrigt gäller all-&lt;br&gt;männa bestämmelser om rätte-&lt;br&gt;gångskostnad i Bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende om förvärvstillstånd och&lt;br&gt;om tillstånd till förköp enligt&lt;br&gt;denna lag skall vardera parten&lt;br&gt;svara för sin rättegångskostnad i&lt;br&gt;hovrätten, i den mån ej annat föl-&lt;br&gt;jer av 18 kap. 6 § rättegångsbalk-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1173.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i bostadsforvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § bostadsforvaltningslagen (1977:792) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;Bostadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen skall ges in till hyresnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1175.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 och 32 §§ hyresförhandlingslagen&lt;br&gt;(1978:304) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärshandlingen skall ges in&lt;br&gt;till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, i den mån ej annat följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist som avses i 22 eller 24 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten, i&lt;br&gt;den mån ej annat följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1178.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt&lt;br&gt;till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 15 och 16 §§ lagen (1982:352) om rätt till fäs-&lt;br&gt;tighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Besvärshand-&lt;br&gt;lingen ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina&lt;br&gt;rättegångskostnader i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, i den mån annat inte följer&lt;br&gt;av 18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresnämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos Svea&lt;br&gt;hovrätt inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades. Över-&lt;br&gt;klagandet skall ges in till hyres-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden enligt denna lag skall&lt;br&gt;vardera parten svara för sina rätte-&lt;br&gt;gångskostnader i hovrätten, i den&lt;br&gt;mån annat inte följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1187.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 3 och 4 §§ bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1991:614) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 §, fastställande av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller ut-&lt;br&gt;dömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas hos Bostads-&lt;br&gt;domstolen inom tre veckor från&lt;br&gt;den dag beslutet meddelas. Skriv-&lt;br&gt;elsen med överklagandet skall ges&lt;br&gt;in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser festställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i Bostadsdom-&lt;br&gt;stolen, om inte något annat anges i&lt;br&gt;18 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av hyresnämnden i frågor&lt;br&gt;angående inträde i föreningen en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 10 §, skyldighet att&lt;br&gt;upplåta bostadsrätt enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 §, festställande av hyresvillkor&lt;br&gt;enligt 4 kap. 9 §, godkännande av&lt;br&gt;stämmobeslut enligt 9 kap. 16 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller 2 eller ut-&lt;br&gt;dömande av vite enligt 11 kap.&lt;br&gt;2 § får överklagas hos Svea hov-&lt;br&gt;rätt inom tre veckor från den dag&lt;br&gt;beslutet meddelas. Överklagandet&lt;br&gt;skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 7 kap. 11 § får inte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en tvist som avser festställande&lt;br&gt;av hyresvillkor enligt 4 kap. 9 §&lt;br&gt;skall vardera parten svara för sin&lt;br&gt;rättegångskostnad i hovrätten, om&lt;br&gt;inte något annat anges i 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, regeringsrådet Leif Lindstam&lt;br&gt;och justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 om upphörande av Bostads-&lt;br&gt;domstolen m.m. (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta&lt;br&gt;Lagrådets yttrande över förslag till lag om rättegången i vissa hyresmål&lt;br&gt;i Svea hovrätt m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Peter&lt;br&gt;Strömberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformarbete som pågått under senare år inom rättskipningen har&lt;br&gt;en bärande tanke bakom de olika förslag till förändringar som lagts&lt;br&gt;fram varit att domstolsväsendet skall vara så sammanhållet som möjligt.