<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245805</hangar_id>
 <dok_id>GH03186</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>186</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:186</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Arbetsmarknadsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>186</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändringar i arbetsmiljölagen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:186&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Ändringar i arbetsmiljölagen&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03186/prop_199394__186-1.png" style="width:38pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börje Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Arbetsmarknadsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram vissa förslag som rör arbete som utförs på&lt;br&gt;arbetsställen över vilka den egna arbetsgivaren inte råder. Det föreslås&lt;br&gt;bl.a. att samordningsansvaret på gemensamma arbetsställen preciseras.&lt;br&gt;Vidare föreslås ett särskilt ansvar för den arbetsgivare som hyr in&lt;br&gt;arbetskraft i sin verksamhet och ett i lagen preciserat ansvar för den&lt;br&gt;som råder över ett arbetsställe i förhållande till dem som arbetar där&lt;br&gt;utan att vara anställda av honom. Skyddsombud, som företräder&lt;br&gt;arbetstagare som utför arbete på arbetsställe över vilket den egna&lt;br&gt;arbetsgivaren inte råder, föreslås få tillträdesrätt till ett sådant arbets-&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtagandena enligt EES-avtalet innebär att det finns ett behov av&lt;br&gt;förändringar av kontrollen av produktsäkerheten. Mot bakgrund av detta&lt;br&gt;föreslås att det införs en möjlighet att ålägga en leverantör att återkalla&lt;br&gt;redan levererade produkter eller att lämna varningsinformation. Liknan-&lt;br&gt;de regler finns redan på konsumentområdet i produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) och de nu föreslagna reglerna på arbetsmiljöområdet an-&lt;br&gt;knyter till denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås införande av sanktionsavgifter. Arbetsgivare&lt;br&gt;som bryter mot vissa föreskrifter beträffande bl.a. provning och kontroll&lt;br&gt;av tekniska anordningar skall kunna åläggas en sanktionsavgift.&lt;br&gt;Förslaget bygger på ett strikt ansvar för arbetsgivaren och avgiften skall&lt;br&gt;påföras den verksamhet där överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att det görs vissa klarlägganden&lt;br&gt;beträffande de grundläggande bestämmelserna i 1-3 kap. arbets-&lt;br&gt;miljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen en komplettering av bemyndigan- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;debestämmelserna i 4 kap. arbetsmiljölagen. Ändringarna är föranledda&lt;br&gt;av vissa tillägg till EES-avtalet och avser införlivande av direktiv som&lt;br&gt;antagits efter den 31 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:1160).......................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)........................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning .................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande bestämmelser.................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma arbetsställen..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för samordning och samverkan på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamma arbetsställen ................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för den som råder över ett arbetsställe .... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för den som hyr in arbetskraft.......... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvar för uppdragsgivare ................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansvaret för lokal- eller markupplåtare m.fl.......36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillträdesrätt för skyddsombud............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Produktsäkerhet............................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sanktioner ............................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande ............................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsställebegreppet......................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nya EG-regler på arbetsmiljöområdet .............. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Skyldighet att upprätta planer och&amp;nbsp;andra dokument .. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Ensamföretagares skyldigheter............... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Direktivet om gravida kvinnor............... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer ...................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Arbetsmiljölagen (1977:1160)............... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370)............. 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av Arbetsmiljölagsutredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande Översyn av arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(SOU 1993:81)........................ 78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmiljölagsutredningens författningsförslag..... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna ........... 98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av arbetsgruppens rapport Nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-regler på arbetsmiljöområdet (Ds 1993:82) .... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsgruppens författningsförslag ........... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna .......... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ............... 103 &amp;nbsp;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande ..................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 mars 1994 .............................. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad................................. 123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a §, att nuva-&lt;br&gt;rande 3 kap. 12 och 13 §§ skall betecknas 3 kap. 13 respektive 14 §&lt;br&gt;samt att nuvarande 7 kap. 9-11 §§ skall betecknas 7 kap. 8-10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nya 3 kap. 13 § och nya 7 kap. 9 och 10 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 a och 5-7 §§, 4 kap.&lt;br&gt;8 och 10 §§, 6 kap. 10, 13 och 15 §§, 7 kap. 7 och 13 §§, 8 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt rubriken till 8 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 3 kap. 1 och&lt;br&gt;12 §§, 7 kap. 11 § samt 8 kap. 5-10 §§ samt närmast före 8 kap. 1 och&lt;br&gt;5 §§ nya rubriker av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen närmast före 8 kap. 4 § skall införas en ny rubrik&lt;br&gt;som skall lyda ”Förverkande”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att säkerställa en arbets-&lt;br&gt;miljö som inte utsätter arbets-&lt;br&gt;tagare för ohälsa eller olycksfall&lt;br&gt;och som är tillfredsställande&lt;br&gt;med hänsyn till arbetets natur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är att före-&lt;br&gt;bygga ohälsa och olycksfall i&lt;br&gt;arbetet samt att även i övrigt&lt;br&gt;uppnå en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1991:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och den sociala och tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen i samhället, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att främja att arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare samverkar för&lt;br&gt;att åstadkomma en god arbets-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 kap., 3&lt;br&gt;kap. 1-13 §§, 4 kap. 1-5&lt;br&gt;och 8-10 §§ samt 7-9 kap. skall&lt;br&gt;med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den som under vård i&lt;br&gt;anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2-4 och&lt;br&gt;7-9 kap. skall med arbetstagare&lt;br&gt;likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i&lt;br&gt;anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljön skall vara till-&lt;br&gt;fredsställande med hänsyn till&lt;br&gt;arbetets natur och den sociala&lt;br&gt;och tekniska utvecklingen i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförhållandena skall anpassas&lt;br&gt;ningar i fysiskt och psykiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till människors olika förutsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör&lt;br&gt;hans eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att ar-&lt;br&gt;betstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan&lt;br&gt;medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och för-&lt;br&gt;läggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall&lt;br&gt;undvikas eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social&lt;br&gt;kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter&lt;br&gt;till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande&lt;br&gt;och yrkesmässigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;skall tillämpas med beaktande&lt;br&gt;av kraven på arbetsmiljöns be-&lt;br&gt;skaffenhet enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systema-&lt;br&gt;tiskt planera, leda och kontrolle-&lt;br&gt;ra verksamheten på ett sätt som&lt;br&gt;säkerställer att arbetsmiljön upp-&lt;br&gt;fyller kraven i denna lag och i&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Han skall&lt;br&gt;utreda arbetsskador, fortlöpande&lt;br&gt;undersöka riskerna i verksam-&lt;br&gt;heten och vidta de åtgärder som&lt;br&gt;föranleds därav. Åtgärder som&lt;br&gt;inte kan vidtas omedelbart skall&lt;br&gt;tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systema-&lt;br&gt;tiskt planera, leda och kontrolle-&lt;br&gt;ra verksamheten på ett sätt som&lt;br&gt;leder till att arbetsmiljön upp-&lt;br&gt;fyller kraven i denna lag och i&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Han skall&lt;br&gt;utreda arbetsskador, fortlöpande&lt;br&gt;undersöka riskerna i verksam-&lt;br&gt;heten och vidta de åtgärder som&lt;br&gt;föranleds av detta. Åtgärder&lt;br&gt;som inte kan vidtas omedelbart&lt;br&gt;skall tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumen-&lt;br&gt;tera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se&lt;br&gt;till att det på arbetsställe i hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se&lt;br&gt;till att det i hans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet finns en på lämpligt&lt;br&gt;sätt organiserad arbetsanpass-&lt;br&gt;nings- och rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samhet för fullgörande av de&lt;br&gt;uppgifter som enligt denna lag&lt;br&gt;och enligt 22 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns en på lämpligt sätt organi- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;serad arbetsanpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet för&lt;br&gt;fullgörande av de uppgifter som&lt;br&gt;enligt denna lag och enligt 22&lt;br&gt;kap. lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och&lt;br&gt;med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt&lt;br&gt;driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verk-&lt;br&gt;samheten bedrives endast av medlemmar av samma familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ensam eller gemen-&lt;br&gt;samt med familjemedlem driver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet utan&lt;br&gt;anställd är skyldig att följa vad i&lt;br&gt;denna lag och med stöd därav&lt;br&gt;har föreskrivits i fråga om&lt;br&gt;teknisk anordning och ämne,&lt;br&gt;som kan föranleda ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall, samt beträffande&lt;br&gt;gemensamt arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ensam eller gemen-&lt;br&gt;samt med familjemedlem driver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet utan&lt;br&gt;anställd är skyldig att följa vad i&lt;br&gt;denna lag och med stöd av den&lt;br&gt;har föreskrivits i fråga om&lt;br&gt;teknisk anordning och ämne,&lt;br&gt;som kan föranleda ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall, samt beträffande&lt;br&gt;gemensamt arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 10 § framgår att&lt;br&gt;föreskrifter får meddelas om&lt;br&gt;skyldigheter även i andra av-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt&lt;br&gt;driver verksamhet på samma&lt;br&gt;arbetsställe, skall de samråda&lt;br&gt;och gemensamt verka för att&lt;br&gt;åstadkomma tillfredsställande&lt;br&gt;skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt&lt;br&gt;driver verksamhet på ett gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe, skall de sam-&lt;br&gt;råda och gemensamt verka för&lt;br&gt;att åstadkomma tillfredsställande&lt;br&gt;skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vir och en av dem skall också&lt;br&gt;se till att han inte genom sin&lt;br&gt;verksamhet eller sina anord-&lt;br&gt;ningar på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället utsätter någon som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetar där för risk för ohälsa Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;eller olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för&lt;br&gt;samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället&lt;br&gt;motsvarande ansvar. Ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon&lt;br&gt;av dem som bedriver arbete på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket&lt;br&gt;kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha&lt;br&gt;ansvar för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall se till att&lt;br&gt;samordning sker av skyddsåt-&lt;br&gt;gärder på arbetsstället. Övriga&lt;br&gt;arbetsgivare och de som arbetar&lt;br&gt;där skall följa de anvisningar&lt;br&gt;som han lämnar i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet med att förebygga&lt;br&gt;risker för ohälsa och olycksfall&lt;br&gt;samordnas på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete tidsplaneras på det&lt;br&gt;sätt som behövs för att förebyg-&lt;br&gt;ga risker för ohälsa och olycks-&lt;br&gt;fall till följd av att olika verk-&lt;br&gt;samheter pågår på arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna skyddsanordning-&lt;br&gt;ar inrättas och underhålls och&lt;br&gt;allmänna skyddsregler för ar-&lt;br&gt;betsstället utfärdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ansvaret för de speciella&lt;br&gt;skyddsanordningar som kan&lt;br&gt;behövas för ett visst eller vissa&lt;br&gt;arbeten klargörs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. personalutrymmen och sani-&lt;br&gt;tära anordningar inrättas på ar-&lt;br&gt;betsstället i behövlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetsgivare och de&lt;br&gt;som arbetar på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället skall följa de an-&lt;br&gt;visningar som den samordnings-&lt;br&gt;ansvarige lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe skall se till att det på&lt;br&gt;arbetsstället finns sådana fasta&lt;br&gt;anordningar att den som arbetar&lt;br&gt;där utan att vara arbetstagare i&lt;br&gt;förhållande till honom inte&lt;br&gt;utsätts för risk för ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall. Han skall även se till&lt;br&gt;att andra anordningar som finns&lt;br&gt;på arbetsstället kan användas&lt;br&gt;utan sådan risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitar inhyrd arbets-&lt;br&gt;kraft för att utföra arbete i sin&lt;br&gt;verksamhet skall vidta de skydds-&lt;br&gt;åtgärder som behövs i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 och 9 §§ föreskrivs&lt;br&gt;om skyddsansvar i vissa fall för&lt;br&gt;den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe eller upplåter en lokal, ett&lt;br&gt;markområde eller ett utrymme&lt;br&gt;under jord för arbete eller som&lt;br&gt;personalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 § föreskrivs om&lt;br&gt;skyddsansvar i vissa fall för den&lt;br&gt;som upplåter en lokal, ett mark-&lt;br&gt;område eller ett utrymme under&lt;br&gt;jord för arbete eller som perso-&lt;br&gt;nalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller lämna upp-&lt;br&gt;gifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har be-&lt;br&gt;tydelse från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma ordning får meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;upprätta handlingar som har&lt;br&gt;betydelse från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffen-&lt;br&gt;het och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs&lt;br&gt;för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma ordning får meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om att den som&lt;br&gt;ensam eller gemensamt med&lt;br&gt;familjemedlem driver yrkesmäs-&lt;br&gt;sig verksamhet utan anställd&lt;br&gt;skall följa vad i denna lag och&lt;br&gt;med stöd av den har föreskrivits&lt;br&gt;om skyldigheter i andra avseen-&lt;br&gt;den än som framgår av 3 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får icke hindras&lt;br&gt;att fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får inte hindras&lt;br&gt;att fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skyddsombud företrä-&lt;br&gt;der en arbetstagare som utför&lt;br&gt;arbete på ett arbetsställe över&lt;br&gt;vilket dennes arbetsgivare inte&lt;br&gt;råder är den arbetsgivare som&lt;br&gt;råder över arbetsstället skyldig&lt;br&gt;att låta skyddsombudet få till-&lt;br&gt;träde dit i den omfattning som&lt;br&gt;ombudet behöver för att fullgöra&lt;br&gt;sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade&lt;br&gt;arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall&lt;br&gt;arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvill-&lt;br&gt;kor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle&lt;br&gt;ha rått om han ej hade haft uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handlägges enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister. I fråga om talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister. I fråga om talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mot arbetstagare gäller dock vad&lt;br&gt;som är föreskrivet om rättegång&lt;br&gt;i allmänhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;mot arbetstagare eller, i fall som Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket, mot&lt;br&gt;den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe gäller dock vad som är&lt;br&gt;föreskrivet om rättegång i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 5 § och&lt;br&gt;10-14 §§ skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt på ledamot av&lt;br&gt;skyddskommitté.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 5 §, 70 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt&lt;br&gt;77-14 §§ skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt på ledamot av&lt;br&gt;skyddskommitté.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;7 kap. Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gent-&lt;br&gt;emot den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2-77 och 13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § i detta kapitel meddela de&lt;br&gt;förelägganden eller förbud som&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gent-&lt;br&gt;emot den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2-72 och 14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § i detta kapitel meddela de&lt;br&gt;förelägganden eller förbud som&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan Yrkesinspektionen sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläg-&lt;br&gt;gande, får Yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken&lt;br&gt;det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla&lt;br&gt;såvitt avser åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;äger besluta om åtgärd enligt&lt;br&gt;6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;får besluta om åtgärd enligt&lt;br&gt;6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förbud&lt;br&gt;enligt 7-9 §§ kan tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet meddela beslut om för-&lt;br&gt;segling eller annan avstängning&lt;br&gt;av anläggning, utrymme eller&lt;br&gt;anordning. Sådant beslut verk-&lt;br&gt;ställes genom myndighetens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förbud&lt;br&gt;enligt 7 eller 8 § kan tillsyns-&lt;br&gt;myndighet meddela beslut om&lt;br&gt;försegling eller annan avstäng-&lt;br&gt;ning av anläggning, utrymme&lt;br&gt;eller anordning. Sådant beslut&lt;br&gt;verkställs genom myndighetens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 8-10 §§ kan, om&lt;br&gt;det finns särskild risk från ar-&lt;br&gt;betsmiljösynpunkt, åläggas att&lt;br&gt;lämna varningsinformation eller&lt;br&gt;att återkalla en produkt. Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 7, 8 och&lt;br&gt;10-12 §§ produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) tillämpas. Vid som&lt;br&gt;där sägs om Marknadsdomstolen&lt;br&gt;skall dock i stället avse Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen och vad som&lt;br&gt;sägs om näringsidkare i stället&lt;br&gt;avse den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggandet skall förenas med&lt;br&gt;vite om det inte av särskilda&lt;br&gt;skäl är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till&lt;br&gt;skyddssombud eller ledamot i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till&lt;br&gt;skyddssombud eller ledamot i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddskommitté eller den som&lt;br&gt;har deltagit i arbetsanpassnings-&lt;br&gt;och rehabiliteringsverksamhet&lt;br&gt;på arbetsställe enligt denna lag&lt;br&gt;får inte obehörigen röja eller&lt;br&gt;utnyttja vad han under uppdra-&lt;br&gt;get har erfarit om yrkeshemlig-&lt;br&gt;het, arbetsförfarande, affärsför-&lt;br&gt;hållande, enskilds personliga&lt;br&gt;förhållande eller förhållande av&lt;br&gt;betydelse för landets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyddskommitté eller den som Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;har deltagit i arbetsanpassnings-&lt;br&gt;och rehabiliteringsverksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag får inte obehö-&lt;br&gt;rigen röja eller utnyttja vad han&lt;br&gt;under uppdraget har erfarit om&lt;br&gt;yrkeshemlighet, arbetsförfaran-&lt;br&gt;de, affärsförhållande, enskilds&lt;br&gt;personliga förhållande eller för-&lt;br&gt;hållande av betydelse för landets&lt;br&gt;försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av&lt;br&gt;tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i&lt;br&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren un-&lt;br&gt;derrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnads-&lt;br&gt;plikten också för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetsställen i det&lt;br&gt;allmännas verksamhet tillämpas i&lt;br&gt;stället för vad som sägs i första&lt;br&gt;och andra styckena bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet&lt;br&gt;tillämpas i stället bestämmelserna i&lt;br&gt;14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretess-&lt;br&gt;lagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. Ansvar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år dömes den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;bryter mot föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 1-10 §§. Detta&lt;br&gt;gäller dock ej om föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet har förenats med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. Påföljder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år döms den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;bryter mot föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av 7 kap. 7-9 §§. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte om föreläggan-&lt;br&gt;det eller förbudet har förenats&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot före-&lt;br&gt;skrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 kap.&lt;br&gt;1, 2 eller 4 § döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anlitar en minderårig i strid&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 4&lt;br&gt;kap. 3 eller 5-8 §§ eller 5 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket, 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om förhållanden av vikt, när en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har begärt&lt;br&gt;upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;prov eller begärt undersökningar&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan giltigt skäl tar bort en&lt;br&gt;skyddsanordning eller sätter den&lt;br&gt;ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anlitar en minderårig i strid&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 4&lt;br&gt;kap. 1-8 §§ eller 5 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om förhållanden av vikt, när en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har begärt&lt;br&gt;upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;prov eller begärt undersökningar&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan giltigt skäl tar bort en&lt;br&gt;skyddsanordning eller sätter den&lt;br&gt;ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna be-&lt;br&gt;stämmelse skall inte dömas om&lt;br&gt;det för överträdelsen har ut-&lt;br&gt;färdats föreskrift om sanktions-&lt;br&gt;avgift enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen får föreskriva&lt;br&gt;att en särskild avgift skall beta-&lt;br&gt;las om överträdelse har skett av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en föreskrift som har meddelats Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;med stöd av ett bemyndigande i&lt;br&gt;något avseende som anges i 4&lt;br&gt;kap. 1-3 eller 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall betalas även om&lt;br&gt;överträdelsen inte skett uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall ange&lt;br&gt;hur avgiften beräknas för olika&lt;br&gt;slag av överträdelser. Avgiftsbe-&lt;br&gt;loppet skall kunna fastställas&lt;br&gt;direkt med ledning av den an-&lt;br&gt;givna beräkningsgrunden. Avgif-&lt;br&gt;ten skall vara lägst 1 000 och&lt;br&gt;högst 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall påföras den fysiska&lt;br&gt;eller juridiska person som drev den&lt;br&gt;verksamhet där överträdelsen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får jämkas eller efterges&lt;br&gt;om det skulle vara oskäligt att&lt;br&gt;påföra avgiften enligt angiven&lt;br&gt;beräkningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift&lt;br&gt;prövas av länsrätten efter ansökan&lt;br&gt;av Yrkesinspektionen eller Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift får påföras bara om an-&lt;br&gt;sökan har delgetts den som an-&lt;br&gt;språket riktas mot inom fem år från&lt;br&gt;den tidpunkt då överträdelsen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom någon på- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;förs avgift skall genast sändas till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Avgiften skall betalas&lt;br&gt;till länsstyrelsen inom två månader&lt;br&gt;från det att beslutet vann laga&lt;br&gt;kraft. En upplysning om detta skall&lt;br&gt;tas in i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom den&lt;br&gt;tid som anges i andra stycket, skall&lt;br&gt;dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2-&lt;br&gt;5 mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;br&gt;Den obetalda avgiften och dröjs-&lt;br&gt;målsavgiften skall lämnas för in-&lt;br&gt;drivning. Bestämmelser om indriv-&lt;br&gt;ning finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. Vid indrivning får verkstäl-&lt;br&gt;lighet enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift&lt;br&gt;får prövas av Yrkesinspektionen&lt;br&gt;eller Arbetarskyddsstyrelsen genom&lt;br&gt;avgift sföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift sföreläggande innebär att&lt;br&gt;den som antas ha gjort sig skyldig&lt;br&gt;till en överträdelse föreläggs&lt;br&gt;avgiften till godkännande omedel-&lt;br&gt;bart eller inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts,&lt;br&gt;gäller det som domstols lagakraft-&lt;br&gt;vunna avgörande varigenom avgift&lt;br&gt;påförts. Ett godkännande som sker&lt;br&gt;sedan den i föreläggandet utsatta&lt;br&gt;tiden har gått ut är dock utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En påförd avgift bortfaller om&lt;br&gt;verkställighet inte har skett inom&lt;br&gt;fem år från det att avgörandet&lt;br&gt;vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas&lt;br&gt;till annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast&lt;br&gt;för överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars&lt;br&gt;värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattnings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som&lt;br&gt;anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;br&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och&lt;br&gt;55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen&lt;br&gt;(1987:1065), 60 § fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och&lt;br&gt;13 §§ mervärdesskattelagen (1994:000) samt kvarskatteavgift och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift beräknad enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot vat-&lt;br&gt;tenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas-&lt;br&gt;området;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:000) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 22 augusti 1991 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdeparatementet att tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppdrag att göra en översyn av arbetsmiljölagen (1977:1160). Utred-&lt;br&gt;ningen, som antog namnet Arbetsmiljölagsutredningen, avlämnade i&lt;br&gt;mitten av september 1993 betänkandet Översyn av arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(SOU 1993:81). Betänkandet innehåller förslag till ändringar av de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna i 1-3 kap., förslag till vissa förtydligan-&lt;br&gt;den och ändringar beträffande bestämmelserna om gemensamma arbets-&lt;br&gt;ställen samt förslag att införa möjlighet för Arbetarskyddsstyrelsen att&lt;br&gt;ålägga en skyddsansvarig att återkalla en produkt eller att lämna var-&lt;br&gt;nings information. Betänkandet innehåller vidare förslag till införande av&lt;br&gt;sanktionsavgifter, förslag till en ändrad instansordning vid överklagande&lt;br&gt;av beslut i arbetsmiljöärenden samt vissa förslag som rör arbetsställe-&lt;br&gt;begreppet i arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. De lagförslag&lt;br&gt;som läggs fram i betänkandet finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns att tillgå i Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet (dnr A93/2182/AL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1993 bildades en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsde-&lt;br&gt;partementet med uppgift att göra en översyn av behovet av ändringar i&lt;br&gt;lagstiftningen med anledning av de rättsakter på arbetsmiljöområdet som&lt;br&gt;tillkommit efter EES-avtalets ”brytdatum” den 31 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen överlämnade i oktober 1993 rapporten Nya EG-regler&lt;br&gt;på arbetsmiljöområdet (Ds 1993:82). Rapporten innehåller förslag till&lt;br&gt;ändringar av arbetsmiljölagens bemyndiganderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens sammanfattning av förslagen finns i bilaga 4. De&lt;br&gt;lagförslag som läggs fram i rapporten finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na finns i bilaga 6. Remissyttrandena finns att tillgå i Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet (dnr A93/2653/AL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 24 februari 1994 att inhämta Lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över de lagförslag som finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 7 samt i författningskommentaren till arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen under respektive paragraf och under rubriken Övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Grundläggande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I arbetsmiljölagens tredje kapitel införs en&lt;br&gt;ny bestämmelse som klargör att de allmänna skyldigheter som&lt;br&gt;anges där skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmil-&lt;br&gt;jöns beskaffenhet. Ändamålsbestämmelsen ändras så att lagens&lt;br&gt;syfte kommer till uttryck på ett tydligare sätt. I övrigt görs vissa&lt;br&gt;redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag (se betänkandet s. 45-54).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen samt Kammarrätten i Stockholm har ställt sig i huvudsak posi-&lt;br&gt;tiva till de föreslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;(SAF), Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet har pekat på&lt;br&gt;att det av lagtexten bör framgå att kravet på en god arbetsmiljö skall&lt;br&gt;vägas mot andra viktiga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen (LO) och Sveriges Akademikers Centralorganisa-&lt;br&gt;tion (SACO) har motsatt sig utredningens förslag om ett slopande av&lt;br&gt;den del av ändamålsparagrafen som anger att lagens ändamål är att&lt;br&gt;främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma&lt;br&gt;en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Arbetsmiljölagen innehåller de&lt;br&gt;grundläggande bestämmelserna för arbetsmiljöns utformning. Lagen är en&lt;br&gt;ramlag och dess regler fylls ut av bestämmelser i arbetsmiljöförordningen&lt;br&gt;och i föreskrifter som meddelas av Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen är uppbyggd på följande sätt. I de tre första kapitlen&lt;br&gt;finns bestämmelser om lagens ändamål och tillämpningsområde (kap. 1),&lt;br&gt;arbetsmiljöns beskaffenhet (kap. 2) och allmänna skyldigheter för arbets-&lt;br&gt;givaren m.fl. (kap. 3). Bestämmelserna i dessa kapitel kompletteras dels&lt;br&gt;med föreskrifter som regeringen eller Arbetarskyddsstyrelsen kan med-&lt;br&gt;dela med stöd av bemyndiganden enligt 4 kap., dels genom föreläggande&lt;br&gt;eller förbud som tillsynsmyndigheten kan meddela med stöd av 7 kap.&lt;br&gt;7-10 §§. Av detta följer att de grundläggande bestämmelserna i 1-3 kap.&lt;br&gt;främst skall bilda underlag för den kompletterande normgivning som kan&lt;br&gt;ske enligt 4 kap. liksom för den i 7 kap. angivna tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de grundläggande bestämmelserna i 1-3 kap. fick sin utform-&lt;br&gt;ning genom ändringar i arbetsmiljölagen 1991. I sitt yttrande över för-&lt;br&gt;slaget framförde Lagrådet viss kritik (prop. 1990/91:140 s. 191). Lagrå-&lt;br&gt;dets kritik gick ut på att flera av dessa bestämmelser fått en alltför katego-&lt;br&gt;risk utformning. Lagrådet pekade på att det i 1 kap. 1 § sägs bl.a. att&lt;br&gt;lagens ändamål är att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbets-&lt;br&gt;tagare för ohälsa eller olycksfall. Vidare pekade Lagrådet på att enligt 2&lt;br&gt;kap. 1 § skall teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll utformas så att&lt;br&gt;arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra ohälsa eller olycksfall. Lagrådet tog också upp 3 kap. 2 a § varav Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;framgår att arbetsgivaren bl.a. skall systematiskt planera, leda och kon-&lt;br&gt;trollera verksamheten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön upp-&lt;br&gt;fyller kraven i arbetsmiljölagen och i föreskrifter som kan ha meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet framhöll att flera viktiga samhällsfunktioner - exempelvis&lt;br&gt;transporter, sjukvård och räddningstjänst - inte kan fullgöras utan att&lt;br&gt;arbetstagare utsätts för någon form av risk för ohälsa eller olycksfall.&lt;br&gt;Vidare pekade Lagrådet på att av förarbetena till arbetsmiljölagen fram-&lt;br&gt;går att det är nödvändigt med en nyanserad bedömning när man ställer&lt;br&gt;kraven på arbetsmiljön. De insatser som krävs för att förbättra arbets-&lt;br&gt;miljön får inte vara orimliga i förhållande till de resultat som kan uppnås&lt;br&gt;(se prop. 1976/77:149 s. 253).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådet borde vissa av de grundläggande bestämmelserna ges&lt;br&gt;en något mindre kategorisk utformning. Av lagtexten borde kunna utläsas&lt;br&gt;att kravet på en god arbetsmiljö kan behöva vägas mot andra viktiga&lt;br&gt;intressen. Önskvärt vore att lagtexten åtminstone gav någon antydan om&lt;br&gt;vilken tyngd som skall tillmätas olika faktorer vid denna avvägning.&lt;br&gt;Frågorna borde, enligt Lagrådet, tas upp i samband med en kommande&lt;br&gt;översyn av arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresseavvägningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra kapitlet i arbetsmiljölagen, som handlar om arbetsmiljöns beskaf-&lt;br&gt;fenhet, inleddes ursprungligen med en bestämmelse om att arbetsmiljön&lt;br&gt;skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala&lt;br&gt;och tekniska utvecklingen i samhället. I förarbetena till arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(prop. 1976/77:149 s. 220) konstaterades att hänsyn måste tas till arbetets&lt;br&gt;natur när man ställer kraven på arbetsmiljön och att det finns för samhäl-&lt;br&gt;let viktiga verksamhetsfält där förutsättningarna i arbetsmiljöhänseende&lt;br&gt;skiljer sig radikalt från andra områden. Innebörden av bestämmelsen var&lt;br&gt;således att en intresseavvägning av den art Lagrådet pekat på skulle&lt;br&gt;kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års ändringar överfördes ovan nämnda bestäm-&lt;br&gt;melse från andra kapitlet till en ny ändamålsparagraf som kom att inleda&lt;br&gt;det första kapitlet. Utredningen har, i syfte att tydliggöra den intresseav-&lt;br&gt;vägning som i vissa fall skall ske, föreslagit att denna bestämmelse flyttas&lt;br&gt;tillbaka till sin ursprungliga plats. Dessutom föreslår utredningen, i sam-&lt;br&gt;ma syfte, att sambandet mellan 2 och 3 kap. görs tydligare än som hittills&lt;br&gt;varit fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. behandlas vem som har ansvaret för arbetsmiljön. Vidare ges&lt;br&gt;allmänna handlingsmönster för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Det&lt;br&gt;ansvar som preciseras i 3 kap. skall ses mot de krav som enligt 2 kap.