<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287432</hangar_id>
 <dok_id>GH03184</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>184</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:184</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>184</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:50</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Försöksverksamhet med intensivövervakning Prop. med elektronisk kontroll</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03184/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03184</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03184</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:184&lt;/h1&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03184/prop_199394__184-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;Försöksverksamhet med intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för de överväganden och förslag som redovisas i proposi-&lt;br&gt;tionen är att det är angeläget att finna alternativ till fängelse och att den elek-&lt;br&gt;troniska övervakningsteknik som numera finns är av stort intresse i det sam-&lt;br&gt;manhanget. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen en försöksverk-&lt;br&gt;samhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll. Försöksverk-&lt;br&gt;samheten syftar till att bl.a. ge underlag för Straffsystemkommitténs över-&lt;br&gt;väganden i fråga om intensivövervakning med elektronisk kontroll bör&lt;br&gt;införas i Sverige. Försöksverksamheten bör vidare kunna ge kunskap om&lt;br&gt;hur elektronisk övervakningsteknik fungerar under svenska förhållanden och&lt;br&gt;om hur kriminalvårdens arbetsformer i en verksamhet av detta slag bör&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget i propositionen skall fängelsestraff på högst två månader&lt;br&gt;i vissa fall kunna verkställas utanför anstalt i form av intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll. En förutsättning för sådan verkställighet skall vara&lt;br&gt;att den dömde är bosatt inom något av verksamhetsområdena för frivårds-&lt;br&gt;myndighetema i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norr-&lt;br&gt;köping eller Sundsvall. Försöksverksamheten kommer att bedrivas under&lt;br&gt;ledning av frivårdsmyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av motiven bakom försöksverksamheten är att finna en form för den&lt;br&gt;straffrättstiga reaktionen som är i princip lika ingripande som verkställighet i&lt;br&gt;anstalt men som inte är förknippad med de risker för negativa effekter avse-&lt;br&gt;ende den enskildes utveckling som ett fängelsestraff kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget kommer den dömde att vara förbjuden att lämna sin&lt;br&gt;bostad annat än för vissa av frivårdsmyndigheten bestämda ändamål och på&lt;br&gt;särskilt angivna tider. Sådana ändamål kan vara arbete, studier, behandling,&lt;br&gt;deltagande i kriminalvårdens programverksamhet eller kontakter med fri-&lt;br&gt;vårdsmyndigheten. Efterlevnaden av förbudet kommer under hela verkstäl-&lt;br&gt;lighetstiden att kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Denna kontroll får&lt;br&gt;avse också att den dömde fullständigt avhåller sig från alkohol. Om det är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till den dömdes möjligheter att erhålla inkomst under&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt skall han betala en avgift på femtio kronor per&lt;br&gt;dag som verkställigheten skall pågå. Vid misskötsamhet tas den dömde in på&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt för att där undergå fortsatt verkställighet av straffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten föreslås pågå i två år. Avsikten är att den skall på-&lt;br&gt;böijas sommaren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ................................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext................................................................................................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning............................................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Lagrådet...................................................................................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmän motivering............................................................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 En försöksverksamhet bör inledas.............................................. 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Närmare om försöksverksamheten.............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 En verkställighetsfråga..................................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Korttidsdömda på vissa orter bör omfattas av försöks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten .................................................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.3 Stora krav bör ställas på den dömde................................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.4 Sträng reaktion vid misskötsamhet.................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förfarandet under försöksverksamheten..................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om intensivövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med elektronisk kontroll .................................................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Frivårdsmyndigheten leder&amp;nbsp;försöksverksamheten .......... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Övervakningsnämnden beslutar om reaktion vid miss-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skötsamhet........................................................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Ikraftträdande m.m...................................................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Genomförande av försöksverksamheten ........................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kostnadsfrågor .................................................................................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Utvärdering av försöksverksamheten ................................................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Specialmotivering.............................................................................. 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians beskrivning av olika tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;vid intensivövervakning................................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians redogörelse för intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll i Förenta staterna ............................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Promemorians lagtext ...................................................... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag............................................. 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande............................................................. 69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994 ........ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.......................................................................................... 74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med intensiv-&lt;br&gt;övervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om försöksverksamhet med intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock inte&lt;br&gt;fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde skall&lt;br&gt;undergå fängelse i högst två månader och har sin bostad inom något av&lt;br&gt;verksamhetsområdena för frivårdsmyndigheterna i Karlskoga, Luleå,&lt;br&gt;Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fall som avses i 1 § får, på ansökan av den dömde, beslutas att&lt;br&gt;fängelsestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas&lt;br&gt;om den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan&lt;br&gt;anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om&lt;br&gt;särskilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställigheten utanför anstalt skall, i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 26 kap. 5-24 §§ brottsbalken och lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt, gälla vad som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten utanför anstalt bedrivs under ledning av frivårds-&lt;br&gt;myndigheterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norr-&lt;br&gt;köping och Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för verkställigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verkställigheten utanför anstalt sker i form av intensivövervakning i&lt;br&gt;förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än&lt;br&gt;på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål såsom förvärvsarbete,&lt;br&gt;utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet&lt;br&gt;skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta skötsam-&lt;br&gt;het, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt denna lag och enligt föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Han skall avhålla sig från alkohol och andra beroendeframkallande&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,&lt;br&gt;skyldig att under verkställigheten på anmaning lämna blod-, urin- eller ut-&lt;br&gt;andningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendefram-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallande medel. Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera att&lt;br&gt;den dömde avhåller sig från alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den dömde skall betala en avgift, om det är motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;hans möjligheter att erhålla inkomst under verkställigheten utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften uppgår till femtio kronor per dag som verkställigheten skall&lt;br&gt;pågå. Avgiften skall betalas i förskott och tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frivårdsmyndigheten skall under den tid verkställigheten utanför&lt;br&gt;anstalt pågår utöva tillsyn över den dömde och fortlöpande hålla sig under-&lt;br&gt;rättad om hans förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndigheten kan vid behov förordna en eller flera personer att&lt;br&gt;biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt hålla frivårds-&lt;br&gt;myndigheten underrättad om förhållanden som har betydelse för verkställig-&lt;br&gt;heten, på kallelse inställa sig hos myndigheten och i övrigt enligt myndighe-&lt;br&gt;tens anvisningar upprätthålla förbindelse med denna. I den mån frivårds-&lt;br&gt;myndigheten har bestämt det, gäller vad som nu sagts om myndigheten&lt;br&gt;även den som förordnats att biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid verkställighet utanför anstalt skall särskilda föreskrifter meddelas&lt;br&gt;om vad den dömde har att iaktta. Sådana föreskrifter skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken bostad den dömde skall ha under verkställighetstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet, utbildning eller annan sådan sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under vilka tider och för vilka ändamål den dömde tillåts att vistas&lt;br&gt;utanför bostaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det sätt på vilket den dömde skall hålla kontakt med frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;ten och den som förordnats att biträda vid tillsynen enligt 7 § och om-&lt;br&gt;fattningen av kontaktskyldigheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det belopp som den dömde skall betala enligt 5 § och när betalning&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild föreskrift får också avse läkarvård, nykterhetsvård eller annan&lt;br&gt;vård eller behandling eller deltagande i särskilt anordnade program eller&lt;br&gt;verksamheter som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår som&lt;br&gt;lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lagens tillämpning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför&lt;br&gt;anstalt. Styrelsen får föreskriva att frågan i stället skall prövas av en region-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av en regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning, om be-&lt;br&gt;slutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frivårdsmyndigheten skall verka för att dömda som avses i 1 § infor-&lt;br&gt;meras om innehållet i denna lag och ombesörja den utredning som behövs&lt;br&gt;för prövningen av en ansökan enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har den dömde ansökt om att få undergå verkställighet av dom på&lt;br&gt;fängelse utanför anstalt, får han inte tas in i en kriminalvårdsanstalt för att&lt;br&gt;påböija verkställigheten innan ansökan slutligt prövats. Den dömde får dock&lt;br&gt;dessförinnan tas in i en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straffet,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan har gjorts efter den dag han enligt föreläggande som avses i&lt;br&gt;10 § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. senast&lt;br&gt;skulle ha inställt sig vid en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av&lt;br&gt;straffet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han tidigare har gjort en ansökan om att få undergå verkställighet av&lt;br&gt;straffet utanför anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att ansökan inte gäller ett fall som avses i 1 § denna&lt;br&gt;lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. han är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelser om hur en dom skall befordras till verkställighet och&lt;br&gt;hur tid för sådan verkställighet skall beräknas finns i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m. Bestämmelserna i 10 § andra-femte styckena&lt;br&gt;och 12 § i den lagen om förpassning till kriminalvårdsanstalt m.m. och om&lt;br&gt;uppskov med verkställighet skall dock inte gälla i fråga om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § första stycket lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. på verkställighet utanför anstalt enligt denna lag skall den dömde&lt;br&gt;föreläggas att påböija verkställigheten i sin bostad en viss dag. Strafftiden&lt;br&gt;skall räknas från den dagen. Vid tillämpning av bestämmelsen om nåd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § lagen om beräkning av strafftid m.m. på sådan verkställighet skall sista&lt;br&gt;dag vara den dag verkställigheten skall påbörjas. Bestämmelsen i 25 §&lt;br&gt;samma lag om sammanläggning av strafftider skall inte tillämpas under&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt, om det sammanlagda straffet därvid kom-&lt;br&gt;mer att överstiga två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 § första stycket tredje meningen nedan framgår att övervak -&lt;br&gt;ningsnämnden i visst fall skall fastställa hur många dagar av fängelsestraffet&lt;br&gt;som verkställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreskrifter, om upphävande av verkställighet utanför anstalt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Frivårdsmyndigheten beslutar om föreskrifter enligt 8 §. Myndigheten&lt;br&gt;tar emot och redovisar den i 5 § angivna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den dömdes personliga förhållanden föranleder det, får frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten ändra en föreskrift enligt 8 § första stycket eller ändra, upphäva el-&lt;br&gt;ler meddela en ny föreskrift enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndighetens beslut gäller omedelbart om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslutet om verkställighet utanför anstalt skall upphävas, om den&lt;br&gt;elektroniska kontroll som avses i 3 § annat än tillfälligt blir omöjlig att upp-&lt;br&gt;rätthålla. Vistelse på sjukhus eller därmed jämförlig inrättning skall dock&lt;br&gt;inte föranleda upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om verkställighet utanför anstalt skall upphävas om den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter vad som åligger honom enligt denna lag eller enligt en&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd av lagen och det som ligger honom till&lt;br&gt;last inte är av mindre betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär att så skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när verkställigheten skall påbörjas har en annan bostadsort än som&lt;br&gt;anges i 1 § eller är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon&lt;br&gt;annan anledning än för verkställighet av det straff som beslutet avser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. innan verkställighet utanför anstalt har påbörjats, antingen döms på&lt;br&gt;nytt till fängelse eller får villkorligt medgiven frihet förverkad enligt&lt;br&gt;26 kap. 19 § eller 34 kap. 4 § brottsbalken på sådan tid att han skall undergå&lt;br&gt;fängelse i mer än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Övervakningsnämnden prövar, efter anmälan av frivårdsmyndigheten,&lt;br&gt;frågan om upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;br&gt;Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning. Om beslutet upp-&lt;br&gt;hävs, skall nämnden fastställa hur många dagar av fängelsestraffet som&lt;br&gt;verkställts utanför anstalt. Den tid sådan verkställighet har pågått skall&lt;br&gt;därvid räknas som verkställd tid, om inte särskilda skäl talar mot det. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl, får nämnden besluta om återbetalning av avgift&lt;br&gt;enligt 5 § som belöper på tid efter det att verkställigheten utanför anstalt&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet utanför anstalt får inte upphävas efter den fast-&lt;br&gt;ställda dagen för strafftidens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Uppkommer fråga om att upphäva beslut om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt, får övervakningsnämnden bestämma att beslutet tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla. Övervakningsnämnden skall i sådana fall skyndsamt ta upp&lt;br&gt;frågan om upphävande av beslutet om verkställighet utanför anstalt till&lt;br&gt;slutlig prövning. Härvid gäller inte 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om övervakningsnämnden bestämmer att beslutet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall upphävas eller att beslutet tills vidare inte skall gälla,&lt;br&gt;skall den dömde föras till en kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet&lt;br&gt;av fängelsestraffet. Polismyndigheten i den ort där den dömde vistas skall&lt;br&gt;förpassa honom till en sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får&lt;br&gt;polismyndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalten i stället för att förpassa honom dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den dömde får överklaga frivårdsmyndighetens beslut enligt 13 § hos&lt;br&gt;den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid slutlig prövning av fråga om upphävande av beslut om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt skall övervakningsnämnden bestå av ord-&lt;br&gt;förande och minst två andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningsnämndens beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om&lt;br&gt;inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde får hos Kriminalvårdsnämnden överklaga ett beslut som fat-&lt;br&gt;tats av en övervakningsnämnd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall tillämpas på den&lt;br&gt;som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 8 § första stycket 2 denna lag. I stället för vad som föreskrivs om&lt;br&gt;skyddstid i 4 § lagen om statligt personskadeskydd gäller att personskade-&lt;br&gt;skyddet inträder när den dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i enlighet&lt;br&gt;med föreskriften och upphör när en resa från arbetsplatsen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 1993/94:184&lt;br&gt;föreskrifter om ersättning från staten för skador som orsakats av den dömde&lt;br&gt;vid sådant arbete som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och upphör att&lt;br&gt;gälla två år därefter. Lagen skall dock även därefter tillämpas på verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt som pågår eller om vilken beslut föreligger när&lt;br&gt;lagen upphör att gälla. En ansökan enligt 9 § första stycket som har gjorts&lt;br&gt;innan lagen upphört att gälla skall prövas enligt lagen. Beslutas det i sådant&lt;br&gt;fall om verkställighet utanför anstalt skall lagen fortsätta att tillämpas på&lt;br&gt;denna verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas inte vid verkställighet av dom på fängelse som är&lt;br&gt;meddelad tidigare än tre månader före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Träder lagen i kraft före den 1 oktober 1994 skall överklagande av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 9 § ske direkt till kammarrätten, om&lt;br&gt;beslutet har meddelats före nämnda dag. I så fall krävs inte prövnings-&lt;br&gt;tillstånd av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har uppmärksamhet riktats mot den elektroniska övervak-&lt;br&gt;ningsteknik som tagits fram i Förenta staterna och de möjligheter denna&lt;br&gt;teknik ger när det gäller att utveckla alternativ till fängelse. Inom Justi-&lt;br&gt;tiedepartementet har mot denna bakgrund upprättats promemorian För-&lt;br&gt;söksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;(Ds 1993:100). I promemorian föreslås en försöksverksamhet med intensiv-&lt;br&gt;övervakning med elektronisk kontroll. Promemorian innehåller också en be-&lt;br&gt;skrivning av olika tekniska hjälpmedel vid intensivövervakning och en re-&lt;br&gt;dogörelse för intensivövervakning med elektronisk kontroll i Förenta sta-&lt;br&gt;terna. Denna del av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian var den 11 januari 1994 föremål för en hearing i Justitie-&lt;br&gt;departementet. Vid hearingen lämnades synpunkter av Riksdagens ombuds-&lt;br&gt;män, Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Kriminalvårdsnämnden, Övervak-&lt;br&gt;ningsnämnden i Sundsvall, Brottsförebyggande rådet, Datainspektionen,&lt;br&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, Sveriges Advokat-&lt;br&gt;samfund och Föreningen Sveriges Frivårdstjänstemän. Skriftliga yttranden&lt;br&gt;över promemorian har lämnats av Norrköpings tingsrätt, Luleå tingsrätt,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Övervakningsnämnden i Örebro och Datainspektionen.&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Sveriges domareför-&lt;br&gt;bund har avstått från att lämna synpunkter på förslagen i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanställning över de synpunkter som framfördes vid hearingen&lt;br&gt;har upprättats i Justitiedepartementet. Sammanställningen samt de skriftliga&lt;br&gt;yttrandena över promemorian finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr&lt;br&gt;93-4671).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas de förslag som tagits upp i promemorian.&lt;br&gt;Framställningen disponeras på så sätt att först behandlas frågan om en för-&lt;br&gt;söksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll bör ge-&lt;br&gt;nomföras. Därefter behandlas spörsmål om den närmare utformningen av en&lt;br&gt;försöksverksamhet. Slutligen behandlas frågor om hur en försöksverksam-&lt;br&gt;het kan genomföras i praktiken samt kostnadsfrågor och utvärderingsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över det lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i förtydligande syfte föreslagit vissa omformuleringar i den&lt;br&gt;remitterade lagtexten. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets för-&lt;br&gt;slag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjots i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ledamot av Lagrådet har avstyrkt förslaget att den dömde skall betala&lt;br&gt;en avgift. Regeringen behandlar den frågan i det följande (se avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 En försöksverksamhet bör inledas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En försöksverksamhet med intensivövervak-&lt;br&gt;ning med elektronisk kontroll inleds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Alla instanser utom Data-&lt;br&gt;inspektionen ställer sig positiva till att en försöksverksamhet inleds.&lt;br&gt;Datainspektionen framför kritik när det gäller förslagets påverkan på skyd-&lt;br&gt;det för den personliga integriteten. Vidare framför inspektionen att den har&lt;br&gt;svårt att se vari straffmomentet vid elektronisk övervakning består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ett straffsystem måste innebära tydliga&lt;br&gt;och konsekventa reaktioner på brott. För att tilltron till rättsväsendet skall&lt;br&gt;kunna upprätthållas krävs att det finns en överensstämmelse mellan brottets&lt;br&gt;svårhet och den reaktion på brottet som straffet utgör. Det torde också råda&lt;br&gt;allmän enighet om att fängelse är en nödvändig del av ett straffsystem.&lt;br&gt;Enighet torde vidare råda om att användningen av detta straff om möjligt&lt;br&gt;bör begränsas. Denna inställning grundas bl.a. på insikten om de skadeverk-&lt;br&gt;ningar ett fängelsestraff kan ha för den dömde och den negativa inverkan&lt;br&gt;straffet kan få på hans möjligheter att anpassa sig i samhället. En annan&lt;br&gt;faktor att beakta i sammanhanget är att fängelse är en mycket resurskrä-&lt;br&gt;vande påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har frågan om alternativ till fängelse tilldragit sig&lt;br&gt;stort intresse. Särskild uppmärksamhet har på senare tid riktats mot den&lt;br&gt;elektroniska övervakningsteknik som tagits fram främst i Förenta staterna&lt;br&gt;och de möjligheter denna teknik ger när det gäller att utveckla alternativ till&lt;br&gt;fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav våren 1992 Straffsystemkommittén i uppdrag att se över&lt;br&gt;det straffrättsliga påföljdssystemets innehåll och uppbyggnad. En av kom-&lt;br&gt;mitténs huvuduppgifter är att överväga möjligheterna att vidareutveckla an-&lt;br&gt;vändningen av olika alternativ till fängelsestraff. I direktiven för kommittén&lt;br&gt;anges att inriktningen bör vara att öka utrymmet för sådana alternativ ge-&lt;br&gt;nom att dels öppna möjligheter till andra icke frihetsberövande påföljder än&lt;br&gt;de som finns för närvarande, dels ytterligare utveckla redan tillgängliga på-&lt;br&gt;följder. I detta sammanhang framhålls emellertid vikten av att de till fäng-&lt;br&gt;else alternativa påföljderna ges en utformning som tillgodoser berättigade&lt;br&gt;anspråk på att brott bör följas av tydliga och konsekventa reaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt alternativ till fängelse som enligt direktiven bör bli föremål för&lt;br&gt;kommitténs överväganden är intensivövervakning. Det anges att kommittén&lt;br&gt;närmare bör studera de olika modeller för intensivövervakning som före-&lt;br&gt;kommer i andra länder och pröva om det är lämpligt att införa någon form&lt;br&gt;av intensivövervakning i Sverige. I direktiven nämns särskilt att det i vissa&lt;br&gt;andra länder, bl.a. i Förenta staterna, förekommer att den som dömts för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott som normalt skulle ha lett till fängelse i stället underkastas intensiv-&lt;br&gt;övervakning i form av elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det mycket angeläget att finna bärkraftiga&lt;br&gt;alternativ till fängelse. Genom den i Förenta staterna utvecklade elektro-&lt;br&gt;niska övervakningstekniken har möjligheterna att finna sådana alternativ&lt;br&gt;ökat betydligt. Erfarenheterna från de amerikanska intensivövervaknings-&lt;br&gt;program som använder sig av elektroniska hjälpmedel visar att tekniken gör&lt;br&gt;det praktiskt möjligt att anordna en effektiv kontroll av att den dömde uppe-&lt;br&gt;håller sig på den plats han anvisats. Den elektroniska kontrollen gör det så-&lt;br&gt;ledes möjligt att upprätthålla en påtaglig frihetsinskränkning utan att inta&lt;br&gt;den dömde på anstalt och att tillskapa en övervakning som är så intensiv att&lt;br&gt;den företer betydligt större likheter med fängelse än med den nuvarande&lt;br&gt;skyddstillsynspåföljden. Härigenom kan kravet på en straffrättslig reaktion&lt;br&gt;som står i relation till brottets svårhet tillgodoses, samtidigt som de goda ef-&lt;br&gt;fekterna av kriminalvård i frihet utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill redan här slå fast att det är uteslutet att den elektroniska&lt;br&gt;kontrollen skulle ersätta den mänskliga kontakten mellan den dömde och&lt;br&gt;kriminalvården. Detta skulle nämligen innebära att man avstod från de möj-&lt;br&gt;ligheter som en sådan kontakt ger till personlig påverkan och till förmedling&lt;br&gt;av hjälp- och stödåtgärder till den dömde. Också den dömde har naturligtvis&lt;br&gt;berättigade krav på bra kontakt med den myndighet som har till uppgift att&lt;br&gt;verkställa det straff som har dömts ut. Dessa mänskliga kontakter bör såle-&lt;br&gt;des vara ett centralt inslag i en intensivövervakning. Vad den elektroniska&lt;br&gt;kontrollen syftar till är främst att kontrollera att de ffihetsinskränkande före-&lt;br&gt;skrifterna efterlevs, vilket är viktigt inte minst för att göra intensivövervak-&lt;br&gt;ningen till ett trovärdigt och för allmänheten godtagbart alternativ till fäng-&lt;br&gt;else.