<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2230238</hangar_id>
 <dok_id>GH03178</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>178</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:178</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Miljö- och naturresursdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>178</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03178/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03178</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03178</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:178&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Ändring i plan- och bygglagen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 mars 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03178/prop_199394__178-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görel Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Miljö- och naturresursdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om att ett nytt och från&lt;br&gt;bygglovsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande införs&lt;br&gt;beträffande de tekniska egenskapskraven på byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar. Bygglovsprövningen enligt plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;PBL, kommer därmed att begränsas till att avse endast en prövning av&lt;br&gt;lokaliseringen och den närmare placeringen och utformningen av&lt;br&gt;byggnader m.m. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven&lt;br&gt;förenklas och föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna&lt;br&gt;i byggproduktlagen (1992:1535) till en ny lag om tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna&lt;br&gt;besluta att byggande i enlighet med planen inte skall behöva undergå en&lt;br&gt;särskild bygglovsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext ................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)............................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1960:74)............................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822)........................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fåstighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggfelsförsäkring ......................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt.............................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Plan-och bygglagen..................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.1 Inledning........................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.2 Särskilt om bygglov .................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.3 Kommunala beslut om bygglovspliktens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning.......................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.4 Förutsättningar för bygglov.............40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.5 Kraven på byggnader ................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.6 Föreskrifter meddelade med stöd av PBL .... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.7 Handläggningen av lovärenden ..........43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.8 Förhandsbesked ...................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1.9 Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning.....45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggproduktlagstiftningen..................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Byggproduktlagen ..................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Byggproduktförordningen..............47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reformbehovet.............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avreglering och förenkling.................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Inledning........................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Förnyelse och utveckling..............48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Förhållandet mellan&amp;nbsp;stat och kommun .....49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Friare kommunal förvaltning på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggområdet......................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppet kontrollsystem.....................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning ..........................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Klarare ansvarsfördelning.................. 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bygglovsprövningen - en sammansatt process......53 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggkostnaderna .......................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Byggfrågor och miljö&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54 Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Prövning och kontroll, m.m.....................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokaliseringsprövning m.m.................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bygglovsplikten inom område med detaljplan......56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggherrens ansvar för de tekniska egenskaperna ... 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nya kontrollsystemet ..................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Bygganmälan .....................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Utstakning.......................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Kontrollen.......................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.4 Byggsamråd......................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.5 Kontrollplan......................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.6 Slutbevis........................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.7 Sanktioner.......................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.8 Kvalitetsansvarig ...................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.9 Tillsyn, ingripanden,&amp;nbsp;m.m..............82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillämpningen av det föreslagna systemet........83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Förslagets allmänna lämplighet ..........85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Förhandsprövning .................. 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Kontrollorgan m.m..................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.4 Radon.......................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.5 Förhandsbesked ...................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.6 Fastighetsregistrering&amp;nbsp;och&amp;nbsp;arkivering.......92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgifter............................. 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Samordning mellan plan- och bygglagen (1987:10) och&lt;br&gt;byggproduktlagstiftningen, m.m...................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m...............................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ombyggnadsbegreppet....................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tekniska egenskapskrav.................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 Kravens innebörd.................. 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Reglering i lag eller förordning......... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Vissa bemyndiganden m.m................ 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.1 Typgodkännanden och tillverkningskontroll&amp;nbsp;. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4.2 Vissa värmeanordningar, hissar m.m...... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Följdfrågor.............................. 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvensbedömning................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändringar i annan&amp;nbsp;lagstiftning.............. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)........................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsverk, m.m..................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1960:74)........................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:822).......................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fästighetstaxeringslagen (1979:1152).......... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:320) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggfelsförsäkring ..................... 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassad kontroll av byggandet......... 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassad kontroll av byggandet......... 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över de remissinstanser som yttrat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sig över betänkandet (SOU 1993:94) Anpassad&lt;br&gt;kontroll av byggandet ............... 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;De till lagrådet remitterade lagförslagen .... 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande................. 224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 18 mars 1994 .......................... 238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................. 239&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;br&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen om byggfelsförsäkring (1993:320).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4-9 §§, 8 kap. 29-31, 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 10 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 §§, 5 kap.&lt;br&gt;7, 16, 26 och 36 §§, 8 kap. 1, 4, 5, 11-13 och 26 §§, 10 kap. 3 och&lt;br&gt;6 §§, 11 kap. 5 §, 13 kap. 2, 4 och 7 §§ och 16 kap. 1 § samt rubriken&lt;br&gt;närmast före 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., samt en ny&lt;br&gt;paragraf, 10 kap. 18 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättas om byggnadsarbeten m.m.&lt;br&gt;genom bygganmälan i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvida&lt;br&gt;byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om bygg-&lt;br&gt;produkter finns i byggproduktlagen&lt;br&gt;(1992:1535).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om tek-&lt;br&gt;niska egenskapskrav på byggnader&lt;br&gt;och andra anläggningar samt om&lt;br&gt;byggprodukter finns i lagen&lt;br&gt;(OOOO. OOO) om tekniska egenskaps-&lt;br&gt;krav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall medge god&lt;br&gt;hushållning med energi. I områden&lt;br&gt;dår knapphet på vatten råder eller&lt;br&gt;kan befaras uppkomma skall bygg-&lt;br&gt;nader dessutom medge god hus-&lt;br&gt;hållning med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggnader som innehåller bo-&lt;br&gt;städer eller arbetslokaler skall&lt;br&gt;uppvärmningssystemet i skälig&lt;br&gt;utsträckning utformas så att skilda&lt;br&gt;energislag som är lämpliga från&lt;br&gt;allmän energisynpunkt kan använ-&lt;br&gt;das utan omfattande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En- eller tvåbostadshus som i&lt;br&gt;huvudsak skall värmas upp med el&lt;br&gt;eller naturgas skall i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning utföras så att ett byte till&lt;br&gt;uppvärmning med annat energislag&lt;br&gt;underlättas. Sådana byggnader får&lt;br&gt;förses med uppvärmningssystemför&lt;br&gt;direktverkande elvärme endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 2 § lagen (0000:000)&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk, m. m. i den ut-&lt;br&gt;sträckning som följer avföreskrifter&lt;br&gt;utfärdade med stöd av 21 § den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och&lt;br&gt;andra ändringar av en byggnad&lt;br&gt;skall utföras varsamt så att bygg-&lt;br&gt;nadens särdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver&lt;br&gt;bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§&lt;br&gt;och att andra tillbyggnader upp-&lt;br&gt;fyller dessa krav i skälig utsträck-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de&lt;br&gt;delar som byggs om tillförs de i&lt;br&gt;1-8 §§ angivna egenskaperna i den&lt;br&gt;omfattning som följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter meddelade med stöd av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;särdrag beaktas och dess bygg-&lt;br&gt;nadstekniska, historiska, kultur-&lt;br&gt;historiska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbygg-&lt;br&gt;nad eller ombyggnad utförs så att&lt;br&gt;ändringarna i skälig utsträckning&lt;br&gt;uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser kan kommunen ställa lägre&lt;br&gt;krav än vad som följer av andra&lt;br&gt;stycket 2 under förutsättning att&lt;br&gt;bebyggelsen inom området får&lt;br&gt;långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid&lt;br&gt;ändring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen, andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 7 och 8 §§ och skall, även&lt;br&gt;såvitt avser tillbyggnader som&lt;br&gt;kräver bygglov och ombyggnader,&lt;br&gt;kravet i 3 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen gälla endast i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses åtgärder&lt;br&gt;som fordrar bygglov och avsevärt&lt;br&gt;förlänger brukstiden för byggnaden&lt;br&gt;eller en del av den. Även sådant&lt;br&gt;inredningsarbete som syftar till en&lt;br&gt;väsentligt ändrad användning av&lt;br&gt;byggnaden eller en del av den&lt;br&gt;utgör ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;får vidtas utan bygganmälan skall&lt;br&gt;1, 2 och 10 §§ tillämpas i den&lt;br&gt;utsträckning som kan krävas med&lt;br&gt;hänsyn till åtgärdens art och om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;br&gt;Byggnader skall underhållas så&lt;br&gt;att deras egenskaper i de hänseen-&lt;br&gt;den som avses i 3-7 §§ i huvudsak&lt;br&gt;bevaras. Anordningar som avser&lt;br&gt;att tillgodose kraven i 6 och 7 §§&lt;br&gt;skall hållas i stånd. Byggnaders&lt;br&gt;yttre skall hållas i vårdat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållet skall anpassas till&lt;br&gt;byggnadens värde från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig och&lt;br&gt;konstnärlig synpunkt samt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnaders yttre skall hållas i&lt;br&gt;vårdat skick. Underhållet skall&lt;br&gt;anpassas till byggnadens värde från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omgivningens karaktär. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mässig och konstnärlig synpunkt Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt till omgivningens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader som avses i 12 § skall underhällas så att deras särart beva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar för vilka&lt;br&gt;bygglov krävs skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs om byggnader i 1-13 §§&lt;br&gt;tillämpas. I fråga om övriga an-&lt;br&gt;läggningar som anges i 8 kap.&lt;br&gt;skall 1-13 §§ tillämpas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;skall föreskrifterna i 1-3 och&lt;br&gt;10—13 §§ om byggnader tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje styckena tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygg-&lt;br&gt;lov eller vid ombyggnad skall&lt;br&gt;tomten anordnas så att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 15 § i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan ändring av en byggnad&lt;br&gt;för vilken bygganmälan krävs skall&lt;br&gt;tomten anordnas så att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 15 § i den utsträck-&lt;br&gt;ning som efter omständigheterna&lt;br&gt;kan krävas med hänsyn till kost-&lt;br&gt;naderna för arbetet och tomtens&lt;br&gt;särskilda egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsöij-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfattning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mas andelen lägenheter av olika slag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;br&gt;kap. 10 § tredje stycket, skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud för sådana byggnader får ser i fråga om andra ändringar av Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;meddelas, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnader än tillbyggnader som får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (0000:000) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme for parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat for allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden for störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-&lt;br&gt;samhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett ex-&lt;br&gt;ploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt&lt;br&gt;nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte&lt;br&gt;deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena, 7 §, 8 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena samt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § andra stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 1 och 3 samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 7 §, 8 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar eller tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;br&gt;kap. 10 § tredje stycket, skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;br&gt;förbud for sådana byggnader får&lt;br&gt;meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (0000:000) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och&lt;br&gt;fastighetsforteckning, om sådana handlingar har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat planeringsunderlag som&lt;br&gt;for en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning. Beskrivningen&lt;br&gt;skall åtföljas av illustrationsmate-&lt;br&gt;rial, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt. Om planförslaget avviker&lt;br&gt;från översiktsplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas&lt;br&gt;i beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat tillgängligt material som&lt;br&gt;ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen anser vara av betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning samt de övervä-&lt;br&gt;ganden som legat till grund för&lt;br&gt;orrfattningen av kravet på bygglov&lt;br&gt;inom planområdet. Beskrivningen&lt;br&gt;skall åtföljas av illustrationsmate-&lt;br&gt;rial, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt. Om planförslaget avviker&lt;br&gt;från översiktsplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas&lt;br&gt;i beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lyser förslagets innebörd, bör också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§ följer att bygglov, rivningslov och&lt;br&gt;marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser i vidare mån än som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver lov och&lt;br&gt;som avser byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;3-6 och som inte kräver lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver lov och&lt;br&gt;som avser byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;och som inte kräver lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra&lt;br&gt;författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för vä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sentligen annat ändamål än det för&lt;br&gt;eller för vilket bygglov har lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som berör konstruktio-&lt;br&gt;nen av de bärande delarna eller&lt;br&gt;som avsevärt påverkar byggnader-&lt;br&gt;nas planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;i byggnader installera eller&lt;br&gt;väsentligt ändra eldstäder, rökka-&lt;br&gt;naler eller anordningar för venti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket byggnaden senast har använts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ytterligare bostad&lt;br&gt;eller någon ytterligare lokal för&lt;br&gt;handel, hantverk eller industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. i byggnader eller inom&lt;br&gt;tomter installera eller väsentligt&lt;br&gt;ändra anordningar för vattenför-&lt;br&gt;sörjning eller avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i byggnader installera eller&lt;br&gt;väsentligt ändra hissar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bygglov för de åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der som anges i första stycket 4, 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 5 a gäller inte i fråga om&lt;br&gt;byggnader eller tomter som tillhör&lt;br&gt;staten eller landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring inom områden som inte omfettas av detaljplan krävs&lt;br&gt;bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;och for vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan&lt;br&gt;kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre&lt;br&gt;gående krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder&lt;br&gt;beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,&lt;br&gt;garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. installera eller ändra anord-&lt;br&gt;ningar för vatterförsörjning eller&lt;br&gt;avlopp, om byggnaden skall vara&lt;br&gt;ansluten till en egen anläggning för&lt;br&gt;vatterförsörjning eller avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra andra invändiga änd-&lt;br&gt;ringar, som inte innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ytterligare bostad&lt;br&gt;eller någon lokal för handel, hant-&lt;br&gt;verk eller industri och ej heller&lt;br&gt;berör konstruktionen av byggna-&lt;br&gt;dens bärande delar, eldstäder eller&lt;br&gt;rökkanaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. färga om byggnader inom&lt;br&gt;områden med detaljplan, om bygg-&lt;br&gt;nadens karaktär därigenom inte&lt;br&gt;ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med mur eller plank anordna&lt;br&gt;skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller&lt;br&gt;planket inte är högre än 1, 8 me-&lt;br&gt;ter, inte sträcker sig mer än 3, 0&lt;br&gt;meter ut från huset och inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anordna skärmtak över sådana&lt;br&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträck-&lt;br&gt;er sig närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra högst två komple-&lt;br&gt;mentbyggnader i omedelbar närhet&lt;br&gt;av bostadshuset, om byggnadernas&lt;br&gt;sammanlagda byggnadsarea inte är&lt;br&gt;större än 10, 0 kvadratmeter,&lt;br&gt;taknockshöjden inte överstiger 3, 0&lt;br&gt;meter och byggnaderna inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. färga om byggnader inom&lt;br&gt;områden med detaljplan, om bygg-&lt;br&gt;nadens karaktär därigenom inte&lt;br&gt;ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med mur eller plank anordna&lt;br&gt;skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller&lt;br&gt;planket inte är högre än 1, 8 me-&lt;br&gt;ter, inte sträcker sig mer än 3, 0&lt;br&gt;meter ut från huset och inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna skärmtak över sådana&lt;br&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12, 0 kvadratmeter och inte sträck-&lt;br&gt;er sig närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppföra högst två komple-&lt;br&gt;mentbyggnader i omedelbar närhet&lt;br&gt;av bostadshuset, om byggnadernas&lt;br&gt;sammanlagda byggnadsarea inte är&lt;br&gt;större än 10, 0 kvadratmeter,&lt;br&gt;taknockshöjden inte överstiger 3, 0&lt;br&gt;meter och byggnaderna inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse&lt;br&gt;undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;br&gt;gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar&lt;br&gt;närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än&lt;br&gt;4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 § första stycket 4, 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 4-6 och i andra stycket 1&lt;br&gt;och 2 utförs närmare gränsen än&lt;br&gt;4, 5 meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma att de åtgärder som avses&lt;br&gt;i första stycket 3 och andra stycket&lt;br&gt;1 och 2 kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 2-4 och i andra stycket&lt;br&gt;utförs närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma att de åtgärder som avses&lt;br&gt;i första stycket 7 och andra stycket&lt;br&gt;kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser besluta att&lt;br&gt;bygglov inte krävs för att på det&lt;br&gt;sätt som närmare anges i planen&lt;br&gt;eller bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser besluta att bygglov inte&lt;br&gt;krävs för att på det sätt som när-&lt;br&gt;mare anges i bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 § första stycket 4, 5 och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kolonistugor och liknande byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första stycket&lt;br&gt;får inte meddelas, om bygglov&lt;br&gt;krävs för att tillvarata grannars&lt;br&gt;intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första och andra&lt;br&gt;stycket får inte fattas, om bygglov&lt;br&gt;krävs for att tillvarata grannars&lt;br&gt;intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller får sådana bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas beträffande åtgärder som&lt;br&gt;avser arbetslokaler eller personal-&lt;br&gt;rum i andra byggnader än industri-&lt;br&gt;byggnader. Bestämmelser enligt&lt;br&gt;första stycket 5 får meddelas endast&lt;br&gt;om yrkesinspektionen samt skydds-&lt;br&gt;ombud, skyddskommitté eller orga-&lt;br&gt;nisation som företräder arbets-&lt;br&gt;tagarna har tillsty rkt bestämmelser-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs&lt;br&gt;medgivande från berörda grannar,&lt;br&gt;om åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 skall utföras utan&lt;br&gt;bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs&lt;br&gt;medgivande från berörda grannar,&lt;br&gt;om åtgärder som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 skall utföras utan&lt;br&gt;bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan&lt;br&gt;skall bifallas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för&lt;br&gt;detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken&lt;br&gt;åtgärden skall utföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller för området, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygg-&lt;br&gt;lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 och sådana yttre åtgärder&lt;br&gt;på byggnader som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 skall bygglov&lt;br&gt;lämnas även om förutsättningarna&lt;br&gt;i första stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden kan antas uppfylla 3. åtgärden uppfyller kraven i 3&lt;br&gt;kraven i 3 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. 1, 2 och 10-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte&lt;br&gt;stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in&lt;br&gt;före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden&lt;br&gt;föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att&lt;br&gt;genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6 och sådana yttre åt-&lt;br&gt;gärder på byggnader som anges i&lt;br&gt;3 § första stycket 1 skall bygglov&lt;br&gt;lämnas även om förutsättningarna&lt;br&gt;i första stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till&lt;br&gt;åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt&lt;br&gt;ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökningen avser bostadslägenhet som behövs för bostadsförsörjningen, Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från&lt;br&gt;detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med&lt;br&gt;syftet med planen. I fall som avses i första stycket 2 b och 17 kap.&lt;br&gt;18 a § skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som&lt;br&gt;söks och de som tidigare godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas&lt;br&gt;av detaljplan skall bifallas om åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppfyller kraven i 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte strider mot områdesbestämmelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kan antas uppfylla kraven i 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och 10-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till&lt;br&gt;kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifallas, om åtgärden uppfyller&lt;br&gt;kraven i första stycket 4 och inte strider mot sådana områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;gäller även andra byggnader än en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus, om ansök-&lt;br&gt;ningen avser sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6, sådana yttre åtgärder&lt;br&gt;på byggnader som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller underhållsåt-&lt;br&gt;gärder på sådana byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;gäller även andra byggnader än en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus, om ansök-&lt;br&gt;ningen avser sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller underhållsåtgärder&lt;br&gt;på sådana byggnader som avses i 3&lt;br&gt;kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;m innebär mindre avvikelser från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kompletteringsåtgärder avses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana inre åtgärder i&lt;br&gt;byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6 och sådana yttre åt-&lt;br&gt;gärder på byggnader som anges i&lt;br&gt;3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;br&gt;Beslut varigenom ett ärende om&lt;br&gt;lov avgörs, skall innehålla skälen&lt;br&gt;till beslutet i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 20 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom lov lämnas,&lt;br&gt;skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lovets giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de anmälningar och besikt-&lt;br&gt;ningar som behövs för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll enligt 9 kap. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de villkor och upplysningar i&lt;br&gt;övrigt som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut varigenom lov läm-&lt;br&gt;nas, skall anges lovets giltighetstid&lt;br&gt;samt de villkor och upplysningar i&lt;br&gt;övrigt som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 kap. Byggnadsarbeten,&lt;br&gt;tillsyn och kontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;i §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnads-,&lt;br&gt;rivnings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag och enligt föreskrifter&lt;br&gt;eller beslut som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Byggherren skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och&lt;br&gt;provning utförs i tillräcklig omfatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och&lt;br&gt;utföras med aktsamhet så att perso-&lt;br&gt;ner och egendom inte skadas och&lt;br&gt;så att minsta möjliga obehag upp-&lt;br&gt;står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan arbetena&lt;br&gt;påbörjas skall byggherren göra en&lt;br&gt;anmälan till byggnadsnämnden&lt;br&gt;(bygganmälan), om arbetena avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppförande eller tillbyggnad&lt;br&gt;av en byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som anges i 8 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av en bygg- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;nad som berör konstruktionen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de bärande delarna eller som&lt;br&gt;avsevärt påverkar dess planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av hissar, eldstäder, rök-&lt;br&gt;kanaler eller anordningar för&lt;br&gt;ventilation i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av anordningar för vatten-&lt;br&gt;försörjning eller avlopp i byggna-&lt;br&gt;der eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggel-&lt;br&gt;se med särskilt bevarandevärde&lt;br&gt;som omfattas av skyddsbestämmel-&lt;br&gt;ser som utfärdats med stöd av 5&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket 4 eller 16 §&lt;br&gt;4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rivning som omfattas av krav&lt;br&gt;på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas&lt;br&gt;tidigare än som anges i första&lt;br&gt;stycket om byggnadsnämnden&lt;br&gt;särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav pä bygganmälan gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder som rör en-&lt;br&gt;eller tväbostadshus och till dessa&lt;br&gt;hörande komplementbyggnader och&lt;br&gt;som enligt 8 kap. 4 § undantagits&lt;br&gt;från krav på bygglov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppförande, tillbyggnad eller&lt;br&gt;annan ändring av ekonomibyggna-&lt;br&gt;der för jordbruk, skogsbruk eller&lt;br&gt;därmed jämförlig näring inom&lt;br&gt;områden som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana åtgärder beträffande&lt;br&gt;anläggningar som anges i 8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana åtgärder som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 3-5 i fråga om&lt;br&gt;byggnader eller tomter som tillhör&lt;br&gt;staten eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärder som rör sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnader eller andra anläggning- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar som är avsedda för totalförsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ret och som är av hemlig natur. Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;För enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av pro-&lt;br&gt;jektets art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärder som anges&lt;br&gt;i 2 § första stycket 1-5 och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan avser arbets-&lt;br&gt;lokaler eller personalrum för verk-&lt;br&gt;samheter där arbetstagare skall&lt;br&gt;utföra arbete för arbetsgivares&lt;br&gt;räkning och det är känt för vilket&lt;br&gt;slag av verksamhet utrymmena är&lt;br&gt;avsedda, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän skyddsombud,&lt;br&gt;skyddskommitté eller organisation&lt;br&gt;som företräder arbetstagarna har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig över åt-&lt;br&gt;gärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärderna avser&lt;br&gt;tillfälliga personalbostäder för&lt;br&gt;sammanlagt minst tio boende, får&lt;br&gt;byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;förrän organisation som företräder&lt;br&gt;arbetstagarna har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bygganmälan har kommit&lt;br&gt;in skall byggnadsnämnden skynd-&lt;br&gt;samt låta staka ut byggnaden,&lt;br&gt;tillbyggnaden eller anläggningen&lt;br&gt;och märka ut dess höjdläge, om&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till för-&lt;br&gt;hållandena på platsen och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt. Är byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen till sitt läge&lt;br&gt;direkt beroende av gränsen mot en&lt;br&gt;grannes fastighet, skall grannen&lt;br&gt;kallas till utstakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bygganmälan har kommit&lt;br&gt;in skall byggnadsnämnden skynd-&lt;br&gt;samt kalla till samråd (byggsam-&lt;br&gt;råd), om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt. Till byggsamrädet skall&lt;br&gt;byggherren, den som enligt 13 §&lt;br&gt;anmälts som kvalitetsansvarig och&lt;br&gt;andra som bestäms av nämnden&lt;br&gt;kallas. Vid behov skall även yrkes-&lt;br&gt;inspektionen kallas. Om en sådan&lt;br&gt;försäkring för byggnadsarbeten&lt;br&gt;behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:320) om byggfelsförsäkring,&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden bereda&lt;br&gt;försäkringsgivaren tillfälle att&lt;br&gt;närvara vid samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden funnit&lt;br&gt;byggsamråd obehövligt, skall&lt;br&gt;nämnden meddela byggherren detta&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål och samti-&lt;br&gt;digt lämna sådana upplysningar&lt;br&gt;som avses i 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsamråd skall alltid hållas&lt;br&gt;när en byggherre begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet skall en ge-&lt;br&gt;nomgång göras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetenas planering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de åtgärder för besiktning,&lt;br&gt;tillsyn och övrig kontroll som är&lt;br&gt;nödvändiga för att byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen skall kunna antas&lt;br&gt;komma att uppfylla de krav som&lt;br&gt;avses i 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den samordning som behövs,&lt;br&gt;över samrådet skall föras pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner&lt;br&gt;anledning anta att ett projekt som&lt;br&gt;inte kräver bygglov, fordrar till-&lt;br&gt;stånd av någon annan myndighet,&lt;br&gt;skall nämnden under samrådet&lt;br&gt;upplysa byggherren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet eller snarast&lt;br&gt;möjligt därefter skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, besluta om en kontroll-&lt;br&gt;plan för arbetena. I kontrollplanen&lt;br&gt;skall anges vilken kontroll som&lt;br&gt;skall utföras, vilka intyg och övriga&lt;br&gt;handlingar som skall företes för&lt;br&gt;nämnden samt vilka anmälningar&lt;br&gt;som skall göras till nämnden.&lt;br&gt;Kontrollen kan utföras genom&lt;br&gt;dokumenterad egenkontroll, av&lt;br&gt;fristående sakkunniga eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, av byggnads-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får enligt 16&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket även i andra&lt;br&gt;fall än som avses i första stycket&lt;br&gt;andra meningen besikta byggpro-&lt;br&gt;jektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får i samband&lt;br&gt;med ingripanden enligt 10 kap. 3 §&lt;br&gt;besluta om ändring av kontrollpla-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggherren har uppfyllt sina&lt;br&gt;åtaganden enligt kontrollplanen&lt;br&gt;och byggnadsnämnden inte funnit&lt;br&gt;skäl att ingripa enligt 10 kap.,&lt;br&gt;skall nämnden utfärda ett bevis om&lt;br&gt;detta (slutbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;det brister i förutsättningarna för&lt;br&gt;att utfärda slutbevis, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden utan oskäligt dröjs-&lt;br&gt;mål ta ställning till i vilken omfatt-&lt;br&gt;ning byggnaden skall få användas&lt;br&gt;innan bristema avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämndens beslut i fråga&lt;br&gt;om byggsamråd och kontrollplan&lt;br&gt;upphör att gälla om byggnadsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjats inom två år&lt;br&gt;från dagen för bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behävs som avses&lt;br&gt;i lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring, får byggnadsarbetena&lt;br&gt;inte påbörjas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen företetts för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Detsamma gäller om&lt;br&gt;ett besked om skyddsrum krävs&lt;br&gt;enligt 32 § civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ld§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana byggnadsåtgärder&lt;br&gt;som anges i 2 § första stycket 1-6&lt;br&gt;och som kräver bygganmälan skall&lt;br&gt;en kvalitetsansvarig utses av bygg-&lt;br&gt;herren. För skilda delar av ett&lt;br&gt;byggprojekt kan olika kvalitetsan-&lt;br&gt;svariga utses. En av dem skall&lt;br&gt;samordna deras uppgifter. Bygg-&lt;br&gt;herren skall underrätta byggnads-&lt;br&gt;nämnden om vem som är kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall, om&lt;br&gt;det finns sådan kontrollplan som&lt;br&gt;avses i 9 §, se till att planen följs&lt;br&gt;och att annan kontroll som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 2 utförs. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid bygg-&lt;br&gt;samräd enligt 7 § samt vid besikt-&lt;br&gt;ningar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kvalitetsansvarig får utses&lt;br&gt;endast den som har fått godkän-&lt;br&gt;nande (riksbehörighet) av ett organ&lt;br&gt;som har ackrediterats för detta&lt;br&gt;ändamål enligt 14 § lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll&lt;br&gt;eller den som byggnadsnämnden&lt;br&gt;godkänt för visst arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;den kvalitetsansvarige har åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter, får nämnden&lt;br&gt;besluta att en annan kvalitetsan-&lt;br&gt;svarig skall utses. Nämnden skall,&lt;br&gt;i de fall den kvalitetsansvarige har&lt;br&gt;riksbehörighet, anmäla sitt beslut&lt;br&gt;till det organ som meddelat riksbe-&lt;br&gt;hörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda&lt;br&gt;att ett visst byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbete eller en viss&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp-&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda&lt;br&gt;att ett visst byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbete eller en viss&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp-&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen. Byggnadsnämnden får ock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så, om nämnden finner att bygg-&lt;br&gt;herren inte följer någon väsentlig&lt;br&gt;del av en kontrollplan, förbjuda att&lt;br&gt;ett byggnadsarbete fortsätts innan&lt;br&gt;de uppkomna bristerna avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket&lt;br&gt;äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv&lt;br&gt;eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,&lt;br&gt;även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker ge-&lt;br&gt;nom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arbete utförs utan ansvarig&lt;br&gt;arbetsledare i strid mot bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra&lt;br&gt;sådana anmälningar till byggnads-&lt;br&gt;nämnden som avses i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i&lt;br&gt;andra fåll än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker ge-&lt;br&gt;nom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan att det finns&lt;br&gt;någon kvalitetsansvarig enligt 9&lt;br&gt;kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra&lt;br&gt;bygganmälan när sådan anmälan&lt;br&gt;skall göras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelat enligt denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden enligt 9&lt;br&gt;kap. 10 § beslutar att en byggnad&lt;br&gt;eller en del av en byggnad inte&lt;br&gt;skall få användas innan bristerna&lt;br&gt;avhjälpts, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;förena sitt beslut med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;br&gt;andra tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bygglov för uppförande,&lt;br&gt;tillbyggnad eller ombyggnad av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning,&lt;br&gt;får byggnadsnämnden dessutom ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan enligt&lt;br&gt;9 kap. 2 § samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;br&gt;andra tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får dessutom,&lt;br&gt;efter det att bygganmälan som&lt;br&gt;avser åtgärder som anges i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 1 eller 2 inkom-&lt;br&gt;mit avseende uppförande, tillbygg-&lt;br&gt;nad eller annan ändring av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning, ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens&lt;br&gt;genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna for beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala&lt;br&gt;nämnder än de som anges i 1 § får överklagas genom besvär hos läns-&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser frågor&lt;br&gt;som redan är avgjorda genom&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor som redan är avgjorda&lt;br&gt;genom detaljplan, områdesbestäm-&lt;br&gt;melser eller förhandsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av byggsamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske&lt;br&gt;eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första&lt;br&gt;stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfettas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör komplette-&lt;br&gt;ringsåtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider&lt;br&gt;mot områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna&lt;br&gt;strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsöijning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingripanden mot försumlig 5. fråga enligt 9 kap.,&lt;br&gt;arbetsledare enligt 9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;debitering av avgifter som 7. debitering av avgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i 11 kap. 5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;anges i 11 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt genom besvär hos regering- hos regeringen i övriga fell.&lt;br&gt;en i övriga fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket får över-&lt;br&gt;klagas av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, om beslutet berör en kämreaktor eller annan käm-&lt;br&gt;energianläggning, och i övriga fell av Försvarsmakten, Överstyrelsen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1609.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civil beredskap eller Statens räddningsverk eller de myndigheter de Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om bygglov eller&lt;br&gt;förhandsbesked sådana arbetsloka-&lt;br&gt;ler eller personalrum som avses i 8&lt;br&gt;kap. 30 §, får beslutet överklagas&lt;br&gt;av huvudskyddsombud eller, om&lt;br&gt;sådant ombud inte finns, annat&lt;br&gt;skyddsombud inom verksamheten.&lt;br&gt;Finns inget skyddsombud, får&lt;br&gt;beslutet i stället överklagas av den&lt;br&gt;eller de arbetstagarorganisationer&lt;br&gt;som har yttrat sig över ansök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;till skydd for liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka&lt;br&gt;organ som får besluta om god-&lt;br&gt;kännande (riksbehörighet) för den&lt;br&gt;som skall utföra sådan kontroll som&lt;br&gt;föreskrivits med stöd av första&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får,&lt;br&gt;utom i fråga om 3 kap. 7 §, i&lt;br&gt;enskilda fall medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om kva-&lt;br&gt;litetsansvariga som behövs utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 kap. 13-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fell medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdan-&lt;br&gt;det, skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;nadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (bygg-&lt;br&gt;nader och andra anläggningar) och byggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnads-&lt;br&gt;verkets egenskaper i de avseenden som anges i 2 § första stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla&lt;br&gt;väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bärförmåga, stadga och beständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet i händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. säkerhet vid användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. energihushållning och värmeisolering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämplighet för avsett ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hushållning med vatten och avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de var-&lt;br&gt;samhetskrav som finns i 3 kap. 10-14 §§ plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseen-&lt;br&gt;den som avses i första stycket i huvudsak bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och&lt;br&gt;påföljder finns i 9 och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Byggprodukter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att få&lt;br&gt;ingå i byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana&lt;br&gt;egenskaper att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat&lt;br&gt;och uppfört, kan uppfylla kraven enligt 2 § första stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt 4 § eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § får släppas ut på Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;marknaden och användas för avsett ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 22 § 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534)&lt;br&gt;om EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva&lt;br&gt;tillsyn över att bestämmelserna i 4-6 §§ och de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 22 § följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillsynsmyndighet har rätt att hos den som tillverkar, importerar,&lt;br&gt;saluför eller använder byggprodukter som omfattas av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;få tillgång till produkter för kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet förelägga tillverkare, importör eller den som saluför bygg-&lt;br&gt;produkten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande gäller till dess att produkten överensstämmer&lt;br&gt;med kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förelägganden och förbud enligt 9 eller 10 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande och verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 § eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av 22 § får överklagas hos allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Anordningar i byggnadsverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;13 § Anordningar som avser att tillgodose kraven i 2 § första stycket&lt;br&gt;2-4, 6 och 8 skall hållas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För hissar och värmeanordningar skall bestämmelserna i 6-12 §§&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Funktionskontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det är särskilt föreskrivet att funktionen hos ventilationssystem&lt;br&gt;skall kontrolleras för att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat&lt;br&gt;i byggnader i enlighet med 2 § första stycket 3-6 skall funktionskon-&lt;br&gt;trollen utföras av en sakkunnig (funktionskontrollant). Funktionskon-&lt;br&gt;trollanten skall utses av byggnadens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Till funktionskontrollant får utses endast den som har fått god-&lt;br&gt;kännande (riksbehörighet) av ett organ som ackrediterats för detta ända-&lt;br&gt;mål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som fått&lt;br&gt;godkännande för viss kontroll av den eller de kommunala nämnder som&lt;br&gt;fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den kommunala nämnd som avses i 16 § finner att funktions-&lt;br&gt;kontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en&lt;br&gt;annan funktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fell funk-&lt;br&gt;tionskontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det organ som&lt;br&gt;meddelat riksbehörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Typgodkännande och tillverkningskontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;18 § Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material, konstruktioner&lt;br&gt;eller anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt typgodkännan-&lt;br&gt;de).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar får&lt;br&gt;användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt typ-&lt;br&gt;godkännande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll skall utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;typgodkännande får efter ansökan bestämmas att tillverkningskontroll&lt;br&gt;skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruk-&lt;br&gt;tioner och anordningar skall förutsättas uppfylla kraven enligt 2 § i de&lt;br&gt;avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Bemyndiganden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;21 5 Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de närmare föreskrifter som behövs för att byggnadsverk skall&lt;br&gt;uppfylla kraven enligt 2 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 § skall vara lämpliga&lt;br&gt;för avsedd användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på bygg-&lt;br&gt;produkter, hissar eller värmeanordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om märkning av byggprodukter, hissar och värmeanordningar som&lt;br&gt;förutsättning för att de skall få släppas ut på marknaden och användas,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn&lt;br&gt;till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om&lt;br&gt;byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att före-&lt;br&gt;skrifter utfärdade med stöd av 21 § följs och att sådana anordningar som&lt;br&gt;avses i 13 § hålls i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om funktionskontrollanter som behövs utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 15-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om typgodkännanden och tillverknings-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då byggproduktlagen&lt;br&gt;(1992:1535) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 och 33 §§ civilförsvarslagen (1960:74)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning eller&lt;br&gt;en byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommu-&lt;br&gt;nen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger&lt;br&gt;kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida&lt;br&gt;skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är&lt;br&gt;fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har gjort anmälan medgiver det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller godkännande&lt;br&gt;enligt 33 § andra stycket icke har&lt;br&gt;sökts inom två år från beskedets&lt;br&gt;dag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fråga om anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som tillhör staten och som&lt;br&gt;får byggas om utan bygglov, om-&lt;br&gt;byggnaden inte har påbörjats inom&lt;br&gt;den tid som anges i 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov inte har sökts inom&lt;br&gt;två år från beskedets dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bygganmälan inte har gjorts&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 och det&lt;br&gt;är fråga om åtgärder som får&lt;br&gt;vidtas utan bygglov eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ombyggnaden inte har påbör-&lt;br&gt;jats inom den tid som anges i 2 och&lt;br&gt;det är fråga om anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som tillhör staten och&lt;br&gt;denna får byggas om utan att&lt;br&gt;bygganmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1984:1026.