<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230498</hangar_id>
 <dok_id>GH03188</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>188</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:188</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>188</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:11:55</publicerad>
 <titel>Lokal demokrati</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03188/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03188</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03188</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:188&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lokal demokrati&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03188/prop_199394__188-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ändringar i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900), sekretesslagen (1980:100) och i skollagen (1985:1100).&lt;br&gt;Vidare föreslås en ny lag om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innehåller bl.a. följande nyheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Nämndernas ansvar enligt kommunallagen skall omfatta även sådan&lt;br&gt;verksamhet som nämnden lämnar över till annan på entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- När en kommun eller ett landsting lämnar över vården av en kommu-&lt;br&gt;nal angelägenhet till någon annan än ett helägt kommunalt företag,&lt;br&gt;skall kommunen eller landstinget tillförsäkra sig möjligheter att kon-&lt;br&gt;trollera och följa upp verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fullmäktige får rätt att vid ett politiskt majoritetsskifte i fullmäktige&lt;br&gt;under löpande mandatperiod återkalla uppdragen för samtliga för-&lt;br&gt;troendevalda i en nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Särreglerna i kommunallagen för Stockholms kommun om drätsel-&lt;br&gt;nämnd tas bort och borgarrådsinstitutionen görs frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmar kan genom&lt;br&gt;folkinitiativ väcka fråga i fullmäktige om att hålla folkomröstning i&lt;br&gt;viss fråga och en särskild förfarandelag för kommunala folkomröst-&lt;br&gt;ningar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fullmäktige får medge att en nämnd håller offentliga nämndsamman- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;träden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Jävsreglema rörande dubbla engagemang i en nämnd och i ett kom-&lt;br&gt;munalt foretag skärps och regler om verkan av jäv införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Personalföreträdama skall inte längre ha rätt att närvara vid hand-&lt;br&gt;läggningen i en nämnd av ärenden som avser beställning eller upp-&lt;br&gt;handling av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Fullmäktige får besluta att en nämnd får överlåta driften av en viss&lt;br&gt;institution eller anläggning till ett självförvaltningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den kommunala avgiftsmakten skrivs in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Självkostnadsprincipen lagfästs som grundregel för avgiftsuttag för&lt;br&gt;tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting tillhandahåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett internt erbjudande i en kommunal upphandling skall från sekre-&lt;br&gt;tesssynpunkt behandlas på samma sätt som ett anbud från en utom-&lt;br&gt;stående anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994 utom ändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sekretesslagen som föreslås träda i kraft först den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)........................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om kommunala folkomröstningar ... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1298) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)............ 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) . . 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådet............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala verksamheten och den lokala demokratin . . 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1991 års kommunallag....................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingstendenser....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vidgade möjligheter - skärpta krav............ 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Framtida reformbehov.................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Entreprenader i kommunal verksamhet.............. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätten att anlita entreprenörer............... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det kommunala ansvaret och kontrollen......... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänhetens insyns- och kontrollmöjligheter.....41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Äterkallelse av förtroendeuppdrag i vissa fall..........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särregleringen för Stockholms kommun ............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunala folkomröstningar ................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunallagen........................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om kommunala folkomröstningar..........52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentliga nämndsammanträden ..................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Jäv.................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Dubbla engagemang i nämnd och i kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag ............................. 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Verkan av jäv ......................... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personalforeträdamas närvarorätt i&amp;nbsp;nämnderna......... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Självforvaltningsorgan........................ 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunala avgifter .........................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;Regler om kommunala avgifter .............. 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;Självkostnadsprincipen ................... 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess när kommunal verksamhet i egen regi utsätts för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrens av utomstående..................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser ............ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar........................ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kommunallagen.....93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om kommunala folkomröst-&lt;br&gt;ningar ............................. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i sekretesslagen..... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i skollagen........ 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommitténs sammanfattning&amp;nbsp;av betänkandet Lokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;demokrati i utveckling (SOU 1993:90)......... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommitténs lagförslag (SOU&amp;nbsp;1993:90)......... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna (SOU 1993:90) . 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsgruppens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter inom kommunal verksamhet - förslag till&lt;br&gt;modifierad självkostnadsprincip (Ds 1993:16) .... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiftsgruppens lagförslag (Ds&amp;nbsp;1993:16) ....... 154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna&amp;nbsp;(Ds 1993:16) .. 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994 &amp;nbsp;&amp;nbsp;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kommunallagen (1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om kommunala folkomröstningar (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 28-32 §§, 6 kap. 17 § samt 39-42 §§ skall upphöra&lt;br&gt;att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 19 § skall betecknas 3 kap. 20 § och nuva-&lt;br&gt;rande 4 kap. 33-37 §§ skall betecknas 4 kap. 28-32 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 6, 9 och 16 §§, 4 kap. 24, 26 och 27 §§, 5 kap. 9,&lt;br&gt;11, 20, 23, 34 och 52 §§, 6 kap. 7, 14, 24, och 27 §§ samt 7 kap. 10 §&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 4 kap. 24 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 3 kap. 19 §,&lt;br&gt;4 kap. 10 a §, 6 kap. 19 a §, 7 kap. 18-22 §§ och 8 kap. 3 a och b §§&lt;br&gt;samt närmast före 7 kap. 18 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utskott, nämndberedning-&lt;br&gt;ar och partssammansatta organ&lt;br&gt;finns det särskilda föreskrifter i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utskott, nämndberedning-&lt;br&gt;ar, partssammansatta organ och&lt;br&gt;självförvaltningsorgan finns det&lt;br&gt;särskilda föreskrifter i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt för kommunen eller landstinget, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål och riktlinjer för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av revisorer och revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. grunderna för ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;årsredovisning och an-&lt;br&gt;svarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. grunderna för ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;årsredovisning och an-&lt;br&gt;svarsfrihet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. folkomröstning i kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;genom beslut av fullmäktige&lt;br&gt;lämna över vården av en kom-&lt;br&gt;munal angelägenhet, för vars&lt;br&gt;handhavande särskild ordning&lt;br&gt;inte föreskrivits, till ett aktie-&lt;br&gt;bolag, ett handelsbolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening, en ideell&lt;br&gt;förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;efter beslut av fullmäktige lämna&lt;br&gt;över vården av en kommunal&lt;br&gt;angelägenhet, för vars handha-&lt;br&gt;vande särskild ordning inte&lt;br&gt;föreskrivits, till ett aktiebolag,&lt;br&gt;ett handelsbolag, en ekonomisk&lt;br&gt;förening, en ideell förening, en&lt;br&gt;stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får&lt;br&gt;dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det&lt;br&gt;finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till&lt;br&gt;någon annan än som avses i&lt;br&gt;17 § skall fullmäktige se till att&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget&lt;br&gt;tillförsäkras en möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera och följa upp verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får återkalla upp-&lt;br&gt;dragen för samtliga förtroende-&lt;br&gt;valda i en nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den politiska majoriteten&lt;br&gt;i nämnden inte längre är den-&lt;br&gt;samma som i fullmäktige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;vid förändringar i nämnd-&lt;br&gt;organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeuppdragen upphör&lt;br&gt;att gälla när val av nya ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare har förrättats&lt;br&gt;eller när en ny nämndorganisa-&lt;br&gt;tion träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråd i Stockholms kommun Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun får ha&lt;br&gt;borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms kommun väljer&lt;br&gt;fullmäktige borgarråd vid första&lt;br&gt;sammanträdet det år då val av&lt;br&gt;fullmäktige har ägt rum i hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråd väljs av fullmäkti-&lt;br&gt;ge vid första sammanträdet efter&lt;br&gt;det att val av fullmäktige har&lt;br&gt;ägt rum i hela landet, kti får&lt;br&gt;också ske när uppdrag som&lt;br&gt;borgarråd har upphört under&lt;br&gt;mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråden väljs för tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråden väljs for tre år. I&lt;br&gt;fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;andra meningen avser valet&lt;br&gt;resterande del av mandatperiod-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det begärs, skall varje borgarråd väljas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till&lt;br&gt;borgarråd och uppdragets upp-&lt;br&gt;hörande skall 5 och 8-10 §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Stockholms&lt;br&gt;kommun får besluta att borgar-&lt;br&gt;råden i sina uppdrag skall få&lt;br&gt;ekonomiska och andra förmåner&lt;br&gt;som svarar mot de löne- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som gäller&lt;br&gt;för dem som är anställda hos&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till bor-&lt;br&gt;garråd och uppdragets upphö-&lt;br&gt;rande skall 5 och 8-70 a §§&lt;br&gt;tillämpas. Därvid skall vad som&lt;br&gt;sägs i 10 a § om samtliga för-&lt;br&gt;troendevalda i en nämnd gälla&lt;br&gt;samtliga borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att&lt;br&gt;borgarråden i sina uppdrag skall&lt;br&gt;få ekonomiska och andra för-&lt;br&gt;måner som svarar mot de löne-&lt;br&gt;och anställningsvillkor som&lt;br&gt;gäller för dem som är anställda&lt;br&gt;hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslagstav-&lt;br&gt;la minst en vecka före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall inom sam-&lt;br&gt;ma tid på ett lämpligt sätt också&lt;br&gt;tillställas vaije ledamot och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall inom sam-&lt;br&gt;ma tid på ett lämpligt sätt också&lt;br&gt;lämnas till varje ledamot och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det&lt;br&gt;sätt som föreskrivs i 8-10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ären-&lt;br&gt;det anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall kungörelsen&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt sändas till&lt;br&gt;vaije ledamot och ersättare så,&lt;br&gt;att den kan antas nå dem inom&lt;br&gt;samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall kungörelsen&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt lämnas till&lt;br&gt;vaije ledamot och ersättare så,&lt;br&gt;att den kan antas nå dem inom&lt;br&gt;samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som person-&lt;br&gt;ligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn&lt;br&gt;eller syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 kap. 24 §&lt;br&gt;andra-fjärde styckena om ver-&lt;br&gt;kan av jäv skall tillämpas också&lt;br&gt;på fullmäktige. Därvid skall vad&lt;br&gt;som sägs om nämnd i stället&lt;br&gt;gälla fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;br&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har samband med&lt;br&gt;revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§, om&lt;br&gt;fullmäktige har beslutat det för särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms kommun får&lt;br&gt;också ett borgarråd väcka ären-&lt;br&gt;den genom motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om att hålla folkom-&lt;br&gt;röstning i en viss fråga får i&lt;br&gt;fullmäktige också väckas av&lt;br&gt;minst fem procent av de röstbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigade kommun- eller lands-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tingsmedlemmama enligt lagen Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;(1994:000) om kommunala&lt;br&gt;folkomröstningar. Initiativet&lt;br&gt;skall vara skriftligt, ange den&lt;br&gt;aktuella frågan samt innehålla&lt;br&gt;initiati vtagarnas egenhändiga&lt;br&gt;namnteckningar, namnförtyd-&lt;br&gt;liganden och uppgift om deras&lt;br&gt;adresser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av ett ärende&lt;br&gt;som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas synpunkter från med-&lt;br&gt;lemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkom-&lt;br&gt;röstning, opinionsundersökning&lt;br&gt;eller något liknande förfarande.&lt;br&gt;Därvid får valnämnden i kom-&lt;br&gt;munen anlitas, om nämndens&lt;br&gt;verksamhet i övrigt inte hindras&lt;br&gt;av det.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkom-&lt;br&gt;röstning, opinionsundersökning&lt;br&gt;eller något liknande förfarande.&lt;br&gt;Vid opinionsundersökning eller&lt;br&gt;liknande förfarande får val-&lt;br&gt;nämnden i kommunen anlitas,&lt;br&gt;om nämndens verksamhet i&lt;br&gt;övrigt inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om för-&lt;br&gt;farandet vid folkomröstning&lt;br&gt;finns i lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;52 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till ordföranden&lt;br&gt;i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till de förtroendevalda i&lt;br&gt;övrigt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 Stockholms kommun får&lt;br&gt;dock interpellationer ställas bara&lt;br&gt;till borgarråden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om borgarråd finns i Stock-&lt;br&gt;holms kommun, får fullmäktige&lt;br&gt;besluta att interpellationer får&lt;br&gt;ställas bara till borgarråden eller&lt;br&gt;vissa av dem.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt&lt;br&gt;samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när vården&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av en kommunal angelägenhet Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;med stöd av 3 kap. 16 § har&lt;br&gt;lämnats över till någon annan.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ledamot avgår under mandattiden, skall fyllnadsval förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i stället&lt;br&gt;en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts for ersättarnas&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöring.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige har återkallat&lt;br&gt;uppdragen for de förtroendeval-&lt;br&gt;da enligt 4 kap. 10 a § 1, skall&lt;br&gt;val av nya ledamöter och er-&lt;br&gt;sättare förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnds sammanträden&lt;br&gt;skall hållas inom stängda dör-&lt;br&gt;rar, om inte fullmäktige med-&lt;br&gt;givit nämnden att samman-&lt;br&gt;trädena får vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnds sammanträden&lt;br&gt;skall dock alltid hållas infor&lt;br&gt;stängda dörrar i ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avser myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i vilka det förekommer&lt;br&gt;uppgifter som hos nämnden&lt;br&gt;omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den som är jävig i ett ärende&lt;br&gt;hos en nämnd får inte delta eller&lt;br&gt;närvara vid handläggningen av&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;En förtroendevald eller en&lt;br&gt;anställd som är jävig i ett ären-&lt;br&gt;de hos en nämnd får inte delta&lt;br&gt;eller närvara vid handläggningen&lt;br&gt;av ärendet. Denne får dock&lt;br&gt;vidta åtgärder som inte någon&lt;br&gt;annan kan vidta utan olägligt&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en om-&lt;br&gt;ständighet som kan antas utgöra&lt;br&gt;jäv mot honom, skall självmant&lt;br&gt;ge det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om jäv mot någon och har Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;någon annan inte trätt i hans&lt;br&gt;ställe, skall nämnden snarast&lt;br&gt;besluta i jävsfrågan. Den som&lt;br&gt;jävet gäller får delta i pröv-&lt;br&gt;ningen av jävsfrågan endast om&lt;br&gt;nämnden inte är beslutför utan&lt;br&gt;honom och någon annan inte&lt;br&gt;kan tillkallas utan olägligt upp-&lt;br&gt;skov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en jävsfråga får&lt;br&gt;överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det beslut&lt;br&gt;varigenom nämnden avgör ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende hos en nämnd&lt;br&gt;berör ett aktiebolag där kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget äger minst&lt;br&gt;hälften av aktierna eller en&lt;br&gt;stiftelse där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget utser minst hälften&lt;br&gt;av styrelseledamöterna, skall jäv&lt;br&gt;enligt 25 § 2 eller 4 inte anses&lt;br&gt;föreligga enbart på grund av att&lt;br&gt;den som handlägger ärendet är&lt;br&gt;ställföreträdare för bolaget eller&lt;br&gt;stiftelsen eller på något annat&lt;br&gt;sätt är knuten dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende hos en nämnd&lt;br&gt;berör ett aktiebolag där kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget äger minst&lt;br&gt;hälften av aktierna eller en&lt;br&gt;stiftelse där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget utser minst hälften&lt;br&gt;av styrelseledamöterna, skall jäv&lt;br&gt;enligt 25 § 2 eller 4 inte anses&lt;br&gt;föreligga enbart på grund av att&lt;br&gt;den som handlägger ärendet är&lt;br&gt;ställföreträdare for bolaget eller&lt;br&gt;stiftelsen eller på något annat&lt;br&gt;sätt är knuten dit. \bd som nu&lt;br&gt;har sagts gäller inte när en&lt;br&gt;nämnd handlägger ärenden som&lt;br&gt;avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av&lt;br&gt;att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i&lt;br&gt;handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdama har inte rätt att närvara när ärenden av följande&lt;br&gt;slag handläggs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida&lt;br&gt;inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsägningar av kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetskonflikter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetskonflikter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rättstvister mellan kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget och en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;rättstvister mellan kom- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;munen eller landstinget och en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ärenden som avser beställ-&lt;br&gt;ning eller upphandling av vanor&lt;br&gt;och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självförvaltningsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte något annat följer av&lt;br&gt;lag eller annan författning, får&lt;br&gt;fullmäktige besluta att en nämnd&lt;br&gt;får uppdra åt ett självförvalt-&lt;br&gt;ningsorgan under nämnden att&lt;br&gt;helt eller delvis sköta driften av&lt;br&gt;en viss anläggning eller en viss&lt;br&gt;institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden skall i en arbetsord-&lt;br&gt;ning fastställa självförvaltnings-&lt;br&gt;organets uppgifter, samman-&lt;br&gt;sättning, arbetsformer och man-&lt;br&gt;dattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett självförvaltningsorgan&lt;br&gt;skall bestå av företrädare för&lt;br&gt;dem som nyttjar anläggningen&lt;br&gt;eller institutionen och de an-&lt;br&gt;ställda där. Företrädarna för&lt;br&gt;nyttjama skall vara fler än dem&lt;br&gt;som företräder de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden väljer på förslag av&lt;br&gt;nyttjama de ledamöter och&lt;br&gt;ersättare som skall företräda&lt;br&gt;nyttjama och pä förslag av de&lt;br&gt;anställda dem som skall företrä-&lt;br&gt;da de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ledamöter och ersättare&lt;br&gt;som företräder nyttjama har rätt&lt;br&gt;till den ledighet från sina an-&lt;br&gt;ställningar som behövs för&lt;br&gt;uppdraget och de ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmåner som Julimäktige be- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;stämt för de förtroendevalda i&lt;br&gt;kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får helt eller delvis&lt;br&gt;återkalla ett uppdrag som har&lt;br&gt;givits till ett självförvaltnings-&lt;br&gt;organ, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller uppdraget&lt;br&gt;för enskild ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;ta ut avgifter för tjänster och&lt;br&gt;nyttigheter som de tillhanda-&lt;br&gt;håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänster eller nyttigheter&lt;br&gt;som kommuner eller landsting är&lt;br&gt;skyldiga att tillhandahålla, får&lt;br&gt;de ta ut avgifter bara om det är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;inte ta ut högre avgifter än som&lt;br&gt;svarar mot kostnaderna för de&lt;br&gt;tjänster eller nyttigheter som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget&lt;br&gt;tillhandahåller (självkostnaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om kommunala folkomröstningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för folkomröstning som avses i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröst-&lt;br&gt;ning skall fullmäktige besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dag för omröstningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att röstlängd skall framställas och röstkort upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de röst-&lt;br&gt;berättigade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när röstsammanräkningen senast skall vara avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta om de ytterligare föreskrifter som behövs för&lt;br&gt;att genomföra folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen eller landstinget skall på lämpligt sätt informera sina&lt;br&gt;medlemmar om det som fullmäktige beslutat enligt 2 § och om vad som&lt;br&gt;i övrigt gäller för folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För folkomröstningens genomförande i en kommun svarar valnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstningens genomförande i ett landsting svarar valnämn-&lt;br&gt;den i den kommun inom landstingets område som landstinget träffar&lt;br&gt;överenskommelse med. Om överenskommelse inte kan träffas, skall&lt;br&gt;folkomröstningen genomföras av valnämnden i den kommun där lands-&lt;br&gt;tinget har sin anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folkbok-&lt;br&gt;förd i kommunen och som fyller 18 år senast på dagen för folkomröst-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra än svenska medborgare har rösträtt bara om de varit folkbok-&lt;br&gt;förda i Sverige den 1 november de tre åren närmast före det år då&lt;br&gt;folkomröstningen hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har rösträtt&lt;br&gt;vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En röstsedel är ogiltig om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillhandahållits av valnämnden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt&lt;br&gt;på röstsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett röstkuvert finns flera likalydande röstsedlar, skall endast&lt;br&gt;en röstsedel räknas. Finns det i annat fåll mer än en röstsedel i röst-&lt;br&gt;kuvertet, är samtliga dessa röstsedlar ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Sedan valnämnden har avslutat rösträkningen, skall röstsedlarna Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig. Omslagen skall förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsedlarna skall förvaras minst ett år efter det att sammanräkningen&lt;br&gt;har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillkännagivandet om justering av valnämndens protokoll med&lt;br&gt;anledning av en folkomröstning i ett landsting skall anslås på lands-&lt;br&gt;tingets anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Valnämndens beslut med anledning av en folkomröstning i ett lands-&lt;br&gt;ting får på begäran av en medlem av det landstinget överklagas genom&lt;br&gt;laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Framställande av röstlängd och upprättande av röstkort görs av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län inom vilket kommunen eller landstinget&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader som föran-&lt;br&gt;leds av den kommunala folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1298) om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100)’ i para-&lt;br&gt;grafens lydelse enligt lagen (1993:1298) om ändring i nämnda lag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller for uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till ärende an-&lt;br&gt;gående förvärv, överlåtelse,&lt;br&gt;upplåtelse eller användning av&lt;br&gt;egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att&lt;br&gt;det allmänna lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om tjänst avser dock inte&lt;br&gt;arbete som för myndighets&lt;br&gt;behov utförs av dess egen eller&lt;br&gt;annan myndighets personal.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller&lt;br&gt;angår det försäljning av lös&lt;br&gt;egendom för det allmännas&lt;br&gt;räkning, får uppgift som rör&lt;br&gt;anbud inte i något fall lämnas&lt;br&gt;till annan än den som har avgett&lt;br&gt;anbudet förrän alla anbuden&lt;br&gt;offentliggörs eller avtal har&lt;br&gt;slutits eller ärendet annars har&lt;br&gt;slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till ärende an-&lt;br&gt;gående förvärv, överlåtelse,&lt;br&gt;upplåtelse eller användning av&lt;br&gt;egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att&lt;br&gt;det allmänna lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om tjänst avser dock inte&lt;br&gt;arbete som för myndighets&lt;br&gt;behov utförs av dess egen eller&lt;br&gt;annan myndighets personal, om&lt;br&gt;det inte är fråga om ett arbete&lt;br&gt;som en myndighet i konkurrens&lt;br&gt;med andra myndigheter eller&lt;br&gt;enskilda erbjuder sig att utföra.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller&lt;br&gt;angår det försäljning av lös&lt;br&gt;egendom för det allmännas&lt;br&gt;räkning, får uppgift som rör&lt;br&gt;anbud eller motsvarande&lt;br&gt;erbjudande inom en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting inte i något&lt;br&gt;fall lämnas till annan än den&lt;br&gt;som har avgett anbudet eller&lt;br&gt;erbjudandet förrän alla anbud&lt;br&gt;eller erbjudanden offentliggörs&lt;br&gt;eller avtal har slutits eller ären-&lt;br&gt;det annars har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekre-&lt;br&gt;tessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och För-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1993/94:188&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 § skollagen (1985:1100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting skall som styrelse för sitt offentliga&lt;br&gt;skolväsende utse en eller flera nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sådan nämnd gäller&lt;br&gt;vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;nämnder i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sådan nämnd gäller&lt;br&gt;vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;nämnder i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). Föreskrifterna om&lt;br&gt;självförvaltningsorgan i 7 kap.&lt;br&gt;18-22 §§ skall dock inte tilläm-&lt;br&gt;pas i fråga om uppgifter för&lt;br&gt;vilka ansvaret enligt denna lag&lt;br&gt;eller andra bestämmelser an-&lt;br&gt;kommer pä nämnden eller någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:1111.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1684.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1992 trädde den nya kommunallagen (1991:900) i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med behandlingen av propositionen 1990/91:117 om en ny&lt;br&gt;kommunallag uttalade konstitutionsutskottetatt att ett fortsatt arbete&lt;br&gt;borde komma till stånd i vissa frågor (bet. 1990/91 :KU38 s. 96). Riks-&lt;br&gt;dagen anslöt sig till utskottets ståndpunkt (rskr. 1990/91:360).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade i februari 1992 chefen för Civildepartemen-&lt;br&gt;tet att tillkalla en kommitté (dir. 1992:12) med uppgift att överväga&lt;br&gt;olika åtgärder för att stärka den lokala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet Lokaldemokratikommittén (ordföran-&lt;br&gt;de: kommunalrådet Sven Lindgren), avlämnade i oktober 1993 slut-&lt;br&gt;betänkandet Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90). Kommitténs&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och kommitténs lagför-&lt;br&gt;slag framgår av bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena har gjorts i Civildepartementet och publicerats i Ds&lt;br&gt;1994:39.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tilläggsdirektiv (dir. 1990:18) den 5 april 1990 uppdrog rege-&lt;br&gt;ringen till Stat-kommunberedningen (C 1983:02) att överväga vissa&lt;br&gt;frågor om avgifter i kommunal verksamhet, bl.a. vad gällde självkost-&lt;br&gt;nadsprincipen. Beredningen tillsatte en särskild arbetsgrupp, Avgifts-&lt;br&gt;gruppen, för utredningsarbetet (ordförande: f.d. kommunalrådet Jörgen&lt;br&gt;Andersson). Avgiftsgruppen överlämnade i november 1990 delbetänkan-&lt;br&gt;det Den kommunala självkostnadsprincipens gränser (SOU 1990:107).&lt;br&gt;Delbetänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns i bilagan till slutbetänkandet (SOU 1991:110) Beskriv-&lt;br&gt;ningar av några avgiftsområden samt remissyttranden (SOU 1991:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av kommunallagen gjordes med hänsyn till pågående&lt;br&gt;utredningsarbete bedömningen att självkostnadsprincipen inte skulle&lt;br&gt;skrivas in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 12 december 1990 beslutade regeringen att frågorna om avgifter&lt;br&gt;i kommunal verksamhet skulle utredas vidare av en särskild utredare&lt;br&gt;(f.d. kommunalrådet Jörgen Andersson). Utredningen antog namnet&lt;br&gt;Avgiftsutredningen. Avgiftsutredningen överlämnade i december 1991&lt;br&gt;sitt slutbetänkande Effektiva avgifter - resursstyming och finansiering&lt;br&gt;(SOU 1991:110) med bilagedelen Beskrivningar av några avgiftsom-&lt;br&gt;råden samt remissyttranden (SOU 1991:111).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 27 april 1992 beslöt statsrådet och chefen för Civildepartementet&lt;br&gt;att tillsätta en arbetsgrupp om avgifter i kommunal verksamhet. Arbets-&lt;br&gt;gruppen antog namnet Avgiftsgruppen (ordförande: departementsrådet&lt;br&gt;Sören Häggroth). Förutom att behandla frågor om avgiftssättningen&lt;br&gt;inom vissa s.k. kommunaltekniska områden skulle Avgiftsgruppen bl.a.&lt;br&gt;överväga om en grundläggande princip för kommunala avgiftsuttag&lt;br&gt;borde tas in i kommunallagen. Avgiftsgruppen överlämnade i april 1993&lt;br&gt;betänkandet Avgifter inom kommunal verksamhet - förslag till modifie-&lt;br&gt;rad självkostnadsprincip (Ds 1993:16). Avgiftsgruppens sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet finns i bilaga 4 och avgiftsgruppens lagförslag framgår&lt;br&gt;av bilaga 5. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstanserna finns i bilaga 6. En sammanställning av remissyttran- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;dena finns tillgänglig i Civildepartementet (dnr C93/3O1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har i en skrivelse till regeringen (dnr C93/159)&lt;br&gt;begärt bl.a. att kommunallagen ändras så att nämnder skall kunna väljas&lt;br&gt;tills vidare och att de förtroendevalda i en nämnd skall kunna entledigas&lt;br&gt;vid politiska majoritetsskiften i fullmäktige. Denna del av framställan&lt;br&gt;har, i enlighet med beslut av regeringen den 11 mars 1993, överlämnats&lt;br&gt;till Lokaldemokratikommittén och har behandlats av Lokaldemokrati-&lt;br&gt;kommittén i dess slutbetänkande (SOU 1993:90). I sin skrivelse har&lt;br&gt;Stockholms kommun också begärt att reglerna i kommunallagen om&lt;br&gt;drätselnämnd och ett antal regler som berör borgarråd skall tas bort.&lt;br&gt;Vidare har kommunen begärt att borgarrådsinstitutet skall göras fri-&lt;br&gt;villigt. Eftersom dessa begärda ändringar bara berör Stockholms kom-&lt;br&gt;mun har kommunens begäran inte varit föremål för sedvanlig remissbe-&lt;br&gt;handling. I stället har regeringen under beredningen haft underhands-&lt;br&gt;kontakter med kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 7. Förslaget innebär en&lt;br&gt;ändring i 6 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att ändringen får en annan lydelse. Rege-&lt;br&gt;ringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den kommunala verksamheten och den lokala Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;demokratin&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;1991 års kommunallag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionen med förslaget till den nya kommunallagen blev föremål&lt;br&gt;for en livlig debatt både i och utanför riksdagen (prop. 1990/91:117,&lt;br&gt;bet. 1990/91 :KU38). I flera motioner med anledning av propositionen&lt;br&gt;framfördes bl.a. farhågor för att den föreslagna friheten för kommu-&lt;br&gt;nerna och landstingen att organisera sin nämnd verksamhet skulle kunna&lt;br&gt;medföra en reducering av antalet förtroendevalda. Detta skulle i sin tur&lt;br&gt;kunna leda till en uttunning av den kommunala demokratin och en&lt;br&gt;motsvarande förstärkning av tjänstemannainflytandet. För- och nack-&lt;br&gt;delar med att kommunal verksamhet delas upp i beställar- och utförar-&lt;br&gt;roller diskuterades också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste nyheterna i 1991 års kommunallag var&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tydligare regler om kommunernas befogenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en frihet att organisera sina nämnder efter lokala önskemål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vidgade delegeringsmöjligheter från fullmäktige till nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten för nämnderna att tillämpa vidaredelegation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lagfästandet av de kommunala företagen och insynen i dessa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en möjlighet för fullmäktige att i vissa fall entlediga förtroendevalda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en rätt för de förtroendevalda att få skälig ersättning för förlorad&lt;br&gt;arbetsförtjänst m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- möjligheten att genomföra ett snabbare valgenomslag för styrelsen&lt;br&gt;och fria mandattider för övriga nämnder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enhetliga jävsregler och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett individuellt revisionsansvar för de förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen med den nya kommunallagen var att förenkla och&lt;br&gt;samla den kommunalrättsliga regleringen och att anpassa den till de&lt;br&gt;behov som förnyelsen av den offentliga sektorn givit upphov till. Den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen skulle stärkas genom minskad statlig styrning&lt;br&gt;och tillsyn. De grundläggande principerna för kommunal verksamhet,&lt;br&gt;nämligen lokaliserings- och likställighetsprincipema samt principen om&lt;br&gt;kommunal självstyrelse, lagfästes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Utvecklingstendenser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten har under 1900-talet kommit att bli ett&lt;br&gt;grundläggande inslag i samhället och har fått en allt större betydelse för&lt;br&gt;enskilda människors sociala välfärd. Den kommunala verksamheten&lt;br&gt;styrs av förtroendevalda lekmän genom ett representativt demokratiskt&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utförlig redovisning av utvecklingstendenserna i kommunal verk-&lt;br&gt;samhet finns i sammanfattningen av Lokaldemokratikommitténs slutbe-&lt;br&gt;tänkande, se bilaga 1. Dessa kan sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andrad geografisk indelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas geografiska indelning har förändrats flera gånger under&lt;br&gt;detta sekel för att möjliggöra för kommunerna att ta ansvar för de nya&lt;br&gt;uppgifter som under årens lopp lagts på dem. I böljan av 1950-talet&lt;br&gt;respektive mellan åren 1962 och 1974 genomfördes två större indel-&lt;br&gt;ningsreformer. Kommunerna slogs samman och härigenom ökade de i&lt;br&gt;storlek, både geografiskt och befolkningsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av kommunsammanläggningama minskade också antalet&lt;br&gt;förtroendevalda samtidigt som antalet tjänstemän ökade. Härigenom&lt;br&gt;uppstod ett ökat avstånd mellan de förtroendevalda och medborgarna.&lt;br&gt;För att överbrygga detta avstånd decentraliserade vissa kommuner under&lt;br&gt;1980-talet ansvaret för den kommunala organisationen till lokala nämn-&lt;br&gt;der, bl.a. kommundelsnämnder. Landstingen decentraliserade sin verk-&lt;br&gt;samhet genom att inrätta primärvårdsnämnder och lokala sjukhusdirek-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synen på uppgiftsfördelningen mellan fullmäktige och nämnder för-&lt;br&gt;ändrades också som en följd av att kommunerna blev större liksom&lt;br&gt;uppgiftsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän. Under&lt;br&gt;senare år har nämnderna fått ett ökat ansvar för sina verksamheter och&lt;br&gt;den ökade delegeringen av beslutanderätt till de anställda har lett till att&lt;br&gt;dessa fått ett vidgat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från tiden for den senaste indelningsreformen har ett tiotal kommu-&lt;br&gt;ner åter delats. Det har skett främst på grund av befolkningens önske-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i regeringsförklaringen för år 1991 samt i efterföljan-&lt;br&gt;de budgetpropositioner uttalat sig positivt om kommundelningar, förut-&lt;br&gt;satt att det finns förutsättningar för en delning och att det finns ett starkt&lt;br&gt;önskemål hos befolkningen om en delning (prop. 1992/93:100 bil. 14 s.&lt;br&gt;8, prop. 1993/94:100 bil. 14 s. 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Expansion och organisatoriska förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av kommunernas och landstingens verksamhet ökade&lt;br&gt;kraftigt under 1960- och 1970-talen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxten fortsatte under 1980-talet men i något långsammare takt. I&lt;br&gt;dag motsvarar kommunernas och landstingens samlade utgifter ca 25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;procent av BNP och en fjärdedel av alla yrkesverksamma arbetar inom Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;den kommunala sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens samhällsekonomiska problem har fört med sig att&lt;br&gt;gapet mellan tillgängliga resurser och behovet av insatser inom även&lt;br&gt;den kommunala sektorn har blivit allt tydligare. Många kommuner och&lt;br&gt;landsting har på ett påtagligt sätt fått prioritera, effektivisera och även&lt;br&gt;dra ned på omfattningen av den tidigare verksamheten. Som en följd av&lt;br&gt;detta har också antalet anställda i den kommunala sektom minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen har i mycket stor utsträckning använt&lt;br&gt;den nya kommunallagens princip om fri nämndorganisation till att för-&lt;br&gt;ändra sin organisation. Under åren 1991 och 1992 ändrade drygt 70&lt;br&gt;procent av kommunerna sina nämndstrukturer och nämndernas verk-&lt;br&gt;samhetsområden. Många kommuner har valt att minska antalet nämnder&lt;br&gt;och i stället vidga de kvarvarandes ansvarsområden. Ett 40-tal kommu-&lt;br&gt;ner har även infört en funktionell organisation där man skiljer på be-&lt;br&gt;ställare och utförare. Även landstingens politiska organisation har för-&lt;br&gt;ändrats i takt med de allt större krav som ställs på hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många områden har det uppstått ett behov av ökad samverkan&lt;br&gt;mellan olika kommunala verksamheter samt mellan statliga myndigheter&lt;br&gt;och kommuner. De traditionella samhällssektorerna hindrar på många&lt;br&gt;områden ett mer helhetsinriktat arbetssätt. Detta gäller inte minst i&lt;br&gt;glesbygden. Dessa frågor behandlas i propositionen 1993/94:187 För-&lt;br&gt;söksverksamhet med medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har varit en tid då gamla modeller, synsätt och prin-&lt;br&gt;ciper för kommunal verksamhet har fått ge vika för nya ideér. I stor&lt;br&gt;utsträckning har dessa prövats inom ramen för olika försöksverksam-&lt;br&gt;heter. Regeringen har i flera budgetpropositioner uttalat sig positiv till&lt;br&gt;att använda försöksverksamhet som modell för att skaffa sig kunskaper&lt;br&gt;och erfarenheter för framtiden (prop. 1992/93:100 bil. 14 s. 9 och 34&lt;br&gt;prop. 1993/94:100 bil. 14 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsorientering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tydlig tendens under senare år är framväxten av nya marknadsmässi-&lt;br&gt;ga styr- och produktionsformer för kommunal verksamhet. Gemensamt&lt;br&gt;för dessa är det ökade inslaget av affärsmässighet och konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom egenregiverksamheten har resultatenheter blivit allt vanligare&lt;br&gt;och förekommer nu inom alla verksamhetsområden. I var femte kom-&lt;br&gt;mun och i hälften av landstingen utsätts också dessa resultatenheter för&lt;br&gt;extern konkurrens. Den nya lagen (1992:1528, omtryckt 1993:1468) om&lt;br&gt;offentlig upphandling ställer också krav på en mer formell hantering av&lt;br&gt;upphandlingen. Detta ställer i sin tur ökade krav på upphandlarkompe-&lt;br&gt;tens hos beställarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har kommunal verksamhet i allt högre grad kommit&lt;br&gt;att bedrivas i privaträttsliga former. Det handlar både om rena entre-&lt;br&gt;prenadförhållanden och om att kommuner, landsting och även kommu-&lt;br&gt;nalförbund själva eller tillsammans med andra intressenter bildar företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för olika verksamheter eller lägger över verksamhet på befintliga före- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;tag. I den allmänna debatten har detta kritiserats med hänvisning till att&lt;br&gt;den offentliga insynen härigenom har minskat. Det finns också en oro&lt;br&gt;för att kommunerna och landstingen inte har tillräcklig kontroll över&lt;br&gt;verksamhet som har lagts ut på entreprenad eller på sina företag. Rege-&lt;br&gt;ringen har bl.a. mot denna bakgrund tidigare vidtagit åtgärder för att&lt;br&gt;öka handlingsoffentligheten i de kommunala företagen (se prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:48, bet. 1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46, SFS&lt;br&gt;1993:1295-1298).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett par år tillbaka har ambitionen hos åtskilliga kommuner och&lt;br&gt;landsting varit att öka medborgarnas valfrihet genom att införa olika&lt;br&gt;former av kund valssystem. På många håll har därför införts checksy-&lt;br&gt;stem eller skol-, barnomsorgs- eller äldreomsorgspeng. Det har även&lt;br&gt;införts en friare etableringsrätt för företagare inom skola, barnomsorg,&lt;br&gt;äldreomsorg, hälso- och sjukvård samt tandvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pblitikerrollen i förändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rollen som förtroendevald har blivit svårare och mindre självklar. Den&lt;br&gt;ekonomiska situationen gör att den förtroendevalde måste handskas med&lt;br&gt;nedskärningar i stället för utbyggnad och med svåra prioriteringar mel-&lt;br&gt;lan olika verksamhetsområden. De organisatoriska förändringarna har&lt;br&gt;dock fört med sig att de förtroendevalda i nämnderna och i fullmäktige&lt;br&gt;ibland bara ser delar av verksamheten och inte helhetsperspektiven. För&lt;br&gt;detta ändamål har de förtroendevalda behövt skaffa sig mer precisa&lt;br&gt;kunskaper om olika verksamheters villkor och bättre instrument för&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit allt svårare för de förtroendevalda att detaljstyra verk-&lt;br&gt;samheten. I stället har olika former av styrning med mål, ramar, avtal&lt;br&gt;och avgifter växt fram som metoder att möta den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat medborgarengagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarna ställer ökade krav på information om och insyn i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten, oavsett i vilken form den bedrivs. Man vill&lt;br&gt;också få mer information om kvaliteten i olika verksamheter samt de&lt;br&gt;ekonomiska villkoren för den kommunala verksamheten. Man vill också&lt;br&gt;kunna påverka lokalpolitiken och den kommunala servicen i högre grad&lt;br&gt;än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor del av befolkningen i aktiv ålder utför vaije vecka&lt;br&gt;ideellt arbete i barnomsorgen, i anslutning till skol- eller fritidsverk-&lt;br&gt;samhet, för äldre anhöriga eller bekanta eller i ideella föreningar. Med-&lt;br&gt;borgarna uttrycker också ett intresse för att engagera sig i kommunal&lt;br&gt;verksamhet men anser ofta att deras möjligheter att påverka den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten är allt för begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya informationsteknologin och olika former av medborgarkon-&lt;br&gt;tor skapar nya möjligheter till förbättrad service. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prop. 1993/94:187 en försöksverksamhet med etablering av medbor- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;garkontor runt om i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt olika undersökningar visar medborgarna ett stort samhällsin-&lt;br&gt;tresse genom att i ökad utsträckning skriva insändare, delta i demon-&lt;br&gt;strationer, skriva under namninsamlingar, ge ekonomiska bidrag eller&lt;br&gt;delta i ideellt samhällsarbete. Däremot är medborgarna mindre benägna&lt;br&gt;än tidigare att engagera sig i politiskt arbete och förtroendet för politi-&lt;br&gt;kerna minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell påverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid är sedan länge förbi när kommun- och landstingspolitiken var&lt;br&gt;opåverkad av den internationella utvecklingen. Tvärtom präglar interna-&lt;br&gt;tionaliseringen också den kommunala verksamheten mer och mer. Detta&lt;br&gt;framgår bl.a. av EG/EU-konsekvensutredningama om kommuner och&lt;br&gt;landsting (SOU 1994:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalsamhällets starka kopplingar till världsekonomin har blivit allt&lt;br&gt;tydligare i takt med den ökande internationaliseringen. Det globala&lt;br&gt;handelssystemets funktionssätt och regelverk utgör förutsättningar för&lt;br&gt;den nationella välfardsutvecklingen och därmed också för kommunernas&lt;br&gt;och landstingens ekonomiska styrka. Skiftningar i världsekonomin för-&lt;br&gt;anleder en rad anpassningsprocesser, särskilt i den lilla staten, vilka&lt;br&gt;genom en serie kedjereaktioner får kännbara effekter för kommunalpo-&lt;br&gt;litikens handlingsmöjligheter. Så kan t.ex. villkoren for kommunernas&lt;br&gt;och landstingens upplåning förändras till följd av internationella för-&lt;br&gt;ändringar i valutakurser och räntelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen tar i ökande utsträckning själva initiativ&lt;br&gt;till kontakter och samarbete utanför landets gränser. Etablering av&lt;br&gt;vänortssamarbete har en lång tradition inom Norden, och efter kom-&lt;br&gt;munismens fall har vänortskontakter också etablerats i de baltiska stater-&lt;br&gt;na. Även kontakter i syfte att utveckla hela regioners näringsliv och&lt;br&gt;ekonomiska betydelse pågår t.ex. inom Nordkalotten och i Östersjöom-&lt;br&gt;rådet. Regeringen kommer också att inom kort till riksdagen lämna en&lt;br&gt;proposition med förslag till vidgade möjligheter till kommunalt bistånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Vidgade möjligheter - skärpta krav&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lokal demokrati i fokus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det kommunala förändrings- och förnyelsearbetet har&lt;br&gt;konsekvenserna för den lokala demokratins förutsättningar och villkor&lt;br&gt;kommit att diskuteras allt mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda människomas kunskaper, engagemang och erfarenheter&lt;br&gt;utgör en positiv kraft för att vidareutveckla demokratin i Sverige. För-&lt;br&gt;ändringsarbetet bör därför inte bara syfta till att göra verksamheten&lt;br&gt;effektivare utan också till att öka medborgarnas möjligheter till inflytan-&lt;br&gt;de, insyn, medansvar och valfrihet. Medborgarperspektivet måste ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomsyra arbetet med att finna effektiva arbetsformer i kommuner och Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för förändrings- och förnyelsearbetet inom&lt;br&gt;den kommunala verksamheten är subsidiaritetsprincipen. Principen&lt;br&gt;innebär att besluten inte skall fattas på en högre nivå än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för att verksamheten skall kunna skötas på ett ändamålsen-&lt;br&gt;ligt sätt. Så mycket som möjligt av vård, omsorg och gemensamma&lt;br&gt;angelägenheter bör hanteras i små gemenskaper varav familjen är den&lt;br&gt;viktigaste. De högre nivåernas roll är i första hand att verka stödjande&lt;br&gt;och samordnande. I största möjliga utsträckning bör följaktligen en&lt;br&gt;decentralisering av beslutsfattandet eftersträvas. Ingen uppgift bör flyt-&lt;br&gt;tas till en högre nivå såvida det inte kan bevisas att den lägre nivån är&lt;br&gt;ur stånd att fullgöra sin uppgift på ett tillfredsställande sätt och att den&lt;br&gt;högre nivån kan göra det mycket bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också viktigt att låta andra aktörer i samhället ta ett större&lt;br&gt;ansvar inom den offentliga sektorn. I fråga om serviceproduktionen är&lt;br&gt;huvudsaken att det offentliga svarar för kontroll och finansiering. Där-&lt;br&gt;emot bör större utrymme ges för enskilda, ideella och kooperativa&lt;br&gt;lösningar när det gäller att tillhandahålla vår framtida välfärd. Det kan&lt;br&gt;gälla privata entreprenörer, folkrörelser, trossamfund och föreningar av&lt;br&gt;olika slag. Regeringen har tillsatt en särskild beredning för att främja&lt;br&gt;utvecklingen av den ideella sektorn och finna lämpliga samverkansfor-&lt;br&gt;mer med den offentliga sektorn (C 1993:A).