&lt;br&gt;gäller arbetsmiljöns beskaffenhet. Någon hänvisning tillbaka till bestäm-&lt;br&gt;melserna i 2 kap. finns dock inte i 3 kap. Enligt utredningens mening &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle det vara klargörande om det i 3 kap. förs in en bestämmelse som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slår fast att skyldigheterna för arbetsgivare och andra enligt detta kapitel Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;skall tillämpas med beaktande av kraven på arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;br&gt;enligt 2 kap. Hänvisningen kommer då också att omfatta den återflyttade&lt;br&gt;bestämmelsen som uttrycker att en intresseavvägning skall ske i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller har inte haft något att in-&lt;br&gt;vända mot förslaget i denna del. SAF, som anser att intresseavvägningen&lt;br&gt;bör komma till direkt uttryck i lagtexten, har dock anfört att uttrycket&lt;br&gt;”med hänsyn till arbetets natur” inte tillräckligt tydligt anger att en avväg-&lt;br&gt;ning skall göras mot andra viktiga intressen. Inte heller anger uttrycket att&lt;br&gt;kravet på en insats i arbetsmiljöhänseende skall stå i rimlig proportion till&lt;br&gt;vad som kan uppnås med insatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dock inte bedömt det som en framkomlig väg att i&lt;br&gt;lagtext närmare ange alla de motstående intressen som skall kunna be-&lt;br&gt;aktas. En sådan bestämmelse skulle inte kunna ges annat än en mycket&lt;br&gt;generell utformning och skulle knappast bli till någon ledning för tillämp-&lt;br&gt;ningen. Svårigheten att i lagtext precisera andra legitima intressen än&lt;br&gt;arbetsmiljöns medför att det inte heller är möjligt att ange vilka principer&lt;br&gt;som bör gälla för intresseavvägningen. Det nu anförda talar för att det&lt;br&gt;nuvarande sättet att uttrycka intresseavvägningen bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rimligheten av behövliga insatser förutsätter arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen att det sker en avvägning. En likartad syn finns i annan säkerhets-&lt;br&gt;lagstiftning utan att detta har gett upphov till en uttrycklig bestämmelse.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör inte heller i arbetsmiljölagen införas någon&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om rimlighetsavvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar således utredningens bedömning i ovan nämnda delar&lt;br&gt;och förordar att ändringar sker i enlighet med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1991 års ändringar gavs första kapitlet i arbetsmiljölagen rubriken&lt;br&gt;”Lagens ändamål och tillämpningsområde”. Kapitlet kom genom änd-&lt;br&gt;ringen att inledas med en ändamålsparagraf. Enligt denna är lagens ända-&lt;br&gt;mål 1. att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagare för&lt;br&gt;ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbe-&lt;br&gt;tets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, och 2. att&lt;br&gt;främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en&lt;br&gt;god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen angav i sitt betänkande Arbete och hälsa&lt;br&gt;(SOU 1990:49) att arbetsmiljölagen saknade en uttrycklig ändamålsbe-&lt;br&gt;stämmelse. Dess karaktär av ramlag, som i första hand syftar till att verka&lt;br&gt;handlingsdirigerande på arbetsmarknadens parter, innebar - menade&lt;br&gt;kommissionen - att detta ändamål behövde uttryckas klarare. Beträffande&lt;br&gt;punkt 2 framhölls i propositionen (prop. 1990/91:140 s. 132) att eftersom&lt;br&gt;en god arbetsmiljö förutsätter en ökad lokal aktivitet har bestämmelsen ett&lt;br&gt;pedagogiskt värde. Visserligen föreskrivs i 3 kap. 1 § arbetsmiljölagen att&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god&lt;br&gt;arbetsmiljö. Den föreslagna lydelsen sades dock ha ett vidare innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betonade nämligen att lagen skall ses som parternas hjälpmedel för Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;att åstadkomma en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar alltjämt Arbetsmiljökommissionens bedömning att&lt;br&gt;lagens ändamål bör komma till uttryck i en ändamålsparagraf. Emellertid&lt;br&gt;krävs vissa förändringar av denna. Som tidigare nämnts har regeringen&lt;br&gt;föreslagit att den andra delen av punkt 1, som rör att arbetsmiljön skall&lt;br&gt;vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och&lt;br&gt;tekniska utvecklingen i samhället, återflyttas till kapitel två som rör ar-&lt;br&gt;betsmiljöns beskaffenhet. Regeringen vill här hänvisa till den motivering&lt;br&gt;som givits ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ändamålsparagrafens punkt 2 bör följande framhållas. En&lt;br&gt;inriktning i arbetsmiljölagstiftningen är att söka få fram garantier för ett&lt;br&gt;samspel mellan parterna på arbetsmarknaden och den offentliga tillsynen&lt;br&gt;i syfte att åstadkomma goda insatser för arbetarskyddet (prop.&lt;br&gt;1976/77:149 s. 189). Arbetsmiljölagen bygger också på tanken att sam-&lt;br&gt;arbete mellan arbetsgivare och arbetstagare är en förutsättning för att man&lt;br&gt;skall kunna skapa goda arbetsförhållanden. Utredningen har emellertid&lt;br&gt;framhållit att samverkan inte är lagens egentliga ändamål utan ett medel&lt;br&gt;att få fram en god arbetsmiljö. Bland annat mot denna bakgrund har ut-&lt;br&gt;redningen föreslagit att punkt två av ändamålsparagrafen bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännen Centralorganisation (TCO) har här pekat på att det är&lt;br&gt;av vikt att ändamålsparagrafen får kvarstå i oförändrat skick. TCO har&lt;br&gt;bl.a. framhållit att samverkan varit ett bärande element i 1991 års änd-&lt;br&gt;ringar i arbetsmiljölagen samt att ett slopande av denna punkt skulle&lt;br&gt;innebära en tillbakagång till ett mer statiskt tänkande. Även LO och SACO&lt;br&gt;har motsatt sig ett slopande av denna del av ändamålsparagrafen. De har&lt;br&gt;framhållit att det är av vikt att kravet på samverkan skall gälla allt vad ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen kan innefatta. Detta förutsätter att bestämmelsen finns med&lt;br&gt;i ändamålsparagrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar emellertid utredningens uppfattning att samverkan ej&lt;br&gt;kan sägas vara lagens egentliga ändamål utan ett medel att nå fram till en&lt;br&gt;god arbetsmiljö och föreslår därför ett slopande av denna bestämmelse.&lt;br&gt;Det är dessutom en fördel om ändamålsbestämmelsen är utformad på ett&lt;br&gt;enkelt och slagkraftigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad ovan sagts, och med beaktande av Lagrådets kritik&lt;br&gt;om bestämmelsens alltför kategoriska utformning, föreslår regeringen att&lt;br&gt;ändamålsparagrafen i 1 kap. 1 § arbetsmiljölagen utformas så att den&lt;br&gt;uttrycker hela syftet med lagen. Detta bör ske genom att lagens ändamål&lt;br&gt;anges vara att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i&lt;br&gt;övrigt uppnå en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 a § ställs krav på arbetsgivaren att han för att uppfylla intentio-&lt;br&gt;nerna i lagstiftningen på ett genomtänkt sätt måste planera, styra och&lt;br&gt;kontrollera arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. Bestämmelsen rör den så&lt;br&gt;kallade internkontrollen och kom till i samband med 1991 års ändringar.&lt;br&gt;I ett avseende avviker bestämmelsens lydelse från terminologin i övriga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar av tredje kapitlet. Sålunda sägs det i bestämmelsens första stycke att Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksam-&lt;br&gt;heten på ett sätt som säkerställer att arbetsmiljön uppfyller kraven i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagstiftningen. Enligt utredningen reser uttryckssättet bl.a. frå-&lt;br&gt;gan om det med ordet säkerställa avses något annat än med de mindre&lt;br&gt;garantiinriktade verb som används i övriga delar av 3 kap. Detta menar&lt;br&gt;utredningen inte torde vara fallet. Utredningen föreslår därför att stycket&lt;br&gt;ändras på det sättet att det där i stället anges att arbetsgivaren skall syte-&lt;br&gt;matiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder&lt;br&gt;till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO och TCO har avvisat förslaget om en ändring av lagtexten. TCO&lt;br&gt;har framhållit att det finns en risk för att den föreslagna ändringen uppfat-&lt;br&gt;tas som en signal till en attitydförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte LO:s och TCO:s farhågor. Någon materiell änd-&lt;br&gt;ring är ej avsedd. I likhet med utredningen anser regeringen att den före-&lt;br&gt;slagna ändringen gör att terminologin bättre står i överensstämmelse med&lt;br&gt;terminologin i övriga delar av kapitlet. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;ordet ”säkerställer” i 3 kap. 2 a § första stycket arbetsmiljölagen ersätts&lt;br&gt;med orden ”leder till”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Gemensamma arbetsställen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 Ansvaret för samordning och samverkan på gemensam-&lt;br&gt;ma arbetsställen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samordningsansvaret i 3 kap. 7 §&lt;br&gt;arbetsmiljölagen preciseras. Vidare förs det i 3 kap. 6 § in en ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse om skyldigheten för dem som driver verk-&lt;br&gt;samhet på ett gemensamt arbetsställe att se till att de inte genom sin&lt;br&gt;verksamhet utsätter någon som arbetar där för risk för ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag (se betänkandet s. 80 - 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller har&lt;br&gt;inte haft något att invända mot utredningens förslag. SAF anser dock att&lt;br&gt;den tveksamhet som finns om var skiljelinjen mellan samordningsansvaret&lt;br&gt;och arbetsgivaransvaret går måste undanröjas. Liknande synpunkter har&lt;br&gt;också lämnats av Byggentreprenörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I arbetsmiljölagen finns flera&lt;br&gt;bestämmelser som tar sikte på arbete som utförs på arbetsställen där flera&lt;br&gt;företag samtidigt är verksamma. Det gäller 3 kap. 6 och 7 §§ om samord-&lt;br&gt;ningsansvaret m.m. på gemensamma arbetsställen och 3 kap. 12 § jäm-&lt;br&gt;förd med 7 kap. 8 § om ansvaret för den som råder över ett arbetsställe.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 3 kap. 12 § jämförd med 7 kap. 9 § om ett ansvar för den som Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;upplåter lokal m.m. för arbete kan vara tillämplig i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det karaktäristiska i dessa fall är att arbetsgivarna för de arbetstagare&lt;br&gt;för vilka arbetstället kan betraktas som ett ”främmande arbetsställe”&lt;br&gt;saknar eller har små möjligheter att påverka arbetsmiljöförhållandena på&lt;br&gt;arbetsstället. Dessutom kan de olika verksamheterna sinsemellan påverka&lt;br&gt;varandras arbetsmiljöförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ursprungliga bestämmelserna om gemensamma arbetsställen in-&lt;br&gt;fördes genom 1973 års ändringar i den dåvarande arbetarskyddslagen&lt;br&gt;(prop. 1973:130). När bestämmelserna överfördes till arbetsmiljölagen&lt;br&gt;utvidgades samordningsansvaret även till den som råder över ett fast&lt;br&gt;driftsställe (prop. 1976/77:149).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen pekade i sitt betänkande Arbete och hälsa&lt;br&gt;(SOU 1990:49) bl.a. på en utveckling som innebär att verksamheter delas&lt;br&gt;upp i fristående resultatenheter samt att entreprenörer utnyttjas i större&lt;br&gt;utsträckning för arbeten som tidigare utfördes i egen regi. Kommissionen&lt;br&gt;föreslog mot den bakgrunden att reglerna om samordningsansvar och&lt;br&gt;ansvar för den som råder över ett arbetsställe, upplåter lokaler m.m.&lt;br&gt;skulle ses över. Enligt kommissionen borde syftet med översynen vara att&lt;br&gt;motverka att arbetsmiljöansvaret i praktiken tunnas ut så att arbetsmil-&lt;br&gt;jöförhållandena och möjligheterna att påverka försämras för dem som&lt;br&gt;arbetar på ett gemensamt arbetsställe eller på ett arbetsställe som den egna&lt;br&gt;arbetsgivaren inte råder över. En strävan borde, enligt kommissionens&lt;br&gt;uppfattning, vara att jämställa en uppdragsgivares ansvar med arbets-&lt;br&gt;givaransvaret så att både uppdragsgivare och uppdragstagare kan vara&lt;br&gt;adressater för förelägganden och förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsansvaret innebär enligt 3 kap. 7 § tredje stycket arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen att den som har detta ansvar (i de obligatoriska fallen byggherre&lt;br&gt;eller den som råder över ett fast driftsställe) skall se till att samordning&lt;br&gt;sker av skyddsåtgärder på arbetsstället. Övriga arbetsgivare och de som&lt;br&gt;arbetar där skall följa de anvisningar som han lämnar i detta syfte. Den&lt;br&gt;närmare innebörden av ansvaret utvecklas inte i lagtexten utan istället i&lt;br&gt;förarbetena till bestämmelsen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När bestämmelsen om samordningsansvar infördes i arbetar-&lt;br&gt;skyddslagen gjordes sålunda vissa uttalanden i förarbetena, vilka har legat&lt;br&gt;till grund för tillämpningen (se bl.a. prop. 1973:130 s. 105 - 106 och&lt;br&gt;174). Mot bakgrund av dessa uttalanden kan samordningsansvaret delas&lt;br&gt;upp i följande huvudsakliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samordningsansvarige skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bygga upp och svara för en lämplig organisation för att bedriva&lt;br&gt;skyddsarbete i samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tidsmässigt planera de skilda verksamheterna så att hälso- och olycks-&lt;br&gt;risker inte uppstår på grund av att olika verksamheter stöter samman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se till att allmänna ordnings- och skyddsregler för arbetsstället utfär- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;das,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- själv låta ombesörja eller också se till att allmänna skyddsanordningar&lt;br&gt;utförs och underhålls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- göra klart vem som skall stå för de speciella skyddsanordningar som&lt;br&gt;kan behövas för visst eller vissa arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha överinseende över att kontroll sker av att tekniska anordningar är&lt;br&gt;behörigen besiktigade och provade och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- se till att nödvändiga personalutrymmen och sanitära anordningar&lt;br&gt;inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett samordningsansvar infördes även för fästa driftsställen vid&lt;br&gt;tillkomsten av arbetsmiljölagen framhölls såvitt gäller det ansvaret&lt;br&gt;skyldigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att bygga upp och svara för en lämplig organisation för skyddsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i samverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tidsmässigt planera de skilda verksamheternas arbete och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att göra klart vem som skall stå för olika slags skyddsanordningar på&lt;br&gt;arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har med utgångspunkt i uttalandena i förarbetena före-&lt;br&gt;slagit att samordningsansvaret preciseras i lagtexten i följande fyra&lt;br&gt;punkter. Den samordningsansvarige skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att samordning sker av arbetet med att förebygga risker för ohälsa&lt;br&gt;och olycksfall på det gemensamma arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att arbete tidsplaneras på sätt som behövs för att förebygga ohälso-&lt;br&gt;och olyckfallsrisker till följd av att olika verksamheter pågår på arbets-&lt;br&gt;stället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att de åtgärder vidtas som behövs från skyddssynpunkt med hänsyn&lt;br&gt;till att flera bedriver verksamhet på arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbets-&lt;br&gt;stället i behövlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening har samordningsansvaret en viktig funk-&lt;br&gt;tion att fylla när det gäller att få till stånd ett skyddsarbete i samverkan&lt;br&gt;på ett gemensamt arbetsställe och för att undanröja sådana risker som&lt;br&gt;uppkommer på grund av att flera företag samtidigt bedriver verksamhet&lt;br&gt;på ett sådant arbetsställe. De oklarheter som finns om vilka skyldigheter&lt;br&gt;som ryms i detta ansvar gör att det inte är så effektivt som det kunde&lt;br&gt;vara. Oklarheterna bör därför, som utredningen föreslagit, undanröjas.&lt;br&gt;Därvid bör det så långt som möjligt skapas en klar gränsdragning mel-&lt;br&gt;lan vad varje arbetsgivare har för skyldigheter gentemot sina anställda&lt;br&gt;när de arbetar på ett gemensamt arbetsställe och de skyldigheter som&lt;br&gt;den samordningsansvarige har. Detta har också påpekats av några re-&lt;br&gt;missinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en precisering av samordningsansvaret kommer klarheten&lt;br&gt;naturligen att öka. Det är samtidigt uppenbart att det inte går att på ett&lt;br&gt;rimligt sätt i detalj reglera ansvarsfördelningen i de olika situationer&lt;br&gt;som bestämmelsen riktar sig mot. Utgångspunkten här liksom i övrigt&lt;br&gt;när det gäller att fördela skyddsansvaret är att den som rättsligt och fak-&lt;br&gt;tiskt har de största möjligheterna att vidta åtgärder också skall ha an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för dem. En viktig uppgift i samordningen är just att tillsammans&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med samtliga arbetsgivare och ensamföretagare, som skall bedriva verk- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;samhet på det gemensamma arbetsstället, klara ut vem som skall stå för&lt;br&gt;olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har anfört att det med utredningens förslag fortfarande kvarstår&lt;br&gt;tveksamhet om var skiljelinjen går mellan samordningsansvaret och ar-&lt;br&gt;betsgivaransvaret och att ett exempel på det är kravet att inrätta per-&lt;br&gt;sonalutrymmen och sanitära anordningar. Regeringen delar här utred-&lt;br&gt;ningens bedömning att den samordningsansvarige bör ha ett&lt;br&gt;bevakningsansvar för att sådana gemensamma behov tillgodoses. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med vad föredraganden anförde när samordningsan-&lt;br&gt;svaret introducerades vid 1973 års ändringar i arbetarskyddslagen. Det&lt;br&gt;är dessutom i regel endast den som råder över arbetsstället som kan&lt;br&gt;disponera över utrymmen m.m. på ett sådant sätt att detta kan ordnas på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Byggentreprenörerna har anfört om att sam-&lt;br&gt;ordningsansvaret endast skulle vara vad man kallar ett ”organisatoriskt&lt;br&gt;ansvar” vill regeringen framhålla att detta ansvar, som framgått av&lt;br&gt;redogörelsen ovan, består av olika delar. Utöver ansvaret att se till att&lt;br&gt;en organisation för skyddsarbete i samverkan byggs upp, att tidsmässigt&lt;br&gt;planera de olika arbetena och att klargöra vem som skall stå för vissa&lt;br&gt;anordningar m.m., har den samordningsansvarige också att svara för att&lt;br&gt;vissa åtgärder vidus, t.ex. att om det inte ordnas på annat sätt ”själv&lt;br&gt;ombesörja .... att allmänna skyddsanordningar utförs och underhålls”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således konsuteras att de skyldigheter som samordningsan-&lt;br&gt;svaret består av är av olika karaktär. Vissa av dessa skyldigheter in-&lt;br&gt;nebär att organisera och planera samordningen och det gemensamma&lt;br&gt;arbetsmiljöarbetet. Andra skyldigheter innebär att bevaka att åtgärder&lt;br&gt;vidus och att i vissa fall direkt vidu åtgärder på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället. Utredningen har valt att fördela ansvaret på fyra punkter&lt;br&gt;där de i de ursprungliga förarbetsutulandena angivna skyldigheterna&lt;br&gt;sammanförts på visst sätt. De två försu punkterna innehåller skyldig-&lt;br&gt;heterna att organisera och planera. Den tredje punkten kan sägas sam-&lt;br&gt;manfatta bevaknings- och åtgärdsskyldighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen insUmmer i utredningens bedömning av behovet av ett&lt;br&gt;förtydligande av besUmmelsen om samordningsansvaret med utgångs-&lt;br&gt;punkt från utulandena i förarbetena. Även med den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna utbyggnaden av lagtexten kommer det emellertid att finnas behov&lt;br&gt;av vissa förtydliganden, i synnerhet om innebörden i förslagets punkt 3.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden har vi funnit att förtydligandet mer strikt bör följa&lt;br&gt;förarbetsutulandena och har utformat förslaget med hänsyn till detta.&lt;br&gt;De skyldigheter som den samordningsansvarige avsetts ha att se till att&lt;br&gt;allmänna skyddsanordningar inrättas och allmänna skyddsregler utfärdas&lt;br&gt;har förts in i lagtexten. Vidare anges skyldigheten att klargöra ansvaret&lt;br&gt;för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett visst eller&lt;br&gt;vissa arbeten. Om det finns behov av ytterligare förtydliganden för den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen bör Arbeurskyddsstyrelsen med stöd av befint-&lt;br&gt;liga bemyndiganden kunna utfärda de föreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för dem som bedriver verksamhet på ett gemensamt arbetställe Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen skall de som driver verksamhet på&lt;br&gt;det gemensamma arbetstället samråda och gemensamt verka för att&lt;br&gt;åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uttalanden i förarbetena när bestämmelsen infördes i arbetar-&lt;br&gt;skyddslagen avsågs att den skulle uttrycka en skyldighet för företagen&lt;br&gt;på ett gemensamt arbetsställe att se till att de inte genom sin verksamhet&lt;br&gt;eller anordningarna där utsätter någon som arbetar på arbetsstället för&lt;br&gt;risk för ohälsa eller olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redogjorts för ovan skall, enligt 3 kap. 7 § tredje stycket&lt;br&gt;arbetsmiljölagen, övriga arbetsgivare, dvs. andra arbetsgivare än den&lt;br&gt;samordningsansvarige, och de som arbetar på det gemensamma arbets-&lt;br&gt;stället följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en strikt tillämpning av bestämmelserna i fråga skulle arbets-&lt;br&gt;givare på ett gemensamt arbetsställe inte ha någon skyldighet att vidta&lt;br&gt;skyddsåtgärder till förmån för andra än de egna arbetstagarna förrän&lt;br&gt;den samordningsansvarige har lämnat anvisningar om sådana åtgärder.&lt;br&gt;Detta kan inte överensstämma med avsikten med bestämmelserna vid&lt;br&gt;deras tillkomst och ger inte ett tillräckligt starkt lagstöd för nödvändiga&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i utredningens överväganden och föreslår att&lt;br&gt;det i den aktuella paragrafen införs ett mer direkt ansvar för var och en&lt;br&gt;som bedriver verksamhet på det gemensamma arbetsstället att inte ut-&lt;br&gt;sätta någon som arbetar på arbetsstället för risker för ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Ansvaret för den som råder över ett arbetsställe&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett direkt skyddsansvar för den som råder&lt;br&gt;över ett arbetsställe förs in i 3 kap. 12 § arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 87 - 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Bestämmelsen om ett skydds-&lt;br&gt;ansvar för den som råder över ett arbetsställe finns i 7 kap. 8 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen. Bestämmelsen kan sägas ange ett indirekt skyddsansvar.&lt;br&gt;Den ger nämligen endast en möjlighet för tillsynsmyndighet att rikta&lt;br&gt;föreläggande eller förbud mot den som råder över ett arbetsställe, när&lt;br&gt;denne inte är arbetsgivare för någon som utsätts för en risk på arbets-&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tillkom vid 1973 års ändringar i den dåvarande arbe-&lt;br&gt;tarskyddslagen. Avsikten var att den skulle ge möjlighet att ingripa i&lt;br&gt;första hand mot missförhållanden på fasta driftsställen vid lastkajer och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dylikt där t.ex. transporter från andra företag tas emot, dvs. framför allt Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;med sikte på distributionsarbetamas arbetsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen har, som framgår av föregående avsnitt,&lt;br&gt;uppmärksammat ansvaret för den som råder över ett arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att den som fak-&lt;br&gt;tiskt kan påverka skyddsförhållandena för en arbetstagare som befinner&lt;br&gt;sig utanför arbetsgivarens rådighet, har ett tydligt ansvar för dessa&lt;br&gt;förhållanden. Ansvaret bör bl.a. vara tydligt avgränsat mot arbetsgi-&lt;br&gt;varens primära skyddsansvar. Det aktuella ansvaret för den som råder&lt;br&gt;över ett arbetsställe bör därför, som utredningen föreslagit, utformas så&lt;br&gt;att det kan tillämpas utan att den avsedda innebörden behöver förmedlas&lt;br&gt;genom ett föreläggande eller förbud av tillsynsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skyddsansvaret skall framgå direkt av bestämmelsen i lagen&lt;br&gt;måste ansvaret närmare avgränsas. Ansvarets omfattning måste begrän-&lt;br&gt;sas till vad den rådighetsansvarige kan råda över i de olika situationer i&lt;br&gt;vilka bestämmelsen blir tillämplig. Det kan vara fråga om det tidigare&lt;br&gt;nämnda typfallet med att lämna och hämta varor, men det kan också&lt;br&gt;vara fråga om ett entreprenadarbete av kortare eller längre varaktighet&lt;br&gt;eller verksamheter som bedrivs jämsides med varandra i gemensamma&lt;br&gt;utrymmen. Bestämmelsen skall därvid också tillämpas jämsides med&lt;br&gt;bestämmelsen om samordningsansvaret i 3 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyldigheter som alltid bör åvila den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe, där personer från flera företag/verksamheter vid ett eller flera,&lt;br&gt;längre eller kortare tillfällen utför arbete, är att svara för fasta anord-&lt;br&gt;ningar eller sådana anordningar som tillhandahålls på arbetsstället. För&lt;br&gt;arbetsmiljöförhållandena i övrigt svarar arbetsgivaren i den mån de inte&lt;br&gt;faller under samordningsansvaret enligt 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen.&lt;br&gt;Den som råder över ett arbetsställe kan följaktligen i flera fall ha att&lt;br&gt;samtidigt fullgöra både samordningsansvaret och ansvaret enligt den nu&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 Ansvar för den som hyr in arbetskraft&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett särskilt skyddsansvar förs in i 3 kap.&lt;br&gt;12 § arbetsmiljölagen för den som hyr in arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 90 - 91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot att det införs ett skyddsansvar för inhyrd arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen pekar emellertid på att med det synsätt som&lt;br&gt;ligger bakom förslaget blir det svårt att upprätthålla hittillsvarande&lt;br&gt;praxis, som i vissa fall lägger ett arbetsgivaransvar på den som utövar&lt;br&gt;arbetsledning över andra trots att dessa inte är anställda av det arbets-&lt;br&gt;ledande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att arbetsgivarbegreppet bör utvidgas till att omfatta upp- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;dragsgivare som hyr in arbetskraft, oavsett om det gäller uthyrd perso-&lt;br&gt;nal eller egenföretagare. TCO har lämnat liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att den avsedda fördelningen av ansvaret mellan arbetsgi-&lt;br&gt;varen och den som hyr in arbetskraft inte framgår av den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudansvaret för arbetsmil-&lt;br&gt;jön ligger enligt arbetsmiljölagen på arbetsgivaren. Lagens tillämpning&lt;br&gt;blir därför beroende av vem som är att betrakta som arbetstagare och&lt;br&gt;vem som är arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid arbetsmiljölagens tillkomst gjordes vissa uttalanden om innebör-&lt;br&gt;den av arbetsgivarbegreppet vid tillämpning av arbetsmiljölagen, bl.a.&lt;br&gt;med anledning av vad utredningen uttalat om den situationen att ett&lt;br&gt;företag från ett annat hyr in en grävmaskin med anställd förare. I pro-&lt;br&gt;positionen (1976/77:149 s. 195 f.) uttalade föredraganden bl.a. att det&lt;br&gt;knappast var möjligt, och av hänsyn till begreppsbildningen i andra&lt;br&gt;rättsliga sammanhang i varje fall inte lämpligt, att nå det åsyftade resul-&lt;br&gt;tatet, skyddsbehovet i arbetsmiljölagen, genom att tänja begreppen ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare. I stället hänvisades till bestämmelsen om ett&lt;br&gt;särskilt skyddsansvar för den som råder över ett arbetsställe. Det på-&lt;br&gt;pekades att den bestämmelsen gav tillsynsmyndigheten tillräckliga möj-&lt;br&gt;ligheter att ingripa när ”arbete bedrivs med hjälp av lånad personal och&lt;br&gt;hyrd utrustning”. Det inhyrande företaget ansågs även i förhållande till&lt;br&gt;den personalen kunna få ett ansvar ”för att arbetsplatsen och dess an-&lt;br&gt;ordningar är säkra liksom för beskaffenheten av utrustning som har&lt;br&gt;hyrts”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1935 års lag med vissa bestämmelser om arbetsförmedling var&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft en form av arbetsförmedling och omfattades&lt;br&gt;därför av lagens arbetsförmedlingsförbud. Detta synsätt vilade då på&lt;br&gt;föreställningen att den inhyrda arbetskraften var underställd inhyrarens&lt;br&gt;arbetsledning och även i övrigt arbetade under förhållanden som inte&lt;br&gt;avvek från vad som normalt utmärker ett anställningsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ändrades år 1991 genom lagen (1991:746) om privat arbetsför-&lt;br&gt;medling och uthyrning av arbetskraft. Denna ersattes den 1 juli 1993 av&lt;br&gt;lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft. De förändringar som är av betydelse i detta sammanhang gjordes&lt;br&gt;redan i den förstnämnda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1991 års lagstiftning om uthyrning av arbetskraft (prop.&lt;br&gt;1990/91:124, bet. 1990/91 :AU20, rskr. 1990/91:304) genomfördes&lt;br&gt;bl.a. den förändringen att uthyrning av arbetskraft skildes ut ur arbets-&lt;br&gt;förmedlingsbegreppet och legaliserades. Arbetsgivarbegreppet måste då&lt;br&gt;klaras ut. För att åstadkomma detta infördes i lagen en definition på&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft i vilken fastslogs att det är uthyraren och inte&lt;br&gt;inhyraren som är arbetsgivare för den uthyrda arbetskraften. Med uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft avses enligt lagen ett rättsförhållande mellan en be-&lt;br&gt;ställare och en arbetsgivare som innebär att arbetsgivaren mot ersättning&lt;br&gt;ställer arbetstagare till beställarens förfogande för att utföra arbete som&lt;br&gt;hör till dennes verksamhet. Att ställa arbetskraft till beställarens för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fogande innebär att denne disponerar över arbetskraften i olika hän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seenden inklusive den direkta arbetsledningen. Trots att arbetsledningen Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ligger hos beställaren och detta vanligtvis brukar vara ett tungt kriteri-&lt;br&gt;um på anställningsförhållande bygger lagen alltså på förutsättningen att&lt;br&gt;uthyraren är den som är arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte uteslutet att det även med den nya lagen kan&lt;br&gt;inträffa att exempelvis en domstol med hänsyn till omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet finner att inhyraren är att betrakta som arbetsgivare.&lt;br&gt;Verksamheten torde då inte längre vara att betrakta som uthyrning utan&lt;br&gt;som arbetsförmedling. I propositionen (s. 26) nämns som exempel det&lt;br&gt;fallet att anställningsförhållandet är så uttunnat att det inte uppfyller de&lt;br&gt;krav som måste kunna ställas på en anställning eller att det är fråga om&lt;br&gt;en skenanställning. I Arbetsmarknadsutskottets betänkande (s. 20) tas&lt;br&gt;som ett annat exempel enmansföretagare ”med kontoret på fickan”.&lt;br&gt;Vidare gjorde utskottet följande uttalande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För att ett uthymingsföretag skall kunna betraktas som arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- någon avvikelse bör i detta hänseende inte göras från vad som&lt;br&gt;allmänt kännetecknar ett anställningsförhållande - måste enligt ut-&lt;br&gt;skottets mening krävas att företaget utövar den mer centrala arbets-&lt;br&gt;givarfunktionen, såsom ledning och fördelning av arbetet. Det är&lt;br&gt;således detta företag som beslutar t.ex. när och till vem arbetskraften&lt;br&gt;skall hyras ut. En annan sak är att arbetstagaren när han utför arbete&lt;br&gt;hos en beställare tillfälligt kan vara underkastad den senares arbets-&lt;br&gt;ledning. Därutöver bör företaget uppfylla de krav som i allmänhet&lt;br&gt;åvilar en arbetsgivare i förhållande till sina anställda med avseende&lt;br&gt;på bl.a. anställningsförhållanden och anställningsvillkor. Brister det i&lt;br&gt;detta hänseende är det inte fråga om uthyrning av arbetskraft enligt&lt;br&gt;lagens definition.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har till Arbetsmiljölagsutredningen redovisat&lt;br&gt;den praxis som har tillämpats när det gäller arbetsgivarbegreppet (be-&lt;br&gt;tänkandet s. 74 - 76). Styrelsen har därvid uppgivit att i bl.a. de fall då&lt;br&gt;en arbetsgivare hyr eller lånar ut en eller flera anställda så har stor be-&lt;br&gt;tydelse fästs vid vilket företag som i praktiken utövat arbetsledningen&lt;br&gt;och som därmed haft störst möjligheter att påverka arbetsmiljön. Detta&lt;br&gt;har ibland medfört att som arbetsgivare i arbetarskyddslagens och sena-&lt;br&gt;re arbetsmiljölagens mening har betraktats ett annat företag än det som&lt;br&gt;egentligen har anställt arbetstagarna. Vid tillämpningen av denna praxis&lt;br&gt;har styrelsen ansett att den som betraktats som arbetsgivare har det&lt;br&gt;odelade arbetsgivaransvaret för de aktuella arbetstagarnas arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har redogjort för de EG-direktiv som anger skyldigheter&lt;br&gt;att vidta vissa åtgärder till förmån för arbetstagare på främmande ar-&lt;br&gt;betsställen. Dessa direktiv ingår i EES-avtalet, som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1994, eller tillhör de EG-rättsakter som skall tillföras EES-&lt;br&gt;avtalet genom ett tilläggsbeslut. Det gäller bl.a. EG:s s.k. ramdirektiv,&lt;br&gt;89/391/EEG, som innehåller bestämmelser om skyldigheter för den&lt;br&gt;arbetsgivare som råder över ett arbetsställe mot utomstående företag och&lt;br&gt;deras anställda när det gäller information och instruktioner. Ett annat&lt;br&gt;EG-direktiv, om arbetsförhållandena för arbetstagare med tidsbegränsa-&lt;br&gt;de eller tillfälliga anställningsförhållanden, 91/383/EEG, reglerar för- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållandena i vissa uthymingssituationer. Enligt detta direktiv skall in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hyrarföretaget ges ett relativt långtgående ansvar för arbetsförhållandena&lt;br&gt;för den inhyrda arbetskraften, utan att det inskränker det ansvar som&lt;br&gt;uthyrarföretaget har enligt varje medlemsstats nationella lagstiftning.&lt;br&gt;EG:s byggplatsdirektiv, 92/57/EEG, innehåller regler för arbetsplatser&lt;br&gt;för byggnads- eller anläggningsarbete, bl.a. om samordningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angivits har Arbetsmiljökommissionen uppmärksammat&lt;br&gt;skyddsansvaret på arbetsställen över vilka den egna arbetsgivaren inte&lt;br&gt;råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har framgått ovan avsågs be-&lt;br&gt;stämmelsen om ansvar för den som råder över ett arbetsställe även gälla&lt;br&gt;när arbetstagare hyrts eller lånats in för att utföra arbete i den verksam-&lt;br&gt;het som bedrivs på arbetsstället. Samtidigt har med den praxis som&lt;br&gt;arbetarskyddsmyndigheterna tillämpat på arbetstagare som stått under&lt;br&gt;ett främmande företags arbetsledning, som arbetsgivare vid tillämpning&lt;br&gt;av arbetsmiljölagen ibland betraktats det arbetsledande företaget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med 1991 års arbetsförmedlingslagstiftning har emellertid ett nytt&lt;br&gt;rättsläge uppstått. Som har framgått ovan skildes uthyrning av arbets-&lt;br&gt;kraft ut ur arbetsförmedlingsbegreppet och legaliserades genom denna&lt;br&gt;lagstiftning. Med uthyrning av arbetskraft avses enligt lagen att en&lt;br&gt;arbetsgivare mot ersättning ställer arbetstagare till beställarens förfogan-&lt;br&gt;de för att utföra arbete som hör till dennes verksamhet. Det innebär att&lt;br&gt;inhyraren disponerar över arbetskraften inklusive den direkta arbetsled-&lt;br&gt;ningen. Uthyraren är dock hela tiden arbetsgivare för arbetstagarna,&lt;br&gt;dvs. även när de är inordnade i verksamheten på det främmande arbets-&lt;br&gt;stället och där står under direkt arbetsledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarens ansvar enligt arbetsmiljölagen för uthyrd arbetskraft&lt;br&gt;kommer mot bakgrund av vad som nu sagts alltid att ligga på det ut-&lt;br&gt;hyrande företaget. Detta företag saknar dock i stor utsträckning rådighet&lt;br&gt;över de förhållanden som gäller för arbetet på det främmande arbets-&lt;br&gt;stället. Arbetsgivaransvaret är därför inte tillräckligt som grund för att&lt;br&gt;ställa krav på dessa förhållanden. Inte heller rådighetsansvaret är till-&lt;br&gt;räckligt för att skydda den som utför arbete som inhyrd arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden bör ett nytt skyddsansvar, i enlighet med&lt;br&gt;utredningens förslag, föras in i arbetsmiljölagen. Inhyrd arbetskraft är&lt;br&gt;inordnad i verksamheten och står under arbetsledning på ett sätt som&lt;br&gt;gör att de i mångt och mycket är att jämställa med arbetstagare i denna&lt;br&gt;verksamhet. Detta skiljer dem i många fall från entreprenadanställda&lt;br&gt;som utför arbete på arbetsstället. Sådant arbete är typiskt sett inte in-&lt;br&gt;ordnat i verksamheten på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för inhyrd arbetskraft bör mot bakgrund av vad som sagts&lt;br&gt;vara så utformat att det ger en vid grund för alla de åtgärder som avser&lt;br&gt;arbetet på det främmande arbetsstället. Ansvaret bör motsvara arbets-&lt;br&gt;givarens arbetsmiljöansvar, dock begränsat till det aktuella arbetet på&lt;br&gt;det främmande arbetsstället. En sådan begränsning är naturligtvis nöd-&lt;br&gt;vändig, eftersom arbetsgivaransvaret kommer att gälla jämsides med in-&lt;br&gt;hyrarens ansvar. Krav mot arbetsgivaren kan behöva ställas när det&lt;br&gt;bl.a. gäller långsiktiga åtgärder, såsom utbildning och rehabilitering.