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger skyldighet att söka&lt;br&gt;bygglov för anläggning eller bygg-&lt;br&gt;nad inom skyddsrumsort, ankom-&lt;br&gt;mer det på byggnadsnämnden att&lt;br&gt;vid prövning av ansökan om sådant&lt;br&gt;lov tillse, att byggnadsföretaget&lt;br&gt;överensstämmer med besked enligt&lt;br&gt;32 § samt med bestämmelserna i&lt;br&gt;29 och 30 §§ och med stöd av&lt;br&gt;dessa meddelade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon, då skyldighet ej&lt;br&gt;föreligger att söka bygglov, utföra&lt;br&gt;sådant byggnadsföretag som avses&lt;br&gt;i 32 §, åligger det honom att i&lt;br&gt;förväg inhämta länsstyrelsens&lt;br&gt;godkännande av byggnadsföretaget&lt;br&gt;i omförmälda hänseenden, dock ej&lt;br&gt;i fråga om byggnad som tillhör&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ej besked enligt 32 §,&lt;br&gt;må bygglov eller godkännande&lt;br&gt;enligt andra stycket ej meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren skall se till att ett&lt;br&gt;byggnadsföretag inom en skydds-&lt;br&gt;rumsort överensstämmer med&lt;br&gt;besked enligt 32 § samt med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 29 och 30 §§ och&lt;br&gt;med stöd av dessa meddelade&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 §&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;skall en genomgång göras av de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och&lt;br&gt;övrig kontroll som är nödvändiga&lt;br&gt;för att ett skyddsrum skall kunna&lt;br&gt;antas komma att uppfylla de krav&lt;br&gt;som ställs med stöd av 29 och&lt;br&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 9 och&lt;br&gt;10 §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) om kontroll m.m. och&lt;br&gt;om slutbevis skall tillämpas på&lt;br&gt;arbetet med att utföra skyddsrum-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964:822)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,&lt;br&gt;propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad&lt;br&gt;utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upp-&lt;br&gt;lysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och&lt;br&gt;ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägen-&lt;br&gt;heter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos&lt;br&gt;myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande&lt;br&gt;anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd&lt;br&gt;eller i strid mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanpry-&lt;br&gt;dande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om&lt;br&gt;avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd&lt;br&gt;därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda&lt;br&gt;eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa&lt;br&gt;anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej&lt;br&gt;regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på&lt;br&gt;anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom väg-&lt;br&gt;område eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder som inte kräver bygglov&lt;br&gt;efter beslut enligt 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 7 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom väg-&lt;br&gt;område eller for vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt 8 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket eller andra styck-&lt;br&gt;et 7 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 11 § fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet skall i be-&lt;br&gt;hövlig omfattning, enligt närmare&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, lämna skattemyndigheten&lt;br&gt;uppgift om arten och omfattningen&lt;br&gt;av den byggnadsverksamhet som&lt;br&gt;avses med lämnade bygglov, riv-&lt;br&gt;ningslov, marklov eller tillstånd&lt;br&gt;enligt förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas för varje&lt;br&gt;fastighet för sig senast två veckor&lt;br&gt;efter utgången av varje kvartal och&lt;br&gt;om fetta de lov och tillstånd som&lt;br&gt;lämnats under kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet skall i be-&lt;br&gt;hövlig omfattning, enligt närmare&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, lämna skattemyndigheten&lt;br&gt;uppgift om arten och omfattningen&lt;br&gt;av den byggnadsverksamhet som&lt;br&gt;avses med bygglov, rivningslov,&lt;br&gt;marklov, bygganmälan eller till-&lt;br&gt;stånd enligt förhandsbesked enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas för varje&lt;br&gt;fastighet for sig senast två veckor&lt;br&gt;efter utgången av varje kvartal och&lt;br&gt;omfetta de lov och tillstånd som&lt;br&gt;lämnats samt de bygganmälningar&lt;br&gt;som kommit in under kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall, enligt föreskrifter av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer, lämna skattemyndigheten uppgift om&lt;br&gt;sådana beslut av länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;r&lt;/sub&gt;op. 1993/94:178&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;byggfelsförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 12 §§ lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en näringsidkare uppför en&lt;br&gt;byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som&lt;br&gt;bostad för permanent bruk eller i&lt;br&gt;fråga om sådan byggnad utför&lt;br&gt;ombyggnadsåigärder som fordrar&lt;br&gt;bygglov och som avsevärt förlänger&lt;br&gt;byggnadens brukstid, skall det för&lt;br&gt;byggnadsarbetet finnas en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostadshus&lt;br&gt;när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör&lt;br&gt;villkor för statlig bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en näringsidkare uppför en&lt;br&gt;byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som&lt;br&gt;bostad för permanent bruk eller i&lt;br&gt;fråga om sådan byggnad utför&lt;br&gt;ätgärder som fordrar bygganmälan&lt;br&gt;och som avsevärt förlänger bygg-&lt;br&gt;nadens brukstid, skall det för&lt;br&gt;byggnadsarbetet finnas en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsarbetet inte får&lt;br&gt;påbörjas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts för den&lt;br&gt;eller de nämnder som fullgör&lt;br&gt;kommunens uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet, framgår av&lt;br&gt;9 kap. I § andra stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsarbetet inte får&lt;br&gt;påbörjas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts för den&lt;br&gt;eller de nämnder som fullgör&lt;br&gt;kommunens uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet, framgår av&lt;br&gt;9 kap. 12 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om översyn av plan- och bygglagen (1987:10), PBL, m.m.&lt;br&gt;(M 1992:03), Plan- och byggutredningen, påböljade sitt arbete i januari&lt;br&gt;1993 (dir. 1992:104). Vissa frågor, som enligt direktiven skall behandlas&lt;br&gt;i en första etapp, redovisades i oktober 1993 i betänkandet Anpassad&lt;br&gt;kontroll av byggandet (SOU 1993:94). En sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga 1. De lagförslag som lagts fram i betänkandet&lt;br&gt;finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. Närmare 170&lt;br&gt;remissyttranden har avgivits. En förteckning över remissinstanserna finns&lt;br&gt;i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i&lt;br&gt;Miljö- och naturresursdepartementet (Dnr M93/3512).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven skulle den första etappen av utredningsarbetet omfatta&lt;br&gt;överväganden och förslag i fråga om samordningen av reglerna i PBL&lt;br&gt;med den nya byggproduktlagen (1992:1535). Utredningen fann det&lt;br&gt;ändamålsenligt att samtidigt behandla frågor om bygglov, tillsyn och&lt;br&gt;kontroll i hela dess vidd. Därigenom har förslag också presenterats som&lt;br&gt;har samband med flera frågor som kommer att behandlas i kommande&lt;br&gt;etapper av utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa utredningsetapp skall enligt direktiven behandla frågor bl.a. om&lt;br&gt;miljöhänsyn i den fysiska planeringen, detaljplaneprocessen och med-&lt;br&gt;borgarinflytande. Däri ingår att skapa förutsättningar för att underlätta&lt;br&gt;tillämpningen av den s.k. kretsloppsprincipen. I december 1993 fick&lt;br&gt;utredningen dessutom tilläggsdirektiv rörande bl.a. förutsättningarna att&lt;br&gt;skydda parker och grönområden i våra städer och tätorter (dir.&lt;br&gt;1993:122). Utredningen har nyligen överlämnat sitt andra betänkande&lt;br&gt;Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende, som grundar sig på utredningens första betänkande,&lt;br&gt;föreslås i korthet följande. Bygglovsprövningen inskränks till att avse&lt;br&gt;endast en prövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och&lt;br&gt;utformningen av byggnader m.m. Beträffande de tekniska egenskapskra-&lt;br&gt;ven på byggnader och andra anläggningar föreslås ett från lovprövningen&lt;br&gt;fristående tillsyns- och kontrollförfarande som mer liknar vad som gäller&lt;br&gt;på andra områden. Bestämmelserna om de tekniska egenskapskraven&lt;br&gt;föreslås flyttas från PBL och sammanföras med reglerna i byggprodukt-&lt;br&gt;lagen till en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;br&gt;För områden inom detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta&lt;br&gt;att byggande i enlighet med planen inte skall behöva föregås av en&lt;br&gt;särskild bygglovsprövning. Därutöver föreslås vissa mindre ändringar&lt;br&gt;som föranleds av förenklings- och rationaliseringsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bygglovsplikten föreslår utredningen omfattande ändringar&lt;br&gt;i förhållande till dagens ordning. Förslagen i denna del skall enligt&lt;br&gt;utredningen ses som ett fullföljande av principen att den fysiska plane-&lt;br&gt;ringen i huvudsak är en kommunal angelägenhet. Det innebär att den&lt;br&gt;enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i ökad utsträckning&lt;br&gt;skall få möjlighet att avgöra vilken prövning som behövs i enskilda fell.&lt;br&gt;För områden utanför detaljplan skall lov krävas bara i viss grundläggande&lt;br&gt;omfattning. Lovpliktens omfattning därutöver skall kunna beslutas av&lt;br&gt;kommunen i översiktsplan. Den av utredningen föreslagna grundnivån för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lovplikten är således av ett annat slag än dagens över landet generella&lt;br&gt;regler om bygglovsplikt. I dag innebär beslut i områdesbestämmelser om&lt;br&gt;ökning eller minskning av lovplikten att det görs undantag från vad som&lt;br&gt;kan betraktas som normala krav på bygglov. Den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna ordningen är av en helt annan karaktär. Normgivnings-&lt;br&gt;kompetensen är enligt förslaget genom delegation delad mellan riksdagen&lt;br&gt;och kommunerna. De i lagen uppställda minimikraven på bygglov&lt;br&gt;förutsätter kompletteringar genom kommunala beslut. För att göra det&lt;br&gt;möjligt att lägga förslag och genomföra önskvärda förändringar i detta&lt;br&gt;avseende har regeringen i prop. 1993/94:116 Normgivningsfrågor på&lt;br&gt;dataskyddsområdet, m.m. föreslagit riksdagen att bemyndigandet i 8 kap.&lt;br&gt;7 § regeringsformen ändras så att regeringen i hg bemyndigas att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om bl.a. bygglovsplikt for byggande. Mot den&lt;br&gt;redovisade bakgrunden har regeringen valt att inte nu lägga förslag i här&lt;br&gt;berörda hänseenden. Av nyss nämnda proposition framgår dock att&lt;br&gt;regeringen gör den bedömningen att utredningens förslag i denna del är&lt;br&gt;väl ägnat att ligga till grund för fortsatta överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 3 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 5. Lagrådets förslag till ändringar har godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Gällande rätt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1 &amp;nbsp;Plan- och bygglagen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;4.1.1 Inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;planläggning av mark och vatten och om byggande. Här redovisas i&lt;br&gt;huvudsak de bestämmelser som rör byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBL finns således bestämmelser om och på vilka villkor som vissa&lt;br&gt;åtgärder får vidtas när det gäller olika slag av byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar och annat som ingår i bebyggelse. Bland dessa villkor ingår&lt;br&gt;att anläggningarna m.m. skall ges vissa egenskaper. Kommunerna skall&lt;br&gt;övervaka att villkoren efterlevs. I ett stort antal fäll får arbetena inte&lt;br&gt;påböijas utan ett särskilt tillstånd - bygglov - från kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL reglerar rätten att vidta vissa åtgärder. Sådana åtgärder är att&lt;br&gt;bygga, riva, schakta och fylla respektive att vidta annan åtgärd. Åtgärden&lt;br&gt;att bygga indelas i sin tur i nybyggnad och ändring av byggnad.&lt;br&gt;Nybyggnad benämns ibland uppförande. Begreppet ändring av byggnad&lt;br&gt;delas upp i tillbyggnad och annan ändring. Tillbyggnad är att utöka en&lt;br&gt;befintlig byggnad, t.ex. genom påbyggnad. Att vidta annan ändring&lt;br&gt;beskrivs som att ta i anspråk, inreda, installera, färga om m.m. I två fäll&lt;br&gt;definieras annan ändring som ombyggnad. Det ena är om byggnaden&lt;br&gt;ändras på ett sätt som dels fordrar bygglov, dels avsevärt förlänger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brukstiden för byggnaden eller en del av den. Det andra är om byggna- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;den eller en del av byggnaden inreds i syfte att väsentligt förändra&lt;br&gt;användningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.2 Särskilt om bygglov&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om bygglov finns i 8 kap. PBL. Kapitlet inleds med ett&lt;br&gt;antal bestämmelser som anger bygglovspliktens omfattning för olika&lt;br&gt;situationer. Därvid gäller särskilda regler for områden med detaljplan och&lt;br&gt;för en- eller tvåbostadshus, småhus. Beträffande de sistnämnda gäller&lt;br&gt;olika regler beroende på om åtgärden skall vidtas inom detaljplan eller&lt;br&gt;utom detaljplan och - när huset inte ligger inom detaljplan - om det är&lt;br&gt;fråga om ett område med samlad bebyggelse eller inte. Samlad be-&lt;br&gt;byggelse föreligger om bebyggelsegruppen utgörs av 10-20 hus och de&lt;br&gt;bebyggda tomtema gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg,&lt;br&gt;parkmark o.d. (bet. 1986/87:BoUl s. 100). Kommunen kan genom&lt;br&gt;föreskrifter i detaljplan eller områdesbestämmelser i viss utsträckning&lt;br&gt;reglera bygglovspliktens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiella prövningen av en ansökan om bygglov sker mot PBL:s&lt;br&gt;regler i 2 och 3 kap. och de bestämmelser i dessa avseenden som&lt;br&gt;utfärdats med stöd av bemyndiganden i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs bygglov för att uppföra byggnader, göra tillbyggnader och&lt;br&gt;för att ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för&lt;br&gt;väsentligen annat ändamål än det för vilken byggnaden senast har använts&lt;br&gt;eller för vilket bygglov lämnats. Vidare krävs bygglov för vissa&lt;br&gt;väsentliga ändringar av byggnaders konstruktion, för installation och&lt;br&gt;väsentliga ändringar av va-anläggningar och hissar. För småhus gäller&lt;br&gt;vissa undantag. Bygglov krävs t.ex. inte för s.k. friggebodar och anord-&lt;br&gt;nande av mindre uteplatser i anslutning till småhus, om de uppförs längre&lt;br&gt;från gränsen till granntomten än 4,5 m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomibyggnader for jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, krävs&lt;br&gt;bygglov endast för att ta i anspråk eller inreda byggnaden helt eller till&lt;br&gt;viss del för väsentligen annat ändamål. Vidare är va-installationer bygg-&lt;br&gt;lovsfria om ett småhus skall vara anslutet till en egen anläggning, liksom&lt;br&gt;vissa ändringsåtgärder beträffande sådana hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus utanför samlad bebyggelse gäller att också mindre till-&lt;br&gt;byggnader och alla komplementbyggnader, murar och plank som uppförs&lt;br&gt;längre från gräns till granntomt än 4,5 m samt vissa mera omfattande&lt;br&gt;ändringsåtgärder är bygglovsbefriade. De bygglovsbefriade åtgärderna får&lt;br&gt;vidtas närmare tomtgränsen än 4,5 m om den berörde grannen samtyck-&lt;br&gt;er.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med detaljplan gäller en utökad bygglovsplikt. Bygglov&lt;br&gt;krävs för vissa åtgärder som innebär att en byggnads yttre utseende&lt;br&gt;avsevärt påverkas. De eljest bygglovsfria ekonomibyggnaderna för&lt;br&gt;jordbruk m.m. är bygglovspliktiga inom detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov krävs aldrig för uppförande av eller åtgärder med de av&lt;br&gt;totalförsvarets byggnader som är av hemlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.3 Kommunala beslut om bygglovspliktens omfattning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan som nämnts i viss utsträckning reglera bygglovspliktens&lt;br&gt;omfattning genom bestämmelser i detaljplaner eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Sådan reglering kan göras både i mildrande och skärpande riktning.&lt;br&gt;Således får kommunen besluta att bygglov inte krävs för att på det sätt&lt;br&gt;som närmare anges i planen eller områdesbestämmelserna uppföra, bygga&lt;br&gt;till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader och göra mindre&lt;br&gt;tillbyggnader, bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader samt&lt;br&gt;vissa ytterligare installations- och ändringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För områden som utgör en värdefull miljö får kommunen bestämma&lt;br&gt;att bygglov krävs också för vissa åtgärder som eljest skulle få utföras&lt;br&gt;utan bygglov, t.ex. omfärgning av småhus inom ett område som omfattas&lt;br&gt;av en detaljplan. Vidare får kommunen, om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;bestämma att bygglov krävs för att inom områden som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan uppföra eller ändra eljest bygglovsfria ekonomibyggnader. Som&lt;br&gt;nämnts är åtgärder med försvarets hemliga anläggningar alltid bygglovs-&lt;br&gt;fria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generellt gäller bygglovsplikt for vissa angivna idrotts- och fritidsan-&lt;br&gt;läggningar, upplag och materialgårdar, tunnlar och bergrum, cisterner&lt;br&gt;m.m. för kemiska produkter, master och tom, större vindkraftverk,&lt;br&gt;murar och plank, parkeringsplatser som anordnas utomhus samt för&lt;br&gt;begravningsplatser. Vissa mindre anläggningar är undantagna. Vidare&lt;br&gt;kan kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser bestämma att&lt;br&gt;bygglov inte krävs för att utföra eller ändra anläggningar som eljest är&lt;br&gt;bygglovspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.4 Förutsättningar för bygglov&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov inom områden med detaljplan skall bifallas om&lt;br&gt;åtgärden inte strider mot den gällande detaljplanen, om den fastighet och&lt;br&gt;den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras&lt;br&gt;stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller&lt;br&gt;for området och om åtgärden kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL.&lt;br&gt;Ansökningar skall bifallas även om fastigheten eller anläggningen avviker&lt;br&gt;från planen i de fall avvikelsen godtagits som mindre avvikelse vid en&lt;br&gt;bygglovsprövning enligt PBL eller vid en fastighetsbildning enligt&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988). Vidare skall lov lämnas till vissa -&lt;br&gt;i huvudsak inre - åtgärder oavsett om avvikelsen godtagits som mindre&lt;br&gt;avvikelse eller ej. Slutligen får lov lämnas till åtgärder som innebär&lt;br&gt;mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen, om av-&lt;br&gt;vikelserna är förenliga med syftet med planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas&lt;br&gt;av detaljplan skall bifallas om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap. PBL -&lt;br&gt;dvs. de allmänna intressen som skall beaktas -, inte omfattas av krav på&lt;br&gt;detaljplan, inte strider mot områdesbestämmelser och kan antas uppfylla&lt;br&gt;kraven i 3 kap. PBL. Vissa lättnader gäller för kompletteringsåtgärder.&lt;br&gt;Dessa lättnader är större för småhus än för andra byggnader. Med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompletteringsåtgärder avses att uppföra komplementbyggnader, göra Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;mindre tillbyggnader, utföra vissa inre och yttre åtgärder med byggnader&lt;br&gt;samt underhållsåtgärder på särskilt värdefulla byggnader. Bygglov får&lt;br&gt;vidare lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från&lt;br&gt;områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.5 Kraven på byggnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 1-8 §§ föreskrivs ett antal krav på byggnader. De är samman-&lt;br&gt;fattningsvis följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med&lt;br&gt;hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kultur-&lt;br&gt;värdena på platsen (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall ha en yttre form och farg, som är lämplig för bygg-&lt;br&gt;naderna som sådana och ger en god helhetsverkan (1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda&lt;br&gt;användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt&lt;br&gt;medför fara eller betydande olägenheter for omgivningen (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Inverkan på grundvattnet som kan vara skadlig för omgivningen skall&lt;br&gt;begränsas (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I fråga om byggnader som skall placeras under markytan skall i skälig&lt;br&gt;omfattning beaktas att användningen av marken över byggnaderna inte&lt;br&gt;försvåras (2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall medge god hushållning med energi. Denna bestäm-&lt;br&gt;melse kompletteras med särskilda regler om övergång mellan olika&lt;br&gt;uppvärmningssystem m.m. (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I områden där knapphet på vatten råder eller kan befaras uppkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall byggnader medge god hushållning med vatten (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnaders grundkonstruktion, stomme och andra bärande delar skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha betryggande bärförmåga, stadga och beständighet (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Övriga byggnadsdelar skall ha en med hänsyn till ändamålet tillfreds-&lt;br&gt;ställande hållfasthet (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall vara lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till&lt;br&gt;trevnad, god hygien, en god arbetsmiljö och ett tillfredsställande&lt;br&gt;inomhusklimat (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall ge ett tillfredsställande skydd mot olycksfall, mot&lt;br&gt;uppkomst och spridning av brand och mot personskador vid brand&lt;br&gt;(6§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avfell skall kunna tas om hand och forslas bort från byggnader på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka&lt;br&gt;allmänheten har tillträde, skall vara tillgängliga för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så att bostäder-&lt;br&gt;na och lokalerna blir tillgängliga för och kan användas av dessa&lt;br&gt;personer. Denna bestämmelse kompletteras med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser om hissar i vissa fell (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas (8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa krav gäller ny- och tillbyggnader, som fordrar bygglov for att&lt;br&gt;få utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa avsteg från tillgänglighetskravet i 7 § får göras vad gäller&lt;br&gt;småhus, om det är befogat med hänsyn till terrängen och vad gäller&lt;br&gt;arbetslokaler med hänsyn till arten av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare angivna kraven skall vidare uppfyllas i skälig utsträckning&lt;br&gt;när det gäller ny- och tillbyggnader, som får utföras utan lov, och andra&lt;br&gt;ändringar av en befintlig byggnad än till- och ombyggnad (3 kap. 9 och&lt;br&gt;10 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3, 7 och 8 §§ avseende energihushållning, tillgäng-&lt;br&gt;lighet samt reparations-, underhålls- och driftekonomi omfattar dock inte&lt;br&gt;fritidshus med högst två bostäder. För sådana hus gäller vattenhus-&lt;br&gt;hållningskravet endast i skälig utsträckning (3 kap. 9 och 10 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande takskyddsanordningar, portar och liknande samt avfålls-&lt;br&gt;hämtning gäller vissa speciella bestämmelser för äldre hus (17 kap.&lt;br&gt;20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att tillbyggnader och ändringar av byggnader i större&lt;br&gt;eller mindre utsträckning skall uppfylla samma krav som nybyggnader&lt;br&gt;innebär att byggherren kan tvingas ändra även delar av byggnaden som&lt;br&gt;inte direkt berörs av den planerade tillbyggnaden eller ändringen. Änd-&lt;br&gt;ringar på det översta planet i ett hus kan t.ex. fordra att ledningarna byts&lt;br&gt;i hela huset eller att huset måste förses med hiss - s.k. följdkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ombyggnader är regleringen något annorlunda upp-&lt;br&gt;byggd. Här har föreskriftsrätten - inom de ramar som anges i 3 kap.&lt;br&gt;1-8 §§ - delegerats till regeringen eller den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer (3 kap. 10 §, 16 kap. 1 §). Med stöd av detta bemyndigande har&lt;br&gt;regeringen i 3 § plan- och byggförordningen (1987:383), PBF, föreskrivit&lt;br&gt;att de ombyggda delarna av en byggnad skall tillföras vissa egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid alla ändringar av byggnader gäller att hänsyn skall tas till bygg-&lt;br&gt;nadens särdrag och förutsättningar samt till historiska, kulturhistoriska,&lt;br&gt;miljömässiga och konstnärliga värden, vilket framgår av 3 kap. 10 och&lt;br&gt;12 §§ (varsamhetskravet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om byggnader gäller på motsvarande sätt också för&lt;br&gt;andra anläggningar än byggnader (3 kap. 14 §).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.6 Föreskrifter meddelade med stöd av PBL&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 16 kap. 1 § PBL har regeringen rätt att meddela de föreskrifter&lt;br&gt;om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs&lt;br&gt;till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig&lt;br&gt;utformning av bl.a. byggnader och andra anläggningar. Denna möjlighet&lt;br&gt;har inte utnyttjats utom då det gäller ombyggnader. Sådana regerings-&lt;br&gt;föreskrifter förutsätts nämligen i 3 kap. 10 § PBL, eftersom PBL inte&lt;br&gt;innehåller några krav på ombyggnader utöver varsamhetskravet.&lt;br&gt;Föreskrifterna om ombyggnader finns i PBF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen kan genom föreskrifter i detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser bestämma lägre krav på ombyggnader än de som anges i 3 § PBF&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under förutsättning att bebyggelsen inom området får långsiktigt Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;godtagbara egenskaper (3 kap. 10 § PBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har en generell rätt att medge undantag från föreskrifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 § PBF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ombyggnaden sker i etapper får byggnadsnämnden medge anstånd&lt;br&gt;under viss tid (senare ombyggnadsetapp) med uppfyllandet av ett eller&lt;br&gt;flera av egenskapskraven i 3 § PBF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;enligt 16 kap. 1 § PBL rätt att meddela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap. behövs till skydd&lt;br&gt;för liv, personlig säkerhet eller hälsa eller för en lämplig utformning av&lt;br&gt;bl.a. byggnader och andra anläggningar. Med stöd härav har regeringen&lt;br&gt;bemyndigat Boverket att meddela de föreskrifter som behövs för till-&lt;br&gt;lämpningen av ett antal av föreskrifterna i PBL och PBF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande har Boverket i byggreglerna&lt;br&gt;(BFS 1993:57), BBR, och konstruktionsreglema (BFS 1993:58), BKR,&lt;br&gt;meddelat tillämpningsföreskrifter till ett antal av bestämmelserna i 3 och&lt;br&gt;9 kap. PBL. Bestämmelserna gäller för sådana nybyggnader som kräver&lt;br&gt;bygglov. De skall i skälig utsträckning tillämpas också i fråga om nya&lt;br&gt;byggnader som får uppföras utan lov. Dessutom innehåller bestämmel-&lt;br&gt;serna vissa krav beträffande tomter och byggnadsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.7 Handläggningen av lovärenden&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om lov skall göras hos byggnadsnämnden. De skall vara&lt;br&gt;skriftliga, om det inte är fråga om enkla åtgärder. I samband med in-&lt;br&gt;gripande mot olovligt byggande kan byggnadsnämnden utan ansökan&lt;br&gt;pröva frågor om lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansökan görs skall de ritningar och beskrivningar och uppgifter i&lt;br&gt;övrigt lämnas in som behövs för prövningen. Är ansökningshandlingarna&lt;br&gt;ofullständiga kan byggnadsnämnden förelägga sökanden att komplettera&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ärenden om bygglov gäller att byggnadsnämnden får anpassa sin&lt;br&gt;granskning av ritningar och övriga handlingar till den sökta åtgärdens art&lt;br&gt;och omfattning och till byggherrens kvalifikationer. Nämnden skall i&lt;br&gt;beslutet om bygglov fastställa de ritningar och övriga handlingar som&lt;br&gt;legat till grund för lovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL-propositionen (prop. 1985/86:1 s. 310 fl), bygger lagens&lt;br&gt;bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn och kontroll på principen att&lt;br&gt;byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna iakttas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall alltid godta typgodkända eller tillverknings-&lt;br&gt;kontrollerade material m.m. i de avseenden godkännandet eller kontrollen&lt;br&gt;gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan lov lämnas skall byggnadsnämnden bereda kända sakägare och&lt;br&gt;de kända bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs samt&lt;br&gt;känd hyresgästorganisation eller förening av hyresgäster som är berörd&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig över ansökan, om åtgärden innebär mindre avvikelse&lt;br&gt;från en detaljplan eller områdesbestämmelser eller om den skall utföras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ett område som inte omfattas av detaljplan och åtgärden inte är en Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;kompletteringsåtgärd och inte heller är reglerad i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende om lov får inte avgöras utan att sökanden underrättats om det&lt;br&gt;som tillförts ärendet genom andra än honom själv och tillfälle beretts&lt;br&gt;honom att yttra sig över det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begärs tillstånd till expropriation eller påbörjas arbete med att anta,&lt;br&gt;ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan&lt;br&gt;som berör byggnad eller mark som omfattas av ansökan om lov, får&lt;br&gt;byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet om lov till dess&lt;br&gt;att ärendet om expropriation avgjorts eller planarbetet avslutats. Om&lt;br&gt;kommunen inte avgjort planärendet inom två år från det att ansökan om&lt;br&gt;lov kom in till byggnadsnämnden skall dock ansökan avgöras utan&lt;br&gt;dröjsmål. När det gäller ärenden om rivningslov skall nämnden meddela&lt;br&gt;beslut om anstånd om upprustningsåläggande begärts enligt bostadssa-&lt;br&gt;neringslagen (1973:531).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter,&lt;br&gt;där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivarens räkning, får lämnas&lt;br&gt;endast om det föreligger ett yttrande från yrkesinspektionen över&lt;br&gt;åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och - i de fall det är känt&lt;br&gt;vilket slag av verksamhet det är fråga om - det av yttrandet framgår att&lt;br&gt;skyddsombud, skyddskommitté eller organisation som företräder&lt;br&gt;arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansökan. Organisation som&lt;br&gt;företräder arbetstagare skall också yttra sig över ansökningar som avser&lt;br&gt;tillfälligt bygglov för personalbostäder för sammanlagt mer än tio&lt;br&gt;boende. Vidare får bygglov lämnas endast efter medgivande av hyres-&lt;br&gt;nämnden för åtgärder utöver lägsta godtagbara standard enligt bostads-&lt;br&gt;saneringslagen, om en organisation av hyresgäster motsatt sig att åt-&lt;br&gt;gärderna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner anledning anta att en åtgärd som kräver&lt;br&gt;lov fordrar tillstånd även av någon annan myndighet skall nämnden&lt;br&gt;upplysa sökanden om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ett ärende om lov avgörs skall innehålla skälen till&lt;br&gt;beslutet i enlighet med vad som gäller enligt förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223). Vidare skall i beslut om lov anges lovets giltighetstid, de&lt;br&gt;anmälningar och besiktningar som behövs för tillsyn och kontroll samt&lt;br&gt;de villkor och upplysningar i övrigt som behövs. De villkor som kan&lt;br&gt;föreskrivas med stöd av lagen kan t.ex. gälla att en åtgärd skall utföras&lt;br&gt;på visst sätt eller att en viss byggnad skall rivas. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om att vissa handlingar skall ges in till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om bygglov eller senare kan nämnden bestämma att kon-&lt;br&gt;struktionshandlingar och andra handlingar skall ges in till nämnden innan&lt;br&gt;arbetena påbörjas. Sådana handlingar skall granskas av nämnden.&lt;br&gt;Byggherren skall underrättas om resultatet av granskningen. Nämnden&lt;br&gt;kan även i beslutet om lov föreskriva att handlingar som beskriver&lt;br&gt;byggnaden i färdigt skick skall ges in till nämnden när arbetena har&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämndens granskning kan således ske i två led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBL-propositionen (s. 321 f och 741 f) anges mera i detalj vad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;departementschefen ansåg borde prövas av byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden och andra berörda skall omedelbart underrättas om innehål- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;let i det beslut varigenom ett ärende om lov avgörs. Om beslutet gått&lt;br&gt;någon emot skall han även underrättas om hur man överklagar och om&lt;br&gt;eventuella skiljaktiga meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bygglov upphör att gälla om åtgärden inte har påböljats inom två&lt;br&gt;år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.8 Förhandsbesked&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lokalisering av åtgärder som kräver bygglov kan besked i&lt;br&gt;lokaliseringsfrågan på ansökan lämnas i form av förhandsbesked (8 kap.&lt;br&gt;34 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bedömning som görs i ett ärende om bygglov innefattar ofta såväl&lt;br&gt;tillåtligheten från planmässig synpunkt av den sökta åtgärden som den&lt;br&gt;närmare utformningen i estetiskt avseende och det tekniska utförandet.&lt;br&gt;För att undvika kostsam och onödig projektering infördes med PBL&lt;br&gt;möjligheten att erhålla ett bindande förhandsbesked. I ett ärende om&lt;br&gt;förhandsbesked prövas således i första hand om en byggnadsåtgärd över&lt;br&gt;huvud taget kan tillåtas på platsen, dvs. närmast en prövning av platsens&lt;br&gt;lämplighet för den avsedda åtgärden. Även andra aspekter kan emellertid&lt;br&gt;tas med i bedömningen, t.ex. om den tilltänkta platsen är lämplig med&lt;br&gt;hänsyn till de krav i 3 kap. PBL som rör anpassningen till omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förhandsbesked givits att åtgärden kan tillåtas är byggnadsnämn-&lt;br&gt;den vid bygglovsprövningen bunden av sitt ställningstagande i förhands-&lt;br&gt;beskedet. Den senare prövningen får då avse endast sådana frågor som&lt;br&gt;inte omfattas av förhandsbeskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhandsbesked gäller i två år. Om bygglov inte söks inom den&lt;br&gt;tiden förfaller tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.1.9 Byggnadsarbeten, tillsyn och besiktning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter och beslut som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen. Han skall också se till att kontroll och provning utförs&lt;br&gt;i tillräcklig omfattning. Arbetena skall planeras och utföras med&lt;br&gt;aktsamhet så att personer och egendom inte skadas och så att minsta&lt;br&gt;möjliga obehag uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbeten som kräver lov skall det finnas en ansvarig arbetsledare&lt;br&gt;som har utsetts av byggherren. Om arbetena är av mindre omfattning kan&lt;br&gt;dock byggnadsnämnden bestämma att ansvarig arbetsledare inte skall&lt;br&gt;utses. Till ansvarig arbetsledare får utses endast den som har s.k.&lt;br&gt;riksbehörighet eller den som byggnadsnämnden godkänner för visst&lt;br&gt;arbete. Den ansvarige arbetsledaren skall leda och ha fortlöpande tillsyn&lt;br&gt;över arbetena så att de utförs på rätt sätt. Han skall också vara närva-&lt;br&gt;rande vid byggnadsnämndens besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det inte är uppenbart obehövligt, hålla samråd. Till detta skall bl.a.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ansvarige arbetsledaren, entreprenören och projektören kallas. Vid Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder&lt;br&gt;för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden&lt;br&gt;skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. PBL samt den&lt;br&gt;samordning som behövs. Över samrådet skall föras protokoll. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om detta samråd infördes som ett led i försöken att lösa pro-&lt;br&gt;blemen med s.k. sjuka hus (prop. 1990/91:145, bet. 1990/91 :BoUl9,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:353). Syftet var att byggnadsnämnden tillsammans med den&lt;br&gt;ansvarige arbetsledaren och övriga i byggprocessen inblandade parter&lt;br&gt;skulle gå igenom byggprojektet och därvid uppmärksamma en byggnads&lt;br&gt;egenskaper och funktioner med inriktning särskilt på ventilationssystem,&lt;br&gt;byggmaterial och fuktskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en byggnad eller annan anläggning skall uppföras, byggas till eller&lt;br&gt;på annat sätt ändras eller när den skall rivas och åtgärden kräver bygglov&lt;br&gt;eller rivningslov skall den ansvarige arbetsledaren göra anmälan till&lt;br&gt;byggnadsnämnden innan arbetena påböijas och när de har slutförts. Om&lt;br&gt;ansvarig arbetsledare inte har blivit utsedd skall byggherren göra&lt;br&gt;anmälningarna. Byggnadsnämnden får medge befrielse helt eller delvis&lt;br&gt;från anmälningsskyldigheten. Nämnden får också i beslutet om lov&lt;br&gt;föreskriva att anmälan får göras vid andra tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en anmälan kommer in till byggnadsnämnden att en byggnad skall&lt;br&gt;uppföras eller byggas till eller att en annan anläggning skall utföras eller&lt;br&gt;väsentligt ändras skall nämnden skyndsamt låta utstaka byggnaden,&lt;br&gt;tillbyggnaden eller anläggningen och utmärka dess höjdläge, om det är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna&lt;br&gt;i övrigt. Är byggnaden eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av&lt;br&gt;gränsen till en grannes fastighet skall grannen kallas till utstakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall i erforderlig omfattning besikta arbeten som&lt;br&gt;kräver bygglov. Slutbesiktning skall göras, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt, och skall alltid göras om byggherren eller yrkesinspektionen&lt;br&gt;begär det. Byggnadsnämnden får, om byggnaders och andra anlägg-&lt;br&gt;ningars egenskaper och funktioner inte på ett enkelt sätt kan iakttas och&lt;br&gt;bedömas vid nämndens besiktningar, begära att byggherren skall förete&lt;br&gt;bevis av sakkunnig om att egenskaperna och funktionerna uppfyller&lt;br&gt;kraven i 3 kap. PBL. Byggnadsnämnden skall utfärda skriftligt bevis om&lt;br&gt;vad som förekommit vid besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.2 Byggproduktlagstiftningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalets ikraftträdande har medfört ett stort antal betydelsefulla&lt;br&gt;förändringar inom byggsektorn. Bl.a. gäller harmoniserade krav på&lt;br&gt;byggprodukter inom hela EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att Sverige i EES-avtalet förbinder sig att genomföra&lt;br&gt;EG:s byggproduktdirektiv (89/106/EEG) antog riksdagen i december&lt;br&gt;1992 en ny byggproduktlag (1992:1535). Den nya lagen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2.1 Byggproduktlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Byggproduktlagen innehåller i stor utsträckning bemyndiganden för&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om införandet av byggproduktdirektivets krav i Sverige.&lt;br&gt;Byggprodukt definieras i lagen som en produkt som är avsedd att sta-&lt;br&gt;digvarande ingå i en byggnad eller annan anläggning och som har be-&lt;br&gt;tydelse för byggnadsverkets egenskaper med avseende på sex väsentliga&lt;br&gt;krav som ett byggnadsverk bör kunna uppfylla. I lagen stadgas dels att&lt;br&gt;byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att få ingå&lt;br&gt;i ett byggnadsverk, dels att byggprodukter som uppfyller kravet på&lt;br&gt;lämplighet enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen får släppas ut på marknaden och användas för avsett ändamål.&lt;br&gt;Lagen innehåller slutligen regler om tillsyn och överklaganden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till lagen har regeringen i september 1993 utfärdat en&lt;br&gt;byggproduktförordning (1993:1051) med närmare föreskrifter om förut-&lt;br&gt;sättningarna för att byggprodukter skall åtnjuta fri cirkulation i enlighet&lt;br&gt;med lagen och direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4.2.2 Byggproduktförordningen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I byggproduktförordningen finns föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd&lt;br&gt;användning utifrån de sex väsentliga kraven,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestyrkande om överensstämmelse med gällande krav beträffande&lt;br&gt;byggprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkterna&lt;br&gt;skall få släppas ut på marknaden och användas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn till&lt;br&gt;hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om&lt;br&gt;byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket bemyndigas i förordningen att meddela de ytterligare före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för genomförande av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Reformbehovet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1 &amp;nbsp;Avreglering och förenkling&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1.1 Inledning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bebyggelseplanering och byggnadsreglering förekommer i alla utvecklade&lt;br&gt;samhällen. Det har exempelvis varit en nödvändig förutsättning för att&lt;br&gt;människor skall kunna bo och verka i tätorter. Syftet har i första hand&lt;br&gt;varit att skydda människors liv och hälsa, men också - i ett vidare&lt;br&gt;perspektiv - att säkerställa en från allmän synpunkt lämplig markan-&lt;br&gt;vändning samt att reglera ekonomiska mellanhavanden. Av praktiska och&lt;br&gt;principiella skäl har byggregleringen i vårt land successivt delegerats från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;staten till kommunerna, även om utvecklingen ingalunda följt någon rät Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;linje. Detta har medfört att staten kommit att bestämma de yttre ramarna&lt;br&gt;för kommunerna, dels i förhällande till övergripande statliga intressen,&lt;br&gt;dels i forhällande till sådana enskilda intressen som staten ansett vara ett&lt;br&gt;allmänt intresse att värna om. Utvecklingen har - med vissa avbrott - gått&lt;br&gt;mot en alltmer detaljerad styrning och reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket tyder på att regelsystemet pä området i vissa avseenden med&lt;br&gt;tiden kommit att utgöra en hämmande faktor på utveckling och tillväxt&lt;br&gt;utan att vi alltid fått den önskvärda kvaliteten i byggandet. Samtidigt&lt;br&gt;måste konstateras att regelsystemet i andra avseenden fungerar tillfreds-&lt;br&gt;ställande och åtnjuter en betydande legitimitet hos medborgarna. En&lt;br&gt;angelägen uppgift för att behälla denna legitimitet är därför att mönstra&lt;br&gt;ut regler som inte bedöms nödvändiga, som har förlorat i aktualitet eller&lt;br&gt;som kan utgöra ett hinder mot en önskvärd samhällsutveckling. Regel-&lt;br&gt;systemet bör utformas så att bättre kvalitet i byggandet främjas och&lt;br&gt;väsentliga allmänna intressen tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi går in på förslagen i detta ärende finns det anledning att&lt;br&gt;belysa några av de utvecklingstendenser som kan ha betydelse särskilt&lt;br&gt;inom byggområdet och som därmed påverkar reformbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.2 Förnyelse och utveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Omprövningen och förnyelsen av den offentliga sektom och olika regel-&lt;br&gt;system är ett led i den politik som angavs redan i regeringsförklaringen&lt;br&gt;i oktober 1991 och som nu stegvis utvecklas och genomförs. Detta arbete&lt;br&gt;är en viktig del i den förnyelse av Sverige som regeringens politik är ett&lt;br&gt;samlat uttryck för. De förändringar som pågår syftar till att skapa en&lt;br&gt;grund för och bidra till förverkligandet av de övergripande mål för&lt;br&gt;samhällsutvecklingen som riksdagen och regeringen har lagt fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga regelsystem bör omprövas för att ge den enskilde större&lt;br&gt;valfrihet och ett ökat handlingsutrymme. Det är också viktigt att åstad-&lt;br&gt;komma tydliga gränser för statens och kommunernas åtaganden och&lt;br&gt;ansvar inom olika sektorer. Onödig byråkrati måste ersättas med en&lt;br&gt;mindre och samtidigt mer effektiv offentlig förvaltning. Marknadslik-&lt;br&gt;nande förutsättningar bör så långt det är möjligt introduceras i den&lt;br&gt;offentliga verksamheten utan att rättssäkerhet, demokratisk kontroll eller&lt;br&gt;andra väsentliga allmänna intressen åsidosätts. Självfallet måste föränd-&lt;br&gt;ringsarbetet också ske med beaktande av att samhället måste ha effektiva&lt;br&gt;instrument för att skydda liv, hälsa och miljö. Det innebär att behovet av&lt;br&gt;avreglering och förenkling måste vägas mot andra allmänna intressen.&lt;br&gt;Det hindrar emellertid inte att också de områden där de allmänna&lt;br&gt;intressena är starka bör utsättas för krav på rationalisering och att&lt;br&gt;regelsystemen hela tiden måste omprövas. Detta gäller också myn-&lt;br&gt;dighetsutövningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt kan sammanfattas med den till synes själv-&lt;br&gt;klara ståndpunkten att de regleringar som inte är nödvändiga skall&lt;br&gt;avskaffas. De regler som måste finnas kvar skall ha en sådan utformning&lt;br&gt;att en önskvärd samhällsutveckling - med bl.a. tillväxt i ekonomin - inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onödigtvis försvåras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har takten i arbetet med avregleringar ökat. En&lt;br&gt;särskild delegation, knuten till Näringsdepartementet, för avregle-&lt;br&gt;ringsfrågor och för genomförande av regeringens avregleringsprogram&lt;br&gt;(dir. 1993:113) tillkallades av regeringen i september 1993. Delegationen&lt;br&gt;har till uppgift att ställa samman och konkretisera regelförändringar och&lt;br&gt;andra åtgärder för ökad konkurrens och tillväxt i ett avreglerings-&lt;br&gt;program. Delegationen har lämnat en första rapport till regeringen den&lt;br&gt;29 november 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de åtgärder som vidtas kan nämnas att provnings- och certifie-&lt;br&gt;ringsverksamheten avregleras och förändras bl.a. för att underlätta&lt;br&gt;företagens import och export av produkter. En fortlöpande reformering&lt;br&gt;pågår också beträffande byggproduktreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare fortsätter avregleringen inom bostadssektorn. En mängd statliga&lt;br&gt;regleringar som begränsat valfriheten for bostadsproducenter och&lt;br&gt;bostadskonsumenter och som inte behövs för ekonomisk och annan&lt;br&gt;stabilitet inom området har avskaffats. Stödsystem som motverkar eko-&lt;br&gt;nomisk stabilitet och kostnadseffektivitet har avvecklats eller är under&lt;br&gt;avveckling. Andra stödsystem har konstruerats om. Den statliga bo-&lt;br&gt;stadsadministrationen har setts över och effektiviserats. Reformeringen&lt;br&gt;av stödsystemen måste följas av ändringar av de byggregler som ingått&lt;br&gt;som en del i stödsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.3 Förhållandet mellan stat och kommun&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid har det funnits en strävan att decentralisera offentliga&lt;br&gt;uppgifter och att öka den kommunala självstyrelsen. Kommunerna har&lt;br&gt;successivt fått allt större kompetens och bättre förutsättningar att själva&lt;br&gt;organisera, prioritera och utforma sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare statliga detaljstyrningen hade främst sin grund i kraven&lt;br&gt;på rättssäkerhet och likvärdig service för medborgarna. Den bidrog dock&lt;br&gt;till att försvåra förnyelse och effektivitet i och lokal anpassning av den&lt;br&gt;kommunala verksamheten. Behovet av flexibilitet och av att kunna&lt;br&gt;utforma verksamheten efter lokala förutsättningar har nu ökat. En för-&lt;br&gt;sämrad samhällsekonomi har också bidragit till att verksamheter måste&lt;br&gt;omprövas. Begränsade resurser ställer allt större krav på förnyelse och&lt;br&gt;effektivisering. Stora förändringar har därför vidtagits under de senaste&lt;br&gt;åren när det gäller förutsättningarna för den kommunala verksamheten&lt;br&gt;och statens styrning av denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt syfte har varit att åstadkomma en tydligare ansvarsför-&lt;br&gt;delning mellan staten och den kommunala sektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för kommunernas verksamhet finns i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900). Lagen, som trädde i kraft den 1 januari 1992, ger kommu-&lt;br&gt;nerna en betydande frihet att utforma sin organisation och att välja&lt;br&gt;former för sin förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya kommunallagen är uttryck för strävandena att avreglera den&lt;br&gt;kommunala sektorns organisation och verksamhetsformer. Kommunerna&lt;br&gt;är fria att bestämma om sin nämndorganisation. Lagen innehåller också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viktiga preciseringar när det gäller förtroendevaldas arbetsförutsättningar Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;och demokratiska principer. Medborgarnas möjligheter till insyn och&lt;br&gt;inflytande förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nya lagstiftningen har flertalet kommuner genomfört föränd-&lt;br&gt;ringar i såväl nämnd- som förvaltningsorganisationen för att åstadkomma&lt;br&gt;bättre samordning och ökad effektivitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.1.4 Friare kommunal förvaltning på byggområdet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas frihet att själva besluta om sin egen organisation innebär&lt;br&gt;bl.a. att tvånget att ha en särskild byggnadsnämnd upphört. Kommuner-&lt;br&gt;nas uppgifter på plan- och byggområdena sköts numera på många håll av&lt;br&gt;en eller flera nämnder med andra benämningar och andra sidoordnade&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Plan- och byggutredningens betänkande framgår att kommunerna&lt;br&gt;under lång tid upphandlat olika tjänster utanför den kommunala för-&lt;br&gt;valtningen. Vid sidan av den interna kommunala verksamheten har&lt;br&gt;sålunda alltid konsulter anlitats for att bistå kommunerna. I de mindre&lt;br&gt;kommunerna har det varit vanligt att anlita stadsarkitekt på konsultbasis.&lt;br&gt;Även för detaljplanearbetet har konsulter använts i stor utsträckning.&lt;br&gt;Också när kommunerna haft egna arkitekter anställda har konsultinsatser&lt;br&gt;ofta behövts för vissa planarbeten. Under senare tid har behovet att&lt;br&gt;effektivisera kommunernas verksamhet gjort att allt större delar av deras&lt;br&gt;verksamhet lagts på resultatenheter med eget kostnadsansvar. I vissa fell&lt;br&gt;väljer kommunerna också att upphandla verksamheter i konkurrens med&lt;br&gt;privata företag. Generellt sett har det dock varit mindre vanligt att utsätta&lt;br&gt;planverksamheten och byggnadskontrollen för konkurrens än vad som&lt;br&gt;gäller andra kommunala verksamheter. Där det förekommer har det i&lt;br&gt;första hand varit planläggningsuppdrag som lämnats till särskilda&lt;br&gt;resultatenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämndsuppgiftema har enligt utredningen en något speciell&lt;br&gt;ställning genom att de till stor del innefettar myndighetsutövning. Något&lt;br&gt;principiellt hinder mot att anlita privata otgan vid beredningen av&lt;br&gt;byggnadsnämndsuppgifter föreligger dock inte så länge beslutanderätten&lt;br&gt;ligger kvar hos kommunen och de utomstående konsulter som anlitas har&lt;br&gt;en fristående ställning i förhållande till den byggherre eller entreprenör&lt;br&gt;som är aktuell i projektet. Förändringar i systemet i riktning mot mindre&lt;br&gt;byggnadsnämndskontroll behövs för att privata organ i större utsträckning&lt;br&gt;skall kunna användas för kontrollen. Formellt kan mycket väl ett&lt;br&gt;byggkontrollsystem med stora möjligheter att lita till privata organ&lt;br&gt;konstrueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I strävandena att förenkla bygglovsprövningen har alla kommuner i&lt;br&gt;större eller mindre utsträckning delegerat beslutanderätt till sina tjänste-&lt;br&gt;män. Detta ligger helt i linje med de rationaliseringssträvanden som för&lt;br&gt;närvarande gör sig gällande och med strävandena att renodla förtroende-&lt;br&gt;manna- respektive tjänstemannarollerna bl.a. genom politisk målstyrning&lt;br&gt;i stället för detaljstyrning. Väsentliga delar av bygglovsprövningen in-&lt;br&gt;nehåller normalt inga politiska ställningstaganden utan är ren förfett- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstillämpning. De politiska mål för verksamheten som kan sättas upp Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;gäller därför i första hand prioriteringar och resursutnyttjande. Genom&lt;br&gt;de förslag som regeringen nu lägger fram kan också kommunernas&lt;br&gt;kostnader begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2 Öppet kontrollsystem&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller att det inom det tekniska tillsyns- och kontroll-&lt;br&gt;området sedan en tid pågår en genomgripande förändring av det svenska&lt;br&gt;systemet. Bl.a. kommer riksprovplatsema att avskaffas och Sveriges&lt;br&gt;Provnings- och Forskningsinstitut AB och Svenskt Byggodkännande AB&lt;br&gt;har övertagit de uppgifter som tidigare åvilat Statens provningsanstalt och&lt;br&gt;Boverkets typgodkännandekontor. Ett mer uttryckligt produktansvar har&lt;br&gt;lagts på tillverkarna, bl.a. genom den nya produktsäkerhetslagen&lt;br&gt;(1988:1604) och lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring. Konkurrensen&lt;br&gt;på marknaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a. den nya kon-&lt;br&gt;kurrenslagstiftningen och reglerna for offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i&lt;br&gt;huvudsak på EG:s helhetssyn på provning och kontroll. Det innebär att&lt;br&gt;staten skall fastställa de egenskapskrav som en produkt skall uppfylla.&lt;br&gt;Dessa krav skall, liksom inom EU, begränsas till krav som är av vä-&lt;br&gt;sentligt allmänt intresse - huvudsakligen hälso-, säkerhets- och miljö-&lt;br&gt;aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s system innebär fullt utbyggt att det i harmoniserade standarder&lt;br&gt;eller i ett europeiskt tekniskt godkännande (ETA) framgår både hur&lt;br&gt;kraven på produkten kan uppfyllas och på vilket sätt kravuppfyllandet&lt;br&gt;skall kontrolleras under tillverkningen. Kontrollformen avgörs med&lt;br&gt;hänsyn till hur farlig produkten är. Kontrollen kan ske som produkt-&lt;br&gt;certifiering, systemcertifiering, inspektion eller laboratorieprovning.&lt;br&gt;Överensstämmelsen bestyrks sedan antingen genom EG-försäkran (till-&lt;br&gt;verkarförsäkran) eller med ett EG-certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att vara certifieringsorgan respektive provningsorgan skall&lt;br&gt;tillkomma varje statligt, kommunalt eller privat organ som uppfyller&lt;br&gt;kraven för ackreditering. Deras verksamhet skall finansieras genom&lt;br&gt;avgifter från dem som anlitar organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu beskrivna principerna avser sådana produkter som är föremål&lt;br&gt;för marknadsföring i vanlig mening. Dit hör bara i begränsad omfattning&lt;br&gt;byggnader - t.ex. prefabricerade småhus - men det skulle vara klart&lt;br&gt;olämpligt om inte byggkontrollen i största möjliga utsträckning ut-&lt;br&gt;formades med hänsyn till dessa allmänna principer. Annars finns risk för&lt;br&gt;att förlora de samordningseffekter som kan uppnås och man skulle&lt;br&gt;riskera att hamna i en situation med skilda kontrollsystem för t.ex. de&lt;br&gt;fäbrikstillverkade och de platsbyggda småhusen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu redovisade bakgrunden anser vi i likhet med utredningen&lt;br&gt;att PBL:s bygglovsförfarande och det till detta knutna kontrollsystemet&lt;br&gt;är föråldrat. Det finns en klar risk att PBL:s regler blir ett hinder för&lt;br&gt;eller i vart fall en broms mot en önskvärd utveckling. Det finns också&lt;br&gt;anledning befara att utvecklingen på marknaden leder till att nya system &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;'&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggs upp utan statlig kontroll och styrning och att dessa faktiska om- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;ständigheter tar över PBL:s regler. Redan nu förekommer parallella&lt;br&gt;kontrollsystem mellan vilka möjligheten till samordningsvinster försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3 &amp;nbsp;Samordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Traditionellt har frågor om produktsäkerhet och teknisk kontroll reglerats&lt;br&gt;utifrån vid vaije tid uppkommande behov och efter vad som då ansetts&lt;br&gt;mest lämpligt inom varje produktområde. Ett exempel på detta är enligt&lt;br&gt;utredningen just bygg- och anläggningsverksamheten. För byggnader har&lt;br&gt;det utarbetats specifika regler om bl.a. bygglov, byggkontroll och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har utvecklingen gått mot en samordning av de historiskt&lt;br&gt;uppkomna specialreglerna. Till slut har man funnit ett antal övergripande&lt;br&gt;principer som ansetts kunna tillämpas inom alla sektorer. Fördelen med&lt;br&gt;detta är att systemet blir överskådligt och enhetligt och därmed lättare att&lt;br&gt;tillämpa. Samtidigt kan betydande samordningsvinster göras genom att&lt;br&gt;det inte blir så betydelsefullt till vilket produktområde en produkt skall&lt;br&gt;hänföras. Reglerna är desamma för alla produktområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på en typ av produkter där ett uppenbart behov av&lt;br&gt;samordning av olika regelsystem uppkommit kan man nämna prefabri-&lt;br&gt;cerade småhus.