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökat medborgarengagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarnas möjligheter att påverka innehållet i och inriktningen av&lt;br&gt;den kommunala verksamheten är i huvudsak koncentrerade till de all-&lt;br&gt;männa valen. Krav har emellertid rests på vidgade möjligheter till insyn&lt;br&gt;och påverkan även mellan de allmänna valen. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;denna proposition därför en rätt for kommun- och landstingsmedlem-&lt;br&gt;mama att väcka initiativ i fullmäktige om folkomröstning i en viss fråga&lt;br&gt;och en möjlighet for nämnderna att inrätta självforvaltningsorgan. Vi-&lt;br&gt;dare lämnas förslag som syftar till att skapa en ökad öppenhet i de&lt;br&gt;kommunala nämndernas arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgad användning av folkomröstningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstningar är redan i dag tillåtna enligt kommunallagen. Möj-&lt;br&gt;ligheten att hålla folkomröstning har dock under årens lopp utnyttjats&lt;br&gt;förhållandevis sparsamt. Intresset for folkomröstningar, som ett instru-&lt;br&gt;ment att öka medborgarnas möjligheter till påverkan mellan de allmänna&lt;br&gt;valen, har under senare tid ökat. Regeringen ser positivt på en ökad&lt;br&gt;användning av folkomröstningar för att inhämta medborgarnas synpunk-&lt;br&gt;ter i för dem viktiga frågor. Undersökningar bland medborgarna om&lt;br&gt;deras åsikter i konkreta frågor är ett bra komplement till den representa-&lt;br&gt;tiva demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det i kommunallagen införs en rätt för kom- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;mun- och landstingsmedlemmama att genom initiativ direkt i fullmäk-&lt;br&gt;tige väcka en fråga om att hålla folkomröstning i en viss fråga. Full-&lt;br&gt;mäktige behåller dock rätten att själv avgöra om den begärda folkom-&lt;br&gt;röstningen skall hållas eller inte. Folkinitiativen kan kanalisera med-&lt;br&gt;borgarnas önskemål och engagemang i viktiga frågor samt bidra till att&lt;br&gt;vitalisera debatten i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för kommunala folkomröstningar är till skillnad från natio-&lt;br&gt;nella folkomröstningar inte lagreglerade. Detta har ibland framhållits&lt;br&gt;som en brist. Därför föreslår regeringen en särskild förfarandelag om&lt;br&gt;kommunala folkomröstningar. Utgångspunkten för lagen är att fullmäk-&lt;br&gt;tige i stor utsträckning skall lägga fast lokala rutiner för hur en folkom-&lt;br&gt;röstning skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgade möjligheter till självförvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också att medborgarna ges vidgade möjligheter att&lt;br&gt;ta över driften av kommunala anläggningar och institutioner som de&lt;br&gt;nyttjar. Fullmäktige föreslås nämligen få en rätt att medge att en nämnd&lt;br&gt;lämnar över driften av en kommunal anläggning eller institution till ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan. Ett sådant organ skall ledas av representanter för&lt;br&gt;nyttjama och de anställda. Nyttjama skall ha flest representanter i orga-&lt;br&gt;net. Inom ramen för ett sådant organ kan nyttjama ges en reell möjlig-&lt;br&gt;het till inflytande och påverkan i vardagen vid det aktuella daghemmet,&lt;br&gt;servicehuset eller andra liknande anläggningar och institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidgat verksamhetsansvar - krav på uppföljning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen har rätt att anlita entreprenörer för att&lt;br&gt;utföra sådana kommunala angelägenheter som inte innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning. Detta framgår både av kommunallagen och av viss spe-&lt;br&gt;ciallagstiftning genom de ändringar som riksdagen beslutade med an-&lt;br&gt;ledning av regeringens proposition 1992/93:43 Ökad konkurrens i kom-&lt;br&gt;munal verksamhet. Dessutom finns på utbildningsområdet särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om entreprenadförhållanden. Det behövs därför enligt vår&lt;br&gt;mening inget ytterligare klarläggande av denna rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att antalet entreprenader i kommunal verksamhet har ökat&lt;br&gt;och att de har blivit vanligare inom allt fler kommunala verksamhets-&lt;br&gt;områden, har frågan om kommunernas och landstingens ansvar för den&lt;br&gt;verksamhet som läggs över på entreprenad hamnat i fokus. Farhågor&lt;br&gt;har framförts för att insynen och den demokratiska kontrollen blir sämre&lt;br&gt;när en allt större del av den kommunala verksamheten läggs över på&lt;br&gt;utomstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget om ett vidgat nämndansvar vill regeringen markera&lt;br&gt;att kommunerna och landstingen skall ha det yttersta ansvaret för att&lt;br&gt;den service man ger sina medlemmar skall hålla god kvalitet och garan-&lt;br&gt;tera nyttjamas rättssäkerhet. Detta oavsett om verksamheten bedrivs i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egen regi eller genom en utomståendes forsorg på kommunens eller Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;landstingets uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nämnderna skall kunna leva upp till sitt verksamhetsansvar&lt;br&gt;föreslår regeringen att det ställs ett direkt krav på kommunerna och&lt;br&gt;landstingen att de skall tillförsäkra sig tillräckliga insyns- och kontroll-&lt;br&gt;möjligheter i sina avtal med utomstående utförare. I kommunallagen&lt;br&gt;anges inte vilka instrument som kommunerna och landstingen skall&lt;br&gt;använda. Dessa måste väljas och anpassas efter lokala förhållanden och&lt;br&gt;behov. Avsikten är att avtalen med de externa utförama skall vara&lt;br&gt;huvudinstrumentet for kommunernas och landstingens uppföljning, insyn&lt;br&gt;och kontroll av kvaliteten och rättssäkerheten i utföramas verksamheter.&lt;br&gt;Det skall också ligga på nämnden att tillse att dessa samråder med&lt;br&gt;nyttjama i den utsträckning som är motiverad och rimlig. Nämnderna&lt;br&gt;bör också eftersträva att i möjligaste mån inhämta synpunkter på utfö-&lt;br&gt;rarens verksamhet direkt hos nyttjama och inte bara förlita sig på even-&lt;br&gt;tuella klagomål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att kommuner och landsting fortsätter att utveckla&lt;br&gt;och förbättra formerna för kontroll av kvaliteten på sina tjänster och att&lt;br&gt;informationen sammanställs för att kunna användas i den egna utvärde-&lt;br&gt;ringen men också for informationen till allmänheten. Det är enligt vår&lt;br&gt;mening viktigt att också de kvalitativa dimensionerna av de olika verk-&lt;br&gt;samheterna ges en framträdande roll i det pågående utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datatekniken har gjort det möjligt att utveckla metoder för att ta fram&lt;br&gt;allt fler nyckeltal även inom serviceproduktionen i kommuner och&lt;br&gt;landsting. Uppföljning och utvärdering av verksamheten får en ökad&lt;br&gt;betydelse i en situation som präglas av snabba förändringar i fråga om&lt;br&gt;såväl styrsystem som den politiska organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad insyn i nämndernas arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndsammanträdena är i dag slutna. Allmänheten har tillträde enbart&lt;br&gt;till fullmäktiges sammanträden. Lokaldemokratikommittén har kunnat&lt;br&gt;konstatera dels att antalet ftillmäktigesammanträden minskat under den&lt;br&gt;senaste mandatperioden, dels att delegationsmöjlighetema i kommunal-&lt;br&gt;lagen använts till att föra över en stor mängd ärenden från fullmäktige&lt;br&gt;till nämnderna. Allmänhetens möjligheter till en mer direkt insyn i den&lt;br&gt;kommunala ärendehanteringen har därmed minskat. Vi föreslår i denna&lt;br&gt;proposition att de kommuner och landsting som så vill får en möjlighet&lt;br&gt;att besluta om offentliga nämndsammanträden. Förslaget skall ses mot&lt;br&gt;bakgrund av de krav som rests på större öppenhet i kommunal verksam-&lt;br&gt;het och ökade möjligheter för allmänheten att ha insyn i de kommunala&lt;br&gt;organens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya konkurrensförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket tydlig tendens under senare år har varit att antingen privati-&lt;br&gt;sera eller att i ökande utsträckning konkurrensutsätta den kommunala&lt;br&gt;verksamheten. Regeringens förslag i det följande om sekretess för in-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tema ”anbud” vid kommunala upphandlingar och begränsning av perso- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;nalföreträdamas närvarorätt vid nämndernas handläggning av beställ-&lt;br&gt;nings- och upphandlingsärenden utgör ett led i strävandena att ge de&lt;br&gt;kommunala och externa aktörerna likvärdiga konkurrensförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärpta jävsregler vid dubbla engagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet kommunala företag har ökat under senare år, särskilt på det&lt;br&gt;tekniska området. Det är mycket vanligt att förtroendevalda i nämn-&lt;br&gt;derna också har styrelseuppdrag i de kommunala företagen. De kom-&lt;br&gt;munala företagen förekommer emellanåt som parter i olika ärenden hos&lt;br&gt;nämnderna. Det kan t.ex. röra sig om bygglovsansökningar, tillsyns-&lt;br&gt;ärenden och andra ärenden av myndighetsutövningskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller myndigheternas handläggning av främst myndighets-&lt;br&gt;utövningsärenden är kraven på objektivitet särskilt stora. Enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening är det därför inte en rimlig ordning att de personer som&lt;br&gt;har dubbla engagemang skall tillåtas handlägga myndighetsutövnings-&lt;br&gt;ärenden där de har en direkt koppling till en av parterna. Det är ägnat&lt;br&gt;att rubba allmänhetens förtroende för nämndernas saklighet. Jävsregler-&lt;br&gt;na bör därför skärpas när det gäller dubbla engagemang i en nämnd och&lt;br&gt;i kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiftande politiska majoriteter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har i de allmänna valen allt fler småpartier tagit plats i&lt;br&gt;fullmäktigeförsamlingama i landet. De politiska majoriteterna har däri-&lt;br&gt;genom på många håll blivit oförutsägbara och instabila. I några fall har&lt;br&gt;ändrade politiska majoritetsförhållanden under en löpande mandatperiod&lt;br&gt;försvårat nämndarbetet. Nämnderna har inte fått igenom sina förslag i&lt;br&gt;fullmäktige eftersom den politiska majoriteten i fullmäktige inte längre&lt;br&gt;stämt överens med motsvararande förhållanden i nämnderna. Vårt för-&lt;br&gt;slag om att fullmäktige skall ges en möjlighet att välja nya ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i en nämnd skall ses mot denna bakgrund. Om mandat-&lt;br&gt;perioderna förlängs till fyra år kommer denna möjlighet att bli än mer&lt;br&gt;angelägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallandet av förtroendeuppdragen skall avse samtliga ledamöter&lt;br&gt;och ersättare i en nämnd och inte kunna användas för att endast ent-&lt;br&gt;lediga vissa enskilda ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregleringen för Stockholms kommun minskar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av den särreglering av Stockholms kommuns organisation som&lt;br&gt;funnits i kommunallagstiftningen under lång tid har ifrågasatts vid flera&lt;br&gt;tillfallen. Historiskt betingade skäl har legat bakom de organisatoriska&lt;br&gt;skillnaderna mellan Stockholm och övriga kommuner i landet. Kommu-&lt;br&gt;nen anser nu att behovet av särregler har minskat betydligt. Vi tar i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna proposition upp frågorna om en minskad särreglering av Stock- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;holms kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Framtida reformbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett fortsatt reformbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten kommer även i fortsättningen att vara&lt;br&gt;föremål för förändringar som kommer att medföra ett behov av om-&lt;br&gt;prövning av de regelverk som styr kommunernas och landstingens&lt;br&gt;handlande. Detta gäller inte minst den ökade internationaliseringen och&lt;br&gt;konsekvenserna av ett eventuellt EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén har haft i uppdrag att utreda ett vitt spekt-&lt;br&gt;rum av frågor. Större delen av de förslag kommittén har lagt fram har&lt;br&gt;regeringen och remissinstanserna bedömt som mogna för lagstiftning.&lt;br&gt;Vissa av förslagen behöver dock belysas ytterligare och då i ett bredare&lt;br&gt;sammanhang. Det finns också frågor som inte legat inom kommitténs&lt;br&gt;uppdrag, men som under senare år visat sig kräva ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala självstyrelsens princip&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har frågan om vidden och innebörden av den kommu-&lt;br&gt;nala självstyrelsen diskuterats vid ett flertal tillfallen. Den kommunala&lt;br&gt;självstyrelsen har en lång tradition och en central ställning i Sverige. I&lt;br&gt;1 kap. 1 § regeringsformen sägs att den svenska folkstyrelsen förverk-&lt;br&gt;ligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom&lt;br&gt;kommunal självstyrelse. I 1 kap. 1 § kommunallagen sägs att kommuner&lt;br&gt;och landsting på den kommunala självstyrelsens grund sköter de an-&lt;br&gt;gelägenheter som anges i kommunallagen eller i andra särskilda före-&lt;br&gt;skrifter. Sverige har dessutom ratificerat Europarådets konvention om&lt;br&gt;kommunal självstyrelse (prop. 1988/89:119, bet. 1988/89:KU32, rskr.&lt;br&gt;1988/89:251).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen aktuali-&lt;br&gt;serat frågan om ett vidgat grundlagsskydd för den kommunala själv-&lt;br&gt;styrelsen (C93/540). Syftet med ett stärkt skydd skulle enligt förbundet&lt;br&gt;vara att åstadkomma en konsekvent handlingslinje i den lagstiftning som&lt;br&gt;rör kommunerna. Därigenom skulle man kunna få en bättre förutsägbar-&lt;br&gt;het och en mer regelmässig avvägning mot självstyrelseintressena i lag-&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Lokaldemokratikommittén har behandlat frågan och har kon-&lt;br&gt;staterat att gränserna för den kommunala självstyrelsen är oklara liksom&lt;br&gt;innebörden av de krav som ställs upp i Europarådets konvention om&lt;br&gt;kommunalt självstyre. Kommittén har föreslagit att regeringen vidtar&lt;br&gt;åtgärder for att ge den kommunala självstyrelsen ett vidgat grundlags-&lt;br&gt;skydd. En klar majoritet av remissinstanserna delar kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning. De som ställer sig negativa till ett vidgat grundlagsskydd pekar&lt;br&gt;framför allt på behovet av nationellt fastställda miniminivåer och en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationell kontroll för att skillnaderna i levnadsvillkor, tillgång till ser- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;vice och skillnader i avgiftsnivåerna inte skall bli för stora i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har redan på regeringens initiativ utrett konse-&lt;br&gt;kvenserna för kommunerna och landstingen vid olika former av delta-&lt;br&gt;gande i den västeuropeiska integrationen (Kommunerna, landstingen och&lt;br&gt;Europa SOU 1994:2). Utredaren har också lämnat ett värdefullt under-&lt;br&gt;lag om hur internationaliseringen påverkar förutsättningarna för den&lt;br&gt;kommunala självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stark kommunal självstyrelse är en viktig förutsättning för en&lt;br&gt;levande lokal demokrati. Graden av detaljstyrning från statens sida kan&lt;br&gt;vara av avgörande betydelse för utvecklingen av det lokala engage-&lt;br&gt;manget hos både förtroendevalda och medborgare. Det är främst på den&lt;br&gt;lokala nivån som medborgarna möter sina valda företrädare och där de&lt;br&gt;själva kan engagera sig i den offentligt organiserade verksamheten. Till&lt;br&gt;detta skall dock läggas önskemålen och behoven av att på vissa områden&lt;br&gt;kunna ställa upp nationella mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att det finns starka skäl för att&lt;br&gt;den kommunala självstyrelsens rättsliga reglering ses över i ett mer&lt;br&gt;samlat sammanhang. Vi har därför för avsikt att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att analysera den rättsliga utvecklingen i Sverige&lt;br&gt;med utgångspunkt i principen om den kommunala självstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyval vid kommundelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till fyraåriga mandatperioder innebär att det kan komma&lt;br&gt;att dröja upp till lyra år från det att regeringen fattar beslut om en&lt;br&gt;delning av en kommun till dess att den kan träda i kraft. Nuvarande&lt;br&gt;regler om ikraftträdande av kommundelningar innebär att större del-&lt;br&gt;ningar skall träda i kraft först den 1 januari året efter det att det hållits&lt;br&gt;val till fullmäktige i hela landet (1 kap. 12 § lagen [1979:411] om Sve-&lt;br&gt;riges indelning i kommuner och landsting). Lokaldemokratikommittén&lt;br&gt;har pekat på detta faktum och några remissinstanser har sett positivt på&lt;br&gt;möjligheten att regeringen skulle få en möjlighet att förkorta tiden mel-&lt;br&gt;lan beslut och ikraftträdande genom att i samband med ett delningsbe-&lt;br&gt;slut medge att det hålls nyval i de nya kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns ett klart lokaldemokratiskt intresse i att&lt;br&gt;en beslutad indelningsändring kan träda i kraft så fort som det är prak-&lt;br&gt;tiskt möjligt. Frågan om möjligheten att utlysa nyval inrymmer dock&lt;br&gt;flera aspekter som behöver belysas närmare. Det finns bl.a. en nära&lt;br&gt;koppling till kravet i indelningslagen på att utse indelningsdelningsdele-&lt;br&gt;gerade och bestämmelserna i vallagstiftningen. Vi avser att tillkalla en&lt;br&gt;särskild utredare för att arbeta fram förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevaldas arbetsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vital demokrati förutsätter att det finns människor i många olika&lt;br&gt;befolkningsgrupper som är beredda att ta på sig kommunala uppdrag.&lt;br&gt;Det är viktigt att skapa goda arbetsförutsättningar för de förtroendeval-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da. De nuvarande reglerna i kommunallagen ger de förtroendevalda en Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;rätt att i viss utsträckning närvara vid nämndernas sammanträden och att&lt;br&gt;vara lediga från sina anställningar i den utsträckning som behövs för att&lt;br&gt;de skall kunna fullgöra sina uppdrag. De har också rätt till ekonomisk&lt;br&gt;ersättning för sina insatser och för den arbetsinkomst m.m. som de&lt;br&gt;förlorar när de fullgör sina uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rekrytera nya, speciellt yngre personer, till politiskt arbete har&lt;br&gt;emellertid blivit allt svårare och är som Lokaldemokratikommittén har&lt;br&gt;påpekat ett av huvudproblemen för de politiska partierna. Kommittén&lt;br&gt;har också kunnat konstaterat att antalet förtroendevalda har minskat med&lt;br&gt;ca tio procent efter valet år 1991. En studie som kommittén genomfört&lt;br&gt;visar att främst arbetare, kvinnor, unga, äldre samt invandrare är under-&lt;br&gt;representerade i de kommunala organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det en demokratisk risk i att antalet förtro-&lt;br&gt;endeuppdrag blir alltför få. Det återverkar nämligen på möjligheterna&lt;br&gt;att få till stånd en god representativitet. De redan nu underrepresen-&lt;br&gt;terade grupperna kan då få än svårare än idag att ta sig in i fullmäktige&lt;br&gt;och nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här kan också nämnas att regeringen i propositionen 1993/94:147&lt;br&gt;Jämställdhetspolitiken föreslår att särskilda medel anslås för ett utveck-&lt;br&gt;lingsarbete för att öka kvinnorepresentationen i beslutande församlingar.&lt;br&gt;Där betonar vi att det finns anledning att aktivera jämställdhetsarbetet&lt;br&gt;på den kommunala nivån och att uppmärksamma kvinnorepresentationen&lt;br&gt;inte minst i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att de bestämmelser om rätt till ersättning&lt;br&gt;för förlorad arbetsinkomst samt förlorade pensions- och semesterför-&lt;br&gt;måner som infördes i den nya kommunallagen skall tas bort. Det&lt;br&gt;främsta skälet för detta är att bestämmelserna har varit svåra att till-&lt;br&gt;lämpa på ett rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att ersättningsreglerna har skapat till-&lt;br&gt;lämpningsproblem, men är inte övertygad om att den rätta lösningen för&lt;br&gt;att komma till rätta med dessa problem är att slopa bestämmelserna. De&lt;br&gt;har ju nämligen till syfte att underlätta rekryteringen av förtroendeval-&lt;br&gt;da. Slopas rätten till ersättning kan effekten bli den motsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bestämmelserna har varit i kraft så kort tid är regeringen&lt;br&gt;således inte beredd att genomföra den av kommittén föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen. Vi anser emellertid att det finns skäl att ytterligare se över&lt;br&gt;utformingen och om möjligt finna ett ersättningssystem som motsvarar&lt;br&gt;kraven både på enkel administration och att det skall underlätta rekry-&lt;br&gt;teringen av förtroendevalda med skiftande bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst har också&lt;br&gt;visat sig ställa till problem för personer som får pension i olika former.&lt;br&gt;Det kan finnas anledning att även se hur kommunallagens bestämmelser&lt;br&gt;är samordnade med olika socialförsäkringsystem och eventuellt andra&lt;br&gt;former av ersättningar. Dessutom har riksdagen hos regeringen begärt&lt;br&gt;en utredning om de skiftarbetandes rätt till ledighet från sina arbeten&lt;br&gt;(bet. 1993/94:KU9, rskr. 1993/94:34). Detta bör också vägas in i ett&lt;br&gt;fortsatt utredningsarbete. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya kommunallagen ändrades de tidigare reglerna om partistöd. Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;Ett huvudsyfte med de ändringar som gjordes var att alla i fullmäktige&lt;br&gt;representerade partier skulle tillförsäkras ett grundstöd, lika för alla&lt;br&gt;partier. Dessa regler har kommit att tillämpas mycket olika vilket har&lt;br&gt;lett till betydande variationer mellan kommunerna och landstingen när&lt;br&gt;det gäller grundstödets storlek. På uppdrag av Expertgruppen för studier&lt;br&gt;i offentlig ekonomi, ESO (B 1981:03), har Statskontoret utrett partistö-&lt;br&gt;det utrett i syfte att ge en bild av den offentliga finansieringen av par-&lt;br&gt;tiernas verksamhet (Ds 1994:31). Bland de frågor som utretts är vilken&lt;br&gt;betydelse stödet har för finansieringen av partiernas verksamhet, vilka&lt;br&gt;alternativ som finns till offentlig finansiering samt eventuella samband&lt;br&gt;mellan storleken på partistödet och bl.a. valdeltagande, medlemsantal&lt;br&gt;och aktiviteter. Resultatet av undersökningen skall beredas inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stor anledning att ägna fortsatt uppmärksamhet åt hur an-&lt;br&gt;talet förtroendeuppdrag och representativiteten bland de förtroendevalda&lt;br&gt;utvecklas framöver och då närmast vid nästa allmänna val hösten 1994.&lt;br&gt;Det finns också skäl att följa upp hur partistödsreglema i kommunalla-&lt;br&gt;gen har tillämpats i praktiken och att analysera om tillämpningen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med intentionerna bakom de nya reglerna om kom-&lt;br&gt;munalt partistöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har regeringen för avsikt att tillkalla en utred-&lt;br&gt;ning med uppgift att göra en totalöversyn över de förtroendevaldas&lt;br&gt;arbetsförutsättningar. I översynen bör ingå bl.a. kommunallagens regler&lt;br&gt;om rätt till ersättning för förlorad arbetsförtjänst, rätt till ledighet för de&lt;br&gt;skiftarbetande samt det kommunala partistödet. Det är också angeläget&lt;br&gt;att föreslå åtgärder för att förbättra arbetsförutsättningarna för de för-&lt;br&gt;troendevalda och de politiska partierna i kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala revisionens framtida roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges instrument för gransk-&lt;br&gt;ningen av den kommunala verksamheten. De bedriver både förvalt-&lt;br&gt;nings- och redovisningsrevision. De utgör ett betydelsefullt demokra-&lt;br&gt;tiskt inslag i den kommunala självstyrelsen. Uppdraget som revisor är&lt;br&gt;en särskild form av förtroendeuppdrag där lekmannakaraktären och&lt;br&gt;kravet på en god kännedom om verksamheten är framträdande. De&lt;br&gt;kommunala revisorerna kan, för den professionella delen av revisionen,&lt;br&gt;vid behov anlita expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lokaldemokratikommitténs uppdrag har inte ingått att närmare&lt;br&gt;utreda den kommunala revisionens roll. Kommittén har dock pekat på&lt;br&gt;vissa frågor som framöver kan komma att behöva belysas ytterligare.&lt;br&gt;Hit hör bl.a. revisorernas framtida roll i kommunernas arbete med&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering, deras förhållande till fullmäktige, frågan&lt;br&gt;om vilka som kan rekryteras till uppdraget som förtroendevald revisor&lt;br&gt;och vilka personer som är att anse som redovisningsskyldiga till kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget och som därigenom är diskvalificerade för ett&lt;br&gt;sådant uppdrag. En framtida reformering av den kommunala revisionens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;roll bör enligt kommmittén inriktas på att trygga en hög kompetens Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;inom revisionsverksamheten. Kommittén har som ett led i att stärka de&lt;br&gt;förtroendevaldas ansvar för domstolstrots och lagtrots föreslagit en&lt;br&gt;principiellt betydelsefull utvidgning av de kommunala revisorernas&lt;br&gt;obligatoriska uppgifter till att även omfatta en granskning av lagenlig-&lt;br&gt;heten i verksamheter inom nämnderna. Denna fråga bereds för närva-&lt;br&gt;rande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avser regeringen att ta initiativ till en översyn&lt;br&gt;av den kommunala revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidgat medborgarengagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer vi att föreslå nya bestämmelser om självförvalt-&lt;br&gt;ningsorgan. Vi har för avsikt att nära följa tillämpningen av dessa regler&lt;br&gt;för att se om möjligheter finns att ytterligare vidga kommunernas be-&lt;br&gt;fogenheter att föra över uppgifter till självförvaltningsorgan eller att&lt;br&gt;finna nya möjligheter att använda entreprenadlösningar i samband med&lt;br&gt;att föreningar övertar kommunala uppgifter. Vi har dessutom riksdagens&lt;br&gt;uppdrag att närmare överväga förändringar i skollagstiftningen i syfte&lt;br&gt;att öka elevers och föräldrars inflytande i skolan (se bet.&lt;br&gt;1993/94:UbUl, rskr. 1993/94:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadlösningar kan bli särskilt aktuella när kommuner och&lt;br&gt;landsting önskar föra ut ansvaret för verksamheter som inte är knutna&lt;br&gt;till vissa anläggningar eller institutioner, utan som avser större geogra-&lt;br&gt;fiska områden. I dag finns på många håll i landet lokala utvecklings-&lt;br&gt;grupper som vill ta ett mer samlat ansvar för verksamheten inom sitt&lt;br&gt;område. I dessa fall kan man tänka sig en entreprenadmodell som byg-&lt;br&gt;ger på att kommunen sluter avtal med en samhällsförening som kan&lt;br&gt;representera ett samlat geografiskt område som en by eller en viss&lt;br&gt;bygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgade möjligheter till personval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala valsystemets utformning är av stor betydelse för med-&lt;br&gt;borgarnas möjligheter att påverka den lokala och regionala politikens&lt;br&gt;inriktning. Riksdagen väntas under våren 1994 fatta beslut om förlängda&lt;br&gt;mandatperioder från och med valet hösten år 1994 (prop. 1993/94:115).&lt;br&gt;Riksdagen väntas också besluta om att det från och med valet år 1998&lt;br&gt;kommer att tillämpas ett ökat inslag av personval i de kommunala va-&lt;br&gt;len. En försöksverksamhet med personval i valet hösten 1994 föreslås i&lt;br&gt;Helsingborgs, Linköpings, Solna, Vaggeryds, Vänersborgs, Östersunds&lt;br&gt;och Övertomeå kommuner (prop. 1993/94:129).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning kommer de förstärkta möjligheterna till per-&lt;br&gt;sonval i de kommunala valen att stimulera partierna och deras kandi-&lt;br&gt;dater att föra mer aktiva lokala och regionala valkampanjer. Den för-&lt;br&gt;längda mandatperioden är till fördel for partiernas möjligheter att be-&lt;br&gt;driva en långsiktig kommunalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har sett positivt på möjligheterna till ökat per- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;sonval på kommunal nivå. Vi har för avsikt att i samband med att för-&lt;br&gt;söksverksamheten med personval skall utvärderas särskilt uppmärksam-&lt;br&gt;ma vilka effekter det har haft på den lokala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade internationaliseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl att följa internationaliseringens påverkan på kom-&lt;br&gt;munal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner och regioner där befolkningen för sin utkomst är bero-&lt;br&gt;ende av utlandsorienterade företag är kommunalpolitikerna ofta starkt&lt;br&gt;engagerade i näringspolitiska frågor och enskilda företags utvecklings-&lt;br&gt;möjligheter. Tillsammans har kommuner, landsting och näringsliv ofta&lt;br&gt;ett gemensamt intresse av att förbättra infrastrukturen i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här gör sig frågor om gränsen mellan nationell utrikespolitik och det&lt;br&gt;kommunala internationella intresset gällande. Det finns all anledning att&lt;br&gt;även framöver följa effekterna på den kommunala självstyrelsen både&lt;br&gt;när det gäller samarbetet inom ramen för EES-avtalet och ett eventuellt&lt;br&gt;EU-medlemskap. EG/EU-konsekvensutredningama (SOU 1994:2) har&lt;br&gt;föreslagit att det för detta ändamål inom regeringskansliet inrättas ståen-&lt;br&gt;de beredningsorgan. I en särskild rapport Kommunal näringslivspolitik&lt;br&gt;i Danmark (SOU 1993:112) föreslår Lokaldemokratikommittén att&lt;br&gt;kommunal och regional näringslivspolitik i Sverige bör utredas utifrån&lt;br&gt;ett antal frågeställningar som bl.a. berör EES-avtalet och en eventuell&lt;br&gt;EU-anslutning. Förslagen i de nyss nämnda betänkandena bereds för&lt;br&gt;närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam personal för myndighetsutövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många, framför allt mindre kommuner, saknar i dag ekonomiska möj-&lt;br&gt;ligheter att ha egen kvalificerad personal inom vissa obligatoriska om-&lt;br&gt;råden med stort inslag av myndighetsutövning. Ett önskemål från kom-&lt;br&gt;munalt håll är att det skall skapas en möjlighet för kommuner att anlita&lt;br&gt;den sakkunskap som finns i en annan kommun för att utföra viss myn-&lt;br&gt;dighetsutövning när det av olika skäl inte är rimligt att kommunen&lt;br&gt;bygger upp en egen kompetens. Detta gäller särskilt inom områdena&lt;br&gt;miljö- och hälsoskydd, plan- och bygg, räddningstjänst och överför-&lt;br&gt;myndarverksamhet. Det kan även röra sig om andra områden där be-&lt;br&gt;hovet av specialistkompetens är högt, t.ex. inom socialtjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ger bl.a. räddningstjänstlagen (1986:1102) en möjlighet för en&lt;br&gt;nämnd att meddela den som fullgör uppgifter åt nämnden utan att vara&lt;br&gt;tjänsteman i kommunen befogenhet att på nämndens vägnar meddela i&lt;br&gt;verksamheten erforderliga förelägganden och förbud. Inom regerings-&lt;br&gt;kansliet bereds också ett förslag till förändringar i föräldrabalken när&lt;br&gt;det gäller överförmyndarverksamheten i syfte att skapa en möjlighet att&lt;br&gt;delegera beslutanderätt till anställd i annan kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har redan inlett en översyn av frågan om att anlita an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställda i en annan kommun eller ett landsting för uppgifter som innefät-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar myndighetsutövning. Vi avser att uppdra åt en särskild utredare att Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ta ett mer samlat grepp om dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal uppdragsverksamhet och det kommunala medlemskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén har behandlat dessa frågor. Regeringen är i&lt;br&gt;dag bl.a. med hänsyn till remissutfallet inte beredd att lägga fram några&lt;br&gt;förslag i dessa delar. Frågorna kommer emellertid att beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i en fri kommunal nämndorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén har haft i uppdrag att överväga hur man&lt;br&gt;inom ramen for sekretesslagstiftningen kan finna lösningar på de pro-&lt;br&gt;blem som är förknippade med att sekretesskyddade uppgifter från skilda&lt;br&gt;verksamhetsområden kan förekomma inom integrerade verksamheter.&lt;br&gt;Kommittén avlämnade år 1992 delbetänkandet Sekretesslagen i en fri&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation (1992:140). Betänkandet har remissbe-&lt;br&gt;handlats. Mot bakgrund av remissutfallet har vi funnit att frågan bör&lt;br&gt;beredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevaldas ansvar för lagtrots och domstolstrots&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har enligt sina direktiv haft i uppdrag att se över regleringen&lt;br&gt;av de förtroendevaldas ansvar i olika avseenden för kommunala beslut.&lt;br&gt;Kommittén avlämnade år 1993 delbetänkandet Förtroendevaldas ansvar&lt;br&gt;för domstolstrots och lagtrots (SOU 1993:109). Betänkandet remissbe-&lt;br&gt;handlas för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Entreprenader i kommunal verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Rätten att anlita entreprenörer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rätten att lämna över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till t.ex. en entreprenör följer av kom-&lt;br&gt;munallagen och viss speciallagstiftning. Ytterligare regler be-&lt;br&gt;hövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 3 kap. 16 § kommu-&lt;br&gt;nallagen justeras för att tydliggöra fullmäktiges roll när vården&lt;br&gt;av kommunala angelägenheter lämnas över till annan. Vidare&lt;br&gt;görs tillägget i paragrafen att vården av en kommunal angelä-&lt;br&gt;genhet även får lämnas över till en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Därutöver har kommittén föreslagit en ändring i kommunallagen för att&lt;br&gt;klargöra att kommuner och landsting får anlita entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Landstingsförbundet&lt;br&gt;anser också att avgränsningen mellan sådan kommunal angelägenhet&lt;br&gt;som får lämnas över genom ensidigt beslut och sådan där det fordras&lt;br&gt;avtal för överlämnande är betydelsefull och måste tydliggöras i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par av de remissinstanser som avstyrker eller är tveksamma till&lt;br&gt;förslaget anser att om rätten att anlita entreprenörer skrivs in i 3 kap.&lt;br&gt;16 § kommunallagen, så innebär det att fullmäktige måste ta alla beslut&lt;br&gt;om entreprenader. Det bör enligt dessa vara 3 kap. 9 § som avgör om&lt;br&gt;det är fullmäktige eller nämnden som fattar beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Kommuner och&lt;br&gt;landsting har sedan lång tid haft en rätt att i viss utsträckning använda&lt;br&gt;sig av privaträttsliga subjekt för sin verksamhet. Det har i rättspraxis&lt;br&gt;ansetts följa av den allmänna kompetensregeln, numera lagfäst i 2 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya kommunallagen har kommunernas och landstingens&lt;br&gt;möjligheter att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga sub-&lt;br&gt;jekt ytterligare förtydligats. Sålunda föreskrivs i 3 kap. 16 § att kommu-&lt;br&gt;ner och landsting genom beslut av fullmäktige får lämna över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet, för vars handhavande någon särskild ord-&lt;br&gt;ning inte har föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekono-&lt;br&gt;misk förening, en ideell förening eller en stiftelse. I paragrafen erinras&lt;br&gt;om att vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning&lt;br&gt;enligt 11 kap. 6 § regeringsformen får överlämnas bara om det finns&lt;br&gt;stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 3 kap. 16 § kommunallagen har visserligen kommit till för&lt;br&gt;att reglera förutsättningarna för att lägga ut verksamhet på kommunala&lt;br&gt;företag. Regeln har emellertid getts en sådan utformning att den allmänt&lt;br&gt;reglerar förutsättningarna för kommunerna och landstingen att lämna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga subjekt, t.ex. genom avtal Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;om entreprenaddrift (jfr bet. 1990/91 :KU38 s. 44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förslag som lades fram i propositionen 1992/93:43 Ökad&lt;br&gt;konkurrens i kommunal verksamhet har ytterligare klarlagts att upp-&lt;br&gt;gifter som inte innefattar myndighetsutövning kan läggas ut på entre-&lt;br&gt;prenad. Med hänvisning till det anförda finner regeringen - i motsats&lt;br&gt;till kommittén - att det inte behövs något ytterligare förtydligande i 3&lt;br&gt;kap. 16 § kommunallagen i fråga om denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att lämna över förvaltningsuppgifter till privaträttsliga&lt;br&gt;subjekt framgår redan av regeringsformen. Enligt 11 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket kan förvaltningsuppgift lämnas över såväl till bolag, förening,&lt;br&gt;samfällighet och stiftelse som till enskild individ. Möjligheten att lämna&lt;br&gt;över offentliga förvaltningsuppgifter till en enskild individ infördes&lt;br&gt;genom en ändring i 11 kap. 6 § som trädde i kraft den 1 januari 1977.&lt;br&gt;Motivet var att det lika väl som att det kan vara ändamålsenligt att en&lt;br&gt;offentlig förvaltningsuppgift anförtros en juridisk person så kan det vara&lt;br&gt;önskvärt att en förvaltningsuppgift kan överlämnas till en eller flera&lt;br&gt;fysiska personer, utan att de för den skull behöver inlemmas i myndig-&lt;br&gt;hetsorganisationen. Som exempel nämndes fall i vilka det är önskvärt&lt;br&gt;att en offentlig serviceuppgift kan anförtros inte bara ett aktiebolag utan&lt;br&gt;också näringsidkare som driver rörelse utan att använda bolagsformen&lt;br&gt;(prop. 1975/76:209 s. 168).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 16 § kommunallagen innehåller inte någon&lt;br&gt;möjlighet för kommuner och landsting att lämna över vården av en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet till en enskild individ. Av förarbetena till be-&lt;br&gt;stämmelsen i kommunallagen framgår inte anledningen till detta. Den-&lt;br&gt;na möjlighet finns däremot numera i t.ex. socialtjänstlagen (1980:620)&lt;br&gt;och hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (jfr. prop. 1992/93:43 ovan).&lt;br&gt;Enligt vår mening saknas det anledning att inte uttryckligen ange en&lt;br&gt;sådan möjlighet även i kommunallagen. Ett tillägg till paragrafen med&lt;br&gt;denna innebörd bör därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Det kommunala ansvaret och kontrollen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nämndernas ansvar skall uttryckligen&lt;br&gt;omfatta även sådan kommunal verksamhet som lämnas över till&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom att ett nytt tredje stycke läggs till&lt;br&gt;i 6 kap. 7 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall anser dock att bestämmelsen om nämndernas ansvar för entre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prenadverksamhet är mycket allmänt hållen och att efterlevnaden inte Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;kan bli föremål for laglighetsprövning. Bestämmelsen får i stället sin&lt;br&gt;främsta betydelse för bedömningen av nämndens ansvar infor fullmäkti-&lt;br&gt;ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser avstyrker eller är tveksamma inför förslaget&lt;br&gt;och menar att bestämmelsen kan ge upphov dll tillämpningsproblem&lt;br&gt;eftersom den inte innehåller någon konkretisering av de krav som det&lt;br&gt;talas om i motiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 6 kap. 7 § kommunallagen&lt;br&gt;skall nämnderna var och en inom sitt område se till att den kommunala&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäk-&lt;br&gt;tige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.&lt;br&gt;Nämnderna skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande bestämmelse fanns inte i den förra kommunalla-&lt;br&gt;gen. Den nya regeln motiverades av att ändrade styrformer i den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten reser krav på ett större ansvarstagande hos nämn-&lt;br&gt;derna och ökade krav på att fullmäktige följer upp verksamheten. Det&lt;br&gt;ansågs nödvändigt att nämnderna bedriver sin verksamhet så att full-&lt;br&gt;mäktiges och revisorernas kontroll underlättas. Nämnderna måste därför&lt;br&gt;själva fullgöra en fortlöpande kontroll över utvecklingen inom respekti-&lt;br&gt;ve verksamhetsområde (prop. 1990/91:117 s. 90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av strävandena att i högre grad än tidigare utsätta den&lt;br&gt;kommunala verksamheten för konkurrens, har antalet entreprenader i&lt;br&gt;kommunerna kommit att öka. I debatten har det hävdats att det från&lt;br&gt;demokratisk synpunkt finns risker förknippade med en sådan utveckling.&lt;br&gt;Bland annat har det ansetts vara oklart vilket ansvar som kommunerna&lt;br&gt;och landstingen har för en verksamhet som bedrivs av enskilda på&lt;br&gt;entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för kommunala entreprenader är att en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting anlitar en extern producent för en viss uppgift som annars&lt;br&gt;skulle ha utförts i egen regi. Kommunen eller landstinget har kvar&lt;br&gt;huvudmannaskapet och har därigenom också kvar det yttersta ansvaret&lt;br&gt;för verksamheten och skall se till att att den anlitade entreprenören&lt;br&gt;uppfyller de bestämmelser som gäller för verksamheten. Innehållet i&lt;br&gt;entreprenadavtalet är därför av största vikt för att kommunerna och&lt;br&gt;landstingen skall kunna fullgöra sitt ansvar gentemot sina medlemmar.&lt;br&gt;Avtalet är vid sidan av den associationsrättsliga lagstiftningen och de&lt;br&gt;eventuella särskilda regler om privat bedriven verksamhet i speciallag-&lt;br&gt;stiftningen det som styr en verksamhet sedan den överlämnats. Det är&lt;br&gt;kommunen eller landstinget och inte primärt entreprenören som inför&lt;br&gt;medlemmarna ansvarar för att den av entreprenören bedrivna verksam-&lt;br&gt;heten uppfyller samma kvalitetskrav som den som bedrivs i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man måste därför avtalsvägen genom särskilda villkor skapa garan-&lt;br&gt;tier för att entreprenören beaktar de allmänna regler som gäller för&lt;br&gt;offentlig förvaltning om allas likhet inför lagen och saklighet och opar-&lt;br&gt;tiskhet vid fullgörandet av uppgifter inom offentlig förvaltning. Dessa&lt;br&gt;särskilda villkor anges i 1 kap. 9 § regeringsformen. Vidare bör avtalen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla de kvantitativa och kvalitativa mål och riktlinjer som skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla for verksamheten. Det måste dessutom innehålla möjligheter för Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;kommunen eller landstinget att häva avtalet, om verksamheten slår fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de skall ha rätt att följa och inspektera verksamheten måste också&lt;br&gt;finnas med i avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 7 § kommunallagen framgår inte direkt att de kommunala&lt;br&gt;nämnderna ansvarar för en verksamhet som utförs av utomstående på&lt;br&gt;uppdrag av kommunen eller landstinget. Frågan berördes inte heller&lt;br&gt;under förarbetena. Att så bör vara fallet finner vi emellertid uppenbart.&lt;br&gt;Med ansvar avses inte ansvaret för den dagliga verksamhetens utförande&lt;br&gt;utan det övergripande politiska ansvaret. För att det inte skall råda&lt;br&gt;någon som helst tvekan om att nämndernas ansvar också omfattar en&lt;br&gt;verksamhet som har lagts ut på entreprenad bör ett förtydligande tillägg&lt;br&gt;med denna innebörd göras till 6 kap. 7 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en nämnd skall kunna fullgöra sitt ansvar for&lt;br&gt;verksamheten i de fall då kommunen eller landstinget helt eller delvis&lt;br&gt;överlåtit vården av en kommunal angelägenhet till en utomstående på&lt;br&gt;entreprenad är att nämnden har möjlighet att kontrollera och följa upp&lt;br&gt;verksamheten. Det bör därför föreskrivas en skyldighet för fullmäktige&lt;br&gt;att se till att kommunen eller landstinget tillförsäkras en sådan möjlighet&lt;br&gt;innan vården av en angelägenhet lämnas över till ett privaträttsligt&lt;br&gt;subjekt med stöd av 3 kap. 16 § kommunallagen. Det bör ske genom att&lt;br&gt;en ny paragraf med bestämmelser om detta förs in efter 3 kap. 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Allmänhetens insyns- och kontrollmöjligheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Några regler om allmänhetens insyn&lt;br&gt;i och kontroll av helt privatägda företag som på entreprenad&lt;br&gt;bedriver kommunal verksamhet bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit att kommunerna och&lt;br&gt;landstingen åläggs att tillförsäkra allmänheten kontroll och den insyn&lt;br&gt;som kan anses befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. En del anser att eftersom&lt;br&gt;verksamheten är skattefinansierad oavsett vem som utför den, väger&lt;br&gt;allmänhetens intresse av insyn i allmänhet tyngre än det enskilda före-&lt;br&gt;tagets behov av skydd mot insyn. Riksdagens ombudsmän (JO) konstate-&lt;br&gt;rar att bestämmelsen har utformats som en allmän handlingsregel av&lt;br&gt;målsättningskaraktär och menar att det från rättslig utgångspunkt är&lt;br&gt;svårt att bedöma vilken verkan en bestämmelse av detta slag har. Om&lt;br&gt;bestämmelsen med framgång kan åberopas vid laglighetsprövning är&lt;br&gt;oklart. Stockholms läns landsting anser att hänsynen till konkurrensneu-&lt;br&gt;traliteten kräver att företagshemligheter och ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;skall kunna sekretessbeläggas. Konkurrensverket avråder från en gene-&lt;br&gt;ralklausul om allmänhetens insyn och kontroll. Den ger allmänheten,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenterna och kommunen insyn i konkurrenternas ekonomiska och Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;affärsmässiga verksamhet som kan vara till nackdel for dessa vid kon-&lt;br&gt;kurrens med kommunens egenregiverksamhet. Verket pekar på att&lt;br&gt;möjligheten till insyn kan avhålla vissa privata entreprenörer från att&lt;br&gt;lämna anbud vid kommunal upphandling. Kommunen kan också vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle utnyttja informationen i sin producentroll vid konkurrens&lt;br&gt;med berörda företag. I avtalet måste en lämplig avvägning göras med&lt;br&gt;hänsyn till de möjligheter kommunen har att sekretesskydda de uppgif-&lt;br&gt;ter som en entreprenör skall lämna till kommunen. I avtalet skall klart&lt;br&gt;preciseras bestämda krav på mål, omfattning, inriktning och kvalitet och&lt;br&gt;att det finns en klar rätt att häva avtalet eller att få avdrag på ersätt-&lt;br&gt;ningen om villkoren inte uppfylls. Kommuninvånarna får då via bestäm-&lt;br&gt;melserna tillräcklig insyn och kontroll över verksamheten. Bristerna kan&lt;br&gt;också åtgärdas i en ny upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser är tveksamma till förslaget och menar att de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna är otillräckliga och behöver övervägas ytter-&lt;br&gt;ligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Från och med den 1 januari&lt;br&gt;1995 kommer aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;stiftelser i vilka kommuner och landsting utövar ett bestämmande infly-&lt;br&gt;tande att jämställas med myndigheter när det gäller handlingsoffentlig-&lt;br&gt;heten (jfr prop. 1993/94:48, bet. 1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46, SFS&lt;br&gt;1993:1295).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller enligt 3 kap. 17 och 18 §§ kommunallagen att fullmäk-&lt;br&gt;tige skall besluta om eller se till att företagen tillämpar grunderna for&lt;br&gt;allmänna handlingars offentlighet enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och sekretesslagen innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas&lt;br&gt;över till ett kommunalt foretag. Regler om allmänhetens insyn i helt&lt;br&gt;privatägda foretag som på entreprenad bedriver kommunal verksamhet&lt;br&gt;finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid olika tillfällen har krav rests på att offentlighetsprincipen skall&lt;br&gt;tillämpas i all verksamhet som utförs for det allmännas räkning och som&lt;br&gt;bekostas av allmänna medel. Detta oavsett om det sker genom kommu-&lt;br&gt;nala företag eller helt privata entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från kommunala företag driver privata entreprenörer sin&lt;br&gt;verksamhet i vinstsyfte och i konkurrens med andra aktörer på en mark-&lt;br&gt;nad. Att lagstifta om en rätt till insyn för allmänheten genom handlings-&lt;br&gt;offentlighet när det gäller verksamhet som en helt privat entreprenör&lt;br&gt;driver på uppdrag av en kommun eller ett landsting skulle skapa bety-&lt;br&gt;dande gränsdragningsproblem. En offentligrättslig reglering av det&lt;br&gt;privata näringslivet i dessa avseenden skulle sannolikt också motverka&lt;br&gt;syftena med strävandena att utsätta den offentliga verksamheten för&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det emellertid önskvärt att allmänheten har insynsmöj-&lt;br&gt;ligheter i någon form i kommunal verksamhet som drivs på entrepre-&lt;br&gt;nad. Sådan verksamhet bedrivs for att tillgodose ett kommunalt ändamål&lt;br&gt;och med kommunala medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänhetens insyn i nu aktuell verksamhet kan tillgodoses på i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsak två olika sätt. Det ena är att allmänheten genom tillämpningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av offentlighetsprincipen har insyn hos den kommunala nämnd som Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;under fullmäktige svarar för att entreprenaden drivs i enlighet med de&lt;br&gt;mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter i&lt;br&gt;övrigt som gäller för verksamheten. Denna ordning gäller redan i dag.