<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2222690</hangar_id>
 <dok_id>GH03195</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>195</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:195</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>195</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-03 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:12:06</publicerad>
 <titel>om ny sjölag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03195/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03195</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03195</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:195&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny sjölag som skall ersätta den nuvarande&lt;br&gt;sjölagen från år 1891.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär främst en anpassning av bestämmelserna som rör&lt;br&gt;godsbefordran till dagens sjöfartsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt kapitel om styckegodstransport till sjöss införs. Regelverket&lt;br&gt;anpassas till den systematik och terminologi som används i 1978 års&lt;br&gt;FN-konvention om sjötransport av gods (de s.k. Hamburgreglema)&lt;br&gt;och konventionens ansvarsregler tas in i den omfattning så kan ske&lt;br&gt;med hänsyn till Sveriges nuvarande konventionsförpliktelser. Detta&lt;br&gt;innebär att ansvaret vid godsskada skärps i vissa avseenden. Ex-&lt;br&gt;empelvis görs nuvarande bestämmelser om ansvarsperioden tvingande&lt;br&gt;för hela den tid som en transportör har godset i sin vård. Reglerna&lt;br&gt;kompletteras också med särskilda processuella bestämmelser i mål&lt;br&gt;som rör avtal om styckegodstransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det traditionella befraktningsområdet föreslås att reglerna&lt;br&gt;moderniseras. En betydande utveckling har exempelvis ägt rum på&lt;br&gt;tidsbefraktningsområdet. Sjötransportföretagen arbetar i dag i stor&lt;br&gt;omfattning med inhyrt tonnage som s.k. operatörer. Reglerna an-&lt;br&gt;passas till sådana nya förhållanden. Förslaget innehåller också&lt;br&gt;kompletterande bestämmelser för de nya kontraktstypema konsekutiva&lt;br&gt;resor (avtal om flera på varandra följande resor) och kvantumkontrakt&lt;br&gt;(volymkontrakt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslås några mindre ändringar. Sjölagens sjövärdighetsbe-&lt;br&gt;grepp anpassas till sjövärdighetsbegreppet i de danska och norska&lt;br&gt;sjölagarna. Vad gäller passagerarbefordran höjs de belopp som&lt;br&gt;begränsar en bortfraktares ersättningsansvar vid skada på person eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgods så att de kommer i nivå med de belopp som fastställts i 1990 Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;års tilläggsprotokoll till Aténkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innefattar också en omfattande redaktionell översyn och&lt;br&gt;systematisering av sjölagstiftningen med kapitelindelning och&lt;br&gt;paragrafering enligt modem svensk lagstiftningsteknik. Reglerna i&lt;br&gt;lagen (1993:103) om kvarstad på fartyg i internationella rättsför-&lt;br&gt;hållanden har därvid förts över till ett särskilt kapitel i den nya&lt;br&gt;sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen har tillkommit i samarbete med Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge. Den föreslås träda i kraft den dag regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sjölag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning I Fartyg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Om fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Nationalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett fartyg anses som svenskt och är berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Sjöfartsverket får medge att även annat fartyg, vars drift&lt;br&gt;står under avgörande svenskt inflytande eller vars ägare har fast&lt;br&gt;hemvist i Sverige, skall anses som svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg och får därvid bestämma vad som skall iakttas med&lt;br&gt;sådana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 drift utan gällande nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fartygsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och&lt;br&gt;en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg&lt;br&gt;kallas båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över svenska skepp förs ett skeppsregister. Över vissa båtar förs&lt;br&gt;ett båtregister enligt bestämmelserna i lagen (1979:377) om registre-&lt;br&gt;ring av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Över skepp under bygg-&lt;br&gt;nad i Sverige förs ett skeppsbyggnadsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret förs av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten).&lt;br&gt;Registermyndigheten förestås av en lagfaren inskrivningsdomare.&lt;br&gt;Efter regeringens förordnande får registren föras med användning av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillbehör till fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Till fartyg med dess skrov och styrinrättning hör fast inredning&lt;br&gt;och annan till stadigvarande bruk för fartyget ägnad utrustning samt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana reservdelar som varaktigt förvaras ombord, allt i den mån Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning för radiosamband eller navigering räknas dock inte som&lt;br&gt;tillbehör, om den tillhör någon annan än fartygsägaren eller om&lt;br&gt;någon annan än fartygsägaren har rätt till utrustningen på grund av&lt;br&gt;äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa med sådant&lt;br&gt;förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 3 § skall också tillämpas i fråga om fartyg&lt;br&gt;under byggnad. Därvid anses ett registrerat skeppsbygge vara försett&lt;br&gt;även med material, maskineri och annan utrustning som finns på&lt;br&gt;tillverkarens område och som genom märkning eller på annat sätt&lt;br&gt;otvetydigt framstår som avsedd att införlivas med skeppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Rätt till tillbehör till fartyg eller till fartyg under byggnad får&lt;br&gt;inte göras gällande särskilt. Detta gäller även i förhållande till&lt;br&gt;fartygets eller byggets ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av utrustning som utgör tillbehör till fartyg eller till&lt;br&gt;fartyg under byggnad gäller inte i något fall mot tredje man förrän&lt;br&gt;utrustningen har skilts från fartyget eller bygget så att detta inte&lt;br&gt;längre kan anses vara försett med utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Identifiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett skepp som förs in i skeppsregistret skall ha ett namn. Nam-&lt;br&gt;net bestäms av ägaren. Det skall tydligt skilja sig från andra skepps-&lt;br&gt;namn i registret och får inte göra intrång i ett särpräglat namnskick,&lt;br&gt;som används av en annan skeppsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registermyndigheten får förelägga ägaren att inom en viss tid be-&lt;br&gt;stämma ett namn som uppfyller kraven i första stycket. I före-&lt;br&gt;läggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet&lt;br&gt;än hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett svenskt fartyg skall ha en hemort i Sverige. Ägaren bestäm-&lt;br&gt;mer hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hemort inte har anmälts till registermyndigheten, anses&lt;br&gt;fartygets hemort vara den ort i Sverige där ägaren har sitt hemvist,&lt;br&gt;eller Stockholm, om han saknar hemvist här eller fartyget ägs av&lt;br&gt;flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett fartyg som förs in i skepps- eller båtregistret skall ha en&lt;br&gt;igenkänningssignal. För skepp utgörs denna av signalbokstäver samt&lt;br&gt;för båtar av signalbokstäver och siffror. Beteckningen för ett fartygs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identifiering skall såvitt möjligt stämma överens med igenkännings- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;signalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om identifiering och får&lt;br&gt;därvid bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar&lt;br&gt;och redskap samt förbjuda att registrerat fartyg hålls i drift utan&lt;br&gt;föreskriven märkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjövärdighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är försett med nödvändiga anordningar till förebyg-&lt;br&gt;gande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt, till-&lt;br&gt;räckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att&lt;br&gt;säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerheten på fartyg finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett fartyg som skadats skall anses vara icke iståndsättligt inte&lt;br&gt;bara när det är omöjligt att sätta fartyget i stånd eller, om en sådan&lt;br&gt;åtgärd måste vidtas på annan ort, fartyget inte kan föras dit, utan&lt;br&gt;även när fartyget inte är värt att sättas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av ägaren skall ett fartyg som inte kan sättas i stånd&lt;br&gt;säljas såsom efter utmätning för fordran med bästa rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om besiktning för att fastställa om ett fartyg skall&lt;br&gt;anses kunna sättas i stånd finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Om skeppsregistrering och inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Registrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett svenskt skepp skall vara infört i skeppsregistret. Regeringen&lt;br&gt;kan dock bestämma att skepp, som ägs av staten och som är avsett&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, inte skall vara&lt;br&gt;infört i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i skepps-&lt;br&gt;byggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har påbör-&lt;br&gt;jats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall till-&lt;br&gt;delas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp som är registre-&lt;br&gt;ringspliktigt i hans hand men inte infört i skeppsregistret skall inom&lt;br&gt;en månad från förvärvet anmäla skeppet för registrering. Om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvet har skett under villkor som innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller är att jämställa med ett sådant förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i skeppsregistret inom sex månader&lt;br&gt;från det att skeppet blivit sjösatt. Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärv av skepp eller skeppsbygge skrivs in på grundval av re-&lt;br&gt;gistrering enligt 1 §. Inskrivning och därmed sammanhängande in-&lt;br&gt;föring i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till skeppsregistret&lt;br&gt;om bygget förs över dit som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket samt i 4 § och 8 - 28 §§ om skepp&lt;br&gt;eller skeppsbyggen skall också tillämpas på andelar i sådan egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp eller ett&lt;br&gt;registrerat skeppsbygge skall inom den tid som anges i 2 § första&lt;br&gt;stycket söka inskrivning av sin rätt. Ett skeppsbygge kan dock i&lt;br&gt;stället anmälas för avregistrering enligt 6 §. Den som gör&lt;br&gt;registreringsanmälan enligt 2 § anses också söka inskrivning av sin&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett&lt;br&gt;skepp eller ett registrerat skeppsbygge, som har tillhört den avlidne,&lt;br&gt;i annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning&lt;br&gt;skall sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om&lt;br&gt;bouppteckningen då inte har registrerats , från registreringen av&lt;br&gt;denna. En make som har tillskiftats ett skepp eller ett registrerat&lt;br&gt;skeppsbygge vid bodelning är skyldig att söka inskrivning av sin rätt&lt;br&gt;endast om egendomen tidigare tillhörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor&lt;br&gt;som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa med ett&lt;br&gt;sådant förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt.&lt;br&gt;Om förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att&lt;br&gt;villkoret görs gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på&lt;br&gt;ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller över-&lt;br&gt;låtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som i&lt;br&gt;övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och ver-&lt;br&gt;kan därav tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Genom inskrivning i skeppsregistret kan ett skeppsnamn som&lt;br&gt;tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret på ansökan&lt;br&gt;förbehållas den som har behov av det. Om flera söker inskrivning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förbehåll ofn skeppsnamn på samma inskrivningsdag och namnen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;inte tydligt skiljer sig från varandra, skall registermyndigheten&lt;br&gt;besluta om företräde efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning av förbehåll om skeppsnamn skall avföras ur registret&lt;br&gt;när ett skepp har registrerats med det namnet. Detta gäller också om&lt;br&gt;den som har beviljats inskrivningen eller hans rättsinnehavare begär&lt;br&gt;det eller om namnet inte inom fem år har tagits i bruk för ett regi-&lt;br&gt;strerat skepp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avregistrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under&lt;br&gt;tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp&lt;br&gt;förs över till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregi-&lt;br&gt;strering. Dessutom har första stycket 4 motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket eller andra stycket andra meningen&lt;br&gt;skall ägaren inom en månad anmäla egendomen för avregistrering&lt;br&gt;hos registermyndigheten. Om ett skepp till följd av överlåtelse har&lt;br&gt;upphört att vara svenskt, svarar den tidigare ägaren jämte förvär-&lt;br&gt;varen för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett skepp som skall avregistreras enligt 6 § första stycket 3&lt;br&gt;ägs av flera och skeppet kan bevaras som svenskt genom att deläga-&lt;br&gt;re utövar sin rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 § mot meddelägare, får&lt;br&gt;det inte avföras ur skeppsregistret så länge sådan rätt kan utövas.&lt;br&gt;Bevaras skeppet som svenskt, skall det inte avföras ur registret. I&lt;br&gt;stället skall det förvärv skrivas in som föranlett anmälan för avregi-&lt;br&gt;strering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall avregi-&lt;br&gt;streras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär, för&lt;br&gt;vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock avregistreras för att föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistre-&lt;br&gt;ring av ett skepp enligt 6 § första stycket 4 eller av ett skeppsbygge&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket andra meningen fordras inte heller samtycke&lt;br&gt;av en inteckningsborgenär som inte har sökt betalning ur egendomen&lt;br&gt;inom en månad från det att registermyndigheten underrättat honom&lt;br&gt;om avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkan av registrering och inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Trots att registrering eller inskrivning har skett får prövas om&lt;br&gt;den registrerade egendomen är av det slag som förutsätts för åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ett förvärv, som ligger till grund för inskrivning eller&lt;br&gt;avregistrering, är ogiltigt eller inte kan göras gällande eller om&lt;br&gt;inskrivningen eller avregistreringen av annat skäl kränker någons&lt;br&gt;rätt, får prövas trots att åtgärden vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett skepp eller skeppsbygge har överlåtits och inskrivning&lt;br&gt;har sökts för förvärvet, får egendomen efter utgången av den in-&lt;br&gt;skrivningsdag då ansökningen gjordes inte tas i anspråk för en&lt;br&gt;annan fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med panträtt&lt;br&gt;eller retentionsrätt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett skepp eller skeppsbygge har förvärvats genom över-&lt;br&gt;låtelse från någon som inte var rätt ägare, skall förvärvet ändå gälla,&lt;br&gt;om överlåtarens åtkomst var inskriven när egendomen överläts och&lt;br&gt;förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse&lt;br&gt;att överlåtaren inte var rätt ägare. Detsamma gäller förvärv genom&lt;br&gt;överlåtelse från någon som var rätt ägare men som på grund av&lt;br&gt;förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtrosförvärv inträder dock inte, om det på samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inskrivning söks för förvärvet tas upp ett ärende om in-&lt;br&gt;skrivning eller annan införing i registret av omständighet, varav&lt;br&gt;bristen i överlåtarens förfoganderätt beror, eller om anteckning i&lt;br&gt;registret, att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av&lt;br&gt;egendomen eller om bättre rätt till egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärv genom exekutiv försäljning finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Talan om bättre rätt till ett skepp eller skeppsbygge kan med&lt;br&gt;laga verkan riktas mot den som senast beviljats eller sökt inskriv-&lt;br&gt;ning för sitt förvärv, även om denne före talans väckande överlåtit&lt;br&gt;egendomen till någon annan. Den till vilken överlåtelsen skett har i&lt;br&gt;rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas när någon vill söka betalning&lt;br&gt;ur skepp eller skeppsbygge för fordran som är förenad med panträtt&lt;br&gt;eller retentionsrätt i egendomen. Om en tvist som rör äganderätten&lt;br&gt;är antecknad i registret, kan talan om betalning i stället riktas mot&lt;br&gt;den som innehar skeppet eller bygget med äganderättsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den rättsverkan som en sökt eller beviljad inskrivning medför&lt;br&gt;enligt 9 och 10 §§ består även efter avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsverkan som en ansökan om inskrivning medför enligt 9 Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;och 10 §§ förfaller om ansökningen avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 - 11 §§ och i denna paragraf om rättsverkan&lt;br&gt;av en inskrivningsansökan skall också tillämpas i fråga om anmälan&lt;br&gt;för avregistrering med anledning av förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall, efter&lt;br&gt;utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen togs upp,&lt;br&gt;anses känd för var och en vars rätt till skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;beror av god tro om en omständighet som införingen avser. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i fall som avses i 3 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om äganderätt till ett fartyg, som är registrerat i en främmande&lt;br&gt;stat, eller till ett fartyg under byggnad i en främmande stat har&lt;br&gt;skrivits in i register i den främmande staten i enlighet med dess lag,&lt;br&gt;skall äganderätten gälla i Sverige med den verkan som inskrivningen&lt;br&gt;medför enligt lagen i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Registrerings- och inskrivningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerärenden är ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret som görs&lt;br&gt;på grund av föreskrift i en lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klock-&lt;br&gt;an tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte&lt;br&gt;är helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och&lt;br&gt;nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan&lt;br&gt;tolv anses gjord följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandlingen av ett registerärende gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;tvistemål om inte annat följer av denna lag. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet och får därvid&lt;br&gt;föreskriva skyldighet för ägare av skepp samt tillverkare och ägare&lt;br&gt;av registrerat skeppsbygge att till registermyndigheten anmäla&lt;br&gt;förhållanden som myndigheten behöver känna till för en ändamåls-&lt;br&gt;enlig registerföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Hos registermyndigheten skall det föras dagbok över register-&lt;br&gt;ärendena. Handlingarna i sådana ärenden skall föras samman i&lt;br&gt;akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan har lämnat en uppgift eller avgett&lt;br&gt;en förklaring av betydelse för ärendets prövning eller om en särskild&lt;br&gt;utredning har verkställts i ärendet, skall anteckning om detta göras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagboken eller i akten. I dagboken eller i akten skall även tas upp&lt;br&gt;kallelser, förelägganden och andra beslut som inte skall föras in i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag&lt;br&gt;döms ut av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett beslut, som innebär att en anmälan eller en ansökan i ett&lt;br&gt;registerärende bifalls, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet&lt;br&gt;skjuts upp, skall föras in i registret. Innebär beslutet att anmälan&lt;br&gt;eller ansökan inte bifalls, skall skälen för beslutet antecknas i dag-&lt;br&gt;boken eller i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som skall föras in i registret meddelas genom en sådan&lt;br&gt;införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett beslut i ett registerärende har gått emot sökanden eller&lt;br&gt;någon annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas&lt;br&gt;om beslutet. En underrättelse om att ett förvärv har skrivits in skall&lt;br&gt;alltid lämnas till den som dessförinnan senast var inskriven som&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har antecknats&lt;br&gt;i dagboken eller i akten och vad den som vill överklaga beslutet&lt;br&gt;skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Beslut i registerärenden får överklagas hos hovrätten. Skrivel-&lt;br&gt;sen med överklagandet skall ges in till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slutligt beslut skall överklagas inom fyra veckor från den&lt;br&gt;inskrivningsdag då beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av ett beslut som finns infört i registret skall&lt;br&gt;antecknas där. När ett slutligt beslut med anledning av ett överkla-&lt;br&gt;gande har vunnit laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till&lt;br&gt;ny handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål&lt;br&gt;efter det att beslutet kommit till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En anmälan eller en ansökan i registerärenden skall göras&lt;br&gt;skriftligen om inte fångeshandling eller annan tjänlig handling visas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för&lt;br&gt;registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregist-&lt;br&gt;rering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall&lt;br&gt;registermyndigheten förelägga den som underlåtit detta att fullgöra&lt;br&gt;sin skyldighet. I föreläggandet får vite sättas ut. Om det beträffande&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge finns anledning till avregistre-&lt;br&gt;ring enligt 6 §, får registermyndigheten självmant vidta åtgärder för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bifall till ansökan om inskrivning av förvärv är beroende av&lt;br&gt;att föregående ägare gör en registreringsanmälan eller en inskriv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsansökan, får förvärvaren göra en sådan anmälan eller ansökan Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;på den föregående ägarens vägnar. Denne är skyldig att&lt;br&gt;tillhandahålla de behövliga handlingar som han har. Vad som nu&lt;br&gt;sagts om inskrivningsansökan skall också tillämpas i fråga om&lt;br&gt;anmälan för avregistrering med anledning av ett förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en anmälan eller en ansökan i ett registerärende inte ome-&lt;br&gt;delbart bör avslås enligt denna lag, får ärendet skjutas upp till en&lt;br&gt;viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet skjuts upp, får sökanden föreläggas att ge in den ut-&lt;br&gt;redning som krävs eller att infinna sig personligen eller genom om-&lt;br&gt;bud hos registermyndigheten. Även någon annan än sökanden får&lt;br&gt;höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggandet får vite&lt;br&gt;sättas ut. Följer sökanden inte föreläggandet, kan hans anmälan eller&lt;br&gt;ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerärende får vidare skjutas upp till en senare inskriv-&lt;br&gt;ningsdag, om ärendet med hänsyn till dess art eller omfattning inte&lt;br&gt;lämpligen kan tas upp till omedelbar prövning. Ett ärende som har&lt;br&gt;skjutits upp på sådan grund skall tas upp till prövning senast andra&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då anmälan eller an-&lt;br&gt;sökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om det kan antas att ett förvärv som åberopas i ett register-&lt;br&gt;ärende är ogiltigt eller på annan grund inte kan göras gällande eller&lt;br&gt;att en åtgärd som en anmälan eller ansökan avser på annat sätt&lt;br&gt;skulle kränka någons rätt, skall den vars rätt berörs ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Detta gäller också om ovisshet råder i fråga om förvärvs-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förvärv som åberopas i ett registerärende grundas på testa-&lt;br&gt;mente, dom eller förrättning som ännu inte vunnit laga kraft, eller&lt;br&gt;om det pågår rättegång om hävning eller återgång av förvärv av den&lt;br&gt;egendom som ärendet angår eller om bättre rätt till denna, skall&lt;br&gt;ärendet skjutas upp till dess saken slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är i annat fall sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom&lt;br&gt;en viss tid väcka talan vid domstol. Om han inte gör det, kan hans&lt;br&gt;anmälan eller ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta&lt;br&gt;skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för registrering&lt;br&gt;eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall&lt;br&gt;avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendomen inte kan registreras enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökanden inte styrker sitt förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fångesmannens rätt inte är inskriven i registret fastän den hade Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;kunnat skrivas in där och sökandens förvärv inte grundas på exe-&lt;br&gt;kutiv försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den åberopade överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren&lt;br&gt;på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att&lt;br&gt;förfoga över egendomen och överlåtarens åtkomst inte var inskriven&lt;br&gt;när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört&lt;br&gt;i registret eller förs in i det samma inskrivningsdag som ansökan&lt;br&gt;görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egendomen av överlåtaren tidigare har överlåtits till någon&lt;br&gt;annan och överlåtarens åtkomst inte var inskriven när sökandens&lt;br&gt;förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning söks samma&lt;br&gt;inskrivningsdag för det tidigare förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. egendomen har blivit föremål för kvarstad eller betalnings-&lt;br&gt;säkring till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren och ett ärende&lt;br&gt;som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den in-&lt;br&gt;skrivningsdag då anmälan eller ansökan görs eller överlåtaren har&lt;br&gt;försatts i konkurs före utgången av den inskrivningsdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. egendomen har sålts exekutivt till någon annan än sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte&lt;br&gt;har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det är uppenbart att förvärvet av något annat skäl är ogiltigt&lt;br&gt;eller inte kan göras gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5-7 utgör inte hinder mot inskrivning av förvärv,&lt;br&gt;om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund&lt;br&gt;av samma förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En ansökan enligt 4 § att inskrivning av villkorlig äganderätt&lt;br&gt;skall avföras ur registret skall avslås om bestämmelsen i 20 § första&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärvaren för-&lt;br&gt;lorat sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för avregistrering skall&lt;br&gt;avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller&lt;br&gt;om grund för åtgärden inte finns enligt 6 §. Vid avregistrering med&lt;br&gt;anledning av förvärv skall bestämmelserna i 23 § första stycket 4 -&lt;br&gt;10 och andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att skeppsnamn skall skrivas in i eller avföras ur&lt;br&gt;skeppsregistret skall avslås, om bestämmelsen i 20 § första stycket&lt;br&gt;inte har iakttagits eller om det inte finns någon förutsättning för&lt;br&gt;åtgärden enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om ett utländskt skepp har blivit svenskt, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det visas att skeppet inte är infört i mot-&lt;br&gt;svarande register i sitt tidigare hemland eller att det kommer att&lt;br&gt;avföras ur ett sådant register med verkan från den dag då det regi-&lt;br&gt;streras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i vederbörande Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan&lt;br&gt;från den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i&lt;br&gt;fråga om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp&lt;br&gt;under byggnad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att regist-&lt;br&gt;reras utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen&lt;br&gt;skall avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska&lt;br&gt;registret. Avregistreringen får verkan från dagen för den nya regi-&lt;br&gt;streringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om det är nödvändigt för samordningen med en utländsk&lt;br&gt;registermyndighets beslut, far registrering eller avregistrering ske&lt;br&gt;trots att det utländska beslutet meddelas eller bevisning om detta&lt;br&gt;lämnas först efter inskrivningsdagens utgång, förutsatt att detta görs&lt;br&gt;samma kalenderdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om registermyndigheten vid inskrivning av ett förvärv av ett&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge eller rätt till sådan egendom finner att&lt;br&gt;förvärvet beror av villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;som är att jämställa med ett sådant förbehåll, skall även villkoret&lt;br&gt;skrivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registermyndigheten vid inskrivningen eller därefter finner att&lt;br&gt;förvärvet är förenat med annat villkor som inskränker förvärvarens&lt;br&gt;rätt att överlåta egendomen eller att söka inteckning eller upplåta&lt;br&gt;panträtt i den eller att förvärvarens behörighet i ett sådant avseende&lt;br&gt;är inskränkt genom någon annans rätt att nyttja egendomen på grund&lt;br&gt;av testamente, skall detta antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av ett&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan&lt;br&gt;egendom eller om en annan fråga som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som avses i 1 har avgjorts genom dom eller slutligt beslut&lt;br&gt;som vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare av ett registrerat skepp eller skeppsbygge har försatts i&lt;br&gt;konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring&lt;br&gt;eller utmätning, eller när en konkursförvaltare har begärt att ett&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, eller när&lt;br&gt;ägaren enligt 1 kap. 10 § andra stycket har begärt att ett registrerat&lt;br&gt;skepp skall säljas exekutivt eller egendomen har sålts exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut som avses i 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, betalnings-&lt;br&gt;säkring eller utmätning har upphävts eller återgått eller när fråga om&lt;br&gt;exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller&lt;br&gt;inskriven rätt till sådan egendom har förfallit av annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett skepp eller skeppsbygge enligt 6 § skall avregistreras men Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;det finns hinder mot avregistreringen enligt 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut har meddelats enligt 25 § att ett skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;skall avföras ur registret den dag då registrering äger rum utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det i en annan författning föreskrivet att ett visst förhållande&lt;br&gt;skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall detta&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret, om bygget förs över dit som skepp. En register-&lt;br&gt;anteckning skall avföras, om den uppenbarligen inte längre är av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om registermyndigheten finner att en införing i skepps- eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret innehåller en uppenbar oriktighet till följd&lt;br&gt;av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbi-&lt;br&gt;seende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en&lt;br&gt;uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse&lt;br&gt;bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund&lt;br&gt;av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv&lt;br&gt;bestämmas efter vad som är skäligt. Tillfälle att yttra sig skall läm-&lt;br&gt;nas de parter som berörs, om de är kända, samt den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skä-&lt;br&gt;len för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för&lt;br&gt;bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare&lt;br&gt;införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare hand-&lt;br&gt;lingen skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av register-&lt;br&gt;myndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för&lt;br&gt;detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får&lt;br&gt;vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om skeppshypotek och sjöpanträtt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;SKEPPSHYPOTEK&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ägaren av ett registrerat skepp eller skeppsbygge som vill upp-&lt;br&gt;låta panträtt i skeppet eller bygget till säkerhet för en fordran, har&lt;br&gt;rätt att i den ordning som anges i detta kapitel hos register-&lt;br&gt;myndigheten få inskrivning i egendomen av ett visst belopp (inteck-&lt;br&gt;ning) i svenskt eller utländskt mynt eller i särskilda dragningsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SDR). Vad som förstås med SDR anges i 22 kap. 3 §. Myndig- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan inte beviljas i en andel av ett skepp eller skepps-&lt;br&gt;bygge och inte heller i flera skepp eller byggen gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Panträtt upplåts genom att skeppets eller skeppsbyggets ägare,&lt;br&gt;efter att ha sökt inskrivning för sitt förvärv, överlämnar pantbrevet&lt;br&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarens rätt när ett pantbrev inte alls eller endast&lt;br&gt;delvis har utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Panträtt som har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge omfattar&lt;br&gt;även ersättning som på grund av försäkring eller av annan anledning&lt;br&gt;utgår för skada på egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innebörden av panträtt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § När en myndighet vid utsökning eller i något annat fall fördelar&lt;br&gt;medel mellan rättsägare i ett skepp eller skeppsbygge har en borge-&lt;br&gt;när rätt att för en fordran som är förenad med panträtt i egendomen,&lt;br&gt;med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan&lt;br&gt;lag, få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån&lt;br&gt;detta inte räcker får borgenären betalning ur medlen genom ett&lt;br&gt;tillägg. Detta får inte överstiga femton procent av pantbrevets&lt;br&gt;belopp jämte räntan på detta belopp från den dag då egendomen&lt;br&gt;utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel som av något annat&lt;br&gt;skäl skall fördelas sattes ned. Räntan beräknas för år enligt en&lt;br&gt;räntefot som motsvarar det av Riksbanken fastställda, vid varje tid&lt;br&gt;gällande diskontot ökat med fyra procentenheter. Förändringar i&lt;br&gt;diskontot som inträffar efter upprättandet av en sakägarförteckning&lt;br&gt;skall inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera pantbrev har överlämnats som pant för en fordran och&lt;br&gt;inteckningarna har samma företrädesrätt eller gäller omedelbart efter&lt;br&gt;varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets&lt;br&gt;belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pant-&lt;br&gt;brevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är&lt;br&gt;pantförskrivet till borgenären i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En borgenär har rätt att få betalning enligt 4 § även om ford-&lt;br&gt;ringen har preskriberats eller inte blivit anmäld efter kallelse på&lt;br&gt;okända borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett skepp eller skeppsbygge försämras till följd av vanvård&lt;br&gt;eller sjöolycka eller av någon annan jämförlig orsak så att panträt-&lt;br&gt;tens värde väsentligt minskas, får borgenären söka betalning ur&lt;br&gt;egendomen fastän fordringen inte är förfallen till betalning. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller också om skeppet eller bygget skall avregistreras enligt 2 kap. Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;6 § utom när bygget skall föras över till skeppsregistret som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Panträttsupplåtelse i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 § Frångår ett skepp eller skeppsbygge innehavaren efter klander,&lt;br&gt;är en upplåtelse av panträtt som skett efter det att egendomen kom&lt;br&gt;ur rätte ägarens hand utan verkan, om inte annat följer av 9 §. Detta&lt;br&gt;gäller också om förvärv av ett skepp eller skeppsbygge återgår som&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Upplåts panträtt i ett skepp eller skeppsbygge i strid med en mot&lt;br&gt;upplåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans&lt;br&gt;rätt att förfoga över egendomen är upplåtelsen utan verkan, om inte&lt;br&gt;annat följer av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om panträtt har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge av någon&lt;br&gt;som inte var rätt ägare, skall upplåtelsen ändå gälla, om upplåtarens&lt;br&gt;åtkomst var eller därefter på ansökan före upplåtelsen, blev in-&lt;br&gt;skriven och borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter&lt;br&gt;överlåtits till någon annan, denne vid sitt förvärv varken insett eller&lt;br&gt;bort inse att upplåtaren inte var rätt ägare. Detta gäller också i fråga&lt;br&gt;om panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare&lt;br&gt;men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egen-&lt;br&gt;domen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om panträtt har upplåtits till säkerhet för en fordran som ännu&lt;br&gt;inte har uppkommit och om upplåtaren vid överlämnandet av pant-&lt;br&gt;brevet var behörig att upplåta panträtten eller om förhållandena då&lt;br&gt;var sådana som anges i 9 §, gäller panträtten till säkerhet för ford-&lt;br&gt;ringen även om upplåtaren när fordringen uppkommer inte längre är&lt;br&gt;ägare med rätt att förfoga över egendomen genom panträttsupplå-&lt;br&gt;telse. Detta gäller dock inte, om borgenären före fordringens upp-&lt;br&gt;komst har fått kännedom om att upplåtaren inte hade rätt att upplåta&lt;br&gt;panträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även när ett pantbrev utgör&lt;br&gt;säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ut mot en annan&lt;br&gt;fordran utan några andra ändringar än sådana som normalt före-&lt;br&gt;kommer vid fordringsutbyten av det slag som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innebörden av ägarhypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett pantbrev inte har överlämnats som pant för en fordran,&lt;br&gt;är skeppets eller skeppsbyggets ägare berättigad att vid sådan fördel-&lt;br&gt;ning som avses i 4 § med den företrädesrätt inteckningen medför&lt;br&gt;enligt denna eller annan lag få tilldelning ur medlen med pantbrevets&lt;br&gt;belopp. Har ett pantbrev överlämnats som pant för en fordran men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiger fordringen pantbrevets belopp, är skeppets eller byggets Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ägare berättigad att ur medlen fä skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företräde mellan inteckningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § En inteckning ger företräde i förhållande till en annan inteck-&lt;br&gt;ning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar&lt;br&gt;som söks på samma inskrivningsdag ger lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar&lt;br&gt;som söks på samma inskrivningsdag på annat sätt än som angetts i&lt;br&gt;12 § samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns&lt;br&gt;bestämmelser i 27 och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Det företräde som en inteckning har i ett skeppsbygge består&lt;br&gt;vid överföring till skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om förmånsrätt som följer med en inteckning finns bestäm-&lt;br&gt;melser i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa bestämmelser om giltigheten av inteckningar och&lt;br&gt;pantbrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett skepp skall avregistreras som förolyckat, upphugget&lt;br&gt;eller annars förstört eller som försvunnet eller övergivet till sjöss,&lt;br&gt;förfaller en inteckning i skeppet när tio år har förflutit från den dag&lt;br&gt;anteckning gjordes enligt 2 kap. 28 § första stycket 6. En inteckning&lt;br&gt;kan dock förnyas att gälla i ytterligare tio år om det medan&lt;br&gt;inteckningen ännu gäller begärs av borgenären eller skeppsägaren&lt;br&gt;och kan även därefter förnyas i samma ordning för tio år åt gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om ett skepp eller skeppsbygge säljs exekutivt i Sverige är en&lt;br&gt;inteckning i detta, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskil-&lt;br&gt;lingen har betalats, utan verkan till det belopp som inte tillåtits in-&lt;br&gt;nestå i egendomen med anledning av att inteckningsborgenärens&lt;br&gt;fordran räknats av på köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiv försäljning i främmande stat av ett intecknat skepp eller&lt;br&gt;skeppsbygge skall erkännas med den verkan som anges i första&lt;br&gt;stycket, om egendomen fanns inom den statens jurisdiktionsområde&lt;br&gt;och försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i&lt;br&gt;överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella&lt;br&gt;konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en inteckning blir helt eller delvis utan verkan är pant-&lt;br&gt;brevet utan verkan i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödning av förkommet pantbrev medför inte att inteckningen blir&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Främmande hypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i&lt;br&gt;ett utländskt fartyg gäller även i Sverige under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättigheten upplåtits och skrivits in i enlighet med lagen i den&lt;br&gt;stat där fartyget är registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registret och de handlingar som skall förvaras i anslutning till&lt;br&gt;detta enligt lagen i registreringsstaten är offentliga och såväl utdrag&lt;br&gt;av registret som avskrift av handlingarna kan fås från registret, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registret eller i anslutning till detta förvarade handlingar inne-&lt;br&gt;håller uppgift om rättighetshavarens namn och adress eller om att&lt;br&gt;rättigheten upplåtits till förmån för ett pantbrevs eller en motsvaran-&lt;br&gt;de handlings innehavare samt uppgift om det belopp rättigheten&lt;br&gt;avser och om datum och övriga omständigheter som enligt lagen i&lt;br&gt;registreringsstaten bestämmer rättighetens företräde i förhållande till&lt;br&gt;andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i&lt;br&gt;ett fartyg under byggnad i främmande stat gäller även i Sverige&lt;br&gt;under förutsättning att inskrivning skett i den främmande staten i&lt;br&gt;enlighet med dess lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till en annan&lt;br&gt;inskriven rättighet och, om det är förenligt med 51 och 52 §§, i&lt;br&gt;övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har&lt;br&gt;enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inteckningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 § I inteckningsärenden anses som ägare av skeppet eller&lt;br&gt;skeppsbygget den för vars förvärv inskrivning senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En ansökan om inteckning skall göras skriftligen av ägaren av&lt;br&gt;skeppet eller skeppsbygget. Den skall innehålla uppgift om det&lt;br&gt;skepp eller det bygge som avses och det belopp på vilket inteckning-&lt;br&gt;en skall lyda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om inteckningsfömyelse skall göras skriftligen av&lt;br&gt;skeppsägaren eller pantbrevets innehavare. Pantbrevet skall ges in&lt;br&gt;om det inte är skeppsägaren som begär förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En ansökan om inteckning skall avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 23 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökan strider mot 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökan strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot&lt;br&gt;sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egen-&lt;br&gt;domen, som har förts in i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förs in i det samma inskrivningsdag som inteckningen söks, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;och ansökan inte medgetts av den till vars förmån inskränkningen&lt;br&gt;gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden eller, om skeppet eller bygget ägs av flera, någon av&lt;br&gt;sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inteckningen söks och det inte visas att skeppet, bygget&lt;br&gt;eller andelen inte hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring&lt;br&gt;eller utmätning och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har&lt;br&gt;tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks, om&lt;br&gt;inte i fråga om kvarstad ansökan har medgetts av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har frångått sökanden genom exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som rör inskrivning av sökandens förvärv har skju-&lt;br&gt;tits upp, skall behandlingen av inteckningsansökan skjutas upp på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om det inte finns något hinder enligt 24 §, skall inteckning&lt;br&gt;beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av ett nytt pantbrev i stället för ett&lt;br&gt;pantbrev som dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av för-&lt;br&gt;kommen handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En begäran om inteckningsfömyelse skall avslås om 23 § andra&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En inteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som en&lt;br&gt;annan inteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den&lt;br&gt;andra inteckningen, om sökanden begär det. En inteckning som sätts&lt;br&gt;efter en annan skall gälla efter en inteckning med lika rätt som eller&lt;br&gt;med bättre rätt än denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ett pantbrev får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets&lt;br&gt;ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare bytas ut mot&lt;br&gt;två eller flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pant-&lt;br&gt;brevens inbördes företrädesrätt bestämmas. Härvid skall 27 § andra&lt;br&gt;meningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Inteckningar som gäller i samma myntslag och har inbördes&lt;br&gt;lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra får på ansökan av&lt;br&gt;skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pant-&lt;br&gt;brevens innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).&lt;br&gt;Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den av de i sammanföringen ingående inteckningarna som har säm- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för&lt;br&gt;ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna sam-&lt;br&gt;manlagt uppgår till, om sökanden begär det och pantbrevens inneha-&lt;br&gt;vare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § En inteckning får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets&lt;br&gt;ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare sättas ned&lt;br&gt;efter en annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned&lt;br&gt;efter en annan gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre&lt;br&gt;rätt än denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § På ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter&lt;br&gt;medgivande av pantbrevets innehavare får en inteckning dödas&lt;br&gt;(dödning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om dödning av inteckning när pantbrevet har för-&lt;br&gt;kommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § När en innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd&lt;br&gt;som avses i 28 - 31 §§ skall pantbrevet ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § På ansökan av ett pantbrevs innehavare skall innehavet anteck-&lt;br&gt;nas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Är någon annan anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare skall registermyndigheten, sedan det nya inne-&lt;br&gt;havet har antecknats, avföra den tidigare anteckningen och under-&lt;br&gt;rätta den vars innehav var antecknat. Om det kan antas att sökanden&lt;br&gt;inte har pantbrevet, skall föreläggande meddelas honom att visa upp&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet har upphört,&lt;br&gt;skall anteckningen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan enligt första stycket inte har gjorts när ett pantbrev&lt;br&gt;skall utfärdas eller det inte finns en ny sådan ansökan när anteck-&lt;br&gt;ning om innehav avförs, skall skeppets eller skeppsbyggets ägare&lt;br&gt;antecknas som innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Om en inteckning har förfallit enligt 16 §, skall det antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall anteckning göras om inverkan på inteckning av&lt;br&gt;exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om ett skeppsbygge avförs ur skeppsbyggnadsregistret och i&lt;br&gt;stället förs in i skeppsregistret som skepp, skall en inteckning som&lt;br&gt;gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJÖPANTRÄTT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöpanträtt i fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 § Sjöpanträtt i fartyg gäller till säkerhet för en sådan fordran mot&lt;br&gt;redaren som kan hänföras till fartyget och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller någon annan&lt;br&gt;ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hamn-, kanal- och annan vattenvägsavgift samt lotsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning med anledning av personskada som uppkommit i&lt;br&gt;omedelbart samband med fartygets drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning med anledning av sakskada som uppkommit i omedel-&lt;br&gt;bart samband med fartygets drift, förutsatt att fordringen inte kan&lt;br&gt;grundas på avtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bärgarlön, ersättning för avlägsnande av vrak och bidrag till ge-&lt;br&gt;mensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 och 4 gäller inte i fråga om en fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning för atomskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt gäller även om fordringen riktar sig mot sådan farty-&lt;br&gt;gets ägare som inte är redare, eller mot den som i egenskap av&lt;br&gt;befraktare eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i reda-&lt;br&gt;rens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser&lt;br&gt;i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 36 § första stycket har inbördes&lt;br&gt;företräde till betalning efter nummerordningen där. En fordran som&lt;br&gt;avses i 5 har dock företräde framför en fordran som avses i 1 - 4&lt;br&gt;och som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar under samma punkt har inbördes lika rätt om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket. En fordran som avses i 5 går dock före en&lt;br&gt;annan sådan fordran som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Utom i fall som avses i 41 § häftar sjöpanträtt vid fartyget med&lt;br&gt;oförändrad förmånsrätt även om fartyget övergår till en ny ägare&lt;br&gt;eller dess registrering ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Den som bygger, bygger om eller reparerar ett fartyg åt någon&lt;br&gt;annan får hålla kvar egendomen till säkerhet för sin fordran på&lt;br&gt;köpeskillingen eller annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att i vissa fall sälja egendomen, att ta ut fordringen&lt;br&gt;ur köpeskillingen och att bortskaffa egendomen finns bestämmelser&lt;br&gt;i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte&lt;br&gt;har hämtats. Dessa bestämmelser skall tillämpas även på övriga fall&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med rätten att hålla kvar egendomen&lt;br&gt;finns bestämmelser i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Sjöpanträtt i fartyg upphör när ett år har förflutit från det att Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fordringen uppkom, om inte före utgången av denna tid kvarstad&lt;br&gt;eller utmätning, som sedermera åtföljs av exekutiv försäljning av&lt;br&gt;fartyget, blivit säkerställd. Preskriptionstiden får inte förlängas eller&lt;br&gt;avbrytas men skall inte löpa medan det finns laga hinder mot att&lt;br&gt;fartyget beläggs med kvarstad eller utmäts för borgenärens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när ett fartyg skall säljas exekutivt under konkurs eller&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § andra stycket, om försäljning har begärts och&lt;br&gt;fartyget har tagits ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fordran som är förenad med sjöpanträtt i ett fartyg får&lt;br&gt;domstol besluta om kvarstad på fartyget enligt 15 kap. 1 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken även om det inte finns risk för att motparten undandrar&lt;br&gt;sig att betala skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Om ett fartyg säljs exekutivt i Sverige, upphör sjöpanträtt och&lt;br&gt;retentionsrätt i fartyget sedan försäljningen har vunnit laga kraft och&lt;br&gt;köpeskillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärerna har rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning&lt;br&gt;som gäller för utmätt egendom. En fordran som är förenad med&lt;br&gt;sjöpanträtt får därvid bevakas till fullt belopp trots bestämmelserna&lt;br&gt;i 9 kap. om ansvarsbegränsning men ger inte utdelning över det&lt;br&gt;belopp som högst skall betalas enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En exekutiv försäljning av fartyg i en främmande stat skall erkän-&lt;br&gt;nas med den verkan som anges i första stycket, om fartyget fanns&lt;br&gt;inom den statens jurisdiktionsområde samt försäljningen har verk-&lt;br&gt;ställts i enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt&lt;br&gt;och fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Bestämmelserna om sjöpanträtt i fartyg skall också tillämpas på&lt;br&gt;fartyg under byggnad sedan bygget sjösatts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöpanträtt i last&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;43 § Sjöpanträtt i inlastat gods gäller till säkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön och på bidrag till gemensamt haveri eller&lt;br&gt;annan kostnad som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på grund av att en transportör, bortfraktare eller befäl-&lt;br&gt;havare med stöd av behörighet enligt denna lag har slutit avtal eller&lt;br&gt;vidtagit någon annan åtgärd för lastens behov samt en lastägares&lt;br&gt;fordran på ersättning för gods som sålts för någon annan lastägares&lt;br&gt;räkning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en transportörs eller bortfraktares fordran på grund av frakt-&lt;br&gt;avtalet om den kan göras gällande mot den som kräver att godset&lt;br&gt;skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 43 § har inbördes företräde till&lt;br&gt;betalning efter nummerordningen där. Fordringar under samma&lt;br&gt;punkt har inbördes lika rätt. En fordran som avses i 1 eller 2 går&lt;br&gt;dock före en fordran under samma punkt som härrör av en annan&lt;br&gt;händelse och som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Utlämnas gods som utgör säkerhet för en fordran eller säljs&lt;br&gt;gods för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanträtten i godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods säljs exekutivt upphör sjöpanträtten i godset sedan&lt;br&gt;försäljningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan borgenärens tillstånd har lämnat ut gods som enligt&lt;br&gt;vad han insett eller bort inse utgjorde säkerhet för en fordran, sva-&lt;br&gt;rar för vad som till följd av detta inte kan ersättas ur godset. Sådan&lt;br&gt;ansvarighet har även mottagaren, för en fordran för vilken han&lt;br&gt;annars inte skulle svara personligen, om han hade kännedom om&lt;br&gt;fordringen när godset lämnades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett år har förflutit från&lt;br&gt;det att fordringen uppkom, om inte före utgången av denna tid&lt;br&gt;antingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning,&lt;br&gt;som sedermera åtföljs av exekutiv försäljning av godset, blivit sä-&lt;br&gt;kerställd. Preskriptionstiden skall inte löpa medan det finns laga&lt;br&gt;hinder mot att godset beläggs med kvarstad eller utmäts för borge-&lt;br&gt;närens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran har kommit under behandling av dispaschör, anses&lt;br&gt;att talan om fordringen har blivit väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när gods skall säljas exekutivt under konkurs, om för-&lt;br&gt;säljning har begärts och godset har tagits om hand, förseglats eller&lt;br&gt;märkts av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensamma bestämmelser om sjöpanträtt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;47 § Om en borgenär har sjöpanträtt i flera panter, utgör varje pant&lt;br&gt;säkerhet för fordringens hela belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får borgenären betalt ur en pant för större del av sin fordran än&lt;br&gt;som belöper på den panten efter det inbördes förhållandet mellan&lt;br&gt;panternas värden vid tiden för panträttens uppkomst, inträder pant-&lt;br&gt;ägaren för överskottet i den rätt borgenären hade till övriga panter.&lt;br&gt;I pantägarens ställe och med företräde framför honom inträder den&lt;br&gt;borgenär, för vars fordran panten utgjorde säkerhet särskilt, i den&lt;br&gt;mån panten på grund av den andre borgenärens krav inte räcker till&lt;br&gt;betalning av hans fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Sjöpanträtt består även om fordringen överlåts eller tas i an- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;språk genom utmätning eller införsel eller på annat sätt övergår till&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Sjöpanträtt omfattar inte ersättning som på grund av försäkring&lt;br&gt;eller av någon annan anledning utgår för skada på fartyg eller last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till betalning som är förenad med retentionsrätt enligt 39 § får&lt;br&gt;göras gällande i ersättning som på grund av försäkring eller av&lt;br&gt;någon annan anledning utgår för skada på det fartyg eller det far-&lt;br&gt;tygsbygge som är föremål för retentionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Talan om betalning ur fartyg eller last för en fordran som är&lt;br&gt;förenad med sjöpanträtt får väckas mot pantägaren eller befäl-&lt;br&gt;havaren. Vad gäller last får sådan talan dock inte väckas mot befäl-&lt;br&gt;havaren av fartygets ägare eller redare eller den som i egenskap av&lt;br&gt;befraktare eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i reda-&lt;br&gt;rens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § När en sådan sjöpanträtt eller retentionsrätt i fartyg som avses&lt;br&gt;i detta kapitel åberopas inför svensk myndighet skall svensk lag&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en annan sjöpanträtt, retentionsrätt eller liknande rättighet i&lt;br&gt;fartyg åberopas, skall den prövas enligt lagen i den stat där fartyget&lt;br&gt;är registrerat. Rättigheten skall dock stå tillbaka för sjöpanträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt enligt detta kapitel eller hypotek som överensstämmer&lt;br&gt;med 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygs-&lt;br&gt;hypotek. Rättigheten får i övrigt inte medföra bättre rätt än den&lt;br&gt;rättighet enligt detta kapitel som den närmast motsvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Bestämmelserna i 51 § skall också tillämpas på fartyg under&lt;br&gt;byggnad sedan bygget sjösatts. För tiden innan dess gäller lagen i&lt;br&gt;den stat där fartyget byggs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om kvarstad på fartyg i internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller kvarstad på fartyg för&lt;br&gt;anspråk som i Sverige eller ett annat land är eller kan bli föremål&lt;br&gt;för rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt anspråk i brott-&lt;br&gt;mål. Bestämmelserna gäller dock inte kvarstad för fordringar som&lt;br&gt;avser skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller för fartyg som är införda i det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret eller ett motsvarande utländskt fartygsregister. Be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller dock inte för svenska skepp, om sökanden har&lt;br&gt;hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande stats-&lt;br&gt;fartyg m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fartyg. Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;uteslutande används av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också&lt;br&gt;för kvarstad enligt detta kapitel, om något annat inte föreskrivs i&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses i detta kapitel ett anspråk som grundar sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på någon av följande omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller på något annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;certeparti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran&lt;br&gt;med fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kost-&lt;br&gt;nader för dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan om-&lt;br&gt;bordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avsändare, be-&lt;br&gt;fraktare eller avlastare eller agenter för fartygets eller dess ägares&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad&lt;br&gt;panträtt i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kvarstad far läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § andra stycket 1 - 14, far kvarstad i stället läggas på ett annat&lt;br&gt;fartyg som tillhör den som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var&lt;br&gt;ägare av det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran&lt;br&gt;enligt andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg som sjöfordran hänför sig till eller på ett annat fartyg som Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i&lt;br&gt;Sverige kan utmätas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan&lt;br&gt;förpliktelse än betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om&lt;br&gt;utmätning i stället gälla annan verkställighet än verkställighet av&lt;br&gt;kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och&lt;br&gt;samma sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller någon annan säkerhet för en sjöfordran har ställts&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad, far kvarstad inte beviljas för samma sjö-&lt;br&gt;fordran. Kvarstad får dock beviljas, om borgenären visar att den&lt;br&gt;ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på&lt;br&gt;sådana omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får&lt;br&gt;domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller&lt;br&gt;annan säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om kvarstad på egendom som en ombordanställd fört ombord&lt;br&gt;på ett fartyg finns bestämmelser i 22 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning II Rederi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om partrederi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett partrederi föreligger om flera har kommit överens om att&lt;br&gt;under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med ett eget fartyg.&lt;br&gt;Anmälan om ett partrederiavtal får göras hos registermyndigheten,&lt;br&gt;som skall anteckna anmälningen i det register där fartyget är infört&lt;br&gt;eller, om det inte är registrerat, genast kungöra den. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om anmälnings- och kungörelseförfarandet meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de förpliktelser som uppkommer för partrederiet efter det att&lt;br&gt;rederiavtalet har anmälts till registermyndigheten svarar varje redare&lt;br&gt;endast i förhållande till sin andel i fartyget om han inte har åtagit&lt;br&gt;sig större ansvarighet. För tidigare uppkomna rederiförpliktelser&lt;br&gt;svarar redarna solidariskt. I fråga om betalningsansvar för vatten-&lt;br&gt;föroreningsavgift enligt 8 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg gäller 8 kap. 2 § andra stycket nämnda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag. I fråga om betalningsansvar enligt lagen (1986:371) om flytt- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ning av fartyg i allmän hamn gäller 5 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 - 18 §§ i den mån något annat inte har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För ett partrederi får en huvudredare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses en här i landet bosatt svensk, dansk, finsk eller norsk med-&lt;br&gt;borgare eller en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Huvudredaren är behörig att på samtliga redares vägnar företa&lt;br&gt;de rättshandlingar som rederirörelsen vanligen medför, att väcka och&lt;br&gt;utföra talan i sak som rör rederiet samt att i övrigt företräda redarna&lt;br&gt;inför domstolar och andra myndigheter i sådan sak. Huvudredaren&lt;br&gt;får inte utan medredamas samtycke överlåta fartyget eller upplåta&lt;br&gt;panträtt i det eller bortfrakta det för en längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudredare inte är vald, kan vilken som helst av redarna&lt;br&gt;sökas att svara även för de övriga i sak som rör rederiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Huvudredaren skall på lämpligt sätt hålla redarna underrättade&lt;br&gt;om rederiets verksamhet. Han skall rådgöra med dem i alla viktiga&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut i partrederiets angelägenheter fattas vid allmänt samman-&lt;br&gt;träde, till vilket var och en av redarna har kallats minst en vecka i&lt;br&gt;förväg genom rekommenderat brev eller telegram eller telexmed-&lt;br&gt;delande under sin senast kända adress. Kallelsen skall innehålla&lt;br&gt;upplysning om vad som skall behandlas på sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sammanträde krävs inte för ett beslut som samtliga redare&lt;br&gt;biträder eller som är så brådskande att det inte kan anstå till dess ett&lt;br&gt;sådant sammanträde kan hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På en redares begäran skall protokoll föras över vad som före-&lt;br&gt;kommer av vikt vid ett allmänt sammanträde. En redare, som har&lt;br&gt;uteblivit från ett allmänt sammanträde eller av någon annan anled-&lt;br&gt;ning inte har deltagit i ett beslut, skall underrättas om vad som&lt;br&gt;beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid omröstning räknas varje redares röstetal efter hans andel i&lt;br&gt;fartyget. Om något annat inte följer av tredje stycket, gäller som&lt;br&gt;beslut den mening som har fått det högsta röstetalet. Vid lika röste-&lt;br&gt;tal gäller den mening som huvudredaren biträder. Val av huvud-&lt;br&gt;redare skall dock avgöras genom lottning, om flera fått lika röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut vid allmänt sammanträde är bindande för en redare som&lt;br&gt;har uteblivit från sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut, som har fattats i en annan ordning än vid ett allmänt&lt;br&gt;sammanträde eller som innebär att rederiet skall upplösas, gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om det biträds av redare som tillsammans äger mer än hälf- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ten i fartyget. Ett beslut, som strider mot rederiavtalet eller på något&lt;br&gt;annat sätt mot rederiets ändamål och som inte avser rederiets upp-&lt;br&gt;lösning, gäller endast om samtliga redare är eniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Huvudredaren kan när som helst skiljas från sitt uppdrag genom&lt;br&gt;ett beslut enligt 5 och 7 §§. En huvudredare som själv äger minst&lt;br&gt;hälften i fartyget kan på en medredares talan av domstol skiljas från&lt;br&gt;uppdraget, om det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Huvudredaren svarar för att rederiets bokföring fullgörs enligt&lt;br&gt;lag och annan författning. Han skall inför redarna redovisa sin&lt;br&gt;förvaltning av rederiets angelägenheter. Redovisningen skall avse&lt;br&gt;kalenderår och avges inom två månader efter årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall avges skriftligen till varje redare. För gransk-&lt;br&gt;ning av redovisningen har redare rätt att ta del av rederiets räken-&lt;br&gt;skapshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare vill klandra redovisningen, skall han väcka talan vid&lt;br&gt;domstol inom sex månader från det att han fått del av den. En reda-&lt;br&gt;re som försummar detta har förlorat sin rätt till klander, om inte hu-&lt;br&gt;vudredaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Varje redare skall bidra till utgifterna för rederiets verksamhet&lt;br&gt;i förhållande till sin andel i fartyget. Om en redare trots uppmaning&lt;br&gt;inte betalar sitt bidrag till beslutad utgift och huvudredaren eller en&lt;br&gt;annan redare lägger ut beloppet, skall den betalningsskyldige reda-&lt;br&gt;ren betala ränta på det förskotterade beloppet enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vinst och förlust av rederiets verksamhet fördelas mellan&lt;br&gt;redarna i förhållande till deras andelar. Ett överskott som inte be-&lt;br&gt;hövs för rederiets utgifter skall delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 10 § förskotterat bidrag för en annan har rätt att i&lt;br&gt;avräkning på sin fordran lyfta utdelning som belöper på den andres&lt;br&gt;andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en andel i fartyget övergår till någon annan, skall förvär-&lt;br&gt;varen eller hans fångesman genast underrätta huvudredaren och&lt;br&gt;övriga redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare har blivit medborgare i en främmande stat, skall han&lt;br&gt;genast underrätta huvudredaren och övriga redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En redare har rätt att lösa till sig en andel i fartyget som på&lt;br&gt;något annat sätt än genom förvärv vid en exekutiv försäljning eller&lt;br&gt;offentlig auktion har övergått till någon annan än en medredare.&lt;br&gt;Lösningsrätten gäller dock inte mot en medredares make, avkomling&lt;br&gt;eller avkomlings make. En redare som vill utöva sin lösningsrätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall meddela förvärvaren detta inom en månad från det att han&lt;br&gt;underrättades om förvärvet. Försummas detta är lösningsrätten för-&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera redare gör sin lösningsrätt gällande, skall den utövas i&lt;br&gt;förhållande till deras andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösensumman skall motsvara andelens fulla värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En redare, vars andel i fartyget har övergått till någon annan,&lt;br&gt;blir inte fri från ansvarighet mot de övriga redarna för de förpliktel-&lt;br&gt;ser som han hade vid övergången. Inte heller blir han fri från an-&lt;br&gt;svarighet mot dem för därefter uppkommande rederiförpliktelser&lt;br&gt;förrän huvudredaren eller samtliga redare har underrättats om över-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren av andelen inträder i förhållande till de övriga redar-&lt;br&gt;na genast i en redares alla rättigheter och skyldigheter. Han är på&lt;br&gt;samma sätt som sin fångesman bunden av de beslut som har träffats&lt;br&gt;och de åtgärder som vidtagits före övergången. De övriga redarna&lt;br&gt;får från hans utdelning räkna av en sådan fordran på bidrag till&lt;br&gt;rederiets verksamhet som gäller mot fångesmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye redaren svarar i förhållande till tredje man endast för de&lt;br&gt;rederiförpliktelser som uppkommer efter andelsövergången. Innan&lt;br&gt;inskrivning har sökts för förvärvet eller anmälan har gjorts om detta&lt;br&gt;svarar även hans fångesman för sådana rederiförpliktelser i för-&lt;br&gt;hållande till tredje man som varken kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;andelsövergången. Bestämmelserna i 1 § första stycket andra och&lt;br&gt;tredje meningarna har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inte annat följer av 16 §, skall rederiet upplösas sex måna-&lt;br&gt;der efter det att en redare begärt det hos medredama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en redare skall rederiet omedelbart upplösas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyget utan redarens åtgärd eller samtycke har upphört att vara&lt;br&gt;svenskt och lösningsrätt inte kan utövas enligt 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudredaren har skilts från sitt uppdrag av domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en medredare inte kan fullgöra sina förpliktelser som redare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rederiet förvaltas på ett sådant sätt att redarens rätt kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En redare har rätt att lösa ut en medredare som enligt 15 §&lt;br&gt;första stycket har begärt att rederiet skall upplösas eller till vilken&lt;br&gt;en upplösningsgrund enligt 15 § andra stycket hänför sig. Den som&lt;br&gt;vill utöva sin utlösningsrätt skall meddela medredaren detta inom en&lt;br&gt;månad från det att han fått del av dennes begäran om upplösning&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket eller han fått kännedom om att en upplös-&lt;br&gt;ningsgrund enligt samma paragraf andra stycket hade inträtt. För-&lt;br&gt;summas detta är utlösningsrätten förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § andra och tredje styckena skall också till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid upplösning av ett partrederi skall fartyget säljas.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redarna inte enas om försäljningsorten, bestäms den av en god&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man som utses enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Enas&lt;br&gt;de inte om sättet för försäljningen, skall denna ske på offentlig auk-&lt;br&gt;tion. Därvid skall lagen om samäganderätt tillämpas, om försäljning-&lt;br&gt;en skall ske i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om samäganderätt tillämpas skall tingsrätten i fartygets&lt;br&gt;hemort vara laga domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har en större andel i fartyget än hälften har rätt att&lt;br&gt;träda in som fartygets befälhavare, om han är behörig till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den som har större andel i fartyget än hälften befälhavare, skall&lt;br&gt;rätten på en annan delägares talan skilja honom från befattningen,&lt;br&gt;om det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Om befälhavare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Befälhavaren skall innan en resa påbörjas se till att fartyget är&lt;br&gt;sjö värdigt enligt 1 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resan skall befälhavaren vaka över att fartyget hålls i sjö-&lt;br&gt;värdigt skick efter vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller brist i sjövärdigheten inte kan avhjälpas genast, skall&lt;br&gt;befälhavaren omedelbart underrätta redaren eller den som i redarens&lt;br&gt;ställe har befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Befälhavaren skall se till att fartyget framförs och handhas på&lt;br&gt;ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall känna till de påbud och föreskrifter om sjöfarten som&lt;br&gt;gäller för de farvatten som fartyget skall trafikera och på de orter&lt;br&gt;som det skall anlöpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett fartyg prejas av en behörig svensk civil eller militär&lt;br&gt;myndighet, är befälhavaren skyldig att lyda prejningen. Om det efter&lt;br&gt;prejning eller annars begärs av en behörig myndighet, är&lt;br&gt;befälhavaren också skyldig att låta fartyget visiteras. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om prejning och visitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Befälhavaren är ansvarig för att föreskrivna dagböcker förs på&lt;br&gt;fartyget. Bestämmelser om dagböcker finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är skyldig att på fartyget medföra andra skeppshand-&lt;br&gt;lingar och ett exemplar av denna lag enligt föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfarts-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Befälhavaren skall se till att lastning och lossning sker och att&lt;br&gt;resan utförs med tillbörlig skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan befälhavaren påbörjar bärgning av ett fartyg eller av gods, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall han noga överväga om detta är förenligt med hans skyldigheter&lt;br&gt;mot dem vilkas intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om fartyget råkar i sjönöd, är befälhavaren skyldig att göra allt&lt;br&gt;som står i hans makt för att rädda de ombordvarande och bevara&lt;br&gt;fartyget och lasten. Han skall, om det är möjligt, se till att dagböck-&lt;br&gt;er och andra skeppshandlingar förs i säkerhet samt vidta åtgärder&lt;br&gt;för bärgning av fartyg och gods. Så länge som det finns rimlig&lt;br&gt;utsikt att fartyget kan räddas får befälhavaren inte överge det utan&lt;br&gt;att hans liv är i allvarlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anträffar befälhavaren någon i sjönöd är han skyldig att lämna all&lt;br&gt;hjälp som är möjlig och behövlig för att rädda den nödställde, om&lt;br&gt;det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller de ombord-&lt;br&gt;varande. Om befälhavaren i annat fall får kännedom om att någon är&lt;br&gt;i sjönöd eller om han får kännedom om någon fara som hotar sjötra-&lt;br&gt;fiken, är han under de förutsättningar som nyss angetts skyldig att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att rädda den nödställde eller avvärja faran i enlig-&lt;br&gt;het med de föreskrifter som regeringen meddelat för sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om befälhavaren är frånvarande eller har förfall, meddelar den&lt;br&gt;främste av de närvarande styrmännen de avgöranden som inte tål&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar befälhavaren fartyget skall han underrätta den främste av&lt;br&gt;de närvarande styrmännen eller, om någon styrman inte är närvaran-&lt;br&gt;de, någon annan av besättningen och ge de föreskrifter som behövs.&lt;br&gt;När fartyget inte ligger förtöjt i hamn eller på en säker ankarplats&lt;br&gt;får befälhavaren inte lämna fartyget utan att det är nödvändigt. Om&lt;br&gt;fara hotar, får han inte vara borta från fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider befälhavaren eller blir han på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;någon annan tvingande anledning ur stånd att föra fartyget eller&lt;br&gt;överger han tjänsten, träder den främste av styrmännen i hans ställe&lt;br&gt;till dess en ny befälhavare har utsetts. I dessa fall skall redaren ge-&lt;br&gt;nast underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Befälhavaren är behörig att på redarens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företa rättshandlingar som avser bevarandet av fartyget eller&lt;br&gt;utförandet av resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. träffa avtal om att på resan ta med gods och, på ett fartyg som&lt;br&gt;är avsett för det, passagerare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. väcka talan i mål som rör fartyget och utföra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för sådana ändamål som avses i första stycket får befäl-&lt;br&gt;havaren vid behov skaffa genom lån eller genom att pantsätta eller&lt;br&gt;sälja gods som tillhör redaren eller, i nödfall, gods som ingår i&lt;br&gt;lasten. Om rättshandlingen inte var nödvändig är den ändå bindande&lt;br&gt;om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall underrätta redaren om åtgärder av vikt som han Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ansett nödvändiga för fartygets eller de ombordvarandes säkerhet,&lt;br&gt;om resans förlopp, om de rättshandlingar som företagits under resan&lt;br&gt;och om allt annat som kan vara till nytta för redaren att känna till.&lt;br&gt;Innan en åtgärd av vikt vidtas bör befälhavaren inhämta föreskrifter&lt;br&gt;av redaren eller det ombud som denne har anvisat. Om medel be-&lt;br&gt;hövs för fartyget och redarens föreskrifter inte kan avvaktas, skall&lt;br&gt;befälhavaren skaffa medlen på det sätt som är billigast för redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Befälhavaren skall under resan noggrant vårda lasten och i&lt;br&gt;övrigt bevaka lastägarens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är behörig att, i enlighet med vad som gäller för en&lt;br&gt;transportör eller bortfraktare, företa rättshandlingar på lastägarens&lt;br&gt;vägnar samt väcka talan i mål som rör lasten och utföra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Befälhavaren svarar inte för de förbindelser som han har ingått&lt;br&gt;på redarens eller lastägarens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Befälhavaren skall ersätta den skada som han genom fel eller&lt;br&gt;försummelse i tjänsten orsakar redaren, lastägaren eller någon annan&lt;br&gt;vars intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd som befälhavaren enligt första stycket eller i övrigt&lt;br&gt;skall betala kan sättas ned efter vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;beskaffenheten av det fel eller den försummelse som ligger honom&lt;br&gt;till last, skadans storlek eller omständigheterna i övrigt. I fråga om&lt;br&gt;skadeståndsansvaret för en befälhavare som är arbetstagare gäller&lt;br&gt;dock 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När redaren begär det skall befälhavaren avge redovisning. Om&lt;br&gt;redaren vill klandra redovisningen, skall han väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att redovisningen mottogs. Klandras inte redovis-&lt;br&gt;ningen inom denna tid, har redaren förlorat sin talan, om inte befäl-&lt;br&gt;havaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningen skall befälhavaren tillgodoräkna redaren all&lt;br&gt;särskild ersättning som han har fått av avsändare, befraktare,&lt;br&gt;lastägare, leverantörer eller andra med vilka han har haft att göra i&lt;br&gt;egenskap av befälhavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om fartyget beläggs med kvarstad eller utmäts av en utländsk&lt;br&gt;myndighet, skall befälhavaren genast underrätta närmaste svenska&lt;br&gt;utlandsmyndighet i den främmande staten och, i fråga om skepp,&lt;br&gt;registermyndigheten. Den utländska myndighetens bevis om åtgär-&lt;br&gt;den skall, om det är möjligt, snarast sändas till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också när kvarstaden eller utmätningen&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Befälhavaren på ett svenskt handelsfartyg, fiskefartyg eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;statsfartyg skall genast rapportera till den myndighet regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon i annat fall än som avses i 1 och 2 har eller kan antas&lt;br&gt;ha drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit på fartyget eller lasten eller på egen-&lt;br&gt;dom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av&lt;br&gt;betydelse för sjösäkerheten skall ske också i andra fall än som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall rapportera till Sjöfartsverket när, i anledning av&lt;br&gt;en händelse som har eller kan antas ha inträffat i samband med&lt;br&gt;fartygets drift, sjöförklaring skall hållas enligt 18 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sjöförklaring&lt;br&gt;finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sammanstöt-&lt;br&gt;ning mellan fartyg finns i 8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bestämmelser om befälhavarens skyldighet att ta med sjöman&lt;br&gt;ombord på fartyget finns i 22 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning III Ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av&lt;br&gt;besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i&lt;br&gt;tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon an-&lt;br&gt;nan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete&lt;br&gt;i fartygets tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han&lt;br&gt;rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inskränkning av en redares ansvarighet finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 13-15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om skada genom fartygs sammanstötning &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1993/94:195&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om två fartyg sammanstöter så att skada uppstår på det ena&lt;br&gt;fartyget eller på personer eller gods som finns ombord och sam-&lt;br&gt;manstötningen är orsakad genom vållande på endera sidan, skall den&lt;br&gt;sidan ersätta skada och förlust som uppkommer därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötningen orsakats genom vållande på båda sidor,&lt;br&gt;skall dessa utge ersättning enligt förhållandet mellan de på ömse&lt;br&gt;sidor gjorda felen. Om omständigheterna inte ger stöd för någon&lt;br&gt;viss fördelning skall vardera sidan ersätta hälften av skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera sidan svarar endast för sin del av ersättningen. För skada&lt;br&gt;på person svarar dock båda sidor solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ena sidan har betalat mer än sin del, får den sidan kräva&lt;br&gt;den andra på det överskjutande beloppet. Mot ett sådant krav kan&lt;br&gt;göras gällande samma rätt till befrielse från eller begränsning av&lt;br&gt;ansvarighet som hade kunnat åberopas mot den skadelidande enligt&lt;br&gt;denna lag eller en motsvarande främmande lag eller enligt förbehåll&lt;br&gt;som är förenligt med den tillämpliga lagen. Ett förbehåll får dock&lt;br&gt;inte åberopas till befrielse från eller begränsning av ansvarighet&lt;br&gt;utöver vad som följer av bestämmelserna i 13 - 15 kap. eller&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser i den främmande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av frågan om vållande till en sammanstötning&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om tiden medgav övervägande eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en sammanstötning har inträffat genom en olyckshändelse&lt;br&gt;eller om det inte kan utredas att den orsakats av vållande på endera&lt;br&gt;sidan, svarar vardera sidan för sin skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i denna lag om sammanstötning mellan fartyg&lt;br&gt;skall tillämpas även när till följd av ett fartygs manövrering eller på&lt;br&gt;liknande sätt skada orsakas på ett annat fartyg eller på personer eller&lt;br&gt;gods som finns ombord på det, utan att fartygen sammanstöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett fartyg har sammanstött med ett annat fartyg är det befäl-&lt;br&gt;havarens skyldighet att lämna det andra fartyget och de ombordva-&lt;br&gt;rande där all behövlig och möjlig hjälp för räddning ur den&lt;br&gt;uppkomna faran, om det kan ske utan allvarlig fara för det egna&lt;br&gt;fartyget och de ombordvarande. Han skall också för det andra&lt;br&gt;fartygets befälhavare uppge namnet på det egna fartyget och dess&lt;br&gt;hemort samt den ort eller den hamn varifrån det kommer och den&lt;br&gt;dit det skall gå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om ansvarsbegränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Redaren har rätt att enligt bestämmelserna i detta kapitel be-&lt;br&gt;gränsa sin ansvarighet. Samma rätt har en sådan ägare av ett fartyg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte är redare, den som i redarens ställe har hand om fartygets Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt var och en som&lt;br&gt;utför tjänster i omedelbart samband med bärgning. Med bärgning&lt;br&gt;avses även åtgärder enligt 2 § första stycket 4, 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar görs gällande mot någon för vilken redaren eller någon&lt;br&gt;annan person som avses i första stycket svarar, har även denne rätt&lt;br&gt;att begränsa sin ansvarighet enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av ansvarighetsförsäkring svarar för en fordran&lt;br&gt;som är föremål för begränsning har rätt att begränsa sin ansvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma utsträckning som försäkringshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, före-&lt;br&gt;ligger rätt till ansvarsbegränsning, oavsett grunden för ansvarig-&lt;br&gt;heten, beträffande fordringar med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person- eller sakskada, om skadan har uppkommit ombord på&lt;br&gt;fartyget eller i omedelbart samband med fartygets drift eller med&lt;br&gt;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods,&lt;br&gt;passagerare eller deras resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan skada, om den har orsakats av intrång i en rättighet som&lt;br&gt;inte grundar sig på avtal och den har uppkommit i omedelbart sam-&lt;br&gt;band med fartygets drift eller med bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra eller oskadliggöra ett&lt;br&gt;fartyg, inbegripet allt som finns eller har funnits ombord, som har&lt;br&gt;sjunkit, strandat, övergetts eller blivit vrak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller oskadliggöra fartygets&lt;br&gt;last, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder för att avvärja eller begränsa skada för vilken ansvars-&lt;br&gt;begränsning gäller, och skada som har orsakats av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som får begränsa sitt ansvar en motfordran mot borge-&lt;br&gt;nären och grundar sig fordringen och motfordringen på en och&lt;br&gt;samma händelse, skall begränsningen avse endast den del av ford-&lt;br&gt;ringen som överstiger motfordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på&lt;br&gt;avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;4, 5 eller 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 1 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada&lt;br&gt;till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller&lt;br&gt;en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansva-&lt;br&gt;righet för atomskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots&lt;br&gt;eller den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och vars skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;bärgningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas&lt;br&gt;själv ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, skall ansvarsbelop-&lt;br&gt;pen bestämmas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats&lt;br&gt;fartygets egna passagerare är ansvarsgränsen 46 666 särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som&lt;br&gt;fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra, dock högst&lt;br&gt;25 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För andra fordringar med anledning av personskada är ansvars-&lt;br&gt;gränsen 333 000 SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 500.&lt;br&gt;Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 3 000 med 500 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 3 001 till 30 000 med 333 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 250 SDR, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 167 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För andra slag av fordringar samt fordringar som avses i 2, i&lt;br&gt;den mån de inte tillgodoses med de belopp som anges där, är&lt;br&gt;ansvarsgränsen 167 000 SDR, om fartygets dräktighet inte över-&lt;br&gt;stiger 500. Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 30 000 med 167 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 125 SDR, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 83 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansvarsgränserna i 1 - 3 gäller summan av alla fordringar som&lt;br&gt;på grund av en och samma händelse har uppkommit mot redaren,&lt;br&gt;ägare av fartyg som inte är redare, den som i redarens ställe har&lt;br&gt;hand om fartygets drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt&lt;br&gt;mot någon för vilken dessa svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ansvarsgränserna för bärgare som inte utför bärgning från&lt;br&gt;fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen&lt;br&gt;avser, skall motsvara de ansvarsgränser som gäller för fartyg med&lt;br&gt;en dräktighet av 1 500. Ansvarsgränserna gäller summan av alla&lt;br&gt;fordringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit&lt;br&gt;mot en sådan bärgare och mot någon för vilken denne svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med fartygets dräktighet avses bruttodräktigheten beräknad&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års&lt;br&gt;internationella skeppsmätningskonvention. Vad som avses med SDR&lt;br&gt;anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje ansvarsbelopp skall fördelas mellan borgenärerna i för- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hållande till storleken av de styrkta fordringar av det slag som&lt;br&gt;ansvarsgränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som avses i 5 § 2 inte räcker till för betalning av&lt;br&gt;de fordringar som anges där, skall återstoden av dessa fordringar&lt;br&gt;betalas ur det belopp som nämns i 5 § 3 med samma rätt som övriga&lt;br&gt;där angivna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redaren eller någon annan, innan ansvarsbeloppet fördelats,&lt;br&gt;helt eller delvis betalat en fordran, inträder han i borgenärens rätt&lt;br&gt;intill det belopp som han har betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar redaren eller någon annan att han senare kan bli skyldig att&lt;br&gt;helt eller delvis betala en fordran som han, om den hade betalats&lt;br&gt;före ansvarsbeloppets fördelning, skulle ha kunnat kräva åter ur&lt;br&gt;ansvarsbeloppet enligt tredje stycket, skall medel tills vidare avsättas&lt;br&gt;för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det med anledning av en fordran av det slag som är föremål&lt;br&gt;för ansvarsbegränsning här i landet har väckts talan eller framställts&lt;br&gt;begäran om kvarstad eller andra rättsliga åtgärder, kan en begräns-&lt;br&gt;ningsfond upprättas. Fonden skall upprättas hos den domstol där&lt;br&gt;talan har väckts eller hos sjörättsdomstolen för den ort där kvarstad&lt;br&gt;eller andra rättsliga åtgärder har begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsningsfond anses upprättad med verkan för alla personer&lt;br&gt;som kan åberopa samma ansvarsgräns. Den är avsedd för betalning&lt;br&gt;endast av fordringar av det slag som ansvarsgränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats i Sverige, får här i&lt;br&gt;landet talan om en fordran av det slag som är föremål för ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsning väckas endast i begränsningsmål. Detta gäller också talan&lt;br&gt;om frågan huruvida den som har upprättat begränsningsfonden har&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning och om frågan om fördelning av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att väcka talan i ett begränsningsmål är den som har upp-&lt;br&gt;rättat fonden, dennes försäkringsgivare och den som gör gällande en&lt;br&gt;fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;br&gt;finns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som har gjort gällande en fordran mot en begränsningsfond&lt;br&gt;som har upprättats i Sverige eller i en annan konventionsstat, kan&lt;br&gt;inte med anledning av denna fordran erhålla säkerhetsåtgärd eller&lt;br&gt;utmätning avseende fartyg eller någon annan egendom, som tillhör&lt;br&gt;någon som fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som&lt;br&gt;har rätt till ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats här i landet eller i Dan-&lt;br&gt;mark, Finland eller Norge, kan säkerhetsåtgärd eller utmätning&lt;br&gt;avseende fartyg eller någon annan egendom som tillhör någon som&lt;br&gt;fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som har rätt till&lt;br&gt;ansvarsbegränsning inte ske med anledning av en fordran som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göras gällande mot fonden. Har säkerhetsåtgärd eller utmätning Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;redan skett, skall åtgärden hävas. Säkerhet som har ställts för att&lt;br&gt;avvärja säkerhetsåtgärd eller utmätning eller för att få en sådan&lt;br&gt;åtgärd hävd skall friges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fonden upprättats i en annan konventionsstat än som avses i&lt;br&gt;andra stycket, kan rätten eller kronofogdemyndigheten avslå en&lt;br&gt;begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning, häva en säkerhetsåtgärd&lt;br&gt;eller utmätning som redan har skett eller frige en säkerhet som har&lt;br&gt;ställts. En begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning skall alltid&lt;br&gt;avslås och, om fonden har upprättats innan en sådan åtgärd vidtagits&lt;br&gt;eller säkerhet ställts, åtgärden hävas och säkerheten friges, när&lt;br&gt;fonden upprättats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den hamn där den händelse har inträffat på vilken fordringen&lt;br&gt;grundas eller, om händelsen inte har ägt rum i hamn, den första&lt;br&gt;hamn som fartyget har anlöpt efter händelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) landstigningshamnen, om fordringen avser personskada som har&lt;br&gt;drabbat en person ombord på fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lossningshamnen, om fordringen avser skada på fartygets last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena kan även tillämpas om det visas att en&lt;br&gt;fond som har upprättats i en stat som inte är konventionsstat är&lt;br&gt;jämställbar med en sådan begränsningsfond som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller endast om borgenären kan framställa krav&lt;br&gt;mot begränsningsfonden vid den domstol eller myndighet som för-&lt;br&gt;valtar fonden och han har möjlighet att av fondens medel få ut vad&lt;br&gt;som belöper på hans fordran och föra över det till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ansvarsbegränsning kan åberopas även om en begränsningsfond&lt;br&gt;inte upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan väckts om en fordran som är föremål för ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsning, skall rätten, om någon begränsningsfond inte har upprät-&lt;br&gt;tats, vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel endast&lt;br&gt;beakta den fordran som målet gäller. Vill svaranden att även en&lt;br&gt;annan fordran, för vilken samma ansvarsbelopp gäller, skall beaktas&lt;br&gt;vid ansvarsbegränsningen, skall förbehåll om detta tas in i domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom som inte innehåller förbehåll enligt andra stycket får verk-&lt;br&gt;ställas trots bestämmelserna i 8 §. Innehåller domen ett sådant för-&lt;br&gt;behåll kan den ändå verkställas, såvida inte en begränsningsfond&lt;br&gt;upprättas och kronofogdemyndigheten med tillämpning av 8 § finner&lt;br&gt;att ansökningen om verkställighet skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en begränsningsfond inte har upprättats, kan parterna hän-&lt;br&gt;skjuta frågan om ansvarsbeloppets storlek och fördelning till utred-&lt;br&gt;ning och avgörande genom dispasch. Bestämmelser om talan mot&lt;br&gt;dispasch finns i 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ansvarsgränserna för örlogsfartyg och andra fartyg, som vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiden för händelsen ägs eller brukas av en stat och används uteslu-&lt;br&gt;tande för statsändamål och inte för affärsdrift, får inte i något fall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3§&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiga de gränser som gäller för ett fartyg med en dräktighet av Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;5 000. Om en fordran avser ersättning för skada som har orsakats&lt;br&gt;av ett sådant fartygs särskilda egenskaper eller användning, förelig-&lt;br&gt;ger dock inte någon rätt till ansvarsbegränsning. Bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbryt-&lt;br&gt;ning eller bärgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt eller anpassat för&lt;br&gt;borrning efter havsbottnens naturtillgångar skall vara 12 miljoner&lt;br&gt;SDR för fordringar som avses i 5 § 2 och 20 miljoner SDR för&lt;br&gt;fordringar som avses i 5 § 3, om fordringarna gäller skada som har&lt;br&gt;orsakats medan fartyget används i borrnings verksamhet. För fordran&lt;br&gt;på ersättning för oljeskada gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttbara plattformar som är avsedda för utforskning eller utvin-&lt;br&gt;ning av havsbottnens naturtillgångar anses som fartyg vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i detta kapitel. Ansvarsgränserna för&lt;br&gt;sådana plattformar skall dock alltid motsvara de belopp som anges i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk domstol,&lt;br&gt;skall 1 - 10 §§ tillämpas. Om det finns en fordran som avses i 3 § 5&lt;br&gt;och är lagen i någon annan konventionsstat tillämplig på tjänste-&lt;br&gt;avtalet, skall dock frågan om och till vilket belopp ansvarigheten är&lt;br&gt;begränsad avgöras enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 - 10 §§ hindrar inte tillämpningen av i övrigt&lt;br&gt;gällande regler om jämkning av en skadevållares ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konventionsstat förstås i detta kapitel en stat som är bunden&lt;br&gt;av 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadestånds-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om ansvar för oljeskada&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om oljeskada finns särskilda bestämmelser i lagen (1973:1198)&lt;br&gt;om ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Om ansvar för atomskada&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om atomskada finns särskilda bestämmelser i atomansvarighets-&lt;br&gt;lagen (1968:45).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som&lt;br&gt;upprättas enligt 9 kap. 7 § (globalfond).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 - 15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga&lt;br&gt;om begränsningsfond som upprättas enligt 6 § lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En globalfond skall motsvara&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. summan av de belopp som enligt 9 kap. 5 § utgör ansvarsgräns&lt;br&gt;för de fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gällande&lt;br&gt;och som har uppkommit på grund av en och samma händelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta på belopp som avses i 1, beräknad enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635), för tiden från dagen för händelsen till dagen för fondens&lt;br&gt;upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som ansöker om upprättande av en begränsningsfond skall&lt;br&gt;betala fondbeloppet till rätten eller ställa tillfredsställande säkerhet&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen, som skall vara skriftlig, skall sökanden redogöra&lt;br&gt;för omständigheterna i saken och lämna uppgift om namn och adress&lt;br&gt;på dem som kan antas vilja anmäla fordringar mot fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om begränsningsfond gäller lagen (1946:807) om hand-&lt;br&gt;läggning av domstolsärenden, om inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten skall fastställa fondens storlek och avgöra om erbjuden&lt;br&gt;säkerhet kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns särskilda skäl mot det, skall rätten även besluta&lt;br&gt;att sökanden till rätten skall betala in eller ställa tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhet för ett tilläggsbelopp avsett att täcka ersättning till förvalta-&lt;br&gt;re i fonden, rättegångskostnader och andra kostnader med anledning&lt;br&gt;av fondens upprättande och fördelning samt ansvaret för ränta för&lt;br&gt;tiden efter fondens upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det av beslutet att tillräcklig inbetalning har gjorts eller&lt;br&gt;att tillfredsställande säkerhet har ställts, anses fonden upprättad den&lt;br&gt;dag då beslutet har meddelats. I annat fall anses fonden upprättad&lt;br&gt;den dag då inbetalning har skett eller säkerheten har ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena gäller till dess annat&lt;br&gt;förordnas eller frågan om fondens fördelning avgörs. Innefattar ett&lt;br&gt;sådant beslut att ett högre belopp skall betalas eller ytterligare säker-&lt;br&gt;het ställas, skall rätten förelägga den som har upprättat fonden att&lt;br&gt;inom en viss tid betala in felande belopp eller ställa ytterligare&lt;br&gt;säkerhet. Om föreläggandet inte följs, förordnar rätten att fonden&lt;br&gt;inte längre skall ha sådan verkan som avses i 9 kap. 8 § och 8 § i&lt;br&gt;detta kapitel. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena och förordnande&lt;br&gt;enligt fjärde stycket överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en begränsningsfond har upprättats, skall rätten genast låta&lt;br&gt;kungöra detta. I kungörelsen skall samtliga borgenärer uppmanas att&lt;br&gt;skriftligen anmäla sina fordringar hos rätten inom en viss tid (an-&lt;br&gt;mälningsfrist), som inte får understiga två månader. En upplysning&lt;br&gt;om bestämmelserna i 9 kap. 7 § tredje stycket och i 8 och 15 §§ i&lt;br&gt;detta kapitel skall tas in i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och i en Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ortstidning. Om det finns skäl till det skall kungörelse ske även i&lt;br&gt;annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har upprättat fonden och alla kända borgenärer skall&lt;br&gt;underrättas om kungörelsen genom särskilt meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det är lämpligt med hänsyn till sakens beskaffenhet eller&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt, skall rätten när en begränsningsfond har&lt;br&gt;upprättats förordna förvaltare i fonden. Förvaltaren skall, förutom&lt;br&gt;vad som anges i 11 § andra stycket, ha till uppgift att biträda vid&lt;br&gt;handläggningen av fondärendet eller begränsningsmålet och vid&lt;br&gt;förhandlingar mellan parterna. En förvaltare skall vara lagfaren och&lt;br&gt;ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till förvaltaren fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En borgenär som anmäler en fordran skall lämna rätten uppgift&lt;br&gt;om fordringens storlek och grunden för denna. Har dom meddelats&lt;br&gt;angående fordringen eller pågår särskild rättegång om denna, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För en fordran, som inte har anmälts till rätten innan handlägg-&lt;br&gt;ningen av frågan om fondens fördelning avslutas vid tingsrätten, kan&lt;br&gt;ersättning endast betalas ut enligt 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fonden kan inte upplösas förrän anmälningsfristen har gått ut&lt;br&gt;och såväl den som har upprättat fonden som de borgenärer vilka har&lt;br&gt;gjort gällande fordringar mot fonden samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med begränsningsmål avses ett mål i vilket frågor om ansvar&lt;br&gt;och dess begränsning och om anmälda fordringar avgörs samt fon-&lt;br&gt;den fördelas. Ett begränsningsmål inleds genom att talan väcks&lt;br&gt;genom stämning vid den domstol där fonden är upprättad. Sedan&lt;br&gt;målet har inletts kan talan väckas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i detta kapitel, gäller i begränsningsmål rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler om tvistemål vari förlikning om saken är till-&lt;br&gt;låten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I begränsningsmål skall rätten, sedan den anmälningsfrist som&lt;br&gt;anges i 5 § har gått ut, hålla fondsammanträde. Till sammanträdet&lt;br&gt;skall rätten kalla förvaltaren, den som har upprättat fonden, den som&lt;br&gt;har inlett begränsningsmålet och borgenärerna. Även annan person,&lt;br&gt;vars rätt är berörd, skall kallas. Vid fondsammanträdet skall behand-&lt;br&gt;las frågor om ansvar och dess begränsning, om ansvarsbeloppets&lt;br&gt;storlek och om anmälda fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före fondsammanträdet skall förvaltaren granska anmälda ford-&lt;br&gt;ringar samt, om det kan ske, upprätta förslag till fondens fördel-&lt;br&gt;ning. Förslaget skall översändas till dem som har kallats till sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manträdet. Har någon förvaltare inte förordnats skall rätten vidta Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon invändning mot förslaget, med de ändringar som kan&lt;br&gt;ha gjorts vid fondsammanträdet, inte kvarstår när detta avslutas,&lt;br&gt;skall förslaget läggas till grund för fondens fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstår någon invändning när fondsammanträdet avslutas, skall&lt;br&gt;rätten bestämma en viss tid, inom vilken den som har framställt&lt;br&gt;invändningen skall ange om han vidhåller den och begär rättens&lt;br&gt;prövning av tvisten. Har en sådan begäran inte framställts i rätt tid,&lt;br&gt;anses invändningen förfallen. Om den vidhålls skall rätten så snart&lt;br&gt;som möjligt pröva tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter i en sådan tvist som anges i fjärde stycket är den som har&lt;br&gt;framställt en invändning och den mot vilken invändningen riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett fondsammanträde är att jämställa med muntlig förberedelse,&lt;br&gt;om inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom får inte meddelas vid utevaro från ett fondsammanträ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de. Uteblir någon som har kallats till ett sådant sammanträde, får&lt;br&gt;målet handläggas och avgöras trots utevaron. Detta skall anges i&lt;br&gt;kallelsen till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Efter utgången av anmälningsfristen kan rätten förordna att en&lt;br&gt;viss del av de fordringar som har visats föreligga skall betalas&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens beslut i frågor som avses i första stycket överklagas&lt;br&gt;särskilt. Hovrättens beslut i sådana frågor får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När samtliga tvister är avgjorda skall rätten besluta om fördel-&lt;br&gt;ning av fonden. Om huvudförhandling inte behövs med hänsyn till&lt;br&gt;utredningen, får målet avgöras utan sådan förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan avsätta ett visst belopp till att täcka fordringar som inte&lt;br&gt;har anmälts innan handläggningen av frågan om fondens fördelning&lt;br&gt;har avslutats vid tingsrätten. Detta belopp fördelas när samtliga&lt;br&gt;anmälda fordringar har behandlats och det kan antas att ytterligare&lt;br&gt;fordringar inte kommer att anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av fonden skall ske även om den som har upprättat&lt;br&gt;fonden inte har rätt till ansvarsbegränsning. I ett sådant fall kan&lt;br&gt;rätten på yrkande meddela dom avseende den del av en fordran som&lt;br&gt;inte får utdelning ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett lagakraftvunnet avgörande i begränsningsmålet i frågor om&lt;br&gt;ansvar, rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek,&lt;br&gt;anmälda fordringar och fondens fördelning gäller mot alla som kan&lt;br&gt;göra gällande fordringar mot fonden, oavsett om de har anmält sina&lt;br&gt;fordringar eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning IV Avtal om befordran&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13 kap. Om styckegodstransport&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportör: den som ingår avtal med en avsändare om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör: den som till följd av ett uppdrag av transpor-&lt;br&gt;tören utför transporten eller en del av den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändare: den som ingår avtal med en transportör om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för transport,&lt;br&gt;transportdokument: ett konossement eller ett annat dokument som&lt;br&gt;utfärdas till bevis om transportavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen: 1924 års internationella konvention rörande konos-&lt;br&gt;sement med de ändringar som skett genom 1968 och 1979 års till-&lt;br&gt;läggsprotokoll (Haag-Visbyreglema), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstat: en stat som är bunden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om sjö-&lt;br&gt;transport i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge. Beträffande avtal om sjötransport i inrikes fart i&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där transporten&lt;br&gt;utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annan fart gäller bestämmelserna på avtal om sjötransport mellan&lt;br&gt;två stater när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avtalade lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flera lossningshamnar anges i avtalet och en av dessa är den&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen samt denna ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i transportdokumentet bestäms att konventionen eller lag som&lt;br&gt;grundas på konventionen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge får dock avtalas att avtalet om sjötransport skall vara&lt;br&gt;underkastat lagen i en annan bestämd konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Certepartifart&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på certepartier&lt;br&gt;för hel- eller delbefraktning av fartyg. Om ett konossement har&lt;br&gt;utfärdats enligt ett certeparti, skall emellertid bestämmelserna till-&lt;br&gt;lämpas på konossementet när detta bestämmer förhållandet mellan&lt;br&gt;transportören och innehavaren av konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal gäller transport med fartyg av gods fördelat på flera&lt;br&gt;resor under en angiven tidsrymd, skall bestämmelserna i detta kapi-&lt;br&gt;tel tillämpas på varje resa. Utförs resan enligt ett certeparti gäller&lt;br&gt;dock första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En bestämmelse i ett transportavtal eller ett transportdokument&lt;br&gt;är ogiltig i den mån den avviker från bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;eller från bestämmelserna i 19 kap. 1 § första stycket 5 och fjärde&lt;br&gt;stycket. Ogiltigheten påverkar inte giltigheten av avtalet eller doku-&lt;br&gt;mentet i övrigt. En bestämmelse som ger transportören rätt till för-&lt;br&gt;säkringsersättning för godset eller annan liknande bestämmelse är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte 5, 8 - 11 §§ och 14-23 §§ och&lt;br&gt;utgör inte heller hinder mot att det tas in bestämmelser i transport-&lt;br&gt;avtalet om gemensamt haveri. Transportören får även utöka sitt&lt;br&gt;ansvar och sina förpliktelser enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportavtalet är underkastat konventionen eller på denna&lt;br&gt;grundad lag i en konventionsstat, skall transportdokumentet innehål-&lt;br&gt;la uppgift om detta samt om att villkor som avviker från&lt;br&gt;konventionens eller lagens bestämmelser till avsändarens,&lt;br&gt;avlastarens eller mottagarens nackdel är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller till-&lt;br&gt;stånd eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka trans-&lt;br&gt;porten skall utföras, skäligt att genom avtal inskränka transportörens&lt;br&gt;ansvarighet eller utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, skall&lt;br&gt;ett sådant avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avlämnande och mottagande av godset för transport&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Avlastaren skall avlämna godset på den plats och inom den tid&lt;br&gt;som transportören har angett. Det skall avlämnas på ett sådant sätt&lt;br&gt;och i ett sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord,&lt;br&gt;stuvas, transporteras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undersökning av packningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Transportören skall i skälig omfattning undersöka om godset är&lt;br&gt;förpackat på ett sådant sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på person eller egendom. Om godset avlämnas i container eller lik- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;nande transportanordning, är transportören dock inte skyldig att&lt;br&gt;undersöka den invändigt utom när det finns anledning att misstänka&lt;br&gt;att transportanordningen är bristfälligt packad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall underrätta avsändaren om de brister som han&lt;br&gt;har upptäckt. Han är inte skyldig att transportera godset, om han&lt;br&gt;inte genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Utöver vad som följer av särskilda föreskrifter gäller att farligt&lt;br&gt;gods skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt. Avsändaren skall&lt;br&gt;i god tid underrätta transportören och den undertransportör till&lt;br&gt;vilken godset avlämnas om godsets farliga beskaffenhet och ange de&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder som kan vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren i annat fall känner till att godset är av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att transporten kan medföra fara eller väsentlig olägenhet&lt;br&gt;för person, fartyg eller last, skall han även upplysa om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gods som fordrar särskild vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Om godset fordrar särskild vård skall avsändaren i god tid upp-&lt;br&gt;lysa om detta och ange de åtgärder som kan vara nödvändiga. God-&lt;br&gt;set skall vid behov märkas på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvitto på mottagandet av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Avlastaren har rätt att få kvitto på mottagandet av godset allt-&lt;br&gt;eftersom det avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av konossement och andra transport-&lt;br&gt;dokument finns i 42 - 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Om inte annat är avtalat, skall den frakt betalas som är gängse&lt;br&gt;när godset avlämnas för transport. Frakten skall betalas när godset&lt;br&gt;tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid transportens slut, skall frakt&lt;br&gt;betalas endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen be-&lt;br&gt;skaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse på&lt;br&gt;avsändarens sida eller om transportören har sålt godset för ägarens&lt;br&gt;räkning eller lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlagd frakt skall betalas tillbaka om transportören enligt andra&lt;br&gt;stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande och avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Frånträder avsändaren transportavtalet innan transporten börjat,&lt;br&gt;har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte avlämnas i rätt tid får transportören häva trans-&lt;br&gt;portavtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Om trans-&lt;br&gt;portören vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid&lt;br&gt;efter det att avsändaren har gjort en förfrågan därom, dock senast&lt;br&gt;när godset tas emot för transport. Gör han inte det går&lt;br&gt;hävningsrätten förlorad. Hävs avtalet har transportören rätt till&lt;br&gt;ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren eller mottagaren begär att transporten skall avbrytas&lt;br&gt;och godset lämnas ut på annan plats än bestämmelseorten, har trans-&lt;br&gt;portören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Trans-&lt;br&gt;porten får dock inte avbrytas om avbrottet skulle medföra väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för transportören eller någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 kap. 32 § andra - fjärde styckena skall ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transporten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens plikt att ta till vara lastägarens intressen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Transportören skall utföra transporten med tillbörlig omsorg&lt;br&gt;och skyndsamhet, vårda godset och även i övrigt ta till vara last-&lt;br&gt;ägarens intressen från mottagandet till utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall se till att det fartyg som används för trans-&lt;br&gt;porten är sjövärdigt, vari också innefattas att det är behörigen be-&lt;br&gt;mannat och utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga&lt;br&gt;utrymmen i fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att&lt;br&gt;godset skall kunna tas emot, transporteras och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har gått förlorat, skadats eller försenats, skall transpor-&lt;br&gt;tören snarast lämna underrättelse om detta till den som avsändaren&lt;br&gt;har angett. Kan sådan underrättelse inte lämnas, skall lastägaren&lt;br&gt;eller, om denne inte är känd, avsändaren underrättas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om transporten inte kan fullföljas på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Däckslast&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Gods får transporteras på däck endast om detta är tillåtet enligt&lt;br&gt;transportavtalet, följer av handelsbruk eller sedvänja i den fart det&lt;br&gt;gäller eller krävs enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset enligt avtalet skall eller får transporteras på däck, skall&lt;br&gt;detta anges i transportdokumentet. Har så inte skett skall transpor-&lt;br&gt;tören visa att transport på däck har avtalats. Transportören får inte&lt;br&gt;åberopa ett sådant avtal mot tredje man som har förvärvat&lt;br&gt;konossement i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ansvar för däckslast finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Avsändaren får häva transportavtalet på grund av dröjsmål&lt;br&gt;eller annat avtalsbrott på transportörens sida om avtalsbrottet är&lt;br&gt;väsentligt. Sedan godset har avlämnats får avsändaren inte häva&lt;br&gt;avtalet om utlämnande av godset skulle medföra väsentlig skada&lt;br&gt;eller olägenhet för någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals-&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportavbrott och avståndsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Går det fartyg som transporterar eller som skall transportera&lt;br&gt;godset förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i&lt;br&gt;stånd, bortfaller på grund därav inte transportörens skyldighet att&lt;br&gt;fullfölja transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan&lt;br&gt;anlöpa lossningshamnen och lossa godset eller om detta inte kan&lt;br&gt;ske utan oskäligt uppehåll, får transportören i stället välja en annan&lt;br&gt;lämplig lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om frånträdande av transportavtalet på grund av krigsfara&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 14 kap. 38 och 40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av transporten utförts när avtalet hävs eller faller bort&lt;br&gt;eller när godset av någon annan anledning lossas i en annan hamn&lt;br&gt;än den avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till av-&lt;br&gt;ståndsfrakt enligt bestämmelserna i 14 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens behörighet att handla på lastägarens vägnar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Blir det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att bevara&lt;br&gt;eller transportera godset eller i övrigt ta till vara lastägarens intres-&lt;br&gt;sen, skall transportören inhämta anvisning från lastägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden eller omständigheterna i övrigt inte medger att anvisning&lt;br&gt;inhämtas eller kommer anvisning inte fram i tid, får transportören&lt;br&gt;på lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärder och företräda denne&lt;br&gt;i frågor som rör godset. Även om åtgärden inte var nödvändig är&lt;br&gt;lastägaren bunden om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om de åtgärder som har vidtagits skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastägarens ansvar för transportörens åtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Lastägaren svarar för de åtgärder som transportören har&lt;br&gt;vidtagit och de utgifter denne har haft för godsets behov. Om&lt;br&gt;transportören har handlat utan anvisning svarar lastägaren dock inte&lt;br&gt;med högre belopp än värdet vid transportens början av det gods som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärderna eller utgifterna avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utlämnande av godset&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens utlämnande av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Mottagaren skall på bestämmelseorten ta emot godset på den&lt;br&gt;plats och inom den tid som transportören har angett. Godset skall&lt;br&gt;lämnas ut på ett sådant sätt att det kan tas emot bekvämt och säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig att ta emot godset har rätt att besiktiga det före&lt;br&gt;mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Lämnas godset ut mot konossement blir mottagaren genom att&lt;br&gt;ta emot godset skyldig att betala frakt och andra fordringar som&lt;br&gt;transportören har enligt konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset har lämnats ut på något annat sätt än mot konossement,&lt;br&gt;är mottagaren skyldig att betala frakt och andra fordringar enligt&lt;br&gt;transportavtalet endast om han har underrättats om fordringarna vid&lt;br&gt;utlämnandet eller han ändå insåg eller borde ha insett att trans-&lt;br&gt;portören inte hade fått betalt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att hålla inne godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Har transportören fordringar enligt 19 § eller andra fordringar&lt;br&gt;för vilka säkerhet finns genom sjöpanträtt i godset enligt 3 kap. 43 §,&lt;br&gt;är han inte skyldig att lämna ut godset förrän mottagaren antingen har&lt;br&gt;betalt fordringarna eller ställt säkerhet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppläggning av gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Avhämtas inte godset inom den tid transportören har angett eller&lt;br&gt;annars inom skälig tid, får det läggas upp i säkert förvar för mot-&lt;br&gt;tagarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om att godset har lagts upp skall lämnas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § tredje stycket. I underrättelsen skall anges en&lt;br&gt;skälig frist efter vars slut försäljning av godset eller annat förfogande&lt;br&gt;över detta kan ske enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens förfogande över gods som inte har avhämtats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Sedan fristen enligt 21 § andra stycket har löpt ut, har trans-&lt;br&gt;portören rätt att sälja upplagt gods i den omfattning det är nödvändigt&lt;br&gt;för att täcka kostnaderna vid försäljningen och fordringar som nämns&lt;br&gt;i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall förfara med omsorg vid försäljningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte kan säljas eller om det är uppenbart att kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en försäljning inte skulle täckas av försäljningssumman, får&lt;br&gt;transportören förfoga över godset på något annat försvarligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avsändarens ansvar för fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Lämnas godset ut till mottagaren utan betalning av en sådan&lt;br&gt;fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt, kvarstår&lt;br&gt;avsändarens ansvar, om inte utlämnandet medför skada för av-&lt;br&gt;sändaren och transportören måste ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte skyldig att sälja upplagt gods för att få betalt&lt;br&gt;för en sådan fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt.&lt;br&gt;Om försäljning ändå sker utan att fordringarna täcks, är avsändaren&lt;br&gt;ansvarig för bristen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transportörens skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsperioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Transportören är ansvarig för godset medan det är i hans vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses ha godset i sin vård enligt första stycket från&lt;br&gt;den tidpunkt då han tar emot godset från avlastaren eller från myn-&lt;br&gt;dighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas enligt&lt;br&gt;lag eller bestämmelser som gäller i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses inte längre ha godset i sin vård enligt första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han har lämnat ut godset till mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om mottagaren inte tar emot godset från transportören, när detta&lt;br&gt;har lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller&lt;br&gt;enligt lag eller vad som är brukligt i lossningshamnen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han har överlämnat godset till en myndighet eller någon&lt;br&gt;annan till vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för sakskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Transportören är ansvarig för skada till följd av att godset går&lt;br&gt;förlorat eller skadas medan det är i hans vård ombord eller i land, om&lt;br&gt;han inte visar att varken fel eller försummelse av honom själv eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har orsakat eller medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada som beror på åtgärder för&lt;br&gt;att rädda personer eller på skäliga åtgärder för att bärga fartyg eller&lt;br&gt;annan egendom till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller försummelse på transportörens sida tillsammans med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon annan orsak har föranlett skada, är transportören endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarig i den mån skadan kan hänföras till felet eller försummelsen. Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;Transportören skall visa i vilken utsträckning skadan inte är att&lt;br&gt;hänföra till fel eller försummelse på hans sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för skada på grund av oaktsam navigering och brand&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Transportören är inte ansvarig om han visar att skadan beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fel eller försummelse som befälhavaren, medlem av besättningen,&lt;br&gt;lots eller någon annan som har utfört arbete i fartygets tjänst har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till vid navigeringen eller handhavandet av fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brand som inte har orsakats genom fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är dock ansvarig för skada som beror på att han eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har brustit i tillbörlig omsorg när det gällt&lt;br&gt;att göra fartyget sjö värdigt före resans början. Transportören skall till&lt;br&gt;befrielse från ansvar visa att sådan omsorg har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för levande djur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Transportören är inte ansvarig för förlust av eller skada på&lt;br&gt;levande djur som beror på de särskilda risker som är förenade med&lt;br&gt;sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören visar att han har följt de särskilda anvisningar&lt;br&gt;som har lämnats beträffande djuren och att förlusten eller skadan kan&lt;br&gt;vara att hänföra till sådana risker som angetts i första stycket, är han&lt;br&gt;inte ansvarig för förlusten eller skadan, såvida det inte visas att&lt;br&gt;förlusten eller skadan helt eller delvis har orsakats av fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för dröj smål sskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Transportören är ansvarig enligt 25 - 27 §§ för skada till följd&lt;br&gt;av dröjsmål med utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med utlämnandet av godset föreligger när godset inte har&lt;br&gt;lämnats ut i den lossningshamn som följer av transportavtalet inom&lt;br&gt;avtalad tid eller, om någon frist inte har avtalats, inom den trans-&lt;br&gt;porttid som det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att begära&lt;br&gt;av en omsorgsfull transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte har lämnats ut inom 60 dagar räknat från den dag&lt;br&gt;då det enligt andra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättning krävas&lt;br&gt;såsom för förlust av godset enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av skadestånd vid sakskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Skadestånd på grund av att godset har gått förlorat eller skadats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas med utgångspunkt i värdet av gods av samma slag på den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;5(&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plats och vid den tid godset enligt avtal lämnades ut eller skulle ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av godset bestäms efter börspriset eller, om ett sådant pris&lt;br&gt;saknas, efter marknadspriset. Finns det varken börs- eller marknads-&lt;br&gt;pris, bestäms värdet efter det gängse värdet på gods av samma slag&lt;br&gt;och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsgränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Transportörens ansvar är begränsat till 667 särskilda dragnings-&lt;br&gt;rätter (SDR) för varje kolli eller annan enhet av godset eller, om&lt;br&gt;ansvaret därigenom blir högre, till 2 SDR för varje kilo av det&lt;br&gt;berörda godsets bruttovikt. Vad som förstås med SDR anges i 22&lt;br&gt;kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsgränsen för enhetslastat gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Har en container, lastpall eller liknande transportanordning&lt;br&gt;använts för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av 30 §&lt;br&gt;varje kolli eller annan enhet som enligt transportdokumentet har&lt;br&gt;förpackats i transportanordningen anses som ett kolli eller en enhet.&lt;br&gt;I övrigt skall godset i transportanordningen anses som en enhet. Har&lt;br&gt;själva transportanordningen gått förlorad eller skadats, skall denna&lt;br&gt;anses som en särskild enhet, om den inte ägs eller på annat sätt har&lt;br&gt;hållits till handa av transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar som inte grundas på transportavtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transpor-&lt;br&gt;törens ansvar gäller även om talan mot honom inte grundas på&lt;br&gt;transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar skall tillämpas, om talan förs mot någon som transportören&lt;br&gt;svarar för och denne visar att han har handlat i tjänsten eller för&lt;br&gt;uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och de&lt;br&gt;personer som han svarar för lär inte överstiga ansvarsgränserna enligt&lt;br&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av rätten till ansvarsbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas&lt;br&gt;själv ha orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för däckslast&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Transporteras gods på däck i strid med 13 § är transportören,&lt;br&gt;oavsett bestämmelserna i 25 - 28 §§, ansvarig för skada som ute-&lt;br&gt;slutande är en följd av transporten på däck. I fråga om ansvarets&lt;br&gt;omfattning gäller 30 och 33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har transporterats på däck i strid med ett uttryckligt avtal&lt;br&gt;om transport under däck, föreligger inte rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens ansvar för undertransportör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § Utförs transporten helt eller delvis av en undertransportör,&lt;br&gt;förblir transportören ansvarig enligt bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;som om han själv hade utfört hela transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uttryckligen har avtalats att en bestämd del av transporten&lt;br&gt;skall utföras av en namngiven undertransportör, får transportören&lt;br&gt;förbehålla sig frihet från ansvar för skada som orsakas av en händelse&lt;br&gt;vilken inträffar medan godset är i undertransportörens vård. Trans-&lt;br&gt;portören skall visa att skadan har orsakats av en sådan händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt andra stycket är dock utan verkan om talan inte kan&lt;br&gt;väckas mot undertransportören vid en domstol som anges i 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undertransportörens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Undertransportören är ansvarig enligt samma regler som&lt;br&gt;transportören för den del av transporten som han utför. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 32 och 33 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören har åtagit sig ansvar utöver vad som följer av&lt;br&gt;detta kapitel eller avstått från rättigheter enligt detta kapitel, är under-&lt;br&gt;transportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Ar både transportören och undertransportören ansvariga svarar&lt;br&gt;de solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och&lt;br&gt;undertransportören och de personer som de svarar för, far inte&lt;br&gt;överstiga ansvarsgränserna enligt 30 §, om inte annat följer av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för avtal om&lt;br&gt;regress mellan transportören och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reklamation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 § Har godset lämnats ut till mottagaren utan att denne skriftligen&lt;br&gt;underrättat transportören om förlust eller skada som han har eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde ha iakttagit, och om förlustens eller skadans allmänna art, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;anses godset utlämnat sådant det har beskrivits i transportdokumentet,&lt;br&gt;om annat inte visas. Om förlusten eller skadan inte kunde iakttas vid&lt;br&gt;utlämnandet, gäller detsamma om sådan underrättelse inte har lämnats&lt;br&gt;senast tre dagar därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas om förlust eller skada&lt;br&gt;som har konstaterats vid gemensam besiktning av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada till följd av dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet av godset om inte skriftlig underrättelse om skadan har&lt;br&gt;lämnats till transportören inom 60 dagar efter det att godset överläm-&lt;br&gt;nades till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse får lämnas till den undertransportör som har lämnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut godset eller till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bidrag vid gemensamt haveri m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna i 24 - 38 §§ om transportörens ansvar för&lt;br&gt;förlust av eller skada på godset gäller även i fråga om mottagarens&lt;br&gt;rätt att vägra betala bidrag vid gemensamt haveri och transportörens&lt;br&gt;skyldighet att utge ersättning för ett sådant bidrag eller för bärgarlön&lt;br&gt;som mottagaren har betalt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avsändarens skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Allmän regel om skadeståndsansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Avsändaren är inte ansvarig för skada, inbegripet skada på far-&lt;br&gt;tyget, som har uppkommit för transportören eller undertransportören&lt;br&gt;utan att skadan har orsakats av fel eller försummelse av honom själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för. Den för vilken avsändaren svarar är&lt;br&gt;inte heller ansvarig för skada som har uppkommit utan fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Har avsändaren överlämnat farligt gods till transportören eller&lt;br&gt;till en undertransportör utan att enligt 7 § upplysa om godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder och har den som&lt;br&gt;tar emot godset inte heller annars kännedom om dess farliga beskaf-&lt;br&gt;fenhet, är avsändaren ansvarig mot transportören och varje under-&lt;br&gt;transportör för kostnader och annan skada som uppkommer med&lt;br&gt;anledning av transporten av sådant gods. Transportören eller under-&lt;br&gt;transportören får i sådant fall efter omständigheterna lossa, oskad-&lt;br&gt;liggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från annan än avsändaren har tagit emot godset med&lt;br&gt;kännedom om dess farliga beskaffenhet får inte åberopa bestäm- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som visar sig utgöra fara för person eller egendom får trans- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;portören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra utan&lt;br&gt;skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konossement och andra transportdokument&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 § Med konossement (bill oflading) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot eller lastat godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betecknas med ordet konossement eller innehåller ett åtagande av&lt;br&gt;transportören att lämna ut godset endast mot att dokumentet återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement får ställas till viss man, till viss man eller order eller&lt;br&gt;till innehavaren. Ett konossement som är ställt till viss man anses som&lt;br&gt;ett orderkonossement, om det inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse&lt;br&gt;genom uttrycket &amp;quot;icke till order&amp;quot; eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och&lt;br&gt;utlämnande, när det gäller förhållandet mellan transportören och en&lt;br&gt;annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestämmelser i&lt;br&gt;transportavtalet som inte har tagits in i konossementet får inte göras&lt;br&gt;gällande mot en sådan innehavare, om inte konossementet innehåller&lt;br&gt;en hänvisning till dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomgångskonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43 § Med genomgångskonossement förstås ett konossement i vilket&lt;br&gt;det anges att transporten av godset skall utföras av mer än en trans-&lt;br&gt;portör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfärdar ett genomgångskonossement skall se till att det i&lt;br&gt;ett särskilt konossement som utfärdas för en del av transporten anges&lt;br&gt;att godset transporteras enligt genomgångskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlastarens rätt att få konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;44 § När transportören har tagit emot godset skall han på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda mottagningskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan godset har lastats skall ombordkonossement utfärdas, om&lt;br&gt;avlastaren begär det. Om mottagningskonossement har utfärdats skall&lt;br&gt;det återlämnas när ombordkonossementet utfärdas. Ett mottagnings-&lt;br&gt;konossement utgör ett ombordkonossement sedan det på dokumentet&lt;br&gt;har antecknats namnet på det eller de fartyg som godset har lastats i&lt;br&gt;samt tiden för lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befälhavarkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Ett konossement som har undertecknats av befälhavaren på det&lt;br&gt;fartyg som transporterar godset skall anses vara undertecknat på&lt;br&gt;transportörens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossementets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;46 § Ett konossement skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godsets art, inbegripet dess farliga egenskaper, nödvändiga mär-&lt;br&gt;ken för att identifiera godset, kolli- eller stycketal samt godsets vikt&lt;br&gt;eller mängd uttryckt på annat sätt, allt enligt avlastarens uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godsets och förpackningens synliga tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlastarens namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mottagaren, när denne har angetts av avlastaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den i transportavtalet angivna lastningshamnen och den dag då&lt;br&gt;transportören tog emot godset i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den i transportavtalet angivna lossningshamnen och en eventuell&lt;br&gt;överenskommelse om tiden för godsets utlämnande i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet exemplar, om konossementet har utställts i mer än ett&lt;br&gt;exemplar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. orten där konossementet har utställts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fraktens storlek, om den skall betalas av mottagaren, eller upp-&lt;br&gt;gift om att frakt skall betalas av honom samt övriga villkor för&lt;br&gt;godsets transport och utlämnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. i vad mån transporten är underkastad konventionen (4 § tredje&lt;br&gt;stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att godset i förekommande fall skall eller får transporteras på&lt;br&gt;däck, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. den högre ansvarsgräns som parterna kan ha avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombordkonossement skall dessutom innehålla uppgift om far-&lt;br&gt;tygets namn och nationalitet, platsen för lastningen samt dagen då&lt;br&gt;lastningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar. Underskriften far framställas på mekanisk&lt;br&gt;eller elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avsaknad av uppgifter i konossementet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 § Ett dokument som uppfyller kraven enligt 42 § första stycket&lt;br&gt;utgör konossement även om uppgift som anges i 46 § saknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens undersökningsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § Transportören skall i skälig omfattning undersöka att de&lt;br&gt;uppgifter om godset som tas in i konossementet enligt 46 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket punkt 1 är riktiga. Om han har skälig anledning att betvivla&lt;br&gt;uppgifternas riktighet eller inte har haft rimlig möjlighet att under-&lt;br&gt;söka riktigheten, skall han i konossementet göra förbehåll som ger&lt;br&gt;uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossementets bevisverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;49 § Konossementet gäller som bevis om att godset har tagits emot&lt;br&gt;eller, om ombordkonossement har utfärdats, lastats såsom det har&lt;br&gt;beskrivits i konossementet, om annat inte visas eller förbehåll har&lt;br&gt;gjorts enligt 48 §. Saknas uppgift om godsets och förpackningens&lt;br&gt;synliga tillstånd i konossementet, skall i detta anses antecknat att&lt;br&gt;godset var i gott synligt tillstånd, om inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som inte utvisar att frakt skall betalas av&lt;br&gt;mottagaren (46 § första stycket punkt 10) utgör, om annat inte visas,&lt;br&gt;bevis om att frakt inte skall betalas av honom. Motsvarande gäller,&lt;br&gt;om det belopp som skall betalas som ersättning för överliggetid inte&lt;br&gt;har angetts i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man i god tro har löst in konossementet i förlitan på att&lt;br&gt;uppgifterna i det är riktiga, är motbevisning enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte tillåten. Om transportören insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;en uppgift om godset var oriktig, får han inte åberopa förbehåll som&lt;br&gt;avses i 48 § om förbehållet inte innehåller en uttrycklig anmärkning&lt;br&gt;om uppgiftens oriktighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för vilseledande uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;50 § Lider tredje man skada genom att lösa in konossement i förlitan&lt;br&gt;på att uppgifterna i det är riktiga, är transportören ansvarig om han&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att konossementet var vilseledande för&lt;br&gt;tredje man. Rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel föreligger&lt;br&gt;därvid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte motsvarar uppgifterna i konossementet, är&lt;br&gt;transportören på mottagarens begäran skyldig att uppge om avlastaren&lt;br&gt;har åtagit sig att hålla transportören skadeslös för oriktig eller&lt;br&gt;ofullständig uppgift (indemnitetsförklaring) och att låta mottagaren få&lt;br&gt;del av en sådan förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlastarens garantiansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 § Avlastaren ansvarar mot transportören för riktigheten av de&lt;br&gt;uppgifter om godset som på hans begäran har tagits in i konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlastaren har åtagit sig att ersätta transportören för skada som&lt;br&gt;uppkommer till följd av att konossement utfärdas med felaktiga&lt;br&gt;uppgifter eller utan förbehåll, är han ändå inte ansvarig om detta har&lt;br&gt;gjorts i syfte att vilseleda förvärvare av konossementet. I ett sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att få ut godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;52 § Den som företer ett konossement och genom dess innehåll eller,&lt;br&gt;vid orderkonossement, genom en sammanhängande och till honom&lt;br&gt;fortgående följd av överlåtelser (indossament) eller överlåtelse in&lt;br&gt;blanco framträder som rätt innehavare av konossementet, är behörig&lt;br&gt;som mottagare av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossementet har utfärdats i flera exemplar är det för utläm-&lt;br&gt;nande på bestämmelseorten tillräckligt att mottagaren visar sin&lt;br&gt;behörighet genom att förete ett konossementsexemplar. Lämnas&lt;br&gt;godset ut på en annan plats, måste dessutom övriga exemplar åter-&lt;br&gt;lämnas eller säkerhet ställas för anspråk som innehavare av ute-&lt;br&gt;löpande exemplar kan göra gällande mot transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Flera konossementsinnehavare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;53 § Anmäler sig flera mottagare, och företer de skilda exemplar av&lt;br&gt;konossementet, skall transportören lägga upp godset under säker vård&lt;br&gt;för rätt mottagares räkning. Underrättelse om åtgärden skall snarast&lt;br&gt;lämnas till dem som har anmält sig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande mot konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;54 § Mottagaren har rätt att få ut godset endast om han deponerar&lt;br&gt;konossementet och lämnar kvitto allteftersom godset lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan allt gods har lämnats ut, skall konossementet med påtecknad&lt;br&gt;kvittering återställas till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande när konossementet har förkommit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;55 § Har ansökan gjorts om dödande av ett förkommet konossement&lt;br&gt;får sökanden, sedan offentlig stämning har utfärdats, fordra att godset&lt;br&gt;lämnas ut, om säkerhet ställs för ersättning som transportören kan&lt;br&gt;tvingas att betala på grund av det förkomna konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvärv av konossement i god tro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;56 § Överlåter en konossementsinnehavare konossementsexemplar till&lt;br&gt;flera personer, har den som först tar emot ett exemplar i god tro rätt&lt;br&gt;till godset. Om godset har lämnats ut på bestämmelseorten till inne-&lt;br&gt;havaren av ett annat exemplar, är denne inte skyldig att lämna ifrån&lt;br&gt;sig vad han redan i god tro har fått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonosse-&lt;br&gt;ment är inte skyldig att lämna ut konossementet till den för vilken det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har förkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stoppningsrätt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;57 § Den rätt en säljare har att hindra att det sålda godset utges eller&lt;br&gt;att kräva det tillbaka gäller även om konossement beträffande godset&lt;br&gt;har överlämnats till köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt enligt första stycket får inte göras gällande mot tredje man som&lt;br&gt;i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöfraktsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;58 § Med sjöfraktsedel (sea waybill) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset till&lt;br&gt;den mottagare som anges i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får, även sedan sjöfraktsedel har utfärdats, bestämma&lt;br&gt;att godset skall lämnas ut till någon annan än den mottagare som&lt;br&gt;anges i dokumentet, om han inte i förhållande till transportören har&lt;br&gt;avstått från denna rätt eller mottagaren inte redan har gjort sin rätt&lt;br&gt;gällande. Konossement får begäras enligt 44 §, om avsändaren inte&lt;br&gt;har avstått från sin rätt enligt andra stycket att utse en annan&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöfraktsedelns innehåll och bevisverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;59 § En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift om det gods som har ta-&lt;br&gt;gits emot för transport, avsändaren, mottagaren och transportören,&lt;br&gt;transportvillkoren samt frakt och andra kostnader som skall betalas&lt;br&gt;av mottagaren. Bestämmelserna i 46 § tredje stycket och 48 § har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln bevis om transportavtalet&lt;br&gt;och om att godset har tagits emot så som det har beskrivits i doku-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tvister&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Jurisdiktions- och skiljedomsklausuler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;60 § Ett avtal som har ingåtts innan tvist har uppkommit och som in-&lt;br&gt;skränker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods&lt;br&gt;enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där svaranden har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket kan talan alltid&lt;br&gt;väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet.&lt;br&gt;Efter det att tvist har uppkommit får parterna fritt avtala hur en tvist&lt;br&gt;skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om behörig domstol eller skiljedomsförfarande utan att&lt;br&gt;konossementet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande&lt;br&gt;för innehavaren av konossementet, får transportören inte åberopa&lt;br&gt;bestämmelserna mot en innehavare av konossementet som har för-&lt;br&gt;värvat det i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge eller om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skiljedom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;61 § Oavsett vad som föreskrivs i 60 § första stycket får parterna&lt;br&gt;genom skriftligt avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande genom skiljedom. Som en del av skiljeavtalet gäller alltid&lt;br&gt;att skiljeförfarandet efter kärandens val skall äga rum i en av de&lt;br&gt;stater, där ort som anges i 60 § första stycket är belägen samt att&lt;br&gt;skiljenämnden skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 60 § andra och tredje styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 kap. Om befraktning av fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;INLEDANDE BESTÄMMELSER&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om befraktning gäller hel- och delbefraktning av&lt;br&gt;fartyg. Bestämmelserna om resebefraktning gäller också konsekutiva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resor när annat inte har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal för befordran av gods bortfraktar&lt;br&gt;ett fartyg till annan, befraktaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för lastning,&lt;br&gt;resebefraktning: befraktning där frakten skall beräknas för resa,&lt;br&gt;konsekutiva resor: ett visst antal resor som utförs efter varandra&lt;br&gt;enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbefraktning: befraktning där frakten skall beräknas för tid,&lt;br&gt;delbefraktning: befraktning som gäller mindre än ett helt fartyg eller&lt;br&gt;än en full last när certeparti används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om be-&lt;br&gt;fraktning av fartyg i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om befraktning i inrikes fart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Danmark, Finland eller Norge gäller lagen i det land där&lt;br&gt;befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som inte omfattas av tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsfrihet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån annat&lt;br&gt;följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av&lt;br&gt;handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland och Norge får bestämmelserna i 27 § inte&lt;br&gt;åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastare, resebefraktare eller&lt;br&gt;mottagare. Detsamma gäller bestämmelserna i 19 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. I befraktningsavtalet får dock tas in&lt;br&gt;bestämmelser om gemensamt haveri. Om begränsningar i avtals-&lt;br&gt;friheten i inrikes fart i Danmark, Finland eller Norge gäller lagen i&lt;br&gt;det land där befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som avses i 13 kap. 2 § första och andra&lt;br&gt;styckena får bestämmelserna i 18 § om utfärdande av konossement&lt;br&gt;inte åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i detta kapitel inte heller får åsidosättas genom&lt;br&gt;avtal i vissa andra fall följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befraktning av ett bestämt fartyg m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Gäller befraktningsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;fullgöra avtalet med ett annat fartyg. Om avtalet ger bortfraktaren rätt&lt;br&gt;att efter eget val sätta in ett annat fartyg än det avtalade eller att i&lt;br&gt;övrigt använda andra fartyg, får bortfraktaren endast sätta in fartyg&lt;br&gt;som är lika ändamålsenliga som det avtalade fartyget. Rätten kan&lt;br&gt;utövas flera gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en full last, får bortfraktaren Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;inte ta med gods för någon annan än befraktaren. Detta gäller även&lt;br&gt;om fartyget skall gå i ballast för att påbörja en ny resa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överlåtelse av befraktningsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Överlåter befraktaren sina rättigheter enligt befraktningsavtalet till&lt;br&gt;någon annan eller vidarebortfraktar han fartyget, förblir han ändå&lt;br&gt;ansvarig för att avtalet fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren får inte överlåta befraktningsavtalet utan samtycke&lt;br&gt;från befraktaren. Har befraktaren samtyckt upphör bortfraktarens&lt;br&gt;ansvar enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;T rampkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Utfärdar bortfraktaren konossement för gods som befordras med&lt;br&gt;fartyget, bestämmer konossementet villkoren för befordringen och&lt;br&gt;utlämnandet av godset när det gäller förhållandet mellan bortfraktaren&lt;br&gt;och tredje man som innehar konossementet. Bestämmelser i befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet som inte har tagits in i konossementet kan inte göras&lt;br&gt;gällande mot tredje man, om inte konossementet hänvisar till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om konossement i 13 kap. 45 - 57 §§ gäller även&lt;br&gt;konossement som avses i första stycket. När det följer av 13 kap. 3 §&lt;br&gt;att bestämmelserna i kapitlet om transport av styckegods skall tilläm-&lt;br&gt;pas på konossementet, bestäms bortfraktarens ansvar och rättigheter&lt;br&gt;i förhållande till tredje man med motsvarande tillämpning av reglerna&lt;br&gt;i 13 kap. 4 och 24 - 40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;RESEBEFRAKTNING&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om inte annat är avtalat, skall den frakt betalas som var gängse&lt;br&gt;när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat eller mer gods än vad som följer av avtalet har inlastats,&lt;br&gt;skall för detta gods betalas gängse frakt vid lastningen, dock inte&lt;br&gt;lägre än den avtalade frakten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjövärdighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum,&lt;br&gt;kyl-och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka gods lastas,&lt;br&gt;är i gott skick för att godset skall kunna tas emot, befordras och&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resebefraktarens val av lastnings- och lossningshamn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja lastnings-&lt;br&gt;eller lossningshamn, skall fartyget gå till den hamn som han anvisar,&lt;br&gt;om den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan&lt;br&gt;hinder gå in eller ut med lasten. Val av lossningshamn skall göras&lt;br&gt;senast vid lastningens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resebefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn, är han&lt;br&gt;ansvarig för skada som därigenom orsakas fartyget om han inte visar&lt;br&gt;att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller någon&lt;br&gt;som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget&lt;br&gt;skall utföra utövas på ett sådant sätt att de sammanlagda längderna av&lt;br&gt;lastresorna respektive ballastresoma enligt avtalet blir väsentligen&lt;br&gt;desamma. I annat fall är resebefraktaren skyldig att betala ersättning&lt;br&gt;för fraktförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren får inte ändra valet av hamn eller resa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastningsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skall fartyget förläggas&lt;br&gt;till den lastningsplats som resebefraktaren anvisar, såvida denna är&lt;br&gt;tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder gå&lt;br&gt;ut med lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lastningsplats inte har anvisats i tid, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;sedvanlig lastningsplats. Kan det inte ske, skall resebortfraktaren&lt;br&gt;välja en plats där lastningen skäligen kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig bestämd lastningsplats har avtalats eller inte, har rese-&lt;br&gt;befraktaren rätt att få fartyget förhalat från en lastningsplats till en&lt;br&gt;annan, om han svarar för kostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lastningstid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lastningstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Resebortfraktaren är skyldig att låta fartyget ligga kvar för&lt;br&gt;lastning en viss lastningstid, som omfattar liggetid och överliggetid.&lt;br&gt;Vid befraktning på linjefartsvillkor (liner terms) ingår ingen över-&lt;br&gt;liggetid i lastningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Liggetidens längd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Liggetid är den tid som skäligen kan påräknas för lastningen när&lt;br&gt;befraktningsavtalet ingås. Vid beräkningen av liggetiden skall hänsyn&lt;br&gt;tas till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna&lt;br&gt;ombord och i hamnen samt andra liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas vid klausulerna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fac (fast as can), med utgångspunkt från att lastningen skall&lt;br&gt;utföras så snabbt som fartyget kan ta emot last med oskadade last-&lt;br&gt;ningsanordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) faccop (fast as can custom of the port), med utgångspunkt från&lt;br&gt;att lastningen skall utföras så snabbt som vanligt lastningssätt i&lt;br&gt;hamnen tillåter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) liner terms (linjefartsvillkor) med utgångspunkt från att lastningen&lt;br&gt;skall utföras så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen av fartyg&lt;br&gt;som går i linjefart, med tillägg för den tid som går förlorad vid&lt;br&gt;trafikanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam tid har bestämts för lastning och lossning löper&lt;br&gt;liggetiden inte ut förrän den gemensamma tiden har gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. Som arbetsdag&lt;br&gt;räknas varje vardag då arbete utförs det antal timmar som är vanligt&lt;br&gt;i hamnen på vardagar. Som arbetstimme räknas varje timme som kan&lt;br&gt;användas till lastning på vardagar. För de dagar då det arbetas&lt;br&gt;mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen&lt;br&gt;används till lastning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Liggetidens början&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget ligger på lastnings-&lt;br&gt;platsen och är klart att börja ta in last och resebortfraktaren har gjort&lt;br&gt;anmälan om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan får göras i förväg men inte förrän fartyget har kommit&lt;br&gt;fram till lastningshamnen. Visar det sig senare att fartyget inte var&lt;br&gt;klart att börja ta in last, skall den tid som går förlorad för att göra&lt;br&gt;fartyget klart inte räknas in i liggetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos avlastaren eller, om denne inte kan anträf-&lt;br&gt;fas, hos resebefraktaren. Kan varken avlastaren eller resebefraktaren&lt;br&gt;anträffas, anses anmälan ha gjorts när den avsänts på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen van-&lt;br&gt;ligen börjar på morgonen eller från middagsrastens slut. I det förra&lt;br&gt;fallet skall anmälan vara gjord senast en timme före kontorstidens slut&lt;br&gt;föregående dag och i det senare fallet senast klockan tio samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hinder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av&lt;br&gt;hinder på resebefraktarens sida, får det ändå anmälas klart att börja&lt;br&gt;ta in last med verkan att liggetiden börjar löpa. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;trafikanhopning och dessutom vid annat hinder som resebortfraktaren&lt;br&gt;inte skäligen kunnat räkna med när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I liggetiden inräknas inte den tid som går förlorad på grund av&lt;br&gt;hinder på resebortfraktarens sida. Detsamma gäller den tid som går&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlorad till följd av att fartyget har förlagts till annan än sedvanlig Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;lastningsplats av en anledning som resebortfraktaren skäligen kunnat&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks. Däremot inräknas uppehåll på grund&lt;br&gt;av fartygets förhalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överliggetid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Överliggetid är den tid som fartyget efter liggetidens utgång&lt;br&gt;måste ligga kvar för att bli lastat, om inte överliggetidens längd är&lt;br&gt;fastställd genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetiden beräknas för löpande dagar och timmar från ligge-&lt;br&gt;tidens utgång. Bestämmelserna i 13 § andra stycket har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättning för överliggetid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Resebortfraktaren har rätt till särskild ersättning för över-&lt;br&gt;liggetid. Ersättningen bestäms med hänsyn till frakten och till den&lt;br&gt;ökning eller minskning av resebortfraktarens utgifter som följer av att&lt;br&gt;fartyget ligger stilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas vid anfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte ställs för den, har&lt;br&gt;resebortfraktaren rätt att göra anteckning om fordringen på konosse-&lt;br&gt;mentet. Gör han inte det får han i stället förelägga resebefraktaren en&lt;br&gt;bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;resan inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lastning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lastning och stuvning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Följer inte något annat av vad som är brukligt i hamnen, skall&lt;br&gt;resebefraktaren avlämna godset vid fartygets sida och resebort-&lt;br&gt;fraktaren ta det ombord. Vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fio (free in and out), skall resebefraktaren sörja för lastningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) liner terms (linjefartsvillkor), skall resebortfraktaren sörja för&lt;br&gt;lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall sörja för underlag och annat som behövs för&lt;br&gt;stuvningen samt utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om däckslast skall 13 kap. 13 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget av en anledning som resebortfraktaren skäligen kunnat&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks har förlagts till annan än sedvanlig last-&lt;br&gt;ningsplats, är resebortfraktaren ansvarig för de ökade utgifter som&lt;br&gt;detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnatnde av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Godset skall avlämnas och lastas med tillbörlig skyndsamhet.&lt;br&gt;Det skall avlämnas på ett sådant sätt och i sådant skick att det&lt;br&gt;bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, befordras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 6 - 9 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ombordkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § När godset har lastats skall resebortfraktaren eller befälhavaren&lt;br&gt;eller den som resebortfraktaren annars har bemyndigat, på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda ombordkonossement, förutsatt att nödvändiga hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att fä särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas enligt befraktningsavtalet konossement med andra villkor&lt;br&gt;än dem som avtalet föreskriver och medför detta ökat ansvar för&lt;br&gt;resebortfraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Resan&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Resebortfraktarens omsorgsplikt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Resan skall utföras med tillbörlig skyndsamhet och i övrigt på&lt;br&gt;ett försvarligt sätt. Bestämmelserna i 13 kap. 12 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 16 och 17 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Deviation och substituthamn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Deviation får endast företas för att rädda personer eller för att&lt;br&gt;bärga fartyg eller annan egendom till sjöss eller av någon annan&lt;br&gt;skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa&lt;br&gt;lossningshamnen och lossa lasten eller detta inte kan ske utan oskäligt&lt;br&gt;uppehåll, får resebortfraktaren i stället välja en annan lämplig&lt;br&gt;lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avståndsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Har en del av resan utförts när befraktningsavtalet hävs eller&lt;br&gt;faller bort eller när godset av någon annan anledning lossas i en&lt;br&gt;annan hamn än den avtalade lossningshamnen, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt till avståndsfrakt. Bestämmelserna i 24 § skall också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsfrakt är den avtalade frakten med avdrag för ett belopp&lt;br&gt;som beräknas efter förhållandet mellan den återstående och den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalade resans längd. Hänsyn skall även tas till varaktigheten av och&lt;br&gt;de särskilda kostnaderna för sådana resor. Avståndsfrakten får inte&lt;br&gt;överstiga godsets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om avståndsfrakt kan hänskjutas till utredning och avgörande&lt;br&gt;genom dispasch. Därvid skall i tillämpliga delar gälla föreskrifterna&lt;br&gt;om dispasch vid gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Har farligt gods lastats utan att resebortfraktaren kände till dess&lt;br&gt;farliga beskaffenhet, får han efter omständigheterna lossa, oskadlig-&lt;br&gt;göra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning. Det-&lt;br&gt;samma gäller även om resebortfraktaren kände till godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och det senare uppstår en fara för person eller egendom&lt;br&gt;som gör det oförsvarligt att behålla godset ombord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lossning och utlämnande av godset&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lossningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § I fråga om lossningsplats, lossningstid och lossning av godset&lt;br&gt;har 9 - 17 §§ motsvarande tillämpning. Därvid skall det som är be-&lt;br&gt;stämt om resebefraktaren i stället gälla mottagaren av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som visar sin behörighet som mottagare har rätt att besiktiga&lt;br&gt;godset innan han tar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det flera mottagare av gods som befordras enligt samma&lt;br&gt;befraktningsavtal, får de endast gemensamt anvisa lossningsplats eller&lt;br&gt;fordra att fartyget förhalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Okade kostnader till följd av att godset är skadat eller måste bort-&lt;br&gt;skaffas på grund av en skada skall betalas av resebefraktaren, om&lt;br&gt;skadan har orsakats av godsets egen beskaffenhet eller av fel eller&lt;br&gt;försummelse av resebefraktaren eller någon som han svarar för. Vid&lt;br&gt;klausulen fio (free in and out) skall resebefraktaren betala kost-&lt;br&gt;naderna, om inte resebortfraktaren är ansvarig för skadan enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frakt för gods som inte finns i behåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § För gods som inte finns i behåll vid resans slut, skall frakt&lt;br&gt;betalas endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen&lt;br&gt;beskaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse av&lt;br&gt;resebefraktaren eller någon som han svarar för eller om resebort-&lt;br&gt;fraktaren har sålt godset för ägarens räkning eller har lossat,&lt;br&gt;oskadliggjort eller förstört det enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlagd frakt skall betalas tillbaka om resebortfraktaren enligt första&lt;br&gt;stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagarens och resebefraktarens ansvar för frakt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Genom att ta emot godset blir mottagaren skyldig att betala frakt&lt;br&gt;och andra fordringar i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren kan under alla omständigheter kräva betalning av&lt;br&gt;resebefraktaren i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt att hålla inne godset i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 kap 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppläggning av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Underlåter mottagaren att uppfylla villkoren för utlämnandet av&lt;br&gt;godset eller fördröjer han lossningen så att denna inte hinner slutföras&lt;br&gt;inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt att lossa godset och lägga upp det i säkert förvar för mottagarens&lt;br&gt;räkning. Mottagaren skall underrättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren vägrar att ta emot godset eller inte är känd eller inte&lt;br&gt;kan anträffas, skall resebortfraktaren så snart som möjligt underrätta&lt;br&gt;resebefraktaren. Anmäler mottagaren sig inte så tidigt att lossningen&lt;br&gt;kan slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren lossa och lägga upp&lt;br&gt;godset i säkert förvar. Mottagaren och resebefraktaren skall&lt;br&gt;underrättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen enligt första eller andra stycket skall anges en skälig&lt;br&gt;tidsfrist efter vars slut resebortfraktaren har rätt att sälja eller förfoga&lt;br&gt;över upplagt gods. Vid försäljning av eller annat förfogande över&lt;br&gt;godset har bestämmelserna i 13 kap. 22 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastskada och dröjsmål med utlämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Resebortfraktaren är ansvarig i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;13 kap. 24 - 35 och 37 - 39 §§ för skada till följd av att gods går&lt;br&gt;förlorat, skadas eller försenas medan det är i hans vård.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 36 § har också motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är resebefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av resebortfraktaren får han även åberopa reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalsbrott och hinder på resebortfraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kancelleringstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Skall fartyget vara klart att börja ta in last senast viss tidpunkt&lt;br&gt;(kancelleringstid), får resebefraktaren häva befraktningsavtalet, om&lt;br&gt;fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte har&lt;br&gt;lämnats före fristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kommer efter det att fristen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;har löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att&lt;br&gt;börja ta in last, får resebefraktaren häva avtalet om det sker inom&lt;br&gt;skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancel-&lt;br&gt;leringstid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Resebefraktaren får häva befraktningsavtalet på grund av&lt;br&gt;dröjsmål eller annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida, om&lt;br&gt;avtalsbrottet är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett får resebefraktaren inte häva avtalet om&lt;br&gt;lossning av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för&lt;br&gt;annan befraktare. Vid konsekutiva resor får resebefraktaren inte häva&lt;br&gt;i fråga om en enstaka resa, om inte utförandet av denna är oväsenligt&lt;br&gt;för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals-&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Avser befraktningsavtalet ett bestämt fartyg och går det förlorat&lt;br&gt;eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att utföra resan. I sådant fall har han inte heller&lt;br&gt;rätt att utföra resan med ett annat fartyg, även om han enligt en&lt;br&gt;allmän bestämmelse i avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än&lt;br&gt;det avtalade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resebortfraktarens skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Uppkommer till följd av dröjsmål eller annat avtalsbrott på&lt;br&gt;resebortfraktarens sida skada som inte omfattas av 27 §, har 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 och 26 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalsbrott och hinder på resebefraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande före lastningens slut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Frånträder resebefraktaren befraktningsavtalet innan lastningen&lt;br&gt;har börjat eller har han, efter att ha gett uttryck åt detta, vid&lt;br&gt;lastningens slut inte lämnat allt det gods som avtalet gäller, har&lt;br&gt;resebortfraktaren rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;br&gt;Vid konsekutiva resor kan frånträdande av en enstaka resa ske endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utförandet av denna är oväsentligt för resebortfraktaren i Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen skall hänsyn tas till om resebort-&lt;br&gt;fraktaren utan skälig anledning har underlåtit att ta med annat gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger inte om möjligheten att avlämna, be-&lt;br&gt;fordra eller föra in godset i bestämmelseorten måste anses utesluten&lt;br&gt;till följd av omständigheter som resebefraktaren inte borde ha räknat&lt;br&gt;med när avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införselförbud eller&lt;br&gt;någon annan åtgärd av myndighet, förstörelse av allt gods av det slag&lt;br&gt;som avtalet avser eller en därmed jämförlig händelse. Detsamma&lt;br&gt;gäller om avtalet avser bestämt gods som förstörts genom en&lt;br&gt;olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill åberopa en omständighet som avses i tredje&lt;br&gt;stycket skall han inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han&lt;br&gt;inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits&lt;br&gt;om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hävningsrätt m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Får resebefraktaren frånträda befraktningsavtalet utan att skade-&lt;br&gt;ståndsansvar föreligger enligt 32 § tredje stycket, får även resebort-&lt;br&gt;fraktaren frånträda avtalet om han meddelar detta inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren inte avlämnar allt det gods som avtalet gäller,&lt;br&gt;får resebortfraktaren förelägga resebefraktaren en bestämd tilläggstid&lt;br&gt;inom vilken resebefraktaren skall betala ersättning eller ställa säker-&lt;br&gt;het. Ar tiden inte oskäligt kort och har ersättningen inte betalats eller&lt;br&gt;säkerhet inte ställts inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;avtalet. Han har även rätt till ersättning enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande efter lastning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Sedan lastning har skett har resebefraktaren inte rätt att få&lt;br&gt;godset lossat eller resan avbruten, om detta skulle medföra väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för resebortfraktaren eller någon annan be-&lt;br&gt;fraktare. Bestämmelserna i 32 och 33 §§ har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med lastning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § Har överliggetiden bestämts genom avtal och har resebefraktaren&lt;br&gt;vid lastningstidens utgång inte avlämnat godset eller endast en del av&lt;br&gt;det, har 32 och 33 §§ motsvarande tillämpning. Detsamma gäller när&lt;br&gt;befraktningsavtalet innehåller klausulen liner terms (linjefartsvillkor)&lt;br&gt;och liggetiden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överliggetidens längd inte har avtalats och lastningen blir så&lt;br&gt;försenad att väsentlig skada eller olägenhet uppkommer för resebort-&lt;br&gt;fraktaren även om ersättning för överliggetid betalas, får han häva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet eller, när gods redan har avlämnats, förklara lastningen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;avslutad. I ett sådant fall har bestämmelserna i 32 och 33 §§&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat dröjsmål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Fördröjs fartyget efter lastningen eller under resan och beror&lt;br&gt;detta på ett förhållande på resebefraktarens sida, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt till ersättning, om inte resebefraktaren visar att varken han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller för-&lt;br&gt;summelse. Detsamma gäller om fartyget uppehålls under lossningen&lt;br&gt;därför att det inte är möjligt för resebortfraktaren att lägga upp godset&lt;br&gt;enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättning för överliggetid eller&lt;br&gt;andra fordringar enligt befraktningsavtalet inte betalade i rätt tid, får&lt;br&gt;resebortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för betalningen. Är&lt;br&gt;tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden,&lt;br&gt;får resebortfraktaren ställa in fullgörelsen av avtalet eller häva det.&lt;br&gt;Resebortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;fullgörelsen ställs in eller, om avtalet hävs, att de återstående resorna&lt;br&gt;faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skada som godset har orsakat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Har godset orsakat skada för resebortfraktaren eller skada på&lt;br&gt;fartyget, är resebefraktaren skyldig att betala ersättning, om han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse. Detsamma gäller om godset vid delbefraktning orsakat&lt;br&gt;skada på annat gods ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Befraktningsavtalets bortfall&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Krigsfara m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 § Visar det sig, sedan befraktningsavtalet har ingåtts, att resan&lt;br&gt;skulle vara förenad med fara för fartyget, personer ombord eller&lt;br&gt;lasten till följd av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller&lt;br&gt;annat väpnat våld, eller att en sådan fara har ökat väsentligt, får såväl&lt;br&gt;resebortfraktaren som resebefraktaren frånträda avtalet utan skyldig-&lt;br&gt;het att betala ersättning även om resan har påbörjats. Den som vill&lt;br&gt;frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta. Gör&lt;br&gt;han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha&lt;br&gt;undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om faran kan avvärjas genom att en del av godset lämnas kvar eller&lt;br&gt;lossas, får avtalet frånträdas endast för denna del. Resebortfraktaren&lt;br&gt;har dock rätt att frånträda avtalet i dess helhet, om det kan ske utan&lt;br&gt;väsentlig skada eller olägenhet för någon annan befraktare, om det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte, efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för frakt-&lt;br&gt;förlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande vid konsekutiva resor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 38 § begränsas till&lt;br&gt;en enstaka resa endast om utförandet av denna är oväsentligt i förhål-&lt;br&gt;lande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja vilka resor&lt;br&gt;fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 38 § ske endast om faran&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader för uppehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på grund av fara som&lt;br&gt;avses i 38 § uppehållet i lastningshamnen eller i en annan hamn under&lt;br&gt;resan, skall kostnaderna för uppehållet anses som kostnader för&lt;br&gt;gemensamt haveri och fördelas på fartyg, frakt och last enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna om gemensamt haveri. Om befraktningsavtalet frånträds&lt;br&gt;gäller detta dock inte beträffande kostnader som hänför sig till tiden&lt;br&gt;efter frånträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsperiodens upphörande vid konsekutiva resor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Har fartyget befraktats för så många resor som det kan utföra&lt;br&gt;inom en angiven tidsrymd och har resebefraktaren före avtals-&lt;br&gt;periodens slut fått anmälan om att fartyget är klart att börja ta in last,&lt;br&gt;skall resan utföras även om detta sker helt eller delvis efter det att&lt;br&gt;avtalsperioden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att fartyget inte kan nå lastningshamnen och&lt;br&gt;vara klart att börja ta in last före avtalsperiodens slut, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att sända fartyget till lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kan komma för sent till last-&lt;br&gt;ningshamnen och begär han anvisningar, får resebefraktaren bestäm-&lt;br&gt;ma antingen att resan skall utföras enligt befraktningsavtalet eller att&lt;br&gt;avtalet skall upphöra. Avtalet upphör om resebefraktaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han fått anmälan begär att resan skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;KVANTUMKONTRAKT&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 § Bestämmelserna om kvantumkontrakt gäller befordran med&lt;br&gt;fartyg av en bestämd mängd gods fördelad på flera resor under en&lt;br&gt;angiven tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas dock inte, om det är avtalat att resorna Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall utföras efter varandra med ett bestämt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Val av godsmängd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43 § Ger avtalet utrymme för val av den totala mängden gods som&lt;br&gt;skall befordras, har befraktaren rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller valet mängden som skall befordras på en särskild resa, är det&lt;br&gt;bortfraktaren som har rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skeppningsplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;44 § Befraktaren skall utarbeta skeppningsplaner för lämpliga tids-&lt;br&gt;perioder i förhållande till den tidsrymd som avtalet avser och i god&lt;br&gt;tid underrätta bortfraktaren om planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall se till att den mängd gods som avtalet omfattar&lt;br&gt;blir fördelad på lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid skall han&lt;br&gt;beakta storleken av de fartyg som skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan om skeppning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;45 § Befraktaren skall anmäla skeppning i skälig tid. I anmälan skall&lt;br&gt;anges när godset senast kommer att vara klart för lastning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nominering av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;46 § När anmälan om skeppning har lämnats, skall bortfraktaren&lt;br&gt;tillhandahålla ett fartyg som är lämpat att utföra resan i rätt tid. Bort-&lt;br&gt;fraktaren skall inom skälig tid anmäla vilket fartyg som skall utföra&lt;br&gt;resan, fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till lastnings-&lt;br&gt;hamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandahålla fartyg för gods som&lt;br&gt;inte är klart för lastning före avtalsperiodens utgång, om inte över-&lt;br&gt;skridandet beror på förhållanden utanför befraktarens kontroll och&lt;br&gt;inte är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utförandet av resorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 § När bortfraktaren har lämnat anmälan som avses i 46 § gäller&lt;br&gt;bestämmelserna om styckegodstransport eller resebefraktning för den&lt;br&gt;befordran som skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktarens skyldighet att utföra en särskild resa bortfaller&lt;br&gt;på grund av ett förhållande som bortfraktaren ansvarar för, har&lt;br&gt;befraktaren rätt att begära att godset eller en motsvarande mängd nytt&lt;br&gt;gods blir befordrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger bortfallet av resan anledning att räkna med att senare resor inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål, får befraktaren häva Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med anmälan om skeppning och skeppningsplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om en skeppning, får&lt;br&gt;bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och har en skeppning inte anmälts inom tilläggs-&lt;br&gt;tiden, får bortfraktaren antingen anmäla ett fartyg enligt 46 § i&lt;br&gt;överensstämmelse med gällande skeppningsplan eller häva avtalet i&lt;br&gt;fråga om den resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan av senare skeppningar, får bort-&lt;br&gt;fraktaren häva avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant förhållande som avses i 32 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktaren inte i tid underrättar bortfraktaren om skeppnings-&lt;br&gt;planer, kan bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och överskrids den, får bortfraktaren häva avtalet&lt;br&gt;i fråga om den återstående delen. Tredje stycket har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med nominering av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;49 § Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan om fartyg, får befrak-&lt;br&gt;taren förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;har anmälan inte lämnats inom tilläggstiden får befraktaren häva&lt;br&gt;avtalet i fråga om den resa som tilläggstiden gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan om fartyg även i fråga om senare&lt;br&gt;skeppningar, får befraktaren häva avtalet i fråga om den återstående&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant hinder utanför bortfraktarens kontroll som denne inte skäligen&lt;br&gt;kunde ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder denne inte&lt;br&gt;heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med betalning av frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;50 § Betalas inte frakt, ersättning för överliggetid eller andra&lt;br&gt;fordringar enligt avtalet i rätt tid, får bortfraktaren förelägga en&lt;br&gt;bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får bortfraktaren ställa in&lt;br&gt;fullgörelsen av avtalet eller, om dröjsmålet utgör ett väsentligt&lt;br&gt;avtalsbrott, häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att han&lt;br&gt;ställer in fullgörelsen av avtalet eller, om avtalet hävs, på att de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återstående resorna bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid slutet av varje resa enligt avtalet har bortfraktaren rätt att hålla&lt;br&gt;inne lasten till säkerhet för fordringar enligt avtalet. När konossement&lt;br&gt;har utfärdats gäller vad nu sagts i förhållande till tredje man bara om&lt;br&gt;fordringen har antecknats i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krigsfara&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 § Inträder det under avtalsperioden krig, krigsliknande för-&lt;br&gt;hållanden eller en väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet, får såväl bortfraktaren&lt;br&gt;som befraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;TIDSBEFRAKTNING&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Fartygets avlämnande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Fartygets skick och utrustning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;52 § Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till tidsbefraktarens&lt;br&gt;förfogande på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren se till att fartygets skick,&lt;br&gt;föreskrivna handlingar, bemanning, proviantering och övrig utrust-&lt;br&gt;ning uppfyller de krav som ställs i vanlig fraktfart i det fartområde&lt;br&gt;som befraktningsavtalet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bränsle för att kunna nå&lt;br&gt;närmaste användbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren skall överta&lt;br&gt;bränslet och betala för det efter priset i denna hamn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besiktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;53 § Vid avlämnandet får såväl tidsbortfraktaren som tidsbefraktaren&lt;br&gt;begära sedvanlig besiktning av fartyget, dess utrustning och kvar-&lt;br&gt;varande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna, inbegripet kostnader för tidsförlust som har föranletts&lt;br&gt;av besiktningen, skall bäras av parterna med hälften var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsutlåtandet utgör bevis om fartygets och utrustningens&lt;br&gt;skick samt om omfattningen av kvarvarande bränsle, om annat inte&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande av fartyget till sjöss&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;54 § Har parterna avtalat att fartyget skall avlämnas till sjöss, skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbortfraktaren underrätta tidsbefraktaren om avlämnandet och upp- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ge fartygets position samt tidpunkten för avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning enligt 53 § företas i den första hamn som fartyget an-&lt;br&gt;löper efter avlämnandet. Om det vid besiktningen konstateras att fel&lt;br&gt;i fartyget föreligger, skall frakt inte betalas för den tid som går för-&lt;br&gt;lorad för att avhjälpa felet. Om tidsbefraktaren häver befraktnings-&lt;br&gt;avtalet enligt 56 §, bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från av-&lt;br&gt;lämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kancelleringstid och dröjsmål med avlämnandet av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;55 § Skall fartyget enligt befraktningsavtalet vara klart att börja ta in&lt;br&gt;last senast viss tidpunkt (kancelleringstid), får tidsbefraktaren häva&lt;br&gt;avtalet om fartyget inte är klart att börja ta in last eller&lt;br&gt;lastningsanmälan inte har lämnats före fristens utgång. Om fartyget&lt;br&gt;i annat fall skall avlämnas senast viss tidpunkt, får tidsbefraktaren&lt;br&gt;häva avtalet om tiden överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler tidsbortfraktaren att fartyget kommer för sent och uppger&lt;br&gt;han när fartyget kommer att vara klart att börja ta in last eller att&lt;br&gt;avlämnas, får tidsbefraktaren häva avtalet om det sker inom skälig&lt;br&gt;tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget i ett annat fall avlämnas för sent, får tidsbefraktaren&lt;br&gt;häva avtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fel i fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;56 § Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyget eller i fartygets&lt;br&gt;utrustning, har tidsbefraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om&lt;br&gt;avtalsbrottet är väsentligt, rätt att häva befraktningsavtalet. Detta&lt;br&gt;gäller inte om tidsbortfraktaren avhjälper felet utan en sådan&lt;br&gt;försening som enligt 55 § ger tidsbefraktaren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;57 § Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för förlust till följd av&lt;br&gt;dröjsmål eller fel vid avlämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet eller felet inte beror på fel eller försummelse av honom&lt;br&gt;själv eller någon som han svarar för, föreligger inte rätt till sådan&lt;br&gt;ersättning. Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning för skada till&lt;br&gt;följd av att fartyget vid avtalsslutet saknade en egenskap eller&lt;br&gt;utrustning som kan anses tillförsäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utförandet av resorna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tidsbefraktarens förfoganderätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 § Tidsbortfraktaren skall under befraktningsperioden utföra de&lt;br&gt;resor som tidsbefraktaren begär i överensstämmelse med befrakt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavtalet. Han skall därvid svara för att de krav som uppställs i 52&lt;br&gt;§ andra stycket fortlöpande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utföra en resa vid vilken far-&lt;br&gt;tyget, personer ombord eller lasten kan utsättas för fara till följd av&lt;br&gt;krig eller krigsliknande tillstånd, is eller annan fara eller väsentlig&lt;br&gt;olägenhet, som han inte skäligen kunde ha räknat med när avtalet&lt;br&gt;ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta med gods av lättantändlig,&lt;br&gt;brandfarlig eller frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, om det&lt;br&gt;inte avlämnas i sådant skick att det kan befordras och utlämnas i&lt;br&gt;överensstämmelse med de krav och rekommendationer som ställs av&lt;br&gt;myndigheterna i det land där fartyget är registrerat, i det land där&lt;br&gt;redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar som ingår i resan.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren är inte heller skyldig att ta med levande djur.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underrättelseplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;59 § Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefraktaren underrättad om alla&lt;br&gt;förhållanden som rör fartyget och resorna och som är av betydelse&lt;br&gt;för tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall underrätta tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om planerade resor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bränsle&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;60 § Tidsbefraktaren skall sörja för att det finns bränsle och vatten&lt;br&gt;till fartygets maskiner. Han svarar för att levererat bränsle är i&lt;br&gt;överensstämmelse med avtalade specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastning och lossning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;61 § Tidsbefraktaren skall sörja för mottagande, lastning, stuvning,&lt;br&gt;trimning, säkring, lossning och utlämnande av lasten. Stuvningen&lt;br&gt;skall utföras så att fartyget är betryggande stabiliserat och lasten&lt;br&gt;säkrad. Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om lastens fördelning i den omfattning som hänsynen till fartygets&lt;br&gt;säkerhet och stabilitet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren får kräva sådan medverkan av befälhavaren och&lt;br&gt;besättningen som är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning för&lt;br&gt;övertidsarbete och annan särskild utgift till följd av sådan medverkan&lt;br&gt;skall betalas av tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta skada till följd av last-&lt;br&gt;ning, stuvning, trimning, säkring, lossning eller utlämnande av&lt;br&gt;lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös, om inte skadan&lt;br&gt;beror på medverkan av befälhavaren eller besättningen eller på något&lt;br&gt;annat förhållande som tidsbortfraktaren svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärda konossement för&lt;br&gt;inlastat gods för den resa han skall utföra, med de villkor som är&lt;br&gt;sedvanliga i den fart det gäller. Om han därigenom ådrar sig ansvar&lt;br&gt;i förhållande till innehavaren av konossementet utöver vad som följer&lt;br&gt;av befraktningsavtalet, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på begäran av tidsbefraktaren&lt;br&gt;lämna ut godset till en mottagare som inte visar sin behörighet eller&lt;br&gt;i övrigt i strid mot konossementet, om han därigenom handlar i strid&lt;br&gt;mot tro och heder. Tidsbortfraktaren får i andra fall alltid kräva&lt;br&gt;säkerhet för den ersättning han kan bli skyldig att betala på grund av&lt;br&gt;ett utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastskada och dröjsmål med utlämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;63 § Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållande till tidsbefraktaren i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 24 - 35 och 37 - 39 §§ för&lt;br&gt;skada till följd av att gods går förlorat, skadas eller försenas medan&lt;br&gt;det är i hans vård. Bestämmelserna i 13 kap. 36 § har också&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är tidsbefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av tidsbortfraktaren får han även åberopa reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;64 § Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick&lt;br&gt;eller utförs resorna för sent eller föreligger annat avtalsbrott på&lt;br&gt;tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren häva befraktningsavtalet,&lt;br&gt;om det med avtalet avsedda ändamålet annars väsentligen skulle&lt;br&gt;förfelas. Om tidsbefraktaren vill häva avtalet skall han meddela detta&lt;br&gt;inom skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om&lt;br&gt;avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för skada som har uppkommit&lt;br&gt;på grund av att fartyget går förlorat eller efter skada förklaras inte&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte hålls i sjövärdigt eller annars avtals-&lt;br&gt;enligt skick, om skadan beror på fel eller försummelse av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren eller någon som han svarar för. Detsamma gäller för skada&lt;br&gt;som har uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan med-&lt;br&gt;verkan av befälhavaren eller besättningen som avses i 61 § andra&lt;br&gt;stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat&lt;br&gt;avtalsbrott än som avses i föregående mening.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skada på fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;65 § Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning för skada på fartyget&lt;br&gt;som beror på fel eller försummelse av tidsbefraktaren eller någon&lt;br&gt;som denne svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tidsbefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn, är han Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ersättningsskyldig för skada på fartyget som beror därpå om han inte&lt;br&gt;visar att fel eller försummelse inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt haveri och bärgning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;66 § Fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren. Detsamma gäller bidrag till gemensamt haveri som skall&lt;br&gt;lämnas för bränsle och utrustning som tidsbefraktaren har ombord.&lt;br&gt;Om i gemensamt haveri ersättning betalas för utgift och förlust som&lt;br&gt;tidsbefraktaren har haft, tillfaller ersättningen honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren kan utan tidsbefraktarens samtycke rädda&lt;br&gt;personer. Han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta&lt;br&gt;inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av tidsbortfraktarens andel av&lt;br&gt;återstoden av bärgarlönen enligt 16 kap. 6 § andra stycket (nettobär-&lt;br&gt;garlönen) tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgifter för resorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;67 § Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för resornas utförande som&lt;br&gt;inte enligt bestämmelserna i detta kapitel skall bäras av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återlämnande av fartyget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Återlämnande och besiktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;68 § Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget till tidsbortfraktaren på&lt;br&gt;den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återlämnandet har bestämmelserna i 52 § tredje stycket, 53 §&lt;br&gt;samt 54 § första stycket och andra stycket första meningen&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Detta gäller även då befraktningsavtalet har&lt;br&gt;hävts eller annars upphört före befraktningsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överskridande av befraktningsperioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;69 § Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyget anträda en ny resa&lt;br&gt;trots att den avtalade tiden för återlämnandet därigenom överskrids.&lt;br&gt;Detta gäller inte när överskridandet går utöver vad som kan anses&lt;br&gt;skäligt eller om en tidsperiod för återlämnandet har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskridande som är tillåtet enligt första stycket skall&lt;br&gt;tidsbefraktaren betala den avtalade tidsfrakten. För annat&lt;br&gt;överskridande skall han betala gängse tidsfrakt, dock minst den&lt;br&gt;avtalade tidsfrakten, samt ersättning för skada som dröjsmålet medför&lt;br&gt;för tidsbortfraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tidsfrakt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalning av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;70 § Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dagar i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställer tidsbefraktaren krav på avräkning med ett belopp som&lt;br&gt;är tvistigt, är han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren ställer säkerhet för kravet. Tidsbefraktaren kan dock inte&lt;br&gt;kräva säkerhet för ett större belopp än den tidsfrakt han betalar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med betalning av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;71 § Betalas tidsfrakten inte i rätt tid, skall tidsbefraktaren betala&lt;br&gt;dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tidsfrakten inte betalats i rätt tid, skall tidsbortfraktaren&lt;br&gt;meddela tidsbefraktaren detta. När meddelande har avsänts får&lt;br&gt;tidsbortfraktaren ställa in fullgörelsen av befraktningsavtalet,&lt;br&gt;inbegripet vägra att lasta gods eller att utfärda konossement. Om&lt;br&gt;betalning inte har tagits emot inom 72 timmar efter det att&lt;br&gt;meddelandet har avsänts, får tidsbortfraktaren häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren har ställt in fullgörelsen av avtalet eller hävt&lt;br&gt;det, har han rätt till ersättning, om inte tidsbefraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet med betalningen beror på lag, avbrott i den allmänna&lt;br&gt;samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller något annat liknande&lt;br&gt;hinder som han inte skäligen kunde ha räknat med när avtalet ingicks&lt;br&gt;och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller&lt;br&gt;övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen tidsfrakt, får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran på&lt;br&gt;frakt som tidsbefraktaren har på grund av vidarebortfraktning av&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bortfall av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;72 § Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som går förlorad för&lt;br&gt;tidsbefraktaren på grund av bärgning, underhåll av fartyget och&lt;br&gt;avhjälpande av skada som tidsbefraktaren inte är ansvarig för eller i&lt;br&gt;övrigt på grund av förhållanden på tidsbortfraktarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktarens skyldighet att svara för utgifter för fartygets drift&lt;br&gt;är begränsad på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;73 § Går fartyget förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättas i stånd, bortfaller befraktningsavtalet även om tidsbortfraktaren&lt;br&gt;enligt en allmän bestämmelse i avtalet har rätt att sätta in ett annat&lt;br&gt;fartyg än det avtalade. Detsamma gäller vid rekvisition av fartyget&lt;br&gt;eller liknande ingripanden som är av väsentlig betydelse för full-&lt;br&gt;görelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget har gått förlorat utan att upplysning kan fås om tiden&lt;br&gt;för händelsen, skall tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att&lt;br&gt;fartyget sist hördes av.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Krig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;74 § Befinner sig fartyget i en hamn eller ett annat område där krig&lt;br&gt;utbryter, krigsliknande förhållanden inträder eller faran för sådana&lt;br&gt;förhållanden väsentligen ökar, får tidsbortfraktaren omedelbart föra&lt;br&gt;fartyget ut från området och i säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för&lt;br&gt;de merkostnader för krigsförsäkring av fartyget och för krigsrisk-&lt;br&gt;tillägg till besättningen som följer av de resor som tidsbefraktaren&lt;br&gt;kräver att fartyget skall utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller&lt;br&gt;en väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av väsentlig betydelse&lt;br&gt;för fullgörelsen av befraktningsavtalet, får såväl tidsbortfraktaren som&lt;br&gt;tidsbefraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 kap. Om befordran av passagerare och resgods&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal, yrkesmässigt eller mot ersätt-&lt;br&gt;ning, åtar sig att med fartyg befordra passagerare eller passagerare&lt;br&gt;och resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passagerare: den som befordras eller skall befordras med fartyg&lt;br&gt;enligt ett avtal om passagerarbefordran samt den som med bort-&lt;br&gt;fraktarens samtycke följer med fordon eller levande djur som&lt;br&gt;befordras enligt ett avtal om godsbefordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgods: varje föremål, inbegripet fordon, som befordras för&lt;br&gt;passagerarens räkning, under förutsättning att befordringen inte sker&lt;br&gt;enligt certeparti, konossement eller något annat dokument som brukar&lt;br&gt;användas vid godsbefordran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handresgods: resgods som passageraren bär med sig eller har i sin&lt;br&gt;hytt eller på annat sätt har i sin vård under resan, inbegripet vad han&lt;br&gt;har i eller på sitt fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i den mån befordringen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;är underkastad ett gällande internationellt fördrag om befordran med&lt;br&gt;annat transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon som varken är passagerare eller anställd hos bortfrakt-&lt;br&gt;aren eller utför arbete i fartygets tjänst följer med ett fartyg och&lt;br&gt;därvid åsamkas skada av det slag som avses i 17 eller 18 §, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel om befrielse från och begränsning av an-&lt;br&gt;svarighet för bortfraktare tillämpas till förmån för var och en på&lt;br&gt;redarens sida som kan hållas ansvarig för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om befordringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Bortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också in-&lt;br&gt;nefattas att det är behörigen bemannat, provianterat och utrustat, samt&lt;br&gt;att passageraren och resgodset befordras skyndsamt och tryggt till&lt;br&gt;bestämmelseorten. Bortfraktaren skall även i övrigt tillgodose&lt;br&gt;passagerarens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resgods får inte befordras på däck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation får göras endast för att rädda personer eller bärga fartyg&lt;br&gt;eller gods eller av någon annan skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Gäller befordringsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;utföra befordringen med något annat fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser befordringsavtalet en bestämd person, får denne inte&lt;br&gt;överlåta sin rätt enligt avtalet till någon annan. Sedan resan har&lt;br&gt;påbörjats får överlåtelse inte äga rum, även om avtalet inte avser en&lt;br&gt;bestämd person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte när lagen (1992:1672)&lt;br&gt;om paketresor är tillämplig på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Passageraren är skyldig att iaktta föreskrifter om ordning och&lt;br&gt;säkerhet under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24, 53 och 54 §§ sjömanslagen (1973:282) om&lt;br&gt;undersökning med anledning av brott ombord och tvångsmedel mot&lt;br&gt;besättningsmedlem skall även tillämpas i fråga om passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Passagerare får föra med sig resgods i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känner passageraren till att hans resgods kan medföra fara eller&lt;br&gt;väsentlig olägenhet för person eller egendom, skall han före resans&lt;br&gt;början upplysa bortfraktaren om detta. Detsamma gäller om res-&lt;br&gt;godset, handresgods undantaget, kräver särskild vård. Ar resgods av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet som nu har sagts, skall detta om möjligt utmärkas&lt;br&gt;på godset innan resan börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bortfraktaren har rätt att vägra passageraren att föra med sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgods som kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för person Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådant resgods tagits ombord utan att bortfraktaren kände till&lt;br&gt;dess beskaffenhet, får han efter omständigheterna föra i land,&lt;br&gt;oskadliggöra eller förstöra det utan skyldighet att ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om resgodset, efter att ha tagits ombord med&lt;br&gt;bortfraktarens kännedom om dess beskaffenhet, visar sig medföra&lt;br&gt;sådan fara eller väsentlig olägenhet för person eller egendom att det&lt;br&gt;inte är försvarligt att behålla det ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har resgods orsakat skada för bortfraktaren eller skada på&lt;br&gt;fartyget är passageraren ersättningsskyldig, om skadan beror på att&lt;br&gt;han eller någon för vilken han svarar gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bortfraktaren är inte skyldig att lämna ut annat resgods än hand-&lt;br&gt;resgods förrän passageraren har betalt för resan och för kost eller&lt;br&gt;annan tjänst under resan. Uteblir betalningen får bortfraktaren lägga&lt;br&gt;upp godset i säkert förvar och genom offentlig auktion eller på något&lt;br&gt;annat betryggande sätt sälja så mycket av det att hans krav jämte för-&lt;br&gt;varings- och försäljningskostnaderna täcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om befordringsavtalet avser ett bestämt fartyg och detta före&lt;br&gt;resans början går förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna&lt;br&gt;sättas i stånd, upphör bortfraktarens skyldighet att utföra befordring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir fartygets avgång från den ort där resan skall börja väsentligt&lt;br&gt;fördröjd, har passageraren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om fartyget uppehålls under resan så att det inte skäligen kan&lt;br&gt;fordras att passageraren avvaktar att resan fortsätts, eller om fartyget&lt;br&gt;går förlorat eller förklaras efter skada inte kunna sättas i stånd, skall&lt;br&gt;bortfraktaren se till att passageraren och dennes resgods befordras till&lt;br&gt;bestämmelseorten på något annat lämpligt sätt och bära kostnaden för&lt;br&gt;detta. Underlåter bortfraktaren detta har passageraren rätt att häva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måste passageraren uppehålla sig i land på grund av haveri eller&lt;br&gt;någon annan omständighet som rör fartyget, skall bortfraktaren på&lt;br&gt;lämpligt sätt sörja för hans uppehälle och bära kostnaden för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Påbörjar passageraren inte resan eller avbryter han den, skall det&lt;br&gt;avtalade biljettpriset ändå betalas. Om passageraren har insjuknat&lt;br&gt;eller det finns annan skälig anledning för passageraren att inte påbörja&lt;br&gt;eller fullfölja resan och bortfraktaren har underrättats om detta inom&lt;br&gt;rimlig tid, behöver dock biljettpriset inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är passageraren enligt första stycket skyldig att betala det avtalade&lt;br&gt;biljettpriset, skall detta dock sättas ned med ett skäligt belopp, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktaren har medfört en annan passagerare i hans ställe eller på&lt;br&gt;något annat sätt har begränsat eller borde ha kunnat begränsa sin&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Visar det sig, sedan ett befordringsavtal har träffats, att resan&lt;br&gt;skulle vara förenad med fara för passageraren eller fartyget till följd&lt;br&gt;av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat väpnat&lt;br&gt;våld eller att en sådan fara har ökat väsentligt, har vardera parten rätt&lt;br&gt;att frånträda avtalet. En sådan rätt föreligger även om resan har&lt;br&gt;börjat. Frånträds avtalet, skall vardera parten bära sin kostnad och&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Avbryter passageraren resan på grund av ett förhållande som&lt;br&gt;avses i 14 § första stycket andra meningen eller hävs avtalet enligt&lt;br&gt;13 § eller, sedan resan har börjat, enligt 15 §, skall biljettpriset sättas&lt;br&gt;ned. Därvid skall förhållandet mellan den avtalade och den åter-&lt;br&gt;stående resans längd, tidsåtgång och kostnader beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bortfraktaren tagit emot betalning utöver vad som tillkommer&lt;br&gt;honom enligt första stycket, skall han betala tillbaka överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om ansvarighet på bortfraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Bortfraktaren är ansvarig för personskada som drabbar passa-&lt;br&gt;geraren på grund av en händelse under resan, om skadan har vållats&lt;br&gt;genom fel eller försummelse av bortfraktaren eller någon som han&lt;br&gt;svarar för. Detsamma gäller skada på grund av att passagerare för-&lt;br&gt;senas, även om förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bortfraktaren är ansvarig för skada till följd av att resgods går&lt;br&gt;förlorat eller skadas på grund av en händelse under resan, om skadan&lt;br&gt;har vållats genom fel eller försummelse av honom eller någon som&lt;br&gt;han svarar för. Detsamma gäller skada till följd av att resgodset&lt;br&gt;försenas, även om förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;br&gt;Med försening jämställs dröjsmål med utlämning av resgodset på&lt;br&gt;bestämmelseorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att ersätta pengar, värdepapper,&lt;br&gt;konstföremål eller andra dyrbarheter annat än om han har tagit emot&lt;br&gt;egendomen för säker förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om vållande på passagerarens sida har medverkat till skada som&lt;br&gt;avses i 17 eller 18 §, gäller 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § För att gå fri från ansvarighet måste bortfraktaren visa att skada&lt;br&gt;som avses i 17 eller 18 § inte har orsakats genom fel eller försum-&lt;br&gt;melse av honom eller någon som han svarar för. I fråga om person-&lt;br&gt;skada och förlust av eller skada på handresgods gäller dock det som&lt;br&gt;nu har sagts endast om skadan har inträffat vid eller i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlisning, sammanstötning, strandning, explosion eller brand eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om den har uppkommit till följd av fel i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Bortfraktarens ansvarighet skall vid personskada inte överstiga&lt;br&gt;175 000 särskilda dragningsrätter (SDR) för varje passagerare. När&lt;br&gt;ersättningen skall betalas ut som livränta får det kapitaliserade värdet&lt;br&gt;inte överstiga denna gräns. Vid försening av passagerare skall&lt;br&gt;ansvarigheten inte överstiga 4 150 SDR för varje passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skada på eller förlust eller försening av resgods skall ansvarig-&lt;br&gt;heten inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 800 SDR för varje passagerare i fråga om handresgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 750 SDR för varje passagerare i fråga om dyrbarheter som&lt;br&gt;bortfraktaren har tagit emot för säker förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 000 SDR för varje fordon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 2 700 SDR för varje passagerare i fråga om annat resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbeloppen gäller för varje resa. De avser inte ränta och&lt;br&gt;rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren kan genom uttrycklig överenskommelse åta sig an-&lt;br&gt;svarighet till högre belopp än som föreskrivs i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Bortfraktaren har rätt att från skadans belopp göra avdrag med&lt;br&gt;högst följande belopp, som utgör passagerarens självrisk, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 150 SDR för varje fordon som skadas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 20 SDR för annan resgodsskada, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 20 SDR för skada på grund av försening av passagerare eller&lt;br&gt;resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt första stycket skall ske innan frågan om begräns-&lt;br&gt;ning av ansvaret enligt 21 § prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Bortfraktaren har inte rätt att åberopa bestämmelserna i 21 och&lt;br&gt;22 §§ om begränsning av ansvarigheten eller avdrag för självrisk, om&lt;br&gt;det visas att han själv har vållat skadan uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;vårdslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle upp-&lt;br&gt;komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna om frihet från eller begränsning av bort-&lt;br&gt;fraktarens ansvarighet gäller även om talan mot honom inte grundas&lt;br&gt;på befordringsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om befordringen helt eller delvis utförs av någon annan än&lt;br&gt;bortfraktaren, är bortfraktaren dock ansvarig som om han själv hade&lt;br&gt;utfört hela befordringen. Bestämmelserna i detta kapitel gäller därvid&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför den andre befordringen med fartyg, är han ansvarig för sin&lt;br&gt;del av befordringen enligt samma regler som gäller för bortfraktaren.