<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2309066</hangar_id>
 <dok_id>GH03187</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>187</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:187</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Civildepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>187</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försöksverksamhet med medborgarkontor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03187/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03187</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03187</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:187&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamhet med medborgarkontor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03187/prop_199394__187-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inger Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Civildepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en femårig försöksperiod med medborgar-&lt;br&gt;kontor inleds med början den 1 juli 1994. Syftet med försöksverksam-&lt;br&gt;heten är att få ytterligare kunskaper och erfarenheter om hur ett organi-&lt;br&gt;serat samarbete över kommunala och statliga myndighetsgränser kan&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag som ger kommunerna&lt;br&gt;befogenhet att för en begränsad tid sluta samverkansavtal med statliga&lt;br&gt;myndigheter m.fl. om att utföra sådana uppgifter som inte innebär&lt;br&gt;myndighetsutövning. De uppgifter som kan komma i fråga är service&lt;br&gt;och rådgivning av enklare och mer rutinbetonat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ärendehantering och myndighetsutövning vid medborgar-&lt;br&gt;kontor med integrerad statlig och kommunal verksamhet kräver ytterli-&lt;br&gt;gare rättsliga överväganden. I propositionen anges därför att frågan om&lt;br&gt;myndighetsutövning vid medborgarkontor kommer att utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Förslag till lag om försöksverksamhet med medborgarkontor . . 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Försöksverksamhet med utvidgade befogenheter vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medborgarkontor .........  5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av medborgarkontor .................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter som kan hanteras vid ett medborgarkontor ... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av lagstiftning ......................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning av det fortsatta utvecklingsarbetet .......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Kostnader................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Ikraftträdande m.m........................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Författningskommentar......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av sin slutrapport ... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens lagförslag .................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna ....................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 mars 1994 &amp;nbsp;.............................. 26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med med-&lt;br&gt;borgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om försöksverksamhet med&lt;br&gt;medborgarkontor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtal med myndigheter m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § En kommun får träffa avtal med en statlig myndighet, en allmän&lt;br&gt;försäkringskassa eller ett landsting om att åt dessa utföra sådana för-&lt;br&gt;valtningsuppgifter som inte innebär myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunallagen (1991:900) följer att en kommun får träffa avtal&lt;br&gt;med enskilda om att åt dessa utföra sådana uppgifter som det är av&lt;br&gt;allmänt intresse för kommunmedlemmarna att kommunen utför.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalets form och godkännande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som avses i 1 § första stycket skall vara skriftligt. Det får&lt;br&gt;inte träffas för längre tid än till och med utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall godkännas av regeringen och får inte tillämpas innan&lt;br&gt;dess. Detsamma gäller ändringar av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verksamhetsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun och den som kommunen har träffat avtal med enligt&lt;br&gt;1 § första stycket skall skriftligen senast den 1 mars vaije år gemensamt&lt;br&gt;redovisa för regeringen hur den avtalade verksamheten har bedrivits&lt;br&gt;under det närmast föregående kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återkallande av godkännande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får återkalla ett godkännande enligt 2 § andra stycket,&lt;br&gt;om ändrade förhållanden kräver det eller om det finns andra särskilda&lt;br&gt;skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall därvid upphöra att gälla den dag som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kommun och den som kommunen har träffat avtal med&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket har kommit överens om att avtalet skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla i förtid, skall parterna genast underrätta regeringen om&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller till utgången av&lt;br&gt;juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn under&lt;br&gt;1980-talet handlade om att förenkla kontakterna mellan medborgare och&lt;br&gt;myndigheter samt att göra det lättare för allmänheten att få tillgång till&lt;br&gt;samhällets service och få svar på sina frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet har det pågått ett systematiskt arbete&lt;br&gt;över en bred front i riktning mot en mer resultatorienterad styrning, en&lt;br&gt;kraftfull decentralisering inom skilda områden och en systematisk av-&lt;br&gt;reglering och regelförenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom den kommunala sektorn har i hög grad handlat&lt;br&gt;om decentralisering och minskad statlig detaljreglering. Genom den nya&lt;br&gt;kommunallagen från år 1991 har kommuner och landsting fått en ökad&lt;br&gt;frihet att själva utforma sin organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samordning och samverkan över sektorsgränser kan man nå&lt;br&gt;en ökad effektivitet i verksamheterna samtidigt som besparingar kan&lt;br&gt;uppnås och servicen till allmänheten kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I augusti 1990 presenterade Stat-kommunberedningen vid Civildepar-&lt;br&gt;tementet betänkandet Lokalkontor - ett medel för sektorsamordning,&lt;br&gt;förbättrad service och regional utveckling (SOU 1990:72). Där presen-&lt;br&gt;terades förslag om att inrätta lokalkontor för att underlätta samverkan&lt;br&gt;mellan statliga och andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Västemorrlands län startades i slutet av 1980-talet några projekt&lt;br&gt;som har haft betydelse för den fortsatta utvecklingen på detta område.&lt;br&gt;Ett s.k. medborgarkontor startades i Härnösand. Kommunen beslutade&lt;br&gt;emellertid att avveckla försöket vid årsskiftet 1990/91. Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län startade det s.k. SLOS-projektet (Samordnad Lokal&lt;br&gt;Offentlig Service) där medborgarkontoret Samservice i Fränsta i Ånge&lt;br&gt;kommun är en del av projektet. Det grundläggande syftet med projektet&lt;br&gt;är att stärka och utveckla samhällsservicen som ett led i det regionala&lt;br&gt;utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1980-talet inledde Länsstyrelsen i Norrbottens län det s.k.&lt;br&gt;Lokalkontorsprojektet vars övergripande mål var att kunna behålla&lt;br&gt;länsstyrelsens lokalkontor på de mindre orterna i inlandet för att trygga&lt;br&gt;statlig service och för att använda tjänstesektorn i utvecklingen av&lt;br&gt;glesbygdens infrastruktur. Ur detta projekt har det vuxit fram ett&lt;br&gt;samarbete mellan statliga och kommunala organ i Aijeplog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en liknande utveckling med någon form av medborgar-&lt;br&gt;kontor i flera europeiska länder. Det gäller bl.a. Tyskland, Nederlän-&lt;br&gt;derna, Storbritannien och de övriga nordiska länderna. Längst har&lt;br&gt;utvecklingen på detta område kommit i Danmark, som till viss del har&lt;br&gt;fungerat som en förebild för utvecklingen i de övriga nordiska länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idéerna om medborgarkontor har börjat spridas till olika kommuner i&lt;br&gt;landet. Det gäller bl.a. Botkyrka, Surahammar och Sölvesborg. Vid&lt;br&gt;dessa medborgarkontor finns ännu så länge enbart kommunala verksam-&lt;br&gt;heter. Under våren 1992 gjordes framställningar till Civildepartementet&lt;br&gt;från bl.a. Sölvesborgs och Surahammars kommuner med påpekande om&lt;br&gt;att det fanns vissa rättsliga hinder för att komma vidare i utvecklingen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av samverkan mellan kommunala och statliga myndigheter vid med- Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;borgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 25 juni 1992 att bemyndiga chefen för&lt;br&gt;Civildepartementet att tillkalla en arbetsgrupp (C 1992:B) med uppgift&lt;br&gt;att följa och utvärdera utvecklingsarbetet med medborgarkontor m.m.