<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242137</hangar_id>
 <dok_id>GH03197</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>197</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:197</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>197</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:12:20</publicerad>
 <titel>Datapantbrev</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03197/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03197</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03197</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:197&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Datapantbrev&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03197/prop_199394__197-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en reform på fastighetspanträttens område som in-&lt;br&gt;nebär att pantbrev inte skall behöva utfärdas i skriftlig form. Utöver skrift-&lt;br&gt;liga pantbrev av det slag som förekommer i dag skall det också kunna utfär-&lt;br&gt;das datapantbrev. Ett datapantbrev skall utfärdas genom att den inteckning&lt;br&gt;som svarar mot pantbrevet registreras i ett särskilt register, pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret, tillsammans med en uppgift om vem som har rätt att råda över registre-&lt;br&gt;ringen, pantbrevshavaren. Pantbrevshavaren skall rättsligt sett vara likställd&lt;br&gt;med innehavaren av ett skriftligt pantbrev. Uppgiften om vem som är pant-&lt;br&gt;brevshavare skall senare kunna ändras men enbart på pantbrevshavarens&lt;br&gt;egen begäran. Pantbrevshavaren skall också kunna begära att inteckningen&lt;br&gt;avförs från registret och att det i stället utfärdas ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) ha hand&lt;br&gt;om pantbrevsregistret. Framställningar om registrering och avregistrering&lt;br&gt;skall i stor utsträckning kunna göras med hjälp av automatisk databehand-&lt;br&gt;ling. Även vid CFD:s prövning av framställningarna skall automatisk data-&lt;br&gt;behandling komma till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att man i jordabalken inför en regel om att&lt;br&gt;ett pantbrev skall anses överlämnat till den som har blivit registrerad som&lt;br&gt;pantbrevshavare. Med detta förslag blir det möjligt att använda datapant-&lt;br&gt;brev som instrument vid pantsättning. Vidare föreslås ändringar i jordabal-&lt;br&gt;ken och utsökningsbalken, vilka innebär att skriftliga pantbrev inte behöver&lt;br&gt;visas upp i vissa slag av ärenden vid inskrivningsmyndigheten och kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut............................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext............................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag&amp;nbsp;till lag om&amp;nbsp;pantbrevsregister.................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag&amp;nbsp;till lag om&amp;nbsp;ändring i jordabalken.............. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag&amp;nbsp;till lag om&amp;nbsp;ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;(1980:100)..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Överväganden......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Ett papperslöst inteckningssystem?................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Pantbrevsregistret.................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Handläggande instans.............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Handläggningen av registreringsärenden ur offentligrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt perspektiv..................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Kretsen av pantbrevshavare i det nya systemet........ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Registreringsåtgärder............................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Panträttsfrågor.................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Uppvisande av pantbrev i samband med inteckningsåtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der............................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Uppvisande av pantbrev i&amp;nbsp;exekutiva sammanhang...... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Rättelse, omprövning och&amp;nbsp;överklagande.............. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Frågor om offentlighet och&amp;nbsp;sekretess................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Datarättsliga frågor................................ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.13 Elektronisk ingivning och&amp;nbsp;ADB-stöd vid CFD:s prövning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.14 Skadeståndsfrågor ................................. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.15 Avgiftsfrågor...................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnader............................................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m..................................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Specialmotivering......................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Förslag till lag om pantbrevsregister..................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Förslag till lag om ändring i jordabalken..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Departementspromemorians lagförslag..............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser....................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Inteckning och pantbrev i fast egendom.............&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Olika skadeståndsrättsliga modeller.................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994.&lt;br&gt;Rättsdatablad..............................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om pantbrevsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;lag om pantbrevsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Centralnämnden för fastighetsdata (nämnden) skall föra ett särskilt re-&lt;br&gt;gister över sådana inteckningar i fast egendom eller tomträtt för vilka det&lt;br&gt;inte finns utfärdat något skriftligt pantbrev (pantbrevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § jordabalken följer att registrering av en inteckning i pant-&lt;br&gt;brevsregistret innebär att ett datapantbrev utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Pantbrevsregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pantbrevsregistret får användas för följande ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) innehållet i inskrivningsregistret och fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) taxeringsvärden och andra vid fastighetstaxering fastställda uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fastighetsägares och tomträttshavares postadresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För att en inteckning skall få föras in i pantbrevsregistret fordras att den&lt;br&gt;är införd i inskrivningsregistret och att begäran om registrering framställs en-&lt;br&gt;ligt 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningen får registreras i pantbrevsregistret endast om den förenas&lt;br&gt;med en uppgift om vem som har rätt att råda över registreringen (pantbrevs-&lt;br&gt;havare). Endast den som har fått tillstånd enligt 14 § får registreras som pant-&lt;br&gt;brevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning har varit föremål för beslut om utbyte enligt 22 kap. 8§&lt;br&gt;jordabalken, skall bestämmelserna i denna lag om inteckning i stället gälla&lt;br&gt;de genom utbytet beslutade pantbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av nya inteckningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten skall nämnden föra in uppgift om inteckningen, om sådan be-&lt;br&gt;viljas, i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med ansök-&lt;br&gt;ningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 22 kap. 7-9 och 11 §§&lt;br&gt;jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av tidigare beviljade inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På begäran av en innehavare av ett skriftligt pantbrev skall nämnden&lt;br&gt;föra in uppgift om den inteckning som svarar mot pantbrevet i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret. En inteckning får föras in i pantbrevsregistret enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i första stycket endast om det skriftliga pantbrevet har givits in till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet i registret skall pantbrevet förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte pantbrev som avses i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b § andra meningen jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som har beviljats före den 1 januari 1972 gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragraf om pantbrev även sådana intecknings-&lt;br&gt;handlingar som avses i 24 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabal-&lt;br&gt;ken. En sådan handling behöver dock inte förstöras om den förses med på-&lt;br&gt;skrift om att den inte längre medför någon rätt i den intecknade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämn-&lt;br&gt;den registrera en ny pantbrevshavare för inteckningen. Om en ny pantbrevs-&lt;br&gt;havare registreras, skall uppgiften om den tidigare pantbrevshavaren tas&lt;br&gt;bort från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämn-&lt;br&gt;den utfärda ett skriftligt pantbrev som svarar mot inteckningen. Nämnden&lt;br&gt;skall också utfärda ett skriftligt pantbrev, om kronofogdemyndigheten har&lt;br&gt;utmätt pantbrevet hos den intecknade egendomens ägare och begär att ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev skall utfärdas.I samband med att det skriftliga pantbrevet&lt;br&gt;utfärdas skall inteckningen tas bort från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en inteckning, som är införd i pantbrevsregistret, dödas eller blir&lt;br&gt;utan verkan, skall nämnden ta bort inteckningen från registret. Om en in-&lt;br&gt;teckning blir utan verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 7-9 eller 11 § jordabalken, skall uppgift om detta föras in i&lt;br&gt;pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § På begäran av pantbrevshavaren skall nämnden besluta att inteck-&lt;br&gt;ningen inte får tas bort från pantbrevsregistret enligt 8 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndig- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;heten har avslutat ett ärende enligt 22 kap. 7-11 §§ jordabalken. Om pant-&lt;br&gt;brevshavaren begär det, får nämnden häva beslutet även dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § På begäran av en kronofogdemyndighet skall nämnden besluta att en&lt;br&gt;inteckning inte får tas bort från registret enligt 8 § och att någon ny pant-&lt;br&gt;brevshavare inte får registreras för den. Ett sådant beslut gäller till dess att&lt;br&gt;något annat har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En uppgift i pantbrevsregistret skall rättas, om uppgiften innehåller nå-&lt;br&gt;gon uppenbar oriktighet till följd av att nämnden eller någon annan har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av&lt;br&gt;något tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av borttagna uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppgifter som har tagits bort från pantbrevsregistret enligt 7 - 9 §§ skall&lt;br&gt;bevaras i minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att registreras som pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd att bli registrerad som pantbrevshavare meddelas av nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall nämnden särskilt beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska&lt;br&gt;sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets funktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det finns tillfredsställande former för betalning av stämpelskatt, ex-&lt;br&gt;peditionsavgifter och registreringsavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör stäl-&lt;br&gt;las med hänsyn till pantbrevssystemets uppbyggnad och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd som avses i 14 § får återkallas om tillståndshavaren inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga kraft, skall nämn-&lt;br&gt;den självmant vidta de åtgärder som anges i 8 §, såvida det inte finns något&lt;br&gt;hinder mot detta enligt 10 eller 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En pantbrevshavare har på grund av registreringen de rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som följer med innehavet av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingivande av ansökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ansökningar om åtgärder som avses i 6, 7, 8 och 10 §§ samt framställ-&lt;br&gt;ningar om utlämnande av uppgifter i pantbrevsregistret får av den som har&lt;br&gt;fått tillstånd enligt 14 § ges in till nämnden genom ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;eller på något annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om åtgärder som avses i 8 och 11 §§ får av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten ges in med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och ut-&lt;br&gt;ställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nämnden får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för det tekniska förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av uppgifter till registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I samband med registreringsåtgärder enligt 5, 6 och 9 §§ får nämnden&lt;br&gt;hämta uppgifter om inteckningen från inskrivningsregistret med hjälp av au-&lt;br&gt;tomatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha terminalåtkomst till pant-&lt;br&gt;brevsregistret. Sådan terminalåtkomst får avse endast uppgifter om inteck-&lt;br&gt;ningar för vilka tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Ter-&lt;br&gt;minalåtkomsten får dock avse även uppgifter om andra inteckningar om den&lt;br&gt;berörda pantbrevshavaren har medgivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inskrivningsmyndigheter, kronofogdemyndigheter och fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter får ha terminalåtkomst till pantbrevsregistret. Sådan&lt;br&gt;terminalåtkomst får dock avse endast uppgifter som enligt pantbrevshava-&lt;br&gt;rens medgivande får lämnas ut till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Nämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i pant-&lt;br&gt;brevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller&lt;br&gt;förande av registret, har han rätt till ersättning av staten, om det inte visas&lt;br&gt;att felaktigheten beror på en omständighet utanför nämndens kontroll vars&lt;br&gt;följder nämnden inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla&lt;br&gt;bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 1 och 2 §§ samt 22 kap. 5, 8 a och 13 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 22 kap. 5 a och 5 b&lt;br&gt;§§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av fastighet, som vill upp-&lt;br&gt;låta panträtt i denna till säkerhet för&lt;br&gt;fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning). Myndighetens bevis&lt;br&gt;om inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av en fastighet, som vill&lt;br&gt;upplåta panträtt i denna till säkerhet&lt;br&gt;för fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning). Bevis om inteckningen&lt;br&gt;kallas pantbrev. Ett pantbrev utfär-&lt;br&gt;das antingen i skriftlig form (skriftligt&lt;br&gt;pantbrev) eller genom registrering i&lt;br&gt;pantbrevsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om pantbrevsregister (da-&lt;br&gt;tapantbrev).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteck-&lt;br&gt;ning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad fas-&lt;br&gt;tighet delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett datapantbrev skall anses ha&lt;br&gt;överlämnats till borgenären, när&lt;br&gt;denne eller någon som företräder ho-&lt;br&gt;nom har registrerats som pantbrevs-&lt;br&gt;havare i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis&lt;br&gt;utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ej hinder enligt 3 eller 4&lt;br&gt;§, skall inskrivningsmyndigheten be-&lt;br&gt;vilja inteckning. På grund av ansö-&lt;br&gt;kan som förklarats vilande får detta&lt;br&gt;dock ske först sedan vilandebeviset&lt;br&gt;ingivits. När inteckning beviljats,&lt;br&gt;skall pantbrev utfärdas på grundval&lt;br&gt;av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet för inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten att utfärda nytt pant-&lt;br&gt;brev eller vilandebevis i stället för dö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns hinder enligt 3&lt;br&gt;eller 4 §, skall inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten bevilja inteckning. Om ansök-&lt;br&gt;ningen tidigare har förklarats vi-&lt;br&gt;lande, får den dock inte beviljas&lt;br&gt;förrän vilandebeviset har givits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dad sädan handling samt att i visst&lt;br&gt;fall bevilja inteckning och utfärda&lt;br&gt;pantbrev när ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal tillfallit borge-&lt;br&gt;när som har panträtt för sin fordran&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har efter exekutiv försäljning me-&lt;br&gt;del nedsatts som motsvarar pantbrevs&lt;br&gt;belopp, skall inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten på ansökan av fastighetens nye&lt;br&gt;ägare utfärda nytt pantbrev på&lt;br&gt;grundval av inteckningen. Det förra&lt;br&gt;pantbrevet gäller därefter endast rät-&lt;br&gt;ten till de nedsatta medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§ ’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en inteckning har beviljats,&lt;br&gt;skall ett pantbrev utfärdas på grund-&lt;br&gt;val av inteckningen. Skriftliga pant-&lt;br&gt;brev utfärdas av inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om inte annat följer av la-&lt;br&gt;gen (1994:000) om pantbrevsregister.&lt;br&gt;Datapantbrev utfärdas av Central-&lt;br&gt;nämnden för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett datapantbrev utfärdas i&lt;br&gt;stället för ett tidigare utfärdat skrift-&lt;br&gt;ligt pantbrev, förlorar det skriftliga&lt;br&gt;pantbrevet sin giltighet. Utfärdas ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev i stället för ett tidi-&lt;br&gt;gare utfärdat datapantbrev, förlorar&lt;br&gt;datapantbrevet sin giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet för inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten att utfärda nytt pantbrev el-&lt;br&gt;ler vilandebevis i stället för dödad så-&lt;br&gt;dan handling samt att i visst fall be-&lt;br&gt;vilja inteckning och utfärda pantbrev&lt;br&gt;när ersättning pä grund av brandför-&lt;br&gt;säkringsavtal tillfallit borgenär som&lt;br&gt;har panträtt för sin fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning har deponerats medel som mot-&lt;br&gt;svarar pantbrevs belopp, skall in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av fastighetens nya ägare utfärda nytt&lt;br&gt;pantbrev på grundval av inteck-&lt;br&gt;ningen. Det förra pantbrevet gäller&lt;br&gt;därefter endast rätten till de depone-&lt;br&gt;rade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastig-&lt;br&gt;hetsägaren och efter medgivande av pantbrevens innehavare sammanföras&lt;br&gt;till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den fö-&lt;br&gt;reträdesrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteck-&lt;br&gt;ningarna som gäller med sämsta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanföring får ske endast om inteckningarna besvärar hela fastigheten&lt;br&gt;och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra eller efter&lt;br&gt;varandra med avbrott endast för inskrivning av rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som är införda i&lt;br&gt;pantbrevsregistret får sammanföras&lt;br&gt;endast om samtliga inteckningar som&lt;br&gt;omfattas av åtgärden är införda i re-&lt;br&gt;gistret och har samma pantbrevsha-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre be-&lt;br&gt;lopp än det vartill de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår, om&lt;br&gt;sökanden begär det och pantbrevens innehavare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När innehavare av pantbrev läm-&lt;br&gt;nar medgivande till åtgärd som an-&lt;br&gt;ges i 7-11 §, skall pantbrevet inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av pantbrev&lt;br&gt;lämnar sitt medgivande till sådana&lt;br&gt;åtgärder som anges i 7-11 ford-&lt;br&gt;ras att pantbrevet ges in eller, i fråga&lt;br&gt;om datapantbrev, att det finns hinder&lt;br&gt;mot avregistrering enligt 10 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om pantbrevsregister och&lt;br&gt;att någon begäran om att hindret&lt;br&gt;skall hävas inte har framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:160.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1993/94:197&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 8 kap. 22 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:000) om pantbrevsregister för uppgift om pantbrevshavare,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots sekretessen får uppgift lämnas till lagfaren ägare av den fastighet&lt;br&gt;som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till tomt-&lt;br&gt;rättshavare som har fått sitt förvärv inskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 och 7 §§ samt 12 kap. 5 och 56 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende ut-&lt;br&gt;gör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan för-&lt;br&gt;pliktelse, skall tagas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fas-&lt;br&gt;tighet eller skuldebrev som är in-&lt;br&gt;tecknat i luftfartyg eller reservdelar&lt;br&gt;till luftfartyg hos den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare, skall pantbrevet&lt;br&gt;eller inteckningshandlingen tagas i&lt;br&gt;förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fas-&lt;br&gt;tighet eller skuldebrev som är in-&lt;br&gt;tecknat i luftfartyg eller reservdelar&lt;br&gt;till luftfartyg hos den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare, skall pantbrevet&lt;br&gt;eller inteckningshandlingen tas i för-&lt;br&gt;var. Om beslutet om utmätning av&lt;br&gt;pantbrev avser ett datapantbrev, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten begära att&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt 8&lt;br&gt;§ lagen (1994:000) om pantbrevsre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undan-&lt;br&gt;hålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan för-&lt;br&gt;pliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten eller den som myndigheten anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den&lt;br&gt;lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda lag skall&lt;br&gt;säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmät-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet&lt;br&gt;som förvaltas enligt sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tagas i förvar, förseglas&lt;br&gt;eller märkas, när sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2-5 §§. I fråga om pantbrev&lt;br&gt;eller annan inteckningshandling som&lt;br&gt;är belånad tillämpas detta dock en-&lt;br&gt;dast om särskilda skäl föreligger. Tas&lt;br&gt;egendomen ej i förvar, skall förbud&lt;br&gt;meddelas innehavaren att utan kro-&lt;br&gt;nofogdemyndighetens tillstånd utge&lt;br&gt;egendomen eller vidtaga annan åt-&lt;br&gt;gärd med den till skada för sökan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tas i förvar, förseglas el-&lt;br&gt;ler märkas, när en sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2-5 §§. Om ett beslut om ut-&lt;br&gt;mätning av pantbrev avser ett data-&lt;br&gt;pantbrev och tredje man är registre-&lt;br&gt;rad som pantbrevshavare, får krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten begära att Cent-&lt;br&gt;ralnämnden för fastighetsdata beslu-&lt;br&gt;tar att inteckningen inte får tas bort&lt;br&gt;från pantbrevsregistret och att någon&lt;br&gt;ny pantbrevshavare inte får registre-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantbrev och andra in-&lt;br&gt;teckningshandlingar som är belå-&lt;br&gt;nade tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket endast om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Om egendomen inte tas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvar eller ett sådant beslut som av-&lt;br&gt;ses i första stycket andra meningen&lt;br&gt;inte meddelas, skall i stället förbud&lt;br&gt;meddelas innehavaren att utan&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens tillstånd&lt;br&gt;lämna ut egendomen eller vidta nå-&lt;br&gt;gon annan åtgärd med den till skada&lt;br&gt;för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i&lt;br&gt;förvar, innehar kronofogdemyndigheten egendomen för hans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev som gäller i fastigheten och ej är belånat får tagas i förvar av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det ej&lt;br&gt;pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om datapantbrev skall kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten i stället begära&lt;br&gt;att Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data beslutarom att inteckningen inte&lt;br&gt;får tas bort från pantbrevsregistret&lt;br&gt;och att någon ny pantbrevshavare&lt;br&gt;inte får registreras. När ett sådant be-&lt;br&gt;slut har meddelats, får pantbrevet&lt;br&gt;inte användas för pantsättning utan&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt intecknings-&lt;br&gt;ansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köpa-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller&lt;br&gt;tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar&lt;br&gt;meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast&lt;br&gt;om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastighe-&lt;br&gt;terna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit&lt;br&gt;genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får&lt;br&gt;förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om förordnande enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas se-&lt;br&gt;nast vid sammanträdet för köpeskil-&lt;br&gt;lingens fördelning. Därvid skall&lt;br&gt;pantbrevet inges, om det ej förut är&lt;br&gt;tillgängligt för kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om förordnande enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas se-&lt;br&gt;nast vid sammanträdet för köpeskil-&lt;br&gt;lingens fördelning. Därvid skall&lt;br&gt;pantbrevet ges in, om det inte redan&lt;br&gt;är tillgängligt för kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten eller om kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten i annat fall finner skäl att&lt;br&gt;medge undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Ytterligare ändringar i paragrafen föreslagna i prop. 1993/94:191.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Pantsättning av fast egendom sker som huvudregel genom att fastighetsäga-&lt;br&gt;ren till borgenären överlämnar en särskild handling, ett pantbrev, till säker-&lt;br&gt;het för en fordran. Pantbrevet, som utfärdas av inskrivningsmyndigheten,&lt;br&gt;svarar mot en inteckning i fastigheten. Inteckningen gäller för ett visst pen-&lt;br&gt;ningbelopp. Genom pantsättningen får borgenären säkerhet i fastigheten,&lt;br&gt;upp till ett belopp som motsvarar inteckningens belopp (med vissa tillägg).&lt;br&gt;Innehavet av pantbrevet får på flera sätt betydelse för borgenärens möjlighe-&lt;br&gt;ter att vidmakthålla och göra gällande panträtten. Om pantbrevet lämnas&lt;br&gt;tillbaka till gäldenären, går panträtten normalt förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala volymen pantbrev uppgår till ca 13 miljoner. Varje år tillkom-&lt;br&gt;mer uppskattningsvis ca 500 000 pantbrev, därav mer än 400 000 i det ADB-&lt;br&gt;baserade fastighetsdatasystemet. Det stora flertalet pantbrev förvaras hos&lt;br&gt;banker, mellanhandsinstitut och andra kreditinstitut. Beräkningar tyder på&lt;br&gt;att över 80 procent av de nytillkommande pantbreven tas om hand av något&lt;br&gt;kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omhändertagandet och förvaringen av pantbreven uppfattas av många&lt;br&gt;kreditinstitut som besvärligt och kostsamt. Önskemålen om att rationalisera&lt;br&gt;hanteringen föranledde regeringen att år 1990 bemyndiga chefen för Justitie-&lt;br&gt;departementet att tillkalla en utredare med uppgift att undersöka om det&lt;br&gt;fanns skäl att införa ett nytt panträttssystem på fastighetsrättens område. Ut-&lt;br&gt;redningsdirektiven (dir. 1990:35) angav följande grunddrag i ett nytt system:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Panträtt i en fastighet skulle uppkomma genom registrering i inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Inskrivningsmyndigheten skulle inte längre utfärda några pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Inteckning och registrering av panträtt skulle normalt kunna utföras&lt;br&gt;med rättslig verkan av banker och andra kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen, som antog namnet Panträttsutredningen, anmälde i februari&lt;br&gt;1992 att merparten av kreditinstituten hade förklarat att de inte var beredda&lt;br&gt;att delta i handläggningen av inskrivningsärenden. Utredningen konstate-&lt;br&gt;rade mot den bakgrunden att de ekonomiska vinsterna med ett nytt system&lt;br&gt;av det slag som skisserats i direktiven för närvarande inte kunde bedömas&lt;br&gt;vara så stora att en reform var motiverad. Med anledning därav entledigades&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) utarbetade i stället en rationali-&lt;br&gt;seringsmodell som var mindre långtgående än den som beskrevs i direktiven&lt;br&gt;till Panträttsutredningen. Denna rationaliseringsmodell syftade till att inom&lt;br&gt;ramen för det gällande panträttssystemet eliminera vissa arbetskrävande och&lt;br&gt;kostsamma rutiner. Den grundläggande tanken var att i största möjliga ut-&lt;br&gt;sträckning ersätta det pappersbaserade pantbrevet med en registrering på&lt;br&gt;elektroniskt medium förpanthavarens räkning, ”elektronisk pantbrevsförva-&lt;br&gt;ring&amp;quot;. CFD och Domstolsverket (DV) hemställde i en skrivelse till rege-&lt;br&gt;ringen den 25 juni 1991 om de författningsändringar som ett sådant system&lt;br&gt;föranleder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av CFD:s och DV:s framställan har inom Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats departementspromemorian Ett papperslöst intecknings-&lt;br&gt;system m.m. (Ds 1993:14). I promemorian har föreslagits inrättandet av ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt inteckningsregister. Enligt förslaget skall banker och vissa andra kre- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ditinstitut samt försäkringsföretag ges möjlighet att, om de så önskar, byta&lt;br&gt;ut pantbrev mot en registrering av inteckningen i det särskilda inteckningsre-&lt;br&gt;gistret. De rättigheter och befogenheter som i dag är knutna till innehavet&lt;br&gt;av ett pantbrev skall enligt förslaget i stället knytas till registreringen. Pro-&lt;br&gt;memorians lagförslag finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgäng-&lt;br&gt;lig i Justitiedepartementet (dnr 91-1916).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer i det följande att behandla promemorians förslag om&lt;br&gt;inrättandet av ett särskilt inteckningsregister. I promemorian föreslogs också&lt;br&gt;att kronofogdemyndigheterna skulle få behörighet att själva föra in uppgif-&lt;br&gt;ter om exekutiva åtgärder i inskrivningsregistret. Det förslaget kommer att&lt;br&gt;behandlas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har avgivit yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289)&lt;br&gt;över lagförslag som i huvudsakliga delar överensstämmer med de nu fram-&lt;br&gt;lagda förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter kommer att behandlas i specialmotiveringen till la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ett papperslöst inteckningssystem?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagstiftningen utformas så att pantbrev inte bara&lt;br&gt;kan utfärdas i skriftlig form utan också alternativt som datapantbrev.&lt;br&gt;Ett datapantbrev utfärdas genom att inteckningen registreras i ett ny-&lt;br&gt;inrättat särskilt register, pantbrevsregistret. För vaije inteckning som&lt;br&gt;tas in i registret anges en pantbrevshavare. Denne anses som inneha-&lt;br&gt;vare av datapantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i sak med regering-&lt;br&gt;ens förslag men bygger på en något annorlunda systematik och terminologi.&lt;br&gt;I departementspromemorian föreslås sålunda att något pantbrev inte skall&lt;br&gt;utfärdas för inteckningar som är införda i ett särskilt register, det särskilda&lt;br&gt;inteckningsregistret. För varje inteckning i registret skall anges en inteck-&lt;br&gt;ningshavare. Denne skall anses inneha ett pantbrev som svarar mot inteck-&lt;br&gt;ningen (se promemorian s. 12-19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Departementspromemorians förslag har avstyrkts av&lt;br&gt;Mäklarsamfundet. Även Malmö tingsrätt, Sveriges Allmänna Hypoteks- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bank och Statens Bostadskreditnämnd har uttalat tveksamhet till förslaget. Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;Det stora flertalet remissinstanser har dock tillstyrkt ändringar av det slag&lt;br&gt;som föreslås i departementspromemorian fastän de i flera fall har haft in-&lt;br&gt;vändningar mot enskilda delar i förslaget. Några remissinstanser, bl.a. Svea&lt;br&gt;hovrätt, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Finansinspektionen&lt;br&gt;och Centralnämnden för fastighetsdata, har förordat en annan terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I bilaga 5 finns en redogörelse för hur det&lt;br&gt;svenska regelverket om pantsättning av fast egendom är uppbyggt. Av redo-&lt;br&gt;görelsen framgår att två centrala begrepp i regelverket är inteckning och&lt;br&gt;pantbrev. En inteckning utgör ett i fastigheten inskrivet penningbelopp (se 6&lt;br&gt;kap. 1 § jordabalken). Motvaije inteckning svarar ett pantbrev. Pantbrevet&lt;br&gt;utfärdas i dag alltid i skriftlig form. Man kan säga att pantbrevet utgör den&lt;br&gt;konkreta symbolen för inteckningen. Pantbrevet används som instrument&lt;br&gt;vid pantsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet anses i och för sig fungera säkert och väl. Det är emellertid för-&lt;br&gt;enat med inte obetydliga kostnader för såväl olika myndigheter som en-&lt;br&gt;skilda. Det har därför funnits anledning att undersöka vilka möjligheter till&lt;br&gt;rationaliseringar som finns. Därvid har det varit naturligt att överväga en&lt;br&gt;vidareutveckling av den ADB-användning som numera är en integrerad del&lt;br&gt;av inskrivningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kreditinstitutens sida har man särskilt framhållit att det nuvarande&lt;br&gt;systemet ställer stora krav på en tidsödande och kostnadskrävande hantering&lt;br&gt;av pantbrev. Eftersom pantbrevet behandlas som en värdehandling, upp-&lt;br&gt;kommer särskilda kostnader för transporter, kontroller och arkivering.&lt;br&gt;Också hos CFD uppstår kostnader för utskrift och expediering av pantbre-&lt;br&gt;ven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som det nuvarande systemet sålunda är förenat med talar&lt;br&gt;för någon form av ”papperslöst” panträttssystem. En tänkbar modell för&lt;br&gt;detta är ett datorbaserat och helt pantbrevslöst system i vilket panträtten&lt;br&gt;uppkommer genom registrering. Såsom Panträttsutredningen konstaterade&lt;br&gt;skulle ett sådant system ligga väl i linje med den övergång från traditionell&lt;br&gt;pappershantering till förmån för datorbaserade system som pågår i övrigt i&lt;br&gt;samhället. Ett exempel på ett liknande, väl fungerande system är det som&lt;br&gt;regleras i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som har lämnats i departementspromemorian Ett papperslöst&lt;br&gt;inteckningssystem m.m. är mindre långtgående. Förslaget, som strax skall&lt;br&gt;beskrivas närmare, innebär således inte något fullständigt avskaffande av&lt;br&gt;pantbreven utan ger endast en möjlighet att ersätta ett skriftligt pantbrev&lt;br&gt;med en elektronisk registrering. Denna registrering avser inte heller panträt-&lt;br&gt;ten som sådan utan endast vem som skall behandlas som innehavare av ett&lt;br&gt;fiktivt pantbrev. Förslaget innebär således att det nuvarande pantbrevssyste-&lt;br&gt;met delvis kommer att leva vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två remissinstanser, Mäklarsamfundet och Statens Bostadskreditnämnd,&lt;br&gt;har ansett att förslaget inte går tillräckligt långt och har hävdat att man i stäl-&lt;br&gt;let bör överväga ett helt pantbrevslöst panträttssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett helt pantbrevslöst system förutsätter att varje särskild upplåtelse av&lt;br&gt;panträtt blir föremål för registrering. Detta ställer uppenbarligen mycket&lt;br&gt;större krav på den registerförande myndighetens arbetsinsatser och ansvar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än det nuvarande systemet gör. I det nuvarande systemet registrerar nämli-&lt;br&gt;gen inskrivningsmyndigheten endast själva inteckningen medan den egent-&lt;br&gt;liga pantupplåtelsen helt är en enskild angelägenhet. Enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning bör det för närvarande inte komma i fråga att belasta inskrivningsväsen-&lt;br&gt;det med ytterligare uppgifter på fastighetspanträttens område. Ett panträtts-&lt;br&gt;system som bygger på registrering av panträtten får därför anses förutsätta&lt;br&gt;medverkan av kreditinstituten. De till Panträttsutredningen knutna bank-&lt;br&gt;representanterna har emellertid förklarat att bankerna för närvarande inte&lt;br&gt;är beredda att ta på sig någon del av denna verksamhet. Det finns därför&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning för närvarande inte några förutsättningar för&lt;br&gt;att införa ett helt papperslöst inteckningssystem av det slag som utredningen&lt;br&gt;diskuterade. Det kan visserligen finnas anledning att ta upp frågan på nytt&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt. Under alla förhållanden kan det emellertid antas&lt;br&gt;dröja innan en sådan mera långtgående reform kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en mera genomgripande reform av panträttssystemet finns&lt;br&gt;det anledning att överväga andra mindre långtgående förändringar, som kan&lt;br&gt;rationalisera systemet för pantsättning av fastigheter utan att minska säker-&lt;br&gt;heten i systemet. Det är därvid naturligt att söka efter en ”minimilösning”&lt;br&gt;som har sin grund i det nuvarande systemet och som samtidigt inte försämrar&lt;br&gt;förutsättningarna för en framtida mera genomgripande reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en sådan minimilösning utformas finns det anledning att utgå från&lt;br&gt;pantbrevets funktion i dagens system. Att pantbrevet i dag har en så grund-&lt;br&gt;läggande betydelse beror ytterst på att innehavet och överlämnandet av&lt;br&gt;pantbrevet gör det möjligt att knyta den del av fastighetens värde som in-&lt;br&gt;teckningen representerar till en viss borgenär. Om inteckningen kan knytas&lt;br&gt;till borgenären på något annat sätt, skulle det pappersbaserade pantbrevet&lt;br&gt;inte längre fylla någon funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lösning av detta slag har prövats i den försöksverksamhet som CFD&lt;br&gt;sedan några år bedriver med s.k. elektronisk pantbrevsförvaring. Denna&lt;br&gt;verksamhet, som ännu så länge har bedrivits efter avtal med olika kreditgi-&lt;br&gt;vare, innebär att CFD för kreditgivarnas räkning registrerar pantbreven i&lt;br&gt;särskilda ”elektroniska arkiv”. Några skriftliga pantbrev skickas inte ut till&lt;br&gt;kreditgivarna förrän dessa särskilt har begärt det. Kreditgivarna kan med&lt;br&gt;hjälp av terminal ta del av innehållet i sina egna ”elektroniska arkiv”. Hittills&lt;br&gt;är ca tio procent av landets pantbrev registrerade på detta sätt. Ett kreditin-&lt;br&gt;stitut, Stadshypotek AB, har på detta vis lagt över i stort sett hela sin pant-&lt;br&gt;brevshantering på ADB. Flera ytterligare kreditinstitut har träffat avtal med&lt;br&gt;CFD om motsvarande registrering. - Med hänsyn till de krav på utfärdande&lt;br&gt;av pappersbaserade pantbrev som uppställs i gällande författningar skriver&lt;br&gt;dock CFD fortfarande ut de aktuella pantbreven och förvarar dem i sina&lt;br&gt;egna arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nära anslutning till den modell som används i CFD:s försöksverksamhet&lt;br&gt;har i departementspromemorian föreslagits att det skall vara möjligt att regi-&lt;br&gt;strera en inteckning i ett särskilt register - enligt promemorians terminologi&lt;br&gt;det särskilda inteckningsregistret - tillsammans med uppgift om en inteck-&lt;br&gt;ningshavare. För de inteckningar som registreras i det särskilda intecknings-&lt;br&gt;registret skall, enligt promemorians förslag, något pantbrev inte utfärdas. I&lt;br&gt;stället skall det anses som att inteckningshavaren innehar ett mot inteck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen svarande pantbrev. Den grundläggande pantsättningskonstruktionen Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;i gällande rätt - pantutfästelse tillsammans med överlämnande av pantbrev -&lt;br&gt;behålls, men regelverket kompletteras med en bestämmelse om att överläm-&lt;br&gt;nande av pantbrev skall anses ha skett när borgenären har registrerats som&lt;br&gt;innehavare i det särskilda inteckningsregistret. Den rättsverkan som i dag&lt;br&gt;knyts till innehavet av ett pantbrev knyts i stället till registreringen i det sär-&lt;br&gt;skilda registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt promemorians förslag eller har i&lt;br&gt;vart fall varit positiva till dess väsentliga huvuddrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enstaka remissinstanser, såsom Kammarrätten i Sundsvall och Sveriges&lt;br&gt;Allmänna Hypoteksbank, har dock ifrågasatt det praktiska värdet av den&lt;br&gt;föreslagna reformen. Det har därvid bl.a. framhållits att kreditinstituten&lt;br&gt;även i fortsättningen kommer att vara tvungna att ha hand om handlingar av&lt;br&gt;olika slag, såsom reverser och pantförskrivningar. Det stora flertalet av de&lt;br&gt;remissinstanser, som har uttalat sig om vilka rationaliseringsvinster förslaget&lt;br&gt;kan ge, har emellertid varit positiva. Särskilt kan framhållas att nästan samt-&lt;br&gt;liga hörda företrädare för banker och andra kreditinstitut, dvs. de som när-&lt;br&gt;mast kommer att beröras av det nya systemet, har tillstyrkt dess huvuddrag&lt;br&gt;och visat ett stort intresse för att systemet verkligen kommer till stånd. Vad&lt;br&gt;som har framkommit om den försöksverksamhet som CFD sedan några år&lt;br&gt;bedriver har också givit vid handen att ett system av detta slag möjliggör&lt;br&gt;goda rationaliseringsvinster, bl.a. genom minskade krav på valvutrymmen,&lt;br&gt;förenklade rutiner och ökad säkerhet. Regeringen gör därför den bedöm-&lt;br&gt;ningen att praktiska och ekonomiska skäl starkt talar för att man bör införa&lt;br&gt;ett system av i huvudsak det slag som anges i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis väsentligt att det nya systemet kan förenas med den grund-&lt;br&gt;läggande strukturen i jordabalkens pantsättningsregler. I detta avseende har&lt;br&gt;Sveriges Allmänna Hypoteksbank riktat kritik mot departementspromemo-&lt;br&gt;rians förslag och har ifrågasatt om det bygger på en tillräckligt systematisk&lt;br&gt;grund. Banken har särskilt pekat på den osäkerhet som, enligt banken, kom-&lt;br&gt;mer att råda om vad som är föremål för pantsättning: fastigheten, pantbre-&lt;br&gt;vet, inteckningen eller den särskilda registreringen. Även några av de re-&lt;br&gt;missinstanser som i andra hänseenden har varit positiva till grundtankarna i&lt;br&gt;förslaget har riktat kritik mot den systematik och terminologi som används&lt;br&gt;i promemorian. Några har förordat att lagstiftningen utformas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i begreppet ”elektroniskt pantbrev”. De invändningar och synpunkter&lt;br&gt;som framförts i dessa avseenden aktualiserar frågan om ett nytt system bör&lt;br&gt;bygga på existensen av ett pantbrev. Det väcker också frågan om ett nytt sy-&lt;br&gt;stem bör bygga på en annan systematik än den som har föreslagits i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller den fråga som Sveriges Allmänna Hypoteksbank har be-&lt;br&gt;rört - vad som egentligen pantsätts - kan det konstateras att jordabalken i sin&lt;br&gt;nuvarande lydelse inte är helt otvetydig. I 6 kap. 1 § sägs sålunda att panträtt&lt;br&gt;upplåts i fastigheten, medan det i 6 kap. 2 § anges att pantbrevet pantsätts.