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande innehållet i en intensivövervakning bör kunna&lt;br&gt;utgöras av ett krav på att den dömde skall uppehålla sig i sin bostad under&lt;br&gt;tid då han inte fullgör en sysselsättningsplikt eller deltar i någon godkänd&lt;br&gt;aktivitet och att han därvid fullständigt skall avhålla sig från alkohol och&lt;br&gt;andra droger. En intensivövervakning uppbyggd på detta sätt torde kunna&lt;br&gt;tillgodose även högt ställda krav på att brott skall följas av tydliga och&lt;br&gt;kännbara reaktioner, samtidigt som man skulle slippa många av fängelse-&lt;br&gt;straffets skadliga verkningar. Detta skulle dessutom ske till en kostnad som&lt;br&gt;är lägre än den för fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan av det hittills sagda följer att det framstår som fullt möjligt att&lt;br&gt;finna ett alternativ till fängelse i form av intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll. Det finns således anledning att med stort intresse emotse&lt;br&gt;Straffsystemkommitténs överväganden i fråga om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll bör införas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven för Straffsystemkommitténs utredningsarbete skall&lt;br&gt;kommittén redovisa sina förslag före utgången av år 1994. Det kan redan nu&lt;br&gt;förutses att kommittén kan komma att behöva ytterligare någon tid för sitt&lt;br&gt;arbete. Eftersom det är fråga om ett mycket omfattande utredningsarbete&lt;br&gt;torde åtskillig tid komma att förflyta innan den lagstiftning som kan bli en&lt;br&gt;följd av kommitténs förslag träder i kraft. Om kommitténs arbete och den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därpå följande beredningen av kommitténs förslag skulle avvaktas kommer&lt;br&gt;det således troligen att ta flera år innan den elektroniska övervakningstek-&lt;br&gt;niken kan introduceras i Sverige. Detta talar för att redan nu stana en för-&lt;br&gt;söksverksamhet på området. I samma riktning talar att det är av största vikt&lt;br&gt;att Straffsystemkommittén har ett så bra underlag som möjligt för övervä-&lt;br&gt;gandena i fråga om huruvida intensivövervakning med elektronisk kontroll&lt;br&gt;bör införas i Sverige. Man bör ha i minnet att den elektroniska övervak-&lt;br&gt;ningstekniken är helt oprövad i Sverige. De erfarenheter som gjorts fram-&lt;br&gt;förallt i Förenta staterna kan inte utan vidare överföras till Sverige med hän-&lt;br&gt;syn till skillnader i bl.a. straffrättssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den elektroniska övervakningstekniken inte har prövats i&lt;br&gt;Sverige kan man inte med säkerhet veta hur tekniken fungerar här. Det är då&lt;br&gt;naturligtvis inte i första hand fråga om hur tekniken fungerar med hänsyn&lt;br&gt;till exempelvis elförsöijning eller telefonnät, utan det handlar snarare om att&lt;br&gt;användningen av tekniken kan behöva anpassas till svenska förhållanden,&lt;br&gt;särskilt till den svenska rättsordningen och de principer som denna vilar på.&lt;br&gt;Därmed sammanhänger också frågan om hur kriminalvårdens arbets-&lt;br&gt;metoder bör utformas. En försöksverksamhet skulle således kunna ge&lt;br&gt;värdefulla kunskaper och erfarenheter om hur elektronisk övervaknings-&lt;br&gt;teknik fungerar under svenska förhållanden och om hur kriminalvårdens&lt;br&gt;arbetsmetoder bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda bör Straffsystemkommitténs överväganden i&lt;br&gt;nu aktuella frågor föregås av en försöksverksamhet i vilken den elektro-&lt;br&gt;niska övervakningstekniken används. Det finns anledning att stryka under&lt;br&gt;att ställningstagandet gäller att en försöksverksamhet skall genomföras och&lt;br&gt;alltså inte att intensivövervakning med elektronisk kontroll skall införas&lt;br&gt;som ett permanent inslag i det svenska straffsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har framfört kritik bl.a. när det gäller förslagets påver-&lt;br&gt;kan på skyddet för den personliga integriteten. Inspektionen har således&lt;br&gt;bl.a. framfört att det steg som lagstiftaren nu står i begrepp att ta luckrar upp&lt;br&gt;den känsla för rätt till en helt skyddad sfär åtminstone i hemmet som&lt;br&gt;människor hitintills har kunnat räkna med. Regeringen konstaterar att det är&lt;br&gt;ofrånkomligt att den som undergår verkställighet av ett fängelsestraff utsätts&lt;br&gt;för ett långtgående intrång i den personliga integriten. Som framgår av det&lt;br&gt;följande innebär emellertid regeringens förslag att den som dömts till&lt;br&gt;fängelse i vissa fall får undergå verkställighet av straffet utanför anstalt i&lt;br&gt;stället för i anstalt. Verkställighet utanför anstalt kan dessutom enligt&lt;br&gt;förslaget komma till stånd bara om den dömde ansökt om det. Regeringen&lt;br&gt;kan mot denna bakgrund inte dela Datainspektionens farhågor i fråga om&lt;br&gt;förslagets påverkan på skyddet för den personliga integriteten. Det framstår&lt;br&gt;som uppenbart att integritetsintrånget blir mindre vid denna form av&lt;br&gt;verkställighet än om den dömde tas in i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Närmare om försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.2.1 En verkställighetsfråga&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten läggs upp som en fråga&lt;br&gt;om verkställighet av fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: I stort sett alla instanser är&lt;br&gt;positiva till förslaget. Några av dessa instanser pekar på risken för s.k. net&lt;br&gt;widening, dvs. att intensivövervakning kommer att använda även i de fall&lt;br&gt;påföljden annars hade bestämts till villkorlig dom eller skyddstillsyn. Vissa&lt;br&gt;instanser efterlyser klargöranden i fråga om syftet med försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framförts i det föregående har&lt;br&gt;Straffsystemkommittén i uppdrag att studera de olika modeller för inten-&lt;br&gt;sivövervakning som förekommer och pröva om det är lämpligt att införa ett&lt;br&gt;sådant system i Sverige. I direktiven för kommitténs utredningsarbete anges&lt;br&gt;att en fråga som därvid uppkommer är om intensivövervakning skall kon-&lt;br&gt;strueras som en särskild föreskrift inom ramen för en icke frihetsberövande&lt;br&gt;påföljd eller om den bör vara en självständig påföljd. Det är naturligtvis&lt;br&gt;också så att frågan om intensivövervakning bara är en av flera samman-&lt;br&gt;hängande frågor som uppkommer vid översynen av det straffrättsliga på-&lt;br&gt;följdssystemets uppbyggnad och innehåll. Det förtjänar att nämnas att i&lt;br&gt;kommitténs uppdrag också ingår att lägga fram förslag till vad som i ett&lt;br&gt;längre perspektiv bör gälla i fråga om frigivning från fängelsestraff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett övergripande syfte med försöksverksamheten är, som nämnts, att ge&lt;br&gt;underlag för Straffsystemkommitténs överväganden. Det finns således på&lt;br&gt;detta stadium inget underlag för att bedöma hur intensivövervakning på&lt;br&gt;längre sikt kan infogas i påföljdssystemet. Syftet med försöket bör följaktli-&lt;br&gt;gen inte, som några instanser varit inne på, vara att få fram underlag för&lt;br&gt;överväganden bara beträffande en viss bestämd framtida användning av in-&lt;br&gt;tensivövervakning med elektronisk kontroll. Med hänsyn härtill bör den un-&lt;br&gt;der försöksverksamheten bedrivna intensivövervakningen rättsligt infogas i&lt;br&gt;dagens påföljdsregler, med så få ändringar som möjligt. Ett naturligt sätt att&lt;br&gt;uppnå detta är att konstruera intensivövervakningen som en verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt av kortare fängelsestraff. Som framgår i det följande kan en&lt;br&gt;sådan verkställighet utanför anstalt i vissa fall konstrueras så att den blir i&lt;br&gt;princip lika ingripande för den dömde som en vistelse i anstalt. Detta är av&lt;br&gt;stor betydelse inte minst med hänsyn till kravet på likhet inför lagen. Å&lt;br&gt;andra sidan finns det givetvis skäl som talar för att intensivövervakningen&lt;br&gt;redan under försöksverksamheten utformas som en särskild påföljd. Det&lt;br&gt;främsta av dessa skäl är att den primära beslutanderätten i sådant fall skulle&lt;br&gt;ligga i domstol, vilket skulle vara tilltalande av rättssäkerhetsskäl. Ut-&lt;br&gt;formningen av ett sådant förslag skulle dock fordra ingående och mycket&lt;br&gt;tidskrävande överväganden och sannolikt leda till ingripanden i påföljdssys-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temet som går utöver vad som är försvarligt med hänsyn till försöksverk-&lt;br&gt;samhetens natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också andra skäl, delvis av praktisk natur, som talar för att den&lt;br&gt;elektroniska kontrollen under försöksverksamheten bör användas som en&lt;br&gt;form av verkställighet av utdömda fängelsestraff. Försöksverksamheten&lt;br&gt;kommer således att kräva betydande insatser i form av exempelvis materiel-&lt;br&gt;inköp och utbildning (se avsnitt 6). Mot den bakgrunden är det angeläget att&lt;br&gt;inte alltför få personer kommer att delta i försöksverksamheten. Detta är&lt;br&gt;naturligtvis också väsentligt för att försöksverksamheten skall kunna ge ett&lt;br&gt;så gott underlag som möjligt för utvärdering och kommande bedömningar i&lt;br&gt;fråga om intensivövervakning med elektronisk kontroll. Genom att lägga&lt;br&gt;upp försöksverksamheten som en verkställighetsfråga kan det förutses att&lt;br&gt;omfattningen av försöksverksamheten blir tillräckligt stor redan från början&lt;br&gt;av försöket. Det kan härigenom också åstadkommas ett relativt enkelt förfa-&lt;br&gt;rande som medger snabba ingripanden vid misskötsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör mot denna bakgrund vara upplagd som en ren&lt;br&gt;verkställighetsreglering. Detta innebär att några särskilda regler för domsto-&lt;br&gt;larna med avseende på försöksverksamheten inte behövs. Domstolarna skall&lt;br&gt;alltså välja och utmäta påföljd enligt vanliga regler, utan hänsyn till den på-&lt;br&gt;gående försöksverksamheten. Det innebär vidare att frivårdsmyndighetema&lt;br&gt;skall avge sedvanligt underlag i form av yttranden beträffande påföljdsval.&lt;br&gt;Därmed torde också under försöksverksamheten kunna bortses från risken&lt;br&gt;för att intensivövervakning med elektronisk kontroll kommer att användas i&lt;br&gt;fall då påföljden inte skulle ha bestämts till fängelse utan till någon form av&lt;br&gt;kriminalvård i frihet, dvs. net widening. I vissa av de fall domstol dömt till&lt;br&gt;fängelse kommer emellertid under försöksverksamheten verkställigheten att&lt;br&gt;ske på ett annat sätt än det som normalt gäller enligt lagen om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt, nämligen utanför anstalt i form av intensivövervakning med elek-&lt;br&gt;tronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna verkställighet kommer att skilja sig påtagligt från övriga typer av&lt;br&gt;verkställighet dels i anstalt, dels utanför anstalt, t.ex. enligt 33 och 34 §§&lt;br&gt;lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt. Det torde därför vara erforder-&lt;br&gt;ligt att skapa en förhållandevis detaljerad reglering av vad som under för-&lt;br&gt;söksverksamheten bör gälla för verkställigheten utanför anstalt. Detta är&lt;br&gt;viktigt inte minst med hänsyn till att verkställigheten måste ske i ordnade,&lt;br&gt;rättssäkra och kontrollerade former. Med en sådan uppläggning bör&lt;br&gt;försöksverksamheten kunna bidra till att skapa ett gott underlag för&lt;br&gt;Straffsystemkommitténs framtida överväganden rörande införande av en&lt;br&gt;intensivövervakning som en del av påföljdssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.2 Korttidsdömda på vissa orter bör omfattas av försöksverksam- Prop. 1993/94:184&lt;br&gt;heten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som är dömd till fängelse i högst två må-&lt;br&gt;nader och har sin bostad inom något av verksamhetsområdena för fri-&lt;br&gt;vårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra,&lt;br&gt;Norrköping eller Sundsvall får i princip delta i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Förslaget mottas positivt av&lt;br&gt;de flesta instanserna. Flera instanser framför att så få som möjligt av dem&lt;br&gt;som uppfyller kraven på strafftid och bostadsort bör uteslutas från försöket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet anser att ungdomar&lt;br&gt;under 21 år inte bör få delta i försöket. Kammarrätten i Jönköping efterlyser&lt;br&gt;bättre riktlinjer för urvalet samt framför att den geografiska begränsningen&lt;br&gt;är orättvis. Rikspolisstyrelsen anser att begränsningar av tillämpningsområ-&lt;br&gt;det bör framgå av författningstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det föregående har förordats att&lt;br&gt;fängelsestraff under försöksverksamheten i vissa fall bör få verkställas utan-&lt;br&gt;för anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka dömda som bör kunna få delta i försöks-&lt;br&gt;verksamheten bör till en början beaktas att denna verksamhet inte får utfor-&lt;br&gt;mas så att det utdömda fängelsestraffet urholkas. Med hänsyn till att för-&lt;br&gt;söksverksamheten läggs upp som en verkställighetsfråga bör utgångspunk-&lt;br&gt;ten vara att den som deltar i försöket därigenom skall bli utsatt för åtgärder&lt;br&gt;som är i princip lika ingripande som en vistelse i anstalt hade varit.&lt;br&gt;Eftersom det rör sig om i Sverige oprövade metoder och bl.a. intresset av&lt;br&gt;samhällsskydd gör sig starkare gällande vid längre strafftider, bör på nuva-&lt;br&gt;rande stadium endast de som är dömda till korta fängelsestraff komma i&lt;br&gt;fråga för försöksverksamheten. En lämplig begränsning är att strafftiden&lt;br&gt;inte överstiger två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydande insatser kommer att krävas för att förbereda, genomföra och&lt;br&gt;följa upp redan försöksverksamheten. Det är därför knappast försvarbart att&lt;br&gt;redan nu, innan det står klart om intensivövervakning med elektronisk kon-&lt;br&gt;troll kommer att bli ett permanent inslag i det svenska straffsystemet, an-&lt;br&gt;skaffa de resurser som en rikstäckande försöksverksamhet kräver. Av re-&lt;br&gt;sursskäl bör således försöksverksamheten begränsas geografiskt. Detta&lt;br&gt;skulle i och för sig kunna hävdas strida mot principen om likhet inför lagen.&lt;br&gt;Med hänsyn till vad som nyss anförts om resurser och till att verkställighe-&lt;br&gt;ten ändå utformas så att graden av ingripande är likvärdig med verkställig-&lt;br&gt;het av fängelsestraff på i vart fall en öppen anstalt, bör en sådan&lt;br&gt;begränsning av försöket kunna accepteras även från denna utgångspunkt.&lt;br&gt;Här bör också tilläggas att försöksverksamheten, som Lagrådet framhållit, i&lt;br&gt;principiellt hänseende inte skiljer sig från tidigare försöksverksamheter på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalpolitikens område som varit geografiskt begränsade, t.ex. försöks-&lt;br&gt;verksamhet med samhällstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det följande bör försöksverksamheten bedrivas under&lt;br&gt;ledning av den lokala frivårdsmyndigheten. Det är inte minst av praktiska&lt;br&gt;skäl nödvändigt att kräva att den som skall delta i försöksverksamheten&lt;br&gt;skall ha sin bostad inom verksamhetsområdet för en frivårdsmyndighet som&lt;br&gt;deltar i försöket. Försöksverksamheten bör omfatta både storstads- och gles-&lt;br&gt;bygdsområden och inte koncentreras till någon viss del av landet. Lämp-&lt;br&gt;ligen bör försöksverksamheten omfatta dömda som har sin bostad inom&lt;br&gt;något av verksamhetsområdena för frivårdsmyndighetema i Karlskoga,&lt;br&gt;Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall. Dessa&lt;br&gt;frivårdsmyndigheter har följande verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskoga: Degerfors, Filipstads, Hällefors, Karlskoga, Kristinehamns,&lt;br&gt;Lindesbergs, Ljusnarsbergs, Nora och Storfors kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luleå: Arjeplogs, Arvidsjaurs, Bodens, Haparanda, Jokkmokks, Kalix,&lt;br&gt;Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyns, Överkalix och Övertomeå kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö Norra: Socialförvaltningarna Nordöstra, Östra och av Centrum&lt;br&gt;den västra bidragsenheten i Malmö kommun samt Burlövs och Lomma&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö Södra: Socialförvaltningarna Södra, Västra och av Centrum den&lt;br&gt;östra bidragsenheten i Malmö kommun samt Vellinge kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrköping: Finspångs, Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sundsvall: Sundsvalls, Timrå och Ånge kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte vill underkasta sig de krav som kommer att ställas på delta-&lt;br&gt;gare i försöksverksamheten skall naturligtvis avtjäna sitt straff på vanligt&lt;br&gt;sätt. Mot bakgrund av att försöksverksamheten läggs upp som en verkstäl-&lt;br&gt;lighetsfråga bör huvudregeln i övrigt vara att alla som uppfyller kraven i&lt;br&gt;fråga om straffets längd och bostadsort skall kunna delta i försöksverksam-&lt;br&gt;heten. Denna bör dock i princip begränsas till att avse dem som är på fri fot,&lt;br&gt;bl.a. därför att det beträffande andra dömda är svårt att hinna med att ordna&lt;br&gt;en lämplig verkställighet utanför anstalt. I några speciella situationer kan&lt;br&gt;också särskilda skäl tala mot att under försöksverksamheten låta verkställig-&lt;br&gt;heten äga rum utanför anstalt och huvudregeln bör då kunna frångås. Dessa&lt;br&gt;situationer kan, bl.a. med hänsyn till att de är av mångskiftande karaktär,&lt;br&gt;inte beskrivas i detalj i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömdes bostad måste således vara så utformad att intensivövervak-&lt;br&gt;ning med elektronisk kontroll kan upprätthållas. Det innebär att bostaden&lt;br&gt;måste ha telefon och elektricitet. Den som sammanbor med den dömde bör&lt;br&gt;inte heller mot sin vilja utsättas för att verkställigheten äger rum i hans eller&lt;br&gt;hennes bostad. Om brottet riktats mot sambon bör verkställighet i den ge-&lt;br&gt;mensamma bostaden inte heller få komma i fråga. Det bör vidare krävas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den dömde har någon form av ordnad sysselsättning under verkställighets-&lt;br&gt;tiden (se vidare avsnitt 4.2.3). Redan här bör slås fast att det är av största&lt;br&gt;vikt att frivårdsmyndigheten verkar för att kravet på sysselsättning kan till-&lt;br&gt;godoses i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts bör huvudregeln vara att alla som uppfyller kraven i fråga&lt;br&gt;om straffets längd och bostadsort skall kunna delta i försöksverksamheten.&lt;br&gt;Också ungdomar under 21 år bör kunna få undergå verkställighet av ett&lt;br&gt;fängelsestraff utanför anstalt i stället för i anstalt. I fall då ungdomar deltar i&lt;br&gt;försöksverksamheten bör frivårdsmyndigheten lägga särskild vikt vid att&lt;br&gt;anordna ett lämpligt innehåll i verkställigheten så att möjligheterna till per-&lt;br&gt;sonlig påverkan och till förmedling av hjälp- och stödåtgärder till den unge&lt;br&gt;tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare riktlinjer i fråga om vilka som bör få delta i försöksverksam-&lt;br&gt;heten ges i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa uppgifter om de korttidsdömda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här redovisa vissa uppgifter om de korttidsdömda.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har utfört en undersökning beträffande dem som fri-&lt;br&gt;gavs från kriminalvårdsanstalter under oktober månad 1992 (se Fäng-&lt;br&gt;elseutredningens huvudbetänkande Verkställighet av fängelsestraff, SOU&lt;br&gt;1993:76, bilaga 3, s. 529 ff.). I denna klientelundersökning ingick 562 in-&lt;br&gt;tagna som var dömda till högst två månaders fängelse. I fråga om dessa&lt;br&gt;korttidsdömda framgår bl.a. följande av undersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligaste huvudbrotten var trafiknykterhetsbrott (39%), våldsbrott&lt;br&gt;(17%), tillgreppsbrott (12 %) samt brott mot allmänheten och brott mot sta-&lt;br&gt;ten (7%). De som var under 20 år eller över 49 år utgjorde en mindre del av&lt;br&gt;gruppen (2% respektive 9%). Andelen kvinnor var liten (4%). Nästan hälf-&lt;br&gt;ten av gruppen (48 %) var tidigare obelastade, medan andra hade erfarenhet&lt;br&gt;av enbart frivård (22 %), av enbart fängelse (13 %) eller av både fängelse&lt;br&gt;och frivård (16 % ). Sysselsättningen före intagning bestod i vissa fall av&lt;br&gt;stadigvarande arbete (35%) eller tillfälligt arbete (6%). En betydande del&lt;br&gt;var arbetslösa (40 %) och en mindre del hade pension (9%). Flertalet i grup-&lt;br&gt;pen hade före intagning stadigvarande bostad (83%) eller tillfällig bostad&lt;br&gt;(11%). Andra var bostadslösa (5%) eller intagna för vård (1%). Ungefär&lt;br&gt;hälften av gruppen (52%) var ensamstående. Vissa (37 %) bedömdes vara&lt;br&gt;missbrukare av alkohol. Narkotikamissbruk inom de senaste två månaderna&lt;br&gt;före frihetsberövandet bedömdes föreligga i en del fall (17%).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statistik från Kriminalvårdsstyrelsen framgår att det under år 1992&lt;br&gt;intogs 785 fängelsedömda som, enligt uppgift i domen, var hemmahörande i&lt;br&gt;någon av de aktuella kommunerna och hade en strafftid på högst två måna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.3 Stora krav bör stallas på den dömde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under verkställigheten utanför anstalt förbjuds&lt;br&gt;den dömde att lämna sin bostad annat än för vissa av frivårdsmyndig-&lt;br&gt;heten bestämda ändamål och på särskilt angivna tider. Att förbudet ef-&lt;br&gt;terlevs kontrolleras under hela verkställighetstiden med elektroniska&lt;br&gt;hjälpmedel. Elektronisk kontroll får också avse att den dömde full-&lt;br&gt;ständigt avhåller sig från alkohol. Den dömde åläggs i vissa fall att&lt;br&gt;betala en avgift på 50 kronor per dag som skall verkställas. Under&lt;br&gt;verkställighetstiden sätts olika åtgärder in för att underlätta för den&lt;br&gt;dömde att anpassa sig till ett normalt samhällsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Förslaget mottas positivt av&lt;br&gt;de flesta instanserna, dock att i stort sett alla instanser ställer sig tvekande&lt;br&gt;eller negativa till förslaget att den dömde skall betala en avgift. Några in-&lt;br&gt;stanser anser att kontrollbehovet är överbetonat och att frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;tema borde få större möjligheter att anpassa föreskrifterna till förhållandena&lt;br&gt;i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Intensiv övervakning av den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagarna i försöksverksamheten kommer att bli föremål för en övervak-&lt;br&gt;ning som har avsevärt större intensitet än den övervakning som i dag före-&lt;br&gt;kommer exempelvis vid skyddstillsyn. Under hela verkställighetstiden skall&lt;br&gt;således elektroniska hjälpmedel användas vid övervakningen. Oanmälda&lt;br&gt;hembesök bör förekomma. Också kontroller per telefon skall ingå som re-&lt;br&gt;gelmässiga inslag i verkställigheten utanför anstalt. Vidare bör i princip&lt;br&gt;gälla att den dömde skall ha en skyldighet att anmäla sig hos frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten med relativt täta intervaller. Med anledning av vad flera instanser&lt;br&gt;framfört bör det förtydligandet göras att det under försöksverksamheten bör&lt;br&gt;finnas ett betydande utrymme att anpassa intensiteten i annan övervakning&lt;br&gt;än den elektroniska till förhållandena i det enskilda fallet. Det bör framhål-&lt;br&gt;las att även andra intressen än det rena kontrollsyftet är avgörande för så-&lt;br&gt;dana bedömningar. Av vikt är t.ex. att den dömde inte själv upplever sig&lt;br&gt;sakna kontakt med frivårdsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den elektroniska kontrollen rent faktiskt skall utformas har inte lag-&lt;br&gt;reglerats. Detta bör i stället ankomma på Kriminalvårdsstyrelsen att besluta&lt;br&gt;om. Av avgörande betydelse är dock att kontrollnivån är godtagbar från de&lt;br&gt;utgångspunkter som redovisas i denna lagrådsremiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den intensiva övervakningen bör den dömdes rörelsefrihet in-&lt;br&gt;skränkas på ett sådant sätt att den är jämförbar med vad som gäller vid en&lt;br&gt;verkställighet i anstalt. En konsekvens härav är till en början att det utövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en form av kontroll som innebär att den dömdes liv ordnas på ett sådant sätt&lt;br&gt;att han förhindras att begå ytterligare brott eller så att detta i vart fall blir av-&lt;br&gt;sevärt svårare för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighetstiden bör också tas till vara för att sätta in olika behand-&lt;br&gt;lings- eller påverkansprogram som kan medverka till att den dömde inte&lt;br&gt;fortsätter att begå brott. Av central betydelse är härvid att komma till rätta&lt;br&gt;med föreliggande missbruksproblem. Detta torde emellertid kräva ett inten-&lt;br&gt;sivt arbete under lång tid. De åtgärder mot drogmissbruk som sätts in under&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt kan därför i de allra flesta fall inte ses isole-&lt;br&gt;rat utan som ett första steg i ett rehabiliteringsprogram. Ambitionen bör na-&lt;br&gt;turligtvis vara att lägga en grund så att den dömde efter verkställigheten av&lt;br&gt;egen kraft skall kunna och vilja fortsätta med behandling eller andra åtgär-&lt;br&gt;der för att komma till rätta med sina missbruksproblem. Särskild uppmärk-&lt;br&gt;samhet bör därför ägnas åt att den dömde under verkställigheten utanför an-&lt;br&gt;stalt får hjälp med att knyta de kontakter som behövs för en sådan uppfölj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensivövervakningen bör innebära att det finns en betryggande kontroll&lt;br&gt;över att den dömde följer föreskrifterna. Detta förutsätter dock att det be-&lt;br&gt;stäms vid vilka tider han skall vara hemma, när han skall vara på sitt arbete&lt;br&gt;och när han skall delta i olika behandlingsprogram eller andra aktiviteter.&lt;br&gt;Dessa olika föreskrifter för den dömde bör tydliggöras i ett schema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde betalar en avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet utanför anstalt under försöksverksamheten innebär att den&lt;br&gt;dömde skall stå under intensiv övervakning med elektronisk kontroll. Det&lt;br&gt;förhållandet att vissa fängelsedömda kommer att få undergå verkställighet&lt;br&gt;av sina straff utanför anstalt väcker frågan om inte dessa bör vara skyldiga&lt;br&gt;att betala en avgift. En tanke bakom försöksverksamheten är nämligen att&lt;br&gt;dömda skall kunna avtjäna fängelsestraff utan att det i princip påverkar&lt;br&gt;deras inkomstmöjligheter. Det betyder exempelvis att en anställd under&lt;br&gt;verkställighetstiden kommer att kunna fortsätta att arbeta och få sin lön som&lt;br&gt;vanligt. Det framstår som orättvist att den som undergår verkställighet utan-&lt;br&gt;för anstalt skall kunna få stora ekonomiska fördelar jämfört med den som på&lt;br&gt;vanligt sätt avtjänar straffet i anstalt och alltså inte kan behålla sin vanliga&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att det är rimligt att vissa av dem&lt;br&gt;som verkställer sitt straff utanför anstalt på detta sätt också skall betala en&lt;br&gt;avgift. Med anledning av vad en ledamot av Lagrådet framfört bör det un-&lt;br&gt;derstrykas att fråga är om att ta ut en avgift inom kriminalvården och att&lt;br&gt;motivet därför är att verkställigheten utanför anstalt, till skillnad mot en an-&lt;br&gt;staltsvistelse, i princip inte påverkar den dömdes inkomstmöjligheter.&lt;br&gt;Förslaget i denna del bör också ses mot bakgrund av att det nu inte är fråga&lt;br&gt;om en permanent verksamhet inom kriminalvården utan om att genomföra&lt;br&gt;en försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften bör tillfalla staten. Här bör nämnas att regeringen nyligen till&lt;br&gt;riksdagen har överlämnat en proposition (prop. 1993/94:143), i vilken bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslås att det skall inrättas en brottsofferfond i syfte att öka stödet till&lt;br&gt;brottsoffren. Det är regeringens avsikt att avgiften skall tillföras brottsoffer-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär att de dömda skall betala en avgift som&lt;br&gt;dock kan efterges i vissa fall. De flesta instanserna har varit kritiska till&lt;br&gt;promemorieförslaget i denna del. Det ifrågasätts sålunda varför deltagarna i&lt;br&gt;försöksverksamheten skall bidra till kostnaderna för denna. Kritiken mot&lt;br&gt;avgiften avser också att den inte utjämnar skillnader i ekonomiskt häseende&lt;br&gt;mellan dem som undergår verkställighet av straff i anstalt respektive utanför&lt;br&gt;anstalt och inte heller mellan dem som ingår i den sist nämnda gruppen.&lt;br&gt;Vidare anförs att det finns en risk för att försöksverksamheten kommer att&lt;br&gt;uppfattas som ett sätt att köpa sig en förmån. Det pekas på att skyldigheten&lt;br&gt;att betala avgift kan leda till svårbedömda situationer mot bakgrund av den&lt;br&gt;rätt till bistånd som föreskrivs i socialtjänstlagen (1980:620). Slutligen förs&lt;br&gt;det fram att det i promemorian gjorts en väl extensiv tolkning av den nedan&lt;br&gt;berörda rekommendationen från Europarådets ministerkommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det förståeligt att det finns en viss tveksamhet bland&lt;br&gt;instanserna inför en nyhet av det slag som avgiften innebär. Regeringen vill&lt;br&gt;till vad den framfört i det föregående tillägga att skyldigheten att betala av-&lt;br&gt;gift trots allt har en viss utjämnande effekt i ekonomiskt hänseende mellan&lt;br&gt;dem som undergår verkställighet av fängelsestraff. Kritiken från instanserna&lt;br&gt;bör dock föranleda att det klargörs att någon avgift inte skall tas ut i fall då&lt;br&gt;tveksamhet föreligger om den dömde har ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;betala avgiften. Regeringen förordar alltså en något annorlunda reglering av&lt;br&gt;avgiften än den som föreslogs i promemorian men anser inte att kritiken ger&lt;br&gt;anledning att helt avstå från möjligheten att använda avgifter under försöks-&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör den dömde vara skyldig att betala en av-&lt;br&gt;gift bara om det är motiverat med hänsyn till hans möjligheter att erhålla in-&lt;br&gt;komst under verkställigheten utanför anstalt. Omständigheterna kan således&lt;br&gt;många gånger vara sådana att verkställigheten utanför anstalt inte medför&lt;br&gt;några påtagligt förbättrade ekonomiska förhållanden för den dömde. I så-&lt;br&gt;dana fall bör någon avgift inte tas ut. Avsikten är givetvis inte att avgiften&lt;br&gt;skall betalas genom att den dömde först får bistånd enligt socialtjänstlagen.