&lt;br&gt;Ett annat sätt är att kommuner och landsting i lag åläggs att i entrepre-&lt;br&gt;nadavtalet tillförsäkra allmänheten den direkta insyn i entreprenörens&lt;br&gt;verksamhet som kan anses befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit en i lag reglerad skyldighet för kommuner&lt;br&gt;och landsting att tillförsäkra allmänheten möjligheter att kontrollera&lt;br&gt;verksamheten. Enligt förslaget skall insynen dock ges en omfattning&lt;br&gt;som med beaktande av enskildas intressen är rimlig med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens art, allmänhetens intresse av hur verksamheten utförs&lt;br&gt;samt omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är i likhet med flera remissinstanser tveksam till kom-&lt;br&gt;mitténs förslag i denna del. En sådan regel ger utrymme för vitt skilda&lt;br&gt;tolkningar av vad som i det enskilda fallet kan krävas. Det är vidare&lt;br&gt;tveksamt om kommunens eller landstingets beslut på grundval av en&lt;br&gt;sådan regel efter överklagande skulle kunna bli föremål för en laglig-&lt;br&gt;hetsprövning. Enligt vår bedömning finns det också anledning att befara&lt;br&gt;att ett krav på att allmänheten skall ha direkt insyn i helt privata företag&lt;br&gt;kan minska intresset hos sådana företag att träffa entreprenadavtal om&lt;br&gt;kommunal verksamhet och därmed minska möjligheterna att utsätta&lt;br&gt;sådana delar av den kommunala verksamheten som lämpar sig för det&lt;br&gt;for konkurrens. Till det kommer de problem som är förknippade med&lt;br&gt;gränsdragningen av vad som i det enskilda fallet skall kunna vara före-&lt;br&gt;mål för insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi tidigare har framhållit har kommunen kvar det yttersta ansva-&lt;br&gt;ret för verksamheten även om den helt eller delvis läggs ut på entrepre-&lt;br&gt;nad. I det föregående har vi också föreslagit att nämndansvaret for&lt;br&gt;sådan verksamhet tydliggörs och att fullmäktige åläggs att se till att&lt;br&gt;kommunen respektive landstinget tillförsäkrar sig en möjlighet att aktivt&lt;br&gt;kontrollera och följa upp verksamheten. De uppgifter om entreprenören&lt;br&gt;och dennes verksamhet som kommunen eller landstinget skaffar sig på&lt;br&gt;detta sätt är genom offentlighetsprincipen tillgängliga för allmänheten,&lt;br&gt;om de inte med stöd av någon bestämmelse i sekretesslagen är skyddade&lt;br&gt;av sekretess. Enligt vår mening får behovet av allmänhetens insyn i en&lt;br&gt;entreprenörs verksamhet anses tillräckligt tillgodosett genom de möjlig-&lt;br&gt;heter som på detta sätt finns. Någon särskild lagregel av det slag som&lt;br&gt;kommittén har förslagit i denna del behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Återkallelse av förtroendeuppdrag i vissa fall Prop. 1993/94:188&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Fullmäktige får rätt att under löpande&lt;br&gt;mandatperiod återkalla uppdragen för samtliga förtroendevalda&lt;br&gt;i en nämnd. Detta kan ske dels när den politiska majoriteten i&lt;br&gt;nämnderna inte längre är densamma som i fullmäktige, dels i&lt;br&gt;samband med att nämndorganisationen skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom att en ny paragraf, 4 kap. 10 a §,&lt;br&gt;införs i kommunallagen. I 6 kap. 14 § kommunallagen klargörs&lt;br&gt;att nya förtroendevalda skall väljas när uppdragen återkallats&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 a § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Nämnderna i kommuner och landsting bör&lt;br&gt;väljas tills vidare så att deras sammansättning kan anpassas till even-&lt;br&gt;tuella majoritetsförändringar i fullmäktige. Styrelsen skall ges en exklu-&lt;br&gt;siv rätt att väcka ärende i fullmäktige om entledigande av samtliga&lt;br&gt;förtroendevalda i en nämnd. Ett sådant ärende skall bara kunna bordläg-&lt;br&gt;gas i fullmäktige efter beslut med enkel majoritet. Rätten att efter ett&lt;br&gt;val ändra antalet ledamöter i en nämnd utan föregående beredning skall&lt;br&gt;gälla under hela mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har&lt;br&gt;kommenterat förslaget tillstyrker eller har inget att erinra mot det.&lt;br&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) anser att kommitténs förslag har betänkliga&lt;br&gt;lagtekniska brister. JO vill att 4 kap. 7-10 §§ kommunallagen om ett&lt;br&gt;uppdrags upphörande kompletteras med det förhållande som kommittén&lt;br&gt;avser att reglera och 6 kap. 12 § med att fullmäktige har befogenheten&lt;br&gt;att återkalla samtliga förtroendeuppdrag i styrelsen eller annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser avstyrker eller är tveksamma till förslaget.&lt;br&gt;Några av dem efterlyser en möjlighet att använda misstroendevotum&lt;br&gt;eller att utlysa nyval, särskilt om mandatperioderna förlängs till fyra år.&lt;br&gt;Andra menar att kontinuiteten och långsiktigheten i arbetet äventyras&lt;br&gt;genom kommitténs förslag. Svenska Kommunförbundet och Sollentuna&lt;br&gt;kommun anser att kommunerna själva skall bestämma om nämnderna&lt;br&gt;skall väljas på viss tid eller tills vidare. Med kommitténs förslag riske-&lt;br&gt;rar enligt förbundet de små partierna att få ett större inflytande än vad&lt;br&gt;valresultatet motiverar och de förtroendevaldas situation blir mer osä-&lt;br&gt;ker, inte minst när det gäller de hel- eller deltidsengagerade. Förbundet&lt;br&gt;anser vidare att det kan bli svårt att få människor att lämna sina arbeten&lt;br&gt;och åta sig politiska uppdrag. Fullmäktige bör ges en rätt att entlediga&lt;br&gt;ledamöter i nämnder endast vid majoritetsskiften och vid omorganisatio-&lt;br&gt;ner. Det bör vara möjligt att välja styrelsen tills vidare och andra nämn-&lt;br&gt;der för viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Efter ett allmänt val i en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting bildar i normalfallet ett eller flera av partierna i full-&lt;br&gt;mäktige den politiska majoritet som skall leda det politiska arbetet&lt;br&gt;under den nya mandatperioden. Med en politisk majoritet avses normalt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett en konstellation av förtroendevalda som vid omröstningar samlar Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;flertalet röster. En sådan konstellation är vanligen stabil under en man-&lt;br&gt;datperiod. Det är också vanligt att partier som avser att samarbeta&lt;br&gt;politiskt utfärdar gemensamma politiska deklarationer eller programför-&lt;br&gt;klaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På många håll i landet är partistrukturen i fullmäktige splittrad. Det&lt;br&gt;har därför inträffat att det politiska majoritetsförhållandet skiftat under&lt;br&gt;mandatperioden till följd av att ett parti, som till en början ingått i&lt;br&gt;majoriteten, senare valt att i stället samarbeta med oppositionen. Däri-&lt;br&gt;genom har en ny politisk majoritet bildats. Ett läge kan alltså uppstå där&lt;br&gt;ett nytt majoritetsförhållande i fullmäktige inte stämmer överens med&lt;br&gt;förhållandet i t.ex. styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade majoritetsförhållanden kan innebära både praktiska men&lt;br&gt;främst politiska svårigheter genom att nämnderna under kanske flera år&lt;br&gt;tvingas arbeta med politiska majoriteter som inte stämmer med förhål-&lt;br&gt;landena i fullmäktige. En allvarlig konsekvens av detta kan bli att de&lt;br&gt;förslag som styrelsen och andra nämnder lägger inte antas av fullmäkti-&lt;br&gt;ge. Ytterst handlar det om att styrelsen och övriga nämnder inte längre&lt;br&gt;har fullmäktiges förtroende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om majoritetsskiften för närvarande torde vara ovanliga kan&lt;br&gt;bl.a. ett ökat antal lokala småpartier tänkas leda till att frekvensen av&lt;br&gt;majoritetsskiften under en mandatperiod kommer att öka. Flertalet s.k.&lt;br&gt;enfrågepartier är många gånger svåra att placera i något på förhand&lt;br&gt;givet politiskt sammanhang. En förlängning av mandatperioderna från&lt;br&gt;tre till fyra år kan också innebära att majoriteterna oftare ändras under&lt;br&gt;mandatperioden. På kommunal nivå finns i dag inte någon möjlighet till&lt;br&gt;misstroendeförklaring i fullmäktige. Det går inte heller att utlysa nyval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund bör det enligt regeringens mening tillskapas&lt;br&gt;vissa möjligheter att under löpande mandatperiod göra förändringar i&lt;br&gt;nämndernas sammansättning så att dessa avspeglar den politiska majo-&lt;br&gt;riteten i fullmäktige även om majoriteten har skiftat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit en lösning som innebär att alla nämnder&lt;br&gt;skall väljas tills vidare. Enligt vår mening är det en bättre ordning att&lt;br&gt;fullmäktige får rätt att med majoritetsbeslut entlediga förtroendevalda i&lt;br&gt;en nämnd när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är den-&lt;br&gt;samma som i fullmäktige. En sådan återkallelse skall avse samtliga&lt;br&gt;förtroendevalda och skall således inte kunna användas för att entlediga&lt;br&gt;enstaka förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget hindrar i och för sig inte att fullmäktige under en mandat-&lt;br&gt;period lättar beslut om entledigande vid flera tillfallen. I sakens natur&lt;br&gt;ligger dock att rent tillfälliga opinionsyttringar inte skall leda till att&lt;br&gt;fullmäktige beslutar om att förändra nämndernas politiska sammansätt-&lt;br&gt;ning. Möjligheten att återkalla förtroendeuppdragen får sin största bety-&lt;br&gt;delse när arbetet på ett mer påtagligt sätt och över en längre tidsperiod&lt;br&gt;försvåras av ett förändrat politiskt läge. Ärendet skall beredas av styrel-&lt;br&gt;sen. Dessutom krävs ett majoritetsbeslut i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om nämndernas mandattider bör enligt vår&lt;br&gt;mening ligga fäst. Det innebär även fortsättningvis att alla nämnders &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mandattiden med undantag av styrelsen är fria. En konsekvens av detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är att fullmäktige kan förändra sin nämndorganisation genom att bilda Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;nya nämnder eller avskaffa gamla (jfr prop. 1990/91:117 s. 198).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör det också klart framgå av kommunallagen att&lt;br&gt;fullmäktige kan entlediga samtliga förtroendevalda i samband med en&lt;br&gt;ändrad nämndorganisation. Härigenom kommer lagen att ge en full-&lt;br&gt;ständig bild av vid vilka tillfallen och av vilka skäl ett kommunalt för-&lt;br&gt;troendeuppdrag kan återkallas under löpande mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla nämnder, och inte bara styrelsen, bör kunna väcka frågan om&lt;br&gt;entledigande. Detta är rimligt med hänsyn till att en nämnd själv bäst&lt;br&gt;kan avgöra när ändrade politiska förhållanden i fullmäktige har försvå-&lt;br&gt;rat arbetet i nämnden på ett sådant sätt att en ändring av nämndens&lt;br&gt;sammansättning bör komma till stånd. Fullmäktiges egna ledamöter bör&lt;br&gt;också kunna väcka ett sådant ärende i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att ett ärende om att entlediga samtliga&lt;br&gt;förtroendevalda i en nämnd skall kunna bordläggas bara genom beslut&lt;br&gt;med enkel majoritet. Vi menar dock att de vanliga reglerna om mino-&lt;br&gt;ritetsbordläggning skall gälla även ett sådant ärende. Syftet med reg-&lt;br&gt;lerna om minoritetsbordläggning är att undvika förhastade beslut och&lt;br&gt;överrumplingar. Rätten till minoritetsbordläggning gäller dessutom bara&lt;br&gt;vid en första bordläggning. En andra bordläggning kräver beslut med&lt;br&gt;enkel majoritet. Av hänsyn till frågans vikt och för att undvika ”politis-&lt;br&gt;ka kupper” bör således möjligheten till minoritetsbordläggning finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har pekat på att ett förtida entledigande kan&lt;br&gt;innebära problem, bl.a. av ekonomisk natur, främst för de hel- och&lt;br&gt;deltidsengagerade förtroendevalda. Detta gäller dock redan i dag för de&lt;br&gt;hel- och deltidsengagerade förtroendevalda som antingen begär avsked&lt;br&gt;av fri vilja eller som entledigas enligt kommunallagens nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser. Det får ligga på kommunerna och landstingen själva att&lt;br&gt;reglera de främst ekonomiska konsekvenserna som ett återkallande eller&lt;br&gt;ett entledigande kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Särregleringen för Stockholms kommun&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om borgarråd i 4 kap.&lt;br&gt;28-32 §§ och 6 kap. 17 § kommunallagen och samtliga bestäm-&lt;br&gt;melser om drätselnämnd i 6 kap. 39-42 §§ upphör att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarrådsinstitutet görs frivilligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarrådens motionsrätt i fullmäktige tas bort. Fullmäktige&lt;br&gt;ges en möjlighet att bestämma att endast borgarråd eller vissa&lt;br&gt;av dem skall kunna vara adressater för interpellationer. För-&lt;br&gt;slagen genomfors genom ändringar i 5 kap. 23 och 52 §§ kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har i en framställan till regeringen begärt bl.a.&lt;br&gt;att särreglerna i kommunallagen om drätselnämnd tas bort och att vissa&lt;br&gt;av bestämmelserna om borgarråd tas bort respektive ändras (dnr&lt;br&gt;C93/159).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen För regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns ett behov av särregler för Stockholms kommun ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den kommunalrättsliga särregleringen for Stockholms kom-&lt;br&gt;mun har diskuterats länge (se t.ex. betänkandet Stockholms kommunala&lt;br&gt;styrelse - en partiell översyn av kommunallagen SOU 1981:53). Konsti-&lt;br&gt;tutionsutskottet har uttalat att hänsyn måste tas till Stockholms särskilda&lt;br&gt;önskemål i frågan (bet. 1982/83:KU21 s. 10 ff.). I samband med ut-&lt;br&gt;skottets behandling av prop. 1990/91:117 med förslag till ny kommunal-&lt;br&gt;lag tillstyrkte utskottet att bestämmelserna om borgarråd och drätsel-&lt;br&gt;nämnd skulle vara kvar i kommunallagen (bet. 1990/91 :KU3 8 s. 55,&lt;br&gt;73).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skillnader i nämndstruktur och arbetssätt som historiskt förelegat&lt;br&gt;mellan Stockholms kommun och övriga kommuner i landet har under&lt;br&gt;årens lopp successivt minskat genom att reglerna för Stockholm vid&lt;br&gt;vaije kommunallagsreform mer och mer har anpassats till de allmänna&lt;br&gt;reglerna i kommunallagen (jfr SOU 1981:53 s. 53 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholm har man traditionellt arbetat efter en modell med sam-&lt;br&gt;lingsstyre. Inom kommunen bedrivs nu ett förändringsarbete som syftar&lt;br&gt;till att i stället öka majoritetsinslagen i den politiska organisationen.&lt;br&gt;Detta har lett till att behovet av de särregler i kommunallagen som finns&lt;br&gt;för Stockholms kommun i kommunallagen har minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör man tillmötesgå Stockholms kommuns&lt;br&gt;önskemål om vissa förändringar av reglerna om drätselnämnd och bor-&lt;br&gt;garråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drätselnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drätselnämndens politiska funktion har traditionellt varit att stärka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansborgarrådets ställning och den rättsliga funktionen att i styrelsens Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ställe ansvara for vissa i lagen angivna ärenden rörande bl.a. medelsför-&lt;br&gt;valtningen i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har begärt att samtliga regler i kommunallagen&lt;br&gt;om drätselnämnd tas bort. Kommunen anser att man inte längre har&lt;br&gt;behov av att inrätta en särskild drätselnämnd enligt den modell som&lt;br&gt;föreskrivs i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att kommunens begäran tillmötesgås och att sålunda reg-&lt;br&gt;lerna om drätselnämnd i 6 kap. 39-42 §§ skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarrådsinstitutionen i Stockholm har en mångårig tradition. Borgar-&lt;br&gt;rådsbefattningen var ursprungligen av tjänstemannakaraktär men under&lt;br&gt;årens lopp har befattningen utvecklats till att vara av blandad förtroen-&lt;br&gt;de- och tjänstemannakaraktär. Numera är den i huvudsak av förtroende-&lt;br&gt;mannakaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är det obligatoriskt för fullmäktige i Stockholm att utse borgar-&lt;br&gt;råd (4 kap. 24 § kommunallagen). Kommunen har begärt att borgar-&lt;br&gt;rådsinstitutet i stället skall vara fakultativt, att vissa av reglerna om&lt;br&gt;borgarråd skall ändras samt att vissa regler skall utgå ur kommunalla-&lt;br&gt;gen. Som skäl anför kommunen bl.a. att de obligatoriska reglerna häm-&lt;br&gt;mar det förändringsarbete som pågår i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av kommunen begärda ändringarna såvitt avser borgarråd bör&lt;br&gt;enligt vår mening genomföras dock med vissa lagtekniska modifie-&lt;br&gt;ringar. Ändringarna har anpassats till de övriga förslag som vi lägger&lt;br&gt;fram i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kommunala folkomröstningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett visst antal kommun- eller landstings-&lt;br&gt;medlemmar får rätt att i fullmäktige väcka ett ärende om att&lt;br&gt;hålla folkomröstning i en viss fråga. Detta sker genom ett&lt;br&gt;tillägg i 5 kap. 23 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 34 § görs en hänvisning till den föreslagna lagen om&lt;br&gt;kommunala folkomröstningar och en ändring till följd av att det&lt;br&gt;enligt den lagen blir en obligatorisk uppgift för valnämnden att&lt;br&gt;genomföra beslutade folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 9 § kommunallagen görs tillägget att det bara är full-&lt;br&gt;mäktige som kan fatta beslut i ärende om att hålla folkomröst-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sina huvuddrag med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Kommittén har dock föreslagit en i vissa avseenden&lt;br&gt;annan lagteknisk lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget till ändringar i kommu-&lt;br&gt;nallagen. Vissa anser att frågor om de grundläggande sociala rättig-&lt;br&gt;heterna, revisionsberättelsen, val som fullmäktige förrättar, kommunens&lt;br&gt;administrativa organisation, den kommunala skattesatsen eller serviceni-&lt;br&gt;vån inom en avgränsad funktion eller en del av kommunen eller frågor&lt;br&gt;där det finns en klart uttalad nationell politik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(flyktingmottagning) är olämpliga att folkomrösta om. Några instanser&lt;br&gt;ifrågasätter den valda procentsatsen för folkinitiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som avstyrker eller är tveksamma till förslaget&lt;br&gt;hänvisar främst till att bestämmelserna riskerar att kollidera med den&lt;br&gt;representativa demokratins principer och menar att det är de politiska&lt;br&gt;partierna som skall hålla sig informerade om medborgarnas åsikter och&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 34 § kommunallagen får fullmäktige besluta om att, som&lt;br&gt;ett led i beredningen av ett ärende som fullmäktige skall handlägga,&lt;br&gt;inhämta synpunkter från medlemmarna i kommunen eller landstinget.&lt;br&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning eller något&lt;br&gt;annat liknande förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de drygt 15 år som möjligheten att folkomrösta funnits genom&lt;br&gt;bestämmelser i kommunallagen har de använts vid 25 tillfällen. Alla&lt;br&gt;omröstningar har ägt rum i kommuner. Av dessa har 14 omröstningar&lt;br&gt;gällt ändringar i den kommunala indelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas emellertid regler om hur kommunala folkomröstningar i Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;praktiken skall genomföras. Vid de tillfällen då folkomröstningar har&lt;br&gt;ägt rum har vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95) fått ge vägledning&lt;br&gt;för genomförandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkomröstning kan omfatta hela eller delar av en kommun eller&lt;br&gt;av ett landsting eller bara ett urval av deras medlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 24 § första stycket lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges&lt;br&gt;indelning i kommuner och landsting sägs att om det finns skäl till det&lt;br&gt;skall en särskild undersökning göras om befolkningens inställning till en&lt;br&gt;indelningsändring. I likhet med vad som sägs i 5 kap. 34 § kommunal-&lt;br&gt;lagen kan en sådan undersökningen ske genom omröstning, opinions-&lt;br&gt;undersökning eller liknande förfarande. Av förarbetena till indelnings-&lt;br&gt;lagen framgår att om det i ett indelningsärende blir aktuellt att hålla en&lt;br&gt;folkomröstning, så bör kommunfullmäktige i första hand ges tillfälle att&lt;br&gt;inhämta synpunkter från lokalbefolkningen med stöd av bestämmelserna&lt;br&gt;i kommunallagen (jfr prop. 1978/79:157 s. 117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkomröstningar - ett komplement till den representativa demokratin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allmänna valen kan väljarna endast i stort och indirekt via de poli-&lt;br&gt;tiska partiernas företrädare påverka den inriktning som politiken skall&lt;br&gt;ha under en kommande mandatperiod. Folkomröstning är en form av&lt;br&gt;direkt inflytande där väljarna även mellan de allmänna valen kan ge&lt;br&gt;uttryck för sin mening i en viss fråga. Genom att hålla en folkomröst-&lt;br&gt;ning kommer medlemmarna mer direkt in i den politiska processen. I&lt;br&gt;detta avseende utgör de kommunala folkomröstningarna ett bra komple-&lt;br&gt;ment till både den direkta och den indirekta representativa demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi bedömer att intresset for folkomröstningar, som ett sätt att stärka&lt;br&gt;medborgarnas inflytande kommer att öka. Vi ser positivt på en sådan&lt;br&gt;utveckling och anser att tiden nu är mogen för att utveckla möjligheter-&lt;br&gt;na till ett mer frekvent utnyttjande av kommunala folkomröstningar. En&lt;br&gt;del har hävdat att en vidgad användning av kommunala folkomröst-&lt;br&gt;ningar kan urholka den representativa demokratin. Andra har däremot&lt;br&gt;hävdat att utvecklingen hittills i Sverige inte visat på någon sådan fara,&lt;br&gt;men att risken för olika negativa effekter är beroende av i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning och i vilket syfte folkomröstningar kommer att användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farhågorna för eventuella negativa effekter på den representativa&lt;br&gt;demokratin får enligt vår mening inte överdrivas. En folkomröstning&lt;br&gt;kan bidra till att vitalisera den lokala demokratin genom att den enskilde&lt;br&gt;ges en möjlighet till påverkan och ökat ansvarstagande. Enligt vår upp-&lt;br&gt;fattning är folkomröstningar ett bra sätt att öka medlemmarnas intresse&lt;br&gt;och engagemang i olika samhällsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 7 § regeringsformen sägs att beslutanderätten i kommunerna&lt;br&gt;utövas av valda församlingar. Det innebär att det slutliga avgörandet i&lt;br&gt;en viss fråga inte kan undandras de politiska församlingarna, även om&lt;br&gt;det har hållits en folkomröstning. Folkomröstningarna kan alltså bara&lt;br&gt;vara rådgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkinitiativ&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det har under flera år diskuterats hur man kan öka medborgarnas mer&lt;br&gt;direkta inflytande över den kommunala dagordningen. Enligt vår me-&lt;br&gt;ning är tiden nu mogen för att införa en möjlighet för kommun- och&lt;br&gt;landstingsmedlemmama att väcka initiativ i fullmäktige om att hålla&lt;br&gt;folkomröstning i viss fråga (folkinitiativ). För att klargöra att folkom-&lt;br&gt;röstningar även fortsättningsvis endast bör avse för medlemmarna vikti-&lt;br&gt;gare frågor bör man kunna kräva att en relativt stor andel av de röstbe-&lt;br&gt;rättigade medlemmarna står bakom ett folkinitiativ för att fullmäktige&lt;br&gt;skall vara tvungen att behandla det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken modell man än väljer för att konstruera en tröskel för möjlig-&lt;br&gt;heten att väcka folkinitiativ, kommer den inte att kunna slå helt lika i&lt;br&gt;både stora och små kommuner. Kommunernas invånarantal varierar från&lt;br&gt;ca 3 000 i den minsta kommunen (Bjurholm) till ca 700 000 i den stör-&lt;br&gt;sta (Stockholm). Den genomsnittliga kommunen har ca 15 000 invånare.&lt;br&gt;Landstingens invånarantal varierar från ca 135 000 (Jämtlands läns&lt;br&gt;landsting) till ca 1 670 000 (Stockholms läns landsting). Det genomsnitt-&lt;br&gt;liga landstinget har ca 346 000 invånare. Till detta kommer att bara ca&lt;br&gt;70-75 procent av invånarna i genomsnitt är röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaldemokratikommittén har föreslagit en gräns på tio procent av de&lt;br&gt;röstberättigade medlemmarna för att kunna väcka ett ärende om folkom-&lt;br&gt;röstning. De reella möjligheterna att med en sådan gräns få till stånd ett&lt;br&gt;folkinitiativ kan som vi ser det dock bli mycket skiftande i olika kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Det skulle t.ex. vara svårt att få till stånd ett&lt;br&gt;folkinitiativ i Stockholms kommun. Gränsen bör därför sättas lägre. Vi&lt;br&gt;anser att en generell gräns på fem procent av de i folkomröstningen&lt;br&gt;röstberättigade kommun- eller landstings-medlemmama är en rimligare&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige bestämmer frågorna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle innebära både lagtekniska och värderingsmässiga svårigheter&lt;br&gt;att lagfästa vilka frågor som kan bli föremål för en folkomröstning. I&lt;br&gt;förslaget ligger i stället att det är fullmäktiges majoritet som skall ta&lt;br&gt;ställning till när det skall hållas en folkomröstning. Det är också full-&lt;br&gt;mäktige som skall bestämma frågeställningen och svarsalternativen. På&lt;br&gt;så sätt finns en garanti för att folkomröstningar genomförs i sådana&lt;br&gt;frågor som kan anses som lokalt viktiga att folkomrösta om. Därmed&lt;br&gt;torde t.ex. frågor som rör myndighetsutövning eller enskilda personer&lt;br&gt;inte att kunna bli föremål för omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Lag om kommunala folkomröstningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild lag införs om kommunala&lt;br&gt;folkomröstningar. Lagen anger de närmare formerna för hur&lt;br&gt;omröstningarna skall gä till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i sina huvuddrag med rege-&lt;br&gt;ringens förslag. Kommittén har dock föreslagit en i förhållande till&lt;br&gt;regeringens förslag mer omfattande förfarandelag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som kommen-&lt;br&gt;terar denna del tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att&lt;br&gt;införa förfaranderegler. Många anser dock att förslaget är alltför detal-&lt;br&gt;jerat. De remissinstanser som avstyrker eller är tveksamma till förslaget&lt;br&gt;anser att en förfarandelag skall vara frivillig och menar att en onödig&lt;br&gt;formalisering kan motverka syftet med folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarande regler införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av särskilda förfaranderegler för kommunala folkomröstningar&lt;br&gt;har diskuterats under flera år. Det har å ena sidan hävdats att det be-&lt;br&gt;hövs klargörande regler om den formella hanteringen av en folkom-&lt;br&gt;röstning för att undvika osäkerhet och för att göra det enklare att anord-&lt;br&gt;na folkomröstningar. Ä andra sidan har det hävdats att en lagreglering&lt;br&gt;skulle innebära en onödig formalisering av de få folkomröstningar som&lt;br&gt;i realiteten äger rum. Det har också sagts att sådana regler till och med&lt;br&gt;skulle kunna motverka att folkomröstningar kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare uttalat att en ökad användning av kommunala&lt;br&gt;folkomröstningar är önskvärd. Enligt vår uppfattning gynnas en utveck-&lt;br&gt;ling i denna riktning av om det införs särskilda föriaranderegler. Vi vill&lt;br&gt;också tillägga att en ökad användning av omröstningsinstitutet kan leda&lt;br&gt;till att det vid allt fler tillfallen kan uppstå praktiska problem och frå-&lt;br&gt;gor. Tydliga regler om förfarandet kan då behövas. Med sådana regler&lt;br&gt;bör man dessutom kunna undvika eventuella konflikter mellan partierna&lt;br&gt;om den formella hanteringen. Vi föreslår därför att grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser om förfarandet vid kommunala folkomröstningar regleras&lt;br&gt;i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar och valnämnden genomför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for de föriaranderegler som vi föreslår är att fullmäkti-&lt;br&gt;ge skall ha den formella rätten att avgöra om den begärda folkomröst-&lt;br&gt;ningen skall hållas eller inte. Lagregleringen bör enligt vår mening&lt;br&gt;begränsas till de mest grundläggande momenten av omröstningsförfaran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Därutöver skall fullmäktige fatta beslut om de ytterligare föreskrif- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ter som lokalt kan behövas för att genomföra folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje kommun finns en valnämnd. I dag kan valnämnden användas&lt;br&gt;vid de folkomröstningar som fullmäktige beslutar om i den mån detta&lt;br&gt;inte inkräktar på nämndens ordinarie verksamhet. Valnämnden är väl&lt;br&gt;förtrogen med rutinerna för val och omröstningar. Valnämnden bör&lt;br&gt;därför även fortsättningsvis ansvara för genomförandet av kommunala&lt;br&gt;folkomröstningar. Detta borgar för att omröstningen kommer att genom-&lt;br&gt;föras under betryggande former. Vi föreslår att det i framtiden skall&lt;br&gt;vara en obligatorisk uppgift för valnämnden att genomföra en av full-&lt;br&gt;mäktige beslutad folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen har inga egna valnämnder, utan får använda sig av en&lt;br&gt;kommunal valnämnd för att genomföra en folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkomröstning i ett landsting bör i första hand genomföras av den&lt;br&gt;valnämnd som landstinget träffar överenskommelse med. En sådan&lt;br&gt;ordning kan underlätta genomförandet i det fallet att landstinget håller&lt;br&gt;en folkomröstning inom ett begränsat geografiskt område. Landstinget&lt;br&gt;har då en möjlighet att avtala med den valnämnd som arbetar inom ett&lt;br&gt;område som ligger nära det inom vilket folkomröstningen skall äga&lt;br&gt;rum. Kan en sådan överenskommelse inte träffas, bör det alltid åligga&lt;br&gt;valnämnden i den kommun inom vars geografiska område landstingets&lt;br&gt;anslagstavla finns att genomföra folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omröstningsdistrikt och omröstningslokal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkomröstning kan ske i hela eller i en del av en kommun eller av&lt;br&gt;ett landsting. Den kan också omfatta enbart ett urval av medlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är rimligt att fullmäktige beslutar om indelningen i omröstnings-&lt;br&gt;distrikt och var de röstberättigade medlemmarna skall kunna rösta. Om&lt;br&gt;fullmäktige anser det lämpligt hindrar den föreslagna regleringen inte att&lt;br&gt;de valdistrikt och vallokaler som används vid de allmänna valen även&lt;br&gt;används som omröstningsdistrikt och omröstningslokaler. Detta torde i&lt;br&gt;själva verket bli den vanligaste ordningen, särskilt när omröstningen&lt;br&gt;sker samtidigt med de allmänna valen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala folkomröstningar bör hanteras av valnämndens represen-&lt;br&gt;tanter. Poströstning vid postkontor är kostsam och bör användas endast&lt;br&gt;i samband med de allmänna valen och de nationella folkomröstningarna.&lt;br&gt;Kommunerna och landstingen kan dock bestämma att det som ett alter-&lt;br&gt;nativ till folkomröstning i en omröstningslokal skall finnas en möjlighet&lt;br&gt;att brevrösta och hur det i så fall skall gå till. Brevröstning innebär att&lt;br&gt;den röstande medlemmen skickar sin röst per post direkt till valnämn-&lt;br&gt;den. Ges inte denna möjlighet får röstning i folkomröstningen genom-&lt;br&gt;föras i omröstningslokal eller genom att röstsedeln lämnas direkt till&lt;br&gt;valnämndens kansli.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängd och röstkort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns klara administrativa fördelar med att kommunerna och lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingen, inte bara vid de allmänna valen utan också vid de kommunala Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;folkomröstningarna, utnyttjar det instrument som den allmänna röstläng-&lt;br&gt;den utgör. Genom att framställa röstkort sker också en kontroll av att&lt;br&gt;uppgifterna i den allmänna röstlängden är riktiga. Dessutom har val-&lt;br&gt;nämnderna erfarenhet från de allmänna valen av att arbeta med röst-&lt;br&gt;längder och röstkort. Vi anser därför att röstlängd och röstkort skall&lt;br&gt;användas också vid de kommunala folkomröstningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall enligt vårt forslag fatta ett beslut om att röstlängd&lt;br&gt;skall framställas och röstkort upprättas. En sådan uttrycklig lagregel ger&lt;br&gt;kommunerna och landstingen en rätt att hos skattemyndigheten beställa&lt;br&gt;en röstlängd över de röstberättigade som skall delta i omröstningen och&lt;br&gt;därtill hörande röstkort. Skattemyndigheten kan då vid framställningen&lt;br&gt;av röstkort använda uppgifterna i den allmänna röstlängden och däri-&lt;br&gt;genom forse röstkortet med de uppgifter som behövs för en säker iden-&lt;br&gt;tifiering vid själva folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställande av röstlängd och upprättande av röstkort görs av&lt;br&gt;skattemyndigheten i det län i vilket kommunen eller landstinget ligger.&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning skall kommunerna och landstingen själva bära&lt;br&gt;kostnaderna för en folkomröstning som fullmäktige själv tagit initiativ&lt;br&gt;till. Därför föreslår vi att skattemyndigheten skall ha rätt att få ersätt-&lt;br&gt;ning för de kostnader som den kommunala folkomröstningen föranleder.&lt;br&gt;Staten skall dock precis som i dag stå för de kostnader som har ett&lt;br&gt;direkt samband med de allmänna valen. Om en kommunal folkomröst-&lt;br&gt;ning hålls i samband med ett allmänt val torde skattemyndighetens&lt;br&gt;merkostnader för att göra de eventuella modifieringar av röstlängden&lt;br&gt;och röstkorten som behövs för genomförandet av folkomröstningen vara&lt;br&gt;begränsade. I många fall torde det vara möjligt att upprätta gemensam-&lt;br&gt;ma röstkort för valen och omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag förs en allmän röstlängd över de som är berättigade att delta i&lt;br&gt;de allmänna valen. Röstlängden skall framställas årligen och gälla från&lt;br&gt;den 1 september till den 31 augusti påföljande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang kan nämnas att 1993 års vallagskommitté som&lt;br&gt;nyligen avslutat sitt arbete i och med överlämnandet av slutbetänkandet&lt;br&gt;Vallagen SOU 1994:30 har föreslagit att det nuvarande systemet, där&lt;br&gt;det alltid finns en gällande röstlängd, ersätts med ett system där röst-&lt;br&gt;längden bara tas fram när det skall hållas val, folkomröstning eller&lt;br&gt;annan omröstning. När det gäller för vilka val eller omröstningar som&lt;br&gt;röstlängder och röstkort skall tas fram, föreslår vallagskommittén att de&lt;br&gt;skall tas fram bl.a. inför rådgivande folkomröstningar i kommuner och&lt;br&gt;landsting. Vallagskommittén föreslår också en särskild lag om röst-&lt;br&gt;längdsregister. Av det i lagen föreslagna registerändamålet framgår att&lt;br&gt;röstlängd och röstkort får framställas även för en kommunal folkom-&lt;br&gt;röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Offentliga nämndsammanträden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Principen om att nämndernas sammanträ-&lt;br&gt;den hålls inom stängda dörrar skrivs in i kommunallagen. Full-&lt;br&gt;mäktige får dock medge att en nämnds sammanträden helt eller&lt;br&gt;delvis är offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som avser myndighetsutövning eller ärenden i vilka&lt;br&gt;hinder mot offentlighet råder på grund av sekretess, skall även&lt;br&gt;fortsättningsvis hanteras inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom att en ny paragraf, 6 kap. 19 a §,&lt;br&gt;införs i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Fullmäktige ges dock i kommitténs förslag en rätt att besluta&lt;br&gt;om att en nämnds sammanträden helt eller delvis skall vara offentliga.&lt;br&gt;Om tungt vägande skäl föreligger skall en nämnd kunna stänga dörren&lt;br&gt;även vid hanteringen av andra ärenden än sådana som avser myndig-&lt;br&gt;hetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En övervägande majoritet av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget men anser att om&lt;br&gt;nämnden skall ha rätt att gå emot fullmäktiges beslut skall detta framgå&lt;br&gt;av lagtexten. Några ifrågasätter också varför enbart överläggningen och&lt;br&gt;inte hela handläggningen av ärenden som avser myndighetsutövning&lt;br&gt;skall hållas inför stängda dörrar. JO pekar på att regleringen rör offent-&lt;br&gt;lighetsprincipens tillämpning och att den därför skall vara utförlig och&lt;br&gt;tydlig. Vissa pekar på att konkurrensneutraliteten inte upprätthålls om&lt;br&gt;företagshemligheter och uppgifter om ekonomiska förhållanden inte kan&lt;br&gt;sekretessbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de remissinstanser som avstyrker eller är tveksamma till förslaget&lt;br&gt;anser vissa att det uppstår praktiska problem med ärenden som skall&lt;br&gt;beredas av nämnden men avgöras av fullmäktige. De betonar också&lt;br&gt;behovet av en fri diskussion i nämnden och menar att öppenheten kan&lt;br&gt;försvåra detta. Det finns också enligt dessa en risk for att besluten fattas&lt;br&gt;i andra fora - en risk för nya informella beslutsrutiner. De menar att&lt;br&gt;informationsmöten, hearings och liknande är ett bättre alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utomståendes närvarorätt vid nämndsammanträden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige är det enda kommunala organ dit allmänheten och företrä-&lt;br&gt;dare för massmedia har tillträde med rätt att åhöra förhandlingarna.&lt;br&gt;Fullmäktige får dock besluta att själva överläggningen, men inte besluts-&lt;br&gt;fattandet, i ett visst ärende skall hållas inom stängda dörrar (5 kap. 38 §&lt;br&gt;kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndsammanträdena är i princip slutna. En grundläggande kommu- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;nalrättslig princip är att en nämnd själv får avgöra vem som skall ha&lt;br&gt;närvaro- och yttranderätt i nämnden. Begränsningen av offentligheten&lt;br&gt;har sin grund i att nämnderna i stor utsträckning handlägger ärenden&lt;br&gt;som i hög grad rör enskilda människors privatliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med enkel majoritet kan en nämnd besluta att ge förtroendevalda,&lt;br&gt;anställda eller sakkunniga rätt att närvara vid sammanträdena (jfr 6 kap.&lt;br&gt;19 § kommunallagen). Syftet bakom dessa principer och bestämmelser&lt;br&gt;är främst att nämnden själv skall ges en möjlighet att informera sig om&lt;br&gt;olika frågor för att på så sätt bredda sitt beslutsunderlag. Enligt kommu-&lt;br&gt;nalrättslig praxis krävs det enighet i nämnden för att andra kategorier av&lt;br&gt;utomstående skall tillåtas närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndernas självbestämmande i detta avseende har under senare år&lt;br&gt;genombrutits i kommunallagen i två fäll. Av bestämmelserna i 7 kap.&lt;br&gt;framgår att personalföreträdama har en viss laglig närvarorätt i nämn-&lt;br&gt;derna. Fullmäktige kan också besluta att en förtroendevald bl.a. skall ha&lt;br&gt;rätt att närvara vid en nämnds sammanträden och delta i dess överlägg-&lt;br&gt;ningar (4 kap. 23 §). Syftet med dessa bestämmelser är inte primärt att&lt;br&gt;tillgodose nämndens eget behov av information utan att andra skall&lt;br&gt;kunna informera sig om nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket vanligt att nämnderna genom generella beslut eller&lt;br&gt;genom bestämmelser i sina reglementen lägger fast vem som, utöver de&lt;br&gt;förtroendevalda i den egna nämnden, har en mer generell rätt att närva-&lt;br&gt;ra vid nämndens sammanträden. Kommunalråd, oppositionsråd eller&lt;br&gt;minoritetsföreträdare ges på många håll en rätt att närvara vid nämn-&lt;br&gt;dernas överläggningar men inte i besluten. Närvarorätten omfattar&lt;br&gt;vanligen inte heller ärenden som avser myndighetsutövning mot någon&lt;br&gt;enskild. Motiven för denna närvarorätt är för kommunalrådens del&lt;br&gt;samordningsskäl och for oppositionsrådens och minoritetsföreträdamas&lt;br&gt;deras intresse av information och insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ökad insyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet fullmäktigesammanträden har minskat något under innevarande&lt;br&gt;mandatperiod jämfört med tidigare. Samtidigt har delegeringen av be-&lt;br&gt;slutanderätt från fullmäktige till nämnderna ökat i omfattning. En effekt&lt;br&gt;av detta är att överläggningar och beslutsfattande i för kommun- och&lt;br&gt;landstingsmedlemmama angelägna frågor i ökad utsträckning sker i fora&lt;br&gt;dit allmänheten inte har tillträde. Den formella rätten till insyn i nämnd-&lt;br&gt;arbetet kan i praktiken i dag endast tillgodoses genom bestämmelserna&lt;br&gt;om handlingsoffentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det kommunala vardagsarbetet spelar nämnderna en framträdande&lt;br&gt;roll. I dag hindrar kommunallagens regler de kommuner och landsting&lt;br&gt;som så önskar att generellt öppna sina formella nämndsammanträden för&lt;br&gt;allmänheten. På flera håll i landet arrangerar nämnderna därför i stället&lt;br&gt;särskilda informationsmöten för allmänheten. Ett sådant möte kan dock&lt;br&gt;med nuvarande regler inte utgöra ett formellt inslag i ett nämndsam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manträde på det sätt som ”allmänhetens frågestund” vid fullmäktiges Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;sammanträden (jfr 8 kap. 22 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att medborgarna generellt sett ges ökad insyn i och&lt;br&gt;information om den kommunala verksamheten. Medborgarnas möjlig-&lt;br&gt;heter till information och påverkan måste så långt möjligt tillgodoses&lt;br&gt;oavsett vilken organisationsform kommunen eller landstinget väljer for&lt;br&gt;sin verksamhet eller på vilken beslutsnivå ärenden handläggs. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att det finns skäl att öka kontakten mellan allmän-&lt;br&gt;heten och de kommunala organen och att i det sammanhanget ge all-&lt;br&gt;mänheten ökad insyn i dessa organs arbete. Tiden är nu mogen för att&lt;br&gt;ta ett första steg mot en större öppenhet i nämndernas arbete. Möjlig-&lt;br&gt;heten att öppna sammanträdena skall ses som ett komplement till möj-&lt;br&gt;ligheten att hålla särskilda informationsmöten dit allmänheten bjuds in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till offentlighetsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en bakgrund till vårt förslag vill vi något beröra förslagets för-&lt;br&gt;hållande till och beröringspunkter med offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att en nämnds sammanträden skall vara offentliga rör&lt;br&gt;som JO pekat på i sitt remissvar offentlighetsprincipens tillämpning. I&lt;br&gt;praktiken innebär det ett beslut om förhandlingsoffentlighet i nämnder-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av offentliga nämndsammanträden aktualiserar bl.a.&lt;br&gt;frågan om vilken inverkan offentligheten har på de ärendehandlingar&lt;br&gt;som finns tillgängliga vid ett sammanträde. I vissa nämnder, framför&lt;br&gt;allt de som ansvarar för specialreglerade uppgifter, handläggs en stor&lt;br&gt;mängd ärenden av integritetskänslig natur. Hänsyn måste i dessa fall tas&lt;br&gt;till behovet av skydd för det allmännas eller enskildas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett sammanträde förebringas vanligen handlingar och lämnas en&lt;br&gt;rad uppgifter muntligen. Nämndernas överväganden vid sammanträdena&lt;br&gt;sker under överläggningar efter föredragning eller med utgångspunkt i&lt;br&gt;sammanträdeshandlingama. En del av de handlingar som åberopas och&lt;br&gt;en del av de muntliga uppgifter som lämnas kan vara förmål för sekre-&lt;br&gt;tess. Andra utgörs av eller ingår i interna handlingar eller annat arbets-&lt;br&gt;material som enligt bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen inte skall&lt;br&gt;betraktas som allmänna handlingar innan de ärenden till vilka de hör&lt;br&gt;har slutbehandlats i nämnden. Merparten av de sammanträdeshand-&lt;br&gt;lingar, bl.a. utredningar, yttranden och tjänsteutlåtanden, som utgör&lt;br&gt;beslutsunderlag har som regel tagits fram inom nämndens egen förvalt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om när handlingar som&lt;br&gt;hör till ett ärende skall anses upprättade har tillkommit bl.a. för att en&lt;br&gt;myndighet bör ha rimligt utrymme att själv bilda sig en uppfattning och&lt;br&gt;ta ställning innan den måste ställa de handlingar som återspeglar över-&lt;br&gt;vägandena till förfogande för allmänheten (se prop. 1975/76:160 s. 72).&lt;br&gt;Innan ett ärende är avslutat avgör därför myndigheten själv om hand-&lt;br&gt;lingarna skall offentliggöras eller inte. Liknande motiv har anförts för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nämndernas sammanträden inte skall vara offentliga och att enhälligt Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;beslut skall krävas för att ge utomstående närvarorätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av offentliga nämndsammanträden måste utformas mot&lt;br&gt;bakgrund av de principer som ligger till grund for regleringen i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen och i sekretesslagen. En vidgning av allmänhetens&lt;br&gt;insyn får inte innebära ett försämrat skydd för enskilda människors&lt;br&gt;privatliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagtekniska utformningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En lagreglering av offentliga nämnd samman träden skall inte vara tving-&lt;br&gt;ande utan skall i stället ge de kommuner och landsting som vill en&lt;br&gt;möjlighet att öppna nämndernas sammanträden för allmänheten. För-&lt;br&gt;slaget tar endast sikte på nämndernas sammanträden i plenum inte ut-&lt;br&gt;skottssammanträden eller presidiemöten. Den nuvarande ordningen med&lt;br&gt;slutna nämndsammanträden bör dock även fortsättningsvis vara huvud-&lt;br&gt;regel. Ett förtydligande av detta bör göras i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förslaget rör tillämpningsområdet för offentlighetsprincipen&lt;br&gt;ställer detta enligt JO och flera andra remissinstanser ett krav på att&lt;br&gt;regleringen är utförlig och tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fullmäktige som skall ta ställning till frågan om en nämnd&lt;br&gt;skall medges att hålla offentliga nämndsammanträden. Skälen för detta&lt;br&gt;är främst två. Det ena är att frågan berör nämndernas verksamhetsfor-&lt;br&gt;mer och att den är av så principiell beskaffenhet att fullmäktige bör&lt;br&gt;besluta i frågan. Det andra är att det i fullmäktige ges en möjlighet till&lt;br&gt;en öppen politisk debatt om lämpligheten av att en viss nämnd ges&lt;br&gt;rätten att öppna sina sammanträden. När fullmäktige väl har medgivit&lt;br&gt;offentlighet ligger det på nämnden att i sista hand avgöra vilka ärenden&lt;br&gt;som kan handläggas vid ett offentligt sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning stämmer väl med dels den grundläggande kommu-&lt;br&gt;nalrättsliga principen att nämnderna själva bestämmer vilka åhörare man&lt;br&gt;vill ha, dels med en av grundstenarna i offentlighetsprincipen som inne-&lt;br&gt;bär att vaije myndighet självständigt och med tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och sekretesslagen som grund avgör gränserna för allmänhetens tillgång&lt;br&gt;till det material man förfogar över. Den ger med andra ord nämnderna&lt;br&gt;det manöverutrymme som offentlighetsprincipen förutsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetsutövningsärenden bör uttryckligen undantas från offentlig&lt;br&gt;hantering. Reglerna om handlingsoffentlighet utgör för dessa ärenden en&lt;br&gt;tillräcklig garanti för allmänhetens insyn. Det demokratiska insynsin-&lt;br&gt;tresset som åberopas som stöd för en större öppenhet i nämnderna gör&lt;br&gt;sig inte gällande på samma sätt vid nämndernas hantering av myndig-&lt;br&gt;hetsutövningsärenden som vid hanteringen av övergripande och politiskt&lt;br&gt;betingade frågor. Vi föreslår också att inte bara överläggningen utan att&lt;br&gt;hela ärendehandläggningen skall ske inom stängda dörrar. Därtill bör&lt;br&gt;det i tydlighetens intresse av lagen också klart framgå att ärenden i&lt;br&gt;vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden kan vara föremål för&lt;br&gt;sekretess även fortsättningsvis skall hanteras inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även andra ärenden som inte lämpar sig för hantering vid Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;offentliga nämndsammanträden. Det kan vara ärenden som nämnden&lt;br&gt;endast bereder för avgörande av fullmäktige och i vissa fall av en annan&lt;br&gt;nämnd. De interna överläggningarna om nämndernas budgetframställ-&lt;br&gt;ningar hör också till denna kategori. Inför ett slutligt avgörande i en&lt;br&gt;nämnd av ett ärende, som antingen fullmäktige delegerat till nämnden&lt;br&gt;eller där en nämnds åtgärd utgör verkställighet av fullmäktigebeslut&lt;br&gt;inom ramen för målbeskrivningar och budget, torde det dock som regel&lt;br&gt;inte föreligga några hinder för offentlighet. Dessa överväganden skall&lt;br&gt;göras av den enskilda nämnden själv. Vi utgår från att den nämnd som&lt;br&gt;anser att öppna nämndsammanträden är ett lämpligt sätt att öka allmän-&lt;br&gt;hetens insyn också kommer att bemöda sig om att göra offentligheten så&lt;br&gt;vid som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade krav på sammanträdesplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en nämnd beslutar sig för att öppna sina sammanträden innebär det&lt;br&gt;rent praktiskt bl.a. ökade krav på planeringen av nämndernas samman-&lt;br&gt;träden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i kommunallagen innefattar inte några bestämmelser om&lt;br&gt;hur sammanträdena skall kungöras för allmänheten i de fäll de kommer&lt;br&gt;att vara offentliga. Det är upp till vaije nämnd att lokalt finna den mest&lt;br&gt;lämpliga formen för att ge allmänheten denna information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Jäv &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Dubbla engagemang i nämnd och i kommunala foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunallagens regler om ställforeträ-&lt;br&gt;daijäv och delikatessjäv skall i fortsättningen tillämpas fullt ut&lt;br&gt;när en nämnd handlägger ett ärende som avser myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning mot enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom ett tillägg till 6 kap. 27 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser som uttalat sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker förslaget eller har ingen erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom 1991 års kommunallag&lt;br&gt;infördes enhetliga jävsregler i kommunallagen. Dessförinnan tillämpades&lt;br&gt;i den specialreglerade verksamheten förvaltningslagens strängare jävs-&lt;br&gt;regler. Den mer inskränkta jävsregeln i 1977 års kommunallag tillämpa-&lt;br&gt;des i den fakultativa verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om jäv är inte bara till för att förhindra eller försvåra att&lt;br&gt;någon enskild anställd eller förtroendevald gynnar sig själv eller någon&lt;br&gt;denne närstående, utan i huvudsak för att allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;myndigheternas objektivitet i verksamheten skall bibehållas och stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkan av ett jäv är att den jävige varken får vidta någon förberedan-&lt;br&gt;de åtgärd eller delta i avgörandet av det ärende i vilket en jävssituation&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 25 § 2 och 4 och 27 § kommunallagen anges förutsättningar-&lt;br&gt;na för ställföreträdaijäv och delikatessjäv i ärenden som berör ett aktie-&lt;br&gt;bolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften av aktierna&lt;br&gt;eller en stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av&lt;br&gt;styrelseledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställföreträdaijäv föreligger när en förtroendevald eller en anställd i&lt;br&gt;kommunen eller landstinget eller någon denne närstående är ställföreträ-&lt;br&gt;dare för den saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta&lt;br&gt;eller skada av ärendets utgång. Vem som är ställföreträdare för ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en stiftelse framgår av den associationsrättsliga lagstift-&lt;br&gt;ningen. Vanligen är det verkställande direktören, styrelseordföranden&lt;br&gt;eller annan firmatecknare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delikatessjäv föreligger om det i övrigt finns någon särskild omstän-&lt;br&gt;dighet som är ägnad att rubba förtroendet för någons opartiskhet i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte ovanligt att nämndledamöter och ledande tjänstemän i&lt;br&gt;kommuner och landsting har uppdrag i kommunala företag som verkar&lt;br&gt;inom de olika nämndernas verksamhetsområden. Bestämmelserna om&lt;br&gt;jäv vid dubbla engagemang kom att bli en av de mest debatterade i&lt;br&gt;samband med tillkomsten av 1991 års kommunallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de nya jävsreglema i kommunallagen generellt sett inte skulle Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;komma att förhindra dubbla engagemang i en nämnd och i ett kommu-&lt;br&gt;nalt foretag, kom ställföreträdaijäv och delikatessjäv att ges en modifie-&lt;br&gt;rad tillämpning på dessa engagemang. Detta uttrycks så att ställföreträ-&lt;br&gt;daijäv och delikatessjäv inte skall anses föreligga enbart på den grunden&lt;br&gt;att den som handlägger ett ärende i en nämnd samtidigt är ställföreträ-&lt;br&gt;dare eller på något annat sätt är knuten till det bolag eller den stiftelse&lt;br&gt;som ärendet rör. Jäv skall alltså inte anses föreligga automatiskt i dessa&lt;br&gt;fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att det i kommunallagen gjordes dessa modifieringar&lt;br&gt;av jävsreglema för de dubbla engagemangen, var att det inte ansågs&lt;br&gt;rimligt att hävda dessa jävsförhållanden med hänsyn till den verksam-&lt;br&gt;hetsgemenskap som råder mellan nämnden och de kommunala före-&lt;br&gt;tagen. Företagen ses i detta sammanhang som en del av den kommunala&lt;br&gt;förvaltningen och det finns ett kommunalt intresse av att nämnderna&lt;br&gt;upprätthåller sambandet med företagen i olika ärenden. Sådana ärenden&lt;br&gt;anses inte heller utgöra partsärenden i egentlig mening och några mot-&lt;br&gt;stående intressen finns som regel inte heller (jfr prop. 1990/91:117 s.