&lt;br&gt;Har bortfraktaren åtagit sig ansvar utöver vad som föreskrivs i detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital, är den som utför befordringen inte bunden av detta, om han Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;inte skriftligen har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ansvar åvilar både bortfraktaren och en person som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket, svarar de solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Förs talan mot någon som bortfraktaren svarar för enligt 25 §&lt;br&gt;eller 7 kap. 1 §, är denne berättigad till samma befrielse från och&lt;br&gt;begränsning av ansvarighet som bortfraktaren. De ersättningsbelopp&lt;br&gt;som bortfraktaren och de personer som han svarar för skall betala får&lt;br&gt;inte sammanlagt överstiga de gränser för ansvarigheten som före-&lt;br&gt;skrivs i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte till förmån för den som&lt;br&gt;visas ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Krav på ersättning för personskada eller försening av passa-&lt;br&gt;gerare får framställas endast av passageraren eller dennes rättsinneha-&lt;br&gt;vare eller, vid dödsfall, den som har rätt till skadestånd enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bestämmelser om laga domstol för tvister som rör ansvarighet&lt;br&gt;på grund av avtal om befordran av passagerare och resgods samt om&lt;br&gt;möjlighet att hänskjuta sådana tvister till skiljemän finns i 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om preskription finns i 19 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om avtalsvillkors giltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna i 7 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker passagerarens rättigheter enligt 10 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §§, 19 kap. 1 § första stycket 6 och 7 och 21 kap. 4 § första och&lt;br&gt;andra styckena är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller&lt;br&gt;till eller från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är&lt;br&gt;tillämplig på befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen&lt;br&gt;enligt allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något&lt;br&gt;annat är avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Trots bestämmelserna i 29 § får bortfraktaren förbehålla sig&lt;br&gt;frihet från ansvarighet i fråga om passagerare för tiden innan denne&lt;br&gt;går ombord och efter det att han har gått i land. Ett sådant förbehåll&lt;br&gt;är dock inte tillåtet när det gäller sjötransporter mellan fartyg och&lt;br&gt;land som omfattas av biljettpriset eller som utförs med transportmedel&lt;br&gt;som bortfraktaren ställer till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handresgods som inte finns i eller på ett av passageraren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medfört fordon kan bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarig- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;het för tiden innan handresgodset förs ombord och efter det att det&lt;br&gt;har förts i land. Förbehåll är dock inte tillåtet när det gäller sådan&lt;br&gt;transport till eller från fartyget som avses i första stycket och inte&lt;br&gt;heller för den tid då handresgodset har tagits om hand av bort-&lt;br&gt;fraktaren medan passageraren vistas i en terminalbyggnad, på en kaj&lt;br&gt;eller en annan hamnanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är avtalat att en bestämd del av befordringen skall utföras&lt;br&gt;av någon annan än bortfraktaren får, om den andre är namngiven,&lt;br&gt;bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarighet för skada orsakad&lt;br&gt;av en händelse under den del av befordringen som utförs av den&lt;br&gt;andre. Detsamma gäller, om passageraren enligt befordringsavtalet&lt;br&gt;har rätt att helt eller delvis anlita någon annan än bortfraktaren för&lt;br&gt;befordringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning V Sjöolyckor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16 kap. Om bärgning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bärgar ett fartyg, vilket förolyckats eller är i fara, eller&lt;br&gt;ombordvarande gods eller något som har hört till sådant fartyg eller&lt;br&gt;gods, samt var och en som medverkar vid bärgningen, har rätt till&lt;br&gt;bärgarlön. Andel i bärgarlön tillkommer även den, vilken under den&lt;br&gt;fara som föranlett bärgningen räddat någon från fartyget eller&lt;br&gt;medverkat vid räddningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har medverkat vid ett bärgningsföretag trots uttryckligt&lt;br&gt;och befogat förbud av fartygets befälhavare, har han inte rätt till&lt;br&gt;bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bärgarlön skall, i den mån så krävs, betalas även om ett fartyg som&lt;br&gt;bärgats av ett annat fartyg, har samma ägare som det andra fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt avtal är skyldig att verkställa bogsering eller&lt;br&gt;lotsning eller att utföra liknande arbete för ett fartygs räkning och&lt;br&gt;fartyget råkar i fara, har han rätt till bärgarlön för hjälp som han&lt;br&gt;lämnar fartyget endast om hjälpen inte kan anses ingå i fullgörandet&lt;br&gt;av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods eller något som har hört till gods har bärgats, svarar äg-&lt;br&gt;aren med det bärgade men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När bärgarlönens belopp bestäms skall följande omständigheter&lt;br&gt;beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i första hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i vad mån bärgningsföretaget lyckats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den kunnighet och skicklighet med vilken bärgningsarbetet utförts&lt;br&gt;samt den tid och möda som använts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den fara för vilken det bärgade fartyget, dess passagerare,&lt;br&gt;besättning eller gods varit utsatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den fara för vilken bärgama eller deras redskap har utsatts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) den fara som bärgarna utsatt sig för att bli ersättningsskyldiga&lt;br&gt;mot en lastägare eller någon annan eller att på annat sätt lida förlust,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den skada som bärgama har lidit till liv, hälsa eller gods, den&lt;br&gt;utgift eller förlust som bärgama har haft för bärgningen samt värdet&lt;br&gt;av de redskap som använts vid bärgningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) den omständigheten att det fartyg som använts vid bärgningen&lt;br&gt;varit särskilt utrustat för bärgningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i andra hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det bärgades värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som deltagit i bärgning genom fel eller försummelse har&lt;br&gt;orsakat den fara i vilken fartyget råkat eller om en sådan person vid&lt;br&gt;bärgningen har gjort sig skyldig till stöld eller snatteri eller till&lt;br&gt;undandöljande av bärgat gods eller till någon annan sviklig handling,&lt;br&gt;kan bärgarlönen förklaras förverkad eller sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bärgarlönen får inte sättas högre än till värdet av det bärgade. Vid&lt;br&gt;bestämmandet av detta värde skall frakt och passageraravgifter&lt;br&gt;inräknas samt avdrag göras för tull och övriga avgifter, som bör utgå&lt;br&gt;av det bärgade, och för kostnader för förvaring, värdering och&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bärgarlön avses även ersättning för att föra det bärgade i&lt;br&gt;säkerhet och för att fartyg eller andra redskap används för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett avtal rörande bärgning är ingånget medan faran ännu&lt;br&gt;varade och under inflytande därav och om villkoren i avtalet inte är&lt;br&gt;skäliga, kan avtalet förklaras helt eller delvis ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om andra avtal om bärgning, om den&lt;br&gt;bärgarlön som krävts står i uppenbart missförhållande till värdet av&lt;br&gt;den tjänst som bärgaren lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § sista stycket skall också tillämpas om ett avtal&lt;br&gt;om bärgning har träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgarlön har betalats medan faran ännu varade, skall den som&lt;br&gt;vill återkräva något av vad han har betalat väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att betalningen skedde. Gör han inte det har han&lt;br&gt;förlorat sin rätt till återkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om bärgare tvistar inbördes om bärgarlönens fördelning, bestäms&lt;br&gt;denna med ledning av de omständigheter som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett fartyg har bärgat något under en resa skall av bärgarlönen&lt;br&gt;först betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för skada som bärgningen orsakat på fartyget, lasten&lt;br&gt;eller någon annan egendom ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för sådana utgifter för bränsle samt löner och kost åt&lt;br&gt;befälhavaren och besättningen som uppkommit på grund av bärg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskild ersättning till sjöman vilken vid bärgningen gjort en&lt;br&gt;synnerligen värdefull insats eller utsatt sig för synnerlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av återstoden skall redaren få tre femtedelar. Resten skall med en&lt;br&gt;tredjedel tillfalla befälhavaren och med två tredjedelar den egentliga&lt;br&gt;besättningen, att fördelas i förhållande till var och ens avlöning.&lt;br&gt;Befälhavarens andel skall dock alltid vara minst det dubbla av den&lt;br&gt;högst avlönade besättningsmannens andel. En lots på fartyget har rätt&lt;br&gt;att ta del i bärgarlönen som om han var medlem av besättningen och,&lt;br&gt;om han inte är anställd hos redaren, uppbar lön som främste styrman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, exempelvis med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med fartygets resa eller sättet för beräknande av lön eller ersättning&lt;br&gt;åt dem som arbetar i fartygets tjänst, får bärgarlönen fördelas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om att en mindre andel av den bärgarlön som kan förtjänas&lt;br&gt;med ett fartyg än som sägs i första och andra styckena skall tillfalla&lt;br&gt;befälhavaren eller besättningen är endast giltigt, om fartyget driver&lt;br&gt;bärgningsverksamhet och är särskilt utrustat för detta eller om avtalet&lt;br&gt;har ingåtts i samband med påmönstringen och avser ett visst bärg-&lt;br&gt;ningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bärgning har utförts av ett svenskt statsfartyg som används&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, kan staten utan&lt;br&gt;ansvarighet mot de ombordvarande avstå från bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett anspråk på särskild ersättning enligt 6 § första stycket 3 skall&lt;br&gt;anmälas hos redaren eller befälhavaren inom tre månader efter det att&lt;br&gt;bärgningsföretaget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innan bärgarlönen har betalats eller säkerhet har ställts för den,&lt;br&gt;får ett bärgat fartyg inte utan bärgamas samtycke lämna det ställe dit&lt;br&gt;det har förts efter bärgningen eller bärgat gods tas i besittning av&lt;br&gt;ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 kap. Om haveri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen på fartyg,&lt;br&gt;frakt och last gäller York-Antwerpenreglema 1974 i den mån något&lt;br&gt;annat inte är avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkännager reglernas lydelse i engelsk text och svensk&lt;br&gt;översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utredning och fördelning av gemensamt haveri görs, om något&lt;br&gt;annat inte har avtalats, genom dispasch (generaldispasch) på den ort&lt;br&gt;som redaren bestämmer eller, om han inte bestämmer orten, på den&lt;br&gt;ort där dispasch vanligen görs för redarens hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispasch görs här i landet av en dispaschör. Dispaschören förordnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av regeringen. Han skall vara lagfaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens bestämmelser om jäv mot domare gäller i fråga&lt;br&gt;om dispaschören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelser om besiktning för utredning och värdering av skada&lt;br&gt;eller kostnad som har drabbat ett fartyg eller gods meddelas i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Begäran om dispasch skall utan dröjsmål göras av redaren eller&lt;br&gt;den som i redarens ställe har befattning med fartyget eller av någon&lt;br&gt;annan som har del i haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som haveriet rör skall genast till dispaschören lämna&lt;br&gt;alla de handlingar som denne anser nödvändiga för utredningen och&lt;br&gt;fördelningen samt i övrigt lämna honom upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skall haveribidrag betalas av last eller annat gods, svarar ägaren&lt;br&gt;med godset men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om redarens rätt att hålla inne gods för haveribidrag&lt;br&gt;finns i 13 kap. 20 § och 14 kap. 25 §. Om godset lämnas ut utan att&lt;br&gt;ägaren åtar sig personlig ansvarighet för haveribidraget och, om det&lt;br&gt;framställs krav på det, utan att han ställer säkerhet för det, svarar&lt;br&gt;redaren för haveribidraget i förhållande till övriga som har del i&lt;br&gt;haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har en skada eller kostnad drabbat fartyg eller last till följd av&lt;br&gt;olyckshändelse och skall den varken hänföras till gemensamt haveri&lt;br&gt;eller enligt 13 kap. 15 § tredje stycket eller 14 kap. 40 § fördelas&lt;br&gt;efter samma grunder, faller den som enskilt haveri på den egendom&lt;br&gt;som har drabbats av skadan eller orsakat kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnader som skall hänföras till enskilt haveri avser fartyget&lt;br&gt;och lasten eller fartyget och viss del av lasten eller avser delar av&lt;br&gt;lasten tillhörande olika ägare, skall kostnaderna fördelas på den&lt;br&gt;egendom för vars nytta de blivit gjorda enligt de grunder som gäller&lt;br&gt;för gemensamt haveri. Kostnader för bärgning av last fördelas på&lt;br&gt;dennas värde och den frakt som avser godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och fördelning av haveri som avses i andra stycket görs&lt;br&gt;genom dispasch på begäran av någon som har del i haveriet. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel om generaldispasch gäller i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När dispasch begärs skall dispaschören så snart det kan ske på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt och i den omfattning han anser nödvändigt upp-&lt;br&gt;mana dem som har del i haveriet att skriftligen framställa sina&lt;br&gt;yrkanden och anföra de skäl och ge in de handlingar som de vill&lt;br&gt;åberopa. Kungörelse om uppmaningen skall införas i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar, om det inte är uppenbart att någon okänd haveri-&lt;br&gt;delägare inte finns. Om en handling är ofullständig, skall dispaschör-&lt;br&gt;en snarast begära upplysningar av den som gett in handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fullständiga handlingar kommit in skall dispaschören upprätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dispaschen så snart det kan ske. I dispaschen skall anges vad den Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall göra som vill överklaga den. Av dispaschen skall ett exemplar&lt;br&gt;lämnas till den som har begärt denna och till andra delägare i haveriet&lt;br&gt;som är i behov av den. Övriga delägare skall genast på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt och i behövlig omfattning underrättas om att dispaschen är&lt;br&gt;utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en skada eller kostnad som har tagits upp till fördelning&lt;br&gt;genom en dispasch senare blivit ersatt av den som är ersättnings-&lt;br&gt;skyldig, skall dispaschen rättas genom tilläggsberäkning. Dispaschen&lt;br&gt;får inte fördröjas enbart på grund av att det kan finnas möjlighet att&lt;br&gt;få ersättning för en skada eller kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om tvist uppstår angående en försäkringsgivares ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet på grund av avtal om sjöförsäkring, skall saken hänskjutas&lt;br&gt;till utredning och avgörande genom dispasch (partikulärdispasch).&lt;br&gt;Har något annat inte avtalats, görs utredningen på den ort där&lt;br&gt;försäkringen har tagits eller där sådan dispasch vanligen görs för den&lt;br&gt;orten. Bestämmelserna i detta kapitel om generaldispasch gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap. Om dagböcker, sjöförklaring, annan under-&lt;br&gt;sökning av sjöolyckor och besiktning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Dagböcker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § På ett handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 20 skall,&lt;br&gt;när fartyget hålls i drift, föras skeppsdagbok och, om fartyget är&lt;br&gt;maskindrivet eller försett med hjälpmaskin, maskindagbok. Detta&lt;br&gt;gäller också i fråga om fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst&lt;br&gt;80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket&lt;br&gt;får medge undantag från skyldigheten att föra dagbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller om annan dagbok på vissa fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Dagbok upprättas enligt formulär som fastställs av Sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av fartygens art och användning kan olika formulär&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningarna i dagboken skall göras i tidsföljd, i hamn för varje&lt;br&gt;dygn och till sjöss för varje vakt. Vad som förekommer under en&lt;br&gt;vakt får antecknas i en kladd. En sådan anteckning skall föras in i&lt;br&gt;dagboken så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och kladd till dagbok skall föras med ordning och tydlighet.&lt;br&gt;Anteckningar får inte utplånas, strykas över eller på något annat sätt&lt;br&gt;göras oläsliga. Om en felskrivning sker skall rättelse göras genom en&lt;br&gt;särskild anteckning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartygs dagböcker förs under befälhavarens tillsyn.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppsdagboken inte förs av befälhavaren skall den föras av&lt;br&gt;den främste av styrmännen. I skeppsdagboken skall noggranna upp-&lt;br&gt;gifter föras in om vad som inträffar under resan om kännedom om&lt;br&gt;detta kan vara till nytta för redare, lastägare, försäkringsgivare eller&lt;br&gt;någon annan vars rätt kan vara beroende av resans utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskindagboken förs av maskinchefen eller, om denne så be-&lt;br&gt;stämmer, av den främste av det övriga maskinbefälet. I maskindag-&lt;br&gt;boken skall uppges förrådet vid fartygets avgång från hamn av de&lt;br&gt;förnödenheter som behövs för maskineriets drift, förbrukningen av&lt;br&gt;dessa för varje dygn samt allt annat av vikt som rör maskineriets&lt;br&gt;gång och skötsel. När tid anges skall samma ortstid användas som i&lt;br&gt;skeppsdagboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ytterligare föreskrifter om dagböcker meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En dagbok förd på ett svenskt fartyg eller på ett danskt, finskt&lt;br&gt;eller norskt fartyg som befinner sig i svensk hamn skall hållas&lt;br&gt;tillgänglig för var och en som vill ta del av innehållet, om hans rätt&lt;br&gt;är beroende av detta. I fråga om anteckningar som har samband med&lt;br&gt;en sammanstötning med ett annat fartyg, till vars dagbok motsvaran-&lt;br&gt;de tillgång inte finns, gäller detta dock inte förrän sjöförklaring eller&lt;br&gt;undersökning enligt 20 § hålls offentligt eller talan väckts på grund&lt;br&gt;av sammanstötningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagbok skall förvaras av redaren i minst tre år efter dess avslut-&lt;br&gt;ning. Om talan väcks inom den tiden i anledning av en händelse om&lt;br&gt;vilken en anteckning gjorts i dagboken, skall boken förvaras till dess&lt;br&gt;målet har avgjorts genom lagakraftvunnen dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;kladd till dagbok samt på teknisk väg gjorda uppteckningar om ett&lt;br&gt;fartygs navigering och gången av dess maskineri.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöförklaring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt handelsfartyg eller&lt;br&gt;fiskefartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon, medan fartyget var på väg, i samband med fartygets&lt;br&gt;drift har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när i annat fall i samband med fartygets drift någon ombord-&lt;br&gt;anställd eller någon annan som följer med fartyget har eller kan antas&lt;br&gt;ha avlidit eller fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon som avlidit ombord har begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit antingen på fartyget eller, medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyget var på väg, på egendom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när brand, explosion eller förskjutning av någon betydelse har&lt;br&gt;inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vissa undantag från första stycket finns i 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Sjöförklaring skall vidare hållas för ett svenskt fartyg, när i&lt;br&gt;anledning av en händelse som har eller kan antas ha inträffat i&lt;br&gt;samband med fartygets drift Sjöfartsverket förordnar om detta eller&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren finner det påkallat. Detsamma gäller när&lt;br&gt;en lastägare eller lastförsäkringsgivare i annat fall än som avses i&lt;br&gt;13 § tredje stycket eller 17 § andra stycket begär det för att få&lt;br&gt;upplysning om orsaken till en skada av någon betydelse på godset,&lt;br&gt;vilken har eller kan antas ha uppkommit i samband med fartygets&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sjöfartsverket förordnar att sjöförklaring skall hållas, skall&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren underrättas om detta. En lastägares eller&lt;br&gt;lastförsäkringsgivares begäran om sjöförklaring skall göras hos någon&lt;br&gt;av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Genom sjöförklaringen skall händelsen och dess orsaker om&lt;br&gt;möjligt klarläggas. Alla förhållanden som kan antas ha medverkat till&lt;br&gt;händelsen eller vara av betydelse från sjösäkerhetssynpunkt skall&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen sker genom förhör med fartygets befälhavare och de&lt;br&gt;medlemmar av besättningen och andra personer som antas kunna&lt;br&gt;lämna någon upplysning i saken. Handlingar eller föremål som antas&lt;br&gt;kunna tjäna till upplysning skall granskas. I den mån det kan antas&lt;br&gt;främja utredningen skall syn hållas på fartyget eller den plats där&lt;br&gt;händelsen inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det inte finns något hinder skall sjöförklaring hållas i den&lt;br&gt;hamn där händelsen har inträffat eller, om händelsen inträffat till&lt;br&gt;sjöss, i den första hamn till vilken fartyget eller befälhavaren därefter&lt;br&gt;anländer. Sjöförklaringen får dock anstå till dess fartyget anlöper en&lt;br&gt;annan hamn, om en avsevärd besparing i kostnaderna för fartyget&lt;br&gt;eller någon annan väsentlig fördel därigenom kan uppnås utan att&lt;br&gt;syftet med sjöförklaringen åsidosätts. Befälhavaren eller redaren skall&lt;br&gt;genast skriftligen underrätta Sjöfartsverket om anståndet och&lt;br&gt;anledningen till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan fartyget befinner sig i en hamn som anges i första stycket&lt;br&gt;kan sjöförklaringen hållas även på en annan ort, om särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring med anledning av att ett fartyg har försvunnit eller&lt;br&gt;med anledning av att befälhavaren och var och en som kunnat träda&lt;br&gt;i hans ställe har omkommit, skall hållas på den ort som Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjöförklaring inom landet hålls av den tingsrätt som enligt&lt;br&gt;21 kap. 1 § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol&lt;br&gt;som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaringen skall hållas&lt;br&gt;enligt 9 §. Regeringen kan dock för en viss hamn förordna att en&lt;br&gt;annan av sjörättsdomstolama skall vara behörig, om det är ändamåls-&lt;br&gt;enligt med hänsyn till trafikförbindelserna och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte följer av denna lag, gäller för sjöförklaring inför&lt;br&gt;domstol lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare som ordförande och två personer med kunskap om och&lt;br&gt;erfarenhet av sjöfart. Åtminstone en av de senare bör ha grundlig&lt;br&gt;erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg&lt;br&gt;och nyligen ha utövat en sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöför-&lt;br&gt;klaring de särskilda ledamöterna från en förteckning som Sjöfarts-&lt;br&gt;verket årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteck-&lt;br&gt;ningen skall uppta minst tjugo personer. Om det är ändamålsenligt i&lt;br&gt;ett visst fall att en person med särskild sakkunskap deltar, får rätten&lt;br&gt;tillkalla en sådan person att inträda som ytterligare ledamot i rätten&lt;br&gt;även om han inte är upptagen i förteckningen. De särskilda ledamö-&lt;br&gt;terna skall vara svenska medborgare. Den som är underårig eller i&lt;br&gt;konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § för-&lt;br&gt;äldrabalken får inte vara ledamot. De särskilda ledamöterna har rätt&lt;br&gt;till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark, Finland och Norge hålls sjöförklaring för ett svenskt&lt;br&gt;fartyg av den domstol som är behörig enligt det landets lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt hålls sjöförklaring utomlands av svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;som enligt bemyndigande av Utrikesdepartementet har sådan behörig-&lt;br&gt;het. Om det lämpligen kan ske skall vid sjöförklaringen delta två av&lt;br&gt;myndigheten tillkallade, i sjöfart kunniga personer, helst svenska,&lt;br&gt;danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer&lt;br&gt;jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av person med särskild&lt;br&gt;sakkunskap ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla&lt;br&gt;även en sådan person. På en ort där behörig svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;inte finns, hålls sjöförklaringen av behörig dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om sjöförklaring vid domstol i tillämpliga delar. Utlands-&lt;br&gt;myndigheten får dock inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När sjöförklaring skall äga rum skall fartygets befälhavare&lt;br&gt;snarast möjligt göra anmälan om detta hos den domstol som skall&lt;br&gt;hålla sjöförklaringen. Om anmälan inte görs av befälhavaren svarar&lt;br&gt;redaren för att anmälan görs. Detta gäller också när redaren tagit&lt;br&gt;emot en underrättelse eller en begäran enligt 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen skall vara skriftlig med uppgift på hela besättningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och på de personer, bland besättningen eller i övrigt, som antas Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;kunna lämna upplysning i saken och, om det kan ske, på sakägarna&lt;br&gt;och deras ombud. Den skall vara åtföljd av ett exemplar av rapporten&lt;br&gt;enligt 6 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälningen görs efter ett förordnande eller en begäran enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § skall den även innehålla uppgift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När anmälan har gjorts skall rätten sätta ut sammanträde för&lt;br&gt;sjöförklaring att äga rum så snart det kan ske. Om det är ändamåls-&lt;br&gt;enligt skall sammanträdet hållas ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet kallar rätten på lämpligt sätt fartygets befälhavare&lt;br&gt;och de övriga personer som skall höras. En medlem av besättningen&lt;br&gt;kan kallas genom befälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall föreläggas att till sammanträdet medföra fartygets&lt;br&gt;dagböcker och kladdar till dem, om de finns i behåll. Befälhavaren&lt;br&gt;eller någon annan kan föreläggas att vid sammanträdet visa även&lt;br&gt;andra handlingar eller föremål som antas kunna tjäna till upplysning&lt;br&gt;i saken. Föreläggandet får meddelas vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan ske skall sakägarna genom särskilda meddelanden&lt;br&gt;underrättas om tid och plats för sammanträdet samt var och när&lt;br&gt;anmälningen om sjöförklaring med tillhörande handlingar finns&lt;br&gt;tillgänglig. Sjöfartsverket skall alltid underrättas om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda ledamöterna skall ta del av anmälningshandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns tid för det skall de för ordföranden före sammanträdet&lt;br&gt;skriftligen ange de frågor som bör utredas från nautisk, teknisk eller&lt;br&gt;någon annan synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om sjöförklaringen gäller en sammanstötning med ett annat&lt;br&gt;fartyg, får rätten bevilja anstånd med sjöförklaringen om den därige-&lt;br&gt;nom kan hållas samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande&lt;br&gt;utredning för det andra fartyget. Ett sådant anstånd får inte beviljas&lt;br&gt;för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöför-&lt;br&gt;klaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer&lt;br&gt;att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får&lt;br&gt;en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken&lt;br&gt;sjöförklaring eller motsvarande utredning skall hållas, behöver sjöför-&lt;br&gt;klaring inte äga rum om Sjöfartsverket inte bestämmer något annat.&lt;br&gt;Hålls sjöförklaring skall bestämmelserna i andra stycket om hand-&lt;br&gt;läggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid sjöförklaringens början skall fartygets dagböcker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kladdar till dem jämföras med varandra och med det exemplar av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rapporten enligt 6 kap. 14 § som fogats till anmälningen. Av dem&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall höras får endast den som har tagit befattning med dagboks- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;föringen närvara vid genomgången, om inte särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat skriftligt utredningsmaterial läggs fram och syn företas när&lt;br&gt;det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Befälhavaren och övriga personer som har kallats skall höras var&lt;br&gt;för sig. Ingen av dem får närvara vid förhör med någon annan utan&lt;br&gt;att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöret hålls av rätten. Med rättens tillstånd kan förhöret hållas av&lt;br&gt;företrädare för Sjöfartsverket eller av en sakägare. Var och en som&lt;br&gt;har hörts skall bekräfta sin berättelse med ed, om inte laga hinder&lt;br&gt;möter eller rätten i övrigt med hänsyn till omständigheterna finner att&lt;br&gt;ed inte bör avläggas. Rätten skall före förhöret upplysa den som skall&lt;br&gt;höras om hans skyldighet att avlägga ed och om edens vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed som avses i andra stycket har denna lydelse: &amp;quot;Jag N. N. be-&lt;br&gt;kräftar och försäkrar på heder och samvete att jag har sagt hela&lt;br&gt;sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra än befälhavaren eller medlemmar av besättningen har rätt att&lt;br&gt;för sin inställelse vid rätten fa ersättning av allmänna medel i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna om ersättning till vittne. Ersättningen skall&lt;br&gt;stanna på staten. I fråga om ersättning för inställelse till förhör inför&lt;br&gt;en utlandsmyndighet meddelas bestämmelser av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en utredning som har skett genom sjöförklaring är ofullstän-&lt;br&gt;dig i något avseende, kan Sjöfartsverket förordna att den skall&lt;br&gt;fullständigas vid en ny sjöförklaring och bestämma på vilken ort den&lt;br&gt;nya sjöförklaringen skall hållas. I ett sådant fall har bestämmelserna&lt;br&gt;i 7 § andra stycket och 11 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en tillfredsställande utredning av en händelse som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § är eller kan väntas bli tillgänglig i någon annan ordning, får&lt;br&gt;Sjöfartsverket medge att sjöförklaring enligt det lagrummet underlåts&lt;br&gt;eller att den skjuts upp i avvaktan på en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att sjöförklaring enligt 6 § inte behöver&lt;br&gt;hållas, om sjöolyckan eller händelsen är eller skall bli föremål för en&lt;br&gt;sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva inskränkningar i Sjöfartsverkets rätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket, 13 § tredje stycket, 16 § och 18 § andra stycket att&lt;br&gt;förordna om sjöförklaring i fall då sjöolyckan eller händelsen är eller&lt;br&gt;skall bli föremål för en sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För fartyg hemmahörande i Danmark, Finland eller Norge skall&lt;br&gt;rätten hålla sjöförklaring när befälhavaren eller redaren eller behörig&lt;br&gt;myndighet i fartygets hemland finner det påkallat. För annat utländskt&lt;br&gt;fartyg hålls i ett sådant fall sjöförklaring om det finns skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utredning av en händelse som inträffat i samband med ett ut- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländskt fartygs drift är nödvändig från sjösäkerhetssynpunkt och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, får Sjöfartsverket Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;förordna att sjöförklaring skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner en myndighet som anges i första stycket att sjöförklaring är&lt;br&gt;påkallad eller förordnar Sjöfartsverket om sjöförklaring, skall befäl-&lt;br&gt;havaren eller redaren underrättas om detta. Anmälan om sjöförklaring&lt;br&gt;görs därefter av befälhavaren eller redaren enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndighet&lt;br&gt;skall lämna en tingsrätt som håller sjöförklaring den medverkan tings-&lt;br&gt;rätten begär för utredningen. För polismyndigheternas utredningar&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om förundersökning i 23 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Annan undersökning av sjöolyckor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 § Om undersökning från säkerhetssynpunkt av sjöolyckor och&lt;br&gt;andra händelser som berör sjöfarten finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1990:712) om undersökning av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Besiktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21 § Sjöfartsverket skall varje år upprätta en förteckning över per-&lt;br&gt;soner som är lämpliga att utföra uppdrag att besiktiga fartyg eller&lt;br&gt;last. Förteckningen skall hållas tillgänglig hos de tingsrätter som&lt;br&gt;Sjöfartsverket anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Uppstår fråga huruvida ett fartyg efter inträffad skada skall&lt;br&gt;anses kunna sättas i stånd eller inte, skall yttrande om detta avges av&lt;br&gt;minst tre besiktningsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmännen förordnas på ansökan av fartygets ägare, redare&lt;br&gt;eller befälhavare. Inom landet förordnar rätten på den ort där besikt-&lt;br&gt;ningen skall äga rum besiktningsmän bland de personer som är&lt;br&gt;upptagna på förteckningen enligt 21 §. Utomlands förordnas besikt-&lt;br&gt;ningsmän av den myndighet som är behörig enligt lag eller sedvänja&lt;br&gt;på besiktningsorten eller av en svensk utlandsmyndighet eller, där en&lt;br&gt;sådan inte finns, av en dansk, finsk eller norsk utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid besiktning inom landet skall besiktningsmännen avkräva befäl-&lt;br&gt;havaren fartygets nationalitetshandling. Om fartyget förklaras vara&lt;br&gt;icke iståndsättligt, skall de till Sjöfartsverket genast sända in&lt;br&gt;nationalitetshandlingen, en avskrift av yttrandet och bevis om att de&lt;br&gt;är behörigen förordnade. När en besiktning äger rum utomlands skall&lt;br&gt;utlandsmyndigheten, om det kan ske, iaktta vad som nu sagts.&lt;br&gt;Sjöfartsverket skall utan dröjsmål ge registermyndigheten del av&lt;br&gt;besiktningsmännens yttrande, om det rör ett svenskt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om skada har drabbat ett fartyg eller gods i gemensamt haveri,&lt;br&gt;får var och en som haveriet rör låta en eller flera besiktningsmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda och värdera skadan. Detta gäller också i fråga om en skada i Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;enskilt haveri när utredning om skadan fordras för bestämmande av&lt;br&gt;bidragsvärdet för fartyg eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmän utses av den som haveriet rör eller förordnas på&lt;br&gt;hans ansökan av den myndighet som anges i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om ägaren till ett fartyg eller redaren eller någon som i reda-&lt;br&gt;rens ställe har befattning med fartyget eller befälhavaren vill anordna&lt;br&gt;en annan besiktning av fartyg eller gods än som avses i 22 eller 23 §&lt;br&gt;och han inte själv utser besiktningsmän, skall den myndighet som&lt;br&gt;anges i 22 § på hans ansökan förordna en eller flera besiktningsmän.&lt;br&gt;Detta gäller också, om en lastägare eller lastförsäkringsgivare vill låta&lt;br&gt;besiktiga lasten i andra fall än som avses i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En besiktningsman får inte vägras tillträde till fartyget och lasten&lt;br&gt;för att utföra besiktningen utom när sådant tillträde skulle föranleda&lt;br&gt;oskälig kostnad för fartyget eller någon annan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning VI Avslutande bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19 kap. Om preskription av vissa fordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är&lt;br&gt;begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget&lt;br&gt;slutfördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket:&lt;br&gt;inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om&lt;br&gt;bärgarlönens och andelens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag skadan inträffade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på&lt;br&gt;honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i&lt;br&gt;konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom&lt;br&gt;ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid&lt;br&gt;passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om&lt;br&gt;passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning&lt;br&gt;skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstig-&lt;br&gt;ningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från&lt;br&gt;ilandstigningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land, Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad&lt;br&gt;som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket,&lt;br&gt;14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen&lt;br&gt;vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för&lt;br&gt;ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av&lt;br&gt;redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om&lt;br&gt;talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning&lt;br&gt;inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon&lt;br&gt;annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till be-&lt;br&gt;talning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till&lt;br&gt;redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarig-&lt;br&gt;heten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en&lt;br&gt;fordran i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under&lt;br&gt;behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka&lt;br&gt;återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En&lt;br&gt;sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag&lt;br&gt;huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i denna para-&lt;br&gt;graf är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst&lt;br&gt;och har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från&lt;br&gt;dagen för avtalet. Preskriptionstiden får dock inte i något fall genom&lt;br&gt;avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses&lt;br&gt;i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning&lt;br&gt;eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. 113 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om&lt;br&gt;ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns före-&lt;br&gt;skrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares&lt;br&gt;rättigheter enligt första stycket 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf&lt;br&gt;bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt&lt;br&gt;är tillämplig på rättsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 kap. Straffbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en befälhavare försummar att enligt 6 kap. 1 § första och&lt;br&gt;andra styckena se till att fartyget är sjövärdigt, döms han till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en redare som försummar att avhjälpa fel&lt;br&gt;eller brist i sjövärdigheten enligt 1 kap. 9 §, om han ägt eller bort&lt;br&gt;äga kännedom om felet eller bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare underlåter att, trots att det är möjligt för honom,&lt;br&gt;hindra fartyget att gå till sjöss när en förestående resa på grund av fel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller brist i sjövärdigheten kan bli förenad med allvarlig fara för de Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjö-&lt;br&gt;olycka döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i&lt;br&gt;sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars&lt;br&gt;med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som framför ett fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör en upp-&lt;br&gt;gift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så&lt;br&gt;påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel, att det&lt;br&gt;kan antas, att han inte på ett betryggande sätt kan utföra vad som&lt;br&gt;därvid åligger honom, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Är ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om&lt;br&gt;brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt&lt;br&gt;krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inneburit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avviker en befälhavare från tjänsten och överger fartyget, döms&lt;br&gt;han till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en befälhavare försummar sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket eller i övrigt som god sjöman när fartyget är i fara,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Försummar befälhavaren sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket när någon annan är i sjönöd eller när fara hotar sjötrafiken&lt;br&gt;eller enligt 8 kap. 4 § när fartyget sammanstött med ett annat fartyg,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av&lt;br&gt;en sjöolycka, genom att lämna olycksplatsen utan tvingande skäl eller&lt;br&gt;på annat sätt, undandrar sig att vidta de åtgärder som skäligen kan&lt;br&gt;krävas av honom eller om han undandrar sig att uppge namn och&lt;br&gt;hemvist eller lämna upplysningar om händelsen, döms han, om gär-&lt;br&gt;ningen inte är belagd med straff i 7 §, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befälhavare på ett fartyg som är infört i ett fartygsregister får i Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;stället för sitt namn och hemvist uppge fartygets namn och hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Försummar befälhavaren vad han enligt 6 kap. 3 §, eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av den paragrafen, är skyldig att&lt;br&gt;göra vid prejning eller visitering, döms han till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En befälhavare döms till böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han försummar att enligt 6 kap. 1 § tredje stycket underrätta&lt;br&gt;redaren om fel eller brist i sjövärdigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han försummar att enligt 6 kap. 4 § andra stycket på fartyget&lt;br&gt;medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han försummar att avge rapport enligt 6 kap. 14 § eller upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift&lt;br&gt;i en sådan rapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om han vägrar att i fall som avses i 18 kap. 22 § överlämna&lt;br&gt;fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om han utan laga hinder vägrar att i ett sådant fall som avses i&lt;br&gt;22 kap. 2 § på fartyget ta med en befälhavare eller en sjöman, hans&lt;br&gt;aska eller efterlämnade effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en befälhavare eller en redare om han för-&lt;br&gt;summar att enligt 18 kap. 11 § göra anmälan om sjöförklaring eller&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att en sjöförklaring&lt;br&gt;skjuts upp, utan att förutsättningar finns enligt 18 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Försummar någon sin skyldighet enligt denna lag i fråga om&lt;br&gt;förande av dagbok eller kladd till dagbok eller lämnar han uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet oriktig eller vilseledande uppgift i dagboken&lt;br&gt;eller kladden, döms han till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en befälhavare eller en redare om han obehörigen vägrar någon&lt;br&gt;att ta del av en dagbok, en kladd till dagbok eller en på teknisk väg&lt;br&gt;gjord uppteckning rörande fartygets navigering och gången av dess&lt;br&gt;maskineri, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redare om han försummar sin skyldighet att förvara en sådan&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Har någon gjort sig skyldig till gärning som avses i 1, 2, 4, 5,&lt;br&gt;6, 7, 8 eller 9 § och därigenom visat sig olämplig att utöva en sådan&lt;br&gt;befattning på fartyg, för vilken särskilda behörighetsvillkor gäller,&lt;br&gt;skall domstolen besluta att han för viss tid eller för alltid skall fråntas&lt;br&gt;rätten att utöva befattningen. Beslutet får även avse andra befattningar&lt;br&gt;än den i vilken gärningen begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant beslut meddelas, skall domstolen samma dag under-&lt;br&gt;rätta Sjöfartsverket. I fråga om radiooperatör skall även Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärder för att väcka åtal, får Sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddela beslut enligt första stycket för tiden intill dess lagakraft- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ägande dom finns eller domstolen, sedan åtal väckts, förordnar annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte längre finns fog för beslutet, skall detta omedelbart&lt;br&gt;hävas. Rätten att överklaga Sjöfartsverkets beslut till regeringen är&lt;br&gt;inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel jämställs med&lt;br&gt;befälhavare den som har trätt i befälhavarens ställe och med redare&lt;br&gt;den som i redarens ställe har haft befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om flera har medverkat till en gärning som avses i 1, 2, 4, 5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6, 7, 8 eller 9 §, gäller 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff döms inte ut enligt denna lag om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 kap. Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Första domstol i tvistemål rörande ett förhållande som avses i&lt;br&gt;denna lag är den tingsrätt som regeringen utser (sjörättsdomstol).&lt;br&gt;Detta gäller också brottmål i fråga om en gärning som avses i denna&lt;br&gt;lag, även om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som anges i första stycket uteslutande en båt som inte hålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 drift yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte, får målet tas upp&lt;br&gt;även av en tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol&lt;br&gt;i tvistemål i allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget&lt;br&gt;finns. Har säkerhet för en fordran ställts hos en myndighet till&lt;br&gt;befrielse från kvarstad eller en annan säkerhetsåtgärd, får talan&lt;br&gt;väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten har&lt;br&gt;ställts. Talan angående en fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har&lt;br&gt;upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg skall fartygets hemort anses som&lt;br&gt;rederiets hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av&lt;br&gt;lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Lugano-&lt;br&gt;konventionen. Andra stycket gäller dock om fartyget är belagt med&lt;br&gt;kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Talan om ansvarighet på grund av avtal om transport av stycke-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gods får väckas endast vid sjörättsdomstolen för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där han har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som för detta ändamål har angetts i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passa-&lt;br&gt;gerare eller resgods får väckas endast vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjörättsdomstol för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller&lt;br&gt;har sin huvudsakliga rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjörättsdomstol för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelse-&lt;br&gt;orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller annars är&lt;br&gt;varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftställe för sin rörelse&lt;br&gt;i den staten och är underkastad dess domsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. domstol i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att&lt;br&gt;svaranden har driftställe för sin rörelse i den staten och är under-&lt;br&gt;kastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall&lt;br&gt;väckas vid en annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första stycket 1 eller 2 eller andra eller tredje stycket,&lt;br&gt;väcks talan vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp brottmål&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol&lt;br&gt;i brottmål i allmänhet tillämpas. Om sjörättsdomstol inte finns på den&lt;br&gt;ort där den misstänkte skall svara enligt dessa bestämmelser, väcks&lt;br&gt;åtal vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Talan mot dispasch förs genom klander hos tingsrätten för den ort&lt;br&gt;där dispaschen är utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dispaschen inte klandras, skall den gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En tingsrätt är i dispaschmål domför med tre eller högst fyra&lt;br&gt;lagfarna domare tillsammans med tre särskilda ledamöter utsedda&lt;br&gt;enligt 8 §. Rätten är dock domför med en lagfaren domare när målet&lt;br&gt;bereds samt vid prövning om klander skall avvisas och vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt 8 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket varje år upprätta en förteckning, i vilken tas upp minst&lt;br&gt;tolv personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är&lt;br&gt;lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland&lt;br&gt;dem som tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för&lt;br&gt;tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om på grund av förfall eller&lt;br&gt;något annat hinder föreskrivet antal ledamöter inte kan utses från&lt;br&gt;förteckningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara&lt;br&gt;särskild ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är&lt;br&gt;underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Den särskilda leda-&lt;br&gt;moten har rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om någon vill klandra en dispasch skall han inom fyra veckor&lt;br&gt;från dispaschens dag ge in en klanderinlaga till tingsrätten. Med de&lt;br&gt;avvikelser som följer av tredje stycket i denna paragraf har be-&lt;br&gt;stämmelserna i 52 kap. 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 10 - 12 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken motsvarande tillämpning i mål om klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptas klander av en dispasch har en motpart rätt att utan avgift få&lt;br&gt;del av klanderinlagan. Vill han bemöta klandret skall han senast fyra&lt;br&gt;veckor efter fullföljdstidens utgång ge in en skriftlig förklaring till&lt;br&gt;tingsrätten. Tingsrätten bör sända meddelanden till alla kända&lt;br&gt;sakägare om rätten att få del av klandret och att avge förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får hålla förhör eller förhandling även för annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i 52 kap. 10 § rättegångsbalken. Rättens avgörande av&lt;br&gt;saken sker genom utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tingsrättens utslag eller beslut i dispaschmål överklagas genom&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken skall tillämpas i fråga om dispasch. Vad som sägs&lt;br&gt;i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4 a § rättegångsbalken om&lt;br&gt;fullföljd av talan gäller även klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 kap. Särskilda bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Vissa bestämmelser om sjömän m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Sedan ett fartyg utklarerats och i övrigt är färdigt att avgå får en&lt;br&gt;ombordanställd inte för en skuld hindras att avresa och inte heller&lt;br&gt;något av vad han fört ombord för tjänsten tas i mät eller beläggas&lt;br&gt;med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På ett svenskt fartyg skall, till det antal och mot den ersättning&lt;br&gt;som regeringen föreskriver, tas med sjöman, vilken har rätt till fri&lt;br&gt;resa enligt 29, 31 eller 32 § sjömanslagen (1973:282) eller vars resa&lt;br&gt;till hemorten en svensk utlandmyndighet på någon annan grund är&lt;br&gt;skyldig att besörja, till bestämmelseorten eller någon annan hamn&lt;br&gt;som fartyget skall anlöpa under resan. Utan betalning skall tas med&lt;br&gt;urna innehållande askan efter en avliden svensk befälhavare eller&lt;br&gt;sjöman och, om det kan ske utan olägenhet, hans efterlämnade&lt;br&gt;egendom. Fartygets befälhavare är ansvarig för att dessa skyldigheter&lt;br&gt;fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att bestämmelserna i första stycket om en&lt;br&gt;avliden befälhavares eller sjömans aska eller efterlämnade egendom&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om en avliden befälhavare eller sjöman från&lt;br&gt;ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda dragningsrätter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Med särskilda dragningsrätter avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (SDR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av SDR till svenska kronor skall ske efter kursen den&lt;br&gt;dag då betalning sker eller, om säkerhet ställs för betalningen, då&lt;br&gt;säkerheten ställs. Kronans värde skall bestämmas i enlighet med den&lt;br&gt;beräkningsmetod som Internationella valutafonden den dagen&lt;br&gt;tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statsansvar för vissa rättsförluster m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller&lt;br&gt;en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren&lt;br&gt;eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt&lt;br&gt;de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust&lt;br&gt;på grund av förvärvet eller upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i skepps-eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling&lt;br&gt;eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan&lt;br&gt;statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har&lt;br&gt;han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall&lt;br&gt;ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommer till följd av beslut i ett ärende om rättelse förlust att&lt;br&gt;drabba en rättsägare som avses i 2 kap. 29 §, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Ersättning betalas dock inte om den skadelidande&lt;br&gt;med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort&lt;br&gt;inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten företräds i ett ärende om ersättning enligt 4 eller 5 § av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vill den som är part i ett mål om beståndet av en rätt till skepp&lt;br&gt;eller skeppsbygge kräva ersättning enligt 4 §, om han förlorar målet,&lt;br&gt;skall han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan&lt;br&gt;mot staten om sitt ersättningskrav eller skriftligen underrätta den&lt;br&gt;myndighet som avses i 6 § om rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förberedelsen i målet har avslutats utan att någon ersättnings-&lt;br&gt;talan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall&lt;br&gt;domstolen förelägga parten att vidta en av åtgärderna inom en viss&lt;br&gt;tid. Iakttas inte tiden är ersättningskravet förfallet. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har den som enligt 4 eller 5 § är berättigad till ersättning av&lt;br&gt;staten haft rätt att kräva beloppet av någon annan som skadestånd,&lt;br&gt;träder staten in i rätten mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 eller 5 § på grund av en domstols dom betalas&lt;br&gt;ut sedan domen har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Väcks talan om hävning eller återgång av ett förvärv av ett regi-&lt;br&gt;strerat skepp eller skeppsbygge, en andel i eller villkorlig äganderätt&lt;br&gt;till sådan egendom eller om bättre rätt till egendomen eller annars i&lt;br&gt;en fråga som angår inskrivning i skepps- eller skeppsbyggnadsregi-&lt;br&gt;stret, skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Under-&lt;br&gt;rättelsen skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;om egendomen att den kan identifieras i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;rätten genast sända domen eller beslutet till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndig-&lt;br&gt;heterna skall biträda registermyndigheten med att vaka över att be-&lt;br&gt;stämmelser i lag eller annan författning om registrering och identifie-&lt;br&gt;ring av skepp och inskrivning av rätt till skepp och andel i sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom efterlevs. De har för detta ändamål rätt till tillträde till ett Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skepp. De skall underrätta registermyndigheten om försummelser att&lt;br&gt;efterleva bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom&lt;br&gt;lagen upphävs, med de begränsningar som anges i 2, sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1) och lagen (1993:103) om kvarstad på fartyg i inter-&lt;br&gt;nationella rättsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergångsbestämmelserna till de lagar som anges i 1 eller till&lt;br&gt;vidtagna ändringar däri skall fortfarande gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter&lt;br&gt;som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om avtal om godsbefordran ingångna före ikraftträdandet&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser. Om ett konossement har utfärdats efter&lt;br&gt;ikraftträdandet enligt ett sådant avtal skall dock de nya bestämmelser-&lt;br&gt;na alltid tillämpas såvitt avser förhållandet till tredje man som innehar&lt;br&gt;konossomentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om avtal om passagerarbefordran ingångna före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet gäller de äldre bestämmelserna i fall då den händelse som&lt;br&gt;ansvarigheten grundas på har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran upptas med det belopp&lt;br&gt;till vilket den beräknas uppgå&lt;br&gt;den dag då fördelningssamman-&lt;br&gt;träde skall äga rum. Beträffande&lt;br&gt;fordran med sjöpanträtt skall&lt;br&gt;iakttagas vad som föreskrivs i&lt;br&gt;249 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;br&gt;Panträtt på grund av inteckning&lt;br&gt;får ej åtnjutas för mer än pant-&lt;br&gt;brevets belopp jämte tillägg&lt;br&gt;enligt 264 § sjölagen. Under-&lt;br&gt;stiger fordringen pantbrevets be-&lt;br&gt;lopp, upptas återstoden som&lt;br&gt;ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran upptas med det belopp&lt;br&gt;till vilket den beräknas uppgå&lt;br&gt;den dag då fördelningssamman-&lt;br&gt;träde skall äga rum. Beträffande&lt;br&gt;fordran med sjöpanträtt skall&lt;br&gt;iakttagas vad som föreskrivs i&lt;br&gt;3 kap. 41 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen sjölagen (1994:000).&lt;br&gt;Panträtt på grund av inteckning&lt;br&gt;får ej åtnjutas för mer än pant-&lt;br&gt;brevets belopp jämte tillägg&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Un-&lt;br&gt;derstiger fordringen pantbrevets&lt;br&gt;belopp, upptas återstoden som&lt;br&gt;ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i skeppet gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon&lt;br&gt;fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld,&lt;br&gt;upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp&lt;br&gt;beräknat tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarhypotek upptas utan till- Ägarhypotek upptas utan till-&lt;br&gt;lägg enligt 264 § sjölagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1914:45) om kommission skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är gods, som inköpts för kom-&lt;br&gt;mittentens räkning, försänt till&lt;br&gt;honom, och försättes han i kon-&lt;br&gt;kurs, eller får han till stånd&lt;br&gt;offentlig ackordsförhandling utan&lt;br&gt;konkurs, eller finnes han eljest&lt;br&gt;vara på sådant obestånd, att det&lt;br&gt;måste antagas, att fordran, var-&lt;br&gt;för kommissionären skulle haft&lt;br&gt;panträtt i godset, om det funnits&lt;br&gt;hos honom, icke kommer att&lt;br&gt;rätteligen gäldas, skall vad i 39&lt;br&gt;och 41 §§ lagen om köp och&lt;br&gt;byte av lös egendom samt 166 §&lt;br&gt;sjölagen är stadgat om säljares&lt;br&gt;rätt att hindra godsets utgivande&lt;br&gt;eller i visst fall kräva det åter&lt;br&gt;från köparens borgenärer äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Har&lt;br&gt;kommissionären gjort bruk av&lt;br&gt;den rätt, äge han göra sin pant-&lt;br&gt;rätt i godset gällande såsom här&lt;br&gt;ovan i 33 och 34 §§ sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är gods, som inköpts för kom-&lt;br&gt;mittentens räkning, försänt till&lt;br&gt;honom, och försättes han i kon-&lt;br&gt;kurs, eller får han till stånd&lt;br&gt;offentlig ackordsförhandling utan&lt;br&gt;konkurs, eller finnes han eljest&lt;br&gt;vara på sådant obestånd, att det&lt;br&gt;måste antagas, att fordran, var-&lt;br&gt;för kommissionären skulle haft&lt;br&gt;panträtt i godset, om det funnits&lt;br&gt;hos honom, icke kommer att&lt;br&gt;rätteligen gäldas, skall vad i 39&lt;br&gt;och 41 §§ lagen om köp och&lt;br&gt;byte av lös egendom samt 13&lt;br&gt;kap. 57 § och 14 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket sjölagen (1994:000) är&lt;br&gt;stadgat om säljares rätt att hindra&lt;br&gt;godsets utgivande eller i visst&lt;br&gt;fall kräva det åter från köparens&lt;br&gt;borgenärer äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Har kommissionären&lt;br&gt;gjort bruk av den rätt, äge han&lt;br&gt;göra sin panträtt i godset gällan-&lt;br&gt;de såsom här ovan i 33 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §§ sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag samma vare, där försäljningskommissionär sänt gods, som han&lt;br&gt;haft till försäljning, tillbaka till kommittenten, och denne försättes i&lt;br&gt;konkurs eller får till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs&lt;br&gt;eller eljest finnes vara på sådant obestånd, som i första stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1921:237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 61 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ersättningsskyldighet,&lt;br&gt;som kan komma att åligga för-&lt;br&gt;säkringshavaren gent emot tredje&lt;br&gt;man, vare försäkringsgivaren&lt;br&gt;ansvarig i det fall, att fartyg eller&lt;br&gt;frakt häftar för ersättning för&lt;br&gt;skada, som uppkommit genom&lt;br&gt;fartygs sammanstötning eller&lt;br&gt;genom händelse, som enligt&lt;br&gt;223 a § sjölagen skall anses lika&lt;br&gt;med sådan sammanstötning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anses lika med sådan sam-&lt;br&gt;manstötning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger underförsäkring skall vad i 40 § stadgas äga tillämpning&lt;br&gt;å ersättning som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ersättningsskyldighet,&lt;br&gt;som kan komma att åligga för-&lt;br&gt;säkringshavaren gent emot tredje&lt;br&gt;man, vare försäkringsgivaren&lt;br&gt;ansvarig i det fall, att fartyg eller&lt;br&gt;frakt häftar för ersättning för&lt;br&gt;skada, som uppkommit genom&lt;br&gt;fartygs sammanstötning eller&lt;br&gt;genom händelse, som enligt 8&lt;br&gt;kap. 3 § sjölagen (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1936:83 ) angående vissa&lt;br&gt;utfästelser om gåva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1936:83) angående vissa ut-&lt;br&gt;fästelser om gåva skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller&lt;br&gt;annorledes gåva utfäst i pen-&lt;br&gt;ningar eller lösören, gälle den ej&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;det som utfäst är kommit i gåvo-&lt;br&gt;tagarens besittning. I fråga om&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge gäller i&lt;br&gt;stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;inskrivning för förvärvet sökts&lt;br&gt;enligt vad som stadgas därom i&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1). Har&lt;br&gt;genom ett skuldebrev eller på&lt;br&gt;annat sätt en gåva utfästs i en&lt;br&gt;rättighet som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) eller&lt;br&gt;lagen (1991:195) om penning-&lt;br&gt;marknadskonton, fullbordas&lt;br&gt;gåvan genom att rättigheten&lt;br&gt;registreras för gåvotagaren enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i de lagarna&lt;br&gt;eller, om rättigheten förvaltas&lt;br&gt;enligt 8 kap. aktiekontolagen&lt;br&gt;eller 3 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om penningmarknadskon-&lt;br&gt;ton, genom att förvaltaren under-&lt;br&gt;rättas om utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller&lt;br&gt;annorledes gåva utfäst i pen-&lt;br&gt;ningar eller lösören, gälle den ej&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;det som utfäst är kommit i gåvo-&lt;br&gt;tagarens besittning. I fråga om&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge gäller i&lt;br&gt;stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;inskrivning för förvärvet sökts&lt;br&gt;enligt vad som stadgas därom i&lt;br&gt;sjölagen (1994:000). Har genom&lt;br&gt;ett skuldebrev eller på annat sätt&lt;br&gt;en gåva utfästs i en rättighet som&lt;br&gt;registreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:195) om penningmark-&lt;br&gt;nadskonton, fullbordas gåvan ge-&lt;br&gt;nom att rättigheten registreras&lt;br&gt;för gåvotagaren enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i de lagarna eller, om&lt;br&gt;rättigheten förvaltas enligt 8 kap.&lt;br&gt;aktiekontolagen eller 3 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om penning-&lt;br&gt;marknadskonton, genom att&lt;br&gt;förvaltaren underrättas om ut-&lt;br&gt;fästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om fraktfart med svenska fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1940:176) med vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringspliktiga svenska fartyg får regeringen, i den&lt;br&gt;mån det prövas erforderligt, förordna, att resa med sådant fartyg må&lt;br&gt;företagas allenast med tillstånd av regeringen eller den regeringen&lt;br&gt;därtill bemyndigat och under iakttagande av de villkor, som må hava&lt;br&gt;uppställts för tillståndet. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning&lt;br&gt;å fartyg, för vilket gällande passagerarfartygscertifikat är utfärdat och&lt;br&gt;vars bruttodräktighet understiger 350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fortskaffande av proviant eller andra förnödenheter för fartyget,&lt;br&gt;förnödenheter, tillhöriga passagerare eller å fartyget anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer, eller gods som bärgats&lt;br&gt;uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av förordnande,&lt;br&gt;varom i första stycket sägs, skola&lt;br&gt;i sjölagen givna föreskrifter, som&lt;br&gt;avse befogenhet för befälhavaren&lt;br&gt;att sälja av redarens gods eller&lt;br&gt;för befälhavaren eller bortfrak-&lt;br&gt;taren att sälja av lasten eller&lt;br&gt;vilka röra lossning av gods an-&lt;br&gt;norstädes än i bestämmelseorten,&lt;br&gt;äga tillämpning, ändå att därige-&lt;br&gt;nom gods skiljes från fartyget å&lt;br&gt;annan ort än som vid lämnande&lt;br&gt;av tillstånd till resan bestämts;&lt;br&gt;dock må i fall, som avses i 133 §&lt;br&gt;sjölagen, lossning av gods icke&lt;br&gt;utan medgivande av regeringen&lt;br&gt;eller den regeringen därtill&lt;br&gt;bemyndigat äga rum annorstädes&lt;br&gt;än i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombord å fartyget må villkor icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förordnande enligtförsta&lt;br&gt;stycket, skall i sjölagen&lt;br&gt;(1994:000) givna föreskrifter,&lt;br&gt;som avser befogenhet för en be-&lt;br&gt;fälhavare att sälja av redarens&lt;br&gt;gods eller för en befälhavare,&lt;br&gt;transportör eller bortfraktare att&lt;br&gt;sälja av lasten eller som rör&lt;br&gt;lossning av gods på annan plats&lt;br&gt;än på bestämmelseorten, tilläm-&lt;br&gt;pas även om därigenom gods&lt;br&gt;skiljs från fartyget på annan ort&lt;br&gt;än som vid lämnande av tillstånd&lt;br&gt;till resan bestämts; dock får i&lt;br&gt;fall, som avses i 13 kap. 77 §&lt;br&gt;tredje stycket och 14 kap. 34 §&lt;br&gt;sjölagen, lossning av gods inte&lt;br&gt;ske på annan plats än i last-&lt;br&gt;ningshamnen utan medgivande&lt;br&gt;av regeringen eller av den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1982:261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen därtill bemyndigat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bärgar ett luftfartyg&lt;br&gt;som har förolyckats eller be-&lt;br&gt;finner sig i nöd och alla som&lt;br&gt;medverkar vid bärgningen har&lt;br&gt;rätt till bärgarlön. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid bärgning av gods om-&lt;br&gt;bord på ett sådant fartyg eller av&lt;br&gt;något som hör till fartyget eller&lt;br&gt;godset. I fråga om bärgarlönen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 225-&lt;br&gt;227 §§ sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;br&gt;Den som i en sådan nödsituation&lt;br&gt;räddar människor från fartyget&lt;br&gt;eller medverkar vid deras rädd-&lt;br&gt;ning har också rätt till en del av&lt;br&gt;bärgarlönen. De särskilda kost-&lt;br&gt;nader som någon i övrigt har&lt;br&gt;haft för bevarandet av ett luft-&lt;br&gt;fartyg eller av gods skall också&lt;br&gt;ersättas, om kostnaderna har&lt;br&gt;varit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods eller något som hör&lt;br&gt;svarar ägaren inte personligen ut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bärgar ett luftfartyg&lt;br&gt;som har förolyckats eller be-&lt;br&gt;finner sig i nöd och alla som&lt;br&gt;medverkar vid bärgningen har&lt;br&gt;rätt till bärgarlön. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid bärgning av gods om-&lt;br&gt;bord på ett sådant fartyg eller av&lt;br&gt;något som hör till fartyget eller&lt;br&gt;godset. I fråga om bärgarlönen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;16 kap. 2-4 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Den som i en sådan&lt;br&gt;nödsituation räddar människor&lt;br&gt;från fartyget eller medverkar vid&lt;br&gt;deras räddning har också rätt till&lt;br&gt;en del av bärgarlönen. De&lt;br&gt;särskilda kostnader som någon i&lt;br&gt;övrigt har haft för bevarandet av&lt;br&gt;ett luftfartyg eller av gods skall&lt;br&gt;också ersättas, om kostnaderna&lt;br&gt;har varit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gods har bärgats eller bevarats,&lt;br&gt;endast med det som har bärgats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bevarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i en bärgning trots ett uttryckligt och befogat förbud&lt;br&gt;av fartygets befälhavare, ägare eller innehavare har inte rätt till&lt;br&gt;bärgarlön. Detsamma gäller i fråga om ersättning för kostnader för&lt;br&gt;bevarande av fartyg och gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel, vilka&lt;br&gt;påträffas hos den som brutit mot&lt;br&gt;4 § eller 4 a § lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott,&lt;br&gt;30 § järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157), 13 kap. 1 § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;eller 325 a § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1) skall förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel, vilka&lt;br&gt;påträffas hos den som brutit mot&lt;br&gt;4 § eller 4 a § lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott,&lt;br&gt;30 § järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157), 13 kap. 1 § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller&lt;br&gt;20 kap. 4 § eller 5 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000) skall förklaras för-&lt;br&gt;verkade, om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel på-&lt;br&gt;träffas hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan&lt;br&gt;antas ha varit avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras&lt;br&gt;förverkade, om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:667&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § sjöarbetstidslagen (1970:105) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver skeppstjänst under den ordinarie arbetstid som är medgiven&lt;br&gt;enligt 4-9 §§ eller den längre ordinarie arbetstid som är överenskom-&lt;br&gt;men i kollektivavtal, vilket tillkommit i den ordning som anges i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket, får skeppstjänst på övertid åläggas sjöman under högst&lt;br&gt;13 timmar i veckan och, om så medges i sådant kollektivavtal, ytter-&lt;br&gt;ligare högst 5 timmar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertidsarbete bör ej förekomma regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den i första stycket före-&lt;br&gt;skrivna begränsningen undanta-&lt;br&gt;ges skeppstjänst på övertid som&lt;br&gt;är nödvändig för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att avvärja hotande fara för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att lämna hjälp enligt 62 §&lt;br&gt;andra stycket, 222 eller 223 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att deltaga i sådan övning&lt;br&gt;med säkerhetsanordningar som&lt;br&gt;skall företagas enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nödvändig vakttjänst i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) åtgärd som påkallas av myn-&lt;br&gt;dighet i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) åtgärd som föranledes av att&lt;br&gt;besättningen blivit minskad&lt;br&gt;under resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) annan åtgärd som ej kan tåla&lt;br&gt;uppskov och som ej kunnat pla-&lt;br&gt;neras att utföras på annan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den i första stycket före-&lt;br&gt;skrivna begränsningen undanta-&lt;br&gt;ges skeppstjänst på övertid som&lt;br&gt;är nödvändig för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att avvärja hotande fara för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att lämna hjälp enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket och 8 kap. 3&lt;br&gt;eller 4 § sjölagen (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att deltaga i sådan övning&lt;br&gt;med säkerhetsanordningar som&lt;br&gt;skall företagas enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nödvändig vakttjänst i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) åtgärd som påkallas av myn-&lt;br&gt;dighet i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) åtgärd som föranledes av att&lt;br&gt;besättningen blivit minskad&lt;br&gt;under resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) annan åtgärd som ej kan tåla&lt;br&gt;uppskov och som ej kunnat pla-&lt;br&gt;neras att utföras på annan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § förmånsrättslagen (1970:979) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har&lt;br&gt;dock företräde framför förmåns-&lt;br&gt;rätt enligt 4 § 2 på grund av&lt;br&gt;annan retentionsrätt än som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 247 § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har&lt;br&gt;dock företräde framför förmåns-&lt;br&gt;rätt enligt 4 § 2 på grund av&lt;br&gt;annan retentionsrätt än som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 3 kap. 39 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmåns-&lt;br&gt;rätt på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som&lt;br&gt;beslutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmåns-&lt;br&gt;rätt på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskriv-&lt;br&gt;ningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har&lt;br&gt;tagits upp eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma&lt;br&gt;egendom, om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap.&lt;br&gt;13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger&lt;br&gt;lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med&lt;br&gt;samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av ut-&lt;br&gt;mätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betal-&lt;br&gt;ningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1981:806&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 18 och 52 §§ sjömanslagen (1973:282)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete på&lt;br&gt;svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har&lt;br&gt;befattning på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg&lt;br&gt;men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§,&lt;br&gt;47 § första stycket, 48, 51,53-55, 59, 60, 65, 67-70 §§, 72 § andra&lt;br&gt;stycket och 74-76 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angivna bestäm-&lt;br&gt;melser gäller även den som med-&lt;br&gt;tages ombord på svenskt fartyg&lt;br&gt;enligt 346 § sjölagen&lt;br&gt;(1891 nr 35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angivna bestäm-&lt;br&gt;melser gäller även den som tas&lt;br&gt;med ombord på svenskt fartyg&lt;br&gt;enligt 22 kap. 2 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om&lt;br&gt;sjömannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är oduglig för befattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller&lt;br&gt;annan måste antagas i hans ställe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad&lt;br&gt;vägran att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller misshan-&lt;br&gt;del av andra ombordvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker eller annat berusningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig&lt;br&gt;person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för&lt;br&gt;äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet&lt;br&gt;till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. drar tvist om anställningsför- 6. drar tvist om anställningsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandet inför utländsk myndig- hållandet inför utländsk myndig-&lt;br&gt;het. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;het i strid med bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas&lt;br&gt;gäller 22 eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befälhavares ansvarighet Om befälhavares ansvarighet&lt;br&gt;för skada finns bestämmelser i för skada finns bestämmelser i&lt;br&gt;sjölagen (1891 nr 35 s. 1). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i&lt;br&gt;tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om&lt;br&gt;arbetstagares skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet&lt;br&gt;för oljeskada till sjöss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 18 och 22 §§ lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket före-&lt;br&gt;ligger endast om ägaren, dennes&lt;br&gt;försäkringsgivare eller annan på&lt;br&gt;ägarens vägnar enligt denna lag&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket före-&lt;br&gt;ligger endast om ägaren, dennes&lt;br&gt;försäkringsgivare eller annan på&lt;br&gt;ägarens vägnar enligt denna lag&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en annan konventionsstats lag&lt;br&gt;upprättar en begränsningsfond&lt;br&gt;uppgående till det ansvarighets-&lt;br&gt;belopp som gäller för ägaren och&lt;br&gt;det tilläggsbelopp som fastställs&lt;br&gt;enligt 12 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighetsbeloppetomräknas&lt;br&gt;till svenskt mynt med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna z 22 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när&lt;br&gt;begränsningsfond enligt denna&lt;br&gt;lag upprättas och om förlust i&lt;br&gt;vissa fall av möjligheten att&lt;br&gt;erhålla ersättning för fordran&lt;br&gt;som kan åberopas mot fonden&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;3-15 §§ sjölagen ha motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en annan konventionsstats lag&lt;br&gt;upprättar en begränsningsfond&lt;br&gt;uppgående till det ansvarighets-&lt;br&gt;belopp som gäller för ägaren och&lt;br&gt;det tilläggsbelopp som fastställs&lt;br&gt;enligt 353 § andra stycket sjöla-&lt;br&gt;gen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighetsbeloppetomräknas&lt;br&gt;till svenskt mynt med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i 369 § andra&lt;br&gt;stycket sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsfond skall här i landet upprättas hos den domstol där&lt;br&gt;talan om ersättning har väckts enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när&lt;br&gt;begränsningsfond enligt denna&lt;br&gt;lag upprättas och om förlust i&lt;br&gt;vissa fall av möjligheten att&lt;br&gt;erhålla ersättning för fordran&lt;br&gt;som kan åberopas mot fonden&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 352-&lt;br&gt;364 §§ sjölagen ha motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1983:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning. Betalning eller sä-&lt;br&gt;kerhet som avses i 353 § andra&lt;br&gt;stycket får dock krävas också i&lt;br&gt;fråga om ränta för tiden till dess&lt;br&gt;fonden upprättas. Vad som sägs&lt;br&gt;i 353 § fjärde stycket om verkan&lt;br&gt;som avses i 241 § sjölagen skall&lt;br&gt;i stället gälla verkan som avses i&lt;br&gt;9 § förevarande lag. Följs inte&lt;br&gt;föreläggande enligt 353 § fjärde&lt;br&gt;stycket, skall i förordnande som&lt;br&gt;där sägs tillkännages att rätt till&lt;br&gt;ansvarsbegränsning inte längre&lt;br&gt;föreligger.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpning. Betalning eller sä-&lt;br&gt;kerhet som avses r 12 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket får dock krävas&lt;br&gt;också i fråga om ränta för tiden&lt;br&gt;till dess fonden upprättas. Vad&lt;br&gt;som sägs i 12 kap. 4 § fjärde&lt;br&gt;stycket om verkan som avses i&lt;br&gt;9 kap. 8 § sjölagen skall i stället&lt;br&gt;gälla verkan som avses i 9 §&lt;br&gt;förevarande lag. Följs inte före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 4 §&lt;br&gt;fjärde stycket, skall i förordnan-&lt;br&gt;de som där sägs tillkännages att&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning inte&lt;br&gt;längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning för oljeskada, som enligt 17 § får tas upp i&lt;br&gt;Sverige, väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där&lt;br&gt;skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om ersättning för skada som uppkommit på grund av&lt;br&gt;samma olycka väckts vid flera domstolar, skall regeringen förordna&lt;br&gt;en av dessa domstolar att handlägga samtliga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en begränsningsfond upp-&lt;br&gt;rättats här i landet enligt 6 §,&lt;br&gt;prövar den domstol, vid vilken&lt;br&gt;fonden har upprättats, frågor om&lt;br&gt;ansvarighetsbeloppets fördelning&lt;br&gt;mellan de ersättningsberättigade.&lt;br&gt;Denna prövning skall göras i&lt;br&gt;begränsningsmål som avses i&lt;br&gt;15 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en begränsningsfond upp-&lt;br&gt;rättats här i landet enligt 6 §,&lt;br&gt;prövar den domstol, vid vilken&lt;br&gt;fonden har upprättats, frågor om&lt;br&gt;ansvarighetsbeloppets fördelning&lt;br&gt;mellan de ersättningsberättigade.&lt;br&gt;Denna prövning skall göras i&lt;br&gt;begränsningsmål som avses i&lt;br&gt;12 kap. sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte i fråga om oljeskada orsakad av örlogsfartyg&lt;br&gt;eller annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en&lt;br&gt;stat och används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift.&lt;br&gt;Har ett sådant fartyg orsakat oljeskada genom förorening i Sverige&lt;br&gt;eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller&lt;br&gt;begränsa sådan skada i Sverige, skall dock bestämmelserna il §, 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:700.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket, 3-5, 10 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett fartyg som vid tiden för&lt;br&gt;olyckan inte befordrade olja som&lt;br&gt;bulklast orsakat oljeskada genom&lt;br&gt;förorening i Sverige eller har&lt;br&gt;förebyggande åtgärder vidtagits&lt;br&gt;för att förhindra eller begränsa&lt;br&gt;sådan skada i Sverige, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 §, 2 § tredje&lt;br&gt;och femte styckena, 3, 10 och&lt;br&gt;18 §§. I fråga om ägarens rätt att&lt;br&gt;begränsa sin ansvarighet gäller i&lt;br&gt;sådant fall bestämmelserna i&lt;br&gt;10 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett fartyg som vid tiden för&lt;br&gt;olyckan inte befordrade olja som&lt;br&gt;bulklast orsakat oljeskada genom&lt;br&gt;förorening i Sverige eller har&lt;br&gt;förebyggande åtgärder vidtagits&lt;br&gt;för att förhindra eller begränsa&lt;br&gt;sådan skada i Sverige, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 §, 2 § tredje&lt;br&gt;och femte styckena, 3, 10 och&lt;br&gt;18 §§. I fråga om ägarens rätt att&lt;br&gt;begränsa sin ansvarighet gäller i&lt;br&gt;sådant fall bestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1979:377) om registre-&lt;br&gt;ring av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering enligt denna lag&lt;br&gt;sker i det båtregister som avses i&lt;br&gt;2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering enligt denna lag&lt;br&gt;sker i det båtregister som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båtregisterärenden är ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering eller avregistrering av båt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anteckning av båtförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan införing i båtregistret, som sker på grund av föreskrift i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i båtregistret sker&lt;br&gt;under igenkänningssignal som&lt;br&gt;avses i 8 § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i båtregistret sker&lt;br&gt;under igenkänningssignal som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 8 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:774&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § lagen (1980:424) om åtgärder&lt;br&gt;mot vattenförorening från fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar för brott som&lt;br&gt;avses i denna lag eller om ersätt-&lt;br&gt;ning för åtgärder som verkställts&lt;br&gt;enligt 7 kap. 9 § handläggs av&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig domstol&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken eller&lt;br&gt;enligt 336-338 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar för brott som&lt;br&gt;avses i denna lag eller om ersätt-&lt;br&gt;ning för åtgärder som verkställts&lt;br&gt;enligt 7 kap. 9 § handläggs av&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig domstol&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken eller&lt;br&gt;enligt 21 kap. 1, 2 och 5 §§&lt;br&gt;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1985:217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som&lt;br&gt;omfattar egendom i annat nordiskt land&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1981:6) om konkurs som&lt;br&gt;omfattar egendom i annat nordiskt land skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom som vid&lt;br&gt;tiden för konkursbeslutet fanns i ett annat nordiskt land samt fråga&lt;br&gt;om företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom&lt;br&gt;avgörs enligt det landets lag. Särskild förmånsrätt har företräde&lt;br&gt;framför allmän förmånsrätt när det gäller angiven egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmånsrätt i fartyg&lt;br&gt;och fartyg under byggnad gäller&lt;br&gt;utan hinder av första stycket&lt;br&gt;259, 260 och 280 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1). Detsamma gäller&lt;br&gt;beträffande annan verkan i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmånsrätt i fartyg&lt;br&gt;och fartyg under byggnad gäller&lt;br&gt;utan hinder av första stycket&lt;br&gt;3 kap. 21, 51 och 52 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Detsamma gäller&lt;br&gt;beträffande annan verkan i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande till tredje man. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hållande till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller avgift som&lt;br&gt;pålagts i ett annat nordiskt land bedöms enligt det landets lag. Allmän&lt;br&gt;förmånsrätt som sålunda skall gälla omfattar inte annan egendom än&lt;br&gt;den som vid tiden för konkursbeslutet fanns i det andra landet. Ur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna egendom får inte med den allmänna förmånsrätten tas ut mer&lt;br&gt;än vad som återstår sedan från värdet av egendomen har frånräknats&lt;br&gt;en andel av summan av fordringarna mot konkursboet och konkurs-&lt;br&gt;fordringar med annan allmän förmånsrätt än den som följer med skatt&lt;br&gt;eller avgift. Den andel som skall frånräknas bestäms så, att den&lt;br&gt;motsvarar förhållandet mellan egendomen i det andra landet och all&lt;br&gt;den egendom som ingår i konkursboet. Skall finsk lag tillämpas enligt&lt;br&gt;första meningen i detta stycke, gäller, utan hinder av första stycket&lt;br&gt;andra meningen, vad som i finsk lag föreskrivs om företrädet mellan&lt;br&gt;allmän förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt för annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § mönstnngslagen (1983:929) skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar för brott enligt&lt;br&gt;denna lag skall 336 och 338 §§&lt;br&gt;sjölagen (1891: 35 s. 1) tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar för brott enligt&lt;br&gt;denna lag skall 21 kap. 1 och&lt;br&gt;5 §§ sjölagen (1994:000) till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1015) med anledning&lt;br&gt;av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974&lt;br&gt;om en uppförandekod för linjekonferenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1983:1015) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppföran-&lt;br&gt;dekod för linjekonferenser skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 7 § prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig enligt&lt;br&gt;336-337 sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1). Finns inte behörig sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol, får talan väckas vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 7 § prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig enligt&lt;br&gt;21 kap. 1 och 2 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Finns inte behörig&lt;br&gt;sjörättsdomstol, får talan väckas&lt;br&gt;vid Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;avses i denna lag också den z 2 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) angivna&lt;br&gt;regi stermy ndi gheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;avses i denna lag också den i&lt;br&gt;1 kap. 2 § sjölagen (1994:000)&lt;br&gt;angivna registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av&lt;br&gt;fartyg i allmän hamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1986:371) om flyttning av&lt;br&gt;fartyg i allmän hamn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartyg som är in-&lt;br&gt;förda i skepps- eller båtregistret&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1) eller i motsva-&lt;br&gt;rande utländskt register skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag den&lt;br&gt;som är antecknad i registret&lt;br&gt;anses som ägare. Har ett förvärv&lt;br&gt;av skepp skrivits in i skepps-&lt;br&gt;registret med stöd av 14 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen sjölagen,&lt;br&gt;anses förvärvaren som ägare.&lt;br&gt;Vad som sägs om ett fartygs&lt;br&gt;ägare gäller i övrigt innehavaren&lt;br&gt;i fråga om fartyg som innehas på&lt;br&gt;grund av förvärv med förbehåll&lt;br&gt;om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartyg som är in-&lt;br&gt;förda i skepps- eller båtregistret&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:000) eller i mot-&lt;br&gt;svarande utländskt register skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;den som är antecknad i registret&lt;br&gt;anses som ägare. Har ett förvärv&lt;br&gt;av skepp skrivits in i skepps-&lt;br&gt;registret med stöd av 2 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket första meningen&lt;br&gt;sjölagen, anses förvärvaren som&lt;br&gt;ägare. Vad som sägs om ett&lt;br&gt;fartygs ägare gäller i övrigt&lt;br&gt;innehavaren i fråga om fartyg&lt;br&gt;som innehas på grund av förvärv&lt;br&gt;med förbehåll om återtagande-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1656&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 och 7 §§ samt 13 kap. 5 §&lt;br&gt;fartygssäkerhetslagen (1988:49) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt denna lag, om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken eller sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar och förver-&lt;br&gt;kande enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen hand-&lt;br&gt;läggs av domstol som är behörig&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 336 och&lt;br&gt;338 §§ sjölagen (1891:35 s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhava-&lt;br&gt;rens skyldighet att anmäla vissa&lt;br&gt;händelser ombord till sjöfarts-&lt;br&gt;verket finns i sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva skyldighet för redare och befälhavare att anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inträffade olycksfall eller olyckstillbud eller sjukdomsfall utöver&lt;br&gt;vad som anges i sjölagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppkomna skador eller vidtagna åtgärder som har betydelse för&lt;br&gt;ett fartygs sjövärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt denna lag, om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken eller sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar och förver-&lt;br&gt;kande enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen hand-&lt;br&gt;läggs av domstol som är behörig&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 21 kap.&lt;br&gt;1 och 5 §§ sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhava-&lt;br&gt;rens skyldighet att anmäla vissa&lt;br&gt;händelser ombord till sjöfarts-&lt;br&gt;verket finns i sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1992:1672) om paketresor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1), luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), jämvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) eller lagen&lt;br&gt;(1985:193) om internationell&lt;br&gt;järnvägstrafik ersätts enligt de&lt;br&gt;lagarna i stället för enligt denna&lt;br&gt;lag. Arrangören är dock alltid&lt;br&gt;skyldig att ersätta resenären för&lt;br&gt;vad denne har rätt att fordra en-&lt;br&gt;ligt de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i sjölagen&lt;br&gt;(1994:000), luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) eller lagen&lt;br&gt;(1985:193) om internationell&lt;br&gt;järnvägstrafik ersätts enligt de&lt;br&gt;lagarna i stället för enligt denna&lt;br&gt;lag. Arrangören är dock alltid&lt;br&gt;skyldig att ersätta resenären för&lt;br&gt;vad denne har rätt att fordra en-&lt;br&gt;ligt de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande statsråd: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,&lt;br&gt;Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Proposition om ny sjölag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befordran av gods till sjöss finns i 5 kap.&lt;br&gt;sjölagen. Dessa bestämmelser bygger i viktiga delar på 1924 års&lt;br&gt;internationella konvention rörande konossement i dess ändrade&lt;br&gt;lydelse genom 1968 års tilläggsprotokoll (de s.k. Haag-Visby-&lt;br&gt;reglema).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv den 27 november 1980 fick den då sittande&lt;br&gt;sjölagsutredningen i uppdrag att göra en allmän översyn av reglerna&lt;br&gt;för godsbefordran med hänsyn till sjöfartens utveckling. Därvid&lt;br&gt;skulle linjefartens ställning i systemet särskilt övervägas. Vidare&lt;br&gt;skulle utredningen överväga om 1978 års FN-konvention om&lt;br&gt;sjötransport av gods (de s.k. Hamburgreglema) kunde införlivas&lt;br&gt;med den svenska sjölagstiftningen. Utredningen skulle i så fall lägga&lt;br&gt;fram nödvändiga lagregler för ett tillträde till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagsutredningen har i slutbetänkandet (SOU 1990:13) Översyn&lt;br&gt;av sjölagen 2 behandlat de frågor som angavs i direktiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har samarbetat med motsvarande kommittéer i&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge. Samarbetet har resulterat i lagförslag&lt;br&gt;som är i huvudsak likalydande. Det svenska betänkandet har&lt;br&gt;remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet som bilaga 1, dels utredningens lagförslag som&lt;br&gt;bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (Justitiedepartementet dnr 90-1162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under lagstiftningsärendets beredning i Justitiedepartementet har&lt;br&gt;överläggningar hållits med företrädare för ansvariga departement i&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 november 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som utarbetats i ärendet. De till Lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslagen bör bifogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslagen. Yttrandet fogas till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende som bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i allt väsentligt godtagit lagförslagen. I sitt yttrande&lt;br&gt;har Lagrådet dock föreslagit vissa ändringar i och justeringar av&lt;br&gt;lagtexten. Förslagen till omformuleringar gäller till en stor del&lt;br&gt;tekniska lösningar eller är av redaktionellt slag. I några avseenden&lt;br&gt;har emellertid ändringsförslagen även materiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en ny sjölag bygger, i likhet med tidigare stora&lt;br&gt;reformer på det sjörättsliga området, på ett kommittéförslag som har&lt;br&gt;tillkommit i nordiskt samarbete. Efter sedvanlig remissbehandling av&lt;br&gt;kommittéförslaget har överläggningar ägt rum mellan företrädare för&lt;br&gt;ansvariga departement i de nordiska länderna. I Danmark har en&lt;br&gt;proposition redan lagts fram och i Finland och Norge kommer&lt;br&gt;propositioner att läggas fram under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det av stor betydelse för det omfattande&lt;br&gt;samarbetet mellan de nordiska länderna på sjöfartsområdet att de&lt;br&gt;sjörättsliga reglerna i Norden är så enhetliga som möjligt. Jag har&lt;br&gt;också med tillfredsställelse kunnat konstatera att det på alla punkter&lt;br&gt;av betydelse har varit möjligt att finna gemensamma lösningar. Det&lt;br&gt;remitterade förslaget om en ny sjölag överensstämmer därför i allt&lt;br&gt;väsentligt med övriga nordiska förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu har anfört om värdet av likhet mellan&lt;br&gt;de nordiska ländernas lagstiftning på ifrågavarande område måste&lt;br&gt;det enligt min mening finnas starka skäl om man i Sverige skall&lt;br&gt;välja lösningar som i sak skiljer sig från de regler som kommer att&lt;br&gt;gälla i de andra nordiska länderna. Jag anser det också vara viktigt&lt;br&gt;att den redaktionella utformningen av de enskilda bestämmelserna i&lt;br&gt;sjölagarna blir i huvudsak densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de flesta fall har jag funnit att jag kan godta de förslag till&lt;br&gt;ändringar i lagtexten som Lagrådet har föreslagit. Även i övrigt har&lt;br&gt;jag i allt väsentligt kunnat beakta vad lagrådet har anfört. Endast på&lt;br&gt;några punkter anser jag mig inte kunna följa förslagen. Det rör&lt;br&gt;synpunkter på bestämmelserna i 13 kap. 12 §, 14 kap. 7, 30, 37,&lt;br&gt;39, 51, 52, 62, 71, 73 och 74 §§ samt 15 kap. 4 §. Jag återkommer&lt;br&gt;till detta i specialmotiveringen till respektive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en mera allmän synpunkt har Lagrådet satt i fråga om det är&lt;br&gt;motiverat med rubriker före varje enskild paragraf. Lagrådet har&lt;br&gt;därvid anfört att det finns en risk för att den goda vägledning som&lt;br&gt;rubriksättningen utlovar inte alltid infrias. Jag kan hålla med&lt;br&gt;Lagrådet om att sådana rubriker inte alltid ger en heltäckande bild&lt;br&gt;av vad den förestående paragrafen handlar om. Läsaren ges dock&lt;br&gt;ändå en allmän bild som kan vara till stor hjälp vid sökandet efter&lt;br&gt;en viss regel i lagen. Rubriksättningen är också, och inte minst, till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor hjälp vid jämförelser mellan den svenska lagen och andra Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;nordiska sjölagar. Jag är därför inte beredd att gå ifrån vad man&lt;br&gt;tidigare i detta avseende enats om i det nordiska samarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt har jag gjort vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Allmän motivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;2.1.1 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den svenska sjölagen härrör från år 1891. Lagen tillkom efter&lt;br&gt;samarbete mellan lagstiflningskommittéer i Sverige, Danmark och&lt;br&gt;Norge och utgör ett av de äldsta exemplen på nordiskt lagstiftnings-&lt;br&gt;samarbete. Också det arbete med att revidera sjölagen som därefter&lt;br&gt;har förekommit har i allmänhet bedrivits gemensamt för Sverige,&lt;br&gt;Danmark och Norge samt, från 1920-talet, även för Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagens bestämmelser är i princip tillämpliga på all sjöfart men&lt;br&gt;bestämmelserna är till stor del utformade med tanke främst på&lt;br&gt;handelssjöfarten. De från praktisk synpunkt kanske viktigaste reglerna&lt;br&gt;i lagen är de om befordran av gods, vilka finns i lagens 5 kap.&lt;br&gt;Ursprungligen byggde det sjörättsliga transportansvaret på ett strikt&lt;br&gt;ansvar med undantag för force majeure. Med tiden kom emellertid&lt;br&gt;ansvaret att förlora det mesta av sitt innehåll genom att bestäm-&lt;br&gt;melserna var dispositiva. Friskrivningar tillämpades i stor utsträck-&lt;br&gt;ning. Det rättstekniska hjälpmedlet för att stoppa denna utveckling&lt;br&gt;blev att införa tvingande rättsregler. Den privata internationella&lt;br&gt;föreningen av sjörättsjurister Comité Maritime International (CMI)&lt;br&gt;inledde ett arbete på att åstadkomma en internationell konvention i&lt;br&gt;ämnet och en sådan antogs av CMI i Haag år 1922. Den antogs också&lt;br&gt;vid en av den belgiska regeringen två år senare sammankallad&lt;br&gt;diplomatkonferens. Denna konvention, 1924 års internationella&lt;br&gt;konvention rörande konossement, kallas allmänt för Haagreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens främsta syfte var att stärka konossementets värde&lt;br&gt;som omsättningspapper genom att trygga konossementförvärvarens&lt;br&gt;rätt att få ut det i konossementet angivna godset eller en rimlig&lt;br&gt;ersättning för godset. En grundtanke var att redarna skulle ha ett&lt;br&gt;presumtionsansvar för fartygets sjövärdighet liksom för den kom-&lt;br&gt;mersiella hanteringen av godset. Däremot betraktades sjöresan&lt;br&gt;alltjämt som ett gemensamt äventyr för fartyg och last och det blev&lt;br&gt;lastägarens sak att genom varuförsäkring täcka de risker som var&lt;br&gt;förenade med navigeringen och handhavandet av själva fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haagreglema blev allmänt accepterade av världens stora sjö-&lt;br&gt;fartsnationer. Reglerna infördes i svensk lagstiftning genom den&lt;br&gt;omfattande lagreform som brukar kallas för 1936 års sjölagsändring-&lt;br&gt;ar. Då tillkom såväl ett nytt 5 kap. i sjölagen som den särskilda lagen&lt;br&gt;(1936:277) om konossement, den s.k. konossementlagen. Därigenom&lt;br&gt;skapades för svensk del en ganska svårhanterlig &amp;quot;dubbelspårighet&amp;quot;&lt;br&gt;genom att viss fart föll under konossementlagen, i princip sådan&lt;br&gt;konossementsfart som avsåg export från Sverige samt import från stat&lt;br&gt;som var ansluten till 1924 års konvention, medan annan fart föll&lt;br&gt;under sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots den internationella framgången för Haagreglema medförde&lt;br&gt;dessa inte åsyftad enhetlighet. Framför allt kom ansvarsbeloppen att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bli olika mellan olika länder. Framväxten av nya lasthanterings- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;metoder och systemtransporter medförde också svårigheter att&lt;br&gt;tillämpa regler som utgick från en annan verklighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CMI tog därför intitiativ till att utarbeta ett tilläggsprotokoll till&lt;br&gt;Haagreglema varigenom dessa svårigheter skulle övervinnas med ett&lt;br&gt;minimum av ändringar och tillägg till den ursprungliga texten. Ett&lt;br&gt;förslag antogs vid CMI:s konferens i Stockholm år 1963 samt&lt;br&gt;därefter vid en diplomatkonferens i Bryssel år 1968. Tilläggsreglema&lt;br&gt;fick namnet Visbyreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visbyreglema införlivades i svensk rätt genom ändringar i sjölagen&lt;br&gt;år 1973. De sammantagna konventionsreglema (Haag-Visbyreglema,&lt;br&gt;se bilaga 4 till detta protokoll) arbetades in i 5 kap. sjölagen&lt;br&gt;samtidigt som dåvarande regler om passagerarbefordran bröts ut till&lt;br&gt;ett särskilt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genom Haagreglema etablerade balansen mellan berörda intres-&lt;br&gt;sen vilade på den kompromiss som utarbetats av näringen själv, sär-&lt;br&gt;skilt sådan den företräddes i de stora industriländerna. De mycket&lt;br&gt;måttliga justeringar som gjordes genom Visbyreglema bibehöll denna&lt;br&gt;balans. Bland utvecklingsländerna rådde därför den uppfattningen att&lt;br&gt;Visbyreglema innebar en alldeles otillräcklig reform som i själva&lt;br&gt;verket konserverade ett äldre rättstillstånd. I varje fall önskade&lt;br&gt;utvecklingsländerna sätta hela ansvarssystemet under debatt och själva&lt;br&gt;vara företrädda från början i hela lagstiftningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter arbete i olika organ inom Förenta Nationerna (FN) antog FN&lt;br&gt;vid en konferens i Hamburg år 1978 en konvention om sjötransport&lt;br&gt;av gods, allmänt kallad Hamburgreglema (se bilaga 5 till detta&lt;br&gt;protokoll). Ansvarsprincipen enligt denna konvention bygger, liksom&lt;br&gt;Haagreglema, på ett presumtionsansvar men till skillnad från&lt;br&gt;Haagreglema omfattar ansvaret även sjöfartsmiljöns säregna faror vid&lt;br&gt;navigeringen eller handhavandet av fartyget (s.k. nautiskt fel). Sver-&lt;br&gt;ige har inte antagit Hamburgreglema. Konventionen har dock trätt i&lt;br&gt;kraft den 1 november 1992. Frågan om en svensk anslutning till&lt;br&gt;Hamburgreglema behandlas i avsnitt 2.1.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1985 upphävdes konossementslagen. Härigenom försvann den&lt;br&gt;ovan berörda &amp;quot;dubbelspårigheten&amp;quot; ur den svenska sjölagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.2 Sjölagens regler om godsbefordran&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 kap. sjölagen är uppdelade på fem huvudavdel-&lt;br&gt;ningar. Den första avdelningen (71-75 §§) är av inledande natur och&lt;br&gt;innehåller bestämmelser som är gemensamma för alla typer av avtal&lt;br&gt;om befordran av gods med fartyg. Därefter följer tre avsnitt som&lt;br&gt;behandlar i tur och ordning resebefraktning (76-136 §§), tidsbefrakt-&lt;br&gt;ning (137-150 §§) och konossement (151-167 §§). Kapitlet avslutas&lt;br&gt;med tre paragrafer (168-170 §§) som reglerar frågan i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning kapitlets bestämmelser är tvingande och frågan om&lt;br&gt;tillämplig lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet om resebefraktning innehåller huvudsakligen regler om&lt;br&gt;hel- och delbefraktning av fartyg men i vissa bestämmelser har in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits särskilda regler för styckegods. Blandningen av regler för olika Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;befordringsslag har sin bakgrund i en tidigare strävan inom både&lt;br&gt;lagstiftning och doktrin efter att sammanhålla fraktavtalet som en&lt;br&gt;enhetlig avtalstyp. Befraktning av helt fartyg eller del av fartyg fick&lt;br&gt;stå i fokus och bestämma utformningen av reglerna. Men samtidigt&lt;br&gt;blev det allt vanligare att en transportkund skickade ett kolli eller&lt;br&gt;flera kollin med fartyg från en hamn till en annan, s.k. styckegodsbe-&lt;br&gt;fraktning. Vid 1936 års sjölagsändringar, då linjefarten med stycke-&lt;br&gt;gods redan tagit ansenliga proportioner, bibehölls dock den traditio-&lt;br&gt;nella attityden att inte uppmärksamma linjefarten särskilt - med&lt;br&gt;undantag for några mycket speciella stadganden om lastningstid,&lt;br&gt;lossningstid och uppläggning av gods (79, 88, 106 och 115 §§ sjö-&lt;br&gt;lagen). Styckegodsbefraktning ansågs således alltjämt vara ett särskilt&lt;br&gt;slag av resebefraktning och följde därför resebefraktningsreglerna,&lt;br&gt;med undantag för några få särbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså behöll man vid 1973 års sjölagsreform det traditionella&lt;br&gt;synsättet att linjefarten var en speciell form av resebefraktning.&lt;br&gt;Inarbetningen av Haag-Visbyreglema i sjölagen innebar därför&lt;br&gt;exempelvis att reglerna för bortfraktarens lastskadeansvar innehålls-&lt;br&gt;mässigt blev desamma för såväl resebefraktning som styckegodsbe-&lt;br&gt;fraktning, dock att reglerna gjordes tvingande i konventionsbunden&lt;br&gt;fart. Om man bortser från inrikes och intemordisk fart, betyder detta&lt;br&gt;i princip att transportansvaret är tvingande vid styckegodsbefraktning&lt;br&gt;under konossement. I certepartifart, dvs hel- eller delbefraktning av&lt;br&gt;ett fartyg, föreligger avtalsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitlets bestämmelser om tidsbefraktning infördes genom 1936 års&lt;br&gt;sjölagsändringar och är i stort sett oförändrade alltsedan dess. De&lt;br&gt;valda lösningarna hämtades från dåtidens standardformulär. Reglerna&lt;br&gt;är få och så allmänt hållna att de kommit att i det närmaste sakna&lt;br&gt;betydelse vid sidan av de mer utförliga och detaljerade reglerna enligt&lt;br&gt;formulärrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.3 Behovet av en reform på godsbefordringsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i nordisk och internationell sjöfart under senare delen&lt;br&gt;av 1900-talet innebär betydande förändringar i den sjöfartsstruktur&lt;br&gt;som legat till grund för utformningen av sjölagens 5 kap. om gods-&lt;br&gt;befordran och för de internationella konventionsregler som är in-&lt;br&gt;korporerade i vissa delar av kapitlets bestämmelser. Allt större och&lt;br&gt;snabbare fartyg med ny kommunikations- och navigationsteknik har&lt;br&gt;kommit till användning och skillnaden mellan linjefart och trampfart,&lt;br&gt;dvs. mellan styckegodstransport och befraktning av fartyg, har på&lt;br&gt;grund av världshandelns inriktning mot alltmer bearbetade industri-&lt;br&gt;varor blivit väsentligt mer markant än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På linjefartens område har framförallt nya lasthanteringsmetoder&lt;br&gt;tagits i bruk. &amp;quot;Containerrevolutionen&amp;quot;, dvs. den kraftiga ökningen av&lt;br&gt;godsbehållare (containrar) till underlättande av lasthanteringen och&lt;br&gt;godsets eventuella landtransport i anslutning till sjötransporten, har&lt;br&gt;förändrat de kommersiella mönstren och systemtransporterna har bli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vit dominerande med hjälp av logistisk planering. De dyrbara Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hamntidema för fartyg har därvid pressats ned till ett minimum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har den administrativa planeringen och dokumenthanteringen&lt;br&gt;kunnat strömlinjeformas genom användning av datorer och nätverk&lt;br&gt;för elektroniska förbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelbundenhet, snabbhet och annan förbättring av transport-&lt;br&gt;tjänsternas kvalitet är nya viktiga element i hanteringen. Gods-&lt;br&gt;terminaler både i inland och i hamnar har byggts upp som knut-&lt;br&gt;punkter för multimodala transporter, dvs. transporter som fullgörs&lt;br&gt;med olika transportmedel. Denna integration av sjö- och landtrans-&lt;br&gt;portsystemen har också lett till att nya moderna transportdokument&lt;br&gt;utarbetats. Som en följd av detta har den praktiska betydelsen av den&lt;br&gt;internationella regleringen av det tvingande bortfraktaransvaret,&lt;br&gt;knutet till bruket av konossement, minskat betydligt och behovet av&lt;br&gt;negotiabla dokument av detta slag kan antas minska ytterligare i&lt;br&gt;framtiden. Dessa förhållanden har också blivit uppmärksammade vid&lt;br&gt;utarbetandet av nya internationella regler på området. Här åsyftas i&lt;br&gt;första hand Hamburgreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller befraktning av fartyg har det också skett åtskilliga&lt;br&gt;förändringar, särskilt i avtalspraxis. Vanlig resebefraktning är minst&lt;br&gt;berörd av utvecklingen men flera regler i sjölagen, exempelvis regler-&lt;br&gt;na om lastnings- och lossningstid, får i det närmaste anses som obso-&lt;br&gt;leta. Vidare har en ny med resebefraktningen närstående kontrakts-&lt;br&gt;form tillkommit, nämligen s.k. konsekutiva resor (avtal om flera på&lt;br&gt;varandra följande resor med ett bestämt fartyg). Denna kontraktsform&lt;br&gt;har utvecklats ur den fria farten, där ett fartyg uppsöker last där den&lt;br&gt;finns och befraktas separat resa för resa. Genom att sluta avtal om&lt;br&gt;konsekutiva resor i fråga om bulklaster till och från angivna hamnar&lt;br&gt;har en redare emellertid möjlighet att söka sig till en mera regel-&lt;br&gt;bunden och därmed stabil sysselsättning över en längre period. Några&lt;br&gt;regler för att lösa denna kontraktsforms speciella problem finns dock&lt;br&gt;inte i sjölagen. I stället har man alltsedan kontraktsformens uppkomst&lt;br&gt;efter andra världskriget vanligtvis på ett ganska primitivt sätt skrivit&lt;br&gt;ut ett flertal separata resebefraktningsformulär med tidsangivelser&lt;br&gt;omedelbart efter varandra och häftat ihop dem till ett &amp;quot;sammanhäng-&lt;br&gt;ande&amp;quot; kontrakt. Man har således från början byggt avtalet på&lt;br&gt;resebefraktningsformulärens bestämmelser varvid frågor om ex-&lt;br&gt;empelvis en hävningsrätt på grund av avtalsbrott skall omfatta endast&lt;br&gt;en enskild resa eller samtliga återstående resor enligt kontraktet&lt;br&gt;förblivit olösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan modem kontraktsform som inte regleras i nu gällande&lt;br&gt;sjölag är s.k. kvantumkontrakt (skeppningskontrakt, volymkontrakt).&lt;br&gt;Dessa avtal inriktar sig på transport av en viss mängd gods under en&lt;br&gt;längre tidsrymd, exempelvis ett företags årsproduktion av pappers-&lt;br&gt;massa eller bilar. Kontraktstypen förekommer inom både trampfart&lt;br&gt;och linjefart. Utmärkande för kvantumkontrakten är deras karaktär av&lt;br&gt;ramavtal för vad som så småningom kommer att utkristalliseras bit&lt;br&gt;för bit till en rad individuella transporter. Det förekommer ex-&lt;br&gt;empelvis att separata resecertepartier utfärdas för varje individuell&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resa under ett kvantumkontrakt, men ofta &amp;quot;avropar&amp;quot; man bara de&lt;br&gt;individuella fartygen för varje särskild resa. Till skillnad från vad&lt;br&gt;som är fallet vid konsekutiva resor anger kvantumkontraktet inte med&lt;br&gt;vilka fartyg skeppningen skall företas och transporterna kan även i&lt;br&gt;övrigt vara ospecificerade. Genom kvantumkontraktet får bort-&lt;br&gt;fraktaren därför en vidsträckt frihet med avseende på val av lämpligt&lt;br&gt;tonnage, vilket ger honom en jämnare sysselsättning utan att hans&lt;br&gt;flotta binds upp alltför hårt. Samtidigt säkrar befraktaren sina&lt;br&gt;transportbehov för en lång men överskådlig tid framåt till ett fast pris&lt;br&gt;och han befrias från olika problem rörande genomförandet av&lt;br&gt;transporterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att kvantumkontraktet sålunda i princip är inriktat på själva&lt;br&gt;lasten och dess förflyttning, företer denna kontraktstyp övervägande&lt;br&gt;drag av befraktning av fartyg, närmast resebefraktning (någon gång&lt;br&gt;av transportavtal i tidtabellsliknande fart). Detta medför att lösningar&lt;br&gt;många gånger kan hämtas ur sjölagens dispositiva regler om rese-&lt;br&gt;befraktning vid tolkningen av ett kvantumkontrakts olika bestäm-&lt;br&gt;melser. Så länge en fråga angår utförandet av en redan konkretiserad&lt;br&gt;resa erbjuder detta inga särskilda svårigheter. Men rör frågan&lt;br&gt;kvantumkontraktet i dess helhet, lämnar sjölagens nuvarande regler&lt;br&gt;om resebefraktning mindre eller ingen ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tidsbefraktningsområdet har en betydande utveckling ägt rum&lt;br&gt;under senare år. Såväl i Sverige som i andra nordiska länder arbetar&lt;br&gt;sjötransportföretagen i dag i mycket stor omfattning med inhyrt&lt;br&gt;tonnage som s.k. operatörer. Detta innebär således att båda parterna&lt;br&gt;i ett tidsbefraktningsavtal är rederier. När 1936 års sjölagsändringar&lt;br&gt;först införde dispositiva lagregler om tidsbefraktning var situationen&lt;br&gt;däremot den helt motsatta, nämligen att nordiska redare huvudsak-&lt;br&gt;ligen arbetade med egna fartyg och bara vid sysselsättningstoppar&lt;br&gt;befraktade extra tonnage. Beaktar man tidsbefraktningens volym i&lt;br&gt;dag och den utveckling som således skett genom sjötransportöremas&lt;br&gt;exponering som huvudsakligen tidsbefraktare på världsmarknaden, ter&lt;br&gt;sig sjölagens nuvarande regler för denna befraktningsform som helt&lt;br&gt;föråldrade och därtill i sin utformning alltför få och &amp;quot;uttunnade&amp;quot; för&lt;br&gt;praktisk tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den nu beskrivna utvecklingen kan det knappast&lt;br&gt;råda någon tvekan om att behov föreligger av nya moderna regler för&lt;br&gt;godsbefordran. Det är nu också en lämplig tidpunkt att genomföra&lt;br&gt;mera långtgående och grundläggande ändringar. 1973 års sjölagsänd-&lt;br&gt;ringar var nämligen medvetet begränsade i avvaktan på resultatet av&lt;br&gt;det internationella konventionsarbete som nu lett fram till 1978 års&lt;br&gt;FN-konvention om sjötransport av gods. I prop. 1973:137 s. 43 f.&lt;br&gt;uttalades att de begränsade ändringarna, föranledda av Sveriges&lt;br&gt;anslutning till 1968 års tilläggsprotokoll, skulle ses som tillfälliga&lt;br&gt;förbättringar under en övergångsperiod och att man kunde anta att&lt;br&gt;framtida konventionstexter skulle komma att bättre överensstämma&lt;br&gt;med den nordiska lagstilen. Man betonade också att ett tillträde till&lt;br&gt;tilläggsprotokollet inte fick uppfattas som om Sverige gett efter i sin&lt;br&gt;strävan efter moderna, rättspolitiskt och rättstekniskt ändamålsenliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler i ämnet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det således goda skäl för att nu göra en&lt;br&gt;omfattande revision av godsbefordringsreglema. Remissinstanserna&lt;br&gt;har också nästan genomgående ställt sig bakom ett sådant synsätt. En&lt;br&gt;viktig fråga är därvid om Sverige skall ansluta sig till Hamburgreg-&lt;br&gt;lema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.4 1978 års FN-konvention om sjötransport av gods (Hamburg-&lt;br&gt;reglerna)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av föregående avsnitt lämnade 1968 års tilläggsproto-&lt;br&gt;koll till Haagreglema medvetet väsentliga problem olösta trots ut-&lt;br&gt;vecklingen på sjöfartsområdet med bl.a. nya lasthanteringsmetoder.&lt;br&gt;Till följd härav har tilläggsprotokollet blivit ratificerat av förhållande-&lt;br&gt;vis få stater. Särskilt u-ländema, som inte själva bedriver sjöfart i&lt;br&gt;någon större omfattning, har intagit en avvaktande hållning alltsedan&lt;br&gt;slutet av 1960-talet, då en genomgripande revision av Haagreglema&lt;br&gt;började diskuteras i regi av FN-organet UNCTAD (United Nations&lt;br&gt;Conference on Trade and Development).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U-ländema har framför allt krävt en bättre balans mellan redar- och&lt;br&gt;lastägarintressena. Enligt deras mening innebär Haagreglema nack-&lt;br&gt;delar för länder som saknar egna handelsflottor av betydelse och som&lt;br&gt;därför huvudsakligen är hänvisade till att anlita andra länders fartyg&lt;br&gt;för sin handel med utlandet. Kritik har särskilt riktats mot att redarna&lt;br&gt;inte är skyldiga att ersätta skador som beror på fel eller försummelse&lt;br&gt;vid ett fartygs navigering eller handhavande (s.k. nautiskt fel) eller&lt;br&gt;som orsakas av brand, såvida egenfel (fel som beror av redaren själv)&lt;br&gt;inte föreligger. Men även i andra hänseenden har kritik framförts.&lt;br&gt;Som exempel har angetts att redarens ansvar inte gäller hela den tid&lt;br&gt;godset är i hans vård utan endast från och med lastning till och med&lt;br&gt;lossning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haagreglema omfattar inte heller däckslast och transport av levande&lt;br&gt;djur. Vid sådana transporter har redaren därför enligt exempelvis&lt;br&gt;gällande svensk rätt möjlighet att friskriva sig helt från ansvar&lt;br&gt;oberoende av skadeorsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem rör de jurisdiktionsklausuler som vanligen före-&lt;br&gt;kommer i standardkonossementen och som anger att talan bara får fö-&lt;br&gt;ras vid en viss domstol. Från lastägarnas sida har framhållits att&lt;br&gt;klausulerna ofta innebär att tvister skall avgöras i en främmande stat,&lt;br&gt;med stora kostnader som följd, eller att en oförmånlig förlikning&lt;br&gt;måste godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal industriländer med dominerande lastägarintressen har&lt;br&gt;instämt i u-ländemas kritik av Haagreglema. Vissa länder, däribland&lt;br&gt;de nordiska, har också framhållit behovet av en grundläggande&lt;br&gt;översyn av de sjötransporträttsliga reglerna för att bringa dem i&lt;br&gt;överensstämmelse med utvecklingen, framför allt på andra transport-&lt;br&gt;områden. En del av de traditionella sjöfartsländema har däremot&lt;br&gt;menat att en översyn borde göras med varsamhet eftersom det kan ta&lt;br&gt;lång tid innan en ny konvention fått en så vidsträckt anslutning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadga som Haagreglema har i dag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots de delade meningar som funnits om hur långt en revision&lt;br&gt;borde drivas har det dock från praktiskt taget alla håll vitsordats att&lt;br&gt;Haagreglema företer åtskilliga brister såväl rättspolitiskt som&lt;br&gt;rättstekniskt. Man har också enats om att nya regler så långt möjligt&lt;br&gt;borde bringa det sjörättsliga ansvaret på linje med de konventions-&lt;br&gt;regler som gäller vid transport av gods med flyg, bil och järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1978 års konvention om sjötransport av gods (Hamburgreglema)&lt;br&gt;behandlar väsentligen samma ämnen som Haag-Visbyreglema men&lt;br&gt;betydelsefulla skillnader finns i både redaktionellt och sakligt&lt;br&gt;hänseende. Rättstekniskt ligger Hamburgreglema nära nyare inter-&lt;br&gt;nationella konventioner på transporträttens område, framför allt&lt;br&gt;konventionen om vägtransport av gods (CMR). Innehållsmässigt har&lt;br&gt;de nya reglerna fått ett mer vidsträckt tillämpningsområde och trans-&lt;br&gt;portörens ansvar har utvidgats. Men konventionen innehåller också&lt;br&gt;bestämmelser som saknar motsvarighet i Haag-Visbyreglema. I flera&lt;br&gt;avseenden överensstämmer reglerna med dem som infördes i 5 kap.&lt;br&gt;sjölagen redan i samband med att Haag-Visbyreglema införlivades&lt;br&gt;med svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser reglernas tillämpningsområde gäller dessa som huvud-&lt;br&gt;regel all sjötransport och inte som Haag-Visbyreglema endast&lt;br&gt;transporter där konossement blivit utfärdade. Undantag görs dock för&lt;br&gt;ren certepartifart och för sådana ramavtal som exempelvis rör fram-&lt;br&gt;tida transporter av ett företags hela årsproduktion, s.k. kvantum-&lt;br&gt;kontrakt. I det sistnämnda fallet kommer dock reglerna att tillämpas&lt;br&gt;på varje individualiserad transport, såvida denna inte skall regleras&lt;br&gt;i enlighet med ett mellan partema upprättat certeparti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även det geografiska tillämpningsområdet har utökats. Haag-Vis-&lt;br&gt;byreglema gäller bl.a. då en transport sker från en hamn i fördrags-&lt;br&gt;slutande stat. Enligt Hamburgreglema skall dessa tillämpas även då&lt;br&gt;lossningshamnen ligger i en konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsperioden har utökats i jämförelse med Haag-Visbyreglemas&lt;br&gt;&amp;quot;tackle-to-tackle&amp;quot;-princip, enligt vilken ansvaret bara omfattar tiden&lt;br&gt;mellan lastningen och lossningen. Ansvaret enligt Hamburgreglema&lt;br&gt;gäller hela den tid som transportören har godset i sin vård och be-&lt;br&gt;stämmelsen härom kan inte avtalas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De väsentligaste skillnaderna mellan Haag-Visbyreglema och Ham-&lt;br&gt;burgreglema avser dock ansvarssystemet och dess uppbyggnad.&lt;br&gt;Enligt Hamburgreglema skall som huvudregel gälla ett allmänt&lt;br&gt;presumtionsansvar för lastskador och dröjsmål med godsets utläm-&lt;br&gt;nande. Möjligheten att åberopa ansvarsfrihet på grund av s.k. nautiskt&lt;br&gt;fel har därför utgått och en ansvarsbedömning skall göras endast&lt;br&gt;utifrån den allmänna presumtionsregeln. Även den speciella ansvars-&lt;br&gt;frihetsgrunden brand har modifierats till lastägarintressenas förmån&lt;br&gt;men bevisbördan har kompromissvis lagts på den skadelidande. För&lt;br&gt;att i någon mån mildra de bevissvårigheter som kan uppstå för&lt;br&gt;lastägaren har dock bevisregeln kompletterats med en bestämmelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt för såväl honom som transportören att begära besiktningsför-&lt;br&gt;rättning i enlighet med gällande sjöfartspraxis till utrönande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeorsaken. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom införandet av det allmänna presumtionsansvaret för trans-&lt;br&gt;portören har regelsystemet också kunnat förenklas avsevärt. Haag-&lt;br&gt;Visbyreglemas karaktäristiska och detaljerade bestämmelser om&lt;br&gt;bristande sjövärdighet har kunnat utgå. Likaså har den långa listan på&lt;br&gt;olika ansvarsfrihetsgrunder, ofta kallad &amp;quot;katalogen&amp;quot;, blivit funktio-&lt;br&gt;nellt överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna presumtionsansvaret gäller som huvudregel även&lt;br&gt;däckslast och transport av levande djur och annat gods av ovanlig&lt;br&gt;beskaffenhet eller ovanligt tillstånd, vilket inte är fallet enligt Haag-&lt;br&gt;Visbyreglerna. Bakgrunden härtill är att dagens konossement ofta&lt;br&gt;innehåller alltför vittgående ansvarsfriskrivningar vid sådana trans-&lt;br&gt;porter. Det pålagda ansvaret blir dock inte alltför betungande för&lt;br&gt;transportören. Även om ett presumtionsansvar gäller för honom måste&lt;br&gt;man ändå vid en ansvarsbedömning ta rimlig hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;risker som exempelvis däckslast och djur utsätts för under en sjö-&lt;br&gt;transport. Vad gäller transport av djur finns också en särregel om&lt;br&gt;ansvarsfrihet för skador till följd av de speciella risker som sådana&lt;br&gt;transporter kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om ansvarsbegränsning bygger på Haag-Visbyreglemas&lt;br&gt;alternativa ersättningssystem där den skadelidande får välja det mest&lt;br&gt;fördelaktiga beräkningssättet. Begränsningsbeloppet är 835 särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter (SDR) - varje SDR motsvarar ungefär 11 kronor - per&lt;br&gt;kolli eller 2,5 SDR för varje kilo av det skadade eller förlorade&lt;br&gt;godset om ansvaret därigenom blir högre. I jämförelse med Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema innebär detta en förhöjning med 25 procent. Denna&lt;br&gt;uppjustering kompenserar endast delvis den kraftiga penningvärde-&lt;br&gt;försämring som ägt rum sedan tillkomsten av Haag-Visbyreglema&lt;br&gt;men de moderata begränsningsbeloppen skall ses i sammanhang med&lt;br&gt;det ökade transportansvar som det allmänna presumtionsansvaret&lt;br&gt;medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hamburgreglema innehåller också - till skillnad mot Haag-Vis-&lt;br&gt;byreglema - en särskild begränsningsregel vid dröjsmål. Ansvaret&lt;br&gt;skall inte överstiga 2,5 gånger frakten för det fördröjda godset; dock&lt;br&gt;skall aldrig högre ersättning betalas än den totala frakten enligt trans-&lt;br&gt;portavtalet. Denna bestämmelse är kompletterad med en regel om&lt;br&gt;lastägarens rätt till ersättning såsom för totalförlust om dröjsmålet&lt;br&gt;varar längre än 60 dagar (s.k. konvertering av dröjsmålsskada till&lt;br&gt;totalförlust).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Hamburgreglema inträder ett obegränsat ansvar för trans-&lt;br&gt;portören i vissa fall. Han kan inte begränsa sitt ansvar vid s.k. grova&lt;br&gt;egenfel, något som överensstämmer med 1976 års konvention om&lt;br&gt;begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar; den s.k. globalbe-&lt;br&gt;gränsningskonventionen. Likaså är ansvaret obegränsat i fall då gods&lt;br&gt;transporteras på däck i strid mot en uttrycklig överenskommelse om&lt;br&gt;annat stuvningssätt samt då transportören insett eller borde ha insett&lt;br&gt;att innehållet i ett konossement var vilseledande för tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om transportörens möjligheter att utan påföljd avvika från&lt;br&gt;avtalad eller sedvanlig resväg, s.k. deviation eller transport-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omläggning, regleras inte i Hamburgreglema. Om en vidtagen devia- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tion är ansvarsgrundande eller inte skall uteslutande bedömas utifrån&lt;br&gt;reglerna om transportörens allmänna presumtionsansvar. Detta leder&lt;br&gt;till att konventionens bestämmelser om ansvarsbegränsning också&lt;br&gt;gäller deviationsansvaret såvida inte den vidtagna åtgärden är att anse&lt;br&gt;som ett grovt fel av transportören själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haag-Visbyreglema innehåller inga bestämmelser rörande det fallet&lt;br&gt;att transporten utförs av annan än den transportör som ingått trans-&lt;br&gt;portavtalet. På grund av olika praxis internationellt har regler om&lt;br&gt;detta tagits in i Hamburgreglema. Transportören ansvarar enligt&lt;br&gt;huvudregeln för hela transporten även om den helt eller delvis utförs&lt;br&gt;av en undertransportör. Om det emellertid blivit uttryckligen avtalat&lt;br&gt;att en bestämd del av transporten skall utföras av en namngiven&lt;br&gt;undertransportör, har transportören rätt att friskriva sig från ansvar&lt;br&gt;för den tid då godset är i den andres vård. För undertransportören&lt;br&gt;gäller att han har samma tvingande ansvar som transportören för&lt;br&gt;skador och förluster som uppstått på hans transportavsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse mellan Hamburgreglema och motsvarande regler i de&lt;br&gt;nordiska sjölagarna utmynnar dock inte i så stora skillnader som ovan&lt;br&gt;har redovisats. Detta beror på att de första utkasten till den nya&lt;br&gt;konventionen blev utarbetade ungefär vid tiden för 1973 års sjölags-&lt;br&gt;ändringar. Ett flertal av de lösningar som då infördes i de nordiska&lt;br&gt;sjölagarna blev också införda i Hamburgreglema, exempelvis de ovan&lt;br&gt;nämnda reglerna om transporter med flera transportörer. Även i&lt;br&gt;övrigt har utformningen av Hamburgreglema påverkats av den nor-&lt;br&gt;diska sjölagstiftningen, t.ex. vad gäller bestämmelserna om konosse-&lt;br&gt;ment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare beskrivning av konventionens särskilda artiklar finns i&lt;br&gt;utredningens betänkande under avsnitt 4.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1.5 Frågan om Sveriges anslutning till Hamburgreglema&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen i föregående avsnitt framgår att 1978 års konven-&lt;br&gt;tionsarbete i första hand syftat till att skapa en annan balans mellan&lt;br&gt;redar- och lastägarintressena i jämförelse med vad som för närvaran-&lt;br&gt;de gäller enligt Haag-Visbyreglema. Men konventionsarbetet har&lt;br&gt;också syftat till att förbättra det sjörättsliga ansvarssystemet i&lt;br&gt;rättstekniskt avseende och bringa det i linje med de konventions-&lt;br&gt;regleringar som gäller på andra transportområden. Av särskild vikt&lt;br&gt;har därvid varit att anpassa reglerna till modem styckegodshantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölagsutredningen har haft som en central uppgift att överväga en&lt;br&gt;svensk anslutning till konventionen. Utredningen har därvid gjort den&lt;br&gt;bedömningen att ett tillträde bör ske vid lämplig tidpunkt. Hamburg-&lt;br&gt;reglema överensstämmer enligt utredningen väl med utvecklingen på&lt;br&gt;sjötransporternas område både rättspolitiskt och rättstekniskt. Enligt&lt;br&gt;utredningen finns det visserligen några från nordisk synpunkt mindre&lt;br&gt;lyckade kompromisser, exempelvis ansvarsreglema vid brand, men &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;142&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen understryker att flertalet av konventionens lösningar är&lt;br&gt;förenliga med nordisk rättsuppfattning. Utredningen framhåller också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den nordiska sjölagstiftningen i flera avseenden utgjort en direkt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;förebild vid reglernas utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av den ansvarsförskjutning som Hamburgregler-&lt;br&gt;na innebär har särskilt från försäkringsgivarhåll gjorts gällande att&lt;br&gt;fördyrande effekter kommer att uppstå på försäkringsområdet, vilka&lt;br&gt;effekter indirekt kan antas påverka kostnaderna för de enskilda&lt;br&gt;konsumenterna. En del av de risker som varuförsäkringen, dvs. den&lt;br&gt;försäkring som lastägaren tecknar för godset, hittills svarat för&lt;br&gt;kommer nämligen att i fortsättningen belasta redarens ansvarsför-&lt;br&gt;säkring (den s.k. P&amp;amp;I-försäkringen). Det har till följd av detta gjorts&lt;br&gt;gällande att premierna för ansvarsförsäkringen kommer att öka men&lt;br&gt;att en motsvarande minskning av premierna för varuförsäkringen inte&lt;br&gt;kan förutses, bl.a. beroende på en förväntad ökning av regress- och&lt;br&gt;skadehanteringskostnadema hos varuförsäkringsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utredningen har gjort den bedömningen att en övergång till ett&lt;br&gt;nytt system med nödvändighet medför ökade kostnader. Man pekar&lt;br&gt;på att nya regler kräver en ändrad administration och ny handlägg-&lt;br&gt;ningsmetodik hos såväl ansvars- som varuförsäkringsgivama och att&lt;br&gt;man också måste räkna med en ökning av dagens regressvolym, med&lt;br&gt;därtill hörande processkostnader, till dess en ny rättspraxis vuxit fram&lt;br&gt;kring det nya regelsystemet. Utredningen betonar dock att man på&lt;br&gt;varuägarhåll anser att de i initialskedet ökade försäkringskostnaderna&lt;br&gt;är av underordnad betydelse jämfört med den förbättrade ersättnings-&lt;br&gt;situation för varuägama som en nyordning skulle innebära. Det är&lt;br&gt;därför enligt utredningen önskvärt att Sverige ansluter sig till&lt;br&gt;Hamburgreglema även om vissa ekonomiska effekter av negativ art&lt;br&gt;skulle visa sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående de tidsmässiga förutsättningarna för ett tillträde har ut-&lt;br&gt;redningen framhållit att en anslutning av kostnads- och konkur-&lt;br&gt;renshänsyn bör ske först sedan konventionen fått en förhållandevis&lt;br&gt;vidsträckt anslutning bland Sveriges viktigaste handelspartners,&lt;br&gt;nämligen de nordiska länderna, EU-ländema och USA. Från norskt&lt;br&gt;håll har emellertid framhållits att Hamburgreglema har ett begränsat&lt;br&gt;geografiskt tillämpningsområde som för nordiskt vidkommande i&lt;br&gt;första hand berör fart till och från Norden. Eftersom fartområdet är&lt;br&gt;avgörande för konventionens tillämpning och inte ett fartygs nationa-&lt;br&gt;litet skulle därför någon större snedvridning av konkurrensen till&lt;br&gt;förmån för utomnordiska redare inte uppstå. På grund av de&lt;br&gt;skillnader som föreligger i bedömningen av konventionens ekono-&lt;br&gt;miska konsekvenser har emellertid även den norska kommittén&lt;br&gt;förordat att tillträde sker vid en senare tidpunkt. Avgörande för detta&lt;br&gt;ställningstagande har varit den stora betydelsen av likhet mellan de&lt;br&gt;nordiska ländernas sjölagstiftning och de nordiska kommittéerna har&lt;br&gt;förutsatt att ratifikationsfrågan blir föremål för fortsatta överlägg-&lt;br&gt;ningar på ett nordiskt plan när den internationella utvecklingen ger&lt;br&gt;anledning till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det helt övervägande antalet remissinstanser har uttalat sig positivt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;j&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det nya regelsystemet och biträtt utredningens förslag att Ham-&lt;br&gt;burgreglema bör tillträdas om dessa får en bred anslutning bland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges viktigaste handelspartners. Endast några enstaka instanser Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;har redovisat en rent negativ inställning. Sveriges ångfartygs assurans&lt;br&gt;förening (the Swedish Club), exempelvis, har med hänsyn till de&lt;br&gt;många och djupgående förändringar i handelsmönster, lasthantering&lt;br&gt;m.m. som man förutser framöver förordat en helt förnyad och&lt;br&gt;förutsättningslös prövning av Hamburgreglema om ett tillträde skulle&lt;br&gt;bli aktuellt i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande i ratifikationsfrågan. De&lt;br&gt;ursprungliga Haagreglema från år 1924 har över hela världen erkänts&lt;br&gt;vara av stort värde genom att de ledde till att enhetliga regler kom att&lt;br&gt;gälla för praktiskt taget all internationell konossementsfart. Reglerna&lt;br&gt;har emellertid sina rötter i äldre anglosaxisk rätt och ger numera i ett&lt;br&gt;flertal avseenden uttryck för en ålderdomlig syn på problemen kring&lt;br&gt;godsbefordran till sjöss. De uppvisar inte minst stora rättstekniska&lt;br&gt;brister i jämförelse med exempelvis nordisk lagstil. Den revision av&lt;br&gt;reglerna som gjordes genom 1968 års tilläggsprotokoll var såsom tidi-&lt;br&gt;gare nämnts begränsad och de sammantagna Haag-Visbyreglema har&lt;br&gt;därför kommit att tillträdas av förhållandevis få stater. Internationellt&lt;br&gt;sett kan man därför knappast längre tala om någon enhetlighet.&lt;br&gt;Lagstiftningen i vissa betydelsefulla sjöfartsnationer bygger fort-&lt;br&gt;farande på Haagreglema medan sjölagarna i andra länder svarar mot&lt;br&gt;Haag-Visbyreglema. En tredje grupp av länder har helt egna&lt;br&gt;nationella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser jag att den nya konventionen inne-&lt;br&gt;håller en modernare och mer fullständig reglering av godstransporter-&lt;br&gt;na till sjöss i jämförelse med Haag-Visby systemet. Även om konven-&lt;br&gt;tionen, såsom andra internationella konventioner, bygger på kompro-&lt;br&gt;misser närmar den sig såväl innehållsmässigt som systematiskt andra&lt;br&gt;internationella konventioner på transportområdet, vilket är av stor&lt;br&gt;betydelse med avseende på utvecklingen och harmoniseringen av&lt;br&gt;dagens systemtransporter eller de s.k. multimodala transporterna. Och&lt;br&gt;vad gäller de påtalade kostnadsökningarna vill jag framhålla att även&lt;br&gt;om ansvarsgrundlaget vid godsskada utvidgas är de beloppsmässiga&lt;br&gt;ansvarsgränserna reellt sett lägre än de gränser som blev fastställda&lt;br&gt;genom Visbyreglema och den särskilda ansvarsgränsen för dröjsmål&lt;br&gt;med utlämnandet av godset väsentligt lägre i jämförelse med&lt;br&gt;exempelvis nu gällande nordisk rätt. I ett mer långsiktigt perspektiv&lt;br&gt;behöver därför inte heller med hänsyn till P&amp;amp;I-försäkringens&lt;br&gt;uppläggning (&amp;quot;non-profit&amp;quot; basis) de befarade kostnadsökningarna på&lt;br&gt;försäkringsområdet nödvändigtvis uppstå till nackdel för de enskilda&lt;br&gt;konsumenterna (jfr Selvig, The Hamburg Rules, Marius nr. 31 s. 5-&lt;br&gt;6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det nu anförda och då det knappast finns något&lt;br&gt;annat alternativ med sådan internationell genomslagskraft att rätts-&lt;br&gt;utvecklingen på det sjörättsliga transportområdet därigenom kan föras&lt;br&gt;vidare kommer jag vid en samlad bedömning till uppfattningen att&lt;br&gt;Sverige bör ansluta sig till konventionen. Jag har vid detta ställnings-&lt;br&gt;tagande särskilt beaktat att man även i de övriga nordiska länderna&lt;br&gt;gjort en samlad värdering av Hamburgreglema och därvid gjort den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande bedömningen att konventionen bör tillträdas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tidpunkten för ett svenskt tillträde till konventionen&lt;br&gt;anser jag liksom utredningen och flertalet remissinstanser att tillträde&lt;br&gt;inte bör ske genast utan vid en lämplig framtida tidpunkt. Hamburg-&lt;br&gt;reglema har hittills tillträtts av stater med vilka Sverige endast har ett&lt;br&gt;begränsat handelsutbyte, nämligen Barbados, Botswana, Burkina&lt;br&gt;Faso, Chile, Egypten, Guinea, Kenya, Lesotho, Libanon, Malawi,&lt;br&gt;Marocko, Nigeria, Rumänien, Senegal, Sierra Leone, Tanzania,&lt;br&gt;Tunisien, Uganda, Ungem och Zambia. Den svenska sjöfarten bör&lt;br&gt;därför inte, så länge redarverksamheten inom i vart fall det övriga&lt;br&gt;europeiska handelsområdet inte berörs, belastas med de &amp;quot;friktions-&lt;br&gt;kostnader&amp;quot; som utredningen kunnat förutse som nödvändiga vid en&lt;br&gt;övergång till ett nytt ansvarssystem. Sverige bör således avvakta med&lt;br&gt;ett tillträde till dess konventionen fått en förhållandevis vidsträckt&lt;br&gt;anslutning från våra viktigaste handelspartners. Därvid bör uppmärk-&lt;br&gt;sammas att längre fram en direkt samordning bör kunna ske inte bara&lt;br&gt;med de andra nordiska länderna utan även med EU-ländema. I bl.a.&lt;br&gt;Frankrike och Tyskland har såvitt jag erfarit förslag till ny lagstift-&lt;br&gt;ning utarbetats och det finns tecken som tyder på att man kommer att&lt;br&gt;göra överväganden i ratifikationsfrågan i flera europeiska stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska ställningstagandet som jag nu har förordat innebär att&lt;br&gt;Sverige behåller Haag-Visbysystemet tills vidare. Det kan nämligen&lt;br&gt;av politiska skäl vara olämpligt med hänsyn till nuvarande konven-&lt;br&gt;tionsparter att upphöra att erkänna dessa regler. Någon annan&lt;br&gt;ståndpunkt har inte heller intagits i något annat nordiskt land. Fråga&lt;br&gt;uppkommer då om, med hänsyn till Hamburgreglemas ändamålsen-&lt;br&gt;lighet och rättstekniska kvalitet, Sverige redan nu bör anpassa sin&lt;br&gt;lagstiftning till konventionen så långt möjligt utan att Haag-Visby-&lt;br&gt;reglemas ansvarförhållanden rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska sjölagskommittéerna har gjort den bedömningen att det&lt;br&gt;mesta av Hamburgreglema kan införas i nordisk rätt utan att Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema behöver sägas upp. Det är bara på några viktiga&lt;br&gt;punkter som kommittéerna har ansett att de två konventionerna står&lt;br&gt;i strid med varandra. De punkter där ett direkt motsatsförhållande&lt;br&gt;skulle föreligga är 1) ansvaret för nautiskt fel och brand, 2) de&lt;br&gt;beloppsmässiga ansvarsgränserna, 3) preskriptionstidens längd samt&lt;br&gt;4) det geografiska tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Svenska sjörättsföreningen och&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, har emellertid ifrågasatt om inte ytterligare&lt;br&gt;ett antal bestämmelser kommer i konflikt med Haag-Visbysystemet&lt;br&gt;eller i vart fall med dess motiv och syften. De regler man pekat på&lt;br&gt;rör främst omfattningen av transportörens ansvar (ansvarsperiodens&lt;br&gt;längd, dröjsmålsansvaret m.m.), förbudet mot vissa jurisdiktions- och&lt;br&gt;skiljedomsklausuler samt överenskommelser om gemensamt haveri.&lt;br&gt;I samband härmed har man också framhållit att ett direkt införlivande&lt;br&gt;i svensk rätt av en konvention genom en särskild lag vore att föredra&lt;br&gt;framför metoden att transformera konventionen till svensk lag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;s&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom man då undviker tveksamheter av nu berört slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del hyser jag ingen tvekan om att den av utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna lagstiftningen är väl förenlig med Haag-Visbyreglema. De&lt;br&gt;ursprungliga Haagreglema är till stor del en avskrift av Canadas&lt;br&gt;Water Carriage Act av år 1910, vilken lag i sin tur i grundläggande&lt;br&gt;delar är hämtad från den amerikanska Harter Act av år 1893, och&lt;br&gt;konventionens främsta syfte var att stärka konossementets värde som&lt;br&gt;omsättningspapper genom att trygga konossementsförvärvarens rätt&lt;br&gt;att få ut det i konossementet angivna godset eller en rimlig ersättning&lt;br&gt;därför. Begränsningen av de tvingande ansvarsreglemas tillämpnings-&lt;br&gt;område är utformad på så sätt att dessa samtidigt begränsar själva&lt;br&gt;konventionens tillämplighet. Eftersom Haag-Visbyreglema endast&lt;br&gt;gäller för konossementsfart står det följaktligen en konventionsstat&lt;br&gt;fritt att fastställa vilka regler som skall gälla för annan fart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet är detsamma för befordran av däckslast och levande&lt;br&gt;djur som faller utanför Haag-Visbyreglemas ram samt även av annat&lt;br&gt;gods vad avser tidsperioderna före lastning och efter lossning (se&lt;br&gt;närmare NJA II 1936 s. 583 angående begränsningarna av konven-&lt;br&gt;tionens tillämpningsområde). En stor del av de föreslagna bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller dessutom områden som överhuvud inte berörs av&lt;br&gt;Haag-Visbyreglema och som därför står öppna för nationell lagstift-&lt;br&gt;ning. Detta gäller exempelvis genomgångstransporter, konossementet&lt;br&gt;som negotiabelt dokument, jurisdiktion och skiljeförfarande m.m.&lt;br&gt;Och när det gäller regler om transportörens tvingande ansvar vid&lt;br&gt;dröjsmål med godsets utlämnande och vid skada orsakad av en under-&lt;br&gt;transportör infördes uttryckliga bestämmelser därom i sjölagen redan&lt;br&gt;vid 1973 års sjölagsändringar efter förordande av Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund och dåvarande Sjörättsföreningen i Göteborg. Problematiken&lt;br&gt;kring dessa bestämmelser och deras förhållande till Haag-Visbyregler-&lt;br&gt;na blev därvid väl belyst (se prop. 1973:137 s. 58 och 65) och jag&lt;br&gt;finner inte skäl att i detta sammanhang göra någon annan bedömning&lt;br&gt;än den som gjordes då. Rätten att träffa överenskommelser om upp-&lt;br&gt;görandet av gemensamt haveri finns emellertid inskriven i såväl&lt;br&gt;Haag-Visbyreglema som i Hamburgreglema varför den nuvarande&lt;br&gt;ordningen med en uttrycklig lagregel om detta inte bör rubbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om lämplig metod för ett införlivande av&lt;br&gt;internationella sjörättsliga regler med svensk rätt vill jag erinra om&lt;br&gt;att den i Norden traditionella tekniken i regel varit att transformera&lt;br&gt;reglerna till lag i nordisk stil. Ett avsteg från denna princip i&lt;br&gt;förevarande fall skulle innebära att den i det föregående redovisade&lt;br&gt;lösningen att som utredningen föreslagit anpassa sjölagen till Ham-&lt;br&gt;burgreglema så långt som möjligt utan att Haag-Visbyreglema be-&lt;br&gt;höver sägas upp inte skulle kunna genomföras. Det skulle i sin tur få&lt;br&gt;till följd att den svenska sjölagen fick en helt annan struktur och&lt;br&gt;terminologi än de andra nordiska ländernas sjölagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning kan jag inte förorda. Tvärtom vill jag för min&lt;br&gt;del, i likhet med majoriteten av remissinstanserna, ansluta mig till det&lt;br&gt;synsätt som utredningen har gett uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min uppfattning är således att svensk rätt bör anpassas så långt&lt;br&gt;möjligt till Hamburgreglemas innehåll utan att ansvarsförhållandena&lt;br&gt;enligt Haag-Visbyreglema blir rubbade. Vid ett tillträde till Ham-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;burgsystemet kommer därvid endast begränsade ändringar att behöva Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;göras (se utredningens alternativa lagförslag om detta i bilaga 2). I&lt;br&gt;princip rör det sig om grunderna och gränserna för ansvaret samt det&lt;br&gt;geografiska tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Allmänt om den föreslagna lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Lagtekniska frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande sjölagen ersätts med en ny sjölag där&lt;br&gt;närliggande ämnesområden förs samman till särskilda block. I&lt;br&gt;detta nya system delas det nuvarande 5 kap. om godsbefordran&lt;br&gt;upp på två centrala kapitel som innehåller regler om stycke-&lt;br&gt;godstransport respektive befraktning av fartyg. Lagen paragraferas&lt;br&gt;enligt modem svensk lagstiftningsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt&lt;br&gt;förslag utom så till vida att sjölagens löpande paragrafering förslås&lt;br&gt;bibehållen i ett visst reviderat skick (se betänkandet s. 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med något undantag tillstyrker remissinstan-&lt;br&gt;serna utredningsförslaget om en ny struktur av sjölagen eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan invändning. Flera instanser anser dock att det nuvaran-&lt;br&gt;de systemet med en löpande paragrafering bör överges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sjölagen har i stort sett samma systematik&lt;br&gt;som vid dess tillkomst under 1890-talet. Genom en rad partiella&lt;br&gt;reformer har dock det ursprungliga innehållet nästan fullständigt&lt;br&gt;ändrats. Nya avsnitt har placerats in där luckor uppstått på grund av&lt;br&gt;upphävda bestämmelser. Därvid har i flera fall &amp;quot;hål&amp;quot; uppkommit i&lt;br&gt;paragraferingen genom att bestämmelser blivit upphävda utan att&lt;br&gt;ersättas av andra regler. Andra oformligheter beror på att man inte&lt;br&gt;haft plats att fördela den nya lagtexten på ett naturligt antal para-&lt;br&gt;grafer. De partiella reformerna har därför medfört att sjölagen med&lt;br&gt;tiden blivit alltmer svåröverskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag kommer att utveckla närmare under avsnitt 3.2.1. finns det&lt;br&gt;skäl att uppdela reglerna om styckegodstransport och befraktning av&lt;br&gt;fartyg på två skilda regelverk. Detta kräver dock med nödvändighet&lt;br&gt;att reglerna redovisas i olika kapitel. Sjölagens nuvarande 5 kap. om&lt;br&gt;godsbefordran innehåller cirka 100 paragrafer medan det föreliggande&lt;br&gt;lagförslaget omfattar betydligt fler. Med hänsyn till det fortsatta&lt;br&gt;behov av en löpande modernisering av sjölagens transport- och&lt;br&gt;befraktningsregler som måste antas finnas kan därför de föreslagna&lt;br&gt;reglerna inte infogas i kapitlet på ett ändamålsenligt sätt. Jag delar&lt;br&gt;därför utredningens uppfattning att sjölagen bör omarbetas även i&lt;br&gt;formellt hänseende och att en ny kapitelindelning bör genomföras. De&lt;br&gt;formella ändringarna bör lämpligen genomföras i samband med nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pågående revideringar av den nordiska sjölagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den idéskiss rörande sjölagens diposition som utredningen lagt fram&lt;br&gt;har diskuterats vid nordiska departementsöverläggningar. Dä-vid har&lt;br&gt;utgångspunkten varit att de nordiska sjölagarna görs så lika som&lt;br&gt;möjligt till struktur och innehåll genom att fristående bestämmelser&lt;br&gt;som inte har någon motsvarighet i övriga nordiska lagar samlas i&lt;br&gt;respektive lags avslutande kapitel. Mot bakgrund härav har en&lt;br&gt;gemensam huvudstruktur av sjölagarna kunnat utarbetas med följande&lt;br&gt;disposition och rubriker.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppsregistrering och inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppshypotek och sjöpanträtt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rederi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om partrederi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befälhavare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skada genom fartygs sammanstötning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för oljeskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för atomskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del IV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avtal om befordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om styckegodstransport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktning av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordran av passagerare och resgods&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del V&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sjöolyckor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om haveri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dagböcker, sjöförklaring, annan undersökning av&lt;br&gt;sjöolyckor och besiktning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Del VI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avslutande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om preskription av vissa fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestäm mel ser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i sammanhanget gäller paragraferingen. Denna har&lt;br&gt;alltsedan lagens tillkomst varit löpande. Med hänsyn till att man i&lt;br&gt;Danmark anser sig bunden till en lagstiftningstradition med löpande&lt;br&gt;numrering har utredningen föreslagit en fortsatt sådan numrering även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för svenskt vidkommande. För att uppnå den önskade likformigheten Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;av sjölagarna skulle därvid vissa &amp;quot;strukturella&amp;quot; hål göras i paragraf-&lt;br&gt;följden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bland dem Svea hovrätt, har uttalat att det&lt;br&gt;framstår som i det närmaste uteslutet att behålla den nuvarande&lt;br&gt;ordningen vid en genomgripande omredigering av sjölagen. I stället&lt;br&gt;förordas att varje kapitel får börja med ny numrering i överens-&lt;br&gt;stämmelse med den lagstiftningsteknik som tillämpas på andra rätts-&lt;br&gt;områden, exempelvis skadeståndsrätten och bolagsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av den i Sverige framförda kritiken har även denna&lt;br&gt;fråga diskuterats vid de nordiska departementsöverläggningama.&lt;br&gt;Också från finsk sida har man under överläggningarna varit intresse-&lt;br&gt;rad av en sådan uppläggning som vissa svenska remissinstanser&lt;br&gt;förordat. Danmark har därvid framlagt förslag om ett &amp;quot;modifierat&amp;quot;&lt;br&gt;löpande numreringssystem, innebärande att ett antal paragrafer utan&lt;br&gt;innehåll avsätts inom varje kapitel för framtida reformbehov. En&lt;br&gt;sådan teknik har dock inte ansetts vara godtagbar enligt finsk och&lt;br&gt;svensk lagstiftningstradition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det läget bör Sverige enligt min uppfattning välja ett&lt;br&gt;paragraferingssystem med största möjliga flexibilitet så att framtida&lt;br&gt;kompletteringar av sjölagen lätt kan infogas i sitt sammanhang. I&lt;br&gt;Finland avser man enligt vad jag erfarit att välja samma lösning. Från&lt;br&gt;norskt håll har man uppgett att man inte tagit slutlig ställning i frågan&lt;br&gt;om paragrafindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nordiska sjölagssamarbetet har resulterat i en betydande grad&lt;br&gt;av harmonisering av sjölagarna. Inte bara de sakliga lösningarna utan&lt;br&gt;också lagstrukturen med en gemensam nordisk kapitelindelning och&lt;br&gt;i de flesta avseenden helt överensstämmande lagparagrafer i kapitlen&lt;br&gt;leder till en hög grad av enhetlighet i nordisk sjörätt. Att&lt;br&gt;paragrafnumreringen blir olika i de nordiska länderna är i detta&lt;br&gt;sammanhang av helt underordnad betydelse. De lagförslag som nu&lt;br&gt;läggs fram i respektive länder är således enligt min mening väl&lt;br&gt;ägnade att ytterligare stärka likheten mellan de nordiska ländernas&lt;br&gt;lagstiftning på det sjörättsliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med att omdisponera sjölagens olika kapitel har även&lt;br&gt;mindre justeringar gjorts i lagtexten i syfte att något modernisera&lt;br&gt;språket. Detta redovisas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare sammanställning av gällande bestämmelser i sjölagen&lt;br&gt;med de bestämmelser som nu föreslås finns intagen i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Styckegodstransport&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Styckegodsreglernas anpassning till dagens transport-&lt;br&gt;marknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna om styckegodstransport till sjöss&lt;br&gt;anpassas till linjefartens speciella förhållanden och till nya&lt;br&gt;kommersiella mönster på transportområdet. Hamburgkonvention-&lt;br&gt;ens systematik och terminologi tas som förebild och dess ansvars-&lt;br&gt;regler transformeras och arbetas in i ett nytt självständigt regel-&lt;br&gt;verk i den omfattning så kan ske med hänsyn till Sveriges&lt;br&gt;nuvarande konventionsförpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt&lt;br&gt;förslag (se betänkandet s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker lagstiftning&lt;br&gt;i enlighet med utredningens förslag. Ett par instanser finner dock&lt;br&gt;förslaget mindre välbetänkt och avstyrker lagstiftning med hänsyn till&lt;br&gt;den osäkerhet som råder om huruvida en svensk ratifikation kommer&lt;br&gt;att ske inom överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna för befordran av styckegods&lt;br&gt;sammanfaller i stora delar med nuvarande regler för resebefraktning.&lt;br&gt;Endast några få regler är specifika för styckegodshanteringen. Utred-&lt;br&gt;ningen har emellertid med hänsyn till linjefartens kraftiga utveckling&lt;br&gt;under senare år funnit skäl att nu bryta ut styckegodsreglerna till ett&lt;br&gt;självständigt regelverk med sådan systematik och terminologi att be-&lt;br&gt;fordringsformen inte längre sammanblandas med andra befordrings-&lt;br&gt;former såsom exempelvis delbefraktning av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har granskat och kunnat konstatera att Hamburgregler-&lt;br&gt;nas olika lösningar med några få undantag är väl förenliga med&lt;br&gt;nordisk rättsuppfattning. Det märks enligt utredningen exempelvis på&lt;br&gt;beskrivningen av ansvarsperiodens omfattning i artikel 4 i konven-&lt;br&gt;tionen. Vad som där uttrycks anser utredningen i hög grad avspegla&lt;br&gt;skandinaviska erfarenheter från containertrafikens och system-&lt;br&gt;transporternas pionjärår. Sådana skrivningar kan därför övertas i&lt;br&gt;svensk rätt även om Hamburgreglemas ansvarssystem i övrigt inte&lt;br&gt;införs. Ett annat exempel som utredningen pekar på gäller artiklarna&lt;br&gt;10 och 11 i Hamburgreglema rörande omlastnings- och genomgångs-&lt;br&gt;transporter, vilka fått en motsvarande nordisk reglering redan vid&lt;br&gt;1973 års lagändringar. Utredningen har därför - med beaktande av de&lt;br&gt;målsättningar och intryck med vilka Hamburgreglema är skrivna -&lt;br&gt;funnit det naturligt att omarbeta de svenska styckegodsreglerna&lt;br&gt;grundligt och bygga upp dem med Hamburgreglemas systematik som&lt;br&gt;förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag till en omarbetning av reglerna om godsbefordran så långt&lt;br&gt;1968 års tilläggsprotokoll tillåter. Bland domstolarna finner Svea&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovrätt mot bakgrund av att 1973 års sjölagsändringar inte fullföljdes Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;till en mer genomgripande reform i moderniserande riktning särskilda&lt;br&gt;skäl föreligga för en anpassning till dagens förhållanden. Hovrätten&lt;br&gt;framhåller därutöver att det bl.a. med hänsyn till den framtida ut-&lt;br&gt;vecklingen av de s.k. multimodala transporterna finns fullgoda skäl&lt;br&gt;att redan nu anpassa de nordiska sjölagarna till Hamburgreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges redareförening har anfört att lagförslaget i allt väsentligt&lt;br&gt;är i överensstämmelse med dagens sjöfartsförhållanden. Redareföre-&lt;br&gt;ningen uttalar vidare i anslutning härtill att förslaget får ses som en&lt;br&gt;acceptabel kompromiss mellan de intressen som förespråkar ett till-&lt;br&gt;träde till Hamburgreglema och de som inte gör det även om enligt&lt;br&gt;föreningen både sakliga och principiella invändningar kan göras mot&lt;br&gt;att konventionen fått en så pass mönsterbildande funktion. Även&lt;br&gt;Sveriges ångfartygs assurans förening (the Swedish Club), som i&lt;br&gt;övrigt redovisat en negativ inställning till en ratifikation av Hamburg-&lt;br&gt;konventionen, anser att utredningsförslagets uppläggning med ett&lt;br&gt;första lagstiftningssteg bör tillfredsställa såväl redar- som varuägar-&lt;br&gt;sidans önskemål och behov och ställer sig därför i princip positiv till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast ett par remissinstanser uttalar sig direkt negativt om&lt;br&gt;förslaget. Bl.a. Institutet för sjörätt och annan transporträtt vid&lt;br&gt;Stockholms universitet anser att ett antagande av Hamburgkonven-&lt;br&gt;tionen endast skulle störa funktionerna på en väl fungerande försäk-&lt;br&gt;ringsmarknad och att Sverige därför inte bör göra något för att&lt;br&gt;uppmuntra en framtida anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare uttalat anser jag för egen del att Hamburgreglema&lt;br&gt;i hög grad är ändamålsenliga. Såsom utredningen visat kan Hamburg -&lt;br&gt;konventionens principer och lösningar knappast anses som något brott&lt;br&gt;mot nuvarande ordning utan fastmer som en naturlig vidareutveckling&lt;br&gt;av de sjörättsliga befordringsreglema. Genom att inarbeta Hamburg-&lt;br&gt;konventionens systematik och terminologi i svensk rätt redan nu tas&lt;br&gt;också ett ytterligare steg framåt i riktning mot en harmonisering av&lt;br&gt;reglerna för olika transportslag och möjligheterna att åstadkomma&lt;br&gt;enhetliga lösningar på systemtransporternas område underlättas&lt;br&gt;därigenom väsentligt. Men framförallt blir de sjötransporträttsliga&lt;br&gt;reglerna betydligt mer lättillgängliga och förståeliga än tidigare&lt;br&gt;eftersom terminologin bättre svarar mot gängse benämningar på&lt;br&gt;linjefartsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar således att Hamburgreglema tas som förebild med&lt;br&gt;avseende på systematik och terminologi på godsbefordringsområdet&lt;br&gt;och att ett nytt kapitel om styckegodstransport införs i sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Styckegodsreglernas tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I förhållande till nu gällande bestämmelser i 169 och&lt;br&gt;170 §§ sjölagen skall reglerna om styckegodstransport gälla alla&lt;br&gt;typer av avtal om godstransport till sjöss oberoende av om&lt;br&gt;konossement utfärdas eller inte. Vidare skall de svenska reglerna&lt;br&gt;tillämpas oberoende av transportens geografiska anknytning (lex&lt;br&gt;fori). Undantag skall i förstnämnda avseende göras endast för ren&lt;br&gt;certepartifart och för ramavtal av typen kvantumkontrakt. I&lt;br&gt;geografiskt hänseende skall undantag göras för inrikes transporter&lt;br&gt;i annat nordiskt land och för sådana sjötransporter där parterna&lt;br&gt;kommit överens att avtalet skall vara underkastat lagen i en annan&lt;br&gt;stat ansluten till Haag-Visbyreglema och det transporterande&lt;br&gt;fartyget inte anlöper någon nordisk hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 121-125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar förslaget men&lt;br&gt;bl.a. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter om utredningsförslaget i&lt;br&gt;berörda avseenden är förenligt med Haag-Visbyreglema och Sveriges&lt;br&gt;bundenhet till dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid Haagreglemas tillkomst var det regel&lt;br&gt;att utfärda konossement för all styckegodstransport. Reglernas&lt;br&gt;tillämpningsområde är därför begränsat till att gälla bara när&lt;br&gt;konossement eller liknande åtkomsthandling används. På senare tid&lt;br&gt;har emellertid bruket av konossement minskat, främst som en följd&lt;br&gt;av att godset med nutidens snabba fartyg ofta anländer till&lt;br&gt;destinationsorten före dokumentet. Eftersom godset, om konossement&lt;br&gt;har utfärdats, bara får lämnas ut mot att detta företes, har man i&lt;br&gt;stället övergått till att utfärda icke-negotiabla transportdokument &amp;quot;sea&lt;br&gt;waybills&amp;quot;. I viss utsträckning förekommer det också att för trans-&lt;br&gt;porten nödvändiga uppgifter behandlas med ADB. Men även andra&lt;br&gt;faktorer än de avkortade transporttiderna har medverkat till denna&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare skedde transporterna vanligen som ett led i ett köp och&lt;br&gt;parterna hade då behov av ett konossement för betalnings- och&lt;br&gt;kreditändamål. Numera kan betalning och kredit ordnas på annat sätt.&lt;br&gt;Dessutom förekommer i ökad utsträckning att avsändare och motta-&lt;br&gt;gare är samma företag eller bolag inom samma koncern. Inte heller&lt;br&gt;i dessa fall behövs ett transportdokument som har funktionen att vara&lt;br&gt;bärare av rätten till godset. Mot bakgrund av den utveckling som&lt;br&gt;således skett i nu nämnda avseenden bör styckegodsreglemas tillämp-&lt;br&gt;lighet utvidgas och reglerna tillämpas på all transport till sjöss oavsett&lt;br&gt;vilken typ av transportdokument som kommer till användning. Som&lt;br&gt;tidigare framhållits under avsnitt 2.1.5 kan Haag-Visbyreglema inte&lt;br&gt;anses utgöra hinder för detta. Däremot anser jag, liksom utredningen,&lt;br&gt;att en begränsning av tillämpligheten bör göras gentemot olika slag&lt;br&gt;av befraktning där ett fartyg disponeras genom certeparti eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gentemot vissa på marknaden förekommande ramavtal,exempelvis Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;s.k. kvantumkontrakt. Till dessa kontraktsformer återkommer jag i&lt;br&gt;följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1973 års sjölagsändringar, som huvudsakligen gällde inför-&lt;br&gt;livandet av Haag-Visbyreglema i svensk rätt, diskuterades om&lt;br&gt;domstolarna i de nordiska länderna alltid skulle tillämpa reglerna&lt;br&gt;såsom de återgetts i det egna landets sjölag (lex foriprincipen) eller&lt;br&gt;om de, på grundval av vissa i lagen preciserade internationellt&lt;br&gt;privaträttsliga regler, ibland skulle använda de tvingande reglerna&lt;br&gt;såsom de kommit till uttryck i annan konventionsstats lagstiftning.&lt;br&gt;Man valde den senare lösningen som en gemensam nordisk lösning.&lt;br&gt;Av 169 § sjölagen följer därför att lagen i den stat där avgångsorten&lt;br&gt;är skall tillämpas i nordisk och intemordisk fart. I annan fart&lt;br&gt;tillämpas lagen i den konventionsstat där ett konossement blivit ut-&lt;br&gt;färdat eller där lastningen ägt rum, eller, om transporten skett från&lt;br&gt;icke-konventionsstat till Norden lagen i den stat där bestämmelseorten&lt;br&gt;är. Av 170 § sjölagen följer vidare att en hänvisning i ett konosse-&lt;br&gt;ment till annan stats konventionslagstiftning äger full giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera tillämpar emellertid domstolarna i flertalet länder lex fori&lt;br&gt;när det gäller konventionsbunden lagstiftning. I förevarande samman-&lt;br&gt;hang torde olägenheterna med detta inte vara särskilt stora eftersom&lt;br&gt;reservationer mot konventionsbestämmelsema inte är tillåtna. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i de olika konventionsstatema får därför antas vara i&lt;br&gt;allt väsentligt överensstämmande. Uppenbara nackdelar med nu-&lt;br&gt;varande ordning är emellertid, vilket framhölls redan vid 1973 års&lt;br&gt;ändringar, att domstolar och parter åläggs att undersöka var och hur&lt;br&gt;reglerna förekommer i annan konventionsstats lag och vilken tolkning&lt;br&gt;av reglerna som skett i rättspraxis, något som medför besvär och&lt;br&gt;ökade kostnader. Och trots en sådan undersökning kvarstår alltid&lt;br&gt;risken för att domstolarna tillämpar den främmande rätten felaktigt på&lt;br&gt;grund av otillräcklig information om dess innehåll och hur den skall&lt;br&gt;tolkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför för att Sverige, i likhet med övriga&lt;br&gt;nordiska länder, följer den internationella utvecklingen och nu väljer&lt;br&gt;en lex forilösning på styckegodstransporternas område. Några folk-&lt;br&gt;rättsliga förpliktelser som hindrar detta torde inte finnas. För svenskt&lt;br&gt;vidkommande har denna princip dessutom redan antagits på andra&lt;br&gt;transporträttsliga områden såsom på luft- och vägtransportområdena.&lt;br&gt;Undantag bör dock göras för inrikes transporter i annat nordiskt land&lt;br&gt;med hänsyn till att man i bl.a. Norge överväger att införa ett mer&lt;br&gt;enhetligt ansvarssystem för olika slag av inhemska transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan avtalsparterna undantagsvis disponera över vilken kon-&lt;br&gt;ventionsstats lag som skall tillämpas i de fall transporten inte berör&lt;br&gt;Norden, exempelvis vid linjefart mellan två icke-nordiska kon-&lt;br&gt;ventionsstater. Denna möjlighet till lagval är en rest av 170 § första&lt;br&gt;stycket sjölagen och har föreslagits av de nordiska sjölagskommit-&lt;br&gt;téema efter önskemål från Danmarks sida. Med hänsyn till önsk-&lt;br&gt;värdheten av en så enhetlig nordisk lösning som möjligt även på&lt;br&gt;denna punkt bör förslaget om möjlighet till lagval godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styckegodsreglema är inte tillämpliga på ett transportavtal som är Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;underkastat en internationell konvention om annan transport än sjö-&lt;br&gt;transport. Ett uttryckligt förtydligande om detta i lagtexten såsom för&lt;br&gt;närvarande är fallet i 72 § sjölagen kan inte anses vara nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller anser jag att det är nödvändigt att i lagtexten ta in regler&lt;br&gt;om lagvalet vid fri fart, dvs. vid transporter som faller utanför Haag-&lt;br&gt;Visbyreglemas tillämpningsområde. I fråga om sådana transporter får&lt;br&gt;lagvalet liksom tidigare avgöras i enlighet med transportavtalets&lt;br&gt;bestämmelser eller annars enligt allmänna internationellt privat-&lt;br&gt;rättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.3 Transportörens skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Transportörens skadeståndsansvar skall vara&lt;br&gt;tvingande för hela den tid under vilken godset är i hans vård i&lt;br&gt;lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 145-146).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan invändning. Vissa instanser ifrågasätter&lt;br&gt;emellertid om utredningsförslaget är i överensstämmelse med&lt;br&gt;Sveriges anslutning till Haag-Visbyreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Redan nu gäller att transportören bär&lt;br&gt;ansvaret för godset medan det är i hans vård ombord eller i land.&lt;br&gt;Enligt 168 § andra stycket sjölagen kan transportören dock förbehålla&lt;br&gt;sig frihet från ansvar för tiden före lastningens början och efter&lt;br&gt;lossningens slut. Det tvingande ansvaret omfattar således bara tiden&lt;br&gt;mellan lastningen och lossningen (den s.k. tackle-to-tackleprincipen).&lt;br&gt;Även om friskrivning har skett har dock i rättspraxis gränsen för det&lt;br&gt;tvingande ansvaret inte dragits alltför snävt. Det finns nordiska domar&lt;br&gt;(se exempelvis rättsfallet Selma Tordén NJA 1951 s. 130) som slår&lt;br&gt;fast att ansvaret varar till dess godset blivit upplagt på ett försvarligt&lt;br&gt;sätt efter lossningen och det kan antas att något liknande gäller be-&lt;br&gt;träffande ansvaret vid lastningen. Problem finns således när det gäller&lt;br&gt;att i det enskilda fallet fastställa transportörens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid modem styckegodshantering sker mottagandet och avlämnandet&lt;br&gt;av godset alltmer i terminal eller motsvarande, belägen i anslutning&lt;br&gt;till det transporterande fartyget. Det är härvid naturligt, särskilt vad&lt;br&gt;avser kombinerade transporter, att i samma mån låta godsansvaret&lt;br&gt;omfatta även terminalperioden. På så sätt åstadkommer man att&lt;br&gt;luckor i ansvarskedjan täpps till med ett enklare och effektivare&lt;br&gt;försäkringssystem som följd. Avtalsparterna har också alltmer&lt;br&gt;anpassat sig till detta (se exempelvis konossementsformuläret Combi-&lt;br&gt;conbill kl 10[ 1 ]). Rättsutvecklingen i kombination med nya trans-&lt;br&gt;portsystem talar således starkt för att man nu överger tackle-to-&lt;br&gt;tackleprincipen vid styckegodstransport och anpassar transportörens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar att gälla under hela den tid under vilken han har godset i sin Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;vård. Därmed uppnår man också större enhetlighet med andra&lt;br&gt;transportformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av den tveksamhet som föreligger hos flera remiss-&lt;br&gt;instanser huruvida en ordning som den nu beskrivna är förenlig med&lt;br&gt;Haag-Visbyreglema har utredningsförslagets konventionsenlighet&lt;br&gt;diskuterats vid nordiska departementsöverläggningar. Även från de&lt;br&gt;övriga nordiska ländernas sida har man därvid uttalat som sin&lt;br&gt;bestämda uppfattning att Haag-Visbyreglema, förutom att de endast&lt;br&gt;avser transporter under konossement, tidsmässigt endast reglerar&lt;br&gt;transportörens ansvar från och med lastning till och med lossning av&lt;br&gt;godset och att annan tid varunder godset är i transportörens vård&lt;br&gt;således står öppen för konventionsstatemas nationella reglering. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund har man under departementsöverläggningama inte&lt;br&gt;varit beredd att gå ifrån den ordning som de nordiska sjölagskommit-&lt;br&gt;téema föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del har jag ingen annan uppfattning än den som kommit&lt;br&gt;till uttryck under de nordiska departementsöverläggningama. Med&lt;br&gt;hänsyn till den förändring som alltmer skett i avtalspraxis kunde en&lt;br&gt;lösning i och för sig vara att även fortsättningsvis överlämna ansvars-&lt;br&gt;problematiken i nu berört avseende åt rättstillämpningen i avvaktan&lt;br&gt;på en svensk anslutning till Hamburgreglema. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;övriga nordiska ländernas inställning förordar jag emellertid att&lt;br&gt;utredningens förslag godtas och läggs till grund för lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.4 Transportörens ansvar för godsskada vid anlitande av&lt;br&gt;undertransportör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om transportörens möjlighet till&lt;br&gt;ansvarsfriskrivning för godsskada vid anlitande av&lt;br&gt;undertransportör görs restriktivare i förhållande till nu gällande&lt;br&gt;bestämmelser i 168 § tredje stycket sjölagen. Förbehåll godtas&lt;br&gt;således inte alls, om undertransportören utför hela transporten.&lt;br&gt;Vid s.k. genomgångstransport skall krävas för att friskrivning&lt;br&gt;skall godtas dels att genomgångstransporten är uttryckligen avtalad&lt;br&gt;och att undertransportören namngetts i transportavtalet, dels att&lt;br&gt;transportkunden inte försätts i en försämrad processuell ställning&lt;br&gt;vid inträffad godsskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 155-156).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget godtas av flertalet remissinstanser.&lt;br&gt;Institutet för sjörätt och annan transporträtt vid Stockholms universitet&lt;br&gt;anser däremot att sakliga skäl inte föreligger för att utesluta möjlig-&lt;br&gt;heten till friskrivning i fall då hela transporten utförs av en under-&lt;br&gt;transportör. Sveriges redareförening anför att man vid tidpunkten för&lt;br&gt;transportavtalets ingående ännu inte bestämt vilket rederi som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anlitas för deltransporten. Kravet på ett namngivande av undertrans- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;portören redan i avtalet innebär därför enligt föreningen praktiska&lt;br&gt;problem, vilka kan verka konkurrenshämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Trots att Haag-Visbyreglema inte har&lt;br&gt;några uttryckliga bestämmelser för transporter som helt eller delvis&lt;br&gt;utförs av en undertransportör infördes genom 1973 års sjölagsänd-&lt;br&gt;ringar regler om detta på nationell grund. Den avtalsslutande trans-&lt;br&gt;portören ålades av rättspolitiska hänsyn ett kvardröjande ansvar om&lt;br&gt;det inte uttryckligen avtalats eller blivit klart förutsatt mellan parterna&lt;br&gt;att transporten helt eller delvis skulle utföras av en annan transportör.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser infördes i de övriga nordiska sjölagarna.&lt;br&gt;Frågan om reglernas närmare utformning ansågs dock inte vara helt&lt;br&gt;okontroversiell. En framtida konventionsreglering skulle kunna&lt;br&gt;föranleda en ändrad lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om transportörens ansvar i nu berört avseende har under&lt;br&gt;utredningsarbetet åter varit föremål för nordiska överläggningar. Man&lt;br&gt;har därvid varit eniga om att en transportör som åtar sig en transport&lt;br&gt;och uppbär frakt för denna också skall vara ansvarig gentemot trans-&lt;br&gt;portkunden. Sedan får det bli hans sak att regressvis utkräva det&lt;br&gt;eventuella skadestånd som han nödgats utge på grund av de skador&lt;br&gt;som undertransportören vållat. Endast undantagsvis bör friskrivning&lt;br&gt;få förekomma om detta kan underlätta förfarandet vid s.k. genom-&lt;br&gt;gångstransporter, dvs. två eller flera transporter med samma slag av&lt;br&gt;transportmedel. Om huvudtransporten skall utföras av transportören&lt;br&gt;men en lokal eftertransport av en undertransportör har transport-&lt;br&gt;kunden ofta intresse av att transportören utfärdar ett genomgångs-&lt;br&gt;konossement av utlämningstyp, dvs. ett konossement som täcker hela&lt;br&gt;transportsträckan. I avsaknad av en bestämmelse om möjlighet till&lt;br&gt;ansvarsbefrielse i dessa fall kan annars det inträffa att transportören&lt;br&gt;inte anser sig kunna tillmötesgå avsändarens önskemål utan inskränk-&lt;br&gt;er sig till att utfärda ett konossement för enbart transporten fram till&lt;br&gt;omlastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artiklarna 10 och 11 i Hamburgreglema har införts ansvarsregler&lt;br&gt;konstruerade under starkt intryck av den nordiska lagstiftningen.&lt;br&gt;Som jag ser det framstår dessa regler som en lämplig avvägning av&lt;br&gt;de intressen som här gör sig gällande. Utredningens förslag att&lt;br&gt;utforma de nationella bestämmelserna om ansvarsfrihet i full över-&lt;br&gt;ensstämmelse med konventionsreglema bör därför godtas. Syftet&lt;br&gt;härmed är givetvis en önskan att effektivt förhindra ett kringgående&lt;br&gt;av det tvingande transportansvaret. De praktiska olägenheter som&lt;br&gt;påtalats från remisshåll kan inte heller anses vara alltför stora med&lt;br&gt;det internationella samarbete och de snabba telekommunikationssys-&lt;br&gt;tem som finns idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.5 Konossementets innehåll och dess rättsverkningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjölagens regler om konossement anpassas så långt&lt;br&gt;möjligt till internationella förhållanden. Vidare införs uttryckliga&lt;br&gt;regler om s.k. befälhavarkonossement och indemnitetsförklaringar&lt;br&gt;(back letters).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 161-166).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar utrednings-&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Några instanser, däribland Svenska sjörätts-&lt;br&gt;föreningen, är dock kritiska vad avser nya regler rörande back&lt;br&gt;letters. Man menar att reglerna fått en närmast &amp;quot;straffrättslig&amp;quot;&lt;br&gt;karaktär som berikar en avtalspart på den andres bekostnad. Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund ifrågasätter förslagets förenlighet med Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema när det gäller befälhavarkonossement och back letters.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som närmare berörts under avsnitt 3.2.2.&lt;br&gt;skall tillämpligheten av styckegodsreglema inte vara beroende av att&lt;br&gt;konossement eller liknande handling utfärdas. Detta motiveras främst&lt;br&gt;med konossementets minskade betydelse vid sidan av andra transport-&lt;br&gt;dokument, exempelvis sjöfraktsedlar, och dokumentlösa transporter&lt;br&gt;där traditionella pappersrutiner ersätts med elektroniska rutiner&lt;br&gt;(datorer och överföring på nätverk). Emellertid finns det fortfarande&lt;br&gt;behov av konossementet som ett internationellt pappersdokument.&lt;br&gt;Detta bildar nämligen samtidigt utgångspunkten för en översättning&lt;br&gt;till elektroniska funktioner. Syftet bör därför vara att stödja en inter-&lt;br&gt;nationell strävan efter att göra konossementsdokumenten så standardi-&lt;br&gt;serade och enhetliga som möjligt. Ett ytterligare steg i denna riktning&lt;br&gt;har bl.a. tagits genom att det i artiklarna 14-17 i Hamburgreglema&lt;br&gt;upptagits bestämmelser om konossementets innehåll och dess rätts-&lt;br&gt;verkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda regler synes vara ändamålsenliga. Den strävan efter enhet-&lt;br&gt;lighet som således finns bör Sverige därför biträda. Hamburgreglema&lt;br&gt;är emellertid inte fullständiga i dessa avseenden varför de måste&lt;br&gt;kompletteras med olika regler grundade på nationell rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om ett konossement som utfärdas av befäl-&lt;br&gt;havaren på det fartyg som transporterar godset skall anses utfärdat på&lt;br&gt;transportörens vägnar. En sådan ordning syftar främst till att komma&lt;br&gt;tillrätta med de oklarheter som ofta följer med bruket av s.k. identity-&lt;br&gt;of-carrierklausuler (definitioner av lastansvarig motpart i transportför-&lt;br&gt;hållandet) och innebär en ändring i förhållande till den traditionella&lt;br&gt;uppfattningen att befälhavaren endast företräder fartygets ägare.&lt;br&gt;Denna uppfattning avspeglas inte längre i den kommersiella verklig-&lt;br&gt;heten, särskilt inte på styckegodstransporternas område. I modem&lt;br&gt;linjefart föreligger inte längre den identifikation mellan den avtalande&lt;br&gt;transportören och ägaren till det fartyg som transporterar godset på&lt;br&gt;samma sätt som var vanligt tidigare. Bruket i konossement av&lt;br&gt;identity-of-carrierklausuler utpekande endast fartygsägaren som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarig för godset kan därför leda till orimliga resultat, i synnerhet Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om fartyget är inchartrat från ett annat land än det där transportören&lt;br&gt;driver verksamhet. Jag förordar därför, i enlighet med utredningens&lt;br&gt;förslag, att det införs en uttrycklig regel om att ett konossement som&lt;br&gt;utfärdats av befälhavaren på det fartyg som transporterar godset skall&lt;br&gt;anses utfärdat på transportörens vägnar. Med en sådan regel sker en&lt;br&gt;uttrycklig anpassning av sjölagen till den rättsutveckling som ägt rum&lt;br&gt;(jfr det s.k. Lulu-målet NJA 1960 s. 742 samt SOU 1972:10 s. 54&lt;br&gt;f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har också föreslagit nya bestämmelser om indemnitets-&lt;br&gt;förklaringar, dvs. en avlastares garantiförbindelser mot transportören&lt;br&gt;rörande ansvaret för utfärdandet av konossement med oriktiga&lt;br&gt;uppgifter. Förslaget innebär att sådana överenskommelser även&lt;br&gt;fortsättningsvis får civilrättslig giltighet mellan avtalsparterna.&lt;br&gt;Undantag från denna huvudregel skall dock enligt utredningen göras&lt;br&gt;för de flagranta fall där en transportör handlar i ett direkt syfte att&lt;br&gt;vilseleda tredje man och denne sedan vidtar åtgärder i förlitan på&lt;br&gt;konossementets riktighet. I ett sådant fall kan transportören inte&lt;br&gt;framställa krav mot avlastaren på grund av indemnitetsförklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har kritik framställts mot bestämmelsens&lt;br&gt;innehåll. Det har sagts att en transportör kan känna sig pressad av&lt;br&gt;kommersiella skäl att uppfylla en avlastares önskemål om ett &amp;quot;rent&amp;quot;&lt;br&gt;konossement. Jag kan ha viss förståelse för kritiken. Emellertid måste&lt;br&gt;framhållas att fråga är om ett brottsligt förfarande från transportörens&lt;br&gt;sida med ett obegränsat skadeståndsansvar mot tredje man och att det&lt;br&gt;i de flesta rättssystem är en allmän rättsgrundsats att handlingar av&lt;br&gt;sådant slag inte kan åberopas som grund för ersättningsskyldighet. Ett&lt;br&gt;sådant synsätt föreligger även i nordisk rätt. Jag anser därför att&lt;br&gt;övervägande skäl - framförallt bevis- och omsättningshänsyn - talar&lt;br&gt;för en uttrycklig regel enligt utredningens förslag. Motsvarande&lt;br&gt;förslag kommer också att läggas fram i Danmark, Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående de föreslagna reglernas förenlighet med Haag-Visby-&lt;br&gt;reglema vill jag hänvisa till vad jag anfört i fråga om konventionens&lt;br&gt;tillämpningsområde under avsnitt 2.1.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.6 Jurisdiktions- och skiljedomsklausuler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid styckegodstransport som berör de nordiska&lt;br&gt;länderna skall förhandsavtal om hur tvister skall prövas vara&lt;br&gt;ogiltiga, om de begränsar en kärandes möjligheter att få tvisten&lt;br&gt;prövad på en ort med naturlig anknytning till transportavtalet.&lt;br&gt;Från denna princip skall undantag göras endast om något annat&lt;br&gt;följer av den lagstiftning som grundas på den s.k. Luganokonven-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 167-169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna ställer sig Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;bakom förslaget. Bl.a. Svea hovrätt välkomnar utredningsförslaget&lt;br&gt;som en ambition att stävja möjligheten att kringgå det tvingande&lt;br&gt;transportansvaret. Sveriges speditörsförbund är däremot kritiskt till&lt;br&gt;förslaget och menar att detta skulle allvarligt försvåra handläggningen&lt;br&gt;av lastreklamationer, vilka bäst sker på den ort där transportören har&lt;br&gt;sin verksamhet. Svenska sjörättsföreningen m.fl. anför att en mer in-&lt;br&gt;gående analys av Luganokonventionens konsekvenser borde göras&lt;br&gt;innan vissa förbud mot jurisdiktions- och skiljedomsklausuler införs&lt;br&gt;i den svenska sjölagen på nationell grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Haag-Visbyreglema upptar inga direkta&lt;br&gt;regler om jurisdiktion eller om skiljeförfarande. Linjekonossementen&lt;br&gt;innehåller därför vanligen klausuler om att talan i anledning av&lt;br&gt;godsskada eller liknande endast får väckas vid domstol i den stat där&lt;br&gt;transportören har sitt huvudsakliga driftställe. Om transportören&lt;br&gt;opererar från ett land som inte har någon närmare anknytning till&lt;br&gt;transporten, kan detta medföra kostnader och tidsspillan för den&lt;br&gt;skadelidande som inte står i rimlig proportion till processföremålet;&lt;br&gt;den skadelidande avstår då från att föra talan i saken. I enskilda fall&lt;br&gt;kan det till och med vara svårt att utreda var transportören har sin&lt;br&gt;huvudsakliga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klausuler av sådant slag har i vissa länder, t.ex. USA och Austra-&lt;br&gt;lien, ansetts ogiltiga just på den grunden att de gynnar transportören&lt;br&gt;på ett obehörigt sätt. Denna uppfattning avspeglas även i vissa trans-&lt;br&gt;porträttsliga konventioner (t.ex. Warszawakonventionen, CMR och&lt;br&gt;Aténkonventionen) där käranden erbjuds ett antal jurisdiktioner med&lt;br&gt;rimlig anknytning till transporten. I Hamburgreglema har denna&lt;br&gt;problematik lösts så att sådana klausuler är ogiltiga i den mån de&lt;br&gt;hindrar en kärande att väcka talan vid vissa angivna domstolar eller&lt;br&gt;att få tvisten handlagd genom skiljeförfarande i viss stat. I övrigt får&lt;br&gt;klausulerna giltig verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de nordiska sjölagskommittéemas överläggningar har man enats&lt;br&gt;om att föreslå begränsningar i avtalsfriheten i enlighet med Ham-&lt;br&gt;burgreglemas modell och syftet är givetvis en strävan efter att&lt;br&gt;förhindra att det tvingande transportansvaret görs illusoriskt i det&lt;br&gt;enskilda fallet. För egen del anser jag att den föreslagna ordningen&lt;br&gt;framstår som ändamålsenlig. Jag förordar därför att Sverige, i likhet&lt;br&gt;med de övriga nordiska länderna, inför regler i överensstämmelse&lt;br&gt;härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från reglerna bör såsom utredningen föreslagit göras i fart&lt;br&gt;som inte berör något nordiskt land så länge stöd saknas i några&lt;br&gt;allmänt antagna internationella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna reglerna avses få en generell tillämpning vid stycke-&lt;br&gt;godstransport med det undantag som beskrivits ovan. Ytterligare&lt;br&gt;undantag kan dock bli aktuellt om transporten även rör andra stater&lt;br&gt;inom Europaområdet. Bestämmelserna kan nämligen inte tillämpas&lt;br&gt;om annat följer av den lagstiftning som grundas på Luganokonven-&lt;br&gt;tionen. Enligt denna konvention är exempelvis ett prorogationsavtal&lt;br&gt;på sjöfartens område i princip giltigt om detta utpekar en viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstol inom konventionsområdet och en av avtalsparterna har Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hemvist i en konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.7 Laga domstol i mål rörande avtal om styckegodstransport&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjölagens bestämmelser om laga domstol i sjö-&lt;br&gt;rättsmål kompletteras med exklusiva forumregler för styckegods-&lt;br&gt;transport. Redaktionellt tas såväl dessa regler som reglerna för&lt;br&gt;passagerarbefordran in i självständiga paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt&lt;br&gt;förslag (se betänkandet s. 12 och 221).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I föregående avsnitt har jag föreslagit att&lt;br&gt;vissa förhandsavtal om hur tvister skall prövas skall vara ogiltiga om&lt;br&gt;de begränsar en kärandes möjligheter att få tvisten prövad på ort med&lt;br&gt;en viss naturlig anknytning till transportavtalet. Reglerna om svensk&lt;br&gt;domstols behörighet måste anpassas till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med utredningen anser jag att de särregler som krävs för&lt;br&gt;ändamålet av systematiska skäl bör tas in i en särskild paragraf. Även&lt;br&gt;forumreglema för passagerarbefordran bör därvid - såsom utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit - brytas ut ur sjölagens allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;laga domstol och utformas som självständiga särbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar har gjorts i utredningsförslaget till följd av Sveriges&lt;br&gt;anslutning till Lugano- och arrestkonventionema (se närmare angå-&lt;br&gt;ende dessa konventioner prop. 1991/92:128 s. 162 och prop.&lt;br&gt;1992/93:5 s. 28). Exempelvis behålls tills vidare sjölagens speciella&lt;br&gt;förmögenhetsforum i sin nuvarande form (&amp;quot;där fartyget finns&amp;quot;) även&lt;br&gt;för styckegodstransporter. Därmed uppnås att denna behörighetsregel&lt;br&gt;tills vidare blir densamma oavsett den sjörättsliga tvistens karaktär.&lt;br&gt;En översyn av bestämmelsens utformning bör dock ske vid en svensk&lt;br&gt;anslutning till Hamburgreglema.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 Befraktning av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;3.3.1 Befraktningsreglernas anpassning till dagens befraktnings-&lt;br&gt;marknad&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om befraktning av fartyg moderniseras och&lt;br&gt;kompletteras med regler för nya befraktningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 11 och 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med några undantag tillstyrker remissinstans-&lt;br&gt;erna utredningens förslag eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom närmare redovisats under avsnitt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;2.1.3 föreligger ett klart behov av nya regler även på befraktnings-&lt;br&gt;området. De flesta bestämmelserna fick nämligen sin nuvarande&lt;br&gt;lydelse under senare delen av 1930-talet och betydande förändringar&lt;br&gt;har ägt rum i sjöfartsförhållandena sedan dess. Förändringarna har&lt;br&gt;varit särskilt påfallande i avtalspraxis rörande gängse befraktnings-&lt;br&gt;former men även nya mönster har vuxit fram. Avtalsformer som kon-&lt;br&gt;sekutiva resor och kvantumkontrakt har tillkommit och andra former,&lt;br&gt;exempelvis de s.k. projekttransporterna, tenderar att utvecklas&lt;br&gt;alltmer. Dessa nya förhållanden har utredningen haft för ögonen vid&lt;br&gt;översynen av nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för den modernisering och komplettering av lagstiftningen&lt;br&gt;som utredningen föreslagit har angetts i första hand de dispositiva&lt;br&gt;rättsreglernas ökade betydelse i samhället i takt med att avtalsfriheten&lt;br&gt;som princip blivit alltmer kringskuren och övervakad. Man syftar&lt;br&gt;härvid bl.a. på senare års regleringar i avtalslagen och i de s.k.&lt;br&gt;avtalsvillkorslagama med möjlighet till prövning av oskäliga avtals-&lt;br&gt;villkor där dispositiva rättsregler på olika områden får bilda utgångs-&lt;br&gt;punkt som rättspolitiskt godtagbara normallösningar. Men man har&lt;br&gt;också i likhet med de övriga nordiska kommittéerna framhållit den&lt;br&gt;ökade betydelsen av de dispositiva rättsreglerna som bakgrundsrätt på&lt;br&gt;nyutvecklade områden. Enligt utredningen kan på exempelvis tidsbe-&lt;br&gt;fraktningsområdet genomtänkta och rekommenderade normallösning-&lt;br&gt;ar, som tillsammans bildar ett balanserat helhetsmönster, visa sig&lt;br&gt;värdefulla för inrikes och intemordisk fart där man ofta brukar&lt;br&gt;kontrakt av betydligt enklare beskaffenhet än i oceanfart. Vidare kan&lt;br&gt;existensen av ett nordiskt mönster enligt utredningen även antas få&lt;br&gt;betydelse som tolkningsdatum. Befraktningsavtalen utvecklas efter-&lt;br&gt;hand. Här kan analogier från de dispositiva regelverken göras med&lt;br&gt;de gränser och justeringar som olikheterna motiverar. Genom en&lt;br&gt;utbyggd bakgrundsrätt ger man också avtalsparterna en ökad&lt;br&gt;möjlighet att vid tvist få denna avgjord i något nordiskt land. De&lt;br&gt;flesta certepartiema anger i dag London eller New York som orten&lt;br&gt;för ett skiljeförfarande, något som med tiden kommit att bli alltmera&lt;br&gt;kostsamt och tidsödande för parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag men kritiska synpunkter saknas inte. Från ett par håll har det&lt;br&gt;ifrågasatts om de föreslagna reglerna kommer att motsvara något&lt;br&gt;kommersiellt behov. Sjöassuradöremas förening påpekar exempelvis&lt;br&gt;att standardavtal och en väl etablerad rättspraxis redan existerar på&lt;br&gt;befraktningsområdet och att dispositiva lagregler snabbt kan bli för-&lt;br&gt;åldrade. Från vissa håll görs också gällande att några rättspolitiska&lt;br&gt;skäl för ett ingrepp i avtalsfriheten inte föreligger på ifrågavarande&lt;br&gt;område, varför en utbyggd bakgrundsrätt av &amp;quot;halvtvingande&amp;quot; karaktär&lt;br&gt;inte kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag instämma i vad utredningen anfört om värdet&lt;br&gt;av en modem och utbyggd bakgrundsrätt på befraktningsområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;161&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen, som innehållsmässigt synes väl avvägd och förankrad&lt;br&gt;i certepartipraxis och standardformulär, upptar grundläggande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förhållandet mellan bortfraktare och befraktare samt ger därutöver Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ändamålsenliga anvisningar om hur praktiskt viktiga problem under&lt;br&gt;ett certepartis olika skeden bör lösas. Såsom utredningen framhållit&lt;br&gt;kan därför anpassningen till moderna förhållanden antas minska be-&lt;br&gt;hovet av särskilda avtalsvillkor i framförallt nordisk fart, vilket är&lt;br&gt;ägnat att underlätta handeln mellan berörda länder. Och i de fall en&lt;br&gt;särskild avtalsreglering behövs kan en modem nordisk bakgrundsrätt&lt;br&gt;ändå ha ett pedagogiskt värde vid utarbetandet av såväl standard-&lt;br&gt;certepartier som mer individuella befraktningsavtal. Det är därför&lt;br&gt;tillfredsställande att i dessa avseenden det på alla punkter av någon&lt;br&gt;betydelse har varit möjligt att finna gemensamma nordiska lösningar,&lt;br&gt;vilka bör bevaras i största möjliga utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar även utredningens uppfattning om de dispositiva reglernas&lt;br&gt;ökade betydelse i de fall de utgör lagstiftarens genomtänkta och väl&lt;br&gt;balanserade normallösningar. Befraktningsreglerna bör i princip&lt;br&gt;bygga på avtalsfrihet mellan partema men detta betyder inte att&lt;br&gt;fullständig frihet råder. Förutom enstaka tvingande regler, bl.a. till&lt;br&gt;skydd för tredje man, ger bestämmelserna om oskäliga avtalsvillkor&lt;br&gt;i 36 § avtalslagen möjlighet att i enskilda fall bortse från eller&lt;br&gt;modifiera avtalsvillkor som på ett eller annat sätt missgynnar den ena&lt;br&gt;parten. Likaså syftar de s.k. avtalsvillkorslagama till att tillgodose&lt;br&gt;behovet av att mera generellt kunna ingripa mot standardformulär&lt;br&gt;med oskäligt innehåll. Befraktningsreglerna kommer härvid att utgöra&lt;br&gt;en viktig jämförelsepunkt vid bedömningen utan att de av denna&lt;br&gt;anledning får en annan valör än andra dispositiva regler på civil-&lt;br&gt;rättens område (jfr med avseende på köprätten prop. 1988/89:76&lt;br&gt;s. 23). Även på avtalstolkningens område får reglerna givetvis en allt&lt;br&gt;viktigare funktion i den mån de ger uttryck för ett rättspolitiskt&lt;br&gt;ställningstagande från lagstiftarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför i likhet med utredningen att reglerna om be-&lt;br&gt;fraktning av fartyg kompletteras med regler för nya befraktningsfor-&lt;br&gt;mer och att de allmänt moderniseras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.2 Resebefraktning och konsekutiva resor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om resebefraktning begränsas termino-&lt;br&gt;logiskt och systematiskt till sitt egentliga område. Föråldrade&lt;br&gt;bestämmelser mönstras ut men det tvingande ansvaret vid last-&lt;br&gt;skada m.m. behålls i inrikes och intemordisk fart. Vidare komp-&lt;br&gt;letteras bestämmelserna med särregler för s.k. konsekutiva resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 11, 89 och 170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med några undantag lämnar de remissinstanser&lt;br&gt;som yttrat sig rörande det sakliga innehållet i utredningens förslag&lt;br&gt;detta utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande regler för resebefraktning Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;omfattar idag i princip all godsbefordran till sjöss. Genom utveck-&lt;br&gt;lingen av nya avtalstyper och den lagstiftning som föreslås för dessa&lt;br&gt;nya former måste reglerna för resebefraktning renodlas och begränsas&lt;br&gt;i sin tillämplighet. Principerna för regleringen är dock välkända&lt;br&gt;genom traditionen och endast i några fall har enligt utredningen helt&lt;br&gt;nya lösningar befunnits nödvändiga. Exempelvis skiljer sig sjölagens&lt;br&gt;bestämmelser om lastnings- och lossningstid väsentligt från interna-&lt;br&gt;tionell uppfattning och i synnerhet från engelsk rätt. Detta har lett till&lt;br&gt;att reglerna, som också varit besvärliga att tillämpa i praktiken, helt&lt;br&gt;kommit ur bruk. En anpassning till den mönsterbildande engelska&lt;br&gt;rätten bör därför ske i enlighet med utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser utredningens förslag om bibehållandet av vissa tvingande&lt;br&gt;ansvarsregler vid inrikes och intemordisk resebefraktning har&lt;br&gt;Sveriges redareförening ifrågasatt behovet av detta. Föreningen har&lt;br&gt;vidare förordat att befraktarens ansvar för farligt gods utformas på&lt;br&gt;samma sätt som vid styckegodstransport i syfte att hos befraktama&lt;br&gt;inskärpa betydelsen av att upplysningsplikten fullgörs på rätt sätt.&lt;br&gt;Med anledning av detta vill jag erinra om att båda dessa frågor blev&lt;br&gt;behandlade vid 1973 års sjölagsändringar. Med hänsyn till vad som&lt;br&gt;nu har anförts finns inte skäl för andra bedömningar än de som&lt;br&gt;gjordes då (se prop. 1973:137 s. 79 och 117). Vad därutöver gäller&lt;br&gt;den förstnämnda frågan har även under detta sjölagsarbete önskemål&lt;br&gt;framställts från framförallt norsk sida om att behålla de tvingande&lt;br&gt;ansvarsreglema. Man har därvid pekat på bl.a. den stora export och&lt;br&gt;import med fartyg som sker till och från övriga nordiska länder och&lt;br&gt;framhållit vikten av en fortsatt likhet mellan de nordiska ländernas&lt;br&gt;lagstiftning på området. Jag kan ansluta mig till detta synsätt och&lt;br&gt;förordar att utredningens förslag följs även i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att nya särregler för s.k. konseku-&lt;br&gt;tiva resor tas upp bland resebefraktningsreglema. Denna moderna&lt;br&gt;variant av resebefraktning avser flera resor efter varandra med ett&lt;br&gt;bestämt fartyg. Resorna utförs vanligtvis under en längre tidsperiod,&lt;br&gt;vilket kan föranleda juridiska problem om en störning sker med&lt;br&gt;avseende på en enstaka resa. Även om reglerna om resebefraktning&lt;br&gt;historiskt sett ligger i botten och bildar mönster krävs därför enligt&lt;br&gt;utredningen speciella lösningar för en förtida kontraktsavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte närmare berört förslaget om komplette-&lt;br&gt;rande regler för konsekutiva resor, vare sig innehållsmässigt eller i&lt;br&gt;systematiskt avseende. För egen del anser jag att reglerna är ända-&lt;br&gt;målsenliga och att utredningen visat att de kan infogas bland rese-&lt;br&gt;befraktningsreglema på ett naturligt sätt där resornas inbördes&lt;br&gt;sammanhang så kräver. I övrigt skall de givna bestämmelserna om&lt;br&gt;resebefraktning tillämpas på kontraktsformen, såvida inte annat&lt;br&gt;avtalats mellan kontraktspartema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tillstyrker därför utredningens förslag i nu berörda delar såsom&lt;br&gt;en välbehövlig anpassning till dagens befraktningsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.3 Kvantumkontrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett samlat dispositivt regelverk om s.k. kvantum-&lt;br&gt;kontrakt förs in i kapitlet om befraktning av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 11 och 196).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De få remissinstanser som yttrat sig särskilt i&lt;br&gt;denna del tillstyrker med vissa påpekanden utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En kortare redogörelse för den moderna&lt;br&gt;kontraktsformen kvantumkontrakt och dess rättsliga karaktär har&lt;br&gt;lämnats under avsnitt 2.1.3. Det rör sig om avtal om en viss mängd&lt;br&gt;gods under en längre tidsrymd, exempelvis ett företags årsproduktion&lt;br&gt;av bilar. Avtalstypen, som fått en ökad användning under senare år,&lt;br&gt;företer övervägande drag av befraktningsavtal omfattande en längre&lt;br&gt;tidsperiod men skiljer sig från den speciella resebefraktningsformen&lt;br&gt;konsekutiva resor genom att resorna inte är på varandra följande och&lt;br&gt;fartygen inte individuellt angivna. De befraktande fartygen är endast&lt;br&gt;generiskt beskrivna, möjligen utpekas en viss grupp av fartyg. Kon-&lt;br&gt;traktsbestämmelsema tar inte heller sikte på de individuella resorna&lt;br&gt;under kontraktet - här tillämpas i första hand gängse styckegods- eller&lt;br&gt;resebefraktningsregler - utan på den kontrakterade godsmängden i&lt;br&gt;dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kvantumkontraktets grundläggande karaktär av&lt;br&gt;resebefraktning kan enligt utredningen sjölagens dispositiva regler i&lt;br&gt;ämnet i många fall tjäna som bakgrundsrätt till det individuella&lt;br&gt;kontraktets bestämmelser. Men när det rör frågor med avseende på&lt;br&gt;kvantumkontraktet i dess helhet saknas ledning. Utredningen har där-&lt;br&gt;för i likhet med övriga nordiska kommittéer föreslagit att ett antal&lt;br&gt;dispositiva rättsregler om kvantumkontrakt samlas i ett särskilt avsnitt&lt;br&gt;i anslutning till reglerna om resebefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens uppfattning om värdet av en utfyllande bak-&lt;br&gt;grundsrätt även på detta område. Reglerna synes ändamålsenliga och&lt;br&gt;överensstämmer med huvuddragen i den avtalspraxis som utvecklats&lt;br&gt;under senare år. Genom att reglerna hålls samman i ett särskilt regel-&lt;br&gt;verk infogat i befraktningskapitlet på sätt utredningen föreslagit&lt;br&gt;framträder också kvantumkontraktets olika konkretiseringsmekanis-&lt;br&gt;mer på ett tydligt och pedagogiskt värdefullt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att ett samlat dispositivt regelverk rörande&lt;br&gt;kvantumkontrakt införs i kapitlet om befraktning av fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.4 Tidsbefraktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna om tidsbefraktning anpassas till rådande&lt;br&gt;internationell certepartipraxis och till den allt vanligare företeelsen&lt;br&gt;att sjötransportföretagen arbetar med inhyrt tonnage som s.k.&lt;br&gt;operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tänkandet s. 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig&lt;br&gt;särskilt i denna fråga. Svea hovrätt anser att tidsbefraktningsreglerna&lt;br&gt;i utredningsförslaget har genomgått en grundlig omarbetning och&lt;br&gt;komplettering som väl motsvarar befraktningsformens ökade&lt;br&gt;betydelse inte minst på den svenska befraktningsmarknaden. Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund har däremot anfört att förslaget i viss utsträckning&lt;br&gt;endast är en sammanställning av de vanligaste klausulerna i mark-&lt;br&gt;nadens standardformulär och har därför ifrågasatt behovet av en ny&lt;br&gt;reglering på det sätt som utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom redovisats under avsnitten 2.1.2&lt;br&gt;och 2.1.3 är nuvarande bestämmelser om tidsbefraktning i stort sett&lt;br&gt;oförändrade alltsedan 1936 års sjölagsändringar. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;strukturförändringar som skett inom sjöfarten under senare år ter de&lt;br&gt;sig helt föråldrade. Utredningen pekar exempelvis på att en stor del&lt;br&gt;av den norska handelsflottan numera opererar under tidsbefraktnings-&lt;br&gt;kontrakt och att utvecklingen är densamma även vad avser svenska&lt;br&gt;förhållanden. Framförallt pekar man på att sjötransportföretagen idag&lt;br&gt;ofta hyr in behövligt tonnage och exponerar sig utåt som operatörer.&lt;br&gt;I certepartiförhållandet är tidsbefraktaren således inte längre lastägare&lt;br&gt;i samma utsträckning som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Svea hovrätt finner jag att utredningens förslag är väl&lt;br&gt;anpassat till dagens förhållanden. Bestämmelserna, som i allt väsent-&lt;br&gt;ligt överensstämmer med motsvarande förslag i de övriga nordiska&lt;br&gt;länderna, är i flera avseenden kompletterade med regler som ofta&lt;br&gt;saknas i standardkontrakten eller som endast framgår indirekt av olika&lt;br&gt;friskrivningsklausuler på ett svårtillgängligt sätt. Jag kan därför inte&lt;br&gt;dela Sveriges advokatsamfunds uppfattning att det inte skulle finnas&lt;br&gt;något behov av den föreslagna regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stort värde är att reglerna har uppdelats efter en tidsaxel med en&lt;br&gt;funktions- och ansvarsfördelning mellan parterna för varje tidsskede&lt;br&gt;av ett tidsbefraktningsavtal. Värdefullt och klargörande är också att&lt;br&gt;ansvarsregler har inarbetats för de situationer då tidsbefraktaren&lt;br&gt;uppträder som operatör gentemot andra lastägare. Jag förordar därför&lt;br&gt;att utredningens förslag läggs till grund för en ny lagstiftning på&lt;br&gt;tidsbefraktningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktningsreglerna är som tidigare principiellt dispositiva&lt;br&gt;oavsett fartområde. Undantag görs endast med avseende på ansvars-&lt;br&gt;reglema i de fall en annan lastmottagare än tidsbefraktaren innehar&lt;br&gt;konossement. Betydelsen av ett dispositivt regelverk som bakgrunds-&lt;br&gt;rätt har jag behandlat närmare under avsnitt 3.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 Övrigt&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;3.4.1 Sjövärdighetsbegreppet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjövärdighetsbegreppet utvidgas i förhållande till&lt;br&gt;sjölagens nuvarande terminologi. Beroende på sammanhanget kan&lt;br&gt;det på ett relativt sätt även omfatta fartygets inre säkerhet samt&lt;br&gt;rese- och lastvärdigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag (se be-&lt;br&gt;tänkandet s. 135-136).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan godtar&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Uttrycket sjövärdighet används för när-&lt;br&gt;varande i svensk sjörättslig terminologi för att beteckna ett fartygs&lt;br&gt;sjöduglighet i teknisk eller inskränkt mening. En ledning för&lt;br&gt;bestämmandet av det sjövärdighetskrav som generellt gäller för fartyg&lt;br&gt;finns i 2 kap. 1 och 5 §§ fartygssäkerhetslagen (1988:49). Däremot&lt;br&gt;innefattas inte särskilda moment i fartygets skick såsom exempelvis&lt;br&gt;bemanning och proviantering, den s.k. resevärdigheten, eller lastrum-&lt;br&gt;mens lämplighet att föra last, den s.k. lastvärdigheten. Som över-&lt;br&gt;ordnat begrepp används i stället termen fartygets &amp;quot;behöriga skick&amp;quot;.&lt;br&gt;I dansk och norsk terminologi omfattar däremot sjövärdighets-&lt;br&gt;begreppet också rese- och lastvärdigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att göra de nordiska sjölagarna innehållsmässigt så lika som&lt;br&gt;möjligt anser jag i likhet med utredningen att det svenska sjövärdig-&lt;br&gt;hetsbegreppet bör anpassas till den danska och norska metodiken.&lt;br&gt;Detta innebär att sjövärdighetsbegreppet inte längre blir något absolut&lt;br&gt;eller enhetligt begrepp. Sjövärdigheten blir i sjölagens mening relativ&lt;br&gt;och bestämningen av begreppet måste fortsättningsvis göras utifrån&lt;br&gt;det sammanhang eller den avtalstyp det är fråga om. Den ändrade&lt;br&gt;terminologin innebär dock ingen materiell förändring med avseende&lt;br&gt;på redarens skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya terminologin innebär att konsekvensändringar måste göras&lt;br&gt;i olika delar i sjölagen där regler rörande sjövärdighet förekommer.&lt;br&gt;Sjövärdighetsbegreppet på säkerhetslagstiftningens område berörs&lt;br&gt;dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4.2 Begränsningsbeloppen vid passagerarbefordran&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beloppen som begränsar bortfraktarens ersättnings-&lt;br&gt;ansvar för passagerare och resgods höjs så att de kommer i nivå&lt;br&gt;med de begränsningsbelopp som fastställts i 1990 års tilläggs-&lt;br&gt;protokoll till Aténkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bestämmelser om befordran av passagera- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;re och resgods finns i 6 kap. i 1891 års sjölag. Bestämmelserna fick&lt;br&gt;sin nuvarande lydelse år 1985. De är inte konventionsbundna men&lt;br&gt;överensstämmer i mycket stora delar med 1974 års Aténkonvention&lt;br&gt;om befordran av passagerare och resgods till sjöss. Ett väsentligt&lt;br&gt;undantag gäller de belopp som begränsar bortfraktarens ersättnings-&lt;br&gt;ansvar. Dessa belopp är i sjölagen betydligt högre än de belopp som&lt;br&gt;konventionen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de nuvarande bestämmelserna om passagerarbefordran antogs&lt;br&gt;övervägdes frågan om Sverige skulle tillträda Aténkonventionen.