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4 &amp;nbsp;Klarare ansvarsfördelning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;PBL:s regler syftar till att skapa garantier för att samhället på goda&lt;br&gt;grunder skall kunna anta att byggherrarna uppfyller de krav som ställs på&lt;br&gt;byggnader. I praktiken har det enligt utredningen fått till följd att&lt;br&gt;kommunerna får ett med byggherrarna delat ansvar för att kraven&lt;br&gt;uppfylls, nämligen i de avseenden som byggnadsnämnden efter gransk-&lt;br&gt;ning godtagit ett visst utförande. Tvärt emot lagstiftningens syfte får det&lt;br&gt;i praktiken konsekvensen att ju mer arbete nämnden ägnar åt att kon-&lt;br&gt;trollera om byggherren tar sitt ansvar för bygget desto mindre blir&lt;br&gt;byggherrens eget ansvar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa oklara ansvarsförhållanden kommer att PBL inte klart skiljer&lt;br&gt;mellan förfarandet för att erhålla tillstånd att uppföra en byggnad och&lt;br&gt;förfarandet för att kontrollera att byggnaden uppförs i enlighet med&lt;br&gt;tillståndet. Inte heller görs det någon klar skillnad mellan bedömningar&lt;br&gt;av en byggnads lämplighet och väsentliga krav på byggnaden eller mellan&lt;br&gt;kommunala och väsentligen statliga krav på byggnader. Detta bidrar&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning inte till att säkerställa en god kvalitet i&lt;br&gt;byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbara kostnaden med anledning av byggregleringen upp-&lt;br&gt;kommer i samband med bygglovet. Uppbyggnaden av systemet för&lt;br&gt;bygglovsavgiftema stimulerar emellertid inte, som utredningen ser det,&lt;br&gt;till kostnadsbesparingar i det enskilda ärendet. Tvärt om kan det vara&lt;br&gt;lönsamt för byggherren att i så stor utsträckning som möjligt förlita sig&lt;br&gt;på byggnadsnämndens kontroll - som många gånger är skattesubventio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerad - för att därigenom slippa kostnader för egenkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser i likhet med utredningen att byggnad skontrollen måste ut-&lt;br&gt;formas så att man gör en klar skillnad mellan de statliga egenskapskraven&lt;br&gt;på byggnader och ansvaret för att uppfylla dessa krav. Tillsynen och&lt;br&gt;kontrollen bör i största möjliga utsträckning kunna utövas av fristående&lt;br&gt;organ som har en kompetens och ett oberoende som gör dem lämpliga&lt;br&gt;för en sådan uppgift. Samtidigt finns det dock ingen anledning att i alla&lt;br&gt;sammanhang bygga upp ett system som helt liknar det som håller på att&lt;br&gt;införas på byggproduktområdet. Det finns inget behov av att exempelvis&lt;br&gt;den som själv bygger sitt fritidshus skall tvingas styrka att detta hus&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt lika stränga regler som den som yrkesmässigt&lt;br&gt;saluför en produkt på marknaden. Huvudprincipen bör dock vara att det&lt;br&gt;alltid åvilar byggherren att vid behov bestyrka att byggnaden uppfyller&lt;br&gt;egenskapskraven, medan samhället beslutar om hur detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system där byggherren själv har ansvaret för att uppfylla de statliga&lt;br&gt;kraven på en byggnad förutsätter att dessa krav är distinkta och inte&lt;br&gt;lämnar utrymme för alltför vida tolkningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.5 Bygglovsprövningen - en sammansatt process&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av vad som tidigare sagts prövas inom ramen för dagens&lt;br&gt;bygglovsforfarande såväl lokaliserings- och planenlighetsfrågor som&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på byggnader och anläggningar. Reglernas&lt;br&gt;innehåll har styrts av önskemålet att i varierad omfattning ha en för-&lt;br&gt;handskontroll från samhällets sida av en rad skilda aspekter på ett&lt;br&gt;byggnadsföretag. Lokaliseringsprövningen är emellertid till sin karaktär&lt;br&gt;annorlunda än prövningen av om tillstånd till uppförande av byggnaden&lt;br&gt;skall ges med hänsyn till om byggnaden kan förväntas uppfylla de&lt;br&gt;tekniska kraven. Båda dessa prövningar skiljer sig dessutom från&lt;br&gt;prövningen av om en byggnad under uppförande faktiskt fyller de&lt;br&gt;uppställda kraven. Ambitionen att fånga upp all samhällelig kontroll inom&lt;br&gt;ramen för ett och samma förfarande har inneburit att utrymmet för&lt;br&gt;anpassning till behovet av kontroll i det enskilda fallet blivit mycket litet.&lt;br&gt;När det finns ett svagt samhällsintresse av att bevaka en byggnads&lt;br&gt;lokalisering kan intresset av uppföljning av hälso- och säker-&lt;br&gt;hetsaspekterna i byggnaden vara stort. Den omvända situationen kan lika&lt;br&gt;gärna föreligga. Kommunernas möjligheter att variera bygglovspliktens&lt;br&gt;omfattning enligt bestämmelserna i PBL är mot denna bakgrund ytterst&lt;br&gt;begränsade. Dessutom visar hittillsvarande erfarenheter att kommunerna&lt;br&gt;i mycket liten utsträckning utnyttjat möjligheten att minska bygglovsplik-&lt;br&gt;ten eller att överlåta byggkontrollen åt byggherren. Vad gäller bygg-&lt;br&gt;kontrollen är det som tidigare nämnts uppenbart att den i mycket liten&lt;br&gt;utsträckning är anpassad till och samordnad med de övriga kontrollsystem&lt;br&gt;som finns på byggområdet och de nya principer som utvecklats på detta&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen i likhet med utredningen att det&lt;br&gt;är nödvändigt att bättre anpassa samhällets tillstånds- och kontrollsystem&lt;br&gt;till det verkliga behovet. Det är också viktigt att de samhällsintressen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skall hävdas är väl underbyggda och förutsebara för medborgarna. Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;Inte heller bör underskattas den tröghet som ett dåligt anpassat prövnings-&lt;br&gt;system kan förorsaka för samhällsutvecklingen. För att uppnå en bättre&lt;br&gt;anpassning av samhällets kontroll rörande planläggning och byggande till&lt;br&gt;de verkliga behoven, bör reglerna för lokaliseringsprövningen skiljas från&lt;br&gt;de regler som bör finnas för att kontrollera att byggherren tar sitt ansvar&lt;br&gt;för att byggnaden uppförs enligt de byggnadstekniska kraven.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6 &amp;nbsp;Byggkostnaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för byggproduktionen steg kraftigt under slutet av 1980- och&lt;br&gt;böijan av 1990-talet. Orsakerna var självfallet många och orsaks-&lt;br&gt;sambanden komplicerade. Uppenbart har dock incitamenten att begränsa&lt;br&gt;kostnaderna varit för svaga. Det tidigare subventionssystemet stimulerade&lt;br&gt;inte till kostnadsbesparingar och medförde en detaljerad reglering av&lt;br&gt;bostadsbyggandet som i sin tur i sig själv var kostnadsdrivande i vissa&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som läggs fram i detta ärende syftar till att ompröva och&lt;br&gt;avveckla sådana regler för byggandet som vi menar är onödiga och&lt;br&gt;kostnadsdrivande. Redan här - innan vi kommer in på förslagen - vill vi&lt;br&gt;dock stryka under att regler som kan försvaras från allmän synpunkt,&lt;br&gt;dvs. sådana regler som hävdar väsentliga allmänna och enskilda intres-&lt;br&gt;sen, också skall bevaras och till och med hävdas med större kraft än&lt;br&gt;tidigare. Det torde dock stå klart att även sådana regler som anses&lt;br&gt;väsentliga från allmän synpunkt, kan behöva bli föremål för omprövning&lt;br&gt;i den meningen att det egentliga syftet med dessa regler skall preciseras&lt;br&gt;och målet med regleringen tydliggöras. Ett allmänt syfte med förslagen&lt;br&gt;är att öka kostnadsmedvetandet bland byggprocessens aktörer och öppna&lt;br&gt;möjligheter till rationaliseringar och samordningsvinster utan att några&lt;br&gt;väsentliga allmänna intressen efterges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7 &amp;nbsp;Byggfrågor och miljö&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått (avsnitt 3) skall utredningen enligt sina direktiv&lt;br&gt;bl.a. tillgodose kraven på större miljöhänsyn i fysisk planering och&lt;br&gt;byggande. Dessa frågor behandlas i utredningens andra delbetänkande&lt;br&gt;Miljö och fysisk planering (SOU 1994:36). Betänkandet remissbehandlas&lt;br&gt;under våren 1994. Regeringen vill emellertid redan här erinra om att&lt;br&gt;byggandet nu måste riktas in mot ett mer effektivt resursutnyttjande, bl.a.&lt;br&gt;genom återanvändning och återvinning (kretsloppsprincipen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här är det bl.a. fråga om att inom ramen för det europeiska samarbe-&lt;br&gt;tet påverka utvecklingen så att vi får sådana krav på produkter att de inte&lt;br&gt;skadar hälsa och miljö och att de kan ingå i ett kretslopp. Vidare bör&lt;br&gt;svenska tillverkare och importörer utveckla system för återanvändning&lt;br&gt;och återvinning och se till att skadliga material och produkter byts ut.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden bör berörda parter intensifiera sina insatser, inte&lt;br&gt;minst genom forskning och utveckling, i syfte att bl.a. underlätta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kretsloppsprincipens tillämpning inom byggområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Prövning och kontroll, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1 &amp;nbsp;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att se över bl.a. bygglovsförfarandet med&lt;br&gt;inriktning på avreglering och förenkling. Både i regeringens direktiv till&lt;br&gt;utredningen och i betänkandet markeras att samhället även framdeles&lt;br&gt;skall ha möjlighet att hävda viktiga intressen i fråga om fysisk planering&lt;br&gt;och byggande. Som exempel på sådana viktiga allmänna intressen nämns&lt;br&gt;i utredningen hälsa och säkerhet, miljöhänsyn, hänsyn till kulturmiljön,&lt;br&gt;hushållning med naturresurserna och tillgänglighet för personer med&lt;br&gt;nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 5 förestår, utöver de överväganden som nu&lt;br&gt;görs i detta ärende, ett omfattande reformbehov, dels i form av avregle-&lt;br&gt;ring och förenkling, dels också för att tillgodose behovet av ökad miljö-&lt;br&gt;hänsyn samt demokratisk insyn och kontroll av samhällsbyggandet. Som&lt;br&gt;Lagrådet har påpekat är det angeläget att man under den fortsatta&lt;br&gt;översynen av PBL försöker komma till rätta med tillämpningsproblem&lt;br&gt;som beror på den valda lagstiftningstekniken. Regeringen avser att låta&lt;br&gt;utreda den frågan särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta ärende behandlar vi i första hand utformningen av samhällets&lt;br&gt;prövning, tillsyn och kontroll av tekniska frågor i samband med byg-&lt;br&gt;gandet. Först tar vi upp frågan om bygglovsprövningen och kontrollen&lt;br&gt;av de tekniska egenskaperna. Därefter behovet av tillståndsprövning för&lt;br&gt;genomförandet av en detaljplan, för att sedan övergå till utformningen av&lt;br&gt;tillsyn och kontroll av byggandet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 &amp;nbsp;Lokaliseringsprövning m.m&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande bygglovsprövningen in-&lt;br&gt;skränks till att avse endast en prövning av lokaliseringen samt den&lt;br&gt;närmare placeringen och utformningen av byggnaden m.m. Ett&lt;br&gt;särskilt system infors för kontrollen av de tekniska egenskapskra-&lt;br&gt;ven. Möjligheten att få ett särskilt förhandsbesked behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;vad gäller förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;en uppdelning av bygglovet i en lokaliseringsprövning och ett fristående&lt;br&gt;tillsyns- och kontrollförfarande. Några, framför allt kommuner, anser&lt;br&gt;dock att väsentliga samhällskrav på bebyggelsen, såsom bl.a. handi-&lt;br&gt;kappanpassning, skall förhandsprövas i samband med lokaliseringspröv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har pekat på en rad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brister i PBL:s nuvarande prövnings- och kontrollsystem. Bl.a. nämns Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;sammanblandningen av tillstAndsgivning och kontroll, den ologiska&lt;br&gt;kopplingen mellan lokaliseringsfrågan och de tekniska egenskapskraven&lt;br&gt;samt det nuvarande systemets oförmåga att säkerställa en god kvalitet i&lt;br&gt;byggandet. Utredningen pekar också på att det nuvarande systemet&lt;br&gt;avviker från moderna principer när det gäller provning och kontroll av&lt;br&gt;tekniska egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de förstnämnda bristema hör att själva bygglovsprövningen -&lt;br&gt;förutom lokaliseringen - i praktiken endast omfattar ett fåtal tekniska&lt;br&gt;egenskaper. Övriga egenskaper kontrolleras ofta, men inte alltid, genom&lt;br&gt;att byggnadsnämnden granskar ingivna handlingar efter det att bygglov&lt;br&gt;givits. Vidare förekommer det, efter det att bygglov givits, ett samråd&lt;br&gt;mellan bl.a. byggnadsnämnden och byggherren, där nämnden lämnar råd&lt;br&gt;och anvisningar om hur byggnaden bör utföras. Därutöver gör byggnads-&lt;br&gt;nämnden i viss omfattning besiktningar på platsen efter det att en åtgärd&lt;br&gt;utförts. När det gäller bygglovsbefriade åtgärder sker emellertid ingen&lt;br&gt;kontroll alls av att byggnaderna uppfyller gällande krav, utom då det i&lt;br&gt;efterhand uppkommit en misstanke om brott mot föreskrifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglovskravet är oftast motiverat av behovet att pröva byggnadens&lt;br&gt;eller anläggningens lokalisering. Därför varierar bygglovskravet i PBL&lt;br&gt;med hänsyn till byggnaders och andra anläggningars påverkan på om-&lt;br&gt;givningen. Bygglovskravet kan också variera till följd av kommunala&lt;br&gt;beslut med hänsyn till de lokala förhållandena. Därmed blir prövningen&lt;br&gt;av de tekniska egenskapskraven också beroende av lokaliseringsfrågan i&lt;br&gt;stället för av behovet av teknisk prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i allt väsentligt, i likhet med en praktiskt taget enig&lt;br&gt;remissopinion, utredningens uppfattning och anser det nödvändigt att&lt;br&gt;skilja kontrollen av de tekniska frågorna från lokaliseringsfrågoma. Två&lt;br&gt;olika förfaranden bör byggas upp. Förhandsprövningen genom bygglov&lt;br&gt;bör bara omfatta lokaliseringsfrågoma i vid bemärkelse. Detta gör det&lt;br&gt;också möjligt att ta fram ett modernt system för kontrollen av de tekniska&lt;br&gt;egenskaperna, vilket samtidigt ger bättre garantier for kvaliteten i&lt;br&gt;byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De invändningar som gjorts från remissinstansernas sida riktar sig&lt;br&gt;främst mot själva utformningen av tillsyns- och kontrollförfarandet. Vi&lt;br&gt;återkommer till denna fråga i avsnitt 6.5 som behandlar kontrollen av de&lt;br&gt;tekniska egenskaperna m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Bygglovsplikten inom område med detaljplan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunerna skall genom beslut i detaljplan&lt;br&gt;kunna helt befria från kravet på bygglov inom planområdet. I&lt;br&gt;beslutet får som villkor uppställas att åtgärderna skall utföras på&lt;br&gt;det sätt och inom den tid som anges i beslutet. Bygglovsbefrielse&lt;br&gt;får dock inte medges om bygglov krävs för att tillvarata grannars&lt;br&gt;intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;att kommunen ges ökade möjligheter att variera bygglovsplikten inom&lt;br&gt;områden med detaljplan. Bland annat anför Länsstyrelsen i Jönköpings&lt;br&gt;län att det är angeläget att den offentliga sektorns krympande resurser&lt;br&gt;används på bästa sätt och genom insatser i sådana frågor som det är&lt;br&gt;angeläget att styra. Många instanser bl.a. Riksrevisionsverket och Bygg-&lt;br&gt;forskningsrådet anser dock att en ändring av reglerna bör avvakta till&lt;br&gt;dess att dagens möjligheter att variera lovplikten ytterligare har prövats&lt;br&gt;och utvärderats. Andra instanser, bl.a. Länsstyrelsen i Blekinge län,&lt;br&gt;anser att de eftersträvade effekterna kan uppnås genom betydligt mindre&lt;br&gt;ingrepp i det nuvarande PBL-systemet. En del kommuner, bl.a. Gävle,&lt;br&gt;Nyköping och Luleå, har påpekat att en slopad lovplikt kan medföra att&lt;br&gt;eventuella problem vid byggandet upptäcks alltför sent. Flera kommuner&lt;br&gt;anför en oro för att det framtida detaljplanearbetet kommer att bli mycket&lt;br&gt;betungande och kostnadskrävande utan motsvarande nytta. Kammarrätten&lt;br&gt;i Jönköping, Justitieombudsmannen och Villaägarna påpekar att grannars&lt;br&gt;möjligheter att få sin &amp;quot;rätt&amp;quot; prövad kan komma att minskas. Kammarrät-&lt;br&gt;ten anger att frågan om t.ex. grannes intresse av att kunna överklaga&lt;br&gt;beslut om bygglov, som i och för sig inte strider mot detaljplan, borde&lt;br&gt;ha analyserats närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt gällande rätt kan bygglovs-&lt;br&gt;prövningen nästan aldrig bli bara en upprepning av vad som har bestämts&lt;br&gt;i detaljplanen, eftersom bygglovsprövningen omfattar en prövning mot&lt;br&gt;alla bestämmelser i 3 kap. PBL, således även de tekniska kraven på&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar. Som framgår av föregående avsnitt&lt;br&gt;(avsnitt 6.2) föreslår vi att bygglovsprövningen inte längre skall omfatta&lt;br&gt;en förhandsprövning av att de tekniska kraven på byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar kan antas bli uppfyllda. Därmed kommer relationen mellan&lt;br&gt;detaljplanen och bygglovsprövningen att förändras avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplanerna har ofta kommit att bli mycket inriktade på genomfö-&lt;br&gt;randet. De omfattar således vanligen mycket begränsade områden och är&lt;br&gt;ofta så detaljerade att de kan sägas motsvara den prövning som avses&lt;br&gt;föregå ett bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 kap. 2 § andra stycket PBL får ett beslut om bygglov inte&lt;br&gt;överklagas till den del det avser frågor som redan har avgjorts genom&lt;br&gt;detaljplan. Bestämmelsen kan antas leda till att det ofta inte finns något&lt;br&gt;att klaga över när det gäller det efterföljande lovbeslutet. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund framstår det som onödigt med en särskild lovprövning i dessa&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för undantag från bygglovsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att slopa krav på lov för åtgärder inom ett&lt;br&gt;område som omfattas av en detaljplan är det naturligtvis nödvändigt att&lt;br&gt;planen är direkt bindande för fastighetsägaren på samma sätt som ett&lt;br&gt;lovbeslut. En bestämmelse om detta finns i 5 kap. 36 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där stadgas att åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;andra anläggningar, tomter och allmänna platser, med vissa undantag,&lt;br&gt;skall utföras så att de inte strider mot detaljplan. Ett planbeslut har alltså&lt;br&gt;från kontrollsynpunkt samma rättsliga effekter som ett lovbeslut och det&lt;br&gt;finns därför från den synpunkten inte några hinder mot att kravet på en&lt;br&gt;efterföljande lovprövning efterges i vissa fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla detaljplaner är emellertid inte av det detaljerade slag som nu har&lt;br&gt;beskrivits. Planernas detaljeringsgrad varierar i ganska stor utsträckning&lt;br&gt;och det finns i många fell starka skäl som talar mot en hög detaljerings-&lt;br&gt;grad. Okad flexibilitet minskar emellertid möjligheterna att avstå från en&lt;br&gt;särskild lovprövning. Om viktiga frågor rörande den närmare lokali-&lt;br&gt;seringen och utformningen har lämnats öppna i planen, krävs inte minst&lt;br&gt;av hänsyn till grannamas intressen att planbeslutet följs av ytterligare ett&lt;br&gt;överklagbart beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en efterföljande lovprövning varierar således med hänsyn&lt;br&gt;till planens detaljeringsgrad och därmed till omfattningen av återstående&lt;br&gt;frågor som kan behöva prövas. Regeringen delar därför utredningens&lt;br&gt;bedömning att det är omöjligt att direkt i lagen ange fell då krav på en&lt;br&gt;särskild lovprövning skall kunna slopas. För att uppnå en rimlig an-&lt;br&gt;passning till behovet av kontroll måste det således överlåtas på kommu-&lt;br&gt;nen att pröva frågan från fell till fell genom beslut i varje detaljplan.&lt;br&gt;Med denna utgångspunkt torde detaljplanearbetet inte onödigtvis tyngas&lt;br&gt;genom den utökade möjligheten till bygglovsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av en bestämmelse som ger kommunen möjlighet att&lt;br&gt;besluta om befrielse från krav på bygglov för genomförande av en&lt;br&gt;detaljplan gör sig skilda, till synes motstridiga önskemål gällande. Det är&lt;br&gt;å ena sidan angeläget att kommunerna verkligen utnyttjar möjligheterna&lt;br&gt;att besluta om undantag från bygglovsplikten. Å andra sidan får krav på&lt;br&gt;bygglov inte efterges när de frågor som inte har avgjorts genom planen&lt;br&gt;är av sådant intresse för grannar och det allmänna att de bör bli föremål&lt;br&gt;för en särskild bygglovsprövning. Slutligen måste tillses att en sådan&lt;br&gt;reform inte leder till att planerna blir ännu mer detaljerade än i dag bara&lt;br&gt;för att en särskild bygglovsprövning skall kunna underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan lösas genom att kommunen inte driver detaljeringen för&lt;br&gt;långt utan i stället preciserar förutsättningarna för bygglovsbefrielse. Som&lt;br&gt;exempel kan tas en plan avseende nyexploatering. Om projekteringen har&lt;br&gt;drivits så långt att de som berörs har fått en klar uppfattning om hur det&lt;br&gt;hela kommer att se ut, skulle detaljplanen i och för sig kunna göras&lt;br&gt;mycket detaljerad och kombineras med ett beslut om befrielse från&lt;br&gt;bygglovsplikt. Å andra sidan kan det vara olämpligt att frågor rörande&lt;br&gt;t.ex. användningen och utformningen låses alltför mycket. Planen kan då&lt;br&gt;ges en flexibel utformning i dessa hänseenden samtidigt som det som&lt;br&gt;villkor för bygglovsbefrielse anges att byggnadsprojektet i huvudsak skall&lt;br&gt;utföras på det sätt som framgår av i planen angivna projekteringshand-&lt;br&gt;lingar, som då måste förses med uppgift att de tillhör beslutet. Eventuella&lt;br&gt;avvikelser från villkoren kan förväntas uppdagas under det kontrollförfa-&lt;br&gt;rande som följer på bygganmälan (Se avsnitt 6.5.1). Villkor av det här&lt;br&gt;slaget hindrar naturligtvis inte framtida förändringar som ligger inom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ramen för planen, men sådana förändringar måste då föregås av en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglovsprövning. Regeringen anser att den föreslagna lösningen Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;härigenom uppfyller kravet på rättssäkerhet och förutsebarhet. I&lt;br&gt;planärendet skall grannar och andra kunna bilda sig en uppfattning om&lt;br&gt;förändringarnas art och omfattning. I många fell torde det erfordras att&lt;br&gt;fäsadritningar ligger till grund för bygglovsbefrielse för att tydlig-&lt;br&gt;hetskravet skall anses vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandetid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglovsbefrielse bör kunna villkoras med avseende på inte bara sättet&lt;br&gt;for utförandet utan också tiden. I beslutet skall således kunna anges att&lt;br&gt;befrielse från bygglovsplikten bara gäller under planens genomförandetid.&lt;br&gt;Detta innebär inte bara att en slutpunkt kan sättas för bygglovsbefrielse&lt;br&gt;utan även att en begynnelsepunkt kan anges. Enligt 8 kap. 11 § första&lt;br&gt;stycket 1 utgör det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen&lt;br&gt;inte har böljat löpa hinder mot att bygglov lämnas. Genom att olika&lt;br&gt;genomförandetider bestäms för olika delar av planen kan t.ex. en&lt;br&gt;etappvis utbyggnad åstadkommas. I ett system med bygglovsbefrielse kan&lt;br&gt;det i ett sådant fell beslutas att krav på bygglov bortfaller först när de&lt;br&gt;olika genomförandetidema böijar löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot igångsättande av byggnadsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna ordningen kan leda till vissa problem med anknytning&lt;br&gt;till regeln i 8 kap. 23 §. Enligt denna bestämmelse får byggnadsnämnden&lt;br&gt;besluta om anstånd med avgörandet av en ansökan om lov dels om det&lt;br&gt;begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som ansökan&lt;br&gt;avser, dels om arbete påböijas för att bl.a. ändra eller upphäva en&lt;br&gt;detaljplan som är aktuell i ärendet. Om befrielse från krav på bygglov&lt;br&gt;har beslutats i detaljplanen, bortfaller möjligheten att fetta beslut om&lt;br&gt;anstånd. En ändring av planen medför visserligen hinder mot att vidta&lt;br&gt;åtgärder som strider mot planen, men om det inte finns något krav på&lt;br&gt;bygglov, kan fastighetsägaren sätta spaden i marken kort tid efter en&lt;br&gt;bygganmälan och kommunen hinner alltså inte fetta något beslut om&lt;br&gt;ändring. Möjligheterna att ändra eller upphäva en plan kan alltså omin-&lt;br&gt;tetgöras. Möjligheten till expropriation försvinner däremot inte men&lt;br&gt;ersättningsnivån kan påverkas. I lagrådsremissen föreslogs därför att&lt;br&gt;kommunen skulle ges möjlighet att besluta om förbud mot att vidta de&lt;br&gt;lovbefriade åtgärderna, senast inom en vecka från det att en bygganmälan&lt;br&gt;kommit in till byggnadsnämnden. Lagrådet har ifrågasatt om en sådan&lt;br&gt;bestämmelse behövs. Det finns enligt lagrådet anledning utgå från att&lt;br&gt;kommunerna kommer att begränsa beslutet om bygglovsbefrielse till den&lt;br&gt;genomförandetid som gäller för detaljplanen dvs. minst fem och högst&lt;br&gt;femton år. Regeringen delar lagrådets uppfattning att något behov av en&lt;br&gt;säkerhetsventil liknande den som anståndsmöjligheten utgör knappast&lt;br&gt;föreligger. Regeringen vidhåller därför inte förslaget i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bygglovsbefrielse kan begränsas till genomförandetiden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;torde frågor om expropriation eller planändring sällan aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att under genomförandetiden ändra eller upphäva Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;en detaljplan är enligt 5 kap. 11 § mycket begränsade och om ett sådant&lt;br&gt;beslut ändå fettas, är fastighetsägaren i princip berättigad till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågor om expropriation torde vara sällsynta under genomförande-&lt;br&gt;tiden. Motsvarighet till den säkerhetsventil som anståndsmöjligheten&lt;br&gt;innebär bör dock finnas kvar. I annat fell kan det medföra att kommu-&lt;br&gt;nerna avstår från att besluta om bygglovsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet kan lösas genom att kommunen ges rätt att förbjuda igång-&lt;br&gt;sättandet av arbeten för genomförande av planen. Förbudet skall kunna&lt;br&gt;meddelas när som helst, men senast i samband med att en bygganmälan&lt;br&gt;enligt den ordning vi föreslår i avsnitt 6.5.1 inkommer. I överensstäm-&lt;br&gt;melse med vad som gäller för nuvarande anståndsbeslut skall ett förbud&lt;br&gt;som är föranlett av planarbete inte få gälla under längre tid än två år.&lt;br&gt;Skillnaden för fastighetsägarna mellan anståndsbeslut och förbud torde bli&lt;br&gt;av begränsad betydelse. Ett anståndsbeslut träffer fastighetsägaren i&lt;br&gt;samband med att han ger in en ansökan om bygglov, vilket sker när&lt;br&gt;projekteringen är klar. Ett förbud kan i sämsta fell inträda i ett något&lt;br&gt;senare skede när förberedelserna för arbetenas genomförande har kommit&lt;br&gt;längre. Men det får förutsättas att kommunen meddelar förbud så snart&lt;br&gt;tillstånd till expropriation begärs eller arbete med att ändra eller upphäva&lt;br&gt;detaljplanen påbörjas och i ett sådant fell får fastighetsägaren besked&lt;br&gt;tidigare än i dag. Under alla förhållanden har fastighetsägaren en&lt;br&gt;principiell rätt till ersättning om förbudet utfärdas under genomföran-&lt;br&gt;detiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre avvikelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarens handlingsutrymme vid bygglovsbefrielse begränsas i&lt;br&gt;första hand av detaljplanen. Enligt 5 kap. 36 § skall åtgärderna utföras&lt;br&gt;så att de inte strider mot planen. Vid en bygglovsprövning kan enligt 8&lt;br&gt;kap. 11 § sista stycket bygglov ges även vid mindre avvikelse från&lt;br&gt;planen. Något utrymme för mindre avvikelser finns däremot av naturliga&lt;br&gt;skäl inte i regeln i 5 kap. 36 §. Det går ju knappast att till fastig-&lt;br&gt;hetsägaren överlåta bedömningen av om en avvikelse är av mindre&lt;br&gt;omfattning och är förenlig med planens syfte. Om det vid genomförande&lt;br&gt;av en plan uppstår behov av att göra en mindre avvikelse, blir således&lt;br&gt;fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand kan fastighetsägarens handlingsutrymme vara begränsat&lt;br&gt;av i planen angivna villkor för befrielse från bygglovsplikten. Även i&lt;br&gt;detta fell blir fastighetsägaren tvungen att ansöka om bygglov, om det&lt;br&gt;skulle uppstå behov av att avvika från villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har, för att möjligheten till begränsning av bygglovsplik-&lt;br&gt;ten verkligen skall utnyttjas, föreslagit att det i 5 kap. PBL skulle tas in&lt;br&gt;en bestämmelse som ålägger kommunerna att alltid i en detaljplan ta upp&lt;br&gt;frågan om förutsättningarna för bygglovsbefrielse beträffande åtgärder&lt;br&gt;som behövs för genomförandet. Utredningen har också föreslagit att det&lt;br&gt;i planbeskrivningen alltid skall tas in en redogörelse för skälen till den&lt;br&gt;valda nivån för bygglovspliktens omfattning. Regeringen anser att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sistnämnda bestämmelsen är tillräcklig för att uppnå det tänkta syftet att Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;få en öppen belysning av kommunens överväganden i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granneintressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att det bör finnas ett skydd för&lt;br&gt;andra enskilda som kan drabbas av en alltför generös bygglovsbefrielse.&lt;br&gt;En sådan reglering finns redan i 8 kap. 5 § för de åtgärder som enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser kan bygglovsbefrias. En lämplig samordning kan&lt;br&gt;därför, enligt regeringens mening, göras genom att den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen som medger att kommunerna helt bygglovsbe-&lt;br&gt;friar inom en detaljplan, tas in som ett nytt första stycke i 8 kap. 5 § och&lt;br&gt;de bestämmelser som nu är tillämpliga på både detaljplan och områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser, görs tillämpliga enbart på områdesbestämmelser. Enligt&lt;br&gt;nuvarande andra stycket, tredje stycket i paragrafens föreslagna lydelse,&lt;br&gt;får bestämmelser om bygglovsbefrielse inte meddelas om bygglov krävs&lt;br&gt;för att tillvarata grannars intressen eller allmänna intressen. En ny&lt;br&gt;uppgift för länsstyrelsen blir att under samrådet påtala alltför långtgående&lt;br&gt;lovfrihet. Regeringens förslag innebär dock inte någon förändring av&lt;br&gt;länsstyrelsens ingripandemöjligheter enligt 12 kap. Grannar m.fl. måste&lt;br&gt;även i detta avseende själva bevaka sina intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att överklaga bör finnas om kommunen i en detaljplan har befriat&lt;br&gt;från krav på bygglov trots att väsentliga frågor har lämnats öppna i&lt;br&gt;planen och tillräckliga villkor inte har angetts för bygglovsbefrielse.&lt;br&gt;Detta följer redan av gällande bestämmelser. Regeringen anser vidare,&lt;br&gt;i likhet med utredningen, att ett beslut inte bör kunna överklagas på den&lt;br&gt;grunden att kommunen inte tillräckligt utnyttjat möjligheterna till bygg-&lt;br&gt;lovsbefrielse. Regeringen anser emellertid att det inte behövs någon&lt;br&gt;särskild lagreglering i frågan, eftersom bygglovsbefrielse inte kan anses&lt;br&gt;vara en rättighet och varje sådant beslut får anses vara gynnande för den&lt;br&gt;som har fördel av det. Bestämmelserna i 12 kap. 1 § bör kunna utgöra&lt;br&gt;grund för staten att ingripa på grund av att staten genom för långtgående&lt;br&gt;undantag från bygglovskrav har berövats möjligheterna att bevaka där&lt;br&gt;angivna statliga intressen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Byggherrens ansvar för de tekniska egenskaperna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byggherren ges det fulla ansvaret för att&lt;br&gt;byggnaden eller anläggningen uppfyller de tekniska egenskapskra-&lt;br&gt;ven, medan byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna har ett femtiotal yttrat sig&lt;br&gt;i frågan. Nästan alla är positiva till principen att byggherren skall ha det&lt;br&gt;fulla ansvaret, även om det föreligger olika synpunkter på frågan i vilken&lt;br&gt;utsträckning utredningsmannens förslag till kontrollsystem verkligen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillgodoser denna princip. Några remissinstanser, bl.a. Boverket, Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;länsstyrelserna i Jönköpings och i Göteborgs och Bohus län, Stockholms&lt;br&gt;stad samt Malmö och Borås kommuner, anser inte att utredningens&lt;br&gt;förslag till kontrollsystem är tillräckligt klarläggande i ansvarsfrågan.&lt;br&gt;Föreningen for samhällsplanering anser att nuvarande regler är tillräck-&lt;br&gt;liga. Några remissinstanser, bl.a. Konsumentverket, Föreningen Sveriges&lt;br&gt;bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare, Sveriges bygg-&lt;br&gt;nadsinspektörer och Föreningen Sveriges WS-inspektörer och ett antal&lt;br&gt;kommuner, är inne på tanken att principen inte är lämplig beträffande&lt;br&gt;engångsbyggare och små företag och prefabricerade småhus. Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket anser att huvudansvaret bör vila på&lt;br&gt;entreprenören. De handikappades riksförbund och Handikappförbundens&lt;br&gt;samarbetsorgan anser att det är byggnadsnämnden som skall garantera&lt;br&gt;byggnadens egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till de brister i nuvarande pröv-&lt;br&gt;nings- och kontrollsystem som utredningen har pekat på hör det oklara&lt;br&gt;ansvarsförhållande som råder mellan byggnadsnämnden och byggherren,&lt;br&gt;bl.a. till följd av den sammanblandning av deras roller som redovisats i&lt;br&gt;tidigare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 1 § PBL skall byggherren se till att arbetena utförs enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i PBL och enligt föreskrifter eller beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av dessa bestämmelser. I propositionen med förslaget&lt;br&gt;till PBL framhålls att bestämmelserna i PBL om byggnadsarbeten, tillsyn&lt;br&gt;och kontroll skall vila på principen att byggherren har huvudansvaret för&lt;br&gt;att bestämmelserna iakttas och att byggnadsnämndens tillsyn bör inriktas&lt;br&gt;på att kontrollera att byggherren tagit sitt ansvar (prop. 1985/86:1&lt;br&gt;s. 310 ff och 755 ff). Detta återspeglas också i 8 kap. 11 och 12 §§ PBL&lt;br&gt;där det sägs att ansökningar om bygglov skall bifallas om åtgärden &amp;quot;kan&lt;br&gt;antas&amp;quot; uppfylla egenskapskraven i 3 kap. Utvecklingen har emellertid&lt;br&gt;blivit den att både byggherrar och allmänhet ofta uppfattar ett bygglov&lt;br&gt;och förfarandet kring detta så att byggnadsnämnden i alla avseenden&lt;br&gt;granskat och godkänt byggnaden och därmed garanterar dess kvalitet när&lt;br&gt;det gäller föreskrivna egenskaper. Det är vidare oklart vilket ansvar&lt;br&gt;byggnadsnämnden tar på sig om den granskat och godkänt en felaktig&lt;br&gt;teknisk konstruktion av en byggnad. Byggherren for sin del är ju skyldig&lt;br&gt;att följa beslut som meddelats av byggnadsnämnden. Särskilt oklar är&lt;br&gt;situationen om byggnadsnämnden under samrådet lämnat felaktiga råd&lt;br&gt;och rekommendationer, som byggherren sedan följt, eller om nämnden&lt;br&gt;under bygglovsprocessen eller vid besiktningar inte uppmärksammat och&lt;br&gt;påtalat sådana fel som det kan anses att den rimligen borde ha upptäckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ansvaret gentemot det allmänna för att en bygg-&lt;br&gt;nad eller annan anläggning uppfyller gällande tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;självklart helt skall åvila byggherren. Det klargörs bäst genom att bygg-&lt;br&gt;nadsnämndens förhandsprövning av projekten tas bort och nämnden&lt;br&gt;åläggs ett renodlat tillsynsansvar. Hur detta sedan bör utformas dis-&lt;br&gt;kuteras i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning har också andra fördelar genom att den möjliggör en&lt;br&gt;avbyråkratisering och förenklingar för den enskilde. Även dessa aspekter&lt;br&gt;tas upp i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra bygg- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;nadsarbeten (9 kap. 1 § PBL). I mänga länder finns ett lagstadgat ansvar&lt;br&gt;for entreprenörer, arkitekter och andra. Regeringen finner dock inte&lt;br&gt;anledning att i detta sammanhang gä ifrån den svenska traditionen att det&lt;br&gt;är den som låter uppföra byggnaden som har ansvaret gentemot det&lt;br&gt;allmänna för att uppfylla de statliga kraven. Ansvarsförhållandena mellan&lt;br&gt;beställaren och hans uppdragstagare och leverantörer samt mellan&lt;br&gt;beställaren och brukare och köpare av byggnaden får regleras i civil-&lt;br&gt;rättslig ordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 Det nya kontrollsystemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt kontrollsystem bör utformas från den utgångspunkten att bygg-&lt;br&gt;herren bestämmer byggnadens utformning och kvalitet i tekniskt avseende&lt;br&gt;och har ansvaret for byggnadens egenskaper gentemot köpare, brukare&lt;br&gt;och tredje man. Byggherrens valfrihet måste dock begränsas inom av&lt;br&gt;staten uppställda ramar med hänsyn till väsentliga allmänna intressen när&lt;br&gt;det gäller hälsa, säkerhet, miljö och sociala behov. Endast byggnader,&lt;br&gt;som håller sig inom dessa ramar, bör få förekomma. Byggherren skall&lt;br&gt;därför ha en skyldighet att för byggnadsnämnden styrka att hans byggnad&lt;br&gt;uppfyller dessa statliga krav. Bestyrkandet bör ske genom att byggherren&lt;br&gt;företer intyg om utförd kontroll av byggnaden utfärdat av någon person&lt;br&gt;som byggnadsnämnden har förtroende för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollsystemet bör alltså gå ut på att en byggherre inför byggnads-&lt;br&gt;nämnden skall visa att han låtit det hus som han uppför undergå kontroll&lt;br&gt;i de avseenden som krävs med hänsyn till de väsentliga allmänna intres-&lt;br&gt;sena. Från denna principiella utgångspunkt bör ett system utformas med&lt;br&gt;de modifieringar som en praktisk tillämpning fordrar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.1 Bygganmälan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bygglov omfattar inte en prövning av en&lt;br&gt;byggnads eller annan anläggnings tekniska egenskaper. Vissa i lag&lt;br&gt;angivna åtgärder får dock inte vidtas förrän tre veckor efter det att&lt;br&gt;byggnadsnämnden underrättats om arbetena genom en byggan-&lt;br&gt;mälan. Bygganmälan kan göras separat eller som en del av en&lt;br&gt;anmälan om bygglov. Byggnadsnämnden kan medge att arbetena&lt;br&gt;påböijas tidigare än tre veckor efter underrättelsen. I de fall bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring krävs får arbetena inte påböijas innan bevis om&lt;br&gt;sådan försäkring getts in till byggnadsnämnden. Arbetena får inte&lt;br&gt;heller påbörjas utan sådant yttrande från skyddsombud m.fl. som&lt;br&gt;nu krävs for bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;med den skillnaden att utredningen föreslår att anmälningsplikten också&lt;br&gt;skall omfatta de areella näringarnas ekonomibyggnader utanför detaljplan,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa ändringar av en-och tvåbostadshus utanför detaljplan och områden Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;med samlad bebyggelse samt anordnande av tunnlar för tunnelbana.&lt;br&gt;Utredningen föreslår också att en bygganmälan skall förfalla efter två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har haft synpunkter&lt;br&gt;på anmälningsfrågan. I den mån de inte tillstyrkt förslaget eller tagit&lt;br&gt;avstånd från det föreslagna systemet som helhet har följande synpunkter&lt;br&gt;framförts: Några remissinstanser anser att bygganmälan inte bör krävas&lt;br&gt;då bygglov krävs. En rad remissinstanser, bl.a. Riksdagens ombudsmän&lt;br&gt;(JO), Jordbruksverket, Länsstyrelserna i Malmöhus och i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, Norrtälje, Västerås och Sundsvalls kommuner samt Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund anser att anmälningsskyldigheten inte bör omfatta&lt;br&gt;sådana åtgärder som idag inte kräver bygglov. Andra, bl.a. Vägverket,&lt;br&gt;har motsatt uppfattning. Linköpings kommun hävdar att statliga och&lt;br&gt;landstingsägda byggnader inte bör undantas från anmälningsplikten. Ett&lt;br&gt;par remissinstanser, bland dem exempelvis Gotlands kommun föreslår att&lt;br&gt;kommunen bör kunna besluta om anmälningspliktens omfattning. Många&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Enköpings, Helsingborgs och Västerås kommuner,&lt;br&gt;anser att treveckorsfristen är för kort. Andra såsom exempelvis Svenska&lt;br&gt;arkitekters riksförbund föreslår att fullständiga ritningar och tekniska&lt;br&gt;beskrivningar skall bifogas anmälningen. Arbetarskyddsstyrelsen anser&lt;br&gt;att yttrandet från arbetstagarna bör vara skriftligt och ges in till bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden samtidigt med bygganmälningen. Ett antal remissinstanser,&lt;br&gt;såsom exempelvis Räddningsverket, länsstyrelsen i Malmöhus län och&lt;br&gt;Tingsryds kommun, har påpekat att det i förslaget saknas en koppling&lt;br&gt;till reglerna om skyddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att byggnadsnämnden skall kunna&lt;br&gt;utöva sin tillsyn över byggnadsverksamheten och vid behov kunna ingripa&lt;br&gt;på ett tidigt stadium är det rimligt att större byggnadsåtgärder inte får&lt;br&gt;vidtas utan att nämnden underrättats om dem och haft tid att eventuellt&lt;br&gt;reagera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall bygglov krävs är bygglovsansökningen i sig en tillräcklig&lt;br&gt;underrättelse till byggnadsnämnden om byggnadsarbetena, om hand-&lt;br&gt;lingarna innehåller en uppgift också om planerad byggstart. I sådana fall&lt;br&gt;bör någon separat bygganmälan inte krävas. Inget bör dock hindra att&lt;br&gt;byggherren lämnar in en sådan anmälan separat, t.ex. före ansökningen&lt;br&gt;om bygglov i syfte att kunna påbölja arbetena omedelbart när bygglov&lt;br&gt;föreligger. I vissa fell, då bygglov inte krävs, är det nödvändigt att en&lt;br&gt;särskild bygganmälan görs för byggnader och andra anläggningar där det&lt;br&gt;normalt är angeläget med en något skärpt kontroll av de tekniska&lt;br&gt;egenskaperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de areella näringarnas ekonomibyggnader och vissa&lt;br&gt;ändringar av småhus delar regeringen utredningens principiella uppfatt-&lt;br&gt;ning att det bör vara åtgärdernas karaktär och inte den plats där de vidtas&lt;br&gt;som bör vara styrande för kravet på teknisk kontroll. Emellertid har&lt;br&gt;dessa åtgärder sedan länge varit befriade från bygglov och den tekniska&lt;br&gt;kontroll som följer med ett sådant. Regeringen känner inte till att detta&lt;br&gt;medfört några påtagliga olägenheter. Det finns därför av praktiska skäl&lt;br&gt;inte någon anledning att nu skärpa kontrollreglema genom att i dessa fell &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kräva en bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tunnelbanetunnlar omfattas idag inte av krav på bygglov. Med an- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;ledning av att stadsbyggnadskontoret i Stockholm framhållit det angeläg-&lt;br&gt;na i att byggnadsnämnden ges möjligheter att ställa krav på framfor allt&lt;br&gt;tärning av sådana tunnlar för att skydda grundvattnet föreslår utredningen&lt;br&gt;att anmälningsplikt skall införas beträffande dessa tunnlar. Utredningen&lt;br&gt;anser däremot att man bör avvakta pågående lagstiftningsarbete rörande&lt;br&gt;järnvägar innan anmälningsplikt införs för järnvägstunnlar (betänkandet&lt;br&gt;s. 210-211). Regeringen noterar att både tunnelbane- och järnvägstunnlar&lt;br&gt;omfattas av föreskriften i 3 kap. 2 § PBL om utformning så att inverkan&lt;br&gt;på grundvattnet, som kan vara skadlig för omgivningen, begränsas. Krav&lt;br&gt;på tunnlarnas utformning till skydd för grundvattnet finns alltså. Frågan&lt;br&gt;är därför bara om tunnlarna skall omfattas av det nya kontrollsystemet.&lt;br&gt;Regeringen konstaterar därvid att landstingsägda anläggningar generellt&lt;br&gt;undantagits från nuvarande tekniska byggslovprövning och föreslagits bli&lt;br&gt;undantagna från den nya anmälningsplikten. Det kan mot den bakgrunden&lt;br&gt;inte anses angeläget att nu införa en anmälningsplikt för sådana tunnel-&lt;br&gt;banetunnlar som inte tillhör något landsting. Frågan bör avvakta tills&lt;br&gt;resultatet av övervägandena om järnvägstunnlar lett till resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsplikt bör alltså föreligga beträffande samma åtgärder som&lt;br&gt;for närvarande kräver bygglov. Det bör gälla även i de fell bygglovsbe-&lt;br&gt;frielse meddelats genom beslut i detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser inget behov av att anmälningsplikten skall kunna&lt;br&gt;varieras genom kommunala beslut. I enkla fell är ju anmälningsplikten&lt;br&gt;ytterst lindrig. Det kan i de allra enklaste fellen räcka med ett telefon-&lt;br&gt;samtal där byggherren talar om vad han tänker bygga och var, varefter&lt;br&gt;en tjänsteman hos byggnadsnämnden dokumenterar samtalet genom en&lt;br&gt;tjänsteanteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enklare fell bör anmälan alltså kunna göras muntligt, men för att&lt;br&gt;missförstånd och osäkerhet skall undvikas bör det normala vid större&lt;br&gt;projekt dock vara en skriftlig anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det faller sig naturligt att en anmälning av byggnadsarbeten innehåller&lt;br&gt;upplysning om deras art och omfattning samt fastighetens beteckning och&lt;br&gt;byggherrens namn och adress. Det bör också framgå när byggherren&lt;br&gt;avser att starta arbetena. Om denna tidpunkt ligger längre fram än tre&lt;br&gt;veckor kan det ha betydelse för nämndens planering av tidpunkt för&lt;br&gt;byggsamrådet (se avsnitt 6.5.4). Det bör dock inte finnas något krav på&lt;br&gt;att en viss dag när arbetena skall påböijas måste anges. Det kan ex-&lt;br&gt;empelvis räcka med att byggherren uppger att han avser att påbörja&lt;br&gt;arbetena inom viss tid efter det att bygglov beviljats. De närmare före-&lt;br&gt;skrifterna om bygganmälningar bör meddelas i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan naturligtvis många gånger underlätta handläggningen hos&lt;br&gt;byggnadsnämnden om anmälan innehåller relativt utförliga uppgifter om&lt;br&gt;byggnadsarbetena. Nämnden kan då t.ex. tidigt avgöra om byggsamråd&lt;br&gt;behövs eller inte. Ar nämnden osäker om projektets utformning riskerar&lt;br&gt;byggherren att nämnden kallar till samråd även i fell då sådant egentligen&lt;br&gt;inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i anmälningen bör inte mer än beträffande vissa grund-&lt;br&gt;läggande uppgifter regleras i föreskrifter utan överlåtas till byggherrens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eget omdöme och eventuella råd från den berörda byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då bygglov inte krävs för lokaliseringsprövningen eller då Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;bygglov redan har meddelats bör arbetena få starta vid den tidpunkt som&lt;br&gt;byggherren själv bestämmer. Detta underlättar väsentligt hans tids-&lt;br&gt;planering av arbetena, beställning av leveranser, upphandling av tjänster&lt;br&gt;etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man skulle kunna tänka sig att byggnadsarbetena skulle få påbörjas&lt;br&gt;genast efter det att dessa anmälts till byggnadsnämnden. Det finns emel-&lt;br&gt;lertid ett berättigat intresse för både byggnadsnämnden och byggherren&lt;br&gt;att nämnden får en begränsad tid på sig för att hinna förvarna byggherren&lt;br&gt;om det redan av anmälningen framgår att arbetena av någon anledning&lt;br&gt;inte kommer att kunna uppfylla gällande krav och därför inte bör&lt;br&gt;påböijas. Nämnden behöver också viss tid för att ta ställning till behovet&lt;br&gt;av samråd. Denna tid kan lämpligen vara tre veckor, såvida nämnden&lt;br&gt;inte själv i det enskilda fallet finner att den inte behöver utnyttja hela&lt;br&gt;denna tidsfrist. En sådan tidsfrist gör att det ändå blir byggherren som&lt;br&gt;bestämmer när arbetena kan böija.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre veckor torde vara en fullt tillräcklig tid för att nämnden skall&lt;br&gt;hinna bedöma om byggnadsföretaget är av sådan beskaffenhet att något&lt;br&gt;samråd och någon kontrollplan (se avsnitt 6.5.5) inte behövs, om ut-&lt;br&gt;stakning behövs (se avsnitt 6.5.2) eller om byggnadsföretaget förefaller&lt;br&gt;vara så uppenbart felaktigt att byggherren bör varnas för att påbörja det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en bygganmälan, vare sig den sker separat eller som en del av en&lt;br&gt;bygglovsansökan, kan i förekommande fell fogas ett sådant bevis om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring enligt lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring som&lt;br&gt;skall ges in före byggstart samt sådant yttrande från skyddsombud m.fl.&lt;br&gt;som för närvarande krävs för bygglov. Något krav på att så skall ske bör&lt;br&gt;dock inte ställas. Det räcker med en bestämmelse om att byggnadsarbeten&lt;br&gt;inte får påböijas innan bevis om försäkring respektive att skyddsombud&lt;br&gt;m.fl. beretts tillfälle att yttra sig. Motsvarande bör gälla för besked om&lt;br&gt;skyddsrum enligt 32 § civilförsvarslagen (1960:74). Kravet på yttrande&lt;br&gt;från skyddsombud m.fl. ansluter till bestämmelser i arbetsmiljölagen,&lt;br&gt;enligt vilka skyddsombud och skyddskommitté skall delta i planering av&lt;br&gt;nya och ändrade arbetslokaler. Det är viktigt att den samverkan som&lt;br&gt;sålunda skall ske äger rum på ett så tidigt stadium som möjligt. Yttrandet&lt;br&gt;är en slutlig bekräftelse på att erforderlig samverkan har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsarbetena inte får påböijas i strid mot ett sådant beslut om&lt;br&gt;gatuersättning m.m. som avses i 8 kap. 32 § PBL framgår av det&lt;br&gt;lagrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förutsättningarna för ett byggnadsarbete kan förändras med&lt;br&gt;tiden bör ny bygganmälan göras om byggherren inte hunnit starta arbe-&lt;br&gt;tena inom två år. Till skillnad från utredningen anser regeringen dock att&lt;br&gt;denna tidsfrist inte bör kopplas till bygganmälan, som är en relativt&lt;br&gt;formlös underrättelse, utan till det formella beslutet om kontrollplan (se&lt;br&gt;avsnitt 6.5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.2 Utstakning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den nuvarande regleringen i fråga om&lt;br&gt;utstakning bör bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett par remissinstanser, däribland Lant-&lt;br&gt;mäteriverket och länsstyrelsen i Stockholms län, har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga. De synpunkter som framförts är att förslaget bör förtydligas så att&lt;br&gt;det framgår att utstakningen inte är ett kommunalt monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande bestämmelser,&lt;br&gt;9 kap. 5 §, skall byggnadsnämnden, när en byggnad skall uppföras eller&lt;br&gt;byggas till eller när en annan anläggning skall utföras eller väsentligt&lt;br&gt;ändras, skyndsamt låta utstaka byggnaden, tillbyggnaden eller an-&lt;br&gt;läggningen och utmärka dess höjdläge, om detta är motiverat med hänsyn&lt;br&gt;till förhållandena på platsen och omständigheterna i övrigt. Är byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen till sitt läge direkt beroende av gränsen mot en&lt;br&gt;grannes fastighet, skall grannen kallas till utstakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I PBL-propositionen anförde föredragande statsrådet följande (prop.&lt;br&gt;1985/86:1, s. 762).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Enligt min mening bör det ankomma på byggnadsnämnden att pröva&lt;br&gt;om utstakning och utmärkning erfordras. Behovet av sådana förrätt-&lt;br&gt;ningar gör sig starkast gällande i fråga om bygglovspliktiga åtgärder&lt;br&gt;inom områden med samlad bebyggelse. För mindre byggnader, tillbygg-&lt;br&gt;nader och anläggningar av mindre omfattning eller för byggnadsåtgärder&lt;br&gt;inom glest bebyggda områden bör byggherren själv kunna ta ansvar för&lt;br&gt;att placeringen blir riktig. I sådana fall bör byggnadsnämnden alltså avstå&lt;br&gt;från utstakning och utmärkning. Det bör också kunna ske i fråga om&lt;br&gt;projekt där byggherren eller entreprenören är ett välrenommerat företag&lt;br&gt;e.d. med tillgång till mätteknisk kompetens.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen framhölls också (s. 84 f) att byggnadsnämnden borde&lt;br&gt;kunna underlåta bl.a. utsättningar som fördyrar projektet för den enskil-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar bedömningen i PBL-propositionen av när byggnads-&lt;br&gt;nämnden bör tillse att utstakning sker. Det är också naturligt att bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden skall tillse att grannar som berörs av utstakningen kallas till&lt;br&gt;denna. Det finns därför inte någon anledning att ändra nuvarande regler.&lt;br&gt;Vanligen torde det finnas tid för utstakningen inom den treveckorsfrist&lt;br&gt;som enligt huvudregeln löper mellan bygganmälan och byggstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas påpekande bygger enligt regeringens mening i viss&lt;br&gt;mån på ett missförstånd. Bestämmelsen ålägger inte byggnadsnämnden&lt;br&gt;att själv göra utstakningen utan att tillse att utstakning sker under sådana&lt;br&gt;former att det finns rimliga garantier för att det som skall utföras&lt;br&gt;placeras på exakt rätt plats när placeringen har stor betydelse. Bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden skall givetvis godta att arbetet med utstakningen utförs av&lt;br&gt;någon med tillräcklig kompetens som föreslås av byggherren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.3 Kontrollen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byggnadsnämndens tillsyn skall anpassas till&lt;br&gt;det enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgrad,&lt;br&gt;annan myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och eget&lt;br&gt;kontrollsystem. Byggherren kan av byggnadsnämnden åläggas att&lt;br&gt;bestyrka att egenskapskraven uppfyllts. Bestyrkanden skall ske&lt;br&gt;genom fristående sakkunniga eller dokumenterad egenkontroll.