&lt;br&gt;På andra ställen i lagstiftningen kommer ofta det synsättet till uttryck att det&lt;br&gt;är pantbrevet som pantsätts, ett synsätt som också synes vara förhärskande&lt;br&gt;i den praktiska hanteringen (jfr Westerlind, Kommentar till 6 kap. jordabal-&lt;br&gt;ken s. 232). I litteraturen har framförts den uppfattningen att det är fråga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om två pantsättningar på samma gång, dels av själva pantbrevet, dels av fas- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;tigheten (se Olivecrona, Fastighetspant, 2 u. s. 71, och Walin, Panträtt s. 17).&lt;br&gt;Det kan alltså konstateras att förekomsten av ett pantbrev, som på en och&lt;br&gt;samma gång utgör instrument och objekt för pantsättning, är en grundläg-&lt;br&gt;gande princip i gällande rätt. Starka skäl talar för att denna princip inte bör&lt;br&gt;frångås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att förena den i promemorian angivna rationaliseringsmodellen&lt;br&gt;med jordabalkens systematik är att, såsom flera remissinstanser har för-&lt;br&gt;ordat, betrakta registreringen i det särskilda registret som ett pantbrev.&lt;br&gt;Denna möjlighet har diskuterats i promemorian men har där förkastats. Skä-&lt;br&gt;len för detta har väsentligen varit att ett pantbrev i jordabalkens mening&lt;br&gt;måste vara skriftligt och att det har ansetts vara förvillande att använda be-&lt;br&gt;greppet pantbrev i sådana fall då det inte finns något pantbrev i jordabalkens&lt;br&gt;bemärkelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte förnekas att det skulle innebära ett avsteg från det synsätt&lt;br&gt;som fanns vid jordabalkens tillkomst att kalla en registrering, dvs. på elek-&lt;br&gt;troniskt medium lagrad information, för pantbrev. Samtidigt har emellertid&lt;br&gt;begreppet pantbrev vunnit sådan hävd i lagstiftning och praxis att det finns&lt;br&gt;skäl att behålla det inom ramen för den nu angivna lösningen. De senaste&lt;br&gt;årens ADB-utveckling och den ökade användningen av elektronisk lagring&lt;br&gt;av olika slag av uppgifter har också gjort det mera naturligt att i systematiskt&lt;br&gt;hänseende likställa en på elektroniskt medium gjord registrering med tradi-&lt;br&gt;tionella pantbrev. Något som särskilt talar för en lösning efter dessa linjer&lt;br&gt;är att - såsom kommer att beskrivas närmare längre fram - de traditionella&lt;br&gt;pantbreven förutsätts finnas kvar i stor omfattning även efter det nya syste-&lt;br&gt;mets införande. Med två delvis skilda, parallellt fungerande system marke-&lt;br&gt;ras enhetligheten och de grundläggande principerna på ett bättre sätt än i&lt;br&gt;promemorians förslag om man begreppsmässigt utgår från att det utfärdas&lt;br&gt;pantbrev även i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner alltså att övervägande skäl talar för att även det nya&lt;br&gt;systemet bör bygga på att det för vatje inteckning finns ett pantbrev. Pant-&lt;br&gt;brevet skall inte bara kunna utformas som ett pappersbaserat dokument&lt;br&gt;(”skriftligt pantbrev”} utan det bör också alternativt kunna komma till ut-&lt;br&gt;tryck som en registrering av inteckningen i ett särskilt register som förs med&lt;br&gt;hjälp av ADB-teknik (”datapantbrev”). Om systemet utformas på detta sätt,&lt;br&gt;är det naturligt att det särskilda registret får benämningen ”pantbrevsregis-&lt;br&gt;ter” och att den som skall anses inneha ett sådant pantbrev kallas ”pantbrevs-&lt;br&gt;havare”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sådan ordning kan möjligen invändas att den minskar överskådlig-&lt;br&gt;heten i det inskrivningsrättsliga systemet. Det finns dock enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte anledning att fästa större vikt vid detta, eftersom det föreslagna&lt;br&gt;systemet torde få mera påtagliga verkningar endast för ett fåtal väl insatta&lt;br&gt;aktörer på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner regeringen att det bör vidtas reformer på fas-&lt;br&gt;tighetspanträttens område men att dessa reformer för närvarande bör ske&lt;br&gt;inom ramen för det gällande systemet med inteckningar och pantbrev. Lag-&lt;br&gt;stiftningen bör öppna möjlighet att byta ut ett skriftligt pantbrev mot en regi-&lt;br&gt;strering i ett särskilt register (pantbrevsregister). Med en sådan registrering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall följa enbart att den registrerade pantbrevshavaren anses som inneha- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;vare av ett mot inteckningen svarande pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vilka ändringar i lagstiftningen som ett system med&lt;br&gt;datapantbrev fordrar. I promemorian har uttalats att det för att en registre-&lt;br&gt;ring i det särskilda inteckningsregistret skall kunna likställas med traditio-&lt;br&gt;nella pantbrev under alla förhållanden fordras att saken kommer till uttryck&lt;br&gt;i lagstiftningen. Regeringen delar denna uppfattning. Pantbrevsregistret bör&lt;br&gt;sålunda författningsregleras i en särskild lag om pantbrevsregister. I den la-&lt;br&gt;gen bör regleras under vilka förutsättningar en inteckning skall kunna tas&lt;br&gt;in i registret, när den skall kunna avföras därifrån och när en uppgift om&lt;br&gt;pantbrevshavare skall kunna ändras. Dessa frågor skall beröras närmare i de&lt;br&gt;följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Pantbrevsregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pantbrevsregistret byggs upp som ett särskilt re-&lt;br&gt;gister vid sidan av inskrivningsregistret och fastighetsdatasystemet.&lt;br&gt;Inskrivningsregistret behålls i huvudsak oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 12-19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser, bl.a. Malmö tingsrätt och&lt;br&gt;Domstolsverket, har förordat att det särskilda inteckningsregistret integre-&lt;br&gt;ras i inskrivningsregistret. Flertalet remissinstanser har dock tillstyrkt försla-&lt;br&gt;get eller lämnat det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt jordabalkens regler om inskrivning i fast egendom och&lt;br&gt;tomträtt sker inskrivning i manuellt förda fastighetsböcker och tomträtts-&lt;br&gt;böcker. Det pågår emellertid sedan länge ett arbete med att föra över fastig-&lt;br&gt;hetsböckernas och tomträttsböckemas uppgifter till ett ADB-baserat in-&lt;br&gt;skrivningsregister. Denna s.k. fastighetsdatareform har i dag genomförts för&lt;br&gt;omkring 90 procent av landets fastigheter. Reformen kommer att vara helt&lt;br&gt;genomförd hösten 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar av Sverige där fastighetsdatareformen har genomförs registreras&lt;br&gt;beslut om lagfarter och inteckningar i inskrivningsregistret. Inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret innehåller - med vissa mindre undantag - en fullständig redovisning&lt;br&gt;av gällande inteckningar. Däremot saknar inskrivningsregistret en fullstän-&lt;br&gt;dig redovisning av innehav av pantbrev. En innehavare av ett pantbrev har&lt;br&gt;emellertid rätt att i inskrivningsregistret få antecknat att han innehar pant-&lt;br&gt;brevet, s.k. innehavsanteckning (se 22 kap. 12 § jordabalken). Syftet med&lt;br&gt;sådana anteckningar är att innehavaren skall garanteras att få underrättelse&lt;br&gt;om vissa förfaranden som berör pantbrevet eller fastigheten och som är av&lt;br&gt;betydelse för hans rätt, t.ex. kallelser enligt lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling eller kallelser till exekutiv auktion. Anteckningar av&lt;br&gt;detta slag har i övrigt inte några särskilda rättsverkningar. I inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret förs också andra anteckningar om särskilda förhållanden av betydelse&lt;br&gt;för fastigheten (se 3-9 §§ inskrivningsregisterkungörelsen, 1974:1061).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregistret ingår tillsammans med bl.a. fastighetsregistret och&lt;br&gt;ett nyinrättat byggnadsregister i det s.k. fastighetsdatasystemet (se fastighets-&lt;br&gt;datakungörelsen, 1974:1058). För fastighetsdatasystemet gäller för närva-&lt;br&gt;rande en generell möjlighet till sambearbetning mellan de olika register som&lt;br&gt;ingår i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett system med datapantbrev, utfärdade&lt;br&gt;genom registrering i pantbrevsregistret, förutsätter inte några ändringar i nu-&lt;br&gt;varande bestämmelser om förande av inskrivningsregister. Några sådana för-&lt;br&gt;ändringar synes inte heller önskvärda i avvaktan på en mera genomgripande&lt;br&gt;reform av systemet för pantsättning av fast egendom. Inskrivningsregistret&lt;br&gt;bör alltså bestå i sin nuvarande form och skötas av inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;terna på det sätt som sker i dag. Det innebär bl.a. att samtliga inteckningar -&lt;br&gt;oavsett om de också skall komma till uttryck i pantbrevsregistret - även fort-&lt;br&gt;sättningsvis skall registreras i inskrivningsregistret. Även bestämmelserna&lt;br&gt;om innehavsanteckningar i inskrivningsregistret bör bestå och kunna tilläm-&lt;br&gt;pas på inteckningar som är införda i pantbrevsregistret. Visserligen torde be-&lt;br&gt;hovet av innehavsanteckningar minska i det nu föreslagna systemet men det&lt;br&gt;kommer inte att försvinna helt, framför allt inte i fråga om sådana inteck-&lt;br&gt;ningar som inte registreras i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig vara tänkbart att integrera pantbrevsregistret i in-&lt;br&gt;skrivningsregistret. Vad som framför allt talar för en sådan integration är att&lt;br&gt;det i flera avseenden finns ett nära samband mellan de båda registren. De&lt;br&gt;inteckningar som registreras i pantbrevsregistret måste alltid finnas i inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret. Med två separata register fordras alltså en viss dubbelregistre-&lt;br&gt;ring. Till detta kommer att inskrivningsmyndigheten vid handläggningen av&lt;br&gt;vissa typer av inskrivningsåtgärder måste ha möjlighet att ta del av uppgifter&lt;br&gt;om pantbrevsinnehav. Inskrivningsmyndigheten kan alltså ha ett visst behov&lt;br&gt;av insyn i pantbrevsregistret. Med två olika register kan skillnaderna i hand-&lt;br&gt;läggning av respektive register leda till en del samordningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av att det finns vissa samband mellan inskrivningsverksamhe-&lt;br&gt;ten och de uppgifter som skall finnas i pantbrevsregistret bör emellertid inte&lt;br&gt;överskattas. Uppläggandet av pantbrevsregistret kräver inte annan teknisk&lt;br&gt;samordning med inskrivningsregistret än en tekniskt förhållandevis okom-&lt;br&gt;plicerad sambearbetning med inskrivningsregistret. I stället finns det anled-&lt;br&gt;ning att peka på skillnaderna mellan inskrivningsverksamheten och den regi-&lt;br&gt;strering som skall göras i pantbrevsregistret. Inskrivningsverksamheten vän-&lt;br&gt;der sig utåt och syftar framför allt till att sprida offentlighet om ägar- och&lt;br&gt;inteckningsförhållanden i fastigheten. Uppläggandet och förandet av pant-&lt;br&gt;brevsregistret syftar i stället till att tillgodose behovet av en rationell säker-&lt;br&gt;hetshantering hos framför allt banker och andra kredinstitut. Dessa skillna-&lt;br&gt;der mellan de båda registren motiverar olikheter också i fråga om t.ex. of-&lt;br&gt;fentlighet och handläggningsrutiner, något som regeringen återkommer till&lt;br&gt;i det följande (avsnitten 4.6, 4.11 och 4.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samordningsproblem som kan uppkomma - främst i samband med att&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten vidtar olika slag av inskrivningsåtgärder (se nedan&lt;br&gt;avsnitt 4.7) - kan inte heller lösas enbart genom att pantbrevsregistret och&lt;br&gt;inskrivningsregistret läggs samman till ett enda register. Därutöver måste&lt;br&gt;förutsättas en långtgående integration av handläggningen av respektive upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter. Det skulle bl.a. vara nödvändigt att utföra registreringarom pantbrev-&lt;br&gt;sinnehav enbart på de inskrivningsdagar som inskrivningsmyndigheten till-&lt;br&gt;lämpar. Det finns skäl som talar mot detta. Anknytningen till inskrivningsda-&lt;br&gt;gar som justeras först med en eller flera dagars fördröjning skulle ge hela&lt;br&gt;systemet en viss tröghet. Vidare är det önskvärt att det ADB-baserade pant-&lt;br&gt;brevssystemet så långt möjligt kan bygga på användandet av elektronisk in-&lt;br&gt;givning, något som kan bidra till ökad effektivitet och minskade kostnader&lt;br&gt;men som för närvarande inte är möjligt vid handläggningen av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner regeringen det vara mest naturligt att pant-&lt;br&gt;brevsregistret utformas som ett särskilt register vid sidan av inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om pantbrevsregistret läggs upp som ett separat register skulle det&lt;br&gt;givetvis vara möjligt att infoga det i fastighetsdatasystemet. Mot detta talar&lt;br&gt;emellertid bl.a. att det för närvarande råder en generell möjlighet till sam-&lt;br&gt;bearbetning av uppgifter som ingår i fastighetsdatasystemet. I regeringskan-&lt;br&gt;sliet pågår en översyn av fastighetsdatasystemets författningsreglering. I av-&lt;br&gt;vaktan på att denna slutförs bör pantbrevsregistret inte integreras i fastig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet. Regeringen återkommer i följande avsnitt till frågor om i&lt;br&gt;vilken utsträckning sambearbetning mellan fastighetsdatasystemet och pant-&lt;br&gt;brevsregistret bör vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen av inteckningar i inskrivningsregistret bör alltså ske på&lt;br&gt;samma sätt som tidigare. I ett avseende bör emellertid inskrivningsregistret&lt;br&gt;kompletteras. Som några remissinstanser har påpekat talar kontroll- och sä-&lt;br&gt;kerhetsskäl för att inskrivningsregistret innehåller uppgift om huruvida en&lt;br&gt;inteckning är införd i pantbrevsregistret eller inte. Det bör därför av inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret framgå om det pantbrev som svarar mot inteckningen är ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev eller ett datapantbrev, t.ex. genom en enklare markering&lt;br&gt;i inskrivningsregistret. Däremot bör inskrivningsregistret inte innehålla nå-&lt;br&gt;gon redovisning av pantbrevshavare utan enbart redovisa frivilliga innehavs-&lt;br&gt;anteckningar av det slag som förekommer redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Handläggande instans&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Pantbrevsregistret skall skötas av CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 36 och 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan invändning. Malmö tingsrätt och Domstolsverket har dock&lt;br&gt;förordat att registreringsuppgiftcrna läggs på inskrivningsmyndigheterna.&lt;br&gt;Även Juridiska fakultetsnämndcn vid Stockholms universitet har pekat på&lt;br&gt;denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Panträttsutredningens arbete gällde frågan&lt;br&gt;om vissa delar av inskrivningsverksamheten borde överlämnas till kreditin-&lt;br&gt;stituten, dvs. till andra än myndigheter. På samma sätt skulle det kunna över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägas om inte hanteringen av pantbrevsregistret skulle kunna överlåtas till Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;kreditinstitut och försäkringsbolag under Finansinspektionens tillsyn. Arbe-&lt;br&gt;tet inom panträttsutredningen gav emellertid vid handen att det för närva-&lt;br&gt;rande saknas förutsättningar för att överlämna någon del av inskrivningsvä-&lt;br&gt;sendet till något från staten fristående organ. Detta talar för att staten bör&lt;br&gt;svara även för pantbrevsregistret. Det kan också - som flera remissinstanser&lt;br&gt;har framhållit - hävdas att verksamheten är av sådan art att en myndighet&lt;br&gt;bör ha hand om den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats i det föregående anser regeringen att pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret bör byggas upp som ett särskilt fristående register. Det är då naturligt att&lt;br&gt;CFD har hand om registret. Nämnden har sedan länge en betydande kun-&lt;br&gt;skap i fråga om ADB-hantering på fastighetsrättens område. Den har sedan&lt;br&gt;år 1990 bedrivit en omfattande försöksverksamhet med ”elektronisk pant-&lt;br&gt;brevsförvaring” och har därigenom samlat värdefull erfarenhet av ett ADB-&lt;br&gt;baserat pantbrevssystem. Dessa omständigheter talar med styrka för att&lt;br&gt;nämnden bör anförtros skötseln av registret. Det kan visserligen även an-&lt;br&gt;föras skäl för att inskrivningsmyndigheterna bör ha hand om verksamheten,&lt;br&gt;eftersom de redan handlägger ärenden på ett näraliggande område. Hand-&lt;br&gt;läggningen vid inskrivningsmyndigheterna bygger emellertid bl.a. på att&lt;br&gt;ärenden tas upp på inskrivningsdagar efter skriftliga ansökningar. Inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheterna tillämpar alltså rutiner som skiljer sig väsentligt från&lt;br&gt;dem som ett databaserat pantbrevssystem bör bygga på. Också detta talar&lt;br&gt;för att CFD bör ha hand om uppbyggandet och skötseln av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar därför den i departementspromemorian gjorda bedöm-&lt;br&gt;ningen att CFD bör ha hand om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. Ll-utredningen har på regeringens uppdrag gjort en översyn av&lt;br&gt;organisationen för lantmäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamhet&lt;br&gt;m.m. Utredningen har i delbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i&lt;br&gt;myndighet och bolag (SOU 1993:99) lämnat ett principförslag till en fram-&lt;br&gt;tida organisation. Enligt förslaget bör verksamheten vid Statens lantmäteri-&lt;br&gt;verk, Centralnämnden för fastighetsdata och en viss mindre del av Dom-&lt;br&gt;stolsverket samlas i en central organisation, Kart- och fastighetsverket. Re-&lt;br&gt;gionalt och lokalt bedrivna myndighetsuppgifter för fastighetsbildning, fas-&lt;br&gt;tighetsregistrering, inskrivning m.m. skall enligt förslaget skötas av regio-&lt;br&gt;nala myndigheter för kartor och fastigheter. Om detta förslag genomförs,&lt;br&gt;finns det givetvis anledning att integrera uppgiften att föra pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret i den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Handläggningen av registreringsärenden ur&lt;br&gt;offentligrättsligt perspektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Handläggningen av registreringsärenden bör&lt;br&gt;ses som myndighetsutövning och ske enligt förvaltningsrättsliga reg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians bedömning överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens bedömning (se promemorian s. 37-40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte gjort några invändningar i denna fråga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Av grundläggande betydelse för ut-&lt;br&gt;formningen av det nya systemet är om den verksamhet som CFD skall be-&lt;br&gt;driva på detta område bör anses som myndighetsutövning eller uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet och om verksamheten kommer att falla inom förvaltningslagens&lt;br&gt;(1986:223) tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor måste bedömas bl.a. med utgångspunkt i det förhållandet att&lt;br&gt;CFD är en förvaltningsmyndighet. För förvaltningsmyndigheters ”handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden” gäller förvaltningslagens regler såvida inte annan lag eller&lt;br&gt;förordning innehåller avvikande bestämmelser (se 1 och 3 §§ förvaltningsla-&lt;br&gt;gen). De flesta av lagens bestämmelser är inte tillämpliga på en myndighets&lt;br&gt;handläggning av sådant som inte utgör ärenden, ”faktiskt handlande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För frågan om CFD:s handläggning av registreringsärenden utgör ”hand-&lt;br&gt;läggning av ärende” lär det sakna avgörande betydelse om myndighetens&lt;br&gt;verksamhet har skett på grundval av ett uppdrag eller ej. Av större vikt vid&lt;br&gt;bedömningen är om CFD:s verksamhet innefattar beslut som är av rättslig&lt;br&gt;betydelse för de berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av denna fråga måste man ta hänsyn till att CFD vid&lt;br&gt;skötseln av registret kommer att vara skyldig att fatta skilda slag av beslut&lt;br&gt;och göra bedömningar på grundval av bl.a. innehållet i olika författningar.&lt;br&gt;CFD skall bl.a. pröva om det finns förutsättningar för att föra in uppgifter i&lt;br&gt;registret eller för att ta bort uppgifter från registret. CFD:s beslut i dessa&lt;br&gt;frågor kan få påtaglig rättslig betydelse för de berörda. CFD:s kommande&lt;br&gt;verksamhet på detta område måste därför i sina väsentliga delar anses som&lt;br&gt;handläggning av ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av förvaltningslagens bestämmelser gäller endast vid ”myndighets-&lt;br&gt;utövning mot någon enskild” (se 14 § första stycket, 15-17 §§, 18 § tredje&lt;br&gt;stycket, 20 och 21 §§ samt 26 § andra meningen). Med ”enskild” avses här&lt;br&gt;annan än myndighet (jfr Hellners m.fl, Nya förvaltningslagen, 3 u. 1991, s.&lt;br&gt;157). Begreppet omfattar således även exempelvis kreditinstitut. ”Myndig-&lt;br&gt;hetsutövning” syftar på beslut eller andra åtgärder som ytterst är ett uttryck&lt;br&gt;för samhällets maktbefogenheter i förhållande till medborgarna (jfr prop.&lt;br&gt;1971:30 s. 330-335). Det kan vara fråga om beslut som innebär förpliktelser&lt;br&gt;för den enskilde. Även gynnande beslut kan utgöra myndighetsutövning un-&lt;br&gt;der förutsättning att den enskilde befinner sig i ett beroendeförhållande till&lt;br&gt;myndigheten. Utanför begreppet faller ärenden som avgörs genom att myn-&lt;br&gt;digheten träffar avtal med någon enskild, t.ex. statens affärsverksamhet.&lt;br&gt;Förekomsten av ett avtal utesluter emellertid inte att det kan förekomma&lt;br&gt;myndighetsutövning i ärenden som har anknytning till avtalsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar övervägande skäl för att den registrerings-&lt;br&gt;verksamhet som CFD kommer att bedriva blir att anse som myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning i förvaltningslagens mening. Skälen för det är bl.a. verksamhetens art,&lt;br&gt;den rättsliga innebörden i de dokument som verksamheten kommer att be-&lt;br&gt;röra, den rättsliga betydelsen av de åtgärder som CFD kommer att få behö-&lt;br&gt;righet att vidta och det förhållandet att CFD på detta område kommer att&lt;br&gt;inta ett slags monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD:s skötsel av pantbrevsregistret kommer alltså i väsentliga delar att&lt;br&gt;utgöra handläggning av förvaltningsärende samt myndighetsutövning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen kommer att styras av viss författningsreglering. Det är där-&lt;br&gt;för naturligt att verksamheten integreras i CFD:s myndighetsverksamhet.&lt;br&gt;Det innebär att skötseln av registret inte bör utgöra uppdragsverksamhet&lt;br&gt;utan att det bör vara en skyldighet för CFD att - inom de ramar som författ-&lt;br&gt;ningarna anger - vidta de registreringar som ingivarna begär. Detta bör&lt;br&gt;komma till uttryck i instruktionen för CFD.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Kretsen av pantbrevshavare i det nya systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Som pantbrevshavare i registret får anges endast&lt;br&gt;fysisk eller juridisk person som har fått CFD:s tillstånd att registreras&lt;br&gt;som pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har föreslagits att endast banker och vissa&lt;br&gt;andra kreditinstitut samt försäkringsföretag skall kunna registreras som in-&lt;br&gt;teckningshavare (se promemorian s. 19 och 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt depar-&lt;br&gt;tementspromemorians förslag eller har lämnat det utan invändning. Några&lt;br&gt;remissinstanser, däribland Riksrevisionsverket, Statskontoret och Mäklar-&lt;br&gt;samfundet, har emellertid ställt sig negativa till att kretsen av pantbrevsha-&lt;br&gt;vare skall vara så begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De rationaliseringsvinster som systemet&lt;br&gt;kan ge kommer i första hand att komma dem till del som har möjlighet att&lt;br&gt;vara pantbrevshavare i registret. Det är därför en väsentlig fråga hur kretsen&lt;br&gt;av pantbrevshavare bör avgränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Störst värde kommer systemet att ha för de institutioner som i dag förvarar&lt;br&gt;stora mängder pantbrev, dvs. kreditinstitut och försäkringsbolag. Det är där-&lt;br&gt;för naturligt att sådana institut och bolag ges möjlighet att bli registrerade&lt;br&gt;som pantbrevshavare, under förutsättning att de har tillgång till den ADB-&lt;br&gt;teknik som systemet förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del omständigheter talar för att kretsen av pantbrevshavare inte bör&lt;br&gt;göras vidare än så. För andra rättssubjekt än de nyss nämnda torde systemet&lt;br&gt;inte medföra några mera betydande rationaliseringsvinster. Vidare är det&lt;br&gt;vanligtvis endast kreditinstitut och försäkringsföretag som har den tekniska&lt;br&gt;utrustning som fordras för att utnyttja de ADB-fördelar som systemet skulle&lt;br&gt;ge. Ett pantbrevsregister där endast ett fåtal intressenter uppträder som&lt;br&gt;pantbrevshavare kan dessutom antas vara enklare att hantera för CFD i&lt;br&gt;fråga om t.ex. den datatekniska uppbyggnaden och sättet för uppbörd av de&lt;br&gt;avgifter som systemet måste vara förenat med. Tillsynen över systemet och&lt;br&gt;dess aktörer skulle också underlättas. Vidare skulle de nuvarande formerna&lt;br&gt;för uppbörd av expeditionsavgifter och stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heterna kunna behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot en sådan begränsning talar emellertid att det även utanför kreditinsti-&lt;br&gt;tutens och försäkringsbolagens krets kan finnas företag och institutioner som&lt;br&gt;har tekniska möjligheter och intresse av att utnyttja de möjligheter som regi-&lt;br&gt;strering i pantbrevsregistret skulle innebära. Att förvägra dem den möjlighe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten skulle kunna leda till att de drabbades av konkurrensnackdelar. Även en&lt;br&gt;del myndigheter kan ha anledning att utnyttja systemet. Till detta kommer&lt;br&gt;att reformen får större genomslag om kretsen av pantbrevshavare inte be-&lt;br&gt;gränsas så hårt. Mot den bakgrunden framstår den i departementspromemo-&lt;br&gt;rian gjorda begränsningen som alltför snäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar bör emellertid uppställas. De rationaliseringsvinster&lt;br&gt;som systemet kan medföra är beroende av att registrering kan ske efter an-&lt;br&gt;mälan på elektronisk väg. En förutsättning för att någon skall registreras&lt;br&gt;som pantbrevshavare bör därför vara att han har tekniska förutsättningar för&lt;br&gt;terminalanslutning till systemet och att en sådan terminalanslutning medger&lt;br&gt;tillfredsställande teknisk säkerhet. Dessutom bör krävas att det går att finna&lt;br&gt;tillfredsställande former för betalning av expeditionsavgifter och stämpel-&lt;br&gt;skatt samt att det inte finns anledning att anta att vederbörande kommer att&lt;br&gt;missköta sin ställning som pantbrevshavare. Det bör överlämnas till CFD&lt;br&gt;att pröva om dessa förutsättningar är uppfyllda. För att någon skall kunna&lt;br&gt;registreras som pantbrevshavare bör alltså krävas att han dessförinnan har&lt;br&gt;prövats och blivit godkänd som sådan av CFD.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Registreringsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ingivaren av en inteckningsansökan begär&lt;br&gt;det, skall ett datapantbrev kunna utfärdas genom registrering i pant-&lt;br&gt;brevsregistret redan i samband med att inteckningsansökan beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skriftligt pantbrev redan har utfärdats, skall detta på inne-&lt;br&gt;havarens begäran kunna bytas ut mot ett datapantbrev, dvs. en regi-&lt;br&gt;strering i pantbrevsregistret. I så fall skall det skriftliga pantbrevet&lt;br&gt;makuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett pantbrev har utfärdats genom registrering i pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret, skall CFD senare på pantbrevshavarens begäran kunna utfärda&lt;br&gt;ett skriftligt pantbrev. I samband med det skall inteckningen tas bort&lt;br&gt;från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inteckningen är införd i pantbrevsregistret, skall CFD - om&lt;br&gt;pantbrevshavaren begär det - kunna registrera en ny pantbrevsha-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-&lt;br&gt;geringens förslag (se promemorian s. 20-28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt försla-&lt;br&gt;gen eller lämnat dem utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En utgångspunkt för den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av systemet bör vara att reglerna görs så enkla som möjligt att till-&lt;br&gt;lämpa. Regelverket bör lämna största möjliga utrymme för samordning med&lt;br&gt;den ADB-användning som förekommer hos kreditinstituten, inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheterna och CFD. I princip måste visserligen varje registreringsåt-&lt;br&gt;gärd föregås av något slag av myndighetsprövning. I stor utsträckning kan&lt;br&gt;emellertid denna prövning göras schematisk och ske med hjälp av ADB-tek-&lt;br&gt;nik (jfr avsnitt 4.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan utgångspunkt är att bestämmelserna måste utformas så att de Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ger en tillfredsställande säkerhet för såväl borgenärer som fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det medför bl.a. att systemet måste vara uppbyggt så att en inteckning inte&lt;br&gt;samtidigt kan komma till uttryck både i ett datapantbrev och i ett skriftligt&lt;br&gt;pantbrev. Det skulle nämligen innebära en risk för dubbelpantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i samband med nyinteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör systemet vara utformat så att inteckningen redan från början&lt;br&gt;kan komma till uttryck i en registrering i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som därvid uppkommer är vem som skall kunna initiera att in-&lt;br&gt;teckningen kommer till uttryck i ett skriftligt pantbrev eller i ett datapant-&lt;br&gt;brev. Övervägande skäl talar här för att initiativrätten bör tillkomma den&lt;br&gt;som i dagens system har rätt att få tillgång till pantbrevet. Enligt gällande&lt;br&gt;praxis expedieras det utfärdade pantbrevet till ingivaren eller till den som&lt;br&gt;denne har angivit. I enlighet därmed bör rätten att begära att pantbrevet ut-&lt;br&gt;färdas genom registrering i pantbrevsregistret förbehållas ingivaren av in-&lt;br&gt;teckningsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingivaren av inteckningsansökan bör emellertid kunna begära att annan&lt;br&gt;än han själv registreras som pantbrevshavare. Detta kan ofta vara av prak-&lt;br&gt;tiskt värde, särskilt då en och samma ingivare har givit in en ansökan om&lt;br&gt;flera inteckningar och de blivande pantbreven har pantförskrivits till olika&lt;br&gt;kreditinstitut. Det kan diskuteras om en sådan registrering bör föregås av att&lt;br&gt;den avsedde pantbrevshavaren lämnar sitt samtycke till registreringen.&lt;br&gt;Detta kan synas befogat eftersom pantbrevshavaren kommer att belastas av&lt;br&gt;samma skyldigheter som åvilar en innehavare av ett skriftligt pantbrev, bl.a.&lt;br&gt;en skyldighet att ta emot denuntiationer om pantsättning. Att uppställa krav&lt;br&gt;på sådant samtycke skulle emellertid tynga handläggningen av registrerings-&lt;br&gt;ärendet. Det får därför anses lämpligare med en ordning där pantbrevshava-&lt;br&gt;ren aviseras om åtgärden i efterhand. Om han anser registreringen vara fel-&lt;br&gt;aktig, har han möjlighet att begära att uppgiften om pantbrevshavare änd-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet bör kunna fungera på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökningen om inteckning uppger ingivaren om han vill att inteck-&lt;br&gt;ningen skall komma till uttryck i ett skriftligt pantbrev eller i en registrering&lt;br&gt;i pantbrevsregistret (datapantbrev). I det senare fallet uppger han också vem&lt;br&gt;som skall registreras som pantbrevshavare. Dessa uppgifter kan lämnas ge-&lt;br&gt;nom användande av särskilda ingivarnummer, som inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;sedan vidarebefordrar till CFD. Sådana ingivarnummer används redan i dag&lt;br&gt;när inteckningsansökningar ges in till inskrivningsmyndigheten och är då av-&lt;br&gt;görande för vart det sedermera utfärdade pantbrevet skall expedieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten handlägger i övrigt inskrivningsärendet på&lt;br&gt;samma sätt som i dag. Inteckningsbeslutet skall alltså liksom i dag fattas ge-&lt;br&gt;nom en registrering i inskrivningsregistret. Via fastighetsdatasystemet un-&lt;br&gt;derrättar inskrivningsmyndigheten CFD om ingivarens begäran om att pant-&lt;br&gt;brevet skall utfärdas genom registrering i pantbrevsregistret. Inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten tar inte själv ställning till ingivarens begäran. Om CFD finner&lt;br&gt;att det finns förutsättningar för registrering i pantbrevsregistret, utfärdas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte något skriftligt pantbrev. I stället förs uppgifter om inteckningen och Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;om pantbrevshavare in i pantbrevsregistret. Såsom kommer att behandlas&lt;br&gt;närmare längre fram kan CFD:s prövning oftast göras schematiskt och med&lt;br&gt;hjälp av ADB-teknik och integreras med den verksamhet som CFD redan i&lt;br&gt;dag bedriver på inskrivningsväsendets område. I praktiken kommer registre-&lt;br&gt;ringen i inskrivningsregistret och pantbrevsregistret att kunna ske i omedel-&lt;br&gt;bart samband med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen efter det att dessa registreringsåtgärder har vidtagits kan den som&lt;br&gt;har registrerats som pantbrevshavare ta del av registreringen på sin egen ter-&lt;br&gt;minalutrustning. På samma sätt som i dag skickas en underrättelse om in-&lt;br&gt;teckningsbeslutet till ingivaren. Något skriftligt pantbrev expedieras dock gi-&lt;br&gt;vetvis inte. I stället lämnas en skriftlig uppgift om att inteckningen har regi-&lt;br&gt;strerats i pantbrevsregistret. Om den som har registrerats som pantbrevsha-&lt;br&gt;vare är någon annan än ingivaren, skickas en underrättelse även till honom.&lt;br&gt;Betalning av expeditionsavgift och stämpelskatt sker med hjälp av autogiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har uttalats att det inte finns skäl att avisera&lt;br&gt;fastighetsägaren om vidtagna registreringsåtgärder. Detta har kritiserats av&lt;br&gt;några remissinstanser. Enligt regeringens bedömning skulle emellertid en&lt;br&gt;avisering till fastighetsägaren inte fylla något egentligt syfte. Som jämförelse&lt;br&gt;kan nämnas att inskrivningsmyndigheterna i dag inte skickar någon särskild&lt;br&gt;underrättelse till fastighetsägaren i olika slag av inskrivningsärenden, såvida&lt;br&gt;inte fastighetsägaren själv har givit in ärendet till myndigheten. Aviseringar&lt;br&gt;till fastighetsägaren skulle också leda till ytterligare kostnader. Några sådana&lt;br&gt;aviseringsrutiner bör därför inte föreskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvertering av redan beviljade inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset av rationalisering talar för att också tidigare beviljade inteckningar,&lt;br&gt;för vilka det redan har utfärdats ett skriftligt pantbrev, bör kunna registreras&lt;br&gt;i pantbrevsregistret. I annat fall skulle banker och andra kreditinstitut under&lt;br&gt;lång tid framåt vara tvungna att förvara stora mängder skriftliga pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning bör därför kunna föras in i pantbrevsregistret inte enbart i&lt;br&gt;anslutning till beviljandet av inteckningen utan även i ett senare skede. Det&lt;br&gt;blir då fråga om att omvandla det skriftliga pantbrevet till en registrering i&lt;br&gt;pantbrevsregistret. Förfarandet kommer i det följande att benämnas konver-&lt;br&gt;tering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan konvertering innebär inte att redovisningen av inteckningen i&lt;br&gt;inskrivningsregistret förändras. Konverteringsärendet kommer att sakna allt&lt;br&gt;samband med pågående inskrivningsärenden. Det är därför mest naturligt&lt;br&gt;att systemet utformas så att den som vill ha till stånd en konvertering av pant-&lt;br&gt;brevet vänder sig direkt till CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också naturligt att konvertering skall kunna komma till stånd en-&lt;br&gt;dast efter begäran av innehavaren av det skriftliga pantbrevet. Givetvis&lt;br&gt;måste det skriftliga pantbrevet därvid ges in till CFD, som måste kontrollera&lt;br&gt;att pantbrevet överensstämmer med inskrivningsregistrets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen i pantbrevsregistret bör vid konvertering kunna ges samma&lt;br&gt;utformning som vid registrering som sker i anslutning till inteckningsbeslu-&lt;br&gt;tet, dvs. den bör innehålla en uppgift om inteckningen och pantbrevshava-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren. Även annan än ingivaren bör kunna registreras som pantbrevshavare.&lt;br&gt;I samband med att inteckningen förs in i pantbrevsregistret makuleras det&lt;br&gt;skriftliga pantbrevet. Som en särskild säkerhetsåtgärd bör pantbrevet mikro-&lt;br&gt;filmas före makuleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än ingivaren av pantbrevet har blivit registrerad som&lt;br&gt;pantbrevshavare bör denne aviseras om åtgärden. Inte heller vid konverte-&lt;br&gt;ring finns det, enligt regeringens mening, någon anledning att föreskriva avi-&lt;br&gt;sering till fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller i dag beträffande inteckningshandlingar&lt;br&gt;som är utfärdade före år 1972 (se 23 - 25 §§ lagen /1970:995/ om införande&lt;br&gt;av nya jordabalken). Sådana inteckningshandlingar är utformade som skul-&lt;br&gt;debrev. De skall, om inteckning har beviljats, anses som pantbrev på belopp&lt;br&gt;som motsvarar inteckningarnas kapitalbelopp (se 23 § nämnda lag). En bor-&lt;br&gt;genär kan i princip fortfarande göra gällande personligt betalningsansvar för&lt;br&gt;den i inteckningshandlingen angivne gäldenären (jfr 29 § nämnda lag). Det&lt;br&gt;finns anledning att fråga sig om dessa äldre inteckningshandlingars särskilda&lt;br&gt;karaktär förhindrar att de blir föremål för konvertering och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande makulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För borgenären kan handlingens skuldebrevsegenskap undantagsvis fort-&lt;br&gt;farande vara värdefull. Detta talar mot en fullständig förstöring av hand-&lt;br&gt;lingen. Ett annat skäl att undvika förstöring av äldre inteckningshandlingar&lt;br&gt;är att de representerar ett kulturellt och historiskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar emellertid för att även sådana äldre intecknings-&lt;br&gt;handlingar skall kunna bli föremål för konvertering. I det fåtal fall där in-&lt;br&gt;teckningshandlingen fortfarande har egenskap av skuldebrev ligger det gi-&lt;br&gt;vetvis i borgenärens eget intresse att inte lämna handlingen ifrån sig. Han&lt;br&gt;kan låta bli att konvertera inteckningshandlingen. Hänsynen till borgenären&lt;br&gt;motiverar därför inte att äldre inteckningshandlingar i detta sammanhang&lt;br&gt;särbehandlas. Intresset av att det kulturhistoriska värde som intecknings-&lt;br&gt;handlingar av detta slag kan representera inte går förlorat kan tillgodoses&lt;br&gt;genom att viss del av handlingarna arkiveras av CFD med påskrift om att de&lt;br&gt;inte längre är giltiga. Det bör överlämnas till CFD att i samråd med Riksarki-&lt;br&gt;vet bestämma urvalet av de handlingar som bör bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pantbrev byter vanligen innehavare flera gånger. När det lån för vilket&lt;br&gt;pantbrevet ursprungligen tjänade som säkerhet har blivit slutbetalat, lämnas&lt;br&gt;pantbrevet tillbaka till fastighetsägaren eller översänds till andrahandspant-&lt;br&gt;havaren. När fastighetsägaren har fått tillbaka pantbrevet kan han använda&lt;br&gt;det för att upplåta ny panträtt i fastigheten. Pantbrevet kan också byta inne-&lt;br&gt;havare i samband med omläggning av ett lån eller vid en överlåtelse av den&lt;br&gt;fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet. Även i det nu förordade syste-&lt;br&gt;met kommer det att finnas behov av att ibland ”flytta över” registreringen i&lt;br&gt;pantbrevsregistret från den som dittills har varit registrerad som pantbrevs-&lt;br&gt;havare till någon annan. För att systemet skall fungera så smidigt som möjligt&lt;br&gt;är det önskvärt att en sådan åtgärd kan vidtas genom en enkel ändring av&lt;br&gt;registrets uppgift om pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ändring i pantbrevsregistret kominer rättsligt att få samma ver- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;kan som ett överlämnande av ett skriftligt pantbrev. Med hänsyn till att inne-&lt;br&gt;havet av pantbrevet oftast är förenat med en panträtt i fastigheten bör endast&lt;br&gt;den registrerade pantbrevshavaren ha behörighet att begära att uppgiften&lt;br&gt;om pantbrevshavare ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för en sådan begäran om byte av pantbrevshavare kommer att&lt;br&gt;behandlas närmare i följande avsnitt. Redan här bör dock framhållas att an-&lt;br&gt;sökan och prövningen av ansökan bör kunna göras med hjälp av ADB-tek-&lt;br&gt;nik. Den nye pantbrevshavaren bör i efterhand underrättas om åtgärden.&lt;br&gt;Som en ytterligare säkerhetsåtgärd bör, såsom en remissinstans har påpekat,&lt;br&gt;även den tidigare registrerade pantbrevshavaren aviseras om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uppgiften om den nye pantbrevshavaren väl har förts in i registret fyl-&lt;br&gt;ler uppgiften om den tidigare pantbrevshavaren inte längre någon funktion.&lt;br&gt;Den bör därför tas bort från registret. Det kan emellertid finnas behov av&lt;br&gt;att senare ta reda på vad registret tidigare har innehållit och vilka tidigare&lt;br&gt;åtgärder som har vidtagits. Från registret avförda uppgifter bör därför under&lt;br&gt;en tid av minst tio år lagras i ett ”historikregister”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskrift av pantbrev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden kan det uppkomma behov av att byta registreringen i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret (datapantbrevet) mot ett skriftligt pantbrev. Så blir fallet om fastig-&lt;br&gt;hetsägaren efter inteckningslånets betalning vill ha tillbaka den lämnade sä-&lt;br&gt;kerheten men inte vill eller kan ha inteckningen registrerad i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret med sig själv som pantbrevshavare. Så blir också fallet om pantbrevet&lt;br&gt;skall belånas hos någon som inte tillhör den krets som kan registreras som&lt;br&gt;pantbrevshavare eller som föredrar att inneha ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även åtgärder av detta slag bör kunna initieras enbart av pantbrevshava-&lt;br&gt;ren. I annat fall skulle åtgärden uppenbarligen kunna äventyra hans rätt. I&lt;br&gt;samband med utskriften av det skriftliga pantbrevet måste givetvis inteck-&lt;br&gt;ningen tas bort från pantbrevsregistret. Även i detta fall bör uppgifter om&lt;br&gt;den avförda registreringen under en tid av minst tio år bevaras i ett historik-&lt;br&gt;register. Den tidigare pantbrevshavaren bör, om det skriftliga pantbrevet&lt;br&gt;inte expedieras till honom, i efterhand aviseras om åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt är det inskrivningsmyndigheten som utfärdar pant-&lt;br&gt;brev. På fastighetsdataområdet saknar denna bestämmelse reell betydelse&lt;br&gt;eftersom alla åtgärder om utskrift och expedition av pantbrev sköts av CFD.&lt;br&gt;Med hänsyn till detta bör skriftliga pantbrev i de nu aktuella fallen utfärdas&lt;br&gt;av CFD i myndighetens eget namn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Panträttsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Jordabalkens regler om pantsättning komplette-&lt;br&gt;ras så att det klargörs att en giltig panträtt kan uppkomma även på&lt;br&gt;grund av inteckningar som är införda i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians forslag: Överensstämmer med regeringens Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 28-31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan invändning. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet har dock föreslagit att reglerna ges en annan utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Såsom regeringen har framhållit i före-&lt;br&gt;gående avsnitt bör det nya registret inte redovisa om det finns någon pant-&lt;br&gt;rätt. Att en bank registreras som pantbrevshavare i registret behöver alltså&lt;br&gt;inte innebära att banken också ärpanthavare. Registreringen kan också vara&lt;br&gt;en följd av att fastighetsägaren eller panthavaren har velat ”deponera pant-&lt;br&gt;brevet” hos pantbrevshavaren. Likväl torde syftet med att registrera någon&lt;br&gt;som pantbrevshavare vanligen bli att åstadkomma eller vidmakthålla pant-&lt;br&gt;rätt i fastigheten. Reglerna måste därför utformas så att detta blir möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna om pantsättning i 6 kap. 2 § jordabalken uppkom-&lt;br&gt;mer panträtt genom att fastighetsägaren ”överlämnar” pantbrevet som pant&lt;br&gt;för fordran. Bestämmelsen innefattar dels ett obligationsrättligt moment,&lt;br&gt;dels ett sakrättsligt moment. Det obligationsrättsliga momentet utgörs av&lt;br&gt;förekomsten av ett fordringsförhållande och ett avtal om pantsättning, me-&lt;br&gt;dan det sakrättsliga momentet består i överlämnandet av pantbrevet. Det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om det senare momentet, kravet på överlämnande, kan&lt;br&gt;uppfyllas så länge pantbrevet inte existerar annat än som en registrering på&lt;br&gt;ADB-medium. Att i bokstavlig mening ”överlämna” en sådan registrering&lt;br&gt;är naturligtvis inte möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle visserligen kunna hävdas att kravet på överlämnande i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § jordabalken inte är så kategoriskt som paragrafens lydelse ger sken av&lt;br&gt;och att det väsentliga inte är ett överlämnande i bokstavlig bemärkelse utan&lt;br&gt;att fastighetsägaren avskärs från möjligheten att förfoga över pantbrevet. I&lt;br&gt;gällande rätt anses sålunda panträtt i ett par fall kunna uppkomma innan&lt;br&gt;något överlämnande i bokstavlig bemärkelse har kommit till stånd. Så är fal-&lt;br&gt;let vid s.k. förtida pantförskrivning (se NJA 1981 s. 507) samt vid sådan pant-&lt;br&gt;sättning då pantbrevet befinner sig i tredje mans besittning (främst vid an-&lt;br&gt;drahandspantsättning; se lagen /1936:88/ om pantsättning av lös egendom&lt;br&gt;som innehaves av tredje man). Det gemensamma för dessa båda fall är dels&lt;br&gt;att innehavaren av pantbrevet har fått uppgift om att fastighetsägaren har&lt;br&gt;gjort en pantförskrivning och dels att fastighetsägaren saknar möjlighet att&lt;br&gt;själv förfoga över pantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening framstår det som vanskligt att dra några säkra&lt;br&gt;slutsatser om hur domstolarna skulle bedöma frågor om panträtt i ett ”pap-&lt;br&gt;perslöst” system, utformat inom ramen för nu gällande pantsättningsregler.&lt;br&gt;1981 års rättsfall om förtida pantförskrivning ger lösningen på ett särskilt&lt;br&gt;problem, nämligen vad som skall gälla under den begränsade tiden mellan&lt;br&gt;inskrivningsdagens slut och den tidpunkt då det utskrivna pantbrevet kom-&lt;br&gt;mer i panthavarens besittning. Rättsfallet ger mindre vägledning om vad&lt;br&gt;som gäller när något pantbrev över huvud taget inte skall skrivas ut under&lt;br&gt;överskådlig tid. Det går inte heller att tillämpa bestämmelserna i 1936 års&lt;br&gt;lag om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje man. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser bygger bl.a. på att den egendom som pantsätts ”innehas” av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan än panthavaren. Denna förutsättning saknas i det nu föreslagna syste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har mot den nu angivna bakgrunden föresla-&lt;br&gt;gits att bestämmelsen i 6 kap. 2 § jordabalken skall kompletteras med en&lt;br&gt;föreskrift om att pantbrev skall anses ha överlämnats om borgenären eller&lt;br&gt;någon som företräder honom har registrerats som inteckningshavare för in-&lt;br&gt;teckningen i det särskilda inteckningsregistret. Innebörden i förslaget är att&lt;br&gt;det sakrättsliga momentet i panträttsupplåtelsen, dvs. enligt gällande rätt&lt;br&gt;överlämnandet, skall kunna uppfyllas genom registreringen. Däremot avses&lt;br&gt;inte någon ändring i fråga om det obligationsrättsliga momentet. Registre-&lt;br&gt;ringen skall alltså inte ersätta eller bota brister i fordringsförhållandet eller&lt;br&gt;pantutfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har ansett att den&lt;br&gt;föreslagna regeln ger intryck av att redan registreringen innebär att en full-&lt;br&gt;bordad panträtt har kommit till stånd. Fakultetsnämnden har menat att det&lt;br&gt;inte skulle innebära några praktiska problem om den föreslagna ändringen&lt;br&gt;inte genomförs. Bevis om att pantsättning skett skulle, enligt fakultetsnämn-&lt;br&gt;den, i stället få sökas på annat håll, t.ex. genom att ett skriftligt pantavtal&lt;br&gt;upprättats. Fakultetsnämnden, som i sammanhanget även har hänvisat till&lt;br&gt;1981 års rättsfall, har föreslagit att 6 kap. 2 § jordabalken endast komplette-&lt;br&gt;ras med en uppgift om att registrering av innehav av pantbrev kan ske enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om särskilt inteckningsregister. Därmed skulle en&lt;br&gt;viss presumtion skapas för att innehavet är liktydigt med att pantsättning&lt;br&gt;skett, utan att jordabalken skulle behöva tyngas med bestämmelser om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste en ordning där pantbrevet endast kom-&lt;br&gt;mer till uttryck i en registrering på elektroniskt medium föranleda en kom-&lt;br&gt;plettering av 6 kap. 2 § jordabalken. Då något ”överlämnande” av pantbre-&lt;br&gt;vet av naturliga skäl inte kan komma i fråga, bör lagtexten ange vad som i&lt;br&gt;stället fordras för att en pantupplåtelse skall fullbordas. Enbart en hänvis-&lt;br&gt;ning av det slag som Juridiska fakultetsnämnden har förordat ger inte något&lt;br&gt;besked om detta. Att lämna frågan oreglerad skulle leda till en oacceptabel&lt;br&gt;osäkerhet om rättsläget. Bestämmelsen i 6 kap. 2 § jordabalken bör därför&lt;br&gt;kompletteras på väsentligen det sätt som har förordats i departementspro-&lt;br&gt;memorian.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Uppvisande av pantbrev i samband med&lt;br&gt;inteckningsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I fråga om pantbrev som har utfärdats genom re-&lt;br&gt;gistrering i pantbrevsregistret avskaffas det nuvarande kravet på att&lt;br&gt;pantbrevet skall ges in i ärenden om inteckningsåtgärder enligt 22&lt;br&gt;kap. jordabalken. För att tillgodose de ändamål som ligger bakom&lt;br&gt;kravet på att pantbrevet skall ges in införs i stället regler om tillfälliga&lt;br&gt;spärrar i pantbrevsregistret (hinder mot avregistrering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;geringens förslag men avviker något i fråga om den tekniska utformningen Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;av reglerna (se promemorian s. 31-34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat departe-&lt;br&gt;mentspromemorians förslag utan invändning. Några remissinstanser, såsom&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Domstolsverket och CFD, har dock menat att de&lt;br&gt;föreslagna reglerna om hinder mot avregistrering blir svåra att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: I 22 kap. 7-12 §§ jordabalken behandlas&lt;br&gt;olika s.k. inteckningsåtgärder, dvs. beslut som förändrar inteckningars&lt;br&gt;struktur eller företrädesrätt. Sådana åtgärder får normalt företas endast på&lt;br&gt;ansökan av fastighetsägaren. Åtgärderna kräver vanligtvis också medgi-&lt;br&gt;vande av den som innehar det pantbrev som hör till inteckningen. När en&lt;br&gt;innehavare av ett pantbrev lämnar sitt medgivande till en sådan åtgärd, skall&lt;br&gt;pantbrevet ges in (se 22 kap. 13 § jordabalken). Sedan inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten har beslutat om åtgärden makuleras vanligen det gamla pantbrevet.&lt;br&gt;Om inskrivningsmyndighetens beslut innebär att inteckningen dödas, utfär-&lt;br&gt;das givetvis inte något nytt pantbrev. Vid övriga inteckningsåtgärder utfär-&lt;br&gt;dar inskrivningsmyndigheten nya pantbrev (se 28 § inskrivningsregister-&lt;br&gt;kungörelsen /1974:1061/). Liksom vid nyinteckning skrivs de nya pantbreven&lt;br&gt;ut genom CFD:s försorg (se 9 § fastighetsdatakungörelsen /1974:1058/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu förordade systemet kan ett pantbrev utgöras inte endast av ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev utan också av en registrering i pantbrevsregistret (data-&lt;br&gt;pantbrev). Det senare slaget av pantbrev kan givetvis inte innehas och visas&lt;br&gt;upp i bokstavlig bemärkelse. Ett system med sådana pantbrev låter sig därför&lt;br&gt;inte utan vidare förena med de nuvarande bestämmelserna om att pantbre-&lt;br&gt;vet alltid skall ges in i samband med en ansökan om en inteckningsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att pantbrevet måste ges in har betydelse på två olika sätt (jfr prop.&lt;br&gt;1970:20 s. B 674). Dels ger uppvisandet garantier för att fastighetsägaren el-&lt;br&gt;ler den uppgivne innehavaren verkligen innehar pantbrevet. Dels blir det&lt;br&gt;genom kravet på ingivande möjligt att makulera pantbrevet efter det att in-&lt;br&gt;teckningsåtgärden har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att tillgodose dessa behov skulle naturligtvis kunna vara att kräva&lt;br&gt;att det alltid visas upp ett skriftligt pantbrev. I så fall skulle det emellertid&lt;br&gt;bli nödvändigt att inför varje inteckningsåtgärd skriva ut ett pantbrev. Detta&lt;br&gt;skulle uppenbarligen inte vara rationellt, särskilt som pantbrevet normalt&lt;br&gt;ändå måste makuleras sedan inteckningsåtgärden har beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mera ändamålsenlig ordning är att inskrivningsmyndigheten inhämtar&lt;br&gt;uppgift om vem som är registrerad som pantbrevshavare och att dennes&lt;br&gt;skriftliga samtycke visas upp i ärendet. Inskrivningsmyndigheten bör ha ter-&lt;br&gt;minalanslutning till pantbrevsregistret och bör, om pantbrevshavaren går&lt;br&gt;med på det, ha rätt att få åtkomst till registrets uppgift om pantbrevshavare.&lt;br&gt;Härigenom skulle det ena syftet bakom bestämmelsen om ingivande av pant-&lt;br&gt;brev vara tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det andra syftet med kravet på ingivande av pantbrev - säker-&lt;br&gt;ställande av makulering - kan sägas följande. Det är givetvis tänkbart att&lt;br&gt;ersätta inskrivningsmyndighetens makulering av pantbrevet med en före-&lt;br&gt;skrift om att CFD, efter avisering från inskrivningsmyndigheten, skall föra&lt;br&gt;in uppgifter om den vidtagna inteckningsåtgärden i pantbrevsregistret. Vid&lt;br&gt;beslut om dödning skulle CFD i stället ta bort inteckningen från registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här uppkommer emellertid ett problem, som har att göra med samord- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ningen mellan inskrivningsmyndigheten och CFD. Problemet består i att det&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndighetens handläggning kan förflyta en tid mellan in-&lt;br&gt;skrivningsdagen och det slutliga godkännandet av inteckningsärendet. Vid&lt;br&gt;exempelvis dödning av inteckning kommer inteckningen att finnas kvar i&lt;br&gt;pantbrevsregistret hos CFD fram till dess att beslutet i dödningsärendet har&lt;br&gt;förts in i inskrivningsregistret. Under mellantiden kommer pantbrevshava-&lt;br&gt;ren att kunna begära hos CFD att ett nytt pantbrev skrivs ut. Detta skulle&lt;br&gt;kunna leda till att det finns ett pantbrev i omlopp trots att den inteckning,&lt;br&gt;som svarar mot pantbrevet, har dödats genom beslut av inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten. Detta kan uppenbarligen vålla tredje man skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sådana konsekvenser skall förhindras har det i departementspro-&lt;br&gt;memorian föreslagits att undantag från kravet på att pantbrev skall ges in i&lt;br&gt;inskrivningsärendet endast skall få göra om det vid tiden för inskrivnings-&lt;br&gt;myndighetens handläggning finns ett beslut om att inteckningen inte får tas&lt;br&gt;bort från det särskilda inteckningsregistret. Ett sådan beslut skall, enligt de-&lt;br&gt;partementspromemorians förslag, kunna initieras av inteckningshavaren&lt;br&gt;(dvs. pantbrevshavaren).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, t.ex. Kammarrätten i Sundsvall, har påtalat att den&lt;br&gt;lösning som har föreslagits i promemorian blir komplicerad. Det kan inte&lt;br&gt;förnekas att lösningen innebär vissa svårigheter, främst genom att den gör&lt;br&gt;det nödvändigt för den som vill initiera en inteckningsåtgärd att även initiera&lt;br&gt;ett sådant beslut om hinder mot avregistrering. Dessa svårigheter bör emel-&lt;br&gt;lertid inte överdrivas och är under alla förhållanden klart mindre än det ar-&lt;br&gt;bete som i dag krävs för att ta fram och skicka in pantbrevet. Även behovet&lt;br&gt;av att kunna makulera pantbrevet kan alltså tillgodoses inom det nu före-&lt;br&gt;slagna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta finner regeringen övervägande skäl tala för att kra-&lt;br&gt;vet på att pantbrev skall ges in i ärenden enligt 22 kap. 7-12 §§ jordabalken&lt;br&gt;avskaffas i fall då inteckningen är införd i pantbrevsregistret. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att något pantbrev inte skall behöva visas upp bör dock vara att in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten får tillgång till uppgift om vem som är pantbrevsha-&lt;br&gt;vare. En ytterligare förutsättning bör vara att inteckningen vid tiden för in-&lt;br&gt;skrivningsmyndighetens handläggning inte kan avregistreras från pantbrevs-&lt;br&gt;registret. De nya bestämmelserna bör därför förenas med en regel om tillfäl-&lt;br&gt;ligt hinder mot avregistrering från pantbrevsregistret. Den närmare utform-&lt;br&gt;ningen av denna regel kommer att behandlas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Uppvisande av pantbrev i exekutiva sammanhang&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Om inteckningen är registrerad i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret och kronofogdemyndigheten ges tillgång till uppgift om vem&lt;br&gt;som är pantbrevshavare, behöver något pantbrev inte ges in eller visas&lt;br&gt;upp i samband med en begäran om exekutiv försäljning eller en begä-&lt;br&gt;ran om förordnande om fortsatt inteckningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian: Förslaget om att pantbrev inte behöver ges in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samband med en begäran om fortsatt inteckningsansvar saknar motsvarig-&lt;br&gt;het i promemorian. I övrigt överensstämmer promemorians förslag med re-&lt;br&gt;geringens (se promemorian s. 34-36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat det&lt;br&gt;utan invändning. Flera remissinstanser har tagit upp frågan om även det&lt;br&gt;motsvarande kravet på uppvisande av pantbrev i samband med redovisning&lt;br&gt;av influtna medel bör avskaffas. Detta har förespråkats av CFD, Riksskatte-&lt;br&gt;verket och Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, medan Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen och Kronofogdemyndigheten i Örebro län har redovisat&lt;br&gt;den motsatta uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Om en gäldenär som har upplåtit säkerhet i sin fastighet inte&lt;br&gt;fullgör sina förpliktelser, kan fastigheten tas i anspråk enligt reglerna om ut-&lt;br&gt;mätning och exekutiv försäljning. Enligt gällande ordning måste borgenären&lt;br&gt;därvid i vissa skeden visa upp pantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en kronofogdemyndighet eller en domstol har fastställt att en fordran&lt;br&gt;skall utgå med förmånsrätt i en fastighet, skall fastigheten anses utmätt (se&lt;br&gt;4 kap. 27 § utsökningsbalken). Ett sådant beslut medför inte utan vidare att&lt;br&gt;fastigheten försäljs exekutivt utan borgenären måste begära detta särskilt.&lt;br&gt;När en sådan begäran framställs, skall pantbrevet ges in tillsammans med&lt;br&gt;fordringsbeviset (se 2 kap. 7 § utsökningsförordningen). Bestämmelsen sä-&lt;br&gt;kerställer att den som begär försäljningen fortfarande är borgenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid själva den exekutiva försäljningen behöver något pantbrev inte visas&lt;br&gt;upp. En borgenär vars fordran skall avräknas på köpeskillingen behöver inte&lt;br&gt;heller efter försäljningen lämna igen pantbrevet. Han kan i stället göra gäl-&lt;br&gt;lande fordringen och panträtten mot den nye ägaren av fastigheten (jfr 12&lt;br&gt;kap. 45 § andra stycket utsökningsbalken). Däremot kan det vara nödvän-&lt;br&gt;digt för andra borgenärer att ge in eller visa upp pantbrevet i samband med&lt;br&gt;utbetalning (redovisning) av influtna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om redovisning av influtna medel finns i 13 kap. utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Bestämmelserna innebär bl.a. att när medel betalas ut, skall&lt;br&gt;iakttas vad som i allmänhet gäller om skyldighet för borgenär att återställa&lt;br&gt;säkerhet för fordran (se 13 kap. 17 § första stycket utsökningsbalken). Men&lt;br&gt;även en borgenär, som innehar ett pantbrev som han inte är skyldig att åter-&lt;br&gt;ställa, måste visa upp pantbrevet, såvida kronofogdemyndigheten inte finner&lt;br&gt;skäl att medge undantag (se andra stycket i den nyss angivna paragrafen).&lt;br&gt;Syftet med bestämmelsen är att kronofogdemyndigheten skall kunna kon-&lt;br&gt;trollera att borgenären innehar handlingen. Ibland kan dock en sådan kon-&lt;br&gt;troll vara klart obehövlig och kronofogdemyndigheten kan då medge undan-&lt;br&gt;tag från kravet på företeende. Om pantbrevet emellertid inte kan visas upp&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheten inte efterger kravet på uppvisande, får peng-&lt;br&gt;arna inte betalas ut. Har borgenären inte visat upp pantbrevet inom ett år&lt;br&gt;från det att fördelningsbeslutet vann laga kraft, får myndigheten mot säker-&lt;br&gt;het betala ut pengarna till den som i andra hand är berättigad till dem, om&lt;br&gt;det inte finns särskilda skäl mot detta (se 13 kap. 18 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta medger borgenärer, som i och för sig har rätt att få betalning av in-&lt;br&gt;flutna medel, att fordran avräknas på den kontanta köpeskillingen mot att&lt;br&gt;den nye fastighetsägaren övertar betalningsansvaret för lånet. I en sådan si-&lt;br&gt;tuation blir det normalt inte aktuellt att redovisa några medel till borgenären&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bestämmelserna i 13 kap. 17 § utsökningsbalken blir därför inte tillämp- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;liga. Det förekommer emellertid att borgenären och den nye fastighetsäga-&lt;br&gt;ren träffar överenskommelse om att avräkning skall ske beträffande en del&lt;br&gt;av fordran, t.ex. kapitalbeloppet, men att en annan del av fordran skall beta-&lt;br&gt;las kontant. I sådana fall har borgenären rätt att få del av influtna medel&lt;br&gt;samtidigt som han har rätt att behålla den tidigare lämnade säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärer, vars fordringar inte till någon del skall avräknas på köpeskil-&lt;br&gt;lingen och som inte heller har rätt till någon utbetalning av influtna medel,&lt;br&gt;är inte skyldiga att lämna igen eller visa upp sina pantbrev. För dessa borge-&lt;br&gt;närer saknar pantbrevet å andra sidan värde. De kan inte längre göra gäl-&lt;br&gt;lande någon rätt i fastigheten (se 12 kap. 45 § jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 12 § jordabalken gäller dessutom att inteckningarna efter&lt;br&gt;den exekutiva auktionen är utan verkan till den del de inte täcks av köpeskil-&lt;br&gt;lingen, behållen avkastning eller andra influtna medel. Denna bestämmelse&lt;br&gt;har emellertid ett mycket viktigt undantag. Enligt 12 kap. 56 § utsöknings-&lt;br&gt;balken kan nämligen kronofogdemyndigheten förordna att inteckningen&lt;br&gt;skall bli gällande. Sådana förordnanden meddelas regelmässigt. Ett förord-&lt;br&gt;nande av detta slag innebär inte att den tidigare borgenären behåller sin&lt;br&gt;panträtt i fastigheten. Det ger emellertid den nye fastighetsägaren möjlighet&lt;br&gt;att utnyttja inteckningen och pantbrevet för ny pantsättning. För att detta&lt;br&gt;skall vara praktiskt möjligt fordras dock att fastighetsägaren får tillgång till&lt;br&gt;pantbrevet. En begäran om förordnande om fortsatt inteckningsansvar skall&lt;br&gt;därför åtföljas av pantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns enligt regeringens mening knap-&lt;br&gt;past några vägande skäl att generellt ålägga en borgenär, som är registrerad&lt;br&gt;som pantbrevshavare i pantbrevsregistret, att visa upp ett skriftligt pantbrev&lt;br&gt;i samband med en begäran om exekutiv försäljning. Om kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i stället bereds tillfälle att ta del av pantbrevsregistrets uppgift om&lt;br&gt;pantbrevshavare, bör det inte krävas att pantbrevet visas upp. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 2 kap. 7 § utsökningsförordningen bör alltså ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kravet på att pantbrev ges in i samband med redovisning av&lt;br&gt;influtna medel är skälen för en författningsändring inte lika starka. När bor-&lt;br&gt;genären har fått full betalning, skall säkerheten - pantbrevet - normalt åter-&lt;br&gt;lämnas. Den nye fastighetsägaren har då rätt att få tillgång till pantbrevet&lt;br&gt;för att eventuellt förfoga över det genom ny pantsättning. I sådana fall bör&lt;br&gt;därför datapantbrevet omvandlas till ett skriftligt pantbrev. Annorlunda för-&lt;br&gt;håller det sig då borgenären har rätt till viss betalning men inte är skyldig att&lt;br&gt;återlämna pantbrevet. Så kan vara fallet om borgenären och fastighetsäga-&lt;br&gt;ren har träffat överenskommelse om att fordran till viss del skall avräknas&lt;br&gt;på köpeskillingen men till en annan del betalas omedelbart. Att i dessa fall&lt;br&gt;tvinga borgenären att låta skriva ut ett skriftligt pantbrev enbart för att&lt;br&gt;styrka sitt innehav är inte ändamålsenligt, i varje fall inte om borgenären&lt;br&gt;även i fortsättningen vill utnyttja pantbrevsregistret. I stället bör borgenären&lt;br&gt;ha möjlighet att styrka att han är pantbrevshavare genom att ge kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten tillgång till pantbrevsregistrets uppgift om pantbrevshavare.&lt;br&gt;En sådan ordning fordrar dock inte någon ändring i 13 kap. 17 § utsöknings-&lt;br&gt;balken, eftersom denna bestämmelse redan i sin nuvarande lydelse (se andra&lt;br&gt;stycket) medger undantag från kravet på att pantbrev skall visas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare fråga är om det finns skäl att ändra bestämmelsen om att&lt;br&gt;pantbrev alltid måste ges in i samband med förordnande om fortsatt inteck-&lt;br&gt;ningsansvar. Skälet till att besluta om fortsatt inteckningsansvar är att fastig-&lt;br&gt;hetsägaren skall kunna utnyttja pantbrevet för ny pantsättning. Det är där-&lt;br&gt;för även i denna situation som huvudregel naturligt att inteckningen tas bort&lt;br&gt;från pantbrevsregistret så att fastighetsägaren kan få tillgång till ett skriftligt&lt;br&gt;pantbrev. Ibland kan omständigheterna emellertid tala emot en sådan ord-&lt;br&gt;ning. Så är fallet om den nye fastighetsägaren vid tiden för kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighetens beslut om fortsatt inteckningsansvar redan har pantsatt pantbrevet&lt;br&gt;till den registrerade pantbrevshavaren. Om detta framgår av kronofogde-&lt;br&gt;myndighetens handlingar och pantbrevshavaren förklarar att han även i fort-&lt;br&gt;sättningen vill utnyttja pantbrevsregistret, är en utskrift av pantbrevet&lt;br&gt;uppenbarligen meningslös. I 12 kap. 56 § utsökningsbalken bör därför in-&lt;br&gt;föras en bestämmelse om att pantbrevet inte behöver ges in om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten finner skäl medge undantag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Rättelse, omprövning och överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppenbara oriktigheter i pantbrevsregistret skall&lt;br&gt;kunna rättas genom beslut av CFD. Vidare skall förvaltningslagens&lt;br&gt;regler om omprövning och överklagande tillämpas på CFD:s registre-&lt;br&gt;ringsbeslut. CFD:s beslut skall kunna överklagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 40 - 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har lämnat förslaget&lt;br&gt;i denna del utan invändning. Kammarrätten i Sundsvall har emellertid ifrå-&lt;br&gt;gasatt om inte överklagande hellre borde ske till tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I förvaltningslagen finns regler som gör det&lt;br&gt;möjligt att rätta, ompröva och överklaga en förvaltningsmyndighets beslut.&lt;br&gt;Handläggningen av registreringsärenden kommer, såsom har berörts i det&lt;br&gt;föregående, att falla in under förvaltningslagens tillämpningsområde. Det är&lt;br&gt;emellertid i och för sig möjligt att utforma lagstiftningen så att den avviker&lt;br&gt;från vad som gäller enligt förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har konstaterats att det är nödvändigt med&lt;br&gt;möjligheter till rättelse av felaktiga åtgärder. CFD kommer att bära ett myn-&lt;br&gt;dighetsansvar för att vidtagna åtgärder är riktiga och för att registeruppgifter&lt;br&gt;och senare utfärdade skriftliga pantbrev är korrekta. Felaktigheter i registre-&lt;br&gt;ringar och pantbrev kan orsaka borgenärer och tredje man skada och för&lt;br&gt;denna skada kan staten bli skadeståndsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 26 § förvaltningslagen får ett beslut som innehåller en uppenbar&lt;br&gt;oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel el-&lt;br&gt;ler liknande förbiseende rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rättelse sker skall myndigheten ge den som är part tillfälle att yttra sig, Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden inte&lt;br&gt;är obehövlig. De regler om rättelse som finns inom inskrivningsväsendet (se&lt;br&gt;19 kap. 17 § jordabalken och 8 § lagen /1973:98/ om inskrivningsregister) och&lt;br&gt;i aktiekontosystemet (se 4 kap. 11 § aktiekontolagen /1989:827/) överens-&lt;br&gt;stämmer nära med förvaltningslagens regel och ger inte möjlighet till rättelse&lt;br&gt;annat än i fråga om uppgifter som är uppenbart oriktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningslagens bestämmelser gäller dock inte om en annan lag eller&lt;br&gt;förordning innehåller någon avvikande bestämmelse. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;finns i 8 § datalagen, som bl.a. föreskriver att oriktiga eller missvisande upp-&lt;br&gt;gifter skall rättas, ändras eller uteslutas, om det inte saknas anledning anta&lt;br&gt;att otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet skall upp-&lt;br&gt;komma. I denna rättelsebestämmelse saknas det krav som ställs upp i för-&lt;br&gt;valtningslagen, nämligen att rättelse kan ske endast om det är fråga om up-&lt;br&gt;penbar oriktighet. Bestämmelsen skulle, om inte annat föreskrivs, bli till-&lt;br&gt;lämplig i fråga om rättelse av uppgifter i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar emellertid övervägande skäl för att rät-&lt;br&gt;telse av uppgifter i pantbrevsregistret bör kunna ske enbart i fråga om up-&lt;br&gt;penbara oriktigheter. Detta främsta skälet för detta är att en registrering i&lt;br&gt;pantbrevsregistret får viktiga rättsverkningar. Bland annat kommer registre-&lt;br&gt;ringen i många fall att vara avgörande för om en borgenär har panträtt i den&lt;br&gt;intecknade egendomen. Registreringen kan alltså ha mycket betydelsefulla&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser för de berörda. Av hänsyn till pantbrevshavarens&lt;br&gt;rättssäkerhet bör därför uppgifter som inte är uppenbart felaktiga få ändras&lt;br&gt;enbart efter en mera ingående rättslig prövning. För pantbrevsssystemet bör&lt;br&gt;alltså gälla en rättelseregel som nära överensstämmer med de rättelseregler&lt;br&gt;som finns i fastighetsdatasystemet och aktiekontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127 § förvaltningslagen finns bestämmelser om omprövning av beslut. Enligt&lt;br&gt;dessa bestämmelser skall en myndighet, om den finner att ett beslut som den&lt;br&gt;har meddelat som första instans är uppenbart oriktigt på grund av nya om-&lt;br&gt;ständigheter eller av någon annan anledning, ändra beslutet, om det kan ske&lt;br&gt;snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som har förordats i departementspromemorian finner re-&lt;br&gt;geringen att även denna bestämmelse bör kunna tillämpas vid handlägg-&lt;br&gt;ningen av registreringsärenden. Det kan dock antas att frågor om ompröv-&lt;br&gt;ning blir aktuella enbart i rena undantagssituationer, t.ex. om CFD har väg-&lt;br&gt;rat att skriva ut ett pantbrev men i efterhand finner sin bedömning vara fel-&lt;br&gt;aktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande gäller enligt 22 § förvaltningslagen att ett beslut får&lt;br&gt;överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och be-&lt;br&gt;slutet kan överklagas. Lagen anger inte närmare vilka beslut som kan över-&lt;br&gt;klagas. I praxis synes man dock ha intagit den ställningen att ett beslut kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas inte endast när det har någon form av rättslig verkan utan också Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;när det mera väsentligt påverkar någons personliga eller ekonomiska ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD:s beslut om registrering eller avregistrering kan komma att vara av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för den enskilde. Enligt regeringens mening måste det&lt;br&gt;bl.a. mot den bakgrunden vara möjligt att överklaga CFD:s beslut. Sådana&lt;br&gt;överklaganden bör ske med utgångspunkt i förvaltningslagens regler om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förvaltningslagen skall överklagande ske skriftligen. Det framstår&lt;br&gt;som naturligt att även överklagande av CFD:s beslut i ärende som rör pant-&lt;br&gt;brevsregistret görs skriftligen liksom att skrivelsen med överklagandet ges in&lt;br&gt;till CFD. Den besvärsfrist som anges i förvaltningslagen löper från det att&lt;br&gt;den enskilde skriftligen har fått del av beslutet. Övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att den regeln bör gälla även vid överklagande av CFD:s beslut i nu aktuella&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärsinstans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har föreslagits att CFD:s beslut skall överkla-&lt;br&gt;gas till länsrätt och handläggas enligt förvaltningsprocesslagens regler. Det&lt;br&gt;har därvid hänvisats bl.a. till Domstolsutredningens förslag att all domstols-&lt;br&gt;prövning av förvaltningsbeslut skall bölja i länsrätt, en princip som rege-&lt;br&gt;ringen har ställt sig bakom i 1992/93 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3 s. 24 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har det från ett håll gjorts gällande att den&lt;br&gt;starka kopplingen till inskrivningsväsendet motiverar att överprövningen av&lt;br&gt;CFD:s beslut görs av tingsrätt. CFD:s verksamhet på det aktuella området&lt;br&gt;kommer onekligen att ha ett inte oväsentligt samband med inskrivningsvä-&lt;br&gt;sendet. Det kan synas värdefullt om reglerna om överklagande, såvitt gäller&lt;br&gt;pantbrevsregistret, överensstämmer med vad som gäller i fråga om överkla-&lt;br&gt;gande av inskrivningsmyndigheternas beslut. Att, såsom i dag är fallet inom&lt;br&gt;inskrivningsväsendet, låta domstolsprövningen i dessa ärenden börja i hov-&lt;br&gt;rätt kan dock inte komma i fråga. Det finns då starkare skäl att, såsom en&lt;br&gt;remissinstans också har förordat, förlägga prövningen till tingsrätt. Skötseln&lt;br&gt;av pantbrevsregistret kommer emellertid inte att beröra sådana frågor som&lt;br&gt;normalt handläggs av en tingsrätt. Att överlämna frågor av det nu aktuella&lt;br&gt;slaget till tingsrätterna skulle därför stämma mindre väl överens med rå-&lt;br&gt;dande strävan att koncentrera de allmänna domstolarnas verksamhet till&lt;br&gt;tvistemål och brottmål. Den aktuella verksamheten kommer tvärtom att i&lt;br&gt;allt väsentligt vara av förvaltningsrättslig natur. Överklaganden av CFD:s&lt;br&gt;beslut bör därför handläggas av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom CFD:s verksamhet är förlagd till Gävle, bör de överklagade&lt;br&gt;ärendena prövas av Länsrätten i Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att regeringen i direktiven till Ll-utredningen har givit&lt;br&gt;utredaren i uppgift att undersöka om det finns anledning att samordna in-&lt;br&gt;stansordningen vid överklagande av olika slag av beslut som fattas inom lant-&lt;br&gt;mäteri-, fastighetsdata- och inskrivningsverksamheten. Resultatet av denna&lt;br&gt;utredning kan komma att påverka den framtida instansordningen vid över- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagande av beslut som rör pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Frågor om offentlighet och sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pantbrevsregistrets uppgifter om pantbrevsha-&lt;br&gt;vare skall få röjas enbart om det står klart att ett utlämnande av upp-&lt;br&gt;giften inte innebär skada för någon enskild. Motsvarande sekretess&lt;br&gt;skall gälla i fråga om ansökningar till CFD om registrering i pantbrevs-&lt;br&gt;registret. Sekretessen skall inte gälla mot pantbrevshavaren själv och&lt;br&gt;inte heller mot fastighetens lagfarne ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i väsentliga delar&lt;br&gt;med regeringens förslag. I promemorian föreslås dock en särskild regel om&lt;br&gt;att sekretessen i vissa fall inte skall gälla gentemot inskrivningsmyndigheter&lt;br&gt;och kronofogdemyndigheter. I promemorian behandlas inte frågan om sek-&lt;br&gt;retess för uppgift i ansökan till CFD. Inte heller behandlas frågan om sekre-&lt;br&gt;tess i förhållande till fastighetsägaren (se promemorian s. 45-51).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser har tillstyrkt pro-&lt;br&gt;memorians förslag eller har lämnat det utan invändning. Svea hovrätt har&lt;br&gt;dock avstyrkt förslaget om sekretess och förordat att registret görs helt of-&lt;br&gt;fentligt. Statens Bostadskreditnämnd har ansett att frågan om offentlighet&lt;br&gt;och sekretess bör övervägas ytterligare. Statens Bostadsfinansiering AB har&lt;br&gt;å sin sida förespråkat en mera långtgående sekretessregel. Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund och Villaägarnas Riksförbund har förordat att den före-&lt;br&gt;slagna sekretessregeln inte skall gälla gentemot fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med handling förstås enligt 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen framställning i skrift eller bild samt upptag-&lt;br&gt;ning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tek-&lt;br&gt;niskt hjälpmedel. Handlingen är allmän om den förvaras hos en myndighet&lt;br&gt;och enligt särskilda regler är att anse som inkommen till eller upprättad hos&lt;br&gt;myndigheten. En upptagning anses förvarad hos en myndighet om den är&lt;br&gt;tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv&lt;br&gt;utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på an-&lt;br&gt;nat sätt uppfattas (se 2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i pantbrevsregistret kommer att falla in under tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens handlingsbegrepp. Det är utan vidare klart att handlingen - upp-&lt;br&gt;tagningarna i registret - kommer att vara att anse som upprättad hos CFD&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen). Nästa fråga är om upptagningen är&lt;br&gt;att anse som förvarad hos CFD. Svaret på denna fråga är beroende av om&lt;br&gt;CFD själv har insyn i registret. Att inskränka CFD:s egen insyn i registret&lt;br&gt;kan emellertid inte komma i fråga. Skälen för det är bl.a. att CFD:s hand-&lt;br&gt;läggning av registreringsärenden kommer att utgöra myndighetsutövning&lt;br&gt;och att CFD måste ha möjlighet att själv vidta rättelser av felaktiga infö-&lt;br&gt;ringar. Upptagningarna i pantbrevsregistret måste alltså anses förvarade hos&lt;br&gt;CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna i registret får på grund därav anses vara allmänna handlingar&lt;br&gt;hos CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas enbart om det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkallat med hänsyn till vissa i tryckfrihetsförordningen angivna förhållan-&lt;br&gt;den. Begränsningarna fordrar stöd i lag. Offentligheten kan inte begränsas&lt;br&gt;enbart genom avtal mellan myndigheten och den som har lämnat myndighe-&lt;br&gt;ten uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 och 9 kap. sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om sekretess&lt;br&gt;med hänsyn till enskildas personliga förhållanden. I begränsad utsträckning&lt;br&gt;kan vissa av dessa bestämmelser komma att bli tillämpliga på uppgifterna i&lt;br&gt;pantbrevsregistret. Något behov av mera långtgående sekretessbestämmel-&lt;br&gt;ser till skydd för enskildas personliga förhållanden kan inte anses finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns större skäl att överväga sekretessbestämmelser till skydd för en-&lt;br&gt;skildas ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess med hänsyn till enskildas ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen finns i 8 och 9 kap. sekretesslagen. Ingen av de nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melserna i dessa kapitel blir direkt tillämpliga på uppgifter i pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret. I den utsträckning sekretess till skydd för enskildas ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen anses nödvändig är det därför mest naturligt att skapa en särskild sek-&lt;br&gt;retessbestämmelse som omfattar uppgifter om pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian föreslogs en sådan sekretessbestämmelse.&lt;br&gt;Förslaget innebar i sak att sekretess skall gälla för uppgifter om pantbrevsha-&lt;br&gt;vare. Som skäl för förslaget angavs att offentlighet skulle ge möjlighet för&lt;br&gt;konkurrerande kreditinstitut att ta del av omfattande sammanställningar av&lt;br&gt;varandras ”pantbrevsinnehav”. Sammanställningar av detta slag skulle re-&lt;br&gt;gelmässigt avspegla respektive kreditinstituts kundkrets. Om sådana uppgif-&lt;br&gt;ter röjs, skulle det kunna orsaka skada för de berörda kreditinstituteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan invändning.&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall har uttalat att den föreslagna sekretessbestäm-&lt;br&gt;melsen ger inteckningshavaren ett berättigat skydd mot konkurrenters in-&lt;br&gt;blick i affärsförhållanden. Svea hovrätt och Statens Bostadskreditnämnd har&lt;br&gt;däremot ifrågasatt om de i departementspromemorian angivna omständig-&lt;br&gt;heterna utgör tillräckliga skäl för att frångå principen om offentlighet. Sta-&lt;br&gt;tens Bostadskreditnämnd har menat att ett offentligt register skulle leda till&lt;br&gt;en ökad konkurrens på kreditmarknaden. Nämnden har framhållit att i de&lt;br&gt;flesta europeiska länder är panträttsregister offentliga. Nämnden har också&lt;br&gt;hänvisat till att användandet av innehavsanteckningar i inskrivningsregistret&lt;br&gt;hittills har fungerat utan invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste utgångspunkten vid bedömningen av&lt;br&gt;sekretessfrågan vara att all offentlig verksamhet skall ske i öppna former,&lt;br&gt;såvida inte särskilda omständigheter talar för något annat (jfr 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen). Tryckfrihetsförordningen tillåter emellertid att&lt;br&gt;rätten att få tillgång till allmänna handlingar begränsas av hänsyn till enskil-&lt;br&gt;das ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett helt offentligt pantbrevsregister skulle kunna medföra inte obetydliga&lt;br&gt;skador för pantbrevshavarna. Registreringarna kommer regelmässigt att&lt;br&gt;återspegla lån som pantbrevshavarna har lämnat till fastighetsägarna. Det&lt;br&gt;förhållandet att registret kommer att föras med hjälp av ADB gör det&lt;br&gt;mycket lätt att genom sökningar i registret ta fram sammanställningar över&lt;br&gt;en viss pantbrevshavares kundkrets. Det skulle därigenom bli möjligt för&lt;br&gt;konkurrenter att ganska väl kartlägga varandras affärskontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle kunna invändas att liknande effekter kan uppkomma redan i&lt;br&gt;dag genom systemet med innehavsanteckningar i inskrivningsregistret. En&lt;br&gt;sådan jämförelse är emellertid inte rättvisande. Systemet med innehavsan-&lt;br&gt;teckningar är nämligen helt frivilligt och det utnyttjas därför inte heller av&lt;br&gt;alla kreditgivare. För den som över huvud taget vill utnyttja pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret kommer däremot en uppgift om pantbrevshavare att vara obligatorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om det som nu har anförts utgör tillräckliga skäl att&lt;br&gt;frångå principen om offentlighet bör beaktas att det här är fråga om en verk-&lt;br&gt;samhet där intresset av offentlighet inte kan sägas väga särskilt tungt. Det&lt;br&gt;bör också beaktas att det är fråga om förhållanden som hitintills inte har an-&lt;br&gt;setts kräva offentlighet. Fullständig offentlighet skulle också stämma mindre&lt;br&gt;väl överens med syftet bakom bestämmelsen om banksekretess i 1 kap. 6 §&lt;br&gt;bankrörelselagen (1987:617), där det föreskrivs att enskildas förhållanden&lt;br&gt;till bank inte får röjas obehörigen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att pantbrevs-&lt;br&gt;registrets uppgifter om pantbrevshavare ges ett sekretesskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan sekretess kan vara absolut, dvs. gälla generellt utan hänsyn till&lt;br&gt;den skada som röjandet av uppgiften skulle medföra. Men sekretessbestäm-&lt;br&gt;melsen kan också förenas med något slags skaderekvisit. Ett s.k. rakt skade-&lt;br&gt;rekvisit innebär i princip en presumtion för offentlighet. Sekretess gäller en-&lt;br&gt;dast om det kan antas att någon lider skada av att uppgiften röjs. Bedöm-&lt;br&gt;ningen skall, enligt förarbetena till sekretesslagen, göras med utgångspunkt&lt;br&gt;i själva uppgiften. Även andra omständigheter kan emellertid få betydelse.&lt;br&gt;Sålunda skall också de särskilda skaderisker som kan vara förenade med&lt;br&gt;massuttag kunna beaktas (se prop. 1979/80:2, del A, s. 79 f.). Ett s.k. omvänt&lt;br&gt;skaderekvisit innebär att en uppgift får yppas endast om det i det enskilda&lt;br&gt;fallet står klart att uppgiftens röjande inte medför någon skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har det ansetts att ett rakt skaderekvisit inte&lt;br&gt;skulle ge inteckningshavarna önskvärt skydd. Det skulle nämligen inte&lt;br&gt;kunna förhindra att konkurrenter genom upprepade mindre uttag av infor-&lt;br&gt;mation skapar sig en god bild av olika inteckningshavares kundkrets. Det&lt;br&gt;finns vidare, enligt departementspromemorian, anledning att befara att&lt;br&gt;också röjandet av enstaka uppgifter skulle kunna föranleda olägenheter för&lt;br&gt;inteckningshavaren. Sådana olägenheter skulle emellertid CFD som regel&lt;br&gt;inte ha kännedom om. Skälen för sekretess har dock inte bedömts vara så&lt;br&gt;tungt vägande att det skulle motivera en bestämmelse om absolut sekretess.