&lt;br&gt;Med anledning av vad instanserna framfört bör i denna del det förtydligan-&lt;br&gt;det göras att en mot den dömde generös tillämpning är avsedd. Någon avgift&lt;br&gt;bör således inte tas ut i fall då tveksamhet föreligger om det finns ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar för att betala avgiften. Ingen skall således tvingas att&lt;br&gt;av ekonomiska skäl avstå från att delta i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för bestämmandet av storleken på avgiften bör vara en&lt;br&gt;jämförelse mellan de inkomstmöjligheter de dömda har under verkställighe-&lt;br&gt;ten utanför anstalt och de inkomstmöjligheter som föreligger vid verkstäl-&lt;br&gt;lighet i anstalt. En del av detta ekonomiska utrymme bör kunna tas i&lt;br&gt;anspråk genom en avgift. Avgiften bör mot denna bakgrund bestämmas till&lt;br&gt;50 kronor per dag som verkställigheten skall pågå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör, som antytts i det föregående, nämnas att Europarådets minister-&lt;br&gt;kommitté under år 1992 antog en rekommendation (R, 92, 16) rörande sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hällstjänst och andra alternativ till fängelse (”On the European Rules on&lt;br&gt;Community sanctions and Measures”). I regel 69 i rekommendationen sägs&lt;br&gt;att kostnaderna för genomförandet i princip inte skall bäras av lagöverträda-&lt;br&gt;ren (”In principle, the costs of implementation shall not be bome by the of-&lt;br&gt;fender.”) Såsom framgår av lydelsen är det inte fråga om något absolut för-&lt;br&gt;bud mot att dömda åläggs betalningsskyldighet i de fall rekommendationen&lt;br&gt;avser. Man bör också ha i minnet att försöksverksamheten avser att utveckla&lt;br&gt;alternativ till fängelse som tidigare varken har prövats i Sverige eller, såvitt&lt;br&gt;känt, på något annat håll i Europa. Mot denna bakgrund bör vad som sägs i&lt;br&gt;rekommendationen inte hindra att deltagarna i försöksverksamheten åläggs&lt;br&gt;att betala avgifter enligt den nu förordade modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör tilläggas att administrationen av avgiften bör kunna bli tämligen&lt;br&gt;okomplicerad. Indrivning av avgiften bör således i princip kunna underlåtas&lt;br&gt;eftersom avgiften skall betalas i förskott och betalning i rätt tid bör vara en&lt;br&gt;förutsättning för deltagande i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om föreskrifterna för den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försöksverksamheten bör det vara obligatoriskt att meddela den&lt;br&gt;dömde vissa föreskrifter. Dessa obligatoriska föreskrifter bör också kunna&lt;br&gt;kompletteras av andra föreskrifter. Föreskrifterna bör i principiellt avseende&lt;br&gt;kunna likställas med de föreskrifter i fråga om sysselsättningsplikt, in-&lt;br&gt;skränkningar i rörelsefrihet och liknande som gäller för den som undergår&lt;br&gt;verkställighet av ett straff i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En obligatorisk föreskrift bör gälla vilken bostad den dömde skall ha un-&lt;br&gt;der verkställighetstiden. Att bostaden anges på detta sätt har den betydelsen&lt;br&gt;att den dömde inte fritt kan byta bostad under verkställigheten. Skulle pro-&lt;br&gt;blem uppstå för den dömde att av ekonomiska eller andra skäl behålla&lt;br&gt;bostaden under verkställigheten får det förutsättas att frivårdsmyndigheten&lt;br&gt;tillsammans med socialtjänsten försöker lösa dessa så att verkställigheten&lt;br&gt;kan slutföras utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också vara obligatoriskt att meddela den dömde en föreskrift om&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverksamhet,&lt;br&gt;utbildning eller annan sådan sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall har den dömde ett arbete som han behåller under verkställig-&lt;br&gt;hetstiden. Föreskriften går då ut endast på detta. Men att en föreskrift med-&lt;br&gt;delas innebär att det får betydelse för verkställighetens fortbestånd att den&lt;br&gt;dömde sköter sitt arbete. Omotiverad frånvaro innebär att den dömde ris-&lt;br&gt;kerar att verkställigheten utanför anstalt upphör. Den dömdes arbetsgivare&lt;br&gt;bör normalt underrättas om att den dömde undergår verkställighet av en på-&lt;br&gt;följd. Frivårdsmyndigheten bör verka för att samarbete sker med arbetsgiva-&lt;br&gt;ren så att denne - eller någon annan på arbetsplatsen som ställt upp som&lt;br&gt;kontaktperson gentemot frivården - meddelar frivården om den dömde ute-&lt;br&gt;blir från arbetsplatsen eller annars missköter sig. Om det i ett enskilt fall&lt;br&gt;skulle visa sig att en tillräcklig kontroll kan uppnås utan att arbetsgivaren&lt;br&gt;underrättas, bör dock detta kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis inte nödvändigt att den dömde har en anställning.&lt;br&gt;Egen förvärvsverksamhet är inget hinder för denna typ av verkställighet.&lt;br&gt;Inte heller ordnade studier. Det förutsätts dock att det är frågan om en verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i huvudsak regelbundet och som kan bli föremål för&lt;br&gt;kontroll från frivårdens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan, som framgått i det föregående, relativt ofta antas förekomma att&lt;br&gt;någon som vill delta i försöksverksamheten helt saknar sysselsättning. I så-&lt;br&gt;dana fall bör frivårdsmyndigheten förmedla kontakt med andra myndigheter&lt;br&gt;för att undersöka om det går att finna någon sysselsättning för den dömde.&lt;br&gt;En möjlighet kan vara att han får utföra oavlönat arbete av det slag som av-&lt;br&gt;ses i lagen (1989:928) om samhällstjänst. Det bör anmärkas att inget hindrar&lt;br&gt;att det i ett enskilt fall föreskrivs att den dömde skall ha olika typer av sys-&lt;br&gt;selsättning. Eftersom en renodlad husarrest - som innebär att den dömde&lt;br&gt;skall uppehålla sig i sin bostad i princip 24 timmar om dygnet - emellertid&lt;br&gt;inte kan godtas måste någon form av ordnad sysselsättning finnas för att&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt skall kunna komma i fråga. Målsättningen bör&lt;br&gt;vara att den dömde tas i anspråk av arbete eller utbildning i en omfattning&lt;br&gt;som i vart fall motsvarar en halvtidstjänst. För att underlätta för arbetslösa&lt;br&gt;och andra att kunna delta i försöksverksamheten bör dock en lägre tidsåt-&lt;br&gt;gång kunna godtas. I de fall arbete eller utbildning inte går att ordna bör det&lt;br&gt;också kunna accepteras att sådan sysselsättning ersätts med vård- eller be-&lt;br&gt;handlingskontakter eller deltagande i särskilt anordnade program inom kri-&lt;br&gt;minalvården. Omfattningen av aktiviteterna måste dock vara sådan att in-&lt;br&gt;tresset av att undvika att den dömde isoleras i sin bostad tillgodoses. Vidare&lt;br&gt;bör beaktas att den dömde bör få delta i aktiviteter, t.ex. påverkansprogram,&lt;br&gt;som är ägnade att underlätta för honom att anpassa sig till ett normalt sam-&lt;br&gt;hällsliv. I fråga om föreskriften om sysselsättning bör slutligen påpekas att&lt;br&gt;denna självfallet bara bör avse sysselsättning som kan anses som lämplig&lt;br&gt;för den dömde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under försöksverksamheten skall vidare en föreskrift meddelas om de&lt;br&gt;tider under vilka den dömde tillåts att vistas utanför bostaden och för vilka&lt;br&gt;ändamål det får ske. Detta innebär att ett schema skall sättas upp för den&lt;br&gt;dömde. Schemat skall uppta under vilka tider som den dömde skall vara i&lt;br&gt;bostaden samt vad han skall syssla med och var han skall befinna sig under&lt;br&gt;övrig tid. Utöver godkända aktiviteter och restid till och från dessa bör den&lt;br&gt;dömde medges att under ungefär en timme någon eller några dagar i veckan&lt;br&gt;sköta sådant som inköp, bank- och postärenden samt annat nödvändigt som&lt;br&gt;det kan vara svårt att mera i detalj ange i ett schema av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten måste vara organiserad på det sättet att det finns&lt;br&gt;möjligheter att omedelbart vidta åtgärder om den elektroniska kontrollen in-&lt;br&gt;dikerar att den dömde har brutit mot föreskriften om de tider han får vistas&lt;br&gt;utanför bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också vara obligatoriskt att meddela den dömde en kontaktföre-&lt;br&gt;skrift. Den närmare omfattningen av denna får bestämmas av frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten. Denna bör under försöksverksamheten ha betydande frihet att an-&lt;br&gt;passa föreskrifterna till förhållandena i det enskilda fallet. Som riktpunkt&lt;br&gt;bör emellertid gälla att den dömde skall åläggas att personligen besöka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten en gång i veckan och däremellan ta kontakt ett par gånger per&lt;br&gt;telefon. Om den dömde är bosatt långt ifrån den ort där frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten har sitt kansli kan besöken i stället ske hos en person som&lt;br&gt;förordnats att biträda vid tillsynen. Denna form av kontakt skall sedan&lt;br&gt;kompletteras med oanmälda hembesök hos den dömde. I kontaktföre-&lt;br&gt;skriften bör uttryckligen anges att den dömde är skyldig att lämna företrä-&lt;br&gt;dare för frivårdsmyndigheten tillträde till bostaden för hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör en obligatorisk föreskrift avse den i det föregående berörda&lt;br&gt;avgiften som den dömde skall betala och när betalning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nu behandlade obligatoriska föreskrifterna bör det vara möjligt&lt;br&gt;att meddela den dömde förskrifter avseende läkarvård, nykterhetsvård eller&lt;br&gt;annan vård eller behandling samt deltagande i särskilt anordnade program&lt;br&gt;eller verksamheter som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår&lt;br&gt;som lämpliga. Det finns alltså en vidsträckt möjlighet att anpassa verkstäl-&lt;br&gt;ligheten efter de särskilda förutsättningar eller behov som föreligger i varje&lt;br&gt;enskilt fall. Deltagande i olika påverkans- eller behandlingsprogram skall,&lt;br&gt;om behov därav föreligger, vara ett regelmässigt inslag i verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt. Mot bakgrund av att verkställigheten kommer att äga rum i&lt;br&gt;den dömdes bostad kan det dock normalt inte bli fråga om institutionsvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten skall alltså som framgått inte endast gå ut på att&lt;br&gt;kontrollera den dömde och beskära hans rörelsefrihet utan i lika hög grad på&lt;br&gt;att försöka motverka fortsatt brottslighet från hans sida efter verkställighe-&lt;br&gt;ten. Som exempel på program kan nämnas kriminalvårdens rattfylleripro-&lt;br&gt;gram och program som tar sikte på personer som dömts för misshandel.&lt;br&gt;Över huvud taget är det viktigt att frivården utformar verkställigheten på ett&lt;br&gt;sätt som kan få positiva verkningar för den dömdes fortsatta liv. Självklart&lt;br&gt;kan deltagande i sådana program även ske under helger och kvällar. Det&lt;br&gt;förutsätts att frivården, för att tillgodose de speciella behov som upp-&lt;br&gt;kommer under försöksverksamheten, ytterligare utvecklar framför allt på-&lt;br&gt;verkanspro grammen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inslaget av andra aktiviteter än sysselsättning måste beak-&lt;br&gt;tas att de individuella behoven torde vara mycket skiftande. Det bör också&lt;br&gt;beaktas att behovet av kontroll i viss mån kan tillgodoses genom deltagande&lt;br&gt;i behandling eller annan verksamhet. Vad nu sagts betyder att det är rimligt&lt;br&gt;att dömda som inte har något påtagligt behov av behandling bör utsättas för&lt;br&gt;en tätare kontroll så att kontrollnivån i dessa fall kan bli lika hög som i fall&lt;br&gt;då vård- och behandlingskontakter förekommer. Det bör dock tilläggas att&lt;br&gt;det i princip inte i något fall bör vara godtagbart att verkställigheten inte in-&lt;br&gt;nehåller någon annan verksamhet än upprätthållande av den för den dömde&lt;br&gt;vanliga sysselsättningen. För den grupp dömda som inte har något påtagligt&lt;br&gt;behov av vård eller behandling bör mot den bakgrunden ges en föreskrift&lt;br&gt;om exempelvis deltagande i av frivården anordnad programverksamhet eller&lt;br&gt;utförande av oavlönat arbete av det slag som avses i lagen (1989:928) om&lt;br&gt;samhällstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på drogfrihet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under verkställigheten utanför anstalt skall den dömde fullständigt avhålla&lt;br&gt;sig från alla former av berusningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett drogförbud skall vara effektivt fordras att den som överträder&lt;br&gt;förbudet löper en påtaglig risk att bli upptäckt. Den dömde bör därför vara&lt;br&gt;skyldig att lämna blod-, urin- eller utandningsprov för kontroll av att han&lt;br&gt;iakttar förbudet. Sådan kontroll bör ske rutinmässigt. En möjlighet är att&lt;br&gt;provtagningen äger rum i samband med oanmälda besök hemma hos den&lt;br&gt;dömde. Drogkontrollen bör ske med en sådan frekvens och vid sådana tid-&lt;br&gt;punkter att den kan fylla sitt syfte. Detta innebär bl.a. att provtagning bör&lt;br&gt;kunna äga rum även under veckoslut och på kvällstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontroll av att den dömde inte bryter mot drogförbudet genom alko-&lt;br&gt;holkonsumtion kan även anordnas med elektroniska hjälpmedel. Sådan&lt;br&gt;kontroll sker med hjälp av en i den dömdes bostad installerad anordning för&lt;br&gt;mätning av alkoholhalten i utandningsluften. Också här finns det olika tek-&lt;br&gt;niska lösningar som bör kunna prövas under försöksverksamheten. Kon-&lt;br&gt;trollen av nykterheten bör i de fall den sker med elektroniska hjälpmedel&lt;br&gt;äga rum i princip dagligen. Det får ankomma på Kriminalvårdsstyrelsen att&lt;br&gt;från bl.a. ekonomiska utgångspunkter välja den kontrollform, personlig eller&lt;br&gt;elektronisk, som är lämpligast. Elektronisk kontroll bör dock om möjligt&lt;br&gt;prövas på i vart fall någon försöksort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger nära till hands att också ställa upp krav i fråga om vad som får&lt;br&gt;finnas i bostaden under verkställighetstiden. Ett förbud för den dömde att i&lt;br&gt;bostaden inneha vissa föremål torde emellertid vara mycket svårt att kon-&lt;br&gt;trollera. Särskilt i fall då den dömde sammanbor med någon eller några kan&lt;br&gt;det förutses betydande utredningssvårigheter. Mot den bakgrunden bör un-&lt;br&gt;der försöksverksamheten inga föreskrifter få meddelas om vad som får fin-&lt;br&gt;nas i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2.4 Sträng reaktion vid misskötsamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om den dömde inte sköter sig eller följer de&lt;br&gt;krav som ställts upp, skall han överföras till en kriminalvårdsanstalt&lt;br&gt;för att fullgöra straffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Alla instanser som yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget är positiva till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att intensivövervakning med elek-&lt;br&gt;tronisk kontroll skall framstå som en trovärdig och därmed accepterad form&lt;br&gt;av verkställighet av fängelsestraff är det nödvändigt att vaije misskötsamhet&lt;br&gt;föranleder en snabb och tydlig reaktion. Om den elektroniska kontrollen&lt;br&gt;indikerar att en förseelse begåtts eller detta framkommer på annat sätt bör&lt;br&gt;åtgärder således vidtagas skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misskötsamhet från den dömdes sida bör normalt leda till att verkställig-&lt;br&gt;heten utanför anstalt upphör och att han tas in på kriminalvårdsanstalt för att&lt;br&gt;verkställa den del av straffet som återstår. Toleransen mot avvikelser från&lt;br&gt;det som bestämts för verkställigheten bör således vara liten. Det bör dock&lt;br&gt;finnas ett utrymme för att genom förändringar av föreskrifterna, främst i&lt;br&gt;form av föreskrifter om intensifierad kontakt, skärpa verkställigheten när&lt;br&gt;det förekommit förseelser av mindre allvarligt slag. I specialmotiveringen&lt;br&gt;kommer närmare att behandlas de regler som bör gälla vid misskötsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten utanför anstalt bör upphöra också i vissa andra fall, bl.a.&lt;br&gt;om den dömde begär att så skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här upprepa att övervakningen under försöksverk-&lt;br&gt;samheten kommer att ha en mycket hög intensitet. Det betyder i sin tur att&lt;br&gt;det i stor utsträckning kommer att upptäckas om de dömda inte följer de&lt;br&gt;regler som gäller för verkställigheten. Vad gäller förseelser mot förbudet att&lt;br&gt;vistas utanför bostaden är det till och med möjligt att varje förseelse som&lt;br&gt;begås också kommer att upptäckas. Mot denna bakgrund och med hänsyn&lt;br&gt;till den stränga bedömning som bör ske vid misskötsamhet kan det förutses&lt;br&gt;att försöksverksamheten kommer att avbrytas i en del fall. Detta är&lt;br&gt;naturligtvis inget som i sig är eftersträvansvärt men det får trots allt godtas&lt;br&gt;eftersom en annan uppläggning knappast skulle utgöra ett trovärdigt&lt;br&gt;alternativ till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förfarandet under försöksverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kriminalvårdsstyrelsen beslutar om deltagande&lt;br&gt;i försöksverksamheten. Styrelsen kan delegera beslutanderätten till en&lt;br&gt;regionmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: I stort sett alla instanser som&lt;br&gt;har yttrat sig över förslaget är positiva till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen anser att det finns skäl för att låta styrelsen dele-&lt;br&gt;gera besluten också till lokal nivå. Datainspektionen finner det särskilt&lt;br&gt;märkligt att det inte är domstolen utan kriminalvården som avgör vem som&lt;br&gt;skall avtjäna straffet i anstalt och vem som slipper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom det är fråga om en försöks-&lt;br&gt;verksamhet och denna är upplagd som en ren verkställighetsfråga beträf-&lt;br&gt;fande vissa fängelsestraff (se avsnitt 4.2.1) är det naturligt att lägga beslu-&lt;br&gt;tanderätten om lagens tillämpning i enskilda fall på Kriminalvårdsstyrelsen.&lt;br&gt;På samma sätt som enligt lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt bör&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen ha rätt att delegera beslutanderätten. Under försöks-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten bör dock delegation kunna ske endast till en regionmyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens prövning av om en person skall verkställa ett&lt;br&gt;fängelsestraff utanför anstalt bör normalt vara av tämligen enkel beskaffen-&lt;br&gt;het. Som tidigare nämnts bör nämligen de korttidsdömda som vill delta i&lt;br&gt;försöksverksamheten på de berörda orterna i princip också få göra det.&lt;br&gt;Emellertid kan det förekomma fall där frågan om en person skall få delta i&lt;br&gt;försöksverksamheten inte är okomplicerad. Mot denna bakgrund och med&lt;br&gt;hänsyn till att det är fråga om ett beslut av stor vikt för den dömde bör&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut kunna bli föremål för domstolsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsmål överklagas i dag direkt till kammarrätt. I en nyligen&lt;br&gt;till riksdagen överlämnad proposition (prop. 1993/94:133) föreslås en&lt;br&gt;ändrad instansordning för ett antal måltyper, bl.a. kriminalvårdsmål. Sådana&lt;br&gt;mål skall enligt förslaget överklagas till länsrätt i stället för till kammarrätt.&lt;br&gt;Vidare föreslås att den lokala eller regionala beslutsmyndighetens geogra-&lt;br&gt;fiska belägenhet blir avgörande för vilken länsrätt som skall bli behörig att&lt;br&gt;pröva ett kriminalvårdsmål och att prövningstillstånd införs för sådana mål i&lt;br&gt;ledet mellan länsrätt och kammarrätt. Det finns inte någon anledning att be-&lt;br&gt;handla de nu aktuella kriminalvårdsmålen på något annat sätt än övriga&lt;br&gt;kriminalvårdsmål. I försökslagen bör därför föreskrivas att Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens beslut i fråga om deltagande i försöksverksamheten får&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol och att det för överklagande till&lt;br&gt;kammarrätten krävs prövningstillstånd. Den ändrade instansordningen före-&lt;br&gt;slås emellertid träda i kraft den 1 oktober 1994 medan försöksverksamheten&lt;br&gt;avses inledas sommaren 1994. För den mellanliggande tidsperioden bör nu-&lt;br&gt;varande regler gälla, dvs. att Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas&lt;br&gt;direkt till kammarrätten utan krav på prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Frivårdsmyndigheten leder försöksverksamheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frivårdsmyndigheten anförtros ledningen av&lt;br&gt;försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Alla instanser som yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget är positiva till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom verkställighet under försöks-&lt;br&gt;verksamheten i sin helhet äger rum utanför anstalt är det lämpligt att den&lt;br&gt;sker under ledning av frivårdsmyndigheten på den ort där den dömde är bo-&lt;br&gt;satt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här tilläggas att det i och för sig skulle kunna övervägas att an-&lt;br&gt;förtro verkställigheten åt någon annan myndighet, t.ex. polisen eller en sär-&lt;br&gt;skilt inrättad verkställighetsorganisation. Möjligen skulle det förhållandet,&lt;br&gt;att den intensiva övervakningen förutsätter arbetsmetoder som i vissa av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seenden skiljer sig från dagens frivård, kunna sägas tala för en sådan lös-&lt;br&gt;ning. Någon egentlig principiell skillnad i fråga om arbetets inriktning bör&lt;br&gt;intensivövervakningen emellertid inte innebära för frivårdens del. Kontroll,&lt;br&gt;stöd och påverkan - dvs. frivårdens normala arbetsuppgifter - utgör huvud-&lt;br&gt;ingredienserna även vid verkställigheten av en intensivövervakning, låt vara&lt;br&gt;att kontrollfunktionen får en väsentligt mer framträdande roll än vid verk-&lt;br&gt;ställigheten av en skyddstillsynsdom. Inom frivården finns vidare en sär-&lt;br&gt;skild sakkunskap i fråga om förmedling av hjälp- och stödåtgärder till&lt;br&gt;dömda. Det skulle ta avsevärd tid att bygga upp motsvarande kompetens&lt;br&gt;inom ramen för någon annan organisation. Det anförda talar för att den&lt;br&gt;lämpligaste lösningen är att anförtro verkställigheten åt frivården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell fråga är hur den tekniska övervakningen av den elektroniska&lt;br&gt;kontrollen skall organiseras. Kriminalvården bör här ha fria händer att ut-&lt;br&gt;forma denna på effektivast och billigast sätt. Det bör dock betonas att arbe-&lt;br&gt;tet bör vara så organiserat att misskötsamhet upptäcks och åtgärder kan sät-&lt;br&gt;tas in i princip dygnet runt och givetvis även på veckoslut och helger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen av försöksverksamheten bör anförtros åt frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;terna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping och&lt;br&gt;Sundsvall. Var och en av dessa frivårdsmyndigheter bör därvid självfallet&lt;br&gt;svara för dömda som har sin bostad inom myndighetens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 Övervakningsnämnden beslutar om reaktion vid misskötsamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övervakningsnämnden beslutar om upp-&lt;br&gt;hörande av verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: De flesta instanser som&lt;br&gt;yttrat sig över förslaget är är positiva till det. Vissa instanser pekar på att det&lt;br&gt;föreslagna förfarandet kan bli osmidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämnden och Övervakningsnämnden i Sundsvall framför&lt;br&gt;att det, å ena sidan, finns goda skäl för att välja övervakningsnämnden som&lt;br&gt;beslutsinstans men att det, å andra sidan, är en fördel om samma myndighet&lt;br&gt;beslutar om såväl verkställighet utanför anstalt som upphörande av den-&lt;br&gt;samma. Dessa instanser anser att övervakningsnämnden inte på eget&lt;br&gt;initiativ bör kunna upphäva ett beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om verkställigheten utanför&lt;br&gt;anstalt skall upphöra på grund av att den dömde åsidosatt vad som åligger&lt;br&gt;honom kan innefatta en rad ställningstaganden. Det kan bli fråga om att ex-&lt;br&gt;empelvis bedöma om det verkligen har skett en överträdelse av föreskrif-&lt;br&gt;terna och, i så fall, om det som läggs den dömde till last är av mindre bety-&lt;br&gt;delse. Frågor av detta slag bör lämpligen prövas av en instans med dom-&lt;br&gt;stolsliknande sammansättning. Övervakningsnämndema prövar i dag likar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tade frågor om upphävande av s.k. § 34-placeringar (behandlingsplacering&lt;br&gt;utanför anstalt enligt 34 § lagen, 1974:203, om kriminalvård i anstalt).&lt;br&gt;Nämnderna samarbetar nära med frivårdsmyndighetema och har erfarenhet&lt;br&gt;av brådskande ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns fördelar med att samma myndighet beslutar om såväl&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt som upphörande av densamma bör, med hän-&lt;br&gt;syn till övervakningsnämndernas nuvarande befattning med verkställighets-&lt;br&gt;ärenden, dessa också svara för beslut om upphörande av verkställighet på&lt;br&gt;grund av misskötsamhet under försöksverksamheten. Intresset av ett enhet-&lt;br&gt;ligt förfarande gör att övervakningsnämnden bör anförtros prövningen&lt;br&gt;också av andra grunder för upphävande av ett beslut om verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt. Den dömde bör kunna överklaga övervakningsnämndens&lt;br&gt;beslut till Kriminalvårdsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningsnämnden kommer att pröva frågan om beslutet om verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt skall upphävas på grundval av omständigheter som&lt;br&gt;tillkommit efter det att beslutet fattades (se 14 § försökslagen). Mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör nämnden inte vara förhindrad att på eget initiativ pröva frå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts bör försöksverksamheten ledas av frivårdsmyn-&lt;br&gt;dighetema i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping&lt;br&gt;och Sundsvall. Det betyder att övervakningsnämndema i Örebro, Luleå,&lt;br&gt;Malmö, Linköping och Sundsvall kommer att beröras av försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten (se förordningen, 1987:1113, om övervakningsnämndernas verksam-&lt;br&gt;hetsområde m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Ikraftträdande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försöksverksamheten skall pågå i två år. Av-&lt;br&gt;sikten är att den skall inledas sommaren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bestämma när försökslagen skall träda i kraft. Domar&lt;br&gt;som är meddelade tidigare än tre månader före ikraftträdandet omfat-&lt;br&gt;tas inte av försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens, dock att det&lt;br&gt;förordades att försöksperiodens längd inte skulle bestämmas samt inte före-&lt;br&gt;slogs någon övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på förslaget i promemorian: Vissa instanser förordar att&lt;br&gt;försöksperiodens längd anges. Kriminalvårdsstyrelsen pekar på risken för&lt;br&gt;överbelastning hos frivårdsmyndighetema när försöket börjar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att försöksverksamheten skall&lt;br&gt;kunna inledas är det nödvändigt att en rad förberedande åtgärder vidtas.&lt;br&gt;Regeringen har därför den 7 oktober 1993 gett Kriminalvårdsstyrelsen i&lt;br&gt;uppdrag att planera och förbereda försöksverksamheten. Genomförandet av&lt;br&gt;försöksverksamheten kommer att behandlas i det följande (se avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att försöksverksamheten skall inledas sommaren 1994. Med&lt;br&gt;hänsyn främst till att försöksverksamheten måste föregås av ett förberedel-&lt;br&gt;searbete av teknisk natur är det emellertid inte helt säkert att denna tidplan&lt;br&gt;kommer att kunna hållas. Regeringen bör därför få bestämma när försöks-&lt;br&gt;lagen skall träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i försöksverksamhetens natur att den bör pågå endast under en&lt;br&gt;begränsad tid. I promemorian har framförts att det inte är lämpligt att initialt&lt;br&gt;ange när försöksverksamheten med intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll skall upphöra. Enligt regeringens mening ligger det emellertid, som&lt;br&gt;några instanser pekat på, ett värde i att försöksperiodens längd bestäms re-&lt;br&gt;dan från början. Regeringen anser att försöksverksamheten lämpligen bör&lt;br&gt;pågå under två års tid. Frågor om hur försöket skall följas upp och utvärde-&lt;br&gt;ras kommer att behandlas i det följande (se avsnitt 7). Redan här bör dock&lt;br&gt;framhållas att det finns all anledning att löpande uppmärksamma hur för-&lt;br&gt;söket faller ut. Straffsystemkommitténs fortsatta arbete är naturligtvis också&lt;br&gt;av intresse i sammanhanget. Regeringen avser att i god tid före försöks-&lt;br&gt;periodens utgång göra de överväganden som den då genomförda försöks-&lt;br&gt;verksamheten kan ge anledning till. Regeringen avser också att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen och redovisa av sin syn på försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har pekat på att mycket stora balanser kan upp-&lt;br&gt;komma hos frivårdsmyndighetema när försöksverksamheten inleds. Det&lt;br&gt;möter svårigheter att nu närmare bedöma vilka balanser det kan bli fråga&lt;br&gt;om, bl.a. därför att detta är beroende på hur stort intresset för försöksverk-&lt;br&gt;samheten kommer att vara bland de dömda. Det står emellertid klart att det&lt;br&gt;kan finnas en risk för att frivårdsmyndighetema kommer att drabbas av&lt;br&gt;mycket stora balanser, vilket i sin tur torde medföra att verkställigheten av&lt;br&gt;fängelsestraff i många fall kommer att fördröjas på ett sätt som inte är ac-&lt;br&gt;ceptabelt. Med hänsyn härtill bör äldre domar uteslutas från försöksverk-&lt;br&gt;samheten. Lämpligen bör försökslagen omfatta domar som är högst tre må-&lt;br&gt;nader gamla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Genomförande av försöksverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är som nämnts att försöksverksamheten med intensivövervakning&lt;br&gt;med elektronisk kontroll skall påbörjas sommaren 1994. En förutsättning&lt;br&gt;för att försöket skall kunna påbörjas vid denna tid är bl.a. att det då finns&lt;br&gt;tillgång till den tekniska utrustning som krävs och att den personal inom&lt;br&gt;kriminalvården som kommer att beröras av försöksverksamheten har fått&lt;br&gt;den utbildning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför den 7 oktober 1993 uppdragit åt Kriminalvårds-&lt;br&gt;styrelsen att planera och förbereda försöksverksamheten med intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektroniska hjälpmedel. I uppdraget ingår bl.a. att närmare&lt;br&gt;överväga hur intensivövervakningen praktiskt bör utformas, genomföra er-&lt;br&gt;forderlig utbildning och anskaffa den tekniska utrustning som erfordras för&lt;br&gt;att man skall kunna använda elektroniska hjälpmedel vid försöket. I upp-&lt;br&gt;draget ingår även att beräkna kostnaderna för genomförandet av försöks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten. Kriminalvårdsstyrelsen bör enligt uppdraget ägna särskild&lt;br&gt;uppmärksamhet åt att försöksverksamheten skall kunna följas upp och ut-&lt;br&gt;värderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har med anledning av uppdraget tillsatt en pro-&lt;br&gt;jektgrupp för genomförande av försöksverksamheten. Styrelsen har den 13&lt;br&gt;december 1993 och den 14 februari 1994 rapporterat vilka åtgärder som&lt;br&gt;vidtagits för att förbereda försöket och vilka ytterligare åtgärder som plane-&lt;br&gt;ras. I den senaste rapporten har styrelsen upplyst att upphandlingsförfaran-&lt;br&gt;det befinner sig i slutskedet. Vidare har styrelsen i den rapporten framfört&lt;br&gt;att det visat sig att anpassningen av den tekniska utrustningen till svenska&lt;br&gt;förhållanden är tidsödande och att leverantörerna av sådan utrustning kan&lt;br&gt;garantera leverans tidigast fyra månader från den dag då ett avtal tecknats.