&lt;br&gt;Främst på grund av konventionens låga begränsningsbelopp valde&lt;br&gt;emellertid Sverige, i likhet med Danmark, Finland och Norge, att stå&lt;br&gt;utanför konventionen (prop. 1982/83:159 s. 84). Det betonades dock&lt;br&gt;att detta ställningstagande inte fick innebära att Sverige för all framtid&lt;br&gt;skulle avstå från att tillträda konventionen. Denna har hittills tillträtts&lt;br&gt;av 13 stater och trädde i kraft år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en diplomatkonferens i London den 29 mars 1990 antogs ett&lt;br&gt;tilläggsprotokoll till Aténkonventionen. Genom protokollet höjdes be-&lt;br&gt;gränsningsbeloppen till en nivå som väsentligt överstiger de belopp&lt;br&gt;som gäller enligt nuvarande svenska regler. Tilläggsprotokollet har&lt;br&gt;ännu inte trätt i kraft. Hittills har endast Egypten tillträtt protokollet;&lt;br&gt;för ett ikraftträdande krävs att 10 stater ansluter sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av tilläggsprotokollet inleddes ett nordiskt samarbete&lt;br&gt;i syfte att utreda kvarstående skillnader mellan bestämmelserna i&lt;br&gt;Aténkonventionen i dess reviderade form och reglerna i de nordiska&lt;br&gt;sjölagarna inför ett eventuellt tillträde till den reviderade konventio-&lt;br&gt;nen. Som underlag för svenska ställningstaganden remissbehandlades&lt;br&gt;Justitiedepartementets rapport från diplomatkonferensen. Flera&lt;br&gt;instanser, däribland Sveriges redareförening, Svenska försäkrings-&lt;br&gt;bolags riksförbund och Sveriges ångfartygs assurans förening (the&lt;br&gt;Swedish Club), ställde sig positiva till protokollet medan Sjöfartsver-&lt;br&gt;ket och Konsumentombudsmannen ansåg att även tilläggsprotokollets&lt;br&gt;begränsningsbelopp blivit för låga. (Remissyttrandena finns till-&lt;br&gt;gängliga i lagstiftningsärendet Justitiedepartementet dnr 90-385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 7 april 1990 inträffade brand ombord på passagerarfartyget&lt;br&gt;Scandinavian Star i trafik mellan Norge och Danmark. Olyckan, som&lt;br&gt;krävde 158 människoliv, väckte vissa principiella frågor om ansvaret&lt;br&gt;vid passagerarbefordran. Det norska justitiedepartementet har därför&lt;br&gt;påbörjat en utredning rörande möjligheterna att införa en obligatorisk&lt;br&gt;olycksförsäkring alternativt ett strikt ansvar i kombination med en&lt;br&gt;obligatorisk ansvarsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de nordiska länderna skall tillträda Aténkonventionen i&lt;br&gt;dess reviderade form har efter olyckan med Scandinavian Star disku-&lt;br&gt;terats ytterligare vid skilda möten med företrädare för de respektive&lt;br&gt;departementen. Vid ett sådant möte i augusti år 1992 enades man om&lt;br&gt;att i avvaktan på resultatet av de utredningar och överväganden som&lt;br&gt;har berörts ovan undersöka möjligheten att som ett första steg höja &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;167&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsningsbeloppen i de nordiska sjölagarna så att de kommer i&lt;br&gt;nivå med dem som föreskrivs i tilläggsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enighet har numera uppnåtts om höjningar som innebär att begräns-&lt;br&gt;ningsbeloppet vid personskada höjs från 100.000 särskilda dragnings-&lt;br&gt;rätter (SDR) till 175.000 SDR för varje passagerare (en SDR&lt;br&gt;motsvarar ungefär 11 kronor), att begränsningsbeloppet vid försening&lt;br&gt;av passagerare höjs från 2.000 SDR till 4.150 SDR för varje passa-&lt;br&gt;gerare samt att begränsningsbeloppet vid skada på eller förlust eller&lt;br&gt;försening av resgods höjs från 1.300 SDR till 1.800 SDR för varje&lt;br&gt;passagerare i fråga om handresgods, från 5.000 SDR till 6.750 SDR&lt;br&gt;för varje passagerare i fråga om dyrbarheter som bortfraktaren har&lt;br&gt;tagit emot för säker förvaring, från 8.000 SDR till 10.000 SDR för&lt;br&gt;varje fordon och från 2.000 SDR till 2.700 SDR för varje passagera-&lt;br&gt;re i fråga om annat resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har ändringsförslagen antagits den 11 juni 1993 (nr 102).&lt;br&gt;Enligt vad jag inhämtat avser man att även i Danmark och Finland&lt;br&gt;införa motsvarande begränsningsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet svenska remissinstanser har inte haft något att invända mot&lt;br&gt;att motsvarande ändringar även görs i de svenska reglerna som ett&lt;br&gt;första lagstiftningssteg. Mot bakgrund av det anförda förordar jag&lt;br&gt;därför att begränsningsbeloppen i den nya sjölagen i berörda av-&lt;br&gt;seenden bestäms till de angivna beloppen i avvaktan på ett slutligt&lt;br&gt;ställningstagande i frågan om ett svenskt tillträde till Aténkonvention-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har berört kommer det att föreslås nya sjölagar med&lt;br&gt;i stort sett samma struktur i Danmark, Finland, Norge och Sverige.&lt;br&gt;På sätt som är vanligt när det gäller ny sjörättslig lagstiftning bör&lt;br&gt;lagarna träda i kraft samtidigt. I Danmark har en proposition lagts&lt;br&gt;fram under december 1993 och i Finland och Norge avser man att&lt;br&gt;lägga fram propositioner under våren 1994. Den nya lagstiftningen&lt;br&gt;skulle därför kunna träda i kraft vid halvårsskiftet 1994 eller kort tid&lt;br&gt;därefter. Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör det överlämnas åt&lt;br&gt;regeringen att närmare bestämma dagen för ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya sjölagen ersätter dels 1891 års sjölag, dels lagen&lt;br&gt;(1993:103) om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden,&lt;br&gt;varför dessa lagar skall upphävas i samband med ikraftträdandet. Ett&lt;br&gt;flertal övergångsbestämmelser till tidigare ändringar i sjölagen&lt;br&gt;kommer emellertid fortfarande att ha betydelse efter det att den nya&lt;br&gt;lagstiftningen trätt i kraft. Det kan inte heller uteslutas att detta även&lt;br&gt;gäller övergångsbestämmelsen i kvarstadslagen. Undantag för tidigare&lt;br&gt;givna övergångsregler måste därför göras i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås beträffande ett flertal lagar att hänvisningar till olika&lt;br&gt;bestämmelser i sjölagen skall bytas ut mot hänvisningar till motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser i den nya sjölagen. Emellertid kan det finnas&lt;br&gt;andra lagar som innehåller en hänvisning till den gamla lagen. Likaså&lt;br&gt;finns förordningar eller andra författningar som under en över-&lt;br&gt;gångstid kommer att innehålla sådana hänvisningar. I dessa fall gäller&lt;br&gt;att de nya bestämmelserna skall tillämpas om de ersatt äldre be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlen om godsbefordran finns flera bestämmelser som innebär&lt;br&gt;en viss skärpning av godsansvaret i förhållande till tidigare lag. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill samt till att avtal rörande godsbefordran ofta avser&lt;br&gt;längre tidsperioder bör äldre bestämmelser gälla för avtal som har&lt;br&gt;ingåtts före ikraftträdandet. Om ett konossement utfärdas enligt ett&lt;br&gt;sådant avtal men efter ikraftträdandet skall dock de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna alltid tillämpas på förhållandet till tredje man som innehar&lt;br&gt;konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avtal om passagerarbefordran bör de äldre bestämmelser-&lt;br&gt;na gälla endast i fall då den händelse som ansvarigheten grundas på&lt;br&gt;har inträffat före ikraftträdandet även om avtalet har ingåtts dessför-&lt;br&gt;innan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlen 4 och 21 om kvarstad respektive om laga&lt;br&gt;domstol i sjörättsmål m.m. bör enligt allmänna principer tillämpas i&lt;br&gt;mål som inleds efter ikraftträdandet. Någon uttrycklig föreskrift om&lt;br&gt;detta behövs inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 Kostnader och resursbehov&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya sjölagen kommer inte att medföra några större kostnads-&lt;br&gt;ökningar för den svenska sjöfarten. Visserligen kan de höjda begräns-&lt;br&gt;ningsbeloppen vid passagerarbefordran innebära något ökade utgifter&lt;br&gt;för försäkringar om det visar sig att ersättningsutbetalningama skulle&lt;br&gt;öka men kostnaderna bedöms ändå som marginella. Samma be-&lt;br&gt;dömning gör man i de övriga nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså på godsbefordringsområdet bör kostnadsökningarna bli&lt;br&gt;marginella genom att nuvarande ansvarssystem i stort sett behålls tills&lt;br&gt;vidare. Här begränsas ökningen främst till vissa initialkostnader&lt;br&gt;avseende översyn av standardavtal och information inom näringen om&lt;br&gt;de nya reglerna. Att sjölagens bestämmelser om godsbefordran&lt;br&gt;anpassas till moderna förhållanden bör annars vara till avsevärd nytta&lt;br&gt;för svensk sjöfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en ny sjölag medför ett visst informationsbehov också&lt;br&gt;från det allmännas sida, vilket dock kan tillgodoses inom ramen för&lt;br&gt;befintliga anslag. I övrigt finns inte anledning att räkna med att den&lt;br&gt;nya lagstiftningen kommer att medföra andra kostnader för det all-&lt;br&gt;männa som bör beaktas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom Justitiedepartemen-&lt;br&gt;tet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L sjölag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om&lt;br&gt;gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;fraktfart med svenska fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada&lt;br&gt;till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för&lt;br&gt;yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar&lt;br&gt;egendom i annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1983:1015) med anledning av Sveriges&lt;br&gt;tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod&lt;br&gt;för linjekonferenser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän&lt;br&gt;hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag 6, 7, 9, 11, 14, 16, 17, 19 och 20 har upprättats i&lt;br&gt;samråd med chefen för Kommunikationsdepartementet och förslag 18&lt;br&gt;har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Specialmotivering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Förslaget till sjölag&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 1 kap. Om fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1-8 §§&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Nationalitet&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg anses som svenskt och är berättigat att föra svensk flagg,&lt;br&gt;om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk&lt;br&gt;juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;Sjöfartsverket får medge att även annat fartyg, vars drift står under&lt;br&gt;avgörande svenskt inflytande eller vars ägare har fast hemvist i&lt;br&gt;Sverige, skall anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg och får därvid bestämma vad som skall iakttas med så-&lt;br&gt;dana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls i&lt;br&gt;drift utan gällande nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fartygsregister&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;2 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en&lt;br&gt;största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg&lt;br&gt;kallas båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över svenska skepp förs ett skeppsregister. Över vissa båtar förs ett&lt;br&gt;båtregister enligt bestämmelserna i lagen (1979:377) om registrering&lt;br&gt;av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Över skepp under byggnad i&lt;br&gt;Sverige förs ett skeppsbyggnadsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret förs av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten).&lt;br&gt;Registermyndigheten förestås av en lagfaren inskrivningsdomare.&lt;br&gt;Efter regeringens förordnande får registren föras med användning av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillbehör till fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fartyg med dess skrov och styrinrättning hör fast inredning och&lt;br&gt;annan till stadigvarande bruk för fartyget ägnad utrustning samt&lt;br&gt;sådana reservdelar som varaktigt förvaras ombord, allt i den mån&lt;br&gt;fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning för radiosamband eller navigering räknas dock inte som&lt;br&gt;tillbehör, om den tillhör någon annan än fartygsägaren eller om&lt;br&gt;någon annan än fartygsägaren har rätt till utrustningen på grund av&lt;br&gt;äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa med sådant&lt;br&gt;förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § skall också tillämpas i fråga om fartyg under&lt;br&gt;byggnad. Därvid anses ett registrerat skeppsbygge vara försett även&lt;br&gt;med material, maskineri och annan utrustning som finns på tillverka-&lt;br&gt;rens område och som genom märkning eller på annat sätt otvetydigt&lt;br&gt;framstår som avsedd att införlivas med skeppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till tillbehör till fartyg eller till fartyg under byggnad far inte&lt;br&gt;göras gällande särskilt. Detta gäller även i förhållande till fartygets&lt;br&gt;eller byggets ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av utrustning som utgör tillbehör till fartyg eller till&lt;br&gt;fartyg under byggnad gäller inte i något fall mot tredje man förrän&lt;br&gt;utrustningen har skilts från fartyget eller bygget så att detta inte&lt;br&gt;längre kan anses vara försett med utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Identifiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som förs in i skeppsregistret skall ha ett namn. Namnet&lt;br&gt;bestäms av ägaren. Det skall tydligt skilja sig från andra skeppsnamn&lt;br&gt;i registret och får inte göra intrång i ett särpräglat namnskick, som&lt;br&gt;används av en annan skeppsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registermyndigheten får förelägga ägaren att inom en viss tid be-&lt;br&gt;stämma ett namn som uppfyller kraven i första stycket. I före-&lt;br&gt;läggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet än&lt;br&gt;hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt fartyg skall ha en hemort i Sverige. Agaren bestämmer&lt;br&gt;hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hemort inte har anmälts till registermyndigheten, anses&lt;br&gt;fartygets hemort vara den ort i Sverige där ägaren har sitt hemvist,&lt;br&gt;eller Stockholm, om han saknar hemvist här eller fartyget ägs av&lt;br&gt;flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som förs in i skepps- eller båtregistret skall ha en igen-&lt;br&gt;känningssignal. För skepp utgörs denna av signalbokstäver samt för&lt;br&gt;båtar av signalbokstäver och siffror. Beteckningen för ett fartygs&lt;br&gt;identifiering skall såvitt möjligt stämma överens med igenkännings-&lt;br&gt;signalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om identifiering och får&lt;br&gt;därvid bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar och&lt;br&gt;redskap samt förbjuda att registrerat fartyg hålls i drift utan före-&lt;br&gt;skriven märkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första åtta paragraferna i 1 kap. överensstämmer i sak med 1-&lt;br&gt;8 §§ i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjövärdighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg skall, när det hålls i drift, vara sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är försett med nödvändiga anordningar till förebyg-&lt;br&gt;gande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande sätt,&lt;br&gt;tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat att&lt;br&gt;säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerheten på fartyg finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [9] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av paragrafen innebär som närmare utvecklats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen under avsnitt 3.4.1 ingen saklig ändring&lt;br&gt;utan är endast en anpassning till ett nytt relativt sjövärdighetsbegrepp&lt;br&gt;inom sjölagen. Sjövärdighetsbegreppet på säkerhetslagstiftningens&lt;br&gt;område berörs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som skadats skall anses vara icke iståndsättligt inte bara&lt;br&gt;när det är omöjligt att sätta fartyget i stånd eller, om en sådan åtgärd&lt;br&gt;måste vidtas på annan ort, fartyget inte kan föras dit, utan även när&lt;br&gt;fartyget inte är värt att sättas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av ägaren skall ett fartyg som inte kan sättas i stånd&lt;br&gt;säljas såsom efter utmätning för fordran med bästa rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om besiktning för att fastställa om ett fartyg skall&lt;br&gt;anses kunna sättas i stånd finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 10 § i 1891 års sjölag.&lt;br&gt;Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 2 kap. Om skeppsregistrering och inskrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-29 §§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt skepp skall vara infört i skeppsregistret. Regeringen kan&lt;br&gt;dock bestämma att skepp, som ägs av staten och som är avsett uteslu-&lt;br&gt;tande för statsändamål och inte för affärsdrift, inte skall vara infört&lt;br&gt;i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i skepps-&lt;br&gt;byggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har&lt;br&gt;påbörjats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett skepps-&lt;br&gt;bygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall tilldelas det&lt;br&gt;fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet förs in i&lt;br&gt;skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp som är registre-&lt;br&gt;ringspliktigt i hans hand men inte infört i skeppsregistret skall inom&lt;br&gt;en månad från förvärvet anmäla skeppet för registrering. Om för-&lt;br&gt;värvet har skett under villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;är att jämställa med ett sådant förbehåll, skall anmälan göras inom en&lt;br&gt;månad från det att villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agaren av ett skepp som är svenskt och under byggnad skall anmäla&lt;br&gt;skeppet för registrering i skeppsregistret inom sex månader från det&lt;br&gt;att skeppet blivit sjösatt. Registermyndigheten kan medge uppskov&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inskrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av skepp eller skeppsbygge skrivs in på grundval av re-&lt;br&gt;gistrering enligt 1 §. Inskrivning och därmed sammanhängande in-&lt;br&gt;föring i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till skeppsregistret&lt;br&gt;om bygget förs över dit som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket samt i 4 § och 8-28 §§ om skepp&lt;br&gt;eller skeppsbyggen skall också tillämpas på andelar i sådan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp eller ett registrerat&lt;br&gt;skeppsbygge skall inom den tid som anges i 2 § första stycket söka&lt;br&gt;inskrivning av sin rätt. Ett skeppsbygge kan dock i stället anmälas för&lt;br&gt;avregistrering enligt 6 §. Den som gör registreringsanmälan enligt&lt;br&gt;2 § anses också söka inskrivning av sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett&lt;br&gt;skepp eller ett registrerat skeppsbygge, som har tillhört den avlidne,&lt;br&gt;i annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall&lt;br&gt;sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckningen då&lt;br&gt;inte har registrerats, från registreringen av denna. En make som har&lt;br&gt;tillskiftats ett skepp eller ett registrerat skeppsbygge vid bodelning är&lt;br&gt;skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen tidigare&lt;br&gt;tillhörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor&lt;br&gt;som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa med ett&lt;br&gt;sådant förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt.&lt;br&gt;Om förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att&lt;br&gt;villkoret görs gällande, skall inskrivningen avföras ur registret på&lt;br&gt;ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller över-&lt;br&gt;låtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som i&lt;br&gt;övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och verkan&lt;br&gt;därav tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom inskrivning i skeppsregistret kan ett skeppsnamn som tydligt&lt;br&gt;skiljer sig från andra skeppsnamn i registret på ansökan förbehållas&lt;br&gt;den som har behov av det. Om flera söker inskrivning av förbehåll&lt;br&gt;om skeppsnamn på samma inskrivningsdag och namnen inte tydligt&lt;br&gt;skiljer sig från varandra, skall registermyndigheten besluta om&lt;br&gt;företräde efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning av förbehåll om skeppsnamn skall avföras ur registret Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;när ett skepp har registrerats med det namnet. Detta gäller också om&lt;br&gt;den som har beviljats inskrivningen eller hans rättsinnehavare begär&lt;br&gt;det eller om namnet inte inom fem år har tagits i bruk för ett regi-&lt;br&gt;strerat skepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avregistrering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller annars förstörts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under&lt;br&gt;tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp&lt;br&gt;förs över till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregi-&lt;br&gt;strering. Dessutom har första stycket 4 motsvarande tillämpning i&lt;br&gt;fråga om skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket eller andra stycket andra meningen&lt;br&gt;skall ägaren inom en månad anmäla egendomen för avregistrering&lt;br&gt;hos registermyndigheten. Om ett skepp till följd av överlåtelse har&lt;br&gt;upphört att vara svenskt, svarar den tidigare ägaren jämte förvärvaren&lt;br&gt;för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp som skall avregistreras enligt 6 § första stycket 3 ägs&lt;br&gt;av flera och skeppet kan bevaras som svenskt genom att delägare&lt;br&gt;utövar sin rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 § mot meddelägare, får det&lt;br&gt;inte avföras ur skeppsregistret så länge sådan rätt kan utövas. Bevaras&lt;br&gt;skeppet som svenskt, skall det inte avföras ur registret. I stället skall&lt;br&gt;det förvärv skrivas in som föranlett anmälan för avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall avregi-&lt;br&gt;streras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär, för&lt;br&gt;vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock avregistreras för att föras över till skepps-&lt;br&gt;registret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering av ett&lt;br&gt;skepp enligt 6 § första stycket 4 eller av ett skeppsbygge enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket andra meningen fordras inte heller samtycke av en&lt;br&gt;inteckningsborgenär som inte har sökt betalning ur egendomen inom&lt;br&gt;en månad från det att registermyndigheten underrättat honom om&lt;br&gt;avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Verkan av registrering och inskrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att registrering eller inskrivning har skett får prövas om den&lt;br&gt;registrerade egendomen är av det slag som förutsätts för åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ett förvärv, som ligger till grund för inskrivning eller&lt;br&gt;avregistrering, är ogiltigt eller inte kan göras gällande eller om&lt;br&gt;inskrivningen eller avregistreringen av annat skäl kränker någons rätt,&lt;br&gt;får prövas trots att åtgärden vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge har överlåtits och inskrivning har&lt;br&gt;sökts för förvärvet, får egendomen efter utgången av den inskriv-&lt;br&gt;ningsdag då ansökningen gjordes inte tas i anspråk för en annan&lt;br&gt;fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med panträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge har förvärvats genom överlåtelse&lt;br&gt;från någon som inte var rätt ägare, skall förvärvet ändå gälla, om&lt;br&gt;överlåtarens åtkomst var inskriven när egendomen överläts och för-&lt;br&gt;värvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse att&lt;br&gt;överlåtaren inte var rätt ägare. Detsamma gäller förvärv genom&lt;br&gt;överlåtelse från någon som var rätt ägare men som på grund av för-&lt;br&gt;värvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtrosförvärv inträder dock inte, om det på samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inskrivning söks för förvärvet tas upp ett ärende om inskriv-&lt;br&gt;ning eller annan införing i registret av omständighet, varav bristen i&lt;br&gt;överlåtarens förfoganderätt beror, eller om anteckning i registret, att&lt;br&gt;talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av egendomen eller&lt;br&gt;om bättre rätt till egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärv genom exekutiv försäljning finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om bättre rätt till ett skepp eller skeppsbygge kan med laga&lt;br&gt;verkan riktas mot den som senast beviljats eller sökt inskrivning för&lt;br&gt;sitt förvärv, även om denne före talans väckande överlåtit egendomen&lt;br&gt;till någon annan. Den till vilken överlåtelsen skett har i rättegången&lt;br&gt;samma ställning som om överlåtelsen skett under rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas när någon vill söka betalning ur&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge för fordran som är förenad med panträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt i egendomen. Om en tvist som rör äganderätten är&lt;br&gt;antecknad i registret, kan talan om betalning i stället riktas mot den&lt;br&gt;som innehar skeppet eller bygget med äganderättsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsverkan som en sökt eller beviljad inskrivning medför enligt&lt;br&gt;9 och 10 §§ består även efter avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsverkan som en ansökan om inskrivning medför enligt 9&lt;br&gt;och 10 §§ förfaller om ansökningen avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 - 11 §§ och i denna paragraf om rättsverkan av&lt;br&gt;en inskrivningsansökan skall också tillämpas i fråga om anmälan för&lt;br&gt;avregistrering med anledning av förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall, efter&lt;br&gt;utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen togs upp,&lt;br&gt;anses känd för var och en vars rätt till skepp eller skeppsbygge beror&lt;br&gt;av god tro om en omständighet som införingen avser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte i fall som avses i 3 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om äganderätt till ett fartyg, som är registrerat i en främmande stat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller till ett fartyg under byggnad i en främmande stat har skrivits in Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;i register i den främmande staten i enlighet med dess lag, skall&lt;br&gt;äganderätten gälla i Sverige med den verkan som inskrivningen&lt;br&gt;medför enligt lagen i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrerings- och inskrivningsförfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerärenden är ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret som görs&lt;br&gt;på grund av en föreskrift i en lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klockan&lt;br&gt;tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte är&lt;br&gt;helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och&lt;br&gt;nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan&lt;br&gt;tolv anses gjord följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandlingen av ett registerärende gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;tvistemål om inte annat följer av denna lag. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet och får därvid&lt;br&gt;föreskriva skyldighet för ägare av skepp samt tillverkare och ägare&lt;br&gt;av registrerat skeppsbygge att till registermyndigheten anmäla&lt;br&gt;förhållanden som myndigheten behöver känna till för en ändamålsen-&lt;br&gt;lig registerföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos registermyndigheten skall det föras dagbok över register-&lt;br&gt;ärendena. Handlingarna i sådana ärenden skall föras samman i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan har lämnat en uppgift eller avgett&lt;br&gt;en förklaring av betydelse för ärendets prövning eller om en särskild&lt;br&gt;utredning har verkställts i ärendet, skall anteckning om detta göras i&lt;br&gt;dagboken eller i akten. I dagboken eller i akten skall även tas upp&lt;br&gt;kallelser, förelägganden och andra beslut som inte skall föras in i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag&lt;br&gt;döms ut av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut, som innebär att en anmälan eller en ansökan i ett&lt;br&gt;registerärende bifalls, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet&lt;br&gt;skjuts upp, skall föras in i registret. Innebär beslutet att anmälan eller&lt;br&gt;ansökan inte bifalls, skall skälen för beslutet antecknas i dagboken&lt;br&gt;eller i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som skall föras in i registret meddelas genom en sådan&lt;br&gt;införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut i ett registerärende har gått emot sökanden eller&lt;br&gt;någon annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas&lt;br&gt;om beslutet. En underrättelse om att ett förvärv har skrivits in skall&lt;br&gt;alltid lämnas till den som dessförinnan senast var inskriven som&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har antecknats&lt;br&gt;i dagboken eller i akten och vad den som vill överklaga beslutet skall&lt;br&gt;göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i registerärenden får överklagas hos hovrätten. Skrivelsen&lt;br&gt;med överklagandet skall ges in till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slutligt beslut skall överklagas inom fyra veckor från den&lt;br&gt;inskivningsdag då beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av ett beslut som finns infört i registret skall&lt;br&gt;antecknas där. När ett slutligt beslut med anledning av ett över-&lt;br&gt;klagande har vunnit laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny&lt;br&gt;handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål&lt;br&gt;efter det att beslutet kommit till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan eller en ansökan i registerärenden skall göras skriftligen&lt;br&gt;om inte fångeshandling eller annan tjänlig handling visas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för&lt;br&gt;registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregist-&lt;br&gt;rering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall&lt;br&gt;registermyndigheten förelägga den som underlåtit detta att fullgöra sin&lt;br&gt;skyldighet. I föreläggandet får vite sättas ut. Om det beträffande&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge finns anledning till avregistrering&lt;br&gt;enligt 6 §, får registermyndigheten självmant vidta åtgärder för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bifall till ansökan om inskrivning av förvärv är beroende av att&lt;br&gt;föregående ägare gör en registreringsanmälan eller en inskrivningsan-&lt;br&gt;sökan, får förvärvaren göra en sådan anmälan eller ansökan på den&lt;br&gt;föregående ägarens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahålla de&lt;br&gt;behövliga handlingar som han har. Vad som nu sagts om inskriv-&lt;br&gt;ningsansökan skall också tillämpas i fråga om anmälan för av-&lt;br&gt;registrering med anledning av ett förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anmälan eller en ansökan i ett registerärende inte omedelbart&lt;br&gt;bör avslås enligt denna lag, får ärendet skjutas upp till en viss senare&lt;br&gt;inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet skjuts upp, får sökanden föreläggas att ge in den ut-&lt;br&gt;redning som krävs eller att infinna sig personligen eller genom&lt;br&gt;ombud hos registermyndigheten. Även någon annan än sökanden får&lt;br&gt;höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggandet får vite&lt;br&gt;sättas ut. Följer sökanden inte föreläggandet, kan hans anmälan eller&lt;br&gt;ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerärende får vidare skjutas upp till en senare inskriv-&lt;br&gt;ningsdag, om ärendet med hänsyn till dess art eller omfattning inte&lt;br&gt;lämpligen kan tas upp till omedelbar prövning. Ett ärende som har&lt;br&gt;skjutits upp på sådan grund skall tas upp till prövning senast andra&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då anmälan eller ansökan&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att ett förvärv som åberopas i ett registerärende&lt;br&gt;är ogiltigt eller på annan grund inte kan göras gällande eller att en&lt;br&gt;åtgärd som en anmälan eller ansökan avser på annat sätt skulle kränka&lt;br&gt;någons rätt, skall den vars rätt berörs ges tillfälle att yttra sig. Detta&lt;br&gt;gäller också om ovisshet råder i fråga om förvärvsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förvärv som åberopas i ett registerärende grundas på testa-&lt;br&gt;mente, dom eller förrättning som ännu inte vunnit laga kraft, eller om&lt;br&gt;det pågår rättegång om hävning eller återgång av förvärv av den&lt;br&gt;egendom som ärendet angår eller om bättre rätt till denna, skall&lt;br&gt;ärendet skjutas upp till dess saken slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är i annat fall sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom&lt;br&gt;en viss tid väcka talan vid domstol. Om han inte gör det, kan hans&lt;br&gt;anmälan eller ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta&lt;br&gt;skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för registrering eller&lt;br&gt;ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendomen inte kan registreras enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökanden inte styrker sitt förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fångesmannens rätt inte är inskriven i registret fastän den hade&lt;br&gt;kunnat skrivas in där och sökandens förvärv inte grundas på exekutiv&lt;br&gt;försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den åberopade överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren på&lt;br&gt;grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att förfoga&lt;br&gt;över egendomen och överlåtarens åtkomst inte var inskriven när över-&lt;br&gt;låtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört i registret&lt;br&gt;eller förs in i det samma inskrivningsdag som ansökan görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egendomen av överlåtaren tidigare har överlåtits till någon annan&lt;br&gt;och överlåtarens åtkomst inte var inskriven när sökandens förvärv&lt;br&gt;ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning söks samma inskriv-&lt;br&gt;ningsdag för det tidigare förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. egendomen har blivit föremål för kvarstad eller betalningssäkring&lt;br&gt;till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren och ett ärende som rör&lt;br&gt;anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag&lt;br&gt;då anmälan eller ansökan görs eller överlåtaren har försatts i konkurs&lt;br&gt;före utgången av den inskrivningsdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. egendomen har sålts exekutivt till någon annan än sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte&lt;br&gt;har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det är uppenbart att förvärvet av något annat skäl är ogiltigt&lt;br&gt;eller inte kan göras gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5-7 utgör inte hinder mot inskrivning av förvärv,&lt;br&gt;om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund&lt;br&gt;av samma förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan enligt 4 § att inskrivning av villkorlig äganderätt skall&lt;br&gt;avföras ur registret skall avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket&lt;br&gt;inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärvaren förlorat sin&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för avregistrering skall&lt;br&gt;avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller&lt;br&gt;om grund för åtgärden inte finns enligt 6 §. Vid avregistrering med&lt;br&gt;anledning av förvärv skall bestämmelserna i 23 § första stycket 4 -&lt;br&gt;10 och andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att skeppsnamn skall skrivas in i eller avföras ur Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skeppsregistret skall avslås, om bestämmelsen i 20 § första stycket&lt;br&gt;inte har iakttagits eller om det inte finns någon förutsättning för&lt;br&gt;åtgärden enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett utländskt skepp har blivit svenskt, får det föras in i skepps-&lt;br&gt;registret endast om det visas att skeppet inte är infört i motsvarande&lt;br&gt;register i sitt tidigare hemland eller att det kommer att avföras ur ett&lt;br&gt;sådant register med verkan från den dag då det registreras här i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i vederbörande&lt;br&gt;främmande stat eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan&lt;br&gt;från den dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i&lt;br&gt;fråga om införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp&lt;br&gt;under byggnad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att registreras&lt;br&gt;utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen skall&lt;br&gt;avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska registret.&lt;br&gt;Avregistreringen får verkan från dagen för den nya registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för samordningen med en utländsk register-&lt;br&gt;myndighets beslut, får registrering eller avregistrering ske trots att&lt;br&gt;det utländska beslutet meddelas eller bevisning om detta lämnas först&lt;br&gt;efter inskrivningsdagens utgång, förutsatt att detta görs samma&lt;br&gt;kalenderdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registermyndigheten vid inskrivning av ett förvärv av ett skepp&lt;br&gt;eller skeppsbygge eller rätt till sådan egendom finner att förvärvet&lt;br&gt;beror av villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller som är att&lt;br&gt;jämställa med ett sådant förbehåll, skall även villkoret skrivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registermyndigheten vid inskrivningen eller därefter finner att&lt;br&gt;förvärvet är förenat med annat villkor som inskränker förvärvarens&lt;br&gt;rätt att överlåta egendomen eller att söka inteckning eller upplåta&lt;br&gt;panträtt i den eller att förvärvarens behörighet i ett sådant avseende&lt;br&gt;är inskränkt genom någon annans rätt att nyttja egendomen på grund&lt;br&gt;av testamente, skall detta antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av ett&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan&lt;br&gt;egendom eller om en annan fråga som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som avses i 1 har avgjorts genom dom eller slutligt beslut&lt;br&gt;som vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägare av ett registrerat skepp eller skeppsbygge har försatts i&lt;br&gt;konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utmätning, eller när en konkursförvaltare har begärt att ett registrerat &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt, eller när ägaren enligt&lt;br&gt;1 kap. 10 § andra stycket har begärt att ett registrerat skepp skall&lt;br&gt;säljas exekutivt eller egendomen har sålts exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut som avses i 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, betalnings- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;säkring eller utmätning har upphävts eller återgått eller när fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller&lt;br&gt;inskriven rätt till sådan egendom har förfallit av annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett skepp eller skeppsbygge enligt 6 § skall avregistreras men det&lt;br&gt;finns hinder mot avregistreringen enligt 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut har meddelats enligt 25 § att ett skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;skall avföras ur registret den dag då registrering äger rum utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det i en annan författning föreskrivet att ett visst förhållande&lt;br&gt;skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall detta&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret, om bygget förs över dit som skepp. En register-&lt;br&gt;anteckning skall avföras, om den uppenbarligen inte längre är av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registermyndigheten finner att en införing i skepps- eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret innehåller en uppenbar oriktighet till följd av&lt;br&gt;myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbiseende,&lt;br&gt;skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en uppenbar&lt;br&gt;oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till&lt;br&gt;förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund av in-&lt;br&gt;teckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv be-&lt;br&gt;stämmas efter vad som är skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas&lt;br&gt;de parter som berörs, om de är kända, samt den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skälen&lt;br&gt;för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för bevis&lt;br&gt;eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare inför-&lt;br&gt;ingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare handlingen&lt;br&gt;skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av registermyndigheten.&lt;br&gt;Den som har handlingen är skyldig att ge in den för detta ändamål.&lt;br&gt;I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna i 2 kap. överensstämmer med 11 - 39 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag, dock att den anmälningsskyldighet som regeringen får&lt;br&gt;föreskriva enligt 15 § tredje stycket preciserats till att avse normalt&lt;br&gt;berörda personer, dvs. ägare och tillverkare av skepp. I övrigt har&lt;br&gt;endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.3 3 kap. Om skeppshypotek och sjöpanträtt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-35 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SKEPPSHYPOTEK&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett registrerat skepp eller skeppsbygge som vill upplåta&lt;br&gt;panträtt i skeppet eller bygget till säkerhet för en fordran, har rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den ordning som anges i detta kapitel hos registermyndigheten få Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;inskrivning i egendomen av ett visst belopp (inteckning) i svenskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller utländskt mynt eller i särskilda dragningsrätter (SDR). Vad som&lt;br&gt;förstås med SDR anges i 22 kap. 3 §. Myndighetens bevis om&lt;br&gt;inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan inte beviljas i en andel av ett skepp eller skepps-&lt;br&gt;bygge och inte heller i flera skepp eller byggen gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt upplåts genom att skeppets eller skeppsbyggets ägare, efter&lt;br&gt;att ha sökt inskrivning för sitt förvärv, överlämnar pantbrevet som&lt;br&gt;pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarens rätt när ett pantbrev inte alls eller endast&lt;br&gt;delvis har utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Panträtt som har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge omfattar&lt;br&gt;även ersättning som på grund av försäkring eller av annan anledning&lt;br&gt;utgår för skada på egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av panträtt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en myndighet vid utsökning eller i något annat fall fördelar&lt;br&gt;medel mellan rättsägare i ett skepp eller skeppsbygge har en borgenär&lt;br&gt;rätt att för en fordran som är förenad med panträtt i egendomen, med&lt;br&gt;den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan lag,&lt;br&gt;få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta inte&lt;br&gt;räcker får borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta&lt;br&gt;får inte överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte räntan&lt;br&gt;på detta belopp från den dag då egendomen utmättes, konkursansökan&lt;br&gt;gjordes eller de medel som av något annat skäl skall fördelas sattes&lt;br&gt;ned. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar det av&lt;br&gt;Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot ökat med fyra&lt;br&gt;procentenheter. Förändringar i diskontot som inträffar efter upprät-&lt;br&gt;tandet av en sakägarförteckning skall inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera pantbrev har överlämnats som pant för en fordran och&lt;br&gt;inteckningarna har samma företrädesrätt eller gäller omedelbart efter&lt;br&gt;varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp&lt;br&gt;avse pantbrevens sammanlagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pant-&lt;br&gt;brevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är&lt;br&gt;pantförskrivet till borgenären i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär har rätt att få betalning enligt 4 § även om fordringen&lt;br&gt;har preskriberats eller inte blivit anmäld efter kallelse på okända&lt;br&gt;borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge försämras till följd av vanvård eller&lt;br&gt;sjöolycka eller av någon annan jämförlig orsak så att panträttens&lt;br&gt;värde väsentligt minskas, får borgenären söka betalning ur egen-&lt;br&gt;domen fastän fordringen inte är förfallen till betalning. Detta gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också om skeppet eller bygget skall avregistreras enligt 2 kap. 6 § Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;utom när bygget skall föras över till skeppsregistret som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Panträttsupplåtelse i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frångår ett skepp eller skeppsbygge innehavaren efter klander, är&lt;br&gt;en upplåtelse av panträtt som skett efter det att egendomen kom ur&lt;br&gt;rätte ägarens hand utan verkan, om inte annat följer av 9 §. Detta&lt;br&gt;gäller också om förvärv av ett skepp eller skeppsbygge återgår som&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Upplåts panträtt i ett skepp eller skeppsbygge i strid med en mot&lt;br&gt;upplåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans&lt;br&gt;rätt att förfoga över egendomen är upplåtelsen utan verkan, om inte&lt;br&gt;annat följer av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panträtt har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge av någon&lt;br&gt;som inte var rätt ägare, skall upplåtelsen ändå gälla, om upplåtarens&lt;br&gt;åtkomst var eller därefter på ansökan före upplåtelsen, blev inskriven&lt;br&gt;och borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlå-&lt;br&gt;tits till någon annan, denne vid sitt förvärv varken insett eller bort&lt;br&gt;inse att upplåtaren inte var rätt ägare. Detta gäller också i fråga om&lt;br&gt;panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare men&lt;br&gt;på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen&lt;br&gt;genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om panträtt har upplåtits till säkerhet för en fordran som ännu inte&lt;br&gt;har uppkommit och om upplåtaren vid överlämnandet av pantbrevet&lt;br&gt;var behörig att upplåta panträtten eller om förhållandena då var&lt;br&gt;sådana som anges i 9 §, gäller panträtten till säkerhet för fordringen&lt;br&gt;även om upplåtaren när fordringen uppkommer inte längre är ägare&lt;br&gt;med rätt att förfoga över egendomen genom panträttsupplåtelse. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte, om borgenären före fordringens uppkomst har fått&lt;br&gt;kännedom om att upplåtaren inte hade rätt att upplåta panträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även när ett pantbrev utgör&lt;br&gt;säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ut mot en annan&lt;br&gt;fordran utan några andra ändringar än sådana som normalt före-&lt;br&gt;kommer vid fordringsutbyten av det slag som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innebörden av ägarhypotek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett pantbrev inte har överlämnats som pant för en fordran, är&lt;br&gt;skeppets eller skeppsbyggets ägare berättigad att vid sådan fördelning&lt;br&gt;som avses i 4 § med den företrädesrätt inteckningen medför enligt&lt;br&gt;denna eller annan lag få tilldelning ur medlen med pantbrevets&lt;br&gt;belopp. Har ett pantbrev överlämnats som pant för en fordran men&lt;br&gt;understiger fordringen pantbrevets belopp, är skeppets eller byggets&lt;br&gt;ägare berättigad att ur medlen få skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företräde mellan inteckningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning ger företräde i förhållande till en annan inteckning&lt;br&gt;efter den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar som söks&lt;br&gt;på samma inskrivningsdag ger lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar som&lt;br&gt;söks på samma inskrivningsdag på annat sätt än som angetts i 12 §&lt;br&gt;samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns&lt;br&gt;bestämmelser i 27 och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det företräde som en inteckning har i ett skeppsbygge består vid&lt;br&gt;överföring till skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med en inteckning finns bestämmelser&lt;br&gt;i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vissa bestämmelser om giltigheten av inteckningar och pantbrev&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp skall avregistreras som förolyckat, upphugget eller&lt;br&gt;annars förstört eller som försvunnet eller övergivet till sjöss, förfaller&lt;br&gt;en inteckning i skeppet när tio år har förflutit från den dag anteckning&lt;br&gt;gjordes enligt 2 kap. 28 § första stycket 6. En inteckning kan dock&lt;br&gt;förnyas att gälla i ytterligare tio år om det medan inteckningen ännu&lt;br&gt;gäller begärs av borgenären eller skeppsägaren och kan även därefter&lt;br&gt;förnyas i samma ordning för tio år åt gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge säljs exekutivt i Sverige är en in-&lt;br&gt;teckning i detta, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen&lt;br&gt;har betalats, utan verkan till det belopp som inte tillåtits innestå i&lt;br&gt;egendomen med anledning av att inteckningsborgenärens fordran&lt;br&gt;räknats av på köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiv försäljning i främmande stat av ett intecknat skepp eller&lt;br&gt;skeppsbygge skall erkännas med den verkan som anges i första&lt;br&gt;stycket, om egendomen fanns inom den statens jurisdiktionsområde&lt;br&gt;och försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i&lt;br&gt;överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella&lt;br&gt;konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning blir helt eller delvis utan verkan är pantbrevet&lt;br&gt;utan verkan i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödning av förkommet pantbrev medför inte att inteckningen blir&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Främmande hypotek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i ett ut-&lt;br&gt;ländskt fartyg gäller även i Sverige under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättigheten upplåtits och skrivits in i enlighet med lagen i den stat&lt;br&gt;där fartyget är registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registret och de handlingar som skall förvaras i anslutning till&lt;br&gt;detta enligt lagen i registreringsstaten är offentliga och såväl utdrag&lt;br&gt;av registret som avskrift av handlingarna kan fås från registret, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registret eller i anslutning till detta förvarade handlingar inne-&lt;br&gt;håller uppgift om rättighetshavarens namn och adress eller om att&lt;br&gt;rättigheten upplåtits till förmån för ett pantbrevs eller en motsvarande&lt;br&gt;handlings innehavare samt uppgift om det belopp rättigheten avser&lt;br&gt;och om datum och övriga omständigheter som enligt lagen i regist-&lt;br&gt;reringsstaten bestämmer rättighetens företräde i förhållande till andra&lt;br&gt;rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i ett&lt;br&gt;fartyg under byggnad i främmande stat gäller även i Sverige under&lt;br&gt;förutsättning att inskrivning skett i den främmande staten i enlighet&lt;br&gt;med dess lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till en annan&lt;br&gt;inskriven rättighet och, om det är förenligt med 51 och 52 §§, i&lt;br&gt;övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har&lt;br&gt;enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inteckningsförfarandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inteckningsärenden anses som ägare av skeppet eller skeppsbygget&lt;br&gt;den för vars förvärv inskrivning senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om inteckning skall göras skriftligen av ägaren av&lt;br&gt;skeppet eller skeppsbygget. Den skall innehålla uppgift om det skepp&lt;br&gt;eller det bygge som avses och det belopp på vilket inteckningen skall&lt;br&gt;lyda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om inteckningsfömyelse skall göras skriftligen av&lt;br&gt;skeppsägaren eller pantbrevets innehavare. Pantbrevet skall ges in om&lt;br&gt;det inte är skeppsägaren som begär förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om inteckning skall avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 23 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökan strider mot 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökan strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot&lt;br&gt;sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egen-&lt;br&gt;domen, som har förts in i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörs in i det samma inskrivningsdag som inteckningen söks, och Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ansökan inte medgetts av den till vars förmån inskränkningen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden eller, om skeppet eller bygget ägs av flera, någon av&lt;br&gt;sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inteckningen söks och det inte visas att skeppet, bygget eller&lt;br&gt;andelen inte hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring eller&lt;br&gt;utmätning och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har tagits&lt;br&gt;upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks, om inte i&lt;br&gt;fråga om kvarstad ansökan har medgetts av kronofogdemyndigheten,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har frångått sökanden genom exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som rör inskrivning av sökandens förvärv har skjutits&lt;br&gt;upp, skall behandlingen av inteckningsansökan skjutas upp på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns något hinder enligt 24 §, skall inteckning beviljas&lt;br&gt;och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av ett nytt pantbrev i stället för ett&lt;br&gt;pantbrev som dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av för-&lt;br&gt;kommen handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om inteckningsfömyelse skall avslås om 23 § andra&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som en annan&lt;br&gt;inteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra&lt;br&gt;inteckningen, om sökanden begär det. En inteckning som sätts efter&lt;br&gt;en annan skall gälla efter en inteckning med lika rätt som eller med&lt;br&gt;bättre rätt än denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pantbrev får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare&lt;br&gt;och efter medgivande av pantbrevets innehavare bytas ut mot två eller&lt;br&gt;flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pantbrevens&lt;br&gt;inbördes företrädesrätt bestämmas. Härvid skall 27 § andra meningen&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckningar som gäller i samma myntslag och har inbördes lika rätt&lt;br&gt;eller gäller omedelbart efter varandra får på ansökan av skeppets eller&lt;br&gt;skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pantbrevens innehavare&lt;br&gt;föras samman till en inteckning (sammanföring). Denna inteckning&lt;br&gt;skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer den av de i samman-&lt;br&gt;föringen ingående inteckningarna som har sämsta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för ett&lt;br&gt;lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna sammanlagt&lt;br&gt;uppgår till, om sökanden begär det och pantbrevens innehavare&lt;br&gt;medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare&lt;br&gt;och efter medgivande av pantbrevets innehavare sättas ned efter en&lt;br&gt;annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned efter en&lt;br&gt;annan gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre rätt än&lt;br&gt;denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter med-&lt;br&gt;givande av pantbrevets innehavare får en inteckning dödas (dödning).&lt;br&gt;Bestämmelser om dödning av inteckning när pantbrevet har för-&lt;br&gt;kommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som&lt;br&gt;avses i 28 - 31 §§ skall pantbrevet ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av ett pantbrevs innehavare skall innehavet antecknas i&lt;br&gt;skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Ar någon annan antecknad&lt;br&gt;som innehavare skall registermyndigheten, sedan det nya innehavet&lt;br&gt;har antecknats, avföra den tidigare anteckningen och underrätta den&lt;br&gt;vars innehav var antecknat. Om det kan antas att sökanden inte har&lt;br&gt;pantbrevet, skall föreläggande meddelas honom att visa upp detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet har upphört,&lt;br&gt;skall anteckningen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan enligt första stycket inte har gjorts när ett pantbrev&lt;br&gt;skall utfärdas eller det inte finns en ny sådan ansökan när an-&lt;br&gt;teckning om innehav avförs, skall skeppets eller skeppsbyggets ägare&lt;br&gt;antecknas som innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inteckning har förfallit enligt 16 §, skall det antecknas i&lt;br&gt;skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall anteckning göras om inverkan på inteckning av&lt;br&gt;exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skeppsbygge avförs ur skeppsbyggnadsregistret och i stället&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret som skepp, skall en inteckning som gäller i&lt;br&gt;bygget och en införing som rör inteckningen föras över till skepps-&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första 35 paragraferna i 3 kap. överensstämmer i sak med 261-&lt;br&gt;293 §§ (inklusive 269a och 287a §§) i 1891 års sjölag. Endast&lt;br&gt;språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36-52 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJÖPANTRÄTT&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöpanträtt i fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt i fartyg gäller till säkerhet för en sådan fordran mot&lt;br&gt;redaren som kan hänföras till fartyget och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller någon annan&lt;br&gt;ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hamn-, kanal- och annan vattenvägsavgift samt lotsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning med anledning av personskada som uppkommit i&lt;br&gt;omedelbart samband med fartygets drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning med anledning av sakskada som uppkommit i omedel-&lt;br&gt;bart samband med fartygets drift, förutsatt att fordringen inte kan&lt;br&gt;grundas på avtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bärgarlön, ersättning för avlägsnande av vrak och bidrag till ge-&lt;br&gt;mensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 och 4 gäller inte i fråga om en fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning för atomskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt gäller även om fordringen riktar sig mot sådan fartygets&lt;br&gt;ägare som inte är redare, eller mot den som i egenskap av befraktare&lt;br&gt;eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i redarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser i&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 36 § första stycket har inbördes&lt;br&gt;företräde till betalning efter nummerordningen där. En fordran som&lt;br&gt;avses i 5 har dock företräde framför en fordran som avses i 1 - 4 och&lt;br&gt;som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar under samma punkt har inbördes lika rätt om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket. En fordran som avses i 5 går dock före en&lt;br&gt;annan sådan fordran som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utom i fall som avses i 41 § häftar sjöpanträtt vid fartyget med&lt;br&gt;oförändrad förmånsrätt även om fartyget övergår till en ny ägare eller&lt;br&gt;dess registrering ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bygger, bygger om eller reparerar ett fartyg åt någon&lt;br&gt;annan får hålla kvar egendomen till säkerhet för sin fordran på köpe-&lt;br&gt;skillingen eller annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att i vissa fall sälja egendomen, att ta ut fordringen&lt;br&gt;ur köpeskillingen och att bortskaffa egendomen finns bestämmelser&lt;br&gt;i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte har&lt;br&gt;hämtats. Dessa bestämmelser skall tillämpas även på övriga fall som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med rätten att hålla kvar egendomen&lt;br&gt;finns bestämmelser i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt i fartyg upphör när ett år har förflutit från det att ford-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen uppkom, om inte före utgången av denna tid kvarstad eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;utmätning, som sedermera åtföljs av exekutiv försäljning av fartyget,&lt;br&gt;blivit säkerställd. Preskriptionstiden får inte förlängas eller avbrytas&lt;br&gt;men skall inte löpa medan det finns laga hinder mot att fartyget&lt;br&gt;beläggs med kvarstad eller utmäts för borgenärens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när ett fartyg skall säljas exekutivt under konkurs eller&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § andra stycket, om försäljning har begärts och&lt;br&gt;fartyget har tagits ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fordran som är förenad med sjöpanträtt i ett fartyg får&lt;br&gt;domstol besluta om kvarstad på fartyget enligt 15 kap. 1 § rättegångs-&lt;br&gt;balken även om det inte finns risk för att motparten undandrar sig att&lt;br&gt;betala skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fartyg säljs exekutivt i Sverige, upphör sjöpanträtt och reten-&lt;br&gt;tionsrätt i fartyget sedan försäljningen har vunnit laga kraft och köpe-&lt;br&gt;skillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärerna har rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning&lt;br&gt;som gäller för utmätt egendom. En fordran som är förenad med sjö-&lt;br&gt;panträtt får därvid bevakas till fullt belopp trots bestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. om ansvarsbegränsning men ger inte utdelning över det belopp&lt;br&gt;som högst skall betalas enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En exekutiv försäljning av fartyg i främmande stat skall erkännas&lt;br&gt;med den verkan som anges i första stycket, om fartyget fanns inom&lt;br&gt;den statens jurisdiktionsområde samt försäljningen har verkställts i&lt;br&gt;enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och&lt;br&gt;fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om sjöpanträtt i fartyg skall också tillämpas på&lt;br&gt;fartyg under byggnad sedan bygget sjösatts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöpanträtt i last&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt i inlastat gods gäller till säkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön och på bidrag till gemensamt haveri eller&lt;br&gt;annan kostnad som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på grund av att en transportör, bortfraktare eller befäl-&lt;br&gt;havare med stöd av behörighet enligt denna lag har slutit avtal eller&lt;br&gt;vidtagit någon annan åtgärd för lastens behov samt en lastägares&lt;br&gt;fordran på ersättning för gods som sålts för någon annan lastägares&lt;br&gt;räkning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en transportörs eller bortfraktares fordran på grund av frakt-&lt;br&gt;avtalet om den kan göras gällande mot den som kräver att godset&lt;br&gt;skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser i&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 43 § har inbördes företräde till&lt;br&gt;betalning efter nummerordningen där. Fordringar under samma punkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inbördes lika rätt. En fordran som avses i 1 eller 2 går dock före Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;en fordran under samma punkt som härrör av en annan händelse och&lt;br&gt;som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnas gods som utgör säkerhet för en fordran eller säljs gods för&lt;br&gt;fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanträtten i godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods säljs exekutivt upphör sjöpanträtten i godset sedan försälj-&lt;br&gt;ningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan borgenärens tillstånd har lämnat ut gods som enligt&lt;br&gt;vad han insett eller bort inse utgjorde säkerhet för en fordran, svarar&lt;br&gt;för vad som till följd av detta inte kan ersättas ur godset. Sådan&lt;br&gt;ansvarighet har även mottagaren, för en fordran för vilken han annars&lt;br&gt;inte skulle svara personligen, om han hade kännedom om fordringen&lt;br&gt;när godset lämnades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett år har förflutit från det att&lt;br&gt;fordringen uppkom, om inte före utgången av denna tid antingen&lt;br&gt;talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning, som seder-&lt;br&gt;mera åtföljs av exekutiv försäljning av godset, blivit säkerställd.&lt;br&gt;Preskriptionstiden skall inte löpa medan det finns laga hinder mot att&lt;br&gt;godset beläggs med kvarstad eller utmäts för borgenärens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran har kommit under behandling av dispaschör, anses&lt;br&gt;att talan om fordringen har blivit väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när gods skall säljas exekutivt under konkurs, om för-&lt;br&gt;säljning har begärts och godset har tagits om hand, förseglats eller&lt;br&gt;märkts av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamma bestämmelser om sjöpanträtt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en borgenär har sjöpanträtt i flera panter, utgör varje pant&lt;br&gt;säkerhet för fordringens hela belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får borgenären betalt ur en pant för större del av sin fordran än&lt;br&gt;som belöper på den panten efter det inbördes förhållandet mellan&lt;br&gt;panternas värden vid tiden för panträttens uppkomst, inträder pant-&lt;br&gt;ägaren för överskottet i den rätt borgenären hade till övriga panter.&lt;br&gt;I pantägarens ställe och med företräde framför honom inträder den&lt;br&gt;borgenär, för vars fordran panten utgjorde säkerhet särskilt, i den&lt;br&gt;mån panten på grund av den andre borgenärens krav inte räcker till&lt;br&gt;betalning av hans fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt består även om fordringen överlåts eller tas i anspråk&lt;br&gt;genom utmätning eller införsel eller på annat sätt övergår till någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt omfattar inte ersättning som på grund av försäkring eller&lt;br&gt;av någon annan anledning utgår för skada på fartyg eller last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till betalning som är förenad med retentionsrätt enligt 39 § får&lt;br&gt;göras gällande i ersättning som på grund av försäkring eller av någon&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan anledning utgår för skada på det fartyg eller det fartygsbygge Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;som är föremål för retentionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om betalning ur fartyg eller last för en fordran som är för-&lt;br&gt;enad med sjöpanträtt får väckas mot pantägaren eller befälhavaren.&lt;br&gt;Vad gäller last får sådan talan dock inte väckas mot befälhavaren av&lt;br&gt;fartygets ägare eller redare eller den som i egenskap av befraktare&lt;br&gt;eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i redarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en sådan sjöpanträtt eller retentionsrätt i fartyg som avses i&lt;br&gt;detta kapitel åberopas inför svensk myndighet skall svensk lag&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en annan sjöpanträtt, retentionsrätt eller liknande rättighet i&lt;br&gt;fartyg åberopas, skall den prövas enligt lagen i den stat där fartyget&lt;br&gt;är registrerat. Rättigheten skall dock stå tillbaka för sjöpanträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt enligt detta kapitel eller hypotek som överensstämmer&lt;br&gt;med 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygs-&lt;br&gt;hypotek. Rättigheten far i övrigt inte medföra bättre rätt än den&lt;br&gt;rättighet enligt detta kapitel som den närmast motsvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 51 § skall också tillämpas på fartyg under&lt;br&gt;byggnad sedan bygget sjösatts. För tiden innan dess gäller lagen i den&lt;br&gt;stat där fartyget byggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 36 - 52 §§ överensstämmer i sak med 244 - 260 §§ i 1891&lt;br&gt;års sjölag. I 41 § andra stycket har lagtexten dock anpassats till&lt;br&gt;nionde kapitlets nya rubrik och i 43 § 2 och 3 har genom införandet&lt;br&gt;av begreppet &amp;quot;transportör&amp;quot; en anpassning skett till den nya terminolo-&lt;br&gt;gin på styckegodstransporternas område. I övrigt har endast språkliga&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 4 kap. Om kvarstad på fartyg i internationella rättsför-&lt;br&gt;hållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller kvarstad på fartyg för anspråk&lt;br&gt;som i Sverige eller ett annat land är eller kan bli föremål för&lt;br&gt;rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt anspråk i brottmål.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller dock inte kvarstad för fordringar som avser&lt;br&gt;skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller för fartyg som är införda i det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret eller ett motsvarande utländskt fartygsregister. Be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller dock inte för svenska skepp, om sökanden har&lt;br&gt;hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande stats-&lt;br&gt;fartyg m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte får läggas på&lt;br&gt;vissa fartyg. Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller&lt;br&gt;uteslutande används av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också för&lt;br&gt;kvarstad enligt detta kapitel, om något annat inte föreskrivs i kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran avses i detta kapitel ett anspråk som grundar sig på&lt;br&gt;någon av följande omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning eller&lt;br&gt;på något annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller&lt;br&gt;som har inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av&lt;br&gt;certeparti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran&lt;br&gt;med fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller&lt;br&gt;underhåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller&lt;br&gt;kostnader för dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan ombord-&lt;br&gt;anställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avsändare,&lt;br&gt;befraktare eller avlastare eller agenter för fartygets eller dess ägares&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besitt-&lt;br&gt;ningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad&lt;br&gt;panträtt i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i&lt;br&gt;3 § andra stycket 1-14, får kvarstad i stället läggas på ett annat&lt;br&gt;fartyg som tillhör den som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var&lt;br&gt;ägare av det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran&lt;br&gt;enligt andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det&lt;br&gt;fartyg som sjöfordran hänför sig till eller på ett annat fartyg som&lt;br&gt;tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i Sverige&lt;br&gt;kan utmätas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan förpliktelse&lt;br&gt;än betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om utmätning i stället&lt;br&gt;gälla annan verkställighet än verkställighet av kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöfordran. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller någon annan säkerhet för en sjöfordran har ställts&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjö-&lt;br&gt;fordran. Kvarstad får dock beviljas, om borgenären visar att den&lt;br&gt;ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på&lt;br&gt;sådana omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får&lt;br&gt;domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller&lt;br&gt;annan säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel överenstämmer 1 - 7 §§ i sak med 1 - 7 §§ lagen&lt;br&gt;(1993:103) om kvarstad på fartyg i internationella rättsförhållanden.&lt;br&gt;I 3 § andra stycket 14 om gjorda utlägg har genom införandet av&lt;br&gt;orden &amp;quot;avsändare eller befraktare&amp;quot; en anpassning skett till den nya&lt;br&gt;terminologin på styckegodstransporternas område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad på egendom som en ombordanställd fört ombord på ett&lt;br&gt;fartyg finns bestämmelser i 22 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstadsreglema i detta kapitel är särregler i förhållande till de&lt;br&gt;allmänna reglerna om kvarstad i 15 kap. rättegångsbalken. I denna&lt;br&gt;paragraf, som är ny, lämnas en upplysning om att ytterligare&lt;br&gt;särregler om kvarstad på egendom som en ombordanställd fört&lt;br&gt;ombord på ett fartyg finns i 22 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.5 5 kap. Om partrederi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 - 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett partrederi föreligger om flera har kommit överens om att under&lt;br&gt;delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med ett eget fartyg. An-&lt;br&gt;mälan om ett partrederiavtal får göras hos registermyndigheten, som&lt;br&gt;skall anteckna anmälningen i det register där fartyget är infört eller,&lt;br&gt;om det inte är registrerat, genast kungöra den. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om anmälnings- och kungörelseförfarandet meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de förpliktelser som uppkommer för partrederiet efter det att&lt;br&gt;rederiavtalet har anmälts till registermyndigheten svarar varje redare&lt;br&gt;endast i förhållande till sin andel i fartyget om han inte har åtagit sig&lt;br&gt;större ansvarighet. För tidigare uppkomna rederiförpliktelser svarar&lt;br&gt;redarna solidariskt. I fråga om betalningsansvar för vattenförorenings-&lt;br&gt;avgift enligt 8 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförore-&lt;br&gt;ning från fartyg gäller 8 kap. 2 § andra stycket nämnda lag. I fråga&lt;br&gt;om betalningsansvar enligt lagen (1986:371) om flyttning av fartyg&lt;br&gt;i allmän hamn gäller 5 § andra stycket andra meningen den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 2 - 18 §§ i den mån något annat inte har avtalats. Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett partrederi tär en huvudredare väljas. Till huvudredare får&lt;br&gt;utses en här i landet bosatt svensk, dansk, finsk eller norsk med-&lt;br&gt;borgare eller en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudredaren är behörig att på samtliga redares vägnar företa de&lt;br&gt;rättshandlingar som rederirörelsen vanligen medför, att väcka och&lt;br&gt;utföra talan i sak som rör rederiet samt att i övrigt företräda redarna&lt;br&gt;inför domstolar och andra myndigheter i sådan sak. Huvudredaren får&lt;br&gt;inte utan medredarnas samtycke överlåta fartyget eller upplåta&lt;br&gt;panträtt i det eller bortfrakta det för en längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudredare inte är vald, kan vilken som helst av redarna&lt;br&gt;sökas att svara även för de övriga i sak som rör rederiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudredaren skall på lämpligt sätt hålla redarna underrättade om&lt;br&gt;rederiets verksamhet. Han skall rådgöra med dem i alla viktiga&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i partrederiets angelägenheter fattas vid allmänt samman-&lt;br&gt;träde, till vilket var och en av redarna har kallats minst en vecka i&lt;br&gt;förväg genom rekommenderat brev eller telegram eller telexmeddel-&lt;br&gt;ande under sin senast kända adress. Kallelsen skall innehålla upplys-&lt;br&gt;ning om vad som skall behandlas på sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sammanträde krävs inte för ett beslut som samtliga redare&lt;br&gt;biträder eller som är så brådskande att det inte kan anstå till dess ett&lt;br&gt;sådant sammanträde kan hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en redares begäran skall protokoll föras över vad som före-&lt;br&gt;kommer av vikt vid ett allmänt sammanträde. En redare, som har&lt;br&gt;uteblivit från ett allmänt sammanträde eller av någon annan anledning&lt;br&gt;inte har deltagit i ett beslut, skall underrättas om vad som beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omröstning räknas varje redares röstetal efter hans andel i&lt;br&gt;fartyget. Om något annat inte följer av tredje stycket, gäller som&lt;br&gt;beslut den mening som har fått det högsta röstetalet. Vid lika röstetal&lt;br&gt;gäller den mening som huvudredaren biträder. Val av huvudredare&lt;br&gt;skall dock avgöras genom lottning, om flera fått lika röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut vid allmänt sammanträde är bindande för en redare som&lt;br&gt;har uteblivit från sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut, som har fattats i en annan ordning än vid ett allmänt&lt;br&gt;sammanträde eller som innebär att rederiet skall upplösas, gäller&lt;br&gt;endast om det biträds av redare som tillsammans äger mer än hälften&lt;br&gt;i fartyget. Ett beslut, som strider mot rederiavtalet eller på något&lt;br&gt;annat sätt mot rederiets ändamål och som inte avser rederiets&lt;br&gt;upplösning, gäller endast om samtliga redare är eniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudredaren kan när som helst skiljas från sitt uppdrag genom ett&lt;br&gt;beslut enligt 5 och 7 §§. En huvudredare som själv äger minst hälften&lt;br&gt;i fartyget kan på en medredares talan av domstol skiljas från upp-&lt;br&gt;draget, om det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudredaren svarar för att rederiets bokföring fullgörs enligt lag&lt;br&gt;och annan författning. Han skall inför redarna redovisa sin för-&lt;br&gt;valtning av rederiets angelägenheter. Redovisningen skall avse&lt;br&gt;kalenderår och avges inom två månader efter årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall avges skriftligen till varje redare. För gransk-&lt;br&gt;ning av redovisningen har redare rätt att ta del av rederiets räken-&lt;br&gt;skapshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare vill klandra redovisningen, skall han väcka talan vid&lt;br&gt;domstol inom sex månader från det att han fått del av den. En redare&lt;br&gt;som försummar detta har förlorat sin rätt till klander, om inte&lt;br&gt;huvudredaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje redare skall bidra till utgifterna för rederiets verksamhet i&lt;br&gt;förhållande till sin andel i fartyget. Om en redare trots uppmaning&lt;br&gt;inte betalar sitt bidrag till beslutad utgift och huvudredaren eller en&lt;br&gt;annan redare lägger ut beloppet, skall den betalningskyldige redaren&lt;br&gt;betala ränta på det förskotterade beloppet enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinst och förlust av rederiets verksamhet fördelas mellan redarna&lt;br&gt;i förhållande till deras andelar. Ett överskott som inte behövs för&lt;br&gt;rederiets utgifter skall delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 10 § förskotterat bidrag för en annan har rätt att i&lt;br&gt;avräkning på sin fordran lyfta utdelning som belöper på den andres&lt;br&gt;andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en andel i fartyget övergår till någon annan, skall förvärvaren&lt;br&gt;eller hans fångesman genast underrätta huvudredaren och övriga&lt;br&gt;redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare har blivit medborgare i en främmande stat, skall han&lt;br&gt;genast underrätta huvudredaren och övriga redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare har rätt att lösa till sig en andel i fartyget som på något&lt;br&gt;annat sätt än genom förvärv vid en exekutiv försäljning eller offentlig&lt;br&gt;auktion har övergått till någon annan än en medredare. Lösnings-&lt;br&gt;rätten gäller dock inte mot en medredares make, avkomling eller&lt;br&gt;avkomlings make. En redare som vill utöva sin lösningsrätt skall&lt;br&gt;meddela förvärvaren detta inom en månad från det att han under-&lt;br&gt;rättades om förvärvet. Försummas detta är lösningsrätten förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera redare gör sin lösningsrätt gällande, skall den utövas i&lt;br&gt;förhållande till deras andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösensumman skall motsvara andelens fulla värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare, vars andel i fartyget har övergått till någon annan, blir&lt;br&gt;inte fri från ansvarighet mot de övriga redarna för de förpliktelser&lt;br&gt;som han hade vid övergången. Inte heller blir han fri från ansvarighet&lt;br&gt;mot dem för därefter uppkommande rederiförpliktelser förrän huvud-&lt;br&gt;redaren eller samtliga redare har underrättats om övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren av andelen inträder i förhållande till de övriga redarna&lt;br&gt;genast i en redares alla rättigheter och skyldigheter. Han är på samma&lt;br&gt;sätt som sin fångesman bunden av de beslut som har träffats och de&lt;br&gt;åtgärder som vidtagits före övergången. De övriga redarna får från&lt;br&gt;hans utdelning räkna av en sådan fordran på bidrag till rederiets&lt;br&gt;verksamhet som gäller mot fångesmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye redaren svarar i förhållande till tredje man endast för de&lt;br&gt;rederiförpliktelser som uppkommer efter andelsövergången. Innan in-&lt;br&gt;skrivning har sökts för förvärvet eller anmälan har gjorts om detta&lt;br&gt;svarar även hans fångesman för sådana rederiförpliktelser i för-&lt;br&gt;hållande till tredje man som varken kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;andelsövergången. Bestämmelserna i 1 § första stycket andra och&lt;br&gt;tredje meningarna har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 16 §, skall rederiet upplösas sex månader&lt;br&gt;efter det att en redare begärt det hos medredama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en redare skall rederiet omedelbart upplösas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyget utan redarens åtgärd eller samtycke har upphört att vara&lt;br&gt;svenskt och lösningsrätt inte kan utövas enligt 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudredaren har skilts från sitt uppdrag av domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en medredare inte kan fullgöra sina förpliktelser som redare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rederiet förvaltas på ett sådant sätt att redarens rätt kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redare har rätt att lösa ut en medredare som enligt 15 § första&lt;br&gt;stycket har begärt att rederiet skall upplösas eller till vilken en&lt;br&gt;upplösningsgrund enligt 15 § andra stycket hänför sig. Den som vill&lt;br&gt;utöva sin utlösningsrätt skall meddela medredaren detta inom en&lt;br&gt;månad från det att han fått del av dennes begäran om upplösning&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket eller han fått kännedom om att en upplös-&lt;br&gt;ningsgrund enligt samma paragraf andra stycket hade inträtt. För-&lt;br&gt;summas detta är utlösningsrätten förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § andra och tredje styckena skall också tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid upplösning av ett partrederi skall fartyget säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redarna inte enas om försäljningsorten, bestäms den av en god&lt;br&gt;man som utses enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Enas&lt;br&gt;de inte om sättet för försäljningen, skall denna ske på offentlig&lt;br&gt;auktion. Därvid skall lagen om samäganderätt tillämpas, om för-&lt;br&gt;säljningen skall ske i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om samäganderätt tillämpas skall tingsrätten i fartygets&lt;br&gt;hemort vara laga domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har en större andel i fartyget än hälften har rätt att träda&lt;br&gt;in som fartygets befälhavare, om han är behörig till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som har större andel i fartyget än hälften befälhavare, skall Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;rätten på en annan delägares talan skilja honom från befattningen, om&lt;br&gt;det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna i detta kapitel överensstämmer i sak med 40 - 57 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1891 års sjölag. I 13 och 18 §§ har dock i förhållande till motsva-&lt;br&gt;rande reglering i 1891 års sjölag den ändringen gjorts att föreskriften&lt;br&gt;om avgörande genom skiljedom utgått. Tvister som här avses får&lt;br&gt;alltså prövas av domstol. Detta överensstämmer - där motsvarighet&lt;br&gt;finns - med vad som gäller i Danmark, Finland och Norge. Inget&lt;br&gt;hindrar naturligtvis parterna från att i det enskilda fallet överenskom-&lt;br&gt;ma att tvist skall avgöras genom skiljeförfarande. I övrigt har endast&lt;br&gt;språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 § tredje stycket har avfattats enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.6 6 kap. Om befälhavare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall innan en resa påbörjas se till att fartyget är&lt;br&gt;sjövärdigt enligt 1 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resan skall befälhavaren vaka över att fartyget hålls i sjövär-&lt;br&gt;digt skick efter vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller brist i sjövärdigheten inte kan avhjälpas genast, skall&lt;br&gt;befälhavaren omedelbart underrätta redaren eller den som i redarens&lt;br&gt;ställe har befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [58] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som har gjorts i förhållande till den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen i 1891 års sjölag är av redaktionell och språklig art och&lt;br&gt;hänger samman med införandet av ett nytt sjövärdighetsbegrepp (se&lt;br&gt;närmare den allmänna motiveringen under avsnitt 3.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall se till att fartyget framförs och handhas på&lt;br&gt;ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall känna till de påbud och föreskrifter om sjöfarten som&lt;br&gt;gäller för de farvatten som fartyget skall trafikera och på de orter&lt;br&gt;som det skall anlöpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fartyg prejas av en behörig svensk civil eller militär myndig-&lt;br&gt;het, är befälhavaren skyldig att lyda prejningen. Om det efter&lt;br&gt;prejning eller annars begärs av en behörig myndighet, är befäl-&lt;br&gt;havaren också skyldig att låta fartyget visiteras. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter&lt;br&gt;om prejning och visitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är ansvarig för att föreskrivna dagböcker förs på&lt;br&gt;fartyget. Bestämmelser om dagböcker finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är skyldig att på fartyget medföra andra skeppshand-&lt;br&gt;lingar och ett exemplar av denna lag enligt föreskrifter som meddelas&lt;br&gt;av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall se till att lastning och lossning sker och att resan&lt;br&gt;utförs med tillbörlig skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan befälhavaren påbörjar bärgning av ett fartyg eller av gods,&lt;br&gt;skall han noga överväga om detta är förenligt med hans skyldigheter&lt;br&gt;mot dem vilkas intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget råkar i sjönöd, är befälhavaren skyldig att göra allt&lt;br&gt;som står i hans makt för att rädda de ombordvarande och bevara&lt;br&gt;fartyget och lasten. Han skall, om det är möjligt, se till att dagböcker&lt;br&gt;och andra skeppshandlingar förs i säkerhet samt vidta åtgärder för&lt;br&gt;bärgning av fartyg och gods. Så länge som det finns rimlig utsikt att&lt;br&gt;fartyget kan räddas får befälhavaren inte överge det utan att hans liv&lt;br&gt;är i allvarlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anträffar befälhavaren någon i sjönöd är han skyldig att lämna all&lt;br&gt;hjälp som är möjlig och behövlig för att rädda den nödställde, om det&lt;br&gt;kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller de ombord-&lt;br&gt;varande. Om befälhavaren i annat fall får kännedom om att någon är&lt;br&gt;i sjönöd eller om han får kännedom om någon fara som hotar sjötra-&lt;br&gt;fiken, är han under de förutsättningar som nyss angetts skyldig att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att rädda den nödställde eller avvärja faran i&lt;br&gt;enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelat för sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befälhavaren är frånvarande eller har förfall, meddelar den&lt;br&gt;främste av de närvarande styrmännen de avgöranden som inte tål&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar befälhavaren fartyget skall han underrätta den främste av&lt;br&gt;de närvarande styrmännen eller, om någon styrman inte är närvaran-&lt;br&gt;de, någon annan av besättningen och ge de föreskrifter som behövs.&lt;br&gt;När fartyget inte ligger förtöjt i hamn eller på en säker ankarplats får&lt;br&gt;befälhavaren inte lämna fartyget utan att det är nödvändigt. Om fara&lt;br&gt;hotar, får han inte vara borta från fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider befälhavaren eller blir han på grund av sjukdom eller någon&lt;br&gt;annan tvingande anledning ur stånd att föra fartyget eller överger han&lt;br&gt;tjänsten, träder den främste av styrmännen i hans ställe till dess en ny&lt;br&gt;befälhavare har utsetts. 1 dessa fall skall redaren genast underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är behörig att på redarens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företa rättshandlingar som avser bevarandet av fartyget eller&lt;br&gt;utförandet av resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. träffa avtal om att på resan ta med gods och, på ett fartyg som&lt;br&gt;är avsett för det, passagerare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. väcka talan i mål som rör fartyget och utföra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för sådana ändamål som avses i första stycket får befäl-&lt;br&gt;havaren vid behov skaffa genom lån eller genom att pantsätta eller&lt;br&gt;sälja gods som tillhör redaren eller, i nödfall, gods som ingår i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lasten. Om rättshandlingen inte var nödvändig är den ändå bindande Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall underrätta redaren om åtgärder av vikt som han&lt;br&gt;ansett nödvändiga för fartygets eller de ombordvarandes säkerhet, om&lt;br&gt;resans förlopp, om de rättshandlingar som företagits under resan och&lt;br&gt;om allt annat som kan vara till nytta för redaren att känna till. Innan&lt;br&gt;en åtgärd av vikt vidtas bör befälhavaren inhämta föreskrifter av&lt;br&gt;redaren eller det ombud som denne har anvisat. Om medel behövs för&lt;br&gt;fartyget och redarens föreskrifter inte kan avvaktas, skall befäl-&lt;br&gt;havaren skaffa medlen på det sätt som är billigast för redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall under resan noggrant vårda lasten och i övrigt&lt;br&gt;bevaka lastägarens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är behörig att, i enlighet med vad som gäller för en&lt;br&gt;transportör eller bortfraktare, företa rättshandlingar på lastägarens&lt;br&gt;vägnar samt väcka talan i mål som rör lasten och utföra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren svarar inte för de förbindelser som han har ingått på&lt;br&gt;redarens eller lastägarens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall ersätta den skada som han genom fel eller för-&lt;br&gt;summelse i tjänsten orsakar redaren, lastägaren eller någon annan&lt;br&gt;vars intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd som befälhavaren enligt första stycket eller i övrigt skall&lt;br&gt;betala kan sättas ned efter vad som är skäligt med hänsyn till beskaf-&lt;br&gt;fenheten av det fel eller den försummelse som ligger honom till last,&lt;br&gt;skadans storlek eller omständigheterna i övrigt. I fråga om skades-&lt;br&gt;tåndsansvaret för en befälhavare som är arbetstagare gäller dock&lt;br&gt;4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När redaren begär det skall befälhavaren avge redovisning. Om&lt;br&gt;redaren vill klandra redovisningen, skall han väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att redovisningen mottogs. Klandras inte redovis-&lt;br&gt;ningen inom denna tid, har redaren förlorat sin talan, om inte&lt;br&gt;befälhavaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 redovisningen skall befälhavaren tillgodoräkna redaren all särskild&lt;br&gt;ersättning som han har fått av avsändare, befraktare, lastägare,&lt;br&gt;leverantörer eller andra med vilka han har haft att göra i egenskap av&lt;br&gt;befälhavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget beläggs med kvarstad eller utmäts av en utländsk&lt;br&gt;myndighet, skall befälhavaren genast underrätta närmaste svenska ut-&lt;br&gt;landsmyndighet i den främmande staten och, i fråga om skepp, regis-&lt;br&gt;termyndigheten. Den utländska myndighetens bevis om åtgärden&lt;br&gt;skall, om det är möjligt, snarast sändas till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också när kvarstaden eller utmätningen&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren på ett svenskt handelsfartyg, fiskefartyg eller stats-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg skall genast rapportera till den myndighet regeringen före- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon i annat fall än som avses i 1 och 2 har eller kan antas&lt;br&gt;ha drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit på fartyget eller lasten eller på&lt;br&gt;egendom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av&lt;br&gt;betydelse för sjösäkerheten skall ske också i andra fall än som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall rapportera till Sjöfartsverket, när i anledning av&lt;br&gt;en händelse som har eller kan antas ha inträffat i samband med&lt;br&gt;fartygets drift, sjöförklaring skall hållas enligt 18 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sjöförklaring finns&lt;br&gt;i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 - 14 §§ överensstämmer i sak med 59 - 70 §§ (inklusive&lt;br&gt;59a §) i 1891 års sjölag. I 9 § andra stycket och 12 § andra stycket&lt;br&gt;har genom tillägg av orden &amp;quot;transportör&amp;quot; respektive &amp;quot;avsändare&amp;quot; en&lt;br&gt;anpassning skett till den nya terminologin på styckegodstransporternas&lt;br&gt;område. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § har avfattats med beaktande av vad Lagrådet&lt;br&gt;har anfört om ett förtydligande av bestämmelsens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sammanstötning&lt;br&gt;mellan fartyg finns i 8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, lämnas en upplysning om befäl-&lt;br&gt;havarens skyldigheter enligt 8 kap. 4 § vid sammanstötning mellan&lt;br&gt;fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhavarens skyldighet att ta med sjöman&lt;br&gt;ombord på fartyget finns i 22 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 22 kap. 2 § finns bestämmelser om bl.a. sjömäns rätt att följa med&lt;br&gt;på svenskt fartyg till bestämmelseorten eller annan hamn som fartyget&lt;br&gt;skall anlöpa under resan. I denna paragraf, som är ny, lämnas en&lt;br&gt;upplysning om befälhavarens skyldigheter enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.7 7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av&lt;br&gt;besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjäns-&lt;br&gt;ten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när&lt;br&gt;denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt&lt;br&gt;att kräva tillbaka av den som vållat skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inskränkning av en redares ansvarighet finns i&lt;br&gt;9 och 13 - 15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 233 § i 1891 års sjölag.&lt;br&gt;Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.8 8 kap. Om skada genom fartygs sammanstötning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 - 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två fartyg sammanstöter så att skada uppstår på det ena fartyget&lt;br&gt;eller på personer eller gods som finns ombord och sammanstötningen&lt;br&gt;är orsakad genom vållande på endera sidan, skall den sidan ersätta&lt;br&gt;skada och förlust som uppkommer därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötningen orsakats genom vållande på båda sidor, skall&lt;br&gt;dessa utge ersättning enligt förhållandet mellan de på ömse sidor&lt;br&gt;gjorda felen. Om omständigheterna inte ger stöd för någon viss&lt;br&gt;fördelning skall vardera sidan ersätta hälften av skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera sidan svarar endast för sin del av ersättningen. För skada&lt;br&gt;på person svarar dock båda sidor solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ena sidan har betalat mer än sin del, får den sidan kräva&lt;br&gt;den andra på det överskjutande beloppet. Mot ett sådant krav kan&lt;br&gt;göras gällande samma rätt till befrielse från eller begränsning av&lt;br&gt;ansvarighet som hade kunnat åberopas mot den skadelidande enligt&lt;br&gt;denna lag eller en motsvarande främmande lag eller enligt förbehåll&lt;br&gt;som är förenligt med den tillämpliga lagen. Ett förbehåll får dock inte&lt;br&gt;åberopas till befrielse från eller begränsning av ansvarighet utöver&lt;br&gt;vad som följer av bestämmelserna i 13 - 15 kap. eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den främmande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av frågan om vållande till en sammanstötning skall&lt;br&gt;särskilt beaktas om tiden medgav övervägande eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanstötning har inträffat genom en olyckshändelse eller&lt;br&gt;om det inte kan utredas att den orsakats av vållande på endera sidan,&lt;br&gt;svarar vardera sidan för sin skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om sammanstötning mellan fartyg skall&lt;br&gt;tillämpas även när till följd av ett fartygs manövrering eller på&lt;br&gt;liknande sätt skada orsakas på ett annat fartyg eller på personer eller&lt;br&gt;gods som finns ombord på det, utan att fartygen sammanstöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fartyg har sammanstött med ett annat fartyg är det befäl-&lt;br&gt;havarens skyldighet att lämna det andra fartyget och de ombordvaran-&lt;br&gt;de där all behövlig och möjlig hjälp för räddning ur den uppkomna&lt;br&gt;faran, om det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget och de&lt;br&gt;ombordvarande. Han skall också för det andra fartygets befälhavare&lt;br&gt;uppge namnet på det egna fartyget och dess hemort samt den ort eller&lt;br&gt;den hamn varifrån det kommer och den dit det skall gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna i detta kapitel överenstämmer i sak med 220 - 223 §§&lt;br&gt;i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § första och femte styckena har avfattats enligt&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.9 9 kap. Om ansvarsbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-H §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaren har rätt att enligt bestämmelserna i detta kapitel begränsa&lt;br&gt;sin ansvarighet. Samma rätt har en sådan ägare av ett fartyg som inte&lt;br&gt;är redare, den som i redarens ställe har hand om fartygets drift,&lt;br&gt;fartygets befraktare, godsets avsändare samt var och en som utför&lt;br&gt;tjänster i omedelbart samband med bärgning. Med bärgning avses&lt;br&gt;även åtgärder enligt 2 § första stycket 4, 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar görs gällande mot någon för vilken redaren eller någon&lt;br&gt;annan person som avses i första stycket svarar, har även denne rätt&lt;br&gt;att begränsa sin ansvarighet enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av ansvarighetsförsäkring svarar för en fordran&lt;br&gt;som är föremål för begränsning har rätt att begränsa sin ansvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma utsträckning som försäkringshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, föreligger&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning, oavsett grunden för ansvarigheten, be-&lt;br&gt;träffande fordringar med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person- eller sakskada, om skadan har uppkommit ombord på&lt;br&gt;fartyget eller i omedelbart samband med fartygets drift eller med&lt;br&gt;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods,&lt;br&gt;passagerare eller deras resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan skada, om den har orsakats av intrång i en rättighet som&lt;br&gt;inte grundar sig på avtal och den har uppkommit i omedelbart&lt;br&gt;samband med fartygets drift eller med bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra eller oskadliggöra ett&lt;br&gt;fartyg, inbegripet allt som finns eller har funnits ombord, som har&lt;br&gt;sjunkit, strandat, övergetts eller blivit vrak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller oskadliggöra fartygets&lt;br&gt;last, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder för att avvärja eller begränsa skada för vilken ansvars-&lt;br&gt;begränsning gäller, och skada som har orsakats av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som får begränsa sitt ansvar en motfordran mot borgenären&lt;br&gt;och grundar sig fordringen och motfordringen på en och samma hän-&lt;br&gt;delse, skall begränsningen avse endast den del av fordringen som&lt;br&gt;överstiger motfordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på&lt;br&gt;avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;4, 5 eller 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 1 § och&lt;br&gt;2 § första stycket lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till&lt;br&gt;sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller&lt;br&gt;en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvarig-&lt;br&gt;het för atomskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller&lt;br&gt;den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars&lt;br&gt;skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med bärgningen,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas&lt;br&gt;själv ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, skall ansvarsbeloppen&lt;br&gt;bestämmas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats&lt;br&gt;fartygets egna passagerare är ansvarsgränsen 46 666 särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som far-&lt;br&gt;tyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra, dock högst&lt;br&gt;25 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För andra fordringar med anledning av personskada är ansvars-&lt;br&gt;gränsen 333 000 SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 500.&lt;br&gt;Ar dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 3 000 med 500 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 3 001 till 30 000 med 333 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 250 SDR, och&lt;br&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 167 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För andra slag av fordringar samt fordringar som avses i 2, i den&lt;br&gt;mån de inte tillgodoses med de belopp som anges där, är ansvars-&lt;br&gt;gränsen 167 000 SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 500.&lt;br&gt;Ar dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 30 000 med 167 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 125 SDR, och&lt;br&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 83 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansvarsgränserna i 1 - 3 gäller summan av alla fordringar som&lt;br&gt;på grund av en och samma händelse har uppkommit mot redaren,&lt;br&gt;ägare av fartyg som inte är redare, den som i redarens ställe har hand&lt;br&gt;om fartygets drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt mot&lt;br&gt;någon för vilken dessa svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ansvarsgränserna för bärgare som inte utför bärgning från fartyg&lt;br&gt;eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen avser,&lt;br&gt;skall motsvara de ansvarsgränser som gäller för fartyg med en&lt;br&gt;dräktighet av 1 500. Ansvarsgränserna gäller summan av alla ford-&lt;br&gt;ringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit mot&lt;br&gt;en sådan bärgare och mot någon för vilken denne svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med fartygets dräktighet avses bruttodräktigheten beräknad enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års inter- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;nationella skeppsmätningskonvention. Vad som avses med SDR anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje ansvarsbelopp skall fördelas mellan borgenärerna i förhållan-&lt;br&gt;de till storleken av de styrkta fordringar av det slag som ansvars-&lt;br&gt;gränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som avses i 5 § 2 inte räcker till för betalning av de&lt;br&gt;fordringar som anges där, skall återstoden av dessa fordringar betalas&lt;br&gt;ur det belopp som nämns i 5 § 3 med samma rätt som övriga där&lt;br&gt;angivna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redaren eller någon annan, innan ansvarsbeloppet fördelats, helt&lt;br&gt;eller delvis betalat en fordran, inträder han i borgenärens rätt intill&lt;br&gt;det belopp som han har betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar redaren eller någon annan att han senare kan bli skyldig att&lt;br&gt;helt eller delvis betala en fordran som han, om den hade betalats före&lt;br&gt;ansvarsbeloppets fördelning, skulle ha kunnat kräva åter ur ansvars-&lt;br&gt;beloppet enligt tredje stycket, skall medel tills vidare avsättas för att&lt;br&gt;han senare skall kunna göra sin rätt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med anledning av en fordran av det slag som är föremål för&lt;br&gt;ansvarsbegränsning här i landet har väckts talan eller framställts&lt;br&gt;begäran om kvarstad eller andra rättsliga åtgärder, kan en begräns-&lt;br&gt;ningsfond upprättas. Fonden skall upprättas hos den domstol där talan&lt;br&gt;har väckts eller hos sjörättsdomstolen för den ort där kvarstad eller&lt;br&gt;andra rättsliga åtgärder har begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsningsfond anses upprättad med verkan för alla personer&lt;br&gt;som kan åberopa samma ansvarsgräns. Den är avsedd för betalning&lt;br&gt;endast av fordringar av det slag som ansvarsgränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats i Sverige, får här i landet&lt;br&gt;talan om en fordran av det slag som är föremål för ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsning väckas endast i begränsningsmål. Detta gäller också talan&lt;br&gt;om frågan huruvida den som har upprättat begränsningsfonden har&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning och om frågan om fördelning av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att väcka talan i ett begränsningsmål är den som har&lt;br&gt;upprättat fonden, dennes försäkringsgivare och den som gör gällande&lt;br&gt;en fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;br&gt;finns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har gjort gällande en fordran mot en begränsningsfond&lt;br&gt;som har upprättats i Sverige eller i en annan konventionsstat, kan inte&lt;br&gt;med anledning av denna fordran erhålla säkerhetsåtgärd eller utmät-&lt;br&gt;ning avseende fartyg eller någon annan egendom, som tillhör någon&lt;br&gt;som fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som har rätt&lt;br&gt;till ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats här i landet eller i Dan-&lt;br&gt;mark, Finland eller Norge, kan säkerhetsåtgärd eller utmätning av-&lt;br&gt;seende fartyg eller någon annan egendom som tillhör någon som&lt;br&gt;fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som har rätt till&lt;br&gt;ansvarsbegränsning inte ske med anledning av en fordran som kan&lt;br&gt;göras gällande mot fonden. Har säkerhetsåtgärd eller utmätning redan&lt;br&gt;skett, skall åtgärden hävas. Säkerhet som har ställts för att avvärja&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd eller utmätning eller för att få en sådan åtgärd hävd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall friges. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fonden upprättats i en annan konventionsstat än som avses i&lt;br&gt;andra stycket, kan rätten eller kronofogdemyndigheten avslå en be-&lt;br&gt;gäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning, häva en säkerhetsåtgärd&lt;br&gt;eller utmätning som redan har skett eller frige en säkerhet som har&lt;br&gt;ställts. En begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning skall alltid&lt;br&gt;avslås och, om fonden har upprättats innan en sådan åtgärd vidtagits&lt;br&gt;eller säkerhet ställts, åtgärden hävas och säkerheten friges, när&lt;br&gt;fonden upprättats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den hamn där den händelse har inträffat på vilken fordringen&lt;br&gt;grundas eller, om händelsen inte har ägt rum i hamn, den första&lt;br&gt;hamn som fartyget har anlöpt efter händelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) landstigningshamnen, om fordringen avser personskada som har&lt;br&gt;drabbat en person ombord på fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lossningshamnen, om fordringen avser skada på fartygets last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena kan även tillämpas om det visas att en&lt;br&gt;fond som har upprättats i en stat som inte är konventionsstat är&lt;br&gt;jämställbar med en sådan begränsningsfond som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller endast om borgenären kan framställa krav&lt;br&gt;mot begränsningsfonden vid den domstol eller myndighet som för-&lt;br&gt;valtar fonden och han har möjlighet att av fondens medel få ut vad&lt;br&gt;som belöper på hans fordran och föra över det till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbegränsning kan åberopas även om en begränsningsfond inte&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan väckts om en fordran som är föremål för ansvarsbegräns-&lt;br&gt;ning, skall rätten, om någon begränsningsfond inte har upprättats, vid&lt;br&gt;tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel endast beakta den&lt;br&gt;fordran som målet gäller. Vill svaranden att även en annan fordran,&lt;br&gt;för vilken samma ansvarsbelopp gäller, skall beaktas vid ansvars-&lt;br&gt;begränsningen, skall förbehåll om detta tas in i domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom som inte innehåller förbehåll enligt andra stycket får verk-&lt;br&gt;ställas trots bestämmelserna i 8 §. Innehåller domen ett sådant&lt;br&gt;förbehåll kan den ändå verkställas, såvida inte en begränsningsfond&lt;br&gt;upprättas och kronofogdemyndigheten med tillämpning av 8 § finner&lt;br&gt;att ansökningen om verkställighet skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en begränsningsfond inte har upprättats, kan parterna hänskjuta&lt;br&gt;frågan om ansvarsbeloppets storlek och fördelning till utredning och&lt;br&gt;avgörande genom dispasch. Bestämmelser om talan mot dispasch&lt;br&gt;finns i 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränserna för örlogsfartyg och andra fartyg, som vid tiden&lt;br&gt;för händelsen ägs eller brukas av en stat och används uteslutande för&lt;br&gt;statsändamål och inte för affärsdrift, får inte i något fall understiga&lt;br&gt;de gränser som gäller för ett fartyg med en dräktighet av 5 000. Om&lt;br&gt;en fordran avser ersättning för skada som har orsakats av ett sådant&lt;br&gt;fartygs särskilda egenskaper eller användning, föreligger dock inte&lt;br&gt;någon rätt till ansvarsbegränsning. Bestämmelserna i detta stycke&lt;br&gt;gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbrytning eller&lt;br&gt;bärgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt eller anpassat för&lt;br&gt;borrning efter havsbottnens naturtillgångar skall vara 12 miljon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;er SDR för fordringar som avses i 5 § 2 och 20 miljoner SDR för&lt;br&gt;fordringar som avses i 5 § 3, om fordringarna gäller skada som har&lt;br&gt;orsakats medan fartyget används i borrnings verksamhet. För fordran&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ersättning för oljeskada gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttbara plattformar som är avsedda för utforskning eller utvinning&lt;br&gt;av havsbottnens naturtillgångar anses som fartyg vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel. Ansvarsgränserna för sådana platt-&lt;br&gt;formar skall dock alltid motsvara de belopp som anges i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk domstol,&lt;br&gt;skall 1-10 §§ tillämpas. Om det finns en fordran som avses i 3 § 5&lt;br&gt;och är lagen i någon annan konventionsstat tillämplig på tjänste-&lt;br&gt;avtalet, skall dock frågan om och till vilket belopp ansvarigheten är&lt;br&gt;begränsad avgöras enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 - 10 §§ hindrar inte tillämpningen av i övrigt&lt;br&gt;gällande regler om jämkning av en skadevållares ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konventionsstat förstås i detta kapitel en stat som är bunden av&lt;br&gt;1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsan-&lt;br&gt;svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna i detta kapitel överenstämmer i sak med 234-243 a §§&lt;br&gt;i 1891 års sjölag. I 1 § och 5 § 4. har lagtexten genom tillägg av&lt;br&gt;orden &amp;quot;godsets avsändare&amp;quot; anpassats till den nya terminologin på&lt;br&gt;styckegodstransporternas område (jfr det äldre begreppet &amp;quot;styckegods-&lt;br&gt;befraktare&amp;quot; i prop. 1982/83:159 s. 98-99). I övrigt har endast vissa&lt;br&gt;språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.10 10 kap. Om ansvar för oljeskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om oljeskada finns särskilda bestämmelser i lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafen avser lagen (1973:1198) om ansvarighet&lt;br&gt;för oljeskada till sjöss. Konstruktionen med en uttrycklig hänvisning&lt;br&gt;i detta kapitel föranleds av de nordiska sjölagarnas gemensamma&lt;br&gt;struktur. Reglerna om oljeskada är inarbetade i motsvarande kapitel&lt;br&gt;i de danska och norska sjölagarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.11 11 kap. Om ansvar för atomskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om atomskada finns särskilda bestämmelser i atomansvarighetslagen&lt;br&gt;(1968:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i paragrafen avser tills vidare endast atomansvarig-&lt;br&gt;hetslagen (1968:45). Ytterligare hänvisningar till lagstiftning om&lt;br&gt;annat farligt gods än sådant som omfattas av olje-och atomansvarig-&lt;br&gt;hetslagama kan aktualiseras och bör då lämpligen infogas i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.12 12 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som&lt;br&gt;upprättas enligt 9 kap. 7 § (globalfond).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 - 15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga om&lt;br&gt;begränsningsfond som upprättas enligt 6 § lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En globalfond skall motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. summan av de belopp som enligt 9 kap. 5 § utgör ansvarsgräns&lt;br&gt;för de fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gällande&lt;br&gt;och som har uppkommit på grund av en och samma händelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta på belopp som avses i 1, beräknad enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635), för tiden från dagen för händelsen till dagen för fondens&lt;br&gt;upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ansöker om upprättande av en begränsningsfond skall be-&lt;br&gt;tala fondbeloppet till rätten eller ställa tillfredsställande säkerhet för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen, som skall vara skriftlig, skall sökanden redogöra för&lt;br&gt;omständigheterna i saken och lämna uppgift om namn och adress på&lt;br&gt;dem som kan antas vilja anmäla fordringar mot fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om begränsningsfond gäller lagen (1946:807) om&lt;br&gt;handläggning av domstolsärenden, om inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall fastställa fondens storlek och avgöra om erbjuden&lt;br&gt;säkerhet kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns särskilda skäl mot det, skall rätten även besluta&lt;br&gt;att sökanden till rätten skall betala in eller ställa tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhet för ett tilläggsbelopp avsett att täcka ersättning till förvaltare&lt;br&gt;i fonden, rättegångskostnader och andra kostnader med anledning av&lt;br&gt;fondens upprättande och fördelning samt ansvaret för ränta för tiden&lt;br&gt;efter fondens upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det av beslutet att tillräcklig inbetalning har gjorts eller att&lt;br&gt;tillfredsställande säkerhet har ställts, anses fonden upprättad den dag&lt;br&gt;då beslutet har meddelats. I annat fall anses fonden upprättad den dag&lt;br&gt;då inbetalning har skett eller säkerheten har ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena gäller till dess annat&lt;br&gt;förordnas eller frågan om fondens fördelning avgörs. Innefattar ett&lt;br&gt;sådant beslut att ett högre belopp skall betalas eller ytterligare&lt;br&gt;säkerhet ställas, skall rätten förelägga den som har upprättat fonden&lt;br&gt;att inom en viss tid betala in felande belopp eller ställa ytterligare&lt;br&gt;säkerhet. Om föreläggandet inte följs, förordnar rätten att fonden inte&lt;br&gt;längre skall ha sådan verkan som avses i 9 kap. 8 § och 8 § i detta&lt;br&gt;kapitel. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena och förordnande enligt&lt;br&gt;fjärde stycket överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en begränsningsfond har upprättats, skall rätten genast låta&lt;br&gt;kungöra detta. I kungörelsen skall samtliga borgenärer uppmanas att&lt;br&gt;skriftligen anmäla sina fordringar hos rätten inom en viss tid&lt;br&gt;(anmälningsfrist), som inte får understiga två månader. En upplysning&lt;br&gt;om bestämmelserna i 9 kap. 7 § tredje stycket och i 8 och 15 §§ i&lt;br&gt;detta kapitel skall tas in i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och i en&lt;br&gt;ortstidning. Om det finns skäl till det skall kungörelse ske även i&lt;br&gt;annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har upprättat fonden och alla kända borgenärer skall&lt;br&gt;underrättas om kungörelsen genom särskilt meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är lämpligt med hänsyn till sakens beskaffenhet eller&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt, skall rätten när en begränsningsfond har&lt;br&gt;upprättats förordna förvaltare i fonden. Förvaltaren skall, förutom&lt;br&gt;vad som anges i 11 § andra stycket, ha till uppgift att biträda vid&lt;br&gt;handläggningen av fondärendet eller begränsningsmålet och vid för-&lt;br&gt;handlingar mellan parterna. En förvaltare skall vara lagfaren och ha&lt;br&gt;den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till förvaltaren fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenär som anmäler en fordran skall lämna rätten uppgift om&lt;br&gt;fordringens storlek och grunden för denna. Har dom meddelats an-&lt;br&gt;gående fordringen eller pågår särskild rättegång om denna, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fordran, som inte har anmälts till rätten innan handlägg-&lt;br&gt;ningen av frågan om fondens fördelning avslutas vid tingsrätten, kan&lt;br&gt;ersättning endast betalas ut enligt 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden kan inte upplösas förrän anmälningsfristen har gått ut och&lt;br&gt;såväl den som har upprättat fonden som de borgenärer vilka har gjort&lt;br&gt;gällande fordringar mot fonden samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begränsningsmål avses ett mål i vilket frågor om ansvar och&lt;br&gt;dess begränsning och om anmälda fordringar avgörs samt fonden för-&lt;br&gt;delas. Ett begränsningsmål inleds genom att talan väcks genom stäm-&lt;br&gt;ning vid den domstol där fonden är upprättad. Sedan målet har inletts&lt;br&gt;kan talan väckas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i detta kapitel, gäller i begränsningsmål&lt;br&gt;rättegångsbalkens regler om tvistemål vari förlikning om saken är&lt;br&gt;tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begränsningsmål skall rätten, sedan den anmälningsfrist som anges&lt;br&gt;i 5 § har gått ut, hålla fondsammanträde. Till sammanträdet skall&lt;br&gt;rätten kalla förvaltaren, den som har upprättat fonden, den som har&lt;br&gt;inlett begränsningsmålet och borgenärerna. Även annan person, vars&lt;br&gt;rätt är berörd, skall kallas. Vid fondsammanträdet skall behandlas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor om ansvar och dess begränsning, om ansvarsbeloppets storlek&lt;br&gt;och om anmälda fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före fondsammanträdet skall förvaltaren granska anmälda fordring-&lt;br&gt;ar samt, om det kan ske, upprätta förslag till fondens fördelning.&lt;br&gt;Förslaget skall översändas till dem som har kallats till sammanträdet.&lt;br&gt;Har någon förvaltare inte förordnats skall rätten vidta dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon invändning mot förslaget, med de ändringar som kan ha&lt;br&gt;gjorts vid fondsammanträdet, inte kvarstår när detta avslutas, skall&lt;br&gt;förslaget läggas till grund för fondens fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstår någon invändning när fondsammanträdet avslutas, skall&lt;br&gt;rätten bestämma en viss tid, inom vilken den som har framställt&lt;br&gt;invändningen skall ange om han vidhåller den och begär rättens&lt;br&gt;prövning av tvisten. Har en sådan begäran inte framställts i rätt tid,&lt;br&gt;anses invändningen förfallen. Om den vidhålls skall rätten så snart&lt;br&gt;som möjligt pröva tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter i en sådan tvist som anges i fjärde stycket är den som har&lt;br&gt;framställt en invändning och den mot vilken invändningen riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondsammanträde är att jämställa med muntlig förberedelse, om&lt;br&gt;inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom får inte meddelas vid utevaro från ett fondsammanträ-&lt;br&gt;de. Uteblir någon som har kallats till ett sådant sammanträde, får&lt;br&gt;målet handläggas och avgöras trots utevaron. Detta skall anges i&lt;br&gt;kallelsen till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utgången av anmälningsfristen kan rätten förordna att en viss&lt;br&gt;del av de fordringar som har visats föreligga skall betalas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens beslut i frågor som avses i första stycket överklagas&lt;br&gt;särskilt. Hovrättens beslut i sådana frågor får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När samtliga tvister är avgjorda skall rätten besluta om fördelning&lt;br&gt;av fonden. Om huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utred-&lt;br&gt;ningen, får målet avgöras utan sådan förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan avsätta ett visst belopp till att täcka fordringar som inte&lt;br&gt;har anmälts innan handläggningen av frågan om fondens fördelning&lt;br&gt;har avslutats vid tingsrätten. Detta belopp fördelas när samtliga&lt;br&gt;anmälda fordringar har behandlats och det kan antas att ytterligare&lt;br&gt;fordringar inte kommer att anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av fonden skall ske även om den som har upprättat&lt;br&gt;fonden inte har rätt till ansvarsbegränsning. I ett sådant fall kan rätten&lt;br&gt;på yrkande meddela dom avseende den del av en fordran som inte får&lt;br&gt;utdelning ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lagakraftvunnet avgörande i begränsningsmålet i frågor om&lt;br&gt;ansvar, rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek,&lt;br&gt;anmälda fordringar och fondens fördelning gäller mot alla som kan&lt;br&gt;göra gällande fordringar mot fonden, oavsett om de har anmält sina&lt;br&gt;fordringar eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna i detta kapitel överenstämmer i sak med 350-364 §§&lt;br&gt;i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.13 13 kap. Om styckegodstransport&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportör: den som ingår avtal med en avsändare om transport av&lt;br&gt;styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör: den som till följd av ett uppdrag av transportören&lt;br&gt;utför transporten eller en del av den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändare: den som ingår avtal med en transportör om transport av&lt;br&gt;styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för transport,&lt;br&gt;transportdokument: ett konossement eller ett annat dokument som&lt;br&gt;utfärdas till bevis om transportavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen: 1924 års internationella konvention rörande konosse-&lt;br&gt;ment med de ändringar som skett genom 1968 och 1979 års tilläggs-&lt;br&gt;protokoll (Haag-Visbyreglema), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstat: en stat som är bunden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 251 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafen införs i lagtexten några grundläggande begrepp&lt;br&gt;på styckegodstransporternas område. Den systematiska uppställningen&lt;br&gt;av begreppen har i stort hämtats från artikel 1 i Hamburgreglema.&lt;br&gt;Motsvarande definitioner beträffande befraktningsavtal finns i 14 kap.&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland bestämmelserna i paragrafen finns ingen definition av&lt;br&gt;begreppet transportavtal. En sådan definition finns dock intagen i&lt;br&gt;artikel 1:6 i Hamburgreglema. Härmed avses ett avtal varigenom en&lt;br&gt;transportör mot betalning av frakt åtar sig att transportera gods till&lt;br&gt;sjöss från en hamn till en annan. Om ett transportavtal förutom&lt;br&gt;sjötransport avser även transport med ett annat transportmedel,&lt;br&gt;omfattas endast sjödelen. Avtalet kan dokumenteras med konosse-&lt;br&gt;ment, fraktsedel eller annat transportdokument eller slutas utan att&lt;br&gt;något dokument utfärdas. Undantag görs endast för avtal om&lt;br&gt;befraktning av fartyg som sker genom certeparti och för ramavtal av&lt;br&gt;typen kvantumkontrakt (se vidare den allmänna motiveringen under&lt;br&gt;avsnitt 3.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtar sig transport av styckegods betecknas transportör&lt;br&gt;medan begreppet bortfraktare enbart används vid rese- och tids-&lt;br&gt;befraktning (se 14 kap. 1 §). Termen avsändare betecknar transpor-&lt;br&gt;törens motpart i avtalsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1973 års sjölagsändringar infördes bestämmelser som reglerar&lt;br&gt;ansvaret när en annan transportör än den som ingått transportavtalet&lt;br&gt;helt eller delvis utför transporten. Någon definition av en sådan&lt;br&gt;utförande transportör togs dock inte in i lagen. På grund av det under&lt;br&gt;senare tid ökade bruket av olika transportörer i olika transportled har&lt;br&gt;det emellertid ansetts lämpligt att för sistnämnda transportör införa&lt;br&gt;det särskiljande begreppet undertransportör. I definitionen anges som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förutsättning att annan utför transporten &amp;quot;till följd av ett uppdrag&lt;br&gt;av transportören&amp;quot;. Med detta avses att klargöra att inte bara den&lt;br&gt;transportör som fått det direkta uppdraget av den avtalsslutande&lt;br&gt;transportören är att anse som undertransportör utan även den som i&lt;br&gt;en kedja av transportörer utför del av transporten på uppdrag av en&lt;br&gt;tidigare undertransportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet avlastare förekommer också i 1891 års sjölag. Uttrycket&lt;br&gt;har sin bakgrund i att transportörens motpart i det enskilda transport-&lt;br&gt;avtalet själv kan utföra avlastarfunktionen, dvs. det faktiska avläm-&lt;br&gt;nandet av godset på kaj eller i terminal, men lika gärna låta detta ske&lt;br&gt;genom en fristående avlastares försorg. Avlastare är den som&lt;br&gt;avlämnar godset för transport. Han står utanför transportavtalet; de&lt;br&gt;särskilda rättigheter och skyldigheter som föreligger mellan honom&lt;br&gt;och transportören kan kallas avlastningsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om styckegodstransport är, såsom nämnts ovan,&lt;br&gt;inte begränsade till avtal genom konossement. Reglerna är tillämpliga&lt;br&gt;även på avtal som kommit till uttryck i andra dokument, t.ex.&lt;br&gt;sjöfraktsedel, och till och med då något dokument över huvud inte&lt;br&gt;utfärdats. I definitionen av begreppet transportdokument anges därför&lt;br&gt;endast att dokumentets syfte är att vara bevis om ett transportavtal.&lt;br&gt;Endast certepartier av olika slag faller utanför begreppsbestämningen&lt;br&gt;eftersom de är bevis om ett befraktningsavtal (se 14 kap. 1 §). En&lt;br&gt;annan sak är, att det bakom konossementet kan ligga ett befraktnings-&lt;br&gt;avtal, som är manifesterat i ett certeparti (jfr 3 §). En närmare&lt;br&gt;definition av begreppen konossement och sjöfraktsedel finns i 42 och&lt;br&gt;58 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anger paragrafen att med konventionen avses 1924 års&lt;br&gt;konossementskonvention med tilläggsprotokoll 1968 och 1979 (Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema) samt med konventionsstat en stat som är bunden av&lt;br&gt;konventionen. En stat behöver dock inte ha tillträtt 1979 års till-&lt;br&gt;läggsprotokoll för att anses som en konventionsstat eftersom detta&lt;br&gt;protokoll endast avser ändring av beräkningsenhet från Poincaréfrancs&lt;br&gt;till SDR (särskilda dragningsrätter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om sjötrans-&lt;br&gt;port i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge. Beträffande avtal om sjötransport i inrikes fart i&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där transporten&lt;br&gt;utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annan fart gäller bestämmelserna på avtal om sjötransport mellan&lt;br&gt;två stater när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avtalade lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flera lossningshamnar anges i avtalet och en av dessa är den&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen samt denna ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat, eller Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i transportdokumentet bestäms att konventionen eller lag som&lt;br&gt;grundas på konventionen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge får dock avtalas att avtalet om sjötransport skall vara under-&lt;br&gt;kastat lagen i en annan bestämd konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 252 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf anger styckegodsreglemas geografiska tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen gäller bestämmelserna om styckegodstrans-&lt;br&gt;port vid inrikes fart i Sverige samt vid internordisk fart. Gentemot&lt;br&gt;regleringen i 169 § första stycket i 1891 års sjölag, där det anges att&lt;br&gt;lagen i den stat där avgångsorten är skall tillämpas, föreligger således&lt;br&gt;den skillnaden att svensk rätt kommer till användning vid svenska&lt;br&gt;domstolar även när transporten äger rum från ett annat nordiskt land&lt;br&gt;eller mellan nordiska länder. I andra meningen görs undantag från&lt;br&gt;principen om tillämpning av domstolslandets lag vid inrikes trans-&lt;br&gt;porter i Danmark, Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är uppdelat i punkter. I samtliga angivna fall skall&lt;br&gt;svensk lag tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 anger som förutsättning att den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;ligger i en konventionsstat. Detta innebär att all fart från en konven-&lt;br&gt;tionsstat är underkastad svensk lag även om bestämmelseorten ligger&lt;br&gt;i en icke-konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 anger all avtalad fart till Norden som lex fori-&lt;br&gt;grundande. Styckegodsreglema skall således tillämpas antingen när&lt;br&gt;den lossningshamn som avtalats ligger i Sverige, Danmark, Finland&lt;br&gt;eller Norge eller när den faktiska lossningshamnen ligger i en nordisk&lt;br&gt;stat och denna avtalsvis har angetts som en av flera alternativa&lt;br&gt;lossningshamnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 gäller fart där transportdokumentet har utfärdats i en&lt;br&gt;konventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 anger de fall då transportdokumentet innehåller en&lt;br&gt;paramountklausul, dvs. en bestämmelse som anger att transporten är&lt;br&gt;underkastad konventionen såsom den definierats i 1 § eller en på&lt;br&gt;denna grundad lag i en konventionsstat. Även i dessa fall skall de&lt;br&gt;svenska styckegodsreglerna tillämpas. I förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller enligt 169 § andra stycket första meningen och 170 § i 1891&lt;br&gt;års sjölag föreligger således den skillnaden att som huvudregel annan&lt;br&gt;konventionsstats lag inte tillämpas respektive att paramountklausuler&lt;br&gt;som hänvisar till annat lands konventionslagstiftning inte godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tredje stycket får avtalsparterna möjlighet att hänvisa till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan konventionsstats lag vid cross trade, dvs. fart där fartygen inte Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;anlöper någon nordisk hamn. Detta kan vara lämpligt om exempelvis&lt;br&gt;linjefart bedrivs mellan två icke-nordiska Haag-Visbystater och&lt;br&gt;lagstiftningen där skiljer sig från de nordiska reglerna på vissa&lt;br&gt;punkter. Lagvalet behöver dock inte ha anknytning till lastnings- eller&lt;br&gt;lossningshamnen eller annars till stat som anges i andra stycket. Den&lt;br&gt;enda förutsättningen är att hänvisningen sker till lag i någon kon-&lt;br&gt;ventionsstat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall ses i sammanhang med reglerna i 60 och 61 §§&lt;br&gt;om en motsvarande möjlighet att avtala om jurisdiktion och skiljeför-&lt;br&gt;farande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certeparti fart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på certepartier för&lt;br&gt;hel- eller delbefraktning av fartyg. Om ett konossement har utfärdats&lt;br&gt;enligt ett certeparti, skall emellertid bestämmelserna tilllämpas på&lt;br&gt;konossementet när detta bestämmer förhållandet mellan transportören&lt;br&gt;och innehavaren av konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal gäller transport med fartyg av gods fördelat på flera&lt;br&gt;resor under en angiven tidsrymd, skall bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;tillämpas på varje resa. Utförs resan enligt ett certeparti gäller dock&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 253 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras styckegodsreglemas tillämplighet i&lt;br&gt;förhållande till bl.a. certepartifart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts vid 1 § skall styckegodsreglema som huvudregel inte&lt;br&gt;gälla certepartier. Har konossement utfärdats enligt ett certeparti blir&lt;br&gt;dock enligt första stycket i denna paragraf bestämmelserna tillämpliga&lt;br&gt;på konossementet om detta bestämmer rättsförhållandet mellan den&lt;br&gt;som utfärdat konossementet och konossementsinnehavaren. Denna&lt;br&gt;regel, som reflekterar principerna i artiklarna 1 b) och 5 i Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema och som motsvarar bestämmelsen i 169 § andra stycket&lt;br&gt;i 1891 års sjölag, innebär att styckegodsreglema blir tillämpliga vid&lt;br&gt;skada på godset inte i förhållandet mellan trampredaren och dennes&lt;br&gt;befraktare utan först när konossementet är utfärdat till annan än&lt;br&gt;befraktaren eller har överlåtits på ny innehavare (tredje man). Men&lt;br&gt;reglerna kan även åberopas av en befraktare i den mån de hänför sig&lt;br&gt;till konossementets övriga funktioner, exempelvis att vara bevis om&lt;br&gt;godsets tillstånd vid avlämnandet eller att reglera utlämningsför-&lt;br&gt;farandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller vissa särbestämmelser för kvantumkon-&lt;br&gt;trakt, dvs. avtal som gäller befordran med fartyg av gods fördelat på&lt;br&gt;flera resor under en angiven tidsrymd. Motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns i artikel 2:4 i Hamburgreglema. Vid sådana kontrakt skall Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;styckegodsreglema tillämpas på varje resa. Härav följer motsatsvis&lt;br&gt;att reglerna inte är tillämpliga på själva ramavtalet. Om den enskilda&lt;br&gt;resan är underkastad ett certeparti gäller dock reglerna i första&lt;br&gt;stycket. Bestämmelsernas tillämplighet inträder i och med att en resa&lt;br&gt;konkretiseras genom nomineringen av ett fartyg (se 14 kap. 47 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i ett transportavtal eller ett transportdokument är&lt;br&gt;ogiltig i den mån den avviker från bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;eller från bestämmelserna i 19 kap. 1 § första stycket 5 och fjärde&lt;br&gt;stycket. Ogiltigheten påverkar inte giltigheten av avtalet eller doku-&lt;br&gt;mentet i övrigt. En bestämmelse som ger transportören rätt till&lt;br&gt;försäkringsersättning för godset eller annan liknande bestämmelse är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte 5, 8-11 §§ och 14-23 §§ och utgör&lt;br&gt;inte heller hinder mot att det tas in bestämmelser i transportavtalet&lt;br&gt;om gemensamt haveri. Transportören får även utöka sitt ansvar och&lt;br&gt;sina förpliktelser enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportavtalet är underkastat konventionen eller på denna&lt;br&gt;grundad lag i en konventionsstat, skall transportdokumentet innehålla&lt;br&gt;uppgift om detta samt om att villkor som avviker från konventionens&lt;br&gt;eller lagens bestämmelser till avsändarens, avlastarens eller mottaga-&lt;br&gt;rens nackdel är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller tillstånd&lt;br&gt;eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka transporten&lt;br&gt;skall utföras, skäligt att genom avtal inskränka transportörens an-&lt;br&gt;svarighet eller utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, skall ett&lt;br&gt;sådant avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 254 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges omfattningen av den tvingande regleringen.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar i huvudsak 168 § i 1891 års sjölag samt&lt;br&gt;artikel 3:8 i Haag-Visbyreglema och artikel 23 i Hamburgreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att styckegodsreglema är tvingande. Detta&lt;br&gt;gäller även de särskilda preskriptionsreglerna i 19 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket vid styckegodstransport. Varje avtals-&lt;br&gt;klausul som strider mot dessa bestämmelser, och inte bara sådana&lt;br&gt;som strider mot ansvarsreglema, är således ogiltig. För att någon&lt;br&gt;oklarhet om vad som i övrigt gäller när avtalet innehåller en ogiltig&lt;br&gt;klausul inte skall föreligga har angetts att övriga bestämmelser i&lt;br&gt;avtalet förblir giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtalsvillkor varigenom förmån på grund av försäkring tillfaller&lt;br&gt;transportören, en s.k. benefit of insurance-klausul, eller liknande&lt;br&gt;överenskommelser skall liksom enligt 1891 års sjölag (168 § första &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket andra meningen) likställas med ansvarsfriskrivning. I sista&lt;br&gt;punkten av stycket har därför uttryckligen angetts att klausuler av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta slag är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en uppräkning av bestämmelser som på&lt;br&gt;grund av sin karaktär undantas från den tvingande regleringen samt&lt;br&gt;en uttrycklig föreskrift om att överenskommelse kan träffas om&lt;br&gt;uppgörandet av gemensamt haveri. Den sistnämnda bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar vad som föreskrivs i 168 § andra stycket i 1891 års sjölag&lt;br&gt;och någon ändring i sak åsyftas inte. I andra meningen slås också fast&lt;br&gt;att transportören kan ta på sig ett längre gående ansvar än vad som&lt;br&gt;följer av styckegodsreglema. Varken Haag-Visbyreglema eller&lt;br&gt;Hamburgreglema hindrar en sådan reglering, något som emellertid&lt;br&gt;kan förekomma i andra konventionssammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett transportavtal är underkastat konventionen eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i nationell lag är det enligt tredje stycket transportörens&lt;br&gt;skyldighet att upplysa om detta i det använda transportdokumentet&lt;br&gt;samt att även ange att villkor som strider mot den tvingande&lt;br&gt;regleringen är ogiltiga. Någon sanktionsbestämmelse mot att&lt;br&gt;transportören försummar sin upplysningsplikt eller åberopar ogiltiga&lt;br&gt;villkor har inte ansetts vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse öppnar en möjlighet att i likhet med bestämmel-&lt;br&gt;sen i 168 § fjärde stycket i 1891 års sjölag låta en transport av&lt;br&gt;ovanligt gods eller en transport under särskilda förhållanden falla&lt;br&gt;utanför den tvingande regleringen. I förhållande till 1891 års sjölag&lt;br&gt;har dock de särskilda dokumentskraven som förhindrar omsättning&lt;br&gt;slopats, eftersom bestämmelsen i praktiken inte berör gods avsett för&lt;br&gt;vidareförsäljning och något mer utbrett missbruk av bestämmelsen&lt;br&gt;inte kan befaras. Och skulle konossement utfärdas får detta normalt&lt;br&gt;anses innebära att transporten inte är av sådan karaktär att den faller&lt;br&gt;utanför det tvingande ansvarssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande och mottagande av godset för transport&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren skall avlämna godset på den plats och inom den tid som&lt;br&gt;transportören har angett. Det skall avlämnas på ett sådant sätt och i&lt;br&gt;ett sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas,&lt;br&gt;transporteras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 255 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Haag-Visbyreglema som Hamburgreglema saknar bestämmel-&lt;br&gt;ser om avlämnande av godset. Denna paragrafs första mening tar&lt;br&gt;sikte på den problematik som behandlas i 89 § första stycket första&lt;br&gt;meningen i 1891 års sjölag. Där sägs att godset skall avlämnas vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartygets sida. I äldre tid, då avlastare och mottagare själva passade Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sitt gods vid fartygets sida, motsvarade en sådan regel den praktiska&lt;br&gt;verkligheten. Den moderna styckegodshanteringen sker emellertid på&lt;br&gt;annat sätt. I dag har linjen ofta en egen terminal i vilken godset tas&lt;br&gt;emot för transport. Vidare finns självständiga landorganisationer som&lt;br&gt;fullgör ombordtagningsfunktionema. Godset avlämnas vanligtvis till&lt;br&gt;ett terminalföretag som förvarar detta till dess att det kan föras&lt;br&gt;ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även om detta är regel vid linjetrafik som anlöper större&lt;br&gt;hamnar förekommer dock fortfarande styckegodstransporter, särskilt&lt;br&gt;i den mindre farten, där godset inte avlämnas vid en terminal.&lt;br&gt;Svårigheten att finna ett uttryck som anger platsen för godsets&lt;br&gt;avlämnande och som samtidigt täcker alla skiftande förhållanden&lt;br&gt;kvarstår därför. På grund av detta har regeln utformats så att, om&lt;br&gt;avtalsparterna inte kommit överens om annat, godset skall avlämnas&lt;br&gt;på den plats som transportören har angett. Detta innebär att det alltid&lt;br&gt;är transportörens skyldighet att närmare ange platsen för avlämnan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godset skall också avlämnas inom den tid som transportören har&lt;br&gt;angett. Godset bör nämligen fmnas tillgängligt för transportören på&lt;br&gt;sådan tid att han kan rangera trailers, placera farligt gods på avsedd&lt;br&gt;plats osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen motsvarar 90 § andra stycket i 1891 års sjölag och&lt;br&gt;någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sättet för avlämnandet förstås dels den ordning i vilken godset&lt;br&gt;avlämnas, dels det sätt på vilket godset har anpassats till ombord-&lt;br&gt;tagandet. När godset avlämnas vid terminal har ordningen och sättet&lt;br&gt;normalt ingen betydelse. Vid vissa typer av styckegodstransporter kan&lt;br&gt;dock transportören ha anledning att vilja ha godset avlämnat på&lt;br&gt;särskilt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller godsets skick får beträffande emballage praxis vid&lt;br&gt;olika fart och godsslag största betydelse såvida parterna inte överens-&lt;br&gt;kommit om annat. Godset skall avlämnas så att det kan tas ombord&lt;br&gt;bekvämt och säkert. Med ordet bekvämt avses inte annat än vad som&lt;br&gt;i 1891 års sjölag uttrycks med ordet bekvämligen. Godset skall&lt;br&gt;således vara ändamålsenligt ordnat för hantering och transport. Om&lt;br&gt;exempelvis trävaror transporteras i ett system som är uppbyggt för&lt;br&gt;enhetslastat gods, skall avsändaren se till att varorna avlämnas i&lt;br&gt;bandade buntar, vilkas yttermått passar in i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare avsändaren som skall svara för att godset kan hanteras&lt;br&gt;och transporteras på ett säkert sätt, dvs. godset skall vara förpackat&lt;br&gt;så att det vid normal hantering och transport inte kommer till skada.&lt;br&gt;Kravet på emballage varierar dock i skilda trader och för olika typer&lt;br&gt;av varor. Fabriksnya bilar, exempelvis, transporteras vanligen helt&lt;br&gt;oemballerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt problem föreligger när avsändaren själv packar en&lt;br&gt;container eller liknande transportanordning och därefter avlämnar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportanordningen till transportören. I dessa fall räcker det inte&lt;br&gt;med att de enskilda godsenhetema är tillfredsställande packade. Även&lt;br&gt;den inre stuvningen måste vara sådan att godset inte skadas, t.ex.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom att komma i rörelse inne i transportanordningen. Som framgår Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;av 6 § har transportören i och för sig skyldighet att i skälig omfatt-&lt;br&gt;ning undersöka hur godset har förpackats. När godset vid avläm-&lt;br&gt;nandet är stuvat i container eller liknande behöver han dock besiktiga&lt;br&gt;denna invändigt endast när det finns särskild anledning att misstänka&lt;br&gt;att godset är bristfälligt förpackat, stuvat eller säkrat (se vidare vid&lt;br&gt;denna paragraf nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökning av packningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall i skälig omfattning undersöka om godset är&lt;br&gt;förpackat på ett sådant sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada&lt;br&gt;på person eller egendom. Om godset avlämnas i container eller&lt;br&gt;liknande transportanordning, är transportören dock inte skyldig att&lt;br&gt;undersöka den invändigt utom när det finns anledning att misstänka&lt;br&gt;att transportanordningen är bristfälligt packad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall underrätta avsändaren om de brister som han&lt;br&gt;har upptäckt. Han är inte skyldig att transportera godset, om han inte&lt;br&gt;genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 256 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen saknar motsvarighet i såväl Haag-Visbyreglema som&lt;br&gt;Hamburgreglema och är även ny i förhållande till 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger transportörens allmänna skyldighet att under-&lt;br&gt;söka om godset har förpackats på ett tillfredsställande sätt. Vad som&lt;br&gt;skall anses vara skälig omfattning måste avgöras från fall till fall.&lt;br&gt;Klart är att det yttre emballaget skall avsynas och kontrolleras. Detta&lt;br&gt;gäller såväl enskilda godsenheter som transportanordningar för en-&lt;br&gt;hetslastning, t.ex. containrar och trailers. Har transportören på grund&lt;br&gt;av tidigare erfarenheter eller annars anledning att misstänka brister&lt;br&gt;även om några sådana inte framgår av en ytlig besiktning, måste en&lt;br&gt;noggrannare undersökning göras. Kontrollen av förpackningen skall&lt;br&gt;inriktas inte endast på om godset kan komma till skada eller ej utan&lt;br&gt;även på risken att godset på grund av föreliggande brister kan&lt;br&gt;förorsaka skada på människor, annat gods eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra meningen har införts till ledning vid bedömningen&lt;br&gt;av de problem som belysts bl.a. genom rättsfallet Tor Mercia NJA&lt;br&gt;1977 s. 49, där transportören ålades en mycket sträng undersöknings-&lt;br&gt;skyldighet vad gällde den inre stuvningen av en trailer. Det har&lt;br&gt;därvid inte ansetts lämpligt att ålägga transportören ett ansvar som&lt;br&gt;innebär skyldighet att öppna varje transportanordning av enhets-&lt;br&gt;karaktär för att kontrollera att stuvningen skett på vederbörligt sätt.&lt;br&gt;Genom bestämmelsen har därför undersökningsskyldigheten in-&lt;br&gt;skränkts till de fall då särskild anledning förekommer att misstänka&lt;br&gt;brister av något slag. Sådan misstanke kan uppkomma exempelvis då &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enheten företer yttre skador men också på grund av kännedom om&lt;br&gt;brister vid tidigare transporter. Har avsändaren avlämnat en färdig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lastad transportenhet, behöver transportören således normalt inte&lt;br&gt;öppna denna för invändig kontroll utan endast vidta en skälig yttre&lt;br&gt;kontroll. Om transportören har anledning att misstänka bristfälligheter&lt;br&gt;i fråga om förpackning, stuvning eller säkring, måste han dock&lt;br&gt;besiktiga transportanordningen även invändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar transportörens skyldigheter när brister har&lt;br&gt;upptäckts. Avsändaren skall underrättas om bristerna och i första&lt;br&gt;hand ges tillfälle att undanröja dem. Kan detta inte ske, och är&lt;br&gt;bristerna inte av det slaget att transportören skäligen kan åtgärda&lt;br&gt;dem, föreligger inte någon skyldighet att transportera godset. Under-&lt;br&gt;rättelsen kan även lämnas till avlastaren såsom ombud för avsända-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av särskilda föreskrifter gäller att farligt gods&lt;br&gt;skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt. Avsändaren skall i god&lt;br&gt;tid underrätta transportören och den undertransportör till vilken&lt;br&gt;godset avlämnas om godsets farliga beskaffenhet och ange de&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder som kan vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren i annat fall känner till att godset är av sådan beskaf-&lt;br&gt;fenhet att transporten kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för&lt;br&gt;person, fartyg eller last, skall han även upplysa om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 257 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 92 § i 1891 års sjölag samt artikel 13:1 och&lt;br&gt;13:2 i Hamburgreglema. Den anger avsändarens skyldigheter vid&lt;br&gt;transport av farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller föreskrifter om märkning och avsändarens&lt;br&gt;upplysningsplikt. Däremot finns inga föreskrifter om hur farligt gods&lt;br&gt;skall förpackas och hanteras. Sådana föreskrifter förekommer dock&lt;br&gt;i den offentligrättsliga lagstiftningen. Om avsändaren försummar sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt paragrafen, blir han ansvarig enligt 41 § för den&lt;br&gt;skada som uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om farligt gods finns bl.a. i lagen (1982:821) om&lt;br&gt;transport av farligt gods med tillhörande förordning (1982:923).&lt;br&gt;Beträffande sjötransporter har Sjöfartsverket meddelat särskilda&lt;br&gt;föreskrifter. Angivna bestämmelser bygger på internationella&lt;br&gt;överenskommelser, bl.a. 1974 års konvention om säkerheten för&lt;br&gt;människoliv till sjöss, kallad SOLAS 1974, och den av IMO&lt;br&gt;(International Maritime Organization) utarbetade IMDG-koden&lt;br&gt;(International Maritime Dangerous Goods Code).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse innehåller inte någon definition av begreppet&lt;br&gt;farligt gods. Begreppet skall endast ses som en samlingsbenämning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på olika ämnen och anordningar som på ett eller annat sätt kan orsaka Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skador på människor, miljö eller egendom. För en närmare be-&lt;br&gt;stämning får ledning sökas i första hand bland de offentligrättsliga&lt;br&gt;reglerna. Lagen om transport av farligt gods innehåller exempelvis&lt;br&gt;en uppräkning av olika typer av varor som skall anses farliga och den&lt;br&gt;tillhörande förordningen en indelning i klasser. Sjöfartsverket har&lt;br&gt;vidare föreskrivit att SOLAS 1974 kapitel VII och IMDG-koden skall&lt;br&gt;äga tillämpning. Inte heller dessa regelverk definierar farligt gods.&lt;br&gt;Även här beskrivs olika slag av gods såsom farligt genom uppräkning&lt;br&gt;och indelning i klasser. Men även om godset inte omfattas av nämnda&lt;br&gt;säkerhetsföreskrifter bör observeras att detta inte utesluter att det&lt;br&gt;ändå kan anses som farligt enligt denna paragraf (jfr prop. 1974:33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 82-83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 92 § i 1891 års sjölag är det avlastaren som skall iaktta&lt;br&gt;upplysningsskyldigheten medan befraktaren hålls ansvarig för skada&lt;br&gt;som orsakas av att farligt styckegods har lastats utan att bortfraktaren&lt;br&gt;kände till dess beskaffenhet. Denna bestämmelse lägger upplysnings-&lt;br&gt;skyldigheten på avsändaren. På så sätt blir den upplysningsskyldige&lt;br&gt;och den ansvarige samma person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En absolut skyldighet föreligger att märka farligt gods. Om&lt;br&gt;särskilda märkningsföreskrifter (symboler m.m.) gäller för godset&lt;br&gt;skall dessa givetvis iakttas. Eftersom sättet att märka godset i andra&lt;br&gt;fall kan variera beroende på vilken typ av gods det är fråga om har&lt;br&gt;i övrigt inte närmare angetts hur märkningen skall ske, endast att&lt;br&gt;denna skall göras på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses vara underrättelse i god tid får bedömas med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Bl.a. måste hänsyn&lt;br&gt;tas till hur godsets beskaffenhet och de nödvändiga säkerhets-&lt;br&gt;åtgärderna kan påverka lastplanen. Många gånger kan det räcka att&lt;br&gt;transportören och undertransportören far besked om godsets beskaf-&lt;br&gt;fenhet och eventuella säkerhetsåtgärder vid avlämnandet. I andra fall&lt;br&gt;fordras att underrättelse lämnas vid en betydligt tidigare tidpunkt för&lt;br&gt;att nödvändiga åtgärder skall hinna vidtas. Att underrättelse lämnas&lt;br&gt;vid bokningen kan vara tillräckligt om godset sedan avlämnas till&lt;br&gt;transportören. Om avlämnandet sker till annan än den hos vilken&lt;br&gt;bokning har gjorts, måste dock underrättelse lämnas med samma&lt;br&gt;tidsmarginal även till den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en föreskrift om upplysningsskyldighet&lt;br&gt;även i andra fall då godset är av sådan art att transporten kan&lt;br&gt;medföra risker eller väsentliga olägenheter. Bestämmelsen, som&lt;br&gt;motsvarar 92 § andra stycket i 1891 års sjölag, avser situationer då&lt;br&gt;godset inte är farligt i sig självt. Som exempel kan nämnas krigs-&lt;br&gt;kontraband eller gods av annan känslig natur, som kan föranleda&lt;br&gt;betydande olägenheter för transportören (embargon e.d.). Det kan&lt;br&gt;också röra sig om produkter där farligheten aktiveras först i förening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vissa andra omständigheter, exempelvis lastning invid ett visst&lt;br&gt;annat ämne, förhöjd temperatur som medför explosionsbenägenhet&lt;br&gt;och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda ansvarsbestämmelser för farligt gods finns i 41 §. Här kan Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;också erinras om skyldigheten enligt 10 § att i vissa fall betala frakt&lt;br&gt;trots att godset inte finns i behåll vid transportens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som fordrar särskild vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset fordrar särskild vård skall avsändaren i god tid upplysa&lt;br&gt;om detta och ange de åtgärder som kan vara nödvändiga. Godset&lt;br&gt;skall vid behov märkas på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 258 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 93 § första stycket i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om skyldighet att lämna upplysning om när gods&lt;br&gt;fordrar särskild vård grundas på tanken att avsändaren är den som&lt;br&gt;bäst känner till godset och det särskilda krav på vården av detta som&lt;br&gt;kan föreligga. Vad som skall avses med särskild vård får avgöras från&lt;br&gt;fall till fall men det är givet att man av en yrkesmässig transportör&lt;br&gt;kan kräva en ganska omfattande varukännedom. Ibland kan transpor-&lt;br&gt;tören till och med ha en större kunskap än avsändaren om hur godset&lt;br&gt;skall transporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om att gods fordrar särskild vård skall, på samma sätt&lt;br&gt;som vid farligt gods, lämnas till transportören och den undertrans-&lt;br&gt;portör till vilken avsändaren avlämnar godset. Även i fråga om&lt;br&gt;innebörden av uttrycket i god tid kan hänvisas till vad som sagts&lt;br&gt;under 7 §. Underrättelsen måste således lämnas så lång tid i förväg&lt;br&gt;att praktiska möjligheter föreligger att förbereda mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista meningen skall godset vid behov märkas. Regeln har&lt;br&gt;tillkommit för att så långt möjligt eliminera risken för samman-&lt;br&gt;blandning av gods med olika vårdbehov. I vissa fall är märkning&lt;br&gt;dock inte nödvändig, exempelvis när en kylredare tar emot kyl- och&lt;br&gt;fryslaster av normalt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvitto på mottagandet av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få kvitto på mottagandet av godset allt-&lt;br&gt;eftersom det avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av konossement och andra transport-&lt;br&gt;dokument finns i 42 - 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 259 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar avlastarens rätt att få kvitto på transportörens&lt;br&gt;mottagande av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1891 års sjölag finns bestämmelser om utfärdande av bevis på&lt;br&gt;godsets mottagande i 94 §. Därmed avses i första hand s.k. styrmans-&lt;br&gt;kvitton eller liknande mottagningshandlingar som utfärdas av befäl-&lt;br&gt;havaren eller styrmannen. I modem linjefart är det dock vanligt att&lt;br&gt;en självständig terminaloperatör har bemyndigats att utfärda kvitton&lt;br&gt;på mottagen last, s.k. terminalkvitton. Avfattningen av texten i första&lt;br&gt;stycket har anpassats till detta. Att transportören kan bemyndiga&lt;br&gt;annan att i sitt ställe underteckna ett kvitto på mottaget gods följer av&lt;br&gt;vanliga fullmaktsregler. Bestämmelsen gäller mot såväl transportören&lt;br&gt;som en undertransportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvitto behöver endast utfärdas om den som avlämnar godset begär&lt;br&gt;det. Bestämmelsen får ses som en ordningsföreskrift när annat inte&lt;br&gt;har avtalats. Ett kvitto har således, till skillnad från exempelvis&lt;br&gt;konossementet, endast funktionen av bevis om att visst gods blivit&lt;br&gt;mottaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid godsets avlämnande kan även konossement och andra transport-&lt;br&gt;dokument utfärdas. Andra stycket hänvisar till de lagrum som då blir&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är avtalat, skall den frakt betalas som är gängse när&lt;br&gt;godset avlämnas för transport. Frakten skall betalas när godset tas&lt;br&gt;emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid transportens slut, skall frakt&lt;br&gt;betalas endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen beskaf-&lt;br&gt;fenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse på avsän-&lt;br&gt;darens sida eller om transportören har sålt godset för ägarens räkning&lt;br&gt;eller lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlagd frakt skall betalas tillbaka om transportören enligt andra&lt;br&gt;stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 260 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 124 och 125 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Motsvarande bestämmelser för befraktning finns i 14 kap. 6&lt;br&gt;och 24 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bestämmelsen i första stycket första meningen åsyftas inte&lt;br&gt;någon principiell ändring i förhållande till 1891 års sjölag. Tid-&lt;br&gt;punkten för fraktens fastställande har dock justerats något med&lt;br&gt;hänsyn till att godset vanligtvis avlämnas i terminal. Bestämmelsen&lt;br&gt;har liten praktisk betydelse på linjefartens område där frakten normalt&lt;br&gt;följer prislistor och tariffer som transportören offentliggjort i förväg.&lt;br&gt;Den kan dock vara av värde som en in dubio-regel med tanke på den&lt;br&gt;mindre sjöfarten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen föreskrivs att frakten förfaller till betalning redan&lt;br&gt;vid mottagandet av godset. Detta är en anpassning till praxis där i&lt;br&gt;princip all styckegodsfrakt betalas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten berörs inte frågan om s.k. överlossat gods, eftersom&lt;br&gt;sådant gods mycket sällan förekommer vid styckegodstransporter.&lt;br&gt;Skulle en situation med överlossat gods ändå uppstå bör problemet&lt;br&gt;kunna lösas genom en analog tillämpning av bestämmelsen i 14 kap.&lt;br&gt;6 § andra stycket. Grundläggande för funktionen som transportör är&lt;br&gt;att denne skall lämna ut på bestämmelseorten allt vad han faktiskt&lt;br&gt;mottagit på avskeppningsorten - varken mer, mindre eller annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i andra stycket bygger liksom motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i 125 § 1891 års sjölag på huvudprincipen att frakt skall betalas&lt;br&gt;endast för gods som finns i behåll vid transportens slut. Från denna&lt;br&gt;regel har gjorts vissa undantag. Dessa överensstämmer principiellt&lt;br&gt;med motsvarande undantagsregler i 14 kap. 24 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller en uttrycklig bestämmelse om återbäring&lt;br&gt;av frakt. Har frakten erlagts skall den betalas tillbaka om frakt enligt&lt;br&gt;andra stycket inte skall utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträdande och avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträder avsändaren transportavtalet innan transporten börjat, har&lt;br&gt;transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte avlämnas i rätt tid far transportören häva trans-&lt;br&gt;portavtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Om trans-&lt;br&gt;portören vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid&lt;br&gt;efter det att avsändaren har gjort en förfrågan därom, dock senast när&lt;br&gt;godset tas emot för transport. Gör han inte det går hävningsrätten&lt;br&gt;förlorad. Hävs avtalet har transportören rätt till ersättning för&lt;br&gt;fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren eller mottagaren begär att transporten skall avbrytas&lt;br&gt;och godset lämnas ut på annan plats än bestämmelseorten, har&lt;br&gt;transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;br&gt;Transporten får dock inte avbrytas om avbrottet skulle medföra&lt;br&gt;väsentlig skada eller olägenhet for transportören eller någon annan&lt;br&gt;avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 kap. 32 § andra - fjärde styckena skall ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 261 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 131-134 §§ i 1891 års sjölag i de&lt;br&gt;delar dessa paragrafer reglerar förhållandet när transportavtalet inte&lt;br&gt;kan fullgöras på grund av omständigheter på avsändarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom huvudregeln i första stycket behåller avsändaren möjligheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att frånträda transportavtalet innan transporten börjat mot att han Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;utger full skadeersättning till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras transportörens rätt att häva transportavtalet&lt;br&gt;och kräva ersättning för fraktförlust och annan skada. Som förutsätt-&lt;br&gt;ning gäller att godset inte avlämnas till transportören på avtalad tid.&lt;br&gt;Härutöver krävs att dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Vid&lt;br&gt;bedömningen av detta får hänsyn tas bl.a. till avtalets övriga karaktär&lt;br&gt;och till betydelsen av att transporten försenas. Bestämmelsen&lt;br&gt;förutsätter inte att avsändaren skall ha insett eller bort inse att&lt;br&gt;avtalsbrottet var väsentligt för att transportören skall ha rätt att häva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall avsändaren gör en förfrågan om transportörens avsikt att&lt;br&gt;häva avtalet går hävningsrätten förlorad om meddelande inte lämnas&lt;br&gt;inom skälig tid, dock senast när godset tas emot för transport. Vad&lt;br&gt;som är skälig tid i detta sammanhang måste bedömas efter omständig-&lt;br&gt;heterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket kan avsändaren eller en mottagare som trätt i&lt;br&gt;hans ställe också begära att godset lossas och lämnas ut i en mellan-&lt;br&gt;hamn som ingår i resan. Avvikelse från linjen kommer således inte&lt;br&gt;i fråga. En självständig förutsättning är att godset kan lossas utan&lt;br&gt;skada eller olägenhet för transportören eller för andra transport-&lt;br&gt;kunder. Varje skada eller olägenhet avskär dock inte möjligheten till&lt;br&gt;ett avbrytande utan skadan eller olägenheten måste antas bli väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket anger att 14 kap. 32 § andra-fjärde styckena skall ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Dessa regler behandlar bl.a. skyldigheten&lt;br&gt;att söka begränsa en skada om gods inte avlämnas samt frågan om&lt;br&gt;befrielse från ersättningsskyldighet vid förekomsten av vissa extra-&lt;br&gt;ordinära omständigheter. Vad gäller skyldigheten att begränsa en&lt;br&gt;skada genom att ta med annat gods skall här endast påpekas att kapa-&lt;br&gt;citetsförhållandena vid linjefart vanligtvis är sådana att transportören&lt;br&gt;kan ta med annat gods oberoende av om någon avsändare frånträder&lt;br&gt;avtalet eller inte. I så fall blir det inte fråga om att göra avdrag för&lt;br&gt;bortfall av annan frakt vid skadeberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Transportörens plikt att ta till vara lastägarens intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall utföra transporten med tillbörlig omsorg och&lt;br&gt;skyndsamhet, vårda godset och även i övrigt ta till vara lastägarens&lt;br&gt;intressen från mottagandet till utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall se till att det fartyg som används för transporten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är sjövärdigt, vari också innefattas att det är behörigen bemannat och Prop.&lt;br&gt;utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i&lt;br&gt;fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att godset skall&lt;br&gt;kunna tas emot, transporteras och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har gått förlorat, skadats eller försenats, skall trans-&lt;br&gt;portören snarast lämna underrättelse om detta till den som avsändaren&lt;br&gt;har angett. Kan sådan underrättelse inte lämnas, skall lastägaren eller,&lt;br&gt;om denne inte är känd, avsändaren underrättas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;transporten inte kan fullföljas på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 262 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i paragrafen motsvarar 98 § och 101 § första stycket&lt;br&gt;i 1891 års sjölag och någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början anges att transportören skall utföra transporten med&lt;br&gt;tillbörlig omsorg. Vårdplikten och skyldigheten att ta till vara lastäga-&lt;br&gt;rens intressen varar från det att transportören mottar godset till dess&lt;br&gt;att han lämnar ut det. Det har dock inte ansetts nödvändigt att -&lt;br&gt;såsom i 1891 års sjölag - precisera hans skyldigheter. Om ett utläm-&lt;br&gt;nande av godset inte kan ske, har transportören möjlighet att ensidigt&lt;br&gt;befria sig från vårdplikten genom att lägga upp godset i förvar enligt&lt;br&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgsplikten innebär också en plikt att företräda lastägaren mot&lt;br&gt;tredje man och vidta nödvändiga åtgärder med avseende på godset.&lt;br&gt;Detta regleras närmare i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillbörlig skyndsamhet avses i första hand en generell skyldig-&lt;br&gt;het att inte överskrida en rimlig tid för transportavtalets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid transport av styckegods har transportören en betydande frihet&lt;br&gt;att välja hur godset skall transporteras till bestämmelseorten. Han har&lt;br&gt;således också rätt att inom ramen för bestämmelsen välja den trans-&lt;br&gt;portrutt som är mest ändamålsenlig. I detta avseende skiljer sig&lt;br&gt;nordisk praxis från exempelvis engelsk rätt som förhåller sig&lt;br&gt;restriktiv till en sådan valrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 98 § andra stycket i 1891 års sjölag får deviation, dvs.&lt;br&gt;avvikelse från avtalad eller sedvanlig resväg, företas för att rädda&lt;br&gt;människoliv eller bärga fartyg eller gods eller av annan skälig&lt;br&gt;anledning. En motsvarande bestämmelse har inte tagits in i denna&lt;br&gt;paragraf men någon ändring i gällande rätt åsyftas inte. Rätten att&lt;br&gt;deviera framgår istället på ett indirekt sätt genom ansvarsreglema i&lt;br&gt;25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som svarar mot 76 § i 1891 års sjölag, anger att&lt;br&gt;transportören har skyldighet att hålla fartyget sjövärdigt. Såsom&lt;br&gt;närmare behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 3.4.1&lt;br&gt;innebär regelns utformning att sjövärdighetsbegreppet är relativt och&lt;br&gt;att bestämningen av detta måste göras utifrån det sammanhang eller&lt;br&gt;den avtalstyp det är fråga om. Den ändrade begreppsbestämningen&lt;br&gt;innebär dock ingen materiell förändring med avseende på transpor-&lt;br&gt;törens plikter. Uttrycket &amp;quot;i vilka godset lastas&amp;quot; avses ge uttryck åt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid styckegodstransport kravet på lastutrymmenas goda skick i första Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hand gäller de rum som faktiskt tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvarar 101 § andra stycket i 1891 års sjölag och&lt;br&gt;reglerar transportörens underrättelseplikt. Denna plikt infördes i&lt;br&gt;samband med att sjöförklaring rörande lastskada gjordes fakultativ.&lt;br&gt;I förhållande till 1891 års lag skall underrättelse lämnas även när&lt;br&gt;godset försenas. Berörda personer kan ha ett väl så starkt intresse av&lt;br&gt;att få vetskap om en försening som en skada på godset. Underrätt-&lt;br&gt;elsen skall i första hand lämnas till den som avsändaren har angett.&lt;br&gt;På så sätt tillgodoser man bruket att i transportavtalen ange en s.k.&lt;br&gt;notify address. Om en sådan adress inte angetts, blir det naturligt att&lt;br&gt;i stället underrätta lastägaren eller avsändaren i nu nämnd ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att sjövärdighetsreglema i andra stycket av&lt;br&gt;paragrafen och i motsvarande bestämmelser för befraktning och&lt;br&gt;passagerarbefordran (14 kap. 7 och 52 §§ samt 15 kap. 4 §)&lt;br&gt;formuleras i närmare överensstämmelse med sjövärdighetsregeln i 6&lt;br&gt;kap. 1 §, som gäller befälhavarens skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser givetvis att likartade bestämmelser i sjölagen i möjligaste&lt;br&gt;mån bör ges samma utformning för att tveksamhet om bestämmelser-&lt;br&gt;nas innehåll inte skall uppstå. Regeln i förevarande paragraf bygger&lt;br&gt;emellertid på artikel 3:1 i Haag-Visbyreglema och avsikten är inte på&lt;br&gt;något sätt att ändra dess innehåll i förhållande till nu gällande rätt,&lt;br&gt;även om bestämmelsen fått en något annan ordalydelse av rent&lt;br&gt;terminologiska skäl. Sjövärdighetsregeln i 6 kap. 1 § har däremot en&lt;br&gt;annan bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det med hänsyn till den terminologiska&lt;br&gt;nyordningen på ifrågavarande område särskilt viktigt att sjövärdig-&lt;br&gt;hetsbestämmelsema för gods- och passagerarbefordran blir lika-&lt;br&gt;lydande i de nordiska länderna. Lydelsen av bestämmelserna som&lt;br&gt;finns i det remitterade förslaget överensstämmer således med den&lt;br&gt;lydelse som motsvarande bestämmelser kommer att få i de andra&lt;br&gt;nordiska sjölagarna. Jag har därför inte följt Lagrådets förslag i dessa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däckslast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods får transporteras på däck endast om detta är tillåtet enligt&lt;br&gt;transportavtalet, följer av handelsbruk eller sedvänja i den fart det&lt;br&gt;gäller eller krävs enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset enligt avtalet skall eller får transporteras på däck, skall&lt;br&gt;detta anges i transportdokumentet. Har så inte skett skall transpor-&lt;br&gt;tören visa att transport på däck har avtalats. Transportören får inte&lt;br&gt;åberopa ett sådant avtal mot tredje man som har förvärvat konosse-&lt;br&gt;ment i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ansvar för däckslast finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 263 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar transportörens möjligheter att transportera gods&lt;br&gt;på däck. Reglerna överensstämmer i huvudsak med vad som redan&lt;br&gt;gäller i nordisk rätt men har utformats med artikel 9:1 och 2 i Ham-&lt;br&gt;burgreglema som förebild. Haag-Visbyreglema omfattar inte&lt;br&gt;däckslastning överhuvud taget (artikel l:c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 72 § första stycket och 91 § i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. I förtydligande syfte har dock tillagts att däckslastning godtas&lt;br&gt;i den mån däckslastning krävs enligt lag eller annan författning. Det&lt;br&gt;kan exempelvis röra sig om särskilda föreskrifter för visst slag av&lt;br&gt;farligt gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däckslastning kan innebära större risk för att godset är skadat vid&lt;br&gt;framkomsten än om godset lastats i lastrum. I andra stycket anges&lt;br&gt;därför i överensstämmelse med Hamburgreglema att avtalad&lt;br&gt;möjlighet till däckslastning skall anges i det använda transport-&lt;br&gt;dokumentet. Detta gäller således oavsett om godset sedan lastas på&lt;br&gt;däck eller inte. Vid transport av exempelvis containrar kan det&lt;br&gt;nämligen med de snabba transportrutiner som finns ibland vara svårt&lt;br&gt;att fastställa vilka containrar som lastats på resp, under däck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören underlåtit att göra anteckning i transportdokumen-&lt;br&gt;tet eller om han tillämpar dokumentlösa transportrutiner och&lt;br&gt;underlåtit att koda in motsvarande upplysning i databasen, måste han&lt;br&gt;på annat sätt visa att däckslastning blivit avtalad. Mot en tredje man&lt;br&gt;som har förvärvat ett konossement i vilket anteckning som nyss sagts&lt;br&gt;inte gjorts och som är i god tro får dock ett sådant avtal inte&lt;br&gt;åberopas. Detta beror på konossementets egenskap av exklusivt bevis,&lt;br&gt;något som kommit till uttryck i såväl Haag-Visbyreglema som Ham-&lt;br&gt;burgreglema. Motsvarande gäller enligt 161 § första stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av risken för skada på gods som transporteras på däck&lt;br&gt;krävs särskilda regler för transportörens ansvar. Sådana regler, vilka&lt;br&gt;ansluter sig till Hamburgreglemas bestämmelser, ges i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får häva transportavtalet på grund av dröjsmål eller&lt;br&gt;annat avtalsbrott på transportörens sida om avtalsbrottet är väsent-&lt;br&gt;ligt. Sedan godset har avlämnats får avsändaren inte häva avtalet om&lt;br&gt;utlämnande av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet&lt;br&gt;för någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 264 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som gäller avsändarens rätt att häva transport-&lt;br&gt;avtalet vid transportörens dröjsmål eller annat avtalsbrott på hans&lt;br&gt;sida, motsvarar 126 och 127 §§ i 1891 års sjölag. Reglerna har dock&lt;br&gt;förenklats och anpassats till den moderna linjefarten liksom till&lt;br&gt;allmänna kontraktsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att avsändaren kan häva transportavtalet vid&lt;br&gt;väsentligt avtalsbrott. Det kan förutom dröjsmål röra sig om andra&lt;br&gt;former av oriktig uppfyllelse, t.ex. avtalsstridig lastning på däck. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller enligt 126 § i 1891 års sjölag uppställs&lt;br&gt;inte något krav på insikt hos transportören om avtalsbrottets väsent-&lt;br&gt;lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare räckvidden av hävningsrätten får bestämmas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i förhållandena i modem styckegodstransport varvid det&lt;br&gt;kan finnas anledning att ta i beaktande att situationen vid konventio-&lt;br&gt;nell linjefart kan skilja sig en hel del från systemtransporter baserade&lt;br&gt;på enhetslastning av godset. Rent allmänt torde det dock finnas skäl&lt;br&gt;att fästa större avseende vid tidsfaktorn än tidigare men kraven på&lt;br&gt;regelbundenhet och snabbhet kan knappast sättas lika för alla former&lt;br&gt;av styckegodstransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självständig förutsättning för hävning sedan godset avlämnats till&lt;br&gt;transportören är att det kan återlämnas utan skada och olägenhet för&lt;br&gt;andra transportkunder. Varje skada eller olägenhet avskär dock inte&lt;br&gt;avsändaren från att häva. Skadan eller olägenheten måste antas bli&lt;br&gt;väsentlig. Inskränkningen i hävningsrätten kan också sakna betydelse&lt;br&gt;i de fall samtliga avsändare uppträder gemensamt gentemot transpor-&lt;br&gt;tören, exempelvis vid haveri eller annat uppehåll under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att avsändaren måste meddela transpor-&lt;br&gt;tören sin avsikt att häva inom skälig tid för att hävningsrätten inte&lt;br&gt;skall gå förlorad. Vad som är skälig tid i detta sammanhang måste&lt;br&gt;bedömas genom en sammanvägning av olika omständigheter. Härvid&lt;br&gt;är avsändarens behov av tid för att kunna överväga alternativa&lt;br&gt;transportmöjligheter att beakta. Han kan även tänkas vilja förfoga&lt;br&gt;över godset på något annat sätt, t.ex. sälja det på den ort där godset&lt;br&gt;finns. Men även transportörens intresse av att få hävningsmedde-&lt;br&gt;landet så snart som möjligt är av betydelse. Rent praktiskt kan&lt;br&gt;hävningsrätten också gå förlorad genom att transportören - om han&lt;br&gt;inte får besked - tar godset ombord och låter fartyget anträda eller&lt;br&gt;fortsätta resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportavtalet hävs kan avsändaren efter omständigheterna&lt;br&gt;även ha rätt till skadeersättning, antingen enligt ansvarsreglema i&lt;br&gt;detta kapitel eller enligt allmänna avtalsrättsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportavbrott och avståndsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går det fartyg som transporterar eller som skall transportera godset&lt;br&gt;förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd,&lt;br&gt;bortfaller på grund därav inte transportörens skyldighet att fullfölja&lt;br&gt;transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan an-&lt;br&gt;löpa lossningshamnen och lossa godset eller om detta inte kan ske&lt;br&gt;utan oskäligt uppehåll, far transportören i stället välja en annan&lt;br&gt;lämplig lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om frånträdande av transportavtalet på grund av krigsfara&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 14 kap. 38 och 40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av transporten utförts när avtalet hävs eller faller bort&lt;br&gt;eller när godset av någon annan anledning lossas i en annan hamn än&lt;br&gt;den avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till avståndsfrakt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 14 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 265 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förhållandena när transportavtalet inte kan&lt;br&gt;fullföljas på grund av omständigheter på transportörens sida eller på&lt;br&gt;grund av vissa yttre omständigheter. Bestämmelserna utgör inte&lt;br&gt;någon uttömmande reglering utan fastlägger endast praktiskt viktiga&lt;br&gt;huvudprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tar sikte på den situationen att det fartyg som&lt;br&gt;transporterar eller som skall transportera godset gått förlorat eller&lt;br&gt;kondemnerats, dvs. förklarats efter skada inte kunna sättas i stånd.&lt;br&gt;Enligt 128 § i 1891 sjölag, som dock i sin tillämplighet inskränker&lt;br&gt;sig till fraktavtal avseende ett bestämt fartyg, medför sådana&lt;br&gt;omständigheter att transportörens skyldighet att fullfölja trans-&lt;br&gt;portavtalet faller bort. En sådan regel passar emellertid inte så bra på&lt;br&gt;styckegodstransporternas område där transporterna i dag har en klart&lt;br&gt;godscentrerad generisk karaktär. Transportören har en betydande&lt;br&gt;frihet att välja hur godset skall transporteras. Utöver egna linjer finns&lt;br&gt;ofta andra transportörer som han kan utnyttja. Många transportörer&lt;br&gt;baserar t.ex. sin verksamhet på ramavtal med andra transportörer. I&lt;br&gt;första stycket i paragrafen anges därför - till skillnad mot vad som&lt;br&gt;gäller på rese- och tidsbefraktningsområdet - att transportavtalet inte&lt;br&gt;faller bort av den anledningen att det transporterande fartyget går&lt;br&gt;förlorat eller kondemneras. Detta innebär att transportören som regel&lt;br&gt;har både rätt och skyldighet att organisera vidaretransporten av&lt;br&gt;godset, något som är väl förenligt med innehållet i de i praxis så&lt;br&gt;vanliga transhipmentklausulerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att fartyget går förlorat eller kondemneras medför&lt;br&gt;således inte att transportförpliktelsen faller bort enligt denna be-&lt;br&gt;stämmelse. Detta utesluter naturligtvis inte att det i samma situation&lt;br&gt;finns andra grunder för förpliktelsens bortfall, exempelvis sådan&lt;br&gt;krigsfara som avses i tredje stycket, eller att det kan inträffa eller&lt;br&gt;föreligga omständigheter som medför att skyldigheten att fullgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportavtalet faller bort enligt allmänna rättsgrundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket behandlar den situationen att det uppkommer hinder&lt;br&gt;av olika slag som medför att det transporterande fartyget inte kan&lt;br&gt;anlöpa lossningshamnen och lossa godset där. I enlighet med avtals-&lt;br&gt;praxis på området anges att varje yttre omständighet som hindrar&lt;br&gt;fartyget att angöra lossningshamnen och lossa godset utan oskäligt&lt;br&gt;uppehåll - det kan röra sig om ishinder, strejk etc. - ger transportören&lt;br&gt;rätt att välja en annan lämplig lossningshamn. Vad som är oskäligt&lt;br&gt;uppehåll får därvid bedömas med beaktande av tidsfaktorns stora&lt;br&gt;betydelse vid linjefart och andra avsändares intresse av att deras gods&lt;br&gt;inte försenas. Det kan därför knappast krävas att transportören skall&lt;br&gt;behöva finna sig i en särskild lång väntetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna enligt bestämmelsen är uppfyllda, innebär det&lt;br&gt;att transportören inte gör sig skyldig till avtalsbrott genom att lossa&lt;br&gt;godset i en annan hamn än den avtalade. Enligt fjärde stycket i&lt;br&gt;paragrafen kan han dock bara kräva avståndsfrakt för transporten&lt;br&gt;fram till substituthamnen. Om godset lossas på en plats som ligger&lt;br&gt;förhållandevis långt från den avtalade lossningshamnen kan detta&lt;br&gt;nämligen innebära betydande merkostnader för lastägaren som nor-&lt;br&gt;malt själv har att ordna med vidaretransporten. Huruvida förfarandet&lt;br&gt;i övrigt kan få några konsekvenser för transportören regleras däremot&lt;br&gt;inte i denna bestämmelse utan får bedömas enligt andra regler med&lt;br&gt;utgångspunkt från transportavtalets innehåll. Exempelvis kan&lt;br&gt;transportören drabbas av ansvar för dröjsmål enligt de regler som&lt;br&gt;gäller för vidaretransporten om han påtagit sig att omlasta och vidare-&lt;br&gt;befordra godset och detta inte görs inom en avtalad eller skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid hinder på grund av krigsfara behåller enligt tredje stycket&lt;br&gt;transportören och avsändaren sin särskilda hävningsrätt. Reglerna i&lt;br&gt;14 kap. 38 och 40 §§ skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avståndsfrakt i fjärde stycket fördelar risken för&lt;br&gt;frakten på transportören och avsändaren när godset inte lämnas ut på&lt;br&gt;bestämmelseorten och motsvarar spridda regler om avståndsfrakt i&lt;br&gt;129 §, 133 § andra stycket och 135 § tredje stycket i 1891 års sjölag.&lt;br&gt;Reglerna har - på samma sätt som vid resebefraktning (se 14 kap.&lt;br&gt;21 §) - samlats under en enda paragraf och har språkligt anpassats till&lt;br&gt;olika situationer. Vid beräkning av avståndsfrakten och tvist i&lt;br&gt;anledning av detta har bestämmelserna i 14 kap. 21 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena och 24 § samma kapitel motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens behörighet att handla på lastägarens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att bevara eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportera godset eller i övrigt ta till vara lastägarens intressen, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall transportören inhämta anvisning från lastägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden eller omständigheterna i övrigt inte medger att anvisning&lt;br&gt;inhämtas eller kommer anvisning inte fram i tid, får transportören på&lt;br&gt;lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärder och företräda denne i&lt;br&gt;frågor som rör godset. Även om åtgärden inte var nödvändig är&lt;br&gt;lastägaren bunden om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om de åtgärder som har vidtagits skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 266 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens allmänna förpliktelser mot lastägaren framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §. I 16 § ges närmare bestämmelser om transportörens behörighet&lt;br&gt;och befogenhet att företräda lastägaren i särskilda situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena motsvarar vad som sägs i 102 och 103 §§&lt;br&gt;i 1891 års sjölag och någon ändring i sak åsyftas inte. Förutom&lt;br&gt;språkliga ändringar har lagtexten kortats. De åtgärder som avses kan&lt;br&gt;vara såväl faktiska som rättsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att underrättelse om vidtagna åtgärder skall&lt;br&gt;ske i enlighet med reglerna i 12 § tredje stycket. Detta innebär en&lt;br&gt;ändring i förhållande till 103 § andra stycket i 1891 års sjölag i syfte&lt;br&gt;att uppmuntra bruket att i transportavtalen ange en s.k. notify&lt;br&gt;address.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastägarens ansvar för transportörens åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastägaren svarar för de åtgärder som transportören har vidtagit och&lt;br&gt;de utgifter denne har haft för godsets behov. Om transportören har&lt;br&gt;handlat utan anvisning svarar lastägaren dock inte med högre belopp&lt;br&gt;än värdet vid transportens början av det gods som åtgärderna eller&lt;br&gt;utgifterna avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 267 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 104 § i 1891 års sjölag och reglerar last-&lt;br&gt;ägarens ansvar för transportörens åtgärder och utgifter för godsets&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 1891 års sjölag om transportörens speciella ställnings-&lt;br&gt;fullmakt för lastägaren medför att lastägaren - huvudmannen - endast&lt;br&gt;häftar med godset. Detta &amp;quot;sakansvar&amp;quot; anses vara en kvarleva från det&lt;br&gt;s.k. exekutionssystemet, som i fråga om redaransvarets begränsning&lt;br&gt;avskaffades redan år 1928. I 17 § föreskrivs att lastägaren, såsom&lt;br&gt;normalt gäller vid ställningsfullmakt, som huvudregel har ett&lt;br&gt;personligt och obegränsat ansvar gentemot såväl tredje man som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportören. Undantag görs bara för det fall att transportören&lt;br&gt;handlar utan anvisningar från lastägaren. Det personliga ansvaret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;består även i ett sådant fall men då åtgärderna med godset vidtas helt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;utanför lastägarens kontroll begränsas detta ansvar till godsets värde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Transportörens utlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren skall på bestämmelseorten ta emot godset på den plats&lt;br&gt;och inom den tid som transportören har angett. Godset skall lämnas&lt;br&gt;ut på ett sådant sätt att det kan tas emot bekvämt och säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig att ta emot godset har rätt att besiktiga det före&lt;br&gt;mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 268 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf och närmast följande paragrafer regleras godsmot-&lt;br&gt;tagarens förhållande till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten innehåller inte någon definition av begreppet &amp;quot;mottagare&amp;quot;&lt;br&gt;men därmed avses den som i ett transportdokument eller på annat sätt&lt;br&gt;anges som mottagare eller annars visar sig behörig som mottagare av&lt;br&gt;godset, exempelvis genom innehav av ett original av ett innehavarko-&lt;br&gt;nossement. Vem denna person är kan vara beroende av villkoren i ett&lt;br&gt;bakomliggande köpeavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i paragrafen skall ses som en ren spegelvändning av&lt;br&gt;reglerna för avlämnande av godset i 5 §. På så sätt kan utlämnandet&lt;br&gt;till mottagaren anpassas till den moderna styckegodshanteringen i&lt;br&gt;terminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras mottagarens transporträttsliga behörighet att&lt;br&gt;undersöka godset. Bestämmelsen är i sak identisk med 111 § i 1891&lt;br&gt;års sjölag och innebär en generell undersökningsrätt. Om mottagaren&lt;br&gt;skulle vägra att ta emot godset efter en sådan besiktning återstår för&lt;br&gt;transportören att lägga upp godset i enlighet med reglerna i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lämnas godset ut mot konossement blir mottagaren genom att ta&lt;br&gt;emot godset skyldig att betala frakt och andra fordringar som&lt;br&gt;transportören har enligt konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset har lämnats ut på något annat sätt än mot konossement,&lt;br&gt;är mottagaren skyldig att betala frakt och andra fordringar enligt&lt;br&gt;transportavtalet endast om han har underrättats om fordringarna vid&lt;br&gt;utlämnandet eller han ändå insåg eller borde ha insett att trans-&lt;br&gt;portören inte hade fått betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 269 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett transportavtal avviker från regeln i 10 § att frakt skall&lt;br&gt;betalas då godset lämnas till transportören kan fraktkravet föras på&lt;br&gt;konossement eller annan transporthandling. Även andra fordringar&lt;br&gt;som transportören har mot avsändaren, exempelvis ersättning för&lt;br&gt;överliggetid, kan antecknas på motsvarande sätt. I denna paragraf&lt;br&gt;regleras mottagarens skyldigheter om transportören sålunda inte fått&lt;br&gt;fullt betalt för sina krav. En motsvarande bestämmelse finns i 112 §&lt;br&gt;i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras det fall att godset lämnas ut mot konosse-&lt;br&gt;ment. Vad mottagaren skall betala framgår av konossementet (jfr 46&lt;br&gt;och 49 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också om annat transportdokument än konossement använts eller&lt;br&gt;transporten är dokumentlös blir mottagaren betalningsskyldig för&lt;br&gt;transportörens fordringar. För att förhindra okända efterkrav är enligt&lt;br&gt;andra stycket en förutsättning att mottagaren blivit underrättad om&lt;br&gt;kraven redan vid mottagandet av godset eller att han annars med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna insåg eller borde ha insett att trans-&lt;br&gt;portörens fordringar inte blivit betalda. Godtas inte framställda krav&lt;br&gt;har mottagaren möjlighet att vägra att ta emot godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att hålla inne godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har transportören fordringar enligt 19 § eller andra fordringar för&lt;br&gt;vilka säkerhet finns genom sjöpanträtt i godset enligt 3 kap. 43 §, är&lt;br&gt;han inte skyldig att lämna ut godset förrän mottagaren antingen har&lt;br&gt;betalt fordringarna eller ställt säkerhet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 270 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen som motsvarar 113 § i 1891 års sjölag, innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om transportörens retentionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan vilka fordringar som omfattas av retentionsrätten&lt;br&gt;åsyftas inga ändringar i sak. Transportören kan således utöva sin&lt;br&gt;retentionsrätt i den mån han har krav enligt 19 § eller godset som&lt;br&gt;sådant utgör säkerhet för en fordran enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;sjöpanträtt i last. Som exempel på fordringar i sistnämnda avseende&lt;br&gt;kan nämnas - förutom sådana som uttryckligen anges i 3 kap. 43 § 1&lt;br&gt;och 2 - ersättning för överliggetid eller annat uppehåll i lossnings-&lt;br&gt;hamnen på grund av att godset inte avhämtats inom den tid som&lt;br&gt;transportören har angett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fordringarna inte betalas är transportören ändå skyldig att lämna&lt;br&gt;ut godset om mottagaren ställer säkerhet för det fordrade beloppet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det preciseras inte i lagtexten hur säkerheten skall anordnas. Denna Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall givetvis, även om det inte anges uttryckligen, vara fullt&lt;br&gt;godtagbar för transportören. Det fordrade beloppet kan nedsättas i&lt;br&gt;allmänt förvar - om ett sådant förfarande kan erbjudas - eller hos av&lt;br&gt;transportören godkänd bank eller mäklare. Det vanligaste sättet att&lt;br&gt;lösa problemet är att mottagaren låter utställa en bankgaranti eller&lt;br&gt;motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allmänna regler torde följa att utmätning av inlastat gods inte&lt;br&gt;påverkar transportörens rätt att hålla inne godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggning av gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avhämtas inte godset inom den tid transportören har angett eller&lt;br&gt;annars inom skälig tid, får det läggas upp i säkert förvar för mot-&lt;br&gt;tagarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om att godset har lagts upp skall lämnas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § tredje stycket. I underrättelsen skall anges en&lt;br&gt;skälig frist efter vars slut försäljning av godset eller annat förfogande&lt;br&gt;över detta kan ske enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 271 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 115 § i 1891 års sjölag, reglerar trans-&lt;br&gt;portörens ensidiga avveckling av transportavtalet genom uppläggning&lt;br&gt;av godset. Bestämmelsen får sin tillämpning såväl när mottagaren&lt;br&gt;fördröjer eller annars inte medverkar till avlämnandet som när motta-&lt;br&gt;garen är okänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får transportören lägga upp godset om motta-&lt;br&gt;garen inte avhämtar detta på angiven tid, jfr 18 §. Om någon bestämd&lt;br&gt;tid inte angetts, kan godset läggas upp sedan en skälig tid förflutit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggningen skall ske i &amp;quot;säkert förvar&amp;quot;. Med detta åsyftas bl.a.&lt;br&gt;att transportören måste välja en förvaringsplats med tillbörlig omsorg.&lt;br&gt;Enligt sjörättslig tradition skall denna uppläggning ske hos någon&lt;br&gt;utomstående som lastägaren skäligen kan ta för god, exempelvis ett&lt;br&gt;fristående terminalbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att underrättelse om uppläggningen skall ske&lt;br&gt;till de personer som anges i 12 § tredje stycket. Om transportören har&lt;br&gt;för avsikt att sälja eller på annat sätt förfoga över det upplagda godset&lt;br&gt;enligt 22 §, skall en skälig tidsfrist därför anges i underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens förfogande över gods som inte har avhämtats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fristen enligt 21 § andra stycket har löpt ut, har tranportören&lt;br&gt;rätt att sälja upplagt gods i den omfattning det är nödvändigt för att&lt;br&gt;täcka kostnaderna vid försäljningen och fordringar som nämns i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall förfara med omsorg vid försäljningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte kan säljas eller om det är uppenbart att kostnaderna&lt;br&gt;vid en försäljning inte skulle täckas av försäljningssumman, fär&lt;br&gt;transportören förfoga över godset på något annat försvarligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 272 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 116 § i 1891 års sjölag. I sakligt avseende har&lt;br&gt;ändringar gjorts främst vad gäller sättet för godsets försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras det normala fallet för försäljning. Transpor-&lt;br&gt;tören kan sälja så mycket av godset att hans fordringar jämte försälj-&lt;br&gt;ningskostnaderna blir betalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 116 § i 1891 års sjölag anges att försäljning av godset i första&lt;br&gt;hand skall ske genom offentlig auktion. Det har dock visat sig att en&lt;br&gt;auktion inte alltid ger det bästa priset. Många gånger kan en försälj-&lt;br&gt;ning under hand vara mer fördelaktig. Med hänsyn till detta anges i&lt;br&gt;andra stycket endast att transportören skall förfara med omsorg vid&lt;br&gt;försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tänkas att godset, t.ex. på grund av förskämning, inte kan&lt;br&gt;säljas eller att det är uppenbart att försäljningssumman inte kommer&lt;br&gt;att täcka försäljningskostnaderna. För att transportören inte skall&lt;br&gt;behöva ådra sig ytterligare förluster anger tredje stycket att han i ett&lt;br&gt;sådant fall får förfoga över godset på annat försvarligt sätt. Det kan&lt;br&gt;i det enskilda fallet helt enkelt innebära en rätt för honom att&lt;br&gt;bortskaffa godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändarens ansvar för fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas godset ut till mottagaren utan betalning av en sådan fordran&lt;br&gt;mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt, kvarstår avsändarens&lt;br&gt;ansvar, om inte utlämnandet medför skada för avsändaren och&lt;br&gt;transportören måste ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte skyldig att sälja upplagt gods för att få betalt&lt;br&gt;för en sådan fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt.&lt;br&gt;Om försäljning ändå sker utan att fordringarna täcks, är avsändaren&lt;br&gt;ansvarig för bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 273 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som ersätter 117 § i 1891 års sjölag, reglerar rättsför-&lt;br&gt;hållandet mellan transportören och avsändaren med avseende på&lt;br&gt;ansvaret för vissa obetalda fordringar i samband med transporten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det bakomliggande rättsförhållandet mellan avsändaren och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren, exempelvis ett köpeavtal, gäller många gånger att vissa Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fordringar som kan uppkomma för transportören mot avsändaren skall&lt;br&gt;betalas efterskottsvis av mottagaren. Det kan röra sig om frakt, vilken&lt;br&gt;i förhållandet mellan avsändaren/säljaren och mottagaren/köparen&lt;br&gt;skall betalas av den senare om varan sålts fritt ombord (fob). I en&lt;br&gt;sådan situation ligger enligt första stycket betalningsansvaret kvar på&lt;br&gt;avsändaren även om godset lämnas ut till mottagaren utan att betal-&lt;br&gt;ning sker enligt reglerna i 19 §; transportörens rättigheter enligt&lt;br&gt;transportavtalet påverkas således inte av den interna fördelningen av&lt;br&gt;transportkostnaderna mellan avsändaren och mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon gång kan förhållandena dock vara sådana att avsändaren bör&lt;br&gt;befrias från betalningsansvaret, nämligen om utlämnandet av godset&lt;br&gt;skulle medföra skada för avsändaren och transportören måste ha&lt;br&gt;insett detta. Ett fall kan vara att en fordran har förts på konosse-&lt;br&gt;mentet och transportören lämnar ut godset till en, som han vet, insol-&lt;br&gt;vent mottagare utan att kräva ersättning. I praktiken betyder detta att&lt;br&gt;transportören av hänsyn till avsändaren måste utöva sin retentionsrätt&lt;br&gt;enligt 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i första stycket ligger betalningsansvaret för fordringar&lt;br&gt;som kan uppkomma för transportören mot avsändaren som huvud-&lt;br&gt;regel kvar hos avsändaren, även om avtalet mellan avsändaren och&lt;br&gt;mottagaren går ut på att den senare skall betala fordringen. Men om&lt;br&gt;godset har hållits inne och lagts upp (jfr 21 §) kan en annan möjlighet&lt;br&gt;för transportören att fä betalt vara att sälja det upplagda godset.&lt;br&gt;Enligt andra stycket har han dock inte någon skyldighet att göra&lt;br&gt;detta. En försäljning kan nämligen på grund av de faktiska för-&lt;br&gt;hållandena på bestämmelseorten vara förenad med så stora olägen-&lt;br&gt;heter att transportören bör kunna välja att rikta sina krav direkt mot&lt;br&gt;avsändaren. Om försäljning ändå sker utan att fordringarna blir&lt;br&gt;täckta, leder den personliga betalningsskyldigheten till att avsändaren&lt;br&gt;får svara för bristen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig för godset medan det är i hans vård i&lt;br&gt;lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses ha godset i sin vård enligt första stycket från&lt;br&gt;den tidpunkt då han tar emot godset från avlastaren eller från myn-&lt;br&gt;dighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas enligt&lt;br&gt;lag eller bestämmelser som gäller i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses inte längre ha godset i sin vård enligt första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han har lämnat ut godset till mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om mottagaren inte tar emot godset från transportören, när detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lag eller vad som är brukligt i lossningshamnen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han har överlämnat godset till en myndighet eller någon&lt;br&gt;annan till vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser som gäller i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 274 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen avser godsansvaret tidsmässigt för transportören och har&lt;br&gt;en motsvarighet i 118 § första stycket i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att transportören ansvarar för godset så länge&lt;br&gt;han har det i sin vård. Ansvaret är tvingande och gäller medan godset&lt;br&gt;är i transportörens vård i lastningshamnen, under transporten och i&lt;br&gt;lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges närmare den tidpunkt, från vilken transpor-&lt;br&gt;tören skall anses ha godset i sin vård. Detta skall anses vara fallet&lt;br&gt;från det att transportören har tagit emot godset från avsändaren. När&lt;br&gt;avsändaren lämnar godset till transportören blir tidpunkten för be-&lt;br&gt;sittningens övergång avgörande för när transportörens ansvar för&lt;br&gt;godset enligt sjölagen inträder. Detta gäller oberoende av om godset&lt;br&gt;överlämnas vid fartygets sida eller till en terminal i hamnen som&lt;br&gt;transportören driver. Bestämmelsen utgör inte hinder för att tillämpa&lt;br&gt;allmänna regler om förvaring på gods som transportören tar emot för&lt;br&gt;förvaring även om godset senare skall transporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods enligt lag eller andra föreskrifter som gäller i lastnings-&lt;br&gt;hamnen måste överlämnas till en myndighet eller någon privaträttslig&lt;br&gt;juridisk person innan transportören kan ta emot det för transport,&lt;br&gt;omfattar transportörens ansvar inte den tid, under vilken godset&lt;br&gt;befinner sig i en sådan förvarares vård. Transportörens ansvarsperiod&lt;br&gt;börjar först när lagerhållaren överlämnar godset i transportörens&lt;br&gt;besittning. Om godset däremot överlämnas till någon annan som t.ex.&lt;br&gt;har anvisats av transportören, torde det ligga närmast till hands att&lt;br&gt;anse att en sådan lagerhållare, t.ex. ett självständigt terminalbolag,&lt;br&gt;handlar på transportörens vägnar med den verkan att transportören&lt;br&gt;skall anses ha godset i sin vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket anger den tidpunkt då transportören inte längre skall&lt;br&gt;anses ha godset i sin vård. Detta skall enligt punkt 1 vara fallet efter&lt;br&gt;det att transportören har lämnat ut godset till mottagaren. Också i&lt;br&gt;detta fall är det fråga om att godset överlämnas i mottagarens fysiska&lt;br&gt;besittning eller till en företrädare för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller anses transportören ha godset i sin vård efter det att&lt;br&gt;godset har lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet&lt;br&gt;(punkt 2). Ett sådant avtal kan ha träffats särskilt mellan transportören&lt;br&gt;och mottagaren eller avsändaren men kan också ha kommit till&lt;br&gt;uttryck i en bestämmelse i transportdokumentet. Godset kan även ha&lt;br&gt;lagts upp i enlighet med stadgad praxis som har utvecklats mellan&lt;br&gt;parterna och det får då anses följa av avtalet att godset skall läggas&lt;br&gt;upp på det sättet. Bestämmelsen utesluter inte att mottagaren skall ta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot godset i fartyget och själv lossa det, t.ex. ombesörja iland- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;körningen av en släpvagn eller en container.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godset kan också läggas upp för mottagarens räkning i enlighet med&lt;br&gt;lag som gäller i lossningshamnen. Med detta avses bl.a. bestämmelser&lt;br&gt;om rätt för transportören att lägga upp godset om mottagaren inte tar&lt;br&gt;emot det. Godset kan i så fall läggas upp för mottagarens räkning&lt;br&gt;med den verkan att transportörens ansvar upphör. Detta gäller också&lt;br&gt;administrativ lagstiftning om hur gods skall läggas upp. Godset kan&lt;br&gt;även läggas upp i enlighet med vad som är brukligt i lossnings-&lt;br&gt;hamnen. Ett sådant bruk kan vara generellt eller avse ett visst&lt;br&gt;godsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkt 3 anges slutligen att transportören inte längre har godset i&lt;br&gt;sin vård när han har överlämnat det till en myndighet eller någon&lt;br&gt;annan, till vilken godset enligt lag eller föreskrifter som gäller i&lt;br&gt;lossningshamnen måste överlämnas. Det kan t.ex. vara fråga om tull-&lt;br&gt;eller hamnmyndigheter eller lagerhållare som i lossningshamnen har&lt;br&gt;monopol på att ta emot gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för sakskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig för skada till följd av att godset går&lt;br&gt;förlorat eller skadas medan det är i hans vård ombord eller i land, om&lt;br&gt;han inte visar att varken fel eller försummelse av honom själv eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har orsakat eller medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada som beror på åtgärder för&lt;br&gt;att rädda personer eller på skäliga åtgärder för att bärga fartyg eller&lt;br&gt;annan egendom till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller försummelse på transportörens sida tillsammans med&lt;br&gt;någon annan orsak har föranlett skada, är transportören endast&lt;br&gt;ansvarig i den mån skadan kan hänföras till felet eller försummelsen.&lt;br&gt;Transportören skall visa i vilken utsträckning skadan inte är att&lt;br&gt;hänföra till fel eller försummelse på hans sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 275 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf jämte 26 och 28 §§ motsvarar 118 § i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Lagtexten har dock genomgått en redaktionell omarbetning.&lt;br&gt;Bl.a. har reglerna grupperats efter sitt sammanhang i tre paragrafer&lt;br&gt;för att göra ansvarsproblematiken mer lättillgänglig. I 25 § regleras&lt;br&gt;således det grundläggande ansvaret för skada på godset medan&lt;br&gt;ansvaret vid nautiskt fel och brand regleras i 26 § och ansvaret för&lt;br&gt;skada till följd av dröjsmål med utlämnandet av godset i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i första stycket behålls det generella presum-&lt;br&gt;tionsansvaret för skada på godset. Detta gäller även för skada vid&lt;br&gt;transport av levande djur och vid transport på däck i den mån annat&lt;br&gt;inte följer av 27 och 34 §§. Eftersom reglerna för nautiskt fel och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brand införts i 26 § har den s.k. katalogen i 1891 års sjölag över&lt;br&gt;olika ansvarsfrihetsgrunder i övrigt utmönstrats som onödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den allmänna presumtionsregeln föreligger principiellt&lt;br&gt;inte något behov av en särskild regel om ansvarsfrihet vid skälig&lt;br&gt;deviation. I förtydligande syfte har endast med artikel 5:6 i Hamburg-&lt;br&gt;reglema som förebild i andra stycket tagits in en uttrycklig upplys-&lt;br&gt;ning om deviationsundantaget vid räddning av människoliv och vid&lt;br&gt;bärgning av fartyg eller annan egendom. Även andra fall av deviation&lt;br&gt;kan dock förekomma, exempelvis landsättning av besättningsmän i en&lt;br&gt;mellanhamn. Om en sådan deviation varit skälig och transportören&lt;br&gt;följaktligen blir fri från ansvar för en inträffad skada, får då avgöras&lt;br&gt;med utgångspunkt från den allmänna presumtionsregeln i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i Hamburgregeln för fall av gemensamt haveri har inte&lt;br&gt;omnämnts i detta sammanhang. I händelse av gemensamt haveri&lt;br&gt;gäller reglerna om haveri i 17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är ny och motsvarar artikel 5:7 i&lt;br&gt;Hamburgreglema. Med bestämmelsen avses att uttryckligen ange att&lt;br&gt;transportören endast ansvarar för egen culpa i den mån han kan&lt;br&gt;påvisa att även andra skadeorsaker inverkat. Konventionsbestäm-&lt;br&gt;melsen har kommit till efter önskemål från &amp;quot;common law-ländema&amp;quot;&lt;br&gt;med hänsyn till deras regler om medverkan och konkurrerande skade-&lt;br&gt;orsaker och har sin främsta betydelse som bevisbörderegel (jfr&lt;br&gt;Genévekonventionen om multimodala transporter artikel 17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt vidkommande finns i 118 § sista stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag en särskild jämkningsregel för det fall att vållande på be-&lt;br&gt;fraktarens sida medverkat till uppkommen skada. Eftersom 25 § i&lt;br&gt;tredje stycket även innefattar den skadelidandes medvållande finns&lt;br&gt;inte något behov av en sådan jämkningsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för skada på grund av oaktsam navigering och brand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig om han visar att skadan beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fel eller försummelse som befälhavaren, medlem av besättningen,&lt;br&gt;lots eller någon annan som har utfört arbete i fartygets tjänst har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till vid navigeringen eller handhavandet av fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brand som inte har orsakats genom fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är dock ansvarig för skada som beror på att han eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har brustit i tillbörlig omsorg när det gällt&lt;br&gt;att göra fartyget sjövärdigt före resans början. Transportören skall till&lt;br&gt;befrielse från ansvar visa att sådan omsorg har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 276 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf skall ses mot bakgrund av huvudregeln om presum-&lt;br&gt;tionsansvar i 25 §. Bestämmelserna återger den s.k. Haagregelkom-&lt;br&gt;promissen. Någon ändring i sak åsyftas inte i förhållande till 1891 års&lt;br&gt;sjölagsregler. Såsom angetts vid 25 § har reglerna endast genomgått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en redaktionell omarbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till första stycket har överförts reglerna i 118 § andra stycket a)&lt;br&gt;och b) i 1891 års sjölag om nautiskt fel och brand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra stycket har överförts undantagsregeln i tredje stycket i&lt;br&gt;nyssnämnda paragraf i 1891 års sjölag om s.k. ursprunglig sjö-&lt;br&gt;ovärdighet, innebärande att ansvarsfrihetsgrunderna nautiskt fel och&lt;br&gt;brand enligt första stycket bortfaller om fartyget inte var i sjövärdigt&lt;br&gt;skick vid resans anträdande. I lagtexten har dock uttrycket &amp;quot;fartygets&lt;br&gt;behöriga skick&amp;quot; bytts ut mot ordet &amp;quot;sjövärdigt&amp;quot;. Anledningen är att&lt;br&gt;sjövärdighetsbegreppet ändrats i överensstämmelse med dansk och&lt;br&gt;norsk lagtext (se närmare den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;br&gt;3.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall understrykas att regeln om att transportörens ansvar för&lt;br&gt;ursprunglig sjöovärdighet tar över ansvarsundantagen alltjämt är&lt;br&gt;begränsad till fall av nautiskt fel eller brand. Om däremot kommer-&lt;br&gt;siellt fel föreligger, dvs. fel begånget vid handhavandet och vården&lt;br&gt;av godset före eller under resan, blir transportören ansvarig i enlighet&lt;br&gt;med huvudregeln i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för levande djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för förlust av eller skada på levande&lt;br&gt;djur som beror på de särskilda risker som är förenade med sådana&lt;br&gt;transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören visar att han har följt de särskilda anvisningar&lt;br&gt;som har lämnats beträffande djuren och att förlusten eller skadan kan&lt;br&gt;vara att hänföra till sådana risker som angetts i första stycket, är han&lt;br&gt;inte ansvarig för förlusten eller skadan, såvida det inte visas att&lt;br&gt;förlusten eller skadan helt eller delvis har orsakats av fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 277 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter regeln i 168 § andra stycket i 1891 års sjölag&lt;br&gt;enligt vilken transportören kan friskriva sig helt från ansvar vid&lt;br&gt;transport av levande djur oberoende av skadeorsaken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till ansvarsreglema i 25 och 26 §§ har i första&lt;br&gt;stycket intagits en regel med artikel 5:5 i Hamburgreglema som&lt;br&gt;förebild. Transportören är inte ansvarig i den mån förlust eller skada&lt;br&gt;hänför sig till de särskilda risker som är förknippade med djurtrans-&lt;br&gt;porter. Han är således fri från ansvar om exempelvis kapplöp-&lt;br&gt;ningshästar som transporteras blir nervösa på grund av sin särskilda&lt;br&gt;läggning och därför kommer till skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en regel som är avsedd att mildra det allmänna&lt;br&gt;presumtionsansvaret för transportören vid transport av levande djur.&lt;br&gt;Kan transportören visa att han har följt de instruktioner som lämnats&lt;br&gt;beträffande djuren och att skadan kan vara att hänföra till de särskilda&lt;br&gt;risker som föreligger vid sådana transporter, skall detta presumeras&lt;br&gt;vara fallet, såvida den skadelidande inte visar att skadan helt eller&lt;br&gt;delvis berodde på fel eller försummelse på transportörens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för dröjsmålsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig enligt 25 - 27 §§ för skada till följd av&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med utlämnandet av godset föreligger när godset inte har&lt;br&gt;lämnats ut i den lossningshamn som följer av transportavtalet inom&lt;br&gt;avtalad tid eller, om någon frist inte har avtalats, inom den trans-&lt;br&gt;porttid som det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att begära&lt;br&gt;av en omsorgsfull transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte har lämnats ut inom 60 dagar räknat från den dag&lt;br&gt;då det enligt andra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättning krävas&lt;br&gt;såsom för förlust av godset enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 278 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom berörts vid 25 § har dröjsmålsansvaret i 118 § första stycket&lt;br&gt;i 1891 års sjölag brutits ut för en självständig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i första stycket innebär en redaktionell omarbetning men&lt;br&gt;någon ändring i sak i förhållande till 1891 års sjölag åsyftas inte.