&lt;br&gt;för att förbättra medborgarnas kontakter med den offentliga förvalt-&lt;br&gt;ningen. Enligt riktlinjerna för arbetsgruppen skulle bl.a. rättsliga frågor,&lt;br&gt;som kan uppstå när olika myndigheter samverkar i medborgarkontor,&lt;br&gt;analyseras. Gruppen skulle också stimulera användningen av informa-&lt;br&gt;tionsteknologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport Servicesamverkan vid&lt;br&gt;medborgarkontor (Ds 1993:67) i oktober 1993. Arbetsgruppens sam-&lt;br&gt;manfattning av slutrapporten finns i bilaga 1. Arbetsgruppens lagförslag&lt;br&gt;framgår av bilaga 2. Slutrapporten har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över dem som har avgett yttrande över slutrapporten har upprättats&lt;br&gt;och fogas till propositionen som bilaga 3. En sammanställning av&lt;br&gt;yttrandena finns tillgängliga i Civildepartementet (dnr C93/1018).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Försöksverksamhet med utvidgade befogenhe-&lt;br&gt;ter vid medborgarkontor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Behovet av medborgarkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En femårig försöksperiod med samverkan&lt;br&gt;mellan kommuner, statliga myndigheter och andra i medborgar-&lt;br&gt;kontor inleds med början den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ser positivt på eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot inrättande av medborgarkontor eller att en försöks-&lt;br&gt;verksamhet inleds. Justitiekanslem anser att idén med medborgarkontor&lt;br&gt;är principiellt tilltalande och att en fortsatt försöksverksamhet är värde-&lt;br&gt;full. Arbetsmarknadsstyrelsen ifrågasätter om medborgarkontor är rätt&lt;br&gt;lösning för att förbättra information och service till medborgarna. Enligt&lt;br&gt;styrelsen kan myndigheterna genom ökad samverkan förbättra servicen&lt;br&gt;till medborgarna utan att rättsliga komplikationer behöver uppstå. Riks-&lt;br&gt;revisionsverket framhåller att det inte finns särskilt många empiriska&lt;br&gt;belägg för att de av utredningen föreslagna medborgarkontoren med-&lt;br&gt;verkar till förbättrad service, en effektivare förvaltning och ett bevaran-&lt;br&gt;de av service i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksförsäkringsverket bör ett ställningstagande om en bredare&lt;br&gt;lansering av medborgarkontor föregås av en fördjupad diskussion om&lt;br&gt;för- och nackdelar i olika avseenden, särskilt om det blir fråga om en&lt;br&gt;integrerad verksamhet mellan olika sektorer. Ytterligare försök och&lt;br&gt;utvärderingar bör komma till stånd för att ge underlag för diskussionen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, som förordar en samlokaliseringsmodell, anser Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;att sambruk i olika former kan vara ändamålsenligt när det gäller att&lt;br&gt;lämna service till medborgarna. Pågående försök och studier bör kunna&lt;br&gt;ge vägledning om praktiska former för de varierande lösningar som är&lt;br&gt;tänkbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet anser att det i samtliga modeller finns&lt;br&gt;inslag som på sikt kan utvecklas till bra samverkansformer. Förbundet&lt;br&gt;anser att samlokalisering mellan olika huvudmän kan vara en bra start&lt;br&gt;till samverkan mellan olika myndigheter. Rikspolisstyrelsen förordar att&lt;br&gt;möjligheter öppnas även för polismyndighet att bedriva försöksverksam-&lt;br&gt;het med medborgarkontor i t.ex. glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun anser att en försöksmodell med kommunen som&lt;br&gt;huvudman, vilket förutsätter avtal om tjänsteköp från övriga, för deras&lt;br&gt;del är helt uteslutet. Flera av de inblandade myndigheterna kommer att&lt;br&gt;ompröva sitt deltagande om en sådan ordning blir en förutsättning för&lt;br&gt;deras projekt. Tanken är att personalen vid deras medborgarkontor på&lt;br&gt;lång sikt skall få ett tvärfunktionellt ansvar, inte att kommunen handhar&lt;br&gt;arbetsuppgifter åt andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen till regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mid är ett medborgarkontor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkontor är en sammanfattande benämning på en offentlig&lt;br&gt;inrättning som ger service till medborgarna. Det finns idag någon form&lt;br&gt;av medborgarkontor på ett tiotal orter i landet. I Botkyrka startade&lt;br&gt;kommunen redan 1987 den första av två s.k. servicestugor i två kom-&lt;br&gt;mundelscentra. I Surahammar finns tre s.k. focuskontor lokaliserade till&lt;br&gt;kommunens bibliotek i centralorten och två mindre bruksorter. I Sölves-&lt;br&gt;borg är medborgarkontoret lokaliserat till stadshusets entré. Dessa&lt;br&gt;medborgarkontor handlägger endast kommunala uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på medborgarkontor där medborgarna även kan komma i&lt;br&gt;kontakt med statliga myndigheter och allmän försäkringskassa finns i&lt;br&gt;Fränsta i Ånge kommun och i Arjeplogs kommun. På dessa orter sam-&lt;br&gt;brukar kommunen, tillsammans med försäkringskassan, arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen och polisen, resurser genom att dela på kostnader för bl.a. lokal-&lt;br&gt;er, personal och informationsteknologi och man bemannar tillsammans&lt;br&gt;en gemensam servicedisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varför behövs medborgarkontor?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsen av den offentliga sektorn syftar inte bara till att förbättra&lt;br&gt;och öka effektiviteten i den offentliga verksamheten, utan också att öka&lt;br&gt;kvaliteten och servicen till de enskilda medborgarna. För att en demo-&lt;br&gt;kratiskt uppbyggd samhällsorganisation skall kunna tillgodose de enskil-&lt;br&gt;da människomas behov och önskemål krävs att medborgarna får kun-&lt;br&gt;skaper om sina rättigheter och skyldigheter samt att de enskilda med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgarna på ett enkelt sätt får tillgång till den service som samhället Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;erbjuder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att medborgarna kan få tillgång till information om de&lt;br&gt;beslut som lättas och vilka följder de ger för yrkesliv och vardag. På&lt;br&gt;sikt bör medborgarkontor kunna vara ett sätt att stärka medborgarnas&lt;br&gt;möjligheter att själva välja service och påverka utformningen av och&lt;br&gt;innehållet i vissa av de tjänster som de offentliga organen tillhandhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkontoren skall således främst ses som ett kompletterande&lt;br&gt;medel för att möta medborgarnas ökade krav på service och lättillgäng-&lt;br&gt;liga myndighetsfunktioner. Genom medborgarkontor skapas möjligheter&lt;br&gt;till en samlad förmedling av offentlig service när det gäller information&lt;br&gt;om tjänster och enklare ärendehandläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarkontor kan också vara ett verksamt medel för att bibehålla&lt;br&gt;eller utveckla den offentliga servicen i glesbygden. På orter där under-&lt;br&gt;laget annars blivit för litet kan sambruk av personal, lokaler och viss&lt;br&gt;utrustning mellan olika organ och myndigheter göra det möjligt att&lt;br&gt;upprätthålla en god service. Statliga myndigheter skall alltså beakta de&lt;br&gt;möjligheter som finns att samverka med andra myndigheter vid sin&lt;br&gt;lokalförsöijningsplanering i syfte att minska statens kostnader för såväl&lt;br&gt;verksamheten som för lokaler i enlighet med förordningen (1993:528)&lt;br&gt;om statliga myndigheters lokalförsöijning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för att kunna öka samverkan mellan olika&lt;br&gt;myndigheter, såväl mellan statliga myndigheter som mellan statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter, är utvecklingen av informationsteknologin.&lt;br&gt;Det är också en viktig förutsättning för att fördjupa dialogen mellan&lt;br&gt;medborgare och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med modem informationsteknologi spelar avstånd och tidsskillnader&lt;br&gt;en allt mindre roll för kommunikationen mellan människor. Det har&lt;br&gt;skapat förutsättningar för delegering av ansvar inom myndigheterna.&lt;br&gt;Genom bl.a. telefax och förbättrad datakommunikation, har förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för en snabb och effektiv service till medborgarna förbättrats.&lt;br&gt;Den tekniska utvecklingen kan komma att göra det möjligt för med-&lt;br&gt;borgarna att själva söka information eller göra ansökningar via s.k.&lt;br&gt;publika terminaler eller hembaserade dataterminaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100, bil. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 62) pekat på att det krävs samverkan mellan staten, kommunerna,&lt;br&gt;forsknings- och teknikutvecklingsorgan, leverantörer, användare och&lt;br&gt;andra aktörer på marknaden för att skapa en öppen elektronisk infra-&lt;br&gt;struktur. Enligt propositionen handlar uppbyggnaden av den elektronis-&lt;br&gt;ka infrastrukturen inte bara om en fysisk nätuppbyggnad, utan också om&lt;br&gt;en anpassning av lagstiftning och övriga regler till den moderna infor-&lt;br&gt;mations- och kommunikationstekniken. Regeringen anser att en elektro-&lt;br&gt;nisk infrastruktur för informationsförsörjning kan bidra till att minska&lt;br&gt;offentliga utgifter och till att öka medborgarnas, kunskap och delaktig-&lt;br&gt;het i samhället. I propositionen anges att initiativ för att stimulera ut-&lt;br&gt;vecklingen av den elektroniska infrastrukturen kommer att tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om försöksverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etableringen av medborgarkontor är en utvecklingsprocess som ofta&lt;br&gt;sker i flera steg. Såsom tidigare har redovisats har flera kommuner&lt;br&gt;under senare år startat medborgarkontor med enbart kommunala verk-&lt;br&gt;samheter. I de fall där olika former av medborgarkontor har prövats är&lt;br&gt;erfarenheterna hittills goda. Enligt regeringens mening finns det därför&lt;br&gt;skäl att nu gå vidare för att kunna pröva om myndighetssamverkan i&lt;br&gt;medborgarkontor kan ske på ytterligare områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheterna att vid ett medborgarkontor vidga servi-&lt;br&gt;cen och ge allmänheten tillgång till verksamhet från statliga myndig-&lt;br&gt;heter, allmän försäkringskassa och landsting finns det i huvudsak två&lt;br&gt;alternativa vägar att tillgå. Det ena alternativet, som hittills har prövats&lt;br&gt;i Ånge och Aijeplog, innebär att kommunen tillhandahåller lokaler vid&lt;br&gt;medborgarkontoret, men att de statliga myndigheterna och försäkrings-&lt;br&gt;kassan i dessa lokaler var och en använder sin egen personal. Det rör&lt;br&gt;sig alltså om en form av samlokalisering med kommunen där den stat-&lt;br&gt;ligt anställda personalen och försäkringskassans personal finns tillgäng-&lt;br&gt;lig vid medborgarkontoret vid vissa tider eller permanent. Fortsättnings-&lt;br&gt;vis kallas denna modell for samlokaliserat medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet innebär att kommunen, de statliga myndig-&lt;br&gt;heterna och försäkringskassan, inte bara finns tillgängliga inom samma&lt;br&gt;lokaler, utan också att de, i stället for att använda sin egen personal vid&lt;br&gt;medborgarkontoret, använder den kommunalt anställda personalen för&lt;br&gt;att utföra vissa uppgifter. Här är det alltså frågan om att gemensamt&lt;br&gt;nyttja den kommunala personalen. Fortsättningsvis kallas denna modell&lt;br&gt;för integrerat medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några lagliga hinder att inrätta medborgarkontor med kommunalt&lt;br&gt;huvudmannaskap och som har enbart kommunala serviceuppgifter finns&lt;br&gt;inte. Inte heller samlokaliseringsmodellen möter några lagliga hinder.&lt;br&gt;Ett sådant samarbete förutsätter i stort sett inget annat än att parterna&lt;br&gt;kommer överens om vilka lokaler som kommunen skall ställa till för-&lt;br&gt;fogande och eventuell ersättning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunerna skall kunna sköta uppgifter åt statliga myndig-&lt;br&gt;heter, allmän försäkringskassa och landsting krävs däremot en lag som&lt;br&gt;ger kommunerna befogenhet att sköta sådana uppgifter. Samtidigt ger&lt;br&gt;en sådan lagstiftning statliga myndigheter, allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;landsting befogenhet att ge en kommun ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför en lag om försöksverksamhet med med-&lt;br&gt;borgarkontor. Den skall gälla i fem år och inledas med början den 1 juli&lt;br&gt;1994. Syftet med försöksverksamheten är att det skall ge ytterligare&lt;br&gt;kunskaper och erfarenheter dels om hur ett organiserat samarbete över&lt;br&gt;myndighetsgränser kan utformas, dels hur dialogen mellan medborgarna&lt;br&gt;och myndigheterna kan fördjupas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör kunna klara ut ett flertal frågeställningar&lt;br&gt;genom ett praktiskt samarbete mellan olika myndighetsföreträdare på&lt;br&gt;lokal och regional nivå. Några särskilda försökskommuner bör inte&lt;br&gt;utses såsom skedde i t.ex. frikommunförsöket. Alla intresserade kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;muner, myndigheter och organisationer bör kunna medverka i försöks- Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunerna ges möjlighet att sluta samverkansavtal med vissa&lt;br&gt;statliga myndigheter, allmän försäkringskassa och landsting, kan det ge&lt;br&gt;viktiga erfarenheter om hur ett mer formellt samarbete över myndig-&lt;br&gt;hetsgränser kan organiseras. Härigenom visar det sig också hur stort&lt;br&gt;olika myndigheters intresse för en sektorsövergripande samverkan&lt;br&gt;egentligen är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centralt håll bör en medverkan i försöksverksamheten främst ske&lt;br&gt;genom metodutveckling, utbildningsinsatser och utvärdering av verk-&lt;br&gt;samheten. En lämplig form för denna typ av försöksverksamhet är&lt;br&gt;nätverksformen där erfarenheter kan spridas mellan de kommuner,&lt;br&gt;myndigheter, forskare m.fl. som är aktiva i nätverket (se avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Uppgifter som kan hanteras vid ett medborgarkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det finns en rad förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;inom statliga myndigheter, allmänna försäkringskassor och&lt;br&gt;landsting som bör kunna utföras vid medborgarkontor. I ett&lt;br&gt;första steg skall bara sådana förvaltningsuppgifter som inte&lt;br&gt;innebär myndighetsutövning omfattas av försöksverksamheten.&lt;br&gt;Frågan om myndighetsutövning vid medborgarkontor utreds&lt;br&gt;vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens förslag överensstämmer&lt;br&gt;delvis med regeringens förslag. Arbetsgruppen föreslår därutöver att&lt;br&gt;även förvaltningsuppgifter från statliga myndigheter, allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa och landsting som innebär myndighetsutövning i viss utsträckning&lt;br&gt;kan utföras vid medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Drygt hälften av remissinstanserna har synpunkt-&lt;br&gt;er på frågan om ärendehanteringen vid medborgarkontor. Många in-&lt;br&gt;stämmer i stort att det skall gälla frekventa och rutinbetonade ärenden&lt;br&gt;och att det främst skall vara fråga om information och rådgivning. Flera&lt;br&gt;remissinstanser har starka invändningar mot att myndighetsutövning på&lt;br&gt;uppdragsbasis skall kunna bedrivas vid medborgarkontor och anser att&lt;br&gt;frågan om myndighetsutövning måste utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO) påpekar att den föreslagna verksam-&lt;br&gt;heten, som innebär att förvaltningsuppgifter som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning, kommer att utföras under villkor som är nya och hittills&lt;br&gt;delvis främmande för svensk förvaltningstradition. De grundläggande&lt;br&gt;rättsliga förutsättningarna härför måste givetvis föreligga, oaktat att det&lt;br&gt;är fråga om en försöksverksamhet. Avgörande för om förslaget skall&lt;br&gt;kunna genomföras beror enligt JO på om rättssäkerhets- och integritets-&lt;br&gt;frågoma kan få en tillfredsställande lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem (JK) anser att myndighetsutövning på uppdragsbasis&lt;br&gt;principiellt är felaktigt när det gäller centrala funktioner som polisen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna, som sysslar med Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;myndighetsutövning på områden med betungande offentligrättsliga före-&lt;br&gt;skrifter (8 kap. 3 § regeringsformen). JK anser att det i stället är genom&lt;br&gt;ändrad kompetensfördelning i sak genom normer på område för område&lt;br&gt;som förändringar bör genomföras. Liknande synpunkter har Kammar-&lt;br&gt;rätten i Sundsvall. Den anser att en lag, som avser att till den kommu-&lt;br&gt;nala kompetensen hänföra även möjligheten för kommunen att ställa&lt;br&gt;anställda till förfogande för att handha förvaltning för annan huvudmans&lt;br&gt;räkning, bör utformas som en ren befogenhetslag för kommunen, utan&lt;br&gt;angivande av hur och var den personal som avses skall arbeta. Kam-&lt;br&gt;marrätten anser också, med avseende på berörda myndigheters befogen-&lt;br&gt;heter, att det bör anges i lag vilka uppgifter de kan överlåta till kommu-&lt;br&gt;nalt anställd personal att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen menar att frågan om hur medborgarkontor får be-&lt;br&gt;drivas inte i första hand är en praktisk fråga, som löses genom samar-&lt;br&gt;bete mellan olika nivåer, utan en rättslig fråga. Den statliga förvalt-&lt;br&gt;ningen