&lt;br&gt;Styrelsen har gjort den bedömningen att försöket kan starta tidigast den 1&lt;br&gt;augusti 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kostnadsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu för tidigt att närmare ange kostnaderna för försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten. Det torde emellertid stå klart att intensivövervakning med elektronisk&lt;br&gt;kontroll är ett påtagligt billigare alternativ än en placering på öppen krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som kommer att uppstå under försöksverksamheten avser i&lt;br&gt;första hand införskaffande och drift av den tekniska utrustningen. Beroende&lt;br&gt;på hur Kriminalvårdsstyrelsen väljer att organisera bevakningen av&lt;br&gt;informationen från de elektroniska kontrollsystemen kan det också uppstå&lt;br&gt;kostnader för särskild personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försöksverksamheten innebär också att frivårdsmyndighetema på för-&lt;br&gt;söksortema tillförs nya arbetsuppgifter och därför behöver ökade resurser.&lt;br&gt;Avsikten är som nämnts att övervakningen under försöksverksamheten skall&lt;br&gt;vara betydligt intensivare än vad som är vanligt vid övervakning på grund&lt;br&gt;av dom på skyddstillsyn eller efter villkorlig frigivning. Detta torde i nor-&lt;br&gt;malfallet innebära att varje handläggare klarar ett mindre antal klienter än&lt;br&gt;vid sådan övervakning. Arbetsmetoderna vid intensivövervakning kan&lt;br&gt;också komma att medföra arbete på obekväm arbetstid. Beroende på be-&lt;br&gt;redskap och liknande kan det vidare finnas behov av annan teknisk utrust-&lt;br&gt;ning t.ex. i form av personsökare. Likaså kommer det att uppstå kostnader&lt;br&gt;för utbildning av personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen är att en stor del av deltagarna i försöksverksamheten&lt;br&gt;skall genomgå behandling eller delta i särskilt anordnade program. Även&lt;br&gt;detta tar resurser i anspråk. Kriminalvården bör svara för dessa kostnader,&lt;br&gt;om behandlingen eller deltagandet i särskilda anordnade program sker på&lt;br&gt;grund av föreskrift från frivårdsmyndigheten. Däremot skall kriminalvården&lt;br&gt;inte svara för kostnaderna för annan vård som deltagarna i försöks-&lt;br&gt;verksamheten behöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sociala förmåner för dem som deltar i försöksverksamheten&lt;br&gt;bör tilläggas att det här inte är fråga om personer som är intagna i anstalt. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället bör de som verkställer fängelsestraff utanför anstalt i detta hänseende&lt;br&gt;jämställas med frivårdsklienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avgift som en del av de dömda skall erlägga tillfaller staten. Som ti-&lt;br&gt;digare nämnts är det regeringens avsikt att avgiften skall tillföras brottsof-&lt;br&gt;ferfonden. Deltagarna i försöksverksamheten kommer, utöver den avgift&lt;br&gt;vissa av dem skall betala, att drabbas av vissa kostnader i anledning av&lt;br&gt;verkställigheten. Således medför den elektroniska kontrollen extra telefon-&lt;br&gt;kostnader för den enskilde. Deltagarna kommer också att själva få betala&lt;br&gt;kostnaden för resor till och från olika aktiviteter som de är skyldiga att delta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bedömningen av kostnaderna för försöksverksamheten är&lt;br&gt;det emellertid viktigt att komma ihåg att intensivövervakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll enligt förslaget alltid träder i stället för fängelse. Krimi-&lt;br&gt;nalvården skulle således ändå ha haft kostnader för verkställigheten. Det&lt;br&gt;kan här anmärkas att de totala kostnaderna för verkställighet i anstalt dess-&lt;br&gt;utom skulle ha varit högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen av det anförda blir därför att försöksverksamheten inte kom-&lt;br&gt;mer att innebära några totalt sett ökade kostnader för kriminalvården.&lt;br&gt;Däremot kan intensivövervakning med elektronisk kontroll på sikt leda till&lt;br&gt;betydande besparingar inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Utvärdering av försöksverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med försöksverksamheten är att ge underlag för Straff-&lt;br&gt;systemkommitténs överväganden om intensivövervakning i någon form bör&lt;br&gt;införas i Sverige. Försöksverksamheten bör vidare ge kunskap om hur elek-&lt;br&gt;tronisk övervakningsteknik fungerar under svenska förhållanden och om&lt;br&gt;hur kriminalvårdens arbetsmetoder bör utformas. I Kriminalvårdsstyrelsens&lt;br&gt;ordinarie uppgifter ingår att kontinuerligt följa verksamheten och utvärdera&lt;br&gt;den. Detta är särskilt viktigt när det gäller en försöksverksamhet. Krimi-&lt;br&gt;nalvårdsstyrelsen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att försöksverksam-&lt;br&gt;heten utformas så att den är lätt att följa upp och utvärdera. Utvärderingen&lt;br&gt;bör bl.a. belysa verksamhetsinnehåll, teknik och kostnadsaspekter. Det är&lt;br&gt;också viktigt att Straffsystemkommittén kontinuerligt får del av de erfaren-&lt;br&gt;heter som görs under försöksverksamheten. Inom Justitiedepartementet för-&lt;br&gt;bereds tilläggsdirektiv till kommittén, av innebörd att kommittén skall ägna&lt;br&gt;särskild uppmärksamhet åt den nu föreslagna försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ) bör göra en mer övergripande utvärde-&lt;br&gt;ring av försöket med intensivövervakning med elektronisk kontroll. BRÅ&lt;br&gt;bör få ett särskilt uppdrag att göra detta. Sedan försöket pågått en tid bör&lt;br&gt;BRÅ lämna en delredovisning av uppdraget. Detta bör lämpligen ske senast&lt;br&gt;i juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock inte&lt;br&gt;fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde skall&lt;br&gt;undergå fängelse i högst två månader och har sin bostad inom något av&lt;br&gt;verksamhetsområdena för frivårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå,&lt;br&gt;Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen beskrivs lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att försöksverksamheten är upplagd som en&lt;br&gt;ren verkställighetsreglering av ett utdömt fängelsestraff. I vissa av de fall&lt;br&gt;där domstol har dömt till fängelse kommer således verkställigheten att ske i&lt;br&gt;form av intensivövervakning med elektronisk kontroll och alltså på ett annat&lt;br&gt;sätt än det som normalt gäller enligt lagen om kriminalvård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en begränsning av de fall på vilka lagen är tillämplig anges att den&lt;br&gt;dömde skall undergå fängelse i högst två månader. Något krav på att det&lt;br&gt;skall vara fråga om ett enda utdömt straff ställs inte upp. Den som dömts till&lt;br&gt;två olika enmånadsstraff kan alltså komma i fråga liksom den som dömts till&lt;br&gt;fängelse i 14 dagar och samtidigt fått en villkorlig frihet om en månad för-&lt;br&gt;verkad. Genom att den som skall undergå fängelse i mer än två månader inte&lt;br&gt;kan komma i fråga för försöksverksamheten blir reglerna om villkorlig fri-&lt;br&gt;givning inte aktuella för denna form av verkställighet (se 26 kap. 6 § BrB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från lagens tillämpningsområde utesluts också fängelse som ådömts i&lt;br&gt;samband med dom på skyddstillsyn enligt 28 kap. 3 § BrB. Genom att det&lt;br&gt;anges att det skall vara frågan om dom på fängelse utesluts vidare förvand-&lt;br&gt;lingsstraff för böter och förverkande av villkorlig frihet som beslutats av&lt;br&gt;övervakningsnämnd enligt 26 kap. 19 § BrB. Försökslagen är däremot na-&lt;br&gt;turligtvis tillämplig på fängelsestraff som dömts ut särskilt enligt 34 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 BrB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det är en geografiskt begränsad försöksverksamhet&lt;br&gt;gäller vidare att den dömde, för att komma i fråga, skall ha sin bostad inom&lt;br&gt;något av verksamhetsområdena för frivårdsmyndighetema i Karlskoga,&lt;br&gt;Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall. Något krav&lt;br&gt;på att den dömde skall vara folkbokförd på någon av de angivna orterna&lt;br&gt;gäller inte. Om den dömde saknar bostad är emellertid försökslagen inte till-&lt;br&gt;lämplig. De krav som bör ställas på bostaden behandlas under 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetsområdet för en viss frivårdsmyndighet framgår av bilaga 2&lt;br&gt;till förordningen (1990:1018) med instruktion för Kriminalvårdsverket.&lt;br&gt;Verksamhetsområdena för de nu aktuella frivårdsmyndighetema har redovi-&lt;br&gt;sats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § l fall som avses i 1 § får, på ansökan av den dömde, beslutas att fängel-&lt;br&gt;sestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas om&lt;br&gt;den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan&lt;br&gt;anledning än för verkställighet av det straffsom ansökan avser eller om sär-&lt;br&gt;skilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställigheten utanför anstalt skall, i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 26 kap. 5-24 §§ brottsbalken och lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt, gälla vad som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten utanför anstalt bedrivs under ledning av frivdrdsmyndig-&lt;br&gt;heterna i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping och&lt;br&gt;Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges till en början att det får beslutas att verkställighet av&lt;br&gt;fängelsestraff, i de fall som avses i föregående paragraf, skall ske utanför&lt;br&gt;anstalt om den dömde ansöker om det. Därefter redovisas uttömmande de&lt;br&gt;fall då en sådan ansökan skall avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att den som uppfyller förutsättningarna i 1 § skall med-&lt;br&gt;ges verkställighet utanför anstalt om han ansöker om det. Kravet på ansökan&lt;br&gt;från den dömde skall ses mot bakgrund av att det inte torde vara möjligt att&lt;br&gt;tvinga någon att delta i försöksverksamheten. I praktiken måste alltså gälla&lt;br&gt;att den dömde samtycker till att verkställighet sker i enlighet med försöks-&lt;br&gt;lagen. Den som är dömd till fängelse kan således, även om han skulle upp-&lt;br&gt;fylla förutsättningarna i 1 §, alltid få avtjäna sitt straff i anstalt. Den som fått&lt;br&gt;bifall till sin ansökan om verkställighet utanför anstalt och därefter ångrat&lt;br&gt;sig kan enligt 14 § andra stycket 2 få beslutet om verkställighet utanför an-&lt;br&gt;stalt upphävt. Frågor om informationen till dem som kan komma i fråga för&lt;br&gt;försöksverksamheten kommenteras under 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen föreskrivs till en början att en ansökan om att få verk-&lt;br&gt;ställa fängelsestraffet utanför anstalt inte får bifallas i de fall där den dömde&lt;br&gt;är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av annan anledning än för&lt;br&gt;verkställighet av det straff som ansökan avser. Om en sådan person ansöker&lt;br&gt;om att få verkställa dom på fängelse utanför anstalt skall alltså ansökan&lt;br&gt;avslås. Vid tillämpningen av bestämmelsen blir det avgörande om den&lt;br&gt;dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt när prövningen av hans&lt;br&gt;ansökan görs. Om han vid den tidpunkten varken är häktad eller intagen i&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt gäller alltså inte undantaget. Av 14 § andra stycket 3&lt;br&gt;framgår emellertid att ett beslut om verkställighet utanför anstalt skall upp-&lt;br&gt;hävas om den dömde, när verkställigheten skall påbörjas, är häktad eller in-&lt;br&gt;tagen i kriminalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget beträffande intagna i kriminalvårdsanstalt gäller inte fall då&lt;br&gt;den dömde är intagen bara för att undergå verkställighet av det fängel-&lt;br&gt;sestraff som ansökan avser. Är det fråga om flera straff och har således&lt;br&gt;strafftider lagts samman är den dömde dock intagen på anstalt också av an-&lt;br&gt;nan anledning än för att undergå verkställighet av det straff som en ansökan&lt;br&gt;kan avse. I en sådan situation skall därför en ansökan om att få delta i för-&lt;br&gt;söksverksamheten avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det normala torde givetvis vara att en ansökan görs och prövas innan&lt;br&gt;verkställigheten skall påbörjas. Något absolut hinder mot att bifalla en ansö-&lt;br&gt;kan i fall då verkställigheten av det fängelsestraff som ansökan avser har&lt;br&gt;påbörjats bör dock inte ställas upp. Det förtjänar i sammanhanget nämnas att&lt;br&gt;huvudregeln är att en ansökan medför hinder mot intagande i kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalt (se 11 §). Bl.a. för att förebygga okynnesansökningar har dock i 11 §&lt;br&gt;föreskrivits att ansökan under vissa speciella omständigheter inte hindrar att&lt;br&gt;den dömde tas in på anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör anmärkas att en ansökan om verkställighet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;denna lag inte i något fall hindrar att verkställigheten av ett fängelsestraff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätter. Bestämmelsen i 11 § behandlar nämligen bara frågan om&lt;br&gt;verkställigheten i anstalt skall få påbörjas när den dömde gjort en sådan&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen anges vidare att en ansökan inte får bifal-&lt;br&gt;las om särskilda skäl talar mot verkställighet utanför anstalt. I vissa speciella&lt;br&gt;situationer kan således förhållandena vara sådana att det inte är lämpligt el-&lt;br&gt;ler ens möjligt att verkställa straffet utanför anstalt enligt denna lag. I det&lt;br&gt;följande behandlas de fall när särskilda skäl talar mot att straffet får verk-&lt;br&gt;ställas utanför anstalt enligt försökslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant särskilt skäl är att den dömdes bostad inte är godtagbar för för-&lt;br&gt;söksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs inte att den dömde har en egen lägenhet eller dylikt utan även&lt;br&gt;andra former av boende skall godtas. Dock krävs att bostaden är av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att den får betraktas som permanent. Ett hotellrum eller lik-&lt;br&gt;nande bör normalt inte godtas och inte heller en husvagn eller något därmed&lt;br&gt;jämförligt bostadsutrymme. Däremot bör det inte utgöra något hinder att&lt;br&gt;verkställigheten sker i en bostad av normal utformning som han hyr endast&lt;br&gt;för en begränsad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste under försöksverksamheten krävas att den dömde i bostaden&lt;br&gt;har tillgång till en fungerande telefon med tillhörande abonnemang. Utan&lt;br&gt;telefon föreligger nämligen inte de tekniska förutsättningarna för den elek-&lt;br&gt;troniska övervakningen. Av samma skäl måste krav ställas på att bostaden&lt;br&gt;har elektricitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl kan också tala mot att den dömde får delta i försöksverk-&lt;br&gt;samheten i fall då detta skulle medföra nackdelar för någon annan än honom&lt;br&gt;själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde kan således sammanbo med en person som inte godtar att&lt;br&gt;verkställigheten sker i hans eller hennes bostad. I sådana fall torde regel-&lt;br&gt;mässigt särskilda skäl tala mot verkställighet utanför anstalt. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla fall då brottet riktats mot någon som den dömde sammanbor med och&lt;br&gt;det även om denne godtar att verkställigheten sker i hans eller hennes bos-&lt;br&gt;tad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare krav som bör ställas på den som skall delta i försöksverk-&lt;br&gt;samheten är att han har en ordnad sysselsättning. Detta krav har behandlats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.2.3). Här bör upprepas att frivårds-&lt;br&gt;myndigheten, i fall då den dömde saknar ordnad sysselsättning, skall verka&lt;br&gt;för att sysselsättning kan ordnas. Om detta trots allt visar sig omöjligt och&lt;br&gt;den dömde därför kommer att sakna arbetsanställning, annan förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet, utbildning eller ordnad sysselsättning i övrigt, bör han normalt inte&lt;br&gt;få delta i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl mot verkställighet utanför anstalt föreligger också i några&lt;br&gt;särpräglade fall. Det bör således inte komma i fråga att någon får delta i för-&lt;br&gt;söksverksamheten mer än en gång. Inte heller bör en utlänning som skall&lt;br&gt;utvisas från Sverige få delta i försöksverksamheten. I vissa situationer möter&lt;br&gt;det svårigheter att hinna med att ordna en lämplig verkställighet utanför an-&lt;br&gt;stalt. Det förhållandet att den dömde redan har påbörjat verkställigheten i&lt;br&gt;anstalt bör således kunna utgöra ett särskilt skäl mot att han får delta i för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söksverksamheten. Om det i domen som skall verkställas har förordnats att&lt;br&gt;den dömde skall kvarbli i häkte eller att han skall häktas bör det regelmäs-&lt;br&gt;sigt föreligga särskilda skäl mot verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan endast undantagsvis finnas anledning att göra en bedömning av&lt;br&gt;om den dömde kommer att följa de föreskrifter som kan uppställas. Det bör&lt;br&gt;alltså iakttas restriktivitet med att utesluta någon från försöket på grundval&lt;br&gt;av enbart en sådan bedömning. Särskilda skäl mot verkställighet utanför an-&lt;br&gt;stalt bör emellertid föreligga om det framstår som helt orealistiskt att den&lt;br&gt;dömde kan hantera en sådan verkställighet. Ett exempel på en sådan situa-&lt;br&gt;tion kan vara att en dömd, som befinner sig på fri fot, har ett pågående&lt;br&gt;kvalificerat missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan slutligen nämnas att det givetvis kan förekomma fall där det an-&lt;br&gt;nars på grund av brottets karaktär eller gärningsmannens person skulle te sig&lt;br&gt;direkt oförsvarligt eller stötande att bifalla en ansökan. Det kan till exempel&lt;br&gt;röra sig om en dom avseende brottslighet som till sin karaktär är sådan att&lt;br&gt;den typiskt sett är ägnad att fortsättas i eller från bostaden. Det torde dock&lt;br&gt;här röra sig om rena undantagsfall och möjligheten att inte bevilja en an-&lt;br&gt;sökan av sådana skäl bör utnyttjas med största försiktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket anger att för verkställigheten utanför anstalt gäller före-&lt;br&gt;skrifterna i försökslagen i stället för bestämmelserna i 26 kap. 5-24 §§ BrB&lt;br&gt;och lagen om kriminalvård i anstalt. Det betyder bl.a. att bestämmelsen i&lt;br&gt;26 kap. 5 § BrB om att den som dömts till fängelse skall tas in i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt för verkställighet av straffet inte gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att verkställigheten skall bedrivas under ledning av&lt;br&gt;frivårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra,&lt;br&gt;Norrköping och Sundsvall. Även om det är frågan om verkställighet av ett&lt;br&gt;utdömt fängelsestraff kommer alltså anstaltsorganisationen inte att ha något&lt;br&gt;ansvar för verkställigheten. Den dömde kommer inte att vara inskriven vid&lt;br&gt;någon anstalt. Om den dömde missköter sig under verkställigheten, och för-&lt;br&gt;ordnandet om verkställighet utanför anstalt upphävs, får anstaltsplacering&lt;br&gt;ske på vanligt sätt. Det bör emellertid påpekas att, som framgår av 17 §, ett&lt;br&gt;beslut om upphävande av verkställigheten utanför anstalt innebär att den&lt;br&gt;dömde skall tas in i anstalt för att avtjäna resterande del av straffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyss nämnda frivårdsmyndighetema skall naturligtvis svara för dömda&lt;br&gt;som har sin bostad inom frivårdsmyndighetens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verkställigheten utanför anstalt sker i form av intensivövervakning i&lt;br&gt;förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än&lt;br&gt;på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål såsom förvärvsarbete,&lt;br&gt;utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet&lt;br&gt;skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns den centrala bestämmelsen om vad verkställigheten utan-&lt;br&gt;för anstalt innebär, nämligen intensivövervakning i förening med ett förbud&lt;br&gt;för den dömde att vistas utanför bostaden annat än för vissa bestämda än-&lt;br&gt;damål och på särskilt angivna tider. Dessa frågor har kommenterats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (se avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensivövervakningen innebär ett krav på att frivårdsmyndigheten har en&lt;br&gt;betryggande kontroll över var den dömde befinner sig och vad han sysslar&lt;br&gt;med. Detta förutsätter att det för den dömde görs upp ett schema, i vilket&lt;br&gt;anges vid vilka tider han skall vara hemma, när han skall vara på sitt arbete&lt;br&gt;och när han skall delta i olika av frivårdsmyndigheten bestämda behand-&lt;br&gt;lingsprogram eller andra aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta skötsam-&lt;br&gt;het, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som&lt;br&gt;åligger honom enligt denna lag och enligt föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Han skall avhålla sig från alkohol och andra be-&lt;br&gt;roendeframkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,&lt;br&gt;skyldig att under verkställigheten pä anmaning lämna blod-, urin- eller&lt;br&gt;utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendefram-&lt;br&gt;kallande medel. Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera att&lt;br&gt;den dömde avhåller sig frän alkohol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke finns en allmän regel om vad den dömde har att&lt;br&gt;rätta sig efter under verkställigheten utanför anstalt. Han skall sålunda iaktta&lt;br&gt;skötsamhet och följa de anvisningar eller föreskrifter som meddelas honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreskrivs också att den dömde under verkställigheten skall avhålla&lt;br&gt;sig från alkohol och andra beroendeframkallande medel, exempelvis narko-&lt;br&gt;tika. Förbudet är absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke ges ytterligare möjligheter till kontroll av att&lt;br&gt;den dömde under verkställigheten inte använder sig av alkohol eller andra&lt;br&gt;beroendeframkallande medel. Således får blod-, urin- eller utandningsprov&lt;br&gt;avkrävas den dömde. Bestämmelsen är utformad efter förebild av 52 d § la-&lt;br&gt;gen (1974:203) om kriminalvård i anstalt (se SFS 1993:210).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra styckets andra mening sägs att elektroniska hjälpmedel får använ-&lt;br&gt;das för att kontrollera att den dömde avhåller sig från alkohol. Någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om detta torde visserligen inte behövas men det har mot&lt;br&gt;bakgrund av den teknik som utvecklats på området bedömts angeläget att ge&lt;br&gt;uppmärksamhet åt möjligheten att utföra kontrollen med sådan utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den dömde skall betala en avgift, om det är motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;hans möjligheter att erhålla inkomst under verkställigheten utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften uppgår till femtio kronor per dag som verkställigheten skall&lt;br&gt;pågå. Avgiften skall betalas i förskott och tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den dömdes betalningsskyldighet. Motivet för betal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten är, som angetts i den allmänna motiveringen (se avsnitt&lt;br&gt;4.2.3), att det är rimligt att den dömde i vissa fall betalar en avgift mot bak-&lt;br&gt;grund av att verkställigheten utanför anstalt, till skillnad mot en vistelse i&lt;br&gt;fängelse, i princip inte påverkar hans inkomstmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås betalningsskyldigheten fast. Bestämmelsen har när-&lt;br&gt;mare behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket uppgår avgiften till femtio kronor per dag som skall&lt;br&gt;verkställas. Det betyder att avgiften för den som skall undergå verkställighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett fängelsestraff på fjorton dagar, en månad eller två månader blir 700 kr&lt;br&gt;(14x50=700), 1500 kr (30x50=1500) respektive 3000 kr (60x50=3000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen anges att avgiften skall betalas i förskott och tillfaller&lt;br&gt;staten. I bestämmelsen har inte reglerats om avgiften vid ett tillfälle skall&lt;br&gt;betalas förskottsvis för hela verkställighetstiden eller vid flera tillfällen för&lt;br&gt;delar av den tiden. Det har ansetts att det bör stå frivårdsmyndighetema fritt&lt;br&gt;att i ett särskilt fall bestämma om hela avgiften skall betalas i förskott eller&lt;br&gt;om avgiften skall betalas förskottsvis exempelvis för två veckor i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att avgiften skall betalas i förskott uppnås den påtagliga fördelen&lt;br&gt;att indrivning av avgiften i princip helt torde kunna underlåtas. Utebliven&lt;br&gt;betalning skall nämligen medföra att verkställigheten utanför anstalt upphör.