&lt;br&gt;Transportören är således ansvarig för den skada som följer av dröjs-&lt;br&gt;mål med utlämnandet av godset. Om dröjsmålet även orsakat skada&lt;br&gt;på godset, skall ansvaret dock uteslutande bedömas med tillämpning&lt;br&gt;av reglerna i 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en definition av begreppet dröjsmål. Har&lt;br&gt;avtalsparterna bestämt en tid för transportens slut föreligger följakt-&lt;br&gt;ligen dröjsmål när denna tid överskrids. Om däremot någon tid inte&lt;br&gt;har avtalats, skall dröjsmål anses föreligga om godset inte lämnas ut&lt;br&gt;inom den transporttid som det är skäligt att begära av en omsorgsfull&lt;br&gt;transportör. Vad som är skäligt måste härvid bedömas i det enskilda&lt;br&gt;fallet med beaktande av samtliga faktiska omständigheter under&lt;br&gt;transporten. Med undantag för särskilt tidsgaranterade transporter (jfr&lt;br&gt;s.k. fixköp inom köprätten) bör ett obetydligt överskridande av&lt;br&gt;transportfristen normalt inte föranleda ansvar för transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller en s.k. konverteringsregel. Om dröjsmålet&lt;br&gt;varat en längre tid kommer nämligen den som har rätt till godset ofta&lt;br&gt;i samma situation som om det hade gått förlorat. Därför föreskrivs -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oavsett om godset finns i behåll eller inte - att den skadelidande har Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;rätt till ersättning som om godset gått förlorat enligt 25 §. En för-&lt;br&gt;utsättning är dock att dröjsmålet varat i 60 dagar. Denna tidsgräns&lt;br&gt;har hämtats från artikel 5:3 i Hamburgreglema, en regel som i sin tur&lt;br&gt;bygger på annan transporträttslig konventionslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några regler om utlämnande av senare tillrättakommet gods ges&lt;br&gt;inte. Transporterat gods är nämligen regelmässigt av det slaget att&lt;br&gt;transportkunden antas sakna intresse av att kräva ett utlämnande&lt;br&gt;sedan ersättning lämnats. Så snart en skadelidande fått ersättning&lt;br&gt;såsom för totalförlust kan därför transportören normalt förfoga över&lt;br&gt;godset om det skulle komma till rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset är av speciellt eller unikt slag, kan den skadelidande&lt;br&gt;undantagsvis ha ett intresse av att få detta utlämnat mot återbetalning&lt;br&gt;av den erhållna ersättningen, med avdrag för skadeersättning för&lt;br&gt;dröjsmålet. Han bör då komma överens med transportören om ett&lt;br&gt;särskilt korrigeringsförfarande. Härvid kan exempelvis förfarandet&lt;br&gt;och avräkningsreglerna i 31 § lagen (1974:610) om inrikes vägtrans-&lt;br&gt;port vara till ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda skadevärderingsregler för dröjsmålsskador av det&lt;br&gt;slag som finns för förlust av eller skada på själva godset (jfr 29 §)&lt;br&gt;har inte tagits in i lagen. Vid dröjsmålsskada får beräkningen av&lt;br&gt;skadans värde därför ske enligt allmänna regler utom i det fall som&lt;br&gt;avses i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av skadestånd vid sakskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd på grund av att godset har gått förlorat eller skadats&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i värdet av gods av samma slag på den&lt;br&gt;plats och vid den tid godset enligt avtal lämnades ut eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av godset bestäms efter börspriset eller, om ett sådant pris&lt;br&gt;saknas, efter marknadspriset. Finns det varken börs- eller marknads-&lt;br&gt;pris, bestäms värdet efter det gängse värdet på gods av samma slag&lt;br&gt;och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 279 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 120 § första stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag och någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är en ren skadevärderingsregel vid skada på&lt;br&gt;godset, ger uttryck för principen om en normalersättning med&lt;br&gt;utgångspunkt i avsändarens intresse av att en transport blir utförd i&lt;br&gt;rätt tid. Vid beräkningen av ett sådant intresse är det därför godsets&lt;br&gt;handelsvärde på bestämmelseorten som är avgörande. Man bortser&lt;br&gt;alltså från den skadelidandes individuella intressen och koncentrerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;br&gt;sig på ett normalintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan skada uppkommen i samband med skada på godset ligger&lt;br&gt;utanför regelns tillämplighet och ersätts enligt allmänna skadestånds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga grundsatser. Det kan röra sig om extra utgifter vid utläm-&lt;br&gt;nandet av godset, kostnader för utsortering av skadat gods eller&lt;br&gt;besiktningskostnader i den mån sådana inte är att hänföra till&lt;br&gt;processkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare beräkningen av godsets värde skall ske med hänsyn&lt;br&gt;till börspris, marknadspris eller annars gängse pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens ansvar är begränsat till 667 särskilda dragningsrätter&lt;br&gt;(SDR) för varje kolli eller annan enhet av godset eller, om ansvaret&lt;br&gt;därigenom blir högre, till 2 SDR för varje kilo av det berörda godsets&lt;br&gt;bruttovikt. Vad som förstås med SDR anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 280 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om ansvarsbegränsning är en direkt motsvarighet till&lt;br&gt;120 § andra stycket i 1891 års sjölag. Begränsningsbeloppet har dock&lt;br&gt;justerats till närmaste heltal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten innehåller inte någon definition av termerna &amp;quot;kolli&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;enhet&amp;quot; utan i likhet med vad som skedde vid 1973 års sjölagsänd-&lt;br&gt;ringar (se prop. 1973:137 s. 119) lämnas tolkningen av dessa begrepp&lt;br&gt;åt rättstillämpningen. Vissa riktlinjer för tolkningen framgår dock av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till regeln i 120 § fjärde stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag om möjlighet att avtala särskilt om högre ansvarsbelopp har&lt;br&gt;inte tagits in. Sådana överenskommelser förekommer mycket sällan&lt;br&gt;i praktiken eftersom det normalt blir förmånligare för transport-&lt;br&gt;kunden att täcka det speciella skyddsbehovet genom varuförsäkring.&lt;br&gt;Om en överenskommelse om högre ansvarsgräns någon gång skulle&lt;br&gt;vara önskvärd, kan avtalsparterna ändå avtala om detta enligt den&lt;br&gt;allmänna regeln i 4 § andra stycket och också få beloppet påfört&lt;br&gt;transportdokumentet i enlighet med 46 § punkt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda begränsningsregler för dröjsmålsskada ges inte.&lt;br&gt;Detta överensstämmer med vad som gäller enligt 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränsen för enhetslastat gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en container, lastpall eller liknande transportanordning använts&lt;br&gt;för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av 30 § varje kolli&lt;br&gt;eller annan enhet som enligt transportdokumentet har förpackats i&lt;br&gt;transportanordningen anses som ett kolli eller en enhet. I övrigt skall&lt;br&gt;godset i transportanordningen anses som en enhet. Har själva trans-&lt;br&gt;portanordningen gått förlorad eller skadats, skall denna anses som en&lt;br&gt;särskild enhet, om den inte ägs eller på annat sätt har hållits till&lt;br&gt;handa av transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 281 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen upptar den s.k. samlastnings- eller containerklausulen,&lt;br&gt;som infördes i den svenska sjölagstiftningen i samband med antagan-&lt;br&gt;det av Haag-Visbyreglema. Bestämmelsen, som är en hjälpregel för&lt;br&gt;beräkning av antalet kollin eller andra skeppningsenheter vid&lt;br&gt;samlastat gods, överenstämmer helt med 120 § tredje stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag. Som ett förtydligande anges dock uttryckligen i lagtexten&lt;br&gt;att även en förlorad eller skadad transportanordning skall räknas som&lt;br&gt;en enhet i ersättningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen medger att en skadelidande kan kombinera kolli- och&lt;br&gt;kilobegränsningsmetoderna enligt 30 § i syfte att nå ett så högt&lt;br&gt;begränsningsbelopp som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar som inte grundas på transportavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar gäller även om talan mot honom inte grundas på transport-&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar skall tillämpas om talan förs mot någon som transportören&lt;br&gt;svarar för och denne visar att han har handlat i tjänsten eller för&lt;br&gt;uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och de&lt;br&gt;personer som han svarar för får inte överstiga ansvarsgränserna enligt&lt;br&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 282 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf överensstämmer i sak helt med&lt;br&gt;122 § första och andra styckena i 1891 års sjölag även om de genom-&lt;br&gt;gått vissa språkliga ändringar. Härvid har artikel 7 i Hamburg-&lt;br&gt;reglema varit förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ansvarsfrihet eller ansvarsbegränsning gäller&lt;br&gt;även om talan mot transportören inte grundas på transportavtalet. Det&lt;br&gt;är således inte möjligt att kringgå reglerna om ansvarsgränser m.m.&lt;br&gt;genom att åberopa exempelvis en utomobligatorisk skadeståndsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ansvarsbegränsningsreglema inte heller skall kunna kringgås&lt;br&gt;genom att talan väcks mot transportörens medhjälpare i stället för mot&lt;br&gt;transportören själv, slås i andra stycket fast att medhjälparna är&lt;br&gt;berättigade att på motsvarande sätt begränsa sitt ansvar. En förutsätt-&lt;br&gt;ning är dock att handlandet har skett i tjänsten eller för att fullgöra&lt;br&gt;ett uppdrag (se prop. 1973:137 s. 70 f angående den diskussion som&lt;br&gt;förts internationellt om räckvidden av dessa s.k. Himalayaklausuler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rätten till ansvarsbegränsning kan upphöra i vissa fall framgår&lt;br&gt;av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang skall också erinras om att preskriptionsreglerna Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;i 19 kap. 1 § punkt 5 gäller oavsett om ett ersättningsanspråk grundas&lt;br&gt;på transportavtalet eller på annan grund (jfr prop. 1973:137 s. 121-&lt;br&gt;-122).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger att det sammanlagda ansvaret för transportören&lt;br&gt;och hans medhjälpare aldrig kan överstiga ansvarsgränserna i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av rätten till ansvarsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas själv&lt;br&gt;ha orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 283 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser för s.k. grova egenfel&lt;br&gt;hos såväl transportören som hos anställda och övriga medhjälpare.&lt;br&gt;Reglerna motsvarar 120 § femte stycket och 122 § tredje stycket i&lt;br&gt;1891 sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till ansvarsbegränsning bortfaller för den som själv har&lt;br&gt;orsakat skada med uppsåt eller grov vårdslöshet och med insikt om&lt;br&gt;att skada av just detta slag sannolikt skulle inträffa. Begränsnings-&lt;br&gt;rätten går förlorad endast för den som har orsakat skada på detta sätt.&lt;br&gt;Om således transportörens anställda eller uppdragstagare, för vilka&lt;br&gt;han svarar, har orsakat skadan leder inte detta till att transportörens&lt;br&gt;begränsningsrätt bortfaller. Undantag görs enbart för det fallet att&lt;br&gt;transportören anlitar en undertransportör enligt bestämmelserna i 35&lt;br&gt;§ första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören är ett bolag kan det möta problem att fastställa&lt;br&gt;vilka personer i bolagets ledning som kan orsaka ett bortfall av&lt;br&gt;ansvarsbegränsningen. Det bör i allt fall röra sig om personer som&lt;br&gt;har en sådan självständig ställning och sådana befogenheter att&lt;br&gt;företräda transportören att en identifikation kan anses föreligga.&lt;br&gt;Endast den omständigheten att personen i fråga är befälhavare på ett&lt;br&gt;av transportörens fartyg torde således inte vara tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för däckslast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporteras gods på däck i strid med 13 § är transportören, oav-&lt;br&gt;sett bestämmelserna i 25 - 28 §§, ansvarig för skada som uteslutande&lt;br&gt;är en följd av transporten på däck. I fråga om ansvarets omfattning&lt;br&gt;gäller 30 och 33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har transporterats på däck i strid med ett uttryckligt avtal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om transport under däck, föreligger inte rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 284 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ersätter bestämmelsen i 168 § andra stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag enligt vilken transportören kan friskriva sig helt från ansvar för&lt;br&gt;gods som transporteras på däck oberoende av skadeorsaken. Ansvars-&lt;br&gt;frihet bör nämligen inte tillåtas om en förlust eller skada hänför sig&lt;br&gt;till annat än den särskilda risk som är förenad med däckslastning,&lt;br&gt;dvs. förlusten eller skadan beror på något sådant som felaktig&lt;br&gt;stuvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förlust eller skada uppstår med avseende på gods som trans-&lt;br&gt;porteras på däck skall - såsom berörts under 25 § - transportörens&lt;br&gt;ansvar prövas utifrån de allmänna reglerna i 25-28 §§, dock att&lt;br&gt;culpabedömningen givetvis måste göras med utgångspunkt från det&lt;br&gt;överenskomna transportsättet. Om transportören däremot åsidosätter&lt;br&gt;bestämmelserna om däckslastning i 13 §, åläggs han ett betydligt&lt;br&gt;strängare ansvar genom denna bestämmelse. Med artikel 9:3 i Ham-&lt;br&gt;burgreglema som förebild åläggs transportören ett rent strikt ansvar&lt;br&gt;för förlust eller skada till följd av den otillåtna däckslastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett uttryckligt avtal om lastning under däck finns och däckslast-&lt;br&gt;ning ändå sker, skall transportören, utöver det strikta ansvar som&lt;br&gt;följer enligt första stycket, presumeras ha gjort sig skyldig till en så&lt;br&gt;allvarlig försummelse att ansvarsbegränsningen enligt 30 § helt faller&lt;br&gt;bort. Regeln har artikel 9:4 i Hamburgreglema som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens ansvar för undertransportör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförs transporten helt eller delvis av en undertransportör, förblir&lt;br&gt;transportören ansvarig enligt bestämmelserna i detta kapitel som om&lt;br&gt;han själv hade utfört hela transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uttryckligen har avtalats att en bestämd del av transporten&lt;br&gt;skall utföras av en namngiven undertransportör, far transportören&lt;br&gt;förbehålla sig frihet från ansvar för skada som orsakas av en händelse&lt;br&gt;vilken inträffar medan godset är i undertransportörens vård. Trans-&lt;br&gt;portören skall visa att skadan har orsakats av en sådan händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt andra stycket är dock utan verkan om talan inte kan&lt;br&gt;väckas mot undertransportören vid en domstol som anges i 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 285 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 123 § första stycket i 1891 års sjölag.&lt;br&gt;Någon ändring i sak åsyftas inte trots vissa språkliga förändringar. I&lt;br&gt;bestämmelsen anges uttryckligen att om transporten helt eller delvis&lt;br&gt;utförs av en undertransportör är reglerna om styckegodstransport&lt;br&gt;likväl tillämpliga som om transportören själv utfört transporten. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär exempelvis att transportören blir obegränsat ansvarig enligt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;33 § om undertransportören har orsakat skadan uppsåtligen eller&lt;br&gt;genom grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt&lt;br&gt;skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens möjlighet till ansvarsfriskrivning blir genom andra&lt;br&gt;stycket, med Hamburgreglerna som förebild, restriktivare i förhål-&lt;br&gt;lande till reglerna i 168 § tredje stycket i 1891 års sjölag. Ett&lt;br&gt;förbehåll far göras endast om avtalsparterna träffat en uttrycklig&lt;br&gt;överenskommelse om genomgångstransport, dvs. en sjötransport som&lt;br&gt;delvis utförs av annan än transportören, och i samband därmed också&lt;br&gt;namngett den eller de undertransportörer som skall deltaga i transpor-&lt;br&gt;ten. I sistnämnda avseende är det dock tillräckligt att en bestämd och&lt;br&gt;klart identifierbar grupp av fartyg, t.ex. &amp;quot;ACL ships&amp;quot;, eller linjen&lt;br&gt;anges. I detta stycke har slutligen intagits en uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om bevisbördans placering i händelse av skada på godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i tredje stycket är ny. Den innebär att en ansvarsfriskrivning&lt;br&gt;är ogiltig om ett avtal om genomgångstransport försätter en skadeli-&lt;br&gt;dande i en sämre processuell ställning jämfört med att transportören&lt;br&gt;själv utför hela transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertransportörens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertransportören är ansvarig enligt samma regler som transpor-&lt;br&gt;tören för den del av transporten som han utför. Bestämmelserna i 32&lt;br&gt;och 33 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören har åtagit sig ansvar utöver vad som följer av&lt;br&gt;detta kapitel eller avstått från rättigheter enligt detta kapitel, är under-&lt;br&gt;transportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 286 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket, som gäller undertransportörens&lt;br&gt;ansvar för sak- och dröjsmålsskador, motsvarar 123 § andra stycket&lt;br&gt;i 1891 års sjölag. Endast språkliga och redaktionella ändringar har&lt;br&gt;gjorts och någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertransportören svarar för sin del av transporten efter samma&lt;br&gt;regler som transportören. Med &amp;quot;samma regler&amp;quot; avses i första hand&lt;br&gt;sjölagens tvingande ansvarsbestämmelser. Med reservation för vad&lt;br&gt;som anges i andra stycket far det i övrigt bli beroende på omständig-&lt;br&gt;heterna i det enskilda fallet huruvida också huvudtransportörens&lt;br&gt;konossementsklausuler kan få betydelse i förhållandet mellan&lt;br&gt;konossementsinnehavaren och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att undertransportören i regel är solidariskt ansvarig med trans-&lt;br&gt;portören framgår av 37 §. Om undertransporten utförs med annat&lt;br&gt;transportmedel än fartyg är sjölagens regler inte tillämpliga utan då&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller i stället ansvarsreglema för det andra transportmedlet. Sjölagen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;reglerar inte multimodala transporter (kombinerade transporter) annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än såvitt avser sjötransportörens roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges, med artikel 10:3 i Hamburgreglerna som&lt;br&gt;förebild, att undertransportören inte kan bindas till åtaganden utöver&lt;br&gt;det tvingande transportansvaret utan skriftligt samtycke. Regeln skall&lt;br&gt;ses som ett skydd för undertransportören eftersom han inte nödvän-&lt;br&gt;digtvis måste känna till huvudavtalet mellan transportören och&lt;br&gt;avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är både transportören och undertransportören ansvariga svarar de&lt;br&gt;solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och under-&lt;br&gt;transportören och de personer som de svarar för, får inte överstiga&lt;br&gt;ansvarsgränserna enligt 30 §, om inte annat följer av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för avtal om&lt;br&gt;regress mellan transportören och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 287 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf, som skall ses i samband med 35&lt;br&gt;och 36 §§, överensstämmer med 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena har endast språkliga och redaktionella&lt;br&gt;ändringar gjorts för att tydligare ange transportörens och undertrans-&lt;br&gt;portörens gemensamma ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte har i tredje stycket, med artikel 10:6 i&lt;br&gt;Hamburgreglema som förebild, införts den regeln att det tvingande&lt;br&gt;transportansvaret mot en skadelidande tredje man inte hindrar interna&lt;br&gt;regressavtal mellan transportören och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har godset lämnats ut till mottagaren utan att denne skriftligen&lt;br&gt;underrättat transportören om förlust eller skada som han har eller&lt;br&gt;borde ha iakttagit, och om förlustens eller skadans allmänna art,&lt;br&gt;anses godset utlämnat sådant det har beskrivits i transportdokumentet,&lt;br&gt;om annat inte visas. Om förlusten eller skadan inte kunde iakttas vid&lt;br&gt;utlämnandet, gäller detsamma om sådan underrättelse inte har lämnats&lt;br&gt;senast tre dagar därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas om förlust eller skada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har konstaterats vid gemensam besiktning av godset. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada till följd av dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet av godset om inte skriftlig underrättelse om skadan har&lt;br&gt;lämnats till transportören inom 60 dagar efter det att godset överläm-&lt;br&gt;nades till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse får lämnas till den undertransportör som har lämnat&lt;br&gt;ut godset eller till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 288 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket avser reklamation vid förlust av eller skada på godset&lt;br&gt;och motsvarar 121 § första stycket i 1891 års sjölag. En underlåten&lt;br&gt;reklamation innebär inte att ersättningskravet upphör utan endast att&lt;br&gt;godset fortsättningsvis presumeras ha varit i gott skick eller i det&lt;br&gt;skick som angetts i transportdokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamation skall göras vid godsets utlämnande eller om förlusten&lt;br&gt;eller skadan inte kunde iakttas vid utlämnandet, senast tre dagar&lt;br&gt;därefter. Det bör härvid observeras att reklamationsfristen normalt&lt;br&gt;räknas från den tidpunkt då godset överförs i mottagarens besittning.&lt;br&gt;Han skall således ha praktisk möjlighet att undersöka godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som motsvarar 121 § andra stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag, föreskrivs med artikel 19:3 i Hamburgreglema som förebild&lt;br&gt;en viss lättnad i reklamationsplikten beträffande förlust eller skada&lt;br&gt;som blivit konstaterad vid en gemensam besiktning. Om felet inte&lt;br&gt;iakttas vid besiktningen gäller huvudreglerna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller en ny särskild reklamationsregel av reell&lt;br&gt;art för dröjsmålsskador enligt 28 §. Regeln, som har artikel 19:5 i&lt;br&gt;Hamburgreglema som förebild, utesluter ersättningskrav som inte&lt;br&gt;framställs skriftligt till transportören inom 60 dagar från det godset&lt;br&gt;överlämnades till mottagaren. Den korta reklamationsfristen skall ses&lt;br&gt;mot bakgrund av att en dröjsmålsskada normalt inte är svår att&lt;br&gt;konstatera och att ett dröjsmål i de flesta fall endast leder till ett&lt;br&gt;beloppsmässigt mindre ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i fjärde stycket är ny och syftar till att under-&lt;br&gt;lätta reklamationsskyldigheten då transporten utförts av en under-&lt;br&gt;transportör. Det kan nämligen vara svårt för mottagaren av godset att&lt;br&gt;redan vid reklamationstillfället avgöra om ett ersättningsanspråk skall&lt;br&gt;riktas mot transportören eller mot undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag vid gemensamt haveri m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24 - 38 §§ om transportörens ansvar för förlust&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av eller skada på godset gäller även i fråga om mottagarens rätt att Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;vägra betala bidrag vid gemensamt haveri och transportörens&lt;br&gt;skyldighet att utge ersättning för ett sådant bidrag eller för bärgarlön&lt;br&gt;som mottagaren har betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 289 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver förluster på grund av sakskador och dröjsmålsskador kan en&lt;br&gt;lastägare också drabbas av andra kostnader i samband med en trans-&lt;br&gt;port. Praktiskt viktiga fall gäller uppkomna kostnader på grund av&lt;br&gt;mottagarens skyldighet att betala bärgarlön eller bidrag vid gemen-&lt;br&gt;samt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf, som är ny i förhållande till 1891 års sjölag,&lt;br&gt;skall ansvarsbestämmelserna i 24-38 §§ ha motsvarande tilllämpning&lt;br&gt;i fråga om mottagarens rätt att neka betalning eller kräva ersättning&lt;br&gt;för utgifter av denna typ. Detta innebär således att mottagaren har&lt;br&gt;rätt att vägra utge haveribidrag till transportören om ett ansvars-&lt;br&gt;grundande vållande föreligger på dennes sida. På samma ansvars-&lt;br&gt;grunder kan mottagaren också regressvis återkräva vad han tvingats&lt;br&gt;utge i bärgarlön eller i haveribidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avsändarens skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän regel om skadeståndsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren är inte ansvarig för skada, inbegripet skada på far-&lt;br&gt;tyget, som har uppkommit för transportören eller undertransportören&lt;br&gt;utan att skadan har orsakats av fel eller försummelse av honom själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för. Den för vilken avsändaren svarar är&lt;br&gt;inte heller ansvarig för skada som har uppkommit utan fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 290 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar avsändarens och hans medhjälpares skade-&lt;br&gt;ståndsansvar i allmänhet mot transportören eller undertransportören&lt;br&gt;eller mot personer med rätt i det transporterande fartyget, motsvarar&lt;br&gt;97 § första stycket i 1891 års sjölag. Bestämmelserna har dock&lt;br&gt;utformats med Haag-Visbyreglema artikel 4:3 och Hamburgreglema&lt;br&gt;artikel 12 som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna anger att avsändaren och hans medhjälpare inte kan hållas&lt;br&gt;ansvariga såvitt gäller skada som har uppstått utan fel eller försum-&lt;br&gt;melse. Sammantaget med reglerna i 4 § innebär detta att transport-&lt;br&gt;avtalets bestämmelser normalt är ogiltiga i den mån de pålägger&lt;br&gt;avsändaren och medhjälparen ett strikt ansvar. Avsändaren kan dock&lt;br&gt;undantagsvis ådra sig ett rent strikt ansvar vid hantering av farligt&lt;br&gt;gods. Särskilda bestämmelser om detta finns intagna i 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsansvaret enligt dessa bestämmelser är inte belopps- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt begränsat såvida inte reglerna om s.k. globalbegränsning har&lt;br&gt;tillämpning (se 9 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avsändaren överlämnat farligt gods till transportören eller till&lt;br&gt;en undertransportör utan att enligt 7 § upplysa om godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder och har den som&lt;br&gt;tar emot godset inte heller annars kännedom om dess farliga beskaf-&lt;br&gt;fenhet, är avsändaren ansvarig mot transportören och varje under-&lt;br&gt;transportör för kostnader och annan skada som uppkommer med an-&lt;br&gt;ledning av transporten av sådant gods. Transportören eller under-&lt;br&gt;transportören får i sådant fall efter omständigheterna lossa, oskad-&lt;br&gt;liggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från annan än avsändaren har tagit emot godset med&lt;br&gt;kännedom om dess farliga beskaffenhet får inte åberopa bestämmel-&lt;br&gt;serna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som visar sig utgöra fara för person eller egendom får trans-&lt;br&gt;portören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra utan&lt;br&gt;skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 291 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf reglerar avsändarens särskilda ansvar för farligt&lt;br&gt;gods samt transportörens rättigheter att vidta åtgärder med avseende&lt;br&gt;på sådant gods. Med undantag för den regel som ges i tredje stycket&lt;br&gt;åsyftas inte några ändringar i sak i förhållande till 1891 års sjölag&lt;br&gt;även om bestämmelserna omarbetats i såväl redaktionellt som språk-&lt;br&gt;ligt hänseende för att anpassas till terminologin vid styckegods-&lt;br&gt;transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tar sikte på det fall att den transportör eller under-&lt;br&gt;transportör som tar emot godset inte känner till dess farliga be-&lt;br&gt;skaffenhet och motsvaras av den speciella styckegodsregeln i 97 §&lt;br&gt;andra stycket i 1891 års sjölag och regeln i 119 § första stycket&lt;br&gt;samma lag. Avsändaren åläggs ett strikt ansvar för skada orsakad av&lt;br&gt;farligt gods. Med &amp;quot;farligt gods&amp;quot; avses då gods som omfattas av 7 §&lt;br&gt;första stycket. Ansvaret för skada orsakad av gods enligt 7 § andra&lt;br&gt;stycket skall däremot bedömas med tillämpning av den allmänna&lt;br&gt;ansvarsregeln i 40 §, varvid avsändarens kännedom om speciella&lt;br&gt;egenskaper hos godset givetvis kan påverka en sådan bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strängare ansvaret gäller mot varje transportör som får godset&lt;br&gt;om hand i transportkedjan. Om däremot avsändaren fullgjort sin&lt;br&gt;upplysningsskyldighet, kan en senare transportör inte göra gällande&lt;br&gt;något strikt ansvar gentemot denne. I sådant fall får eventuella&lt;br&gt;skadeståndsanspråk i första hand riktas mot den förste transportör&lt;br&gt;som inte har lämnat upplysningarna vidare. Detsamma gäller om den&lt;br&gt;förste transportören, fastän avsändaren inte har lämnat honom de&lt;br&gt;relevanta upplysningarna, ändå har kännedom om den fara godset&lt;br&gt;representerar och vilka försiktighetsåtgärder som skall vidtas men&lt;br&gt;underlåter att upplysa en senare transportör om förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören inte kände till godsets farliga beskaffenhet vid&lt;br&gt;mottagandet, har han också rätt att vidta lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanskaffa godset. Om detta sker med omdöme är han fri från all Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skadeståndsskyldighet. Transportören kan således inte kasta godset&lt;br&gt;överbord om han likaväl kan föra det iland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har utformats med artikel 13:3 i Hamburgreglema&lt;br&gt;som förebild. Av bestämmelsen framgår att ingen transportör som&lt;br&gt;senare i en transportkedja tar emot gods med kännedom om dess&lt;br&gt;farliga beskaffenhet kan framställa skadeståndsanpråk på strikt&lt;br&gt;ansvarsgrund. I en sådan situation gäller huvudregeln i 40 § om&lt;br&gt;avsändarens culpaansvar. Han kan inte heller undanskaffa det farliga&lt;br&gt;godset annat än i sådana faresituationer som avses i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 119 § andra stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag men har fått en vidare tillämpning. Regeln är tillämplig på&lt;br&gt;varje situation där gods plötsligt visar sig utgöra en konkret fara för&lt;br&gt;person eller egendom. Det kan exempelvis röra sig om kemikalier&lt;br&gt;som är ofarliga i sig men som -transportören och avsändaren ovetande -&lt;br&gt;utvecklar en lättantändlig gas vid kontakt med visst annat ämne.&lt;br&gt;Även i den situationen kan den transportör som har hand om godset&lt;br&gt;eliminera faran utan skadeståndsskyldighet om han handlar med&lt;br&gt;omdöme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossement och andra transportdokument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konossement (bill of lading) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot eller lastat godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betecknas med ordet konossement eller innehåller ett åtagande av&lt;br&gt;transportören att lämna ut godset endast mot att dokumentet återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement far ställas till viss man, till viss man eller order eller&lt;br&gt;till innehavaren. Ett konossement som är ställt till viss man anses som&lt;br&gt;ett orderkonossement, om det inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse&lt;br&gt;genom uttrycket &amp;quot;icke till order&amp;quot; eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och&lt;br&gt;utlämnande, när det gäller förhållandet mellan transportören och en&lt;br&gt;annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestämmelser i&lt;br&gt;transportavtalet som inte har tagits in i konossementet får inte göras&lt;br&gt;gällande mot en sådan innehavare, om inte konossementet innehåller&lt;br&gt;en hänvisning till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 292 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf jämte 43-57 §§ innehåller regler om konossement&lt;br&gt;och om rättsverkningarna av att ett konossement utfärdas. Reglerna&lt;br&gt;innebär - såsom närmare berörts i den allmänna motiveringen under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsnitt 3.2.5 - en anpassning till Hamburgreglema. Några stöder sig Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;direkt på motsvarande konventionsbestämmelse, varav följer vissa&lt;br&gt;ändringar i sak i förhållande till motsvarande regler i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra regler görs endast språkliga och redaktionella ändringar med&lt;br&gt;hänsyn till den nya styckegodsterminologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges en definition av konossement. Denna överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med vad som anges i 151 § första stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag men har utformats med motsvarande Hamburgregel som&lt;br&gt;förebild. I bestämmelsen anges uttryckligen att dokumentet skall&lt;br&gt;utgöra bevis om ett avtal om sjötransport, något som tidigare endast&lt;br&gt;varit underförstått. Det krävs vidare att dokumentet betecknas som&lt;br&gt;konossement eller innehåller ett åtagande av transportören att lämna&lt;br&gt;ut godset endast mot att dokumentet återställs. Att konossementet&lt;br&gt;skall vara undertecknat av transportören eller någon som handlar på&lt;br&gt;dennes vägnar framgår nu av 46 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer helt med 154 § i 1891 års sjölag och&lt;br&gt;någon ändring i sak åsyftas således inte. Av bestämmelsen framgår&lt;br&gt;att ett konossement normalt är av löpande karaktär. För att ett&lt;br&gt;konossement skall behandlas som ett rektakonossement, dvs. som&lt;br&gt;icke-löpande, krävs förbehåll för detta med uttryck som &amp;quot;icke till&lt;br&gt;order&amp;quot; eller annat liknande uttryck. I sammanhanget bör uppmärk-&lt;br&gt;sammas att vissa utländska rättsordningar intar en motsatt hållning&lt;br&gt;vad avser konossementets karaktär av löpande resp, icke-löpande&lt;br&gt;handling. Är exempelvis ett konossement under amerikansk rätt ställt&lt;br&gt;till viss person, s.k. straight bill of lading, motsvarar det närmast en&lt;br&gt;sjöfraktsedel. En exportör som avser att använda sig av ett löpande&lt;br&gt;konossement vid godstransporten bör därför se till att detta utställs till&lt;br&gt;viss person med tillägget &amp;quot;eller order&amp;quot; eller liknande, eller till&lt;br&gt;innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i tredje stycket motsvarar 160 § första stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag och dess syfte är främst att stärka konossementets omsätt-&lt;br&gt;ningsvärde. En förvärvares rättigheter och skyldigheter skall klart&lt;br&gt;framgå av konossementet. Kännedom om villkoren i ett bakomliggan-&lt;br&gt;de transportavtal saknar således betydelse, såvida inte en hänvisning&lt;br&gt;gjorts i konossementet (s.k. incorporation clauses). För att markera&lt;br&gt;att regeln blir tillämplig så snart konossementet blivit omsatt har&lt;br&gt;ordet &amp;quot;mottagaren&amp;quot; i gällande sjölagsregel ändrats till &amp;quot;annan&lt;br&gt;innehavare av konossementet än avsändaren&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgångskonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med genomgångskonossement förstås ett konossement i vilket det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges att transporten av godset skall utföras av mer än en transportör.&lt;br&gt;Den som utfärdar ett genomgångskonossement skall se till att det i&lt;br&gt;ett särskilt konossement som utfärdas för en del av transporten anges&lt;br&gt;att godset transporteras enligt genomgångskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 293 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens regler om s.k. genomgångskonossement har överförts&lt;br&gt;från 167 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ingår en definition av genomgångskonossement.&lt;br&gt;Uttrycket &amp;quot;transportör&amp;quot; i bestämmelsen skall förstås i enlighet med&lt;br&gt;definitionen av transportör il §. Av denna definition framgår att med&lt;br&gt;transportör i detta kapitel endast avses sjötransportör. För att ett&lt;br&gt;dokument skall vara ett genomgångskonossement i kapitlets mening&lt;br&gt;måste detta således utvisa att transporten skall utföras av flera&lt;br&gt;sjötransportörer än en. En transport som skall utföras av endast en&lt;br&gt;sjötransportör blir således inte en genomgångstransport när i trans-&lt;br&gt;porten ytterligare deltar endast t.ex. en vägtransportör. Transporten&lt;br&gt;kan dock utföras av enbart undertransportörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att den som utfärdar ett genomgångs-&lt;br&gt;konossement är skyldig se till att förhållandet antecknas i eventuella&lt;br&gt;lokala konossement. Syftet med detta är främst att förhindra kompli-&lt;br&gt;kationer på grund av konkurrens mellan olika konossement för&lt;br&gt;samma gods men även att upplysning skall ges om samtliga villkor&lt;br&gt;under vilka godset transporteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastarens rätt att få konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När transportören har tagit emot godset skall han på avlastarens be-&lt;br&gt;gäran utfärda mottagningskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan godset har lastats skall ombordkonossement utfärdas, om&lt;br&gt;avlastaren begär det. Om mottagningskonossement har utfärdats skall&lt;br&gt;det återlämnas när ombordkonossementet utfärdas. Ett mottagnings-&lt;br&gt;konossement utgör ett ombordkonossement sedan det på dokumentet&lt;br&gt;har antecknats namnet på det eller de fartyg som godset har lastats i&lt;br&gt;samt tiden för lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 294 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna, som anger transportörens skyldigheter mot avlastaren vid&lt;br&gt;utfärdande av konossement, har överförts från 95 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena, som också har sin motsvarighet i&lt;br&gt;artiklarna 14:1 och 15:2 i Hamburgreglema, innebär ingen ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sak i förhållande till 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som inte har någon motsvarighet i Hamburgregler-&lt;br&gt;na, anger avlastarens rätt att kräva särskilda konossement för delar&lt;br&gt;av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavarkonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som har undertecknats av befälhavaren på det&lt;br&gt;fartyg som transporterar godset skall anses vara undertecknat på&lt;br&gt;transportörens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 295 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som saknar motsvarighet i 1891 års sjölag, grundar&lt;br&gt;sig på artikel 14:2 i Hamburgreglema och slår fast att ett konosse-&lt;br&gt;ment som har utfärdats av befälhavaren på det fartyg som transpor-&lt;br&gt;terar godset skall anses vara undertecknat på transportörens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godsets art, inbegripet dess farliga egenskaper, nödvändiga mär-&lt;br&gt;ken för att identifiera godset, kolli- eller stycketal samt godsets vikt&lt;br&gt;eller mängd uttryckt på annat sätt, allt enligt avlastarens uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godsets och förpackningens synliga tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlastarens namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mottagaren, när denne har angetts av avlastaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den i transportavtalet angivna lastningshamnen och den dag då&lt;br&gt;transportören tog emot godset i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den i transportavtalet angivna lossningshamnen och en eventuell&lt;br&gt;överenskommelse om tiden för godsets utlämnande i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet exemplar, om konossementet har utställts i mer än ett&lt;br&gt;exemplar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. orten där konossementet har utställts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fraktens storlek, om den skall betalas av mottagaren, eller upp-&lt;br&gt;gift om att frakt skall betalas av honom samt övriga villkor för&lt;br&gt;godsets transport och utlämnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. i vad mån transporten är underkastad konventionen (4 § tredje&lt;br&gt;stycket),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att godset i förekommande fall skall eller får transporteras på&lt;br&gt;däck, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. den högre ansvarsgräns som parterna kan ha avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombordkonossement skall dessutom innehålla uppgift om far-&lt;br&gt;tygets namn och nationalitet, platsen för lastningen samt dagen då&lt;br&gt;lastningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas på mekanisk&lt;br&gt;eller elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 296 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller en &amp;quot;lista&amp;quot; på vilka uppgifter ett konosse-&lt;br&gt;ment skall innehålla och motsvarar de uppgiftskrav som finns intagna&lt;br&gt;i 151-152 och 155 §§ i 1891 års sjölag. Dessa krav har kompletterats&lt;br&gt;med ytterligare föreskrifter hämtade från artiklarna 14 och 15 i&lt;br&gt;Hamburgreglema, såsom krav på angivande i konossementet av far-&lt;br&gt;ligt gods eller att gods skall eller far lastas på däck. Likaså skall&lt;br&gt;anges transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor&lt;br&gt;och den konventionsreglering som är tillämplig på transporten. Någon&lt;br&gt;regel om sanktioner mot utelämnande av uppgifter - utöver vad som&lt;br&gt;indirekt kan drabba transportören på grund av uppgiftsansvaret enligt&lt;br&gt;49 och 50 §§ - ges dock inte. Det finns givetvis inget hinder mot att&lt;br&gt;det i konossementet förs in ytterligare uppgifter, exempelvis närmare&lt;br&gt;uppgifter om avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller speciella regler för ombordkonossement.&lt;br&gt;Utöver de uppgiftskrav som anges i första stycket skall ombordkonos-&lt;br&gt;sementet innehålla upplysningar om fartygets namn och nationalitet,&lt;br&gt;platsen för lastningen samt dagen då lastningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på undertecknande förklaras uttryckligen kunna tillfreds-&lt;br&gt;ställas genom mekaniska och elektroniska förfaranden. I 1891 års&lt;br&gt;sjölag har denna svårighet undgåtts genom användning av begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;utfärda&amp;quot; i stället för &amp;quot;underteckna&amp;quot;. Skälet till ändringen är lydelsen&lt;br&gt;av Hamburgreglema. Någon saklig ändring avses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknad av uppgifter i konossementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dokument som uppfyller kraven enligt 42 § första stycket utgör&lt;br&gt;konossement även om uppgift som anges i 46 § saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 297 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse, som hämtats från artikel 15:3 i Hamburg-&lt;br&gt;reglema, anges uttryckligen att utelämnade dokumentsuppgifter enligt&lt;br&gt;46 § inte påverkar dokumentets egenskap av konossement under&lt;br&gt;förutsättning att detta i övrigt uppfyller villkoren i den definition som&lt;br&gt;intagits i 42 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens undersökningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall i skälig omfattning undersöka att de uppgifter&lt;br&gt;om godset som tas in i konossementet enligt 46 § första stycket punkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 är riktiga. Om han har skälig anledning att betvivla uppgifternas Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;riktighet eller inte har haft rimlig möjlighet att undersöka riktigheten,&lt;br&gt;skall han i konossementet göra förbehåll som ger uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 298 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer med reglerna i 152 § andra stycket&lt;br&gt;och 161 § andra stycket i 1891 års sjölag. Lagtexten har endast&lt;br&gt;anpassats till reglerna i 46 § med artikel 16:1 i Hamburgreglema som&lt;br&gt;förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementets bevisverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet gäller som bevis om att godset har tagits emot eller,&lt;br&gt;om ombordkonossement har utfärdats, lastats såsom det har beskrivits&lt;br&gt;i konossementet, om annat inte visas eller förbehåll har gjorts enligt&lt;br&gt;48 §. Saknas uppgift om godsets och förpackningens synliga tillstånd&lt;br&gt;i konossementet, skall i detta anses antecknat att godset var i gott&lt;br&gt;synligt tillstånd, om inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som inte utvisar att frakt skall betalas av mottaga-&lt;br&gt;ren (46 § första stycket punkt 10) utgör, om annat inte visas, bevis&lt;br&gt;om att frakt inte skall betalas av honom. Motsvarande gäller, om det&lt;br&gt;belopp som skall betalas som ersättning för överliggetid inte har&lt;br&gt;angetts i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man i god tro har löst in konossementet i förlitan på att&lt;br&gt;uppgifterna i det är riktiga, är motbevisning enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte tillåten. Om transportören insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;en uppgift om godset var oriktig, får han inte åberopa förbehåll som&lt;br&gt;avses i 48 § om förbehållet inte innehåller en uttrycklig anmärkning&lt;br&gt;om uppgiftens oriktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 299 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf överensstämmer med 1891 års sjölag. Endast&lt;br&gt;språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket, som motsvarar 161 § första och tredje styckena i&lt;br&gt;1891 års sjölag, fastslår grundsatsen att godset skall anses ha tagits&lt;br&gt;emot eller lastats av transportören såsom det har beskrivits i&lt;br&gt;konossementet, om inte annat visas eller förbehåll gjorts enligt 48 §.&lt;br&gt;Det betyder att transportören har bevisbördan för att godset inte tagits&lt;br&gt;emot såsom det har beskrivits i konossementet och likaså bevisbördan&lt;br&gt;för att godset får lastas på däck fastän det inte framgår av konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras konossementets bevisverkan med avseende&lt;br&gt;på mottagarens skyldighet att betala frakt och ersättning för över-&lt;br&gt;liggetid. Reglerna motsvarar den praxis som utbildats kring 112 och&lt;br&gt;160 §§ i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i första och andra styckena framgår att konosse-&lt;br&gt;mentet förlorar sin bevisverkan om det kan visas att annat överens-&lt;br&gt;kommits mellan transportören och avsändaren. Enligt tredje stycket&lt;br&gt;gäller detta dock inte mot en godtroende förvärvare av konossemen-&lt;br&gt;tet. Inte heller kan transportören enligt detta stycke undandra sig sin&lt;br&gt;undersökningsplikt enligt 48 § genom att bruka förbehåll av mer&lt;br&gt;generell art (&amp;quot;said to be&amp;quot; etc). Dessa regler har sin motsvarighet i&lt;br&gt;161 § första och andra styckena i 1891 års sjölag och syftar till att&lt;br&gt;stärka konossementets omsättningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för vilseledande uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider tredje man skada genom att lösa in konossement i förlitan på&lt;br&gt;att uppgifterna i det är riktiga, är transportören ansvarig om han&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att konossementet var vilseledande för&lt;br&gt;tredje man. Rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel föreligger&lt;br&gt;därvid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte motsvarar uppgifterna i konossementet, är trans-&lt;br&gt;portören på mottagarens begäran skyldig att uppge om avlastaren har&lt;br&gt;åtagit sig att hålla transportören skadeslös för oriktig eller ofullstän-&lt;br&gt;dig uppgift (indemnitetsförklaring) och att låta mottagaren få del av&lt;br&gt;en sådan förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 300 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller regler om transportörens &amp;quot;rena&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;äkta&amp;quot; uppgiftsansvar och har sin motsvarighet i 162 § i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Någon ändring i sak åsyftas inte. Detta innebär att upp-&lt;br&gt;giftsans varet, som grundas på vårdslöshet, också framdeles komp-&lt;br&gt;letterar eller i vissa fall även överlappar ansvaret enligt 49 §. Som ett&lt;br&gt;förtydligande har lagts till i lagtexten att transportören inte kan&lt;br&gt;begränsa det ansvar som utkrävs enligt denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller regler om avgivna indemnitetsfÖrklaringar&lt;br&gt;(s.k. back letters) och motsvarar 163 § i 1891 års sjölag. Bestämmel-&lt;br&gt;sen lägger en skyldighet på transportören att på mottagarens begäran&lt;br&gt;upplysa om indemnitetsfÖrklaringar. Denna skyldighet syftar till att&lt;br&gt;skydda mottagaren och hans försäkringsgivare och kan vara be-&lt;br&gt;tydelsefull vid en bedömning av om transportören har fullgjort sin&lt;br&gt;undersöknings-och upplysningsplikt enligt bestämmelserna i 48 §. Att&lt;br&gt;back letters inte kan åberopas mot en tredje man (jfr artikel 17:2 i&lt;br&gt;Hamburgreglema) torde följa av allmänna regler. Vad gäller&lt;br&gt;giltigheten av ett back letter i förhållandet mellan transportören och&lt;br&gt;avlastaren regleras detta i 51 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastarens garantiansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren ansvarar mot transportören för riktigheten av de&lt;br&gt;uppgifter om godset som på hans begäran har tagits in i konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlastaren har åtagit sig att ersätta transportören för skada som&lt;br&gt;uppkommer till följd av att konossement utfärdas med felaktiga upp-&lt;br&gt;gifter eller utan förbehåll, är han ändå inte ansvarig om detta har&lt;br&gt;gjorts i syfte att vilseleda förvärvare av konossementet. I ett sådant&lt;br&gt;fall svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 301 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket fastställs det strikta ansvar som avlastaren har för&lt;br&gt;lämnade uppgifter om godset. Regeln överensstämmer helt med 153 §&lt;br&gt;i 1891 års sjölag och har också en motsvarighet i artikel 17:1 i&lt;br&gt;Hamburgreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket är nya och har utformats med&lt;br&gt;artikel 17:3 i Hamburgreglema som förebild. Bestämmelsen in-&lt;br&gt;nehåller ett undantag från den underförstådda huvudregeln att en&lt;br&gt;indemnitetsförklaring (back letters) i princip gäller mellan trans-&lt;br&gt;portören och avlastaren. Undantaget tar sikte på den speciella&lt;br&gt;situationen att transportören utfärdar ett &amp;quot;rent&amp;quot; konossement mot&lt;br&gt;indemnitetsförklaring från avsändaren och därvid handlar i syfte att&lt;br&gt;vilseleda tredje man. Det kan exempelvis röra sig om ett osant&lt;br&gt;intygande av transportören avseende vissa uppgifter som lämnats för&lt;br&gt;att tas in i konossementet eller för uppgifter om godsets synliga&lt;br&gt;tillstånd. I en sådan situation kan transportören inte framställa krav&lt;br&gt;mot avlastaren på grund av indemnitetsförklaringen och inte heller&lt;br&gt;enligt reglerna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52-55 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att få ut godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som företer ett konossement och genom dess innehåll eller, vid&lt;br&gt;orderkonossement, genom en sammanhängande och till honom fort-&lt;br&gt;gående följd av överlåtelser (indossament) eller överlåtelse in blanco&lt;br&gt;framträder som rätt innehavare av konossementet, är behörig som&lt;br&gt;mottagare av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossementet har utfärdats i flera exemplar är det för utläm-&lt;br&gt;nande på bestämmelseorten tillräckligt att mottagaren visar sin&lt;br&gt;behörighet genom att förete ett konossementsexemplar. Lämnas&lt;br&gt;godset ut på en annan plats, måste dessutom övriga exemplar åter-&lt;br&gt;lämnas eller säkerhet ställas för anspråk som innehavare av ute-&lt;br&gt;löpande exemplar kan göra gällande mot transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera konossementsinnehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler sig flera mottagare, och företer de skilda exemplar av&lt;br&gt;konossementet, skall transportören lägga upp godset under säker vård&lt;br&gt;för rätt mottagares räkning. Underrättelse om åtgärden skall snarast&lt;br&gt;lämnas till dem som har anmält sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande mot konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren har rätt att få ut godset endast om han deponerar konos-&lt;br&gt;sementet och lämnar kvitto allteftersom godset lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan allt gods har lämnats ut, skall konossementet med påtecknad&lt;br&gt;kvittering återställas till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande när konossementet har förkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts om dödande av ett förkommet konossement får&lt;br&gt;sökanden, sedan offentlig stämning har utfärdats, fordra att godset&lt;br&gt;lämnas ut, om säkerhet ställs för ersättning som transportören kan&lt;br&gt;tvingas att betala på grund av det förkomna konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 302 - 305 §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa paragrafer, vilka gäller rätten att få godset&lt;br&gt;utlämnat till sig, grundar sig inte på någon konventionsreglering utan&lt;br&gt;på regler som utbildats genom internationella handelsbruk. Reglerna&lt;br&gt;överensstämmer helt med motsvarande regler i 156-159 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag och endast språkliga ändringar har företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 och 57 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärv av konossement i god tro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter en konossementsinnehavare konossementsexemplar till&lt;br&gt;flera personer, har den som först tar emot ett exemplar i god tro rätt&lt;br&gt;till godset. Om godset har lämnats ut på bestämmelseorten till inne-&lt;br&gt;havaren av ett annat exemplar, är denne inte skyldig att lämna ifrån&lt;br&gt;sig vad han redan i god tro har fatt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonosse-&lt;br&gt;ment är inte skyldig att lämna ut konossementet till den för vilken det&lt;br&gt;har förkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoppningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt en säljare har att hindra att det sålda godset utges eller att&lt;br&gt;kräva det tillbaka gäller även om konossement beträffande godset har&lt;br&gt;överlämnats till köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt enligt första stycket får inte göras gällande mot tredje man som&lt;br&gt;i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 306 och 307 §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa paragrafer, som reglerar vissa rättsför-&lt;br&gt;hållanden vid förvärv av konossement i god tro, har utvecklats på&lt;br&gt;nationell grund. I förhållande till bestämmelserna i 164-166 §§ i 1891&lt;br&gt;års sjölag har endast språkliga och redaktionella ändringar företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller stoppningsrätt i allmänhet vid bruk av transportdokument&lt;br&gt;och om rätt att i vissa fall återkräva utlämnat gods finns bestämmelser&lt;br&gt;därom i 61 och 63 §§ köplagen (1990:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfraktsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfraktsedel (sea waybill) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset till&lt;br&gt;den mottagare som anges i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får, även sedan sjöfraktsedel har utfärdats, bestämma&lt;br&gt;att godset skall lämnas ut till någon annan än den mottagare som&lt;br&gt;anges i dokumentet, om han inte i förhållande till transportören har&lt;br&gt;avstått från denna rätt eller mottagaren inte redan har gjort sin rätt&lt;br&gt;gällande. Konossement får begäras enligt 44 §, om avsändaren inte&lt;br&gt;har avstått från sin rätt enligt andra stycket att utse en annan mottaga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 308 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I modem linjefart har icke-negotiabla transportdokument kommit till&lt;br&gt;användning i allt större omfattning. Ett sådant dokument är den s.k.&lt;br&gt;sjöfraktsedeln (sea waybill). Bestämmelser om detta ges i denna och&lt;br&gt;i följande paragraf (59 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en definition av begreppet sjöfraktsedel.&lt;br&gt;Denna har utformats med utgångspunkt från de två grundläggande&lt;br&gt;funktionerna hos ett transportdokument sådana de angetts i artikel 18&lt;br&gt;i Hamburgreglema, nämligen att vara bevis om att ett transportavtal&lt;br&gt;träffats och om att godset blivit mottaget. Därjämte måste dokumentet&lt;br&gt;innehålla ett åtagande av transportören att lämna ut godset till den&lt;br&gt;som anges som mottagare. Detta innebär bl.a. att godset kan lämnas&lt;br&gt;ut till mottagaren utan att - till skillnad från vad som gäller vid bruk&lt;br&gt;av konossement - ett originaldokument behöver presenteras och åter-&lt;br&gt;ställas. Utlämningsförfarandet är således helt oberoende av själva&lt;br&gt;transportdokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att avsändaren kan förfoga över godset under&lt;br&gt;transporten, exempelvis genom att begära att transporten avbryts eller&lt;br&gt;genom att ange en ny mottagare. En förutsättning är dock att av-&lt;br&gt;sändaren inte avstått från denna rättighet gentemot transportören eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den angivne mottagaren sedan godset kommit fram till bestäm- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;melseorten hunnit framställa sitt anspråk på godsets utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att konossement kan begäras enligt 44 §&lt;br&gt;så länge avsändaren har kvar sin förfoganderätt enligt andra stycket.&lt;br&gt;Senare kan transportkunden inte växla dokumenttyp; en annan stånd-&lt;br&gt;punkt skulle störa funktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfraktsedelns innehåll och bevisverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift om det gods som har tagits&lt;br&gt;emot för transport, avsändaren, mottagaren och transportören, trans-&lt;br&gt;portvillkoren samt frakt och andra kostnader som skall betalas av&lt;br&gt;mottagaren. Bestämmelserna i 46 § tredje stycket och 48 § har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln bevis om transportavtalet&lt;br&gt;och om att godset har tagits emot så som det har beskrivits i doku-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 309 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf avser huvudsakligen sjöfraktsedeln&lt;br&gt;som bevismedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till sjöfraktsedelns icke-negotiabla karaktär har bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket om dokumentets innehåll gjorts enkla. Prin-&lt;br&gt;ciperna för transportörens plikt att undersöka riktigheten av lämnade&lt;br&gt;godsuppgifter gäller dock även för sjöfraktsedlar för att på så sätt&lt;br&gt;uppgifterna skall bli så tillförlitliga som möjligt. I likhet med&lt;br&gt;konossementet utgör nämligen sjöfraktsedeln också bevis om trans-&lt;br&gt;portvillkoren och om att godset tagits emot i det skick som angetts i&lt;br&gt;dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom fraktsedeln inte är negotiabel har transportören enligt&lt;br&gt;andra stycket - till skillnad från vad som i vissa fall gäller vid&lt;br&gt;konossement - alltid möjlighet att motbevisa dokumentets innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jurisdiktions- och skiljedomsklausuler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som har ingåtts innan tvist har uppkommit och som in-&lt;br&gt;skränker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods&lt;br&gt;enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där svaranden har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket kan talan alltid&lt;br&gt;väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet.&lt;br&gt;Efter det att tvist har uppkommit får parterna fritt avtala hur en tvist&lt;br&gt;skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om behörig domstol eller skiljedomsförfarande utan att&lt;br&gt;konossementet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande&lt;br&gt;för innehavaren av konossementet, får transportören inte åberopa&lt;br&gt;bestämmelserna mot en innehavare av konossementet som har för-&lt;br&gt;värvat det i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge eller om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 310 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras verkan av s.k. jurisdiktions- eller proroga-&lt;br&gt;tionsklausuler vid styckegodstransport. Syftet med bestämmelserna är&lt;br&gt;främst att förhindra ett kringgående av den tvingande ansvarsregle-&lt;br&gt;ringen i detta kapitel. Detta sker genom att en kärande vid tvist&lt;br&gt;tillförsäkras möjlighet att väcka talan vid domstolen för en ort med&lt;br&gt;rimlig anknytning till den transport som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att ett s.k. förhandsavtal om jurisdiktion är&lt;br&gt;ogiltigt i den mån det inskränker kärandens möjlighet att väcka talan&lt;br&gt;vid någon av de domstolar som där anges. Kärande kan därvid vara&lt;br&gt;såväl transportören som transportkunden. De domstolar som anges i&lt;br&gt;punkterna 1-3 har en naturlig anknytning till transporten. Exempelvis&lt;br&gt;kan bevisning om en skada bäst finnas att tillgå i den faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens begränsning till vissa angivna domstolar innebär att&lt;br&gt;något hinder inte föreligger att genom prorogation utesluta andra&lt;br&gt;domstolar. Detta betyder exempelvis att ett avtal som hindrar&lt;br&gt;käranden att föra talan vid den domstol där det transporterande&lt;br&gt;fartyget belagts med kvarstad i princip får giltig verkan. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med den praxis som utvecklats i anslutning till 1891&lt;br&gt;års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket har en kärande alltid möjlighet att väcka talan&lt;br&gt;vid domstolen för den ort som angetts i en prorogationsklausul i&lt;br&gt;transportavtalet. Innebörden av detta är att käranden kan välja att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstå från det skydd som följer av första stycket. Detta framgår redan Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;av första stycket som endast gäller förbud mot vissa begränsningar i&lt;br&gt;kärandens valrätt. Bestämmelsen i andra stycket får därför närmast&lt;br&gt;betydelse vid avgörandet av transportörens ansvar för undertrans-&lt;br&gt;portör enligt 35 §. Vidare anges som ett förtydligande att sedan tvist&lt;br&gt;uppkommit kan parterna fritt avtala hur en tvist skall behandlas, dvs.&lt;br&gt;var den skall handläggas eller att den skall avgöras genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i tredje stycket skall ses som ett skydd för en konossements-&lt;br&gt;innehavare som förvärvat konossementet i god tro. Om en jurisdik-&lt;br&gt;tions- eller skiljedomsklausul finns intagen i ett bakomliggande&lt;br&gt;certeparti blir konossementsinnehavaren bunden av denna endast om&lt;br&gt;konossementet särskilt och uttryckligen anger detta. Det är således&lt;br&gt;inte tillräckligt att konossementet innehåller en allmän hänvisning till&lt;br&gt;certepartiets villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket anger att bestämmelserna i första stycket inte gäller&lt;br&gt;vid cross trade, dvs. fart som inte berör något nordiskt land. Regeln&lt;br&gt;skall ses i sammanhang med möjligheten till lagval enligt 2 § tredje&lt;br&gt;stycket och har utformats på motsvarande sätt. Första stycket gäller&lt;br&gt;inte heller om annat följer av den lagstiftning som grundas på&lt;br&gt;konventionen den 16 september 1988 om domstols behörighet och om&lt;br&gt;verkställighet av domar på privaträttens område (den s.k. Lugano-&lt;br&gt;konventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiljedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som föreskrivs i 60 § första stycket får parterna genom&lt;br&gt;skriftligt avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas till av-&lt;br&gt;görande genom skiljedom. Som en del av skiljeavtalet gäller alltid att&lt;br&gt;skiljeförfarandet efter kärandens val skall äga rum i en av de stater,&lt;br&gt;där ort som anges i 60 § första stycket är belägen samt att skilje-&lt;br&gt;nämnden skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 60 § andra och tredje styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 311 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att tvister i anledning av styckegodstransport&lt;br&gt;i vissa fall även kan avgöras genom skiljedom. För att förhindra ett&lt;br&gt;kringgående av de restriktiva reglerna om jurisdiktionsklausuler i&lt;br&gt;60 § har dock käranden tillerkänts en motsvarande valrätt vad gäller&lt;br&gt;skiljeavtal som har ingåtts på förhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att skiljeavtalet skall vara skriftligt. I övrigt&lt;br&gt;har bestämmelserna utformats i enlighet med artikel 22:5 i Ham-&lt;br&gt;burgreglerna. Således föreskrivs - till skillnad från vad som kan gälla&lt;br&gt;på andra transportområden - att angivna villkor om orten för&lt;br&gt;skiljeförfarandet respektive tillämplig lag alltid gäller som en del av&lt;br&gt;skiljeavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket hänvisar till 60 § andra och tredje styckena. Detta&lt;br&gt;innebär att skiljeförfarandet efter kärandens val även får äga rum på&lt;br&gt;den ort som angetts i skiljedomsklausulen eller i skiljeavtalet samt att,&lt;br&gt;sedan tvist uppstått, parterna fritt kan avtala om var och hur ett&lt;br&gt;skiljeförfarande skall ske. Hänvisningen innebär också att en konosse-&lt;br&gt;mentsinnehavare som förvärvat konossementet i god tro är skyddad&lt;br&gt;mot överraskande skiljedomsklausuler i ett bakomliggande certeparti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har intagits en bestämmelse som motsvarar 60 §&lt;br&gt;fjärde stycket. Regeln innebär att bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;endast gäller vid fart som berör ett nordiskt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.14 14 kap. Om befraktning av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDANDE BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om befraktning gäller hel- och delbefraktning av&lt;br&gt;fartyg. Bestämmelserna om resebefraktning gäller också konsekutiva&lt;br&gt;resor när annat inte har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal för befordran av gods bortfraktar&lt;br&gt;ett fartyg till annan, befraktaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för lastning,&lt;br&gt;resebefraktning: befraktning där frakten skall beräknas per resa,&lt;br&gt;konsekutiva resor: ett visst antal resor som utförs efter varandra&lt;br&gt;enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbefraktning: befraktning där frakten skall beräknas för tid,&lt;br&gt;delbefraktning: befraktning som gäller mindre än ett helt fartyg eller&lt;br&gt;än en full last när certeparti används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om be-&lt;br&gt;fraktning av fartyg i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om befraktning i inrikes fart&lt;br&gt;i Danmark, Finland eller Norge gäller lagen i det land där be-&lt;br&gt;fordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som inte omfattas av tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 312 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som i huvudsak motsvarar 71 § i 1891 års sjölag, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;anges befraktningskapitlets tillämpningsområde och vissa grund-&lt;br&gt;läggande begrepp på befraktningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att reglerna om befraktning skall tillämpas på&lt;br&gt;såväl hel- som delbefraktning. Vidare läggs fast för undvikande av&lt;br&gt;tveksamhet att reglerna för resebefraktning skall gälla även konsekuti-&lt;br&gt;va resor om befraktningsavtalet (certepartiet) inte anger annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare precisering av de två befraktningsformerna hel- och&lt;br&gt;delbefraktning görs i andra stycket genom en definition av begreppet&lt;br&gt;delbefraktning. Även en definition av begreppet konsekutiva resor har&lt;br&gt;införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har - utöver vad som nämnts ovan - samlats&lt;br&gt;definitioner av ytterligare några viktiga begrepp inom befraktnings-&lt;br&gt;området. Med bortfraktare och befraktare avses detsamma som i 71 §&lt;br&gt;i 1891 års sjölag, dock att textens formulering gjorts fartygscentre-&lt;br&gt;rad. Begreppen resebefraktning och tidsbefraktning överensstämmer&lt;br&gt;likaså med regleringen i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny definition i lagtexten avser begreppet avlastare. Med&lt;br&gt;avlastare avses detsamma som vid styckegodstransport (jfr 13 kap.&lt;br&gt;1 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av vikt att befordringsformerna delbefraktning och stycke-&lt;br&gt;godstransport inte förväxlas. Om det föreligger delbefraktning eller&lt;br&gt;styckegodstransport får i första hand avgöras genom det avtals-&lt;br&gt;dokument som parterna använder eller avser att använda. Avtalet om&lt;br&gt;delbefraktning skall engagera ett visst fartyg medan vid styckegods-&lt;br&gt;transport avtalet har en godscentrerad karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot vad som gäller enligt 71 § andra stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag kan delbefraktning komma i fråga även på tidsbefraktnings-&lt;br&gt;området (&amp;quot;space charter&amp;quot;). Tidscertepartiema avser dock normalt ett&lt;br&gt;helt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket gäller befraktningskapitlets bestämmelser vid&lt;br&gt;inrikes fart i Sverige samt vid intemordisk fart. Jämfört med regle-&lt;br&gt;ringen i 169 § första stycket i 1891 års sjölag, där det anges att lagen&lt;br&gt;i den stat där avgångsorten är skall tillämpas, föreligger således den&lt;br&gt;skillnaden att svensk rätt kommer till användning vid svenska dom-&lt;br&gt;stolar även när resan sker till Sverige från ett annat nordiskt land&lt;br&gt;eller mellan nordiska länder. Någon praktisk skillnad bör detta&lt;br&gt;knappast innebära eftersom befraktningsreglerna avses bli i det&lt;br&gt;närmaste identiska i de nordiska länderna. I sista punkten görs dock&lt;br&gt;undantag från principen om tillämpning av domstolslandets lag vid&lt;br&gt;inrikes resor i Danmark, Finland och Norge. Regeln tar sikte på den&lt;br&gt;situationen, att man i de nordiska länderna eller i något av dem skulle&lt;br&gt;vilja införa ett enhetligt ansvarssystem avseende olika slag av inrikes&lt;br&gt;befordran av gods (se även vid 2 § i 13 kap. vad avser styckegods-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transport).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några lagvalsregler för utomnordisk certepartifart ges inte. I fjärde&lt;br&gt;stycket anges endast att befraktningskapitlets bestämmelser skall&lt;br&gt;tillämpas i de fall svensk rätt kommer till användning. Lagvalet får&lt;br&gt;avgöras enligt certepartiets bestämmelser eller annars enligt allmänna&lt;br&gt;internationellt privaträttsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån annat följer&lt;br&gt;av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av&lt;br&gt;handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland och Norge får bestämmelserna i 27 § inte&lt;br&gt;åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastare, resebefraktare eller&lt;br&gt;mottagare. Detsamma gäller bestämmelserna i 19 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. I befraktningsavtalet får dock tas in&lt;br&gt;bestämmelser om gemensamt haveri. Om begränsningar i avtals-&lt;br&gt;friheten i inrikes fart i Danmark, Finland eller Norge gäller lagen i&lt;br&gt;det land där befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som avses i 13 kap. 2 § första och andra&lt;br&gt;styckena får bestämmelserna i 18 § om utfärdande av konossement&lt;br&gt;inte åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i detta kapitel inte heller får åsidosättas genom&lt;br&gt;avtal i vissa andra fall följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 313 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som reglerar befraktningsreglemas dispositiva om-&lt;br&gt;fattning, motsvarar i huvudsak 72 § första stycket och 168 § första&lt;br&gt;stycket i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har gjorts vissa förtydliganden i förhållande till 1891&lt;br&gt;års sjölag utan att några ändringar i sak åsyftas. Härvid har reglerna&lt;br&gt;formulerats med 3 § köplagen som förebild. Således anges uttryckli-&lt;br&gt;gen i lagtexten att även praxis som har utbildats mellan parterna kan&lt;br&gt;åsidosätta befraktningsreglerna. Vad gäller handelsbruk och annan&lt;br&gt;sedvänja kan endast bruk och sedvänja som måste anses vara&lt;br&gt;bindande för parterna sätta de dispositiva reglerna åt sidan. Vid en&lt;br&gt;prövning av giltigheten, som då måste ske i det enskilda fallet, bör&lt;br&gt;en rad omständigheter beaktas. Som exempel kan anges en sedvänjas&lt;br&gt;fasthet och utbredning, parternas kännedom om den, sedvänjans&lt;br&gt;uppkomst och dess lämplighet (jfr prop. 1988/89:76 s. 65).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får ansvaret för godsskada inte inskränkas vid&lt;br&gt;avtal om inrikes eller intemordisk resebefraktning. Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de särskilda preskriptionsreglerna i 19 kap. 1 §. Begränsningen av&lt;br&gt;avtalsfriheten till enbart resebefraktning innebär att motsvarande&lt;br&gt;tidsbefraktningsregler blir i princip dispositiva oberoende av fart-&lt;br&gt;område. Likaså förblir utrikes resebefraktning fri, dvs. parterna får&lt;br&gt;såsom tidigare avtala andra villkor även om enligt certepartiet eller&lt;br&gt;genom lag valsregler svensk rätt skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta stycke utgör inget hinder för parterna att&lt;br&gt;träffa överenskommelser om uppgörandet av gemensamt haveri. Be-&lt;br&gt;stämmelsen om detta överensstämmer med motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i 13 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i fjärde meningen i samma stycke skall ses som ett komple-&lt;br&gt;ment till lagvalsregeln i 1 § tredje stycket andra meningen. Om ex-&lt;br&gt;empelvis dansk lag skall tillämpas av en svensk domstol enligt&lt;br&gt;nämnda lagvalsregel, skall även omfattningen av det tvingande&lt;br&gt;ansvaret avgöras med utgångspunkt från danska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att reglerna om utfärdande av ombordkonosse-&lt;br&gt;ment (trampkonossement) vid resebefraktning inte får åsidosättas&lt;br&gt;genom avtal till nackdel för avlastaren i viss fart. Det geografiska&lt;br&gt;tillämpningsområdet är detsamma som gäller för linjekonossement.&lt;br&gt;Motsvarande bestämmelser på tidsbefraktningens område är däremot&lt;br&gt;dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår som en upplysning att även reglerna i 5 §&lt;br&gt;om trampkonossement är tvingande när konossementet bestämmer&lt;br&gt;rättsförhållandet mellan bortfraktaren och tredje man. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 § gäller vid såväl rese- som tidsbefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktning av ett bestämt fartyg m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller befraktningsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;fullgöra avtalet med ett annat fartyg. Om avtalet ger bortfraktaren rätt&lt;br&gt;att efter eget val sätta in ett annat fartyg än det avtalade eller att i&lt;br&gt;övrigt använda andra fartyg, får bortfraktaren endast sätta in fartyg&lt;br&gt;som är lika ändamålsenliga som det avtalade fartyget. Rätten kan&lt;br&gt;utövas flera gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en full last, får bortfraktaren&lt;br&gt;inte ta med gods för någon annan än befraktaren. Detta gäller även&lt;br&gt;om fartyget skall gå i ballast för att påbörja en ny resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 314 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 73 och 74 §§ i 1891 års sjölag. Några änd-&lt;br&gt;ringar i sak åsyftas inte. Vissa tillägg har dock gjorts i utfyllande&lt;br&gt;syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidsbefraktning, som i mycket liknar ett hyresavtal, är certe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;partiet normalt knutet till ett bestämt fartyg. På resebefraktnings- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;området, där resan och lasten ställs i förgrunden på ett annat sätt, kan&lt;br&gt;bortfraktaren emellertid ofta förbehålla sig rätten att sätta in ett&lt;br&gt;alternativt fartyg. I certepartiet förekommer då tillägg av typen &amp;quot;or&lt;br&gt;substitute&amp;quot;. I vissa fall, exempelvis vid konsekutiva resor, kan&lt;br&gt;bortfraktaren ha full frihet i valet av fartyg genom klausuler som&lt;br&gt;&amp;quot;name or substitute in owners’s option&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bortfraktaren vid en substitution endast får&lt;br&gt;sätta in fartyg som är lika ändamålsenliga som det avtalade fartyget.&lt;br&gt;Vid bedömningen av detta kan olika egenskaper hos fartyget vara be-&lt;br&gt;tydelsefulla. Det kan röra sig om lastförmåga, lastnings- och&lt;br&gt;lossningskapacitet, manöveregenskaper eller ägar- och nationalitets-&lt;br&gt;förhållanden. Även fartygets ålder kan ha betydelse ur försäkrings-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges i samma stycke att en rätt att ersätta ett fartyg med ett&lt;br&gt;annat kan utövas flera gånger. En inskränkning i denna rätt måste&lt;br&gt;därför ske genom bestämmelser i certepartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rätt att sätta in ett annat fartyg föreligger även&lt;br&gt;efter en förlisning eller kondemnation kan vara svårbedömbar.&lt;br&gt;Avtalsparterna har många gånger varit oense om detta, bl.a. på grund&lt;br&gt;av konjunkturläget, och en tolkning av substitutionsklausulen i fråga&lt;br&gt;har fått ske i det enskilda fallet. En särskild regel härom vid förlust&lt;br&gt;och kondemnation av fartyget har därför tagits in i 30 § och 73 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket överensstämmer helt med 74 § i 1891&lt;br&gt;års sjölag och gäller såväl rese- som tidsbefraktning. I förtydligande&lt;br&gt;syfte har lagts till att förbudet även gäller en föregående ballastresa&lt;br&gt;eftersom befraktaren inte skall behöva stå risken för tidsspillan eller&lt;br&gt;andra olägenheter. En förutsättning är dock att ballastresan omfattas&lt;br&gt;av certepartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av befraktningsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter befraktaren sina rättigheter enligt befraktningsavtalet till&lt;br&gt;någon annan eller vidarebortfraktar han fartyget, förblir han ändå&lt;br&gt;ansvarig för att avtalet fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren får inte överlåta befraktningsavtalet utan samtycke&lt;br&gt;från befraktaren. Har befraktaren samtyckt upphör bortfraktarens&lt;br&gt;ansvar enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 315 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;br&gt;Reglerna i första stycket överensstämmer i sak helt med 75 § i 1891&lt;br&gt;års sjölag. Befraktaren kan således överlåta sina rättigheter enligt&lt;br&gt;befraktningsavtalet utan samtycke från bortfraktaren men förblir i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gengäld ansvarig för att avtalet ändå fullgörs i dess förpliktande Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;delar. Det kan exempelvis röra sig om skyldigheten att leverera last&lt;br&gt;eller att betala frakt. Han kan även vidarebortfrakta fartyget med&lt;br&gt;samma ansvar. Med vidarebortfraktning avses därvid vad som i&lt;br&gt;tidigare sjörättslig lagstiftning benämnts &amp;quot;underbortfraktning&amp;quot; (&amp;quot;frem-&lt;br&gt;bortfraktning&amp;quot; på norska).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till befraktarens möjligheter kan bortfraktaren inte överlåta&lt;br&gt;befraktningsavtalet på annan utan befraktarens godkännande. Det är&lt;br&gt;nämligen oftast av stor betydelse för befraktaren vem som utför be-&lt;br&gt;fordringen. Det kan exempelvis vara så att befordringen skall utföras&lt;br&gt;med ett bestämt fartyg med speciella egenskaper. Även ägar- och&lt;br&gt;nationalitetsförhållandena kan vara betydelsefulla i visst fartområde.&lt;br&gt;I andra stycket har därför införts ett uttryckligt krav på befraktarens&lt;br&gt;samtycke för att överlåtelse av befordringsförpliktelsema skall få ske.&lt;br&gt;Lämnas samtycke är å andra sidan bortfraktaren fri från ansvar för&lt;br&gt;att befraktningsavtalet därefter blir fullgjort, om inte avtalsparterna&lt;br&gt;i det särskilda certepartiet gjort förbehåll för ett fortsatt ansvar för&lt;br&gt;den ursprunglige bortfraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T rampkonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdar bortfraktaren konossement för gods som befordras med&lt;br&gt;fartyget, bestämmer konossementet villkoren för befordringen och&lt;br&gt;utlämnandet av godset när det gäller förhållandet mellan bortfraktaren&lt;br&gt;och tredje man som innehar konossementet. Bestämmelser i befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet som inte har tagits in i konossementet kan inte göras&lt;br&gt;gällande mot tredje man, om inte konossementet hänvisar till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om konossement i 13 kap. 45 - 57 §§ gäller även&lt;br&gt;konossement som avses i första stycket. När det följer av 13 kap. 3 §&lt;br&gt;att bestämmelserna i kapitlet om transport av styckegods skall tilläm-&lt;br&gt;pas på konossementet, bestäms bortfraktarens ansvar och rättigheter&lt;br&gt;i förhållande till tredje man med motsvarande tillämpning av reglerna&lt;br&gt;i 13 kap. 4 och 24 - 40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 316 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl enligt 1891 års sjölag som enligt denna lag är bestämmelserna&lt;br&gt;om konossement desamma för konossement i linjefart och konosse-&lt;br&gt;ment med bakomliggande certeparti eller annat befraktningsavtal (s.k.&lt;br&gt;trampkonossement) så snart det blivit omsatt. Tekniskt åstadkommes&lt;br&gt;detta genom att det i denna paragraf görs hänvisningar till bestämmel-&lt;br&gt;serna om konossement vid styckegodstransport (linjekonossement).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket, vars främsta syfte är att stärka trampkonossementens&lt;br&gt;omsättningsvärde, anger som huvudregel att konossementsvillkoren&lt;br&gt;gäller i förhållandet mellan bortfraktaren och tredje man som innehar&lt;br&gt;konossementet. Bestämmelsen utgör en parallell till bestämmelsen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 42 § tredje stycket som rör styckegodstransport. Endast den Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ändringen har företagits i förhållande till 160 § i 1891 års sjölag att&lt;br&gt;begreppet &amp;quot;mottagare&amp;quot; ersatts med det mer omfattande begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;tredje man&amp;quot;. På så sätt markeras att regeln blir tillämplig så snart ett&lt;br&gt;konossement blivit omsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När konossementet bestämmer förhållandet till tredje man kan be-&lt;br&gt;stämmelser i befraktningsavtalet göras gällande endast om konosse-&lt;br&gt;mentet innehåller en hänvisning till befraktningsavtalet. För att en&lt;br&gt;sådan hänvisning skall godtas måste det vara möjligt att identifiera det&lt;br&gt;befraktningsavtal som hänvisningen skall avse. Om det t.ex. finns&lt;br&gt;flera certepartier med olika bestämmelser och det inte går att&lt;br&gt;fastställa vilket certeparti hänvisningen avser, kan den inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras dels trampkonossementets innehåll och&lt;br&gt;rättsverkningar och dels ansvaret för lastskada mot tredje man som&lt;br&gt;innehar konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen anger att reglerna för linjekonossement i stycke-&lt;br&gt;godskapitlets 45-57 §§ även gäller trampkonossement som innehas av&lt;br&gt;tredje man, dvs. en annan än befraktaren. Vidare anges i andra&lt;br&gt;meningen att ansvarsreglema i 24-40 §§ i samma kapitel skall till-&lt;br&gt;lämpas. Hänvisningen till 13 kap. 4 § innebär att ansvarsreglema blir&lt;br&gt;tvingande inom det tillämpningsområde som avses i styckegodska-&lt;br&gt;pitlets 2 §. Men därutöver kan - utan uttrycklig hänvisning - vissa&lt;br&gt;bestämmelser som getts i tredje mans intresse ha en tvingande&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där något trampkonossement inte bestämmer bortfraktarens&lt;br&gt;ansvar mot tredje man gäller ansvarsreglema i 27 och 63 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESEBEFRAKTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat är avtalet, skall den frakt betalas som var gängse när&lt;br&gt;avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat eller mer gods än vad som följer av avtalet har inlastats,&lt;br&gt;skall för detta gods betalas gängse frakt vid lastningen, dock inte&lt;br&gt;lägre än den avtalade frakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 317 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ersätter 124 § i 1891 års sjölag. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse för styckegodstransport finns i 13 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På linjefartens område är det normala att frakten följer prislistor och&lt;br&gt;tariffer som offentliggjorts i förväg. Transportkunden kan därför inte&lt;br&gt;drabbas av några större överraskningar. Vid resebefraktning (särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid konsekutiva resor) kan emellertid en längre tid förflyta mellan&lt;br&gt;certepartiets ingående och resans utförande. För att förhindra att&lt;br&gt;avtalspart skall drabbas av oförutsedda svängningar på fraktmark-&lt;br&gt;naden har därför i första stycket föreskrivits att frakten om den inte&lt;br&gt;avtalats skall bestämmas till gängse frakt när befraktningsavtalet&lt;br&gt;ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från vad som gäller vid styckegodstransport innehåller&lt;br&gt;befraktningsreglerna (jfr 13 kap. 10 §) inte någon uttrycklig be-&lt;br&gt;stämmelse om förfallotiden för frakten. In dubio torde då gälla -&lt;br&gt;såsom tidigare - att betalning skall ske efterskottsvis när godset&lt;br&gt;lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra stycket har gällande regler om s.k. överlossat gods&lt;br&gt;utökats till att omfatta även annan last än vad som avtalats. Det kan&lt;br&gt;exempelvis röra sig om farligt gods för vilket gäller en helt annan&lt;br&gt;fraktsats. För att ge full kompensation åt resebortfraktaren anges&lt;br&gt;därför att gängse frakt vid inlastningstillfället skall betalas, dock att&lt;br&gt;regeln inte får leda till en lägre frakt än den som i övrigt blivit&lt;br&gt;avtalad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjövärdighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum,&lt;br&gt;kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka gods lastas,&lt;br&gt;är i gott skick för att godset skall kunna tas emot, befordras och&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 318 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är med undantag för vissa ordval identisk med&lt;br&gt;den regel om sjövärdighet som finns intagen i 13 kap. 12 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, på motsvarande sätt som beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;i 13 kap. 12 §, förordat att även förevarande bestämmelse utformas&lt;br&gt;i närmare överensstämmelse med sjövärdighetsregeln i 6 kap. 1 §.&lt;br&gt;Som jag närmare har utvecklat i specialmotiveringen till förstnämnda&lt;br&gt;paragraf har jag inte varit beredd att godta Lagrådets förslag i nu&lt;br&gt;aktuellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktarens val av lastnings- och lossningshamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja lastnings- eller&lt;br&gt;lossningshamn, skall fartyget gå till den hamn som han anvisar, om&lt;br&gt;den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan&lt;br&gt;hinder gå in eller ut med lasten. Val av lossningshamn oV-&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast vid lastningens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resebefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn, är han&lt;br&gt;ansvarig för skada som därigenom orsakas fartyget om han inte visar&lt;br&gt;att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller någon&lt;br&gt;som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget&lt;br&gt;skall utföra utövas på ett sådant sätt att de sammanlagda längderna av&lt;br&gt;lastresorna respektive ballastresorna enligt avtalet blir väsentligen&lt;br&gt;desamma. I annat fall är resebefraktaren skyldig att betala ersättning&lt;br&gt;för fraktförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren får inte ändra valet av hamn eller resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 319 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf, som saknar motsvarighet i 1891&lt;br&gt;års sjölag, speglar några grundläggande principer som utvecklats&lt;br&gt;inom kontraktsrätten i de fall resebefraktaren i befraktningsavtalet har&lt;br&gt;fått en optionsrätt med avseende på vilka hamnar som skall angöras&lt;br&gt;eller vilka resor som skall utföras under avtalstiden. Sådana options-&lt;br&gt;klausuler förekommer numera i stor utsträckning i certepartiema.&lt;br&gt;Men samtidigt görs från resebortfraktarens sida förbehåll och be-&lt;br&gt;gränsningar av olika slag, exempelvis i form av s.k. närklausuler,&lt;br&gt;ballastmilklausuler osv. De principer som anges i lagtexten avses ge&lt;br&gt;stadga åt tolkningen av den flora av olika klausuler som således&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att resebefraktaren vid optionsrättens utövande&lt;br&gt;kan välja hamn endast under förutsättning att denna är lämplig med&lt;br&gt;avseende på tillgänglighet och säkerhet. Utan särskild överenskom-&lt;br&gt;melse kan resebortfraktaren därför neka att angöra vissa hamnar. När&lt;br&gt;det gäller val av lossningshamn begränsas optionsrätten även tids-&lt;br&gt;mässigt. Valet måste göras innan lastningens slut för att dröjsmål och&lt;br&gt;extra kostnader inte skall uppstå för resebortfraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om osäker hamn i andra stycket skall ses som ett&lt;br&gt;komplement till första stycket. Då resebefraktaren tillagts en rätt att&lt;br&gt;välja lastnings- eller lossningshamn bör han också ha ett strängare&lt;br&gt;ansvar i linje med de principer som fastlagts på tidsbefraktningens&lt;br&gt;område. Det kan härvid hänvisas till vad som i detta avseende anförts&lt;br&gt;vid 65 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket ges en särskild bestämmelse för konsekutiva resor&lt;br&gt;när befraktaren har rätt att välja vilka resor som skall utföras. I&lt;br&gt;sådana fall är han skyldig att se till att det längdmässigt blir en&lt;br&gt;någorlunda balans mellan last- och ballastresoma. Utan en sådan&lt;br&gt;regel kan optionsrätten missbrukas eftersom bortfraktaren normalt&lt;br&gt;bara intjänar frakt under lastresorna. Bryter befraktaren mot regeln&lt;br&gt;blir han ansvarig för bortfraktarens fraktförlust under certepartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket framgår att resebefraktaren endast kan göra ett val&lt;br&gt;av hamn eller resa enligt första och andra styckena. Även denna regel&lt;br&gt;föranleds av en önskan att skydda resebortfraktaren mot alltför stora&lt;br&gt;olägenheter och extra kostnader genom onödiga förberedelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastningsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;den lastningsplats som resebefraktaren anvisar, såvida denna är till-&lt;br&gt;gänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder gå ut&lt;br&gt;med lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lastningsplats inte har anvisats i tid, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;sedvanlig lastningsplats. Kan det inte ske, skall resebortfraktaren&lt;br&gt;välja en plats där lastningen skäligen kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig bestämd lastningsplats har avtalats eller inte, har rese-&lt;br&gt;befraktaren rätt att få fartyget förhalat från en lastningsplats till en&lt;br&gt;annan, om han svarar för kostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 320 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 77 och 78 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Endast språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastningstid m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren är skyldig att låta fartyget ligga kvar för lastning&lt;br&gt;en viss lastningstid, som omfattar liggetid och överliggetid. Vid&lt;br&gt;befraktning på linjefartsvillkor (liner terms) ingår ingen överliggetid&lt;br&gt;i lastningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 321 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen i denna paragraf överensstämmer&lt;br&gt;med 80 § första stycket i 1891 års sjölag. Någon ändring av begrep-&lt;br&gt;pen lastningstid, liggetid och överliggetid eller av den kostnads- och&lt;br&gt;tidsmässiga riskfördelningen avses inte, annat än att utformningen av&lt;br&gt;begreppet överliggetid har anpassats till framför allt engelsk certepar-&lt;br&gt;tipraxis (se vid 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln i andra meningen är däremot ny. Den anger att&lt;br&gt;lastningstiden inte omfattar någon överliggetid i de fall befraktningen&lt;br&gt;sker på s.k. linjefartsvillkor (liner terms). En sådan certepartiklausul&lt;br&gt;används i vissa fall då avtalsparterna har utformat avtalet så att det&lt;br&gt;faller under reglerna om resebefraktning men de likväl önskar en&lt;br&gt;linjefartsliknande reglering på vissa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetid är den tid som skäligen kan påräknas för lastningen när&lt;br&gt;befraktningsavtalet ingås. Vid beräkningen av liggetiden skall hänsyn&lt;br&gt;tas till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna&lt;br&gt;ombord och i hamnen samt andra liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fac (fast as can), med utgångspunkt från att lastningen skall&lt;br&gt;utföras så snabbt som fartyget kan ta emot last med oskadade last-&lt;br&gt;ningsanordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) faccop (fast as can custom of the port), med utgångspunkt från&lt;br&gt;att lastningen skall utföras så snabbt som vanligt lastningssätt i&lt;br&gt;hamnen tillåter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) liner terms (linjefartsvillkor) med utgångspunkt från att lastningen&lt;br&gt;skall utföras så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen av fartyg&lt;br&gt;som går i linjefart, med tillägg för den tid som går förlorad vid&lt;br&gt;trafikanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam tid har bestämts för lastning och lossning löper&lt;br&gt;liggetiden inte ut förrän den gemensamma tiden har gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. Som arbetsdag&lt;br&gt;räknas varje vardag då arbete utförs det antal timmar som är vanligt&lt;br&gt;i hamnen på vardagar. Som arbetstimme räknas varje timme som kan&lt;br&gt;användas till lastning på vardagar. För de dagar då det arbetas&lt;br&gt;mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen&lt;br&gt;används till lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 322 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 81 och 87 §§ i 1891 års sjölag, dock med&lt;br&gt;viktiga ändringar och tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1891 års sjölag ges detaljerade regler om liggetidens längd be-&lt;br&gt;roende på ett fartygs utrustning och storlek. För fartyg av en viss&lt;br&gt;större dräktighet bestäms liggetiden dock efter en mer allmän skälig-&lt;br&gt;hetsbedömning. Enligt detta stycke skall en sådan allmän regel gälla&lt;br&gt;för alla fartyg när liggetiden inte bestämts i certepartiet. Ett fartygs&lt;br&gt;storlek och utrustning blir därvid två av flera omständigheter som&lt;br&gt;påverkar beräkningen av liggetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att liggetiden endast bestäms med utgångspunkt&lt;br&gt;från vissa certepartiklausuler. Förfarandet kommer exempelvis till&lt;br&gt;användning då förhållandena på lastnings- eller lossningsplatsen inte&lt;br&gt;är närmare kända. I syfte att nå en så enhetlig tolkning som möjligt&lt;br&gt;av tre klausuler (fac, faccop, liner terms), som ofta visat sig medföra&lt;br&gt;tvist mellan avtalsparterna, har i andra stycket tagits in en till&lt;br&gt;respektive klausul hörande standard. Dessa standarder fördelar den&lt;br&gt;tidsmässiga risken mellan bortfraktaren ch befraktaren vid avvikelser&lt;br&gt;från det normala lastnings- eller lossning förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket avser den situationen att gemensam tid för lastning&lt;br&gt;och lossning blivit bestämd och anger att liggetiden inte löper ut&lt;br&gt;förrän all gemensam liggetid tagits i anspråk. Först därefter kan&lt;br&gt;således ersättning för överliggetid komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 87 § första stycket i 1891 års sjölag föreskrivs att av den gemen-&lt;br&gt;samma tiden får inte mer tas i anspråk för lastningen än att en skälig&lt;br&gt;del av tiden återstår för lossningen. Någon sådan begränsning&lt;br&gt;innehåller inte 11 §. Detta betyder exempelvis att all liggetid kan&lt;br&gt;användas i lastningshamnen och åberopas mot mottagaren av godset&lt;br&gt;utan att särskild anteckning om detta skett i berört konossement. Om&lt;br&gt;överliggetid uppkommit redan i lastningshamnen kan dock ersättning&lt;br&gt;för denna krävas enbart om beloppet förts på konossementet. Detta&lt;br&gt;följer av 5 § andra stycket jämfört med 13 kap. 49 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket överensstämmer med 81 § tredje stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag och anger att liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbets-&lt;br&gt;timmar. Vidare anges närmare i en kompletterande regel hur antalet&lt;br&gt;dagar och timmar skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetidens början&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget ligger på lastningsplatsen&lt;br&gt;och är klart att börja ta in last och resebortfraktaren har gjort an-&lt;br&gt;mälan om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan far göras i förväg men inte förrän fartyget har kommit&lt;br&gt;fram till lastningshamnen. Visar det sig senare att fartyget inte var&lt;br&gt;klart att börja ta in last, skall den tid som går förlorad för att göra&lt;br&gt;fartyget klart inte räknas in i liggetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos avlastaren eller, om denne inte kan anträf-&lt;br&gt;fas, hos resebefraktaren. Kan varken avlastaren eller resebefraktaren&lt;br&gt;anträffas, anses anmälan ha gjorts när den avsänts på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen van-&lt;br&gt;ligen börjar på morgonen eller från middagsrastens slut. I det förra&lt;br&gt;fallet skall anmälan vara gjord senast en timme före kontorstidens slut&lt;br&gt;föregående dag och i det senare fallet senast klockan tio samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 323 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 82 § första&lt;br&gt;stycket i 1891 års sjölag. Reglerna anger liggetidens början och när&lt;br&gt;anmälan (lastningsnotis) får ske. Någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;br&gt;Endast språkliga och redaktionella ändringar har företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket föreskrivs hur en anmälan skall göras. Anmälan&lt;br&gt;skall i första hand ges - skriftligt eller muntligt - till avlastaren,&lt;br&gt;eftersom han berörs direkt i sina förberedelser av lastningen. Först&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avlastaren inte kan anträffas skall anmälan göras hos befraktaren. Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;Om ingen av dem kan anträffas skall giltig anmälan ändå anses ha&lt;br&gt;skett när anmälan avsänts på ett ändamålsenligt sätt t.ex. per telex,&lt;br&gt;telefax, brev eller genom bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den exakta tiden på dygnet för liggetidens början och lastnings-&lt;br&gt;anmälan anges i fjärde stycket. Regeln överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regleringen i 1891 års sjölag, dock att en bättre anpassning gjorts till&lt;br&gt;eventuella variationer i olika hamnars arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av hinder&lt;br&gt;på resebefraktarens sida, får det ändå anmälas klart att börja ta in last&lt;br&gt;med verkan att liggetiden börjar löpa. Detsamma gäller vid trafik-&lt;br&gt;anhopning och dessutom vid annat hinder som resebortfraktaren inte&lt;br&gt;skäligen kunnat räkna med när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I liggetiden inräknas inte den tid som går förlorad på grund av&lt;br&gt;hinder på resebortfraktarens sida. Detsamma gäller den tid som går&lt;br&gt;förlorad till följd av att fartyget har förlagts till annan än sedvanlig&lt;br&gt;lastningsplats av en anledning som resebortfraktaren skäligen kunnat&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks. Däremot inräknas uppehåll på grund&lt;br&gt;av fartygets förhalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 324 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 83 och 84 §§ i 1891 års sjölag men modifie-&lt;br&gt;rar reglerna om liggetidens början i fall av hinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket första meningen överensstämmer med&lt;br&gt;1891 års sjölag. Andra meningen avser till en början risken för&lt;br&gt;trafikanhopning. I motsats till vad som gäller enligt 1891 års lag kan&lt;br&gt;bortfraktaren anmäla fartyget lastningsklart vid trafikanhopning även&lt;br&gt;om han kunde ha förutsett sådan anhopning vid avtalstillfället. Bak-&lt;br&gt;grunden till detta är att befraktaren normalt är den som bäst känner&lt;br&gt;till risken för trafikanhopning i lastningshamnen. För andra hinder än&lt;br&gt;trafikanhopning är det däremot avgörande om bortfraktaren skäligen&lt;br&gt;kunde räkna med hindret när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bestämmelsens tillämpning är det utan betydelse huruvida en&lt;br&gt;viss lastningsplats avtalats eller inte. Därmed försvinner den tidigare&lt;br&gt;så viktiga skillnaden mellan &amp;quot;port charterparty&amp;quot; och &amp;quot;berth charter-&lt;br&gt;party&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med reglerna i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast språkliga och redaktionella ändringar har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetid är den tid som fartyget efter liggetidens utgång måste&lt;br&gt;ligga kvar för att bli lastat, om inte överliggetidens längd är fastställd&lt;br&gt;genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetiden beräknas för löpande dagar och timmar från ligge-&lt;br&gt;tidens utgång. Bestämmelserna i 13 § andra stycket har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 325 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som gäller överliggetid, motsvarar 85 § i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Viktiga principiella ändringar har dock gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att överliggetiden löper till dess lastningen&lt;br&gt;avslutats, inte såsom tidigare under ett visst antal dagar. Regeln, som&lt;br&gt;är en anpassning till internationell certepartipraxis, innebär att om&lt;br&gt;befraktaren fullgör sin skyldighet att betala ersättning för överliggetid&lt;br&gt;(se 15 §) och annat inte följer av avtalet måste bortfraktaren låta&lt;br&gt;fartyget ligga kvar så länge som krävs för lastningen. Enligt 35 § kan&lt;br&gt;dock bortfraktaren i vissa fall häva certepartiet eller förklara last-&lt;br&gt;ningen avslutad. Angående de närmare förutsättningarna för detta kan&lt;br&gt;hänvisas till vad som anförs under den paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket om överliggetidens beräkning har anpassats&lt;br&gt;till de ändringar som gjorts i första stycket. Eftersom tiden inte&lt;br&gt;längre bestäms till ett visst antal dagar är det tillräckligt att ange att&lt;br&gt;beräkningen sker för löpande dagar och timmar, inte såsom tidigare&lt;br&gt;för arbetsdagar och arbetstimmar. Hänvisningen till 13 § andra&lt;br&gt;stycket om hur vissa hinder påverkar tidsberäkningen överensstämmer&lt;br&gt;helt med motsvarande hänvisning i 85 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för överliggetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt till särskild ersättning för överliggetid.&lt;br&gt;Ersättningen bestäms med hänsyn till frakten och till den ökning eller&lt;br&gt;minskning av resebortfraktarens utgifter som följer av att fartyget&lt;br&gt;ligger stilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas vid anfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte ställs för den, har&lt;br&gt;resebortfraktaren rätt att göra anteckning om fordringen på konosse-&lt;br&gt;mentet. Gör han inte det får han i stället förelägga resebefraktaren en&lt;br&gt;bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;resan inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 326 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf reglerar den särskilda ersättningen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;för överliggetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 86 § första stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag (se prop. 1981/82:87 s. 23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket har anpassats till bortfraktarens fria disposi-&lt;br&gt;tion över ersättningskravet. Han kan kräva betalning dag för dag, vil-&lt;br&gt;ket dock sällan görs, eller bestämma sig för någon annan för honom&lt;br&gt;ändamålsenlig betalningstidpunkt. Härvid kan reglerna i 3 kap. 43 §&lt;br&gt;om sjöpanträtt i inlastat gods vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte blir ställd för&lt;br&gt;beloppet har bortfraktaren enligt tredje stycket möjlighet att anteckna&lt;br&gt;fordringen på konossementet, om sådant brukas. Bortfraktaren kan&lt;br&gt;således i likhet med regleringen i 1891 års sjölag i stället rikta sitt&lt;br&gt;krav mot mottagaren av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kompletterande bestämmelsen om hävning av befraktningsav-&lt;br&gt;talet är däremot ny och kan åberopas av bortfraktaren i det fall han&lt;br&gt;inte väljer eller har möjlighet att föra fordringen på ett konossement.&lt;br&gt;Konstruktionen med hävningsrätt efter en viss skälig tilläggstid är&lt;br&gt;samma lösning som valts i den nya köplagen vid exempelvis utebliven&lt;br&gt;betalning (se prop. 1988/89:76 s. 164). En ställd säkerhet under till-&lt;br&gt;läggstiden upphäver inte denna hävningsrätt. Någon direkt hävning&lt;br&gt;under åberopande av väsentligt avtalsbrott kan däremot inte ske.&lt;br&gt;Enligt allmänna rättsgrundsatser torde dock bortfraktaren kunna häva&lt;br&gt;avtalet direkt eller under tilläggstiden, om det framkommit eller&lt;br&gt;framkommer omständigheter som gör klart att betalning inte kommer&lt;br&gt;att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hävning sker följer också ett skadeståndsansvar för befraktaren.&lt;br&gt;Ersättningen är inte begränsad till något visst slag av skada men i de&lt;br&gt;flesta fall torde - förutom för utlägg och kostnader föranledda av&lt;br&gt;själva dröjsmålet med betalningen - ersättning för fraktförlust främst&lt;br&gt;komma i fråga. Befrielse från ersättningsskyldighet torde enligt&lt;br&gt;allmänna rättsgrundsatser förekomma endast vid betalningshinder av&lt;br&gt;mer kvalificerat slag (jfr för köprättens del 57 § köplagen, 1990:&lt;br&gt;931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktarens rätt till dröjsmålsränta regleras i räntelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastning och stuvning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;br&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer inte något annat av vad som är brukligt i hamnen, skall rese-&lt;br&gt;befraktaren avlämna godset vid fartygets sida och resebortfraktaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta det ombord. Vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fio (free in and out), skall resebefraktaren sörja för lastningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) liner terms (linjefartsvillkor), skall resebortfraktaren sörja för&lt;br&gt;lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall sörja för underlag och annat som behövs för&lt;br&gt;stuvningen samt utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om däckslast skall 13 kap. 13 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget av en anledning som resebortfraktaren skäligen kunnat&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks har förlagts till annan än sedvanlig last-&lt;br&gt;ningsplats, är resebortfraktaren ansvarig för de ökade utgifter som&lt;br&gt;detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 327 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 89 och 91 §§ i 1891 års sjölag och rör&lt;br&gt;huvudsakligen funktionsfördelningen mellan bortfraktare och befrak-&lt;br&gt;tare vid lastning. Bestämmelserna har i vissa delar omarbetats och&lt;br&gt;anpassats till modem lasthanteringsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet &amp;quot;lastning&amp;quot; anses omfatta tre olika moment, nämligen att&lt;br&gt;föra fram godset till fartyget, att ta det ombord och därefter att&lt;br&gt;placera godset ombord på avsedd plats. Med &amp;quot;stuvning&amp;quot; brukar&lt;br&gt;förstås den slutliga placeringen av godset innanför det område där det&lt;br&gt;skall vara samt säkringen av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket gäller som utgångspunkt vid resebefraktning&lt;br&gt;den gräns för funktionsfördelningen som hittills har använts, dvs. att&lt;br&gt;befraktaren skall lämna av godset till bortfraktaren vid fartygets sida.&lt;br&gt;I den nya regleringen - till skillnad från i 1891 års sjölag - gäller&lt;br&gt;detta även om fartyget förlagts till annan än sedvanlig lastningsplats.&lt;br&gt;Om annat följer av vad som är brukligt i hamnen gäller dock det i&lt;br&gt;stället. Härför krävs inte att det skall vara fråga om en sådan&lt;br&gt;sedvänja som avses i 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungsfördelningen kan också förryckas på varierande sätt&lt;br&gt;genom förekomsten av olika lastningsklausuler i certepartiema. Med&lt;br&gt;hänsyn till vikten av en enhetlig tolkning av dessa klausuler har i&lt;br&gt;lagtexten tagits in tolkningsstandarder med avseende på två ofta&lt;br&gt;förekommande klausuler (fio, liner terms). Dessa standarder innebär&lt;br&gt;att befraktaren alternativt bortfraktaren skall utföra hela lastnings-&lt;br&gt;arbetet och även stå kostnaderna för detta. Om partema enbart avser&lt;br&gt;en annan kostnadsfördelning krävs därför en ytterligare precisering&lt;br&gt;i certepartiet (exempelvis genom användning av klausulen cost fio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att bortfraktaren skall sörja för stuvningen&lt;br&gt;av godset, anskaffning av stuvningsmateriel m.m., om annat inte&lt;br&gt;avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket gäller samma bestämmelser om däckslastning&lt;br&gt;som vid styckegodstransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket är bortfraktaren i vissa fall ansvarig för&lt;br&gt;befraktarens eventuella ökade utgifter som följd av att bortfraktaren&lt;br&gt;har förlagt fartyget till annan än sedvanlig lastningsplats (jfr 89 §&lt;br&gt;andra stycket 1891 års sjölag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godset skall avlämnas och lastas med tillbörlig skyndsamhet. Det&lt;br&gt;skall avlämnas på ett sådant sätt och i sådant skick att det bekvämt&lt;br&gt;och säkert kan tas ombord, stuvas, befordras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 6 - 9 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 328 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller närmare bestämmelser för godsets inlastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 90 § i 1891 års sjölag. Endast&lt;br&gt;ordvalet har ändrats och anpassats efter motsvarande bestämmelse i&lt;br&gt;13 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att 13 kap. 6-9 §§ (regler om farligt gods&lt;br&gt;m.m.) skall tillämpas vid resebefraktning. Däremot är de särskilda&lt;br&gt;ansvarsreglema för farligt gods i 13 kap. 41 § inte tillämpliga på&lt;br&gt;befraktningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombordkonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När godset har lastats skall resebortfraktaren eller befälhavaren eller&lt;br&gt;den som resebortfraktaren annars har bemyndigat, på avlastarens be-&lt;br&gt;gäran utfärda ombordkonossement, förutsatt att nödvändiga hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdas enligt befraktningsavtalet konossement med andra villkor&lt;br&gt;än dem som avtalet föreskriver och medför detta ökat ansvar för&lt;br&gt;resebortfraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 329 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 95 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om mottagningskonossement, som i första hand rör stycke-&lt;br&gt;godstransport, har emellertid brutits ut och införts som särskilda&lt;br&gt;styckegodsregler i 13 kap. 44 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med första stycket, som endast behandlar ombordkonossement,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses ingen ändring i förhållande till 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket behålls avlastarens rätt att få särskilda konosse-&lt;br&gt;ment för delar av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger bortfraktaren rätt till regress mot befraktaren, om&lt;br&gt;konossement utfärdas med andra villkor än dem som följer av&lt;br&gt;befraktningsavtalet och detta medför ett ökat ansvar för bortfraktaren.&lt;br&gt;Det är emellertid bara det ökade ansvaret på grund av de särskilda&lt;br&gt;konossementsvillkoren som föranleder regressrätt men däremot inte&lt;br&gt;ett ökat ansvar på grund av att bortfraktaren blir underkastad någon&lt;br&gt;tvingande reglering genom att utfärda konossement. Regeln torde&lt;br&gt;överensstämma med gällande rätt (se rättsfallen Vestkyst ND 1961&lt;br&gt;s. 325 NHR och Jobst Oldendorff ND 1979 s. 364).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktarens omsorgsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resan skall utföras med tillbörlig skyndsamhet och i övrigt på ett&lt;br&gt;försvarligt sätt. Bestämmelserna i 13 kap. 12 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 16 och 17 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 330 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 98 § första stycket samt&lt;br&gt;101-104 §§ i 1891 års sjölag. Utöver språkliga och redaktionella&lt;br&gt;ändringar har vissa ändringar i sak vidtagits. Detta framgår av&lt;br&gt;13 kap. 12, 16 och 17 §§, vilka bestämmelser även skall tillämpas på&lt;br&gt;resebefraktningens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation och substituthamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation får endast företas för att rädda personer eller för att bärga&lt;br&gt;fartyg eller annan egendom till sjöss eller av någon annan skälig an-&lt;br&gt;ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa&lt;br&gt;lossningshamnen och lossa lasten eller detta inte kan ske utan oskäligt&lt;br&gt;uppehåll, får resebortfraktaren i stället välja en annan lämplig&lt;br&gt;lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 331 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket om deviation överensstämmer med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 § andra stycket i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket om substituthamn är ny och speglar certe-&lt;br&gt;partipraxis. Den innebär att bortfraktaren vid hinder kan avbryta&lt;br&gt;resan och lossa lasten i lämplig hamn. Hindret, som kan utgöras&lt;br&gt;exempelvis av is eller av strejk vid kanal- eller hamnanläggning, skall&lt;br&gt;vara av en viss bestående karaktär och utanför bortfraktarens&lt;br&gt;kontroll. Bortfraktaren kan dock inte lossa lasten i annan än den&lt;br&gt;avtalade hamnen om denna kan nås via en annan rutt, och detta gäller&lt;br&gt;även om avvikelsen skulle innebära betydande extrakostnader för&lt;br&gt;honom så länge som resan framstår som någorlunda densamma.&lt;br&gt;Risken för det uppkomna hindret fördelas mellan bortfraktaren och&lt;br&gt;befraktaren genom reglerna om avståndsfrakt (se 21 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av resan utförts när befraktningsavtalet hävs eller faller&lt;br&gt;bort eller när godset av någon annan anledning lossas i en annan&lt;br&gt;hamn än den avtalade lossningshamnen, har resebortfraktaren rätt till&lt;br&gt;avståndsfrakt. Bestämmelserna i 24 § skall också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsfrakt är den avtalade frakten med avdrag för ett belopp&lt;br&gt;som beräknas efter förhållandet mellan den återstående och den&lt;br&gt;avtalade resans längd. Hänsyn skall även tas till varaktigheten av och&lt;br&gt;de särskilda kostnaderna för sådana resor. Avståndsfrakten får inte&lt;br&gt;överstiga godsets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om avståndsfrakt kan hänskjutas till utredning och avgörande&lt;br&gt;genom dispasch. Därvid skall i tillämpliga delar gälla föreskrifterna&lt;br&gt;om dispasch vid gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 332 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar spridda regler om&lt;br&gt;avståndsfrakt i 129 §, 133 § andra stycket och 135 § tredje stycket i&lt;br&gt;1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller samma grundprinciper för avståndsfrakt&lt;br&gt;som 1891 års sjölag, dock att reglerna i 24 § om frakt för gods som&lt;br&gt;inte finns i behåll skall tillämpas även när resan avslutas i en&lt;br&gt;mellanhamn. Detta innebär exempelvis att bortfraktaren kan kräva&lt;br&gt;avståndsfrakt även för gods som gått förlorat på grund av sin egen&lt;br&gt;beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena överensstämmer helt med 129 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts i andra stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna vilar på grundtanken att utfört befordringsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökat godsets värde i den utsträckning detta förts närmare bestämmel-&lt;br&gt;seorten och att bortfraktaren skall kompenseras för detta, och endast&lt;br&gt;för detta. Några regler om särskild kompensation vid en förlängd resa&lt;br&gt;finns därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har farligt gods lastats utan att resebortfraktaren kände till dess&lt;br&gt;farliga beskaffenhet, får han efter omständigheterna lossa, oskadlig-&lt;br&gt;göra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning. Det-&lt;br&gt;samma gäller även om resebortfraktaren kände till godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och det senare uppstår en fara för person eller egendom&lt;br&gt;som gör det oförsvarligt att behålla godset ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 333 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar reglerna i 13 kap. 41 § första stycket sista&lt;br&gt;meningen och tredje stycket. Det kan därför hänvisas till vad som&lt;br&gt;anförts om detta under denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen i 17 § framgår att befraktaren är skyldig att märka&lt;br&gt;gods av farlig beskaffenhet samt upplysa bortfraktaren om dess&lt;br&gt;farlighet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder. Däremot är be-&lt;br&gt;fraktaren inte underkastad sådant strikt ansvar för skada som vid&lt;br&gt;styckegodstransport. Om det farliga godset förorsakar skada skall&lt;br&gt;befraktarens ansvar bedömas utifrån reglerna i 37 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lossning och utlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lossningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lossningsplats, lossningstid och lossning av godset har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 - 17 §§ motsvarande tillämpning. Därvid skall det som är bestämt&lt;br&gt;om resebefraktaren i stället gälla mottagaren av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som visar sin behörighet som mottagare har rätt att besiktiga&lt;br&gt;godset innan han tar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det flera mottagare av gods som befordras enligt samma&lt;br&gt;befraktningsavtal, får de endast gemensamt anvisa lossningsplats eller&lt;br&gt;fordra att fartyget förhalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kostnader till följd av att godset är skadat eller måste bort-&lt;br&gt;skaffas på grund av en skada skall betalas av resebefraktaren, om&lt;br&gt;skadan har orsakats av godsets egen beskaffenhet eller av fel eller&lt;br&gt;försummelse av resebefraktaren eller någon som han svarar för. Vid&lt;br&gt;klausulen fio (free in and out) skall resebefraktaren betala kost-&lt;br&gt;naderna, om inte resebortfraktaren är ansvarig för skadan enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 334 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 105 - 108 §§ och 111 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som avser lossningsplats, lossningstid och sättet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lossning, anges genom hänvisningar att reglerna för lastning m.m.&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med 111 § i 1891 års sjölag och&lt;br&gt;någon ändring i sak avses inte. Endast den som visar sin behörighet&lt;br&gt;som mottagare av godset kan således kräva besiktning före mottagan-&lt;br&gt;det. En köpare av godset enligt principen &amp;quot;betalning mot dokument&amp;quot;&lt;br&gt;kan däremot inte kräva en sådan besiktning så länge han inte också&lt;br&gt;framstår som mottagare i transporträttslig mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar 105 § andra stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag. Regeln har endast anpassats terminologiskt till att gälla vid&lt;br&gt;resebefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i fjärde stycket är ny och anger kostnadsansvaret för för-&lt;br&gt;höjda lossningskostnader i samband med lastskada. Ansvaret följer&lt;br&gt;den grundläggande funktionsfördelningen mellan bortfraktare och&lt;br&gt;befraktare enligt 16 § med vissa undantag. Har skadan orsakats av&lt;br&gt;godsets egen beskaffenhet eller av fel eller försummelse på befrakta-&lt;br&gt;rens sida skall han betala de ökade kostnaderna. Om likaså befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet innehåller klausulen fio, fio stowed osv. skall befraktaren&lt;br&gt;betala de extra kostnaderna såvida inte bortfraktaren är ansvarig för&lt;br&gt;skadan enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frakt för gods som inte finns i behåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid resans slut, skall frakt utgå&lt;br&gt;endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen beskaffenhet,&lt;br&gt;bristfällig förpackning eller fel eller försummelse av resebefraktaren&lt;br&gt;eller någon som han svarar för eller om resebortfraktaren har sålt&lt;br&gt;godset för ägarens räkning eller har lossat, oskadliggjort eller förstört&lt;br&gt;det enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erlagd frakt skall betalas tillbaka om resebortfraktaren enligt första&lt;br&gt;stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 335 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf som reglerar fraktrisken mellan bortfraktare och&lt;br&gt;befraktare när godset inte finns i behåll överensstämmer helt med&lt;br&gt;125 § i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har vidtagits. En&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse för styckegodstransport finns i 13 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagarens och resebefraktarens ansvar för frakt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ta emot godset blir mottagaren skyldig att betala frakt&lt;br&gt;och andra fordringar i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren kan under alla omständigheter kräva betalning av&lt;br&gt;resebefraktaren i enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt att hålla inne godset i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 13 kap 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 336 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av denna paragraf, som reglerar mottagarens och befraktarens&lt;br&gt;ansvar för frakt m.m. samt bortfraktarens retentionsrätt i godset,&lt;br&gt;framgår att motsvarande bestämmelser vid styckegodstransport skall&lt;br&gt;äga tillämpning. Det kan därför hänvisas till vad som anförts vid&lt;br&gt;13 kap. 19, 20 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggning av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter mottagaren att uppfylla villkoren för utlämnandet av&lt;br&gt;godset eller fördröjer han lossningen så att denna inte hinner slutföras&lt;br&gt;inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt att lossa godset och lägga upp det i säkert förvar för mottagarens&lt;br&gt;räkning. Mottagaren skall underrättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren vägrar att ta emot godset eller inte är känd eller inte&lt;br&gt;kan anträffas, skall resebortfraktaren så snart som möjligt underrätta&lt;br&gt;resebefraktaren. Anmäler mottagaren sig inte så tidigt att lossningen&lt;br&gt;kan slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren lossa och lägga upp&lt;br&gt;godset i säkert förvar. Mottagaren och resebefraktaren skall under-&lt;br&gt;rättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen enligt första eller andra stycket skall anges en skälig&lt;br&gt;tidsfrist efter vars slut resebortfraktaren har rätt att sälja eller förfoga&lt;br&gt;över upplagt gods. Vid försäljning av eller annat förfogande över&lt;br&gt;godset har bestämmelserna i 13 kap. 22 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 337 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 114 § i 1891 års sjölag&lt;br&gt;och reglerar bortfraktarens rätt respektive plikt att ensidigt avveckla&lt;br&gt;befraktningsavtalet. Vissa ändringar har gjorts som en anpassning till&lt;br&gt;den nya definitionen av överliggetid i 14 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som anger rätten att lägga upp godset i förvar, har&lt;br&gt;kriteriet &amp;quot;före lossningstidens slut&amp;quot; i 1891 års sjölag ersatts med&lt;br&gt;&amp;quot;inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid&amp;quot;. Om lossningstiden&lt;br&gt;blivit avtalad mellan parterna innebär detta ingen ändring. Om så inte&lt;br&gt;har skett måste däremot fartyget ligga kvar för lossning under en&lt;br&gt;skälig tid. Vad som är skälig tid måste avgöras i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Som utgångspunkt vid denna bedömning kan i de flesta fall tas den&lt;br&gt;normala lossningstiden för det fartyg och den last som det är fråga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang uppmärksammas att bortfraktaren går&lt;br&gt;miste om skadeersättning på grund av dröjsmål om han inte utnyttjar&lt;br&gt;en möjlighet att lägga upp godset. Detta framgår indirekt av 36 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som reglerar plikten att lägga upp godset i förvar vid&lt;br&gt;bl.a. mottagarens vägran att ta emot godset, överensstämmer i stort&lt;br&gt;med vad som gäller enligt 1891 års sjölag. Endast underrättelsernas&lt;br&gt;adressater har ändrats. Det får anses naturligt att de personer som i&lt;br&gt;första hand berörs av dröjsmålet blir underrättade, dvs. befraktaren&lt;br&gt;och mottagaren (om denne är känd).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att bortfraktaren kan sälja eller på annat&lt;br&gt;sätt förfoga över upplagt gods enligt reglerna i 13 kap. 22 §.&lt;br&gt;Bestämmelsen i detta stycke om att en försäljning måste föregås av&lt;br&gt;en skälig tidsfrist har sin motsvarighet i 13 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastskada och dröjsmål med utlämnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren är ansvarig i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;13 kap. 24 - 35 och 37 - 39 §§ för skada till följd av att gods går&lt;br&gt;förlorat, skadas eller försenas medan det är i hans vård. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 13 kap. 36 § har också motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är resebefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av resebortfraktaren får han även åberopa reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 338 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar närmast 118 § och&lt;br&gt;123 § andra stycket i 1891 års sjölag och rör ansvaret för lastskada&lt;br&gt;och dröjsmålsskada. Reglerna, som fått en helt ny redaktionell upp-&lt;br&gt;byggnad, är desamma som gäller vid styckegodstransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bortfraktaren är ansvarig enligt reglerna&lt;br&gt;för styckegodstransport i 13 kap. 24-35 och 37-39 §§. Vidare anges&lt;br&gt;att bestämmelserna i 36 § samma kapitel också skall tillämpas. Sist-&lt;br&gt;nämnda regel tar sikte på den situationen att den kontraherande&lt;br&gt;bortfraktaren inte själv utför hela befordringen. Det kan exempelvis&lt;br&gt;röra sig om en successiv befordran. Bestämmelserna är tvingande i&lt;br&gt;svensk och intemordisk fart till förmån för avlastare, befraktare och&lt;br&gt;mottagare. Detta framgår av 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges uttryckligen att även en mottagare som inte är&lt;br&gt;befraktaren har rätt till skadeersättning enligt de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i första stycket. Om mottagaren innehar ett trampkonossement&lt;br&gt;som har utfärdats av bortfraktaren kan han därutöver åberopa&lt;br&gt;ansvarsbestämmelserna i 5 §. Detta innebär framförallt att det&lt;br&gt;tvingande ansvarsområdet för bortfraktaren utökas väsentligt,&lt;br&gt;eftersom 5 § gör en vidarehänvisning till ansvarsreglema vid&lt;br&gt;styckegodstransport. Om däremot någon annan, exempelvis be-&lt;br&gt;fraktaren, utfärdat konossementet bestäms bortfraktarens ansvar&lt;br&gt;uteslutande av reglerna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsbrott och hinder på resebortfraktarens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kancelleringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fartyget vara klart att börja ta in last senast viss tidpunkt&lt;br&gt;(kancelleringstid), får resebefraktaren häva befraktningsavtalet, om&lt;br&gt;fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte har&lt;br&gt;lämnats före fristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kommer efter det att fristen&lt;br&gt;har löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att&lt;br&gt;börja ta in last, får resebefraktaren häva avtalet om det sker inom&lt;br&gt;skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancel-&lt;br&gt;leringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 339 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar befraktarens hävningsrätt vid bruk av s.k.&lt;br&gt;kancelleringstid, motsvarar 126 § andra och tredje styckena i 1891&lt;br&gt;års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har, förutom språkliga ändringar, endast gjorts den&lt;br&gt;modifieringen i förhållande till 1891 års sjölag att bortfraktaren för&lt;br&gt;att undgå hävning även måste göra lastningsanmälan inom den be-&lt;br&gt;stämda tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § i detta kapitel gäller bestämmelsen i första stycket även&lt;br&gt;konsekutiva resor. Om kancelleringstiden är knuten till den första&lt;br&gt;resan, innebär en hävning normalt att befraktningsavtalet i dess helhet&lt;br&gt;faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket första meningen behåller bortfraktaren sin&lt;br&gt;interpellationsrätt såsom i 1891 års sjölag. Som ytterligare villkor för&lt;br&gt;denna rätt måste dock bortfraktaren även uppge hur stort dröjsmål&lt;br&gt;som uppkommit eller kan förutses. Därmed får befraktaren ett säkrare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlag redan från början vilket kan påskynda hans ställnings-&lt;br&gt;tagande. Detta får givetvis i sin tur betydelse för frågan om en&lt;br&gt;hävningsförklaring avgetts inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra meningen är ny. Om befraktaren väljer att Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fullfölja avtalet blir den nya tidpunkten som anges för lastning att&lt;br&gt;anse som ny kancelleringstid. Bortfraktaren kan därvid vara säker på&lt;br&gt;att avtalet fullföljs förutsatt att den nya tiden för lastning iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta överensstämmer med certepartipraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren får häva befraktningsavtalet på grund av dröjsmål&lt;br&gt;eller annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida, om avtalsbrottet är&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett får resebefraktaren inte häva avtalet om&lt;br&gt;lossning av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för&lt;br&gt;annan befraktare. Vid konsekutiva resor får resebefraktaren inte häva&lt;br&gt;i fråga om en enstaka resa, om inte utförandet av denna är oväsenligt&lt;br&gt;för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals-&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 340 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf reglerar befraktarens hävningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i andra fall än som avses i 28 § och motsvarar närmast 126 § första&lt;br&gt;stycket och 127 § i 1891 års sjölag. Reglerna har kompletterats med&lt;br&gt;en uttrycklig särregel för konsekutiva resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen anges uttryckligen att befraktaren&lt;br&gt;kan häva befraktningsavtalet såväl vid dröjsmål som vid annat avtals-&lt;br&gt;brott. Det kan exempelvis gälla bristande lastvärdighet, särskilda krav&lt;br&gt;på fartygets nationalitet osv. Avtalsbrottet skall vara väsentligt. Något&lt;br&gt;krav på insikt hos bortfraktaren om avtalsbrottets väsentlighet&lt;br&gt;uppställs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket uppställer speciella villkor för hävning vid delbefrakt-&lt;br&gt;ning och vid konsekutiva resor. Enligt första meningen far hävning&lt;br&gt;inte ske, om detta innebär väsentlig skada eller olägenhet för andra&lt;br&gt;befraktare. En motsvarande bestämmelse för styckegodstransport har&lt;br&gt;tagits in i 13 kap. 14 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså begränsas genom andra meningen befraktarens rätt att vid&lt;br&gt;konsekutiva resor häva befraktningsavtalet partiellt med avseende på&lt;br&gt;en enstaka resa. Så får ske endast om utförandet av den enskilda&lt;br&gt;resan är oväsentligt för bortfraktaren i förhållande till de återstående&lt;br&gt;resorna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt;gg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket krävs att befraktaren, om han vill häva befrakt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavtalet, meddelar bortfraktaren detta inom skälig tid efter det att Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet. Befraktarens be-&lt;br&gt;hov av att häva torde normalt ha samband med alternativa transport-&lt;br&gt;möjligheter eller annan möjlig disposition över godset. Vid en be-&lt;br&gt;dömning av om befraktaren handlat inom skälig tid får därför kravet&lt;br&gt;inte ställas så högt att han inte får tid att klarlägga och överväga den&lt;br&gt;uppkomna situationen. Praktiskt sett kan dock hävningsrätten bli&lt;br&gt;betydelselös genom att bortfraktaren tar ombord godset och låter&lt;br&gt;fartyget avsegla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser befraktningsavtalet ett bestämt fartyg och går det förlorat&lt;br&gt;eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att utföra resan. I sådant fall har han inte heller&lt;br&gt;rätt att utföra resan med ett annat fartyg, även om han enligt en&lt;br&gt;allmän bestämmelse i avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än&lt;br&gt;det avtalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 341 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som i första meningen överensstämmer med 128 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 1891 års sjölag, gäller befraktningsavtalets upphörande vid fartygets&lt;br&gt;förlisning eller kondemnation. Endast språkliga ändringar har&lt;br&gt;vidtagits (jfr lösningen vid styckegodstransport i 13 kap. 15 §). I&lt;br&gt;andra meningen har dock gjorts det tillägget att bortfraktaren inte&lt;br&gt;heller har rätt att utföra resan med ett annat fartyg och detta gäller&lt;br&gt;även om befraktningsavtalet innehåller en s.k. substitutionsklausul av&lt;br&gt;gängse utformning. För rätten att substituera i denna extraordinära&lt;br&gt;situation räcker det inte med en allmän bestämmelse om substitution&lt;br&gt;utan det krävs en särskild bestämmelse härom i certepartiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en substitutionsklausul av gängse utformning inte innebär en&lt;br&gt;motsvarande skyldighet för bortfraktaren att sätta in ett annat fartyg&lt;br&gt;i stället för det förlorade eller kondemnerade är klarlagt i praxis. En&lt;br&gt;lagregel med denna innebörd har därför inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i certepartiet angetts att resan skall utföras med ettdera av två&lt;br&gt;alternativa fartyg, består såväl plikten som rätten att utföra resan till&lt;br&gt;dess ett av fartygen blivit slutligt nominerat och ett eventuellt haveri&lt;br&gt;inträffar med fartyget. Om bortfraktaren redan utnyttjat en sub-&lt;br&gt;stitutionsklausul och satt in ett annat fartyg i stället för det avtalade&lt;br&gt;innan en förlust inträffar, medför förlusten av det nya fartyget likaså&lt;br&gt;i konsekvens med det ovan sagda att bortfraktarens skyldighet och&lt;br&gt;rätt att utföra resan faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktningsavtalet faller bort skall bortfraktarens ansvar inte&lt;br&gt;bedömas enligt denna paragraf. Ett eventuellt ansvar får i stället&lt;br&gt;prövas uteslutande med utgångspunkt från den särskilda ansvarsbe-&lt;br&gt;stämmelsen i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen formuleras på ett sådant&lt;br&gt;sätt att tveksamhet inte uppstår om dess dispositiva karaktär. Jag gör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;härvid samma bedömning.Med hänsyn till strävan efter så lika Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;nordiska lagtexter som möjligt har jag emellertid valt en något annan&lt;br&gt;lösning än den Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktarens skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer till följd av dröjsmål eller annat avtalsbrott på resebort-&lt;br&gt;fraktarens sida skada som inte omfattas av 27 §, har 13 kap. 25 och&lt;br&gt;26 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 342 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 130 § i 1891 års sjölag och reglerar&lt;br&gt;bortfraktarens ansvar för skada till följd av dröjsmål eller annat&lt;br&gt;avtalsbrott som inte omfattas av 27 §. Med dröjsmål avses även den&lt;br&gt;situationen att ett fartyg förlist eller kondemnerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen är hänvisningen inskränkt till 13 kap. 25 och 26 §§.&lt;br&gt;Detta innebär att avtalsparterna får avtala om andra ansvarsför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsbrott och hinder på resebefraktarens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträdande före lastningens slut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträder resebefraktaren befraktningsavtalet innan lastningen har&lt;br&gt;börjat eller har han, efter att ha gett uttryck åt detta, vid lastningens&lt;br&gt;slut inte lämnat allt det gods som avtalet gäller, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Vid konsekutiva&lt;br&gt;resor kan frånträdande av en enstaka resa ske endast om utförandet&lt;br&gt;av denna är oväsentligt för resebortfraktaren i förhållande till de&lt;br&gt;återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen skall hänsyn tas till om resebort-&lt;br&gt;fraktaren utan skälig anledning har underlåtit att ta med annat gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger inte om möjligheten att avlämna, be-&lt;br&gt;fordra eller föra in godset i bestämmelseorten måste anses utesluten&lt;br&gt;till följd av omständigheter som resebefraktaren inte borde ha räknat&lt;br&gt;med när avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införselförbud eller&lt;br&gt;någon annan åtgärd av myndighet, förstörelse av allt gods av det slag&lt;br&gt;som avtalet avser eller en därmed jämförlig händelse. Detsamma&lt;br&gt;gäller om avtalet avser bestämt gods som förstörts genom en&lt;br&gt;olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill åberopa en omständighet som avses i tredje&lt;br&gt;stycket skall han inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han&lt;br&gt;inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits&lt;br&gt;om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 343 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som reglerar befraktarens rätt att frånträda befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet helt eller delvis, har sin motsvarighet i 131 §, 132 §&lt;br&gt;första stycket och 134 § i 1891 års sjölag. En motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse för styckegodstransport har införts i 13 kap. 11 §. Några större&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar i sak åsyftas inte men reglerna har fått en väsentligt ny Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;redaktionell och principiell uppbyggnad. Vidare har en uttrycklig&lt;br&gt;särregel för konsekutiva resor tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar befraktarens ansvar när denne frånträder&lt;br&gt;avtalet. Frånträdandet kan vara fullständigt, dvs. avse hela lasten,&lt;br&gt;eller partiellt, dvs. avse en del av lasten. Såsom partiellt frånträdande&lt;br&gt;räknas också att befraktaren vid lastningens slut inte lämnat allt det&lt;br&gt;gods som avtalet gäller. Gemensamt för de tre fallen är att be-&lt;br&gt;fraktaren på ett eller annat sätt har gett uttryck för att last eller full&lt;br&gt;last inte kommer att lämnas. Har befraktaren inte gett uttryck för&lt;br&gt;detta men kan det vid lastningstidens slut konstateras att last inte alls&lt;br&gt;eller endast delvis har levererats gäller vad som sägs i 35 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Påföljden&amp;quot; för ett frånträdande är densamma som i 1891 års sjölag,&lt;br&gt;dvs. som huvudregel full skadeersättning till bortfraktaren. Vid ett&lt;br&gt;delvis frånträdande kan det - förutom ersättning för fraktförlust på&lt;br&gt;grund av att frakten enligt avtalet beräknas efter godsmängden -&lt;br&gt;framförallt bli fråga om ersättning för extra kostnader för barlast eller&lt;br&gt;omstuvning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen avser konsekutiva resor. Principerna för ett&lt;br&gt;partiellt frånträdande är desamma som för partiell hävning enligt&lt;br&gt;29 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket om bortfraktarens skyldighet att begränsa sin skada&lt;br&gt;överensstämmer med 134 § i 1891 års sjölag. Någon motsvarighet till&lt;br&gt;dess andra stycke om ersättning för överliggetid m.m. har dock inte&lt;br&gt;upptagits i denna paragraf. Ersättning för överliggetid regleras&lt;br&gt;särskilt i 15 §. Om ytterligare uppehåll skulle uppstå för bortfraktaren&lt;br&gt;i det fall överliggetiden bestämts genom avtal och detta föranleder&lt;br&gt;extra kostnader, får ersättning för detta krävas med stöd av skadere-&lt;br&gt;geln i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket om befrielse från ersättningsskyldighet vid vissa&lt;br&gt;extraordinära omständigheter överensstämmer helt med 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket om befraktarens reklamationsplikt överensstämmer&lt;br&gt;med 1891 års sjölag. I förtydligande syfte har endast tillagts att&lt;br&gt;befraktaren blir ansvarig för extra och onödiga kostnader om&lt;br&gt;reklamation inte görs i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har avfattats med beaktande av Lagrådets&lt;br&gt;erinringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hävningsrätt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får resebefraktaren frånträda befraktningsavtalet utan att skade-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ståndsansvar föreligger enligt 32 § tredje stycket, får även resebort- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fraktaren frånträda avtalet om han meddelar detta inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren inte avlämnar allt det gods som avtalet gäller,&lt;br&gt;får resebortfraktaren förelägga resebefraktaren en bestämd tilläggstid&lt;br&gt;inom vilken resebefraktaren skall betala ersättning eller ställa säker-&lt;br&gt;het. Är tiden inte oskäligt kort och har ersättningen inte betalats eller&lt;br&gt;säkerhet inte ställts inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;avtalet. Han har även rätt till ersättning enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 344 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 131 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen och 132 § andra och tredje styckena i 1891 års sjölag&lt;br&gt;och gäller bortfraktarens rätt till frånträdande eller hävning av&lt;br&gt;befraktningsavtalet vid extraordinära förhållanden respektive då&lt;br&gt;mindre last avlämnas än som avtalats. Vissa ändringar har dock&lt;br&gt;företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i första stycket skall ses som ett komplement till 32 §. Om&lt;br&gt;befraktaren inte frånträder avtalet av vissa spekulativa skäl, ges åt&lt;br&gt;bortfraktaren en motsvarande möjlighet att förhindra resans utföran-&lt;br&gt;de. Detta överensstämmer med 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktaren väljer att frånträda avtalet, är han på samma vis&lt;br&gt;som befraktaren skyldig att tillkännage detta inom skälig tid. Till&lt;br&gt;skillnad mot vad som gäller enligt 131 § andra stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag går dock rätten att frånträda förlorad om reklamationsskyldig-&lt;br&gt;heten inte fullgörs i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i andra stycket rörande partiellt frånträdande&lt;br&gt;skall ses som ett komplement till 32 §. Bortfraktaren har rätt att häva&lt;br&gt;avtalet om han har förelagt befraktaren en bestämd tilläggstid som&lt;br&gt;inte är oskäligt kort och betalning inte sker eller säkerhet inte ställs&lt;br&gt;inom tilläggstiden. Hävning får ske även om det föreligger om-&lt;br&gt;ständigheter som avses i 32 § tredje stycket. I tredje meningen&lt;br&gt;preciseras för tydlighets skull att bortfraktaren också kan kräva&lt;br&gt;ersättning enligt 32 § när avtalet hävs, om inte befraktaren är fri från&lt;br&gt;ersättningsansvar för att det gods som fattas inte har avlämnats, dvs.&lt;br&gt;det föreligger omständighet som avses i 32 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträdande efter lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett har resebefraktaren inte rätt att få godset&lt;br&gt;lossat eller resan avbruten, om detta skulle medföra väsentlig skada&lt;br&gt;eller olägenhet för resebortfraktaren eller någon annan befraktare.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 32 och 33 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 345 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som avser vissa inskränkningar i rätten för&lt;br&gt;befraktaren att frånträda befraktningsavtalet efter det att lastning&lt;br&gt;skett, motsvarar 133 § i 1891 års sjölag. Vissa språkliga ändringar&lt;br&gt;har dock gjorts. Vidare innebär hänvisningarna till 32 och 33 §§ att&lt;br&gt;bortfraktarens rätt till skadeersättning och rätt att häva avtalet skall&lt;br&gt;regleras enligt dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktarens rätt till avståndsfrakt regleras i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överliggetiden bestäms genom avtal och har resebefraktaren vid&lt;br&gt;lastningstidens utgång inte avlämnat godset eller endast en del av det,&lt;br&gt;har 32 och 33 §§ motsvarande tillämpning. Detsamma gäller när&lt;br&gt;befraktningsavtalet innehåller klausulen liner terms (linjefartsvillkor)&lt;br&gt;och liggetiden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överliggetidens längd inte har avtalats och lastningen blir så&lt;br&gt;försenad att väsentlig skada eller olägenhet uppkommer för resebort-&lt;br&gt;fraktaren även om ersättning för överliggetid betalas, får han häva&lt;br&gt;avtalet eller, när gods redan har avlämnats, förklara lastningen&lt;br&gt;avslutad. I ett sådant fall har bestämmelserna i 32 och 33 §§&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 346 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De speciella tolkningsreglema i 131 § tredje stycket och 132 §&lt;br&gt;första stycket i 1891 års sjölag har utgått och ersatts med bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna paragraf om dröjsmål med lastningen. Bestäm-&lt;br&gt;melserna tar således sikte på den situationen att godset inte avlämnas&lt;br&gt;eller att endast en del av det avlämnas utan att befraktaren har gett&lt;br&gt;uttryck för någon avsikt att frånträda befraktningsavtalet (jfr 32 §&lt;br&gt;rörande frånträdande). Trots de redaktionella och principiella&lt;br&gt;ändringarna blir dock genom hänvisningarna till 32 och 33 §§&lt;br&gt;rättsföljden densamma, dvs. som huvudregel full skadeersättning till&lt;br&gt;bortfraktaren, oavsett om situationen är att betrakta som ett från-&lt;br&gt;trädande eller som dröjsmål från befraktarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen reglerar de fall då lastningstiden är&lt;br&gt;bestämd genom befraktningsavtalet och överensstämmer med gällande&lt;br&gt;rätt. I andra meningen har endast förtydligats att reglerna i första&lt;br&gt;meningen också gäller vid bruk av avtalsklausulen liner terms, såsom&lt;br&gt;denna skall tolkas enligt 10 §, under förutsättning att liggetiden har&lt;br&gt;löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregeln i andra stycket är ny och skall ses som ett nödvändigt&lt;br&gt;komplement till definitionen av &amp;quot;överliggetid&amp;quot; i 14 § första stycket i&lt;br&gt;fall då regeln om frånträdande i 33 § första stycket inte är direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämplig. Denna definition innebär nämligen att - om överliggetiden&lt;br&gt;inte fastställts i befraktningsavtalet - bortfraktaren får nöja sig med&lt;br&gt;den särskilda ersättningen för överliggetid även om tidsutdräkten blir&lt;br&gt;betydande. Bortfraktaren bör även i ett sådant fall kunna ta sig ur&lt;br&gt;kontraktsförhållandet om förseningen samtidigt innebär väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för honom. Det kan exempelvis röra sig om en&lt;br&gt;långvarig hamnstrejk eller en spekulativ fördröjning från befraktarens&lt;br&gt;sida som gör att fartyget inte kan komma ut på en stigande frakt-&lt;br&gt;marknad eller annars att bortfraktaren kommer i dröjsmål mot en ny&lt;br&gt;befraktare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall last har avlämnats endast till en del och bortfraktaren&lt;br&gt;förklarar lastningen avslutad följer av hänvisningen till 33 § att&lt;br&gt;bortfraktaren därefter kan häva befraktningsavtalet i sin helhet genom&lt;br&gt;att förelägga befraktaren en bestämd frist för betalning av ersättning&lt;br&gt;eller ställande av säkerhet. Inte heller i den situationen kan bort-&lt;br&gt;fraktaren således tvingas att utföra resan utan full kompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat dröjsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördröjs fartyget efter lastningen eller under resan och beror detta&lt;br&gt;på ett förhållande på resebefraktarens sida, har resebortfraktaren rätt&lt;br&gt;till ersättning, om inte resebefraktaren visar att varken han själv eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller för-&lt;br&gt;summelse. Detsamma gäller om fartyget uppehålls under lossningen&lt;br&gt;därför att det inte är möjligt för resebortfraktaren att lägga upp godset&lt;br&gt;enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättning för överliggetid eller&lt;br&gt;andra fordringar enligt befraktningsavtalet inte betalade i rätt tid, får&lt;br&gt;resebortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för betalningen. Är&lt;br&gt;tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden,&lt;br&gt;får resebortfraktaren ställa in fullgörelsen av avtalet eller häva det.&lt;br&gt;Resebortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;fullgörelsen ställs in eller, om avtalet hävs, att de återstående resorna&lt;br&gt;faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 347 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf, som behandlar allt dröjsmål efter&lt;br&gt;lastningens avslutande, motsvarar 96, 99 och 109 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Förutom att reglerna redaktionellt samlats i en paragraf har&lt;br&gt;även vissa ändringar gjorts i syfte att såväl förbättra bortfraktarens&lt;br&gt;ställning som förenkla ersättningssystemet. Paragrafen innehåller&lt;br&gt;också en särregel för konsekutiva resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen, som gäller dröjsmål efter last-&lt;br&gt;ningen i lastningshamnen eller under resan, regleras befraktarens&lt;br&gt;skadeståndsansvar. Regeln innebär att det särskilda presumtionsansva- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret enligt 96 § i 1891 års sjölag i princip behålls men att beviskravet&lt;br&gt;skärps. Medan det tidigare räckte med att det gjordes antagligt måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befraktaren nu kunna visa att fel eller försummelse inte föreligger på Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;hans sida. Den i 1891 års sjölag speciella regeln med ersättning och&lt;br&gt;ersättningsberäkning såsom för överliggetid har utgått. All ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet för dröjsmål efter lastningen faller nu under presum-&lt;br&gt;tionsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktarens presumtionsansvar omfattar även hans anställda och&lt;br&gt;andra som han svarar för, t.ex. en självständig avlastare som&lt;br&gt;handlar för befraktarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen av samma stycke anges att befraktaren har samma&lt;br&gt;ansvar vid dröjsmål med lossningen. En förutsättning för ersättning&lt;br&gt;är dock att bortfraktaren inte har möjlighet att ensidigt avveckla&lt;br&gt;befraktningsavtalet genom att lägga upp godset enligt reglerna i 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att reglerna i 109 § i 1891 års sjölag om&lt;br&gt;godsmottagarens ansvar för underlåtenhet att medverka vid lossningen&lt;br&gt;inte har någon motsvarighet i den nya lagen. Mottagarens skyldig-&lt;br&gt;heter i samband med lossningen, exempelvis skyldigheten att betala&lt;br&gt;ersättning för överliggetid, regleras nu av bestämmelserna i 23, 25&lt;br&gt;och 26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta stycke innefattar inte någon uttrycklig regel&lt;br&gt;om hävning av befraktningsavtalet. Eftersom lastning redan skett får&lt;br&gt;nämligen en sådan bestämmelse mycket liten betydelse. Om dröjs-&lt;br&gt;målet blir långvarigt eller resan hindras av exempelvis ett över-&lt;br&gt;raskande exportförbud, torde dock en hävning kunna komma i fråga&lt;br&gt;med stöd av allmänna kontraktsrättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är en ny särregel för konsekutiva&lt;br&gt;resor och avser bortfraktarens möjlighet till hävning eller inhibition&lt;br&gt;av befraktningsavtalet med avseende på återstående resor vid&lt;br&gt;utebliven betalning av frakt eller ersättning för överliggetid eller för&lt;br&gt;andra fordringar enligt befraktningsavtalet. Ett certeparti kan ofta&lt;br&gt;gälla en längre tidsperiod eller ett större antal resor och bortfraktaren&lt;br&gt;skall därvid inte kunna tvingas till att anträda en ny resa utan att han&lt;br&gt;fått betalt för en tidigare. Behov av en lika sträng hävningsregel som&lt;br&gt;i 71 § rörande tidsbefraktning - där förskottsbetalning av tidsfrakten&lt;br&gt;oftast utgör den enda säkerheten - finns dock inte. Möjligheten till&lt;br&gt;hävning och skadestånd regleras därför efter samma principer som i&lt;br&gt;15 § vid utebliven ersättning för överliggetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skada som godset har orsakat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har godset orsakat skada för resebortfraktaren eller skada på far-&lt;br&gt;tyget, är resebefraktaren skyldig att betala ersättning, om han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse. Detsamma gäller om godset vid delbefraktning orsakat&lt;br&gt;skada på annat gods ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 348 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser befraktarens ansvar då gods orsakat skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen överensstämmer med 97 § första stycket i 1891 års Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sjölag. Befraktaren åläggs ett allmänt culpaansvar och detta omfattar&lt;br&gt;även skada orsakad av farligt gods. I avtalssammanhang används&lt;br&gt;emellertid inte sällan en s.k. harmless goodsklausul. Denna innebär&lt;br&gt;att ett presumtionsansvar kan drabba befraktaren. Detta ansvar blir då&lt;br&gt;av samma typ som förekommer i 8 § andra stycket gällande be-&lt;br&gt;fraktarens val av en osäker hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra meningen är ny och tar sikte på skador som orsakas&lt;br&gt;på annat gods ombord vid delbefraktning. Vid en skadesituation är&lt;br&gt;det ofta närliggande att både fartyg och last drabbas. Det bör&lt;br&gt;emellertid observeras att bestämmelsen bara avser befraktarens ansvar&lt;br&gt;mot bortfraktaren för skada på bortfraktarens eget gods eller då denne&lt;br&gt;vill återkräva vad han själv tvingats att utge till ägaren av det skadade&lt;br&gt;godset. Om lastägaren vill rikta ett direkt krav mot befraktaren på&lt;br&gt;grund av skadan, måste detta således ske på utomobligatorisk grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om fel eller försummelse kan anses föreligga&lt;br&gt;vid skada på annat gods blir givetvis av största betydelse om&lt;br&gt;bortfraktaren haft rätt att ta med gods för annan befraktare enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som handlar om det transporträttsliga ansvaret,&lt;br&gt;utesluter inte att andra regler om ansvar kan bli tillämpliga. I&lt;br&gt;exempelvis produktansvarslagen (1992:18) finns regler om strikt&lt;br&gt;ansvar för bl.a. vissa sakskador som en produkt har orsakat på grund&lt;br&gt;av en säkerhetsbrist. Ansvaret gäller bl.a. tillverkare och importörer.&lt;br&gt;Det kan naturligtvis inträffa att en befraktare också har tillverkat det&lt;br&gt;transporterade godset och att detta orsakar skada på annat gods under&lt;br&gt;sådana förhållanden att förutsättningarna för skadestånd enligt&lt;br&gt;produktansvarslagen är uppfyllda. Att befraktarens ansvar regleras&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse i sjölagen utesluter därför inte att han också&lt;br&gt;kan ha ett ansvar enligt produktansvarslagen men då inte i egenskap&lt;br&gt;av befraktare utan i egenskap av t.ex. tillverkare av den skadegörande&lt;br&gt;produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att ett tillägg görs i lagtexten vad gäller den&lt;br&gt;särskilda skadeståndsregeln i andra meningen. Förslaget synes&lt;br&gt;emellertid innebära en icke avsedd inskränkning i regelns tillämp-&lt;br&gt;ningsområde i jämförelse med de övriga nordiska lagtexterna. Detta&lt;br&gt;har jag inte kunnat godta. Däremot har jag gjort ett förtydligande i&lt;br&gt;lagtexten så att det klart framgår att regeln avser godsskada vid&lt;br&gt;delbefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktningsavtalets bortfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsfara m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig, sedan befraktningsavtalet har ingåtts, att resan skulle&lt;br&gt;vara förenad med fara för fartyget, personer ombord eller lasten till&lt;br&gt;följd av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat&lt;br&gt;väpnat våld, eller att en sådan fara har ökat väsentligt, får såväl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resebortfraktaren som resebefraktaren frånträda avtalet utan skyldig-&lt;br&gt;het att betala ersättning även om resan har påbörjats. Den som vill&lt;br&gt;frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta. Gör&lt;br&gt;han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha&lt;br&gt;undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om faran kan avvärjas genom att en del av godset lämnas kvar eller&lt;br&gt;lossas, får avtalet frånträdas endast för denna del. Resebortfraktaren&lt;br&gt;har dock rätt att frånträda avtalet i dess helhet, om det kan ske utan&lt;br&gt;väsentlig skada eller olägenhet för någon annan befraktare, om det&lt;br&gt;inte, efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för frakt-&lt;br&gt;förlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 349 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som motsvarar 135 § i 1891 års sjölag, innehåller&lt;br&gt;de allmänna reglerna för ett ömsesidigt frånträdande av befraktnings-&lt;br&gt;avtalet vid krigsfara och därmed jämförliga situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med regleringen i 1891 års lag med&lt;br&gt;den ändringen att nu uttryckligen också nämns fara för personer som&lt;br&gt;befinner sig ombord på fartyget. Vidare har lagts till att den som vill&lt;br&gt;frånträda avtalet blir ansvarig för extra och onödiga kostnader om&lt;br&gt;meddelande om frånträdande inte lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer med regleringen i 1891 års lag med&lt;br&gt;den ändringen att ett frånträdande av befraktningsavtalet i dess helhet&lt;br&gt;förutsätter att det kan ske utan &amp;quot;väsentlig skada eller olägenhet&amp;quot; i&lt;br&gt;stället för som tidigare, utan &amp;quot;skada&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till hänvisningarna i 135 § tredje stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag ges inte. Ersättning för överliggetid och avståndsfrakt&lt;br&gt;regleras nämligen särskilt i 15 respektive 21 §§. Ersättning för&lt;br&gt;ytterligare uppehåll utöver överliggetiden regleras i 36 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträdande vid konsekutiva resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 38 § begränsas till en&lt;br&gt;enstaka resa endast om utförandet av denna är oväsentligt i förhål-&lt;br&gt;lande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja vilka resor&lt;br&gt;fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 38 § ske endast om faran&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 350 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som är ett komplement till 38 §, innehåller&lt;br&gt;särregler för konsekutiva resor vid krig eller liknande förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger att ett frånträdande enligt 38 § av en enstaka&lt;br&gt;resa endast får ske om utförandet av denna är oväsentligt i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande till de återstående resorna. Denna princip är densamma som&lt;br&gt;i 29 § andra stycket och 32 § första stycket och syftar till att&lt;br&gt;förhindra en alltför kraftig störning i avtalsförhållandet. Begräns-&lt;br&gt;ningen i hävningsmöjligheten gäller både bortfraktaren och be-&lt;br&gt;fraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas den vanliga situationen att befraktaren&lt;br&gt;enligt avtalet har rätt att välja vilka resor som skall utföras. I detta&lt;br&gt;fall föreligger inte förutsättningarna enligt 38 § om han lika gärna&lt;br&gt;kan välja en resa utanför ett eventuellt krigsområde. Ett frånträdande&lt;br&gt;kan däremot ske om valrätten är begränsad till ett visst geografiskt&lt;br&gt;område och krigsfara eller liknande föreligger för hela området.&lt;br&gt;Krigsfaran har härvid en väsentlig betydelse för utförandet av resan.&lt;br&gt;På samma sätt kan bortfraktaren frigöra sig från avtalet om valet av&lt;br&gt;resa innebär att lastnings- eller lossningshamnen ligger i fareområdet&lt;br&gt;eller att fartyget måste passera genom detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en viss omformulering av bestämmelsen i&lt;br&gt;andra stycket. Vid övervägande härav har jag emellertid funnit att&lt;br&gt;den föreslagna lydelsen skiljer sig alltför mycket från de övriga&lt;br&gt;nordiska texterna. Detta skulle kunna leda till osäkerhet i rättstill-&lt;br&gt;lämpningen. Jag har därför inte följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för uppehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på grund av fara som&lt;br&gt;avses i 38 § uppehållet i lastningshamnen eller i en annan hamn under&lt;br&gt;resan, skall kostnaderna för uppehållet anses som kostnader för&lt;br&gt;gemensamt haveri och fördelas på fartyg, frakt och last enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna om gemensamt haveri. Om befraktningsavtalet frånträds&lt;br&gt;gäller detta dock inte beträffande kostnader som hänför sig till tiden&lt;br&gt;efter frånträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 351 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som gäller kostnadsfördelningen vid uppehåll på&lt;br&gt;grund av krigsfara eller liknande förhållanden, överensstämmer helt&lt;br&gt;med 136 § i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsperiodens upphörande vid konsekutiva resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fartyget befraktats för så många resor som det kan utföra inom&lt;br&gt;en angiven tidsrymd och har resebefraktaren före avtalsperiodens slut&lt;br&gt;fått anmälan om att fartyget är klart att börja ta in last, skall resan&lt;br&gt;utföras även om detta sker helt eller delvis efter det att avtalsperioden&lt;br&gt;har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att fartyget inte kan nå lastningshamnen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att fartyget inte kan nå lastningshamnen och Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;vara klart att börja ta in last före avtalsperiodens slut, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att sända fartyget till lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kan komma för sent till last-&lt;br&gt;ningshamnen och begär han anvisningar, får resebefraktaren bestäm-&lt;br&gt;ma antingen att resan skall utföras enligt befraktningsavtalet eller att&lt;br&gt;avtalet skall upphöra. Avtalet upphör om resebefraktaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han fått anmälan begär att resan skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 352 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller särregler för konsekutiva resor i det fall&lt;br&gt;fartyget enligt certepartiet skall utföra så många resor som möjligt&lt;br&gt;inom en viss angiven tidsperiod. På samma vis som vid tidsbefrakt-&lt;br&gt;ning kan det då vara svårt att planera verksamheten så att sista resan&lt;br&gt;exakt sammanfaller med befraktningsperiodens utgång. De här aktu-&lt;br&gt;ella reglerna reglerar om en eventuell slutlig resa skall anses falla&lt;br&gt;inom certepartiet eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en resa skall omfattas av certepartiet&lt;br&gt;så snart lastningsanmälan gjorts före avtalsperiodens slut. För last-&lt;br&gt;ningsanmälan gäller därvid reglerna i 12 och 13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges uttryckligen att bortfraktaren inte är skyldig&lt;br&gt;att anträda en resa mot lastningshamnen, om det är uppenbart att&lt;br&gt;fartyget inte kan komma fram i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i ett tveksamt fall kan bortfraktaren befria sig från sina&lt;br&gt;skyldigheter genom att utnyttja den interpellationsrätt som tilläggs&lt;br&gt;honom enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KVANTUMKONTRAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kvantumkontrakt gäller befordran med fartyg&lt;br&gt;av en bestämd mängd gods fördelad på flera resor under en angiven&lt;br&gt;tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas dock inte, om det är avtalat att resorna&lt;br&gt;skall utföras efter varandra med ett bestämt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 353 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger tillämpningsområdet för de dispositiva rätts-&lt;br&gt;reglerna om kvantumkontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet bestäms enligt första stycket med hjälp av två&lt;br&gt;huvudrekvisit. Det ena är att transportåtagandet skall avse förflyttning&lt;br&gt;av ett visst totalkvantum gods. Enligt det andra skall detta kvantum&lt;br&gt;fördelas på flera resor under en angiven tidsrymd. Mängden gods&lt;br&gt;behöver inte vara bestämd i vikt eller volym utan kan likaväl anges&lt;br&gt;som en befraktares årliga export till en viss marknad. Kontraktet kan&lt;br&gt;även innehålla vida optioner ifråga om mängden och även avse olika&lt;br&gt;slag av gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsperioden för kontraktet kan anges på olika sätt. Det vanligaste&lt;br&gt;är att tidsrymden anges i år eller månader. Men tidsperioden kan&lt;br&gt;även fastställas till den tid det tar att befordra en närmare identifierad&lt;br&gt;last, tex ett malmlager, med en viss skeppningshastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen mot konsekutiva resor anges enligt andra stycket så att, om&lt;br&gt;resorna skall utföras efter varandra och med bestämt fartyg, det&lt;br&gt;aldrig blir fråga om tillämpning av kvantumreglema utan av resebe-&lt;br&gt;fraktningsreglema med deras särregler för konsekutiva resor. Den&lt;br&gt;grundläggande generiska karaktären hos ett kvantumkontrakt, dvs. det&lt;br&gt;ännu inte konkret utpekade fartyget, behålls således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resorna behöver inte följa &amp;quot;omedelbart&amp;quot; efter varandra. Både avtal&lt;br&gt;om konsekutiva resor och om kvantumkontrakt tillåter mellankom-&lt;br&gt;mande ballastresor och andra arrangemang i syfte att med ett&lt;br&gt;logistiskt transportsystem minska kostnaderna. Vad gäller nutidens&lt;br&gt;specialiserade &amp;quot;garagefartyg&amp;quot; för bilar, för att ta ett exempel, kan&lt;br&gt;sådana gå i tidtabellsenliga slingor och hämta upp olika kvantiteter&lt;br&gt;bilar från olika tillverkningsställen och lossa dem på olika marknader,&lt;br&gt;allt i ett invecklat mönster, utan att därför kvantumkontrakten till&lt;br&gt;grund för sådana operationer mister sin typiskt generiska karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av kvantumkontrakten gentemot styckegodstrans-&lt;br&gt;porter bestäms genom reglerna i 13 kap. 3 § andra stycket. Det kan&lt;br&gt;därför hänvisas till vad som anförts vid denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av godsmängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger avtalet utrymme för val av den totala mängden gods som skall&lt;br&gt;befordras, har befraktaren rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller valet mängden som skall befordras på en särskild resa, är det&lt;br&gt;bortfraktaren som har rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 354 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen från ramavtalets principiella plan till det konkreta&lt;br&gt;fraktavtalet sker med hjälp av en fortgående individualisering, först&lt;br&gt;av lastpartiema, sedan av fartygen och deras resor. I just dessa&lt;br&gt;avseenden har man redan på ramavtalets plan behov av några&lt;br&gt;dispositiva regler. I denna paragraf regleras rätten att bestämma gods-&lt;br&gt;mängden i de fall avtalet ger utrymme för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen hänför sig till individualiseringen av lastpartier. I&lt;br&gt;händelse av oklarhet är det befraktaren som har valrätten med&lt;br&gt;avseende på den totala mängden av gods som skall befordras under&lt;br&gt;kvantumkontraktet (brukar anges med vissa marginaler och optioner).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan första stycket tar sikte på den situationen att kontraktet ger&lt;br&gt;ett spelrum beträffande den totala mängden gods, handlar andra&lt;br&gt;stycket om situationer då det finns ett spelrum med avseende på&lt;br&gt;vilken mängd gods som skall befordras på en särskild resa. I det förra&lt;br&gt;fallet har spelrummet typiskt sett getts i befraktarens intresse; det är&lt;br&gt;hans transportbehov som avtalet skall tillfredsställa. Gäller det&lt;br&gt;spelrum med avseende på en särskild resa - spelrum som måste bli&lt;br&gt;relativt små - är de däremot givna i bortfraktarens intresse (fartygets&lt;br&gt;lastförmåga etc.) och det är därför enligt andra stycket han som har&lt;br&gt;rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppningsplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall utarbeta skeppningsplaner för lämpliga tids-&lt;br&gt;perioder i förhållande till den tidsrymd som avtalet avser och i god&lt;br&gt;tid underrätta bortfraktaren om planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall se till att den mängd gods som avtalet omfattar&lt;br&gt;blir fördelad på lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid skall han&lt;br&gt;beakta storleken av de fartyg som skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 355 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen reglerar befraktarens skyldighet att utarbeta skepp-&lt;br&gt;ningsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fördelningsfaktor är enligt första stycket kravet på att&lt;br&gt;befraktaren utarbetar skeppningsplaner för lämpliga tidsperioder i&lt;br&gt;förhållande till hela kvantumkontraktets löptid och på att befraktaren&lt;br&gt;i god tid underrättar bortfraktaren om planerna. Denne får därmed en&lt;br&gt;möjlighet att disponera hela sin flotta på lämpligaste sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall fördelningen ske över hela avtalsperioden&lt;br&gt;och under hänsynstagande till vilken fartygsstorlek som skall&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 och 46 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om skeppning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall anmäla skeppning i skälig tid. I anmälan skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges när godset senast kommer att vara klart för lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nominering av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan om skeppning har lämnats, skall bortfraktaren till-&lt;br&gt;handahålla ett fartyg som är lämpat att utföra resan i rätt tid. Bort-&lt;br&gt;fraktaren skall inom skälig tid anmäla vilket fartyg som skall utföra&lt;br&gt;resan, fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till lastnings-&lt;br&gt;hamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandahålla fartyg för gods som&lt;br&gt;inte är klart för lastning före avtalsperiodens utgång, om inte över-&lt;br&gt;skridandet beror på förhållanden utanför befraktarens kontroll och&lt;br&gt;inte är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 356 och 357 §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 och 46 §§ innehåller bestämmelser om anmälan av skeppning&lt;br&gt;och om nominering av fartyg. Reglerna är av principiell art för att&lt;br&gt;tjäna som utgångspunkt för en närmare reglering i det enskilda&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Individualiseringen av en särskild resa sker i två steg. Först är det&lt;br&gt;befraktaren som skall anmäla skeppningen i skälig tid. Därefter är det&lt;br&gt;bortfraktarens sak att tillhandahålla (nominera) ett lämpligt fartyg och&lt;br&gt;inom skälig tid underrätta befraktaren om detta samt om fartygets&lt;br&gt;lastförmåga och förväntade ankomst till lastningshamnen. En&lt;br&gt;förutsättning för bortfraktarens skyldighet att nominera ett fartyg är&lt;br&gt;att godset är klart för lastning före avtalsperiodens utgång eller inom&lt;br&gt;en viss tid därefter. Skyldigheten att nominera bortfaller dock om&lt;br&gt;tidsöverskridandet beror på omständigheter inom befraktarens&lt;br&gt;kontroll eller annars är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförandet av resorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bortfraktaren har lämnat anmälan som avses i 46 § gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna om styckegodstransport eller resebefraktning för den&lt;br&gt;befordran som skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktarens skyldighet att utföra en särskild resa bortfaller&lt;br&gt;på grund av ett förhållande som bortfraktaren ansvarar för, har be-&lt;br&gt;fraktaren rätt att begära att godset eller en motsvarande mängd nytt&lt;br&gt;gods blir befordrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger bortfallet av resan anledning att räkna med att senare resor inte&lt;br&gt;kommer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål, får befraktaren häva&lt;br&gt;avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 358 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller utförandet av resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att nominering av ett fartyg har skett har man lämnat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramavtalets abstrakta nivå och kommit ned till de konkreta reglerna Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om styckegodstransport respektive resebefraktning. Vilket av dessa&lt;br&gt;regelverk som blir tillämpligt får avgöras med hänsyn till bestämmel-&lt;br&gt;sen i 13 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från utgångspunkten att reglerna om styckegodstransport eller&lt;br&gt;resebefraktning skall tillämpas på den särskilda resan utan hänsyn till&lt;br&gt;det överordnade kvantumkontraktet görs vissa undantag. I andra&lt;br&gt;stycket regleras den situationen att bortfraktarens skyldighet att utföra&lt;br&gt;en särskild resa faller bort efter det att fartyget nominerats. Om bort-&lt;br&gt;fraktaren är ansvarig för bortfallet, har befraktaren rätt att begära att&lt;br&gt;godset eller motsvarande mängd nytt gods befordras. Frågan om bort-&lt;br&gt;fraktarens skyldighet att utföra en särskild resa har fallit bort och om&lt;br&gt;bortfraktaren är ansvarig för bortfallet får därvid avgöras enligt de&lt;br&gt;regler som gäller för den särskilda resan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket kan under vissa förutsättningar en hävning ske&lt;br&gt;av hela kontraktet i dess återstående delar, nämligen om bortfallet av&lt;br&gt;en resa ger anledning att räkna med att inte heller senare resor kom-&lt;br&gt;mer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål. Denna hävningsregel är&lt;br&gt;av samma typ som den som finns intagen i 44 § andra stycket&lt;br&gt;köplagen (1990:931) rörande s.k. successiva leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med anmälan om skeppning och skeppningsplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om en skeppning, får bort-&lt;br&gt;fraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden inte&lt;br&gt;oskäligt kort och har en skeppning inte anmälts inom tilläggstiden, får&lt;br&gt;bortfraktaren antingen anmäla ett fartyg enligt 46 § i överens-&lt;br&gt;stämmelse med gällande skeppningsplan eller häva avtalet i fråga om&lt;br&gt;den resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan av senare skeppningar, får bort-&lt;br&gt;fraktaren häva avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant förhållande som avses i 32 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktaren inte i tid underrättar bortfraktaren om skeppnings-&lt;br&gt;planer, kan bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och överskrids den, får bortfraktaren häva avtalet&lt;br&gt;i fråga om den återstående delen. Tredje stycket har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 359 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar påföljderna av befraktarens dröjsmål med anmä-&lt;br&gt;lan om skeppning och med utarbetande av skeppningsplaner. På detta&lt;br&gt;stadium befinner man sig alltjämt på ramavtalets abstrakta plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får bortfraktaren vid befraktarens dröjsmål med&lt;br&gt;anmälan om skeppning förelägga en bestämd tilläggstid för en sådan&lt;br&gt;anmälan. Om befraktaren därvid inte fullgör sin anmälningsskyldighet&lt;br&gt;inom denna tid, får bortfraktaren å sin sida anmäla ett fartyg enligt&lt;br&gt;46 §. En nominering medför då att bortfraktarens skyldighet att låta&lt;br&gt;fartyget gå till lastningshamnen, hans rätt att häva för den resan på&lt;br&gt;grund av dröjsmål med leverans av gods och hans krav på ersättning&lt;br&gt;för bortfallet skall bedömas efter reglerna för den särskilda resan&lt;br&gt;enligt 47 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt detta stycke kan bortfraktaren efter omständigheterna även&lt;br&gt;välja att häva kontraktet beträffande den aktuella resan i stället för att&lt;br&gt;nominera ett fartyg. Det kan exempelvis stå helt klart för honom att&lt;br&gt;gods inte kommer att levereras enligt skeppningsplanen. Därmed för-&lt;br&gt;hindras onödiga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har det tagits in en hävningsregel av samma typ som&lt;br&gt;i 47 § tredje stycket. Om befraktarens dröjsmål med anmälan om&lt;br&gt;skeppning ger anledning att räkna med att det uppkommer väsentligt&lt;br&gt;dröjsmål även med anmälan om senare skeppningar, får bortfraktaren&lt;br&gt;häva kontraktet beträffande den återstående delen. Hävning för den&lt;br&gt;återstående delen förutsätter inte att befraktaren har överskridit&lt;br&gt;tilläggstiden enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket reglerar bortfraktarens rätt till ersättning för den&lt;br&gt;förlust som dröjsmålet medför. Befraktarens ersättningsansvar är&lt;br&gt;objektivt med undantag för sådana situationer som avses i 32 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke behandlar dröjsmål med utarbetandet av&lt;br&gt;skeppningsplaner enligt 44 §. Om dröjsmålet kvarstår efter en före-&lt;br&gt;lagd tilläggstid, kan bortfraktaren häva kontraktet beträffande den&lt;br&gt;återstående delen. Därmed avses de eventuella resor som inte&lt;br&gt;omfattas av någon tidigare skeppningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med nominering av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan om fartyg, får befraktaren&lt;br&gt;förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort och har&lt;br&gt;anmälan inte lämnats inom tilläggstiden far befraktaren häva avtalet&lt;br&gt;i fråga om den resa som tilläggstiden gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan om fartyg även i fråga om senare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skeppningar, får befraktaren häva avtalet i fråga om den återstående&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant hinder utanför bortfraktarens kontroll som denne inte skäligen&lt;br&gt;kunde ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder denne inte&lt;br&gt;heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 360 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att befraktaren gjort anmälan om skeppning är bort-&lt;br&gt;fraktaren skyldig att tillhandahålla fartyg enligt 46 §. I denna&lt;br&gt;paragraf regleras de påföljder som bortfraktarens dröjsmål med&lt;br&gt;nomineringen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktaren inte har anmält fartyg i tid far enligt första stycket&lt;br&gt;befraktaren förelägga en bestämd tilläggstid. Om tilläggstiden över-&lt;br&gt;skrids får befraktaren häva kontraktet ifråga om den resa tilläggstiden&lt;br&gt;gäller. Befraktarens möjlighet att häva avtalet för en särskild resa på&lt;br&gt;grund av förhållanden som inträder efter det att fartyget har nomine-&lt;br&gt;rats skall inte bedömas enligt dessa regler utan enligt reglerna för den&lt;br&gt;särskilda resan enligt 47 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en hävningsregel av samma typ som i 47 §&lt;br&gt;tredje stycket. Befraktaren får häva kontraktet beträffande den återstå-&lt;br&gt;ende delen om dröjsmålet med anmälan av fartyg ger anledning att&lt;br&gt;räkna med att det uppkommer väsentligt dröjsmål med anmälan av&lt;br&gt;fartyg även ifråga om senare skeppningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsregeln i tredje stycket speglar kvantumkontraktets&lt;br&gt;generiska karaktär och skiljer sig därför från motsvarande ersättnings-&lt;br&gt;regler för exempelvis rese- och tidsbefraktning i 31 respektive 57 §§.&lt;br&gt;Denna bestämmelse överensstämmer i stort med motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelse i 27 § första stycket köplagen (1990:931). Av allmänna&lt;br&gt;principer om bevisbördans placering torde följa att det är bort-&lt;br&gt;fraktaren som har att visa att dröjsmålet beror på ett sådant hinder att&lt;br&gt;ersättningsskyldighet inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med betalning av frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte frakt, ersättning för överliggetid eller andra fordringar&lt;br&gt;enligt avtalet i rätt tid, får bortfraktaren förelägga en bestämd till-&lt;br&gt;läggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och betalas&lt;br&gt;fordringen inte inom tilläggstiden, får bortfraktaren ställa in fullgö-&lt;br&gt;relsen av avtalet eller, om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott,&lt;br&gt;häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att han&lt;br&gt;ställer in fullgörelsen av avtalet eller, om avtalet hävs, på att de åter-&lt;br&gt;stående resorna bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid slutet av varje resa enligt avtalet har bortfraktaren rätt att hålla&lt;br&gt;inne lasten till säkerhet för fordringar enligt avtalet. När konossement&lt;br&gt;20 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har utfärdats gäller vad nu sagts i förhållande till tredje man bara om&lt;br&gt;fordringen har antecknats i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 361 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kvantumkontrakt är befraktarens betalningsskyldighet normalt&lt;br&gt;knuten till den särskilda resan och påföljden vid ett dröjsmål med&lt;br&gt;betalningen följer i första hand av reglerna för den resan enligt 47 §&lt;br&gt;första stycket. Av dessa bestämmelser följer emellertid att ett&lt;br&gt;dröjsmål med betalning kan påverka hela det återstående avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket kan bortfraktaren i principiell överensstämmel-&lt;br&gt;se med vad som stadgas för konsekutiva resor i 36 § tredje stycket&lt;br&gt;förelägga befraktaren en bestämd tilläggstid om frakt, ersättning för&lt;br&gt;överliggetid eller andra fordringar enligt kontraktet inte betalas. Efter&lt;br&gt;utgången av denna tid har bortfraktaren rätt att inställa fullgörelsen&lt;br&gt;av avtalet. Detta innebär att de resor som vid inställelsen inte blivit&lt;br&gt;utförda bortfaller och att mängden gods enligt kontraktet skall redu-&lt;br&gt;ceras i motsvarande mån. Bortfraktaren kan också välja att häva kon-&lt;br&gt;traktet i dess återstående delar. En förutsättning för detta är dock att&lt;br&gt;dröjsmålet med betalningen utgör ett väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att bortfraktaren har rätt till ersättning för&lt;br&gt;förlust som beror på att fullgörelsen av kontraktet ställts in eller att&lt;br&gt;kontraktet hävts i återstående delar. Rätten till ersättning omfattar&lt;br&gt;också utlägg och kostnader föranledda av själva dröjsmålet med betal-&lt;br&gt;ningen. Befraktarens skyldighet att betala dröjsmålsränta regleras i&lt;br&gt;räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktarens rätt att hålla inne godset för fordringar som hänför&lt;br&gt;sig till den särskilda resan följer i första hand av de regler som gäller&lt;br&gt;för denna (se 47 § första stycket). Tredje stycket av denna paragraf&lt;br&gt;utvidgar emellertid denna rätt till att avse också andra fordringar&lt;br&gt;enligt kvantumkontraktet, i praktiken fordringar som hänför sig till&lt;br&gt;tidigare resor. Det bör uppmärksammas att rätten att hålla inne godset&lt;br&gt;enligt denna bestämmelse endast kan göras gällande mot en tredje&lt;br&gt;man som innehar konossement under förutsättning att fordringen&lt;br&gt;antecknats i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder det under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden&lt;br&gt;eller en väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för fullgörelsen av avtalet, får såväl bortfraktaren som&lt;br&gt;befraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 362 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av krig eller krigsliknande förhållanden efter det att ett&lt;br&gt;fartyg nominerats för en särskild resa skall bedömas efter reglerna för&lt;br&gt;den resan enligt 47 § första stycket. Denna bestämmelse reglerar&lt;br&gt;emellertid betydelsen av sådana omständigheter för kvantumkontraktet&lt;br&gt;i dess helhet. Vardera avtalsparten kan härvid frånträda kontraktet på&lt;br&gt;liknande villkor som gäller för konsekutiva resor enligt 38 § och 39&lt;br&gt;§ andra stycket och för tidsbefraktningsavtal enligt 74 §. Vid&lt;br&gt;bedömningen av om en situation är att hänföra under denna be-&lt;br&gt;stämmelse kan ledning hämtas från 38 § om resebefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att lagtexten kompletteras med en närmare&lt;br&gt;beskrivning av vilka händelser som kan utlösa en rätt att frånträda&lt;br&gt;avtalet. Vid övervägande härav har jag emellertid funnit att texten&lt;br&gt;skulle komma att skilja sig alltför mycket från de övriga nordiska&lt;br&gt;lagtexterna. Jag har därför inte följt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare, på motsvarande sätt som beträffande regeln i&lt;br&gt;14 kap. 39 §, förordat en viss omformulering av bestämmelsen. Av&lt;br&gt;skäl som jag närmare har utvecklat i specialmotiveringen till nämnda&lt;br&gt;paragraf har jag inte heller i detta avseende varit beredd att följa&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIDSBEFRAKTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygets avlämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartygets skick och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till tidsbefraktarens förfogande&lt;br&gt;på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren se till att fartygets skick,&lt;br&gt;föreskrivna handlingar, bemanning, proviantering och övrig utrust-&lt;br&gt;ning uppfyller de krav som ställs i vanlig fraktfart i det fartområde&lt;br&gt;som befraktningsavtalet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bränsle för att kunna nå&lt;br&gt;närmaste användbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren skall överta&lt;br&gt;bränslet och betala för det efter priset i denna hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 363 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om tidsbefraktning är tillämpliga på avtal enligt den&lt;br&gt;definition som finns upptagen il §. I 52 § uttrycks tidsbortfraktarens&lt;br&gt;huvudförpliktelse nämligen att ställa fartyget till tidsbefraktarens&lt;br&gt;förfogande på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats. Den&lt;br&gt;kommersiella kontrollen över fartyget övergår därvid på tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren medan tidsbortfraktaren behåller det nautiska handhavandet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tidpunkt avses lokal tid om certepartiet inte hänvisar till Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;Greenwich Mean Time eller annat följer av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 138 § första punkten i 1891 års sjölag.&lt;br&gt;Någon ändring i sak åsyftas inte vad avser tidsbortfraktarens&lt;br&gt;skyldighet att hålla fartyget i sjövärdigt skick. Sjövärdighets-&lt;br&gt;förpliktelsen är fortfarande anpassad till den särskilda funktions-&lt;br&gt;fördelningen vid tidsbefraktning. Tidsbortfraktaren är normalt inte&lt;br&gt;skyldig att hålla specialutrustning för viss last eller trad, om inte&lt;br&gt;annat framgår av tidsbefraktningsavtalet (angående begreppet sjö-&lt;br&gt;värdighet, se den allmänna motiveringen under avsnitt 3.4.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den relevanta tidpunkten för bedömningen av om tidsbortfraktaren&lt;br&gt;har uppfyllt sina förpliktelser är avlämnandet av fartyget. Sjövärdig-&lt;br&gt;hetsförpliktelsen kvarstår sedan under hela befraktningsperioden.&lt;br&gt;Detta framgår av 58 § första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har uttryckligen angetts att tidsbortfraktaren även&lt;br&gt;är skyldig att hålla fartygets handlingar i ordning. Härmed avses i&lt;br&gt;första hand handlingar som föreskrivs i lag och förordningar men&lt;br&gt;också försäkringsbevis o.d. i den mån tidsbortfraktaren påtagit sig&lt;br&gt;försäkringsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har det tagits in en bestämmelse av praktiskt slag&lt;br&gt;som saknar motsvarighet i sjölagen och som rör kvarvarande bränsle.&lt;br&gt;Regeln bygger på principen i 60 § att tidsbefraktaren svarar för&lt;br&gt;bränslet under hela befraktningsperioden och avser såväl det fallet att&lt;br&gt;fartyget avlämnas till sjöss som att avlämnandet sker i hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, på motsvarande sätt som beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;i 13 kap. 12 §, förordat att sjövärdighetsregeln i andra stycket av&lt;br&gt;förevarande paragraf utformas i närmare överensstämmelse med den&lt;br&gt;bestämmelse om sjövärdighet som finns intagen i 6 kap. 1 §. Som jag&lt;br&gt;närmare har utvecklat i specialmotiveringen till förstnämnda paragraf&lt;br&gt;har jag inte varit beredd att godta Lagrådets förslag i nu aktuellt&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet får såväl tidsbortfraktaren som tidsbefraktaren&lt;br&gt;begära sedvanlig besiktning av fartyget, dess utrustning och kvar-&lt;br&gt;varande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna, inbegripet kostnader för tidsförlust som har föranletts&lt;br&gt;av besiktningen, skall bäras av parterna med hälften var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsutlåtandet utgör bevis om fartygets och utrustningens&lt;br&gt;skick samt om omfattningen av kvarvarande bränsle, om annat inte&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 364 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om besiktning är ny men en motsvarande regel finns Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;vanligen i nutida tidscertepartier. Regelns syfte är att förhindra en&lt;br&gt;senare tvist mellan avtalsparterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom första stycket får var och en av parterna i ett tidsbefrakt-&lt;br&gt;ningsavtal rätt att begära besiktning i samband med avlämnandet av&lt;br&gt;fartyget. Parterna kan i första hand själva utse en eller flera besikt-&lt;br&gt;ningsmän på sätt som är brukligt inom den fart det gäller men part&lt;br&gt;har också möjlighet att fa besiktningsmän förordnade enligt 18 kap.&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall besiktningskostnadema bäras av parterna&lt;br&gt;med hälften var. Även kostnaderna för nettotidsförlusten på grund av&lt;br&gt;besiktningen skall fördelas på parterna oavsett om besiktningen äger&lt;br&gt;rum före eller efter avlämnandet av fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att ett besiktningsutlåtande inte utgör&lt;br&gt;exklusivt bevis men att utlåtandet ändå skall väga tungt vid en be-&lt;br&gt;dömning av förhållandena då fartyget avlämnades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlämnande av fartyget till sjöss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har parterna avtalat att fartyget skall avlämnas till sjöss, skall tids-&lt;br&gt;bortfraktaren underrätta tidsbefraktaren om avlämnandet och uppge&lt;br&gt;fartygets position samt tidpunkten för avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning enligt 53 § företas i den första hamn som fartyget&lt;br&gt;anlöper efter avlämnandet. Om det vid besiktningen konstateras att fel&lt;br&gt;i fartyget föreligger, skall frakt inte betalas för den tid som går för-&lt;br&gt;lorad för att avhjälpa felet. Om tidsbefraktaren häver befraktnings-&lt;br&gt;avtalet enligt 56 §, bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från&lt;br&gt;avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 365 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och reglerar det fallet att fartyget avlämnas till&lt;br&gt;sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget kan enligt avtalsparternas val avlämnas vid en viss tidpunkt&lt;br&gt;eller då det befinner sig på en viss position. Oavsett vilket sätt&lt;br&gt;parterna har valt skall enligt första stycket tidsbortfraktaren alltid&lt;br&gt;bekräfta avlämnandet med tids- och positionsangivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den besiktning av fartyget som parter-&lt;br&gt;na har rätt att begära enligt 53 § skall förläggas till den första hamn&lt;br&gt;som fartyget anlöper efter avlämnandet. Med &amp;quot;första hamn&amp;quot; avses i&lt;br&gt;detta sammanhang en hamn där besiktning rent praktiskt kan&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en beaktansvärd tid kan förflyta mellan avlämnandet och Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;besiktningen ges också särskilda regler med avseende på tidsfrakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel i fartyget konstateras skall i enlighet med principerna om s.k.&lt;br&gt;off-hire (se närmare under 72 §) tidsfrakt inte betalas för den tid som&lt;br&gt;går åt för att avhjälpa felet. Är felet så allvarligt att tidsbefraktaren&lt;br&gt;väljer att häva befraktningsavtalet skall tidsfrakt överhuvud inte utgå.&lt;br&gt;Frakt som betalats i förskott vid avlämnandet skall i så fall betalas&lt;br&gt;tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har avfattats med beaktande av vad&lt;br&gt;Lagrådet har anfört om ett förtydligande av bestämmelsens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kancelleringstid och dröjsmål med avlämnandet av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fartyget enligt befraktningsavtalet vara klart att börja ta in last&lt;br&gt;senast viss tidpunkt (kancelleringstid), får tidsbefraktaren häva avtalet&lt;br&gt;om fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte&lt;br&gt;har lämnats före fristens utgång. Om fartyget i annat fall skall av-&lt;br&gt;lämnas senast viss tidpunkt, får tidsbefraktaren häva avtalet om tiden&lt;br&gt;överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler tidsbortfraktaren att fartyget kommer för sent och uppger&lt;br&gt;han när fartyget kommer att vara klart att börja ta in last eller att&lt;br&gt;avlämnas, får tidsbefraktaren häva avtalet om det sker inom skälig&lt;br&gt;tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancelleringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget i ett annat fall avlämnas för sent, får tidsbefraktaren&lt;br&gt;häva avtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 366 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i denna paragraf, som motsvarar reglerna i 146 § i 1891&lt;br&gt;års sjölag, överensstämmer till sin avfattning mycket nära med 28 §&lt;br&gt;och 29 § första stycket rörande resebefraktning. Det kan därför hän-&lt;br&gt;visas till vad som anförts under dessa bestämmelser. Följande&lt;br&gt;ändringar i förhållande till 1891 års sjölag bör dock uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar det fallet att avtalsparterna bestämt att&lt;br&gt;fartyget skall avlämnas senast vid en exakt tidpunkt, något som&lt;br&gt;motsvarar vad som på köprättens område brukar benämnas fixköp.&lt;br&gt;Regelns utformning tar sikte både på fall då parterna kommit överens&lt;br&gt;om en bestämd tid inom vilken fartyget skall börja lasta och fall då&lt;br&gt;de avtalat att fartyget skall avlämnas senast en viss tidpunkt i någon&lt;br&gt;hamn eller till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till bestämmelsen i 146 § andra stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag (jfr NJA II 1936 s. 490) framgår att denna är tillämplig på&lt;br&gt;dröjsmålssituationer under hela den tid som fartyget står till tidsbe-&lt;br&gt;fraktarens förfogande. Men med den nya lydelsen i denna paragraf&lt;br&gt;omfattas endast dröjsmål vid fartygets avlämnande. Rättsföljdema av&lt;br&gt;annat dröjsmål under avtalstiden regleras i stället genom 64 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket jämfört med 146 § första stycket i 1891 års sjölag&lt;br&gt;har den viktiga ändringen gjorts att den särskilda hävningsrätten vid&lt;br&gt;tidsbortfraktarens s.k. egenfel utgått. Oavsett vem som orsakat dröjs-&lt;br&gt;målet kan tidsbefraktaren enligt bestämmelsen häva befraktnings-&lt;br&gt;avtalet om detta utgör ett väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fel i fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyget eller i fartygets utrust-&lt;br&gt;ning, har tidsbefraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om avtals-&lt;br&gt;brottet är väsentligt, rätt att häva befraktningsavtalet. Detta gäller inte&lt;br&gt;om tidsbortfraktaren avhjälper felet utan en sådan försening som&lt;br&gt;enligt 55 § ger tidsbefraktaren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 367 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen som rör fel i fartyget, är ny och saknar motsvarighet&lt;br&gt;både i 1891 års sjölag och i de vanligaste tidscertepartiema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med &amp;quot;fel&amp;quot; måste bedömas med utgångspunkt från de&lt;br&gt;krav som ställs på fartyg och utrustning enligt bestämmelserna i 52 §&lt;br&gt;och från vad avtalsparterna kommit överens om i det enskilda fallet&lt;br&gt;eller vad som annars kan följa av avtal mellan dem. Således kan&lt;br&gt;bristande sjövärdighet vara att anse som fel. Likaså kan fel vara för&lt;br&gt;handen om fartyget eller utrustningen inte motsvarar den beskrivning&lt;br&gt;som gjorts i certepartiet. I första hand gäller detta fartygets prestanda&lt;br&gt;vad avser fart och lastkapacitet. Även fartygets ålder, nationalitet&lt;br&gt;m.m. kan ha stor betydelse för tidsbefraktaren beroende på det&lt;br&gt;fartområde som avtalet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fel inte blir avhjälpt kan tidsbefraktaren ändå hålla fast vid&lt;br&gt;certepartiet och få avdrag på frakten. Fraktavdraget är främst avsett&lt;br&gt;att kompensera tidsbefraktaren för mindre allvarliga fel i fartyg och&lt;br&gt;utrustning och därigenom begränsa behovet av hävning. Syftet är&lt;br&gt;således att återställa balansen mellan tidsbortfraktarens felaktiga&lt;br&gt;prestation och det vederlag för tidsbefraktningen som tidsbefraktaren&lt;br&gt;skall betala. Tidsbefraktaren kan dock välja att häva avtalet. En förut-&lt;br&gt;sättning för detta är att avtalsbrottet är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sista meningen har tidsbefraktaren inte rätt till fraktavdrag&lt;br&gt;eller rätt att häva avtalet om felet avhjälps utan sådan försening som&lt;br&gt;ger hävningsrätt enligt 55 §. Detta kan exempelvis innebära att&lt;br&gt;tidsbefraktaren i det särskilda fallet får nöja sig med fraktavdrag om&lt;br&gt;ett mer allvarligt fel åtgärdas i allt väsentligt senast en viss tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för förlust till följd av dröjs-&lt;br&gt;mål eller fel vid avlämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att dröjs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet eller felet inte beror på fel eller försummelse av honom själv Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;eller någon som han svarar för, föreligger inte rätt till sådan ersätt-&lt;br&gt;ning. Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning för skada till följd&lt;br&gt;av att fartyget vid avtalsslutet saknade en egenskap eller utrustning&lt;br&gt;som kan anses tillförsäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 368 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 147 § i 1891 års sjölag. Den avser&lt;br&gt;emellertid även ansvar för fel i fartyget men har begränsats i sin&lt;br&gt;tillämplighet till tiden för avlämnandet av fartyget. Dröjsmål och&lt;br&gt;annat avtalsbrott under befraktningsperioden regleras genom 64 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med 31 § rörande resebefraktning uppställs som förutsätt-&lt;br&gt;ning för skadeersättning fel eller försummelse av tidsbortfraktaren&lt;br&gt;eller någon som han svarar för. Bevisbördan åvilar - liksom i 147 §&lt;br&gt;i 1891 års sjölag - tidsbortfraktaren men beviskravet har skärpts i&lt;br&gt;förhållande till den tidigare lydelsen. Tidsbortfraktaren skall således&lt;br&gt;visa frånvaro av fel eller försummelse för att undgå ansvar; tidigare&lt;br&gt;räckte det med att detta gjordes antagligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i sista meningen är ny och kan jämföras med 40 § tredje&lt;br&gt;stycket köplagen (1990:931). Här bör uppmärksammas att en&lt;br&gt;förutsättning för skadeersättning är att egenskapen eller utrustningen&lt;br&gt;saknades redan vid avtalsslutet. Om exempelvis ett fartygs prestanda&lt;br&gt;minskat efter avtalsslutet men före avlämnandet vad gäller garanterad&lt;br&gt;fart, får tidsbortfraktarens ansvar bedömas enligt huvudregeln i&lt;br&gt;paragrafens första och andra meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförandet av resorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktarens förfoganderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall under befraktningsperioden utföra de resor&lt;br&gt;som tidsbefraktaren begär i överensstämmelse med befraktnings-&lt;br&gt;avtalet. Han skall därvid svara för att de krav som uppställs i 52 §&lt;br&gt;andra stycket fortlöpande är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utföra en resa vid vilken far-&lt;br&gt;tyget, personer ombord eller lasten kan utsättas för fara till följd av&lt;br&gt;krig eller krigsliknande tillstånd, is eller annan fara eller väsentlig&lt;br&gt;olägenhet, som han inte skäligen kunde ha räknat med när avtalet&lt;br&gt;ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta med gods av lättantändlig,&lt;br&gt;brandfarlig eller frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, om&lt;br&gt;det inte avlämnas i sådant skick att det kan befordras och utlämnas&lt;br&gt;i överensstämmelse med de krav och rekommendationer som ställs av&lt;br&gt;myndigheterna i det land där fartyget är registrerat, i det land där&lt;br&gt;redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar som ingår i resan.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren är inte heller skyldig att ta med levande djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 369 § i utredningens förslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;312&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 137 §, 138 § första meningen och 142 § i&lt;br&gt;1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidscertepartiema innehåller praktiskt taget alltid någon form av Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;begränsningar i tidsbefraktarens dispositionsrätt. Dessa begränsningar&lt;br&gt;är av skiftande karaktär. Det kan röra sig om geografiska inskränk-&lt;br&gt;ningar knutna till fartygets försäkringsförhållanden eller begräns-&lt;br&gt;ningar av rent kommersiella skäl. Det är också vanligt att certeparti-&lt;br&gt;ema förses med klausuler som hindrar tidsbefraktaren att ta med&lt;br&gt;olämplig last (t.ex. kol i lastrummen på en kylbåt som därefter inte&lt;br&gt;kan motta sina vanliga typer av last utan en mycket omfattande och&lt;br&gt;dyrbar rengöring) eller farligt gods eller med klausuler i syfte att&lt;br&gt;eliminera speciella risker såsom risk för jordbävningar, svårartade&lt;br&gt;oväder, infrysning i is osv. På grund av den mångskiftande karaktä-&lt;br&gt;ren hos förekommande begränsningsklausuler anges - såsom tidigare -&lt;br&gt;tidsbortfraktarens huvudförpliktelse generellt med vissa undantag av&lt;br&gt;hänsyn till vad som skäligen kan begäras av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket upptas huvudförpliktelsema under den tid fartyget&lt;br&gt;står till tidsbefraktarens förfogande enligt certepartiet eller enligt de&lt;br&gt;regler i 69 § som avser s.k. overlap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger undantag eller befrielse från huvudförplik-&lt;br&gt;telsen, om ombordvarande personal eller egendom skulle utsättas för&lt;br&gt;fara genom krig, svåra isförhållanden etc. I förhållande till 142 §&lt;br&gt;första meningen i 1891 års sjölag anges också uttryckligen väsentlig&lt;br&gt;olägenhet som befrielsegrund. Härmed åsyftas exempelvis situationer&lt;br&gt;där fartyget - utan att en direkt fara för fysisk skada föreligger - kan&lt;br&gt;komma att bli infryst eller bli belagt med embargo eller där politiska&lt;br&gt;förhållanden i ett område kan leda till framtida bojkott och svartlist-&lt;br&gt;ning av fartyget på annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren skäligen kunnat räkna med krig etc. när&lt;br&gt;avtalet ingicks, kan han dock inte frånträda sina förpliktelser under&lt;br&gt;åberopande av dessa undantagsregler. I ett sådant fall får han stå&lt;br&gt;risken för ekonomiska förluster t.ex. på grund av att ombordanställda&lt;br&gt;begär avsked från sina anställningar eller att försäkringsgivare nekar&lt;br&gt;att täcka den särskilda risk som resan innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket första meningen regleras tidsbortfraktarens skyldig-&lt;br&gt;het att befordra farligt gods. Det moderna industrisamhället kräver&lt;br&gt;transporter av sådant gods i en helt annan omfattning än vad som var&lt;br&gt;fallet vid tillkomsten av 142 § i 1891 års sjölag. I takt med det ökade&lt;br&gt;transportbehovet har ett omfattande system av säkerhetsföreskrifter&lt;br&gt;vuxit fram, såväl nationellt som internationellt. I betraktande av detta&lt;br&gt;har i förhållande till 142 § i sistnämnda lag gjorts den ändringen, att&lt;br&gt;tidsbortfraktaren inte kan vägra att befordra gods av farlig beskaffen-&lt;br&gt;het, om det kan ske på ett betryggande sätt. För att tidsbortfraktaren&lt;br&gt;inte skall komma i konflikt med olika föreskrifter som han är bunden&lt;br&gt;av bör dock ytterligare krävas att befordringen kan ske i överens-&lt;br&gt;stämmelse med de krav och rekommendationer som ställs såväl i det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;land där fartyget är registrerat och i det land där redaren har sitt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;huvudkontor som i de hamnar som ingår i resan. Men i övrigt måste&lt;br&gt;tidsbortfraktaren fortsättningsvis göra uttryckligt förbehåll i befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet för den händelse farligt gods eller viss typ av farligt gods&lt;br&gt;inte får transporteras med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styckets andra mening, vars innehåll är nytt, föreskrivs att&lt;br&gt;tidsbortfraktaren inte är skyldig att befordra levande djur. Denna&lt;br&gt;regel är föranledd av de säregna problem som är förenade med&lt;br&gt;djurtransporter och får anses avspegla gängse praxis inom tids-&lt;br&gt;befraktningsområdet. En befordran av levande djur kräver således&lt;br&gt;särskilt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U nderrättel sepl ikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefraktaren underrättad om alla&lt;br&gt;förhållanden som rör fartyget och resorna och som är av betydelse&lt;br&gt;för tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall underrätta tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om planerade resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 370 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och föreskriver en ömsesidig upplysningsplikt för&lt;br&gt;tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren. Det åligger sålunda tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren att upplysa om inträffade eller förväntade förseningar, om&lt;br&gt;fartygets tillstånd m.m. Tidsbefraktaren skall å sin sida hålla tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren underrättad exempelvis om fartygets operationsprogram för&lt;br&gt;att på så sätt underlätta dennes planering av reparationer, underhåll&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall sörja för att det finns bränsle och vatten till&lt;br&gt;fartygets maskiner. Han svarar för att levererat bränsle är i överens-&lt;br&gt;stämmelse med avtalade specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 371 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 138 § andra meningen i 1891 års sjö-&lt;br&gt;lag. Sistnämnda regel överensstämmer med certepartipraxis och&lt;br&gt;någon ändring i sak åsyftas inte i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första meningen framgår att det är tidsbefraktaren som skall&lt;br&gt;anskaffa och bekosta bränsle och vatten till fartygets maskiner. Med&lt;br&gt;maskiner avses också fartygets hjälpmaskiner. I enlighet med hän-&lt;br&gt;visningen i 58 § första stycket är det dock tidsbortfraktaren som skall&lt;br&gt;anskaffa och betala för smörjolja och förbrukningsartiklar till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maskinerna. I övrigt gäller att reseavhängiga kostnader skall fördelas&lt;br&gt;enligt presumtionsregeln i 67 § om inte något särskilt är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om parterna har avtalat vissa tekniska specifikationer, står enligt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;andra meningen tidsbefraktaren garantiansvar för att ombordtaget&lt;br&gt;bränsle också motsvarar de avtalade egenskaperna. Brister han&lt;br&gt;härutinnan blir han ersättningsskyldig för den skada som vållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastning och lossning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall sörja för mottagande, lastning, stuvning,&lt;br&gt;trimning, säkring, lossning och utlämnande av lasten. Stuvningen&lt;br&gt;skall utföras så att fartyget är betryggande stabiliserat och lasten&lt;br&gt;säkrad. Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om lastens fördelning i den omfattning som hänsynen till fartygets&lt;br&gt;säkerhet och stabilitet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren får kräva sådan medverkan av befälhavaren och be-&lt;br&gt;sättningen som är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning för&lt;br&gt;övertidsarbete och annan särskild utgift till följd av sådan medverkan&lt;br&gt;skall betalas av tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta skada till följd av last-&lt;br&gt;ning, stuvning, trimning, säkring, lossning eller utlämnande av&lt;br&gt;lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös, om inte skadan&lt;br&gt;beror på medverkan av befälhavaren eller besättningen eller på något&lt;br&gt;annat förhållande som tidsbortfraktaren svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 372 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 139 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena är uppbyggda i enlighet med den grund-&lt;br&gt;läggande funktionsfördelningen mellan tidsbortfraktaren och tids-&lt;br&gt;befraktaren och överensstämmer också med certepartipraxis. Någon&lt;br&gt;ändring i förhållande till vad som gäller enligt 1891 års sjölag åsyftas&lt;br&gt;därför inte. I första stycket uppräknas de olika moment som an-&lt;br&gt;kommer på tidsbefraktaren att utföra i lastnings- och lossningsskedet.&lt;br&gt;Tidsbefraktaren åläggs uttryckligen att följa tidsbortfraktarens an-&lt;br&gt;visningar med betydelse för fartygets säkerhet eftersom denne&lt;br&gt;behåller det nautiska ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tidsbortfraktarens regressrätt enligt tredje stycket bygger på&lt;br&gt;den grundläggande funktionsfördelningen mellan parterna i befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet. Om tidsbefraktaren står ansvaret för den kommersiella&lt;br&gt;driften av fartyget, bör tidsbortfraktaren kunna återkräva vad han i&lt;br&gt;sin egenskap av redare ändå kan tvingas att utge i skadeersättning till&lt;br&gt;tredje man. Det kan nämligen inte uteslutas att redaren åläggs det&lt;br&gt;primära ansvaret för skada enligt någon stats nationella rätt oavsett&lt;br&gt;den interna funktionsfördelningen mellan avtalsparterna. I förhållande&lt;br&gt;till 139 § andra stycket i 1891 års sjölag utvidgas regressrätten i&lt;br&gt;enlighet med denna princip till att omfatta all skada som kan drabba &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lastägare eller annan tredje man. Skadan skall dock ha uppkommit till&lt;br&gt;följd av lastning, stuvning, trimning, säkring, lossning eller utläm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av lasten. En grundförutsättning för regress är såsom tidigare Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;att skadan inte beror på sådan medverkan av befälhavaren eller be-&lt;br&gt;sättningen eller annat förhållande som tidsbortfraktaren är ansvarig&lt;br&gt;för, exempelvis bristande tillsyn och underhåll av fartygets kranar. I&lt;br&gt;sistnämnda avseende får ansvaret normalt fastställas med utgångs-&lt;br&gt;punkt i bestämmelserna i 63 § eller vad parterna bestämt om detta i&lt;br&gt;befraktningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärda konossement för inlastat&lt;br&gt;gods för den resa han skall utföra, med de villkor som är sedvanliga&lt;br&gt;i den fart det gäller. Om han därigenom ådrar sig ansvar i förhållande&lt;br&gt;till innehavaren av konossementet utöver vad som följer av be-&lt;br&gt;fraktningsavtalet, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på begäran av tidsbefraktaren&lt;br&gt;lämna ut godset till en mottagare som inte visar sin behörighet eller&lt;br&gt;i övrigt i strid mot konossementet, om han därigenom handlar i strid&lt;br&gt;mot tro och heder. Tidsbortfraktaren får i andra fall alltid kräva&lt;br&gt;säkerhet för den ersättning han kan bli skyldig att betala på grund av&lt;br&gt;ett utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 373 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 141 § i 1891 års sjölag. Någon ändring i&lt;br&gt;sak åsyftas inte. Angående de närmare förutsättningarna för tillämp-&lt;br&gt;ligheten av regressregeln i andra meningen kan hänvisas till vad som&lt;br&gt;anförts vid 18 § tredje stycket rörande resebefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket, som är ny, reglerar det fallet att&lt;br&gt;tidsbefraktaren begär att godset skall lämnas ut till en i transporträtts-&lt;br&gt;lig mening obehörig mottagare eller i strid mot villkoren i konosse-&lt;br&gt;mentet. Hur långt tidsbortfraktarens eller befälhavarens skyldighet att&lt;br&gt;följa tidsbefraktarens instruktioner sträcker sig kan i allmänhet endast&lt;br&gt;avgöras i det konkreta fallet med utgångspunkt från vad som är&lt;br&gt;vanligt i den fart det gäller. Till skydd för tidsbortfraktarens intressen&lt;br&gt;föreskrivs dock genom detta stycke att han inte är skyldig att lämna&lt;br&gt;ut godset om utlämnandet skulle strida mot tro och heder. I andra&lt;br&gt;&amp;quot;innocenta&amp;quot; fall kan han kräva säkerhet för eventuella skadestånds-&lt;br&gt;krav på grund av tidsbefraktarens anvisningar om utlämnande av gods&lt;br&gt;i strid mot konossementsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att bestämmelsen i andra stycket omformule-&lt;br&gt;ras på ett sådant sätt att bestämmelsen inte ger upphov till tolk-&lt;br&gt;ningssvårigheter och missförstånd. Jag delar självfallet denna upp-&lt;br&gt;fattning. Emellertid har jag funnit att Lagrådets förslag till lydelse är&lt;br&gt;alltför avvikande i förhållande till de övriga nordiska texterna. Jag&lt;br&gt;har därför valt en mindre ingripande justering. I övrigt har lagtexten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassats till terminologin i 13 kap. 52 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastskada och dröjsmål med utlämnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållande till tidsbefraktaren i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i 13 kap. 24 - 35 och 37 - 39 §§ för&lt;br&gt;skada till följd av att gods går förlorat, skadas eller försenas medan&lt;br&gt;det är i hans vård. Bestämmelserna i 13 kap. 36 § har också&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är tidsbefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av tidsbortfraktaren får han även åberopa reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 374 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf är nya på tidsbefraktningens om-&lt;br&gt;råde och reglerar tidsbortfraktarens ansvar för skada till följd av att&lt;br&gt;gods har gått förlorat, skadats eller försenats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar ansvaret i de fall tidsbefraktaren tillika är&lt;br&gt;lastägare. Samma ansvarsprinciper gäller som vid resebefraktning.