&lt;br&gt;I promemorian har därför förordats en sekretessregel med ett omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans, Statens Bostadsfinansierings Aktiebolag (SBAB), har&lt;br&gt;ifrågasatt om det inte bör uppställas ett ännu starkare sekretesskydd. Enligt&lt;br&gt;SBAB råder det banksekretess för de uppgifter som kommer att registreras&lt;br&gt;i pantbrevsregistret. Låntagaren skall alltid kunna lita på långivarens diskre-&lt;br&gt;tion vad gäller dennes förhållande med långivaren. Uppgifterna bör därför&lt;br&gt;ha samma formella och reella skydd i registret som de har hos långivaren&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB synes förespråka en bestämmelse om absolut sekretess. En sådan&lt;br&gt;bör enligt regeringens mening komma till användning endast då det finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket starka skäl för detta. Sådana starka skäl kan inte anses finnas beträf-&lt;br&gt;fande de nu aktuella uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner å andra sidan - på de skäl som har angivits i departe-&lt;br&gt;mentspromemorian - att en sekretessregel med ett rakt skaderekvisit inte&lt;br&gt;skulle ge ett tillfredsställande skydd för pantbrevshavarna. Sekretessregeln&lt;br&gt;bör därför utformas med ett omvänt skaderekvisit, dvs. en uppgift skall få&lt;br&gt;lämnas ut endast om det i det enskilda fallet står klart att röjandet inte skulle&lt;br&gt;medföra någon skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom en remissinstans har påtalat utgör även till CFD inkomna framställ-&lt;br&gt;ningar om registrering allmänna handlingar. Dessa framställningar måste -&lt;br&gt;såsom kommer att beröras mera i avsnitt 4.14 - arkiveras i ADB-form under&lt;br&gt;viss tid. Även sådant arkivmaterial kan bli föremål för automatiska sök-&lt;br&gt;ningar. Det råder därför samma behov av sekretess beträffande innehållet i&lt;br&gt;dessa framställningar som i fråga om innehållet i pantbrevsregistret. Sekre-&lt;br&gt;tessregeln bör därför gälla inte bara för registeruppgifter om pantbrevsha-&lt;br&gt;vare utan också för sådana uppgifter om pantbrevshavare som anges i fram-&lt;br&gt;ställningar till CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sekretesslagen följer att sekretess till skydd för enskild inte gäller i för-&lt;br&gt;hållande till honom själv (se 14 kap. 4 § sekretesslagen). Den föreslagna sek-&lt;br&gt;retessregeln kommer därför inte att hindra någon att få fullständiga uppgif-&lt;br&gt;ter om de inteckningar för vilka han själv är registrerad som pantbrevsha-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om sekretessregeln bör gälla&lt;br&gt;även mot fastighetsägaren. Enligt regeringens mening är det rimligt att fas-&lt;br&gt;tighetsägaren alltid kan få uppgift om vem som är registrerad som pantbrevs-&lt;br&gt;havare. För pantbrevshavaren kan detta inte heller medföra någon olägen-&lt;br&gt;het. Det bör sålunda inte gälla någon sekretess gentemot fastighetens lag-&lt;br&gt;farne ägare. Detta ligger också i linje med bestämmelserna i 10 § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) enligt vilken den enskilde har rätt till registerutdrag ur personre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har berörts i avsnitten 4.8 och 4.9 kan inskrivningsmyndigheter och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheter ha behov av att ta del av innehållet i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret i ärenden om inteckningsåtgärder respektive ärenden om exekutiv&lt;br&gt;försäljning för att kunna kontrollera uppgifter om pantbrevshavare. I depar-&lt;br&gt;tementspromemorian har det därför föreslagits att det i dessa fall skall gälla&lt;br&gt;ett undantag från sekretessregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon sådan regel om undantag från sekretessen torde emellertid inte be-&lt;br&gt;hövas. I regeringens förslag finns därför inte heller någon sådan undantags-&lt;br&gt;regel. I det stora flertalet fall har pantbrevshavaren och inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten eller i förekommande fall kronofogdemyndigheten ett gemensamt in-&lt;br&gt;tresse av att uppgift om pantbrevshavare lämnas ut till myndigheten. Pant-&lt;br&gt;brevshavaren kan då efterge sekretessen i förhållande till myndigheten (jfr&lt;br&gt;14 kap. 4 § sekretesslagen). Ett sådant eftergivande kan med föreliggande&lt;br&gt;ADB-teknik ske i nära anslutning till de enskilda ärenden där uppgiften be-&lt;br&gt;hövs. En sådan ordning blir också lättare att tillämpa för CFD. CFD:s pröv-&lt;br&gt;ning vid utlämnande av uppgiften i dessa fall kan därigenom inskränkas till&lt;br&gt;en kontroll av att pantbrevshavaren har lämnat sitt medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till intresset av att få till stånd snabba och smidiga rutiner bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten, kronofogdemyndigheten och fastighetsbildnings- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;myndigheten ha möjlighet att ta del av uppgifter om pantbrevshavare med&lt;br&gt;hjälp av terminal. Terminalanvändning torde i praktiken bli den vanligaste&lt;br&gt;formen för inhämtande av information om innehållet i pantbrevsregistret.&lt;br&gt;Myndigheternas rätt till terminalåtkomst bör dock inte vara vidare än vad&lt;br&gt;som följer av reglerna om sekretess. Rätten att via terminal ta del av uppgif-&lt;br&gt;ter om pantbrevshavare bör därför vara beroende av pantbrevshavarens&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte något behov av sekretesskydd för&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats ut till en inskrivningsmyndighet, en kronofogde-&lt;br&gt;myndighet eller annan myndighet. Den nya sekretessbestämmelsen bör där-&lt;br&gt;för utformas så att den inte blir tillämplig på uppgifter om pantbrevshavare&lt;br&gt;som förekommer hos andra myndigheter än CFD.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Datarättsliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Pantbrevsregistret skall föras med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling. CFD skall vara registeransvarig. Uppgifter&lt;br&gt;om de inteckningar som skall ingå i registret skall få hämtas från in-&lt;br&gt;skrivningsregistret med hjälp av automatisk databehandling. Regist-&lt;br&gt;rets ändamål fastställs i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i väsentliga delar&lt;br&gt;med regeringens förslag (se promemorian s. 51 -56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;lämnat det utan invändning. CFD har dock förespråkat vidare möjligheter&lt;br&gt;till sambearbetning med fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är naturligt att pantbrevsregistret förs&lt;br&gt;med användande av ADB-teknik. Detta aktualiserar flera datarättsliga frå-&lt;br&gt;gor. En grundläggande fråga blir därvid i vad mån datalagens bestämmelser&lt;br&gt;skall tillämpas på registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret - ett personregister?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt datalagen (1973:289) skall personregister inrättas och föras så att inte&lt;br&gt;otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkommer. Med&lt;br&gt;personregister avses enligt 1 § datalagen register, förteckning eller andra an-&lt;br&gt;teckningar som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgift&lt;br&gt;som kan hänföras till den som avses med uppgiften. En personuppgift defi-&lt;br&gt;nieras som en upplysning som avser och kan hänföras till en enskild person.&lt;br&gt;Med enskild person avses i detta sammanhang endast fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret kommer att innehålla uppgifter om fastigheter. Med&lt;br&gt;hjälp av sådana uppgifter kommer det att vara möjligt att koppla samman&lt;br&gt;pantbrevsregistrets uppgifter med namnet på ägaren av fastigheten. Regist-&lt;br&gt;ret kommer alltså att förmedla uppgifter som i det stora flertalet fall ger en&lt;br&gt;bild av hur en enskild person har pantsatt sin fastighet. Detta är en upplys-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som rör en enskild person och kan hänföras till denne. Pantbrevsregist- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ret kommer därför att utgöra ett personregister i datalagens mening och&lt;br&gt;alltså omfattas av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje personregister skall det finnas en registeransvarig. Enligt 1 § data-&lt;br&gt;lagen är den för vars verksamhet personregistret förs registeransvarig. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är dock att han förfogar över registret. För att någon&lt;br&gt;skall anses förfoga över registret fordras att han har möjlighet att påverka&lt;br&gt;registrets innehåll. Även om han har sådan möjlighet är han inte registeran-&lt;br&gt;svarig om han enbart utför en osjälvständig teknisk databehandling (jfr&lt;br&gt;prop. 1973:33 s. 119 f). Först om han har både befogenhet och praktisk möj-&lt;br&gt;lighet att åstadkomma upptagningen, bestämma över registerinnehållet och&lt;br&gt;överföra det till läsbar form är han registeransvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då vem som blir att bedöma som registeransvarig för pantbrevs-&lt;br&gt;registret. Förslaget innebär att besluten om registrering i pantbrevsregistret&lt;br&gt;formellt fattas av CFD. I realiteten torde visserligen - såsom kommer att&lt;br&gt;behandlas i följande avsnitt (avsnitt 4.13) - många framställningar som sker&lt;br&gt;med hjälp av ADB inte att bli föremål för någon egentlig manuell prövning&lt;br&gt;från CFD:s sida. Det föreslagna systemet bygger emellertid på att det alltid&lt;br&gt;kommer att vara CFD som slutligen avgör om en uppgift skall föras in i re-&lt;br&gt;gistret eller ej. Med hänsyn till detta bör CFD ensam anses vara registeran-&lt;br&gt;svarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sambearbetning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är i vilken utsträckning sambearbetning mellan pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret och andra ADB-baserade register skall vara tillåten. Med begreppet&lt;br&gt;sambearbetning avses på datarättens område en maskinell bearbetning av&lt;br&gt;uppgifter i ett personregister med uppgifter i ett annat personregister hos&lt;br&gt;den registeransvarige eller hos annan registeransvarig (se prop. 1981/82:189&lt;br&gt;s. 53). Vid sambearbetning mellan två register uppkommer i princip ett nytt&lt;br&gt;register på vilket datalagens bestämmelser kan bli tillämpliga. För att inrätta&lt;br&gt;och föra ett personregister som tillförs uppgifter genom sambearbetning&lt;br&gt;fordras Datainspektionens tillstånd, såvida inte registreringen sker med stöd&lt;br&gt;av författning, Datainspektionens beslut eller den registrerades medgivande&lt;br&gt;(jfr 2 § första stycket 4 datalagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rationalitets- och säkerhetsskäl kan sambearbetning uppenbarligen&lt;br&gt;vara av värde när en uppgift om en inteckning skall föras in i pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret. Det är därför naturligt att grunduppgifterna i pantbrevsregistret, dvs.&lt;br&gt;uppgifterna om inteckningen, hämtas från inskrivningsregistret. Samtidigt&lt;br&gt;innebär emellertid sambearbetning ofta särskilda risker för intrång i person-&lt;br&gt;lig integritet. Möjligheterna till sambearbetning bör därför inte göras vidare&lt;br&gt;än vad det finns fog för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det i departementspromemorian förordats att&lt;br&gt;rätt till sambearbetning mellan pantbrevsregistret och fastighetsdatasyste-&lt;br&gt;met skall finnas enbart i fråga om inskrivningsregistrets uppgifter om inteck-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar och att annan sambearbetning skall få ske enbart enligt datalagens Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;bestämmelser, dvs. efter tillstånd från Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD har under remissbehandlingen riktat viss kritik mot en sådan ordning&lt;br&gt;och menat att den skulle innebära ett avsevärt merabete vid användningen&lt;br&gt;av pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen i departementspromemorian att sambear-&lt;br&gt;betning med fastighetsdatasystemet generellt bör tillåtas såvitt gäller inhäm-&lt;br&gt;tande av uppgifter om inteckningar. Det är också naturligt att sådan sam-&lt;br&gt;bearbetning generellt får ske som ett led i återkommande avstämningar mel-&lt;br&gt;lan de båda systemen. Såsom CFD har påpekat kan sambearbetning vara&lt;br&gt;av värde även vid s.k. åtgärdsavisering. Med åtgärdsavisering avses att CFD&lt;br&gt;tillhandahåller banker och andra kreditinstitut löpande uppgifter om de in-&lt;br&gt;skrivningar och andra uppgifter som har förts in i inskrivningsregistret och de&lt;br&gt;andra register som ingår i fastighetsdatasystemet. Pantbrevssystemet skulle&lt;br&gt;därvid kunna fungerande selekterande, dvs. det skulle med hjälp av pant-&lt;br&gt;brevsregistret vara lätt att få fram uppgifter om de fastigheter som berör en&lt;br&gt;viss pantbrevshavare. Sådan åtgärdsavisering skulle avsevärt underlätta för&lt;br&gt;pantbrevshavarna att bevaka sina säkerheter. Mot detta får visserligen vägas&lt;br&gt;de risker för integritetsintrång som sambearbetningar kan innebära. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer dock att dessa risker är synnerligen små, särskilt som de&lt;br&gt;uppgifter som man skulle få fram genom sådan sambearbetning är av det slag&lt;br&gt;som redan är tillgängliga i fastighetsdatasystemet. Det finns därför anledning&lt;br&gt;att generellt tillåta sådan sambearbetning mellan fastighetsdatasystemet och&lt;br&gt;pantbrevsregistret som fordras för en fungerande åtgärdsavisering. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om detta bör meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett personregister skall föras för ett bestämt ändamål (se 7 § datalagen).&lt;br&gt;Lagstiftningen bör därför innehålla en ändamålsbestämmelse för pantbrevs-&lt;br&gt;registret. Av den bestämmelsen bör framgå bl.a. att registret får användas&lt;br&gt;som underlag för ett system med åtgärdsavisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personregister finns det anledning att ta ställning till om det bör&lt;br&gt;gälla några särskilda föreskrifter om bl.a. utförande av den automatiska da-&lt;br&gt;tabehandlingen och bearbetning av personuppgifter (jfr 6 § datalagen). Be-&lt;br&gt;hovet av sådana föreskrifter skall bedömas med hänsyn till risken för otill-&lt;br&gt;börligt intrång i personlig integritet. Som redan har konstaterats måste ris-&lt;br&gt;ken för sådant intrång bedömas vara mycket liten. Det finns därför inte nå-&lt;br&gt;got behov av att i författning meddela sådana särskilda föreskrifter. Skulle&lt;br&gt;behov uppstå har Datainspektionen enligt 6 a § datalagen möjlighet att be-&lt;br&gt;sluta om sådana föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förhållanden som bör beaktas vid inrättandet och förandet av ett&lt;br&gt;personregister är vilken teknisk utrustning som kommer till användning&lt;br&gt;jämte möjligheterna att få till stånd terminalanslutning till systemet. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör både inskrivningsmyndigheterna, kronofogdemyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheterna och fastighetsbildningsmyndigheterna ha terminalanslutning till&lt;br&gt;registret. Myndigheternas rätt att med hjälp av terminal ta del av uppgifter&lt;br&gt;om pantbrevshavare bör dock vara beroende av pantbrevshavarens medgi-&lt;br&gt;vande. Vidare bör alla företag, myndigheter och enskilda som har fått till-&lt;br&gt;stånd att uppträda som pantbrevshavare i systemet ha rätt till terminalanslut-&lt;br&gt;ning. Den rätten bör innefatta en rätt att med hjälp av ADB ta del av uppgif-&lt;br&gt;ter om ”egna” inteckningar. I den prövning som CFD skall göra innan den&lt;br&gt;ger någon tillstånd att vara pantbrevshavare bör, såsom har framhållits tidi-&lt;br&gt;gare, beaktas bl.a. om vederbörande har de tekniska förutsättningarna för&lt;br&gt;terminalanslutning med tillfredsställande teknisk säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.13 Elektronisk ingivning och ADB-stöd vid CFD:s&lt;br&gt;prövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En begäran om ändring i registret, utskrift av&lt;br&gt;pantbrev och utfående av uppgifter ur registret skall i viss utsträckning&lt;br&gt;kunna ske via terminal. CFD:s prövning skall göras med hjälp av&lt;br&gt;ADB-teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 56-60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har lämnat förslaget utan invändning. Ett par remiss-&lt;br&gt;instanser har dock velat få klargjort vilka krav som skall ställas på ansök-&lt;br&gt;ningar som sker på elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk ingivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ansökningar som kommer att göras till CFD inom ramen för det före-&lt;br&gt;slagna systemet kommer normalt att ha en mycket enkel struktur. Det kom-&lt;br&gt;mer därför att finnas tekniska förutsättningar att överföra ansökningarna&lt;br&gt;från ingivarna till CFD på elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förebild för en sådan överföring är det system med ”elektroniska doku-&lt;br&gt;ment” som numera finns i tullagen (1987:1065). ”Elektroniskt dokument”&lt;br&gt;har i 12 a § andra stycket tullagen definierats som ”en upptagning vars inne-&lt;br&gt;håll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande”. I moti-&lt;br&gt;ven har understrukits att en grundläggande förutsättning för att det elektro-&lt;br&gt;niska uppgiftslämnandet skall kunna fogas in i gällande regelmönster är att&lt;br&gt;det elektroniska meddelandet kan jämställas med ett pappersdokument.&lt;br&gt;Kraven på säkerhet måste alltså ställas höga, men det har överlämnats till&lt;br&gt;Generaltullstyrelsen att fastställa säkerhetsnivån på ”lås” för ett elektroniskt&lt;br&gt;dokument. Tulldatasystemet medger även att uppgifter lämnas ”på annat&lt;br&gt;sätt med hjälp av automatisk databehandling”, dvs. utan användande av&lt;br&gt;”lås” (jfr prop. 1989/90:40 s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på andra områden har det under de sista åren öppnats möjlighet att&lt;br&gt;ge in en ansökan med hjälp av datateknik. Ett exempel finns i förordningen&lt;br&gt;(1988:1108) om direktregistrering i bilregistret. Enligt den bestämmelsen får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiksäkerhetsverket medge att uppgifter för registrering i bilregistret får Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;lämnas till verket på medium för automatisk databehandling eller genom da-&lt;br&gt;takommunicering (1 §). Frågor om ägarbyte skall i sådant fall prövas av Tra-&lt;br&gt;fiksäkerhetsverket. Andra exempel finns i 2 kap. 1 § utsökningsbalken, som&lt;br&gt;öppnar vissa möjligheter att göra en ansökan om verkställighet på medium&lt;br&gt;för automatisk databehandling, och i 7 § förordningen (1991:1339) om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande och handräckning, som medger att ansökan i vissa fall ges&lt;br&gt;in på medium för automatisk databehandling. I dessa senare fall fordras att&lt;br&gt;ansökan kan ges in på ett ”betryggande och tekniskt ändamålsenligt sätt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantbrevsregistret har det i departementspromemorian uttalats&lt;br&gt;att ingivarna bör ges möjlighet att ge in bl.a. ansökningar om registrering&lt;br&gt;genom datakommunikation på i huvudsak samma vis som enligt tullagen.&lt;br&gt;Det har förutsatts att ett sådant ingivande skall kunna ske genom att uppgif-&lt;br&gt;ten överförs med hjälp av ADB. Uppgifterna skall förmedlas direkt från in-&lt;br&gt;givarens terminal till en ”elektronisk brevlåda” hos CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har inte riktats några invändningar mot försla-&lt;br&gt;get att ansökningar skall kunna ges in genom elektronisk ingivning. Datain-&lt;br&gt;spektionen och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har&lt;br&gt;dock tagit upp frågor om vad som närmare bör krävas av en på elektronisk&lt;br&gt;väg gjord ansökan. Datainspektionen har ifrågasatt om det är befogat att i&lt;br&gt;detta sammanhang ställa samma höga krav på den elektroniska överföringen&lt;br&gt;som i tullagen ställs på ”elektroniska dokument”. Juridiska fakultetsnämn-&lt;br&gt;den har efterlyst en samlad reglering av elektronisk meddelandeöverföring&lt;br&gt;i rättsliga sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det skäl att så långt möjligt ta till vara de&lt;br&gt;rationaliseringsmöjligheter som ADB-tekniken erbjuder på detta område.&lt;br&gt;Elektronisk ingivning skulle innebära en förenkling för ingivarna och även&lt;br&gt;underlätta för CFD som därigenom skulle slippa att själv utföra en del av&lt;br&gt;beredningen av ärendet. Detta talar för att uppgifter bör kunna lämnas till&lt;br&gt;CFD på elektronisk väg. Samtidigt ställer givetvis den aktuella verksamhe-&lt;br&gt;tens art stora krav på säkerhet i hanteringen. Formerna för den elektroniska&lt;br&gt;överföringen måste anpassas till detta. Att generellt nöja sig med den säker-&lt;br&gt;hetsnivå som uppställs för ansökningar om betalningsföreläggande eller ut-&lt;br&gt;mätning är därför inte lämpligt. Beträffande sådana framställningar som får&lt;br&gt;betydelse för registrets uppgifter om pantbrevshavare framstår det som na-&lt;br&gt;turligt att den elektroniska överföringen sker på ett sådant sätt att meddelan-&lt;br&gt;det kan jämställas med ett pappersdokument. Så måste t.ex. systemet utfor-&lt;br&gt;mas så att det går att verifiera att en ansökan om byte av pantbrevshavare&lt;br&gt;härrör från den registrerade pantbrevshavaren. Olika slag av uppgiftsöverfö-&lt;br&gt;ring ställer emellertid olika krav på säkerhetsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns därför skäl att på detta område ställa samma krav och tillämpa&lt;br&gt;samma terminologi som på tulldataområdet. Det innebär att framställningar&lt;br&gt;bör få göras genom användande av ”elektroniskt dokument”. Med elektro-&lt;br&gt;niskt dokument bör därvid förstås en upptagning vars innehåll och utställare&lt;br&gt;kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I vissa fall bör det emeller-&lt;br&gt;tid vara möjligt att göra framställan med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;med en lägre säkerhetsnivå, ”på annat vis med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling”. Enligt regeringens uppfattning bör lagstiftningen inte definiera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsnivån närmare än så. Det bör i stället överlämnas till Centralnämn- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;den för fastighetsdata att fastställa den säkerhetsnivå som skall gälla för olika&lt;br&gt;slag av framställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan sker med hjälp av ADB, kräver det - oavsett om ansökan&lt;br&gt;bifalls eller ej - att innehållet i det elektroniska meddelandet till CFD sparas&lt;br&gt;hos CFD. Detta är en förutsättning för att man i efterhand skall kunna kon-&lt;br&gt;trollera om de åtgärder som har vidtagits har varit korrekta. Arkiveringen&lt;br&gt;bör av praktiska skäl ske på ADB-medium. Tiden för arkiveringen bör inte&lt;br&gt;sättas kortare än vad som motsvarar normal preskriptionstid, tio år. Därefter&lt;br&gt;bör uppgifterna kunna gallras enligt arkivlagens (1990:782) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-stöd vid CFD:s prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som har diskuterats i departementspromemorian är i vad&lt;br&gt;mån handläggningen av registreringsärendena skulle kunna ske med hjälp&lt;br&gt;av ADB-teknik. Det konstateras i promemorian att de beslut som CFD har&lt;br&gt;att fatta inom ramen för det föreslagna systemet normalt kommer att vara&lt;br&gt;okomplicerade. I många fall kräver de inte annan prövning än en kontroll&lt;br&gt;av att ingivaren är behörig att begära den sökta åtgärden. Om ansökan sker&lt;br&gt;på maskinell väg, kan en sådan prövning i huvudsak ske med hjälp av ADB-&lt;br&gt;teknik. Även här kan hänvisas till tulldatasystemet där initialkontrollen sker&lt;br&gt;på automatisk väg med hjälp av i systemet inbyggda mekaniska spärrar (jfr&lt;br&gt;prop. 1989/90:40 s. 13 f.). Sådana spärrar förekommer även i fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet. Om ansökan inte uppfyller vissa grundläggande krav, reagerar sy-&lt;br&gt;stemet och ger varningssignaler till handläggaren. På samma sätt skulle&lt;br&gt;CFD:s kontroll av om sökanden är behörig att ansöka om registreringsåtgär-&lt;br&gt;den kunna utföras maskinellt, t.ex. såsom en kontroll av att ansökan har&lt;br&gt;gjorts på en terminal till vilken sökanden har ensam dispositionsrätt. Den&lt;br&gt;manuella prövningen skulle därigenom i flertalet fall bli helt obetydlig och&lt;br&gt;i praktiken komma till uttryck huvudsakligen i en kontroll av att systemet&lt;br&gt;fungerar. I departementspromemorian har dock betonats att CFD alltid&lt;br&gt;måste ha möjlighet att råda över om en begäran skall leda till registrering&lt;br&gt;eller någon annan åtgärd. Systemet får därför utformas så att framställningar&lt;br&gt;som görs med hjälp av ADB samlas i en s.k. ”elektronisk brevlåda”. Fram-&lt;br&gt;ställningarna får alltså inte påverka innehållet i registret eller leda till annan&lt;br&gt;åtgärd förrän de har passerat de rutiner som har uppställts för godkännande&lt;br&gt;hos CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har inte riktats några invändningar mot att ru-&lt;br&gt;tinerna för prövning och kontroll utformas på det vis som har föreslagits i&lt;br&gt;departementspromemorian. Regeringen ansluter sig till promemorians för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att den elektroniska prövningen i några typer av ärenden&lt;br&gt;måste kombineras med vissa manuella insatser från CFD:s sida. Vid konver-&lt;br&gt;tering måste sålunda CFD - innan myndigheten vidtar den egentliga regi-&lt;br&gt;streringsåtgärden - ta emot och granska de skriftliga pantbrev som ges in till&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har föreslagits att även CFD:s handläggning&lt;br&gt;av frågor om utlämnande av uppgifter ur registret bör kunna ske med hjälp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ADB. Regeringen delar denna bedömning. Eftersom en begäran från en Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;pantbrevshavare att få tillgång till uppgifter om eget innehav regelmässigt&lt;br&gt;skall beviljas (jfr 14 kap. 4 § sekretesslagen), bör systemet utformas så att&lt;br&gt;sådana uppgifter alltid kan lämnas ut om begäran härrör från pantbrevshava-&lt;br&gt;rens egen terminal. Systemet bör också utformas så att inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heter, kronofogdemyndigheter och fastighetsbildningsmyndigheter får till-&lt;br&gt;gång till uppgifter om pantbrevshavare i de fall då pantbrevshavaren på elek-&lt;br&gt;tronisk väg har lämnat sitt medgivande till detta. I de nu nämnda fallen kom-&lt;br&gt;mer det därför normalt inte att fordras någon manuell prövning från CFD:s&lt;br&gt;sida. Även andra framställningar att få ta del av uppgifter i registret bör få&lt;br&gt;framställas med hjälp av ADB. I sådana fall måste emellertid frågan om upp-&lt;br&gt;giften skall lämnas ut prövas av en handläggare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.14 Skadeståndsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För felaktigheter som uppkommer i samband&lt;br&gt;med uppläggning eller förande av pantbrevsregistret skall staten bära&lt;br&gt;ett s.k. kontrollansvar. Det innebär att den skadelidande skall ha rätt&lt;br&gt;till ersättning, om det inte visas att felaktigheten beror på en omstän-&lt;br&gt;dighet utanför CFD:s kontroll vars följder CFD inte skäligen kunde&lt;br&gt;ha undvikit eller övervunnit. Ersättningen skall kunna jämkas om den&lt;br&gt;skadelidande har medverkat till skadans uppkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag (se promemorian s. 61-69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan in-&lt;br&gt;vändning. Några remissinstanser - däribland Svenska Bankföreningen och&lt;br&gt;Industriförbundet - har förordat att staten åläggs ett strikt skadeståndsan-&lt;br&gt;svar. Kammarrätten i Sundsvall har ansett att frågan om ett strikt skade-&lt;br&gt;ståndsansvar för staten bör analyseras närmare. Datainspektionen har - un-&lt;br&gt;der hänvisning till att förslaget ger den enskilde ett sämre skydd än 23 § data-&lt;br&gt;lagen - avstyrkt förslaget såvitt gäller skadestånd till enskilda. Även Villa-&lt;br&gt;ägarnas Riksförbund har uttalat sig i den riktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det går inte att helt bortse från risken för&lt;br&gt;att det vid förandet av pantbrevsregistret uppkommer skador för pantbrevs-&lt;br&gt;havare eller tredje man. Sådana skador kan bero på felaktig handläggning,&lt;br&gt;tekniska fel eller obehöriga intrång. Detta aktualiserar frågor om skade-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan tänka sig i huvudsak tre olika möjligheter att reglera frågor om&lt;br&gt;skadestånd. En möjlighet är att tillämpa skadeståndslagens regler, främst&lt;br&gt;dess principer om statens skadeståndsansvar på grund av myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. En annan möjlighet är att överlämna skadeståndsfrågorna till en av-&lt;br&gt;talsmässig reglering. En tredje möjlighet är att reglera skadeståndsfrågor en-&lt;br&gt;ligt en specialreglering som tar sikte på den särskilda typ av verksamhet som&lt;br&gt;det här är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kortfattad redovisning av hur skadeståndsfrågor regleras på olika rätts-&lt;br&gt;områden finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skador som kan uppkomma till följd av felaktigheter vid uppläggandet Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;och förandet av pantbrevsregistret kan i enstaka fall bli omfattande. Rättig-&lt;br&gt;hetshavama blir på ett särskilt sätt beroende av att datorsystemet fungerar&lt;br&gt;riktigt. Det kan tänkas uppstå tekniska fel utan att någon skuld kan konstate-&lt;br&gt;ras på något håll. Mot den bakgrunden anser regeringen att skadeståndsla-&lt;br&gt;gens regler om skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighets-&lt;br&gt;utövning inte utgör en lämplig reglering av de ersättningsfrågor som kan ak-&lt;br&gt;tualiseras vid förandet av pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som det här är fråga om utgör myndighetsutövning. Det&lt;br&gt;är därför av principiella skäl inte lämpligt att överlämna frågor om skade-&lt;br&gt;stånd till att regleras genom avtal mellan CFD och pantbrevshavarna. Vi-&lt;br&gt;dare är det givetvis uteslutet att tillämpa kontraktsrättsliga principer på för-&lt;br&gt;hållandet mellan CFD och en utomstående som inte har haft något infly-&lt;br&gt;tande på beslutet att registrera inteckningen i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i stället är lämpligast att i lag uppställa skade-&lt;br&gt;ståndsrättsliga regler som är särskilt avpassade för den aktuella verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I departementspromemorian har förordats att staten skall åläggas ett s.k.&lt;br&gt;kontrollansvar. Det innebär att, om någon tillfogas skada genom att registret&lt;br&gt;innehåller en oriktig eller missvisande uppgift eller genom annat fel i sam-&lt;br&gt;band med registrets uppläggande och förande, han skall vara berättigad till&lt;br&gt;ersättning av staten, såvida inte staten visar att felaktigheten beror på en om-&lt;br&gt;ständighet utanför CFD:s kontroll vars följder CFD skäligen inte kunnat&lt;br&gt;övervinna eller undvika. En sådan skadeståndsregel skulle - till skillnad från&lt;br&gt;skadeståndslagens regler - ge den skadelidande ett skadeståndsskydd även&lt;br&gt;i de fall då det inte kan konstateras vad felaktigheten beror på. Den skadeli-&lt;br&gt;dande skulle dessutom som regel kunna få skadestånd även om felaktigheten&lt;br&gt;inte beror på vårdslöshet från CFD:s sida. Staten skulle å andra sidan inte&lt;br&gt;kunna åläggas skadeståndsskyldighet för sådana skador som CFD inte haft&lt;br&gt;någon möjlighet att förhindra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har förespråkat en mera långtgående skadeståndsre-&lt;br&gt;gel. Ett skäl för att ålägga staten ett strikt skadeståndsansvar är givetvis att&lt;br&gt;det kan ge dem som berörs av systemet ett ännu starkare skadeståndsskydd&lt;br&gt;än kontrollansvarsregeln ger. Ett strikt skadeståndsansvar förekommer re-&lt;br&gt;dan på ett näraliggande område, nämligen för tekniska fel i inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl som talar för att det i detta sammanhang är lämpligast att&lt;br&gt;reglera skadeståndsfrågor genom en bestämmelse om kontrollansvar. Det&lt;br&gt;bör först noteras att redan en regel om kontrollansvar är mycket långtgående&lt;br&gt;och ger den skadelidande ett omfattande skydd. Det är enbart i sådana situa-&lt;br&gt;tioner då det visas dels att skadeorsaken har legat utanför CFD:s kontroll&lt;br&gt;dels att CFD inte skäligen hade kunnat göra något för att undvika skadan&lt;br&gt;som något skadestånd inte kommer att utgå. Skillnaden mellan de båda&lt;br&gt;skadeståndsprinciperna gäller väsentligen om staten skall svara även för ska-&lt;br&gt;dor som det i praktiken har varit omöjligt att förhindra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktigheter i det nya systemet lär typiskt sett medföra skador i första&lt;br&gt;hand för pantbrevshavare. Från deras synpunkt kommer systemet att ersätta&lt;br&gt;traditionell förvaring av pantbrev. Sådan förvaring har hittills skett på pant-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havarens eget ansvar. Att i ett ADB-baserat pantbrevssystem ålägga staten&lt;br&gt;ett strikt ansvar skulle innebära att pantbrevshavaren ges ett starkare skydd&lt;br&gt;än vad han hittills har haft. Det skulle möjligen kunna hävdas att detta är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till registreringsverksamhetens karaktär och särskilda&lt;br&gt;risker. Här är det emellertid fråga om ett frivilligt system. Mot denna bak-&lt;br&gt;grund är det knappast befogat att ålägga staten ett ansvar för skador som det&lt;br&gt;inte har varit möjligt att förhindra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom några remissinstanser har påpekat kan visserligen situationen fram-&lt;br&gt;stå som annorlunda om skador drabbar en tredje man, t.ex. den enskilde&lt;br&gt;fastighetsägaren. Denne kommer inte att ha något inflytande över beslutet&lt;br&gt;att registrera inteckningen i pantbrevsregistret. En regel om kontrollansvar&lt;br&gt;skulle också ge den enskilde ett något sämre skydd än den skadeståndsregel&lt;br&gt;som finns i 23 § datalagen. Den sistnämnda bestämmelsen innebär att den&lt;br&gt;registeransvarige har ett strikt ansvar för skador som beror på oriktiga eller&lt;br&gt;missvisande uppgifter i ett personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall där ekonomiska skador kan tänkas drabba en fastighetsägare torde&lt;br&gt;emellertid bli ovanliga och skadorna kan antas bli mycket begränsade. Det&lt;br&gt;torde främst bli fråga om situationer där fastighetsägaren till följd av den&lt;br&gt;uppkomna felaktigheten, fram till dess felet rättas till, inte kan utnyttja ett&lt;br&gt;eller flera datapantbrev som säkerhet och därför förhindras att ta upp ett&lt;br&gt;nytt lån. Till det nu anförda kommer att det inte heller finns anledning att&lt;br&gt;anta att risken för skador ökar jämfört med de motsvarande risker som finns&lt;br&gt;i dagens system. En bestämmelse om kontrollansvar ger inte heller fastig-&lt;br&gt;hetsägaren sämre skydd än det skadeståndsskydd (presumtionsansvar för&lt;br&gt;pantbrevets innehavare) som han har i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också anledning att beakta att principen om kontrollansvar un-&lt;br&gt;der senare år har fått ökad användning inom skadeståndsrätten. Ett exempel&lt;br&gt;på detta är aktiekontolagen. Aktiekontosystemets skadeståndsregler bygger&lt;br&gt;på att staten bär ett kontrollansvar. Pantbrevssystemet uppvisar väsentliga&lt;br&gt;likheter med aktiekontosystemet. Detta utgör ett tungt skäl att utforma ska-&lt;br&gt;deståndsreglerna på samma sätt i pantbrevssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen därför att rätten till skadestånd på grund&lt;br&gt;av felaktigheter i pantbrevssystemet bör bygga på principen om ett kontroll-&lt;br&gt;ansvar för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om kontrollansvar bör omfatta felaktigheter i register och&lt;br&gt;registerutdrag, oriktig makulering av pantbrev, felaktigheter i nya pantbrev&lt;br&gt;m.m. Vissa skador bör dock falla utanför kontrollansvaret. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;skada på grund av felaktigt utlämnande av sekretesskyddade uppgifter. På&lt;br&gt;sådan skada bör i stället skadeståndslagens regler om ansvar vid myndighets-&lt;br&gt;utövning tillämpas. En särskild fråga är om bestämmelsen om kontrollansvar&lt;br&gt;bör gälla även fel i de terminaler och den övriga tekniska utrustning som&lt;br&gt;pantbrevshavarna kommer att använda för att på elektronisk väg begära&lt;br&gt;byte av pantbrevshavare, utskrift av pantbrev m.m. samt fel i telelinjer mel-&lt;br&gt;lan dessa terminaler och CFD. I aktiekontosystemet omfattar kontrollansva-&lt;br&gt;ret även fel som beror på de kontoförande institutens utrustning, fel i telelin-&lt;br&gt;jer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad som gäller på aktiekontolagens område kan det synas&lt;br&gt;ligga nära till hands att låta staten bära ett kontrollansvar även för skador&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan ha sin orsak i ingivarnas utrustning eller i överföringen mellan ingi-&lt;br&gt;varnas terminaler och CFD. Det finns emellertid en principiell skillnad mel-&lt;br&gt;lan aktiekontolagen och det föreslagna systemet. Aktiekontolagen bygger&lt;br&gt;på att registreringsåtgärden vidtas av det kontoförande institutet. I det före-&lt;br&gt;slagna systemet skulle däremot registreringsåtgärden vidtas av CFD efter be-&lt;br&gt;gäran från pantbrevshavaren. Det är i det senare fallet naturligt att tillämpa&lt;br&gt;vad som allmänt gäller om att befordran av en ansökan eller underrättelse&lt;br&gt;sker på avsändarens risk. Felaktigheter i ingivarnas terminaler och i telelin-&lt;br&gt;jerna från ingivarna till CFD bör därför ligga utanför kontrollansvarsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller på fastighetsdataområdet bör staten inte heller&lt;br&gt;svara för fel i s.k. presentationsterminaler hos anslutna användare. Det-&lt;br&gt;samma bör gälla skrivare som används för att få utdrag från registret. Beror&lt;br&gt;emellertid en felaktig uppgift som presentationsterminalen eller skrivaren&lt;br&gt;återger på ett felaktigt registerinnehåll eller på ett tekniskt fel hos CFD skall&lt;br&gt;givetvis statens kontrollansvar kunna aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan särskild fråga är om den skadelidande skall ha rätt till ersättning&lt;br&gt;för ideell skada. Sådan ersättning kan i dag lämnas enligt 23 § datalagen.&lt;br&gt;Däremot ersätts ideell skada inte enligt aktiekontolagens kontrollansvarsbe-&lt;br&gt;stämmelse. I förarbetena till aktiekontolagen (se prop. 1988/89:152 s. 85)&lt;br&gt;ansågs att det inte finns behov av någon regel om ersättning för ideell skada.&lt;br&gt;Sådan skada bedömdes vara så pass opraktisk vid de rent ekonomiska trans-&lt;br&gt;aktioner som aktiekontolagen gäller. Enligt regeringens mening finns det&lt;br&gt;inte anledning att göra någon annan bedömning på det nu aktuella området.&lt;br&gt;Det bör därför inte uppställas några särskilda regler om skadestånd för ideell&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som gäller i den allmänna skadeståndsrätten&lt;br&gt;(se 6 kap. 1 § skadeståndslagen) och på aktiekontolagens område (se 7 kap.&lt;br&gt;4 § nämnda lag) bör kontrollansvarsregeln förenas med en bestämmelse om&lt;br&gt;jämkning vid medvållande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.15 Avgiftsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Pantbrevsregistret bör finansieras med avgifter.&lt;br&gt;Avgifterna bör tas ut i samband med registrering och avregistrering.&lt;br&gt;De bör bestämmas av regeringen och sättas till en sådan nivå att de&lt;br&gt;ger full kostnadstäckning. Härutöver bör CFD ges möjlighet att inom&lt;br&gt;ramen för sin uppdragsverksamhet ta ut avgifter för att uppgifter i re-&lt;br&gt;gistret tillhandahålls med hjälp av terminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med re-&lt;br&gt;geringens förslag (se promemorian s. 69 - 74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har i väsentliga delar lämnat förslaget utan invänd-&lt;br&gt;ning. Svenska Bankföreningen och CFD har dock förordat en annan avgifts-&lt;br&gt;konstruktion. CFD har vidare förordat att nämnden ges bemyndigande att&lt;br&gt;själv bestämma avgifternas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I avgiftsförordningen (1992:191) finns bestämmelser om rätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för myndigheter att ta ut avgifter för sin verksamhet. Förordningen grundar Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;sig på de principer som lades fram i prop. 1989/90:138 och som senare god-&lt;br&gt;kändes av riksdagen (bet. 1989/90:FiU38, rskr. 1989/90:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § i förordningen får en myndighet ta ut avgifter för varor och&lt;br&gt;tjänster som den tillhandahåller bara om det följer av lag eller förordning&lt;br&gt;eller av ett särskilt beslut av regeringen. Härutöver har myndigheter enligt&lt;br&gt;4 § en generell rätt att ta ut avgifter i vissa särskilt angivna fall, bl.a. för upp-&lt;br&gt;tagning av automatisk databehandling som utgör allmän handling. Om inget&lt;br&gt;annat ekonomiskt mål för verksamheten har beslutats, skall avgifter beräk-&lt;br&gt;nas så att full kostnadstäckning uppnås (se 5 §). Intäkterna skall således&lt;br&gt;täcka samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader.&lt;br&gt;För att myndigheten själv skall få bestämma ersättningens storlek måste den&lt;br&gt;dock - utom i fråga om avgifter som avses i 4 § - ha ett särskilt bemyndigande&lt;br&gt;(se 6 §). Också om den har ett sådant bemyndigande skall myndigheten vid&lt;br&gt;avgiftssättningen utgå från det ekonomiska mål som har angetts för verksam-&lt;br&gt;heten. Myndigheten skall vaije år samråda med Riksrevisionsverket om de&lt;br&gt;avgifter som myndigheten tar ut eller avser att ta ut för de varor eller tjänster&lt;br&gt;som myndigheten tillhandahåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsförordningen skall tillämpas endast om det inte följer något annat&lt;br&gt;av en lag eller förordning eller av ett särskilt beslut av regeringen. En sådan&lt;br&gt;särbestämmelse finns i 2 § förordningen (1988:278) med instruktion för Cen-&lt;br&gt;tralnämnden för fastighetsdata. Enligt denna bestämmelse äger nämnden&lt;br&gt;inom sin uppdragsverksamhet ta ut ersättning enligt de grunder som nämn-&lt;br&gt;den själv bestämmer efter samråd med Riksrevisionsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det föreslagna systemet syftar väsentligen&lt;br&gt;till att tillgodose de enskilda användarnas behov. Det är därför naturligt att&lt;br&gt;kostnaderna för att bygga upp och driva systemet täcks genom avgifter från&lt;br&gt;användarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registreringsverksamhet som CFD kommer att bedriva inom ramen&lt;br&gt;för det föreslagna systemet måste, såsom tidigare har konstaterats, anses&lt;br&gt;som myndighetsutövning. Avgifter för myndighetsutövande verksamhet bör&lt;br&gt;som huvudregel fastställas av regeringen. På detta område framstår denna&lt;br&gt;ordning som naturlig. Givetvis bör regeringens beslut om avgifter föregås av&lt;br&gt;att CFD ger in beräkningar och förslag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När avgifterna bestäms bör de principer som har kommit till uttryck i&lt;br&gt;prop. 1989/90:138 vara vägledande. Avgifterna bör alltså sättas så att full&lt;br&gt;kostnadstäckning uppnås. Avgifterna måste sammanlagt motsvara de beräk-&lt;br&gt;nade kostnaderna för handläggningen av ansökningarna, för registerfö-&lt;br&gt;ringen och för andra därmed sammanhängande uppgifter. Å andra sidan bör&lt;br&gt;avgifterna inte sättas så att verksamheten ger någon vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och CFD har förespråkat ett avgiftssystem där&lt;br&gt;det tas ut såväl en fast anslutningsavgift som en transaktions- och volymbe-&lt;br&gt;roende registreringsavgift. Mot en sådan avgiftskonstruktion kan invändas&lt;br&gt;att den skulle leda till att kostnaderna för den enskilde användaren av syste-&lt;br&gt;met blev beroende av i vilken omfattning han utnyttjar systemet. Detta&lt;br&gt;skulle stämma mindre väl överens med uttalanden i prop. 1989/90:138. Där&lt;br&gt;framhölls att en framräknad kostnadsschablon borde bilda underlag för en&lt;br&gt;saktaxa där avgifterna bestäms så att de i princip motsvarar den handläggar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad som ett normalärende av respektive ärendeslag föranleder. Det Prop.