<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286183</hangar_id>
 <dok_id>GH03193</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>193</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:193</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>193</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Licensområden för älgjakt m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03193/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03193</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03193</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:193&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Licensområden för älgjakt m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;br&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03193/prop_199394__193-1.png" style="width:40pt;height:32pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03193/prop_199394__193-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att ett område som för 1987 års jakt har registrerats&lt;br&gt;som älgjaktsområde med generell tilldelning skall registreras som licensom-&lt;br&gt;råde med tilldelning av ett valfritt djur (vuxen älg eller kalv) om året utan att&lt;br&gt;det behöver finnas särskilda skäl för registrering. Området skall dock omfatta&lt;br&gt;minst 5 ha sammanhängande mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att alla beslut som Statens jordbruksverk eller länsstyrelsen&lt;br&gt;fattat med stöd av rennäringslagen (1971:437) skall kunna gälla även om de&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ....................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259) ........ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437) ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jaktlagstiftningen ................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmän bakgrund.............................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Den framtida älgjakten .......................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Registrering av A-områden m.m.................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 B-områden och oregistrerade områden................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Generellområdena efter år 1994 .................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Älgjakten i Malmöhus län ........................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Överklagande av länsstyrelsens beslut i älgjaktsfrågor ..... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Rennäringslagstiftningen ........................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga Sammafattning av Jägarnas riksförbunds och Svenska&lt;br&gt;jägareförbundets förslag till älgjakten efter år 1994........ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994..... 29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i jaktlagen (1987:259),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i rennäringslagen (1971:437).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 5 i övergångsbestämmelserna till jaktlagen&lt;br&gt;(1987:259) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inom område, som för 1987 års jakt har registrerats med stöd av 13 §&lt;br&gt;jaktstadgan (1938:279) som älgjaktsområde utan att vara licensområde, får&lt;br&gt;älgjakt ske enligt äldre bestämmelser tills vidare, dock längst till utgången av&lt;br&gt;år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omrddet bestdr av minst fem&lt;br&gt;hektar sammanhängande mark, skall&lt;br&gt;det för tid efter år 1994 på ansökan&lt;br&gt;av områdets innehavare registreras&lt;br&gt;som licensområde enligt 33 § tredje&lt;br&gt;stycket även om det inte finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl för en sådan registrering.&lt;br&gt;Sådan ansökan skall göras före ut-&lt;br&gt;gången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1094.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rennäringslagen&lt;br&gt;(19711437)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 101 § rennäringslagen (1971:437) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 97 och 98 §§&lt;br&gt;samt 99 § första stycket länder till&lt;br&gt;efterrättelse utan hinder av att talan&lt;br&gt;däremot föres, om ej besvärsmyndig-&lt;br&gt;hetenförordnar annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som avses i 97 och 99 §§&lt;br&gt;gäller även om det har överklagats,&lt;br&gt;om inte den myndighet som skall&lt;br&gt;pröva överklagandet beslutar ndgot&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:36.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jägarnas riksförbund och Svenska jägareförbundet härden 6 oktober 1993&lt;br&gt;till regeringen överlämnat ett gemensamt förslag till hur älgjakten efter år&lt;br&gt;1994 bör vara utformad. Förslaget tar upp frågor om krav for registrering av&lt;br&gt;licensområde for älgjakt, älgjakten efter år 1994 på de s.k. generellområdena,&lt;br&gt;älgjakten på oregistrerade områden i Malmöhus län, avgift för registrering av&lt;br&gt;licensområde och överklagande av myndighets beslut i älgjaktsärenden. En&lt;br&gt;sammanfattning av förslaget finns i bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag har remissbehandlats. Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;Statens naturvårdsverk, samtliga länsstyrelser, Domän AB, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund, Föreningen Skogsindustrierna, Skogsägarnas riksförbund och&lt;br&gt;Sveriges jordägareförbund har avgett remissyttranden. Flera av länsstyrelser-&lt;br&gt;na har bifogat yttranden från länets länsviltnämnd, länsjaktvårdsförening eller&lt;br&gt;av jägarorganisationemas distriktsorganisationer. Dessutom har yttranden&lt;br&gt;kommit in från Riksförbundet Sveriges glesbygdsförening, Västemorrlands&lt;br&gt;distrikt av Jägarnas riksförbund och ett antal jaktvårdskretsar. Remissyttran-&lt;br&gt;dena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr 1631/93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med överklaganden av länsstyrelsernas och Statens jordbruks-&lt;br&gt;verks beslut i rennäringsfrågor har uppmärksammats att, efter en ändring av&lt;br&gt;rennäringslagen år 1991, myndigheternas överklagade beslut inte längre kan&lt;br&gt;verkställas innan beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen faller inom Lagrådets granskningsområde. De är emellertid av&lt;br&gt;sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför inte ansett det nödvändigt att höra Lagrådet i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Jaktlagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Allmän bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser om älgjakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaktlagen (1987:259) trädde i kraft den 1 januari 1988. Genom lagen infördes&lt;br&gt;ett nytt system för älgjakten. Innan dess gällde olika system för älgjakten i&lt;br&gt;olika delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älgjakten har under den senaste tjugoårsperioden bedrivits enligt ett antal&lt;br&gt;försöksmodeller. Försöksverksamhet med reglerad älgjakt pågick i tre län.&lt;br&gt;Med reglerad älgjakt avsågs att länsstyrelsen efter anmälan beslutade om en&lt;br&gt;älgtilldelning för markområdet i fråga. I landet i övrigt - med undantag för&lt;br&gt;renskötselområdena - tillämpades en annan forsöksform för licensierad jakt,&lt;br&gt;samordnad älgjakt. Den samordnade älgjakten innebar att alla jaktområden där&lt;br&gt;älgjakt skulle bedrivas registrerades av länsstyrelsen. Jaktområden som var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt stora för att tilläta en årlig avskjutning av minst ett vuxet djur regi-&lt;br&gt;strerades som licensområde. För sådana områden beslöt länsstyrelsen om&lt;br&gt;älgtilldelning. Alla övriga registrerade älgjaktsområden - generellområdena -&lt;br&gt;gavs en generell årlig tilldelning omfattande årskalv och ett vuxet djur. För&lt;br&gt;generellområdena var jakttiden endast ett fåtal dagar. Inom länen med sam-&lt;br&gt;ordnad älgjakt omfattade de registrerade licensområdena drygt 95 % av älg-&lt;br&gt;marksarealen. Generellområdena upptog följaktligen en mycket liten del av&lt;br&gt;den mark som utnyttjades för älgjakt inom samordningslänen. Antalet områ-&lt;br&gt;den var dock stort, ca 20 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om älgjakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om älgjakten är utformade efter beslut av riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1986/87:58, bet. 1986/87:JoU15, rskr. 1986/87:190). Beslutet inne-&lt;br&gt;bär att jakten skall anpassas till älgproduktionen på den mark som står till för-&lt;br&gt;fogande för älgjakt. Detta förutsätter att älgjakten huvudsakligen bedrivs som&lt;br&gt;licensjakt inom registrerade områden. För registrering skall krävas att områ-&lt;br&gt;det medger en avskjutning av minst ett vuxet djur om året. Dessa områden har&lt;br&gt;kommit att kallas A-områden. Riksdagen beslöt vidare att områden som inte&lt;br&gt;uppfyller kravet för registrering som A-område kan få registreras som B-om-&lt;br&gt;råde om vissa särskilda skäl är uppfyllda. Tilldelningen är ett valfritt djur&lt;br&gt;(vuxet djur eller kalv) under en kort jakttid. Inom övriga, oregistrerade områ-&lt;br&gt;den får ett valfritt antal kalvar fällas under en kort jakttid. Registrerade gene-&lt;br&gt;rellområden får finnas kvar under en övergångstid. Riksdagen har därefter&lt;br&gt;beslutat om vissa särskilda bestämmelser om älgjakten i Malmöhus län och&lt;br&gt;om inrättande av älgskötselområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av olika riksdagsbeslut bedrivs älgjakten sammanfattningsvis i&lt;br&gt;följande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A -områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som tål en avskjutning av minst ett vuxet djur om året får av läns-&lt;br&gt;styrelsen registreras som licensområde. Jakttiden skall vara minst 70 dagar,&lt;br&gt;om det inte finns särskilda skäl för en kortare tid. Länsstyrelsen beslutar om&lt;br&gt;hur många älgar som får fällas. Älgtilldelningen får avse en gemensam till-&lt;br&gt;delning för flera områden, s.k. samlicens. Ett tilldelningsbeslut får även avse&lt;br&gt;den totala avskjutningen inom ett eller flera områden under längre tid än ett&lt;br&gt;jaktår. Dessa områden har kommit att kallas egentliga licensområden eller A-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1992 fanns det drygt 16 000 A-områden med en total areal på när-&lt;br&gt;mare 34 miljoner hektar. Det motsvarar drygt 96 % av den totalt registrerade&lt;br&gt;arealen. Under 1992 års älgjakt fälldes där 92 500 djur. Det motsvarar 65 %&lt;br&gt;av det antal älgar som får fällas enligt länsstyrelsernas tilldelningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B-omräden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden som inte uppfyller kraven för A-områden kan -om det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl - registreras för tilldelning av ett valfritt djur om året (vuxet djur eller&lt;br&gt;kalv). Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestäm-&lt;br&gt;mer. Dessa områden har kommit att kallas särskilda licensomräden eller B-om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet B-områden uppgick hösten 1992 till drygt 4 800 med en total areal&lt;br&gt;på drygt 500 000 ha. Det motsvarar knappt 2 % av den totalt registrerade area-&lt;br&gt;len. Under 1992 års älgjakt fälldes knappt 1 800 djur eller 31 % av det tillåtna&lt;br&gt;antalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ä Igskötselomräden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1992 kan stora stabila jaktområden registreras som älgskötselområ-&lt;br&gt;den. Det får ske om området har sådan storlek och arrondering att det medger&lt;br&gt;vård av en i huvudsak egen älgstam. Antalet älgar som skall fällas inom ett&lt;br&gt;älgskötselområde bestäms av jakträttshavama själva. Jakttiden skall vara&lt;br&gt;minst 70 dagar om det inte finns särskilda skäl för en kortare jakttid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1993 fanns det 113 älgskötselområden med en total areal på drygt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,1 miljoner hektar. Under älgjakten 1992 fälldes drygt 2 000 älgar inom&lt;br&gt;älgskötselområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellomrdden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella årliga tilldelningen är även efter år 1987 en eller flera årskalvar&lt;br&gt;och ett vuxet djur. Samtliga länsstyrelser har begränsat tilldelningen till en&lt;br&gt;kalv utöver det vuxna djuret. Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som&lt;br&gt;länsstyrelsen bestämmer. Jakten på generellområdena får bedrivas enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser till utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1992 bedrevs älgjakt på närmare 14 500 generellområden. Den&lt;br&gt;totala arealen uppgick till drygt 690 000 ha, vilket motsvarar drygt 2 % av&lt;br&gt;den totalt registrerade arealen. Under 1992 års älgjakt fälldes knappt 2 900&lt;br&gt;djur. Det motsvarar 10 % av det tillåtna antalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Älgjakten i Malmöhus län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För älgjakten på annat än A-områden och älgskötselområden i Malmöhus län&lt;br&gt;gäller andra bestämmelser än för landet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakten på de tidigare registrerade B-områdena och på kalvjaktsområdena i&lt;br&gt;länet bedrivs sedan år 1992 under allmän jakttid. Det innebär på dessa områ-&lt;br&gt;den en återgång till de principer som gällde för älgjakten i landet fram till år&lt;br&gt;1975. Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den allmänna jakttiden hösten 1992 fälldes 50 älgar i länet. På de&lt;br&gt;kvarvarande 162 generellområdena fälldes totalt sju älgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oregistrerade områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de områden som inte registrerats för jakt efter älg får, med undantag av&lt;br&gt;Malmöhus län, endast älgkalv jagas. Jakten är inte begränsad till ett visst antal&lt;br&gt;djur. Jakttiden är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestäm-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1992 års älgjakt fälldes 118 älgkalvar på oregistrerade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Den framtida älgjakten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nuvarande systemet för älgjakten bör&lt;br&gt;i huvudsak ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jägarorganisationemas förslag till förändringar av&lt;br&gt;älgjaktssystemet har föranlett åtskilliga remissinstanser att komma med allmän-&lt;br&gt;na synpunkter på hur jakten bör bedrivas i framtiden. Synpunkterna gäller in-&lt;br&gt;te minst administrationen och kostnaderna för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser lämnar förslag till ett ändrat älgjaktssystem. Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk föreslår att jakt efter älg utanför älgskötselområdena skall be-&lt;br&gt;drivas inom områden som länsstyrelsen registrerat och som har en minsta&lt;br&gt;sammanhängande areal av 20 ha. Tilldelningen skall vara produktionsanpas-&lt;br&gt;sad och endast avse vuxna djur. Ett valfritt antal kalvar får därför fällas. Om&lt;br&gt;det registrerade området inte uppfyller arealkravet för jakt efter vuxet djur får&lt;br&gt;ett valfritt antal kalvar fällas. Jakttiden bör vara minst 70 dagar. På oregistre-&lt;br&gt;rad mark bör ett valfritt antal årskalvar få fällas under fyra dagars jakttid. Na-&lt;br&gt;turvårdsverket framför som ett alternativ att jakten sker helt reglerat, dvs. utan&lt;br&gt;någon nedre arealgräns men med en tilldelning som står i relation till vad mar-&lt;br&gt;ken kan producera. De föreslagna systemen, som enligt Naturvårdsverket bör&lt;br&gt;utredas närmare, bör utvärderas efter en femårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län påpekar att det behövs en rimlig avväg-&lt;br&gt;ning mellan intresset att bevara livskraftiga stammar, en rättvis avskjutning&lt;br&gt;mellan olika jägarkategorier och en enkel och billig administration. Redan det&lt;br&gt;nuvarande systemet har upplevts som krångligt av de berörda och drar myck-&lt;br&gt;et stora administrationskostnader. Jägarorganisationemas förslag innebär att&lt;br&gt;krånglet ökar. Enligt länsstyrelsen bör man i stället sträva efter att finna ett av-&lt;br&gt;sevärt enklare och billigare system. Länsstyrelsen föreslår därför att de nuva-&lt;br&gt;rande B-områdena och generellområdena avregistreras och att allmän jakttid&lt;br&gt;införs på dessa marker. Avskjutningsmöjlighetema kan begränsas genom&lt;br&gt;jakttiden. Om denna sätts kort, behöver man inte riskera att avskjutningen blir&lt;br&gt;större per arealenhet än på andra älgmarker. Ett alternativ är enligt länsstyrel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen att de mindre områdena registreras och får en tilldelning av ett valfritt&lt;br&gt;djur. Även i detta system regleras den faktiska avskjutningen genom jaktti-&lt;br&gt;dens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Skogsstyrelsens uppfattning bör tiden vara mogen för att inom de&lt;br&gt;större A-områdena pröva modellen med fri kalvavskjutning. Även Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Jönköpings län anser att ett obegränsat antal årskalvar bör få fällas inom&lt;br&gt;A-områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att en detaljreglering av jakten ge-&lt;br&gt;nom att föreskriva exakt samma arealkrav för vissa registreringar i hela landet&lt;br&gt;innebär en oacceptabel centralisering. Därmed minskar möjligheterna att styra&lt;br&gt;avskjutningen med hänsyn till de skiftande regionala förhållandena. Det vore&lt;br&gt;då lika bra att gå tillbaka till det ursprungliga enkla systemet med en kort all-&lt;br&gt;män jakttid och licensprövning genom en enda licensform för störrre jaktmar-&lt;br&gt;ker där produktionsanpassning kan ske. Länsstyrelsen i Östergötlands län an-&lt;br&gt;ser att den ursprungliga tanken med en produktionsanpassad tilldelning för A-&lt;br&gt;områdena och i övrigt fri kalvjakt på oregistrerade områden borde genomfö-&lt;br&gt;ras. Tilldelningen kan dock börja med en kalv på A-områdena. Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Örebro län framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domän AB anser att samordningen av större jaktliga enheter bör stimule-&lt;br&gt;ras, i första hand genom att frivilliga älgskötselområden bildas med ökat lo-&lt;br&gt;kalt inflytande för markägare och jägare. Det lagda förslaget, främst med de&lt;br&gt;föreslagna reglerna för jakt på småområden, synes enligt bolaget dåligt tillgo-&lt;br&gt;dose dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsstyrelsen är tveksam till om jägarorganisationemas förslag uppfyller&lt;br&gt;kraven på överskådlighet, administrativ enkelhet och goda möjligheter till&lt;br&gt;skötsel av älgstammen. Förslaget innebär i stället att i stort sett samtliga före-&lt;br&gt;kommandejaktområden permanentas utan att administrationen minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund och Skogsägarnas riksförbund anför att bestäm-&lt;br&gt;melser som berör älgjakten måste utformas så att de stimulerar till en frivillig&lt;br&gt;samverkan över ägogränsema. I de fall jaktlig samverkan inte förekommer&lt;br&gt;och jaktområdena är små kan det vara befogat med en viss reglering för att för-&lt;br&gt;hindra en överbeskattning. En synbar svaghet i förslaget är att det kräver en&lt;br&gt;ökad administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att det arbete som nu pågår med en&lt;br&gt;avreglering av älgjakten, förbättrad samverkan mellan jägare och markägare&lt;br&gt;och ett ökat ansvarstagande på lokal nivå för älgskötseln är så viktigt att det&lt;br&gt;måste få fortsätta utan att nya bestämmelser tillåts träda i kraft som motverkar&lt;br&gt;en sådan utveckling. Förslaget innebär i vissa delar en ökad detaljreglering&lt;br&gt;och ett merarbete för länsstyrelsen och kommer även att motverka en önsk-&lt;br&gt;värd utveckling mot ökad samverkan mellan jägare och markägare vad gäller&lt;br&gt;älgskötseln. Enligt Länsstyrelsen i Malmöhus län är det angeläget att ansvaret&lt;br&gt;för jakten i större utsträckning än hittills förs över från länsstyrelsen till mark-&lt;br&gt;ägare och jägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att förslaget fokuseras på att beva-&lt;br&gt;ra de mindre jaktområdena intakta, medan frågor om samarbetet mellan jakt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshavare och markägare skjutits åt sidan. Jägarorganisationema bör mer