&lt;br&gt;Därefter kommer det självfallet inte längre att föreligga någon skyldighet att&lt;br&gt;betala avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om återbetalning av förskottsvis inbetalade avgifter kan bli aktuell&lt;br&gt;bara då verkställigheten utanför anstalt upphör i förtid. Någon återbetalning&lt;br&gt;bör emellertid normalt inte komma i fråga. Återbetalning bör dock kunna&lt;br&gt;ske i den ovanliga situationen att verkställigheten utanför anstalt upphör&lt;br&gt;utan att den dömde kunnat påverka de förhållanden som grundar upphöran-&lt;br&gt;det (se 15 § första stycket femte meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frivårdsmyndigheten skall under den tid verkställigheten utanför an-&lt;br&gt;stalt pågår utöva tillsyn över den dömde och fortlöpande hålla sig underrät-&lt;br&gt;tad om hans förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndigheten kan vid behov förordna en eller flera personer att&lt;br&gt;biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verkställighet utanför anstalt förutsätter att man från frivårdens sida ut-&lt;br&gt;övar tillsyn över den dömde och fortlöpande håller sig underrättad om hans&lt;br&gt;förhållanden. En föreskrift om att så skall ske har därför tagits in i paragra-&lt;br&gt;fens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att frivårdsmyndigheten vid behov kan&lt;br&gt;förordna en eller flera personer att biträda vid tillsynen. Med hänsyn till de&lt;br&gt;krav som verkställigheten ställer bör utgångspunkten vara att det är fri-&lt;br&gt;vårdsmyndigheten som genom sin personal utövar tillsynen. Detta hindrar&lt;br&gt;inte att det många gånger kan bedömas lämpligt att utse andra personer att&lt;br&gt;biträda vid tillsynen, särskilt om den dömde bor i ett mera glest befolkat&lt;br&gt;område med ett förhållandevis stort avstånd till frivårdsmyndighetens&lt;br&gt;kansli. En möjlighet till detta ges därför i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt hålla frivårds-&lt;br&gt;myndigheten underrättad om förhållanden som har betydelse för&lt;br&gt;verkställigheten, på kallelse inställa sig hos myndigheten och i övrigt enligt&lt;br&gt;myndighetens anvisningar upprätthålla förbindelse med denna. I den mån&lt;br&gt;frivårdsmyndigheten har bestämt det, gäller vad som nu sagts om&lt;br&gt;myndigheten även den som förordnats att biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras den dömdes kontakter med frivårdsmyndigheten. Be-&lt;br&gt;stämmelsen har behandlats närmare i den allmänna motiveringen (se avsnitt&lt;br&gt;4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid verkställighet utanför anstalt skall särskilda föreskrifter meddelas&lt;br&gt;om vad den dömde har att iaktta. Sådana föreskrifter skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken bostad den dömde skall ha under verkställighetstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet, utbildning eller annan sådan sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under vilka tider och för vilka ändamål den dömde tillåts att vistas&lt;br&gt;utanför bostaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det sätt på vilket den dömde skall hålla kontakt med frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;ten och den som förordnats att biträda vid tillsynen enligt 7 § och omfatt-&lt;br&gt;ningen av kontaktskyldigheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det belopp som den dömde skall betala enligt 5 § och när betalning&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild föreskrift får också avse läkarvård, nykterhetsvård eller annan&lt;br&gt;vård eller behandling eller deltagande i särskilt anordnade program eller&lt;br&gt;verksamheter som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår som&lt;br&gt;lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar de föreskrifter som skall gälla för den dömde under&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt. Det är viktigt att dessa föreskrifter är klara&lt;br&gt;och tydliga så att den dömde vet vad han har att rätta sig efter och efterlev-&lt;br&gt;naden av föreskrifterna kan kontrolleras på ett tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet utanför anstalt skall meddelas vissa obligatoriska före-&lt;br&gt;skrifter. Vad dessa skall avse framgår av punkt 1-5 i paragrafens första&lt;br&gt;stycke. Föreskrifterna har behandlats i den allmänna motiveringen (se&lt;br&gt;avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 5 skall en föreskrift meddelas om den avgift den dömde skall&lt;br&gt;betala och när betalning skall ske. Som framgår av 5 § skall avgiften betalas&lt;br&gt;i förskott. Det är i och för sig önskvärt att en betalning är gjord innan verk-&lt;br&gt;ställigheten påbörjas. Eftersom föreskriften inte gäller förrän verkställighe-&lt;br&gt;ten börjar kan det dock inte krävas att den dömde betalar på ett så tidigt sta-&lt;br&gt;dium. I stället får föreskriften innehålla att den dömde senast den första&lt;br&gt;dagen av verkställigheten skall betala hela avgiften eller, i fall då frivårds-&lt;br&gt;myndigheten finner att avgiften bör betalas förskottsvis för en kortare tid, en&lt;br&gt;del av avgiften. I den sist nämnda situationen får föreskriften kompletteras&lt;br&gt;med angivande av när den resterande delen av avgiften skall betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då någon avgift inte skall tas ut blir det naturligtvis inte aktuellt att&lt;br&gt;meddela en föreskrift enligt punkt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att en särskild föreskrift också får avse&lt;br&gt;läkarvård, nykterhetsvård eller annan vård eller behandling samt deltagande&lt;br&gt;i särskilt anordnade program eller verksamheter. Också dessa föreskrifter&lt;br&gt;har behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den dömde frå-&lt;br&gt;gan, om denne skall få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför&lt;br&gt;anstalt. Styrelsen får föreskriva att frågan i stället skall prövas av en re-&lt;br&gt;gionmyndighet. Har ett beslut fattats av en regionmyndighet får det ändras&lt;br&gt;av styrelsen. Den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning, om&lt;br&gt;beslutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att beslutanderätten om lagens tillämpning i en-&lt;br&gt;skilt fall har lagts på Kriminalvårdsstyrelsen med delegationsmöjlighet till&lt;br&gt;en regionmyndighet. Har Kriminalvårdsstyrelsen delegerat beslutsfattandet&lt;br&gt;till en regionmyndighet kan styrelsen ändra ett beslut som myndigheten fat-&lt;br&gt;tat. Om någon begärt att få undergå verkställighet av ett fängelsestraff utan-&lt;br&gt;för anstalt men fått avslag på sin begäran av regionmyndigheten får han på-&lt;br&gt;kalla styrelsens prövning av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om verkställighet utanför anstalt måste vara skriftlig. Frivårds-&lt;br&gt;myndigheten bör bistå dömda med att upprätta ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra och tredje styckena har behandlats i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen (se avsnitt 4.3.1 samt punkt 3 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frivårdsmyndigheten skall verka för att dömda som avses i 1 § infor-&lt;br&gt;meras om innehållet i denna lag och ombesörja den utredning som behövs&lt;br&gt;för prövningen av en ansökan enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har frivårdsmyndigheten en skyldighet att informera dem&lt;br&gt;som kan komma i fråga för försöksverksamheten om denna. Frivårds-&lt;br&gt;myndigheten bör följaktligen hålla sig underrättad om de domar som kan&lt;br&gt;komma att verkställas utanför anstalt. Frivårdsmyndigheten kan därefter ge-&lt;br&gt;nom brev eller på annat sätt fullgöra sin informationsskyldighet till de&lt;br&gt;dömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som är intresserade av att undergå verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt denna lag skall frivårdsmyndigheten ombesörja den ut-&lt;br&gt;redning som behövs för prövningen av om sådan verkställighet skall med-&lt;br&gt;ges. Det bör beträffande denna utredningsfas framhållas att den dömde bör&lt;br&gt;få en utförlig information av vad verkställigheten utanför anstalt kommer att&lt;br&gt;innebära för honom. Frivårdsmyndigheten bör således göra upp en prelimi-&lt;br&gt;när plan för hur verkställigheten i det särskilda fallet kommer att vara upp-&lt;br&gt;lagd. Detta innebär även krav på ett preliminärt angivande av de olika före-&lt;br&gt;skrifter som skall gälla för den dömde. Frivårdsmyndigheten bör också göra&lt;br&gt;klart för den dömde att verkställigheten utanför anstalt kan medföra att det&lt;br&gt;uppstår exempelvis rese- och telefonkostnader som han själv får svara för.&lt;br&gt;Om verkställigheten medför att en sambo drabbas av kostnader bör detta&lt;br&gt;klargöras för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att inget hindrar att frivårdsmyndigheten redan på detta&lt;br&gt;stadium beslutar om de föreskrifter som skall gälla för verkställigheten utan-&lt;br&gt;för anstalt. I ett sådant fall kommer naturligtvis föreskrifterna att börja gälla&lt;br&gt;först när verkställigheten utanför anstalt inleds, vilket i sin tur förutsätter att&lt;br&gt;ett beslut fattats om en sådan verkställighet. Frivårdsmyndigheten bör i detta&lt;br&gt;sammanhang beakta att det finns ett intresse av att de föreskrifter som initi-&lt;br&gt;alt bestäms också verkligen blir gällande under verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndigheten bör bistå den dömde med att upprätta en ansökan&lt;br&gt;om verkställighet utanför anstalt. Frivårdsmyndighetens utredning bör också&lt;br&gt;gälla vid vilken tidpunkt som verkställigheten utanför anstalt lämpligen bör&lt;br&gt;påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har den dömde ansökt om att fä undergå verkställighet av dom på&lt;br&gt;fängelse utanför anstalt, får han inte tas in i en kriminalvårdsanstalt för att&lt;br&gt;påbörja verkställigheten innan ansökan slutligt prövats. Den dömde får&lt;br&gt;dock dessförinnan tas in i en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av&lt;br&gt;straffet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan har gjorts efter den dag han enligt föreläggande som avses i&lt;br&gt;10 § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. senast&lt;br&gt;skulle ha inställt sig vid en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straf-&lt;br&gt;fet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han tidigare har gjort en ansökan om att få undergå verkställighet av&lt;br&gt;straffet utanför anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att ansökan inte gäller ett fall som avses i 1 § denna&lt;br&gt;lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. han är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågan om verkställigheten av ett fängelsestraff får på-&lt;br&gt;börjas i anstalt efter det att den dömde ansökt om att få undergå verkställig-&lt;br&gt;het av straffet utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen tar således inte sikte på fall då verkställigheten redan har på-&lt;br&gt;börjats. Det förhållandet att den som redan påbörjat verkställigheten i anstalt&lt;br&gt;ansöker om att få undergå verkställighet av straffet utanför anstalt enligt&lt;br&gt;denna lag hindrar således inte att vistelsen i anstalt fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då verkställigheten inte har påbörjats och den dömde har ansökt om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt denna lag är huvudregeln att den dömde&lt;br&gt;inte får tas in i en kriminalvårdsanstalt innan ansökan slutligt prövats. Det&lt;br&gt;betyder att den som får bifall till sin ansökan om att få undergå verkställig-&lt;br&gt;het av straffet enligt denna lag inte behöver riskera att dessförinnan ha varit&lt;br&gt;tvungen att helt eller delvis verkställa straffet i anstalt. I de speciella situa-&lt;br&gt;tioner då en sådan ansökan avslås kan verkställigheten i anstalt emellertid&lt;br&gt;inte påbörjas förrän tiden för överklagande gått ut eller, om ett överklagande&lt;br&gt;sker, ett lagakraftvunnet domstolsavgörande föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan inträffa att den dömde vill inställa sig på kriminalvårdsanstalt för&lt;br&gt;att undergå verkställighet av straffet trots att han gett in en ansökan om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt enligt denna lag. I sådana situationer torde den&lt;br&gt;dömde få anses ha återkallat sin ansökan. Någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;att verkställigheten i sådana fall får påbörjas i anstalt torde därför inte erfor-&lt;br&gt;dras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från den nyss nämnda huvudregeln att den dömde inte får intas i anstalt&lt;br&gt;innan hans ansökan prövats har föreskrivits fyra undantag. Om den dömde&lt;br&gt;enligt någon undantagsregel tas in i anstalt för verkställighet hindrar det i&lt;br&gt;och för sig inte att hans ansökan prövas i sak. En annan sak är att detta för-&lt;br&gt;hållande i vissa fall kan utgöra ett särskilt skäl mot att han får delta i för-&lt;br&gt;söksverksamheten. Dessa frågor har berörts under 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagen i punkterna 1-4 har till syfte att motverka missbruk av möj-&lt;br&gt;ligheten att slippa påböija verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 tar sikte på det fall att ansökan om verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;visserligen ges in före verkställighetens början men ändå på ett sent&lt;br&gt;stadium, nämligen först efter det att den dömde enligt föreläggande skulle&lt;br&gt;ha inställt sig på kriminalvårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 innebär att den dömde får tas in på en kriminalvårdsanstalt för att&lt;br&gt;verkställa det aktuella straffet om han tidigare gjort en ansökan om att få&lt;br&gt;undergå verkställighet av det straffet utanför anstalt enligt denna lag. En ny&lt;br&gt;ansökan rörande samma straff hindrar alltså inte att han tas in i kriminal-&lt;br&gt;vårdsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom punkt 3 klargörs att inget hindrar att verkställigheten påbörjas i&lt;br&gt;anstalt i fall då den dömde bor på annan ort eller har längre strafftid än som&lt;br&gt;anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 medför att en ansökan om verkställighet utanför anstalt inte hin-&lt;br&gt;drar att den som är häktad får påböija verkställigheten i anstalt. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse följer av vad som i 2 § föreskrivs om att en sådan ansökan inte&lt;br&gt;får bifallas om den dömde är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § gäller vidare att en ansökan om verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;inte får bifallas om den dömde är intagen i kriminalvårdsanstalt av annan&lt;br&gt;anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser. Det bör an-&lt;br&gt;märkas att förevarande paragraf behandlar frågan, om den dömde får tas in&lt;br&gt;på anstalt. Befinner han sig redan i anstalt hindrar paragrafen inte att han&lt;br&gt;fortsätter sin vistelse där för att verkställa också ett tillkommande straff och&lt;br&gt;det även om han ansökt om att få verkställa det straffet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör slutligen anmärkas att det av bestämmelsen i 13 § lagen om be-&lt;br&gt;räkning av strafftid m.m. framgår att en ansökan om nåd kan medföra att&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt skall anstå i avvaktan på regeringens pröv-&lt;br&gt;ning av ansökan (se också 12 § andra stycket denna lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelser om hur en dom skall befordras till verkställighet och&lt;br&gt;hur tid för sådan verkställighet skall beräknas finns i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m. Bestämmelserna i 10 § andra femte styckena&lt;br&gt;och 12 § i den lagen om förpassning till kriminalvårdsanstalt m.m. och om&lt;br&gt;uppskov med verkställighet skall dock inte gälla i fråga om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § första stycket lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. på verkställighet utanför anstalt enligt denna lag skall den dömde&lt;br&gt;föreläggas att påbörja verkställigheten i sin bostad en viss dag. Strafftiden&lt;br&gt;skall räknas från den dagen. Vid tillämpning av bestämmelsen om nåd i 13&lt;br&gt;§ lagen om beräkning av strafftid m.m. på sådan verkställighet skall sista&lt;br&gt;dag vara den dag verkställigheten skall påbörjas. Bestämmelsen i 25 §&lt;br&gt;samma lag om sammanläggning av strafftider skall inte tillämpas under&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt, om det sammanlagda straffet därvid&lt;br&gt;kommer att överstiga två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 § första stycket tredje meningen nedan framgår att övervaknings-&lt;br&gt;nämnden i visst fall skall fastställa hur många dagar av fängelsestraffet som&lt;br&gt;verkställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket lämnas en upplysning om lagen (1974:202) om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m. Den lagen gäller även när ett fängelsestraff under försöks-&lt;br&gt;verksamheten verkställs utanför anstalt. Exempelvis kan nämnas att en så-&lt;br&gt;dan sammanläggning av strafftiderna som regleras i 25 § lagen om beräk-&lt;br&gt;ning av strafftid m.m. kan bli aktuell vid bedömningen av om den dömde,&lt;br&gt;såsom krävs för att få delta i försöksverksamheten, skall undergå fängelse i&lt;br&gt;högst två månader. Vidare skall en s.k. strafftidsresolution enligt 20 § lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om beräkning av strafftid m.m utfärdas så snart det kan ske sedan den&lt;br&gt;dömde påbörjat verkställigheten utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser i lagen om beräkning av strafftid m.m. behöver dock&lt;br&gt;ersättas eller kompletteras för att regleringen av de frågor som tas upp i den&lt;br&gt;lagen skall passa för verkställigheten utanför anstalt. I andra meningen räk-&lt;br&gt;nas några bestämmelser upp som inte skall gälla i fråga om sådan verkstäl-&lt;br&gt;lighet, bl.a. bestämmelserna i 10 § fjärde och femte styckena lagen om be-&lt;br&gt;räkning av strafftid m.m. Det bör dock nämnas att dessa bestämmelser har&lt;br&gt;sin motsvarighet i 17 § försökslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket första meningen behandlar föreläggandet för den dömde att&lt;br&gt;påbörja verkställigheten. Enligt 10 § första stycket lagen om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m. skall Kriminalvårdsstyrelsen förelägga den dömde att senast&lt;br&gt;en viss dag inställa sig vid den kriminalvårdsanstalt där domen skall verk-&lt;br&gt;ställas. Eftersom det vid verkställighet utanför anstalt inte blir aktuellt med&lt;br&gt;en sådan inställelse har i stället föreskrivits att ett föreläggande skall inne-&lt;br&gt;hålla att den dömde skall påbörja verkställigheten i sin bostad en viss dag. I&lt;br&gt;fall då deltagande i försöksverksamheten kan komma i fråga men någon an-&lt;br&gt;sökan om deltagande inte gjorts blir det naturligtvis aktuellt med ett föreläg-&lt;br&gt;gande om inställelse vid kriminalvårdsanstalt. Det bör tilläggas att ett sådant&lt;br&gt;föreläggande till dömda som kan komma i fråga för försöksverksamheten&lt;br&gt;lämpligen bör utfärdas först sedan frivårdsmyndigheten haft en viss tid på&lt;br&gt;sig att informera den dömde om försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också erforderligt med en särskild bestämmelse om från när straff-&lt;br&gt;tiden skall räknas. Bestämmelsen om det i lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. föreskriver nämligen att strafftiden skall beräknas från den dag den&lt;br&gt;dömde intas i allmänt häkte eller kriminalvårdsanstalt eller omhändertas av&lt;br&gt;polismyndighet för förpassning (19 §). Det har därför i andra stycket andra&lt;br&gt;meningen föreskrivits att strafftiden skall beräknas från den dag verkställig-&lt;br&gt;heten skall påbörjas enligt det i första meningen nämnda föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket tredje meningen ges en föreskrift för fall då någon som&lt;br&gt;skall undergå verkställighet av straffet utanför anstalt ansöker om nåd. Om&lt;br&gt;nådeansökan ges in senast den dag denna verkställighet enligt föreläggande&lt;br&gt;skall påbörjas, skall verkställigheten anstå i avvaktan på regeringens beslut&lt;br&gt;med anledning av ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskriften i andra stycket fjärde meningen skall det under den tid&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt pågår inte ske någon sammanläggning av&lt;br&gt;strafftider annat än om den sammanlagda strafftiden ändå inte kommer att&lt;br&gt;överstiga två månader. Det kan finnas anledning att uppmärksamma den&lt;br&gt;dömde på att det kan medföra nackdel för honom att bestämmelsen om&lt;br&gt;sammanläggning av strafftider inte är tillämplig under verkställigheten utan-&lt;br&gt;för anstalt. Det kan nämligen inträffa att den dömde därför går miste om&lt;br&gt;möjligheten till villkorlig frigivning eller att den tidigaste dagen för sådan&lt;br&gt;frigivning infaller senare än den skulle ha gjort om en sammanläggning ägt&lt;br&gt;rum. I detta sammanhang bör dock påpekas att verkställigheten utanför an-&lt;br&gt;stalt skall upphöra om den dömde begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tagits in en hänvisning till bestämmelsen i 15 § första&lt;br&gt;stycket tredje meningen om att övervakningsnämnden, när den upphäver ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om verkställighet utanför anstalt, skall fastställa hur många dagar av&lt;br&gt;fängelsestraffet som verkställts. Hänvisningen motiveras av intresset av att i&lt;br&gt;en och samma paragraf presentera bestämmelser som är av intresse för hur&lt;br&gt;lagen om beräkning av strafftid m.m. skall tillämpas på verkställighet utan-&lt;br&gt;för anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Frivårdsmyndigheten beslutar om föreskrifter enligt 8 §. Myndigheten&lt;br&gt;tar emot och redovisar den i 5 § angivna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den dömdes personliga förhållanden föranleder det, får frivårds-&lt;br&gt;myndigheten ändra en föreskrift enligt 8 § första stycket eller ändra, upp-&lt;br&gt;häva eller meddela en ny föreskrift enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndighetens beslut gäller omedelbart om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att föreskrift enligt 8 § meddelas av fri-&lt;br&gt;vårdsmyndigheten. Detta är naturligt eftersom det är frivårdsmyndigheten&lt;br&gt;som ansvarar för verkställigheten utanför anstalt. Föreskrifterna bör beslutas&lt;br&gt;i god tid före den dag då verkställigheten skall påbörjas. Eftersom en verk-&lt;br&gt;ställighet utanför anstalt förutsätter att den dömde inte motsätter sig den bör&lt;br&gt;frivårdsmyndigheten, som nämnts under 2 §, redan innan ansökan görs i&lt;br&gt;vart fall kunna ge den dömde ett preliminärt besked om vad föreskrifterna&lt;br&gt;kommer att innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om frivårdsmyndighetens hantering av avgifterna&lt;br&gt;kommer att meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att frivårdsmyndigheten under verkställigheten&lt;br&gt;får ändra innehållet i de obligatoriska förskrifterna i 8 § första stycket samt&lt;br&gt;ändra eller upphäva eller meddela ny föreskrift enligt 8 § andra stycket.&lt;br&gt;Tanken är att ändringar skall ske endast när detta är nödvändigt. Det ligger&lt;br&gt;ett intresse i att vad som skall gälla för verkställigheten bestäms från början&lt;br&gt;och sedan genomförs på ett konsekvent sätt. Också för att verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt skall uppfattas som trovärdig är det nödvändigt att det sätts&lt;br&gt;kraft bakom de föreskrifter som meddelas och att dessa genomdrivs på av-&lt;br&gt;sett vis. Detta ställer naturligtvis krav på frivårdsmyndigheten när det gäller&lt;br&gt;utformandet av föreskrifterna. Som tidigare framhållits bör endast föreskrif-&lt;br&gt;ter som är klara och tydliga och vars efterlevnad kan kontrolleras på ett till-&lt;br&gt;förlitligt sätt användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om det belopp som den dömde skall betala bör i princip inte&lt;br&gt;ändras. Även när det gäller föreskriften om när betalning skall ske bör än-&lt;br&gt;dringar undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att frivårdsmyndighetens beslut&lt;br&gt;skall gälla omedelbart om inte annat förordnas. En regel av detta slag är&lt;br&gt;nödvändig för verkställighetens genomförande. Att förordnande sker om&lt;br&gt;annat än omedelbar tillämpning av frivårdsmyndighetens beslut blir i prakti-&lt;br&gt;ken fallet endast efter överklagande till övervakningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslutet om verkställighet utanför anstalt skall upphävas, om den&lt;br&gt;elektroniska kontroll som avses i 3 § annat än tillfälligt blir omöjlig att upp-&lt;br&gt;rätthålla. Vistelse på sjukhus eller därmed jämförlig inrättning skall dock&lt;br&gt;inte föranleda upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om verkställighet utanför anstalt skall upphävas om den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter vad som åligger honom enligt denna lag eller enligt en fö-&lt;br&gt;reskrift som meddelats med stöd av lagen och det som ligger honom till last&lt;br&gt;inte är av mindre betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär att så skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när verkställigheten skall påbörjas har en annan bostadsort än som&lt;br&gt;anges i 1 § eller är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon an-&lt;br&gt;nan anledning än för verkställighet av det straffsom beslutet avser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. innan verkställighet utanför anstalt har påbörjats, antingen döms på&lt;br&gt;nytt till fängelse eller får villkorligt medgiven frihet förverkad enligt 26 kap.&lt;br&gt;19 § eller 34 kap. 4 § brottsbalken på sådan tid att han skall undergå fäng-&lt;br&gt;else i mer än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar upphävande av beslut om verkställighet utanför an-&lt;br&gt;stalt. En grund för upphörande anges i första stycket och de övriga grun-&lt;br&gt;derna återfinns under punkt 1-4 i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket behandlas det fallet att den elektroniska kontroll som&lt;br&gt;avses i 3 § annat än tillfälligt blir omöjlig att upprätthålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för bestämmelsen är att den elektroniska kontrollen utgör en&lt;br&gt;grundläggande förutsättning för försöksverksamheten. Omständigheter som&lt;br&gt;medför att den elektroniska kontrollen inte kan upprätthållas bör därför ak-&lt;br&gt;tualisera frågan om verkställigheten utanför anstalt skall upphävas. Sådana&lt;br&gt;omständigheter kan vara att den bostad verkställigheten skall pågå i förlorar&lt;br&gt;telefonförbindelse eller elförsörjning. Om det är fråga om tillfälliga avbrott&lt;br&gt;av det slag som emellanåt förekommer bör verkställigheten kunna få fortgå,&lt;br&gt;men om förhållandet bedöms bli mer bestående måste ett beslut om upphö-&lt;br&gt;rande fattas. Ett annat skäl till upphörande är att den dömde inte längre har&lt;br&gt;rätt att vistas i den bostad där verkställigheten har pågått. Ytterligare ett ex-&lt;br&gt;empel är att bostaden förstörs t.ex. genom brand. Om den dömde inte kan&lt;br&gt;klandras för att en omständighet av nu nämnt slag inträffat bör frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten försöka bidra till att återskapa förutsättningarna för verkställighe-&lt;br&gt;ten. Om detta inte är möjligt återstår emellertid inget annat än att besluta om&lt;br&gt;upphävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen görs undantag för det fall den dömde&lt;br&gt;vistas på sjukhus eller därmed jämförlig inrättning. Det kan inträffa att den&lt;br&gt;elektroniska kontrollen omöjliggörs för längre tid på grund av att den&lt;br&gt;dömde läggs in på sjukhus. Genom bestämmelsen i andra meningen&lt;br&gt;klargörs att frånvaron av elektronisk kontroll under den tid den dömde&lt;br&gt;vistas på sjukhus inte skall utgöra grund för upphörande av verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, punkt 1, behandlar det fallet att den dömde åsidosatt vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt försökslagen eller enligt en föreskrift och att det&lt;br&gt;som ligger honom till last inte är av mindre betydelse. Vad som främst be-&lt;br&gt;höver kommenteras är bedömningen av vad som är av mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör strykas under att toleransen mot avvikelser från det som gäller för&lt;br&gt;verkställigheten skall vara liten. Varje avvikelse bör dock inte medföra att&lt;br&gt;förordnandet om verkställighet utanför anstalt upphävs. Det finns således ett&lt;br&gt;utrymme för frivården att genom förändringar av föreskrifterna, främst i&lt;br&gt;form av föreskrifter om intensifierad kontakt, skärpa verkställigheten i fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nu aktuellt slag. Vid bagatellartade förseelser kan åtgärder helt underlå-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vad som är ett åsidosättande av åliggandena skall alltså bedömas&lt;br&gt;strängt. Det betyder exempelvis att verkställigheten utanför anstalt skall&lt;br&gt;upphöra om den dömde har varit påverkad av alkohol eller har använt nar-&lt;br&gt;kotika. Det förhållandet att den dömde vägrat att medverka vid kontroll av&lt;br&gt;om han är påverkad av beroendeframkallande medel bör också leda till att&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt upphör. Detsamma bör gälla i fall då den&lt;br&gt;dömde avvikit. Vad gäller försenade ankomster till bostaden kan som en&lt;br&gt;riktpunkt anges att, i fall då det inte finns någon godtagbar förklaring till&lt;br&gt;förseningen, ett upphörande bör ske om en försening kan räknas i timmar&lt;br&gt;eller om det förekommit ett flertal mindre förseningar. Verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt bör normalt också upphöra om den dömde inte lämnar före-&lt;br&gt;trädare för frivårdsmyndigheten tillträde till bostaden för hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet utanför anstalt bör upphävas om det - genom&lt;br&gt;dom eller erkännande - blir klarlagt att den dömde under verkställighets-&lt;br&gt;tiden begått nya brott. Enbart misstanke om nya brott utgör dock i sig inte&lt;br&gt;skäl att upphäva beslutet om verkställighet utanför anstalt, inte ens om miss-&lt;br&gt;tanken avser brott under verkställighetstiden. Regelmässigt torde dock den&lt;br&gt;som begått brott under verkställighetstiden också ha misskött sig i förhål-&lt;br&gt;lande till de föreskrifter som gäller för honom, vilket alltså kan grunda ett&lt;br&gt;upphävande. Om brottet begåtts före verkställigheten bör det dock inte få&lt;br&gt;grunda ett upphävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att den dömde under verkställigheten utanför anstalt&lt;br&gt;häktas på grund av misstanke om nya brott bör inte medföra att verkställig-&lt;br&gt;heten upphävs. I sådana fall kan det dock naturligtvis inte blir fråga om att i&lt;br&gt;praktiken fortsätta verkställigheten utanför anstalt. Av bestämmelsen i 23 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om beräkning av strafftid m.m - i vilken stadgas att det&lt;br&gt;inte anses som avbrott i verkställigheten av fängelse att den som undergår&lt;br&gt;fängelse häktas med anledning av misstanke om brott - följer att häktnings-&lt;br&gt;tiden kommer att inräknas i verkställd tid. Om den dömde friges innan verk-&lt;br&gt;ställighetstiden för den ursprungliga domen utgått får antingen verkställig-&lt;br&gt;heten utanför anstalt återupptas eller, om det finns grund för det, beslutet om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fall då den dömde inte i rätt tid fullgör den betalningsskyldighet&lt;br&gt;som åligger honom bör verkställigheten upphöra. Om det är fråga om några&lt;br&gt;dagars försening bör det dock finnas utrymme för att låta verkställigheten&lt;br&gt;fortgå. Det bör i denna del beaktas att det kan gå en viss tid innan det är&lt;br&gt;möjligt att avgöra om betalning skett vid en tidigare tidpunkt. Om avgiften&lt;br&gt;har betalats när övervakningsnämnden prövar frågan om upphörande bör det&lt;br&gt;finnas utrymme för att låta verkställigheten utanför anstalt fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunderna för upphörande i andra stycket, punkt 2-3, torde inte fordra&lt;br&gt;någon närmare kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller bestämmelsen i andra stycket, punkt 4, bör erinras om att be-&lt;br&gt;stämmelsen i 25 § lagen om beräkning av strafftid m.m. om sammanlägg-&lt;br&gt;ning av strafftider i vissa fall inte är tillämplig under verkställigheten utan-&lt;br&gt;för anstalt (se 12 § andra stycket fjärde meningen försökslagen). Om där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot den dömde innan verkställigheten har påbörjats döms på nytt till fäng-&lt;br&gt;else så att den sammanlagda strafftiden överstiger två månader bör ett beslut&lt;br&gt;om verkställighet utanför anstalt upphävas. Detsamma bör gälla i fall då&lt;br&gt;villkorligt medgiven frihet förklaras förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Övervakningsnämnden prövar, efter anmälan av frivårdsmyndigheten,&lt;br&gt;frågan om upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;br&gt;Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning. Om beslutet upp-&lt;br&gt;hävs, skall nämnden fastställa hur många dagar av fängelsestraffet som&lt;br&gt;verkställts utanför anstalt. Den tid sådan verkställighet har pågått skall&lt;br&gt;därvid räknas som verkställd tid, om inte särskilda skäl talar mot det. Om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl, får nämnden besluta om återbetalning av avgift&lt;br&gt;enligt 5 § som belöper på tid efter det att verkställigheten utanför anstalt&lt;br&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet utanför anstalt får inte upphävas efter den fast-&lt;br&gt;ställda dagen för strafftidens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas prövningen av om verkställigheten utanför anstalt&lt;br&gt;skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket ankommer den prövningen på övervakningsnämn-&lt;br&gt;den. Prövningen skall göras av en fullsutten nämnd (se 19 § första stycket).