&lt;br&gt;Övergångsvis och i enklare fall kan också besiktningar av bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden användas för bestyrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i denna del mött ett övervägande&lt;br&gt;positivt mottagande från remissinstanserna. De synpunkter som framförs&lt;br&gt;går delvis tvärt emot varandra. Ett par remissinstanser, bland dem&lt;br&gt;Statskontoret, anser att utredningen lagt för liten vikt vid bestyrkandena&lt;br&gt;genom fristående sakkunniga. Något fler remissinstanser, såsom ex-&lt;br&gt;empelvis Göteborgs kommun, anser att större vikt bör läggas vid de&lt;br&gt;kompetenta byggherrarnas egenkontroll. Ett antal kommuner, bland dem&lt;br&gt;Vänersborgs och Hudiksvalls kommuner, liksom Svenska kommunal tek-&lt;br&gt;niska föreningen anser att större utrymme bör ges för byggnadsnämndens&lt;br&gt;besiktningar. Flera remissinstanser, t.ex. Boverket, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Sveriges provnings- och forskningsinstitut, Linköpings kommun och&lt;br&gt;Byggentreprenörerna, betonar att det aldrig eller endast undantagsvis bör&lt;br&gt;få förekomma att byggnadsnämnden själv utför besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När det gäller produkter som omfat-&lt;br&gt;tas av byggproduktlagen skall producenten respektive importören ta&lt;br&gt;ansvar för produktens egenskaper och själv låta den undergå den kontroll&lt;br&gt;som staten anser behövlig. Den kontroll som myndigheterna utövar&lt;br&gt;inriktas helt på en marknadsövervakning som går ut på att undersöka om&lt;br&gt;tillverkaren respektive importören tagit sitt ansvar för de produkter som&lt;br&gt;han saluför. Komponenterna i en byggnad omfattas av detta system.&lt;br&gt;Kontrollen av att själva byggnaden uppfyller de statliga kraven bör&lt;br&gt;lämpligen anpassas till denna förutsättning och i görligaste mån bygga på&lt;br&gt;samma principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande råder det en viss oklarhet om vem som skall bevisa att&lt;br&gt;en byggnad uppfyller statens krav. En grundläggande allmän s.k.&lt;br&gt;bevisbörderegel är att den som påstår att något förhåller sig på ett visst&lt;br&gt;sätt också är den som måste bevisa detta. Det är av många skäl lämpligt&lt;br&gt;att i princip utgå från denna regel också i detta sammanhang. Eftersom&lt;br&gt;rätten att uppföra en byggnad är beroende av att byggnaden får vissa&lt;br&gt;egenskaper, är det också rimligt att byggherren åläggs att visa att förut-&lt;br&gt;sättningarna för denna rättighet är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner utredningens förslag ändamålsenligt från dessa&lt;br&gt;utgångspunkter. Av ekonomiska och praktiska skäl skall naturligtvis&lt;br&gt;byggnadsnämnden inskränka sin kontroll till frågor där nämnden erfa-&lt;br&gt;renhetsmässigt eller på andra grunder har anledning att anta att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll gör mest nytta. Avgörande faktorer är därvid projektets art och Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;komplexitet, förtillverkningsgraden, den kontroll som utövas av andra&lt;br&gt;myndigheter, byggherrens kompetens och kvaliteten och arten av den&lt;br&gt;kontroll som byggherren själv utövar i relation till entreprenörer och&lt;br&gt;andra. Kontroll kan helt undvaras då bygglovsbefrielse meddelats med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 5 § PBL beträffande sådana åtgärder som anges i nuva-&lt;br&gt;rande lydelse av paragrafen. Detsamma gäller många av de åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som behövs bör byggnadsnämnden kräva att bygg-&lt;br&gt;herren styrker att egenskapskraven uppfylls genom att för nämnden visa&lt;br&gt;resultatet av besiktningar och andra kontroller. Lämpligen kan det ofta&lt;br&gt;ske genom att byggherren redovisar resultatet av den kontroll som ingår&lt;br&gt;i hans eget eller hans entreprenörs kvalitetssäkringssystem eller i en&lt;br&gt;entreprenadkontroll. Är inte detta tillräckligt bör nämnden kunna kräva&lt;br&gt;intyg från besiktningar eller kontroller av fristående, oberoende personer&lt;br&gt;med tillräcklig kompetens. I den mån sådana personer inte finns att tillgå&lt;br&gt;bör byggnadsnämnden i undantagsfall också själv kunna åta sig att mot&lt;br&gt;ersättning utföra vissa besiktningar genom sin personal. Detta kan av&lt;br&gt;praktiska skäl också bli aktuellt när det gäller enklare s.k. självbyggen,&lt;br&gt;där byggherren kan föredra att be byggnadsnämnden kontrollera vissa&lt;br&gt;förhållanden i stället för att anlita en fristående kontrollant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar visserligen den uppfattning som framförts av ett par&lt;br&gt;remissinstanser att stor vikt bör fästas vid kontroll genom oberoende&lt;br&gt;sakkunniga. Regeringen anser dock att det också är angeläget att upp-&lt;br&gt;muntra företagens egen kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggherren ger in ett kontrollintyg skall byggnadsnämnden godta&lt;br&gt;detta som bevis på att egenskapskraven är uppfyllda i de avseenden som&lt;br&gt;de kontrollerats. Bara om byggnadsnämnden har anledning att ifrågasätta&lt;br&gt;intygets riktighet bör den kunna begära in annan bevisning eller själv&lt;br&gt;kontrollera förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.4 Byggsamråd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för be-&lt;br&gt;styrkande av byggnadens eller anläggningens överensstämmelse&lt;br&gt;med egenskapskraven skall bestämmas i samband med ett sam-&lt;br&gt;rådsmöte mellan byggnadsnämnden, byggherren och dennes entre-&lt;br&gt;prenörer m.fl. Ett sådant byggsamråd kan påkallas av byggherren.&lt;br&gt;Byggnadsnämnden är skyldig att kalla till byggsamråd utom då&lt;br&gt;projektet är mycket enkelt eller då egenskapskraven bevakas av en&lt;br&gt;annan myndighet. Vid byggsamrådet skall byggnadsnämnden&lt;br&gt;informera byggherren om nämnden har anledning att anta att&lt;br&gt;arbetena kräver tillstånd av annan myndighet. I de fall byggsamråd&lt;br&gt;inte behövs enligt byggnadsnämndens bedömning, skall nämnden&lt;br&gt;snarast underrätta byggherren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med den skillnaden att utredningen inte föreslagit någon skyldighet för Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;byggnadsnämnden att underrätta byggherren då samråd inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;i denna fråga anser att samrådet är mycket värdefullt. Många är dock&lt;br&gt;kritiska till detaljer i den föreslagna regleringen. Ett par remissinstanser,&lt;br&gt;såsom exempelvis Sala och Östersunds kommuner befarar att samrådet&lt;br&gt;blir än mer byråkratiskt än nuvarande bygglovsprövning. Många&lt;br&gt;remissinstanser, t.ex. Värnamo kommun, anser att det kommer för sent&lt;br&gt;i processen. Det hävdas också av Byggentreprenörerna och Riksbyggen&lt;br&gt;att samrådet bör initieras av byggherren och inte av byggnadsnämnden&lt;br&gt;och att dess syfte att klarlägga behovet av bestyrkanden av byggnadens&lt;br&gt;egenskaper, i stället for att klarlägga byggnadens egenskaper, bör framgå&lt;br&gt;tydligare. Det ifrågasätts också, bl.a. av Stockholms stad, hur frågor om&lt;br&gt;godtagbara avvikelser från gällande föreskrifter skall hanteras. Det&lt;br&gt;påpekas vidare att större byggnadsarbeten ofta upphandlas successivt och&lt;br&gt;att entreprenörer för senare etapper ofta inte är utsedda när den första&lt;br&gt;etappen startas. Ett par remissinstanser tar upp byggnadsnämndens&lt;br&gt;serviceskyldighet och säger att denna innebär att nämnderna genom&lt;br&gt;samrådet kan få ett ansvar for byggnadernas utformning och egenskaper.&lt;br&gt;Det påpekas också, bl.a. av Boverket, att övergången till att ange de&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven i funktionstermer i stället för genom före-&lt;br&gt;skrifter om tekniska lösningar som tillgodoser vissa funktioner, ökar&lt;br&gt;byggherrarnas behov av besked från byggnadsnämnden om en viss&lt;br&gt;teknisk lösning kan godtas. Slutligen anser Handikappförbundens sam-&lt;br&gt;arbetsorgan att handikapporganisationerna bör vara representerade vid&lt;br&gt;samrådsmöten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När en byggnad väl är färdigställd är&lt;br&gt;det ofta för sent att kontrollera vissa egenskaper, t.ex. grundläggningen.&lt;br&gt;Det är då också ofta för sent att på ett ekonomiskt rimligt sätt rätta till&lt;br&gt;uppkomna fel, t.ex. avsaknad av hiss. Kontrollen måste därför vanligen&lt;br&gt;ske successivt under byggets gång. Såväl byggherren som byggnadsnämn-&lt;br&gt;den har därmed ett starkt intresse av att på ett så tidigt stadium som&lt;br&gt;möjligt få klarhet i vilka kontroller och verifikationer som behövs. Detta&lt;br&gt;är också angeläget för att byggherren skall kunna rationellt samordna de&lt;br&gt;bestyrkanden, som byggnadsnämnden kräver, med de verifikationer som&lt;br&gt;han själv behöver från t.ex. entreprenören. Likaså finns det ett behov på&lt;br&gt;myndighetssidan att samordna olika myndigheters kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta ändamål finner regeringen i likhet med utredningen det&lt;br&gt;lämpligt att de berörda parterna vid ett, eller vid behov flera, möten går&lt;br&gt;igenom projektet och på ett uttömmande och för byggnadsnämnden&lt;br&gt;bindande sätt klarlägger vilka krav på bestyrkanden som nämnden har.&lt;br&gt;Detta syfte med samrådet kan enligt regeringens mening uttryckas klarare&lt;br&gt;i lagtexten än vad utredningsförslaget gör. Vidare anser vi att samrådet&lt;br&gt;inför byggstarten bör kallas byggsamråd för att skilja det från det samråd&lt;br&gt;om planer som skall ske enligt 4 och 5 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med sådana samrådsmöten är också att byggnadsnämnden då&lt;br&gt;kan informera byggherren om gällande regler och delge honom nämndens&lt;br&gt;erfarenheter av liknande projekt eller av sådana tekniska lösningar som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggherren tänkt sig. Byggherren kan också begära upplysningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden i frågor som är av betydelse för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämndens rådgivande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 kap. 1 § PBL skall byggnadsnämnden lämna råd och upplys-&lt;br&gt;ningar i frågor som rör nämndens verksamhet. Denna bestämmelse sägs&lt;br&gt;i propositionen med förslaget till PBL (prop. 1985/86:1, s. 306 och 307)&lt;br&gt;ha tillkommit mot bakgrund av att en väl fungerande information om&lt;br&gt;gällande regler för byggandet är en förutsättning för att bestämmelserna&lt;br&gt;följs i praktiken. Byggnadsnämnden bör därför enligt propositionen ge&lt;br&gt;råd samt upplysa om och förklara de regler som den byggande måste&lt;br&gt;följa. Byggnadsnämndens information och rådgivning bör dock, enligt&lt;br&gt;vad som sägs i propositionen, inte gå så långt att den kan jämställas med&lt;br&gt;projektering eller att nämnden upprättar färdiga tekniska förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att denna informations- och rådgivningsskyldighet&lt;br&gt;alltjämt bör gälla. Den bör ingå som en väsentlig del i byggsamrådet.&lt;br&gt;Som framgår av den nämnda propositionen bör skyldigheten inriktas på&lt;br&gt;innehållet i gällande regler och krav och inte utövas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;byggnadsnämnden faktiskt tar ansvaret för byggnadernas projektering&lt;br&gt;eller fungerar som teknisk konsult. Också information om innehållet i&lt;br&gt;gällande produktregler kan bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsamråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren bör kunna begära samråd när han finner behov av det. Det&lt;br&gt;kan till exempel ske redan på projekteringsstadiet och ligga till grund för&lt;br&gt;byggherrens överväganden om han skall söka bygglov eller inte. Samråd&lt;br&gt;kan också ske först sedan arbetena påbörjats, om byggherren bedömer att&lt;br&gt;samrådet inte har någon betydelse för t.ex. schaktning och förbe-&lt;br&gt;redelserna för grundläggningen. Vid behov kan byggsamrådet delas upp&lt;br&gt;i etapper och genomföras successivt under arbetenas gång. Eftersom&lt;br&gt;byggherren är den som har det fulla ansvaret för byggnadens egenskaper&lt;br&gt;och skall tillhandahålla den verifiering av dessa som behövs, är det&lt;br&gt;naturligt att det är byggherren som tar initiativet till samrådet och lämnar&lt;br&gt;förslag på verifieringssätt. Byggnadsnämnden bör dock ha en skyldighet&lt;br&gt;att kalla till samråd då nämnden anser att det behövs för att kunna utöva&lt;br&gt;en effektiv tillsyn över att gällande regler följs. Kallelsen bör då ske så&lt;br&gt;snart som möjligt efter det att bygganmälan gjorts. Byggherren bör få&lt;br&gt;kännedom om att byggnadsnämnden påkallar byggsamråd innan han&lt;br&gt;börjar byggnadsarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om tillämpningen av funktionsnormer bör vid samrådet teore-&lt;br&gt;tiskt hanteras så att byggnadsnämnden vid behov informerar byggherren&lt;br&gt;om normens innebörd. Med denna utgångspunkt redovisar byggherren en&lt;br&gt;teknisk lösning som han anser tillgodoser normens krav. Byggnads-&lt;br&gt;nämnden kan då många gånger konstatera att lösningen är sådan att&lt;br&gt;nämnden saknar anledning att begära någon särskild kontroll av att den&lt;br&gt;tillgodoser egenskapskraven. I andra fell kan nämnden känna osäkerhet&lt;br&gt;om den tekniska lösningens ändamålsenlighet. I så fell kan nämnden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begära att byggherren genom ett sakkunnigintyg bestyrker att den Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;tekniska lösningen uppfyller normens krav. Nämnden kan då också&lt;br&gt;behöva klargöra hur den anser att verifikationen bör ske. Byggherren har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i så fell att lämna förslag på en sakkunnig som han anser vara lämplig att&lt;br&gt;göra bedömningen. Om byggnadsnämnden godtar detta förslag är&lt;br&gt;nämnden också skyldig att godta den slutsats som den sakkunnige&lt;br&gt;kommer fram till i sitt intyg. I det fell den sakkunnige skulle finna att&lt;br&gt;den av byggherren föreslagna tekniska lösningen inte är godtagbar, får&lt;br&gt;byggherren söka en annan teknisk lösning. Han har också möjlighet att&lt;br&gt;begära prövning av en annan sakkunnig, som byggnadsnämnden kan&lt;br&gt;godta. Det är givetvis i byggherrens intresse att frågor av detta slag&lt;br&gt;klaras ut så tidigt som möjligt. Det är bl.a. därför som han bör ha rätt&lt;br&gt;att påkalla samråd redan på projekteringsstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden bör ha en skyldighet att vid byggsamrådet infor-&lt;br&gt;mera byggherren om nämnden finner anledning att anta att arbetena&lt;br&gt;kräver tillstånd av någon annan myndighet. Detta får ses som ett led i&lt;br&gt;byggnadsnämndens allmänna serviceskyldighet och skall inte uppfattas så&lt;br&gt;att nämnden garanterar att tillstånd inte krävs av myndigheter som&lt;br&gt;nämnden inte pekat ut. Syftet med informationen är att underlätta för&lt;br&gt;båda parter att samordna tillsyns- och kontrollverksamheten på ett ratio-&lt;br&gt;nellt och kostnadsbesparande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för byggsamrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom byggherren själv och en representant för byggnadsnämnden kan&lt;br&gt;det vara lämpligt att entreprenörer, berört försäkringsbolag samt berörda&lt;br&gt;representanter för yrkesinspektionen och andra berörda myndigheter och&lt;br&gt;kommunala förvaltningar deltar i byggsamrådet. Byggherrens kvalitetsan-&lt;br&gt;svarige (se avsnitt 6.5.8) bör alltid närvara. Yttrandet från skyddsom-&lt;br&gt;budet m.fl. bör kunna visas upp vid samrådet. I övrigt har nämnden att&lt;br&gt;bevaka de tekniska egenskapskraven, inklusive tillgänglighetsfrågoma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formerna för byggsamrådet bör inte detaljregleras i lag eller före-&lt;br&gt;skrifter utan kunna anpassas till förutsättningarna i varje enskilt fell.&lt;br&gt;Byggnadsnämnden måste dock få en så pass omfettande redovisning av&lt;br&gt;projektet att nämnden kan ta ställning till bestyrkandefrågoma. Många&lt;br&gt;gånger kräver detta att byggherren ger in handlingar i god tid före&lt;br&gt;samrådsmötet eller att detta delas upp i etapper. Det ligger i parternas&lt;br&gt;eget intresse att från fell till fell finna den mest praktiska formen för&lt;br&gt;samrådsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SamrådsfÖrferandet bör, som redan framhållits, göras så enkelt som&lt;br&gt;möjligt. Någon risk för att det skall kunna bli mer komplicerat än den&lt;br&gt;komplicerade process, som dagens bygglovshantering kan göras till,&lt;br&gt;föreligger inte. Både i det nuvarande och det föreslagna systemet är kom-&lt;br&gt;plexiteten ytterst beroende på de enskilda individernas förmåga och vilja&lt;br&gt;att hantera ärendena på ett smidigt sätt. Det föreslagna systemet har dock&lt;br&gt;den fördelen att det ger byggherren större möjligheter än dagens system&lt;br&gt;att påverka handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att samråd inte är nödvändigt, bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggherren underrättas om detta. Det behövs för att undvika oklarheter Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;och missförstånd. Underrättelsen bör givetvis lämnas så snart som&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden kan för närvarande i samband med bygglov medge&lt;br&gt;mindre avvikelser från gällande tekniska föreskrifter (8 § PBF). Behovet&lt;br&gt;av sådana avvikelser minskar när egenskapskraven uttrycks i funktions-&lt;br&gt;krav i stället för som föreskrifter om tekniska lösningar. Ett stort steg i&lt;br&gt;den riktningen har tagits i Boverkets nya bygg- och konstruktionsregler&lt;br&gt;(BFS 1993:57 resp. 58) som trädde i kraft den 1 januari 1994. Det är&lt;br&gt;emellertid uppenbart att denna avvikelsemöjlighet behöver behållas ännu&lt;br&gt;en tid. Ett sådant medgivande kan lämpligen dokumenteras i protokollet&lt;br&gt;från samrådsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.5 Kontrollplan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för att&lt;br&gt;bestyrka en byggnads eller anläggnings överensstämmelse med&lt;br&gt;egenskapskraven skall i samband med byggsamrådet dokumenteras&lt;br&gt;i en kontrollplan om detta inte på grund av omständigheterna är&lt;br&gt;obehövligt. Beslut om en kontrollplan kan överklagas hos länssty-&lt;br&gt;relsen. Beslutet förfaller om arbetena inte påböijas inom två år.&lt;br&gt;Det gör också ett besked från byggnadsnämnden att kontrollplan&lt;br&gt;inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag,&lt;br&gt;även om utredningen använder beteckningen &amp;quot;kvalitetsplan&amp;quot; och uttrycket&lt;br&gt;&amp;quot;godkänna&amp;quot; planen. Utredningen har inte föreslagit att beslutet om&lt;br&gt;kontrollplanen skall förfalla efter två år, men väl att bygganmälan skall&lt;br&gt;förfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan är&lt;br&gt;ingen helt negativ till förslaget, men ett antal frågor och synpunkter&lt;br&gt;framförs. En invändning från ett antal remissinstanser är att kvali-&lt;br&gt;tetsplanen innebär att byggnadsnämnden tar ett ansvar for byggnadens&lt;br&gt;egenskaper, trots att detta skall vila på byggherren. Boverket föreslår att&lt;br&gt;byggherrens förslag till kvalitetsplan skall lämnas in till byggnadsnämn-&lt;br&gt;den samtidigt med bygganmälan för att ge byggnadsnämndens personal&lt;br&gt;mer tid att granska den och vid behov ta upp den i nämnden. En re-&lt;br&gt;missinstans anser det oklart i vad mån en kvalitetsplan kan överklagas.&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund uttrycker oro för att kommunerna kan&lt;br&gt;komma att ställa mycket olika krav på kontrollplaner. Också beteck-&lt;br&gt;ningen &amp;quot;kvalitetsplan&amp;quot; kritiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Omfattningen, sättet och formen för&lt;br&gt;bestyrkande av byggnadens eller anläggningens överensstämmelse med&lt;br&gt;egenskapskraven bör, som nyss sagts, på ett uttömmande och för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden bindande sätt bestämmas i samband med byggsamrådet.&lt;br&gt;För detta ändamål finner regeringen i likhet med utredningen det lämpligt&lt;br&gt;att byggnadsnämnden vid eller strax efter mötet beslutar om en plan för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollen av arbetena. Kontrollplan är då en mer adekvat benämning än Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;kvalitetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollplanen - inklusive handlingar som legat till grund för den -&lt;br&gt;måste av ordningsskäl dokumenteras på lämpligt sätt. Ansvaret för detta&lt;br&gt;bör vila på byggnadsnämnden, som har att besluta om planen. Underlaget&lt;br&gt;för planen tillhandahålles dock lämpligen av byggherren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enklare fell kan kontrollplanen givetvis bli mycket kortfattad eller&lt;br&gt;helt undvaras. Samrådet kan ju till och med resultera i att någon kon-&lt;br&gt;trollplan inte anses behövlig. Även detta bör i så fell dokumenteras i ett&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det sällan förekommer att byggnadstekniska frågor tas upp&lt;br&gt;i den samfällda byggnadsnämnden (dessa avgörs vanligen av tjänstemän&lt;br&gt;efter delegation) kan det givetvis inträffa att ett behov av nämndbehand-&lt;br&gt;ling av kontrollplanen uppkommer. I dessa fell kommer alltså beslutet om&lt;br&gt;kontrollplanen att dra ut på tiden. Byggherren kan dock i någon mån&lt;br&gt;motverka detta genom att lämna in ett väl underbyggt förslag i god tid.&lt;br&gt;Att beslut om kontrollplan inte fettats hindrar inte heller att byggherren&lt;br&gt;på egen risk startar arbetena, kanske i okontroversiella delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga bör vara att beslut om kontrollplanen fettas av någon&lt;br&gt;tjänsteman efter delegation från byggnadsnämnden. Nämndens befattning&lt;br&gt;med planerna bör i första hand bestå i att meddela riktlinjer för tjänste-&lt;br&gt;männens handläggning. Det är en viktig uppgift för nämnden att genom&lt;br&gt;sådana riktlinjer prioritera kontrollinsatserna till sådana frågor där&lt;br&gt;kontroll är mest angelägen. Nämnden får därmed ett avgörande in-&lt;br&gt;flytande på hur smidigt det nya systemet fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvärt emot vad en av remissinstanserna ansett bör kraven på kontroll-&lt;br&gt;planer kunna variera från kommun till kommun beroende på lokala&lt;br&gt;omständigheter och prioriteringar. Byggherren bör dock ha en möjlighet&lt;br&gt;att angripa alltför långtgående krav. För det fell att byggherren anser att&lt;br&gt;byggnadsnämnden går för långt i sina önskemål om kontroll, bör det gå&lt;br&gt;att få byggnadsnämndens beslut i fråga om kontrollplanen överprövat. Ett&lt;br&gt;sådant överklagande bör, i vart fell i avvaktan på utredningens fortsatta&lt;br&gt;överväganden rörande överklagandefrågor, följa samma instansordning&lt;br&gt;som för närvarande gäller för överprövning av frågor enligt 3 kap. PBL.&lt;br&gt;Första instans bör därför vara länsstyrelsen. Dess beslut bör kunna&lt;br&gt;överklagas till kammarrätten. Även i detta fell gäller att frånvaron av en&lt;br&gt;kontrollplan inte hindrar att byggherren på egen risk påböljar byggnads-&lt;br&gt;arbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att överprövningen inte kan avse ett yrkande&lt;br&gt;om utökad kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollplanens uppgift är att bl.a. ange hur och av vem bestyrkanden&lt;br&gt;skall göras. Det kommer att vara en fördel för byggherren att då kunna&lt;br&gt;hänvisa till kvalitetssäkringssystem och kontrollanter som certifierats för&lt;br&gt;sådana ändamål. Om så inte sker, måste byggnadsnämnden själv göra en&lt;br&gt;bedömning i det enskilda fellet. Vanligen torde detta inte medföra några&lt;br&gt;problem på grund av nämndernas kännedom om olika företag och&lt;br&gt;personer som är verksamma inom kommunen. Också den bedömning som&lt;br&gt;byggherrens kvalitetsansvarige (se avsnitt 6.5.8) gör bör ha stor betydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att byggnadsnämnden påtar sig något ansvar for Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;byggnadens egenskaper genom att besluta om vilka bestyrkanden av&lt;br&gt;byggnadens egenskaper som nämnden önskar for att försäkra sig om att&lt;br&gt;byggherren kan antas ta sitt ansvar att uppfylla gällande egenskapskrav.&lt;br&gt;Det av utredningen föreslagna uttrycket &amp;quot;godkänna&amp;quot; planen anger vis-&lt;br&gt;serligen att det är byggherren som lämnar ett förslag som sedan godkänns&lt;br&gt;av nämnden. Men för att helt undvika att planen kan uppfattas som något&lt;br&gt;slags godkännande av byggnadens egenskaper bör uttrycket &amp;quot;godkänna&amp;quot;&lt;br&gt;inte användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom förhållandena ändras över tiden bör byggnadsnämndens&lt;br&gt;beslut om en kontrollplan eller besked att en kontrollplan inte behövs&lt;br&gt;gälla bara under två år, om byggnadsarbetena inte påböijas dessförinnan.&lt;br&gt;Löper denna tidsfrist ut, måste således en ny bygganmälan göras. Det&lt;br&gt;innebär att byggnadsnämnden då kan kalla till nytt samråd och besluta&lt;br&gt;om en ny kontrollplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrollplan kan också behöva revideras om grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningar for byggnadsarbetena ändras under arbetenas gång, t.ex.&lt;br&gt;genom byte av byggherre eller entreprenör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kontrollplanens utformning vid etappindelningar av bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten och vid etappindelad ombyggnad tas upp i avsnitt 6.5.7. En&lt;br&gt;kontrollplan kan givetvis inte krävas vid rivningsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.6 Slutbevis&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När byggherren bestyrkt byggnadens eller&lt;br&gt;anläggningens egenskaper på föreskrivet sätt och byggnadsnämn-&lt;br&gt;den inte har funnit någon särskild anledning till ingripande skall&lt;br&gt;byggnadsnämnden utfärda ett bevis om detta (slutbevis). Ett beslut&lt;br&gt;att inte utfärda ett slutbevis kan av byggherren överklagas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden&lt;br&gt;utan onödigt dröjsmål lämna ett slutgodkännande under förutsättning att&lt;br&gt;det kan antas att samhällskraven uppfyllts. Denna prövning grundas&lt;br&gt;normalt på byggnadsnämndens uppföljning av kontrollplanen. I enklare&lt;br&gt;fall får byggnadsnämnden besluta att slutgodkännande inte erfordras.&lt;br&gt;Slutgodkännanden överklagas hos länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Slutgodkännandet är den del i det föreslagna&lt;br&gt;kontrollsystemet som rönt mest kritik från remissinstanserna. Några&lt;br&gt;remissinstanser, såsom exempelvis Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län, Helsingborgs kommun, Byggentreprenörerna och Föreningen Sveri-&lt;br&gt;ges byggnadsinspektörer har påtalat att slutgodkännandet i väsentliga&lt;br&gt;avseenden liknar det godkännande som ett bygglov innebär och därmed&lt;br&gt;ger byggnadsnämnden ett ansvar för byggnadens egenskaper, trots att&lt;br&gt;detta bör åvila byggherren. Ansvarsfrågan anses därför oklar. Också&lt;br&gt;termen &amp;quot;godkännande&amp;quot; anses missvisande i sammanhanget, bl.a. av&lt;br&gt;Boverket. Flera remissinstanser, såsom exempelvis Kalmar kommun och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunaltekniska föreningen anser att ett slutgodkännande inte Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;rimligen kan lämnas utan att byggnadsnämnden själv besiktat arbetena.&lt;br&gt;Det har också påpekats att en så viktig handling som slutgodkännandet&lt;br&gt;bör utfärdas omgående. En remissinstans anser det oklart i vad mån ett&lt;br&gt;slutgodkännande kan överklagas. Mörbylånga kommun anser att den&lt;br&gt;kvalitetsansvarige (se avsnitt 6.5.8) bör utfärda slutgodkännandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Utredningen har anfört (s. 251):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Av hänsyn till byggherren och hans kreditgivare m.fl. bör bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, när de intyg och de besiktningar skett, som framgår av&lt;br&gt;kvalitetsplanen, utfärda ett bevis om att nämnden för sin del saknar&lt;br&gt;anledning att inte tillåta att byggnaden tas i bruk. Ett sådant slutgod-&lt;br&gt;kännande innebär inte att byggnadsnämnden ikläder sig något ansvar för&lt;br&gt;att byggnaden uppfyller samhällets krav.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i sak utredningens uppfattning men anser att denna&lt;br&gt;kan formuleras tydligare än vad som skett i utredningsförslaget. Bl.a. bör&lt;br&gt;det klart framgå att det inte är fråga om något godkännande av byggna-&lt;br&gt;den som kan liknas vid det nuvarande bygglovet. Ordet slutgodkännande&lt;br&gt;bör därför bytas mot slutbevis. Detta skall enbart utgöra ett kvitto på att&lt;br&gt;byggherren har fullgjort vad på honom ankommer i förhållande till&lt;br&gt;byggnadsnämnden i samband med byggnadsarbetena. Slutbevis skall&lt;br&gt;således utfärdas så snart alla de bestyrkanden som anges i kontrollplanen&lt;br&gt;kommit in till nämnden och befunnits vara i sin ordning. Det ligger i&lt;br&gt;sakens natur att ett sådant kvitto endast kan utfärdas av byggnadsnämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa omständigheter kan det dock inträffa att slutbevis inte bör&lt;br&gt;utfärdas, trots att förutsättningarna föreligger enligt kontrollplanen. Det&lt;br&gt;kan vara fallet om byggnadsnämnden i sin egenskap av tillsynsmyndighet&lt;br&gt;får kännedom om att byggnaden, trots att kontrollplanen följts, ändå&lt;br&gt;saknar väsentliga egenskaper. I så fell bör denna fråga klaras ut innan&lt;br&gt;slutbevis utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutbeviset bör utfärdas snarast möjligt. Till skillnad mot utredningen&lt;br&gt;anser regeringen att det inte är nödvändigt att vänta till dess byggnaden&lt;br&gt;färdigställts. Det räcker med att alla begärda bestyrkanden kommit in till&lt;br&gt;nämnden och det spelar ingen roll att en del åtgärder av mindre betydelse&lt;br&gt;då kanske återstår. Har nämnden inte i kontrollplanen krävt bestyrkande&lt;br&gt;av dem får de anses vara av mindre betydelse från kontrollsynpunkt.&lt;br&gt;Syftet med byggnadsnämndens kontroll är ju att den varken skall utgöra&lt;br&gt;någon förhandskontroll av en tillämnad byggnad eller en efterhands-&lt;br&gt;kontroll av en färdig byggnad utan en parallellt med byggnadsarbetena&lt;br&gt;löpande kontroll av att byggherren förvissar sig om att med hänsyn till&lt;br&gt;de föreskrivna egenskapskraven viktiga moment i arbetena utförs på rätt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar inte utredningens uppfattning att byggnadsnämnden&lt;br&gt;i enklare fell skall få underlåta att utfärda slutbevis. Har en kontrollplan&lt;br&gt;upprättats behövs en kvittens på att den fullföljts. Slutbeviset har den&lt;br&gt;rättsliga innebörden att byggnadsnämnden inte kan kräva ytterligare&lt;br&gt;bestyrkanden av byggnadens egenskaper. Inte heller kan byggnadsnämn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den därefter kräva några ändringar av byggnaden utan att inleda ett nytt Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;förfarande enligt 10 kap. 12 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av rättssäkerhetsskäl bör byggherren kunna överklaga en vägran från&lt;br&gt;byggnadsnämnden att utföra ett slutbevis.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.7 Sanktioner&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om byggnadsarbeten påböijas utan före-&lt;br&gt;skriven anmälan skall en särskild avgift på mellan 200 och 1 000&lt;br&gt;kronor betalas. Om byggherren till byggnadsnämnden gett in de&lt;br&gt;bestyrkanden som krävs enligt kontrollplanen, men nämnden finner&lt;br&gt;att det brister i förutsättningarna för att utfärda ett slutbevis, skall&lt;br&gt;nämnden utan oskäligt dröjsmål ta ställning till i vilken omfattning&lt;br&gt;byggnaden skall få användas till dess att bristerna åtgärdats. Ett&lt;br&gt;därvid beslutat användningsförbud kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En byggnad får inte användas förrän slutgod-&lt;br&gt;kännande lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger det. Om&lt;br&gt;en byggnad tas i bruk utan att ett sådant godkännande meddelats i ett fall&lt;br&gt;då slutgodkännande skulle ha krävts får byggnadsnämnden inom fem år&lt;br&gt;från det bygganmälan gjordes eller skulle ha gjorts meddela ett&lt;br&gt;vitessanktionerat användningsförbud. Såvitt avser sanktioner mot under-&lt;br&gt;låtenhet att inge bygganmälan överensstämmer utredningens förslag med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uppfattningen om användningsförbudet är split-&lt;br&gt;trad och övervägande negativ bland de remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. Flera remissinstanser, bland dem Boverket, har ifrågasatt värdet&lt;br&gt;av ett slutgodkännande som påtryckningsmedel för att uppnå god kvalitet&lt;br&gt;i byggandet, eftersom de anser att det blir praktiskt taget omöjligt att&lt;br&gt;förhindra en användning. Andra, t.ex. Sala kommun, Byggentreprenö-&lt;br&gt;rerna, Hyresgästernas riksförbund och Villaägarnas riksförbund, anser att&lt;br&gt;användningsförbudet är alltför drastiskt och föreslår att det omvända skall&lt;br&gt;gälla, det vill säga att byggnaden skall få användas om inte bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden förbjuder detta. Det påpekas också att det finns en risk att&lt;br&gt;ett användningsförbud drabbar brukarna hårdare än byggherren. Ett par&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. Östersunds kommun, anser å andra sidan att det&lt;br&gt;automatiska användningsförbudet innebär en förbättring i förhållade till&lt;br&gt;dagens system. Ett par remissinstanser, t.ex. Arvidsjaurs kommun och&lt;br&gt;Sveriges fastighetsägareförbund, önskar ett klarläggande av hur systemet&lt;br&gt;med slutgodkännande skall fungera vid etappindelning av byggandet eller&lt;br&gt;vid successiv inflyttning i ett större bostadsbestånd. Ett par remissinstan-&lt;br&gt;ser, bl.a. Linköpings kommun och Hyresgästernas riksförbund, påpekar&lt;br&gt;att tidsfristen fem år är för kort om byggnadsarbetena drar ut på tiden&lt;br&gt;eller om felen är allvarliga. Ett par kommuner liksom HSB riksförbund,&lt;br&gt;Hyresgästernas riksförbund samt Föreningen Sveriges bygglovsgranskare&lt;br&gt;och byggnadsnämndssekreterare samt Föreningen Sveriges byggnadsin-&lt;br&gt;spektörer anser att avgiften för underlåten bygganmälan är för låg och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden i stället bör jämföras med olovligt byggande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den naturliga sanktionen om en&lt;br&gt;byggnad eller anläggning inte uppfyller de egenskaper som krävs är,&lt;br&gt;såsom utredningen framhållit, att den inte får tas i bruk. En byggnad är&lt;br&gt;emellertid en mycket komplex och dyrbar konstruktion. Det bör därför&lt;br&gt;finnas en möjlighet för byggherren att helt eller delvis få ta den i bruk&lt;br&gt;även om vissa smärre brister, som lätt kan avhjälpas i efterhand, återstår.&lt;br&gt;Detta är bakgrunden till utredningens förslag att byggnadsnämnden skall&lt;br&gt;få medge att byggnaden tas i bruk trots att ett slutgodkännande inte&lt;br&gt;föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i grunden utredningens bedömning men anser att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen är onödigt drastisk och att den skulle bli svår att&lt;br&gt;tillämpa vid etappvisa utbyggnader och särskilt vid ombyggnader som&lt;br&gt;utförs utan att huset evakueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten att ta byggnaden i bruk knyts till tidpunkten för slutbeviset&lt;br&gt;i stället för färdigställandet blir användningsförbudet mindre drastiskt än&lt;br&gt;i utredningens förslag. Regeringen anser dock att det över huvud taget&lt;br&gt;inte är behövligt med ett särskilt användningsförbud för tiden innan&lt;br&gt;byggnadsarbetena kommit så långt att huset praktiskt blir beboeligt och&lt;br&gt;användbart. Om ett hus ändå skulle komma att användas under denna tid&lt;br&gt;finns det möjligheter både för byggnadsnämnden och andra myndigheter&lt;br&gt;att ingripa med stöd av redan befintliga bestämmelser i PBL och annan&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ett användningsförbud uppstår först då byggnadsarbetena&lt;br&gt;kommit så långt att de närmar sig sin fullbordan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner regeringen att regelverket bör konstrueras&lt;br&gt;så att byggnadsnämnden åläggs att ta ställning till om byggnaden skall få&lt;br&gt;användas när byggherren gett in de verifikationer och andra handlingar&lt;br&gt;som kontrollplanen föreskriver. Finns det då inga invändningar mot&lt;br&gt;arbetena skall slutbevis utfärdas. Men om verifikationerna inte är&lt;br&gt;tillfredsställande eller byggnadsnämnden av annan anledning känner till&lt;br&gt;brister i byggnaden, skall nämnden omgående ta ställning till om&lt;br&gt;byggnaden får användas intill dess att bristerna avhjälps. Använd-&lt;br&gt;ningsförbud bör meddelas om bristerna inte är obetydliga. Ett sådant&lt;br&gt;förbud bör kunna förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avgörande betydelse vid ombyggnader och etappvist byggande blir&lt;br&gt;kontrollplanens utformning. Vid en etappindelning av ett byggnadsföretag&lt;br&gt;kan slutbeviset bara avse den etapp som omfattas av en bestämd&lt;br&gt;kontrollplan. Kopplingen mellan olika byggnadsetapper och kontrollpla-&lt;br&gt;nen måste bestämmas vid samrådet. Om en successiv inflyttning i ett&lt;br&gt;nybygge eller i ett hus som är föremål för ombyggnad är avsedd, måste&lt;br&gt;kontrollplanen delas upp i flera planer eller utformas så att slutbevis kan&lt;br&gt;lämnas for olika delar av bygget i den takt de blir färdiga. Det bör därvid&lt;br&gt;observeras vad som sagts i föregående avsnitt om att huset inte behöver&lt;br&gt;vara helt färdigställt för att slutbevis skall kunna utfärdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller användningsförbudet som påtryckningsmedel torde detta ha&lt;br&gt;större effekt än vad en del remissinstanser förmodar. Avsaknaden av ett&lt;br&gt;slutbevis, särskilt med ett därtill kopplat användningsförbud, innebär en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftig varning till kreditgivare och kommande brukare eller köpare om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att byggnadens lämplighet som beläningsobjekt och för avsedd an- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;vändning kan ifrågasättas och att det är en överhängande risk för myn-&lt;br&gt;dighetsingripanden mot byggherren eller en eventuell senare ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgiften för underlåten bygganmälan är det riktigt att&lt;br&gt;denna är relativt låg. Å andra sidan är det en alltför hård påföljd för en&lt;br&gt;i verkligheten kanske rätt obetydlig förseelse att betrakta en byggnad som&lt;br&gt;utförts utan bygganmälan som ett olovligt bygge med därav följande höga&lt;br&gt;avgifter. Bygganmälan är blott en underrättelse om tilltänkta arbeten.&lt;br&gt;Eftersom byggnadsnämnen har rätt att ingripa med användningsförbud&lt;br&gt;och i förekommande fell föreläggande om rättelse med därtill knutna&lt;br&gt;viten, finner regeringen att det inte nu finns anledning att införa strängare&lt;br&gt;påföljder mot byggande utan anmälan än vad utredningen föreslagit.&lt;br&gt;Utredningen kommer i en senare etapp att se över PBL:s hela av-&lt;br&gt;giftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.8 Kvalitetsansvarig&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att anmälningspliktiga åtgärder skall få&lt;br&gt;påböijas skall det finnas en eller flera kvalitetsansvariga, som&lt;br&gt;utsetts av byggherren. En kvalitetsansvarig skall antingen ha&lt;br&gt;behörighet för ändamålet meddelad av ett ackrediterat organ&lt;br&gt;(riksbehörighet) eller ha godkänts för den aktuella uppgiften av&lt;br&gt;byggnadsnämnden. En kvalitetsansvarigs uppgift skall vara att delta&lt;br&gt;i samrådet och se till att kontrollplanen följs. Han skall beredas&lt;br&gt;tilllfälle att närvara vid kontroller och besiktningar. Om flera&lt;br&gt;kvalitetsansvariga utsetts skall byggherren bestämma att en av dem&lt;br&gt;skall ha samordningsansvar. Byggnadsnämnden skall kunna kräva&lt;br&gt;att byggherren byter ut en försumlig kvalitetsansvarig. Om&lt;br&gt;byggnadsarbeten sker utan kvalitetsansvarig, då sådan krävs, skall&lt;br&gt;en särskild avgift på mellan 200 och 1 000 kronor betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag&lt;br&gt;utom såtillvida att utredningen föreslagit att kvalitetsansvarig inte skall&lt;br&gt;behövas om byggnadsnämnden medger detta på grund av arbetenas&lt;br&gt;begränsade omfattning och att den kvalitetsansvariges uppgifter i ut-&lt;br&gt;redningsförslaget beskrivs så att han skall ha fortlöpande tillsyn över&lt;br&gt;arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt. Utredningen föreslår också&lt;br&gt;att byggnadsnämnden skall få förbjuda en kvalitetsansvarig som misskött&lt;br&gt;sig, att under viss tid vara verksam i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några principiella in-&lt;br&gt;vändningar från de remissinstanser som yttrat sig i frågan, även om några&lt;br&gt;anser att den ansvarige arbetsledaren också bör finnas kvar. Många har&lt;br&gt;dock ställt sig frågande till detaljer i förslaget. Ett par remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. Boverket och Kristianstads kommun, anser att den kvalitetsan-&lt;br&gt;svariges roll och ansvar är oklart i relation till byggnadsnämnden,&lt;br&gt;byggherren, arbetsledaren och kontrollanterna. Tjänstemännens centralor-&lt;br&gt;ganisation betonar särskilt vikten av att den kvalitetsansvarige bör kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leda arbetena på samma sätt som en ansvarig arbetsledare. En annan Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;anser däremot att den kvalitetsansvarige aldrig bör få vara ansvarig for&lt;br&gt;arbetsledningen. Benämningen &amp;quot;kvalitetsansvarig&amp;quot; har kritiserats som&lt;br&gt;vilseledande av bl.a. Arbetarskyddsstyrelsen, Nyköpings och Linköpings&lt;br&gt;kommuner samt HSB:s riksförbund. Byggentreprenörerna anser att&lt;br&gt;byggnadsnämndens möjligheter bör vara begränsade när det gäller att&lt;br&gt;vägra godkänna den av byggherren utsedde kvalitetsansvarige. Boverket&lt;br&gt;anser att det alltid bör finnas en kvalitetsansvarig. Påföljden av att bygga&lt;br&gt;utan kvalitetsansvarig anses av flera remissinstanser, bl.a. HSB:s riksför-&lt;br&gt;bund samt Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och byggnadsnämnds-&lt;br&gt;sekreterare, vara för mild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag är byggherren skyldig att ha en&lt;br&gt;ansvarig arbetsledare för alla byggnadsarbeten av betydelse. Denne, som&lt;br&gt;skall ha viss föreskriven kompetens, skall leda och ha fortlöpande tillsyn&lt;br&gt;över arbetena så att de utförs på föreskrivet sätt (9 kap. 3 § PBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom det kontrollsystem som beskrivits i det föregående finns det&lt;br&gt;ingen anledning för staten att reglera hur byggherren skall ha sin arbets-&lt;br&gt;ledning organiserad och vilken kompetens hans personal skall ha. Syste-&lt;br&gt;met med ansvariga arbetsledare har också bidragit till de oklara ansvars-&lt;br&gt;förhållandena, eftersom den ansvarige arbetsledaren ofta i praktiken&lt;br&gt;felaktigt uppfattas som en byggnadsnämndens förlängda arm. Det statligt&lt;br&gt;reglerade systemet med ansvariga arbetsledare bör således avskaffas. I&lt;br&gt;praktiken torde funktionen ändå komma att leva kvar på byggarbets-&lt;br&gt;platserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har emellertid föreslagit att byggherren i de situationer&lt;br&gt;där han idag måste ha en ansvarig arbetsledare i framtiden skall vara&lt;br&gt;skyldig att ha en särskild person med speciell kompetens (kvalitetsan-&lt;br&gt;svarig) som skall ha fortlöpande tillsyn över arbetena så att de utförs på&lt;br&gt;föreskrivet sätt. I betänkandet (s. 274) utvecklar utredningen detta så att&lt;br&gt;uppgifterna främst bör bestå i att utöva tillsyn över kvalitetsstyrningen&lt;br&gt;och kvalitetsuppföljningen. Det är alltså fråga om en helt annan funktion&lt;br&gt;än den ansvarige arbetsledarens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att det är rimligt att staten&lt;br&gt;förvissar sig om att byggherren själv har eller har tillgång till tillräcklig&lt;br&gt;kompetens för att kunna delta i upprättandet av och genomföra den&lt;br&gt;kontrollplan som är en förutsättning för den offentliga byggkontrollen.&lt;br&gt;Den kvalitetsansvariges uppgift bör alltså vara att delta i samrådet och se&lt;br&gt;till att kvalitetsplanen följs. Detta antyder också att den kvalitetsansvarige&lt;br&gt;måste kopplas in på projektet betydligt tidigare än den nuvarande&lt;br&gt;ansvarige arbetsledaren. Redan på projekteringsstadiet görs ofta viktiga&lt;br&gt;vägval som har betydelse för den efterföljande kvalitetskontrollen. Den&lt;br&gt;kvalitetsansvariges uppgifter bör uttryckas tydligare i lagtexten än vad&lt;br&gt;utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser det vidare möjligt att förenkla regelsystemet något&lt;br&gt;i förhållande till utredningens förslag. Detta förslag innebär exempelvis&lt;br&gt;att byggnadsnämnden i vissa fell måste fetta tre beslut - om en kvali-&lt;br&gt;tetsansvarig behövs, om denne i så fell inte behöver ha riksbehörighet&lt;br&gt;och, då sådan behörighet inte behövs, om den av byggherren utsedda&lt;br&gt;personen kan godtas. Regleringen bör i stället utgå från att det alltid skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas en kvalitetsansvarig, men att denne kan vara byggherren själv. Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;Detta gör regelverket mer överskådligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall utses av byggherren, men måste antingen&lt;br&gt;ha riksbehörighet för uppgiften eller ha en kompetens som byggnads-&lt;br&gt;nämnden godtar. I de fell byggherren är en juridisk person, kan bygg-&lt;br&gt;herren inte vara kvalitetsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på den kvalitetsansvariges grundkompetens bör ställas i myn-&lt;br&gt;dighetsföreskrifter och styrkas genom certifiering av ett ackrediterat&lt;br&gt;organ. I den mån byggherren själv enligt byggnadsnämndens bedömning&lt;br&gt;besitter erforderlig kompetens bör det dock, som nyss anförts, vara&lt;br&gt;möjligt för honom att efter byggnadsnämndens medgivande ta på sig&lt;br&gt;ansvaret att fungera som kvalitetsansvarig. Detsamma bör gälla om&lt;br&gt;byggherren låter utföra arbetena genom någon som byggnadsnämnden&lt;br&gt;bedömer ha sådan kompetens. Det blir framför allt aktuellt beträffande&lt;br&gt;enklare arbeten och s.k. självbyggeri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot utredningen anser regeringen inte att byggnads-&lt;br&gt;nämnden bör kunna avstänga en misskötsam kvalitetsansvarig från&lt;br&gt;verksamhet inom kommunen. Om en kvalitetsansvarig missköter sig bör&lt;br&gt;byggnadsnämnden i stället kunna besluta att byggherren skall utse en&lt;br&gt;annan person som kvalitetsansvarig. Har den kvalitetsansvarige riksbe-&lt;br&gt;hörighet, skall nämnden dessutom underrätta det organ som godkänt&lt;br&gt;honom. Detta organ kan då återkalla sitt godkännande. Detta klargör&lt;br&gt;ansvarsförhållandlena bättre än utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar i princip uppfattningen att den kvalitetsansvarige inte&lt;br&gt;bör vara den som samtidigt är ansvarig för arbetenas utförande. På grund&lt;br&gt;av vad som nyss sagts om mindre byggnadsarbeten anser regeringen dock&lt;br&gt;att denna princip av praktiska skäl måste tillämpas med viss moderation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar däremot inte den uppfattning som framförts av en av&lt;br&gt;remissinstanserna att kompetenskraven på den kvalitetsansvarige i princip&lt;br&gt;skall bestämmas av byggherren. Tanken med kravet på kvalitetsansvarig&lt;br&gt;är ju att det allmänna skall ha garantier för att byggherren har tillräcklig&lt;br&gt;kompetens till sitt förfogande för att kunna anförtros uppgiften att bygga&lt;br&gt;utan en detaljerad myndighetskontroll av byggnadsarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalitetsansvarig måste finnas när arbetena påböijas och när samråd&lt;br&gt;äger rum. Frågan om vem som skall vara kvalitetsansvarig behöver&lt;br&gt;emellertid ofta klaras ut redan på projekteringsstadiet. Detta är ytterligare&lt;br&gt;ett skäl för byggherren att påkalla samråd i god tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den kvalitetsansvariges ansvar anser regeringen att detta&lt;br&gt;framgår av de fortydliganden och ändringar i utredningens förslag som&lt;br&gt;nu gjorts. Byggherren har ansvaret gentemot det allmänna för att de&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven på byggnaden uppfylls och ansvar gentemot&lt;br&gt;byggnadsnämnden att kontrollplanen följs. Som en garanti för att bygg-&lt;br&gt;herren skall ha kompetens att leva upp till kontrollplanens krav fordras&lt;br&gt;det att han själv eller någon av honom anlitad person har kompetens som&lt;br&gt;kvalitetsansvarig. Skulle byggherren inte rätta sig efter den kvali-&lt;br&gt;tetsansvariges berättigade anvisningar eller driva arbetena i strid mot&lt;br&gt;kontrollplanen eller gällande föreskrifter måste den kvalitetsansvarige, för&lt;br&gt;att kunna behålla sitt förtroende i egenskap av kvalitetsansvarig, lämna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt uppdrag. Om så sker, innebär det att byggherren brutit mot kontroll-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planen eller dess förutsättningar, varvid byggnadsnämnden kan ingripa Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;mot byggherren. Vilka befogenheter den kvalitetsansvarige har gentemot&lt;br&gt;arbetsledaren beror på vilka befogenheter byggherren givit honom. I&lt;br&gt;sakens natur ligger dock att den kvalitetsansvarige skall biträda bygg-&lt;br&gt;herren med att se till att arbetena bedrivs enligt kontrollplanen och dess&lt;br&gt;förutsättningar. Ibland kan det innebära att arbeten måste avbrytas, t. ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i avvaktan på en föreskriven sakkunnigkon troll, eller måste göras om i&lt;br&gt;fell då de underkänts vid en kontroll. I förhållande till sådana sakkunniga&lt;br&gt;kontrollanter som anges i kontrollplanen har den kvalitetsansvarige inga&lt;br&gt;andra uppgifter än att, som byggherrens ombud, se till att de gör sina&lt;br&gt;kontroller vid rätt tidpunkt och avger sina utlåtanden i tid. Det ligger i&lt;br&gt;sakens natur att han skall närvara vid kontrollen och besiktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner visserligen inte skäl att, såsom föreslagits av en&lt;br&gt;remissinstans, byta beteckningen &amp;quot;kvalitetsansvarig&amp;quot; mot &amp;quot;samordnings-&lt;br&gt;ansvarig&amp;quot;, men detta senare ord ger i och för sig ett bra uttryck för en&lt;br&gt;viktig del av den kvalitetsansvariges uppgifter. I praktiken kan en duglig&lt;br&gt;kvalitetsansvarig få mycket stor betydelse både när det gäller att uppnå&lt;br&gt;en hög kvalitet i byggandet och att pressa kostnaderna såväl i själva&lt;br&gt;byggprocessen som genom att förebygga behov av rättelser i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av en del missförstånd som framskymtar i remissytt-&lt;br&gt;randena vill regeringen erinra om att byggherren givetvis kan ha egna&lt;br&gt;kvalitetsansvariga för andra delar av projektet än sådana där byggnads-&lt;br&gt;nämnden kräver kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller påföljden av att bygga utan kvalitetsansvarig hänvisar&lt;br&gt;regeringen till vad som anförts om påföljder i föregående avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill regeringen påpeka att bestämmelserna om kvali-&lt;br&gt;tetsansvarig bara gäller vid byggnadsarbeten och inte vid rivningar. Idag&lt;br&gt;krävs det vid rivningsarbeten en ansvarig arbetsledare. Några arbets-&lt;br&gt;ledare med riksbehörighet just for rivningsarbeten finns dock inte utan&lt;br&gt;sådana godkänns alltid från fell till fell av byggnadsnämnderna. Ofta är&lt;br&gt;det innehavaren av ett företag som specialiserat sig på rivningar. Rivning&lt;br&gt;av småhus och liknande är i de flesta fell tämligen okomplicerat. Vid&lt;br&gt;större rivningar uppstår en del säkerhetsfrågor och frågor om om-&lt;br&gt;händertagande av avfell och ohyra. Något krav på att det skall finnas en&lt;br&gt;kvalitetsansvarig behövs inte i detta sammanhang. Ansvaret för rivningen&lt;br&gt;vilar på den som låter utföra den.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5.9 Tillsyn, ingripanden, m.m.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I sin tillsynsverksamhet skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden ha rätt till tillträde till byggnader och byggarbetsplatser&lt;br&gt;och kunna meddela förelägganden och förbud på samma sätt som&lt;br&gt;hittills. Om byggherren inte följer väsentliga föreskrifter i kon-&lt;br&gt;trollplanen, får byggnadsnämnden också stoppa byggnadsarbetena.&lt;br&gt;I sådant fell får nämnden besluta om ändring av kontrollplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara några få remissinstanser har haft synpunkter Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;på denna fråga. Boverket har föreslagit att byggnadsnämnden skall ha rätt&lt;br&gt;att förbjuda påbörjandet av uppenbart olämpliga byggnadsföretag. Ett par&lt;br&gt;kommuner, bl.a. Sala kommun, betonar vikten av att byggnadsnämnden&lt;br&gt;genom besök på byggarbetsplatserna håller sig informerad om byggnads-&lt;br&gt;verksamheten och håller sitt tekniska kunnande vid liv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Som tillsynsmyndighet måste bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden ha samma maktbefogenheter som idag för det fell att det&lt;br&gt;visar sig att en byggherre missköter sig eller en byggnad efter färdig-&lt;br&gt;ställandet har brister i föreskrivna avseenden. Här föreligger dock en&lt;br&gt;olikhet i förhållande till det ovan beskrivna kontrollsystemet i det att det&lt;br&gt;är byggnadsnämnden som i nu aktuella situationer har att påvisa att en&lt;br&gt;byggnad har sådana brister att ett ingripande är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver bör byggnadsnämnden ha rätt att avbryta ett bygge om det&lt;br&gt;visar sig att byggherren inte följer kontrollplanen i väsentliga avseenden.&lt;br&gt;I sådant fell bör nämnden också ha rätt att besluta om de ändringar av&lt;br&gt;kontrollplanen som är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte att det finns något behov av en rätt för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden att förbjuda påbörjandet av uppenbart olämpliga bygg-&lt;br&gt;nadsföretag. Det bör räcka med att nämnden informerar byggherren om&lt;br&gt;att han inte kommer att kunna uppfylla egenskapskraven och därför&lt;br&gt;riskerar att inte kunna använda byggnaden samt drabbas av förelägganden&lt;br&gt;om rättelse eller rivning. Om byggherren trots detta påbörjar arbetena&lt;br&gt;kan nämnden avbryta dem.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 Tillämpningen av det föreslagna systemet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det föreslagna kontrollsystemet passar&lt;br&gt;såväl små som stora byggnadsarbeten och bör kunna förenas med&lt;br&gt;en utvecklad serviceroll hos byggnadsnämnden. Förslaget innebär&lt;br&gt;goda möjligheter för byggnadsnämnden att i behövlig utsträckning&lt;br&gt;förvissa sig om att egenskapskraven uppfylls, t.ex. i fråga om hälsa&lt;br&gt;och säkerhet samt tillgänglighet och varsamhet, samtidigt som&lt;br&gt;byggherrens ansvar blir tydligare. Byggnadsnämnderna kommer&lt;br&gt;under en övergångstid att behöva utföra besiktningar och organisera&lt;br&gt;byggsamråd på ett sätt som liknar dagens bygglovsgranskning med&lt;br&gt;därtill hörande samråd. Successivt bör en avlastning kunna ske av&lt;br&gt;nämndens uppgifter i takt med att fristående kontrollanter god-&lt;br&gt;känns. Regeringen lämnar i detta avsnitt exempel på hur det&lt;br&gt;föreslagna systemet kan tillämpas i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser, främst kommuner&lt;br&gt;såsom exempelvis Vallentuna, Kävlinge, Göteborgs, Skövde och Västerås&lt;br&gt;kommuner, men även exempelvis Villaägarnas Riksförbund anser att det&lt;br&gt;av utredningen föreslagna systemet inte passar för majoriteten av ärenden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos byggnadsnämnden, vilka handlar om enkla åtgärder som fastig- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;hetsägaren själv utfor. Flera kommuner, bl.a. Hällefors, Borlänge och&lt;br&gt;Falu kommuner, pekar på att de nu lärt sig komma bort från den gamla&lt;br&gt;myndighetsrollen och blivit mer serviceinriktade, men att utredningsför-&lt;br&gt;slaget innebär att de måste återgå till den förra, mer polisiära rollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser såsom Riksantikvarieämbetet, Statens historiska&lt;br&gt;museer och Svenska föreningen för byggnadsvård anser att systemet med&lt;br&gt;förhandsprövning bör behållas när det gäller varsamhetskraven vid&lt;br&gt;ombyggnad. Andra, bl.a. handikapporganisationerna, anser att tillgäng-&lt;br&gt;lighetskravet bör omfattas av en förhandsprövning. Ett par länsstyrelser&lt;br&gt;och flera kommuner liksom exempelvis Tjänstemännens centralorganisa-&lt;br&gt;tion anser att avsaknaden av en förhandskontroll över huvud taget lägger&lt;br&gt;alltför stort ansvar på mindre byggnadsföretag och engångsbyggare.