är uppbyggd av myndigheter som verkar var och en inom sitt&lt;br&gt;ansvarsområde. De lagar som behövs för verksamheten bygger på detta&lt;br&gt;förhållande. Vill man åstadkomma en annan ordning måste man enligt&lt;br&gt;Datainspektionen först utreda vilka grundläggande ändringar som be-&lt;br&gt;hövs av systemet. Datainspektionen påpekar att tillgång till myndig-&lt;br&gt;heternas personregister inte kan lösas på ett så enkelt sätt som anges i&lt;br&gt;betänkandet. Enligt Datainspektionen måste det bli fråga om omfattande&lt;br&gt;lagändringar för att medborgarkontor skall få tillgång till de statliga&lt;br&gt;myndigheternas personregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att utredningen inte klart har kunnat visa hur&lt;br&gt;sekretesslagens bestämmelser om sekretess mellan myndigheter och&lt;br&gt;datalagens bestämmelser skall tillämpas vid integrerade medborgarkon-&lt;br&gt;tor. Enligt Riksrevisionsverket är det nödvändigt med ytterligare ut-&lt;br&gt;redningsinsatser, främst vad gäller ärendefördelningen mellan statliga&lt;br&gt;myndigheter och medborgarkontor, rättsläget och finansieringen, men&lt;br&gt;även behovet av medborgarkontor, innan ställning kan tas till en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med integrerade medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen anser att det inte kan komma ifråga att en&lt;br&gt;tjänsteman, som samtidigt arbetar för arbetsförmedlingen och andra&lt;br&gt;myndigheter, sysslar med någon form av individärenden, eftersom&lt;br&gt;uppgifter om enskilda i princip är sekretessbelagda, oavsett om det är&lt;br&gt;fråga om myndighetsutövning eller inte. Riksförsäkringsverket ser posi-&lt;br&gt;tivt på att en försöksverksamhet kommer igång men anser att det är&lt;br&gt;nödvändigt att en rad frågor, såsom skyddet för den personliga integri-&lt;br&gt;teten, registeransvaret, utbildning och kompetensutveckling av personal-&lt;br&gt;en, ekonomiska lönsamhetsberäkningar, utbetalningssystem, redovisning&lt;br&gt;och revision, beaktas och analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medborgarkontor syftar till att lokalt&lt;br&gt;tillhandahålla medborgarna samhällsservice på ett enkelt och smidigt&lt;br&gt;sätt. Redan med nuvarande regler är det möjligt att upprätta medborgar-&lt;br&gt;kontor med enbart kommunal verksamhet. Även medborgarkontor, i&lt;br&gt;form av samlokalisering av kommunal och statlig verksamhet, förekom- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer idag. Det sker genom att personal från såväl kommunala som stat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liga myndigheter var och en med sin personal arbetar i samma lokaler Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;dit medborgarna kan vända sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid finnas fall där befolkningsunderlaget är så litet att&lt;br&gt;det inte kan motivera att t.ex. en statlig myndighet håller personal vid&lt;br&gt;ett medborgarkontor, samtidigt som det ur ett medborgarperspektiv&lt;br&gt;finns ett önskemål om och behov av lokal service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att förbättra servicen på orter, där exempelvis den lokala&lt;br&gt;skattemyndigheten och kronofogden inte finns tillgänglig, kan vara att&lt;br&gt;låta personal från respektive myndighet ha fasta mottagningstider, t.ex.&lt;br&gt;någon dag per vecka, vid medborgarkontoret. Tidsbokning for samman-&lt;br&gt;träffanden kan då ske vid medborgarkontoret. Därmed skulle skattemyn-&lt;br&gt;digheten i princip kunna besluta i alla sådana ärenden som vanligen&lt;br&gt;handläggs vid skattekontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller myndighetsbetonade uppgifter inom det arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska området, t.ex. att fatta beslut om bidrag for arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska insatser för enskilda personer eller arbetsgivare enligt ett&lt;br&gt;stort antal förordningar, bör en arbetsförmedlare från den lokala arbets-&lt;br&gt;förmedlingen någon dag i veckan kunna utföra dessa arbetsuppgifter vid&lt;br&gt;ett medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa lösningar är varianter på den samlokaliserade modellen. På sikt&lt;br&gt;kan det vara önskvärt att kunna öppna möjligheten att handlägga ären-&lt;br&gt;den som innefattar myndighetsutövning vid ett integrerat medborgarkon-&lt;br&gt;tor. För sådana fall kan en smidig lösning vara att kommunen, på upp-&lt;br&gt;drag av en statlig myndighet, en allmän försäkringskassa eller ett lands-&lt;br&gt;ting, sköter uppgifter genom den egna personalen vid ett medborgar-&lt;br&gt;kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning rymmer emellertid åtskilliga rättsliga problem som&lt;br&gt;kräver ytterligare analys och överväganden. En särskild utredare bör&lt;br&gt;därför tillkallas för att närmare analysera de rättsliga möjligheterna att&lt;br&gt;utvidga verksamheten vid medborgarkontor till områden som innefattar&lt;br&gt;myndighetsutövning. Av särskild betydelse i sammanhanget är att verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs i sådana former som tillgodoser behovet av integritet&lt;br&gt;och rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som i ett inledande skede kan komma ifråga vid med-&lt;br&gt;borgarkontor med integrerad verksamhet är således vissa förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifter såsom enklare rådgivning i olika frågor, att ge information,&lt;br&gt;tillhandahålla blanketter, broschyrer och annat material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ärendetyper inom t.ex. skatte- och kronofogdemyndighetens verk-&lt;br&gt;samhetsområden, som lämpligen bör kunna hanteras vid ett integrerat&lt;br&gt;medborgarkontor, gäller allmän service- och informationsverksamhet,&lt;br&gt;främst att lämna ut blanketter och ge upplysningar i anslutning till detta.&lt;br&gt;Det kan också gälla viss annan upplysningsverksamhet såsom att ge&lt;br&gt;enklare besked i regelfrågor om taxering, deklarationer m.m. samt&lt;br&gt;besked om till vilken myndighet eller till vilken person hos en myndig-&lt;br&gt;het man skall vända sig för att få ytterligare information eller få ären-&lt;br&gt;den åtgärdade. Det kan också gälla tillgång till allmänhetens terminal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den allmänna försäkringskassans verksamhetsområde kan verk-&lt;br&gt;samheten vid medborgarkontor gälla rena expeditionsuppgifter, som att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna ut blanketter, lämna information genom broschyrer och motsva-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande om exempelvis pensioner, föräldrapenning, sjukförsäkring. En Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;viktig uppgift är också att ge hänvisningar till och förmedla kontakt med&lt;br&gt;ansvariga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom sjuk- och föräldraförsäkringsområdet sköts många frågor via&lt;br&gt;telefon. Men det finns även behov av personlig service. Detsamma&lt;br&gt;gäller även för pensionsområdet. I de fall försäkringskassan inte finns&lt;br&gt;etablerad på orten bör ett medborgarkontor kunna ge viss allmän väg-&lt;br&gt;ledning och hänvisning till eller kontakt med rätt person vid försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Viss del av informationen kräver dock tillgång till ADB-regis-&lt;br&gt;ter. Förutsättningarna för att medborgarkontor skall få tillgång till dessa&lt;br&gt;bör klarläggas i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetsförmedlingens verksamhetsområde är det framfor allt in-&lt;br&gt;formationsuppgifter som bör kunna läggas ut på medborgarkontor. Det&lt;br&gt;kan gälla information i skriftlig eller elektronisk form om t.ex. lediga&lt;br&gt;platser i hela Sverige och utomlands, information om utbildningar i&lt;br&gt;Sverige och utomlands, ungdomsutbyte, yrkesvägledningsprogram samt&lt;br&gt;olika former av studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpliga uppgifter kan även vara tidsbokning hos en platsförmedlare&lt;br&gt;eller vägledare vid det arbetsförmedlingskontor där vederbömnde är&lt;br&gt;inskriven liksom allmän information om arbetsförmedlingens olika&lt;br&gt;tjänster och åtgärder, t.ex. jobbsökaraktiviteter i grupp, ungdomsprak-&lt;br&gt;tik, arbetslivsutveckling, starta-eget-bidrag, arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;och yrkesinriktad rehabilitering vid AMI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid medborgarkontor bör också kunna lämnas en första information&lt;br&gt;om olika stöd som finns i anslutning till utbildning och rehabilitering.