&lt;br&gt;Normalt torde frågan om upphävande initieras genom en anmälan av fri-&lt;br&gt;vårdsmyndigheten. Inget hindrar emellertid att nämnden självmant tar upp&lt;br&gt;frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävs ett förordnande om verkställighet utanför anstalt skall den&lt;br&gt;dömde överföras till kriminalvårdsanstalt för att där avtjäna resterande del&lt;br&gt;av straffet (se 17 §). Det har därför föreskrivits att nämnden, om den beslu-&lt;br&gt;tar om upphävande, skall fastställa hur många dagar av fängelsestraffet som&lt;br&gt;verkställts utanför anstalt. Vidare har föreskrivits att den tid verkställigheten&lt;br&gt;utanför anstalt har pågått skall räknas som verkställd tid, om inte särskilda&lt;br&gt;skäl talar däremot. Eftersom reaktionen på misskötsamhet skall komma&lt;br&gt;snabbt torde nämnden vanligen bara behöva grunda detta beslut på en be-&lt;br&gt;räkning med utgångspunkt från dels dagen för verkställighetens början och&lt;br&gt;dels dagen för beslutet om upphörande enligt den följande paragrafen eller,&lt;br&gt;om något sådant beslut inte fattats, enligt förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid också inträffa att den dömde avvikit. I en sådan situa-&lt;br&gt;tion får övervakningsnämnden tillämpa 23 § första stycket lagen om beräk-&lt;br&gt;ning av strafftid m.m. på det sättet att de dagar avbrottet varat inte tas med&lt;br&gt;vid sammanräkningen av hur många dagar av fängelsestraffet som verk-&lt;br&gt;ställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon gång kan det också, utan att det är fråga om något avbrott i verk-&lt;br&gt;ställigheten, inträffa att en tid förflutit mellan den misskötsamhet som föran-&lt;br&gt;leder upphörandet och beslutet därom enligt denna paragraf. Om ingen&lt;br&gt;misskötsamhet förekommit under mellantiden skall den räknas som verk-&lt;br&gt;ställd utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer nyanserad bedömning måste emellertid göras i fråga om missköt-&lt;br&gt;samhet som har pågått under annat än kortare tid. Misskötsamhet som i och&lt;br&gt;för sig inte är av allvarligt slag kan således, om den upprepas, medföra att&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt till sist bör upphöra. Situationen kan också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara den att den dömdes förseelser mot reglerna för försöksverksamheten&lt;br&gt;blir allvarligare allt eftersom tiden går. I dessa och liknande situationer upp-&lt;br&gt;kommer frågan om den tid, under vilken den dömde misskött sig, skall&lt;br&gt;anses som verkställd tid eller om särskilda skäl skall anses tala mot det.&lt;br&gt;Övervakningsnämnden torde, när det gäller att bestämma hur stor del av&lt;br&gt;fängelsestraffet som har verkställts utanför anstalt, komma att få bedöma si-&lt;br&gt;tuationer av mycket skiftande slag. Mot den bakgrunden är det inte möjligt&lt;br&gt;att ge några generella anvisningar om hur bedömningen bör utfalla i olika&lt;br&gt;situationer. Emellertid bör det framhållas att den nu aktuella bestämmelsen&lt;br&gt;är utformad efter förebild av regeln i 39 § lagen (1974:203) om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt. Också enligt den bestämmelsen skall tid för vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt räknas in i verkställigheten om inte särskilda skäl talar mot det.&lt;br&gt;Ledning för bedömningen kan alltså hämtas från den nu nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här skall också beröras en särpräglad situation. Om det skulle inträffa att&lt;br&gt;övervakningsnämnden vid ett tidigare tillfälle i samband med en prövning&lt;br&gt;enligt första stycket har ändrat ett beslut enligt 16 §, bör den tid under&lt;br&gt;vilken beslutet enligt 16 § var gällande i och för sig kunna räknas in i verk-&lt;br&gt;ställigheten. Om den dömde under denna tid omhändertogs av polismyn-&lt;br&gt;digheten för förpassning skall dock tiden från omhändertagandedagen inte&lt;br&gt;räknas som verkställd utanför anstalt. Denna tid kommer nämligen ändå att&lt;br&gt;räknas som tid varunder straffet verkställts (se 19 § lagen om beräkning av&lt;br&gt;strafftid m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista meningen i första stycket behandlar återbetalning av inbetalade av-&lt;br&gt;gifter enligt 5 § som belöper på tiden efter det att verkställigheten utanför&lt;br&gt;anstalt upphört. Någon återbetalning av sådana avgifter bör inte komma i&lt;br&gt;fråga annat än om det finns synnerliga skäl för det. Sådana synnerliga skäl&lt;br&gt;bör anses föreligga endast i fall då den den dömde över huvud taget inte kan&lt;br&gt;lastas för att verkställigheten upphör. Ett exempel på en sådan situation kan&lt;br&gt;vara att den dömdes bostad förstörts genom eldsvåda. Här bör dock uppre-&lt;br&gt;pas att det i en sådan situation bör vidtas särskilda ansträngningar från fri-&lt;br&gt;vårdsmyndighetens sida för att verkställigheten utanför anstalt skall kunna&lt;br&gt;fortgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om upphävande får enligt andra stycket inte meddelas efter den&lt;br&gt;i strafftidsresolutionen fastställda dagen för strafftidens slut. Bakgrunden&lt;br&gt;härtill är att det ligger ett intresse i att den dömde vet när påföljden till fullo&lt;br&gt;är verkställd. Detta innebär i vissa fall ett krav på att övervakningsnämnden,&lt;br&gt;när fråga om upphävande av verkställigheten väcks i ett sent skede, handlar&lt;br&gt;snabbt. I sådana fall bör frivårdsmyndigheten omgående underrätta övervak-&lt;br&gt;ningsnämnden för beslut enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i detta stycke gäller också beslut enligt 16 § första me-&lt;br&gt;ningen av innebörd att verkställigheten utanför anstalt tills vidare skall upp-&lt;br&gt;höra. Övervakningsnämnden får alltså inte meddela ett sådant beslut efter&lt;br&gt;den fastställda dagen för strafftidens slut. Om övervakningsnämnden dess-&lt;br&gt;förinnan har fattat ett beslut enligt 16 § första meningen skall däremot enligt&lt;br&gt;andra meningen i den bestämmelsen en slutlig prövning alltid ske. För&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna prövning gäller inte bestämmelsen i förevarande stycke (se 16 §&lt;br&gt;tredje meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Uppkommer fråga om att upphäva beslut om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt, får övervakningsnämnden bestämma att beslutet tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla. Övervakningsnämnden skall i sådana fall skyndsamt ta upp frå-&lt;br&gt;gan om upphävande av beslutet om verkställighet utanför anstalt till slutlig&lt;br&gt;prövning. Härvid gäller inte 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen har övervakningsnämnden en möjlighet att bestämma att&lt;br&gt;beslutet om verkställighet utanför anstalt tills vidare inte skall gälla. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är tänkt för brådskande beslut. Om den dömde har avvikit bör&lt;br&gt;ett beslut enligt denna paragraf regelmässigt fattas. Det bör således inte an-&lt;br&gt;nat än om mycket speciella omständigheter föreligger avvaktas att den&lt;br&gt;dömde själv tar kontakt med frivårdsmyndigheten. Det torde i dessa och lik-&lt;br&gt;nande situationer vara lämpligt att frivårdsmyndigheten kontaktar övervak -&lt;br&gt;ningsnämndens ordförande per telefon och anmäler vad som inträffat. Av&lt;br&gt;bestämmelsen i 37 kap. 1 § andra stycket tredje meningen BrB framgår&lt;br&gt;nämligen att ordföranden i en övervakningsnämnd ensam kan besluta på&lt;br&gt;nämndens vägnar i bl.a. brådskande fall. I stället för vad som där föreskrivs&lt;br&gt;om att ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden&lt;br&gt;skall i fråga om verkställighet utanför anstalt gälla att nämnden skall ta upp&lt;br&gt;frågan till slutlig prövning. Detta skall också ske skyndsamt. I ett fall där&lt;br&gt;ordföranden på nämndens vägnar fattat ett beslut enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf kan den slutliga prövningen lämpligen tas upp vid nästkommande&lt;br&gt;ordinarie nämndsammanträde eller vid ett särskilt utsatt sammanträde.&lt;br&gt;Därvid får nämnden, om den anser att verkställigheten utanför anstalt skall&lt;br&gt;upphöra, ta ställning till de övriga frågor som anges i 15 § första stycket.&lt;br&gt;Om nämnden vid den slutliga prövningen anser att det saknas skäl att&lt;br&gt;upphäva beslutet om verkställighet utanför anstalt skall denna naturligtvis&lt;br&gt;omedelbart återupptas. Av 19 § första stycket framgår att den slutliga&lt;br&gt;prövningen skall göras av en fullsutten övervakningsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om övervakningsnämnden fattar ett beslut enligt förevarande paragraf&lt;br&gt;skall detta alltså alltid följas av en slutlig prövning av frågan om huruvida&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt skall upphöra. En sådan ordning medför att&lt;br&gt;en prövning kommer till stånd av hur många dagar av fängelsestraffet som&lt;br&gt;verkställts utanför anstalt. I vissa fall kan det finnas anledning till särskild&lt;br&gt;skyndsamhet med den slutliga prövningen. Det gäller speciellt om få dagar&lt;br&gt;återstår tills dess strafftiden går ut. Om den dömde således till följd av be-&lt;br&gt;slutet enligt förevarande paragraf har förts till en kriminalvårdsanstalt för&lt;br&gt;fortsatt verkställighet av fängelsestraffet måste övervakningsnämnden göra&lt;br&gt;sin slutliga prövning innan det finns risk för att tiden för frihetsberövandet i&lt;br&gt;form av verkställighet utanför anstalt och den pågående anstaltsvistelsen&lt;br&gt;överstiger strafftiden. Det måste naturligtvis också beaktas att den slutliga&lt;br&gt;prövningen kan utmynna i att verkställigheten utanför anstalt inte skall&lt;br&gt;upphöra. I sådana fall måste, och detta gäller även om den dömde av någon&lt;br&gt;anledning ännu inte tagits in i anstalt, verkställigheten anses ha pågått under&lt;br&gt;tiden mellan övervakningsnämndens prövningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund lämpligt att övervakningsnämnden regelmäs-&lt;br&gt;sigt företar den slutliga prövningen före den fastställda dagen för&lt;br&gt;strafftidens slut. Om nämnden i ett visst fall anser att prövningen kan göras&lt;br&gt;vid en senare tidpunkt är det dock, som framgår av tredje meningen i&lt;br&gt;förevarande paragraf, i och för sig inget som hindrar att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av 15 § första stycket får nämnden självmant ta upp frågan&lt;br&gt;om att upphäva beslutet om verkställighet utanför anstalt. Det kan före-&lt;br&gt;komma att nämnden genom polisen eller på något annat sätt får kännedom&lt;br&gt;om att en person som deltar i försöksverksamheten påträffats under sådana&lt;br&gt;omständigheter att det står klart att ett beslut enligt denna paragraf omgå-&lt;br&gt;ende bör fattas. Om det i en sådan situation av någon anledning inte går att&lt;br&gt;etablera en kontakt med frivårdsmyndigheten eller om detta inte hinns med&lt;br&gt;kan nämnden alltså självmant ta upp frågan om verkställigheten utanför an-&lt;br&gt;stalt tills vidare skall upphöra. Vad det i praktiken torde bli fråga om är att&lt;br&gt;övervakningsnämndens ordförande, efter att ha kontaktats per telefon, på&lt;br&gt;nämndens vägnar bestämmer att beslutet om verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;tills vidare inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om övervakningsnämnden bestämmer att beslutet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall upphävas eller att beslutet tills vidare inte skall gälla,&lt;br&gt;skall den dömde föras till en kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet&lt;br&gt;av fängelsestraffet. Polismyndigheten i den ort där den dömde vistas skall&lt;br&gt;förpassa honom till en sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får polis-&lt;br&gt;myndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårdsanstalten i&lt;br&gt;stället för att förpassa honom dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar den situationen att förordnandet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt upphävs eller tills vidare inte skall gälla. I sådana fall skall&lt;br&gt;den dömde för verkställighet av den resterande delen av straffet tas in i kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstalt. Detta skall ske omedelbart. Anstånd skall alltså inte&lt;br&gt;kunna meddelas. Detta hänger samman med att den dömde i och med att&lt;br&gt;verkställigheten utanför anstalt har startat har påbörjat verkställigheten av&lt;br&gt;ett fängelsestraff, låt vara under andra former än de normala. Och har&lt;br&gt;avtjänandet av ett fängelsestraff väl påbörjats skall avtjänandet fortgå i ett&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förevarande bestämmelsen har givits en något annan formulering än&lt;br&gt;regeln om förpassning i 10 § fjärde stycket lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. Den regeln gäller nämligen endast den som avvikit eller skall återföras&lt;br&gt;till anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten på den ort där den dömde vistas skall förpassa honom&lt;br&gt;till en kriminalvårdsanstalt. Med stöd av 11 § lagen om beräkning av straff-&lt;br&gt;tid m.m. kan den som skall förpassas tillfälligt förvaras i häkte eller polisar-&lt;br&gt;rest i avvaktan på beslut om anstaltsplacering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att verkställigheten utanför anstalt avbrutits gäller givetvis be-&lt;br&gt;stämmelserna i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt i fråga om verk-&lt;br&gt;ställigheten i kriminalvårdsanstalt av den resterande delen av straffet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nu aktuella situationerna skall Kriminalvårdsstyrelsen utfärda en ny&lt;br&gt;strafftidsresolution (20 § andra stycket lagen, 1974:202, om beräkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 184&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strafftid m.m.). Den beräkning som därvid görs skall utgå från bl.a. över-&lt;br&gt;vakningsnämndens beslut om det antal dagar av fängelsestraffet som verk-&lt;br&gt;ställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan gå en tid mellan nämndens beslut enligt 16 § eller, om något så-&lt;br&gt;dant beslut inte meddelats, enligt 15 § första stycket och den dag från vilken&lt;br&gt;den fortsatta strafftiden skall räknas. Under den tiden torde enligt 23 § första&lt;br&gt;stycket lagen om beräkning av strafftid m.m. föreligga ett avbrott i verkstäl-&lt;br&gt;ligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har efter förebild av 10 § femte stycket lagen om beräk-&lt;br&gt;ning av strafftid m.m. föreskrivits att polismyndigheten under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar kan förelägga den dömde att inställa sig vid kriminalvårdsan-&lt;br&gt;stalten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den dömde får överklaga frivårdsmyndighetens beslut enligt 13 § hos&lt;br&gt;den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att den dömde får överklaga frivårdsmyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 13 § hos den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde frivårdsmyndigheten är verksam. Övervakningsnämndens beslut får se-&lt;br&gt;dan överklagas till Kriminalvårdsnämnden. Detta framgår av 19 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Vid slutlig prövning av fråga om upphävande av beslut om verkställig-&lt;br&gt;het utanför anstalt skall övervakningsnämnden bestå av ordförande och&lt;br&gt;minst två andra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningsnämndens beslut enligt denna lag gäller omedelbart om&lt;br&gt;inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde får hos Kriminalvårdsnämnden överklaga ett beslut som fat-&lt;br&gt;tats av en övervakningsnämnd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tagits in en bestämmelse om att fullsutten övervaknings-&lt;br&gt;nämnd skall göra all slutlig prövning av frågan om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt skall upphöra (jämför 37 kap. 1 § andra stycket BrB). I paragrafen&lt;br&gt;föreskrivs vidare att övervakningsnämnds beslut enligt lagen tillämpas ome-&lt;br&gt;delbart om inte annat förordnas. Dessutom anges att övervakningsnämnds&lt;br&gt;beslut får överklagas av den dömde hos Kriminalvårdsnämnden. Att förord-&lt;br&gt;nande sker om annat än omedelbar tillämpning av övervakningsnämnds be-&lt;br&gt;slut blir i praktiken fallet endast efter överklagande till Kriminalvårds-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall tillämpas på den&lt;br&gt;som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 8 § första stycket 2 denna lag. I stället för vad som föreskrivs om skydds-&lt;br&gt;tid i 4 § lagen om statligt personskadeskydd gäller att personskadeskyddet&lt;br&gt;inträder när den dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i enlighet med&lt;br&gt;föreskriften och upphör när en resa från arbetsplatsen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om ersättning från staten för skador som orsakats av den dömde&lt;br&gt;vid sådant arbete som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är utformad efter förebild av 4 och 5 §§ lagen (1989:928) om&lt;br&gt;samhällstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En föreskrift enligt 8 § första stycket 2 i försökslagen kan innebära att&lt;br&gt;den dömde är skyldig att utföra oavlönat arbete av det slag som avses i&lt;br&gt;lagen om samhällstjänst. Den dömde bör därvid i princip ha det per-&lt;br&gt;sonskadeskydd som tillkommer den som utför samhällstjänst enligt lagen&lt;br&gt;(1989:928) om samhällstjänst. Första stycket har utformats i enlighet där-&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller rätten till ersättning från staten för skador som orsakas av&lt;br&gt;den som under försöksverksamheten utför oavlönat arbete bör samma regler&lt;br&gt;gälla som i fråga om skada orsakad av den som utför samhällstjänst.&lt;br&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att meddela sådana föreskrifter om er-&lt;br&gt;sättning från staten för skador som orsakats av den som utför oavlönat ar-&lt;br&gt;bete enligt en föreskrift som meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 i&lt;br&gt;försökslagen. Det kan anmärkas att en tillfredsställande reglering i nu&lt;br&gt;aktuellt hänseende torde kunna åstadkommas genom att förordningen&lt;br&gt;(1989:929) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av den som&lt;br&gt;utför samhällstjänst görs tillämplig också på skada orsakad av den som un-&lt;br&gt;der försöksverksamheten utför oavlönat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och upphör att&lt;br&gt;gälla två år därefter. Lagen skall dock även därefter tillämpas på verkstäl-&lt;br&gt;lighet utanför anstalt som pågår eller om vilken beslut föreligger när lagen&lt;br&gt;upphör att gälla. En ansökan enligt 9 § första stycket som har gjorts innan&lt;br&gt;lagen upphört att gälla skall prövas enligt lagen. Beslutas det i sådant fall&lt;br&gt;om verkställighet utanför anstalt skall lagen fortsätta att tillämpas på denna&lt;br&gt;verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framförts i den allmänna motiveringen (se avsnitt 4.4) bör regeringen&lt;br&gt;få bestämma när försökslagen skall träda i kraft och bör försöket pågå i två&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den tidpunkt försökslagen upphör att gälla kommer det att föreligga&lt;br&gt;ansökningar om verkställighet utanför anstalt som inte är slutligt prövade.&lt;br&gt;Det är också möjligt att sådana ansökningar har beviljats utan att verkstäl-&lt;br&gt;ligheten utanför anstalt har påbörjats. Vid den nyss nämnda tidpunkten kan&lt;br&gt;det vidare pågå verkställighet i enlighet med försökslagen. Genom över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna i andra - fjärde meningarna klargörs att försökslagen&lt;br&gt;skall fortsätta att tillämpas i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas inte vid verkställighet av dom på fängelse som är medde-&lt;br&gt;lad tidigare än tre månader före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen (se avsnitt&lt;br&gt;4.4). Vid tillämpning av bestämmelsen blir det avgörande när den dom som&lt;br&gt;skall verkställas har meddelats. Avsikten är som nämnts att försöksverk-&lt;br&gt;samheten skall inledas sommaren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Träder lagen i kraft före den 1 oktober 1994 skall överklagande av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 9 § ske direkt till kammarrätten, om&lt;br&gt;beslutet har meddelats före nämnda dag. I så fall krävs inte prövningstill-&lt;br&gt;stånd av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (se&lt;br&gt;avsnitt 4.3.1). Som där angetts har regeringen till riksdagen överlämnat en&lt;br&gt;proposition, i vilken föreslås att en ändrad instansordning för kriminal-&lt;br&gt;vårdsmål skall träda i kraft den 1 oktober 1994. Övergångsbestämmelsen&lt;br&gt;reglerar vad som dessförinnan bör gälla om överklagande av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens beslut i fråga deltagande i försöksverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen innebär att Kriminalvårdsstyrelsens beslut får&lt;br&gt;överklagas direkt till kammarrätten utan krav på prövningstillstånd. Besvär&lt;br&gt;över sådana beslut av Kriminalvårdsstyrelsen mot vilka talan får föras i&lt;br&gt;kammarrätt upptas av Kammarrätten i Jönköping (se förordningen,&lt;br&gt;1977:937, om kammarrättens domkretsar m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians beskrivning av olika tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;vid intensivövervakning och redogörelse för intensiv-&lt;br&gt;övervakning med elektronisk kontroll i Förenta staterna&lt;br&gt;Olika tekniska hjälpmedel vid intensivövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt beskrivs de olika tekniska system som förekommer vid inten-&lt;br&gt;sivövervakning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i huvudsak två typer av tekniska system vid intensivövervakning:&lt;br&gt;kontinuerligt övervakande eller aktiva system, å ena sidan, och intermittent&lt;br&gt;övervakande eller passiva system, å den andra. I ett aktivt system är den&lt;br&gt;övervakade föremål för en ständig kontroll när han befinner sig på en viss&lt;br&gt;plats, i regel hemmet. I ett passivt system kontrolleras däremot endast den&lt;br&gt;övervakades närvaro på den aktuella platsen vid slumpmässigt valda tid-&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktivt system består av tre enheter: sändare, mottagare och centraldator.&lt;br&gt;Den övervakade bär sändaren i ett band runt hand- eller fotleden. Sändaren är&lt;br&gt;vanligtvis så konstruerad, att den inte kan avlägsnas eller på annat sätt&lt;br&gt;manipuleras utan att ett larm går till centraldatorn. Mottagaren är installerad i&lt;br&gt;den övervakades hem och ansluten till telenätet. Så länge sändaren befinner&lt;br&gt;sig inom mottagarens räckvidd, vilken vanligen uppgår till 25—45 meter, nås&lt;br&gt;mottagaren av de kodade radiosignaler som sändaren kontinuerligt utsänder.&lt;br&gt;Om den övervakade emellertid avlägsnar sig längre från mottagaren än&lt;br&gt;sändarens räckvidd medger, informerar mottagaren via telenätet centraldatorn&lt;br&gt;om det inträffade. På motsvarande sätt informeras centraldatorn när&lt;br&gt;mottagaren ånyo nås av sändarens signaler, dvs. när den övervakade på nytt&lt;br&gt;befinner sig på ett kortare avstånd från mottagaren än sändarens maximala&lt;br&gt;räckvidd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centraldatorn jämför kontinuerligt den mottagna informationen med in-&lt;br&gt;programmerade uppgifter om under vilka tider den övervakade har ute-&lt;br&gt;gångsförbud. Den mottagna informationen lagras i datorns minne, som alltså&lt;br&gt;kommer att innehålla en ”journal” utvisande dels under vilka tider den över-&lt;br&gt;vakade varit ålagd att uppehålla sig i sin bostad, dels vid vilka tidpunkter han&lt;br&gt;under perioden i fråga faktiskt lämnat bostaden respektive återvänt till denna.&lt;br&gt;En utskrift av en sådan journal kan se ut som i exemplet nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet redovisas först det veckoschema som gäller för den övervakade.&lt;br&gt;NN får exempelvis under tisdagen lämna hemmet för att åka till sitt arbete&lt;br&gt;kl. 7.45 och skall vara hemma senast kl. 15.45. Under onsdagen gäller&lt;br&gt;samma tider, men han har dessutom tillåtelse att vara hemifrån mellan&lt;br&gt;kl 19.00 och 21.15, för att delta i ett behandlingsprogram. Under lördagen&lt;br&gt;och söndagen kan NN ha att delta i behandlingsprogram och utföra samhälls-&lt;br&gt;tjänst. Även någon fritidsaktivitet kan vara tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den undre delen av veckorapporten visar när han faktiskt lämnar hemmet&lt;br&gt;och när han återvänder. Som framgår kommer han på tisdagen hem kl. 17.30&lt;br&gt;i stället för den bestämda tiden kl. 15.45. Detta noteras i rapporten och datorn&lt;br&gt;meddelar kl. 15.50 automatiskt övervakaren att ett regelbrott skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VECKORAPPORT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖVERVAKAD &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ÖVERVAKARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;namn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VECKOSCHEMA DEN 2-8 MAJ 1994&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DATUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;UT&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;IN&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mänd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tisd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Onsd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19.00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21:15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Torsd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18:30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fred&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18:30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sönd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18:00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19:45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;REDOVISNING FÖR DEN 2 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8 MAJ 1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DAG&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;DATUM&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TID&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;OBSERVATION&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;KOMMENTAR&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;MAnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tisd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17:30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGELBROTT! Meddelat 15:50.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Onsd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19:02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21:05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;br&gt;Anländer hemmet&lt;br&gt;Lämnar hemmet&lt;br&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Torsd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18:39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;REGELBROTT! Meddelat 18:35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fred&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;07:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lord&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12:09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sönd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 Maj&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12:20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15:55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18:05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19:34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lämnar hemmet&lt;br&gt;Anländer hemmet&lt;br&gt;Lämnar hemmet&lt;br&gt;Anländer hemmet&lt;br&gt;Lämnar hemmet&lt;br&gt;Anländer hemmet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett passivt system ringer centraldatorn upp den övervakade vid slump-&lt;br&gt;mässigt valda tidpunkter. Den övervakade har därvid att medverka till att hans&lt;br&gt;närvaro kan kontrolleras. Detta sker på olika sätt i olika system. Vissa system&lt;br&gt;använder sig av röstdetektorer. Den övervakade får lämna ett röstprov som&lt;br&gt;centraldatorn jämför med inprogrammerad information om den övervakades&lt;br&gt;röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra system finns en särskild identifieringsapparatur bestående av två&lt;br&gt;enheter. Den ena av dessa är anbringad runt den övervakades hand- eller&lt;br&gt;fotled på sådant sätt att det vid kontroll är möjligt att i efterhand upptäcka&lt;br&gt;eventuella försök att avlägsna enheten. Den andra enheten är ansluten till&lt;br&gt;telenätet i den övervakades hem och så konstruerad att den förmår identifiera&lt;br&gt;just den enhet som den övervakade bär. När centraldatorn ringer upp den&lt;br&gt;övervakade skall denne placera den enhet som är anbringad på honom i den&lt;br&gt;till telenätet anslutna enheten. Via telenätet meddelas därvid centraldatorn&lt;br&gt;huruvida identifiering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredje metod för identifiering begagnar sig av visuell elektronisk teknik.