ak-&lt;br&gt;tivt betona vikten av samarbete, exempelvis inom ramen för älgskötselområ-&lt;br&gt;den. Förslagen leder till en minskad samordning av jakten, vilket kan medfö-&lt;br&gt;ra en ökad uppsplittring av etablerade jaktenheter i mindre områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län finner det positivt och värdefullt att de båda&lt;br&gt;jägarorganisationema nu närmat sig varandra och samsats kring ett gemen-&lt;br&gt;samt förslag om hur älgjakten bör vara organiserad och administrerad fram-&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I prop. 1986/87:58 om jaktlag,&lt;br&gt;m.m. anfördes bl.a. att jakten måste anpassas till älgproduktionen på den&lt;br&gt;marksom står till förfogande för jakt En sådan produktionsanpassad avskjut-&lt;br&gt;ning förutsätter att älgjakten huvudsakligen bedrivs som licensjakt inom lämp-&lt;br&gt;liga områden. För att bilda dessa områden krävs vanligen en samverkan över&lt;br&gt;ägogränsema och det är angeläget, inte minst från administrativ synpunkt, att&lt;br&gt;områdesbildningen är stabil. Genom att licensområdena omfattade ca 95 % av&lt;br&gt;aktuell mark kan älgjakten i allt väsentligt genomföras som en produktionsan-&lt;br&gt;passad avskjutning. Licensområdena hade i mycket stor utsträckning bildats&lt;br&gt;av innehavare av små marker i samverkan. Det hade emellertid visat sig att&lt;br&gt;reglerna inte i tillräcklig grad främjat en samverkan. Det var fortfarande alltför&lt;br&gt;många älgjaktsområden som inte omfattades av samordningen. Vidare kunde&lt;br&gt;en splittring av tidigare etablerad samverkan konstateras. Dessa brister hade&lt;br&gt;bl.a. lett till höga kostnader för administrationen. Regeringen ansåg det därför&lt;br&gt;nödvändigt att ändra de bestämmelser som medgav registrering av generellom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslogs att den generella tilldelningen av ett vuxet djur&lt;br&gt;och en kalv på generellområdena skulle ersättas med allmän kalvjakt på oregi-&lt;br&gt;strerad mark. Förslaget innebar att älgjakten i fortsättningen borde bedrivas i&lt;br&gt;huvudsak som licensjakt inom registrerade licensområden. Registrering fick&lt;br&gt;vägras om området inte medgav en avskjutning av minst ett vuxet djur om år-&lt;br&gt;et. De minsta licensområdena borde betraktas som ett steg på vägen mot en&lt;br&gt;önskvärd, mera långtgående samordning. I övrigt skulle älgjakten bedrivas&lt;br&gt;som fri kalvjakt under en kort jakttid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anslöt sig i allt väsentligt till regeringens förslag om licensjakt&lt;br&gt;på älg inom registrerade licensområden (bet. 1986/87:JoU15, rskr. 1986/87:&lt;br&gt;190). Riksdagen beslöt emellertid att områden som inte uppfyller kraven för&lt;br&gt;registrering som sådant område (A-område) skall kunna registreras som s.k.&lt;br&gt;B-område om det finns särskilda skäl. På B-område får under högst fem da-&lt;br&gt;gars jakttid fällas ett valfritt djur (vuxen älg eller kalv). Samtidigt instämde&lt;br&gt;riksdagen i att man bör eftersträva stora och stabila licensområden. Det är en-&lt;br&gt;ligt riksdagen angeläget att främja jakt i samverkan och att motverka en fort-&lt;br&gt;satt uppsplittring av licensområden. Riksdagen beslöt vidare att älgjakten på&lt;br&gt;registrerade generellområden skulle få fortgå enligt äldre bestämmelser till ut-&lt;br&gt;gången av år 1990. Riksdagen har därefter förlängt övergångstiden till utgång-&lt;br&gt;en av år 1994 (prop. 1990/91:28, bet. 1990/9l:JoUll, rskr. 1990/91:45).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter förslag iprop. 1991/92:9 om jakt och viltvård beslöt riksdagen att sto- Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;ra stabila jaktområden skall kunna registreras som älgskötselområden av läns-&lt;br&gt;styrelsen (bet. 1991/92: JoU5, rskr. 1991/92:48). Inom ett älgskötselområde&lt;br&gt;avgör jakträttshavama själva hur många älgar som skall fällas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande inriktningen av älgjakten med en produktionsanpassad av-&lt;br&gt;skjutning inom registrerade licensområden bör enligt regeringens mening be-&lt;br&gt;hållas. Den år 1992 införda möjligheten att registrera älgskötselområden är&lt;br&gt;ytterligare ett steg på vägen mot stora och stabila licensområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av regeringens ställningstaganden i det följande bör det inte&lt;br&gt;nu göras några större ändringar i älgjaktssystemet. En målinriktad informa-&lt;br&gt;tion och utbildning - Viltvård i samverkan - pågår i syfte att nå balans mellan&lt;br&gt;viltstammarnas storlek och de intressen som utsätts för skador. Möjligheten&lt;br&gt;att få ersättning för skada av älg och hjort på jordbruksgrödor och trädgårdsod-&lt;br&gt;lingar upphör den 1 januari 1995. En utvärdering av dessa åtgärder kan kom-&lt;br&gt;ma att föranleda en förnyad prövning av älgjaktssystemet. Till detta kommer&lt;br&gt;att jakten är en värdefull och eftertraktad källa till avkoppling och rekreation.&lt;br&gt;Älgjaktens utformning bör därför anpassas så att tillgängliga jaktmöjligheter&lt;br&gt;så långt möjligt kan utnyttjas. Frågan om älgjakten på de gamla generellom-&lt;br&gt;rådena bör dock få sin slutliga lösning nu. Regeringen återkommer till den&lt;br&gt;frågan i det följande (avsnitt 4.5)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Registrering av A-områden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om A-områden&lt;br&gt;bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag: Ett område med en sammanhängan-&lt;br&gt;de areal av minst 50 ha skall efter ansökan registreras som A-område. Tilldel-&lt;br&gt;ningen skall vara en älgkalv om året om den registrerade arealen understiger&lt;br&gt;hälften av den areal som fordras för licens för jakt efter ett vuxet djur om året.&lt;br&gt;Ett område med en areal som uppgår till minst hälften av vad som fordras för&lt;br&gt;licens för jakt efter ett vuxet djur om året skall efter ansökan också registreras&lt;br&gt;som A-område. Älgtilldelningen skall vara en kalv vartannat år och ett valfritt&lt;br&gt;djur - vuxen älg eller kalv - vartannat år. Om arealen eller älgtillgången på&lt;br&gt;dessa områden förändras skall utan särskild omregistrering älgtilldelning ske i&lt;br&gt;enlighet med det arealkrav som blir uppfyllt efter förändringen. Länsstyrelsen&lt;br&gt;skall kunna bestämma att jakttiden skall vara kortare än 70 dagar och an jakt&lt;br&gt;under viss del av jakttiden endast skall få bedrivas efter djur av visst slag.&lt;br&gt;Ny- och omregistrering av A-område inför 1995 års älgjakt skall ske avgifts-&lt;br&gt;fritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av remissinstanserna är kritiska mot hela förslaget eller delar av&lt;br&gt;det. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att den föreslagna indelningen i&lt;br&gt;tre kategorier A-områden i stället för en enda fullständigt avviker från de se-&lt;br&gt;naste årens strävan efter att så långt som möjligt förenkla älgjaktsadministra-&lt;br&gt;tionen. Modellen leder varken till förbättrad jaktvård eller till ökad jaktsam-&lt;br&gt;verkan. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att ett redan krångligt älgjakts-&lt;br&gt;system blir ännu krångligare om förslaget genomförs. Länsstyrelsen i Blek-&lt;br&gt;inge län anser att förslaget om en tilldelning av kalvar respektive vuxna djur&lt;br&gt;vartannat år medför ökad arbetsbelastning eftersom länsstyrelsen måste regi-&lt;br&gt;strera vilket slag av älg som fällts och beakta detta vid nästa års tilldelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påtalar risken för uppsplittring av redan registrerade&lt;br&gt;områden. Enligt Länsstyrelsen i Kronobergs län innebär förslaget också att&lt;br&gt;länsstyrelsen måste bygga upp ett kontrollsystem och göra bedömningar av&lt;br&gt;enskilda jaktlag i större utsträckning än i dag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län&lt;br&gt;antar att det inte är lockande att samregistrera 10 generellområden på vardera&lt;br&gt;5 ha till ett A-område för att jaga en kalv när alternativet kan vara att fälla 10&lt;br&gt;vuxna älgar inom lika många generellområden eller att fälla ett obegränsat an-&lt;br&gt;tal kalvar på oregistrerad mark. Länsstyrelsen i Västmanlands län påtalar ris-&lt;br&gt;ken med att det inte finns något hinder mot att inom älgfattigare områden kun-&lt;br&gt;na få både en utökad jakttid och större tilldelning, även om den enbart avser&lt;br&gt;kalvar. Det är inte heller uteslutet att markägare vill bryta ut sin mark ur ett&lt;br&gt;befintligt A-område. Någon spärr mot uppsplittringar finns inte i förslaget.&lt;br&gt;Domän AB anser att det kan finnas risk för uppdelning av jaktområdena i&lt;br&gt;syfte an maximera tilldelningen. Detta skulle leda till an jakten inte blir produk-&lt;br&gt;tionsanpassad. Ett förfarande med flerårslicens skulle vara enklare än tilldel-&lt;br&gt;ningen med vuxen älg respektive kalv vartannat år. Även Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län anser att förslaget medför ökad detaljreglering, högre admi-&lt;br&gt;nistrationskostnader, motverkar samverkan och ger upphov till splittring. Om&lt;br&gt;ett område på 50 ha kan registreras som A-område kan antalet A-områden teo-&lt;br&gt;retiskt tiodubblas i länets kustkommuner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län anser att det är tveksamt om en jakträttshavare vill registrera sin mark&lt;br&gt;som A-område om han bara får jaga kalvar. Jakträttshavaren kommer troligen&lt;br&gt;att i stället välja registrering som B-område med möjlighet att årligen fälla ett&lt;br&gt;valfritt djur. Länsstyrelsen i Jämtlands län finner det däremot positivt att även&lt;br&gt;mindre markägare får möjlighet till A-licens och därmed längre jakttid. Förut-&lt;br&gt;sättningarna bör då öka rent generellt att fälla merparten av de tilldelade djur-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är kritiska till att så små områden som 50 ha skall&lt;br&gt;kunna registreras som A-områden. Skogsstyrelsen anser att det från strikt älg-&lt;br&gt;vårds- och administrativ synpunkt är bättre och enklare om nuvarande krav&lt;br&gt;för registrering av A-område behålls och att det på andra mindre områden får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fällas endast en kalv. Skogsstyrelsen vill dock inte motsätta sig att förslagen Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakttid och könskvotering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av remissinstanserna avstyrker förslagen. Flera påpe-&lt;br&gt;kar att länsstyrelsen redan med stöd av gällande bestämmelser kan besluta om&lt;br&gt;kortare jakttid om det finns särskilda skäl. Den nu gällande jakttiden anser fle-&lt;br&gt;ra remissinstanser vara väl avvägd. En kortare jakttid leder enligt Domän AB&lt;br&gt;till mindre avspänd jakt med sämre möjlighet till ett riktigt val av djur samt ök-&lt;br&gt;ade risker för skadskjutningar. Liknande synpunkter framförs av Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det skapar för-&lt;br&gt;virring hos jägarna om jakttiden ändras alltför ofta. Skogsindustrierna menar&lt;br&gt;att jakttiden alltid skall vara minst 70 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län har dåliga erfarenheter av att lämna före-&lt;br&gt;skrifter om könskvotering i licenserna och förordar i stället att rekommenda-&lt;br&gt;tioner ges för avskjutningen. Enligt Domän AB synes det principiellt vara fel&lt;br&gt;väg att genom en ökad detaljstyrning och detaljreglering försöka åstadkomma&lt;br&gt;bättre kvalitet i älgstammen. Beslut om könskvotering eller liknande bör en-&lt;br&gt;ligt Skogsindustrierna fattas av markägare och jägare lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områdesindelning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till jägarorganisationemas förslag anges vara det påtagliga och&lt;br&gt;växande problemet med A-områden som är så små att de inte kan bestå vid en&lt;br&gt;ökning av den areal som krävs för rätten att fälla en vuxen älg. Den minskan-&lt;br&gt;de älgstammen medför nämligen att arealkravet blir allt högre för registrering&lt;br&gt;av ett A-område. Avsikten med förslaget är att utforma ett system som gör det&lt;br&gt;möjligt att smidigt hantera tilldelningsffågoma på de små A-områdena. Vid en&lt;br&gt;korrekt bedriven älgvård bör enligt jägarorganisationema det första djuret i en&lt;br&gt;tilldelning av älg till avskjutning utgöras av en kalv. Kalvjakt har en begrän-&lt;br&gt;sad inverkan på älgstammen. Om det först tilldelade djuret är en kalv, kan det&lt;br&gt;även för små arealer ges tillstånd att fälla en kalv under lång jakttid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att jägarorganisationemas förslag i flera viktiga hän-&lt;br&gt;seenden innebär avsteg från statsmakternas tidigare beslut om hur älgjakten&lt;br&gt;bör bedrivas. Enligt 33 § andra stycket jaktlagen får länsstyrelsen vägra att&lt;br&gt;registrera ett A-område om det inte medger avskjutning av minst ett vuxet djur&lt;br&gt;om året. Förslaget nu innebär dels att registrering skall tillåtas även av områ-&lt;br&gt;den vars areal vida understiger vad som krävs i dag, dels att områden registre-&lt;br&gt;ras för enbart jakt efter kalv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En icke antalsbegränsad kalvavskjutning inom registrerade områden före-&lt;br&gt;språkas av flera remissinstanser. Grunden härför är den ringa påverkan kalv-&lt;br&gt;jakten har på älgstammen. Även jägarorganisationemas förslag bygger på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kalvjaktens begränsade inverkan på älgstammen. Förslaget medför emellertid&lt;br&gt;effekter som inte har diskuterats närmare. Arealkravet vid jakt efter vuxna äl-&lt;br&gt;gar skärps väsentligt, eftersom det första djuret i en tilldelning alltid skall vara&lt;br&gt;en kalv. I Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter om jakt (SNFS&lt;br&gt;1987:4) anges i de allmänna råden om registrering av licensområde att en pro-&lt;br&gt;duktionsanpassad avskjutning normalt förutsätter att en viss andel kalvar&lt;br&gt;fälls. En samlad bedömning av kravet på dels en produktionsanpassad jakt,&lt;br&gt;dels att ett A-område skall kunna tilldelas minst en vuxen älg per år, leder en-&lt;br&gt;ligt verket i praktiken till att ett licensområde skall ha sådan storlek att det tål&lt;br&gt;en avskjutning av ett vuxet djur och en kalv per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade emellertid år 1989 att syftet med 33 § andra stycket jakt-&lt;br&gt;lagen är att göra det möjligt för mindre markägare att registrera ett licensområ-&lt;br&gt;de enligt huvudregeln, om området medger en årlig avskjutning av minst ett&lt;br&gt;djur. En samlad bedömning av ordalydelsen av 33 § och dess förarbeten mås-&lt;br&gt;te enligt riksdagens mening leda till den slutsatsen att registrering av ett licens-&lt;br&gt;område inte får vägras enbart på den grunden att området inte medger en stör-&lt;br&gt;re avskjutning än ett djur om året. Enligt riksdagen var Naturvårdsverkets all-&lt;br&gt;männa råd mer restriktiva än som avsetts i riksdagens beslut år 1987 (bet.&lt;br&gt;1989/90:JoU, rskr. 1989/90:5). Naturvårdsverket har därefter ändrat sina all-&lt;br&gt;männa råd i kungörelsen och markerat att riksdagens uttalande inte får medfö-&lt;br&gt;ra att arealkravet sätts så lågt att det blir fördelaktigt att dela upp A-områdena i&lt;br&gt;mindre områden. Dessutom skall uppmärksammas att en produktionsanpas-&lt;br&gt;sad jakt innebär att en viss del av avskjutningen utgörs av kalvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag om att det första djuret i en tilldelning av äl-&lt;br&gt;gar bör vara en kalv innebär en återgång till de av riksdagen nyss nämnda kri-&lt;br&gt;tiserade reglerna. Ett genomförande av förslaget skulle kunna medföra att ett&lt;br&gt;stort antal A-områden kommer att bli licensområden som inte tilldelas ett vux-&lt;br&gt;et djur. Så blir fallet i synnerhet med den minskade älgtillgång som nu råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk uppskattar de årliga administrationskostnaderna för&lt;br&gt;det nuvarande älgjaktssystemet till minst 20 miljoner kronor. Kostnaderna för&lt;br&gt;älgjaktsadministrationen skulle öka väsentligt om jägarorganisationemas för-&lt;br&gt;slag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att förslaget inte bör ge-&lt;br&gt;nomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakttid och könskvotering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bilaga 2 till jaktförordningen skall den särskilda jakttiden för A-områ-&lt;br&gt;den och älgskötselområden bestämmas till en eller flera perioder som tillsam-&lt;br&gt;mans skall omfatta minst 70 dagar. Jakttidens början varierar enligt bilagan&lt;br&gt;från den första måndagen i september i norra Sverige till den andra måndagen&lt;br&gt;i oktober i södra. Jakten får inte pågå efter februari månads utgång. Om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl får dock länsstyrelsen besluta om en kortare jakttid. För&lt;br&gt;A-områden får länsstyrelsen besluta att jakten under viss del av jakttiden&lt;br&gt;endast får bedrivas efter hondjur eller kalvar. Enligt 17 § jaktkungörelsen får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsen besluta om könsfördelning av vuxna älgar om det är angeläget Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;för skötseln av älgstammen. Om ett sådant beslut meddelas, skall det gälla&lt;br&gt;samtliga registrerade områden inom berörd del av länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner i likhet med flertalet remissinstanser att det inte finns&lt;br&gt;skäl att ändra bestämmelserna om jakttid och könskvotering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 B-områden och oregistrerade områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nuvarande bestämmelser om B-områden&lt;br&gt;bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag: Endast områden som omfattar minst&lt;br&gt;5 ha sammanhängande mark skall få registreras som B-område. De nuvaran-&lt;br&gt;de kraven på särskilda skäl för registrering slopas. Redan registrerade B-om-&lt;br&gt;råden skall dock få bestå oavsett areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jakttiden för B-områden och för kalvjakten på oregistrerade områden skall&lt;br&gt;vara lika lång, 2-7 dagar efter länsstyrelsens bestämmande. Jakttiden skall&lt;br&gt;för län eller del av län anpassas så, att avskjutningen per arealenhet motsvarar&lt;br&gt;den på A-områdena. Om en könskvotering eller ett förbud att fälla visst slag&lt;br&gt;av älg införs för A-områden, skall samma begränsning gälla även för B-om-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny- och omregisteringar av B-områden inför 1995 års älgjakt skall ske av-&lt;br&gt;giftsfritt. Ett registrerat B-område som ingår i jaktlig samverkan med annat re-&lt;br&gt;gistrerat älgjaktsområde skall utan avgift få återregistreras om samverkan inte&lt;br&gt;fungerar och återregistrering till B-område begärs inom tre år från det samver-&lt;br&gt;kan påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de remissinstanser som särskilt kommente-&lt;br&gt;rat förslagen om B-områdena är reaktionen blandad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker att de särskilda skälen för regi-&lt;br&gt;strering av B-område tas bort. I de fall det enligt länsstyrelsen inte går att ska-&lt;br&gt;pa en bra jaktgemenskap bör möjlighet finnas för jakträttshavare med mindre&lt;br&gt;jaktareal att registrera marken som B-område utan att ange särskilda skäl. En&lt;br&gt;sådan ordning innebär också minskad administration. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Länsstyrelsen i Jönköpings län som också anser att kravet på&lt;br&gt;minsta areal bör höjas till 30-50 ha för att förhindra splittring av områdena.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att jakten på B-områdena inte haft nå-&lt;br&gt;gon negativ inverkan på älgstammens utveckling i länet. Beskattningen har&lt;br&gt;inte blivit för hög i förhållande till A-områdena. Länsstyrelsen tillstyrker att&lt;br&gt;de särskilda skälen för registrering av B-områden slopas vid nyregistrering.&lt;br&gt;En fastighet som brutits ur en etablerad jaktsamverkan bör däremot inte ome-&lt;br&gt;delbart tillåtas bli registrerad som B-område. Detta skulle strida mot alla strä-&lt;br&gt;vanden till samordning och leda till att flera markägare går sin egen väg. En&lt;br&gt;tvåårig övergångstid bör tillämpas innan en sådan registrering får ske. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län bör B-områdena snarast ses som en övergång&lt;br&gt;till den samordning som eftersträvas. Skogsindustrierna är av den uppfattning-&lt;br&gt;en att regler som medför stor splittring på många små jaktområden är av ondo&lt;br&gt;och att den nedre arealgränsen för B-områden därför bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet vad gäller jakttid och könskvotering är blandat. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Västmanlands län ifrågasätter behovet av någon nedre gräns för jaktti-&lt;br&gt;den. Systemet reglerar sig självt. Vid liten älgtillgång minskas möjligheterna&lt;br&gt;att fälla den tilldelade älgen. Länsstyrelsen i Kalmar lån anser inte heller att&lt;br&gt;älgstammen påverkas i någon väsentlig grad av jakttidens längd. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Kronobergs län menar att förslaget om längre jakttid motverkar en ökad&lt;br&gt;samordning av älgjakten. Enligt Länsstyrelsen i Älvsborgs län ökar dessutom&lt;br&gt;förslaget intresset för dessa områden så att en ytterligare splittring av större&lt;br&gt;jaktområden kan befaras. Statens naturvårdsverk anser att jakttiden bör vara&lt;br&gt;fyra dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de länsstyrelser som har yttrat sig över förslaget att om- och&lt;br&gt;återregistrering skall få ske avgiftsfritt avstyrker det. Några länsstyrelser på-&lt;br&gt;talar att länsstyrelserna måste få kompensera sig ekonomiskt för det ökade&lt;br&gt;arbete som förslagen innebär. Länsstyrelsen i Skaraborgs län frågar sig hur&lt;br&gt;administrationen skall finansieras om avgift inte får tas ut. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västmanlands län anser att ansökningsavgiften har haft en klart dämpande&lt;br&gt;effekt på ansökningar som rör smärre förändringar av licensområdenas om-&lt;br&gt;fattning. Dessa förändringar saknar i nästan samdiga fall verklig betydelse för&lt;br&gt;jakten. Förslaget innebär en kraftig ökning av antalet registreringsärenden.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför att systemet med ansökningsavgif-&lt;br&gt;ter innebär krångel för sökanden och en betydande administration för staten.&lt;br&gt;Det är bättre att länsstyrelsen får täcka motsvarande kostnad med medel ur&lt;br&gt;länets viltskadefond. Även Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att ett slopan-&lt;br&gt;de av ansökningsavgiften skulle underlätta det administrativa arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid behandlingen av prop.&lt;br&gt;1986/87:58 om jaktlag, m.m. godtog riksdagen regeringens förslag om A-om-&lt;br&gt;råden (bet. 1986/87:JoU15, rskr. 1986/87:190). Riksdagen ansåg att försla-&lt;br&gt;get om fri kalvjakt under en kort jakttid på övriga områden otvivelaktigt hade&lt;br&gt;vissa fördelar, framför allt genom att det är enkelt att administrera och föga&lt;br&gt;kostnadskrävande. Det utgör också ett starkt incitament till samgående med&lt;br&gt;andra markinnehavare för gemensam licenstilldelning. Riksdagen fann dock&lt;br&gt;att dessa fördelar till stor del kan behållas även i ett system som i något större&lt;br&gt;utsträckning tillgodoser bl.a. innehavare av mindre markområden och som&lt;br&gt;ger en större del av jägarkåren möjligheter till jakt på vuxna djur. Riksdagen&lt;br&gt;beslöt därför att områden som inte uppfyller kraven för egentliga licensområ-&lt;br&gt;den skall kunna registreras med tilldelning av ett valfritt djur om året (vuxen&lt;br&gt;älg eller kalv) om det finns särskilda skäl för en registrering. Riksdagen ut-&lt;br&gt;gick från att samtliga generellområden efter ansökan kan bli föremål för pröv-&lt;br&gt;ning av om registrering kan ske som sådant område, B-område. Riksdagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttalade att bl.a. följande principer bör vara vägledande vid prövningen av om Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;det finns särskilda skäl för registrering av B-områden, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;om jakträttshavare ansökt om men vägrats att ansluta marken till angränsan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de licensområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;om angränsande licensområde tillstyrker en registrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;när det finns flera jägare inom ett mindre område som inte alla utan vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan beredas plats i en ny jaktgemenskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;vid ansökan av äldre jakträttshavare som inte tidigare deltagit i någon jakt-&lt;br&gt;samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• &amp;nbsp;om praktiska möjligheter saknas att få mark ansluten till angränsande li-&lt;br&gt;censområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade vidare att särskilda skäl för registrering i allmänhet inte&lt;br&gt;bör anses finnas om en jakträttshavare förvägrats anslutning till ett licensområ-&lt;br&gt;de därför att han vägrat acceptera gängse regler inom licensområdet. En grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för registrering som B-område borde vara att jakträtts-&lt;br&gt;havaren på generellområdet har visat att han är villig att samordna sin jakt&lt;br&gt;med jakträttshavama på angränsande marker. Riksdagen påpekade också att&lt;br&gt;förutsättningarna för registrering av ett licensområde kan komma att föränd-&lt;br&gt;ras. Det borde därför finnas möjlighet att låta ett beslut om registrering gälla&lt;br&gt;för begränsad tid eller tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet fattades i medvetande om att beslut i ärenden om registre-&lt;br&gt;ring av B-områden i stor utsräckning måste grundas på skönmässiga bedöm-&lt;br&gt;ningsgrunder. Det framhölls därför att det är viktigt att prövningen kan göras&lt;br&gt;smidigt och enhetligt över hela landet. Som framgår av det följande (avsnitt&lt;br&gt;4.6) förekommer inte längre B-områden i Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att registrera B-områden kom i första hand dll för att möjliggö-&lt;br&gt;ra fortsatt jakt på de generellområden som inte kunde sammanföras med andra&lt;br&gt;registrerade områden. Möjligheterna att registrera B-områden begränsas starkt&lt;br&gt;genom att särskilda skäl skall vara uppfyllda för att registrering skall få ske. I&lt;br&gt;praktiken krävs att angränsande licensområden inte vill ansluta marken till sitt&lt;br&gt;område. Jägarorganisationemas förslag att som enda villkor kräva att området&lt;br&gt;omfattar minst 5 ha sammanhängande mark innebär enligt regeringens me-&lt;br&gt;ning ett avsteg från denna princip. Ett genomförande av förslaget kan få ne-&lt;br&gt;gativa konsekvenser för den samordning av älgjakten som eftersträvas. Där-&lt;br&gt;för bör inte de särskilda skälen för registrering av B-område slopas. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till denna fråga i det följande (avsnitt 4.5) när det gäller&lt;br&gt;omregistrering av generellområden till B-områden. Jakttiden på B-områdena&lt;br&gt;är fem dagar eller den kortare tid som länsstyrelsen bestämmer. Något skäl att&lt;br&gt;ändra den tiden finns inte enligt regeringens uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Generellområdena efter år 1994&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Med undantag av Malmöhus län skall alla regi-&lt;br&gt;strerade generellområden som är minst 5 ha stora omregistreras till B-&lt;br&gt;områden på initiativ av länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag: Länsstyrelsen skall informera inne-&lt;br&gt;havarna av de registrerade generellområdena om de nya principerna för älgjak-&lt;br&gt;ten i syfte att uppnå samordnade jaktliga enheter. Så långt det är möjligt skall&lt;br&gt;generellområdena erbjudas att ingå i sådana samordnade jaktliga enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om jakträttshavaren på ett generellområde inte väljer att ansluta området till&lt;br&gt;en samordnad jaktlig enhet skall länsstyrelsen omregistrera de generellområ-&lt;br&gt;den som omfattar minst 20 ha sammanhängande mark till B-områden. Upp-&lt;br&gt;går arealen till minst 50 ha sammanhängande mark skall jakträttshavaren kun-&lt;br&gt;na välja att registrera marken som A- eller B-område. Understiger arealen&lt;br&gt;20 ha sammanhängande mark skall det krävas en anmälan till länsstyrelsen&lt;br&gt;för att området skall registreras som B-område. För registrering som B-områ-&lt;br&gt;de skall det krävas en minsta sammanhängande areal av 5 ha. Sker ingen an-&lt;br&gt;mälan, eller understiger arealen kravet för registrering som B-område, skall&lt;br&gt;området avregistreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny- och omregistreringar till B-områden skall ske avgiftsfritt inför 1995&lt;br&gt;års älgjakt. Ett generellområde som ingår i jaktlig samverkan med ett annat&lt;br&gt;registrerat område under 1995 års älgjakt utan att vara omregistrerat till B-om-&lt;br&gt;råde skall utan avgift kunna bli registrerat som B-område om samverkan inte&lt;br&gt;fungerar och ansökan om registrering begärs senast den 31 januari 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig om generell-&lt;br&gt;områdenas framtid tillstyrker i allmänhet att en omregistrering till B-områden&lt;br&gt;sker. Flera länsstyrelser avstyrker en omregistrering till B-område utan att&lt;br&gt;jakträttshavaren ansökt om det. Det kan enligt dessa remissinstanser finnas&lt;br&gt;generellområden där jakt- eller ägareförhållandena förändrats. En anmälan om&lt;br&gt;att jakträttshavaren önskar omregistrering medför att länsstyrelsens register&lt;br&gt;hålls aktuellt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser däremot att alla företrädare&lt;br&gt;för generellområden skall informeras om att omregistreringar till B-områden&lt;br&gt;kommer att ske om inte jakträttshavama anmäler att de inte önskar en omregi-&lt;br&gt;strering. Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår att samtliga generellområden&lt;br&gt;automatiskt registreras om i avvaktan på en utvärdering av nuvarande älgjakts-&lt;br&gt;system. Lantbrukarnas riksförbund och Skogsägarnas riksförbund tillstyrker&lt;br&gt;av administrativa skäl en automatisk omregistrering till B-områden. Det är en-&lt;br&gt;ligt förbunden positivt att frågan om generellområdena löses enligt den modell&lt;br&gt;som anges i jägarorganisationemas förslag. Länsstyrelsen i Kalmar län före-&lt;br&gt;slår också en automatisk överföring till B-områden, vilket enligt länsstyrelsen&lt;br&gt;enkelt kan ske genom en ändring av de dataprogram länsstyrelsen använder&lt;br&gt;för sin älgadministration. Denna metod är den enda som enligt länsstyrelsen&lt;br&gt;är försvarbar från administrativ synpunkt. En granskning av de närmare 800&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generellområden som finns i länet skulle medföra en tungrodd administrativ&lt;br&gt;hantering av omregistreringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att det är principiellt felaktigt att regi-&lt;br&gt;strera en licensområde utan an det finns någon viljeyttring från jakträttshava-&lt;br&gt;ren. Länsstyrelsen i Jönköpings län är av samma uppfattning eftersom den&lt;br&gt;som har ett generellområde på mer än 20 ha kanske vill fälla ett obegränsat an-&lt;br&gt;tal kalvar på ett oregistrerat område i stället för att registrera det som B-om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att förslaget tar allt för liten hänsyn till&lt;br&gt;principen om produktionsanpassad jakt men att det från administrativ syn-&lt;br&gt;punkt är positivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de länsstyrelser som tagit upp frågan om avgiftsfrihet vid&lt;br&gt;omregistrering från generellområde till B-område tillstyrker förslaget. Länssty-&lt;br&gt;relsen i Stockholms län anser att det torde vara förenat med mer extra arbete&lt;br&gt;att kräva en avgift än att göra en automatisk omregistrering. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län anser däremot att en avgiftsfri omregistrering kan uppfattas&lt;br&gt;negativt av de jaktlag som redan ansökt om ändrade registreringar. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Hallands län avstyrker förslaget av rättviseskäl. Några länsstyrelser på-&lt;br&gt;pekar att länsstyrelsen måste få ekonomisk kompensation för det ökade admi-&lt;br&gt;nistrativa arbetet och att detta kan ske genom ökade uttag ur länets viltskade-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom de län där s.k. samordnad älg-&lt;br&gt;jakt bedrevs tidigare omfattade de registrerade licensområdena drygt 95 % av&lt;br&gt;älgmarksarealen. Resterande areal, de s.k. generellområdena, var följaktligen&lt;br&gt;mycket liten. Antalet generellområden var dock stort, ca 20 000. Enligt 1987&lt;br&gt;års beslut om jaktlag borde särskilda bestämmelser gälla för generellområdena&lt;br&gt;under en övergångstid t.o.m. 1990 års jakt för att ge tillräcklig tid för samver-&lt;br&gt;kansbildning och den anpassning i övrigt som kunde krävas. De gamla tilldel-&lt;br&gt;ningsreglema borde gälla så länge områdena fanns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmaktemas intentioner om samverkan och bildande av stora licensområ-&lt;br&gt;den för produktionsanpassad jakt har emellertid inte infriats när det gäller ge-&lt;br&gt;nerellområdena. Av de ca 20 000 generellområden som fanns då den nya jakt-&lt;br&gt;lagen trädde i kraft den 1 januari 1988 hade endast ca 2 600 omregistrerats till&lt;br&gt;B-områden hösten 1990. Eftersom det skulle innebära problem för många&lt;br&gt;länsstyrelser att under en kort tid hinna med handläggningen av det stora an-&lt;br&gt;talet omregistreringsärenden som återstod beslutade riksdagen år 1990 om en&lt;br&gt;förlängd övergångstid t.o.m. 1994 års älgjakt (prop. 1990/91:28, bet. 1990/&lt;br&gt;91:JoUll, rskr. 1990/91:45). Som framgår av det följande (avsnitt 4.6)&lt;br&gt;kommer älgjakten på de nuvarande generellområdena i Malmöhus län att be-&lt;br&gt;drivas under allmän jakttid från år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ca 2 600 områden som fram till hösten 1990 hade registrerats som B-&lt;br&gt;områden har huvudsakligen kommit till genom att de jakträttsliga förhållan-&lt;br&gt;dena ändrats inom generellområdena eller genom att A-områden på grund av&lt;br&gt;sjunkande älgtillgång inte längre uppfyller kraven för registrering som sådant&lt;br&gt;område. Huvudorsaken till att omregistrering skett i så liten omfattning torde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt den nämnda propositionen vara att den tillåtna avskjutningen på gene-&lt;br&gt;rellområdena är högre än på B-områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omregistreringen av generellområden har gått alltför långsamt. Det finns&lt;br&gt;fortfarande ca 14 000 sådana områden kvar. 1987 års riksdagsbeslut har inte&lt;br&gt;infriats när det gäller samverkan och registrering av licensområden som är till-&lt;br&gt;räckligt stora för en produktionsanpassad jakt Ett genomförande av jägarorga-&lt;br&gt;nisationemas förslag riskerar att motverka den uttalade målsättningen att det&lt;br&gt;bör bildas stora och stabila licensområden. Samtidigt har det dock under de år&lt;br&gt;som älgjakt bedrivits på generellområdena visat sig att jakten inte äventyrar&lt;br&gt;produktionsanpassningen. Avskjutningen per ytenhet är nämligen inte större&lt;br&gt;där än på A-områdena. Om generellområdena omregistreras till B-områden&lt;br&gt;minskar dessutom den tilUåtna avskjutningen från två till ett djur. Mot bak-&lt;br&gt;grund av riksdagens motiv för införande av B-områden, att ge en större del&lt;br&gt;av jägarkåren möjligheter till jakt på vuxna djur, bör generellområdena enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning kunna registreras som B-områden utan att det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Enda kravet för en sådan registrering bör vara att områdets&lt;br&gt;sammanhängande areal är minst 5 ha. Ett par av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;det oavsett områdets storlek bör krävas en ansökan av områdets innehavare&lt;br&gt;för att området skall registreras som B-område. Regeringen delar denna upp-&lt;br&gt;fattning. Det bör föreskrivas att sådan ansökan skall göras före utgången av&lt;br&gt;år 1994. Generellområdena i Malmöhus län avregistreras och älgjakten be-&lt;br&gt;drivs där i fortsättningen under allmän jakttid. Även generellområden i övriga&lt;br&gt;landet som inte har en sammanhängande areal om minst 5 ha avregistreras.&lt;br&gt;Självfallet kan dock jakträttshavaren ansöka om registrering som B-område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om- och avregistreringen kommer sålunda att följa generella regler och&lt;br&gt;kan därför ske till försumbara kostnader. Den bör därför ske avgiftsfritt. In-&lt;br&gt;formationen om förändringen kan också ske i generella former och behöver&lt;br&gt;inte vara individuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå en så god samverkan som möjligt vad gäller älgjakten bör en&lt;br&gt;bred information ges till innehavarna av mindre jaktområden. Syftet bör vara&lt;br&gt;att generellområdena så långt möjligt erbjuds att ingå i större samordnade jakt-&lt;br&gt;liga enheter. Informationen om detta bör ingå som en naturlig del av jägaror-&lt;br&gt;ganisationemas normala verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag medför en ändring av jaktlagens övergångsbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Älgjakten i Malmöhus län&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I Malmöhus län bör älgjakten även i fort-&lt;br&gt;sättningen bedrivas under allmän jakttid på de marker som inte är A-om-&lt;br&gt;råden eller älgskötselområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag: För älgjakten i Malmöhus län skall&lt;br&gt;gälla samma bestämmelser som för landet i övrigt. I allt fall bör de speciella&lt;br&gt;bestämmelserna för länet inte omfatta Eslövs, Hörby, Höörs, Sjöbo och Sva-&lt;br&gt;lövs kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De speciella bestämmelserna för älgjakten i Skåne&lt;br&gt;har kommenterats av Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Malmöhus län och Do-&lt;br&gt;män AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domän AB anser att jakten i Malmöhus län bör ske enligt samma bestäm-&lt;br&gt;melser som för landet i övrigt Detsamma anser Skogsstyrelsen, även om ad-&lt;br&gt;ministrationen är dyrbar. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser däremot att den&lt;br&gt;allmänna jakten efter älg i länet bör behållas. Länets avskjutningsstatistik vi-&lt;br&gt;sar enligt länsstyrelsen att jägarorganisationemas kritik inte är befogad. Den&lt;br&gt;allmänna jakten efter älg är en bra regleringsform och har medfört en avse-&lt;br&gt;värd minskning av administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 3 § andra stycket 3 jakt-&lt;br&gt;förordningen skall älgjakten i Malmöhus län bedrivas under allmän jakttid,&lt;br&gt;om jakten inte sker inom A-områden eller älgskötselområden. Jakttiden skall&lt;br&gt;vara fem dagar eller den kortare tid länsstyrelsen bestämmer. Länsstyrelsen&lt;br&gt;har bestämt jakttiden till tre dagar från hösten 1993. De särskilda bestämmel-&lt;br&gt;serna för Malmöhus län infördes efter förslag i prop. 1991/92:9 om jakt och&lt;br&gt;viltvård. Riksdagen godtog förslaget (bet. 1991/92:JoU5, rskr. 1991/92:48).&lt;br&gt;På de tidigare registrerade B-områdena och kalvjaktsområdena bedrivs såle-&lt;br&gt;des jakten enligt de principer som gällde för den allmänna jakten efter älg till&lt;br&gt;år 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till ändringen var följande. Älgjaktsadministrationen och älg-&lt;br&gt;jakten i Malmöhus län skiljer sig markant från vad som gäller för övriga län.