&lt;br&gt;Den nödvändiga avgränsningen av det föreslagna skyddsansvaret fram-&lt;br&gt;går av att det avser de arbetsmiljöåtgärder som behövs i det aktuella&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;arbetet. Det bör naturligtvis så långt som möjligt klaras ut mellan ut- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;hyrare och inhyrare vilka skyldigheter var och en har, t. ex. när det&lt;br&gt;gäller sådan arbetsutrustning som medförs av arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 Ansvar för uppdragsgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett särskilt skyddsansvar för uppdrags-&lt;br&gt;givare bör inte föras in i arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 91 - 92).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att&lt;br&gt;invända mot utredningens bedömning. LO har emellertid ansett att upp-&lt;br&gt;dragsgivare bör få ett skyddsansvar för entreprenörer med anställnings-&lt;br&gt;liknande förhållanden. LO anser vidare att arbetsgivarbegrepppet bör&lt;br&gt;utvidgas till att även innefatta uppdragsgivare som hyr in arbetskraft,&lt;br&gt;oavsett om det gäller uthyrd personal eller egenföretagare. TCO har&lt;br&gt;lämnat liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Många arbeten utförs på&lt;br&gt;entreprenad, dvs. någon har genom ett avtal uppdragit åt en entreprenör&lt;br&gt;att själv utföra ett visst arbete hos uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen ansåg att vid en översyn av arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagens regler om samordningsansvar och ansvar för den som råder över&lt;br&gt;ett arbetsställe, upplåter lokaler m.m. bör det eftersträvas att jämställa&lt;br&gt;en uppdragsgivares ansvar med arbetsgivaransvaret, så att både upp-&lt;br&gt;dragsgivare och uppdragstagare kan vara adressater för yrkesinspek-&lt;br&gt;tionens förelägganden och förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som har redovisats under före-&lt;br&gt;gående avsnitt gjordes vissa uttalanden om arbetsgivar- och arbetstagar-&lt;br&gt;begreppen i samband med arbetsmiljölagens tillkomst. Enligt uttalande-&lt;br&gt;na var det knappast möjligt, och av hänsyn till begreppsbildningen i&lt;br&gt;andra rättsliga sammanhang i varje fall inte lämpligt, att nå det åsyftade&lt;br&gt;resultatet, skyddsbehovet i arbetsmiljölagen, genom att tänja begreppen&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare utöver deras civilrättsliga innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittillsvarande utvecklingen har gått mot en mer vidsträckt till-&lt;br&gt;lämpning av arbetstagarbegreppet (Jfr AD 1985 nr 57). För närvarande&lt;br&gt;gör 1992 års arbetsrättskommitté en översyn av arbetstagarbegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förslag som regeringen lämnar om ansvar för den som råder&lt;br&gt;över ett arbetsställe och om samordningsansvaret kan ett tydligare an-&lt;br&gt;svar införas bl.a. vad gäller förhållanden för dem som utför arbete inom&lt;br&gt;ramen för en entreprenad. Här avses både entreprenadanställda och&lt;br&gt;entreprenörer som är ensamföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det är lämpligt att åstadkomma en ordning&lt;br&gt;där uppdragstagare förs in under arbetsgivaransvaret genom att arbets-&lt;br&gt;tagarbegreppet utsträcks utöver det civilrättsliga arbetstagarbegreppet.&lt;br&gt;Bedömningen av om någon skall betraktas som arbetstagare skall emel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid göras på grundval av samtliga faktorer av betydelse för rättsför- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;hållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vidare inte lämpligt att föreslå ett särskilt&lt;br&gt;skyddsansvar för uppdragsgivare i denna deras egenskap. Som anfördes&lt;br&gt;i föregående avsnitt finns det ofta en skillnad mellan den som är anlitad&lt;br&gt;som entreprenör och den som är inhyrd arbetskraft. En inhyrd arbets-&lt;br&gt;tagare är fysiskt sett inordnad i verksamheten på det främmande arbets-&lt;br&gt;stället och står där under direkt arbetsledning. Han arbetar där under&lt;br&gt;liknande förhållanden som en som är anställd i verksamheten. Det är&lt;br&gt;därför naturligt att i de fallen ha ett ansvar som liknar arbetsgivarens.&lt;br&gt;En entreprenör däremot utför i många fall ett arbete som inte utgör ett&lt;br&gt;led i denna verksamhet. Skälet till att en entreprenör anlitas är ofta att&lt;br&gt;uppdragsgivaren själv saknar kunskaper om hur arbetet skall utföras och&lt;br&gt;om vilken utrustning som behövs samt om nödvändiga skyddsåtgärder.&lt;br&gt;Det måste även som utredningen framhållit finnas möjlighet för privat-&lt;br&gt;personer att anlita specialistföretag m.m. utan att därigenom få ett ar-&lt;br&gt;betsmiljöansvar i förhållande till den som anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Ansvaret för lokal- eller markupplåtare m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansvaret för den som upplåter en lokal,&lt;br&gt;ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller som&lt;br&gt;personalutrymme bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning (se betänkandet s. 93 - 94).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har haft något att&lt;br&gt;invända mot bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Enligt nuvarande 7 kap.&lt;br&gt;9 § (enligt förslaget 7 kap. 8 §) kan Yrkesinspektionen, om det finns&lt;br&gt;något missförhållande i skyddshänseende beträffande en lokal, ett mar-&lt;br&gt;kområde eller ett utrymme under jord som har upplåtits för arbete eller&lt;br&gt;som personalutrymme, meddela förbud mot upplåtelse till dess angiven&lt;br&gt;åtgärd har vidtagits med lokalen, markområdet eller utrymmet. Yrkesin-&lt;br&gt;spektionen kan också förelägga en sådan upplåtare att undersöka&lt;br&gt;skyddsförhållandena på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret enligt 7 kap. 9 § utvidgades genom 1991 års ändringar i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen (prop. 1990/91:140 s. 105 - 106). Bestämmelsen kom&lt;br&gt;därvid att även omfatta upplåtelse av bergrum och andra utrymmen&lt;br&gt;under jord. Vidare infördes möjligheten för tillsynsmyndighet att före-&lt;br&gt;lägga upplåtare skyldighet att undersöka skyddsförhållandena på platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen föreslog som tidigare redovisats att även&lt;br&gt;ansvaret för den som upplåter lokaler m.m. sågs över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har övervägt om&lt;br&gt;det finns anledning att, på liknande sätt som föreslås beträffande an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svaret för den som råder över ett arbetsställe, göra ansvaret för upplåta-&lt;br&gt;re oberoende av ett beslut av tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen anger bygger regleringen i 7 kap. 9 § på att beslut&lt;br&gt;om positiva åtgärder i verksamheten riktas mot den som driver denna&lt;br&gt;samtidigt som ett förbud meddelas mot fortsatt upplåtelse. Beslutet om&lt;br&gt;förbud mot upplåtaren blir då ett komplement till kraven mot arbetsgi-&lt;br&gt;varen. På detta sätt behöver tillsynsmyndigheten inte utreda vilka åt-&lt;br&gt;gärder den ena eller andra svarar för, något som ofta innebär svåra&lt;br&gt;ställningstaganden i avtalsrättsliga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har pekat på upplåtaransvarets omfattning och frågan om&lt;br&gt;det finns möjlighet att ingripa med stöd av 7 kap. 9 § när ett missförhål-&lt;br&gt;lande inte gäller själva lokalen etc. utan tillträdesvägen dit. Regeringen&lt;br&gt;instämmer i utredningens bedömning att som missförhållande i skydds-&lt;br&gt;hänseende även kan betraktas att en tillträdesväg till en lokal m.m. inte är&lt;br&gt;lämplig för de transporter som måste ske, och detta utan att det uttryckli-&lt;br&gt;gen behöver framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar sammanfattningsvis utredningens bedömning att det&lt;br&gt;inte finns anledning att nu ytterligare förändra ansvaret för upplåtare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 Tillträdesrätt för skyddsombud&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyddsombud som företräder arbetstagare&lt;br&gt;som utför arbete på ett arbetsställe över vilket den egna arbetsgi-&lt;br&gt;varen inte råder ges tillträdesrätt dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår en förtydligande regel&lt;br&gt;som fastslår att skyddsombud skall ha tillträde till de arbetsplatser som&lt;br&gt;ombudet behöver besöka för att fullgöra sitt uppdrag. Detta skall även&lt;br&gt;gälla i sådana fall då ombudet företräder en arbetstagare som utför&lt;br&gt;arbete på ett arbetsställe utan att vara anställd av den som råder på&lt;br&gt;arbetsstället. Tillträdesrätten till främmande arbetsställen skall inte gälla&lt;br&gt;för ledamot av skyddskommitté och en förutsättning för denna är att en&lt;br&gt;underrättelse skett till den arbetsgivare som råder på arbetsstället. Till-&lt;br&gt;trädesrätten skall vara skadeståndssanktionerad och beträffande talan&lt;br&gt;mot den arbetsgivare som råder över ett arbetsställe skall gälla vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om rättegång i allmänhet (se betänkandet s. 94 - 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Arbetsgivarverk och SAF har dock framhållit att tillträdes-&lt;br&gt;rätten bör göras beroende av att tillträdet inte medför betydande hinder&lt;br&gt;för arbetets behöriga gång. SAF har därutöver tillagt att det måste klar-&lt;br&gt;göras att tillträdesrätten inte är ovillkorlig såvitt avser hemliga eller på&lt;br&gt;annat sätt känsliga anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, TCO och SACO har anfört att de saknar ett förtydligande av att&lt;br&gt;ett skyddsombud som finns på arbetsstället hos den arbetsgivare som&lt;br&gt;råder över arbetsstället även skall ha rätt att stoppa arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudregeln är att på arbets- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ställe där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts skall bland ar-&lt;br&gt;betstagarna utses ett eller flera skyddsombud. Vanligtvis utses dessa&lt;br&gt;skyddsombud av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar&lt;br&gt;vara bunden av kollektivavtal med arbetsgivaren. Möjlighet finns också&lt;br&gt;att utse skyddsombud utanför kretsen av arbetstagare på arbetsstället&lt;br&gt;(regionalt skyddsombud).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombudet företräder arbetstagarna i skyddsfrågor och skall&lt;br&gt;verka för tillfredsställande skyddsförhållanden. Skyddsombudets uppgif-&lt;br&gt;ter - i den mån de inte begränsas genom särskild skyddsområdesindel-&lt;br&gt;ning - spänner över hela arbetsstället med alla dess anordningar och&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsmiljölagen får arbetsgivaren inte hindra skyddsombudet&lt;br&gt;att fullgöra sina arbetsuppgifter. Med arbetsgivaren menas i detta sam-&lt;br&gt;manhang den som står i ett arbetsgivarförhållande till de arbetstagare&lt;br&gt;som skyddsombudet företräder. Detta innebär bl.a. att skyddsombudet&lt;br&gt;har en tillträdesrätt till de arbetsplatser som han har behov av att besöka&lt;br&gt;inom arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det problem som utredningen pekat på ser med ett enkelt exempel ut&lt;br&gt;på följande sätt. Ett städföretag bedriver sin verksamhet på så sätt att de&lt;br&gt;anställda utför städning på olika industrier. Den lokala arbetstagarorga-&lt;br&gt;nisationen har bland de anställda utsett ett skyddsombud. För att kunna&lt;br&gt;sköta sitt uppdrag som skyddsombud är denne i behov av att besöka de&lt;br&gt;olika industriföretag där städningen sker. Enligt vad utredningen har&lt;br&gt;inhämtat har det då inträffat att skyddsombudet vägrats tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen synes vara att arbetsmiljölagen endast anger att den egna&lt;br&gt;arbetsgivaren inte får hindra skyddsombudet att fullgöra sina uppgifter,&lt;br&gt;exempelvis vägra honom tillträde. Däremot sägs inte något om vad som&lt;br&gt;skall gälla om en annan arbetsgivare hindrar skyddsombudet från att&lt;br&gt;fullgöra sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har framhållit att samma problem uppstår när det gäller&lt;br&gt;inhyrd arbetskraft under arbetsledning av annan än den egna arbetsgiva-&lt;br&gt;ren. Liknande problem uppstår, enligt utredningen, också beträffande&lt;br&gt;gemensamma arbetsställen där den arbetsgivare, vars arbetstagare&lt;br&gt;skyddsombudet företräder, inte råder över arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesrätt till det egna arbetsstället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det i lagtexten införs en regel om att&lt;br&gt;skyddsombud skall ha tillträde till de arbetsplatser inom ett arbetsställe&lt;br&gt;som ombudet behöver besöka för att fullgöra sitt uppdrag. Utredningen&lt;br&gt;har framhållit att visserligen får detta redan nu anses gälla beträffande&lt;br&gt;det egna arbetsstället men att en markering kan vara värdefull inte minst&lt;br&gt;med hänsyn till skyddsombudens behov av ledighet för att besöka olika&lt;br&gt;arbetsplatser inom ett arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer inte i utredningens förslag i denna del. I ar- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;betsmiljölagen anges att ett skyddsombud inte får hindras att fullgöra&lt;br&gt;sina uppgifter. 1 detta ligger att den egna arbetsgivaren inte får hindra&lt;br&gt;skyddsombudet från att besöka arbetsplatser inom det egna arbetsstäl-&lt;br&gt;let. Någon förtydligande regel i detta avseende, för att som utredningen&lt;br&gt;framhåller trygga skyddsombudens behov av ledighet, anser regeringen&lt;br&gt;därför inte vara nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesrätt till främmande arbetsställe&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att i de fall ombudet företräder arbets-&lt;br&gt;tagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket den egna arbetsgi-&lt;br&gt;varen inte råder så skall skyddsombudet ha tillträdesrätt till detta arbets-&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det finns ett behov av&lt;br&gt;tillträdesrätt för skyddsombud i den nu nämnda situationen. Regeringen&lt;br&gt;vill emellertid betona att det bara bör röra sig om en ren tillträdesrätt&lt;br&gt;som kan utövas gentemot den arbetsgivare som råder över arbetsstället.&lt;br&gt;I övrigt skall skyddsombudet agera i denna sin egenskap i förhållande&lt;br&gt;till den arbetsgivare vars arbetstagare han företräder. Regeringen anser&lt;br&gt;att det i 6 kap. 10 § bör införas ett nytt andra stycke av innebörd att om&lt;br&gt;skyddsombudet företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbets-&lt;br&gt;ställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som&lt;br&gt;råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i&lt;br&gt;den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 11 § om att arbetsgivare som bryter mot 10 § skall&lt;br&gt;ersätta uppkommen skada träffar också den arbetsgivare som enligt det&lt;br&gt;föreslagna nya andra stycket råder över ett arbetsställe och förvägrar&lt;br&gt;skyddsombud tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har tagit upp frågan om också ledamot av skyddskom-&lt;br&gt;mitté skall tillerkännas tillträdesrätt. Utredningen har ansett att det&lt;br&gt;skulle föra alltför långt. Regeringen delar utredningens bedömning att&lt;br&gt;tillträdesrätten endast bör avse skyddsombud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att skyddsombud skall få tillträdesrätt först&lt;br&gt;efter det att en underrättelse skett till den som råder över arbetsstället.&lt;br&gt;Regeringen anser inte denna bestämmelse behövlig. Tillträdesrätten bör&lt;br&gt;gälla i och med att den egna arbetsgivaren underrättas om att skyddsom-&lt;br&gt;budet utsetts. Skulle den arbetsgivare som råder över arbetsstället vara&lt;br&gt;tveksam till att låta ett skyddsombud få tillträde kan han för säkerhets&lt;br&gt;skull alltid ta kontakt med skyddsombudets egen arbetsgivare eller den&lt;br&gt;fackliga organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har slutligen föreslagit att lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister inte skall vara tillämplig vid tvister beträffande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillträdesrätten mellan skyddsombudet, eller dennes fackliga organisa- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;tion, och den arbetsgivare som råder över arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rättegången i arbetstvister gäller för rättegången i tvister&lt;br&gt;om kollektivavtal och andra tvister som rör förhållandet mellan arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagare. Den innebär i stort sett att talan förs vid Arbets-&lt;br&gt;domstolen antingen i första instans eller om målet fullföljs dit. Rege-&lt;br&gt;ringen instämmer i utredningens bedömning att lagen om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister inte bör vara tillämplig på en tvist som avser skyddsom-&lt;br&gt;buds tillträdesrätt enligt 10 § andra stycket eftersom tvisten inte gäller&lt;br&gt;förhållandet arbetsgivare - arbetstagare. Talan i ett sådant fall mot den&lt;br&gt;som råder över ett arbetsställe skall i stället prövas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har uttryckt oro över att hemliga handlingar genom förslaget kan&lt;br&gt;komma i obehörigas händer, att det kan utgöra en risk för känsliga an-&lt;br&gt;läggningar samt att tillträdesrätten av den anledningen inte bör göras&lt;br&gt;ovillkorlig. Enligt regeringens uppfattning torde dock den sekretess som&lt;br&gt;gäller för ett skyddsombud enligt 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen vara till-&lt;br&gt;räcklig för att uppnå det skydd som SAF efterlyser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Produktsäkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I arbetsmiljölagen införs en möjlighet att&lt;br&gt;ålägga den som har marknadsfört eller levererat en produkt och&lt;br&gt;som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8 - 10 §§ att återkalla pro-&lt;br&gt;dukten eller att lämna varningsinformation. Genom detta komplet-&lt;br&gt;teras möjligheterna att ingripa i en kontroll av produkter på mark-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 107 - 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen innehåller inte bara bestämmelser om arbetsförhållan-&lt;br&gt;dena på arbetsställena utan även bestämmelser om produktsäkerhet, dvs.&lt;br&gt;krav på att produkter skall erbjuda betryggande säkerhet mot ohälsa och&lt;br&gt;olycksfall. Produktsäkerhetsreglema innebär ett leverantörsansvar för&lt;br&gt;tekniska anordningar och s.k. farliga ämnen, dvs. kemiska ämnen eller&lt;br&gt;produkter som kan föranleda ohälsa eller olycksfall. Arbetsmiljölagen&lt;br&gt;har därmed en funktion som produktsäkerhetslag på arbetsmiljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om leverantörsansvaret finns i 3&lt;br&gt;kap. 8 och 9 §§. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § innebär att den som tillver-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kar, importerar, överlåter eller upplåter en teknisk anordning skall se Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;till att anordningen erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och&lt;br&gt;olycksfall när den släpps ut på marknaden, avlämnas för att tas i bruk&lt;br&gt;eller när den ställs ut till försäljning. Bestämmelsen i 3 kap. 9 § innebär&lt;br&gt;att den som tillverkar, importerar eller överlåter ett farligt ämne skall&lt;br&gt;vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka att ämnet vid&lt;br&gt;avsedd användning innebär risk från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetsreglema har ett vidsträckt tillämpningsområde. De&lt;br&gt;gäller varje produkt som kan användas yrkesmässigt oberoende av&lt;br&gt;användningen i det enskilda fallet (prop. 1976/77:149 s. 385 och 396).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1991 års ändringar i arbetsmiljölagen fördes det in&lt;br&gt;nya bestämmelser om information vid marknadsföringen samt om pro-&lt;br&gt;duktinformation vid avlämnandet, bestämmelser som avsåg båda slagen&lt;br&gt;av produkter. I samband med de ändringar som gjordes år 1992 som ett&lt;br&gt;led i införlivandet av avtalet om det Europeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området, EES-avtalet (Ds 1992:82, prop. 1991/92:170, bil. 9) fördes&lt;br&gt;begreppet ”släpps ut på marknaden” in i 3 kap. 8 §. Dessutom infördes&lt;br&gt;en särskild bestämmelse om vilka villkor som skall gälla när en teknisk&lt;br&gt;anordning ställs ut på mässor och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetsbestämmelsema i arbetsmiljölagen gäller framför allt&lt;br&gt;för ledet fram till dess en produkt avlämnas till brukarledet eller släpps&lt;br&gt;ut på marknaden. Genom 1991 års ändringar infördes emellertid också&lt;br&gt;en skyldighet för leverantör att på en tillsynsmyndighets begäran lämna&lt;br&gt;tillgängliga upplysningar om till vilka en produkt överlåtits eller upp-&lt;br&gt;låtits. Därigenom skall tillsynsmyndigheten kunna förhindra att en&lt;br&gt;bristfällig produkt sprids vidare eller genom information eller andra&lt;br&gt;åtgärder mot dem som förvärvat produkten kunna förebygga att den&lt;br&gt;medför skada i brukarledet. De angivna ändringarna avsågs sålunda ge&lt;br&gt;ökade möjligheter att ingripa mot levererade produkter. Tillsammans&lt;br&gt;med bestämmelserna om produktinformation skulle möjligheterna att&lt;br&gt;ingripa i leverantörsledet närma sig dem som produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) ger på konsumentområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att med stöd av arbetsmiljölagen ingripa med tvångsåt-&lt;br&gt;gärder på produktsäkerhetsområdet begränsar sig emellertid till att&lt;br&gt;kunna meddela förbud eller föreläggande enligt 7 kap. 7 § mot antingen&lt;br&gt;leverantör eller brukare. Det kan handla om att förbjuda en leverantör&lt;br&gt;att fortsätta leverera en produkt eller att förbjuda en eller flera arbetsgi-&lt;br&gt;vare att använda produkten i fråga. Det kan vidare handla om föreläg-&lt;br&gt;gande om märkning eller annan produktinformation eller föreläggande&lt;br&gt;om information vid marknadsföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktkontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen innehåller också bestämmelser om produktkontroll,&lt;br&gt;dvs. bestämmelser om kontroll av att produkter uppfyller föreskrivna&lt;br&gt;krav på produktsäkerhet. I 4 kap. 1 och 2 § finns bemyndiganden att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om provning eller annan kontroll av tekniska an-&lt;br&gt;ordningar eller farliga ämnen samt om godkännande eller annat bevis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överensstämmelse som krav för avlämnande eller marknadstillträde Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;för en produkt. Generella bestämmelser om provning och kontroll m.m.&lt;br&gt;finns dessutom i lagen (1992:1119) och förordningen (1993:1065) om&lt;br&gt;teknisk kontroll. Denna lagstiftning innehåller bl.a. bestämmelser om&lt;br&gt;riksprovplatser och andra organ som kan utföra föreskriven provning&lt;br&gt;och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelsystemet för produktkontroll utformades vid arbetsmiljölagens&lt;br&gt;tillkomst med utgångspunkt från att krav på förhandsbedömning och&lt;br&gt;förhandsgodkännande skulle kunna meddelas för vissa produkter. Med&lt;br&gt;stöd av arbetsmiljölagens och även den tidigare arbetarskyddslagens&lt;br&gt;produktkontrollbestämmelser har ett flertal föreskrifter meddelats om&lt;br&gt;typgodkännande som förutsättning för avlämnande eller ibruktagande&lt;br&gt;samt om godkännande vid s.k. första besiktning av individuella pro-&lt;br&gt;dukter som förutsättning för att de skall få tas i bruk. Godkännande-&lt;br&gt;prövningen, som är en myndighetsuppgift, utförs av Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen eller av en riksprovplats. Föreskrivna krav på typgodkännande&lt;br&gt;finns beträffande flera slag av maskiner, byggnadsställningar m.m.&lt;br&gt;Godkännande vid individuell första besiktning krävs bl.a. för vissa&lt;br&gt;tryckkärl, hissar och andra lyftanordningar och entreprenadmaskiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande systemet med förhandskontroll av produkter som en&lt;br&gt;myndighetsuppgift håller nu på att omformas med anledning av EES-av-&lt;br&gt;talet, och anpassningen till EG:s system för provning och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994. Genom avtalet införli-&lt;br&gt;vas de principer för fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital&lt;br&gt;som gäller inom EG. Vidare har Sverige genom avtalet åtagit sig att&lt;br&gt;införliva de rättsakter som avtalet hänvisar till. Bland dessa rättsakter&lt;br&gt;finns ett flertal s.k) produktdirektiv, dvs. EG-direktiv som anger de&lt;br&gt;krav som medlemsstaterna måste ställa på produkterna i fråga för att de&lt;br&gt;skall få släppas ut på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa fri rörlighet för varor har EG inriktat sig på att ta bort&lt;br&gt;de s.k. tekniska handelshindren, bl.a. skiljaktiga nationella krav på pro-&lt;br&gt;dukter och på förfarandet för kontroll av att produktkraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om varors fria rörlighet grundar sig på artikel 30 i Romför-&lt;br&gt;draget. Principen, som efter ett rättsfall i EG-domstolen benämns Cassis&lt;br&gt;de Dijon-principen, innebär att en vara som lagligen får marknadsföras&lt;br&gt;i ett EU-land även fritt skall få säljas och användas i övriga EU-länder,&lt;br&gt;om inte särskilda skäl kan åberopas för motsatsen. Detta innebär att&lt;br&gt;särskilda nationella krav får ställas upp om det är nödvändigt för att&lt;br&gt;skydda hälsa och säkerhet m.m. (för i artikel 36 erkända intressen) och&lt;br&gt;regleringen inte är oproportionerlig i förhållande till det hinder för&lt;br&gt;varurörligheten som uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa produkter har EG infört och kommer att införa gemensam-&lt;br&gt;ma regler som skall införas inom hela gemenskapen eller numera unio-&lt;br&gt;nen. Detta sker normalt i form av direktiv, som numera beslutas med&lt;br&gt;majoritetsbeslut enligt artikel 100 a i Romfördraget. Genom en råds- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resolution 1985 har det lagts fast en metod, ”the new approach”, för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;harmonisering av reglerna för produkter. I produktdirektiv enligt den Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;”nya metoden” anges de krav som skall införas i de nationella reglerna&lt;br&gt;för att en produkt skall få släppas ut på marknaden i form av relativt&lt;br&gt;allmänt hållna ”väsentliga säkerhetskrav”. Direktiven är totalharmonise-&lt;br&gt;rade, dvs. de innehåller alla regler som skall gälla för en viss produkt&lt;br&gt;och en medlemsstat får inte tillämpa avvikande regler. Det överlåts&lt;br&gt;sedan åt de europeiska standardiseringsorganen att utfärda harmonisera-&lt;br&gt;de standarder med tekniska specifikationer för produkterna. En produkt&lt;br&gt;som tillverkats enligt en sådan standard skall förutsättas uppfylla de&lt;br&gt;väsentliga säkerhetskraven. Den som har tillverkat produkten eller avser&lt;br&gt;att släppa ut den på marknaden skall om produkten överensstämmer&lt;br&gt;med direktivets krav förse den med ett särskilt EG-märke. Därigenom&lt;br&gt;anges inte bara att produkten uppfyller direktivets säkerhetskrav utan&lt;br&gt;också att den har genomgått föreskrivet förfarande för bedömning av&lt;br&gt;överensstämmelse. En närmare beskrivning av bedömning av överens-&lt;br&gt;stämmelse inom EG och EES finns i prop. 1991/92:170, bil 11, s. 39 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktdirektiv utformade enligt den nya metoden av särskild be-&lt;br&gt;tydelse för arbetslivsområdet är direktiven om enkla tryckkärl&lt;br&gt;(87/404/EEG), om maskiner (89/392/EEG), om personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning (89/686/EEG) och om explosiva varor (93/15/EEG). Det sistnämn-&lt;br&gt;da direktivet har ännu inte införts i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har införlivat direktiven om enkla tryckkärl,&lt;br&gt;maskiner och personlig skyddsutrustning genom olika föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver produktdirektiv enligt den nya metoden finns det alltjämt&lt;br&gt;äldre produktdirektiv, som har en annan utformning med mer detal-&lt;br&gt;jerade tekniska krav och varierande bestämmelser om provning och&lt;br&gt;kontroll. De är i allmänhet utformade på ett sådant sätt att med-&lt;br&gt;lemsländerna kan låta bli att införa nationella regler eller ha avvikande&lt;br&gt;regler, så länge produkter som uppfyller direktivets krav inte hindras att&lt;br&gt;få tillträde till marknaden (s.k. optionella regler).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige överger således med införlivandet av EES-avtalet det tidigare&lt;br&gt;systemet med förhandskontroll av produkter som en myndighetsuppgift.&lt;br&gt;Den provning och certifiering som i vissa fall skall äga rum innan en&lt;br&gt;produkt får släppas ut på marknaden är i EG:s ordning - och därmed i&lt;br&gt;den ordning som skall gälla i hela EES - av privaträttslig karaktär. Den&lt;br&gt;grundar sig på ett uppdrag mellan tillverkaren och det provande orga-&lt;br&gt;net. Dessa organ för provning och certifiering skall i och för sig upp-&lt;br&gt;fylla vissa kompetenskrav m.m. men de skall inte utföra kontrollen å&lt;br&gt;statens vägnar. De skall dessutom konkurrera med varandra på en fri&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med EG:s ordning kommer samhällets förhandskontroll att ersättas med&lt;br&gt;en marknadskontroll. Denna kontroll tar sikte på kontroll av produkter&lt;br&gt;som släppts ut på marknaden. Det förutsätts vara en statlig efterkontroll&lt;br&gt;av att tillverkare och andra som har släppt ut produkter på marknaden&lt;br&gt;har fullgjort sina förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s produktdirektiv enligt den nya metoden förutsätter att medlems- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;länderna utför marknadskontroll. Detta tar sig uttryck i dels det grund-&lt;br&gt;läggande krav som finns i direktiven att alla nödvändiga åtgärder skall&lt;br&gt;vidtas för att säkerställa att endast produkter som uppfyller direktivets&lt;br&gt;krav och är säkra släpps ut på marknaden och tas i bruk, dels i de s.k.&lt;br&gt;säkerhetsklausuler som direktiven innehåller. Säkerhetsklausulema&lt;br&gt;ålägger varje medlemsstat att, om en EG-märkt produkt skulle kunna&lt;br&gt;innebära en säkerhetsrisk, vidta de åtgärder som behövs för att produk-&lt;br&gt;ten skall tas bort från marknaden och för att förbjuda utsläppandet på&lt;br&gt;marknaden och fri rörlighet för den. Vid ett ingripande skall EG-kom-&lt;br&gt;missionen underrättas, varefter ett särskilt förfarande för information&lt;br&gt;och prövning av ingripandet inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nyligen antagna riktlinjer för EG-märkningen (93/465/EEG) anges&lt;br&gt;en skyldighet för medlemsstaterna att, om de upptäcker oriktigt EG-&lt;br&gt;märkta produkter, se till att överträdelsen upphör. I sista hand kan&lt;br&gt;staterna även enligt dessa riktlinjer bli skyldiga att vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förbjuda fortsatt utsläppande på marknaden och säkerställa att redan&lt;br&gt;utsläppta produkter återkallas. Vissa ändringar har också gjorts i säker-&lt;br&gt;hetsklausulerna med anledning av det angivna beslutet om EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG:s allmänna produktsäkerhetsdirektiv (92/59/EEG) finns relativt&lt;br&gt;detaljerade bestämmelser om marknadskontroll som kan bli tillämpliga&lt;br&gt;i de fall det saknas direktiv enligt den nya metoden. Detta direktiv&lt;br&gt;gäller för alla produkter som är avsedda för eller sannolikt kommer att&lt;br&gt;användas av konsumenter för privat bruk och skall tillämpas i den mån&lt;br&gt;säkerhetsregler saknas i de produktspecifika direktiven. Produktsäker-&lt;br&gt;hetsdirektivet träder i kraft inom EG den 29 juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om tillämpningen av EG:s produktdirektiv gäller&lt;br&gt;efter EES-avtalets ikraftträdande samtliga stater inom EES. Det allmän-&lt;br&gt;na produktsäkerhetsdirektivet kan antas bli infört i avtalet genom ett&lt;br&gt;tilläggsbeslut till avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska produktsäkerhetslagen (1988:1604) ses för närvarande&lt;br&gt;över av produktsäkerhetsutredningen (dir. 1993:46) bl.a. med hänsyn&lt;br&gt;till produktsäkerhetsdirektivet. Ett delbetänkande om ändringar i pro-&lt;br&gt;duktsäkerhetslagen lämnades i september 1993 (SOU 1993:88). En&lt;br&gt;lagrådsremiss om vissa ändringar i produktsäkerhetslagen har nyligen&lt;br&gt;beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit vissa riktlinjer för organisationen&lt;br&gt;av en marknadskontroll av produkter till skydd för liv, hälsa och miljö&lt;br&gt;(prop. 1993/94:161). Förslagen och bedömningarna omfattar allmänna&lt;br&gt;riktlinjer för bl.a. kontrollen, fördelningen av ansvaret mellan olika&lt;br&gt;myndigheter, inrättandet av ett centralt samordnings- och kontaktorgan,&lt;br&gt;vilka befogenheter och sanktioner som bör finnas i marknadskontrollen&lt;br&gt;samt finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom EES-avtalet har Sverige&lt;br&gt;åtagit sig att i svensk rätt införliva bl.a. de produktdirektiv som avtalet&lt;br&gt;hänvisar till. Som har framgått av redogörelsen ovan har Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen också utfärdat föreskrifter som bl.a. införlivar de direk-&lt;br&gt;tiv som beslutats enligt den nya metoden. Nödvändiga lagändringar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;införlivandet gjordes genom 1992 års ändringar i arbetsmiljölagen efter&lt;br&gt;förslag i EES-propositionen (prop. 1991/92:170, bil 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redogjorts för ovan innehåller produktdirektiven enligt den&lt;br&gt;nya metoden bestämmelser som förutsätter en kontroll av säkerheten&lt;br&gt;hos produkterna sedan de släppts ut på marknaden. Genom EES-avtalet&lt;br&gt;får därför Sverige både en rätt och en skyldighet att ingripa mot EG-&lt;br&gt;märkta produkter som är bristfälliga från skyddssynpunkt. Av direktiven&lt;br&gt;och avtalet följer också att de åtgärder som kan sättas in mot en brist-&lt;br&gt;fällig produkt måste vara tillräckliga för att undanröja säkerhetsriskerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom övergång från förhandskontroll till marknadskontroll kommer&lt;br&gt;samhällets kontroll att förskjutas till ett senare produktled. Även detta&lt;br&gt;talar för att de medel som finns för ingripanden måste vara tillräckligt&lt;br&gt;kraftfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadskontrollen delas ofta in i två skeden - marknadsövervakning&lt;br&gt;och påföljdsskedet. Marknadsövervakningen handlar om att spåra upp&lt;br&gt;bristfälliga och farliga produkter. I påföljdsskedet skall ingripanden mot&lt;br&gt;sådana produkter genomföras. Följande åtgärder, huvudsakligen hämta-&lt;br&gt;de från det allmänna produktsäkerhetsdirektivet, bör övervägas att ingå&lt;br&gt;i påföljdsskedet (se bl.a. prop. 1993/94:161 s. 20):&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Krav på varning genom märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Temporärt förbud mot tillhandahållande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på information till personer som kan utsättas för fara, t.ex.&lt;br&gt;genom publicering av lämpliga varningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot försäljning av en farlig produkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på ett effektivt och omedelbart tillbakadragande av farliga&lt;br&gt;produkter och om nödvändigt förstörande av produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen ger i sin nuvarande lydelse möjlighet att meddela&lt;br&gt;förelägganden och förbud som avser ingripanden enligt samtliga punkter&lt;br&gt;utom två. Möjlighet att ingripa med krav på information till personer&lt;br&gt;som kan utsättas för fara (varningsinformation) samt med krav på åter-&lt;br&gt;kallelse saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har i yttrande till utredningen påvisat behovet&lt;br&gt;av bestämmelser om varningsinformation och återkallelse även på ar-&lt;br&gt;betsmiljöområdet. Det kan till att börja med konstateras att de möjlig-&lt;br&gt;heter att ingripa med varningsinformation och återkallelse som produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen (1988:1604) ger inte räcker till på arbetsmiljöområdet.