&lt;br&gt;98 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 6 kap. 27 § kommunallagen har emellertid gett upp-&lt;br&gt;hov till vissa tillämpningsproblem på grund av att det däri inte görs&lt;br&gt;någon åtskillnad mellan myndighetsutövning och andra ärendetyper.&lt;br&gt;Enligt vår mening är det en principiellt sett oacceptabel ordning att en&lt;br&gt;person kan vara förtroendevald i t.ex. en byggnadsnämnd och där be-&lt;br&gt;vilja bygglov åt ett bolag i vilket den förtroendevalde är verkställande&lt;br&gt;direktör eller annan firmatecknare. Av rättssäkerhets- och objektivitets-&lt;br&gt;skäl bör man därför dra en skiljelinje mellan olika ärenden beroende på&lt;br&gt;om dessa avser myndighetsutövning eller inte. De intressen som be-&lt;br&gt;stämmelserna om jäv är satta att skydda, väger enligt vår mening tyngre&lt;br&gt;än intresset av att upprätthålla det nämnda sambandet mellan företagen&lt;br&gt;och nämnderna. Motsvarande gäller i lika hög grad för de tjänstemän&lt;br&gt;som både sitter med i företagens styrelser och som på delegation hand-&lt;br&gt;lägger myndighetsutövningsärenden som rör företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att bestämmelserna om ställföreträdaijäv och deli-&lt;br&gt;katessjäv skall tillämpas fullt ut i de fall nämnderna handlägger ärenden&lt;br&gt;som avser myndighetsutövning mot enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Verkan av jäv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I kommunallagen införs regler som till&lt;br&gt;sitt innehåll motsvarar förvaltningslagens (1986:223) regler om&lt;br&gt;hanteringen av jävsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom tillägg till 5 kap. 20 § och 6 kap.&lt;br&gt;24 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;undantag av att kommittén inte har föreslagit att förferandereglema även&lt;br&gt;skall tillämpas av fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som uttalat sig i denna&lt;br&gt;del stödjer förslaget eller har inget att erinra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I kommunallagen finns inte några&lt;br&gt;bestämmelser om hur en uppkommen fråga om jäv skall hanteras i&lt;br&gt;fullmäktige och i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före ikraftträdandet av 1991 års kommunallag hade de då specialreg-&lt;br&gt;lerade nämnderna att tillämpa förvaltningslagens jävsregler. I 12 §&lt;br&gt;förvaltningslagen finns en bestämmelse som reglerar förfarandet. Efter&lt;br&gt;ikraftträdandet av 1991 års kommunallag, som uttömmande reglerar jäv&lt;br&gt;i kommunal verksamhet, är förvaltningslagens regel inte längre tillämp-&lt;br&gt;lig. I många kommuner och landsting har dock förvaltningslagens hante-&lt;br&gt;ringsbestämmelser kommit att tillämpas analogt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att jävssituationer i nämnderna hanteras enhetligt&lt;br&gt;är det enligt vår mening av värde att införa föriaranderegler för jäv i&lt;br&gt;kommunallagen. Dessa skulle fylla den brist som finns i dagens regle-&lt;br&gt;ring. Motsvarande hanteringsregler bör tillämpas även av fullmäktige.&lt;br&gt;Det finns inte skäl att i detta avseende göra någon åtskillnad mellan&lt;br&gt;hanteringen i nämnderna och i fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser också att det bör klargöras att ett beslut i en jävsfråga endast&lt;br&gt;får överklagas i samband med överklagandet av det beslut varigenom&lt;br&gt;fullmäktige eller nämnden avgör ärendet. Följden skulle annars kunna&lt;br&gt;bli att delar av den kommunala förvaltningen får problem med att full-&lt;br&gt;göra sina uppgifter eftersom invändning om jäv med åtföljande dom-&lt;br&gt;stolsprövning riskerar att förhala nämndens hantering av sakfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Personalföreträdarnas närvarorätt i nämnderna Prop. 1993/94:188&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Personalföreträdama skall inte ha rätt att&lt;br&gt;närvara vid handläggningen i en nämnd av ärenden som avser&lt;br&gt;beställning eller upphandling av varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen genomförs genom tillägg till 7 kap. 10 § kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Personalföreträdama skall inte ha närvarorätt i&lt;br&gt;beställamämnder som inte har egen underställd personal. Närvarorätten&lt;br&gt;i beställamämnder med egen underställd personal inskränks till att gälla&lt;br&gt;behandling av ärenden i nämnden som inte avser beställning av verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som särskilt tagit upp&lt;br&gt;denna fråga har samtliga utom TCO tillstyrkt förslaget eller lämnat det&lt;br&gt;utan erinran. Bland dessa märks bl.a. Landstingsförbundet, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, LO och SACO. Svenska Arbetsgivareföreningen har&lt;br&gt;avstått från att yttra sig. Några instanser anser att närvarorätten bör&lt;br&gt;begränsas i alla nämnder i beställarärenden. Flera instanser betonar&lt;br&gt;konkurrensaspekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att nuvarande regler utgör ett viktigt komplement till&lt;br&gt;MBL:s inflytanderegler, särskilt om vetorätten enligt MBL vid entrepre-&lt;br&gt;nader tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande reglerna om personalföreträdamas närvarorätt vid&lt;br&gt;kommunala nämndsammanträden finns i 7 kap. 8-17 §§ kommunalla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten syftar till att skapa förutsättningar för ett informations-&lt;br&gt;utbyte mellan de förtroendevalda och personalföreträdama till gagn för&lt;br&gt;båda parter (prop. 1984/85:200 s. 10). Härigenom förbättras möjlig-&lt;br&gt;heterna till insyn i och medinflytande på verksamheten samtidigt som de&lt;br&gt;förtroendevaldas beslutsunderlag blir bättre när det tillförs de anställdas&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter. Närvarorätten skall ses som ett komplement&lt;br&gt;till andra former av inflytande som de anställda har (a. prop. s. 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdama har närvarorätt i alla nämnder utom styrelsen,&lt;br&gt;revisionsnämnder, förtroendenämnder, valnämnder och överförmyndar-&lt;br&gt;nämnder (8 §). Det är utan betydelse att en sådan nämnd i vissa fall inte&lt;br&gt;har någon underställd personal (jfr Kammarrättens i Jönköping dom&lt;br&gt;1992-11-09, mål nr 1587-1992; Regeringsrätten meddelade inte pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd, beslut 1993-06-17, mål nr 5724-1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten är till att bölja med begränsad till en rätt att delta i&lt;br&gt;överläggningarna i en nämnd men inte i besluten (11 §). Personalföre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trädama har rätt att yttra sig men har inte rätt att ställa förslag eller att Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;få sin mening antecknad till protokollet. Deras huvuduppgift är att&lt;br&gt;framföra arbetstagarnas synpunkter på ärendenas handläggning (prop.&lt;br&gt;1984/85:200 s. 26).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten är vidare begränsad till ärenden som enbart rör för-&lt;br&gt;hållandet mellan kommunen och landstinget som arbetsgivare och dess&lt;br&gt;anställda (9 §). Den begränsas till ärenden där det finns behov av ett&lt;br&gt;medbestämmande från personalens sida. Avgränsningen sammanfaller&lt;br&gt;med vad som regleras inom ramen för lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet (a. prop. s. 16).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att begränsa närvarorätten till ärenden som rör personalens&lt;br&gt;förhållande till sina kommunala arbetsgivare dras också en gräns mellan&lt;br&gt;beslut som är öppna för fackligt inflytande och de som helt förbehålls&lt;br&gt;de politiska organen (a. prop. s. 12). Närvarorätten är dessutom ut-&lt;br&gt;tryckligen undantagen i fråga om ärenden som avser myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning mot enskild samt vissa fackliga partsärenden (10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 12 § kommunallagen anges att en nämnd med iakttagande av&lt;br&gt;föreskrifterna om sekretess i sekretesslagen skall lämna personalföreträ-&lt;br&gt;dama de upplysningar som behövs för deras verksamhet. I fråga om&lt;br&gt;upphandlingsärenden i en nämnd kan nämnas att det råder absolut sek-&lt;br&gt;retess enligt 6 kap. 2 § sekretesslagen så länge upphandlingsförfarandet&lt;br&gt;pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens föreskrifter om bl.a. tystnadsplikt gäller inte perso-&lt;br&gt;nalföreträdare i en nämnd. De deltar visserligen i nämndarbetet, men de&lt;br&gt;utses inte av kommunen eller landstinget utan av personalorgani-&lt;br&gt;sationerna. De kan därför inte anses fullgöra uppdrag hos nämnden på&lt;br&gt;samma sätt som t.ex. anställda eller ledamöter i nämnden. De ingår&lt;br&gt;således inte i den krets av personer som enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen&lt;br&gt;skall iaktta sekretess (jfr prop. 1984/85:200 s. 31). Inte heller torde&lt;br&gt;stadgandena i 14 kap. 7 § sekretesslagen, som bl.a. avser företrädare&lt;br&gt;för arbetstagarorganisationer, vara tillämpliga eftersom personalföreträ-&lt;br&gt;dama inte representerar dessa organisationer utan fungerar som ombud&lt;br&gt;för de anställda (a. prop. s. 31).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en nämnd vill delge en personalföreträdare sekretesskyddade&lt;br&gt;uppgifter måste den i det enskilda fallet, i enlighet med vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 14 kap. 9 § sekretesslagen, ställa upp förbehåll som inskränker&lt;br&gt;mottagarens rätt att lämna en uppgift vidare eller att utnyttja den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya nämndstrukturer - nya konkurrensaspekter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tiden för införandet av reglerna om personalföreträdamas närvaro-&lt;br&gt;rätt i de kommunala nämnderna var nämndstrukturen på de allra flesta&lt;br&gt;håll fortfarande traditionell. Sedan dess har utvecklingen gått dit hän att&lt;br&gt;allt fler kommuner och landsting lämnar den traditionella nämndstruktu-&lt;br&gt;ren för en mer funktionsindelad verksamhet. Det är vanligt att man i&lt;br&gt;syfte att tydliggöra kostnads- och intäktsbilden i en verksamhet delar&lt;br&gt;upp den i resultatenheter eller separata beställar- och utförarenheter. På&lt;br&gt;vissa håll görs uppdelningen inom nämnderna och på andra finns en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strävan att renodla nämndernas verksamheter till att vara antingen av Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;beställande eller utförande art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionsuppdelningen är också ett led i strävan att konkurrensutsätta&lt;br&gt;verksamheten genom att i ökad utsträckning engagera privata entrepre-&lt;br&gt;nörer. De egna resultatenheterna eller utföramämndema konkurrerar&lt;br&gt;allt oftare med externa entreprenörer i en av kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget anordnad anbudstävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten ger den kommunala personalen en rätt att delta i över-&lt;br&gt;läggningarna i en beställande nämnd. Där kan de informera sig om en&lt;br&gt;beställning eller upphandling på ett sätt som konkurrerande externa&lt;br&gt;anbudsgivare inte har samma möjligheter till. Personalrepresentanterna&lt;br&gt;kanske till och med ges möjligheter till insyn i anbuden vartefter de&lt;br&gt;kommer in till nämnden. Därutöver ger bestämmelsen personalrepresen-&lt;br&gt;tanterna en rätt att, med den information de fått vid överläggningarna i&lt;br&gt;den beställande nämnden, delta i överläggningarna i den utförande&lt;br&gt;nämnd som är med och konkurrerar med de externa anbudsgivama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett anbudsförfarande eller annan typ av tävling mellan externa&lt;br&gt;och interna anbudsgivare, i konkurrenshänseende skall kunna ske på&lt;br&gt;lika och konkurrensneutrala villkor, kan lämpligheten i den nuvarande&lt;br&gt;ordningen enligt vår mening starkt ifrågasättas. Det skulle stärka&lt;br&gt;trovärdigheten i den kommunala upphandlingen och främja konkurren-&lt;br&gt;sen om närvarorätten begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilltron till den kommunala förvaltningens saklighet och opartiskhet kan&lt;br&gt;enligt vår mening allvarligt rubbas om personalföreträdare får delta i&lt;br&gt;handläggningen av ett beställnings- eller upphandlingsärende såväl hos&lt;br&gt;en beställande som hos en utförande nämnd. Detta gäller särskilt om&lt;br&gt;den utförande nämnden i den aktuella upphandlingen tävlar med externa&lt;br&gt;anbudsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om personalföreträdama inte skall delta i själva beslutsfattandet&lt;br&gt;skall de dock kunna ta sådan del i handläggningen av olika ärenden att&lt;br&gt;de i jävshänseende bör jämställas med ledamöter eller andra som hand-&lt;br&gt;lägger ärenden hos en nämnd (jfr prop. 1984/85:200 s. 26). Det är&lt;br&gt;skälet till att kommunallagen innehåller en bestämmelse i 7 kap. 15 §&lt;br&gt;om att jävsreglema i lagen skall gälla också för personalrepresentanter-&lt;br&gt;na. Vissa undantag gäller dock i 6 kap. 25 § 4 från tillämpningen av&lt;br&gt;delikatessjävet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommun eller ett landsting där verksamheten organiseras så att&lt;br&gt;en nämnd beställer en verksamhet och en annan nämnd utför den i&lt;br&gt;enlighet med beställningen, är det oklart om det faktum att personal-&lt;br&gt;företrädama varit närvarande vid den beställande nämndens behandling&lt;br&gt;av beställningen eller upphandlingsärendet skulle kunna medföra att de&lt;br&gt;blir att anse som jäviga vid handläggningen av framtagandet av anbudet&lt;br&gt;i den utförande nämnden. En begränsning av närvarorätten i beställ-&lt;br&gt;nings- och upphandlingsärenden skulle enligt vår mening undanröja den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;osäkerhet som i viss mån råder om hur man skall se på jävsproblemati- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ken i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätten begränsas i beställnings- och upphandlingsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstaganden i beställnings- och upphandlingsärenden kan i vissa&lt;br&gt;fall i hög grad, om inte direkt så indirekt, påverka förhållandet mellan&lt;br&gt;kommunen eller landstinget som arbetsgivare och de anställda och&lt;br&gt;därför sakligt motivera närvarorätt vid behandlingen av alla sådana&lt;br&gt;ärenden. Enligt vår mening kan närvarorätten dock i många fall skapa&lt;br&gt;sådana betänkliga jävs- och sekretessproblem, att den inte bara från&lt;br&gt;rättsliga utan även från praktiska utgångspunkter är svår att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 12 § kommunallagen föreskrivs att en nämnd är skyldig att,&lt;br&gt;med iakttagande av föreskrifterna i sekretesslagen, lämna personalföre-&lt;br&gt;trädama de upplysningar som behövs för deras verksamhet. I beställ-&lt;br&gt;nings- och upphandlingsärenden, där en egen utförande enhets erbju-&lt;br&gt;dande skall ges en affärsmässig bedömning, eventuellt i konkurrens med&lt;br&gt;externa anbudsgivare, måste uppgiftslämnandet till personalföreträdama&lt;br&gt;inskränkas i så hög grad att närvarorätten blir helt uttunnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De oförenliga dubbla engagemangen och konsekvenserna i konkur-&lt;br&gt;rens- och sekretesshänseende som personalföreträdare kan hamna i&lt;br&gt;genom representation både i en nämnd som handlägger en beställning&lt;br&gt;eller en upphandling och en annan som skall lämna ett anbud, talar&lt;br&gt;enligt regeringens mening för att närvarorätten bör inskränkas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att det finns skäl för att inskränka närvarorätten i alla nämn-&lt;br&gt;der i den mån de handlägger ärenden som rör beställningar eller upp-&lt;br&gt;handling av varor och tjänster. I detta ligger alla former av införskaf-&lt;br&gt;fande. Med en sådan lagteknisk lösning blir reglerna också neutrala&lt;br&gt;gentemot olika organisationsformer som kan finnas i landets kommuner&lt;br&gt;och landsting. Rätten att delta vid överläggningarna i andra typer av&lt;br&gt;ärenden kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om närvarorätten inskränks på det sätt som vi föreslår är perso-&lt;br&gt;nalen genom medbestämmandelagens föreskrifter om informations- och&lt;br&gt;förhandlingsskyldighet tillförsäkrad ett inflytande och en möjlighet att&lt;br&gt;argumentera för sina önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faktum att reglerna i medbestämmandelagen om facklig vetorätt&lt;br&gt;i entreprenadärenden från och med den 1 januari 1994 är borttagna&lt;br&gt;förändrar inte vår bedömning (se prop. 1993/94:67, bet. 1993/94:AU4,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:103, SFS 1993:1498). Ändringen föranleddes bl.a. av att&lt;br&gt;vetorättsreglema ansågs oförenliga med de EG-regler om offentlig&lt;br&gt;upphandling som Sverige åtagit sig att tillämpa (a. prop. s. 54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnd utan egen underställd personal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättspraxis har fastslagits att personalföreträdama har en närvarorätt&lt;br&gt;vid sammanträden i en nämnd med centrala förvaltnings- och verkstäl-&lt;br&gt;lighetsuppgifter i den omfattning som anges i 7 kap. kommunallagen (jfr&lt;br&gt;Kammarrättens i Jönköping dom 1992-11-09, mål nr 1587-1992; Rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsrätten meddelade inte prövningstillstånd, beslut 1993-06-17, mål Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;nr 5724-1992). Kommittén har pekat på att personalrepresentanternas&lt;br&gt;närvarorätt i ett beställarorgan i en renodlad beställar- utforarorgani-&lt;br&gt;sation med en eller flera politiska beställar- och utföramämnder kan&lt;br&gt;innebära olägenheter som inte var förutsedda vid lagens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beställarorganet inte förfogar över egen personal utan ”hyr” eller&lt;br&gt;”köper” personal från styrelsen är det naturligt att personalrepresentan-&lt;br&gt;terna i beställarorganet rekryteras från utförarorganisationen eller perso-&lt;br&gt;nal underställd styrelsen. Reglerna medger att personalrepresentanter&lt;br&gt;utses bland personer som är anställda inom en annan nämnds verksam-&lt;br&gt;hetsområde (se 7 kap. 13 § kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De problem som kommittén har pekat på torde enligt vår bedömning&lt;br&gt;kunna hanteras inom ramen för gällande bestämmelser. I och for sig&lt;br&gt;innefattar bestämmelserna enligt rättspraxis ett krav på att personal-&lt;br&gt;representanter skall utses i alla nämnder med förvaltnings- och verkstäl-&lt;br&gt;lighetsuppgifter och det oavsett om nämnden har underställd personal&lt;br&gt;eller inte. Frågan är dock i vilken utsträckning personalrepresentanterna&lt;br&gt;i praktiken kommer att närvara vid sammanträdena med en sådan&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdama har inte närvarorätt i nämnderna i större ut-&lt;br&gt;sträckning än då det i nämnden skall handläggas sådana ärenden som&lt;br&gt;närvarorätten omfattar. Det finns därför inte någon anledning för nämn-&lt;br&gt;den att kalla personalföreträdama till ett möte där nämnden inte kom-&lt;br&gt;mer att handlägga ärenden där närvarorätt föreligger. Nämnden avgör&lt;br&gt;själv under revisionsansvar om och när personalrepresentanterna skall&lt;br&gt;kallas. En utebliven kallelse till ett sammanträde där närvarorätt före-&lt;br&gt;ligger leder enligt enligt 7 kap. 17 § kommunallagen inte till att nämn-&lt;br&gt;dens beslut vid det sammanträdet blir ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser vi att det inte finns något behov av att&lt;br&gt;ändra reglerna i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Självförvaltningsorgan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om inte något annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan forfattning, får fullmäktige besluta att en nämnd får&lt;br&gt;uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller&lt;br&gt;delvis sköta driften av en viss kommunal anläggning eller insti-&lt;br&gt;tution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organet skall bestå av företrädare för nyttjama av anlägg-&lt;br&gt;ningen eller institutionen och för de anställda där. Nyttjama&lt;br&gt;skall vara i majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna skall ha samma rätt till ekonomisk ersättning&lt;br&gt;och ledighet från sina anställningar som de kommunalt förtroen-&lt;br&gt;devalda. Nämnden skall i en arbetsordning för organet fastställa&lt;br&gt;dess uppgifter, sammansättning, arbetsformer och mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget genomförs genom att 3 kap. 6 § kommunallagen&lt;br&gt;kompletteras och att sex nya paragrafer 7 kap. 18-22 §§ tas in&lt;br&gt;i lagen. Dessutom görs ett förtydligande i 2 kap. 1 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer delvis&lt;br&gt;med regeringens. Kommittén har föreslagit en särskild lag om kommu-&lt;br&gt;nala självförvaltningsorgan. Kommuner och landsting ges däri en rätt att&lt;br&gt;lämna över viss förvaltning, verkställighet och beredning till användar-&lt;br&gt;styrda självförvaltningsorgan. Fullmäktige bestämmer organets uppgifter&lt;br&gt;och verksamhetsformer samt fastställer antalet ledamöter. Ledamöterna&lt;br&gt;väljs tills vidare enligt regler som fastställs av fullmäktige. Kommittén&lt;br&gt;har också föreslagit att organet skall tillämpa 4 kap. 22 §, 6 kap 24-32&lt;br&gt;§§ och 10 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den övervägande majoriteten tillstyrker eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot förslaget. Flera remissinstanser anser att kravet på&lt;br&gt;synnerliga skäl for återkallelse är alltför strängt. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Växjö kommun, Beredningen för främjande av den ideella sek-&lt;br&gt;torns förnyelse och Folkrörelserådet efterlyser en modell som gör det&lt;br&gt;möjligt att skapa organ över nämndgränsema och hänvisar till erfaren-&lt;br&gt;heter inom landsbygdsutvecklingen av hinder som kan möta medborgar-&lt;br&gt;na när de vill ta ett större ansvar inom områden som är tvärsektoriella.&lt;br&gt;Statens ungdomsråd menar att det är viktigt att ungdomarna inte blir&lt;br&gt;”vuxengisslan” i organen. Flera remissinstanser menar att organets&lt;br&gt;rättsliga ställning måste klargöras och att det är viktigt att organets&lt;br&gt;befogenheter noga avgränsas. Den professionella kunskapen hos t.ex.&lt;br&gt;skolans och förskolans personal skall tas till vara även i organen. Den&lt;br&gt;representativa demokratin får inte urholkas och de politiska partiernas&lt;br&gt;möjligheter att arbeta får inte försvåras. Några anser att nämnden själv&lt;br&gt;bör kunna bestämma organets uppgifter och verksamhetsformer. Riks-&lt;br&gt;förbundet hem och skola ser förslaget som ett möjligt genombrott för&lt;br&gt;föräldrainflytandet i skolan eftersom nuvarande samrådsformer i skolan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är svagt utvecklade och av många upplevs som meningslösa. Bamom- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;budsmannen konstaterar att förslaget inte anger hur barn eller ungdomar&lt;br&gt;under 18 år skall få del i den demokratiska processen och menar att&lt;br&gt;frågan om medinflytande inte får tappas bort i diskussionen om hur man&lt;br&gt;skall stärka den lokala demokratin i Sverige. Personer under 18 år är i&lt;br&gt;princip den enda grupp kommunmedborgare som inte har någon reell&lt;br&gt;makt. Någon instans ifrågasätter om anställda måste vara med. Vissa&lt;br&gt;menar att det bör utredas om ökat brukarinflytande kan uppnås genom&lt;br&gt;att en nämnd ges utvidgade möjligheter att delegera beslutanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarnas möjligheter att påverka kommunal verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av principerna bakom 1991 års kommunallag är att medborgarna&lt;br&gt;skall garanteras goda möjligheter till insyn i och inflytande över den&lt;br&gt;kommunala verksamheten (prop. 1990/91:117 s. 14 f.). De som direkt&lt;br&gt;nyttjar kommunala tjänster, särskilt vid institutionsbundna verksamhe-&lt;br&gt;ter, har ofta ett mycket stort och berättigat intresse av att kunna påverka&lt;br&gt;den konkreta utformningen av dessa (a. prop. s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten gör sig&lt;br&gt;gällande främst genom utslaget i de allmänna valen. I den representativa&lt;br&gt;demokratins kärna ligger att väljarna bland de politiska partierna väljer&lt;br&gt;de företrädare som skall sköta verksamheten. I de allmänna valen kan&lt;br&gt;medborgarna endast i stort påverka politikens innehåll under kommande&lt;br&gt;mandatperiod. Valmöjligheterna är dessutom begränsade genom att&lt;br&gt;endast fullmäktigeledamöterna är direktvalda. Medborgarnas möjligheter&lt;br&gt;att efter personliga önskemål mer direkt i vardagen styra och påverka&lt;br&gt;innehållet i och utformningen av den kommunala verksamheten är såle-&lt;br&gt;des begränsade, såvida de inte deltar aktivt i de politiska partiernas&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning för samråd m.m. med nyttjama&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att markera behovet av närmare kontakter mellan nyttjama och&lt;br&gt;den kommunala förvaltningen föreskrivs i 6 kap. 8 § kommunallagen en&lt;br&gt;skyldighet for nämnderna att verka för att samråd sker med dem som&lt;br&gt;utnyttjar deras tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av landets kommuner har vidtagit åtgärder för att verka&lt;br&gt;för samråd i kommunallagens anda genom att bl.a. bilda användar-&lt;br&gt;eller brukarråd som t.ex. pensionärs-, handikapp- eller ungdomsråd.&lt;br&gt;Dessa råd fungerar främst som ett forum för informationsutbyte och&lt;br&gt;diskussion (se SOU 1993:90 s. 304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttjama kan också ges inflytande genom den i 6 kap. 38 § kommu-&lt;br&gt;nallagen givna möjligheten att använda s.k. villkorad delegation. Nämn-&lt;br&gt;derna har rätt att i samband med delegation till anställd villkora dennes&lt;br&gt;rätt att fatta beslut med att nyttjama skall ges ett visst inflytande över&lt;br&gt;beslutet. Nyttjama kan ges en rätt att lägga fram forslag, yttra sig eller&lt;br&gt;att lägga in veto mot beslutet. Syftet med bestämmelsen är att ge nytt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jama ökade möjligheter att påverka verksamhetens uppläggning och Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;resursanvändning (jfr prop. 1986/87:91 s. 22 f. och prop. 1990/91:117&lt;br&gt;s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till villkorad delegation har inte använts i någon större&lt;br&gt;utsträckning. Skolan är det område där det förekommer mest. Även om&lt;br&gt;det är sällsynt finns det exempel på kommuner som bildat brukarråd&lt;br&gt;med vetorätt vid barnstugor, skolor och fritidshem. I dessa råd sitter&lt;br&gt;föräldrar, elever och representanter både for personal, föreningslivet&lt;br&gt;och for den politiskt ansvariga nämnden. I vissa råd är föräldrarna och&lt;br&gt;eleverna i majoritet. Brukarråden behandlar bl.a. frågor om budget och&lt;br&gt;resursanvändning, lokalanvändning, inköp, reparationer, utvärdering&lt;br&gt;och utveckling av verksamheten, trivsel, öppettider, former för föräldra-&lt;br&gt;inflytande och föräldramedverkan (se SOU 1993:90 s. 306 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan, och då främst den obligatoriska skolan, är det område där&lt;br&gt;betydelsen av ett ökat elev- och föräldrainflytande diskuterats under&lt;br&gt;längst tid. Trots att syftet varit att utveckla ett mer demokratiskt besluts-&lt;br&gt;fattande i skolan, där elever och föräldrar ges större möjligheter till&lt;br&gt;inflytande, har förändringarna inte gett dessa kategorier rätten att delta&lt;br&gt;i det formella beslutsförfarandet. Påverkan har endast kunnat ske inom&lt;br&gt;ramen för olika rådgivande organ. Decentraliseringssträvandena och&lt;br&gt;utvecklingen mot ökad valfrihet inom skolan har ökat kraven på att&lt;br&gt;föräldrar och elever också skall garanteras ett ökat inflytande i skolans&lt;br&gt;verksamhet. Under senare år har det allt oftare framförts krav på att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att inrätta självstyrande skolor (jfr t.ex. bet.&lt;br&gt;1988/89:UbU7 s. 29 ff., bet. 1992/93:UbUl s. 11 och bet.&lt;br&gt;1993/94:UbUl s. 35 f., 77).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom skolan har lett till en i förhållande till andra kom-&lt;br&gt;munala verksamheter omfattande reglering av olika samverkansformer.&lt;br&gt;I 4 kap. 2 § skollagen (1985:1100) anges för grundskolan att eleverna&lt;br&gt;skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen&lt;br&gt;och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras&lt;br&gt;ålder och mognad. Motsvarande bestämmelser finns i skollagen också&lt;br&gt;för övriga obligatoriska skolformer. Även för gymnasieskolan anges att&lt;br&gt;eleverna skall ha inflytande över utformningen av deras utbildning (5&lt;br&gt;kap. 2 §). Ett sådant inflytande föreskrivs i skollagen också för eleverna&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet för vuxna. I arbetsmiljöfrågor har&lt;br&gt;eleverna rätt att delta i skyddskonferensen - dock utan initiativ- och&lt;br&gt;beslutanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många skolor finns s.k. förvaltningsråd i vilka elever, föräldrar,&lt;br&gt;lärare och rektor är representerade. Elevrepresentanterna i förvaltnings-&lt;br&gt;råden utses vanligen vid elevrådsmöten och föräldrarepresentantema via&lt;br&gt;klassmöten eller av Hem- och skolaföreningen. Förvaltningsråden är&lt;br&gt;alltid rådgivande och det är rektor som direkt på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i skollagstiftningen eller med stöd av delegation har den slutliga&lt;br&gt;beslutanderätten. På vissa håll tillämpas villkorad delegation till rekto-&lt;br&gt;rerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkonferensen är ett viktigt organ inom gymnasieskolan för att&lt;br&gt;behandla vissa frågor som är av stor betydelse för eleverna samt för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informationsutbyte, samråd och diskussioner mellan rektor, personal&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och elever. Skolkonferensen består av rektor och av lika många före- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;trädare för elever som för lärare och övrig skolpersonal. Enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § gymnasieförordningen (1992:394) skall skolkonferensen dessutom&lt;br&gt;besluta i vissa frågor i den utsträckning styrelsen för utbildningen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolkonferensen fanns fram till den 1 juli 1989 även i grundskolan,&lt;br&gt;men upphörde då att vara ett förfättningsreglerat samverkansorgan.&lt;br&gt;Formerna för elevers och vårdnadshavares rätt dll information och&lt;br&gt;samråd i grundskolan avgörs numera på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klassråden är obligatoriska organ i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de kommunala högskolorna har studenterna enligt 12 kap. 3 §&lt;br&gt;högskoleförordningen (1993:100) rätt att vara representerade i alla&lt;br&gt;beslutsorgan under den styrelse (nämnd) som behandlar utbildnings-&lt;br&gt;frågor. Studentrepresentanterna utses genom val bland studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidgade möjligheter till reell påverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vidgat direkt medborgerligt inflytande och ett mer aktivt deltagande&lt;br&gt;i den kommunala verksamheten är en betydelsefull del i det förnyelse-&lt;br&gt;arbete som pågår i den kommunala sektorn och bör därför stimuleras. I&lt;br&gt;medborgarnas engagemang ligger en viktig drivkraft för förnyelse inom&lt;br&gt;bl.a. barnomsorgen, skolan, fritidsverksamheten, äldreomsorgen och&lt;br&gt;vissa delar av hälso- och sjukvården. Ett ökat inflytande ligger också&lt;br&gt;helt i linje med arbetet med att skapa alternativ och större lyhördhet för&lt;br&gt;medborgarnas önskemål (se Ds 1991:18 s. 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukarinflytandet har haft vissa svårigheter att få fotfäste i den kom-&lt;br&gt;munala verksamheten. Skälen till detta kan vara flera. Ett skäl kan vara&lt;br&gt;att behovet hittills inte varit tillräckligt stort. Ett annat skäl kan vara att&lt;br&gt;det i brist på mer precisa regler varit svårt att hitta lämpliga former för&lt;br&gt;ett formaliserat samråd. Ett tredje skäl kan vara att gällande regler&lt;br&gt;hindrar nyttjama från ett större inflytande än vad som är möjligt inom&lt;br&gt;ramen för villkorad delegation eller ett rådgivande organ. Nyttjama har&lt;br&gt;inte sett det som mödan värt att engagera sig när de inte fått delta i den&lt;br&gt;formella beslutsprocessen. Ett fjärde skäl kan hänföras till bristen på&lt;br&gt;personella och ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är tiden nu mogen för att, på sätt som&lt;br&gt;förutskickades i förarbetena till kommunallagen, gå ett steg vidare när&lt;br&gt;det gäller att utveckla formerna för nyttjamas medverkan i kommunal&lt;br&gt;verksamhet (jfr prop. 1990/91:117 s. 19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven till att ge nyttjama ett ökat inflytande är flera. Det främsta&lt;br&gt;är demokratiargumentet. Det har ett demokratiskt värde i sig att ge de&lt;br&gt;närmast berörda nyttjama ett ökat inflytande över sin dagliga situation.&lt;br&gt;I den allmänna samhällsutvecklingen är medbestämmande och inflytande&lt;br&gt;viktiga och angelägna frågor i strävandena att skapa demokratiska mil-&lt;br&gt;jöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också effektivitetsskäl talar för ett vidgat inflytande. Det är angeläget&lt;br&gt;att ta till vara medborgarnas samlade kunskaper och erfarenheter i den&lt;br&gt;kommunala verksamheten. Genom att på ett mer direkt sätt kunna på-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka verksamhetens innehåll och utformning ges goda förutsättningar Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;att skapa en behovsorienterad och kvalitetsmässigt bra verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delaktigheten ökar också förståelsen för att svårigheter kan vara&lt;br&gt;förknippade med att driva en viss verksamhet när de personella och&lt;br&gt;ekonomiska resurserna är begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för en självförvaltningsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar att det inte är helt okomplicerat att utveckla ett&lt;br&gt;ökat inflytande för nyttjama. Hänsyn måste tas till både grundläggande&lt;br&gt;demokratiska utgångspunkter och rent praktiska svårigheter. Principerna&lt;br&gt;om den representativa demokratin måste respekteras. En grundläggande&lt;br&gt;utgångspunkt när det gäller att finna former för att öka nyttjamas in-&lt;br&gt;flytande måste också vara de specifika lokala förutsättningarna och&lt;br&gt;behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för den kommunala organisationen bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening möjligheter ges att inrätta organ med företrädare för både nytt-&lt;br&gt;jare och anställda, s.k. självförvaltningsorgan. I ett första steg bör det&lt;br&gt;enbart vara klart avgränsade verksamheter som skall kunna skötas av ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan. Ansvaret för den dagliga skötseln bör komma så&lt;br&gt;nära nyttjama som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett självförvaltningsorgan bör ledas av personer med en vardaglig&lt;br&gt;och nära anknytning till anläggningen eller institutionen, dvs. personer&lt;br&gt;som nyttjar institutionen, kanske till och med bor där, och de som&lt;br&gt;arbetar där. Meningen är att de personer som är mest berörda av en&lt;br&gt;verksamhet skall ges ett större och mer reellt inflytande över hur verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs. Annars kommer verksamheten inte närmare nyttjar-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttjama och deras företrädare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som inställer sig är vem som i olika kommunala verksamheter&lt;br&gt;skall betraktas som nyttjare. Generellt sett skulle man kunna definiera&lt;br&gt;kretsen personer till dem som nära och personligt berörs av en kommu-&lt;br&gt;nal verksamhet och som utnyttjar den kontinuerligt under en relativt&lt;br&gt;lång period (jfr prop. 1986/87:91 s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Vidga brukarinflytandet! (Ds 1991:18) utvecklas&lt;br&gt;begreppet brukare på följande sätt s. 39 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukarna i barnomsorgen är egentligen barnen vid respektive&lt;br&gt;förskola och fritidshem. Här är det självfallet föräldrarna eller&lt;br&gt;vårdnadshavama som får betraktas som brukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom skolan är det på motsvarande sätt eleverna som är brukarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upp till en viss årskursnivå kan emellertid deras rättigheter som&lt;br&gt;brukare få utövas av föräldrar eller vårdnadshavare.—&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brukarinflytandet inom äldre- och handikappomsorgen kan om-&lt;br&gt;fatta både institutionsverksamhet och öppen verksamhet. De boen-&lt;br&gt;de vid ett servicehus eller annat institutionsboende for äldre och&lt;br&gt;handikappade är brukarna inom detta område. De som mer eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre kontinuerligt besöker en dagcentral utgör en annan grupp&lt;br&gt;brukare liksom de som erhåller hemtjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom hälso- och sjukvården är det framfor allt patienter inom&lt;br&gt;långtidssjukvården och vid psykiatriska kliniker som faller under&lt;br&gt;begreppet brukare. Det torde knappast vara meningsfullt att till&lt;br&gt;kategorin räkna patienter med mer kortvarig behandling eller&lt;br&gt;patienter som mer tillfälligt besöker öppna vårdformer som vård-&lt;br&gt;eller hälsocentraler. Undantag från denna huvudregel bör göras för&lt;br&gt;mödra- och barnhälsovården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda bedrivs i allt mer&lt;br&gt;öppna former. En övergång har vad gäller boendet skett från&lt;br&gt;institutioner till i första hand mindre bostadsgrupper. En stor grupp&lt;br&gt;av omsorgstagare finner sin dagliga sysselsättning på en dagcen-&lt;br&gt;tral. I den verksamheten och i boendet är begreppet brukare til-&lt;br&gt;lämpbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fritidsområdet är den minst reglerade verksamheten och är sam-&lt;br&gt;tidigt tämligen heterogent. Verksamheten är dessutom nästan ute-&lt;br&gt;slutande öppen till sin natur. Brukare är de som kontinuerligt&lt;br&gt;besöker en fritidsgård eller de som på samma sätt regelbundet&lt;br&gt;utnyttjar en fritids- eller idrottsanläggning for egen aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När antalet nyttjare är mycket begränsat kan det vara möjligt att låta&lt;br&gt;alla sitta med i ledningen for ett självförvaltningsorgan. I praktiken är&lt;br&gt;dock antalet nyttjare och anställda ofta så stort att det måste utses före-&lt;br&gt;trädare för dem. Nyttjama bör ha en stor frihet att lokalt välja vem eller&lt;br&gt;vilka som skall representera dem i självförvaltningsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller barnomsorgen och de lägre skolstadierna torde för-&lt;br&gt;äldrarna respektive föräldrarna och eleverna tillsammans vara naturliga&lt;br&gt;företrädare för eleverna i ett självförvaltningsorgan. På vissa håll finns&lt;br&gt;aktiva föräldraföreningar vid daghem eller i skolor som också kan&lt;br&gt;företräda eleverna och föräldrarna i sådana organ. I de högre skolsta-&lt;br&gt;dierna minskar föräldrarnas betydelse som företrädare för eleverna i&lt;br&gt;takt med att elevernas mognadsgrad och erfarenheter ökar. Som både&lt;br&gt;Barnombudsmannen och Statens Ungdomsråd påpekat i sina remissvar&lt;br&gt;finns det anledning att betona vikten av att barnen i takt med stigande&lt;br&gt;ålder och mognad på alla stadier ges en möjlighet att vara med och&lt;br&gt;själva framföra sina egna önskemål och synpunkter på den verksamhet&lt;br&gt;i vilken de befinner sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom äldreomsorgen, vissa delar av sjukvården och särskolorna är&lt;br&gt;det inte givet vem som skall kunna företräda nyttjama. I vissa fall kan&lt;br&gt;företrädarna väljas bland de boende eller inskrivna vid institutionen. I&lt;br&gt;andra fall kan det på grund av sjukdom, ålderssvaghet, funktionshinder&lt;br&gt;och liknande förhållanden finnas faktiska hinder mot en sådan ordning.&lt;br&gt;I dessa fall bör en reglering inte hindra att föräldrar, släktingar eller&lt;br&gt;andra anhöriga eller föreningsrepresentanter (t.ex. anhörig- eller pen-&lt;br&gt;sionärsföreningar) väljs in i organet som företrädare för nyttjama när&lt;br&gt;det bedöms lämpligt och så länge dessa har en nära knytning till och&lt;br&gt;insikt om hur anläggningen eller institutionen drivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter - ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi har framhållit i det föregående bör det vara klart avgränsade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetsområden som skall kunna skötas av ett självförvaltnings- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;organ. Det bör också vara fråga om uppgifter som har direkt betydelse&lt;br&gt;för nyttjama och de anställda i denna deras egenskap. En lämplig av-&lt;br&gt;gränsning är med dessa utgångspunkter att sköta driften av den dagliga&lt;br&gt;verksamheten vid en institution eller anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till driften hör att bestämma över de praktiska sysslorna vid institu-&lt;br&gt;tionen eller anläggningen. Det rör sådant som mathållning, lokalskötsel&lt;br&gt;inklusive löpande reparationer och underhåll, lokalanvändning, öppetti-&lt;br&gt;der, löpande inköp och andra typiskt sett vardagsnära frågor. Hit hör&lt;br&gt;också att inom en given budget bestämma vilka åtgärder som skall&lt;br&gt;vidtas när det gäller den inre och yttre närmiljön i skolan, på servicehu-&lt;br&gt;set eller på fritidsgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inte i något fall bli aktuellt att till ett självförvaltningsorgan&lt;br&gt;lämna över uppgifter, som enligt särskilda regler skall skötas i viss&lt;br&gt;ordning. Inom skolans område t.ex. är många uppgifter författnings-&lt;br&gt;reglerade och uttryckligen förbehållna styrelsen för utbildningen eller&lt;br&gt;rektor. Detta är en så viktig begränsning att den bör framgå direkt av&lt;br&gt;lagstiftningen. Det kan lämpligen ske genom ett tillägg i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;skollagen. I sammanhanget bör erinras om att regeringen har riksdagens&lt;br&gt;uppdrag att närmare överväga förändringar i skollagstiftningen i syfte&lt;br&gt;att öka elevers och föräldrars inflytande i skolan (se bet. 1993/94:UbUl&lt;br&gt;s. 35 f, rskr. 1993/94:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dagliga verksamheten vid en anläggning eller en institution&lt;br&gt;innefattar vanligen inte bara ett faktiskt handlande utan även en rad&lt;br&gt;ställningstaganden som i dagligt tal kallas för beslut. Det kan t.ex. gälla&lt;br&gt;beslut om inköp av leksaker till ett daghem, utsmyckningen av en lokal.&lt;br&gt;Dessa utgör inga förvaltningsrättsliga beslut i den meningen att de kan&lt;br&gt;överklagas. Sådana beslut som har ett nära samband med den praktiska&lt;br&gt;delen av verksamheten och som närmast är av verkställighetskaraktär&lt;br&gt;bör därför kunna överlåtas till ett självförvaltningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör inte förvaltningsuppgifter som innefattar myndighets-&lt;br&gt;utövning kunna överlåtas på organet. Oftast ingår sådana uppgifter i&lt;br&gt;s.k. individärenden i vilka det normalt sett inte finns något gemensamt&lt;br&gt;nyttj arintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen eller landstinget har kvar huvudmannaskapet och ansvaret&lt;br&gt;för den verksamhet som bedrivs av ett självförvaltningsorgan, dvs. har&lt;br&gt;kvar det yttersta politiska ansvaret för verksamheten. Under fullmäktige&lt;br&gt;är det nämnden som svarar för att verksamheten bedrivs inom de fast-&lt;br&gt;ställda ramarna och riktlinjerna. Det är mot denna bakgrund som nämn-&lt;br&gt;den har att bedöma om det i praktiken finns förutsättningar for att få till&lt;br&gt;stånd den medverkan i ett självförvaltningsorgan som krävs av nyttjama&lt;br&gt;och de anställda med avseende på arbetsinsatser och ansvarstagande. Ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan bör med dessa utgångspunkter endast vara ett&lt;br&gt;organ under nämnden som sköter uppgifter som rör driften av en an-&lt;br&gt;läggning eller en institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har det yttersta ansvaret för att bestämma de ekonomiska&lt;br&gt;ramarna för organets verksamhet och att klart uttala vilka uppgifter som&lt;br&gt;organet skall sköta och i vilka fall nämnden förbehåller sig rätten att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänna vissa viktigare beslut som organet fattar. Det kan t.ex. gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska åtaganden av mer långsiktig karaktär. En nämnd får inte Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;lyfta över frågor på andra i den utsträckningen och på det sätt att den&lt;br&gt;avhänder sig ledningen av och ansvaret för verksamheten. I första hand&lt;br&gt;skall sådana uppgifter läggas över som huvudsakligen är av gemensamt&lt;br&gt;intresse for nyttjama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nämnden som drar gränsen mellan politiska beslut och beslut&lt;br&gt;av verkställighetskaraktär, dvs. vad som är nämndpolitikemas ansvar&lt;br&gt;och vad som kan läggas över på en institution eller en anläggning. Det&lt;br&gt;bör därför ankomma på nämnden att i en arbetsordning lägga fast vad&lt;br&gt;som närmare skall gälla mellan nämnden och organet. Utgångspunkten&lt;br&gt;för detta bör vara att arbetet i organet leds på ett sådant sätt att nämn-&lt;br&gt;den får den information den behöver for att kunna kontrollera verksam-&lt;br&gt;heten. Arbetsordningen blir härigenom dels ett instrument för nämnden&lt;br&gt;själv att använda i sin styrning av självförvaltningsorganet, dels ett&lt;br&gt;underlag för organets eget löpande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kommunalt organ inom nämndens verksamhetsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär alltså att ett självförvaltningsorgan blir ett&lt;br&gt;särskilt kommunalt organ under en nämnd inom dess verksamhetsom-&lt;br&gt;råde. Organet är således formellt inte en egen myndighet utan en del av&lt;br&gt;nämnden. Förutom att vara &amp;quot;förvaltare&amp;quot; av en anläggning eller en in-&lt;br&gt;stitution finns det stora möjligheter att ge organet en roll som bered-&lt;br&gt;ningslänk i utvecklingen av nämndens egen beslutsprocess. Som för-&lt;br&gt;valtare kommer organet att sitta inne med värdefull kunskap om sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna i ett självförvaltningsorgan blir inte förtroendevalda i&lt;br&gt;kommunallagens mening (jfr 4 kap. 1 § kommunallagen). De har såle-&lt;br&gt;des inget eget revisionsansvar. Det är nämnden som har revisionsansva-&lt;br&gt;ret och det ansvar som i övrigt vilar på kommunen eller landstinget&lt;br&gt;gentemot andra utomstående eller nyttjama. I förhållandet mellan nämn-&lt;br&gt;den och ledamöterna i organet gäller allmänna skadestånds- och straff-&lt;br&gt;rättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 organet skall det bara finnas företrädare för nyttjama och de an-&lt;br&gt;ställda. Den politiska styrningen av verksamheten får ske i nämnden.&lt;br&gt;Med en sådan ordning renodlas organets roll och den representativa&lt;br&gt;demokratin begränsas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom nämnden har bl.a. revisionsansvaret för det som sker inom&lt;br&gt;nämndens verksamhetsområde, skall nämnden också ha rätten att for-&lt;br&gt;mellt utse och återkalla uppdragen for ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;organet. Nämnden åläggs härigenom det formella ansvaret för att orga-&lt;br&gt;net får en sådan sammansättning att det kan sköta de tilldelade uppgif-&lt;br&gt;terna på ett tillfredsställande sätt. Organets åldersmässiga sammansätt-&lt;br&gt;ning måste anpassas efter driftfrågornas karaktär. Detta mot bakgrund&lt;br&gt;av att det inte kan anses försvarligt att unga och omyndiga personer får&lt;br&gt;bära ett ansvar som kan tänkas innefatta bl.a. ett skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att trygga långsiktigheten i arbetet inom ett självförvaltningsorgan Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;bör nämndens möjligheter att återkalla organets uppdrag eller enskilda&lt;br&gt;ledamöters uppdrag bara få ske, om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta rekryteringen till organen bör de ledamöter som&lt;br&gt;företräder nyttjama ha rätt till samma ekonomiska ersättning och rätt till&lt;br&gt;ledighet från sina anställningar som de förtroendevalda i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget. Det kan leda till ökade kostnader för kommunerna och&lt;br&gt;landstinget. Inrättandet av självförvaltningsorgan är emellertid frivilligt.