&lt;br&gt;Regeln överensstämmer därför principiellt med motsvarande regel i&lt;br&gt;27 §, dock att ansvarsperioden normalt bestäms med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 61 § första stycket. På motsvarande sätt som i 27&lt;br&gt;§ anges i denna bestämmelse att styckegodsreglemas ansvarssystem&lt;br&gt;skall tillämpas. Bestämmelsen kommer vanligtvis också att läggas till&lt;br&gt;grund vid tillämpningen av regressreglema i 61 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket upptas kompletterande ansvarsregler för de fall lastä-&lt;br&gt;garen inte är tidsbefraktaren. Bakgrunden till bestämmelserna är som&lt;br&gt;berörts i den allmänna motiveringen under avsnitt 3.3.4 att såväl&lt;br&gt;svenska som andra nordiska sjötransportföretag i en allt större om-&lt;br&gt;fattning arbetar med inhyrt tonnage som s.k. operatörer. Klara enhet-&lt;br&gt;liga regler, nationellt som internationellt, har saknats i denna&lt;br&gt;situation. Lastägaren har därför naturligen haft att i första hand hålla&lt;br&gt;sig till tidsbefraktaren som sin medkontrahent, såvida inte tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren påtagit sig ett särskilt ansvar genom att utfärda konosse-&lt;br&gt;ment. I övrigt har tidsbortfraktaren i en sådan situation blivit ansvarig&lt;br&gt;endast om lastägaren i enlighet med allmänna skadeståndsrättsliga&lt;br&gt;principer visat att tidsbortfraktaren eller någon av hans anställda&lt;br&gt;orsakat skada på godset genom ett culpöst handlande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse föreskrivs att lastägaren har rätt till ersättning&lt;br&gt;av tidsbortfraktaren i enlighet med bestämmelsen i första stycket, dvs.&lt;br&gt;enligt reglerna för styckegodstransport. Den slutliga fördelningen av&lt;br&gt;ansvaret mellan tidsbortfraktaren och tidsbefraktaren får sedan ske&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 61 § eller enligt vad parterna bestämt om&lt;br&gt;detta i befraktningsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna är dispositiva. Tidsbortfraktarens ansvar kan dock bli&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvingande om han utfärdat konossement och annan lastägare än Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tidsbefraktaren innehar detta och kan åberopa sig på reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick eller&lt;br&gt;utförs resorna för sent eller föreligger annat avtalsbrott på tidsbort-&lt;br&gt;fraktarens sida, får tidsbefraktaren häva befraktningsavtalet, om det&lt;br&gt;med avtalet avsedda ändamålet annars väsentligen skulle förfelas. Om&lt;br&gt;tidsbefraktaren vill häva avtalet skall han meddela detta inom skälig&lt;br&gt;tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet.&lt;br&gt;Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för skada som har uppkommit&lt;br&gt;på grund av att fartyget går förlorat eller efter skada förklaras inte&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte hålls i sjövärdigt eller annars avtals-&lt;br&gt;enligt skick, om skadan beror på fel eller försummelse av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren eller någon som han svarar för. Detsamma gäller för skada&lt;br&gt;som har uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan med-&lt;br&gt;verkan av befälhavaren eller besättningen som avses i 61 § andra&lt;br&gt;stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat&lt;br&gt;avtalsbrott än som avses i föregående mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 375 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf, som avser dröjsmål och annat&lt;br&gt;avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida, motsvarar 146 och 147 §§ i&lt;br&gt;1891 års sjölag men viktiga ändringar har gjorts. Tillämpligheten&lt;br&gt;inskränker sig till avtalsbrott under avtalstiden. Rättsföljdema av&lt;br&gt;dröjsmål m.m. vid fartygets avlämnande regleras särskilt i 55-57 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges uttryckligen att tidsbefraktaren kan häva&lt;br&gt;befraktningsavtalet även vid annat avtalsbrott än rent dröjsmål. Det&lt;br&gt;kan exempelvis gälla bristande lastvärdighet. En förutsättning för&lt;br&gt;hävning är, liksom i 1891 års sjölag, att det med avtalet avsedda&lt;br&gt;ändamålet skulle väsentligen förfelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som handlar om tidsbefraktarens rätt till skadeersätt-&lt;br&gt;ning, ersätter 147 § i 1891 års sjölag. Medan sistnämnda bestämmel-&lt;br&gt;se endast tar upp de fall att fartyget gått förlorat eller förklarats inte&lt;br&gt;kunna sättas i stånd anger denna bestämmelse uttryckligen även&lt;br&gt;avtalsbrotten bristande sjövärdighet eller annan uppkommen brist i&lt;br&gt;avtalade funktioner hos fartyget under avtalstiden. Ansvaret bygger&lt;br&gt;på fel eller försummelse men någon presumtion för detta uppställs&lt;br&gt;inte till skillnad från vad som gäller enligt 57 §. Av allmänna regler&lt;br&gt;om bevisbördans placering torde därmed följa att det är tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren som har bevisbördan för att fel eller försummelse före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen av samma stycke anges också att tidsbortfraktaren&lt;br&gt;ansvarar gentemot tidsbefraktaren för befälhavarens och besättningens&lt;br&gt;fel eller försummelser då arbete med lastning och lossning m.m. ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förs åt tidsbefraktaren. Regeln följer således den lagstadgade eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;avtalade funktionsfördelningen mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i övrigt är tidsbortfraktaren ansvarig för fel eller försummel-&lt;br&gt;ser vid utförande av tidsbefraktarens anvisningar eller vid andra typer&lt;br&gt;av avtalsbrott än som nämnts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skada på fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning för skada på fartyget som&lt;br&gt;beror på fel eller försummelse av tidsbefraktaren eller någon som&lt;br&gt;denne svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tidsbefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn, är han&lt;br&gt;ersättningsskyldig för skada på fartyget som beror därpå om han inte&lt;br&gt;visar att fel eller försummelse inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 376 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer med 149 § i 1891 års sjölag och&lt;br&gt;någon ändring i sak åsyftas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella ansvarsfördelningen mellan tidscertepartiets parter&lt;br&gt;är enligt nordisk rätt att tidsbortfraktaren står risken för skador på&lt;br&gt;fartyget såvida han inte kan styrka ett culpöst förfarande hos tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren eller hos hans anställda och övriga medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nordisk rätt anses tidsbefraktaren inte ha något strikt ansvar för&lt;br&gt;skada på fartyget ens om han beordrat det till en osäker hamn. För&lt;br&gt;detta krävs en uttrycklig garanti från hans sida. Ansvar kan dock ut-&lt;br&gt;krävas om han låter fartyget anlöpa en hamn med insikt om att denna&lt;br&gt;är eller kan vara osäker eller i övrigt handlar på ett oaktsamt sätt i en&lt;br&gt;uppkommen faresituation. Med hänsyn till de bevisproblem som där-&lt;br&gt;vid ofta uppstår för tidsbortfraktaren eftersom tidsbefraktaren har&lt;br&gt;förfoganderätten till fartyget upptas i andra stycket en särregel om&lt;br&gt;omkastad bevisbörda (presumtionsansvar) med avseende på vållandet.&lt;br&gt;Men det är tidsbortfraktaren som skall visa att skadan inträffat i en&lt;br&gt;osäker hamn och att orsakssamband finns mellan skadan och de&lt;br&gt;särskilda förhållandena på platsen (jfr rättsfallet Vale ND 1972s. 183&lt;br&gt;Svea HovR, HD fann ej skäl att meddela prövningstillstånd ND 1974&lt;br&gt;s. 288).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt haveri och bärgning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren. Detsamma gäller bidrag till gemensamt haveri som skall&lt;br&gt;lämnas för bränsle och utrustning som tidsbefraktaren har ombord.&lt;br&gt;Om i gemensamt haveri ersättning betalas för utgift och förlust som&lt;br&gt;tidsbefraktaren har haft, tillfaller ersättningen honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren kan utan tidsbefraktarens samtycke rädda Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;personer. Han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta&lt;br&gt;inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av tidsbortfraktarens andel av&lt;br&gt;återstoden av bärgarlönen enligt 16 kap. 6 § andra stycket (nettobär-&lt;br&gt;garlönen) tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 377 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i första stycket motsvarar delvis 150 § första stycket i&lt;br&gt;1891 års sjölag och någon ändring i sak åsyftas inte. Reglerna är väl&lt;br&gt;förenliga med certepartipraxis och fastslår endast att tidsbefraktaren&lt;br&gt;ansvarar ensam för bidrag till gemensamt haveri i fråga om frakt,&lt;br&gt;bränsle och utrustning som han har ombord och att han därigenom&lt;br&gt;inte heller har någon rätt till regress mot tidsbortfraktaren för vad han&lt;br&gt;måste utge. Regelns syfte är således inte att reglera bidragsskyldig-&lt;br&gt;heten som sådan vilket i stället sker genom bestämmelserna i 17 kap.&lt;br&gt;om haveri. I tredje meningen, som är ny, anges i konsekvens med&lt;br&gt;första meningen att tidsbortfraktaren inte har någon rätt i ersättningar&lt;br&gt;som i gemensamt haveri utgått till tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket regleras tidsbortfraktarens rätt till deviation.&lt;br&gt;Reglerna bygger på hävdvunna principer inom sjörätten vilka också&lt;br&gt;kommit till uttryck i 20 § första stycket. Det kan här hänvisas till&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Det bör påpekas att en tillåten deviation kan&lt;br&gt;medföra att fartyget blir off-hire enligt reglerna i 72 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen regleras fördelningen av bärgarlön mellan&lt;br&gt;tidscertepartiets parter. Tidigare bestämmelser i 150 § andra stycket&lt;br&gt;i 1891 års sjölag om likafördelning byggde på principen att tidsfrakt&lt;br&gt;utgår under hela bärgningsaktionen och att tidsbefraktaren med denna&lt;br&gt;&amp;quot;insats&amp;quot; också skall ha del av bärgningsföretagets vinst. I och med&lt;br&gt;den ändrade regeln i 72 § att ett fartyg blir off-hire vid bärgning har&lt;br&gt;också dessa bestämmelser justerats. Med hänsyn till de risker och&lt;br&gt;olägenheter som ändå kan drabba tidsbefraktaren vid en bärgnings-&lt;br&gt;aktion, exempelvis dröjsmål med utlämnande av last, anges nu att en&lt;br&gt;tredjedel av tidsbortfraktarens andel i nettobärgarlönen skall tillfalla&lt;br&gt;tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för resorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för resornas utförande som&lt;br&gt;inte enligt bestämmelserna i detta kapitel skall bäras av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 378 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen överensstämmer med 140 § i 1891 års sjölag och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåller en kostnadspresumtion som innebär att reseavhängiga kost-&lt;br&gt;nader som inte faller på tidsbortfraktaren enligt certepartiet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna i detta kapitel skall anses falla på tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återlämnande av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återlämnande och besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget till tidsbortfraktaren på den&lt;br&gt;plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återlämnandet har bestämmelserna i 52 § tredje stycket, 53 §&lt;br&gt;samt 54 § första stycket och andra stycket första meningen motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning. Detta gäller även då befraktningsavtalet har hävts&lt;br&gt;eller annars upphört före befraktningsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 379 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf innebär en spegelvändning av&lt;br&gt;reglerna för fartygets avlämnande. När tidsbefraktaren återlämnat&lt;br&gt;fartyget på den plats och vid den tidpunkt som avtalats upphör den&lt;br&gt;funktionsfördelning som gällt under befraktningsperioden och den&lt;br&gt;kommersiella driften återgår på tidsbortfraktaren. Även skyldigheten&lt;br&gt;att betala tidsfrakt upphör. Detta gäller även om fartyget återlämnas&lt;br&gt;i skadat skick och förblir liggande under en längre tid. Tidsbort-&lt;br&gt;fraktarens rätt till ersättning för fraktförluster i samband med&lt;br&gt;reparation får därvid prövas enligt de skadeståndsrättsliga reglerna i&lt;br&gt;65 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskridande av befraktningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyget anträda en ny resa trots&lt;br&gt;att den avtalade tiden för återlämnandet därigenom överskrids. Detta&lt;br&gt;gäller inte när överskridandet går utöver vad som kan anses skäligt&lt;br&gt;eller om en tidsperiod för återlämnandet har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överskridande som är tillåtet enligt första stycket skall tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren betala den avtalade tidsfrakten. För annat överskridande&lt;br&gt;skall han betala gängse tidsfrakt, dock minst den avtalade tidsfrakten,&lt;br&gt;samt ersättning för skada som dröjsmålet medför för tidsbortfrakt-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 380 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs, i likhet med 143 § första stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag, en rätt för tidsbefraktaren att överskrida befraktnings-&lt;br&gt;perioden om överskridandet kan anses skäligt (s.k. overlap). Syftet&lt;br&gt;är att tidsbefraktaren inte skall blockeras i sina möjligheter att utnyttja&lt;br&gt;fartyget fullt ut. Det är ofta svårt att planera verksamheten så att sista&lt;br&gt;resan exakt sammanfaller med befraktningsperiodens utgång.&lt;br&gt;Eftersom i nordisk rätt tidsbefraktaren inte anses ha rätt att återlämna&lt;br&gt;fartyget före befraktningsperiodens utgång - med motsvarande&lt;br&gt;reducering av tidsfrakten - och således inte kan kalkylera det&lt;br&gt;förmånligaste alternativet görs härvidlag ingen ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om överskridandet kan anses skäligt får göras Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;en objektiv värdering av de konkreta omständigheterna. Härvid kan&lt;br&gt;vara av betydelse det avtalade fartområdet, tiden på året osv. Omstän-&lt;br&gt;digheter som att fartyget blivit off-hire en längre tid eller blivit&lt;br&gt;stillaliggande på grund av force majeure o.d. berättigar inte tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren till ett motsvarande överskridande. I vissa certepartier finns&lt;br&gt;också intaget uttryckliga regler med detta innehåll. Avser parterna att&lt;br&gt;tid som gått förlorad skall räknas tidsbefraktaren tillgodo måste detta&lt;br&gt;således anges i certepartiet. Detta sker vanligtvis genom s.k. förläng-&lt;br&gt;ningsoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag görs också för det fall att certepartiet anger en tidsperiod&lt;br&gt;(exempelvis maj månad) under vilken återlämnandet skall ske. Med&lt;br&gt;en sådan klausul får tidsbefraktaren anses vara tillräckligt tillgodosedd&lt;br&gt;ifråga om planeringen av de sista resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som reglerar tidsbortfraktarens ersättning när be-&lt;br&gt;fraktningsperioden överskrids, motsvarar 143 § andra stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag. Certepartifrakt skall betalas under den tid tidsbefraktaren&lt;br&gt;har rätt till överskridande av befraktningsperioden. Vid ett otillåtet&lt;br&gt;överskridande, dvs. vid avtalsbrott på tidsbefraktarens sida, skall&lt;br&gt;tidsbortfraktaren dock kompenseras med gängse marknadsfrakt, om&lt;br&gt;denna är högre än certepartifrakten. Tidsbefraktaren blir också ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldig mot tidsbortfraktaren för den skada som dröjsmålet&lt;br&gt;medför. Det kan exempelvis gälla förluster på grund av tidsbort-&lt;br&gt;fraktarens ansvar för eget dröjsmål med avlämnande av fartyget till&lt;br&gt;en ny tidsbefraktare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dagar i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställer tidsbefraktaren krav på avräkning med ett belopp som&lt;br&gt;är tvistigt, är han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren ställer säkerhet för kravet. Tidsbefraktaren kan dock inte&lt;br&gt;kräva säkerhet för ett större belopp än den tidsfrakt han betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 381 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt 144 § första stycket i 1891 års&lt;br&gt;sjölag anges i första stycket att tidsfrakten skall betalas i förskott.&lt;br&gt;Detta är också praxis på grund av att tidsbortfraktaren oftast inte har&lt;br&gt;säkerhet i lasten på samma sätt som en resebortfraktare. Lasten tillhör&lt;br&gt;vanligtvis annan än tidsbefraktaren och tidsbortfraktaren har, då&lt;br&gt;konossement utfärdats, skyldighet att lämna ut godset till mottagaren.&lt;br&gt;Till skillnad mot nämnda regel i 1891 års sjölag föreskrivs dock i&lt;br&gt;denna bestämmelse att betalningsperioden skall vara 30 dagar. På så&lt;br&gt;sätt elimineras problemet med korta och långa månader. Vare sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;certepartiet anger tidsfrakten till ett visst belopp per dag eller per Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 dagar blir förskottsbeloppet alltid detsamma, dock att betalnings-&lt;br&gt;datum i varje månad kommer att variera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i andra stycket är ny. Som nämnts i första stycket har&lt;br&gt;tidsbortfraktaren ofta ingen säkerhet för fraktfordringama. För att&lt;br&gt;ytterligare stärka tidsbortfraktarens ställning mot en insolvent eller&lt;br&gt;betalningsobenägen tidsbefraktare anges att tidsbefraktaren inte skall&lt;br&gt;äga rätt att kvitta tvistiga motfordringar mot tidsfrakten. En förut-&lt;br&gt;sättning är dock att tidsbortfraktaren ställer fullgod säkerhet för det&lt;br&gt;fraktbelopp som tidsbefraktaren vid varje tillfälle måste betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med betalning av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas tidsfrakten inte i rätt tid, skall tidsbefraktaren betala dröjs-&lt;br&gt;målsränta enligt räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tidsfrakten inte betalats i rätt tid, skall tidsbortfraktaren&lt;br&gt;meddela tidsbefraktaren detta. När meddelande har avsänts får&lt;br&gt;tidsbortfraktaren ställa in fullgörelsen av befraktningsavtalet,&lt;br&gt;inbegripet vägra att lasta gods eller att utfärda konossement. Om&lt;br&gt;betalning inte har tagits emot inom 72 timmar efter det att med-&lt;br&gt;delandet har avsänts, får tidsbortfraktaren häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren har ställt in fullgörelsen av avtalet eller hävt&lt;br&gt;det, har han rätt till ersättning, om inte tidsbefraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet med betalningen beror på lag, avbrott i den allmänna sam-&lt;br&gt;färdseln eller betalningsförmedlingen eller något annat liknande&lt;br&gt;hinder som han inte skäligen kunde ha räknat med när avtalet ingicks&lt;br&gt;och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller&lt;br&gt;övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen tidsfrakt, får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran på&lt;br&gt;frakt som tidsbefraktaren har på grund av vidarebortfraktning av&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 382 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen gäller dröjsmål med betalning av&lt;br&gt;tidsfrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket, som är ny, anger uttryckligen att&lt;br&gt;dröjsmålsränta skall betalas enligt räntelagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 148 § i 1891 års sjölag. Enligt sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelse får tidsbortfraktaren häva certepartiet så snart förskotts-&lt;br&gt;frakten inte betalas i rätt tid. Såsom nämnts vid 70 § beror detta&lt;br&gt;stränga krav på att förskottsbetalningen i realiteten är tidsbort-&lt;br&gt;fraktarens enda säkerhet. Syftet med bestämmelsen är således att&lt;br&gt;skydda tidsbortfraktaren mot insolventa eller betalningsobenägna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbefraktare. Emellertid kan det inte uteslutas att regeln kan Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tillämpas på ett mer eller mindre otillbörligt sätt. Exempelvis kan&lt;br&gt;tidsbortfraktaren vid minsta betalningsdröjsmål häva för att bli av&lt;br&gt;med ett för honom tyngande certeparti eller för att själv kunna&lt;br&gt;disponera fartyget på en stigande fraktmarknad. För att skapa en&lt;br&gt;bättre balans mellan avtalsparterna utan att för den skull äventyra det&lt;br&gt;huvudsakliga syftet har därför en uppmjukning av regeln skett. Om&lt;br&gt;tidsbortfraktaren vill tala å dröjsmålet, måste han fortsättningsvis&lt;br&gt;meddela tidsbefraktaren att betalning uteblivit. Samtidigt kan han&lt;br&gt;inhibera samtliga sina förpliktelser mot tidsbefraktaren. Om betalning&lt;br&gt;inte sker inom 72 timmar, har han också rätt att häva certepartiet i&lt;br&gt;dess helhet. Hävningsrätten går dock förlorad om betalning sker&lt;br&gt;innan denna rätt blivit utnyttjad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan tidsbortfraktaren förutse att någon betalning inte&lt;br&gt;kommer att ske. I en sådan situation kan han ha rätt att häva certepar-&lt;br&gt;tiet direkt enligt allmänna regler om befarat avtalsbrott, s.k. an-&lt;br&gt;teciperad mora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att reglerna om inhibition och hävning av ett&lt;br&gt;tidscerteparti endast gäller mot tidsbefraktaren som avtalspart. Om&lt;br&gt;tidsbortfraktaren har utfärdat konossement som innehas av tredje&lt;br&gt;man, kan detta i praktiken vara till hinder för ett agerande enligt&lt;br&gt;dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges i överensstämmelse med 148 § i 1891 års sjö-&lt;br&gt;lag att tidsbortfraktaren - om han inhiberat sina förpliktelser enligt&lt;br&gt;certepartiet eller hävt det - också har rätt till skadestånd. I likhet med&lt;br&gt;vad som gäller vid utebliven betalning av överliggetid enligt 15 § är&lt;br&gt;tidsbefraktaren dock befriad från ersättningsskyldighet vid betalnings-&lt;br&gt;hinder av mer kvalificerat slag. Regeln har formulerats med beakt-&lt;br&gt;ande av motsvarande bestämmelse i 57 § köplagen (1990:931; se&lt;br&gt;prop. 1988/89 s. 170).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket skall i första hand ses som ett alterna-&lt;br&gt;tiv till hävningsmöjligheten enligt andra stycket och bygger på de i&lt;br&gt;certepartipraxis förekommande s.k. lien-klausulema (en särskild rätt&lt;br&gt;i last och underfrakter). Dessa klausuler har dock ett begränsat värde&lt;br&gt;eftersom tidsbortfraktaren oftast inte känner till vilka underfrakter&lt;br&gt;som utestår obetalda. Vidare kan det vara högst osäkert om en sådan&lt;br&gt;&amp;quot;panträtt&amp;quot; är giltig enligt nationell rätt. I denna regel anges därför att&lt;br&gt;tidsbortfraktaren kan kräva rätten till en obetald underfrakt genom&lt;br&gt;överlåtelse (assignment) av fraktkravet. Med vidarebortfraktning&lt;br&gt;avses därvid vad som i tidigare sjörättslig lagstiftning benämnts&lt;br&gt;&amp;quot;underbortfraktning&amp;quot; (&amp;quot;frembortfraktning&amp;quot; på norska).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbefraktaren vägrar att medverka till en lösning med överlåt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;else av fraktkravet eller om den för frakten betalningsansvarige inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan nås för en underrättelse om överlåtelsen, återstår endast för tids-&lt;br&gt;bortfraktaren att fullfölja hävningen av certepartiet enligt reglerna i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att behov saknas av en sådan regel som tagits Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;in i fjärde stycket. Jag kan i och för sig ha förståelse för denna upp-&lt;br&gt;fattning. Med hänsyn till vad jag tidigare anfört om intresset av att&lt;br&gt;de nordiska lagtexterna blir så likalydande som möjligt har jag&lt;br&gt;emellertid inte funnit skäl att låta bestämmelsen utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfall av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som går förlorad för tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren på grund av bärgning, underhåll av fartyget och avhjälpande&lt;br&gt;av skada som tidsbefraktaren inte är ansvarig för eller i övrigt på&lt;br&gt;grund av förhållanden på tidsbortfraktarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktarens skyldighet att svara för utgifter för fartygets drift&lt;br&gt;är begränsad på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 383 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket av paragrafen motsvarar 144 § andra&lt;br&gt;stycket i 1891 års sjölag och reglerar de situationer då tidsfrakt inte&lt;br&gt;skall betalas under befraktningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket svarar i huvudsak mot vad som&lt;br&gt;gäller enligt 1891 års lag. Det har dock lagts till att tidsfrakt inte&lt;br&gt;heller skall betalas vid bärgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är ny. En motsvarande regel disku-&lt;br&gt;terades vid 1936 års sjölagsändringar men ledde då inte till lagstift-&lt;br&gt;ning. För att undanröja förekommande oklarheter på grund av av-&lt;br&gt;saknaden av en enhetlig praxis föreskrivs i andra stycket helt allmänt&lt;br&gt;och i konsekvens med första stycket att tidsbefraktaren inte heller är&lt;br&gt;skyldig att svara för sin del av driftskostnaderna under en off-&lt;br&gt;hireperiod. Regeln skall ses som en riskfördelning mellan parterna i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller enligt regeln om tidsfrakt i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går fartyget förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas&lt;br&gt;i stånd, bortfaller befraktningsavtalet även om tidsbortfraktaren enligt&lt;br&gt;en allmän bestämmelse i avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än&lt;br&gt;det avtalade. Detsamma gäller vid rekvisition av fartyget eller&lt;br&gt;liknande ingripanden som är av väsentlig betydelse för fullgörelsen&lt;br&gt;av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget har gått förlorat utan att upplysning kan fås om tiden&lt;br&gt;för händelsen, skall tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att&lt;br&gt;fartyget sist hördes av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 384 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket saknar motsvarighet i 1891 års&lt;br&gt;sjölag och anger rättsverkningarna av förlust eller liknande av ett&lt;br&gt;tidsbefraktat fartyg. Principerna är desamma som i motsvarande&lt;br&gt;regler för resebefraktning i 30 §, varför det kan hänvisas till vad som&lt;br&gt;anförts vid denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 145 § i 1891 års sjölag och avser den&lt;br&gt;situationen att den exakta tidpunkten för ett fartygs förlisning inte går&lt;br&gt;att fastställa. Regeln har endast anpassats till modern kommunika-&lt;br&gt;tionsteknik med möjlighet till dagligt telefon- och radiosamband med&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, på motsvarande sätt som beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;i 14 kap. 30 §, föreslagit att förevarande bestämmelse formuleras på&lt;br&gt;ett sådant sätt att tveksamhet inte uppstår om dess dispositiva&lt;br&gt;karaktär. Som jag närmare utvecklat i specialmotiveringen till&lt;br&gt;nämnda paragraf har jag där valt en något annan lösning än den&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit. Jag har gjort samma bedömning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att bestämmelsen ges en utformning&lt;br&gt;motsvarande den som Lagrådet har föreslagit beträffande 14 kap. 39&lt;br&gt;§. På skäl som jag närmare har utvecklat vid nämnda paragraf har jag&lt;br&gt;inte varit beredd att följa förslaget i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befinner sig fartyget i en hamn eller ett annat område där krig&lt;br&gt;utbryter, krigsliknande förhållanden inträder eller faran för sådana&lt;br&gt;förhållanden väsentligen ökar, far tidsbortfraktaren omedelbart föra&lt;br&gt;fartyget ut från området och i säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för&lt;br&gt;de merkostnader för krigsförsäkring av fartyget och för krigs-&lt;br&gt;risktillägg till besättningen som följer av de resor som tidsbefraktaren&lt;br&gt;kräver att fartyget skall utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller&lt;br&gt;en väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av väsentlig betydelse&lt;br&gt;för fullgörelsen av befraktningsavtalet, får såväl tidsbortfraktaren som&lt;br&gt;tidsbefraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats inom sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr 385 § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller allmänna regler vid krig, krigsfara&lt;br&gt;eller krigsliknande förhållanden. Reglerna bygger på en skälig-&lt;br&gt;hetsavvägning mellan parternas intressen och kan inte anses strida&lt;br&gt;mot någon certepartipraxis. Vid bedömningen av om en situation är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att hänföra under denna bestämmelse kan ledning hämtas från 38 § Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om resebefraktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall ses i sammanhang med 58 § andra stycket.&lt;br&gt;Enligt denna bestämmelse har tidsbortfraktaren normalt rätt att vägra&lt;br&gt;att föra fartyget in i en krigszon. På motsvarande sätt får enligt 74&lt;br&gt;§ tidsbortfraktaren rätt att också föra fartyget ut från en krigszon eller&lt;br&gt;ett område där faran för krig väsentligen ökat utan att detta strider&lt;br&gt;mot certepartiet. Detta innebär bl.a. att tidsfrakten fortsätter att löpa&lt;br&gt;oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt är det tidsbortfraktaren som skall sörja för och bekosta&lt;br&gt;fartygets försäkringar samt betala besättningens löner. Om merkost-&lt;br&gt;nader uppstår på grund av tidsbefraktarens krav och önskemål om att&lt;br&gt;fartyget skall operera i riskfyllda områden, skall dock dessa kostnader&lt;br&gt;bäras av honom. I andra stycket anges därför att tidsbortfraktaren&lt;br&gt;skall kompenseras för merkostnader avseende fartygets krigsförsäk-&lt;br&gt;ring och för utbetalda krigsrisktillägg till besättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i tredje och fjärde styckena, som avser ömsesidigt från-&lt;br&gt;trädande av befraktningsavtalet vid krig, krigsfara eller krigsliknande&lt;br&gt;förhållanden, bygger på samma principer som de i 38 § och 39 §&lt;br&gt;andra stycket om konsekutiva resor. Det är således inte tillräckligt för&lt;br&gt;ett frånträdande att en krigs- eller krigsliknande situation uppstår utan&lt;br&gt;den uppkomna situationen skall även vara av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;fullgörelsen av avtalet. Detta innebär exempelvis att lokala orolig-&lt;br&gt;heter inte påverkar ett långtidscerteparti utan begränsningar i fartom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, på motsvarande sätt som beträffande bestämmelserna&lt;br&gt;i 14 kap. 39 och 51 §§, föreslagit att tredje stycket av förevarande&lt;br&gt;paragraf omformuleras. Som jag närmare har utvecklat i specialmoti-&lt;br&gt;veringen till nämnda paragrafer har jag emellertid inte varit beredd&lt;br&gt;att följa Lagrådets förslag i nu aktuella avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.15 15 kap. Om befordran av passagerare och resgods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-27 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal, yrkesmässigt eller mot ersätt-&lt;br&gt;ning, åtar sig att med fartyg befordra passagerare eller passagerare&lt;br&gt;och resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passagerare: den som befordras eller skall befordras med fartyg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt ett avtal om passagerarbefordran samt den som med bort- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fraktarens samtycke följer med fordon eller levande djur som&lt;br&gt;befordras enligt ett avtal om godsbefordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgods: vatje föremål, inbegripet fordon, som befordras för&lt;br&gt;passagerarens räkning, under förutsättning att befordringen inte sker&lt;br&gt;enligt certeparti, konossement eller något annat dokument som brukar&lt;br&gt;användas vid godsbefordran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handresgods: resgods som passageraren bär med sig eller har i sin&lt;br&gt;hytt eller på annat sätt har i sin vård under resan, inbegripet vad han&lt;br&gt;har i eller på sitt fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i den mån befordringen&lt;br&gt;är underkastad ett gällande internationellt fördrag om befordran med&lt;br&gt;annat transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som varken är passagerare eller anställd hos bortfrakt-&lt;br&gt;aren eller utför arbete i fartygets tjänst följer med ett fartyg och&lt;br&gt;därvid åsamkas skada av det slag som avses i 17 eller 18 §, skall&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel om befrielse från och begränsning av&lt;br&gt;ansvarighet för bortfraktare tillämpas till förmån för var och en på&lt;br&gt;redarens sida som kan hållas ansvarig för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är behörigen bemannat, provianterat och utrustat,&lt;br&gt;samt att passageraren och resgodset befordras skyndsamt och tryggt&lt;br&gt;till bestämmelseorten. Bortfraktaren skall även i övrigt tillgodose&lt;br&gt;passagerarens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resgods får inte befordras på däck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation får göras endast för att rädda personer eller bärga fartyg&lt;br&gt;eller gods eller av någon annan skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller befordringsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;utföra befordringen med något annat fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser befordringsavtalet en bestämd person, får denne inte överlåta&lt;br&gt;sin rätt enligt avtalet till någon annan. Sedan resan har påbörjats får&lt;br&gt;överlåtelse inte äga rum, även om avtalet inte avser en bestämd&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte när lagen (1992:1672)&lt;br&gt;om paketresor är tillämplig på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passageraren är skyldig att iaktta föreskrifter om ordning och&lt;br&gt;säkerhet under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24, 53 och 54 §§ sjömanslagen (1973:282) om&lt;br&gt;undersökning med anledning av brott ombord och tvångsmedel mot&lt;br&gt;besättningsmedlem skall även tillämpas i fråga om passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Passagerare får föra med sig resgods i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känner passageraren till att hans resgods kan medföra fara eller&lt;br&gt;väsentlig olägenhet för person eller egendom, skall han före resans&lt;br&gt;början upplysa bortfraktaren om detta. Detsamma gäller om res-&lt;br&gt;godset, handresgods undantaget, kräver särskild vård. Är resgods av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet som nu har sagts, skall detta om möjligt utmärkas&lt;br&gt;på godset innan resan börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt att vägra passageraren att föra med sig&lt;br&gt;resgods som kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för person&lt;br&gt;eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådant resgods tagits ombord utan att bortfraktaren kände till&lt;br&gt;dess beskaffenhet, får han efter omständigheterna föra i land,&lt;br&gt;oskadliggöra eller förstöra det utan skyldighet att ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om resgodset, efter att ha tagits ombord med&lt;br&gt;bortfraktarens kännedom om dess beskaffenhet, visar sig medföra&lt;br&gt;sådan fara eller väsentlig olägenhet för person eller egendom att det&lt;br&gt;inte är försvarligt att behålla det ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resgods orsakat skada för bortfraktaren eller skada på fartyget&lt;br&gt;är passageraren ersättningsskyldig, om skadan beror på att han eller&lt;br&gt;någon för vilken han svarar gjort sig skyldig till fel eller försummel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att lämna ut annat resgods än hand-&lt;br&gt;resgods förrän passageraren har betalt för resan och för kost eller&lt;br&gt;annan tjänst under resan. Uteblir betalningen får bortfraktaren lägga&lt;br&gt;upp godset i säkert förvar och genom offentlig auktion eller på något&lt;br&gt;annat betryggande sätt sälja så mycket av det att hans krav jämte för-&lt;br&gt;varings- och försäljningskostnaderna täcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordringsavtalet avser ett bestämt fartyg och detta före resans&lt;br&gt;början går förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i&lt;br&gt;stånd, upphör bortfraktarens skyldighet att utföra befordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir fartygets avgång från den ort där resan skall börja väsentligt&lt;br&gt;fördröjd, har passageraren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget uppehålls under resan så att det inte skäligen kan&lt;br&gt;fordras att passageraren avvaktar att resan fortsätts, eller om fartyget&lt;br&gt;går förlorat eller förklaras efter skada inte kunna sättas i stånd, skall&lt;br&gt;bortfraktaren se till att passageraren och dennes resgods befordras till&lt;br&gt;bestämmelseorten på något annat lämpligt sätt och bära kostnaden för&lt;br&gt;detta. Underlåter bortfraktaren detta har passageraren rätt att häva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måste passageraren uppehålla sig i land på grund av haveri eller&lt;br&gt;någon annan omständighet som rör fartyget, skall bortfraktaren på&lt;br&gt;lämpligt sätt sörja för hans uppehälle och bära kostnaden för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påbörjar passageraren inte resan eller avbryter han den, skall det&lt;br&gt;avtalade biljettpriset ändå betalas. Om passageraren har insjuknat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller det finns annan skälig anledning för passageraren att inte påbörja Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;eller fullfölja resan och bortfraktaren har underrättats om detta inom&lt;br&gt;rimlig tid, behöver dock biljettpriset inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar passageraren enligt första stycket skyldig att betala det avtalade&lt;br&gt;biljettpriset, skall detta dock sättas ned med ett skäligt belopp, om&lt;br&gt;bortfraktaren har medfört en annan passagerare i hans ställe eller på&lt;br&gt;något annat sätt har begränsat eller borde ha kunnat begränsa sin&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig, sedan ett befordringsavtal har träffats, att resan skulle&lt;br&gt;vara förenad med fara för passageraren eller fartyget till följd av&lt;br&gt;krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat väpnat våld&lt;br&gt;eller att en sådan fara har ökat väsentligt, har vardera parten rätt att&lt;br&gt;frånträda avtalet. En sådan rätt föreligger även om resan har börjat.&lt;br&gt;Frånträds avtalet, skall vardera parten bära sin kostnad och skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbryter passageraren resan på grund av ett förhållande som avses&lt;br&gt;i 14 § första stycket andra meningen eller hävs avtalet enligt 13 §&lt;br&gt;eller, sedan resan har börjat, enligt 15 §, skall biljettpriset sättas ned.&lt;br&gt;Därvid skall förhållandet mellan den avtalade och den återstående&lt;br&gt;resans längd, tidsåtgång och kostnader beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bortfraktaren tagit emot betalning utöver vad som tillkommer&lt;br&gt;honom enligt första stycket, skall han betala tillbaka överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvarighet på bortfraktarens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är ansvarig för personskada som drabbar passageraren&lt;br&gt;på grund av en händelse under resan, om skadan har vållats genom&lt;br&gt;fel eller försummelse av bortfraktaren eller någon som han svarar för.&lt;br&gt;Detsamma gäller skada på grund av att passagerare försenas, även om&lt;br&gt;förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är ansvarig för skada till följd av att resgods går&lt;br&gt;förlorat eller skadas på grund av en händelse under resan, om skadan&lt;br&gt;har vållats genom fel eller försummelse av honom eller någon som&lt;br&gt;han svarar för. Detsamma gäller skada till följd av att resgodset&lt;br&gt;försenas, även om förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;br&gt;Med försening jämställs dröjsmål med utlämning av resgodset på&lt;br&gt;bestämmelseorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att ersätta pengar, värdepapper,&lt;br&gt;konstföremål eller andra dyrbarheter annat än om han har tagit emot&lt;br&gt;egendomen för säker förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vållande på passagerarens sida har medverkat till skada som&lt;br&gt;avses i 17 eller 18 §, gäller 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att gå fri från ansvarighet måste bortfraktaren visa att skada&lt;br&gt;som avses i 17 eller 18 § inte har orsakats genom fel eller försum-&lt;br&gt;melse av honom eller någon som han svarar för. I fråga om person-&lt;br&gt;skada och förlust av eller skada på handresgods gäller dock det som&lt;br&gt;nu har sagts endast om skadan har inträffat vid eller i samband med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlisning, sammanstötning, strandning, explosion eller brand eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;om den har uppkommit till följd av fel i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktarens ansvarighet skall vid personskada inte överstiga&lt;br&gt;175 000 särskilda dragningsrätter (SDR) för varje passagerare. När&lt;br&gt;ersättningen skall betalas ut som livränta får det kapitaliserade värdet&lt;br&gt;inte överstiga denna gräns. Vid försening av passagerare skall&lt;br&gt;ansvarigheten inte överstiga 4 150 SDR för varje passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skada på eller förlust eller försening av resgods skall ansvarig-&lt;br&gt;heten inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 800 SDR för varje passagerare i fråga om handresgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 750 SDR för varje passagerare i fråga om dyrbarheter som&lt;br&gt;bortfraktaren har tagit emot för säker förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 000 SDR för varje fordon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 2 700 SDR för varje passagerare i fråga om annat resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbeloppen gäller för varje resa. De avser inte ränta och&lt;br&gt;rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren kan genom uttrycklig överenskommelse åta sig an-&lt;br&gt;svarighet till högre belopp än som föreskrivs i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt att från skadans belopp göra avdrag med&lt;br&gt;högst följande belopp, som utgör passagerarens självrisk, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 150 SDR för varje fordon som skadas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 20 SDR för annan resgodsskada, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 20 SDR för skada på grund av försening av passagerare eller&lt;br&gt;resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt första stycket skall ske innan frågan om begräns-&lt;br&gt;ning av ansvaret enligt 21 § prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har inte rätt att åberopa bestämmelserna i 21 och&lt;br&gt;22 §§ om begränsning av ansvarigheten eller avdrag för självrisk, om&lt;br&gt;det visas att han själv har vållat skadan uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;vårdslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle upp-&lt;br&gt;komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från eller begränsning av bortfraktarens&lt;br&gt;ansvarighet gäller även om talan mot honom inte grundas på&lt;br&gt;befordringsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordringen helt eller delvis utförs av någon annan än bort-&lt;br&gt;fraktaren, är bortfraktaren dock ansvarig som om han själv hade&lt;br&gt;utfört hela befordringen. Bestämmelserna i detta kapitel gäller därvid&lt;br&gt;i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför den andre befordringen med fartyg, är han ansvarig för sin&lt;br&gt;del av befordringen enligt samma regler som gäller för bortfraktaren.&lt;br&gt;Har bortfraktaren åtagit sig ansvar utöver vad som föreskrivs i detta&lt;br&gt;kapital, är den som utför befordringen inte bunden av detta, om han&lt;br&gt;inte skriftligen har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ansvar åvilar både bortfraktaren och en person som avses&lt;br&gt;i andra stycket, svarar de solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förs talan mot någon som bortfraktaren svarar för enligt 25 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §, är denne berättigad till samma befrielse från och begräns-&lt;br&gt;ning av ansvarighet som bortfraktaren. De ersättningsbelopp som&lt;br&gt;bortfraktaren och de personer som han svarar för skall betala får inte&lt;br&gt;sammanlagt överstiga de gränser för ansvarigheten som föreskrivs i&lt;br&gt;21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte till förmån för den som&lt;br&gt;visas ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på ersättning för personskada eller försening av passagerare&lt;br&gt;får framställas endast av passageraren eller dennes rättsinnehavare&lt;br&gt;eller, vid dödsfall, den som har rätt till skadestånd enligt 5 kap. 2 §&lt;br&gt;skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1-27 överensstämmer i sak med 171 och 173—198 §§&lt;br&gt;i 1891 års sjölag med två undantag. I 4 § har lagtexten anpassats till&lt;br&gt;den nya terminologin rörande sjövärdighetsbegreppet (se närmare den&lt;br&gt;allmänna motiveringen under avsnitt 3.4.1). Vidare har begränsnings-&lt;br&gt;beloppen ändrats i 21 §. Se närmare om detta i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen under avsnitt 3.4.2. I övrigt har endast språkliga ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har, på motsvarande sätt som beträffande bestämmelsen&lt;br&gt;i 13 kap. 12 §, förordat att sjövärdighetsregeln i 4 § utformas i&lt;br&gt;närmare överensstämmelse med den bestämmelse om sjövärdighet&lt;br&gt;som tagits in i 6 kap. 1 §. Som jag närmare har utvecklat i special-&lt;br&gt;motiveringen till förstnämnda paragraf har jag inte varit beredd att&lt;br&gt;godta Lagrådets förslag i nu aktuellt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 § har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 och 29 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om laga domstol för tvister som rör ansvarighet på&lt;br&gt;grund av avtal om befordran av passagerare och resgods samt om&lt;br&gt;möjlighet att hänskjuta sådana tvister till skiljemän finns i 21 kap.&lt;br&gt;4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om preskription finns i 19 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalsvillkors giltighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 7 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker passagerarens rättigheter enligt 10 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §§, 19 kap. 1 § första stycket 6 och 7 och 21 kap. 4 § första och&lt;br&gt;andra styckena är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller&lt;br&gt;till eller från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är&lt;br&gt;tillämplig på befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat är avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [199] och [200] §§ i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gjorda ändringar i dessa två paragrafer är endast följdändringar i&lt;br&gt;anledning av att reglerna om laga domstol vid befordran av passa-&lt;br&gt;gerare brutits ut från 21 kap. 2 § (337 § i 1891 års sjölag). Reglerna&lt;br&gt;återfinns nu i 4 § samma kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 29 § har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i 29 § får bortfraktaren förbehålla sig frihet&lt;br&gt;från ansvarighet i fråga om passagerare för tiden innan denne går om-&lt;br&gt;bord och efter det att han har gått i land. Ett sådant förbehåll är dock&lt;br&gt;inte tillåtet när det gäller sjötransporter mellan fartyg och land som&lt;br&gt;omfattas av biljettpriset eller som utförs med transportmedel som&lt;br&gt;bortfraktaren ställer till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handresgods som inte finns i eller på ett av passa-&lt;br&gt;geraren medfört fordon kan bortfraktaren förbehålla sig frihet från&lt;br&gt;ansvarighet för tiden innan handresgodset förs ombord och efter det&lt;br&gt;att det har förts i land. Förbehåll är dock inte tillåtet när det gäller&lt;br&gt;sådan transport till eller från fartyget som avses i första stycket och&lt;br&gt;inte heller för den tid då handresgodset har tagits om hand av bort-&lt;br&gt;fraktaren medan passageraren vistas i en terminalbyggnad, på en kaj&lt;br&gt;eller en annan hamnanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är avtalat att en bestämd del av befordringen skall utföras&lt;br&gt;av någon annan än bortfraktaren får, om den andre är namngiven,&lt;br&gt;bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarighet för skada orsakad&lt;br&gt;av en händelse under den del av befordringen som utförs av den&lt;br&gt;andre. Detsamma gäller, om passageraren enligt befordringsavtalet&lt;br&gt;har rätt att helt eller delvis anlita någon annan än bortfraktaren för&lt;br&gt;befordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med 201 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.16 16 kap. Om bärgning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bärgar ett fartyg, vilket förolyckats eller är i fara, eller&lt;br&gt;ombordvarande gods eller något som har hört till sådant fartyg eller&lt;br&gt;gods, samt var och en som medverkar vid bärgningen, har rätt till&lt;br&gt;bärgarlön. Andel i bärgarlön tillkommer även den, vilken under den&lt;br&gt;fara som föranlett bärgningen räddat någon från fartyget eller&lt;br&gt;medverkat vid räddningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har medverkat vid ett bärgningsföretag trots uttryckligt&lt;br&gt;och befogat förbud av fartygets befälhavare, har han inte rätt till&lt;br&gt;bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bärgarlön skall, i den mån så krävs, betalas även om ett fartyg som&lt;br&gt;bärgats av ett annat fartyg, har samma ägare som det andra fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt avtal är skyldig att verkställa bogsering eller&lt;br&gt;lotsning eller att utföra liknande arbete för ett fartygs räkning och&lt;br&gt;fartyget råkar i fara, har han rätt till bärgarlön för hjälp som han&lt;br&gt;lämnar fartyget endast om hjälpen inte kan anses ingå i fullgörandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods eller något som har hört till gods har bärgats, svarar&lt;br&gt;ägaren med det bärgade men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bärgarlönens belopp bestäms skall följande omständigheter&lt;br&gt;beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i första hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i vad mån bärgningsföretaget lyckats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den kunnighet och skicklighet med vilken bärgningsarbetet utförts&lt;br&gt;samt den tid och möda som använts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den fara för vilken det bärgade fartyget, dess passagerare,&lt;br&gt;besättning eller gods varit utsatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den fara för vilken bärgama eller deras redskap har utsatts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) den fara som bärgama utsatt sig för att bli ersättningsskyldiga&lt;br&gt;mot en lastägare eller någon annan eller att på annat sätt lida förlust,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den skada som bärgama har lidit till liv, hälsa eller gods, den&lt;br&gt;utgift eller förlust som bärgama har haft för bärgningen samt värdet&lt;br&gt;av de redskap som använts vid bärgningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) den omständigheten att det fartyg som använts vid bärgningen&lt;br&gt;varit särskilt utrustat för bärgningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i andra hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det bärgades värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som deltagit i bärgning genom fel eller försummelse har&lt;br&gt;orsakat den fara i vilken fartyget råkat eller om en sådan person vid&lt;br&gt;bärgningen har gjort sig skyldig till stöld eller snatteri eller till&lt;br&gt;undandöljande av bärgat gods eller till någon annan sviklig handling,&lt;br&gt;kan bärgarlönen förklaras förverkad eller sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bärgarlönen får inte sättas högre än till värdet av det bärgade. Vid&lt;br&gt;bestämmandet av detta värde skall frakt och passageraravgifter in-&lt;br&gt;räknas samt avdrag göras för tull och övriga avgifter, som bör utgå&lt;br&gt;av det bärgade, och för kostnader för förvaring, värdering och&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bärgarlön avses även ersättning för att föra det bärgade i&lt;br&gt;säkerhet och för att fartyg eller andra redskap används för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal rörande bärgning är ingånget medan faran ännu vara-&lt;br&gt;de och under inflytande därav och om villkoren i avtalet inte är&lt;br&gt;skäliga, kan avtalet förklaras helt eller delvis ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om andra avtal om bärgning, om den&lt;br&gt;bärgarlön som krävts står i uppenbart missförhållande till värdet av&lt;br&gt;den tjänst som bärgaren lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § sista stycket skall också tillämpas om ett avtal&lt;br&gt;om bärgning har träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgarlön har betalats medan faran ännu varade, skall den som&lt;br&gt;vill återkräva något av vad han har betalat väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att betalningen skedde. Gör han inte det har han&lt;br&gt;förlorat sin rätt till återkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgare tvistar inbördes om bärgarlönens fördelning, bestäms&lt;br&gt;denna med ledning av de omständigheter som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett fartyg har bärgat något under en resa skall av bärgarlönen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;först betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för skada som bärgningen orsakat på fartyget, lasten&lt;br&gt;eller någon annan egendom ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för sådana utgifter för bränsle samt löner och kost åt&lt;br&gt;befälhavaren och besättningen som uppkommit på grund av bärg-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskild ersättning till sjöman vilken vid bärgningen gjort en&lt;br&gt;synnerligen värdefull insats eller utsatt sig för synnerlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av återstoden skall redaren få tre femtedelar. Resten skall med en&lt;br&gt;tredjedel tillfalla befälhavaren och med två tredjedelar den egentliga&lt;br&gt;besättningen, att fördelas i förhållande till var och ens avlöning.&lt;br&gt;Befälhavarens andel skall dock alltid vara minst det dubbla av den&lt;br&gt;högst avlönade besättningsmannens andel. En lots på fartyget har rätt&lt;br&gt;att ta del i bärgarlönen som om han var medlem av besättningen och,&lt;br&gt;om han inte är anställd hos redaren, uppbar lön som främste styrman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, exempelvis med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;med fartygets resa eller sättet för beräknande av lön eller ersättning&lt;br&gt;åt dem som arbetar i fartygets tjänst, får bärgarlönen fördelas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om att en mindre andel av den bärgarlön som kan förtjänas&lt;br&gt;med ett fartyg än som sägs i första och andra styckena skall tillfalla&lt;br&gt;befälhavaren eller besättningen är endast giltigt, om fartyget driver&lt;br&gt;bärgningsverksamhet och är särskilt utrustat för detta eller om avtalet&lt;br&gt;har ingåtts i samband med påmönstringen och avser ett visst bärg-&lt;br&gt;ningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgning har utförts av ett svenskt statsfartyg som används&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, kan staten utan&lt;br&gt;ansvarighet mot de ombordvarande avstå från bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett anspråk på särskild ersättning enligt 6 § första stycket 3 skall&lt;br&gt;anmälas hos redaren eller befälhavaren inom tre månader efter det att&lt;br&gt;bärgningsföretaget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan bärgarlönen har betalats eller säkerhet har ställts för den, får&lt;br&gt;ett bärgat fartyg inte utan bärgamas samtycke lämna det ställe dit det&lt;br&gt;har förts efter bärgningen eller bärgat gods tas i besittning av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1-9 överensstämmer i sak med 224-232 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag med några undantag. Bestämmelsen i 230 § första stycket i&lt;br&gt;nämnda lag om att regeringen kan fastställa särskilda fördelnings-&lt;br&gt;regler har utgått. Bestämmelsens syfte att fördela bärgarlönen efter&lt;br&gt;de speciella tjänstgöringsförhållandena på statsfartyg, framför allt&lt;br&gt;örlogsfartyg, får fortsättningsvis tillgodoses genom särbestämmelsen&lt;br&gt;i 6 § tredje stycket, vilken är tillämplig även på sådana fartyg.&lt;br&gt;Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om att staten kan avstå från&lt;br&gt;bärgarlön behålls dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller har de processuella reglerna i 231 § andra stycket i 1891&lt;br&gt;års sjölag om en sjömans krav på särskild ersättning ur bärgarlönen&lt;br&gt;tagits upp i den nya lagen. Detta innebär att en tvist om sådan&lt;br&gt;ersättning skall handläggas enligt allmänna regler vad avser rätten att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklaga en domstols avgörande. I övrigt har endast språkliga Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2, 3 och 7 §§ har avfattats enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.17 17 kap. Om haveri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen på fartyg,&lt;br&gt;frakt och last gäller York-Antwerpenreglema 1974 i den mån något&lt;br&gt;annat inte är avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkännager reglernas lydelse i engelsk text och svensk&lt;br&gt;översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och fördelning av gemensamt haveri görs, om något&lt;br&gt;annat inte har avtalats, genom dispasch (generaldispasch) på den ort&lt;br&gt;som redaren bestämmer eller, om han inte bestämmer orten, på den&lt;br&gt;ort där dispasch vanligen görs för redarens hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispasch görs här i landet av en dispaschör. Dispaschören förordnas&lt;br&gt;av regeringen. Han skall vara lagfaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens bestämmelser om jäv mot domare gäller i fråga&lt;br&gt;om dispaschören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om besiktning för utredning och värdering av skada&lt;br&gt;eller kostnad som har drabbat ett fartyg eller gods meddelas i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begäran om dispasch skall utan dröjsmål göras av redaren eller den&lt;br&gt;som i redarens ställe har befattning med fartyget eller av någon annan&lt;br&gt;som har del i haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som haveriet rör skall genast till dispaschören lämna&lt;br&gt;alla de handlingar som denne anser nödvändiga för utredningen och&lt;br&gt;fördelningen samt i övrigt lämna honom upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall haveribidrag betalas av last eller annat gods, svarar ägaren&lt;br&gt;med godset men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om redarens rätt att hålla inne gods för haveribidrag&lt;br&gt;finns i 13 kap. 20 § och 14 kap. 25 §. Om godset lämnas ut utan att&lt;br&gt;ägaren åtar sig personlig ansvarighet för haveribidraget och, om det&lt;br&gt;framställs krav på det, utan att han ställer säkerhet för det, svarar&lt;br&gt;redaren för haveribidraget i förhållande till övriga som har del i&lt;br&gt;haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en skada eller kostnad drabbat fartyg eller last till följd av&lt;br&gt;olyckshändelse och skall den varken hänföras till gemensamt haveri&lt;br&gt;eller enligt 13 kap. 15 § tredje stycket eller 14 kap. 40 § fördelas&lt;br&gt;efter samma grunder, faller den som enskilt haveri på den egendom&lt;br&gt;som har drabbats av skadan eller orsakat kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnader som skall hänföras till enskilt haveri avser fartyget&lt;br&gt;och lasten eller fartyget och viss del av lasten eller avser delar&lt;br&gt;avlasten tillhörande olika ägare, skall kostnaderna fördelas på den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom för vars nytta de blivit gjorda enligt de grunder som gäller Prop.&lt;br&gt;för gemensamt haveri. Kostnader för bärgning av last fördelas på&lt;br&gt;dennas värde och den frakt som avser godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och fördelning av haveri som avses i andra stycket görs&lt;br&gt;genom dispasch på begäran av någon som har del i haveriet. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel om generaldispasch gäller i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dispasch begärs skall dispaschören så snart det kan ske på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt och i den omfattning han anser nödvändigt upp-&lt;br&gt;mana dem som har del i haveriet att skriftligen framställa sina&lt;br&gt;yrkanden och anföra de skäl och ge in de handlingar som de vill&lt;br&gt;åberopa. Kungörelse om uppmaningen skall införas i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar, om det inte är uppenbart att någon okänd haveri-&lt;br&gt;delägare inte finns. Om en handling är ofullständig, skall dispaschör-&lt;br&gt;en snarast begära upplysningar av den som gett in handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fullständiga handlingar kommit in skall dispaschören upprätta&lt;br&gt;dispaschen så snart det kan ske. I dispaschen skall anges vad den&lt;br&gt;skall göra som vill överklaga den. Av dispaschen skall ett exemplar&lt;br&gt;lämnas till den som har begärt denna och till andra delägare i haveriet&lt;br&gt;som är i behov av den. Övriga delägare skall genast på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt och i behövlig omfattning underrättas om att dispaschen är&lt;br&gt;utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skada eller kostnad som har tagits upp till fördelning genom&lt;br&gt;en dispasch senare blivit ersatt av den som är ersättningsskyldig, skall&lt;br&gt;dispaschen rättas genom tilläggsberäkning. Dispaschen får inte&lt;br&gt;fördröjas enbart på grund av att det kan finnas möjlighet att få&lt;br&gt;ersättning för en skada eller kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvist uppstår angående en försäkringsgivares ersättningsskyldig-&lt;br&gt;het på grund av avtal om sjöförsäkring, skall saken hänskjutas till&lt;br&gt;utredning och avgörande genom dispasch (partikulärdispasch). Har&lt;br&gt;något annat inte avtalats, görs utredningen på den ort där försäk-&lt;br&gt;ringen har tagits eller där sådan dispasch vanligen görs för den orten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i detta kapitel om generaldispasch gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1-9 överensstämmer i sak med 211-219 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.18 18 kap. Om dagböcker, sjöförklaring, annan undersökning&lt;br&gt;av sjöolyckor och besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagböcker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 20 skall, när&lt;br&gt;fartyget hålls i drift, föras skeppsdagbok och, om fartyget är maskin-&lt;br&gt;drivet eller försett med hjälpmaskin, maskindagbok. Detta gäller&lt;br&gt;också i fråga om fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst 80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket&lt;br&gt;får medge undantag från skyldigheten att föra dagbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller om annan dagbok pä vissa fartyg. Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok upprättas enligt formulär som fastställs av Sjöfartsverket.&lt;br&gt;Med beaktande av fartygens art och användning kan olika formulär&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningarna i dagboken skall göras i tidsföljd, i hamn för varje&lt;br&gt;dygn och till sjöss för varje vakt. Vad som förekommer under en&lt;br&gt;vakt får antecknas i en kladd. En sådan anteckning skall föras in i&lt;br&gt;dagboken så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och kladd till dagbok skall föras med ordning och tydlighet.&lt;br&gt;Anteckningar får inte utplånas, strykas över eller på något annat sätt&lt;br&gt;göras oläsliga. Om en felskrivning sker skall rättelse göras genom en&lt;br&gt;särskild anteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fartygs dagböcker förs under befälhavarens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppsdagboken inte förs av befälhavaren skall den föras av&lt;br&gt;den främste av styrmännen. I skeppsdagboken skall noggranna upp-&lt;br&gt;gifter föras in om vad som inträffar under resan om kännedom om&lt;br&gt;detta kan vara till nytta för redare, lastägare, försäkringsgivare eller&lt;br&gt;någon annan vars rätt kan vara beroende av resans utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskindagboken förs av maskinchefen eller, om denne så be-&lt;br&gt;stämmer, av den främste av det övriga maskinbefälet. I maskindag-&lt;br&gt;boken skall uppges förrådet vid fartygets avgång från hamn av de&lt;br&gt;förnödenheter som behövs för maskineriets drift, förbrukningen av&lt;br&gt;dessa för varje dygn samt allt annat av vikt som rör maskineriets&lt;br&gt;gång och skötsel. När tid anges skall samma ortstid användas som i&lt;br&gt;skeppsdagboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare föreskrifter om dagböcker meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagbok förd på ett svenskt fartyg eller på ett danskt, finskt eller&lt;br&gt;norskt fartyg som befinner sig i svensk hamn skall hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en som vill ta del av innehållet, om hans rätt är beroende&lt;br&gt;av detta. I fråga om anteckningar som har samband med en samman-&lt;br&gt;stötning med ett annat fartyg, till vars dagbok motsvarande tillgång&lt;br&gt;inte finns, gäller detta dock inte förrän sjöförklaring eller under-&lt;br&gt;sökning enligt 20 § hålls offentligt eller talan väckts på grund av&lt;br&gt;sammanstötni ngen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagbok skall förvaras av redaren i minst tre år efter dess avslut-&lt;br&gt;ning. Om talan väcks inom den tiden i anledning av en händelse om&lt;br&gt;vilken en anteckning gjorts i dagboken, skall boken förvaras till dess&lt;br&gt;målet har avgjorts genom lagakraftvunnen dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;kladd till dagbok samt på teknisk väg gjorda uppteckningar om ett&lt;br&gt;fartygs navigering och gången av dess maskineri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt handelsfartyg eller fiskefar-&lt;br&gt;tyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon, medan fartyget var på väg, i samband med fartygets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drift har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när i annat fall i samband med fartygets drift någon ombord-&lt;br&gt;anställd eller någon annan som följer med fartyget har eller kan antas&lt;br&gt;ha avlidit eller fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon som avlidit ombord har begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit antingen på fartyget eller, medan&lt;br&gt;fartyget var på väg, på egendom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när brand, explosion eller förskjutning av någon betydelse har&lt;br&gt;inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vissa undantag från första stycket finns i 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring skall vidare hållas för ett svenskt fartyg, när i&lt;br&gt;anledning av en händelse som har eller kan antas ha inträffat i&lt;br&gt;samband med fartygets drift Sjöfartsverket förordnar om detta eller&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren finner det påkallat. Detsamma gäller när&lt;br&gt;en lastägare eller lastförsäkringsgivare i annat fall än som avses i&lt;br&gt;13 § tredje stycket eller 17 § andra stycket begär det för att få&lt;br&gt;upplysning om orsaken till en skada av någon betydelse på godset,&lt;br&gt;vilken har eller kan antas ha uppkommit i samband med fartygets&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sjöfartsverket förordnar att sjöförklaring skall hållas, skall&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren underrättas om detta. En lastägares eller&lt;br&gt;lastförsäkringsgivares begäran om sjöförklaring skall göras hos någon&lt;br&gt;av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom sjöförklaringen skall händelsen och dess orsaker om möjligt&lt;br&gt;klarläggas. Alla förhållanden som kan antas ha medverkat till&lt;br&gt;händelsen eller vara av betydelse från sjösäkerhetssynpunkt skall&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen sker genom förhör med fartygets befälhavare och de&lt;br&gt;medlemmar av besättningen och andra personer som antas kunna&lt;br&gt;lämna någon upplysning i saken. Handlingar eller föremål som antas&lt;br&gt;kunna tjäna till upplysning skall granskas. I den mån det kan antas&lt;br&gt;främja utredningen skall syn hållas på fartyget eller den plats där&lt;br&gt;händelsen inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns något hinder skall sjöförklaring hållas i den hamn&lt;br&gt;där händelsen har inträffat eller, om händelsen inträffat till sjöss, i&lt;br&gt;den första hamn till vilken fartyget eller befälhavaren därefter&lt;br&gt;anländer. Sjöförklaringen får dock anstå till dess fartyget anlöper en&lt;br&gt;annan hamn, om en avsevärd besparing i kostnaderna för fartyget&lt;br&gt;eller någon annan väsentlig fördel därigenom kan uppnås utan att&lt;br&gt;syftet med sjöförklaringen åsidosätts. Befälhavaren eller redaren skall&lt;br&gt;genast skriftligen underrätta Sjöfartsverket om anståndet och&lt;br&gt;anledningen till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan fartyget befinner sig i en hamn som anges i första stycket&lt;br&gt;kan sjöförklaringen hållas även på en annan ort, om särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring med anledning av att ett fartyg har försvunnit eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av att befälhavaren och var och en som kunnat träda Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;i hans ställe har omkommit, skall hållas på den ort som Sjöfartsverket&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring inom landet hålls av den tingsrätt som enligt 21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol som är&lt;br&gt;närmast den hamn eller ort där sjöförklaringen skall hållas enligt 9 §.&lt;br&gt;Regeringen kan dock för en viss hamn förordna att en annan av sjö-&lt;br&gt;rättsdomstolama skall vara behörig, om det är ändamålsenligt med&lt;br&gt;hänsyn till trafikförbindelserna och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte följer av denna lag, gäller för sjöförklaring inför&lt;br&gt;domstol lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare som ordförande och två personer med kunskap om och&lt;br&gt;erfarenhet av sjöfart. Åtminstone en av de senare bör ha grundlig&lt;br&gt;erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg&lt;br&gt;och nyligen ha utövat en sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöförkla-&lt;br&gt;ring de särskilda ledamöterna från en förteckning som Sjöfartsverket&lt;br&gt;årligen upprättar för varje sjöfartsinspektionsdistrikt. Förteckningen&lt;br&gt;skall uppta minst tjugo personer. Om det är ändamålsenligt i ett visst&lt;br&gt;fall att en person med särskild sakkunskap deltar, får rätten tillkalla&lt;br&gt;en sådan person att inträda som ytterligare ledamot i rätten även om&lt;br&gt;han inte är upptagen i förteckningen. De särskilda ledamöterna skall&lt;br&gt;vara svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstill-&lt;br&gt;stånd eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får&lt;br&gt;inte vara ledamot. De särskilda ledamöterna har rätt till ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark, Finland och Norge hålls sjöförklaring för ett svenskt&lt;br&gt;fartyg av den domstol som är behörig enligt det landets lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hålls sjöförklaring utomlands av svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;som enligt bemyndigande av Utrikesdepartementet har sådan behörig-&lt;br&gt;het. Om det lämpligen kan ske skall vid sjöförklaringen delta två av&lt;br&gt;myndigheten tillkallade, i sjöfart kunniga personer, helst svenska,&lt;br&gt;danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer&lt;br&gt;jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av person med särskild&lt;br&gt;sakkunskap ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla&lt;br&gt;även en sådan person. På en ort där behörig svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;inte finns, hålls sjöförklaringen av behörig dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om sjöförklaring vid domstol i tillämpliga delar. Utlands-&lt;br&gt;myndigheten får dock inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När sjöförklaring skall äga rum skall fartygets befälhavare snarast&lt;br&gt;möjligt göra anmälan om detta hos den domstol som skall hålla sjö-&lt;br&gt;förklaringen. Om anmälan inte görs av befälhavaren svarar redaren&lt;br&gt;för att anmälan görs. Detta gäller också när redaren tagit emot en&lt;br&gt;underrättelse eller en begäran enligt 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen skall vara skriftlig med uppgift på hela besättningen&lt;br&gt;och på de personer, bland besättningen eller i övrigt, som antas&lt;br&gt;kunna lämna upplysning i saken och, om det kan ske, på sakägarna&lt;br&gt;och deras ombud. Den skall vara åtföljd av ett exemplar av rapporten&lt;br&gt;enligt 6 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälningen görs efter ett förordnande eller en begäran enligt&lt;br&gt;7 § skall den även innehålla uppgift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan har gjorts skall rätten sätta ut sammanträde för&lt;br&gt;sjöförklaring att äga rum så snart det kan ske. Om det är ändamåls-&lt;br&gt;enligt skall sammanträdet hållas ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet kallar rätten på lämpligt sätt fartygets befälhavare&lt;br&gt;och de övriga personer som skall höras. En medlem av besättningen&lt;br&gt;kan kallas genom befälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall föreläggas att till sammanträdet medföra fartygets&lt;br&gt;dagböcker och kladdar till dem, om de finns i behåll. Befälhavaren&lt;br&gt;eller någon annan kan föreläggas att vid sammanträdet visa även&lt;br&gt;andra handlingar eller föremål som antas kunna tjäna till upplysning&lt;br&gt;i saken. Föreläggandet får meddelas vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan ske skall sakägarna genom särskilda meddelanden&lt;br&gt;underrättas om tid och plats för sammanträdet samt var och när&lt;br&gt;anmälningen om sjöförklaring med tillhörande handlingar finns&lt;br&gt;tillgänglig. Sjöfartsverket skall alltid underrättas om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda ledamöterna skall ta del av anmälningshandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns tid för det skall de för ordföranden före sammanträdet&lt;br&gt;skriftligen ange de frågor som bör utredas från nautisk, teknisk eller&lt;br&gt;någon annan synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjöförklaringen gäller en sammanstötning med ett annat fartyg,&lt;br&gt;får rätten bevilja anstånd med sjöförklaringen om den därigenom kan&lt;br&gt;hållas samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det&lt;br&gt;andra fartyget. Ett sådant anstånd far inte beviljas för längre tid än&lt;br&gt;som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöför-&lt;br&gt;klaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer&lt;br&gt;att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får&lt;br&gt;en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken&lt;br&gt;sjöförklaring eller motsvarande utredning skall hållas, behöver sjöför-&lt;br&gt;klaring inte äga rum om Sjöfartsverket inte bestämmer något annat.&lt;br&gt;Hålls sjöförklaring skall bestämmelserna i andra stycket om hand-&lt;br&gt;läggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjöförklaringens början skall fartygets dagböcker och kladdar&lt;br&gt;till dem jämföras med varandra och med det exemplar av rapporten&lt;br&gt;enligt 6 kap. 14 § som fogats till anmälningen. Av dem som skall&lt;br&gt;höras får endast den som har tagit befattning med dagboksföringen&lt;br&gt;närvara vid genomgången, om inte särskilda skäl föranleder något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat skriftligt utredningsmaterial läggs fram och syn företas när&lt;br&gt;det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren och övriga personer som har kallats skall höras var för&lt;br&gt;sig. Ingen av dem får närvara vid förhör med någon annan utan att&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöret hålls av rätten. Med rättens tillstånd kan förhöret hållas av&lt;br&gt;företrädare för Sjöfartsverket eller av en sakägare. Var och en som&lt;br&gt;har hörts skall bekräfta sin berättelse med ed, om inte laga hinder&lt;br&gt;möter eller rätten i övrigt med hänsyn till omständigheterna finner att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ed inte bör avläggas. Rätten skall före förhöret upplysa den som skall Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;höras om hans skyldighet att avlägga ed och om edens vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed som avses i andra stycket har denna lydelse: &amp;quot;Jag N. N. be-&lt;br&gt;kräftar och försäkrar på heder och samvete att jag har sagt hela&lt;br&gt;sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra än befälhavaren eller medlemmar av besättningen har rätt att&lt;br&gt;för sin inställelse vid rätten få ersättning av allmänna medel i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna om ersättning till vittne. Ersättningen skall&lt;br&gt;stanna på staten. I fråga om ersättning för inställelse till förhör inför&lt;br&gt;en utlandsmyndighet meddelas bestämmelser av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utredning som har skett genom sjöförklaring är ofullständig&lt;br&gt;i något avseende, kan Sjöfartsverket förordna att den skall fullständi-&lt;br&gt;gas vid en ny sjöförklaring och bestämma på vilken ort den nya sjö-&lt;br&gt;förklaringen skall hållas. I ett sådant fall har bestämmelserna i 7 §&lt;br&gt;andra stycket och 11 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillfredsställande utredning av en händelse som avses i 6 §&lt;br&gt;är eller kan väntas bli tillgänglig i någon annan ordning, får Sjöfarts-&lt;br&gt;verket medge att sjöförklaring enligt det lagrummet underlåts eller att&lt;br&gt;den skjuts upp i avvaktan på en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att sjöförklaring enligt 6 § inte behöver&lt;br&gt;hållas, om sjöolyckan eller händelsen är eller skall bli föremål för en&lt;br&gt;sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva inskränkningar i Sjöfartsverkets rätt enligt&lt;br&gt;7 § första stycket, 13 § tredje stycket, 16 § och 18 § andra stycket att&lt;br&gt;förordna om sjöförklaring i fall då sjöolyckan eller händelsen är eller&lt;br&gt;skall bli föremål för en sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fartyg hemmahörande i Danmark, Finland eller Norge skall&lt;br&gt;rätten hålla sjöförklaring när befälhavaren eller redaren eller behörig&lt;br&gt;myndighet i fartygets hemland finner det påkallat. För annat utländskt&lt;br&gt;fartyg hålls i ett sådant fall sjöförklaring om det finns skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utredning av en händelse som inträffat i samband med ett ut-&lt;br&gt;ländskt fartygs drift är nödvändig från sjösäkerhetssynpunkt och&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, får Sjöfartsverket&lt;br&gt;förordna att sjöförklaring skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner en myndighet som anges i första stycket att sjöförklaring är&lt;br&gt;påkallad eller förordnar Sjöfartsverket om sjöförklaring, skall befäl-&lt;br&gt;havaren eller redaren underrättas om detta. Anmälan om sjöförklaring&lt;br&gt;görs därefter av befälhavaren eller redaren enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndighet&lt;br&gt;skall lämna en tingsrätt som håller sjöförklaring den medverkan tings-&lt;br&gt;rätten begär för utredningen. För polismyndigheternas utredningar&lt;br&gt;gäller bestämmelserna om förundersökning i 23 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan undersökning av sjöolyckor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning från säkerhetssynpunkt av sjöolyckor och andra&lt;br&gt;händelser som berör sjöfarten finns bestämmelser i lagen (1990:712)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om undersökning av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket skall varje år upprätta en förteckning över personer&lt;br&gt;som är lämpliga att utföra uppdrag att besiktiga fartyg eller last.&lt;br&gt;Förteckningen skall hållas tillgänglig hos de tingsrätter som Sjöfarts-&lt;br&gt;verket anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppstår fråga huruvida ett fartyg efter inträffad skada skall anses&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte, skall yttrande om detta avges av minst&lt;br&gt;tre besiktningsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmännen förordnas på ansökan av fartygets ägare, redare&lt;br&gt;eller befälhavare. Inom landet förordnar rätten på den ort där besikt-&lt;br&gt;ningen skall äga rum besiktningsmän bland de personer som är&lt;br&gt;upptagna på förteckningen enligt 21 §. Utomlands förordnas be-&lt;br&gt;siktningsmän av den myndighet som är behörig enligt lag eller&lt;br&gt;sedvänja på besiktningsorten eller av en svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;eller, där en sådan inte finns, av en dansk, finsk eller norsk utlands-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid besiktning inom landet skall besiktningsmännen avkräva befäl-&lt;br&gt;havaren fartygets nationalitetshandling. Om fartyget förklaras vara&lt;br&gt;icke iståndsättligt, skall de till Sjöfartsverket genast sända in&lt;br&gt;nationalitetshandlingen, en avskrift av yttrandet och bevis om att de&lt;br&gt;är behörigen förordnade. När en besiktning äger rum utomlands skall&lt;br&gt;utlandsmyndigheten, om det kan ske, iaktta vad som nu sagts.&lt;br&gt;Sjöfartsverket skall utan dröjsmål ge registermyndigheten del av&lt;br&gt;besiktningsmännens yttrande, om det rör ett svenskt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skada har drabbat ett fartyg eller gods i gemensamt haveri, får&lt;br&gt;var och en som haveriet rör låta en eller flera besiktningsmän utreda&lt;br&gt;och värdera skadan. Detta gäller också i fråga om en skada i enskilt&lt;br&gt;haveri när utredning om skadan fordras för bestämmande av bidrags-&lt;br&gt;värdet för fartyg eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmän utses av den som haveriet rör eller förordnas på&lt;br&gt;hans ansökan av den myndighet som anges i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till ett fartyg eller redaren eller någon som i redarens&lt;br&gt;ställe har befattning med fartyget eller befälhavaren vill anordna en&lt;br&gt;annan besiktning av fartyg eller gods än som avses i 22 eller 23 §&lt;br&gt;och han inte själv utser besiktningsmän, skall den myndighet som&lt;br&gt;anges i 22 § på hans ansökan förordna en eller flera besiktningsmän.&lt;br&gt;Detta gäller också, om en lastägare eller lastförsäkringsgivare vill låta&lt;br&gt;besiktiga lasten i andra fall än som avses i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En besiktningsman får inte vägras tillträde till fartyget och lasten för&lt;br&gt;att utföra besiktningen utom när sådant tillträde skulle föranleda&lt;br&gt;oskälig kostnad för fartyget eller någon annan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1-25 överensstämmer i sak med 296-313 och 315-&lt;br&gt;320 §§ (inklusive 315 a §) i 1891 års sjölag, dock att två mindre&lt;br&gt;ändringar av administrativ natur gjorts i 12 § fjärde stycket och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1, 10, 12 och 18 §§ har avfattats enligt Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.19 19 kap. Om preskription av vissa fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är&lt;br&gt;begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget&lt;br&gt;slutfördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket:&lt;br&gt;inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om&lt;br&gt;bärgarlönens och andelens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den&lt;br&gt;dag skadan inträffade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på&lt;br&gt;honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i&lt;br&gt;konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom&lt;br&gt;ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid&lt;br&gt;passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om&lt;br&gt;passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning&lt;br&gt;skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstig-&lt;br&gt;ningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från&lt;br&gt;ilandstigningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset&lt;br&gt;fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad&lt;br&gt;som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket,&lt;br&gt;14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen&lt;br&gt;vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för&lt;br&gt;ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av&lt;br&gt;redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om&lt;br&gt;talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning&lt;br&gt;inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon&lt;br&gt;annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betal-&lt;br&gt;ning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till&lt;br&gt;redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarig-&lt;br&gt;heten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en&lt;br&gt;fordran i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under&lt;br&gt;behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka&lt;br&gt;återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En&lt;br&gt;sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag&lt;br&gt;huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i denna&lt;br&gt;paragraf är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens&lt;br&gt;tillkomst och har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat&lt;br&gt;från dagen för avtalet. Preskriptionstiden får dock inte i något fall&lt;br&gt;genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilands-&lt;br&gt;tigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I&lt;br&gt;13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns&lt;br&gt;föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från be-&lt;br&gt;stämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 §&lt;br&gt;andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som&lt;br&gt;inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf&lt;br&gt;bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt&lt;br&gt;är tillämplig på rättsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [368] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har i förhållande till 368 § i 1891 års sjölag&lt;br&gt;ändring gjorts i första stycket 5. Ordet &amp;quot;last&amp;quot; har ersatts med ordet&lt;br&gt;&amp;quot;gods&amp;quot;. Härigenom framgår tydligare att denna preskriptionsregel&lt;br&gt;även gäller ansvaret vid styckegodstransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln är tvingande vid styckegodstransport och viss nordisk&lt;br&gt;certepartifart. Detta framgår av 13 kap. 4 § och 14 kap. 2 §. En&lt;br&gt;upplysning om detta har tagits in i femte stycket. I övrigt har endast&lt;br&gt;språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.20 20 kap. Straffbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en befälhavare försummar att enligt 6 kap. 1 § första och andra&lt;br&gt;styckena se till att fartyget är sjövärdigt, döms han till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en redare som försummar att avhjälpa fel&lt;br&gt;eller brist i sjövärdigheten enligt 1 kap. 9 §, om han ägt eller bort&lt;br&gt;äga kännedom om felet eller bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare underlåter att, trots att det är möjligt för honom,&lt;br&gt;hindra fartyget att gå till sjöss när en förestående resa på grund av fel&lt;br&gt;eller brist i sjövärdigheten kan bli förenad med allvarlig fara för de&lt;br&gt;ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som motsvarar 323 § i 1891 års sjölag, har vidta-&lt;br&gt;gits endast redaktionella och språkliga ändringar i samband med vissa&lt;br&gt;ändringar i 1 kap. 9 § och 6 kap. 1 § rörande sjövärdighetsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjöolycka&lt;br&gt;döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i sjötrafik till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med&lt;br&gt;fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penning-&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som framför ett fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör en uppgift&lt;br&gt;av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så påverkad&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel, att det kan antas,&lt;br&gt;att han inte på ett betryggande sätt kan utföra vad som därvid åligger&lt;br&gt;honom, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om&lt;br&gt;brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt&lt;br&gt;krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inneburit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avviker en befälhavare från tjänsten och överger fartyget, döms han&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en befälhavare försummar sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket eller i övrigt som god sjöman när fartyget är i fara,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar befälhavaren sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket när någon annan är i sjönöd eller när fara hotar sjötrafiken&lt;br&gt;eller enligt 8 kap. 4 § när fartyget sammanstött med ett annat fartyg,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av&lt;br&gt;en sjöolycka, genom att lämna olycksplatsen utan tvingande skäl eller&lt;br&gt;på annat sätt, undandrar sig att vidta de åtgärder som skäligen kan&lt;br&gt;krävas av honom eller om han undandrar sig att uppge namn och&lt;br&gt;hemvist eller lämna upplysningar om händelsen, döms han, om&lt;br&gt;gärningen inte är belagd med straff i 7 §, till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befälhavare på ett fartyg som är infört i ett fartygsregister får i&lt;br&gt;stället för sitt namn och hemvist uppge fartygets namn och hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar befälhavaren vad han enligt 6 kap. 3 §, eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av den paragrafen, är skyldig att&lt;br&gt;göra vid prejning eller visitering, döms han till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 2-9 överensstämmer i sak med 324 - 329 §§ (inklusive&lt;br&gt;324 a och 325 a §§) i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befälhavare döms till böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han försummar att enligt 6 kap. 1 § tredje stycket underrätta&lt;br&gt;redaren om fel eller brist i sjövärdigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han försummar att enligt 6 kap. 4 § andra stycket på fartyget Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han försummar att avge rapport enligt 6 kap. 14 § eller upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift&lt;br&gt;i en sådan rapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om han vägrar att i fall som avses i 18 kap. 22 § överlämna&lt;br&gt;fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om han utan laga hinder vägrar att i ett sådant fall som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 § på fartyget ta med en befälhavare eller en sjöman, hans&lt;br&gt;aska eller efterlämnade effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en befälhavare eller en redare om han för-&lt;br&gt;summar att enligt 18 kap. 11 § göra anmälan om sjöförklaring eller&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att en sjöförklaring&lt;br&gt;skjuts upp, utan att förutsättningar finns enligt 18 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som motsvarar 330 § i 1891 års sjölag, har vidta-&lt;br&gt;gits endast redaktionella och språkliga ändringar i samband med vissa&lt;br&gt;ändringar i 1 kap. 9 § och 6 kap. 1 § rörande sjövärdighetsbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11-14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar någon sin skyldighet enligt denna lag i fråga om&lt;br&gt;förande av dagbok eller kladd till dagbok eller lämnar han uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet oriktig eller vilseledande uppgift i dagboken&lt;br&gt;eller kladden, döms han till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en befälhavare eller en redare om han obehörigen vägrar någon&lt;br&gt;att ta del av en dagbok, en kladd till dagbok eller en på teknisk väg&lt;br&gt;gjord uppteckning rörande fartygets navigering och gången av dess&lt;br&gt;maskineri, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redare om han försummar sin skyldighet att förvara en sådan&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon gjort sig skyldig till gärning som avses i 1, 2, 4, 5, 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7, 8 eller 9 § och därigenom visat sig olämplig att utöva en sådan&lt;br&gt;befattning på fartyg, för vilken särskilda behörighetsvillkor gäller,&lt;br&gt;skall domstolen besluta att han för viss tid eller för alltid skall fråntas&lt;br&gt;rätten att utöva befattningen. Beslutet får även avse andra befattningar&lt;br&gt;än den i vilken gärningen begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant beslut meddelas, skall domstolen samma dag under-&lt;br&gt;rätta Sjöfartsverket. I fråga om radiooperatör skall även Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärder för att väcka åtal, får Sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket för tiden intill dess lagakraft-&lt;br&gt;ägande dom finns eller domstolen, sedan åtal väckts, förordnar annat.&lt;br&gt;Om det inte längre finns fog för beslutet, skall detta omedelbart&lt;br&gt;hävas. Rätten att överklaga Sjöfartsverkets beslut till regeringen är&lt;br&gt;inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel jämställs med&lt;br&gt;befälhavare den som har trätt i befälhavarens ställe och med redare&lt;br&gt;den som i redarens ställe har haft befattning med fartyget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera har medverkat till en gärning som avses i 1, 2, 4, 5, 6, 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 eller 9 §, gäller 23 kap. brottsbalken.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff döms inte ut enligt denna lag om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 11-14 överensstämmer med 331 - 334 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.21 21 kap. Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första domstol i tvistemål rörande ett förhållande som avses i denna&lt;br&gt;lag är den tingsrätt som regeringen utser (sjörättsdomstol). Detta&lt;br&gt;gäller också brottmål i fråga om en gärning som avses i denna lag,&lt;br&gt;även om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som anges i första stycket uteslutande en båt som inte hålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 drift yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte, får målet tas upp&lt;br&gt;även av en tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 336 § i 1891 års sjölag. Lag-&lt;br&gt;texten har dock ändrats med hänsyn till att reglerna om kvarstad på&lt;br&gt;fartyg i internationella rättsförhållanden har arbetats in i fjärde&lt;br&gt;kapitlet i den nya lagen. I övrigt har endast språkliga ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol i&lt;br&gt;tvistemål i allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget&lt;br&gt;finns. Har säkerhet för en fordran ställts hos en myndighet till be-&lt;br&gt;frielse från kvarstad eller en annan säkerhetsåtgärd, får talan väckas&lt;br&gt;även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten har ställts.&lt;br&gt;Talan angående en fordran som säkerheten har avsett får väckas vid&lt;br&gt;sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg skall fartygets hemort anses som&lt;br&gt;rederiets hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av&lt;br&gt;lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Lugano-&lt;br&gt;konventionen. Andra stycket gäller dock om fartyget är belagt med&lt;br&gt;kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [337] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller de allmänna forumreglema för sjörätts-&lt;br&gt;mål. Särbestämmelser för tvister rörande styckegodstransport och&lt;br&gt;befordran av passagerare och resgods har redaktionellt införts i&lt;br&gt;självständiga paragrafer och återfinns nu i 3 respektive 4 §. Någon&lt;br&gt;ändring i övrigt har i förhållande till 337 § i 1891 års sjölag inte&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om transport av styckegods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får väckas endast vid sjörättsdomstolen för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där han har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som för detta ändamål har angetts i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [337 a] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särbestämmelser om behörig svensk domstol&lt;br&gt;i mål rörande transport av styckegods. Reglerna är exklusiva i för-&lt;br&gt;hållande till de allmänna forumreglema i 2 § och utgör ett komple-&lt;br&gt;ment till de begränsningar i giltigheten av olika jurisdiktionsklausuler&lt;br&gt;som anges i 13 kap. 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket är i första hand sjörättsdomstol för ort med&lt;br&gt;naturlig anknytning till transporten behörig att uppta målet. Anknyt-&lt;br&gt;ningarna som anges i punkterna 1-3 är desamma som i 13 kap. 60 §.&lt;br&gt;Men behörigheten kan enligt punkten 4 även grundas på en proroga-&lt;br&gt;tionsklausul i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i andra stycket innebär att - om annat inte avtalats -&lt;br&gt;talan även kan väckas vid sjörättsdomstolen för den ort &amp;quot;där fartyget&lt;br&gt;finns&amp;quot;, d.v.s. vid förmögenhetsforum. I förhållande till Luganostater-&lt;br&gt;na är dock möjligheten att anlita detta forum inskränkt. Här gäller&lt;br&gt;som förutsättning att fartyget är belagt med kvarstad (se närmare 2&lt;br&gt;§ femte stycket samt hänvisningen i sista stycket i förevarande&lt;br&gt;paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i dessa stycken har omarbetats redaktionellt men&lt;br&gt;innebär ingen ändring i sak i förhållande till 337 § i 1891 års sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passa-&lt;br&gt;gerare eller resgods får väckas endast vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjörättsdomstol för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har sin huvudsakliga rörelse, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjörättsdomstol för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelse-&lt;br&gt;orten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller annars är&lt;br&gt;varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftställe för sin rörelse&lt;br&gt;i den staten och är underkastad dess domsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. domstol i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att&lt;br&gt;svaranden har driftställe för sin rörelse i den staten och är under-&lt;br&gt;kastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall&lt;br&gt;väckas vid en annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första stycket 1 eller 2 eller andra eller tredje stycket,&lt;br&gt;väcks talan vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(jfr [337 b] § i utredningens förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda forumbestämmelser för talan om&lt;br&gt;ansvarighet på grund av avtal om befordran av passagerare och res-&lt;br&gt;gods. I 1891 års sjölag finns motsvarande regler i 337 §. 1 och med&lt;br&gt;att särregler införts i 3 § för tvister i anledning av styckegodstrans-&lt;br&gt;port har forumreglerna fått en ny systematik. Denna medför dock&lt;br&gt;ingen ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har avfattats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5-11 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp brottmål som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol i&lt;br&gt;brottmål i allmänhet tillämpas. Om sjörättsdomstol inte finns på den&lt;br&gt;ort där den misstänkte skall svara enligt dessa bestämmelser, väcks&lt;br&gt;åtal vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot dispasch förs genom klander hos tingsrätten för den ort&lt;br&gt;där dispaschen är utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dispaschen inte klandras, skall den gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tingsrätt är i dispaschmål domför med tre eller högst fyra&lt;br&gt;lagfarna domare tillsammans med tre särskilda ledamöter utsedda&lt;br&gt;enligt 8 §. Rätten är dock domför med en lagfaren domare när målet&lt;br&gt;bereds samt vid prövning om klander skall avvisas och vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall Sjöfarts-&lt;br&gt;verket varje år upprätta en förteckning, i vilken tas upp minst tolv&lt;br&gt;personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är lämpliga att&lt;br&gt;tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland dem som&lt;br&gt;tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för tjänst-&lt;br&gt;göring som särskilda ledamöter. Om på grund av förfall eller något&lt;br&gt;annat hinder föreskrivet antal ledamöter inte kan utses från förteck-&lt;br&gt;ningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara särskild&lt;br&gt;ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är&lt;br&gt;underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;kap. 7 § föräldrabalken får inte vara ledamot. Den särskilda leda-&lt;br&gt;moten har rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon vill klandra en dispasch skall han inom fyra veckor från&lt;br&gt;dispaschens dag ge in en klanderinlaga till tingsrätten. Med de av-&lt;br&gt;vikelser som följer av tredje stycket i denna paragraf har bestämmel-&lt;br&gt;serna i 52 kap. 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 10 - 12 §§ rättegångsbalken&lt;br&gt;motsvarande tillämpning i mål om klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptas klander av en dispasch har en motpart rätt att utan avgift få&lt;br&gt;del av klanderinlagan. Vill han bemöta klandret skall han senast fyra&lt;br&gt;veckor efter fullföljdstidens utgång ge in en skriftlig förklaring till&lt;br&gt;tingsrätten. Tingsrätten bör sända meddelanden till alla kända&lt;br&gt;sakägare om rätten att få del av klandret och att avge förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får hålla förhör eller förhandling även för annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i 52 kap. 10 § rättegångsbalken. Rättens avgörande av&lt;br&gt;saken sker genom utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens utslag eller beslut i dispaschmål överklagas genom&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken skall tillämpas i fråga om dispasch. Vad som sägs i 58&lt;br&gt;kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4 a § rättegångsbalken om fullföljd&lt;br&gt;av talan gäller även klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 5-11 överensstämmer i sak med 338-344 §§ i 1891 års&lt;br&gt;sjölag. Endast vissa redaktionella och språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.22 22 kap. Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1-10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser om sjömän m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett fartyg utklarerats och i övrigt är färdigt att avgå får en&lt;br&gt;ombordanställd inte för en skuld hindras att avresa och inte heller&lt;br&gt;något av vad han fört ombord för tjänsten tas i mät eller beläggas&lt;br&gt;med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ett svenskt fartyg skall, till det antal och mot den ersättning som&lt;br&gt;regeringen föreskriver, tas med sjöman, vilken har rätt till fri resa&lt;br&gt;enligt 29, 31 eller 32 § sjömanslagen (1973:282) eller vars resa till&lt;br&gt;hemorten en svensk utlandsmyndighet på någon annan grund är&lt;br&gt;skyldig att besörja, till bestämmelseorten eller någon annan hamn&lt;br&gt;som fartyget skall anlöpa under resan. Utan betalning skall tas med&lt;br&gt;urna innehållande askan efter en avliden svensk befälhavare eller&lt;br&gt;sjöman och, om det kan ske utan olägenhet, hans efterlämnade&lt;br&gt;egendom. Fartygets befälhavare är ansvarig för att dessa skyldigheter&lt;br&gt;fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att bestämmelserna i första stycket om en&lt;br&gt;avliden befälhavares eller sjömans aska eller efterlämnade egendom&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om en avliden befälhavare eller sjöman från&lt;br&gt;ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda dragningsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med särskilda dragningsrätter avses de av Internationella valuta-&lt;br&gt;fonden använda särskilda dragningsrätterna (SDR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av SDR till svenska kronor skall ske efter kursen den&lt;br&gt;dag då betalning sker eller, om säkerhet ställs för betalningen, då&lt;br&gt;säkerheten ställs. Kronans värde skall bestämmas i enlighet med den&lt;br&gt;beräkningsmetod som Internationella valutafonden den dagen&lt;br&gt;tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsansvar för vissa rättsförluster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller&lt;br&gt;en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren&lt;br&gt;eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt&lt;br&gt;de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust&lt;br&gt;på grund av förvärvet eller upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i skepps- eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling&lt;br&gt;eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan&lt;br&gt;statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har&lt;br&gt;han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall&lt;br&gt;ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i ett ärende om rättelse förlust att&lt;br&gt;drabba en rättsägare som avses i 2 kap. 29 §, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Ersättning betalas dock inte om den skadelidande&lt;br&gt;med hän-syn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort&lt;br&gt;inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten företräds i ett ärende om ersättning enligt 4 eller 5 § av den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill den som är part i ett mål om beståndet av en rätt till skepp eller&lt;br&gt;skeppsbygge kräva ersättning enligt 4 §, om han förlorar målet, skall&lt;br&gt;han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan mot&lt;br&gt;staten om sitt ersättningskrav eller skriftligen underrätta den myndig-&lt;br&gt;het som avses i 6 § om rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förberedelsen i målet har avslutats utan att någon ersättnings-&lt;br&gt;talan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall&lt;br&gt;domstolen förelägga parten att vidta en av åtgärderna inom en viss&lt;br&gt;tid. Iakttas inte tiden är ersättningskravet förfallet. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som enligt 4 eller 5 § är berättigad till ersättning av staten&lt;br&gt;haft rätt att kräva beloppet av någon annan som skadestånd, träder&lt;br&gt;staten in i rätten mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 eller 5 § på grund av en domstols dom betalas&lt;br&gt;ut sedan domen har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väcks talan om hävning eller återgång av ett förvärv av ett regist-&lt;br&gt;rerat skepp eller skeppsbygge, en andel i eller villkorlig äganderätt&lt;br&gt;till sådan egendom eller om bättre rätt till egendomen eller annars i&lt;br&gt;en fråga som angår inskrivning i skepps- eller skeppsbyggnads-&lt;br&gt;registret, skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Under-&lt;br&gt;rättelsen skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;om egendomen att den kan identifieras i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;rätten genast sända domen eller beslutet till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndighet&lt;br&gt;skall biträda registermyndigheten med att vaka över att bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lag eller annan författning om registrering och identifiering av skepp&lt;br&gt;och inskrivning av rätt till skepp och andel i sådan egendom&lt;br&gt;efterlevs. De har för detta ändamål rätt till tillträde till ett skepp. De&lt;br&gt;skall underrätta registermyndigheten om försummelser att efterleva&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 1-10 överensstämmer i sak med 366, 367 och 369-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376 §§ i 1891 års sjölag. Endast språkliga ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1940:176) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringspliktiga svenska fartyg får regeringen, i den&lt;br&gt;mån det prövas erforderligt, förordna, att resa med sådant fartyg må&lt;br&gt;företagas allenast med tillstånd av regeringen eller den regeringen&lt;br&gt;därtill bemyndigat och under iakttagande av de villkor, som må hava&lt;br&gt;uppställts för tillståndet. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å fartyg, för vilket gällande passagerarfartygscertifikat är utfärdat och&lt;br&gt;vars bruttodräktighet understiger 350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fortskaffande av proviant eller andra förnödenheter för fartyget,&lt;br&gt;förnödenheter, tillhöriga passagerare eller å fartyget anställda&lt;br&gt;personer, eller gods som bärgats ombord å fartyget må villkor icke&lt;br&gt;uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förordnande enligt första stycket, skall i sjölagen (1994:000)&lt;br&gt;givna föreskrifter, som avser befogenhet för en befälhavare att sälja&lt;br&gt;av redarens gods eller för en befälhavare, transportör eller bortfrakta-&lt;br&gt;re att sälja av lasten eller som rör lossning av gods på annan plats än&lt;br&gt;på bestämmelseorten, tillämpas även om därigenom gods skiljs från&lt;br&gt;fartyget på annan ort än som vid lämnande av tillstånd till resan&lt;br&gt;bestämts; dock får i fall, som avses i 13 kap. 11 § tredje stycket och&lt;br&gt;14 kap. 34 § sjölagen, lossning av gods inte ske på annan plats än i&lt;br&gt;lastningshamnen utan medgivande av regeringen eller av den som&lt;br&gt;regeringen därtill bemyndigat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § tredje stycket har genom införandet av begreppet &amp;quot;transportör&amp;quot;&lt;br&gt;en anpassning skett till den nya terminologin på styckegodstrans-&lt;br&gt;porternas område utan att någon ändring i sak åsyftas (se 13 kap. 1&lt;br&gt;§ i den nya sjölagen). Vidare har hänvisningen till 133 § sjölagen&lt;br&gt;ändrats till att avse 13 kap. 11 § tredje stycket och 14 kap. 34 § i den&lt;br&gt;nya sjölagen. I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete på&lt;br&gt;svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har befatt-&lt;br&gt;ning på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg&lt;br&gt;men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§,&lt;br&gt;47 § första stycket, 48,51,53-55, 59, 60, 65, 67-70 §§, 72 § andra&lt;br&gt;stycket och 74-76 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angivna bestämmelser gäller även den som tas med&lt;br&gt;ombord på svenskt fartyg enligt 22 kap. 2 § sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om&lt;br&gt;sjömannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är oduglig för befattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller&lt;br&gt;annan måste antagas i hans ställe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad&lt;br&gt;vägran att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller misshan-&lt;br&gt;del av andra ombordvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker eller annat berusningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig&lt;br&gt;person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för&lt;br&gt;äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet&lt;br&gt;till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. drar tvist om anställningsförhållandet inför utländsk myndighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i strid med bestämmelserna i 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas&lt;br&gt;gäller 22 eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befälhavares ansvarighet för skada finns bestämmelser i sjölag-&lt;br&gt;en (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i&lt;br&gt;tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om&lt;br&gt;arbetstagares skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjömanslagen finns två hänvisningar till sjölagen. Hänvisningen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § tredje stycket till 346 § sjölagen (1891 nr 35 s. 1) har ändrats till&lt;br&gt;att avse 22 kap. 2 § i den nya sjölagen och hänvisningen i 52 § första&lt;br&gt;stycket till sjölagen (1891 nr 35 s. 1) till att avse den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § 6. har lagts till orden &amp;quot;i strid med bestämmelserna i 14 §&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tillägg är endast en följdändring till den ändring som gjordes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 14 § i samband med Sveriges tillträde till Luganokonventionen (SFS&lt;br&gt;1992:797).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Övriga förslag till lagändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De ändringar av hänvisningarna som gjorts i berörda lagar innebär&lt;br&gt;inga ändringar i sak utan är endast en formell anpassning till den nya&lt;br&gt;sjölagens kapitelindelning och paragrafering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regering-&lt;br&gt;en föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1- sjölag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om&lt;br&gt;gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om&lt;br&gt;fraktfart med svenska fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkohol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;haltiga drycker m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada&lt;br&gt;till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för&lt;br&gt;yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten-&lt;br&gt;förorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egen-&lt;br&gt;dom i annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1983:1015) med anledning av Sveriges&lt;br&gt;tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppförandekod&lt;br&gt;för linjekonferenser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän&lt;br&gt;hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll............ 01&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag................... 03&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mars 1994 ..........................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning ..........................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering.....................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter..............134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Bakgrund...................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Sjölagens regler om godsbefordran .... 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Behovet av en reform på gods-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befordringsområdet.............136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 &amp;nbsp;1978 års FN-konvention om sjötransport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av gods (Hamburgreglema)........139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 &amp;nbsp;Frågan om Sveriges anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hamburgreglema ..............142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Allmänt om den föreslagna lagstiftningen .......147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Lagtekniska frågor..................147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Styckegodstransport.................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 &amp;nbsp;Styckegodsreglemas anpassning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens transportmarknad..........150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Styckegodsreglemas tillämpnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område ....................152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Transportörens skadeståndsansvar .... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Transportörens ansvar för godsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid anlitande av undertransportör.....155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Konossementets innehåll och dess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsverkningar................157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.6 Jurisdiktions- och skiljedomsklausuler . . 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.7 Laga domstol i mål rörande avtal om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckegodstransport.............160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Befraktning av fartyg................160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.1 &amp;nbsp;Befraktningsreglemas anpassning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens befraktningsmarknad........160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.2 Resebefraktning och konsekutiva resor .&amp;nbsp;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.3 Kvantumkontrakt ..............164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3.4 Tidsbefraktning ...............164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Övrigt.........................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 &amp;nbsp;Sjövärdighetsbegreppet...........166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Begränsningsbeloppen vid passagerar-&lt;br&gt;befordran ...................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ... 168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Kostnader och resursbehov.............169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättade lagförslag ...................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Specialmotivering .....................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till sjölag .................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;1 kap. Om fartyg..............171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 2 kap. Om skeppsregistrering och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivning..................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 3 kap. Om skeppshypotek och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjöpanträtt ..................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 &amp;nbsp;4 kap. Om kvarstad på fartyg i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella rättsförhållanden .....191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.5 &amp;nbsp;5 kap. Om partrederi ...........193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.6 &amp;nbsp;6 kap. Om befälhavare ..........197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.7 &amp;nbsp;7 kap. Allmänna bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar ....................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.8 &amp;nbsp;8 kap. Om skada genom fartygs samman-&lt;br&gt;stötning ...................201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.9 &amp;nbsp;9 kap. Om ansvarsbegränsning .....202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.10 10 kap. Om ansvar för oljeskada .... 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.11 11 kap. Om ansvar för atomskada . . . 206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.12 12 kap. Om begränsningsfond och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsningsmål ..............207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.13 13 kap. Om styckegodstransport.....210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.14 14 kap. Om befraktning av fartyg .... 264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.15 15 kap. Om befordran av passagerare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och resgods.................327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.16 16&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;Om&amp;nbsp;bärgning...........333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.17 17&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;Om&amp;nbsp;haveri.............336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.18 18&amp;nbsp;kap.&amp;nbsp;Om&amp;nbsp;dagböcker, sjöförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan undersökning av sjöolyckor och&lt;br&gt;besiktning..................337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.19 19 kap. Om preskription av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar..................344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.20 20 kap. Straffbestämmelser........345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.21 21 kap. Om laga domstol och rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sjörättsmål.................348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.22 22 kap. Särskilda&amp;nbsp;bestämmelser.....351&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1940:176)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vissa bestämmelser om fraktfart med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska fartyg &amp;nbsp;....................353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sjömans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:282)................... 354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Övriga förslag&amp;nbsp;till lagändringar..........355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Hemställan .........................355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslut ............................356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor, se separat bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46176, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av bestämmelserna i 5 kap. sjölagen om godsbefordran&lt;br&gt;fick sin nuvarande lydelse under senare delen av 1930-talet i samband&lt;br&gt;med en omfattande reform av reglerna i de nordiska länderna. Vid&lt;br&gt;samma tid tillkom även den s.k. konossementslagen i anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande&lt;br&gt;konossement (Haagreglema).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av 5 kap. har därefter fått ny lydelse genom 1973 års&lt;br&gt;sjölagsändringar. Dessa ändringar föranleddes av Sveriges tillträde till&lt;br&gt;1968 års tilläggsprotokoll (Visbyreglema) till konossementskonven-&lt;br&gt;tionen. De sammantagna konventionsreglema (Haag-Visbyreglema)&lt;br&gt;arbetades in i kapitlet samtidigt som dåvarande regler om passagerar-&lt;br&gt;befordran bröts ut till ett nytt särskilt kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sistnämnda sjölagsändringar innebar ingen fullständig översyn av&lt;br&gt;reglerna för godsbefordran. Många bestämmelser har fortfarande den&lt;br&gt;lydelse som de fick under 1930-talet. Ett sjölagsförslag vid sidan av&lt;br&gt;1973 års reform, vilket förslag i huvudsak innebar en språklig&lt;br&gt;bearbetning av bestämmelserna, ledde inte till någon lagstiftning.&lt;br&gt;Man beslöt att avvakta en mera omfattande översyn av reglerna i&lt;br&gt;nordiskt samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan översyn har nu skett. Under mellantiden har tillkommit&lt;br&gt;1978 års FN-konvention om sjötransport av gods (Hamburgreglema)&lt;br&gt;och en central uppgift under utredningsarbetet har därför också varit&lt;br&gt;frågan om ett svenskt tillträde till denna konvention och konven-&lt;br&gt;tionsreglernas inarbetning i den svenska sjölagen. Vidare har den&lt;br&gt;särskilda konossementslagen upphävts under år 1984 till undvikande&lt;br&gt;av en komplicerad &amp;quot;dubbelspårighet&amp;quot; i den svenska sjölagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsarbetet har skett i samarbete med Danmark, Finland&lt;br&gt;och Norge och resulterat i lagförslag som är i huvudsak likalydande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ratifikation av 1978 års FN-konvention om sjötransport av&lt;br&gt;gods samt lagtekniska konsekvenser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som nämr.ts ovan bygger ansvarsreglema i 5 kap. sjölagen på Haag-&lt;br&gt;Visbyreglema. Hamburgreglema har emellertid klara rättspolitiska&lt;br&gt;och rättstekniska fördelar i jämförelse med Haag-Visbyreglema. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår därför att Sverige vid lämplig tidpunkt tillträder&lt;br&gt;1978 års konvention och säger upp Haag-Visbyreglema. En övergång&lt;br&gt;till ett annat system bör emellertid inte ske för närvarande. Av bl.a.&lt;br&gt;kostnads- och konkurrenshänsyn bör tillträde ske först sedan Ham-&lt;br&gt;burgreglema vunnit en förhållandevis vidsträckt anslutning bland&lt;br&gt;Sveriges viktigaste handelspartners. Det rör sig, förutom de nordiska&lt;br&gt;länderna, om EG-ländema och USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens ställningstagande innebär att sjölagsförslaget&lt;br&gt;innehåller två alternativ i de fall de bakomliggande konventions-&lt;br&gt;reglerna strider mot varandra. I övrigt har reglerna utformats med&lt;br&gt;Hamburgreglema som mönster, dvs. Haag-Visbyreglema har klätts&lt;br&gt;i Hamburgreglemas dräkt. Utredningen har också funnit det naturligt&lt;br&gt;att nu separera reglerna för styckegodsbefordran och reglerna för&lt;br&gt;befraktning och redovisa dem i var sitt kapitel. På grund härav&lt;br&gt;föreslås en ny terminologi på de båda områdena till undvikande av&lt;br&gt;sammanblandning av olika befordringsformer. Men med den löpande&lt;br&gt;paragraferingen som sjölagen av tradition har, leder uppdelningen i&lt;br&gt;två kapitel till vissa systematiska komplikationer. Utredningen anser&lt;br&gt;dock - i likhet med de övriga nordiska kommittéerna - att problemen&lt;br&gt;kan lösas genom en framtida omstrukturering där sammanhängande&lt;br&gt;ämnesområden bildar särskilda block. I detta system återfinns&lt;br&gt;reglerna om styckegodstransport och om befraktning i 13 kap.&lt;br&gt;respektive 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelser om styckegodstransport&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innebär att reglerna om styckegodstransport får ett mer&lt;br&gt;vidsträckt tillämpningsområde än som gäller i dag. Reglerna skall&lt;br&gt;tillämpas på all sjötransport oavsett om konossement utfärdas eller&lt;br&gt;inte. Undantag görs endast för ren certepartifart och för sådana&lt;br&gt;ramavtal som brukar benämnas kvantumkontrakt. I förslagets&lt;br&gt;Hamburgaltemativ utökas tillämpningsområdet även i geografiskt&lt;br&gt;hänseende. Reglerna skall tillämpas inte bara då lossningshamnen&lt;br&gt;ligger i nordiskt land utan så snart den ligger i stat ansluten till&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens skadeståndsansvar vid godsskada skärps genom&lt;br&gt;olika regler. Exempelvis görs nuvarande bestämmelser om an-&lt;br&gt;svarsperioden tvingande för hela den tid som transportören har godset&lt;br&gt;i sin vård, vilket är en anpassning till modern styckegodshantering i&lt;br&gt;terminal. I Hamburgaltemativet utgår därutöver de särskilda&lt;br&gt;ansvarsfrihetsgrundema nautiskt fel och brand. Vad gäller brand&lt;br&gt;införs i stället en ny bevisbörderegel rörande brandens uppkomst.&lt;br&gt;Även möjligheten till ansvarsfriskrivning vid transport av levande&lt;br&gt;djur och vid lastning på däck begränsas. Ansvarsfrihet tillåts inte om&lt;br&gt;en förlust eller skada hänför sig till annat än till de särskilda risker&lt;br&gt;som är förenade med sådana djur- och däckstransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om ansvarsbegränsning behålls i huvudsak&lt;br&gt;oförändrade. I Hamburgaltemativet har dock begränsningsbeloppet&lt;br&gt;höjts med 25 procent. Vidare införs särskilda begränsningsregler för&lt;br&gt;dröjsmål med godsets utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tvingande ansvarsregleringen har kompletterats med be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser rörande giltigheten av olika jurisdiktions- och skiljedoms-&lt;br&gt;klausuler. En skadelidande skall alltid ha rätt att få ett ersättningan-&lt;br&gt;språk prövat på ort med rimlig anknytning till den transport varom&lt;br&gt;är fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om konossement har endast genomgått en språklig&lt;br&gt;bearbetning. Bestämmelserna har dock kompletterats med nya regler&lt;br&gt;avseende det icke-negotiabla transportdokument som benämns&lt;br&gt;sjöfraktsedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelser om befraktning av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om resebefraktning har setts över för att bättre passa in i&lt;br&gt;dagens förhållanden. Exemplevis har bestämmelserna om överliggetid&lt;br&gt;fått ett principiellt nytt innehåll såsom en internationell anpassning,&lt;br&gt;främst till dominerande engelsk praxis. Även helt nya regler har&lt;br&gt;tillkommit för att ge stadga åt tolkningen av den flora av olika&lt;br&gt;klausuler som förekommer inom kontraktsrätten. Här kan nämnas&lt;br&gt;olika restriktioner och särskilda ansvarsregler för resebefraktaren i&lt;br&gt;det fall han enligt befraktningsavtalet tillagts en optionsrätt med&lt;br&gt;avseende på vilka hamnar som skall angöras eller vilka resor som&lt;br&gt;skall utföras. Andra regler med samma syfte är de standarder som&lt;br&gt;anger den närmare innebörden av olika klausuler av betydelse för&lt;br&gt;beräkningen av liggetid (fac, faccop osv.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland resebefraktningsreglema upptas också nya särregler för s.k&lt;br&gt;konsekutiva resor. Denna moderna kontraktsform avser flera resor&lt;br&gt;efter varandra under en vanligtvis längre tidsperiod, vilket kan&lt;br&gt;föranleda juridiska problem om en störning sker med avseende på en&lt;br&gt;enstaka resa. Även om resebefraktningsreglema ligger i botten och&lt;br&gt;bildar mönster krävs därför speciella lösningar för en förtida&lt;br&gt;kontraktsavveckling. Andra särregler av betydelse är - på samma sätt&lt;br&gt;som vid tidsbefraktning - tillämpliga regler i samband med den&lt;br&gt;kontraktsenliga avtalsperiodens upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också regler för s.k. kvantumkontrakt i&lt;br&gt;anslutning till resebefraktningsreglema. Avtalstypen företer över-&lt;br&gt;vägande drag av befraktningsavtal omfattande en längre tidsperiod&lt;br&gt;men skiljer sig från konsekutiva resor främst genom att resorna inte&lt;br&gt;är på varandra följande och fartygen oftast inte individuellt angivna.&lt;br&gt;Reglerna tar inte sikte på de individuella resorna under kontraktet, på&lt;br&gt;vilka styckegods- eller resebefraktningsreglema har en direkt&lt;br&gt;tillämpning, utan endast på godsmängden i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även reglerna om tidsbefraktning har moderniserats och anpassats&lt;br&gt;till dagens befraktningsmarknad. De enskilda bestämmelserna har&lt;br&gt;utformats med utgångspunkt från rådande certepartipraxis och skall&lt;br&gt;ses som en sammanvägning av regler hämtade från olika mönsterbil-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dande standardkontrakt. Men bestämmelserna har även kompletterats&lt;br&gt;med regler som ofta saknas i standardkontrakten eller som bara&lt;br&gt;framgår indirekt av olika friskrivningsklausuler. Därvid har särskilt&lt;br&gt;beaktats den allt vanligare företeelsen att tidsbefraktaren endast&lt;br&gt;uppträder som operatör av ifrågavarande fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändring i andra delar av sjölagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget rörande styckegodstransport och befraktning förordas&lt;br&gt;ett nytt sjövärdighetsbegrepp. I konsekvens härmed görs motsvarande&lt;br&gt;ändringar i andra kapitel där begreppet förekommer. Därmed uppnås&lt;br&gt;ett enhetligt begrepp inom sjölagen samt nordisk rättslikhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sjölagens bestämmelser om laga domstol och om preskrip-&lt;br&gt;tion har genomgått vissa ändringar. Forumreglerna för styckegods-&lt;br&gt;transport och passagerarbefordran har brutits ut ur den allmänna&lt;br&gt;regeln och tagits in i särskilda paragrafer. Reglerna för styckegods-&lt;br&gt;transport har därvid gjorts exklusiva och anpassats till reglerna som&lt;br&gt;rör giltigheten av olika jurisdiktionsklausuler. Preskriptionsregeln för&lt;br&gt;lastskada m.m. har anpassats även till styckegodstransporter och för&lt;br&gt;sådana transporter gällande konventionsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Betänkandets lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1. Förslag till&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1891:35 s. I)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 71 - 170 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att [9]&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;, [58], [199], [200], [337] och [368] §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas ett nytt 13 kap. med ny kapitelrubrik,&lt;br&gt;251 - 311 §§, ett nytt 14 kap. med ny kapitelrubrik, 312 - 385 §§,&lt;br&gt;samt ytterligare två nya paragrafer, [337 a] och [337 b] §§, allt av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Första] kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[9] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg skall, när det hålles i&lt;br&gt;drift, vara sjövärdigt, försett&lt;br&gt;med behövliga anordningar till&lt;br&gt;förebyggande av ohälsa och&lt;br&gt;olycksfall, bemannat på betryg-&lt;br&gt;gande sätt, tillräckligt proviante-&lt;br&gt;rat och utrustat samt så lastat&lt;br&gt;eller barlastat att säkerheten för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods ej äventy-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyg skall, när det hålls i drift,&lt;br&gt;vara sjövärdigt, vari&lt;br&gt;innefattas att det är försett med&lt;br&gt;behövliga anordningar till före-&lt;br&gt;byggande av ohälsa och olycks-&lt;br&gt;fall, bemannat på betryggande&lt;br&gt;sätt, tillräckligt provianterat och&lt;br&gt;utrustat samt så lastat eller bar-&lt;br&gt;lastat att säkerheten för fartyg,&lt;br&gt;liv eller gods ej äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerheten på fartyg finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1985:176.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Nuvarande kapitel och paragrafer har satts inom parentes på grund av&lt;br&gt;utredningens förslag om ny kapitelindelning, se närmare avsnitt 3.1. (i&lt;br&gt;betänkandet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Fjärde] kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartygs befälhavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[58] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall, innan resa&lt;br&gt;anträdes, tillse att fartyget är&lt;br&gt;sjövärdigt, försett med erfor-&lt;br&gt;derliga anordningar till före-&lt;br&gt;byggande av ohälsa och olycks-&lt;br&gt;fall, bemannat på betryggande&lt;br&gt;sätt, tillräckligt provianterat och&lt;br&gt;utrustat samt så lastat eller&lt;br&gt;barlastat att säkerheten för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods ej äventy-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resan skall befälhavaren&lt;br&gt;vaka över att fartyget hålles i&lt;br&gt;behörigt skick efter vad som nu&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fel eller brist i fartygets&lt;br&gt;behöriga skick ej avhjälpas&lt;br&gt;genast, skall befälhavaren&lt;br&gt;ofördröjligen underrätta redaren&lt;br&gt;eller den som i redarens ställe&lt;br&gt;har befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall, innan resa&lt;br&gt;anträds, tillse att fartyget är&lt;br&gt;sjövärdigt enligt [9]§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resan skall befälhavaren&lt;br&gt;vaka över att fartyget hålls i&lt;br&gt;sjövärdigt skick efter vad som nu&lt;br&gt;sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fel eller brist i sjövärdig-&lt;br&gt;heten ej avhjälpas genast, skall&lt;br&gt;befälhavaren ofördröjligen&lt;br&gt;underrätta redaren eller den som&lt;br&gt;i redarens ställe har befattning&lt;br&gt;med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trettonde kapitlet&lt;br&gt;Om styckegodstransport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INLEDANDE BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251 § Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med trans-&lt;br&gt;portör: den som ingår avtal med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med trans-&lt;br&gt;portör: den som ingår avtal med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en avsändare om transport av&lt;br&gt;styckegods till sjöss;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör: den som i&lt;br&gt;enlighet med ett uppdrag av&lt;br&gt;transportören utför transporten&lt;br&gt;eller en del av den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändare: den som ingår avtal&lt;br&gt;med en transportör om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss;&lt;br&gt;avlastare: den som avlämnar&lt;br&gt;godset för transport;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportdokument: ett konos-&lt;br&gt;sement eller ett annat dokument&lt;br&gt;som utfärdas till bevis om trans-&lt;br&gt;portavtalet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen: 1924 års in-&lt;br&gt;ternationella konvention rörande&lt;br&gt;konossement med de ändringar&lt;br&gt;som skett genom 1968 och 1979&lt;br&gt;års tilläggsprotokoll (Haag-Vis-&lt;br&gt;byreglema) ; och konventionsstat:&lt;br&gt;en stat som är bunden av&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en avsändare om transport av&lt;br&gt;styckegods till sjöss;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör: den som i&lt;br&gt;enlighet med ett uppdrag av&lt;br&gt;transportören utför transporten&lt;br&gt;eller en del av den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändare: den som ingår avtal&lt;br&gt;med en transportör om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss;&lt;br&gt;avlastare: den som avlämnar&lt;br&gt;godset för transport;&lt;br&gt;transportdokument: ett konosse-&lt;br&gt;ment eller ett annat dokument&lt;br&gt;som utfärdas till bevis om&lt;br&gt;transportavtalet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen: 1978 års FN-&lt;br&gt;konvention om sjötransport av&lt;br&gt;gods (Hamburgreglema); och&lt;br&gt;konventionsstat: en stat som är&lt;br&gt;bunden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252 § Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om&lt;br&gt;sjötransport i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om sjötransport i inrikes fart&lt;br&gt;i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där transporten&lt;br&gt;utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annan fart gäller bestämmelserna avtal om sjötransport mellan två&lt;br&gt;stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avtalade lossningshamnen&lt;br&gt;ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flera lossningshamnar anges i&lt;br&gt;avtalet och en av dessa är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avtalade lossningshamnen&lt;br&gt;ligger i en konventionsstat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flera lossningshamnar anges&lt;br&gt;i avtalet och en av dessa är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktiska lossningshamnen samt&lt;br&gt;denna ligger i Sverige, Dan-&lt;br&gt;mark, Finland eller Norge;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;faktiska lossningshamnen samt&lt;br&gt;denna ligger i en konventions-&lt;br&gt;stat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat; eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i transportdokumentet bestäms att konventionen eller lag som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas på konventionen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som sägs i andra stycket får dock avtalas att avtalet om&lt;br&gt;sjötransport skall vara underkastat lagen i en annan bestämd&lt;br&gt;konventionsstat om varken den avtalade lastningshamnen eller&lt;br&gt;denavtalade eller faktiska lossningshamnen enligt andra stycket ligger&lt;br&gt;i Sverige, Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253 § Certepartifart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på certepartier för&lt;br&gt;hel- eller delbefraktning av fartyg. Om ett konossement har utfärdats&lt;br&gt;enligt ett certeparti skall emellertid bestämmelserna tilllämpas på&lt;br&gt;konossementet när detta bestämmer förhållandet mellan transportören&lt;br&gt;och innehavaren av konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal gäller transport med fartyg av gods fördelat på flera&lt;br&gt;resor under en angiven tidsrymd skall bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;tillämpas på varje resa. Utförs resan enligt ett certeparti gäller dock&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254 § Avtalsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse i ett transportavtal eller ett transportdokument är&lt;br&gt;ogiltig i den mån den avviker från bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;eller från bestämmelserna i [368] § första stycket 5 och fjärde&lt;br&gt;stycket. Ogiltigheten påverkar inte giltigheten av avtalet eller&lt;br&gt;dokumentet i övrigt. En bestämmelse som ger transportören rätt till&lt;br&gt;försäkringsersättning för godset eller annan liknande bestämmelse är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte 255, 258—261 §§ och 264—273 §§.&lt;br&gt;Transportören får utöka sitt ansvar och sina förpliktelser enligt detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportavtalet är underkastat konventionen eller på denna&lt;br&gt;grundad lag i en konventionsstat, skall transportdokumentet innehålla&lt;br&gt;uppgift om detta samt om att villkor som avviker från sådana&lt;br&gt;bestämmelser till avsändarens, avlastarens eller mottagarens nackdel&lt;br&gt;är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller tillstånd&lt;br&gt;eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka transporten&lt;br&gt;skall utföras, skäligt att genom avtal inskränka transportörens&lt;br&gt;ansvarighet eller utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, skall ett&lt;br&gt;sådant avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVLÄMNANDE OCH MOTTAGANDE AV GODSET&lt;br&gt;FÖR TRANSPORT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255 § Avlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren skall avlämna godset på den plats och inom den tid som&lt;br&gt;transportören har angett. Det skall avlämnas på sådant sätt och i&lt;br&gt;sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas,&lt;br&gt;transporteras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256 § Undersökning av förpackningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall i skälig omfattning undersöka om godset är&lt;br&gt;förpackat på sådant sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada på&lt;br&gt;person eller egendom. Om godset avlämnas i container eller liknande&lt;br&gt;transportanordning, är transportören dock inte skyldig att undersöka&lt;br&gt;den invändigt utom när det finns anledning att misstänka att&lt;br&gt;transportanordningen är bristfälligt packad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall underrätta avsändaren om de brister som han&lt;br&gt;har upptäckt. Han är inte skyldig att transportera godset om han inte&lt;br&gt;genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257 § Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farligt gods skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt.&lt;br&gt;Avsändaren skall i god tid underrätta transportören och den&lt;br&gt;undertransportör till vilken godset avlämnas om godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och ange de säkerhetsåtgärder som kan vara påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren i annat fall känner till att godset är av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att transporten kan medföra fara eller väsentlig olägenhet&lt;br&gt;för person, fartyg eller last, skall han även upplysa om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258 § Gods som fordrar särskild vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset fordrar särskild vård skall avsändaren i god tid upplysa&lt;br&gt;om detta och ange de åtgärder som kan vara påkallade. Godset skall&lt;br&gt;vid behov märkas på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259 § Kvitto på mottagandet av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få kvitto på mottagandet av godset&lt;br&gt;allteftersom det avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av konossement och andra trans-&lt;br&gt;portdokument finns i 292 -309 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260 § Frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer frakten inte av avtalet skall den frakt betalas som är gängse&lt;br&gt;när godset avlämnas för transport. Frakten skall betalas när godset&lt;br&gt;mottas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid transportens slut, skall frakt&lt;br&gt;utgå endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen&lt;br&gt;beskaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse på&lt;br&gt;avsändarens sida eller om transportören har sålt godset för ägarens&lt;br&gt;räkning eller lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 291 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om transportören enligt andra&lt;br&gt;stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261 § Frånträdande och avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträder avsändaren transportavtalet innan transporten börjat, har&lt;br&gt;transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte avlämnas i rätt tid får transportören häva&lt;br&gt;transportavtalet om dröjsmålet utgör väsentligt avtalsbrott. Om&lt;br&gt;transportören vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig&lt;br&gt;tid efter det avsändaren har frågat om det, dock senast när godset&lt;br&gt;mottas för transport. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;br&gt;Hävs avtalet har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och&lt;br&gt;annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren eller mottagaren begär att transporten skall avbrytas&lt;br&gt;och godset lämnas ut på annan plats än bestämmelseorten, har&lt;br&gt;transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;br&gt;Transporten får dock inte avbrytas om detta skulle medföra väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för transportören eller någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 343 § andra-fjärde styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRANSPORTEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262 § Transportörens plikt att tillvarata&lt;br&gt;lastägarens intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall utföra transporten med tillbörlig omsorg och&lt;br&gt;skyndsamhet, vårda godset och även i övrigt tillvarata lastägarens&lt;br&gt;intressen från mottagandet till utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall se till att det fartyg som används för transporten&lt;br&gt;är sjövärdigt, vari innefattas att det är behörigen bemannat och&lt;br&gt;utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i&lt;br&gt;fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att godset skall&lt;br&gt;kunna mottas, transporteras och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har gått förlorat, skadats eller försenats, skall trans-&lt;br&gt;portören snarast lämna underrättelse om detta till den som avsändaren&lt;br&gt;har angett. Kan sådan underrättelse inte lämnas, skall lastägaren eller,&lt;br&gt;om denne inte är känd, avsändaren underrättas. Detsamma gäller om&lt;br&gt;transporten inte kan fullföljas på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263 § Däckslast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods far transporteras på däck endast om detta är tillåtet enligt&lt;br&gt;transportavtalet, följer av handelsbruk eller sedvänja i den fart det&lt;br&gt;gäller eller krävs enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset enligt avtalet skall eller får transporteras på däck, skall&lt;br&gt;detta anges i transportdokumentet. Har så inte skett har transportören&lt;br&gt;bevisbördan för att transport på däck har avtalats. Transportören får&lt;br&gt;inte åberopa ett sådant avtal mot tredje man som har förvärvat&lt;br&gt;konossement i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ansvar för däckslast finns i 284 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264 § Transportörens avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får häva transportavtalet på grund av dröjsmål eller&lt;br&gt;annat avtalsbrott på transportörens sida om avtalsbrottet är väsentligt.&lt;br&gt;Sedan godset har avlämnats får avsändaren inte häva avtalet om&lt;br&gt;utlämnande av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet&lt;br&gt;för någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om&lt;br&gt;avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265 § Transportavbrott och avståndsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går det fartyg som transporterar eller som skall transportera godset&lt;br&gt;förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd,&lt;br&gt;bortfaller på grund därav inte transportörens skyldighet att fullfölja&lt;br&gt;transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan&lt;br&gt;anlöpa lossningshamnen och lossa godset eller detta inte kan ske inom&lt;br&gt;skälig tid, får transportören i stället välja en annan lämplig&lt;br&gt;lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om frånträdande av transportavtalet på grund av krigsfara&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 349 och 351 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av transporten utförts när avtalet hävs eller faller bort&lt;br&gt;eller när godset av annan anledning lossas i en annan hamn än den&lt;br&gt;avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till avståndsfrakt&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 332 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266 § Transportörens behörighet att handla på lastägarens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att bevara eller&lt;br&gt;transportera godset eller i övrigt tillvarata lastägarens intressen, skall&lt;br&gt;transportören inhämta anvisning från lastägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden eller omständigheterna i övrigt inte medger att anvisning&lt;br&gt;inhämtas eller mottas anvisning inte i tid, får transportören på&lt;br&gt;lastägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärder och företräda denne i&lt;br&gt;frågor som rör godset. Även om åtgärden inte var nödvändig är&lt;br&gt;lastägaren bunden om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om de åtgärder som har vidtagits skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 262 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267 § Lastägarens ansvar för transportörens åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lastägaren svarar för de åtgärder som transportören har vidtagit&lt;br&gt;och de utgifter denne har haft för godsets behov. Om transportören&lt;br&gt;har handlat utan anvisning svarar lastägaren dock inte med högre&lt;br&gt;belopp än värdet vid transportens början av det gods som åtgärderna&lt;br&gt;eller utgifterna avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTLÄMNANDE AV GODSET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268 § Transportörens utlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren skall på bestämmelseorten motta godset på den plats&lt;br&gt;och inom den tid som transportören har angett. Godset skall lämnas&lt;br&gt;ut på sådant sätt att det kan mottas bekvämt och säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig att motta godset har rätt att besiktiga det före&lt;br&gt;mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269 § Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas godset ut mot konossement blir mottagaren genom att motta&lt;br&gt;godset skyldig att betala frakt och andra fordringar som transportören&lt;br&gt;har enligt konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset har lämnats ut på annat sätt än mot konossement är&lt;br&gt;mottagaren endast skyldig att betala frakt och andra fordringar enligt&lt;br&gt;transportavtalet, om mottagaren har underrättats om fordringarna vid&lt;br&gt;utlämnandet eller han insåg eller borde ha insett att transportören inte&lt;br&gt;hade fått betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270 § Rätt att hålla inne godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har transportören fordringar enligt 269 § eller andra fordringar för&lt;br&gt;vilka säkerhet föreligger genom sjöpanträtt i godset enligt [251] §, är&lt;br&gt;han inte skyldig att lämna ut godset förrän mottagaren antingen har&lt;br&gt;betalt fordringarna eller ställt säkerhet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271 § Uppläggning av gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avhämtas inte godset inom den tid transportören har angett eller&lt;br&gt;eljest inom skälig tid får det läggas upp i säkert förvar för&lt;br&gt;mottagarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om att godset har lagts upp skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 262 § tredje stycket. I underrättelsen skall anges en&lt;br&gt;skälig frist efter vars slut försäljning av godset eller annat förfogande&lt;br&gt;över detta får ske enligt 272 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272 § Transportörens förfogande över gods som inte har avhämtats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fristen enligt 271 § andra stycket har löpt ut, har trans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;portören rätt att sälja upplagt gods i den omfattning det är nödvändigt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;för att täcka kostnaderna vid försäljningen och fordringar som nämns Bilaga 2&lt;br&gt;i 270 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall förfara med omsorg vid försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte kan säljas eller om det är uppenbart att kostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en försäljning inte skulle täckas av försäljningssumman, får&lt;br&gt;transportören förfoga över godset på annat försvarligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273 § Avsändarens ansvar för fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas godset ut till mottagaren utan betalning av en sådan fordran&lt;br&gt;mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt, kvarstår avsändarens&lt;br&gt;ansvar, om inte utlämnandet medför skada för avsändaren och&lt;br&gt;transportören måste ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte skyldig att sälja upplagt gods för att få betalt&lt;br&gt;för en sådan fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt.&lt;br&gt;Om försäljning ändå sker utan att fordringarna täcks, är avsändaren&lt;br&gt;ansvarig för bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TRANSPORTÖRENS SKADESTÅNDSANSVAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274 § Ansvarsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig för godset medan det är i hans vård i&lt;br&gt;lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses ha godset i sin vård enligt första stycket från&lt;br&gt;den tidpunkt då han mottar godset från avlastaren eller från&lt;br&gt;myndighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas&lt;br&gt;enligt lag eller bestämmelser som gäller i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses inte längre ha godset i sin vård enligt första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han har lämnat ut godset till mottagaren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om mottagaren inte mottar godset från transportören, när detta har&lt;br&gt;lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller enligt&lt;br&gt;lag eller vad som är brukligt i lossningshamnen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han har överlämnat godset till myndighet eller någon annan till&lt;br&gt;vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmelser som&lt;br&gt;gäller i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hambu rgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275 § Ansvar för sakskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig för&lt;br&gt;skada till följd av att godset går&lt;br&gt;förlorat eller skadas medan det&lt;br&gt;är i hans vård ombord eller i&lt;br&gt;land, om han inte visar att&lt;br&gt;varken fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv eller någon som han&lt;br&gt;svarar för har orsakat eller&lt;br&gt;medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig för&lt;br&gt;skada till följd av att godset går&lt;br&gt;förlorat eller skadas om den&lt;br&gt;händelse som orsakade förlusten&lt;br&gt;eller skadan inträffade medan&lt;br&gt;godset var i hans vård enligt 274&lt;br&gt;§. Han är dock inte ansvarig om&lt;br&gt;han visar att varken han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för&lt;br&gt;har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse utan har vidtagit&lt;br&gt;allt som skäligen kan begäras för&lt;br&gt;att undvika händelsen och dess&lt;br&gt;följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada som beror på åtgärder för&lt;br&gt;att rädda personer eller på skäliga åtgärder för att bärga fartyg eller&lt;br&gt;annan egendom till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller försummelse på transportörens sida tillsammans med&lt;br&gt;någon annan orsak har föranlett skada, är transportören endast&lt;br&gt;ansvarig i den mån skadan kan hänföras till felet eller försummelsen.&lt;br&gt;Det åligger transportören att visa i vilken utsträckning skadan inte är&lt;br&gt;att hänföra till fel eller försummelse på hans sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276 § Ansvar för skada på&lt;br&gt;grund av oaktsam&lt;br&gt;navigering och brand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig&lt;br&gt;om han visar att skadan beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fel eller försummelse som&lt;br&gt;befälhavaren, medlem av be-&lt;br&gt;sättningen, lots eller någon&lt;br&gt;annan som har utfört arbete i&lt;br&gt;fartygets tjänst har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till vid navigeringen eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276 § Ansvar för skada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av brand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förlust av eller skada på&lt;br&gt;godset orsakats av brand, är&lt;br&gt;transportören ansvarig om det&lt;br&gt;visas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. branden har uppstått på grund&lt;br&gt;av fel eller försummelse av&lt;br&gt;transportören eller någon som&lt;br&gt;han svarar för; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handhavandet av fartyget; eller&lt;br&gt;2. brand som inte har orsakats&lt;br&gt;genom fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är dock ansvarig&lt;br&gt;för skada som beror på att han&lt;br&gt;eller någon som han svarar för&lt;br&gt;har brustit i tillbörlig omsorg att&lt;br&gt;göra fartyget sjövärdigt före&lt;br&gt;resans början. Det åligger&lt;br&gt;transportören att till befrielse&lt;br&gt;från ansvar visa att sådan&lt;br&gt;omsorg har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förlusten eller skadan har&lt;br&gt;uppkommit på grund av fel eller&lt;br&gt;försummelse genom att&lt;br&gt;transportören eller någon som&lt;br&gt;han svarar för inte har gjort allt&lt;br&gt;som skäligen kan krävas för att&lt;br&gt;släcka branden och avvärja eller&lt;br&gt;begränsa följderna av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har inträffat brand&lt;br&gt;ombord skall, på begäran,&lt;br&gt;sedvanlig besiktning ske för att&lt;br&gt;klarlägga orsaken till branden&lt;br&gt;och omständigheterna kring den-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277 § Ansvar för levande djur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för förlust av eller skada på levande&lt;br&gt;djur som beror på de särskilda risker som är förenade med sådana&lt;br&gt;transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören visar att han har följt de särskilda anvisningar&lt;br&gt;som har lämnats och att förlusten eller skadan kan vara att hänföra&lt;br&gt;till sådana risker, ansvarar han inte, såvida det inte visas att förlusten&lt;br&gt;eller skadan helt eller delvis har orsakats av fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278 § Ansvar för dröjsmålsskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är ansvarig enligt 275 - 277 § för skada till följd av&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med utlämnandet av godset föreligger när godset inte har&lt;br&gt;lämnats ut i den lossningshamn som följer av transportavtalet inom&lt;br&gt;avtalad tid eller, om någon frist inte har avtalats, inom den&lt;br&gt;transporttid som det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att&lt;br&gt;begära av en omsorgsfull transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte har lämnats ut inom 60 dagar räknat från den dag&lt;br&gt;då det enligt andra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättning krävas&lt;br&gt;såsom för förlust av godset enligt 275 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279 § Beräkning av skadestånd vid sakskada&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd på grund av att godset har gått förlorat eller skadats&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknas med utgångspunkt i värdet av gods av samma slag på den Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;plats och vid den tid godset enligt avtal lämnades ut eller skulle ha Bilaga 2&lt;br&gt;lämnats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av godset bestäms efter börspriset eller, om sådant pris&lt;br&gt;saknas, efter marknadspriset. Finns varken börs- eller marknadspris&lt;br&gt;bestäms värdet efter det gängse värdet på gods av samma slag och&lt;br&gt;kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 § Ansvarsgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens ansvar är be-&lt;br&gt;gränsat till 667 särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter (SDR) för varje kolli&lt;br&gt;eller annan enhet av godset eller,&lt;br&gt;om ansvaret därigenom blir&lt;br&gt;högre, till 2 SDR för varje kilo&lt;br&gt;av det berörda godsets&lt;br&gt;bruttovikt. Vad som förstås med&lt;br&gt;SDR anges i [369] §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens ansvar när gods&lt;br&gt;har gått förlorat eller skadats är&lt;br&gt;begränsat till 835 särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter (SDR) för varje&lt;br&gt;kolli eller annan skeppningsenhet&lt;br&gt;eller, om ansvaret därigenom&lt;br&gt;blir högre, till 2,5 SDR för varje&lt;br&gt;kilo av det förlorade eller skada-&lt;br&gt;de godsets bruttovikt. Vad som&lt;br&gt;förstås med SDR anges i [369]&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens ansvar för&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet av&lt;br&gt;godset är begränsat till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande två och en halv&lt;br&gt;gånger frakten för det fördröjda&lt;br&gt;godset. Ansvarsbeloppet får dock&lt;br&gt;inte överstiga den totala frakten&lt;br&gt;enligt transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportörens sammanlagda&lt;br&gt;ansvar enligt första och andra&lt;br&gt;styckena får inte överstiga den&lt;br&gt;ansvarsgräns som skulle ha gällt&lt;br&gt;enligt första stycket vid förlust&lt;br&gt;av allt det gods som ansvaret&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281 § Ansvarsgränsen för enhetslastat gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en container, lastpall eller liknande transportanordning använts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av 280 § varje kolli&lt;br&gt;eller annan enhet som enligt transportdokumentet är förpackad i&lt;br&gt;transportanordningen, anses som ett kolli eller en enhet. I övrigt skall&lt;br&gt;godset i transportanordningen anses som en enhet. Om själva&lt;br&gt;transportanordningen har gått förlorad eller skadats, skall denna anses&lt;br&gt;som en särskild enhet om den inte ägs eller på annat sätt har&lt;br&gt;tillhandahållits av transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282 § Ansvar som inte grundas på transportavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar gäller även om talan mot honom inte grundas på&lt;br&gt;transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar har motsvarande tillämpning om talan förs mot någon som&lt;br&gt;transportören svarar för och denne visar att han har handlat i tjänsten&lt;br&gt;eller för uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och de&lt;br&gt;personer som han svarar för, får inte överstiga ansvarsgränserna&lt;br&gt;enligt 280 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283 § Förlust av rätten till ansvarsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas själv&lt;br&gt;ha orsakat skada uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt&lt;br&gt;att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284 § Ansvar för däckslast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporteras gods på däck i strid med 263 § är transportören,&lt;br&gt;oavsett bestämmelserna i 275-278 §§, ansvarig för skada som&lt;br&gt;uteslutande är en följd av transporten på däck. I fråga om ansvarets&lt;br&gt;omfattning gäller 280 och 283 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har transporterats på däck i strid med ett uttryckligt avtal&lt;br&gt;om transport under däck föreligger inte rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285 § Transportörens ansvar för undertransportör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförs transporten helt eller delvis av en undertransportör förblir&lt;br&gt;transportören ansvarig enligt bestämmelserna i detta kapitel som om&lt;br&gt;han själv hade utfört hela transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uttryckligen har avtalats att en bestämd del av transporten&lt;br&gt;skall utföras av en namngiven undertransportör, får transportören&lt;br&gt;förbehålla sig frihet från ansvar för skada som orsakas av en händelse&lt;br&gt;vilken inträffar medan godset är i undertransportörens vård. Det&lt;br&gt;åligger transportören att visa att skadan har orsakats av en sådan&lt;br&gt;händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt andra stycket är dock utan verkan om talan inte&lt;br&gt;kan väckas mot undertransportören vid en domstol som anges i 310&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286 § Undertransportörens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undertransportören är ansvarig enligt samma regler som&lt;br&gt;transportören för den del av transporten som han utför. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 282 och 283 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören har åtagit sig ansvar utöver vad som följer av&lt;br&gt;detta kapitel eller avstått från rättigheter enligt detta kapitel, är&lt;br&gt;undertransportören bunden endast om han har lämnat skriftligt&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287 § Gemensamt ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är både transportören och undertransportören ansvariga svarar de&lt;br&gt;solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och&lt;br&gt;undertransportören och de personer som de svarar för, får inte&lt;br&gt;överstiga ansvarsgränserna enligt 280 §, om inte annat följer av 283&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för avtal om&lt;br&gt;regress mellan transportören och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglerna) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Hamburgreglerna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288 § Reklamation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har godset lämnats ut till mot-&lt;br&gt;tagaren utan att denne skriftligen&lt;br&gt;underrättat transportören om&lt;br&gt;minskning eller skada som han&lt;br&gt;har eller borde ha iakttagit, och&lt;br&gt;om minskningens eller skadans&lt;br&gt;allmänna art, anses godset&lt;br&gt;utlämnat sådant det har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mottagaren inte senast första&lt;br&gt;vardagen efter den dag då godset&lt;br&gt;överlämnades till honom&lt;br&gt;skriftligen underrättat&lt;br&gt;transportören om förlust eller&lt;br&gt;skada och om förlustens eller&lt;br&gt;skadans allmänna beskaffenhet,&lt;br&gt;anses godset, om annat inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskrivits i transportdokumentet,&lt;br&gt;om annat inte visas. Om&lt;br&gt;minskningen eller skadan inte&lt;br&gt;kunde iakttas vid utlämnandet,&lt;br&gt;gäller detsamma om sådan&lt;br&gt;underrättelse inte har lämnats&lt;br&gt;senast tre dagar därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visas, utlämnat sådant det har&lt;br&gt;beskrivits i transportdokumentet&lt;br&gt;eller, om sådant dokument inte&lt;br&gt;har utfärdats, i gott synligt till-&lt;br&gt;stånd. Om förlusten eller skadan&lt;br&gt;inte kunde iakttas vid&lt;br&gt;överlämnandet gäller detsamma&lt;br&gt;om skriftlig underrättelse inte&lt;br&gt;har lämnats inom 15 dagar där-&lt;br&gt;efter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas om förlust eller skada&lt;br&gt;som har konstaterats vid gemensam besiktning av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada till följd av dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet av godset om inte skriftlig underrättelse har lämnats till&lt;br&gt;transportören inom 60 dagar efter det att godset överlämnades till&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse får lämnas till den undertransportör som har lämnat&lt;br&gt;ut godset eller till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289 § Bidrag vid gemensamt haveri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 274 - 288 §§ om transportörens ansvar för förlust&lt;br&gt;av eller skada på gods gäller även i fråga om mottagarens rätt att&lt;br&gt;vägra betala bidrag vid gemensamt haveri och transportörens&lt;br&gt;skyldighet att utge ersättning för sådant bidrag eller bärgarlön som&lt;br&gt;mottagaren har betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVSÄNDARENS SKADESTÅNDSANSVAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290 § Allmän regel om skadeståndsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren är inte ansvarig för skada som har uppkommit för&lt;br&gt;transportören eller undertransportören, inbegripet skada på fartyget,&lt;br&gt;om inte skadan har orsakats av fel eller försummelse av honom själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för. Den för vilken avsändaren svarar är&lt;br&gt;inte heller ansvarig om inte skadan har orsakats av fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291 § Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avsändaren överlämnat farligt gods till transportören eller till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en undertransportör utan att enligt 257 § upplysa om godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och nödvändiga säkerhetsåtgärder och har den som&lt;br&gt;mottar godset inte heller eljest kännedom om dess farliga&lt;br&gt;beskaffenhet, är avsändaren ansvarig mot transportören och varje&lt;br&gt;undertransportör för kostnader och annan skada som uppkommer med&lt;br&gt;anledning av transporten av sådant gods. Transportören eller&lt;br&gt;undertransportören får i sådant fall efter omständigheterna lossa,&lt;br&gt;oskadliggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har omhändertagit godset med kännedom om dess farliga&lt;br&gt;beskaffenhet får dock inte åberopa bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som visar sig utgöra fara för person eller egendom, får&lt;br&gt;transportören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra&lt;br&gt;utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONOSSEMENT OCH ANDRA TRANSPORTDOKUMENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292 § Konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konossement (bill oflading') förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har mottagit eller lastat godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betecknas med ordet konossement eller innehåller ett åtagande av&lt;br&gt;transportören att lämna ut godset endast mot att dokumentet återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement får ställas till viss man, till viss man eller order eller&lt;br&gt;till innehavaren. Ett konossement som är ställt till viss man anses som&lt;br&gt;ett orderkonossement om det inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse&lt;br&gt;genom uttrycket &amp;quot;icke till order&amp;quot; eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och&lt;br&gt;utlämnande, såvitt angår förhållandet mellan transportören och en&lt;br&gt;annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestämmelser i&lt;br&gt;transportavtalet som inte har tagits in i konossementet får inte göras&lt;br&gt;gällande mot en sådan innehavare, såvida konossementet inte&lt;br&gt;innehåller en hänvisning till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293 § Genomgångskonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med genomgångskonossement förstås ett konossement i vilket det&lt;br&gt;anges att transporten av godset skall utföras av mer än en transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfärdar ett genomgångskonossement skall se till att det i&lt;br&gt;ett särskilt konossement som utfärdas för en del av transporten anges&lt;br&gt;att godset transporteras enligt genomgångskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294 § Avlastarens rätt att fä konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När transportören har mottagit godset skall han på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda mottagningskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan godset har lastats skall ombordkonossement utfärdas om&lt;br&gt;avlastaren begär det. Om mottagningskonossement har utfärdats skall&lt;br&gt;det återlämnas när ombordkonossementet utfärdas. Ett&lt;br&gt;mottagningskonossement utgör ett ombordkonossement sedan på&lt;br&gt;dokumentet har antecknats namnet på det eller de fartyg som godset&lt;br&gt;har lastats i samt tiden för lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295 § Befälhavarkonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som har undertecknats av befälhavaren på det&lt;br&gt;fartyg som transporterar godset skall anses vara undertecknat på&lt;br&gt;transportörens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296 § Konossementets innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godsets art, inbegripet dess farliga egenskaper, nödvändiga märken&lt;br&gt;för att identifiera godset, kolli- eller stycketal samt godsets vikt eller&lt;br&gt;mängd uttryckt på annat sätt, allt enligt avlastarens uppgifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godsets och förpackningens synliga tillstånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlastarens namn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mottagaren, när denna har angetts av avlastaren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den i transportavtalet angivna lastningshamnen och den dag då&lt;br&gt;transportören mottog godset i denna hamn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den i transportavtalet angivna lossningshamnen och en eventuell&lt;br&gt;överenskommelse om tiden för godsets utlämnande i denna hamn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet exemplar, om konossementet har utställts i mer än ett&lt;br&gt;exemplar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. orten där konossementet har utställts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fraktens storlek, om den skall betalas av mottagaren, eller uppgift&lt;br&gt;om att frakt skall betalas av honom samt övriga villkor för godsets&lt;br&gt;transport och utlämnande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. att transporten är underkastad konventionen enligt 254 § tredje&lt;br&gt;stycket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att godset i förekommande fall skall eller får transporteras på&lt;br&gt;däck; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. den högre ansvarsgräns som parterna kan ha avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombordkonossement skall dessutom innehålla uppgift om&lt;br&gt;fartygets namn och nationalitet, platsen för lastningen samt dagen då&lt;br&gt;lastningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas på mekanisk&lt;br&gt;eller elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297 § Avsaknad av uppgifter i konossementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dokument som uppfyller kraven enligt 292 § första stycket utgör&lt;br&gt;konossement även om någon uppgift som anges i 296 § saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298 § Transportörens undersökningsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall i skälig omfattning undersöka att de uppgifter&lt;br&gt;om godset som tas in i konossementet enligt 296 § första stycket&lt;br&gt;punkt 1 är riktiga. Om han har skälig anledning att betvivla&lt;br&gt;uppgifternas riktighet eller inte har haft rimlig möjlighet att&lt;br&gt;undersöka riktigheten, skall han i konossementet göra förbehåll som&lt;br&gt;ger uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299 § Konossementets bevisverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet gäller som bevis om att godset har mottagits eller,&lt;br&gt;om ombordkonossement har utställts, lastats såsom det har beskrivits&lt;br&gt;i konossementet, om annat inte visas eller förbehåll har gjorts enligt&lt;br&gt;298 §. Om uppgift om godsets och förpackningens synliga tillstånd&lt;br&gt;saknas i konossementet skall i detta anses antecknat att godset var i&lt;br&gt;gott synligt tillstånd, om inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som inte anger frakten eller på annat sätt utvisar&lt;br&gt;att frakt skall betalas av mottagaren enligt 296 § första stycket punkt&lt;br&gt;10 utgör, om annat inte visas, bevis om att frakt inte skall betalas av&lt;br&gt;honom. Motsvarande gäller om det belopp som skall betalas som&lt;br&gt;ersättning för överliggetid inte har angetts i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man i god tro har inlöst konossementet i förlitan på att&lt;br&gt;uppgifterna i det är riktiga, är motbevisning enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte tillåten. Om transportören insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;en uppgift om godset var oriktig får han inte åberopa förbehåll som&lt;br&gt;avses i 298 § om förbehållet inte innehåller en uttrycklig anmärkning&lt;br&gt;om uppgiftens oriktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 § Ansvar för vilseledande uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider tredje man skada genom att inlösa konossement i förlitan på&lt;br&gt;att uppgifterna i det är riktiga, är transportören ansvarig om han&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att konossementet var vilseledande för&lt;br&gt;tredje man. Rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel föreligger&lt;br&gt;därvid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte motsvarar uppgifterna i konossementet får&lt;br&gt;mottagaren kräva att transportören uppger om avlastaren har åtagit&lt;br&gt;sig att hålla transportören skadeslös för oriktig eller ofullständig&lt;br&gt;uppgift (indemnitetsförklaring) och även låter mottagaren få del av en&lt;br&gt;sådan förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301 § Avlastarens garantiansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren svarar gentemot transportören för riktigheten av de&lt;br&gt;uppgifter om godset som på hans begäran har tagits in i konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlastaren har åtagit sig att ersätta transportören för skada som&lt;br&gt;uppkommer till följd av att konossement utfärdas med felaktiga&lt;br&gt;uppgifter eller utan förbehåll, är han likväl inte ansvarig om detta har&lt;br&gt;gjorts i syfte att vilseleda förvärvare av konossementet. I sådant fall&lt;br&gt;svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302 § Rätt att få ut godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som företer ett konossement och genom dess innehåll eller, vid&lt;br&gt;orderkonossement, genom en sammanhängande och till honom&lt;br&gt;fortgående följd av överlåtelser (indossament) eller överlåtelse in&lt;br&gt;blanco framträder som rätt innehavare av konossementet, är behörig&lt;br&gt;som mottagare av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossementet har utfärdats i flera exemplar är det för&lt;br&gt;utlämnande på bestämmelseorten tillräckligt att mottagaren visar sin&lt;br&gt;behörighet genom att förete ett konossementsexemplar. Lämnas&lt;br&gt;godset ut på en annan plats, måste dessutom övriga exemplar&lt;br&gt;återlämnas eller säkerhet ställas för anspråk som innehavare av&lt;br&gt;utelöpande exemplar kan göra gällande mot transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303 § Flera konossementsinnehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler sig flera mottagare, och företer de skilda exemplar av&lt;br&gt;konossementet, skall transportören lägga upp godset under säker vård&lt;br&gt;för den rätta mottagarens räkning. Underrättelse om åtgärden skall&lt;br&gt;snarast lämnas till dem som har anmält sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304 § Utlämnande mot konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagaren har rätt att få ut godset endast om han deponerar&lt;br&gt;konossementet och lämnar kvitto allteftersom godset lämnas ut.&lt;br&gt;Sedan allt gods har lämnats ut, skall konossementet med påtecknad&lt;br&gt;kvittering återställas till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305 § Utlämnande när konossementet har förkommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan gjorts om dödande av ett förkommet konossement får&lt;br&gt;sökanden, sedan offentlig stämning har utfärdats, fordra att godset&lt;br&gt;lämnas ut, om säkerhet ställs för ersättning som transportören kan&lt;br&gt;tvingas att ge ut på grund av det förkomna konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306 § Förvärv av konossement i god tro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter en konossementsinnehavare konossementsexemplar till&lt;br&gt;flera personer, har den som först mottar ett exemplar i god tro rätt&lt;br&gt;till godset. Om godset har lämnats ut på bestämmelseorten till&lt;br&gt;innehavaren av ett annat exemplar, är han inte skyldig att lämna ifrån&lt;br&gt;sig vad han redan i god tro har fått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonos-&lt;br&gt;sement är inte skyldig att lämna ut konossementet till den för vilken&lt;br&gt;det har förkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307 § Stoppningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rätt en säljare har att, på grund av köparens obestånd eller&lt;br&gt;underlåtenhet att fullgöra vad som åligger honom i följd av köpet,&lt;br&gt;hindra att det sålda godset utges eller att kräva det tillbaka gäller&lt;br&gt;även om konossement beträffande godset har överlämnats till&lt;br&gt;köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt enligt första stycket får inte göras gällande mot tredje man som&lt;br&gt;i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308 § Sjöfraktsedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfraktsedel (sea waybill) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har mottagit godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset till den&lt;br&gt;mottagare som anges i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får även sedan sjöfraktsedel har utfärdats bestämma, att&lt;br&gt;godset skall lämnas ut till någon annan än den mottagare som anges&lt;br&gt;i dokumentet, om han inte i förhållande till transportören har avstått&lt;br&gt;från denna rätt eller mottagaren inte redan har gjort sin rätt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement får begäras enligt 294 § om avsändaren inte har&lt;br&gt;avstått från sin rätt att utse annan mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309 § Sjöfraktsedelns innehåll och bevisverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift om det gods som har&lt;br&gt;mottagits till transport, avsändaren, mottagaren och transportören,&lt;br&gt;transportvillkoren samt frakt och andra kostnader som skall betalas&lt;br&gt;av mottagaren. Bestämmelserna i 296 § tredje stycket och 298 § har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln bevis om transportavtalet&lt;br&gt;och om att godset har mottagits så som det har beskrivits i&lt;br&gt;dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TVISTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310 § Avtalsvillkor om behörig domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som har ingåtts innan tvist har uppkommit och som&lt;br&gt;inskränker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods&lt;br&gt;enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol&lt;br&gt;för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dar svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor saknas,&lt;br&gt;där svaranden har sin vanliga vistelseort;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden där har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse, filial&lt;br&gt;eller företrädare, genom vars&lt;br&gt;förmedling avtalet har ingåtts;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks,&lt;br&gt;förutsatt att svaranden där har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse, filial&lt;br&gt;eller företrädare, genom vars&lt;br&gt;förmedling avtalet har ingåtts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där lastnings- eller lossnings-&lt;br&gt;hamnen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där lastnings- eller lossnings-&lt;br&gt;hamnen ligger; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som avses i [337 a] § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som stadgas i första stycket kan talan alltid&lt;br&gt;väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppkommit får parterna fritt avtala hur en tvist&lt;br&gt;skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om behörig domstol eller skiljedomsför-&lt;br&gt;farande utan att konossementet uttryckligen anger att dessa&lt;br&gt;bestämmelser är bindande för innehavaren av konossementet, får&lt;br&gt;transportören inte åberopa bestämmelserna mot en innehavare av&lt;br&gt;konossementet som har förvärvat det i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;varken den avtalade lastnings-&lt;br&gt;hamnen eller den avtalade eller&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen enligt&lt;br&gt;252 § tredje stycket ligger i&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311 § Skiljedomsklausuler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som stadgas i 310 § första stycket får partema genom&lt;br&gt;skriftligen bekräftat avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas&lt;br&gt;till avgörande genom skiljedom om skiljeförfarandet efter kärandens&lt;br&gt;val skall försiggå i en av de stater, där den ort som avses i 310 §&lt;br&gt;första stycket 1—3 är belägen. Skiljedomstolen skall tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 310 § andra och tredje styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;varken den avtalade lastnings-&lt;br&gt;hamnen eller den avtalade eller&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen enligt&lt;br&gt;252 § tredje stycket ligger i&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland eller&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller som en del av skiljeavta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjortonde kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktning av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312 § Tillämpningsområde. Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om befraktning gäller hel- och delbefraktning av&lt;br&gt;fartyg. Bestämmelserna om resebefraktning gäller också konsekutiva&lt;br&gt;resor när annat inte har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;br&gt;bortfraktare: den som genom avtal bortfraktar ett fartyg till annan,&lt;br&gt;befraktaren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för lastning;&lt;br&gt;resebefraktning: befraktning enligt vilken frakten skall beräknas för&lt;br&gt;resa;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konsekutiva resor: ett visst antal resor som utförs efter varandra&lt;br&gt;enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbefraktning: befraktning enligt vilken frakten skall beräknas för&lt;br&gt;tid;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delbefraktning: befraktning som gäller mindre än ett helt fartyg eller&lt;br&gt;en full last när certeparti används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om&lt;br&gt;befraktning av fartyg i inrikes fart i Sverige och i fart mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om befraktning i&lt;br&gt;inrikes fart i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där&lt;br&gt;befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som inte omfattas av tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313 § Avtalsfrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån annat följer&lt;br&gt;av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av&lt;br&gt;handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland och Norge, får bestämmelserna i 338 §&lt;br&gt;inte åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastare, resebefraktare&lt;br&gt;eller mottagare. Detsamma gäller bestämmelserna i [368] § första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. Om begränsningar i avtalsfriheten i&lt;br&gt;inrikes fart i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där&lt;br&gt;befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som avses i 252 § första och andra styckena&lt;br&gt;får bestämmelserna i 329 § om utfärdande av konossement inte&lt;br&gt;åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel får inte heller åsidosättas genom&lt;br&gt;avtal om detta följer av 316 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314 § Befraktning av ett bestämt fartyg. Full last&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller befraktningsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;fullgöra avtalet med ett annat fartyg. Om avtalet ger bortfraktaren rätt&lt;br&gt;att sätta in ett annat fartyg än det avtalade eller att i övrigt använda&lt;br&gt;andra fartyg, får bortfraktaren endast sätta in fartyg som är lika&lt;br&gt;ändamålsenliga som det avtalade fartyget. Rätten kan utövas flera&lt;br&gt;gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en full last, får bortfraktaren&lt;br&gt;inte ta med gods för annan än befraktaren. Detta gäller även om&lt;br&gt;fartyget skall gå i ballast för att påbörja en ny resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315 § Överlåtelse av befraktningsavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåter befraktaren sina rättigheter enligt befraktningsavtalet till&lt;br&gt;annan eller vidarebortfraktar han fartyget, förblir han ändå ansvarig&lt;br&gt;för att avtalet fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren får inte överlåta befraktningsavtalet utan samtycke&lt;br&gt;från befraktaren. Har befraktaren samtyckt upphör bortfraktarens&lt;br&gt;ansvar enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316 § Trampkonossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfärdar bortfraktaren konossement för gods som befordras med&lt;br&gt;fartyget bestämmer konossementet villkoren för befordringen och&lt;br&gt;utlämnandet av godset såvitt gäller förhållandet mellan bortfraktaren&lt;br&gt;och tredje man som innehar konossementet. Bestämmelser i&lt;br&gt;befraktningsavtalet som inte har tagits in i konossementet kan inte&lt;br&gt;göras gällande mot tredje man om inte konossementet hänvisar till&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om konossement i 295—307 §§ gäller även&lt;br&gt;konossement som avses i första stycket. När det följer av 253 § att&lt;br&gt;bestämmelserna i kapitlet om transport av styckegods skall tillämpas&lt;br&gt;på konossementet bestäms bortfraktarens ansvar och rättigheter i&lt;br&gt;förhållande till tredje man enligt reglerna i 254 och 274-290 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317 § Frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer frakten inte av befraktningsavtalet skall den frakt för godset&lt;br&gt;betalas som var gängse när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat eller mer gods än vad som följer av avtalet har inlastats,&lt;br&gt;skall för godset betalas gängse frakt vid lastningen, dock inte lägre&lt;br&gt;än den avtalade frakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318 § Sjövärdighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari&lt;br&gt;innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum,&lt;br&gt;kyl- och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka gods lastas,&lt;br&gt;är i gott skick för att godset skall kunna mottas, befordras och&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319 § Resebefraktarens val av lastnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lossningshamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja lastnings- eller&lt;br&gt;lossningshamn, skall fartyget gå till den hamn som han anvisar,&lt;br&gt;såvida den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och&lt;br&gt;utan hinder gå in eller ut med lasten. Val av lossningshamn skall&lt;br&gt;göras senast vid lastningens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resebefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn är han&lt;br&gt;ansvarig för skada som därigenom orsakas fartyget med mindre han&lt;br&gt;visar att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller&lt;br&gt;någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget&lt;br&gt;skall utföra utövas på sådant sätt att den sammanlagda längden av&lt;br&gt;last- och ballastresoma enligt avtalet blir väsentligen densamma. I&lt;br&gt;annat fall är resebefraktaren skyldig att betala ersättning för&lt;br&gt;fraktförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren får inte ändra valet av hamn eller resa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320 § Lastningsplats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;den lastningsplats som resebefraktaren anvisar, såvida denna är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder gå&lt;br&gt;ut med lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lastningsplats inte har anvisats i tid, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;sedvanlig lastningsplats. Kan det inte ske, skall resebortfraktaren&lt;br&gt;välja en plats där lastningen skäligen kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig bestämd lastningsplats har avtalats eller inte, har&lt;br&gt;resebefraktaren rätt att få fartyget förhalat från en lastningsplats till&lt;br&gt;en annan, om han svarar för kostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LASTNINGSTID&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321 § Lastningstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren är skyldig att låta fartyget ligga kvar för lastning&lt;br&gt;en viss lastningstid, som omfattar liggetid och överliggetid. Vid&lt;br&gt;befraktning på linjefartsvillkor (liner terms) ingår ingen överliggetid&lt;br&gt;i lastningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322 § Liggetidens längd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetid är den tid som skäligen kan påräknas för lastningen när&lt;br&gt;befraktningsavtalet ingås. Vid beräkningen av liggetiden skall hänsyn&lt;br&gt;tas till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna&lt;br&gt;ombord och i hamnen samt andra liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\)fac (fast as can), med utgångspunkt från att lastningen skall utföras&lt;br&gt;så snabbt som fartyget kan ta emot last med oskadade&lt;br&gt;lastningsanordningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) faccop (fast as can custom ofthe port), med utgångspunkt från att&lt;br&gt;lastningen skall utföras så snabbt som vanligt lastningssätt i hamnen&lt;br&gt;tillåter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) liner terms (linjefartsvillkor) med utgångspunkt från att lastningen&lt;br&gt;skall utföras så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen av fartyg&lt;br&gt;som går i linjefart, med tillägg för den tid som går förlorad vid&lt;br&gt;trafikanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam tid har bestämts för lastning och lossning löper&lt;br&gt;liggetiden inte ut förrän den gemensamma tiden har gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. Som arbetsdag&lt;br&gt;räknas varje vardag då arbetet utförs det antal timmar som är vanligt&lt;br&gt;i hamnen på vardagar. Som arbetstimme räknas varje timme som kan&lt;br&gt;användas till lastning på vardagar. För de dagar då det arbetas&lt;br&gt;mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen&lt;br&gt;används till lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323 § Liggetidens början&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget ligger på lastningsplatsen&lt;br&gt;och är klart att börja ta in last och resebortfraktaren har gjort&lt;br&gt;anmälan om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan får göras i förväg men inte förrän fartyget har kommit&lt;br&gt;fram till lastningshamnen. Visar det sig senare att fartyget inte var&lt;br&gt;klart att börja ta in last, skall den tid som går förlorad för att göra&lt;br&gt;fartyget klart inte räknas in i liggetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos avlastaren eller, om denne inte kan&lt;br&gt;anträffas, hos resebefraktaren. Kan varken avlastaren eller&lt;br&gt;resebefraktaren anträffas, anses anmälan ha gjorts när den avsänts på&lt;br&gt;ett ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen&lt;br&gt;vanligen börjar på morgonen eller från middagsrastens slut. I det&lt;br&gt;förra fallet skall anmälan vara gjord senast en timme före kontors-&lt;br&gt;tidens slut föregående dag och i det senare fallet senast klockan tio&lt;br&gt;samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324 § Hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av hinder&lt;br&gt;på resebefraktarens sida, får det ändå anmälas klart att börja ta in last&lt;br&gt;med verkan att liggetiden börjar löpa. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;trafikanhopning och dessutom vid annat hinder som resebortfraktaren&lt;br&gt;inte skäligen kunnat räkna med när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I liggetiden inräknas inte den tid som går förlorad på grund av&lt;br&gt;hinder på resebortfraktarens sida. Detsamma gäller den tid som går&lt;br&gt;förlorad till följd av att fartyget har förlagts till annan än sedvanlig&lt;br&gt;lastningsplats av en anledning som resebortfraktaren skäligen bort&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks. Däremot inräknas uppehåll på grund&lt;br&gt;av fartygets förhalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 § Överliggetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetid är den tid som fartyget efter liggetidens utgång måste&lt;br&gt;ligga kvar för att bli lastat, såvida inte överliggetidens längd är&lt;br&gt;fastställd genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetiden beräknas för löpande dagar och timmar från&lt;br&gt;liggetidens utgång. Bestämmelserna i 324 § andra stycket har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326 § Ersättning för överliggetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt till särskild ersättning för överliggetid.&lt;br&gt;Ersättningen bestäms med hänsyn till frakten och till den ökning eller&lt;br&gt;minskning av resebortfraktarens utgifter som följer av att fartyget&lt;br&gt;ligger stilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen förfaller vid anfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte ställs för den, har&lt;br&gt;resebortfraktaren rätt att göra anteckning om fordringen på&lt;br&gt;konossementet. Gör han inte det får han i stället förelägga&lt;br&gt;resebefraktaren en bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte&lt;br&gt;oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får&lt;br&gt;resebortfraktaren häva befraktningsavtalet och kräva ersättning för&lt;br&gt;förlust som beror på att resan inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LASTNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327 § Lastning och stuvning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer inte annat av vad som är brukligt i hamnen, skall&lt;br&gt;resebefraktaren avlämna godset vid fartygets sida och resebort-&lt;br&gt;fraktaren ta det ombord. Vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fio (free in and out), skall resebefraktaren sörja för lastningen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) liner terms (linjefartsvillkor), skall resebortfraktaren sörja för&lt;br&gt;lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall sörja för underlag och annat som behövs för&lt;br&gt;stuvningen samt utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om däckslast har 263 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget, av anledning som resebortfraktaren skäligen bort&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks, har förlagts till annan än sedvanlig&lt;br&gt;lastningsplats, är resebortfraktaren ansvarig för de ökade utgifter som&lt;br&gt;detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328 § Avlämnande av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godset skall avlämnas och lastas med tillbörlig skyndsamhet. Det&lt;br&gt;skall avlämnas på ett sådant sätt och i sådant skick att det bekvämt&lt;br&gt;och säkert kan tas ombord, stuvas, befordras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 256-259 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329 § Ombordkonossement&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När godset har lastats skall resebortfraktaren eller befälhavaren&lt;br&gt;eller den som resebortfraktaren eljest har bemyndigat, på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda ombordkonossement, förutsatt att nödvändiga&lt;br&gt;handlingar och uppgifter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossement utfärdas med andra villkor än dem som följer av&lt;br&gt;befraktningsavtalet och detta medför ett ökat ansvar för&lt;br&gt;resebortfraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RESAN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330 § Resebortfraktarens omsorgsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resan skall utföras med tillbörlig skyndsamhet och i övrigt på ett&lt;br&gt;försvarligt sätt. Bestämmelserna i 262 och 266-267 §§ har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331 § Deviation. Substituthamn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation får endast företas för att rädda personer eller för att bärga&lt;br&gt;fartyg eller annan egendom till sjöss eller av annan skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa&lt;br&gt;lossningshamnen och lossa lasten, eller detta inte kan ske utan&lt;br&gt;oskäligt uppehåll, får resebortfraktaren i stället välja en annan lämplig&lt;br&gt;lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332 § Avståndsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av resan utförts när befraktningsavtalet hävs eller faller&lt;br&gt;bort eller när godset av annan anledning lossas i en annan hamn än&lt;br&gt;den avtalade lossningshamnen, har resebortfraktaren rätt till&lt;br&gt;avståndsfrakt. Bestämmelserna i 335 § har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsfrakt är den avtalade frakten med avdrag för ett belopp,&lt;br&gt;som beräknas efter förhållandet mellan den återstående och den&lt;br&gt;avtalade resans längd. Hänsyn skall även tas till varaktigheten av och&lt;br&gt;de särskilda kostnaderna för sådana resor. Avståndsfrakten får inte&lt;br&gt;överstiga godsets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist angående avståndsfrakt kan hänskjutas till utredning och&lt;br&gt;avgörande genom dispasch. Därvid skall i tillämpliga delar gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifterna om dispasch vid gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333 § Farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har farligt gods lastats utan att resebortfraktaren kände till dess&lt;br&gt;farliga beskaffenhet, får han efter omständigheterna lossa,&lt;br&gt;oskadliggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala&lt;br&gt;ersättning. Detsamma gäller även om resebortfraktaren kände till&lt;br&gt;godsets farliga beskaffenhet och det senare uppstår en fara för person&lt;br&gt;eller egendom som gör det oförsvarligt att behålla godset ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LOSSNING OCH UTLÄMNANDE AV GODSET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334 § Lossningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lossningsplats, lossningstid och lossning av godset har&lt;br&gt;320—328 §§ motsvarande tillämpning. Därvid skall det som är&lt;br&gt;bestämt om resebefraktaren i stället gälla mottagaren av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som visar sin behörighet som mottagare har rätt att besiktiga&lt;br&gt;godset innan han tar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det flera mottagare av gods som befordras enligt samma&lt;br&gt;befraktningsavtal, får de endast gemensamt anvisa lossningsplats eller&lt;br&gt;fordra att fartyget förhalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kostnader till följd av att godset är skadat eller måste&lt;br&gt;bortskaffas på grund av en skada, skall betalas av resebefraktaren om&lt;br&gt;skadan har orsakats av godsets egen beskaffenhet eller av fel eller&lt;br&gt;försummelse av resebefraktaren eller någon som han svarar för. Vid&lt;br&gt;klausulen fio (free in and out), skall resebefraktaren betala&lt;br&gt;kostnaderna om inte resebortfraktaren är ansvarig för skadan enligt&lt;br&gt;338 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335 § Frakt för gods som inte finns i behåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid resans slut, skall frakt utgå&lt;br&gt;endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen beskaffenhet,&lt;br&gt;bristfällig förpackning eller fel eller försummelse av resebefraktaren&lt;br&gt;eller någon som han svarar för eller om resebortfraktaren har sålt&lt;br&gt;godset för ägarens räkning eller har lossat, oskadliggjort eller förstört&lt;br&gt;det enligt 333 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om resebortfraktaren enligt&lt;br&gt;första stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336 § Mottagarens och resebefraktarens ansvar för frakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Retentionsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att motta godset blir mottagaren skyldig att betala frakt och&lt;br&gt;andra fordringar enligt 269 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren kan under alla omständigheter kräva betalning av&lt;br&gt;resebefraktaren enligt 273 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt att hålla inne godset enligt 270 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 § Uppläggning av godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter mottagaren att uppfylla villkoren för utlämnandet av&lt;br&gt;godset eller fördröjer han lossningen så att denna inte hinner slutföras&lt;br&gt;inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt att lossa godset och lägga upp det i säkert förvar för mottagarens&lt;br&gt;räkning. Mottagaren skall underrättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren vägrar att motta godset eller inte är känd eller inte&lt;br&gt;kan anträffas, skall resebortfraktaren så snart som möjligt underrätta&lt;br&gt;resebefraktaren. Anmäler mottagaren sig inte så tidigt att lossningen&lt;br&gt;kan slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren lossa och lägga upp&lt;br&gt;godset. Mottagaren och resebefraktaren skall underrättas om&lt;br&gt;uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen enligt första och andra stycket skall anges en skälig&lt;br&gt;tidsfrist efter vars slut resebortfraktaren har rätt att sälja eller förfoga&lt;br&gt;över upplagt gods. Vid försäljning av eller annat förfogande över&lt;br&gt;godset har bestämmelserna i 272 § motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren är ansvarig enligt 274—285 och 287—289 §§ för&lt;br&gt;skada till följd av att gods går förlorat, skadas eller försenas medan&lt;br&gt;det är i hans vård. Bestämmelserna i 286 § har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är resebefraktaren har också rätt till&lt;br&gt;ersättning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement,&lt;br&gt;som har utfärdats av resebortfraktaren, får han också åberopa&lt;br&gt;reglerna i 316 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVTALSBROTT OCH HINDER PÅ RESEBORTFRAKTARENS Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIDA &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339 § Kancelleringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fartyget vara klart att börja ta in last inom viss tid (kan-&lt;br&gt;celleringstid), får resebefraktaren häva befraktningsavtalet om&lt;br&gt;fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte har&lt;br&gt;lämnats före fristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebortfraktaren anmäler att fartyget kommer efter det att tiden&lt;br&gt;har löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att&lt;br&gt;börja ta in last, får resebefraktaren häva avtalet om det sker inom&lt;br&gt;skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny&lt;br&gt;kancelleringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340 § Dröjsmål och annat avtalsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren får häva befraktningsavtalet på grund av dröjsmål&lt;br&gt;eller annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida om avtalsbrottet är&lt;br&gt;väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett får resebefraktaren inte häva avtalet såvitt&lt;br&gt;lossning av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för&lt;br&gt;annan befraktare. Vid konsekutiva resor får resebefraktaren inte häva&lt;br&gt;i fråga om en enstaka resa om inte utförandet av denna är oväsenligt&lt;br&gt;för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om&lt;br&gt;avtalsbrottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341 § Förlust av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser befraktningsavtalet ett bestämt fartyg och går det förlorat&lt;br&gt;eller efter skada förklaras inte kunna sättas i stånd, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att utföra resan. I sådant fall har han inte heller&lt;br&gt;rätt att utföra resan med ett annat fartyg, även om han enligt avtalet&lt;br&gt;har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342 § Resebortfraktarens skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer till följd av dröjsmål eller annat avtalsbrott på&lt;br&gt;resebortfraktarens sida skada som inte omfattas av 338 § har 275 och&lt;br&gt;276 §§ motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AVTALSBROTT OCH HINDER PÅ&lt;br&gt;RESEBEFRAKTARENS SIDA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343 § Frånträdande före lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånträder resebefraktaren befraktningsavtalet innan lastningen har&lt;br&gt;börjat eller har han vid lastningens slut inte lämnat allt det gods som&lt;br&gt;avtalet gäller, har resebortfraktaren rätt till ersättning för fraktförlust&lt;br&gt;och annan skada. Vid konsekutiva resor kan frånträdande av en&lt;br&gt;enstaka resa ske endast om utförandet av den är oväsentligt för&lt;br&gt;resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen skall hänsyn tas till om&lt;br&gt;resebortfraktaren utan skälig anledning har underlåtit att ta med annat&lt;br&gt;gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger inte om möjligheten att avlämna,&lt;br&gt;befordra eller föra in godset i bestämmelseorten måste anses utesluten&lt;br&gt;till följd av omständigheter som resebefraktaren inte borde ha räknat&lt;br&gt;med när avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införselförbud eller&lt;br&gt;annan åtgärd av myndighet, förstörelse av allt gods av det slag som&lt;br&gt;avtalet avser eller därmed jämförlig händelse. Detsamma gäller om&lt;br&gt;avtalet avser bestämt gods som förstörts genom en olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill åberopa en omständighet som avses i tredje&lt;br&gt;stycket, skall han inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han&lt;br&gt;inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits&lt;br&gt;om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344 § Hävningsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får resebefraktaren frånträda befraktningsavtalet utan att&lt;br&gt;skadeståndsansvar föreligger enligt 343 § tredje stycket, får&lt;br&gt;resebortfraktaren häva avtalet om han meddelar detta inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren inte avlämnar allt det gods som avtalet gäller,&lt;br&gt;får resebortfraktaren förelägga resebefraktaren en bestämd tilläggstid&lt;br&gt;inom vilken resebefraktaren skall betala ersättning eller ställa&lt;br&gt;säkerhet. Är tiden inte oskäligt kort och har ersättningen inte betalats&lt;br&gt;eller säkerhet inte ställts inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;avtalet. Han har även rätt till ersättning enligt 343 §, såvida inte&lt;br&gt;resebefraktaren är utan ansvar för att det gods som fattas inte har&lt;br&gt;avlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345 § Frånträdande efter lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett har resebefraktaren inte rätt att få godset&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lossat eller resan avbruten om detta skulle medföra väsentlig skada Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;eller olägenhet för resebortfraktaren eller annan befraktare. Bilaga 2&lt;br&gt;Bestämmelserna i 343 och 344 §§ har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346 § Dröjsmål med lastning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har överliggetiden avtalats och har resebefraktaren vid lastnings-&lt;br&gt;tidens utgång inte avlämnat godset eller endast en del av det har 343&lt;br&gt;och 344 §§ motsvarande tillämpning. Detsamma gäller när&lt;br&gt;befraktningsavtalet innehåller klausulen liner terms (linjefartsvillkor)&lt;br&gt;och liggetiden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överliggetidens längd inte har avtalats och lastningen blir så&lt;br&gt;försenad att väsentlig skada eller olägenhet uppkommer för&lt;br&gt;resebortfraktaren även om ersättning för överliggetid betalas, får han&lt;br&gt;häva avtalet eller, när gods redan har avlämnats, förklara lastningen&lt;br&gt;avslutad. I sådant fall har bestämmelserna i 343 och 344 §§&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347 § Annat dröjsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördröjs fartyget efter lastningen eller under resan och beror detta&lt;br&gt;på ett förhållande på resebefraktarens sida, har resebortfraktaren rätt&lt;br&gt;till ersättning, såvida inte resebefraktaren visar att varken han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse. Detsamma gäller om fartyget uppehålls under&lt;br&gt;lossningen därför att det inte är möjligt för resebortfraktaren att lägga&lt;br&gt;upp godset enligt 337§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättning för överliggetid eller&lt;br&gt;andra fordringar enligt befraktningsavtalet inte betalda i rätt tid, får&lt;br&gt;resebortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för betalningen. Är&lt;br&gt;tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tillläggstiden,&lt;br&gt;får resebortfraktaren inställa fullgörelsen av avtalet eller häva det.&lt;br&gt;Resebortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;fullgörelsen inställs eller, om avtalet hävs, för att de återstående&lt;br&gt;resorna faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348 § Skada som godset har orsakat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har godset orsakat skada för resebortfraktaren eller skada på&lt;br&gt;fartyget, är resebefraktaren skyldig att betala ersättning om han själv&lt;br&gt;eller någon som har svarar för har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse. Detsamma gäller om godset orsakat skada på annat&lt;br&gt;gods ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BEFRAKTNINGSAVTALETS BORTFALL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349 § Krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar det sig, sedan befraktningsavtalet har ingåtts, att resan skulle&lt;br&gt;vara förenad med fara för fartyget, personer ombord eller lasten till&lt;br&gt;följd av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat&lt;br&gt;väpnat våld, eller att en sådan fara har ökat väsentligt, får såväl&lt;br&gt;resebortfraktaren som resebefraktaren frånträda avtalet utan&lt;br&gt;skyldighet att betala ersättning även om resan har påbörjats. Den som&lt;br&gt;vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta.&lt;br&gt;Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha&lt;br&gt;undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om faran kan avvärjas genom att en del av godset lämnas kvar eller&lt;br&gt;lossas, får avtalet frånträdas endast för denna del. Resebortfraktaren&lt;br&gt;har dock rätt att frånträda avtalet i dess helhet, om det kan ske utan&lt;br&gt;väsentlig skada eller olägenhet för annan befraktare, såvida det inte,&lt;br&gt;efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för&lt;br&gt;fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350 § Konsekutiva resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 349 § ske i fråga om&lt;br&gt;en enstaka resa endast om utförandet av denna är oväsentligt i&lt;br&gt;förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja vilka resor&lt;br&gt;fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 349 § ske endast om&lt;br&gt;faran är av väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351 § Kostnader för uppehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på grund av fara som&lt;br&gt;avses i 349 § uppehållet i lastningshamnen eller i annan hamn under&lt;br&gt;resan, skall kostnaderna för uppehållet anses som kostnader för&lt;br&gt;gemensamt haveri och fördelas på fartyg, frakt och last enligt&lt;br&gt;bestämmelserna om gemensamt haveri. Om befraktningsavtalet&lt;br&gt;frånträds gäller detta dock inte beträffande kostnader som hänför sig&lt;br&gt;till tiden efter frånträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352 § Avtalsperiodens upphörande vid konsekutiva resor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fartyget befraktats för så många resor som det kan utföra inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en angiven tidsrymd och har resebefraktaren före avtalsperiodens slut&lt;br&gt;fått anmälan om att fartyget är klart att börja ta in last, skall resan&lt;br&gt;utföras även om detta sker helt eller delvis efter det att avtalsperioden&lt;br&gt;har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att fartyget inte kan nå lastningshamnen och&lt;br&gt;vara klart att börja ta in last före avtalsperiodens slut, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att sända fartyget till lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kan komma för sent till&lt;br&gt;lastningshammen och begär han anvisningar, får resebefraktaren&lt;br&gt;bestämma antingen att resan skall utföras enligt befraktningsavtalet&lt;br&gt;eller att avtalet skall upphöra. Avtalet upphör om resebefraktaren inte&lt;br&gt;inom skälig tid efter det att han fått anmälan begär att resan skall&lt;br&gt;utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvantumkontrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353 § Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om kvantumkontrakt gäller befordran med fartyg&lt;br&gt;av en bestämd mängd gods fördelad på flera resor under en angiven&lt;br&gt;tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas dock inte om det är avtalat att resorna&lt;br&gt;skall utföras efter varandra med ett bestämt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354 § Val av godsmängd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger avtalet utrymme för val av den totala mängden gods som skall&lt;br&gt;befordras har befraktaren rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller valet mängden som skall befordras på en särskild resa, är det&lt;br&gt;bortfraktaren som har rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355 § Skeppningsplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall utarbeta skeppningsplaner för lämpliga&lt;br&gt;tidsperioder i förhållande till den tidsrymd som avtalet avser och i&lt;br&gt;god tid underrätta bortfraktaren om planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall se till att den mängd gods som avtalet omfattar&lt;br&gt;blir fördelad på lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid skall han&lt;br&gt;beakta storleken av de fartyg som skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356 § Anmälan om skeppning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall anmäla skeppning i skälig tid. I anmälan skall&lt;br&gt;anges när godset senast kommer att vara klart för lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357 § Nominering av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När anmälan om skeppning har lämnats, skall bortfraktaren&lt;br&gt;tillhandahålla ett fartyg som är lämpat att utföra resan i rätt tid.&lt;br&gt;Bortfraktaren skall inom skälig tid anmäla vilket fartyg som skall&lt;br&gt;utföra resan, fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till&lt;br&gt;lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandahålla fartyg för gods som&lt;br&gt;inte är klart för lastning före avtalsperiodens utgång, såvida inte&lt;br&gt;överskridandet beror på förhållanden utanför befraktarens kontroll&lt;br&gt;och inte är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358 § Utförandet av resorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bortfraktaren har lämnat anmälan som avses i 357 § gäller&lt;br&gt;bestämmelserna om resebefraktning eller styckegodstransport för den&lt;br&gt;befordran som skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktarens skyldighet att utföra en särskild resa faller bort&lt;br&gt;på grund av ett förhållande som bortfraktaren ansvarar för, har&lt;br&gt;befraktaren rätt att begära att godset eller en motsvarande mängd nytt&lt;br&gt;gods blir befordrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger bortfallet av resan anledning att räkna med att senare resor inte&lt;br&gt;kommer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål, får befraktaren häva&lt;br&gt;avtalet beträffande den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359 § Dröjsmål med anmälan om skeppning och skeppningsplaner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om en skeppning, får&lt;br&gt;bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och har en skeppning inte anmälts inom&lt;br&gt;tillläggstiden, får bortfraktaren antingen anmäla ett fartyg enligt 357&lt;br&gt;§ i överensstämmelse med gällande skeppningsplan eller häva avtalet&lt;br&gt;beträffande den ifrågavarande resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan av senare skeppningar, får&lt;br&gt;bortfraktaren häva avtalet beträffande den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning om inte dröjsmålet beror på&lt;br&gt;sådant förhållande som avses i 343 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktaren inte i tid underrättar bortfraktaren om skepp- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ningsplaner kan bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid. Är Bilaga 2&lt;br&gt;tiden inte oskäligt kort och överskrids den får bortfraktaren häva&lt;br&gt;avtalet beträffande den återstående delen. Tredje stycket har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360 § Dröjsmål med nominering av fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan om fartyg, lår befraktaren&lt;br&gt;förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort och har&lt;br&gt;anmälan inte lämnats inom tilläggstiden får befraktaren häva avtalet&lt;br&gt;i fråga om den resa som tilläggstiden gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan om fartyg även i fråga om senare&lt;br&gt;skeppningar, får befraktaren häva avtalet beträffande den återstående&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren har rätt till ersättning om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant hinder utanför bortfraktarens kontroll som han inte skäligen&lt;br&gt;kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder&lt;br&gt;han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361 § Dröjsmål med betalning av frakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas inte frakt, ersättning för överliggetid eller andra fordringar&lt;br&gt;enligt avtalet i rätt tid, får bortfraktaren förelägga en bestämd&lt;br&gt;tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och betalas&lt;br&gt;fordringen inte inom tilläggstiden, får bortfraktaren inställa&lt;br&gt;fullgörelsen av avtalet eller, om dröjsmålet utgör ett väsentligt&lt;br&gt;avtalsbrott, häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att han&lt;br&gt;inställer fullgörelsen av avtalet eller, om avtalet hävs, på att de&lt;br&gt;återstående resorna faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid slutet av varje resa enligt avtalet har bortfraktaren rätt att hålla&lt;br&gt;inne lasten till säkerhet för fordringar enligt avtalet. I förhållande till&lt;br&gt;tredje man gäller detta bara om fordringen har antecknats i&lt;br&gt;konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362 § Krigsfara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller&lt;br&gt;väsentlig ökning av krigsfaran och detta är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;fullgörelsen av avtalet, får såväl bortfraktaren som befraktaren&lt;br&gt;frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;motparten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada Bilaga 2&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FARTYGETS AVLÄMNANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363 § Fartygets skick och utrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till tidsbefraktarens förfogande&lt;br&gt;på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren se till att fartygets skick,&lt;br&gt;föreskrivna handlingar, bemanning, proviantering och övrig&lt;br&gt;utrustning uppfyller de krav som ställs i vanlig fraktfart i det&lt;br&gt;fartområde som befraktningsavtalet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bränsle för att kunna&lt;br&gt;uppnå närmaste användbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren skall&lt;br&gt;överta bränslet och betala för det efter priset i denna hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364 § Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet får såväl tidbortfraktaren som tidsbefraktaren&lt;br&gt;begära sedvanlig besiktning av fartyget, dess utrustning och&lt;br&gt;kvarvarande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna, inbegripet kostnader för tidsförlust som har föranletts&lt;br&gt;av besiktningen, skall bäras av parterna med hälften var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsutlåtandet utgör bevis om fartygets och utrustningens&lt;br&gt;skick samt omfattningen av kvarvarande bränsle, om annat inte visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365 § Avlämnande av fartyget till sjöss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har parterna avtalat att fartyget skall avlämnas till sjöss skall&lt;br&gt;tidsbortfraktaren underrätta tidsbefraktaren om avlämnandet och&lt;br&gt;uppge fartygets position samt tidpunkten för avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning som avses i 364 § skall företas i den första hamn som&lt;br&gt;fartyget anlöper efter avlämnandet. Om det konstateras att fel i&lt;br&gt;fartyget föreligger skall frakt inte betalas för den tid som går förlorad&lt;br&gt;för att avhjälpa felet. Om tidsbefraktaren häver befraktningsavtalet&lt;br&gt;enligt 367 §, bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från&lt;br&gt;avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366 § Kancelleringstid. Dröjsmål med avlämnandet av fartyget Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall fartyget enligt befraktningsavtalet vara klart att börja ta in last&lt;br&gt;inom viss tid (kancelleringstid), får tidsbefraktaren häva avtalet om&lt;br&gt;fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte har&lt;br&gt;lämnats före fristens utgång. Om fartyget i övrigt skall avlämnas&lt;br&gt;inom en bestämd tid, får tidsbefraktaren häva avtalet om tiden&lt;br&gt;överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren anmäler att fartyget kommer efter det att tiden&lt;br&gt;har löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att&lt;br&gt;börja ta in last eller att avlämnas, får tidsbefraktaren häva avtalet om&lt;br&gt;det sker inom skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten&lt;br&gt;ny kancelleringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget i annat fall avlämnas för sent, får tidsbefraktaren häva&lt;br&gt;avtalet om dröjsmålet utgör väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367 § Fel i fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyget eller i fartygets&lt;br&gt;utrustning, har tidsbefraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om&lt;br&gt;avtalsbrottet är väsentligt, rätt att häva befraktningsavtalet. Detta&lt;br&gt;gäller inte om tidsbortfraktaren avhjälper felet utan sådant dröjsmål&lt;br&gt;som enligt 366 § ger tidsbefraktaren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368 § Skadeståndsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för förlust till följd av&lt;br&gt;dröjsmål eller fel vid avlämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet eller felet inte beror på fel eller försummelse av honom&lt;br&gt;själv eller någon som han svarar för föreligger inte rätt till sådan&lt;br&gt;ersättning. Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning för skada till&lt;br&gt;följd av att fartyget vid avtalsslutet saknade egenskap eller utrustning&lt;br&gt;som kan anses tillförsäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTFÖRANDET AV RESORNA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369 § Tidsbefraktarens förfoganderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall under befraktningsperioden utföra de resor&lt;br&gt;som tidsbefraktaren påkallar i överensstämmelse med&lt;br&gt;befraktningsavtalet. Bestämmelserna i 363 § andra stycket har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utföra en resa vid vilken Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;fartyget, personer ombord eller lasten skulle utsättas för fara till följd Bilaga 2&lt;br&gt;av krig eller krigsliknande tillstånd, is eller annan fara eller väsentlig&lt;br&gt;olägenhet, som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när&lt;br&gt;avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta med gods av lättantändlig,&lt;br&gt;brandfarlig eller frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, såvida&lt;br&gt;det inte avlämnas i sådant skick att det kan befordras och utlämnas&lt;br&gt;i överensstämmelse med de krav och rekommendationer som ställs av&lt;br&gt;myndigheterna i det land där fartyget är registrerat, i det land där&lt;br&gt;redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar som ingår i resan.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren är inte heller skyldig att ta med levande djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370 § Underrättelseplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefraktaren underrättad om alla&lt;br&gt;förhållanden rörande fartyget och resorna som är av betydelse för&lt;br&gt;tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall underrätta tidsbortfraktaren om&lt;br&gt;planerade resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371 § Bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall ombesörja bränsle och vatten till fartygets&lt;br&gt;maskiner. Han svarar för att levererat bränsle är i överensstämmelse&lt;br&gt;med avtalade specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372 § Lastning och lossning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall ombesörja mottagande, lastning, stuvning,&lt;br&gt;trimning, säkring, lossning och utlämnande av lasten. Stuvningen&lt;br&gt;skall utföras så att fartyget är betryggande stabiliserat och lasten&lt;br&gt;säkrad. Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om lastens fördelning i den omfattning som hänsynen till fartygets&lt;br&gt;säkerhet och stabilitet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren får kräva sådan medverkan av befälhavaren och&lt;br&gt;besättningen som är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning för&lt;br&gt;övertidsarbete och annan särskild utgift till följd av sådan medverkan&lt;br&gt;skall betalas av tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta skada till följd av lastning,&lt;br&gt;stuvning, trimning, säkring, lossning eller utlämnande av lasten, skall&lt;br&gt;tidsbefraktaren hålla honom skadeslös om inte skadan beror på&lt;br&gt;medverkan av befälhavaren eller besättningen eller på något annat&lt;br&gt;förhållande som tidsbortfraktaren svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373 § Konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärda konossement för inlastat&lt;br&gt;gods för den resa han skall utföra, med de villkor som är sedvanliga&lt;br&gt;i den fart det gäller. Om han därigenom ådrar sig ansvar i förhållande&lt;br&gt;till innehavaren av konossementet utöver vad som följer av&lt;br&gt;befraktningsavtalet, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på begäran av tidsbefraktaren&lt;br&gt;lämna ut godset till en obehörig mottagare eller i övrigt i strid mot&lt;br&gt;konossementet om han därigenom handlar i strid mot tro och heder.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren får alltid kräva säkerhet för den ersättning han kan&lt;br&gt;bli skyldig att betala på grund av ett sådant utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374 § Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållande till tidsbefraktaren enligt&lt;br&gt;274-289 §§ för skada till följd av att gods går förlorat, skadas eller&lt;br&gt;försenas medan det är i hans vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är tidsbefraktaren har också rätt till&lt;br&gt;ersättning enligt första stycket. Innehar mottagaren konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av tidsbortfraktaren, får han också åberopa reglerna i&lt;br&gt;316 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375 § Dröjsmål och annat avtalsbrott på&lt;br&gt;tidsbortfraktarens sida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick eller&lt;br&gt;utförs resorna för sent eller föreligger annat avtalsbrott på&lt;br&gt;tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren häva befraktningsavtalet,&lt;br&gt;om det med avtalet avsedda ändamålet väsentligen skulle förfelas. Om&lt;br&gt;tidsbefraktaren vill häva avtalet skall han meddela detta inom skälig&lt;br&gt;tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet.&lt;br&gt;Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för skada som har uppkommit&lt;br&gt;på grund av att fartyget går förlorat eller efter skada förklaras inte&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte hålls i sjövärdigt eller annars&lt;br&gt;avtalsenligt skick, om skadan beror på fel eller försummelse av&lt;br&gt;tidsbortfraktaren eller någon som han svarar för. Detsamma gäller för&lt;br&gt;skada som har uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan&lt;br&gt;medverkan av befälhavaren eller besättningen som avses i 372 §&lt;br&gt;andra stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid&lt;br&gt;annat avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376 § Skada på fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning för skada på fartyget som&lt;br&gt;beror på fel eller försummelse av tidsbefraktaren eller någon som han&lt;br&gt;svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan beror på att tidsbefraktaren har beordrat fartyget till en&lt;br&gt;osäker hamn är han ersättningsskyldig med mindre han visar att fel&lt;br&gt;eller försummelse inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377 § Gemensamt haveri. Bärgning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren. Detsamma gäller bidrag för bränsle och utrustning som&lt;br&gt;tidsbefraktaren har ombord. Om i gemensamt haveri ersättning&lt;br&gt;betalas för utgift och förlust som tidsbefraktaren har haft, tillfaller&lt;br&gt;ersättningen honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren får utan tidsbefraktarens samtycke söka rädda&lt;br&gt;personer. Han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta&lt;br&gt;inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av tidsbortfraktarens andel av&lt;br&gt;återstoden av bärgarlönen enligt [229] § lmom. andra stycket&lt;br&gt;(nettobärgarlönen) tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378 § Utgifter för resoma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för resornas utförande som&lt;br&gt;inte enligt bestämmelserna i detta kapitel skall bäras av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅTERLÄMNANDE AV FARTYGET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379 § Återlämnande. Besiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget till tidsbortfraktaren på den&lt;br&gt;plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återlämnandet skall bestämmelserna i 363 § tredje stycket, 364&lt;br&gt;§ och 365 § första stycket och andra stycket första punkten ha&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Detta gäller även då befraktningsavtalet har&lt;br&gt;hävts eller eljest upphört före befraktningsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380 § Överskridande av befraktningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyget anträda en ny resa trots&lt;br&gt;att den avtalade tiden för återlämnandet därigenom överskrids. Detta&lt;br&gt;gäller inte när överskridandet går utöver vad som kan anses skäligt&lt;br&gt;eller om en viss tidsperiod för återlämnandet avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillåtet överskridande enligt första stycket skall tidsbefraktaren&lt;br&gt;betala den avtalade tidsfrakten. För annat överskridande skall han&lt;br&gt;betala gängse tidsfrakt, dock minst den avtalade tidsfrakten, samt&lt;br&gt;ersättning för den skada som dröjsmålet medför för tidsbortfraktaren&lt;br&gt;efter återlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TIDSFRAKT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381 § Betalning av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dagar i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställer tidsbefraktaren krav på avräkning med ett belopp som&lt;br&gt;är tvistigt, är han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om&lt;br&gt;tidsbortfraktaren ställer säkerhet för kravet. Tidsbefraktaren kan dock&lt;br&gt;inte kräva säkerhet för ett större belopp än den tidsfrakt han betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382 § Dröjsmål med betalning av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsbefraktaren betala&lt;br&gt;dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635) senast vid betalningen av&lt;br&gt;nästa tidsfrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas tidsfrakten inte i rätt tid skall tidsbortfraktaren meddela&lt;br&gt;tidsbefraktaren detta. När meddelande har avsänts får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren inställa fullgörelsen av befraktningsavtalet, inbegripet vägra&lt;br&gt;att lasta gods eller att utfärda konossement. Om betalning inte har&lt;br&gt;mottagits inom 72 timmar efter det att meddelandet har avsänts, får&lt;br&gt;tidsbortfraktaren häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren har inställt fullgörelsen av avtalet eller hävt&lt;br&gt;det, har han rätt till ersättning såvida inte tidsbefraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet med betalningen beror på lag, avbrott i den allmänna&lt;br&gt;samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller annat liknande hinder&lt;br&gt;som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när avtalet&lt;br&gt;ingicks och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit&lt;br&gt;eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen tidsfrakt, får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran på&lt;br&gt;frakt som tidsbefraktaren har på grund av vidarebortfraktning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383 § Bortfall av tidsfrakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som går förlorad för&lt;br&gt;tidsbefraktaren på grund av bärgning, underhåll av fartyget och&lt;br&gt;avhjälpande av skada som tidsbefraktaren inte är ansvarig för eller i&lt;br&gt;övrigt på grund av förhållanden på tidsbortfraktarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktarens skyldighet att svara för utgifter rörande fartygets&lt;br&gt;drift är begränsad på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPHÖRANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384 § Förlust av fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Går fartyget förlorat eller efter skada förklaras inte kunna sättas i&lt;br&gt;stånd faller befraktningsavtalet bort även om tidsbortfraktaren enligt&lt;br&gt;avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid rekvisition eller liknande ingripanden som är av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget har gått förlorat utan att upplysning kan fås om tiden&lt;br&gt;för händelsen, skall tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att&lt;br&gt;fartyget sist hördes av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385 § Krig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befinner sig fartyget i en hamn eller ett annat område där krig&lt;br&gt;utbryter, krigsliknande förhållanden inträder eller faran för sådana&lt;br&gt;förhållanden väsentligen ökar, får tidsbortfraktaren omedelbart föra&lt;br&gt;fartyget ut från området och i säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för&lt;br&gt;den ökning av premien för fartygets krigsförsäkring som följer av de&lt;br&gt;resor som tidsbefraktaren kräver att fartyget skall utföra. Detsamma&lt;br&gt;gäller krigsrisktillägg till besättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller&lt;br&gt;väsentlig ökning av krigsfaran och detta är av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;fullgörelsen av befraktningsavtalet, får såväl tidsbort fraktaren som&lt;br&gt;tidsbefraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela&lt;br&gt;motparten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Sjätte] kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befordran av passagerare och resgods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[199] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om laga domstol&lt;br&gt;för tvister som rör ansvarighet&lt;br&gt;på grund av avtal om befordran&lt;br&gt;av passagerare och resgods samt&lt;br&gt;om möjlighet att hänskjuta&lt;br&gt;sådana tvister till skiljemän finns&lt;br&gt;i 337 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om laga domstol&lt;br&gt;för tvister som rör ansvarighet&lt;br&gt;på grund av avtal om befordran&lt;br&gt;av passagerare och resgods samt&lt;br&gt;om möjlighet att hänskjuta&lt;br&gt;sådana tvister till skiljemän finns&lt;br&gt;i [337 b] §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om preskription finns i [368] §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[200] §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 178 § får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker&lt;br&gt;passagerarens rättigheter enligt&lt;br&gt;181 - 198 §§, 337 § andra styck-&lt;br&gt;et och 368 § första stycket 6 och&lt;br&gt;7 är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker&lt;br&gt;passagerarens rättigheter enligt&lt;br&gt;181 - 198 §§, [337b] § och [368]&lt;br&gt;§ första stycket 6 och 7 är&lt;br&gt;ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller&lt;br&gt;till eller från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är&lt;br&gt;tillämplig på befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen&lt;br&gt;enligt allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något&lt;br&gt;annat är avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Fjortonde] kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[337] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål som&lt;br&gt;avses 336 § skall bestämmelserna om laga domstol i tvistemål i&lt;br&gt;allmänhet tillämpas. Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för&lt;br&gt;den ort där fartyget finns. Har säkerhet för en fordran ställts hos&lt;br&gt;myndighet till befrielse från kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd, får&lt;br&gt;talan väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten har&lt;br&gt;ställts. Talan angående en fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har&lt;br&gt;fri getts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund&lt;br&gt;av axtal om befordran av pas-&lt;br&gt;sagerare eller resgods får väckas&lt;br&gt;endast vid domstol 1. för den ort&lt;br&gt;där svaranden är varaktigt bosatt&lt;br&gt;eller har sin huvudsakliga&lt;br&gt;rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den axtalsenliga avgångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt hemvist eller eljest är var-&lt;br&gt;aktigt bosatt, förutsatt att sva-&lt;br&gt;randen har driftsställe för sin&lt;br&gt;rörelse i den staten och är&lt;br&gt;underkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordrings-&lt;br&gt;avtalet träffades, förutsatt att&lt;br&gt;svaranden har driftsställe för sin&lt;br&gt;rörelse i den staten och är&lt;br&gt;underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist som avses i&lt;br&gt;andra stycket har uppstått får&lt;br&gt;parterna avtala om att talan&lt;br&gt;skall väckas vid annan domstol&lt;br&gt;eller att tvisten skall hänslqutas&lt;br&gt;till skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;br&gt;ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första stycket, andra Finns inte sjörättsdomstol i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 1 eller 2 eller tredje&lt;br&gt;stycket, väcks talan vid den&lt;br&gt;sjörättsdomstol som är närmast&lt;br&gt;den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg,&lt;br&gt;rederiets hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första stycket, väcks&lt;br&gt;talan vid den sjörättsdomstol som&lt;br&gt;är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall fartygets hemort anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Haag-Visbyreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[337a] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om transport av styckegods&lt;br&gt;får endast väckas vid sjörättsdomstol för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor saknas,&lt;br&gt;där han har sin vanliga vistelseort;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har&lt;br&gt;driftsställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars&lt;br&gt;förmedling avtalet har ingåtts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där lastnings- eller lossningshamnen ligger; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som för detta ändamål har angetts i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid&lt;br&gt;sjörättsdomstolen för den ort,&lt;br&gt;där det fartyg, med vilket godset&lt;br&gt;transporterats har blivit föremål&lt;br&gt;för kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd. Har säkerhet&lt;br&gt;ställts hos myndighet till&lt;br&gt;befrielse från kvarstad eller&lt;br&gt;annan säkerhetsåtgärd, far talan&lt;br&gt;även väckas vid sjörättsdoms-&lt;br&gt;tolen för den ort, där säkerheten&lt;br&gt;har ställts. Talan angående ett&lt;br&gt;krav som säkerheten har avsett&lt;br&gt;far väckas vid sistnämnda&lt;br&gt;sjörättsdomstol, även om&lt;br&gt;säkerheten har frigetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid&lt;br&gt;sjörättsdomstolen för den ort,&lt;br&gt;där det fartyg, med vilket godset&lt;br&gt;transporterats eller annat fartyg,&lt;br&gt;som tillhör samma ägare, har&lt;br&gt;blivit föremål för kvarstad eller&lt;br&gt;annan säkerhetsåtgärd. Talan&lt;br&gt;skall avvisas på begäran av&lt;br&gt;svaranden om han ställer&lt;br&gt;säkerhet för det belopp som&lt;br&gt;käranden genom dom kan&lt;br&gt;komma att tillerkännas. Käran-&lt;br&gt;den skall i så fall hänvisas att&lt;br&gt;väcka talan vid någon av de&lt;br&gt;domstolar som anges i första&lt;br&gt;stycket. Frågor angående säker-&lt;br&gt;heten skall avgöras av den&lt;br&gt;domstol vid vilken talan först har&lt;br&gt;väckts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som stadgas i första och&lt;br&gt;andra styckena utgör inte hinder&lt;br&gt;för interimistiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan väckts vid domstol som&lt;br&gt;är behörig enligt första stycket&lt;br&gt;eller vid domstol enligt andra&lt;br&gt;stycket i en stat som är bunden&lt;br&gt;av 1978 års FN-konvention om&lt;br&gt;sjötransport av gods eller saken&lt;br&gt;har avgjorts av en sådan&lt;br&gt;domstol, får ny talan mellan&lt;br&gt;samma parter i samma sak inte&lt;br&gt;väckas om domen kan verkställas&lt;br&gt;här i landet. Som ny talan anses&lt;br&gt;inte åtgärd som avser&lt;br&gt;verkställighet av en utomlands&lt;br&gt;given dom eller för att få talan&lt;br&gt;flyttad enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[337b] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av&lt;br&gt;passagerare eller resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin&lt;br&gt;huvudsakliga rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt&lt;br&gt;bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den&lt;br&gt;staten och är underkastad dess domsrätt; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden&lt;br&gt;har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess&lt;br&gt;domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall&lt;br&gt;väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol i den ort där svaranden har kunnat sökas&lt;br&gt;enligt första stycket 1 eller 2 eller andra stycket, väcks talan vid den&lt;br&gt;sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse (Haag-Visbyreglerna) (Hamburgreglema)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[Sextonde] kapitlet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;[368] §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående fordringar upphöra, vare sig ansvarigheten för dem är&lt;br&gt;begränsad eller obegränsad, om talan ej väckes i laga ordning i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av&lt;br&gt;att last skadats, gått&lt;br&gt;förlorad eller för-&lt;br&gt;senats vid befordran&lt;br&gt;eller på grund av att&lt;br&gt;i konossement&lt;br&gt;lämnats oriktiga eller&lt;br&gt;ofullständiga&lt;br&gt;uppgifter, inom ett&lt;br&gt;år från det godset&lt;br&gt;utlämnats eller&lt;br&gt;borde ha utlämnats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av att&lt;br&gt;gods skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller&lt;br&gt;försenats vid be-&lt;br&gt;fordran eller på&lt;br&gt;grund av att i konos-&lt;br&gt;sement lämnats o-&lt;br&gt;riktiga eller ofull-&lt;br&gt;ständiga uppgifter,&lt;br&gt;inom ett år från det&lt;br&gt;godset utlämnats&lt;br&gt;eller skulle ha utläm-&lt;br&gt;nats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av att&lt;br&gt;gods skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller för-&lt;br&gt;senats vid befordran&lt;br&gt;eller på grund av att&lt;br&gt;i konossement&lt;br&gt;lämnats oriktiga eller&lt;br&gt;ofullständiga upp-&lt;br&gt;gifter, inom två år&lt;br&gt;från det godset&lt;br&gt;utlämnats eller skulle&lt;br&gt;ha utlämnats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1929:145) om skiljemän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929:145) om skiljemän att&lt;br&gt;4 §' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må gentemot part, som har hemvist utom riket och ej skulle, i tvist&lt;br&gt;av den art varom fråga är, kunna sökas vid svensk domstol,&lt;br&gt;skiljemannaförfarande enligt denna lag inledas, med mindre avtalet&lt;br&gt;innebär, att förfarandet skall äga rum här i riket, eller skiljemännen&lt;br&gt;eller skiljedomsinstitution i enlighet med avtalet bestämt att&lt;br&gt;förfarandet skall äga rum här i riket, eller parten eljest därtill&lt;br&gt;samtycker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skiljemannaförfarande vid&lt;br&gt;avtal om sjötransport finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:1255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1929:147) om utländska skiljeavtal och&lt;br&gt;skiljedomar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1929:147) om utländska&lt;br&gt;skiljeavtal och skiljedomar att 4 § &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må på grund av utländskt skiljeavtal skiljemannaförfarande äga&lt;br&gt;rum här i riket, utan så är att, i fall som avses i 1 § andra stycket,&lt;br&gt;skiljemännen eller skiljedomsinstitution i enlighet med avtalet bestämt&lt;br&gt;att förfarandet skall äga rum här i riket eller den part, mot vilken&lt;br&gt;avtalet göres gällande, efter dess tillkomst bosatt sig här. I sådant fall&lt;br&gt;länder i avseende å förfarandet lagen (1929:145) om skiljemän till&lt;br&gt;efterrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skiljemannaförfarande vid&lt;br&gt;avtal om sjötransport finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1976:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sjölagsutredningens slutbetänkande (SOU 1990:13) Bilaga 3&lt;br&gt;Översyn av sjölagen 2. Godsbefordran till sjöss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över slutbetänkandet har avgetts av Svea hovrätt, Hovrätten&lt;br&gt;for Västra Sverige, Stockholms tingsrätt, Göteborgs tingsrätt,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Sjöfartsverket, Konsumentverket, Försäkrings-&lt;br&gt;juridiska föreningen, Handelsprocedurrådet (Swepro), Institutet för&lt;br&gt;sjörätt och annan transporträtt vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Sjöassuradöremas förening, Svenska åkeriförbundet, Svenska&lt;br&gt;sjörättsföreningen, Svenska bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Sveriges redareförening, Sveriges ångfartygs&lt;br&gt;assurans förening (the Swedish Club) och Sveriges speditörförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stuvareförbund och Svenska hamnförbundet har avgett ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1924 års internationella konossementskonvention i Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;dess ändrade lydelse genom 1968 och 1979 års &lt;sup&gt;Bila&lt;/sup&gt;§&lt;sup&gt;a4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;tilläggsprotokoll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In this Convention the following&lt;br&gt;words are employed with the&lt;br&gt;meanings set out below:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Carrier&amp;quot; includes the&lt;br&gt;owner or the charterer who&lt;br&gt;enters into a contract of carriage&lt;br&gt;with a shipper;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;&amp;quot;Contract of carriage&amp;quot;&lt;br&gt;applies only to contracts of&lt;br&gt;carriage covered by a bill of&lt;br&gt;lading or any similar document&lt;br&gt;of title, in so far as such&lt;br&gt;document relätes to the carriage&lt;br&gt;of goods by sea, including any&lt;br&gt;bill of lading or any similar&lt;br&gt;document as aforesaid issued&lt;br&gt;under or pursuant to a charter&lt;br&gt;party from the moment at which&lt;br&gt;such bill of lading or similar&lt;br&gt;document of title regulates the&lt;br&gt;relations between a carrier and a&lt;br&gt;holder of the same ;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;quot;Goods&amp;quot; includes goods,&lt;br&gt;wares, merchandise, and artides&lt;br&gt;of every kind whatsoever expect&lt;br&gt;live animals and cargo which by&lt;br&gt;the contract of carriage is stated&lt;br&gt;as being carried on deck and is&lt;br&gt;so carried;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna konvention används&lt;br&gt;följande uttryck i nedan noga&lt;br&gt;angiven innebörd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;quot;bortfraktare&amp;quot; omfattar&lt;br&gt;fartygsägare eller befraktare som&lt;br&gt;är part i ett fraktavtal med en&lt;br&gt;avlastare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;quot;fraktavtal&amp;quot; avser en-&lt;br&gt;dast fraktavtal varom upprättats&lt;br&gt;konossement eller liknande&lt;br&gt;åtkomsthandling angående&lt;br&gt;godsbefordran till sjöss, där-&lt;br&gt;under inbegripet konossement&lt;br&gt;eller liknande handling som ut-&lt;br&gt;färdats enligt certeparti, från det&lt;br&gt;åtkomsthandlingen reglerar rätts-&lt;br&gt;förhållandet mellan bortfraktaren&lt;br&gt;och handlingens innehavare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;quot;gods&amp;quot; omfattar gods,&lt;br&gt;föremål, handelsvaror och saker&lt;br&gt;av varje slag med undantag för&lt;br&gt;levande djur samt last som i&lt;br&gt;fraktavtalet anges såsom lastad&lt;br&gt;på däck och befordras på det&lt;br&gt;sättet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anm. Enligt den ursprungliga konventionen av&lt;br&gt;1924 (Haagreglema) har den franska texten&lt;br&gt;vitsord. Angående konventionstexten se&lt;br&gt;bl.a SOU 1936:17 s. 297 ff, NJA II 1936&lt;br&gt;s. 608 ff och SÖ 1938 nr 21. Enligt&lt;br&gt;Visbyreglema har fransk och engelsk text&lt;br&gt;lika vitsord. Texten enligt 1968 och 1979&lt;br&gt;års tilläggsprotokoll har i denna bilaga&lt;br&gt;utmärkts med kursiv stil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;quot;Ship&amp;quot; means any vessel&lt;br&gt;used for the carriage of goods by&lt;br&gt;sea;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;Carriage of goods&amp;quot;&lt;br&gt;covers the period from the time&lt;br&gt;when the goods are loaded on to&lt;br&gt;the time they are discharged&lt;br&gt;from the ship.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;quot;fartyg&amp;quot; betyder varje fartyg Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;som används för befordran av Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gods till sjöss;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;godsbefordran&amp;quot; omfattar&lt;br&gt;tiden från det godset lastats på&lt;br&gt;tills det lossats från fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subject to the provisions of&lt;br&gt;Article 6, under every contract&lt;br&gt;of carriage of goods by sea the&lt;br&gt;carrier, in relation to the&lt;br&gt;loading, handling, stowage,&lt;br&gt;carriage, custody, care and&lt;br&gt;discharged of such goods shall&lt;br&gt;be subject to the responsibilities&lt;br&gt;and liabilities, and entitled to the&lt;br&gt;rights and immunities hereinafter&lt;br&gt;set forth.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånsett bestämmelserna i artikel&lt;br&gt;6 skall bortfraktaren i varje&lt;br&gt;avtal om godsbefordran till sjöss,&lt;br&gt;såvitt avser lastning, handha-&lt;br&gt;vande, stuvning, befordran,&lt;br&gt;förvaring, vård och lossning,&lt;br&gt;vara underkastad den ansvarighet&lt;br&gt;och de förpliktelser samt åtnjuta&lt;br&gt;de rättigheter och friheter som&lt;br&gt;anges nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The carrier shall be bound&lt;br&gt;and at the beginning of the&lt;br&gt;voyage to exercise due diligence&lt;br&gt;to:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Make the ship seaworthy;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Properly man, equip and&lt;br&gt;supply the ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;Make the holds, re-&lt;br&gt;frigerating and cool chambers,&lt;br&gt;and all other parts of the ship in&lt;br&gt;which goods are carried fit and&lt;br&gt;safe for their reception, carriage&lt;br&gt;and preservation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Subject to the provisions of&lt;br&gt;Article 4, the carrier shall&lt;br&gt;properly and carefully load,&lt;br&gt;handle, stow, carry, keep, care&lt;br&gt;for and discharge the goods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bortfraktaren skall vara&lt;br&gt;skyldig att, före och vid resans&lt;br&gt;början, med tillbörlig omsorg&lt;br&gt;sörja för att:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;&amp;nbsp;fartyget sätts i&lt;br&gt;sjövärdigt skick;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fartyget behörigen be-&lt;br&gt;mannas, utrustas och&lt;br&gt;provianteras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;lastrum, kyl- och&lt;br&gt;frysrum samt alla övriga delar av&lt;br&gt;fartyget, där gods lastas, sätts i&lt;br&gt;gott och säkert skick för godsets&lt;br&gt;mottagande, befordran och&lt;br&gt;bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Frånsett bestämmelserna&lt;br&gt;i artikel 4, skall bortfraktaren på&lt;br&gt;lämpligt och omsorgsfullt sätt&lt;br&gt;lasta, handha, stuva, befordra,&lt;br&gt;förvara, vårda och lossa det gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;carried.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. After receiving the goods&lt;br&gt;into his charge the carrier or the&lt;br&gt;master or agent of the carrier&lt;br&gt;shall, on demand of the shipper,&lt;br&gt;issue to the shipper a bill of&lt;br&gt;loading showing among other&lt;br&gt;things:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) The leading marks necessary&lt;br&gt;for Identification of the goods as&lt;br&gt;the same are fumished in writing&lt;br&gt;by the shipper before the loading&lt;br&gt;of such goods starts, provided&lt;br&gt;such marks are stamped or&lt;br&gt;otherwise shown clearly upon&lt;br&gt;the goods if uncovered, or on&lt;br&gt;the cases or coverings in which&lt;br&gt;such goods are contained, in&lt;br&gt;such a manner as should&lt;br&gt;ordinarily remain legible until&lt;br&gt;the end of the voyage;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;Either the number of&lt;br&gt;packages or pieces, or the&lt;br&gt;quantity, or weight as the case&lt;br&gt;may be, as fumished in writing&lt;br&gt;by the shipper;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) The apparent order and con-&lt;br&gt;dition of the goods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provided that no carrier, master&lt;br&gt;or agent of the carrier shall be&lt;br&gt;bound to State or show in the bill&lt;br&gt;of lading any marks, number,&lt;br&gt;quantity, or weight which he has&lt;br&gt;reasonable ground for suspecting&lt;br&gt;not accurately to represent the&lt;br&gt;goods actually received or which&lt;br&gt;he has had no reasonable means&lt;br&gt;of checking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Such a bill of lading shall&lt;br&gt;be prima facie evidence of the&lt;br&gt;receipt by the carrier of the&lt;br&gt;goods as therein described in&lt;br&gt;accordance with § 3 a), b) and&lt;br&gt;c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som befordras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter att ha mottagit Bilaga 4&lt;br&gt;godset i sin vård skall&lt;br&gt;bortfraktaren eller hans be-&lt;br&gt;fälhavare eller agent på av-&lt;br&gt;lastarens begäran utfärda&lt;br&gt;konossement till denne bl.a.&lt;br&gt;innefattande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) de väsentliga märken&lt;br&gt;som fordras för identifiering av&lt;br&gt;godset sådana avlastaren&lt;br&gt;skriftligen upp givit dem före&lt;br&gt;lastningens början, förutsatt att&lt;br&gt;dessa märken stämplats eller&lt;br&gt;eljest tydligt anbragts på oför-&lt;br&gt;packat gods eller på lådor eller&lt;br&gt;förpackningar vari godset&lt;br&gt;förvaras och att detta skett på&lt;br&gt;sådant sätt att märkena normalt&lt;br&gt;bör förbli läsliga till resans slut;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;antingen kolli- eller&lt;br&gt;stycketal eller mått eller vikt,&lt;br&gt;vilketdera som kommer i fråga&lt;br&gt;enligt avlastarens skriftliga&lt;br&gt;uppgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) godsets synliga tillstånd&lt;br&gt;och skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock skall ingen bortfraktare,&lt;br&gt;befälhavare eller bortfraktares&lt;br&gt;agent vara skyldig att i&lt;br&gt;konossementet ange eller nämna&lt;br&gt;märken, antal, mått eller vikt&lt;br&gt;som han har skälig anledning&lt;br&gt;misstänka icke noga motsvarar&lt;br&gt;det gods som faktiskt mottagits&lt;br&gt;eller som han icke haft rimlig&lt;br&gt;möjlighet att undersöka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett sådant konossement&lt;br&gt;skall utgöra bevis, om ej annat&lt;br&gt;styrks, att bortfraktaren mottagit&lt;br&gt;godset sådant det beskrivits däri&lt;br&gt;enligt mom. 3 a), b) och c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, proof to the contrary&lt;br&gt;shall not be admissible when the&lt;br&gt;bill of lading has been&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motbevisningen skall dock icke&lt;br&gt;vara tillåten, när konossementet&lt;br&gt;överlåtits till godtroende tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transferred to a third party&lt;br&gt;acting in good faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. The shipper shall be deemed&lt;br&gt;to have guaranteed to the carrier&lt;br&gt;the accuracy at the time of ship-&lt;br&gt;ment of the marks, number,&lt;br&gt;quantity and weight, as fumished&lt;br&gt;by him, and the shipper shall&lt;br&gt;indemnify the carrier against all&lt;br&gt;loss, damage, and expenses&lt;br&gt;arising or resulting from&lt;br&gt;inaccuracies in such particulars.&lt;br&gt;The right of the carrier to such&lt;br&gt;indemnity shall in no way limit&lt;br&gt;his responsibility and liability&lt;br&gt;under the contract of carriage to&lt;br&gt;any person other than the&lt;br&gt;shipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Unless notice of loss or&lt;br&gt;damage and the general nature of&lt;br&gt;such loss or damage be given in&lt;br&gt;writing to the carrier or his&lt;br&gt;agent at the port of discharge&lt;br&gt;before or at the time of the&lt;br&gt;removal of the goods into the&lt;br&gt;custody of the person entitled to&lt;br&gt;delivery thereof under the&lt;br&gt;contract of carriage, or, if the&lt;br&gt;loss or damage be not apparent,&lt;br&gt;within threee days, such removal&lt;br&gt;shall be prima facie evidence of&lt;br&gt;the delivery by the carrier of the&lt;br&gt;goods as described in the bill of&lt;br&gt;lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Avlastaren skall anses&lt;br&gt;ha tillförsäkrat bortfraktaren&lt;br&gt;riktigheten, vid tiden för&lt;br&gt;lastningen, av märken, antal,&lt;br&gt;mått och vikt sådana de uppgivits&lt;br&gt;av honom och avlastaren skall&lt;br&gt;gottgöra bortfraktaren all förlust,&lt;br&gt;skada och kostnad som orsakas&lt;br&gt;eller härrör av onöjaktigheter i&lt;br&gt;dessa hänseenden. Bortfraktarens&lt;br&gt;rätt till sådan gottgörelse skall på&lt;br&gt;intet sätt inskränka hans&lt;br&gt;ansvarighet och förpliktelser&lt;br&gt;enligt fraktavtalet i förhållande&lt;br&gt;till varje annan person än&lt;br&gt;avlastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Såframt icke skriftlig&lt;br&gt;underrättelse om förlust eller&lt;br&gt;skada och dess allmänna&lt;br&gt;beskaffenhet givits bortraktaren&lt;br&gt;eller hans agent i loss-&lt;br&gt;ningshamnen före eller vid tiden&lt;br&gt;för godsets lossning och&lt;br&gt;utlämnande till den persons&lt;br&gt;förfogande som enligt frakt-&lt;br&gt;avtalet är berättigad därtill, skall&lt;br&gt;sådan utlämning utgöra bevis,&lt;br&gt;om ej annat styrks, att godset av-&lt;br&gt;lämnats sådant det beskrivits i&lt;br&gt;konossementet. Är förlusten eller&lt;br&gt;skadan ej uppenbar, skall under-&lt;br&gt;rättelsen ges inom tre dagar från&lt;br&gt;avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The notice in writing need not be&lt;br&gt;given if the State of the goods&lt;br&gt;has, at the time of their receipt,&lt;br&gt;been the subject of joint survey&lt;br&gt;or inspection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subject to § 6 bis, the carrier&lt;br&gt;and the ship shall in any event&lt;br&gt;be discharged from all liability&lt;br&gt;whatsoever in respect of the&lt;br&gt;goods, unless suit is brought&lt;br&gt;within one year of their delivery&lt;br&gt;or of the date when they should&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig underrättelse fordras ej,&lt;br&gt;om godsets tillstånd gemensamt&lt;br&gt;fastställts vid tiden för&lt;br&gt;mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren och fartyget skall i&lt;br&gt;varje annat fall än som avses i&lt;br&gt;mom. 6 bis vara fria från allt&lt;br&gt;slags ansvarighet med avseende&lt;br&gt;på godset, om talan ej väcks&lt;br&gt;inom ett år från utlämnandet&lt;br&gt;eller den dag utlämnande skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;have been delivered. This period&lt;br&gt;may, however, be extended ifthe&lt;br&gt;parties so agree after the cause&lt;br&gt;of action has arisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha ägt rum. Denna frist kan dock Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;förlängas genom överens- Bilaga 4&lt;br&gt;kommelse mellan parterna,&lt;br&gt;träffad efter den händelse som&lt;br&gt;gav anledning till talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the case of any actual or&lt;br&gt;apprehended loss or damage the&lt;br&gt;carrier and the receiver shall&lt;br&gt;give all reasonable facilities to&lt;br&gt;each other for inspecting and&lt;br&gt;tallying the goods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 bis. An action for indemnity&lt;br&gt;against a third person may be&lt;br&gt;brought even after the expiration&lt;br&gt;of the year provided for in the&lt;br&gt;preceding paragraph if brought&lt;br&gt;within the time allowed by the&lt;br&gt;law of the Court seized of the&lt;br&gt;case. However, the time allowed&lt;br&gt;shall be not less than three&lt;br&gt;months, commencing from the&lt;br&gt;day when the person bringing&lt;br&gt;such action for indemnity has&lt;br&gt;settled the claim or has been&lt;br&gt;served with process in the action&lt;br&gt;against himself.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. After the goods are loaded&lt;br&gt;the bill of lading to be issued by&lt;br&gt;the carrier, master or agent of&lt;br&gt;the carrier, to the shipper shall,&lt;br&gt;if the shipper som demands, be a&lt;br&gt;&amp;quot;shipped&amp;quot; bill of lading,&lt;br&gt;provided that if the shipper shall&lt;br&gt;have previously taken up any&lt;br&gt;document of title to such goods,&lt;br&gt;he shall surrender the same as&lt;br&gt;against the issue of the &amp;quot;shipped&amp;quot;&lt;br&gt;bill of lading, but at the option&lt;br&gt;of the carrier such document of&lt;br&gt;title may be noted at the port of&lt;br&gt;shipment by the carrier, master,&lt;br&gt;or agent with the name or names&lt;br&gt;of the ship or ships upon which&lt;br&gt;the goods have been shipped and&lt;br&gt;the date or dates of shipment,&lt;br&gt;and when so noted, if it shows&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall av verklig eller förmodad&lt;br&gt;för lust eller skada skall&lt;br&gt;bortfraktaren och mottagaren&lt;br&gt;ömsesidigt ge var andra allt&lt;br&gt;rimligt bistånd för besiktning och&lt;br&gt;räkning av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 bis. Regresstalan får&lt;br&gt;föras även efter utgången av den&lt;br&gt;i föregående moment angivna&lt;br&gt;fristen, om det sker inom den tid&lt;br&gt;domstolslandets lag föreskriver.&lt;br&gt;Denna frist får dock ej&lt;br&gt;understiga tre månader räknat&lt;br&gt;från dagen då den person som&lt;br&gt;för regresstalan infriat anspråket&lt;br&gt;eller mottagit stämning angående&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Sedan godset lastats, skall&lt;br&gt;det konossement bortfraktaren,&lt;br&gt;befälhavaren eller bortfraktarens&lt;br&gt;agent har att utfärda till&lt;br&gt;avlastaren, om avlastaren begär&lt;br&gt;det, vara ett s.k. ombord-&lt;br&gt;konossement, förutsatt att&lt;br&gt;avlastaren, om han fö rutmottagit&lt;br&gt;åtkomsthandling tillgodset, åter-&lt;br&gt;ställer den handlingen mot&lt;br&gt;utlämnande av ombord konosse-&lt;br&gt;mentet. Emellertid skall det stå&lt;br&gt;bortfraktaren, befälhavaren eller&lt;br&gt;agenten fritt att i stället i&lt;br&gt;lastningshamnen på den först&lt;br&gt;utfärdade handlingen anteckna&lt;br&gt;namnet eller namnen på det eller&lt;br&gt;de fartyg på vilka godset lastats&lt;br&gt;och datum eller data för-&lt;br&gt;lastningen; då handling en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the particulars mentioned in § 3&lt;br&gt;of Article 3, shall for the&lt;br&gt;purpose of this Article be&lt;br&gt;deemed to constitute a &amp;quot;shipped&amp;quot;&lt;br&gt;bill of lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försetts med sådan anteckning Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall den, om den innehåller de Bilaga 4&lt;br&gt;uppgifter som anges i artikel 3&lt;br&gt;mom. 3, anses utgöra ett&lt;br&gt;ombordkonossement i den&lt;br&gt;mening som avses i denna&lt;br&gt;artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Any clause, covenant, or&lt;br&gt;agreement in a contract of&lt;br&gt;carriage relieving the carrier or&lt;br&gt;the ship from liability for loss or&lt;br&gt;damage to, or in connection&lt;br&gt;with, goods arising from&lt;br&gt;negligence, fault, or failure in&lt;br&gt;the duties and obligations&lt;br&gt;provided in this Article or&lt;br&gt;lessening such liability otherwise&lt;br&gt;than as provided in this Conven-&lt;br&gt;tion, shall be null and void and&lt;br&gt;of no effect. A benefit of&lt;br&gt;insurance in favour of the carrier&lt;br&gt;or similar clause shall be deemed&lt;br&gt;to be a clause relieving the&lt;br&gt;carrier from liability.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Varje förbehåll, avtal eller&lt;br&gt;överenskommelse i ett fraktavtal,&lt;br&gt;som befriar bortfraktaren eller&lt;br&gt;fartyget från ansvarighet för&lt;br&gt;förlust av eller skada på gods&lt;br&gt;eller därmed sammanhängande&lt;br&gt;förlust eller skada, uppkommen&lt;br&gt;på grund av försummelse, fel&lt;br&gt;eller åsidosättande av de skyldig-&lt;br&gt;heter och förpliktelser som&lt;br&gt;föreskrivs i denna artikel, eller&lt;br&gt;som minskar denna ansvarighet&lt;br&gt;annorledes än denna konvention&lt;br&gt;föreskriver, skall vara utan kraft&lt;br&gt;och verkan. Förbehåll, vari-&lt;br&gt;genom till bortfraktaren överlåts&lt;br&gt;förmån av försäkring, skall&lt;br&gt;liksom varje liknande klausul&lt;br&gt;anses som förbehåll om frihet&lt;br&gt;från ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Neither the carrier nor the&lt;br&gt;ship shall be liable for loss or&lt;br&gt;damage arising or resulting from&lt;br&gt;unseaworthiness unless caused&lt;br&gt;by want of due diligence on the&lt;br&gt;part of the carrier to make the&lt;br&gt;ship seaworthy, and to secure&lt;br&gt;that the ship is properly manned,&lt;br&gt;equipped, and supplied, and to&lt;br&gt;make the holds, refrigerating and&lt;br&gt;cool chambers and all other parts&lt;br&gt;of the ship in which goods are&lt;br&gt;carried, fit and safe for their&lt;br&gt;reception, carriage and pre-&lt;br&gt;servation in accordance with the&lt;br&gt;provisions of § 1 of Article 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varken bortfraktaren eller far-&lt;br&gt;tyget skall svara för förlust eller&lt;br&gt;skada som orsakas eller härrör&lt;br&gt;av bristande sjövärdighet, utom&lt;br&gt;när denna kan tillskrivas brist i&lt;br&gt;tillbörlig omsorg på bort-&lt;br&gt;fraktarens sida att sätta fartyget i&lt;br&gt;sjövärdigt skick eller att tillför-&lt;br&gt;säkra det behörig bemanning, ut-&lt;br&gt;rustning och proviantering eller&lt;br&gt;att sätta lastrum, kyl- och frys&lt;br&gt;rum samt alla övriga delar av&lt;br&gt;fartyget, där gods lastats, i gott&lt;br&gt;och säkert skick så att de är&lt;br&gt;lämpliga för godsets mottagande,&lt;br&gt;befordran och bevarande, allt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whenever loss or damage has&lt;br&gt;resulted from unseaworthiness&lt;br&gt;the burden of proving the&lt;br&gt;exercise of due diligence shall be&lt;br&gt;on the carrier or other person&lt;br&gt;claiming exemption under this&lt;br&gt;Article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Neither the carrier nor the&lt;br&gt;ship shall be responsible for loss&lt;br&gt;or damage arising or resulting&lt;br&gt;from:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Act, neglect, or default of&lt;br&gt;the master, mariner, pilot, or the&lt;br&gt;servants of the carrier in the&lt;br&gt;navigation or in the management&lt;br&gt;of the ship;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Fire, unless caused by the&lt;br&gt;actual fault or privity of the&lt;br&gt;carrier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Perils, dangers and&lt;br&gt;accidents of the sea or other&lt;br&gt;navigable waters;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Act of God;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Act of war;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Act of public enemies;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) &amp;nbsp;Arrest or restraint of&lt;br&gt;princes, rulers or people, or&lt;br&gt;seizure under legal process;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Quarantine restrictions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) &amp;nbsp;Act or omission of the&lt;br&gt;shipper or owner of the goods,&lt;br&gt;his agent or representative;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) Strikes or lockouts or stopp-&lt;br&gt;age or restraint of labour from&lt;br&gt;whatever cause, whether partial&lt;br&gt;or general;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) Riots and civil commotions;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) Saving or attempting to save&lt;br&gt;life or property at sea;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) Wastage in bulk or weight&lt;br&gt;or any other loss or damage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmelse med bestäm- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;melserna i artikel 3 mom.l. Bilaga 4&lt;br&gt;Närhelst förlust eller skada här-&lt;br&gt;rör av bristande sjövärdighet,&lt;br&gt;skall bevisbördan för att till-&lt;br&gt;börlig omsorg iakttagits ligga på&lt;br&gt;bortfraktaren eller envar annan&lt;br&gt;som gör gällande befrielse varom&lt;br&gt;föreskrivs i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varken bortfraktaren eller&lt;br&gt;fartyget skall svara för förlust&lt;br&gt;eller skada som orsakats eller&lt;br&gt;härrör av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handling, försummelse eller&lt;br&gt;fel av befälhavaren, någon av&lt;br&gt;besättningen eller annan av bort-&lt;br&gt;fraktarens anställda eller lots vid&lt;br&gt;navigeringen eller handhavandet&lt;br&gt;av fartyget;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) brand som ej orsakas av fel&lt;br&gt;eller försummelse av bort-&lt;br&gt;fraktaren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) faror, vådor eller olyckor i&lt;br&gt;öppen sjö eller andra farvatten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) högre hand;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) krigshändelser;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) samhällsfientliga gärningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) beslag eller tvångsåtgärder&lt;br&gt;av furste, myndigheter eller folk&lt;br&gt;eller rättslig handräcknings-&lt;br&gt;åtgärd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) karantänrestriktion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) handling eller underlåtenhet&lt;br&gt;av avlastaren eller ägaren till&lt;br&gt;godset, hans agent eller&lt;br&gt;företrädare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) strejker eller lockouter eller&lt;br&gt;inställelse av eller hinder för&lt;br&gt;arbete av varje orsak vare sig&lt;br&gt;delvis eller helt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) &amp;nbsp;&amp;nbsp;upplopp eller sam-&lt;br&gt;hällsoroligheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) räddning av eller försök att&lt;br&gt;rädda liv eller egendom till&lt;br&gt;sjöss;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) minskning i omfång eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikt eller varje annan förlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arising from inherent defect,&lt;br&gt;quality or vice of the goods;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) Insufficiency of packing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) Insufficiency or inadequacy&lt;br&gt;of marks;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;Latent defects not dis-&lt;br&gt;coverable by due diligence;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) Any other cause arising&lt;br&gt;without the actual fault or privity&lt;br&gt;of the carrier, or without the&lt;br&gt;fault or neglect of the agents or&lt;br&gt;servants of the carrier, but the&lt;br&gt;burden of proof shall be on the&lt;br&gt;person claiming the benefit of&lt;br&gt;this exeption to show that neither&lt;br&gt;the actual fault or privity of the&lt;br&gt;carrier nor the fault or neglect of&lt;br&gt;the agents or servants of the&lt;br&gt;carrier contributed to the loss or&lt;br&gt;damage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The shipper shall not be res-&lt;br&gt;ponsible for loss or damage&lt;br&gt;sustained by the carrier or the&lt;br&gt;ship arising or resulting from&lt;br&gt;any cause without the act, fault&lt;br&gt;or neglect of the shipper, his&lt;br&gt;agent or his servants.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Any deviation in saving or&lt;br&gt;attempting to save life or pro-&lt;br&gt;perty at sea, or any reasonable&lt;br&gt;deviation shall not be deemed to&lt;br&gt;be an infringement or breach of&lt;br&gt;this Convention or of the&lt;br&gt;contract of carriage, and the&lt;br&gt;carrier shall not be liable for any&lt;br&gt;loss or damage resulting&lt;br&gt;therefrom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. a) Unless the nature and&lt;br&gt;value of such goods have been&lt;br&gt;declared by the shipper before&lt;br&gt;shipment and inserted in the bill&lt;br&gt;of lading, neither the carrier nor&lt;br&gt;the ship shall in any event be or&lt;br&gt;become liable for any loss or&lt;br&gt;damage to or in connection with&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller skada som orsakas av dold&lt;br&gt;bristfällighet, särskild beskaffen-&lt;br&gt;het eller egenartat fel hos godset;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) bristfällig förpackning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) &amp;nbsp;&amp;nbsp;bristfällig eller oriktig&lt;br&gt;märkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) &amp;nbsp;dold bristfällighet som&lt;br&gt;undgår tillbörlig uppmärksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) varje annan orsak som ej&lt;br&gt;beror av handling eller fel av&lt;br&gt;bortfraktaren eller handling eller&lt;br&gt;fel av dennes agenter eller&lt;br&gt;företrädare men bevisbördan&lt;br&gt;skall ligga på den som åberopar&lt;br&gt;förmånen av detta undantag och&lt;br&gt;det skall tillkomma honom att&lt;br&gt;visa att varken handling eller fel&lt;br&gt;av bortfraktaren eller handling&lt;br&gt;eller fel av dennes agenter eller&lt;br&gt;företrädare medverkat till&lt;br&gt;förlusten eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avlastaren skall icke svara&lt;br&gt;för förlust eller skada som&lt;br&gt;uppstår för bortfraktaren eller&lt;br&gt;fartyget, orsakad eller här-&lt;br&gt;rörande av vilken orsak som&lt;br&gt;helst, utom när det föreligger&lt;br&gt;handling, fel eller försummelse&lt;br&gt;av avlastaren, hans agenter eller&lt;br&gt;anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Ingen deviation för att&lt;br&gt;rädda eller söka rädda liv eller&lt;br&gt;egendom till sjöss, ej heller&lt;br&gt;skälig deviation skall anses som&lt;br&gt;brott mot denna konvention eller&lt;br&gt;mot fraktavtalet och bort-&lt;br&gt;fraktaren skall icke svara för&lt;br&gt;någon förlust eller skada som&lt;br&gt;härrör därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. a) Om inte godset be-&lt;br&gt;skaffenhet och värde har upp-&lt;br&gt;givits av avlastaren före in-&lt;br&gt;lastningen och angivits i ko-&lt;br&gt;nossementet, skall varken bort-&lt;br&gt;fraktaren eller fartyget i något&lt;br&gt;fall svara för förlust av eller&lt;br&gt;skada på godset eller därmed&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the goods in an amount&lt;br&gt;exceeding 666.67 units of&lt;br&gt;account per package or unit or 2&lt;br&gt;units of account per kilogramme&lt;br&gt;of gross weight of the goods lost&lt;br&gt;or damaged, wichever is the&lt;br&gt;higher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;The total amount re-&lt;br&gt;coverable shall be calculated by&lt;br&gt;reference to the value of such&lt;br&gt;goods at the place and time at&lt;br&gt;which the goods are discharged&lt;br&gt;from the ship in accordance with&lt;br&gt;the contract or should have been&lt;br&gt;so discharged.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The value of the goods shall be&lt;br&gt;fixed according to the commodity&lt;br&gt;exchange price, or, if there be&lt;br&gt;no such price, or, if there be no&lt;br&gt;commodity exchange price or&lt;br&gt;current market price, by&lt;br&gt;reference to the normal value of&lt;br&gt;goods of the same kind and&lt;br&gt;quality.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Where a container, pallet or&lt;br&gt;similar article of transport is&lt;br&gt;used to consolidate goods, the&lt;br&gt;number of packages or units&lt;br&gt;enumerated in the bill of lading&lt;br&gt;as packed in such article of&lt;br&gt;transport shall be deemed the&lt;br&gt;number of packages or units for&lt;br&gt;the purpose of this paragraph as&lt;br&gt;far as these packages or units&lt;br&gt;are concerned. Except as afore-&lt;br&gt;said, such article of transport&lt;br&gt;shall be considered the package&lt;br&gt;or unit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;The unit of account&lt;br&gt;mentioned in this Article is the&lt;br&gt;Special Drawing Right as defined&lt;br&gt;by the International Monetary&lt;br&gt;Fund. The amounts mentioned in&lt;br&gt;sub-paragraph (a) of this&lt;br&gt;paragraph shall be converted&lt;br&gt;into national currency on the&lt;br&gt;basis of the value of that&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhängande förlust eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skada till högre belopp än Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;666,67 beräkningsenheter för&lt;br&gt;kolli eller enhet eller 2 beräk-&lt;br&gt;ningsenheter för kilo av det för-&lt;br&gt;lorade eller skadade godsets&lt;br&gt;bruttovikt, vilket dera som är&lt;br&gt;högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Det sammanlagda ersättn-&lt;br&gt;ingsbeloppet skall be räknas på&lt;br&gt;grundval av godsets värde på&lt;br&gt;den plats och vid den tid det&lt;br&gt;avtalsenligt lossats eller skulle&lt;br&gt;ha lossats från fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godsets värde skall bestämmas&lt;br&gt;efter börspriset eller, om sådant&lt;br&gt;pris saknas, efter marknadspriset&lt;br&gt;eller, om varken börspris eller&lt;br&gt;marknadspris finns, efter det&lt;br&gt;gängse värdet av gods av samma&lt;br&gt;slag och beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) När container, pall eller&lt;br&gt;liknande transportanordning&lt;br&gt;används för att sammanföra&lt;br&gt;gods, skall antalet kollin eller&lt;br&gt;enheter som uppräknats (och&lt;br&gt;angivits) i konossementet såsom&lt;br&gt;omfattade av anordningen anses&lt;br&gt;utgöra antalet kollin eller&lt;br&gt;enheter i den mening som avses&lt;br&gt;i detta moment. Eljest skall&lt;br&gt;transportanordningen anses&lt;br&gt;utgöra kolli eller enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Den beräkningsenhet som&lt;br&gt;anges i denna artikel är den&lt;br&gt;särskilda dragningsrätten såsom&lt;br&gt;denna definieras av Inter-&lt;br&gt;nationella valutafonden. De&lt;br&gt;belopp som anges under (a) i&lt;br&gt;detta moment skall omräknas till&lt;br&gt;det inhemska myntslaget på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundval av detta myntslags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;currency on a date to be&lt;br&gt;determined by the law of the&lt;br&gt;Court seized of the case.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The value of the national&lt;br&gt;currency , in terms of the Special&lt;br&gt;Drawing Right, of a State which&lt;br&gt;is a member of the International&lt;br&gt;Monetary Fund, shall be&lt;br&gt;calculated in accordance with&lt;br&gt;the method of valuation applied&lt;br&gt;by the International Monetary&lt;br&gt;Fund in effect at the date in&lt;br&gt;question for its operations and&lt;br&gt;transactions. The value of the&lt;br&gt;national currency , in terms of&lt;br&gt;the Special Drawing Right, of a&lt;br&gt;State which is not a member of&lt;br&gt;the International Monetary Fund,&lt;br&gt;shall be calculated in a manner&lt;br&gt;determined by that State.&lt;br&gt;Nevertheless, a State which is&lt;br&gt;not a member of the&lt;br&gt;International Monetary Fund&lt;br&gt;and whose law does not permit&lt;br&gt;the application of the provisions&lt;br&gt;of the preceding sentences may,&lt;br&gt;at the time of ratification of the&lt;br&gt;Protocol of 1979 or accession&lt;br&gt;thereto or at any time thereafter,&lt;br&gt;declare that the limits of liability&lt;br&gt;provided for in this Convention&lt;br&gt;to be applied in its territory shall&lt;br&gt;be fixed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) in respect of the amount of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;666.67 units of account&lt;br&gt;mentioned in sub-paragraph (a)&lt;br&gt;of paragraph 5 of this Article.&lt;br&gt;10.000 monetary units;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) in respect of the amount of&lt;br&gt;2 units of account mentioned in&lt;br&gt;sub-paragraph (a) of paragraph&lt;br&gt;5 of this Article, 30 monetary&lt;br&gt;units.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The monetary unit referred to&lt;br&gt;in the preceding sentence&lt;br&gt;corresponds to 65.5 milli-&lt;br&gt;grammes of gold of millesimal&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde den dag som bestäms av&lt;br&gt;den lag som tillämpas av&lt;br&gt;domstolen där målet är&lt;br&gt;anhängigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en stats nationella&lt;br&gt;myntslag uttryckt i särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter skall för en stat&lt;br&gt;som är medlem av&lt;br&gt;Internationella valutafonden&lt;br&gt;räknas ut enligt den&lt;br&gt;beräkningsmetod som&lt;br&gt;ifrågavarande dag tillämpas av&lt;br&gt;Internationella valutafonden för&lt;br&gt;dess verksamhet och&lt;br&gt;transaktioner. Värdet av en stats&lt;br&gt;nationella myntslag uttryckt i&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter skall&lt;br&gt;för en stat som inte är medlem&lt;br&gt;av Internationella valutafonden&lt;br&gt;beräknas på det sätt som denna&lt;br&gt;stat bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enfördragsslutande stat som inte&lt;br&gt;är medlem av Internationella&lt;br&gt;valutafonden och vars lag inte&lt;br&gt;medger tillämpning av de&lt;br&gt;bestämmelser som anges i det&lt;br&gt;föregående får dock vid&lt;br&gt;ratifikation av eller anslutningen&lt;br&gt;till 1979 års protokoll eller när&lt;br&gt;som helst därefter förklara att de&lt;br&gt;ansvarsgränser som enligt denna&lt;br&gt;konvention skall gälla inom dess&lt;br&gt;område skall uppgå till följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) såvitt gäller det belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;666,67 beräkningsenheter som&lt;br&gt;anges i moment 5 (a) i denna&lt;br&gt;artikel, 10 000 monetära&lt;br&gt;enheter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) såvitt gäller det belopp om&lt;br&gt;2 beräkningsenheter som anges i&lt;br&gt;moment 5 (a) i denna artikel, 30&lt;br&gt;monetära enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den monetära enhet som avses&lt;br&gt;i föregående stycke motsvarar&lt;br&gt;65,5 milligram guld av&lt;br&gt;niohundra tusendelars finhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fineness 900’. The conversion of&lt;br&gt;the amounts specified in that&lt;br&gt;sentence into the national&lt;br&gt;currency shall be made ac-&lt;br&gt;cording to the law of the State&lt;br&gt;concerned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The calculation and the&lt;br&gt;conversion mentioned in the&lt;br&gt;preceding sentences shall be&lt;br&gt;made in such a manner as to&lt;br&gt;express in the national currency&lt;br&gt;of the State as far as possible&lt;br&gt;the same real value for the&lt;br&gt;amounts in sub-paragraph (a) of&lt;br&gt;paragraph 5 of this Article as is&lt;br&gt;expressed there in units of&lt;br&gt;account.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;States shall communicate to the&lt;br&gt;depositary the manner of&lt;br&gt;calculation or the result of the&lt;br&gt;conversion as the case may be,&lt;br&gt;when depositing an instrument of&lt;br&gt;ratification of the Protocol of&lt;br&gt;1979 or of accession thereto&lt;br&gt;and whenever there is a change&lt;br&gt;in either.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Neither the carrier nor the&lt;br&gt;ship shall be entitled to the&lt;br&gt;benefit of the limitation of&lt;br&gt;liability provided for in this&lt;br&gt;paragraph if it is proved that the&lt;br&gt;damage resulted from an act or&lt;br&gt;omission of the carrier done with&lt;br&gt;intent to cause damage, or&lt;br&gt;recklessly and with knowledge&lt;br&gt;that damage would probably&lt;br&gt;result.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) The declaration mentioned in&lt;br&gt;subparagraph a) of this&lt;br&gt;paragraph, if embodied in the&lt;br&gt;bill of lading, shall be prima&lt;br&gt;facie evidence, but shall not be&lt;br&gt;binding or conclusive on the&lt;br&gt;carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkningen av de belopp som&lt;br&gt;anges i det stycke till nationellt&lt;br&gt;myntslag skall ske enligt&lt;br&gt;ifrågavarande stats lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkning och den&lt;br&gt;omräkning som nämns i&lt;br&gt;föregående stycken skall göras så&lt;br&gt;att de så långt möjligt i statens&lt;br&gt;myntslag ger uttryck för samma&lt;br&gt;realvärde som det som har&lt;br&gt;uttryckts i beräkningsenheter i&lt;br&gt;moment 5 (a) i denna artikel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en stat deponerar ett&lt;br&gt;intrument rörande ratifikation av&lt;br&gt;eller anslutning till 1979 års&lt;br&gt;protokoll och varje gång en stat&lt;br&gt;gör en ändring antingen i be-&lt;br&gt;räkningsmetoden eller i värdet av&lt;br&gt;statens nationella valuta uttryckt&lt;br&gt;i beräkningsenheter eller&lt;br&gt;monetära enheter, skall staten&lt;br&gt;underrätta depositarien om den&lt;br&gt;metod för beräkning som staten&lt;br&gt;tillämpar resp, resultat av&lt;br&gt;omräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Varken bortfraktaren eller&lt;br&gt;fartyget skall åtnjuta begränsning&lt;br&gt;av ansvarighet enligt detta mo-&lt;br&gt;ment, om det visas att skadan or-&lt;br&gt;sakats genom handling eller&lt;br&gt;underlåtenhet av bortfraktaren&lt;br&gt;med uppsåt att skada eller av&lt;br&gt;vårdslöshet och med insikt att&lt;br&gt;skada sannolikt skulle bli följden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Uppgift som avses i punkt a)&lt;br&gt;av detta moment och som intagits&lt;br&gt;i konossementet skall gälla som&lt;br&gt;bevis, om annat ej styrks, men&lt;br&gt;skall icke binda bortfraktaren&lt;br&gt;som äger göra den till föremål&lt;br&gt;för tvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) By agreement between the&lt;br&gt;carrier, master or agent of the&lt;br&gt;carrier and the shipper other&lt;br&gt;maximum amounts than those&lt;br&gt;mentioned in subparagraph a) of&lt;br&gt;this paragraph may be fixed,&lt;br&gt;provided that no maximum&lt;br&gt;amount so fixed shall be less&lt;br&gt;than the appropriate maximum&lt;br&gt;mentioned in that subparagraph.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Neither the carrier nor the&lt;br&gt;ship shall be responsible in any&lt;br&gt;event for loss or damage to, or&lt;br&gt;in connection with, goods if the&lt;br&gt;nature or value thereof has been&lt;br&gt;knowingly misstated by the&lt;br&gt;shipper in the bill of lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Goods of an inflammable,&lt;br&gt;explosive or dangerous nature to&lt;br&gt;the shipment whereof the carrier,&lt;br&gt;master or agent of the carrier has&lt;br&gt;not consented with knowledge of&lt;br&gt;their nature and character, may&lt;br&gt;at any time before discharge be&lt;br&gt;landed at any place or destroyed&lt;br&gt;or rendered innocuous by the&lt;br&gt;carrier without compensation and&lt;br&gt;the shipper of such goods shall&lt;br&gt;be liable for all damages and&lt;br&gt;expenses directly or indirectly&lt;br&gt;arising out of or resulting from&lt;br&gt;such shipment. If any such goods&lt;br&gt;shipped with such knowledge&lt;br&gt;and consent shall become a&lt;br&gt;danger to the ship or cargo, they&lt;br&gt;may in like manner be landed at&lt;br&gt;any place, or destroyed or&lt;br&gt;rendered innocuous by the&lt;br&gt;carrier without liability on the&lt;br&gt;part of the carrier except to&lt;br&gt;general average, if any.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Genom överenskommelse&lt;br&gt;mellan bortfraktaren, befäl-&lt;br&gt;havaren eller bortfraktarens&lt;br&gt;agent och avlastaren kan&lt;br&gt;bestämmas andra maximibelopp&lt;br&gt;än som angivits i punkt a) av&lt;br&gt;detta moment, såframt detta&lt;br&gt;överenskomna maximum ej är&lt;br&gt;lägre än där angivna motsvaran-&lt;br&gt;de maximum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) Varken bortfraktaren eller&lt;br&gt;fartyget skall i något fall svara&lt;br&gt;för förlust av eller skada på&lt;br&gt;godset eller därmed samman-&lt;br&gt;hängande förlust eller skada, om&lt;br&gt;avlastaren i konossementet&lt;br&gt;lämnat honom veterligen oriktig&lt;br&gt;uppgift om godsets beskaffenhet&lt;br&gt;eller värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Gods av lättantändlig, explo-&lt;br&gt;siv eller farlig beskaffenhet, till&lt;br&gt;vars inlastning bortfraktaren,&lt;br&gt;befälhavaren eller bortraktarens&lt;br&gt;agent icke skulle ha samtyckt&lt;br&gt;med vetskap om dess beskaf-&lt;br&gt;fenhet och art, skall vid varje&lt;br&gt;tidpunkt före lossningen få föras&lt;br&gt;iland var som helst eller&lt;br&gt;förstöras eller oskadliggöras av&lt;br&gt;bortfraktaren utan ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet för hans del&lt;br&gt;utom, i förekommande fall, vid&lt;br&gt;gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The defences and limits of 1. Befrielse från eller be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liablility provided for in this&lt;br&gt;Convention shall apply in any&lt;br&gt;action against the carrier in res-&lt;br&gt;pect of loss or damage to goods&lt;br&gt;covered by a contract of carriage&lt;br&gt;whether the action be founded in&lt;br&gt;contract or in tort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If such an action i brought&lt;br&gt;against a servant or agent of the&lt;br&gt;carrier (such servant or agent&lt;br&gt;not being an independent&lt;br&gt;contractor), such servant or&lt;br&gt;agent shall be entitled to avail&lt;br&gt;himselfofthe defences and limits&lt;br&gt;of liability which the carrier is&lt;br&gt;entitled to invoke under this&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;The aggregate of the&lt;br&gt;amounts recoverable from the&lt;br&gt;carrier, and such servants and&lt;br&gt;agents, shall in no case exceed&lt;br&gt;the limit provided for in this&lt;br&gt;Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Nevertheless, a servant or&lt;br&gt;agent of the carrier shall not be&lt;br&gt;entitled to avail himself of the&lt;br&gt;provisions of this Article if it is&lt;br&gt;proved that the damage resulted&lt;br&gt;from an act or omission of the&lt;br&gt;servant or agent done with intent&lt;br&gt;to cause damage or recklessly&lt;br&gt;and with knowledge that&lt;br&gt;damage would probably result.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsning av ansvarighet varom Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;föreskrivs i denna konvention Bilaga 4&lt;br&gt;skall äga tillämpning i fråga om&lt;br&gt;varje talan mot bortfraktaren&lt;br&gt;angående ersättning för förlust&lt;br&gt;av eller skada på gods som avses&lt;br&gt;med ett fraktavtal, vare sig talan&lt;br&gt;grundas på kontraktsför-&lt;br&gt;hållande eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Om talan väcks mot någon&lt;br&gt;anställd hos bortfraktaren eller&lt;br&gt;mot dennes agent ( anställd eller&lt;br&gt;agent som ej är självständig&lt;br&gt;medhjälpare) äger han göra&lt;br&gt;gällande samma befrielse från&lt;br&gt;eller begränsning av ansvarighet&lt;br&gt;som bortfraktaren är berättigad&lt;br&gt;att åberopa enligt denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;av de skadestånd som kan&lt;br&gt;erhållas av bortfraktaren, hans&lt;br&gt;anställda och agenter skall i intet&lt;br&gt;fall överstiga den gräns som&lt;br&gt;föreskrivs i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Det oaktat skall anställd&lt;br&gt;hos eller agent för bortfraktaren&lt;br&gt;ej äga åberopa bestämmelserna&lt;br&gt;i denna artikel, om det visas att&lt;br&gt;skadan orsakats genom handling&lt;br&gt;eller underlåtenhet av den&lt;br&gt;anställde eller agenten med&lt;br&gt;uppsåt att skada eller av&lt;br&gt;vårdslöshet och med insikt att&lt;br&gt;skada sannolikt skulle bli&lt;br&gt;följden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A carrier shall be at liberty to&lt;br&gt;surrender in whole or in part all&lt;br&gt;or any of his rights and&lt;br&gt;immunities or to increase any of&lt;br&gt;his responsibilities and obliga-&lt;br&gt;tions under this Convention,&lt;br&gt;provided such surrender or&lt;br&gt;increase shall be embodied in the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall stå en bortfraktare fritt&lt;br&gt;att helt eller delvis avstå från&lt;br&gt;sina rättigheter och friheter eller&lt;br&gt;utvidga sitt ansvar och sina&lt;br&gt;förpliktelser, sådana de förra och&lt;br&gt;de senare bestämts i denna&lt;br&gt;konvention, förutsatt att av-&lt;br&gt;ståendet eller utvidgningen införs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bill of lading issued to the&lt;br&gt;shipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of this Conven-&lt;br&gt;tion skall not be applicable to&lt;br&gt;charter parties, but if bilis of&lt;br&gt;lading are issued in the case of a&lt;br&gt;ship under charter party they&lt;br&gt;shall comply with the terms of&lt;br&gt;this Convention. Nothing in&lt;br&gt;these rules shall be held to&lt;br&gt;prevent the insertion in a bill of&lt;br&gt;lading of any lawful provision&lt;br&gt;regarding general average.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen bestämmelse i denna&lt;br&gt;konvention äger tillämpning på&lt;br&gt;certeparti; men om konossement&lt;br&gt;utlärdas då fartyg befraktas&lt;br&gt;enligt certeparti, är de under-&lt;br&gt;kastade villkoren i denna&lt;br&gt;konvention. Intet i dessa regler&lt;br&gt;skall anses hindra att i&lt;br&gt;konossement införs vilken laglig&lt;br&gt;regel som helst rörande gemen-&lt;br&gt;samt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Notwithstanding the provisions&lt;br&gt;of the preceding Artides, a&lt;br&gt;carrier, master or agent of the&lt;br&gt;carrier and a shipper shall in&lt;br&gt;regard to any particular goods be&lt;br&gt;at liberty to enter into any&lt;br&gt;agreement in any terms as to the&lt;br&gt;responsibility and liability of the&lt;br&gt;carrier for such goods, and as to&lt;br&gt;the rights and immunities of the&lt;br&gt;carrier in respect of such goods,&lt;br&gt;or his obligation as to&lt;br&gt;seaworthiness so far as this&lt;br&gt;stipulation is not contrary to&lt;br&gt;public policy, or the care of&lt;br&gt;diligence of his servants or&lt;br&gt;agents in regard to the loading,&lt;br&gt;handling, stowage, carriage,&lt;br&gt;custody, care and discharge of&lt;br&gt;the goods carried by sea, pro-&lt;br&gt;vided that in this case no bill of&lt;br&gt;lading has been or shall be&lt;br&gt;issued and that the terms agreed&lt;br&gt;shall be issued and that the terms&lt;br&gt;agreed shall be embodied in a&lt;br&gt;receipt which shall be a non-&lt;br&gt;negotiable document and shall be&lt;br&gt;marked as such.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Any agreement so entered into&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;de föregående artiklarna skall det&lt;br&gt;stå en bortfraktare, befälhavare&lt;br&gt;eller bortfraktares agent fritt att&lt;br&gt;i fråga om bestämt gods av&lt;br&gt;vilket slag som helst träffa vilket&lt;br&gt;avtal som helst med vilka villkor&lt;br&gt;som helst såväl angående bort-&lt;br&gt;fraktarens ansvarighet och&lt;br&gt;förpliktelser med avseende på&lt;br&gt;godset som angående hans&lt;br&gt;rättigheter och friheter rörande&lt;br&gt;detta eller angående hans&lt;br&gt;skyldigheter med avseende på&lt;br&gt;fartygets sjövärdighet, i den mån&lt;br&gt;överenskommelsen icke strider&lt;br&gt;mot allmänna regler, eller&lt;br&gt;angående hans anställdas eller&lt;br&gt;agenters vård och omsorg&lt;br&gt;beträffande lastning, hand-&lt;br&gt;havande, stuving, befordran,&lt;br&gt;förvaring, vård och lossning av&lt;br&gt;det sjötransporterade godset, för-&lt;br&gt;utsatt att i sådant fall intet&lt;br&gt;konossement utfärdats eller&lt;br&gt;utfärdas och att de överens-&lt;br&gt;komna villkoren införts i ett&lt;br&gt;kvitto, som skall utgöra och vara&lt;br&gt;betecknat såsom icke löpande&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sålunda träffat avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;shall have full legal effect.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Provided that this Article shall&lt;br&gt;not apply to ordinary commercial&lt;br&gt;shipments made in the ordinary&lt;br&gt;course of trade, but only to other&lt;br&gt;shipments where the character or&lt;br&gt;condition of the property to be&lt;br&gt;carried or the circumstances,&lt;br&gt;terms and conditions under&lt;br&gt;which the carriage is to be&lt;br&gt;performed are such as&lt;br&gt;reasonably to justify a special&lt;br&gt;agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nothing herein contained shall&lt;br&gt;prevent a carrier or a shipper&lt;br&gt;from entering into any&lt;br&gt;agreement, stipulation, condi-&lt;br&gt;tion, reservation or exemption as&lt;br&gt;to the responsibility and liability&lt;br&gt;of the carrier or the ship for the&lt;br&gt;loss or damage to, or in&lt;br&gt;connection with, the custody and&lt;br&gt;care and handling of goods prior&lt;br&gt;to the loading on, and&lt;br&gt;subsequent to, the discharge&lt;br&gt;from the ship on which the&lt;br&gt;goods are carried by sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of this Conven-&lt;br&gt;tion shall not affect the rights&lt;br&gt;and obligations of the carrier&lt;br&gt;under any statute for the time&lt;br&gt;being in force relating to the&lt;br&gt;limitation of the liability of&lt;br&gt;owners of sea-going vessels.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha full laga verkan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är likväl förutsatt, att Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna artikel icke skall vara&lt;br&gt;tillämplig på vanlig kommersiell&lt;br&gt;last som skeppas i samband med&lt;br&gt;vanlig kommersiell verksamhet&lt;br&gt;utan endast på annan last, när&lt;br&gt;beskaffenhet och tillstånd hos det&lt;br&gt;gods som skall be fordras samt&lt;br&gt;de omständigheter, betingelser&lt;br&gt;och villkor varunder be&lt;br&gt;fordringen skall genomföras är&lt;br&gt;ägnade att göra särskilt avtal&lt;br&gt;berättigat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen bestämmelse i denna&lt;br&gt;konvention skall hindra att en&lt;br&gt;bortfraktare eller avlastare i ett&lt;br&gt;avtal inför betingelser, villkor,&lt;br&gt;förbehåll eller undantag an-&lt;br&gt;gående bortfraktarens eller&lt;br&gt;fartygets ansvarighet och för-&lt;br&gt;pliktelser med avseende på för-&lt;br&gt;lust eller skada som drabbar god-&lt;br&gt;set eller med avseende på dess&lt;br&gt;förvaring, vård och hand-&lt;br&gt;havande före lastningen på och&lt;br&gt;efter lossningen från det fartyg&lt;br&gt;varmed godset befordras till&lt;br&gt;sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna konven-&lt;br&gt;tion inskränker icke vare sig&lt;br&gt;bortfraktarens rättigheter eller&lt;br&gt;hans skyldigheter sådana de&lt;br&gt;regleras i varje nu gällande lag&lt;br&gt;om begränsning av ansvarigheten&lt;br&gt;för ägare av fartyg som används&lt;br&gt;till fart i öppen sjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Convention shall not affect&lt;br&gt;the provisions of any Inter-&lt;br&gt;national convention or national&lt;br&gt;law governing liability for&lt;br&gt;nuclear damage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of this Conven-&lt;br&gt;tion shall apply to every bill of&lt;br&gt;lading relating to the carriage of&lt;br&gt;goods between ports in two&lt;br&gt;different States if:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) the bill of lading is issued in&lt;br&gt;a contracting State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) the carriage is from a port&lt;br&gt;in a contracting State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) the contract contained in or&lt;br&gt;evidenced by the bill of lading&lt;br&gt;provides that the rules of this&lt;br&gt;Convention or legislation of any&lt;br&gt;State giving effect to them are to&lt;br&gt;govem the contract,whatever&lt;br&gt;may be the nationality of the&lt;br&gt;ship, the carrier, the shipper, the&lt;br&gt;consignee, or any other inte-&lt;br&gt;rested person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each contracting State shall&lt;br&gt;apply the provisions of this Con-&lt;br&gt;vention to the bilis of lading&lt;br&gt;mentioned above.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This article shall not prevent&lt;br&gt;a Contracting State from apply-&lt;br&gt;ing the rules of this Convention&lt;br&gt;to bilis of lading not included in&lt;br&gt;the preceding paragraphs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall ej&lt;br&gt;inverka på bestämmelser i något&lt;br&gt;internationellt fördrag eller&lt;br&gt;nationell lag som reglerar ansvar&lt;br&gt;för nukleär skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna konven-&lt;br&gt;tion äger tillämpning på varje&lt;br&gt;konossement som avser&lt;br&gt;befordran av gods mellan&lt;br&gt;hamnar i två skilda stater, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) konossementet utfärdats i&lt;br&gt;fördragsslutande stat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;befordringen sker från&lt;br&gt;hamn i fördragsslutande stat,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) det avtal som konossementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattar eller utvisar före-&lt;br&gt;skriver att bestämmelserna i&lt;br&gt;denna konvention eller lagstift-&lt;br&gt;ning som gör dem tillämpliga&lt;br&gt;skall reglera &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oavsett vilken nationalitet&lt;br&gt;fartyget, bortfraktaren, av-&lt;br&gt;lastaren, mottagaren eller annan&lt;br&gt;intressent har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördragsslutande stat skall&lt;br&gt;tillämpa bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention på de konossement&lt;br&gt;som avses ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna artikel skall icke hindra&lt;br&gt;fördragsslutande stat från att&lt;br&gt;tillämpa konventionens bestäm-&lt;br&gt;melser på konossement som ej&lt;br&gt;avses i föregående stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;United Nations Conven-&lt;br&gt;tion on the carriage of&lt;br&gt;Goods by Sea, 1978&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Preamble&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE STATE PARTIES TO&lt;br&gt;THIS CONVENTION,&lt;br&gt;HAVING RECOGNIZED the&lt;br&gt;desirability of determining by&lt;br&gt;agreement certain rules relating&lt;br&gt;to the carriage of the goods by&lt;br&gt;sea,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAVE DECIDED to conclude a&lt;br&gt;Convention for this purpose and&lt;br&gt;have thereto agreed as follows:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART 1. GENERAL PRO-&lt;br&gt;VISIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1. Definitions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In this Convention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;quot;Carrier means any person&lt;br&gt;by whom or in whose name a&lt;br&gt;contract of carriage of goods by&lt;br&gt;sea has been concluded with a&lt;br&gt;shipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;quot;Actual carrier&amp;quot; means any&lt;br&gt;person to whom the performance&lt;br&gt;of the carriage of the goods, or&lt;br&gt;of part of the carriage, has been&lt;br&gt;entrusted by the carrier, and&lt;br&gt;includes any other person to&lt;br&gt;whom such performance has&lt;br&gt;been entrusted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;quot;Shipper&amp;quot; means any person&lt;br&gt;by whom or in whose name or&lt;br&gt;on whose behalf a contract of&lt;br&gt;carriage of goods by sea has&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1978 års FN-konvention&lt;br&gt;om sjötransport av gods&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DE FÖRDRAGSSLUTANDE&lt;br&gt;STATERNA,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SOM FUNNIT det önskvärt att&lt;br&gt;genom avtal fastställa vissa&lt;br&gt;regler om sjötransport av gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAR BESLUTAT att ingå en&lt;br&gt;konvention för detta ändamål och&lt;br&gt;har därför överenskommit följ-&lt;br&gt;ande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL 1. ALLMÄNNA BE-&lt;br&gt;STÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1. Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna konvention:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;förstås med &amp;quot;trans-&lt;br&gt;portör&amp;quot; den som med en&lt;br&gt;avsändare har träffat ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport av gods eller den i&lt;br&gt;vars namn ett sådant avtal har&lt;br&gt;träffats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;förstås med &amp;quot;under-&lt;br&gt;transportör&amp;quot; den till vilken&lt;br&gt;transportören har givit i uppdrag&lt;br&gt;att utföra transporten av godset&lt;br&gt;eller en del av den och omfattar&lt;br&gt;varje annan person till vilken&lt;br&gt;sådant utförande uppdragits;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förstås med &amp;quot;avsändare&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;avlastare&amp;quot; den som har träffat&lt;br&gt;ett avtal om sjötransport av gods&lt;br&gt;med en transportör eller den i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;been concluded with a carrier, or&lt;br&gt;any person by whom or in whose&lt;br&gt;name or on whose behalf the&lt;br&gt;goods are actually delivered to&lt;br&gt;the carrier in relation to the&lt;br&gt;contract of carriage by sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;quot;Consignee&amp;quot; means the per-&lt;br&gt;son entitled to take delivery of&lt;br&gt;the goods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;quot;Goods&amp;quot; includes live ani-&lt;br&gt;mals; where the goods are&lt;br&gt;Consolidated in a container,&lt;br&gt;pallet or similar article of&lt;br&gt;transport or where they are&lt;br&gt;packed, &amp;quot;goods&amp;quot; includes such&lt;br&gt;article of transport or packaging&lt;br&gt;if supplied by the shipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;quot;Contract of carriage by&lt;br&gt;sea&amp;quot; means any contract whereby&lt;br&gt;the carrier undertakes against&lt;br&gt;payment of freight to carry&lt;br&gt;goods by sea from one port to&lt;br&gt;another; however, a contract&lt;br&gt;which involves carriage by sea&lt;br&gt;and also carriage by some other&lt;br&gt;means is deemed to be a contract&lt;br&gt;of carriage by sea for the&lt;br&gt;purposes of this Convention only&lt;br&gt;in so far as it relätes to the&lt;br&gt;carriage by sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars namn eller på vars vägnar Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ett sådant avtal har träffats Bilaga 5&lt;br&gt;(avsändare) eller den som&lt;br&gt;faktiskt avlämnar godset till&lt;br&gt;transportören enligt avtalet eller&lt;br&gt;den i vars namn eller på vars&lt;br&gt;vägnar ett sådant avlämnande&lt;br&gt;sker (avlastare);&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förstås med &amp;quot;mottagare&amp;quot;&lt;br&gt;den som har rätt att få godset&lt;br&gt;utlämnat till sig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;innefattar &amp;quot;gods&amp;quot;&lt;br&gt;levande djur; om godset har&lt;br&gt;sammanförts i en container eller&lt;br&gt;på en lastpall eller liknande&lt;br&gt;transportanordning eller om&lt;br&gt;godset har förpackats, skall&lt;br&gt;transportanordningen eller&lt;br&gt;förpackningen innefattas i be-&lt;br&gt;greppet &amp;quot;gods&amp;quot; om den tillhanda-&lt;br&gt;hålls av avsändaren eller avlast-&lt;br&gt;aren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förstås med &amp;quot;avtal om&lt;br&gt;sjötransport&amp;quot; ett avtal varigenom&lt;br&gt;transportören mot betalning av&lt;br&gt;frakt åtar sig att transportera&lt;br&gt;gods till sjöss från en hamn till&lt;br&gt;en annan; ett avtal som innefattar&lt;br&gt;såväl sjötransport som transport&lt;br&gt;med annat transportmedel skall&lt;br&gt;emellertid anses som ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport enligt denna&lt;br&gt;konvention endast så vitt avser&lt;br&gt;sjötransporten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Den i den engelska orginaltexten använda&lt;br&gt;termen är &amp;quot;shipper” och definitionen av&lt;br&gt;denna term täcker bäde &amp;quot;avsändare” och&lt;br&gt;&amp;quot;avlastare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;quot;Bill of lading&amp;quot; means a do-&lt;br&gt;cument which evidences a&lt;br&gt;contract of carriage by sea and&lt;br&gt;the taking over or loading of the&lt;br&gt;goods by the carrier, and by&lt;br&gt;which the carrier undertakes to&lt;br&gt;deliver the goods against&lt;br&gt;surrender of the document. A&lt;br&gt;provision in the document that&lt;br&gt;the goods are to be delivered to&lt;br&gt;the order of a namned person, or&lt;br&gt;to order, or to bearer, constitutes&lt;br&gt;such an undertaking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;quot;Writing&amp;quot; includes, inter&lt;br&gt;alia, telegram and telex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;förstås med &amp;quot;konos- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sement&amp;quot; ett dokument som utgör Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevis om ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport och om att&lt;br&gt;transportören mottagit eller in-&lt;br&gt;lastat godset och genom vilket&lt;br&gt;transportören åtar sig att lämna&lt;br&gt;ut godset mot att dokumentet&lt;br&gt;återlämnas. Ett villkor i&lt;br&gt;dokumentet att godset skall&lt;br&gt;utlämnas till viss man, till order&lt;br&gt;eller till innehavaren utgör ett&lt;br&gt;sådant åtagande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;innefattar ordet&lt;br&gt;&amp;quot;skriftligen&amp;quot; bl.a. telegram och&lt;br&gt;telex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 2. Scope application&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The provisions of this Con-&lt;br&gt;vention are applicable to all con-&lt;br&gt;tracts of carriage by sea between&lt;br&gt;two different States, if:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the port of loading as pro-&lt;br&gt;vided for in the contract of carri-&lt;br&gt;age by sea is located in a&lt;br&gt;Contracting State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the port of discharge as&lt;br&gt;provided for in the contract of&lt;br&gt;carriage by sea is located in a&lt;br&gt;Contracting State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) one of the optional port of&lt;br&gt;discharge provided for in the&lt;br&gt;contract of carriage by sea is the&lt;br&gt;actual port of discharge and such&lt;br&gt;port is located in a Contracting&lt;br&gt;State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the bill of lading or other&lt;br&gt;document evidencing the contract&lt;br&gt;of carriage by sea is issued in a&lt;br&gt;Contracting State, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) the bill of lading or other&lt;br&gt;document evidencing the contract&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2. Tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention är tillämpliga på alla&lt;br&gt;avtal om sjötransport mellan två&lt;br&gt;skilda stater, om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) den i avtalet angivna&lt;br&gt;lastningshamnen är belägen i en&lt;br&gt;konventionsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) den i avtalet angivna&lt;br&gt;lossningshamnen är belägen i en&lt;br&gt;konventionsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) en av de alternativa&lt;br&gt;lossningshamnarna som anges i&lt;br&gt;avtalet är den faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen och denna är&lt;br&gt;belägen i en konventionsstat,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) &amp;nbsp;konossementet eller&lt;br&gt;annat dokument som utgör bevis&lt;br&gt;om avtalet har utfärdats i en&lt;br&gt;konventionsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) &amp;nbsp;konossementet eller&lt;br&gt;annat dokument som utgör bevis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of carriage by sea provides that&lt;br&gt;the provisions of this Convention&lt;br&gt;or the legislation of any State&lt;br&gt;giving effect to them are to&lt;br&gt;govern the contract.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of this Con-&lt;br&gt;vention are applicable without&lt;br&gt;regard to the nationality of the&lt;br&gt;ship, the carrier, the actual&lt;br&gt;carrier, the shipper, the&lt;br&gt;consignee or any other interested&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The provisions of this Con-&lt;br&gt;vention are not applicable to&lt;br&gt;charter-parties. However, where&lt;br&gt;a bill of lading is issued pursuant&lt;br&gt;to a charter-party, the provisions&lt;br&gt;of the Convention apply to such&lt;br&gt;a bill of lading if it govems the&lt;br&gt;relation between the carrier and&lt;br&gt;the holder of the bill of lading,&lt;br&gt;not being the charterer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. If a contract provides for&lt;br&gt;future carriage of goods in a&lt;br&gt;series of shipments during an&lt;br&gt;agreed period, the provisions of&lt;br&gt;this Convention apply to each&lt;br&gt;shipment. However, where a&lt;br&gt;shipment is made under a&lt;br&gt;charter-party, the provisions of&lt;br&gt;paragraph 3 of this article apply.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avtalet föreskriver att Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;bestämmelserna i konventionen Bilaga 5&lt;br&gt;eller på denna i någon stat&lt;br&gt;grundad lag skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention är tillämpliga&lt;br&gt;oberoende av fartygets,&lt;br&gt;transportörens, undertransportör-&lt;br&gt;ens, avsändarens, mottagarens&lt;br&gt;eller annan berörd persons&lt;br&gt;nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention är inte tillämpliga på&lt;br&gt;certepartier. Om ett konossement&lt;br&gt;har utfärdats enligt ett certeparti&lt;br&gt;skall emellertid konventionens&lt;br&gt;bestämmelser tilllämpas på&lt;br&gt;konossementet om detta&lt;br&gt;bestämmer rättsförhållandet&lt;br&gt;mellan transportören och annan&lt;br&gt;innehavare av konossementet än&lt;br&gt;avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Om ett avtal gäller&lt;br&gt;framtida transport av gods&lt;br&gt;fördelad på flera resor under en&lt;br&gt;bestämd tid skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i konventionen till -&lt;br&gt;lämpas på varje resa. Utförs&lt;br&gt;resan enligt ett certeparti gäller&lt;br&gt;dock bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 3. Interpretation of the&lt;br&gt;Convention&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In the interpretation and applica-&lt;br&gt;tion of the provisions of this&lt;br&gt;Convention regard shall be had&lt;br&gt;to its intemational character and&lt;br&gt;to the need to promote&lt;br&gt;uniformity.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3. Konventionens tolkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tolkning och tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention skall dess interna-&lt;br&gt;tionella karaktär och nödvändig-&lt;br&gt;heten av att främja enhetlighet&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART II. LIABILITY OF THE&lt;br&gt;CARRIER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4. Period ofresponsibility&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The responsibility of the&lt;br&gt;carrier for the goods under this&lt;br&gt;Conventtion covers the period&lt;br&gt;during which the carrier is in&lt;br&gt;charge if the goods at the port of&lt;br&gt;loading, during the carriage and&lt;br&gt;at the port of discharge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For the purpose of&lt;br&gt;paragraph 1 of this article, the&lt;br&gt;carrier is deemed to be in charge&lt;br&gt;of the goods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) from the time he has taken&lt;br&gt;o ver the goods from:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the shipper, or a person ac-&lt;br&gt;ting on his behalf; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) an authority or other third&lt;br&gt;party to whom, pursuant to law&lt;br&gt;or regulations applicable at the&lt;br&gt;port of loading, the goods must&lt;br&gt;be handed o ver for shipment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) until the time he has deli-&lt;br&gt;vered the goods:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) by handing over the goods&lt;br&gt;to the consignee; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;&amp;nbsp;in cases where the&lt;br&gt;consignee does not receive the&lt;br&gt;goods from the carrier, by&lt;br&gt;placing them at the disposal of&lt;br&gt;the consignee in accordance with&lt;br&gt;the contract or with the law or&lt;br&gt;with the usage of the particular&lt;br&gt;trade, applicable at the port of&lt;br&gt;discharge; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) by handing over the goods&lt;br&gt;to an authority or other third&lt;br&gt;party to whom, pursuant to law&lt;br&gt;or regulations applicable at the&lt;br&gt;port of discharge, the goods&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL II. TRANSPORTÖRENS&lt;br&gt;ANSVARIGHET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikle 4. Ansvarsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Transportörens ansvar för&lt;br&gt;godset enligt denna konvention&lt;br&gt;omfattar den tid under vilken&lt;br&gt;godset är i hans vård i lastnings-&lt;br&gt;hamnen, under transporten och i&lt;br&gt;lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;första punkten skall trans-&lt;br&gt;portören anses ha godset i sin&lt;br&gt;vård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) från den tidpunkt då&lt;br&gt;han har övertagit godset från:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) avlastaren eller någon&lt;br&gt;som handlar på dennes vägnar;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) myndighet eller någon&lt;br&gt;annan till vilken godset måste&lt;br&gt;överlämnas enligt lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som gäller i&lt;br&gt;lastningshamnen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;till dess han har&lt;br&gt;utlämnat godset;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) genom att överlämna&lt;br&gt;godset till mottagaren; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) i de fall då mottagaren&lt;br&gt;inte tar emot godset från&lt;br&gt;transportören, genom att lägga&lt;br&gt;upp det för mottagarens räkning&lt;br&gt;i enlighet med avtalet eller enligt&lt;br&gt;lag eller vad som är brukligt i&lt;br&gt;lossningshamnen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) genom att överlämna&lt;br&gt;godset till myndighet eller någon&lt;br&gt;annan till vilken godset måste&lt;br&gt;överlämnas enligt lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;must be handed over.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. In paragraphs 1 and 2 of&lt;br&gt;this article, reference to the&lt;br&gt;carrier or to the consignee&lt;br&gt;means, in addition to the carrier&lt;br&gt;or the consignee, the servants or&lt;br&gt;agents, respectively of the&lt;br&gt;carrier or the consignee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lossningshamnen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I första och andra Bilaga 5&lt;br&gt;punkten förstås med &amp;quot;trans-&lt;br&gt;portören&amp;quot; och &amp;quot;mottagaren&amp;quot; även&lt;br&gt;transportörens respektive&lt;br&gt;mottagarens anställda eller&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 5. Basis of Liability&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The carrier is liable for loss&lt;br&gt;resulting from loss of or damage&lt;br&gt;to the goods, as well as from&lt;br&gt;delay in delivery, if the&lt;br&gt;occurrence which caused the&lt;br&gt;loss, damage or delay took place&lt;br&gt;while the goods were in his&lt;br&gt;charge as defined in article 4,&lt;br&gt;unless the carrier proves that he,&lt;br&gt;his servants or agents took all&lt;br&gt;measures that could reasonably&lt;br&gt;be required to avoid the&lt;br&gt;occurrence and its consequences.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Delay in delivery occurs&lt;br&gt;when the goods have not been&lt;br&gt;delivered at the port of discharge&lt;br&gt;provided for in the contract of&lt;br&gt;carriage by sea within the time&lt;br&gt;expressly agreed upon or, in the&lt;br&gt;absence of such agreement,&lt;br&gt;within the time which it would&lt;br&gt;be reasonable to require of a&lt;br&gt;diligent carrier, having regard to&lt;br&gt;the circumstances of the case.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The person entitled to make&lt;br&gt;a claim for the loss of goods&lt;br&gt;may treat the goods as lost if&lt;br&gt;they have not been delivered as&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5. Grunden för&lt;br&gt;ansvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Transportören är an-&lt;br&gt;svarig för skada som har&lt;br&gt;uppkommit till följd av förlust av&lt;br&gt;eller skada på godset ävensom&lt;br&gt;genom dröjsmål med dess ut-&lt;br&gt;lämnande, om den händelse som&lt;br&gt;orsakade förlusten, skadan eller&lt;br&gt;dröjsmålet ägde rum medan&lt;br&gt;godset var i hans vård på sätt&lt;br&gt;som anges i artikel 4, såvida inte&lt;br&gt;transportören visar att han själv,&lt;br&gt;hans anställda eller medhjälpare&lt;br&gt;vidtagit alla de åtgärder som&lt;br&gt;rimligtvis kunde begäras för att&lt;br&gt;händelsen och dess följder skulle&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dröjsmål med godsets&lt;br&gt;utlämnande föreligger när godset&lt;br&gt;inte har utlämnats i den i avtalet&lt;br&gt;om sjötransport angivna loss-&lt;br&gt;ningshamnen inom den&lt;br&gt;uttryckligen överenskomna tiden&lt;br&gt;eller, om en sådan överens-&lt;br&gt;kommelse saknas, inom den tid&lt;br&gt;som det kan krävas av en&lt;br&gt;omsorgsfull transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som har rätt att&lt;br&gt;framställa krav med anledning av&lt;br&gt;förlust av godset får anse godset&lt;br&gt;som förlorat om det inte har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;required by article 4 within 60&lt;br&gt;consecutive days following the&lt;br&gt;expiry of the time for delivery&lt;br&gt;according to paragraph 2 of this&lt;br&gt;article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. (a) The carrier is liable&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) for loss of or damage to the&lt;br&gt;goods or delay in delivery&lt;br&gt;caused by fire, if the claimant&lt;br&gt;proves that the fire arose from&lt;br&gt;fault or neglect on the part of the&lt;br&gt;carrier, his servants or agents;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) for such loss, damage or&lt;br&gt;delay in delivery which is&lt;br&gt;proved by the claimant to have&lt;br&gt;resulted from the fault or neglect&lt;br&gt;of the carrier, his servants or&lt;br&gt;agents, in taking all measures&lt;br&gt;that could reasonably be required&lt;br&gt;to put out the fire and avoid or&lt;br&gt;mitigate its consequences.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) In case of fire on board the&lt;br&gt;ship affecting the goods, if the&lt;br&gt;claimant or the carrier so&lt;br&gt;desires, a survey in accordance&lt;br&gt;with shipping practices must be&lt;br&gt;held into the cause and&lt;br&gt;circumstances of the fire, and a&lt;br&gt;copy of the surveyor‘s report&lt;br&gt;shall be made available on&lt;br&gt;demand to the carrier and the&lt;br&gt;claimant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;With respect to live&lt;br&gt;animals, the carrier is not liable&lt;br&gt;for loss, damage or delay in&lt;br&gt;delivery resulting from any&lt;br&gt;special risks inherent in that kind&lt;br&gt;of carriage. If the carrier proves&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlämnats på sätt som anges i&lt;br&gt;artikel 4 inom 60 på varandra&lt;br&gt;följande dagar efter utgången av&lt;br&gt;den i andra punkten angivna&lt;br&gt;tiden för utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;(a) Transportören är&lt;br&gt;ansvarig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) för förlust av eller skada&lt;br&gt;på godset eller dröjsmål med&lt;br&gt;dess utlämnande som har&lt;br&gt;orsakats av brand, om käranden&lt;br&gt;visar att branden uppstått genom&lt;br&gt;fel eller försummelse av trans-&lt;br&gt;portören, hans anställda eller&lt;br&gt;medhjälpare;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) för sådan förlust eller&lt;br&gt;skada eller sådant dröjsmål med&lt;br&gt;godsets utlämnande som&lt;br&gt;käranden visar har uppkommit&lt;br&gt;genom fel eller försummelse av&lt;br&gt;transportören, hans anställda&lt;br&gt;eller medhjälpare i samband med&lt;br&gt;att dessa vidtagit alla de åtgärder&lt;br&gt;som rimligtvis kunde begäras för&lt;br&gt;att släcka branden och undvika&lt;br&gt;eller mildra dess konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Har brand ombord&lt;br&gt;berört godset skall, om den&lt;br&gt;skadelidande eller transportören&lt;br&gt;begär det, en besiktnings-&lt;br&gt;förrättning hållas i enlighet med&lt;br&gt;sjöfartspraxis beträffande&lt;br&gt;orsaken till och omständig-&lt;br&gt;heterna kring branden; på&lt;br&gt;begäran skall ett exemplar av be-&lt;br&gt;siktningsmannens rapport hållas&lt;br&gt;tillgänglig för transportören och&lt;br&gt;den skadelidande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om levande djur&lt;br&gt;är transportören inte ansvarig för&lt;br&gt;förlust, skada eller dröjsmål med&lt;br&gt;deras utlämnande som har upp-&lt;br&gt;kommit på grund av de särskilda&lt;br&gt;risker som är förenade med så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;that he has complied with any&lt;br&gt;special intructions given to him&lt;br&gt;by the shipper respecting the&lt;br&gt;animals and that, in the cir-&lt;br&gt;cumstances of the case, the loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery&lt;br&gt;could be attributed to such risks,&lt;br&gt;it is presumed that the loss,&lt;br&gt;damage or delay on delivery was&lt;br&gt;so caused, unless there is proof&lt;br&gt;that all or a part of the loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery&lt;br&gt;resulted from fault or neglect on&lt;br&gt;the part of the carrier, his&lt;br&gt;servants or agents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. The carrier is not liable,&lt;br&gt;except in general average, where&lt;br&gt;loss, damage or delay in delivery&lt;br&gt;resulted from measures to save&lt;br&gt;life or from reasonable measures&lt;br&gt;to save property at sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Where fault or neglect on&lt;br&gt;the part of the carrier, his&lt;br&gt;servants or agents combines with&lt;br&gt;another cause to produce loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery the&lt;br&gt;carrier is liable only to the extent&lt;br&gt;that the loss, damage or delay in&lt;br&gt;delivery is attributable to such&lt;br&gt;fault or neglect, provided that&lt;br&gt;the carrier proves the amount of&lt;br&gt;the loss, damage or delay in&lt;br&gt;delivery not attributable thereto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dana transporter. Om trans- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;portören visar att han har följt de Bilaga 5&lt;br&gt;särskilda instruktioner som&lt;br&gt;avsändaren har lämnat honom&lt;br&gt;beträffande djuren och att&lt;br&gt;förlusten, skadan eller dröjsmålet&lt;br&gt;med deras utlämnande, med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna,&lt;br&gt;kan vara att hänföra till sådana&lt;br&gt;risker, skall det antas att&lt;br&gt;förlusten, skadan eller dröjsmålet&lt;br&gt;har orsakats på sådant sätt,&lt;br&gt;såvida det inte visas att&lt;br&gt;förlusten, skadan eller&lt;br&gt;dröjsmålet, helt eller delvis, or-&lt;br&gt;sakats av transportörens, hans&lt;br&gt;anställdas eller medhjälpares fel&lt;br&gt;eller försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Transportören är inte an-&lt;br&gt;svarig, utom vid gemensamt ha-&lt;br&gt;veri, om förlust, skada eller&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet beror&lt;br&gt;på åtgärder för att rädda liv eller&lt;br&gt;på skäliga åtgärder för att rädda&lt;br&gt;egendom till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om fel eller försum-&lt;br&gt;melse på transportörens, hans&lt;br&gt;anställdas eller medhjälpares sida&lt;br&gt;jämte annan orsak har föranlett&lt;br&gt;förlust, skada eller dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet, är transportören&lt;br&gt;endast ansvarig i den ut-&lt;br&gt;sträckning som förlusten, skadan&lt;br&gt;eller dröjsmålet kan hänföras till&lt;br&gt;sådant fel eller försummelse, för-&lt;br&gt;utsatt att transportören visar till&lt;br&gt;vilket belopp förlusten, skadan&lt;br&gt;eller dröjsmålet inte är att&lt;br&gt;hänföra därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6. Limits of liability&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. (a) The liability of the carrier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6. Ansvarsgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. (a) Transportörens ansvar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for loss resulting from loss of or&lt;br&gt;damage to goods according to&lt;br&gt;the provisions of article 5 is&lt;br&gt;limited to an amount equivalent&lt;br&gt;to 835 units of account per&lt;br&gt;package or other shipping unit or&lt;br&gt;2.5 units of account per&lt;br&gt;kilogramme of gross weight of&lt;br&gt;the goods lost or damaged,&lt;br&gt;whichever is the higher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) The liability of the carrier&lt;br&gt;for delay in delivery according&lt;br&gt;to the provisions of article 5 is&lt;br&gt;limitied to an amount equivalent&lt;br&gt;to two and a half times the&lt;br&gt;freight payable for the goods&lt;br&gt;delayed, but not exceeding the&lt;br&gt;total freight payable under the&lt;br&gt;contract of carriage of goods by&lt;br&gt;sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;In no case shall the&lt;br&gt;aggregate liability of the carrier,&lt;br&gt;under both subparagraphs (a) and&lt;br&gt;(b) of this paragraph, exceed the&lt;br&gt;limitation which would be&lt;br&gt;established under subparagraph&lt;br&gt;(a) of this paragraph for total&lt;br&gt;loss of the goods with respect to&lt;br&gt;which such liability was&lt;br&gt;incurred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For the purpose of&lt;br&gt;calculating which amount is the&lt;br&gt;higher in accordance with&lt;br&gt;paragraph l(a) of this article, the&lt;br&gt;following rules apply:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Where a container, pallet&lt;br&gt;or similar article of transport is&lt;br&gt;used to consolidate goods, the&lt;br&gt;package or other shipping units&lt;br&gt;enumerated in the bill of lading,&lt;br&gt;if issued, or otherwise in any&lt;br&gt;other document evidencing the&lt;br&gt;contract of carriage by sea, as&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada på grund av förlust av&lt;br&gt;eller för skada på gods enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 5 är&lt;br&gt;begränsade till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 835 beräk-&lt;br&gt;ningsenheter för vaije kolli eller&lt;br&gt;annan skeppningsenhet eller 2,5&lt;br&gt;beräkningsenheter för varje kilo&lt;br&gt;av det förlorade eller skadade&lt;br&gt;godsets bruttovikt, vilketdera&lt;br&gt;som är högst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Transportörens ansvar&lt;br&gt;för dröjsmål med utlämnande&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i artikel 5&lt;br&gt;är begränsat till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar två och en halv gånger&lt;br&gt;frakten för det fördröjda godset;&lt;br&gt;beloppet får dock inte överstiga&lt;br&gt;den totala frakten som skall&lt;br&gt;betalas enligt avtalet om&lt;br&gt;sjötransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;Transportörens sam-&lt;br&gt;manlagda ansvar enligt (a) och&lt;br&gt;(b) i denna punkt får inte i något&lt;br&gt;fall överstiga det begränsnings-&lt;br&gt;belopp som skulle ha gällt enligt&lt;br&gt;(a) vid förlust av allt det gods&lt;br&gt;beträffande vilket sådant ansvar&lt;br&gt;har uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkningen av&lt;br&gt;vilket belopp som är det högsta&lt;br&gt;enligt första punkten (a) skall&lt;br&gt;följande regler tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) Har en container, last-&lt;br&gt;pall eller liknande transport-&lt;br&gt;anordning använts för att&lt;br&gt;sammanföra gods, skall varje&lt;br&gt;kolli eller annan skeppningsenhet&lt;br&gt;som angetts i konossementet, om&lt;br&gt;sådant har utfärdats, eller eljest i&lt;br&gt;annat dokument, som utgör bevis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;packed in such article of&lt;br&gt;transport are deemed packages&lt;br&gt;or shipping units. Except as&lt;br&gt;aforesaid the goods in such&lt;br&gt;article of transport are deemed&lt;br&gt;one shipping unit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) In cases where the article&lt;br&gt;of transport itself has been lost&lt;br&gt;or damaged, that article of&lt;br&gt;transport, if not owned or&lt;br&gt;otherwise supplied by the&lt;br&gt;carrier, is considered one&lt;br&gt;separate shipping unit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Unit of account means the&lt;br&gt;unit of account mentioned in&lt;br&gt;article 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. By agreement between the&lt;br&gt;carrier and the shipper, limits of&lt;br&gt;liability exceeding those&lt;br&gt;provided for in paragraph 1 may&lt;br&gt;be fixed.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avtalet om sjötransport anses&lt;br&gt;utgöra ett kolli eller en&lt;br&gt;skeppningsenhet. I övrigt skall&lt;br&gt;godset i transportanordningen&lt;br&gt;anses som en skeppningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) I fall själva transport-&lt;br&gt;anordningen har gått förlorad&lt;br&gt;eller skadats skall denna, om den&lt;br&gt;inte ägs eller eljest tillhandahålls&lt;br&gt;av transportören, anses som en&lt;br&gt;särskild skeppningsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Med beräkningsenhet&lt;br&gt;förstås den enhet som anges i&lt;br&gt;artikel 26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Genom överenskom-&lt;br&gt;melse mellan transportören och&lt;br&gt;avsändaren kan bestämmas högre&lt;br&gt;ansvarsgränser än som föreskrivs&lt;br&gt;i första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7. Application to non-&lt;br&gt;contractual claims&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The defences and limits of&lt;br&gt;liability provided for in this&lt;br&gt;Convention apply in any action&lt;br&gt;against the carrier in respect of&lt;br&gt;loss or damage to the goods&lt;br&gt;covered by the contract of&lt;br&gt;carriage by sea, as well as of&lt;br&gt;delay in delivery whether the&lt;br&gt;action is founded in contract, in&lt;br&gt;tort or otherwise.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If such action is brought&lt;br&gt;against a servant or agent of the&lt;br&gt;carrier, such servant or agent, if&lt;br&gt;he proves that he acted within&lt;br&gt;the scope of his employment, is&lt;br&gt;entitled to avail himself of the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7. Tillämpning på icke-&lt;br&gt;kontraktuella fordringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den befrielse från och&lt;br&gt;begränsning av ansvarighet som&lt;br&gt;gäller enligt denna konvention&lt;br&gt;skall tillämpas vid varje talan&lt;br&gt;mot transportören med anledning&lt;br&gt;av förlust av eller skada på det&lt;br&gt;gods som omfattas av avtalet om&lt;br&gt;sjötransport liksom vid dröjsmål&lt;br&gt;med utlämnandet, vare sig talan&lt;br&gt;grundar sig på avtalet eller på&lt;br&gt;utomkontraktuellt förhållande&lt;br&gt;eller annan omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om talan väcks mot&lt;br&gt;någon av transportörens anställda&lt;br&gt;eller medhjälpare har sådan&lt;br&gt;anställd eller medhjälpare, om&lt;br&gt;han visar att han har handlat i&lt;br&gt;tjänsten eller för uppdragets full-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;defences and limits of liability&lt;br&gt;which the carrier is entitled to&lt;br&gt;invoke under this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Except as provided in article&lt;br&gt;8, the aggregate of the amounts&lt;br&gt;recoverable from the carrier and&lt;br&gt;from any persons referred to in&lt;br&gt;paragraph 2 of this article shall&lt;br&gt;not exceed the limits of liability&lt;br&gt;provided for in this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8. Loss of right to limit&lt;br&gt;responsibility&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The carrier is not entitled to&lt;br&gt;the benefit of the limitation of&lt;br&gt;liability provided for in article 6&lt;br&gt;if it is proved that the loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery&lt;br&gt;resulted from an act or omission&lt;br&gt;of the carrier done with the&lt;br&gt;intent to cause such loss, damage&lt;br&gt;or delay, or recklessly and with&lt;br&gt;knowledge that such loss, da-&lt;br&gt;mage or delay would probably&lt;br&gt;result.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Notwithstanding the&lt;br&gt;provisions of paragraph 2 of&lt;br&gt;article 7, a servant or agent of&lt;br&gt;the carrier is not entitled to the&lt;br&gt;benefit of the limitation of&lt;br&gt;liablility provided for in article 6&lt;br&gt;if it is proved that the loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery&lt;br&gt;resulted from an act or omission&lt;br&gt;of such servant or agent, done&lt;br&gt;with the intent to cause such&lt;br&gt;loss, damage or delay, or&lt;br&gt;recklessly and with knowledge&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görande, rätt till samma befrielse&lt;br&gt;från och begränsning av an-&lt;br&gt;svarighet som transportören är&lt;br&gt;berättigad att åberopa enligt&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Med undantag för vad&lt;br&gt;som gäller enligt artikel 8 skall&lt;br&gt;det sammanlagda beloppet av de&lt;br&gt;skadestånd som kan erhållas av&lt;br&gt;transportören och av någon av de&lt;br&gt;personer som avses i andra&lt;br&gt;punkten av denna artikel inte&lt;br&gt;överstiga de ansvargränser som&lt;br&gt;föreskrivs i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8. Förlust av rätten till&lt;br&gt;ansvarsbegränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Transportören har inte rätt att&lt;br&gt;åberopa den ansvarsbegränsning&lt;br&gt;som föreskrivs i artikel 6 om det&lt;br&gt;visas att han genom handling&lt;br&gt;eller underlåtenhet har orsakat&lt;br&gt;förlusten, skadan eller dröjsmålet&lt;br&gt;med utlämnandet med uppsåt&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet och&lt;br&gt;med insikt att sådan förlust eller&lt;br&gt;skada eller sådant dröjsmål&lt;br&gt;sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 7 andra&lt;br&gt;punkten har transportörens&lt;br&gt;anställda eller medhjälpare inte&lt;br&gt;rätt att åberopa ansvars-&lt;br&gt;begränsning enligt artikel 6 om&lt;br&gt;det visas att sådan anställd eller&lt;br&gt;medhjälpare genom handling&lt;br&gt;eller underlåtenhet har orsakat&lt;br&gt;förlusten, skadan eller dröjsmålet&lt;br&gt;med utlämnandet med uppsåt&lt;br&gt;eller av grov vårdslöshet och&lt;br&gt;med insikt att sådan förlust eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;that such loss, damage or delay&lt;br&gt;would probably result.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skada eller sådant dröjsmål san- Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nolikt skulle uppkomma. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9. Deck cargo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The carrier is entitled to carry&lt;br&gt;the goods on deck only if such&lt;br&gt;carriage is in accordance with an&lt;br&gt;aggreement with the shipper or&lt;br&gt;with the usage of the particular&lt;br&gt;trade or is required by statutory&lt;br&gt;rules or regulations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;If the carrier and the&lt;br&gt;shipper have agreed that the&lt;br&gt;goods shall or may be carried on&lt;br&gt;deck, the carrier must insert in&lt;br&gt;the bill of lading or other&lt;br&gt;document evidencing the contract&lt;br&gt;of carriage by sea a statement to&lt;br&gt;that effect. In the absence of&lt;br&gt;such a statement the carrier has&lt;br&gt;the burden of proving that an&lt;br&gt;agreement for carriage on deck&lt;br&gt;has been entered into; however,&lt;br&gt;the carrier is not entitled to in-&lt;br&gt;voke such an agreement against&lt;br&gt;a third party, including a&lt;br&gt;consignee, who has acquired the&lt;br&gt;bill of alding in good faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Where the goods have been&lt;br&gt;carried on deck contrary to the&lt;br&gt;provisions of paragraph 1 of this&lt;br&gt;article or where the carrier may&lt;br&gt;not under paragraph 2 of this&lt;br&gt;article invoke an agreement for&lt;br&gt;carriage on deck, the carrier,&lt;br&gt;notwithstanding the provisions of&lt;br&gt;paragraph 1 of article 5, is liable&lt;br&gt;for loss of or damage to the&lt;br&gt;goods, as well as for delay in&lt;br&gt;delivery, resulting solely from&lt;br&gt;the carriage on deck, and the&lt;br&gt;extent of his liablility is to be&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9. Däckslast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Transportören får transportera&lt;br&gt;godset på däck endast om det&lt;br&gt;sker enligt avtal med avsändaren&lt;br&gt;eller följer av handelsbruk eller&lt;br&gt;sedvänja i ifrågavarande fart&lt;br&gt;eller krävs enligt föreskrift i lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om transportören och&lt;br&gt;avsändaren har avtalat att godset&lt;br&gt;skall eller får transporteras på&lt;br&gt;däck, skall transportören ta in&lt;br&gt;uppgift om detta i konossementet&lt;br&gt;eller i annat dokument som utgör&lt;br&gt;bevis om avtalet om sjötransport.&lt;br&gt;Saknas en sådan uppgit har&lt;br&gt;transportören bevisbördan för att&lt;br&gt;avtal om transport på däck har&lt;br&gt;träffats; transportören får dock&lt;br&gt;inte åberopa ett sådant avtal mot&lt;br&gt;tredje man, mottagaren inbe-&lt;br&gt;gripen, som har förvärvat&lt;br&gt;konossementet i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om godset har trans-&lt;br&gt;porterats på däck i strid med&lt;br&gt;bestämmelserna i första punkten&lt;br&gt;eller om transportören enligt&lt;br&gt;andra punkten inte får åberopa&lt;br&gt;ett avtal om transport på däck, är&lt;br&gt;transportören, oavsett be-&lt;br&gt;stämmelserna i artikel 5 första&lt;br&gt;punkten, ansvarig för sådan&lt;br&gt;förlust av eller skada på godset&lt;br&gt;eller sådant dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet som uteslutande är&lt;br&gt;en följd av transporten på däck;&lt;br&gt;omfattningen av hans an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;determined in accordance with&lt;br&gt;the provisions of article 6 or&lt;br&gt;article 8 of this Convention, as&lt;br&gt;the case may be.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Carriage of goods on deck&lt;br&gt;contrary to express agreement&lt;br&gt;for carriage under deck is&lt;br&gt;deemed to be an act or omission&lt;br&gt;of the carrier within the meaning&lt;br&gt;of article 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet skall, allt efter om- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ständigheterna, bestämmas enligt Bilaga 5&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 6 eller&lt;br&gt;artikel 8 i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Godstransport på däck i&lt;br&gt;strid med uttrycklig över-&lt;br&gt;enskommelse om transport under&lt;br&gt;däck skall anses som sådan&lt;br&gt;handling eller underlåtenhet av&lt;br&gt;transportören som avses i artikel&lt;br&gt;8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10. Liablility of the&lt;br&gt;carrier and actual carrier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Where the performance of the&lt;br&gt;carriage or part thereof has been&lt;br&gt;entrusted to an actual carrier,&lt;br&gt;whether or not in pursuance of a&lt;br&gt;liberty under the contract of&lt;br&gt;carriage by sea to do so, the&lt;br&gt;carrier nevertheless remains&lt;br&gt;responsible for the entire&lt;br&gt;carriage according to the&lt;br&gt;provisions of this Convention.&lt;br&gt;The carrier is responsible, in&lt;br&gt;relation to the carriage&lt;br&gt;performed by the actual carrier,&lt;br&gt;for the acts and omissions of the&lt;br&gt;actual carrier and of his servants&lt;br&gt;and agents acting within the&lt;br&gt;scope of their employment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. All the provisions of this&lt;br&gt;Convention governing the&lt;br&gt;responsibility of the carrier also&lt;br&gt;apply to the responsibility of the&lt;br&gt;actual carrier for the carriage&lt;br&gt;performed by him. The&lt;br&gt;provisions of paragraphs 2 and 3&lt;br&gt;of article 7 and of paragraph 2&lt;br&gt;of article 8 apply if an action is&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10. Transportörens och&lt;br&gt;undertransportörens ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om utförandet av transporten&lt;br&gt;eller en del av denna har&lt;br&gt;anförtrotts åt en under-&lt;br&gt;transportör, vare sig detta har&lt;br&gt;skett i enlighet med en i avtalet&lt;br&gt;om sjötransport föreskriven rätt&lt;br&gt;eller inte, förblir transportören&lt;br&gt;ändå ansvarig för hela trans-&lt;br&gt;porten enligt be stämmelsema i&lt;br&gt;denna konvention. Såvitt gäller&lt;br&gt;den transport som utförs av&lt;br&gt;undertransportören svarar trans-&lt;br&gt;portören för handlande eller&lt;br&gt;underlåtenhet av undertrans-&lt;br&gt;portören och hans anställda och&lt;br&gt;medhjälpare när de handlar i&lt;br&gt;tjänsten eller för uppdragets&lt;br&gt;fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Samtliga bestämmelser i&lt;br&gt;denna konvention om trans-&lt;br&gt;portörens ansvarighet är till-&lt;br&gt;lämpliga även på undertrans-&lt;br&gt;portörens ansvarighet för den&lt;br&gt;transport som han utför. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i artikel 7 andra och&lt;br&gt;tredje punkten och artikel 8&lt;br&gt;andra punkten är tillämpliga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brought against a servant or&lt;br&gt;agent of the actual carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Any special agreement&lt;br&gt;under which the carrier assumes&lt;br&gt;obligations not imposed by this&lt;br&gt;Convention or waives rights&lt;br&gt;conferred by this Convention&lt;br&gt;affects the actual carrier only if&lt;br&gt;agreed to by him expressly and&lt;br&gt;in writing. Whether or not the&lt;br&gt;actual carrier has so agreed, the&lt;br&gt;carrier nevertheless remains&lt;br&gt;bound by the obligations or&lt;br&gt;waivers resulting from such&lt;br&gt;special agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Where and to the extent that&lt;br&gt;both the carrier and the actual&lt;br&gt;carrier are liable, their liability&lt;br&gt;is joint and several.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;The aggregate of the&lt;br&gt;amounts recoverable from the&lt;br&gt;carrier, the actual carrier and&lt;br&gt;their servants and agents shall&lt;br&gt;not exceed the limits of liability&lt;br&gt;provided for in this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Nothing in this article shall&lt;br&gt;prejudice any right of recourse&lt;br&gt;as between the carrier and the&lt;br&gt;actual carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan väcks mot någon av under- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;transportörens anställda eller Bilaga 5&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Har transportören&lt;br&gt;genom särskild överenskommelse&lt;br&gt;åtagit sig förpliktelser, som inte&lt;br&gt;föreskrivs i denna konvention,&lt;br&gt;eller avstått från rättigheter, som&lt;br&gt;följer av denna konvention,&lt;br&gt;binder detta undertransportören&lt;br&gt;endast om han uttryckligen och&lt;br&gt;skriftligen har samtyckt till detta.&lt;br&gt;Vare sig undertransportören har&lt;br&gt;samtyckt eller inte, förblir trans-&lt;br&gt;portören ändå bunden av de&lt;br&gt;förpliktelser eller avståenden&lt;br&gt;som följer av en sådan särskild&lt;br&gt;överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om och i den mån både&lt;br&gt;transportören och under-&lt;br&gt;transportören är ansvariga, skall&lt;br&gt;deras ansvarighet vara solidarisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Summan av de skade-&lt;br&gt;ståndsbelopp som transportören,&lt;br&gt;undertransportören och deras an-&lt;br&gt;ställda och medhjälpare kan&lt;br&gt;förpliktas utge får inte överstiga&lt;br&gt;de ansvarsgränser som föreskrivs&lt;br&gt;i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Bestämmelserna i denna&lt;br&gt;artikel skall inte utgöra hinder&lt;br&gt;för regress mellan transportören&lt;br&gt;och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11. Through carriage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Notwithstanding the pro-&lt;br&gt;visions of paragraph 1 of article&lt;br&gt;10, where a contract of carriage&lt;br&gt;by sea provides explicitly that a&lt;br&gt;specified part of the carriage&lt;br&gt;covered by the said contract is to&lt;br&gt;be performed by a named person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikelll. Genomgångstransport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan hinder av bestäm-&lt;br&gt;melserna i artikel 10 första&lt;br&gt;punkten far ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport, vilket uttryckligen&lt;br&gt;föreskriver att en bestämd del av&lt;br&gt;den avtalade transporten skall&lt;br&gt;utföras av annan namngiven&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;other than the carrier, the&lt;br&gt;contract may also provide that&lt;br&gt;the carrier is not liable for loss,&lt;br&gt;damage or delay in delivery&lt;br&gt;caused by an occurrence which&lt;br&gt;takes place while the goods are&lt;br&gt;in the charge of the actual&lt;br&gt;carrier during such part of the&lt;br&gt;carriage. Nevertheless, any&lt;br&gt;stipulation limiting or excluding&lt;br&gt;such liability is without effect if&lt;br&gt;no judicial proceedings can be&lt;br&gt;instituted against the actual&lt;br&gt;carrier in a court competent&lt;br&gt;under paragraph 1 or 2 of article&lt;br&gt;21. The burden of proving that&lt;br&gt;any loss, damage or delay in&lt;br&gt;delivery has been caused by such&lt;br&gt;an occurrence rests upon the&lt;br&gt;carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The actual carrier is&lt;br&gt;responsible in accordance with&lt;br&gt;the provisions of paragraph 2 of&lt;br&gt;article 10 for loss, damage or&lt;br&gt;delay in delivery caused by an&lt;br&gt;occurrence which takes place&lt;br&gt;while the goods are in his&lt;br&gt;charge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART III. LIABILITY OF THE&lt;br&gt;SHIPPER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12. General rule&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The shipper is not liable for loss&lt;br&gt;sustained by the carrier or the&lt;br&gt;actual carrier, or for damage&lt;br&gt;sustained by the ship, unless&lt;br&gt;such loss or damage was caused&lt;br&gt;by the fault or neglect of the&lt;br&gt;shipper, his servants or agents.&lt;br&gt;Nor is any servant or agent of&lt;br&gt;the shipper liable for such loss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person än transportören, även&lt;br&gt;innehålla föreskrift om att&lt;br&gt;transportören inte skall vara&lt;br&gt;ansvarig för förlust, skada eller&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet som&lt;br&gt;orsakats av en händelse vilken&lt;br&gt;inträffar medan godset är i&lt;br&gt;undertransportörens vård under&lt;br&gt;sådan del av transporten.Det&lt;br&gt;oaktat är varje bestämmelse som&lt;br&gt;begränsar eller utesluter sådan&lt;br&gt;ansvarighet utan verkan, om&lt;br&gt;talan inte kan väckas mot under-&lt;br&gt;transportören vid domstol som är&lt;br&gt;behörig enligt artikel 21 första&lt;br&gt;eller andra punkten. Trans-&lt;br&gt;portören har bevisbördan för att&lt;br&gt;förlust, skada eller dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet har orsakats av en&lt;br&gt;sådan händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Undertransportören är&lt;br&gt;ansvarig enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 10 andra punkten för&lt;br&gt;förlust, skada eller dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet som har orsakats av&lt;br&gt;en händelse som inträffar medan&lt;br&gt;godset är i hans vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL III. AVSÄNDARENS&lt;br&gt;ANSVAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12. Allmän regel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren är inte ansvarig för&lt;br&gt;förlust som har uppstått för&lt;br&gt;transportören eller undertrans-&lt;br&gt;portören eller för skada på&lt;br&gt;fartyget, såvida inte förlusten&lt;br&gt;eller skadan har orsakats av fel&lt;br&gt;eller försummelse av avsändaren,&lt;br&gt;hans anställda eller medhjälpare.&lt;br&gt;Inte heller är någon av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;or damage unless the loss or&lt;br&gt;damage was caused by fault or&lt;br&gt;neglect on his part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändarens anställda eller Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;medhjälpare ansvarig för sådan Bilaga 5&lt;br&gt;förlust eller skada såvida han&lt;br&gt;inte själv orsakat förlusten eller&lt;br&gt;skadan genom fel eller&lt;br&gt;försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13. Special rules on&lt;br&gt;dangerous goods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The shipper must mark or&lt;br&gt;label in a suitable manner&lt;br&gt;dangerous goods as dangerous.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where the shipper hands&lt;br&gt;over dangerous goods to the&lt;br&gt;carrier or an actual carrier, as&lt;br&gt;the case may be, the shipper&lt;br&gt;must inform him of the&lt;br&gt;dangerous character of the goods&lt;br&gt;and, if necessary, of the&lt;br&gt;precautions to be taken. If the&lt;br&gt;shipper fails to do so and such&lt;br&gt;carrier or actual carrier does not&lt;br&gt;otherwise have knowledge of&lt;br&gt;their dangerous character:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the shipper is liable to the&lt;br&gt;carrier and any actual carrier for&lt;br&gt;the loss resulting from the&lt;br&gt;shipment of such goods, and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the goods may at any time&lt;br&gt;be unloaded, destroyed or&lt;br&gt;rendered innocuous, as the&lt;br&gt;circumstances may require, with-&lt;br&gt;out payment of compensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13. Särskilda regler för&lt;br&gt;farligt gods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avsändaren skall på lämpligt&lt;br&gt;sätt märka farligt gods som&lt;br&gt;farligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När avsändaren över-&lt;br&gt;lämnar farligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;gods&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportören eller, allt efter om-&lt;br&gt;ständigheterna, &amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör, &amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändaren underrätta honom om&lt;br&gt;godsets farliga beskaffenhet och,&lt;br&gt;om nödvändigt, de säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärder som skall vidtas. Gör&lt;br&gt;avsändaren inte detta och har&lt;br&gt;den ifrågavarande transportören&lt;br&gt;eller undertransportören inte&lt;br&gt;heller på annat sätt kännedom&lt;br&gt;om godsets farliga beskaffenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) är avsändaren ansvarig&lt;br&gt;gentemot transportören och varje&lt;br&gt;undertransportör för den förlust&lt;br&gt;som uppkommer med anledning&lt;br&gt;av inlast- ningen av sådant gods,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) får godset, allt efter vad&lt;br&gt;omständigheterna kräver, när&lt;br&gt;som helst lossas, förstöras eller&lt;br&gt;oskadliggöras utan ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The provisions of paragraph&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 of this article may not be&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i andra&lt;br&gt;punkten får inte åberopas av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invoked by any person if during&lt;br&gt;the carriage he has taken the&lt;br&gt;goods in his charge with&lt;br&gt;knowledge of their dangerous&lt;br&gt;character.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. If, in cases where the&lt;br&gt;provisions of paragraph 2,&lt;br&gt;subparagraph (b), of this article&lt;br&gt;do not apply or may not be&lt;br&gt;invoked, dangerous goods&lt;br&gt;become an actual danger to life&lt;br&gt;or property, they may be&lt;br&gt;unloaded, destroyed or rendered&lt;br&gt;innocuous, as the circumstances&lt;br&gt;may require, without payment of&lt;br&gt;compensation except where there&lt;br&gt;is an obligation to contribute in&lt;br&gt;general average or where the&lt;br&gt;carrier is liable in accordance&lt;br&gt;with the provisions of article 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART IV. TRANSPORT-&lt;br&gt;DOCUMENTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14. Issue of bill of lading&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. When the carrier or the actual&lt;br&gt;carrier takes the goods in his&lt;br&gt;charge, the carrier must, on&lt;br&gt;demand of the shipper, issue to&lt;br&gt;the shipper a bill of lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The bill of lading may be&lt;br&gt;signed by a person having&lt;br&gt;authority from the carrier. A bill&lt;br&gt;of lading signed by the master of&lt;br&gt;the ship carrying the goods is&lt;br&gt;deemed to have been signed on&lt;br&gt;behalf of the carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The signature on the bill of&lt;br&gt;lading may be in handwriting,&lt;br&gt;printed in facsimile, perforated,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som under transporten har om-&lt;br&gt;händertagit godset med vetskap&lt;br&gt;om dess farliga beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om farligt gods, i fall&lt;br&gt;då bestämmelserna i andra&lt;br&gt;punkten (b) inte är tillämpliga&lt;br&gt;eller inte får åberopas, blir en&lt;br&gt;verklig fara för liv eller&lt;br&gt;egendom, får det lossas,&lt;br&gt;förstöras eller oskadliggöras, allt&lt;br&gt;efter vad omständigheterna&lt;br&gt;kräver, utan ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet utom när skyldighet&lt;br&gt;föreligger att utge bidrag till&lt;br&gt;gemensamt haveri eller när&lt;br&gt;transportören är ansvarig enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i artikel 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL IV. TRANSPORTDOKU-&lt;br&gt;MENT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14. Utfärdande av&lt;br&gt;konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. När transportören eller under-&lt;br&gt;transportören mottar godset i sin&lt;br&gt;vård skall transportören på av-&lt;br&gt;lastarens begäran utfärda ett&lt;br&gt;konossement till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konossementet får&lt;br&gt;undertecknas av den som&lt;br&gt;bemyndigats därtill av trans-&lt;br&gt;portören. Ett konossement som&lt;br&gt;har undertecknats av befäl-&lt;br&gt;havaren på det fartyg som trans-&lt;br&gt;porterar godset skall anses vara&lt;br&gt;undertecknat på transportörens&lt;br&gt;vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Underskriften på konos-&lt;br&gt;sementet får vara handskriven,&lt;br&gt;tryckt i faksimil, stansad,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stamped, in symbols, or made by&lt;br&gt;any other mechanical or&lt;br&gt;electronic means, if not&lt;br&gt;inconsistent with the law of the&lt;br&gt;country where the bill of lading&lt;br&gt;is issued.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15. Contents of bill of&lt;br&gt;lading&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The bill of lading must&lt;br&gt;include, inter alia, the following&lt;br&gt;particulars:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the general nature of the&lt;br&gt;goods, the leading marks&lt;br&gt;necessary for identification of&lt;br&gt;the goods, an express statement,&lt;br&gt;if applicable, as to the dangerous&lt;br&gt;character of the goods, the&lt;br&gt;number of packages or pieces,&lt;br&gt;and the weight of the goods or&lt;br&gt;their quantity otherwise express-&lt;br&gt;ed, all such particulars as&lt;br&gt;fumished by the shipper;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) the apparent condition of&lt;br&gt;the goods;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;the name and principal&lt;br&gt;place of business of the carrier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) the name of the shipper;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) the consignee if named by&lt;br&gt;the shipper;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) the port of loading under&lt;br&gt;the contract of carriage by sea&lt;br&gt;and the date on which the goods&lt;br&gt;were taken over by the carrier at&lt;br&gt;the port of loading;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) the port of discharge under&lt;br&gt;the contract of carriage by sea;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) the number of originals of&lt;br&gt;the bill of lading, if more than&lt;br&gt;one;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) the place of issuance of the&lt;br&gt;bill of lading;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämplad, i symboler eller fram- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;ställd på annan mekanisk eller Bilaga 5&lt;br&gt;elektronisk väg, om detta inte&lt;br&gt;strider mot lagen i det land där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konossementet utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15. Konossementets&lt;br&gt;innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Konossementet skall innehålla&lt;br&gt;bl.a. följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) godsets allmänna natur,&lt;br&gt;de väsentliga märken som&lt;br&gt;fordras för identifiering av&lt;br&gt;godset, i före kommande fall ett&lt;br&gt;uttryckligt angivande av godsets&lt;br&gt;farliga beskaffenhet, kolli- eller&lt;br&gt;stycketal samt godsets vikt eller&lt;br&gt;dess kvantitet uttryckt på annat&lt;br&gt;sätt, alla uppgifter sådana&lt;br&gt;avlastaren uppgivit dem;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;godsets synliga till-&lt;br&gt;stånd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) &amp;nbsp;transportörens namn&lt;br&gt;och orten där han har sitt&lt;br&gt;huvudkontor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) avlastarens namn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(e) mottagaren, om sådan&lt;br&gt;har angivits av avlastaren;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(f) den avtalade lastnings-&lt;br&gt;hamnen och den dag då godset&lt;br&gt;omhändertogs av transportören i&lt;br&gt;lastnings- hamnen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(g) &amp;nbsp;den avtalade loss-&lt;br&gt;ningshamnen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(h) &amp;nbsp;antalet original av&lt;br&gt;konossementet om mer än ett&lt;br&gt;konossement har utfärdats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) orten där konossementet&lt;br&gt;har utfärdats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) the signature of the carrier&lt;br&gt;or a person acting on his behalf;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) the freight to the extent&lt;br&gt;payable by the consignee or&lt;br&gt;other indication that freight is&lt;br&gt;payable by him;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) the statement referred to in&lt;br&gt;paragraph 3 of article 23;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) &amp;nbsp;&amp;nbsp;the statement, if&lt;br&gt;applicable, that the goods shall&lt;br&gt;or may be carried on deck;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(n) the date or the period of&lt;br&gt;delivery of the goods at the port&lt;br&gt;of discharge if expressly agreed&lt;br&gt;upon between the parties; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(o) &amp;nbsp;any increased limit or&lt;br&gt;limits of liability where agreed&lt;br&gt;in accordance with paragraph 4&lt;br&gt;of article 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. After the goods have been&lt;br&gt;loaded on board, if the shipper&lt;br&gt;so demands, the carrier must&lt;br&gt;issue to the shipper a &amp;quot;shipped&amp;quot;&lt;br&gt;bill of lading which, in addition&lt;br&gt;to the particulars required under&lt;br&gt;paragraph 1 of this article, must&lt;br&gt;State that the goods are on board&lt;br&gt;a named ship or ships, and the&lt;br&gt;date or dates of loading. If the&lt;br&gt;carrier has previously issued to&lt;br&gt;the shipper a bill of lading or&lt;br&gt;other document of title with&lt;br&gt;respect to any of such goods, on&lt;br&gt;request of the carrier, the&lt;br&gt;shipper must surrender such&lt;br&gt;document in exchange for a&lt;br&gt;&amp;quot;shipped&amp;quot; bill of lading. The&lt;br&gt;carrier may amend any&lt;br&gt;previously issued document in&lt;br&gt;order to meet the shipper’s&lt;br&gt;demand for a &amp;quot;shipped&amp;quot; bill of&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(j) &amp;nbsp;&amp;nbsp;namnteckning av&lt;br&gt;transportören eller person som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(k) &amp;nbsp;frakten i den ut-&lt;br&gt;sträckning den skall betalas av&lt;br&gt;mottagaren eller uppgift om att&lt;br&gt;frakt skall betalas av honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(l) uppgift som avses i&lt;br&gt;artikel 23 tredje punkten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(m) i förekommande fall,&lt;br&gt;uppgift om att godset skall eller&lt;br&gt;far transporteras på däck;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(n) den dag då eller den&lt;br&gt;tidsperiod inom vilken godset&lt;br&gt;skall utlämnas i lossnings-&lt;br&gt;hamnen, om uttrycklig överens-&lt;br&gt;kommelse härom föreligger&lt;br&gt;mellan parterna; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(o) den högre ansvarsgräns&lt;br&gt;eller de högre ansvarsgränser&lt;br&gt;som har avtalats enligt artikel 6&lt;br&gt;fjärde punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sedan godset har lastats&lt;br&gt;ombord skall transportören, om&lt;br&gt;avlastaren begär det, till&lt;br&gt;avlastaren utfärda ett ombord-&lt;br&gt;konossement vilket, utöver de&lt;br&gt;uppgifter som krävs enligt första&lt;br&gt;punkten, skall ange att godset&lt;br&gt;finns ombord på ett eller flera&lt;br&gt;namngivna fartyg samt dagen&lt;br&gt;eller dagarna för lastningen. Om&lt;br&gt;transportören tidigare till av-&lt;br&gt;lastaren för något sådant gods ut-&lt;br&gt;färdat ett konossement eller&lt;br&gt;annnat dokument som repre-&lt;br&gt;senterar godset, skall avlastaren&lt;br&gt;på transportörens begäran åter-&lt;br&gt;ställa dokumentet i utbyte mot ett&lt;br&gt;ombord konossement. Trans-&lt;br&gt;portören får ändra ett tidigare&lt;br&gt;utfärdat dokument för att&lt;br&gt;tillmötesgå avlastarens begäran&lt;br&gt;om ett ombordkonossement, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lading if, as amended, such&lt;br&gt;document includes all the&lt;br&gt;information required to be&lt;br&gt;contained in a &amp;quot;shipped&amp;quot; bill of&lt;br&gt;lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The absence in the bill of&lt;br&gt;lading of one or more particulars&lt;br&gt;referred to in this article does&lt;br&gt;not affect the legal character of&lt;br&gt;the document as a bill of lading&lt;br&gt;provided that it nevertheless&lt;br&gt;meets the requirements set out in&lt;br&gt;paragraph 7 of article 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 16. Bills of lading:&lt;br&gt;reservations and evidentiary&lt;br&gt;effect&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. If the bill of lading contains&lt;br&gt;particulars concerning the&lt;br&gt;general nature, leading marks,&lt;br&gt;number of packages or pieces,&lt;br&gt;weight or quantity of the goods&lt;br&gt;which the carrier or other person&lt;br&gt;issuing the bill of lading on his&lt;br&gt;behalf knows or has reasonable&lt;br&gt;grounds to suspect do not&lt;br&gt;accurately represent the goods&lt;br&gt;actually taken over or, where a&lt;br&gt;&amp;quot;shipped” bill of lading is&lt;br&gt;issued, loaded, or if he had no&lt;br&gt;reasonable means of checking&lt;br&gt;such particulars, the carrier or&lt;br&gt;such other person must insert in&lt;br&gt;the bill of lading a reservation&lt;br&gt;specifying these inaccuracies,&lt;br&gt;grounds of suspicion or the&lt;br&gt;absence of reasonable means of&lt;br&gt;checking.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. If the carrier or other&lt;br&gt;person issuing the bill of lading&lt;br&gt;on his behalf fails to note on the&lt;br&gt;bill of lading the apparent&lt;br&gt;condition of the goods, he is&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta dokument i den ändrade&lt;br&gt;formen innefattar alla de upplys-&lt;br&gt;ningar som skall finnas i ett&lt;br&gt;ombordkonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avsaknaden i konos-&lt;br&gt;sementet av en eller flera av de&lt;br&gt;uppgifter som avses i denna&lt;br&gt;artikel påverkar inte dokumentets&lt;br&gt;rättsliga natur som konossement&lt;br&gt;förutsatt att det uppfyller de krav&lt;br&gt;som anges i artikel 1 sjunde&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16. Konossement;&lt;br&gt;reservationer och bevisverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om konossementet innehåller&lt;br&gt;uppgifter om godsets allmänna&lt;br&gt;natur, väsentliga märken, kolli-&lt;br&gt;eller stycketal, vikt eller&lt;br&gt;kvantitet, vilka transportören&lt;br&gt;eller annan som utfärdar&lt;br&gt;konossement på hans vägnar vet&lt;br&gt;eller har skälig anledning miss-&lt;br&gt;tänka inte på ett riktigt sätt mot-&lt;br&gt;svarar det gods som faktiskt har&lt;br&gt;mottagits eller, om ett ombord-&lt;br&gt;konossement har utfärdats,&lt;br&gt;lastats, eller har han inte haft&lt;br&gt;rimliga möjligheter att kontrol-&lt;br&gt;lera sådana uppgifter, skall trans-&lt;br&gt;portören eller den som handlar&lt;br&gt;på hans vägnar i konossementet&lt;br&gt;ta in ett förbehåll som ut-&lt;br&gt;tryckligen anger dessa&lt;br&gt;felaktigheter eller anledningar till&lt;br&gt;misstanke eller frånvaron av&lt;br&gt;rimliga kontrollmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om transportören eller&lt;br&gt;annan som på hans vägnar&lt;br&gt;utfärdar konossement underlåter&lt;br&gt;att i konossementet anteckna&lt;br&gt;godsets synliga tillstånd skall han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deemed to have noted on the bill&lt;br&gt;of lading that the goods were in&lt;br&gt;apparent good condition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Except for particulars in&lt;br&gt;respect of which and to the&lt;br&gt;extent to which a reservation&lt;br&gt;permitted under paragraph 1 of&lt;br&gt;this article has been entered:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) the bill of lading is prima&lt;br&gt;facie evidence of the taking over&lt;br&gt;or, where a &amp;quot;shipped&amp;quot; bill of&lt;br&gt;lading is issued, loading, by the&lt;br&gt;carrier of the goods as described&lt;br&gt;in the bill of lading; and&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) proof to the contrary by the&lt;br&gt;carrier is not admissible if the&lt;br&gt;bill of lading has been&lt;br&gt;transferred to a third party,&lt;br&gt;including a consignee, who in&lt;br&gt;good faith has acted in reliance&lt;br&gt;on the description of the goods&lt;br&gt;therein.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. A bill of lading which does&lt;br&gt;not, as provided in paragraph 1,&lt;br&gt;subparagraph (k) of article 15,&lt;br&gt;set forth the freight or otherwise&lt;br&gt;indicate that freight is payable by&lt;br&gt;the consignee or does not set&lt;br&gt;forth demurrage incurred at the&lt;br&gt;port of loading payable by the&lt;br&gt;consignee, is prima facie&lt;br&gt;evidence that no freight or such&lt;br&gt;demurrage is payable by him.&lt;br&gt;However, proof to the contrary&lt;br&gt;by the carrier is not admissible&lt;br&gt;when the bill of lading has been&lt;br&gt;transferred to a third party,&lt;br&gt;including a consignee, who in&lt;br&gt;good faith has acted in reliance&lt;br&gt;on the absence in the bill of&lt;br&gt;lading of any such indication.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses ha antecknat i konos- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sementet att godset var i gott Bilaga 5&lt;br&gt;synligt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Med undantag för&lt;br&gt;uppgifter, beträffande vilka ett&lt;br&gt;enligt första punkten tillåtet&lt;br&gt;förbehåll har gjorts och i den&lt;br&gt;utsträckning detta har skett:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) skall konossementet, om&lt;br&gt;annat ej styrks, utgöra bevis om&lt;br&gt;att godset har mottagits eller, om&lt;br&gt;ett ombordkonossement har ut-&lt;br&gt;färdats, lastats av transportören&lt;br&gt;såsom det har beskrivits i&lt;br&gt;konossementet; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) är motbevisning inte&lt;br&gt;tillåten om konossementet har&lt;br&gt;överlåtits till tredje man,&lt;br&gt;mottagaren inbegripen, som i&lt;br&gt;god tro har handlat i förlitan på&lt;br&gt;beskrivningen av godset i&lt;br&gt;konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ett konossement som&lt;br&gt;inte, enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;artikel 15 första punkten (k),&lt;br&gt;anger frakten eller på annat sätt&lt;br&gt;utvisar att frakt skall betalas av&lt;br&gt;mottagaren eller som inte anger&lt;br&gt;ersättningen för överliggetid i&lt;br&gt;lastningshamnen vilken skall&lt;br&gt;betalas av mottagaren, utgör, om&lt;br&gt;ej annat styrks, bevis för att&lt;br&gt;ingen frakt eller sådan ersättning&lt;br&gt;för överliggetid skall betalas av&lt;br&gt;honom. Motbevisning från trans-&lt;br&gt;portörens sida är dock inte&lt;br&gt;tillåten när konossementet har&lt;br&gt;överlåtits till tredje man,&lt;br&gt;mottagaren inbegripen, som i&lt;br&gt;god tro har handlat i förlitan på&lt;br&gt;frånvaron av sådan uppgift i&lt;br&gt;konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 17. Guarantees by the&lt;br&gt;shipper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The shipper is deemed to have&lt;br&gt;guaranteed to the carrier the&lt;br&gt;accuracy of particulars relating&lt;br&gt;to the general nature of the&lt;br&gt;goods, their marks, number,&lt;br&gt;weight and quantity as fumished&lt;br&gt;by him for insertion in the bill of&lt;br&gt;lading. The shipper must&lt;br&gt;indemnify the carrier against the&lt;br&gt;loss resulting from inaccuracies&lt;br&gt;in such particulars. The shipper&lt;br&gt;remains liable even if the bill of&lt;br&gt;lading has been transferred by&lt;br&gt;him. The right of the carrier to&lt;br&gt;such indemnity in no way limits&lt;br&gt;his liability under the contract of&lt;br&gt;carriage by sea to any person&lt;br&gt;other than the shipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any letter of guarantee or&lt;br&gt;agreement by which the shipper&lt;br&gt;undertakes to indemnify the&lt;br&gt;carrier against loss resulting&lt;br&gt;from the issuance of the bill of&lt;br&gt;lading by the carrier, or by&lt;br&gt;person acting on his behalf,&lt;br&gt;without entering a reservation&lt;br&gt;relating to particulars fumished&lt;br&gt;by the shipper for insertion in&lt;br&gt;the bill of lading, or to the&lt;br&gt;apparent condition of the goods,&lt;br&gt;is void and of no effect as&lt;br&gt;against any third party, including&lt;br&gt;a consignee, to whom the bill of&lt;br&gt;lading has been transferred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Such letter of guarantee or&lt;br&gt;agreement is valid as against the&lt;br&gt;shipper unless the carrier or the&lt;br&gt;person acting on his behalf, by&lt;br&gt;omitting the reservation referred&lt;br&gt;to in paragraph 2 of this article,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17. Avlastarens&lt;br&gt;garantiansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Avlastaren skall anses ha&lt;br&gt;tillförsäkrat transportören&lt;br&gt;riktigheten av de uppgifter om&lt;br&gt;godsets allmänna natur, dess&lt;br&gt;märken, antal, vikt och kvantitet&lt;br&gt;sådana de har uppgivits av&lt;br&gt;honom för att föras in i&lt;br&gt;konossementet. Avlastaren skall&lt;br&gt;gottgöra transportören för förlust&lt;br&gt;som uppkommer till följd av att&lt;br&gt;sådana uppgifter är felaktiga.&lt;br&gt;Avlastaren förblir ansvarig även&lt;br&gt;om han har överlåtit konos-&lt;br&gt;sementet. Transportörens rätt till&lt;br&gt;sådan gottgörelse inskränker på&lt;br&gt;intet sätt hans ansvarighet enligt&lt;br&gt;avtalet om sjötransport i för&lt;br&gt;hållande till annan person än av-&lt;br&gt;lastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje garantiförbindelse&lt;br&gt;eller överenskommelse, genom&lt;br&gt;vilken avlastaren åtar sig att&lt;br&gt;gottgöra transportören för förlust&lt;br&gt;som uppkommer till följd av att&lt;br&gt;transportören eller någon som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar utfärdar&lt;br&gt;konossement utan att förbehåll&lt;br&gt;görs för de uppgifter som&lt;br&gt;avlastaren lämnar för införande i&lt;br&gt;konossementet eller för godsets&lt;br&gt;synliga tillstånd, är ogiltig och&lt;br&gt;utan verkan mot varje tredje&lt;br&gt;man, mottagaren inbegripen, till&lt;br&gt;vilken konossementet har&lt;br&gt;överlåtits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En sådan garanti-&lt;br&gt;förbindelse eller överens-&lt;br&gt;kommelse, är bindande för av-&lt;br&gt;lastaren, såvida inte&lt;br&gt;transportören eller den som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intends to defraud a third party,&lt;br&gt;including a consignee, who acts&lt;br&gt;in reliance on the description of&lt;br&gt;the goods in the bill of lading. In&lt;br&gt;the latter case, if the reservation&lt;br&gt;omitted relätes to particulars&lt;br&gt;fumished by the shipper for&lt;br&gt;insertion in the bill of lading, the&lt;br&gt;carrier has no right of indemnity&lt;br&gt;from the shipper pursuant to&lt;br&gt;paragraph 1 of this article.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. In the case of intended fraud&lt;br&gt;referred to in paragraph 3 of this&lt;br&gt;article the carrier is liable,&lt;br&gt;without the benefit of the&lt;br&gt;limitation of liablility provided&lt;br&gt;for in this Convention, for the&lt;br&gt;loss incurred by a third party,&lt;br&gt;including a consignee, because&lt;br&gt;he has acted in reliance on the&lt;br&gt;description of the goods in the&lt;br&gt;bill of lading.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 18. Documents other than&lt;br&gt;bilis of lading&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Where a carrier issues a&lt;br&gt;document other than a bill of&lt;br&gt;lading to evidence the receipt of&lt;br&gt;the goods to be carried, such a&lt;br&gt;document is prima facie evidence&lt;br&gt;of the conclusion of the contract&lt;br&gt;of carriage by sea and the taking&lt;br&gt;over by the carrier of the goods&lt;br&gt;as therein described.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utelämna sådant förbehåll Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;som avses i andra punkten har Bilaga 5&lt;br&gt;för avsikt att vilseleda tredje&lt;br&gt;man, mottagaren inbegripen,&lt;br&gt;som handlar i förlitan på&lt;br&gt;beskrivningen av godset i&lt;br&gt;konossementet. I sistnämnda fall&lt;br&gt;har transportören, om det&lt;br&gt;utelämnade förbehållet avser&lt;br&gt;uppgifter som avlastaren har&lt;br&gt;lämnat för införande i&lt;br&gt;konossementet, inte rätt till&lt;br&gt;gottgörelse från avlastaren enligt&lt;br&gt;första punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreligger sådan be-&lt;br&gt;drägeriavsikt som avses i tredje&lt;br&gt;punkten är transportören, utan&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning enligt&lt;br&gt;denna konvention, ansvarig för&lt;br&gt;den förlust som tredje man,&lt;br&gt;mottagaren inbegripen, har&lt;br&gt;åsamkats därför att han handlat i&lt;br&gt;förlitan på beskrivningen av god-&lt;br&gt;set i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18. Andra dokument än&lt;br&gt;konossement&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören utfärdar ett&lt;br&gt;annat dokument än konossement,&lt;br&gt;vilket skall tjäna som bevis för&lt;br&gt;mottagandet av det gods som&lt;br&gt;skall transporteras, utgör detta&lt;br&gt;dokument, om annat ej styrks,&lt;br&gt;bevis om att ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport har träffats och om&lt;br&gt;att godset har mottagits av trans-&lt;br&gt;portören sådant det har beskrivits&lt;br&gt;i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART V. CLAIMS AND&lt;br&gt;ACTIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 19. Notice of loss,&lt;br&gt;damage or delay&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Unless notice of loss or&lt;br&gt;damage, specifying the general&lt;br&gt;nature of such loss or damage, is&lt;br&gt;given in writing by the consignee&lt;br&gt;to the carrier not later than the&lt;br&gt;working day after the day when&lt;br&gt;the goods where handed over to&lt;br&gt;the consignee, such handing over&lt;br&gt;is prima facie evidence of the&lt;br&gt;delivery by the carrier of the&lt;br&gt;goods as described in the&lt;br&gt;document of transport or, if no&lt;br&gt;such document has been issued,&lt;br&gt;in good condition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where the loss or damage is&lt;br&gt;not apparent, the provisions of&lt;br&gt;paragraph 1 of this article apply&lt;br&gt;correspondingly if notice in&lt;br&gt;writing is not given within 15&lt;br&gt;consecutive days after the day&lt;br&gt;when the goods were handed&lt;br&gt;over to the consignee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. If the state of the goods at&lt;br&gt;the time they were handed over&lt;br&gt;to the consignee has been the&lt;br&gt;subject of a joint survey or&lt;br&gt;inspection by the parties, notice&lt;br&gt;in writing need not be given of&lt;br&gt;loss or damage ascertained&lt;br&gt;during such survey or inspection.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. In the case of any actual or&lt;br&gt;apprehended loss or damage the&lt;br&gt;carrier and the consignee must&lt;br&gt;give all reasonable facilities to&lt;br&gt;each other for inspecting and&lt;br&gt;tallying the goods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. No compensation shall be&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL V. REKLAMATION OCH&lt;br&gt;RÄTTEGÅNG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19. Underrättelse om&lt;br&gt;förlust, skada eller dröjsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Om mottagaren inte senast&lt;br&gt;första vardagen efter den dag då&lt;br&gt;godset överlämnades till honom&lt;br&gt;skriftligen underrättar trans-&lt;br&gt;portören om förlust eller skada,&lt;br&gt;med angivande av förlustens&lt;br&gt;eller skadans allmänna be-&lt;br&gt;skaffenhet, utgör överlämnandet,&lt;br&gt;om annat ej styrks, bevis för att&lt;br&gt;transportören lämnat ut godset&lt;br&gt;sådant detta har beskrivits i&lt;br&gt;transportdokumentet eller, om&lt;br&gt;sådant dokument inte har&lt;br&gt;utfärdats, i gott tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om förlusten eller&lt;br&gt;skadan inte är uppenbar,&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i första&lt;br&gt;punkten om skriftlig under-&lt;br&gt;rättelse inte lämnas inom 15 på&lt;br&gt;varandra följande dagar efter den&lt;br&gt;dag då godset överlämnades till&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om godset tillstånd vid&lt;br&gt;tidpunkten för överlämnadet till&lt;br&gt;mottagaren varit föremål för en&lt;br&gt;gemensam granskning eller&lt;br&gt;besiktning av parterna, behöver&lt;br&gt;skriftlig underrättelse om förlust&lt;br&gt;eller skada som har konstaterats&lt;br&gt;vid granskningen eller besikt-&lt;br&gt;ningen inte lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. När faktisk eller befarad&lt;br&gt;förlust eller skada föreligger&lt;br&gt;skall transportören och mot-&lt;br&gt;tagaren ge varandra allt rimligt&lt;br&gt;bistånd för besiktning och&lt;br&gt;kontrollräkning av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Om skriftlig under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;payable for loss resulting from&lt;br&gt;delay in delivery unless a notice&lt;br&gt;has been given in writing to the&lt;br&gt;carrier within 60 consecutive&lt;br&gt;days after the day when the&lt;br&gt;goods were handed over to the&lt;br&gt;consignee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. If the goods have been&lt;br&gt;delivered by an actual carrier,&lt;br&gt;any notice given under this&lt;br&gt;article to him shall have the&lt;br&gt;same effect as if it had been&lt;br&gt;given to the carrier, and any&lt;br&gt;notice given to the carrier, and&lt;br&gt;any notice given to the carrier&lt;br&gt;shall have effect as if given to&lt;br&gt;such actual carrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Unless notice of loss or&lt;br&gt;damage, specifying the general&lt;br&gt;nature of the loss or damage, is&lt;br&gt;given in writing by the carrier or&lt;br&gt;actual carrier to the shipper not&lt;br&gt;later than 90 consecutive days&lt;br&gt;after the occurrence of such loss&lt;br&gt;or damage or after the delivery&lt;br&gt;of the goods in accordance with&lt;br&gt;paragraph 2 of article 4,&lt;br&gt;whichever is later, the failure to&lt;br&gt;give such notice is prima facie&lt;br&gt;evidence that the carrier or the&lt;br&gt;actual carrier has sustained no&lt;br&gt;loss or damage due to the fault&lt;br&gt;or neglect of the shipper, his&lt;br&gt;servants or agents.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. For the purpose of this&lt;br&gt;article, notice given to a a&lt;br&gt;person acting on the carrier’s or&lt;br&gt;the actual carrier’s behalf,&lt;br&gt;including the master or the&lt;br&gt;officer in charge of the ship, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelse inte har lämnats till Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;transportören inom 60 på Bilaga 5&lt;br&gt;varandra följande dagar efter den&lt;br&gt;dag då godset överlämnades till&lt;br&gt;mottagaren behöver ersättning&lt;br&gt;för förlust till följd av dröjsmål&lt;br&gt;med godsets utlämnande inte&lt;br&gt;betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om godset har lämnats&lt;br&gt;ut av en undertransportör skall&lt;br&gt;en till honom lämnad under-&lt;br&gt;rättelse enligt denna artikel ha&lt;br&gt;samma verkan som om den hade&lt;br&gt;lämnats till transportören och en&lt;br&gt;underrättelse som har lämnats till&lt;br&gt;transportören skall ha samma&lt;br&gt;verkan som om den hade lämnats&lt;br&gt;till undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om transportören eller&lt;br&gt;undertransportören inte lämnar&lt;br&gt;avsändaren skriftlig underrättelse&lt;br&gt;om förlust eller skada, med&lt;br&gt;angivande av förlustens eller&lt;br&gt;skadans allmänna beskaffenhet&lt;br&gt;inom 90 på varandra följande&lt;br&gt;dagar efter det att förlusten eller&lt;br&gt;skadan uppkom eller, om det är&lt;br&gt;senare, efter utlämnandet av&lt;br&gt;godset i enlighet med artikel 4&lt;br&gt;andra punkten, skall, om annat&lt;br&gt;ej styrks, avsaknanden av en&lt;br&gt;sådan underrättelse utgöra bevis&lt;br&gt;om att transportören eller&lt;br&gt;undertransportören inte har lidit&lt;br&gt;någon förlust eller skada som&lt;br&gt;beror på fel och försummelse av&lt;br&gt;avsändaren, hans anställda eller&lt;br&gt;medhjälpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna artikel skall underrättelse&lt;br&gt;som har lämnats till någon som&lt;br&gt;handlar på transportörens eller&lt;br&gt;undertransportörens vägnar, be-&lt;br&gt;fälhavaren eller annat på fartyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;to a person acting on the&lt;br&gt;shipper’s behalf is deemed to&lt;br&gt;have been given to the carrier, to&lt;br&gt;the actual carrier or to the&lt;br&gt;shipper, respectively.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 20. Limitation of actions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any action relating to carriage&lt;br&gt;of goods under this Convention&lt;br&gt;is time-barred if judicial or&lt;br&gt;arbitral proceedings have not&lt;br&gt;been instituted within a period of&lt;br&gt;two years.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The limitation period&lt;br&gt;commences on the day on which&lt;br&gt;the carrier has delivered the&lt;br&gt;goods or part thereof or, in cases&lt;br&gt;where no goods have been&lt;br&gt;delivered, on the last day on&lt;br&gt;which the goods should have&lt;br&gt;been delivered.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The day on which the&lt;br&gt;limitation period commences is&lt;br&gt;not included in the period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The person against whom a&lt;br&gt;claim is made may at any time&lt;br&gt;during the running of the&lt;br&gt;limitation period extend that&lt;br&gt;period by a declaration in&lt;br&gt;writing to the claimant. This&lt;br&gt;period may be further extended&lt;br&gt;by another declaration or&lt;br&gt;deklarations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. An action for indemnity by&lt;br&gt;a person held liable may be&lt;br&gt;instituted even after the&lt;br&gt;expiration of the limitation&lt;br&gt;period provided for in the&lt;br&gt;preceding paragraphs if instituted&lt;br&gt;within the time allowed by the&lt;br&gt;law of the State where&lt;br&gt;proceedings are instituted.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarigt befäl inbegripna, eller&lt;br&gt;till någon som handlar på av-&lt;br&gt;sändarens vägnar anses ha&lt;br&gt;lämnats till transportören respek-&lt;br&gt;tive till undertransportören eller&lt;br&gt;till avsändaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20. Preskription&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Talan som hänför sig till&lt;br&gt;godstransport enligt denna&lt;br&gt;konvention preskriberas om&lt;br&gt;domstols- eller skiljedoms-&lt;br&gt;förfarande inte har inletts inom&lt;br&gt;en tid av två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Preskriptionstiden börjar&lt;br&gt;den dag då transportören har&lt;br&gt;lämnat ut godset eller en del av&lt;br&gt;detta eller, i fall då godset inte&lt;br&gt;har lämnats ut, den sista dag då&lt;br&gt;detta borde ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den dag då preskrip-&lt;br&gt;tionstiden börjar innefattas inte i&lt;br&gt;preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den mot vilken krav har&lt;br&gt;framställts kan när som helst&lt;br&gt;under preskriptionstiden förlänga&lt;br&gt;denna genom en skriftlig för-&lt;br&gt;klaring till den skadelidande.&lt;br&gt;Denna tid kan förlängas&lt;br&gt;ytterligare en eller flera gånger&lt;br&gt;genom ytterligare förklaring eller&lt;br&gt;förklaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Regresstalan av någon&lt;br&gt;som gjorts skadeståndsansvarig&lt;br&gt;får väckas även efter utgången&lt;br&gt;av den preskriptionstid som före-&lt;br&gt;skrivs i föregående punkter om&lt;br&gt;den väcks inom den tid som är&lt;br&gt;tillåten enligt lagen i den stat där&lt;br&gt;rättsliga åtgärder har vidtagits.&lt;br&gt;Den tillåtna tiden får dock inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;However, the time allowed shall&lt;br&gt;not be less than 90 days com-&lt;br&gt;mencing from the day when the&lt;br&gt;person instituting such action for&lt;br&gt;indemnity has settled the claim&lt;br&gt;or has been served with process&lt;br&gt;in the action against himself.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 21. Jurisdiction&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;In judicial proceedings&lt;br&gt;relating to carriage of goods&lt;br&gt;under this Convention the&lt;br&gt;plaintiff, at his option, may&lt;br&gt;institute an action in a court&lt;br&gt;which, according to the law of&lt;br&gt;the State where the court is&lt;br&gt;situated, is competent and within&lt;br&gt;jurisdiction of which is situated&lt;br&gt;one of the following places:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) &amp;nbsp;the principal place of&lt;br&gt;business or, in the absence&lt;br&gt;thereof, the habitual residence of&lt;br&gt;the defendant; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;the place where the&lt;br&gt;contract was made provided that&lt;br&gt;the defendant has there a place&lt;br&gt;of business, branch or agency&lt;br&gt;through which the contract was&lt;br&gt;made; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) the port of loading or the&lt;br&gt;port of discharge; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) &amp;nbsp;&amp;nbsp;any additional place&lt;br&gt;designated for that purpose in&lt;br&gt;the contract of carriage by sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. (a) Notwithstanding the&lt;br&gt;preceding provisions of this&lt;br&gt;article, an action may be&lt;br&gt;instituted in the courts of any&lt;br&gt;port or place in a Contracting&lt;br&gt;State at which the carrying&lt;br&gt;vessel or any other vessel of the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understiga 90 dagar räknat från Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;den dag då den som väckt Bilaga 5&lt;br&gt;regresstalan har infriat anspråket&lt;br&gt;eller har mottagit stämning&lt;br&gt;avseende detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21. Jurisdiktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I fråga om rättsliga åtgärder&lt;br&gt;som hänför sig till godstransport&lt;br&gt;enligt denna konvention får&lt;br&gt;talan, efter kärandens val,&lt;br&gt;väckas vid en domstol som,&lt;br&gt;enligt lagen i den stat där&lt;br&gt;domstolen är belägen, är behörig&lt;br&gt;och inom vars jurisdiktions-&lt;br&gt;område en av följande orter är&lt;br&gt;belägen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) den ort där svaranden&lt;br&gt;har sitt huvudkontor eller, om&lt;br&gt;huvudkontor saknas, den ort där&lt;br&gt;svaranden är varaktigt bosatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) &amp;nbsp;den ort där avtalet&lt;br&gt;ingicks, förutsatt att svaranden&lt;br&gt;där har driftställe för sin rörelse,&lt;br&gt;filial eller företrädare genom&lt;br&gt;vars förmedling avtalet ingåtts;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) den ort där lastnings-&lt;br&gt;eller lossningshamnen är&lt;br&gt;belägen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) annan ort som för detta&lt;br&gt;ändamål har angetts i avtalet om&lt;br&gt;sjötransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. (a) Oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i de föregående&lt;br&gt;bestämmelserna i denna artikel&lt;br&gt;får talan väckas vid domstol för&lt;br&gt;den hamn eller den ort i en&lt;br&gt;fördragsslutande stat där det&lt;br&gt;fartyg med vilket godset har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;same ownership may have been&lt;br&gt;arrested in accordance with&lt;br&gt;applicable rules of the law of&lt;br&gt;that State and of intemational&lt;br&gt;law. However, in such a case, at&lt;br&gt;the petition of the defendant, the&lt;br&gt;claimant must remove the action,&lt;br&gt;at his choice, to one of the&lt;br&gt;jurisdictions referred to in&lt;br&gt;paragraph 1 of this article for the&lt;br&gt;determination of the claim, but&lt;br&gt;before such removal the&lt;br&gt;defendant must furnish security&lt;br&gt;sufficient to énsure payment of&lt;br&gt;any judgement that may sub-&lt;br&gt;sequently be awared to the&lt;br&gt;claimant in the action.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transporterats eller annat fartyg Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;som tillhör samma ägare har Bilaga 5&lt;br&gt;blivit föremål för kvarstad eller&lt;br&gt;annan säkerhetsåtgärd i enlighet&lt;br&gt;med i den staten tillämplig lag&lt;br&gt;och i enlighet med internationell&lt;br&gt;rätt. I ett sådant fall måste dock&lt;br&gt;talan på svarandens begäran&lt;br&gt;flyttas över, efter kärandens val,&lt;br&gt;till en av de domstolar som&lt;br&gt;anges i första punkten för att&lt;br&gt;denna skall avgöra tvisten, men&lt;br&gt;innan en sådan överflyttning&lt;br&gt;måste svaranden ställa tillräcklig&lt;br&gt;säkerhet för ersättning som&lt;br&gt;senare genom dom kan komma&lt;br&gt;att tillerkännas käranden i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) All questions relating to the&lt;br&gt;sufficiency or otherwise of the&lt;br&gt;security shall be determined by&lt;br&gt;the court of the port or place of&lt;br&gt;arrest.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;No judicial proceedings&lt;br&gt;relating to carriage of goods&lt;br&gt;under this Convention may be&lt;br&gt;instituted in a place not specified&lt;br&gt;in paragraph 1 or 2 of this&lt;br&gt;article. The provisions of this&lt;br&gt;paragraph do not constitute an&lt;br&gt;obstacle to the jurisdiction of the&lt;br&gt;Contracting State for provisional&lt;br&gt;or protective measures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. (a) Where an action has been&lt;br&gt;instituted in a court competent&lt;br&gt;under paragraph 1 or 2 of this&lt;br&gt;article or where judgement has&lt;br&gt;been delivered by such a court,&lt;br&gt;no new action may be started&lt;br&gt;between the same parties on the&lt;br&gt;same grounds unless the&lt;br&gt;judgement of the court before&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) Alla frågor om&lt;br&gt;säkerhetens tillräcklighet eller&lt;br&gt;som eljest rör säkerheten skall&lt;br&gt;avgöras av domstolen för den&lt;br&gt;hamn eller den ort där beslutet&lt;br&gt;om kvarstad eller annan&lt;br&gt;säkerhetsåtgärd har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Rättsliga åtgärder som&lt;br&gt;hänför sig till godstransport&lt;br&gt;enligt denna konvention får inte&lt;br&gt;inledas på en ort som inte anges&lt;br&gt;i första och andra punkten i&lt;br&gt;denna artikel. Bestämmelserna i&lt;br&gt;denna punkt utgör inte hinder för&lt;br&gt;en domstol i en fördragsslutande&lt;br&gt;stat att fatta provisoriska beslut&lt;br&gt;eller vidta säkerhetsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. (a) Om talan har väckts&lt;br&gt;vid en domstol som är behörig&lt;br&gt;enligt första eller andra punkten&lt;br&gt;i denna artikel eller om dom har&lt;br&gt;avkunnats av en sådan domstol,&lt;br&gt;får ny talan på samma grunder&lt;br&gt;inte väckas mellan samma parter,&lt;br&gt;såvida inte domen som avkunnats&lt;br&gt;av den domstol vid vilken den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;which the first action was&lt;br&gt;instituted is not enforceable in&lt;br&gt;the country in which the new&lt;br&gt;proceedings are instituted;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) for the purpose of this&lt;br&gt;article the institution of measures&lt;br&gt;with a view to obtaining&lt;br&gt;enforcement of a judgement is&lt;br&gt;not considered as the starting of&lt;br&gt;a new action;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) for the purpose of this&lt;br&gt;article, the removal of an action&lt;br&gt;to a different court within the&lt;br&gt;same country, or to a court in&lt;br&gt;another country, in accordance&lt;br&gt;with paragraph 2 (a) of this&lt;br&gt;article, is not be considered as&lt;br&gt;the starting of a new action.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Notwithstanding the&lt;br&gt;provisions of the preceding&lt;br&gt;paragraphs, an agreement made&lt;br&gt;by the parties, after a claim&lt;br&gt;under the contract of carriage by&lt;br&gt;sea has arisen, which designates&lt;br&gt;the place where the claimant&lt;br&gt;may institute an action, is&lt;br&gt;effective.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 22. Arbitration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Subject to the provisions of&lt;br&gt;this article, parties may provide&lt;br&gt;by agreement evidenced in&lt;br&gt;writing that any dispute that may&lt;br&gt;arise relating to carriage of&lt;br&gt;goods under this Convention&lt;br&gt;shall be referred to arbitration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where a charter-party&lt;br&gt;contains a provision that disputes&lt;br&gt;arising thereunder shall be&lt;br&gt;referred to arbitration and a bill&lt;br&gt;of lading issued pursuant to the&lt;br&gt;charter-party does not contain a&lt;br&gt;special annotation providing that&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första talan väcktes, inte är&lt;br&gt;verkställbar i den stat där den&lt;br&gt;nya rättegången har inletts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna artikel skall vidtagna&lt;br&gt;åtgärder för verkställighet av en&lt;br&gt;dom inte anses som väckande av&lt;br&gt;ny talan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) vid tillämpningen av&lt;br&gt;denna artikel skall överflyttning&lt;br&gt;av talan enligt andra punkten (a)&lt;br&gt;till en särskild domstol i samma&lt;br&gt;stat eller till en domstol i en&lt;br&gt;annan stat inte anses som&lt;br&gt;väckande av ny talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i de föregående&lt;br&gt;punkterna skall ett avtal mellan&lt;br&gt;parterna efter det att tvist&lt;br&gt;uppkommit i anledning av avtalet&lt;br&gt;om sjötransport, vilket avtal&lt;br&gt;anger den ort där käranden får&lt;br&gt;väcka talan, vara giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 22. Skiljedom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna artikel får&lt;br&gt;parterna skriftligen avtala att&lt;br&gt;uppkommen tvist som hänför sig&lt;br&gt;till godstransport enligt denna&lt;br&gt;konvention skall hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande genom skiljedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om ett certeparti&lt;br&gt;innehåller en bestämmelse om att&lt;br&gt;tvister som hänför sig till detta&lt;br&gt;skall hänskjutas till avgörande&lt;br&gt;genom skiljedom och ett&lt;br&gt;konossement som har utfärdats&lt;br&gt;enligt certepartiet inte innehåller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;such provision shall be binding&lt;br&gt;upon the holder of the bill of&lt;br&gt;lading, the carrier may not&lt;br&gt;invoke such provision as against&lt;br&gt;a holder having acquired the bill&lt;br&gt;of lading in good faith.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The arbitration proceedings&lt;br&gt;shall, at the option of the&lt;br&gt;claimant, be instituted at one of&lt;br&gt;the following places:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) a place in a State within&lt;br&gt;whose territory is situated:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) &amp;nbsp;the principal place of&lt;br&gt;business of the defendant or, in&lt;br&gt;the absence thereof, the habitual&lt;br&gt;residence of the defendant; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;the place where the&lt;br&gt;contract was made, provided that&lt;br&gt;the defendant has there a place&lt;br&gt;of business, branch or agency&lt;br&gt;through which the contract was&lt;br&gt;made; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) the port of loading or the&lt;br&gt;port of discharge; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) any place designated for&lt;br&gt;that purpose in the arbitration&lt;br&gt;clause or agreement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The arbitrator or abritration&lt;br&gt;tribunal shall apply the rules of&lt;br&gt;this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;The provisions of&lt;br&gt;paragraphs 3 and 4 of this article&lt;br&gt;are deemed to be part of every&lt;br&gt;arbitration clause or agreement,&lt;br&gt;and any term of such clause or&lt;br&gt;agreement which is inconsistent&lt;br&gt;therewith is null and void.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Nothing in this article&lt;br&gt;affects the validity of an&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild anteckning om att en&lt;br&gt;sådan bestämmelse skall vara&lt;br&gt;bindande för innehavaren av&lt;br&gt;konossementet, får transportören&lt;br&gt;inte åberopa bestämmelsen mot&lt;br&gt;en innehavare som har förvärvat&lt;br&gt;konossementet i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skiljedomsförfarandet&lt;br&gt;skall, efter kärandens val,&lt;br&gt;inledas på en av följande orter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) en ort i en stat inom&lt;br&gt;vars territorium är belägen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(i) den ort där svaranden&lt;br&gt;har sitt huvudkontor eller, om&lt;br&gt;sådan ort saknas, den ort där&lt;br&gt;svaranden är varaktigt bosatt;&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ii) &amp;nbsp;den ort där avtalet&lt;br&gt;ingicks, förutsatt att svaranden&lt;br&gt;där har driftställe för sin rörelse,&lt;br&gt;filial eller företrädare genom&lt;br&gt;vars förmedling avtalet har&lt;br&gt;ingåtts; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(iii) den ort där lastnings-&lt;br&gt;hamnen eller lossningshamnen är&lt;br&gt;belägen; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) annan ort som för detta&lt;br&gt;ändamål angetts i skiljdoms-&lt;br&gt;klausulen eller i skiljeavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skiljemannen eller&lt;br&gt;skiljedomstolen skall tillämpa&lt;br&gt;bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelserna i tredje&lt;br&gt;och fjärde punkten i denna&lt;br&gt;artikel skall anses utgöra del av&lt;br&gt;varje skiljedomsklausul eller&lt;br&gt;skiljeavtal och ett villkor i en&lt;br&gt;sådan klausul eller i ett sådant&lt;br&gt;avtal som strider mot dessa&lt;br&gt;bestämmelserna är ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Inget i denna artikel&lt;br&gt;påverkar giltigheten av ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;agreement relating to arbitration&lt;br&gt;made by the parties after the&lt;br&gt;claim under the contract of&lt;br&gt;carriage by sea has arisen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART VI. SUPPLEMENTARY&lt;br&gt;PROVISIONS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 23. Contractual&lt;br&gt;stipulations&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Any stipulation in a contract&lt;br&gt;of carriage by sea, in a bill of&lt;br&gt;lading, or in any other document&lt;br&gt;evidencing the contract of&lt;br&gt;carriage by sea is null and void&lt;br&gt;to the extent that it derogates,&lt;br&gt;directly or indirectly from the&lt;br&gt;provisions of this Convention.&lt;br&gt;The nullity of such a stipulation&lt;br&gt;does not affect the validity of the&lt;br&gt;other provisions of the contract&lt;br&gt;or document of which it forms a&lt;br&gt;part. A clause assigning benefit&lt;br&gt;of insurance of the goods in&lt;br&gt;favour of the carrier, or any&lt;br&gt;similar clause, is null and void.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Notwithstanding the&lt;br&gt;provisions of paragraph 1 of this&lt;br&gt;article, a carrier may increase&lt;br&gt;his responsibilities and obliga-&lt;br&gt;tions under this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Where a bill of lading or&lt;br&gt;any other document evidencing&lt;br&gt;the contract of carriage by sea is&lt;br&gt;issued, it must contain a&lt;br&gt;statement that the carriage is&lt;br&gt;subject to the provisions of this&lt;br&gt;Convention which nullify any&lt;br&gt;stipulation derogating therefrom&lt;br&gt;to the detriment of the shipper or&lt;br&gt;the consignee.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Where the claimant in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiljeavtal som parterna ingått&lt;br&gt;efter att tvist uppkommit i&lt;br&gt;anledning av avtalet om&lt;br&gt;sjötransport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL VI. KOMPLETTERANDE&lt;br&gt;BESTÄMMELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 23. Avtalsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett villkor i ett avtal om&lt;br&gt;sjötransport, konossement eller&lt;br&gt;annat dokument som utgör bevis&lt;br&gt;om avtalet om sjötransport är&lt;br&gt;ogiltigt i den mån det, direkt&lt;br&gt;eller indirekt, avviker från&lt;br&gt;bestämmelserna i denna konven-&lt;br&gt;tion. Ogiltigheten av sådant&lt;br&gt;villkor påverkar inte giltigheten&lt;br&gt;av andra villkor i det avtal eller&lt;br&gt;det dokument i vilket villkoret&lt;br&gt;utgör del. En bestämmelse som&lt;br&gt;ger transportören rätt till för-&lt;br&gt;säkringsersättning för godset&lt;br&gt;eller annan liknande bestämmelse&lt;br&gt;är ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i första punkten i&lt;br&gt;denna artikel kan en transportör&lt;br&gt;utöka sitt ansvar och sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt denna kon-&lt;br&gt;vention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utfärdas ett konossement&lt;br&gt;eller ett annat dokument som&lt;br&gt;utgör bevis om avtalet om&lt;br&gt;sjötransport skall det innehålla&lt;br&gt;en uppgift om att transporten är&lt;br&gt;underkastad bestämmelserna i&lt;br&gt;denna konvention och att villkor&lt;br&gt;som avviker därifrån till av-&lt;br&gt;sändarens, avlastarens eller&lt;br&gt;mottagarens nackdel är ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om den skadelidande,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respect of the goods has incurred&lt;br&gt;loss as a result of a stipulation&lt;br&gt;which is null and void by virtue&lt;br&gt;of the present article, or as a&lt;br&gt;result of the omission of the&lt;br&gt;statement referred to in&lt;br&gt;paragraph 3 of this article, the&lt;br&gt;carrier must pay compensation to&lt;br&gt;the extent required in order to&lt;br&gt;give the claimant compensation&lt;br&gt;in accordance with the&lt;br&gt;provisions of this Convention for&lt;br&gt;any loss of or damage to the&lt;br&gt;goods as well as for delay in&lt;br&gt;delivery. The carrier must, in&lt;br&gt;addition, pay compensation for&lt;br&gt;costs incurred by the claimant&lt;br&gt;for the purpose of exercising his&lt;br&gt;right, provided that costs&lt;br&gt;incurred in the action where the&lt;br&gt;foregoing provision is invoked&lt;br&gt;are to be determined in&lt;br&gt;accordance with the law of the&lt;br&gt;State where proceedings are&lt;br&gt;instituted.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 24. General average&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Nothing in this Convention&lt;br&gt;shall prevent the application of&lt;br&gt;provisions in the contract of&lt;br&gt;carriage by sea or national law&lt;br&gt;regarding the adjustment of&lt;br&gt;general average.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. With the exception of article&lt;br&gt;20, the provisions of this&lt;br&gt;Convention relating to the&lt;br&gt;liability of the carrier for loss of&lt;br&gt;or damage to the goods also&lt;br&gt;determine whether the consignee&lt;br&gt;may refuse contribution in&lt;br&gt;general average and the liability&lt;br&gt;of the carrier to indemnify the&lt;br&gt;consignee in respect of any such&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser godset, har åsamkats&lt;br&gt;förlust till följd av ett villkor&lt;br&gt;som är ogiltigt enligt denna&lt;br&gt;artikel eller till följd av att en&lt;br&gt;uppgift som avses i tredje&lt;br&gt;punkten i denna artikel har ute-&lt;br&gt;lämnats, skall transportören utge&lt;br&gt;ersättning till den skadelidande i&lt;br&gt;den utsträckning som erfordras&lt;br&gt;för att ge honom ersättning&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;konvention för såväl förlust av&lt;br&gt;eller skada på godset som för&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet.&lt;br&gt;Transportören skall härutöver&lt;br&gt;utge ersättning för kostnader som&lt;br&gt;dem skadelidande har ådragit sig&lt;br&gt;för att utöva sin rätt, dock under&lt;br&gt;förutsättning att kostnaderna i&lt;br&gt;det mål i vilket ovannämnda&lt;br&gt;villkor åberopats skall fastställas&lt;br&gt;enligt lagen i den stat där&lt;br&gt;rättsliga åtgärder har vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 24. Gemensamt haveri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ingenting i denna konvention&lt;br&gt;skall hindra tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelser i avtalet om&lt;br&gt;sjötransport eller i nationell lag&lt;br&gt;vilka rör uppgörandet av&lt;br&gt;gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Med undantag för artikel&lt;br&gt;20 skall bestämmelema i denna&lt;br&gt;konvention om transportörens&lt;br&gt;ansvar för förlust av eller skada&lt;br&gt;på godset även avgöra om&lt;br&gt;mottagaren far vägra att utge&lt;br&gt;bidrag vid gemensamt haveri&lt;br&gt;ävensom reglera transportörens&lt;br&gt;skyldighet att ersätta mottagaren&lt;br&gt;för vad denne har utgett i sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;contribution made or any salvage&lt;br&gt;paid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 25. Other conventions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Convention does not&lt;br&gt;modify the rights or duties of the&lt;br&gt;carrier, the actual carrier and&lt;br&gt;their servants and agents,&lt;br&gt;provided for in intemational&lt;br&gt;conventions or national law&lt;br&gt;relating to the limitation of&lt;br&gt;liability of owners of seagoing&lt;br&gt;ships.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The provisions of article 21&lt;br&gt;and 22 of this Convention do not&lt;br&gt;prevent the application of the&lt;br&gt;mandatory provisions of any&lt;br&gt;other multilateral convention&lt;br&gt;already in force at the date of&lt;br&gt;this Convention relating to&lt;br&gt;matters dealt with in the said&lt;br&gt;artides, provided that the dispute&lt;br&gt;arises exclusively between&lt;br&gt;parties having their principal&lt;br&gt;place of business in State&lt;br&gt;members of such other&lt;br&gt;convention. However, this&lt;br&gt;paragraph does not affect the&lt;br&gt;application of paragraph 4 of&lt;br&gt;article 22 of this convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. No liability shall arise under&lt;br&gt;the provisions of this Convention&lt;br&gt;for damage caused by a nuclear&lt;br&gt;incident if the operator of a&lt;br&gt;nuclear installation is liable for&lt;br&gt;such damage:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) under either the Paris&lt;br&gt;Convention of 29 July 1960 on&lt;br&gt;Third Party Liability in the Field&lt;br&gt;of Nuclear Energy as amended&lt;br&gt;by the Additional Protocol of 28&lt;br&gt;January 1964 or the Vienna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag eller i bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 25. Andra konventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention inskränker&lt;br&gt;inte transportörens, undertrans-&lt;br&gt;portörens och deras anställdas&lt;br&gt;och medhjälpares rättigheter och&lt;br&gt;skyldigheter enligt internationella&lt;br&gt;konventioner eller nationell lag&lt;br&gt;om ansvarsbegränsning för ägare&lt;br&gt;av fartyg som används till fart i&lt;br&gt;öppen sjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelserna i&lt;br&gt;artiklarna 21 och 22 i denna&lt;br&gt;konvention hindrar inte&lt;br&gt;tillämpningen av tvingande&lt;br&gt;bestämmelser i någon annan&lt;br&gt;multilateral konvention som&lt;br&gt;redan trätt i kraft när denna&lt;br&gt;konvention avslutas och som&lt;br&gt;avser frågor som behandlas i&lt;br&gt;nämnda artiklar, förutsatt att&lt;br&gt;tvisten uteslutande uppkommer&lt;br&gt;mellan parter som har sitt&lt;br&gt;huvudkontor i stater anslutna till&lt;br&gt;en sådan konvention. Denna&lt;br&gt;punkt påverkar dock inte&lt;br&gt;tillämpningen av artikel 22 fjärde&lt;br&gt;punkten i denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar skall inte&lt;br&gt;uppkomma enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna konvention för&lt;br&gt;skada som har orsakats av en&lt;br&gt;atomolycka om atomanläggnings-&lt;br&gt;innehavaren är ansvarig för&lt;br&gt;skadan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) enligt antingen Paris-&lt;br&gt;konventionen av den 29 juli&lt;br&gt;1960 om tredje mans ansvar på&lt;br&gt;atomenergiens område i dess&lt;br&gt;lydelse enligt det den 28 januari&lt;br&gt;1964 avslutade tilläggsprotokollet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention of 21 May 1963 on&lt;br&gt;Civil Liability for Nuclear&lt;br&gt;Damage; or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) by virtue of national law&lt;br&gt;goveming the liability for such&lt;br&gt;damage, provided that such law&lt;br&gt;is in all respects as favourable to&lt;br&gt;persons who may suffer damage&lt;br&gt;as either the Paris or Vienna&lt;br&gt;Conventions.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. No liability shall arise under&lt;br&gt;the provisions of this Convention&lt;br&gt;for any loss of or damage to or&lt;br&gt;delay in delivery of luggage for&lt;br&gt;which the carrier is responsible&lt;br&gt;under any international&lt;br&gt;convention or national law&lt;br&gt;relating to the carriage of&lt;br&gt;passengers and their luggage by&lt;br&gt;sea.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Nothing contained in this&lt;br&gt;Convention prevents a&lt;br&gt;Contracting State from applying&lt;br&gt;any other international&lt;br&gt;convention which is already in&lt;br&gt;force at the date of this&lt;br&gt;Convention and which applies&lt;br&gt;mandatorily to contracts of&lt;br&gt;carriage of goods primarily by a&lt;br&gt;mode of transport other than&lt;br&gt;transport by sea. This provision&lt;br&gt;also applies to any subsequent&lt;br&gt;revision or amendent of such&lt;br&gt;international convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 26. Unit of account&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The unit of account referred&lt;br&gt;to in article 6 of this Convention&lt;br&gt;is the Special Drawing Right as&lt;br&gt;defined by the International&lt;br&gt;Monetary Fund. The amounts&lt;br&gt;mentioned in article 6 are to be&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller Wienkonventionen av den&lt;br&gt;21 maj 1963 om ansvarighet för&lt;br&gt;atomskada, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) på grund av nationell&lt;br&gt;lag som reglerar ansvaret för&lt;br&gt;sådan skada, förutsatt att sådan&lt;br&gt;lag i alla hänseenden är lika&lt;br&gt;gynnsam för personer som lider&lt;br&gt;skada som antingen Paris- eller&lt;br&gt;Wienkonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar skall inte&lt;br&gt;uppkomma enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna konvention för&lt;br&gt;förlust av eller skada på eller&lt;br&gt;dröjsmål med utlämnandet av&lt;br&gt;resgods som transportören är an-&lt;br&gt;svarig för enligt någon&lt;br&gt;internationell konvention eller&lt;br&gt;nationell lag rörande befordran&lt;br&gt;till sjöss av passagerare och&lt;br&gt;deras resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Inget i denna konvention&lt;br&gt;hindrar en fördragsslutande stat&lt;br&gt;från att tillämpa någon inter-&lt;br&gt;nationell konvention som redan&lt;br&gt;trätt i kraft när denna konvention&lt;br&gt;avslutas och som är tvingande i&lt;br&gt;fråga om avtal om godstransport&lt;br&gt;med huvudsakligen annat trans-&lt;br&gt;portsätt än sjötransport. Denna&lt;br&gt;bestämmelse är även tilllämplig&lt;br&gt;på senare ändring av eller tillägg&lt;br&gt;till en sådan internationell&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 26. Beräkningsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Med beräkningsenhet avses i&lt;br&gt;artikel 6 i denna konvention&lt;br&gt;särskilda dragningsrätter såsom&lt;br&gt;de definieras av Internationella&lt;br&gt;valutafonden. De i artikel 6&lt;br&gt;angivna beloppen skall omräknas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;converted into the national&lt;br&gt;currency of a State according to&lt;br&gt;the value of such currency at the&lt;br&gt;date of judgement or the date&lt;br&gt;agreed upon by the parties. The&lt;br&gt;values of a national currency, in&lt;br&gt;terms of the Special Drawing&lt;br&gt;Right of a Contracting State&lt;br&gt;which is a member of the&lt;br&gt;International Monetary Fund is&lt;br&gt;to be calculated in accordance&lt;br&gt;with the method of valuation&lt;br&gt;applied by the International&lt;br&gt;Monetary Fund in effect at the&lt;br&gt;date in question for its&lt;br&gt;operations and transactions. The&lt;br&gt;value of a national currency in&lt;br&gt;terms of the Special Drawing&lt;br&gt;Right of a Contracting State&lt;br&gt;which is not a member of the&lt;br&gt;International Monetary Fund is&lt;br&gt;to be calculated in a manner&lt;br&gt;determined by that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nevertheless, those States&lt;br&gt;which are not menbers of the&lt;br&gt;International Monetary Fund and&lt;br&gt;whose law does not permit the&lt;br&gt;application of the provisions of&lt;br&gt;paragraph 1 of this article may,&lt;br&gt;at the time of signature, or at the&lt;br&gt;time of ratification, acceptance,&lt;br&gt;approval or accession or at any&lt;br&gt;time thereafter, declare that the&lt;br&gt;limits of liability provided for in&lt;br&gt;this Convention to be applied in&lt;br&gt;their territories shall be fixed as:&lt;br&gt;12,500 monetary units per&lt;br&gt;package or other shipping unit or&lt;br&gt;37.5 monetary units per&lt;br&gt;kilogramme of gross weight of&lt;br&gt;the goods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The monetary unit referred&lt;br&gt;to in paragraph 2 of this article&lt;br&gt;corresponds to sixty-five and a&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till en stats nationella mynt efter&lt;br&gt;kursen på dagen för dom eller&lt;br&gt;den dag som parterna kommit&lt;br&gt;överens om. Värdet av en&lt;br&gt;fördragsslutande stats nationella&lt;br&gt;mynt uttryckt i särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter skall för stat,&lt;br&gt;som är medlem av Inter-&lt;br&gt;nationella valutafonden,&lt;br&gt;bestämmas enligt den be-&lt;br&gt;räkningsmetod, som valuta-&lt;br&gt;fonden sagda dag tillämpar för&lt;br&gt;sin verksamhet och sina transak-&lt;br&gt;tioner. Värdet av fördrags-&lt;br&gt;slutande stats nationella mynt&lt;br&gt;uttryckt i särskilda drag-&lt;br&gt;ningsrätter skall för stat, som&lt;br&gt;inte är medlem av Internationella&lt;br&gt;valutafonden, beräknas på sätt&lt;br&gt;som bestäms av den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Stater som inte är&lt;br&gt;medlemmar av Internationella&lt;br&gt;valutafonden och vilkas lagar&lt;br&gt;inte medger tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelserna i första punkten&lt;br&gt;må dock, vid undertecknande&lt;br&gt;eller vid ratifikation, antagande,&lt;br&gt;godkännande eller anslutning,&lt;br&gt;eller närhelst därefter, förklara&lt;br&gt;att de ansvarsgränser som avses&lt;br&gt;i denna konvention skall vid&lt;br&gt;tillämpning inom deras territorier&lt;br&gt;bestämmas enligt följande: 12&lt;br&gt;500 monetära enheter för varje&lt;br&gt;kolli eller annan skeppningsenhet&lt;br&gt;eller 37,5 monetära enheter för&lt;br&gt;varje kilo av godsets bruttovikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den monetära enhet som&lt;br&gt;avses i andra punkten motsvarar&lt;br&gt;sextiofem och ett halvt milligram&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;half milligrammes of gold of&lt;br&gt;millesimal fineness nine&lt;br&gt;hundred. The conversion of the&lt;br&gt;amounts referred to in paragraph&lt;br&gt;2 into the national currency is to&lt;br&gt;be made according to the law of&lt;br&gt;the State concemed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. The calculation mentioned&lt;br&gt;in the last sentence of paragaph&lt;br&gt;1 and the conversion mentioned&lt;br&gt;in paragaph 3 of this article is to&lt;br&gt;be made in such a manner as to&lt;br&gt;express in the national currency&lt;br&gt;of the Contracting State as far as&lt;br&gt;possible the same real value for&lt;br&gt;the amounts in article 6 as is&lt;br&gt;expressed there in units of&lt;br&gt;account. Contracting States must&lt;br&gt;communicate to the depositary&lt;br&gt;the manner of calculation&lt;br&gt;pursuant to paragraph 1 of this&lt;br&gt;article, or the result of the&lt;br&gt;conversion mentioned in&lt;br&gt;paragraph 3 of this article, as the&lt;br&gt;case may be, at the time of&lt;br&gt;signature or when depositing&lt;br&gt;their instruments of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval or&lt;br&gt;accession, or when availing&lt;br&gt;themselves of the option&lt;br&gt;provided for in paragraph 2 of&lt;br&gt;this article and whenever there is&lt;br&gt;a change in the manner of such&lt;br&gt;calculation or in the result of&lt;br&gt;such conversion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PART VII. FINAL CLAUSES&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 27. Depositary&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Secretary-General of the&lt;br&gt;United Nations is hereby&lt;br&gt;designated as the depositary of&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;guld av niohundra tusendelars&lt;br&gt;finhet. Omräkningen av detta&lt;br&gt;belopp till nationellt mynt skall&lt;br&gt;ske enligt lagen i staten i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den i första punkten&lt;br&gt;sista meningen nämnda&lt;br&gt;beräkningen och den i tredje&lt;br&gt;punkten nämnda omräkningen&lt;br&gt;skall göras så att de så långt&lt;br&gt;möjligt i den fördragsslutande&lt;br&gt;statens myntslag ger uttryck för&lt;br&gt;samma realvärde som det som&lt;br&gt;uttrycks i beräkningsenheter i&lt;br&gt;artikel 6. Fördragsslutande stater&lt;br&gt;skall underrätta depositarien om&lt;br&gt;den beräkningsmetod som staten&lt;br&gt;tillämpar enligt första punkten i&lt;br&gt;denna artikel eller resultatet av&lt;br&gt;omräkningen enligt tredje&lt;br&gt;punkten i denna artikel, antingen&lt;br&gt;vid undertecknandet eller när in-&lt;br&gt;strumenten om ratifikation,&lt;br&gt;antagande, godkännande eller&lt;br&gt;anslutning deponeras, eller när&lt;br&gt;de använder sig av den valrätt&lt;br&gt;som anges i andra punkten i&lt;br&gt;denna artikel samt varje gång&lt;br&gt;ändring görs i nämnda&lt;br&gt;beräkningsmetod eller med&lt;br&gt;avseende på resultatet av nämnda&lt;br&gt;omräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DEL VII. SLUTBESTÄM-&lt;br&gt;MELSER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 27. Depositarie&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenta Nationernas gene-&lt;br&gt;ralsekreterare utses härmed till&lt;br&gt;konventionens depositarie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 28. Sig nature,&lt;br&gt;ratification, acceptance,&lt;br&gt;approval, accession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Convention is open for&lt;br&gt;signature by all States until 30&lt;br&gt;April 1979 at the Headquarters&lt;br&gt;of the United Nations, New&lt;br&gt;York.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. This Convention is subject&lt;br&gt;to ratification, acceptance or&lt;br&gt;approval by the signatory States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. After 30 April 1979, this&lt;br&gt;Convention will be open for&lt;br&gt;accession by all States which are&lt;br&gt;not signatory States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Instruments of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval and&lt;br&gt;accession are to be deposited&lt;br&gt;with the Secretary-General of the&lt;br&gt;United Nations.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 29. Reservations&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;No reservations may be made to&lt;br&gt;this Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 30. Entry into force&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. This Convention enters into&lt;br&gt;force on the first day of the&lt;br&gt;month following the expiration&lt;br&gt;of one year from the date of&lt;br&gt;deposit of the 20th instrument of&lt;br&gt;ratification, acceptance, approval&lt;br&gt;or accession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. For each State which&lt;br&gt;becomes a Contracting State to&lt;br&gt;this Convention after the date of&lt;br&gt;the deposit of the 20th&lt;br&gt;instrument of ratification,&lt;br&gt;acceptance, approval or&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 28. Undertecknande,&lt;br&gt;ratifikation, antagande,&lt;br&gt;godkännande och anslutning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention är öppen&lt;br&gt;för undertecknande av alla stater&lt;br&gt;vid Förenta Nationernas&lt;br&gt;högkvarter i New York till och&lt;br&gt;med den 30 april 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Denna konvention kan&lt;br&gt;ratificeras, antagas eller&lt;br&gt;godkännas av signatärstatema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter den 30 april 1979&lt;br&gt;är denna konvention öppen för&lt;br&gt;anslutning av alla stater som inte&lt;br&gt;är signatärstater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Instrument om ratifika-&lt;br&gt;tion, antagande, god kännande&lt;br&gt;och anslutning skall deponeras&lt;br&gt;hos Förenta Nationernas general-&lt;br&gt;sekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 29. Reservationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inga reservationer får göras be-&lt;br&gt;träffande denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 30. Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention träder i&lt;br&gt;kraft första dagen i den månad&lt;br&gt;som följer på utgången av ett år&lt;br&gt;efter den dag då det tjugonde&lt;br&gt;instrumentet om ratifikation,&lt;br&gt;antagande, godkännande eller an-&lt;br&gt;slutning har deponerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För stat som tillträder&lt;br&gt;denna konvention efter den dag&lt;br&gt;då det tjugonde instrumentet om&lt;br&gt;ratifikation, antagande, god-&lt;br&gt;kännande eller anslutning har&lt;br&gt;deponerats, träder denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;accession, this Convention enters&lt;br&gt;into force on the first day of the&lt;br&gt;month following the expiration&lt;br&gt;of one year after the deposit of&lt;br&gt;the appropriate instrument on&lt;br&gt;behalf of that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Each Contracting State shall&lt;br&gt;apply the provisions of this&lt;br&gt;Convention to contracts of&lt;br&gt;carriage by sea concluded on or&lt;br&gt;after the date of the entry into&lt;br&gt;force of this Convention in&lt;br&gt;respect to that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvention i kraft första dagen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;i den månad som följer på Bilaga 5&lt;br&gt;utgången av ett år efter den dag&lt;br&gt;då denna stat deponerade ett&lt;br&gt;vederbörligt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Varje fördragsslutande&lt;br&gt;stat skall tillämpa bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna konvention på&lt;br&gt;avtal om sjötransport som&lt;br&gt;träffats på eller efter den dag&lt;br&gt;som denna konvention trätt i&lt;br&gt;kraft beträffande den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 31. Denunciation of other&lt;br&gt;conventions&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Upon becoming a Contracting&lt;br&gt;State to this Convention, any&lt;br&gt;State party to the International&lt;br&gt;Convention for the Unification&lt;br&gt;of Certain Rules relating to Bills&lt;br&gt;of Lading signed at Brussels on&lt;br&gt;25 August 1924 &amp;nbsp;(1924&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention) must notify the&lt;br&gt;Government of Belgium as the&lt;br&gt;depositary of the 1924&lt;br&gt;Convention of its denunciation of&lt;br&gt;the said Convention with a&lt;br&gt;declaration that the denunciation&lt;br&gt;is to take effect as from the date&lt;br&gt;when this Convention enters inot&lt;br&gt;force in respect of that State.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Upon the entry into force of&lt;br&gt;this Convention under paragraph&lt;br&gt;1 of article 30, the depositary of&lt;br&gt;this Convention must notify the&lt;br&gt;Government of Belgium as the&lt;br&gt;depositary of the 1924&lt;br&gt;Convention of the date of such&lt;br&gt;entry into force, and of the&lt;br&gt;names of the Contracting States&lt;br&gt;in respect of which the&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 31. Uppsägning av andra&lt;br&gt;konventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vid tillträdandet av denna&lt;br&gt;konvention skall stat som har&lt;br&gt;tillträtt den i Bryssel den 25&lt;br&gt;augusti 1924 undertecknade&lt;br&gt;internationella konventionen om&lt;br&gt;fastställande av vissa gemen-&lt;br&gt;samma bestämmelser i fråga om&lt;br&gt;konossement (1924 års&lt;br&gt;konvention) underrätta den&lt;br&gt;belgiska regeringen, i dess&lt;br&gt;egenskap av depositarie för 1924&lt;br&gt;års konvention, om upp-&lt;br&gt;sägningen av konventionen med&lt;br&gt;en förklaring om att upp-&lt;br&gt;sägningen skall gälla från den&lt;br&gt;dag då denna konvention träder&lt;br&gt;i kraft beträffande den staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid ikraftträdandet av&lt;br&gt;denna konvention enligt artikel&lt;br&gt;30 första punkten skall konven-&lt;br&gt;tionens depositarie underrätta&lt;br&gt;den belgiska regeringen, i dess&lt;br&gt;egenskap av depositarie för 1924&lt;br&gt;års konvention, om dagen för&lt;br&gt;ikraftträdandet och om namnen&lt;br&gt;på de fördragsslutande stater&lt;br&gt;beträffande vilka konventionen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Convention has entered into&lt;br&gt;force.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The provisions of paragraph&lt;br&gt;1 and 2 of this article apply&lt;br&gt;correspondingly in respect of&lt;br&gt;States parties to the Protocol&lt;br&gt;signed on 23 February 1968 to&lt;br&gt;amend the International&lt;br&gt;Convention for the Unification&lt;br&gt;of Certain Rules relating to Bills&lt;br&gt;of Lading signed at Brussels on&lt;br&gt;25 August 1924.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Notwithstanding article 2 of&lt;br&gt;this Convention, for the purposes&lt;br&gt;of paragraph 1 of this article, a&lt;br&gt;Contracting State may, if it&lt;br&gt;deems it desirable, defer the&lt;br&gt;denunciation of the 1924&lt;br&gt;Convention and of the 1924&lt;br&gt;Convention as modified by the&lt;br&gt;1968 Protocol for a maximum&lt;br&gt;period of five years from the&lt;br&gt;entry into force of this&lt;br&gt;Convention. It will then notify&lt;br&gt;the Government of Belgium of&lt;br&gt;its intention. During this&lt;br&gt;transitory period, it must apply&lt;br&gt;to the Contracting States this&lt;br&gt;Convention to the exclusion of&lt;br&gt;any other one.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 32. Revision and&lt;br&gt;amendmen t&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. At the request of not less than&lt;br&gt;one-third of the Contracting&lt;br&gt;States to this Convention, the&lt;br&gt;depositary shall convence a&lt;br&gt;conference of the Contracting&lt;br&gt;States for revising or amending&lt;br&gt;it.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i första&lt;br&gt;och andra punkterna i denna&lt;br&gt;artikel gäller även beträffande&lt;br&gt;stater som har tillträtt det den 23&lt;br&gt;februari 1968 undertecknade&lt;br&gt;tilläggsprotokollet till den i&lt;br&gt;Bryssel den 25 augusti 1924&lt;br&gt;undertecknade internationella&lt;br&gt;konventionen om fastställande av&lt;br&gt;vissa gemensamma bestämmelser&lt;br&gt;i fråga om konossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Oavsett vad som&lt;br&gt;föreskrivs i artikel 2 i denna&lt;br&gt;konvention kan, för de ändamål&lt;br&gt;som avses i första punkten i&lt;br&gt;denna artikel, en fördrags-&lt;br&gt;slutande stat, om den så önskar,&lt;br&gt;uppskjuta uppsägningen av 1924&lt;br&gt;års konvention i dess&lt;br&gt;ursprungliga eller i dess genom&lt;br&gt;1968 års tilläggsprotokoll&lt;br&gt;ändrade lydelse i högst fem år&lt;br&gt;från denna konventions ikraft-&lt;br&gt;trädande. Staten i fråga skall då&lt;br&gt;underrätta den belgiska&lt;br&gt;regeringen om dess avsikt.&lt;br&gt;Under övergångsperioden skall&lt;br&gt;staten, med uteslutande av varje&lt;br&gt;annan konvention, tillämpa&lt;br&gt;denna konvention gentemot&lt;br&gt;övriga fördragsslutande stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 32. Revidering och&lt;br&gt;ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. På begäran av minst en tredje-&lt;br&gt;del av de fördragsslutande&lt;br&gt;staterna skall depositarien sam-&lt;br&gt;mankalla en konferens bestående&lt;br&gt;av de fördragsslutande staterna&lt;br&gt;för att revidera eller ändra denna&lt;br&gt;konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Any instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion, acceptance, approval or&lt;br&gt;accession deposited after the&lt;br&gt;entry into force of an amendment&lt;br&gt;to this Convention, is deemed to&lt;br&gt;apply to the Convention as&lt;br&gt;amended.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 33. Revision of the&lt;br&gt;limitation amounts and unit of&lt;br&gt;account or monetary unit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Notwithstanding the pro-&lt;br&gt;visions of article 32, a con-&lt;br&gt;ference only for the purpose of&lt;br&gt;altering the amount specified in&lt;br&gt;article 6 and paragraph 2 of&lt;br&gt;article 26, or of substistuting&lt;br&gt;either or both of the units&lt;br&gt;defined in paragraphs 1 and 3 of&lt;br&gt;article 26 by other units is be to&lt;br&gt;covened by the depositary in&lt;br&gt;accordance with paragaph 2 of&lt;br&gt;this article. An aiteration of the&lt;br&gt;amounts shall be made only&lt;br&gt;because of a significant change&lt;br&gt;in their real value.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. A revision conference is to&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;be convened by the depositary&lt;br&gt;when not less than one-fourth of&lt;br&gt;the Contracting States &amp;nbsp;&amp;nbsp;so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;request.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Any&amp;nbsp;&amp;nbsp;decision by&amp;nbsp;&amp;nbsp;the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;conference must be taken&amp;nbsp;by a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;two-thirds &amp;nbsp;&amp;nbsp;majority of&amp;nbsp;&amp;nbsp;the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;participating States. The&lt;br&gt;amendment is communicated by&lt;br&gt;the depositary to all the&lt;br&gt;Contracting States for acceptance&lt;br&gt;and to all the States signatories&lt;br&gt;of the Convention for&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Instrument om ratifika- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tion, antagande, godkännande Bilaga 5&lt;br&gt;eller anslutning som har&lt;br&gt;deponerats efter det att en&lt;br&gt;ändring av denna konvention har&lt;br&gt;trätt i kraft skall anses gälla&lt;br&gt;konventionen i dess ändrade&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 33. Revidering av&lt;br&gt;begränsningsbelopp och be-&lt;br&gt;räkningsenhet eller monetär&lt;br&gt;enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Utan hinder av bestämmelser&lt;br&gt;i artikel 32 skall en konferens&lt;br&gt;med enda syfte att ändra de&lt;br&gt;belopp som anges i artikel 6 och&lt;br&gt;i artikel 26 andra punkten eller&lt;br&gt;att ersätta endera eller båda av&lt;br&gt;de enheter som anges i artikel 26&lt;br&gt;första och tredje punkterna med&lt;br&gt;andra enheter, sammakallas av&lt;br&gt;depositarien i enlighet med andra&lt;br&gt;punkten i denna artikel. Ändring&lt;br&gt;av beloppen skall göras endast&lt;br&gt;om det har skett en väsentlig&lt;br&gt;förändring i deras verkliga&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Depositarien skall&lt;br&gt;sammankalla en revisions-&lt;br&gt;konferens då minst en fjärdedel&lt;br&gt;av de fördragsslutande staterna&lt;br&gt;begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett beslut under&lt;br&gt;konferensen skall fattas av en&lt;br&gt;majoritet på två tredjedelar av de&lt;br&gt;deltagande staterna. Ändringen&lt;br&gt;skall genom depositarierns&lt;br&gt;försorg delges alla fördrags-&lt;br&gt;slutande stater för godkännande&lt;br&gt;och alla signatärstater för känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Any amendment adopted&lt;br&gt;enters into force on the first day&lt;br&gt;of the month following one year&lt;br&gt;after its acceptance by two-thirds&lt;br&gt;of the Contracting States.&lt;br&gt;Acceptance is to be effected by&lt;br&gt;the deposit of a formal intrument&lt;br&gt;to that effect, with the&lt;br&gt;depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. After entry into force of an&lt;br&gt;amendment a Contracting State&lt;br&gt;which has accepted the&lt;br&gt;amendment is entitled to apply&lt;br&gt;the Convention as amended in its&lt;br&gt;relations with Contracting States&lt;br&gt;which have not within six&lt;br&gt;months after the adoption of the&lt;br&gt;amendment notified the&lt;br&gt;depositary that they are not&lt;br&gt;bound by the amendment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Any instrument of ratifica-&lt;br&gt;tion, acceptance, approval or&lt;br&gt;accession deposited after the&lt;br&gt;entry into force of an amendment&lt;br&gt;to this Convention, is deemed to&lt;br&gt;apply to the Convention as&lt;br&gt;amended.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 34. Denunciation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. A Contracting State may&lt;br&gt;denounce this Convention at any&lt;br&gt;time by means of a notification&lt;br&gt;in writing addressed to the&lt;br&gt;depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The denunciation takes&lt;br&gt;effect on the first day of the&lt;br&gt;month following the expiration&lt;br&gt;of one year after the notification&lt;br&gt;is received by the depositary.&lt;br&gt;Where a longer period is&lt;br&gt;specified in the notification, the&lt;br&gt;denunciation takes effect upon&lt;br&gt;the expiration of such longer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;En antagen ändring&lt;br&gt;träder i kraft första dagen i den&lt;br&gt;månad som följer på utgången av&lt;br&gt;ett år efter godkännande av två&lt;br&gt;tredjedelar av de fördrags-&lt;br&gt;slutande staterna. Godkännande&lt;br&gt;sker genom deponering av ett i&lt;br&gt;behörig form upprättat instru-&lt;br&gt;ment hos depositarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Sedan en ändring har&lt;br&gt;trätt i kraft har en för-&lt;br&gt;dragsslutande stat som har&lt;br&gt;antagit ändringen rätt att tillämpa&lt;br&gt;den ändrade konventionen i&lt;br&gt;förhållande till fördragsslutande&lt;br&gt;stater som inte inom sex&lt;br&gt;månader efter antagandet av&lt;br&gt;ändringen har underrättat&lt;br&gt;depositarien om att de inte är&lt;br&gt;bundna av ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett intrument om&lt;br&gt;ratifikation, antagande, god-&lt;br&gt;kännande eller anslutning som&lt;br&gt;har deponerats efter det att en&lt;br&gt;ändring av denna konvention har&lt;br&gt;trätt i kraft skall anses gälla kon-&lt;br&gt;ventionen i dess ändrade skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 34. Uppsägning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En fördragsslutande stat får&lt;br&gt;när som helst uppsäga denna&lt;br&gt;konvention genom en skriftlig&lt;br&gt;underrättelse ställd till de-&lt;br&gt;positarien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppsägningen träder i&lt;br&gt;kraft första dagen i den månad&lt;br&gt;som följer på utgången av ett år&lt;br&gt;efter det att depositarien har&lt;br&gt;mottagit underrättelsen. Om en&lt;br&gt;senare tidpunkt anges i&lt;br&gt;underrättelsen träder upp-&lt;br&gt;sägningen i kraft vid denna&lt;br&gt;senare tidpunkt efter det att de-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;period after the notification is&lt;br&gt;received by the depositary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DONE at Hamburg, this thirty-&lt;br&gt;first day of March one thousand&lt;br&gt;nine hundred and seventy-eight,&lt;br&gt;in a single original, of which the&lt;br&gt;Arabic, Chinese, English,&lt;br&gt;French, Russian and Spanish&lt;br&gt;texts are equally authentic.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IN WITNESS WHEREOF the&lt;br&gt;undersigned plenipotentiaries,&lt;br&gt;being duly authorized by their&lt;br&gt;respective Governments, have&lt;br&gt;signed the present Convention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;COMMON UNDERST ANDING&lt;br&gt;ADOPTED BY THE UNITED&lt;br&gt;NATIONS CONFERENCE ON&lt;br&gt;THE CARRIAGE OF GOODS&lt;br&gt;BY SEA&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;It is the common understanding&lt;br&gt;that the liability of the carrier&lt;br&gt;under this Convention is based&lt;br&gt;on the principle of presumed&lt;br&gt;fault or neglect. This means that,&lt;br&gt;as a rule, the burden of proof&lt;br&gt;rests on the carrier but, with&lt;br&gt;respect to certain cases, the&lt;br&gt;provisions of the Convention&lt;br&gt;modify this rule.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positarien har mottagit under-&lt;br&gt;rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UPPRÄTTAD i Hamburg&lt;br&gt;den 31 mars 1978 i ett enda&lt;br&gt;originalexemplar av vilket de&lt;br&gt;arabiska, kinesiska, engelska,&lt;br&gt;franska, ryska och spanska&lt;br&gt;texterna äger lika vitsord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TILL BEKRÄFTELSE&lt;br&gt;HÄRAV har undertecknade&lt;br&gt;befullmäktigade, som är veder-&lt;br&gt;börligen bemyndigade av sina&lt;br&gt;respektive regeringar, under-&lt;br&gt;tecknat denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UTTALANDE OM EN&lt;br&gt;GEMENSAM UPPFATTNING&lt;br&gt;ANTAGET VID FÖRENTA&lt;br&gt;NATIONERNAS KONFERENS&lt;br&gt;OM SJÖTRANSPORT AV&lt;br&gt;GODS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en gemensam uppfattning&lt;br&gt;att transportörens ansvar enligt&lt;br&gt;denna konvention grundas på&lt;br&gt;principen om presumerat fel eller&lt;br&gt;presumerad försummelse. Detta&lt;br&gt;betyder att bevisbördan i regel&lt;br&gt;vilar på transportören men att&lt;br&gt;konventionens bestämmelser i&lt;br&gt;vissa fall innebär avsteg från&lt;br&gt;denna regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanställning över bestämmelserna i sjölagen Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;och de närmast motsvarande bestämmelserna i &lt;sup&gt;Blla&lt;/sup&gt;§&lt;sup&gt;a 6&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;förslaget till ny sjölag&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 § och 14 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 § första och andra&lt;br&gt;styckena samt 14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96 § första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96 § andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 3 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 4 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 9 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 15 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 13 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 11 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 § första meningen&lt;br&gt;samt 14 kap. 16 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 § första meningen&lt;br&gt;samt 14 kap. 17 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 13 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 16 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 7 § samt 14 kap. 17 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 8 § samt 14 kap. 17 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 9 § samt 14 kap. 17 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 44 § samt 14 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 36 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 40 § samt 14 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 41 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 20 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 36 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 12 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 14 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 § samt 14 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 § samt 14 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 17 § samt 14 kap. 19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 23 § första och tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 23 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 18 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 23 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 20 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 18 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 23 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 36 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 18 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 23 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 19 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 20 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;...&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 22 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 26 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 23 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 24 § första stycket,&lt;br&gt;25 § första stycket och 28 §&lt;br&gt;första stycket samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket a), b) och 1)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 25 § andra stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § första stycket samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 26 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ fjärde stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 25 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 41 § samt 14 kap. 22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 29 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 30 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 § femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121 § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122 § första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 § andra stycket första meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 § andra stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132 § andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 31 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 33 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 38 § första och&lt;br&gt;andra styckena samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 32 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 33 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 35 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 36 § första stycket&lt;br&gt;och 37 § andra stycket samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 10 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena samt 14 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 29 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 14 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 29 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 14 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 14 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 32 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 14 kap. 32 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 33 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt 14 kap. 32 § första stycket&lt;br&gt;och 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 33 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § fjärde stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § fjärde stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 32 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;134 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 § första och andra styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § gärde stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 15 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 58 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 § första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 52 § andra stycket&lt;br&gt;och 58 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;138 § andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 60 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 61 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 67 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;141 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 62 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;142 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 58 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 69 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 70 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 72 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;145 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 73 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;146 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 55 § och 64 § första&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;147 §&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 57 § och 64 § andra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;148 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 71 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 65 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 § första stycket och andra&lt;br&gt;stycket andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 66 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 § andra stycket första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;...&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 42 § första stycket och&lt;br&gt;46 § första och andra styckena&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 46 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 48 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 51 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 42 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;155 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 46 § första stycket 8.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 52 § samt 14 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 53 § samt 14 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 54 § samt 14 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 55 § samt 14 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 42 § tredje stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 49 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket andra meningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 49 § första och tredje&lt;br&gt;styckena samt 14 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 50 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 50 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 56 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 56 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 57 § samt 14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;och 4 § första och andra&lt;br&gt;styckena samt 14 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket första meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 24 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket andra meningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 § andra stycket, 27 §&lt;br&gt;och 34 § samt 14 kap. 27 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 35 § andra stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 27 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 § fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;samt 14 kap. 1 § tredje stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ andra och tredje styckena&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;och 3 § första stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;§ första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ andra stycket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § andra stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;173 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;177 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;186 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;188 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;192 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;196 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;197 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;211 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;215 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;216 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;219 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;222 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;232 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;242 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 36 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;246 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;248 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;249 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;251 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;252 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;253 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;254 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;256 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ny sjölag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94.195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;258 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;259 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;261 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;262 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;263 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;266 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;267 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;268 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;270 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;272 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;274 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;277 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;279 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;281 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;282 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;283 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;284 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;285 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;286 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;287 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;288 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;290 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;291 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;293 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;301 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;302 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;303 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;304 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;305 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;306 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;308 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;309 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;310 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;311 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;312 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;313 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;317 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;318 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;319 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;320 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SjöL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 § och 11 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sjölag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning I Fartyg&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Om fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Nationalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett fartyg anses som svenskt och är berättigat att föra svensk&lt;br&gt;flagg, om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller&lt;br&gt;svensk juridisk person. Regeringen eller, efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Sjöfartsverket får medge att även annat fartyg, vars drift&lt;br&gt;står under avgörande svenskt inflytande eller vars ägare har fast&lt;br&gt;hemvist i Sverige, skall anses som svenskt och vara berättigat att&lt;br&gt;föra svensk flagg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om nationalitetshandlingar för&lt;br&gt;svenska fartyg och får därvid bestämma vad som skall iakttas med&lt;br&gt;sådana handlingar samt förbjuda att registreringspliktigt fartyg hålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 drift utan gällande nationalitetshandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fartygsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och&lt;br&gt;en största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg&lt;br&gt;kallas båt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Over svenska skepp förs ett skeppsregister. Över vissa båtar förs&lt;br&gt;ett båtregister enligt bestämmelserna i lagen (1979:377) om registre-&lt;br&gt;ring av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Över skepp under bygg-&lt;br&gt;nad i Sverige förs ett skeppsbyggnadsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skeppsregistret, båtregistret och skeppsbyggnadsregistret förs av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer (registermyndigheten).&lt;br&gt;Registermyndigheten förestås av en lagfaren inskrivningsdomare.&lt;br&gt;Efter regeringens förordnande får registren föras med användning av&lt;br&gt;automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tillbehör till fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Till fartyg med dess skrov och styrinrättning hör fast inredning&lt;br&gt;och annan till stadigvarande bruk för fartyget ägnad utrustning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana reservdelar som varaktigt förvaras ombord, allt i den mån&lt;br&gt;fartyget är försett därmed i fartygsägarens intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustning för radiosamband eller navigering räknas dock inte som&lt;br&gt;tillbehör, om den tillhör någon annan än fartygsägaren eller om&lt;br&gt;någon annan än fartygsägaren har rätt till utrustningen på grund av&lt;br&gt;äganderättsförbehåll eller villkor som är att jämställa med sådant&lt;br&gt;förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelserna i 3 § skall också tillämpas i fråga om fartyg&lt;br&gt;under byggnad. Därvid anses ett registrerat skeppsbygge vara försett&lt;br&gt;även med material, maskineri och annan utrustning som finns på&lt;br&gt;tillverkarens område och som genom märkning eller på annat sätt&lt;br&gt;otvetydigt framstår som avsedd att införlivas med skeppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Rätt till tillbehör till fartyg eller till fartyg under byggnad får&lt;br&gt;inte göras gällande särskilt. Detta gäller även i förhållande till&lt;br&gt;fartygets eller byggets ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlåtelse av utrustning som utgör tillbehör till fartyg eller till&lt;br&gt;fartyg under byggnad gäller inte i något fall mot tredje man förrän&lt;br&gt;utrustningen har skilts från fartyget eller bygget så att detta inte&lt;br&gt;längre kan anses vara försett med utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Identifiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett skepp som förs in i skeppsregistret skall ha ett namn. Nam-&lt;br&gt;net bestäms av ägaren. Det skall tydligt skilja sig från andra skepps-&lt;br&gt;namn i registret och får inte göra intrång i ett särpräglat namnskick,&lt;br&gt;som används av en annan skeppsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registermyndigheten får förelägga ägaren att inom en viss tid be-&lt;br&gt;stämma ett namn som uppfyller kraven i första stycket. I före-&lt;br&gt;läggandet får vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Namnet får ändras endast om skeppet eller större andel i skeppet&lt;br&gt;än hälften övergår till en ny ägare eller om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett svenskt fartyg skall ha en hemort i Sverige. Ägaren bestäm-&lt;br&gt;mer hemorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en hemort inte har anmälts till registermyndigheten, anses&lt;br&gt;fartygets hemort vara den ort i Sverige där ägaren har sitt hemvist,&lt;br&gt;eller Stockholm, om han saknar hemvist här eller fartyget ägs av&lt;br&gt;flera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett fartyg som förs in i skepps- eller båtregistret skall ha en&lt;br&gt;igenkänningssignal. För skepp utgörs denna av signalbokstäver samt&lt;br&gt;för båtar av signalbokstäver och siffror. Beteckningen för ett fartygs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identifiering skall om möjligt stämma överens med igenkännings-&lt;br&gt;signalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om identifiering och får&lt;br&gt;därvid bestämma om märkning av registrerade fartyg, deras båtar&lt;br&gt;och redskap samt förbjuda att registrerat fartyg hålls i drift utan&lt;br&gt;föreskriven märkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjövärdighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Ett fartyg skall, när det används till sjöfart, vara sjövärdigt, vari&lt;br&gt;också innefattas att det är försett med nödvändiga anordningar till&lt;br&gt;förebyggande av ohälsa och olycksfall, bemannat på betryggande&lt;br&gt;sätt, tillräckligt provianterat och utrustat samt så lastat eller barlastat&lt;br&gt;att säkerheten för fartyg, liv eller gods inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om säkerheten på fartyg finns särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ett fartyg som skadats skall anses vara icke iståndsättligt inte&lt;br&gt;bara när iståndsättningen är omöjlig eller, om denna måste äga rum&lt;br&gt;på annan ort, fartyget inte kan föras dit, utan även när fartyget inte&lt;br&gt;är värt att sättas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av ägaren skall ett fartyg som inte kan sättas i stånd&lt;br&gt;säljas såsom efter utmätning för fordran med bästa rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om besiktning för att fastställa om ett fartyg kan&lt;br&gt;sättas i stånd finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Om skeppsregistrering och inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Registrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett svenskt skepp skall vara infört i skeppsregistret. Regeringen&lt;br&gt;kan dock bestämma att skepp, som ägs av staten och som är avsett&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, inte skall vara&lt;br&gt;infört i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp som är under byggnad i Sverige får föras in i skepps-&lt;br&gt;byggnadsregistret. Registrering får ske även innan bygget har påbör-&lt;br&gt;jats, förutsatt att det kan identifieras genom byggnadsnummer,&lt;br&gt;ritning eller på annat betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skepp skall registreras under sin igenkänningssignal. Ett&lt;br&gt;skeppsbygge skall registreras under signalbokstäver. Dessa skall till-&lt;br&gt;delas det fullbordade skeppet som igenkänningssignal om skeppet&lt;br&gt;förs in i skeppsregistret. En tilldelad registerbeteckning får inte&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp som är registre-&lt;br&gt;ringspliktigt i hans hand men inte infört i skeppsregistret skall inom&lt;br&gt;en månad från förvärvet anmäla skeppet för registrering. Om för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvet har skett under villkor som innefattar äganderättsförbehåll&lt;br&gt;eller är att jämställa med ett sådant förbehåll, skall anmälan göras&lt;br&gt;inom en månad från det att villkoret upphörde att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren av ett skepp som är svenskt och under byggnad skall&lt;br&gt;anmäla skeppet för registrering i skeppsregistret inom sex månader&lt;br&gt;från det att skeppet blivit sjösatt. Registermyndigheten kan medge&lt;br&gt;uppskov om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge anmäls för registrering av ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Förvärv av skepp eller skeppsbygge skrivs in på grundval av re-&lt;br&gt;gistrering enligt 1 §. Inskrivning och därmed sammanhängande in-&lt;br&gt;föring i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till skeppsregistret&lt;br&gt;om bygget förs över dit som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket samt i 4 § och 8-28 §§ om skepp&lt;br&gt;eller skeppsbyggen skall också tillämpas på andelar i sådan egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som med äganderätt har förvärvat ett skepp eller registrerat&lt;br&gt;skeppsbygge skall inom den tid som anges i 2 § första stycket söka&lt;br&gt;inskrivning av sin rätt. Ett skeppsbygge kan dock i stället anmälas&lt;br&gt;för avregistrering enligt 6 §. Den som gör registreringsanmälan&lt;br&gt;enligt 2 § anses också söka inskrivning av sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett dödsbo är inte skyldigt att söka inskrivning av sin rätt till ett&lt;br&gt;skepp eller registrerat skeppsbygge som har tillhört den avlidne i&lt;br&gt;annat fall än när boet överlåter egendomen. Sådan inskrivning skall&lt;br&gt;sökas inom en månad från överlåtelsen eller, om bouppteckningen&lt;br&gt;då inte har registrerats , från registreringen av denna. En make som&lt;br&gt;har tillskiftats ett skepp eller registrerat skeppsbygge vid bodelning&lt;br&gt;är skyldig att söka inskrivning av sin rätt endast om egendomen&lt;br&gt;tidigare tillhörde den andra maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har förvärvat ett skepp eller skeppsbygge under villkor&lt;br&gt;som innefattar äganderättsförbehåll eller som är att jämställa med ett&lt;br&gt;sådant förbehåll har rätt till inskrivning av sin villkorliga äganderätt.&lt;br&gt;Om förvärvaren förlorar sin rätt till egendomen på grund av att för-&lt;br&gt;behållet eller villkoret görs gällande, skall inskrivningen avföras ur&lt;br&gt;registret på ansökan av överlåtaren eller förvärvaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår i fall som avses i tredje stycket förvärvarens eller över-&lt;br&gt;låtarens rätt till någon annan, skall vad som sägs där och vad som i&lt;br&gt;övrigt föreskrivs i detta kapitel om inskrivning av förvärv och ver-&lt;br&gt;kan av detta tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Genom inskrivning i skeppsregistret kan ett skeppsnamn som&lt;br&gt;tydligt skiljer sig från andra skeppsnamn i registret på ansökan&lt;br&gt;förbehållas den som har behov av det. Om flera söker inskrivning&lt;br&gt;av förbehåll om skeppsnamn på samma inskrivningsdag och namnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tydligt skiljer sig från varandra, skall registermyndigheten&lt;br&gt;besluta om företräde efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning av förbehåll om skeppsnamn skall avföras ur registret&lt;br&gt;när ett skepp har registrerats med det namnet. Detta gäller också om&lt;br&gt;den som har beviljats inskrivningen eller hans rättsinnehavare begär&lt;br&gt;det eller om namnet inte inom fem år har tagits i bruk för ett regi-&lt;br&gt;strerat skepp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avregistrering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett registrerat skepp skall avregistreras om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förolyckats, huggits upp eller förstörts av annan orsak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte hörts av under&lt;br&gt;tre månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upphört att vara svenskt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. på grund av ombyggnad eller annan sådan ändring upphört att&lt;br&gt;vara skepp eller, utan att ändring inträtt, inte anses utgöra skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registrerat skeppsbygge skall avregistreras om det som skepp&lt;br&gt;förs över till skeppsregistret eller ägaren anmäler bygget för avregi-&lt;br&gt;strering. Dessutom skall första stycket 4 tillämpas på skeppsbyggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket eller andra stycket andra meningen&lt;br&gt;skall ägaren inom en månad anmäla egendomen för avregistrering&lt;br&gt;hos registermyndigheten. Om ett skepp till följd av överlåtelse har&lt;br&gt;upphört att vara svenskt, svarar den tidigare ägaren jämte förvär-&lt;br&gt;varen för att anmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett skepp som skall avregistreras enligt 6 § första stycket 3&lt;br&gt;ägs av flera och skeppet kan bevaras som svenskt genom att deläga-&lt;br&gt;re utövar sin rätt enligt 5 kap. 13 eller 16 § mot meddelägare, får&lt;br&gt;det inte avföras ur skeppsregistret så länge sådan rätt kan utövas.&lt;br&gt;Bevaras skeppet som svenskt, skall det inte avföras ur registret. I&lt;br&gt;stället skall det förvärv skrivas in som föranlett anmälan för avregi-&lt;br&gt;strering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller inteckning i ett skepp eller skeppsbygge som skall avregi-&lt;br&gt;streras, får egendomen inte avföras ur registret förrän borgenär, för&lt;br&gt;vars fordran pantbrev på grund av inteckningen utgör säkerhet, ger&lt;br&gt;in pantbrevet och skriftligen samtycker till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skeppsbygge får dock avregistreras för att föras över till ske-&lt;br&gt;ppsregistret utan samtycke enligt andra stycket. För avregistrering&lt;br&gt;av ett skepp enligt 6 § första stycket 4 eller av ett skeppsbygge&lt;br&gt;enligt 6 § andra stycket andra meningen fordras inte heller samtycke&lt;br&gt;av en inteckningsborgenär som inte har sökt betalning ur egendomen&lt;br&gt;inom en månad från det att registermyndigheten underrättat honom&lt;br&gt;om avregistreringsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkan av registrering och inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 § Trots att registrering eller inskrivning har skett får prövas om&lt;br&gt;den registrerade egendomen är av det slag som förutsätts för åt-&lt;br&gt;gärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om ett förvärv, som ligger till grund för inskrivning eller&lt;br&gt;avregistrering, är ogiltigt eller inte kan göras gällande eller om åt-&lt;br&gt;gärden av annat skäl kränker någons rätt, får prövas trots inskriv-&lt;br&gt;ningen eller avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett skepp eller skeppsbygge har överlåtits och inskrivning&lt;br&gt;har sökts för förvärvet, får egendomen efter utgången av den in-&lt;br&gt;skrivningsdag då ansökningen gjordes inte tas i anspråk för en&lt;br&gt;annan fordran mot överlåtaren än sådan som är förenad med panträtt&lt;br&gt;eller retentionsrätt i egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett skepp eller skeppsbygge har förvärvats genom över-&lt;br&gt;låtelse från någon som inte var rätt ägare, skall förvärvet ändå gälla,&lt;br&gt;om överlåtarens åtkomst var inskriven när egendomen överläts och&lt;br&gt;förvärvaren sökt inskrivning och därvid varken insett eller bort inse&lt;br&gt;att överlåtaren inte var rätt ägare. Detta gäller också förvärv genom&lt;br&gt;överlåtelse från någon som var rätt ägare men som på grund av&lt;br&gt;förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egendomen genom&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtrosförvärv inträder dock inte, om det på samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inskrivning söks för förvärvet tas upp ett ärende om in-&lt;br&gt;skrivning eller annan införing i registret av omständighet varav&lt;br&gt;bristen i överlåtarens förfoganderätt beror eller om anteckning i&lt;br&gt;registret att talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av&lt;br&gt;egendomen eller om bättre rätt till egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärv genom exekutiv försäljning finns särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Talan om bättre rätt till ett skepp eller skeppsbygge kan med&lt;br&gt;laga verkan riktas mot den som senast beviljats eller sökt inskriv-&lt;br&gt;ning för sitt förvärv, även om denne före talans väckande överlåtit&lt;br&gt;egendomen till någon annan. Den till vilken överlåtelsen skett har i&lt;br&gt;rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett under rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall också tillämpas när någon vill söka betalning&lt;br&gt;ur skepp eller skeppsbygge för fordran som är förenad med panträtt&lt;br&gt;eller retentionsrätt i egendomen. Om en tvist som rör äganderätten&lt;br&gt;är antecknad i registret, kan talan om betalning i stället riktas mot&lt;br&gt;den som innehar skeppet eller bygget med äganderättsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den rättsverkan som en sökt eller beviljad inskrivning medför&lt;br&gt;enligt 9 och 10 §§ består även efter avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den rättsverkan som en ansökan om inskrivning medför enligt 9 Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;och 10 §§ förfaller om ansökningen avslås. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 - 11 §§ och i denna paragraf om rättsverkan&lt;br&gt;av en inskrivningsansökan skall också tillämpas i fråga om anmälan&lt;br&gt;för avregistrering med anledning av förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall, efter&lt;br&gt;utgången av den inskrivningsdag då ärendet om införingen togs upp,&lt;br&gt;anses känd för var och en vars rätt till skepp eller skeppsbygge&lt;br&gt;beror av god tro om en omständighet som införingen avser. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i fall som avses i 3 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om äganderätt till ett fartyg som är registrerat i en främmande&lt;br&gt;stat eller till fartyg under byggnad i främmande stat har skrivits in i&lt;br&gt;register i den staten i enlighet med dess lag, skall rätten gälla i&lt;br&gt;Sverige med den verkan som inskrivningen medför enligt lagen i&lt;br&gt;den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Registrerings- och inskrivningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;15 § Registerärenden är ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering eller avregistrering av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inskrivning av förvärv av skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inteckning i skepp eller skeppsbygge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inskrivning av förbehåll om skeppsnamn, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annan införing i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret som görs&lt;br&gt;på grund av föreskrift i en lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerärenden tas upp på inskrivningsdag. Sådan hålls till klock-&lt;br&gt;an tolv varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag, som inte&lt;br&gt;är helgdag. Som helgdag anses även midsommarafton, julafton och&lt;br&gt;nyårsafton. En anmälan eller ansökan som kommer in efter klockan&lt;br&gt;tolv anses gjord följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behandlingen av ett registerärende gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;tvistemål om inte annat följer av denna lag. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om registrerings- och inskrivningsförfarandet och får därvid&lt;br&gt;föreskriva skyldighet för ägare av skepp samt tillverkare och ägare&lt;br&gt;av registrerat skeppsbygge att till registermyndigheten anmäla&lt;br&gt;förhållanden som myndigheten behöver känna till för en ändamåls-&lt;br&gt;enlig registerföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Hos registermyndigheten skall det föras dagbok över register-&lt;br&gt;ärendena. Handlingarna i sådana ärenden skall föras samman i&lt;br&gt;akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan har lämnat en uppgift eller avgett&lt;br&gt;en förklaring av betydelse för ärendets prövning eller om en särskild&lt;br&gt;utredning har verkställts i ärendet, skall anteckning om detta göras i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagboken eller i akten. I dagboken eller i akten skall även tas upp Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;kallelser, förelägganden och andra beslut som inte skall föras in i Bilaga 7&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite som registermyndigheten förelägger med stöd av denna lag&lt;br&gt;döms ut av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Ett beslut som innebär att en anmälan eller en ansökan i ett&lt;br&gt;registerärende bifalls, avslås eller förklaras förfallen eller att ärendet&lt;br&gt;skjuts upp, skall föras in i registret. Innebär beslutet att anmälan&lt;br&gt;eller ansökan inte bifalls, skall skälen för beslutet antecknas i dag-&lt;br&gt;boken eller i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som skall föras in i registret meddelas genom en sådan&lt;br&gt;införing och skall anses ha det innehåll som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om ett beslut i ett registerärende har gått emot sökanden eller&lt;br&gt;någon annan som har hörts i ärendet, skall denne genast underrättas&lt;br&gt;om beslutet. En underrättelse om att ett förvärv har skrivits in skall&lt;br&gt;alltid lämnas till den som innan dess senast var inskriven som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen skall anges de skäl för beslutet som har antecknats&lt;br&gt;i dagboken eller i akten och vad den som vill överklaga beslutet&lt;br&gt;skall göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Beslut i registerärenden får överklagas hos hovrätten. Skrivel-&lt;br&gt;sen med överklagandet skall ges in till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett slutligt beslut skall överklagas inom fyra veckor från den&lt;br&gt;inskrivningsdag då beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av ett beslut som finns infört i registret skall&lt;br&gt;antecknas där. När ett slutligt beslut med anledning av ett överkla-&lt;br&gt;gande har vunnit laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till&lt;br&gt;ny handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål&lt;br&gt;efter det att beslutet kommit till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En anmälan eller en ansökan i registerärenden skall göras&lt;br&gt;skriftligen om inte fångeshandling eller annan tjänlig handling visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullgörs inte inom föreskriven tid skyldighet att anmäla skepp för&lt;br&gt;registrering eller att anmäla skepp eller skeppsbygge för avregist-&lt;br&gt;rering eller att söka inskrivning av förvärv av sådan egendom, skall&lt;br&gt;registermyndigheten förelägga den som har skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;denna. I föreläggandet får vite sättas ut. Om det beträffande regist-&lt;br&gt;rerat skepp eller skeppsbygge finns förutsättningar för avregistrering&lt;br&gt;enligt 6 §, får registermyndigheten självmant vidta åtgärder för&lt;br&gt;avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bifall till ansökan om inskrivning av förvärv är beroende av&lt;br&gt;att föregående ägare gör en registreringsanmälan eller en inskriv-&lt;br&gt;ningsansökan, får förvärvaren fullgöra det på den föregående äga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rens vägnar. Denne är skyldig att tillhandahålla de behövliga hand- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;lingar som han har. Vad som nu sagts om inskrivningsansökan skall Bilaga 7&lt;br&gt;också tillämpas i fråga om anmälan för avregistrering med anledning&lt;br&gt;av ett förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om en anmälan eller en ansökan i ett registerärende inte ome-&lt;br&gt;delbart bör avslås enligt denna lag, får ärendet skjutas upp till en&lt;br&gt;viss senare inskrivningsdag, om det är nödvändigt för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet skjuts upp, får sökanden föreläggas att ge in den ut-&lt;br&gt;redning som krävs eller att infinna sig personligen eller genom om-&lt;br&gt;bud hos registermyndigheten. Även någon annan än sökanden får&lt;br&gt;höras och kan föreläggas sådan inställelse. I föreläggandet far vite&lt;br&gt;sättas ut. Följer sökanden inte föreläggandet, kan hans anmälan eller&lt;br&gt;ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerärende får vidare skjutas upp till en senare inskriv-&lt;br&gt;ningsdag, om ärendet med hänsyn till dess art eller omfattning inte&lt;br&gt;lämpligen kan tas upp till omedelbar prövning. Ett ärende som har&lt;br&gt;skjutits upp på sådan grund skall tas upp till prövning senast andra&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den inskrivningsdag då anmälan eller an-&lt;br&gt;sökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om det kan antas att ett förvärv som åberopas i ett register-&lt;br&gt;ärende är ogiltigt eller på annan grund inte kan göras gällande eller&lt;br&gt;att en åtgärd som en anmälan eller ansökan avser på annat sätt&lt;br&gt;skulle kränka någons rätt, skall den vars rätt berörs ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Detta gäller också om ovisshet råder i fråga om förvärvs-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förvärv som åberopas i ett registerärende grundas på testa-&lt;br&gt;mente, dom eller förrättning som ännu inte vunnit laga kraft, eller&lt;br&gt;om det pågår rättegång om hävning eller återgång av förvärv av den&lt;br&gt;egendom som ärendet angår eller om bättre rätt till denna, skall&lt;br&gt;ärendet skjutas upp till dess saken slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är i annat fall sökandens rätt tvistig, kan han föreläggas att inom&lt;br&gt;en viss tid väcka talan vid domstol. Om han inte gör det, kan hans&lt;br&gt;anmälan eller ansökan förklaras förfallen. En upplysning om detta&lt;br&gt;skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för registrering&lt;br&gt;eller ansökan om inskrivning av förvärv av sådan egendom skall&lt;br&gt;avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. egendomen inte kan registreras enligt 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sökanden inte styrker sitt förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fångesmannens rätt inte är inskriven i registret fastän den hade&lt;br&gt;kunnat skrivas in där och sökandens förvärv inte grundas på exe-&lt;br&gt;kutiv försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den åberopade överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren&lt;br&gt;på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans rätt att&lt;br&gt;förfoga över egendomen och överlåtarens åtkomst inte var inskriven&lt;br&gt;när överlåtelsen ägde rum eller, om så var fallet, villkoret är infört&lt;br&gt;i registret eller förs in i det samma inskrivningsdag som ansökan&lt;br&gt;görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egendomen av överlåtaren tidigare har överlåtits till någon&lt;br&gt;annan och överlåtarens åtkomst inte var inskriven när sökandens&lt;br&gt;förvärv ägde rum eller, om så var fallet, inskrivning söks samma&lt;br&gt;inskrivningsdag för det tidigare förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. egendomen har blivit föremål för kvarstad eller betalnings-&lt;br&gt;säkring till säkerhet för ett anspråk mot överlåtaren och ett ärende&lt;br&gt;som rör anteckning om åtgärden har tagits upp senast på den in-&lt;br&gt;skrivningsdag då anmälan eller ansökan görs eller överlåtaren har&lt;br&gt;försatts i konkurs före utgången av den inskrivningsdagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. egendomen har sålts exekutivt till någon annan än sökanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. förvärvet har skett genom en sådan gåva mellan makar som inte&lt;br&gt;har registrerats enligt 16 kap. äktenskapsbalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. det är uppenbart att förvärvet av något annat skäl är ogiltigt&lt;br&gt;eller inte kan göras gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 5-7 utgör inte hinder mot inskrivning av förvärv,&lt;br&gt;om inskrivning av villkorlig äganderätt redan har beviljats på grund&lt;br&gt;av samma förvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En ansökan enligt 4 § att inskrivning av villkorlig äganderätt&lt;br&gt;skall avföras ur registret skall avslås om bestämmelsen i 20 § första&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits eller om det inte visas att förvärvaren för-&lt;br&gt;lorat sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan av ett skepp eller skeppsbygge för avregistrering skall&lt;br&gt;avslås om bestämmelsen i 20 § första stycket inte har iakttagits eller&lt;br&gt;avregistreringsgrund inte finns enligt 6 §. Vid avregistrering med&lt;br&gt;anledning av förvärv skall bestämmelserna i 23 § första stycket 4 -&lt;br&gt;10 och andra stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om att skeppsnamn skall skrivas in i eller avföras ur&lt;br&gt;skeppsregistret skall avslås, om bestämmelsen i 20 § första stycket&lt;br&gt;inte har iakttagits eller om det inte finns någon förutsättning för&lt;br&gt;åtgärden enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om ett utländskt skepp har blivit svenskt, får det föras in i&lt;br&gt;skeppsregistret endast om det visas att skeppet inte är infört i mot-&lt;br&gt;svarande register i sitt tidigare hemland eller att det kommer att&lt;br&gt;avföras ur ett sådant register med verkan från den dag då det regi-&lt;br&gt;streras här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skeppet nybyggt utomlands skall det dessutom visas att rätt till&lt;br&gt;skeppet inte är inskriven i skeppsbyggnadsregister i den främmande&lt;br&gt;staten eller att sådan rätt kommer att avföras med verkan från den&lt;br&gt;dag då skeppet registreras här i landet. Detta gäller också i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införing i det svenska skeppsbyggnadsregistret av skepp under bygg-&lt;br&gt;nad som har förvärvats från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras för att regist-&lt;br&gt;reras utomlands, skall på sökandens begäran beslutas att egendomen&lt;br&gt;skall avföras ur registret den dag då den förs in i det utländska&lt;br&gt;registret. Avregistreringen får verkan från dagen för den nya regi-&lt;br&gt;streringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om det är nödvändigt för samordningen med en utländsk regi-&lt;br&gt;stermyndighets beslut, får registrering eller avregistrering ske trots&lt;br&gt;att det utländska beslutet meddelas eller bevisning om detta lämnas&lt;br&gt;först efter inskrivningsdagens utgång, förutsatt att detta görs samma&lt;br&gt;kalenderdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om registermyndigheten vid inskrivning av ett förvärv av ett&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge eller rätt till sådan egendom finner att&lt;br&gt;förvärvet beror av villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller&lt;br&gt;som är att jämställa med ett sådant förbehåll, skall även villkoret&lt;br&gt;skrivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registermyndigheten vid inskrivningen eller därefter finner att&lt;br&gt;förvärvet är förenat med annat villkor som inskränker förvärvarens&lt;br&gt;rätt att överlåta egendomen eller att söka inteckning eller upplåta&lt;br&gt;panträtt i den eller att hans behörighet i ett sådant avseende är in-&lt;br&gt;skränkt genom någon annans rätt att nyttja egendomen på grund av&lt;br&gt;testamente, skall detta antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv av ett&lt;br&gt;registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan&lt;br&gt;egendom eller om en annan fråga som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål som avses i 1 har avgjorts genom dom eller slutligt beslut&lt;br&gt;som vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ägaren av ett registrerat skepp eller skeppsbygge har försatts i&lt;br&gt;konkurs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring&lt;br&gt;eller utmätning eller en konkursförvaltare har begärt att ett registre-&lt;br&gt;rat skepp eller skeppsbygge skall säljas exekutivt eller ägaren enligt&lt;br&gt;1 kap. 10 § andra stycket har begärt att ett registrerat skepp skall&lt;br&gt;säljas exekutivt eller egendomen har sålts exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. beslut som avses i 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, betalnings-&lt;br&gt;säkring eller utmätning har upphävts eller återgått eller fråga om&lt;br&gt;exekutiv försäljning av ett registrerat skepp eller skeppsbygge eller&lt;br&gt;inskriven rätt till sådan egendom har förfallit av annan anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett skepp eller skeppsbygge skall avregistreras på grund av 6 §&lt;br&gt;men det finns hinder mot avregistreringen enligt 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. beslut har meddelats enligt 25 § att ett skepp eller skeppsbygge Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;skall avföras ur registret den dag då registrering äger rum utom- Bilaga 7&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det i en annan författning föreskrivet att ett visst förhållande&lt;br&gt;skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall detta&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret, om bygget förs över dit som skepp. En register-&lt;br&gt;anteckning skall avföras, om den uppenbarligen inte längre är av&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Om registermyndigheten finner att en införing i skepps- eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret innehåller en uppenbar oriktighet till följd&lt;br&gt;av myndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande förbi-&lt;br&gt;seende, skall införingen rättas. Detta gäller också i fråga om en&lt;br&gt;uppenbar oriktighet i registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse&lt;br&gt;bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund&lt;br&gt;av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv&lt;br&gt;bestämmas efter vad som är skäligt. Tillfälle att yttra sig skall läm-&lt;br&gt;nas de parter som berörs, om de är kända, samt den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse skall meddelas genom införing i registret. Skä-&lt;br&gt;len för beslutet skall antecknas i dagboken eller i akten. I stället för&lt;br&gt;bevis eller handling som har utfärdats i enlighet med den tidigare&lt;br&gt;införingen, skall en ny sådan handling utfärdas. Den tidigare hand-&lt;br&gt;lingen skall återkrävas, göras obrukbar och behållas av register-&lt;br&gt;myndigheten. Den som har handlingen är skyldig att ge in den för&lt;br&gt;detta ändamål. I ett föreläggande att fullgöra en sådan skyldighet får&lt;br&gt;vite sättas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om skeppshypotek och sjöpanträtt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;SKEPPSHYPOTEK&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Upplåtelse av panträtt på grund av inteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ägaren av ett registrerat skepp eller skeppsbygge som vill upp-&lt;br&gt;låta panträtt i skeppet eller bygget till säkerhet för en fordran, har&lt;br&gt;rätt att i den ordning som anges i detta kapitel hos register-&lt;br&gt;myndigheten få inskrivning i egendomen av ett visst belopp (inteck-&lt;br&gt;ning) i svenskt eller utländskt mynt eller i särskilda dragningsrätter&lt;br&gt;(SDR). Vad som förstås med SDR anges i 22 kap. 3 §. Myndig-&lt;br&gt;hetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inteckning kan inte beviljas i en andel av ett skepp eller skepps-&lt;br&gt;bygge och inte heller i flera skepp eller byggen gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Panträtt upplåts genom att skeppets eller skeppsbyggets ägare,&lt;br&gt;efter att ha sökt inskrivning för sitt förvärv, överlämnar pantbrevet&lt;br&gt;som pant för fordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ägarens rätt när ett pantbrev inte alls eller endast&lt;br&gt;delvis har utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Panträtt som har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge omfattar&lt;br&gt;även ersättning som på grund av försäkring eller av annan anledning&lt;br&gt;betalas ut för skada på egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innebörden av panträtt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § När en myndighet vid utsökning eller i något annat fall fördelar&lt;br&gt;medel mellan rättsägare i ett skepp eller skeppsbygge har en borge-&lt;br&gt;när rätt att för en fordran som är förenad med panträtt i egendomen,&lt;br&gt;med den företrädesrätt inteckningen medför enligt denna eller annan&lt;br&gt;lag, få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. Om detta inte&lt;br&gt;räcker får borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta&lt;br&gt;får inte överstiga femton procent av pantbrevets belopp och räntan&lt;br&gt;på detta belopp från den dag då egendomen utmättes, konkursansök-&lt;br&gt;an gjordes eller de medel som av något annat skäl skall fördelas&lt;br&gt;sattes ned. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar&lt;br&gt;det av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot ökat&lt;br&gt;med fyra procentenheter. Förändringar i diskontot som inträffar&lt;br&gt;efter upprättandet av en sakägarförteckning skall inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera pantbrev har överlämnats som pant för en fordran och&lt;br&gt;inteckningarna har samma företrädesrätt eller gäller omedelbart efter&lt;br&gt;varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets&lt;br&gt;belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pant-&lt;br&gt;brevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är&lt;br&gt;pantförskrivet till borgenären i andra hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En borgenär har rätt att få betalning enligt 4 § även om ford-&lt;br&gt;ringen har preskriberats eller inte blivit anmäld efter kallelse på&lt;br&gt;okända borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett skepp eller skeppsbygge försämras till följd av vanvård&lt;br&gt;eller sjöolycka eller av någon annan jämförlig orsak så att panträt-&lt;br&gt;tens värde väsentligt minskas, får borgenären söka betalning ur&lt;br&gt;egendomen fastän fordringen inte är förfallen till betalning. Detta&lt;br&gt;gäller också om skeppet eller bygget skall avregistreras enligt 2 kap.&lt;br&gt;6 § utom när bygget skall föras över till skeppsregistret som skepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Panträttsupplåtelse i vissa fall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Frångår ett skepp eller skeppsbygge innehavaren efter klander,&lt;br&gt;är en upplåtelse av panträtt som skett efter det att egendomen kom&lt;br&gt;ur rätte ägarens hand utan verkan, om inte annat följer av 9 §. Detta&lt;br&gt;gäller också om förvärv av ett skepp eller skeppsbygge återgår som&lt;br&gt;ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Upplåts panträtt i ett skepp eller skeppsbygge i strid med en mot&lt;br&gt;upplåtaren på grund av förvärvsvillkor gällande inskränkning i hans&lt;br&gt;rätt att förfoga över egendomen är upplåtelsen utan verkan, om inte&lt;br&gt;annat följer av 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om panträtt har upplåtits i ett skepp eller skeppsbygge av någon&lt;br&gt;som inte var rätt ägare, skall upplåtelsen ändå gälla om upplåtarens&lt;br&gt;åtkomst var eller därefter på ansökan före upplåtelsen blev inskriven&lt;br&gt;och borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlå-&lt;br&gt;tits till någon annan, denne vid sitt förvärv varken insett eller bort&lt;br&gt;inse att upplåtaren inte var rätt ägare. Detta gäller också i fråga om&lt;br&gt;panträttsförvärv genom upplåtelse från någon som var rätt ägare&lt;br&gt;men på grund av förvärvsvillkor saknade rätt att förfoga över egen-&lt;br&gt;domen genom upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om panträtt har upplåtits till säkerhet för en fordran som ännu&lt;br&gt;inte har uppkommit och om upplåtaren vid överlämnandet av pant-&lt;br&gt;brevet var behörig att upplåta panträtten eller om förhållandena då&lt;br&gt;var sådana som anges i 9 §, gäller panträtten till säkerhet för ford-&lt;br&gt;ringen även om upplåtaren när fordringen uppkommer inte längre är&lt;br&gt;ägare med rätt att förfoga över egendomen genom panträttsupplå-&lt;br&gt;telse. Detta gäller dock inte, om borgenären före fordringens upp-&lt;br&gt;komst har fått kännedom om att upplåtaren inte hade rätt att upplåta&lt;br&gt;panträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även när ett pantbrev utgör&lt;br&gt;säkerhet för en fordran och fordringen därefter byts ut mot en annan&lt;br&gt;fordran utan några andra ändringar än sådana som normalt före-&lt;br&gt;kommer vid fordringsutbyten av det slag som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innebörden av ägarhypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett pantbrev inte har överlämnats som pant för en fordran,&lt;br&gt;är skeppets eller skeppsbyggets ägare berättigad att vid sådan fördel-&lt;br&gt;ning som avses i 4 § med den företrädesrätt inteckningen medför&lt;br&gt;enligt denna eller annan lag få tilldelning ur medlen med pantbrevets&lt;br&gt;belopp. Har ett pantbrev överlämnats som pant för en fordran men&lt;br&gt;understiger fordringen pantbrevets belopp, är skeppets eller byggets&lt;br&gt;ägare berättigad att ur medlen få skillnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företräde mellan inteckningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § En inteckning ger företräde i förhållande till en annan inteck-&lt;br&gt;ning efter den tidsföljd i vilken inteckningarna söks. Inteckningar&lt;br&gt;som söks på samma inskrivningsdag ger lika rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inteckningar&lt;br&gt;som söks på samma inskrivningsdag på annat sätt än som angetts i&lt;br&gt;12 § samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns&lt;br&gt;bestämmelser i 27 och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Det företräde som en inteckning har i ett skeppsbygge består&lt;br&gt;vid överföring till skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om förmånsrätt som följer med en inteckning finns bestäm-&lt;br&gt;melser i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vissa bestämmelser om giltigheten av inteckningar och&lt;br&gt;pantbrev&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Om ett skepp skall avregistreras som förolyckat, upphugget&lt;br&gt;eller förstört av en annan orsak eller som försvunnet eller övergivet&lt;br&gt;till sjöss, förfaller en inteckning i skeppet när tio år har förflutit från&lt;br&gt;den dag anteckning gjordes enligt 2 kap. 28 § första stycket 6. En&lt;br&gt;inteckning kan dock förnyas att gälla i ytterligare tio år om det&lt;br&gt;medan inteckningen ännu gäller begärs av borgenären eller skepps-&lt;br&gt;ägaren och kan även därefter förnyas i samma ordning för tio år åt&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om ett skepp eller skeppsbygge säljs exekutivt i Sverige är en&lt;br&gt;inteckning i detta, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskil-&lt;br&gt;lingen har betalats, utan verkan till det belopp som inte tillåtits in-&lt;br&gt;nestå i egendomen med anledning av att inteckningsborgenärens&lt;br&gt;fordran räknats av på köpeskillingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutiv försäljning i främmande stat av ett intecknat skepp eller&lt;br&gt;skeppsbygge skall erkännas med den verkan som anges i första&lt;br&gt;stycket, om egendomen fanns inom den statens jurisdiktionsområde&lt;br&gt;och försäljningen verkställts i enlighet med den statens lag och i&lt;br&gt;överensstämmelse med bestämmelserna i 1967 års internationella&lt;br&gt;konvention om sjöpanträtt och fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en inteckning blir helt eller delvis utan verkan är pant-&lt;br&gt;brevet utan verkan i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödning av förkommet pantbrev medför inte att inteckningen blir&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Främmande hypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i&lt;br&gt;ett utländskt fartyg gäller även i Sverige under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. rättigheten upplåtits och skrivits in i enlighet med lagen i den&lt;br&gt;stat där fartyget är registrerat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registret och de handlingar som skall förvaras i anslutning till&lt;br&gt;detta enligt lagen i registreringsstaten är offentliga och såväl utdrag&lt;br&gt;av registret som avskrift av handlingarna kan fås från registret, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. registret eller i anslutning till detta förvarade handlingar inne-&lt;br&gt;håller uppgift om rättighetshavarens namn och adress eller om att&lt;br&gt;rättigheten upplåtits till förmån för ett pantbrevs eller en motsvaran-&lt;br&gt;de handlings innehavare samt uppgift om det belopp rättigheten&lt;br&gt;avser och om datum och övriga omständigheter som enligt lagen i&lt;br&gt;registreringsstaten bestämmer rättighetens företräde i förhållande till&lt;br&gt;andra rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En panträtt eller en annan sådan rättighet som har upplåtits i&lt;br&gt;ett fartyg under byggnad i främmande stat gäller även i Sverige&lt;br&gt;under förutsättning att inskrivning skett i den främmande staten i&lt;br&gt;enlighet med dess lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En rättighet i fartyg eller fartygsbygge som enligt 19 eller 20 §&lt;br&gt;gäller i Sverige medför här det företräde i förhållande till en annan&lt;br&gt;inskriven rättighet och, om det är förenligt med 51 och 52 §§, i&lt;br&gt;övrigt den verkan i förhållande till tredje man som rättigheten har&lt;br&gt;enligt lagen i den stat där fartyget är registrerat eller bygget utförs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inteckningsförfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 § I inteckningsärenden anses som ägare av skeppet eller bygget&lt;br&gt;den för vars förvärv inskrivning senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En ansökan om inteckning skall göras skriftligen av ägaren av&lt;br&gt;skeppet eller skeppsbygget. Den skall innehålla uppgift om det&lt;br&gt;skepp eller det bygge som avses och det belopp på vilket inteckning-&lt;br&gt;en skall lyda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om inteckningsfömyelse skall göras skriftligen av&lt;br&gt;skeppsägaren eller pantbrevets innehavare. Pantbrevet skall ges in&lt;br&gt;om det inte är skeppsägaren som begär förnyelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En ansökan om inteckning skall avslås om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bestämmelserna i 23 § första stycket inte har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ansökan strider mot 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökan strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot&lt;br&gt;sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egen-&lt;br&gt;domen, som har förts in i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förs in i det samma inskrivningsdag som inteckningen söks, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;och ansökan inte medgetts av den till vars förmån inskränkningen Bilaga 7&lt;br&gt;gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden eller, om skeppet eller bygget ägs av flera, någon av&lt;br&gt;sökandena är i konkurs eller försätts i konkurs samma inskrivnings-&lt;br&gt;dag som inteckningen söks och det inte visas att skeppet, bygget&lt;br&gt;eller andelen inte hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har blivit föremål för kvarstad, betalningssäkring&lt;br&gt;eller utmätning och ett ärende som rör anteckning om åtgärden har&lt;br&gt;tagits upp senast på den inskrivningsdag då inteckningen söks, om&lt;br&gt;inte i fråga om kvarstad ansökan har medgetts av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skeppet, bygget eller en andel i eller en villkorlig äganderätt till&lt;br&gt;sådan egendom har frångått sökanden genom exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende som rör inskrivning av sökandens förvärv har skju-&lt;br&gt;tits upp, skall behandlingen av inteckningsansökan skjutas upp på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om det inte finns något hinder enligt 24 §, skall inteckning&lt;br&gt;beviljas och pantbrev utfärdas på grund av inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av ett nytt pantbrev i stället för ett&lt;br&gt;pantbrev som dödats finns i lagen (1927:85) om dödande av för-&lt;br&gt;kommen handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En begäran om inteckningsfömyelse skall avslås om 23 § andra&lt;br&gt;stycket inte har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En inteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som en&lt;br&gt;annan inteckning skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den&lt;br&gt;andra inteckningen, om sökanden begär det. En inteckning som sätts&lt;br&gt;efter en annan skall gälla efter en inteckning med lika rätt som eller&lt;br&gt;med bättre rätt än denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Ett pantbrev får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets&lt;br&gt;ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare bytas ut mot&lt;br&gt;två eller flera nya pantbrev (utbyte). På begäran skall därvid pant-&lt;br&gt;brevens inbördes företrädesrätt bestämmas. Härvid skall 27 § andra&lt;br&gt;meningen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Inteckningar som gäller i samma myntslag och har inbördes&lt;br&gt;lika rätt eller gäller omedelbart efter varandra får på ansökan av&lt;br&gt;skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter medgivande av pant-&lt;br&gt;brevens innehavare föras samman till en inteckning (sammanföring).&lt;br&gt;Denna inteckning skall gälla med den förmånsrätt som tillkommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den av de i sammanföringen ingående inteckningarna som har säm-&lt;br&gt;sta rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inteckning som avses i första stycket skall förklaras gälla för&lt;br&gt;ett lägre belopp än det som de sammanförda inteckningarna sam-&lt;br&gt;manlagt uppgår till, om sökanden begär det och pantbrevens inneha-&lt;br&gt;vare medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § En inteckning får på ansökan av skeppets eller skeppsbyggets&lt;br&gt;ägare och efter medgivande av pantbrevets innehavare sättas ned&lt;br&gt;efter en annan inteckning (nedsättning). En inteckning som sätts ned&lt;br&gt;efter en annan gäller efter inteckning med lika rätt som eller bättre&lt;br&gt;rätt än denna även om detta inte anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § På ansökan av skeppets eller skeppsbyggets ägare och efter&lt;br&gt;medgivande av pantbrevets innehavare får en inteckning dödas&lt;br&gt;(dödning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om dödning av inteckning när pantbrevet har för-&lt;br&gt;kommit finns i lagen (1927:85) om dödande av förkommen hand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § När en innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd&lt;br&gt;som avses i 28 - 31 §§ skall pantbrevet ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § På ansökan av ett pantbrevs innehavare skall innehavet anteck-&lt;br&gt;nas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret. Är någon annan anteck-&lt;br&gt;nad som innehavare skall registermyndigheten, sedan det nya inne-&lt;br&gt;havet har antecknats, avföra den tidigare anteckningen och under-&lt;br&gt;rätta den vars innehav var antecknat. Om det kan antas att sökanden&lt;br&gt;inte har pantbrevet, skall föreläggande meddelas honom att visa upp&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler den vars innehav antecknats att innehavet har upphört,&lt;br&gt;skall anteckningen avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan enligt första stycket inte har gjorts när ett pantbrev&lt;br&gt;skall utfärdas eller det inte finns en ny sådan ansökan när anteck-&lt;br&gt;ning om innehav avförs, skall skeppets eller skeppsbyggets ägare&lt;br&gt;antecknas som innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Om en inteckning har förfallit enligt 16 §, skall det antecknas&lt;br&gt;i skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall anteckning göras om inverkan på inteckning av&lt;br&gt;exekutiv försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om ett skeppsbygge avförs ur skeppsbyggnadsregistret och i&lt;br&gt;stället förs in i skeppsregistret som skepp, skall en inteckning som&lt;br&gt;gäller i bygget och en införing som rör inteckningen föras över till&lt;br&gt;skeppsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;SJÖPANTRÄTT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöpanträtt i fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36 § Sjöpanträtt i fartyg gäller till säkerhet för en sådan fordran mot&lt;br&gt;redaren som kan hänföras till fartyget och som avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön och annan gottgörelse till befälhavaren eller någon annan&lt;br&gt;ombordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hamn-, kanal- och annan vattenvägsavgift samt lotsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning med anledning av personskada som uppkommit i&lt;br&gt;omedelbart samband med fartygets drift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning med anledning av sakskada som uppkommit i omedel-&lt;br&gt;bart samband med fartygets drift, förutsatt att fordringen inte kan&lt;br&gt;grundas på avtal, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bärgarlön, ersättning för avlägsnande av vrak och bidrag till ge-&lt;br&gt;mensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 och 4 gäller inte i fråga om en fordran på ersätt-&lt;br&gt;ning för atomskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöpanträtt gäller även om fordringen riktar sig mot sådan farty-&lt;br&gt;gets ägare som inte är redare, eller mot den som i egenskap av&lt;br&gt;befraktare eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i reda-&lt;br&gt;rens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser&lt;br&gt;i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 36 § första stycket har inbördes&lt;br&gt;företräde till betalning efter nummerordningen där. En fordran som&lt;br&gt;avses i 5 har dock företräde framför en fordran som avses i 1 - 4&lt;br&gt;och som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar i samma punkt har inbördes lika rätt om inte annat&lt;br&gt;följer av andra stycket. En fordran som avses i 5 går dock före en&lt;br&gt;annan sådan fordran som har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Utom i fall som avses i 41 § häftar sjöpanträtt vid fartyget med&lt;br&gt;oförändrad förmånsrätt även om fartyget övergår till en ny ägare&lt;br&gt;eller registreringen ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Den som bygger, bygger om eller reparerar ett fartyg åt någon&lt;br&gt;annan får hålla kvar egendomen till säkerhet för sin fordran på&lt;br&gt;köpeskillingen eller annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rätt att i vissa fall sälja egendomen, att ta ut fordringen&lt;br&gt;ur köpeskillingen och att bortskaffa egendomen finns bestämmelser&lt;br&gt;i lagen (1985:982) om näringsidkares rätt att sälja saker som inte&lt;br&gt;har hämtats. Dessa bestämmelser skall tillämpas även på övriga fall&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånsrätt som följer med rätten att hålla kvar egendomen&lt;br&gt;finns bestämmelser i förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Sjöpanträtt i fartyg upphör när ett år har förflutit från det att&lt;br&gt;fordringen uppkom, om inte före utgången av denna tid kvarstad&lt;br&gt;eller utmätning, som sedermera åtföljs av exekutiv försäljning av&lt;br&gt;fartyget, blivit säkerställd. Preskriptionstiden får inte förlängas eller&lt;br&gt;avbrytas men skall inte löpa medan det finns laga hinder mot att&lt;br&gt;fartyget beläggs med kvarstad eller utmäts för borgenärens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när ett fartyg skall säljas exekutivt under konkurs eller&lt;br&gt;enligt 1 kap. 10 § andra stycket, om försäljning har begärts och&lt;br&gt;fartyget har tagits ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fordran som är förenad med sjöpanträtt i ett fartyg får&lt;br&gt;domstol besluta om kvarstad på fartyget enligt 15 kap. 1 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken även om det inte finns risk för att motparten undandrar&lt;br&gt;sig att betala skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Om ett fartyg säljs exekutivt i Sverige, upphör sjöpanträtt och&lt;br&gt;retentionsrätt i fartyget sedan försäljningen har vunnit laga kraft och&lt;br&gt;köpeskillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenärerna har rätt till betalning ur köpeskillingen i den ordning&lt;br&gt;som gäller för utmätt egendom. En fordran som är förenad med&lt;br&gt;sjöpanträtt får därvid bevakas till fullt belopp trots bestämmelserna&lt;br&gt;i 9 kap. om ansvarsbegränsning men ger inte utdelning över det&lt;br&gt;belopp som högst skall betalas enligt dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En exekutiv försäljning av fartyg i en främmande stat skall erkän-&lt;br&gt;nas med den verkan som anges i första stycket, om fartyget fanns&lt;br&gt;inom den statens jurisdiktionsområde samt försäljningen har verk-&lt;br&gt;ställts i enlighet med den statens lag och i överensstämmelse med&lt;br&gt;bestämmelserna i 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt&lt;br&gt;och fartygshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Bestämmelserna om sjöpanträtt i fartyg skall också tillämpas på&lt;br&gt;fartyg under byggnad sedan bygget sjösatts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöpanträtt i last&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;43 § Sjöpanträtt i inlastat gods gäller till säkerhet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön och på bidrag till gemensamt haveri eller&lt;br&gt;annan kostnad som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 §,&lt;br&gt;14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på grund av att en transportör, bortfraktare eller befäl-&lt;br&gt;havare med stöd av behörighet enligt denna lag har slutit avtal eller&lt;br&gt;vidtagit någon annan åtgärd för lastens behov samt en lastägares&lt;br&gt;fordran på ersättning för gods som sålts för någon annan lastägares&lt;br&gt;räkning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en transportörs eller bortfraktares fordran på grund av frakt-&lt;br&gt;avtalet om den kan göras gällande mot den som kräver att godset&lt;br&gt;skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om förmånsrätt som följer med sjöpanträtt finns bestämmelser Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förmåns rättslagen (1970:979).&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fordringar som har tagits upp i 43 § har inbördes företräde till&lt;br&gt;betalning efter nummerordningen där. Fordringar i samma punkt har&lt;br&gt;inbördes lika rätt. En fordran som avses i 1 eller 2 går dock före en&lt;br&gt;fordran i samma punkt som härrör av en annan händelse och som&lt;br&gt;har uppkommit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Utlämnas gods som utgör säkerhet för en fordran eller säljs&lt;br&gt;gods för fartygets eller lastens behov, upphör sjöpanträtten i godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods säljs exekutivt upphör sjöpanträtten i det sedan försälj-&lt;br&gt;ningen har vunnit laga kraft och köpeskillingen har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utan borgenärens tillstånd har lämnat ut gods som enligt&lt;br&gt;vad han insett eller bort inse utgjorde säkerhet för en fordran, sva-&lt;br&gt;rar för vad som till följd av detta inte kan ersättas ur godset. Sådan&lt;br&gt;ansvarighet har även mottagaren för en fordran, för vilken han&lt;br&gt;annars inte skulle svara personligen, om han hade kännedom om&lt;br&gt;fordringen när godset lämnades ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § Sjöpanträtt i inlastat gods upphör när ett år har förflutit från&lt;br&gt;det att fordringen uppkom, om inte före utgången av denna tid&lt;br&gt;antingen talan väckts i laga ordning eller kvarstad eller utmätning,&lt;br&gt;som sedermera åtföljs av exekutiv försäljning av godset, blivit sä-&lt;br&gt;kerställd. Preskriptionstiden skall inte löpa medan det finns laga&lt;br&gt;hinder mot att godset beläggs med kvarstad eller utmäts för borge-&lt;br&gt;närens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fordran har kommit under behandling av dispaschör, anses&lt;br&gt;att talan om fordringen har blivit väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs om verkan av en säkerställd utmätning&lt;br&gt;gäller också när gods skall säljas exekutivt under konkurs, om för-&lt;br&gt;säljning har begärts och godset har tagits om hand, förseglats eller&lt;br&gt;märkts av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Gemensamma bestämmelser om sjöpanträtt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;47 § Om en borgenär har sjöpanträtt i flera panter, utgör varje pant&lt;br&gt;säkerhet för fordringens hela belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får borgenären betalt ur en pant för större del av sin fordran än&lt;br&gt;som belöper på den panten efter det inbördes förhållandet mellan&lt;br&gt;panternas värden vid tiden för panträttens uppkomst, inträder pant-&lt;br&gt;ägaren för överskottet i den rätt borgenären hade till övriga panter.&lt;br&gt;I pantägarens ställe och med företräde framför honom inträder den&lt;br&gt;borgenär, för vars fordran panten utgjorde säkerhet särskilt, i den&lt;br&gt;mån panten på grund av den andre borgenärens krav inte räcker till&lt;br&gt;betalning av hans fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § Sjöpanträtt består även om fordringen överlåts eller tas i an-&lt;br&gt;språk genom utmätning eller införsel eller på annat sätt övergår till&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 § Sjöpanträtt omfattar inte ersättning som på grund av försäkring&lt;br&gt;eller av någon annan anledning betalas ut för skada på fartyg eller&lt;br&gt;last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till betalning som följer med retentionsrätt enligt 39 § får&lt;br&gt;göras gällande i ersättning som på grund av försäkring eller av&lt;br&gt;någon annan anledning betalas ut för skada på det fartyg eller det&lt;br&gt;fartygsbygge som är föremål för retentionsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 § Talan om betalning ur fartyg eller last för en fordran som är&lt;br&gt;förenad med sjöpanträtt får väckas mot pantägaren eller befäl-&lt;br&gt;havaren. Vad gäller last får sådan talan dock inte väckas mot befäl-&lt;br&gt;havaren av fartygets ägare eller redare eller den som i egenskap av&lt;br&gt;befraktare eller i annan egenskap har hand om fartygets drift i reda-&lt;br&gt;rens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § När en sådan sjöpanträtt eller retentionsrätt i fartyg som avses&lt;br&gt;i detta kapitel åberopas inför svensk myndighet skall svensk lag&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en annan sjöpanträtt, retentionsrätt eller liknande rättighet i&lt;br&gt;fartyg åberopas, skall den prövas enligt lagen i den stat där fartyget&lt;br&gt;är registrerat. Rättigheten skall dock stå tillbaka för sjöpanträtt eller&lt;br&gt;retentionsrätt enligt detta kapitel eller hypotek som överensstämmer&lt;br&gt;med 1967 års internationella konvention om sjöpanträtt och fartygs-&lt;br&gt;hypotek. Rättigheten får i övrigt inte medföra bättre rätt än den&lt;br&gt;rättighet enligt detta kapitel som den närmast motsvarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Bestämmelserna i 51 § skall också tillämpas på fartyg under&lt;br&gt;byggnad sedan bygget sjösatts. För tiden innan dess gäller lagen i&lt;br&gt;den stat där fartyget byggs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om kvarstad på fartyg i internationella rätts-&lt;br&gt;förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller kvarstad på fartyg för&lt;br&gt;anspråk som i Sverige eller ett annat land är eller kan bli föremål&lt;br&gt;för rättegång i tvistemål eller för talan om enskilt anspråk i brott-&lt;br&gt;mål. Bestämmelserna gäller dock inte kvarstad för fordringar som&lt;br&gt;avser skatter eller avgifter till stat eller kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna gäller för fartyg som är införda i det svenska&lt;br&gt;skeppsregistret eller ett motsvarande utländskt fartygsregister. Be-&lt;br&gt;stämmelserna gäller dock inte för svenska skepp, om sökanden har&lt;br&gt;hemvist eller sitt huvudsakliga driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande stats-&lt;br&gt;fartyg m.m. finns bestämmelser om att kvarstad inte fär läggas på&lt;br&gt;vissa fartyg. Kvarstad får inte heller läggas på fartyg som ägs eller&lt;br&gt;uteslutande används av svenska staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vad som i allmänhet gäller om kvarstad på fartyg gäller också&lt;br&gt;för kvarstad enligt detta kapitel, om något annat inte föreskrivs i&lt;br&gt;kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast för en sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjöfordran enligt detta kapitel avses ett anspråk som grundar&lt;br&gt;sig på någon av följande omständigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skada som har orsakats av ett fartyg genom sammanstötning&lt;br&gt;eller på något annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dödsfall eller personskada som har orsakats av ett fartyg eller&lt;br&gt;som har inträffat i samband med driften av ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skeppslegoavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avtal som rör befordran av gods med ett fartyg på grundval av&lt;br&gt;certeparti, konossement eller liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. förlust av eller skada på gods inklusive resgods under befordran&lt;br&gt;med fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. gemensamt haveri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. bodmeri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bogsering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lotsning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. leverans av varor eller materiel för ett fartygs drift eller under-&lt;br&gt;håll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. byggande, reparation eller utrustande av ett fartyg eller kost-&lt;br&gt;nader för dockning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lön eller annan gottgörelse till befälhavaren eller annan om-&lt;br&gt;bordanställd på grund av dennes anställning på fartyget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. befälhavares utlägg samt utlägg som gjorts av avsändare, be-&lt;br&gt;fraktare eller avlastare eller agenter för fartygets eller dess ägares&lt;br&gt;räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. tvist om äganderätten till ett fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. tvist mellan delägare till ett fartyg om äganderätten eller besitt-&lt;br&gt;ningen till fartyget eller driften av eller intäkterna från detta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. panträtt på grund av inteckning eller annan på avtal grundad&lt;br&gt;panträtt i fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kvarstad får läggas på det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sjöfordran grundar sig på någon omständighet som avses i&lt;br&gt;3 § andra stycket 1-14, får kvarstad i stället läggas på ett annat&lt;br&gt;fartyg som tillhör den som vid tiden för sjöfordrans uppkomst var&lt;br&gt;ägare av det fartyg som sjöfordran hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon annan än fartygets ägare är ansvarig för en sjöfordran&lt;br&gt;enligt andra stycket, får kvarstad i stället läggas antingen på det&lt;br&gt;fartyg som sjöfordran hänför sig till eller på ett annat fartyg som&lt;br&gt;tillhör gäldenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett fartyg får beläggas med kvarstad endast om fartyget i&lt;br&gt;Sverige kan utmätas för sjöfordran. Avser sjöfordran någon annan&lt;br&gt;förpliktelse än betalningsskyldighet, skall vad som nu sagts om&lt;br&gt;utmätning i stället gälla annan verkställighet än verkställighet av&lt;br&gt;kvarstad på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Kvarstad på ett fartyg får beviljas endast en gång för en och&lt;br&gt;samma sjöfordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgen eller någon annan säkerhet för en sjöfordran har ställts&lt;br&gt;till befrielse från kvarstad, får kvarstad inte beviljas för samma sjö-&lt;br&gt;fordran. Kvarstad får dock beviljas, om borgenären visar att den&lt;br&gt;ställda säkerheten har upphört att gälla eller att det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl för kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett fartyg som är belagt med kvarstad skall hindras att avgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kvarstad har beviljats för en sjöfordran som grundar sig på&lt;br&gt;sådana omständigheter som avses i 3 § andra stycket 15 eller 16, får&lt;br&gt;domstolen dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillåta den som har fartyget i sin besittning att mot borgen eller&lt;br&gt;annan säkerhet nyttja fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämma om fartygets användning på andra villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om kvarstad på egendom som en ombordanställd fört ombord&lt;br&gt;på ett fartyg finns bestämmelser i 22 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning II Rederi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om partrederi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Ett partrederi föreligger om flera har kommit överens om att&lt;br&gt;under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med ett eget fartyg.&lt;br&gt;Anmälan om ett partrederiavtal får göras hos registermyndigheten,&lt;br&gt;som skall anteckna anmälningen i det register där fartyget är infört&lt;br&gt;eller, om det inte är registrerat, genast kungöra den. Närmare före-&lt;br&gt;skrifter om anmälnings- och kungörelseförfarandet meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de förpliktelser som uppkommer för partrederiet efter det att&lt;br&gt;rederiavtalet har anmälts till registermyndigheten svarar varje redare&lt;br&gt;endast i förhållande till sin andel i fartyget om han inte har åtagit&lt;br&gt;sig större ansvarighet. För tidigare uppkomna rederiförpliktelser&lt;br&gt;svarar redarna solidariskt. I fråga om betalningsansvar för vatten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föroreningsavgift enligt 8 kap. lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg gäller 8 kap. 2 § andra stycket nämnda&lt;br&gt;lag. I fråga om betalningsansvar enligt lagen (1986:371) om flytt-&lt;br&gt;ning av fartyg i allmän hamn gäller 5 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om redarnas inbördes rättigheter och skyldigheter gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 - 18 §§ i den mån något annat inte har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § För ett partrederi får en huvudredare väljas. Till huvudredare&lt;br&gt;får utses en här i landet bosatt svensk, dansk, finsk eller norsk med-&lt;br&gt;borgare eller en svensk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Huvudredaren är behörig att på samtliga redares vägnar företa&lt;br&gt;de rättshandlingar som rederirörelsen vanligen medför, att väcka och&lt;br&gt;föra talan i saker som rör rederiet samt att i övrigt företräda redarna&lt;br&gt;inför domstolar och andra myndigheter i sådana saker. Huvudreda-&lt;br&gt;ren får inte utan medredamas samtycke överlåta fartyget eller upplå-&lt;br&gt;ta panträtt i det eller bortfrakta det för en längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en huvudredare inte är vald, kan vilken som helst av redarna&lt;br&gt;sökas att svara även för de övriga i saker som rör rederiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Huvudredaren skall på lämpligt sätt hålla redarna underrättade&lt;br&gt;om rederiets verksamhet. Han skall rådgöra med dem i alla viktiga&lt;br&gt;angelägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Beslut i partrederiets angelägenheter fattas vid allmänt samman-&lt;br&gt;träde, till vilket var och en av redarna har kallats minst en vecka i&lt;br&gt;förväg genom rekommenderat brev eller telegram eller telexmed-&lt;br&gt;delande under sin senast kända adress. Kallelsen skall innehålla&lt;br&gt;upplysning om vad som skall behandlas på sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sammanträde krävs inte för ett beslut som samtliga redare&lt;br&gt;biträder eller som är så brådskande att det inte kan anstå till dess ett&lt;br&gt;sådant sammanträde kan hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På en redares begäran skall protokoll föras över vad som före-&lt;br&gt;kommer av vikt vid ett allmänt sammanträde. En redare som har&lt;br&gt;uteblivit från ett allmänt sammanträde eller av någon annan anled-&lt;br&gt;ning inte har deltagit i ett beslut, skall underrättas om vad som&lt;br&gt;beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid omröstning räknas varje redares röstetal efter hans andel i&lt;br&gt;fartyget. Om något annat inte följer av tredje stycket, gäller som&lt;br&gt;beslut den mening som har fått det högsta röstetalet. Vid lika röste-&lt;br&gt;tal gäller den mening som huvudredaren biträder. Val av huvud-&lt;br&gt;redare skall dock avgöras genom lottning, om flera fått lika röstetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut vid allmänt sammanträde är bindande för en redare som&lt;br&gt;har uteblivit från sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut som har fattats i en annan ordning än vid ett allmänt Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;sammanträde eller som innebär att rederiet skall upplösas gäller Bilaga 7&lt;br&gt;endast om det biträds av redare som tillsammans äger mer än hälf-&lt;br&gt;ten i fartyget. Ett beslut som strider mot rederiavtalet eller på något&lt;br&gt;annat sätt mot rederiets ändamål och som inte avser rederiets upp-&lt;br&gt;lösning gäller endast om samtliga redare är eniga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Huvudredaren kan när som helst skiljas från sitt uppdrag genom&lt;br&gt;ett beslut enligt 5 och 7 §§. En huvudredare som själv äger minst&lt;br&gt;hälften i fartyget kan på en medredares talan av domstol skiljas från&lt;br&gt;uppdraget, om det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Huvudredaren svarar för att rederiets bokföring fullgörs enligt&lt;br&gt;lag och andra författningar. Han skall inför redarna redovisa sin&lt;br&gt;förvaltning av rederiets angelägenheter. Redovisningen skall avse&lt;br&gt;kalenderår och avges inom två månader efter årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen skall avges skriftligen till varje redare. För gransk-&lt;br&gt;ning av redovisningen har redare rätt att ta del av rederiets räken-&lt;br&gt;skapshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare vill klandra redovisningen, skall han väcka talan vid&lt;br&gt;domstol inom sex månader från det att han fått del av den. En reda-&lt;br&gt;re som försummar detta har förlorat sin rätt till klander, om inte hu-&lt;br&gt;vudredaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Varje redare skall bidra till utgifterna för rederiets verksamhet&lt;br&gt;i förhållande till sin andel i fartyget. Om en redare trots uppmaning&lt;br&gt;inte betalar sitt bidrag till beslutad utgift och huvudredaren eller en&lt;br&gt;annan redare lägger ut beloppet, skall den betalningsskyldige reda-&lt;br&gt;ren betala ränta på det förskotterade beloppet enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vinst och förlust av rederiets verksamhet fördelas mellan&lt;br&gt;redarna i förhållande till deras andelar. Ett överskott som inte be-&lt;br&gt;hövs för rederiets utgifter skall delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 10 § förskotterat bidrag för en annan har rätt att i&lt;br&gt;avräkning på sin fordran lyfta utdelning som belöper på dennes&lt;br&gt;andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om en andel i fartyget övergår till någon annan, skall förvär-&lt;br&gt;varen eller hans fångesman genast underrätta huvudredaren och&lt;br&gt;övriga redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare har blivit medborgare i en främmande stat, skall han&lt;br&gt;genast underrätta huvudredaren och övriga redare om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § En redare har rätt att lösa till sig en andel i fartyget som på&lt;br&gt;något annat sätt än genom förvärv vid en exekutiv försäljning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig auktion har övergått till någon annan än en medredare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningsrätten gäller dock inte mot en medredares make, avkomling&lt;br&gt;eller avkomlings make. En redare som vill utöva sin lösningsrätt&lt;br&gt;skall meddela förvärvaren detta inom en månad från det att han&lt;br&gt;underrättades om förvärvet. Försummas detta är lösningsrätten för-&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera redare gör sin lösningsrätt gällande, skall den utövas i&lt;br&gt;förhållande till deras andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösensumman skall motsvara den övergångna andelens fulla värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En redare, vars andel i fartyget har övergått till någon annan,&lt;br&gt;blir inte fri från ansvarighet mot de övriga redarna för de förpliktel-&lt;br&gt;ser som han hade vid övergången. Inte heller blir han fri från an-&lt;br&gt;svarighet mot dem för därefter uppkommande rederiförpliktelser&lt;br&gt;förrän huvudredaren eller samtliga redare har underrättats om över-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvaren av andelen inträder i förhållande till de övriga redar-&lt;br&gt;na genast i en redares alla rättigheter och skyldigheter. Han är på&lt;br&gt;samma sätt som sin fångesman bunden av de beslut som har träffats&lt;br&gt;och de åtgärder som vidtagits före övergången. De övriga redarna&lt;br&gt;får från hans utdelning räkna av en sådan fordran på bidrag till&lt;br&gt;rederiets verksamhet som gäller mot fångesmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye redaren svarar i förhållande till tredje man endast för de&lt;br&gt;rederiförpliktelser som uppkommer efter andelsövergången. Innan&lt;br&gt;inskrivning har sökts för förvärvet eller anmälan har gjorts om detta&lt;br&gt;svarar även hans fångesman för sådana rederiförpliktelser i för-&lt;br&gt;hållande till tredje man som varken kände till eller borde ha känt till&lt;br&gt;andelsövergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om inte annat följer av 16 §, skall rederiet upplösas sex måna-&lt;br&gt;der efter det att en redare begärt det hos medredama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av en redare skall rederiet omedelbart upplösas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fartyget utan redarens åtgärd eller samtycke har upphört att vara&lt;br&gt;svenskt och lösningsrätt inte kan utövas enligt 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. huvudredaren har skilts från sitt uppdrag av domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en medredare inte kan fullgöra sina förpliktelser som redare,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. rederiet förvaltas på ett sådant sätt att redarens rätt kränks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En redare har rätt att lösa ut en medredare som enligt 15 §&lt;br&gt;första stycket har begärt att rederiet skall upplösas eller till vilken&lt;br&gt;en upplösningsgrund enligt 15 § andra stycket hänför sig. Den som&lt;br&gt;vill utöva sin utlösningsrätt skall meddela medredaren detta inom en&lt;br&gt;månad från det att han fått del av dennes begäran om upplösning&lt;br&gt;enligt 15 § första stycket eller han fått kännedom om att en upplös-&lt;br&gt;ningsgrund enligt samma paragraf andra stycket hade inträtt. För-&lt;br&gt;summas detta är utlösningsrätten förfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § andra och tredje styckena skall också till- Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;lämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid upplösning av ett partrederi skall fartyget säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redarna inte enas om försäljningsorten, bestäms den av en god&lt;br&gt;man som utses enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt. Enas&lt;br&gt;de inte om sättet för försäljningen, skall denna ske på offentlig auk-&lt;br&gt;tion. Därvid skall lagen om samäganderätt tillämpas, om försäljning-&lt;br&gt;en skall ske i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om samäganderätt tillämpas skall tingsrätten i fartygets&lt;br&gt;hemort vara laga domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som har en större andel i fartyget än hälften har rätt att&lt;br&gt;träda in som fartygets befälhavare, om han är behörig till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som har större andel i fartyget än hälften befälhavare, skall&lt;br&gt;rätten på en annan delägares talan skilja honom från befattningen,&lt;br&gt;om det finns giltig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Om befälhavare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Befälhavaren skall innan en resa påbörjas se till att fartyget är&lt;br&gt;sjövärdigt enligt 1 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under resan skall befälhavaren vaka över att fartyget hålls i sjö-&lt;br&gt;värdigt skick efter vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller brist i sjövärdigheten inte kan avhjälpas genast, skall&lt;br&gt;befälhavaren omedelbart underrätta redaren eller den som i redarens&lt;br&gt;ställe har befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Befälhavaren skall se till att fartyget framförs och handhas på&lt;br&gt;ett sätt som är förenligt med gott sjömanskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Han skall känna till de påbud och föreskrifter om sjöfarten som&lt;br&gt;gäller för de farvatten som fartyget skall trafikera och på de orter&lt;br&gt;som det skall anlöpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett fartyg prejas av en behörig civil eller militär myndighet,&lt;br&gt;är befälhavaren skyldig att lyda prejningen. Om det efter prejning&lt;br&gt;eller annars begärs av en behörig myndighet, är befälhavaren också&lt;br&gt;skyldig att låta fartyget visiteras. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om prej-&lt;br&gt;ning och visitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Befälhavaren är ansvarig för att föreskrivna dagböcker förs på&lt;br&gt;fartyget. Bestämmelser om dagböcker finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är skyldig att på fartyget medföra andra skeppshand-&lt;br&gt;lingar och ett exemplar av denna lag enligt föreskrifter som med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfarts-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Befälhavaren skall se till att lastning och lossning sker och att&lt;br&gt;resan utförs med tillbörlig skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan befälhavaren påbörjar bärgning av ett fartyg eller av gods,&lt;br&gt;skall han noga överväga om detta är förenligt med hans skyldigheter&lt;br&gt;mot dem vilkas intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om fartyget råkar i sjönöd, är befälhavaren skyldig att göra allt&lt;br&gt;som står i hans makt för att rädda de ombordvarande och bevara&lt;br&gt;fartyget och lasten. Han skall, om det är möjligt, se till att dagböck-&lt;br&gt;er och andra skeppshandlingar förs i säkerhet samt vidta åtgärder&lt;br&gt;för bärgning av fartyg och gods. Så länge som det finns rimlig&lt;br&gt;utsikt att fartyget kan räddas får befälhavaren inte överge det utan&lt;br&gt;att hans liv är i allvarlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anträffar befälhavaren någon i sjönöd är han skyldig att lämna all&lt;br&gt;hjälp som är möjlig och behövlig för att rädda den nödställde, om&lt;br&gt;det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget eller de ombord-&lt;br&gt;varande. Om befälhavaren i annat fall får kännedom om att någon är&lt;br&gt;i sjönöd eller om han får kännedom om någon fara som hotar sjötra-&lt;br&gt;fiken, är han under de förutsättningar som nyss angetts skyldig att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att rädda den nödställde eller avvärja faran i enlig-&lt;br&gt;het med de föreskrifter som regeringen meddelat för sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om befälhavaren är frånvarande eller har förfall, beslutar den&lt;br&gt;främste av de närvarande styrmännen om saker som inte tål upp-&lt;br&gt;skov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar befälhavaren fartyget skall han underrätta den främste av&lt;br&gt;de närvarande styrmännen eller, om någon styrman inte är närvaran-&lt;br&gt;de, någon annan av besättningen och ge de anvisningar som behövs.&lt;br&gt;När fartyget inte ligger förtöjt i hamn eller på en säker ankarplats&lt;br&gt;får befälhavaren inte lämna fartyget utan att det är nödvändigt. Om&lt;br&gt;fara hotar, får han inte vara borta från fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlider befälhavaren eller blir han på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;någon annan tvingande anledning ur stånd att föra fartyget eller&lt;br&gt;överger han tjänsten, träder den främste av styrmännen i hans ställe&lt;br&gt;till dess en ny befälhavare har utsetts. I dessa fall skall redaren ge-&lt;br&gt;nast underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Befälhavaren är behörig att på redarens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företa rättshandlingar som avser bevarandet av fartyget eller&lt;br&gt;utförandet av resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. träffa avtal om att på resan ta med gods och, på ett fartyg som&lt;br&gt;är avsett för det, passagerare, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. väcka talan i mål som rör fartyget och föra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för sådana ändamål som avses i första stycket får befäl-&lt;br&gt;havaren vid behov skaffa genom lån eller genom att pantsätta eller&lt;br&gt;sälja av redarens gods eller, i nödfall, av lasten. Om rättshandlingen&lt;br&gt;inte var nödvändig är den ändå bindande om tredje man var i god&lt;br&gt;tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall underrätta redaren om åtgärder av vikt som han&lt;br&gt;ansett nödvändiga för fartygets eller de ombordvarandes säkerhet,&lt;br&gt;om resans förlopp, om de rättshandlingar som företagits under resan&lt;br&gt;och om allt annat som kan vara till nytta för redaren att känna till.&lt;br&gt;Innan en åtgärd av vikt vidtas bör befälhavaren begära anvisningar&lt;br&gt;av redaren eller det ombud som denne har anvisat. Om medel be-&lt;br&gt;hövs för fartyget och redarens anvisningar inte kan avvaktas, skall&lt;br&gt;befälhavaren skaffa medlen på det sätt som är billigast för redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Befälhavaren skall under resan noggrant vårda lasten och i&lt;br&gt;övrigt bevaka lastägarens intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren är behörig att, i enlighet med vad som gäller för en&lt;br&gt;transportör eller bortfraktare, företa rättshandlingar på lastägarens&lt;br&gt;vägnar samt väcka talan i mål som rör lasten och föra denna talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Befälhavaren svarar inte för de förbindelser som han har ingått&lt;br&gt;på redarens eller lastägarens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Befälhavaren skall ersätta den skada som han genom fel eller&lt;br&gt;försummelse i tjänsten orsakar redaren, lastägaren eller någon annan&lt;br&gt;vars intressen han skall bevaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd som befälhavaren enligt första stycket eller i övrigt&lt;br&gt;skall betala kan sättas ned efter vad som är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;beskaffenheten av det fel eller den försummelse som ligger honom&lt;br&gt;till last, skadans storlek eller omständigheterna i övrigt. I fråga om&lt;br&gt;skadeståndsansvaret för en befälhavare som är arbetstagare gäller&lt;br&gt;dock 4 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När redaren begär det skall befälhavaren avge redovisning. Om&lt;br&gt;redaren vill klandra redovisningen, skall han väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att redovisningen mottogs. Klandras inte redovis-&lt;br&gt;ningen inom denna tid, har redaren förlorat sin talan, om inte befäl-&lt;br&gt;havaren har förfarit svikligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redovisningen skall befälhavaren påföra redaren all särskild&lt;br&gt;ersättning som han har fått av avsändare, befraktare, lastägare, leve-&lt;br&gt;rantörer eller andra med vilka han har haft att göra i egenskap av&lt;br&gt;befälhavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om fartyget beläggs med kvarstad eller utmäts av en utländsk&lt;br&gt;myndighet, skall befälhavaren genast underrätta närmaste svenska&lt;br&gt;utlandsmyndighet i den främmande staten och, i fråga om skepp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registermyndigheten. Den utländska myndighetens bevis om åtgär-&lt;br&gt;den skall snarast sändas till registermyndigheten om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas också när kvarstaden eller utmätningen&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Befälhavaren på ett svenskt handelsfartyg, fiskefartyg eller&lt;br&gt;statsfartyg skall genast rapportera till den myndighet regeringen&lt;br&gt;föreskriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon i samband med fartygets drift har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när någon ombordanställd i annat fall har eller kan antas ha&lt;br&gt;avlidit eller har fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon i annat fall än som avses i 1 och 2 har eller kan antas&lt;br&gt;ha drunknat från fartyget eller avlidit ombord och begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit på fartyget eller lasten eller på egen-&lt;br&gt;dom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när förskjutning av någon betydelse har inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att rapportering av händelser som är av&lt;br&gt;betydelse för sjösäkerheten skall ske också i andra fall än som anges&lt;br&gt;i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall rapportera till Sjöfartsverket när i anledning av&lt;br&gt;en händelse som har eller kan antas ha inträffat i samband med&lt;br&gt;fartygets drift sjöförklaring skall hållas enligt 18 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sjöförklaring&lt;br&gt;finns i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Bestämmelser om befälhavarens skyldigheter vid sammanstöt-&lt;br&gt;ning mellan fartyg finns i 8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Bestämmelser om befälhavarens skyldighet att ta med sjöman&lt;br&gt;ombord på fartyget finns i 22 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning III Ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av&lt;br&gt;besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i&lt;br&gt;tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon an-&lt;br&gt;nan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete&lt;br&gt;i fartygets tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd som redaren har betalat har han rätt att kräva tillbaka&lt;br&gt;av den som vållat skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om inskränkning av en redares ansvarighet finns i&lt;br&gt;9 och 13-15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om skada genom fartygssammanstötning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om två fartyg sammanstöter så att skada uppstår på det ena&lt;br&gt;fartyget eller på personer eller gods som finns ombord och sam-&lt;br&gt;manstötningen är orsakad genom vållande på någon av sidorna, skall&lt;br&gt;den sidan ersätta skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötningen orsakats genom vållande på båda sidorna,&lt;br&gt;skall dessa betala ersättning enligt förhållandet mellan de på ömse&lt;br&gt;sidor gjorda felen. Om omständigheterna inte ger stöd för någon&lt;br&gt;viss fördelning skall vardera sidan ersätta hälften av skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera sidan svarar endast för sin del av ersättningen. För skada&lt;br&gt;på person svarar dock båda sidor solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ena sidan har betalat mer än sin del, får den sidan kräva&lt;br&gt;den andra på det överskjutande beloppet. Mot ett sådant krav kan&lt;br&gt;göras gällande samma rätt till befrielse från eller begränsning av&lt;br&gt;ansvarighet som hade kunnat åberopas mot den skadelidande enligt&lt;br&gt;denna eller en motsvarande främmande lag eller enligt förbehåll som&lt;br&gt;är förenligt med den tillämpliga lagen. Ett förbehåll får dock inte&lt;br&gt;åberopas till befrielse från eller begränsning av ansvarighet utöver&lt;br&gt;vad som följer av bestämmelserna i 13 - 15 kap. eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den främmande lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömandet av frågan om vållande till en sammanstötning&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om tiden medgav överläggning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om en sammanstötning har inträffat genom en olyckshändelse&lt;br&gt;eller om det inte kan utredas att den orsakats av vållande på någon&lt;br&gt;av sidorna, svarar vardera sidan för sin skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i denna lag om sammanstötning mellan fartyg&lt;br&gt;skall tillämpas även när till följd av ett fartygs manövrering eller på&lt;br&gt;liknande sätt skada orsakas på ett annat fartyg eller på personer eller&lt;br&gt;gods som finns ombord , utan att fartygen sammanstöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett fartyg har sammanstött med ett annat fartyg är det befäl-&lt;br&gt;havarens skyldighet att lämna det andra fartyget och de ombordva-&lt;br&gt;rande där all behövlig och möjlig hjälp ur den uppkomna faran, om&lt;br&gt;det kan ske utan allvarlig fara för det egna fartyget och de ombord-&lt;br&gt;varande. Han skall också för det andra fartygets befälhavare uppge&lt;br&gt;namnet på det egna fartyget och dess hemort samt den ort eller den&lt;br&gt;hamn varifrån det kommer och den dit det skall gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om ansvarsbegränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Redaren har rätt att enligt bestämmelserna i detta kapitel be-&lt;br&gt;gränsa sin ansvarighet. Samma rätt har en sådan ägare av ett fartyg&lt;br&gt;som inte är redare, den som i redarens ställe har hand om fartygets&lt;br&gt;drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt var och en som&lt;br&gt;utför tjänster i omedelbart samband med bärgning. Med bärgning&lt;br&gt;avses även åtgärder enligt 2 § första stycket 4, 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar görs gällande mot någon för vilken redaren eller någon&lt;br&gt;annan person som avses i första stycket svarar, har även denne rätt&lt;br&gt;att begränsa sin ansvarighet enligt bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av ansvarighetsförsäkring svarar för en fordran&lt;br&gt;som är föremål för begränsning har rätt att begränsa sin ansvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma utsträckning som försäkringshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om inte annat följer av bestämmelserna i detta kapitel, före-&lt;br&gt;ligger rätt till ansvarsbegränsning, oavsett grunden för ansvarig-&lt;br&gt;heten, beträffande fordringar med anledning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. person- eller sakskada, om skadan har uppkommit ombord på&lt;br&gt;fartyget eller i omedelbart samband med fartygets drift eller med&lt;br&gt;bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods,&lt;br&gt;passagerare eller deras resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan skada, om den har orsakats av intrång i en rättighet som&lt;br&gt;inte grundar sig på avtal och den har uppkommit i omedelbart sam-&lt;br&gt;band med fartygets drift eller med bärgning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra eller oskadliggöra ett&lt;br&gt;fartyg, inbegripet allt som finns eller har funnits ombord, som har&lt;br&gt;sjunkit, strandat, övergetts eller blivit vrak,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller oskadliggöra fartygets&lt;br&gt;last, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. åtgärder för att avvärja eller begränsa skada för vilken ansvars-&lt;br&gt;begränsning gäller, och skada som har orsakats av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den som får begränsa sitt ansvar en motfordran mot borge-&lt;br&gt;nären och grundar sig fordringen och motfordringen på en och&lt;br&gt;samma händelse, skall begränsningen avse endast den del av ford-&lt;br&gt;ringen som överstiger motfordringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fordran på bärgarlön, bidrag till gemensamt haveri eller på&lt;br&gt;avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket&lt;br&gt;4, 5 eller 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 1 § och&lt;br&gt;2 § första stycket lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada&lt;br&gt;till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller&lt;br&gt;en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansva-&lt;br&gt;righet för atomskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fordran med anledning av atomskada orsakad av atomfartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots&lt;br&gt;eller den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;och vars skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med&lt;br&gt;bärgningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas&lt;br&gt;själv ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, skall ansvarsbelop-&lt;br&gt;pen bestämmas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För fordringar med anledning av personskada som har tillfogats&lt;br&gt;fartygets egna passagerare är ansvarsgränsen 46 666 särskilda&lt;br&gt;dragningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som&lt;br&gt;fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra, dock högst&lt;br&gt;25 miljoner SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. För andra fordringar med anledning av personskada är ansvars-&lt;br&gt;gränsen 333 000 SDR, om fartygets dräktighet inte överstiger 500.&lt;br&gt;Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 3 000 med 500 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 3 001 till 30 000 med 333 SDR,&lt;br&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 250 SDR, och&lt;br&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 167 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För andra slag av fordringar samt fordringar som avses i 2, i&lt;br&gt;den mån de inte tillgodoses med de belopp som anges där, är&lt;br&gt;ansvarsgränsen 167 000 SDR, om fartygets dräktighet inte över-&lt;br&gt;stiger 500. Är dräktigheten högre, höjs ansvarsgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 501 till 30 000 med 167 SDR,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för varje dräktighetstal från 30 001 till 70 000 med 125 SDR, och&lt;br&gt;för varje dräktighetstal över 70 000 med 83 SDR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Ansvarsgränserna i 1 - 3 gäller summan av alla fordringar som&lt;br&gt;på grund av en och samma händelse har uppkommit mot redaren,&lt;br&gt;ägare av fartyg som inte är redare, den som i redarens ställe har&lt;br&gt;hand om fartygets drift, fartygets befraktare, godsets avsändare samt&lt;br&gt;mot någon för vilken dessa svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ansvarsgränserna för bärgare som inte utför bärgning från&lt;br&gt;fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen&lt;br&gt;avser, skall motsvara de ansvarsgränser som gäller för fartyg med&lt;br&gt;en dräktighet av 1 500. Ansvarsgränserna gäller summan av alla&lt;br&gt;fordringar som på grund av en och samma händelse har uppkommit&lt;br&gt;mot en sådan bärgare och mot någon för vilken denne svarar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Med fartygets dräktighet avses bruttodräktigheten beräknad&lt;br&gt;enligt bestämmelserna om skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års&lt;br&gt;internationella skeppsmätningskonvention. Vad som avses med SDR&lt;br&gt;anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje ansvarsbelopp skall fördelas mellan borgenärerna i för-&lt;br&gt;hållande till storleken av de styrkta fordringar av det slag som&lt;br&gt;ansvarsgränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det belopp som avses i 5 § 2 inte räcker till för betalning av&lt;br&gt;de fordringar som anges där, skall återstoden av dessa fordringar&lt;br&gt;betalas ur det belopp som nämns i 5 § 3 med samma rätt som övriga&lt;br&gt;där angivna fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har redaren eller någon annan, innan ansvarsbeloppet fördelats,&lt;br&gt;helt eller delvis betalat en fordran, inträder han i borgenärens rätt&lt;br&gt;intill det belopp som han har betalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar redaren eller någon annan att han senare kan bli skyldig att&lt;br&gt;helt eller delvis betala en fordran som han, om den hade betalats&lt;br&gt;före ansvarsbeloppets fördelning, skulle ha kunnat kräva åter ur&lt;br&gt;ansvarsbeloppet enligt tredje stycket, skall medel tills vidare avsättas&lt;br&gt;för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om det med anledning av en fordran av det slag som är föremål&lt;br&gt;för ansvarsbegränsning här i landet har väckts talan eller framställts&lt;br&gt;begäran om kvarstad eller andra rättsliga åtgärder, kan en begräns-&lt;br&gt;ningsfond upprättas. Fonden skall upprättas hos den domstol där&lt;br&gt;talan har väckts eller hos sjörättsdomstolen för den ort där kvarstad&lt;br&gt;eller andra rättsliga åtgärder har begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begränsningsfond anses upprättad med verkan för alla personer&lt;br&gt;som kan åberopa samma ansvarsgräns. Den är avsedd för betalning&lt;br&gt;endast av fordringar av det slag som ansvarsgränsen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats i Sverige, får här i&lt;br&gt;landet talan om en fordran av det slag som är föremål för ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsning väckas endast i begränsningsmål. Detta gäller också talan&lt;br&gt;om frågan huruvida den som har upprättat begränsningsfonden har&lt;br&gt;rätt till ansvarsbegränsning och om frågan om fördelning av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att väcka talan i ett begränsningsmål är den som har upp-&lt;br&gt;rättat fonden, dennes försäkringsgivare och den som gör gällande en&lt;br&gt;fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om begränsningsfond och begränsningsmål&lt;br&gt;finns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som har gjort gällande en fordran mot en begränsningsfond&lt;br&gt;som har upprättats i Sverige eller i en annan konventionsstat, kan&lt;br&gt;inte med anledning av denna fordran erhålla säkerhetsåtgärd eller&lt;br&gt;utmätning avseende fartyg eller någon annan egendom, som tillhör&lt;br&gt;någon som fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som&lt;br&gt;har rätt till ansvarsbegränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en begränsningsfond har upprättats här i landet eller i Dan-&lt;br&gt;mark, Finland eller Norge, kan säkerhetsåtgärd eller utmätning&lt;br&gt;avseende fartyg eller någon annan egendom som tillhör någon som&lt;br&gt;fonden har verkan för enligt 7 § andra stycket och som har rätt till&lt;br&gt;ansvarsbegränsning inte ske med anledning av en fordran som kan&lt;br&gt;göras gällande mot fonden. Har säkerhetsåtgärd eller utmätning&lt;br&gt;redan skett, skall åtgärden hävas. Säkerhet som har ställts för att&lt;br&gt;avvärja säkerhetsåtgärd eller utmätning eller för att få en sådan&lt;br&gt;åtgärd hävd skall friges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fonden upprättats i en annan konventionsstat än som avses i&lt;br&gt;andra stycket, kan rätten eller kronofogdemyndigheten avslå en&lt;br&gt;begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning, häva en säkerhetsåtgärd&lt;br&gt;eller utmätning som redan har skett eller frige en säkerhet som har&lt;br&gt;ställts. En begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning skall alltid&lt;br&gt;avslås och, om fonden har upprättats innan en sådan åtgärd vidtagits&lt;br&gt;eller säkerhet ställts, åtgärden hävas och säkerheten friges, när&lt;br&gt;fonden upprättats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) den hamn där den händelse har inträffat på vilken fordringen&lt;br&gt;grundas eller, om händelsen inte har ägt rum i hamn, den första&lt;br&gt;hamn som fartyget har anlöpt efter händelsen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) landstigningshamnen, om fordringen avser personskada som har&lt;br&gt;drabbat en person ombord på fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lossningshamnen, om fordringen avser skada på fartygets last.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och tredje styckena kan även tillämpas om det visas att en&lt;br&gt;fond som har upprättats i en stat som inte är konventionsstat är&lt;br&gt;jämställbar med en sådan begränsningsfond som avses i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf gäller endast om borgenären kan framställa krav&lt;br&gt;mot begränsningsfonden vid den domstol eller myndighet som för-&lt;br&gt;valtar fonden och han har möjlighet att av fondens medel få ut vad&lt;br&gt;som belöper på hans fordran och föra över det till ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Ansvarsbegränsning kan åberopas även om en begränsningsfond&lt;br&gt;inte upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan väckts om en fordran som är föremål för ansvarsbe-&lt;br&gt;gränsning, skall rätten, om någon begränsningsfond inte har upprät-&lt;br&gt;tats, vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel endast&lt;br&gt;beakta den fordran som målet gäller. Vill svaranden att även en&lt;br&gt;annan fordran, för vilken samma ansvarsbelopp gäller, skall beaktas&lt;br&gt;vid ansvarsbegränsningen, skall förbehåll om detta tas in i domen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dom som inte innehåller förbehåll enligt andra stycket får verk-&lt;br&gt;ställas trots bestämmelserna i 8 §. Innehåller domen ett sådant för-&lt;br&gt;behåll kan den ändå verkställas, såvida inte en begränsningsfond&lt;br&gt;upprättas och kronofogdemyndigheten med tillämpning av 8 § finner&lt;br&gt;att ansökningen om verkställighet skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en begränsningsfond inte har upprättats, kan parterna hän-&lt;br&gt;skjuta frågan om ansvarsbeloppets storlek och fördelning till utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning och avgörande genom dispasch. Bestämmelser om talan mot Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;dispasch finns i 21 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Ansvarsgränserna för örlogsfartyg och andra fartyg som vid&lt;br&gt;tiden för händelsen ägs eller brukas av en stat och används uteslu-&lt;br&gt;tande för statsändamål och inte för affärsdrift, får inte i något fall&lt;br&gt;understiga de gränser som gäller för ett fartyg med en dräktighet av&lt;br&gt;5 000. Om en fordran avser ersättning för skada som har orsakats&lt;br&gt;av ett sådant fartygs särskilda egenskaper eller användning, förelig-&lt;br&gt;ger dock inte någon rätt till ansvarsbegränsning. Bestämmelserna i&lt;br&gt;detta stycke gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbryt-&lt;br&gt;ning eller bärgning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt eller anpassat för&lt;br&gt;borrning efter havsbottnens naturtillgångar skall vara 12 miljoner&lt;br&gt;SDR för fordringar som avses i 5 § 2 och 20 miljoner SDR för&lt;br&gt;fordringar som avses i 5 § 3, om fordringarna gäller skada som har&lt;br&gt;orsakats medan fartyget används i borrnings verksamhet. För fordran&lt;br&gt;på ersättning för oljeskada gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttbara plattformar som är avsedda för utforskning eller utvin-&lt;br&gt;ning av havsbottnens naturtillgångar anses som fartyg vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna i detta kapitel. Ansvarsgränserna för&lt;br&gt;sådana plattformar skall dock alltid motsvara de belopp som anges i&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk domstol,&lt;br&gt;skall 1 - 10 §§ tillämpas. Om det finns en fordran som avses i 3 § 5&lt;br&gt;och är lagen i någon annan konventionsstat tillämplig på tjänste-&lt;br&gt;avtalet, skall dock frågan om och till vilket belopp ansvarigheten är&lt;br&gt;begränsad avgöras enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 - 10 §§ hindrar inte tillämpningen av i övrigt&lt;br&gt;gällande regler om jämkning av en skadevållares ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med konventionsstat förstås i detta kapitel en stat som är bunden&lt;br&gt;av 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadestånds-&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om ansvar för oljeskada&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om oljeskada finns särskilda bestämmelser i lagen (1973:1198)&lt;br&gt;om ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Om ansvar för atomskada&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om atomskada finns särskilda bestämmelser i atomansvarighets-&lt;br&gt;lagen (1968:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål Prop. 1993/94:195&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som&lt;br&gt;upprättas enligt 9 kap. 7 § (globalfond).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 - 15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga&lt;br&gt;om begränsningsfond som upprättas enligt 6 § lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En globalfond skall motsvara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. summan av de belopp som enligt 9 kap. 5 § utgör ansvarsgräns&lt;br&gt;för de fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gällande&lt;br&gt;och som har uppkommit på grund av en och samma händelse, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta på belopp som avses i 1, beräknad enligt 6 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635), för tiden från dagen för händelsen till dagen för fondens&lt;br&gt;upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som ansöker om upprättande av en begränsningsfond skall&lt;br&gt;betala fondbeloppet till rätten eller ställa tillfredsställande säkerhet&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökningen, som skall vara skriftlig, skall sökanden redogöra&lt;br&gt;för omständigheterna i saken och lämna uppgift om namn och adress&lt;br&gt;på dem som kan antas vilja anmäla fordringar mot fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om begränsningsfond gäller lagen (1946:807) om hand-&lt;br&gt;läggning av domstolsärenden, om inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Rätten skall fastställa fondens storlek och avgöra om erbjuden&lt;br&gt;säkerhet kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns särskilda skäl mot det, skall rätten även besluta&lt;br&gt;att sökanden till rätten skall betala in eller ställa tillfredsställande&lt;br&gt;säkerhet för ett tilläggsbelopp avsett att täcka ersättning till förvalta-&lt;br&gt;re i fonden, rättegångskostnader och andra kostnader med anledning&lt;br&gt;av fondens upprättande och fördelning samt ansvaret för ränta för&lt;br&gt;tiden efter fondens upprättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det av beslutet att tillräcklig inbetalning har gjorts eller&lt;br&gt;att tillfredsställande säkerhet har ställts, anses fonden upprättad den&lt;br&gt;dag då beslutet har meddelats. I annat fall anses fonden upprättad&lt;br&gt;den dag då inbetalning har skett eller säkerheten har ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena gäller till dess annat&lt;br&gt;förordnas eller frågan om fondens fördelning avgörs. Innefattar ett&lt;br&gt;sådant beslut att ett högre belopp skall betalas eller ytterligare säker-&lt;br&gt;het ställas, skall rätten förelägga den som har upprättat fonden att&lt;br&gt;inom en viss tid betala in felande belopp eller ställa ytterligare&lt;br&gt;säkerhet. Om föreläggandet inte följs, förordnar rätten att fonden&lt;br&gt;inte längre skall ha sådan verkan som avses i 9 kap. 8 § och 8 § i&lt;br&gt;detta kapitel. En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i första och andra styckena och förordnande&lt;br&gt;enligt fjärde stycket överklagas särskilt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;166&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en begränsningsfond har upprättats, skall rätten genast låta&lt;br&gt;kungöra detta. I kungörelsen skall samtliga borgenärer uppmanas att&lt;br&gt;skriftligen anmäla sina fordringar hos rätten inom en viss tid (an-&lt;br&gt;mälningsfrist), som inte får understiga två månader. En upplysning&lt;br&gt;om bestämmelserna i 9 kap. 7 § tredje stycket och i 8 och 15 §§ i&lt;br&gt;detta kapitel skall tas in i kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall införas i Post- och Inrikes Tidningar och i en&lt;br&gt;ortstidning. Om det finns skäl till det skall kungörelse ske även i&lt;br&gt;annan stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har upprättat fonden och alla kända borgenärer skall&lt;br&gt;underrättas om kungörelsen genom särskilt meddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om det är lämpligt med hänsyn till sakens beskaffenhet eller&lt;br&gt;omständigheterna i övrigt, skall rätten när en begränsningsfond har&lt;br&gt;upprättats förordna om förvaltare i fonden. Förvaltaren skall, för-&lt;br&gt;utom vad som anges i 11 § andra stycket, ha till uppgift att delta vid&lt;br&gt;handläggningen av fondärendet eller begränsningsmålet och vid&lt;br&gt;förhandlingar mellan parterna. En förvaltare skall vara lagfaren och&lt;br&gt;ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till förvaltaren fastställs av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En borgenär som anmäler en fordran skall lämna rätten uppgift&lt;br&gt;om fordringens storlek och grunden för denna. Har dom meddelats&lt;br&gt;angående fordringen eller pågår särskild rättegång om denna, skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För en fordran som inte har anmälts till rätten innan handlägg-&lt;br&gt;ningen av frågan om fondens fördelning avslutas vid tingsrätten, kan&lt;br&gt;ersättning endast betalas ut enligt 14 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fonden kan inte upplösas förrän anmälningsfristen har gått ut&lt;br&gt;och såväl den som har upprättat fonden som de borgenärer vilka har&lt;br&gt;gjort gällande fordringar mot fonden samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Med begränsningsmål avses ett mål i vilket frågor om ansvar&lt;br&gt;och dess begränsning och om anmälda fordringar avgörs samt fon-&lt;br&gt;den fördelas. Ett begränsningsmål inleds genom att talan väcks&lt;br&gt;genom stämning vid den domstol där fonden är upprättad. Sedan&lt;br&gt;målet har inletts kan talan väckas utan stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat sägs i detta kapitel, gäller i begränsningsmål rätte-&lt;br&gt;gångsbalkens regler om tvistemål vari förlikning om saken är till-&lt;br&gt;låten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I begränsningsmål skall rätten, sedan den anmälningsfrist som&lt;br&gt;anges i 5 § har gått ut, hålla fondsammanträde. Till sammanträdet&lt;br&gt;skall rätten kalla förvaltaren, den som har upprättat fonden, den som&lt;br&gt;har inlett begränsningsmålet och borgenärerna. Även annan person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars rätt är berörd, skall kallas. Vid fondsammanträdet skall behand-&lt;br&gt;las frågor om ansvar och dess begränsning, om ansvarsbeloppets&lt;br&gt;storlek och om anmälda fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före fondsammanträdet skall förvaltaren granska anmälda ford-&lt;br&gt;ringar samt, om det kan ske, upprätta förslag till fondens fördel-&lt;br&gt;ning. Förslaget skall översändas till dem som har kallats till sam-&lt;br&gt;manträdet. Har någon förvaltare inte förordnats skall rätten vidta&lt;br&gt;dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon invändning mot förslaget med de ändringar som kan ha&lt;br&gt;gjorts vid fondsammanträdet inte kvarstår när detta avslutas, skall&lt;br&gt;förslaget läggas till grund för fondens fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstår någon invändning när fondsammanträdet avslutas, skall&lt;br&gt;rätten bestämma en viss tid inom vilken den som har framställt&lt;br&gt;invändningen skall ange om han vidhåller den och begär rättens&lt;br&gt;prövning av tvisten. Har en sådan begäran inte framställts i rätt tid,&lt;br&gt;anses invändningen förfallen. Om den vidhålls skall rätten så snart&lt;br&gt;som möjligt pröva tvisten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter i en sådan tvist som anges i fjärde stycket är den som har&lt;br&gt;framställt en invändning och den mot vilken invändningen riktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Ett fondsammanträde är att jämställa med muntlig förberedelse,&lt;br&gt;om inte annat sägs i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredskodom får inte meddelas vid utevaro från ett fondsammanträ-&lt;br&gt;de. Uteblir någon som har kallats till ett sådant sammanträde, får&lt;br&gt;målet handläggas och avgöras trots utevaron. Detta skall anges i&lt;br&gt;kallelsen till sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Efter utgången av anmälningsfristen kan rätten förordna att en&lt;br&gt;viss del av de fordringar som har visats föreligga skall betalas&lt;br&gt;omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens beslut i frågor som avses i första stycket överklagas&lt;br&gt;särskilt. Hovrättens beslut i sådana frågor får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När samtliga tvister är avgjorda skall rätten besluta om fördel-&lt;br&gt;ning av fonden. Om huvudförhandling inte behövs med hänsyn till&lt;br&gt;utredningen, får målet avgöras utan sådan förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten kan avsätta ett visst belopp till att täcka fordringar som inte&lt;br&gt;har anmälts innan handläggningen av frågan om fondens fördelning&lt;br&gt;har avslutats vid tingsrätten. Detta belopp fördelas när samtliga&lt;br&gt;anmälda fordringar har behandlats och det kan antas att ytterligare&lt;br&gt;fordringar inte kommer att anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelning av fonden skall ske även om den som har upprättat&lt;br&gt;fonden inte har rätt till ansvarsbegränsning. I ett sådant fall kan&lt;br&gt;rätten på yrkande meddela dom avseende den del av en fordran som&lt;br&gt;inte får utdelning ur fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett lagakraftvunnet avgörande i begränsningsmålet i frågor om&lt;br&gt;ansvar, rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek,&lt;br&gt;anmälda fordringar och fondens fördelning gäller mot alla som kan&lt;br&gt;göra gällande fordringar mot fonden, oavsett om de har anmält sina&lt;br&gt;fordringar eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning IV Avtal om befordran till sjöss&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13 kap. Om styckegodstransport&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportör: den som ingår avtal med en avsändare om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undertransportör: den som i enlighet med ett uppdrag av transpor-&lt;br&gt;tören utför transporten eller en del av den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsändare: den som ingår avtal med en transportör om transport&lt;br&gt;av styckegods till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för transport,&lt;br&gt;transportdokument: ett konossement eller ett annat dokument som&lt;br&gt;utfärdas till bevis om transportavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen: 1924 års internationella konvention rörande konos-&lt;br&gt;sement med de ändringar som skett genom 1968 och 1979 års till-&lt;br&gt;läggsprotokoll (Haag-Visbyreglema), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionsstat: en stat som är bunden av konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpnjngsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om sjö-&lt;br&gt;transport i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland och Norge. Vid avtal om sjötransport i inrikes fart i&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där transporten&lt;br&gt;utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annan fart gäller bestämmelserna avtal om sjötransport mellan&lt;br&gt;två stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den avtalade lastningshamnen ligger i en konventionsstat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den avtalade lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. flera lossningshamnar anges i avtalet och en av dessa är den&lt;br&gt;faktiska lossningshamnen samt denna ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. transportdokumentet har utfärdats i en konventionsstat, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i transportdokumentet bestäms att konventionen eller lag som&lt;br&gt;grundas på konventionen skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som sägs i andra stycket får dock avtalas att avtalet&lt;br&gt;om sjötransport skall vara underkastat lagen i en annan bestämd&lt;br&gt;konventionsstat, om varken den avtalade lastningshamnen eller den&lt;br&gt;avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige, Danmark,&lt;br&gt;Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Certeparti fart&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i detta kapitel är inte tillämpliga på certepartier&lt;br&gt;för hel- eller delbefraktning av fartyg. Om ett konossement har&lt;br&gt;utfärdats enligt ett certeparti, skall emellertid bestämmelserna till-&lt;br&gt;lämpas på konossementet när detta bestämmer förhållandet mellan&lt;br&gt;transportören och innehavaren av konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett avtal gäller transport med fartyg av gods fördelat på flera&lt;br&gt;resor under en angiven tidsrymd, skall bestämmelserna i detta kapi-&lt;br&gt;tel tillämpas på varje resa. Utförs resan enligt ett certeparti gäller&lt;br&gt;dock första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § En bestämmelse i ett transportavtal eller ett transportdokument&lt;br&gt;är ogiltig i den mån den avviker från bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;eller från bestämmelserna i 19 kap. 1 § första stycket 5 och fjärde&lt;br&gt;stycket. Ogiltigheten påverkar inte giltigheten av avtalet eller doku-&lt;br&gt;mentet i övrigt. En bestämmelse som ger transportören rätt till för-&lt;br&gt;säkringsersättning för godset eller annan liknande bestämmelse är&lt;br&gt;ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte 5, 8 - 11 §§ och 14 - 23 §§ och&lt;br&gt;utgör inte heller hinder mot att det tas in bestämmelser i transport-&lt;br&gt;avtalet om gemensamt haveri. Transportören får utöka sitt ansvar&lt;br&gt;och sina förpliktelser enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportavtalet är underkastat konventionen eller på denna&lt;br&gt;grundad lag i en konventionsstat, skall transportdokumentet innehål-&lt;br&gt;la uppgift om detta samt om att villkor som avviker från sådana be-&lt;br&gt;stämmelser till avsändarens, avlastarens eller mottagarens nackdel är&lt;br&gt;ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller till-&lt;br&gt;stånd eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka trans-&lt;br&gt;porten skall utföras, skäligt att genom avtal inskränka transportörens&lt;br&gt;ansvarighet eller utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, skall&lt;br&gt;ett sådant avtal gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avlämnande och mottagande av godset för transport Prop. 1993/94:195&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Avlastaren skall avlämna godset på den plats och inom den tid&lt;br&gt;som transportören har angett. Det skall avlämnas på ett sådant sätt&lt;br&gt;och i ett sådant skick att det bekvämt och säkert kan tas ombord,&lt;br&gt;stuvas, transporteras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undersökning av förpackningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Transportören skall i skälig omfattning undersöka om godset är&lt;br&gt;förpackat på ett sådant sätt att det inte skadas eller kan orsaka skada&lt;br&gt;på person eller egendom. Om godset avlämnas i container eller lik-&lt;br&gt;nande transportanordning, är transportören dock inte skyldig att&lt;br&gt;undersöka den invändigt utom när det finns anledning att misstänka&lt;br&gt;att transportanordningen är bristfälligt packad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall underrätta avsändaren om de brister som han&lt;br&gt;har upptäckt. Han är inte skyldig att transportera godset, om han&lt;br&gt;inte genom skäliga åtgärder kan göra det lämpat för transport.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Farligt gods skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt. Av-&lt;br&gt;sändaren skall i god tid underrätta transportören och den under-&lt;br&gt;transportör till vilken godset avlämnas om godsets farliga beskaf-&lt;br&gt;fenhet och ange de säkerhetsåtgärder som kan vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren i annat fall känner till att godset är av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att transporten kan medföra fara eller väsentlig olägenhet&lt;br&gt;för person, fartyg eller last, skall han även upplysa om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gods som fordrar särskild vård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Om godset fordrar särskild vård skall avsändaren i god tid upp-&lt;br&gt;lysa om detta och ange de åtgärder som kan vara nödvändiga. God-&lt;br&gt;set skall vid behov märkas på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kvitto på mottagandet av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Avlastaren har rätt att fa kvitto på mottagandet av godset allt-&lt;br&gt;eftersom det avlämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om utfärdande av konossement och andra transport-&lt;br&gt;dokument finns i 42 - 59 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Följer frakten inte av avtalet skall den frakt betalas som är&lt;br&gt;gängse när godset avlämnas för transport. Frakten skall betalas när&lt;br&gt;godset tas emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gods som inte finns i behåll vid transportens slut, skall frakt&lt;br&gt;betalas endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen be-&lt;br&gt;skaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse på&lt;br&gt;avsändarens sida eller om transportören har sålt godset för ägarens&lt;br&gt;räkning eller lossat, oskadliggjort eller förstört det enligt 41 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om transportören enligt&lt;br&gt;andra stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande och avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Frånträder avsändaren transportavtalet innan transporten börjat,&lt;br&gt;har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte avlämnas i rätt tid får transportören häva trans-&lt;br&gt;portavtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott. Om trans-&lt;br&gt;portören vill häva avtalet, skall han meddela detta inom skälig tid&lt;br&gt;efter det att avsändaren har frågat om det, dock senast när godset&lt;br&gt;tas emot för transport. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;br&gt;Hävs avtalet har transportören rätt till ersättning för fraktförlust och&lt;br&gt;annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren eller mottagaren begär att transporten skall avbrytas&lt;br&gt;och godset lämnas ut på annan plats än bestämmelseorten, har trans-&lt;br&gt;portören rätt till ersättning för fraktförlust och annan skada. Trans-&lt;br&gt;porten får dock inte avbrytas om detta skulle medföra väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för transportören eller någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 kap. 32 § andra - fjärde styckena skall tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transporten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens plikt att ta till vara lastägarens intressen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Transportören skall utföra transporten med tillbörlig omsorg&lt;br&gt;och skyndsamhet, vårda godset och även i övrigt ta till vara last-&lt;br&gt;ägarens intressen från mottagandet till utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall se till att det fartyg som används för trans-&lt;br&gt;porten är sjövärdigt, vari också innefattas att det är behörigen be-&lt;br&gt;mannat och utrustat och att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga&lt;br&gt;utrymmen i fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att&lt;br&gt;godset skall kunna tas emot, transporteras och bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har gått förlorat, skadats eller försenats, skall transpor-&lt;br&gt;tören snarast lämna underrättelse om detta till den som avsändaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har angett. Kan sådan underrättelse inte lämnas, skall lastägaren&lt;br&gt;eller, om denne inte är känd, avsändaren underrättas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om transporten inte kan fullföljas på avsett sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Däckslast&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Gods får transporteras på däck endast om detta är tillåtet enligt&lt;br&gt;transportavtalet, följer av handelsbruk eller sedvänja i den fart det&lt;br&gt;gäller eller krävs enligt lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset enligt avtalet skall eller får transporteras på däck, skall&lt;br&gt;detta anges i transportdokumentet. Har så inte skett har transpor-&lt;br&gt;tören bevisbördan för att transport på däck har avtalats. Transpor-&lt;br&gt;tören får inte åberopa ett sådant avtal mot tredje man som har för-&lt;br&gt;värvat konossement i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om ansvar för däckslast finns i 34 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Avsändaren får häva transportavtalet på grund av dröjsmål&lt;br&gt;eller annat avtalsbrott på transportörens sida om avtalsbrottet är&lt;br&gt;väsentligt. Sedan godset har avlämnats får avsändaren inte häva&lt;br&gt;avtalet om utlämnande av godset skulle medföra väsentlig skada&lt;br&gt;eller olägenhet för någon annan avsändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avsändaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals-&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportavbrott och avståndsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Går det fartyg som transporterar eller som skall transportera&lt;br&gt;godset förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i&lt;br&gt;stånd, bortfaller på grund därav inte transportörens skyldighet att&lt;br&gt;fullfölja transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan&lt;br&gt;anlöpa lossningshamnen och lossa godset eller om detta inte kan&lt;br&gt;ske inom skälig tid, får transportören i stället välja en annan lämplig&lt;br&gt;lossningshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om frånträdande av transportavtalet på grund av krigsfara&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 14 kap. 38 och 40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en del av transporten utförts när avtalet hävs eller faller bort&lt;br&gt;eller när godset av någon annan anledning lossas i en annan hamn&lt;br&gt;än den avtalade lossningshamnen, har transportören rätt till av-&lt;br&gt;ståndsfrakt enligt bestämmelserna i 14 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transportörens behörighet att handla på lastägarens vägnar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § Blir det nödvändigt att vidta särskilda åtgärder för att bevara&lt;br&gt;eller transportera godset eller i övrigt ta till vara lastägarens intres-&lt;br&gt;sen, skall transportören inhämta anvisning från lastägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tiden eller omständigheterna i övrigt inte medger att anvisning&lt;br&gt;inhämtas eller tas anvisning inte emot i tid, får transportören på last-&lt;br&gt;ägarens vägnar vidta nödvändiga åtgärder och företräda denne i&lt;br&gt;frågor som rör godset. Även om åtgärden inte var nödvändig är&lt;br&gt;lastägaren bunden om tredje man var i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om de åtgärder som har vidtagits skall lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lastägarens ansvar för transportörens åtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Lastägaren svarar för de åtgärder som transportören har vid-&lt;br&gt;tagit och de utgifter denne har haft för godsets behov. Om trans-&lt;br&gt;portören har handlat utan anvisning svarar lastägaren dock inte med&lt;br&gt;högre belopp än värdet vid transportens början av det gods som&lt;br&gt;åtgärderna eller utgifterna avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utlämnande av godset&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Transportörens utlämnande av godset&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 § Mottagaren skall på bestämmelseorten ta emot godset på den&lt;br&gt;plats och inom den tid som transportören har angett. Godset skall&lt;br&gt;lämnas ut på ett sådant sätt att det kan tas emot bekvämt och säkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är behörig att ta emot godset har rätt att besiktiga det före&lt;br&gt;mottagandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mottagarens skyldighet att betala frakt och andra fordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 § Lämnas godset ut mot konossement blir mottagaren genom att&lt;br&gt;ta emot godset skyldig att betala frakt och andra fordringar som&lt;br&gt;transportören har enligt konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset har lämnats ut på något annat sätt än mot konossement&lt;br&gt;är mottagaren endast skyldig att betala frakt och andra fordringar&lt;br&gt;enligt transportavtalet, om mottagaren har underrättats om fordring-&lt;br&gt;arna vid utlämnandet eller han insåg eller borde ha insett att trans-&lt;br&gt;portören inte hade fått betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att hålla inne godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Har transportören fordringar enligt 19 § eller andra fordringar&lt;br&gt;för vilka säkerhet finns genom sjöpanträtt i godset enligt 3 kap. 43 §,&lt;br&gt;är han inte skyldig att lämna ut godset förrän mottagaren antingen har&lt;br&gt;betalt fordringarna eller ställt säkerhet för dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppläggning av gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Avhämtas inte godset inom den tid transportören har angett eller&lt;br&gt;annars inom skälig tid, får det läggas upp i säkert förvar för mot-&lt;br&gt;tagarens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse om att godset har lagts upp skall lämnas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § tredje stycket. I underrättelsen skall anges en&lt;br&gt;skälig frist efter vars slut försäljning av godset eller annat förfogande&lt;br&gt;över detta får ske enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens förfogande över gods som inte har avhämtats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Sedan fristen enligt 21 § andra stycket har löpt ut, har trans-&lt;br&gt;portören rätt att sälja upplagt gods i den omfattning det är nödvändigt&lt;br&gt;för att täcka kostnaderna vid försäljningen och fordringar som nämns&lt;br&gt;i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören skall förfara med omsorg vid försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte kan säljas eller om det är uppenbart att kostnaderna&lt;br&gt;vid en försäljning inte skulle täckas av försäljningssumman, får&lt;br&gt;transportören förfoga över godset på något annat försvarligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avsändarens ansvar för fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Lämnas godset ut till mottagaren utan betalning av en sådan&lt;br&gt;fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt, kvarstår&lt;br&gt;avsändarens ansvar, om inte utlämnandet medför skada för av-&lt;br&gt;sändaren och transportören måste ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte skyldig att sälja upplagt gods för att få betalt&lt;br&gt;för en sådan fordran mot avsändaren som mottagaren skulle ha betalt.&lt;br&gt;Om försäljning ändå sker utan att fordringarna täcks, är avsändaren&lt;br&gt;ansvarig för bristen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transportörens skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsperioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Transportören är ansvarig för godset medan det är i hans vård&lt;br&gt;i lastningshamnen, under transporten och i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses ha godset i sin vård enligt första stycket från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tidpunkt då han tar emot godset från avlastaren eller från myn-&lt;br&gt;dighet eller någon annan till vilken godset måste överlämnas enligt&lt;br&gt;lag eller bestämmelser som gäller i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören anses inte längre ha godset i sin vård enligt första&lt;br&gt;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när han har lämnat ut godset till mottagaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om mottagaren inte tar emot godset från transportören, när detta&lt;br&gt;har lagts upp för mottagarens räkning i enlighet med avtalet eller&lt;br&gt;enligt lag eller vad som är brukligt i lossningshamnen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när han har överlämnat godset till en myndighet eller någon&lt;br&gt;annan till vilken godset måste överlämnas enligt lag eller bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller i lossningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för sakskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Transportören är ansvarig för skada till följd av att godset går&lt;br&gt;förlorat eller skadas medan det är i hans vård ombord eller i land, om&lt;br&gt;han inte visar att varken fel eller försummelse av honom själv eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har orsakat eller medverkat till skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada som beror på åtgärder för&lt;br&gt;att rädda personer eller på skäliga åtgärder för att bärga fartyg eller&lt;br&gt;annan egendom till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller försummelse på transportörens sida tillsammans med&lt;br&gt;någon annan orsak har föranlett skada, är transportören endast&lt;br&gt;ansvarig i den mån skadan kan hänföras till felet eller försummelsen.&lt;br&gt;Transportören skall visa i vilken utsträckning skadan inte är att&lt;br&gt;hänföra till fel eller försummelse på hans sida.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för skada på grund av oaktsam navigering och brand&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Transportören är inte ansvarig om han visar att skadan beror på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fel eller försummelse som befälhavaren, medlem av besättningen,&lt;br&gt;lots eller någon annan som har utfört arbete i fartygets tjänst har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till vid navigeringen eller handhavandet av fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brand som inte har orsakats genom fel eller försummelse av&lt;br&gt;honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är dock ansvarig för skada som beror på att han eller&lt;br&gt;någon som han svarar för har brustit i tillbörlig omsorg när det gällt&lt;br&gt;att göra fartyget sjövärdigt före resans början. Transportören skall till&lt;br&gt;befrielse från ansvar visa att sådan omsorg har iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för levande djur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Transportören är inte ansvarig för förlust av eller skada på&lt;br&gt;levande djur som beror på de särskilda risker som är förenade med&lt;br&gt;sådana transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören visar att han har följt de särskilda anvisningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har lämnats beträffande djuren och att förlusten eller skadan kan Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;vara att hänföra till sådana risker som angetts i första stycket, är han Bilaga 7&lt;br&gt;inte ansvarig för förlusten eller skadan, såvida det inte visas att&lt;br&gt;förlusten eller skadan helt eller delvis har orsakats av fel eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för dröjsmålsskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Transportören är ansvarig enligt 25 - 27 §§ för skada till följd&lt;br&gt;av dröjsmål med utlämnandet av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dröjsmål med utlämnandet av godset föreligger när godset inte har&lt;br&gt;lämnats ut i den lossningshamn som följer av transportavtalet inom&lt;br&gt;avtalad tid eller, om någon frist inte har avtalats, inom den trans-&lt;br&gt;porttid som det med hänsyn till omständigheterna är skäligt att begära&lt;br&gt;av en omsorgsfull transportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte har lämnats ut inom 60 dagar räknat från den dag&lt;br&gt;då det enligt andra stycket skulle ha lämnats ut, får ersättning krävas&lt;br&gt;såsom för förlust av godset enligt 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av skadestånd vid sakskada&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Skadestånd på grund av att godset har gått förlorat eller skadats&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt i värdet av gods av samma slag på den&lt;br&gt;plats och vid den tid godset enligt avtal lämnades ut eller skulle ha&lt;br&gt;lämnats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av godset bestäms efter börspriset eller, om ett sådant pris&lt;br&gt;saknas, efter marknadspriset. Finns det varken börs- eller marknads-&lt;br&gt;pris, bestäms värdet efter det gängse värdet på gods av samma slag&lt;br&gt;och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsgränser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Transportörens ansvar är begränsat till 667 särskilda dragnings-&lt;br&gt;rätter (SDR) för varje kolli eller annan enhet av godset eller, om&lt;br&gt;ansvaret därigenom blir högre, till 2 SDR för varje kilo av det&lt;br&gt;berörda godsets bruttovikt. Vad som förstås med SDR anges i 22&lt;br&gt;kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvarsgränsen för enhetslastat gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Har en container, lastpall eller liknande transportanordning&lt;br&gt;använts för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av 30 §&lt;br&gt;varje kolli eller annan enhet som enligt transportdokumentet är&lt;br&gt;förpackad i transportanordningen anses som ett kolli eller en enhet.&lt;br&gt;I övrigt skall godset i transportanordningen anses som en enhet. Har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själva transportanordningen gått förlorad eller skadats, skall denna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses som en särskild enhet, om den inte ägs eller på annat sätt har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållits till handa av transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar som inte grundas på transportavtalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transpor-&lt;br&gt;törens ansvar gäller även om talan mot honom inte grundas på&lt;br&gt;transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om frihet från och begränsning av transportörens&lt;br&gt;ansvar skall tillämpas, om talan förs mot någon som transportören&lt;br&gt;svarar för och denne visar att han har handlat i tjänsten eller för&lt;br&gt;uppdragets fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och de&lt;br&gt;personer som han svarar för får inte överstiga ansvarsgränserna enligt&lt;br&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av rätten till ansvarsbegränsning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för den som visas&lt;br&gt;själv ha orsakat skada uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för däckslast&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Transporteras gods på däck i strid med 13 § är transportören,&lt;br&gt;oavsett bestämmelserna i 25 - 28 §§, ansvarig för skada som ute-&lt;br&gt;slutande är en följd av transporten på däck. I fråga om ansvarets&lt;br&gt;omfattning gäller 30 och 33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods har transporterats på däck i strid med ett uttryckligt avtal&lt;br&gt;om transport under däck, föreligger inte rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens ansvar för undertransportör&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § Utförs transporten helt eller delvis av en undertransportör,&lt;br&gt;förblir transportören ansvarig enligt bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;som om han själv hade utfört hela transporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uttryckligen har avtalats att en bestämd del av transporten&lt;br&gt;skall utföras av en namngiven undertransportör, får transportören&lt;br&gt;förbehålla sig frihet från ansvar för skada som orsakas av en händelse&lt;br&gt;vilken inträffar medan godset är i undertransportörens vård. Trans-&lt;br&gt;portören skall visa att skadan har orsakats av en sådan händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt andra stycket är dock utan verkan om talan inte kan&lt;br&gt;väckas mot undertransportören vid en domstol som anges i 60 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Undertransportörens ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Undertransportören är ansvarig enligt samma regler som&lt;br&gt;transportören för den del av transporten som han utför. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 32 och 33 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transportören har åtagit sig ansvar utöver vad som följer av&lt;br&gt;detta kapitel eller avstått från rättigheter enligt detta kapitel, är under-&lt;br&gt;transportören bunden endast om han har lämnat skriftligt samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Är både transportören och undertransportören ansvariga svarar&lt;br&gt;de solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda ansvaret som kan åläggas transportören och&lt;br&gt;undertransportören och de personer som de svarar för, får inte&lt;br&gt;överstiga ansvarsgränserna enligt 30 §, om inte annat följer av 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel utgör inte hinder för avtal om&lt;br&gt;regress mellan transportören och undertransportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reklamation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 § Har godset lämnats ut till mottagaren utan att denne skriftligen&lt;br&gt;underrättat transportören om förlust eller skada som han har eller&lt;br&gt;borde ha iakttagit, och om förlustens eller skadans allmänna art,&lt;br&gt;anses godset utlämnat sådant det har beskrivits i transportdokumentet,&lt;br&gt;om annat inte visas. Om förlusten eller skadan inte kunde iakttas vid&lt;br&gt;utlämnandet, gäller detsamma om sådan underrättelse inte har lämnats&lt;br&gt;senast tre dagar därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas om förlust eller skada&lt;br&gt;som har konstaterats vid gemensam besiktning av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportören är inte ansvarig för skada till följd av dröjsmål med&lt;br&gt;utlämnandet av godset om inte skriftlig underrättelse har lämnats till&lt;br&gt;transportören inom 60 dagar efter det att godset överlämnades till&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse får lämnas till den undertransportör som har lämnat&lt;br&gt;ut godset eller till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bidrag vid gemensamt haveri&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna i 24 - 38 §§ om transportörens ansvar för&lt;br&gt;förlust av eller skada på gods gäller även i fråga om mottagarens rätt&lt;br&gt;att vägra betala bidrag vid gemensamt haveri och transportörens&lt;br&gt;skyldighet att utge ersättning för ett sådant bidrag eller för bärgarlön&lt;br&gt;som mottagaren har betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avsändarens skadeståndsansvar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Allmän regel om skadeståndsansvaret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;40 § Avsändaren är inte ansvarig för skada, inbegripet skada på far-&lt;br&gt;tyget, som har uppkommit för transportören eller undertransportören&lt;br&gt;utan att skadan har orsakats av fel eller försummelse av honom själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för. Den för vilken avsändaren svarar är&lt;br&gt;inte heller ansvarig för skada som har uppkommit utan fel eller&lt;br&gt;försummelse av honom själv eller någon som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Har avsändaren överlämnat farligt gods till transportören eller&lt;br&gt;till en undertransportör utan att enligt 7 § upplysa om godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder och har den som&lt;br&gt;tar emot godset inte heller annars kännedom om dess farliga beskaf-&lt;br&gt;fenhet, är avsändaren ansvarig mot transportören och varje under-&lt;br&gt;transportör för kostnader och annan skada som uppkommer med&lt;br&gt;anledning av transporten av sådant gods. Transportören eller under-&lt;br&gt;transportören får i sådant fall efter omständigheterna lossa, oskad-&lt;br&gt;liggöra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tagit hand om godset med kännedom om dess farliga&lt;br&gt;beskaffenhet får dock inte åberopa bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gods som visar sig utgöra fara för person eller egendom får trans-&lt;br&gt;portören efter omständigheterna lossa, oskadliggöra eller förstöra utan&lt;br&gt;skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konossement och andra transportdokument&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 § Med konossement (bill of lading) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot eller lastat godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betecknas med ordet konossement eller innehåller ett åtagande av&lt;br&gt;transportören att lämna ut godset endast mot att dokumentet återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement får ställas till viss man, till viss man eller order eller&lt;br&gt;till innehavaren. Ett konossement som är ställt till viss man anses som&lt;br&gt;ett orderkonossement, om det inte har gjorts förbehåll mot överlåtelse&lt;br&gt;genom uttrycket &amp;quot;icke till order&amp;quot; eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet bestämmer villkoren för godsets transport och&lt;br&gt;utlämnande, när det gäller förhållandet mellan transportören och en&lt;br&gt;annan innehavare av konossementet än avsändaren. Bestämmelser i&lt;br&gt;transportavtalet som inte har tagits in i konossementet får inte göras&lt;br&gt;gällande mot en sådan innehavare, om inte konossementet innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en hänvisning till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomgångskonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43 § Med genomgångskonossement förstås ett konossement i vilket&lt;br&gt;det anges att transporten av godset skall utföras av mer än en trans-&lt;br&gt;portör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utfärdar ett genomgångskonossement skall se till att det i&lt;br&gt;ett särskilt konossement som utfärdas för en del av transporten anges&lt;br&gt;att godset transporteras enligt genomgångskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlastarens rätt att få konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;44 § När transportören har tagit emot godset skall han på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda mottagningskonossement.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan godset har lastats skall ombordkonossement utfärdas, om&lt;br&gt;avlastaren begär det. Om mottagningskonossement har utfärdats skall&lt;br&gt;det återlämnas när ombordkonossementet utfärdas. Ett mottagnings-&lt;br&gt;konossement utgör ett ombordkonossement sedan det på dokumentet&lt;br&gt;har antecknats namnet på det eller de fartyg som godset har lastats i&lt;br&gt;samt tiden för lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att fa särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befälhavarkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;45 § Ett konossement som har undertecknats av befälhavaren på det&lt;br&gt;fartyg som transporterar godset skall anses vara undertecknat på&lt;br&gt;transportörens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossementets innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;46 § Ett konossement skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. godsets art, inbegripet dess farliga egenskaper, nödvändiga mär-&lt;br&gt;ken för att identifiera godset, kolli- eller stycketal samt godsets vikt&lt;br&gt;eller mängd uttryckt på annat sätt, allt enligt avlastarens uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godsets och förpackningens synliga tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. transportörens namn och orten där han har sitt huvudkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avlastarens namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mottagaren, när denne har angetts av avlastaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. den i transportavtalet angivna lastningshamnen och den dag då&lt;br&gt;transportören tog emot godset i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den i transportavtalet angivna lossningshamnen och en eventuell&lt;br&gt;överenskommelse om tiden för godsets utlämnande i denna hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet exemplar, om konossementet har utställts i mer än ett&lt;br&gt;exemplar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. orten där konossementet har utställts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. fraktens storlek, om den skall betalas av mottagaren, eller upp-&lt;br&gt;gift om att frakt skall betalas av honom samt övriga villkor för&lt;br&gt;godsets transport och utlämnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. att transporten är underkastad konventionen enligt 4 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. att godset i förekommande fall skall eller får transporteras på&lt;br&gt;däck, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. den högre ansvarsgräns som parterna kan ha avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ombordkonossement skall dessutom innehålla uppgift om far-&lt;br&gt;tygets namn och nationalitet, platsen för lastningen samt dagen då&lt;br&gt;lastningen avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossementet skall undertecknas av transportören eller någon som&lt;br&gt;handlar på hans vägnar. Underskriften får framställas på mekanisk&lt;br&gt;eller elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avsaknad av uppgifter i konossementet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 § Ett dokument som uppfyller kraven enligt 42 § första stycket&lt;br&gt;utgör konossement även om någon uppgift som anges i 46 § saknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Transportörens undersökningsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § Transportören skall i skälig omfattning undersöka att de&lt;br&gt;uppgifter om godset som tas in i konossementet enligt 46 § första&lt;br&gt;stycket punkt 1 är riktiga. Om han har skälig anledning att betvivla&lt;br&gt;uppgifternas riktighet eller inte har haft rimlig möjlighet att under-&lt;br&gt;söka riktigheten, skall han i konossementet göra förbehåll som ger&lt;br&gt;uttryck för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossementets bevisverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;49 § Konossementet gäller som bevis om att godset har tagits emot&lt;br&gt;eller, om ombordkonossement har utställts, lastats såsom det har&lt;br&gt;beskrivits i konossementet, om annat inte visas eller förbehåll har&lt;br&gt;gjorts enligt 48 §. Saknas uppgift om godsets och förpackningens&lt;br&gt;synliga tillstånd i konossementet, skall i detta anses antecknat att&lt;br&gt;godset var i gott synligt tillstånd, om inte annat visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konossement som inte anger frakten eller på annat sätt utvisar&lt;br&gt;att frakt skall betalas av mottagaren enligt 46 § första stycket punkt&lt;br&gt;10 utgör, om annat inte visas, bevis om att frakt inte skall betalas av&lt;br&gt;honom. Motsvarande gäller, om det belopp som skall betalas som&lt;br&gt;ersättning för överliggetid inte har angetts i konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tredje man i god tro har löst in konossementet i förlitan på att&lt;br&gt;uppgifterna i det är riktiga, är motbevisning enligt första och andra&lt;br&gt;styckena inte tillåten. Om transportören insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;en uppgift om godset var oriktig, får han inte åberopa förbehåll som&lt;br&gt;avses i 48 § om förbehållet inte innehåller en uttrycklig anmärkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om uppgiftens oriktighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar för vilseledande uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;50 § Lider tredje man skada genom att lösa in konossement i förlitan&lt;br&gt;på att uppgifterna i det är riktiga, är transportören ansvarig om han&lt;br&gt;insåg eller borde ha insett att konossementet var vilseledande för&lt;br&gt;tredje man. Rätt till ansvarsbegränsning enligt detta kapitel föreligger&lt;br&gt;därvid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om godset inte motsvarar uppgifterna i konossementet, får mot-&lt;br&gt;tagaren kräva att transportören uppger om avlastaren har åtagit sig att&lt;br&gt;hålla transportören skadeslös för oriktig eller ofullständig uppgift&lt;br&gt;(indemnitetsförklaring) och även låter mottagaren få del av en sådan&lt;br&gt;förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlastarens garantiansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 § Avlastaren ansvarar mot transportören för riktigheten av de&lt;br&gt;uppgifter om godset som på hans begäran har tagits in i konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avlastaren har åtagit sig att ersätta transportören för skada som&lt;br&gt;uppkommer till följd av att konossement utfärdas med felaktiga&lt;br&gt;uppgifter eller utan förbehåll, är han ändå inte ansvarig om detta har&lt;br&gt;gjorts i syfte att vilseleda förvärvare av konossementet. I ett sådant&lt;br&gt;fall svarar avlastaren inte heller enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätt att få ut godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;52 § Den som visar ett konossement och genom dess innehåll eller,&lt;br&gt;vid orderkonossement, genom en sammanhängande och till honom&lt;br&gt;fortgående följd av överlåtelser (indossament) eller överlåtelse in&lt;br&gt;blanco framträder som rätt innehavare av konossementet är behörig&lt;br&gt;som mottagare av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossementet har utfärdats i flera exemplar är det för utläm-&lt;br&gt;nande på bestämmelseorten tillräckligt att mottagaren visar sin&lt;br&gt;behörighet genom att visa ett konossementsexemplar. Lämnas godset&lt;br&gt;ut på en annan plats, måste dessutom övriga exemplar återlämnas&lt;br&gt;eller säkerhet ställas för anspråk som innehavare av utelöpande&lt;br&gt;exemplar kan göra gällande mot transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Flera konossementsinnehavare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;53 § Anmäler sig flera mottagare, och visar de skilda exemplar av&lt;br&gt;konossementet, skall transportören lägga upp godset under säker vård&lt;br&gt;för den rätta mottagarens räkning. Underrättelse om åtgärden skall&lt;br&gt;snarast lämnas till dem som har anmält sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande mot konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;54 § Mottagaren har rätt att få ut godset endast om han deponerar&lt;br&gt;konossementet och lämnar kvitto allteftersom godset lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan allt gods har lämnats ut, skall konossementet med påtecknad&lt;br&gt;kvittering återställas till transportören.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande när konossementet har förkommit&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;55 § Har ansökan gjorts om dödande av ett förkommet konossement&lt;br&gt;får sökanden, sedan offentlig stämning har utfärdats, fordra att godset&lt;br&gt;lämnas ut, om säkerhet ställs för ersättning som transportören kan&lt;br&gt;tvingas att betala på grund av det förkomna konossementet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förvärv av konossement i god tro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;56 § Överlåter en konossementsinnehavare konossementsexemplar till&lt;br&gt;flera personer, har den som först tar emot ett exemplar i god tro rätt&lt;br&gt;till godset. Om godset har lämnats ut på bestämmelseorten till inne-&lt;br&gt;havaren av ett annat exemplar, är han inte skyldig att lämna ifrån sig&lt;br&gt;vad han redan i god tro har fått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonosse-&lt;br&gt;ment är inte skyldig att lämna ut konossementet till den för vilken det&lt;br&gt;har förkommit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Stoppningsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;57 § Den rätt en säljare har att hindra att det sålda godset utges eller&lt;br&gt;att kräva det tillbaka gäller även om konossement beträffande godset&lt;br&gt;har överlämnats till köparen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt enligt första stycket får inte göras gällande mot tredje man som&lt;br&gt;i god tro har förvärvat ett order- eller innehavarkonossement.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöfraktsedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;58 § Med sjöfraktsedel (sea waybill) förstås ett dokument som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utgör bevis om ett avtal om sjötransport och om att transportören&lt;br&gt;har tagit emot godset och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehåller ett åtagande av transportören att lämna ut godset till&lt;br&gt;den mottagare som anges i dokumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsändaren får även sedan sjöfraktsedel har utfärdats bestämma att&lt;br&gt;godset skall lämnas ut till någon annan än den mottagare som anges&lt;br&gt;i dokumentet, om han inte i förhållande till transportören har avstått&lt;br&gt;från denna rätt eller mottagaren inte redan har gjort sin rätt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konossement får begäras enligt 44 §, om avsändaren inte har avstått&lt;br&gt;från sin rätt att utse en annan mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjöfraktsedelns innehåll och bevisverkan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;59 § En sjöfraktsedel skall innehålla uppgift om det gods som har ta-&lt;br&gt;gits emot för transport, avsändaren, mottagaren och transportören,&lt;br&gt;transportvillkoren samt frakt och andra kostnader som skall betalas&lt;br&gt;av mottagaren. Bestämmelserna i 46 § tredje stycket och 48 § skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat visas utgör sjöfraktsedeln bevis om transportavtalet&lt;br&gt;och om att godset har tagits emot så som det har beskrivits i doku-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tvister&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Jurisdiktions- och skiljedomsklausuler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;60 § Ett avtal som har ingåtts innan tvist har uppkommit och som in-&lt;br&gt;skränker kärandens rätt att få en tvist om transport av styckegods&lt;br&gt;enligt detta kapitel prövad vid domstol är ogiltigt i den mån det&lt;br&gt;begränsar kärandens rätt att enligt eget val väcka talan vid domstol&lt;br&gt;för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där svaranden har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket kan talan alltid&lt;br&gt;väckas vid domstol för den ort som har angetts i transportavtalet.&lt;br&gt;Efter det att tvist har uppkommit får parterna fritt avtala hur en tvist&lt;br&gt;skall behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett konossement har utfärdats enligt ett certeparti som innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om behörig domstol eller skiljedomsförfarande utan att&lt;br&gt;konossementet uttryckligen anger att dessa bestämmelser är bindande&lt;br&gt;för innehavaren av konossementet, får transportören inte åberopa&lt;br&gt;bestämmelserna mot en innehavare av konossementet som har för-&lt;br&gt;värvat det i god tro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge eller om annat följer av lagen&lt;br&gt;(1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Luganokon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skiljedom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 § Oavsett vad som föreskrivs i 60 § första stycket får parterna&lt;br&gt;genom skriftligt avtal överenskomma att tvister skall hänskjutas till&lt;br&gt;avgörande genom skiljedom. Som en del av skiljeavtalet gäller alltid&lt;br&gt;att skiljeförfarandet efter kärandens val skall äga rum i en av de&lt;br&gt;stater, där ort som anges i 60 § första stycket är belägen och att&lt;br&gt;skiljedomstolen skall tillämpa bestämmelserna i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 60 § andra stycket skall tillämpas. Vad som&lt;br&gt;därvid sägs om domstol skall i stället avse skiljedomstol. Bestämmel-&lt;br&gt;sen i 60 § tredje stycket skall också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om varken den avtalade lastningshamnen&lt;br&gt;eller den avtalade eller faktiska lossningshamnen ligger i Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland eller Norge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 kap. Om befraktning av fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;INLEDANDE BESTÄMMELSER&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde och definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelserna om befraktning gäller hel- och delbefraktning av&lt;br&gt;fartyg. Bestämmelserna om resebefraktning gäller också konsekutiva&lt;br&gt;resor när annat inte har angetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal bortfraktar ett fartyg till annan,&lt;br&gt;befraktaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlastare: den som avlämnar godset för lastning,&lt;br&gt;resebefraktning: befraktning där frakten skall beräknas för resa,&lt;br&gt;konsekutiva resor: ett visst antal resor som utförs efter varandra&lt;br&gt;enligt ett befraktningsavtal som avser ett bestämt fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbefraktning: befraktning där frakten skall beräknas för tid,&lt;br&gt;delbefraktning: befraktning som gäller mindre än ett helt fartyg eller&lt;br&gt;en full last när certeparti används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga på avtal om be-&lt;br&gt;fraktning av fartyg i inrikes fart i Sverige och i fart mellan Sverige,&lt;br&gt;Danmark, Finland och Norge. Vid avtal om befraktning i inrikes fart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det land där befordring-&lt;br&gt;en utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som inte omfattas av tredje stycket gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel när svensk rätt skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsfrihet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte i den mån annat&lt;br&gt;följer av avtalet, av praxis som har utbildats mellan parterna eller av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handelsbruk eller annan sedvänja som måste anses bindande för&lt;br&gt;parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid resebefraktning i inrikes fart i Sverige och i fart mellan&lt;br&gt;Sverige, Danmark, Finland och Norge får bestämmelserna i 27 § inte&lt;br&gt;åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastare, resebefraktare eller&lt;br&gt;mottagare. Detsamma gäller bestämmelserna i 19 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. I befraktningsavtalet får dock tas in&lt;br&gt;bestämmelser om gemensamt haveri. Om begränsningar i avtals-&lt;br&gt;friheten i inrikes fart i Danmark, Finland och Norge gäller lagen i det&lt;br&gt;land där befordringen utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid befraktning i fart som avses i 13 kap. 2 § första och andra&lt;br&gt;styckena får bestämmelserna i 18 § om utfärdande av konossement&lt;br&gt;inte åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel får inte heller åsidosättas genom&lt;br&gt;avtal, om detta följer av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Befraktning av ett bestämt fartyg. Full last&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Gäller befraktningsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;fullgöra avtalet med ett annat fartyg. Om avtalet ger bortfraktaren rätt&lt;br&gt;att sätta in ett annat fartyg än det avtalade eller att i övrigt använda&lt;br&gt;andra fartyg, får bortfraktaren endast sätta in fartyg som är lika&lt;br&gt;ändamålsenliga som det avtalade fartyget. Rätten kan utövas flera&lt;br&gt;gånger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avtalet gäller ett helt fartyg eller en full last, får bortfraktaren&lt;br&gt;inte ta med gods för någon annan än befraktaren. Detta gäller även&lt;br&gt;om fartyget skall gå i ballast för att påbörja en ny resa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överlåtelse av befraktningsavtal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Överlåter befraktaren sina rättigheter enligt befraktningsavtalet till&lt;br&gt;någon annan eller vidarebortfraktar han fartyget, förblir han ändå&lt;br&gt;ansvarig för att avtalet fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren får inte överlåta befraktningsavtalet utan samtycke&lt;br&gt;från befraktaren. Har befraktaren samtyckt upphör bortfraktarens&lt;br&gt;ansvar enligt avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Trampkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Utfärdar bortfraktaren konossement för gods som befordras med&lt;br&gt;fartyget, bestämmer konossementet villkoren för befordringen och&lt;br&gt;utlämnandet av godset när det gäller förhållandet mellan bortfraktaren&lt;br&gt;och tredje man som innehar konossementet. Bestämmelser i befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet som inte har tagits in i konossementet kan inte göras&lt;br&gt;gällande mot tredje man, om inte konossementet hänvisar till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om konossement i 13 kap. 45 - 57 §§ gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konossement som avses i första stycket. När det följer av 13 kap. 3 §&lt;br&gt;att bestämmelserna i kapitlet om transport av styckegods skall tilläm-&lt;br&gt;pas på konossementet, bestäms bortfraktarens ansvar och rättigheter&lt;br&gt;i förhållande till tredje man enligt reglerna i 13 kap. 4 och 24 -&lt;br&gt;40 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;RESEBEFRAKTNING&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Följer frakten inte av befraktningsavtalet, skall den frakt betalas&lt;br&gt;som var gängse när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat eller mer gods än vad som följer av avtalet har inlastats,&lt;br&gt;skall för godset betalas gängse frakt vid lastningen, dock inte lägre&lt;br&gt;än den avtalade frakten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjövärdighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också&lt;br&gt;innefattas att det är behörigen bemannat och utrustat och att lastrum,&lt;br&gt;kyl-och frysrum samt övriga utrymmen i fartyget, i vilka gods lastas,&lt;br&gt;är i gott skick för att godset skall kunna tas emot, befordras och&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resebefraktarens val av lastnings- och lossningshamn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja lastnings-&lt;br&gt;eller lossningshamn, skall fartyget gå till den hamn som han anvisar,&lt;br&gt;om den är tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan&lt;br&gt;hinder gå in eller ut med lasten. Val av lossningshamn skall göras&lt;br&gt;senast vid lastningens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har resebefraktaren beordrat fartyget till en osäker hamn, är han&lt;br&gt;ansvarig för skada som därigenom orsakas fartyget om han inte visar&lt;br&gt;att fel eller försummelse inte föreligger hos honom själv eller någon&lt;br&gt;som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget&lt;br&gt;skall utföra utövas på ett sådant sätt att den sammanlagda längden av&lt;br&gt;last- och ballastresoma enligt avtalet blir väsentligen densamma. I&lt;br&gt;annat fall är resebefraktaren skyldig att betala ersättning för frakt-&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebefraktaren far inte ändra valet av hamn eller resa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastningsplats&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Har bestämd lastningsplats inte avtalats, skall fartyget förläggas&lt;br&gt;till den lastningsplats som resebefraktaren anvisar, såvida denna är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgänglig och fartyget kan ligga flott och säkert och utan hinder gå&lt;br&gt;ut med lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lastningsplats inte har anvisats i tid, skall fartyget förläggas till&lt;br&gt;sedvanlig lastningsplats. Kan det inte ske, skall resebortfraktaren&lt;br&gt;välja en plats där lastningen skäligen kan äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vare sig bestämd lastningsplats har avtalats eller inte, har rese-&lt;br&gt;befraktaren rätt att få fartyget förhalat från en lastningsplats till en&lt;br&gt;annan, om han svarar för kostnaderna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lastningstid m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lastningstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Resebortfraktaren är skyldig att låta fartyget ligga kvar för&lt;br&gt;lastning en viss lastningstid, som omfattar liggetid och överliggetid.&lt;br&gt;Vid befraktning på linjefartsvillkor {liner terms) ingår ingen över-&lt;br&gt;liggetid i lastningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Liggetidens längd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Liggetid är den tid som skäligen kan påräknas för lastningen när&lt;br&gt;befraktningsavtalet ingås. Vid beräkningen av liggetiden skall hänsyn&lt;br&gt;tas till fartygets och lastens art och storlek, lastningsanordningarna&lt;br&gt;ombord och i hamnen samt andra liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fac (fast as can), med utgångspunkt från att lastningen skall&lt;br&gt;utföras så snabbt som fartyget kan ta emot last med oskadade last-&lt;br&gt;ningsanordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) faccop (fast as can custom of the port), med utgångspunkt från&lt;br&gt;att lastningen skall utföras så snabbt som vanligt lastningssätt i&lt;br&gt;hamnen tillåter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) liner terms (linjefartsvillkor) med utgångspunkt från att lastningen&lt;br&gt;skall utföras så snabbt som vid vanlig lastning i hamnen av fartyg&lt;br&gt;som går i linjefart, med tillägg för den tid som går förlorad vid&lt;br&gt;trafikanhopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gemensam tid har bestämts för lastning och lossning löper&lt;br&gt;liggetiden inte ut förrän den gemensamma tiden har gått till ända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liggetiden beräknas i arbetsdagar och arbetstimmar. Som arbetsdag&lt;br&gt;räknas varje vardag då arbetet utförs det antal timmar som är vanligt&lt;br&gt;i hamnen på vardagar. Som arbetstimme räknas varje timme som kan&lt;br&gt;användas till lastning på vardagar. För de dagar då det arbetas&lt;br&gt;mindre än på arbetsdagar räknas det antal timmar som vanligen&lt;br&gt;används till lastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Liggetidens början&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Liggetiden börjar inte löpa förrän fartyget ligger på lastnings-&lt;br&gt;platsen och är klart att börja ta in last och resebortfraktaren har gjort&lt;br&gt;anmälan om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan får göras i förväg men inte förrän fartyget har kommit&lt;br&gt;fram till lastningshamnen. Visar det sig senare att fartyget inte var&lt;br&gt;klart att börja ta in last, skall den tid som går förlorad för att göra&lt;br&gt;fartyget klart inte räknas in i liggetiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras hos avlastaren eller, om denne inte kan anträf-&lt;br&gt;fas, hos resebefraktaren. Kan varken avlastaren eller resebefraktaren&lt;br&gt;anträffas, anses anmälan ha gjorts när den avsänts på ett ändamåls-&lt;br&gt;enligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden räknas antingen från det klockslag då arbetet i hamnen van-&lt;br&gt;ligen börjar på morgonen eller från middagsrastens slut. I det förra&lt;br&gt;fallet skall anmälan vara gjord senast en timme före kontorstidens slut&lt;br&gt;föregående dag och i det senare fallet senast klockan tio samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hinder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Kan fartyget inte förläggas till lastningsplatsen på grund av&lt;br&gt;hinder på resebefraktarens sida, får det ändå anmälas klart att börja&lt;br&gt;ta in last med verkan att liggetiden börjar löpa. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;trafikanhopning och dessutom vid annat hinder som resebortfraktaren&lt;br&gt;inte skäligen kunnat räkna med när avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I liggetiden inräknas inte den tid som går förlorad på grund av&lt;br&gt;hinder på resebortfraktarens sida. Detsamma gäller den tid som går&lt;br&gt;förlorad till följd av att fartyget har förlagts till annan än sedvanlig&lt;br&gt;lastningsplats av en anledning som resebortfraktaren skäligen bort&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks. Däremot inräknas uppehåll på grund&lt;br&gt;av fartygets förhalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överliggetid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Överliggetid är den tid som fartyget efter liggetidens utgång&lt;br&gt;måste ligga kvar för att bli lastat, om inte överliggetidens längd är&lt;br&gt;fastställd genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överliggetiden beräknas för löpande dagar och timmar från ligge-&lt;br&gt;tidens utgång. Bestämmelserna i 13 § andra stycket skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättning för överliggetid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Resebortfraktaren har rätt till särskild ersättning för över-&lt;br&gt;liggetid. Ersättningen bestäms med hänsyn till frakten och till den&lt;br&gt;ökning eller minskning av resebortfraktarens utgifter som följer av att&lt;br&gt;fartyget ligger stilla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas vid anfordran. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen inte betalas eller säkerhet inte ställs för den, har Bilaga 7&lt;br&gt;resebortfraktaren rätt att göra anteckning om fordringen på konosse-&lt;br&gt;mentet. Gör han inte det får han i stället förelägga resebefraktaren en&lt;br&gt;bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;betalas fordringen inte inom tilläggstiden, tär resebortfraktaren häva&lt;br&gt;befraktningsavtalet och kräva ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;resan inte kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lastning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lastning och stuvning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Följer inte något annat av vad som är brukligt i hamnen, skall&lt;br&gt;resebefraktaren avlämna godset vid fartygets sida och resebort-&lt;br&gt;fraktaren ta det ombord. Vid klausulerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) fio &amp;lt;fr&lt;sup&gt;ee&lt;/sup&gt; in ond out), skall resebefraktaren sörja för lastningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) liner terms (linjefartsvillkor), skall resebortfraktaren sörja för&lt;br&gt;lastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren skall sörja för underlag och annat som behövs för&lt;br&gt;stuvningen samt utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om däckslast skall 13 kap. 13 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget av en anledning som resebortfraktaren skäligen bort&lt;br&gt;räkna med när avtalet ingicks har förlagts till annan än sedvanlig last-&lt;br&gt;ningsplats, är resebortfraktaren ansvarig för de ökade utgifter som&lt;br&gt;detta medför.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Godset skall avlämnas och lastas med tillbörlig skyndsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall avlämnas på ett sådant sätt och i sådant skick att det&lt;br&gt;bekvämt och säkert kan tas ombord, stuvas, befordras och lossas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 kap. 6 - 9 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ombordkonossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § När godset har lastats skall resebortfraktaren eller befälhavaren&lt;br&gt;eller den som resebortfraktaren annars har bemyndigat på avlastarens&lt;br&gt;begäran utfärda ombordkonossement, förutsatt att nödvändiga hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avlastaren har rätt att få särskilda konossement för delar av godset,&lt;br&gt;om det kan ske utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konossement utfärdas med andra villkor än med dem som följer&lt;br&gt;av befraktningsavtalet och detta medför ett ökat ansvar för resebort-&lt;br&gt;fraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Resan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resebortfraktarens omsorgsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Resan skall utföras med tillbörlig skyndsamhet och i övrigt på&lt;br&gt;ett försvarligt sätt. Bestämmelserna i 13 kap. 12, 16 och 17 §§ skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Deviation och substituthamn&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Deviation får endast företas för att rädda personer eller för att&lt;br&gt;bärga fartyg eller annan egendom till sjöss eller av någon annan&lt;br&gt;skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det uppkommer hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa&lt;br&gt;lossningshamnen och lossa lasten eller detta inte kan ske inom skälig&lt;br&gt;tid, får resebortfraktaren i stället välja en annan lämplig lossnings-&lt;br&gt;hamn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avståndsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Har en del av resan utförts när befraktningsavtalet hävs eller&lt;br&gt;faller bort eller när godset av någon annan anledning lossas i en&lt;br&gt;annan hamn än den avtalade lossningshamnen, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt till avståndsfrakt. Bestämmelserna i 24 § skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avståndsfrakt är den avtalade frakten med avdrag för ett belopp&lt;br&gt;som beräknas efter förhållandet mellan den återstående och den&lt;br&gt;avtalade resans längd. Hänsyn skall även tas till varaktigheten av och&lt;br&gt;de särskilda kostnaderna för sådana resor. Avståndsfrakten får inte&lt;br&gt;överstiga godsets värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om avståndsfrakt kan hänskjutas till utredning och avgörande&lt;br&gt;genom dispasch. Därvid skall gälla föreskrifterna om dispasch vid&lt;br&gt;gemensamt haveri.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Farligt gods&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Har farligt gods lastats utan att resebortfraktaren kände till dess&lt;br&gt;farliga beskaffenhet, får han efter omständigheterna lossa, oskadlig-&lt;br&gt;göra eller förstöra godset utan skyldighet att betala ersättning. Det-&lt;br&gt;samma gäller även om resebortfraktaren kände till godsets farliga&lt;br&gt;beskaffenhet och det senare uppstår en fara för person eller egendom&lt;br&gt;som gör det oförsvarligt att behålla godset ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lossning och utlämnande av godset&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lossningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § I fråga om lossningsplats, lossningstid och lossning av godset&lt;br&gt;skall 9 - 17 §§ tillämpas. Därvid skall det som är bestämt om resebe-&lt;br&gt;fraktaren i stället gälla mottagaren av godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som visar sin behörighet som mottagare har rätt att besiktiga&lt;br&gt;godset innan han tar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det flera mottagare av gods som befordras enligt samma&lt;br&gt;befraktningsavtal, får de endast gemensamt anvisa lossningsplats eller&lt;br&gt;fordra att fartyget förhalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade kostnader till följd av att godset är skadat eller måste bort-&lt;br&gt;skaffas på grund av en skada skall betalas av resebefraktaren, om&lt;br&gt;skadan har orsakats av godsets egen beskaffenhet eller av fel eller&lt;br&gt;försummelse av resebefraktaren eller någon som han svarar för. Vid&lt;br&gt;klausulen fio (free in and out) skall resebefraktaren betala kost-&lt;br&gt;naderna, om inte resebortfraktaren är ansvarig för skadan enligt 27 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frakt för gods som inte finns i behåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § För gods som inte finns i behåll vid resans slut, skall frakt&lt;br&gt;betalas endast om godset har gått förlorat till följd av sin egen&lt;br&gt;beskaffenhet, bristfällig förpackning eller fel eller försummelse av&lt;br&gt;resebefraktaren eller någon som han svarar för eller om resebort-&lt;br&gt;fraktaren har sålt godset för ägarens räkning eller har lossat,&lt;br&gt;oskadliggjort eller förstört det enligt 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutbetald frakt skall betalas tillbaka om resebortfraktaren enligt&lt;br&gt;första stycket inte har rätt till frakt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mottagarens och resebefraktarens ansvar för frakten. Reten-&lt;br&gt;tionsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Genom att ta emot godset blir mottagaren skyldig att betala frakt&lt;br&gt;och andra fordringar enligt 13 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren kan under alla omständigheter kräva betalning av&lt;br&gt;resebefraktaren enligt 13 kap. 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resebortfraktaren har rätt att hålla inne godset enligt 13 kap 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppläggning av godset&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Underlåter mottagaren att uppfylla villkoren för utlämnandet av&lt;br&gt;godset eller fördröjer han lossningen så att denna inte hinner slutföras&lt;br&gt;inom avtalad tid eller i övrigt inom skälig tid, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt att lossa godset och lägga upp det i säkert förvar för mottagarens&lt;br&gt;räkning. Mottagaren skall underrättas om uppläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mottagaren vägrar att ta emot godset eller inte är känd eller inte&lt;br&gt;kan anträffas, skall resebortfraktaren så snart som möjligt underrätta&lt;br&gt;resebefraktaren. Anmäler mottagaren sig inte så tidigt att lossningen&lt;br&gt;kan slutföras i rätt tid, skall resebortfraktaren lossa och lägga upp&lt;br&gt;godset. Mottagaren och resebefraktaren skall underrättas om upp-&lt;br&gt;läggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelsen enligt första och andra stycket skall anges en skälig&lt;br&gt;tidsfrist efter vars slut resebortfraktaren har rätt att sälja eller förfoga&lt;br&gt;över upplagt gods. Vid försäljning av eller annat förfogande över&lt;br&gt;godset skall bestämmelserna i 13 kap. 22 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastskada och dröjsmål med utlämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Resebortfraktaren är ansvarig enligt 13 kap. 24 - 35 och 37 -&lt;br&gt;39 §§ för skada till följd av att gods går förlorat, skadas eller&lt;br&gt;försenas medan det är i hans vård. Bestämmelserna i 13 kap. 36 §&lt;br&gt;skall också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är resebefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Om mottagaren innehar konossement som&lt;br&gt;har utfärdats av resebortfraktaren får han också åberopa reglerna i&lt;br&gt;5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalsbrott och hinder på resebortfraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Kancelleringstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Skall fartyget vara klart att börja ta in last inom viss tid (kancel-&lt;br&gt;leringstid), får resebefraktaren häva befraktningsavtalet, om fartyget&lt;br&gt;inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte har lämnats&lt;br&gt;före fristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kommer efter det att tiden&lt;br&gt;har löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att&lt;br&gt;börja ta in last, får resebefraktaren häva avtalet om det sker inom&lt;br&gt;skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny kancel-&lt;br&gt;leringstid.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Resebefraktaren får häva befraktningsavtalet på grund av&lt;br&gt;dröjsmål eller annat avtalsbrott på resebortfraktarens sida, om&lt;br&gt;avtalsbrottet är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lastning har skett får resebefraktaren inte häva avtalet om&lt;br&gt;lossning av godset skulle medföra väsentlig skada eller olägenhet för&lt;br&gt;annan befraktare. Vid konsekutiva resor får resebefraktaren inte häva&lt;br&gt;i fråga om en enstaka resa, om inte utförandet av denna är oväsenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill häva avtalet, skall han meddela detta inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtals-&lt;br&gt;brottet. Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Avser befraktningsavtalet ett bestämt fartyg och går det förlorat&lt;br&gt;eller förklaras det efter skada inte kunna sättas i stånd, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att utföra resan. I sådant fall har han inte heller&lt;br&gt;rätt att utföra resan med ett annat fartyg, även om han enligt avtalet&lt;br&gt;har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resebortfraktarens skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Uppkommer till följd av dröjsmål eller annat avtalsbrott på&lt;br&gt;resebortfraktarens sida skada som inte omfattas av 27 §, skall 13 kap.