&lt;br&gt;Några andra remissinstanser, bl.a. Statens institut för byggnadsforskning,&lt;br&gt;menar att förhandskontroll alltid visat sig vara bäst för att förebygga fel.&lt;br&gt;Ytterligare någon remissinstans undrar hur frågor om parkeringsplatser,&lt;br&gt;infarter m.m. skall lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Boverket, Riksrevisionsverket, Konkur-&lt;br&gt;rensverket, Glesbygdsmyndigheten och Föreningen Sveriges byggnads-&lt;br&gt;inspektörer, pekar på att fristående kontrollorgan idag inte finns i&lt;br&gt;tillräcklig omfattning. Det anförs också att det saknas regler om vilka&lt;br&gt;kompetenskrav som skall ställas på sakkunniga kontrollanter. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, exempelvis Länsstyrelsen i Västmanlands län samt&lt;br&gt;Järfälla, Värnamo, Malmö och Mariestads kommuner, uttrycker oro för&lt;br&gt;att byggnadsnämnderna inte har eller i det föreslagna systemet inte kan&lt;br&gt;behålla det kunnande som systemet kräver. Vidare ifrågasätts det om&lt;br&gt;systemet totalt sett innebär några besparingar. Slutligen påpekar&lt;br&gt;Linköpings kommun att ordet &amp;quot;besiktning&amp;quot; används med oklar betydelse&lt;br&gt;i ett par av de föreslagna nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, såsom Lantmäteriverket och Sveriges Lant-&lt;br&gt;mätareförening oroar sig för att det nya systemet kan försvåra den&lt;br&gt;fästighetsregistrering som behövs för andra behov. Några kommuner,&lt;br&gt;bl.a. Uddevalla och Sala kommuner, framhåller liksom Föreningen&lt;br&gt;Sveriges bygglovgranskare och byggnadsnämndssekreterare vikten av att&lt;br&gt;ritningar och andra handlingar rörande byggnader bevaras i kommunens&lt;br&gt;arkiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Efter föregående redovisning av&lt;br&gt;det föreslagna nya kontrollsystemet och de synpunkter som framförts på&lt;br&gt;olika enskildheter i utredningsförslaget tas nu de mer allmänt kritiska&lt;br&gt;invändningarna mot det av utredningen föreslagna systemet upp till&lt;br&gt;behandling. Generellt sett har detta system fått ett blandat mottagande&lt;br&gt;från remissinstanserna. De statliga myndigheterna är i allmänhet positiva&lt;br&gt;till förslaget medan det fått ett mer varierat mottagande bland&lt;br&gt;kommunerna och intresseorganisationerna. Totalt sett överväger dock de&lt;br&gt;positiva omdömena Regeringen gör i detta avsnitt en sammanfattande&lt;br&gt;bedöming av det nya kontrollsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6.1 Förslagets allmänna lämplighet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal remissinstanser menar att det föreslagna kontrollsystemet&lt;br&gt;mest är anpassat till de stora byggarna. Regeringen anser för sin del att&lt;br&gt;det passar väl också vid smärre byggnadsarbeten som fastighetsägaren&lt;br&gt;själv utför. I sådana fell kommer det nya systemet i praktiken att skilja&lt;br&gt;sig mindre från det nuvarande systemet än då det gäller större byggen.&lt;br&gt;I de fell bygglov behövs i ett enkelt ärende, kan byggherren ansöka om&lt;br&gt;bygglov och göra bygganmälan på samma handlingar. Om nämnden eller&lt;br&gt;byggherren anser ett byggsamråd behövligt kan ett sådant möte&lt;br&gt;arrangeras i anslutning till behandlingen av bygglovsansökningen. Ofta&lt;br&gt;torde inga fler handlingar än de som givits in i bygglovsärendet eller som&lt;br&gt;byggherren ändå har tillgängliga behövas för byggsamrådet. Om&lt;br&gt;samrådet leder till beslut som behöver dokumenteras kan det ske i ett&lt;br&gt;protokoll som inte behöver vara mer omfettande än dagens&lt;br&gt;bygglovsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att den förändrade roll som byggnadsnämnderna&lt;br&gt;får i det föreslagna systemet är oförenlig med en serviceinriktning.&lt;br&gt;Snarare understryker förslaget vikten av ett smidigt och förtroendefullt&lt;br&gt;samarbete mellan nämnden och byggherrarna för att de tillsammans skall&lt;br&gt;uppnå ett bra resultat som tillgodoser bådas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den kritik som framförts vill vi med två exempel visa&lt;br&gt;hur det nya kontrollsystemet kan fungera i praktiken. Det första exemplet&lt;br&gt;avser ett småhus inom ett område med en detaljplan i vilken bygglovsbe-&lt;br&gt;frielse beslutats enligt den föreslagna lydelsen av 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket PBL. I exemplet är finansieringen klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petra Ö vill bygga ett småhus åt sig och sin femilj. Hon har erbjudits&lt;br&gt;att köpa en tomt, Kantarellen 4, som hon tycker verkar bra. Innan hon&lt;br&gt;skriver på köpekontraktet hör hon sig för hos kommunens byggnadskon-&lt;br&gt;tor om vilka bestämmelser som gäller för bebyggande av tomten. Hon får&lt;br&gt;då av stadsarkitekten veta att det enligt detaljplanen inte krävs bygglov&lt;br&gt;för småhus på högst 200 kvadratmeter i en våning, om huset placeras&lt;br&gt;mer än 4,5 meter från tomtgränsen på en befintlig tomt. Petra O upplyses&lt;br&gt;också om att byggnadsnämnden vid bebyggelse av tomten kräver en&lt;br&gt;nybyggnadskarta för att kunna se att huset placeras rätt i förhållande till&lt;br&gt;gränserna och till det kommunala ledningsnätet. Petra Ö köper därefter&lt;br&gt;tomten. Någon vecka senare, den 10 februari, skriver hon med en&lt;br&gt;husleveratör kontrakt på ett prefabricerat småhus på 125 kvadratmeter i&lt;br&gt;en våning utan källare. Huset skall levereras den 15 april. Leverantören&lt;br&gt;åtar sig att beställa en nybyggnadskarta och att mellan den 10 och 15&lt;br&gt;april låta utföra grundläggningen och anslutningarna till de kommunala&lt;br&gt;ledningsnäten genom en lokal firma, som leverantören har god kontakt&lt;br&gt;med. Petra Ö tar den 15 februari med sig husleverantörens katalog till&lt;br&gt;det kommunala byggnadskontoret och fyller där i en blankett, där hon&lt;br&gt;uppger sitt namn, sin adress och sitt telefonnummer samt att hon den 10&lt;br&gt;april på Kantarellen 4 tänker påböija uppförandet av det i katalogen&lt;br&gt;beskrivna huset. På fråga uppger hon också att husleverantören har en&lt;br&gt;lokal representant, som kan vara kvalitetsansvarig. Den 20 februari får&lt;br&gt;Petra Ö, husleverantören, den kvalitetsansvarige och kommunens va-verk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallelse till samråd med byggnadsinspektören den 5 mars. Samtidigt ber Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;byggnadsinspektören Petra Ö att i god tid före samrådet skicka honom&lt;br&gt;nybyggnadskartan, ritningarna över huset och handlingar som beskriver&lt;br&gt;grundläggningen. Petra Ö vänder sig till husleverantören och ber denne&lt;br&gt;sända byggnadsnämnden de begärda handlingarna. När byggnadsinspek-&lt;br&gt;tören får handlingarna, upptäcker han att grundläggningen skall utföras&lt;br&gt;av ett lokalt företag. Han kallar därför också detta till byggsamrådet. Vid&lt;br&gt;samrådet går man igenom projektet. Byggnadsinspektören tar särskilt upp&lt;br&gt;frågan hur man tänkt sig att undvika risk för mögelbildning i botten-&lt;br&gt;bjälklaget. Han frågar också om anslutningen till fjärrvärmenätet är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige upplyser att han särskilt tänkt kontrollera att&lt;br&gt;ventilationen av grunden fungerar. Han visar också vilka besiktningar&lt;br&gt;som skall göras enligt kontraktet om husleveransen. Efter samrådet&lt;br&gt;upprättar byggnadsinspektören ett protokoll där det framgår vilka&lt;br&gt;handlingar som gåtts igenom. Protokollet avslutas med en kontrollplan&lt;br&gt;som säger att Petra Ö, så snart grunden kommit på plats, till byggnads-&lt;br&gt;nämnden skall ge in ett intyg från den kvalitetsansvarige om att denne&lt;br&gt;kontrollerat grundens läge mot nybyggnadskartan samt att ventilations-&lt;br&gt;spalter finns och är rätt placerade. När leveransbesiktningen av huset&lt;br&gt;gjorts, skall byggnadsnämnden få en kopia av besiktningsprotokollet.&lt;br&gt;Vidare skall nämnden få kopior av besiktningsbevis från va-verket och&lt;br&gt;ljärrvärmeverket rörande anslutningen till ledningsnätet. Den 14 april får&lt;br&gt;nämnden intygen om grundkontrollen. Den 20 april kommer bevisen&lt;br&gt;rörande va- och fjärrvärmeanslutningama och den 25 april protokollet&lt;br&gt;från leveransbesiktningen. Ingen av handlingarna innehåller några&lt;br&gt;anmärkningar som rör krav i lagen om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk. Den 26 april utfärdar därför byggnadsinspektören ett&lt;br&gt;slutbevis och debiteras Petra Ö avgift for bygganmälningen och&lt;br&gt;byggsamrådet. Samtidigt sätter han upp ärendet som ett anmälningsärende&lt;br&gt;på byggnadsnämndens föredragningslista.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra exemplet avser uppförandet av ett flerfamiljshus. I övrigt är&lt;br&gt;grundförutsättningarna de samma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsföretaget HUSAB har under hösten förvärvat en tomt. Enligt&lt;br&gt;detaljplanen får den bebyggas med bostadshus i högst fyra våningar som&lt;br&gt;upptar högst en tredjedel av tomtens areal och ligger minst 6 meter från&lt;br&gt;tomtgräns. HUSAB låter en konsult upprätta preliminära ritningar över&lt;br&gt;huset samt sänder in dem till byggnadsinspektören och begär&lt;br&gt;byggsamråd. HUSAB uppger sig avse att upphandla arbetena under&lt;br&gt;vintern för att påbölja bygget under våren. Byggnadsinspektören kallar&lt;br&gt;HUSAB och kommunens tekniska verk till samråd. Vid detta konstateras&lt;br&gt;det att marken är lätt att bebygga men avger små mängder radon.&lt;br&gt;Byggnadsinspektören upplyser därför HUSAB om att särskild kontroll&lt;br&gt;kommer att krävas av att luften i huset inte kommer att innehålla skadliga&lt;br&gt;mängder radon. Byggnadsnämnden kräver också att husets läge stakas ut&lt;br&gt;genom byggnadsnämndens försorg, även om det inte behöver ske med&lt;br&gt;kommunens personal. Byggnadsinpektören upplyser vidare att&lt;br&gt;byggnadsnämnden lägger stor vikt vid att kontrollera handi-&lt;br&gt;kappanpassningen av byggnader. Eftersom bebyggelsen i området är ny, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns det inga särskilda kultur- eller miljömässiga varsamhetskrav att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beakta i ärendet. Byggnadsinspektören påminner slutligen om att HUSAB Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;måste teckna en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören sammanfattar&lt;br&gt;byggsamrådet i ett protokoll. Där framgår det att samrådet skall fortsätta&lt;br&gt;när bygganmälan gjorts. Därefter låter HUSAB utarbeta bygghandlingar&lt;br&gt;och handlar upp arbetena. Byggstart bestäms i kontraktet till den 1 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenören skall tillämpa sitt kvali te tssäkringssystem. HUSAB&lt;br&gt;anställer en konsult med riksbehörighet som kvalitetsansvarig. Därefter&lt;br&gt;gör HUSAB bygganmälan och uppger att arbetena skall starta den 1 april&lt;br&gt;samt anger namnet på den kvalitetsansvarige. Till anmälningen bifogar&lt;br&gt;HUSAB ett av den kvalitetsansvarige upprättat förslag till kontrollplan.&lt;br&gt;Det innehåller utstakning genom kommunens stadsmätningskontor,&lt;br&gt;kontroll av va-anslutningen genom kommunens tekniska verk, kontroller&lt;br&gt;enligt entreprenörens kvali te tssäkringssystem, entreprenadbesiktningama&lt;br&gt;fram till och med överlämnandet, den kvalitetsansvariges kontroll av&lt;br&gt;handikappanpassningen samt radonkontroll genom ett fristående företag.&lt;br&gt;HUSAB sänder också in kopior av de byggnadshandlingar som omfattas&lt;br&gt;av entreprenadkontraktet. Samtidigt beställer HUSAB utstakningen.&lt;br&gt;Slutligen upplyser HUSAB att bolaget vid samrådet kommer att ta med&lt;br&gt;sig en representant för det försäkringsbolag med vilket man förhandlar&lt;br&gt;om en byggfelsförsäkring. Byggnadsinspektören kallar HUSAB,&lt;br&gt;entreprenören, dennes underentreprenörer och den kvalitetsansvarige till&lt;br&gt;fortsatt byggsamråd. Under tiden stakar stadsmätningskontoret ut&lt;br&gt;byggnadens läge och underrättar byggnadsinspektören om detta. Vid&lt;br&gt;byggsamrådet gås de ingivna handlingarna igenom. Byggnadsinspektören&lt;br&gt;accepterar att radonkontrollen utförs av det föreslagna företaget. Han&lt;br&gt;påpekar att han också vill ha ett intyg om utförd funktionskontroll av&lt;br&gt;ventilationssystemet och provtryckning av rökkanalema. Han förklarar&lt;br&gt;att han vill ha verifikationerna på dessa och på de olika kontrollmomen-&lt;br&gt;ten i kontrollplanen vart efter de utförts. När det gäller entreprenörens&lt;br&gt;kvalitetssäkring och entreprenadkontrollen förklarar sig dock byggnadsin-&lt;br&gt;spektören inte vara intresserad av verifikationerna beträffande målnings-&lt;br&gt;arbetena. Byggnadsinspektören beslutar därefter en kontrollplan, som&lt;br&gt;grundar sig på den kvalitetsansvariges förslag med de tillägg och&lt;br&gt;ändringar som man kommit fram till. Beslutet dokumenteras i protokoll.&lt;br&gt;Samtidigt tar han upp beslutet som ett anmälningsärende till byggnads-&lt;br&gt;nämndens nästa sammanträde. Några dagar senare lämnar HUSAB in ett&lt;br&gt;bevis om att byggfelsförsäkringen tecknats och den 1 april påböijas&lt;br&gt;byggnadsarbetena. Efter en tid gör byggnadsinspektören ett besök på&lt;br&gt;bygget och ser att arbetena tycks framskrida normalt på det sätt man&lt;br&gt;diskuterat vid samrådet. De verifikat som kommer in under byggnadsar-&lt;br&gt;betenas gång ger inte byggnadsinspektören anledning att vidta någon&lt;br&gt;åtgärd. Samma dag som det sista verifikatet enligt kontrollplanen kommit&lt;br&gt;in till byggnadsnämnden utfärdar byggnadsinspektören ett slutbevis samt&lt;br&gt;överlämnar ärendet till ekonomiavdelningen för debitering av avgifterna.&lt;br&gt;Han tar också upp ärendet i byggnadsnämnden som ett anmälningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6.2 Förhandsprövning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser bl.a. mot bakgrund av de nyss redovisade exemplen,&lt;br&gt;inte att förhandsprövning genom bygglov måste vara bättre än varje&lt;br&gt;annat system för att förebygga tekniska fel. Avgörande för en byggnads&lt;br&gt;kvalitet är inte bara projekteringen utan även materialval och hur arbe-&lt;br&gt;tena faktiskt utförs. Projekteringen kan granskas på förhand. Kontrollen&lt;br&gt;av utförandet måste ofta ske i direkt samband med arbetena, innan&lt;br&gt;utförandet hinner döljas av ytbeläggningar m.m. Med det nu föreslagna&lt;br&gt;systemet kan byggnadsnämnden och byggherren vid samrådet på förhand&lt;br&gt;gå igenom projekteringen och hur arbetena bör utföras, varefter nämnden&lt;br&gt;av byggherren kan kräva bevis om såväl att arbetena verkligen utförts på&lt;br&gt;detta sätt som att byggnaden därefter uppfyller egenskapskraven. Det&lt;br&gt;föreslagna systemet ger därför möjlighet för byggnadsnämnden att&lt;br&gt;förvissa sig om att egenskapskraven uppfyllts när byggnaden står färdig.&lt;br&gt;Det är sedan en fråga för byggnadsnämnden att inte kräva sådan&lt;br&gt;fullständig säkerhet i alla avseenden utan bedöma vilken kontroll som&lt;br&gt;behövs för att nämnden som tillsynsmyndighet skall kunna räkna med att&lt;br&gt;byggherrarna tar sitt ansvar att uppfylla egenskapskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för förhandskontroll som framförs främst beträffande kraven&lt;br&gt;på varsamhet och tillgänglighet är att dessa är särskilt svåra att precisera&lt;br&gt;i föreskrifter därför att de ofta kräver en bedömning från fell till fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglighetskravet återfinns i 3 kap. 7 § PBL. Det innebär enligt&lt;br&gt;huvudregeln att byggnader som innehåller bostäder, arbetslokaler eller&lt;br&gt;lokaler till vilka allmänheten har tillträde skall vara tillgängliga for&lt;br&gt;personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och inrättade så&lt;br&gt;att bostäderna och lokalerna blir tillgängliga for och kan användas av&lt;br&gt;dessa personer. I den utsträckning som behövs med hänsyn till kravet på&lt;br&gt;tillgänglighet skall byggnader med vissa undantag vara försedda med hiss&lt;br&gt;eller annan lyftanordning. Enligt regeringens mening skiljer sig till-&lt;br&gt;gänglighetskravet inte i något principiellt avseende från övriga tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav. Visserligen kräver dess tillämpning vissa bedömningar,&lt;br&gt;men de avviker inte till sin karaktär från de som måste göras när man&lt;br&gt;bedömer t.ex. hållfasthet eller brandsäkerhet. Snarare är olikheten den&lt;br&gt;att tillgängligheten är mycket lättare att kontrollera än många av de andra&lt;br&gt;kraven. Som nyss nämnts kan tillgänglighetsffågoma i förväg gås igenom&lt;br&gt;vid samrådet och verifiering krävas i efterhand. Verifieringen skall vid&lt;br&gt;behov göras genom en for ändamålet behörig person med särskild&lt;br&gt;kompetens på tillgänglighetsfrågor. Om kraven inte uppfylls, finns starka&lt;br&gt;sanktioner för att framtvinga rättelse. Det kan gälla t.ex. borttagande av&lt;br&gt;trösklar och andra tillgänglighetshinder som normalt inte redovisas i&lt;br&gt;projekteringshandlingama. Regeringen har ingen avsikt att sänka&lt;br&gt;nuvarande tillgänglighetskrav och anser att det nya systemet ger bättre&lt;br&gt;möjligheter än det gamla att kontrollera att detta krav verkligen&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsamhetskravet är annorlunda till sin karaktär. Det är inte ett krav&lt;br&gt;på att byggnaden skall ha vissa tekniska egenskaper utan att dessa&lt;br&gt;egenskaper vid ändringar av en byggnad skall tillgodoses genom sådana&lt;br&gt;tekniska lösningar som är varsamma mot den befintliga byggnaden. Men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också här gäller vad som nyss sagts om att möjligheterna att garantera att Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;varsamhetskravet uppfylls är minst lika goda inom det föreslagna nya&lt;br&gt;systemet som i det nuvarande. Ett lämpligt tillfälle för byggnadsnämnden&lt;br&gt;och byggherren att gå igenom de frågor som varsamhetskravet ställer är&lt;br&gt;samrådsmötet. Byggherren bör redovisa byggnadens befintliga egenskaper&lt;br&gt;och vilka förändringar han avser att göra. Byggnadsnämnden bör&lt;br&gt;informera om varsamhetskravets innebörd och dess relation till de&lt;br&gt;egenskapskrav som bör tillgodoses. Resultatet av diskussionen&lt;br&gt;dokumenteras lämpligen i protokollet från byggsamrådet. I övrigt gäller&lt;br&gt;här som eljest att det är byggnadsnämndens sak att vid behov kräva&lt;br&gt;verifiering av att kraven uppfylls. Om verifieringen skall ske av en&lt;br&gt;opartisk person, blir det till sist denne specialist som avgör om varsam-&lt;br&gt;hetskravet har uppfyllts eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parkeringsplatser, infarter m.m. prövas i huvudsak inom ramen för&lt;br&gt;bygglovet. De berörs av det nya kontrollsystemet bara i den mån de&lt;br&gt;påverkar en byggnads tekniska egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakom tanken att förhandskontrollen underlättar för smärre bygg-&lt;br&gt;nadsföretag och enskilda byggherrar ligger den säkerligen riktiga upp-&lt;br&gt;fattningen att byggnadsnämndens granskning vid tillståndsprövningen&lt;br&gt;indirekt innebär en rådgivning till byggherren inte bara om vilka regler&lt;br&gt;och krav som gäller utan också hur dessa lämpligen bör uppfyllas. Det&lt;br&gt;föreslagna systemet innebär ingen ändring i byggnadsnämndens skyldig-&lt;br&gt;het och möjlighet att informera om gällande regler eller verka för en god&lt;br&gt;byggnadskultur. Byggnadsnämndens huvuduppgift är dock att vara&lt;br&gt;kontroll- och tillsynsmyndighet. Det är då klart olämpligt om nämnden&lt;br&gt;i denna sin verksamhet engagerar sig på ett sådant sätt i enskilda ärenden&lt;br&gt;att den faktiskt fungerar som en konsult åt byggherren. Det är en sådan&lt;br&gt;omständighet som bidrar till oklara ansvarsförhållanden. Det är också&lt;br&gt;olämpligt från den utgångspunkten att vissa byggherrar gynnas på&lt;br&gt;skattebetalarnas eller andra byggherrars bekostnad. Om kommunen anser&lt;br&gt;en sådan rådgivningsverksamhet angelägen bör den bedrivas i andra&lt;br&gt;former än som en del av tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just gruppen av oerfarna byggherrar måste för övrigt anses ha störst&lt;br&gt;anledning att skaffa sig kvalificerad konsulthjälp på annat sätt än att&lt;br&gt;förlita sig på att byggnadsnämnden skall ge dem den hjälp de behöver.&lt;br&gt;Visserligen innebär det - som ett par remissinstanser påpekat - att dessa&lt;br&gt;byggherrars kostnader för byggenskapen ökar något. Mot detta kan dock&lt;br&gt;invändas att de med bättre kontroll bör få en byggnad med färre fel och&lt;br&gt;någon anledning att hålla vissa byggherrars kostnader låga på andra&lt;br&gt;boendegruppers bekostnad finns inte. Det kan dessutom starkt ifrågasättas&lt;br&gt;om inte byggnadsnämnden faktiskt kan ge exempelvis de oerfarna&lt;br&gt;byggherrarna bättre stöd genom att i kontrollplanens form hjälpa dem att&lt;br&gt;välja rätt kontroll av viktiga delar av byggnadsarbetena än om nämnden&lt;br&gt;själv utför viss kontroll åt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Kontrollorgan m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att det nya systemet i sig ställer ökade krav på&lt;br&gt;byggnadsnämndernas kompetens. Däremot är det enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning så att många byggnadsnämnder inte idag har de resurser som&lt;br&gt;fordras för att de i allo skall leva upp till PBL:s krav. En fördel med det&lt;br&gt;nya systemet är att byggnadsnämnderna i framtiden inte behöver ha&lt;br&gt;högsta kunnande på alla byggnadsverksamhetens områden. I stället for&lt;br&gt;att själva granska komplicerade tekniska lösningar kan de i framtiden&lt;br&gt;ålägga byggherren att låta någon fristående kompetent person kontrollera&lt;br&gt;dem. Detta öppnar också möjligheter för kommunal samverkan i sådana&lt;br&gt;specialistfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kompetens hos byggnadsnämnderna blir däremot annorlunda&lt;br&gt;än för närvarande. Byggnadsinspektörerna måste inte bara ha ett allmänt&lt;br&gt;brett kunnande om alla aspekter på ett bygge utan också kunna bedöma&lt;br&gt;lämpliga sätt att säkra kvaliteten i byggandet och hur olika egenskaper&lt;br&gt;skall kunna bestyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens kostnader för kontrollen enligt det föreslagna systemet&lt;br&gt;blir lägre än för närvarande. För byggherrarna kan projekteringskost-&lt;br&gt;naderna komma att bli något större än de faktiskt är idag. Detta uppvägs&lt;br&gt;dock av möjligheter till besparingar i senare led. Det föreslagna&lt;br&gt;systemets totala kostnadseffekter är dock svåra att bedöma men systemet&lt;br&gt;ger möjligheter till stora rationaliseringar och uppmuntrar till en bättre&lt;br&gt;kvalitet i byggandet, vilket indirekt medför lägre kostnader för rättelser,&lt;br&gt;reparationer och underhåll. Det avgörande är alltså i vad mån bygg-&lt;br&gt;herrarna utnyttjar dessa möjligheter eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag saknas sådana kontrollanter som det nya systemet kräver. Det är&lt;br&gt;ett av skälen till att besiktningar under en övergångstid bör kunna utföras&lt;br&gt;av byggnadsnämnderna. En följd torde också vara att byggnadsnämnden&lt;br&gt;under en övergångsperiod måste organisera byggsamrådet på ett sätt som&lt;br&gt;i viss mån liknar dagens bygglovsgranskning med därtill hörande samråd.&lt;br&gt;En yrkeskår av kontrollanter torde dock gå att bygga upp relativt snabbt.&lt;br&gt;Boverket bör härvid få en central roll att vid behov ta fram de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs för certifiering av kontrollanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller ordet &amp;quot;besiktning&amp;quot; är det riktigt, som påpekats, att&lt;br&gt;dess innebörd är något oklar i ett par bestämmelser i utredningsförslaget.&lt;br&gt;Det övergripande uttrycket för att någon i kontrollerande syfte granskar&lt;br&gt;en produkts egenskaper är ofta &amp;quot;teknisk kontroll&amp;quot; medan teknisk kontroll&lt;br&gt;genom ett i särskild ordning certifierat kontrollorgan kallas &amp;quot;besiktning&amp;quot;.&lt;br&gt;De åtgärder av byggnadsnämnden som i nuvarande PBL kallas &amp;quot;besikt-&lt;br&gt;ningar&amp;quot; är alltså med det språkbruket &amp;quot;annan teknisk kontroll än&lt;br&gt;besiktning&amp;quot;. Uttrycket &amp;quot;byggnadsnämndsbesiktning&amp;quot; är emellertid så&lt;br&gt;etablerat att regeringen inte nu finner skäl att ändra på det. Lagtexten har&lt;br&gt;dock förtydligats i förhållande till utredningens förslag så att inga&lt;br&gt;missförstånd behöver uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6.4 Radon&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens strålskyddsinstitut (SSI) har i en skrivelse till regeringen den 13&lt;br&gt;maj 1993 hemställt att regeringen tar initiativ till ett åtgärdsprogam mot&lt;br&gt;radon i bostäder, innefattande bl.a. att kommunerna i bygglov skall ställa&lt;br&gt;krav på redovisning av byggnaders radondotterhalt och att byggherrarna&lt;br&gt;skall informeras om de lokala riskerna med radon och de föreskrifter som&lt;br&gt;gäller för radon vid nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa förslag får anses tillgodosedda genom det nu föreslagna kon-&lt;br&gt;trollsystemet. I byggnadsnämndens uppgifter vid samrådet ingår att i mån&lt;br&gt;av behov uppmärksamma byggherren både på förekomsten av markradon&lt;br&gt;och innebörden av hälsokravet i 2 § lagen om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk, m.m. När anledning förekommer kan byggnadsnämnden&lt;br&gt;också i kontrollplanen begära att byggherren verifierar att hälsokravet är&lt;br&gt;uppfyllt. Det är dock angeläget att än en gång understryka att det är&lt;br&gt;byggherren som både mot sig själv och andra har ansvaret för byggna-&lt;br&gt;dens egenskaper. Byggnadsnämnderna bör inte begära verifikat annars än&lt;br&gt;när de har anledning anta att verifikatet fyller en viktig funktion i det&lt;br&gt;enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör det observeras att bestämmelserna i den nya lagstiftningen&lt;br&gt;också innebär att byggprodukter, för att få marknadsföras, måste uppfylla&lt;br&gt;krav på att inte avge hälsovådliga emissioner och att detta kommer att&lt;br&gt;kontrolleras i särskild ordning. Dessa bestämmelser kommer att bli&lt;br&gt;tillämpliga i den takt harmoniserade tekniska specifikationer utarbetas&lt;br&gt;inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6.5 Förhandsbesked&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang också ta upp frågan om förhandsbe-&lt;br&gt;sked rörande tillgänglighetskravet och kravet på anordnande av parke-&lt;br&gt;ringsutrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förutvarande regeringen föreslog i prop. 1990/91:146 om änd-&lt;br&gt;ringar i plan- och bygglagen (1987:10), m.m. att förhandsbesked enligt&lt;br&gt;8 kap. 34 § PBL också skulle kunna avse huruvida en åtgärd uppfyller&lt;br&gt;kraven på tillgänglighet i 3 kap. 7 § och på anordnande av parkeringsut-&lt;br&gt;rymme i 3 kap. 15 § första stycket 6. Skälet for förslaget var att det är&lt;br&gt;av värde för fastighetsägarna att redan innan de ansöker om bygglov&lt;br&gt;kunna få besked om i vilken utsträckning de måste installera hiss och&lt;br&gt;anordna parkeringsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsutskottet (bet. 1990/91 :BoU17) fann att förslaget skulle beta&lt;br&gt;hyresgästerna möjligheten att i samband med bygglovet påverka en av&lt;br&gt;fastighetsägaren planerad ombyggnad med avseende på hiss- och parke-&lt;br&gt;ringsfrågoma. På utskottets förslag beslöt riksdagen att avslå proposi-&lt;br&gt;tionen i denna del samt ge regeringen till känna att ytterligare över-&lt;br&gt;väganden borde göras och att regeringen därefter borde lämna riksdagen&lt;br&gt;sin syn på frågan (rskr. 1990/91:296).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu föreslagna lagändringarna finns inte något samband&lt;br&gt;mellan hissfrågan och bygglovet. Genom att påkalla samråd i god tid kan&lt;br&gt;emellertid fastighetsägaren på ett tidigit stadium få klarlagt om hissinstal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lation krävs eller ej. Det kan ske redan innan han slutligt bestämt sig för Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;om han skall utföra byggnadsarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om behov av parkeringsplatser är denna enligt&lt;br&gt;förslaget kopplad till bygglovet på samma sätt som för närvarande.&lt;br&gt;Bygglovsprövningen har emellertid i förslaget ändrat karaktär i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som nu gäller. Prövningen kommer i hög grad att likna den&lt;br&gt;prövning som görs vid ett förhandsbesked. Utredningen har av denna&lt;br&gt;anledning föreslagit att institutet förhandsbesked skall avskaffas (be-&lt;br&gt;tänkandet s. 216-218). Regeringen har visserligen inte bedömt det&lt;br&gt;lämpligt att nu avskaffa förhandsbeskeden, men det finns inte heller&lt;br&gt;anledning att utvidga institutet till att omfatta också parkeringsfrågor.&lt;br&gt;Syftet med ett förhandsbesked är att fastighetägaren skall kunna få&lt;br&gt;kännedom om de grundläggande förutsättningarna för byggenskapen,&lt;br&gt;innan han påböijar en dyrbar projektering. I det av regeringen föreslagna&lt;br&gt;systemet kan bygglov sökas på betydligt enklare handlingar än för&lt;br&gt;närvarande och därmed på ett tidigare stadium i projekteringen än vad&lt;br&gt;som nu är möjligt. Behovet av förhandsbesked minskar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör alltså en ändring av reglerna om för-&lt;br&gt;handsbesked av det slag som föreslogs i prop. 1990/91:146 inte genom-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6.6 Fastighetsregistrering och arkivering&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte att det nya systemet i sig självt behöver försvåra&lt;br&gt;registreringen av byggnader i samband med t.ex. fastighetstaxeringen.&lt;br&gt;Samordningen får bevakas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är ett värde att kommunernas arkiv innehåller handlingar&lt;br&gt;som beskriver byggnaderna i kommunen kan detta inte få styra ut-&lt;br&gt;formningen av kontrollsystemet. Det nu föreslagna systemet torde dock&lt;br&gt;inte hindra att alla viktigare handlingar av detta slag ges in till nämnden&lt;br&gt;och därmed kan arkiveras. Vid alla större byggnadsföretag torde t.ex.&lt;br&gt;huvudritningama ges in antingen i samband med bygglovet, byggan-&lt;br&gt;mälningen eller byggsamrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.7 Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byggnadsnämnden får ta ut avgift för bygg-&lt;br&gt;anmälan, byggsamråd, utstakning och besiktningar. Planavgift skall&lt;br&gt;kunna tas ut vid bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen: För i kvalitetsplanen bestämda besiktningar av bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden skall nämnden tillämpa marknadsmässig prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal kommuner, exempelvis Kungsbacka,&lt;br&gt;Sala, Ömsköldsviks, Östersunds och Luleå kommuner, har påpekat att&lt;br&gt;byggnadsnämnden bör få ta ut avgift också för bygganmälan, samråd och&lt;br&gt;slutgodkännande. Andra remissinstanser, bland dem Sveriges fastig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsägareforbund och Sveriges trähusfabrikanters riksförbund, anser att Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;de kommunala avgifterna bör reduceras, eftersom byggherrens kostnader&lt;br&gt;för tredjepartskontroll ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är rimligt att byggnadsnämnderna&lt;br&gt;får ta ut avgifter för samråd och utstakning enligt samma principer som&lt;br&gt;nu gäller för avgifter vid bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bygganmälan bör planavgift kunna debiteras även i de fell&lt;br&gt;bygglov inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälningar föranleder ett visst arbete som det är rimligt att&lt;br&gt;kommunen får rätt att finansiera genom avgifter. Kommuner bör därför&lt;br&gt;ha möjlighet att i taxa bestämma en i förhållande till objektets art skälig&lt;br&gt;avgift för att täcka byggnadsnämndens kostnader för registrering och för&lt;br&gt;att bedöma om byggsamråd behövs eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggnadsnämnden på byggherrens begäran utför besiktningar som&lt;br&gt;ett led i en kontrollplan bör nämnden kunna ta arvode för arbetet. En&lt;br&gt;sådan verksamhet är att betrakta som uppdragsverksamhet. För att inte&lt;br&gt;enskilda besiktningsmän skall missgynnas bör ersättningen till kommunen&lt;br&gt;inte understiga kommunens självkostnader för besiktningsverksamheten.&lt;br&gt;Som en av remissinstanserna påpekat innebär detta synsätt också att&lt;br&gt;byggnadsnämnden får ett mer entydigt ansvar gentemot byggherren för&lt;br&gt;ett korrekt utförande av besiktningar än idag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Samordning mellan plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) och byggproduktlagstiftningen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De generella krav som ställs på byggnaders&lt;br&gt;och andra anläggningars egenskaper samlas tillsammans med de&lt;br&gt;krav som gäller för byggprodukter i en ny lag om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav på byggnadsverk, m.m. Också reglerna om typgod-&lt;br&gt;kännande och tillverkningskontroll flyttas till den nya lagen. De&lt;br&gt;egenskapskrav vars tillämpning kräver en lokal bedömning från fell&lt;br&gt;till fell bibehålls i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Drygt ett tjugotal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. Samtliga har tillstyrkt förslaget utom ett par, som utan motivering&lt;br&gt;avfärdat det i mycket allmänna ordalag och Föreningen Sveriges&lt;br&gt;byggnadsinspektörer, som anser att de tekniska egenskapskraven hör mer&lt;br&gt;samman med PBL:s övriga regler än med byggproduktlagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. PBL anges ett antal egen-&lt;br&gt;skaper som byggnader och andra anläggningar skall uppfylla medan 3 §&lt;br&gt;byggproduktlagen anger krav som skall uppfyllas av de produkter som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingår i byggnader och andra anläggningar. Kraven på byggproduktema Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;är definierade med utgångspunkt från att den byggnad eller anläggning,&lt;br&gt;där de skall ingå, skall få vissa egenskaper. Dessa sistnämnda egenskaper&lt;br&gt;kan givetvis inte skilja sig från motsvarande egenskapskrav i 3 kap. PBL.&lt;br&gt;Om man exempelvis vill uppföra en byggnad, vars fasad skall ha vissa&lt;br&gt;egenskaper, måste självklart det fesad material man använder uppfylla&lt;br&gt;dessa egenskaper. Egenskapskraven är emellertid olika formulerade i&lt;br&gt;PBL och byggproduktlagen, trots att någon saklig skillnad inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bl.a. 1 kap. 9 § PBL och 4 § byggproduktlagen framgår det att&lt;br&gt;kraven i PBL inte får tolkas eller tillämpas i konflikt med kraven i&lt;br&gt;byggproduktlagen. Det är emellertid uppenbart olämpligt att ha samma&lt;br&gt;egenskaper hos byggnader beskrivna på två olika sätt i två olika lagar.&lt;br&gt;Med hänsyn till att byggproduktlagen avser fler anläggningar än PBL och&lt;br&gt;att byggproduktlagens bestämmelser vid en eventuell inkongruens tar&lt;br&gt;över PBL:s bestämmelser är det endast i byggproduktlagen kraven&lt;br&gt;lämpligast bör återfinnas. De egenskapskrav som är gemensamma för&lt;br&gt;PBL och byggproduktlagen bör därför sammanföras i den senare lagen.&lt;br&gt;Med anledning av denna förändring bör byggproduktlagen byta namn till&lt;br&gt;lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. PBL finns också egenskapskrav som inte har eller bara delvis&lt;br&gt;har någon motsvarighet i byggproduktlagen. Dessa krav kan delas i tre&lt;br&gt;grupper. Den ena gäller generella, av staten uppställda krav som har&lt;br&gt;samma karaktär som de nyss behandlade kraven. Dessa krav är till sin&lt;br&gt;natur sådana att det på ett objektivt sätt går att kontrollera om de&lt;br&gt;uppfyllts eller ej. Ett exempel på sådana krav är kravet att byggnader&lt;br&gt;skall vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller oriente-&lt;br&gt;ringsförmåga. En annan grupp gäller krav vars innebörd inte direkt&lt;br&gt;framgår av lagen utan som i vaije enskilt fell måste tolkas mot bakgrund&lt;br&gt;av förhållandena på platsen och kommunens avsikter med ett visst&lt;br&gt;område. En prövning av om dessa krav uppfyllts eller ej innehåller med&lt;br&gt;nödvändighet ett betydande inslag av värderingar. Dit hör bestämmel-&lt;br&gt;serna om lämplig utformning och färg med hänsyn till omgivningen och&lt;br&gt;om lämplig placering med hänsyn till omgivningen och vissa andra&lt;br&gt;förhållanden. En tredje grupp slutligen utgör bestämmelser av det slag&lt;br&gt;som finns i 3 kap. 10 § att tillbyggnader, ombyggnader och andra änd-&lt;br&gt;ringar av byggnader skall utföras varsamt i förhållande till det befintliga&lt;br&gt;huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl är det lämpligast att bestämmelserna om de tekniska&lt;br&gt;egenskapskraven i den först nämnda gruppen inarbetas i den nya lagen&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. på samma sätt som&lt;br&gt;de andra kraven av samma karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i den andra gruppen har ett så nära samband med&lt;br&gt;planläggning och andra lokaliseringsfrågor att de lämpligen bör stå kvar&lt;br&gt;i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsamhetskraven i 3 kap. 10 - 14 §§äravett annat slag än de övriga&lt;br&gt;kraven. De anger nämligen inga egenskaper som en byggnad skall&lt;br&gt;uppfylla, utan att förändringar av en byggnad skall utföras under&lt;br&gt;hänsynstagande till sådana befintliga egenskaper hos byggnaden som är &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värda att bevara. Bestämmelsernas innebörd i det enskilda fellet kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltså inte anges generellt utan måste bedömas från fell till fall och i viss Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;mån under hänsynstagande till kommunens värderingar. Mot den&lt;br&gt;bakgrunden får bestämmelserna till sin karaktär anses ha mest likhet med&lt;br&gt;bestämmelserna i den nyssnämnda andra gruppen. Härtill kommer att&lt;br&gt;bestämmelserna visserligen också gäller byggnadens tekniska egenskaper&lt;br&gt;men framför allt har betydelse för deras yttre utformning och utseende&lt;br&gt;på samma sätt som bestämmelserna i den andra gruppen. Bestämmelserna&lt;br&gt;bör därför stå kvar i PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållskravet i 3 kap. 13 § PBL är visserligen inget egenskapskrav,&lt;br&gt;men har så nära samband med de tekniska egenskaperna att det av den&lt;br&gt;anledningen delvis bör flyttas till den nya lagen om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL:s regler om typgodkännanden och tillverkningskontroll är så&lt;br&gt;likartade reglerna om byggprodukter och har ett så direkt samband med&lt;br&gt;dessa att de bör sammanföras till med dessa i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 Ombyggnadsbegreppet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppen ombyggnad och annan ändring av&lt;br&gt;byggnad sammanförs till ett begrepp, ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med&lt;br&gt;det tillägget att ändring definieras som en åtgärd som ändrar en byggnads&lt;br&gt;konstruktion, funktion eller utseende och som inte är tillbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett trettiotal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;frågan. De flesta anser att förslaget är bra eller mycket bra. Några&lt;br&gt;avstyrker förslaget i generella ordalag utan närmare motivering. Ett par&lt;br&gt;remissinstanser bl.a. handikapporganisationer, menar att förslaget kan&lt;br&gt;medföra en sänkning av kraven vid ombyggnadsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I PBL skiljs mellan nybyggnad,&lt;br&gt;tillbyggnad, ombyggnad och annan ändring av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som ställs vid ombyggnad regleras på ett annorlunda sätt än&lt;br&gt;kraven vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring. De egenskapskrav&lt;br&gt;som skall uppfyllas vid nybyggnad, tillbyggnad och annan ändring anges&lt;br&gt;i 3 kap. 1-8 och 10 §§ PBL. Som ett överordnat krav gäller därvid vid&lt;br&gt;både tillbyggnad och annan ändring att åtgärderna skall utföras varsamt&lt;br&gt;så att byggnadens särdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Vid&lt;br&gt;ombyggnad gäller enligt 3 kap. 10 § samma varsamhetskrav. Däremot&lt;br&gt;innehåller PBL inga bestämmelser om vilka egenskapskrav som skall&lt;br&gt;uppfyllas vid ombyggnad. Denna fråga är delegerad till regeringen att&lt;br&gt;fetta beslut om. PBL föreskriver enbart att vid tillämpningen av de krav&lt;br&gt;som regeringen anger hänsyn skall tas till byggnadens förutsättningar.&lt;br&gt;Dessutom bemyndigas kommunerna att i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser bestämma lägre ombyggnadskrav än vad regering-&lt;br&gt;en anger under förutsättning att bebyggelsen inom området ändå får&lt;br&gt;långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i 3 kap. 10 § PBL har regeringen i 3 § Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;PBF föreskrivit att ombyggnader i vissa avseenden skall uppfylla samma&lt;br&gt;krav som nybyggnader och i andra avseenden fylla nybyggnadskraven i&lt;br&gt;den utsträckning det skäligen kan fordras med hänsyn till den förlängning&lt;br&gt;av brukstiden som ombyggnaden medför. Beträffande ett av kraven -&lt;br&gt;tillgänglighetskravet - sägs att det skall uppfyllas i samma utsträckning&lt;br&gt;som vid nybyggnad, om det inte är uppenbart oskäligt med hänsyn till&lt;br&gt;ombyggnadens omfattning och byggnadens standard. Lägsta godtagbara&lt;br&gt;standard enligt bostadssaneringslagen (1973:531) får dock aldrig&lt;br&gt;underskridas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en lagrådsremiss om ändringar i hyresförhandlings-&lt;br&gt;lagen m.m. föreslagit att bostadssaneringslagen (1973:531) skall upphöra&lt;br&gt;att gälla den 1 juli 1994. Bestämmelserna om lägsta godtagbara standard&lt;br&gt;föreslås dock i huvudsak bibehållas och föras över till hyreslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några tillämpningsföreskrifter till ombyggnadsbestämmelsema i 3 §&lt;br&gt;plan- och byggförordningen har aldrig meddelats av Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses enligt 3 kap. 11 § PBL två helt olika saker. I&lt;br&gt;det ena fallet avses åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger&lt;br&gt;brukstiden för byggnaden eller en del av den. I det andra fallet avses&lt;br&gt;sådant inredningsarbete som syftar till en väsentligt ändrad användning&lt;br&gt;av byggnaden eller del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ombyggnad har visat sig svåra att tillämpa. En&lt;br&gt;orsak till detta är svårigheten att inom en ombyggnad urskilja de åtgärder&lt;br&gt;som är en följd av eftersatt underhåll och alltså egentligen är under-&lt;br&gt;hållsåtgärder. En annan är de två definitionerna av ombygg-&lt;br&gt;nadsbegreppet. Den ena av dessa anknyter till åtgärdens effekt på bygg-&lt;br&gt;nadens brukstid och den andra till åtgärdens syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens bedömning att det är olämpligt att i&lt;br&gt;detta sammanhang använda definitioner som anknyter till så många&lt;br&gt;gånger svårbedömbara frågor som en åtgärds effekt eller syfte. En i sig&lt;br&gt;själv liten förbättring av en byggnad kan bedömas ha avsevärd betydelse&lt;br&gt;för möjligheterna att bruka byggnaden under en längre tid än vad som&lt;br&gt;skulle varit möjligt med enbart underhållsåtgärder. Samtidigt kan stora&lt;br&gt;förändringar av en byggnad befinnas sakna effekter beträffande byggna-&lt;br&gt;dens brukstid. Detta innebär att det är svårt att använda ombygg-&lt;br&gt;nadsbegreppet både som grund för att i föreskrifter bestämma vilka krav&lt;br&gt;som skall gälla vid ombyggnader och for att i ett enskilt fall avgöra om&lt;br&gt;en ombyggnad föreligger eller inte. En definition bör i stället utgå från&lt;br&gt;åtgärden som sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är den ena av de båda definitionerna knuten till kravet på&lt;br&gt;bygglov. Det är enligt vår uppfattning olämpligt att knyta de krav som&lt;br&gt;skall gälla för byggnader till om vissa förändringar av dem får utföras&lt;br&gt;utan ett särskilt tillstånd eller ej. Tillståndsplikten kan ju variera&lt;br&gt;beträffande likartade byggnader, beroende t.ex.på om de är privata eller&lt;br&gt;statliga, om de ligger inom eller utom detaljplan eller om de ligger inom&lt;br&gt;ett detaljplaneområde där bygglov krävs respektive inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att EG:s byggproduktdirektiv, som reglerar använd-&lt;br&gt;ningen av byggvaror m.m., och som Sverige förbundit sig att följa, inte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gör någon skillnad mellan produkter för nybyggnad, ombyggnad eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan ändring av en byggnad. Det gör att vi inte kan ställa olika krav på Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;produkter som omfattas av direktivet, beroende på den situation i vilken&lt;br&gt;de skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anser vi att institutet bygglov bör begränsas till att enbart&lt;br&gt;omfatta lokaliseringsprövningen. Därmed blir ombyggnadsdefinitionen&lt;br&gt;omöjlig att använda när det gäller de tekniska egenskapskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till den speciella behandling som ombyggnader fått i PBL&lt;br&gt;är att det ansågs nödvändigt att egenskapskraven vid ombyggnader&lt;br&gt;ställdes från helt andra utgångspunkter än kraven vid nybyggnad (prop.&lt;br&gt;1985/86:1, s. 235-241) Vid ombyggnad borde kraven vara betydligt mer&lt;br&gt;nyanserade än vid nybyggnad med hänsyn till den befintliga byggnadens&lt;br&gt;och bebyggelsemiljöns karaktär och till kostnaderna för förnyelsen av det&lt;br&gt;befintliga byggnadsbeståndet. Kommunerna ansågs böra få ett stort&lt;br&gt;inflytande över vilka krav som skulle ställas vid ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har ombyggnadsbegreppet också betydelse för de s.k.&lt;br&gt;följdkraven. Därmed menas att myndigheterna - då fastighetsägaren vill&lt;br&gt;vidta vissa förändringar av sin byggnad - skall kunna kräva att även&lt;br&gt;andra åtgärder vidtas. Tämligen små förändringar av en lokal kan t.ex.&lt;br&gt;syfta till att möjliggöra en ny användning av lokalen, vilken i sig kan&lt;br&gt;fordra att ytterligare förändringar vidtas. Exempelvis kan inredande av&lt;br&gt;ett förråd till arbetslokal fordra att också ventilationen förbättras. Vidare&lt;br&gt;kan det vara lämpligt att i samband med förändringar av några av&lt;br&gt;lägenheterna i ett hus förse samtliga lägenheter i huset med hiss. Om-&lt;br&gt;byggnadsdefinitionema är utformade så att de skall täcka in sådana&lt;br&gt;förändringar då följdkrav av detta slag bör kunna utlösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett ombyggnadsbegrepp hängde också samman med det&lt;br&gt;tidigare bostadsfinansieringssystemet. Detta uppmuntrade till mycket&lt;br&gt;genomgripande och ovarsamma ombyggnader, något som inte längre är&lt;br&gt;fallet. Vidare ville man garantera att de ombyggnader som utfördes med&lt;br&gt;statliga subventioner höll en viss standard, varvid miniminivån var den&lt;br&gt;som anges i bostadssaneringslagen (1973:531). Det finns emellertid idag&lt;br&gt;knappast några bostäder som inte fyller dessa minimikrav. Regeringen&lt;br&gt;har i prop. 1993/94:199 Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m.&lt;br&gt;föreslagit att bostadssaneringslagen skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kraven i 3 kap. PBL på färgsättning, formgivning och omgiv-&lt;br&gt;ningsanpassning saknar begreppet ombyggnad självständig betydelse som&lt;br&gt;en del av det vidare begreppet ändring av byggnad. Det finns nämligen&lt;br&gt;inget behov av att ställa lägre krav i de nu aktuella avseendena vid&lt;br&gt;ombyggnad än vid övriga ändringar. Detsamma gäller varsamhetskravet&lt;br&gt;i 3 kap. 10 § PBL. Inte heller de s.k. följdkraven har någon betydelse i&lt;br&gt;detta sammanhang. Ombyggnadsbegreppet behövs alltså inte med hänsyn&lt;br&gt;till dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande flera av de tekniska egenskapskraven gäller, som nämnts,&lt;br&gt;idag samma krav vid ombyggnad som vid nybyggnad. Det gäller vatten-&lt;br&gt;hushållning, bärförmåga, stadga, beständighet, hållfasthet samt olycks-&lt;br&gt;falls- och brandskydd. Det saknas anledning att sänka dessa krav vid om-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kraven beträffande energi- och vattenhushållning, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hygien, arbetsmiljö, inomhusklimat och avfallshantering är dessa i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PBL utformade så att det vid nybyggnad och tillbyggnad, som kräver Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;bygglov, krävs &amp;quot;god&amp;quot; hushållning, hygien och arbetsmiljö, i &amp;quot;skälig&lt;br&gt;utsträckning&amp;quot; flexibla uppvärmningssystem samt &amp;quot;tillfredsställande&amp;quot;&lt;br&gt;inomhusklimat. Vid andra tillbyggnader och andra ändringar av en&lt;br&gt;byggnad än till- och ombyggnad skall dessa krav &amp;quot;uppfyllas i skälig&lt;br&gt;utsträckning&amp;quot;. Beträffande ombyggnader stadgas i 3 § PBF att kraven&lt;br&gt;skall tillämpas &amp;quot;i den utsträckning det skäligen kan fordras med hänsyn&lt;br&gt;till den förlängning av brukstiden som ombyggnaden medför&amp;quot;. I den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen innebär det att kraven är i huvudsak desamma vid&lt;br&gt;ombyggnad som vid annan ändring. Ombyggnad och annan ändring kan&lt;br&gt;alltså utan olägenhet sammanföras till en kategori när det gäller dessa&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kravet på trevnad anser regeringen - som också framgår av&lt;br&gt;följande avsnitt - att detta bör kunna upphävas såväl vid nybyggnad som&lt;br&gt;ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kravet på lämplighet anser regeringen - som framgår av&lt;br&gt;avsnitt 7.3.1 - att innebörden av detta krav bör förändras. Denna&lt;br&gt;förändring innebär att det knappast kan bli aktuellt att ha ett lägre lämp-&lt;br&gt;lighetskrav vid ombyggnad än vid nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen behöver kravet på tillgänglighet nyanseras beroende på om&lt;br&gt;det är fråga om uppförande av en helt ny byggnad eller ändring av en&lt;br&gt;befintlig byggnad. Det skulle dock vara opraktiskt att med anledning av&lt;br&gt;detta enda egenskapskrav behålla den nuvarande ombyggnadsdefinitionen.&lt;br&gt;Den nyansering av kravet som behövs kan ske inom ramen för begreppet&lt;br&gt;ändring, om man skiljer mellan ändringar av olika omfattning och&lt;br&gt;karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varsamhetskravet i 3 kap. 10 § PBL avser tillbyggnader, ombyggnader&lt;br&gt;och alla andra ändringar, dvs. även åtgärder som inte kräver bygglov&lt;br&gt;(prop. 1985/86:1, s. 500). Utredningen har föreslagit att varsam-&lt;br&gt;hetskravet i fortsättningen skall avse tillbyggnader och ändringar, varvid&lt;br&gt;ändring definieras som en åtgärd som ändrar byggnadens konstruktion,&lt;br&gt;funktion eller utseende. En av avsikterna med definitionen är att täcka in&lt;br&gt;de nuvarande ombyggnaderna. Däremot framgår det inte helt klart av&lt;br&gt;utredningsförslaget om definitionen avser att täcka också samtliga de&lt;br&gt;andra ändringar som nu omfattas av varsamhetskravet (s. 239-244).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den föreslagna definitionen kan invändas att den vid en orda-&lt;br&gt;grann tolkning innefattar också tillbyggnader. Av samma skäl som när&lt;br&gt;det gäller egenskapskraven i 3 kap. PBL gör regeringen bedömningen att&lt;br&gt;varsamhetskravet bör omfatta alla förändringar av en byggnad och att det&lt;br&gt;saknas anledning att skilja mellan tillbyggnader och ändringar. Något&lt;br&gt;behov av en särskild ändringsdefinition finns således inte i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller de s.k. följdkraven anförde det föredragande statsrådet&lt;br&gt;i propositionen med förslaget till plan- och bygglagen bl.a. följande&lt;br&gt;(prop. 1985/86:1 s. 504):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ombyggnadsföreskriftema skall syfta till att säkerställa att ombygg-&lt;br&gt;nader utförs så att de delar av en byggnad som byggs om kan brukas för&lt;br&gt;sitt ändamål på ett godtagbart sätt under den förlängda brukstiden. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att byggnadsnämnden liksom idag skall kunna kräva att andra Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;arbeten än de som fastighetsägaren har planerat skall utföras vid&lt;br&gt;ombyggnaden (följdkrav). Detta gäller i första hand i fråga om den del&lt;br&gt;av byggnaden som ombyggnaden avser. Det kan emellertid också - som&lt;br&gt;jag utvecklat i fråga om tillbyggnader - komma att gälla andra delar av&lt;br&gt;byggnaden, om ändringar i sådana delar är nödvändiga för att den&lt;br&gt;ombyggda delen skall få de egenskaper och funktioner som ombygg-&lt;br&gt;nadsföreskriftema kräver. [---]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana följdkrav kan dessutom medföra att vissa gemensamma funk-&lt;br&gt;tioner i byggnaden måste åtgärdas. [---] Sådana fimktioner kan inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltid ändras del for del utan måste förbättras i ett sammanhang. [---]&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven bör enligt min mening i första hand utlösas vid sådana tillfallen&lt;br&gt;då det är tekniskt och ekonomiskt lämpligt att vidta de åtgärder som&lt;br&gt;behövs. Bedömningen måste göras med utgångspunkt från standardnivån&lt;br&gt;på övriga delar av byggnaden eller på en avgränsad enhet av denna. [- -&lt;br&gt;-] Vad nu sagts innebär att ombyggnader inte kan genomföras etappvis&lt;br&gt;på ett sådant sätt att kraven på ändringar av dessa funktioner kringgås.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vissa av egenskapskraven skall kunna uppfyllas beträffande en&lt;br&gt;ombyggd del av ett hus, krävs det med automatik att också andra delar&lt;br&gt;av huset ändras. T.ex. om en lägenhet inreds på en övre våning, fordrar&lt;br&gt;tillgänglighetskravet att denna förses med hiss. Därmed får också vå-&lt;br&gt;ningarna längre ned automatiskt hiss. På samma sätt förhåller det sig ofta&lt;br&gt;med behov av ledningar. Dessa slag av följdkrav utlöses alltså självklart&lt;br&gt;som en del av ändringen av huset och något särskilt ombyggnadsbegrepp&lt;br&gt;behövs inte för detta. I andra fall, t.ex. när det gäller energihushållning&lt;br&gt;eller inomhusklimat, är det inte lika självklart att ändra andra delar av&lt;br&gt;huset vid inredande av t.ex. en ny lägenhet i detta. I den utsträckning&lt;br&gt;som följdkrav då ställs i statliga föreskrifter, bör dessa utformas på ett&lt;br&gt;entydigt och förutsebart sätt. För detta syfte är det oklara ombygg-&lt;br&gt;nadsbegreppet olämpligt. Kraven kan enklare kopplas till begreppet&lt;br&gt;ändring av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det som nu anförts drar regeringen slutsatsen att ombyggnadsde-&lt;br&gt;finitionen och den särskilda ombyggnadsregleringen kan avvaras. Inte&lt;br&gt;heller finns det behov av att, som utredningen föreslagit, i lagen införa&lt;br&gt;någon särskild definition av begreppet ändring. Varken nybyggnad eller&lt;br&gt;tillbyggnad definieras ju där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska egenskapskraven på byggnader måste således skilja sig&lt;br&gt;något beroende på om det gäller uppförandet av en helt ny byggnad eller&lt;br&gt;ändring av en befintlig byggnad. Det är vidare nödvändigt att kraven är&lt;br&gt;så preciserade att de är förutsebara och i möjligaste mån oberoende av&lt;br&gt;tolkningar från fall till fell. De preciseringar som behövs sker bättre i&lt;br&gt;förordning och i myndighetsföreskrifter än i dag. Någon sänkning av&lt;br&gt;ambitionsnivån beträffade egenskapskraven vid ombyggnadsarbeten&lt;br&gt;innebär inte detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3 Tekniska egenskapskrav&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;7.3.1 Kravens innebörd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De tekniska egenskapskrav som ställs i den&lt;br&gt;nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. skall&lt;br&gt;motsvarara de egenskapskrav på byggnader och anläggningar som&lt;br&gt;nu finns i 3 § byggproduktlagen och i 3 kap. 3-7 och 9 §§ PBL,&lt;br&gt;med undantag för trevnads- och ändamålsenlighetskraven i 3 kap.