&lt;br&gt;De produkter som är avsedda enbart för yrkesmässig användning eller&lt;br&gt;som endast i undantagsfall kan komma till användning för enskilt bruk&lt;br&gt;faller utanför den lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot den här bakgrunden att bland de tvångsmedel&lt;br&gt;som skall vara tillgängliga vid tillsynen enligt arbetsmiljölagen bör, som&lt;br&gt;utredningen har föreslagit, införas möjlighet att kräva varningsinforma-&lt;br&gt;tion och återkallelse. I den utökade kontroll av leverantörer som mark-&lt;br&gt;nadskontroll enligt EG:s modell innebär bör naturligtvis de tillsynsme-&lt;br&gt;del användas som är mest lämpliga. Även med de nya tvångsmedlen till&lt;br&gt;hands kan ett ingripande i många fall ske genom åtgärder hos brukaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i övrigt utredningens bedömning om utformningen&lt;br&gt;av de föreslagna tvångsmedlen. Bestämmelserna bör ansluta till bestäm-&lt;br&gt;melserna om varningsinformation och återkallelse i produktsäkerhets-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;lagen med de anpassningar som behövs till leverantörsansvaret och Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;tillsynen enligt arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen funnit ger en farlig produkt i de flesta fall samtidigt&lt;br&gt;upphov till överväganden om sälj förbud och om varningsinformation&lt;br&gt;eller återkallelse och övervägandena måste grundas på samma säker-&lt;br&gt;hetsmässiga bedömning. Samtliga tillsynsmedel måste därför ligga i en&lt;br&gt;hand, dvs. hos en tillsynsmyndighet enligt arbetsmiljölagen. Beslut om&lt;br&gt;varningsinformation och återkallelse bör fattas av Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur marknadskontrollen skall bedrivas i praktiken bl.a. vad gäller&lt;br&gt;omfattningen av marknadsövervakningen och förfarandet när en farlig&lt;br&gt;produkt påträffas bör, mot bakgrund av de beslut som föranleds av&lt;br&gt;propositionen om Marknadskontroll för produktsäkerhet m.m., avgöras&lt;br&gt;inom ramen för de tillsynsuppgifter som Arbetarskyddsstyrelsen och&lt;br&gt;Yrkesinspektionen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill avslutningsvis beröra en fråga som avser marknads-&lt;br&gt;kontroll av maskiner. Som framgår ovan omfattar produktsäkerhetsbe-&lt;br&gt;stämmelserna i arbetsmiljölagen varje slag av produkt som kan använ-&lt;br&gt;das yrkesmässigt oberoende av användningen i det enskilda fallet. För&lt;br&gt;att t.ex. en maskin skall falla utanför dessa regler måste den vara så be-&lt;br&gt;skaffad att yrkesmässig användning av den är utesluten. Detta innebär&lt;br&gt;att i princip alla maskiner omfattas av bestämmelserna om produktsä-&lt;br&gt;kerhet i 3 kap. 8 § arbetsmiljölagen. Även t.ex. hushållsmaskiner kan&lt;br&gt;användas i barnomsorgsverksamhet och i annan yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;och faller därmed inom reglernas tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts innebär att marknadskontrollen enligt arbets-&lt;br&gt;miljölagen i princip kommer att kunna omfatta samtliga maskiner på&lt;br&gt;marknaden. Vid tillsyn och kontroll av maskiner som även marknads-&lt;br&gt;förs mot konsumenter bör Yrkesinspektionen och Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen samverka med Konsumentverket som central förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;på konsumentområdet. Den direkta marknadsövervakningen när det&lt;br&gt;gäller maskiner som huvudsakligen är avsedda för privat bruk bör i stor&lt;br&gt;utsträckning kunna fullgöras av Konsumentverket som vid behov av åt-&lt;br&gt;gärder i påföljdsskedet samråder med Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetarskyddsstyrelsen bemyndigas att&lt;br&gt;föreskriva att en särskild avgift (sanktionsavgift) skall betalas om&lt;br&gt;en överträdelse har skett av en föreskrift av visst slag. Avgiften&lt;br&gt;skall påföras den verksamhet där överträdelsen skedde. Om det&lt;br&gt;för överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift skall&lt;br&gt;straff inte kunna dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;förslag men utredningen har, till skillnad från regeringen, föreslagit att&lt;br&gt;det på de områden där sanktionsavgifter kommer att införas fortforande&lt;br&gt;skall vara möjligt att väcka åtal och att utkräva personligt ansvar. Åtal&lt;br&gt;skall dock få väckas endast om det av särskilda skäl är påkallat ur&lt;br&gt;allmän synpunkt (se betänkandet s. 128 - 142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller har&lt;br&gt;inte haft något att invända mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, TCO och SACO, vilka alla tillstyrkt förslaget, har pekat på att&lt;br&gt;tillämpningsområdet för sanktionsavgifter på sikt måste kunna utvidgas&lt;br&gt;så att de exempelvis kan tillämpas mot arbetsgivare som brister i sin&lt;br&gt;s.k. internkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har avstyrkt förslaget. SAP har pekat på att utredningen inte på&lt;br&gt;ett övertygande sätt undanröjt de invändningar som tidigare utredningar&lt;br&gt;rest avseende främst svårigheterna att fastställa sanktionsavgiftens stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna, vilka också avstyrkt förslaget, har pekat på att&lt;br&gt;med en sanktionsavgift som bygger på strikt ansvar och som påförs i&lt;br&gt;verksamheten kan det personliga ansvaret minska vilket kan få negativa&lt;br&gt;konsekvenser ur förebyggande synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Huvudparten av föreskrifterna&lt;br&gt;i arbetsmiljölagstiftningen är inte direkt straffsanktionerade. Ett direkt&lt;br&gt;straffhot inträder i de flesta fall inte förrän Yrkesinspektionen eller&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen i det enskilda fallet har meddelat ett föreläggan-&lt;br&gt;de eller ett förbud. Den som bryter mot ett föreläggande eller ett förbud&lt;br&gt;kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Endast fysiska perso-&lt;br&gt;ner kan dömas till straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden och förbud kan förenas med vite som sätts ut på för-&lt;br&gt;hand. Vite kan riktas mot såväl fysiska som juridiska personer. Yrkes-&lt;br&gt;inspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen kan välja mellan att sätta ut&lt;br&gt;vite eller att meddela föreläggande alternativt förbud utan vite. Har vite&lt;br&gt;inte satts ut inträder i stället automatiskt straffhot enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;arbetsmiljölagen. Om vite har satts ut kan å andra sidan inte dömas till&lt;br&gt;straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsmiljölagen finns också bestämmelser om direkta straffsanktio-&lt;br&gt;ner som inte förutsätter förelägganden eller förbud. Straffbestämmelser-&lt;br&gt;na finns i 8 kap. 2 §. Straffskalan är böter eller fängelse i högst ett år&lt;br&gt;respektive enbart böter beroende på vilken föreskrift som avses. Liksom&lt;br&gt;vid överträdelser av förelägganden och förbud är det endast den fysiska&lt;br&gt;person som har det straffrättsliga ansvaret som kan dömas. Det rör sig&lt;br&gt;här huvudsakligen om föreskrifter om vissa formella förfaranden och&lt;br&gt;om preciserade villkor eller förbud som meddelats av Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen med stöd av 4 kap. 1-8 §§ arbetsmiljölagen. Utmärkande för&lt;br&gt;dessa föreskrifter är att det föreskrivna handlingsmönstret är så fixerat&lt;br&gt;att det är förhållandevis lätt att avgöra om en överträdelse skett. Direkta&lt;br&gt;straffpåföljder i arbetsmiljölagstiftningen finns också när det gäller vissa&lt;br&gt;bestämmelser i lagen, t.ex. bestämmelser om minderåriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen har redogjorts för viss statistik. Uppgifterna har häm- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tats från bl.a. sammanställningar som gjorts vid Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Yrkesinspektionen. När det gäller överträdelser av direkt straffbe- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;lagda bestämmelser i arbetsmiljölagen framgår att domstolsprövning&lt;br&gt;under 1992 skett i 47 fall. I det alldeles övervägande antalet tall, där&lt;br&gt;prövningen lett till en fällande dom, har påföljden stannat vid 40 dags-&lt;br&gt;böter eller mindre. Den vanligaste typen av fäll har här varit bristande&lt;br&gt;besiktning av tekniska anordningar. Av statistiken framgår vidare att ett&lt;br&gt;stort antal anmälningar rörande just besiktningar av tekniska anordning-&lt;br&gt;ar inte lett till annat än åtalsunderlåtelse eller att åklagaren inte förmått&lt;br&gt;styrka brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av åttiotalet infördes i brottsbalken en ny förverkandebestäm-&lt;br&gt;melse som angav att om det med anledning av ett brott begånget i utöv-&lt;br&gt;ningen av näringsverksamhet uppkommit en otillbörlig förtjänst eller&lt;br&gt;besparing, får värdet därav förklaras förverkat. I propositionen (prop.&lt;br&gt;1981/82:142 s. 77) angavs att den nya bestämmelsen på vissa områden&lt;br&gt;kunde behöva kompletteras med sanktionsavgifter riktade mot företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att lägga något lagförslag angavs i propositionen vissa riktlinjer&lt;br&gt;som skulle gälla för ett sådant avgiftssystem. Enligt departementschefen&lt;br&gt;skulle detta kunna användas på områden där regelöverträdelser var&lt;br&gt;särskilt ffekventa eller speciella svårigheter förelåg att beräkna storleken&lt;br&gt;av den vinst eller besparing som uppnås i det enskilda fallet. Vidare&lt;br&gt;angavs att avgifter endast borde få förekomma inom speciella klart&lt;br&gt;avgränsade rättsområden, att det skulle vara möjligt att förutse hur stor&lt;br&gt;avgiften skulle bli i det enskilda fallet, att ett strikt ansvar förutsatte att&lt;br&gt;överträdelser på området inte kunde ske på annat sätt än som en följd&lt;br&gt;av uppsåt eller oaktsamhet, att något hinder inte skulle föreligga att låta&lt;br&gt;de straffrättsliga bestämmelserna vara kvar vid sidan om samt att man i&lt;br&gt;viss utsträckning skulle kunna överlämna åt de administrativa myndig-&lt;br&gt;heter som var verksamma på området att ålägga avgiftsskyldighet.&lt;br&gt;Departementschefen betonade också vikten av att avgiftssystem på nya&lt;br&gt;områden infördes först efter noggranna överväganden om behov före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgifter har införts i lagstiftningen på flera områden. Ex-&lt;br&gt;empel härpå är miljöskyddsavgift enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;br&gt;överlastavgift enligt lagen (1972:345) om överlastavgift, byggnadsavgift&lt;br&gt;och tilläggsavgift enligt plan- och bygglagen (1987:10) och skattetillägg&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990:324). Från det arbetsrättsliga området kan&lt;br&gt;nämnas övertidsavgift enligt arbetstidslagen (1982:673). Arbetsgivare&lt;br&gt;som inte iakttar gällande bestämmelser beträffande övertid kan tvingas&lt;br&gt;att betala en avgift som beräknas utifrån hur mycket otillåten övertid&lt;br&gt;som tagits ut. Frågor om övertidsavgift prövas av allmän domstol efter&lt;br&gt;ansökan av allmän åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Straff, dvs. i första hand böter och&lt;br&gt;fängelse, kan enligt svensk rätt endast fysiska personer dömas till. För&lt;br&gt;brott som begås i näringsverksamhet kan sålunda endast den fysiska&lt;br&gt;person som har det straffrättsliga ansvaret dömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av arbetsmiljöbestämmelser görs ofta inom ramen för&lt;br&gt;verksamhet där många människor medverkar. För att straffansvar skall&lt;br&gt;kunna utkrävas måste utredning ske av den personliga skuld som en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utpekad gärningsman har till det inträffade. Det är ofta svårt. Det kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. vara osäkert vilket reellt inflytande över händelseförloppet någon Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;som varit formellt ansvarig haft. Vidare är det ofta uppenbart att bristen&lt;br&gt;i arbetsmiljön är resultatet av att någon inom företaget har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till en vårdslöshet utan att man kan peka på vem som gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från åklagarhåll har vidare framkommit att en klar överträdelse av&lt;br&gt;t.ex. ett besiktningskrav kan kräva en tidsödande förundersökning om&lt;br&gt;var inom företaget vårdslösheten ligger formellt och reellt. Straffrättsligt&lt;br&gt;är detta avgörande för domstolens bedömning. Resultatet av det tids-&lt;br&gt;ödande arbetet kan, trots att ett fel uppenbarligen blivit begånget, bli att&lt;br&gt;inget ansvar går att utkräva. Ett på detta sätt ineffektivt sanktionssystem&lt;br&gt;riskerar att minska respekten för de sanktionerade reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa synpunkter förordar regeringen att det i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen införs en möjlighet att föreskriva sanktionsavgifter för&lt;br&gt;överträdelser mot vissa föreskrifter. Härvid avses en konstruktion med&lt;br&gt;strikt ansvar där avgifter kan påföras den verksamhet där överträdelsen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för regeringens förslag är den effektivisering av sank-&lt;br&gt;tionssystemet som kan vinnas om man kan begränsa erforderlig utred-&lt;br&gt;ning till att gälla endast själva överträdelsen. Tanken är därvid att man&lt;br&gt;inte skall behöva mer eller mindre resultatlöst satsa resurser på att&lt;br&gt;belägga hos vem inom en organisation uppsåtet eller oaktsamheten bak-&lt;br&gt;om överträdelsen närmast är att söka. Administrativt och processekono-&lt;br&gt;miskt uppnås motsvarande lättnader. Åklagarens resurser kan mera&lt;br&gt;användas på områden där större utsikter finns att nå påtagliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna har pekat på att med utredningens förslag till en&lt;br&gt;strikt sanktionsavgift kan det personliga ansvaret i linjeorganisationen&lt;br&gt;minska, något som kan få negativa konsekvenser ur förebyggande syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att förslaget kan uppfattas som att det&lt;br&gt;personliga ansvaret i någon mån minskar. Mot detta skall dock ställas&lt;br&gt;att, såsom reglerna idag är utformade, saknas i många fall möjlighet att&lt;br&gt;utkräva personligt ansvar trots att fel har blivit begångna. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill anser regeringen att övervägande skäl talar för ett införande av&lt;br&gt;sanktionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen övergår härefter till frågan om på vilka områden sank-&lt;br&gt;tionsavgifter kan anses lämpliga. Regeringens bedömning är att effekti-&lt;br&gt;vitetsvinster och motsvarande resursbesparing främst står att vinna när&lt;br&gt;det gäller överträdelser av föreskrifter om formella förfaranden eller&lt;br&gt;preciserade åtgärder. Det rör sig om överträdelser som är direkt straff-&lt;br&gt;belagda i arbetsmiljölagen och inte förutsätter förelägganden eller för-&lt;br&gt;bud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 1 och 2 §§ får Arbetarskyddsstyrelsen, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, meddela föreskrifter om bl.a. produktkontroll be-&lt;br&gt;träffande tekniska anordningar samt krav på tillstånd i vissa fall. Enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § samma kapitel får Arbetarskyddsstyrelsen efter bemyndigande av&lt;br&gt;regeringen meddela föreskrifter bl.a. beträffande skyldighet att föra&lt;br&gt;förteckning eller register. Liknande bestämmelser finns i 8 § samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel beträffande föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har betydelse från skyddssynpunkt. Genom den ändring som nu Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;föreslås beträffande denna paragraf (se avsnitt 10.1) skall föreskrifterna&lt;br&gt;också kunna gälla upprättande av handlingar som har betydelse från&lt;br&gt;skyddssynpunkt. Regeringen har i arbetsmiljöförordningen (1977:1166)&lt;br&gt;givit Arbetarskyddsstyrelsen nödvändiga bemyndiganden beträffande&lt;br&gt;dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att föreskrifter utfärdade med stöd av ovan nämnda&lt;br&gt;paragrafer är lämpliga områden för sanktionsavgifter. När det gäller&lt;br&gt;dessa föreskrifter kan man dessutom klart presumera att överträdelser&lt;br&gt;inte förekommer annat än som en följd av uppsåt eller oaktsamhet. Om&lt;br&gt;det exempelvis konstateras att en arbetsgivare inte genomfört föreskri-&lt;br&gt;ven kontroll av en teknisk anordning bör han alltså kunna påföras en&lt;br&gt;sanktionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, TCO och SACO, vilka alla tillstyrkt ett införande av sanktionsav-&lt;br&gt;gifter, har framhållit att det relativt begränsade området för sanktions-&lt;br&gt;avgifter på sikt måste kunna utvidgas. LO och TCO har pekat på att&lt;br&gt;sanktionsavgiftema borde kunna användas inom internkontrollområdet&lt;br&gt;(3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen) beträffande bl.a. kravet på handlingspla-&lt;br&gt;ner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har framhållit att de själva bör ges frihet att&lt;br&gt;avgöra på vilka områden sanktionsavgifter skall få förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vara av vikt att sanktionsavgifter endast införs&lt;br&gt;på ett avgränsat område där det relativt lätt kan fastställas om en över-&lt;br&gt;trädelse skett eller inte. Det nu angivna området uppfyller dessa krav.&lt;br&gt;Att ge Arbetarskyddsstyrelsen frihet att helt bestämma detta område&lt;br&gt;skulle enligt regeringen föra för långt. Regeringen vill också framhålla&lt;br&gt;att sanktionsavgifter framstår som mindre lämpliga när det gäller upp-&lt;br&gt;rättande av handlingsplaner och andra krav som avser internkontroll.&lt;br&gt;Om ett system med sanktionsavgifter införs med sikte på internkontrol-&lt;br&gt;len riskerar man att intresset förskjuts från innehållet i kontrollen som&lt;br&gt;helhet till de direkt sanktionerade förfarandena. Genom den tidigare&lt;br&gt;nämnda ändringen i 4 kap. 8 § skall regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, Arbetarskyddsstyrelsen kunna meddela föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från skyddssyn-&lt;br&gt;punkt (se avsnitt 10.1). Bestämmelsen tar sikte på annan skyddsansvarig&lt;br&gt;än den egna arbetsgivaren. Av liknande skäl som anförts när det gäller&lt;br&gt;internkontrollen är också detta ett mindre lämpligt område för sank-&lt;br&gt;tionsavgifter. Lagrådet har föreslagit att möjligheten att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från&lt;br&gt;skyddssynpunkt förs in i ett nytt andra stycke i 4 kap. 8 §. Vidare&lt;br&gt;föreslår Lagrådet att det i kapitlet om sanktionsavgifter beträffande 4&lt;br&gt;kap. 8 § endast görs en hänvisning till det första stycket. Därigenom&lt;br&gt;kommer bemyndigandet att föreskriva om sanktionsavgifter inte att&lt;br&gt;omfatta det nu nämnda området. Regeringen ansluter sig till Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter och har utformat lagförslaget i överensstämmelse med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som sagts att det i arbets-&lt;br&gt;miljölagen införs en möjlighet att föreskriva att en särskild avgift skall&lt;br&gt;betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1-3&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 8 § första stycket. Avgiften skall betalas även om överträdelsen Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;inte har skett uppsåtligt eller av oaktsamhet. Den skall påföras den&lt;br&gt;verksamhet där överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bör inte vara avdragsgill vid taxering. En kompletterande&lt;br&gt;bestämmelse om detta bör införas i kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör det på arbetsmiljöområdet vara ett&lt;br&gt;oavvisligt krav att avgiftsbeloppet kan beräknas på förhand och inte&lt;br&gt;fastställs i efterhand med utgångspunkt från omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Regeringen förordar därför en bestämmelse om att Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen, när styrelsen väl föreskriver en särskild avgift,&lt;br&gt;anger hur avgiften skall beräknas. Viktigt är, enligt regeringens mening,&lt;br&gt;att avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning av den&lt;br&gt;angivna beräkningsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, som motsatt sig ett införande av sanktionsavgifter, har pekat på&lt;br&gt;de svårigheter som kommer att finnas med att fastställa avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har också, trots att man tillstyrkt förslaget,&lt;br&gt;framhållit att svårigheter kan komma att uppstå vid fastställande av&lt;br&gt;kriterier för avgiftens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att Arbetarskyddsstyrelsens arbete med&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter om sanktionsavgifter kan bli omfattande. Rege-&lt;br&gt;ringen ser det emellertid som en fullt möjlig uppgift att på det begrän-&lt;br&gt;sade område som nu föreslagits utforma föreskrifter om sanktionsav-&lt;br&gt;gifter. Arbetarskyddsstyrelsens tillstyrkande av förslaget måste också&lt;br&gt;ses som en bekräftelse på att fördelarna med ett sådant system över-&lt;br&gt;väger nackdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en avgift av förordat slag påförs behövs emellertid en prövning&lt;br&gt;av om en överträdelse faktiskt har skett. Denna prövning bör i princip&lt;br&gt;utföras av domstol. Eftersom avgiften ligger vid sidan om straffansvaret&lt;br&gt;förordar regeringen att frågan om utdömande av sanktionsavgift prövas&lt;br&gt;av länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åsyftade resultatet med förslaget är att man skall uppnå en effek-&lt;br&gt;tivisering av sanktionssystemet och administrativa lättnader. Detta resul-&lt;br&gt;tat nås, enligt regeringen, bäst om talan om påförande av avgiften förs&lt;br&gt;av Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen. Regeringen förordar&lt;br&gt;att så sker. Tillsynsmyndigheten får ju antas redan vara insatt i ärendet&lt;br&gt;och skulle under alla förhållanden haft att initiera prövningen. För&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna innebär det förordade förfarandet en resursbe-&lt;br&gt;sparing, eftersom antalet av tillsynsmyndigheterna påkallade förunder-&lt;br&gt;sökningar i arbetsmiljöärenden samtidigt kan antas minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i remissen till Lagrådet att det i ett mål om&lt;br&gt;påförande av sanktionsavgift skulle krävas prövningstillstånd för pröv-&lt;br&gt;ning i kammarrätt. Lagrådet har anfört att skälen för dispensprövning i&lt;br&gt;de nu aktuella målen närmare bör övervägas och redovisas i proposi-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett förslag som föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994 (prop.&lt;br&gt;1993/94:133) skall regler om prövningstillstånd i kammarrätt införas.&lt;br&gt;Av propositionen framgår att det inte är fråga om att införa ett generellt&lt;br&gt;system om prövningstillstånd. Frågan skall i stället prövas för varje &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måltyp, under beaktande av vissa allmänna principer. Ett krav på prov-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillstånd bör användas främst i de fall målet prövats av en förvalt- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ningsmyndighet innan det prövats av länsrätt. Av propositionen framgår&lt;br&gt;emellertid att det finns måltyper som lämpar sig väl för ett system med&lt;br&gt;prövningstillstånd, även om det inte prövats av en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het innan det når länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts skall frågor om påförande av sanktionsavgift&lt;br&gt;prövas av länsrätten efter ansökan av Yrkesinspektionen eller Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen. Som regeringen senare kommer till skall en avgift&lt;br&gt;kunna jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att påföra av-&lt;br&gt;giften enligt angiven beräkningsgrund. Förslaget innebär således att&lt;br&gt;sedan tillsynsmyndigheten konstaterat att en överträdelse skett skall&lt;br&gt;myndigheten ta ställning till om det finns förutsättningar för att jämka&lt;br&gt;eller efterge avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera krävs prövningstillstånd i hovrätten för bl.a. bötesmål. De&lt;br&gt;nu föreslagna sanktionsavgifterna påminner om böter. Såvitt avser&lt;br&gt;frågan om prövningstillstånd finns inte anledning att behandla mål om&lt;br&gt;sanktionsavgift på annat sätt än bötesmål. Till detta kommer att det&lt;br&gt;enligt regeringens mening är av stor vikt att reaktionen mot det företag&lt;br&gt;som begår överträdelsen kommer relativt omgående vilket förutsätter ett&lt;br&gt;lagakraftvunnet avgörande med viss snabbhet. Regeringen anser mot&lt;br&gt;denna bakgrund att den nu aktuella måltypen är lämplig att omfattas av&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av sanktionsavgifter kan förutsättas bli enkla ur&lt;br&gt;handläggningssynpunkt. Det får antas att en arbetsgivare, ställd inför&lt;br&gt;det faktum att han brustit i exempelvis kontrollen av en tekniska anord-&lt;br&gt;ning, inte kommer att ha några invändningar mot att han påförs avgif-&lt;br&gt;ten. Regeringen förordar därför att avgift även skall kunna åläggas efter&lt;br&gt;ett föreläggande av den handläggande tillsynsmyndigheten. Om före-&lt;br&gt;läggandet godtas av den som föreläggandet riktar sig mot, skall detta&lt;br&gt;gälla som lagakraftvunnet avgörande som meddelats av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att de straffrättsliga sanktionerna skall&lt;br&gt;finnas kvar även på de områden där det föreskrivits sanktionsavgifter.&lt;br&gt;Åtal ska dock få väckas endast om det av särskilda skäl är påkallat ur&lt;br&gt;allmän synpunkt. En sanktionsavgift skall också kunna efterges om det&lt;br&gt;till följd av straff, företagsbot eller förverkande som följer på överträ-&lt;br&gt;delsen eller av annan orsak skulle vara oskäligt att påföra avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har framhållit att man inte ser någon anled-&lt;br&gt;ning att parallellt ha kvar möjligheten att döma till straff på sådana&lt;br&gt;områden där sanktionsavgifter införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF, som visserligen avstyrkt ett införande av sanktionsavgifter, har&lt;br&gt;för det fall sådana införs motsatt sig att det parallellt skall finnas kvar&lt;br&gt;en möjlighet att döma till straff. Om ett sådant system införs bör åtal&lt;br&gt;kunna väckas endast om det av synnerliga skäl är påkallat ur allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner anledning att först ta upp de direkt straffsanktione-&lt;br&gt;rade reglerna i sin helhet. Av 8 kap. 2 § arbetsmiljölagen framgår att&lt;br&gt;för brott mot vissa föreskrifter kan följa böter eller fängelse i högst ett&lt;br&gt;år medan det för brott mot andra föreskrifter endast kan följa böter. Av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den statistik utredningen redovisat framgår att under den aktuella perio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den har aldrig dömts till fängelsepåföljd för brott enbart mot en i arbets- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;miljölagen direkt straffsanktionerad föreskrift. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;framstår det inte motiverat att ha kvar fängelsepåföljden i straffskalan&lt;br&gt;för brott mot nu aktuella föreskrifter. Regeringen föreslår därför att på-&lt;br&gt;följden fängelse tas bort från straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om att ha kvar möjligheten att väcka åtal på det&lt;br&gt;område där sanktionsavgifter kommer att gälla gör regeringen den be-&lt;br&gt;dömningen att det allmänt sett är mindre lämpligt att ha två parallella&lt;br&gt;sanktionssystem. När det gäller det väl avgränsade område som rege-&lt;br&gt;ringen nu föreslår att sanktionsavgifter införs på får sanktionsavgiften&lt;br&gt;anses vara en tillräcklig reaktion från samhällets sida. Avsikten är också&lt;br&gt;att systemet med sanktionsavgifter skall erbjuda ett effektivare sank-&lt;br&gt;tionssystem än de nuvarande straffrättsliga sanktionerna. Det bör i sam-&lt;br&gt;manhanget framhållas att det alltid finns en möjlighet för Yrkesinspek-&lt;br&gt;tionen att rikta förelägganden eller förbud mot arbetsgivaren för att få&lt;br&gt;denne att rätta sig efter sina skyldigheter i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det skall finnas en&lt;br&gt;möjlighet att efterge avgiften. Utredningen har föreslagit att avgiften får&lt;br&gt;efterges om det till följd av straff, företagsbot eller förverkande, som&lt;br&gt;följer på överträdelsen, eller av någon annan orsak skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att påföra avgiften. Med hänsyn till att regeringen nu föreslår att det&lt;br&gt;skall ske en avkriminalisering på de områden där det kommer att före-&lt;br&gt;skrivas sanktionsavgifter måste den aktuella bestämmelsen ges en annan&lt;br&gt;utformning. Möjlighet att jämka avgiften bör även införas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara&lt;br&gt;oskäligt att påföra avgiften. Det skall vara möjligt att jämka eller efter-&lt;br&gt;ge avgiften om det skulle leda till uppenbart obilligt resultat. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gör det möjligt att beakta arbetsgivarens goda tro och övriga&lt;br&gt;omständigheter, såsom motivet för handlandet. Bestämmelsen bör dock&lt;br&gt;tillämpas varsamt så att den förebyggande effekten inte går förlorad. En&lt;br&gt;viss ledning bör kunna hämtas i Arbetsdomstolens praxis såvitt gäller&lt;br&gt;jämkning av allmänt skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reglerna om överklagande av Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsens beslut bör inte ändras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Möjligheten att överklaga till regeringen tas&lt;br&gt;bort. Arbetarskyddstyrelsens beslut skall kunna överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Prövningen skall börja i länsrätt. Prövningstillstånd&lt;br&gt;skall krävas för prövning i kammarrätt (se betänkandet s. 152 - 168).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att möjlig-&lt;br&gt;heten att överklaga till regeringen ersätts med en domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, LO och TCO har dock ansett att nuvarande Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;regler på detta område bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens bedömning: År 1984 drogs riktlinjerna upp&lt;br&gt;för regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84:120, bet.&lt;br&gt;1983/84:KU23, rskr. 1983/84:250). Enligt riktlinjerna bör regeringen i&lt;br&gt;så stor utsträckning som möjligt avlastas sådana ärenden som inte krä-&lt;br&gt;ver politiska ställningstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1952 är Sverige bundet av Europarådets konvention angående&lt;br&gt;skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna.&lt;br&gt;Enligt konventionen skall envar, när det gäller att pröva hans civila&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter, vara berättigad till en opartisk och offentlig&lt;br&gt;rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol&lt;br&gt;som upprättats enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av konventionen och för att tillmötesgå dess krav&lt;br&gt;infördes den 1 juni 1988 lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut (rättsprövningslagen). Lagen ger möjlighet att få ett&lt;br&gt;ärende prövat av Regeringsrätten om vissa förutsättningar är uppfyllda.&lt;br&gt;Rättsprövningslagen gällde från början till utgången av 1991 men har&lt;br&gt;därefter förlängts och gäller nu till och med utgången av 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsprövningslagen ses för närvarande över av Fri- och rättighets-&lt;br&gt;kommittén (Ju 1992:01). Kommittén kommer att avge sitt betänkande&lt;br&gt;vid halvårsskiftet 1994. Kommittén skall enligt sina direktiv (dir.&lt;br&gt;1991:119) ta ställning till om den svenska domstolskontrollen av för-&lt;br&gt;valtningsbeslut bör förbättras så att en generell möjlighet till dom-&lt;br&gt;stolsprövning införs. I uppdraget ingår att överväga hur en framtida&lt;br&gt;reglering bör vara utformad på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de ärenden det nu är fråga om inte omedelbart&lt;br&gt;är av den arten att de enligt 1984 års riktlinjer bör avlastas regeringen.&lt;br&gt;Regeringen anser tvärtom att det är av värde att regeringen kan påverka&lt;br&gt;bedömningen av hur olika intressen skall vägas mot varandra. Om man&lt;br&gt;bara ser till riktlinjerna från 1984 anser regeringen således att det inte&lt;br&gt;finns anledning att ändra reglerna om överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör vidare Fri- och rättighetskommit-&lt;br&gt;téns kommande betänkande avvaktas innan en slutlig ställning tas till&lt;br&gt;frågan om en omläggning till domstolsprövning av arbetsmiljöärendena.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Arbetsställebegreppet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Någon förändrad avgränsning av arbets-&lt;br&gt;ställebegreppet görs inte. Vissa redaktionella ändringar görs&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;betänkandet s. 174 - 177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte haft något att Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;invända mot de begränsade förändringar som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har understrukit vikten av att den&lt;br&gt;naturliga ramen för det övergripande arbetsmiljöarbetet ej bör begränsas&lt;br&gt;till arbetsstället utan bör omfatta företaget eller verksamheten i sin&lt;br&gt;helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO framhåller att 1992 års arbetsrättskommitté i sitt fortsatta arbete&lt;br&gt;noggrant skall pröva denna fråga i samband med översynen av sam-&lt;br&gt;verkansreglerna i arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I första hand samverkansbe-&lt;br&gt;stämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen, men även bestämmelserna i den&lt;br&gt;under år 1991 införda 3 kap. 2 a § om ett ansvar för arbetsanpassnings-&lt;br&gt;och rehabiliteringsverksamhet samt vissa bestämmelser om tillsyn i 7&lt;br&gt;kap. arbetsmiljölagen, utgår från ett arbetsställebegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 2 § arbetsmiljölagen framgår att på arbetsställe, där minst&lt;br&gt;fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, skall bland arbetstagarna utses&lt;br&gt;ett eller flera skyddsombud. Av 3 kap. 2 a § tredje stycket framgår att&lt;br&gt;arbetsgivare skall se till att det på arbetsställe i hans verksamhet finns&lt;br&gt;en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings-&lt;br&gt;verksamhet. Ett ytterligare exempel kan tas från 7 kap. 5 §. Enligt den-&lt;br&gt;na paragraf har tillsynsmyndighet tillträde till arbetsställe och får där&lt;br&gt;göra undersökningar och ta prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förarbetena till arbetsmiljölagen skall med arbetsställe förstås&lt;br&gt;det lokala avgränsade område inom vilket arbetsgivare i och för sin&lt;br&gt;verksamhet bedriver arbete, oavsett om detta utförs i arbetslokal, i det&lt;br&gt;fria eller under jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionen anför i sitt betänkande Arbete och hälsa&lt;br&gt;(SOU 1990:49) att det kan ifrågasättas om inte arbetsställebegreppet i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen behöver kompletteras och utvecklas. När det gäller&lt;br&gt;arbetsgivares och arbetstagares möjligheter att lokalt avgränsa arbets-&lt;br&gt;stället anser kommissionen att det kan finnas behov av att i lagstiftning-&lt;br&gt;en utveckla vissa grundkrav. Arbetsställebegreppet, bl.a. som ram för&lt;br&gt;partssamverkan, bör därför enligt kommissionen ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljökommissionens synpunkter togs upp i den proposition som&lt;br&gt;följde på kommissionens betänkande. I sitt förslag (prop. 1990/91:140&lt;br&gt;s. 49) anknöt departementschefen till den i arbetsmiljölagen befintliga&lt;br&gt;terminologin beträffande arbetsställebegreppet. Departementschefen&lt;br&gt;framhöll dock särskilt att när det gäller anpassnings- och rehabiliterings-&lt;br&gt;arbetet är det viktigt att frågorna behandlas både lokalt och i ett över-&lt;br&gt;gripande sammanhang. Hur man lyckas hitta lämpliga möjligheter till&lt;br&gt;omplacering beror t.ex. i stor utsträckning på vilka olika arbetsuppgifter&lt;br&gt;som finns tillgängliga. Här är det viktigt att inte låta organisatoriska&lt;br&gt;eller lokalmässiga gränser försvåra arbetet. Finns det inom en verksam-&lt;br&gt;het arbetsställen som ligger nära varandra kan det ofta vara naturligt att&lt;br&gt;de samverkar eller bedriver gemensamt anpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsarbete. Drivs de gemensamt, framhöll departementschefen, kan det&lt;br&gt;inte anses nödvändigt att varje arbetsställe har en separat uppbyggd&lt;br&gt;organisation. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsställebegreppet i 6 kap. arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansreglerna i 6 kap. arbetsmiljölagen skiljer sig på flera sätt&lt;br&gt;från lagens regler i övrigt. De sanktioneras genom bestämmelser om&lt;br&gt;förbud mot att hindra skyddsombuds och skyddskommittéledamots&lt;br&gt;verksamhet och anslutande regler om skadeståndstalan. Föreläggande&lt;br&gt;eller förbud från tillsynsmyndigheten kan inte användas för att genom-&lt;br&gt;driva krav enligt 6 kap. Reglerna i kapitlet kompletteras genom avtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens parter och alltså inte genom myndighetsföre-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sina direktiv skall 1992 års arbetsrättskommitté se över sam-&lt;br&gt;verkansreglema i arbetsmiljölagen och deras förhållande till medbestäm-&lt;br&gt;mandelagens inflytanderegler samt föreslå de ändringar som föranleds&lt;br&gt;av översynen. Arbetsmiljölagsutredningen har samrått med Arbetsrätts-&lt;br&gt;kommittén om översynen av hithörande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsmiljölagsutredningens uppdrag har bl.a. ingått att utreda en&lt;br&gt;avgränsning av arbetsställebegreppet. Att avgränsa arbetsställebegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 6 kap. arbetsmiljölagen berör emellertid det sakliga innehållet i lagens&lt;br&gt;samverkansregler. En sådan avgränsning bör enligt regeringens mening&lt;br&gt;anknyta till de ändringar som kan komma att bli följden av Arbetsrätts-&lt;br&gt;kommitténs översyn. Ändringar bör således anstå till dess Arbetsrätts-&lt;br&gt;kommittén sett över samverkansreglerna i arbetsmiljölagen och deras&lt;br&gt;förhållande till medbestämmandelagens inflytanderegler. Regeringen&lt;br&gt;lägger därför nu inte fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redaktionella ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 2 a § arbetsmiljölagen behandlar i första och&lt;br&gt;andra styckena arbetsgivarens s.k. internkontroll (att systematiskt plane-&lt;br&gt;ra, leda och kontrollera verksamheten m.m.). Här används inte ordet&lt;br&gt;arbetsställe, utan det talas om ”riskerna i verksamheten”. I tredje styck-&lt;br&gt;et, som behandlar arbetsgivarens arbetsanpassnings- och rehabiliterings-&lt;br&gt;verksamhet, sägs däremot att sådan verksamhet skall finnas ”på arbets-&lt;br&gt;ställe i hans verksamhet”. Denna utformning av 3 kap. 2 a § gör att an-&lt;br&gt;vändningen i tredje stycket av ordet arbetsställe kan föranleda tolknings-&lt;br&gt;svårigheter. Det enligt regeringens bedömning bästa sättet att undvika&lt;br&gt;missförstånd vid tillämpningen är att slopa ordet arbetsställe i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §. Regeringen förordar att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen ges regler om tystnadsplikt för den&lt;br&gt;som deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ar-&lt;br&gt;betsställe. I konsekvens med det ovan sagda förordar regeringen att&lt;br&gt;ordet arbetsställe tas bort även ur denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 3 kap. 6 § talas om när två eller flera samtidigt driver&lt;br&gt;verksamhet på ”samma arbetsställe”. För att undvika att sammanbland-&lt;br&gt;ning sker med arbetsställebegreppet i samverkansreglerna i 6 kap. för-&lt;br&gt;ordar regeringen att den ändringen görs att man i paragrafen i stället&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anger att det rör sig om en situation där två eller flera samtidigt be- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;driver verksamhet på ”ett gemensamt arbetsställe”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 3 kap. 7 § tredje stycket talas det om att det bör ske&lt;br&gt;samordning av skyddsåtgärder på ”arbetsstället” samt att arbetsgivare&lt;br&gt;m.fl. skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige ger. Av&lt;br&gt;samma skäl som ovan anförts bör det i stället anges att det är fråga om&lt;br&gt;”ett gemensamt arbetsställe”.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Nya EG-regler på arbetsmiljöområdet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Skyldighet att upprätta planer och andra dokument&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bemyndigandet i 4 kap. 8 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen kompletteras för att göra det möjligt att föreskriva om&lt;br&gt;skyldighet för andra skyddsansvariga än arbetsgivare att upprätta&lt;br&gt;planer och liknande dokument. Förslaget föranleds av bestämmel-&lt;br&gt;ser i EG:s byggplatsdirektiv och EG:s direktiv om utvinningsindu-&lt;br&gt;strin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag&lt;br&gt;(se rapporten s. 20-22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan invändning. SAF anser att det föreslagna bemyndi-&lt;br&gt;gandet bör begränsas till byggarbetsplatser och utvinningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Arbetsgruppen har redovisat&lt;br&gt;de EG-rättsakter i form av direktiv som berör arbetsmiljöområdet och&lt;br&gt;som beslutats av EG efter den 31 juli 1991. Rättsakterna skall tillföras&lt;br&gt;EES-avtalet, vilket innebär att Sverige kommer att behöva införliva&lt;br&gt;även dessa direktiv i svensk rätt (se om införlivande av produktdirektiv&lt;br&gt;i avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för införlivandet är att detta även i de nu aktuella&lt;br&gt;fallen skall ske genom föreskrifter från Arbetarskyddsstyrelsen med stöd&lt;br&gt;av bemyndigandena i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. De&lt;br&gt;flesta av de direktiv som förutsätts läggas till EES-avtalet kan införlivas&lt;br&gt;av Arbetarskyddsstyrelsen utan att några lagändringar behöver göras. I&lt;br&gt;detta och det följande avsnittet tas de direktiv upp för vilka lagändringar&lt;br&gt;krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådets direktiv 92/57'/EEG om minimikrav för säkerhet och hälsa vid&lt;br&gt;tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser (byggplatsdirektivet) anger&lt;br&gt;minimikrav på arbetsmiljön vid byggnads- och anläggningsarbete. Det&lt;br&gt;föreskriver skyldigheter för den för vars räkning ett sådant arbete ut-&lt;br&gt;förs, dvs. byggherren, ”project supervisor”, vilket närmast motsvarar&lt;br&gt;ställföreträdare för byggherren, samordnare/samordningsansvarig, ar-&lt;br&gt;betsgivare, företagare utan anställda samt arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets artikel 3.1 skall byggherren eller ”the project su-&lt;br&gt;pervisor” (byggledaren) utse en eller flera samordningsansvariga för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hälsa och säkerhet på en sådan byggarbetsplats där det finns fler än en Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktivets artikel 3.2 skall byggherren eller byggledaren se till&lt;br&gt;att ”a safety and health plan” är upprättad i enlighet med artikel 5 b&lt;br&gt;innan byggarbetsplatsen inrättas. Enligt artikel 5 b skall samordnaren&lt;br&gt;upprätta eller låta upprätta en sådan plan, vilken skall innehålla reglerna&lt;br&gt;för byggarbetsplatsen samt en beskrivning av de särskilda åtgärder som&lt;br&gt;avser särskilt farliga arbeten. Dessa räknas upp i bilaga II till direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det två direktiv om utvinningsindustrin. Det ena är&lt;br&gt;rådets direktiv 92/91 /EEG om minimikrav för att förbättra skyddet för&lt;br&gt;säkerhet och hälsa för arbetstagare i utvinningsindustrin med borrnings-&lt;br&gt;verksamhet. Det andra är rådets direktiv 92/104/EEG om minimikrav för&lt;br&gt;att förbättra skyddet för säkerhet och hälsa för arbetstagare i ut-&lt;br&gt;vinningsindustrin med överjords- och underjordsarbete. De två direkti-&lt;br&gt;ven har i stort sett likalydande innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de två direktivens artikel 3.3 finns en identisk bestämmelse av&lt;br&gt;följande innebörd. Den arbetsgivare, som i enlighet med nationell lag-&lt;br&gt;stiftning eller praxis råder över ett gemensamt arbetställe, skall samord-&lt;br&gt;na genomförandet av alla åtgärder som gäller arbetstagares säkerhet och&lt;br&gt;hälsa. Denne arbetsgivare skall vidare i ett &amp;quot;safety and health docu-&lt;br&gt;ment” redovisa syftet med samordningen samt åtgärderna och rutinerna&lt;br&gt;för att genomföra dem. Samordningen skall inte påverka de enskilda&lt;br&gt;arbetsgivarnas skyldigheter enligt ramdirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De refererade artiklarna i dessa tre&lt;br&gt;direktiv ställer således krav på att ett dokument av visst slag skall upp-&lt;br&gt;rättas, något olika benämnt och med olika krav på innehåll i byggplats-&lt;br&gt;direktivet respektive direktiven om utvinningsindustrin. Skyldigheten&lt;br&gt;att efterleva dokumentationskravet har i byggplatsdirektivet lagts på&lt;br&gt;byggherren, ställföreträdaren för honom, respektive samordningsan-&lt;br&gt;svarig. I de två andra direktiven har skyldigheten lagts på den arbetsgi-&lt;br&gt;vare som råder över arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav av det här slaget, dvs. krav av mer formell natur att upprätta&lt;br&gt;dokument/handlingar, finns inte i arbetsmiljölagen för de nu aktuella&lt;br&gt;skyddsansvariga grupperna. Ett sådant krav finns endast för arbetsgivare&lt;br&gt;i dennes egen verksamhet. Genom 1991 års ändringar i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(prop. 1990/91:140) infördes en ny bestämmelse i 3 kap. 2 a § med&lt;br&gt;krav på vad som i regel benämns arbetsgivarens internkontroll. Enligt&lt;br&gt;denna skall arbetsgivaren i den utsträckning som verksamheten kräver&lt;br&gt;dokumentera arbetsmiljön och arbetet med den. Därvid skall handlings-&lt;br&gt;planer upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokumentationskravet skall gälla för alla arbetsgivare i deras egen&lt;br&gt;verksamhet. Kravet har därför förts in som en generell föreskrift i&lt;br&gt;arbetsmiljölagens föreskrifter om arbetsgivarens skyldigheter. Läget är&lt;br&gt;emellertid ett annat när det gäller de nu angivna EG-rättsaktema. Doku-&lt;br&gt;mentationskravet har här inte samma generella räckvidd för de skydds-&lt;br&gt;ansvariga som berörs. De nu aktuella kraven gäller endast vid bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten och arbeten med mineralutvinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot denna bakgrund inte någon grund för att införa ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;generellt dokumentationskrav för de aktuella grupperna, dvs. för bygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;herren, för den som råder över ett arbetsställe respektive för samord- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ningsansvarig eller den sådant ansvar överlåtits till. Det bör istället&lt;br&gt;överlämnas till den föreskrivande myndigheten att i sina föreskrifter&lt;br&gt;ange när dokumentationskravet skall gälla. Det närmare införlivandet av&lt;br&gt;rättsakterna i övrigt kommer dessutom att ske genom föreskrifter från&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen med stöd av lagens bemyndiganden. Genom att&lt;br&gt;delegera normgivningen i detta fall till myndighetsnivån ges också&lt;br&gt;förutsättningar för att på ett smidigt sätt införliva eventuella kommande&lt;br&gt;dokumentationskrav i EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ, som arbetsgruppen berör, är att i arbets-&lt;br&gt;miljölagen föra in ett dokumentationskrav för de aktuella grupperna&lt;br&gt;begränsat till byggnadsarbete och arbete i utvinningsindustrin, med&lt;br&gt;möjlighet till föreskrifter enligt bemyndigandet i 4 kap. 10 §. En sådan&lt;br&gt;lösning, liksom den lösning som SAF förordar att begränsa bemyndi-&lt;br&gt;gandet, kräver emellertid ändringar i arbetsmiljölagen varje gång det&lt;br&gt;tillkommer nya dokumentationskrav i EG-direktiv som tillförs EES-&lt;br&gt;avtalet. Detta ter sig opraktiskt i förhållande till en ren bemyndigande-&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts leder fram till att ett tillägg bör göras i bemyndigan-&lt;br&gt;dena i 4 kap. arbetsmiljölagen. Det som ligger närmast till hands är då&lt;br&gt;att komplettera 4 kap. 8 §, som innehåller ett bemyndigande att med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om förvaring av handlingar som har betydelse från&lt;br&gt;skyddssynpunkt. Arbetarskyddsstyrelsen kan sedan utnyttja bemyndi-&lt;br&gt;gandet med hänsyn till åtagandena i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Ensamföretagares skyldigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bemyndigandet i 4 kap. 10 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen kompletteras med ett nytt stycke som gör det möjligt&lt;br&gt;att föreskriva om utvidgade skyldigheter för den som ensam eller&lt;br&gt;gemensamt med familjemedlem bedriver verksamhet utan anställd&lt;br&gt;(ensamföretagare). Förslaget föranleds av bestämmelser i EG:s&lt;br&gt;byggplatsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,&lt;br&gt;(se rapporten s. 22-24).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller lämnat det utan invändning. SAF anser att det föreslagna bemyn-&lt;br&gt;digandet bör begränsas till byggarbetsplatser. Svea Hovrätt föreslår att&lt;br&gt;utvidgningen istället görs i 3 kap. 5 § arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I artikel 10 i byggplatsdirekti-&lt;br&gt;vet (se även föregående avsnitt) anges skyldigheter för andra än arbets-&lt;br&gt;givare. Enligt artikelns punkt 1 skall ”self-employed persons”, dvs.&lt;br&gt;ensamföretagare följa de krav som anges i vissa artiklar i byggplats-&lt;br&gt;direktivet, ramdirektivet, rådets direktiv 89/655/EEG om minimikrav&lt;br&gt;för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av arbetsutrustning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i arbetet och rådets direktiv 89/656/EEG om minimikrav för säkerhet Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på&lt;br&gt;arbetsplatsen. Dessutom skall företagaren beakta direktiv från den sam-&lt;br&gt;ordningsansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 5 § andra stycket arbetsmiljölagen är den som ensam&lt;br&gt;eller gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;utan anställd skyldig att följa vad i denna lag och med stöd därav har&lt;br&gt;föreskrivits i fråga om teknisk anordning och farligt ämne samt beträf-&lt;br&gt;fande gemensamt arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om gemensamt arbetsställe gäller enligt 3 kap. 6 § arbetsmil-&lt;br&gt;jölagen att de som driver verksamhet på arbetsstället skall samråda och&lt;br&gt;gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsansvaret vid byggnads- eller anläggningsarbete samt vid&lt;br&gt;fast driftsställe som är gemensamt arbetsställe för flera verksamheter&lt;br&gt;regleras i 3 kap. 7 § arbetsmiljölagen. Enligt bestämmelsen skall de&lt;br&gt;arbetsgivare som inte är samordningsansvariga och de som arbetar där&lt;br&gt;följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar i samord-&lt;br&gt;ningssyfte (se i fråga om detta ansvar även avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ensamföretagaren är således i fråga&lt;br&gt;om skyldigheter liksom även i fråga om skydd på gemensamt arbets-&lt;br&gt;ställe i nu angivna hänseenden jämställd med arbetsgivare. Dessutom&lt;br&gt;måste företagaren följa vad som föreskrivits i fråga om teknisk anord-&lt;br&gt;ning och farligt ämne. De skyldigheter som följer av artikel 10 i bygg-&lt;br&gt;platsdirektivet är emellertid mer långtgående än så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som ställs på skyddsåtgärder genom hänvisningen i artikel&lt;br&gt;10 innebär att ensamföretagaren måste, vid ett införlivande av bygg-&lt;br&gt;platsdirektivet, åläggas ett direkt skyddsansvar vid byggnads- och an-&lt;br&gt;läggningsarbete på ett gemensamt arbetsställe för sin egen hälsa och&lt;br&gt;säkerhet. Företagaren skall vara skyldig att bära personlig skyddsutrust-&lt;br&gt;ning, använda endast sådan arbetsutrustning som uppfyller vissa krav&lt;br&gt;samt även i övrigt vidta direkta skyddsåtgärder (se bl.a. bilaga IV till&lt;br&gt;byggplatsdirektivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att ett utvidgat skyddsansvar för ensamföretagare för&lt;br&gt;närvarande endast är aktuellt för byggarbetsplatser men att det inte är&lt;br&gt;uteslutet att det genom tillkommande EG-rättsakter kan bli aktuellt även&lt;br&gt;för andra områden bör utvidgningen göras möjlig genom ett tillägg i en&lt;br&gt;relevant bemyndigandebestämmelse. Genom en sådan lösning kan&lt;br&gt;skyddsansvarets omfattning bl.a. anpassas till de åtaganden som Sverige&lt;br&gt;gör i den fortsatta utvecklingen av EES-avtalet. Lösningen blir i princip&lt;br&gt;densamma som valdes i föregående avsnitt. En sådan lösning överens-&lt;br&gt;stämmer med principen att det direkta införlivandet av EG-rättsakter på&lt;br&gt;arbetsmiljöområdet bör ske på myndighetsnivån. Att som Svea Hovrätt&lt;br&gt;föreslår göra den nödvändiga utvidgningen i 3 kap. 5 § ter sig mindre&lt;br&gt;lämpligt och gör det nödvändigt att ändra arbetsmiljölagen vid tillkom-&lt;br&gt;mande direktiv med bestämmelser om ensamföretagare av liknande in-&lt;br&gt;nebörd som byggplatsdirektivet. Däremot bör det i denna paragraf göras&lt;br&gt;en hänvisning till 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i enlighet med vad som sagts att det införs ett Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;nytt föreskriftsbemyndigande som ett andra stycke i 4 kap. 10 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen. Bemyndigandet skall ge möjlighet att föreskriva att ensam-&lt;br&gt;företagare skall vara skyldiga att följa arbetsmiljölagen och föreskrifter&lt;br&gt;med stöd av lagen även i andra avseenden än som framgår av 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § andra stycket. Arbetarskyddsstyrelsen förutsätts även i detta fall&lt;br&gt;utnyttja bemyndigandet inom ramen för åtagandena i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 Direktivet om gravida kvinnor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De skyldigheter som åläggs genom&lt;br&gt;direktiv 92/85/EEG om gravida kvinnor, den som nyligen fött&lt;br&gt;barn och den som ammar föranleder inte några ändringar i arbets-&lt;br&gt;miljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning (se rapporten s. 24-28).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat bedömning-&lt;br&gt;en utan invändning. LO anser dock att det kvarstår oklarheter om hur&lt;br&gt;arbetsmiljölagen kan tillämpas på gravida kvinnor och deras foster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens bedömning: Rådets direktiv&lt;br&gt;92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa i arbetet för&lt;br&gt;gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen fött barn eller am-&lt;br&gt;mar är ett minimidirektiv och innehåller till att börja med regler om&lt;br&gt;arbetsgivarens kartläggning och bedömning samt krav på åtgärder när&lt;br&gt;det gäller risker på grund av exponering för farliga ämnen m.m., pro-&lt;br&gt;cesser och arbetsförhållanden i övrigt (artikel 4 - 6). Artikel 6 innehål-&lt;br&gt;ler förbud för den som är gravid respektive den som ammar att utföra&lt;br&gt;vissa i en bilaga till direktivet angivna arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller vidare bestämmelser om begränsningar av natt-&lt;br&gt;arbete (artikel 7) samt i övrigt arbetsrättsliga bestämmelser om ledighet&lt;br&gt;i samband med nedkomsten och ledighet för undersökningar under&lt;br&gt;graviditeten (artikel 8 och 9), förbud mot uppsägning i samband med&lt;br&gt;graviditeten (artikel 10) samt regler om lön och oförändrade anställ-&lt;br&gt;ningsförhållanden under ledighet och omplacering m.m. (artikel 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet träder inom EU i kraft i oktober 1994. Till den tidpunkten&lt;br&gt;skall medlemsstaterna ha uppfyllt direktivets krav antingen genom lag-&lt;br&gt;stiftning eller genom att försäkra sig om att arbetsmarknadens parter för&lt;br&gt;in motsvarande bestämmelser i kollektivavtal. I det sistnämnda fallet&lt;br&gt;skall medlemsstaten svara för de bestämmelser som är nödvändiga för&lt;br&gt;att garantera resultatet av direktivets regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av vad som sagts om innehållet i direktivet består det&lt;br&gt;av bestämmelser av olika karaktär. Direktivet innehåller dels skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser när det gäller säkerhet och hälsa, dels bestämmelser som rör&lt;br&gt;anställningsavtalet och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstaga-&lt;br&gt;re, dvs. huvudsakligen rent arbetsrättsliga bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Även direktivet om gravida Prop.&lt;br&gt;kvinnor förutsätts bli tillfört EES-avtalet genom ett tilläggsbeslut, varför&lt;br&gt;det måste kunna införlivas i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivandet av direktivet berör, såvitt gäller skyddsbestämmelserna,&lt;br&gt;arbetsmiljölagen. När det gäller de arbetsrättsliga bestämmelserna be-&lt;br&gt;rörs ett flertal lagar, såsom lagen (1978:410) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;vård av barn, m.m. och lagen (1982:80) om anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att direktivets skydds-&lt;br&gt;bestämmelser, inklusive bestämmelserna om nattarbete, är sådana att de&lt;br&gt;kan införlivas utan att några ändringar i arbetsmiljölagen behöver göras.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har emellertid tagit upp en särskild fråga till diskussion&lt;br&gt;i det här sammanhanget nämligen behovet av regler till skydd för fost-&lt;br&gt;ret. Frågan har väckts av LO i en skrivelse till Arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet den 21 oktober 1992 angående arbetsmiljölagens tillämpning&lt;br&gt;på den gravida kvinnan och fostret (A92/2319/AL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser i direktivet avser i stor utsträckning rätt till&lt;br&gt;ledighet eller omplacering och villkoren vid sådana åtgärder. Dessa&lt;br&gt;frågor behandlas för närvarande i Utredningen om ledighetslagstiftning-&lt;br&gt;en (A 1993:01, dir. 1992:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har i den angivna skrivelsen hemställt att den då pågående Ar-&lt;br&gt;betsmiljölagsutredningen skulle genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att&lt;br&gt;förtydliga arbetsmiljölagen så att det klart framgick att lagen omfattar&lt;br&gt;gravida kvinnor och deras foster. LO framhöll att i uppdraget för ut-&lt;br&gt;redaren även borde ingå att beakta EG-direktivet om gravida kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det aktuella direktivet finns bland de direktiv som skall&lt;br&gt;läggas till EES-avtalet har den begärda översynen fått anstå till det nu&lt;br&gt;aktuella arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens bedömning att det inte kan råda&lt;br&gt;någon tvekan om att arbetsmiljölagen ger möjligheter att ingripa mot&lt;br&gt;alla de risker som innebär ett direkt hot mot en gravid kvinnas hälsa&lt;br&gt;och säkerhet i den mån hon är sysselsatt i en verksamhet som omfattas&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skydd för foster berördes i förarbetena vid arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagens tillkomst (prop. 1976/77:149 s. 248 - 249) med anledning av att&lt;br&gt;ett särskilt bemyndigande om föreskrifter om skydd för särskilt utsatta&lt;br&gt;grupper av arbetstagare fördes in i arbetsmiljölagen. Enligt vad som&lt;br&gt;därvid anfördes borde risker för foster beaktas inom ramen för detta&lt;br&gt;bemyndigande. Bestämmelsen finns numera i 4 kap. 6 §. Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen har med stöd av bemyndigandet utfärdat vissa föreskrif-&lt;br&gt;ter, som bl.a. syftar till att skydda havande kvinnor och deras foster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-direktivet om gravida kvinnor anges i artikel 1.1 att syftet med&lt;br&gt;direktivet är att införa åtgärder som stimulerar förbättringar av säkerhet&lt;br&gt;och hälsa i arbetet för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen&lt;br&gt;fött barn eller som ammar. Av bestämmelserna i övrigt samt av ingres-&lt;br&gt;sen till direktivet framgår inte direkt att direktivet skulle avse något&lt;br&gt;annat än skydd för den havande kvinnan samt den nyblivna eller am-&lt;br&gt;mande modem. I bilaga I - som anger sådana faktorer, processer eller&lt;br&gt;arbetsförhållanden som kräver arbetsgivarens bedömning och åtgärder -&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges däremot sådana biologiska respektive kemiska faktorer/ämnen Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;som ”endanger the health of pregnant women and the unborn child”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar arbetsgruppens uppfattning att EG-direktivet bör&lt;br&gt;tolkas så att den havande kvinnan och fostret skall ses som en enhet ur&lt;br&gt;risksynpunkt. Det finns inte heller något i övrigt i direktivet som gör&lt;br&gt;det nödvändigt att föra in några ytterligare regler i arbetsmiljölagen om&lt;br&gt;skyldigheter att skydda fostret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser liksom arbetsgruppen med hänsyn till bl.a. uttalan-&lt;br&gt;dena i förarbetena att det bör vara möjligt att med stöd av gällande&lt;br&gt;lydelse av arbetsmiljölagen utfärda föreskrifter till skydd för arbets-&lt;br&gt;tagare som är gravida, där föreskrifterna även tar hänsyn till riskerna&lt;br&gt;för fostret. Det bör därvid också vara möjligt att beakta de synpunkter&lt;br&gt;som framförts av LO. Några lagändringar behövs således inte.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Författningskommentarer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt&lt;br&gt;att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som anger arbetsmiljölagens ändamål, har getts en ny&lt;br&gt;lydelse. Motiven för detta finns i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första led uttrycks den grundläggande inriktningen i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen, nämligen det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Lagens&lt;br&gt;ändamål i denna del är således att förebygga ohälsa och olycksfall i&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen är emellertid inte bara inriktad på det förebyggande&lt;br&gt;arbetsmiljöarbetet. En god arbetsmiljö förutsätter också att mänskliga&lt;br&gt;behov i vid bemärkelse beaktas (prop. 1976/77:149 s. 220). I paragra-&lt;br&gt;fens andra led sägs därför att lagens ändamål är att även i övrigt uppnå&lt;br&gt;en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring&lt;br&gt;eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1993/94:186&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har justerats med anledning av att ytter-&lt;br&gt;ligare en paragraf tillförts lagens tredje kapitel. Stycket har utformats i&lt;br&gt;enlighet med vad Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets&lt;br&gt;natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar i fysiskt och psykiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin&lt;br&gt;egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör&lt;br&gt;hans eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att&lt;br&gt;arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan&lt;br&gt;medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och för-&lt;br&gt;läggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall&lt;br&gt;undvikas eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social&lt;br&gt;kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter&lt;br&gt;till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande&lt;br&gt;och yrkesmässigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från 1 kap. 1 § p. 1 har till denna paragraf, som ett nytt första stycke,&lt;br&gt;flyttats bestämmelsen om att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i&lt;br&gt;samhället. Skälen till denna omflyttning har angetts i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas med beaktande av kra-&lt;br&gt;ven på arbetsmiljöns beskaffenhet enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Den innehåller i sak ingen ny reglering. Motive-&lt;br&gt;ringen finns i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kopplingen mellan å ena sidan de krav på arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;br&gt;som ställs upp i 2 kap. och å andra sidan bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;om arbetsgivares med fleras skyldigheter när det gäller att skapa en god&lt;br&gt;arbetsmiljö klargörs genom den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2a§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verk-&lt;br&gt;samheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i&lt;br&gt;denna lag och i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Han&lt;br&gt;skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten&lt;br&gt;och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan&lt;br&gt;vidtas omedelbart skall tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumen-&lt;br&gt;tera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på&lt;br&gt;lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksam-&lt;br&gt;het för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har endast gjorts redaktionella ändringar.&lt;br&gt;Skälen för detta finns i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har orden ”på arbetsställe” strukits. Som&lt;br&gt;framgår av motiveringen i avsnitt 9 är även den ändringen av redaktionell&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och med&lt;br&gt;stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar. Detsamma&lt;br&gt;gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt driver verk-&lt;br&gt;samhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verksamheten be-&lt;br&gt;drives endast av medlemmar av samma familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ensam eller gemensamt med familjemedlem driver yrkes-&lt;br&gt;mässig verksamhet utan anställd är skyldig att följa vad i denna lag och&lt;br&gt;med stöd av den har föreskrivits i fråga om teknisk anordning och ämne,&lt;br&gt;som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, samt beträffande gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 10 § framgår att föreskrifter får meddelas om skyldigheter&lt;br&gt;även i andra avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt tredje stycke i vilket det hänvisas till 4&lt;br&gt;kap. 10 §. Motiveringen finns i avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt driver verksamhet på ett gemensamt ar-&lt;br&gt;betsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma&lt;br&gt;tillfredsställande skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\br och en av dem skall också se till att han inte genom sin verksamhet&lt;br&gt;eller sina anordningar på det gemensamma arbetsstället utsätter någon&lt;br&gt;som arbetar där för risk för ohälsa eller olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den ändringen gjorts att uttrycket ”samma arbets- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ställe” bytts ut till uttrycket ”ett gemensamt arbetsställe”. Bakgrunden till&lt;br&gt;detta ges i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Enligt ett propositionsuttalande (prop. 1973:130&lt;br&gt;s. 172) avsågs med den ursprungliga bestämmelsen, som överensstämmer&lt;br&gt;med nuvarande, bl.a. att uttrycka en skyldighet för företagen på ett ge-&lt;br&gt;mensamt arbetsställe att inte genom sin verksamhet eller anordningarna&lt;br&gt;där utsätta någon som arbetar där för risk för ohälsa eller olycksfall. I&lt;br&gt;förtydligande syfte har därför nu ett nytt andra stycke införts. Det bör&lt;br&gt;framhållas att bestämmelsen självfallet inte inskränker varje arbetsgivares&lt;br&gt;ansvar gentemot sina egna arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för&lt;br&gt;samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället&lt;br&gt;motsvarande ansvar. Ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon&lt;br&gt;av dem som bedriver arbete på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket&lt;br&gt;kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha&lt;br&gt;ansvar för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt denna paragraf skall se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samordnas&lt;br&gt;på det gemensamma arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete tidsplaneras på det sätt som behövs för att förebygga risker&lt;br&gt;för ohälsa och olycksfall till följd av att olika verksamheter pågår på ar-&lt;br&gt;betsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna skyddsanordningar inrättas och underhålls och allmänna&lt;br&gt;skyddsregler för arbetsstället utfärdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ansvaret för de speciella skyddsanordningar som kan behövas för ett&lt;br&gt;visst eller vissa arbeten klargörs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. personalutrymmen och sanitära anordningar inrättas på arbetsstället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i behövlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetsgivare och de som arbetar på det gemensamma arbets-&lt;br&gt;stället skall följa de anvisningar som den samordningsansvarige lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare motivering till ändringarna finns i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Det utgör ett förtydligande och har sitt ursprung&lt;br&gt;i tidigare gjorda motivuttalanden (prop. 1973:130 s. 105 - 106 samt prop.&lt;br&gt;1976/77:149 s. 263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna fjärde stycket motsvaras av sista meningen i det gällande&lt;br&gt;tredje stycket. Det ansluter till samtliga punkter i det föreslagna tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som råder över ett arbetsställe skall se till att det på arbetsstället&lt;br&gt;finns sådana fasta anordningar att den som arbetar där utan att vara &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare i förhållande till honom inte utsätts för risk för ohälsa eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olycksfall. Han skall även se till att andra anordningar som finns på ar- p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1993/94:186&lt;br&gt;betsstället kan användas utan sådan risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet&lt;br&gt;skall vidta de skyddsåtgärder som behövs i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket ersätter 7 kap 8 § arbetsmiljölagen. Den som råder över&lt;br&gt;ett arbetsställe har tidigare, med stöd av sistnämnda bestämmelse, kunnat&lt;br&gt;åläggas ett ansvar först efter ett föreläggande eller förbud från Yrkesin-&lt;br&gt;spektionen. Bestämmelsen i sin nya lydelse lägger ett direkt ansvar på den&lt;br&gt;som råder över ett arbetsställe i dennes förhållande till arbetstagare som&lt;br&gt;utför arbete där utan att vara anställda hos honom. Den närmare moti-&lt;br&gt;veringen finns i avsnitt 5.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar sikte på anordningar över vilka bara den som råder&lt;br&gt;över arbetsstället disponerar. Det kan röra sig om fasta anordningar så-&lt;br&gt;som lastkajer som används av distributionsarbetare vid avlämnande av&lt;br&gt;varor till butiker, varuhus, restauranger eller lager. Det kan också gälla&lt;br&gt;mobila lastanordningar som tillhandahålls arbetstagare som utför loss-&lt;br&gt;nings- eller lastningsarbete utan att vara arbetstagare i förhållande till den&lt;br&gt;som råder på arbetsstället. Ett annat exempel utgör fasta tillbehör till&lt;br&gt;byggnader såsom utslagsvaskar, om dessa exempelvis används av utifrån&lt;br&gt;kommande städpersonal. Även mer lösa föremål såsom lastkärror som&lt;br&gt;främmande personal måste använda som ett led i den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs på arbetsstället hör hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ansvar som åläggs den som råder på ett arbetsställe i denna be-&lt;br&gt;stämmelse är dels att se till att ur skyddssynpunkt nödvändiga fasta anord-&lt;br&gt;ningar finns på arbetsstället dels att se till att dessa anordningar och de&lt;br&gt;andra anordningar som tillhandahålls på arbetsstället är säkra från&lt;br&gt;skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns här också anledning att framhålla att det finns ett samband&lt;br&gt;mellan den nu föreslagna rådighetsbestämmelsen och bestämmelserna om&lt;br&gt;gemensamma arbetsställen i 3 kap. 6 och 7 §§. Sistnämnda bestämmelser&lt;br&gt;omfattar skyldigheter att se till att även sådan personal som nu avses, på&lt;br&gt;arbetsstället skyddas mot risker för ohälsa och olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket är ny. Den tidigare gällande möjligheten&lt;br&gt;för Yrkesinspektionen att med stöd av 7 kap. 8 § arbetsmiljölagen rikta&lt;br&gt;föreläggande eller förbud mot den som råder över ett arbetsställe har&lt;br&gt;också ansetts tillämplig då någon hyrt in arbetskraft. Här görs nu en&lt;br&gt;särskild reglering beträffande dessa fall med ett lite annorlunda direkt&lt;br&gt;ansvar än vad som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär ett särskilt skyddsansvar för företag som anlitar&lt;br&gt;inhyrd personal att utföra arbete i sin verksamhet. Regeln tar främst sikte&lt;br&gt;på sådan uthyrning av arbetskraft som avses i lagen (1993:440) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Ibland används dock, t.ex.&lt;br&gt;inom byggbranschen, uttryckssättet att låna arbetskraft. Därmed avses&lt;br&gt;vanligen ett slags uthyrning av arbetskraft. Utryckssättet hänger samman&lt;br&gt;med att ”utlånaren” ofta driver en liknande verksamhet som ”inlånaren”.&lt;br&gt;Ersättning behöver då inte lämnas på annat sätt än att arbetskraft tillhan-&lt;br&gt;dahålls. Även dessa fall träffas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långsiktiga arbetsmiljökraven ligger fortfarande kvar på arbetsgiva- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;ren, det vill säga den som hyr ut arbetskraften. När det gäller de arbets-&lt;br&gt;miljöåtgärder som behövs i det aktuella arbetet skall en rimlig fördelning&lt;br&gt;göras mellan den arbetsgivare som hyrt in arbetskraften och den arbetsgi-&lt;br&gt;vare som hyrt ut arbetskraften. Hur denna fördelning i detalj skall göras&lt;br&gt;måste bli beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Bestämmel-&lt;br&gt;sen ger uthyrare och inhyrare anledning att precisera hur skyddsansvaret&lt;br&gt;mellan dem skall vara fördelat.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap 8 § föreskrivs om skyddsansvar i vissa fall för den som upplåter&lt;br&gt;en lokal, ett markområde eller ett utrymme under jord för arbete eller&lt;br&gt;som personalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan anförts har det så kallade rådighetsansvaret i 7 kap. slopats&lt;br&gt;och ersatts med ett direkt ansvar i 3 kap. 12 §. Med hänsyn till detta är det&lt;br&gt;endast nödvändigt med en hänvisning till 7 kap. då det gäller det så kalla-&lt;br&gt;de upplåtaransvaret. Denna hänvisning återfinns nu i denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra anmälan eller läm-&lt;br&gt;na uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att förvara handlingar som har&lt;br&gt;betydelse från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upprätta&lt;br&gt;handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av åtagandena enligt EES-avtalet och gör det&lt;br&gt;möjligt att föreskriva om skyldighet att upprätta handlingar även för andra&lt;br&gt;skyddsansvariga än arbetsgivare. Motiveringen till ändringen finns i av-&lt;br&gt;snitt 10.