&lt;br&gt;Älgstammen i detta län är mycket svag. Det beror till stor del på bristen på&lt;br&gt;lämpliga älgbiotoper. Vidare är det från bl.a. skadesynpunkt inte heller önsk-&lt;br&gt;värt eller möjligt att hålla en tätare älgstam i länet. Under en rad år har endast&lt;br&gt;ca 250 älgar fällts per år. Av dessa har ca 200 fällts på A-områden. Under älg-&lt;br&gt;jakten 1988 och 1989 bedrevs i länet älgjakt på ca 130 A-områden, ca 40 B-&lt;br&gt;områden och ca 600 generellområden. Administrationen av älgjakten i länet&lt;br&gt;kostade då ca 75 000 kr per år. Det var mer än för motsvarande arbete i Söder-&lt;br&gt;manlands län där ca 3 000 älgar sköts varje år på mer än 1 500 registrerade&lt;br&gt;älgjaktsområden. Arbetet med och kostnaderna för administrationen av älg-&lt;br&gt;jakten i länet stod enligt propositionen inte i rimlig proportion till det antal&lt;br&gt;älgar som fälldes på B-områdena och generellområdena. De tidigare B-om-&lt;br&gt;rådena i länet har avregistrerats. Även för Malmöhus län gäller att generell-&lt;br&gt;områdena får finnas kvar till 1994 års utgång. När möjligheten att jaga älg på&lt;br&gt;generellområdena upphör kommer jakten även på dessa marker att bedrivas&lt;br&gt;under allmän jakttid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationema anser att den allmänna älgjakten i Malmöhus län inte&lt;br&gt;är någon lämplig förvaltningsform för älgstammen. Antalet älgar har minskat&lt;br&gt;kraftigt under senare år i såväl Kristianstads som Malmöhus län. De fem da-&lt;br&gt;gars allmän jakt som infördes i Malmöhus län under jakten år 1992, utom på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A-områden, generellområden och älgskötselområden, innebär enligt jägarorga- Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;nisationema att älgstammen i Malmöhus län utsätts för en orimligt hård be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I östra delen av Malmöhus län längs gränsen mot Kristianstads län råder&lt;br&gt;enligt organisationerna särskilda förhållanden. Inom ett område som i huvud-&lt;br&gt;sak utgörs av Sjöbo, Hörby, Höörs, Eslövs och Svalövs kommuner är i prin-&lt;br&gt;cip såväl älgbiotopen som övriga förhållanden likvärdiga med angränsande&lt;br&gt;delar av Kristianstads län. Inom dessa områden kan en meningsfull älgvård&lt;br&gt;och älgjakt bedrivas. Bland annat med hänsyn till viltvårdens mål som det&lt;br&gt;uttrycks i 4 § jaktlagen är det angeläget att kunna behålla en lämpligt avvägd&lt;br&gt;älgstam inom detta område av Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna älgjakten i Malmöhus län påverkar enligt jägarorganisatio-&lt;br&gt;nema såväl älgstammen som inställningen till älgvården i de angränsande&lt;br&gt;delarna av Kristianstads län. Länsgränsen utgör inte någon naturlig skilje-&lt;br&gt;linje. Älgstammen inom området längs länsgränsen är i stället en gemensam&lt;br&gt;resurs för aktuella delar av Kristianstads och Malmöhus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län har i sitt remissvar påtalat att avskjutningen&lt;br&gt;under 1992 års jakt ökat något på de marker som inte utgör A-områden me-&lt;br&gt;dan avskjutningen på A-områdena minskat något. Det förhållandet har enligt&lt;br&gt;länsstyrelsen emellertid inträffat vid flera tidigare tillfällen under den tid den&lt;br&gt;samordnade jakten pågick. Detta kan enligt länsstyrelsen därför inte läggas till&lt;br&gt;grund för att påstå att den allmänna jakten i länet medfört en orimligt hård be-&lt;br&gt;skattning av älgstammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har vid regeringens beredning av ärendet inte framkommit att jägarorga-&lt;br&gt;nisationema har fog för sina påståenden om den hårda beskattningen av älg-&lt;br&gt;stammen i länet Under 1991 års älgjakt fälldes 48 älgar utanför A-områdena.&lt;br&gt;Under 1992 års älgjakt då de nya bestämmelserna införts, ökade avskjutning-&lt;br&gt;en på dessa områden till 57 älgar. Är 1993 sjönk antalet fällda älgar utanför&lt;br&gt;A-områdena dock till 36 djur. Sammantaget har det därför inte skett några an-&lt;br&gt;märkningsvärda förändringar av jakten inom dessa områden. De förändringar&lt;br&gt;som inträffat är inte av sådan storlek och karaktär att det finns anledning att&lt;br&gt;ompröva bestämmelserna om älgjakten i Malmöhus län. Regeringen delar där-&lt;br&gt;för länsstyrelsens bedömning att den nuvarande formen för älgjakt i Malmö-&lt;br&gt;hus län är en bra regleringsform. En återgång till de bestämmelser som gällde&lt;br&gt;i länet före år 1992 skulle innebära en betydande administrativ och ekonomisk&lt;br&gt;belastning utan motsvarande nytta för älgvården. De nuvarande bestämmelser-&lt;br&gt;na bör därför behållas. En anpassning av jakten till lämplig nivå kan ske ge-&lt;br&gt;nom förändringar av jakttiden. Ett exempel på detta är länsstyrelsens beslut år&lt;br&gt;1993 om en begränsning till tre dagars jakttid. Regeringen vill också erinra&lt;br&gt;om jägarorganisationemas ansvar för att bl.a. informera jägarna om jaktlag-&lt;br&gt;stiftningens intentioner om viltvården. Till organisationernas arbetsuppgifter&lt;br&gt;hör bl.a. att följa viltvårdens och viltstammarnas utveckling och sprida känne-&lt;br&gt;dom om denna utveckling genom upplysning, rådgivning och information.&lt;br&gt;Svenska jägareförbundet har därvid ett särskilt ansvar, eftersom förbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått förtroendet att biträda med ledningen av det praktiska jakt- och viltvårds- Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;arbetet i landet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Överklagande av länsstyrelsens beslut i älgjaktsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Länsstyrelsens beslut i älgjaktsfrågor bör&lt;br&gt;inte kunna överklagas av länsviltnämnd eller enskild ledamot av länsvilt-&lt;br&gt;nämnd. Regeringen kommer senare att överväga om instansordningen&lt;br&gt;vid överklagande av beslut i jaktfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jägarorganisationemas förslag: Länsstyrelsens beslut om registre-&lt;br&gt;ring av samtliga former av älgjaktsområden skall kunna överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Länsstyrelsens beslut om riktlinjer för älgavskjutningen skall kun-&lt;br&gt;na överklagas till Statens naturvårdsverk av länsviltnämnd eller ledamot av&lt;br&gt;länsviltnämnd. Länsstyrelsens beslut i övrigt om älgjakten skall inte kunna&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om rätt för länsviltnämnden eller ledamot&lt;br&gt;av nämnden att överklaga länsstyrelsens beslut avstyrks i allmänhet av de re-&lt;br&gt;missinstanser som tagit upp frågan. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser&lt;br&gt;dock att särintressena i länsviltnämnden ibland leder till kompromissbeslut.&lt;br&gt;Det är då rimligt att nämnden ges rätt att överklaga länsstyrelsens beslut i de&lt;br&gt;fall länsstyrelsen gör en annan bedömning än nämnden. En enskild ledamot&lt;br&gt;bör dock inte ges sådan rätt, utan i stället den organisation vars intressen leda-&lt;br&gt;moten företräder. Skogsstyrelsen anser däremot att det inte gagnar länsviltnämn-&lt;br&gt;den att få ställning som part och sakägare gentemot länsstyrelsen. De enskilda&lt;br&gt;ledamöterna sitter ofta i nämnden som företrädare för vissa intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund och Skogsägarnas riksförbund tillstyrker försla-&lt;br&gt;get. De anser att en lokal skötsel av älgstammen förutsätter att länsstyrelsen är&lt;br&gt;beredd att anpassa tilldelningsnivån efter de lokala önskemålen. Gör inte läns-&lt;br&gt;styrelsen det, bör en om- eller överprövning av länsstyrelsens beslut kunna&lt;br&gt;ske. Frågan aktualiseras ytterligare när ersättningen för viltskador upphör den&lt;br&gt;1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser påpekar att länsviltnämnden enbart är ett rådgi-&lt;br&gt;vande organ till länsstyrelsen. Några länsstyrelser framhåller att ett överklag-&lt;br&gt;ande av rambesluten försenar länsstyrelsens handläggning av tilldelningsbeslu-&lt;br&gt;ten. En del länsstyrelser anför att rambesluten i princip endast anger det högs-&lt;br&gt;ta antal älgar som bör fällas under jaktåret. Ramen är således ett inte rättsligt&lt;br&gt;bindande beslutsunderlag. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att den un-&lt;br&gt;der senare år inte har fastställt några ramar för älgtilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 54 § jaktlagen får länssty-&lt;br&gt;relsens beslut enligt 33 § om registrering av licensområden överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Övriga beslut enligt 33 § lagen får inte överklagas. Älgskötsel-&lt;br&gt;områden registreras emellertid av länsstyrelsen med stöd av 3 § jaktförord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Sådana beslut överklagas därför enligt 58 § förordningen hos Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;Naturvårdsverket. Verkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsviltnämnden är länsstyrelsens rådgivande organ i fråga om jakt och&lt;br&gt;viltvård. Enligt 46 § jaktförordningen består länsviltnämnden av nio ledamö-&lt;br&gt;ter som utses av länsstyrelsen. I de tre nordligaste länen består nämnden av&lt;br&gt;ytterligare en ledamot som representerar renägarna i länet. Nämndens leda-&lt;br&gt;möter utses i övrigt efter förslag av skogsvårdsstyrelsen, jägarnas organisa-&lt;br&gt;tioner, frilufts- och naturvårdsintresset, trafiksäkerheten samt ägarna av jord-&lt;br&gt;bruksmark och skogsmark. Det ligger i sakens natur an de intressen som är&lt;br&gt;företrädda i länsviltnämnden kan ha olika uppfattning om hur stor älgstam-&lt;br&gt;men i länet bör vara och om lämplig avskjutning. Med rambeslut avses den&lt;br&gt;lämpliga avskjutningen av älg inom länet eller del av detta. I rambeslutet kan&lt;br&gt;även bestämmas den minsta areal som skall krävas för licens att fälla en vux-&lt;br&gt;en älg. Som en del länsstyrelser har påpekat är rambesluten en del av länssty-&lt;br&gt;relsens underlag vid beslut om älgtilldelningen. Beslutet är inte rättsligt bind-&lt;br&gt;ande. Detsamma gäller länsstyrelsens principbeslut om exempelvis könskvo-&lt;br&gt;tering. Såväl rambesluten som principbesluten om könskvotering är att anse&lt;br&gt;som led i en beslutsgång som resulterar i beslut om älgtilldelning för de enskil-&lt;br&gt;da älgjaktsområdena. Dessa ställningstaganden från länsstyrelsernas sida har&lt;br&gt;följaktligen inte karaktär av överklagbara beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överväger för närvarande ett förslag om att första instans vid&lt;br&gt;överklagande av beslut enligt jaktlagstiftningen skall vara länsrätt i stället för&lt;br&gt;kammarrätt. Länsstyrelsens beslut om registrering av älgjaktsområden bör&lt;br&gt;kunna överklagas till samma myndighet oavsett vilken form av jaktområde&lt;br&gt;registreringen avser. Någon ändring av instansordningen bör mot denna bak-&lt;br&gt;grund inte ske nu.