&lt;br&gt;finns mot denna bakgrund knappast något utrymme för andra fasta avgifter&lt;br&gt;än sådana som motsvarar CFD:s kostnader i samband med själva den tek-&lt;br&gt;niska anslutningen till systemet (terminaluppkopplingen). Att ta ut avgifter&lt;br&gt;för terminalanslutning framstår emellertid som olämpligt. Terminalanslut-&lt;br&gt;ning gör det nämligen möjligt för CFD att ta emot ansökningar på elektro-&lt;br&gt;nisk väg, vilket även för CFD medför ökad rationalitet och minskade kostna-&lt;br&gt;der. Till detta kommer att uttag av fasta avgifter skulle riskera att snedvrida&lt;br&gt;konkurrensen mellan stora och små aktörer på marknaden. För de åtgärder&lt;br&gt;som CFD skall vara skyldig att vidta bör det därför inte tas ut några fasta&lt;br&gt;avgifter. Avgifter bör i stället enbart tas ut i det enskilda registreringsären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att registreringsavgifter tas ut när en inteckning förs in i&lt;br&gt;pantbrevssystemet och när en ny pantbrevshavare registreras. Övervägande&lt;br&gt;skäl talar också för att en avgift bör tas ut i samband med att en inteckning&lt;br&gt;avförs från registret och ett skriftligt pantbrev utfärdas. Avgifterna bör av-&lt;br&gt;passas så att de täcker även de kostnader för driften av systemet som inte&lt;br&gt;kan hänföras till särskilda registreringsåtgärder. Något utrymme för diffe-&lt;br&gt;rentierade avgifter inom ett och samma ärendeslag bör inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10-12 §§ avgiftsförordningen finns särskilda bestämmelser om uttag av&lt;br&gt;ansökningsavgifter. Dessa bestämmelser gäller dock endast när det är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet. Bestämmelserna, som bl.a. innebär att avgiften skall beta-&lt;br&gt;las in när ansökan ges in, är mindre väl lämpade för det nya systemet. De&lt;br&gt;bör därför inte gälla här. I stället bör den avgift som bör tas ut för registre-&lt;br&gt;ringsåtgärden kunna betalas i efterskott. Det finns anledning att sträva efter&lt;br&gt;enklast möjliga uppbördsordning. En av förutsättningarna för anslutning till&lt;br&gt;systemet bör sålunda vara att det enligt CFD:s bedömning finns tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande möjligheter att få till stånd en betalning i efterhand. Den förutsätt-&lt;br&gt;ningen kan vara uppfylld om den, som begär anslutning till systemet, medger&lt;br&gt;att betalning får ske genom autogiro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vilka avgifter som skall tas ut för tillhandahållandet av&lt;br&gt;uppgifter i registret. En framställan om att få ut en uppgift från pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret utgör en begäran att få ta del av allmän handling. En sådan begäran&lt;br&gt;kan i och för sig inte avgiftsbeläggas. Däremot kan avgift tas ut för kopia&lt;br&gt;eller avskrift av den allmänna handlingen (jfr 2 kap. 13 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen; se också 16 § avgiftsförordningen). Avgift kan också tas ut för upp-&lt;br&gt;tagning av automatisk databehandling som utgör allmän handling (jfr 4 §&lt;br&gt;första stycket 9 avgiftsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att CFD har möjlighet att förbehålla sig viss ersättning för&lt;br&gt;att uppgifter i pantbrevsregistret tillhandahålls användarna med hjälp av&lt;br&gt;ADB. Situationen skiljer sig i detta avseende knappast från den där CFD&lt;br&gt;tillhandahåller uppgifter genom att göra dem tillgängliga i fastighetsdatasys-&lt;br&gt;temet. Tillhandahållandet av uppgifter med hjälp av ADB anses i det sam-&lt;br&gt;manhanget som uppdragsverksamhet och CFD kan därför själv bestämma&lt;br&gt;dessa avgifter med stöd av 2 § i nämndens instruktion. Avgifterna utgörs dels&lt;br&gt;av fasta anslutnings- och månadsavgifter, dels av s.k. transaktionsavgifter,&lt;br&gt;vars storlek beror på terminalanvändningens omfattning. Avgifterna som&lt;br&gt;fastställs efter samråd med Riksrevisionsverket syftar till kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD bör alltså ges rätt att ta ut avgifter för att nämnden med hjälp av Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ADB tillhandahåller information om innehållet i pantbrevsregistret. Då det&lt;br&gt;i dessa fall får anses vara fråga om uppdragsverksamhet bör nämnden - inom&lt;br&gt;ramen för principen om full kostnadstäckning och efter samråd med Riksre-&lt;br&gt;visionsverket - själv få bestämma avgiftskonstruktionen och storleken på av-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har framhållits bör lagstiftningen lämna utrymme för CFD&lt;br&gt;att använda pantbrevsregistret som grundval för avisering som rör nya upp-&lt;br&gt;gifter i fastighetsdatasystemet (s.k. åtgärdsavisering). På detta område bör&lt;br&gt;CFD få ta ut avgifter enligt vad i övrigt gäller om avgifter för uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet på fastighetsdataområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med pantbrevsregister kan antas innebära vissa besparingar för&lt;br&gt;inskrivningsväsendet. När det nya systemet har varit i drift en tid, finns det&lt;br&gt;anledning att se över expeditionsavgifterna inom inskrivningsväsendet så att&lt;br&gt;de kan anpassas till de nya förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Såsom regeringen redan har framhållit bör pantbrevsregistret finansieras ge-&lt;br&gt;nom avgifter som ger full kostnadstäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD har i stor utsträckning redan tagit fram de systemtekniska lösningar&lt;br&gt;som det föreslagna systemet kräver. Det har skett på uppdragsbasis inom&lt;br&gt;ramen för den pågående försöksverksamheten. De taxor som därvid har till-&lt;br&gt;lämpats har bestämts med utgångpunkt från att avgifterna skall täcka såväl&lt;br&gt;systemutveckling som systemets drift. I de hittills gjorda kalkylerna har&lt;br&gt;också vägts in de extra kostnader som belastar verksamheten så länge ut-&lt;br&gt;skrivna pantbrev lagras. När lagstiftningen träder i kraft kan dessa kostnader&lt;br&gt;elimineras. Initialkostnaderna i form av investeringar i system, utrustning,&lt;br&gt;lokaler m.m. är till största delen redan gjorda och finansierade genom intäk-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet medför vissa besparingar för CFD i dess verksamhet på&lt;br&gt;fastighetsdataområdet. CFD har beräknat dessa till ca 2,5 milj kr per år. Det&lt;br&gt;innebär att de anslagsfinansierade investeringarna för det totalt utbyggda sy-&lt;br&gt;stemet kan återbetalas på cirka 1,5 år. För inskrivningsmyndigheterna kom-&lt;br&gt;mer systemet att innebära att myndigheterna får vissa ytterligare arbetsruti-&lt;br&gt;ner. Dessa kommer dock att vara av liten omfattning. Det kan dessutom an-&lt;br&gt;tas att systemet också leder till vissa besparingar för inskrivningsväsendet till&lt;br&gt;följd av den minskade pappershanteringen, t.ex. genom minskade pappers-&lt;br&gt;och portokostnader. Sammantaget torde därför reformen få positiva ekono-&lt;br&gt;miska effekter även för inskrivningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet innebär att det tillkommer en ny målkategori för förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna. Antalet överklaganden kan dock antas bli mycket be-&lt;br&gt;gränsat och merkostnaderna för domstolsväsendet lär därför bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt inom kreditväsendet som det nya systemet kommer att&lt;br&gt;leda till besparingar och rationaliseringsvinster. Det är svårt att beräkna stor-&lt;br&gt;leken på dessa vinster. Storleken på besparingarna blir givetvis beroende av&lt;br&gt;de avgiftsnivåer som tillämpas. Dessa blir i sin tur beroende av hur många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditinstitut som ansluter sig till systemet och hur stora ärendevolymerna Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;blir.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör kunna träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de nya reglernas ikraftträdande kommer CFD redan att ha registrerat&lt;br&gt;ett stort antal ”pantbrev” i olika ”kundarkiv”. Det har skett på uppdrag av&lt;br&gt;olika kreditinstitut och inom ramen för CFD:s uppdragsverksamhet. Det&lt;br&gt;kan antas att kreditinstituten har avsett att dessa registreringar skall bestå i&lt;br&gt;det nya systemet. Detta kan synas motivera särskilda övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om kreditinstituten önskar att de redan gjorda registreringarna skall&lt;br&gt;flyta in i pantbrevsregistret, torde det emellertid i praktiken kunna ske smi-&lt;br&gt;digt genom att vaije kreditinstitut - efter att ha fått tillstånd att vara pant-&lt;br&gt;brevshavare - ger in en ansökan som omfattar samtliga dittills registrerade&lt;br&gt;inteckningar. Några särskilda övergångsbestämmelser har därför inte ansetts&lt;br&gt;nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Förslaget till lag om pantbrevsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistrets grundläggande syfte är att utgöra bas för ett system med&lt;br&gt;s.k. datapantbrev. Ett datapantbrev är - på samma vis som ett skriftligt pant-&lt;br&gt;brev - ett bevis om en inteckning. Det anses utfärdat genom att inteckningen&lt;br&gt;registreras i pantbrevsregistret. Definitionen av datapantbrev är upptagen i&lt;br&gt;6 kap. 1 § jordabalken. En erinran om sambandet mellan pantbrevsregistret&lt;br&gt;och datapantbreven finns i 1 § andra stycket lagen om pantbrevsregister. I&lt;br&gt;övrigt saknar denna lag uttryckliga bestämmelser om datapantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om pantbrevsregister innehåller i stället i första hand bestämmelser&lt;br&gt;om hur pantbrevsregistret skall föras. Där finns bestämmelser om att regist-&lt;br&gt;ret skall föras av CFD med hjälp av automatisk databehandling för vissa be-&lt;br&gt;stämda ändamål (1-3 §§). Där anges vidare under vilka förutsättningar en&lt;br&gt;inteckning får föras in i registret (4-6 §§), när den skall tas bort därifrån&lt;br&gt;(8 - 11 §§) och när registeruppgifter kan rättas (12 §). Krav på bevarande av&lt;br&gt;avförda uppgifter finns i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagens bestämmelser följer att det för varje inteckning som förs in i&lt;br&gt;pantbrevsregistret också skall föras in en uppgift om pantbrevshavare. I 7 §&lt;br&gt;finns bestämmelser om under vilka förutsättningar en sådan uppgift skall&lt;br&gt;kunna ändras. För att någon skall kunna bli registrerad som pantbrevshavare&lt;br&gt;fordras att han i förväg har fått tillstånd från CFD. Bestämmelser om detta&lt;br&gt;finns i 14 och 15 §§. En pantbrevshavare skall enligt 16 § likställas med inne-&lt;br&gt;havaren av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen finns också regler om s.k. elektronisk ingivning, om sambearbet-&lt;br&gt;ning med inskrivningsregistret och om terminalåtkomst (17-19 §§). Slutli-&lt;br&gt;gen innehåller lagen bestämmelser om överklagande (20 §) och om skade-&lt;br&gt;stånd (21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen avser inte att reglera alla frågor som kan uppkomma vid förandet&lt;br&gt;av pantbrevsregistret. Bestämmelser om de närmare rutinerna vid register-&lt;br&gt;föringen bör tas upp i särskilda tillämpningsföreskrifter som meddelas av re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Vidare kommer för-&lt;br&gt;valtningslagens regler om omprövning m.m. att gälla för registermyndighe-&lt;br&gt;tens verksamhet. Slutligen kan datalagens regler om skydd för personlig in-&lt;br&gt;tegritet vara att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralnämnden för fastighetsdata (nämnden) skall föra ett särskilt register&lt;br&gt;över sådana inteckningar i fast egendom eller tomträtt för vilka det inte finns&lt;br&gt;utfärdat något skriftligt pantbrev (pantbrevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § jordabalken följer att registrering av en inteckning i pant-&lt;br&gt;brevsregistret innebär att ett datapantbrev utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens/örata stycke innehåller en definition av begreppet ”pantbrevsre-&lt;br&gt;gister”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen anger bl.a. att det är fråga om ett register över vissa inteck-&lt;br&gt;ningar i fast egendom och tomträtt. Formuleringen innebär att det måste&lt;br&gt;vara fråga om beviljade inteckningar. Sådana inteckningsansökningar som&lt;br&gt;endast har föranlett vilandebeslut får således inte föras in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De inteckningar som kan tas upp i pantbrevsregistret skall vara sådana för&lt;br&gt;vilka det inte finns något skriftligt pantbrev utfärdat. Ett ”skriftligt pant-&lt;br&gt;brev” är, såsom framgår av den föreslagna nya lydelsen av 6 kap. 1 § jorda-&lt;br&gt;balken, ett pantbrev som har utfärdats i skriftlig form. Att något skriftligt&lt;br&gt;pantbrev inte finns utfärdat kan bero på att den som har givit in intecknings-&lt;br&gt;ansökan har begärt att inteckningen i stället skall föras in i pantbrevsregistret&lt;br&gt;(se 5 §). Det kan också bero på att ett skriftligt pantbrev visserligen har utfär-&lt;br&gt;dats tidigare men att detta pantbrev sedermera har konverterats och därvid&lt;br&gt;har makulerats (se 6 §). Det är i dessa båda fall som inteckningen kan föras&lt;br&gt;in i pantbrevsregistret. Den angivna definitionen täcker däremot inte det fal-&lt;br&gt;let då ett skriftligt pantbrev har kommit bort eller förstörts av våda och där&lt;br&gt;en ny handling inte kan utfärdas annat än efter det att det förkomna eller&lt;br&gt;förstörda pantbrevet har dödats enligt lagen (1927:85) om dödande av för-&lt;br&gt;kommen handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vidare att registret skall föras av CFD. Denna&lt;br&gt;fråga har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som skall redovisas i registret kommer delvis att vara av&lt;br&gt;samma slag som de uppgifter som redovisas i inskrivningsregistret. Registret&lt;br&gt;skall emellertid utgöra ett helt självständigt register, skilt från inskrivnings-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en erinran om sambandet mellan pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret och datapantbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § första stycket i promemorians förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att registret skall föras med hjälp av ADB. Frågor om&lt;br&gt;ADB-användning har behandlats i avsnitt 4.12 i den allmänna motiveringen.&lt;br&gt;Där har bl.a. konstaterats att pantbrevsregistret är att anse som ett personre-&lt;br&gt;gister i datalagens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret får användas för följande ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) innehållet i inskrivningsregistret och fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) taxeringsvärden och andra vid fastighetstaxering fastställda uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) fastighetsägares och tomträttshavares postadresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § andra stycket i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip i datalagen är att varje personregister skall föras för ett be-&lt;br&gt;stämt ändamål (se 7 § datalagen). I förevarande paragraf har därför tagits in&lt;br&gt;en bestämmelse om vilka ändamål registret får användas för. Av datalagens&lt;br&gt;bestämmelser (se 7 § första stycket) följer att i registret inte får tas in andra&lt;br&gt;uppgifter än sådana som står i överensstämmelse med registrets ändamål och&lt;br&gt;att uppgifterna i registret inte heller får användas på ett sätt som strider mot&lt;br&gt;registrets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tre punkterna i ändamålsbeskrivningen avser de båda första verk-&lt;br&gt;samhet som regleras i lagen om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3, som innebär en utvidgning i jämförelse med promemorians&lt;br&gt;förslag, ger möjlighet att använda pantbrevsregistret som underlag för s.k.&lt;br&gt;åtgärdsavisering. Det är här fråga om att utnyttja pantbrevsregistret som&lt;br&gt;medel för att välja ut de uppgifter i bl.a. inskrivningsregistret och fastighets-&lt;br&gt;registret som en panthavare kan ha intresse av att få löpande information&lt;br&gt;om. Genom pantbrevsregistret blir det sålunda möjligt att på ett enkelt sätt&lt;br&gt;identifiera de fastigheter och tomträtter som berör en viss pantbrevshavare.&lt;br&gt;På grundval av denna identifikation kan pantbrevshavaren sedan tillställas&lt;br&gt;löpande information om vad som har förts in i inskrivnings- och fastighetsre-&lt;br&gt;gistren, t.ex. ägarbyten, utmätningsanteckningar och inteckningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget avgränsades bestämmelsen i före-&lt;br&gt;varande punkt genom en hänvisning till ”fastighetsdatasystemet”, dvs. de in-&lt;br&gt;formationssystem som anges i fastighetsdatakungörelsen (1974:1058). I fas-&lt;br&gt;tighetsdatasystemet ingår inskrivningsregistret och fastighetsregistret men&lt;br&gt;där redovisas även vissa ytterligare uppgifter, bl.a. uppgifter från fastighets-&lt;br&gt;längden samt uppgifter om byggnader. Lagrådet har uttalat att det torde vara&lt;br&gt;tillräckligt och tydligare att i paragrafen hänvisa endast till inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret och fastighetsregistret. Propositionens lagtext har utformats med&lt;br&gt;beaktande av Lagrådets uttalande. Det har emellertid ansetts att möjlighe-&lt;br&gt;ten att använda pantbrevsregistret som underlag för åtgärdsavisering inte&lt;br&gt;bör begränsas till underrättelser om innehållet i inskrivningsregistret och fas-&lt;br&gt;tighetsregistret. Starka praktiska skäl talar nämligen för att pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret bör kunna ligga till grund även för avisering om de taxeringsuppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och adressuppgifter som finns redovisade i fastighetsdatasystemet. Detta har Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;kommit till uttryck i propositionens lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen innehöll paragrafen även en bestämmelse om att regist-&lt;br&gt;ret får användas för tillhandahållande av sådana uppgifter ur registret för&lt;br&gt;vilka det inte råder sekretess. Lagrådet har förordat att denna bestämmelse&lt;br&gt;utgår. Lagrådet har tillagt att detta inte synes leda till någon inskränkning i&lt;br&gt;möjligheterna att tillhandahålla uppgifter ur registret. Upptagningen är en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen allmän handling och uppgifter ur re-&lt;br&gt;gistret kan därför lämnas ut, i den mån hinder härför inte föreligger enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Med anledning av Lagrådets uttalande har be-&lt;br&gt;stämmelsen fått utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en inteckning skall få föras in i pantbrevsregistret fordras att den är&lt;br&gt;införd i inskrivningsregistret och att begäran om registrering framställs enligt&lt;br&gt;5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningen får registreras i pantbrevsregistret endast om den förenas&lt;br&gt;med en uppgift om vem som har rätt att råda över registreringen (pantbrevs-&lt;br&gt;havare'). Endast den som har fått tillstånd enligt 14 § får registreras som pant-&lt;br&gt;brevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning har varit föremål för beslut om utbyte enligt 22 kap. 8&lt;br&gt;§ jordabalken, skall bestämmelserna i denna lag om inteckning i stället gälla&lt;br&gt;de genom utbytet beslutade pantbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § och 4 § första stycket andra meningen i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en inteckning får föras in i pantbrevsregistret endast&lt;br&gt;om den är införd i inskrivningsregistret. För att det nya systemet skall fun-&lt;br&gt;gera smidigt och den manuella hanteringen bli så liten som möjligt måste&lt;br&gt;nämligen förutsättas en viss samverkan med fastighetsdatasystemet. Denna&lt;br&gt;begränsning innebär att det nya systemet inte kan användas i de delar av&lt;br&gt;landet där fastighetsdatareformen fortfarande inte är genomförd och inteck-&lt;br&gt;ningar därför fortfarande generellt redovisas i fastighetsbok eller tomträtts-&lt;br&gt;bok. Men begränsningen kan även få betydelse i områden där fastighetsdata-&lt;br&gt;reformen är slutförd. I sådana områden kan det nämligen förekomma en-&lt;br&gt;staka fastigheter eller tomträtter som till följd av oklara inskrivningsförhål-&lt;br&gt;landen även i fortsättningen kommer att redovisas i fastighetsbok eller tomt-&lt;br&gt;rättsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att registreringen av inteckningen måste förenas&lt;br&gt;med en uppgift om en pantbrevshavare. Pantbrevshavaren beskrivs i lagtex-&lt;br&gt;ten som den ”som har rätt att råda över registreringen”. Denna definition&lt;br&gt;sammanhänger med att sådana ändringar i registreringen som inte beror på&lt;br&gt;förändringar i inskrivningsregistret endast kan komma till stånd efter en be-&lt;br&gt;gäran från pantbrevshavaren. Från denna regel finns ett mindre undantag i&lt;br&gt;8 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevshavaren har enligt 16 § samma rättigheter och skyldigheter som&lt;br&gt;innehavaren av ett skriftligt pantbrev. Huruvida han också är panthavare be-&lt;br&gt;stäms av jordabalkens regler om pantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att någon skall kunna registreras som pantbrevsha-&lt;br&gt;vare är att han i förväg har fått tillstånd till detta av CFD. Bestämmelser om&lt;br&gt;förutsättningarna för sådant tillstånd finns i 14 §. Om en begäran om regi-&lt;br&gt;strering inte åtföljs av uppgift om vem som skall registreras som pantbrevs-&lt;br&gt;havare eller om den angivne pantbrevshavaren inte har tillstånd enligt 14 §,&lt;br&gt;skall begäran avslås. Någon prövning av pantbrevshavarens materiella rätt&lt;br&gt;skall däremot inte göras i registreringsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns ett särskilt stadgande om inteckningar som har varit&lt;br&gt;föremål för utbyte enligt 22 kap. 8 § jordabalken. En sådan åtgärd innebär&lt;br&gt;enligt lagens ordalydelse att pantbrevet byts ut mot två eller flera pantbrev.&lt;br&gt;Trots ordalydelsen innebär en sådan åtgärd snarast att en inteckning byts ut&lt;br&gt;mot flera sådana (jfr Lagrådets yttrande i prop. 1970:20 s. A 301). Formellt&lt;br&gt;är det dock även efter utbytet fråga om en enda inteckning. I inskrivningsre-&lt;br&gt;gistret redovisas den också på det sättet, fastän med anmärkning om den be-&lt;br&gt;slutade utby tesåtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak bör redovisningen i pantbrevsregistret läggas upp på samma&lt;br&gt;sätt som redovisningen i inskrivningsregistret. När det gäller inteckningar,&lt;br&gt;som har varit föremål för utbytesbeslut, är emellertid denna redovisning inte&lt;br&gt;ändamålsenlig. Mot inteckningen kommer att svara två eller flera pantbrev.&lt;br&gt;Dessa kan ha olika innehavare. Någon av innehavarna vill kanske besitta ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev, medan de andra vill utnyttja pantbrevsregistret. Det har&lt;br&gt;därför ansetts mera lämpligt att i pantbrevsregistret redovisa de genom utby-&lt;br&gt;tesbeslutet tillkomna inskrivningarna var för sig och att till dem knyta samma&lt;br&gt;regler som i övrigt knyts till de inteckningar som är redovisade i registret.&lt;br&gt;De ”pantbrev” som har kommit till genom utbytesbeslutet likställs därför&lt;br&gt;med inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av nya inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten skall nämnden föra in uppgift om inteckningen, om sådan beviljas,&lt;br&gt;i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med ansök-&lt;br&gt;ningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 22 kap. 7-9 och 11 §§&lt;br&gt;jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning kan föras in i pantbrevsregistret antingen i samband med att&lt;br&gt;inteckningen beviljas eller blir föremål för någon inteckningsåtgärd eller ge-&lt;br&gt;nom s.k. konvertering av tidigare beviljade inteckningar. I denna paragraf&lt;br&gt;behandlas de båda förstnämnda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en inteckning skall få föras in i pantbrevsregistret i anslutning till&lt;br&gt;inteckningsbeslutet fordras att en därtill behörig person har framställt en be-&lt;br&gt;gäran om detta och därvid också har angivit vem som skall registreras som&lt;br&gt;pantbrevshavare. Behörighet att framställa begäran har endast den som ger&lt;br&gt;in ansökan om inteckning till inskrivningsmyndigheten, dvs. den som enligt&lt;br&gt;gällande praxis bestämmer till vem pantbrevet skall expedieras. Ingivaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver inte vara-och torde i praktiken vanligen inte heller bli-densamme Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;som sökanden i ärendet, dvs. fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställan om registrering måste av praktiska skäl ges in till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Den skall vara skriftlig och innehålla uppgift om vem&lt;br&gt;som skall registreras som pantbrevshavare. Den måste bifogas ansökan om&lt;br&gt;inteckning och kan alltså inte ges in efter inskrivningsdagens slut. Inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten är skyldig att förmedla framställningen till CFD. Detta&lt;br&gt;kan ske på elektronisk väg i anslutning till att inskrivningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slut i inskrivningsärendet överförs till CFD. Närmare bestämmelse i dessa&lt;br&gt;avseenden får meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föreskriften i andra stycket framgår att en inteckning också kan föras&lt;br&gt;in i pantbrevsregistret i anslutning till att inskrivningsmyndigheten fattar be-&lt;br&gt;slut om olika inteckningsåtgärder. Enligt den ordning som hittills har gällt&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten i samband med utsträckning, sammanföring,&lt;br&gt;utbyte, relaxation och nedsättning utfärda nya pantbrev (se 28 § inskriv-&lt;br&gt;ningsregisterkungörelsen). De gamla pantbreven skall makuleras (30 §&lt;br&gt;nämnda kungörelse). Sådana nya pantbrev har hittills framställts och expe-&lt;br&gt;dierats på samma sätt som de pantbrev som utfärdas vid nyinteckning. Det&lt;br&gt;innebär att utskrift och expedition har skett genom CFD:s försorg efter an-&lt;br&gt;visning från inskrivningsmyndigheten (9§ fastighetsdatakungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts att den som ger in en ansökan om en inteckningsåtgärd av&lt;br&gt;de nu nämnda slagen bör ha möjlighet att, om han så önskar, få inteckningen&lt;br&gt;införd i pantbrevsregistret omedelbart efter inskrivningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slut. Formerna för framställningen och kraven på framställningens innehåll&lt;br&gt;blir därvid desamma som om framställan hade gjorts i samband med ansökan&lt;br&gt;om nyinteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av tidigare beviljade inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en innehavare av ett skriftligt pantbrev skall nämnden föra in&lt;br&gt;uppgift om den inteckning som svarar mot pantbrevet i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning får föras in i pantbrevsregistret enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket endast om det skriftliga pantbrevet har givits in till nämnden.&lt;br&gt;I samband med införandet i registret skall pantbrevet förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte pantbrev som avses i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 b § andra meningen jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som har beviljats före den 1 januari 1972 gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragraf om pantbrev även sådana intecknings-&lt;br&gt;handlingar som avses i 24 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabal-&lt;br&gt;ken. En sådan handling behöver dock inte förstöras om den förses med på-&lt;br&gt;skrift om att den inte längre medför någon rätt i den intecknade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas s.k. konvertering. Detta förfarande innebär att tidi-&lt;br&gt;gare beviljade inteckningar, för vilka skriftliga pantbrev redan är utfärdade,&lt;br&gt;förs in i registret och att de motsvarande skriftliga pantbreven samtidigt för-&lt;br&gt;störs. Även i dessa fall måste registreringen av inteckningen i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret förenas med en uppgift om vem som är pantbrevshavare (se 4 §) och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne måste ha CFD:s tillstånd att registreras som pantbrevshavare (se Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;13§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om konvertering har inte något samband med något pågående&lt;br&gt;inskrivningsärende. Ansökningen skall därför ges in direkt till CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konvertering får ske endast om pantbrevet ges in (se andra stycket i para-&lt;br&gt;grafen). Det är CFD som skall kontrollera att ett korrekt pantbrev har givits&lt;br&gt;in i ärendet, att det svarar mot en inteckning som förekommer i inskrivnings-&lt;br&gt;registret och att den som skall registreras som pantbrevshavare har sådant&lt;br&gt;tillstånd som anges i 13 §. När CFD registrerar inteckningen, skall nämnden&lt;br&gt;samtidigt förstöra pantbrevet. Såsom anförts i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;bör den registrerade pantbrevshavaren i efterhand aviseras om åtgärden om&lt;br&gt;han inte själv har varit sökande. Närmare föreskrifter om detta bör meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket gäller inte bestämmelserna om ingivande och makule-&lt;br&gt;ring av pantbrev beträffande ett särskilt slag av pantbrev. Om det efter en&lt;br&gt;exekutiv försäljning har flutit in betalning på ett pantbrevs belopp utan att&lt;br&gt;någon har lyft beloppet, kan fastighetens nye ägare begära att inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten utfärdar ett nytt pantbrev på grund av samma inteckning (se&lt;br&gt;den nya 22 kap. 5 b § jordabalken). Det förra pantbrevet gäller därefter en-&lt;br&gt;dast rätten till de nedsatta pengarna. Bestämmelsen har motiverats av för-&lt;br&gt;värvarens befogade anspråk på att komma i besittning av pantbrevet (jfr&lt;br&gt;prop. 1970:20 A s. 417). Om en inteckning, för vilken det på detta vis finns&lt;br&gt;två pantbrev, skall föras in i pantbrevsregistret, måste det pantbrev som kan&lt;br&gt;användas för pantsättning förstöras. Däremot saknas det anledning att för-&lt;br&gt;störa det pantbrev som gäller rätten till de nedsatta medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket behandlas frågan om konvertering av inteckningar som har&lt;br&gt;beviljats före 1972 och som inte kommer till uttryck i ett pantbrev utan i en&lt;br&gt;särskild inteckningshandling. Frågan har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 4.6. Bestämmelsen i detta stycke innebär att även dessa hand-&lt;br&gt;lingar kan konverteras till datapantbrev men att handlingen inte behöver&lt;br&gt;förstöras under den förutsättning som anges i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämnden&lt;br&gt;registrera en ny pantbrevshavare för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny pantbrevshavare registreras, skall uppgiften om den tidigare&lt;br&gt;pantbrevshavaren tas bort från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar möjligheterna att ändra en i registret intagen uppgift&lt;br&gt;om pantbrevshavare. En sådan förändring förutsätter först och främst en be-&lt;br&gt;gäran från den som dittills har varit registrerad som pantbrevshavare. Av be-&lt;br&gt;gäran måste framgå vem som skall registreras som ny pantbrevshavare.&lt;br&gt;Även den nye pantbrevshavaren måste ha CFD:s tillstånd att registreras som&lt;br&gt;pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med att den nye pantbrevshavaren registreras skall uppgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den tidigare pantbrevshavaren tas bort från registret. Uppgiften skall Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;dock bevaras under en tid av minst tio år efter det att den togs bort (se 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av ny pantbrevshavare förutsätter inte att något medgivande&lt;br&gt;dessförinnan har lämnats av vare sig fastighetsägaren eller den nye pant-&lt;br&gt;brevshavaren. Såväl den dittillsvarande som den nye pantbrevshavaren bör&lt;br&gt;dock i efterhand aviseras om den beslutade registreringen. Bestämmelser&lt;br&gt;om sådan avisering kan tas in i en särskild tillämpningsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämnden&lt;br&gt;utfärda ett skriftligt pantbrev som svarar mot inteckningen. Nämnden skall&lt;br&gt;också utfärda ett skriftligt pantbrev, om kronofogdemyndigheten har utmätt&lt;br&gt;pantbrevet hos den intecknade egendomens ägare och begär att ett skriftligt&lt;br&gt;pantbrev skall utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att det skriftliga pantbrevet utfärdas skall inteckningen tas&lt;br&gt;bort från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen ger pantbrevshavaren rätt att&lt;br&gt;hos CFD begära att det utfärdas ett skriftligt pantbrev. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att den som senast har varit registrerad som pantbrevshavare har rätt&lt;br&gt;att bestämma till vem pantbrevet skall expedieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CFD:s prövning kan i dessa fall begränsas till att avse en kontroll av att&lt;br&gt;registret innehåller en inteckning som svarar mot det begärda skriftliga pant-&lt;br&gt;brevet samt att sökanden är registrerad som pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen regleras en undantagssituation då nämn-&lt;br&gt;den är skyldig att utfärda ett skriftligt pantbrev utan att det finns någon begä-&lt;br&gt;ran från pantbrevshavarens sida. Enligt 6 kap 2 § utsökningsbalken skall kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten efter utmätning av pantbrev som har utmätts hos den&lt;br&gt;intecknade egendomens ägare ta pantbrevet i förvar. Bestämmelsen får, så-&lt;br&gt;vitt gäller datapantbrev, betydelse enbart när den intecknade fastighetens&lt;br&gt;eller tomträttens ägare själv är registrerad som pantbrevshavare. Även om&lt;br&gt;denna situation torde bli ovanlig har det ansetts att lagstiftningen måste ut-&lt;br&gt;formas så att syftet bakom bestämmelserna kan tillgodoses också i detta fall.&lt;br&gt;Ett förvarstagande förutsätter att det finns ett skriftligt pantbrev. Det har&lt;br&gt;därför föreskrivits att kronofogdemyndigheten i detta fall skall ha möjlighet&lt;br&gt;att initiera en utskrift av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om CFD utfärdar ett pantbrev efter begäran från kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten skall pantbrevet, som ju är utmätt, givetvis sändas till kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten. Någon särskild föreskrift om detta har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skriftliga pantbrevet skall utfärdas i CFD:s namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med att pantbrevet utfärdas skall inteckningen tas bort från&lt;br&gt;pantbrevsregistret (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning, som är införd i pantbrevsregistret, dödas eller blir utan&lt;br&gt;verkan, skall nämnden ta bort inteckningen från registret. Om inteckningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir utan verkan endast till viss del eller blir föremål för åtgärd som avses i Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;22 kap. 7 - 9 eller 11 § jordabalken, skall uppgift om detta föras in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i redaktionellt hänseende utformats huvudsakligen i enlighet&lt;br&gt;med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning dödas eller av annan anledning blir utan verkan, bör&lt;br&gt;den givetvis inte finnas kvar i pantbrevsregistret. I första meningen av denna&lt;br&gt;paragraf har därför föreskrivits att inteckningen i sådana fall skall tas bort&lt;br&gt;från registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand får bestämmelsen betydelse när inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;har beslutat om dödning av en inteckning enligt 22 kap. 10 § jordabalken.&lt;br&gt;Den får också betydelse i de andra fall då en inteckning helt blir utan verkan,&lt;br&gt;t.ex. efter exekutiv försäljning eller efter expropriation (se 6 kap. 12 - 15 §§&lt;br&gt;jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu angivna förhållanden skall redan enligt gällande ordning antecknas i&lt;br&gt;fastighetsboken eller inskrivningsregistret (se 19 kap. 21 § andra stycket jor-&lt;br&gt;dabalken). Uppgifterna kan vidarebefordras till pantbrevsregistret genom&lt;br&gt;sambearbetning av pantbrevsregistret och fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges att det på motsvarande sätt skall antecknas i pant-&lt;br&gt;brevsregistret om en inteckning har blivit utan verkan endast till viss del eller&lt;br&gt;blir föremål för andra inteckningsåtgärder än dödning, dvs. utsträckning, ut-&lt;br&gt;byte, sammanföring, nedsättning eller relaxation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder av detta slag skall registermyndigheten vidta självmant utan&lt;br&gt;pantbrevshavarens hörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av pantbrevshavaren skall nämnden besluta att inteckningen inte&lt;br&gt;får tas bort från pantbrevsregistret enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten har avslutat ett ärende enligt 22 kap. 7-11 §§ jordabalken. Om pant-&lt;br&gt;brevshavaren begär det, får nämnden häva beslutet även dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen finns en bestämmelse som tillfälligt förhindrar att en inteckning&lt;br&gt;tas bort från registret. Bestämmelsen, som har berörts i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen, avsnitt 4.8, sammanhänger med bestämmelsen i 22 kap. 13 § jorda-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sistnämnda bestämmelsen finns sedan tidigare bestämmelser om att&lt;br&gt;pantbrev skall ges in i samband med ansökningar om inteckningsåtgärder.&lt;br&gt;Det har emellertid ansetts att något krav på att ett pantbrev skall ges in inte&lt;br&gt;bör uppställas om inteckningen är införd i pantbrevsregistret. Det ena syftet&lt;br&gt;bakom kravet på ingivande - att kontrollera att den uppgivne innehavaren&lt;br&gt;verkligen innehar pantbrevet - kan i stället tillgodoses genom att inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten ges möjlighet att ta del av uppgift om vem som är registre-&lt;br&gt;rad som pantbrevshavare. Det andra syftet - att möjliggöra makulering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbrevet - kan tillgodoses genom att inskrivningsmyndigheten efter beslu-&lt;br&gt;tet i ärendet aviserar CFD om åtgärden för registrering i pantbrevsregistret.&lt;br&gt;22 kap. 13 § jordabalken föreslås därför få en ny lydelse som innebär att nå-&lt;br&gt;got pantbrev inte behöver ges in om inteckningen är införd i pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret. I paragrafen har dock uppställts en särskild förutsättning för detta, näm-&lt;br&gt;ligen att det finns ett beslut om att inteckningen inte får tas bort från pant-&lt;br&gt;brevsregistret. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att ett skrift-&lt;br&gt;ligt pantbrev utfärdas enligt bestämmelserna i lagen om pantbrevsregister&lt;br&gt;under inskrivningsmyndighetens handläggning av inskrivningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragraf har tagits in en bestämmelse om att pantbrevshava-&lt;br&gt;ren kan utverka ett sådant beslut genom en ansökan hos CFD. Beslutet kan&lt;br&gt;normalt komma till stånd på ett enkelt sätt efter elektronisk ingivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer att beslutet om hinder mot avregistrering som hu-&lt;br&gt;vudregel består fram till dess att inskrivningsmyndigheten har avslutat ett&lt;br&gt;ärende om en inteckningsåtgärd enligt 22 kap. 7-11 §§ jordabalken. Hind-&lt;br&gt;ret kommer alltså att hävas automatiskt i och med att inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;tens beslut i ett sådant ärende flyter in i inskrivningsregistret och därigenom&lt;br&gt;också påverkar innehållet i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har emellertid ansetts att det bör finnas ett utrymme för pantbrevsha-&lt;br&gt;varen att utverka ett hävande av hindret utan samband med avslutandet av&lt;br&gt;ett inteckningsåtgärdsärende. Det kan finnas ett behov av detta om det -&lt;br&gt;efter det att hindret mot avregistrering har kommit till stånd - visar sig att&lt;br&gt;den planerade ansökningen om inteckningsåtgärd inte kommer till stånd.&lt;br&gt;Hindret bör därför kunna hävas efter det att pantbrevshavaren har begärt&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna pantbrevshavarens möjlighet att själv initiera ett hävande av hind-&lt;br&gt;ret skulle i och för sig kunna utnyttjas för att kringgå syftet bakom bestäm-&lt;br&gt;melserna om hinder mot avregistrering. I förslaget till ny lydelse av 22 kap.&lt;br&gt;13 § jordabalken har tagits in en ytterligare förutsättning för att något skrift-&lt;br&gt;ligt pantbrev inte skall behöva ges in i inteckningsåtgärdsärendet, nämligen&lt;br&gt;att någon begäran om hävande av hindret mot avregistrering inte har fram-&lt;br&gt;ställts. För att inskrivningsmyndigheten skall få kännedom om en sådan be-&lt;br&gt;gäran så tidigt som möjligt bör en begäran om att hindret skall hävas ges in&lt;br&gt;dit. Inskrivningsmyndigheten bör därefter avisera CFD om begäran. Före-&lt;br&gt;skrifter om detta bör meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en kronofogdemyndighet skall nämnden besluta att en inteck-&lt;br&gt;ning inte får tas bort från registret enligt 8 § och att någon ny pantbrevsha-&lt;br&gt;vare inte får registreras för den. Ett sådant beslut gäller till dess att något&lt;br&gt;annat har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är avsedd att komplettera utsökningsbalkens bestämmelser&lt;br&gt;om att pantbrev, som är utmätta eller belagda med kvarstad, kan tas i förvar.&lt;br&gt;I 6 kap. 7 § utsökningsbalken finns bestämmelser om att utmätta pantbrev&lt;br&gt;som innehas av tredje man kan tas i förvar om det finns särskilda skäl, t.ex.&lt;br&gt;risk för illojala förfaranden. Bestämmelsen gäller enligt 16 kap. 13 § utsök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsbalken också vid verkställighet av beslut om kvarstad. En sådan be- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;stämmelse kan emellertid uppenbarligen inte tillämpas om inteckningen&lt;br&gt;kommer till uttryck enbart i ett datapantbrev, dvs. en registrering i pant-&lt;br&gt;brevsregistret. Ett motsvarande säkerställande av utmätning eller kvarstads-&lt;br&gt;beslut som gäller ett datapantbrev kan emellertid åstadkommas genom att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten ges möjlighet att initiera ett hinder mot att inteck-&lt;br&gt;ningen avförs från pantbrevsregistret eller registreras på en ny pantbrevsha-&lt;br&gt;vare. En bestämmelse om detta har tagits in i 6 kap. 7 § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Det bör dock vara registermyndigheten som fattar det formella beslutet om&lt;br&gt;en sådan spärr. I denna paragraf har därför upptagits en bestämmelse om att&lt;br&gt;CFD på kronofogdemyndighetens begäran skall besluta att en inteckning&lt;br&gt;inte får tas bort från registret eller registreras på annan pantbrevshavare. Ett&lt;br&gt;sådant beslut gäller tills vidare. Det ligger i sakens natur att det inte bör hä-&lt;br&gt;vas annat än om kronofogdemyndigheten - eller, efter överklagande av kro-&lt;br&gt;nofogdemyndighetens beslut, domstolen - har beslutat att det inte längre&lt;br&gt;finns skäl för åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift i pantbrevsregistret skall rättas, om uppgiften innehåller någon&lt;br&gt;uppenbar oriktighet till följd av att nämnden eller någon annan har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av nå-&lt;br&gt;got tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om rättelse. Bestämmelsen har sin fö-&lt;br&gt;rebild i bl.a. den bestämmelse om rättelse som finns i 4 kap. 11 § aktiekonto-&lt;br&gt;lagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är CFD som beslutar om rättelse. Nämnden kan ta upp frågan om&lt;br&gt;rättelse självmant eller efter påpekande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av borttagna uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som har tagits bort från pantbrevsregistret enligt 7-9 §§ skall be-&lt;br&gt;varas i minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en arkiveringsregel. Den syftar till att ge möjlighet att&lt;br&gt;i efterhand, t.ex. vid en rättstvist, ta reda på vad som har varit registrerat i&lt;br&gt;pantbrevsregistret och vilka åtgärder som har vidtagits. En motsvarande re-&lt;br&gt;gel om att avförda uppgifter skall bevaras i minst tio år finns i 4 kap. 13 §&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter den i paragrafen angivna periodens utgång kan uppgifterna gallras&lt;br&gt;enligt arkivlagens (1990:782) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avförda uppgifterna kommer att omfattas av de föreslagna sekretess-&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 22 § sekretesslagen. Uppgifter om tidigare pant-&lt;br&gt;brevshavare kommer således att ha ett sekretesskydd med ett s.k. omvänt&lt;br&gt;skaderekvisit. Uppgift om pantbrevshavare kommer dock alltid att kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas ut till pantbrevshavaren själv eller till den som pantbrevshavaren Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;medger skall få del av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19 § om terminalåtkomst blir inte tillämpliga på uppgif-&lt;br&gt;ter som har tagits bort från registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att registreras som pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bli registrerad som pantbrevshavare meddelas av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall nämnden särskilt beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska&lt;br&gt;sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets funktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det finns tillfredsställande former för betalning av stämpelskatt, ex-&lt;br&gt;peditionsavgifter och registreringsavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör stäl-&lt;br&gt;las med hänsyn till pantbrevssystemets uppbyggnad och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om vem som skall kunna registreras som pantbrevshavare har be-&lt;br&gt;handlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har utformats så att endast den som i förväg har fått till-&lt;br&gt;stånd av CFD kan registreras som pantbrevshavare. Med tillståndet följer&lt;br&gt;också rätt att ge in ansökningar genom elektronisk ingivning (se 17 §) och&lt;br&gt;att ha viss terminalåtkomst till registret (se 19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte ansetts lämpligt att i lagtexten uttömmande ange vad som&lt;br&gt;skall beaktas vid CFD:s tillståndsprövning. Några väsentliga förutsättningar&lt;br&gt;har dock angivits. Sökanden måste ha tillgång till tillfredsställande teknisk&lt;br&gt;utrustning och teknisk sakkunskap. Det måste också finnas förutsättningar&lt;br&gt;för en väl fungerande uppbörd av stämpelskatt och avgifter, t.ex. genom att&lt;br&gt;avtal träffats om att dessa avgifter får tas ut genom autogiro. Slutligen har&lt;br&gt;uppställts ett mera generellt krav på lämplighet som ger möjlighet att vägra&lt;br&gt;tillstånd i sådana fall då det finns skäl att anta att sökanden kommer att miss-&lt;br&gt;sköta eller missbruka sin ställning som pantbrevshavare eller sin terminalåt-&lt;br&gt;komst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna kriterierna är inte avsedda att vara uttömmande. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av tillståndsfrågan måste emellertid vara konkurrensneutral och får&lt;br&gt;inte vara diskriminerande mot rättssubjekt i andra EES-länder. CFD bör in-&lt;br&gt;nan den avgör ett tillståndsärende inhämta synpunkter från Finansinspektio-&lt;br&gt;nen. Bestämmelser om detta bör tas upp i särskilda tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i tillståndsfrågor kan, liksom andra frågor enligt denna lag, över-&lt;br&gt;klagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som avses i 14 § får återkallas om tillståndshavaren inte längre upp-&lt;br&gt;fyller de krav som anges i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga kraft, skall nämn-&lt;br&gt;den självmant vidta de åtgärder som anges i 8 §, såvida det inte finns något&lt;br&gt;hinder mot detta enligt 10 eller 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd. Möj- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;ligheten till återkallelse är avsedd att tillämpas i sådana fall då tillståndshava-&lt;br&gt;ren har visat sig olämplig, t.ex. på grund av misskötsamhet eller bristande&lt;br&gt;teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett tillstånd att vara pantbrevshavare återkallas, finns det inte längre&lt;br&gt;förutsättningar att ha kvar inteckningen i pantbrevsregistret. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för registrering av inteckningen är nämligen att denna förenas med en&lt;br&gt;uppgift om pantbrevshavare (se 4 §). CFD har därför ålagts en skyldighet att&lt;br&gt;i denna situation självmant utfärda skriftliga pantbrev och samtidigt ta bort&lt;br&gt;de aktuella inteckningarna från registret. De skriftliga pantbreven får sedan&lt;br&gt;överlämnas till pantbrevshavaren. Finns det ett beslut om hinder mot avregi-&lt;br&gt;strering enligt 10 eller 11 §§, måste dock CFD avvakta med avregistreringen&lt;br&gt;till dess att hindret har hävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pantbrevshavare har på grund av registreringen de rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter som följer med innehavet av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande syftet med pantbrevsregistret är, som tidigare har påpe-&lt;br&gt;kats, att utgöra grund för ett system med datapantbrev, dvs. pantbrev som&lt;br&gt;inte finns i skriftlig form utan endast utgörs av en registrering på data-&lt;br&gt;medium. Genom registreringen i pantbrevsregistret anses ett datapantbrev&lt;br&gt;vara utfärdat. Att så skall anses vara fallet framgår av den i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende föreslagna lydelsen av 6 kap. 1 § jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förevarande paragraf framgår att pantbrevshavaren har samma rätts-&lt;br&gt;liga ställning som innehavaren av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevshavaren har sålunda de rättigheter som följer med innehavet av&lt;br&gt;ett skriftligt pantbrev. Hans samtycke är nödvändigt för att en inteckningsåt-&lt;br&gt;gärd skall få vidtas (se 22 kap. 7-11 §§ jordabalken). I vissa fall av nedsätt-&lt;br&gt;ning och relaxation får han själv behörighet att ansöka om åtgärden (se 22&lt;br&gt;kap. 9 § fjärde stycket och 11 § första stycket jordabalken). Han blir vidare&lt;br&gt;behörig att begära innehavsanteckning i inskrivningsregistret (se 22 kap. 12&lt;br&gt;§ jordabalken). Det bör dock samtidigt betonas att registreringens legitime-&lt;br&gt;rande verkan inte är starkare än den legitimation som följer med innehavet&lt;br&gt;av ett skriftligt pantbrev. Att pantbrevshavaren inte nödvändigtvis har pant-&lt;br&gt;rätt i fastigheten har framhållits i tidigare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår också att pantbrevshavaren har samma skyldighe-&lt;br&gt;ter som innehavaren till ett skriftligt pantbrev. I detta ligger bl.a. att han har&lt;br&gt;en ”vårdplikt” avseende datapantbrevet. Som innehavare av pantbrevet är&lt;br&gt;han sålunda skyldig att se till att fastighetsägarens rätt till pantbrevet inte&lt;br&gt;träds för när. Det innebär också att han kan bli skadeståndsskyldig om han&lt;br&gt;inte förmår att ge fastighetsägaren möjlighet att förfoga över pantbrevet när&lt;br&gt;denne har rätt att få tillgång till det. Pantbrevshavaren kan sålunda bli skyl-&lt;br&gt;dig att betala skadestånd till fastighetsägaren enligt kontraktsrättsliga regler&lt;br&gt;om han har medverkat till att någon helt utomstående har blivit registrerad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ny pantbrevshavare och detta innebär skada för fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen får vidare betydelse vid sådan pantsättning som sker enligt&lt;br&gt;lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsättning enligt 1936 års lag fullbordas genom att den till vilken pant-&lt;br&gt;upplåtelsen har skett lämnar meddelande till pantbrevets innehavare om&lt;br&gt;pantförskrivningen. Meddelandet (denuntiationen) kan lämnas skriftligen.&lt;br&gt;Även andra former av meddelanden som ur bevissynpunkt är likvärdiga med&lt;br&gt;skriftlig underrättelse kan utgöra en giltig denuntiation (se lagtexten samt&lt;br&gt;prop. 1984/85:54 s.26). Vanligen utfärdar innehavaren efter mottagandet av&lt;br&gt;denuntiationen en panthavarförklaring, dvs. en bekräftelse på att han har&lt;br&gt;tagit emot meddelandet om pantsättningen, och lämnar dessutom uppgift&lt;br&gt;om eventuella andra denuntiationer som han har tagit emot. I och med att&lt;br&gt;pantbrevets innehavare tar emot denuntiationen om andrahandspantsätt-&lt;br&gt;ning anses hans skyldighet att vårda panten gälla också mot andrahandspant-&lt;br&gt;havaren. Det innebär bl.a. att innehavaren av pantbrevet (förstahandspant-&lt;br&gt;havaren) inte får lämna sitt samtycke till inteckningsåtgärder som kan skada&lt;br&gt;andrahandspanthavarens rätt utan att denne först har lämnat sitt medgi-&lt;br&gt;vande. När förstahandspanthavarens egen fordran är betalad, får han inte&lt;br&gt;lämna över pantbrevet till fastighetsägaren (jfr NJA II 1936 s. 161).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om datapantbrev syftar inte till någon förändring&lt;br&gt;av formerna för andrahandspantsättning. Sådan pantsättning skall alltså&lt;br&gt;även fortsättningsvis fullbordas genom denuntiation. Av bestämmelsen i&lt;br&gt;förevarande paragraf följer att, om inteckningen är registrerad i pantbrevs-&lt;br&gt;registret, denuntiationen skall göras till pantbrevshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer också att pantbrevshavaren även i andra samman-&lt;br&gt;hang där särskilda regler gäller för innehavaren av pantbrev skall behandlas&lt;br&gt;som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingivande av ansökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om åtgärder som avses i 6, 7, 8 och 10 §§ samt framställningar&lt;br&gt;om utlämnande av uppgifter i pantbrevsregistret får av den som har fått till-&lt;br&gt;stånd enligt 14 § ges in till nämnden genom ett elektroniskt dokument eller&lt;br&gt;på något annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om åtgärder som avses i 8 och 11 §§ får av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten ges in med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektronisk dokument avses en upptagning vars innehåll och ut-&lt;br&gt;ställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nämnden får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för det tekniska förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 14 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågor om användande av elektroniska dokument eller&lt;br&gt;andra former av datakommunikation. Dessa frågor har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen, avsnitt 4.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av uppgifter till registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med registreringsåtgärder enligt 5,6 och 9 §§ får nämnden hämta&lt;br&gt;uppgifter om inteckningen från inskrivningsregistret med hjälp av automa-&lt;br&gt;tisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 16 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar möjligheten till sambearbetning mellan pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret och inskrivningsregistret. Frågan har behandlats i den allmänna moti-&lt;br&gt;veringen, avsnitt 4.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § första stycket 4 datalagen (1973:289) följer att det för inhämtande&lt;br&gt;av uppgifter genom sambearbetning mellan personregister fordras tillstånd&lt;br&gt;av Datainspektionen, om inte registreringen av uppgifterna eller utlämnan-&lt;br&gt;det av dessa sker med stöd av författning, Datainspektionens beslut eller den&lt;br&gt;registrerades medgivande. Bestämmelsen är i princip tillämplig även på in-&lt;br&gt;hämtande av uppgifter till pantbrevsregistret. Förevarande paragraf innehål-&lt;br&gt;ler ett stöd för att uppgifter om inteckningar får hämtas till pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret genom sambearbetning med inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha terminalåtkomst till pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret. Sådan terminalåtkomst får avse endast uppgifter om inteckningar för&lt;br&gt;vilka tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Terminalåt-&lt;br&gt;komsten får dock avse även uppgifter om andra inteckningar om den be-&lt;br&gt;rörda pantbrevshavaren har medgivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inskrivningsmyndigheter, kronofogdemyndigheter och fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter får ha terminalåtkomst till pantbrevsregistret. Sådan&lt;br&gt;terminalåtkomst får dock avse endast uppgifter som enligt pantbrevshava-&lt;br&gt;rens medgivande får lämnas ut till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 15 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om terminalåtkomst till pantbrevsregistret.&lt;br&gt;Med terminalåtkomst avses här endast en teknisk möjlighet att med använd-&lt;br&gt;ning av terminal ta del av de uppgifter som är införda i registret. Mot denna&lt;br&gt;möjlighet svarar en skyldighet för CFD att tillhandahålla uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter i pantbrevsregistret uppställs i de föreslagna nya bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 22 § sekretesslagen särskilda sekretessbestämmelser med ett&lt;br&gt;s.k. omvänt skaderekvisit (se den allmänna motiveringen, avsnitt 4.11). Syf-&lt;br&gt;tena bakom dessa bestämmelser medför att en helt fri terminalåtkomst för&lt;br&gt;myndigheter och för enskilda inte kan komma i fråga. I denna paragraf har&lt;br&gt;därför uppställts vissa begränsningar i rätten till terminalåtkomst. Dessa be-&lt;br&gt;gränsningar ansluter nära till sekretessbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns allmänna bestämmelser om i vilken utsträckning en-&lt;br&gt;skilda och myndigheter har rätt att ta del av pantbrevsregistret via terminal.&lt;br&gt;För det första måste vederbörande har tillstånd enligt 14 §, dvs. tillstånd att&lt;br&gt;bli registrerad som pantbrevshavare. Även om det finns ett sådant tillstånd,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillståndshavaren inte rätt att ta del av alla uppgifter i registret. Hans Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;terminalåtkomst får nämligen inte omfatta annat än uppgifter om inteck-&lt;br&gt;ningar för vilka han själv är registrerad som pantbrevshavare. Med ”uppgift&lt;br&gt;om inteckning” avses här även den till inteckningen fogade uppgiften om&lt;br&gt;pantbrevshavare. Det skall som huvudregel inte finnas någon möjlighet att&lt;br&gt;via terminal ta del av uppgifter om andras innehav, uppgifter för vilka det ju&lt;br&gt;kan råda sekretess. Att uppgifter om eget innehav kan lämnas ut via termi-&lt;br&gt;nal - och alltså utan särskild sekretessprövning - sammanhänger med att sek-&lt;br&gt;retess till skydd för enskild enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen inte gäller i för-&lt;br&gt;hållande till den enskilde själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje meningen finns ett undantag från huvudregeln om att terminalåt-&lt;br&gt;komst inte får avse andras innehav. Eftersom sekretess till skydd för enskild&lt;br&gt;kan efterges av denne själv, har det ansetts att den som har tillstånd enligt&lt;br&gt;14 § skali kunna få terminalåtkomst även till uppgifter om inteckningar för&lt;br&gt;vilka han själv inte är registrerad som pantbrevshavare under den förutsätt-&lt;br&gt;ningen att den berörde pantbrevshavaren har medgivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som uppställs i första stycket gäller inte i fråga om inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter, kronofogdemyndigheter och fastighetsbildningsmyndigheter.&lt;br&gt;Deras rätt till terminalåtkomst regleras i stället i andra stycket. I departe-&lt;br&gt;mentspromemorian föreslogs att inskrivningsmyndigheterna och kronofog-&lt;br&gt;demyndigheterna skulle ha rätt till terminalåtkomst beträffande uppgift som&lt;br&gt;”berörs av ärende hos myndigheten”. Under remissbehandlingen har ifråga-&lt;br&gt;satts om inte detta skulle leda till att hela pantbrevsregistret blev att anse&lt;br&gt;som allmän handling hos de myndigheter som har terminalåtkomst. I para-&lt;br&gt;grafens slutliga utformning har därför myndigheternas befogenhet att via&lt;br&gt;terminal göra överföringar av uppgifter i registret avgränsats till sådana upp-&lt;br&gt;gifter som pantbrevshavaren har medgivit får lämnas ut till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndighetens möjligheter att via terminal ta del av uppgifter&lt;br&gt;i pantbrevsregistret torde främst få betydelse i ärenden om inteckningsåtgär-&lt;br&gt;der enligt 22 kap. 7 - 11 §§ jordabalken. Det rör sig här om de situationer&lt;br&gt;då myndigheten enligt 22 kap. 13 § jordabalken måste kontrollera att den&lt;br&gt;uppgivne innehavaren är registrerad som pantbrevshavare. För kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten torde möjligheten till terminalåtkomst främst få betydelse be-&lt;br&gt;träffande uppgifter som behövs i ärenden om exekutiv försäljning. En sådan&lt;br&gt;situation är då någon begär exekutiv försäljning av en fastighet utan att ge&lt;br&gt;in något pantbrev och kronofogdemyndigheten därför måste kontrollera att&lt;br&gt;sökanden är registrerad som pantbrevshavare. Möjligheten till terminalåt-&lt;br&gt;komst kan också få betydelse när kronofogdemyndigheten fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 12 kap. 4 § utsökningsbalken att införskaffa utredning om de&lt;br&gt;rättigheter som belastar fastigheten. En ytterligare situation då kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten kan ha intresse av att ta del av en uppgift om pantbrevshavare&lt;br&gt;är vid redovisningen av influtna medel, om borgenären visar upp en pantför-&lt;br&gt;skrivning från fastighetens nye ägare och begär att bli befriad från skyldighe-&lt;br&gt;ten att visa upp pantbrev. Förfastighetsbildningsmyndigheten kan tillgång till&lt;br&gt;uppgifter om pantbrevshavare vara av värde när myndigheten i samband&lt;br&gt;med bl.a. fastighetsregleringsförrättningar skall skaffa medgivanden till&lt;br&gt;vissa åtgärder från fordringshavare i fastigheten (se exempelvis 5 kap. 18 §&lt;br&gt;andra stycket fastighetsbildningslagen /1970:988/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte myndighetens behov av uppgiften som avgör om Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;det finns en rätt till terminalåtkomst. Rätten till terminalåtkomst är i stället&lt;br&gt;beroende av om pantbrevshavaren har medgivit att uppgiften skall få lämnas&lt;br&gt;ut. Ett sådant medgivande från pantbrevshavaren kan begränsas till vissa&lt;br&gt;fastigheter eller vissa inteckningar. Medgivandet kan också lämnas i anslut-&lt;br&gt;ning till ett särskilt ärende. I de rutiner som CFD har utvecklat inom ramen&lt;br&gt;för den pågående försöksverksamheten ger pantbrevshavaren inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten terminalåtkomst i samband med att pantbrevshavaren initierar&lt;br&gt;ett hinder mot avregistrering (se 10 §) och denna rätt till terminalåtkomst&lt;br&gt;består sedan så länge hindret kvarstår. Ett sådant förfarande får anses fören-&lt;br&gt;ligt med lagtexten. Det är CFD som skall pröva att pantbrevshavaren har&lt;br&gt;lämnat sitt medgivande till terminalåtkomsten. Medgivandet bör kunna läm-&lt;br&gt;nas på elektronisk väg och CFD:s prövning kunna ske genom i systemet in-&lt;br&gt;byggda mekaniska spärrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 17 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas att överklagande av CFD:s beslut enligt lagen skall prö-&lt;br&gt;vas av länsrätten. I fråga om överklagande gäller 22 - 25 §§ förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223) samt, beträffande förfarandet i förvaltningsdomstolen, förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen (1971:291). Enligt 22 § förvaltningslagen får ett beslut&lt;br&gt;överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och be-&lt;br&gt;slutet kan överklagas. CFD:s beslut enligt 5 - 8 §§ får anses överklagbara&lt;br&gt;(jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 4.10). Till de beslut som kan över-&lt;br&gt;klagas hör även beslut enligt 14 och 15 §§ och beslut om föreskrifter enligt&lt;br&gt;17 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom CFD är belägen i Gävle skall CFD:s beslut överklagas till Läns-&lt;br&gt;rätten i Gävleborgs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen omfattar enbart överklagande av ”beslut enligt denna lag”.&lt;br&gt;Det får till följd att paragrafen inte reglerar överklagande av beslut att inte&lt;br&gt;lämna ut uppgift från registret. Här gäller i stället särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om överklagande i 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller förande&lt;br&gt;av registret, har han rätt till ersättning av staten, om det inte visas att felak-&lt;br&gt;tigheten beror på en omständighet utanför nämndens kontroll vars följder&lt;br&gt;nämnden inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla&lt;br&gt;bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 § i promemorians förslag)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsfrågan har behandlats i den allmänna motiveringen, se avsnitt&lt;br&gt;4.14. Regleringen i denna paragraf innebär att staten åläggs ett kontrollan-&lt;br&gt;svar för skada som beror på oriktig eller missvisande uppgift i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret eller på fel i samband med uppläggning eller förande av registret. Sta-&lt;br&gt;tens skadeståndsansvar inträder sålunda när de felaktigheter som har orsa-&lt;br&gt;kat skadan ligger inom CFD:s kontrollsfär. En motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;om kontrollansvar finns i det kontobaserade aktiesystemet och kommer där&lt;br&gt;till uttryck i bestämmelserna i 7 kap. aktiekontolagen (1989:827). De utta-&lt;br&gt;landen som gjordes i prop. 1988/89:152 om innebörden i 7 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket nämnda lag (se s. 115 och 116) bör kunna tjäna som vägledning även&lt;br&gt;vid tillämpningen av förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att, om en felaktighet ligger inom CFD:s kontroll-&lt;br&gt;sfär, ersättning lämnas för alla skador som beror på felaktigheten under för-&lt;br&gt;utsättning att det finns adekvat kausalitet mellan felaktigheten och skadan.&lt;br&gt;Ett exempel på en skada som kan komma att ersättas till följd av bestämmel-&lt;br&gt;sen är den förlust som en borgenär kan drabbas av genom att en felaktig&lt;br&gt;registrering försenar ett exekutivt förfarande samtidigt som fastighetspri-&lt;br&gt;serna sjunker. Beror felaktigheten på omständigheter inom CFD:s kontrolls-&lt;br&gt;fär, skall ersättning lämnas för förlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några avseenden skiljer sig dock bestämmelsen från skadeståndsbestäm-&lt;br&gt;melserna i aktiekontolagen. Kontrollansvaret enligt aktiekontolagen omfat-&lt;br&gt;tar även felaktigheter som har förekommit hos de s.k. kontoförande institu-&lt;br&gt;ten. Det innebär att VPC även kan komma att bära ett kontrollansvar för&lt;br&gt;felaktigheter hos kreditinstitut som är anslutna till systemet. I pantbrevssys-&lt;br&gt;temet kommer statens kontrollansvar att omfatta endast fel hos CFD. Det&lt;br&gt;kommer alltså inte att aktualiseras vid felaktigheter som beror på handlägg-&lt;br&gt;ningsfel hos terminalanslutna ingivare, tekniska fel i ingivarnas utrustning&lt;br&gt;eller fel vid överföringen mellan ingivarna och CFD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har uttalats i den allmänna motiveringen kommer den nu angivna&lt;br&gt;skadeståndsregleringen inte heller att gälla för alla skador som har samband&lt;br&gt;med CFD:s verksamhet. Utanför bestämmelsen faller skada till följd av&lt;br&gt;oriktigt utlämnande av sekretesskyddade uppgifter liksom skada till följd av&lt;br&gt;fel vid CFD:s prövning av tillståndsfrågor enligt 14 och 15 §§. Det har ansetts&lt;br&gt;lämpligt att sådana skadeståndsfrågor i detta sammanhang bör bedömas en-&lt;br&gt;ligt samma regler som vid annan myndighetsverksamhet, dvs. skadeståndsla-&lt;br&gt;gens regler om skadestånd på grund av felaktig myndighetsutövning. Vidare&lt;br&gt;kommer skada som beror på oriktigheter i inskrivningsmyndighetens hand-&lt;br&gt;läggning att falla utanför bestämmelsen om kontrollansvar även när sådana&lt;br&gt;oriktigheter återspeglas i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har upptagits en bestämmelse om jämkning av skadestånd.&lt;br&gt;Bestämmelsen har en motsvarighet i 7 kap. 4 § aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av en fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till säkerhet för ford-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ran, har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning). Be-&lt;br&gt;vis om inteckningen kallas pantbrev. Ett pantbrev utfärdas antingen i skriftlig&lt;br&gt;form (skriftligt pantbrev) eller genom registrering i pantbrevsregistret enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om pantbrevsregister (datapantbrev).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteck-&lt;br&gt;ning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad fas-&lt;br&gt;tighet delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 1 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller sedan tidigare de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;inteckning och pantbrev. I paragrafens första stycke har skett vissa ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev har hittills alltid utfärdats i form av pappersbaserade dokument.&lt;br&gt;Det nya systemet innebär emellertid att pantbrevet kan vara antingen ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev eller ett datapantbrev. Det skriftliga pantbrevet motsvarar&lt;br&gt;dagens pappersbaserade dokument. Datapantbrevet framträder enbart så-&lt;br&gt;som en särskild registrering i pantbrevsregistret och det anses utfärdat i och&lt;br&gt;med att uppgift om inteckningen förs in i detta register. Detta kommer till&lt;br&gt;uttryck i den nya lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hittills gällande rätt har inskrivningsmyndigheten alltid stått som utfär-&lt;br&gt;dare av pantbrev. Hädanefter kommer även CFD att ha viss behörighet att&lt;br&gt;utfärda pantbrev (se 22 kap. 5 a § jordabalken). Pantbrevet beskrivs därför&lt;br&gt;inte längre som ”inskrivningsmyndighetens bevis om inskrivning” utan som&lt;br&gt;”bevis om inteckning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet&lt;br&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett datapantbrev skall anses ha överlämnats till borgenären, när denne eller&lt;br&gt;någon som företräder honom har registrerats som pantbrevshavare i pant-&lt;br&gt;brevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis&lt;br&gt;utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 2 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om hur panträtt upplåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt svensk rätt gäller sedan länge att en sakrättsligt giltig panträtt i fast&lt;br&gt;egendom har uppkommit först när tre bestämda förutsättningar är för han-&lt;br&gt;den. För det första måste det finnas en fordran. För det andra måste fastig-&lt;br&gt;hetsägaren avge en pantsättningsförklaring, dvs. en muntlig eller skriftlig&lt;br&gt;förklaring att han upplåter panträtt i fastigheten till säkerhet för fordran. För&lt;br&gt;det tredje skall fastighetsägaren överlämna pantbrevet till borgenären eller&lt;br&gt;någon som företräder borgenären. Dessa rekvisit sammanfattas i lydelsen av&lt;br&gt;6 kap. 2 § första stycket: ”Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare&lt;br&gt;överlämnar pantbrevet som pant för fordringen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om datapantbrev avser inte att åstadkomma nå-&lt;br&gt;gon förändring i den grundläggande strukturen av dessa pantsättningsregler.&lt;br&gt;Liksom tidigare kommer alltså en förutsättning för uppkomsten av en giltig&lt;br&gt;panträtt att vara att fastighetsägaren har pantförskrivit fastigheten till säker-&lt;br&gt;het för en fordran. Det har emellertid ansetts att kravet på ”överlämnande”&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmer mindre väl överens med det nya pantbrevsbegrepp som nu införs.&lt;br&gt;I ett nytt andra stycke har därför tagits in en bestämmelse som avser att fast-&lt;br&gt;lägga vad som i fråga om datapantbrev fordras i stället för ”överlämnande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen om överlämnande är att avskära fastighetsäga-&lt;br&gt;ren från möjligheten att förfoga över pantbrevet för ytterligare pantsättning.&lt;br&gt;Det har därför ansetts att i fråga om datapantbrev kravet på tradition av&lt;br&gt;pantbrevet skall anses uppfyllt om borgenären (dvs. den till vilken panträtt&lt;br&gt;har blivit utfäst) eller någon som företräder borgenären har registrerats som&lt;br&gt;pantbrevshavare i pantbrevsregistret. Genom en sådan registrering förhind-&lt;br&gt;ras nämligen fastighetsägaren från att förfoga över pantbrevet på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att förekomsten av en sådan registrering inte utan&lt;br&gt;vidare innebär att det har uppkommit en giltig panträtt. Även om avsikten&lt;br&gt;med registreringen är att åstadkomma en panträtt för pantbrevshavaren -&lt;br&gt;något som i den enskilda situationen inte behöver vara fallet - uppkommer&lt;br&gt;inte någon panträtt så länge det inte också finns en fordran samt en giltig&lt;br&gt;pantförskrivning från fastighetsägarens sida (här bortses från de i 6 kap. 7&lt;br&gt;och 7 a §§ angivna godtrosfallen). Registreringen kan alltså tjäna som substi-&lt;br&gt;tut enbart för det sakrättsliga momentet i pantsättningen, dvs. för vad som&lt;br&gt;idag beskrivs som ”överlämnande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hittills gällande rätt har det ansetts att panträtt kan uppkomma även på&lt;br&gt;andra sätt än det som beskrivs i 6 kap. 2 §. Vid s.k. förtida pantförskrivning&lt;br&gt;(dvs. pantförskrivning före inteckningens beviljande) har sålunda en sak-&lt;br&gt;rättsligt giltig panträtt ansetts ha uppkommit redan vid inskrivningsdagens&lt;br&gt;slut trots att det då ännu inte finns något pantbrev. Vidare har - enligt reg-&lt;br&gt;lerna i lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom som innehaves av&lt;br&gt;tredje man - panträtt ansetts uppkomma redan när borgenären denuntierar&lt;br&gt;tredje man som innehar pantbrevet om pantsättningen. Den nya lydelsen av&lt;br&gt;6 kap. 2 § avser inte att göra någon ändring i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen kommer alltså inte att vara helt avgörande för frågan om&lt;br&gt;och när panträtt uppkommer. Den blir inte heller alltid avgörande för frågan&lt;br&gt;om panträttens bestånd. Om pantförskrivning har skett till en viss borgenär&lt;br&gt;och pantupplåtelsen har fullbordats genom att borgenären registrerats som&lt;br&gt;pantbrevshavare i registret, påverkas den sålunda uppkomna panträtten gi-&lt;br&gt;vetvis inte av att registreringen (datapantbrevet) senare byts ut mot ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev som översänds till borgenären. Inte heller påverkas pant-&lt;br&gt;rätten av att en registeruppgift faller bort genom ett tekniskt fel eller ett&lt;br&gt;handläggningsfel. Ett sådant fel får i stället samma verkan som uppkommer&lt;br&gt;när ett skriftligt pantbrev försvinner. Panträtten består men den kan inte&lt;br&gt;åberopas förrän särskilda rättelseåtgärder har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan givetvis panträtten upphöra trots att registreringen består. Så&lt;br&gt;är fallet om den fordran, för vilken pantsättning har skett, betalas. Så är&lt;br&gt;också fallet om pantavtalet upphör att gälla till följd av överenskommelse&lt;br&gt;om detta eller på grund av att avtalet förklaras ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan tidigare har gällt att den som innehar ett pantbrev - antingen det&lt;br&gt;är på grund av pantsättning, förvaringsavtal eller på annan grund - är skyldig&lt;br&gt;att lämna tillbaka det till fastighetsägaren när det bakomliggande rättsförhål-&lt;br&gt;landet upphör. Har pantbrevet pantsatts i andra hand, skall innehavaren i&lt;br&gt;stället lämna pantbrevet till andrahandspanthavaren (beträffande skyldighe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten att lämna ut pantbrevet till andrahandspanthavaren, se NJA II 1936 s. Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;161). Sker inte detta, kan fastighetsägaren - eller, vid andrahandspantsätt-&lt;br&gt;ning, andrahandspanthavaren - i sista hand väcka talan mot innehavaren. I&lt;br&gt;motsvarande situation är det pantbrevshavarens skyldighet att föranstalta&lt;br&gt;om utskrift av ett skriftligt pantbrev som kan bli föremål för sedvanlig tradi-&lt;br&gt;tion. Alternativt kan han ansöka om byte av pantbrevshavare (se 7 § lagen&lt;br&gt;om pantbrevsregister) så att den som har rätt till pantbrevet blir registrerad&lt;br&gt;som pantbrevshavare. Försummar han det, kan talan väckas vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen om pantbrevsregister följer att registrering i pantbrevsregistret&lt;br&gt;(dvs. utfärdande av datapantbrev) kan ske såväl i anslutning till beviljandet&lt;br&gt;av inteckningen som i ett senare skede (se 5 och 6 §§ lagen om pantbrevsre-&lt;br&gt;gister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det första fallet torde panträtt i många fall redan ha uppkommit vid in-&lt;br&gt;skrivningsdagens slut enligt vad som gäller om s.k. förtida pantförskrivning&lt;br&gt;(se NJA 1981 s. 507). I annat fall fullbordas pantupplåtelsen när inteck-&lt;br&gt;ningen förs in i pantbrevsregistret med borgenären eller någon som företrä-&lt;br&gt;der denne som pantbrevshavare. Detta blir i praktiken vanligen i anslutning&lt;br&gt;till inskrivningsdagens godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det redan har utfärdats ett skriftligt pantbrev som lämnas in för kon-&lt;br&gt;vertering till datapantbrev (se 6 § lagen om pantbrevsregister), torde det&lt;br&gt;vanligen redan ha uppkommit en giltig panträtt som har fullbordats genom&lt;br&gt;sedvanlig tradition av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om pantbrevsregister innehåller också regler om byte av pantbrevs-&lt;br&gt;havare (se 7 § lagen om pantbrevsregister). Om en sådan åtgärd har föregåtts&lt;br&gt;av en pantförskrivning till säkerhet för den nye pantbrevshavarens fordran,&lt;br&gt;kommer pantupplåtelsen att fullbordas senast i och med registreringen av&lt;br&gt;bytet. I många fall torde emellertid - såsom framgår av det följande - pant-&lt;br&gt;rätten ha uppkommit redan tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation då reglerna om byte av pantbrevshavare får särskild betydelse&lt;br&gt;är när den ursprungliga fordran har betalats och pantbrevet i omedelbar an-&lt;br&gt;slutning till detta används som säkerhet för en ny kredit hos en annan borge-&lt;br&gt;när. Den nye borgenären (B) kan därvid inte göra gällande den panträtt som&lt;br&gt;den förste borgenären (A) har haft. Ny pantsättning måste ske. En grundläg-&lt;br&gt;gande förutsättning är givetvis även i detta fall att det finns en pantförskriv-&lt;br&gt;ning från fastighetsägaren till säkerhet för B:s fordran. I hittills gällande sys-&lt;br&gt;tem har pantupplåtelsen till B fullbordats genom att denne tar emot det&lt;br&gt;skriftliga pantbrevet från A. Därigenom har tradition skett. I många fall har&lt;br&gt;pantupplåtelsen fullbordats ännu tidigare genom att B, medan A fortfarande&lt;br&gt;innehade pantbrevet, denuntierat A om den nya pantupplåtelsen i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna i 1936 års lag. Genom denuntiationen uppkommer en&lt;br&gt;skyldighet för A att inte lämna över pantbrevet till fastighetsägaren eller nå-&lt;br&gt;gon annan. Strängt taget är det alltså inte nödvändigt att B efter en sådan&lt;br&gt;denuntiation kommer i besittning av pantbrevet, låt vara att detta är prak-&lt;br&gt;tiskt lämpligt och skyddar B mot risken för att A förfar med pantbrevet till&lt;br&gt;skada för B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inteckningen är införd i pantbrevsregistret kommer pantupplåtelse till&lt;br&gt;B att fullbordas när B registreras som pantbrevshavare i registret. En sådan&lt;br&gt;registrering kan dock endast komma till stånd på ansökan av den tidigare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pantbrevshavaren, dvs. A. B måste alltså ta kontakt med A för att få till&lt;br&gt;stånd registreringsåtgärden. En sådan underrättelse torde ofta kunna utfor-&lt;br&gt;mas som en denuntiation enligt 1936 års lag. Eftersom A blir att anse som&lt;br&gt;innehavare av pantbrev (se 16 § lagen om pantbrevsregister), får en sådan&lt;br&gt;denuntiation till följd att pantupplåtelsen till förmån för B fullbordas redan&lt;br&gt;innan B registreras som pantbrevshavare. Uppfyller emellertid underrättel-&lt;br&gt;sen inte förutsättningarna i 1936 års lag, fullbordas pantupplåtelsen först i&lt;br&gt;och med att B eller någon som företräder denne registreras som pantbrevs-&lt;br&gt;havare i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har upptagits det hittillsvarande andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns hinder enligt 3 eller 4 §, skall inskrivningsmyndigheten be-&lt;br&gt;vilja inteckning. Om ansökningen tidigare har förklarats vilande, får den&lt;br&gt;dock inte beviljas förrän vilandebeviset har givits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 5 § första stycket i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tidigare funnits bestämmelser om utfärdande av pantbrev.&lt;br&gt;Dessa har flyttats till de nya paragraferna 5 a och 5 b. Återstoden av paragra-&lt;br&gt;fen har genomgått vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en inteckning har beviljats, skall ett pantbrev utfärdas på grundval av in-&lt;br&gt;teckningen. Skriftliga pantbrev utfärdas av inskrivningsmyndigheten, om inte&lt;br&gt;annat följer av lagen (1994:000) om pantbrevsregister. Datapantbrev utfärdas&lt;br&gt;av Centralnämnden för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett datapantbrev utfärdas i stället för ett tidigare utfärdat skriftligt pant-&lt;br&gt;brev, förlorar det skriftliga pantbrevet sin giltighet. Utfärdas ett skriftligt pant-&lt;br&gt;brev i stället för ett tidigare utfärdat datapantbrev, förlorar datapantbrevet sin&lt;br&gt;giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser om skyldighet för inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten att utfärda nytt pantbrev eller vilandebevis i stället för dödad sådan hand-&lt;br&gt;ling samt att i visst fall bevilja inteckning och utfärda pantbrev när ersättning&lt;br&gt;på grund av brandförsäkringsavtal tillfallit borgenär som har panträtt för sin&lt;br&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 5 § första och andra styckena i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om utfärdande av pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns den tidigare i 5 § första stycket intagna bestämmelsen&lt;br&gt;om att pantbrev skall utfärdas på grundval av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt hittills gällande bestämmelser har pantbrev alltid utfärdats av in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten. I bestämmelsernas nya lydelse övertas befogenhe-&lt;br&gt;ten att utfärda pantbrev delvis av CFD. Sålunda skall datapantbrev alltid ut-&lt;br&gt;färdas av CFD. Skriftliga pantbrev skall däremot liksom tidigare utfärdas av&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten. I 8 § lagen om pantbrevsregister finns emellertid&lt;br&gt;bestämmelser som ger CFD befogenhet att i en speciell situation utfärda&lt;br&gt;skriftliga pantbrev, nämligen då en inteckning tas bort från pantbrevsregist-&lt;br&gt;ret. I förevarande stycke har därför föreskrivits att skriftliga pantbrev utfär-&lt;br&gt;das av inskrivningsmyndigheten, såvida inte annat följer av lagen om pant-&lt;br&gt;brevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller regler om vad som gäller om det för en och Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;samma inteckning skulle finnas både ett skriftligt pantbrev och ett datapant-&lt;br&gt;brev. Regelverket innehåller visserligen regler som skall förhindra att detta&lt;br&gt;inträffar. När CFD vid s.k. konvertering för in en inteckning i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret - och därigenom utfärdar ett datapantbrev - är nämnden sålunda&lt;br&gt;skyldig att makulera det skriftliga pantbrevet (se 6 § lagen om pantbrevsre-&lt;br&gt;gister). Vidare skall CFD, om nämnden senare utfärdar ett skriftligt pant-&lt;br&gt;brev, ta bort inteckningen från pantbrevsregistret (se 8 § lagen om pant-&lt;br&gt;brevsregister). Det senare kan anses som en slags makulering av datapant-&lt;br&gt;brevet. Det kan emellertid - såsom har påpekats under remissbehandlingen&lt;br&gt;av departementspromemorian - inte helt uteslutas att det trots dessa regler&lt;br&gt;någon gång kan förekomma att inteckningen kommer till uttryck i både ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev och ett datapantbrev. Det kan bero på tekniska fel eller&lt;br&gt;på felaktigheter i CFD:s eller inskrivningsmyndighetens handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts att det i en sådan situation bör vara det sist meddelade&lt;br&gt;beslutet som gäller. I detta stycke har därför föreskrivits att, om det utfärdas&lt;br&gt;ett datapantbrev i stället för ett skriftligt pantbrev (se 6 § lagen om pant-&lt;br&gt;brevsregister), det skriftliga pantbrevet skall vara ogiltigt. I den motsatta si-&lt;br&gt;tuationen - då CFD utfärdar ett skriftligt pantbrev i stället för ett datapant-&lt;br&gt;brev (se 8 § lagen om pantbrevsregister) - skall datapantbrevet vara ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar den tidigare 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en exekutiv försäljning har deponerats medel som motsvarar&lt;br&gt;pantbrevs belopp, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens&lt;br&gt;nya ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av inteckningen. Det förra pant-&lt;br&gt;brevet gäller därefter endast rätten till de deponerade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 5 § tredje stycket i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare 5 § tredje stycket. Lagtexten har genom-&lt;br&gt;gått viss redaktionell omarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastighets-&lt;br&gt;ägaren och efter medgivande av pantbrevens innehavare sammanföras till en&lt;br&gt;inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den företrä-&lt;br&gt;desrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteckning-&lt;br&gt;arna som gäller med sämsta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanföring får ske endast om inteckningarna besvärar hela fastigheten&lt;br&gt;och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra eller efter&lt;br&gt;varandra med avbrott endast för inskrivning av rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som är införda i pantbrevsregistret får sammanföras endast&lt;br&gt;om samtliga inteckningar som omfattas av åtgärden är införda i registret och&lt;br&gt;har samma pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre be-&lt;br&gt;lopp än det vartill de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår, om&lt;br&gt;sökanden begär det och pantbrevens innehavare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 8 a § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 a § finns bestämmelser om sammanföring av inteckningar. Sammanföring&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en inteckningsåtgärd som innebär att två eller flera inteckningar slås ihop&lt;br&gt;till en enda inteckning. En ansökan om en inteckningsåtgärd får - enligt hit-&lt;br&gt;tillsvarande ordning - bifallas endast om pantbrevet ges in. Såsom har redo-&lt;br&gt;visats i den allmänna motiveringen och specialmotiveringen till 10 § lagen&lt;br&gt;om pantbrevsregister skall emellertid andra regler gälla om en inteckning är&lt;br&gt;införd i pantbrevsregistret. Då skall en ansökan om en inteckningsåtgärd&lt;br&gt;kunna beviljas utan att något skriftligt pantbrev ges in. Vidare skall uppgift&lt;br&gt;om den ombildade inteckningen omedelbart kunna föras in i pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret efter avisering från inskrivningsmyndigheten. Särskilda problem kan&lt;br&gt;emellertid uppkomma vid sammanföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de berörda inteckningarna är införda i pantbrevsregistret med olika&lt;br&gt;pantbrevshavare, skulle en sammanföring leda till att den nybildade inteck-&lt;br&gt;ningen redovisas i pantbrevsregistret med två eller flera pantbrevshavare.&lt;br&gt;Bestämmelserna i lagen om pantbrevsregister bygger emellertid på att det&lt;br&gt;för vaije inteckning kan finnas endast en pantbrevshavare. Det har med hän-&lt;br&gt;syn till detta ansetts att sammanföring av inteckningar som är införda i pant-&lt;br&gt;brevsregistret bör kunna komma i fråga endast om samtliga inteckningar&lt;br&gt;som omfattas av åtgärden är införda i registret med en och samma pantbrevs-&lt;br&gt;havare. I ett nytt tredje stycke av denna paragraf har därför tagits in bestäm-&lt;br&gt;melser som förhindrar sammanföring i nu avsedda fall. Bestämmelsen&lt;br&gt;tvingar dem som berörs av sammanföringsärendet - fastighetsägaren och&lt;br&gt;borgenären - att redan före ansökan till inskrivningsmyndigheten åstad-&lt;br&gt;komma en likformig redovisning av inteckningarna i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nuvarande tredje stycket har tagits upp i ett nytt fiärde&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av pantbrev lämnar sitt medgivande till sådana åtgärder&lt;br&gt;som anges i 7 - 11 §§, fordras att pantbrevet ges in eller, i fråga om datapant-&lt;br&gt;brev, att det finns hinder mot avregistrering enligt 10 § lagen (1994:000) om&lt;br&gt;pantbrevsregister och att någon begäran om att hindret skall hävas inte har&lt;br&gt;framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 13 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har uttalats i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.8, och i specialmo-&lt;br&gt;tiveringen till 10 § lagen om pantbrevsregister har det ansett att, om inteck-&lt;br&gt;ningen är införd i pantbrevsregistret, det inte bör krävas att något pantbrev&lt;br&gt;ges in i samband med handläggning av inskrivningsärenden enligt 22 kap. 7 -&lt;br&gt;11 §§ jordabalken. Inskrivningsmyndigheten skall i stället kunna ta del av&lt;br&gt;pantbrevsregistrets uppgift om pantbrevshavare. Detta har föranlett änd-&lt;br&gt;ringar i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med bestämmelsen om att pantbrevet skall ges in är att ge myn-&lt;br&gt;digheten möjlighet att kontrollera att pantbrevets innehavare har lämnat sitt&lt;br&gt;medgivande till åtgärden. Hittills har ofta den kontrollen kunnat inskränkas&lt;br&gt;till ett konstaterande av att pantbrevet är ingivet. När det är fråga om data-&lt;br&gt;pantbrev måste inskrivningsmyndigheten ha tillgång til) annan utredning&lt;br&gt;som visar att pantbrevshavaren har medgivit åtgärden. Det förutsätter för&lt;br&gt;det första att inskrivningsmyndigheten kan få uppgift om vem som är regi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strerad som pantbrevshavare. Vanligen torde detta kunna åstadkommas ge- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;nom att pantbrevshavaren medger att inskrivningsmyndigheten via terminal&lt;br&gt;tar del av den aktuella uppgiften. Vidare måste förutsättas att pantbrevsha-&lt;br&gt;varen har lämnat ett skriftligt medgivande till åtgärden. Om någon av dessa&lt;br&gt;förutsättningar brister, skall ansökan om inteckningsåtgärd lämnas utan bi-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet bakom bestämmelsen om ingivande av pantbrev är också att säker-&lt;br&gt;ställa att pantbrevet kan makuleras i samband med att inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten fattar beslut i ärendet. I det nya systemet kan samma verkan uppnås&lt;br&gt;genom att man låter inskrivningsmyndighetens beslut flyta in i och påverka&lt;br&gt;innehållet i pantbrevsregistret. Det förutsätter emellertid att det inte kan ut-&lt;br&gt;färdas något skriftligt pantbrev mellan inskrivningsmyndighetens faktiska&lt;br&gt;handläggning och den tidpunkt då inskrivningsmyndighetens beslut flyter in&lt;br&gt;i pantbrevsregistret. I denna paragraf har därför - som en förutsättning för&lt;br&gt;att något skriftligt pantbrev inte skall behöva ges in - tagits in en bestäm-&lt;br&gt;melse om att det vid tidpunkten för inskrivningsmyndighetens handläggning&lt;br&gt;skall finnas ett beslut om att inteckningen inte får tas bort från pantbrevsre-&lt;br&gt;gistret (hinder mot avregistrering). I lagen om pantbrevsregister har tagits in&lt;br&gt;bestämmelser om att pantbrevshavaren kan utverka ett sådant beslut genom&lt;br&gt;en ansökan hos CFD (se 10 § lagen om pantbrevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs - till skillnad från vad som föreslogs i departements-&lt;br&gt;promemorian - inte något krav på att hinder mot avregistrering måste ha&lt;br&gt;utverkats på eller i viss nära anslutning till den aktuella inskrivningsdagen.