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ansett att sanktionsavgifter är mindre lämpliga då det&lt;br&gt;gäller en skyddsansvarigs skyldighet att upprätta handlingar som har&lt;br&gt;betydelse från skyddssynpunkt (se avsnitt 7). Lagrådet har därför före-&lt;br&gt;slagit att möjligheten att meddela föreskrifter om skyldighet att upprätta&lt;br&gt;handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt förs in i ett nytt andra&lt;br&gt;stycke. Samtidigt föreslår Lagrådet att det i kapitlet om sanktionsavgifter&lt;br&gt;beträffande 4 kap. 8 § endast görs en hänvisning till första stycket. Däri-&lt;br&gt;genom kommer bemyndigandet i 8 kap. 5 § inte att omfatta föreskrifter&lt;br&gt;om skyldighet att upprätta handlingar som har betydelse från skyddssyn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt enligt denna paragraf. Regeringen ansluter sig till Lagrådets syn- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;punkter och har utformat lagförslaget i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffen-&lt;br&gt;het och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs för&lt;br&gt;att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma ordning får meddelas föreskrifter om att den som ensam eller&lt;br&gt;gemensamt med familjemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan an-&lt;br&gt;ställd skall följa vad i denna lag och med stöd av den har föreskrivits om&lt;br&gt;skyldigheter i andra avseenden än som framgår av 3 kap. 5 § andra styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna motiveringen till denna bestämmelse finns i avsnitt 10.2.&lt;br&gt;Ändringen är föranledd av åtagandena enligt EES-avtalet. Tillägget be-&lt;br&gt;hövs för att kunna införliva de delar i byggplatsdirektivet (92/57/EEG)&lt;br&gt;som avser ensamföretagares skyldigheter, vilka går längre än vad som&lt;br&gt;följer av arbetsmiljölagens nuvarande bestämmelser. Företagaren skall&lt;br&gt;bl.a. vara skyldig att bära personlig skyddsutrustning, använda endast&lt;br&gt;sådan arbetsutrustning som uppfyller vissa krav samt även i övrigt vidta&lt;br&gt;direkta skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett&lt;br&gt;arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare&lt;br&gt;som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit&lt;br&gt;i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade&lt;br&gt;arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall&lt;br&gt;arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvill-&lt;br&gt;kor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha&lt;br&gt;rått om han ej hade haft uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att det i paragrafen införs ett nytt andra stycke.&lt;br&gt;Genom det nya stycket ges skyddsombud rätt att få tillträde till främ-&lt;br&gt;mande arbetsställen. Rätten skall gälla i förhållande till den som råder&lt;br&gt;över arbetsstället. Med ”den som råder” avses samma kategorier som i&lt;br&gt;3 kap. 7 och 12 §§. Det behöver dock inte här vara fråga om ett ge-&lt;br&gt;mensamt arbetsställe. De arbetstagare som avses är nämligen inte bara&lt;br&gt;anställda hos entreprenörer och liknande utan även inhyrda arbetstagare.&lt;br&gt;I sistnämnda fall behöver det ju inte röra sig om ett arbetsställe där&lt;br&gt;flera bedriver verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombudets befogenheter gentemot den som råder över arbets-&lt;br&gt;stället är i paragrafen begränsad till en tillträdesrätt. Det är den ordina-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rie arbetsgivaren som skall svara för att skyddsombudet får underlag för Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;sin verksamhet i form av deltagande i planering, utbildning, ledighet,&lt;br&gt;information etc. Med stöd därav och sina iakttagelser på det främmande&lt;br&gt;arbetsstället kan skyddsombudet vidta de åtgärder som står till buds&lt;br&gt;enligt 6 kap., bl.a. hänvändelse till Yrkesinspektionen enligt 6 a § och&lt;br&gt;avbrytande av arbete enligt 7 § i avvaktan på yrkesinspektionens ställ-&lt;br&gt;ningstagande. Skyddsombuds hänvändelse till arbetsgivare enligt nämn-&lt;br&gt;da paragrafer skall ske till den ordinarie arbetsgivaren även när det&lt;br&gt;gäller missförhållanden på främmande arbetsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombudets tillträdesrätt förutsätter inte någon särskild under-&lt;br&gt;rättelse till den som råder över arbetsstället. Det är tillräckligt att&lt;br&gt;skyddsombudet vid sitt besök visar att han som skyddsombud företräder&lt;br&gt;de arbetstagare som utför arbetet på det främmande arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter en arbetsgivare som råder över arbetsstället mot den skyldig-&lt;br&gt;het han har att bereda skyddsombudet tillträde kan han ådra sig skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet enligt 11 §. Det som i den paragrafen sägs om arbets-&lt;br&gt;givare träffar också den arbetsgivare som råder över ett arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och 11 §§ handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbets-&lt;br&gt;tagare eller, i fall som avses i 10 § andra stycket, mot den som råder&lt;br&gt;över ett arbetsställe gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i&lt;br&gt;allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om rättegången i arbetstvister gäller för rättegången i tvister&lt;br&gt;om kollektivavtal och andra tvister som rör förhållandet mellan arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagare. Den innebär att talan i vissa fall inleds i Arbets-&lt;br&gt;domstolen som första instans och i övriga fall inleds vid tingsrätt med&lt;br&gt;rätt att fullfölja talan till Arbetsdomstolen. Lagen om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister skall inte tillämpas på en tvist som avser skyddsombuds&lt;br&gt;tillträdesrätt enligt 10 § andra stycket eftersom tvisten inte gäller för-&lt;br&gt;hållandet arbetsgivare - arbetstagare. Talan i ett sådant fall mot den&lt;br&gt;som råder över ett arbetsställe skall i stället prövas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 5 §, 70 § första och tredje styckena samt 77-14 §§&lt;br&gt;skall tillämpas på motsvarande sätt på ledamot av skyddskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att den tillträdesrätt som tillerkänns skydds-&lt;br&gt;ombud i 10 § andra stycket inte skall gälla också för ledamot av skydds-&lt;br&gt;kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gentemot den som har skyddsansvar enligt 3&lt;br&gt;kap. 2-12 och 14 §§, 5 kap. 3 § första stycket eller 6 § i detta kapitel&lt;br&gt;meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan Yrkesinspektionen sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläg-&lt;br&gt;gande, får Yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken&lt;br&gt;det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla&lt;br&gt;såvitt avser åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är endast redaktionell och föranledd av det direkta rådig-&lt;br&gt;hetsansvar som införs i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Även Arbetarskyddsstyrelsen får besluta om åtgärd enligt 6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att nuvarande 8 § upphävs samt de redaktio-&lt;br&gt;nella förändringar det medfört. Dessutom har gjorts en språklig ändring.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förbud enligt 7 eller 8 § kan tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;meddela beslut om försegling eller annan avstängning av anläggning, ut-&lt;br&gt;rymme eller anordning. Sådant beslut verkställs genom myndighetens för-&lt;br&gt;sorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att nuvarande 8 § upphävs samt av vissa&lt;br&gt;redaktionella förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som har skyddsansvar enligt 3 kap. 8-10 §§ kan, om det finns sär-&lt;br&gt;skild risk från arbetsmiljösynpunkt, åläggas att lämna varningsinforma-&lt;br&gt;tion eller att återkalla en produkt. Därvid skall bestämmelserna i 7, 8 och&lt;br&gt;10-12 §§ produktsäkerhetslagen (1988:1604) tillämpas. \bd som där sägs&lt;br&gt;om Marknadsdomstolen skall dock i stället avse Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;och vad som sägs om näringsidkare i stället avse den som har skyddsan-&lt;br&gt;svar enligt 3 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggandet skall förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obe-&lt;br&gt;hövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Den allmänna motiveringen finns i avsnitt 6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en hänvisning till relevanta delar av produkt-&lt;br&gt;säkerhetslagen. Motiveringen till de paragrafer som det hänvisas till finns&lt;br&gt;i propositionen till denna lag (prop. 1988/89:23 s. 88-99 och 102-108).&lt;br&gt;Vad som anges där skall gälla också vid tillämpningen av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att åläggandet skall förenas med vite om det&lt;br&gt;inte av särskilda skäl är obehövligt. Avsikten är att utsättandet av vite bör&lt;br&gt;underlåtas endast i undantagsfall. Ett exempel kan vara att det står helt&lt;br&gt;klart att näringsidkaren lojalt kommer att följa vad som åläggs honom.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté&lt;br&gt;eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han&lt;br&gt;under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärs-&lt;br&gt;förhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse&lt;br&gt;för landets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av&lt;br&gt;tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i&lt;br&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren un-&lt;br&gt;derrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplik-&lt;br&gt;ten också för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap.&lt;br&gt;7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordet arbetsställe har tagits bort ur paragrafens första och tredje&lt;br&gt;stycke. Motiveringen finns i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. Påföljder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;X/iyvar&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet bryter mot föreläggande eller förbud som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 7 kap. 7-9 §§. Detta gäller dock inte om föreläggandet&lt;br&gt;eller förbudet har förenats med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att hänvisningen till vissa paragrafer i 7 kap. har&lt;br&gt;ändrats. Bakgrunden är de redaktionella förändringar som har skett i 7&lt;br&gt;kap. mot bakgrund av att 8 § har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anlitar en minderårig i strid mot 5 kap. 2 § första stycket eller mot&lt;br&gt;föreskrifter som meddelats med stöd av 5 kap. 2 § tredje eller fjärde&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap. 1-&lt;br&gt;8 §§ eller 5 kap. 3 § andra stycket, 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämnar oriktiga uppgifter om förhållanden av vikt, när en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet har begärt upplysningar, handlingar eller prov eller begärt&lt;br&gt;undersökningar enligt 7 kap. 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan giltigt skäl tar bort en skyddsanordning eller sätter den ur&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna bestämmelse skall inte dömas om det för&lt;br&gt;överträdelsen har utfärdats föreskrift om sanktionsavgift enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har den ändringen gjorts att möjligheten&lt;br&gt;att för brott mot vissa föreskrifter döma till fängelse borttagits. Närmare&lt;br&gt;motivering finns i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att om för överträdelsen har utfär-&lt;br&gt;dats föreskrift om sanktionsavgift skall det inte vara möjligt att döma till&lt;br&gt;ansvar enligt bestämmelsen. Därigenom förhindras förekomsten av två&lt;br&gt;parallella sanktionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddssty-&lt;br&gt;relsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse&lt;br&gt;har skett av en föreskrift som har meddelats med stöd av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande i något avseende som anges i 4 kap. 1-3 eller 8 § första stycket.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller&lt;br&gt;av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall ange hur avgiften beräknas för olika slag av&lt;br&gt;överträdelser. Avgiftsbeloppet skall kunna fastställas direkt med ledning&lt;br&gt;av den angivna beräkningsgrunden. Avgiften skall vara lägst 1 000 och&lt;br&gt;högst 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I avsnitt 7 finns den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att regeringen eller, efter regeringens bestäm-&lt;br&gt;mande, Arbetarskyddsstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall&lt;br&gt;betalas om överträdelse sker av föreskrifter på vissa områden. Avsikten&lt;br&gt;är att Arbetarskyddsstyrelsen genom föreskrifter efter hand skall införa&lt;br&gt;sanktionsavgifter på de områden som bemyndigandet omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bemyndighetsbestämmelser som återfinns i 4 kap. 1-3 och 8 §§&lt;br&gt;fanns tidigare intagna i andra lagrum. Möjlighet bör finnas att avgiftsbe-&lt;br&gt;lägga även överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;äldre bemyndiganden. Lagrådet har föreslagit att det i bestämmelsen&lt;br&gt;anges att det skall röra sig om föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av ett bemyndigande i något avseende som anges i paragraferna. Rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen instämmer i Lagrådets förslag. Lagtexten bör därför förtydligas Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;i förhållande till lagrådsremissens lagförslag så att det klart framgår att&lt;br&gt;även äldre föreskrifter omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har också föreslagit att det beträffande 4 kap. 8 § endast&lt;br&gt;görs en hänvisning till första stycket i denna paragraf. Närmare motive-&lt;br&gt;ring ges i detta avsnitt under 4 kap. 8 § samt i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att en sådan föreskrift skall ange hur avgiften&lt;br&gt;beräknas för olika slag av överträdelser. Underlåten besiktning, vilken&lt;br&gt;utgör ett av områdena där sanktionsavgifter nu föreslås, utgör en för-&lt;br&gt;hållandevis stor andel av de brott mot direkt straffsanktionerade före-&lt;br&gt;skrifter som i dag går till domstol. Kontroll är ofta förknippad med en&lt;br&gt;avgift till det provande organet. I sådana fall kan exempelvis denna&lt;br&gt;avgift tjäna som utgångspunkt för beräkningen av sanktionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område utgör hanterande av asbest utan tillstånd. Den&lt;br&gt;hanterade mängden kan i vissa fall utgöra en av utgångspunkterna för&lt;br&gt;beräkningen av avgiften. I många fall kan det dock vara lämpligt att&lt;br&gt;helt enkelt föreskriva en avgift för överträdelse av en föreskrift i visst&lt;br&gt;avseende. Samtidigt kan föreskrivas exempelvis fördubbling av avgiften&lt;br&gt;vid upprepad överträdelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgiftsbeloppets föreslagna gränser erinras om att i allvar-&lt;br&gt;liga fall kommer andra sanktioner i form av straff och företagsbot att&lt;br&gt;kunna tillämpas. Det är därför här inte motiverat med högre avgift än&lt;br&gt;100 000 kronor. Härigenom indikeras också att vad som avses är rela-&lt;br&gt;tivt lindriga förseelser.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall påföras den fysiska eller juridiska person som drev den&lt;br&gt;verksamhet där överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får jämkas eller efterges om det skulle vara oskäligt att&lt;br&gt;påföra avgiften enligt angiven beräkningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. I avsnitt 7 ges en allmän motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att avgiften får jämkas eller efterges om det&lt;br&gt;skulle vara oskäligt att påföra avgiften enligt angiven beräkningsgrund.&lt;br&gt;Sedan tillsynsmyndigheten konstaterat att överträdelse skett skall myn-&lt;br&gt;digheten ta ställning till om det föreligger förutsättningar för att jämka&lt;br&gt;eller efterge avgiften. Möjligheten att jämka eller efterge avgiften finns&lt;br&gt;även för länsrätten i den prövning som sker där.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift prövas av länsrätten efter ansökan av&lt;br&gt;Yrkesinspektionen eller Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Ansökan om påförande av avgift kan göras anting- Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;en av Arbetarskyddsstyrelsen eller Yrkesinspektionen. Närmare regler&lt;br&gt;härom kan vid behov meddelas av Arbetarskyddsstyrelsen. Länsrätten&lt;br&gt;prövar frågan om påförande av avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prövning i kammarrätt krävs prövningstillstånd. Skälen för detta&lt;br&gt;anges i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avgz/? får påföras bara om ansökan har delgetts den som anspråket&lt;br&gt;riktas mot inom fem år från den tidpunkt då överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom någon påförs avgift skall genast sändas till&lt;br&gt;länsstyrelsen. Avgiften skall betalas till länsstyrelsen inom två månader&lt;br&gt;från det att beslutet vann laga kraft. En upplysning om detta skall tas in&lt;br&gt;i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom den tid som anges i andra stycket,&lt;br&gt;skall dröjsmålsavgift tas ut enligt 58 § 2-5 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272). Den obetalda avgiften och dröjsmålsavgiften skall lämnas&lt;br&gt;för indrivning. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet&lt;br&gt;enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Vissa förebilder finns i 27 § arbetstidslagen&lt;br&gt;(1982:673) och 10 kap. 28-29 §§ plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift får prövas av Yrkesinspektionen eller&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen genom avgiftsförläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsföreläggande innebär att den som antas ha gjort sig skyldig till&lt;br&gt;en överträdelse föreläggs avgiften till godkännande omedelbart eller&lt;br&gt;inom viss tid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts, gäller det som domstols lagakraftvunna&lt;br&gt;avgörande varigenom avgift påförts. Ett godkännande som sker sedan&lt;br&gt;den i föreläggandet utsatta tiden har gått ut är dock utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och har motiverats i avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En påförd avgift bortfaller om verkställighet inte har skett inom fem&lt;br&gt;år från det att avgörandet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny. Förebild vad gäller preskriptionstid finns i 27 §&lt;br&gt;arbetstidslagen (1982:673).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;överträdelser som har skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dömas&lt;br&gt;till annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras endast&lt;br&gt;för överträdelse som har skett efter lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört följande. I lagrådsremissen föreslås att i arbets-&lt;br&gt;miljölagen införs en möjlighet att påföra sanktionsavgifter för överträ-&lt;br&gt;delser av vissa föreskrifter. Avgiften skall betalas även om överträdel-&lt;br&gt;sen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Den skall påföras den&lt;br&gt;fysiska eller juridiska person som drev den verksamhet där överträdelse&lt;br&gt;skedde. Har för överträdelsen utfärdats föreskrift om sådan sanktions-&lt;br&gt;avgift skall straff inte kunna dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa påföljder av straffliknande art omfattas formellt inte&lt;br&gt;av förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen. Att ge retroaktiv verkan åt&lt;br&gt;regler om sådana administrativa sanktioner som trätt i stället för straff-&lt;br&gt;rättsliga påföljder skulle emellertid enligt förarbetena utgöra ett klart&lt;br&gt;kringgående av förbudet i nämnda lagrum (prop. 1975/76:209 s. 125).&lt;br&gt;Bestämmelserna om sanktionsavgifter bör med hänsyn till vad som har&lt;br&gt;anförts inte ges retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana överträdelser av straffsanktionerad föreskrift som skett&lt;br&gt;före den 1 oktober 1994 bör vidare endast böter kunna dömas ut (jfr 5 §&lt;br&gt;andra stycket brottsbalkens promulgationslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden har Lagrådet föreslagit en övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse. Regeringen instämmer i Lagrådets bedömning och har ut-&lt;br&gt;format övergångsbestämmelsen i huvudsaklig överensstämmelse med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;20 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla&lt;br&gt;omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och&lt;br&gt;bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars&lt;br&gt;värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under beskattnings-&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, så&lt;br&gt;som vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd&lt;br&gt;eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård som&lt;br&gt;anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och svampar&lt;br&gt;eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de intäkter som är&lt;br&gt;skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges&lt;br&gt;barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans för-&lt;br&gt;värvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 § 4&lt;br&gt;mom. uppbördslagen (1953:272), 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 § tullagen&lt;br&gt;(1987:1065), 60 § fordonsskattelagen (1988:327) och 16 kap. 12 och&lt;br&gt;13 §§ mervärdesskattelagen (1994:000) samt kvarskatteavgift och dröjs-&lt;br&gt;målsavgift beräknad enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;br&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbetsmiljölagen (1977:1160)-,&lt;br&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger på&lt;br&gt;grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen (1982:1006) om&lt;br&gt;avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid olovlig&lt;br&gt;parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja&lt;br&gt;och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgas-&lt;br&gt;området;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och&lt;br&gt;användning av vissa oljeprodukter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:000) för vilken det&lt;br&gt;finns rätt till avdrag enligt 8 kap. eller rätt till återbetalning enligt 10&lt;br&gt;kap. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett tillägg i andra stycket har angetts att avdrag inte får göras&lt;br&gt;för sanktionsavgift. Därmed nås överensstämmelse med vad som gäller&lt;br&gt;för liknande avgifter som förekommer på andra ställen i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor, som Arbetsmiljölagsutredningen har behandlat, tas i&lt;br&gt;sammanfattningen upp i den ordning de presenteras i betänkandet,&lt;br&gt;som i sin tur följer arbetsmiljölagens uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet (prop. 1990/91:140) Arbetsmiljö och rehabi-&lt;br&gt;litering kritiserade lagrådet utformningen av vissa av de grund-&lt;br&gt;läggande bestämmelserna i 1-3 kap. arbetsmiljölagen. Lagrådets&lt;br&gt;kritik ger enligt utredningen anledning till överväganden inte bara&lt;br&gt;om bestämmelserna skall ges en mindre kategorisk utformning&lt;br&gt;utan även om ändamålsparagrafen i 1 kap. 1 § fått en lämplig&lt;br&gt;utformning. Efter att ha ställt samman kritiken i ett antal punkter&lt;br&gt;föreslår utredningen följande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Bestämmelsen i 1 kap. 1 § utformas så att den uttrycker hela&lt;br&gt;syftet med arbetsmiljölagen. Detta sker genom att lagens&lt;br&gt;ändamål anges vara att säkerställa att ohälsa och olycksfall i&lt;br&gt;arbete förebyggs samt att även i övrigt en god arbetsmiljö&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bestämmelsen om att arbetsmiljön skall vara tillfredsställande&lt;br&gt;med vissa hänsynstaganden flyttas tillbaka till 2 kap. där den&lt;br&gt;åter får inleda kapitlet om arbetsmiljöns beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 1 § flyttas till en ny&lt;br&gt;1 a §. Kapitlet inleds i stället med en bestämmelse om sam-&lt;br&gt;bandet mellan 2 och 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;En redaktionell ändring görs i 3 kap. 2 a § första stycket så&lt;br&gt;till vida att uttrycket ”säkerställer” ersätts med ”leder till”.&lt;br&gt;Ordet ”säkerställa” används bara i ändamålsbestämmelsen i 1&lt;br&gt;kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de föreslagna ändringarna avses framför allt att fylla igen&lt;br&gt;luckor och korrigera inkonsekvenser som uppstått i arbets-&lt;br&gt;miljölagen till följd av 1991 års ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma arbetsställen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet beskrivs arbetsmiljöproblem som anknyter till situatio-&lt;br&gt;ner då arbete utförs på främmande arbetsställe, dvs. ett arbetsställe&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över vilket någon annan råder än den arbetspresterande parten&lt;br&gt;eller dennes arbetsgivare. I huvudsak rör det sig om följande olika&lt;br&gt;slags fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vara fråga om entreprenadförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan gälla fall då någon annars i sitt arbete tillfälligt kommer&lt;br&gt;i kontakt med arbetsställen, varöver den arbetspresterande parten&lt;br&gt;eller hans arbetsgivare inte råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att klart särskilja nämnda fall och inte heller de&lt;br&gt;förhållanden under vilka vartdera arbetet bedrivs. I båda fallen&lt;br&gt;utförs emellertid arbetet på ett arbetsställe som i större eller min-&lt;br&gt;dre utsträckning utgör gemensamt arbetsställe för flera företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare avses arbetssituationer för anställda hos en arbetsgivare&lt;br&gt;som hyr eller lånar ut arbetskraft till ett annat företag. De an-&lt;br&gt;ställda står där till förfogande för att utföra arbetsuppgifter under&lt;br&gt;det främmande företagets arbetsledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en genomgång av de motivuttalanden, som ligger till&lt;br&gt;grund för bestämmelserna om gemensamma arbetsställen, konsta-&lt;br&gt;terar utredningen att lagtexten är svävande i förhållande till den&lt;br&gt;tillämpning som avsetts. Det är därför naturligt att bestämmelserna&lt;br&gt;kan upplevas som oklara och att detta kan förstärkas allteftersom&lt;br&gt;åren går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändamålsenlig reglering kan enligt utredningens mening&lt;br&gt;åstadkommas genom att skyddsansvaret på gemensamma arbets-&lt;br&gt;ställen preciseras med utgångspunkt i de motiv som uttalades vid&lt;br&gt;tillkomsten. Utredningen föreslår följande förtydliganden i arbets-&lt;br&gt;miljölagens bestämmelser om gemensamma arbetsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Var och en som driver verksamhet på ett gemensamt arbets-&lt;br&gt;ställe skall se till att han inte genom sin verksamhet jämte&lt;br&gt;anordningar utsätter någon som arbetar där för ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den samordningsansvarige skall se till att samordning sker av&lt;br&gt;arbetet med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall på&lt;br&gt;ett gemensamt arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en bestämmelse med denna utformning framgår enligt ut-&lt;br&gt;redningens mening klarare än för närvarande den samordnings-&lt;br&gt;ansvariges skyldighet att allt efter behovet bygga upp och svara&lt;br&gt;för en lämplig organisation för att bedriva skyddsarbete i sam-&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den samordningsansvarige skall se till att företagens verksam-&lt;br&gt;het på arbetsstället tidsmässigt planeras så att hälso- och&lt;br&gt;olycksfallsrisker inte uppstår på grund av att olika gruppers&lt;br&gt;arbeten stöter samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den samordningsansvarige skall se till att de åtgärder vidtas&lt;br&gt;som behövs från skyddssynpunkt med hänsyn till att flera be-&lt;br&gt;driver verksamhet på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samordningsansvaret enligt en bestämmelse av sistnämnda&lt;br&gt;slag faller bl.a. gemensamma ställningar, tillträdesleder och&lt;br&gt;transportvägar. Andra exempel på skyddsåtgärder, som utgår&lt;br&gt;från gemensamma behov, är utfärdande av allmänna ordnings-&lt;br&gt;och skyddsregler för arbetsstället, underhåll av ställningar som&lt;br&gt;behövs i flera av verksamheterna på arbetsstället och sandning&lt;br&gt;av vägar inom arbetsstället. I den föreslagna bestämmelsen&lt;br&gt;innefattas också bevakning av att arbeten inte utförs på ett sätt&lt;br&gt;som innebär risker för övriga på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Den samordningsansvarige skall se till att personalutrymmen&lt;br&gt;och sanitära anordningar inrättas i den omfattning som behövs&lt;br&gt;med hänsyn till dem som kan antas uppehålla sig på arbets-&lt;br&gt;stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådighetsansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar därefter upp bestämmelsen i 7 kap. 8 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen om ett särskilt skyddsansvar för den som råder över ett&lt;br&gt;arbetsställe. Tanken bakom den bestämmelsen är att det behövs ett&lt;br&gt;särskilt skyddsansvar med hänsyn till att de som arbetar på ett&lt;br&gt;främmande arbetsställe kan vara beroende av anordningar över&lt;br&gt;vilka bara den disponerar som råder på arbetsstället. Detta gäller i&lt;br&gt;huvudsak anordningar som är fasta tillbehör till en byggnad, t.ex.&lt;br&gt;utslagsvasker för städpersonal, eller till ett markområde, t.ex.&lt;br&gt;lastkajer. Det kan också gälla t.ex. mobila lastanordningar som&lt;br&gt;tillhandahålls dem som arbetar där utan att vara arbetstagare i&lt;br&gt;förhållande till den som råder på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är det angeläget att bestämmelsen i 7 kap.&lt;br&gt;8 § preciseras så att den kan tillämpas utan att den avsedda in-&lt;br&gt;nebörden nödvändigtvis förmedlas av yrkesinspektionen via ett&lt;br&gt;föreläggande eller förbud. Utredningen föreslår att bestämmelsen&lt;br&gt;om ett särskilt rådighetsansvar får den utformningen att den som&lt;br&gt;råder över ett arbetsställe åläggs se till att det på arbetsstället finns&lt;br&gt;sådana fasta anordningar att den, som arbetar där utan att vara ar-&lt;br&gt;betstagare i förhållande till honom, inte utsätts för risk för ohälsa&lt;br&gt;eller olycksfall. Han skall också se till att andra tillhandahållna&lt;br&gt;anordningar kan användas utan sådan risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende arbetstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandets bakgrundsmaterial berörs även frågor om uppdrags-&lt;br&gt;tagares arbetsmiljö. I anslutning härtill hänvisar utredningen till att&lt;br&gt;rättstillämpningen hittills kännetecknats av en fortgående utveck-&lt;br&gt;ling mot en mer vidsträckt tillämpning av det arbetstagarbegrepp&lt;br&gt;som används bl.a. i arbetsmiljölagen. Vidare framhåller utred-&lt;br&gt;ningen att de föreslagna, preciserade och utvecklade bestämmelser-&lt;br&gt;na om gemensamma arbetsställen bör kunna förbättra arbetsmiljön&lt;br&gt;även för uppdragstagare som är egenföretagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inhyrd arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skyddsansvaret för inhyrd arbetskraft valde man vid&lt;br&gt;arbetsmiljölagens tillkomst att i motiven hänvisa till bestämmelsen&lt;br&gt;om ett skyddsansvar för den som råder över det arbetsställe där&lt;br&gt;arbetet utförs. Bestämmelsen om rådighetsansvar har emellertid&lt;br&gt;visat sig vara otillräcklig som stöd för arbetsmiljökrav till skydd&lt;br&gt;för inhyrd arbetskraft. Utredningen föreslår därför att det i lagen&lt;br&gt;införs ett särskilt skyddsansvar för den som hyr in arbetskraft.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen avser en skyldighet för den som i&lt;br&gt;sin verksamhet anlitar uthyrd arbetskraft att vidta de skyddsåt-&lt;br&gt;gärder som behövs i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalupplåtelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet tar utredningen också upp frågor om lokalupplåtares an-&lt;br&gt;svar för arbetsmiljön. Utredningen klarlägger med exempel om-&lt;br&gt;fattningen av upplåtaransvaret enligt arbetsmiljölagen men föreslår&lt;br&gt;ingen ändrad konstruktion av ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar avslutningsvis att inriktningen av utred-&lt;br&gt;ningens ovan redovisade förslag överensstämmer med gällande&lt;br&gt;EG-direktiv om inhyrd och utlånad arbetskraft samt arbete på&lt;br&gt;gemensamma arbetsställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillträdesrätt för skyddsombud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnittet om gemensamma arbetsställen behandlas även frågor&lt;br&gt;om skyddsombuds tillträdesrätt till de arbetsplatser som omfattas&lt;br&gt;av uppdraget. I arbetsmiljölagen finns det ingen bestämmelse som&lt;br&gt;uttryckligen ger skyddsombud denna rätt. Enligt utredningens&lt;br&gt;mening bör denna lucka fyllas ut. Det finns härvid anledning att i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen ange att ett skyddsombud har tillträde till de&lt;br&gt;arbetsplatser inom ett arbetsställe som ombudet behöver besöka för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullgöra sitt uppdrag. Detta får redan nu anses följa av 6 kap.&lt;br&gt;10 § såvitt gäller det egna arbetsstället. Men en markering kan&lt;br&gt;vara värdefull inte minst med hänsyn till skyddsombudens behov&lt;br&gt;av ledighet för att besöka olika arbetsplatser inom ett arbetsställe.&lt;br&gt;Framför allt behövs en grundläggande bestämmelse som utgångs-&lt;br&gt;punkt för en motsvarande reglering i fråga om främmande arbets-&lt;br&gt;ställen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i princip två olika slags situationer som är aktuella när&lt;br&gt;det gäller främmande arbetsställen. Det kan vara fråga om gemen-&lt;br&gt;samma arbetsställen där den egna arbetsgivaren inte råder. Det&lt;br&gt;kan också vara fråga om ett arbetsställe där inhyrda eller inlånade&lt;br&gt;arbetstagare utför arbete under lokal arbetsledning. I båda dessa&lt;br&gt;situationer finns det i lika hög grad anledning att ge skyddsombud&lt;br&gt;en särskild tillträdesrätt i förhållande till den som råder över ar-&lt;br&gt;betsstället. Utredningen föreslår att bestämmelser i dessa avseen-&lt;br&gt;den införs i arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagen innehåller i 3 kap. 8 - 10 §§ vissa föreskrifter&lt;br&gt;om skyldigheter för leverantörer av tekniska anordningar och&lt;br&gt;farliga ämnen. Föreskrifterna gäller varje produkt som kan an-&lt;br&gt;vändas yrkesmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktsäkerhetslagen (1988:1604) gäller varor och tjänster som&lt;br&gt;tillhandahålls i näringsverksamhet och som konsumenter kan ut-&lt;br&gt;nyttja för enskilt bruk. Produktsäkerhetslagen innehåller - förutom&lt;br&gt;samma möjligheter som arbetsmiljölagen att ingripa mot leverans&lt;br&gt;och ställa krav på information vid marknadsföring - även möjlig-&lt;br&gt;heter att ingripa mot redan levererade produkter genom krav på&lt;br&gt;varningsinformation eller återkallelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen har påvisat att det finns ett praktiskt&lt;br&gt;behov av bestämmelser om varningsinformation och återkallelse&lt;br&gt;även på arbetsmiljöområdet. Vidare följer av EG:s regler krav på&lt;br&gt;marknadskontroll, dvs. hinder mot att farliga produkter släpps ut&lt;br&gt;på marknaden och tas i bruk samt möjlighet att avlägsna sådana&lt;br&gt;produkter från marknaden. Som en följd av EES-avtalet kan den&lt;br&gt;omfattande förhandskontroll som finns i Sverige exempelvis i&lt;br&gt;fråga om maskiner komma att försvinna och ersättas av ett tyd-&lt;br&gt;ligare ansvar för tillverkaren eller importören kombinerat med en&lt;br&gt;marknadskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår mot denna bakgrund att instituten varnings-&lt;br&gt;information och återkallelse införs även på arbetsmiljöområdet.&lt;br&gt;Det föreslås att bestämmelser härom i arbetsmiljölagen utformas i&lt;br&gt;princip på samma sätt som i produktsäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En genomgång görs i betänkandet av hur olika sanktioner enligt&lt;br&gt;arbetsmiljölagen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att systemet med förelägganden och&lt;br&gt;förbud ingår som en naturlig del i arbetsmiljölagstiftningen och&lt;br&gt;utgör en fast grund för tillsynsmyndigheternas verksamhet. Det&lt;br&gt;finns emellertid på arbetsmiljöområdet öveträdelser där före-&lt;br&gt;läggande eller förbud inte är några ändamålsenliga tillsynsinstru-&lt;br&gt;ment. I arbetsmiljölagen finns därför ett antal föreskrifter med&lt;br&gt;direkta straffsanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av arbetsmiljöbestämmelser begås ofta inom ra-&lt;br&gt;men för en verksamhet där många människor medverkar. För att&lt;br&gt;straffansvar skall kunna ådömas måste utredning ske av den&lt;br&gt;personliga skuld som en utpekad gärningsman har till det&lt;br&gt;inträffade. Det är ofta svårt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund behandlar utredningen andra sanktioner&lt;br&gt;som kan tillämpas mot företag, främst företagsbot och särskilda&lt;br&gt;sanktionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om företagsbot finns i brottsbalken och kan till-&lt;br&gt;lämpas på arbetsmiljöområdet. Den redovisning av användningen&lt;br&gt;av företagsbot som lämnas i betänkandet visar att bestämmelserna&lt;br&gt;tillämpas ytterst sällan. I allvarliga fall av företagsunderlåtelser bör&lt;br&gt;dock enligt Arbetsmiljölagsutredningens uppfattning företagsbot&lt;br&gt;kunna bli ett verksamt sanktionsmedel på arbetsmiljöområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller brott mot bestämmelser om den yttre miljön har&lt;br&gt;Miljöskyddskommittén (SOU 1993:27 Del 1 s. 666 ff.) föreslagit&lt;br&gt;att lagstiftningen om företagsbot ändras för att möjliggöra en&lt;br&gt;vidgad tillämpning av institutet. Miljöskyddskommitténs övervä-&lt;br&gt;ganden har enligt Arbetsmiljölagsutredningens uppfattning bäring&lt;br&gt;även på brott inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagsutredning-&lt;br&gt;en biträder därför det förslag till ändring av brottsbalkens bestäm-&lt;br&gt;melser som har framlagts av Miljöskyddskommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljölagsutredningen föreslår vidare att möjlighet att före-&lt;br&gt;skriva sanktionsavgifter för företag införs i arbetsmiljölagen.