&lt;br&gt;Såsom framhålls i lagrådsremissen talar vägande skäl för att den hyres-&lt;br&gt;rättsliga rättskipningen koncentreras till de allmänna domstolarna. För-&lt;br&gt;slaget att integrera Bostadsdomstolens och hyresnämndernas verksamhet&lt;br&gt;i de allmänna domstolarna utgör ett viktigt led i det reformarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna, bland dem Högsta domstolen, anser att&lt;br&gt;frågan om Bostadsdomstolens framtid, bör avgöras samtidigt med&lt;br&gt;frågan om hyresnämndernas framtid. Lagrådet delar Högsta domstolens&lt;br&gt;uppfattning att de bästa förutsättningarna för att få till stånd en lämplig&lt;br&gt;och bestående ordning för handläggningen av hyresrättsliga frågor före-&lt;br&gt;ligger om man först tar ställning till hur prövningen skall ske i första&lt;br&gt;instans och sedan låter detta ställningstagande vara styrande för utform-&lt;br&gt;ningen av förfarandet vid ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överförande av hyresnämndernas uppgifter till tingsrätterna förut-&lt;br&gt;sätter emellertid mer ingående överväganden än som kunnat göras hit-&lt;br&gt;tills. Under sommaren och hösten kommer att inledas ett arbete på att i&lt;br&gt;grunden se över de hyresprocessuella reglerna. Samtidigt därmed&lt;br&gt;kommer också en viss omarbetning av de materiella reglerna att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som läggs fram i lagrådsremissen får ses som en tillfällig&lt;br&gt;lösning i avbidan på ett slutligt ställningstagande sedan det fortsatta ut-&lt;br&gt;redningsarbete som förutskickas har avslutats. Som ett provisorium kan&lt;br&gt;förslaget godtagas trots att det ofrånkomligen är förenat med vissa&lt;br&gt;olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § andra stycket lagen om bostadsdomstol finns en regel om s.k.&lt;br&gt;tilltrosbevisning. Motsvarande bestämmelser för de allmänna tviste-&lt;br&gt;målens och för brottmålens del finns i 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren (sid. 57) anförs utan närmare motivering&lt;br&gt;att tilltrosregeln i lagen om bostadsdomstol kan avvaras i hovrättens&lt;br&gt;prövningsförfarande. I 52 kap. rättegångsbalken, som därvid skall&lt;br&gt;tillämpas om inte annat följer av den föreslagna lagen eller annan lag,&lt;br&gt;finns inte någon sådan tilltrosregel och inte heller någon hänvisning till&lt;br&gt;50 och 51 kap. i balken. Tilltrosregeln i 23 § andra stycket lagen om&lt;br&gt;bostadsdomstol bör därför tas upp i en särskild paragraf - förslagsvis&lt;br&gt;som en 7 § - i den föreslagna lagen. 7-9 §§ i förslaget får då betecknas&lt;br&gt;8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ett uttalande i lagrådsremissen (sid. 55) att det inte&lt;br&gt;finns några skäl att låta tekniska ledamöter delta i dömandet i hovrätten&lt;br&gt;vill Lagrådet anmärka följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa av Bostadsdomstolens mål, exempelvis mål enligt bostadsför-&lt;br&gt;valtningslagen, kan behövas teknisk expertis. För att tillgodose detta be-&lt;br&gt;hov ingår i Bostadsdomstolen en s.k. teknisk ledamot, vilken tjänstgör i&lt;br&gt;mål som fordrar hans särskilda sakkunskap. Enligt förslaget kommer&lt;br&gt;Svea hovrätt att handlägga målen i ordinarie sammansättning, dvs. utan&lt;br&gt;någon motsvarande teknisk expertis i domstolen. Under föredragningen&lt;br&gt;i Lagrådet har emellertid framhållits att frågan om expertis kan lösas&lt;br&gt;genom att hovrätten i det enskilda fallet vid behov förordnar en sak-&lt;br&gt;kunnig att biträda domstolen. Det har också hänvisats till att motsvar-&lt;br&gt;ande överväganden gjorts för hyresmålens del då de år 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:32) fördes över från fastighetsdomstol (med tillgång till teknisk&lt;br&gt;ledamot) till tingsrätt (utan sådan ledamot).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,&lt;br&gt;Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:200 Upphörande av&lt;br&gt;Bostadsdomstolen m.m..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46274, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss justering i lagtext</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss justering i lagtext</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med viss justering i lagtext</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för det fortsattta reformarbetet som redovisas i avsnitt 6 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer för det fortsattta reformarbetet som redovisas i avsnitt 6 i propositionen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:51:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03200</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 22:51:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03200</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__200.pdf</filnamn>
<filstorlek>3687216</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8613AE02-28B1-458F-93A2-D8B3A4B22451</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU31</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadsdomstolen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:200&lt;br/&gt;
Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:200 Upphörande av Bostadsdomstolen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>