&lt;br&gt;I den övervakades hem finns en kamerautrustning som den övervakade skall&lt;br&gt;aktivera när centraldatorn ringer upp honom. Kameran tar stillbilder av den&lt;br&gt;övervakade och dessa överförs via telenätet till centraldatorn. Identifiering&lt;br&gt;sker genom att de överförda stillbilderna jämförs med i datoms minne lagrade&lt;br&gt;referensbilder av den övervakade. Övervakningspersonalen kan omedelbart ta&lt;br&gt;del av de överförda bilderna på en särskild bildskärm som är ansluten till cen-&lt;br&gt;traldatorn. Bilderna lagras dessutom i datorns minne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda huvudtyperna av elektronisk apparatur förekommer ibland&lt;br&gt;kombinerade i samma övervakningssystem. Likaså förekommer att passiva&lt;br&gt;system bygger på en kombination av flera identifieringsmetoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om centraldatorn är bemannad kan operatören omedelbart vidta åtgärder i&lt;br&gt;anledning av en konstaterad överträdelse av ett utegångsförbud. Är datorn&lt;br&gt;obemannad under vissa tider, t.ex. nattetid, kan textmeddelanden rörande&lt;br&gt;överträdelser vidarebefordras till jourhavande frivårdstjänsteman med hjälp&lt;br&gt;av personsökare. En annan möjlighet är naturligtvis att låta åtgärder i&lt;br&gt;anledning av överträdelser anstå till dess operatören haft tillfälle att gå igenom&lt;br&gt;den information som centraldatorn mottagit under den tid den varit&lt;br&gt;obemannad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk utrustning kan också användas för att kontrollera huruvida den&lt;br&gt;övervakade iakttar ett meddelat förbud mot alkoholkonsumtion. Sådan&lt;br&gt;kontroll sker med hjälp av en i den övervakades hem installerad anordning&lt;br&gt;för mätning av alkoholhalten i utandningsluften. Centraldatorn ringer upp den&lt;br&gt;övervakade vid slumpmässigt valda tidpunkter och uppmanar honom att&lt;br&gt;lämna ett utandningsprov. Den övervakade har därvid att lämna sådant prov&lt;br&gt;genom att blåsa i mätanordningens munstycke. Provresultatet vidarebefordras&lt;br&gt;automatiskt till centraldatorn. För att säkerställa att det är rätt person som&lt;br&gt;lämnar provet kan mätanordningen användas i kombination med den ovan&lt;br&gt;nämnda kameran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer också att en alkoholdetektor är inbyggd i en telefonapparat&lt;br&gt;som placeras hos den övervakade. Alkoholdetektom anger därvid huruvida&lt;br&gt;den som talar i telefonen har en alkoholhalt i utandningsluften överstigande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett visst i förväg inprogrammerat gränsvärde. En röstdetektor kan användas&lt;br&gt;för att kontrollera att det är den övervakade som talar i telefonen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen skall nämnas att det även förekommer portabla mottagare, som&lt;br&gt;ofta har längre räckvidd än de som finns i den övervakades hem. Dessa gör&lt;br&gt;det möjligt för övervakningspersonalen att på ett diskret sätt kontrollera den&lt;br&gt;övervakades närvaro även på annan plats än i hemmet, t.ex. en arbetsplats.&lt;br&gt;Kontrollen går till på så sätt, att vederbörande tjänsteman medför mottagaren&lt;br&gt;och passerar platsen i fråga på sådant avstånd att mottagaren kommer inom&lt;br&gt;räckvidd för signalerna från den övervakades sändare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Intensivövervakning med elektronisk kontroll i Förenta&lt;br&gt;staterna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensivövervakning som påföljd eller annan rättslig reaktion har i sin nuva-&lt;br&gt;rande form funnits i Förenta staterna sedan början av 1980-talet. Under de&lt;br&gt;ungefär tio år som detta alternativ varit tillgängligt har antalet personer som&lt;br&gt;underkastas sådan övervakning ökat år från år. I dag finns program med in-&lt;br&gt;tensivövervakning i samtliga delstater. Antalet deltagare är svårt att fastställa&lt;br&gt;exakt, men med en inte alltför bred definition av vad som skall betraktas som&lt;br&gt;ett intensivövervakningsprogram, uppgår antalet deltagare i Förenta staterna&lt;br&gt;till över 100 000. Som jämförelse kan nämnas att det totala antalet personer&lt;br&gt;som undergår kriminalvård i Förenta staterna överstiger 3,5 miljoner, varav&lt;br&gt;något över en miljon sitter i fängelse. Det är emellertid viktigt att komma ihåg&lt;br&gt;att det i långt ifrån alla fall av intensivövervakning används elektroniska&lt;br&gt;hjälpmedel. I själva verket är det endast i en mindre del av intensivöver-&lt;br&gt;vakningsfallen som sådana förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de olika amerikanska intensivövervakningsprogrammen är&lt;br&gt;att de bygger mera på kontroll av deltagarna än på rehabiliteringsåtgärder.&lt;br&gt;Kravet på skötsamhet är genomgående högt ställt. I många av programmen&lt;br&gt;företar övervakarna täta och oanmälda hembesök hos deltagarna. Det är också&lt;br&gt;vanligt att deltagarna regelbundet får lämna urinprov för kontroll av att de&lt;br&gt;iakttar förbud mot att nyttja droger. Ofta innehåller programmen även före-&lt;br&gt;skrifter om behandling mot drogberoende. Det är vidare vanligt att deltagarna&lt;br&gt;åläggs att fullgöra viss samhällstjänst samt att betala underhållsbidrag, andra&lt;br&gt;skulder och en del av kostnaderna för övervakningen. Regelbrott beivras&lt;br&gt;snabbt och strängt. Visserligen finns det vanligtvis sanktioner som kan&lt;br&gt;verkställas inom programmen, men i de fall intensivövervakningen är avsedd&lt;br&gt;som ett alternativ till ett fängelsestraff är det vid upprepade förseelser eller&lt;br&gt;nya brott normalt att påföljden undanröjs eller att villkorligt medgiven frihet&lt;br&gt;förklaras förverkad. Det är meningen att intensivövervakningsprogrammen&lt;br&gt;skall uppfattas som stränga av såväl allmänheten som av de rättsvårdande&lt;br&gt;myndigheterna och deltagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de flesta av programmen ingår utegångsförbud, vars efterlevnad allt oftare&lt;br&gt;kontrolleras med elektroniska hjälpmedel. Intensivövervakning med an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vändning av sådana hjälpmedel förekommer också utanför Förenta staterna,&lt;br&gt;bl.a. i Australien, Kanada och Singapore.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av dessa nu redovisade gemensamma drag finns det stora&lt;br&gt;skillnader mellan olika intensivövervakningsprogram, t.ex. vad gäller pro-&lt;br&gt;grammens syfte, kriterierna för deltagande i programmen samt verksamhe-&lt;br&gt;tens omfattning och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Program med intensivövervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programmen med intensivövervakning bygger på att kontakten mellan den&lt;br&gt;dömde och övervakaren skall intensifieras genom att antalet dömda per&lt;br&gt;övervakare är färre än vid vanlig övervakning. Eftersom intensivövervakning&lt;br&gt;och andra alternativa påföljder i Förenta staterna huvudsakligen ses som ett&lt;br&gt;svar på den dramatiskt ökande fångpopulationen ligger betoningen oftare på&lt;br&gt;övervakning och kontroll än på rehabilitering. Inslag av vård- och stöd-&lt;br&gt;åtgärder förekommer, men är vanligen underordnade kontroll- och övervak -&lt;br&gt;ningsmomenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intensivövervakning förekommer för närvarande i Förenta staterna i olika&lt;br&gt;former och i skilda syften, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. alternativ till häktning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en självständig påföljd avsedd att utgöra ett alternativ till fängelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en form för verkställighet utanför anstalt av en del av ett ådömt fängel-&lt;br&gt;sestraff,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en förstärkning av övervakningspåföljden för dem som bedöms ha&lt;br&gt;högre återfallsrisker eller större behov av stöd- och hjälpåtgärder än andra&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en sanktion mot regelöverträdelser vid ordinär övervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det uttalade syftet med den stora majoriteten av intensivövervakningspro-&lt;br&gt;grammen är att de skall utgöra alternativ till frihetsberövande påföljder. Detta&lt;br&gt;alternativ kan användas antingen direkt av domstol vid val av påföljd, s.k.&lt;br&gt;front door, eller som en form för verkställighet utanför anstalt av en del av ett&lt;br&gt;fängelsestraff, s.k. back door.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för att använda intensivövervakning är i grunden främst ekono-&lt;br&gt;miskt. Intensivövervakning är mindre kostsamt än fängelse. Förutsatt att in-&lt;br&gt;tensivövervakning används för dem som annars skulle ha avtjänat ett fängel-&lt;br&gt;sestraff och att undanröjanden av intensivövervakningen inte är alltför vanligt&lt;br&gt;förekommande anses den kunna bidra till att minska den överbeläggning som&lt;br&gt;man i dag har att brottas med på de amerikanska fängelserna. Vidare har man&lt;br&gt;pekat på de ekonomiska vinster som följer av att lagöverträdare som har ett&lt;br&gt;arbete och som erhåller intensivövervakning i stället för fängelse kan fortsätta&lt;br&gt;att upprätthålla arbetet även under verkställigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har också framhållits att intensivövervakning kan fylla det tomrum i&lt;br&gt;det amerikanska påföljdssystemet som anses föreligga mellan den vanliga&lt;br&gt;övervakningspåföljden (probation) och fängelse. I likhet med andra alterna-&lt;br&gt;tiva påföljder, s.k. intermediate sentencings, anses intensivövervakning&lt;br&gt;nämligen ge ökade möjligheter att tillgodose proportionalitetsprincipens krav&lt;br&gt;på att reaktionerna mot brott skall vara avpassade efter brottets svårhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett skäl för intensivövervakning, som lyfts fram som ett resultat&lt;br&gt;av de utvärderingar som gjorts av främst några av de större programmen, är&lt;br&gt;att den förhållandevis hårda strukturering av de dömdas fritid som inten-&lt;br&gt;sivövervakningen innebär, tycks ha en gynnsam effekt på vissa grupper av&lt;br&gt;lagöverträdare i så måtto att de blir mer mottagliga för behandling mot alko-&lt;br&gt;hol- och narkotikaberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de tidigare nämnda skälen för intensivövervakning skall läggas intres-&lt;br&gt;set av att finna humanare alternativ till fängelse liksom att intensivövervak-&lt;br&gt;ning använd som alternativ till vanlig övervakning för dem som bedöms ha&lt;br&gt;en hög återfallsrisk antas bidra till att samhällsskyddet ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika amerikanska intensiv-&lt;br&gt;övervakningsprogrammen vanligtvis drivs med någon eller några av mål-&lt;br&gt;sättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att som en humanare påföljdsform ersätta fängelsestraff (front door),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att minska fångpopulationen genom överflyttning av fängelsedömda till&lt;br&gt;kontroll utanför anstalt (back door),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att öka samhällsskyddet genom ökad övervakning och annan kontroll,&lt;br&gt;att förbättra klienternas rehabilitering genom massiva och riktade insatser,&lt;br&gt;att vara billigare än alternativet fängelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vara mer avskräckande än ordinär övervakning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge domstolarna möjlighet till en mer nyanserad påföljdsbestämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om erfarenheterna av elektroniska hjälpmedel vid intensiv-&lt;br&gt;övervakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk övervakning (electronic monitoring) är inte en påföljd i sig, utan&lt;br&gt;en metod att övervaka efterlevnaden av ett utegångsförbud (house confine-&lt;br&gt;ment) som meddelats av domstol eller i vissa fall av annan myndighet, t.ex.&lt;br&gt;frivårdsmyndighet. Utegångsförbud som kontrolleras med användning av&lt;br&gt;elektroniska hjälpmedel ingår oftast i ett intensivövervakningsprogram av det&lt;br&gt;slag som behandlats tidigare. Det finns emellertid även andra använd-&lt;br&gt;ningsområden. Diskussioner förs i Förenta staterna om att husarrest skall&lt;br&gt;kunna användas i stället för fängelse för t.ex. kvinnliga lagöverträdare som&lt;br&gt;väntar barn och dömda som kan sprida livshotande sjukdomar, t.ex. AIDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Förenta staterna används elektroniska hjälpmedel numera även för att&lt;br&gt;övervaka att besöksförbud efterlevs. Det har dessutom föreslagits att elek-&lt;br&gt;troniska hjälpmedel i någon form skulle kunna användas som ett komplement&lt;br&gt;till personlig övervakning av vissa patienter, t.ex. mentalpatienter i öppen-&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet lagöverträdare som är övervakade med användning av elektroniska&lt;br&gt;hjälpmedel har ökat stadigt i Förenta staterna alltsedan år 1985 då sådana&lt;br&gt;hjälpmedel första gången fanns tillgängliga på marknaden. I slutet av år 1990&lt;br&gt;uppskattades antalet personer som var föremål för denna form av över-&lt;br&gt;vakning till 20 000. I dag räknar man med att antalet lagöverträdare som är&lt;br&gt;föremål för övervakning med elektroniska hjälpmedel överstiger 50 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elektroniska övervakningsapparaturen var på grund av diverse tek-&lt;br&gt;niska svagheter mindre tillförlitlig under de första åren. Sålunda var falska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;negativa meddelanden, t.ex felaktiga signaler om brott mot utegångsförbud&lt;br&gt;trots att den dömde var hemma, vanligt förekommande. Detta innebar att&lt;br&gt;övervakningspersonal fick göra många onödiga utryckningar. Tilltron till&lt;br&gt;tekniken sjönk därmed. Numera är tekniska problem mindre vanligt före-&lt;br&gt;kommande. Utrustningen har förbättrats avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektronisk kontroll av utegångsförbud har i den amerikanska debatten ofta&lt;br&gt;ansetts utgöra ett allvarligt intrång i den övervakades integritet. Å andra sidan&lt;br&gt;har det visat sig att lagöverträdarna ofta uppfattar denna form av övervakning&lt;br&gt;som mindre integritetskränkande och mindre påfrestande än en mera intensiv&lt;br&gt;personlig övervakning med kanske flera icke i förväg anmälda hembesök per&lt;br&gt;dag samt telefonsamtal under kvällar och nätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Amerikanska erfarenheter visar att husarrest med elektroniska hjälpmedel&lt;br&gt;kan innebära påfrestningar även för den övervakades familjemedlemmar. Det&lt;br&gt;kan självfallet medföra vissa komplikationer att leva tillsammans med en&lt;br&gt;person som är starkt begränsad i sin rörelsefrihet, oavsett om efterlevnaden&lt;br&gt;kontrolleras med elektroniska hjälpmedel eller ej. Vissa övervaknings-&lt;br&gt;åtgärder, t.ex. telefonpåringningar som görs i kontrollsyfte vid slumpmässigt&lt;br&gt;valda tidpunkter under dygnet, kan vara ett mycket störande inslag i familje-&lt;br&gt;livet. Om man använder sig av ett aktivt system behöver dock sådana kon-&lt;br&gt;troller inte vara lika vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för att använda sig av elektroniska hjälpmedel vid intensivöver-&lt;br&gt;vakning är i Förenta staterna huvudsakligen ekonomiskt, även om såväl av-&lt;br&gt;skräckningsskäl som möjligheten att öka samhällsskyddet också har förts&lt;br&gt;fram som argument. Behovet av personal för att övervaka efterlevnaden av&lt;br&gt;utegångsförbudet minskar genom elektroniken. Även om den personliga&lt;br&gt;övervakningen i program med elektronisk kontroll sällan helt överges, fram-&lt;br&gt;hålls att tekniken möjliggör överflyttning av en del resurser från ren över-&lt;br&gt;vakningsverksamhet till stöd- och hjälpåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elektroniska hjälpmedlen kräver dock en stab av personal med speciell&lt;br&gt;utbildning. En betydligt större informationsmängd än vid personlig övervak-&lt;br&gt;ning erhålls. Centraldatorn skall övervakas, regelöverträdelser skall kontrol-&lt;br&gt;leras, rapporteras och åtgärdas. Vidare skall personal utbildas för att kunna&lt;br&gt;installera den tekniska utrustningen i den övervakades hem och för att hantera&lt;br&gt;centraldatorn. I Förenta staterna är det inte ovanligt att myndigheter i stället&lt;br&gt;för att utbilda egen personal köper dessa tjänster av särskilda över-&lt;br&gt;vakningsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del program är centraldatorn bemannad 24 timmar om dygnet, i andra&lt;br&gt;endast under kontorstid. Datorn är i vissa fall programmerad att till en per-&lt;br&gt;sonsökare hos övervakningspersonalen meddela om regelöverträdelser har&lt;br&gt;inträffat. Övervakningspersonal skall då bege sig till den dömdes hem för att&lt;br&gt;kontrollera vad som inträffat. I andra program väljer man att vänta till påföl-&lt;br&gt;jande dag för att per telefon eller vid hembesök förhöra den dömde om det&lt;br&gt;inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som lagöverträdarna står under övervakning med elektroniska&lt;br&gt;hjälpmedel kan omfatta allt från några få veckor upp till flera år. I de flesta&lt;br&gt;fall avgörs övervakningstidens längd av längden av det fängelsestraff som&lt;br&gt;annars skulle kommit i fråga. I programmen används vanligen en omräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfaktor, där en fängelsedag motsvarar två eller ibland tre dagar under&lt;br&gt;denna typ av intensivövervakning. De flesta som erhåller påföljden har dömts&lt;br&gt;för brott som normalt skulle föranlett ett kortare fängelsestraff, t.ex.&lt;br&gt;rattfylleribrott eller mindre allvarliga förmögenhets- eller narkotikabrott.&lt;br&gt;Själva den elektroniska kontrollen pågår därför oftast under tre - åtta måna-&lt;br&gt;der. Vid längre övervakningstider är det vanligt att programmet delas in i&lt;br&gt;olika faser, där utegångsförbudet och andra restriktioner är betydligt sträng-&lt;br&gt;are under början av programmet än under senare faser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vanligt att deltagarna i programmen betalar en övervakningsavgift.&lt;br&gt;Avgiften erläggs till frivårdsmyndigheten eller i förekommande fall till det&lt;br&gt;privata bolag som sköter övervakningen. Avgiftens storlek och sättet att be-&lt;br&gt;räkna den varierar mellan de olika programmen. Avgiften kan vara beroende&lt;br&gt;på den övervakades ekonomiska förhållanden. Det förekommer att avgiften&lt;br&gt;för ett dygn bestäms till ett belopp som motsvarar den dömdes timlön. I vissa&lt;br&gt;program uppgår en normal avgift till 12-14 dollar per dygn. Förutom att&lt;br&gt;avgifterna helt eller delvis täcker kostnaden för att driva programmet anses&lt;br&gt;avgiftsskyldigheten också ha en positiv effekt på deltagarna. Ju mer de har&lt;br&gt;erlagt i avgifter, desto större intresse anses de få av att inte utsätta sig för&lt;br&gt;risken att tvingas lämna programmet på grund av misskötsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom fallet är med intensivövervakningsprogram allmänt sett beror re-&lt;br&gt;sultatet i de fall där elektroniska hjälpmedel används, mätt i misskötsamhet&lt;br&gt;och nya brott under verkställigheten, i stor utsträckning på vilket klientel som&lt;br&gt;ingår i programmet. Utvärderingar visar att misskötsamhet oftast inträder i&lt;br&gt;början av övervakningstiden. I många fall sker regelbrott för att pröva&lt;br&gt;övervakningens effektivitet. När deltagarna kommer till insikt om att all&lt;br&gt;misskötsamhet noteras och regelmässigt följs av en reaktion från program-&lt;br&gt;personalen, tenderar de att följa föreskrivna regler. I de fall regelbrotten&lt;br&gt;fortsätter blir det uppenbart att deltagaren inte avser att fullfölja inten-&lt;br&gt;sivövervakningen och han förs därför till fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utvärderingar av olika intensivövervakningsprogram som innehållit elek-&lt;br&gt;tronisk kontroll är det vanligt att särskilt två kategorier av brottslingar pekas&lt;br&gt;ut som mest lämpade för påföljden. Den ena kategorin är de som dömts för&lt;br&gt;trafiknykterhetsbrott. Den andra kategorin utgörs av narkotikamissbrukande&lt;br&gt;brottslingar som bedöms vara motiverade till behandling för sitt missbruk.&lt;br&gt;Utegångsförbud med elektronisk kontroll anses i dessa fall allmänt vara en&lt;br&gt;tillräckligt ingripande påföljd för att utgöra ett trovärdigt alternativ till&lt;br&gt;fängelse. Vanligen motsvarar som nämnts en dag i fängelse upp till tre dagar&lt;br&gt;under intensivövervakning, varför t.ex. rattfyllerister är underkastade denna&lt;br&gt;typ av övervakning under tre - sex månader. I kombination med ett förbud&lt;br&gt;mot att använda alkohol eller narkotika, vilket kontrolleras med återkom-&lt;br&gt;mande urinprov stester, samt en föreskrift om att medverka i något behand-&lt;br&gt;lingsprogram, anses ett utegångsförbud kontrollerat med elektroniska hjälp-&lt;br&gt;medel också kunna åstadkomma en strukturering av den dömdes vardag som&lt;br&gt;befrämjar verkan av rehabiliterande insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om försöksverksamhet med intensivövervakning med&lt;br&gt;elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock ej&lt;br&gt;fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde skall&lt;br&gt;undergå fängelse i högst två månader och har sin bostad inom något av&lt;br&gt;verksamhetsområdena för frivårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå,&lt;br&gt;Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fall som avses i 1 § får, på ansökan av den dömde, beslutas att fäng-&lt;br&gt;elsestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas om&lt;br&gt;den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av annan anledning&lt;br&gt;än för att verkställa det straff som ansökan avser eller om särskilda skäl&lt;br&gt;annars talar mot verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställigheten utanför anstalt skall, i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 26 kap. 5-24 §§ brottsbalken och lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt, gälla vad som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten utanför anstalt bedrivs under ledning av frivårdsmyndig-&lt;br&gt;heten i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping respek-&lt;br&gt;tive Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för verkställigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verkställigheten utanför anstalt sker i form av intensivövervakning i&lt;br&gt;förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än&lt;br&gt;för vissa fastslagna ändamål och på särskilt angivna tider. Efterlevnaden av&lt;br&gt;förbudet skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta skötsam-&lt;br&gt;het, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt denna lag och enligt föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag. Han skall iaktta nykterhet och även i övrigt avhålla sig från bero-&lt;br&gt;endeframkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,&lt;br&gt;skyldig att under verkställigheten på anmaning lämna blod-, urin- eller&lt;br&gt;utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroende-&lt;br&gt;framkallande medel. Den dömdes nykterhet får kontrolleras med elektro-&lt;br&gt;niska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid verkställighet utanför anstalt skall den dömde betala en avgift.&lt;br&gt;Avgiften tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften uppgår till femtio kronor per dag som verkställigheten skall&lt;br&gt;pågå. Avgiften får efterges om det är påkallat med hänsyn till att den&lt;br&gt;dömdes möjligheter att erhålla inkomst under verkställighet utanför anstalt&lt;br&gt;är begränsade. Avgiften skall betalas i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frivårdsmyndigheten skall under den tid verkställigheten utanför anstalt&lt;br&gt;pågår utöva tillsyn över den dömde och fortlöpande hålla sig underrättad om&lt;br&gt;hans förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndigheten kan vid behov förordna en eller flera personer att&lt;br&gt;biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt hålla frivårds-&lt;br&gt;myndigheten underrättad om förhållanden som har betydelse för verkställig-&lt;br&gt;heten, på kallelse inställa sig hos myndigheten och i övrigt enligt myndighe-&lt;br&gt;tens anvisningar upprätthålla förbindelse med denna. I den mån frivårds-&lt;br&gt;myndigheten har bestämt det, gäller vad som nu sagts om myndigheten även&lt;br&gt;den som förordnats att biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid verkställighet utanför anstalt skall särskilda föreskrifter meddelas&lt;br&gt;om vad den dömde har att iaktta. Sådana föreskrifter skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken bostad den dömde skall ha under verkställighetstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet, utbildning eller sysselsättning i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under vilka tider och för vilka ändamål den dömde tillåts att vistas&lt;br&gt;utanför bostaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det sätt på vilket den dömde skall hålla kontakt med frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;ten och omfattningen av kontaktskyldigheten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det belopp som den dömde skall betala enligt 5 § och när betalning&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild föreskrift får också avse läkarvård, nykterhetsvård eller annan&lt;br&gt;vård eller behandling eller deltagande i särskilt anordnat program eller verk-&lt;br&gt;samhet som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lagens tillämpning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få verkställa dom på fängelse utanför anstalt.&lt;br&gt;Styrelsen får föreskriva att frågan i stället skall prövas av en region-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av en regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning, om be-&lt;br&gt;slutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frivårdsmyndigheten skall verka för att dömda som avses i 1 § infor-&lt;br&gt;meras om innehållet i denna lag och ombesörja den utredning som behövs&lt;br&gt;för prövningen av en ansökan enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har den dömde ansökt om att få verkställa dom på fängelse utanför&lt;br&gt;anstalt, får han inte tas in i en kriminalvårdsanstalt för att påbörja verk-&lt;br&gt;ställigheten innan ansökan slutligt prövats. Den dömde får dock dessför-&lt;br&gt;innan tas in i en kriminalvårdsanstalt för att verkställa straffet, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan gjorts efter den dag han enligt föreläggande som avses i 10 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. senast skulle&lt;br&gt;ha inställt sig vid en kriminalvårdsanstalt för att verkställa straffet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han tidigare har gjort en ansökan om att få verkställa straffet utanför&lt;br&gt;anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att ansökan inte gäller ett fall som avses i 1 § denna&lt;br&gt;lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. han är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelser om hur en dom skall befordras till verkställighet och&lt;br&gt;om hur tid för sådan verkställighet skall beräknas finns i lagen (1974:202)&lt;br&gt;om beräkning av strafftid m.m. Bestämmelserna i 10 § andra-femte styckena&lt;br&gt;och 12 § i den lagen om förpassning till kriminalvårdsanstalt m.m. och om&lt;br&gt;uppskov med verkställighet skall dock inte gälla i fråga om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § första stycket lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. på verkställighet utanför anstalt enligt denna lag skall den dömde&lt;br&gt;föreläggas att påbörja verkställigheten i sin bostad en viss dag. Strafftiden&lt;br&gt;skall räknas från den dagen. Vid tillämpning av bestämmelsen om nåd i 13 §&lt;br&gt;lagen om beräkning av strafftid m.m. på sådan verkställighet skall sista dag&lt;br&gt;vara den dag verkställigheten skall påbörjas. Bestämmelsen i 25 § samma&lt;br&gt;lag om sammanläggning av strafftider skall inte tillämpas under verk-&lt;br&gt;ställigheten utanför anstalt, om det sammanlagda straffet därvid kommer att&lt;br&gt;överstiga två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 § första stycket tredje meningen nedan framgår att övervak-&lt;br&gt;ningsnämnden i visst fall skall pröva hur många dagar av fängelsestraffet&lt;br&gt;som verkställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreskrifter, om upphävande av verkställighet utanför anstalt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Frivårdsmyndigheten beslutar om föreskrifter enligt 8 §. Myndigheten&lt;br&gt;uppbär och redovisar också den i 5 § angivna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den dömdes personliga förhållanden föranleder det, får frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten ändra en föreskrift enligt 8 § första stycket eller ändra, upphäva el-&lt;br&gt;ler meddela en ny föreskrift enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndighetens beslut gäller omedelbart om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslutet om verkställighet utanför anstalt skall upphävas, om den&lt;br&gt;elektroniska kontroll som anges i 3 § annat än tillfälligt inte kan upp-&lt;br&gt;rätthållas eller om den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter vad som åligger honom enligt denna lag eller enligt en före-&lt;br&gt;skrift som meddelats honom med stöd därav och det som ligger honom till&lt;br&gt;last inte är av mindre betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär att så skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när verkställigheten skall påbörjas har en annan bostadsort än som&lt;br&gt;anges i 1 § eller är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av annan an-&lt;br&gt;ledning än att verkställa det straff som beslutet avser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. innan verkställighet utanför anstalt har påbörjats, antingen döms på&lt;br&gt;nytt till fängelse eller får villkorligt medgiven frihet förverkad enligt 26 kap.