&lt;br&gt;Vid beslut om att inrätta sådana organ får därför kostnaderna vägas mot&lt;br&gt;de effektivitets- och kvalitetsvinster som kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett organ - flera verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen för främjande av den ideella sektorns förnyelse, Folkrörel-&lt;br&gt;serådet, Svenska Kommunförbundet och Växjö kommun har i sina re-&lt;br&gt;missvar efterlyst en möjlighet for flera nämnder att till ett och samma&lt;br&gt;självförvaltningsorgan överlåta verksamhet vid en anläggning där det&lt;br&gt;under samma tak bedrivs verksamheter som ligger inom flera nämnders&lt;br&gt;ansvarsområden. Det kan röra sig om t. ex. barnomsorg, skolverksam-&lt;br&gt;het och äldrevård. På landsbygden förekommer i viss utsträckning&lt;br&gt;denna typ av samlokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag olika sätt att inom kommunens eller landstingets&lt;br&gt;organisation samordna flera nämnders verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell för självförvaltning som vi föreslår utgår från att ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan organisatoriskt och ansvarsmässigt alltid skall&lt;br&gt;ligga under en enda nämnd. Det innebär att självförvaltningsorganet inte&lt;br&gt;kan ha flera nämnder som huvudman. Detta hindrar inte att en nämnd&lt;br&gt;som inrättat ett självförvaltningsorgan vid en anläggning med samlokali-&lt;br&gt;serad verksamhet skulle kunna komma överens med en annan nämnd&lt;br&gt;om att organet också skall sköta vissa av den nämndens driftuppgifter&lt;br&gt;vid anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självförvaltningsorganen får ses som en form av institutionaliserat&lt;br&gt;samarbete och ansvarstagande. Inom ramen för ett fortsatt lokalt ut-&lt;br&gt;vecklingsarbete kan nya former för nämndövergripande samarbete&lt;br&gt;prövas där såväl nyttjama som de anställda får ett ökat ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika väl som det är möjligt att inrätta en nämnd med ansvar för all&lt;br&gt;verksamhet i en geografisk del av kommunen (kommundelsnämnd) är&lt;br&gt;det möjligt att inrätta en särskild nämnd med ansvar for en anläggning&lt;br&gt;eller en institution (institutionsstyrelse). En sådan styrelse övertar då&lt;br&gt;ansvaret från de tidigare ansvariga nämnderna i den utsträckning som&lt;br&gt;fullmäktige bestämmer. Om fullmäktige är enig kan i nämnden i stället&lt;br&gt;för politiker nyttjare och anställda väljas in. Eftersom en sådan styrelse&lt;br&gt;är en nämnd kan den också handha myndighetsutövning. Kommunalla-&lt;br&gt;gen medger också att en nämnd organisatoriskt läggs under en annan&lt;br&gt;nämnd (2 kap. 4 §). En sådan modell ger en huvudnämnd styrbefogen-&lt;br&gt;heter som annars inte finns nämnder emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet är att driften av anläggningen eller institutionen&lt;br&gt;läggs ut på entreprenad till t.ex. en förening. Olika nämnder kan sluta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal med en och samma entreprenör om att driva en anläggning eller Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;en institution. I detta fall behåller kommunen eller landstinget huvud-&lt;br&gt;mannaskapet och det ansvar för verksamheten som följer med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadavtalet får då samma funktion som arbetsordningen för ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgan. Det finns också vissa möjligheter att vid entre-&lt;br&gt;prenader låta kommunen eller landstinget behålla arbetsgivaransvaret för&lt;br&gt;personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har for avsikt att noga följa utvecklingen av nya sam-&lt;br&gt;verkansformer och tillämpningen av de föreslagna reglerna om självför-&lt;br&gt;valtningsorgan och vid behov ta nya initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Kommunala avgifter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Regler om kommunala avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En grundläggande regel om rätt för&lt;br&gt;kommuner och landsting att ta ut avgifter för tjänster och&lt;br&gt;nyttigheter tas in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänster och nyttigheter som kommuner och landsting&lt;br&gt;är skyldiga att tillhandahålla får de ta ut avgifter bara om&lt;br&gt;det är särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppens förslag (Ds C 1993:16): Överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens. Förslaget avviker lagtekniskt i ett par avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Många betonar vikten av att den kommunala avgiftsmakten kommer till&lt;br&gt;uttryck i kommunallagen, bl.a. med hänsyn till avgifternas stora ekono-&lt;br&gt;miska betydelse. Också demokratiaspekter anförs som skäl för en lag-&lt;br&gt;reglering av kommunernas och landstingens rätt att ta ut avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Stockholms kommun bör möjligheterna att införa en s.k. om-&lt;br&gt;vänd presumtion för kommunernas avgiftsmakt övervägas. En sådan&lt;br&gt;skulle innebära att kommunerna får rätt att ta ut avgifter inom special-&lt;br&gt;reglerad verksamhet, om inte denna rätt uttryckligen har begränsats.&lt;br&gt;Därmed skulle det ankomma på lagstiftaren att precisera bestämmelser&lt;br&gt;i speciallagstiftningen for att begränsa rätten att ta ut avgifter för kom-&lt;br&gt;muner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Kommunernas och landstingens rätt&lt;br&gt;att ta ut avgifter är ett viktigt inslag i den kommunala självstyrelsen. I&lt;br&gt;1977 års kommunallag ansågs avgiftsrätten framgå indirekt genom att&lt;br&gt;det föreskrevs att kommunernas och landstingens medelsbehov skulle&lt;br&gt;täckas med skatt i den mån det ej fylldes på annat sätt (4 kap. 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse utmönstrades vid tillkomsten av den nya kommu-&lt;br&gt;nallagen. Den ansågs onödig eftersom lagen innehöll en hänvisning till&lt;br&gt;regeringsformens bestämmelse om kommunernas och landstingens rätt&lt;br&gt;att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt (prop. 1990/91:117 s.&lt;br&gt;111-112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala avgiftsmakten följer numera endast av kommunernas&lt;br&gt;allmänna kompetens i 2 kap. 1 § kommunallagen, som i sin tur grundar&lt;br&gt;sig på 1 kap. 1 § och 8 kap. 5 § regeringsformen. I ett antal specialla-&lt;br&gt;gar finns däremot uttryckliga bestämmelser som ger kommuner och&lt;br&gt;landsting rätt att ta ut avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens rätt att ta ut avgifter är otvivelaktigt&lt;br&gt;en så grundläggande och viktig förutsättning för kommunal verksamhet&lt;br&gt;att den bör framgå av kommunallagen. Härför talar också att ett av&lt;br&gt;syftena med den nya kommunallagen har varit att den skall ge bättre&lt;br&gt;överblick över vad kommuner och landsting får göra och att viktiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;principer för den kommunala kompetensen bör kunna utläsas ur lagen Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;(prop. 1990/91:117 s. 26-28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer således i avgiftsgruppens förslag att en be-&lt;br&gt;stämmelse om den kommunala avgiftsmakten tas in i kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot behöver det enligt vår mening inte särskilt anges att avgifter&lt;br&gt;får tas ut &amp;quot;om inte medelsbehovet täcks med skatt&amp;quot;. Rätten att ta ut&lt;br&gt;skatt är ändå den primära finansieringskällan och dess centrala betydelse&lt;br&gt;framgår både av 1 kap. 7 § regeringsformen och 2 kap. 4 § kommunal-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av den föreslagna lagbestämmelsen kan kommuner och&lt;br&gt;landsting ta ut avgifter inom hela den kommunallagsreglerade sektorn.&lt;br&gt;Det enda kravet är att kommunen eller landstinget tillhandahåller en&lt;br&gt;tjänst eller nyttighet som motprestation. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;denna prestation måste vara individualiserad i någon mån. Därför går&lt;br&gt;det normalt sett inte att avgiftsbelägga tjänster som är till för kommun-&lt;br&gt;medlemmarna i allmänhet. Det är en annan sak att kommuner och&lt;br&gt;landsting inom ramen för t.ex. större affärsuppgörelser bör kunna be-&lt;br&gt;tinga sig motprestationer som kan ha mera allmännyttig karaktär. Då&lt;br&gt;skall det emellertid vara fråga om ett skäligt vederlag för kommunens&lt;br&gt;eller landstingets prestation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga är om avgiftsuttag kräver stöd i en av fullmäktige antagen&lt;br&gt;taxa. Statens va-nämnd har i sitt remissyttrande föreslagit att detta&lt;br&gt;särskilt skulle uttryckas i lagen. Enligt vår mening bör det normala vara&lt;br&gt;att avgifterna eller åtminstone grunderna för avgiftssättningen skall&lt;br&gt;framgå av en av fullmäktige antagen taxa. Beslut om avgifter kan dock&lt;br&gt;också lättas i enskilda fäll, t.ex. som kommunernas ställningstagande i&lt;br&gt;ett civilrättsligt bindande avtal eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan i viss mån delegera rätten att besluta om avgifter till&lt;br&gt;nämnderna. Det gäller främst avgifter som saknar egentlig kommunal-&lt;br&gt;ekonomisk betydelse och inte heller är av principiell vikt. För detta&lt;br&gt;krävs ett bemyndigande i någon form. Fullmäktige kan genom att anta&lt;br&gt;riktlinjer för avgiftsuttagen i större utsträckning överlåta på en nämnd&lt;br&gt;att bestämma avgifterna (se prop. 1990/91:118 s. 49 och 158 f. samt&lt;br&gt;bet. 1990/91 :KU38 s. 37 f.). Nämnderna har därutöver en viss &amp;quot;avgifts-&lt;br&gt;rätt&amp;quot; inom ramen för sin förvaltning - det kan gälla beslut om hyror och&lt;br&gt;arrenden inom fästighetsförvaltningen eller prissättning på t.ex. kommu-&lt;br&gt;nala ungdomscaféer, kiosker eller tvätteriinrättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsmakten inom specialreglerad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 3 § regeringsformen ankommer det på riksdagen att ge-&lt;br&gt;nom lag besluta bl.a. om vad som brukar benämnas tvångsmässiga eller&lt;br&gt;betungande offentligrättsliga avgifter. Härmed avses bl.a. avgifter som&lt;br&gt;den enskilde rättsligt kan tvingas att betala, vare sig han vill ta emot&lt;br&gt;prestationen eller inte, t.ex. gatukostnadsersättningar, va-anläggningsav-&lt;br&gt;gifter, sotningsavgifter och renhållningsavgifter. Hit hör också avgifter&lt;br&gt;som den enskilde fäktiskt är tvungen att betala för att komma i åtnjutan-&lt;br&gt;de av viss förmån eller prestation, såsom bygglovavgifter eller ansök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsavgifter enligt hälsoskyddslagen. Som regel rör det sig här om Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ersättningar för prestationer som kommunen å sin sida också är skyldig&lt;br&gt;att tillhandahålla. Normgivningsmakten i fråga om denna typ av avgifter&lt;br&gt;kan genom lag eller annat bemyndigande delegeras direkt till kommu-&lt;br&gt;nerna enligt 8 kap. 9 § andra stycket regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall kommunernas åligganden och&lt;br&gt;befogenheter bestämmas i lag. Detta får betydelse för kommunernas rätt&lt;br&gt;att ta ut avgifter som ersättning för sådana prestationer som den enskil-&lt;br&gt;de frivilligt tar i anspråk men som kommunen eller landstinget är skyl-&lt;br&gt;dig att tillhandahålla, s.k. icke tvångsmässiga eller icke betungande&lt;br&gt;offentligrättsliga avgifter (jfr. prop. 1973:90 s. 305). Rätten att ta ut&lt;br&gt;avgifter inom sådana verksamheter måste ha särskilt stöd i lag. Som&lt;br&gt;exempel på denna typ av avgifter brukar nämnas avgifter för sociala&lt;br&gt;tjänster och för sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § kommunallagen är alltså&lt;br&gt;inte tillräcklig för att ge kommuner eller landsting rätt att ta ut avgifter&lt;br&gt;för prestationer som de är skyldiga att utföra, s.k. obligatorisk verksam-&lt;br&gt;het, vare sig det är fråga om betungande eller icke-betungande offent-&lt;br&gt;ligrättsliga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivilliga uppgifter som tillhandahålls inom ramen för en obligatorisk&lt;br&gt;verksamhet bör omfattas av samma regler som övrig frivillig verksam-&lt;br&gt;het. Det kan gälla tjänster som tillhandahålls inom skolan och som inte&lt;br&gt;kan sägas ingå i eller utgöra en del av den obligatoriska uppgiften -&lt;br&gt;t.ex. skolmåltider. För sådana tjänster eller nyttigheter krävs sålunda&lt;br&gt;inte särskilt bemyndigande för att kommuner och landsting skall ha rätt&lt;br&gt;att ta ut avgifter, även om tjänsten eller nyttigheten tillhandahålls i&lt;br&gt;anslutning till en obligatorisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun har framfört att det borde övervägas om inte&lt;br&gt;kommunerna istället skulle kunna få rätt att ta ut avgifter inom special-&lt;br&gt;reglerad verksamhet så länge inte annat särskilt föreskrivits. Motsvaran-&lt;br&gt;de tankegångar har tidigare framförts i Stat-kommunberedningens del-&lt;br&gt;betänkande Avgifter inom kommunal verksamhet (Ds 1984:6 s.&lt;br&gt;142-145).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är det allmänt sett rimligt att utgå från att&lt;br&gt;prestationer som obligatoriskt ålagts kommuner och landsting skall&lt;br&gt;utföras utan kostnad om inte annat angetts. I annat fall skulle syftet med&lt;br&gt;den obligatoriska verksamheten kunna förfelas. Är det på något område&lt;br&gt;önskvärt med utökade möjligheter till avgiftsfinansiering, får frågan&lt;br&gt;prövas inom ramen för respektive speciallag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Självkostnadsprincipen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Självkostnadsprincipen skrivs in i kom-&lt;br&gt;munallagen genom en regel om att kommuner och landsting inte&lt;br&gt;får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de&lt;br&gt;tjänster eller nyttigheter som kommunen eller landstinget till-&lt;br&gt;handahåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppens förslag (Ds C 1993:16): Överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens förslag. Den lagtekniska lösningen är dock delvis&lt;br&gt;annorlunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker att själv-&lt;br&gt;kostnadsprincipen skrivs in i kommunallagen. Ett par remissinstanser&lt;br&gt;påpekar att varken nuvarande självkostnadsprincip eller den av avgifts-&lt;br&gt;gruppen föreslagna modifierade självkostnadsprincipen ger incitament&lt;br&gt;för att pressa kostnaderna. Det har även anförts att självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen inte garanterar en skälig prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett av de viktigaste medlen för att&lt;br&gt;åstadkomma ökad effektivitet i resursanvändningen inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn är att öka inslaget av konkurrens. En allmän tendens under&lt;br&gt;senare år har också varit att delar av kommunernas och landstingens&lt;br&gt;verksamheter har kommit att utsättas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där det finns en fungerande marknad eller kan åstadkommas&lt;br&gt;i förhållande till konsumenterna saknas enligt vår mening bärande motiv&lt;br&gt;för att särskilt reglera hur avgifterna i kommunal verksamhet får sättas.&lt;br&gt;Marknaden jämte förekommande privaträttsliga regler bör därvid utgöra&lt;br&gt;ett tillräckligt skydd for kommunmedlemmarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till övervägande del har dock kommunernas och landstingens verk-&lt;br&gt;samhet monopolkaraktär i förhållande till konsumenterna - antingen i&lt;br&gt;form av myndighetsutövning, rättsliga monopol eller naturliga monopol&lt;br&gt;- där någon egentlig marknadsprissättning inte förekommer. En viss&lt;br&gt;reglering av avgiftssättningen är därför nödvändig för att skydda kom-&lt;br&gt;munmedlemmarna mot risken för monopolprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hävd gäller självkostnadsprincipen som gräns för det avgiftsuttag&lt;br&gt;som får förekomma i en kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening har självkostnadsprincipen en sådan betydelse att&lt;br&gt;den bör lagfästas. Vi föreslår därför att självkostnadsprincipen som&lt;br&gt;huvudregel för avgiftssättningen inom kommunal verksamhet skrivs in i&lt;br&gt;kommunallagen. Innebörden bör vara att kommuner och landsting inte&lt;br&gt;får ta ut högre avgifter än som svarar mot kostnaderna för de tjänster&lt;br&gt;eller nyttigheter som kommunen eller landstinget tillhandahåller. Denna&lt;br&gt;innebörd av självkostnadsprincipen återspeglar i huvudsak det gällande&lt;br&gt;rättsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill betona att självkostnadsprincipen inte utgör något hinder mot&lt;br&gt;att kommunal verksamhet effektiviseras. Det ligger tvärtom helt i linje&lt;br&gt;med självkostnadsprincipens syfte att endast verkligt motiverade kost-&lt;br&gt;nader får läggas till grund for avgiftsuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipens tillämpnin gsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipen gäller som huvudregel för all verksamhet som&lt;br&gt;kommuner och landsting bedriver vare sig det är fråga om frivillig eller&lt;br&gt;specialreglerad verksamhet. Vårt förslag att lagfästa självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen innebär ingen förändring härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet avgift avses i första hand en ekonomisk ersättning&lt;br&gt;som en kommun eller ett landsting tar ut för tjänster eller nyttigheter av&lt;br&gt;allmännyttig karaktär som huvudsakligen tillhandahålls kommunens&lt;br&gt;egna medlemmar som kollektiv. Även om någon enkel gränsdragning i&lt;br&gt;fråga om självkostnadsprincipens tillämpningsområde inte kan göras&lt;br&gt;med stöd av denna distinktion följer ändå motsatsvis att självkostnads-&lt;br&gt;principen inte är tillämplig på t.ex. enskilda affärsuppgörelser av kom-&lt;br&gt;mersiell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte finns några bestämmelser om grunderna för avgiftssätt-&lt;br&gt;ningen i en speciallag gäller den allmänna självkostnadsprincipen i&lt;br&gt;kommunallagen, vilket är fallet bl.a. i fråga om avgiftsuttag för brand-&lt;br&gt;syn och sotning, för tillstånd till automatspel, för kopior av allmänna&lt;br&gt;handlingar samt för tillstånd enligt hälsoskyddslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det särskilda bestämmelser i speciallagstiftningen som begrän-&lt;br&gt;sar avgiftsuttaget for viss verksamhet gäller däremot de reglerna istället&lt;br&gt;for den allmänna självkostnadsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall finns bestämmelser i speciallagstiftningen som begränsar&lt;br&gt;avgiftsuttaget just till självkostnaden, t.ex. ifråga om bygglovavgifter,&lt;br&gt;gatukostnadsersättningar, va-avgifter, renhållningsavgifter, torghandels-&lt;br&gt;avgifter, avgifter för flyttning av fordon och avgifter för sociala&lt;br&gt;tjänster. Det anses allmänt, bl.a. mot bakgrund av motivuttalanden till&lt;br&gt;olika lagar, att dessa bestämmelser ger uttryck för en och samma själv-&lt;br&gt;kostnadsprincip, även om den lagtekniska utformningen kan variera (se&lt;br&gt;t.ex. prop. 1970:118 s. 104 och prop. 1979/80:1 s. 547).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några fall finns i speciallagstiftningen särskilda beräkningsregler för&lt;br&gt;avgiftsuttaget, som innebär att någon direkt anknytning till självkost-&lt;br&gt;naden inte är möjlig. Som exempel vill vi nämna torghandelsavgifter,&lt;br&gt;parkeringsavgifter, avgifter för underårigs vård i annat hem, tomträtts-&lt;br&gt;avgäld samt ersättningar som tas ut i samband med kommunal tjänste-&lt;br&gt;export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipen bör som huvudregel gälla oberoende av om&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i egen regi eller genom anlitande av utomstående&lt;br&gt;entreprenörer. I de fall kommunen eller landstinget utför en uppgift&lt;br&gt;genom egna företag eller genom att anlita utomstående entreprenörer&lt;br&gt;behöver emellertid tillämpningen av självkostnadsprincipen i det enskil-&lt;br&gt;da fallet regleras i avtal, bolagsordningar eller andra liknande rättsliga&lt;br&gt;dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från självkostnadsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt finns vissa undantag från självkostnadsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anses således att kommunernas och landstingens medelsförvalt- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ning inte omfettas av självkostnadsprincipen. För detta finns det stöd i 8&lt;br&gt;kap. 2 § kommunallagen, som innebär att kommuner och landsting skall&lt;br&gt;förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på en god avkastning och&lt;br&gt;betryggande säkerhet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna uppfattningen såväl i doktrin som i tidigare utredningar&lt;br&gt;synes vara att inte heller kommunal fastighetsförvaltning omfettas av&lt;br&gt;självkostnadsprincipen. Enligt avgiftsgruppen innefettar begreppet fas-&lt;br&gt;tighetsförvaltning såväl överlåtelse som upplåtelse av fest egendom (Ds&lt;br&gt;1993:16 s. 47). I detta ligger enligt vår mening också att de allmännytti-&lt;br&gt;ga bostadsföretagen inte omfettas av självkostnadsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart huruvida självkostnadsprincipen i dag är tillämplig i&lt;br&gt;fråga om överlåtelse eller upplåtelse av lös egendom. Kommunallags-&lt;br&gt;gruppen (Ds C 1987:5 s. 60) ansåg att självkostnadsprincipen inte borde&lt;br&gt;vara tillämplig på upphovsrättsliga alster. Avgiftsgruppen har kommit&lt;br&gt;till samma slutsats när det gäller överlåtelse och upplåtelse av lös egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger enligt vår bedömning väl i linje med kraven på en god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning enligt 8 kap. 1 § kommunallagen att kommuner&lt;br&gt;och landsting får tillgodogöra sig det fulla värdet av sin egendom, även&lt;br&gt;om intäkterna därigenom kommer att överstiga självkostnadema. När&lt;br&gt;det gäller överlåtelse eller upplåtelse av egendom är det också mera&lt;br&gt;sällan som kommuner eller landsting har en sådan ställning att de som&lt;br&gt;t.ex. förvärvar egendom från kommunen behöver något särskilt skydd&lt;br&gt;för risken mot monopolprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss därför till avgiftsgruppens bedömning att självkost-&lt;br&gt;nadsprincipen inte bör vara tillämplig i fråga om förvaltning av kommu-&lt;br&gt;nal egendom - vartill kan räknas både upplåtelse och överlåtelse av fest&lt;br&gt;och lös egendom. Detta behöver dock inte uttryckas särskilt i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder osäkerhet om i vilken utsträckning självkostnadsprincipen&lt;br&gt;är tillämplig i de fell en kommun eller ett landsting tillhandahåller&lt;br&gt;prestationer pä en konkurrensutsatt marknad. Frågan har diskuterats&lt;br&gt;såväl i tidigare utredningar (Ds C 1984:6 s. 84-86 och Ds C 1987:5 s.&lt;br&gt;59-62) som i den juridiska doktrinen (bl.a. Lindquist - Kommunala&lt;br&gt;befogenheter 3 uppl. s. 94-95 och Bohlin i FT 1986 s. 81 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och för sig saknas det enligt vår mening skäl för att upprätthålla&lt;br&gt;självkostnadsprincipen i de fell medborgarna har tillgång till flera andra&lt;br&gt;producenter eller leverantörer. Medborgarna behöver då inget skydd&lt;br&gt;mot monopolprissättning, utan deras intressen tillgodoses genom den&lt;br&gt;befintliga konkurrensen och allmänna privaträttsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta anser vi inte att det bör göras ett generellt undantag från&lt;br&gt;självkostnadsprincipen för verksamhet som är konkurrensutsatt. Detta&lt;br&gt;skulle enligt vår mening ge felaktiga signaler till kommuner och lands-&lt;br&gt;ting. Utgångspunkten för den kommunala verksamheten är att den skall&lt;br&gt;vara av allmännyttig karaktär och det råder härvid ett principiellt förbud&lt;br&gt;mot s.k. spekulativ verksamhet, dvs. verksamhet som bedrivs med&lt;br&gt;vinstsyfte. Även i de fell kommuner och landsting är behöriga att be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet gäller enligt 2 kap. 8 § kommunallagen att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grundregel anser regeringen därför att självkostnadsprincipen Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;också bör omfatta konkurrensutsatt verksamhet, om inte annat är sär-&lt;br&gt;skilt föreskrivet eller accepterat enligt rättspraxis. Vi vill understryka&lt;br&gt;vikten av att kommunerna inte förhindras att erbjuda tjänster till mark-&lt;br&gt;nadsbestämda priser inom verksamheter som anknyter till kompetensen-&lt;br&gt;lig verksamhet, t.ex. inom energiområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensaspekten kan emellertid inom vissa områden motivera&lt;br&gt;särskilda regler om grunderna för avgiftsuttaget. Så är fallet t.ex. enligt&lt;br&gt;lagen (1986:753) om kommunal tjänsteexport, vari föreskrivs att kom-&lt;br&gt;muner och landsting skall ta ut ersättning for sina tjänster på affärs-&lt;br&gt;mässiga grunder. Regeringen har vidare i propositionen (1993/94:162)&lt;br&gt;Handel med el i konkurrens bl.a. föreslagit att självkostnadsprincipen&lt;br&gt;inte skall gälla kommunala elverk som bedrivs i bolagsform, utan att&lt;br&gt;prissättningen hos sådana företag i stället skall ske på affärsmässiga&lt;br&gt;grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att frågan om annan reglering än särskilt aktuell i&lt;br&gt;fall då såväl kommunala som andra producenter konkurrerar med varan-&lt;br&gt;dra. Strävan i sådana situationer bör vara att reglera alla producenter&lt;br&gt;lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnadsprincipens innebörd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt är att självkostnadsprincipen redan i nuvarande&lt;br&gt;rättspraxis syftar på det totala avgiftsuttaget för en verksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringens förslag att lagfästa självkostnadsprincipen innebär ingen för-&lt;br&gt;ändring av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna i det enskilda fallet har således inte någon betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av självkostnadsprincipen, om inte lagstöd finns för något&lt;br&gt;annat (jfr 2 § andra stycket lagen [1957:259] om rätt för kommun att ta&lt;br&gt;ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. där som grund&lt;br&gt;för avgiftsuttaget bl.a. anges kostnaderna för &amp;quot;upplåtelsen&amp;quot;). Inte heller&lt;br&gt;får kostnaderna för flera verksamheter läggas till grund för självkost-&lt;br&gt;nadsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter som kan ha betydelse for avgränsningen av vad som&lt;br&gt;i självkostnadshänseende är en verksamhet är bl.a. i vad mån verksam-&lt;br&gt;heten omfattas av särskilt lagstiftning, om den riktar sig till olika kate-&lt;br&gt;gorier av kommunmedlemmar, om avgifterna bestäms kommunövergri-&lt;br&gt;pande - vilket bör vara huvudregeln - eller på annat sätt samt vilket&lt;br&gt;organisatoriskt och driftsmässigt samband som råder mellan olika upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I speciallagstiftningen finns ibland vägledning om hur avgränsningen&lt;br&gt;mellan olika verksamheter eller åtgärder skall ske i självkostnadshänse-&lt;br&gt;ende. Enligt 11 kap. 5 § plan- och bygglagen (1987:10) får avgifterna&lt;br&gt;högst motsvara kommunens genomsnittliga kostnad för åtgärderna.&lt;br&gt;Härmed åsyftas att vaije huvudsaklig åtgärd - ärenden om lov och&lt;br&gt;förhandsbesked samt andra ärenden som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgranskning, besiktning m.m. - skall ses för&lt;br&gt;sig. I 16 § renhållningslagen (1979:596) stadgas å andra sidan uttryckli-&lt;br&gt;gen att självkostnadsprincipen skall beräknas för hela renhållningsverk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten. Detsamma får som regel anses gälla inom va-verksamheten, Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;även om den omfattar flera geografiskt avskilda områden. Omständig-&lt;br&gt;heter som därvid har tillmätts stor betydelse är om de olika va-verken&lt;br&gt;ur ekonomisk och organisatorisk synpunkt är att betrakta som en enhet&lt;br&gt;(prop. 1970:118 s. 107 och NJA II s. 640 II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent allmänt kan sägas att i princip samtliga kostnader som vid en&lt;br&gt;normal affärsmässig drift är motiverade från företagsekonomisk syn-&lt;br&gt;punkt bör kunna läggas till grund för självkostnadsberäkningen. Alla&lt;br&gt;relevanta direkta och indirekta kostnader som verksamheten ger upphov&lt;br&gt;till skall ingå i en självkostnadsberäkning. Utöver externa kostnader och&lt;br&gt;intäkter är det självklart att även ta med alla relevanta interna eller&lt;br&gt;kalkylerade poster. Exempel på direkta kostnader är personal- och&lt;br&gt;personalomkostnader (pensionskostnader), material, tjänster, försäk-&lt;br&gt;ringar m.m. Exempel på indirekta kostnader är lokalkostnader, kapital-&lt;br&gt;kostnader och administrationskostnader. Verksamhetens eventuella andel&lt;br&gt;av kommunens centrala service- och administrationskostnader skall även&lt;br&gt;räknas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende av hur olika verksamheter är organiserade varierar det från&lt;br&gt;fell till fell vilka kostnader som är externa eller interna eller om de kan&lt;br&gt;betraktas som direkta eller indirekta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också naturligt att investeringar som görs i syfte att verksam-&lt;br&gt;heten skall uppfylla olika miljöpolitiska krav får ingå i avgiftsunderla-&lt;br&gt;get. Denna tillämpning gäller i viss utsträckning redan i dag. Ett exem-&lt;br&gt;pel är att sjörestaurering kan innefattas i va-verkens taxefinansierade&lt;br&gt;verksamhet om den syftar till att ge en god vattenkvalitet. I annat sam-&lt;br&gt;manhang får övervägas i vilken utsträckning miljöpolitiska hänsyn kan&lt;br&gt;komma att kräva förändringar i fråga om vad som får ingå i avgifts-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts om självkostnadsprincipen innebär inget ändrat&lt;br&gt;synsätt i fråga om s.k. &amp;quot;främmande kostnader&amp;quot;, dvs. kostnader som inte&lt;br&gt;har något normalt samband med verksamheten. Ett exempel är att el-&lt;br&gt;verksrörelsen inte bör påföras kostnader för gatu- och vägbelysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån kommunen själv nyttjar verksamheten eller tar dess tjäns-&lt;br&gt;ter i anspråk måste detta beaktas. Värdet av sådana tjänster får inte&lt;br&gt;ligga till grund för avgiftsuttaget från övriga brukare eller konsumenter&lt;br&gt;utan kommunen bör själv stå för kostnaden, t.ex. genom intemdebite-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kapitalkostnader ingår i självkostnadema för en verksamhet i&lt;br&gt;vilken kommunen tar ut avgifter får numera betraktas som en självklar-&lt;br&gt;het. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar på tillgångar och av&lt;br&gt;ränta. Beräkningen av kapitalkostnaderna kan dock vålla svårigheter och&lt;br&gt;har varit föremål för flera uppmärksammade rättsfall under 1980-talet.&lt;br&gt;Enligt vår mening får metoderna för att beräkna kapitalkostnaderna i&lt;br&gt;första hand utvecklas vidare i den praktiska verksamheten. Vi vill emel-&lt;br&gt;lertid peka på behovet av att kapitalkostnadsberäkningama så långt som&lt;br&gt;möjligt görs i enlighet med gängse metoder och god redovisningssed.&lt;br&gt;Det innebär exempelvis att intemränta beräknas på kapital som kommu-&lt;br&gt;nen tillskjuter verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självkostnadskalkyl bygger ofta på osäkra antaganden. Det är Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;därför inte realistiskt att uppnå en fullständig överensstämmelse mellan&lt;br&gt;faktiska kostnader och intäkter. Ett överuttag av avgifter bör därför&lt;br&gt;kunna godtas så länge avgifterna inte väsentligen överstiger självkost-&lt;br&gt;nadema för verksamheten. Det totala avgiftsuttaget bör emellertid inte&lt;br&gt;få överstiga de totala kostnaderna för verksamheten under en längre tid.&lt;br&gt;En fondering av överskott får göras bara under förutsättning att över-&lt;br&gt;skotten från avgifterna skall användas för framtida investeringar i enlig-&lt;br&gt;het med en långsiktig plan för verksamheten. Redovisningen av sådana&lt;br&gt;överskott skall i bokföringen avgränsas så att ingen oklarhet kan råda&lt;br&gt;om omfattningen av de årliga och över åren ackumulerade beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en kommun eller ett landsting tidigare skattesubventionerat viss&lt;br&gt;verksamhet och haft en lägre avgiftsfinansieringsgrad, kan detta inte&lt;br&gt;senare kompenseras genom högre avgiftsuttag. En vald skattefinansie-&lt;br&gt;ring får således betraktas som definitiv, om det inte klart framgår att&lt;br&gt;något annat varit avsett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot vem gäller självkostnadsprincipen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika uppfattningar har framförts i doktrinen och tidigare utrednings-&lt;br&gt;arbete om självkostnadsprincipen skall gälla endast i förhållande till&lt;br&gt;kommunmedlemmarna eller om den också skall tillämpas på avgiftsuttag&lt;br&gt;från icke-kommunmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell synpunkt kan i och för sig hävdas att självkostnads-&lt;br&gt;principen inte borde gälla i förhållande till andra än kommunmedlem-&lt;br&gt;marna. Det är å andra sidan mera sällan som kommunal verksamhet&lt;br&gt;bedrivs endast i förhållande till icke-kommunmedlemmar. Något större&lt;br&gt;behov av att begränsa självkostnadsprincipens tillämplighet beroende på&lt;br&gt;vilka som tar kommunala tjänster eller nyttigheter i anspråk finns därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig därför till avgiftsgruppens ställningstagande&lt;br&gt;att självkostnadsprincipen skall vara tillämplig såväl mot kommunmed-&lt;br&gt;lemmar som mot icke-kommunmedlemmar. Detta behöver inte uttryc-&lt;br&gt;kas särskilt i lagtexten, utan ligger i formuleringen att de avgifter som&lt;br&gt;tas ut i en verksamhet inte får överstiga kostnaderna för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av avgifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördelning av avgiftsuttaget mellan olika abonnenter eller konsu-&lt;br&gt;menter får inte stå i strid mot likställighetsprincipen. Likställighetsprin-&lt;br&gt;cipen uttrycks i 2 kap. 2 § kommunallagen så att kommuner och lands-&lt;br&gt;ting skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl för något annat. Detta anses innebära att en särbehandling av vissa&lt;br&gt;kommunmedlemmar eller grupper av kommunmedlemmar är tillåten&lt;br&gt;endast på objektiva grunder. Likställighetsprincipen anses vidare gälla&lt;br&gt;bara i de fall kommunen eller landstinget träder i direkt kontakt med&lt;br&gt;kommunmedlemmarna just i denna deras egenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likställighetsprincipen kan i fråga om avgifternas fördelning allmänt Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;sägas innebära att lika avgift skall utgå för lika prestation. Kommunalla-&lt;br&gt;gens likställighetsprincip medger inte någon inkomstfördelande verk-&lt;br&gt;samhet. Det anses dock godtagbart att rabatter ges till barn, värnpliktiga&lt;br&gt;och pensionärer för tillträdet till kommunala anläggningar eller kom-&lt;br&gt;munikationer. Annat kan dessutom följa av speciallagstiftning, såsom är&lt;br&gt;fallet t.ex. enligt socialtjänstlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftssättningen kan användas som ett medel för att styra konsum-&lt;br&gt;tionen i en samhällsekonomiskt önskvärd riktning. Tillräckligt utrymme&lt;br&gt;för detta finns enligt vår uppfattning redan inom ramen för likställig-&lt;br&gt;hetsprincipen, som den uttrycks i 2 kap. 2 § kommunallagen. Exempel&lt;br&gt;på detta kan vara lägre avgifter inom barnomsorgen för deltidsplatser på&lt;br&gt;eftermiddagar, under förutsättning att viss överkapacitet finns då. Häri-&lt;br&gt;genom kan det sägas att befintliga resurser bättre tas till vara. Motsva-&lt;br&gt;rande resonemang kan föras i fråga om t.ex. lokalupplåtelser eller&lt;br&gt;tillträde till kommunala badhus eller andra anläggningar. Också för&lt;br&gt;allmänna kommunikationer kan efterfrågan styra priset, även om egent-&lt;br&gt;liga kostnadsskillnader i tillhandahållandet av tjänsten inte föreligger -&lt;br&gt;det kan t.ex. vara fråga om billigare kollektivtrafiktaxor under lågsä-&lt;br&gt;song eller lågtrafik. När det gäller fjärrvärme- eller gasdistribution,&lt;br&gt;som inte är specialreglerad, kan utrymme finnas för t.ex. säsongsvisa&lt;br&gt;variationer av avgifterna även om de inte är motiverade av kostnads-&lt;br&gt;skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likställighetsprincipen medger dock inte någon godtycklig avgiftspo-&lt;br&gt;iitik. Detta innebär att kommunmedlemmar som befinner sig i motsva-&lt;br&gt;rande läge skall betala samma avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Sekretess när kommunal verksamhet i egen&lt;br&gt;regi utsätts för konkurrens av utomstående&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid kommunal upphandling skall samma&lt;br&gt;sekretess gälla för interna erbjudanden som för externa anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;tillstyrker i allmänhet förslaget eller har ingenting att erinra mot det.&lt;br&gt;Endast några få remissinstanser är negativa till förslaget. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden vid Uppsala universitet avstyrker förslaget med hän-&lt;br&gt;visning till att grundligare analyser och överväganden behövs. Statens&lt;br&gt;handikappråd anför att den sekretess som gäller processen fram till&lt;br&gt;avtal utestänger medborgarna från insyn varvid bl.a. handikapporgani-&lt;br&gt;sationer har gjort en avsevärd demokratiförlust. Handikapprådet anser&lt;br&gt;att en insyn i upphandlingsskedet bör införas. Några kommuner anser&lt;br&gt;också att bestämmelsen om sekretess för myndighetens affärs- och&lt;br&gt;driftförhållanden bör preciseras så att det klart framgår att verksamhet&lt;br&gt;inom en kommun som utsätts för extern konkurrens omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom 1991 års kommunallag, har&lt;br&gt;kommunerna och landstingen fått en ökad frihet att själva bestämma sin&lt;br&gt;organisation. Den snabba samhällsutvecklingen och den låga tillväxten i&lt;br&gt;samhällsekonomin har lett till att kommunerna i högre utsträckning än&lt;br&gt;tidigare omprövar, rationaliserar och effektiviserar sin verksamhet.&lt;br&gt;Utvecklingen visar att kommunerna och landstingen möter den nya&lt;br&gt;ekonomiska situationen genom att öka inslaget av marknadsorientering&lt;br&gt;i verksamheten, bland annat genom att utsätta olika delar av verksamhe-&lt;br&gt;ten för konkurrens. Det sker i huvudsak efter två linjer, nämligen ökad&lt;br&gt;konkurrens mellan verksamhet i egen regi och entreprenadverksamhet i&lt;br&gt;privat regi och ökad konkurrens inom ramen för den offentliga verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisatoriskt har utvecklingen lett till att åtskilliga kommuner och&lt;br&gt;samtliga landsting har infört resultatenheter, som har ansvar för verk-&lt;br&gt;samhet, personal och ekonomi, både när det gäller intäkter och kost-&lt;br&gt;nader. De kan utsättas för mer eller mindre omfattande intern eller&lt;br&gt;extern konkurrens. Enligt kommittén är resultatenheterna i ett 5O-tal&lt;br&gt;kommuner och hälften av landstingen utsatta for extern konkurrens.&lt;br&gt;Nya organisatoriska modeller har också vuxit fram, bland annat i form&lt;br&gt;av att verksamheten har delats upp i beställar- och utförarfunktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade konkurrensen för kommuner och landsting har aktualiserat&lt;br&gt;frågor om offentlighet och sekretess i samband med upphandling av&lt;br&gt;verksamhet. Från kommunalt håll finns ett starkt önskemål om att kon-&lt;br&gt;kurrensen skall kunna ske på lika villkor genom att myndigheternas&lt;br&gt;affärs- och driftförhållanden skyddas från konkurrenternas insyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i kommunal affärsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kommunala myndigheters intresse av att skydda sina affärs-&lt;br&gt;och driftförhållanden från konkurrenters insyn behandlades av regering-&lt;br&gt;en i prop. 1992/93:43 Ökad konkurrens i kommunal verksamhet (s. 12&lt;br&gt;f.). Regeringen konstaterade i det sammanhanget att konkurrerande&lt;br&gt;entreprenörers möjligheter enligt offentlighetsprincipen till insyn i kom-&lt;br&gt;munernas och landstingens kalkyler och beräkningsunderlag m.m. otvi-&lt;br&gt;velaktigt skulle snedvrida den fria konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess i myndighets affärs-&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myn-&lt;br&gt;dighetens bekostnad om uppgiften röjs. Av förarbetena till sekretessla-&lt;br&gt;gen framgår att bestämmelsen i första hand tar sikte på att skydda upp-&lt;br&gt;gifter hos de affärsdrivande verken men samtidigt nämns också att&lt;br&gt;begreppet affärsverksamhet inte får fattas alltför snävt. Enligt vad som&lt;br&gt;uttalades i förarbetena är det utmärkande för affärsverksamhet i allmän-&lt;br&gt;het att verksamheten bedrivs under krav på viss vinst eller åtminstone&lt;br&gt;att den går ihop ekonomiskt, låt vara att den kan vara delvis subventio-&lt;br&gt;nerad. Det är vidare i allmänhet fråga om verksamhet som inte kan&lt;br&gt;sägas bestå i fullgörande av förvaltningsuppgift i snäv bemärkelse&lt;br&gt;(prop. 1979/80:2 del A s. 144 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen uttalade i den nyss nämnda propositionen om&lt;br&gt;ökad konkurrens i kommunal verksamhet får de delar av kommunernas&lt;br&gt;och landstingens verksamheter som är konkurrensutsatta anses utgöra&lt;br&gt;annat än fullgörande av förvaltningsuppgifter i snäv bemärkelse. Vi&lt;br&gt;bedömde att sekretessbestämmelsen därför torde kunna vara tillämplig&lt;br&gt;på sådan konkurrensutsatt verksamhet hos kommunerna och landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär att t.ex. en utförarenhet hos en kommun som är&lt;br&gt;utsatt för konkurrens skulle kunna åberopa 6 kap. 1 § för att sekre-&lt;br&gt;tesskydda de egna affärs- och driftförhållandena, om ett offentliggöran-&lt;br&gt;de av dem skulle gynna en konkurrent på enhetens bekostnad. Enligt&lt;br&gt;andra stycket i samma paragraf följer sekretessen med uppgiften när den&lt;br&gt;lämnas till en annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är således att bestämmelserna i 6 kap. 1 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen torde ge kommunala myndigheter eller delar av dem (verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar) ett tillräckligt skydd för uppgifter om deras affärs- och&lt;br&gt;driftförhållanden. Någon utvidgning av sekretessen i detta avseende&lt;br&gt;behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingssekretessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av den sekretess som motiveras av konkurrenshänsyn och&lt;br&gt;som regleras i 6 kap. 1 § sekretesslagen, finns bestämmelser om sekre-&lt;br&gt;tess när det gäller myndigheternas ekonomiska transaktioner och som&lt;br&gt;framför allt tar sikte på upphandlings- och entreprenadärenden. En&lt;br&gt;fullständig offentlighet i dessa fall kan vara ekonomiskt skadlig för det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna, i första hand genom att priserna i upphandlingsärenden drivs Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. upphandlingssekretessen regleras i 6 kap. 2 § sekretessla-&lt;br&gt;gen. Enligt paragrafens första stycke första mening gäller sekretess för&lt;br&gt;uppgifter som hänför sig till vissa ärenden, nämligen ärenden om för-&lt;br&gt;värv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller&lt;br&gt;annan nyttighet. Uttrycket &amp;quot;uppgift som hänför sig till&amp;quot; innebär att&lt;br&gt;sekretessen följer med uppgifterna när de lämnas till en annan myndig-&lt;br&gt;het. Skaderekvisitet har utformats så att en uppgift inte får lämnas ut,&lt;br&gt;om det kan antas att det allmänna lider skada genom utlämnandet.&lt;br&gt;Exempel på sådan skada är att myndighetens ställning i förhandlingar på&lt;br&gt;grundval av anbudet kan försvagas eller att kommande anbudsförfarande&lt;br&gt;påverkas negativt av att uppgifter lämnas ut från ett avslutat anbuds-&lt;br&gt;ärende (jfr Corell m.fl. Sekretesslagen, 3:e uppl., s. 133).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra meningen gäller undantag från sekretessen&lt;br&gt;för sådan tjänst som består i arbete som för myndighetens behov utförs&lt;br&gt;av dess egen eller annan myndighets personal. Genom detta undantag&lt;br&gt;omfattas tjänstetillsättningsärenden inte av sekretessen. Frågan huruvida&lt;br&gt;ett erbjudande från en kommunal myndighet till en annan sådan myn-&lt;br&gt;dighet eller från en verksamhetsgren till en annan att utföra en tjänst&lt;br&gt;omfattas av undantaget är däremot osäkert. Paragrafens ordalydelse&lt;br&gt;eller förarbetena till den ger inte något klart besked på denna punkt.&lt;br&gt;Frågan synes heller inte ha prövats i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett om ett erbjudande från en kommunal myndighet att utföra en&lt;br&gt;tjänst åt en annan sådan myndighet kan sekretesskyddas med stöd av 6&lt;br&gt;kap. 2 § första stycket första meningen eller inte, så kan uppgifterna i&lt;br&gt;ett sådant erbjudande efter en skadeprövning bli skyddade från konkur-&lt;br&gt;renternas insyn med stöd av 6 kap. 1 § både under en pågående och&lt;br&gt;efter en avslutad anbudsupphandling. Detta gäller både hos den avläm-&lt;br&gt;nande och den mottagande myndigheten. Skadeprövningen kan emeller-&lt;br&gt;tid tänkas leda till att de som driver likartade rörelser inte anses kunna&lt;br&gt;bli gynnade på myndighetens bekostnad efter ett avslutat anbudsför-&lt;br&gt;farande. Samtidigt skulle ett röjande av uppgifterna kunna vara till&lt;br&gt;skada för det allmänna, dvs. kommunen som helhet. Det kan t.ex.&lt;br&gt;försvåra eller försvaga kommunens ställning i kommande förhandlingar&lt;br&gt;eller anbudsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig möjlighet att skydda sådana uppgifter i ett ärende som&lt;br&gt;rör upphandling av en tjänsteentreprenad bör därför finnas. För att&lt;br&gt;undanröja den osäkerhet som finns beträffande innebörden av undan-&lt;br&gt;taget i 6 kap. 2 § första stycket andra meningen, bör ett förtydligande&lt;br&gt;tillägg till denna göras av innebörd att undantaget inte avser ett arbete&lt;br&gt;som en myndighet i konkurrens med andra erbjuder sig att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan sekretessreglerna i 6 kap. 1 § och 2 § första stycket första&lt;br&gt;meningen är utformade med skaderekvisit, gäller absolut sekretess&lt;br&gt;enligt 2 § första stycket tredje meningen för uppgift om anbud i upp-&lt;br&gt;handlingsärenden. Sådana uppgifter får inte i något fall lämnas ut till&lt;br&gt;någon annan än den som har avgett anbudet förrän alla anbuden offent-&lt;br&gt;liggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts. Sekre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tesskyddet i detta hänseende gäller således hos den upphandlande myn- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;digheten (beställarenheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i upphandlingsärenden gäller alltså uppgifter om anbud.&lt;br&gt;Med anbud avses enligt vedertaget juridiskt språkbruk erbjudande om&lt;br&gt;att sluta avtal. Ett erbjudande från en myndighet till en annan myndig-&lt;br&gt;het i samma kommun eller landsting att utföra en tjänst utgör inte ett&lt;br&gt;anbud i avtalsrättslig mening. En kommunal myndighet är inte ett själv-&lt;br&gt;ständigt rättssubjekt utan den är ett organ för kommunen som i sin tur&lt;br&gt;är ett sådant rättssubjekt. En myndighet inom en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting kan således inte träffa ett civilrättsligt bindande avtal med en&lt;br&gt;annan kommunal myndighet inom samma kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strikt tolkning efter ordalydelsen när det gäller regeln om absolut&lt;br&gt;sekretess i upphandlingsärenden innebär att erbjudanden från en myn-&lt;br&gt;dighet till en annan myndighet inom samma kommun inte omfettas av&lt;br&gt;den absoluta upphandlingssekretessen. Enligt vår mening saknas det&lt;br&gt;anledning att behandla sådana interna &amp;quot;anbud&amp;quot; i ett upphandlingsför-&lt;br&gt;ferande på något annat sätt än externa anbud. Frågan huruvida sådana&lt;br&gt;uppgifter kan lämnas ut bör lika lite som när det gäller uppgifter om&lt;br&gt;externa anbud vara beroende av en skadeprövning. Vi föreslår att ett&lt;br&gt;tillägg görs till 6 kap. 2 § första stycket av innebörd att absolut sekre-&lt;br&gt;tess även skali gälla för erbjudanden som lämnas inom en kommun eller&lt;br&gt;ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ikraftträdande och kostnadskonsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i kommunallagen och lagen om kommunala folkomröst-&lt;br&gt;ningar föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 § sekretesslagen har senast ändrats genom lagen (1993:1298)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag (prop. 1993/94:48, bet. 1993/94:KU13, rskr.&lt;br&gt;1993/94:46). Ändringen träder i kraft forst den 1 januari 1995. Den nu&lt;br&gt;föreslagna ändringen av paragrafen föreslås träda i kraft samtidigt med&lt;br&gt;den tidigare beslutade ändringen, dvs. den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av förslagen bedöms inte föranleda några ökade&lt;br&gt;kostnader för kommunerna, landstingen eller staten med undantag av att&lt;br&gt;kommunerna och landstingen skall stå för alla kostnader som föranleds&lt;br&gt;av en kommunal folkomröstning och att ledamöterna i ett självför-&lt;br&gt;valtningsorgan enligt 7 kap. 21 § kommunallagen skall ha rätt till&lt;br&gt;samma ekonomiska förmåner som kommunalt förtroendevalda. Kost-&lt;br&gt;nadernas storlek beror på i vilken utsträckning folkomröstningar hålls&lt;br&gt;och i vilken utsträckning självförvaltningsorgan inrättas. Det är dock&lt;br&gt;fullmäktige som slutligt beslutar om en folkomröstning skall hållas och&lt;br&gt;när det gäller självförvaltningsorganen är dessa frivilliga. Kostnaderna&lt;br&gt;som föranleds av att självförvaltningsorgan inrättas skall också vägas&lt;br&gt;mot de effektivitets- och kvalitetsvinster som kan uppnås. Förslaget om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen kan däremot komma att innebära minskade&lt;br&gt;kostnader för kommunerna och landstingen, eftersom syftet med den&lt;br&gt;ändringen är att förhindra att priserna i upphandlingsärenden drivs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om utskott, nämndberedningar, partssammansatta organ&lt;br&gt;och självförvaltningsorgan finns det särskilda föreskrifter i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har regeringen föreslagit att det i vissa fall skall vara&lt;br&gt;möjligt att inrätta s.k. självförvaltningsorgan. Förslaget genomförs&lt;br&gt;genom tillägg till 7 kap. kommunallagen. Som en följd av detta kom-&lt;br&gt;pletteras 3 kap. 6 § med en hänvisning också beträffande sådana organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet&lt;br&gt;eller annars av större vikt för kommunen eller landstinget, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål och riktlinjer för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av revisorer och revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. folkomröstning i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna&lt;br&gt;lag eller i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 8 markeras att det är exklusivt förbehållet fullmäktige&lt;br&gt;att ta ställning till om folkomröstning skall hållas i en viss fråga. Det är&lt;br&gt;utan betydelse om initiativet till folkomröstning har väckts genom folk-&lt;br&gt;initiativ eller av en behörig initiativtagare inom den kommunala organi-&lt;br&gt;sationen (jfr 5 kap. 23 § kommunallagen). Av 3 kap. 10 § kommunalla-&lt;br&gt;gen följer också att fullmäktige inte kan delegera beslutanderätt som rör&lt;br&gt;frågor om att hålla folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige&lt;br&gt;lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars&lt;br&gt;handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebo-&lt;br&gt;lag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell före-&lt;br&gt;ning, en stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning får dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas&lt;br&gt;endast om det finns stöd för det i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs den språkliga ändringen att ”genom beslut” byts&lt;br&gt;ut mot ”efter beslut”. Det föreslagna uttryckssättet stämmer bättre&lt;br&gt;överens med den rättsliga funktion som fullmäktiges beslut har i sam-&lt;br&gt;manhanget. Genom ändringen klargörs att det krävs två rättsliga mo-&lt;br&gt;ment för att åstadkomma ett överlämnande. Fullmäktiges beslut är den&lt;br&gt;kommunalrättsliga grunden för att ett överlämnande över huvud taget&lt;br&gt;skall få ske. Fullmäktige behöver inte godkänna vaije enskild entrepre-&lt;br&gt;nad utan bör kunna fatta ett övergripande beslut om en nämnds möjlig-&lt;br&gt;heter att lägga ut sin verksamhet på entreprenad. Därefter har nämnden&lt;br&gt;att genomföra överlämnandet och att ställa upp de närmare villkoren för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket kompletteras vidare så att även enskilda fysiska perso-&lt;br&gt;ner kan vara entreprenörer åt kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Innan en kommun eller ett landsting lämnar över vården av&lt;br&gt;en kommunal angelägenhet till någon annan än som avses i&lt;br&gt;17 § skall fullmäktige se till att kommunen respektive landstinget&lt;br&gt;tillförsäkras en möjlighet att kontrollera och folja upp verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Nuvarande 19 §, som handlar om kommunala&lt;br&gt;arkiv, blir 20 §. Syftet med den föreslagna bestämmelsen är att lägga&lt;br&gt;fäst att det är en skyldighet för kommuner och landsting att se till att de&lt;br&gt;tillförsäkrar sig en möjlighet att kontrollera och följa upp den verksam-&lt;br&gt;het som lagts ut på annan. Detta är en nödvändig förutsättning för att&lt;br&gt;nämnderna skall kunna leva upp till sitt verksamhetsansvar enligt 6 kap.