&lt;br&gt;Härvid avses en konstruktion med strikt ansvar där avgifter kan&lt;br&gt;dömas ut när överträdelse har skett av en föreskrift. Avgörande&lt;br&gt;för utredningens ställningstagande är den effektivisering av sank-&lt;br&gt;tionssystemet som kan vinnas om man kan begränsa erforderlig&lt;br&gt;utredning till att gälla endast själva överträdelsen. Tanken är där-&lt;br&gt;vid att man inte skall behöva mer eller mindre resultatlöst satsa&lt;br&gt;resurser på att belägga hos vem inom ett företag uppsåtet eller&lt;br&gt;oaktsamheten bakom överträdelsen närmast är att söka. Admini-&lt;br&gt;strativt och processekonomiskt vinns motsvarande lättnader, och&lt;br&gt;åklagarnas resurser kan användas på områden där större utsikter&lt;br&gt;finns att nå påtagliga resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Arbetarskyddsstyrelsen bemyndigas att&lt;br&gt;föreskriva att en särskild avgift skall betalas om överträdelse har&lt;br&gt;skett av vissa direkt straffsanktionerade föreskrifter, bl.a. före-&lt;br&gt;skrifter om provning, kontroll, produktinformation och anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Den skall påföras den&lt;br&gt;verksamhet där överträdelsen skedde. När Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;föreskriver en särskild avgift skall styrelsen ange hur avgiften skall&lt;br&gt;beräknas. Viktigt är att avgiftsbeloppet skall kunna fastställas&lt;br&gt;direkt med ledning av den angivna beräkningsgrunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller förhållandet mellan sanktionsavgifter och företagsbot&lt;br&gt;framhåller utredningen att utdömande av företagsbot förutsätter att&lt;br&gt;ett brott av allvarligt slag uppsåtligen eller av oaktsamhet begåtts i&lt;br&gt;näringsverksamhet. Avgifterna å andra sidan avses utgå med scha-&lt;br&gt;blonbelopp som påförs när överträdelsen är av relativt lindrig art&lt;br&gt;och någon utredning om det personliga ansvaret och det subjektiva&lt;br&gt;rekvisitet inte är påkallad. Utredningen förordar mot denna&lt;br&gt;bakgrund en lägsta gräns av 1.000 kronor och en högsta gräns av&lt;br&gt;100.000 kronor för den särskilda avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en sanktionsavgift av förordat slag påförs behövs en pröv-&lt;br&gt;ning om en överträdelse faktiskt har skett. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;frågan prövas av förvaltningsdomstol på talan av yrkesinspektio-&lt;br&gt;nen eller Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att avgift även skall kunna påföras efter ett&lt;br&gt;föreläggande av den handläggande tillsynsmyndigheten, om före-&lt;br&gt;läggandet godkänns av den det riktar sig mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Atal för en överträdelse, som omfattas av en föreskrift om av-&lt;br&gt;gift, får enligt förslaget väckas endast om det av särskilda skäl är&lt;br&gt;påkallat ur allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionens beslut får enligt gällande ordning överklagas&lt;br&gt;hos Arbetarskyddsstyrelsen. Styrelsens beslut får i regel överkla-&lt;br&gt;gas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag har varit att pröva om det finns förutsätt-&lt;br&gt;ningar att ta bort möjligheten att överklaga till regeringen som&lt;br&gt;tredje och sista instans. Utredningen har efter en genomgång av&lt;br&gt;sådana besvärsärenden funnit att ärendena inte varit av den art&lt;br&gt;eller omfattning att behovet av regeringsprövning varit särskilt&lt;br&gt;framträdande. Utredningen anser därför att möjligheten att över-&lt;br&gt;klaga till regeringen som tredje eller sista instans bör tas bort.&lt;br&gt;Utredningen har vidare funnit att beslut av Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;som första instans bör behandlas på samma sätt som treinstansä-&lt;br&gt;rendena. Möjligheten att överklaga till regeringen bör alltså enligt&lt;br&gt;utredningen avskaffas även i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt arbetsmiljölagen som riktar sig mot enskilda faller&lt;br&gt;under Europakonventionens tillämpningsområde. Detta innebär att&lt;br&gt;det måste finnas en möjlighet att få ett sådant beslut prövat av&lt;br&gt;domstol. Utredningen föreslår att domstolsprövningen sker hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol och att den börjar i länsrätten. En&lt;br&gt;nackdel med en sådan ordning är att instanskedjan blir lång, näm-&lt;br&gt;ligen yrkesinspektionen - Arbetarskyddsstyrelsen - länsrätten -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kammarrätten - Regeringsrätten. Utredningen har därför övervägt&lt;br&gt;olika möjligheter till begränsning i instanskedjan. Den begränsning&lt;br&gt;som utredningen förordar är att prövningstillstånd införs i ledet&lt;br&gt;länsrätt - kammarrätt. Utredningen lägger emellertid inte fram&lt;br&gt;några konkreta förslag om prövningstillstånd. Det närmare utarbe-&lt;br&gt;tandet av prövningstillståndsregler bör i stället samordnas med det&lt;br&gt;inom regeringskansliet pågående arbetet att ta fram förslag om&lt;br&gt;prövningstillstånd för vissa måltyper inom förvaltningsrättsskip-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett system med prövningstillstånd i kammarrätten inte införs&lt;br&gt;förordar utredningen att överklagande av Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;beslut får ske direkt hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsställebegreppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redovisas de bestämmelser i arbetsmiljölagen där&lt;br&gt;ordet arbetsställe används samt källor med tillhörande motivutta-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliterings-&lt;br&gt;verksamhet sägs i 3 kap. 2 a § tredje stycket arbetsmiljölagen att&lt;br&gt;sådan verksamhet skall finnas på arbetsställe i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet. Enligt utredningen finns det inte något som tyder på&lt;br&gt;att härmed avsetts någon begränsning av arbetsgivarens skyldig-&lt;br&gt;heter. Utredningen föreslår därför att ordet arbetsställe slopas i&lt;br&gt;bestämmelsen liksom i en anslutande bestämmelse om tystnadsplikt&lt;br&gt;i 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket gemensamt arbetsställe används i arbets-&lt;br&gt;miljölagstiftningen för att uttrycka att bestämmelsen i fråga gäller&lt;br&gt;på ställen där arbete i arbetsmiljölagens mening utförs av flera&lt;br&gt;företag. Det kan vara förvillande om ordet arbetsställe samtidigt&lt;br&gt;används i någon mera speciell betydelse i andra bestämmelser i&lt;br&gt;arbetsmiljölagen. För att undvika oklarheter bör man emellertid&lt;br&gt;enligt utredningens mening i så fall använda ett annat uttryck än&lt;br&gt;arbetsställe där en speciell organisationsenhet eller liknande avses&lt;br&gt;och bibehålla uttrycket gemensamt arbetsställe i 3 kap. 6 och 7 §§&lt;br&gt;arbetsmiljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års arbetsrättskommitté skall enligt sina direktiv bl.a. se&lt;br&gt;över samverkansreglerna i arbetsmiljölagen och deras förhållande&lt;br&gt;till medbestämmandelagens inflytanderegler samt föreslå de änd-&lt;br&gt;ringar som föranleds av översynen. I Arbetsmiljölagsutredningens&lt;br&gt;uppdrag ingår bl.a. att utreda avgränsningen av arbetsställebegrep-&lt;br&gt;pet. Att avgränsa arbetsställebegreppet i 6 kap. arbetsmiljölagen&lt;br&gt;berör emellertid det sakliga innehållet i lagens samverkansregler.&lt;br&gt;En sådan avgränsning bör enligt utredningens mening anknyta till&lt;br&gt;de ändringar, som kan bli aktuella i dessa regler och bör sålunda&lt;br&gt;anstå till dess Arbetsrättskommittén avslutat sitt arbete i denna del.&lt;br&gt;Arbetsmiljölagsutredningen lägger därför inte fram något förslag&lt;br&gt;på denna punkt. Av samma skäl bör enligt utredningens mening en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning av arbetsställebegreppet anstå även när det gäller Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;övriga här ovan ej närmare berörda lagrum där ordet arbetsställe Bilaga 1&lt;br&gt;används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 a, 6, 7 och 12 §§, 6&lt;br&gt;kap. 11, 13 och 14 §§, 7 kap. 7, 8 och 13 §§ samt 9 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till 8 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nio nya paragrafer, 3 kap. 1 §,&lt;br&gt;6 kap. 7 a § och 8 kap. 5-11 §, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8 kap. skall införas före 1 § underrubriken Ansvar och&lt;br&gt;före 4 § underrubriken Förverkande och före 5 § underrubriken&lt;br&gt;Sanktionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att säkerställa en arbetsmiljö&lt;br&gt;som inte utsätter arbetstagare&lt;br&gt;för ohälsa eller olycksfall och&lt;br&gt;som är tillfredsställande med&lt;br&gt;hänsyn till arbetets natur och&lt;br&gt;den sociala och tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen i samhället, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att främja att arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare samverkar för&lt;br&gt;att åstadkomma en god arbets-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är att säker-&lt;br&gt;ställa att ohälsa och olycksfall i&lt;br&gt;arbete förebyggs samt att även i&lt;br&gt;övrigt en god arbetsmiljö upp-&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljön skall vara tillfreds-&lt;br&gt;ställande med hänsyn till arbe-&lt;br&gt;tets natur och den sociala och&lt;br&gt;tekniska utvecklingen i samhäl-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar i fysiskt och psykiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin&lt;br&gt;egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör&lt;br&gt;hans eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att ar-&lt;br&gt;betstagaren inte utsätts för fysiska och psykiska belastningar som kan&lt;br&gt;medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneförmåner och&lt;br&gt;förläggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall&lt;br&gt;undvikas eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social&lt;br&gt;kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter&lt;br&gt;till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande&lt;br&gt;och yrkesmässigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyldigheter som avses i detta&lt;br&gt;kap. gäller med utgångspunkt i&lt;br&gt;kraven på arbetsmiljöns beskaffen-&lt;br&gt;het enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systematiskt&lt;br&gt;planera, leda och kontrollera verk-&lt;br&gt;samheten på ett sätt som säkerstäl-&lt;br&gt;ler att arbetsmiljön uppfyller kra-&lt;br&gt;ven i denna lag och i föreskrifter&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Han skall utreda arbets-&lt;br&gt;skador, fortlöpande undersöka&lt;br&gt;riskerna i verksamheten och vidta&lt;br&gt;de åtgärder som föranleds därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systematiskt&lt;br&gt;planera, leda och kontrollera verk-&lt;br&gt;samheten på ett sätt som leder till&lt;br&gt;att arbetsmiljön uppfyller kraven i&lt;br&gt;denna lag och i föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen.&lt;br&gt;Han skall utreda arbetsskador,&lt;br&gt;fortlöpande undersöka riskerna i&lt;br&gt;verksamheten och vidta de åtgär-&lt;br&gt;der som föranleds därav. Åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kan vidtas ome- som inte kan vidtas omedelbart&lt;br&gt;delbart skall tidsplaneras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumente-&lt;br&gt;ra arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se till&lt;br&gt;att det på arbetsställe i hans verk-&lt;br&gt;samhet finns en på lämpligt sätt&lt;br&gt;organiserad arbetsanpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet för&lt;br&gt;fullgörande av de uppgifter som&lt;br&gt;enligt denna lag och enligt 22 kap.&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se till&lt;br&gt;att det i hans verksamhet finns en&lt;br&gt;på lämpligt sätt organiserad ar-&lt;br&gt;betsanpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet för fullgörande&lt;br&gt;av de uppgifter som enligt denna&lt;br&gt;lag och enligt 22 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt driver&lt;br&gt;verksamhet på samma arbetsställe,&lt;br&gt;skall de samråda och gemensamt&lt;br&gt;verka för att åstadkomma tillfreds-&lt;br&gt;ställande skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt driver&lt;br&gt;verksamhet på ett gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe, skall de samråda och&lt;br&gt;gemensamt verka för att åstad-&lt;br&gt;komma tillfredsställande skydds-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\br och en av dem skall se till att&lt;br&gt;han inte genom sin verksamhet&lt;br&gt;eller sina anordningar på det&lt;br&gt;gemensamma arbetsstället utsätter&lt;br&gt;någon som arbetar där för risk för&lt;br&gt;ohälsa eller olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för&lt;br&gt;samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftställe är gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället&lt;br&gt;motsvarande ansvar. Ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon&lt;br&gt;av dem som bedriver arbete på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha Bilaga 2&lt;br&gt;ansvar för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall se till att samord-&lt;br&gt;ning sker av skyddsåtgärder på&lt;br&gt;arbetsstället. Övriga arbetsgivare&lt;br&gt;och de som arbetar där skall följa&lt;br&gt;de anvisningar som han lämnar i&lt;br&gt;detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt denna&lt;br&gt;paragraf skall se till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att samordning sker av arbetet&lt;br&gt;med att förebygga risker för ohäl-&lt;br&gt;sa och olycksfall på det gemen-&lt;br&gt;samma arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att arbete tidsplaneras på sätt&lt;br&gt;som behövs för att förebygga ohäl-&lt;br&gt;so- och olycksfallsrisker till följd&lt;br&gt;av att olika verksamheter pågår på&lt;br&gt;arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att de åtgärder vidtas som be-&lt;br&gt;hövs från skyddssynpunkt med&lt;br&gt;hänsyn till att flera bedriver verk-&lt;br&gt;samhet på arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. att personalutrymmen och sani-&lt;br&gt;tära anordningar inrättas på ar-&lt;br&gt;betsstället i behövlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetsgivare och de som&lt;br&gt;arbetar på det gemensamma ar-&lt;br&gt;betsstället skall följa de anvis-&lt;br&gt;ningar som den samordningsan-&lt;br&gt;svarige lämnar i samordningssyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe skall se till att det på arbets-&lt;br&gt;stället finns sådana fasta anord-&lt;br&gt;ningar att den, som arbetar där&lt;br&gt;utan att vara arbetstagare i för-&lt;br&gt;hållande till honom, inte utsätts&lt;br&gt;för risk för ohälsa eller olycksfall.&lt;br&gt;Han skall även se till att andra&lt;br&gt;anordningar, som tillhandahålls&lt;br&gt;på arbetsstället, kan användas&lt;br&gt;utan sådan risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 och 9 § § föreskrivs om&lt;br&gt;skyddsansvar i vissa fall för den&lt;br&gt;som råder över ett arbetsställe&lt;br&gt;eller upplåter en lokal, ett mar-&lt;br&gt;kområde eller ett utrymme under&lt;br&gt;jord för arbete eller som persona-&lt;br&gt;lutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitar inhyrd arbetskraft&lt;br&gt;för att utföra arbete i sin verksam-&lt;br&gt;het skall vidta de skyddsåtgärder&lt;br&gt;som behövs i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 9 § föreskrivs om skydd-&lt;br&gt;sansvar i vissa fall för den som&lt;br&gt;upplåter en lokal, ett markområde,&lt;br&gt;eller ett utrymme under jord för&lt;br&gt;arbete eller som personalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skyddsombud skall ha tillträde&lt;br&gt;till de arbetsplatser inom ett ar-&lt;br&gt;betsställe som ombudet behöver&lt;br&gt;besöka för att fullgöra sitt upp-&lt;br&gt;drag. Detta gäller även i sådana&lt;br&gt;fall då ombudet företräder en&lt;br&gt;arbetstagare som utför arbete på&lt;br&gt;arbetsstället utan att vara anställd&lt;br&gt;av den som råder över arbetsstäl-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter arbetsgivare eller arbetstagare mot 10 §, skall han ersätta upp-&lt;br&gt;kommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått&lt;br&gt;skall hänsyn tagas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk&lt;br&gt;betydelse. Om det med hänsyn till skadans storlek eller andra omstän-&lt;br&gt;digheter är skäligt, kan skadeståndet nedsättas eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är flera ansvariga för skada, skall skadeståndsskyldigheten fördelas&lt;br&gt;mellan dem efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf skall tillämpas&lt;br&gt;också på den som råder över ett&lt;br&gt;arbetsställe och bryter mot 10 §&lt;br&gt;första stycket jämfört med 7 a §&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handlägges enligt lagen&lt;br&gt;(1973:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister. I fråga om talan mot&lt;br&gt;arbetstagare gäller dock vad som&lt;br&gt;är föreskrivet om rättegång i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister. I fråga om talan mot&lt;br&gt;arbetstagare eller, i fall som avses&lt;br&gt;i 11 § tredje stycket, mot den som&lt;br&gt;råder över ett arbetsställe gäller&lt;br&gt;dock vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;rättegång i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till arbetsgivare vinner 4-7 och 10-13 §§ tillämpning när&lt;br&gt;den organisation eller de arbetstagare, som har utsett skyddsombudet,&lt;br&gt;har underrättat arbetsgivaren om valet eller, om arbetsgivaren icke har&lt;br&gt;kunnat nås, sänt underrättelse om valet till arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\bd som sägs om underrättelse i&lt;br&gt;första stycket skall i fall, som&lt;br&gt;avses i 7 a § andra meningen,&lt;br&gt;tillämpas också på den som råder&lt;br&gt;över ett arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gentemot&lt;br&gt;den som har skyddsansvar enligt 3&lt;br&gt;kap. 2-11 och 13 §§, 5 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket eller 6 § i detta&lt;br&gt;kapitel meddela de förelägganden&lt;br&gt;eller förbud som behövs för att&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gentemot&lt;br&gt;den som har skyddsansvar enligt 3&lt;br&gt;kap. 2 - 11 §, 12 § första eller&lt;br&gt;andra stycket eller 13 §, 5 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket eller 6 § i detta&lt;br&gt;kapitel meddela de förelägganden&lt;br&gt;eller förbud som behövs för att&lt;br&gt;denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av lagen&lt;br&gt;skall efterlevas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläg-&lt;br&gt;gande, får yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;vilken det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och Bilaga 2&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet&lt;br&gt;att gälla såvitt avser åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger på arbetsställe förhål-&lt;br&gt;lande som innebär risk för ohälsa&lt;br&gt;eller olycksfall för någon som&lt;br&gt;arbetar där, kan yrkesinspektionen&lt;br&gt;rikta föreläggande eller förbud&lt;br&gt;enligt 7 § mot den som råder över&lt;br&gt;arbetsstället även när denne ej är&lt;br&gt;arbetsgivare i förhållande till den&lt;br&gt;som utsättes för risken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har skyddsansvar enligt 3&lt;br&gt;kap. 8-10 §§ kan, om det före-&lt;br&gt;ligger någon särskild risk från ar-&lt;br&gt;betsmiljösynpunkt, åläggas att&lt;br&gt;lämna varningsinformation eller&lt;br&gt;att återkalla en produkt enligt 7, 8&lt;br&gt;och 10-12 §§ produktsäkerhetsla-&lt;br&gt;gen (1988:1604). Härvid skall vad&lt;br&gt;som sägs om Marknadsdomstolen i&lt;br&gt;stället avse Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;och vad som sägs om näringsid-&lt;br&gt;kare i stället avse den som har&lt;br&gt;skyddsansvar enligt 3 kap.&lt;br&gt;8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggandet skall förenas med vite&lt;br&gt;om det inte av särskilda skäl är&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till skyddsom-&lt;br&gt;bud eller ledamot i skyddskom-&lt;br&gt;mitté eller den som har deltagit i&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet på arbetsställe&lt;br&gt;enligt denna lag får inte obehö-&lt;br&gt;rigen röja eller utnyttja vad han&lt;br&gt;under uppdraget har erfarit om yr-&lt;br&gt;keshemlighet, arbetsförfarande, af-&lt;br&gt;färsförhållande, enskilds personli-&lt;br&gt;ga förhållande eller förhållande av&lt;br&gt;betydelse för landets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till skyddsom-&lt;br&gt;bud eller ledamot i skyddskom-&lt;br&gt;mitté eller den som har deltagit i&lt;br&gt;arbetsanpassnings- och rehabilite-&lt;br&gt;ringsverksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;får inte obehörigen röja eller ut-&lt;br&gt;nyttja vad han under uppdraget&lt;br&gt;har erfarit om yrkeshemlighet,&lt;br&gt;arbetsförfarande, affärsförhållan-&lt;br&gt;de, enskilds personliga förhållande&lt;br&gt;eller förhållande av betydelse för&lt;br&gt;landets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal ar-&lt;br&gt;betstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder&lt;br&gt;av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Bilaga 2&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren un-&lt;br&gt;derrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnads-&lt;br&gt;plikten också för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetsställen i det&lt;br&gt;allmännas verksamhet tillämpas i&lt;br&gt;stället för vad som sägs i första&lt;br&gt;och andra styckena bestämmelser-&lt;br&gt;na i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tilläm-&lt;br&gt;pas i stället bestämmelserna i 14&lt;br&gt;kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Påföljder&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sanktionsavgift&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;5 § Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen får föreskriva&lt;br&gt;att en särskild avgift skall&lt;br&gt;betalas om överträdelse har&lt;br&gt;skett av en föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 kap.&lt;br&gt;1-3 eller 8 §. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas även om överträdelsen&lt;br&gt;ej skett uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall ange&lt;br&gt;hur avgiften beräknas för olika&lt;br&gt;slag av överträdelser. Avgiftsbe-&lt;br&gt;loppet skall kunna fastställas&lt;br&gt;direkt med ledning av den an-&lt;br&gt;givna beräkningsgrunden. Av-&lt;br&gt;giften skall vara lägst 1 000&lt;br&gt;och högst 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Avgiften skall påföras den&lt;br&gt;fysiska eller juridiska person&lt;br&gt;som drev den verksamhet där&lt;br&gt;överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får efterges om det till&lt;br&gt;följd av straff, företagsbot eller&lt;br&gt;förverkande, som följ er på över-&lt;br&gt;trädelsen, eller av någon annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;orsak skulle vara oskäligt att Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;påföra avgiften. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Frågor om påförande av&lt;br&gt;avgift prövas av länsrätten efter&lt;br&gt;ansökan av yrkesinspektionen&lt;br&gt;eller Arbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Avgift får påföras bara om&lt;br&gt;ansökan har delgetts den som&lt;br&gt;anspråket riktas mot inom fem&lt;br&gt;år från den tidpunkt då över-&lt;br&gt;trädelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom någon på-&lt;br&gt;förs avgift skall genast sändas&lt;br&gt;till länsstyrelsen. Avgiften skall&lt;br&gt;betalas till länsstyrelsen inom&lt;br&gt;två månader från det att be-&lt;br&gt;slutet vann laga kraft. En upp-&lt;br&gt;lysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i andra&lt;br&gt;stycket, skall dröjsmålsavgift tas&lt;br&gt;ut enligt 58 § 2-5 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272). Den&lt;br&gt;obetalda avgiften och dröjsmål-&lt;br&gt;savgiften skall lämnas för in-&lt;br&gt;drivning. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns i lagen&lt;br&gt;(1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Vid&lt;br&gt;indrivning får verkställighet&lt;br&gt;enligt utsökningsbalken ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Frågor om påförande av&lt;br&gt;avgift får prövas av yrkesin-&lt;br&gt;spektionen eller Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen genom avgiftsföreläg-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsföreläggande innebär att&lt;br&gt;den som antas ha gjort sig&lt;br&gt;skyldig till en överträdelse&lt;br&gt;föreläggs avgiften till godkän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande omedelbart eller inom Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;viss tid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts,&lt;br&gt;gäller det som domstols laga-&lt;br&gt;kraftvunna dom varigenom&lt;br&gt;avgift påförts. Ett godkännande&lt;br&gt;som sker sedan den i föreläg-&lt;br&gt;gandet utsatta tiden har gått ut&lt;br&gt;är dock utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En påförd avgift bortfaller&lt;br&gt;om verkställighet inte har skett&lt;br&gt;inom fem år från det att domen&lt;br&gt;vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Åtal för en överträdelse,&lt;br&gt;som omfattas av 5-10 §§, får&lt;br&gt;väckas endast om det av särskil-&lt;br&gt;da skäl är påkallat ur allmän&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. Överklagande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot beslut av yrkesin- Yrkesinspektionens beslut i&lt;br&gt;spektionen föres hos arbetar- frågor som avses i 8 kap. 7 el-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen genom besvär. ler 9 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av yrkesinspektio-&lt;br&gt;nen får överklagas hos Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;ärenden som avser tillämpning&lt;br&gt;av föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 5 kap. 2 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 3 § andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsens beslut i&lt;br&gt;ärenden som avser tillämpning&lt;br&gt;av föreskrifter meddelade med&lt;br&gt;stöd av 5 kap. 2 § tredje och&lt;br&gt;fjärde styckena, 3 § andra&lt;br&gt;stycket eller 5 § eller i frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket eller 5 § får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 8 kap. 7 eller 9 § Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte överklagas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen i särskilda fall&lt;br&gt;har meddelat enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av regeringens&lt;br&gt;förordnande enligt lagen, får&lt;br&gt;överklagas hos regeringen&lt;br&gt;genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut som Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen i särskilda fall&lt;br&gt;har meddelat enligt denna lag&lt;br&gt;eller med stöd av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande från regeringen enligt la-&lt;br&gt;gen, får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsens beslut om föreskrifter till allmän efter-&lt;br&gt;rättelse får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser avseende be-&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1993:81) Översyn av arbetsmil-&lt;br&gt;jölagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kommerskollegium, Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statens Arbetsgivarverk, Arbetsmarknadsstyrelsen,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbetsmiljöfonden, Ar-&lt;br&gt;betslivscentrum, Arbetslivsfonden, ILO-kommittén, Konsumentverket&lt;br&gt;med Konsumentombudsmannen, Styrelsen för teknisk ackreditering&lt;br&gt;(SWEDAC), Svenska Arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation, TCO. Sveriges Akademikers Centralorga-&lt;br&gt;nisation, SACO, Grossistförbundet Svensk Handel, Byggherreförening-&lt;br&gt;en, Byggentreprenörerna, Arbetsgivareföreningen BOA, Kooperationens&lt;br&gt;förhandlingsorganisation, Företagarnas Riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-av-&lt;br&gt;talet) beräknas träda i kraft den 1 januari 1994. Avtalet omfattar&lt;br&gt;rättsakter (förordningar, direktiv m.m.) som har antagits av EG&lt;br&gt;fram till och med den 31 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter EES-avtalets ikraftträdande kommer Gemensamma EES-&lt;br&gt;kommittén att ta ställning till vilka EG-rättsakter, antagna efter den&lt;br&gt;31 juli 1991, som skall tillföras EES-avtalet. Ett beslut av Gemen-&lt;br&gt;samma EES-kommittén kommer att innebära en skyldighet för&lt;br&gt;Sverige att införliva dessa rättsakter i svensk rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har gått igenom de åtta direktiv som utgör de&lt;br&gt;hittills nytillkomna rättsakter som berör arbetsmiljöområdet. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen har föreslagit de lagändringar som gruppen anser&lt;br&gt;nödvändiga för att det skall vara möjligt att införliva vissa av&lt;br&gt;dessa direktiv. Förslagen avser föreskriftsbemyndiganden i arbets-&lt;br&gt;miljölagen. Arbetsmiljöbestämmelserna i övriga direktiv kan enligt&lt;br&gt;gruppens bedömning införlivas genom myndighetsföreskrifter utan&lt;br&gt;att det behövs några lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Planer och dokument&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att det genom en komplettering av bemyn-&lt;br&gt;digandebestämmelsen i 4 kap. 8 § arbetsmiljölagen blir möjligt att&lt;br&gt;föreskriva om skyldighet att upprätta handlingar även för andra&lt;br&gt;skyddsansvariga än arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringen av bemyndigandet behövs för att kunna införli-&lt;br&gt;va dokumentationskrav i EG:s byggplatsdirektiv (92/57/EEG) och&lt;br&gt;direktiven om utvinningsindustrin (92/91/EEG och 92/104/EEG).&lt;br&gt;I dessa direktiv finns krav på att vissa närmare angivna planer och&lt;br&gt;dokument skall upprättas. Kraven riktar sig mot bl.a. den som&lt;br&gt;låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete, den som råder över&lt;br&gt;ett arbetsställe och den som är samordningsansvarig. Med stöd av&lt;br&gt;arbetsmiljölagen i sin gällande lydelse kan krav att upprätta sådana&lt;br&gt;handlingar inte riktas mot andra än arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ensamföretagares skyldigheter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår vidare att det genom ett nytt andra stycke&lt;br&gt;i 4 kap. 10 § arbetsmiljölagen blir möjligt att föreskriva om utvid-&lt;br&gt;gade skyldigheter för den som ensam eller gemensamt med famil-&lt;br&gt;jemedlem driver yrkesmässig verksamhet utan anställd (ensamföre-&lt;br&gt;tagare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget behövs för att kunna införliva de delar i byggplats-&lt;br&gt;direktivet som avser ensamföretagares skyldigheter, vilka går&lt;br&gt;längre än vad som följer av arbetsmiljölagens nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser. Företagaren skall bl.a. vara skyldig att bära personlig&lt;br&gt;skyddsutrustning, använda endast sådan arbetsutrustning som&lt;br&gt;uppfyller vissa krav samt även i övrigt vidta direkta skyddsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Direktivet om gravida kvinnor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett av de direktiv som har ingått i översynen är rådets direktiv nr&lt;br&gt;92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa i&lt;br&gt;arbetet för gravida arbetstagare och arbetstagare som nyligen fött&lt;br&gt;barn eller som ammar. Direktivet är ett minimidirektiv och det&lt;br&gt;innehåller dels skyddsbestämmelser som avser säkerhet och hälsa,&lt;br&gt;dels arbetsrättsliga bestämmelser om rättigheter och skyldigheter i&lt;br&gt;anställningsförhållandet, om ledighet och omplacering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsbestämmelserna består bl.a. av regler om arbetsgivarens&lt;br&gt;kartläggning och bedömning samt åtgärder när det gäller risker på&lt;br&gt;grund av exponering för farliga ämnen, processer och arbetsför-&lt;br&gt;hållanden i övrigt. Vidare ingår i bestämmelserna ett förbud att&lt;br&gt;låta den som är gravid eller den som ammar utföra vissa arbets-&lt;br&gt;uppgifter. Direktivet innehåller i den här delen också regler om&lt;br&gt;begränsningar av nattarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsrättsliga bestämmelserna innehåller regler om ledighet&lt;br&gt;i samband med nedkomsten och för undersökningar under gravidi-&lt;br&gt;teten, förbud mot uppsägning i samband med graviditeten samt&lt;br&gt;regler om lön och andra anställningsförhållanden under ledighet&lt;br&gt;och omplacering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen gör den bedömningen att det inte behövs några&lt;br&gt;ändringar i arbetsmiljölagen för att kunna införliva de angivna&lt;br&gt;skyddsbestämmelserna. Gruppen har i det här sammanhanget&lt;br&gt;behandlat en av LO väckt fråga om skydd för fostret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga bestämmelser i direktivet har gruppen&lt;br&gt;funnit att det finns ett behov av ytterligare översyn i vissa avseen-&lt;br&gt;den. Behovet gäller rätten till obligatorisk ledighet i samband med&lt;br&gt;förlossning, rätten till omplacering eller till betald ledighet om&lt;br&gt;förhållandena är sådana att gravida kvinnor, kvinnor som nyligen&lt;br&gt;fött barn eller som ammar inte utan risk kan fortsätta sitt arbete&lt;br&gt;samt rätten för dem att vara frånvarande från arbetet utan löneav-&lt;br&gt;drag för undersökningar under graviditeten. En sådan översyn&lt;br&gt;ligger inom ramen för det arbete som utförs av den särskilde&lt;br&gt;utredare som tillsatts för att se över ledighetslagstiftningen&lt;br&gt;(A 1993:01, dir. 1992:98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8 och 10 §§ arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen kan meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;göra anmälan eller lämna upp-&lt;br&gt;gifter till en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller att förvara handlingar som&lt;br&gt;har betydelse från skyddssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen kan meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;göra anmälan eller lämna upp-&lt;br&gt;gifter till en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller att upprätta eller förvara&lt;br&gt;handlingar som har betydelse&lt;br&gt;från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffen-&lt;br&gt;het och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs&lt;br&gt;för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samma ordning får meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om att den som ensam&lt;br&gt;eller gemensamt med familjemed-&lt;br&gt;lem driver yrkesmässig verksamhet&lt;br&gt;utan anställd skall följa vad i&lt;br&gt;denna lag och med stöd därav har&lt;br&gt;föreskrivits om skyldigheter i&lt;br&gt;andra avseenden än som framgår&lt;br&gt;av 3 kap. 5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser avseende rappor-&lt;br&gt;ten (Ds 1993:82) Nya EG-regler på arbetsmiljö-&lt;br&gt;området&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kommerskollegium, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Riksrevisionsverket, Statens Arbetsgivarverk, Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Arbets-&lt;br&gt;miljöfonden, Arbetslivscentrum, Arbetslivsfonden, ILO-kommittén,&lt;br&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, TCO,&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation, SACO, Byggherreförening-&lt;br&gt;en, Byggentreprenörerna, Arbetsgivareföreningen BOA, Kooperationens&lt;br&gt;förhandlingsorganisation, Företagarnas riksorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160)&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 7 kap. 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a §, att nuva-&lt;br&gt;rande 3 kap. 12-13 §§ skall betecknas 3 kap. 13-14 §§ samt att nuva-&lt;br&gt;rande 7 kap. 9-11 §§ skall betecknas 7 kap. 8-10 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nya 3 kap. 13 § och nya 7 kap. 9-10 §§ skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 och 3 §§, 2 kap. 1 §, 3 kap. 2 a och 5-7 §§, 4 kap.&lt;br&gt;8 och 10 §§, 6 kap. 10, 13 och 15 §§, 7 kap. 7 och 13 §§, 8 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ samt rubriken till 8 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen införs nio nya paragrafer, 3 kap. 1 och 12 §§, 7&lt;br&gt;kap. 11 § samt 8 kap. 5-10 §§ samt närmast före 1 § underrubriken&lt;br&gt;Ansvar och före 4 § underrubriken Förverkande och före 5 § underru-&lt;br&gt;briken Sanktionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap. Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att säkerställa en arbets-&lt;br&gt;miljö som inte utsätter arbets-&lt;br&gt;tagare för ohälsa eller olycksfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål är att före-&lt;br&gt;bygga ohälsa och olycksfall i&lt;br&gt;arbetet samt att även i övrigt&lt;br&gt;uppnå en god arbetsmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som är tillfredsställande&lt;br&gt;med hänsyn till arbetets natur&lt;br&gt;och den sociala och tekniska ut-&lt;br&gt;vecklingen i samhället, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att främja att arbetsgivare&lt;br&gt;och arbetstagare samverkar för&lt;br&gt;att åstadkomma en god arbets-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1991:677.