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Rennäringslagstiftningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I likhet med vad som gällde före den 1 juli&lt;br&gt;1991 skall alla länsstyrelsens och Statens jordbruksverks beslut enligt&lt;br&gt;rennäringslagen (1971:437) få verkställas även om besluten har överkla-&lt;br&gt;gats. Den myndighet som skall pröva ett överklagande kan dock besluta&lt;br&gt;att verkställighet inte får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De med rennäringen sammanhängan-&lt;br&gt;de frågorna sköttes tidigare i huvudsak av lantbruksnämnderna i Jämtlands,&lt;br&gt;Västerbottens och Norrbottens län. Vissa frågor hörde emellertid till länssty-&lt;br&gt;relsens ansvarsområde, bl.a. antagande av medlem i sameby i vissa fall, regi-&lt;br&gt;strering av stadgar för sameby, förordnande av syssloman, ärenden om extra&lt;br&gt;renräkning, förordnande i vissa fall om slakt och försäljning av renar samt&lt;br&gt;ansökningarom registrering av renmärken. Den 1 juli 1991 övertog länssty-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;relsen lantbruksnämndens uppgifter. Samtidigt inrättades Statens jordbruks- Prop. 1993/94:193&lt;br&gt;verk, som bl.a. övertog Lantbruksstyrelsens arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 juli 1991 gällde följande. Lantbruksnämndens beslut överklaga-&lt;br&gt;des enligt 98 § första stycket rennäringslagen hos Lantbruksstyrelsen. Lant-&lt;br&gt;bruksstyrelsens beslut överklagades enligt paragrafens andra stycke hos re-&lt;br&gt;geringen. Länsstyrelsens beslut överklagades enligt 99 § första stycket hos&lt;br&gt;kammarrätten. Enligt 101 § lagen fick beslut enligt 98 § och 99 § första styck-&lt;br&gt;et verkställas utan hinder av att talan förs mot beslutet, om inte besvärsmyndig-&lt;br&gt;heten beslutar annat. Detta innebar att samtliga beslut av lantbruksnämnden,&lt;br&gt;länsstyrelsen och Lantbruksstyrelsen som rörde rennäringslagen kunde verk-&lt;br&gt;ställas trots att beslutet överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av riksdagens olika beslut om att länsstyrelserna skulle överta&lt;br&gt;lantbruksnämndernas arbetsuppgifter och om inrättande av Jordbruksverket&lt;br&gt;skedde vissa ändringar i rennäringslagen frän den 1 juli 1991 (prop.&lt;br&gt;1990/91:27, bet. 1990/91:BoU5, rskr. 1990/91:65 och prop. 1990/91:99,&lt;br&gt;bet. 1990/91 :JoU27, rskr. 1990/91:276). I 99 § lagen preciserades i ett nytt&lt;br&gt;första stycke vilka beslut av länsstyrelsen som får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten. I ett nytt andra stycke föreskrevs att länsstyrelsens beslut i övrigt får&lt;br&gt;överklagas hos Jordbruksverket. I ett nytt tredje stycke föreskrevs vidare att&lt;br&gt;Jordbruksverkets beslut får överklagas hos regeringen. Vidare upphävdes&lt;br&gt;98 § lagen. Av förbiseende skedde inte någon ändring av 101 § lagen. Detta&lt;br&gt;medför att från den 1 juli 1991 endast beslut som enligt 99 § första stycket la-&lt;br&gt;gen överklagas hos kammarrätt får verkställas omedelbart. Däremot får såda-&lt;br&gt;na länsstyrelsebeslut som överklagas hos Jordbruksverket och beslut av Jord-&lt;br&gt;bruksverket som överklagas till regeringen inte längre verkställas omedelbart.&lt;br&gt;Någon sådan ändring var inte avsedd. Bestämmelsen i 101 § rennäringslagen&lt;br&gt;bör därför ändras så att ett beslut får verkställas omedelbart oavsett till vilken&lt;br&gt;myndighet det skall överklagas. I sak kommer därmed att gälla samma bestäm-&lt;br&gt;melser som före den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Jägarnas riksförbunds och&lt;br&gt;Svenska jägareförbundets förslag till älgjakten efter&lt;br&gt;år 1994&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 A-områden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;33 § jaktlagen ändras så att A-licens med lång jakttid medges for vaije jaktom-&lt;br&gt;råde med över 50 ha sammanhängande markinnehav om jakträttshavaren så&lt;br&gt;önskar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- A-område med en areal, som understiger hälften av den areal som erfordras&lt;br&gt;för rätt att fälla ett vuxet djur årligen tilldelas en kalv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- A-område med en areal, som uppgår till minst hälften av den areal som er-&lt;br&gt;fordras för att fälla ett vuxet djur, skall vartannat år tilldelas en kalv och&lt;br&gt;vartannat år ett valfritt djur - kalv eller vuxet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jakttiden på A-område skall vara 70 dagar eller den längre eller kortare tid&lt;br&gt;som länsstyrelsen bestämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsstyrelsen får besluta att under viss del av jakttiden jakt endast får bedri-&lt;br&gt;vas efter visst slag av älg - exempelvis kalv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Överföring av generellområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett informationsprogram genomförs för att bl.a. uppnå så stor anslutning som&lt;br&gt;möjligt av generellområdena till samordnade jaktliga enheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- så långt möjligt skall generellområdena erbjudas att ingå i samordnade jakt-&lt;br&gt;liga enheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överföring av generellområden som omfattar 20 ha eller mer till B-områden&lt;br&gt;sker automatiskt om jakträttshavaren inte genom anmälan redovisat att han&lt;br&gt;önskar få området registrerat på annat sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överföring av generellområde med en areal som understiger 20 ha till annan&lt;br&gt;jaktlig enhet - utom kalvjaktsområde - sker efter anmälan, blankett för an-&lt;br&gt;mälan skall tillställas jakträttshavaren från länsstyrelsen. Sker ingen anmä-&lt;br&gt;lan kommer generellområdet att bli kalvjaktsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jakträttshavaren på sådant generellområde, som omfattar en sammanhäng-&lt;br&gt;ande areal av 50 ha kan i anmälan välja mellan registreringsformema A-&lt;br&gt;område - alternativt B-område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- generellområde som ingår i någon form av jaktlig samverkan inför jakten år&lt;br&gt;1995 utan att ännu vara omregistrerat till B-område har rätt att avgiftsfritt få&lt;br&gt;området registrerat som B-område om samverkan inte skulle fungera och&lt;br&gt;under förutsättning att registrering som B-område begärs inom tre år räknat&lt;br&gt;från den 31 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 B-områden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;För registrering som B-område - med rätt att fälla ett valfritt djur, kalv eller&lt;br&gt;vuxet, under kort jakttid - skall krävas en minsta sammanhängande areal av&lt;br&gt;5 ha; områden som inte uppfyller detta krav blir kalvjaktsområden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- några särskilda skäl för registrering av sådana B-områden omfattande&lt;br&gt;minst 5 ha sammanhängande areal skall inte krävas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tidigare registrerade B-områden skall bestå oavsett areal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- registrerade B-områden, som ingår i annan jaktlig samverkan, har rätt att&lt;br&gt;avgiftsfritt återgå till B-område om samverkan inte skulle fungera och un-&lt;br&gt;der förutsättning att återföring till B-område begärs inom tre år från det&lt;br&gt;området ingick i den aktuella samverkansformen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om könskvotering eller förbud att fälla visst slag av älg beslutas skall sam-&lt;br&gt;ma regler gälla för såväl A- som B-områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jakttiden på B-område skall vara två till sju dagar enligt länsstyrelsens be-&lt;br&gt;stämmande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- jakttiden för län eller länsdel skall anpassas så att avskjutningen per areal-&lt;br&gt;enhet motsvarar den på A-områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Registreringsavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ny- och omregistreringar av samtliga former av älgjaktsområden inför 1995&lt;br&gt;års jakt befrias från avgift.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kalvjaktsområden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jakttiden skall vara två till sju dagar enligt länsstyrelsens bestämmande - jakt-&lt;br&gt;tidens längd skall vara densamma som för B-områdena.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Den allmänna älgjakten i Malmöhus län&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Malmöhus län skall få omfattas av samma system för älgjakten som gäller i&lt;br&gt;övriga delar av landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om inte hela Malmöhus län får omfattas av det i övriga Sverige gällande älg-&lt;br&gt;jaktssystemet skall i vart fall Sjöbo, Hörby, Höörs, Eslövs och Svalövs&lt;br&gt;kommuner få omfattas av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om registrering av samtliga former av älgjaktsområden&lt;br&gt;skall kunna överklagas till kammarrätten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsstyrelsens beslut angående ramar för skötseln av älgstammen inom län&lt;br&gt;eller del av län får överklagas till Statens naturvårdsverk av länsviltnämn-&lt;br&gt;den eller enskild ledamot/ledamöter av nämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- länsstyrelsens skötselbeslut - tilldelning, tid och könskvotering - skall i&lt;br&gt;övrigt inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:193 Licensområden för älgjakt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46256. Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:59:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03193</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:59:57</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03193</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__193.pdf</filnamn>
<filstorlek>1156538</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Licensområden för älgjakt m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3AB64AA8-1153-40DD-A44B-E18CC454C115</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU27</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Licensområden för älgjakt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:193&lt;br/&gt;
Licensområden för älgjakt m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:193 Licensområden för älgjakt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:193&lt;br/&gt;
Licensområden för älgjakt m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:193 Licensområden för älgjakt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:193&lt;br/&gt;
Licensområden för älgjakt m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:193 Licensområden för älgjakt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:193&lt;br/&gt;
Licensområden för älgjakt m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:193 Licensområden för älgjakt m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>