&lt;br&gt;Det är tillräckligt att det finns ett beslut om hinder mot avregistrering vid&lt;br&gt;tidpunkten för inskrivningsmyndighetens faktiska handläggning av inskriv-&lt;br&gt;ningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om hinder mot avregistrering består som huvudregel fram till&lt;br&gt;dess att inskrivningsmyndigheten har avslutat ett ärende om en intecknings-&lt;br&gt;åtgärd enligt 22 kap. 7 -11 §§ jordabalken (se 10 § lagen om pantbrevsregis-&lt;br&gt;ter). Hindret kan emellertid också hävas på pantbrevshavarens begäran.&lt;br&gt;Den sistnämnda bestämmelsen har gjort det nödvändigt att i förevarande&lt;br&gt;paragraf, som en ytterligare förutsättning för att något skriftligt pantbrev&lt;br&gt;inte skall behöva ges in i inskrivningsärendet, föreskriva att det vid tidpunk-&lt;br&gt;ten för inskrivningsmyndighetens handläggning inte heller har framställts&lt;br&gt;någon begäran om hävande av hindret mot avregistrering. Utan en sådan&lt;br&gt;föreskrift skulle syftet bakom bestämmelserna om hinder mot avregistrering&lt;br&gt;kunna kringgås. En begäran om att hindret skall hävas skulle nämligen&lt;br&gt;kunna framställas i sådan tid att hindret fortfarande finns när inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten tar del av uppgifterna i pantbrevsregistret men har hävts när&lt;br&gt;inskrivningsmyndighetens beslut förs in i inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om pantbrevsregister för uppgift om pantbrevshavare, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots sekretessen får uppgift lämnas till lagfaren ägare av den fastighet&lt;br&gt;som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till tomt-&lt;br&gt;rättshavare som har fått sitt förvärv inskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 kap. 21 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket ger sekretesskydd åt pantbrevsregistrets upp-&lt;br&gt;gifter om pantbrevshavare. Den syftar till att skydda pantbrevshavaren mot&lt;br&gt;sådan ekonomisk skada som kan uppkomma om utomstående får kännedom&lt;br&gt;om ekonomiska mellanhavanden mellan pantbrevshavaren och fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Uppgifter om pantbrevshavare får därför inte röjas annat än om det&lt;br&gt;står klart att den som uppgiften rör inte lider skada av att uppgiften röjs. Det&lt;br&gt;innebär sålunda en presumtion för sekretess. I det enskilda fallet kan dock&lt;br&gt;förhållandena vara sådana att uppgiften kan lämnas ut. Så kan t.ex. ofta vara&lt;br&gt;fallet när en kronofogdemyndighet inför en exekutiv försäljning begär att få&lt;br&gt;ut en uppgift om pantbrevshavare för att ge denne tillfälle att ta tillvara sin&lt;br&gt;rätt vid försäljningen. Ett annat exempel då någon risk för skada ofta inte&lt;br&gt;finns är då en fastighetsbildningsmyndighet begär att få ut enstaka uppgifter&lt;br&gt;om pantbrevshavare i samband med en fastighetsreglering eller liknande för-&lt;br&gt;rättning. Sekretessfrågan måste dock prövas särskilt från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessregeln blir tillämplig inte enbart på de uppgifter om pantbrevsha-&lt;br&gt;vare som har förts in i pantbrevsregistret utan den omfattar även sådana upp-&lt;br&gt;gifter om pantbrevshavare som finns i ansökningar till CFD eller som har&lt;br&gt;bevarats hos CFD enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller som huvudregel mot såväl myndigheter som enskilda.&lt;br&gt;Den begränsas dock i förhållande till andra myndigheter av bestämmelserna&lt;br&gt;i 14 kap. 1 - 3 §§ sekretesslagen. Sekretessen hindrar sålunda inte att uppgif-&lt;br&gt;terna i vissa fall lämnas till domstol eller till myndighet som bedriver förun-&lt;br&gt;dersökning (se 14 kap. 2 §). Sekretessregeln hindrar inte heller att uppgiften&lt;br&gt;lämnas till en annan myndighet, om det är uppenbart att intresset av att upp-&lt;br&gt;giften lämnas har företräde framför det intresse som regeln skall skydda (se&lt;br&gt;14 kap. 3 §). I det sistnämnda fallet måste alltså CFD göra en avvägning mel-&lt;br&gt;lan de olika intressen som talar för och emot ett utlämnande av uppgifter om&lt;br&gt;pantbrevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande paragraf förhindrar givetvis inte att pantbrevshavaren tar del&lt;br&gt;av uppgifter om sina egna innehav. Detta följer av bestämmelsen i 14 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket sekretesslagen om att sekretess inte gäller mot den enskilde&lt;br&gt;själv. Pantbrevshavaren kan också efterge sekretessen. Detta får betydelse&lt;br&gt;för bl.a. inskrivningsmyndigheter och kronofogdemyndigheter. I princip gäl-&lt;br&gt;ler sekretessen även mot dessa myndigheter. I ärenden om inteckningsåtgär-&lt;br&gt;der och ärenden om exekutiv försäljning kan det emellertid finnas ett för&lt;br&gt;myndigheten och pantbrevshavaren gemensamt intresse av att myndigheten&lt;br&gt;kan få del av uppgift om vem som är pantbrevshavare. Pantbrevshavaren kan&lt;br&gt;då medge att myndigheten utan hinder av sekretessen får del av uppgiften.&lt;br&gt;Normalt torde ett sådant medgivande lämnas genom att pantbrevshavaren&lt;br&gt;ger myndigheten rätt till terminalåtkomst (se 19 § i förslaget till lag om pant-&lt;br&gt;brevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har tagits in en bestämmelse om att fastighetens eller tomt-&lt;br&gt;rättens ägare har rätt att trots sekretessen ta del av uppgiften om pantbrevs-&lt;br&gt;havare. Frågan har berörts i den allmänna motiveringen, avsnitt 4.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessbestämmelsen i första stycket är utformad så att den enbart gäl-&lt;br&gt;ler hos CFD. När uppgifterna om pantbrevshavare lämnas till en inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet, kronofogdemyndighet eller annan myndighet, sker inte nå-&lt;br&gt;gon överföring av sekretessen. Hos dessa andra myndigheter kommer upp-&lt;br&gt;gifterna därför att vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid understrykas att allmänhetens rätt att ta del av uppgif-&lt;br&gt;ter i pantbrevsregistret hos annan myndighet än CFD enbart gäller sådana&lt;br&gt;uppgifter som myndigheten har fått del av eller, om myndigheten inte tagit&lt;br&gt;del av uppgiften, har befogenhet att överföra. Det är enbart dessa uppgifter&lt;br&gt;som anses förvarade hos myndigheten (jfr 2 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen). Andra uppgifter i pantbrevsregistret utgör inte allmän handling hos&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett pantbrev kan, i den utsträckning det inte utgör säkerhet för en fordran,&lt;br&gt;utmätas för fastighetsägarens skulder (se 4 kap. 2 § andra stycket utsöknings-&lt;br&gt;balken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utmätning av ett pantbrev kan inte leda till försäljning av pantbrevet.&lt;br&gt;Efter ett beslut om utmätning av pantbrev kan emellertid utmätningssökan-&lt;br&gt;den begära att fastigheten tas i anspråk för hans fordran enligt särskilda reg-&lt;br&gt;ler i utsökningsbalken. Om kronofogdemyndigheten beslutar att fastigheten&lt;br&gt;skall tas i anspråk, anses denna utmätt (se 9 kap. 14 § utsökningsbalken) och&lt;br&gt;ett exekutivt förfarande kan vidta. Om sökanden inte begär att fastigheten&lt;br&gt;skall tas i anspråk, skall i stället det utmätta pantbrevet pantförskrivas till&lt;br&gt;säkerhet för sökandens fordran. Kronofogdemyndigheten skall därvid över-&lt;br&gt;lämna pantbrevet eller, om annan än den intecknade fastighetens ägare inne-&lt;br&gt;har pantbrevet, skriftligen underrätta innehavaren om pantförskrivningen&lt;br&gt;(se 9 kap. 15 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § jordabalken följer att när inteckningen har registrerats i&lt;br&gt;pantbrevsregistret skall ett datapantbrev anses utfärdat. Kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten kan därför även i fråga om inteckningar som är införda i pantbrevs-&lt;br&gt;registret meddela beslut om utmätning av pantbrev under de förutsättningar&lt;br&gt;som i övrigt gäller för sådana beslut. Någon komplettering av bestämmelsen&lt;br&gt;i 4 kap. 2 § utsökningsbalken har därför inte ansetts nödvändig. Det har inte&lt;br&gt;heller ansetts finnas behov av att ändra bestämmelserna i 9 kap. 14 och 15&lt;br&gt;§§. Bestämmelserna om pantförskrivning i 9 kap. 15 § bygger visserligen i&lt;br&gt;första hand på att ett pantbrev överlämnas till sökanden. Om annan än den&lt;br&gt;intecknade egendomens ägare innehar pantbrevet, kan emellertid överläm-&lt;br&gt;nandet ersättas med en underrättelse till innehavaren. I de nu aktuella fal-&lt;br&gt;len, då det inte finns något skriftligt pantbrev, bör kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;därför underrätta den i pantbrevsregistret angivne pantbrevshavaren om&lt;br&gt;pantförskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller däremot vissa ändringar i bestämmelserna i 6 kap.&lt;br&gt;och 12 kap. utsökningsbalken. Bestämmelserna avser i första hand åtgärder&lt;br&gt;som rör utmätt egendom men kan tillämpas även vid verkställighet av kvar-&lt;br&gt;stad (se 16 kap. 13 § utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende utgör&lt;br&gt;villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan förplik-&lt;br&gt;telse, skall tagas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fastighet eller skuldebrev som är intecknat&lt;br&gt;i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg hos den intecknade egendomens&lt;br&gt;ägare, skall pantbrevet eller inteckningshandlingen tas i förvar. Om beslutet&lt;br&gt;om utmätning av pantbrev avser ett datapantbrev, skall kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten begära att Centralnämnden för fastighetsdata utfärdar ett skriftligt pant-&lt;br&gt;brev enligt 8 § lagen (1994:000) om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undan-&lt;br&gt;hålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan för-&lt;br&gt;pliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten eller den som myndigheten anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827), skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den&lt;br&gt;lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda lag skall&lt;br&gt;säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmät-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet&lt;br&gt;som förvaltas enligt sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i paragrafen skall ett pantbrev tas i förvar om det utmäts&lt;br&gt;hos den intecknade egendomens ägare. Ett sådant beslut om förvarstagande&lt;br&gt;kan inte utan vidare verkställas på ett datapantbrev. För att ge kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten möjlighet att verkställa beslutet har myndigheten givits befo-&lt;br&gt;genhet att begära att CFD utfärdar ett skriftligt pantbrev. Det skriftliga pant-&lt;br&gt;brevet skall givetvis sändas till kronofogdemyndigheten och kan därvid bli&lt;br&gt;föremål för förvarstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans besittning får tas i förvar, förseglas eller mär-&lt;br&gt;kas, när en sådan åtgärd föreskrivs i 2 - 5 §§. Om ett beslut om utmätning av&lt;br&gt;pantbrev avser ett datapantbrev och tredje man är registrerad som pantbrevs-&lt;br&gt;havare, får kronofogdemyndigheten begära att Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata beslutar att inteckningen inte får tas bort från pantbrevsregistret och&lt;br&gt;att någon ny pantbrevshavare inte får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantbrev och andra inteckningshandlingar som är belånade till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i första stycket endast om det finns särskilda skäl. Om&lt;br&gt;egendomen inte tas i förvar eller ett sådant beslut som avses i första stycket&lt;br&gt;andra meningen inte meddelas, skall i stället förbud meddelas innehavaren&lt;br&gt;att utan kronofogdemyndighetens tillstånd lämna ut egendomen eller vidta&lt;br&gt;någon annan åtgärd med den till skada för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i&lt;br&gt;förvar, innehar kronofogdemyndigheten egendomen för hans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 7 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett pantbrev i fast egendom utmäts hos annan än den intecknade egen-&lt;br&gt;domens ägare, gäller enligt denna paragraf särskilda bestämmelser om för-&lt;br&gt;varstagande. Även i sådana fall är huvudregeln att pantbrevet skall tas i för-&lt;br&gt;var. Men är pantbrevet belånat får detta inte ske annat än om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Finns det inte sådana särskilda skäl - t.ex. risk för illojala trans-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktioner - skall kronofogdemyndigheten i stället meddela innehavaren för- Prop. 1993/94:197&lt;br&gt;bud att utan tillstånd utge pantbrevet eller vidta annan åtgärd med det till&lt;br&gt;skada för utmätningssökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkomsten av det nya systemet med datapantbrev, vilka inte kan bli före-&lt;br&gt;mål för något faktiskt förvarstagande, har nödvändiggjort ett tillägg i första&lt;br&gt;stycket. Tillägget innebär att kronofogdemyndigheten ges möjlighet att i&lt;br&gt;fråga om datapantbrev initiera beslut som förhindrar att inteckningen tas&lt;br&gt;bort från pantbrevsregistret eller registreras på annan pantbrevshavare (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § lagen om pantbrevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också omarbetats redaktionellt. Bestämmelsen om för-&lt;br&gt;varstagande av belånade handlingar har därvid flyttats till andra stycket. Det&lt;br&gt;har medfört att det hittillsvarande andra stycket upptagits som ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev som gäller i fastigheten och ej är belånat får tagas i förvar av krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det ej pantför-&lt;br&gt;skrivas utan myndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om datapantbrev skall kronofogdemyndigheten i stället begära att&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata beslutar om att inteckningen inte får tas&lt;br&gt;bort frän pantbrevsregistret och att någon ny pantbrevshavare inte får registre-&lt;br&gt;ras. När ett sådant beslut har meddelats, får pantbrevet inte användas förpant-&lt;br&gt;sättning utan kronofogdemyndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 kap. 5 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tidigare gäller beträffande en fastighet som har blivit utmätt att krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten får ta pantbrev som inte är belånade i förvar. När pant-&lt;br&gt;breven har tagits i förvar får de inte längre pantförskrivas utan myndighetens&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kan i dess hittills gällande lydelse inte tillämpas på data-&lt;br&gt;pantbrev. Ändringen innebär att kronofogdemyndigheten ges möjlighet att&lt;br&gt;initiera ett beslut om hinder mot avregistrering och byte av pantbrevshavare.&lt;br&gt;Genom en sådan spärr hindras fastighetsägaren från att använda datapant-&lt;br&gt;brevet för förstahandspantsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt inteckningsan-&lt;br&gt;svar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller&lt;br&gt;tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar&lt;br&gt;meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast&lt;br&gt;om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastighe-&lt;br&gt;terna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit&lt;br&gt;genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får&lt;br&gt;förordnande ej meddelas beträffande motsvarande del av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om förordnande enligt denna paragraf skall framställas senast vid&lt;br&gt;sammanträdet för köpeskillingens fördelning. Därvid skall pantbrevet ges&lt;br&gt;in, om det inte redan är tillgängligt för kronofogdemyndigheten eller om kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten i annat fall finner skäl att medge undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter exekutiv auktion är inteckningar i den försålda egendomen utan ver-&lt;br&gt;kan till den del de inte täcks av köpeskillingen, behållen avkastning eller&lt;br&gt;andra influtna medel (se 6 kap. 12 § jordabalken). Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;har emellertid möjlighet att förordna att inteckningarna fortfarande skall&lt;br&gt;gälla i fastigheten. Syftet bakom bestämmelsen är att ge den nye fastighets-&lt;br&gt;ägaren möjlighet att använda inteckningarna vid en eventuell ny pantsätt-&lt;br&gt;ning av fastigheten. I denna paragraf behandlas förutsättningarna för att&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten skall kunna förordna om fortsatt inteckningsan-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall begäran om fortsatt inteckningsansvar framstäl-&lt;br&gt;las senast i samband med fördelningssammanträdet. I samband med det skall&lt;br&gt;pantbrevet ges in om det inte redan förut är tillgängligt för myndigheten. I&lt;br&gt;paragrafens nya lydelse har kronofogdemyndigheten givits möjlighet att av-&lt;br&gt;stå från kravet på ingivande av pantbrevet. Denna möjlighet är avsedd för&lt;br&gt;sådana fall då inteckningen kommer till uttryck i ett datapantbrev och det&lt;br&gt;inte finns anledning att tvinga fram en utskrift av ett skriftligt pantbrev. I&lt;br&gt;flertalet fall torde kronofogdemyndigheten fortfarande ha anledning att&lt;br&gt;kräva att ett skriftligt pantbrev ges in. Efter beslutet om fortsatt intecknings-&lt;br&gt;ansvar skall pantbrevet nämligen normalt överlämnas till den nye fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Om det emellertid är utrett att den nye fastighetsägaren redan vid&lt;br&gt;tiden för beslutet om fortsatt inteckningsansvar har pantförskrivit pantbre-&lt;br&gt;vet till den registrerade pantbrevshavaren, bör kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;kunna avstå från ingivandet av pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om särskilt inteckningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Centralnämnden för fastighetsdata skall föra ett särskilt register över så-&lt;br&gt;dana inteckningar i fast egendom eller tomträtt för vilka det inte finns något&lt;br&gt;pantbrev utfärdat (särskilt inteckningsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Det särskilda inteckningsregistret skall föras med hjälp av automatisk da-&lt;br&gt;tabehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får användas för följande ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för registrering av inteckningar och inteckningshavare enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för tillhandahållande av uppgifter ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För att en inteckning skall få föras in i det särskilda inteckningsregistret&lt;br&gt;fordras att den är införd i inskrivningsregistret samt att de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 4 eller 5 § är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning har varit föremål för beslut om utbyte enligt 22 kap. 8&lt;br&gt;§ jordabalken, skall bestämmelserna i denna lag om inteckning i stället gälla&lt;br&gt;de genom utbytet beslutade pantbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av nya inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § På begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten skall nämnden föra in uppgift om inteckningen, om sådan be-&lt;br&gt;viljas, i det särskilda inteckningsregistret. I registret skall det i så fall även&lt;br&gt;föras in uppgift om vem som har rätt att förfoga över registreringen (inteck-&lt;br&gt;ningshavare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 22 kap. 5 § första stycket jordabalken följer att något pantbrev inte&lt;br&gt;skall utfärdas för inteckning som förs in i det särskilda inteckningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf tillämpas även i samband med ansök-&lt;br&gt;ningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 22 kap. 7 - 9 §§ och 11 §&lt;br&gt;jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av tidigare beviljade inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På begäran av en innehavare av ett pantbrev skall nämnden föra in upp-&lt;br&gt;gift om den inteckning som svarar mot pantbrevet i det särskilda intecknings-&lt;br&gt;registret. I registret skall det i så fall även föras in uppgift om en intecknings-&lt;br&gt;havare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning får föras in i registret enligt bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;endast om det tidigare utfärdade pantbrevet har givits in till nämnden. I sam-&lt;br&gt;band med införingen i registret skall pantbrevet förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte pantbrev som avses i 22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § tredje stycket andra meningen jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som har beviljats före den 1 januari 1972 skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna paragraf om pantbrev i stället gälla sådana inteck-&lt;br&gt;ningshandlingar som avses i 24 § lagen (1970:995) om införande av nya jorda-&lt;br&gt;balken. En sådan handling får dock i stället för att förstöras förses med på-&lt;br&gt;skrift att den inte längre medför någon rätt i den intecknade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av inteckningshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På begäran av den som är registrerad som inteckningshavare skall nämn-&lt;br&gt;den registrera en ny inteckningshavare för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny inteckningshavare registreras, skall uppgiften om den tidigare&lt;br&gt;inteckningshavaren avföras från registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka som får registreras som inteckningshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Som inteckningshavare får registreras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankaktiebolag, sparbanker eller föreningsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hypoteksinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utländska kredit- eller finansieringsinstitut som har rätt att bedriva&lt;br&gt;bankrörelse eller någon annan finansieringsverksamhet från en filial här i&lt;br&gt;landet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försäkringsföretag som har rätt att bedriva försäkringsrörelse här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsverkan av registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en inteckning har förts in i det särskilda inteckningsregistret, skall&lt;br&gt;det anses att det finns ett pantbrev och att detta innehas av den som är regi-&lt;br&gt;strerad som inteckningshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avförande av registrering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § På begäran av den som är registrerad som inteckningshavare skall nämn-&lt;br&gt;den utfärda ett pantbrev som svarar mot inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att pantbrevet utfärdas skall uppgiften om inteckningen&lt;br&gt;avföras från det särskilda inteckningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en inteckning dödas eller blir utan verkan, skall nämnden avföra&lt;br&gt;inteckningen från det särskilda inteckningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning blir utan verkan endast till viss del, skall uppgift om&lt;br&gt;detta föras in i registret.Om en inteckning blir föremål för åtgärd som avses&lt;br&gt;i 22 kap. 7-9 och 11 §§ jordabalken, skall uppgift om detta föras in i det&lt;br&gt;särskilda inteckningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot avregistrering i samband med inteckningsåtgärder enligt 22&lt;br&gt;kap. jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § På begäran av den som är registrerad som inteckningshavare skall&lt;br&gt;nämnden besluta att inteckningen inte får avföras från registret förrän in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten har avslutat handläggningen av den inskrivningsdag&lt;br&gt;som infaller två dagar efter nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot avregistrering m. m. i samband med beslut om utmätning av pant-&lt;br&gt;brev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § På begäran av en kronofogdemyndighet skall nämnden besluta att en&lt;br&gt;inteckning inte får avföras från registret och att någon ny inteckningshavare&lt;br&gt;inte får registreras för den. Ett sådant beslut gäller till dess något annat har&lt;br&gt;förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i det sär-&lt;br&gt;skilda inteckningsregistret eller i annat fall genom fel i samband med upp-&lt;br&gt;läggning eller förande av sådant register, har han rätt till ersättning av staten,&lt;br&gt;om det inte visas att felaktigheten beror på en omständighet utanför nämn-&lt;br&gt;dens kontroll vars följder nämnden inte skäligen kunde ha övervunnit eller&lt;br&gt;undvikit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla&lt;br&gt;bort, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingivande av ansökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Nämnden kan ge tillstånd till att ansökningar om åtgärder som avses i&lt;br&gt;5, 6, 9 och 11 §§ eller framställningar om utlämnande av uppgifter i det sär-&lt;br&gt;skilda inteckningsregistret får ges in till nämnden genom ett elektroniskt do-&lt;br&gt;kument till registret eller på något annat sätt med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Ett sådant tillstånd får endast ges till institut som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får utan särskilt tillstånd ge in en ansökan som&lt;br&gt;avses i 12 § med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och ut-&lt;br&gt;ställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor om det tekniska&lt;br&gt;förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Inskrivningsmyndigheten och kronofogdemyndigheten får ha terminal-&lt;br&gt;åtkomst till det särskilda inteckningsregistret. Terminalåtkomsten får avse&lt;br&gt;endast uppgifter om inteckningar som kan beröras av ärenden hos myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får även medge institut som avses i 7 § att ha terminalåtkomst&lt;br&gt;till registret. Sådan terminalåtkomst får endast avse uppgifter om inteck-&lt;br&gt;ningar för vilka institutet är registrerat som inteckningshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av uppgifter till registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § I samband med registreringsåtgärder enligt 4, 5 och 10 §§ får nämnden&lt;br&gt;hämta uppgifter om inteckningen från inskrivningsregistret med hjälp av au-&lt;br&gt;tomatisk databehandling. I övrigt gäller bestämmelserna i datalagen&lt;br&gt;(1973:289) om inhämtande av personuppgifter från annat personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Nämndens beslut enligt denna lag överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 och 2 §§ samt 22 kap. 5, 8 a och 13 §§&lt;br&gt;jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av fastighet, som vill upp-&lt;br&gt;låta panträtt i denna till säkerhet för&lt;br&gt;fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning). Myndighetens bevis&lt;br&gt;om inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av en fastighet, som vill&lt;br&gt;upplåta panträtt i denna till säkerhet&lt;br&gt;för fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteck-&lt;br&gt;ning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad fas-&lt;br&gt;tighet delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevis om inteckningen kallas pant-&lt;br&gt;brev. I lagen (1993:000) om särskilt&lt;br&gt;inteckningsregister finns bestämmel-&lt;br&gt;ser om inteckningar för vilka det inte&lt;br&gt;finns något pantbrev utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet&lt;br&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om inteckningar som har&lt;br&gt;registrerats i det särskilda inteck-&lt;br&gt;ningsregistret skall pantbrev anses ha&lt;br&gt;överlämnats om borgenären eller nå-&lt;br&gt;gon annan som företräder borgenä-&lt;br&gt;ren har registrerats som intecknings-&lt;br&gt;havare i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis&lt;br&gt;utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ej hinder enligt 3 eller 4&lt;br&gt;§, skall inskrivningsmyndigheten be-&lt;br&gt;vilja inteckning. Pä grund av ansö-&lt;br&gt;kan som förklarats vilande får detta&lt;br&gt;dock ske först sedan vilandebeviset&lt;br&gt;ingivits. När inteckning beviljats,&lt;br&gt;skall pantbrev utfärdas på grundval&lt;br&gt;av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns hinder enligt 3&lt;br&gt;eller 4 §, skall inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten bevilja inteckning. Om ansök-&lt;br&gt;ningen tidigare har förklarats vilande&lt;br&gt;får den dock inte beviljas förrän vi-&lt;br&gt;landebeviset har givits in. När en in-&lt;br&gt;teckning har beviljats, skall ett pant-&lt;br&gt;brev utfärdas på grundval av inteck-&lt;br&gt;ningen. Pantbrev skall dock inte ut-&lt;br&gt;färdas om inteckningen registreras i&lt;br&gt;det särskilda inteckningsregistret en-&lt;br&gt;ligt lagen (1993:000) om särskilt in-&lt;br&gt;teckningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet för inskrivningsmyndigheten att utfärda nytt pantbrev eller&lt;br&gt;vilandebevis i stället för dödad sådan handling samt att i visst fall bevilja in-&lt;br&gt;teckning och utfärda pantbrev när ersättning på grund av brandförsäkrings-&lt;br&gt;avtal tillfallit borgenär som har panträtt för sin fordran gäller särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har efter exekutiv försäljning medel nedsatts som motsvarar pantbrevs&lt;br&gt;belopp, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens nye ägare&lt;br&gt;utfärda nytt pantbrev på grundval av inteckningen. Det förra pantbrevet gäl-&lt;br&gt;ler därefter endast rätten till de nedsatta medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om särskilt inteckningsre-&lt;br&gt;gisterfinns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het för Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata att utfärda pantbrev i sam-&lt;br&gt;band med att en inteckning avförs ur&lt;br&gt;detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastig-&lt;br&gt;hetsägaren och efter medgivande av pantbrevens innehavare sammanföras&lt;br&gt;till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den fö-&lt;br&gt;reträdesrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteck-&lt;br&gt;ningarna som gäller med sämsta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanföring får ske endast om inteckningarna besvärar hela fastigheten&lt;br&gt;och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra eller efter&lt;br&gt;varandra med avbrott endast för inskrivning av rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som är införda i det&lt;br&gt;särskilda inteckningsregistret enligt&lt;br&gt;lagen (1993:000) om särskilt inteck-&lt;br&gt;ningsregister får sammanföras endast&lt;br&gt;om samtliga inteckningar som omfat-&lt;br&gt;tas av åtgärden är införda i registret&lt;br&gt;och har samma inteckningshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre be-&lt;br&gt;lopp än det vartill de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår, om&lt;br&gt;sökanden begär det och pantbrevens innehavare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När innehavare av pantbrev läm-&lt;br&gt;nar medgivande till åtgärd som an-&lt;br&gt;ges i 7-11 §§, skall pantbrevet inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av ett pantbrev&lt;br&gt;lämnar sitt medgivande till en sådan&lt;br&gt;åtgärd som anges i 7-11 §§, skall&lt;br&gt;pantbrevet ges in. Något pantbrev&lt;br&gt;behöver dock inte ges in, om inteck-&lt;br&gt;ningen är införd i det särskilda in-&lt;br&gt;teckningsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1993:000) om särskilt inteckningsre-&lt;br&gt;gister och Centralnämnden för fastig-&lt;br&gt;hetsdata tidigast två vardagar före in-&lt;br&gt;skrivningsdagen har meddelat beslut&lt;br&gt;som avses i 11 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 8 kap. 21 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av det särskilda inteck-&lt;br&gt;ningsregistret enligt lagen (1993:000) om särskilt inteckningsregister för upp-&lt;br&gt;gift om inteckningshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den som uppgiften rör lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten om uppgiften behövs i ett ärende om inteckning eller till kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten om uppgiften behövs i ett ärende om exekutiv försäljning av&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’ Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 7 § och 12 kap. 5 § utsökningsbalken skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tagas i förvar, förseglas&lt;br&gt;eller märkas, när sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2-5 §§. / fråga om pantbrev&lt;br&gt;eller annan inteckningshandling som&lt;br&gt;är belånad tillämpas detta dock en-&lt;br&gt;dast om särskilda skäl föreligger. Tas&lt;br&gt;egendomen ej i förvar, skall förbud&lt;br&gt;meddelas innehavaren att utan kro-&lt;br&gt;nofogdemyndighetens tillstånd utge&lt;br&gt;egendomen eller vidtaga annan åt-&lt;br&gt;gärd med den till skada för sökan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tas i förvar, förseglas el-&lt;br&gt;ler märkas, när en sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2-5 §§. Om ett beslut om ut-&lt;br&gt;mätning av pantbrev avser en inteck-&lt;br&gt;ning som är införd i det särskilda in-&lt;br&gt;teckningsregistret med tredje man&lt;br&gt;som inteckningshavare, skall krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten begära att Cen-&lt;br&gt;tralnämnden för fastighetsdata beslu-&lt;br&gt;tar att inteckningen inte får avföras&lt;br&gt;från registret och att ny intecknings-&lt;br&gt;havare inte får registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantbrev, andra inteck-&lt;br&gt;ningshandlingar eller i det särskilda&lt;br&gt;inteckningsregistret intagna inteck-&lt;br&gt;ningar som är belånade tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl. Om&lt;br&gt;egendomen inte tas i förvar eller ett&lt;br&gt;sådant beslut som avses i första&lt;br&gt;stycket andra meningen inte medde-&lt;br&gt;las, skall i stället förbud meddelas in-&lt;br&gt;nehavaren att utan kronofogdemyn-&lt;br&gt;dighetens tillstånd lämna ut egendo-&lt;br&gt;men eller vidta någon annan åtgärd&lt;br&gt;med den till skada för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i&lt;br&gt;förvar, innehar kronofogdemyndigheten egendomen för hans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev som gäller i fastigheten och ej är belånat får tagas i förvar av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det ej&lt;br&gt;pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning i fastigheten är&lt;br&gt;införd i det särskilda inteckningsre-&lt;br&gt;gistret, skall kronofogdemyndighe-&lt;br&gt;ten i stället begära att Centralnämn-&lt;br&gt;den för fastighetsdata beslutar om att&lt;br&gt;inteckningen inte får avföras från re-&lt;br&gt;gistret och att en ny inteckningsha-&lt;br&gt;vare inte får registreras. Sedan ett så-&lt;br&gt;dant beslut har meddelats får inteck-&lt;br&gt;ningen inte användas för pantsätt-&lt;br&gt;ning utan kronofogdemyndighetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissyttranden över departementspromemorian&lt;br&gt;Ett papperslöst inteckningssystem (Ds 1993:14)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrande har avgivits av Svea hovrätt, Malmö tingsrätt, Halmstads&lt;br&gt;tingsrätt, Karlstads tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Gävle-&lt;br&gt;borgs län, Datainspektionen, Domstolsverket, Finansinspektionen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Kronofogdemyndigheten i Stockholms län, Kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten i Örebro län, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universi-&lt;br&gt;tet, Centralnämnden för fastighetsdata, Statens lantmäteriverk, Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Statskontoret, Svenska Bankföreningen, Stadshypotek Aktie-&lt;br&gt;bolag, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Sveriges Försäkringsförbund, Sta-&lt;br&gt;tens Bostadsfinansieringsaktiebolag, Finansbolagens Förening, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Villaägarnas Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag SABO, Mäklarsamfundet, Fastighetsmäklarförbundet, Sve-&lt;br&gt;riges Industriförbund, Svenska Kommunförbundet, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;Kronofogdar, Institutet för fastighetsrättslig forskning och Statens Bostads-&lt;br&gt;kreditnämnd. Riksskatteverket har bifogat yttranden från Kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten i Göteborgs och Bohus län och från RSV DataService.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till lag om pantbrevsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Centralnämnden för fastighetsdata (nämnden) skall föra ett särskilt re-&lt;br&gt;gister över sådana inteckningar i fast egendom eller tomträtt för vilka det&lt;br&gt;inte finns utfärdat något skriftligt pantbrev (pantbrevsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § jordabalken följer att registrering av en inteckning i pant-&lt;br&gt;brevsregistret innebär att ett datapantbrev utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Pantbrevsregistret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Pantbrevsregistret får användas för följande ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för tillhandahållande av sådana uppgifter i registret för vilka det inte&lt;br&gt;råder sekretess, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om innehållet i&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om registrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För att en inteckning skall få föras in i pantbrevsregistret fordras att den&lt;br&gt;är införd i inskrivningsregistret och att begäran om registrering framställs en-&lt;br&gt;ligt 5 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningen får registreras i pantbrevsregistret endast om den förenas&lt;br&gt;med en uppgift om vem som har rätt att råda över registreringen (pantbrevs-&lt;br&gt;havare). Endast den som har fått tillstånd enligt 14 § får registreras som pant-&lt;br&gt;brevshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning har varit föremål för beslut om utbyte enligt 22 kap. 8&lt;br&gt;§ jordabalken, skall bestämmelserna i denna lag om inteckning i stället gälla&lt;br&gt;de genom utbytet beslutade pantbreven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av nya inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § På begäran av den som ger in en ansökan om inteckning till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten skall nämnden föra in uppgift om inteckningen, om sådan be-&lt;br&gt;viljas, i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även i samband med ansök-&lt;br&gt;ningar om sådana inteckningsåtgärder som avses i 22 kap. 7-9 och 11 §§&lt;br&gt;jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av tidigare beviljade inteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På begäran av en innehavare av ett skriftligt pantbrev skall nämnden föra&lt;br&gt;in uppgift om den inteckning som svarar mot pantbrevet i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning får föras in i pantbrevsregistret enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket endast om det skriftliga pantbrevet har givits in till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet i registret skall pantbrevet förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket gäller inte pantbrev som avses i 22 kap.