&lt;br&gt;7 §. Den föreslagna bestämmelsen tar inte sikte på de fall när en kom-&lt;br&gt;mun eller ett landsting väljer att inte längre driva verksamheten, dvs.&lt;br&gt;när en verksamhet privatiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges inte i detalj hur kontrollen och uppföljningen skall&lt;br&gt;tillförsäkras. Här finns ett utrymme att lokalt anpassa kraven till olika&lt;br&gt;typer av verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 a § Fullmäktige får återkalla uppdragen för samtliga förtro-&lt;br&gt;endevalda i en nämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den politiska majoriteten i nämnden inte längre är den-&lt;br&gt;samma som i fullmäktige, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid förändringar i nämndorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendeuppdragen upphör att gälla när val av nya ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare har förrättats eller när en ny nämndorganisa-&lt;br&gt;tion träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges ett uttryckligt stöd för fullmäktige att återkalla alla&lt;br&gt;förtroendeuppdrag i en nämnd under löpande mandattid och oberoende&lt;br&gt;av vilken mandattid fullmäktige bestämt för de olika nämnderna enligt 6&lt;br&gt;kap. 12 och 13 §§. Detta får ske i två fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena fellet tar sikte på den situationen att de politiska majoritets-&lt;br&gt;förhållandena har förändrats i fullmäktige på ett sådant sätt att de inte&lt;br&gt;motsvarar de förhållanden som råder i nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fellet avser det fell att fullmäktige önskar förändra nämnd-&lt;br&gt;organisationen. Detta fell har en nära koppling till bestämmelsen i 6&lt;br&gt;kap. 13 § där det sägs att fullmäktige bestämmer mandattiden för andra&lt;br&gt;nämnder än styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 4 § kommunallagen följer att de ärenden som avses i den&lt;br&gt;nu föreslagna paragrafen skall beredas av styrelsen. I detta ligger ett&lt;br&gt;reellt och betydelsefullt tröghetsmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges till att böija med att förtroendeuppdragen i&lt;br&gt;nämnden upphör när nya förtroendevalda har utsetts. Detta gäller för&lt;br&gt;det fell som avses i första stycket 1. För de fell fullmäktige under lö-&lt;br&gt;pande mandatperiod, med stöd av första stycket 2, beslutar om änd-&lt;br&gt;ringar i nämndorganisationen upphör uppdragen att gälla när den nya&lt;br&gt;organisationen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Stockholms kommun får ha borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråd väljs av fullmäktige vid första sammanträdet efter&lt;br&gt;det att val av fullmäktige har ägt rum i hela landet. Mil får&lt;br&gt;också ske när uppdrag som borgarråd har upphört under man-&lt;br&gt;datperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgarråden väljs för tre år. I fall som avses i andra stycket&lt;br&gt;andra meningen avser valet resterande del av mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det begärs, skall vaije borgarråd väljas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt första stycke där det framgår att det skall&lt;br&gt;vara frivilligt för Stockholms kommun att välja borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna andra stycket görs en redaktionell ändring genom att&lt;br&gt;Stockholms kommun inte uttryckligen anges. I stycket anges också att&lt;br&gt;borgarråd får väljas när som helst under mandatperioden och inte enbart&lt;br&gt;direkt efter ett val till fullmäktige. Detta kan t.ex. bli aktuellt om upp-&lt;br&gt;draget som borgarråd upphör under mandatperioden. Uttrycket ”får”&lt;br&gt;markerar att kommunen inte är tvungen att välja ett nytt eller nya bor-&lt;br&gt;garråd när mandatet har upphört i förtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya tredje och jjärde styckena motsvarar delvis nuvarande andra&lt;br&gt;och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket tydliggörs att mandattiden för ett borgarråd&lt;br&gt;som väljs under mandatperioden, i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra stycket andra meningen, motsvarar den tid som är kvar på man-&lt;br&gt;datperioden och således inte tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I fråga om valbarhet till borgarråd och uppdragets upp-&lt;br&gt;hörande skall 5 och 8-70 a §§ tillämpas. Därvid skall vad som&lt;br&gt;sägs i 10 a § om samtliga förtroendevalda i en nämnd gälla&lt;br&gt;samtliga borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med en hänvisning också till den nya 4 kap.&lt;br&gt;10 a §. Genom detta kan även uppdragen som borgarråd återkallas&lt;br&gt;under löpande mandatperiod. Återkallelsen skall omfatta samtliga bor-&lt;br&gt;garråd och kan inte användas för att entlediga enstaka borgarråd. En&lt;br&gt;förskjutning av den politiska majoriteten i fullmäktige måste kunna&lt;br&gt;avspegla sig även i fördelningen av borgarrådspostema och i borgarrå-&lt;br&gt;dens respektive uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Fullmäktige får besluta att borgarråden i sina uppdrag skall&lt;br&gt;få ekonomiska och andra förmåner som svarar mot de löne- och&lt;br&gt;anställningsvillkor som gäller för dem som är anställda hos&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7). I paragrafen Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;görs bara den redaktionella ändringen att Stockholms kommun inte&lt;br&gt;längre uttryckligen anges i lagtexten, utan endast i rubriken till paragra-&lt;br&gt;ferna om borgarråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28-32 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i 28-32 §§ som handlar om borgarråden&lt;br&gt;upphävs. Skälen till detta redovisas i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att bestämmelserna i nuvarande 28-32 §§ upphävs&lt;br&gt;kommer nuvarande 33-37 §§ att byta numrering till 28-32 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets&lt;br&gt;anslagstavla minst en vecka före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall inom samma tid på ett lämpligt sätt också&lt;br&gt;lämnas till vaije ledamot och ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kun-&lt;br&gt;göras på det sätt som föreskrivs i 8-10 §§, skall kungörelsen&lt;br&gt;med uppgift om ärendet anslås senast vardagen närmast före&lt;br&gt;sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall kungörelsen på ett lämpligt sätt lämnas till&lt;br&gt;vaije ledamot och ersättare så, att den kan antas nå dem inom&lt;br&gt;samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § andra stycket och 11 § andra stycket görs språkliga justeringar.&lt;br&gt;Ordet ”tillställas” byts ut mot ”lämnas till” respektive ”sändas” mot&lt;br&gt;”lämnas”. Ändringarna innebär inga förändringar i sak. Det står fort-&lt;br&gt;farande fullmäktige fritt att välja det distributionssätt som vid vaije&lt;br&gt;tillfälle kan anses vara lämpligast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende&lt;br&gt;som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo,&lt;br&gt;föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om jäv i samband med revision finns i 9 kap.&lt;br&gt;4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 6 kap. 24 § andra-Jjärde styckena om verkan&lt;br&gt;av jäv skall tillämpas också på fullmäktige. Därvid skall vad&lt;br&gt;som sägs om nämnd i stället gälla fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det föregående (avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt tredje stycke. Genom detta kommer Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;enhetliga hanteringsregler att gälla för fullmäktige och nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att 6 kap. 24 § första stycket inte skall tillämpas av full-&lt;br&gt;mäktige är att en ledamot i fullmäktige vid jäv i praktiken inte hamnar&lt;br&gt;i den situation som t.ex. någon som har att fatta en nämnds beslut efter&lt;br&gt;delegation. Om en ledamot i fullmäktige avstår från att delta i handlägg-&lt;br&gt;ningen är risken minimal för att fullmäktige härigenom inte längre är&lt;br&gt;beslutför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorerna, om ärendet gäller förvaltning som har sam-&lt;br&gt;band med revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en fullmäktigeberedning, om fullmäktige har föreskrivit&lt;br&gt;det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§, om fullmäktige har beslutat det för särskilda fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om att hälla folkomröstning i en viss fråga får i full-&lt;br&gt;mäktige också väckas av minst fem procent av de röstberättiga-&lt;br&gt;de kommun- eller landstingsmedlemmama enligt lagen&lt;br&gt;(1994:000) om kommunala folkomröstningar. Initiativet skall&lt;br&gt;vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativ-&lt;br&gt;tagarnas egenhändiga namnteckningar, namnfortydliganden och&lt;br&gt;uppgift om deras adresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har nuvarande andra stycket utgått. Borgarråden skall&lt;br&gt;inte längre ha någon uttrycklig motionsrätt. Borgarråden är numera&lt;br&gt;normalt fullmäktigeledamöter och har i denna egenskap motionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen tillförs ett nytt andra stycke. I stycket anges att ärende i&lt;br&gt;fullmäktige om hållande av folkomröstning kan väckas inte bara av de&lt;br&gt;som är berättigade att väcka ärenden enligt första stycket utan även av&lt;br&gt;medlemmarna av en kommun eller ett landsting genom s.k. folkinitiativ.&lt;br&gt;Fem procent av de enligt lagen (1994:000) om kommunala folkomröst-&lt;br&gt;ningar röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmama kan&lt;br&gt;väcka folkinitiativ i fullmäktige. Folkinitiativet har verkan i den me-&lt;br&gt;ningen att fullmäktige är skyldig att behandla initiativet. Detta följer av&lt;br&gt;5 kap. 25 § kommunallagen. Initiativet innebär dock inte att fullmäktige&lt;br&gt;måste besluta om att hålla den begärda folkomröstningen. Det står&lt;br&gt;fullmäktige fritt att fatta beslut om att inte hålla den begärda folkom-&lt;br&gt;röstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att ett folkinitiativ skall vara skriftligt. Ett&lt;br&gt;initiativ skall, utöver den för folkomröstningen aktuella frågan, innehål-&lt;br&gt;la initiativtagarnas namnteckningar, namnförtydliganden och uppgift om&lt;br&gt;deras adresser. Detta for att kommunen skall ha möjlighet att i tveksam-&lt;br&gt;ma fall kontrollera att en viss person, vars namn finns med på initiati-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet, verkligen skrivit under det. Kommunen eller landstinget bör i&lt;br&gt;normalfallet kunna utgå från att enbart behöriga personer skrivit under&lt;br&gt;ett folkinitiativ. Det faktum att folkinitiativet inte är av den karaktären&lt;br&gt;att fullmäktige är tvungen att anordna en folkomröstning, gör att rättssä-&lt;br&gt;kerhetskraven inte gör sig gällande med samma styrka som om fallet&lt;br&gt;varit det motsatta. Kommunernas och landstingens hantering av ett&lt;br&gt;folkinitiativ bör inte omgärdas av en alltför stor byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Fullmäktige får besluta att det som ett led i beredningen av&lt;br&gt;ett ärende som fullmäktige skall handlägga skall inhämtas syn-&lt;br&gt;punkter från medlemmar i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folkomröstning, opinionsundersökning&lt;br&gt;eller något liknande förfarande. Vid opinionsundersökning eller&lt;br&gt;liknande förfarande får valnämnden i kommunen anlitas, om&lt;br&gt;nämndens verksamhet i övrigt inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning finns i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en justering med anledning av att valnämnden&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagen om kommunala folkomröstningar kommer&lt;br&gt;att vara skyldig att genomföra en av fullmäktige beslutad folkomröst-&lt;br&gt;ning. När det gäller opinionsundersökningar och liknande förfaranden&lt;br&gt;får i likhet med vad som nu gäller valnämnden användas endast om dess&lt;br&gt;verksamhet i övrigt inte hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket hänvisas till lagen (1994:000) om kommunala folkom-&lt;br&gt;röstningar. I denna lag regleras hur kommunen eller landstinget skall&lt;br&gt;förfara när en folkomröstning skall beslutas och hållas, vilka som har&lt;br&gt;rösträtt vid omröstningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52 § Interpellationer får ställas av ledamöterna och riktas till&lt;br&gt;ordföranden i en nämnd eller en fullmäktigeberedning samt till&lt;br&gt;de förtroendevalda i övrigt som fullmäktige bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om borgarråd finns i Stockholms kommun, får fullmäktige&lt;br&gt;besluta att interpellationer får ställas bara till borgarråden eller&lt;br&gt;vissa av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den justering som görs i andra stycket har sin orsak i att borgarråds-&lt;br&gt;institutet görs frivilligt. Fullmäktige ges också rätt att besluta att endast&lt;br&gt;vissa borgarråd får interpelleras. Det kommer att bli möjligt att utse&lt;br&gt;minoritetsborgarråd utan eget ansvarsområde och utan föredragnings-&lt;br&gt;skyldighet i styrelsen. Det är därför rimligt att fullmäktige skall kunna&lt;br&gt;befria dem från att svara på interpellationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att&lt;br&gt;verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som&lt;br&gt;fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt&lt;br&gt;tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller när värden av en kommunal angelägenhet&lt;br&gt;med stöd av 3 kap. 16 § har lämnats över till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett nytt tredje stycke har bestämmelsen kompletterats så att&lt;br&gt;det klart framgår att nämndansvaret också skall omfatta uppgifter som&lt;br&gt;kommunen bedriver i privaträttslig form eller som lagts ut på t.ex.&lt;br&gt;entreprenad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om ledamot avgår under mandattiden, skall fyllnadsval&lt;br&gt;förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val, inträder i&lt;br&gt;stället en ersättare i enlighet med den ordning som har bestämts&lt;br&gt;för ersättarnas tjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullmäktige har återkallat uppdragen för de förtroendeval-&lt;br&gt;da enligt 4 kap. 10 a § 1, skall val av nya ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke tas in en uttrycklig regel om att fyllnadsval&lt;br&gt;eller nyval skall ske när fullmäktige återkallat förtroendeuppdragen&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 a § 1. Detta fall skall ses åtskiljt från det fall att full-&lt;br&gt;mäktige beslutar att lägga ner en nämnd genom att med stöd av 6 kap.&lt;br&gt;13 § avkorta nämndens mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 17 § upphävs. Bakgrunden till detta har berörts i det&lt;br&gt;föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a § En nämnds sammanträden skall hällas inom stängda&lt;br&gt;dörrar, om inte fullmäktige medgivit nämnden att sammanträde-&lt;br&gt;na får vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnds sammanträden skall dock alltid hållas inför stäng-&lt;br&gt;da dörrar i ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som avser myndighetsutövning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden om-&lt;br&gt;fattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har behandlats i det föregående (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att fullmäktige kan medge att nämnderna håller&lt;br&gt;offentliga sammanträden. Det är sedan nämnden själv som avgör om&lt;br&gt;och vid vilka sammanträden som allmänheten och massmedia skall&lt;br&gt;tillåtas närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall sammanträdena dock alltid hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar dels i ärenden som avser myndighetsutövning, dels i&lt;br&gt;ärenden i vilka det förekommer uppgifter som är föremål för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ären-&lt;br&gt;de hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen&lt;br&gt;av ärendet. Denne får dock vidta åtgärder som inte någon&lt;br&gt;annan kan vidta utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra&lt;br&gt;jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har nå-&lt;br&gt;gon annan inte trätt i hans ställe, skall nämnden snarast besluta&lt;br&gt;i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av&lt;br&gt;jävsfrågan endast om nämnden inte är beslutfor utan honom och&lt;br&gt;någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av det beslut varigenom nämnden avgör ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i det föregående (avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kompletteras med vissa regler om hur en uppkommen&lt;br&gt;jävsfråga skall behandlas. Motsvarande regler finns i 12 § förvaltnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs tillägget att en förtroendevald eller en anställd&lt;br&gt;som i och för sig är jävig i ett ärende får vidta åtgärder som någon&lt;br&gt;annan inte kan vidta utan olägligt uppskov. Hänsyn skall således tas&lt;br&gt;såväl till sakens beskaffenhet och åtgärdens natur som till kravet på&lt;br&gt;snabbhet och effektivitet. Måste en förberedande åtgärd vidtas omedel-&lt;br&gt;bart eller kan den i vart fall inte utan avsevärd olägenhet skjutas upp,&lt;br&gt;skall förekomsten av jäv inte hindra att åtgärden vidtas, om någon&lt;br&gt;annan än den jävige inte kan ombesöija den inom samma tid. Uttrycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”vidta åtgärd” täcker nämligen också vad som krävs för att slutföra Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;ärendet (jfr prop. 1971:30 s. 357). Vad som avses med ”olägligt upp-&lt;br&gt;skov” kan knappast anges exakt utan får bedömas efter omständigheter-&lt;br&gt;na i det särskilda fellet. Bestämmelsen har undantagskaraktär, vilket&lt;br&gt;talar för en restriktiv tillämpning. I praktiken kan denna bestämmelse&lt;br&gt;komma att tillämpas bara när nämnden inte är beslutför utan den jävige&lt;br&gt;eller om det inte finns någon annan som kan fetta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke intas en regel om skyldigheten att självmant&lt;br&gt;anmäla jäv. Det kan ske till ordföranden före sammanträdet eller vid&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke regleras prövningen av en jävsfråga. Normalt&lt;br&gt;skall ett konstaterat jäv leda till att den jävige inte längre tar befattning&lt;br&gt;med ärendet. I de flesta fell behöver nämnden inte heller fetta ett for-&lt;br&gt;mellt beslut i jävsfrågan. Den jävige avstår självmant och ersätts med&lt;br&gt;annan person. Någon gång kan det hända att den som utpekas som jävig&lt;br&gt;inte anser sig jävig. I sådant fell måste nämnden avgöra jävsfrågan&lt;br&gt;genom ett formellt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges därför också att en person som i och för sig är&lt;br&gt;jävig ändå kan få delta i beslutet, om inte någon annan kan träda i&lt;br&gt;stället. Detta innebär att den som jävet gäller får delta i prövningen av&lt;br&gt;jävsfrågan bara om nämnden inte är beslutför utan honom och någon&lt;br&gt;annan inte kan träda i hans ställe utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en kommunal nämnd finns normalt alltid ersättare att kalla in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle dock situationen uppstå att det inte går att tillräckligt snabbt få in&lt;br&gt;en ersättare och att nämnden inte är beslutför utan den jävige kan man&lt;br&gt;alltså låta den jävige vara med. Enligt 6 kap. 23 § kommunallagen är en&lt;br&gt;nämnd beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett fiärde stycket införs en bestämmelse om att talan mot beslut i&lt;br&gt;jävsfrågor endast får föras i samband med det beslut varigenom myndig-&lt;br&gt;heten avgör ärendet i sak. Det har ansetts vara naturligast att i det&lt;br&gt;allmänna förvaltningsförferandet inte tillåta att beslut om ogillande av&lt;br&gt;jävsinvändningar får prövas redan före myndighetens slutliga prövning&lt;br&gt;av huvudsaken (jfr prop. 1971:30 s. 357). Utan denna begränsning är&lt;br&gt;det teoretiskt möjligt att få ett beslut i jävsfrågan prövat genom laglig-&lt;br&gt;hetsprövning innan själva sakfrågan avgjorts. Detta är inte en önskvärd&lt;br&gt;ordning varför talerätten inskränks i denna del. Med uttrycket ”beslut&lt;br&gt;varigenom nämnden avgör ärendet” åsyftas nämndens slutliga beslut.&lt;br&gt;Om nämndens beslut däremot bara är av rent förberedande art inför ett&lt;br&gt;fullmäktigebeslut, får jävsfrågan prövas först i samband med ett even-&lt;br&gt;tuellt överklagande av fullmäktiges slutliga beslut (jfr 10 kap. 2 § 2&lt;br&gt;kommunallagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om ett ärende hos en nämnd berör ett aktiebolag där kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget äger minst hälften av aktierna eller en&lt;br&gt;stiftelse där kommunen eller landstinget utser minst hälften av&lt;br&gt;styrelseledamöterna, skall jäv enligt 25 § 2 eller 4 inte anses&lt;br&gt;föreligga enbart på grund av att den som handlägger ärendet är&lt;br&gt;ställföreträdare for bolaget eller stiftelsen eller på något annat&lt;br&gt;sätt är knuten dit. \itd som nu har sagts gäller inte när en&lt;br&gt;nämnd handlägger ärenden som avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller anses föreligga enbart på&lt;br&gt;grund av att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidi-&lt;br&gt;gare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 10.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket görs ett tillägg av innebörd att det inte skall vara&lt;br&gt;möjligt för en person att vara ledamot i en nämnd och samtidigt vara&lt;br&gt;ställföreträdare för ett bolag eller en stiftelse som är föremål för ett&lt;br&gt;ärende vid nämnden och som rör myndighetsutövning. I ett sådant fell&lt;br&gt;skall jävsfrågan avgöras enligt huvudreglerna. I normalfallet kommer&lt;br&gt;således denne person att anses som jävig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet myndighetsutövning skall ges samma innebörd här som i&lt;br&gt;t.ex. 6 kap. 34 § kommunallagen som reglerar begränsningarna i nämn-&lt;br&gt;dernas möjligheter att delegera ärenden. Med enskild avses inte bara&lt;br&gt;fysiska personer utan också andra privaträttsliga subjekt som t.ex. de&lt;br&gt;kommunala företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 - 42 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 39-42 §§ upphävs. Bakgrunden till detta har berörts i&lt;br&gt;det föregående (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Personalföreträdama har inte rätt att närvara när ärenden&lt;br&gt;av följande slag handläggs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild,&lt;br&gt;såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsägningar av kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetskonflikter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor&lt;br&gt;och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs ett tillägg som innebär att personalföreträdama inte&lt;br&gt;får vara närvarande när en nämnd handlägger ärenden som avser be-&lt;br&gt;ställning eller upphandling av varor och tjänster. Närvarorätten begrän-&lt;br&gt;sas i alla nämnder som har sådana ärenden och inte bara i mer eller&lt;br&gt;mindre renodlade beställamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beställning eller upphandling avses alla former av införskaffande&lt;br&gt;eller förvärv av varor och tjänster. Hit hör köp, leasing, hyra eller&lt;br&gt;hyrköp av varor eller tjänster. Upphandling av entreprenader räknas&lt;br&gt;också hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning,&lt;br&gt;får fullmäktige besluta att en nämnd får uppdra åt ett självför-&lt;br&gt;valtningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften&lt;br&gt;av en viss anläggning eller en viss institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en nämnd skall få uppdra åt ett självförvaltningsorgan att helt&lt;br&gt;eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution&lt;br&gt;krävs att de uppgifter som nämnden vill lämna över inte enligt särskilda&lt;br&gt;regler skall skötas i viss ordning och att fullmäktige beslutat om att&lt;br&gt;nämnden får lämna över driften till ett självförvaltningsorgan. Fullmäk-&lt;br&gt;tiges beslut innebär inget tvång för nämnden. Nämnden bestämmer helt&lt;br&gt;själv om det finns förutsättningar att i praktiken använda sig av den&lt;br&gt;möjlighet som fullmäktige gett den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett självförvaltningsorgan är ett kommunalrättsligt organ under nämn-&lt;br&gt;den. Det är således inte någon från nämnden i rättsligt hänseende fristå-&lt;br&gt;ende enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självförvaltningsorganets uppgift är att sköta driften av en viss an-&lt;br&gt;läggning eller en viss institution. Vad som menas med detta har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen till driften av en viss anläggning eller en viss institu- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;tion motiveras av ett intresse av att klart avgränsa den verksamhet som&lt;br&gt;skall kunna skötas av ett självförvaltningsorgan. Det kan t.ex. röra sig&lt;br&gt;om en skola, ett servicehus eller ett daghem. Ett sådant organ skall&lt;br&gt;alltså inte kunna ta över driften av flera anläggningar eller institutioner&lt;br&gt;i t.ex. en viss del av en kommun. Det blir också möjligt att lägga ut&lt;br&gt;bara en del av driften vid en anläggning eller institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Nämnden skall i en arbetsordning fastställa självförvalt-&lt;br&gt;ningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer och&lt;br&gt;mandattid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges inte några detaljerade bestämmelser om självför-&lt;br&gt;valtningsorganets uppgifter, sammansättning, arbetsformer eller mandat-&lt;br&gt;tid. Dessa frågor kan med fördel lösa lokalt genom att nämnden i en&lt;br&gt;arbetsordning lägger fast vad som närmare skall gälla för självförvalt-&lt;br&gt;ningsorganet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organens uppgifter kommer att variera från verksamhet till verksam-&lt;br&gt;het. Det åligger nämnden att i arbetsordningen precisera de driftfrågor&lt;br&gt;som läggs över och vad som nämnden själv även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan om organets sammansättning räknas antalet ledamöter och&lt;br&gt;ersättare och hur dessa skall väljas. I paragrafen har inte lagts fest hur&lt;br&gt;valproceduren skall gå till eller hur lång mandattiden skall vara. Det är&lt;br&gt;upp till nämnden att finna en lämplig form för valet och en mandattid&lt;br&gt;som med hänsyn till de lokala förhållandena och det enskilda fellet ter&lt;br&gt;sig mest ändamålsenliga. Tanken är att valet skall genomföras på enk-&lt;br&gt;last möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med organets arbetsformer avses främst frågor som rör samman-&lt;br&gt;trädena. Hit räknas kallelse, protokollforing, redovisning till nämnden&lt;br&gt;m.m. Nämnden måste med hänsyn främst till nämndansvaret och det&lt;br&gt;därtill knutna revisionsansvaret kontinuerligt hålla sig informerad om&lt;br&gt;organets verksamhet. Det torde därför vara ett rimligt krav att det skall&lt;br&gt;foras protokoll vid organets sammanträden och att protokollen på något&lt;br&gt;sätt anmäls eller på annat sätt kommer till nämnden för kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattiden är fri. Med hänsyn till att nämnden har revisionsansvaret&lt;br&gt;för de uppgifter som lagts över på självförvaltningsorganet, kan man&lt;br&gt;vänta sig att mandattiden i de flesta fellen kommer att följa nämndens&lt;br&gt;mandattid eller i vaije fell inte vara längre än en mandatperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Ett självförvaltningsorgan skall bestå av företrädare för&lt;br&gt;dem som nyttjar anläggningen eller institutionen och de anställ-&lt;br&gt;da där. Företrädarna för nyttjama skall vara fler än dem som&lt;br&gt;företräder de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden väljer på förslag av nyttjama de ledamöter och&lt;br&gt;ersättare som skall företräda nyttjama och på förslag av de&lt;br&gt;anställda dem som skall företräda de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns intaget de grundläggande bestämmelserna om ett&lt;br&gt;självförvaltningsorgans sammansättning. I organet skall inte sitta några&lt;br&gt;andra än företrädare för dem som nyttjar institutionen eller anlägg-&lt;br&gt;ningen och för de anställda där. Det är således inte ett politiskt organ.&lt;br&gt;De som sitter i organet är inte heller att anse som förtroendevalda i&lt;br&gt;kommunallagens mening. Vem som avses med begreppet nyttjare och&lt;br&gt;företrädare har utförligt behandlats i avsnitt 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna och ersättarna som skall företräda nyttjama och de&lt;br&gt;anställda väljs formellt av nämnden. Det skall enligt andra stycket ske&lt;br&gt;på förslag av nyttjama respektive av de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § De ledamöter och ersättare som företräder nyttjama har&lt;br&gt;rätt till den ledighet från sina anställningar som behövs för&lt;br&gt;uppdraget och de ekonomiska förmåner som fullmäktige bestämt&lt;br&gt;för de förtroendevalda i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen ges ledamöterna och ersättarna samma rätt till ledighet&lt;br&gt;som de förtroendevalda i kommunen eller i landstinget har. De får&lt;br&gt;också ekonomiska förmåner när de fullgör sina uppdrag på samma sätt&lt;br&gt;och i samma omfattning som de förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En nämnd får helt eller delvis återkalla ett uppdrag som&lt;br&gt;har givits till ett självförvaltningsorgan, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller uppdraget för enskild ledamot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett självförvaltningsorgan eller dess ledamöter och ersättare har inget&lt;br&gt;personligt revisionsansvar inför fullmäktige. Endast förtoendevalda som&lt;br&gt;utsetts av fullmäktige har ett sådant ansvar. Det är således den nämnd&lt;br&gt;som lagt över uppgifter på självförvaltningsorganet som inför fullmäkti-&lt;br&gt;ge ansvarar för organets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämndens uppsiktsansvar enligt 6 kap. 7 § kommunallagen ligger Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;också en skyldighet att se till att självförvaltningsorganet redovisar sin&lt;br&gt;verksamhet för nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden kan enligt den föreslagna 22 § helt eller delvis återkalla ett&lt;br&gt;uppdrag som lämnats till ett självförvaltningsorgan. Nämnden kan också&lt;br&gt;återkalla uppdraget för en enskild ledamot. För återkallelse krävs att det&lt;br&gt;skall finnas särskilda skäl. Om självförvaltningen skall kunna ges ett&lt;br&gt;reellt innehåll och vara garanterad viss stabilitet krävs en viss begräns-&lt;br&gt;ning av nämndens möjligheter att återkalla uppdraget. Som exempel på&lt;br&gt;ett särskilt skäl kan nämnas ändrad lagstiftning. Ett annat skäl att åter-&lt;br&gt;kalla uppdraget kan föreligga om nämnden riskerar att få revisionsan-&lt;br&gt;märkning för organets hantering av en viss fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har dock kvar rätten att ompröva uppdraget i samband med&lt;br&gt;att organets mandatperiod går ut eller om organisationen i kommunen&lt;br&gt;som sådan förändras på ett sätt som motiverar att nämnden även gör&lt;br&gt;förändringar i självförvaltningsorganets uppgifter eller verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Kommuner och landsting får ta ut avgifter for tjänster och&lt;br&gt;nyttigheter som de tillhandahåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänster eller nyttigheter som kommuner eller landsting är&lt;br&gt;skyldiga att tillhandahålla, får de ta ut avgifter bara om det är&lt;br&gt;särskilt föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket klargörs kommunernas och landstingens rätt att ta ut&lt;br&gt;avgifter inom det fakultativa området. Kommuner och landsting får ta ut&lt;br&gt;avgifter för alla typer av varor, tjänster eller andra nyttigheter eller&lt;br&gt;prestationer som tillhandahålls. Regeln ger kommuner och landsting&lt;br&gt;befogenhet att ta ut avgifter, men innebär ingen skyldighet att göra det.&lt;br&gt;Förslaget innebär således inget avgiftsfinansieringstvång utan den kom-&lt;br&gt;munalrättsliga utgångspunkten är alltjämt att kommuners och landstings&lt;br&gt;medelsbehov skall täckas med skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För s.k. obligatorisk verksamhet innehåller första stycket andra me-&lt;br&gt;ningen en upplysning om att det krävs stöd i särskilda föreskrifter för&lt;br&gt;att kommuner och landsting skall få ta ut avgifter inom sådan verksam-&lt;br&gt;het. Lagregleringen av kommuners och landstings avgiftsmakt ger såle-&lt;br&gt;des inte utökade möjligheter att avgiftsbelägga s.k. obligatorisk verk-&lt;br&gt;samhet. Sådant stöd krävs dock endast när det gäller prestationer, dvs.&lt;br&gt;varor, tjänster eller andra nyttigheter som kommuner eller landsting är&lt;br&gt;skyldiga att tillhandahålla. I den mån frivilliga åtaganden förekommer&lt;br&gt;inom specialreglerade verksamheter får således avgifter tas ut, utan krav&lt;br&gt;på särskilt författningsstöd. Vidare kan uppmärksammas att det före-&lt;br&gt;kommer specialreglerad verksamhet som inte innehåller obligatoriska&lt;br&gt;uppgifter för kommuner och landsting - det rör sig här främst om de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s.k. befogenhetsvidgande lagarna. För sådan verksamhet finns en möj-&lt;br&gt;lighet till avgiftsuttag, i den mån det inte finns särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;avgifter i sådana lagar. En förutsättning är givetvis att sådana prestatio-&lt;br&gt;ner tillhandahålls som har karaktären att kunna avgiftsbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 b § Kommuner och landsting får inte ta ut högre avgifter än&lt;br&gt;som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget tillhandahåller (självkostnaden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uttrycks den s.k. självkostnadsprincipen. Liksom vad&lt;br&gt;som gällt enligt rättspraxis tar självkostnadsprincipen sikte på det totala&lt;br&gt;avgiftsuttaget inom en verksamhet. Med verksamhet brukar avses hela&lt;br&gt;den avgiftsupptagande rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till lag om kommunala folkomröstningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för folkomröstning som avses i kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Den föreslagna lagen&lt;br&gt;skall tillämpas på folkomröstningar som fullmäktige med stöd av regler-&lt;br&gt;na i kommunallagen själv beslutar att hålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En folkomröstning som hålls av länsstyrelsen inom ramen för ett&lt;br&gt;indelningsärende enligt 1 kap. 24 § lagen (1979:411) om Sveriges in-&lt;br&gt;delning i kommuner och landsting (se prop. 1978/79:157 s. 49, 117)&lt;br&gt;omfattas inte av den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I anslutning till att fullmäktige beslutar om att hålla en&lt;br&gt;folkomröstning skall fullmäktige besluta om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. dag for omröstningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omröstningsdistrikt och omröstningslokaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att röstlängd skall framställas och röstkort upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den fråga och de svarsalternativ som skall ställas till de&lt;br&gt;röstberättigade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. röstsedlarnas antal, innehåll och utseende, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. när röstsammanräkningen senast skall vara avslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta om de ytterligare föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för att genomföra folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges de beslut som fullmäktige är skyldig att fatta Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;rörande genomförandet av en folkomröstning. I lagen har angivits att&lt;br&gt;dessa beslut skall fattas i anslutning till beslutet om att hålla omröst-&lt;br&gt;ning. Detta medger fullmäktige att vid ett sammanträde fatta beslut om&lt;br&gt;folkomröstning och att efter vederbörlig beredning vid ett senare sam-&lt;br&gt;manträde fatta övriga beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagen for omröstning bör bestämmas så att folkomröstningen hinner&lt;br&gt;förberedas. Under tiden fram till omröstningen skall bl.a. röstlängd och&lt;br&gt;röstkort framställas, röstkorten och information om omröstningen skic-&lt;br&gt;kas ut till de röstberättigade i god tid före omröstningsdagen och röst-&lt;br&gt;sedlar tryckas. Valnämnden behöver också tid för att förbereda sitt&lt;br&gt;arbete. Hur lång tid förberedelserna tar i anspråk måste avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om omröstningsdistrikt och omröstningslokal står det fullmäk-&lt;br&gt;tige fritt att göra den indelning som anses mest ändamålsenlig. Inget&lt;br&gt;hindrar att de valdistrikt som används vid de allmänna valen även får&lt;br&gt;tjänstgöra som omröstningsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstlängd och röstkort begärs hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fullmäktige som har ansvaret för att formulera den fråga och&lt;br&gt;de svarsalternativ som medlemmarna skall ta ställning till. Det är full-&lt;br&gt;mäktige som slutligt formulerar frågan och de svarsalternativ som skall&lt;br&gt;föreläggas medlemmarna. Ett initiativ till folkomröstning kan tas&lt;br&gt;antingen av dem som redan i dag kan väcka ärende i fullmäktige enligt&lt;br&gt;5 kap. 23 § kommunallagen eller ske genom folkinitiativ. Den för&lt;br&gt;folkomröstningen aktuella frågan torde kunna härledas ur t.ex. en mo-&lt;br&gt;tion i fullmäktige eller i förekommande fall ur folkinitiativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall besluta om röstsedlarnas antal, innehåll och utseen-&lt;br&gt;de. Det står fullmäktige fritt att utforma röstsedlarna i enlighet med hur&lt;br&gt;de ser ut i de allmänna valen dvs. att det på vaije röstsedel finns endast&lt;br&gt;ett alternativ och att det dessutom skall finnas en möjlighet att rösta&lt;br&gt;blankt. Av hänsyn till rösthemligheten torde det närmast vara en själv-&lt;br&gt;klarhet att röstningskuvert skall användas och att röstsedlarna skall vara&lt;br&gt;lika till storlek, färg och material. Det är också möjligt att sätta upp alla&lt;br&gt;alternativ på en och samma blankett eller formulär och där möjliggöra&lt;br&gt;för de röstande att genom t.ex. kryssmarkering ge uttryck för sin röst.&lt;br&gt;Det väsentliga måste dock vara att röstsedlarna utformas på ett sådant&lt;br&gt;sätt att rösträkningen kan ske på ett rättssäkert och ändamålsenligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall besluta om när valnämnden senast skall vara klar&lt;br&gt;med röstsammanräkningen. Det förutsätter att fullmäktige beslutar om&lt;br&gt;vilken dag som röstsammanräkningen senast skall vara avslutad. När&lt;br&gt;och hur valnämnden genomför denna rösträkning behöver inte regleras.&lt;br&gt;Det bör ankomma på fullmäktige att avgöra denna fråga, beroende på&lt;br&gt;förhållandena i vaije enskilt fall. Här kan reglerna om röstsamman-&lt;br&gt;räkning i anledning av de allmänna valen tjäna som vägledning. När&lt;br&gt;folkomröstningen genomförs i samband med de allmänna valen kan&lt;br&gt;valnämnden behöva en längre tid för sammanräkningen än när omröst-&lt;br&gt;ningen sker separat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att fullmäktige får meddela de ytterligare före- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrifter som behövs. Det kan t.ex. röra sig om rätten och formerna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att rösta genom ombud eller brevrösta, material som skall finnas till- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;gängligt i omröstningslokalen, hur röstmottagare skall utses, omröst-&lt;br&gt;ningsrutinema samt sammanräkningsrutinema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Kommunen eller landstinget skall på lämpligt sätt informera&lt;br&gt;sina medlemmar om det som fullmäktige beslutat enligt 2 § och&lt;br&gt;om vad som i övrigt gäller för folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen skall enligt paragrafen på lämpligt sätt&lt;br&gt;informera sina medlemmar om de beslut som fullmäktige fattat och vad&lt;br&gt;som i övrigt skall gälla för omröstningen. Att i lag precisera informa-&lt;br&gt;tionsskyldigheten ytterligare är knappast varken behövligt eller möjligt.&lt;br&gt;De lokala förhållandena måste styra behovet av och på vilket sätt in-&lt;br&gt;formationen skall ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs inga preciserade krav på hur informationen skall presente-&lt;br&gt;ras och distribueras till medlemmarna. Det är således upp till kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget att använda de informationskanaler som står till&lt;br&gt;buds i form av särskilda informationsblad eller tidningar, inslag i lokal-&lt;br&gt;radio eller i lokal-TV m.m. I många kommuner och landsting kan&lt;br&gt;informationsmaterial behöva ges ut också på vissa främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För folkomröstningens genomförande i en kommun svarar&lt;br&gt;valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkomröstningens genomförande i ett landsting svarar&lt;br&gt;valnämnden i den kommun inom landstingets område som&lt;br&gt;landstinget träffat överenskommelse med. Om överenskommelse&lt;br&gt;inte kan träffas, skall folkomröstningen genomföras av valnämn-&lt;br&gt;den i den kommun där landstinget har sin anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fullmäktige som fattar beslutet om att folkomröstning skall&lt;br&gt;hållas. Själva genomförandet åligger enligt lagen valnämnden. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som i dag gäller valnämndens deltagande vid omröst-&lt;br&gt;ningar kommer genomförande av folkomröstningar att bli en obligato-&lt;br&gt;risk uppgift för valnämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När folkomröstning skall ske i ett en kommun är det valnämnden i&lt;br&gt;den kommunen som får uppgiften att genomföra omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller folkomröstning i ett landsting är läget något annor-&lt;br&gt;lunda. Ett landsting har ingen egen valnämnd utan skall anlita en kom-&lt;br&gt;munal valnämnd. Inom landstingets geografiska område finns flera&lt;br&gt;kommunala valnämnder. Det är inte givet vilken av dem som skall&lt;br&gt;genomföra folkomröstningen. I lagen har därför tagits in en regel som&lt;br&gt;säger att landstinget i första hand skall försöka komma överens med&lt;br&gt;någon valnämnd inom landstingets geografiska område som geografiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av annan anledning ligger bra till för att genomföra omröstningen. Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;Kan en sådan överenskommelse inte träffas är valnämnden i den kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mun inom vilken landstinget har sin anslagstavla alltid skyldig att ställa&lt;br&gt;upp. Inget hindrar dock att det landsting som anser att det är mest&lt;br&gt;praktiskt att alltid försöka använda valnämnden i den kommun inom&lt;br&gt;vilken anslagstavlan ligger att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun vars valnämnd anlitas av landstinget har naturligtvis&lt;br&gt;kvar rätten enligt 5 kap. 35 § kommunallagen till ersättning av lands-&lt;br&gt;tinget för sina kostnader i anledning av genomförandet av folkomröst-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är&lt;br&gt;folkbokförd i kommunen och som fyller 18 år senast på dagen&lt;br&gt;för folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra än svenska medborgare har rösträtt bara om de varit&lt;br&gt;folkbokförda i Sverige den 1 november de tre åren närmast före&lt;br&gt;det år då folkomröstningen hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid folkomröstning i ett landsting har den som har&lt;br&gt;rösträtt vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vem som har rösträtt vid en folkomröstning.&lt;br&gt;Reglerna har sin förebild i kommunallagens rösträttsregler dock med&lt;br&gt;den modifikation som föranleds av att det här är fråga om en folkom-&lt;br&gt;röstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som krävs för att få delta i en folkomröst-&lt;br&gt;ning i en kommun. För det första krävs att man är folkbokförd i kom-&lt;br&gt;munen. För det andra krävs det att man fyller 18 år senast omröstnings-&lt;br&gt;dagen. Bestämmelsen hindrar inte att kommunerna och landstingen tar&lt;br&gt;reda på ungdomarnas åsikter i den aktuella frågan genom att komplette-&lt;br&gt;ra den formella folkomröstningen med en opinionsundersökning bland&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att andra än svenska medborgare har rösträtt&lt;br&gt;bara om de varit folkbokförda i landet den 1 november de tre åren&lt;br&gt;närmast före det år då omröstningen hålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vad som krävs för att få delta i en folkomröst-&lt;br&gt;ning i ett landsting. Här gäller att man har rösträtt om man är röstbe-&lt;br&gt;rättigad vid folkomröstning i en kommun inom landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En röstsedel är ogiltig om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte har tillhandahållits av valnämnden eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen har blivit&lt;br&gt;anbragt på röstsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett röstkuvert finns flera likalydande röstsedlar,&lt;br&gt;skall endast en röstsedel räknas. Finns det i annat fåll mer än en&lt;br&gt;röstsedel i röstkuvertet, är samtliga dessa röstsedlar ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regler om ogiltiga röstsedlar. Den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen vänder sig i första hand till valnämndens företrädare som&lt;br&gt;efter omröstningen skall gå igenom rösterna och räkna dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges till att böija med att en röstsedel är ogiltig om&lt;br&gt;den inte tillhandahållits av valnämnden. Innebörden av detta är i prakti-&lt;br&gt;ken att en röstsedel som inte stämmer överens med den som fullmäktige&lt;br&gt;har beslutat om och sedan tryckts upp för att användas vid omröstning-&lt;br&gt;en inte är giltig. Om någon skriver ner sin röst på ett annat ”hemma-&lt;br&gt;gjort” papper eller på något annat material eller föremål är dessa alltså&lt;br&gt;inte giltiga som röstsedel. Vidare anges att en röstsedel som i och för&lt;br&gt;sig tillhandahållits av valnämnden kan vara ogiltig om den försetts med&lt;br&gt;någon form av kännetecken. Ett sådant kännetecken behöver inte nöd-&lt;br&gt;vändigtvis vara skrivet. Det kan vara andra former av kännetecken som&lt;br&gt;veck, avklippta höm osv. Kravet är dock att kännetecknet anbragts med&lt;br&gt;avsikt. Om en röstsedel oavsiktligt har blivit skrynklad är den inte&lt;br&gt;automatiskt att bedöma som ogiltig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges hur man skall bedöma det fall att det i ett röst-&lt;br&gt;kuvert ligger flera röstsedlar. Här kan man tänka sig två alternativ. I&lt;br&gt;det ena fellet är alla röstsedlarna lika i den meningen att det står samma&lt;br&gt;meningsyttring på dem. I det fellet skall endast en av röstsedlarna räk-&lt;br&gt;nas, de övriga är ogiltiga. I det andra fellet är inte alla röstsedlar lika.&lt;br&gt;I det fellet blir samtliga röstsedlar i röstningskuvertet ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Sedan valnämnden har avslutat rösträkningen, skall röstsed-&lt;br&gt;larna läggas in i särskilda omslag, de godkända för sig och de&lt;br&gt;ogiltiga för sig. Omslagen skall förseglas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstsedlarna skall förvaras minst ett år efter det att samman-&lt;br&gt;räkningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur valnämnden skall hantera röstsedlarna efter&lt;br&gt;det att sammanräkningen är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De räknade rösterna skall läggas i särskilda omslag. I första stycket&lt;br&gt;sägs att röstsedlar som är godkända läggs för sig. De röstsedlar som är&lt;br&gt;ogiltiga enligt 6 § läggs också for sig. Omslagen skall förseglas på&lt;br&gt;något sätt. I lagen anges inte exakt hur detta skall gå till. Det bör full-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäktige kunna bestämma. Ledning kan i detta avseende hämtas från Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;röstsammanräkningen vid allmänna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket sägs att röstsedlarna skall sparas minst ett år efter det&lt;br&gt;att sammanräkningsförrättningen har avslutats. Detta har nära samband&lt;br&gt;med att röstsammanräkningen kan bli föremål för överprövning och att&lt;br&gt;det vid behov skall finnas en möjlighet att gå tillbaka och göra en för-&lt;br&gt;nyad sammanräkning. I lagen sägs ingenting om vem som skall förvara&lt;br&gt;röstsedlarna. Detta är också något fullmäktige själv kan besluta om efter&lt;br&gt;samråd med valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Tillkännagivandet om justering av valnämndens protokoll&lt;br&gt;med anledning av en folkomröstning i ett landsting skall anslås&lt;br&gt;på landstingets anslagstavla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras var valnämndens protokoll i anledning av en&lt;br&gt;folkomröstning i ett landsting skall anslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt är sammanräkningen avslutad när valnämndens protokoll&lt;br&gt;över räkningen slutjusterats och tillkännagivandet om justeringen av&lt;br&gt;protokollet anslagits på kommunens anslagstavla. Justeringens tillkänna-&lt;br&gt;givande är utgångspunkt för beräkning av den tid inom vilken en med-&lt;br&gt;lem kan begära laglighetsprövning av beslut som anges i ett protokoll.&lt;br&gt;Vid folkomröstning i ett landsting är det en rimlig ordning att valnämn-&lt;br&gt;dens protokoll i denna del anslås på landstingets anslagstavla och inte på&lt;br&gt;anslagstavlan i den kommun inom vilken den anlitade valnämnden finns.&lt;br&gt;Detta anges i denna paragraf. I övrigt skall kommunallagens regler om&lt;br&gt;protokollet gälla för valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Valnämndens beslut med anledning av en folkomröstning i&lt;br&gt;ett landsting får på begäran av en medlem av det landstinget&lt;br&gt;överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. kommunal-&lt;br&gt;lagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras vem som har rätt att begära laglighetsprövning&lt;br&gt;av beslut som valnämnden fettar i anledning av att man genomför en&lt;br&gt;folkomröstning i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valnämnden är en kommunal nämnd som arbetar på ”uppdrag” åt ett&lt;br&gt;landsting. Rent formellt gäller kommunallagens regler för valnämnden,&lt;br&gt;inklusive reglerna om vem som har rätt att begära laglighetsprövning.