&lt;br&gt;5 § PBL, som ersätts med ett användbarhetskrav för bostäder.&lt;br&gt;Kravet på driftsekonomi m.m. i 3 kap. 8 § PBL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fyrtiotal remissinstanser har yttrat sig i denna&lt;br&gt;fråga. Ett trettiotal av dessa har negativa synpunkter på en eller flera&lt;br&gt;delar av förslaget. Borttagande av trevnadskravet och förändringen av&lt;br&gt;ändamålsenlighetskravet avstyrks i huvudsak av ett tjugotal remissin-&lt;br&gt;stanser, bland dem Konsumentverket, Länsstyrelsen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Vallentuna kommun, Arkitektförbundet, Hyresgästernas riksförbund samt&lt;br&gt;Kvinnors byggforum, och borttagande av kravet på driftsekonomi&lt;br&gt;avstyrks av ett femtontal, däribland Boverket, Byggforskningsrådet,&lt;br&gt;Ronneby kommun och SABO. Många avstyrkanden är allmänt hållna&lt;br&gt;och utan närmare motivering. Bland de skäl som anförs för ett bevarande&lt;br&gt;av trevnads- och ändamålsenlighetskraven är att marknadskrafterna inte&lt;br&gt;fungerar lika effektivt när det gäller bostäder som beträffande vanliga&lt;br&gt;handelsvaror och att ett borttagande av kravet medför en risk för&lt;br&gt;försämrade och mer svårskötta lägenheter och en ojämn bostadsstandard.&lt;br&gt;Andra avstyrkanden grundas på att kraven anses vara uttryck för en god&lt;br&gt;byggnadskultur och en vällovlig ambition som bl.a. påverkar byggnads-&lt;br&gt;nämndernas rådgivningsverksamhet. De invändningar som framförs mot&lt;br&gt;borttagande av föreskriften om driftsekonomi grundar sig på hus-&lt;br&gt;hållningsaspekter och önskemål om låga driftskostnader. Också krets-&lt;br&gt;loppssynpunkter anförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nu redovisade synpunkter har flera remissinstanser föreslagit&lt;br&gt;olika förändringar av de krav som utredningen ansett böra vara oföränd-&lt;br&gt;rade. Det handlar i vissa fell om att införa ytterligare krav och i andra&lt;br&gt;fell om preciseringar av kraven. Två handikapporganisationer anser att&lt;br&gt;detaljföreskrifter om tekniska lösningar för att tillgodose tillgänglig-&lt;br&gt;hetskravet bör införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De bestämmelser om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav som med andra formuleringar men i sak oförändrade bör&lt;br&gt;återfinnas i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk&lt;br&gt;m.m. bör vara föreskrifterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om mekanisk motståndsförmåga och stabilitet, säkerhet i händelse av&lt;br&gt;brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö, säkerhet vid&lt;br&gt;användning, skydd mot buller samt energihushållning och värmeisole-&lt;br&gt;ring i 3 § byggproduktlagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om hushållning med energi och vatten, om bärförmåga, stadga, be- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;ständighet och hållfasthet, om hygien, arbetsmiljö och inomhusklimat,&lt;br&gt;om skydd mot olycksfall, mot uppkomst och spridning av brand och&lt;br&gt;mot personskador vid brand, om avfallshantering samt om tillgänglig-&lt;br&gt;het i 3 kap. 3 - 7 §§ PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör kraven i 3 kap. 5 § PBL på att byggnader skall vara&lt;br&gt;lämpliga för sitt ändamål och ge möjlighet till trevnad inte oförändrade&lt;br&gt;arbetas in i den nya lagen. Dessa krav täcks till viss del av kraven på god&lt;br&gt;hygien, god arbetsmiljö och tillfredsställande inomhusklimat i samma&lt;br&gt;paragraf och av kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer&lt;br&gt;med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga i 3 kap. 7 § PBL. I övrigt&lt;br&gt;är kraven av sådan art att det inte kan anses vara ett väsentligt statligt&lt;br&gt;intresse att lagreglera dem. Med anledning av den oro som några&lt;br&gt;remissinstanser givit uttryck för anser regeringen dock att det tills vidare&lt;br&gt;är lämpligt att behålla ett allmänt krav på att byggnader skall kunna&lt;br&gt;fungera för sitt ändamål. Det gör det möjligt att ingripa om en extrem&lt;br&gt;marknadssituation skulle leda till ett undermåligt bostadsbyggande. Detta&lt;br&gt;krav bör ha ungefär den innebörd som utredningen föreslagit, nämligen&lt;br&gt;att bostäder skall ha utrymme for vila, samvaro, måltider, hygien och&lt;br&gt;förvaring samt utrustning för hygien och matberedning. I skälig&lt;br&gt;utsträckning bör dessa funktioner vara avskiljbara från varandra. Detta&lt;br&gt;bör i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;br&gt;uttryckas som ett krav på lämplighet för avsett ändamål. Något krav på&lt;br&gt;vissa mått eller viss utrustning i olika slag av bostäder ligger inte i detta.&lt;br&gt;Vi vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i prop. 1993/94:199&lt;br&gt;Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. föreslagit att hyresnämnden&lt;br&gt;skall kunna ålägga hyresvärden att rusta upp en bostadslägenhet till lägsta&lt;br&gt;godtagbara standard (12 kap. 18 a § jordabalken). Vad som krävs för att&lt;br&gt;en lägenhet skall anses ha lägsta godtagbara standard beskrivs i 12 kap.&lt;br&gt;55 a § jordabalken. Bl.a. skall lägenheten vara utrustad med spis, diskho,&lt;br&gt;kylskåp, förvaringsutrymmen, avställningsytor, förrådsutrymmen och&lt;br&gt;anordningar för hushållstvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att även bestämmelsen i 3 kap. 8 § PBL&lt;br&gt;utmönstras ur den nya lagstiftningen. I den bestämmelsen föreskrivs det&lt;br&gt;att byggnader skall utföras med sådant material och på sådant sätt att&lt;br&gt;reparations-, underhålls- och driftkostnader begränsas. Utredningen anför&lt;br&gt;i den delen följande (betänkandet s. 233 och 234).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Kraven på reparations-, underhålls- och driftsekonomi i 3 kap. 8 §&lt;br&gt;PBL skiljer sig från de övriga kraven i 3 kap. på det sättet att de inte&lt;br&gt;ställer något krav på byggnaden som sådan utan på det material som&lt;br&gt;ingår i byggnaden och på det sätt på vilket byggnaden utförs. Avsikten&lt;br&gt;är inte att uppnå några egenskaper hos byggnaden utan att byggnadens&lt;br&gt;funktioner och egenskaper med skäliga insatser skall kunna hållas i sånd&lt;br&gt;under den avsedda brukstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller byggnadens grundkonstruktion, stomme och andra&lt;br&gt;bärande delar saknar bestämmelsen i 3 kap. 8 § betydelse, eftersom det&lt;br&gt;redan i 3 kap. 4 § PBL föreskrivs att dessa byggnadsdelar skall ha en&lt;br&gt;betryggande beständighet. Därmed menas enligt förarbetena att de skall&lt;br&gt;ha en livslängd som motsvarar byggnadens avsedda brukstid (prop. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985/86:1, s. 488).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften har såvitt gäller materialkravet inte någon självständig Prop&lt;br&gt;funktion vid sidan av föreskrifterna i byggproduktlagen. Denna lag&lt;br&gt;omfattar produkter som är avsedda att stadigvarande ingå i en byggnad&lt;br&gt;eller annan anläggning och som har betydelse för byggnadsverkets&lt;br&gt;egenskaper när det gäller bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet&lt;br&gt;i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,&lt;br&gt;säkerhet vid användning, skydd mot buller samt energihushållning och&lt;br&gt;värmeisolering (2 §). För att få ingå i byggnadsverk skall produkter ha&lt;br&gt;sådana egenskaper att det byggnadsverk i vilket de skall ingå - rätt&lt;br&gt;projekterat och uppfört - kan uppfylla de nämnda egenskapskraven (3 §).&lt;br&gt;Bedömningen av produkten skall ske under den förutsättningen att&lt;br&gt;byggnadsverket skall uppfylla de angivna kraven under en ekonomiskt&lt;br&gt;rimlig livslängd. Med det sistnämnda uttrycket avses enligt ett tolk-&lt;br&gt;ningsförslag inom EG den tidsperiod under vilken det avsedda bygg-&lt;br&gt;nadsverket med hänsyn till omständigheterna kommer att bibehållas på&lt;br&gt;en nivå som är adekvat för dess användning. Begreppet &amp;quot;ekonomiskt&lt;br&gt;rimlig livslängd&amp;quot; synes alltså i huvudsak komma att ges samma innebörd&lt;br&gt;som uttrycket &amp;quot;byggnadens avsedda brukstid&amp;quot; i PBL-propositionen.&lt;br&gt;Byggproduktlagens krav på byggprodukter torde således komma att bli&lt;br&gt;strängare än PBL:s på det sättet att det beständighetskrav som nu upp-&lt;br&gt;ställs i 3 kap. 4 § PBL på materialet i grundkonstruktion, stomme och&lt;br&gt;andra bärande delar utvidgas till att gälla materialet också i de bygg-&lt;br&gt;nadsdelar som har betydelse för brand- och brukarsäkerhet, hygien,&lt;br&gt;hälso-, buller- och miljöskydd, energihushållning och värmeisolering.&lt;br&gt;När byggproduktlagens regler träder i kraft och harmoniserade standarder&lt;br&gt;successivt antas blir bestämmelsen i 3 kap. 8 § PBL överflödig i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden kommer 3 kap. 8 § alltså sannolikt att få reell betydelse bara&lt;br&gt;när det gäller valet av material i sådana byggnadsdelar, som inte har&lt;br&gt;betydelse med hänsyn till hälsa och säkerhet i vid mening, och när det&lt;br&gt;gäller sättet att utföra byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har visserligen det vällovliga syftet att åstadkomma en&lt;br&gt;ekonomiskt lämplig balans mellan investeringskostnaderna och repara-&lt;br&gt;tions-, underhålls- och driftkostnaderna så att de senare kan hållas låga&lt;br&gt;genom att de förra ökas något. Detta är emellertid enligt min mening inte&lt;br&gt;något som bör föreskrivas av samhället. Det kan inte anses vara ett&lt;br&gt;väsentligt allmänt intresse. Inte heller några hushållningssynpunkter av&lt;br&gt;allmänt intresse gör sig gällande i sammanhanget.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens principiella syn på dessa frågor. Be-&lt;br&gt;stämmelsen i 3 kap. 8 § PBL bör därför upphävas utan att flyttas över till&lt;br&gt;den nya lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Det&lt;br&gt;förtydligandet bör dock här göras att sedan utredningens betänkande&lt;br&gt;lämnades har EG-kommissionen antagit s.k. tolkningsdokument till&lt;br&gt;byggproduktdirektivet (89/106/EEG). Där behandlas direktivets&lt;br&gt;bestämmelse om att dess krav på byggprodukter, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd.&lt;br&gt;Till en början framgår det att med &amp;quot;ekonomiskt rimlig livslängd&amp;quot; menas&lt;br&gt;den tid under vilken det med hänsyn till alla relevanta omständigheter är&lt;br&gt;ekonomiskt rimligt att bibehålla byggnadsverket på en egenskapsnivå som&lt;br&gt;motsvarar direktivets kravnivå beträffande byggnadsverks egenskaper.&lt;br&gt;Därefter sägs att det av de harmoniserade tekniska specifikationerna för&lt;br&gt;byggprodukter (standarden m.m.) skall framgå vilken livslängd produkten&lt;br&gt;förväntas ha, så att rätt produkt kan väljas med hänsyn till&lt;br&gt;byggnadsverkets avsedda livslängd. Visserligen innehåller byggpro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktdirektivet inte - lika litet som byggproduktlagen - något uttryckligt Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;krav på att de byggprodukter som har en livslängd som motsvarar minst&lt;br&gt;byggnadens ekonomiskt rimliga livslängd skall väljas. Detta framgår dock&lt;br&gt;indirekt, eftersom de sex väsentliga kraven i direktivet syftar till att&lt;br&gt;förhindra att byggnader under brukstiden förorsakar skador eller ohälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kravet på mekanisk motståndsförmåga och stabilitet sägs det&lt;br&gt;också uttryckligen i direktivet att dessa egenskaper skall uppfyllas under&lt;br&gt;&amp;quot;bruksskedet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det med anledning av ett par remissynpunkter påpekas att&lt;br&gt;föreskriften inte ger uttryck för något kretsloppstänkande. Bestämmelsens&lt;br&gt;innebörd är enligt propositionen med förslaget till PBL att byggnader&lt;br&gt;skall utföras med sådant material och sådana system som är ekonomiskt&lt;br&gt;och praktiskt möjliga att sköta. Byggnadsdelar och installationer m.m.&lt;br&gt;med begränsad livslängd skall vara lätt åtkomliga och lätta att underhålla,&lt;br&gt;driva och besikta. Avsikten med detta är enligt propositionen att&lt;br&gt;byggnadens funktioner och egenskaper under bruksskedet skall kunna&lt;br&gt;hållas i stånd till måttliga kostnader genom att byggherren lägger ned&lt;br&gt;något större kostnader på investeringen. Kravet innebär dock inte att&lt;br&gt;byggnadsnämnden kan fordra t.ex. ett dyrare byggnadsmaterial än det&lt;br&gt;som är tillräckligt för att uppfylla övriga egenskapskrav (prop. 1985/86:1&lt;br&gt;s. 234 och 496). Syftet med föreskriften var således att - främst då det&lt;br&gt;gäller bostäder - tvinga fastighetsägarna att göra sina investeringar så att&lt;br&gt;de fick låga drifts- och underhållskostnader för fastigheterna. Med det&lt;br&gt;förutvarande statliga subventionssystemet innebar det att staten tog på sig&lt;br&gt;att delvis finansiera dessa dyrare investeringar i syfte att åstadkomma&lt;br&gt;lägre boendekostnader. Bestämmelser som främjar ett kretsloppsanpassat&lt;br&gt;byggande måste införas på ett annat sätt än genom att behålla 3 kap. 8 §&lt;br&gt;PBL. Plan- och byggutredningen har således fått i uppdrag att ägna&lt;br&gt;uppmärksamhet åt frågan om byggprodukter som kan ingå i ett kretslopp.&lt;br&gt;Utredningen behandlar denna fråga i delbetänkandet Miljö och fysisk&lt;br&gt;planering (SOU 1994:36).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner med ett undantag inte skäl att nu föreslå några andra&lt;br&gt;ändringar av de gällande egenskapskraven på byggnader än dem som&lt;br&gt;utredningen föreslagit. Vissa av de preciseringar som några&lt;br&gt;remissinstanser föreslagit bör ske på föreskriftsnivå. Statliga föreskrifter&lt;br&gt;om tekniska lösningar bör över huvud taget inte meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nyss nämnda undantaget gäller det underhållskrav på ventilations-&lt;br&gt;anläggningar som nu regleras i förordningen (1991:1273) om funktions-&lt;br&gt;kontroll av ventilationssystem. Detta krav bör i detta sammanhang för&lt;br&gt;tydlighetens och enhetlighetens skull uttryckligen anges i lagtexten. I&lt;br&gt;övrigt bör samma regler gälla för funktionskontrollanter som for kvali-&lt;br&gt;tetsansvariga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 Reglering i lag eller förordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De egenskapskrav som gäller för byggnader&lt;br&gt;och andra anläggningar anges kortfattat i hg. Närmare föreskrifter&lt;br&gt;om tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser bl.a. handikapp-&lt;br&gt;organisationer, har yttrat sig i frågan. De befarar att förslaget kan leda&lt;br&gt;till en avreglering och sänkta egenskapskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som anförts i föregående avsnitt bör&lt;br&gt;de flesta bestämmelserna om byggnaders tekniska egenskaper flyttas från&lt;br&gt;PBL till den nya hgen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser i 3 kap. PBL som helt eller delvis har motsvarigheter&lt;br&gt;i 3 § byggproduktlagen är kraven på energihushållning, bärförmåga&lt;br&gt;m.m., hygien och inomhusklimat m.m., olycksfalls- och brandskydd samt&lt;br&gt;avfallshantering i 3, 4, 5 och 6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 3 § byggproduktlagen är formulerad med utgångspunkt&lt;br&gt;från EG:s byggproduktdirektiv och anger att en byggprodukt är lämplig,&lt;br&gt;om den har sådana egenskaper att det byggnadsverk (byggnader och&lt;br&gt;anläggningar) i vilket den skall ingå, rätt projekterat och uppfört, kan&lt;br&gt;uppfylla krav på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bärförmåga, stadga och beständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet i händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. säkerhet vid användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot buller, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. energihushållning och värmeisolering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den exakta innebörden av byggproduktlagens krav är bero-&lt;br&gt;ende av rättsutvecklingen inom EES är det lämpligt att bestämmelserna&lt;br&gt;om egenskapskrav i den nya lagen om tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m. ges samma kortfattade lydelse som den i 3 § byggpro-&lt;br&gt;duktlagen och att regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer bemyndigas att meddela de tillämpningsföreskrifter som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som saknar motsvarighet i byggproduktlagen men&lt;br&gt;som är av sådan karaktär att de bör sammanföras med dessa i den nya&lt;br&gt;lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. bör lämpligen&lt;br&gt;ges samma kortfattade formulering som de nyssnämnda kraven och med&lt;br&gt;samma bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att närmare precisera kraven i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När egenskapskraven, så som föreslagits, anges mycket kortfattat i&lt;br&gt;lagen och utvecklas närmare i förordningen ligger det i sakens natur att&lt;br&gt;behovet av myndighetsföreskrifter i viss mån minskar och att dessa kan&lt;br&gt;begränsas till föreskrifter av mer teknisk natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen blir på så sätt systematiskt redig och konsekvent och&lt;br&gt;möjliggör smidiga förändringar av innehållet i de krav som nu finns i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggproduktlagen och som Sverige genom EES-avtalet förbundit sig att Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;anpassa till den tillämpning som vid varje tillfälle gäller i EES. En sådan&lt;br&gt;konstruktion möjliggör också smidigare förändringar av i vilken&lt;br&gt;omfattning olika slag av byggnader och anläggningar skall omfattas av&lt;br&gt;de olika kraven. Det kan bli aktuellt genom rättsutvecklingen inom EG&lt;br&gt;eller på grund av inhemska behov. Slutligen undviks den variation i&lt;br&gt;detaljeringsgrad som de nuvarande bestämmelserna har i PBL och den&lt;br&gt;inkonsekvens som ligger däri att ett par av PBL:s nuvarande bestäm-&lt;br&gt;melser inte bara anger egenskapskrav utan också vilka avsteg från dessa&lt;br&gt;krav som byggnadsnämnden i vissa fell kan tillåta. Frågor av sistnämnda&lt;br&gt;slag bör principiellt regleras på annat sätt. Med den nya uppbyggnaden&lt;br&gt;av regelsystemet kommer riksdagen att ange de grundläggande tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav som skall ställas på byggnader och regeringen att inom&lt;br&gt;denna ram ange de preciseringar som är av mer politisk natur medan&lt;br&gt;föreskrifter med huvudsakligen tekniskt innehåll överlåts till en myndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbyggnaden medger också en smidig anpassning av behovet av&lt;br&gt;föreskrifter till behovet av att dessa till sin innebörd är så preciserade att&lt;br&gt;de är förutsebara. Detta är helt nödvändigt med hänsyn till det nya&lt;br&gt;system för byggkontrollen som föreslagits. Det är också praktiskt och&lt;br&gt;lämpligt att de olika kravnivåer som skall gälla vid nybyggnad respektive&lt;br&gt;tillbyggnad och ändring av en byggnad läggs fest i förordning i stället för&lt;br&gt;i lagen. Idag regleras tillbyggnads- och ändringskraven i lag men&lt;br&gt;ombyggnadskraven i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också de undantag från PBL:s krav som enligt 3 kap. 9 och 10 §§&lt;br&gt;PBL gäller för vissa fritidshus bör återfinnas i förordningen. Detsamma&lt;br&gt;gäller de nyanseringar i kraven som alltjämt bör gälla beträffande åt-&lt;br&gt;gärder som för närvarande inte kräver bygglov och beträffande s.k.&lt;br&gt;&amp;quot;andra ändringar&amp;quot; än till- och ombyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör regeringen i förordning ha möjlighet att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om olika kravnivåer i vissa fell utom respektive inom detaljplan&lt;br&gt;eller beträffande vissa slag av byggnader. Dessa föreskrifter skulle&lt;br&gt;motsvara dagens regler om att egenskapskraven i 3 kap. PBL endast&lt;br&gt;gäller i skälig utsträckning beträffande åtgärder som inte kräver bygglov&lt;br&gt;(8 kap. 1, 3 - 6 och 10 §§ PBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överflyttningen till förordning innebär självklart inte i sig någon&lt;br&gt;ändring av kravnivån. Det är helt och hållet en praktisk fråga om i vilket&lt;br&gt;slag av författning som bestämmelser av olika detaljeringsgrad lämpligen&lt;br&gt;återfinns. Den nu föreslagna uppdelningen är den normala på andra&lt;br&gt;områden än byggandets. Inställningen bland en del remissinstanser i&lt;br&gt;denna fråga tyder på att de beferar att regeringen skulle föra en annan&lt;br&gt;politik än riksdagsmajoriteten, något som knappast är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningsarbetet kan en del av de preciseringar och förtydliganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av egenskapskraven som några remissinstanser efterlyst göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Vissa bemyndiganden m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utöver de förslag som PBL-utredningen lämnat bör vissa bemyndiganden&lt;br&gt;samt tillsyns- och sanktionsregler ändras i samband med de tidigare&lt;br&gt;föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.4.1 Typgodkännanden och tillverkningskontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet regering-&lt;br&gt;en bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om typgod-&lt;br&gt;kännanden och tillverkningskontroll av material, konstruktioner&lt;br&gt;eller anordningar for användning i byggnader eller andra an-&lt;br&gt;läggningar. Beslut om typgodkännanden och tillverkningskontroll&lt;br&gt;får meddelas av organ som ackrediterats för detta ändamål av&lt;br&gt;Styrelsen för teknisk ackreditering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser (16&lt;br&gt;kap. 3 § PBL) prövas frågor om typgodkännanden och tillverknings-&lt;br&gt;kontroll av det eller de organ som regeringen bestämmer. I enlighet med&lt;br&gt;principerna om öppna system för teknisk provning och kontroll bör rätten&lt;br&gt;att meddela typgodkännanden och beslut om tillverkningskontroll&lt;br&gt;tillkomma vaije kompetent organ. Det är därför inte lämpligt att rege-&lt;br&gt;ringen vid vaije tillfälle utser sådana organ utan att de ackrediteras&lt;br&gt;genom Styrelsen för teknisk ackreditering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7.4.2 Vissa värmeanordningar, hissar m.m&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om tillsyn och sanktioner&lt;br&gt;samt bemyndiganden för regeringen i den nuvarande byggprodukt-&lt;br&gt;lagen utvidgas till att omfatta också sådana anordningar i byggna-&lt;br&gt;der som kan jämställas med byggprodukter utan att omfattas av&lt;br&gt;EG:s byggproduktdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Värmeanordningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom EES-avtalet har Sverige förbundit sig att genomföra bl.a. EG-&lt;br&gt;rådets direktiv av den 13 februari 1978 om funktionen hos värmeanord-&lt;br&gt;ningar för rumsuppvärmning och varmvattenförsörjning i nya eller&lt;br&gt;befintliga icke-industriella byggnader samt värmeisolering och varm-&lt;br&gt;vattenförsörjning i hushåll i nya, icke-industriella byggnader&lt;br&gt;(78/170/EEG). Detta direktiv har väsentligt byggts ut och konkretiserats&lt;br&gt;i rådets direktiv av den 21 maj 1992 om effektivitetskrav för nya vär-&lt;br&gt;mepannor som eldas med flytande eller gasformigt bränsle (92/42/EEG).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sistnämnda direktivet omfattas inte av EES-avtalet men torde komma Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;att ingå i tilläggsavtalet till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska krav som uppställs i de båda direktiven är i sak införda i&lt;br&gt;Boverkets byggregler (BFS 1993:57). Dessa har utfärdats med stöd av&lt;br&gt;bemyndigandet i 2 § PBF för verket att meddela de föreskrifter som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen bl.a. av bestämmelserna i 3 kap. 3 § PBL om&lt;br&gt;hushållning med energi. Detta bemyndigande går i sin tur tillbaka på&lt;br&gt;bemyndigandet i 16 kap. 1 § PBL for regeringen att utse en myndighet&lt;br&gt;att meddela de föreskrifter som, utöver bestämmelserna i 3 kap., behövs&lt;br&gt;för en lämplig utformning av byggnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tekniska krav innehåller emellertid direktiven också bestäm-&lt;br&gt;melser om kontroll och märkning av värmeanordningar i samband med&lt;br&gt;tillverkningen och om vissa förutsättningar för marknadsföring. Några&lt;br&gt;bestämmelser om detta finns inte i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 § byggproduktlagen finns ett bemyndigande för regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter bl.a. om&lt;br&gt;bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav beträffande bygg-&lt;br&gt;produkter och om märkning av byggprodukter som förutsättning för att&lt;br&gt;produkten skall få släppas ut på marknaden och användas. Enligt 10 §&lt;br&gt;byggproduktlagen får en tillsynsmyndighet förelägga en tillverkare, en&lt;br&gt;importör eller den som saluför byggprodukter att t.ex. ta bort EG-märket&lt;br&gt;om en produkt EG-märkts trots att den inte överensstämer med kraven.&lt;br&gt;Enligt 8 § byggproduktlagen slutligen har en tillsynsmyndighet rätt att för&lt;br&gt;tillsynen bl.a. få tillgång till vissa handlingar och lokaler. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser saknas för de nämnda värmeanordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hissar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 16 december 1993 beslutat en förordning&lt;br&gt;(1993:1598) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar, vilken&lt;br&gt;träder i kraft den 1 juli 1994. Den omfattar anordningar som en byggnad&lt;br&gt;eller fastighet försetts med, men innehåller inga regler om tillverkning&lt;br&gt;och marknadsföring av anordningarna (1 §). Förordningen är utfärdad&lt;br&gt;med stöd av 16 kap. 1 § PBL, som ger regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer rätt att bl.a. meddela föreskrifter som utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. PBL behövs till skydd för liv, personlig säkerhet&lt;br&gt;eller hälsa. Hissar omfattas av kraven i 3 kap. PBL och kräver bygglov.&lt;br&gt;Detsamma gäller linbanor och skidliftar, som också omfattas av den nya&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa hissar faller under EG:s maskindirektiv (89/392/EEC). Inom&lt;br&gt;EG pågår arbete med att utarbeta ett särskilt hissdirektiv. Diskussioner&lt;br&gt;pågår också om ett linbanedirektiv. Liksom då det gäller de nyssnämnda&lt;br&gt;värmeanordningarna är det också här, förutom tekniska krav på&lt;br&gt;anordningarna, aktuellt med regler om märkning, marknadsföring och&lt;br&gt;tillsyn av samma slag som då det gäller sådana byggprodukter som&lt;br&gt;omfattas av EG:s byggproduktdirektiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskindirektivet är genomfört i Sverige genom Arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsens föreskrifter (AFS 1993:10), som innehåller såväl tekniska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter som föreskrifter om marknadsföring m.m. och har meddelats Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;med stöd av 18 § arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Den bestämmel-&lt;br&gt;sen går bl.a. tillbaks på bemyndigandet i 4 kap. 2 § arbetsmiljölagen&lt;br&gt;(1977:1160) rörande marknadsföring av tekniska anordningar som kan&lt;br&gt;föranleda ohälsa eller olycksfall i verksamhet i vilken arbetstagare utför&lt;br&gt;arbete för arbetsgivares räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska krav på hissar finns också i Arbetarskyddsstyrelsens&lt;br&gt;föreskrifter (AFS 1989:5) om hissar. Dessa föreskrifter är utfärdade med&lt;br&gt;stöd av 18 § arbetmiljöförordningen och 3 § kungörelsen (1939:783)&lt;br&gt;angående anordnande och begagnande samt tillsyn av vissa hissar. Den&lt;br&gt;sistnämnda kungörelsen upphör att gälla den 1 juli 1994 när den nya&lt;br&gt;förordningen om hissar och vissa andra motordrivna anordningar träder&lt;br&gt;i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de nämnda författningarna finns på hissområdet lagen&lt;br&gt;(1977:484) med bemyndigande att meddela föreskrifter om hissar och&lt;br&gt;andra lyft- eller transportanordningar. Denna innehåller inga bestämmel-&lt;br&gt;ser om märkning och marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas alltså en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter&lt;br&gt;med krav på kontroll och märkning som villkor för marknadsföring av&lt;br&gt;hissar och liknande anordningar då det gäller andra aspekter på hissarna&lt;br&gt;än arbetarskyddssynpunkter. Sådana föreskrifter kan bli aktuella genom&lt;br&gt;vårt samarbete inom EES.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler bör införas som gör det möjligt att - i den mån det blir aktuellt&lt;br&gt;genom utvecklingen inom EES och behovet inte täcks av arbetsmil-&lt;br&gt;jölagens regler - genom förordning göra sådana bestämmelser om&lt;br&gt;kontroll, märkning, marknadsföring och marknadsövervakning som finns&lt;br&gt;i byggproduktlagen tillämpliga också på anordningar som inte omfattas&lt;br&gt;av EG:s byggproduktdirektiv men som är avsedda att ingå i byggnads-&lt;br&gt;verk på samma sätt som byggprodukter. Regeringen har därvid möjlighet&lt;br&gt;att allt efter omständigheterna åstadkomma en lämplig samordning med&lt;br&gt;andra förordningsbestämmelser av samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. Beträffande&lt;br&gt;ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet skall dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas både vad gäller förfarandet och i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Följdfrågor&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1 Konsekvensbedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överflyttningen av bestämmelser från PBL till en ny lag om egenskaps-&lt;br&gt;krav på byggnadsverk, m.m. och inarbetandet av byggproduktlagen i&lt;br&gt;denna lag är i sig enbart en lagteknisk fråga. Detsamma kan sägas om att&lt;br&gt;preciseringen av vissa egenskapskrav på byggnader överförs från PBL till&lt;br&gt;en förordning till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade möjligheterna att i detaljplan besluta om befrielse från kravet&lt;br&gt;på bygglov medför något mer arbete för kommunerna vid utarbetandet&lt;br&gt;av detaljplaner men detta vägs utan vidare upp av de förenklingar och&lt;br&gt;kostnadsbesparingar både för kommunen och de enskilda som det innebär&lt;br&gt;att bygglov inte behövs inom planområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna då det gäller kraven på trevnad, ändamålsenlighet och&lt;br&gt;driftsekonomi beträffande byggnader har visserligen i praktiken till stora&lt;br&gt;delar redan böijat tillämpas genom Boverkets byggregler, men de innebär&lt;br&gt;en väsentligt förbättrad möjlighet att finna kostnadsbesparande planlös-&lt;br&gt;ningar av bostäder och bör på sikt få en mätbar effekt i form av lägre&lt;br&gt;boendekostnader. De bör också stimulera bostadsproducentema till&lt;br&gt;konkurrens om att uppföra bostäder som har en hög kvalitet till ett lågt&lt;br&gt;pris. Även detta bör på sikt bidra till att hålla boendekostnaderna låga.&lt;br&gt;Samtidigt innebär de ändrade kraven en avreglering som leder till ett&lt;br&gt;minskat behov av kontroll från byggnadsnämndernas sida, vilket även&lt;br&gt;kan medge besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av att bygglovsprövningen av de tekniska egenskapskraven&lt;br&gt;ersätts med det föreslagna nya kontrollsystemet är svåra att exakt be-&lt;br&gt;döma, eftersom de i hög grad beror på hur olika parter utnyttjar de&lt;br&gt;möjligheter som systemet ger. Det nya systemet gör det möjligt att&lt;br&gt;minska kostnaderna för byggnadsnämnderna samtidigt som det kan leda&lt;br&gt;till ökade kostnader för byggherrarna i form av noggrannare projektering&lt;br&gt;och kontroll. Dessa kostnadsökningar bör dock väl uppvägas av att&lt;br&gt;byggfelen och reparationskostnaderna minskar. De största vinsterna torde&lt;br&gt;dock uppstå om de större byggherrarna förmår att ta till vara de&lt;br&gt;möjligheter till ett rationellt byggande och teknisk utveckling som det nya&lt;br&gt;systemet stimulerar till. En ökad konkurrens mellan byggföretagen i&lt;br&gt;sistnämnda avseenden torde i hög grad kunna bidra till bl.a. lägre boen-&lt;br&gt;dekostnader för de enskilda medborgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra effekter av det nya kontrollsystemet är att det bättre än det&lt;br&gt;nuvarande ger möjligheter att utnyttja de nya regler och rutiner som vi&lt;br&gt;måste införa som en följd av EES-avtalet och som är en följd av den&lt;br&gt;övergång till s.k. öppna system när det gäller teknisk kontroll som i&lt;br&gt;övrigt håller på att genomföras. Några komplikationer i förhållande till&lt;br&gt;EES eller EG förutses inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kan ett visst föreskrifts- och uppföljningsarbete krävas&lt;br&gt;av Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt kommer också vissa utbildnings- och informationsinsatser&lt;br&gt;att krävas. För statens del är det Boverket som svarar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget medför förslagen inga kostnadskonsekvenser för staten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och något sänkta kostnader för kommunerna. För byggföretagen medför Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;förslagen en begränsad kostnadsökning, vilken dock mer än väl uppvägs&lt;br&gt;av möjligheter till kostnadsbesparingar och högre kvalitet i byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 Ändringar i annan lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i PBL föranleder ändringar i civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74), naturvårdslagen (1964:822), fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) och hgen (1993:320) om byggfelsförsäkring. Ändringarna&lt;br&gt;belyses i författningskommentaren, avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;10.1 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 kap. 4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som presenterar de olika tillståndsbesluten enligt PBL, har&lt;br&gt;kompletterats genom ett tillägg i första stycket avseende bygganmälan,&lt;br&gt;som behandlas i 9 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 kap. 9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.1. Den&lt;br&gt;är föranledd av samordningen av PBL:s tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar med byggproduktlagen i den nya hgen&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Byggproduktlagen&lt;br&gt;upphör att gälla genom övergångsbestämmelserna till den nya hgen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitten 7.1 och&lt;br&gt;7.3. Den är föranledd av att bestämmelserna med krav på byggnader i&lt;br&gt;3-9 §§ upphävs och ersätts med hänvisningen i denna paragraf till 2 och&lt;br&gt;21 §§ i den nya hgen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m., som därigenom blir tillämpliga i ärenden enligt PBL. Föreskrifter&lt;br&gt;och bestämmelser för byggnader och andra anläggningar som utfärdas&lt;br&gt;med stöd av 21 § hgen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. omfattas därmed bl.a. av förfärande- och tillsynsreglema i 8-10&lt;br&gt;kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I första stycket, som innehåller bestämmelser i fråga om varsamhet med&lt;br&gt;avseende på den befintliga byggnaden eller anläggningen vid byggnads-&lt;br&gt;arbeten, har begreppet ombyggnad utgått till följd av att ombygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsbegreppet utmönstrats ur PBL genom en ändring i 11 §. Vidare har Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;stycket ändrats redaktionellt så att tillbyggnader och andra ändringar&lt;br&gt;sammanfattande benämns ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare andra-fjärde styckena har upphävts till följd av att de&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven överförts till den nya lagen om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. och ombyggnadsbegreppet ut-&lt;br&gt;mönstrats. I 21 § lagen om tekniska egenskapskrav finns ett bemyndi-&lt;br&gt;gande för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att&lt;br&gt;utfärda föreskrifter om i vilken utsträckning de i lagen uppställda egen-&lt;br&gt;skapskraven skall uppfyllas vid nybyggnader, tillbyggnader och andra&lt;br&gt;ändringar av byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 §§ PBL är så utformade att det inte&lt;br&gt;direkt framgår i vad mån de är tillämpliga vid nybyggnad, tillbyggnad&lt;br&gt;resp, ombyggnad. Av rubriken närmast före 1 § framgår att dessa&lt;br&gt;bestämmelser skall tillämpas på nya byggnader. I paragrafens äldre&lt;br&gt;lydelse regleras i vilken omfattning 1 och 2 §§ skall tillämpas vid åt-&lt;br&gt;gärder avseende befintliga byggnader. Genom att rubriken omedelbart&lt;br&gt;före 1 § ändras från Nya byggnader till Byggnader och rubriken Befint-&lt;br&gt;liga byggnader omedelbart före denna paragraf utgår blir rubrikerna inte&lt;br&gt;längre styrande för bestämmelsernas tillämpning i detta avseende. Av&lt;br&gt;11 § framgår att åtgärder som får vidtas utan bygganmälan endast be-&lt;br&gt;höver uppfylla dessa krav i den utsträckning som kan krävas med hänsyn&lt;br&gt;till åtgärdens art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har fått ett nytt innehåll som i viss utsträckning motsvarar den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen i 3 kap. 9 § andra stycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att kravnivån sänks för åtgärder med byggnader som får vidtas&lt;br&gt;utan bygganmälan (se 9 kap. 2 och 3 §§). De krav som modifieras enligt&lt;br&gt;bestämmelsen är kraven i 3 kap. 1 och 2 §§ samt varsamhetskravet i&lt;br&gt;10 §. Bestämmelserna i dessa paragrafer skall tillämpas i den utsträck-&lt;br&gt;ning som kan krävas med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Enligt&lt;br&gt;den äldre lydelsen av 3 kap. 9 § andra stycket skall i paragrafen angivna&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas i skälig utsträckning på åtgärder som får vidtas&lt;br&gt;utan lov. Enligt PBL-propositionens specialmotivering (s. 498) avses&lt;br&gt;härmed att något strikt hävdande av kraven inte är avsett och att mindre&lt;br&gt;avvikelser kan tolereras. Där framhålls också att någon formaliserad&lt;br&gt;kontroll och tillsyn av dessa arbeten inte sker, men att det finns&lt;br&gt;möjligheter att ingripa i efterhand. Ändringen är avsedd som ett&lt;br&gt;förtydligande av vad som avses med skälig omfattning. Den innebär&lt;br&gt;således inte någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller inte någon hänvisning till 3 §. De krav som&lt;br&gt;gäller på grund av hänvisningen till 2 § lagen om tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;på byggnadsverk, m.m., kan modifieras enligt ett bemyndigande i 21 §&lt;br&gt;den lagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att meddela föreskrifter om i vilken utsträckning de kraven skall vara&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att de två första meningarna i första stycket utgår.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser har överförts till 2 § tredje stycket, resp. 13 § hgen&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Den återstående&lt;br&gt;meningen i första stycket, att byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick,&lt;br&gt;har förts samman med nuvarande andra stycket, som således blir&lt;br&gt;paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sin äldre lydelse en hänvisning som innebär att&lt;br&gt;kapitlets tidigare paragrafer blir tillämpliga på sådana andra anläggningar&lt;br&gt;än byggnader som kan kräva bygglov. Genom att nivån på de tekniska&lt;br&gt;egenskapskraven enligt 11 § direkt knutits till om bygganmälan krävs (se&lt;br&gt;9 kap. 2 och 3 §§), har bestämmelsen kunnat göras tillämplig på alla&lt;br&gt;anläggningar som kan vara bygglovspliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 kap. 16 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket är i huvudsak följdändringar som är föran-&lt;br&gt;ledda av dels ändringen i 10 § andra stycket, dels uppdelningen av&lt;br&gt;bygglovet i en del som avser lokaliseringsprövning och en del som avser&lt;br&gt;kontroll av de tekniska egenskapskraven. Vidare har uttrycket i skälig&lt;br&gt;omfattning preciserats så att kraven i 15 § skall uppfyllas i den ut-&lt;br&gt;sträckning som efter omständigheterna kan krävas med hänsyn till&lt;br&gt;kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmönstringen av ombyggnadsbegreppet innebär att kraven på tomtens&lt;br&gt;anordnande i och för sig kan ställas redan vid ändringar som inte är så&lt;br&gt;omfattande att de kunnat bedömas som ombyggnad. Enligt den gällande&lt;br&gt;lydelsen skall kraven i 15 § uppfyllas i skälig utsträckning. Denna&lt;br&gt;skälighetsbedömning innebar att kraven skulle ställas bl.a. i relation till&lt;br&gt;de arbeten som utlöser följdkravet avseende tomten. Redan i PBL-&lt;br&gt;propositionen (s. 523) framhålls att kraven på tomten inte får drivas&lt;br&gt;längre än vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Det framhålls vidare att omfattningen av de arbeten som&lt;br&gt;krävs måste avvägas mot tomtens befintliga värden och kostnaderna för&lt;br&gt;arbetena. I lagtexten har begreppet särskilda egenskaper valts i stället för&lt;br&gt;befintliga värden för att understryka att det inte är fråga om tomtens&lt;br&gt;ekonomiska värde som avses. Av det anförda framgår att avsikten med&lt;br&gt;ändringen inte är att skärpa kraven i förhållande till vad som gäller idag.&lt;br&gt;Detta innebär att ändringsarbetena även framdeles måste ha en viss&lt;br&gt;omfattning för att följdkrav över huvud taget skall kunna ställas i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap. 7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att ombyggnadsbegreppet utmönstrats ur&lt;br&gt;PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare innehöll paragrafen en hänvisning som innebar att kommunen&lt;br&gt;i detaljplaner och områdesbestämmelser vid ombyggnader kunde ställa&lt;br&gt;lägre krav än som skall följa enligt föreskrifter, under förutsättning att&lt;br&gt;bebyggelsen inom området får långsiktigt godtagbara egenskaper. Den&lt;br&gt;bestämmelsen kommer fortsättningsvis inte att finnas i lag. Regeringen&lt;br&gt;har emellertid för avsikt att låta motsvarande bestämmelse återfinnas i&lt;br&gt;bestämmelser som utfärdas med stöd av det bemyndigande som finns i&lt;br&gt;21 § lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap. 16 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 7 är en följdändring till det nya första stycket&lt;br&gt;i 8 kap. 5 §. Ändringen i första stycket 4 motsvarar ändringen i 7 § 4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap. 26 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3. Den&lt;br&gt;innebär att de överväganden som legat till grund för bygglovspliktens&lt;br&gt;omfattning inom en detaljplan skall redovisas i planbeskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen i 8 kap. 5 § första stycket innebär att alla&lt;br&gt;åtgärder inom ett område som omfattas av detaljplan kan bygglovsbe-&lt;br&gt;frias. Sådana byggnader och delar av byggnader som uppförs utan lov är&lt;br&gt;också befriade från krav på rivningslov, om inte annat bestäms i planen.&lt;br&gt;Det är lämpligt att kommunen i planbeskrivningen också redovisar&lt;br&gt;överväganden i frågan om rivningslov erfordras för det som får uppföras&lt;br&gt;utan krav på bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 kap. 36 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring till ändringen i 8 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att punkten 4 får ett delvis annat&lt;br&gt;innehåll och att punkterna 5-6 utgår. Den är en följd av att de tekniska&lt;br&gt;egenskapskraven i PBL överförts till den nya lagen om tekniska egen-&lt;br&gt;skapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 4 skall ses tillsammans med ändringen i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2. Den tidigare punkten 4 innehöll bestämmelser om krav på&lt;br&gt;bygglov vid sådana ändringar som berör konstruktionen av de bärande&lt;br&gt;delarna eller som avsevärt påverkar byggnadens planlösning. Vad avser&lt;br&gt;den förstnämnda förutsättningen var kravet grundat på enbart ett behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av teknisk kontroll. När det gäller planlösningen, kan den ha betydelse Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;för lokaliseringsfrågor genom att förändringar av planlösningen kan&lt;br&gt;innebära inredande av ytterligare lägenheter eller förändringar av lokaler,&lt;br&gt;dvs. frågor som kan ha inverkan på behov och dimension av va-&lt;br&gt;anläggningar, gator, parkeringsutrymmen och service m.m. Den tidigare&lt;br&gt;bestämmelsen i 4 § första stycket 2 undantar förändringar av planlös-&lt;br&gt;ningen i en- eller tvåbostadshus från lovplikt, under förutsättning att det&lt;br&gt;inte inreds någon ytterligare bostad eller lokal. Ändringen i punkten 4 i&lt;br&gt;den nu aktuella paragrafen innebär att lovplikten inskränks till att omfatta&lt;br&gt;endast sådana åtgärder som undantagits från lovfriheten i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2 och som inte enbart har betydelse för den tekniska kontrollen,&lt;br&gt;dvs. inredande av någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal&lt;br&gt;för handel, hantverk eller industri. I övrigt skall de åtgärder som nämns&lt;br&gt;i den gällande lydelsen av förevarande punkt enbart vara föremål för&lt;br&gt;teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som innehöll en bestämmelse om bygglovsfrihet for&lt;br&gt;staten och landstingen för de åtgärder som anges i första stycket 4-6, har&lt;br&gt;upphävts. Det saknas anledning att behålla lovfriheten för de åtgärder&lt;br&gt;som efter lagändringen anges i första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av första stycket 1 och 2 är en följd av ändringarna i 1 §&lt;br&gt;första stycket. De tidigare punkterna 3-6 har till följd av upphävandet&lt;br&gt;omnumrerats. Andra stycket 3 har upphävts till följd av ändringarna i&lt;br&gt;1 §. Ändringarna i tredje och fjärde styckena i följdändringar till änd-&lt;br&gt;ringarna i första och andra styckena i den nu aktuella paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket är nytt. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 6.3. Den motsvarar 8 kap. 4 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att kommunen genom beslut i detaljplan helt&lt;br&gt;kan befria åtgärder inom planområdet från bygglovsplikt. Den kan&lt;br&gt;givetvis användas när en detaljplan är så detaljerad att det egentligen inte&lt;br&gt;återstår några frågor att pröva i ett bygglovsärende, t. ex. när planen&lt;br&gt;utarbetats för ett speciellt projekt. I detaljplanen kan då beslutas att lov&lt;br&gt;inte skall krävas för att utföra de åtgärder som behövs för att genomföra&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte en nödvändig förutsättning att detaljplanen är&lt;br&gt;särskilt detaljerad för att beslut om bygglovsbefrielse skall kunna med-&lt;br&gt;delas. I beslut om bygglovsbefrielse kan de lovbefriade åtgärderna&lt;br&gt;preciseras genom beskrivningar och hänvisningar till bifogade ritningar.&lt;br&gt;Om fastighetsägaren vill avvika från sådana preciseringar, blir bygg-&lt;br&gt;nadsföretaget lovpliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör som villkor för lovbefrielse uppställas krav på att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella fastigheten överensstämmer med en gällande fastighetsplan på Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller för bygglov enligt 8 kap. 11 § första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En precisering i detaljplanen kan avse inte bara hur åtgärderna skall&lt;br&gt;utföras utan även den tid under vilken de får utföras utan lov. Det&lt;br&gt;vanliga och lämpligaste torde vara att tiden för lovbefrielse sammanfaller&lt;br&gt;med genomförandetiden, men det föreligger inte något hinder mot att&lt;br&gt;bestämma en kortare eller längre tid. I sammanhanget förtjänar påpekas&lt;br&gt;att beslut om bygglovsbefrielse kan ändras utan hinder av bestämmelser-&lt;br&gt;na om genomförandetid. Bygglovsbefrielse är visserligen till fördel for&lt;br&gt;en fastighetsägare, men är inte någon rättighet i den mening som avses&lt;br&gt;i 5 kap. 11 §, jfr. prop. 1990/91:146 s. 45.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begynnelsetidpunkten för lovbefrielse kan skjutas upp till dess att ge-&lt;br&gt;nomförandetiden böljar löpa med stöd av bestämmelserna i 5 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket, enligt vilken olika genomförandetider kan bestämmas för&lt;br&gt;skilda områden av en detaljplan, och 8 kap. 11 § första stycket 1, enligt&lt;br&gt;vilken det förhållandet att genomförandetiden inte böljat löpa utgör&lt;br&gt;hinder mot att bygglov lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar i huvudsak det tidigare första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första meningen innebär att stycket blir tillämpligt endast&lt;br&gt;på områdesbestämmelser. Detta är en följd av de mera vittgående&lt;br&gt;möjligheterna att lovbefria enligt bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har tredje punkten upphävts till följd av ändringarna i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar till viss del det tidigare andra stycket. Ändringen i&lt;br&gt;första meningen innebär att bestämmelsen om att bygglovsbefrielse inte&lt;br&gt;får medges om bygglov krävs för att tillvarata grannars intressen eller&lt;br&gt;allmänna intressen gjorts tillämplig även på det nya första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att enskilda som berörs av detaljplanen kan överklaga alltför omfat-&lt;br&gt;tande lovfrihet som kan påverka deras förhållanden följer av allmänna&lt;br&gt;rättsgrundsatser. Vidare omfattar bestämmelserna i 12 kap. om statlig&lt;br&gt;kontroll också regleringen i detaljplanen av lovpliktens omfattning.&lt;br&gt;Länsstyrelsen kan således vid prövning enligt 12 kap. upphäva ett an-&lt;br&gt;tagandebeslut t. ex. på den grunden att ett riksintresse inte tillgodosetts&lt;br&gt;genom att lovplikten lagts på en för låg nivå. Däremot kan, som nämnts&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.3, inte en fastighetsägare över-&lt;br&gt;klaga ett beslut på den grunden att lovplikten är för omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om arbetslokaler och personalrum har utgått till följd&lt;br&gt;av de nya reglerna om tillsyn och kontroll. I viss mån motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser finns i 9 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som endast är redaktionell, är föranledd av införandet av det&lt;br&gt;nya första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 14 § i utredningens förslag. Ändringen i&lt;br&gt;första stycket 3 är föranledd av att de tekniska egenskapskraven överförts&lt;br&gt;till lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Det&lt;br&gt;innebär att kraven i återstående bestämmelser i 3 kap. är sådana att de&lt;br&gt;kan bedömas i förväg i ett ärende om lov. Punkten hänvisar till dessa&lt;br&gt;bestämmelser. Givetvis avser hänvisningen bestämmelserna i tillämpliga&lt;br&gt;delar. I 3 kap. 3 §, som är den bestämmelse i 3 kap. som inte omfattas&lt;br&gt;av hänvisningen, finns en hänvisning till de tekniska egenskapskraven i&lt;br&gt;lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är föranledd av ändringen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket motsvarar den i 11 § första stycket. Ändringen&lt;br&gt;i tredje stycket är föranledd av ändringarna i 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 3 är föranledd av ändringarna i 1 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 kap. 26 $&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare första stycket har utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den tidigare lydelsen av första stycket skulle ett beslut var-&lt;br&gt;igenom ett ärende om lov avgörs innehålla skälen till beslutet i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreskrivs i 20 § förvaltningslagen (1986:223). Bestäm-&lt;br&gt;melsen utformades efter förslag av lagrådet under beredningen av PBL-&lt;br&gt;propositionen (8 kap. 26 § lagrådsremissen med förslag till ny plan- och&lt;br&gt;bygglag m.m., prop. 1985/86:1 s.738. Se även bilaga 10 Bilagedelen&lt;br&gt;s. 302). Hänvisningen gällde då 17 § äldre förvaltningslagen, dvs.&lt;br&gt;(1971:290). Förvaltningslagens bestämmelser är direkt tillämpliga i&lt;br&gt;ärenden enligt PBL hos byggnadsnämnden. Hänvisningen till förvalt-&lt;br&gt;ningslagen fyller således inte någon funktion. Bestämmelsen får därför&lt;br&gt;utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i de återstående bestämmelserna i paragrafen innebär att&lt;br&gt;andra stycket 2 har utgått till följd av det nya systemet för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap.&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Kapitlet är nytt och ersätter det tidigare 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har samma lydelse som motsvarande stycke i 9 kap. 1 §&lt;br&gt;i tidigare lydelse. Andra bestämmelser, bl.a. de om kontrollplan i 9 §&lt;br&gt;och slutbevis i 10 §, syftar dock till att ytterligare understryka att bygg-&lt;br&gt;herren ensam har ansvar för att arbetena utförs på rätt sätt och att det&lt;br&gt;som utförs uppfyller de krav som ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar nuvarande 9 kap. 2 § i äldre lydelse. Det&lt;br&gt;tidigare andra stycket i den paragrafen har placerats i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1,&lt;br&gt;motsvarar i viss utsträckning 9 kap. 4 § i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när byggherren skall underrätta&lt;br&gt;byggnadsnämnden om att han har för avsikt att utföra byggnadsåtgärder.&lt;br&gt;En sådan underrättelse kallas bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis kan byggherren, om han anser det lämpligt, redan i ansökan&lt;br&gt;om bygglov lämna de uppgifter som skall ingå i bygganmälan. I ett&lt;br&gt;sådant fall får bygglovsansökan anses innefatta bygganmälan. Tidpunkten&lt;br&gt;för byggstart kan då anges i förhållande till lovbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inledningen till första stycket skall anmälan göras minst tre&lt;br&gt;veckor före byggstart. Skälet till denna frist är att byggnadsnämnden&lt;br&gt;skall kunna hinna få en bild av kontrollbehovet i projektet och av behovet&lt;br&gt;av utstakning enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bygganmälan omfattar uppförande och tillbyggnader av bygg-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges i vilken omfattning bygglovspliktiga åtgärder med&lt;br&gt;andra anläggningar än byggnader enligt huvudregeln skall omfattas av&lt;br&gt;krav på bygganmälan. I 3 § anges undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3-5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa punkter motsvarar bestämmelserna i 8 kap. första stycket 4-6 i&lt;br&gt;äldre lydelse, dvs. i huvudsak inre ändringar av byggnader som var&lt;br&gt;bygglovspliktiga. Dessa åtgärder blir således underkastade enbart teknisk&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna punkt skall bygganmälan göras for åtgärder som avser&lt;br&gt;underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som omfattas&lt;br&gt;av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller 16 § 4. Sådana åtgärder kunde göras bygglovspliktiga&lt;br&gt;genom kommunala beslut i detaljplaner eller områdesbestämmelser enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen föreskriver att bygganmälan skall göras vid rivning som&lt;br&gt;omfettas av krav på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen får byggnadsnämnden medge att byggnadsarbetena&lt;br&gt;får påböijas före treveckorsfristens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1,&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 2 § andra stycket i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 4 § bygglovsbefriade åtgärderna avseende en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för åtgärder&lt;br&gt;med ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförtig&lt;br&gt;näring inom områden som inte omfettas av detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att bygganmälan inte behöver göras för de genom&lt;br&gt;bestämmelserna i 8 kap. 2 § andra stycket bygglovsbefriade åtgärderna&lt;br&gt;avseende andra anläggningar än byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att de flesta inre ändringar av byggnader som&lt;br&gt;tillhör staten eller ett landsting får göras utan anmälan. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar bygglovsbefrielsen enligt 8 kap. 1 § andra stycket i äldre&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att åtgärder avseende totalförsvarets hemliga&lt;br&gt;byggnader och anläggningar är anmälningsfria. Motsvarande bestämmelse&lt;br&gt;i fråga om bygglov finns i 8 kap. 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som motsvarar 9 kap. 3 § första stycket i utredningens&lt;br&gt;förslag, ges föreskrifter om formen för en bygganmälan. Enligt första&lt;br&gt;meningen skall bygganmälan vara skriftlig. För enkla åtgärder får den&lt;br&gt;dock göras muntligen. Detta överensstämmer med vad som gäller för&lt;br&gt;ansökningar om bygglov enligt 8 kap. 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har for avsikt att med stöd av det allmänna bemyndigandet&lt;br&gt;i 8 kap. 13 § första stycket 1 regeringsformen i förordning föreskriva att&lt;br&gt;det i en anmälan skall anges sådana uppgifter att arbetena kan identifie-&lt;br&gt;ras, således festighetsbeteckning samt byggherrens namn och adress.&lt;br&gt;Dessutom bör tidpunkten för avsedd byggstart anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall enligt första stycket andra meningen fogas en&lt;br&gt;beskrivning av projektets art och omfattning. Syftet med kravet på&lt;br&gt;redovisning i detta inledande skede är att ge byggnadsnämnden möjlighet&lt;br&gt;till en preliminär bedömning av behovet av kontroll. Behovet av&lt;br&gt;redovisning varierar naturligtvis i hög grad alltefter projektets omfatt-&lt;br&gt;ning. I enkla fell kan det räcka med en muntlig redovisning och en enkel&lt;br&gt;skiss. I andra fell behövs en mer omfettande dokumentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delar av de äldre bestämmelserna i 8 kap. 30 § och&lt;br&gt;9 kap. 6 § i utredningens förslag. Den har kommenterats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.5.1 och 6.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov som avser arbetslokaler eller personalrum för verksamheter&lt;br&gt;där arbetstagare skall utföra arbete för arbetsgivares räkning får enligt&lt;br&gt;nuvarande 8 kap. 30 § lämnas endast om yrkesinspektionen har yttrat sig&lt;br&gt;över åtgärdens lämplighet från arbetsmiljösynpunkt och om det av&lt;br&gt;yttrandet firamgår att skyddsombud, skyddskommitté eller organisation&lt;br&gt;som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig över ansök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på yttrande från yrkesinspektionen har här uteslutits. Det&lt;br&gt;förutsätts att byggnadsnämnden och yrkesinspektionen själva finner&lt;br&gt;lämpliga rutiner for samarbete. Dessa kan t.ex. innebära att nämnden för&lt;br&gt;kännedom översänder bygganmälningar till yrkesinspektionen, om&lt;br&gt;byggnadsarbetena avser arbetslokaler m.m. Att yrkesinspektionen vid&lt;br&gt;behov skall kallas till byggsamråd framgår av 7 §. Kravet på att skydds-&lt;br&gt;ombud m.fl. skall ha fått tillfälle att yttra sig över åtgärderna kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall organisation som företräder arbetstagare&lt;br&gt;beredas tillfälle att yttra sig över byggnadsåtgärder som avser tillfälliga&lt;br&gt;personalbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis skall eventuella yttranden företes för byggnadsnämnden. I de&lt;br&gt;fell yttranden enligt första eller andra stycket inte avges får byggnads-&lt;br&gt;nämnden avgöra från fell till fell om den skall infordra något särskilt&lt;br&gt;bevis om att de berörda beretts tillfälle att yttra sig, vilket är en förut-&lt;br&gt;sättning för att byggnadsarbetena skall få påböijas. Det förtjänar dock att&lt;br&gt;påpekas att det ligger i byggherrens intresse att inhämta synpunkter från&lt;br&gt;de berörda, annars kan han riskera ingripanden i efterhand med stöd av&lt;br&gt;annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 6 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.2,&lt;br&gt;motsvarar med endast några mindre justeringar den äldre lydelse av&lt;br&gt;tidigare 9 kap. 5 §. Den motsvarar 9 kap. 7 § i utredningens förslag.&lt;br&gt;Både den nuvarande lydelsen och utredningens förslag begränsas ut-&lt;br&gt;tryckligen till de fall när en byggnad skall uppföras eller byggas till eller&lt;br&gt;till när en annan anläggning skall utföras eller väsentligt ändras. Denna&lt;br&gt;begränsning kan emellertid också utläsas av att utstakningen skall vara&lt;br&gt;motiverad med hänsyn till förhållandena på platsen och omständigheterna&lt;br&gt;i övrigt. Ändringen av bestämmelsen i detta avseende innebär således inte&lt;br&gt;någon ändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.4,&lt;br&gt;överensstämmer med vissa justeringar med bestämmelserna i den tidigare&lt;br&gt;9 kap. 3 a § första stycket. Den motsvarar 9 kap. 8 § i utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya bestämmelsen har byggnadsnämnden ansvar för att&lt;br&gt;kalla till och hålla samråd. Samråd behöver dock inte hållas om det är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren kan enligt tredje stycket väcka frågan om samråd redan i&lt;br&gt;ett tidigt skede så att samrådet kan komma till stånd redan före byggan-&lt;br&gt;mälan. Vid behov kan flera samrådsmöten hållas. Till samrådsmötet skall&lt;br&gt;byggherren, den som enligt 13 § anmälts som kvalitetsansvarig och i&lt;br&gt;förekommande fell den som utfärdat byggfelsförsäkringen enligt lagen om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring kallas. Det sistnämnda innebär att byggnadsnämnden&lt;br&gt;måste ta ställning till om en sådan försäkring krävs även i de fell att&lt;br&gt;bygglov inte fordras. Vidare skall byggnadsnämnden vid behov kalla&lt;br&gt;yrkesinspektionen. Det står också byggnadsnämnden fritt att kalla andra&lt;br&gt;som har betydelse för byggnadsföretaget till samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall byggnadsnämnden utan oskäligt dröjsmål&lt;br&gt;meddela byggherren om nämnden funnit det obehövligt med samråd och&lt;br&gt;samtidigt upplysa om det finns anledning anta att byggnadsföretaget&lt;br&gt;fordrar tillstånd av någon annan myndighet. En sådan upplysning erfor-&lt;br&gt;dras endast om byggnadsnämnden inte enligt 8 kap. 25 § upplyst bygg-&lt;br&gt;herren om detta i ett lovärende. Om samråd hålls skall motsvarande&lt;br&gt;upplysning enligt 12 § andra stycket lämnas vid samrådsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av samråd inte&lt;br&gt;kan överklagas framgår av 13 kap. 2 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall byggnadsnämnden medverka om byggherren&lt;br&gt;tar initiativ till samråd. Givetvis skall nämnden medverka även om&lt;br&gt;nämnden bedömer samrådet som uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 8 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;6.5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 9 kap. 8 § i utredningens förslag, över-&lt;br&gt;ensstämmer i huvudsak med bestämmelserna i tidigare 9 kap. 3 a § andra&lt;br&gt;stycket. Till paragrafen har fogats en bestämmelse om skyldighet for&lt;br&gt;byggnadsnämnden att lämna upplysningar om eventuella krav på tillstånd&lt;br&gt;av någon annan myndighet som motsvarar 8 kap. 25 §. Bestämmelsen&lt;br&gt;i den nu aktuella paragrafen tar sikte på de projekt som inte bygglovsprö-&lt;br&gt;vats. Om bygganmälan föregåtts av en bygglovsprövning skall upplys-&lt;br&gt;ningarna enligt 8 kap. 25 § ha lämnats redan i samband med hand-&lt;br&gt;läggningen av bygglovsärendet. Det förtjänar att än en gång påpekas att&lt;br&gt;det är byggherren som även i detta fell har det yttersta ansvaret för att&lt;br&gt;nödvändiga tillstånd finns. Som påpekas i PBL-propositionen (s. 737) bör&lt;br&gt;det dock i byggnadsnämndens serviceuppgifter ingå att upplysa om att det&lt;br&gt;kan behövas tillstånd från andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 9 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna, som är nya har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 6.5.5. De utgör grunden för det nya systemet för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll. Paragrafen motsvarar 9 kap. 10 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket innehåller bestämmelser om en kontrollplan för arbetena. Hu-&lt;br&gt;vudsyftet med samrådet är att man skall komma fram till en överens-&lt;br&gt;kommelse om en sådan plan. Byggnadsnämnden skall alltså i mån av&lt;br&gt;behov klargöra för den byggande vilka krav som gäller för byggnaden&lt;br&gt;samt i förekommande fell informera om gällande produktkrav och krav&lt;br&gt;på arbetsutforande. Byggherren skall med stöd av sina konsulter och den&lt;br&gt;kvalitetsansvarige redovisa hur han har tänkt sig att kraven skall&lt;br&gt;uppfyllas och hur uppfyllandet skall kontrolleras. Byggnadsnämnden skall&lt;br&gt;uppge vilken verifiering av kontrollen som nämnden anser sig behöva och&lt;br&gt;byggherren skall redovisa hur han tänkt sig att bestyrka kontrollen. Det&lt;br&gt;ankommer på byggherren att lägga fram förslag till en kontrollplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen skall anges vilken kontroll som skall utföras samt vilka&lt;br&gt;sakkunnigintyg och övriga handlingar som skall företes för nämnden. Av&lt;br&gt;planen kan också framgå att anmälningar skall göras till nämnden&lt;br&gt;beträffande vissa arbetsmoment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen kan utföras genom dokumenterad egenkontroll av bygg-&lt;br&gt;herren, dennes kvalitetsansvariga eller entreprenörer eller av fristående&lt;br&gt;sakkunniga, i undantagsfall också av byggnadsnämnden själv. Bygg-&lt;br&gt;herrens förslag till kontrollsystem skall godtas, om det inte finns skäl att&lt;br&gt;ifrågasätta kvaliteten på kontrollen. Om kontrollen skall ske genom&lt;br&gt;byggnadsnämnden, uppträder nämnden på samma villkor som en&lt;br&gt;fristående sakkunnig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kontrollen erfordras naturligtvis alltid en generell kontroll&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av material, produkter och arbetsutförande, även om den i mänga fell kan Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;göras på ett mycket enkelt sätt - t.ex. då byggherren själv uppför ett&lt;br&gt;fritidshus åt sig - och inte alltid behöver verifieras för byggnadsnämn-&lt;br&gt;den. Härutöver kan det erfordras kontroll avseende t.ex. konstruk-&lt;br&gt;tionsdetaljer som har avgörande betydelse for konstruktionens bärför-&lt;br&gt;måga, stadga eller beständighet och konstruktionsdetaljer med speciellt&lt;br&gt;utförande samt omgivningspåverkan. För sådan speciell kontroll kan det&lt;br&gt;behövas en särskild plan, som då blir en del av kontrollplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på kontroll och bestyrkande i olika hänseenden måste&lt;br&gt;naturligtvis anpassas efter den kompetens som finns på byggherresidan.&lt;br&gt;Verifierande av arbetsutförandet bör dock vanligen ankomma på den&lt;br&gt;kvalitetsansvarige. Frågor om metoder för bestyrkande skall lösas vid&lt;br&gt;samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för omfattningen av den dokumentation som kan behövas&lt;br&gt;för att byggherren skall veta att byggnaden uppfyller egenskapskraven&lt;br&gt;och for byggnadsnämndens tillsyn är i första hand byggherrens kompe-&lt;br&gt;tens samt projektets komplexitet och omgivningspåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behovet av dokumentation kan man skilja mellan doku-&lt;br&gt;mentation som behövs vid samrådet, före arbetets påbörjande, under&lt;br&gt;arbetets genomförande och efter arbetets slutförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet kan, förutom huvudritningar och konstruktionshand-&lt;br&gt;lingar, behövas t.ex. en geoteknisk undersökning inklusive eventuell&lt;br&gt;utredning om grundvattenförhållandena m.m., en sprängningsplan, en&lt;br&gt;rivningsplan samt brandskyddsdokumentation. Också en särskild&lt;br&gt;redovisning av tillgänglighetsfrågoma kan aktualiseras. Genomgången av&lt;br&gt;dessa frågor kan leda till att verifieringar krävs i något eller några&lt;br&gt;avseenden. Många gånger är det lämpligt att byggherren ser till att&lt;br&gt;behovet härav klarläggs innan arbetena påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetets genomförande kan dokumentationen bestå av de&lt;br&gt;kvalitetsansvarigas protokoll över fortlöpande kontroll och provning&lt;br&gt;enligt kontrollplan. Den kan också bestå av sakkunnigintyg om utförd&lt;br&gt;dimensioneringskontroll rörande bärande konstruktioner och om utförd&lt;br&gt;täthetsprovning m.m. av rök- och avgaskanaler, eldstäder m.m.&lt;br&gt;Sakkunnigintyg angående ledningar för vattenförsörjning eller avlopp,&lt;br&gt;värmeledningsanläggning m.m. torde ofta kunna tillhandahållas i form av&lt;br&gt;besiktningsprotokoll från kommunens va-verk eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrollplanen kan i mån av behov, tas in bestämmelser om kontroll&lt;br&gt;och dokumentation av denna när schaktning eller sprängning till grund-&lt;br&gt;botten blivit utförd eller pålning skall påbörjas, när grundläggning&lt;br&gt;färdigställts men innan första bjälklaget utförts, när byggnadens bärande&lt;br&gt;stomme och skorsten uppförts men innan putsning eller annan ytbe-&lt;br&gt;handling utförts eller ytskikt påförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ett arbetes slutförande kan dokumentationen bestå av t.ex.&lt;br&gt;sakkunnigintyg om utförd funktionsprovning av ventilationssystem,&lt;br&gt;sakkunnigintyg avseende hissinstallationer och övriga rörliga anordningar&lt;br&gt;samt sakkunnigintyg om kontroll av att byggnaden uppfyller de krav som&lt;br&gt;ställs på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente-&lt;br&gt;ringsförmåga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall kan det finnas behov av anmälningar av vissa bygg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsmoment till byggnadsnämnden för att denna skall kunna följa ge- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;nomförandet av projektet och ges möjlighet att övervaka att kontrollpla-&lt;br&gt;nen följs eller göra besiktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppfyllande av sin allmänna tillsynsfunktion får byggnadsnämnden&lt;br&gt;besikta byggprojektet. Detta framgår av bestämmelsen i 16 kap. 7 §, som&lt;br&gt;ger byggnadsnämnden rätt till tillträde för utövandet av sin tillsyns-&lt;br&gt;funktion. Vad gäller frågan om när tillsynsinspektioner skall förekomma&lt;br&gt;spelar, förutom byggnadsföretagets art, naturligtvis byggherrens kompe-&lt;br&gt;tens en avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ger byggnadsnämnden rätt att ändra kontrollplanen om den&lt;br&gt;inte följs i något väsentligt avseende. Enligt en ny bestämmelse i 10 kap.&lt;br&gt;3 § får byggnadsnämnden förbjuda att ett byggnadsarbete fortsätts till&lt;br&gt;dess att sådana brister har åtgärdats som uppkommit genom att kontroll-&lt;br&gt;planen inte följts.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 10 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;6.5.6, finns bestämmelser om slutbevis. Den motsvarar 9 kap. 11 § i&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den äldre lydelsen av 9 kap. 6 § skall byggnadsnämnden göra&lt;br&gt;slutbesiktning, om det inte är uppenbart onödigt, och utfärda skriftligt&lt;br&gt;bevis över besiktningen. Det slutbevis som skall lämnas enligt den nu&lt;br&gt;aktuella bestämmelsen är inte ett bevis över en slutbesiktning. Slutbeviset&lt;br&gt;skall lämnas när byggherren uppfyllt sina åtaganden enligt kontrollplanen&lt;br&gt;och byggnadsnämnden inte funnit anledning att ingripa enligt 10 kap.&lt;br&gt;Dessa förutsättningar innefattar att byggnadsnämnden inte har anledning&lt;br&gt;anta att byggnaden strider mot ett meddelat bygglov eller mot en&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av formuleringen av förutsättningarna för lämnande av slutbevis&lt;br&gt;framgår att detta inte utgör någon garanti för att byggnaden eller an-&lt;br&gt;läggningen verkligen uppfyller alla ställda krav. Betydelsen av beviset&lt;br&gt;inskränker sig till att det utgör ett kvitto på att byggherren och bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden är överens om att kontrollplanen följts och att det således&lt;br&gt;finns anledning att anta att byggnaden uppfyller de krav som i olika&lt;br&gt;avseenden ställs på den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden, om den finner att det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brister i förutsättningarna för att utfärda slutbevis, utan oskäligt dröjsmål Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;ta ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas i&lt;br&gt;avvaktan på att bristerna åtgärdats. Bestämmelsen har utformats så att det&lt;br&gt;föreligger en presumtion för att nämnden förbjuder användningen av&lt;br&gt;byggnaden eller den del som omfattats av byggnadsåtgärderna till dess&lt;br&gt;att bristerna åtgärdats. Bestämmelsen utgör ett komplement till andra&lt;br&gt;ingripandemöjligheter byggnadsnämnden har mot åtgärder som strider&lt;br&gt;mot PBL eller lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;br&gt;eller mot föreskrifter eller beslut som meddelats med stöd av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså anledning att understryka att byggnadsnämnden under&lt;br&gt;pågående arbeten har möjlighet att ingripa med stöd av t.ex. 10 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket mot arbeten som utgör fora for människors liv eller hälsa&lt;br&gt;eller med att begära handräckning för att åstadkomma rättelse. Föreva-&lt;br&gt;rande bestämmelse är utformad främst med avseende på mindre&lt;br&gt;omfottande men betydelsefulla brister, som t.ex. att det framkommer att&lt;br&gt;arbeten utförts så att reglerna om tillgänglighet för personer med nedsatt&lt;br&gt;rörelse- eller orienteringsförmåga inte uppfylls fullt ut. Den är avsedd&lt;br&gt;som ett effektivt och verkningsfullt påtryckningsmedel för att byggnader&lt;br&gt;till alla delar skall uppfylla de krav som ställs på dem från samhällets&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall byggnadsnämnden ta ställning till i vilken&lt;br&gt;omfattning byggnaden skall få användas. I detta uttryck ligger att för-&lt;br&gt;budet både kan avse visst slag av användning och användning av viss del&lt;br&gt;av en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.5,&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 12 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen upphör byggnadsnämndens beslut i fråga om&lt;br&gt;byggsamråd och kontrollplan att gälla om byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;inom två år från dagen för bygganmälan. Dessa beslut skall fettas i nära&lt;br&gt;anslutning till bygganmälan. Efter så lång tid som två år kan förut-&lt;br&gt;sättningarna för projektet ha ändrats. Det är därför lämpligt att projektet&lt;br&gt;får prövas på nytt. Det sker efter en ny bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.1,&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 4 § i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ställs krav på företeende av bevis om en försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbetena, om en sådan behövs enligt lagen (1993:320) om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring, och besked om skyddsrum enligt 32 § civilförsvars-&lt;br&gt;lagen (1960:74), om ett sådant besked krävs. Innan ett sådant bevis resp,&lt;br&gt;besked har företetts får byggnadsarbetena inte påböijas. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar, såvitt avser byggfelsförsäkringen, den tidigare lydelsen av 9&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket. Regleringen i fråga om beskedet om skyddsrum&lt;br&gt;är ny för PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8,&lt;br&gt;upptar bestämmelser om en kvalitetsansvarig. Den motsvarar 9 kap. 5 §&lt;br&gt;första och tredje styckena i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen kvalitetsansvarig har valts för att understryka att den&lt;br&gt;ansvariges uppgifter främst består i att utöva tillsyn över kvalitetsstyr-&lt;br&gt;ningen och kvalitetsuppföljningen så att de väsentliga samhällskraven&lt;br&gt;uppfylls i projektet. Liksom enligt dagens system är det dock byggherren&lt;br&gt;som har det fulla ansvaret. Systemet med kvalitetsansvarig är till för att&lt;br&gt;samhället skall ha garantier för att byggherren eller dennes konsult har&lt;br&gt;tillräcklig kunskap och erfarenhet. Den kvalitetsansvariges arbetsuppgifter&lt;br&gt;ligger således inom ramen för byggherrens egenkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren skall underrätta byggnadsnämnden om vem som är kvali-&lt;br&gt;tetsansvarig. Att detta måste ske innan arbetena påböljats och samråd ägt&lt;br&gt;rum, framgår av paragrafens andra stycke och av 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i andra stycket skall den kvalitetsansvarige vara&lt;br&gt;närvarande vid byggsamrådet samt vid besiktningar och andra kontroller.&lt;br&gt;Därmed avses både sådana kontroller som ligger inom ramen för&lt;br&gt;kontrollplanen och sådana som byggnadsnämnden kan tänkas företa i&lt;br&gt;egenskap av tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8,&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 5 § andra stycket i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kvalitetsansvarig får utses den som har s.k. riksbehörighet eller&lt;br&gt;som byggnadsnämnden godkänt för visst arbete. I de fell byggnads-&lt;br&gt;nämnden finner att någon särskild kvalitetsansvarig inte erfordras på&lt;br&gt;grund av att arbetena är av mindre beskaffenhet kan byggherren, om&lt;br&gt;denne är en fysisk person godkännas som kvalitetsansvarig. Det före-&lt;br&gt;ligger inte något hinder mot att en byggherre som själv har tillräcklig&lt;br&gt;kompetens är kvalitetsansvarig även vid mera omfettande arbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbehörighet kan meddelas för endast vissa slag av arbeten och&lt;br&gt;tidsbegränsas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 kap. 15 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.8,&lt;br&gt;motsvarar 9 kap. 5 § fjärde stycket i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser som tar sikte på försumliga kvalitets-&lt;br&gt;ansvariga. Beslut av byggnadsnämnden om byte av kvalitetsansvarig kan&lt;br&gt;överklagas enligt 13 kap. 4 § andra stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap. 3 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom en ny bestämmelse i första stycket, som behandlats i den all-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;männa motiveringen, avsnitt 6.5.9, får byggnadsnämnden förbjuda att ett Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;byggnadsarbete fortsätts till dess att uppkomna brister åtgärdats, om&lt;br&gt;byggherren inte följer någon väsentlig del av kontrollplanen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen motsvarar en del av 9 kap. 10 § tredje stycket i utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap. 6 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket 7 är en följd av bestämmelsen i 9 kap. 13 §.&lt;br&gt;Ändringen i första stycket 2 innebär att särskild avgift skall tas ut om&lt;br&gt;någon underlåter att inkomma med bygganmälan när sådan erfordras.&lt;br&gt;Den har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av specialmotiveringen till 9 kap. 2 § är bygganmälan i&lt;br&gt;sig endast en underrättelse från byggherren till byggnadsnämnden. Det&lt;br&gt;nya systemet för tillsyn och kontroll innebär att byggherren bygger på&lt;br&gt;egen risk. Kan han inte visa att byggnaden efter de vidtagna åtgärderna&lt;br&gt;uppfyller de krav som kan ställas på den, kan byggnadsnämnden förbjuda&lt;br&gt;vidare användning av byggnaden eller en del av den. Byggnadsnämnden&lt;br&gt;kan också framtvinga rättelser med stöd av andra bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 kap. 18 a §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 6.5.7. Bestämmelsen, som motsvarar 10 kap. 15 § andra stycket&lt;br&gt;i det remitterade förslaget, har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att det brister i förutsättningarna för att&lt;br&gt;utfärda slutbevis, skall nämnden enligt 9 kap. 10 § andra stycket ta&lt;br&gt;ställning till i vilken omfattning byggnaden skall få användas till dess att&lt;br&gt;bristerna åtgärdats. Enligt förevarande paragraf kan byggnadsnämnden&lt;br&gt;förena ett användningsförbud med vite. Av 9 kap. 10 § framgår att ett&lt;br&gt;användningsförbud också kan avse visst slag av användning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 kap. 5 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första meningen innebär att byggnadsnämnden får ta ut&lt;br&gt;avgifter enligt självkostnadsprincipen i ärenden som föranleds av en&lt;br&gt;bygganmälan, dvs. bl.a. medverkan vid samråd samt beslut om kontroll-&lt;br&gt;plan. Även de smärre åtgärder av administrativ beskaffenhet som kan&lt;br&gt;föranledas av själva bygganmälan omfattas givetvis av denna bestämmel-&lt;br&gt;se. Vad gäller arbetet som tillsynsmyndighet och besiktningar som&lt;br&gt;föranleds av det, skall det, liksom enligt gällande regler, inte avgifts-&lt;br&gt;finansieras enligt förevarande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att fullständig bygglovsbefrielse kan medges&lt;br&gt;i detaljplan. Den innebär att kommunen har möjlighet att ta ut planavgift&lt;br&gt;även för upprättande av planer som har sådana bestämmelser och för&lt;br&gt;ändring av planer som bl.a. innebär bygglovsbefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 kap. 2 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke har delats in i punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 har intagits en bestämmelse som innebär att kommunens ställ-&lt;br&gt;ningstagande till om det erfordras byggsamråd inte kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 kap. 4 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av det nya 9 kap. Bestämmelserna i kapitlet är&lt;br&gt;sådana att de bör överklagas till en kammarrätt när överklagande kan&lt;br&gt;ske. De beslut som kan komma i fråga är beslut om kontrollplan enligt&lt;br&gt;9 § första stycket, ändring av kontrollplan enligt 9 § tredje stycket,&lt;br&gt;utfärdande av slutbevis enligt 10 § och byte av kvalitetsansvarig enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 kap. 7 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att andra stycket upphävs. Detta är en följd av det nya&lt;br&gt;systemet för tillsyn och kontroll, som innebär att frågor om arbetslokaler&lt;br&gt;och personalrum inte skall prövas i bygglovsskedet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;16 kap. 1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya andra stycket bemyndigas regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om kvalitetsansvariga.&lt;br&gt;Bemyndigandet i första stycket gäller de krav som fortfarande kan ställas&lt;br&gt;med stöd av PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.2 Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. Lagen gäller dels&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på byggnader och andra anläggningar (bygg-&lt;br&gt;nadsverk) och dels byggprodukter. Lagen är tillämplig inte bara på&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar som regleras i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) (PBL) utan även på t.ex. vägar, järnvägar, ledningsnät,&lt;br&gt;plattformar, slussar och dammar. I paragrafen definieras också vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menas med byggprodukt. Denna definition är densamma som upptas i 2 § Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;byggproduktlagen (1992:1535) och i artikel 1 i EG:s byggproduktdirektiv&lt;br&gt;(89/106/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke innehåller de tekniska egenskapskrav som ställs&lt;br&gt;på byggnadsverk. Byggnadsverk skall, under förutsättning av normalt&lt;br&gt;underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla de angivna&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven. Formuleringen överensstämmer med vad som&lt;br&gt;föreskivs i bilaga 1 till EG:s byggproduktdirektiv. Genom att kraven&lt;br&gt;skall uppfyllas under en ekonomiskt rimlig livslängd erhålls en viss&lt;br&gt;motsvarighet till kravet i 3 kap. 8 § PBL att byggnader skall utföras med&lt;br&gt;sådant material och på sådant sätt att reparations-, underhålls- och&lt;br&gt;driftskostnader begränsas. Kraven under punkterna 1-6 är desamma som&lt;br&gt;upptas i den nuvarande bestämmmelsen i 3 § byggproduktlagen och&lt;br&gt;överensstämmer med de krav som anges i bilaga 1 till byggprodukt-&lt;br&gt;direktivet. Samma krav återfinns också i den nuvarande lydelsen av 3&lt;br&gt;kap. 3-6 §§ PBL. Kraven under punkterna 7 och 8 är nya. Kravet i&lt;br&gt;punkten 7 avseende lämplighet för avsett ändamål är en motsvarighet till&lt;br&gt;kravet på ändamålsenlighet i nuvarande 3 kap. 5 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har för&lt;br&gt;avsikt att med stöd av bemyndigandet i 21 § precisera detta krav på så&lt;br&gt;sätt att tidigare ändamålsenlighetskrav ersätts med funktionskrav be-&lt;br&gt;träffande vissa från allmän synpunkt väsentliga krav på en byggnads&lt;br&gt;lämplighet för avsedd användning. Kravet i punkten 8 kommer också att&lt;br&gt;utfyllas av föreskrifter utfärdade av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Dessa föreskifter kommer att i sak vara desamma&lt;br&gt;som finns i nuvarande 3 kap. 7 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet i punkten 9 på hushållning med vatten och avfall fanns i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 6 §§ PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om att de varsamhetskrav&lt;br&gt;och krav på underhåll som uppställs i 3 kap. 10-14 §§ PBL också skall&lt;br&gt;iakttagas vid uppförande och ändring av byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke föreskrivs att byggnadsverk skall under-&lt;br&gt;hållas så att deras egenskaper i de hänseenden som avses i första stycket&lt;br&gt;i huvudsak bevaras. Bestämmelsen är med vissa redaktionella ändringar&lt;br&gt;överflyttad från 3 kap. 13 § första stycket första meningen PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen erinras om att särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten,&lt;br&gt;tillsyn, kontroll och påföljder finns i 9 och 10 kap. PBL. Detta innebär&lt;br&gt;att PBL:s kontrollsystem skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4-11 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna överensstämmer med bestämmelserna i 3 och 4 §§ samt ti-&lt;br&gt;ll §§ byggproduktlagen. I paragraferna har gjorts vissa redaktionella&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § i byggproduktlagen med den ändringen att en&lt;br&gt;tillsynsmyndighets beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;br&gt;Ändringen är föranledd av det förslag till ändrad instansordning i de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna som föreslås i prop. 1993/94:133 och&lt;br&gt;som avses träda i kraft den 1 oktober 1994. Förslaget innebär bl.a. att&lt;br&gt;länsrätt skall vara första instans och att prövningstillstånd införs i&lt;br&gt;kammarrätt. Regler om vilka mål eller målgrupper som skall omfattas av&lt;br&gt;krav på prövningstillstånd får avgöras beträffande varje målgrupp och&lt;br&gt;bestämmelser om prövningstillstånd skall tas in i de materiella för-&lt;br&gt;fattningarna. När det gäller frågan om prövningstillstånd skall krävas&lt;br&gt;uttalas att prövningstillstånd främst bör användas i de fall målet prövats&lt;br&gt;av en förvaltningsmyndighet innan det prövats av länsrätt (prop.&lt;br&gt;1993/94:133 s. 34). De beslut som det här är fråga om har prövats av en&lt;br&gt;tillsynsmyndighet och systemet med prövningstillstånd i kammarrätt&lt;br&gt;lämpar sig väl för dessa målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;13 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen uppställs ett krav på att anordningar skall underhållas så att&lt;br&gt;de kan tillgodose kraven i 2 § första stycket 2-4, 6 och 8. Bestämmelsen&lt;br&gt;är med vissa redaktionella ändringar överflyttad från 3 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;14 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till bestämmelserna i 6-12 §§ och&lt;br&gt;gör det möjligt att tillämpa bestämmelserna om märkning och tillsyn även&lt;br&gt;för hissar och värmeanordningar. Skälen för att tillämpa dessa be-&lt;br&gt;stämmelser även på nu nämnda anordningar har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;15-17 §§&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller regler om funktionskontroll och anger vem som&lt;br&gt;får utses till funktionskontrollant. Bestämmelserna motsvarar reglerna i&lt;br&gt;9 kap. 14 och 15 §§ PBL om hur en kvalitetsansvarig får utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut att att en annan funktionskontrollant skall utses kan&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande till kammarrätten av samma skäl som angetts i kommenta- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;ren till 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;18 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om typgodkännande och tillverknings-&lt;br&gt;kontroll och paragrafen motsvarar de nuvarande bestämmelserna i 16&lt;br&gt;kap. 2 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;19 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver att typgodkända eller tillverkningskontrollerade&lt;br&gt;material, konstruktioner och anordningar skall förutsättas uppfylla kraven&lt;br&gt;enligt 2 § i de avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.&lt;br&gt;Bestämmelserna avser byggnadsverk och motsvarar de äldre bestämmel-&lt;br&gt;serna i 8 kap. 29 § andra stycket andra meningen PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;20 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att typgodkännande och beslut om tillverknings-&lt;br&gt;kontroll meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål&lt;br&gt;enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll. I enlighet med vad&lt;br&gt;som anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 7.4.1, bör rätten att&lt;br&gt;meddela typgodkännanden och beslut om tillverkningskontroll tillkomma&lt;br&gt;vaije kompetent organ som ackrediterats genom Styrelsen för teknisk&lt;br&gt;ackreditering.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;21 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att meddela de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som behövs för att byggnadsverk skall uppfylla kraven enligt 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;22 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter till uppfyllande av&lt;br&gt;Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet. Paragrafen överensstämmer med&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 § byggproduktlagen med den ändringen att även hissar&lt;br&gt;och värmeanordningar medtagits i punkten 2 och 3.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;23 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer att meddela de ytterligare föreskrifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs för kontroll av att föreskrifter som utfärdats med stöd av Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;21 § efterlevs och att anordningar underhålls.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;24 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse bemyndigas regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om funktionskontrol-&lt;br&gt;lanter.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;25 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf bemyndigas regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela närmare föreskifter om typgodkän-&lt;br&gt;nande och tillverkningskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.3 Förslaget till lag om ändring i civilforsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda av det nya systemet for tillsyn och kontroll i&lt;br&gt;9 kap. plan- och bygglagen (1987:10), PBL.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;32 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10) skall, i de fell besked&lt;br&gt;behövs enligt första stycket av denna paragraf, beskedet visas upp för&lt;br&gt;byggnadsnämnden för att byggnadsarbetena skall få påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av ändringen i 33 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten är ny. Bestämmelsen är föranledd av att det genom beslut i en&lt;br&gt;detaljplan enligt PBL är möjligt att inom det område som omfettas av&lt;br&gt;planen helt befria från krav på bygglov. Tidsfristen har därför, för&lt;br&gt;bygglovsfria åtgärder, knutits till bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten motsvarar den tidigare punkten 3. Den har ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;33 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av det nya systemet för tillsyn och kontroll. Den&lt;br&gt;speglar också synen på byggherrens ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har fått ett nytt innehåll. Bestämmelsen innebär att frågor kring&lt;br&gt;de tekniska egenskapskraven på skyddsrummet skall behandlas vid&lt;br&gt;byggsamrådet enligt 9 kap. 7 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har fått ett helt nytt innehåll. Bestämmelsen innebär att PBL:s&lt;br&gt;kontrollsystem blir tillämpligt också på de tekniska egenskapskrav som&lt;br&gt;gäller specifikt för skyddsrum. Således skall beslutet om kontrollplan&lt;br&gt;enligt 9 kap. 9 § PBL också beakta de krav som ställs på skyddsrummet.&lt;br&gt;Genom hänvisningen till 9 kap. 10 § PBL blir bestämmelserna om&lt;br&gt;slutbevis också tillämpliga. Detta innebär att slutbevis inte skall utfärdas&lt;br&gt;om kontrollplanen inte uppfyllts med avseende på skyddsrummet. Det&lt;br&gt;innebär att byggnadsnämnden kan besluta om användningsförbud för&lt;br&gt;byggnaden om brister med avseende på skyddsrummet inte åtgärdas. Ett&lt;br&gt;sådant förbud kan förenas med vite enligt 10 kap. 18 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.4 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen&lt;br&gt;(1964:822)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;22 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av den nya bestämmelsen i 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket plan- och bygglagen (1987:10) som avser bygglovsbefrielse inom&lt;br&gt;områden med detaljplan enligt den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.5 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;18 kap. 11 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att skattemyndigheten också skall få del av uppgifter&lt;br&gt;i bygganmälningar enligt 9 kap. 2 § plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:320) om&lt;br&gt;byggfelsförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;1 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen, som innebär att kravet på byggfelsförsäkring knyts till&lt;br&gt;bygganmälan i stället för bygglov, är föranledd av det nya systemet för&lt;br&gt;teknisk kontroll i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Den förändringen&lt;br&gt;innebär att bygglovsprövningen inskränks till i huvudsak en lokalise-&lt;br&gt;ringsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet innebär inte någon förändring av byggnadsnämndens&lt;br&gt;skyldighet enligt 8 kap. 26 § PBL att i beslut om bygglov i förekomman-&lt;br&gt;de fäll upplysa om krav på byggfelsförsäkring. Vidare skall frågan om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggfelsförsäkring avhandlas i samband med samrådet, vilket framgår av Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;att byggnadsnämnden enligt 9 kap. 7 § PBL skall bereda försäkrings-&lt;br&gt;givaren tillfälle att närvara vid byggsamrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;12 §&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följdändring av det nya 9 kap. PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1993:94)&lt;br&gt;Anpassad kontroll av byggandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min uppgift är att göra en bred översyn av plan- och bygglagstiftningen&lt;br&gt;mot bakgrund av vunna erfarenheter av PBL-reformen och de nya&lt;br&gt;förutsättningar som samhällsutvecklingen inneburit för planeringen av&lt;br&gt;mark- och vattenanvändningen och för byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den viktigaste nyheten i plan- och bygglagen (1987:10), PBL, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 juli 1987, var decentraliserandet till kommunerna av&lt;br&gt;ansvaret för beslut om fysisk planering och lokalisering av bebyggelse.&lt;br&gt;Andra viktiga ambitioner med PBL var ett utökat medborgarinflytande,&lt;br&gt;förenklingar för den enskilde och ett ökat ansvar för byggherren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mina direktiv pekas på att de erfarenheter som vunnits tyder på att&lt;br&gt;reformen på vissa viktiga punkter ännu inte fått sitt genombrott. Detta&lt;br&gt;gäller bl.a. i fråga om lättnader för den enskilde som förutsätter kom-&lt;br&gt;munala beslut. Vad gäller nya förutsättningar i samhällsutvecklingen som&lt;br&gt;bör vara vägledande i översynsarbetet pekas bl.a. på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att samhället måste riktas in mot ett mer effektivt resursutnyttjande,&lt;br&gt;bl.a. genom återanvändning och återvinning (kretsloppsprincipen),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att behovet av avreglering och förenkling rörande byggregelsystemet&lt;br&gt;vuxit sig allt starkare samtidigt som behovet att hävda väsentliga sam-&lt;br&gt;hällsintressen finns kvar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den ekonomiska utvecklingen har lett till att den statliga och kom-&lt;br&gt;munala administrationen måste minskas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att synen på den offentliga sektorns roll i förhållande till den enskilda&lt;br&gt;förändrats, varvid som exempel på sådant som kan påverka lagstiftningen&lt;br&gt;nämns stärkt äganderätt, minskad detaljreglering och ökad privatisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har funnit det ändamålsenligt att i utredningsarbetet först behandla&lt;br&gt;de frågor som rör bygglov och byggkontroll, inklusive samordningen&lt;br&gt;med den nya byggproduktlagen som är en följd av EES-avtalet. Mina&lt;br&gt;överväganden och förslag i dessa frågor presenteras nu i detta delbe-&lt;br&gt;tänkande, Anpassad kontroll av byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet lämnas förslag till lagändringar på en rad olika punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en bötjan föreslås att den nuvarande tillståndsprövningen (bygg-&lt;br&gt;lovet) inskränks till att avse endast en prövning av lokaliseringen och den&lt;br&gt;närmare placeringen och utformningen av byggnader m.m. I ett&lt;br&gt;fristående förfärande, som skall inledas med en anmälan (bygganmälan),&lt;br&gt;sker en kontroll av att de tekniska egenskapskraven på byggnader och&lt;br&gt;andra anläggningar uppfylls. Begreppen bygglov, rivningslov och mark-&lt;br&gt;lov ersätts av begreppen byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd.&lt;br&gt;En sådan uppdelning mellan lokaliseringsprövningen och byggkontrollen&lt;br&gt;är enligt min mening nödvändig för att uppnå en bättre anpassning av&lt;br&gt;samhällets kontroll rörande fysisk planering och byggande till de verkliga&lt;br&gt;behoven i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsprövning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt PBL är det kommunerna som med beaktande av vissa riksintressen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ha ansvaret när det gäller beslut om fysisk planering och lokalise-&lt;br&gt;ring av bebyggelse. Kommunernas lagliga möjligheter att differentiera sin&lt;br&gt;lokaliseringsprövning är dock mycket begränsade i dag. Delvis har detta&lt;br&gt;sin grund i den koppling till även byggnadstekniska krav som finns i&lt;br&gt;dagens bygglov, men även ambitionen att ha generella regler för hela&lt;br&gt;landet spelar in. Hittillsvarande erfarenheter visar också att kommunerna&lt;br&gt;har varit obenägna att använda det utrymme till variation i lovplikten som&lt;br&gt;finns i nuvarande system. För att uppnå en bättre anpassning av&lt;br&gt;tillståndsplikten till det verkliga behovet av lokaliseringsprövning är det&lt;br&gt;enligt min mening rimligt att ta festa på principen att den fysiska&lt;br&gt;planeringen i huvudsak är en kommunal angelägenhet och låta den&lt;br&gt;enskilda kommunen utifrån sina lokala förutsättningar i ökad utsträckning&lt;br&gt;få avgöra vilken prövning som är erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller områden med detaljplan föreslås att kommunen skall kunna&lt;br&gt;besluta att genomförandet av planen skall kunna ske utan någon&lt;br&gt;tillståndsprövning. I lagen skall finnas krav på byggtillstånd för i huvud-&lt;br&gt;sak samma åtgärder som for närvarande kräver bygglov, bortsett från&lt;br&gt;vissa inre åtgärder som bara skall bli föremål for kontroll av de tekniska&lt;br&gt;egenskaperna. Det skall emellertid var möjligt att i detaljplanen besluta&lt;br&gt;att tillstånd inte krävs för genomförandet. I planen skall därvid som&lt;br&gt;villkor för befrielse från krav på tillstånd kunna närmare anges hur&lt;br&gt;åtgärderna skall utföras. Undantag från krav på tillstånd skall inte få&lt;br&gt;beslutas när de frågor som inte har avgjorts genom planen är av sådant&lt;br&gt;intresse för sakägare och andra intressenter och i vissa fell for staten att&lt;br&gt;de bör bli föremål för tillståndsprövning. I planen skall redovisas de&lt;br&gt;överväganden som legat till grund för tillståndspliktens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena i olika delar av landet och inom de enskilda kommuner-&lt;br&gt;na är mycket skiftande. Tillståndsplikten i områden utanför detaljplan bör&lt;br&gt;enligt min mening kunna varieras mycket mer än i dag, om kommunerna&lt;br&gt;ges ett lämpligt och effektivt verktyg for en sådan anpassning. Direkt&lt;br&gt;enligt lag föreslås tillstånd krävas bara i viss grundläggande omfettning.&lt;br&gt;Krav på tillstånd härutöver skall beslutas av kommunerna i översiktplan.&lt;br&gt;I viss utsträckning skall finnas en skyldighet för kommunerna att besluta&lt;br&gt;om krav på tillstånd för tillgodoseende av grannars och allmänna&lt;br&gt;intressen. Regeringen skall kunna förelägga kommunen att ändra&lt;br&gt;översiktsplanen, om tillståndsplikten inte har ökats i tillräcklig omfettning&lt;br&gt;för att riksintressen skall kunna bevakas. Även om bygglovsplikten&lt;br&gt;generellt sett förväntas minska, förutsätter förslaget att kommunerna i&lt;br&gt;översiktsplanen ökar tillståndsplikten i stor omfettning. Den föreslagna&lt;br&gt;grundnivån för tillståndsplikt är nämligen av annat slag än dagens&lt;br&gt;generella regler om bygglovsplikt. I dagens system innebär beslut i&lt;br&gt;områdesbestämmelser om ökning eller minskning av lovplikten att det&lt;br&gt;görs undantag från vad som kan betraktas som normala krav på bygglov.&lt;br&gt;Det nu föreslagna systemet är av en annan karaktär. Normeringsmakten&lt;br&gt;är enligt förslaget genom delegation delad mellan riksdag och kommuner-&lt;br&gt;na. De i lagen uppställda minimikraven på tillstånd kräver komplettering&lt;br&gt;genom kommunala beslut. Sådana beslut om ökning av tillståndplikten är&lt;br&gt;alltså inte att betrakta som undantag utan som självklara kompletteringar&lt;br&gt;av de lagliga kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler skall byggnadsnämnden på ansökan ge för-&lt;br&gt;handsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den&lt;br&gt;avsedda platsen. På grund av att tillståndsprövningen enligt ovannämnda&lt;br&gt;förslag och nuvarande prövning av förhandsbesked i stort rör samma&lt;br&gt;frågor, föreslås att reglerna om förhandsbesked upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn och kontroll av de tekniska egenskapskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det tekniska tillsyns- och kontrollområdet pågår sedan en tid tillbaka&lt;br&gt;en genomgripande förändring såväl inom Sverige som internationellt. Ett&lt;br&gt;mer renodlat produktansvar har lagts på tillverkarna, bl.a. genom den&lt;br&gt;nya produktsäkerhetslagen och lagen om byggfelsförsäkring. Konkurren-&lt;br&gt;sen på marknaden har gynnats genom en rad åtgärder, bl.a. den nya&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya regler som införs på tillsyns- och kontrollområdet bygger i&lt;br&gt;huvudsak på de principer som ligger bakom EG:s sk. helhetssyn på&lt;br&gt;provning och kontroll. Den innebär att man gör en klar boskillnad mellan&lt;br&gt;å ena sidan de tekniska kraven på en produkt och å andra sidan systemet&lt;br&gt;för kontroll av att dessa krav uppfylls. Att uppställa de tekniska kraven&lt;br&gt;anses vara en uppgift för staten och dess föreskrivande myndigheter,&lt;br&gt;medan det är producenternas skyldighet att styrka att deras produkter&lt;br&gt;uppfyller kraven. Myndigheterna beslutar hur sådana bestyrkanden skall&lt;br&gt;ske. Funktionen att kontrollera att producenten tar detta ansvar skall&lt;br&gt;enligt på förhand fastställda regler vara öppen för var och en som har&lt;br&gt;kompetens för detta och som förutsätts finansiera sin verksamhet på&lt;br&gt;marknadsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund framstår PBL:s bygglovsförfarande och det till&lt;br&gt;detta knutna byggkontrollsystemet som föråldrat. Det finns bl.a. en risk&lt;br&gt;att utvecklingen på marknaden leder till att nya system byggs upp utan&lt;br&gt;statlig kontroll och styrning och att dessa faktiskt tar över PBL:s regler.&lt;br&gt;Redan nu förekommer det parallella kontrollsystem där man inte utnyttjar&lt;br&gt;möjligheten till samordningsvinster. Till detta kommer det oklara&lt;br&gt;ansvarsförhållande som i dag rådet mellan byggherren och byggnads-&lt;br&gt;nämnden. I praktiken får kommunerna ett med byggherrarna delat ansvar&lt;br&gt;för uppfyllandet av kraven, nämligen i de avseenden som byggnadsnämn-&lt;br&gt;den efter granskning godtagit ett visst utförande. Systemet med bygglovs-&lt;br&gt;avgifter stimulerar inte heller till kostnadsbesparingar. Tvärt om kan det&lt;br&gt;vara lönsamt för byggherren att i så stor utsträckning som möjligt förlita&lt;br&gt;sig på byggnadsnämndens kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggkontrollen bör enligt min mening utformas så att man gör en klar&lt;br&gt;skillnad mellan de statliga egenskapskraven på byggnader och ansvaret&lt;br&gt;för att uppfylla dessa krav. Den tredjepartskontroll som kan erfordras bör&lt;br&gt;utövas av fristående organ som har en kompetens och ett oberoende som&lt;br&gt;gör dem lämpliga för en sådan uppgift. Huvudprincipen bör vara att det&lt;br&gt;åvilar byggherren att bestyrka att byggnaden uppfyller egenskapskraven,&lt;br&gt;medan samhället beslutar om på vilket sätt sådana bestyrkanden skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egenskapskraven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ett system där byggherren själv har ansvaret för&lt;br&gt;uppfyllandet av de statliga kraven på en byggnad förutsätter att dessa inte&lt;br&gt;lämnar utrymme för alltför vida tolkningar. Därutöver är det givetvis&lt;br&gt;angeläget att kraven verkligen är grundade på väsentliga allmänna&lt;br&gt;intressen. Därför har i utredningen prövats dagens tekniska egenskaps-&lt;br&gt;krav på byggnader i 3 kap. PBL. När det gäller dessa krav föreslås att&lt;br&gt;nuvarande trevnadskrav samt krav på material och utförande med hänsyn&lt;br&gt;till reparations, underhålls och driftskostnader skall upphävas. Övriga&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på en byggnads eller anläggnings inre föreslås&lt;br&gt;behållas i allt väsentligt och samordnas med byggproduktlagens regler i&lt;br&gt;en ny lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. Nuvarande&lt;br&gt;ombyggnadsbegrepp föreslås dock utmönstras. I fortsättningen skall&lt;br&gt;behandlas endast två typer av förändringsåtgärder rörande en byggnad;&lt;br&gt;tillbyggnader och ändringar. Med ändring skall avses en åtgärd som&lt;br&gt;förändrar en byggnads konstruktion, funktion eller utseende. Det uttalas&lt;br&gt;vidare att det är angeläget att samhällskraven vid ändring i bl.a.&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter preciseras på ett sätt som skapar förutsebarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen och kontrollen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett från tillståndsprövningen fristående tillsyns- och kontrollförfarande&lt;br&gt;föreslås införas rörande de tekniska egenskapskraven på byggnader och&lt;br&gt;andra anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta förferande ges byggherren det fulla ansvaret för att byggnaden&lt;br&gt;uppfyller samhällets krav, medan byggnadsnämnden får ett renodlat&lt;br&gt;tillsynsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet inleds med en anmälan (bygganmälan) från byggherren.&lt;br&gt;En sådan anmälan till byggnadsnämnden är obligatorisk före påbörjandet&lt;br&gt;av byggnadsarbetena. Den efterföljande kontrollen skall dock anpassas&lt;br&gt;till det enskilda projektets art och komplexitet, förtillverkningsgraden,&lt;br&gt;annan myndighetskontroll samt byggherrens kompetens och egna&lt;br&gt;kontrollsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett samrådsmöte mellan byggnadsnämnden samt byggherren och&lt;br&gt;dennes entreprenörer m.fl. skall diskuteras bl.a. hur samhällskraven skall&lt;br&gt;bestyrkas för projektet. Ett sådant samråd kan undvaras vid enkla&lt;br&gt;projekt eller där t.ex. samhällskraven bevakas av annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet eller snarast möjligt därefter skall byggnadsnämnden, om&lt;br&gt;det inte är obehövligt, godkänna en kvalitetsplan för arbetena, som anger&lt;br&gt;vilken kontroll m.m. som skall utföras. Kontrollen skall i huvudsak&lt;br&gt;utövas genom dokumenterad egenkontroll eller av fristående sakkunnig.&lt;br&gt;Övergångsvis bör dock även byggnadsnämndsbesiktningar kunna&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetena slutförts, skall byggnadsnämnden lämna ett slutgod-&lt;br&gt;kännande under förutsättning att det kan antas att samhällskraven upp-&lt;br&gt;fyllts. Denna prövning skall normalt grundas på byggnadsnämndens&lt;br&gt;uppföljning av kvalitetsplanen. Byggnaden skall inte få användas förrän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant godkännande lämnats, om inte byggnadsnämnden särskilt medger Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;det. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att direkt i pengar värdera mina förslag torde vara en mycket svår&lt;br&gt;uppgift. I stället måste analysen av effekterna grundas på vissa beteen-&lt;br&gt;deantaganden. T.ex. kan man förvänta sig att en byggherre, som vill&lt;br&gt;minimera sina kostnader, söker efter den lösning, som uppfyller de&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven till lägsta kostnad. Detta leder till en för&lt;br&gt;honom optimal situation. För att detta även skall vara optimalt för&lt;br&gt;samhället krävs att priset på de resurser som byggherren använder är&lt;br&gt;korrekt från en samhällsekonomisk synvinkel. Detta kan uppnås genom&lt;br&gt;att även privata organ ges möjlighet att konkurrera om att erbjuda bygg-&lt;br&gt;herrarna sina tjänster. Huruvida den faktiska utvecklingen kommer att&lt;br&gt;följa den skisserade banan blir ytterst en empirisk fråga. Utredningens&lt;br&gt;analys måste av naturliga skäl grundas på antaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på sådana antaganden på vilka jag grundat min analys är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att ett i sig dåligt anpassat prövningssystem är hämmande för en&lt;br&gt;naturlig samhällsutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att oklara ansvarsförhållanden samt överlagrande och ej samordnade&lt;br&gt;kontrollsystem innebär risk för dålig kvalitet i byggandet och ett re-&lt;br&gt;sursslöseri,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kommunernas byggkontroll skattefinansieras i inte ringa utsträck-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att många kommuner i dag inte har resurser att pröva mer komplexa&lt;br&gt;byggprojekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dessa grundläggande antaganden har jag försökt finna&lt;br&gt;ett system för samhällets kontroll av byggandet som - bättre än det&lt;br&gt;nuvarande - anpassar samhällsinsatserna till väsentliga samhällsintressen,&lt;br&gt;ger möjlighet till samordningsvinster med andra kontrollsystem, bl.a.