&lt;br&gt;5b § andra meningen jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som har beviljats före den 1 januari 1972 gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i denna paragraf om pantbrev även sådana intecknings-&lt;br&gt;handlingar som avses i 24 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabal-&lt;br&gt;ken. En sådan handling behöver dock inte förstöras om den förses med på-&lt;br&gt;skrift om att den inte längre medför någon rätt i den intecknade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämn-&lt;br&gt;den registrera en ny pantbrevshavare för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ny pantbrevshavare registreras, skall uppgiften om den tidigare&lt;br&gt;pantbrevshavaren tas bort från pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § På begäran av den som är registrerad som pantbrevshavare skall nämn-&lt;br&gt;den utfärda ett skriftligt pantbrev som svarar mot inteckningen. Nämnden&lt;br&gt;skall också utfärda ett skriftligt pantbrev, om kronofogdemyndigheten har&lt;br&gt;utmätt pantbrevet hos den intecknade egendomens ägare och begär att ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev skall utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att pantbrevet utfärdas skall inteckningen tas bort från&lt;br&gt;pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en inteckning dödas eller blir utan verkan, skall nämnden ta bort&lt;br&gt;inteckningen från pantbrevsregistret. Om en inteckning blir utan verkan en-&lt;br&gt;dast till viss del, skall uppgift om detta föras in i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning blir föremål för åtgärd som avses i 22 kap. 7-9 och 11 §§&lt;br&gt;jordabalken, skall uppgift om detta föras in i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder mot avregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § På begäran av pantbrevshavaren skall nämnden besluta att inteckningen&lt;br&gt;inte får tas bort från pantbrevsregistret enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som avses i första stycket gäller till dess att inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten har avslutat ett ärende enligt 22 kap. 7-11 §§ jordabalken. Om pant-&lt;br&gt;brevshavaren begär det, får nämnden häva beslutet även dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § På begäran av en kronofogdemyndighet skall nämnden besluta att en&lt;br&gt;inteckning inte får tas bort från registret enligt 8 § och att någon ny pant-&lt;br&gt;brevshavare inte får registreras för den. Ett sådant beslut gäller till dess att&lt;br&gt;något annat har förordnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En uppgift i pantbrevsregistret skall rättas, om uppgiften innehåller nå-&lt;br&gt;gon uppenbar oriktighet till följd av att nämnden eller någon annan har gjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig skyldig till skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller till följd av&lt;br&gt;något tekniskt fel. Den vars rätt berörs skall ges tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarande av avförda uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Uppgifter som har tagits bort från pantbrevsregistret enligt 7 - 9 §§ skall&lt;br&gt;bevaras i minst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att registreras som pantbrevshavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Tillstånd att bli registrerad som pantbrevshavare meddelas av nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillståndsprövningen skall nämnden särskilt beakta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att sökanden har tillgång till den tekniska utrustning och den tekniska&lt;br&gt;sakkunskap som fordras för pantbrevssystemets funktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det finns tillfredsställande former för betalning av stämpelskatt, ex-&lt;br&gt;peditionsavgifter och registreringsavgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att sökanden även i övrigt uppfyller de krav på lämplighet som bör stäl-&lt;br&gt;las med hänsyn till pantbrevssystemets uppbyggnad och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Tillstånd som avses i 14 § får återkallas om tillståndshavaren inte längre&lt;br&gt;uppfyller de krav som anges i 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om återkallelse av tillstånd har vunnit laga kraft, skall nämn-&lt;br&gt;den självmant vidta de åtgärder som anges i 8 §, såvida det inte finns något&lt;br&gt;hinder mot detta enligt 10 eller 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevshavarens rättigheter och skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En pantbrevshavare har på grund av registreringen de rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter som följer med innehavet av ett skriftligt pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingivande av ansökningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ansökningar om åtgärder som avses i 6, 7, 8 och 10 §§ samt framställ-&lt;br&gt;ningar om utlämnande av uppgifter i pantbrevsregistret får av den som har&lt;br&gt;fått tillstånd enligt 14 § ges in till nämnden genom ett elektroniskt dokument&lt;br&gt;eller på något annat sätt med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om åtgärder som avses i 8 och 11 §§ får av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten ges in med hjälp av automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses en upptagning vars innehåll och ut-&lt;br&gt;ställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nämnden får meddela&lt;br&gt;föreskrifter för det tekniska förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhämtande av uppgifter till registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I samband med registreringsåtgärder enligt 5, 6 och 9 §§ får nämnden&lt;br&gt;hämta uppgifter om inteckningen från inskrivningsregistret med hjälp av au-&lt;br&gt;tomatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminalåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som har fått tillstånd enligt 14 § får ha terminalåtkomst till pant-&lt;br&gt;brevsregistret. Sådan terminalåtkomst får avse endast uppgifter om inteck-&lt;br&gt;ningar för vilka tillståndshavaren är registrerad som pantbrevshavare. Ter-&lt;br&gt;minalåtkomsten får dock avse även uppgifter om andra inteckningar om den&lt;br&gt;berörde pantbrevshavaren har medgivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inskrivningsmyndigheter, kronofogdemyndigheter och fastighets-&lt;br&gt;bildningsmyndigheter får ha terminalåtkomst till pantbrevsregistret. Sådan&lt;br&gt;terminalåtkomst får dock avse endast uppgifter som enligt pantbrevshava-&lt;br&gt;rens medgivande får lämnas ut till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Nämndens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Tillfogas någon skada genom oriktig eller missvisande uppgift i pant-&lt;br&gt;brevsregistret eller i annat fall genom fel i samband med uppläggning eller&lt;br&gt;förande av registret, har han rätt till ersättning av staten, om det inte visas&lt;br&gt;att felaktigheten beror på en omständighet utanför nämndens kontroll vars&lt;br&gt;följder nämnden inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen enligt första stycket kan efter skälighet sättas ned eller falla&lt;br&gt;bort, om vållande pä den skadelidandes sida har medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 1 och 2 §§ samt 22 kap. 5, 8 a och 13 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas två nya paragrafer, 22 kap. 5 a och 5 b&lt;br&gt;§§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av fastighet, som vill upp-&lt;br&gt;låta panträtt i denna till säkerhet för&lt;br&gt;fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning). Myndighetens bevis&lt;br&gt;om inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare av en fastighet, som vill&lt;br&gt;upplåta panträtt i denna till säkerhet&lt;br&gt;för fordran, har rätt att i den ordning&lt;br&gt;som anges i 22 kap. hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten erhålla inskrivning i&lt;br&gt;fastigheten av visst penningbelopp&lt;br&gt;(inteckning). Bevis om inteckningen&lt;br&gt;kallas pantbrev. Ett pantbrev utfär-&lt;br&gt;das antingen i skriftlig form (skriftligt&lt;br&gt;pantbrev) eller genom registrering i&lt;br&gt;pantbrevsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om pantbrevsregister (da-&lt;br&gt;tapantbrev).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteck-&lt;br&gt;ning). Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad fas-&lt;br&gt;tighet delas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet&lt;br&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett datapantbrev skall anses ha&lt;br&gt;överlämnats till borgenären, när&lt;br&gt;denne eller någon som företräder ho-&lt;br&gt;nom har registrerats som pantbrevs-&lt;br&gt;havare i pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis&lt;br&gt;utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ej hinder enligt 3 eller&lt;br&gt;4 §, skall inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;bevilja inteckning. På grund av an-&lt;br&gt;sökan som förklarats vilande får&lt;br&gt;detta dock ske först sedan vilandebe-&lt;br&gt;viset ingivits. När inteckning bevil-&lt;br&gt;jats, skall pantbrev utfärdas på&lt;br&gt;grundval av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skyldighet för inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten att utfärda nytt pant-&lt;br&gt;brev eller vilandebevis i stället för dö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns hinder enligt 3&lt;br&gt;eller 4 §, skall inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten bevilja inteckning. Om ansök-&lt;br&gt;ningen tidigare har förklarats vilande&lt;br&gt;får den dock inte beviljas förrän vi-&lt;br&gt;landebeviset har givits in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dad sådan handling samt att i visst&lt;br&gt;fall bevilja inteckning och utfärda&lt;br&gt;pantbrev när ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal tillfallit borge-&lt;br&gt;när som har panträtt för sin fordran&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har efter exekutiv försäljning me-&lt;br&gt;del nedsatts som motsvarar pantbrevs&lt;br&gt;belopp, skall inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ten på ansökan av fastighetens nye&lt;br&gt;ägare utfärda nytt pantbrev på&lt;br&gt;grundval av inteckningen. Det förra&lt;br&gt;pantbrevet gäller därefter endast rät-&lt;br&gt;ten till de nedsatta medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en inteckning har beviljats,&lt;br&gt;skall ett pantbrev utfärdas på grund-&lt;br&gt;val av inteckningen. Skriftliga pant-&lt;br&gt;brev utfärdas av inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten, om inte annat följer av la-&lt;br&gt;gen (1994:000) om pantbrevs regis-&lt;br&gt;ter. Datapantbrev utfärdas av Cen-&lt;br&gt;tralnämnden för fastighetsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett datapantbrev utfärdas i&lt;br&gt;stället för ett tidigare utfärdat skrift-&lt;br&gt;ligt pantbrev, förlorar det skriftliga&lt;br&gt;pantbrevet sin giltighet. Utfärdas ett&lt;br&gt;skriftligt pantbrev i stället för ett tidi-&lt;br&gt;gare utfärdat datapantbrev, förlorar&lt;br&gt;datapantbrevet sin giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om skyldighet för inskrivningsmyn-&lt;br&gt;digheten att utfärda nytt pantbrev el-&lt;br&gt;ler vilandebevis i stället för dödad så-&lt;br&gt;dan handling samt att i vissa fall be-&lt;br&gt;vilja inteckning och utfärda pantbrev&lt;br&gt;när ersättning på grund av brandför-&lt;br&gt;säkringsavtal tillfallit borgenär som&lt;br&gt;har panträtt för sin fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det efter en exekutiv försälj-&lt;br&gt;ning har deponerats medel som mot-&lt;br&gt;svarar pantbrevs belopp, skall in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten på ansökan&lt;br&gt;av fastighetens nya ägare utfärda nytt&lt;br&gt;pantbrev på grundval av inteck-&lt;br&gt;ningen. Det förra pantbrevet gäller&lt;br&gt;därefter endast rätten till de depone-&lt;br&gt;rade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastig-&lt;br&gt;hetsägaren och efter medgivande av pantbrevens innehavare sammanföras&lt;br&gt;till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning skall gälla med den fö-&lt;br&gt;reträdesrätt som tillkommer den av de i sammanföringen ingående inteck-&lt;br&gt;ningarna som gäller med sämsta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanföring får ske endast om inteckningarna besvärar hela fastigheten&lt;br&gt;och har inbördes lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra eller efter&lt;br&gt;varandra med avbrott endast för inskrivning av rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som är införda i&lt;br&gt;pantbrevsregistret får sammanföras&lt;br&gt;endast om samtliga inteckningar som&lt;br&gt;omfattas av åtgärden är införda i re-&lt;br&gt;gistret och har samma pantbrevsha-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett lägre be-&lt;br&gt;lopp än det vartill de sammanförda inteckningarna sammanlagt uppgår, om&lt;br&gt;sökanden begär det och pantbrevens innehavare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När innehavare av pantbrev läm-&lt;br&gt;nar medgivande till åtgärd som an-&lt;br&gt;ges i 7-11 §, skall pantbrevet inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av pantbrev&lt;br&gt;lämnar sitt medgivande till sådana&lt;br&gt;åtgärder som anges i 7-11 §§, ford-&lt;br&gt;ras att pantbrevet ges in eller, i fråga&lt;br&gt;om datapantbrev, att det finns hinder&lt;br&gt;mot avregistrering enligt 10 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om pantbrevsregister och&lt;br&gt;att någon begäran om att hindret&lt;br&gt;skall hävas inte har framställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1977:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 8 kap. 21 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:000) om pantbrevsregister för uppgift om pantbrevshavare,&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots sekretessen får uppgift lämnas till lagfaren ägare av den fastighet&lt;br&gt;som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till tomt-&lt;br&gt;rättshavare som har fått sitt förvärv inskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 och 7 §§ samt 12 kap. 5 och 56 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars företeende ut-&lt;br&gt;gör villkor för rätt att kräva betalning eller påkalla fullgörande av annan för-&lt;br&gt;pliktelse, skall tagas i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fas-&lt;br&gt;tighet eller skuldebrev som är in-&lt;br&gt;tecknat i luftfartyg eller reservdelar&lt;br&gt;till luftfartyg hos den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare, skall pantbrevet&lt;br&gt;eller inteckningshandlingen tagas i&lt;br&gt;förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmäts pantbrev i skepp eller fas-&lt;br&gt;tighet eller skuldebrev som är in-&lt;br&gt;tecknat i luftfartyg eller reservdelar&lt;br&gt;till luftfartyg hos den intecknade&lt;br&gt;egendomens ägare, skall pantbrevet&lt;br&gt;eller inteckningshandlingen tas i för-&lt;br&gt;var. Om beslutet om utmätning av&lt;br&gt;pantbrev avser ett datapantbrev, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten begära att&lt;br&gt;Centralnämnden för fastighetsdata&lt;br&gt;utfärdar ett skriftligt pantbrev enligt&lt;br&gt;8 § lagen (1994:000) om pantbrevsre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att handling som avses i första eller andra stycket undan-&lt;br&gt;hålls eller har förkommit, skall i stället sekundogäldenären eller annan för-&lt;br&gt;pliktad meddelas förbud att fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten eller den som myndigheten anvisar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) skall säkerställas genom registrering av utmätningen enligt den&lt;br&gt;lagen. Utmäts en rättighet som förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda lag skall&lt;br&gt;säkerställandet i stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmät-&lt;br&gt;ningen. Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet&lt;br&gt;som förvaltas enligt sistnämnda kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tagas i förvar, förseglas&lt;br&gt;eller märkas, när sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2 - 5 §§. Ifråga om pantbrev&lt;br&gt;eller annan inteckningshandling som&lt;br&gt;är belånad tillämpas detta dock en-&lt;br&gt;dast om särskilda skäl föreligger. Tas&lt;br&gt;egendomen ej i förvar, skall förbud&lt;br&gt;meddelas innehavaren att utan kro-&lt;br&gt;nofogdemyndighetens tillstånd utge&lt;br&gt;egendomen eller vidtaga annan åt-&lt;br&gt;gärd med den till skada för sökan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som är i tredje mans be-&lt;br&gt;sittning får tas i förvar, förseglas el-&lt;br&gt;ler märkas, när en sådan åtgärd före-&lt;br&gt;skrivs i 2-5 §§. Om ett beslut om ut-&lt;br&gt;mätning av pantbrev avser ett data-&lt;br&gt;pantbrev och tredje man är registre-&lt;br&gt;rad som pantbrevshavare, får krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten begära att Cent-&lt;br&gt;ralnämnden för fastighetsdata beslu-&lt;br&gt;tar att inteckningen inte får tas bort&lt;br&gt;från pantbrevsregistret och att någon&lt;br&gt;ny pantbrevshavare inte får registre-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om pantbrev och andra in-&lt;br&gt;teckningshandlingar som är belå-&lt;br&gt;nade tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;första stycket endast om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl. Om egendomen inte tas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvar eller ett sådant beslut som av-&lt;br&gt;ses i första stycket andra meningen&lt;br&gt;inte meddelas, skall i stället förbud&lt;br&gt;meddelas innehavaren att utan&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens tillstånd&lt;br&gt;lämna ut egendomen eller vidta nå-&lt;br&gt;gon annan åtgärd med den till skada&lt;br&gt;för sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom som tas i&lt;br&gt;förvar, innehar kronofogdemyndigheten egendomen för hans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev som gäller i fastigheten och ej är belånat får tagas i förvar av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i förvar, får det ej&lt;br&gt;pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om datapantbrev skall kro-&lt;br&gt;nofogdemyndigheten i stället begära&lt;br&gt;att Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data beslutarom att inteckningen inte&lt;br&gt;får tas bort från pantbrevsregistret&lt;br&gt;och att någon ny pantbrevshavare&lt;br&gt;inte får registreras. När ett sådant be-&lt;br&gt;slut har meddelats, får pantbrevet&lt;br&gt;inte användas för pantsättning utan&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt intecknings-&lt;br&gt;ansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får meddelas på begäran av köpa-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra stycket andra eller&lt;br&gt;tredje meningen jordabalken, får förordnande om fortsatt inteckningsansvar&lt;br&gt;meddelas beträffande gemensam inteckning som besvärar fastigheten endast&lt;br&gt;om fastigheten i förhållande till de andra gemensamt intecknade fastighe-&lt;br&gt;terna svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som har influtit&lt;br&gt;genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på pantbrevets belopp, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordnande ej meddelas beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om förordnande enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas se-&lt;br&gt;nast vid sammanträdet för köpeskil-&lt;br&gt;lingens fördelning. Därvid skall&lt;br&gt;pantbrevet inges, om det ej förut är&lt;br&gt;tillgängligt för kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande del av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om förordnande enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall framställas se-&lt;br&gt;nast vid sammanträdet för köpeskil-&lt;br&gt;lingens fördelning. Därvid skall&lt;br&gt;pantbrevet ges in, om det inte redan&lt;br&gt;är tillgängligt för kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten eller om kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten i annat fall finner skäl att&lt;br&gt;medge undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde den 3 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, regeringsrådet Leif Lindstam och&lt;br&gt;justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 1994 om datapantbrev (Justitiede-&lt;br&gt;partementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över för-&lt;br&gt;slag till lag om pantbrevsregister m.fl. lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Sten Andersson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om pantbrevsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges för vilka ändamål pantbrevsregistret, som är ett personre-&lt;br&gt;gister enligt datalagen (1973:289), får användas. Bestämmelsen är enligt spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen föranledd av att i datalagen anges bl.a. att ett personregis-&lt;br&gt;ter skall föras för ett bestämt ändamål och att uppgifter i registret endast får&lt;br&gt;användas på ett sätt som överensstämmer med registrets ändamål (7 §). Det&lt;br&gt;synes stå i mindre god överensstämmelse med dessa tankegångar att ange att&lt;br&gt;pantbrevsregistret får användas för att lämna ut sådana uppgifter ur registret&lt;br&gt;för vilka det inte råder sekretess. Punkt 3 i paragrafen bör därför utgå. Detta&lt;br&gt;synes inte leda till någon inskränkning i möjligheterna att tillhandahålla upp-&lt;br&gt;gifter ur registret. Upptagningen är enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;allmän handling och uppgifter ur registret kan därför lämnas ut, i den mån&lt;br&gt;hinder härför inte föreligger enligt sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens föreslagna lydelse används i punkt 4 ordet ”fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet”. Ordet betecknar enligt lagrådsremissen ”fastighetsregistermyn-&lt;br&gt;digheternas och inskrivningsmyndigheternas informationssystem”, i vilket&lt;br&gt;ingår bl.a. inskrivningsregistret, fastighetsregistret och byggnadsregistret.&lt;br&gt;Med hänsyn till syftet med bestämmelsen torde det vara tillräckligt och tydli-&lt;br&gt;gare att hänvisa endast till inskrivningsregistret och fastighetsregistret. Lag-&lt;br&gt;rådet föreslår att 3 § får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Pantbrevsregistret får användas för följande ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för registrering av inteckningar och pantbrevshavare enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som underlag för beslut som får meddelas enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om innehållet i in-&lt;br&gt;skrivningsregistret och fastighetsregistret.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen bör för att skapa ökad tydlighet anges att den gäller inteck-&lt;br&gt;ningar som är införda i pantbrevsregistret. I samband därmed kan paragra-&lt;br&gt;fen föras samman i ett stycke. Lagrådet föreslår att 9§ får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om en inteckning, som är införd i pantbrevsregistret, dödas eller blir&lt;br&gt;utan verkan, skall nämnden ta bort inteckningen från pantbrevsregistret.&lt;br&gt;Om inteckningen blir utan verkan endast till viss del eller blir föremål för&lt;br&gt;åtgärd som avses i 22 kap. 7-9 eller 11 § jordabalken, skall uppgift om detta&lt;br&gt;föras in i registret.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning och pantbrev i fast egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om pantsättning av fast egendom finns i jordabalken. Regel-&lt;br&gt;systemet är uppbyggt på följande vis. På ansökan av den lagfarne ägaren till&lt;br&gt;fastigheten beviljar inskrivningsmyndigheten inskrivning i fastigheten av&lt;br&gt;visst penningbelopp. En sådan inskrivning kallas inteckning (se 6 kap. 1 §&lt;br&gt;jordabalken). Med inteckningen följer en viss företrädesrätt till betalning ur&lt;br&gt;fastigheten (se 17 kap. 6 § jordabalken). Mot varje inteckning svarar ett&lt;br&gt;pantbrev. Pantbrevet utfärdas av inskrivningsmyndigheten (se 22 kap. 5 §&lt;br&gt;jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevet är ett dokument som inte kan infogas i någon före jordabal-&lt;br&gt;kens tillkomst etablerad juridisk kategori. Det är inte något värdepapper el-&lt;br&gt;ler något förmögen hetsobjekt (jfr prop. 1970:20 del B s. 299). I 6 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken definieras pantbrevet som inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;tens bevis om inskrivning. Denna definition ger emellertid en ofullständig&lt;br&gt;beskrivning av vad ett pantbrev är. För att förstå detta måste man, har det&lt;br&gt;sagts, komplettera definitionen med en redogörelse för de regler i jordabal-&lt;br&gt;ken och utsökningsbalken samt därtill anslutande lagstiftning som bestäm-&lt;br&gt;mer pantbrevets juridiska betydelse (se Olivecrona, Fastighetspant, 3:e&lt;br&gt;uppl., Lund 1988, s. 68).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevets huvudsakliga funktion är att tjäna som instrument vid pant-&lt;br&gt;sättning av fastigheten. Genom pantsättningen förvärvar den borgenär, till&lt;br&gt;vilken pantsättning sker, den företrädesrätt till betalning ur fastigheten som&lt;br&gt;inteckningen ger. I den mån pantsättning inte har skett tillkommer företrä-&lt;br&gt;desrätten - med vissa begränsningar - fastighetsägaren själv (s.k. ägarhypo-&lt;br&gt;tek; se 6 kap. 9 § jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt upplåts - enligt den modell som 6 kap. 2 § jordabalken anvisar -&lt;br&gt;genom att fastighetsägaren ”överlämnar pantbrevet”. Pantbrevet skall över-&lt;br&gt;lämnas som ”pant för fordringen”. Häri ligger ett krav på någon form av pan-&lt;br&gt;tutfästelse från fastighetsägarens sida liksom ett krav på att det föreligger en&lt;br&gt;fordran (eventuellt endast en villkorlig fordran), för vilken fastigheten skall&lt;br&gt;utgöra säkerhet. Panträtten blir enligt denna grundmodell knuten till borge-&lt;br&gt;närens innehav av pantbrevet. Om borgenären lämnar tillbaka pantbrevet&lt;br&gt;till gäldenären upphör i princip panträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt anses också kunna uppkomma genom förfaranden som inte helt&lt;br&gt;ansluter till modellen i 6 kap. 2 § jordabalken och som inte heller på annat&lt;br&gt;vis kommer till explicit uttryck i jordabalken. Detta gäller vid pantsättning&lt;br&gt;då pantbrevet befinner sig i tredje man besittning och vid s.k. förtida pant-&lt;br&gt;förskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighetsägaren själv lämnat pantbrevet till tredje man för förvaring,&lt;br&gt;anses det i 6 kap. 2 § jordabalken föreskrivna överlämnandet av pantbrevet&lt;br&gt;kunna ersättas av en underrättelse (denuntiation) från borgenären till den&lt;br&gt;som innehar pantbrevet om att panträtt har blivit utfäst. Bestämmelser om&lt;br&gt;sådan underrättelse finns i lagen (1936:88) om pantsättning av lös egendom&lt;br&gt;som innehaves av tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pantbrev som redan har blivit pantsatt kan också pantsättas i andra&lt;br&gt;hand. Den rätt som följer med en sådan andrahandspantsättning avser skill-&lt;br&gt;naden mellan inteckningens belopp och den fordran för vilken inteckningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är pantsatt i första hand, dvs. ägarhypoteket. Eftersom pantbrevet i detta&lt;br&gt;fall redan är i förstahandspanthavarens - eller i annan tredje mans - besitt-&lt;br&gt;ning, måste överlämnandet av pantbrevet även i dessa fall ersättas med en&lt;br&gt;denuntiation enligt bestämmelserna i 1936 års lag. När förstahandspanthava-&lt;br&gt;rens fordran är betald, övergår andrahandspanthavaren till att vara första-&lt;br&gt;handspanthavare. Den tidigare förstahandspanthavaren är, om han innehar&lt;br&gt;pantbrevet, skyldig att lämna ut detta till den nye förstahandspanthavaren.&lt;br&gt;Även dennes rätt kommer därefter att vara knuten till innehavet av pantbre-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu beskrivna fallen finns det ett pantbrev och panträtten är direkt eller&lt;br&gt;indirekt knuten till innehavet av pantbrevet. I ett i praktiken mycket vanligt&lt;br&gt;fall anses emellertid panträtt kunna uppkomma redan innan pantbrevet är&lt;br&gt;utskrivet. Detta gäller vid s.k. förtida pantförskrivning, dvs. när fastighets-&lt;br&gt;ägaren redan i samband med inteckningsansökan har undertecknat en pan-&lt;br&gt;tutfästelse till borgenären avseende den blivande inteckningen. I rättsfallet&lt;br&gt;NJA 1981 s. 507 behandlades frågan om vid vilken tidpunkt panträtten i så-&lt;br&gt;dana fall uppkommer. Domstolarna hade att pröva om ett pantbrev, som&lt;br&gt;före inteckningsansökan hade pantförskrivits till ett kreditinstitut, kunde be-&lt;br&gt;läggas med kvarstad till säkerhet för en annan borgenärs fordran. Vid tid-&lt;br&gt;punkten för kvarstadsbeslutet var inteckningen beviljad men pantbrevet&lt;br&gt;hade ännu inte översänts till borgenären. I sina skäl fastslog Högsta domsto-&lt;br&gt;len att panträtten hade uppkommit vid inskrivningsdagens slut. Det tillmät-&lt;br&gt;tes särskild betydelse att den av fastighetsägaren undertecknade intecknings-&lt;br&gt;ansökan var försedd med en anteckning om pantförskrivningen (jfr NJA&lt;br&gt;1983 s. 671, där utgången på grund av de i det fallet föreliggande omständig-&lt;br&gt;heterna blev den motsatta).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för den i 6 kap. 2 § jordabalken angivna grundmodellen och&lt;br&gt;övriga i praxis godtagna pantsättningsmodeller är att fastighetsägaren från-&lt;br&gt;händs möjligheten att förfoga över det pantförskrivna pantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavet av ett pantbrev kan också ha betydelse för borgenärens möjlig-&lt;br&gt;heter att göra gällande den panträtt som har upplåtits till honom. Det kan&lt;br&gt;sålunda vara nödvändigt att ge in pantbrevet inför en exekutiv försäljning av&lt;br&gt;fastigheten (se 2 kap. 7 § utsökningsförordningen, 1981:981). Det är i all-&lt;br&gt;mänhet också nödvändigt att förete pantbrevet för att kunna erhålla det be-&lt;br&gt;lopp som har utfallit på grund av inteckningen vid en exekutiv försäljning&lt;br&gt;(se 13 kap. 17 § andra stycket utsökningsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall måste pantbrevet kunna företes för myndighet. Så är fal-&lt;br&gt;let om en inteckning är föremål för någon inteckningsåtgärd, såsom död-&lt;br&gt;ning, sammanföring, nedsättning m.m. I samband med sådan åtgärd skall de&lt;br&gt;tidigare utfärdade pantbreven ges in till inskrivningsmyndigheten (se 22 kap.&lt;br&gt;13 § jordabalken). Genom att pantbreven ges in anses det styrkt att pantbre-&lt;br&gt;vens innehavare har lämnat sitt medgivande till den sökta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevet kan mot den nu angivna bakgrunden sägas vara ett slags legiti-&lt;br&gt;mationspapper eller presentationshandling. Något självständigt förmögcn-&lt;br&gt;hetsobjekt utgör det däremot inte. Det kan inte överlåtas separat. Det kan&lt;br&gt;visserligen utmätas för fastighetsägarens skulder (se 4 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;utsökningsbalken). En sådan utmätning kan emellertid inte leda till en för-&lt;br&gt;säljning av pantbrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det manuella inskrivningssystemet är det inskrivningsmyndigheten som&lt;br&gt;utfärdar, skriver ut och expedierar pantbreven. Även vid de inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter där fastighetsdatasystemet är genomfört är det formellt inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten som utfärdar pantbreven. I de senare fallen är det emel-&lt;br&gt;lertid Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) som har hand om utskrift&lt;br&gt;och expedition av handlingarna. Inskrivningsmyndigheternas beslut förmed-&lt;br&gt;las därvid elektroniskt till CFD i Gävle. CFD:s hantering av utskrift och ut-&lt;br&gt;sändande av pantbrev sker på maskinell väg. När fastighetsdatasystemet är&lt;br&gt;genomfört i hela landet kommer således alla pantbrev att skrivas ut och ex-&lt;br&gt;pedieras genom CFD:s försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika skadeståndsrättsliga modeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsansvar på grund av myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skadeståndslagen föreligger ersättningsskyldighet för person- eller&lt;br&gt;sakskada som har vållats uppsåtligen eller av vårdslöshet (se 2 kap. 1 §&lt;br&gt;skadeståndslagen). Skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada, dvs.&lt;br&gt;skada som saknar samband med person- eller sakskada, föreligger endast om&lt;br&gt;skadan har vållats genom brott (2 kap. 4 §). Härutöver är stat och kommun&lt;br&gt;skyldig att ersätta ren förmögenhetsskada som har vållats genom fel eller för-&lt;br&gt;summelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten&lt;br&gt;eller kommunen svarar (3 kap. 2 §). Att den enskilde vid skada till följd av&lt;br&gt;myndighetsutövning har givits en mera fördelaktig ställning än annars har&lt;br&gt;motiverats av bl.a. den beroendeställning som han intar i förhållande till det&lt;br&gt;allmänna och dess företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att 3 kap. 2 § skadeståndslagen skall kunna åberopas fordras alltså att&lt;br&gt;det är fråga om ”myndighetsutövning”. Begreppet förekommer på skilda&lt;br&gt;håll i lagstiftningen. Vanligen syftar det på beslut och åtgärder från det all-&lt;br&gt;männas sida som är ett uttryck för samhällets rätt att utöva makt över med-&lt;br&gt;borgarna. När begreppet används i skadeståndslagen omfattar det en mång-&lt;br&gt;fald olika företeelser. Främst rör det sig om sådana myndighetsbeslut som&lt;br&gt;grundar förpliktelser eller rättigheter för enskilda eller offentliga rättssub-&lt;br&gt;jekt. Som exempel på åtgärder som också kan anses som myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning nämns i förarbetena till skadeståndslagen bl.a. utfärdande av legitima-&lt;br&gt;tionshandlingar och sådana registreringar som en myndighet författningsen-&lt;br&gt;ligt har att utföra, t.ex. registrering i mantalslängd eller handelsregister. Ser-&lt;br&gt;viceverksamhet, som allmänheten inte är tvungen att anlita, har ansetts vä-&lt;br&gt;sentligen falla utanför begreppet. Att en enskild person frivilligt har tagit det&lt;br&gt;allmännas tjänster i anspråk utesluter dock i och för sig inte att det är fråga&lt;br&gt;om myndighetsutövning. Enligt förarbetena till skadeståndslagen är det av-&lt;br&gt;görande i så fall om det allmännas befogenheter mot den enskilde vilar på&lt;br&gt;offentligrättsliga regler eller på avtalets villkor (se prop. 1972:5 s. 498 - 500,&lt;br&gt;Bengtsson, Skadestånd vid myndighetsutövning I s. 68 f. och Bengtsson, Det&lt;br&gt;allmännas ansvar enligt skadeståndslagen s. 36 f.). Med uttrycket ”vid myn-&lt;br&gt;dighetsutövning” förstås inte endast beslut eller åtgärder som i sig innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning utan, enligt förarbetena till skadeståndslagen, också åt-&lt;br&gt;skilliga beslut och åtgärder som ingår endast som ett led i myndighetsutöv-&lt;br&gt;ningen men som är reglerade av offentligrättsliga föreskrifter och indirekt&lt;br&gt;kan få rättsliga konsekvenser för den enskilde, liksom även vissa andra hand-&lt;br&gt;lingar som står i ett mycket nära tidsmässigt och funktionellt samband med&lt;br&gt;myndighetsutövningen (se prop. 1972:5 s. 502).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillämpning av reglerna om statens ansvar vid myndighetsutövning in-&lt;br&gt;nnebär inte något strikt ansvar för staten. För det första kommer skade-&lt;br&gt;ståndsansvar att inträda enbart vid vållande. Skadevållaren måste ha handlat&lt;br&gt;vårdlöst i objektiv mening. Visserligen kan sådana subjektiva ursäkter som&lt;br&gt;kan frita en enskild från skadeståndsansvar, t.ex. sjukdom, inte åberopas.&lt;br&gt;Vidare kan ansvar också inträda även om någon bestämd person inte kan&lt;br&gt;pekas ut som felande (vid s.k. anonyma fel) och även om varje person som&lt;br&gt;har medverkat till skadan endast har gjort sig skyldig till mindre fel som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle kunna grunda personligt skadeståndsansvar för honom eller henne&lt;br&gt;(vid s.k. kumulerade fel). För skador som överhuvudtaget inte beror på fel&lt;br&gt;eller försummelse kan emellertid skadestånd inte utgå. Så kan tänkas vara&lt;br&gt;fallet vid exempelvis skador på grund av strömavbrott för vilket staten inte&lt;br&gt;kan lastas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om skadeståndsansvar vid myndighetsutövning har nyligen utretts&lt;br&gt;av Kommittén för en översyn av det allmännas skadeståndsansvar. I kommit-&lt;br&gt;téns slutbetänkande Det allmännas skadeståndsansvar (SOU 1993:55) tas&lt;br&gt;flera olika frågor upp. Kommittén har ansett att den grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melsen om det allmännas skadeståndsansvar i 3 kap. 2 § skadeståndslagen&lt;br&gt;bör kvarstå oförändrad. I stället har kommittén föreslagit bl.a. en ny regel&lt;br&gt;om ansvar för felaktig myndighetsinformation. Några förslag till ändringar i&lt;br&gt;regelsystemet vad gäller det allmännas skadeståndsansvar för datafel har&lt;br&gt;inte lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skadeståndsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skada som uppstår inom inskrivningsväsendet finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser i jordabalken och lagen (1973:98) om inskrivningsregister. Enligt 19&lt;br&gt;kap. 19 § jordabalken jämfört med 3 § lagen om inskrivningsregister gäller&lt;br&gt;således att den som lider förlust till följd av fel eller försummelse i fråga om&lt;br&gt;handläggning av eller beslut i inskrivningsärende eller vid utfärdande av&lt;br&gt;pantbrev har rätt till ersättning av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 19 kap. 19 § jordabalken skall enligt 9 § lagen om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister tillämpas även på förlust som har uppkommit till följd av tek-&lt;br&gt;niskt fel i inskrivningsregister eller i anordning som är ansluten till registret&lt;br&gt;hos inskrivningsmyndighet, fastighetsbildningsmyndighet eller fastighetsre-&lt;br&gt;gistermyndighet. Medan skadeståndsregeln i 19 kap. 19 § jordabalken förut-&lt;br&gt;sätter vållande, har staten vid tekniskt fel ett strikt ansvar för de skador som&lt;br&gt;det tekniska felet orsakar (angående innebörden i begreppet tekniskt fel, se&lt;br&gt;prop. 1973:13 s. 48). Bestämmelsen äger dock inte direkt tillämpning på det&lt;br&gt;fallet att inskrivningsregistret har ett innehåll som avviker från det beslut&lt;br&gt;som inskrivningsmyndigheten avsett att meddela och detta beror på någon&lt;br&gt;utomståendes inverkan. Departementschefen anförde visserligen i förarbe-&lt;br&gt;tena till lagen att goda skäl talade för att staten också i sådana fall skulle&lt;br&gt;svara för registrets innehåll. Frågan överlämnades dock till rättstillämp-&lt;br&gt;ningen (se prop. 1973:13 s. 49). Bestämmelsen omfattar inte heller fel i s.k.&lt;br&gt;presentationsterminaler som är anslutna till inskrivningsregistret men place-&lt;br&gt;rade utanför inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skadelidande har medverkat till förlusten genom eget vållande&lt;br&gt;eller genom att utan skälig anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara&lt;br&gt;sin rätt, skall skadeståndet efter en skälighetsprövning sättas ned eller helt&lt;br&gt;bortfalla (19 kap. 19 § första stycket andra meningen jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till 19 kap. 19 § första stycket jordabalken finns inte&lt;br&gt;i lagen (1984:649) om företagshypotek eller i sjölagen (1891:35 s. 1). En&lt;br&gt;skadelidandes rätt till ersättning av staten för fel eller försummelse i fråga&lt;br&gt;om handläggningen av inskrivningsärende på dessa områden regleras därför&lt;br&gt;av skadeståndslagen. Däremot innehåller lagen om företagshypotek och sjö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen bestämmelser om skadestånd på grund av tekniskt fel motsvarande&lt;br&gt;den som finns i lagen om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i datalagen (1973:289) finns särskilda bestämmelser om skadestånd.&lt;br&gt;Enligt 23 § första stycket skall den registeransvarige ersätta skada som en&lt;br&gt;registrerad tillfogas genom att ett personregister innehåller en oriktig eller&lt;br&gt;missvisande uppgift. Det skadeståndsansvar som här åläggs är ett strikt an-&lt;br&gt;svar. I förarbetena till lagen motiverades det strikta ansvaret med att den&lt;br&gt;som bedriver en verksamhet som är förbunden med felrisker, beroende på&lt;br&gt;missöden som inte kan läggas någon till last som vållande, är närmare att&lt;br&gt;bära uppkommen skåda än den enskilde som drabbas (se SOU 1972:46 s.&lt;br&gt;92). Skadeståndet torde kunna jämkas med stöd av bestämmelsen i 6 kap. 1&lt;br&gt;§ skadeståndslagen om jämkning på grund av den skadelidandes medvål-&lt;br&gt;lande (se prop. 1973:33 s. 149). Vid bedömandet om och i vad mån en skada&lt;br&gt;har uppstått skall man, enligt 23 § tredje stycket datalagen, ta hänsyn till&lt;br&gt;lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.&lt;br&gt;Ersättning kan således utgå även för ideell skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet är enligt 21 § kreditupp-&lt;br&gt;lysningslagen (1973:1173) skyldig att ersätta sådana skador som tillfogas nå-&lt;br&gt;gon genom otillbörligt intrång i hans personliga integritet eller genom att&lt;br&gt;oriktiga uppgifter lämnas om honom. Det behöver inte visas att skadan har&lt;br&gt;orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet. Den som bedriver kreditupplys-&lt;br&gt;ningsverksamheten har dock möjlighet att exculpera sig, dvs. han går fri från&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet om han visar att tillbörlig omsorg och varsamhet har&lt;br&gt;iakttagits (presumtionsansvar). Det stränga ansvaret motiverades i förarbe-&lt;br&gt;tena bl.a. med integritetsfrågornas stora betydelse för den enskilde (se prop.&lt;br&gt;1973:155 s.121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skadeståndsmodell återfinns i aktiekontolagen (1989:827). En-&lt;br&gt;ligt 7 kap. 2 § har den som tillfogas skada till följd av oriktig eller missvisande&lt;br&gt;uppgift genom fel i samband med uppläggning eller förande av sådant regis-&lt;br&gt;ter rätt till ersättning av värdepapperscentralen (VPC), om inte VPC visar&lt;br&gt;att felaktigheten beror på en omständighet utanför VPC:s kontroll vars följ-&lt;br&gt;der den inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (kontrollansvar).&lt;br&gt;Ersättningen kan efter skälighet sättas ned delvis eller helt falla bort, om&lt;br&gt;vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan (7 kap. 4 §&lt;br&gt;samma lag). Skadeståndsregelns utformning är bl.a. betingad av att det i ett&lt;br&gt;kontobaserat system inte alltid är möjligt att konstatera vem som är skuld&lt;br&gt;till ett fel (se prop. 1988/89:152 s. 79 f.). De felaktigheter som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen kan vara av olika slag. Själva registeruppgiften kan vara orik-&lt;br&gt;tig eller missvisande. Uppgiften kan också till följd av fel i telelinje m.m.&lt;br&gt;komma att saknas i VPC:s register. Vidare kan uppgiften ha hamnat på ett&lt;br&gt;oriktigt ställe och därför inte heller kommit med i ett registerutdrag (se prop.&lt;br&gt;1988/89:152 s. 115). Om VPC vill undgå att bli ersättningsskyldig, måste det&lt;br&gt;visas att felaktigheten beror på en omständighet som ligger utanför dess kon-&lt;br&gt;troll. För ersättningsansvar är det tillräckligt att felaktigheten beror på om-&lt;br&gt;ständigheter som i princip är kontrollerbara för VPC. Huruvida VPC:s&lt;br&gt;handlande i något avseende är klandervärt saknar däremot betydelse. Innan-&lt;br&gt;för VPCs kontrollsfär ligger typiskt sett sådant som kan hänföras till an-&lt;br&gt;ställda och till egna åtgärder eller handlingar. Kontrollsfären omfattar om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständigheter som direkt eller indirekt kan påverkas genom planeringen, or-&lt;br&gt;ganisationen, styrningen eller övervakningen av den egna verksamheten.&lt;br&gt;Ansvaret omfattar således felaktigheter som har sin orsak i interna förhål-&lt;br&gt;landen, oberoende vad de konkret beror på. De kan t.ex. bero på bristande&lt;br&gt;beräkning av datakapacitet eller på tekniska störningar i datorerna. Också&lt;br&gt;rena olyckshändelser omfattas av kontrollansvaret, såvida inte orsakerna lig-&lt;br&gt;ger utanför det som VPC kan kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare förutsättning för att VPC skall undgå ersättningsskyldighet&lt;br&gt;är att den inte skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit följderna av den&lt;br&gt;omständighet som orsakat skadan. Det är ofta möjligt att på förhand vidta&lt;br&gt;åtgärder för att avvärja att en omständighet inträffar. VPC torde ha att vidta&lt;br&gt;långtgående åtgärder för att motverka risken för strömavbrott, naturkata-&lt;br&gt;strofer m.m. Det anses t.ex. rimligt att VPC skall ha reservkraft för att för-&lt;br&gt;hindra omedelbara funktionsstörningar, att man fortlöpande tar säkerhets-&lt;br&gt;kopior m.m. (se prop 1988/89:152 s. 116).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande regler om kontrollansvar finns numera också i den nya köplagen&lt;br&gt;(1990:931; 27 och 40 §§), den nya konsumentköplagen (1990:932; 14 och 30&lt;br&gt;§§) och konsumenttjänstlagen (1985:716; 31 och 32 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontraktsrättsliga principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalsförhållanden får allmänna avtalsprinciper tillämpas även på skade-&lt;br&gt;ståndsfrågor. Vilka skadeståndsprinciper som gäller i kontraktsrättsliga för-&lt;br&gt;hållanden kan dock inte anges generellt. Utgångspunkten är dock givetvis&lt;br&gt;att parterna själva har möjlighet att träffa överenskommelse om hur fram-&lt;br&gt;tida skador skall regleras. Har de inte träffat någon sådan överenskommelse&lt;br&gt;eller omfattar denna inte den aktuella skadesituationen är det ofta naturligt&lt;br&gt;att uppdragstagaren blir skyldig att ersätta den skada som drabbar uppdrags-&lt;br&gt;givaren genom att uppdraget inte fullgörs ordentligt. Detta gäller emellertid&lt;br&gt;inte i alla situationer. Vid s.k. företagsuppdrag avseende immateriella tjäns-&lt;br&gt;ter har, i vart fall tidigare, i allmänhet förutsatts vållande (culpaansvar) för&lt;br&gt;att skadestånd skall utgå (jfr NJA 1930 s. 158). Vid vissa slag av uppdrag,&lt;br&gt;t.ex. förvaring, har dock culpaansvaret varit särskilt strängt, eftersom det&lt;br&gt;har utformats som ett presumtionsansvar. För skada som uppkommit under&lt;br&gt;förvaring har således förvararen fått svara om han inte kunnat visa att skadan&lt;br&gt;beror på annat än culpa från hans eller hans anställdas sida (jfr NJA 1951 s.&lt;br&gt;365). Detta torde gälla även vid förvaring av pantbrev (jfr Walin, Panträtt s.&lt;br&gt;285). I senare doktrin har dessutom uttalats att det i vissa situationer, särskilt&lt;br&gt;när vederlaget är betydande och skadan har uppstått inom den sfär där upp-&lt;br&gt;dragstagaren har ensam kontroll, kan föreligga skäl att ålägga ett rent strikt&lt;br&gt;ansvar (bortsett från fall av force majeure; se Hellner, Särskilda avtalstyper&lt;br&gt;I s. 201). Det kan tilläggas att principen om kontrollansvar (se ovan) på se-&lt;br&gt;nare tid har vunnit ytterligare insteg i den allmänna obligationsrätten genom&lt;br&gt;bl.a. den nya köplagen (se 27 och 40 §§ denna lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;br&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:197 Datapantbrev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författn ingsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser&lt;br&gt;som inför,&lt;br&gt;ändrar,&lt;br&gt;upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett&lt;br&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om pantbrevs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;register (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46165, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:LU33</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:19:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03197</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:19:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03197</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__197.pdf</filnamn>
<filstorlek>5268597</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Datapantbrev</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B1195323-2DD3-4F5A-AA33-7CB71965A95A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:LU33</uppgift>
<ref_dok_id>GH01LU33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Datapantbrev</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>