&lt;br&gt;Av kommunallagens regler följer att ett beslut av en nämnd i en kom-&lt;br&gt;mun bara kan överklagas av kommunmedlem. Vid folkomröstning i ett&lt;br&gt;landsting bör självfellet samtliga medlemmar av landstinget kunna be-&lt;br&gt;gära laglighetsprövning av valnämndens beslut, vilket också anges i&lt;br&gt;paragrafen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Framställande av röstlängd och upprättande av röstkort&lt;br&gt;görs av skattemyndigheten i det län inom vilket kommunen eller&lt;br&gt;landstinget ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader&lt;br&gt;som föranleds av den kommunala folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i det föregående (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen klargörs att det är hos skattemyndigheten som röstlängd&lt;br&gt;och röstkort skall beställas. Dessa tas fram med den allmänna röstläng-&lt;br&gt;den som grund. Kommunerna och landstingen har möjligheten att be-&lt;br&gt;gära röstlängd för viss geografisk del för det fall en begränsad folkom-&lt;br&gt;röstning skall hållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket har skattemyndigheten rätt till ersättning för sina&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten står for kostnaderna för att ta fram röstlängder och röstkort&lt;br&gt;med anledning av de allmänna valen. Om en kommunal folkomröstning&lt;br&gt;hålls vid samma tillfälle som ett allmänt val kan det vara så att samma&lt;br&gt;röstlängd kan användas för båda ändamålen och att röstkortet bara&lt;br&gt;behöver tillföras de uppgifter som eventuellt behövs särskilt för folkom-&lt;br&gt;röstningens genomförande. I sådana fäll skall kommunerna och lands-&lt;br&gt;tingen bara betala de merkostnader som folkomröstningen föranleder&lt;br&gt;skattemyndigheten i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har utförligt behandlats i det föregående (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Varje kommun och landsting skall som styrelse för sitt offent-&lt;br&gt;liga skolväsende utse en eller flera nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sådan nämnd gäller vad som är föreskrivet om nämnder&lt;br&gt;i kommunallagen (1991:900). Föreskrifterna om självförvaltnings-&lt;br&gt;organ i 7 kap. 18-22 §§ skall dock inte tillämpas i fråga om upp-&lt;br&gt;gifter för vilka ansvaret enligt denna lag eller andra bestämmelser&lt;br&gt;ankommer på nämnden eller någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående (avsnitt 12) framgår att de självförvaltningsorgan&lt;br&gt;som föreslås kunna inrättas skall ha till uppgift att helt eller delvis sköta&lt;br&gt;driften av en viss anläggning eller en viss institution. Därvid framhålls&lt;br&gt;att det inte i något fåll kan bli aktuellt att till ett sådant organ lämna&lt;br&gt;över uppgifter som enligt särskilda regler skall skötas i viss ordning.&lt;br&gt;Samtidigt konstateras att många uppgifter inom skolans område är&lt;br&gt;författningsreglerade och förbehållna styrelsen för utbildningen eller&lt;br&gt;rektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet skall sådana uppgifter som enligt skollagen eller andra&lt;br&gt;författningar ankommer på styrelsen for utbildningen (nämnden) inte&lt;br&gt;kunna överföras till ett självförvaltningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § skollagen skall det för ledningen av utbildningen i&lt;br&gt;skolorna finnas rektorer. Av förarbetena till denna bestämmelse framgår&lt;br&gt;att ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte endast för den direkta&lt;br&gt;undervisningen utan även för skolans fostrande roll, också under sådana&lt;br&gt;moment som raster och skolmåltider (prop. 1990/91:18 s. 35).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar och de skyldigheter rektor har enligt lagen kan inte dele-&lt;br&gt;geras. Inget hindrar att ett självförvaltningsorgan på skolans område&lt;br&gt;anförtros uppgifter som inte är författningsreglerade och som hänför sig&lt;br&gt;till driften av en skolas dagliga verksamhet, t.ex. praktiska arrangemang&lt;br&gt;kring skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som framhållits i avsnitt 12 har mot denna bak-&lt;br&gt;grund tagits in en uttrycklig bestämmelse om vad som inte får delegeras&lt;br&gt;till självförvaltningsorgan på skolans område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:188&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lokal demokrati i utveckling (SOU 1993:90) Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vår huvuduppgift har varit att överväga och föreslå olika åtgärder för&lt;br&gt;att stärka den lokala demokratin i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till denna uppgift har uppdragits åt oss att utarbeta för-&lt;br&gt;slag till vissa förändringar i kommunallagen samt att lösa ett antal sepa-&lt;br&gt;rata frågeställningar som aktualiserats under tiden för vårt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetets gång har vi avgett följande delbetänkanden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det kommunala medlemskapet (SOU 1992:72)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kommunal uppdragsverksamhet (SOU 1992:128)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Handlingsoffentlighet hos kommunala företag (SOU 1992:134)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Sekretesslagen i en fri kommunal nämndorganisation (SOU 1992:140)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd (SOU 1993:77)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De förtroendevaldas ansvar vid domstolstrots och lagtrots (SOU&lt;br&gt;1993:00, avges i okt/nov)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också lagt ut ett antal uppdrag på olika vetenskapliga institutio-&lt;br&gt;ner, Statskontoret och enskilda specialister för att skaffa underlag för&lt;br&gt;beskrivningar och analyser. De rapporter som blivit resultatet av dessa&lt;br&gt;uppdrag förtecknas i slutet av denna sammanfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta huvudbetänkande är disponerat i fyra block. Kapitel 1 - 3 är en&lt;br&gt;allmän del om lokal självstyrelse och demokrati. I kapitel 4-9 behand-&lt;br&gt;las nya strukturer och nya roller för de förtroendevalda. Medborgarnas&lt;br&gt;inflytande och kontroll behandlas i kapitel 10 - 12. Slutligen tar vi upp&lt;br&gt;ett antal allmänna demokratifrågor i kapitel 13 - 15. Special-&lt;br&gt;motiveringar till förfättningsförslagen finns i kapitel 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grund för vårt arbete ligger de demokratiska värderingarna,&lt;br&gt;främst människors lika värde och respekten för individens frihet, rättig-&lt;br&gt;heter och integritet, som också kan härledas ur kristen etik och väster-&lt;br&gt;ländsk humanism.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänt om lokal självstyrelse och demokrati&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 1 som utgör inledning till betänkandet har vi redogjort för&lt;br&gt;förändringar i kommunal verksamhet under de senaste decennierna och&lt;br&gt;pekat på vissa förutsättningar för den lokala demokratins utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1970-talets förändringssträvanden inom den kommunala sektorn&lt;br&gt;fokuserades i hög grad på demokratifrågoma. Ett antal reformer genom-&lt;br&gt;fördes både för att förbättra de förtroendevaldas arbetsvillkor och för att&lt;br&gt;öka medborgarnas inflytande. Huvudtendensen under första hälften av&lt;br&gt;1980-talet var i stort sett densamma, men föränd ringssträvandena fick&lt;br&gt;en del nya inslag. Till dessa hör decentraliseringssträvanden som bl.a.&lt;br&gt;tog sig uttryck i inrättandet av kommundelsnämnder m.m. i kommuner-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na och i särskilda organ, t.ex. lokala direktioner, inom landstingen.&lt;br&gt;Delegering blev en naturlig följd av den politiska och administrativa&lt;br&gt;decentraliseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet blev det också en allt vanligare uppfattning att&lt;br&gt;styrningen av den kommunala verksamheten utgjorde ett växande pro-&lt;br&gt;blem for de förtroendevalda. Den alltmer ansträngda ekonomin medför-&lt;br&gt;de dessutom ett behov av att effektivisera verksamheten. Målstyrning&lt;br&gt;växte fram som en metod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat inslag var statsmakternas strävan efter avreglering av den&lt;br&gt;kommunala sektorn. Försök med frikommuner pågick mellan 1984 och&lt;br&gt;1991. De främsta uttrycken för avregleringen blev den nya kommunal-&lt;br&gt;lagen som trädde i kraft den 1 januari 1992 samt det nya statsbidrags-&lt;br&gt;systemet som trädde i kraft den 1 januari 1993. Den statliga politiken&lt;br&gt;vad gäller den kommunala sektorns autonomi är dock inte entydig. Det&lt;br&gt;finns för närvarande tendenser till en återgång med ökad reglering inom&lt;br&gt;vissa sakområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en politisk styrmodell som utnyttjar konkurrens och mark-&lt;br&gt;nadsorientering av den kommunala verksamheten försöker nu kommu-&lt;br&gt;ner och landsting möta den nya ekonomiska situationen. Beställar-utför-&lt;br&gt;armodellen är ett sätt att öka effektiviteten. Frågan om nya verksam-&lt;br&gt;hetsformer står högt på kommunernas och landstingens dagordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för den lokala demokratin har förändrats på senare&lt;br&gt;år. Medborgarnas attityder till det politiska systemet har sjunkit till en&lt;br&gt;mycket låg nivå medan attityden till den kommunala servicen är långt&lt;br&gt;mer positiv. I ett övergripande perspektiv kan man anta att medborgarna&lt;br&gt;kommer att kräva att politiken och politikerna i lokalsamhället blir&lt;br&gt;tydligare och lättare att nå. Krav ställs då på en effektivare och direkt&lt;br&gt;kommunikation mellan dem och deras valda ombud, krav på större&lt;br&gt;öppenhet och bättre insynsmöjligheter i förvaltningen liksom bättre&lt;br&gt;möjligheter till direkt påverkan av den politik som förs och på den&lt;br&gt;kommunala servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 2 gör vi en bredare analys av lokal självstyrelse och demokra-&lt;br&gt;ti, dess grunder, tillstånd och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lokala självstyrelsen i de skandinaviska länderna har en lång&lt;br&gt;tradition. I Sverige fick den sin moderna reglering i 1862 års kommu-&lt;br&gt;nalförordningar. Den har också skrivits in i grundlagen (1 kap. 1 §&lt;br&gt;regeringsformen) där det sägs att den svenska folkstyrelsen förverkligas&lt;br&gt;genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom&lt;br&gt;kommunal självstyrelse. Sverige ratificerade år 1989 Europarådets&lt;br&gt;konvention om kommunal självstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om idén om den lokala demokratin - i likhet med den kommu-&lt;br&gt;nala självstyrelsen - är allmänt omfattad, finns det ingen given defini-&lt;br&gt;tion av begreppet. I vår analys av utvecklingen konstaterar vi att de tre&lt;br&gt;demokrativärden som varit mest framträdande under de senaste decen-&lt;br&gt;nierna är medborgarviljans förverkligande, den självständiga åsikts-&lt;br&gt;bildningen och medborgarnas aktiva deltagande. Den representativa&lt;br&gt;demokratin anses bli förverkligad genom att de förtroendevalda på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt representerar väljarna åsiktsmässigt och socialt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar vår syn på värdegrunden for lokal självstyrelse och demo-&lt;br&gt;krati:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1970-talet har statsmakterna vidtagit olika åtgärder för&lt;br&gt;att minska regleringen av den kommunala sektorn. Under det senaste&lt;br&gt;året har debatten om den statliga styrningen och den lokala självstyrel-&lt;br&gt;sen intensifierats. Vi pekar på ett antal exempel på ingrepp i eller för-&lt;br&gt;sök att inskränka den lokala självstyrelsen och hemställer att regeringen&lt;br&gt;vidtar åtgärder för att ge den kommunala självstyrelsen ett stärkt grund-&lt;br&gt;lagsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån, dels medborgarperspektivet dels politikerperspektivet analy-&lt;br&gt;serar vi aspekter på lokal självstyrelse och demokrati. Vi anser att&lt;br&gt;kommunmedlemmarna bör ha rätt till information om, insyn i och&lt;br&gt;inflytande över de verksamheter kommunen är ansvarig för, oavsett i&lt;br&gt;vilken form verksamheten bedrivs. Detta motsvaras av en skyldighet för&lt;br&gt;kommunerna att tillhandahålla information. Vi anser att omröstningar,&lt;br&gt;opinionsundersökningar och liknande bör användas i ökad utsträckning&lt;br&gt;som ett komplement till den representativa demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida balansen mellan statlig reglering och lokal autonomi är&lt;br&gt;för närvarande svårbedömd. Utvecklingen av samhällsekonomin kom-&lt;br&gt;mer sannolikt att påverka utfallet en hel del liksom hur stark strävan&lt;br&gt;efter att öka marknadsorienteringen av den kommunala verksamheten&lt;br&gt;kommer att vara. En övergripande fråga är hur kommuner och landsting&lt;br&gt;skall formeras som demokratiska organ för självstyrelse, i en tid som&lt;br&gt;präglas av bl.a. internationalisering, ökande betydelse för den regionala&lt;br&gt;nivån samt individualisering av det medborgerliga inflytandet på politi-&lt;br&gt;ken och samhällsservicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 3 gör vi en principiell bedömning av tänkbara konsekvenser&lt;br&gt;för den kommunala självstyrelsen av ett närmande till EG, speciellt med&lt;br&gt;inriktning mot vilka konsekvenser en ekonomisk och penningpolitisk&lt;br&gt;union kan få för kommunernas och landstingens befogenheter att ta ut&lt;br&gt;skatt och avgifter. Analysen görs med utgångspunkt i grundlagsutred-&lt;br&gt;ningens inför EG betänkande Grundlagen och EG (SOU 1993:14).&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning är det i första hand det statliga skatteutrymmet&lt;br&gt;som får ge vika om en gemensam ekonomisk politik inom EG/EU&lt;br&gt;kräver ett totalt sett minskat skatteuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europarådets konvention om kommunal självstyrelse berörs bl.a.&lt;br&gt;skyddet för den kommunala indelningen, kommunernas frihet att be-&lt;br&gt;stämma sin inre organisation, de förtroendevaldas arbetsvillkor, former-&lt;br&gt;na för statlig tillsyn, att kommunerna tillförsäkras vissa ekonomiska&lt;br&gt;resurser, att kommunerna i god tid skall rådfrågas på lämpligt sätt i&lt;br&gt;planerings- och beslutsprocessen vad gäller frågor som berör dem.&lt;br&gt;Dessutom skall kommunerna ha rätt att anlita ett judiciellt förfarande&lt;br&gt;för att säkerställa att de fritt kan utöva sina befogenheter. De principer&lt;br&gt;om kommunal självstyrelse som finns fastlagda i grundlag eller annan&lt;br&gt;nationell lagstiftning skall respekteras. Konventionen kan sägas utgöra&lt;br&gt;en rättslig och institutionell ram för krav från kommunernas sida mot&lt;br&gt;statsmakterna och den sätter en gräns för statsmakternas handlande. Vi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser att det är viktigt att principerna i konventionen får genomslag&lt;br&gt;också i EG:s rättssystem och att Sverige i de pågående EG-forhand-&lt;br&gt;lingama lyfter fram konventionens status.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ofrånkomlig konsekvens av den ökade integrationen blir att Sveri-&lt;br&gt;ge måste lämna ifrån sig en del av den nationella suveräniteten för att&lt;br&gt;kunna delta i den europeiska gemenskapen. Vi anser därför att det är av&lt;br&gt;stor vikt att vi fortsätter att utveckla vår svenska folkstyrelse så att den&lt;br&gt;blir en reell motkraft till den med nödvändighet centraliserade och mer&lt;br&gt;anonyma makten i Bryssel. Det innebär att man vid de pågående för-&lt;br&gt;handlingarna om medlemskap i EG/EU måste slå vakt om den unika&lt;br&gt;resurs som den kommunala självstyrelsen utgör för vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nya strukturer och nya roller för de förtroendeval-&lt;br&gt;da&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 4 redovisar vi den organisatoriska utvecklingen i kommuner&lt;br&gt;och landsting under 1980-talet och fram till dagsläget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* erfarenheterna av försöken med fri nämndorganisation inom frikom-&lt;br&gt;munförsöket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* de nya villkoren för den kommunala organisationen till följd av änd-&lt;br&gt;ringarna i kommunallagen och i speciallagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* nya organisatoriska mönster som växer fram i hägnet av den nya lag-&lt;br&gt;stiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* de första erfarenheterna av &amp;quot;radikala organisationsförändringar&amp;quot; i ett&lt;br&gt;urval av kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 30 procent av kommunerna har kvar den traditionella/sek-&lt;br&gt;toriella nämndstrukturen. Den territoriella nämndstrukturen, som i&lt;br&gt;korthet går ut på att kommundelsnämnder/stadsdelsnämnder/områdes-&lt;br&gt;styrelser har hand om en del av den kommunala verksamheten inom ett&lt;br&gt;geografiskt avgränsat område har inte fått någon större omfattning.&lt;br&gt;Flera kommuner har avvecklat sina kommundelsorgan. Den funktionella&lt;br&gt;organisationen, där man skiljer på beställare och utförare eller produ-&lt;br&gt;center har genomförts i ett 40-tal kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingens politiska organisation har förändrats i takt med att det&lt;br&gt;har ställts större krav på hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen har&lt;br&gt;inrättat delegationer och beredningar. Den politiska organisationen har&lt;br&gt;i dag en mycket varierad utformning, men de flesta landstingen har&lt;br&gt;centrala nämnder for den sociala omsorgen samt en särskild eller sam-&lt;br&gt;manslagen central nämnd for utbildnings- och kulturfrågor. Vi&lt;br&gt;redovisar sex exempel på organisationsmodeller: Bohusmodellen,&lt;br&gt;Dalamodellen, Sörmlandsmodellen, Blekinge läns landsting, Jämtlands&lt;br&gt;läns landsting och Stockholms läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet redovisas den separata rapport som inom ramen för vårt&lt;br&gt;arbete utarbetats av Stig Montin (SOU 1993:73 Radikala organisations-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar i kommuner och landsting) i de delar som den behandlar&lt;br&gt;erfarenheter av organisatoriska förändringar i de kommuner och&lt;br&gt;landsting som ingår i studien. Studien ger enligt vår bedömning en&lt;br&gt;väsentligen positiv bild av de hittillsvarande erfarenheterna. En klar&lt;br&gt;majoritet av de berörda förtroendevalda anser sålunda att de positiva&lt;br&gt;erfarenheterna överväger totalt sett. Synen på fördelningen av inflytan-&lt;br&gt;det mellan de kommunala politiska organen, personalen och användarna&lt;br&gt;är relativt ensartad bland de förtroendevalda i de studerade kommuner-&lt;br&gt;na. En betydande majoritet anser att fullmäktige ägnar sig för mycket åt&lt;br&gt;planering och för lite åt utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är att den framväxande mångfalden på det organisato-&lt;br&gt;riska området är en positiv företeelse med stor betydelse för strävande-&lt;br&gt;na att effektivisera den kommunala verksamheten. Uppenbart är att&lt;br&gt;kommunerna och landstingen bör ägna särskild uppmärksamhet åt upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering. Vi vet ännu inte hur de nya organisatoriska&lt;br&gt;formerna kan tänkas verka på medborgarplanet, dvs. i vad mån nya sätt&lt;br&gt;att organisera och styra kommuner och landsting påverkar medborgar-&lt;br&gt;nas möjligheter till insyn i och inflytande på den politiska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 5 Kommunal organisation - rättsliga aspekter och funktions-&lt;br&gt;fördelning, behandlar vi först juridiska problem förknippade med be-&lt;br&gt;ställar-utförarmodellen. Vi har analyserat de kommunalrättsliga förut-&lt;br&gt;sättningarna för modellen med utgångspunkt i ett antal olika faktiska&lt;br&gt;och teoretiska tillämpningar för ansvars- och uppgiftsfördelning. Vår&lt;br&gt;bedömning är att den grundläggande uppgiftsfördelningen mellan de&lt;br&gt;förtroendevalda och de anställda som den kommer till uttryck i kommu-&lt;br&gt;nallagstiftningen sedan 1860-talet inte utgör något hinder för att utveck-&lt;br&gt;la beställar-utförarlösningar. Däremot kan det, med hänsyn till att&lt;br&gt;kommunallagen skall ge tydliga besked om vilka principer som ligger&lt;br&gt;till grund för den kommunala verksamheten, framstå som motiverat att&lt;br&gt;lagen klargör lagligheten av organisationsmodellen. Vi föreslår att 3&lt;br&gt;kap. 4 § kommunallagen tillförs att en viss verksamhet kan organiseras&lt;br&gt;så att en nämnd ansvarar för beställning av verksamheten och en annan&lt;br&gt;nämnd ansvarar för att utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tidigare i vårt delbetänkande Sekretesslagen i en fri kommunal&lt;br&gt;nämndorganisation (SOU 1992:140) lagt fram förslag till ändring av&lt;br&gt;sekretesslagen för att komma till rätta med de problem som uppstår när&lt;br&gt;en verksamhet inom ett sekretessområde delas mellan flera nämnder.&lt;br&gt;Därmed bedömer vi att en organisation med beställar-utfÖramämnder&lt;br&gt;inte skall medföra några problem när det gäller sekretess till skydd för&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har också övervägt närvarorätten för personalföreträdare i be-&lt;br&gt;ställamämnder. Vi föreslår att personalföreträdamas närvarorätt i be-&lt;br&gt;ställamämnder utan egen personal upphävs genom ett tillägg till 7 kap.&lt;br&gt;8 § kommunallagen samt att närvarorätten i beställamämnder med egen&lt;br&gt;personal inskränks genom ett nytt stycke i 7 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra avsnitt behandlar vi fullmäktiges ställning och uppgifter.&lt;br&gt;Vi anser att fullmäktiges centrala roll som det högsta beslutande organet&lt;br&gt;och det enda direktvalda organet i kommunen eller landstinget måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betonas starkare i det pågående förändringsarbetet. Utvecklingsarbetet&lt;br&gt;bör inriktas på förnyelse av främst fullmäktiges arbetsformer och sättet&lt;br&gt;på vilket fullmäktige möter kommunmedlemmarna. Kriteriet på om&lt;br&gt;fullmäktige fyller sin centrala politiska och demokratiska roll på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt är det innehåll som fullmäktiges verksamhet totalt&lt;br&gt;sett fylls med - inte sammanträdesfrekvensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening skulle en mer flexibel tillämpning av reglerna i 5&lt;br&gt;kap. 1 § kommunallagen om antalet ledamöter i fullmäktige undanröja&lt;br&gt;en stor del av de problem kommunerna och landstingen anser sig ha, då&lt;br&gt;man passerar intervallgränsema för minsta antal ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill också erinra om den möjlighet som erbjuds i 5 kap. 21 §&lt;br&gt;kommunallagen, enligt vilken fullmäktige får bestämma att också andra&lt;br&gt;än ledamöter skall ha rätt att delta i överläggningar men inte i besluten.&lt;br&gt;På detta sätt kan fullmäktige rent allmänt orientera sig om bl.a. polisiä-&lt;br&gt;ra ärenden av lokalt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sista avsnitt tar vi upp behovet av reformer av den kommunala&lt;br&gt;revisionen. Reformeringen bör enligt vår mening inriktas på att trygga&lt;br&gt;en hög kompetens med hänsyn till de ökande kraven som finns i dag&lt;br&gt;och de utökade uppgifterna angående laglighetsgranskning som vi före-&lt;br&gt;slår i annat sammanhang. Vi förordar att de politiska partierna med&lt;br&gt;större omsorg än i dag till uppdragen som kommunala revisorer rekryte-&lt;br&gt;rar kandidater med erfarenhet av fullmäktigearbete och med god känne-&lt;br&gt;dom om kommunens eller landstingets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi avvisar bestämt Revisionsutredningens förslag om att lekmanna-&lt;br&gt;revisorema inte får vara kvar vad gäller revision av kommunala företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 6 innehåller beskrivningar av framväxten av de nya styr- och&lt;br&gt;produktionsformerna för kommunal verksamhet. Vi analyserar drivkraf-&lt;br&gt;terna samt de fördelar respektive nackdelar som följer med de olika&lt;br&gt;förändringarna. Vi ger också förslag till åtgärder som främjar till-&lt;br&gt;komsten av fler nya driftformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skiljer på nya produktionsformer i egen regi, till vilka vi räknar&lt;br&gt;resultatenheter samt intraprenader och nya produktionsformer med&lt;br&gt;extern drift. Till den senare kategorin hänförs kommunala företag,&lt;br&gt;entreprenader, privata företag, föreningar/ideell verksamhet, avknopp-&lt;br&gt;ning, användarkooperativ och fristående skolor. Produktionen kan också&lt;br&gt;upphöra helt genom t.ex. utförsäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de flesta av de nya produktionsformerna är ökad&lt;br&gt;affärsmässighet och olika inslag av konkurrens. Problemen generellt sett&lt;br&gt;med de flesta av de nya produktionsformerna är bristen på tillförlitliga&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingssystem inklusive kvalitetsmätningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De alternativa driftformema har många fördelar jämfört med tradi-&lt;br&gt;tionell verksamhet. Verksamheten bedrivs på ett nytt och annorlunda&lt;br&gt;sätt vilket stimulerar kreativitet och uppfinningsrikedom. Effektiviteten&lt;br&gt;och kostnadsmed vetandet ökar i organisationen. De nya driftformema&lt;br&gt;går hand i hand med nya former av politisk och ekonomisk styrning och&lt;br&gt;med nya valmöjligheter för medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har särskilt analyserat frågorna om affärs- och upphandlingssek-&lt;br&gt;retess (6 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen) när en kommunal utförarenhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsätts for konkurrens. De konkurrenssituationer som avses är upphand-&lt;br&gt;ling av privat drift som alternativ till egen regi, dvs. när en myndighets&lt;br&gt;egenregiverksamhet blir utsatt för konkurrens. Om andra anbudsgivare&lt;br&gt;kan driva den till lägre kostnad blir det en vinst för myndigheten, vilket&lt;br&gt;också är syftet med att konkurrensutsätta den egna verksamheten. Insyn&lt;br&gt;i myndighetens verksamhet har då inte gynnat någon annan på myndig-&lt;br&gt;hetens bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bestämmelse (1 §) som är till för att skydda en myndighets&lt;br&gt;affärs- och driftförhållanden utgår från en situation när en myndighet&lt;br&gt;tävlar med andra producenter om att avsätta produkter och tjänster på&lt;br&gt;en marknad. Vid tillkomsten av 6 kap. 1 § torde inte ha förutsetts den&lt;br&gt;situation som beskrivits i stycket ovan. Det kan således ifrågasättas om&lt;br&gt;sådan verksamhet omfattas av sekretessen i bestämmelsen. Om det&lt;br&gt;skulle införas en sekretessregel som ger ett sådant skydd måste man&lt;br&gt;beakta vilka konsekvenser det skulle få for den offentliga insynen. Vi&lt;br&gt;avser inte att föreslå en sådan bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en analys av 6 kap. 2 § sekretesslagen har vi funnit att en&lt;br&gt;ändring av bestämmelsen torde vara nödvändig för att anbud skall kun-&lt;br&gt;na behandlas lika ur sekretessynpunkt oavsett om det är en privat pro-&lt;br&gt;ducent eller en egen utförarenhet som lämnat anbudet. Sekretessen för&lt;br&gt;uppgifter hos utförarenheter bör endast gälla i samband med upphand-&lt;br&gt;ling och omfatta motsvarande uppgifter som i anbudshandlingar. Vi&lt;br&gt;föreslår att 6 kap. 2 § kompletteras så att utförarenhets erbjudanden&lt;br&gt;likställs med anbud i ärenden om upphandling oavsett om utförarenheten&lt;br&gt;är en del av myndigheten eller utgör en egen myndighet i samma kom-&lt;br&gt;mun eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 7 redovisar vi statistiskt material och undersökningar som&lt;br&gt;visar förändringar i antalet förtroendeuppdrag, omsättningen av för-&lt;br&gt;troendevalda, hel- och deltidsengagemang samt grupp- och åsiktsrepre-&lt;br&gt;sentativitet hos de förtroendevalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet förtroendeuppdrag har sedan 1960-talet fram till i dag min-&lt;br&gt;skat i både kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av antalet förtroendeuppdrag i kommunerna är propor-&lt;br&gt;tionellt större än minskningen av antalet kommuner och politiska organ.&lt;br&gt;Antalet förtroendeuppdrag per 1 000 invånare har sjunkit från 25 per&lt;br&gt;1 000 invånare år 1965 till 5,2 uppdrag år 1974 för att i dag vara 4,8&lt;br&gt;uppdrag per 1 000 invånare. Antalet ordinarie förtroendeuppdrag i&lt;br&gt;kommunerna (286 st) var år 1992 41 548.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon systematisk datainsamling om antalet förtroendeuppdrag och&lt;br&gt;antalet förtroendevalda i landstingen har under senare år inte skett i&lt;br&gt;någon fullödig utsträckning. Enligt vår enkät 1992 finns det för närva-&lt;br&gt;rande 9 719 uppdrag totalt i landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt kan sägas att ungdomar, kvinnor, privatanställda och invan-&lt;br&gt;drare har haft och har fortfarande en svag representativitet i både kom-&lt;br&gt;muner och landsting men att bl.a. arbetare, kvinnor, glesbygdsboende&lt;br&gt;och i någon mån äldre har förbättrat sin ställning under 1980-talet. De&lt;br&gt;unga har fått en sämre position sedan 1979.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss till synsättet att en god representativitet har ett värde&lt;br&gt;i sig och att den främjar andra centrala värden som bättre kontakter&lt;br&gt;med medborgarna, bättre överensstämmelse i åsikter mellan väljarna&lt;br&gt;och de valda och ökad jämställdhet. Vi vill hävda att det är ett viktigt&lt;br&gt;värde i sig att den lokala demokratin bärs upp av ett stort antal förtroen-&lt;br&gt;devalda och att sammansättningen av beslutsorganen bör spegla befolk-&lt;br&gt;ningen så bra som möjligt. De brister vi funnit i det sistnämnda hän-&lt;br&gt;seendet är enligt vår mening från demokratisynpunkt beklagliga men&lt;br&gt;inte alarmerande. Vi rekommenderar de politiska partierna att intensifie-&lt;br&gt;ra sina ansträngningar att förbättra representativiteten hos de förtroende-&lt;br&gt;valda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergång till nya organisationsformer måste demokratifrågoma&lt;br&gt;inklusive antalet förtroendeuppdrag och representativiteten ha en mycket&lt;br&gt;central ställning. Vi rekommenderar de kommuner och landsting som&lt;br&gt;gjort stora organisationsförändringar att också utvärdera dessa utifrån&lt;br&gt;kommunaldemokratisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 8 handlar om politikerrollen i en föränderlig värld. Vi redovisar&lt;br&gt;våra principiella synpunkter på de senaste årens utveckling i kommuner&lt;br&gt;och landsting med betydelse för de förtroendevalda och deras olika&lt;br&gt;roller. Utgångspunkter är den samhällsekonomiska utvecklingen, antalet&lt;br&gt;förtroendeuppdrag, nya organisation- och styrformer samt den ökade&lt;br&gt;användningen av delegering av beslutanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika perspektiv ges på politikeruppgifter genom en renodling av&lt;br&gt;roller och genom en beskrivning av de arenor på vilka politikerna age-&lt;br&gt;rar. I detta sammanhang tar vi också upp partiernas roller, funktioner&lt;br&gt;och framtid samt det kommunala partistödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar och relevanta företeelser som ger konsekvenser for politi-&lt;br&gt;kerrollen är t.ex.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* de lokala partiorganisationernas problem och möjliga utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* vissa kommande regelförändringar som ökade inslag av personval&lt;br&gt;och förlängda mandatperioder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* förändringar av värderingar och attityder bland väljarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* de hittillsvarande erfarenheterna av nya former för organisering och&lt;br&gt;styrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* synen på politiskt ledarskap i en osäker värld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom denna nya ram håller det uppenbart på att växa fram en mer&lt;br&gt;differentierad politikerroll än vad vi hittills varit vana vid. Vid sidan om&lt;br&gt;den traditionella &amp;quot;allomfattande&amp;quot; politikerrollen finns nu embryon till&lt;br&gt;roller för politiker som &amp;quot;företagsledare&amp;quot;, som medlare mellan konkurre-&lt;br&gt;rande intressen, som kundombud - främst i beställamämnder - och som&lt;br&gt;kritiskt granskande lekmän, främst i fullmäktigeutskotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för de politiska partierna är att de skaffar sig kuns-&lt;br&gt;kaper om nya system för bättre kommunikation med individer och&lt;br&gt;grupper bland allmänheten samt med medlemmar och sympatisörer. För&lt;br&gt;att motverka icke önskvärda konsekvenser av medialiseringen av politi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken är det nödvändigt att partierna skaffar sig en strategi för kommuni-&lt;br&gt;kation som gör det möjligt att aktivt påverka utvecklingen istället for att&lt;br&gt;låta sig styras av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 9, Ekonomisk ersättning till de förtroendevalda, konstaterar vi&lt;br&gt;att erfarenheterna av de i 1991 års kommunallag införda reglerna om&lt;br&gt;ersättning till förtroendevalda för förlorade pensions- och semesterför-&lt;br&gt;måner och för förlorad arbetsinkomst har varit mycket besvärliga att&lt;br&gt;tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår genom ändringar i kommunallagens 4 kap. 12-14 §§ en&lt;br&gt;återgång till de frivilliga regler för ersättning till förtroendevalda som&lt;br&gt;infördes 1983.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Medborgarnas inflytande och kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 10 handlar om medborgarnas rätt att erhålla information om, få&lt;br&gt;insyn i och utöva inflytande över den kommunala verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighetsprincipen gäller all kommunal verksamhet, däremot inte&lt;br&gt;för privata företag som utför verksamhet på entreprenad åt kommunen.&lt;br&gt;I allt större utsträckning bedrivs nu kommunal verksamhet av enskilda.&lt;br&gt;Vi anser därför att det finns starka skäl som talar för att allmänheten&lt;br&gt;bör garanteras någon form av insynsrätt i sådan verksamhet och att&lt;br&gt;denna säkerställs i lag. Därför föreslår vi för det första att bestämmel-&lt;br&gt;serna i kommunallagen kompletteras så att det klart framgår att nämn-&lt;br&gt;dernas ansvar också omfattar kommunal verksamhet som utförs av&lt;br&gt;enskilda. För det andra föreslår vi en komplettering så att det framgår&lt;br&gt;att entreprenörer får anlitas. För det tredje föreslår vi en ny regel, som&lt;br&gt;har karaktär av generalklausul, och som ger utrymme att bedöma be-&lt;br&gt;hovet av insyn och kontroll i kommunal verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;enskilda företag. I avtal som upprättas mellan en kommun och en privat&lt;br&gt;entreprenör kan då utifrån verksamhetens art och avvägningar mellan&lt;br&gt;allmänintresse och enskilt intresse samt detaljerade regler om insyn och&lt;br&gt;kontroll preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala informationen till medborgarna varierar över tid och&lt;br&gt;rum, till innehåll, inriktning och omfång. Under 1970- och 1980-talen&lt;br&gt;var det vanligt med samhällsinformation med pedagogiskt upplysande&lt;br&gt;innehåll. I dag finns en större mångfald, inte minst av mer marknads-&lt;br&gt;förande karaktär. Sättet att informera på är av strategisk betydelse för&lt;br&gt;hur den lokala demokratin skall kunna utvecklas. Vi ger ett antal exem-&lt;br&gt;pel på nya kommunikationsmöjligheter mellan medborgare och kom-&lt;br&gt;muner och landsting, t.ex. lokal-TV, medborgarkontor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att öka allmänhetens insyn, få information och möjliggöra&lt;br&gt;ökat intresset för lokalpolitik är att hålla offentliga styrelse- och nämnd-&lt;br&gt;sammanträden, dvs. öppna för allmänheten. Vi anser att kommuner som&lt;br&gt;vill hålla öppna nämndsammanträden bör få möjlighet till detta och&lt;br&gt;föreslår därför en ny regel i kommunallagen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om användarinflytande har forts under hela 1980-talet.&lt;br&gt;Rådgivande förvaltningsråd, brukarråd med vetorätt och självförvalt-&lt;br&gt;ningsråd är exempel på organiserat användarinflytande. Däremot finns&lt;br&gt;inte något stöd i lag för kommunfullmäktige att medge nämnd att över-&lt;br&gt;föra vissa förvaltningsuppgifter till ett användarorgan vid en kommunal&lt;br&gt;institution. Vi föreslår en särskild lagreglering som möjliggör ett sådant&lt;br&gt;förfärande i kommunalt driven verksamhet vid speciella institutioner. Vi&lt;br&gt;anser också att kommunerna skall utnyttja möjligheten att skriva in&lt;br&gt;samrådsförfarande med användarna i avtal med entreprenörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 11 tar vi upp betydelsen av folkomröstningar, opinionsunder-&lt;br&gt;sökningar och andra förfaranden för möjligheten att stärka den lokala&lt;br&gt;demokratin, öka intresset för politiska frågor och för att skapa lokala&lt;br&gt;opinioner. Lokala folkomröstningar är vanligare i andra länder i Euro-&lt;br&gt;pa, de flesta medlemsstaterna i Europarådet har lagstiftning som tillåter&lt;br&gt;anordnandet av lokala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet görs en genomgång av framväxten av nuvarande lagstift-&lt;br&gt;ning. Vi redovisar också en särskild studie om användandet av under-&lt;br&gt;sökningar av medborgaropinioner på kommunal nivå sedan tillkomsten&lt;br&gt;av 1977 års kommunallag. Under de drygt 15 år som omröstningsin-&lt;br&gt;stitutet funnits har det fram till 1993 använts vid 25 tillfallen, varav 14&lt;br&gt;gällt indelningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de politiska partierna i ökande utsträckning får svårigheter med&lt;br&gt;att via sina minskande medlemskadrer pejla lokala opinioner eller upp-&lt;br&gt;fatta väljarnas åsikter är enligt vår uppfattning lokala folkomröstningar&lt;br&gt;ett mycket gott komplement till den indirekta representativa demokratin&lt;br&gt;och framför allt ett sätt att stärka den lokala demokratin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att en ökad användning av lokala folkomröstningar är önsk-&lt;br&gt;värd. Ett möjligt sätt att öka frekvensen av dessa är att införa regler om&lt;br&gt;folkinitiativ. Enligt vår mening talar mycket för införandet av en be-&lt;br&gt;stämmelse med innebörden att tio procent av de röstberättigade kom-&lt;br&gt;muninvånarna kan väcka förslag om att lokal folkomröstning skall hållas&lt;br&gt;i viss fråga och att kommunfullmäktige då skulle vara tvunget att ta upp&lt;br&gt;frågan om omröstning till behandling. Rätten att besluta om att hålla&lt;br&gt;folkomröstning skall dock även i framtiden vara förbehållet en majoritet&lt;br&gt;av fullmäktiges ledamöter och folkomröstningarna bör även fortsättning-&lt;br&gt;vis vara rådgivande. Vi föreslår att ett fullgånget kommunalt folkom-&lt;br&gt;röstningsinstitut tillskapas med denna innebörd och redovisar förfaran-&lt;br&gt;deregler inklusive de lagändringar som krävs för förslagets genomföran-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi redovisar också i detta kapitel våra åsikter om personval mot&lt;br&gt;bakgrund av Personvalkommitténs förslag och anser att ett ökat inslag&lt;br&gt;av personval bör kunna stärka den lokala demokratin genom bl.a. för-&lt;br&gt;bättrade relationer mellan väljare och valda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera av de föregåenden kapitlen konstateras åtskilliga gånger brister&lt;br&gt;i uppföljnings- och utvärderingssystem inklusive kvalitetsmätning av&lt;br&gt;kommunal verksamhet. I kapitel 12, Kvalitetskontroll, görs en omfat-&lt;br&gt;tande genomgång av problem, definitioner, generella krav, mått och&lt;br&gt;modeller avseende kvalitet och kvalitetsmätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nya målstymingssystemen följer ökade krav på uppföljning&lt;br&gt;och kontroll av kvalitet i verksamheten. De nya produktionsformerna,&lt;br&gt;t.ex. entreprenad och beställar-utförarmodellen, kräver att man faststäl-&lt;br&gt;ler vem som har ansvar för kvaliteten i verksamheten. När medborgarna&lt;br&gt;får möjlighet att själva välja producent av en kommunal tjänst kan det&lt;br&gt;vara kvaliteten som avgör valet. Kvalitetsmätning och kvalitetskontroll&lt;br&gt;kommer att behövas i ökande grad framöver i kommunernas och lands-&lt;br&gt;tingens verksamheter. Det har ännu inte blivit en integrerad del av&lt;br&gt;processen men arbetet har påböljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar bl.a. att de kommunala budget- och redovisningssystemen&lt;br&gt;behöver utvecklas och att den kommunala revisionen i ökad utsträckning&lt;br&gt;bör använda sig av systematiska kvalitetsmätningar. Information som&lt;br&gt;kommer fram vid uppföljning bör återföras till användarna i form av&lt;br&gt;jämförelser mellan producerande enheter. Användarna måste få veta&lt;br&gt;vilken kvalitet de har rätt att kräva och vart de kan vända sig med&lt;br&gt;klagomål. De förtroendevalda skall aktivt engagera sig i utvärdering av&lt;br&gt;verksamheterna eftersom detta är en politisk uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Allmänna demokratifrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 13 handlar om de kommundelningar som genomförts under&lt;br&gt;åren 1979 - 1992, utvärderingar av dessa samt våra överväganden om&lt;br&gt;behov av reformering av nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtta kommundelningar har genomförts under perioden, huvudsakligen&lt;br&gt;korrigeringar av inte fullt så lyckade kommunsammanslagningar i bör-&lt;br&gt;jan av 1970-talet. Ytterligare en kommundelning är beslutad men ej&lt;br&gt;genomförd nämligen Örebro kommun där Lekeberg per den 1 januari&lt;br&gt;1995 blir egen kommun. Regeringen har sedan 1979 avslagit 14 fram-&lt;br&gt;ställningar eller besvär avseende delning av kommun, utredning om&lt;br&gt;förutsättningar för sådan delning eller genomförande av folkomröstning&lt;br&gt;i en delningsfråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommundelningar som har genomförts har framför allt motiverats&lt;br&gt;från kommunaldemokratiska aspekter. Vi anser att den kommunala&lt;br&gt;demokratin kan stärkas genom kommundelningar där det finns förutsätt-&lt;br&gt;ningar för detta och där det samtidigt finns ett starkt önskemål bland&lt;br&gt;befolkningen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av genomförda kommundelningar är svåra att utvärde-&lt;br&gt;ra. Resultatet av de undersökningar som vi låtit genomföra antyder att&lt;br&gt;de kommunaldemokratiska aspekterna tillgodosetts. En slutsats som bör&lt;br&gt;kunna dras är att de nya små kommunerna som uppstått inte uppvisar&lt;br&gt;sämre ekonomiska förutsättningar än flertalet andra jämförbara kom-&lt;br&gt;muner. Det yttersta avgörandet har ändå medborgarna i respektive&lt;br&gt;kommun. Det är deras uppfattning om huruvida demokratin, ekonomin&lt;br&gt;och den offentliga servicen tillfredsställer deras krav, som är den ytter-&lt;br&gt;sta värdemätaren på delningens effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte kunnat uppfatta något reellt behov av att reformera den&lt;br&gt;nuvarande lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 14 behandlar vi frågor om majoritetsstyre i kommuner och&lt;br&gt;landsting. Vi refererar en skrivelse från Stockholms kommun om tills-&lt;br&gt;vidareval av ledamöter och ersättare i nämnder och styrelser samt sam-&lt;br&gt;manfattar Kommunaldemokratiutredningens alternativ om majoritets-&lt;br&gt;och samlingsstyre och Förtroendeuppdragsutredningens (PM i bilaga av&lt;br&gt;Janerik Gidlund) modell för begränsat majoritetsstyre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågorna om tillsvidareval och misstroendeförklaringar är nära knut-&lt;br&gt;na till olika sätt att göra majoritetsmarkeringar i nämnder samt behovet&lt;br&gt;av utskott, men kan även behandlas fristående. Vi tar ställning till&lt;br&gt;behovet och lämpligheten av att införa tillsvidareval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening finns det risk för att ändrade majoritetsförhållan-&lt;br&gt;den under löpande mandatperioder kommer att öka. Vi anser att det&lt;br&gt;skall införas en möjlighet att välja nämnder i kommuner och landsting&lt;br&gt;tills vidare och att nuvarande regler om viss tid tas bort. Vi föreslår&lt;br&gt;ändringar i kommunallagen om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av detta förslag blir att fullmäktige bör få möjlighet&lt;br&gt;att under mandatperioden entlediga ledamöterna och ersättarna i en&lt;br&gt;nämnd. Vi anser dock att initiativet till entledigande av en nämnd bör&lt;br&gt;ligga på styrelsen. Genom detta förfaringssätt menar vi att man för-&lt;br&gt;säkrat sig om att ett förslag till ny majoritet är väl förankrat hos de&lt;br&gt;olika partierna. Entledigandet bör omfatta samtliga ledamöter och ersät-&lt;br&gt;tare i en nämnd. Några mandattider kommer fortsättningsvis inte att&lt;br&gt;finnas för nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår vidare att den rätt som finns i dag att efter ett val ändra&lt;br&gt;antalet ledamöter i en nämnd utan föregående beredning skall gälla&lt;br&gt;under hela mandatperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser krävs for bordläggning av ett ärende&lt;br&gt;i fullmäktige endast att minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna&lt;br&gt;begär det. För bordläggning av val krävs dock enkel majoritet. Vi anser&lt;br&gt;att den behandling som blir aktuell i händelse av ett majoritetsskifte bör&lt;br&gt;jämställas med val och kräva enkel majoritet. Kommunallagen ändras&lt;br&gt;även i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel 15 benämns Justeringar i kommunallagen. De frågor som be-&lt;br&gt;handlas i kapitlet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* användning av beteckningen stad som kommunalrättsligt begrepp&lt;br&gt;respektive användning av beteckningarna stadsfullmäktige och stads-&lt;br&gt;styrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* tillvägagångssätt att kalla till sammanträde med fullmäktige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* jäv vid s.k. dubbla engagemang&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* förfaranderegler vid hantering av jävsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet stad har i vart fall två klart skilda betydelser. Dels den vedertag-&lt;br&gt;na språkliga betydelsen av tätort, större bebyggelseansamling etc., dels&lt;br&gt;en kommunalrättslig sådan. Kommunerna har om de så önskar, full rätt&lt;br&gt;att använda beteckningen stad så länge det ej sker i kommunalrättsliga&lt;br&gt;sammanhang. Vi anser att begreppen kommunfullmäktige och kommun-&lt;br&gt;styrelse växt in i medborgarnas medvetande varför vi inte ser något skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att återinföra äldre beteckningar. Vår utgångspunkt är att ingen ändring&lt;br&gt;av nuvarande reglering bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordvalen i kommunallagens regler om sätten att kalla till samman-&lt;br&gt;träde är inkonsistenta. Istället för att omväxlande använda &amp;quot;sändas till&amp;quot;&lt;br&gt;eller &amp;quot;tillställas&amp;quot; föreslår vi att ordet &amp;quot;lämnas&amp;quot; införs i kommunallagens&lt;br&gt;5 kap. 9 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om jäv syftar inte bara till att förhindra eller försvåra att&lt;br&gt;någon gynnar sig själv eller någon närstående. Reglerna om jäv bygger&lt;br&gt;ytterst på allmänhetens förtroende för myndigheterna i deras besluts-&lt;br&gt;fattande i så motto att det helst inte ens bör uppstå någon tveksamhet&lt;br&gt;om risk for jäv förelegat eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag är att kommunallagen kompletteras med en bestämmelse&lt;br&gt;som säger att de undantag från ställföreträdaijäv och delikatessjäv, som&lt;br&gt;gäller för aktiebolag där kommunen eller landstinget äger minst hälften&lt;br&gt;av aktierna och stiftelser där kommunen eller landstinget utser mer än&lt;br&gt;hälften av styrelseledamöterna, inte skall gälla när en nämnd handlägger&lt;br&gt;ärenden som rör myndighetutövning mot enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års kommunallag innehåller inga bestämmelser om hantering av&lt;br&gt;jävsfrågor. Vi föreslår ett överflyttande av centrala delar av 12 § för-&lt;br&gt;valtningslagen, där föriaranderegler vid jäv finns införda, till kom-&lt;br&gt;munallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivna rapporter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marie Fridolf: Alternativa produktionsformer i kommunal verksamhet.&lt;br&gt;Vem utfor och på vilka villkor (Ds 1993:27)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Charlotte Skawonius: Trosa bryter sig loss - Bytänkande eller demokra-&lt;br&gt;tins räddning? (SOU 1993:45)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Roger Pyddoke m.fl.: Konsekvenser av valmöjligheter inom skola,&lt;br&gt;barnomsorg, äldreomsorg och primärvård (SOU 1993:47)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meta Boéthius: Kommunala verksamheter i egen förvaltning och i&lt;br&gt;kommunala bolag - en jämförande studie (SOU 1993:48)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunnar Wallin: Att inhämta synpunkter från medborgarna. Det kom-&lt;br&gt;munala omröstningsinstitutet i tillämpning (SOU 1993:72)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stig Montin: Radikala organisationsförändringar i kommuner och lands-&lt;br&gt;ting (SOU 1993:73)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eva Wallberg m.fl.: Kvalitetsmätning i kommunal verksamhet (SOU&lt;br&gt;1993:74)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommitténs lagförslag (SOU 1993:90)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 kap. 12 och 13 §§, 5 kap. 34 och 35 §§ samt 6 kap. 13 §&lt;br&gt;skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4, 9, 16 §§, 4 kap. 14 §, 5 kap. 9, 11, 23, 30, 36 §§, 6&lt;br&gt;kap. 7, 12, 15, 19, 24, 27 §§ samt 7 kap. 8 och 10 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya bestämmelser, 2 kap. 11 och&lt;br&gt;12 §§ och 3 kap. 18 a § samt närmast före 2 kap. 11 § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala folkomröstningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att en&lt;br&gt;rådgivande folkomröstning skall&lt;br&gt;hållas i kommunen eller lands-&lt;br&gt;tinget i viss fråga som ankom-&lt;br&gt;mer på fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om initiativrätt i visst fall till&lt;br&gt;folkomröstning finns bestäm-&lt;br&gt;melser i 5 kap. 23 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om för-&lt;br&gt;farandet vid folkomröstning&lt;br&gt;finns i lagen (0000:0000) om&lt;br&gt;kommunala folkomröstningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt att få ersätt-&lt;br&gt;ning för de kostnader som föran-&lt;br&gt;leds av att ett landsting vid en&lt;br&gt;folkomröstning anlitar valnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall, om inte något annat är särskilt föreskrivet, bestämma&lt;br&gt;nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden. Fullmäkti-&lt;br&gt;ge får därvid besluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter i hela&lt;br&gt;kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en nämnd skall ha hand om en eller flera verksamheter för en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del av kommunen eller landstinget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en nämnd skall ha hand&lt;br&gt;om verksamheten vid en eller&lt;br&gt;flera anläggningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en nämnd skall vara&lt;br&gt;underställd en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att en nämnd skall ha hand&lt;br&gt;om verksamheten vid en eller&lt;br&gt;flera anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att en nämnd skall vara&lt;br&gt;underställd en annan nämnd,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. att en nämnd får göra&lt;br&gt;beställningar och en annan&lt;br&gt;nämnd utföra dessa inom ett&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars&lt;br&gt;av större vikt för kommunen eller landstinget, främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål och riktlinjer för verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nämndernas organisation och verksamhetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. val av revisorer och revisorsersättare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. grunderna för ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;årsredovisning och an-&lt;br&gt;svarsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. grunderna för ekonomiska&lt;br&gt;förmåner till förtroendevalda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;årsredovisning och an-&lt;br&gt;svarsfrihet, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;hållande av kommunal&lt;br&gt;folkomröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige beslutar också i andra frågor som anges i denna lag eller&lt;br&gt;i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;genom beslut av fullmäktige&lt;br&gt;lämna över vården av en kom-&lt;br&gt;munal angelägenhet, för vars&lt;br&gt;handhavande särskild ordning&lt;br&gt;inte föreskrivits, till ett aktie-&lt;br&gt;bolag, ett handelsbolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening, en ideell&lt;br&gt;förening eller en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet&lt;br&gt;som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning får dock enligt 11 kap.