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 kap., 3&lt;br&gt;kap. 1-73 §§, 4 kap. 1-5 §§&lt;br&gt;och 8-10 §§ samt 7-9 kap. skall&lt;br&gt;med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den som under vård i&lt;br&gt;anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 kap., 3&lt;br&gt;kap. 1-74 §§, 4 kap. 1-5 §§&lt;br&gt;och 8-10 §§ samt 7-9 kap. skall&lt;br&gt;med arbetstagare likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som genomgår utbild-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som under vård i&lt;br&gt;anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värnpliktig och annan som&lt;br&gt;fullgör i lag föreskriven tjänst-&lt;br&gt;göring eller som deltar i frivillig&lt;br&gt;utbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever och vårdtagare som avses i första stycket 1 och 2 skall lik-&lt;br&gt;ställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I&lt;br&gt;fråga om elever finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 17 och&lt;br&gt;18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första och andra styckena skall vad i lagen sägs om&lt;br&gt;arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet ut-&lt;br&gt;förs.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 kap. Arbetsmiljöns beskaffenhet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmiljön skall vara till-&lt;br&gt;fredsställande med hänsyn till&lt;br&gt;arbetets natur och den sociala&lt;br&gt;och tekniska utvecklingen i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsätt-&lt;br&gt;ningar i fysiskt och psykiskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin&lt;br&gt;egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör&lt;br&gt;hans eget arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att ar-&lt;br&gt;betstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan&lt;br&gt;medföra ohälsa eller olycksfall. Därvid skall även löneformer och för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggning av arbetstider beaktas. Starkt styrt eller bundet arbete skall&lt;br&gt;undvikas eller begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social&lt;br&gt;kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter&lt;br&gt;till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande&lt;br&gt;och yrkesmässigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. Allmänna skyldigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skyldigheter som avses i&lt;br&gt;detta kapitel skall tillämpas med&lt;br&gt;beaktande av kraven på arbets-&lt;br&gt;miljöns beskaffenhet enligt 2&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systema-&lt;br&gt;tiskt planera, leda och kontrolle-&lt;br&gt;ra verksamheten på ett sätt som&lt;br&gt;säkerställer att arbetsmiljön upp-&lt;br&gt;fyller kraven i denna lag och i&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Han skall&lt;br&gt;utreda arbetsskador, fortlöpande&lt;br&gt;undersöka riskerna i verksam-&lt;br&gt;heten och vidta de åtgärder som&lt;br&gt;föranleds därav. Åtgärder som&lt;br&gt;inte kan vidtas omedelbart skall&lt;br&gt;tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall systema-&lt;br&gt;tiskt planera, leda och kontrolle-&lt;br&gt;ra verksamheten på ett sätt som&lt;br&gt;leder till att arbetsmiljön upp-&lt;br&gt;fyller kraven i denna lag och i&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Han skall&lt;br&gt;utreda arbetsskador, fortlöpande&lt;br&gt;undersöka riskerna i verksam-&lt;br&gt;heten och vidta de åtgärder som&lt;br&gt;föranleds av detta. Åtgärder&lt;br&gt;som inte kan vidtas omedelbart&lt;br&gt;skall tidsplaneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumen-&lt;br&gt;tera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid&lt;br&gt;upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se&lt;br&gt;till att det på arbetsställe i hans&lt;br&gt;verksamhet finns en på lämpligt&lt;br&gt;sätt organiserad arbetsanpass-&lt;br&gt;nings- och rehabiliteringsverk-&lt;br&gt;samhet för fullgörande av de&lt;br&gt;uppgifter som enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare se&lt;br&gt;till att det i hans verksamhet&lt;br&gt;finns en på lämpligt sätt organi-&lt;br&gt;serad arbetsanpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet för&lt;br&gt;fullgörande av de uppgifter som&lt;br&gt;enligt denna lag och enligt 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och enligt 22 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring vilar på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. lagen (1962:381) om all- Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;män försäkring vilar på honom. Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbete som arbetsgivare själv utför skall denna lag och&lt;br&gt;med stöd därav meddelade föreskrifter iakttagas i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Detsamma gäller när två eller flera för gemensam räkning yrkesmässigt&lt;br&gt;driver verksamhet utan att ha arbetstagare anställd, dock ej om verk-&lt;br&gt;samheten bedrives endast av medlemmar av samma familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ensam eller gemen-&lt;br&gt;samt med familjemedlem driver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet utan&lt;br&gt;anställd är skyldig att följa vad i&lt;br&gt;denna lag och med stöd därav&lt;br&gt;har föreskrivits i fråga om&lt;br&gt;teknisk anordning och ämne,&lt;br&gt;som kan föranleda ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall, samt beträffande&lt;br&gt;gemensamt arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ensam eller gemen-&lt;br&gt;samt med familjemedlem driver&lt;br&gt;yrkesmässig verksamhet utan&lt;br&gt;anställd är skyldig att följa vad i&lt;br&gt;denna lag och med stöd av den&lt;br&gt;har föreskrivits i fråga om&lt;br&gt;teknisk anordning och ämne,&lt;br&gt;som kan föranleda ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall, samt beträffande&lt;br&gt;gemensamt arbetsställe. Av 4&lt;br&gt;kap. 10 § framgår att föreskrif-&lt;br&gt;ter får meddelas om skyldigheter&lt;br&gt;även i andra avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt&lt;br&gt;driver verksamhet på samma&lt;br&gt;arbetsställe, skall de samråda&lt;br&gt;och gemensamt verka för att&lt;br&gt;åstadkomma tillfredsställande&lt;br&gt;skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två eller flera samtidigt&lt;br&gt;driver verksamhet på ett gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe, skall de sam-&lt;br&gt;råda och gemensamt verka för&lt;br&gt;att åstadkomma tillfredsställande&lt;br&gt;skyddsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skall också se till att de&lt;br&gt;inte genom sin verksamhet eller&lt;br&gt;sina anordningar på det gemen-&lt;br&gt;samma arbetsstället utsätter&lt;br&gt;någon som arbetar där för risk&lt;br&gt;för ohälsa eller olycksfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbete är ansvarig för&lt;br&gt;samordning av åtgärder till skydd mot ohälsa och olycksfall på gemen-&lt;br&gt;samt arbetsställe för verksamheten. Om fast driftsställe är gemensamt&lt;br&gt;arbetsställe för flera verksamheter, har den som råder över arbetsstället&lt;br&gt;motsvarande ansvar. Ansvaret för samordningen kan överlåtas till någon&lt;br&gt;av dem som bedriver arbete på arbetsstället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket&lt;br&gt;kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ha&lt;br&gt;ansvar för samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall se till att&lt;br&gt;samordning sker av skyddsåt-&lt;br&gt;gärder på arbetsstället. Övriga&lt;br&gt;arbetsgivare och de som arbetar&lt;br&gt;där skall följa de anvisningar&lt;br&gt;som han lämnar i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har ansvar enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall se till att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetet med att förebygga&lt;br&gt;risker för ohälsa och olycksfall&lt;br&gt;samordnas på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbete tidsplaneras på det&lt;br&gt;sätt som behövs för att förebyg-&lt;br&gt;ga risker för ohälsa och olycks-&lt;br&gt;fall till följd av att olika verk-&lt;br&gt;samheter pågår på arbetsstället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna skyddsanordning-&lt;br&gt;ar inrättas och underhålls och&lt;br&gt;allmänna skyddsregler för ar-&lt;br&gt;betsstället utfärdas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det görs klart vem som skall&lt;br&gt;stå för de speciella skyddsanord-&lt;br&gt;ningar som kan behövas för ett&lt;br&gt;visst eller vissa arbeten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. personalutrymmen och sani-&lt;br&gt;tära anordningar inrättas på ar-&lt;br&gt;betsstället i behövlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga arbetsgivare och de&lt;br&gt;som arbetar på det gemensamma&lt;br&gt;arbetsstället skall följa de an-&lt;br&gt;visningar som den samordnings-&lt;br&gt;ansvarige lämnar i syfte att&lt;br&gt;samordna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe skall se till att det på&lt;br&gt;arbetsstället finns sådana fasta&lt;br&gt;anordningar att den, som arbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar där utan att vara arbets-&lt;br&gt;tagare i förhållande till honom,&lt;br&gt;inte utsätts för risk för ohälsa&lt;br&gt;eller olycksfall. Han skall även&lt;br&gt;se till att andra anordningar,&lt;br&gt;som finns på arbetsstället, kan&lt;br&gt;användas utan sådan risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anlitar inhyrd arbets-&lt;br&gt;kraft för att utföra arbete i sin&lt;br&gt;verksamhet skall vidta de skydds-&lt;br&gt;åtgärder som behövs i detta&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 och 9 §§ föreskrivs&lt;br&gt;om skyddsansvar i vissa fall för&lt;br&gt;den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe eller upplåter en lokal, ett&lt;br&gt;markområde eller ett utrymme&lt;br&gt;under jord för arbete eller som&lt;br&gt;personalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 kap. Bemyndiganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 8 § föreskrivs om&lt;br&gt;skyddsansvar i vissa fall för den&lt;br&gt;som upplåter en lokal, ett mark-&lt;br&gt;område eller ett utrymme under&lt;br&gt;jord för arbete eller som perso-&lt;br&gt;nalutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen kan meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;göra anmälan eller lämna upp-&lt;br&gt;gifter till en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller att förvara handlingar som&lt;br&gt;har betydelse från skyddssyn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen kan meddela&lt;br&gt;föreskrifter om skyldighet att&lt;br&gt;göra anmälan eller lämna upp-&lt;br&gt;gifter till en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller att upprätta eller förvara&lt;br&gt;handlingar som har betydelse&lt;br&gt;från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetarskyddsstyrel-&lt;br&gt;sen får meddela de ytterligare föreskrifter om arbetsmiljöns beskaffen-&lt;br&gt;het och om allmänna skyldigheter i fråga om arbetsmiljön som behövs&lt;br&gt;för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma ordning får meddelas&lt;br&gt;föreskrifter om att den som&lt;br&gt;ensam eller gemensamt med&lt;br&gt;familjemedlem driver yrkesmäs-&lt;br&gt;sig verksamhet utan anställd&lt;br&gt;skall följa vad i denna lag och&lt;br&gt;med stöd av den har föreskrivits&lt;br&gt;om skyldigheter i andra avseen-&lt;br&gt;den än som framgår av 3 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 kap. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får icke hindras&lt;br&gt;att fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får inte hindras&lt;br&gt;att fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ombud företräder en&lt;br&gt;arbetstagare som utför arbete på&lt;br&gt;ett arbetsställe över vilket den&lt;br&gt;egna arbetsgivaren inte råder är&lt;br&gt;den arbetsgivare som råder över&lt;br&gt;arbetsstället skyldig att låta&lt;br&gt;skyddsombudet få tillträde dit i&lt;br&gt;den omfattning som ombudet be-&lt;br&gt;höver för att fullgöra sitt upp-&lt;br&gt;drag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade&lt;br&gt;arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör skall&lt;br&gt;arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvill-&lt;br&gt;kor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle&lt;br&gt;ha rått om han ej hade haft uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handlägges enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister. I fråga om talan&lt;br&gt;mot arbetstagare gäller dock vad&lt;br&gt;som är föreskrivet om rättegång&lt;br&gt;i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål om tillämpning av 10 och&lt;br&gt;11 §§ handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister. I fråga om talan&lt;br&gt;mot arbetstagare eller, i fall som&lt;br&gt;avses i 10 § andra stycket, mot&lt;br&gt;den som råder över ett arbets-&lt;br&gt;ställe gäller dock vad som är&lt;br&gt;föreskrivet om rättegång i all-&lt;br&gt;mänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 5 § och&lt;br&gt;10-14 §§ skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt på ledamot av&lt;br&gt;skyddskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 5 §, 70 §&lt;br&gt;första och tredje stycket samt&lt;br&gt;77-14 §§ skall tillämpas på&lt;br&gt;motsvarande sätt på ledamot av&lt;br&gt;skyddskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 kap. Tillsyn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gent-&lt;br&gt;emot den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2-77 och 13 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § i detta kapitel meddela de&lt;br&gt;förelägganden eller förbud som&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesinspektionen får gent-&lt;br&gt;emot den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2-72 och 14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 3 § första stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § i detta kapitel meddela de&lt;br&gt;förelägganden eller förbud som&lt;br&gt;behövs för att denna lag eller&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen skall efter-&lt;br&gt;levas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om föreläggande eller förbud kan yrkesinspektionen sätta ut&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte vidtar en åtgärd som åligger honom enligt ett föreläg-&lt;br&gt;gande, får yrkesinspektionen förordna om rättelse på hans bekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett föreläggande har meddelats beträffande någon åtgärd till vilken&lt;br&gt;det krävs bygglov, rivningslov eller marklov enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) men sådant lov inte beviljas, upphör föreläggandet att gälla&lt;br&gt;såvitt avser åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;äger besluta om åtgärd enligt&lt;br&gt;6-9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;får besluta om åtgärd enligt&lt;br&gt;6-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förbud&lt;br&gt;enligt 7-9 § kan tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het meddela beslut om förseg-&lt;br&gt;ling eller annan avstängning av&lt;br&gt;anläggning, utrymme eller&lt;br&gt;anordning. Sådant beslut verk-&lt;br&gt;ställs genom myndighetens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa förbud&lt;br&gt;enligt 7-8 §§ kan tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten meddela beslut om för-&lt;br&gt;segling eller annan avstängning&lt;br&gt;av anläggning, utrymme eller&lt;br&gt;anordning. Sådant beslut verk-&lt;br&gt;ställs genom myndighetens&lt;br&gt;försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 8-10 §§ kan, om&lt;br&gt;det finns särskild risk från ar-&lt;br&gt;betsmiljösynpunkt, åläggas att&lt;br&gt;lämna varningsinformation eller&lt;br&gt;att återkalla en produkt. Därvid&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 7, 8 och&lt;br&gt;10-12 §§ produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) tillämpas. Vid som&lt;br&gt;där sägs om Marknadsdomstolen&lt;br&gt;skall dock i stället avse Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen och vad som&lt;br&gt;sägs om näringsidkare i stället&lt;br&gt;avse den som har skyddsansvar&lt;br&gt;enligt 3 kap. 8-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åläggandet skall förenas med&lt;br&gt;vite om det inte av särskilda&lt;br&gt;skäl är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till skydd-&lt;br&gt;sombud eller ledamot i skydd-&lt;br&gt;skommitté eller den som har&lt;br&gt;deltagit i arbetsanpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet på&lt;br&gt;arbetsställe enligt denna lag får&lt;br&gt;inte obehörigen röja eller utnytt-&lt;br&gt;ja vad han under uppdraget har&lt;br&gt;erfarit om yrkeshemlighet, ar-&lt;br&gt;betsförfarande, affärsförhål-&lt;br&gt;lande, enskilds personliga för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har utsetts till skydd-&lt;br&gt;sombud eller ledamot i skydd-&lt;br&gt;skommitté eller den som har&lt;br&gt;deltagit i arbetsanpassnings- och&lt;br&gt;rehabiliteringsverksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag får inte obehörigen&lt;br&gt;röja eller utnyttja vad han under&lt;br&gt;uppdraget har erfarit om yr-&lt;br&gt;keshemlighet, arbetsförfarande,&lt;br&gt;affärsförhållande, enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållande eller förhål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hållande eller förhållande av be-&lt;br&gt;tydelse för landets försvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande av betydelse för landets Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av&lt;br&gt;tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i&lt;br&gt;organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en&lt;br&gt;central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör.&lt;br&gt;Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren un-&lt;br&gt;derrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnads-&lt;br&gt;plikten också för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om arbetsställen i det&lt;br&gt;allmännas verksamhet tillämpas&lt;br&gt;i stället för vad som sägs i första&lt;br&gt;och andra styckena bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet&lt;br&gt;tillämpas i stället bestämmel-&lt;br&gt;serna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. Ansvar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8 kap. Påföljder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år dömes den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het bryter mot föreläggande&lt;br&gt;eller förbud som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 7 kap.&lt;br&gt;7-/0 §§. Detta gäller dock ej&lt;br&gt;om föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet har förenats med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år döms den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsam-&lt;br&gt;het bryter mot föreläggande&lt;br&gt;eller förbud som har med-&lt;br&gt;delats med stöd av 7 kap.&lt;br&gt;7-9 §§. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;om föreläggandet eller för-&lt;br&gt;budet har förenats med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet bryter mot före-&lt;br&gt;skrifter eller villkor som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:973.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1, 2 eller 4 § döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anlitar en minderårig i strid&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 4&lt;br&gt;kap. 3 eller 5-8 §§ eller 5 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket, 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om förhållanden av vikt, när en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har begärt&lt;br&gt;upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;prov eller begärt undersökningar&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan giltigt skäl tar bort en&lt;br&gt;skyddsanordning eller sätter den&lt;br&gt;ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter döms den som upp-&lt;br&gt;såtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anlitar en minderårig i strid&lt;br&gt;mot 5 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;eller mot föreskrifter som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 5 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje eller fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot föreskrifter som&lt;br&gt;har meddelats med stöd av 4&lt;br&gt;kap. 1-8 §§ eller 5 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket, 4 eller 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;om förhållanden av vikt, när en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet har begärt&lt;br&gt;upplysningar, handlingar eller&lt;br&gt;prov eller begärt undersökningar&lt;br&gt;enligt 7 kap. 3 eller 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan giltigt skäl tar bort en&lt;br&gt;skyddsanordning eller sätter den&lt;br&gt;ur bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ansvar enligt denna be-&lt;br&gt;stämmelse skall inte dömas om&lt;br&gt;det för överträdelsen har ut-&lt;br&gt;färdats föreskrift om sanktions-&lt;br&gt;avgift enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bestämmande, Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen får föreskriva&lt;br&gt;att en särskild avgift skall beta-&lt;br&gt;las om överträdelse har skett av&lt;br&gt;en föreskrift som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av 4 kap. 1-3 eller&lt;br&gt;8 §. Avgiften skall betalas även&lt;br&gt;om överträdelsen inte skett&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan föreskrift skall ange&lt;br&gt;hur avgiften beräknas för olika&lt;br&gt;slag av överträdelser. Avgiftsbe-&lt;br&gt;loppet skall kunna fastställas&lt;br&gt;direkt med ledning av den an-&lt;br&gt;givna beräkningsgrunden. A v -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giften skall vara lägst 1 000 Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;och högst 100 000 kronor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall påföras den&lt;br&gt;fysiska eller juridiska person&lt;br&gt;som drev den verksamhet där&lt;br&gt;överträdelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får jämkas eller&lt;br&gt;efterges om det skulle vara&lt;br&gt;oskäligt att påföra avgiften&lt;br&gt;enligt angiven beräkningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift&lt;br&gt;prövas av länsrätten efter an-&lt;br&gt;sökan av yrkesinspektionen eller&lt;br&gt;A rbetarskyddsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid&lt;br&gt;överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/JvgzTf får påföras bara om&lt;br&gt;ansökan har delgetts den som&lt;br&gt;anspråket riktas mot inom fem&lt;br&gt;år från den tidpunkt då över-&lt;br&gt;trädelsen skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut varigenom någon&lt;br&gt;påförs avgift skall genast sän-&lt;br&gt;das till länsstyrelsen. Avgiften&lt;br&gt;skall betalas till länsstyrelsen&lt;br&gt;inom två månader från det att&lt;br&gt;beslutet vann laga kraft. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in&lt;br&gt;i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften inte betalas inom&lt;br&gt;den tid som anges i andra styck-&lt;br&gt;et, skall dröjsmålsavgift tas ut&lt;br&gt;enligt 58 § 2-5 mom. uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272). Den obetalda&lt;br&gt;avgiften och dröjsmålsavgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall lämnas för indrivning. Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om indrivning Bilaga 7&lt;br&gt;finns i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m. m. Vid indrivning får verkstäl-&lt;br&gt;lighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om påförande av avgift&lt;br&gt;får prövas av yrkesinspektionen&lt;br&gt;eller Arbetarskyddsstyrelsen&lt;br&gt;genom avgiftsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsföreläggande innebär&lt;br&gt;att den som antas ha gjort sig&lt;br&gt;skyldig till en överträdelse före-&lt;br&gt;läggs avgiften till godkännande&lt;br&gt;omedelbart eller inom viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har föreläggandet godkänts,&lt;br&gt;gäller det som domstols laga-&lt;br&gt;kraftvunna avgörande varige-&lt;br&gt;nom avgift påförts. Ett godkän-&lt;br&gt;nande som sker sedan den i&lt;br&gt;föreläggandet utsatta tiden har&lt;br&gt;gått ut är dock utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En påförd avgift bortfaller om&lt;br&gt;verkställighet inte har skett&lt;br&gt;inom fem år från det att av-&lt;br&gt;görandet vann laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall&lt;br&gt;alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvan-&lt;br&gt;de och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller&lt;br&gt;pengars värde (bruttointäkt) som har influtit i förvärvskällan under&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får inte göras för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga ut-&lt;br&gt;gifter, så som vad skattskyldig utgett som gåva eller som perio-&lt;br&gt;diskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till&lt;br&gt;person i sitt hushåll;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana kostnader för hälsovård, sjukvård samt företagshälsovård&lt;br&gt;som anges i anvisningarna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och&lt;br&gt;svampar eller kottar till den del kostnaderna inte överstiger de&lt;br&gt;intäkter som är skattefria enligt 19 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet&lt;br&gt;utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den&lt;br&gt;skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans&lt;br&gt;förvärvsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska allmänna skatter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalavbetalning på skuld;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 8 kap. 1 § studiestödslagen (1973:349), 52, 52 a och&lt;br&gt;55 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 32 § och 49 §&lt;br&gt;4 mom. uppbördslagen (1953:272), 44 a och 46 §§ lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, 5 kap. 12 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 13 och 14 §§ lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 30 §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) och 60 § fordonsskattelagen (1988:327) samt&lt;br&gt;kvarskatteavgift och dröjsmålsavgift enligt uppbördslagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:848.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 10 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 8 kap. 5 § arbets-&lt;br&gt;miljölagen (1977:1160);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om medbestäm-&lt;br&gt;mande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än&lt;br&gt;ekonomisk skada;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagsbot enligt 36 kap. brottsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffavgift enligt 8 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp för vilket arbetsgivare är betalningsskyldig enligt 75 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet&lt;br&gt;föreligger på grund av underlåtenhet att göra avdrag enligt lagen&lt;br&gt;(1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa&lt;br&gt;uppdragsersättningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollavgift enligt lagen (1984:318) om kontrollavgift vid&lt;br&gt;olovlig parkering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenföroreningsavgift enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot&lt;br&gt;vattenförorening från fartyg;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagringsavgift enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av&lt;br&gt;olja och kol eller lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på&lt;br&gt;naturgasområdet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 18 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om elektriska anläggningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalförlust m.m. i vidare mån än som särskilt föreskrivs;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgift enligt 13 och 14 §§ lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt&lt;br&gt;och användning av vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, regeringsrådet Leif Lind-&lt;br&gt;stam och justitierådet Bengt Lambe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 24 februari 1994 (Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekretera-&lt;br&gt;ren Bo Barrefelt och hovrättsassessorn Gösta Ihrfelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att vissa personkategorier skall likställas&lt;br&gt;med arbetstagare vid tillämpning av särskilt angivna bestämmelser&lt;br&gt;i lagen. Vad som föreskrivs i 4 kap. 6 och 7 §§, som inte ingår&lt;br&gt;bland dessa bestämmelser, synes motivera att hänvisning görs även&lt;br&gt;till dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 § första stycket kan då, eftersom hänvisningarna kommer&lt;br&gt;att avse samtliga paragrafer i 4 kap. liksom för övrigt i 3 kap.,&lt;br&gt;utformas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. skall med arbetstagare lik-&lt;br&gt;ställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den som genomgår utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;värnpliktig och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgö-&lt;br&gt;ring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom&lt;br&gt;totalförsvaret.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås den ändringen att föreskrift skall kunna&lt;br&gt;meddelas även om skyldighet att upprätta handlingar som har&lt;br&gt;betydelse från skyddssynpunkt. Överträdelse av sådan föreskrift&lt;br&gt;faller under ansvarsbestämmelsen i förslagets 8 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sanktionsavgiftssystem som nu föreslås kan, efter vederbörligt&lt;br&gt;beslut, omfatta även denna typ av överträdelser (8 kap. 2 och&lt;br&gt;5 §§)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen sägs dock att visserligen har Arbe-&lt;br&gt;tarskyddsstyrelsen formellt givits bemyndigande att utfärda före-&lt;br&gt;skrift om sanktionsavgift även när det gäller upprättande av hand-&lt;br&gt;lingar men detta är ett område som inte lämpar sig för sanktions-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av detta uttalande bör överträdelse av en föreskrift&lt;br&gt;att upprätta handlingar ej medtagas i den bestämmelse som utgör&lt;br&gt;grund för föreskrifter om sanktionsavgifter (8 kap. 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagtexten föreslås jämkad enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen kan meddela föreskrifter om skyldighet att göra&lt;br&gt;anmälan eller lämna uppgifter till en tillsynsmyndighet eller att&lt;br&gt;förvara handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samma ordning får meddelas föreskrifter om skyldighet att upp-&lt;br&gt;rätta handlingar som har betydelse från skyddssynpunkt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Lagrådets förslag till 8 kap. 5 § framgår en följdändring i&lt;br&gt;anslutning till Lagrådets förslag rörande 4 kap. 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall kunna föreskrivas att en särskild avgift&lt;br&gt;skall betalas om överträdelse har skett av en föreskrift som med-&lt;br&gt;delats med stöd av 4 kap. 1-3 eller 8 §. Även före den ändring i&lt;br&gt;lagen som trädde i kraft den 1 juli 1991 (SFS 1991:677) fanns&lt;br&gt;möjlighet att meddela föreskrifter av sådana slag men bestämmel-&lt;br&gt;serna härom var intagna i andra lagrum. För att göra det möjligt&lt;br&gt;att avgiftsbelägga även överträdelser av föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av äldre bemyndiganden bör 8 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;ändras. Därvid bör, till följd av den ändring av 4 kap. 8 § som&lt;br&gt;Lagrådet föreslagit, också hänvisningen till sistnämnda paragraf&lt;br&gt;ändras så att den gäller endast paragrafens första stycke. 8 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket kan då ges följande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, Arbetar-&lt;br&gt;skyddsstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall betalas&lt;br&gt;om överträdelse har skett av en föreskrift som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av ett bemyndigande i något avseende som anges i 4 kap. 1-&lt;br&gt;3 §§ eller 8 § första stycket. Avgiften skall betalas även om över-&lt;br&gt;trädelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen krävs prövningstillstånd vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten av ett länsrättens beslut i mål som rör påförande av&lt;br&gt;sanktionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen redovisas icke några skäl varför ett krav på&lt;br&gt;prövningstillstånd uppställs. Under föredragningen i Lagrådet har&lt;br&gt;hänvisats till att förslaget utgår från de allmänna principer om&lt;br&gt;dispensprövning hos kammarrätterna som upptagits i prop.&lt;br&gt;1993/94:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av propositionen (s. 34) framgår att det inte är fråga om att införa&lt;br&gt;ett generellt system om prövningstillstånd. Frågan skall i stället&lt;br&gt;prövas för varje måltyp, under beaktande av vissa allmänna prin-&lt;br&gt;ciper. Ett krav på prövningstillstånd bör användas främst i de fall&lt;br&gt;målet prövats av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är dock ej här den att länsrätten prövar besvär över ett&lt;br&gt;beslut om sanktionsavgift. Länsrätten är första instans. Dispens-&lt;br&gt;prövning i kammarrätten bör alltså icke vara aktuell på angiven&lt;br&gt;grund. I det allmänna uttalande som redovisas i ovannämnda&lt;br&gt;proposition utesluts dock inte att det finns måltyper som lämpar&lt;br&gt;sig väl för ett system med prövningstillstånd, även om det inte&lt;br&gt;prövats av en förvaltningsmyndighet innan det når länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad ovan redovisats är det påkallat att skälen för&lt;br&gt;dispensprövning i de nu aktuella målen närmare övervägs och&lt;br&gt;redovisas i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att i arbetsmiljölagen införs en möjlighet&lt;br&gt;att påföra sanktionsavgifter för överträdelser av vissa föreskrifter.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas även om överträdelsen inte har skett uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet. Den skall påföras den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska person som drev den verksamhet där överträdelsen sked-&lt;br&gt;de. Har för överträdelsen utfärdats föreskrift om sådan sanktions-&lt;br&gt;avgift skall straff inte kunna dömas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa påföljder av straffliknande art omfattas formellt inte&lt;br&gt;av förbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen. Att ge retroaktiv ver-&lt;br&gt;kan åt regler om sådana administrativa sanktioner som trätt i stället&lt;br&gt;för straffrättsliga påföljder skulle emellertid enligt förarbetena&lt;br&gt;utgöra ett klart kringgående av förbudet i nämnda lagrum (prop.&lt;br&gt;1975/76:209 s. 125). Bestämmelserna om sanktionsavgifter bör&lt;br&gt;med hänsyn till vad som har anförts inte ges retroaktiv verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana överträdelser av straffsanktionerad föreskrift som skett Prop. 1993/94:186&lt;br&gt;före den 1 oktober 1994 bör vidare endast böter kunna ådömas (jfr Bilaga 8&lt;br&gt;5 § andra stycket brottsbalkens promulgationslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att bestämmelserna ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre bestämmelserna i 8 kap. 2 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;överträdelser som skett före den 1 oktober 1994, dock får ej dö-&lt;br&gt;mas till annan påföljd än böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsavgift som avses i 8 kap. 5 § denna lag får påföras en-&lt;br&gt;dast för överträdelse som skett efter lagens ikraftträdande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknadsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:186&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Hörnlund, Olsson, Svens-&lt;br&gt;son, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hörnlund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:186 Ändringar i arbets-&lt;br&gt;miljölagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:186&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i ar-&lt;br&gt;betsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 och 10 §§ samt 392LOO57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;392LOO91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;392L0104&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46217, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:AU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:36:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03186</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:36:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03186</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__186.pdf</filnamn>
<filstorlek>4881376</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändringar i arbetsmiljölagen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1ECE05A1-10B4-4EF2-BFAE-CBC6BC52AB34</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:AU15</uppgift>
<ref_dok_id>GH01AU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Björn Kaaling  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A70</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A70</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Björn Kaaling  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingela Thalén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:186&lt;br/&gt;
Ändringar i arbetsmiljölagen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02A68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:186 Ändringar i arbetsmiljölagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingela Thalén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>