&lt;br&gt;En viktig uppgift kan också vara att ge hänvisning till de många instan-&lt;br&gt;ser (försäkringskassan, länsarbetsnämnden, arbetsförmedlingen, arbets-&lt;br&gt;löshetskassan, Centrala studiestödsnämnden) som alla har ett ansvar i&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade uppgifterna är exempel på sådant som kan lämpa&lt;br&gt;sig för en integrerad verksamhet vid medborgarkontor. Erfarenheterna&lt;br&gt;och utvecklingen får visa på vilka uppgifter som det kan finnas önske-&lt;br&gt;mål om och behov av att kunna sköta lokalt vid medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Behovet av lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I en särskild lag ges kommuner rätt att&lt;br&gt;sluta samverkansavtal med statliga myndigheter, allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassor eller landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen skall gälla under en femårig försöksperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;(bet. s. 76 ff.). Arbetsgruppens förslag innebär därutöver en möjlighet&lt;br&gt;för regeringen att föreskriva att anställda vid ett medborgarkontor får&lt;br&gt;utföra förvaltningsuppgifter som avser myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna berör inte arbets- Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;gruppens lagförslag närmare. Kammarrätten i Sundsvall föreslår att&lt;br&gt;förslaget utformas som en ren befogenhetslag för kommunen, utan&lt;br&gt;angivande av hur och var personalen skall arbeta. Rikspolisstyrelsen vill&lt;br&gt;att förslaget kompletteras så att även en polismyndighet kan bedriva&lt;br&gt;försöksverksamhet med medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En bred försöksverksamhet med&lt;br&gt;medborgarkontor kommer att ge ytterligare kunskaper och erfarenheter&lt;br&gt;om hur ett organiserat samarbete över myndighetsgränser kan utformas.&lt;br&gt;En sådan försöksverksamhet kan avse medborgarkontor med enbart&lt;br&gt;kommunal verksamhet eller medborgarkontor där statlig och kommunal&lt;br&gt;verksamhet samlokaliseras, dvs. bedrivs i samma lokal. Det är också&lt;br&gt;viktigt att det finns en möjlighet att pröva medborgarkontor med inte-&lt;br&gt;grerad statlig och kommunal verksamhet i kommunal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunallagen (1991:900) regleras kommunernas och landstingens&lt;br&gt;befogenheter. För att en kommun själv skall kunna få ta hand om en&lt;br&gt;angelägenhet krävs att det är av allmänt intresse att så sker. Av den&lt;br&gt;kommunala kompetensen följer också att en kommun inte själv får ta&lt;br&gt;hand om sådana angelägenheter som ankommer enbart på staten, en&lt;br&gt;annan kommun, ett landsting eller någon annan. Eftersom det inte&lt;br&gt;ligger inom kommunala kompetensens ram att sköta uppgifter som&lt;br&gt;ankommer på statliga myndigheter förutsätter denna möjlighet till sam-&lt;br&gt;verkan stöd i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att kommunerna i lag ges befogenhet att&lt;br&gt;samverka med statliga myndigheter m.fl. Lagen bör innehålla möjlig-&lt;br&gt;heter för regeringen att utöva viss kontroll av den avtalade verksam-&lt;br&gt;heten och att utvärdera denna. Lagen bör utformas som en försökslag&lt;br&gt;och därför gälla under en begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Samordning av det fortsatta utvecklingsarbetet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp har tillsatts inom Civildepartementet med uppgift att&lt;br&gt;samordna det fortsatta utvecklingsarbetet med medborgarkontor m.m.&lt;br&gt;Arbetsgruppen skall avsluta sitt arbete senast den 30 juni 1995 då&lt;br&gt;förnyad ställning skall tas till formerna för det fortsatta samordnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppgift är i första hand att administrera ett nätverk&lt;br&gt;för utvecklingsarbetet med medborgarkontor, att informera om för-&lt;br&gt;söksverksamheten, att initiera utbildning för personal vid medborgar-&lt;br&gt;kontor samt att följa upp och utvärdera de försök som görs med&lt;br&gt;medborgarkontor. Utvärderingen skall belysa effekterna på service,&lt;br&gt;ekonomi och resurser, den lokala konsumentverksamheten, arbetsför-&lt;br&gt;hållanden, införlivandet av ny teknik och nya kunskaper samt effekterna&lt;br&gt;på den framtida utvecklingen. Samordningsgruppen kan knyta till sig&lt;br&gt;referensgrupper med företrädare för berörda statliga myndigheter, kom-&lt;br&gt;muner, landsting, forskare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av medborgarkontor sker också i andra länder såsom i Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppens uppdrag ingår också att studera utvecklingen i dessa&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I den mån det lokala utvecklings-&lt;br&gt;arbetet medför ökade kostnader bör dessa finansieras genom&lt;br&gt;omprioriteringar av resurser inom kommunerna, de statliga&lt;br&gt;myndigheterna, de allmänna försäkringskassorna och landsting-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett tiotal remissinstanser har kommenterat frå-&lt;br&gt;gan om finansieringen av försöksverksamheten. Rikspolisstyrelsen anser&lt;br&gt;att det blir nödvändigt att staten initialt ställer medel till förfogande för&lt;br&gt;eventuella ombyggnader, för utbildningsinsatser m.m. Riksrevisionsver-&lt;br&gt;ket och Statens arbetsgivarverk menar att myndigheterna knappast kom-&lt;br&gt;mer att kunna göra de omprioriteringar som krävs för att finansiera&lt;br&gt;verksamheten. I stället kan det bli fråga om kostnadsökningar på grund&lt;br&gt;av tomma lokaler, outnyttjad utrustning m.m. Riksskatteverket fram-&lt;br&gt;håller att det ansträngda resursläget i myndigheterna för med sig att ett&lt;br&gt;visst ekonomiskt stöd underlättar en medverkan från deras sida. Läns-&lt;br&gt;styrelsen i Södermanlands län efterlyser en analys av vad lokal service&lt;br&gt;kostar och får kosta. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att en kost-&lt;br&gt;nads-intäktsanalys bör ingå i den utvärdering som skall göras, där&lt;br&gt;intäkter i form av ökad tillgänglighet och förbättrad service for med-&lt;br&gt;borgarna skall vägas mot kostnaderna för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utgångspunkten, när det gäller&lt;br&gt;kostnaderna för försöksverksamheten, bör vara att det inte skall anvisas&lt;br&gt;något särskilt ekonomiskt stöd för det lokala utvecklingsarbetet. Finan-&lt;br&gt;sieringen bör huvudsakligen ske genom omprioriteringar av resurser&lt;br&gt;inom kommunerna, de statliga myndigheterna och de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna. Härigenom skapas en realistisk ekonomisk bas för en&lt;br&gt;fortsatt drift av medborgarkontoren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994. Eftersom etablerandet av&lt;br&gt;medborgarkontor kan antas ske i flera steg och med hänsyn till att det&lt;br&gt;bör gå en längre tid innan det torde vara meningsfullt att utvärdera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten föreslås lagen gälla under fem år dvs. till utgången av Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Avtal med myndigheter m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § En kommun får träffa avtal med en statlig myndighet, en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa eller ett landsting om att åt dessa utföra&lt;br&gt;sådana förvaltningsuppgifter som inte innebär myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommunallagen (1991:900) följer att en kommun får&lt;br&gt;träffa avtal med enskilda om att åt dessa utföra sådana uppgifter&lt;br&gt;som det är av allmänt intresse för kommunmedlemmarna att&lt;br&gt;kommunen utför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom paragrafens första stycke ges en kommun befogenhet att träffa&lt;br&gt;avtal med en statlig myndighet, en allmän försäkringskassa eller ett&lt;br&gt;landsting om att åt dessa utföra vissa begränsade förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;som inte innebär myndighetsutövning. Samtidigt får en statlig myndig-&lt;br&gt;het, en allmän försäkringskassa eller ett landsting befogenhet att lämna&lt;br&gt;kommunen ett sådant uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen preciserar inte de avtalsslutande organen närmare. Inom i&lt;br&gt;stort sett vaije myndighetssektor finns på ett eller annat sätt reglerat om&lt;br&gt;det är en myndighets centrala, regionala eller lokala enhet som har&lt;br&gt;behörighet att ingå ett sådant avtal som avses i den föreslagna lagen. Ett&lt;br&gt;samverkansavtal som ingås av en kommunal nämnd torde också formellt&lt;br&gt;behöva godkännas av fullmäktige. Detta följer dels av att det är kom-&lt;br&gt;munen som sådan som är den juridiska avtalsparten, dels av kommunal-&lt;br&gt;lagens regler om fullmäktiges och nämndernas befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som kan följa av ett samverkansavtal begränsas i ett&lt;br&gt;första skede till förvaltningsuppgifter som inte innebär myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning. Vad det främst blir frågan om är service och rådgivning av enkla-&lt;br&gt;re och mer rutinbetonat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör påpekas att handlingar hos en kommun t.ex. vid&lt;br&gt;ett medborgarkontor är allmänna enligt 2 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen. Det är därför viktigt att ett samverkansavtal inte innebär att&lt;br&gt;kommunen skall sköta uppgifter i vilka det kan förekomma handlingar&lt;br&gt;med uppgifter som är skyddade av sekretess hos t.ex. den statliga myn-&lt;br&gt;digheten och där sekretesskyddet bortfaller hos den kommunala myndig-&lt;br&gt;heten. Det bör också påpekas att handlingar som kommer in till en&lt;br&gt;kommunal myndighet skall registreras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att sluta avtal med enskilda inom ramen för den&lt;br&gt;kommunala kompetensen. I paragrafens andra stycke erinras om detta.