&lt;br&gt;25 och 26 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalsbrott och hinder på resebefraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande före lastning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;32 § Frånträder resebefraktaren befraktningsavtalet innan lastningen&lt;br&gt;har börjat eller har han vid lastningens slut inte lämnat allt det gods&lt;br&gt;som avtalet gäller, har resebortfraktaren rätt till ersättning för&lt;br&gt;fraktförlust och annan skada. Vid konsekutiva resor kan frånträdande&lt;br&gt;av en enstaka resa ske endast om utförandet av denna är oväsentligt&lt;br&gt;för resebortfraktaren i förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av ersättningen skall hänsyn tas till om resebort-&lt;br&gt;fraktaren utan skälig anledning har underlåtit att ta med annat gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger inte om möjligheten att avlämna, be-&lt;br&gt;fordra eller föra in godset i bestämmelseorten måste anses utesluten&lt;br&gt;till följd av omständigheter som resebefraktaren inte borde ha räknat&lt;br&gt;med när avtalet ingicks, såsom utförsel- eller införselförbud eller&lt;br&gt;någon annan åtgärd av myndighet, förstörelse av allt gods av det slag&lt;br&gt;som avtalet avser eller en därmed jämförlig händelse. Detsamma&lt;br&gt;gäller om avtalet avser bestämt gods som förstörts genom en&lt;br&gt;olyckshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren vill åberopa en omständighet som avses i tredje&lt;br&gt;stycket skall han inom skälig tid meddela motparten detta. Gör han&lt;br&gt;inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha undvikits&lt;br&gt;om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Hävningsrätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Får resebefraktaren frånträda befraktningsavtalet utan att skade-&lt;br&gt;ståndsansvar föreligger enligt 32 § tredje stycket, får resebort-&lt;br&gt;fraktaren häva avtalet om han meddelar detta inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om resebefraktaren inte avlämnar allt det gods som avtalet gäller,&lt;br&gt;får resebortfraktaren förelägga resebefraktaren en bestämd tilläggstid&lt;br&gt;inom vilken resebefraktaren skall betala ersättning eller ställa säker-&lt;br&gt;het. Är tiden inte oskäligt kort och har ersättningen inte betalats eller&lt;br&gt;säkerhet inte ställts inom tilläggstiden, får resebortfraktaren häva&lt;br&gt;avtalet. Han har även rätt till ersättning enligt 32 §, om inte resebe-&lt;br&gt;fraktaren är utan ansvar för att det gods som fattas inte har avläm-&lt;br&gt;nats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Frånträdande efter lastning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 § Sedan lastning har skett har resebefraktaren inte rätt att få&lt;br&gt;godset lossat eller resan avbruten, om detta skulle medföra väsentlig&lt;br&gt;skada eller olägenhet för resebortfraktaren eller någon annan be-&lt;br&gt;fraktare. Bestämmelserna i 32 och 33 §§ skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med lastning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 § Har överliggetiden bestämts genom avtal och har resebefraktaren&lt;br&gt;vid lastningstidens utgång inte avlämnat godset eller endast en del av&lt;br&gt;det, skall 32 och 33 §§ tillämpas. Detsamma gäller när befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet innehåller klausulen liner terms (linjefartsvillkor) och&lt;br&gt;liggetiden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överliggetidens längd inte har avtalats och lastningen blir så&lt;br&gt;försenad att väsentlig skada eller olägenhet uppkommer för resebort-&lt;br&gt;fraktaren även om ersättning för överliggetid betalas, får han häva&lt;br&gt;avtalet eller, när gods redan har avlämnats, förklara lastningen&lt;br&gt;avslutad. I ett sådant fall skall bestämmelserna i 32 och 33 §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Annat dröjsmål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;36 § Fördröjs fartyget efter lastningen eller under resan och beror&lt;br&gt;detta på ett förhållande på resebefraktarens sida, har resebortfraktaren&lt;br&gt;rätt till ersättning, om inte resebefraktaren visar att varken han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller för-&lt;br&gt;summelse. Detsamma gäller om fartyget uppehålls under lossningen&lt;br&gt;därför att det inte är möjligt för resebortfraktaren att lägga upp godset&lt;br&gt;enligt 26 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir vid konsekutiva resor frakt, ersättning för överliggetid eller&lt;br&gt;andra fordringar enligt befraktningsavtalet inte betalade i rätt tid, får&lt;br&gt;resebortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för betalningen. Är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiden inte oskäligt kort och betalas fordringen inte inom tilläggstiden, Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;får resebortfraktaren ställa in fullgörelsen av avtalet eller häva det. Bilaga 7&lt;br&gt;Resebortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att&lt;br&gt;fullgörelsen ställs in eller, om avtalet hävs, att de återstående resorna&lt;br&gt;faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skada som godset har orsakat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;37 § Har godset orsakat skada för resebortfraktaren eller skada på&lt;br&gt;fartyget, är resebefraktaren skyldig att betala ersättning, om han själv&lt;br&gt;eller någon som han svarar för har gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse. Detsamma gäller om godset orsakat skada på annat&lt;br&gt;gods ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Befraktningsavtalets bortfall&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Krigsfara&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;38 § Visar det sig, sedan befraktningsavtalet har ingåtts, att resan&lt;br&gt;skulle vara förenad med fara för fartyget, personer ombord eller&lt;br&gt;lasten till följd av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller&lt;br&gt;annat väpnat våld, eller att en sådan fara har ökat väsentligt, får såväl&lt;br&gt;resebortfraktaren som resebefraktaren frånträda avtalet utan skyldig-&lt;br&gt;het att betala ersättning även om resan har påbörjats. Den som vill&lt;br&gt;frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela motparten detta. Gör&lt;br&gt;han inte det är han skyldig att ersätta den skada som kunde ha&lt;br&gt;undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om faran kan avvärjas genom att en del av godset lämnas kvar eller&lt;br&gt;lossas, får avtalet frånträdas endast för denna del. Resebortfraktaren&lt;br&gt;har dock rätt att frånträda avtalet i dess helhet, om det kan ske utan&lt;br&gt;väsentlig skada eller olägenhet för någon annan befraktare, om det&lt;br&gt;inte, efter uppmaning, betalas ersättning eller ställs säkerhet för frakt-&lt;br&gt;förlust och annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekutiva resor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;39 § Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 38 § ske i fråga&lt;br&gt;om en enstaka resa endast om utförandet av denna är oväsentligt i&lt;br&gt;förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja vilka resor&lt;br&gt;fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 38 § ske endast om faran&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kostnader för uppehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Blir fartyget, sedan lastningen har börjat, på grund av fara som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 38 § uppehållet i lastningshamnen eller i en annan hamn under&lt;br&gt;resan, skall kostnaderna för uppehållet anses som kostnader för&lt;br&gt;gemensamt haveri och fördelas på fartyg, frakt och last enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna om gemensamt haveri. Om befraktningsavtalet frånträds&lt;br&gt;gäller detta dock inte beträffande kostnader som hänför sig till tiden&lt;br&gt;efter frånträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avtalsperiodens upphörande vid konsekutiva resor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;41 § Har fartyget befraktats för så många resor som det kan utföra&lt;br&gt;inom en angiven tidsrymd och har resebefraktaren före avtals-&lt;br&gt;periodens slut fått anmälan om att fartyget är klart att börja ta in last,&lt;br&gt;skall resan utföras även om detta sker helt eller delvis efter det att&lt;br&gt;avtalsperioden har löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att fartyget inte kan nå lastningshamnen och&lt;br&gt;vara klart att börja ta in last före avtalsperiodens slut, är resebort-&lt;br&gt;fraktaren inte skyldig att sända fartyget till lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler resebortfraktaren att fartyget kan komma för sent till last-&lt;br&gt;ningshamnen och begär han anvisningar, får resebefraktaren bestäm-&lt;br&gt;ma antingen att resan skall utföras enligt befraktningsavtalet eller att&lt;br&gt;avtalet skall upphöra. Avtalet upphör om resebefraktaren inte inom&lt;br&gt;skälig tid efter det att han fått anmälan begär att resan skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;KVANTUMKONTRAKT&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;42 § Bestämmelserna om kvantumkontrakt gäller befordran med&lt;br&gt;fartyg av en bestämd mängd gods fördelad på flera resor under en&lt;br&gt;angiven tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna tillämpas dock inte, om det är avtalat att resorna&lt;br&gt;skall utföras efter varandra med ett bestämt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Val av godsmängd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;43 § Ger avtalet utrymme för val av den totala mängden gods som&lt;br&gt;skall befordras, har befraktaren rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller valet mängden som skall befordras på en särskild resa, är det&lt;br&gt;bortfraktaren som har rätt att bestämma mängden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skeppningsplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;44 § Befraktaren skall utarbeta skeppningsplaner för lämpliga tids-&lt;br&gt;perioder i förhållande till den tidsrymd som avtalet avser och i god&lt;br&gt;tid underrätta bortfraktaren om planerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren skall se till att den mängd gods som avtalet omfattar&lt;br&gt;blir fördelad på lämpligt sätt över avtalsperioden. Därvid skall han&lt;br&gt;beakta storleken av de fartyg som skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälan om skeppning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;45 § Befraktaren skall anmäla skeppning i skälig tid. I anmälan skall&lt;br&gt;anges när godset senast kommer att vara klart för lastning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nominering av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;46 § När anmälan om skeppning har lämnats, skall bortfraktaren hålla&lt;br&gt;till handa ett fartyg som är lämpat att utföra resan i rätt tid. Bort-&lt;br&gt;fraktaren skall inom skälig tid anmäla vilket fartyg som skall utföra&lt;br&gt;resan, fartygets lastförmåga och förväntade ankomst till lastnings-&lt;br&gt;hamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att tillhandahålla fartyg för gods som&lt;br&gt;inte är klart för lastning före avtalsperiodens utgång, om inte över-&lt;br&gt;skridandet beror på förhållanden utanför befraktarens kontroll och&lt;br&gt;inte är väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utförandet av resorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;47 § När bortfraktaren har lämnat anmälan som avses i 46 § gäller&lt;br&gt;bestämmelserna om resebefraktning eller styckegodstransport för den&lt;br&gt;befordran som skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bortfraktarens skyldighet att utföra en särskild resa faller bort&lt;br&gt;på grund av ett förhållande som bortfraktaren ansvarar för, har&lt;br&gt;befraktaren rätt att begära att godset eller en motsvarande mängd nytt&lt;br&gt;gods blir befordrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger bortfallet av resan anledning att räkna med att senare resor inte&lt;br&gt;kommer att bli utförda utan väsentligt dröjsmål, får befraktaren häva&lt;br&gt;avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med anmälan om skeppning och skeppningsplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;48 § Lämnar befraktaren inte i tid anmälan om en skeppning, får&lt;br&gt;bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid för anmälan. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och har en skeppning inte anmälts inom tilläggs-&lt;br&gt;tiden, får bortfraktaren antingen anmäla ett fartyg enligt 46 § i&lt;br&gt;överensstämmelse med gällande skeppningsplan eller häva avtalet i&lt;br&gt;fråga om den resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan av senare skeppningar, får bort-&lt;br&gt;fraktaren häva avtalet i fråga om den återstående delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant förhållande som avses i 32 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befraktaren inte i tid underrättar bortfraktaren om skeppnings-&lt;br&gt;planer, kan bortfraktaren förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden&lt;br&gt;inte oskäligt kort och överskrids den, får bortfraktaren häva avtalet&lt;br&gt;i fråga om den återstående delen. Tredje stycket skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med nominering av fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;49 § Lämnar bortfraktaren inte i tid anmälan om fartyg, får befrak-&lt;br&gt;taren förelägga en bestämd tilläggstid. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;har anmälan inte lämnats inom tilläggstiden tår befraktaren häva&lt;br&gt;avtalet i fråga om den resa som tilläggstiden gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger dröjsmålet anledning att räkna med att det uppkommer&lt;br&gt;väsentligt dröjsmål med anmälan om fartyg även i fråga om senare&lt;br&gt;skeppningar, får befraktaren häva avtalet i fråga om den återstående&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befraktaren har rätt till ersättning, om inte dröjsmålet beror på ett&lt;br&gt;sådant hinder utanför bortfraktarens kontroll som han inte skäligen&lt;br&gt;kunde förväntas ha räknat med när avtalet ingicks och vars följder&lt;br&gt;han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med betalning av frakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;50 § Betalas inte frakt, ersättning för överliggetid eller andra&lt;br&gt;fordringar enligt avtalet i rätt tid, får bortfraktaren förelägga en&lt;br&gt;bestämd tilläggstid för betalningen. Är tiden inte oskäligt kort och&lt;br&gt;betalas fordringen inte inom tilläggstiden, får bortfraktaren ställa in&lt;br&gt;fullgörelsen av avtalet eller, om dröjsmålet utgör ett väsentligt&lt;br&gt;avtalsbrott, häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren har rätt till ersättning för förlust som beror på att han&lt;br&gt;ställer in fullgörelsen av avtalet eller, om avtalet hävs, på att de&lt;br&gt;återstående resorna faller bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid slutet av varje resa enligt avtalet har bortfraktaren rätt att hålla&lt;br&gt;inne lasten till säkerhet för fordringar enligt avtalet. I förhållande till&lt;br&gt;tredje man gäller detta bara om fordringen har antecknats i konosse-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krigsfara&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;51 § Inträder det under avtalsperioden krig, krigsliknande för-&lt;br&gt;hållanden eller en väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet, får såväl bortfraktaren&lt;br&gt;som befraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TIDSBEFRAKTNING&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fartygets avlämnande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Fartygets skick och utrustning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;52 § Tidsbortfraktaren skall ställa fartyget till tidsbefraktarens&lt;br&gt;förfogande på den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren se till att fartygets skick,&lt;br&gt;föreskrivna handlingar, bemanning, proviantering och övrig utrust-&lt;br&gt;ning uppfyller de krav som ställs i vanlig fraktfart i det fartområde&lt;br&gt;som befraktningsavtalet anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget skall dessutom ha tillräckligt med bränsle för att kunna nå&lt;br&gt;närmaste användbara bunkringshamn. Tidsbefraktaren skall överta&lt;br&gt;bränslet och betala för det efter priset i denna hamn.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Besiktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;53 § Vid avlämnandet får såväl tidsbortfraktaren som tidsbefraktaren&lt;br&gt;begära sedvanlig besiktning av fartyget, dess utrustning och kvar-&lt;br&gt;varande bränsle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna, inbegripet kostnader för tidsförlust som har föranletts&lt;br&gt;av besiktningen, skall bäras av parterna med hälften var.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsutlåtandet utgör bevis om fartygets och utrustningens&lt;br&gt;skick samt om omfattningen av kvarvarande bränsle, om annat inte&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avlämnande av fartyget till sjöss&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;54 § Har parterna avtalat att fartyget skall avlämnas till sjöss, skall&lt;br&gt;tidsbortfraktaren underrätta tidsbefraktaren om avlämnandet och&lt;br&gt;uppge fartygets position samt tidpunkten för avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktning som avses i 53 § skall företas i den första hamn som&lt;br&gt;fartyget anlöper efter avlämnandet. Om det konstateras att fel i&lt;br&gt;fartyget föreligger, skall frakt inte betalas för den tid som går för-&lt;br&gt;lorad för att avhjälpa felet. Om tidsbefraktaren häver befraktnings-&lt;br&gt;avtalet enligt 56 §, bortfaller tidsbortfraktarens rätt till frakt från&lt;br&gt;avlämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kancelleringstid och dröjsmål med avlämnandet av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;55 § Skall fartyget enligt befraktningsavtalet vara klart att börja ta in&lt;br&gt;last inom viss tid (kancelleringstid), får tidsbefraktaren häva avtalet&lt;br&gt;om fartyget inte är klart att börja ta in last eller lastningsanmälan inte&lt;br&gt;har lämnats före fristens utgång. Om fartyget i övrigt skall avlämnas&lt;br&gt;inom en bestämd tid, får tidsbefraktaren häva avtalet om tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskrids.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmäler tidsbortfraktaren att fartyget kommer efter det att tiden har&lt;br&gt;löpt ut och uppger han när fartyget kommer att vara klart att börja ta&lt;br&gt;in last eller att avlämnas, fär tidsbefraktaren häva avtalet om det sker&lt;br&gt;inom skälig tid. Hävs inte avtalet blir den angivna tidpunkten ny&lt;br&gt;kancelleringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget i ett annat fall avlämnas for sent, får tidsbefraktaren&lt;br&gt;häva avtalet om dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fel i fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;56 § Föreligger det vid avlämnandet fel i fartyget eller i fartygets&lt;br&gt;utrustning, har tidsbefraktaren rätt till avdrag på frakten eller, om&lt;br&gt;avtalsbrottet är väsentligt, rätt att häva befraktningsavtalet. Detta&lt;br&gt;gäller inte om tidsbortfraktaren avhjälper felet utan ett sådant&lt;br&gt;dröjsmål som enligt 55 § ger tidsbefraktaren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skadeståndsansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;57 § Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för förlust till följd av&lt;br&gt;dröjsmål eller fel vid avlämnandet. Om tidsbortfraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet eller felet inte beror på fel eller försummelse av honom&lt;br&gt;själv eller någon som han svarar för, föreligger inte rätt till sådan&lt;br&gt;ersättning. Tidsbefraktaren har också rätt till ersättning för skada till&lt;br&gt;följd av att fartyget vid avtalsslutet saknade en egenskap eller&lt;br&gt;utrustning som kan anses tillförsäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Utförandet av resorna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Tidsbefraktarens förfoganderätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;58 § Tidsbortfraktaren skall under befraktningsperioden utföra de&lt;br&gt;resor som tidsbefraktaren begär i överensstämmelse med befrakt-&lt;br&gt;ningsavtalet. Bestämmelserna i 52 § andra stycket skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att utföra en resa vid vilken far-&lt;br&gt;tyget, personer ombord eller lasten kan utsättas för fara till följd av&lt;br&gt;krig eller krigsliknande tillstånd, is eller annan fara eller väsentlig&lt;br&gt;olägenhet, som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när&lt;br&gt;avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att ta med gods av lättantändlig,&lt;br&gt;brandfarlig eller frätande beskaffenhet eller annat farligt gods, om det&lt;br&gt;inte avlämnas i sådant skick att det kan befordras och utlämnas i&lt;br&gt;överensstämmelse med de krav och rekommendationer som ställs av&lt;br&gt;myndigheterna i det land där fartyget är registrerat, i det land där&lt;br&gt;redaren har sitt huvudkontor och i de hamnar som ingår i resan.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren är inte heller skyldig att ta med levande djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Underrättelseplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59 § Tidsbortfraktaren skall hålla tidsbefraktaren underrättad om alla&lt;br&gt;förhållanden som rör fartyget och resorna och som är av betydelse&lt;br&gt;för tidsbefraktaren. Tidsbefraktaren skall underrätta tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om planerade resor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bränsle&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;60 § Tidsbefraktaren skall ombesörja att det finns bränsle och vatten&lt;br&gt;till fartygets maskiner. Han svarar för att levererat bränsle är i&lt;br&gt;överensstämmelse med avtalade specifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastning och lossning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;61 § Tidsbefraktaren skall ombesörja mottagande, lastning, stuvning,&lt;br&gt;trimning, säkring, lossning och utlämnande av lasten. Stuvningen&lt;br&gt;skall utföras så att fartyget är betryggande stabiliserat och lasten&lt;br&gt;säkrad. Tidsbefraktaren skall följa anvisningar från tidsbortfraktaren&lt;br&gt;om lastens fördelning i den omfattning som hänsynen till fartygets&lt;br&gt;säkerhet och stabilitet kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren får kräva sådan medverkan av befälhavaren och&lt;br&gt;besättningen som är sedvanlig i den fart det gäller. Ersättning för&lt;br&gt;övertidsarbete och annan särskild utgift till följd av sådan medverkan&lt;br&gt;skall betalas av tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren är skyldig att ersätta skada till följd av last-&lt;br&gt;ning, stuvning, trimning, säkring, lossning eller utlämnande av&lt;br&gt;lasten, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös, om inte skadan&lt;br&gt;beror på medverkan av befälhavaren eller besättningen eller på något&lt;br&gt;annat förhållande som tidsbortfraktaren svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konossement&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;62 § Tidsbortfraktaren skall på begäran utfärda konossement för&lt;br&gt;inlastat gods för den resa han skall utföra, med de villkor som är&lt;br&gt;sedvanliga i den fart det gäller. Om han därigenom ådrar sig ansvar&lt;br&gt;i förhållande till innehavaren av konossementet utöver vad som följer&lt;br&gt;av befraktningsavtalet, skall tidsbefraktaren hålla honom skadeslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren är inte skyldig att på begäran av tidsbefraktaren&lt;br&gt;lämna ut godset till en obehörig mottagare eller i övrigt i strid mot&lt;br&gt;konossementet, om han därigenom handlar i strid mot tro och heder.&lt;br&gt;Tidsbortfraktaren får alltid kräva säkerhet för den ersättning han kan&lt;br&gt;bli skyldig att betala på grund av ett sådant utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lastskada. Dröjsmål med utlämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;63 § Tidsbortfraktaren är ansvarig i förhållande till tidsbefraktaren&lt;br&gt;enligt 13 kap. 24 - 35 och 37 - 39 §§ för skada till följd av att gods&lt;br&gt;går förlorat, skadas eller försenas medan det är i hans vård. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 13 kap. 36 § skall också tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mottagare som inte är tidsbefraktaren har också rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning enligt första stycket. Innehar mottagaren konossement som har&lt;br&gt;utfärdats av tidsbortfraktaren får han också åberopa reglerna i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål och annat avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;64 § Hålls fartyget inte i sjövärdigt eller annars avtalsenligt skick&lt;br&gt;eller utförs resorna för sent eller föreligger annat avtalsbrott på&lt;br&gt;tidsbortfraktarens sida, får tidsbefraktaren häva befraktningsavtalet,&lt;br&gt;om det med avtalet avsedda ändamålet väsentligen skulle förfelas. Om&lt;br&gt;tidsbefraktaren vill häva avtalet skall han meddela detta inom skälig&lt;br&gt;tid efter det att han måste antas ha fått kännedom om avtalsbrottet.&lt;br&gt;Gör han inte det går hävningsrätten förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren har rätt till ersättning för skada som har uppkommit&lt;br&gt;på grund av att fartyget går förlorat eller efter skada förklaras inte&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte hålls i sjövärdigt eller annars avtals-&lt;br&gt;enligt skick, om skadan beror på fel eller försummelse av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren eller någon som han svarar för. Detsamma gäller för skada&lt;br&gt;som har uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan med-&lt;br&gt;verkan av befälhavaren eller besättningen som avses i 61 § andra&lt;br&gt;stycket, vid utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat&lt;br&gt;avtalsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skada på fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;65 § Tidsbortfraktaren har rätt till ersättning för skada på fartyget&lt;br&gt;som beror på fel eller försummelse av tidsbefraktaren eller någon&lt;br&gt;som han svarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skadan beror på att tidsbefraktaren har beordrat fartyget till en&lt;br&gt;osäker hamn, är han ersättningsskyldig om han inte visar att fel eller&lt;br&gt;försummelse inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gemensamt haveri och bärgning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;66 § Fraktens bidrag till gemensamt haveri skall betalas av tidsbe-&lt;br&gt;fraktaren. Detsamma gäller bidrag till gemensamt haveri som skall&lt;br&gt;lämnas för bränsle och utrustning som tidsbefraktaren har ombord.&lt;br&gt;Om i gemensamt haveri ersättning betalas för utgift och förlust som&lt;br&gt;tidsbefraktaren har haft, tillfaller ersättningen honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbortfraktaren får utan tidsbefraktarens samtycke söka rädda&lt;br&gt;personer. Han får även bärga fartyg eller annan egendom när detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är oskäligt för tidsbefraktaren. Av tidsbortfraktarens andel av Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;återstoden av bärgarlönen enligt 16 kap. 6 § andra stycket (nettobär- Bilaga 7&lt;br&gt;garlönen) tillfaller en tredjedel tidsbefraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utgifter för resorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;67 § Tidsbefraktaren skall bära de utgifter för resornas utförande som&lt;br&gt;inte enligt bestämmelserna i detta kapitel skall bäras av tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återlämnande av fartyget&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Återlämnande och besiktning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;68 § Tidsbefraktaren skall återlämna fartyget till tidsbortfraktaren på&lt;br&gt;den plats och vid den tidpunkt som har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid återlämnandet skall bestämmelserna i 52 § tredje stycket, 53 §&lt;br&gt;samt 54 § första stycket och andra stycket första punkten tillämpas.&lt;br&gt;Detta gäller även då befraktningsavtalet har hävts eller annars upphört&lt;br&gt;före befraktningsperiodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överskridande av befraktningsperioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;69 § Tidsbortfraktaren är skyldig att låta fartyget anträda en ny resa&lt;br&gt;trots att den avtalade tiden för återlämnandet därigenom överskrids.&lt;br&gt;Detta gäller inte när överskridandet går utöver vad som kan anses&lt;br&gt;skäligt eller om en viss tidsperiod för återlämnandet avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillåtet överskridande enligt första stycket skall tidsbefraktaren&lt;br&gt;betala den avtalade tidsfrakten. För annat överskridande skall han&lt;br&gt;betala gängse tidsfrakt, dock minst den avtalade tidsfrakten, samt&lt;br&gt;ersättning för annan skada som dröjsmålet medför för tidsbortfrakt-&lt;br&gt;aren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tidsfrakt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Betalning av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;70 § Tidsfrakt skall betalas i förskott för 30 dagar i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställer tidsbefraktaren krav på avräkning med ett belopp som&lt;br&gt;är tvistigt, är han ändå skyldig att betala tidsfrakten, om tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren ställer säkerhet för kravet. Tidsbefraktaren kan dock inte&lt;br&gt;kräva säkerhet för ett större belopp än den tidsfrakt han betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dröjsmål med betalning av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;71 § Betalas tidsfrakten inte i rätt tid, skall tidsbefraktaren betala&lt;br&gt;dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalas tidsfrakten inte i rätt tid, skall tidsbortfraktaren meddela&lt;br&gt;tidsbefraktaren detta. När meddelande har avsänts får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren ställa in fullgörelsen av befraktningsavtalet, inbegripet vägra&lt;br&gt;att lasta gods eller att utfärda konossement. Om betalning inte har&lt;br&gt;tagits emot inom 72 timmar efter det att meddelandet har avsänts, får&lt;br&gt;tidsbortfraktaren häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbortfraktaren har ställt in fullgörelsen av avtalet eller hävt&lt;br&gt;det, har han rätt till ersättning, om inte tidsbefraktaren visar att&lt;br&gt;dröjsmålet med betalningen beror på lag, avbrott i den allmänna&lt;br&gt;samfärdseln eller betalningsförmedlingen eller något annat liknande&lt;br&gt;hinder som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med när&lt;br&gt;avtalet ingicks och vars följder han inte heller skäligen kunde ha&lt;br&gt;undvikit eller övervunnit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tidsbefraktaren inte betalar förfallen tidsfrakt, får tidsbort-&lt;br&gt;fraktaren begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran på&lt;br&gt;frakt som tidsbefraktaren har på grund av vidarebortfraktning av&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bortfall av tidsfrakt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;72 § Tidsfrakt skall inte betalas för den tid som går förlorad för&lt;br&gt;tidsbefraktaren på grund av bärgning, underhåll av fartyget och&lt;br&gt;avhjälpande av skada som tidsbefraktaren inte är ansvarig för eller i&lt;br&gt;övrigt på grund av förhållanden på tidsbortfraktarens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktarens skyldighet att svara för utgifter för fartygets drift&lt;br&gt;är begränsad på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Upphörande&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förlust av fartyget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;73 § Går fartyget förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna&lt;br&gt;sättas i stånd, faller befraktningsavtalet bort även om tidsbortfraktaren&lt;br&gt;enligt avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än det avtalade.&lt;br&gt;Detsamma gäller vid rekvisition av fartyget eller liknande ingripanden&lt;br&gt;som är av väsentlig betydelse för fullgörelsen av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fartyget har gått förlorat utan att upplysning kan fås om tiden&lt;br&gt;för händelsen, skall tidsfrakt betalas för 24 timmar efter det att&lt;br&gt;fartyget sist hördes av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Krig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 § Befinner sig fartyget i en hamn eller ett annat område där krig&lt;br&gt;utbryter, krigsliknande förhållanden inträder eller faran för sådana&lt;br&gt;förhållanden väsentligen ökar, får tidsbortfraktaren omedelbart föra&lt;br&gt;fartyget ut från området och i säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för&lt;br&gt;den ökning av premien för fartygets krigsförsäkring som följer av de&lt;br&gt;resor som tidsbefraktaren kräver att fartyget skall utföra. Detsamma&lt;br&gt;gäller krigsrisktillägg till besättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträder under avtalsperioden krig, krigsliknande förhållanden eller&lt;br&gt;väsentlig ökning av krigsfaran och är detta av väsentlig betydelse för&lt;br&gt;fullgörelsen av befraktningsavtalet, får såväl tidsbortfraktaren som&lt;br&gt;tidsbefraktaren frånträda avtalet utan skyldighet att betala ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill frånträda avtalet skall inom skälig tid meddela mot-&lt;br&gt;parten detta. Gör han inte det är han skyldig att ersätta den skada&lt;br&gt;som kunde ha undvikits om meddelande hade lämnats i tid.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 kap. Om befordran av passagerare och resgods&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I detta kapitel avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfraktare: den som genom avtal, yrkesmässigt eller mot ersätt-&lt;br&gt;ning, åtar sig att med fartyg befordra passagerare eller passagerare&lt;br&gt;och resgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passagerare: den som befordras eller skall befordras med fartyg&lt;br&gt;enligt ett avtal om passagerarbefordran samt den som med bort-&lt;br&gt;fraktarens samtycke följer med fordon eller levande djur som&lt;br&gt;befordras enligt ett avtal om godsbefordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resgods: varje föremål, inbegripet fordon, som befordras för&lt;br&gt;passagerarens räkning, under förutsättning att befordringen inte sker&lt;br&gt;enligt certeparti, konossement eller något annat dokument som brukar&lt;br&gt;användas vid godsbefordran, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handresgods: resgods som passageraren bär med sig eller har i sin&lt;br&gt;hytt eller på annat sätt har i sin vård under resan, inbegripet vad han&lt;br&gt;har i eller på sitt fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte i den mån befordringen&lt;br&gt;är underkastad ett gällande internationellt fördrag om befordran med&lt;br&gt;annat transportmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om någon som varken är passagerare eller anställd hos bortfrakt-&lt;br&gt;aren eller utför arbete i fartygets tjänst följer med ett fartyg och&lt;br&gt;därvid åsamkas skada av det slag som avses i 17 eller 18 §, skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel om befrielse från och begränsning av an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet för bortfraktare tillämpas till förmån för var och en på&lt;br&gt;redarens sida som kan hållas ansvarig för skadan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om befordringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Bortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt, vari också in-&lt;br&gt;nefattas att det är behörigen bemannat, provianterat och utrustat, samt&lt;br&gt;att passageraren och resgodset befordras skyndsamt och tryggt till&lt;br&gt;bestämmelseorten. Bortfraktaren skall även i övrigt tillgodose&lt;br&gt;passagerarens bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resgods får inte befordras på däck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deviation får göras endast för att rädda personer eller bärga fartyg&lt;br&gt;eller gods eller av någon annan skälig anledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Gäller befordringsavtalet ett bestämt fartyg, får bortfraktaren inte&lt;br&gt;utföra befordringen med något annat fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avser befordringsavtalet en bestämd person, får denne inte&lt;br&gt;överlåta sin rätt enligt avtalet till någon annan. Sedan resan har&lt;br&gt;påbörjats får överlåtelse inte äga rum, även om avtalet inte avser en&lt;br&gt;bestämd person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte när lagen (1992:1672)&lt;br&gt;om paketresor är tillämplig på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Passageraren är skyldig att iaktta föreskrifter om ordning och&lt;br&gt;säkerhet under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 24, 53 och 54 §§ sjömanslagen (1973:282) om&lt;br&gt;undersökning med anledning av brott ombord och tvångsmedel mot&lt;br&gt;besättningsmedlem skall även tillämpas i fråga om passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Passagerare får föra med sig resgods i skälig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Känner passageraren till att hans resgods kan medföra fara eller&lt;br&gt;väsentlig olägenhet för person eller egendom, skall han före resans&lt;br&gt;början upplysa bortfraktaren om detta. Detsamma gäller om res-&lt;br&gt;godset, handresgods undantaget, kräver särskild vård. Är resgods av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet som nu har sagts, skall detta om möjligt utmärkas&lt;br&gt;på godset innan resan börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bortfraktaren har rätt att vägra passageraren att föra med sig&lt;br&gt;resgods som kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för person&lt;br&gt;eller egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådant resgods tagits ombord utan att bortfraktaren kände till&lt;br&gt;dess beskaffenhet, får han efter omständigheterna föra i land,&lt;br&gt;oskadliggöra eller förstöra det utan skyldighet att ersätta skadan.&lt;br&gt;Detsamma gäller, om resgodset, efter att ha tagits ombord med&lt;br&gt;bortfraktarens kännedom om dess beskaffenhet, visar sig medföra&lt;br&gt;sådan fara eller väsentlig olägenhet för person eller egendom att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är försvarligt att behålla det ombord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Har resgods orsakat skada för bortfraktaren eller skada på&lt;br&gt;fartyget är passageraren ersättningsskyldig, om skadan beror på att&lt;br&gt;han eller någon för vilken han svarar gjort sig skyldig till fel eller&lt;br&gt;försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bortfraktaren är inte skyldig att lämna ut annat resgods än hand-&lt;br&gt;resgods förrän passageraren har betalt för resan och för kost eller&lt;br&gt;annan tjänst under resan. Uteblir betalningen får bortfraktaren lägga&lt;br&gt;upp godset i säkert förvar och genom offentlig auktion eller på något&lt;br&gt;annat betryggande sätt sälja så mycket av det att hans krav jämte för-&lt;br&gt;varings- och försäljningskostnaderna täcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om befordringsavtalet avser ett bestämt fartyg och detta före&lt;br&gt;resans början går förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna&lt;br&gt;sättas i stånd, upphör bortfraktarens skyldighet att utföra befordring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir fartygets avgång från den ort där resan skall börja väsentligt&lt;br&gt;fördröjd, har passageraren rätt att häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om fartyget uppehålls under resan så att det inte skäligen kan&lt;br&gt;fordras att passageraren avvaktar att resan fortsätts eller fartyget går&lt;br&gt;förlorat eller förklaras efter skada inte kunna sättas i stånd, skall&lt;br&gt;bortfraktaren se till att passageraren och dennes resgods befordras till&lt;br&gt;bestämmelseorten på något annat lämpligt sätt och bära kostnaden för&lt;br&gt;detta. Underlåter bortfraktaren detta har passageraren rätt att häva&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Måste passageraren uppehålla sig i land på grund av haveri eller&lt;br&gt;någon annan omständighet som rör fartyget, skall bortfraktaren på&lt;br&gt;lämpligt sätt sörja för hans uppehälle och bära kostnaden för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Påbörjar passageraren inte resan eller avbryter han den, skall det&lt;br&gt;avtalade biljettpriset ändå betalas. Om passageraren har insjuknat&lt;br&gt;eller det finns annan skälig anledning för passageraren att inte påbörja&lt;br&gt;eller fullfölja resan och bortfraktaren har underrättats om detta inom&lt;br&gt;rimlig tid, behöver dock biljettpriset inte betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är passageraren enligt första stycket skyldig att betala det avtalade&lt;br&gt;biljettpriset, skall detta dock sättas ned med ett skäligt belopp, om&lt;br&gt;bortfraktaren har medfört en annan passagerare i hans ställe eller på&lt;br&gt;något annat sätt har begränsat eller borde ha kunnat begränsa sin&lt;br&gt;skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Visar det sig, sedan ett befordringsavtal har träffats, att resan&lt;br&gt;skulle vara förenad med fara för passageraren eller fartyget till följd&lt;br&gt;av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat väpnat&lt;br&gt;våld eller att sådan fara väsentligt har ökat, har vardera parten rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häva avtalet. En sådan rätt föreligger även om resan har börjat. Hävs&lt;br&gt;avtalet, skall vardera parten bära sin kostnad och skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Avbryter passageraren resan på grund av ett förhållande som&lt;br&gt;avses i 14 § första stycket andra meningen eller hävs avtalet enligt&lt;br&gt;13 § eller, sedan resan har börjat, enligt 15 §, skall biljettpriset sättas&lt;br&gt;ned. Därvid skall förhållandet mellan den avtalade och den åter-&lt;br&gt;stående resans längd, tidsåtgång och kostnader beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bortfraktaren tagit emot betalning utöver vad som tillkommer&lt;br&gt;honom enligt första stycket, skall han betala tillbaka överskottet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om ansvarighet på bortfraktarens sida&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § Bortfraktaren är ansvarig för personskada som drabbar passa-&lt;br&gt;geraren på grund av en händelse under resan, om skadan har vållats&lt;br&gt;genom fel eller försummelse av bortfraktaren eller någon som han&lt;br&gt;svarar för. Detsamma gäller skada på grund av att en passagerare&lt;br&gt;försenas, även om förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Bortfraktaren är ansvarig för skada till följd av att resgods går&lt;br&gt;förlorat eller skadas på grund av en händelse under resan, om skadan&lt;br&gt;har vållats genom fel eller försummelse av honom eller någon som&lt;br&gt;han svarar för. Detsamma gäller skada till följd av att resgodset&lt;br&gt;försenas, även om förseningen inte beror på en händelse under resan.&lt;br&gt;Med försening jämställs dröjsmål med utlämning av resgodset på&lt;br&gt;bestämmelseorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren är inte skyldig att ersätta pengar, värdepapper,&lt;br&gt;konstföremål eller andra dyrbarheter annat än om han har tagit emot&lt;br&gt;egendomen för säker förvaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om vållande på passagerarens sida har medverkat till skada som&lt;br&gt;avses i 17 eller 18 §, gäller 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § För att gå fri från ansvarighet måste bortfraktaren visa att skada&lt;br&gt;som avses i 17 eller 18 § inte har orsakats genom fel eller försum-&lt;br&gt;melse av honom eller någon som han svarar för. I fråga om person-&lt;br&gt;skada och förlust av eller skada på handresgods gäller dock det som&lt;br&gt;nu har sagts endast om skadan har inträffat vid eller i samband med&lt;br&gt;förlisning, sammanstötning, strandning, explosion eller brand eller&lt;br&gt;om den har uppkommit till följd av fel i fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Bortfraktarens ansvarighet skall vid personskada inte överstiga&lt;br&gt;175 000 särskilda dragningsrätter (SDR) för varje passagerare. När&lt;br&gt;ersättningen skall betalas ut som livränta får det kapitaliserade värdet&lt;br&gt;inte överstiga denna gräns. Vid försening av passagerare skall&lt;br&gt;ansvarigheten inte överstiga 4 150 SDR för varje passagerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skada på eller förlust eller försening av resgods skall ansvarig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 800 SDR för varje passagerare i fråga om handresgods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 750 SDR för varje passagerare i fråga om dyrbarheter som&lt;br&gt;bortfraktaren har tagit emot för säker förvaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 10 000 SDR för varje fordon, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 2 700 SDR för varje passagerare i fråga om annat resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsbeloppen gäller för varje resa. De avser inte ränta och&lt;br&gt;rättegångskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortfraktaren kan genom uttrycklig överenskommelse åta sig an-&lt;br&gt;svarighet till högre belopp än som föreskrivs i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Bortfraktaren har rätt att från skadans belopp göra avdrag med&lt;br&gt;högst följande belopp, som utgör passagerarens självrisk, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 150 SDR för varje fordon som skadas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 20 SDR för annan resgodsskada, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 20 SDR för skada på grund av försening av passagerare eller&lt;br&gt;resgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt första stycket skall ske innan frågan om begräns-&lt;br&gt;ning av ansvaret enligt 21 § prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Bortfraktaren har inte rätt att åberopa bestämmelserna i 21 och&lt;br&gt;22 §§ om begränsning av ansvarigheten eller avdrag för självrisk, om&lt;br&gt;det visas att han själv har vållat skadan uppsåtligen eller av grov&lt;br&gt;vårdslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle upp-&lt;br&gt;komma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Bestämmelserna om frihet från eller begränsning av bort-&lt;br&gt;fraktarens ansvarighet gäller även om talan mot honom inte grundas&lt;br&gt;på befordringsavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Om befordringen helt eller delvis utförs av någon annan än&lt;br&gt;bortfraktaren, är bortfraktaren dock ansvarig som om han själv hade&lt;br&gt;utfört hela befordringen. Bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utför den andre befordringen med fartyg, är han ansvarig för sin&lt;br&gt;del av befordringen enligt samma regler som gäller för bortfraktaren.&lt;br&gt;Har bortfraktaren åtagit sig ansvar utöver vad som föreskrivs i detta&lt;br&gt;kapital, är den som utför befordringen inte bunden av detta, om han&lt;br&gt;inte skriftligen har samtyckt till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ansvar åvilar både bortfraktaren och en person som avses&lt;br&gt;i andra stycket, svarar de solidariskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Förs talan mot någon som bortfraktaren svarar för enligt 25 §&lt;br&gt;eller 7 kap. 1 §, är denne berättigad till samma befrielse från och&lt;br&gt;begränsning av ansvarighet som bortfraktaren. De ersättningsbelopp&lt;br&gt;som bortfraktaren och de personer som han svarar för skall betala får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993794:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte sammanlagt överstiga de gränser för ansvarigheten som före-&lt;br&gt;skrivs i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte till förmån för den som&lt;br&gt;visas ha vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med&lt;br&gt;insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Krav på ersättning för personskada eller försening av passa-&lt;br&gt;gerare får framställas endast av passageraren eller dennes rättsinneha-&lt;br&gt;vare eller, vid dödsfall, den som har rätt till skadestånd enligt 5 kap.&lt;br&gt;2 § skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Bestämmelser om laga domstol för tvister som rör ansvarighet&lt;br&gt;på grund av avtal om befordran av passagerare och resgods samt om&lt;br&gt;möjlighet att hänskjuta sådana tvister till skiljemän finns i 21 kap.&lt;br&gt;4 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om preskription finns i 19 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Om avtalsvillkors giltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;29 § Bestämmelserna i 7 § får inte åsidosättas genom avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker passagerarens rättigheter enligt 10 -&lt;br&gt;27 §§, 19 kap. 1 § första stycket 6 och 7 och 21 kap. 4 § är ogiltiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vid befordran inom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller&lt;br&gt;till eller från någon av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt är&lt;br&gt;tillämplig på befordringen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid annan befordran om svensk lag är tillämplig på befordringen&lt;br&gt;enligt allmänna svenska lagvalsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i detta kapitel gäller endast om inte något&lt;br&gt;annat är avtalat eller följer av sedvänja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Trots bestämmelserna i 29 § får bortfraktaren förbehålla sig&lt;br&gt;frihet från ansvarighet i fråga om passagerare för tiden innan denne&lt;br&gt;går ombord och efter det att han har gått i land. Ett sådant förbehåll&lt;br&gt;är dock inte tillåtet när det gäller sjötransporter mellan fartyg och&lt;br&gt;land som omfattas av biljettpriset eller som utförs med transportmedel&lt;br&gt;som bortfraktaren ställer till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handresgods som inte finns i eller på ett av passageraren&lt;br&gt;medfört fordon kan bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarig-&lt;br&gt;het för tiden innan handresgodset förs ombord och efter det att det&lt;br&gt;har förts i land. Förbehåll är dock inte tillåtet när det gäller sådan&lt;br&gt;transport till eller från fartyget som avses i första stycket och inte&lt;br&gt;heller för den tid då handresgodset har tagits om hand av bort-&lt;br&gt;fraktaren medan passageraren vistas i en terminalbyggnad, på en kaj&lt;br&gt;eller en annan hamnanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är avtalat att en bestämd del av befordringen skall utföras&lt;br&gt;av någon annan än bortfraktaren får, om den andre är namngiven,&lt;br&gt;bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarighet för skada orsakad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en händelse under den del av befordringen som utförs av den Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;andre. Detsamma gäller, om passageraren enligt befordringsavtalet Bilaga 7&lt;br&gt;har rätt att helt eller delvis anlita någon annan än bortfraktaren för&lt;br&gt;befordringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning V Sjöolyckor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16 kap. Om bärgning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som bärgar ett fartyg, vilket förolyckats eller är i fara, eller&lt;br&gt;ombordvarande gods eller något som har hört till sådant fartyg eller&lt;br&gt;gods, samt var och en som medverkar vid bärgningen, har rätt till&lt;br&gt;bärgarlön. Andel i bärgarlön tillkommer även den, vilken under den&lt;br&gt;fara som föranlett bärgningen räddat någon från fartyget eller&lt;br&gt;medverkat vid räddningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon har medverkat vid ett bärgningsföretag trots uttryckligt&lt;br&gt;och befogat förbud av fartygets befälhavare, har han inte rätt till&lt;br&gt;bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bärgarlön skall, i den mån så krävs, betalas även om ett fartyg som&lt;br&gt;bärgats av ett annat fartyg, har samma ägare som det andra fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt avtal är skyldig att verkställa bogsering eller&lt;br&gt;lotsning eller att utföra liknande arbete för ett fartygs räkning och&lt;br&gt;fartyget råkar i fara, har han rätt till bärgarlön för hjälp som han&lt;br&gt;lämnar fartyget endast om hjälpen inte kan anses ingå i fullgörandet&lt;br&gt;av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods eller något som har hört till gods har bärgats, svarar äg-&lt;br&gt;aren med det bärgade men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § När bärgarlönens belopp bestäms skall följande omständigheter&lt;br&gt;beaktas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i första hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i vad mån bärgningsföretaget lyckats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den skicklighet med vilken bärgningsarbetet utförts samt den tid&lt;br&gt;och möda som använts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den fara för vilken det bärgade fartyget, dess passagerare,&lt;br&gt;besättning eller gods varit utsatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den fara för vilken bärgama eller deras redskap har utsatts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) den fara som bärgama utsatt sig för att bli ersättningsskyldiga&lt;br&gt;mot en lastägare eller någon annan eller att på annat sätt lida förlust,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) den skada som bärgama har lidit till liv, hälsa eller gods, den&lt;br&gt;utgift eller förlust som bärgama har haft för bärgningen samt värdet&lt;br&gt;av de redskap som använts vid bärgningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) den omständigheten att det fartyg som använts vid bärgningen&lt;br&gt;varit särskilt utrustat för bärgningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i andra hand:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det bärgades värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som deltagit i bärgning genom fel eller försummelse har&lt;br&gt;orsakat den fara i vilken fartyget råkat eller om en sådan person vid&lt;br&gt;bärgningen har gjort sig skyldig till stöld eller snatteri eller till&lt;br&gt;undanröjande av bärgat gods eller till någon annan sviklig handling,&lt;br&gt;kan bärgarlönen förklaras förverkad eller sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bärgarlönen får inte sättas högre än till värdet av det bärgade. I&lt;br&gt;detta värde inkluderas frakt och passageraravgifter och görs avdrag&lt;br&gt;för tull och övriga avgifter som bör ersättas av det bärgade samt för&lt;br&gt;kostnader för förvaring, värdering och försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bärgarlön avses även ersättning för att föra det bärgade i&lt;br&gt;säkerhet och för att fartyg eller andra redskap används för detta&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett avtal rörande bärgning är ingånget medan faran ännu&lt;br&gt;varade och under inflytande av detta och villkoren i avtalet inte är&lt;br&gt;skäliga, kan avtalet förklaras helt eller delvis ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om andra avtal om bärgning, om den&lt;br&gt;bärgarlön som krävts står i uppenbart missförhållande till värdet av&lt;br&gt;den tjänst som bärgaren lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 2 § sista stycket skall också tillämpas om ett avtal&lt;br&gt;om bärgning har träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bärgarlön har betalats medan faran ännu varade, skall den som&lt;br&gt;vill återkräva något av vad han har betalat väcka talan inom sex&lt;br&gt;månader efter det att betalningen skedde. Gör han inte det har han&lt;br&gt;förlorat sin rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om bärgare tvistar inbördes om bärgarlönens fördelning, bestäms&lt;br&gt;den med ledning av de omständigheter som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om ett fartyg har bärgat något under en resa skall av bärgarlönen&lt;br&gt;först betalas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för skada som bärgningen orsakat på fartyget, lasten&lt;br&gt;eller någon annan egendom ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning för sådana utgifter för bränsle samt löner och kost åt&lt;br&gt;befälhavaren och besättningen som uppkommit på grund av bärg-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskild ersättning till sjöman vilken vid bärgningen gjort en&lt;br&gt;synnerligen värdefull insats eller utsatt sig för synnerlig fara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av återstoden skall redaren få tre femtedelar. Resten skall med en&lt;br&gt;tredjedel tillfalla befälhavaren och med två tredjedelar den egentliga&lt;br&gt;besättningen, att fördelas i förhållande till deras avlöning. Befäl-&lt;br&gt;havarens andel skall dock alltid vara minst det dubbla av den högst&lt;br&gt;avlönade besättningsmannens andel. En lots på fartyget har rätt att ta&lt;br&gt;del i bärgarlönen som om han var medlem av besättningen och, om&lt;br&gt;han inte är anställd hos redaren, uppbar lön som främste styrman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, exempelvis med hänsyn till ändamålet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med fartygets resa eller sättet för beräknande av lön eller ersättning&lt;br&gt;åt dem som arbetar i fartygets tjänst, får bärgarlönen fördelas på&lt;br&gt;annat sätt än enligt första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om att en mindre andel av den bärgarlön som kan förtjänas&lt;br&gt;med ett fartyg än som sägs i första och andra styckena skall tillfalla&lt;br&gt;befälhavaren eller besättningen är endast giltigt, om fartyget driver&lt;br&gt;bärgningsverksamhet och är särskilt utrustat för detta eller om avtalet&lt;br&gt;har ingåtts i samband med påmönstringen och avser ett visst bärg-&lt;br&gt;ningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om bärgning har utförts av ett svenskt statsfartyg som används&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, skall bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan utan ansvarighet mot de ombordvarande avstå från&lt;br&gt;bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett anspråk på särskild ersättning enligt 6 § första stycket 3 skall&lt;br&gt;anmälas hos redaren eller befälhavaren inom tre månader efter det att&lt;br&gt;bärgningsföretaget har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innan bärgarlönen har betalats eller säkerhet har ställts för den,&lt;br&gt;får ett bärgat fartyg inte utan bärgamas samtycke lämna det ställe dit&lt;br&gt;det har förts efter bärgningen eller bärgat gods tas i besittning av&lt;br&gt;ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17 kap. Om haveri&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om innebörden av gemensamt haveri och fördelningen på fartyg,&lt;br&gt;frakt och last gäller York-Antwerpenreglema 1974 i den mån något&lt;br&gt;annat inte är avtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkännager reglernas lydelse i engelsk text och svensk&lt;br&gt;översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Utredning och fördelning av gemensamt haveri görs, om något&lt;br&gt;annat inte har avtalats, genom dispasch (generaldispasch) på den ort&lt;br&gt;som redaren bestämmer eller, om han inte bestämmer orten, på den&lt;br&gt;ort där dispasch vanligen görs upp för redarens hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispasch görs upp här i landet av en dispaschör. Dispaschören&lt;br&gt;förordnas av regeringen. Han skall vara lagfaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens bestämmelser om jäv mot domare gäller i fråga&lt;br&gt;om dispaschören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelser om besiktning för utredning och värdering av skada&lt;br&gt;eller kostnad som har drabbat ett fartyg eller gods meddelas i 18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Begäran om dispasch skall utan dröjsmål göras av redaren eller&lt;br&gt;den som i redarens ställe har befattning med fartyget eller av någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan som har del i haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som haveriet rör skall genast till dispaschören lämna&lt;br&gt;alla de handlingar som denne anser nödvändiga för utredningen och&lt;br&gt;fördelningen samt i övrigt lämna honom upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Skall haveribidrag betalas av last eller annat gods, svarar ägaren&lt;br&gt;med godset men inte personligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om redarens rätt att hålla inne gods för haveribidrag&lt;br&gt;finns i 13 kap. 20 § och 14 kap. 25 §. Om godset lämnas ut utan att&lt;br&gt;ägaren åtar sig personlig ansvarighet för haveribidraget och, om det&lt;br&gt;framställs krav på det, ställer säkerhet för det, svarar redaren för&lt;br&gt;haveribidraget i förhållande till övriga som har del i haveriet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Har en skada eller kostnad drabbat fartyget eller lasten till följd&lt;br&gt;av olyckshändelse och skall den varken hänföras till gemensamt&lt;br&gt;haveri eller enligt 13 kap. 15 § tredje stycket eller 14 kap. 40 §&lt;br&gt;fördelas efter samma grunder, faller den som enskilt haveri på den&lt;br&gt;egendom som har drabbats av skadan eller orsakat kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kostnader som skall hänföras till enskilt haveri avser fartyget&lt;br&gt;och lasten eller fartyget och viss del av lasten eller avser delar av&lt;br&gt;lasten tillhörande olika ägare, skall kostnaderna fördelas på den&lt;br&gt;egendom för vars nytta de blivit gjorda enligt de grunder som gäller&lt;br&gt;för gemensamt haveri. Kostnader för bärgning av last fördelas på&lt;br&gt;dennas värde och den frakt som avser godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning och fördelning av haveri som avses i andra stycket görs&lt;br&gt;genom dispasch på begäran av någon som har del i haveriet. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i detta kapitel om generaldispasch gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När dispasch begärs skall dispaschören så snart det kan ske på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt och i den omfattning han anser nödvändigt upp-&lt;br&gt;mana dem som har del i haveriet att skriftligen framställa sina&lt;br&gt;yrkanden och anföra de skäl och ge in de handlingar som de vill&lt;br&gt;åberopa. Kungörelse om uppmaningen skall införas i Post- och&lt;br&gt;Inrikes Tidningar, om det inte är uppenbart att någon okänd haveri-&lt;br&gt;delägare inte finns. Om en handling är ofullständig, skall dispaschör-&lt;br&gt;en snarast begära upplysningar av den som gett in handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fullständiga handlingar kommit in skall dispaschören göra&lt;br&gt;upp dispaschen så snart det kan ske. I dispaschen skall anges vad den&lt;br&gt;skall göra som vill överklaga dispaschen . Av dispaschen skall ett ex-&lt;br&gt;emplar lämnas till den som har begärt denna och till andra delägare&lt;br&gt;i haveriet som är i behov av den. Övriga delägare skall genast på ett&lt;br&gt;ändamålsenligt sätt och i behövlig omfattning underrättas om att&lt;br&gt;dispaschen är utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en skada eller kostnad som har tagits upp till fördelning&lt;br&gt;genom en dispasch senare blivit ersatt av den som är ersättnings-&lt;br&gt;skyldig, skall dispaschen rättas genom tilläggsberäkning. Dispaschen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får dock inte fördröjas enbart på grund av att det kan finnas möjlighet&lt;br&gt;att få ersättning för en skada eller kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om tvist uppstår angående en försäkringsgivares ersättnings-&lt;br&gt;skyldighet på grund av avtal om sjöförsäkring, skall saken hänskjutas&lt;br&gt;till utredning och avgörande genom dispasch (partikulärdispasch).&lt;br&gt;Har något annat inte avtalats, görs utredningen på den ort där&lt;br&gt;försäkringen har tagits eller där sådan dispasch vanligen görs upp för&lt;br&gt;den orten. Bestämmelserna i detta kapitel om generaldispasch gäller.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 kap. Om dagböcker, sjöförklaring, annan under-&lt;br&gt;sökning av sjöolyckor och besiktning&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Dagböcker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § På ett handelsfartyg med en bruttodräktighet av minst 20 skall,&lt;br&gt;när fartyget används till sjöfart, föras skeppsdagbok och, om fartyget&lt;br&gt;är maskindrivet eller försett med hjälpmaskin, maskindagbok. Detta&lt;br&gt;gäller också i fråga om fiskefartyg med en bruttodräktighet av minst&lt;br&gt;80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Sjöfartsverket&lt;br&gt;får medge undantag från skyldigheten att föra dagbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller om annan dagbok på vissa fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Dagbok upprättas enligt formulär som fastställs av Sjöfartsverket.&lt;br&gt;Med beaktande av fartygens art och användning kan olika formulär&lt;br&gt;fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningarna i dagboken skall göras i tidsföljd, i hamn för varje&lt;br&gt;dygn och till sjöss för varje vakt. Vad som förekommer under en&lt;br&gt;vakt får antecknas i en kladd. En sådan anteckning skall föras in i&lt;br&gt;dagboken så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och kladd till dagbok skall föras med ordning och tydlighet.&lt;br&gt;Anteckningar får inte utplånas, strykas över eller på något annat sätt&lt;br&gt;göras oläsliga. Om en felskrivning sker skall rättelse göras genom en&lt;br&gt;särskild anteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett fartygs dagböcker förs under befälhavarens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppsdagboken inte förs av befälhavaren skall den föras av&lt;br&gt;den främste av styrmännen. I skeppsdagboken skall noggranna upp-&lt;br&gt;gifter föras in om vad som inträffar under resan om kännedom om&lt;br&gt;detta kan vara till nytta för redare, lastägare, försäkringsgivare eller&lt;br&gt;någon annan vars rätt kan vara beroende av resans utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskindagboken förs av maskinchefen eller, om denne så be-&lt;br&gt;stämmer, av den främste av det övriga maskinbefälet. I maskindag-&lt;br&gt;boken skall uppges förrådet vid fartygets avgång från hamn av de&lt;br&gt;förnödenheter som behövs för maskineriets drift, förbrukningen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa för varje dygn samt allt annat av vikt som rör maskineriets&lt;br&gt;gång och skötsel. När tid anges skall samma ortstid användas som i&lt;br&gt;skeppsdagboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ytterligare föreskrifter om dagböcker meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En dagbok förd på ett svenskt fartyg eller på ett danskt, finskt&lt;br&gt;eller norskt fartyg som befinner sig i svensk hamn skall hållas&lt;br&gt;tillgänglig för var och en som vill ta del av innehållet, om hans rätt&lt;br&gt;är beroende av detta. I fråga om anteckningar som har samband med&lt;br&gt;en sammanstötning med ett annat fartyg, till vars dagbok motsvaran-&lt;br&gt;de tillgång inte finns, gäller detta dock inte förrän sjöförklaring eller&lt;br&gt;undersökning enligt 20 § hålls offentligt eller talan väckts på grund&lt;br&gt;av sammanstötningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dagbok skall förvaras av redaren i minst tre år efter dess avslut-&lt;br&gt;ning. Om talan väcks inom den tiden i anledning av en händelse om&lt;br&gt;vilken en anteckning gjorts i dagboken, skall boken förvaras till dess&lt;br&gt;målet har avgjorts genom lagakraftvunnen dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;kladd till dagbok samt på teknisk väg gjorda uppteckningar om ett&lt;br&gt;fartygs navigering och gången av dess maskineri.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjöförklaring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 § Sjöförklaring skall hållas för ett svenskt handelsfartyg eller&lt;br&gt;fiskefartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när någon, medan fartyget var på väg, i samband med fartygets&lt;br&gt;drift har eller kan antas ha avlidit eller fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när i annat fall i samband med fartygets drift någon ombord-&lt;br&gt;anställd eller någon annan som följer med fartyget har eller kan antas&lt;br&gt;ha avlidit eller fått svår kroppsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när någon som avlidit ombord har begravts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. när allvarlig förgiftning har eller kan antas ha inträffat ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. när fartyget har sammanstött med ett annat fartyg eller stött på&lt;br&gt;grund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när fartyget har försvunnit eller övergetts i sjön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. när i samband med fartygets drift skada av någon betydelse har&lt;br&gt;eller kan antas ha uppkommit antingen på fartyget eller, medan&lt;br&gt;fartyget var på väg, på egendom utanför fartyget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. när brand, explosion eller förskjutning av någon betydelse har&lt;br&gt;inträffat i lasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om vissa undantag från första stycket finns i 13 §&lt;br&gt;tredje stycket och 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Sjöförklaring skall vidare hållas för ett svenskt fartyg när i&lt;br&gt;anledning av en händelse som har eller kan antas ha inträffat i&lt;br&gt;samband med fartygets drift Sjöfartsverket förordnar om detta eller&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren finner det nödvändigt. Detsamma gäller&lt;br&gt;när en lastägare eller lastförsäkringsgivare i annat fall än som avses&lt;br&gt;i 13 § tredje stycket eller 17 § andra stycket begär det för att få&lt;br&gt;upplysning om orsaken till en skada av någon betydelse på godset,&lt;br&gt;vilken har eller kan antas ha uppkommit i samband med fartygets&lt;br&gt;drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sjöfartsverket förordnar att sjöförklaring skall hållas, skall&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren underrättas om detta. En lastägares eller&lt;br&gt;lastförsäkringsgivares begäran om sjöförklaring skall göras hos någon&lt;br&gt;av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Genom sjöförklaringen skall händelsen och dess orsaker om&lt;br&gt;möjligt klarläggas. Alla förhållanden som kan antas ha medverkat till&lt;br&gt;händelsen eller vara av betydelse från sjösäkerhetssynpunkt skall&lt;br&gt;utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen sker genom förhör med fartygets befälhavare och de&lt;br&gt;medlemmar av besättningen och andra personer som antas kunna&lt;br&gt;lämna någon upplysning i saken. Handlingar eller föremål som antas&lt;br&gt;kunna tjäna till upplysning skall granskas. I den mån det kan antas&lt;br&gt;främja utredningen skall syn hållas på fartyget eller den plats där&lt;br&gt;händelsen inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det inte finns något hinder skall sjöförklaring hållas i den&lt;br&gt;hamn där händelsen har inträffat eller, om händelsen inträffat till&lt;br&gt;sjöss, i den första hamn till vilken fartyget eller befälhavaren därefter&lt;br&gt;anländer. Sjöförklaringen får dock anstå till dess fartyget anlöper en&lt;br&gt;annan hamn, om en avsevärd besparing i kostnaderna för fartyget&lt;br&gt;eller någon annan väsentlig fördel därigenom kan uppnås utan att&lt;br&gt;syftet med sjöförklaringen åsidosätts. Befälhavaren eller redaren skall&lt;br&gt;genast skriftligen underrätta Sjöfartsverket om anståndet och&lt;br&gt;anledningen till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan fartyget befinner sig i en hamn som anges i första stycket&lt;br&gt;kan sjöförklaringen hållas även på en annan ort, om särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöförklaring med anledning av att ett fartyg har försvunnit eller&lt;br&gt;med anledning av att befälhavaren och var och en som kunnat träda&lt;br&gt;i hans ställe har omkommit, skall hållas på den ort som Sjöfartsverket&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjöförklaring inom landet hålls av den tingsrätt som enligt&lt;br&gt;21 kap. 1 § utsetts att vara sjörättsdomstol. Behörig är den domstol&lt;br&gt;som är närmast den hamn eller ort där sjöförklaringen skall hållas&lt;br&gt;enligt 9 §. Regeringen kan dock för en viss hamn förordna att en&lt;br&gt;annan av sjörättsdomstolama skall vara behörig, om det är ändamåls-&lt;br&gt;enligt med hänsyn till trafikförbindelserna och övriga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annat inte följer av denna lag, gäller för sjöförklaring inför&lt;br&gt;domstol lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sammanträde för sjöförklaring skall rätten bestå av en lagfaren&lt;br&gt;domare som ordförande och två personer med kunskap om och&lt;br&gt;erfarenhet av sjöfart. Åtminstone en av de senare bör ha grundlig&lt;br&gt;erfarenhet från tjänst som fartygs- eller maskinbefäl på handelsfartyg&lt;br&gt;och nyligen ha utövat en sådan tjänst. Rätten utser för varje sjöför-&lt;br&gt;klaring de särskilda ledamöterna från en förteckning som Sjöfarts-&lt;br&gt;verket upprättar varje år. Förteckningen skall uppta minst tjugo&lt;br&gt;personer. Om ett deltagande av en person med särskild sakkunskap&lt;br&gt;är ändamålsenligt i ett visst fall, får rätten tillkalla en sådan person&lt;br&gt;att inträda som ytterligare ledamot i rätten även om han inte är&lt;br&gt;upptagen i förteckningen. De särskilda ledamöterna skall vara&lt;br&gt;svenska medborgare. Den som är underårig eller i konkurstillstånd&lt;br&gt;eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte&lt;br&gt;vara ledamot. De särskilda ledamöterna har rätt till ersättning av&lt;br&gt;allmänna medel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Danmark, Finland och Norge hålls sjöförklaring för ett svenskt&lt;br&gt;fartyg av den domstol som är behörig enligt det landets lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övrigt hålls sjöförklaring utomlands av svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;som enligt bemyndigande av Utrikesdepartementet har sådan behörig-&lt;br&gt;het. Om det lämpligen kan ske skall vid sjöförklaringen delta två av&lt;br&gt;myndigheten tillkallade, i sjöfart kunniga personer, helst svenska,&lt;br&gt;danska, finska eller norska medborgare, mot vilka inte förekommer&lt;br&gt;jäv som gäller mot domare. Är ett deltagande av person med särskild&lt;br&gt;sakkunskap ändamålsenligt i ett visst fall, får myndigheten tillkalla&lt;br&gt;även en sådan person. På en ort där behörig svensk utlandsmyndighet&lt;br&gt;inte finns, hålls sjöförklaringen av behörig dansk, finsk eller norsk&lt;br&gt;utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjöförklaring inför en utlandsmyndighet gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om sjöförklaring vid domstol. Utlandsmyndigheten får dock&lt;br&gt;inte ta upp ed eller utfärda vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § När sjöförklaring skall äga rum skall fartygets befälhavare&lt;br&gt;snarast möjligt göra anmälan om detta hos den domstol som skall&lt;br&gt;hålla sjöförklaringen. Om anmälan inte görs av befälhavaren svarar&lt;br&gt;redaren för att anmälan görs. Detta gäller också när redaren tagit&lt;br&gt;emot en underrättelse eller en begäran enligt 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen skall vara skriftlig med uppgift på hela besättningen&lt;br&gt;och på de personer, bland besättningen eller i övrigt, som antas&lt;br&gt;kunna lämna upplysning i saken och, om det kan ske, på sakägarna&lt;br&gt;och deras ombud. Den skall vara åtföljd av ett exemplar av rapporten&lt;br&gt;enligt 6 kap. 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälningen görs efter ett förordnande eller en begäran enligt&lt;br&gt;7 § skall den även innehålla uppgift om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § När anmälan har gjorts skall rätten sätta ut sammanträde för&lt;br&gt;sjöförklaring att äga rum så snart det kan ske. Om det är ändamåls-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt skall sammanträdet hållas ombord på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sammanträdet kallar rätten på lämpligt sätt fartygets befälhavare&lt;br&gt;och de övriga personer som skall höras. En medlem av besättningen&lt;br&gt;kan kallas genom befälhavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren skall föreläggas att till sammanträdet medföra fartygets&lt;br&gt;dagböcker och kladdar till dem, om de finns i behåll. Befälhavaren&lt;br&gt;eller någon annan kan föreläggas att vid sammanträdet visa även&lt;br&gt;andra handlingar eller föremål som antas kunna tjäna till upplysning&lt;br&gt;i saken. Föreläggandet får meddelas vid vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan ske skall sakägarna genom särskilda meddelanden&lt;br&gt;underrättas om tid och plats för sammanträdet samt var och när&lt;br&gt;anmälningen om sjöförklaring med tillhörande handlingar finns&lt;br&gt;tillgänglig. Sjöfartsverket skall alltid underrättas om tid och plats för&lt;br&gt;sammanträdet. Om sjöförklaringen gäller en händelse som angår&lt;br&gt;säkerheten på fartyg, skall underrättelse även lämnas till det sjöfarts-&lt;br&gt;inspektionsdistrikt där händelsen har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda ledamöterna skall ta del av anmälningshandlingarna.&lt;br&gt;Om det finns tid för det skall de för ordföranden före sammanträdet&lt;br&gt;skriftligen ange de frågor som bör utredas från nautisk, teknisk eller&lt;br&gt;någon annan synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om sjöförklaringen gäller en sammanstötning med ett annat&lt;br&gt;fartyg, får rätten bevilja anstånd med denna om den därigenom kan&lt;br&gt;hållas samtidigt med sjöförklaringen eller motsvarande utredning för&lt;br&gt;det andra fartyget. Ett sådant anstånd får inte beviljas för längre tid&lt;br&gt;än som är oundgängligen nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöför-&lt;br&gt;klaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer&lt;br&gt;att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 16 §&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får&lt;br&gt;en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens&lt;br&gt;samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken&lt;br&gt;sjöförklaring eller motsvarande utredning skall hållas, behöver sjöför-&lt;br&gt;klaring inte äga rum om Sjöfartsverket inte bestämmer något annat.&lt;br&gt;Hålls sjöförklaring skall bestämmelserna i andra stycket om hand-&lt;br&gt;läggning inom stängda dörrar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Vid sjöförklaringens början skall fartygets dagböcker och&lt;br&gt;kladdar till dem jämföras med varandra och med det exemplar av&lt;br&gt;rapporten enligt 6 kap. 14 § som fogats till anmälningen. Av dem&lt;br&gt;som skall höras får endast den som har tagit befattning med dagboks-&lt;br&gt;föringen närvara vid genomgången, om inte särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat skriftligt utredningsmaterial läggs fram och syn företas när&lt;br&gt;det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Befälhavaren och övriga personer som har kallats skall höras var&lt;br&gt;för sig. Ingen av dem får närvara vid förhör med någon annan utan&lt;br&gt;att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhöret hålls av rätten. Med rättens tillstånd kan förhöret hållas av&lt;br&gt;företrädare för Sjöfartsverket eller av en sakägare. Var och en som&lt;br&gt;har hörts skall bekräfta sin berättelse med ed, om inte laga hinder&lt;br&gt;möter eller rätten i övrigt med hänsyn till omständigheterna finner att&lt;br&gt;ed inte bör avläggas. Rätten skall före förhöret upplysa den som skall&lt;br&gt;höras om hans skyldighet att avlägga ed och om edens vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed som avses i andra stycket har denna lydelse: &amp;quot;Jag N. N. be-&lt;br&gt;kräftar och försäkrar på heder och samvete att jag har sagt hela&lt;br&gt;sanningen och intet förtigit, tillagt eller förändrat. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra än befälhavaren eller medlemmar av besättningen har rätt att&lt;br&gt;för sin inställelse vid rätten få ersättning av allmänna medel i enlighet&lt;br&gt;med bestämmelserna om ersättning till vittne. Ersättningen skall&lt;br&gt;stanna på staten. I fråga om ersättning för inställelse till förhör inför&lt;br&gt;en utlandsmyndighet meddelas bestämmelser av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om en utredning som har skett genom sjöförklaring är ofullstän-&lt;br&gt;dig i något avseende, kan Sjöfartsverket förordna att den skall&lt;br&gt;fullständigas vid en ny sjöförklaring och bestämma på vilken ort den&lt;br&gt;nya sjöförklaringen skall hållas. I ett sådant fall skall bestämmelserna&lt;br&gt;i 7 § andra stycket och 11 § tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om en tillfredsställande utredning av en händelse som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § är eller kan väntas bli tillgänglig i någon annan ordning, får&lt;br&gt;Sjöfartsverket medge att sjöförklaring enligt det lagrummet underlåts&lt;br&gt;eller att den skjuts upp i avvaktan på en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att sjöförklaring enligt 6 § inte behöver&lt;br&gt;hållas, om sjöolyckan eller händelsen är eller skall bli föremål för en&lt;br&gt;sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva inskränkningar i Sjöfartsverkets rätt enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § första stycket, 13 § tredje stycket, 16 § och 18 § andra stycket att&lt;br&gt;förordna om sjöförklaring i fall då sjöolyckan eller händelsen är eller&lt;br&gt;skall bli föremål för en sådan undersökning som avses i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För fartyg hemmahörande i Danmark, Finland eller Norge skall&lt;br&gt;rätten hålla sjöförklaring när befälhavaren eller redaren eller behörig&lt;br&gt;myndighet i fartygets hemland finner det nödvändigt. För annat&lt;br&gt;utländskt fartyg hålls i ett sådant fall sjöförklaring om det finns skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utredning av en händelse som inträffat i samband med ett ut-&lt;br&gt;ländskt fartygs drift är nödvändig från sjösäkerhetssynpunkt och&lt;br&gt;fartyget befinner sig inom Sveriges sjöterritorium, får Sjöfartsverket&lt;br&gt;förordna att sjöförklaring skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner en myndighet som anges i första stycket att sjöförklaring är&lt;br&gt;nödvändig eller förordnar Sjöfartsverket att sjöförklaring skall äga&lt;br&gt;rum, skall befälhavaren eller redaren underrättas om detta. Sjöförkla-&lt;br&gt;ring hålls på anmälan enligt 11 § av någon av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndighet&lt;br&gt;skall lämna en tingsrätt som håller sjöförklaring den hjälp tingsrätten&lt;br&gt;begär för utredningen. För polismyndigheternas utredningar gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna om förundersökning i 23 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Annan undersökning av sjöolyckor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 § Om undersökning från säkerhetssynpunkt av sjöolyckor och&lt;br&gt;andra händelser som berör sjöfarten finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1990:712) om undersökning av olyckor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Besiktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21 § Sjöfartsverket skall varje år upprätta en förteckning över per-&lt;br&gt;soner som är lämpliga att utföra uppdrag att besiktiga fartyg eller&lt;br&gt;last. Förteckningen skall hållas tillgänglig hos de tingsrätter som&lt;br&gt;Sjöfartsverket anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Uppstår fråga om ett fartyg efter inträffad skada skall anses&lt;br&gt;kunna sättas i stånd eller inte, skall yttrande om detta avges av minst&lt;br&gt;tre besiktningsmän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmännen förordnas på ansökan av fartygets ägare, redare&lt;br&gt;eller befälhavare. Inom landet förordnar rätten på den ort där besikt-&lt;br&gt;ningen skall äga rum besiktningsmän bland de personer som är&lt;br&gt;upptagna på förteckningen enligt 21 §. Utomlands förordnas besikt-&lt;br&gt;ningsmän av den myndighet som är behörig enligt lag eller sedvänja&lt;br&gt;på besiktningsorten eller av en svensk utlandsmyndighet eller, där en&lt;br&gt;sådan inte finns, av en dansk, finsk eller norsk utlandsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid besiktning inom landet skall besiktningsmännen avkräva befäl-&lt;br&gt;havaren fartygets nationalitetshandling. Om fartyget förklaras vara&lt;br&gt;icke iståndsättligt, skall de till Sjöfartsverket genast sända in&lt;br&gt;nationalitetshandlingen, en avskrift av yttrandet och bevis om att de&lt;br&gt;är behörigen förordnade. När en besiktning äger rum utomlands skall&lt;br&gt;utlandsmyndigheten, om det kan ske, iaktta vad som nu sagts.&lt;br&gt;Sjöfartsverket skall utan dröjsmål ge registermyndigheten del av&lt;br&gt;besiktningsmännens yttrande, om det rör ett svenskt fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Om skada har drabbat ett fartyg eller gods i gemensamt haveri,&lt;br&gt;får var och en som haveriet rör låta en eller flera besiktningsmän&lt;br&gt;utreda och värdera skadan. Detta gäller också i fråga om en skada i&lt;br&gt;enskilt haveri när utredning om skadan fordras för bestämmande av&lt;br&gt;bidragsvärdet för fartyg eller gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besiktningsmän utses av den som haveriet rör eller förordnas på&lt;br&gt;hans ansökan av den myndighet som anges i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Om ägaren till ett fartyg eller redaren eller någon som i reda-&lt;br&gt;rens ställe har befattning med fartyget eller befälhavaren vill anordna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en annan besiktning av fartyg eller gods än som avses i 22 eller 23 §&lt;br&gt;och han inte själv utser besiktningsmän, skall den myndighet som&lt;br&gt;anges i 22 § på hans ansökan förordna en eller flera besiktningsmän.&lt;br&gt;Detta gäller också, om en lastägare eller lastförsäkringsgivare vill låta&lt;br&gt;besiktiga lasten i andra fall än som avses i 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § En besiktningsman får inte vägras tillträde till fartyget och lasten&lt;br&gt;för att utföra besiktningen utom när sådant tillträde skulle föranleda&lt;br&gt;oskälig kostnad för fartyget eller någon annan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avdelning VI Avslutande bestämmelser&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;19 kap. Om preskription av vissa fordringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är&lt;br&gt;begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran på bärgarlön: inom två år från det bärgningsföretaget&lt;br&gt;slutfördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 6 § andra stycket:&lt;br&gt;inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om&lt;br&gt;bärgarlönens och andelens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den&lt;br&gt;dag skadan inträffade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på&lt;br&gt;honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i&lt;br&gt;konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom&lt;br&gt;ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid&lt;br&gt;passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om&lt;br&gt;passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning&lt;br&gt;skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstig-&lt;br&gt;ningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från&lt;br&gt;ilandstigningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått&lt;br&gt;förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset&lt;br&gt;fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad&lt;br&gt;som skall fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 §, 14 kap. 40 §&lt;br&gt;och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för&lt;br&gt;ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av&lt;br&gt;redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon Bilaga 7&lt;br&gt;annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till be-&lt;br&gt;talning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till&lt;br&gt;redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarig-&lt;br&gt;heten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en&lt;br&gt;fordran i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under&lt;br&gt;behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka&lt;br&gt;återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En&lt;br&gt;sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag&lt;br&gt;huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i denna para-&lt;br&gt;graf är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst&lt;br&gt;och har inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från&lt;br&gt;dagen för avtalet. Preskriptionstiden får dock inte i något fall genom&lt;br&gt;avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses&lt;br&gt;i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning&lt;br&gt;eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om&lt;br&gt;ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket 5 och fjärde stycket. 115 kap. 29 § andra stycket finns före-&lt;br&gt;skrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares&lt;br&gt;rättigheter enligt första stycket 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf&lt;br&gt;bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt&lt;br&gt;är tillämplig på rättsförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 kap. Straffbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en befälhavare försummar att enligt 6 kap. 1 § första och&lt;br&gt;andra styckena se till att fartyget är sjövärdigt, döms han till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en redare som försummar att avhjälpa fel&lt;br&gt;eller brist i sjövärdigheten, om han ägt eller bort äga kännedom om&lt;br&gt;felet eller bristen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en redare, trots att det är möjligt för honom, underlåter att&lt;br&gt;hindra fartyget att gå till sjöss när en förestående resa på grund av fel&lt;br&gt;eller brist i sjövärdigheten kan bli förenad med allvarlig fara för de&lt;br&gt;ombordvarande, döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som brister i gott sjömanskap till förekommande av sjö-&lt;br&gt;olycka döms, om inte oaktsamheten är ringa, för vårdslöshet i&lt;br&gt;sjötrafik till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars&lt;br&gt;med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som framför ett fartyg eller i övrigt på fartyg fullgör en upp-&lt;br&gt;gift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss och då är så&lt;br&gt;påverkad av alkoholhaltiga drycker eller något annat medel, att det&lt;br&gt;kan antas, att han inte på ett betryggande sätt kan utföra vad som&lt;br&gt;därvid åligger honom, döms för sjöfylleri till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Är ett brott som avses i 4 § att anse som grovt, skall dömas för&lt;br&gt;grovt sjöfylleri till fängelse i högst två år. Vid bedömande av om&lt;br&gt;brottet är grovt skall särskilt beaktas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningsmannen varit avsevärt påverkad av alkohol eller något&lt;br&gt;annat medel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den uppgift som gärningsmannen haft att fullgöra varit särskilt&lt;br&gt;krävande med hänsyn till fartygets egenskaper eller andra omständig-&lt;br&gt;heter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framförandet av fartyget inneburit en påtaglig fara för säkerheten&lt;br&gt;till sjöss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avviker en befälhavare från tjänsten och överger fartyget, döms&lt;br&gt;han till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en befälhavare försummar sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket eller i övrigt som god sjöman när fartyget är i fara,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Försummar befälhavaren sina skyldigheter enligt 6 kap. 6 § andra&lt;br&gt;stycket när någon annan är i sjönöd eller när fara hotar sjötrafiken&lt;br&gt;eller enligt 8 kap. 4 § när fartyget sammanstött med ett annat fartyg,&lt;br&gt;döms han till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om någon som med eller utan skuld har haft del i uppkomsten av&lt;br&gt;en sjöolycka, genom att lämna olycksplatsen utan tvingande skäl eller&lt;br&gt;på annat sätt, undandrar sig att vidta de åtgärder som skäligen kan&lt;br&gt;krävas av honom eller om han undandrar sig att uppge namn och&lt;br&gt;hemvist eller lämna upplysningar om händelsen, döms han, om gär-&lt;br&gt;ningen inte är belagd med straff i 7 §, till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befälhavare på ett fartyg som är infört i ett fartygsregister får i&lt;br&gt;stället för sitt namn och hemvist uppge fartygets namn och hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Försummar befälhavaren vad han enligt 6 kap. 3 §, eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter meddelade med stöd av den paragrafen, är skyldig att&lt;br&gt;göra vid prejning eller visitering, döms han till böter eller fängelse&lt;br&gt;i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En befälhavare döms till böter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om han försummar att enligt 6 kap. 1 § tredje stycket underrätta&lt;br&gt;redaren om fel eller brist i sjövärdigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han försummar att enligt 6 kap. 4 § andra stycket på fartyget&lt;br&gt;medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han försummar att avge rapport enligt 6 kap. 14 § eller upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift&lt;br&gt;i en sådan rapport,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om han vägrar att i fall som avses i 18 kap. 22 § överlämna&lt;br&gt;fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. om han utan laga hinder vägrar att i ett sådant fall som avses i&lt;br&gt;22 kap. 2 § på fartyget ta med en befälhavare eller en sjöman, hans&lt;br&gt;aska eller efterlämnade effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms en befälhavare eller en redare om han för-&lt;br&gt;summar att enligt 18 kap. 11 § göra anmälan om sjöförklaring eller&lt;br&gt;om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att en sjöförklaring&lt;br&gt;skjuts upp, utan att förutsättningar finns enligt 18 kap. 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Försummar någon sin skyldighet enligt denna lag i fråga om&lt;br&gt;förande av dagbok eller kladd till dagbok eller lämnar han uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet oriktig eller vilseledande uppgift i dagboken&lt;br&gt;eller kladden, döms han till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till samma straff döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en befälhavare eller en redare om han obehörigen vägrar någon&lt;br&gt;att ta del av en dagbok, en kladd till dagbok eller en på teknisk väg&lt;br&gt;gjord uppteckning rörande fartygets navigering och gången av dess&lt;br&gt;maskineri, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en redare om han försummar sin skyldighet att förvara en sådan&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Har någon gjort sig skyldig till gärning som avses i 1, 2, 4, 5,&lt;br&gt;6, 7, 8 eller 9 § och därigenom visat sig olämplig att utöva en sådan&lt;br&gt;befattning på fartyg, för vilken särskilda behörighetsvillkor gäller,&lt;br&gt;skall domstolen besluta att han för viss tid eller för alltid skall fråntas&lt;br&gt;rätten att utöva befattningen. Beslutet får även avse andra befattningar&lt;br&gt;än den i vilken gärningen begåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant beslut meddelas, skall domstolen samma dag under-&lt;br&gt;rätta Sjöfartsverket. I fråga om radiooperatör skall även Telestyrelsen&lt;br&gt;underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidtas åtgärder för att väcka åtal, får Sjöfartsverket i uppenbara fall&lt;br&gt;meddela beslut enligt första stycket för tiden intill dess lagakraft-&lt;br&gt;ägande dom finns eller domstolen, sedan åtal väckts, förordnar annat.&lt;br&gt;Om det inte längre finns fog för beslutet, skall detta omedelbart&lt;br&gt;hävas. Rätten att överklaga Sjöfartsverkets beslut till regeringen är&lt;br&gt;inte inskränkt till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel jämställs med&lt;br&gt;befälhavare den som har trätt i befälhavarens ställe och med redare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som i redarens ställe har haft befattning med fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om flera har medverkat till en gärning som avses i 1, 2, 4, 5,&lt;br&gt;6, 7, 8 eller 9 §, gäller 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff döms inte ut enligt denna lag om gärningen är belagd med&lt;br&gt;strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 kap. Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Första domstol i tvistemål rörande ett förhållande som avses i&lt;br&gt;denna lag är den tingsrätt som regeringen utser (sjörättsdomstol).&lt;br&gt;Detta gäller också brottmål i fråga om en gärning som avses i denna&lt;br&gt;lag, även om gärningen är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör mål som anges i första stycket uteslutande en båt som inte hålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 drift yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte, får målet tas upp&lt;br&gt;även av en tingsrätt som är behörig enligt 10 eller 19 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp tvistemål&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol&lt;br&gt;i tvistemål i allmänhet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan får även väckas vid sjörättsdomstolen för den ort där fartyget&lt;br&gt;finns. Har säkerhet för en fordran ställts hos en myndighet till&lt;br&gt;befrielse från kvarstad eller en annan säkerhetsåtgärd, får talan&lt;br&gt;väckas även vid sjörättsdomstolen för den ort där säkerheten har&lt;br&gt;ställts. Talan angående en fordran som säkerheten har avsett får&lt;br&gt;väckas vid sistnämnda sjörättsdomstol, även om säkerheten har&lt;br&gt;upphört att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den sjörätts-&lt;br&gt;domstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera är redare i ett fartyg skall fartygets hemort anses som&lt;br&gt;rederiets hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte om annat följer av&lt;br&gt;lagen (1992:794) med anledning av Sveriges tillträde till Lugano-&lt;br&gt;konventionen. Andra stycket gäller dock om fartyget är belagt med&lt;br&gt;kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Talan om ansvarighet på grund av avtal om transport av stycke-&lt;br&gt;gods får väckas endast vid sjörättsdomstolen för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor&lt;br&gt;saknas, där han har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har drift-&lt;br&gt;ställe för sin rörelse, filial eller företrädare, genom vars förmedling&lt;br&gt;avtalet har ingåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som för detta ändamål har angetts i transportavtalet.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 § andra-femte styckena skall tillämpas.&lt;br&gt;Bestämmelserna i denna paragraf utgör inte hinder mot interi-&lt;br&gt;mistiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av passa-&lt;br&gt;gerare eller resgods får väckas endast vid domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvud-&lt;br&gt;sakliga rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller annars är varaktigt&lt;br&gt;bosatt, förutsatt att svaranden har driftställe för sin rörelse i den&lt;br&gt;staten och är underkastad dess domsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden&lt;br&gt;har driftställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess&lt;br&gt;domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § andra - femte styckena skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall&lt;br&gt;väckas vid en annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att ta upp brottmål&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket skall bestämmelserna om laga domstol&lt;br&gt;i brottmål i allmänhet tillämpas. Om sjörättsdomstol inte finns på den&lt;br&gt;ort där den misstänkte skall svara enligt dessa bestämmelser, väcks&lt;br&gt;åtal vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Talan mot dispasch förs genom klander hos tingsrätten för den ort&lt;br&gt;där dispaschen är utgiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dispaschen inte klandras, skall den gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En tingsrätt är i dispaschmål domför med tre eller högst fyra&lt;br&gt;lagfarna domare tillsammans med tre särskilda ledamöter utsedda&lt;br&gt;enligt 8 §. Rätten är dock domför med en lagfaren domare när målet&lt;br&gt;bereds samt vid prövning om klander skall avvisas och vid hand-&lt;br&gt;läggning enligt 8 § .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För en domsaga vars tingsrätt får ta upp dispaschmål skall&lt;br&gt;Sjöfartsverket varje år upprätta en förteckning, i vilken tas upp minst&lt;br&gt;tolv personer som är kunniga i handel och sjöfart och som är&lt;br&gt;lämpliga att tjänstgöra som särskilda ledamöter i dispaschmål. Bland&lt;br&gt;dem som tagits upp i förteckningen utser rätten för varje mål tre för&lt;br&gt;tjänstgöring som särskilda ledamöter. Om på grund av förfall eller&lt;br&gt;något annat hinder föreskrivet antal ledamöter inte kan utses från&lt;br&gt;förteckningen, utser rätten någon annan lämplig person att vara&lt;br&gt;särskild ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild ledamot skall vara svensk medborgare. Den som är&lt;br&gt;underårig eller i konkurstillstånd eller som har förvaltare enligt 11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 7 § föräldrabalken tär inte vara ledamot. Den särskilda leda-&lt;br&gt;moten har rätt till ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser&lt;br&gt;som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om någon vill klandra en dispasch skall han inom fyra veckor&lt;br&gt;från dispaschens dag ge in en klanderinlaga till tingsrätten. Med de&lt;br&gt;avvikelser som följer av tredje stycket i denna paragraf skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 52 kap. 2, 3, 5, 6, 8, 9 och 10 - 12 §§ rättegångs-&lt;br&gt;balken tillämpas i mål om klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptas klander av en dispasch har en motpart rätt att utan avgift få&lt;br&gt;del av klanderinlagan. Vill han bemöta klandret skall han senast fyra&lt;br&gt;veckor efter fullföljdstidens utgång ge in en skriftlig förklaring till&lt;br&gt;tingsrätten. Tingsrätten bör sända meddelanden till alla kända&lt;br&gt;sakägare om rätten att få del av klandret och att avge förklaring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten får hålla förhör eller förhandling även för annat ändamål än&lt;br&gt;som avses i 52 kap. 10 § rättegångsbalken. Rättens avgörande av&lt;br&gt;saken sker genom utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Tingsrättens utslag eller beslut i dispaschmål överklagas genom&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken skall tillämpas i fråga om dispasch. Vad som sägs&lt;br&gt;i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4a § rättegångsbalken om&lt;br&gt;fullföljd av talan gäller även klander av dispasch.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 kap. Särskilda bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Vissa bestämmelser om sjömän m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Sedan ett fartyg utklarerats och i övrigt är färdigt att avgå får en&lt;br&gt;ombordanställd inte för en skuld hindras att avresa och inte heller&lt;br&gt;något av vad han fört ombord för tjänsten tas i mät eller beläggas&lt;br&gt;med kvarstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § På ett svenskt fartyg skall, till det antal och mot den ersättning&lt;br&gt;som regeringen föreskriver, tas med sjöman, vilken har rätt till fri&lt;br&gt;resa enligt 29, 31 eller 32 § sjömanslagen (1973:282) eller vars resa&lt;br&gt;till hemorten en svensk utlandmyndighet på någon annan grund är&lt;br&gt;skyldig att besörja, till bestämmelseorten eller någon annan hamn&lt;br&gt;som fartyget skall anlöpa under resan. Utan betalning skall tas med&lt;br&gt;urna innehållande askan efter en avliden svensk befälhavare eller&lt;br&gt;sjöman och, om det kan ske utan olägenhet, hans efterlämnade&lt;br&gt;egendom. Fartygets befälhavare är ansvarig för att dessa skyldigheter&lt;br&gt;fullgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förordna att bestämmelserna i första stycket om en&lt;br&gt;avliden befälhavares eller sjömans aska eller efterlämnade egendom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall gälla även i fråga om en avliden befälhavare eller sjöman från&lt;br&gt;ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilda dragningsrätter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § Med särskilda dragningsrätter avses de av Internationella&lt;br&gt;valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (SDR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av SDR till svenska kronor skall ske efter kursen den&lt;br&gt;dag då betalning sker eller, om säkerhet ställs för betalningen, då&lt;br&gt;säkerheten ställs. Kronans värde skall bestämmas i enlighet med den&lt;br&gt;beräkningsmetod som Internationella valutafonden den dagen&lt;br&gt;tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Statsansvar för vissa rättsförluster m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommer till följd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 9 § ett förvärv eller&lt;br&gt;en panträttsupplåtelse som avses där att gälla mot den rätte ägaren&lt;br&gt;eller mot någon till vars förmån rådighetsinskränkning gäller enligt&lt;br&gt;de paragraferna, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust&lt;br&gt;på grund av förvärvet eller upplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon lider förlust till följd av ett tekniskt fel i skepps-eller&lt;br&gt;skeppsbyggnadsregistret vid användning av automatisk databehandling&lt;br&gt;eller i en anordning som hos registermyndigheten eller någon annan&lt;br&gt;statlig myndighet är ansluten till registret, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller har&lt;br&gt;han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall&lt;br&gt;ersättningen efter vad som är skäligt sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommer till följd av beslut i ett ärende om rättelse förlust att&lt;br&gt;drabba en rättsägare som avses i 2 kap. 29 §, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Ersättning betalas dock inte om den skadelidande&lt;br&gt;med hänsyn till felets beskaffenhet eller andra omständigheter bort&lt;br&gt;inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Staten företräds i ett ärende om ersättning enligt 4 eller 5 § av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vill den som är part i ett mål om beståndet av en rätt till skepp&lt;br&gt;eller skeppsbygge kräva ersättning enligt 4 §, om han förlorar målet,&lt;br&gt;skall han antingen till gemensam handläggning med målet väcka talan&lt;br&gt;mot staten om sitt ersättningskrav eller skriftligen underrätta den&lt;br&gt;myndighet som avses i 6 § om rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förberedelsen i målet har avslutats utan att någon ersättnings-&lt;br&gt;talan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall&lt;br&gt;domstolen förelägga parten att vidta en av åtgärderna inom en viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid. Iakttas inte tiden är ersättningskravet förfallet. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har den som enligt 4 eller 5 § är berättigad till ersättning av&lt;br&gt;staten haft rätt att kräva beloppet av någon annan som skadestånd,&lt;br&gt;träder staten in i rätten mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 4 eller 5 § på grund av en domstols dom betalas&lt;br&gt;ut sedan domen har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Underrättelser till och biträde åt registermyndigheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 § Väcks talan om hävning eller återgång av ett förvärv av ett regist-&lt;br&gt;rerat skepp eller skeppsbygge, en andel i eller villkorlig äganderätt&lt;br&gt;till sådan egendom eller om bättre rätt till egendomen eller annars i&lt;br&gt;en fråga som angår inskrivning i skepps- eller skeppsbyggnadsregi-&lt;br&gt;stret, skall rätten genast underrätta registermyndigheten. Under-&lt;br&gt;rättelsen skall, utöver uppgift om parterna, innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;om egendomen att den kan identifieras i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dom eller slutligt beslut i målet har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;rätten genast sända domen eller beslutet till registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Tullverket och polismyndig-&lt;br&gt;heterna skall hjälpa registermyndigheten med att vaka över att be-&lt;br&gt;stämmelser i lag eller annan författning om registrering och identifie-&lt;br&gt;ring av skepp och inskrivning av rätt till skepp och andel i sådan&lt;br&gt;egendom efterlevs. De har för detta ändamål rätt till tillträde till ett&lt;br&gt;skepp. De skall underrätta registermyndigheten om försummelser att&lt;br&gt;efterleva bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom&lt;br&gt;lagen upphävs, med de begränsningar som anges i 2, sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1) och lagen (1993:103) om kvarstad på fartyg i inter-&lt;br&gt;nationella rättsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Övergångsbestämmelserna till de lagar som anges i 1 eller till&lt;br&gt;vidtagna ändringar däri skall fortfarande gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i en lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter&lt;br&gt;som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya&lt;br&gt;bestämmelserna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I fråga om avtal om godsbefordran ingångna före ikraftträdandet&lt;br&gt;gäller äldre bestämmelser. Om ett konossement har utfärdats efter&lt;br&gt;ikraftträdandet enligt ett sådant avtal skall dock de nya bestämmelser-&lt;br&gt;na alltid tillämpas såvitt avser förhållandet till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om avtal om passagerarbefordran ingångna före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet gäller de nya bestämmelserna i fall då den händelse som&lt;br&gt;ansvarigheten grundas på har inträffat efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 12 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran upptas med det belopp&lt;br&gt;till vilket den beräknas uppgå&lt;br&gt;den dag då fördelningssamman-&lt;br&gt;träde skall äga rum. Beträffande&lt;br&gt;fordran med sjöpanträtt skall&lt;br&gt;iakttagas vad som föreskrivs i&lt;br&gt;249 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;br&gt;Panträtt på grund av inteckning&lt;br&gt;får ej åtnjutas för mer än pant-&lt;br&gt;brevets belopp jämte tillägg&lt;br&gt;enligt 264 § sjölagen. Under-&lt;br&gt;stiger fordringen pantbrevets be-&lt;br&gt;lopp, upptas återstoden som&lt;br&gt;ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i skeppet gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och någon&lt;br&gt;fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej har blivit anmäld,&lt;br&gt;upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp&lt;br&gt;beräknat tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarhypotek upptas utan till- Ägarhypotek upptas utan till-&lt;br&gt;lägg enligt 264 § sjölagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lägg enligt 3 kap. 4 § sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran upptas med det belopp&lt;br&gt;till vilket den beräknas uppgå&lt;br&gt;den dag då fördelningssamman-&lt;br&gt;träde skall äga rum. Beträffande&lt;br&gt;fordran med sjöpanträtt skall&lt;br&gt;iakttagas vad som föreskrivs i&lt;br&gt;3 kap. 41 § andra stycket andra&lt;br&gt;meningen sjölagen (1994:000).&lt;br&gt;Panträtt på grund av inteckning&lt;br&gt;får ej åtnjutas för mer än pant-&lt;br&gt;brevets belopp jämte tillägg&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § sjölagen. Un-&lt;br&gt;derstiger fordringen pantbrevets&lt;br&gt;belopp, upptas återstoden som&lt;br&gt;ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 37 § lagen (1914:45) om kommission skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar gods, som inköpts för kom-&lt;br&gt;mittentens räkning, försänt till&lt;br&gt;honom, och försättes han i kon-&lt;br&gt;kurs, eller får han till stånd&lt;br&gt;offentlig ackordsförhandling utan&lt;br&gt;konkurs, eller finnes han eljest&lt;br&gt;vara på sådant obestånd, att det&lt;br&gt;måste antagas, att fordran, var-&lt;br&gt;för kommissionären skulle haft&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i godset, om det funnits&lt;br&gt;hos honom, icke kommer att&lt;br&gt;rätteligen gäldas, skall vad i 39&lt;br&gt;och 41 §§ lagen om köp och&lt;br&gt;byte av lös egendom samt 166 §&lt;br&gt;sjölagen är stadgat om säljares&lt;br&gt;rätt att hindra godsets utgivande&lt;br&gt;eller i visst fall kräva det åter&lt;br&gt;från köparens borgenärer äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning. Har&lt;br&gt;kommissionären gjort bruk av&lt;br&gt;den rätt, äge han göra sin pant-&lt;br&gt;rätt i godset gällande såsom här&lt;br&gt;ovan i 33 och 34 §§ sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är gods, som inköpts för kom-&lt;br&gt;mittentens räkning, försänt till&lt;br&gt;honom, och försättes han i kon-&lt;br&gt;kurs, eller får han till stånd&lt;br&gt;offentlig ackordsförhandling utan&lt;br&gt;konkurs, eller finnes han eljest&lt;br&gt;vara på sådant obestånd, att det&lt;br&gt;måste antagas, att fordran, var-&lt;br&gt;för kommissionären skulle haft&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;panträtt i godset, om det funnits&lt;br&gt;hos honom, icke kommer att&lt;br&gt;rätteligen gäldas, skall vad i 39&lt;br&gt;och 41 §§ lagen om köp och&lt;br&gt;byte av lös egendom samt 13&lt;br&gt;kap. 57 § sjölagen (1994:000) är&lt;br&gt;stadgat om säljares rätt att hindra&lt;br&gt;godsets utgivande eller i visst&lt;br&gt;fall kräva det åter från köparens&lt;br&gt;borgenärer äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Harkommissionären&lt;br&gt;gjort bruk av den rätt, äge han&lt;br&gt;göra sin panträtt i godset gällan-&lt;br&gt;de såsom här ovan i 33 och&lt;br&gt;34 §§ sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag samma vare, där försäljningskommissionär sänt gods, som han&lt;br&gt;haft till försäljning, tillbaka till kommittenten, och denne försättes i&lt;br&gt;konkurs eller får till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs&lt;br&gt;eller eljest finnes vara på sådant obestånd, som i första stycket sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1921:237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 61 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ersättningsskyldighet,&lt;br&gt;som kan komma att åligga för-&lt;br&gt;säkringshavaren gent emot tredje&lt;br&gt;man, vare försäkringsgivaren&lt;br&gt;ansvarig i det fall, att fartyg eller&lt;br&gt;frakt häftar för ersättning för&lt;br&gt;skada, som uppkommit genom&lt;br&gt;fartygs sammanstötning eller&lt;br&gt;genom händelse, som enligt&lt;br&gt;223 a § sjölagen skall anses lika&lt;br&gt;med sådan sammanstötning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger underförsäkring skal&lt;br&gt;å ersättning som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ersättningsskyldighet,&lt;br&gt;som kan komma att åligga för-&lt;br&gt;säkringshavaren gent emot tredje&lt;br&gt;man, vare försäkringsgivaren&lt;br&gt;ansvarig i det fall, att fartyg eller&lt;br&gt;frakt häftar för ersättning för&lt;br&gt;skada, som uppkommit genom&lt;br&gt;fartygs sammanstötning eller&lt;br&gt;genom händelse, som enligt 8&lt;br&gt;kap. 3 § sjölagen (1994:000)&lt;br&gt;skall anses lika med sådan sam-&lt;br&gt;manstötning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad i 40 § stadgas äga tillämpning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1936:83 ) angående vissa&lt;br&gt;utfästelser om gåva&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1936:83) angående vissa ut-&lt;br&gt;fästelser om gåva skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller&lt;br&gt;annorledes gåva utfäst i pen-&lt;br&gt;ningar eller lösören, gälle den ej&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;det som utfäst är kommit i gåvo-&lt;br&gt;tagarens besittning. I fråga om&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge gäller i&lt;br&gt;stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;inskrivning för förvärvet sökts&lt;br&gt;enligt vad som stadgas därom i&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1). Har&lt;br&gt;genom ett skuldebrev eller på&lt;br&gt;annat sätt en gåva utfästs i en&lt;br&gt;rättighet som registreras enligt&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827) eller&lt;br&gt;lagen (1991:195) om penning-&lt;br&gt;marknadskonton, fullbordas&lt;br&gt;gåvan genom att rättigheten&lt;br&gt;registreras för gåvotagaren enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i de lagarna&lt;br&gt;eller, om rättigheten förvaltas&lt;br&gt;enligt 8 kap. aktiekontolagen&lt;br&gt;eller 3 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om penningmarknadskon-&lt;br&gt;ton, genom att förvaltaren under-&lt;br&gt;rättas om utfästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är genom skuldebrev eller&lt;br&gt;annorledes gåva utfäst i pen-&lt;br&gt;ningar eller lösören, gälle den ej&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;det som utfäst är kommit i gåvo-&lt;br&gt;tagarens besittning. I fråga om&lt;br&gt;skepp eller skeppsbygge gäller i&lt;br&gt;stället att gåva ej är att anse&lt;br&gt;såsom fullbordad, med mindre&lt;br&gt;inskrivning för förvärvet sökts&lt;br&gt;enligt vad som stadgas därom z&lt;br&gt;sjölagen (1994:000). Har genom&lt;br&gt;ett skuldebrev eller på annat sätt&lt;br&gt;en gåva utfästs i en rättighet som&lt;br&gt;registreras enligt aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) eller lagen&lt;br&gt;(1991:195) om penningmark-&lt;br&gt;nadskonton, fullbordas gåvan ge-&lt;br&gt;nom att rättigheten registreras&lt;br&gt;för gåvotagaren enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i de lagarna eller, om&lt;br&gt;rättigheten förvaltas enligt 8 kap.&lt;br&gt;aktiekontolagen eller 3 kap. 1 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om penning-&lt;br&gt;marknadskonton, genom att&lt;br&gt;förvaltaren underrättas om ut-&lt;br&gt;fästelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:200&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om fraktfart med svenska fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1940:176) med vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om fraktfart med svenska fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om registreringspliktiga svenska fartyg får regeringen, i den&lt;br&gt;mån det prövas erforderligt, förordna, att resa med sådant fartyg må&lt;br&gt;företagas allenast med tillstånd av regeringen eller den regeringen&lt;br&gt;därtill bemyndigat och under iakttagande av de villkor, som må hava&lt;br&gt;uppställts för tillståndet. Vad nu sagts skall dock ej äga tillämpning&lt;br&gt;å fartyg, för vilket gällande passagerarfartygscertifikat är utfärdat och&lt;br&gt;vars bruttodräktighet understiger 350.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fortskaffande av proviant eller andra förnödenheter för fartyget,&lt;br&gt;förnödenheter, tillhöriga passagerare eller å fartyget anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer, eller gods som bärgats&lt;br&gt;uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av förordnande,&lt;br&gt;varom i första stycket sägs, skola&lt;br&gt;i sjölagen givna föreskrifter, som&lt;br&gt;avse befogenhet för befälhavaren&lt;br&gt;att sälja av redarens gods eller&lt;br&gt;för befälhavaren eller bortfrak-&lt;br&gt;taren att sälja av lasten eller&lt;br&gt;vilka röra lossning av gods an-&lt;br&gt;norstädes än i bestämmelseorten,&lt;br&gt;äga tillämpning, ändå att därige-&lt;br&gt;nom gods skiljes från fartyget å&lt;br&gt;annan ort än som vid lämnande&lt;br&gt;av tillstånd till resan bestämts;&lt;br&gt;dock må ifall, som avses i 133 §&lt;br&gt;sjölagen, lossning av gods icke&lt;br&gt;utan medgivande av regeringen&lt;br&gt;eller den regeringen därtill&lt;br&gt;bemyndigat äga rum annorstädes&lt;br&gt;än i lastningshamnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombord å fartyget må villkor icke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots förordnande enligtförsta&lt;br&gt;stycket, skall i sjölagen&lt;br&gt;(1994:000) givna föreskrifter,&lt;br&gt;som avser befogenhet för en&lt;br&gt;befälhavare att sälja av redarens&lt;br&gt;gods eller för en befälhavare,&lt;br&gt;transportör eller bortfraktare att&lt;br&gt;sälja av lasten eller som rör&lt;br&gt;lossning av gods på annan plats&lt;br&gt;än på bestämmelseorten,&lt;br&gt;tillämpas även om därigenom&lt;br&gt;gods skiljs från fartyget på&lt;br&gt;annan ort än som vid lämnande&lt;br&gt;av tillstånd till resan bestämts;&lt;br&gt;dock får i fall, som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 11 § tredje stycket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 34 § sjölagen, lossning&lt;br&gt;av gods inte ske på annan plats&lt;br&gt;än i lastningshamnen utan&lt;br&gt;medgivande av regeringen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1982:261&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;av den som regeringen därtill&lt;br&gt;bemyndigat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bärgar ett luftfartyg&lt;br&gt;som har förolyckats eller be-&lt;br&gt;finner sig i nöd och alla som&lt;br&gt;medverkar vid bärgningen har&lt;br&gt;rätt till bärgarlön. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid bärgning av gods om-&lt;br&gt;bord på ett sådant fartyg eller av&lt;br&gt;något som hör till fartyget eller&lt;br&gt;godset. I fråga om bärgarlönen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 225-&lt;br&gt;227 §§ sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;br&gt;Den som i en sådan nödsituation&lt;br&gt;räddar människor från fartyget&lt;br&gt;eller medverkar vid deras rädd-&lt;br&gt;ning har också rätt till en del av&lt;br&gt;bärgarlönen. De särskilda kost-&lt;br&gt;nader som någon i övrigt har&lt;br&gt;haft för bevarandet av ett luft-&lt;br&gt;fartyg eller av gods skall också&lt;br&gt;ersättas, om kostnaderna har&lt;br&gt;varit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gods eller något som hör ti&lt;br&gt;svarar ägaren inte personligen uta&lt;br&gt;eller bevarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bärgar ett luftfartyg&lt;br&gt;som har förolyckats eller be-&lt;br&gt;finner sig i nöd och alla som&lt;br&gt;medverkar vid bärgningen har&lt;br&gt;rätt till bärgarlön. Detsamma&lt;br&gt;gäller vid bärgning av gods om-&lt;br&gt;bord på ett sådant fartyg eller av&lt;br&gt;något som hör till fartyget eller&lt;br&gt;godset. I fråga om bärgarlönen&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;16 kap. 2-4 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Den som i en sådan&lt;br&gt;nödsituation räddar människor&lt;br&gt;från fartyget eller medverkar vid&lt;br&gt;deras räddning har också rätt till&lt;br&gt;en del av bärgarlönen. De&lt;br&gt;särskilda kostnader som någon i&lt;br&gt;övrigt har haft för bevarandet av&lt;br&gt;ett luftfartyg eller av gods skall&lt;br&gt;också ersättas, om kostnaderna&lt;br&gt;har varit nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gods har bärgats eller bevarats,&lt;br&gt;endast med det som har bärgats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som deltar i en bärgning trots ett uttryckligt och befogat förbud&lt;br&gt;av fartygets befälhavare, ägare eller innehavare har inte rätt till&lt;br&gt;bärgarlön. Detsamma gäller i fråga om ersättning för kostnader för&lt;br&gt;bevarande av fartyg och gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1986:166&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel, vilka&lt;br&gt;påträffas hos den som brutit mot&lt;br&gt;4 § eller 4 a § lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott,&lt;br&gt;30 § järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157), 13 kap. 1 § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller 325 §&lt;br&gt;eller 325 a § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1) skall förklaras förverkade,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alkoholhaltiga drycker eller&lt;br&gt;andra berusningsmedel, vilka&lt;br&gt;påträffas hos den som brutit mot&lt;br&gt;4 § eller 4 a § lagen (1951:649)&lt;br&gt;om straff för vissa trafikbrott,&lt;br&gt;30 § järnvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157), 13 kap. 1 § luft-&lt;br&gt;fartslagen (1957:297) eller&lt;br&gt;20 kap. 4 § eller 5 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000) skall förklaras för-&lt;br&gt;verkade, om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel på-&lt;br&gt;träffas hos den som medföljt vid tillfället, om berusningsmedlen kan&lt;br&gt;antas ha varit avsedda även för den som begått gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin&lt;br&gt;eller starköl vid en offentlig tillställning, skall dessa också förklaras&lt;br&gt;förverkade, om det inte finns särskilda skäl mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:667&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § sjöarbetstidslagen (1970:105) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver skeppstjänst under den ordinarie arbetstid som är medgiven&lt;br&gt;enligt 4-9 §§ eller den längre ordinarie arbetstid som är överenskom-&lt;br&gt;men i kollektivavtal, vilket tillkommit i den ordning som anges i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket, får skeppstjänst på övertid åläggas sjöman under högst&lt;br&gt;13 timmar i veckan och, om så medges i sådant kollektivavtal, ytter-&lt;br&gt;ligare högst 5 timmar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertidsarbete bör ej förekomma regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den i första stycket före-&lt;br&gt;skrivna begränsningen undanta-&lt;br&gt;ges skeppstjänst på övertid som&lt;br&gt;är nödvändig för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att avvärja hotande fara för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att lämna hjälp enligt 62 §&lt;br&gt;andra stycket, 222 eller 223 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att deltaga i sådan övning&lt;br&gt;med säkerhetsanordningar som&lt;br&gt;skall företagas enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nödvändig vakttjänst i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) åtgärd som påkallas av myn-&lt;br&gt;dighet i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) åtgärd som föranledes av att&lt;br&gt;besättningen blivit minskad&lt;br&gt;under resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) annan åtgärd som ej kan tåla&lt;br&gt;uppskov och som ej kunnat pla-&lt;br&gt;neras att utföras på annan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den i första stycket före-&lt;br&gt;skrivna begränsningen undanta-&lt;br&gt;ges skeppstjänst på övertid som&lt;br&gt;är nödvändig för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att avvärja hotande fara för&lt;br&gt;fartyg, liv eller gods,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att lämna hjälp enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra stycket och 8 kap. 3&lt;br&gt;eller 4 § sjölagen (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att deltaga i sådan övning&lt;br&gt;med säkerhetsanordningar som&lt;br&gt;skall företagas enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) nödvändig vakttjänst i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) åtgärd som påkallas av myn-&lt;br&gt;dighet i hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) åtgärd som föranledes av att&lt;br&gt;besättningen blivit minskad&lt;br&gt;under resan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) annan åtgärd som ej kan tåla&lt;br&gt;uppskov och som ej kunnat pla-&lt;br&gt;neras att utföras på annan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § förmånsrättslagen (1970:979) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har&lt;br&gt;dock företräde framför förmåns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har&lt;br&gt;dock företräde framför förmåns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt enligt 4 § 2 på grund av&lt;br&gt;annan retentionsrätt än som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt enligt 4 § 2 på grund av&lt;br&gt;annan retentionsrätt än som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 247 § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 3 kap. 39 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som be-&lt;br&gt;slutet om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av annan inteckning, vilken har sökts samma inskriv-&lt;br&gt;ningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen har&lt;br&gt;tagits upp eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma&lt;br&gt;egendom, om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap.&lt;br&gt;13 § utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger&lt;br&gt;lika rätt. Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med&lt;br&gt;samma slag av förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf föreskrives om förmånsrätt på grund av ut-&lt;br&gt;mätning tillämpas även i fråga om förmånsrätt på grund av betal-&lt;br&gt;ningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1981:806&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sjömanslagen (1973:282)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 18 och 52 §§ sjömanslagen (1973:282)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetstagare, som är anställd för fartygsarbete på&lt;br&gt;svenskt fartyg och som under den tid han tjänstgör ombord har&lt;br&gt;befattning på fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetstagare, som utför fartygsarbete på svenskt fartyg&lt;br&gt;men ej har befattning ombord, äger 24, 26, 27, 36 §§, 37 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 41 §, 42 § första och andra styckena, 44, 45 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § första stycket, 48, 51,53-55,&lt;br&gt;stycket och 74-76 §§ motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angivna bestäm-&lt;br&gt;melser gäller även den som med-&lt;br&gt;tages ombord på svenskt fartyg&lt;br&gt;enligt 346 § sjölagen&lt;br&gt;(1891 nr 35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59, 60, 65, 67-70 §§, 72 § andra&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket angivna bestäm-&lt;br&gt;melser gäller även den som tas&lt;br&gt;med ombord på svenskt fartyg&lt;br&gt;enligt 22 kap. 2 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befälhavaren får skilja sjöman från hans befattning på fartyget, om&lt;br&gt;sjömannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är oduglig för befattningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ej infinner sig ombord i rätt tid och fartyget skall avgå eller&lt;br&gt;annan måste antagas i hans ställe,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gör sig skyldig till svårare tjänsteförseelse, såsom upprepad&lt;br&gt;vägran att åtlyda förmans order, våld mot överordnad eller misshan-&lt;br&gt;del av andra ombordvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i tjänsten vid upprepade tillfällen uppträder påverkad av alkohol-&lt;br&gt;haltiga drycker eller annat berusningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gör sig skyldig till stöld eller annat svårare brott, döljer obehörig&lt;br&gt;person ombord under omständigheter, som kan utsätta fartyget för&lt;br&gt;äventyr, eller ombord döljer gods, som är tullpliktigt eller förbjudet&lt;br&gt;till utförsel på avgångsorten eller införsel på bestämmelseorten, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. drar tvist om anställningsför- 6. drar tvist om anställningsför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandet inför utländsk myndig- hållandet inför utländsk myndig-&lt;br&gt;het. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;het i strid med bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om undersökning av fartygsnämnd i de fall där sådan skall finnas&lt;br&gt;gäller 22 eller 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om befälhavares ansvarighet Om befälhavares ansvarighet&lt;br&gt;för skada finns bestämmelser i för skada finns bestämmelser i&lt;br&gt;sjölagen (1891 nr 35 s. 1). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annan sjömans ansvarighet för skada, som han vållar i&lt;br&gt;tjänsten, gäller bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om&lt;br&gt;arbetstagares skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet&lt;br&gt;för oljeskada till sjöss&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 18 och 22 §§ lagen (1973:1198) om&lt;br&gt;ansvarighet för oljeskada till sjöss skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket före-&lt;br&gt;ligger endast om ägaren, dennes&lt;br&gt;försäkringsgivare eller annan på&lt;br&gt;ägarens vägnar enligt denna lag&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;enligt 5 § första stycket före-&lt;br&gt;ligger endast om ägaren, dennes&lt;br&gt;försäkringsgivare eller annan på&lt;br&gt;ägarens vägnar enligt denna lag&lt;br&gt;eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en annan konventionsstats lag&lt;br&gt;upprättar en begränsningsfond&lt;br&gt;uppgående till det ansvarighets-&lt;br&gt;belopp som gäller för ägaren och&lt;br&gt;det tilläggsbelopp som fastställs&lt;br&gt;enligt 12 kap. 4 § andra stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighetsbeloppetomräknas&lt;br&gt;till svenskt mynt med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i 22 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en annan konventionsstats lag&lt;br&gt;upprättar en begränsningsfond&lt;br&gt;uppgående till det ansvarighets-&lt;br&gt;belopp som gäller för ägaren och&lt;br&gt;det tilläggsbelopp som fastställs&lt;br&gt;enligt 353 § andra stycket sjöla-&lt;br&gt;gen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarighetsbeloppetomräknas&lt;br&gt;till svenskt mynt med tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i 369 § andra&lt;br&gt;stycket sjölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningsfond skall här i landet upprättas hos den domstol där&lt;br&gt;talan om ersättning har väckts enligt 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när&lt;br&gt;begränsningsfond enligt denna&lt;br&gt;lag upprättas och om förlust i&lt;br&gt;vissa fall av möjligheten att&lt;br&gt;erhålla ersättning för fordran&lt;br&gt;som kan åberopas mot fonden&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 352-&lt;br&gt;364 §§ sjölagen ha motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Betalning eller&lt;br&gt;säkerhet som avses i 353 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet när&lt;br&gt;begränsningsfond enligt denna&lt;br&gt;lag upprättas och om förlust i&lt;br&gt;vissa fall av möjligheten att&lt;br&gt;erhålla ersättning för fordran&lt;br&gt;som kan åberopas mot fonden&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 12 kap.&lt;br&gt;3-15 §§ sjölagen ha motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. Betalning eller&lt;br&gt;säkerhet som avses i 12 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1983:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket får dock krävas&lt;br&gt;också i fråga om ränta för tiden&lt;br&gt;till dess fonden upprättas. Vad&lt;br&gt;som sägs i 353 § fjärde stycket&lt;br&gt;om verkan som avses i 241 §&lt;br&gt;sjölagen skall i stället gälla&lt;br&gt;verkan som avses i 9 § föreva-&lt;br&gt;rande lag. Följs inte föreläggan-&lt;br&gt;de enligt 353 § fjärde stycket,&lt;br&gt;skall i förordnande som där sägs&lt;br&gt;tillkännages att rätt till ansvars-&lt;br&gt;begränsning inte längre före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket får dock krävas&lt;br&gt;också i fråga om ränta för tiden&lt;br&gt;till dess fonden upprättas. Vad&lt;br&gt;som sägs i 12 kap. 4 § fjärde&lt;br&gt;stycket om verkan som avses i&lt;br&gt;9 kap. 8 § sjölagen skall i stället&lt;br&gt;gälla verkan som avses i 9 §&lt;br&gt;förevarande lag. Följs inte före-&lt;br&gt;läggande enligt 12 kap. 4 §&lt;br&gt;fjärde stycket, skall i förord-&lt;br&gt;nande som där sägs tillkännages&lt;br&gt;att rätt till ansvarsbegränsning&lt;br&gt;inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning för oljeskada, som enligt 17 § får tas upp i&lt;br&gt;Sverige, väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där&lt;br&gt;skadan uppkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har talan om ersättning för skada som uppkommit på grund av&lt;br&gt;samma olycka väckts vid flera domstolar, skall regeringen förordna&lt;br&gt;en av dessa domstolar att handlägga samtliga mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en begränsningsfond upp-&lt;br&gt;rättats här i landet enligt 6 §,&lt;br&gt;prövar den domstol, vid vilken&lt;br&gt;fonden har upprättats, frågor om&lt;br&gt;ansvarighetsbeloppets fördelning&lt;br&gt;mellan de ersättningsberättigade.&lt;br&gt;Denna prövning skall göras i be-&lt;br&gt;gränsningsmål som avses i&lt;br&gt;15 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en begränsningsfond upp-&lt;br&gt;rättats här i landet enligt 6 §,&lt;br&gt;prövar den domstol, vid vilken&lt;br&gt;fonden har upprättats, frågor om&lt;br&gt;ansvarighetsbeloppets fördelning&lt;br&gt;mellan de ersättningsberättigade.&lt;br&gt;Denna prövning skall göras i be-&lt;br&gt;gränsningsmål som avses i&lt;br&gt;12 kap. sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller inte i fråga om oljeskada orsakad av örlogsfartyg&lt;br&gt;eller annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en&lt;br&gt;stat och används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift.&lt;br&gt;Har ett sådant fartyg orsakat oljeskada genom förorening i Sverige&lt;br&gt;eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:700&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begränsa sådan skada i Sverige, skall dock bestämmelserna i 1 §, 2 §&lt;br&gt;tredje stycket, 3-5, 10 och 18 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett fartyg som vid tiden för&lt;br&gt;olyckan inte befordrade olja som&lt;br&gt;bulklast orsakat oljeskada genom&lt;br&gt;förorening i Sverige eller har&lt;br&gt;förebyggande åtgärder vidtagits&lt;br&gt;för att förhindra eller begränsa&lt;br&gt;sådan skada i Sverige, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 §, 2 § tredje&lt;br&gt;och femte styckena, 3, 10 och&lt;br&gt;18 §§. I fråga om ägarens rätt att&lt;br&gt;begränsa sin ansvarighet gäller i&lt;br&gt;sådant fall bestämmelserna i&lt;br&gt;10 kap. sjölagen (1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett fartyg som vid tiden för&lt;br&gt;olyckan inte befordrade olja som&lt;br&gt;bulklast orsakat oljeskada genom&lt;br&gt;förorening i Sverige eller har&lt;br&gt;förebyggande åtgärder vidtagits&lt;br&gt;för att förhindra eller begränsa&lt;br&gt;sådan skada i Sverige, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 §, 2 § tredje&lt;br&gt;och femte styckena, 3, 10 och&lt;br&gt;18 §§. I fråga om ägarens rätt att&lt;br&gt;begränsa sin ansvarighet gäller i&lt;br&gt;sådant fall bestämmelserna i&lt;br&gt;9 kap. sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av&lt;br&gt;båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1979:377) om registre-&lt;br&gt;ring av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering enligt denna lag&lt;br&gt;sker i det båtregister som avses i&lt;br&gt;2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering enligt denna lag&lt;br&gt;sker i det båtregister som avses i&lt;br&gt;1 kap. 2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Båtregisterärenden är ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. registrering eller avregistrering av båt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anteckning av båtförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan införing i båtregistret, som sker på grund av föreskrift i&lt;br&gt;lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i båtregistret sker&lt;br&gt;under igenkänningssignal som&lt;br&gt;avses i 8 § sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i båtregistret sker&lt;br&gt;under igenkänningssignal som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 8 § sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1987:774&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 § lagen (1980:424) om åtgärder&lt;br&gt;mot vattenförorening från fartyg skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar for brott som&lt;br&gt;avses i denna lag eller om ersätt-&lt;br&gt;ning för åtgärder som verkställts&lt;br&gt;enligt 7 kap. 9 § handläggs av&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig domstol&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken eller&lt;br&gt;enligt 336-338 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar för brott som&lt;br&gt;avses i denna lag eller om ersätt-&lt;br&gt;ning för åtgärder som verkställts&lt;br&gt;enligt 7 kap. 9 § handläggs av&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig domstol&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken eller&lt;br&gt;enligt 21 kap.l, 2 och 5 §§&lt;br&gt;sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1985:217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som&lt;br&gt;omfattar egendom i annat nordiskt land&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1981:6) om konkurs som&lt;br&gt;omfattar egendom i annat nordiskt land skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida särskild förmånsrätt äger rum i egendom som vid&lt;br&gt;tiden för konkursbeslutet fanns i ett annat nordiskt land samt fråga&lt;br&gt;om företrädet mellan flera särskilda förmånsrätter i sådan egendom&lt;br&gt;avgörs enligt det landets lag. Särskild förmånsrätt har företräde&lt;br&gt;framför allmän förmånsrätt när det gäller angiven egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmånsrätt i fartyg&lt;br&gt;och fartyg under byggnad gäller&lt;br&gt;utan hinder av första stycket&lt;br&gt;259, 260 och 280 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1). Detsamma gäller&lt;br&gt;beträffande annan verkan i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förmånsrätt i fartyg&lt;br&gt;och fartyg under byggnad gäller&lt;br&gt;utan hinder av första stycket&lt;br&gt;3 kap. 21, 51 och 52 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Detsamma gäller&lt;br&gt;beträffande annan verkan i för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande till tredje man. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hållande till tredje man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida förmånsrätt äger rum för skatt eller avgift som&lt;br&gt;pålagts i ett annat nordiskt land bedöms enligt det landets lag. Allmän&lt;br&gt;förmånsrätt som sålunda skall gälla omfattar inte annan egendom än&lt;br&gt;den som vid tiden för konkursbeslutet fanns i det andra landet. Ur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna egendom får inte med den allmänna förmånsrätten tas ut mer&lt;br&gt;än vad som återstår sedan från värdet av egendomen har frånräknats&lt;br&gt;en andel av summan av fordringarna mot konkursboet och konkurs-&lt;br&gt;fordringar med annan allmän förmånsrätt än den som följer med skatt&lt;br&gt;eller avgift. Den andel som skall frånräknas bestäms så, att den&lt;br&gt;motsvarar förhållandet mellan egendomen i det andra landet och all&lt;br&gt;den egendom som ingår i konkursboet. Skall finsk lag tillämpas enligt&lt;br&gt;första meningen i detta stycke, gäller, utan hinder av första stycket&lt;br&gt;andra meningen, vad som i finsk lag föreskrivs om företrädet mellan&lt;br&gt;allmän förmånsrätt för skatt och särskild förmånsrätt för annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i mönstringslagen (1983:929)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 30 § mönstringslagen (1983:929) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar för brott enligt&lt;br&gt;denna lag skall 336 och 338 §§&lt;br&gt;sjölagen (1891: 35 s. 1) tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om ansvar för brott enligt&lt;br&gt;denna lag skall 21 kap. 1 och&lt;br&gt;5 §§ sjölagen (1994:000) till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1015) med anledning&lt;br&gt;av Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974&lt;br&gt;om en uppförandekod för linjekonferenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1983:1015) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974 om en uppföran-&lt;br&gt;dekod för linjekonferenser skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 7 § prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig enligt&lt;br&gt;336-337 sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1). Finns inte behörig sjö-&lt;br&gt;rättsdomstol, får talan väckas vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål enligt 7 § prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som är behörig enligt&lt;br&gt;21 kap. 1 och 2 §§ sjölagen&lt;br&gt;(1994:000). Finns inte behörig&lt;br&gt;sjörättsdomstol, får talan väckas&lt;br&gt;vid Stockholms tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten är beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;avses i denna lag också den i 2 §&lt;br&gt;sjölagen (1891:35 s. 1) angivna&lt;br&gt;registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;avses i denna lag också den i&lt;br&gt;1 kap. 2 § sjölagen (1994:000)&lt;br&gt;angivna registermyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av&lt;br&gt;fartyg i allmän hamn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1986:371) om flyttning av&lt;br&gt;fartyg i allmän hamn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartyg som är in-&lt;br&gt;förda i skepps- eller båtregistret&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1) eller i motsva-&lt;br&gt;rande utländskt register skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag den&lt;br&gt;som är antecknad i registret&lt;br&gt;anses som ägare. Har ett förvärv&lt;br&gt;av skepp skrivits in i skepps-&lt;br&gt;registret med stöd av 14 § tredje&lt;br&gt;stycket första meningen sjölagen,&lt;br&gt;anses förvärvaren som ägare.&lt;br&gt;Vad som sägs om ett fartygs&lt;br&gt;ägare gäller i övrigt innehavaren&lt;br&gt;i fråga om fartyg som innehas på&lt;br&gt;grund av förvärv med förbehåll&lt;br&gt;om återtaganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fartyg som är in-&lt;br&gt;förda i skepps- eller båtregistret&lt;br&gt;enligt 1 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;sjölagen (1994:000) eller i mot-&lt;br&gt;svarande utländskt register skall&lt;br&gt;vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;den som är antecknad i registret&lt;br&gt;anses som ägare. Har ett förvärv&lt;br&gt;av skepp skrivits in i skepps-&lt;br&gt;registret med stöd av 2 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket första meningen&lt;br&gt;sjölagen, anses förvärvaren som&lt;br&gt;ägare. Vad som sägs om ett&lt;br&gt;fartygs ägare gäller i övrigt&lt;br&gt;innehavaren i fråga om fartyg&lt;br&gt;som innehas på grund av förvärv&lt;br&gt;med förbehåll om återtagande-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1656&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 5 och 7 §§ samt 13 kap. 5 §&lt;br&gt;fartygssäkerhetslagen (1988:49) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt denna lag, om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken eller sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar och förver-&lt;br&gt;kande enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen hand-&lt;br&gt;läggs av domstol som är behörig&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 336 och&lt;br&gt;338 §§ sjölagen (1891:35 s.l).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhava-&lt;br&gt;rens skyldighet att anmäla vissa&lt;br&gt;händelser ombord till sjöfarts-&lt;br&gt;verket finns i sjölagen (1891:35&lt;br&gt;s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får dömas till ansvar&lt;br&gt;enligt denna lag, om gärningen&lt;br&gt;är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken eller sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om ansvar och förver-&lt;br&gt;kande enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av lagen hand-&lt;br&gt;läggs av domstol som är behörig&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 21 kap.&lt;br&gt;1 och 5 §§ sjölagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om befälhava-&lt;br&gt;rens skyldighet att anmäla vissa&lt;br&gt;händelser ombord till sjöfarts-&lt;br&gt;verket finns z sjölagen&lt;br&gt;(1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva skyldighet för redare och befälhavare att anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inträffade olycksfall eller olyckstillbud eller sjukdomsfall utöver&lt;br&gt;vad som anges i sjölagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppkomna skador eller vidtagna åtgärder som har betydelse för&lt;br&gt;ett fartygs sjövärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1992:1672) om paketresor&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1), luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), järnvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) eller lagen&lt;br&gt;(1985:193) om internationell&lt;br&gt;järnvägstrafik ersätts enligt de&lt;br&gt;lagarna i stället för enligt denna&lt;br&gt;lag. Arrangören är dock alltid&lt;br&gt;skyldig att ersätta resenären för&lt;br&gt;vad denne har rätt att fordra en-&lt;br&gt;ligt de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skador som omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i sjölagen&lt;br&gt;(1994:000), luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297), jämvägstrafiklagen&lt;br&gt;(1985:192) eller lagen&lt;br&gt;(1985:193) om internationell&lt;br&gt;järnvägstrafik ersätts enligt de&lt;br&gt;lagarna i stället för enligt denna&lt;br&gt;lag. Arrangören är dock alltid&lt;br&gt;skyldig att ersätta resenären för&lt;br&gt;vad denne har rätt att fordra en-&lt;br&gt;ligt de nämnda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;LAGRÅDET&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å.&lt;br&gt;Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 11 november 1993 (justitiedepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjölag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1936:83) angående vissa ut-&lt;br&gt;fästelser om gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1940:176) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser om fraktfart med svenska fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av&lt;br&gt;alkoholhaltiga drycker m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i sjömanslagen (1973:282),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet&lt;br&gt;för oljeskada till sjöss,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering&lt;br&gt;av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1981:6) om konkurs som om-&lt;br&gt;fattar egendom i annat nordiskt land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i mönstringslagen (1983:929),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1983:1015) med anledning av&lt;br&gt;Sveriges tillträde till konventionen den 6 april 1974&lt;br&gt;om en uppförandekod för linjekonferenser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av&lt;br&gt;fartyg i allmän hamn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1992:1672) om paketresor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsrådet Per&lt;br&gt;Kjellström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya sjölagen innebär av åtskilliga skäl en angelägen&lt;br&gt;reform. Redan det förhållandet att det i grunden är fråga om en&lt;br&gt;lagstiftning som härrör från förra seklet talar med styrka för behovet&lt;br&gt;av en genomgripande översyn. Av väsentlig betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget är vidare senare tiders omfattande förändringar av&lt;br&gt;sjöfartens förutsättningar och verksamhetsformer samt den därav&lt;br&gt;betingade utvecklingen i fråga om tillämpade avtalsbestämmelser och&lt;br&gt;därtill anknuten rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de delar där det remitterade förslaget innebär några mer betydande&lt;br&gt;nyheter i förhållande till gällande rätt har det förberedande&lt;br&gt;utredningsarbetet, enligt tradition och av sakligt mycket goda skäl,&lt;br&gt;skett i nära samarbete med Danmark, Finland och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i de strävanden som uppenbarligen präglat&lt;br&gt;nämnda samarbete, nämligen att åstadkomma en så likartad&lt;br&gt;lagstiftning som möjligt, kan till en början konstateras att resultatet,&lt;br&gt;med avseende på tillämpad lagstiftningsteknik, inte i alla delar blivit&lt;br&gt;det förväntade. Den i det remitterade förslaget, enligt hos oss fast&lt;br&gt;praxis, gjorda uppdelningen av lagtexten i skilda kapitel med inom&lt;br&gt;vart och ett av dessa löpande paragrafnummer - en uppdelning som&lt;br&gt;i varje fall inte avses bli genomförd i den danska lagtexten -innebär&lt;br&gt;således att det hittillsvarande direkta systematiska sambandet mellan&lt;br&gt;berörda nordiska lagar försvagats. Detta förhållande torde emellertid&lt;br&gt;inte medföra några mer beaktansvärda nackdelar från praktisk&lt;br&gt;synpunkt. Möjligheterna att vid en jämförelse snabbt kunna &amp;quot;hitta&lt;br&gt;rätt&amp;quot; bör ändå vara säkerställda genom bestämmelsernas gemensamma&lt;br&gt;inbördes ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer allmän iakttagelse vid granskningen av det remitterade&lt;br&gt;förslaget är att det av skilda skäl framstår som påtagligt heterogent.&lt;br&gt;En orsak härtill är redan den blandning av civilrättsliga,&lt;br&gt;offentligrättsliga och straffrättsliga regleringar som förslaget&lt;br&gt;innehåller. Till detta kommer sedan mycket påtagliga inbördes&lt;br&gt;skillnader mellan såväl delar av lagen som enskilda bestämmelser. I&lt;br&gt;allmänhet har sådana olikheter sin grund i de skilda tider vid vilka nu&lt;br&gt;gällande bestämmelser tillkommit eller reviderats. Olikheterna&lt;br&gt;framträder såväl genom bestämmelsernas uppbyggnad som av ett&lt;br&gt;mycket varierat språkbruk. Med avseende på bestämmelsernas sakliga&lt;br&gt;innehåll förekommer således i vissa kapitel, enligt numera tillämpad&lt;br&gt;lagstiftningsteknik, mer allmänt avfattade bestämmelser samtidigt som&lt;br&gt;andra kapitel delvis består av ytterst noggranna och detaljerade före-&lt;br&gt;skrifter av den karaktär som numera återfinns i tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter eller i myndigheters anvisningar. Även det nordiska&lt;br&gt;samarbetet synes ha inverkat på så sätt att strävandena efter en&lt;br&gt;enhetlig lagtext ibland kan ha lett till formuleringar som kanske inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars valts. Beträffande språkdräkten är vidare uppenbart, att även&lt;br&gt;om förslaget formellt kommer att resultera i en helt ny lag, den i&lt;br&gt;detta hänseende blir en provkarta över det senaste seklets skiftande&lt;br&gt;lagstiftningsspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyss anförda skall inte uppfattas som några mer vägande&lt;br&gt;invändningar mot det remitterade förslaget. Lagrådet har således&lt;br&gt;förståelse för att det med hänsyn till utbildad praxis kan vara en&lt;br&gt;fördel att, i avvaktan på resultatet av ytterligare reformarbeten,&lt;br&gt;behålla stora delar av gällande lagstiftning så pass oförändrade som&lt;br&gt;möjligt. Att även rätt försiktiga språkliga justeringar av en lagtext&lt;br&gt;ibland kan föranleda tillämpningssvårigheter, eller i värsta fall&lt;br&gt;innebära en inte avsedd saklig ändring, finns för övrigt exempel på&lt;br&gt;i det remitterade förslaget. Som ett mer generellt exempel på sådana&lt;br&gt;ändringar kan redan här nämnas att det på åtskilliga ställen i förslaget&lt;br&gt;sägs att vissa andra angivna paragrafer &amp;quot;tillämpas&amp;quot; eller &amp;quot;gäller&amp;quot;. Inte&lt;br&gt;sällan har då dessa paragrafer ett innehåll eller en terminologi som&lt;br&gt;gör att det för den rätta förståelsen av hänvisningen framstår som&lt;br&gt;ofrånkomligt att ange, att ifrågavarande bestämmelser &amp;quot;har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning&amp;quot; eller &amp;quot;gäller i tillämpliga delar&amp;quot;. I regel&lt;br&gt;innehåller också sjölagsutredningens förslag i sådana fall någon av&lt;br&gt;dessa alternativa formuleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill i detta sammanhang slutligen peka på ett annat&lt;br&gt;förhållande som medverkar till förslagets splittrade karaktär. Det&lt;br&gt;gäller bruket att i de &amp;quot;nyskrivna&amp;quot; kapitlena - men inte i de övriga -&lt;br&gt;förse varje enskild paragraf med en egen rubrik. Detta leder inte bara&lt;br&gt;till en bitvis mycket ymnig förekomst av rubriker. Under sin&lt;br&gt;granskning av förslaget har Lagrådet således konstaterat, att det inte&lt;br&gt;alltid är så lätt att på ett någorlunda kortfattat sätt ge en helt&lt;br&gt;rättvisande bild av varje paragrafs innehåll. Även om man ibland kan&lt;br&gt;lösa sådana problem genom ett &amp;quot;m.m.&amp;quot; kvarstår risken för, att den&lt;br&gt;goda vägledning som den individuella rubriksättningen utlovar, inte&lt;br&gt;alltid infrias. Enligt Lagrådets mening bör därför frågan om behovet&lt;br&gt;av rubriker före varje enskild paragraf ytterligare övervägas under det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bl.a. ett grundläggande krav på att ett fartyg&lt;br&gt;skall vara sjövärdigt &amp;quot;när det används till sjöfart&amp;quot;. Denna del av&lt;br&gt;stadgandet har sin motsvarighet i 9 § gällande sjölag. Där anges att&lt;br&gt;samma krav gäller &amp;quot;när det (fartyget) hålles i drift&amp;quot;. Med tanke bl.a.&lt;br&gt;på fall då ett fartyg under någon mellankommande period används för&lt;br&gt;andra ändamål än reguljär sjöfart, t.ex. för tillfällig inkvartering eller&lt;br&gt;lagerhållning, synes sistnämnda beskrivning av kravets räckvidd vara&lt;br&gt;mer ändamålsenlig än den föreslagna. Lagrådet förordar därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;orden &amp;quot;används till sjöfart&amp;quot; i första meningen ersätts med &amp;quot;hålls i&lt;br&gt;drift&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är avsedd att i sak överensstämma med 53 § i&lt;br&gt;gällande sjölag. Motsvarighet saknas emellertid till bestämmelsen i&lt;br&gt;tredje stycket sista meningen i förebilden. En bestämmelse av den&lt;br&gt;innebörden behövs även i den nya sjölagen. Lagrådet föreslår därför&lt;br&gt;att förevarande paragrafs tredje stycke avslutas med följande mening:&lt;br&gt;&amp;quot;Bestämmelserna i 1 § första stycket andra och tredje meningarna har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande kapitel innehåller en rad bestämmelser om befälhavarens&lt;br&gt;skyldigheter; såväl mer allmänna som med avseende på olika&lt;br&gt;särskilda situationer eller sammanhang. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;dessa bestämmelser i regel bör gälla oberoende av var fartyget&lt;br&gt;befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns föreskrifter om befälhavarens skyldigheter&lt;br&gt;när hans fartyg prejas av en &amp;quot;behörig civil eller militär myndighet&amp;quot;.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;bemyndigas i sista meningen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;&amp;quot;prejning och visitering&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfattningen av bestämmelsen - liksom möjligen även de praktiska&lt;br&gt;svårigheterna att i alla sammanhang kunna avgöra vad som utgör&lt;br&gt;behörig myndighet - tyder på att förevarande paragraf på så sätt&lt;br&gt;skiljer sig från de andra i kapitlet, att dess räckvidd avses vara&lt;br&gt;nationellt begränsad. Internationella åtaganden liksom rena&lt;br&gt;säkerhetsskäl kan emellertid också tänkas motivera en mer generell&lt;br&gt;tillämpning. Eftersom motiven här inte ger någon vägledning bör&lt;br&gt;frågan lämpligen uppmärksammas under det fortsatta lagstiftnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är avsedd att i sak motsvara 220 § i gällande sjölag.&lt;br&gt;Enligt specialmotiveringen har endast språkliga ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket föreskrivs för det fallet att två fartyg sammanstöter&lt;br&gt;så att viss skada uppstår och sammanstötningen är orsakad genom&lt;br&gt;vållande på någon av sidorna, att den sidan skall &amp;quot;ersätta skadan&amp;quot;. I&lt;br&gt;1891 års lag anges att den sidan skall &amp;quot;ersätta skada och förlust som&lt;br&gt;uppkommer därav&amp;quot;. För att förebygga missförstånd angående den&lt;br&gt;avsedda innebörden förordar Lagrådet att den äldre avfattningen&lt;br&gt;behålls såvitt gäller ersättningsskyldighetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt femte stycket skall vid bedömandet av frågan om vållande till Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;en sammanstötning särskilt beaktas om tiden medgav &amp;quot;överläggning&amp;quot; Bilaga 8&lt;br&gt;eller inte. På den punkten överensstämmer förslaget med motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 1891 års lag. Vid föredragningen inför Lagrådet har&lt;br&gt;upplysts att gällande bestämmelse torde innebära endast att det när&lt;br&gt;vållandet bedöms skall särskilt beaktas huruvida tid för övervägande&lt;br&gt;av lämpliga åtgärder förelegat i samband med sammanstötningen. Det&lt;br&gt;är avsett att även den föreslagna bestämmelsen skall ha denna&lt;br&gt;innebörd. Mot denna bakgrund föreslår Lagrådet att ordet&lt;br&gt;&amp;quot;överläggning&amp;quot; byts ut mot ordet &amp;quot;övervägande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in definitioner på vissa grundläggande begrepp&lt;br&gt;på styckegodstransporternas område. Bl.a. definieras begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;undertransportör&amp;quot;. I den definitionen anges att &amp;quot;undertransportör&lt;br&gt;är den som i enlighet med ett uppdrag av transportören utför&lt;br&gt;transporten eller en del av den&amp;quot;. Med definitionen avses enligt&lt;br&gt;specialmotiveringen att klargöra att inte bara den transportör, som&lt;br&gt;fått det direkta uppdraget av den avtalsslutande transportören, är att&lt;br&gt;anse som undertransportör utan även den som i en kedja av&lt;br&gt;transportörer utför en del av transporten på uppdrag av en tidigare&lt;br&gt;undertransportör. Enligt Lagrådets mening skulle denna avsikt&lt;br&gt;komma till ett klarare uttryck om orden &amp;quot;i enlighet med&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;till följd av&amp;quot;. Lagrådet förordar därför att definitionen av&lt;br&gt;&amp;quot;undertransportör&amp;quot; ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;undertransportör&amp;quot;', den som till följd av ett uppdrag av&lt;br&gt;transportören utför transporten eller en del av den&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen finns en regel om märkning av farligt&lt;br&gt;gods. I lagtexten anges inte närmare hur märkningen skall ske utan&lt;br&gt;endast att farligt gods skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt.&lt;br&gt;I special motiveringen berörs emellertid det fallet att särskilda&lt;br&gt;märkningsföreskrifter (symboler m.m.) gäller för godset. I det fallet&lt;br&gt;skall, framhålls det, dessa föreskrifter givetvis iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör i klargörande syfte en erinran om att&lt;br&gt;det finns särskilda föreskrifter i ämnet tas in i lagtexten. Första&lt;br&gt;meningen kan därför lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utöver vad som följer av särskilda föreskrifter gäller att farligt&lt;br&gt;gods skall vara märkt som farligt på lämpligt sätt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges vissa föreskrifter om transportörens skyldigheter&lt;br&gt;med avseende på det använda fartygets skick. Transportören åläggs&lt;br&gt;därvid att främst se till att fartyget är sjövärdigt. I bestämmelsen&lt;br&gt;anges vidare vad som utöver den rent bokstavliga betydelsen - med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt i övervägande säkerhetsmässiga hänsyn - &amp;quot;också&amp;quot; skall Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;anses innefattas i begreppet &amp;quot;sjövärdigt&amp;quot;, och därmed i transportörens Bilaga 8&lt;br&gt;ansvar, när fartyget används för styckegodstransport. Stycket har på&lt;br&gt;så sätt en nära anknytning till den allmänna bestämmelsen angående&lt;br&gt;sjövärdighet m.m. i 1 kap. 9 §. Förevarande stycke synes således ha&lt;br&gt;till uppgift endast att komplettera 1 kap. 9 § med de särskilda krav&lt;br&gt;angående fartygets utrustning m.m. som beror på&lt;br&gt;användningsområdet. Motsvarande särbestämmelser för rese-&lt;br&gt;befraktning, tidsbefraktning samt befordran av passagerare och&lt;br&gt;resgods har tagits in i 14 kap. 7 § och 52 § andra stycket respektive&lt;br&gt;15 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan 1 kap. 9 § och nu nämnda lagbestäm-&lt;br&gt;melser kan bl.a. konstateras att det i beskrivningarna av vad som&lt;br&gt;&amp;quot;också&amp;quot; innefattas i sjövärdighetsbegreppet förekommer såväl dubbly-&lt;br&gt;rer som sinsemellan avvikande formuleringar. Som exempel på detta&lt;br&gt;kan hänvisas till att det i 1 kap. 9 § sägs att fartyget skall vara&lt;br&gt;&amp;quot;bemannat på betryggande sätt, tillräckligt provianterat och utrustat&amp;quot;.&lt;br&gt;I förevarande paragrafs andra stycke och i 14 kap. 7 § krävs åter &amp;quot;att&lt;br&gt;det är behörigen bemannat och utrustat&amp;quot; samt i 15 kap. 4 § &amp;quot;att det&lt;br&gt;är behörigen bemannat provianterat och utrustat&amp;quot;. Nu nämnda&lt;br&gt;förhållanden kan ge anledning till onödig tveksamhet angående&lt;br&gt;sambandet mellan bestämmelserna och deras respektive innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör därför förevarande bestämmelse,&lt;br&gt;liksom 14 kap. 7 § och 52 § andra stycket samt 15 kap. 4 §,&lt;br&gt;utformas på ett annat sätt. Efter mönster från 6 kap. 1 §, som gäller&lt;br&gt;befälhavarens ansvar i motsvarande hänseende, kan det nu aktuella&lt;br&gt;stycket lämpligen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Transportören skall se till att det fartyg som används för&lt;br&gt;transporten är sjövärdigt. I detta krav innefattas, utöver vad som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 9 §, att lastrum, kyl- och frysrum samt övriga&lt;br&gt;utrymmen i fartyget, i vilka godset lastas, är i gott skick för att&lt;br&gt;godset skall kunna tas emot, transporteras och levereras&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar transportörens möjligheter att transportera gods&lt;br&gt;på däck. Av andra stycket framgår att i transportdokumentet skall&lt;br&gt;antecknas om gods enligt transportavtalet skall eller får transporteras&lt;br&gt;på detta sätt. Om anteckning därom inte skett har enligt andra stycket&lt;br&gt;andra meningen transportören bevisbördan för att transport på däck&lt;br&gt;har avtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtext brukar som regel inte uttryckligen anges att någon &amp;quot;har&lt;br&gt;bevisbördan&amp;quot;. 1 stället används vanligen formuleringen &amp;quot;skall visa&amp;quot;.&lt;br&gt;Så har också gjorts i andra lagrum i lagförslaget, t.ex. i 35 § i detta&lt;br&gt;kapitel. Att det i förevarande fall har använts en avvikande&lt;br&gt;formulering synes ha sin grund i att bestämmelsen har utformats efter&lt;br&gt;förebild av artikel 9:2 i Hamburgreglema som anger att transportören&lt;br&gt;&amp;quot;has the burden of proving&amp;quot;. Den omständigheten att en konventions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelse i formellt hänseende utformats på ett visst sätt utgör&lt;br&gt;dock ingen anledning till att vid utformande av motsvarande&lt;br&gt;nationella bestämmelse frångå sedvanlig lagstiftningspraxis, särskilt&lt;br&gt;i ett fall då en avvikelse leder till att lagen får en oenhetlig&lt;br&gt;terminologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att andra stycket andra meningen ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har så inte skett skall tranportören visa att transport på däck har&lt;br&gt;avtalats.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket får transportören i vissa fall välja&lt;br&gt;en annan lämplig hamn än den som avtalats. Valmöjligheten finns när&lt;br&gt;det uppkommer ett hinder som medför att fartyget inte kan anlöpa&lt;br&gt;lossningshamnen och lossa godset och när detta inte kan ske &amp;quot;inom&lt;br&gt;skälig tid&amp;quot;. En motsvarande bestämmelse angående resebefraktning&lt;br&gt;finns i 14 kap. 20 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sak ingen erinran mot vad som föreslås. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening finns emellertid skäl att byta ut orden &amp;quot;inom skälig&lt;br&gt;tid&amp;quot; mot &amp;quot;utan oskäligt uppehåll&amp;quot;. Därigenom vinns den fördelen att&lt;br&gt;lagtexten kommer att överensstämma bättre med vad som föreslagits&lt;br&gt;i de danska och norska lagtexterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen till andra stycket är det en förutsättning&lt;br&gt;för mottagarens betalningsskyldighet att denne blivit underrättad om&lt;br&gt;kraven redan vid mottagandet av godset eller att han annars med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;transportörens fordringar inte blivit betalda. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;framgår den avsedda innebörden klarare av lagtexten om andra&lt;br&gt;stycket ges förslagsvis följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har godset lämnats ut på något annat sätt än mot konossement, är&lt;br&gt;mottagaren skyldig att betala frakt och andra fordringar enligt&lt;br&gt;transportavtalet endast om han har underrättats om fordringarna vid&lt;br&gt;utlämnandet eller han ändå insåg eller borde ha insett att&lt;br&gt;transportören inte hade fått betalt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar avsändarens särskilda ansvar för farligt gods och&lt;br&gt;transportörens rättigheter att vidta åtgärder med avseende på sådant&lt;br&gt;gods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår bl.a. att avsändaren har ett strikt ansvar&lt;br&gt;för skada som orsakats av farligt gods som han överlämnat till&lt;br&gt;transportören eller till en undertransportör. Om avsändaren upplyst&lt;br&gt;om godsets farliga beskaffenhet och om nödvändiga säkerhetsåtgärder&lt;br&gt;kan ifrågavarande transportör eller undertransportör dock inte hävda&lt;br&gt;något anspråk på strikt ansvar. Detsamma gäller om transportören&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller undertransportören på annat sätt fått kännedom om godsets Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;farliga beskaffenhet. I andra stycket anges att den som har tagit hand Bilaga 8&lt;br&gt;om godset med kännedom om dess farliga beskaffenhet inte får&lt;br&gt;åberopa bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till andra stycket anges att stycket har&lt;br&gt;utformats med artikel 13:3 i Hamburgreglema som förebild. Av den&lt;br&gt;artikeln liksom även motsatsvis av första stycket framgår att andra&lt;br&gt;stycket tar sikte på en undertransportör som mottagit godset av&lt;br&gt;transportören eller av en annan undertransportör i en transportkedja.&lt;br&gt;Medan första stycket avser gods som överlämnats av avsändaren&lt;br&gt;omfattar andra stycket således gods som mottagits från annan än&lt;br&gt;avsändaren. Detta förhållande bör uttryckligen framgå av lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår att paragrafens andra stycke ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Den som från annan än avsändaren har tagit emot godset med&lt;br&gt;kännedom om dess farliga beskaffenhet får inte åberopa&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen anges att bortfraktaren, i fall då&lt;br&gt;befraktningsavtalet ger honom rätt att sätta in &amp;quot;ett annat fartyg än det&lt;br&gt;avtalade&amp;quot; eller &amp;quot;i övrigt använda andra fartyg&amp;quot;, endast får sätta in&lt;br&gt;fartyg som är lika ändamålsenliga som det avtalade fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av motiven till denna föreskrift framgår, att den har sin grund i att&lt;br&gt;certepartier ibland innehåller tillägg av typen &amp;quot;or substitute&amp;quot; eller&lt;br&gt;klausuler som &amp;quot;name or substitute in owner’s option&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ordalydelsen torde nämnda föreskrift kunna anses tillämplig&lt;br&gt;även i fall då det alternativa fartyget är direkt utpekat i&lt;br&gt;befraktningsavtalet. Det kan enligt Lagrådets mening ifrågasättas om&lt;br&gt;befraktaren i ett sådant fall verkligen skall ha möjlighet att i efterhand&lt;br&gt;åberopa denna föreskrift. Vill man undvika en sådan ordning kan&lt;br&gt;lagtexten lämpligen kompletteras på så sätt att början på andra&lt;br&gt;meningen i första stycket ges följande lydelse: &amp;quot;Om avtalet ger&lt;br&gt;bortfraktaren rätt att efter eget val sätta in ....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om sjövärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad Lagrådet anfört under 13 kap. 12 § föreslås&lt;br&gt;att paragrafen får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Resebortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt enligt 13&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen till tredje stycket, som rör konsekutiva&lt;br&gt;resor, innebär regleringen att befraktaren, när han har rätt att välja&lt;br&gt;vilka resor som skall utföras, är skyldig att se till att det längdmässigt&lt;br&gt;blir en någorlunda balans mellan last- och ballastresorna. För att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna innebörd skall framgå klarare av lagtexten bör föreskriften i Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;tredje stycket första meningen ges förslagsvis följande lydelse: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid konsekutiva resor skall rätten att välja vilka resor som fartyget&lt;br&gt;skall utföra utövas på ett sådant sätt att de sammanlagda längderna av&lt;br&gt;lastresorna respektive ballastresoma enligt avtalet blir väsentligen&lt;br&gt;desamma.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;br&gt;Bestämmelserna i paragrafen reglerar ombordkonossement och mot-&lt;br&gt;svarar i huvudsak 95 § i gällande sjölag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ombordkonossement utfärdas med andra villkor än med dem&lt;br&gt;som följer av befraktningsavtalet och detta medför ett ökat ansvar för&lt;br&gt;resebortfraktaren skall enligt tredje stycket resebefraktaren hålla&lt;br&gt;honom skadeslös. Bestämmelsen täcker både det fallet att en av-&lt;br&gt;vikelse från fraktavtalet tillåts i avtalet och det fallet att&lt;br&gt;konossementet på grund av exempelvis en felskrivning av bort-&lt;br&gt;fraktaren kommit att innehålla ett avvikande villkor. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 95 § gällande sjölag täcker bara det förstnämnda fallet.&lt;br&gt;Av specialmotiveringen framgår emellertid att någon ändring i sak&lt;br&gt;inte har varit avsedd. Den föreslagna bestämmelsen bör därför ändras&lt;br&gt;så att den överensstämmer med den nu gällande bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att paragrafens tredje stycke ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utfärdas enligt befraktningsavtalet konossement med andra villkor&lt;br&gt;än dem som avtalet föreskriver och medför detta ökat ansvar för&lt;br&gt;resebortfraktaren, skall resebefraktaren hålla honom skadeslös.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om resebortfraktarens&lt;br&gt;omsorgsplikt med avseende på resan. I andra meningen anges att&lt;br&gt;bl.a. 13 kap. 12 § &amp;quot;skall tillämpas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i sistnämnda paragraf innehåller emellertid en speciell&lt;br&gt;reglering av vad som skall anses innefattas i sjövärdighetsbegreppet&lt;br&gt;när det är fråga om ett fartyg som används för styckegodstransport.&lt;br&gt;Såvitt gäller resebefraktning finns en motsvarande reglering i 7 §&lt;br&gt;förevarande kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådant förhållande och i överensstämmelse med vad Lagrådet&lt;br&gt;mer allmänt förordat i inledningen till detta yttrande bör andra&lt;br&gt;meningen i denna paragraf lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelserna i 13 kap. 12 § första och tredje styckena samt 16&lt;br&gt;och 17 §§ har motsvarande tillämpning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bestämmelsen i andra stycket hänvisas till vad Lagrådet&lt;br&gt;anfört i anslutning till 13 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras bortfraktarens rätt (första stycket) respektive&lt;br&gt;plikt (andra stycket) att i vissa fall lossa och lägga upp godset.&lt;br&gt;Bestämmelserna om uppläggning av godset har formulerats något&lt;br&gt;olika. Enligt första stycket har resebortfraktaren rätt att &amp;quot;lossa godset&lt;br&gt;och lägga upp det i säkert förvar&amp;quot; medan det i andra stycket endast&lt;br&gt;anges att resebortfraktaren skall &amp;quot;lossa och lägga upp godset&amp;quot;. Vid&lt;br&gt;föredragningen inför Lagrådet har upplysts att det inte varit avsett att&lt;br&gt;det skall föreligga någon skillnad i fråga om hur uppläggning skall&lt;br&gt;ske. För undvikande av missförstånd bör därför även i andra stycket&lt;br&gt;anges att godset skall läggas upp i säkert förvar. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;i andra stycket andra meningen efter orden &amp;quot;lägga upp godset&amp;quot; förs&lt;br&gt;in orden &amp;quot;i säkert förvar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under föredragningen inför Lagrådet har upplysts att ordet&lt;br&gt;kancelleringstid brukar användas i befraktningsavtal när man vill&lt;br&gt;lägga fast en viss sista tidpunkt då ett fartyg skall vara klart att ta in&lt;br&gt;last. Mot den bakgrunden föreslår Lagrådet att orden &amp;quot;inom viss tid&amp;quot;&lt;br&gt;i paragrafens första stycke byts ut mot &amp;quot;senast viss tidpunkt&amp;quot; och att&lt;br&gt;ordet &amp;quot;tiden&amp;quot; i andra stycket ersätts med &amp;quot;fristen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På resebefraktningens område förekommer ofta att bortfraktaren&lt;br&gt;förbehåller sig rätten att sätta in ett alternativt fartyg. I certepartiet&lt;br&gt;anges detta vanligen genom villkor av typen &amp;quot;or substitute&amp;quot; eller&lt;br&gt;&amp;quot;name or substitute in owner’s option&amp;quot;. Även om en sådan substitu-&lt;br&gt;tionsklausul tagits in avtalet har bortfraktaren enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf dock inte rätt att utföra resan med ett ersättningsfartyg om&lt;br&gt;det i certepartiet bestämda fartyget förlist eller kondemnerats. Av&lt;br&gt;specialmotiveringen framgår att förbudet mot att i den angivna&lt;br&gt;situationen sätta in ett annat fartyg inte gäller om det i certepartiet&lt;br&gt;tagits in en klar och uttrycklig bestämmelse om rätt till substitution&lt;br&gt;vid förlisning eller kondemnation. Att förbudet inte gäller i det fallet&lt;br&gt;har sin grund i att paragrafens regler är dispositiva. För undvikande&lt;br&gt;av missförstånd bör i lagtexten emellertid markeras att substitutions-&lt;br&gt;förbudet avser sedvanliga substitutionsklausuler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafens andra mening ges följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;I sådant fall har han inte heller rätt att utföra resan med ett annat&lt;br&gt;fartyg, om inte avtalet uttryckligen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32, 33 och 35 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rubriken till 32 § gäller denna paragraf &amp;quot;Frånträdande före&lt;br&gt;lastning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första styckets första mening regleras resebortfraktarens rätt till&lt;br&gt;ersättning i fall då resebefraktaren frånträder befraktningsavtalet&lt;br&gt;innan lastningen har börjat. Med detta fall jämställs att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resebefraktaren vid lastningens slut inte lämnat allt det gods som&lt;br&gt;avtalet gäller. Enligt specialmotiveringen kan frånträdandet i båda&lt;br&gt;fallen vara fullständigt eller avse endast en del av lasten. Ett&lt;br&gt;gemensamt kännetecken för att frånträdandet avser ettdera av alterna-&lt;br&gt;tiven anges vara att befraktaren &amp;quot;på ett eller annat sätt gett uttryck för&lt;br&gt;att last eller full last inte kommer att lämnas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 § andra stycket anges bl.a. att resebortfraktaren i fall då&lt;br&gt;resebefraktaren &amp;quot;inte avlämnar allt det gods som avtalet gäller&amp;quot; får&lt;br&gt;förelägga denne en bestämd tilläggstid inom vilken ersättning skall&lt;br&gt;betalas eller säkerhet ställas. - Enligt specialmotiveringen skall denna&lt;br&gt;bestämmelse om &amp;quot;partiellt frånträdande&amp;quot; ses som ett komplement till&lt;br&gt;32 §. - Den i 33 § andra stycket angivna följden av att resebe-&lt;br&gt;fraktaren inte efterkommer ett föreläggande är att resebortfraktaren&lt;br&gt;får häva avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i 35 § anger att 32 och 33 §§ i vissa fall - som&lt;br&gt;hänger samman med befraktningsavtalets innehåll - har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning när &amp;quot;resebefraktaren vid lastningstidens utgång inte&lt;br&gt;avlämnat godset eller endast en del av det&amp;quot;. Enligt&lt;br&gt;specialmotiveringen tar denna bestämmelse sikte på den situationen&lt;br&gt;att godset inte avlämnas eller att endast en del av det avlämnas &amp;quot;utan&lt;br&gt;att befraktaren har gett uttryck för någon avsikt att frånträda&lt;br&gt;befraktningsavtalet (jfr 32 § rörande frånträdande).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst sistnämnda motivuttalande ger enligt Lagrådet anledning&lt;br&gt;till en del frågor och tveksamheter angående det inbördes sambandet&lt;br&gt;mellan nu återgivna delar av förevarande paragrafer. De citerade&lt;br&gt;motivuttalandena ger således vid handen att man, när resebefraktaren&lt;br&gt;bara avlämnat en del av det avtalade godset, skall noga skilja mellan&lt;br&gt;de båda fallen att han därvid har gett uttryck för en avsikt att&lt;br&gt;frånträda avtalet (i återstående del) och, å andra sidan, att han inte&lt;br&gt;gjort så. Den första frågan som då inställer sig är vad som avses gälla&lt;br&gt;i sistnämnda fall? Hänvisningsregeln i 35 § första stycket är inte&lt;br&gt;generellt tillämplig. Tvekan kan också uppstå huruvida regeln i 33 §&lt;br&gt;andra stycket avses omfatta samtliga fall då inte all last har&lt;br&gt;avlämnats. Goda sakliga skäl kan anföras för detta. Med&lt;br&gt;utgångspunkt från förutsättningen att 32 &amp;nbsp;§ bara omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;frånträdandefallen&amp;quot; innebär det emellertid att tillämpningsområdet&lt;br&gt;för sistnämnda två stadganden inte sammanfaller. Regeln i 33 § andra&lt;br&gt;stycket får med andra ord större räckvidd än den föregående&lt;br&gt;paragrafen; blir mer än ett &amp;quot;komplement &amp;quot; till denna. Lagrådet vill&lt;br&gt;i detta sammanhang slutligen anmärka, att den föreslagna lagtexten&lt;br&gt;inte ger något stöd för en sådan uppdelning av fallen, då endast en&lt;br&gt;del av godset avlämnats, som motiven förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning bör nu nämnda frågor och problem bli&lt;br&gt;föremål för ytterligare övervägaden och belysning under det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket i 33 § anger att resebortfraktaren, i fall då&lt;br&gt;resebefraktaren &amp;nbsp;&amp;nbsp;får frånträda befraktningsavtalet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeståndsansvar föreligger (enligt 32 § tredje stycket), får &amp;quot;häva Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;avtalet &amp;quot; om han meddelar detta inom skälig tid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid föredragningen inför Lagrådet upplysts, att&lt;br&gt;beteckningarna &amp;quot;frånträder&amp;quot; eller &amp;quot;frånträda&amp;quot; som alternativ till&lt;br&gt;&amp;quot;häver&amp;quot; eller &amp;quot;häva&amp;quot; avsetts komma till användning i sammanhang&lt;br&gt;där det inte å någondera sidan är fråga om ett egentligt avtalsbrott.&lt;br&gt;I enlighet härmed bör avslutningen på första stycket ges följande&lt;br&gt;lydelse: &amp;quot;får även resebortfraktaren frånträda avtalet om han&lt;br&gt;meddelar detta inom skälig tid&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i det tidigare behandlade andra stycket i 33 § har&lt;br&gt;följande lydelse: &amp;quot;Han (resebortfraktaren) har även rätt till ersättning&lt;br&gt;enligt 32 §, om inte resebefraktaren är utan ansvar för att det gods&lt;br&gt;som fattas inte har avlämnats&amp;quot;. Enligt specialmotiveringen syftar&lt;br&gt;sistnämnda undantag på sådana omständigheter som avses i 32 §&lt;br&gt;tredje stycket. Eftersom hänvisningen gäller just den paragrafen&lt;br&gt;framstår undantaget som helt onödigt och bör därför utgå ur&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras resebefraktarens skyldighet att utge ersättning&lt;br&gt;när godset orsakat skada. Första meningen rör skada för&lt;br&gt;resebortfraktaren eller skada på fartyget. Enligt andra meningen&lt;br&gt;gäller samma regel &amp;quot;om godset orsakat skada på annat gods ombord&lt;br&gt;på fartyget.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen motsvarar 97 § första stycket i gällande sjölag.&lt;br&gt;Bestämmelsen i andra meningen är ny och tar enligt special-&lt;br&gt;motiveringen sikte på annat gods ombord vid delbefraktning. Det bör&lt;br&gt;emellertid, sägs det, observeras att bestämmelsen endast avser&lt;br&gt;befraktarens ansvar för skada på bortfraktarens eget gods eller då&lt;br&gt;denne regressvis vill återkräva vad han själv tvingats utge till ägaren&lt;br&gt;av det skadade godset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu nämnda begränsningen i den nya bestämmelsens räckvidd&lt;br&gt;bör enligt Lagrådets mening komma till tydligt uttryck i lagtexten.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår därför att första stycket andra meningen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Detsamma gäller om godset orsakat skada på annat gods ombord&lt;br&gt;på fartyget och resebortfraktaren utgett ersättning härför.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föregående paragraf innehåller bestämmelser om frånträdande av&lt;br&gt;befraktningsavtal vid krigsfara och därmed jämförliga situationer. I&lt;br&gt;förevarande paragraf har tagits in vissa särregler för konsekutiva&lt;br&gt;resor vid sådan fara. Enligt andra stycket får - om&lt;br&gt;befraktningsavtalet ger resebefraktaren rätt att välja vilka resor som&lt;br&gt;skall utföras - frånträdande enligt 38 § ske endast om faran är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för fullgörande av avtalet. Bestämmelsen ger,&lt;br&gt;såsom den formulerats, intryck av att endast avse möjligheten att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöra avtalet. Så har emellertid inte varit avsikten. Enligt vad som Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;upplysts vid lagrådsföredragningen skall bestämmelsen undantagsvis Bilaga 8&lt;br&gt;kunna täcka även fall av s.k. ekonomisk force majeure. Vad som&lt;br&gt;sålunda avsetts med bestämmelsen bör komma till ett klarare uttryck&lt;br&gt;i lagtexten, förslagsvis genom att orden &amp;quot;fullgörelsen av avtalet&amp;quot; byts&lt;br&gt;ut mot &amp;quot;förutsättningar att fullgöra avtalet&amp;quot;. I paragrafen bör även&lt;br&gt;göras vissa redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid konsekutiva resor får frånträdande enligt 38 § begränsas till&lt;br&gt;en enstaka resa endast om utförandet av denna är oväsentligt i&lt;br&gt;förhållande till de återstående resorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ger befraktningsavtalet resebefraktaren rätt att välja vilka resor&lt;br&gt;fartyget skall utföra, får frånträdande enligt 38 § ske endast om faran&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för förutsättningarna att fullgöra avtalet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, under rubriken Krigsfara, innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;möjlighet för parterna att såvitt gäller kvantumkontrakt frånträda ett&lt;br&gt;avtal till följd av vissa yttre förhållanden. En motsvarande föreskrift&lt;br&gt;beträffande tidsbefraktning finns i 74 § tredje stycket. I båda dessa&lt;br&gt;bestämmelser anges att det skall vara fråga om &amp;quot;krig, krigsliknande&lt;br&gt;förhållanden eller väsentlig ökning av krigsfaran&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om resebefraktning finns en liknande bestämmelse i 38 §.&lt;br&gt;Även den föregås av rubriken &amp;quot;Krigsfara&amp;quot;. Beskrivningen av vilka&lt;br&gt;yttre förhållanden som avses omfattar där &amp;quot;krig, blockad, uppror,&lt;br&gt;oroligheter, sjöröveri eller annat väpnat våld, eller att en sådan fara&lt;br&gt;har ökat väsentligt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan ifrågavarande skillnader i&lt;br&gt;beskrivningen av vilka händelser som kan utlösa en rätt att frånträda&lt;br&gt;avtalet tänkas ge anledning till onödiga missförstånd. Särskilt av&lt;br&gt;motivuttalandena under 74 §, i vilka en direkt hänvisning görs till 38&lt;br&gt;§, torde nämligen den slutsatsen kunna dras att det inte finns någon&lt;br&gt;avsikt att åstadkomma en saklig skillnad angående berörda&lt;br&gt;paragrafers tillämpningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att det under det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet övervägs om det inte i förevarande&lt;br&gt;paragraf, liksom i 74 § tredje stycket, bör göras en hänvisning till&lt;br&gt;beskrivningen i 38 §. Ett annat alternativ är att på sätt föreslås i 15&lt;br&gt;kap. 15 § i båda paragraferna använda samma beskrivning som i 38&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande formuleringen &amp;quot;fullgörelsen av avtalet&amp;quot; hänvisas till vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört under 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts under 13 kap. 12 § förordar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet att andra stycket i förevarande paragraf, som gäller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 195 Bilagedel&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsbortfraktarens skyldigheter med avseende på ett avlämnat fartygs&lt;br&gt;skick och utrustning, ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid avlämnandet skall tidsbortfraktaren se till att fartygets skick&lt;br&gt;och utrustning samt föreskrivna handlingar uppfyller de krav som&lt;br&gt;gäller i vanlig fraktfart i det fraktområde som befraktningsavtalet&lt;br&gt;avser&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rubriken före paragrafen gäller den &amp;quot;Avlämnande av fartyget&lt;br&gt;till sjöss&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen anges att en enligt föregående&lt;br&gt;paragraf begärd besiktning (av fartyget, dess utrustning och&lt;br&gt;kvarvarande bränsle) skall företas i den första hamn som fartyget&lt;br&gt;anlöper efter avlämnandet. Andra meningen har följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Om det konstateras att fel i fartyget föreligger, skall frakt inte&lt;br&gt;betalas för den tid som går förlorad för att avhjälpa felet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvekan kan möjligen uppkomma huruvida sistnämnda bestämmelse&lt;br&gt;kan vara tillämplig även i fall då felet konstaterats föreligga i annan&lt;br&gt;ordning än genom en besiktning enligt 53 §. Vare sig lagtext eller&lt;br&gt;motiv ger här någon säker vägledning. Frågan bör klargöras under&lt;br&gt;det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras liksom i 28 § den situationen att ett fartyg&lt;br&gt;inte är klart att börja ta in last vid den tidpunkt som avtalats. Av&lt;br&gt;samma skäl som Lagrådet anfört i anslutning till 28 § bör orden&lt;br&gt;&amp;quot;inom viss tid&amp;quot; i första stycket första meningen och orden &amp;quot;inom en&lt;br&gt;bestämd tid&amp;quot; i första stycket andra meningen bytas ut mot &amp;quot;senast viss&lt;br&gt;tidpunkt&amp;quot;. Vidare bör ordet &amp;quot;tiden&amp;quot; i andra stycket bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;fristen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall tidsbortfraktaren under befrakt-&lt;br&gt;ningsperioden utföra de resor som tidsbefraktaren begär i&lt;br&gt;överensstämmelse med befraktningsavtalet. Vidare sägs i samma&lt;br&gt;stycke andra meningen att bestämmelserna i 52 § andra stycket skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 52 § andra stycket föreskrivs att tidsbortfraktaren vid avlämnande&lt;br&gt;av fartyget skall se till att fartygets skick m.m. uppfyller vissa&lt;br&gt;angivna krav. Med hänvisningen i förevarande paragraf till det&lt;br&gt;lagrummet avses att ålägga bortfraktaren en skyldighet att svara för&lt;br&gt;att de angivna kraven är uppfyllda under hela befraktningsperioden.&lt;br&gt;Denna avsikt bör komma till ett direkt uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att första stycket andra meningen i paragrafen ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Han skall därvid svara för att de krav som uppställs i 52 § andra&lt;br&gt;stycket fortlöpande är uppfyllda&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen anges i första meningen att&lt;br&gt;tidsbortfraktaren inte är skyldig att på begäran av tidsbefraktaren&lt;br&gt;lämna ut godset till &amp;quot;en obehörig mottagare&amp;quot; eller i övrigt i strid mot&lt;br&gt;konossementet, &amp;quot;om han därigenom handlar i strid mot tro och&lt;br&gt;heder&amp;quot;. Enligt påföljande mening får tidsbortfraktaren &amp;quot;alltid&amp;quot; kräva&lt;br&gt;säkerhet för den ersättning han kan bli skyldig betala på grund av &amp;quot;ett&lt;br&gt;sådant utlämnande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening kan det sålunda avfattade stycket ge&lt;br&gt;upphov till tolkningssvårigheter och missförstånd. Vad som avses&lt;br&gt;med &amp;quot;obehörig mottagare&amp;quot; är således en mottagare vars behörighet&lt;br&gt;framstår som osäker enbart därför att han inte kan styrka den genom&lt;br&gt;att uppvisa konossementet. Ordalagen i sista meningen ger därtill det&lt;br&gt;felaktiga budskapet, att tidsbortfraktaren även får kräva säkerhet i fall&lt;br&gt;då han handlar i strid mot tro och heder, t.ex. genom att lämna ut&lt;br&gt;godset till någon som han vet eller i varje fall starkt misstänker är&lt;br&gt;&amp;quot;obehörig&amp;quot;. Att tidsbortfraktaren aldrig kan vara skyldig att handla&lt;br&gt;i strid mot tro och heder framstår som så självklart att det inte&lt;br&gt;behöver anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda förordar Lagrådet att andra stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tidsbortfraktaren får kräva säkerhet för den ersättning han kan bli&lt;br&gt;skyldig att betala på grund av att han, på begäran av tidsbefraktaren,&lt;br&gt;lämnar ut godset till mottagare som inte styrkt sin behörighet eller i&lt;br&gt;övrigt i strid mot konossementet. Vad nu sagts gäller dock inte om&lt;br&gt;ett sådant utlämnande skulle innebära att tidsbortfraktaren handlar i&lt;br&gt;strid mot tro och heder&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen får tidsbefraktaren häva&lt;br&gt;befraktningsavtalet vid vissa avtalsbrott på tidsbortfraktarens sida.&lt;br&gt;Hävningsrätten förutsätter enligt lagtexten att &amp;quot;det med avtalet&lt;br&gt;avsedda ändamålet väsentligen skulle förfelas&amp;quot;. För att den åsyftade&lt;br&gt;innebörden av bestämmelsen skall framgå klarare förordar Lagrådet&lt;br&gt;den jämkningen i lagtexten att det anges som villkor för&lt;br&gt;hävningsrätten att &amp;quot;det med avtalet avsedda ändamålet annars skulle&lt;br&gt;väsentligen förfelas&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket ges bestämmelser om rätt för tidsbefraktaren till&lt;br&gt;ersättning för skada i olika fall då skadan beror på fel eller&lt;br&gt;försummelse av tidsbortfraktaren eller någon som denne svarar för.&lt;br&gt;I första meningen behandlas bl.a. det fallet att fartyget går förlorat.&lt;br&gt;Enligt andra meningen gäller ersättningsrätten för &amp;quot;skada som har&lt;br&gt;uppkommit genom fel eller försummelse vid sådan medverkan av&lt;br&gt;befälhavaren eller besättningen som avses i 61 § andra stycket, vid&lt;br&gt;utförande av tidsbefraktarens anvisning eller vid annat avtalsbrott&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets uppfattning bör bestämmelsen i andra meningen&lt;br&gt;förtydligas. Detta kan ske genom att den kompletteras på det sättet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ordet &amp;quot;avtalsbrott&amp;quot; införs orden &amp;quot;än som avses i föregående&lt;br&gt;mening&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras dröjsmål vid betalning av tidsfrakt. Enligt fjärde&lt;br&gt;stycket får tidsbortfraktaren, om tidsbefraktaren inte betalar förfallen&lt;br&gt;tidsfrakt, begära att tidsbefraktaren till honom överlåter fordran på&lt;br&gt;frakt som tidsbefraktaren har på grund av vidarebortfraktning av&lt;br&gt;fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen skall bestämmelsen i fjärde stycket ses&lt;br&gt;som ett alternativ till den hävningsmöjlighet som andra stycket ger.&lt;br&gt;Bestämmelsen bygger på de i tidscertepartier vanligt förekommande&lt;br&gt;s.k. &amp;quot;Lien or Subfreights&amp;quot;-klausulerna. Syftet med dessa klausuler är&lt;br&gt;att tidsbortfraktaren skall kunna skaffa sig en säkerhetsrätt i obetalda&lt;br&gt;resefrakter; som regel sådana som förfaller i lossningshamnen. En&lt;br&gt;Lien-klausul har emellertid begränsat värde för bortfraktaren eftersom&lt;br&gt;denne ofta inte känner till vilka underfrakter som utestår obetalda.&lt;br&gt;Vidare torde i många nationers nationella rätt krävas en medverkan&lt;br&gt;från tidsbefraktaren för att en säkerhet skall åstadkommas. I syfte att&lt;br&gt;underlätta för bortfraktaren att få till stånd en sådan medverkan har&lt;br&gt;i fjärde stycket införts den ovan angivna regeln att tidsbortfraktaren&lt;br&gt;får begära att tidsbefraktaren överlåter fraktkravet. Om tids-&lt;br&gt;befraktaren vägrar att medverka till en överlåtelse eller är han över-&lt;br&gt;huvudtaget inte anträffbar, ger dock regeln ingen lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i fjärde stycket intagna bestämmelsen är ny. Någon sanktion&lt;br&gt;har inte knutits till bestämmelsen och den får närmast ses som en&lt;br&gt;bestämmelse enbart avsedd att ge information om viss åtgärd som&lt;br&gt;bortfraktaren kan vidta. Enligt Lagrådets mening finns inget behov&lt;br&gt;av att i sjölagen införa en sådan bestämmelse. Fjärde stycket bör&lt;br&gt;därför utgå ur paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen får bl.a. en förlust av fartyget&lt;br&gt;till följd, att befraktningsavtalet faller bort och detta &amp;quot;även om&lt;br&gt;tidsbortfraktaren enligt avtalet har rätt att sätta in ett annat fartyg än&lt;br&gt;det avtalade.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen sägs att principerna för dessa bestämmelser&lt;br&gt;är desamma som i motsvarande regler i 30 §, varför en hänvisning&lt;br&gt;görs till vad som anförts vid denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad Lagrådet tidigare yttrat i anslutning till&lt;br&gt;sistnämnda paragraf förordas här att första meningen i förevarande&lt;br&gt;paragraf ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Går fartyget förlorat eller förklaras det efter skada inte kunna&lt;br&gt;sättas i stånd, bortfaller befraktningsavtalet om det inte uttryckligen&lt;br&gt;medger att tidsbortfraktaren i sådant fall har rätt att sätta in ett annat&lt;br&gt;fartyg än det avtalade.&amp;quot; Beträffande formuleringen &amp;quot;fullgörelsen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalet&amp;quot; hänvisas till vad Lagrådet anfört under 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges vissa regler som får aktualitet vid krig, krigsfara och&lt;br&gt;liknande förhållanden. Bestämmelsen i andra stycket, som föreskriver&lt;br&gt;ersättningsskyldighet för tidsbefraktaren i fråga om vissa&lt;br&gt;merkostnader, bör enligt Lagrådets mening jämkas redaktionellt i&lt;br&gt;förtydligande syfte. Lagrådet förordar följande avfattning av andra&lt;br&gt;stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Tidsbefraktaren skall utöver tidsfrakten ersätta tidsbortfraktaren för&lt;br&gt;de merkostnader för krigsförsäkring av fartyget och för&lt;br&gt;krigsrisktillägg till besättningen som följer av de resor som&lt;br&gt;tidsbefraktaren kräver att fartyget skall utföra&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tredje stycket hänvisar Lagrådet, såvitt gäller&lt;br&gt;formuleringen &amp;quot;Krig, krigsliknande förhållanden eller väsentlig&lt;br&gt;ökning av krigsfaran&amp;quot; till vad Lagrådet anfört under 51 §. Vad angår&lt;br&gt;formuleringen &amp;quot;fullgörelsen av befraktningsavtalet&amp;quot; hänvisas till vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört i anslutning till 39 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts under 13 kap. 12 § förordar&lt;br&gt;Lagrådet att första stycket i förevarande paragraf ges följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;Bortfraktaren skall se till att fartyget är sjövärdigt enligt 1 kap. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ samt att passagerare och resgods befordras skyndsamt och tryggt&lt;br&gt;till bestämmelseorten. Bortfraktaren skall även i övrigt tillgodose&lt;br&gt;passagerarnas bästa&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om möjlighet för parterna&lt;br&gt;att häva befordringsavtal till följd av krig, blockad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till den terminologi som används i motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i kapitlet om befraktning av fartyg, nämligen i 14 kap.&lt;br&gt;38 och 51 §§, samt till vad Lagrådet i denna del anfört angående 14&lt;br&gt;kap. 33 § föreslår Lagrådet, att orden &amp;quot;häva” och &amp;quot;hävs&amp;quot; i&lt;br&gt;förevarande paragraf byts ut mot &amp;quot;frånträda&amp;quot; respektive &amp;quot;frånträds&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 200 § i gällande sjölag. 1 denna paragrafs andra&lt;br&gt;stycke finns en hänvisning till 337 § andra och tredje styckena.&lt;br&gt;Denna hänvisning har i förevarande paragraf ändrats till &amp;quot;21 kap. 4&lt;br&gt;§&amp;quot;. Det lagrummet omfattar emellertid mer än vad 337 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena innehåller. En begränsning i hänvisningen bör därför&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kommer i det följande att föreslå en ny lydelse av 21 kap.&lt;br&gt;4 §. Om förslaget följs bör med beaktande av det ovan anförda i&lt;br&gt;förevarande paragraf hänvisningen till &amp;quot;21 kap. 4 §&amp;quot; ändras till &amp;quot;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 4 § första och andra styckena&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som motsvarar 225 § i gällande sjölag, anges vilka&lt;br&gt;omständigheter som skall beaktas när bärgarlönens belopp bestäms.&lt;br&gt;Någon ändring i sak är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bättre överensstämmelse med gällande ordning skall uppnås&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att första stycket 1 b) kompletteras på det sättet att&lt;br&gt;texten där inleds med orden &amp;quot;den kunnighet och skicklighet med&lt;br&gt;vilken&amp;quot;. I samma syfte förordar Lagrådet beträffande andra stycket&lt;br&gt;att ordet &amp;quot;undanröjande&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;undandöljande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 226 § i gällande sjölag. Lydelsen av den&lt;br&gt;paragrafens första stycke är inte helt entydig. Av motiven framgår&lt;br&gt;emellertid att bestämmelsen skall tolkas så att bärgarlön inte får sättas&lt;br&gt;högre än till värdet av det bärgade, däri inberäknat frakt och&lt;br&gt;passageraravgifter, efter avdrag för tull och övriga avgifter, som bör&lt;br&gt;utgå av det bärgade, samt efter avdrag för kostnader för det bärgades&lt;br&gt;förvaring, värdering och försäljning. Vid överföringen till&lt;br&gt;förevarande paragraf har vissa språkliga ändringar gjorts. För att&lt;br&gt;bestämmelsen skall bli tydligare bör ytterligare några ändringar&lt;br&gt;vidtas. Lagrådet föreslår att paragrafens första stycke ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bärgarlönen får inte sättas högre än till värdet av det bärgade. Vid&lt;br&gt;bestämmandet av detta värde skall frakt och passageraravgifter&lt;br&gt;inräknas samt avdrag göras för tull och övriga avgifter, som bör utgå&lt;br&gt;av det bärgade, och för kostnader för förvaring, värdering och&lt;br&gt;försäljning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bestämmelserna i föregående paragraf skall&lt;br&gt;tillämpas om bärgning har utförts av &amp;quot;ett svenskt statsfartyg som&lt;br&gt;används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift&amp;quot;. Enligt&lt;br&gt;andra stycket kan staten utan ansvarighet mot de ombordvarande&lt;br&gt;avstå från bärgarlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid föredragningen inför Lagrådet uppgivits att avsikten är,&lt;br&gt;att statsfartyg som används för affärsdrift skall helt jämställas med&lt;br&gt;andra fartyg och således också falla under regleringen i 6 §. Eftersom&lt;br&gt;föregående paragrafer i kapitlet gäller fartyg i allmänhet synes&lt;br&gt;avsikten med förevarande paragraf komma till bättre och tydligare&lt;br&gt;uttryck om dess föreslagna två stycken ersätts med ett enda stycke av&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om bärgning har utförts av ett svenskt statsfartyg som används&lt;br&gt;uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, kan staten utan&lt;br&gt;ansvarighet mot de ombordvarande avstå från bärgarlön&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till att Lagrådet under 1 kap. 9 §, på där närmare&lt;br&gt;angivna skäl, förordat att orden &amp;quot;används till sjöfart&amp;quot; byts ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;hålls i drift&amp;quot; föreslås att motsvarande utbyte sker i förevarande&lt;br&gt;paragrafs första mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf är avsedd att i sak överensstämma med 305 § i&lt;br&gt;gällande sjölag. I fråga om föreskriften i tredje stycket tredje&lt;br&gt;meningen har dock förslaget kommit att innehålla en saklig avvikelse&lt;br&gt;från gällande ordning. Lagrådet föreslår därför att den nämnda&lt;br&gt;föreskriften ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Rätten utser för varje sjöförklaring de särskilda ledamöterna från&lt;br&gt;en förteckning som Sjöfartsverket årligen upprättar för varje&lt;br&gt;sjöfartsinspektionsdistrikt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redaktionella skäl föreslår Lagrådet vidare att bestämmelsen i&lt;br&gt;tredje stycket femte meningen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om det är ändamålsenligt i ett visst fall att en person med särskild&lt;br&gt;sakkunskap deltar, får rätten tillkalla en sådan person att inträda som&lt;br&gt;ytterligare ledamot i rätten även om han inte är upptagen i&lt;br&gt;förteckningen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med 307 § i gällande sjölag. I&lt;br&gt;fjärde stycket finns bestämmelser om vissa underrättelser i fråga om&lt;br&gt;sjöförklaring. Bl.a. skall Sjöfartsverket alltid underrättas om tid och&lt;br&gt;plats för sammanträdet. Om sjöförklaringen gäller en händelse som&lt;br&gt;angår säkerheten på fartyg skall enligt tredje meningen i stycket&lt;br&gt;underrättelse även lämnas till det sjöfartsinspektionsdistrikt där&lt;br&gt;händelsen har inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöfartsinspektionsdistrikten utgör numera underavdelningar av&lt;br&gt;Sjöfartsverket. Det får därför anses tillräckligt att underrättelse om&lt;br&gt;sammanträde för sjöförklaring tillställs Sjöfartsverket. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att tredje meningen i fjärde stycket utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en bestämmelse om sjöförklaring för danskt,&lt;br&gt;finskt eller norskt fartyg, Enligt lagtexten skall sjöförklaring för&lt;br&gt;sådant fartyg hållas när befälhavaren, redaren eller behörig&lt;br&gt;myndighet i hemlandet &amp;quot;finner det nödvändigt&amp;quot;. Enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelse (313 §) är det tillräckligt att någon av de nyss nämnda&lt;br&gt;&amp;quot;finner det påkallat&amp;quot; att sjöförklaring hålls. För att undvika en inte&lt;br&gt;avsedd betydelseförskjutning förordar Lagrådet att &amp;quot;finner det&lt;br&gt;nödvändigt&amp;quot; i första stycket första meningen byts ut mot &amp;quot;finner det&lt;br&gt;påkallat&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl och i allmänt förtydligande syfte föreslår Lagrådet&lt;br&gt;att tredje stycket i paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Finner en myndighet som anges i första stycket att sjöförklaring&lt;br&gt;är påkallad eller förordnar Sjöfartsverket om sjöförklaring, skall&lt;br&gt;befälhavaren eller redaren underrättas om detta. Anmälan om&lt;br&gt;sjöförklaring görs därefter av befälhavaren eller redaren enligt 11 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av paragrafen finns en straffbestämmelse för en redare&lt;br&gt;som försummar att avhjälpa fel eller brist i &amp;quot;sjövärdigheten&amp;quot; som han&lt;br&gt;vetat om eller bort känna till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör denna bestämmelse förtydligas på så&lt;br&gt;sätt att sjövärdighetsbegreppet blir klart preciserat genom tillägget&lt;br&gt;&amp;quot;enligt 1 kap. 9 §&amp;quot; efter ordet sjövärdigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förtydligande syfte förordar Lagrådet vidare att inledningen av&lt;br&gt;tredje stycket ges följande lydelse: &amp;quot;Om en redare underlåter att, trots&lt;br&gt;att det är möjligt för honom, hindra fartyget ....&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 337 § i gällande sjölag. I 2 § har tagits in de&lt;br&gt;allmänna forumreglema för sjörättsmål medan särregler för tvister i&lt;br&gt;fråga om styckegodstransporter samt befordran av passagerare och&lt;br&gt;resgods återfinns i 3 respektive 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I såväl 3 som 4 § anges i ett andra stycke att bestämmelserna i 2 §&lt;br&gt;andra-femte styckena skall tillämpas. De gjorda hänvisningarna är&lt;br&gt;dock inte helt korrekta och kan leda till missförstånd. Hänvisningen&lt;br&gt;till andra stycket i 2 § bör i både 3 och 4 § ersättas med ett nytt&lt;br&gt;stycke av innebörd att talan trots bestämmelserna i paragrafens första&lt;br&gt;stycke även får väckas vid domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;br&gt;Hänvisningarna till 2 § tredje stycket bör helt utgå och i såväl 3 som&lt;br&gt;4 § ersättas med ett nytt stycke som anger att om sjörättsdomstol inte&lt;br&gt;finns på den ort där svaranden har kunnat sökas, i 3 § enligt första&lt;br&gt;och andra styckena och i 4 § enligt första stycket 1 och 2 eller andra&lt;br&gt;och tredje styckena, får talan väckas vid den sjörättsdomstol som är&lt;br&gt;närmast den orten. Hänvisningarna i 3 och 4 §§ till 2 § fjärde och&lt;br&gt;femte styckena kan kvarstå men bör formuleras om så att det framgår&lt;br&gt;att styckena har motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § sista stycket i det remitterade förslaget har tagits in en regel&lt;br&gt;av innehåll att bestämmelserna i paragrafen inte utgör hinder mot&lt;br&gt;interimistiska åtgärder. Av specialmotiveringen framgår att regeln har&lt;br&gt;utformats med artikel 21:3 i Hamburgreglerna som förebild och att&lt;br&gt;avsikten är att uttryckligen ange att provisoriska säkerhetsåtgärder får&lt;br&gt;vidtas av domstol även om målet skall handläggas på annan ort enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första stycket. Det innebär exempelvis att, om ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fartyg befinner sig i Göteborg, domstolen där kan vidta&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder beträffande fartyget utan hinder av att tvisten enligt&lt;br&gt;första stycket skall slutligen handläggas i Oslo. Att en domstol på&lt;br&gt;angivet sätt kan vidta säkerhetsåtgärder är emellertid enligt vad som&lt;br&gt;fastslagits bl.a. i rättsfallet NJA 1983 s. 814 möjligt redan enligt&lt;br&gt;gällande rätt utan att det finns någon särskild lagbestämmelse härom.&lt;br&gt;Den nu föreslagna bestämmelsen är därför överflödig. Det sista&lt;br&gt;stycket i 3 § bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § första stycket anges att talan får väckas endast vid domstol&lt;br&gt;som nämns i punkterna 1-4. Såvitt gäller punkterna 1 och 2 avses&lt;br&gt;med hänvisningen sjörättsdomstol. Detta bör uttryckligen anges i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § bör också göras en viss redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av det anförda föreslår Lagrådet att 3 och 4 §§ ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;3 §. Talan om ansvarighet på grund av avtal om transport av&lt;br&gt;styckegods får väckas endast vid sjörättsdomstolen för den ort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där svaranden har sitt huvudkontor eller, om huvudkontor saknas,&lt;br&gt;där han har sin vanliga vistelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. där transportavtalet ingicks, förutsatt att svaranden där har ett&lt;br&gt;driftställe för sin rörelse, en filial eller en företrädare, genom vars&lt;br&gt;förmedling avtalet har ingåtts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. där den avtalade lastningshamnen eller den avtalade eller faktiska&lt;br&gt;lossningshamnen ligger, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. som för detta ändamål har angetts i transportavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första eller andra stycket, väcks talan vid den&lt;br&gt;sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;4 §. Talan om ansvarighet på grund av avtal om befordran av&lt;br&gt;passagerare eller resgods får väckas endast vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjörättsdomstol för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller&lt;br&gt;har sin huvudsakliga rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;sjörättsdomstol för den avtalsenliga avgångs- eller&lt;br&gt;bestämmelseorten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller annars är&lt;br&gt;varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftställe för sin rörelse&lt;br&gt;i den staten och är underkastad dess domsrätt, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. domstol i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att&lt;br&gt;svaranden har driftställe för sin rörelse i den staten och är&lt;br&gt;underkastad dess domsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första stycket får talan även väckas vid&lt;br&gt;domstol som anges i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att tvist har uppstått får parterna avtala att talan skall Prop. 1993/94:195&lt;br&gt;väckas vid en annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till Bilaga 8&lt;br&gt;skiljemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns inte sjörättsdomstol på den ort där svaranden har kunnat&lt;br&gt;sökas enligt första stycket 1 eller 2 eller andra eller tredje stycket,&lt;br&gt;väcks talan vid den sjörättsdomstol som är närmast den orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § fjärde och femte styckena har motsvarande&lt;br&gt;tillämpning.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4. Enligt punktens första mening gäller äldre bestämmelser i&lt;br&gt;fråga om avtal om godsbefordran ingångna före ikraftträdandet. Om&lt;br&gt;ett konossement har utfärdats efter ikraftträdandet enligt ett sådant&lt;br&gt;avtal, skall dock enligt andra meningen de nya bestämmelserna alltid&lt;br&gt;tillämpas såvitt avser förhållandet till tredje man. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen anförs beträffande regeln i andra meningen att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna alltid skall tillämpas på förhållandet till tredje man&lt;br&gt;&amp;quot;som innehar konossementet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning av regelns räckvidd som ligger i motivuttalandet&lt;br&gt;måste för att bli gällande komma till uttryck i lagtexten. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att detta sker genom att andra meningen avslutas med orden&lt;br&gt;&amp;quot;som innehar konossementet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5. I denna punkt föreskrivs i fråga om avtal om&lt;br&gt;passagerarbefordran ingångna före ikraftträdandet att de nya&lt;br&gt;bestämmelserna gäller i fall då den händelse som ansvarigheten&lt;br&gt;grundas på har inträffat efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som den föreslagna regeln utformats är den enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening överflödig. Att de nya bestämmelserna skall gälla i de&lt;br&gt;angivna fallen framgår redan av punkt 1 i ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna. Däremot behövs en regel som klargör att&lt;br&gt;äldre lag gäller i fall när såväl avtalet om passagerarbefordran som&lt;br&gt;den skadegörande händelsen inträffat före ikraffträdandet. Mot den&lt;br&gt;nu angivna bakgrunden föreslår Lagrådet att punkten 5 ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ifråga om avtal om passagerarbefordran ingångna före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fall då den händelse som&lt;br&gt;ansvarigheten grundas på har inträffat före ikraftträdandet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1914:45) om kommission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringsförslaget innebär en anpassning till den nya sjölagens&lt;br&gt;indelning i kapitel och paragrafer. Hänvisningen i paragrafen till 166&lt;br&gt;§ i gällande sjölag ändras sålunda till att avse 13 kap. 57 § i den nya&lt;br&gt;sjölagen. 166 § ersätts emellertid i den nya sjölagen också av 14 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket. Förevarande paragraf bör därför ändras så att i&lt;br&gt;första stycket efter &amp;quot;13 kap. 57 §&amp;quot; och före &amp;quot;sjölagen (1994:000)&amp;quot;&lt;br&gt;förs in &amp;quot;och 14 kap. 5 § andra stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som inför, ändrar,&lt;br&gt;upphäver eller upprepar ett&lt;br&gt;normgivningsbemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjölag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3, 4, 6 och 14 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 1,4, 10 och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1940:176) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om frakt-&lt;br&gt;fart med svenska fartyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fartygs-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:49)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehållsförteckning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet ........001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets lagförslag .............005&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig över sjölagsutredningens&lt;br&gt;slutbetänkande ..................058&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1924 års internationella konossementskonven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion i dess ändrade lydelse genom 1968 och&lt;br&gt;1979 års tilläggsprotokoll (Haag-Visby-&lt;br&gt;reglema) ......................059&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1978 års FN-konvention om sjötransport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av gods (Hamburgreglema)...........075&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanställning över bestämmelserna i sjö-&lt;br&gt;lagen och de närmast motsvarande bestämmel-&lt;br&gt;serna i förslaget till ny&amp;nbsp;sjölag..........117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ..........129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;................257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad..........................280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46176, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:LU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:17:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03195</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:17:35</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03195</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__195.pdf</filnamn>
<filstorlek>27078735</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny sjölag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/B46A87DF-45C2-432A-BC30-32BCC272BB82</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:LU31</uppgift>
<ref_dok_id>GH01LU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny sjölag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>