&lt;br&gt;19 § eller 34 kap. 4 § brottsbalken på sådan tid att han skall undergå&lt;br&gt;fängelse i mer än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Övervakningsnämnden prövar, efter anmälan av frivårdsmyndigheten,&lt;br&gt;frågan om upphävande av beslutet om verkställighet utanför anstalt.&lt;br&gt;Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning. Om beslutet upp-&lt;br&gt;hävs, skall nämnden pröva hur många dagar av fängelsestraffet som verk-&lt;br&gt;ställts utanför anstalt. Den tid sådan verkställighet har pågått skall därvid&lt;br&gt;räknas som verkställd tid, om inte särskilda skäl talar mot det. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får nämnden besluta om återbetalning av avgift enligt 5 §&lt;br&gt;som belöper på tiden efter det att verkställigheten utanför anstalt upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet utanför anstalt får inte upphävas efter den fast-&lt;br&gt;ställda dagen för strafftidens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Uppkommer fråga om att upphäva beslutet om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt, får övervakningsnämnden bestämma att beslutet tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla. Övervakningsnämnden skall i sådana fall skyndsamt ta upp&lt;br&gt;frågan om upphävandet av beslutet om verkställighet utanför anstalt till&lt;br&gt;slutlig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om övervakningsnämnden bestämmer att beslutet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall upphävas eller att beslutet tills vidare inte skall gälla,&lt;br&gt;skall den dömde föras till en kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet&lt;br&gt;av fängelsestraffet. Polismyndigheten i den ort där den dömde vistas skall&lt;br&gt;förpassa honom till en sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får&lt;br&gt;polismyndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalten i stället för att förpassa honom dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den dömde får överklaga frivårdsmyndighetens beslut enligt 13 § hos&lt;br&gt;den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Övervakningsnämndens beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om&lt;br&gt;inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde får hos Kriminalvårdsnämnden överklaga ett beslut som fat-&lt;br&gt;tats av en övervakningsnämnd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall tillämpas på den&lt;br&gt;som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;8 § första stycket 2 denna lag. I stället för vad som föreskrivs om skyddstid i&lt;br&gt;4 § lagen om statligt personskadeskydd gäller att personskadeskyddet&lt;br&gt;inträder när den dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i enlighet med&lt;br&gt;föreskriften och upphör när en resa från arbetsplatsen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om ersättning från staten för skador som orsakats av den dömde vid&lt;br&gt;sådant arbete som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om försöksverksamhet med intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektronisk kontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag är tillämplig vid verkställighet av dom på fängelse, dock ej&lt;br&gt;fängelse som ådömts enligt 28 kap. 3 § brottsbalken, om den dömde skall&lt;br&gt;undergå fängelse i högst två månader och har sin bostad inom något av&lt;br&gt;verksamhetsområdena för frivårdsmyndighetema i Karlskoga, Luleå,&lt;br&gt;Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping eller Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fall som avses i 1 § får, på ansökan av den dömde, beslutas att&lt;br&gt;fängelsestraffet skall verkställas utanför anstalt. En ansökan får inte bifallas&lt;br&gt;om den dömde är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon annan&lt;br&gt;anledning än för verkställighet av det straff som ansökan avser eller om&lt;br&gt;särskilda skäl annars talar mot verkställighet utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande verkställigheten utanför anstalt skall, i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 26 kap. 5-24 §§ brottsbalken och lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;br&gt;i anstalt, gälla vad som föreskrivs i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten utanför anstalt bedrivs under ledning av frivårds-&lt;br&gt;myndigheten i Karlskoga, Luleå, Malmö Norra, Malmö Södra, Norrköping&lt;br&gt;respektive Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för verkställigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Verkställigheten utanför anstalt sker i form av intensivövervakning i&lt;br&gt;förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än&lt;br&gt;för vissa fastslagna ändamål och på särskilt angivna tider. Efterlevnaden av&lt;br&gt;förbudet skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta skötsam-&lt;br&gt;het, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som ålig-&lt;br&gt;ger honom enligt denna lag och enligt föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Han skall iaktta nykterhet och även i övrigt avhålla sig från bero-&lt;br&gt;endeframkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,&lt;br&gt;skyldig att under verkställigheten på anmaning lämna blod-, urin- eller&lt;br&gt;utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroende-&lt;br&gt;framkallande medel. Den dömdes nykterhet får kontrolleras med elektro-&lt;br&gt;niska hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om det är påkallat med hänsyn till den dömdes möjligheter att erhålla&lt;br&gt;inkomst under verkställigheten utanför anstalt skall han betala en avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften uppgår till femtio kronor per dag som verkställigheten skall&lt;br&gt;pågå. Avgiften skall betalas i förskott och tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frivårdsmyndigheten skall under den tid verkställigheten utanför&lt;br&gt;anstalt pågår utöva tillsyn över den dömde och fortlöpande hålla sig under-&lt;br&gt;rättad om hans förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndigheten kan vid behov förordna en eller flera personer att&lt;br&gt;biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt hålla frivårds-&lt;br&gt;myndigheten underrättad om förhållanden som har betydelse för verkställig-&lt;br&gt;heten, på kallelse inställa sig hos myndigheten och i övrigt enligt myndighe-&lt;br&gt;tens anvisningar upprätthålla förbindelse med denna. I den mån frivårds-&lt;br&gt;myndigheten har bestämt det, gäller vad som nu sagts om myndigheten&lt;br&gt;även den som förordnats att biträda vid tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid verkställighet utanför anstalt skall särskilda föreskrifter meddelas&lt;br&gt;om vad den dömde har att iaktta. Sådana föreskrifter skall avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vilken bostad den dömde skall ha under verkställighetstiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vad som skall gälla i fråga om arbetsanställning, annan förvärvsverk-&lt;br&gt;samhet, utbildning eller annan sådan sysselsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under vilka tider och för vilka ändamål den dömde tillåts att vistas&lt;br&gt;utanför bostaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det sätt på vilket den dömde skall hålla kontakt med frivårdsmyndighe-&lt;br&gt;ten och omfattningen av kontaktskyldigheten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. det belopp som den dömde skall betala enligt 5 § och när betalning&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild föreskrift får också avse läkarvård, nykterhetsvård eller annan&lt;br&gt;vård eller behandling eller deltagande i särskilt anordnat program eller verk-&lt;br&gt;samhet som med hänsyn till den dömdes förhållanden framstår som lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om lagens tillämpning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kriminalvårdsstyrelsen prövar på skriftlig ansökan av den dömde&lt;br&gt;frågan, om denne skall få undergå verkställighet av dom på fängelse utanför&lt;br&gt;anstalt. Styrelsen får föreskriva att frågan i stället skall prövas av en region-&lt;br&gt;myndighet. Har ett beslut fattats av en regionmyndighet får det ändras av&lt;br&gt;styrelsen. Den som beslutet angår får påkalla styrelsens prövning, om be-&lt;br&gt;slutet gått honom emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Frivårdsmyndigheten skall verka för att dömda som avses i 1 § infor-&lt;br&gt;meras om innehållet i denna lag och ombesörja den utredning som behövs&lt;br&gt;för prövningen av en ansökan enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Har den dömde ansökt om att få undergå verkställighet av dom på&lt;br&gt;fängelse utanför anstalt, får han inte tas in i en kriminalvårdsanstalt för att&lt;br&gt;påböija verkställigheten innan ansökan slutligt prövats. Den dömde får dock&lt;br&gt;dessförinnan tas in i en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av straffet,&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan har gjorts efter den dag han enligt föreläggande som avses i&lt;br&gt;10 § första stycket lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. senast&lt;br&gt;skulle ha inställt sig vid en kriminalvårdsanstalt för verkställighet av&lt;br&gt;straffet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. han tidigare har gjort en ansökan om att få undergå verkställighet av&lt;br&gt;straffet utanför anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det är uppenbart att ansökan inte gäller ett fall som avses i 1 § denna&lt;br&gt;lag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. han är häktad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bestämmelser om hur en dom skall befordras till verkställighet och&lt;br&gt;hur tid för sådan verkställighet skall beräknas finns i lagen (1974:202) om&lt;br&gt;beräkning av strafftid m.m. Bestämmelserna i 10 § andra-femte styckena&lt;br&gt;och 12 § i den lagen om förpassning till kriminalvårdsanstalt m.m. och om&lt;br&gt;uppskov med verkställighet skall dock inte gälla i fråga om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 10 § första stycket lagen om beräkning av strafftid&lt;br&gt;m.m. på verkställighet utanför anstalt enligt denna lag skall den dömde&lt;br&gt;föreläggas att påböija verkställigheten i sin bostad en viss dag. Strafftiden&lt;br&gt;skall räknas från den dagen. Vid tillämpning av bestämmelsen om nåd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § lagen om beräkning av strafftid m.m. på sådan verkställighet skall sista&lt;br&gt;dag vara den dag verkställigheten skall påbörjas. Bestämmelsen i 25 § sam-&lt;br&gt;ma lag om sammanläggning av strafftider skall inte tillämpas under verk-&lt;br&gt;ställigheten utanför anstalt, om det sammanlagda straffet därvid kommer att&lt;br&gt;överstiga två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 15 § första stycket tredje meningen nedan framgår att över-&lt;br&gt;vakningsnämnden i visst fall skall pröva hur många dagar av fängelse-&lt;br&gt;straffet som verkställts utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreskrifter, om upphävande av verkställighet utanför anstalt,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Frivårdsmyndigheten beslutar om föreskrifter enligt 8 §. Myndigheten&lt;br&gt;tar emot och redovisar den i 5 § angivna avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den dömdes personliga förhållanden föranleder det, får frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten ändra en föreskrift enligt 8 § första stycket eller ändra, upphäva el-&lt;br&gt;ler meddela en ny föreskrift enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivårdsmyndighetens beslut gäller omedelbart om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslutet om verkställighet utanför anstalt skall upphävas, om den&lt;br&gt;elektroniska kontroll som anges i 3 § annat än tillfälligt inte kan upp-&lt;br&gt;rätthållas eller om den dömde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åsidosätter vad som åligger honom enligt denna lag eller enligt en&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd av lagen och det som ligger honom till&lt;br&gt;last inte är av mindre betydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. begär att så skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. när verkställigheten skall påbörjas har en annan bostadsort än som&lt;br&gt;anges i 1 § eller är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt av någon&lt;br&gt;annan anledning än för verkställighet av det straff som beslutet avser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. innan verkställighet utanför anstalt har påbörjats, antingen döms på&lt;br&gt;nytt till fängelse eller får villkorligt medgiven frihet förverkad enligt&lt;br&gt;26 kap. 19 § eller 34 kap. 4 § brottsbalken på sådan tid att han skall undergå&lt;br&gt;fängelse i mer än två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Övervakningsnämnden prövar, efter anmälan av frivårdsmyndigheten,&lt;br&gt;frågan om upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt.&lt;br&gt;Nämnden får också självmant ta upp frågan till prövning. Om beslutet upp-&lt;br&gt;hävs, skall nämnden pröva hur många dagar av fängelsestraffet som verk-&lt;br&gt;ställts utanför anstalt. Den tid sådan verkställighet har pågått skall därvid&lt;br&gt;räknas som verkställd tid, om inte särskilda skäl talar mot det. Om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl, får nämnden besluta om återbetalning av avgift enligt 5 §&lt;br&gt;som belöper på tid efter det att verkställigheten utanför anstalt upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om verkställighet utanför anstalt får inte upphävas efter den fast-&lt;br&gt;ställda dagen för strafftidens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Uppkommer fråga om att upphäva beslutet om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt, får övervakningsnämnden bestämma att beslutet tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla. Övervakningsnämnden skall i sådana fall skyndsamt ta upp&lt;br&gt;frågan om upphävandet av beslutet om verkställighet utanför anstalt till&lt;br&gt;slutlig prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om övervakningsnämnden bestämmer att beslutet om verkställighet&lt;br&gt;utanför anstalt skall upphävas eller att beslutet tills vidare inte skall gälla,&lt;br&gt;skall den dömde föras till en kriminalvårdsanstalt för fortsatt verkställighet&lt;br&gt;av fängelsestraffet. Polismyndigheten i den ort där den dömde vistas skall&lt;br&gt;förpassa honom till en sådan anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det bedöms kunna ske utan fara för att den dömde avviker, får&lt;br&gt;polismyndigheten förelägga honom att inställa sig vid kriminalvårds-&lt;br&gt;anstalten i stället för att förpassa honom dit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den dömde får överklaga frivårdsmyndighetens beslut enligt 13 § hos&lt;br&gt;den övervakningsnämnd inom vars verksamhetsområde frivårdsmyn-&lt;br&gt;digheten är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Övervakningsnämndens beslut enligt denna lag gäller omedelbart, om&lt;br&gt;inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde får hos Kriminalvårdsnämnden överklaga ett beslut som fat-&lt;br&gt;tats av en övervakningsnämnd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsnämndens beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall tillämpas på den&lt;br&gt;som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av 8 § första stycket 2 denna lag. I stället för vad som föreskrivs om&lt;br&gt;skyddstid i 4 § lagen om statligt personskadeskydd gäller att person-&lt;br&gt;skadeskyddet inträder när den dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i&lt;br&gt;enlighet med föreskriften och upphör när en resa från arbetsplatsen avslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om ersättning från staten för skador som orsakats av den dömde&lt;br&gt;vid sådant arbete som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer och upphör att&lt;br&gt;gälla två år därefter. En ansökan enligt 9 § första stycket som har gjorts&lt;br&gt;innan lagen upphört att gälla skall dock prövas enligt lagen. Beslutas det i&lt;br&gt;sådant fall om verkställighet utanför anstalt skall lagen fortsätta att&lt;br&gt;tillämpas på denna verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen tillämpas inte vid verkställighet av dom på fängelse som är&lt;br&gt;meddelad tidigare än tre månader före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Träder lagen i kraft före den 1 oktober 1994 skall överklagande av&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsens beslut enligt 9 § ske direkt till kammarrätten, om&lt;br&gt;beslutet har meddelats före nämnda dag. I så fall krävs inte prövnings-&lt;br&gt;tillstånd av kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ut protokoll vid sammanträde 1994-02-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,&lt;br&gt;regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 3 februari 1994 (Justitiedepartementet) har re-&lt;br&gt;geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om för-&lt;br&gt;söksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Sjöström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att finna alternativ till fängelse. Den elektroniska övervak-&lt;br&gt;ningsteknik som numera finns är därvid av stort intresse. I remissen&lt;br&gt;föreslås en försöksverksamhet med intensivövervakning med hjälp av&lt;br&gt;elektronisk kontroll. Försöksverksamheten skall enligt förslaget begränsas&lt;br&gt;geografiskt så att den blir tillämplig bara på dömda som är bosatta inom&lt;br&gt;vissa frivårdsmyndigheters verksamhetsområden. Som påpekas i remissen&lt;br&gt;kan det hävdas att en sådan geografisk begränsning av tillämpningsområdet&lt;br&gt;strider mot principen om likhet inför lagen. I remissen anförs till stöd för&lt;br&gt;förslaget bl.a. att det knappast är försvarbart att redan nu, innan det står klart&lt;br&gt;om intensivövervakning med elektronisk kontroll kommer att bli ett perma-&lt;br&gt;nent inslag i det svenska straffsystemet, anskaffa de resurser som en&lt;br&gt;rikstäckande verksamhet kräver. Vidare framhålls att verkställigheten ut-&lt;br&gt;formas så att graden av ingripande är likvärdig med verkställighet av&lt;br&gt;fängelsestraff på i vart fall öppen anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en geografisk begränsning av en försöksverksamhet rörande&lt;br&gt;nya brottspåföljder står i strid med principen om likhet inför lagen har tidi-&lt;br&gt;gare diskuterats vid åtminstone ett par lagstiftningstillfällen. Det första till-&lt;br&gt;fället avsåg det s.k. Ulleråkersprojektet med kontraktsvård för narkotika-&lt;br&gt;missbrukare som pågick under åren 1979-1982 (prop. 1978/79:182, JuU39,&lt;br&gt;rskr. 412). Det andra tillfället avsåg försöksverksamhet med samhällstjänst&lt;br&gt;(prop. 1989/90:7, 1989/90:JuU10, SFS 1989:928). Vid båda tillfällena ledde&lt;br&gt;övervägandena till att försöksverksamheterna var grundlagsenliga och att de&lt;br&gt;principiella betänkligheter som försöksverksamheter av detta slag kan med-&lt;br&gt;föra fick vika med hänsyn till att ändamålet med förslagen var så angeläget.&lt;br&gt;Det framhölls därvid bl.a. att valet står mellan att antingen avstå från att&lt;br&gt;pröva påföljdsformen eller att begränsa försöksverksamheten geografiskt på&lt;br&gt;något sätt. Vidare framhölls att domstolarnas påföljdsbestämning redan&lt;br&gt;inom ramen för befintliga regler i viss utsträckning var beroende av de lo-&lt;br&gt;kala förutsättningar som kan finnas för olika tänkbara alternativ (prop.&lt;br&gt;1989/90:7 s. 17, 18 och 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förevarande försöksverksamhet skiljer sig inte i principiellt hänseende&lt;br&gt;från de tidigare försöksverksamheterna. Lagrådet finner mot bakgrund av&lt;br&gt;vad som redovisats i det föregående inte anledning att motsätta sig före-&lt;br&gt;varande försöksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får den dömde vistas utanför bostaden bara för ”vissa&lt;br&gt;fastslagna ändamål”. Lagtexten innehåller inte någon närmare precisering&lt;br&gt;av vilka ändamål som avses. Av lagmotiven kan emellertid utläsas att så-&lt;br&gt;dana ändamål kan vara arbete, utbildning, vård, inköp och liknande. Enligt&lt;br&gt;Lagrådet bör lagtexten innehålla en anvisning om vilka ändamål som i&lt;br&gt;princip kan komma i fråga. Lagrådet föreslår att paragrafen får följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Verkställigheten utanför anstalt sker i form av intensivövervakning i&lt;br&gt;förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än&lt;br&gt;på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål såsom förvärvsarbete,&lt;br&gt;utbildning, vård, nödvändiga inköp och liknande. Efterlevnaden av förbudet&lt;br&gt;skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka skyldigheter som åligger den dömde under verk-&lt;br&gt;ställigheten. Bl.a. anges i första stycket att han skall iaktta nykerhet och&lt;br&gt;även i övrigt avhålla sig från beroendeframkallande medel. I andra stycket&lt;br&gt;anges att den dömdes nykterhet får kontrolleras med elektroniska hjälpme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte helt klart vad som i detta sammanhang skall anses ligga i be-&lt;br&gt;greppet nykterhet. Innebörden synes dock vara att den dömde helt skall av-&lt;br&gt;hålla sig från alkohol. Detta bör framgå av lagtexten och Lagrådet föreslår&lt;br&gt;att paragrafen får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den dömde skall under verkställigheten utanför anstalt iaktta skötsam-&lt;br&gt;het, efter förmåga söka försörja sig samt i övrigt rätta sig efter vad som&lt;br&gt;åligger honom enligt denna lag och enligt föreskrift som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Han skall avhålla sig från alkohol och andra beroende-&lt;br&gt;framkallande medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dömde är, om inte annat föranleds av medicinska eller liknande skäl,&lt;br&gt;skyldig att under verkställigheten på anmaning lämna blod-, urin- eller&lt;br&gt;utandningsprov för kontroll av att han inte är påverkad av beroendeframkal-&lt;br&gt;lande medel. Elektroniska hjälpmedel får användas för att kontrollera att&lt;br&gt;den dömde avhåller sig från alkohol.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.d. regeringsrådet Hamdahl och regeringsrådet Baekkevold&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av förslaget torde framgå bättre om första stycket får följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den dömde skall betala en avgift, om det är motiverat med hänsyn till&lt;br&gt;hans möjligheter att erhålla inkomst under verkställigheten utanför anstalt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justiderddet Svensson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yttersta syftet med varje straffsystem är att påverka människors bete-&lt;br&gt;ende. Medborgarna skall förmås att avstå från vissa i lagen beskrivna gär-&lt;br&gt;ningar genom hot om straff. De som bryter mot lagen straffas för att respek-&lt;br&gt;ten för den i lagen upptagna handlingsnormen skall vidmakthållas. I brotts-&lt;br&gt;balken föreskrivs att straffet därvid skall, med beaktande av intresset av en&lt;br&gt;enhetlig rättstillämpning, bestämmas inom ramen för den tillämpliga&lt;br&gt;straffskalan efter brottets eller den samlade brottslighetens straffvärde&lt;br&gt;(29 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna bestämmelsen ingår i ett detaljerat system för påföljdsval&lt;br&gt;och straffmätning. I 29 och 30 kap. brottsbalken anges vilka omständigheter&lt;br&gt;som skall anses försvårande och vilka som skall anses förmildrande och&lt;br&gt;vilka omständigheter utöver brottets straffvärde som får tillåtas påverka på-&lt;br&gt;följdsval och straffmätning. Avsikten med bestämmelserna är att åstad-&lt;br&gt;komma rättvisa straff, något som har betydelse för den allmänna laglyd-&lt;br&gt;naden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund inger det betänkligheter om det vid sidan av det fin-&lt;br&gt;stämda system för påföljdsval och straffmätning som upptagits i brottsbal-&lt;br&gt;ken växer fram ett avgiftssystem som bygger på andra principer.&lt;br&gt;Regeringen har nyligen lagt fram förslag om en avgift på 300 kronor av var&lt;br&gt;och en som döms för brott för vilket fängelse ingår i straffskalan. Avgiften&lt;br&gt;skall tillfalla en brottsofferfond. I den nu aktuella remissen föreslås&lt;br&gt;ytterligare en avgift, 50 kronor per verkställighetsdag, för den som blir&lt;br&gt;föremål för elektronisk intensivövervakning. Också denna avgift skall&lt;br&gt;tillfalla brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är olyckligt att principen om proportionalitet mellan brott och straff&lt;br&gt;på detta sätt får vika för det statsfinansiella intresset av att i ett ekonomiskt&lt;br&gt;kärvt läge bygga upp en i och för sig angelägen brottsofferfond. För den&lt;br&gt;dömde kan det bli svårt att i floran av ekonomiska betalningsskyldigheter&lt;br&gt;som åläggs honom med anledning av hans brott urskilja vad som är straff&lt;br&gt;och vad som är en slags skatt. Det försvårar möjligheterna att utnyttja straff-&lt;br&gt;lagen i normbildningen genom straff som har ett rakt och enkelt samband&lt;br&gt;med gärningens förkastlighet. Jag avstyrker därför förslaget om en särskild&lt;br&gt;avgift för dem som blir föremål för elektronisk intensivövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter med stöd av 8 § 4 om skyldighet för den dömde att hålla kon-&lt;br&gt;takt med frivårdsmyndigheten bör gälla också kontakt med den som förord-&lt;br&gt;nats att biträda vid tillsynen enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt remissen skall det förhållandet att den dömde läggs in på sjukhus inte&lt;br&gt;utgöra grund för upphävande av verkställighet utanför anstalt, fastän den&lt;br&gt;elektroniska kontrollen på grund härav kan omöjliggöras för längre tid.&lt;br&gt;Detta bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att paragrafens första stycke får lyda på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Beslutet om verkställighet utanför anstalt skall upphävas, om den elek-&lt;br&gt;troniska kontroll som avses i 3 § annat än tillfälligt blir omöjlig att upprätt-&lt;br&gt;hålla. Vistelse på sjukhus eller därmed jämförlig inrättning skall dock inte&lt;br&gt;föranleda upphävande av beslut om verkställighet utanför anstalt”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra stycke bör inledas med orden ”Beslut om verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt skall upphävas om den dömde” varefter följer punkterna 1^4 på sätt&lt;br&gt;som föreslås i remissförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt motiveringen skall 15 § andra stycket inte gälla vid sådan slutlig&lt;br&gt;prövning som enligt 16 § andra meningen skall företas efter ett interimis-&lt;br&gt;tiskt upphävande av ett beslut om verkställighet utanför anstalt. Ett stad-&lt;br&gt;gande härom bör tas in i en tredje mening i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att all slutlig prövning av frågan om upphävande av beslut om&lt;br&gt;verkställighet utanför anstalt skall göras av fullsutten övervakningsnämnd.&lt;br&gt;Ordförandebeslut är alltså inte tillåtna. Lagrådet föreslår att en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om nämndens sammansättning i dessa fall tas in som ett nytt&lt;br&gt;första stycke i 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lagtexten fullständigt skall återge alla de fall då lagen skall tillämpas&lt;br&gt;efter det att den upphört att gälla bör i en ny andra mening under punkt 1&lt;br&gt;föreskrivas, att lagen även därefter skall tillämpas på verkställighet utanför&lt;br&gt;anstalt som pågår eller om vilken beslut föreligger när lagen upphör att&lt;br&gt;gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,&lt;br&gt;Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:184 Försöksverksamhet med in-&lt;br&gt;tensivövervakning med elektronisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inför, ändrar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphäver eller&lt;br&gt;upprepar ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Celexnummer för&lt;br&gt;bakomliggande&lt;br&gt;EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om 20 §&lt;br&gt;försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med intensivöver-&lt;br&gt;vakning med elektro-&lt;br&gt;nisk kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46145, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med ändring av ikraftträdandet</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:56:53</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03184</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:56:53</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03184</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__184.pdf</filnamn>
<filstorlek>3465908</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Försöksverksamhet med intensivövervakning Prop. med elektronisk kontroll</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FDC2205F-EDB5-47A8-A352-4D465EBCB219</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU28</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Elektronisk övervakning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:184&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:184 Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:184&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:184 Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:184&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:184 Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:184&lt;br/&gt;
Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:184 Försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>