&lt;br&gt;6 § regeringsformen överlämnas&lt;br&gt;endast om det finns stöd för det&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;genom beslut av fullmäktige&lt;br&gt;lämna över vården av en kom-&lt;br&gt;munal angelägenhet eller genom&lt;br&gt;avtal överlämna uppgifter, som&lt;br&gt;nämnderna ansvarar för, och&lt;br&gt;för vars handhavande särskild&lt;br&gt;ordning inte föreskrivits, till ett&lt;br&gt;aktiebolag, ett handelsbolag, en&lt;br&gt;ekonomisk förening, en ideell&lt;br&gt;förening, en stiftelse eller en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vården av en angelägenhet&lt;br&gt;eller utförandet av en uppgift&lt;br&gt;som innefattar myndighetsut-&lt;br&gt;övning får dock enligt 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § regeringsformen överlämnas&lt;br&gt;endast om det finns stöd för det&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun eller ett lands-&lt;br&gt;ting sluter avtal med någon&lt;br&gt;annan om att utföra en uppgift&lt;br&gt;som kommunen eller landstinget&lt;br&gt;ansvarar för, skall de och all-&lt;br&gt;mänheten tillförsäkras en möj-&lt;br&gt;lighet att kontrollera den verk-&lt;br&gt;samhet i vilken uppgiften utförs.&lt;br&gt;Kommunens och landstingets&lt;br&gt;kontroll samt allmänhetens insyn&lt;br&gt;skall, med beaktande av de&lt;br&gt;enskildas intressen, ges en&lt;br&gt;omfattning som är rimlig med&lt;br&gt;hänsyn till verksamhetens art,&lt;br&gt;kommunens eller landstingets&lt;br&gt;och allmänhetens intresse av hur&lt;br&gt;verksamheten utförs samt om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendevalda har rätt till&lt;br&gt;skälig ersättning för den arbets-&lt;br&gt;inkomst samt de pensions- och&lt;br&gt;semesterförmåner som de för-&lt;br&gt;lorar, när de fullgör sina upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte för-&lt;br&gt;troendevalda som fullgör upp-&lt;br&gt;dragen på heltid eller en be-&lt;br&gt;tydande del av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall besluta enligt&lt;br&gt;vilka grunder ersättning enligt&lt;br&gt;12 § skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att förtroendevalda i skälig omfattning skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ersättning för resekost-&lt;br&gt;nader och andra utgifter som&lt;br&gt;föranleds av uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arvode för det arbete som&lt;br&gt;är förenat med uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. pension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. andra ekonomiska förmå-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning för den arbets-&lt;br&gt;inkomst samt de pensions- och&lt;br&gt;semesterförmåner som de för-&lt;br&gt;lorar, när de fullgör sina upp-&lt;br&gt;drag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ersättning för resekost-&lt;br&gt;nader och andra utgifter som&lt;br&gt;föranleds av uppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. andra ekonomiska förmå-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\iid som sägs i första stycket&lt;br&gt;1 gäller dock inte förtroendeval-&lt;br&gt;da som fullgör uppdragen på&lt;br&gt;heltid eller en betydande del av&lt;br&gt;heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall anslås på kommunens eller landstingets anslagstavla&lt;br&gt;minst en vecka före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall inom sam-&lt;br&gt;ma tid på ett lämpligt sätt också&lt;br&gt;tillställas vaije ledamot och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungörelsen skall inom sam-&lt;br&gt;ma tid på ett lämpligt sätt också&lt;br&gt;lämnas till vaije ledamot och&lt;br&gt;ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på det sätt&lt;br&gt;som föreskrivs i 8 - 10 §§, skall kungörelsen med uppgift om ärendet&lt;br&gt;anslås senast vardagen närmast före sammanträdesdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall kungörelsen&lt;br&gt;på ett lämpligt sätt sändas till&lt;br&gt;vaije ledamot och ersättare så,&lt;br&gt;att den kan antas nå dem inom&lt;br&gt;samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden i fullmäktige får väckas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;revisorerna, om ärendet&lt;br&gt;gäller förvaltning som har sam-&lt;br&gt;band med revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;en fullmäktigeberedning,&lt;br&gt;om fullmäktige har föreskrivit&lt;br&gt;det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. styrelsen i ett sådant före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag som avses i 3 kap. 17 och&lt;br&gt;18 &amp;nbsp;§§, om fullmäktige har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat det för särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stockholms kommun får också&lt;br&gt;motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skall kungörelsen på&lt;br&gt;ett lämpligt sätt lämnas till varje&lt;br&gt;ledamot och ersättare så, att den&lt;br&gt;kan antas nå dem inom samma&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelsen, om ärendet gäller&lt;br&gt;återkallande av uppdrag för&lt;br&gt;samtliga förtroendevalda i sty-&lt;br&gt;relsen eller annan nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en nämnd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en ledamot genom motion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;revisorerna, om ärendet&lt;br&gt;gäller förvaltning som har sam-&lt;br&gt;band med revisionsuppdraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;en fullmäktigeberedning,&lt;br&gt;om fullmäktige har föreskrivit&lt;br&gt;det, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. styrelsen i ett sådant före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag som avses i 3 kap. 17 och&lt;br&gt;18 &amp;nbsp;§§, om fullmäktige har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutat det för särskilda fåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;:tt borgarråd väcka ärenden genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om hållande av folkom-&lt;br&gt;röstning enligt 2 kap. 11 § får i&lt;br&gt;viss fråga väckas genom initiativ&lt;br&gt;av minst tio procent av de enligt&lt;br&gt;4 kap. röstberättigade kommun-&lt;br&gt;medlemmarna. Initiativet skall&lt;br&gt;vara skriftligt och utöver egen-&lt;br&gt;händig namnteckning innehålla&lt;br&gt;namnförtydligande och uppgift&lt;br&gt;om adress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De år då val av fullmäktige har&lt;br&gt;förrättas i hela landet får nyval-&lt;br&gt;da fullmäktige besluta om att&lt;br&gt;ändra mandattiden för en nämnd&lt;br&gt;eller att ändra antalet ledamöter&lt;br&gt;eller ersättare i en nämnd utan&lt;br&gt;föregående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta om att&lt;br&gt;ändra antalet ledamöter eller&lt;br&gt;ersättare i en nämnd utan före-&lt;br&gt;gående beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att det&lt;br&gt;som ett led i beredningen av ett&lt;br&gt;ärende som fidlmäktige skall&lt;br&gt;handlägga skall inhämtas syn-&lt;br&gt;punkter från medlemmar i kom-&lt;br&gt;munen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan ske genom folk-&lt;br&gt;omröstning, opinionsundersök-&lt;br&gt;ning eller något liknande för-&lt;br&gt;farande. Därvid får valnämnden&lt;br&gt;i kommunen anlitas, om nämn-&lt;br&gt;dens verksamhet i övrigt inte&lt;br&gt;hindras av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen har rätt att få ersätt-&lt;br&gt;ning för de kostnader som för-&lt;br&gt;anleds av att ett landsting an-&lt;br&gt;litar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende skall bordläggas, om det begärs av minst en tredjedel av de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande ledamöterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bordläggning i fråga om&lt;br&gt;val eller tidigare bordlagt ärende&lt;br&gt;krävs dock enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bordläggning i fråga om&lt;br&gt;val, tidigare bordlagt ärende&lt;br&gt;eller av ärende som avses i 5&lt;br&gt;kap. 23 § första stycket 1, krävs&lt;br&gt;dock enkel majoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten&lt;br&gt;bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt&lt;br&gt;samt de föreskrifter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfreds-&lt;br&gt;ställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\tid som föreskrivs i första&lt;br&gt;och andra styckena gäller också&lt;br&gt;när kommunen eller landstinget&lt;br&gt;har slutit avtal med någon an-&lt;br&gt;nan om att utföra uppgifter som&lt;br&gt;nämnderna ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;styrelsen väljs för tre år, räknat&lt;br&gt;från och med den 1 januari året&lt;br&gt;efter det år då val av fullmäkti-&lt;br&gt;ge har ägt rum i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får dock bestäm-&lt;br&gt;ma att styrelsens mandattid skall&lt;br&gt;räknas från och med det sam-&lt;br&gt;manträde då valet förrättas intill&lt;br&gt;det sammanträde då val av&lt;br&gt;styrelse förrättas nästa gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöterna och ersättarna i&lt;br&gt;styrelsen och andra nämnder&lt;br&gt;väljs tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mandattiden räknas från och&lt;br&gt;med den 1 januari året efter det&lt;br&gt;år då val av fullmäktige har ägt&lt;br&gt;rum i hela landet och gäller&lt;br&gt;längst till och med den 31 de-&lt;br&gt;cember det år när val av full-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett sådant fall skall nyvalda&lt;br&gt;fullmäktige välja styrelsen vid&lt;br&gt;fullmäktiges första sammanträ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mäktige förrättas nästa gäng i&lt;br&gt;hela landet. Fullmäktige får&lt;br&gt;dock bestämma att mandattiden&lt;br&gt;skall räknas från och med det&lt;br&gt;sammanträde då valet förrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige bestämmer mandat-&lt;br&gt;tiderna för andra nämnder än&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall, for den tid&lt;br&gt;som fullmäktige bestämmer,&lt;br&gt;bland nämndens ledamöter välja&lt;br&gt;en ordförande och en eller två&lt;br&gt;vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall bland nämn-&lt;br&gt;dens ledamöter välja en ord-&lt;br&gt;förande och en eller två vice&lt;br&gt;ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nämnd får kalla en ledamot eller en ersättare i fullmäktige, en annan&lt;br&gt;nämnd eller beredning, en anställd hos kommunen eller landstinget eller&lt;br&gt;en särskild sakkunnig att närvara vid ett sammanträde med nämnden for&lt;br&gt;att lämna upplysningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar&lt;br&gt;det, delta i överläggningarna men inte i besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får besluta att en&lt;br&gt;nämnds sammanträden helt eller&lt;br&gt;delvis skall vara offentliga.&lt;br&gt;Överläggningen i ärenden som&lt;br&gt;avser myndighetsutövning mot&lt;br&gt;enskilda skall dock hållas inför&lt;br&gt;stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är jävig i ett ärende&lt;br&gt;hos en nämnd får inte delta eller&lt;br&gt;närvara vid handläggningen av&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är jävig i ett ärende&lt;br&gt;hos en nämnd får inte delta&lt;br&gt;eller närvara vid handläggningen&lt;br&gt;av ärendet. Denne får dock&lt;br&gt;vidta åtgärder som inte någon&lt;br&gt;annan kan vidta utan olägligt&lt;br&gt;uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som känner till en omstän-&lt;br&gt;dighet som kan antas utgöra jäv&lt;br&gt;mot honom, skall självmant ge&lt;br&gt;det till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det uppkommit en fråga om&lt;br&gt;jäv mot någon och har någon&lt;br&gt;annan inte trätt i hans ställe,&lt;br&gt;skall nämnden snarast besluta i&lt;br&gt;jävsfrågan. Den som jävet gäller&lt;br&gt;får delta i prövningen av jävs-&lt;br&gt;frågan endast om nämnden inte&lt;br&gt;är beslutför utan honom och&lt;br&gt;någon annan inte kan tillkallas&lt;br&gt;utan olägligt uppskov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en jävsfråga får&lt;br&gt;överklagas endast i samband&lt;br&gt;med överklagande av det beslut&lt;br&gt;varigenom nämnden avgör&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende hos en nämnd&lt;br&gt;berör ett aktiebolag där kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget äger minst&lt;br&gt;hälften av aktierna eller en&lt;br&gt;stiftelse där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget utser minst hälften&lt;br&gt;av styrelseledamöterna, skall jäv&lt;br&gt;enligt 25 § 2 eller 4 inte anses&lt;br&gt;föreligga enbart på grund av att&lt;br&gt;den som handlägger ärendet är&lt;br&gt;ställföreträdare for bolaget eller&lt;br&gt;stiftelsen eller på något annat&lt;br&gt;sätt är knuten dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende hos en nämnd&lt;br&gt;berör ett aktiebolag där kommu-&lt;br&gt;nen eller landstinget äger minst&lt;br&gt;hälften av aktierna eller en&lt;br&gt;stiftelse där kommunen eller&lt;br&gt;landstinget utser minst hälften&lt;br&gt;av styrelseledamöterna, skall jäv&lt;br&gt;enligt 25 § 2 eller 4 inte anses&lt;br&gt;föreligga enbart på grund av att&lt;br&gt;den som handlägger ärendet är&lt;br&gt;ställföreträdare för bolaget eller&lt;br&gt;stiftelsen eller på något annat&lt;br&gt;sätt är knuten dit. Vzd som nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagts gäller inte när en nämnd&lt;br&gt;handlägger ärenden som avser&lt;br&gt;myndighetsutövning mot enskil-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jäv enligt 25 § 4 skall inte heller anses föreligga enbart på grund av&lt;br&gt;att den som handlägger ett ärende hos en nämnd tidigare har deltagit i&lt;br&gt;handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för de anställda hos en kommun eller ett landsting (perso-&lt;br&gt;nalföreträdare) får, i den omfattning som anges i 9 - 13 §§, närvara vid&lt;br&gt;sammanträden med andra nämnder än styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i&lt;br&gt;revisionsnämnder, förtroende-&lt;br&gt;nämnder, valnämnder och över-&lt;br&gt;förmyndamämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarorätt saknas dock i revi-&lt;br&gt;sionsnämnder, förtroendenämn-&lt;br&gt;der, valnämnder och överför-&lt;br&gt;myndamämnder samt sådan&lt;br&gt;nämnd som enligt 3 kap. 4 § 5 i&lt;br&gt;denna lag endast ansvarar för&lt;br&gt;beställning av verksamhet och&lt;br&gt;som inte har egen underställd&lt;br&gt;personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdama har inte rätt att närvara när ärenden av följande&lt;br&gt;slag handläggs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida&lt;br&gt;inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppsägningar av kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arbetskonflikter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. rättstvister mellan kommunen eller landstinget och en arbetstagar-&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalföreträdare i sådan&lt;br&gt;nämnd som enligt 3 kap. 4 § 5&lt;br&gt;endast ansvarar för beställning&lt;br&gt;av verksamhet har inte heller&lt;br&gt;rätt att närvara vid handlägg-&lt;br&gt;ning av ärende som rör sådan&lt;br&gt;beställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya föreskrifterna i 5 kap. 23, 30 och 36 §§, samt 6 kap. 12, 13&lt;br&gt;och 15 §§ tillämpas första gången efter valet av landstingsfullmäktige&lt;br&gt;och kommunfullmäktige år 1994 i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 3 kap. 18 a § samt 6 kap. 7 § skall tillämpas&lt;br&gt;på avtal som träffas eller förlängs efter utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till ärende angående&lt;br&gt;förvärv, överlåtelse, upplåtelse&lt;br&gt;eller användning av egendom,&lt;br&gt;tjänst eller annan nyttighet, om&lt;br&gt;det kan antas att det allmänna&lt;br&gt;lider skada om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Vad som nu har sagts om tjänst&lt;br&gt;avser dock inte arbete som för&lt;br&gt;myndighets behov utförs av dess&lt;br&gt;egen eller annan myndighets&lt;br&gt;personal. Angår ärendet upp-&lt;br&gt;handling eller angår det för-&lt;br&gt;säljning av lös egendom för det&lt;br&gt;allmännas räkning, får uppgift&lt;br&gt;som rör anbud inte i något fall&lt;br&gt;lämnas till annan än den som&lt;br&gt;har avgett anbudet förrän alla&lt;br&gt;anbuden offentliggörs eller avtal&lt;br&gt;har slutits eller ärendet annars&lt;br&gt;har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till ärende angående&lt;br&gt;förvärv, överlåtelse, upplåtelse&lt;br&gt;eller användning av egendom,&lt;br&gt;tjänst eller annan nyttighet, om&lt;br&gt;det kan antas att det allmänna&lt;br&gt;lider skada om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Vad som nu har sagts om tjänst&lt;br&gt;avser dock inte arbete som för&lt;br&gt;myndighets behov utförs av dess&lt;br&gt;egen eller annan myndighets&lt;br&gt;personal, såvida inte tjänsten&lt;br&gt;upphandlas i konkurrens med&lt;br&gt;annan. Angår ärendet upphand-&lt;br&gt;ling eller angår det försäljning&lt;br&gt;av lös egendom för det allmän-&lt;br&gt;nas räkning, får uppgift som rör&lt;br&gt;anbud inte i något fäll lämnas&lt;br&gt;till annan än den som har avgett&lt;br&gt;anbudet förrän alla anbuden&lt;br&gt;offentliggörs eller avtal har&lt;br&gt;slutits eller ärendet annars har&lt;br&gt;slutförts. Med anbud likställs&lt;br&gt;erbjudande med motsvarande&lt;br&gt;innehåll från myndighet som&lt;br&gt;tillhör samma kommun eller&lt;br&gt;landsting som den upphandlande&lt;br&gt;myndigheten, eller sådant erbju-&lt;br&gt;dande från en del av denna&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekre-&lt;br&gt;tessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk fem år, har förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kommunala självförvaltningsorgan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om inte något annat följer av lag eller annan författning får det i en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting lämnas över till självförvaltningsorgan som&lt;br&gt;består av anställda och företrädare för dem som använder en nämnds&lt;br&gt;tjänster vid en anläggning eller institution att inom nämndens verksam-&lt;br&gt;hetsområde svara för viss förvaltning, verkställighet och beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett självförvaltningsorgan får inte avgöra frågor som avser verk-&lt;br&gt;samhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får heller inte handlägga eller avgöra ärenden som avser myndig-&lt;br&gt;hetsutövning mot någon enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En nämnd får inrätta ett eller flera självförvaltningsorgan inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde om fullmäktige beslutar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall bestämma organens uppgifter och verksamhets-&lt;br&gt;former samt fastställa antalet ledamöter i organet. Företrädare för dem&lt;br&gt;som använder nämndens tjänster skall alltid utgöra flertalet av de leda-&lt;br&gt;möter som har beslutanderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ledamöterna i ett självförvaltningsorgan väljs tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ledamöter som företräder användarna väljs av och bland dem vid&lt;br&gt;en förrättning som anordnas av nämnden. Bland dessa utses samtidigt&lt;br&gt;en ordförande och en vice ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige får fastställa regler för val av ledamöter i ett självför-&lt;br&gt;valtningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Endast ledamöter som uppnått myndig ålder får delta i beslut som&lt;br&gt;fattas i ett självförvaltningsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § På ett självförvaltningsorgan skall följande bestämmelser i kommu-&lt;br&gt;nallagen tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 4 kap. 22 § om reservation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 6 kap. 24 - 32 §§ om jäv, hur ärendena avgörs, protokollföring,&lt;br&gt;protokollets innehåll, justering av protokoll och tillkännagivande av&lt;br&gt;justeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På beslut av självförvaltningsorgan skall också tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna om laglighetsprövning i 10 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § De ledamöter som företräder användarna har rätt till den ledighet&lt;br&gt;från sina anställningar som behövs för uppdraget och de ekonomiska&lt;br&gt;förmåner som fullmäktige bestämt för förtroendevalda i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den nämnd som har inrättat ett självförvaltningsorgan skall ha&lt;br&gt;uppsikt över att organet följer de mål och riktlinjer som fastställts och&lt;br&gt;de föreskrifter som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får återkalla uppdrag som har lämnats över till organet om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om kommunala folkomröstningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller för folkomröstning som avses i 2 kap. 11 § kom-&lt;br&gt;munallagen (1991:900).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En folkomröstning skall hållas den dag som fullmäktige bestämmer.&lt;br&gt;Fullmäktiges beslut om att hålla en folkomröstning skall fattas senast tre&lt;br&gt;månader före den dag då omröstningen skall äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § När fullmäktige beslutar om att hålla en folkomröstning skall beslut&lt;br&gt;samtidigt fattas om dag för omröstningen, den fråga som skall ställas till&lt;br&gt;de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmama samt de&lt;br&gt;alternativ som skall föreläggas dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige skall i beslut fastställa röstsedlarnas antal, innehåll och&lt;br&gt;utseende. Vaije alternativ skall ha sin egen röstsedel. Dessutom skall&lt;br&gt;finnas blanka röstsedlar. Röstsedlar for en och samma omröstning skall&lt;br&gt;vara lika till storlek, färg och material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Kommunen eller landstinget skall på lämpligt sätt informera med-&lt;br&gt;lemmarna om tid och sätt för omröstningen, den fråga omröstningen&lt;br&gt;gäller, de alternativ som föreläggs dem och om de bestämmelser i&lt;br&gt;övrigt som gäller för folkomröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Del av kommun som vid val till riksdagen bildar ett valdistrikt&lt;br&gt;utgör ett omröstningsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För folkomröstningens genomförande svarar valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid folkomröstning i landsting skall vad som sägs i 9, 14 och 16 §§&lt;br&gt;om valnämnd endast gälla valnämnd i den kommun i vilken landstingets&lt;br&gt;anslagstavla finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kommunal folkomröstning hålls i samband med val till riksdagen&lt;br&gt;eller folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen tjänstgör&lt;br&gt;de valförrättare som har utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen också som&lt;br&gt;omröstningsförrättare. Inför annan folkomröstning utser valnämnden för&lt;br&gt;varje omröstningsdistrikt minst fyra personer att vid omröstningen&lt;br&gt;tjänstgöra som omröstningsförrättare i distriktet. Vad som i 3 kap.&lt;br&gt;vallagen föreskrivs om valförrättare tillämpas beträffande särskilt utsedd&lt;br&gt;omröstningsförrättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Rösträtt vid kommunal folkomröstning har den som är röst-&lt;br&gt;berättigad enligt 4 kap. kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgörs på&lt;br&gt;grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd. Allmän röstlängd&lt;br&gt;enligt 4 kap. vallagen (1972:620) gäller därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § När en folkomröstning skall hållas skall, för var och en som enligt&lt;br&gt;gällande röstlängd är röstberättigad vid omröstningen, upprättas röstkort&lt;br&gt;med uppgifter om den röstberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Röstkort upprättas av skattemyndigheten. För kommunal folkom-&lt;br&gt;röstning och val till riksdagen eller folkomröstning som avses i 8 kap.&lt;br&gt;4 § regeringsformen som äger rum samtidigt upprättas gemensamt röst-&lt;br&gt;kort. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifter om omröstningen till&lt;br&gt;ledning för den röstberättigade. Röstkort skall sändas ut till de röstbe-&lt;br&gt;rättigade senast 16 dagar före dag för omröstningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstkort tillämpas i övrigt 7 kap. 1 § andra stycket och 3&lt;br&gt;§ första och andra styckena vallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har rätt att få ersättning för de kostnader som&lt;br&gt;föranleds av utskrift av röstlängd och upprättandet av röstkort för kom-&lt;br&gt;munal folkomröstning som inte äger rum i samband med val till riks-&lt;br&gt;dagen eller folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid folkomröstningen får användas endast röstsedlar som tillhanda-&lt;br&gt;hålls av valnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I lokal där omröstning äger rum skall de röstande ha tillgång till&lt;br&gt;röstsedlar för vaije förslag som är föremål för folkomröstning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och blanka röstsedlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om röstkuvert tillämpas bestämmelserna i 8 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket och 9 § andra stycket 1 och 2 vallagen om valkuvert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ingen får rösta för mer än ett förslag i en omröstning. Den som&lt;br&gt;inte önskar rösta för något av förslagen får avlämna blank röstsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Röstning sker på dagen för folkomröstningen i omröstningslokalen&lt;br&gt;för det omröstningsdistrikt där den röstande är upptagen i röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunal folkomröstning inte skall hållas samtidigt med val till&lt;br&gt;riksdagen eller folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen,&lt;br&gt;får fullmäktige besluta om att röstning får ske på postkontor i den kom-&lt;br&gt;mun eller det landsting som folkomröstningen avser. Om flera sådana&lt;br&gt;kommunala omröstningar hålls samtidigt skall den som röstar på post-&lt;br&gt;kontor utöva sin rösträtt vid ett och samma tillfälle i samtliga omröst-&lt;br&gt;ningar som han vill deltaga i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunal folkomröstning hålls samtidigt med val till riksdagen&lt;br&gt;eller folkomröstning som avses i 8 kap. 4 § regeringsformen, tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 10 § folkomröstningslagen (1979:369).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av röster&lt;br&gt;som har avgivits på postkontor skall 8-12 kap. vallagen gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar. Dock skall vad som där stadgas om postkontor endast&lt;br&gt;gälla postkontor i kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga ett exemplar av&lt;br&gt;denna lag, vallagen och folkomröstningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Rösterna räknas preliminärt i omröstningslokalen och slutligt hos&lt;br&gt;valnämnden. Därvid skall bestämmelserna i 13 kap. 1 - 8 §§ och 14&lt;br&gt;kap. 1 och 2 §§ samt 3 § tredje stycket vallagen tillämpas på motsva-&lt;br&gt;rande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring.&lt;br&gt;Blanka röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom vaije grupp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas och antalet antecknas i protokollet. Röstsedlarna läggs därefter&lt;br&gt;gruppvis in i särskilda omslag. På omslaget antecknas vilken grupp&lt;br&gt;röstsedlar omslaget innehåller och röstsedlarnas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid rösträkning hos valnämnd används en urna för varje omröstning&lt;br&gt;och för vaije område som bildar en valkrets vid val till kommunfull-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Röstsedel är ogiltig om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ej är sådan som för omröstningen har tillhandahållits av valnämn-&lt;br&gt;den eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen har blivit anbragt&lt;br&gt;på röstsedeln med avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett röstkuvert två eller tre likalydande röstsedlar, skall endast&lt;br&gt;en röstsedel räknas. Finns i annat fall i ett röstkuvert mer än en röstse-&lt;br&gt;del, är röstsedlarna ogiltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Sedan valnämnden avslutat rösträkningen, läggs röstsedlarna in i&lt;br&gt;särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen&lt;br&gt;förseglas. Röstsedlarna förvaras minst ett år efter det att sammanräk-&lt;br&gt;ningsförrättningen har avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna (SOU 1993:90)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Kammarrätten i Jönköping, Kammarrätten&lt;br&gt;i Sundsvall, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,&lt;br&gt;Bammiljörådet, Spri, Statens Handikappråd, Barnombudsmannen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Statskontoret, Skolverket, Juridiska fåkultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet, Juridiska fåkultetsnämnden vid Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet, Samhällsvetenskapliga fåkultetsnämnden vid Lunds universitet,&lt;br&gt;Glesbygdsmyndigheten, Konkurrensverket, Kammarkollegiet, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Malmöhus&lt;br&gt;län, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Västerbottens län,&lt;br&gt;Statens Ungdomsråd, Huddinge kommun, Nynäshamns kommun, Sol-&lt;br&gt;lentuna kommun, Stockholms kommun, Södertälje kommun, Uppsala&lt;br&gt;kommun, Strängnäs kommun, Ödeshögs kommun, Nässjö kommun,&lt;br&gt;Växjö kommun, Kalmar kommun, Gotlands kommun, Sölvesborgs&lt;br&gt;kommun, Simrishamns kommun, Malmö kommun, Halmstads kommun,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Mölndals kommun, Marks kommun, Lidköpings&lt;br&gt;kommun, Töreboda kommun, Filipstads kommun, Karlskoga kommun,&lt;br&gt;Köpings kommun, Borlänge kommun, Hudiksvalls kommun, Ömskölds-&lt;br&gt;viks kommun, Sollefteå kommun, Krokoms kommun, Östersunds kom-&lt;br&gt;mun, Lycksele kommun, Nordmalings kommun, Vilhelmina kommun,&lt;br&gt;Bodens kommun, Haparanda kommun, Stockholms läns landsting,&lt;br&gt;Södermanlands läns landsting, Malmöhus läns landsting, Kopparbergs&lt;br&gt;läns landsting, Jämtlands läns landsting, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Tjänsteförbundet, Svenska arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Svenska Kommunförbundet, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Landstingsförbundet, Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), De handi-&lt;br&gt;kappades riksförbund, Handikappförbundens Centralkommitté, Elevor-&lt;br&gt;ganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem och skola, Pensionärernas&lt;br&gt;riksorganisation (PRO), Sveriges Pensionärsförbund (SPF), Samarbets-&lt;br&gt;organ för invandrarorganisationer i Sverige (SIOS), Folkrörelserådet&lt;br&gt;Hela Sverige ska leva, Röda Korset, Riksidrottsförbundet, Kooperativa&lt;br&gt;institutet (Koopi), Institutet för kvalitetsutveckling (SIQ), Sveriges&lt;br&gt;kommunaljuridiska förening, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer,&lt;br&gt;Statsvetenskapliga förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avgiftsgruppens sammanfattning av betänkandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:188&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Avgifter inom kommunal verksamhet - förslag till Bilaga 4&lt;br&gt;modifierad självkostnadsprincip (Ds 1993:16)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppens uppdrag har gällt att med utgångspunkt från Avgiftsut-&lt;br&gt;redningens betänkanden (SOU 1990:107) Den kommunala självkost-&lt;br&gt;nadsprincipens gränser och (SOU 1991:110 - 111) Effektiva avgifter -&lt;br&gt;resursstyming och finansiering lägga fram förslag till lagreglering av&lt;br&gt;avgiftssättningen inom i första hand kommunernas tekniska verksam-&lt;br&gt;hetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande utgångspunkt för gruppens överväganden har varit att&lt;br&gt;det inte finns skäl att särskilt reglera avgifterna inom sådana kommunala&lt;br&gt;verksamheter där det finns eller kan komma att uppstå konkurrens.&lt;br&gt;Avgiftsgruppen har emellertid funnit att det inom överskådlig framtid&lt;br&gt;kommer att finnas betydande inslag av monopolverksamhet inom de&lt;br&gt;kommunala tekniska verksamhetsområdena. Det gör det nödvändigt att&lt;br&gt;utforma förslag till principer för avgiftssättningen, dels i syfte att&lt;br&gt;skydda konsumenterna mot oskälig monopolprissättning, dels i syfte att&lt;br&gt;stimulera en effektiv resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen har lagt upp sitt arbete på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föreliggande betänkande redovisas dels förslag till utformning av&lt;br&gt;generella regler om kommunernas avgiftsmakt, däribland en modifierad&lt;br&gt;självkostnadsprincip, i kommunallagen, dels idéskisser till utformning&lt;br&gt;av principer för avgiftssättning inom vissa tekniska verksamhetsområden&lt;br&gt;främst vatten- och avlopp samt värme- och gasdistribution. En mer&lt;br&gt;detaljerad utformning av system för avgiftssättning inom de två nämnda&lt;br&gt;verksamhetsområdena kräver ytterligare överväganden. Avgiftsgruppen&lt;br&gt;kommer senare i vår att presentera förslag till ändringar i va-lagen,&lt;br&gt;främst vad avser principer för avgiftssättning. En översyn av den&lt;br&gt;lagstiftning som reglerar avgiftssättningen inom fjärrvärme- och gas-&lt;br&gt;distribution bör göras i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala avgiftsmakten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala avgiftsmakten bör enligt Avgiftsgruppens mening&lt;br&gt;tydligt framgå av en bestämmelse i kommunallagen. Även om den&lt;br&gt;kommunala avgiftsmakten på det fakultativa, dvs. för kommunerna&lt;br&gt;frivilliga, området kan anses följa av dels 8 kap. 5 § regeringsformen,&lt;br&gt;dels den allmänna kompetensregeln i 2 kap. 1 § kommunallagen är ett&lt;br&gt;särskilt stadgande lika motiverat som hänvisningen till regeringsformen&lt;br&gt;om kommunernas beskattningsrätt i 2 kap. 5 § kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till bestämmelse har utformats så att det framgår att en avgift&lt;br&gt;helt eller delvis skall motsvara ersättningen för en specifik prestation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En modifierad självkostnadsprincip i kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift for tjänst eller nyttighet skall bestämmas så att endast de kost-&lt;br&gt;nader som är nödvändiga skall få medräknas då avgifterna fastställs för&lt;br&gt;tjänster och nyttigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till modifierad självkostnadsprincip öppnar dels en möjlighet&lt;br&gt;att ta ut avgifter som kan användas för att finansiera nödvändiga&lt;br&gt;investeringar i syfte att minska miljöbelastningen, dels att påverka&lt;br&gt;konsumtionsmönstret i miljövänlig riktning. Det kommer dock inte att&lt;br&gt;vara möjligt att med stöd av självkostnadsprincipen införa pålagor som&lt;br&gt;har till syfte att komma till rätta med miljösituationen i stort. Sådana&lt;br&gt;avgifter är att uppfatta som skatter vilka ankommer på riksdagen att&lt;br&gt;besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får i det enskilda fallet även bestämmas så att avgiftssättningen&lt;br&gt;främjar ett effektivt resursutnyttjande. Avgifter som bestäms på detta&lt;br&gt;sätt kan medföra att verksamheten ger både överskott och underskott.&lt;br&gt;Uppkomna överskott får inte användas i annan verksamhet än i den för&lt;br&gt;vilken avgift upptagits. I detta fall medför självkostnadsprincipen att en&lt;br&gt;avgift kan utformas så att den speglar den kortsiktiga samhällsekonomis-&lt;br&gt;ka marginalkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett klargörande av att avgiftssättningen får främja en effektiv resursan-&lt;br&gt;vändning innebär också att möjligheterna att differentiera avgifterna&lt;br&gt;med hänsyn till de faktiska produktionskostnaderna vidgas. Likställig-&lt;br&gt;hetsprincipen kommer emellertid även framgent att vara tillämplig på&lt;br&gt;kommunala avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och landstingen kommer enligt Avgiftsgruppens förslag&lt;br&gt;också i fortsättningen att kunna subventionera tjänster och nyttigheter&lt;br&gt;med skattemedel, t.ex. genom att fastställa avgiftstak eller tillämpa&lt;br&gt;avgiftsnivåer som understiger verksamhetens självkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modifierade självkostnadsprincipen är inte tänkt att gälla i fråga om&lt;br&gt;försäljning och uthyrning av fast och lös egendom, förvaltning av&lt;br&gt;kommunala medel samt avgifter i näringsverksamhet som kommun eller&lt;br&gt;landsting driver på en marknad med fungerande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagens självkostnadsprincip skall inte heller gälla om privata&lt;br&gt;aktörer finns på marknaden och verksamheten är specialreglerad oavsett&lt;br&gt;vem som är verksamhetens huvudman. Sådan reglering finns i dag&lt;br&gt;beträffande vattenforsöijning, avlopp och eldistribution. Dessa marknad-&lt;br&gt;er utmärks i dag av att konkurrensen inte fungerar. Begränsningen av&lt;br&gt;avgiftsuttaget kan i dessa fall ha formen av rikttaxa, avkastningsregle-&lt;br&gt;ring eller annat skydd mot monopolprissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen menar att en allmän självkostnadsprincip skall gälla&lt;br&gt;gentemot såväl kommunmedlemmar som icke-kommunmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för detta är främst att uppnå kongruens med den självkost- Prop. 1993/94:188&lt;br&gt;nadsprincip som följer av specialförfattningama. Vidare behövs ett Bilaga 4&lt;br&gt;skydd för icke-kommunmedlemmar eftersom likställighetsprincipen inte&lt;br&gt;kan göras gällande av dessa grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftssättning i vissa tekniska verksamheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen anser också att den modifierade självkostnadsprincip&lt;br&gt;som skrivs in i kommunallagen bör utgöra en norm för den avgiftssätt-&lt;br&gt;ning som skall ske enligt speciallagstiftningen. Avgiftsgruppen lägger&lt;br&gt;emellertid inte fram några lagändringar med denna innebörd i detta&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen pekar dock på ett antal förändringar som bör göras i&lt;br&gt;va-lagen. Det gäller bl.a. att en möjlighet till knapphetsprissättning på&lt;br&gt;vatten bör införas. Vidare bör huvudmannen ha rätt att ta ut särskilda&lt;br&gt;avgifter av enskilda leverantörer av förorenat avloppsvatten i syfte att&lt;br&gt;bekosta reningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppens förslag till ändringar i va-lagen kommer att presenteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett särskilt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom fjärrvärmeområdet presenterar Avgiftsgruppen en idéskiss till&lt;br&gt;system för avgiftssättning. Huvudprincipen är att införa en rikttaxenivå&lt;br&gt;som grund för avgiftssättningen. Avgiftsgruppen föreslår att regeringen&lt;br&gt;tar initiativ till ett särskilt lagstiftningsarbete med en sådan inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen föreslår också att en översyn görs av renhållningslagen&lt;br&gt;mot bakgrund av förslaget i kommunallagen om en modifierad själv-&lt;br&gt;kostnadsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande distribution av elektricitet har regeringen tillsatt en särskild&lt;br&gt;utredare för att utarbeta förslag till en ny lagstiftning på området (Dir.&lt;br&gt;1992:39). Avgiftsgruppen och Ellagstiftningsutredningen har fortlöpande&lt;br&gt;haft underhandskontakter och det har överenskommits att de gemensam-&lt;br&gt;ma spörsmål som rör avgiftssättning när det gäller distribution av&lt;br&gt;elektricitet och andra därmed förbundna frågor i sin helhet skulle&lt;br&gt;beredas av Ellagstiftningsutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen har enligt sina direktiv också haft i uppdrag att över-&lt;br&gt;väga frågan om den kommunala räddningstjänstens finansiering. En&lt;br&gt;särskild referensgrupp har tillsatts för att bl.a. beskriva i vilken om-&lt;br&gt;fattning det är möjligt att finansiera räddningstjänsten med avgifter samt&lt;br&gt;om avgifterna kan utformas så att skador förebyggs och begränsas.&lt;br&gt;Avgiftsgruppens rapport om den kommunala räddningstjänstens finan-&lt;br&gt;siering kommer att färdigställas under våren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och revision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen anser bl.a. att de naturliga monopolverksamheternas&lt;br&gt;redovisning skall avgränsas och innehålla information om alla kostnader&lt;br&gt;och intäkter. Redovisningen skall ge information om såväl externa som&lt;br&gt;interna kostnader, bl.a. avskrivning och ränta, pensionskostnader och&lt;br&gt;intern service. En tydtig och avgränsad redovisning är en viktig förut-&lt;br&gt;sättning for att ge de olika intressenterna möjlighet att följa och granska&lt;br&gt;verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorernas uppgifter bör fördjupas i det att aktiva uttalande skall&lt;br&gt;göras om grunderna för avgiftssättningen och huruvida verksamheterna&lt;br&gt;drivs på ett ur samhällsekonomiskt synvinkel effektivt sätt. De förut-&lt;br&gt;sättningar som Avgiftsgruppen ställer på redovisningen och revisionens&lt;br&gt;omfattning är tänkta att gälla alla naturliga monopolverksamheter,&lt;br&gt;oavsett ägare och företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Abonnenternas ställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen anser bl.a. att huvudman för de särskilda naturliga&lt;br&gt;monopolverksamheterna skall verka för att samråd sker med den som&lt;br&gt;utnyttjar eller kommer att utnyttja verksamhetens tjänster. Avgifts-&lt;br&gt;gruppen menar att åtgärder som syftar till att stärka abonnenternas&lt;br&gt;ställning och ge producenterna en god kunskap om den rådande och&lt;br&gt;framtida efterfrågan är nödvändigt för att kunna utnyttja resurserna på&lt;br&gt;ett effektivt sätt. Abonnenterna skall även ha rätt att i viss utsträckning&lt;br&gt;ta del av verksamheternas tekniska och ekonomiska underlag och bli&lt;br&gt;underrättad om förändringar av betydelse i verksamheten eller i av-&lt;br&gt;giftssättning. Därutöver pekar Avgiftsgruppen på möjligheterna att göra&lt;br&gt;jämförelser mellan verksamheter (yardstick competition) som ett sätt att&lt;br&gt;kontrollera effektiviteten i monopolverksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgruppen förordar också att abonnenternas ställning stärks genom&lt;br&gt;att möjligheten till grupptalan införs i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Avgiftsgruppens lagförslag (Ds 1993:16)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1990:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas och landstingens befogenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får,&lt;br&gt;om medelsbehovet inte täcks av&lt;br&gt;skatt, bestämma att ta ut av-&lt;br&gt;gifter för tillhandahållen tjänst&lt;br&gt;eller nyttighet. I verksamhet som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget är&lt;br&gt;skyldig att ombesörja får avgift&lt;br&gt;tas ut endast om en sådan rätt&lt;br&gt;framgår av särskilda föreskrifter&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift for tjänst eller nyttighet&lt;br&gt;skall bestämmas så att det totala&lt;br&gt;avgiftsuttaget inte överstiger&lt;br&gt;nödvändiga kostnader för att&lt;br&gt;producera tjänsten eller nyttig-&lt;br&gt;heten. I beräkningsunderlaget&lt;br&gt;för nödvändiga kostnader får&lt;br&gt;medtagas samtliga rörliga och&lt;br&gt;fasta kostnader som har ett&lt;br&gt;naturligt samband med verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften i det enskilda fallet&lt;br&gt;får bestämmas så att avgiftssätt-&lt;br&gt;ningen främjar ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande. Avgifter som&lt;br&gt;bestäms på detta sätt får för-&lt;br&gt;anleda överskott och underskott&lt;br&gt;under förutsättning att dessa&lt;br&gt;utjämnas över tiden. Uppkomna&lt;br&gt;överskott får inte användas i&lt;br&gt;annan verksamhet än i den för&lt;br&gt;vilken avgift upptagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;driva näringsverksamhet, om&lt;br&gt;den drivs utan vinstsyfte och går&lt;br&gt;ut på att tillhandahålla allmän-&lt;br&gt;nyttiga anläggningar eller tjäns-&lt;br&gt;ter åt medlemmarna i kommu-&lt;br&gt;nen eller i landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;br&gt;gäller inte i fråga om överlåtel-&lt;br&gt;se och upplåtelse av fast och lös&lt;br&gt;egendom, förvaltning av kommu-&lt;br&gt;nala medel samt avgifter i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i 8 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting får&lt;br&gt;driva näringsverksamhet, om&lt;br&gt;den drivs utan vinstsyfte och går&lt;br&gt;ut på att tillhandahålla allmän-&lt;br&gt;nyttiga anläggningar eller tjänst-&lt;br&gt;er åt medlemmarna i kommunen&lt;br&gt;eller i landstinget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsverksamheten&lt;br&gt;bedrivs på en marknad med&lt;br&gt;fungerande konkurrens skall den&lt;br&gt;drivas på affärsmässiga grun-&lt;br&gt;der. Wrksamheten skall redovi-&lt;br&gt;sas särskilt och får inte under-&lt;br&gt;stödjas med skattemedel på&lt;br&gt;sådant sätt att den fria konkur-&lt;br&gt;rensen hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna (Ds 1993:16)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Överstyrelsen för civil beredskap, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Boverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Marknadsdomstolen, Prisregleringsnämnden för elektrisk ström, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket, Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Statens va-&lt;br&gt;nämnd, Svea Hovrätt (Vattenöverdomstolen), Kammarrätterna i&lt;br&gt;Göteborg och Sundsvall, Juridiska fakulteterna vid Stockholms och&lt;br&gt;Lunds universitet, Institutionen för redovisning och finansiering vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Länsstyrelserna i Uppsala, Hallands och Väster-&lt;br&gt;norrlands län, Danderyds, Huddinge, Norrtälje, Nynäshamns, Stock-&lt;br&gt;holms, Sundbybergs, Uppsala, Älvkarleby, Eskilstuna, Norrköpings,&lt;br&gt;Åtvidabergs, Gnosjö, Ljungby, Växjö, Borgholms, Gotlands, Olof-&lt;br&gt;ströms, Kristianstads, Tomelilla, Malmö, Falkenbergs, Göteborgs,&lt;br&gt;Kungälvs, Partille, Sotenäs, Trollhättans, Skövde, Karlstad, Degerfors,&lt;br&gt;Sala, Faluns, Gävle, Ömsköldsviks, Lycksele, Sorsele och Luleå&lt;br&gt;kommuner, Kalmar läns, Göteborgs- och Bohus läns och Jämtlands läns&lt;br&gt;landsting, Hyresgästernas Riksförbund, HSB Riksförbund, Riksbyggen,&lt;br&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation&lt;br&gt;(SBC) Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Köpmannaförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Företagarnas Riksorganisation, Föreningen&lt;br&gt;auktoriserade revisorer (FAR), Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF),&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralor-&lt;br&gt;ganisation (SACO), Svenska vatten- och avloppsverksföreningen&lt;br&gt;(VAV), Svenska elverksföreningen (SEF), Värme verksfö reningen&lt;br&gt;(VVF), Svenska Gasföreningen, Svenska Renhållningsverksföretagen,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Handikappades Riksför-&lt;br&gt;bund, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund,&lt;br&gt;Sveriges Villaägareförbund, Sveriges Kommunaljuridiska förening,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Kommunalekonomer, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Komrev AB, Skattebetalarnas förening samt&lt;br&gt;Tjänsteförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1298) om ändring i&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100)’ i pa-&lt;br&gt;ragrafens lydelse enligt lagen (1993:1298) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller for uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till ärende an-&lt;br&gt;gående förvärv, överlåtelse,&lt;br&gt;upplåtelse eller användning av&lt;br&gt;egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att&lt;br&gt;det allmänna lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om tjänst avser dock inte&lt;br&gt;arbete som för myndighets&lt;br&gt;behov utförs av dess egen eller&lt;br&gt;annan myndighets personal.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller&lt;br&gt;angår det försäljning av lös&lt;br&gt;egendom för det allmännas&lt;br&gt;räkning, får uppgift som rör&lt;br&gt;anbud inte i något fall lämnas&lt;br&gt;till annan än den som har avgett&lt;br&gt;anbudet förrän alla anbuden&lt;br&gt;offentliggörs eller avtal har&lt;br&gt;slutits eller ärendet annars har&lt;br&gt;slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;som hänför sig till ärende an-&lt;br&gt;gående förvärv, överlåtelse,&lt;br&gt;upplåtelse eller användning av&lt;br&gt;egendom, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet, om det kan antas att&lt;br&gt;det allmänna lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Vad som nu har&lt;br&gt;sagts om tjänst avser dock inte&lt;br&gt;arbete som för myndighets&lt;br&gt;behov utförs av dess egen eller&lt;br&gt;annan myndighets personal, om&lt;br&gt;det inte är fråga om en tjänste-&lt;br&gt;entreprenad som upphandlas i&lt;br&gt;konkurrens. Angår ärendet upp-&lt;br&gt;handling eller angår det försälj-&lt;br&gt;ning av lös egendom för det&lt;br&gt;allmännas räkning, får uppgift&lt;br&gt;som rör anbud eller motsvaran-&lt;br&gt;de erbjudande inom en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting inte i något&lt;br&gt;fall lämnas till annan än den&lt;br&gt;som har avgett detta förrän alla&lt;br&gt;anbuden offentliggörs eller avtal&lt;br&gt;har slutits eller ärendet annars&lt;br&gt;har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekre-&lt;br&gt;tessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och För-&lt;br&gt;svarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har&lt;br&gt;förflutit från det avtalet slöts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;LAGRÅDET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 1994 (Civildepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har infor Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Per&lt;br&gt;Swahn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 6 kap. 2 § första stycket får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende angående&lt;br&gt;förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst&lt;br&gt;eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Vad som nu har sagts om tjänst avser dock inte arbete&lt;br&gt;som för myndighets behov utförs av dess egen eller annan myndighets&lt;br&gt;personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i kon-&lt;br&gt;kurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.&lt;br&gt;Angår ärendet upphandling eller angår det försäljning av lös egendom&lt;br&gt;för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller motsvarande&lt;br&gt;erbjudande inom en kommun eller ett landsting inte i något fall lämnas&lt;br&gt;till annan än den som har avgett anbudet eller erbjudandet förrän alla&lt;br&gt;anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet&lt;br&gt;annars har slutförts.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:188 Lokal demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:188&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:900)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1994:000) om&lt;br&gt;kommunala folk-&lt;br&gt;omröstningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;gotab 46208, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU40</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:17:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03188</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:17:12</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03188</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__188.pdf</filnamn>
<filstorlek>6296120</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lokal demokrati</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D7540905-595A-4756-B2A2-61338BFACE0C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU40</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  och Anders Svärd  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K59</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K59</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  och Anders Svärd  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Holmberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K60</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K60</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Holmberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thage G Peterson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:188&lt;br/&gt;
Lokal demokrati</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K58</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K58</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:188 Lokal demokrati</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thage G Peterson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>