&lt;br&gt;En förutsättning för att en kommun skall kunna sköta sådana uppgifter&lt;br&gt;är att det får anses vara ett allmänt intresse för kommunmedlemmarna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tänkbara uppgifter är att boka och eventuellt sälja biljetter for teatrar, Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;trafikföretag, resebyråer m.fl., informera om föreningar och ta emot&lt;br&gt;med lem sansökningar och förmedla bostäder hos privata fästighetsföre-&lt;br&gt;tag. 1 detta sammanhang bör framhållas att handlingar som en kommun&lt;br&gt;hanterar till följd av ett samverkansavtal med en enskild blir allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De blir också offentliga eftersom sekretesskydd inte finns.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avtalets form och godkännande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som avses i 1 § första stycket skall vara skriftligt.&lt;br&gt;Det får inte träffas för längre tid än till och med utgången av&lt;br&gt;juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall godkännas av regeringen och får inte tillämpas&lt;br&gt;innan dess. Detsamma gäller ändringar av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samverkansavtal med en statlig myndighet, en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa eller ett landsting skall enligt första stycket första meningen vara&lt;br&gt;skriftligt. Enligt andra meningen begränsas avtalstiden så att avtalet får&lt;br&gt;träffas längst till och med den 30 juni 1999. Genom denna begränsning&lt;br&gt;förhindras att avtal kommer att löpa efter den tidpunkt då lagen inte&lt;br&gt;längre är i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras inte hur lång tid varje avtal skall omfatta. Klart&lt;br&gt;är dock att de inte behöver omfatta en så lång tid som fem år. Avtalen&lt;br&gt;kan slutas för kortare tid. Det är den bortre tidsgränsen som lagen&lt;br&gt;reglerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen skall godkänna avtalet innan&lt;br&gt;verksamheten får sättas i gång. Genom detta får regeringen en kontroll&lt;br&gt;över de uppgifter som statliga myndigheter och andra avser att lämna&lt;br&gt;över till olika kommuner. 1 de fäll det finns centrala statliga förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter med ansvar för de olika verksamheterna är det själv-&lt;br&gt;klart att de bereds möjlighet att lämna synpunkter, innan regeringen&lt;br&gt;fattar sitt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verks amhetsredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun och den som kommunen har träffat avtal med&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket skall skriftligen senast den 1 mars vaije&lt;br&gt;år gemensamt redovisa för regeringen hur den avtalade verk-&lt;br&gt;samheten har bedrivits under det närmast föregående kalender-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens möjlighet att följa försöksverksamheten är beroende av&lt;br&gt;att den får kontinuerlig information från de inblandade om hur verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs. Därför föreskrivs i paragrafen att parterna till regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årligen och senast den l mars skall lämna in en redogörelse för hur Prop. 1993/94:187&lt;br&gt;verksamheten har bedrivits under det närmast föregående kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsen skall innehålla beskrivningar av hur verksamheten har ut-&lt;br&gt;förts och av hur den har fungerat. Det är viktigt att redogörelsen blir så&lt;br&gt;fyllig som möjligt. Av värde för uppföljningsarbetet är också konkreta&lt;br&gt;förslag till lösningar av olika problem eller om hur man skall kunna gå&lt;br&gt;vidare för att sett från medborgarens perspektiv skapa en lättillgänglig&lt;br&gt;och effektiv samhällsservice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelserna kommer sedan att ligga till grund för den slutliga&lt;br&gt;utvärdering som kommer att ske. Dessutom kommer den tidigare nämn-&lt;br&gt;da arbetsgruppen att inom ramen för sitt uppdrag kontinuerligt följa&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Återkallande av godkännande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får återkalla ett godkännande enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, om ändrade förhållanden kräver det eller om det finns&lt;br&gt;andra särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall därvid upphöra att gälla den dag som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ges regeringen rätt att återkalla ett godkännande när&lt;br&gt;ändrade förhållanden inträtt eller det annars finns särskilda skäl att göra&lt;br&gt;det. Det kan röra sig om ändrad lagstiftning som gör att det ursprungli-&lt;br&gt;ga avtalet inte kan tillämpas som det är tänkt eller att den ena avtals-&lt;br&gt;parten är missnöjd med hur verksamheten kommit att bedrivas. Åter-&lt;br&gt;kallelse kommer att kunna tillgripas som en sista utväg för att avveckla&lt;br&gt;en verksamhet som är olämplig eller sköts på ett olämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas skall regeringen enligt andra stycket också&lt;br&gt;i beslutet ange när avtalet senast skall upphöra och parternas förhållan-&lt;br&gt;den därmed vara reglerade. Oftast torde ett avtal inte kunna upphöra att&lt;br&gt;gälla omedelbart. Tid kan behövas för att avveckla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kommun och den som kommunen har träffat avtal&lt;br&gt;med enligt 1 § första stycket har kommit överens om att avtalet&lt;br&gt;skall upphöra att gälla i förtid, skall parterna genast underrätta&lt;br&gt;regeringen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att regeringen även skall hållas informe-&lt;br&gt;rad om när ett samarbete upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av sin slutrapport&lt;br&gt;(Ds 1993:67)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utveckling av medborgarkontor (kap. 3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens uppgift har varit att följa utvecklingsarbetet med med-&lt;br&gt;borgarkontor och liknande insatser för att förbättra medborgarnas kon-&lt;br&gt;takter med den offentliga förvaltningen. Det finns idag ett tiotal med-&lt;br&gt;borgarkontor i drift. I detta kapitel redovisas verksamheten vid Service-&lt;br&gt;stugorna i Botkyrka, Samservice i Fränsta, Medborgarkontoret i Sölves-&lt;br&gt;borg, Focus i Surahammar och Tingsbacka i Arjeplog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel redovisas också de två vetenskapliga utvärderingar av&lt;br&gt;medborgarkontor som hittills har gjorts i Sverige. Det gäller dels en&lt;br&gt;utvärdering av medborgarkontoret i Härnösand, dels en utvärdering av&lt;br&gt;Samservice i Fränsta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark är en viktig inspirationskälla när det gäller utvecklingen av&lt;br&gt;medborgarkontor. Det finns idag s.k. kvikskrank i 50 danska kommu-&lt;br&gt;ner. I kapitlet redovisas vissa erfarenheter från ett tiotal av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen tolkar framväxten av medborgarkontor främs' som en&lt;br&gt;ambition att öka tillgängligheten och att förbättra servicen till medbor-&lt;br&gt;garna. I glesbygden kan medborgarkontor också vara ett sätt att bibehål-&lt;br&gt;la eller utveckla den offentliga servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att de ansatser att etablera nya och mer integre-&lt;br&gt;rade organisationslösningar som hittills har inletts eller genomförs är&lt;br&gt;intressanta. Här finns en potential att genom sektorsövergripande arbets-&lt;br&gt;sätt förbättra och effektivisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom kan medborgarkontor åtminstone på sikt vara ett sätt att&lt;br&gt;stärka medborgarnas möjligheter att själva välja service och påverka&lt;br&gt;utformningen av och innehållet i vissa tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt härmed finns starka regionalpolitiska skäl att söka sig nya&lt;br&gt;vägar när det gäller organisation av offentlig verksamhet. Genom att&lt;br&gt;samla flera samhällssektorers lokala verksamhet i en organisation skapas&lt;br&gt;förutsättningar för att uppnå en högre kostnadseffektivitet, vilket inne-&lt;br&gt;bär förbättrade förutsättningar för en bibehållen lokal samhällsservice.&lt;br&gt;Men för att sådana besparingar skall kunna hämtas hem är det viktigt att&lt;br&gt;sektorsmyndighetema lokalt och regionalt anpassar sin service till de&lt;br&gt;nya förutsättningar som etablerandet av medborgarkontor innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar samtidigt att det finns flera viktiga förut-&lt;br&gt;sättningar som måste uppfyllas för att medborgarkontor långsiktigt skall&lt;br&gt;kunna fungera på det sätt som avses. Det gäller i första hand tillgodose-&lt;br&gt;endet av rättssäkerhet och integritet för medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det gäller också personalens arbetsförutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller att skapa lösningar som inte bara kan genomföras, utan som&lt;br&gt;också kan vidmakthållas och utvecklas. För detta fordras dels fortsatta&lt;br&gt;överväganden i såväl förvaltningsrättsliga som arbetsrättsliga avseenden&lt;br&gt;dels en försöksverksamhet för att komma igång och pröva olika lösning-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central fråga när det gäller utvecklingen av medborgarkontor är&lt;br&gt;vilka uppgifter som lämpligen bör hanteras vid dessa. Det handläggs ett&lt;br&gt;stort antal frågor och ärenden, både vad gäller kommunal och statlig&lt;br&gt;verksamhet, vid de medborgarkontor som idag är i drift. Erfarenheterna&lt;br&gt;från de kommuner som startat medborgarkontor, det gäller i såväl&lt;br&gt;Sverige som i Danmark, har visat att en ordentlig verksamhetsanalys&lt;br&gt;bör göras innan man startar. Det danska kommunförbundet har inom&lt;br&gt;ramen för det s.k. ROSA-projektet tagit fram en metod för att analysera&lt;br&gt;och strukturera den verksamhet som skall bedrivas vid medborgarkon-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av den s.k. opgaveknuseren (funktionsfördelaren) kan för-&lt;br&gt;valtningsuppgifterna delas in i servicenivåer som underlag för beslut om&lt;br&gt;vilka arbetsuppgifter som kan och bör föras över till ett medborgarkon-&lt;br&gt;tor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna från Danmark visar att man, i stället för att vaije för-&lt;br&gt;valtning ansvarar för alla servicenivåer, kan överlämna till medborgar-&lt;br&gt;kontoret de uppgifter som ur organisationens synvinkel är enkla, men&lt;br&gt;som ur medborgarens synvinkel innebär att man i det dominerande antal&lt;br&gt;fäll kan få svar på en fråga eller åtgärdat ett problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskap for medborgarkontor (kap. 4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har på uppdrag av arbetsgruppen utarbetat rapporten Med-&lt;br&gt;borgarkontor - verksamhet, arbetsuppgifter, rättslig reglering (1993:14&lt;br&gt;samt 14 B och C). Där redovisar Statskontoret ett antal modeller för&lt;br&gt;huvudmannaskap för medborgarkontor. I detta kapitel redovisas tre av&lt;br&gt;dessa modeller. Det gäller a) enbart kommunal verksamhet, b) samloka-&lt;br&gt;liserade myndigheter i samarbete, c) integrerat medborgarkontor i kom-&lt;br&gt;munal regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har inhämtat synpunkter på Statskontorets rapport från&lt;br&gt;de närmast berörda myndigheterna. Flertalet av myndigheterna uttrycker&lt;br&gt;på olika sätt en positiv grundinställning till tanken på förbättrad myndig-&lt;br&gt;hetssamverkan vid någon typ av medborgarkontor eller dylikt. Man&lt;br&gt;pekar dock på att det med hänsyn till integritet, kompetens, rättsäkerhet&lt;br&gt;m.m. finns betänkligheter att fora över myndighetsuppgifter från statliga&lt;br&gt;myndigheter och försäkringskassor till kommunala medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen noterar emellertid att myndigheterna har pekat på en&lt;br&gt;rad uppgifter som bör kunna hanteras vid medborgarkontor. Riksskatte-&lt;br&gt;verket kan tänka sig att samlokalisera verksamheter vid medborgarkon-&lt;br&gt;tor och ha servicemottagning. Polisen ser stora möjligheter att genom&lt;br&gt;samverkan i medborgarkontor öka servicen för allmänheten och bredda&lt;br&gt;det brottsförebyggande arbetet bl.a. genom en utbyggd kvarterspolisor-&lt;br&gt;ganisation. Även Riksförsäkringsverket kan tänka sig att vissa uppgifter&lt;br&gt;inom socialförsäkringen hanteras vid medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens slutsats är att några av de modeller som Statskontoret&lt;br&gt;har presenterat i sin rapport får mycket långtgående rättsliga konsekven-&lt;br&gt;ser och att dessa är svåra att bedöma utan ytterligare utredningsinsatser.&lt;br&gt;Arbetsgruppen föreslår därför en modifierad modell som inte får lika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgripande konsekvenser men som möjliggör försöksverksamhet för&lt;br&gt;att pröva nya integrerade organisationslösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår också att det tillskapas en lag som medger att&lt;br&gt;vissa statliga myndigheter, allmän försäkringskassa och landsting genom&lt;br&gt;samverkansavtal med kommuner kan lägga över vissa serviceuppgifter&lt;br&gt;samt enklare myndighetsärenden till ett kommunalt medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen är medveten om att de rättsliga problem som kan upp-&lt;br&gt;stå förutsätter en delvis ny syn på hur den offentliga verksamheten skall&lt;br&gt;vara organiserad och därmed nya lösningar. Det regelverk som finns i&lt;br&gt;dag hämmar ett samarbete över myndighetsgränserna. Det handlar i hög&lt;br&gt;grad om att skapa förutsättningar för nya förvaltningsförfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser därför att en försöksverksamhet är erforderlig&lt;br&gt;för att få ytterligare kunskaper och erfarenheter om hur ett organiserat&lt;br&gt;samarbete över myndighetsgränser kan utformas. Försöksverksamheten&lt;br&gt;bör klara ut ett flertal frågeställningar genom ett praktiskt samarbete&lt;br&gt;mellan olika myndighetsföreträdare på lokal och regional nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om försöksverksamhet med medborgarkontor (kap. 5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1993 inbjöds samtliga kommuner att anmäla intresse av att&lt;br&gt;medverka i en försöksverksamhet med medborgarkontor. 100 kommun-&lt;br&gt;er besvarade inbjudan, varav hälften var positiva till en medverkan. En&lt;br&gt;uppföljning av dessa anmälningar visar att under de närmaste åren kan&lt;br&gt;kanske ett 30-tal medborgarkontor komma igång. Av de intresserade&lt;br&gt;kommunerna har ett 20-tal uttryckt intresse av att pröva breda lösningar&lt;br&gt;över sektorsgränsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att en femårig försöksperiod med kommunala&lt;br&gt;medborgarkontor inleds med början den 1 juli 1994. Målsättningen är&lt;br&gt;att under perioden etablera 25-30 kommunala medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen gör inget urval av vilka kommuner som skall delta i&lt;br&gt;försöksverksamheten. Det skall vara möjligt att pröva olika modeller,&lt;br&gt;även sådana med enbart kommunal verksamhet och med enklare sam-&lt;br&gt;brukslösningar. Det är således fråga om en bred experimentverksamhet.&lt;br&gt;Ju fler försök som görs desto större blir underlaget för utvärdering av&lt;br&gt;olika modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att det fortsatta utvecklingsarbetet hålls sam-&lt;br&gt;man centralt av en mindre samordningsgrupp. Till samordningsgruppen&lt;br&gt;bör knytas en referensgrupp med företrädare för berörda myndigheter,&lt;br&gt;kommuner m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsgruppen skall i första hand ha till uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att administrera ett nätverk för medborgarkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att informera om försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att initiera utbildning för personal vid medborgarkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att följa upp och utvärdera försöksverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av försöksverksamheten gäller utvecklingen av nya for-&lt;br&gt;mer för teknikstöd. Inom NUTEK pågår ett planeringsarbete för att få&lt;br&gt;till stånd ett konsortium där olika intressenter kan samverka för att bl.a.&lt;br&gt;utveckla det ADB-stöd som kan behövas vid medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår inte något särskilt finansiellt stöd för det&lt;br&gt;lokala projektarbetet. Finansieringen bör huvudsakligen ske genom&lt;br&gt;omprioritering av befintliga resurser. Viss finansiering bör dock kunna&lt;br&gt;ske genom de olika förnyelse- och trygghetsfonder som finns liksom de&lt;br&gt;fonder som är inriktade mot forskning och utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om försöksverksamhet med medborgarkontor (kap. 6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta kapitel presenteras ett förslag till lag om försöksverksamhet vid&lt;br&gt;medborgarkontor. Ett syfte med lagen är att de kommuner som inrättar&lt;br&gt;medborgarkontor skall kunna teckna avtal med vissa statliga myndig-&lt;br&gt;heter, allmänna försäkringskassor och landsting om att svara för vissa&lt;br&gt;rutinartade förvaltningsuppgifter vid medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet redovisas vad ett samarbete genom avtal kan innebära. Lag-&lt;br&gt;förslaget ger vissa statliga myndigheter, de allmänna försäkringskassor-&lt;br&gt;na och landstingen vissa, om än begränsade, möjligheter att lägga ut&lt;br&gt;mer än rena servicefunktioner på ett medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna ges också rätt att teckna avtal om samverkan med bo-&lt;br&gt;lag, föreningar och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten har varit att skapa en laglig möjlighet för kommun-&lt;br&gt;ens anställda vid medborgarkontoret att handlägga vissa statliga myndig-&lt;br&gt;heters m.fl. rutinbetonade ärenden. Arbetsgruppen har i det samman-&lt;br&gt;hanget tagit fästa på att alla myndighetsutövningsärenden inte kräver&lt;br&gt;hantering av integritetskänsligt material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tidsskäl har det inte varit möjligt för arbetsgruppen att göra den&lt;br&gt;mer ingående kartläggning av de olika myndigheternas och försäkrings-&lt;br&gt;kassans regelverk som måste göras för att lämpliga ärenden skall kunna&lt;br&gt;ringas in. En sådan genomgång måste komma till stånd inom ramen för&lt;br&gt;det fortsatta lagstiftningsarbetet. Det är också en viktig fråga för remiss-&lt;br&gt;instanserna att ta ställning till i samband med remissbehandlingen av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om försöksverksamhet med medborgarkontor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med ett medborgarkontor avses i denna lag en kommunal inrättning&lt;br&gt;där förvaltningsuppgifter från olika kommunala myndigheter handläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett medborgarkontor kan också handläggas sådana uppgifter som&lt;br&gt;följer av 2 eller 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med myndigheter m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En kommun får träffa avtal om att en viss eller vissa anställda vid&lt;br&gt;ett medborgarkontor skall utföra förvaltningsuppgifter åt någon eller&lt;br&gt;några av följande myndigheter eller organ:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. polismyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. offentlig arbetsförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. posten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kronofogdemyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. länsstyrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. allmän försäkringskassa eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsuppgifter som avser myndighetsutövning får med stöd av&lt;br&gt;ett sådant avtal utföras av anställda vid ett medborgarkontor bara i den&lt;br&gt;utsträckning som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal med enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En kommun får träffa avtal med ett bolag, en förening eller en&lt;br&gt;stiftelse om att anställda vid ett medborgarkontor skall utföra sådana&lt;br&gt;uppgifter åt dessa som riktas mot kommunmedlemmarna och som det är&lt;br&gt;av allmänt intresse att kommunen utför där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett avtal som avses i 2 eller 3 § skall vara skriftligt. Det får inte&lt;br&gt;träffas för längre tid än till och med utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant avtal som avses i 2 § skall närmare anges hur förvaltnings-&lt;br&gt;uppgifterna skall skötas vid medborgarkontoret samt hur handlingar&lt;br&gt;skall hanteras med hänsyn till bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) och arkivlagen (1990:782).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som avses i första stycket skall godkännas av regeringen och&lt;br&gt;får inte tillämpas dessförinnan. Detsamma gäller ändringar av sådana&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wrksamhetsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Kommunen och den som kommunen har träffat avtal med enligt 2&lt;br&gt;eller 3 § skall skriftligen senast den 1 mars varje år gemensamt redovisa&lt;br&gt;for regeringen hur den avtalade verksamheten har bedrivits under när-&lt;br&gt;mast föregående kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphörande av avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen får återkalla ett godkännande enligt 4 § sista stycket,&lt;br&gt;om ändrade förhållanden kräver det eller det finns andra särskilda skäl&lt;br&gt;för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalet skall därvid upphöra att gälla den dag som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När regeringen återkallar ett tillstånd enligt denna lag får kommunen&lt;br&gt;fullfölja sina åtaganden enligt andra avtal än sådana som träffats enligt&lt;br&gt;2 eller 3 § och som kommunen träffat före regeringens beslut om åter-&lt;br&gt;kallelse av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om kommunen och den som kommunen har träffat avtal med enligt&lt;br&gt;2 eller 3 § har kommit överens om att avtalet skall upphöra att gälla i&lt;br&gt;förtid, skall parterna genast underrätta regeringen om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller&lt;br&gt;till utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;att 1 kap. 6 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att röja eller utnyttja&lt;br&gt;sekretessbelagd uppgift gäller&lt;br&gt;för myndighet där uppgiften är&lt;br&gt;sekretessbelagd samt för person&lt;br&gt;som på grund av anställning&lt;br&gt;eller uppdrag hos myndighet, på&lt;br&gt;grund av tjänsteplikt eller på&lt;br&gt;annan liknande grund för det&lt;br&gt;allmännas räkning deltar eller&lt;br&gt;har deltagit i myndighetens&lt;br&gt;verksamhet och därvid har fått&lt;br&gt;kännedom om uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att röja eller utnyttja&lt;br&gt;sekretessbelagd uppgift gäller&lt;br&gt;för myndighet där uppgiften är&lt;br&gt;sekretessbelagd samt för person&lt;br&gt;som på grund av anställning&lt;br&gt;eller uppdrag hos myndighet, på&lt;br&gt;grund av tjänsteplikt eller på&lt;br&gt;annan liknande grund för det&lt;br&gt;allmännas räkning deltar eller&lt;br&gt;har deltagit i myndighetens&lt;br&gt;verksamhet och därvid har fått&lt;br&gt;kännedom om uppgiften. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla för anställda&lt;br&gt;vid ett medborgarkontor som&lt;br&gt;sköter vissa förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;med stöd av lagen (1994:000)&lt;br&gt;om försöksverksamhet med&lt;br&gt;medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och gäller&lt;br&gt;till utgången av juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss av arbetsgruppens om medborgarkontor slutrapport Ser-&lt;br&gt;vicesamverkan vid medborgarkontor (Ds 1993:67) har yttrande avgetts&lt;br&gt;av Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Data-&lt;br&gt;inspektionen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens arbets-&lt;br&gt;givarverk, Statskontoret, Riksförsäkringsverket, Posten, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, Glesbygdsmyndigheten, NUTEK, Konsumentverket, Stat-&lt;br&gt;ens ungdomsråd, Kammarrätten i Sundsvall, Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Södermanlands län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Botkyrka kommun,&lt;br&gt;Järfälla kommun, Enköpings kommun, Eskilstuna kommun, Linköpings&lt;br&gt;kommun, Västerviks kommun, Gotlands kommun, Sölvesborgs kom-&lt;br&gt;mun, Munkedals kommun, Alingsås kommun, Skövde kommun, Sura-&lt;br&gt;hammars kommun, Avesta kommun, Ånge kommun, Bräcke kommun,&lt;br&gt;Umeå kommun, Arjeplogs kommun, Landstinget i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Landstinget i Kalmar län, Dialog, Försäkringskasseförbundet, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Pensionärernas Riks-&lt;br&gt;organisation, Riksidrottsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Sveri-&lt;br&gt;ges akademikers centralorganisation, Telia AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaggeryds kommun, Landstinget i Uppsala län, Svenska Arbetsgiva-&lt;br&gt;reföreningen och Tjänstemännens Centralorganisation har svarat att de&lt;br&gt;avstår från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Davidson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:187 Försöksverksamhet med&lt;br&gt;medborgarkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46207, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU39</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:47:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03187</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:47:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03187</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__187.pdf</filnamn>
<filstorlek>1045397</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Försöksverksamhet med medborgarkontor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3382D035-F772-43F8-9CF5-1B28662366ED</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU39</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christer Skoog  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christer Skoog  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  och Ines Uusmann  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  och Ines Uusmann  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:187&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med medborgarkontor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:187 Försöksverksamhet med medborgarkontor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>