&lt;br&gt;byggherrens egenkontroll, låter byggbranschen i större utsträckning få stå&lt;br&gt;för sina egna kostnader samt främjar konkurrens och utvecklandet av nya&lt;br&gt;rationella metoder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig föreslagna tillståndsprövningen rörande byggnaders och&lt;br&gt;anläggningars lokalisering m.m. bör generellt sett innebära kostnadsbe-&lt;br&gt;sparingar för enskilda genom bortfallet av bygglovsavgifter. För sam-&lt;br&gt;hället - kommuner och länsstyrelser - torde systemet inledningsvis kräva&lt;br&gt;relativt stora planeringsinsatser. I det längre perspektivet kan dock&lt;br&gt;förväntas samhällsekonomiska vinster av en bättre översiktsplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna tillsyns- och kontrollförfarandet rörande de tekniska&lt;br&gt;egenskapskraven förväntas innebära lägre kostnader för kommunerna,&lt;br&gt;eftersom dagens byggnadsnämndskontroll skattefinansieras i viss ut-&lt;br&gt;sträckning. Kostnadsökningarna för byggherrarna torde bli obetydliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till möjligheterna att samordna de av byggnadsnämnden&lt;br&gt;begärda bestyrkandena med entreprenadkontrollen. Kostnadsökningarna&lt;br&gt;kan dessutom förväntas väl uppvägas av lägre avgift till byggnadsnämn-&lt;br&gt;den, ett förenklat förfarande och en förbättrad tillsyn av de väsentliga&lt;br&gt;egenskapskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslag i betänkandet (SOU 1993:94)&lt;br&gt;Anpassad kontroll av byggandet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4-9 §§, 8 kap., 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 §§ skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3, 4, 6 och 9 §§, 2 kap. 1 och 2 §§, 3 kap. 3, 10, 11,&lt;br&gt;13, 14 och 16 §§, 5 kap. 1, 7, 8, 16, 26 och 36 §§, 6 kap. 16 och&lt;br&gt;24 §§, 10 kap. 1, 4, 6, 7, 12, 14, 19, 21 och 27 §§, 11 kap. 1, 2 och&lt;br&gt;5 §§, 12 kap. 4, 6 och 7 §§, 13 kap. 2 och 4 §§, 14 kap. 5, 7 och 8 §§,&lt;br&gt;16 kap. 1 § och 17 kap. 7, 16, 17 och 18 a §§ samt att rubriken närmast&lt;br&gt;före 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya kapitel, 8 kap. och 9 kap.,&lt;br&gt;samt fem nya paragrafer, 4 kap. 1 a §, 5 kap. 5 a §, 10 kap. 3 a §, 13&lt;br&gt;kap. 2 a § och 16 kap. 1 a §, av följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;i stort ange hur mark- och vatten-&lt;br&gt;områden är avsedda att användas&lt;br&gt;och hur bebyggelseutvecklingen&lt;br&gt;bör ske. översiktsplanen är inte&lt;br&gt;bindande för myndigheter och&lt;br&gt;enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije kommun skall ha en aktuell&lt;br&gt;översiktsplan, som omfattar hela&lt;br&gt;kommunen. Översiktsplanen skall&lt;br&gt;i stort ange hur mark- och vatten-&lt;br&gt;områden är avsedda att användas&lt;br&gt;och hur bebyggelseutvecklingen&lt;br&gt;bör ske. I översiktsplanen får&lt;br&gt;regleras huruvida åtgärder kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag. I övrigt&lt;br&gt;är översiktsplanen inte bindande&lt;br&gt;för myndigheter och enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom&lt;br&gt;kommunen sker genom detaljplaner. En detaljplan får omfatta endast en&lt;br&gt;begränsad del av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden av kommunen som inte omfettas av detaljplan&lt;br&gt;får områdesbestämmelser antas, om det behövs för att syftet med&lt;br&gt;översiktsplanen skall uppnås eller för att säkerställa att riksintressen&lt;br&gt;enligt lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. till-&lt;br&gt;godoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detalj-&lt;br&gt;planer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samordning av flera kommuners planläggning får regionplaner&lt;br&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfettning som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;planering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av byggtillstånd, rivningstillstånd&lt;br&gt;respektive marktillstånd i den&lt;br&gt;omfettning som följer av denna lag&lt;br&gt;och föreskrifter som meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Vid utfärdandet av&lt;br&gt;sådana föreskrifter skall allmänna&lt;br&gt;och olika enskilda intressen be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver&lt;br&gt;bygglov får ges förhandsbesked&lt;br&gt;huruvida byggande kan tillåtas på&lt;br&gt;den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mark skall få användas&lt;br&gt;för bebyggelse skall den vara från&lt;br&gt;allmän synpunkt lämplig för ända-&lt;br&gt;målet. Lämplighetsbedömningen&lt;br&gt;sker vid planläggning eller i ären-&lt;br&gt;den om bygglov eller förhands-&lt;br&gt;besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mark skall få användas&lt;br&gt;för bebyggelse skall den vara från&lt;br&gt;allmän synpunkt lämplig för ända-&lt;br&gt;målet. Lämplighetsbedömningen&lt;br&gt;sker vid planläggning eller i ären-&lt;br&gt;den om byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om bygg- Särskilda bestämmelser om tek-&lt;br&gt;produkter finns i byggproduktlagen niska egenskapskrav på byggnader&lt;br&gt;(1992:1535). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och andra anläggningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggprodukter finns i lagen&lt;br&gt;(0000:000) om tekniska egenskaps-&lt;br&gt;krav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planläggning skall ske så att den främjar en från allmän synpunkt&lt;br&gt;lämplig utveckling och ger förutsättningar för en från social synpunkt god&lt;br&gt;bostads-, arbets-, trafik- och fritidsmiljö. Hänsyn skall därvid tas till&lt;br&gt;förhållandena i angränsande kommuner. Mark- och vattenområden skall&lt;br&gt;användas för det eller de ändamål förvilka områdena är mest lämpade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket Vad som anges i första stycket&lt;br&gt;skall beaktas även i ärenden om skall beaktas även i ärenden om&lt;br&gt;bygglov och förhandsbesked. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om bygglov och förhandsbesked&lt;br&gt;skall lagen (1987:12) om hus-&lt;br&gt;hållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid planläggning och i ärenden&lt;br&gt;om byggtillstånd skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Nya byggnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall medge godhus-&lt;br&gt;hållning med energi. I områden&lt;br&gt;där knapphet på vatten råder eller&lt;br&gt;kan befaras uppkomma skall bygg-&lt;br&gt;nader dessutom medge god hus-&lt;br&gt;hållning med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggnader som innehåller bo-&lt;br&gt;städer eller arbetslokaler skall&lt;br&gt;uppvärmningssystemet i skälig&lt;br&gt;utsträckning utformas så att skilda&lt;br&gt;energislag som är lämpliga från&lt;br&gt;allmän energisynpunkt kan an-&lt;br&gt;vändas utan omfattande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En- eller tvåbostadshus som i&lt;br&gt;huvudsak skall värmas upp med el&lt;br&gt;eller naturgas skall i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning utföras så att ett byte till&lt;br&gt;uppvärmning med annat energislag&lt;br&gt;underlättas. Sådana byggnader får&lt;br&gt;förses med uppvärmningssystem&lt;br&gt;för direktverkande elvärme endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Byggnader&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall uppfylla de&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav som anges&lt;br&gt;i 3 § lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och&lt;br&gt;andra ändringar av en byggnad&lt;br&gt;skall utföras varsamt så att byggna-&lt;br&gt;dens särdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska, kul-&lt;br&gt;turhistoriska, miljömässiga och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader och ändringar av&lt;br&gt;en byggnad skall utföras varsamt&lt;br&gt;så att byggnadens särdrag beaktas&lt;br&gt;och dess byggnadstekniska, histo-&lt;br&gt;riska, kulturhistoriska, miljö-&lt;br&gt;mässiga och konstnärliga värden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tillbyggnader som kräver&lt;br&gt;bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§&lt;br&gt;och att andra tillbyggnader upp-&lt;br&gt;fyller dessa krav i skälig utsträck-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ombyggnader utförs så att de&lt;br&gt;delar som byggs om tillförs de i&lt;br&gt;1-8 §§ angivna egenskaperna i den&lt;br&gt;omfattning som följer av före-&lt;br&gt;skrifter meddelade med stöd av&lt;br&gt;denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra ändringar än till-&lt;br&gt;byggnad eller ombyggnad utförs så&lt;br&gt;att ändringarna i skälig utsträck-&lt;br&gt;ning uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser kan kommunen ställa lägre&lt;br&gt;krav än vad som följer av andra&lt;br&gt;stycket 2 under förutsättning att&lt;br&gt;bebyggelsen inom området får&lt;br&gt;långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid&lt;br&gt;ändring av fritidshus med högst tvä&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3§ första stycket första me-&lt;br&gt;ningen, andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 7 och 8 §§ och skall, även&lt;br&gt;såvitt avser tillbyggnader som&lt;br&gt;kräver bygglov och ombyggnader,&lt;br&gt;kravet i 3§ första stycket andra&lt;br&gt;meningen gälla endast i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses åtgärder&lt;br&gt;som fordrar bygglov och avsevärt&lt;br&gt;förlänger brukstiden för byggnaden&lt;br&gt;eller en del av den. Även sådant&lt;br&gt;inredningsarbete som syftar till en&lt;br&gt;väsentligt ändrad användning av&lt;br&gt;byggnaden eller en del av den&lt;br&gt;utgör ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ändring avses en åtgärd som&lt;br&gt;förändrar en byggnads konstruk-&lt;br&gt;tion, funktion eller utseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;får vidtas utan bygganmälan enligt&lt;br&gt;9 kap. 2 § skall bestämmelserna i&lt;br&gt;1, 2 och 10 §§ tillämpas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall underhållas sä Byggnadens yttre skall hållas i&lt;br&gt;att deras egenskaper i de hän- vårdat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;seenden som avses i 3-7 §§ i hu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vudsak bevaras. Anordningar som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att tillgodose kraven i 6 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §§ skall hållas i stånd. Byggna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dens yttre skall hållas i vårdat&lt;br&gt;skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till om-&lt;br&gt;givningens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart&lt;br&gt;bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar för&lt;br&gt;vilka bygglov krävs skall vad som&lt;br&gt;föreskrivs om byggnader i 1-13 §§&lt;br&gt;tillämpas. I fråga om övriga an-&lt;br&gt;läggningar som anges i 8 kap.&lt;br&gt;skall 1-13 §§ tillämpas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;skall 1-13 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje styckena tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygg-&lt;br&gt;lov eller vid ombyggnad skall&lt;br&gt;tomten anordnas så att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 15 § i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan tillbyggnad eller&lt;br&gt;ändring av en byggnad för vilken&lt;br&gt;bygganmälan krävs enligt 9 kap.&lt;br&gt;2§ skall tomten anordnas så att den&lt;br&gt;uppfyller kraven i 15 § i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap&lt;br&gt;lal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I översiktsplanen får regleras i&lt;br&gt;vad mån åtgärder kräver tillstånd&lt;br&gt;enligt 8 kap. 7, 9 och 10§§ samt&lt;br&gt;11 § andra stycket och 12 § tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bebyggelsemiljöns utformning skall ske genom detaljplan för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny sammanhållen bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ny enstaka byggnad vars&lt;br&gt;användning får betydande inverkan&lt;br&gt;på omgivningen eller som skall&lt;br&gt;förläggas inom ett område där det&lt;br&gt;råder stor efterfrågan på mark för&lt;br&gt;bebyggelse, om tillkomsten av&lt;br&gt;byggnaden inte kan prövas i sam-&lt;br&gt;band med prövning av ansökan om&lt;br&gt;bygglov eller förhandsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ny enstaka byggnad vars an-&lt;br&gt;vändning får betydande inverkan&lt;br&gt;på omgivningen eller som skall&lt;br&gt;förläggas inom ett område där det&lt;br&gt;råder stor efterfrågan på mark för&lt;br&gt;bebyggelse, om tillkomsten av&lt;br&gt;byggnaden inte kan prövas i sam-&lt;br&gt;band med prövning av ansökan om&lt;br&gt;byggtillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bebyggelse som skall förändras eller bevaras, om regleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver ske i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om andra anlägg-&lt;br&gt;ningar än byggnader, om anlägg-&lt;br&gt;ningarna kräver bygglov enligt 8&lt;br&gt;kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om andra anlägg-&lt;br&gt;ningar än byggnader, om anlägg-&lt;br&gt;ningarna kräver byggtillstånd enligt&lt;br&gt;8 kap. 6 § första stycket 4 eller 7&lt;br&gt;§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljplan behöver inte upprättas i den mån tillräcklig reglering har&lt;br&gt;skett genom områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen skall anges i vilken&lt;br&gt;omfattning åtgärder inom plan-&lt;br&gt;området skall kräva tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6&lt;br&gt;§ första stycket 2 och 3, andra&lt;br&gt;stycket samt tredje stycket 2, 8 §&lt;br&gt;första och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt 8 kap. 4 och 5 §§,&lt;br&gt;11 § första och tredje styckena&lt;br&gt;samt 12 § första och andra&lt;br&gt;styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfettning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsöij-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfettning i vilken byggandet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan be-&lt;br&gt;stämmas andelen lägenheter av olika slag och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 10 § tredje stycket, skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;br&gt;förbud för sådana byggnader får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, skydds-bestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och rivningsförbud för sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte skall vara huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat for allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploatering-&lt;br&gt;samverkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett&lt;br&gt;exploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomforas&lt;br&gt;enligt nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars&lt;br&gt;ägare inte deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får bestämmas att&lt;br&gt;bygglov inte skall lämnas till åt-&lt;br&gt;gärder som innebär väsentlig&lt;br&gt;ändring av markens användning&lt;br&gt;förrän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får bestämmas att&lt;br&gt;byggtillstånd inte skall lämnas till&lt;br&gt;åtgärder som innebär väsentlig&lt;br&gt;ändring av markens användning&lt;br&gt;förrän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. viss trafik-, vatten-, avlopps- eller energianläggning för vilken&lt;br&gt;kommunen inte skall vara huvudman har kommit till stånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. viss byggnad eller anläggning på tomten har rivits, byggts om eller&lt;br&gt;fått en i planen angiven ändrad användning eller utfarten eller annan&lt;br&gt;utgång från fastigheten har ändrats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut om antagande av en i detaljplanen förutsatt fastighetsplan har&lt;br&gt;vunnit laga kraft eller fastighetsplanen får genomföras efter förordnande&lt;br&gt;enligt 13 kap. 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;i vad mån åtgärder kräver&lt;br&gt;lov enligt 8 kap. 5 § första stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 1 och 3 samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 7 §, 8 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för&lt;br&gt;bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och&lt;br&gt;storleken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar eller tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;br&gt;kap. 10 § tredje stycket, skydds-&lt;br&gt;bestämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;br&gt;förbud för sådana byggnader får&lt;br&gt;meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar eller tomter, varvid&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om ändring&lt;br&gt;av byggnader och andra anlägg-&lt;br&gt;ningar, skydds-bestämmelser för&lt;br&gt;byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;12 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och&lt;br&gt;fästighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till&lt;br&gt;planens utformning. Beskrivningen&lt;br&gt;skall åtföljas av illustrations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redo-&lt;br&gt;visas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till&lt;br&gt;planens utformning samt de över-&lt;br&gt;väganden som legat till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;material, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt. Om planförslaget avviker&lt;br&gt;från översiktsplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas&lt;br&gt;i beskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillståndsplikt ens omfattning inom&lt;br&gt;planområdet. Beskrivningen skall&lt;br&gt;åtföljas av illustrationsmaterial, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart onödigt. Om&lt;br&gt;planförslaget avviker från över-&lt;br&gt;siktsplanen, skall avvikelsen och&lt;br&gt;skälen till denna redovisas i be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också&lt;br&gt;ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;br&gt;Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§&lt;br&gt;följer att bygglov, rivningslov och&lt;br&gt;marklov inte får meddelas i strid&lt;br&gt;mot detaljplan eller områdes-&lt;br&gt;bestämmelser i vidare mån än som&lt;br&gt;sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver lov och&lt;br&gt;som avser byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;3-6 och som inte kräver lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 14-17, 22 och 23 §§&lt;br&gt;följer att byggtillstånd, rivning-&lt;br&gt;tillstånd och marktillständ inte får&lt;br&gt;meddelas i strid mot detaljplan&lt;br&gt;eller områdesbestämmelser i vidare&lt;br&gt;mån än som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver tillstånd&lt;br&gt;och som avser byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 3 § och som inte&lt;br&gt;kräver tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra&lt;br&gt;författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;br&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 11 § följer att bygglov&lt;br&gt;inte får meddelas i strid mot fastig-&lt;br&gt;hetsplan i vidare mån än som sägs&lt;br&gt;där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver bygglov&lt;br&gt;och som avser byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot en fastighetsplan. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte sådana åtgärder&lt;br&gt;som anges i 8 kap. 4 § första&lt;br&gt;stycket 3-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 14 och 15 §§ följer att&lt;br&gt;byggtillstånd inte får meddelas i&lt;br&gt;strid mot fastighetsplan i vidare&lt;br&gt;mån än som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver bygg-&lt;br&gt;tillstånd och som avser byggnader,&lt;br&gt;andra anläggningar, tomter och&lt;br&gt;allmänna platser skall utföras så att&lt;br&gt;de inte strider mot en fastig-&lt;br&gt;hetsplan. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;sådana åtgärder som anges i 8 kap.&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra&lt;br&gt;författningar än denna lag inte meddelas i strid mot fastighetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen är huvudman för allmänna platser, får kommunen efter&lt;br&gt;genomförandetidens utgång lösa fastigheter eller delar av fastigheter som&lt;br&gt;tillhör olika ägare och som enligt fastighetsplanen skall utgöra en&lt;br&gt;fäs tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som är huvudman&lt;br&gt;för allmänna platser får efter&lt;br&gt;genomförandetidens utgång även&lt;br&gt;lösa mark, som inte har bebyggts i&lt;br&gt;huvudsaklig överensstämmelse med&lt;br&gt;detaljplanen. Lösenrätt föreligger&lt;br&gt;dock inte så länge det finns ett&lt;br&gt;bygglov som kan tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besväras mark som avses i första&lt;br&gt;får rättigheten lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som är huvudman&lt;br&gt;för allmänna platser får efter&lt;br&gt;genomförandetidens utgång även&lt;br&gt;lösa mark, som inte har bebyggts i&lt;br&gt;huvudsaklig överensstämmelse med&lt;br&gt;detaljplanen. Lösenrätt föreligger&lt;br&gt;dock inte så länge det finns ett&lt;br&gt;byggtillstånd som kan tas i an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra styckena av särskild rätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Byggtillstånd,&lt;br&gt;rivningstillstånd och mark-&lt;br&gt;tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som kräver bygg-&lt;br&gt;tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden med detaljplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra tillbyggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta i anspråk eller inreda&lt;br&gt;byggnader helt eller till viss del för&lt;br&gt;väsentligen annat ändamål än det&lt;br&gt;för vilket byggnaden senast har&lt;br&gt;använts eller för vilket byggtill-&lt;br&gt;stånd har lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. färga om byggnader eller byta&lt;br&gt;fasadbeklädnad eller taktäcknings-&lt;br&gt;material samt för att göra andna&lt;br&gt;ändringar av byggnader som&lt;br&gt;väsentligt ändrar byggnadens ka-&lt;br&gt;raktär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sätta upp eller väsentligt&lt;br&gt;ändra skyltar eller ljusanordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 och 13 §§ finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för en- eller tvåbo-&lt;br&gt;stadshus och för vissa byggnader&lt;br&gt;avsedda för totalförsvaret. Enligt 4&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 5 §§ kan kommunen besluta&lt;br&gt;om undantag från kravet på bygg-&lt;br&gt;tillstånd eller om längre gående&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra anläggningar&lt;br&gt;än byggnader krävs byggtillstånd&lt;br&gt;för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anordna nöjesparker, djur-&lt;br&gt;parker, idrottsplatser, skidbackar&lt;br&gt;med liftar, kabinbanor, camping-&lt;br&gt;platser, skjutbanor, småbåts-&lt;br&gt;hamnar, friluftsbad, motorbanor&lt;br&gt;och golfbanor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna upplag eller ma-&lt;br&gt;terialgårdar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna tunnlar eller bergrum&lt;br&gt;som inte är avsedda för tunnelbana&lt;br&gt;eller gruvdrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;inrätta fasta cisterner eller&lt;br&gt;andra fasta anläggningar för&lt;br&gt;kemiska produkter, som är hälso-&lt;br&gt;och miljöfarliga, och för varor som&lt;br&gt;kan medföra brand eller andra&lt;br&gt;olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppföra radio- eller tele-&lt;br&gt;master eller tom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra vindkraftverk, om&lt;br&gt;vindturbinens diameter är större än&lt;br&gt;två meter eller om kraftverket&lt;br&gt;placeras på ett avstånd från&lt;br&gt;gränsen som är mindre än kraft-&lt;br&gt;verkets höjd över marken eller om&lt;br&gt;kraftverket skall fast monteras på&lt;br&gt;en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppföra murar eller plank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. anordna parkeringsplatser ut-&lt;br&gt;omhus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. anordna begravningsplatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. väsentligt ändra anläggning-&lt;br&gt;ar som avses i 1-9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på byggtillstånd gäller inte&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en mindre anläggning som&lt;br&gt;avses i första stycket 4 eller 5, om&lt;br&gt;anläggningen är avsedd endast för&lt;br&gt;en viss fastighets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder enligt första stycket&lt;br&gt;8, om det på fastigheten finns&lt;br&gt;endast ett eller tvä enbostadshus&lt;br&gt;eller ett tvåbostadshus och&lt;br&gt;parkeringsplatsen är avsedd ute-&lt;br&gt;slutande för fastighetens behov&lt;br&gt;eller om parkeringsplatsen anläggs&lt;br&gt;med stöd av väglagen (1971:948)&lt;br&gt;eller på mark som i detaljplan har&lt;br&gt;avsatts till gata eller väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 och 13 §§ finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för en- eller tvåbo-&lt;br&gt;stadshus och för vissa byggnader&lt;br&gt;avsedda för totalförsvaret. Enligt 4&lt;br&gt;och 5 §§ får kommunen besluta om&lt;br&gt;undantag från kravet på byggtill-&lt;br&gt;stånd eller om längre gående krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 och 2 §§&lt;br&gt;gäller inte i fråga om nedan an-&lt;br&gt;givna åtgärder beträffande el- eller&lt;br&gt;tvåbostadshus och till dem hörande&lt;br&gt;komplementbyggnader (fristående&lt;br&gt;uthus, garage och andra mindre&lt;br&gt;byggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. med mur eller plank anordna&lt;br&gt;skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller&lt;br&gt;planket inte är högre än 1,8 meter,&lt;br&gt;inte sträcker sig mer än 3,0 meter&lt;br&gt;ut från huset och inte placeras&lt;br&gt;närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna skärmtak över såda-&lt;br&gt;na uteplatser som anges i 1 eller&lt;br&gt;över altaner, balkonger eller entré-&lt;br&gt;er, om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträcker&lt;br&gt;sig närmare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppföra högst två kom-&lt;br&gt;plementbyggnader i omedelbar&lt;br&gt;närhet av bostadshuset, om bygg-&lt;br&gt;nadernas sammanlagda byggnads-&lt;br&gt;area inte är större än 10,0 kva-&lt;br&gt;dratmeter, taknockshöjden inte&lt;br&gt;överstiger 3,0 meter och byggna-&lt;br&gt;derna inte placeras närmare grän-&lt;br&gt;sen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket utförs närmare gränsen än&lt;br&gt;4,5 meter, krävs inte byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i detaljplan be-&lt;br&gt;sluta att byggtillstånd inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från krav på byggtill-&lt;br&gt;stånd enligt första stycket får inte&lt;br&gt;beslutas när de frågor som inte har&lt;br&gt;avgjorts genom detaljplanen är av&lt;br&gt;sådant intresse för sakägare och&lt;br&gt;andra intressenter att de bör prö-&lt;br&gt;vas i samband med byggtillstånd.&lt;br&gt;Sådant undantag får heller inte&lt;br&gt;beslutas när de frågor som inte har&lt;br&gt;avgjorts kan inverka på sådana&lt;br&gt;intressen som länsstyrelsen har att&lt;br&gt;bevaka enligt 12 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får för ett område&lt;br&gt;som utgör en värdefull miljö i&lt;br&gt;detaljplan besluta att byggtillstånd&lt;br&gt;krävs för att underhålla sådan&lt;br&gt;bebyggelse med särskilt bevarande-&lt;br&gt;värde som avses i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, i detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygtillstånd krävs för att&lt;br&gt;anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grund-&lt;br&gt;vattentäkter som avses i 4 kap.&lt;br&gt;1 a § 1 vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden utanför detaljplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;göra tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta i anspråk byggnader eller&lt;br&gt;inreda byggnader helt eller till viss&lt;br&gt;del för väsentligen annat ändamål&lt;br&gt;än det för vilket byggnaden senast&lt;br&gt;har använts eller för vilket bygg-&lt;br&gt;tillstånd har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anordna sådana andra an-&lt;br&gt;läggningar än byggnader som&lt;br&gt;anges i 5 kap. 18 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd enligt första stycket&lt;br&gt;krävs inte för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra eller bygga till kom-&lt;br&gt;plementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bygga till industribyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;uppföra eller bygga till enkla-&lt;br&gt;re fritidshus, kolonistugor och&lt;br&gt;liknande byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomibyggnader för&lt;br&gt;jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring krävs byggtillstånd&lt;br&gt;endast för åtgärder som anges i&lt;br&gt;första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 och 13 §§ finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för en- eller tvåbo-&lt;br&gt;stadshus och för vissa byggnader&lt;br&gt;avsedda för totalförsvaret. Enligt&lt;br&gt;7, 9 och 10 §§ kan beslut meddelas&lt;br&gt;om längre gående krav på byggtill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, i översiktsplan&lt;br&gt;besluta att byggtillstånd krävs för&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vidta sådana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 6 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;utföra eller väsentligt ändra&lt;br&gt;sådana anläggningar som kräver&lt;br&gt;byggtillstånd enligt 2 § och som&lt;br&gt;inte kräver tillstånd enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser med krav på bygg-&lt;br&gt;tillstånd för åtgärder som avses i&lt;br&gt;första stycket skall meddelas om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det behövs för att tillvarata gran-&lt;br&gt;nars intressen eller allmänna in-&lt;br&gt;tressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus och till dem hörande komple-&lt;br&gt;mentbyggnader omfattar krav på&lt;br&gt;byggtillstånd inte de åtgärder som&lt;br&gt;anges i 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus och till dem hörande komple-&lt;br&gt;mentbyggnader utanför område&lt;br&gt;med samlad bebyggelse omfattar&lt;br&gt;krav på byggtillstånd inte heller&lt;br&gt;följande åtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader,&lt;br&gt;om åtgärden inte sträcker sig när-&lt;br&gt;mare gränsen än 4,5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplement bygg-&lt;br&gt;nader eller murar eller plank i&lt;br&gt;omedelbar närhet av bostadshuset,&lt;br&gt;om åtgärden inte sträcker sig när-&lt;br&gt;mare gränsen än 4,5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena utförs närmare&lt;br&gt;gränsen än 4,5 meter, krävs inte&lt;br&gt;byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § kan beslut meddelas&lt;br&gt;om att åtgärder som avses i andra&lt;br&gt;stycket kräver byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, för ett område som&lt;br&gt;utgör en värdefull miljö i över-&lt;br&gt;siktsplan besluta att byggtillstånd&lt;br&gt;krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utföra sådana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underhålla sådan bebyggelse&lt;br&gt;med särskilt bevarandevärde som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder som&lt;br&gt;avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndigande, i områden för vilka&lt;br&gt;områdesbestämmelser utfärdats i&lt;br&gt;översiktsplan besluta att byggtill-&lt;br&gt;stånd krävs för att utföra sådana&lt;br&gt;åtgärder som avses i 8 § andm&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får vidare, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, i översiktsplan&lt;br&gt;bestämma att byggtillstånd krävs&lt;br&gt;för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppföra, bygga till eller på&lt;br&gt;annat sätt ändra ekonomibyggna-&lt;br&gt;der för jordbruk, skogsbruk eller&lt;br&gt;därmed jämförlig näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordna eller väsentligt ändra&lt;br&gt;anläggningar för sådana grundvat-&lt;br&gt;tentäkter som avses i 4 kap. / a §&lt;br&gt;1 vattenlagen (1983:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, i översiktsplan&lt;br&gt;besluta att byggtillstånd krävs för&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sätta upp eller väsentligt&lt;br&gt;ändra ljusanordningar inom om-&lt;br&gt;råden som ligger i närheten av&lt;br&gt;befintliga eller planerade anlägg-&lt;br&gt;ningar för totalförsvaret, statliga&lt;br&gt;flygplatser, andm flygplatser för&lt;br&gt;allmänt bruk, kämreaktorer, andm&lt;br&gt;kämenergianläggningar eller andm&lt;br&gt;anläggningar som kräver ett skydds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller säkerhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;sätta upp eller väsentligt&lt;br&gt;ändra skyltar eller ljusanordningar&lt;br&gt;inom områden som utgör värdefulla&lt;br&gt;bebyggelsemiljöer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som kräver rivnings-&lt;br&gt;tillstånd eller marktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med detaljplan&lt;br&gt;krävs rivningstillstånd för att riva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnader eller delar av bygg-&lt;br&gt;nader, om inte annat har bestämts&lt;br&gt;i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, i översiktsplan&lt;br&gt;besluta att rivningstillstånd krävs&lt;br&gt;för att riva byggnader eller delar&lt;br&gt;av byggnader inom områden som&lt;br&gt;inte omfattas av detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivningstillstånd behövs inte för&lt;br&gt;att riva sådana byggnader eller&lt;br&gt;delar av byggnader som får upp-&lt;br&gt;föras utan byggtillstånd. Kom-&lt;br&gt;munen får dock i detaljplan eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, i&lt;br&gt;översiktsplan besluta att rivnings-&lt;br&gt;tillstånd krävs för sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden med detaljplan&lt;br&gt;krävs, om inte annat har bestämts&lt;br&gt;i planen, marktillstånd för schakt-&lt;br&gt;ning eller fyllning som medför att&lt;br&gt;höjdläget för tomter eller mark för&lt;br&gt;allmän plats ändras avsevärt. Om&lt;br&gt;ett visst höjdläge för markytan&lt;br&gt;anges i planen, krävs dock inte&lt;br&gt;marktillstånd för att höja eller&lt;br&gt;sänka markytan till denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i detaljplan be-&lt;br&gt;sluta att marktillstånd krävs för&lt;br&gt;trädfällning eller skogsplantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, för områden som&lt;br&gt;inte ingår i detaljplan, i över-&lt;br&gt;siktsplan besluta att marktillstånd&lt;br&gt;krävs för schaktning, fyllning,&lt;br&gt;trädfällning eller skogsplantering&lt;br&gt;inom områden som är avsedda för&lt;br&gt;bebyggelse eller inom områden&lt;br&gt;som ligger i närheten av befintliga&lt;br&gt;eller planerade anläggningar för&lt;br&gt;totalförsvaret, statliga ftygplaiser,&lt;br&gt;andra flygplatser för allmänt bruk,&lt;br&gt;kämneaktorer, andra kärnenergi-&lt;br&gt;anläggningar eller andra anlägg-&lt;br&gt;ningar som kräver ett skydds- eller&lt;br&gt;säkerhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa for totalförsvaret avsedda&lt;br&gt;byggnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om byggtillstånd,&lt;br&gt;rivningstillstånd och marktillstånd&lt;br&gt;gäller inte åtgärder med byggnader&lt;br&gt;eller andra anläggningar som är&lt;br&gt;avsedda för totalförsvaret och som&lt;br&gt;är av hemlig natur. Sådana åt-&lt;br&gt;gärder skall föregås av samråd&lt;br&gt;med länsstyrelsen, som pä lämpligt&lt;br&gt;sätt skall underrätta kommunen om&lt;br&gt;åtgärderna och var de skall ut-&lt;br&gt;föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om byggtillstånd för&lt;br&gt;åtgärder inom områden med detalj-&lt;br&gt;plan skall bifallas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärden inte strider mot&lt;br&gt;detaljplanen eller den fastig-&lt;br&gt;hetsplan som gäller för området,&lt;br&gt;varvid det förhållandet att genom-&lt;br&gt;förandetiden för detaljplanen inte&lt;br&gt;har börjat löpa utgör hinder mot&lt;br&gt;att byggtillstånd lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den fastighet och den byggnad&lt;br&gt;eller annan anläggning på vilken&lt;br&gt;åtgärden skall utföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) stämmer överens med detalj-&lt;br&gt;planen och med den fastighetsplan&lt;br&gt;som gäller för området eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avviker från dessa planer men&lt;br&gt;avvikelserna godtagits vid en till-&lt;br&gt;ståndsprövning enligt denna lag&lt;br&gt;eller vid en fastighetsbildning&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden uppfyller kraven i 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 1, 2, 10, 12, 14-16 och Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §§. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten i annat fall än&lt;br&gt;som avses i 14 § 2 b inte stämmer&lt;br&gt;överens med fastighetsplanen och&lt;br&gt;om ansökningen kommer in före&lt;br&gt;utgången av genonförandetiden för&lt;br&gt;detaljplanen, skall sökanden före-&lt;br&gt;läggas att inom viss tid visa att&lt;br&gt;ansökan om förrättning gjorts för&lt;br&gt;att genomföra den fastighetsin-&lt;br&gt;delning, som förutsätts i fastig-&lt;br&gt;hetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 skall byggtillstånd lämnas&lt;br&gt;även om förutsättningarna i 14 § 2&lt;br&gt;inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna i 14 §&lt;br&gt;dr uppfyllda, får byggtillstånd till&lt;br&gt;åtgärder pä mark som enligt detalj-&lt;br&gt;planen utgör kvartersmark för&lt;br&gt;allmänt ändamål lämnas endast om&lt;br&gt;ändamålet är närmare angivet i&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detaljplanen saknar bestäm-&lt;br&gt;melser om byggnadens användning&lt;br&gt;och ansökningen avser bostads-&lt;br&gt;lägenhet som behövs för bostads-&lt;br&gt;försörjningen, får byggtillstånd inte&lt;br&gt;lämnas för sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 1 § första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd får lämnas till&lt;br&gt;åtgärder som innebär mindre av-&lt;br&gt;vikelser från detaljplanen eller&lt;br&gt;fastighetsplanen, om avvikelserna&lt;br&gt;ärförenliga med syftet med planen.&lt;br&gt;I fall som avses i 14 § 2 b och 17&lt;br&gt;kap. 18 a § skall en samlad be-&lt;br&gt;dömning göras av de avvikande&lt;br&gt;åtgärder som söks och de som&lt;br&gt;tidigare godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om byggtillstånd för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder inom områden som inte&lt;br&gt;omfattas av detaljplan skall bifallas&lt;br&gt;om åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppfyller kraven i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppfyller kraven i 3 kap. 1,2,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10, 12, 14-16 och 18 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte skall föregås av detalj-&lt;br&gt;planeläggning på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 5 kap. 1 § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte strider mot områdes-&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus skall ansökningar om byggtill-&lt;br&gt;stånd till kompletteringsåtgärder&lt;br&gt;som anges i 19 § bifallas, om&lt;br&gt;åtgärden uppfyller kraven i 16 § 2&lt;br&gt;och inte strider mot sådana om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser som anges i 5&lt;br&gt;kap. 16 § 3 eller 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även andra byggnader än&lt;br&gt;en- eller tväbostadshus, om ansök-&lt;br&gt;ningen avser sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller underhållsåtgärder&lt;br&gt;på sådana byggnader som avses i 3&lt;br&gt;kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd får lämnas till&lt;br&gt;åtgärder som innebär mindre av-&lt;br&gt;vikelser frän områdesbestämmelser,&lt;br&gt;om avvikelserna är förenliga med&lt;br&gt;syftet med bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om byggtillstånd för&lt;br&gt;åtgärder som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket och 9 § tredje stycket 2&lt;br&gt;skall bifallas om åtgärden inte&lt;br&gt;medför risk för skada på befintliga&lt;br&gt;eller i den kommunala planeringen&lt;br&gt;redovisade grundvattentäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kompletteringsåtgärder av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra komplementbyggna-&lt;br&gt;der,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra underhållsåtgärder på&lt;br&gt;sådana byggnader som avses i 3&lt;br&gt;kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan byggtillstånd inte lämnas på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i&lt;br&gt;14-17 §§, får byggtillstånd för&lt;br&gt;tillfölli g åtgärd lämnas, om&lt;br&gt;sökanden begär det. Sådant till-&lt;br&gt;stånd skall lämnas, om den ansökta&lt;br&gt;åtgärden har stöd i en detaljplane-&lt;br&gt;bestämmelse om tillfölli g använd-&lt;br&gt;ning av byggnad eller mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett byggtillstånd som avses i&lt;br&gt;första stycket får medges att en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning&lt;br&gt;uppförs, byggs till eller i övrigt&lt;br&gt;ändras och att en byggnads eller&lt;br&gt;en byggnadsdels användning änd-&lt;br&gt;ras. Tillståndet skall lämnas för&lt;br&gt;högst tio år. Tiden kan på&lt;br&gt;sökandens begäran förlängas med&lt;br&gt;högst fem är i sänder. Den sam-&lt;br&gt;manlagda tiden får dock inte över-&lt;br&gt;stiga tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggtillstånd har vägrats till&lt;br&gt;en viss åtgärd pä grund av att&lt;br&gt;tillstånd till expropriation har&lt;br&gt;lämnats och tillståndet har upphört&lt;br&gt;att gälla, får en ny ansökan om&lt;br&gt;byggtillstånd till åtgärden inte&lt;br&gt;avslås pä samma grund förrän tio&lt;br&gt;år har förflutit från den dag då det&lt;br&gt;första tillståndet till expropriation&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rivningstillstånd och marktillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om rivningstillstånd&lt;br&gt;skall bifallas, om inte byggnaden&lt;br&gt;eller byggnadsdelen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. omfattas av rivningsförbud i&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behövs för bostadsför-&lt;br&gt;sörjningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bör bevaras på grund av&lt;br&gt;byggnadens eller bebyggelsens&lt;br&gt;historiska, kulturhistoriska, miljö-&lt;br&gt;mässiga eller konstnärliga värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om marktillstånd&lt;br&gt;skall bifallas om den sökta åt-&lt;br&gt;gärden inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;strider mot detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förhindrar eller försvårar det&lt;br&gt;berörda områdets användning för&lt;br&gt;bebyggelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. medför olägenheter för an-&lt;br&gt;vändningen av sådana försvars-&lt;br&gt;anläggningar eller andra anlägg-&lt;br&gt;ningar som avses i 12 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i annat fall medför störningar&lt;br&gt;för omgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marktillstånd får lämnas till&lt;br&gt;åtgärder som innebär mindre av-&lt;br&gt;vikelser frän detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser, om avvikelser-&lt;br&gt;na är förenliga med syftet med&lt;br&gt;planen eller bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generella bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut fattats om antagande,&lt;br&gt;ändring eller upphävande av de-&lt;br&gt;taljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller fastighetsplan får byggtill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd, rivningstillstånd eller mark-&lt;br&gt;tillstånd ges med villkor att planbe-&lt;br&gt;slutet vinner laga kraft. I beslutet&lt;br&gt;om tillstånd skall därvid tas in en&lt;br&gt;upplysning om att sökanden inte&lt;br&gt;har rätt att påbörja åtgärden innan&lt;br&gt;planbeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggningen av tillstånds-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden prövar ansök-&lt;br&gt;ningar om byggtillstånd, rivnings-&lt;br&gt;tillstånd och marktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om tillstånd skall&lt;br&gt;göras hos nämnden. Ansökningarna&lt;br&gt;skall vara skriftliga. Beträffande&lt;br&gt;enkla åtgärder får ansökan dock&lt;br&gt;göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om prövning av&lt;br&gt;byggtillstånd, rivningstillstånd och&lt;br&gt;marktillstånd utan ansökan finns i&lt;br&gt;10 kap. 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansökan görs, skall de rit-&lt;br&gt;ningar, beskrivningar och uppgifter&lt;br&gt;i övrigt lämnas in som behövs för&lt;br&gt;prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är ansökningshandlingarna ofull-&lt;br&gt;ständiga, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;förelägga sökanden att avhjälpa&lt;br&gt;bristerna inom en viss tid. Följs&lt;br&gt;inte föreläggandet, får ärendet&lt;br&gt;avgöras i befintligt skick eller&lt;br&gt;ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följs inte ett föreläggande enligt&lt;br&gt;15 § första stycket, för ärendet&lt;br&gt;avgöras i befintligt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förelägganden som avses i andra&lt;br&gt;och tredje styckena skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om verkan av att&lt;br&gt;föreläggandet inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en åtgärd med bygg-&lt;br&gt;nader, andra anläggningar eller&lt;br&gt;mark inte kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;1-12 §§, skall byggnadsnämnden,&lt;br&gt;om det begärs, pröva frågan om&lt;br&gt;tillstånd till åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag om&lt;br&gt;tillstånd skall tillämpas i ärenden&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan tillstånd lämnas, skall&lt;br&gt;byggnadsnämnden genom under-&lt;br&gt;rättelse bereda kända sakägare och&lt;br&gt;de kända bostadsrättshavare, hy-&lt;br&gt;resgäster och boende som berörs&lt;br&gt;samt sådan känd organisation eller&lt;br&gt;förening som anges i 5 kap. 25 §&lt;br&gt;första stycket 2 tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över ansökningen, om åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innebär en avvikelse från&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skall utföras i ett område som&lt;br&gt;inte omfattas av detaljplan och&lt;br&gt;åtgärden inte är en kompletterings-&lt;br&gt;åtgärd och inte heller är reglerad&lt;br&gt;i områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall som avses i 5 kap. 25 §&lt;br&gt;tredje stycket jörsta meningen får&lt;br&gt;underrättelse ske genom kungöran-&lt;br&gt;de på det sätt som anges i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §, eller genom en kungörelse&lt;br&gt;som anslås på kommunens anslags-&lt;br&gt;tavla, informationsblad om kun-&lt;br&gt;görelsen som sprids till de boende&lt;br&gt;som berörs och brev till kända&lt;br&gt;sakägare och sådan organisation&lt;br&gt;eller förening som avses i 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om tillstånd får inte&lt;br&gt;avgöras utan att sökanden under-&lt;br&gt;rättats om det som tillförts ärendet&lt;br&gt;genom andra än honom själv och&lt;br&gt;tillfälle beretts honom att yttra sig&lt;br&gt;över det. Byggnadsnämnden får&lt;br&gt;dock avgöra ett ärende utan att så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett, om det är uppenbart onödigt Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sökanden yttrar sig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begärs tillstånd att expropriera&lt;br&gt;den byggnad eller mark som en&lt;br&gt;ansökan om tillstånd enligt denna&lt;br&gt;lag avser eller påbörjas arbete för&lt;br&gt;att anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller den fastighetsplan som berör&lt;br&gt;byggnaden eller marken, får bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden besluta om anstånd&lt;br&gt;med avgörandet om tillstånd till&lt;br&gt;dess att ärendet om expropriations-&lt;br&gt;tillståndet avgjorts eller planarbetet&lt;br&gt;avslutats. Om kommunen inte&lt;br&gt;avgjort planärendet inom två år&lt;br&gt;från det att ansökningen om till-&lt;br&gt;stånd kom in till byggnads-&lt;br&gt;nämnden, skall dock ansökningen&lt;br&gt;avgöras utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i en detaljplan har beslutats&lt;br&gt;att tillstånd inte skall krävas för&lt;br&gt;åtgärder som behövs för genom-&lt;br&gt;förande av planen, för byggnads-&lt;br&gt;nämnden under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i första stycket besluta&lt;br&gt;om förbud mot att företa de till-&lt;br&gt;ståndsbefriade åtgärderna till dess&lt;br&gt;att ärendet om expropriations-&lt;br&gt;tillståndet avgjorts eller planarbetet&lt;br&gt;avslutats. Ett förbud som utfärdats&lt;br&gt;pä grund av planarbete upphör att&lt;br&gt;gälla om kommunen inte avgjort&lt;br&gt;planärendet inom två år. Beslut om&lt;br&gt;förbud får inte fattas senare än en&lt;br&gt;vecka efter det att en bygganmälan&lt;br&gt;som avses i 9 kap. 2 § har kommit&lt;br&gt;in till byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner&lt;br&gt;anledning anta att en åtgärd som&lt;br&gt;kräver tillstånd fordrar tillstånd&lt;br&gt;även av någon annan myndighet,&lt;br&gt;skall nämnden upplysa sökanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut varigenom tillstånd&lt;br&gt;lämnas skall anges tillståndets&lt;br&gt;giltighetstid och de villkor och&lt;br&gt;upplysningar i övrigt som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall av byggnads-&lt;br&gt;nämnden omedelbart underrättas&lt;br&gt;om innehållet i det beslut vari-&lt;br&gt;genom ett ärende om tillstånd&lt;br&gt;avgörs. Underrättelse skall också&lt;br&gt;sändas till sådan i 28 § första&lt;br&gt;stycket omnämnd person, organisa-&lt;br&gt;tion eller förening som yttrat sig i&lt;br&gt;ärendet, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt. Om beslutet går någon&lt;br&gt;emot, skall han även underrättas&lt;br&gt;om hur han kan överklaga det och&lt;br&gt;om avvikande meningar som har&lt;br&gt;antecknats i ett protokoll eller i&lt;br&gt;någon annan handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse får ske genom&lt;br&gt;delgivning. Med sökanden får&lt;br&gt;delgivning dock inte ske med till-&lt;br&gt;ämpning av 12 eller 15 § delgiv-&lt;br&gt;ningslagen (1970:428).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förordnande enligt 12 kap.&lt;br&gt;4 § meddelats, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden genast sända sådana&lt;br&gt;beslut om tillstånd som omfattas av&lt;br&gt;förordnandet till länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om byggtillstånd för&lt;br&gt;bestämmas att byggnadsarbeten&lt;br&gt;inte får påbörjas förrän fastighets-&lt;br&gt;ägaren betalat ersättning för gator&lt;br&gt;eller andra allmänna platser eller&lt;br&gt;ställt säkerhet för ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggtillstånd eller marktill-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stånd meddelas till en åtgärd som&lt;br&gt;redan har utförts, får i beslutet om&lt;br&gt;tillstånd bestämmas skyldighet att&lt;br&gt;vidta de ändringar i det utförda&lt;br&gt;som behövs. I beslutet skall anges&lt;br&gt;viss tid inom vilken ändringarna&lt;br&gt;skall vara utförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstiden för tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggtillstånd, rivningstillstånd&lt;br&gt;och marktillstånd upphör att gälla,&lt;br&gt;om åtgärden inte har påbörjats&lt;br&gt;inom tvä år och avslutats inom fem&lt;br&gt;år från dagen för beslutet om lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggtillstånd&lt;br&gt;för tillfälliga åtgärder finns i 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Byggnadsarbeten,&lt;br&gt;tillsyn och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnad, riv-&lt;br&gt;nings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag och enligt föreskrift eller&lt;br&gt;beslut som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av dessa bestämmelser. Han skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och&lt;br&gt;utföras med aktsamhet så att perso-&lt;br&gt;ner och egendom inte skadas och&lt;br&gt;så att minsta möjliga obehag upp-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan byggnads-&lt;br&gt;arbetena påbörjas skall byggherren&lt;br&gt;göra en anmälan till byggnads-&lt;br&gt;nämnden (bygganmälan), om arbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tena avser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärder som anges i 8 kap. Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket och kan kräva&lt;br&gt;tillstånd enligt 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. anordnande av tunnlar för&lt;br&gt;tunnelbana,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av byggna-&lt;br&gt;der som berör konstruktionen av de&lt;br&gt;bärande delarna eller - såvitt avser&lt;br&gt;andra byggnader än en- eller&lt;br&gt;tvåbostadshus - som avsevärt på-&lt;br&gt;verkar byggnadernas planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av eldstäder, rökkanaler&lt;br&gt;eller anordningar för ventilation i&lt;br&gt;byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av anordningar för vatten-&lt;br&gt;försörjning eller avlopp i byggna-&lt;br&gt;der eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av hissar i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. underhåll av sådan bebyggel-&lt;br&gt;se med särskilt bevarandevärde&lt;br&gt;som omfattas av skyddsbestämmel-&lt;br&gt;ser som utfärdats med stöd av 5&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket 4 eller 16 §&lt;br&gt;4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. rivning av byggnader inom&lt;br&gt;område med detaljplan och inom&lt;br&gt;område med samlad bebyggelse&lt;br&gt;utanför område med detaljplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på bygganmälan enligt&lt;br&gt;första stycket gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 . sådana åtgärder beträffande en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus och till dem&lt;br&gt;hörande komplementbyggnader som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 3 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådana åtgärder beträffande&lt;br&gt;anläggningar som anges i 8 kap. 2&lt;br&gt;§ andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana åtgärder som anges i&lt;br&gt;första stycket 3-5 i fråga om bygg-&lt;br&gt;nader eller tomter som tillhör&lt;br&gt;staten eller ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana åtgärder med byggna-&lt;br&gt;der eller andra anläggningar som&lt;br&gt;är avsedda för totalförsvaret och&lt;br&gt;som är av hemlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas&lt;br&gt;tidigare än som anges i första&lt;br&gt;stycket om byggnadsnämnden&lt;br&gt;särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;Till anmälan skall fogas en be-&lt;br&gt;skrivning av projektets art och&lt;br&gt;omfattning. Beträffande enkla&lt;br&gt;åtgärder för anmälan göras munt-&lt;br&gt;ligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall utan&lt;br&gt;dröjsmål i brev underrätta grannar&lt;br&gt;om innehållet i anmälan om den&lt;br&gt;avser sådana åtgärder som anges i&lt;br&gt;2 § första stycket 1. Sådan under-&lt;br&gt;rättelse behöver inte ske om åt-&lt;br&gt;gärden omfattas av ett byggtill-&lt;br&gt;stånd eller om grannarna eljest&lt;br&gt;bevisligen pä annat sätt under-&lt;br&gt;rättats om byggnadsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som avses&lt;br&gt;i lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring, för byggnadsarbetena&lt;br&gt;inte påbörjas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen företetts för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sådana byggnadsåt-&lt;br&gt;gärder som avses i 2 § skall det&lt;br&gt;finnas en kvalitetsansvarig som har&lt;br&gt;utsetts av byggherren. Om arbetena&lt;br&gt;är av mindre omfattning, kan dock&lt;br&gt;byggnadsnämnden bestämma att&lt;br&gt;kvalitetsansvarig inte behöver&lt;br&gt;utses. För skilda delar av ett bygg-&lt;br&gt;projekt kan olika kvalitetsansvariga&lt;br&gt;utses. En av dem skall samordna&lt;br&gt;deras uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kvalitetsansvarig får utses&lt;br&gt;endast den som har fått godkän-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande (riksbehörighet) av de organ&lt;br&gt;som regeringen bestämmer eller&lt;br&gt;den som byggnadsnämnden god-&lt;br&gt;känner för ett visst arbete. Riks-&lt;br&gt;behörighet för meddelas för visst&lt;br&gt;slag av arbete och för begränsas&lt;br&gt;till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall ha&lt;br&gt;fortlöpande tillsyn överarbetena så&lt;br&gt;att de utförs på föreskrivet sätt.&lt;br&gt;Han skall vara närvarande vid&lt;br&gt;besiktningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;den kvalitetsansvarige har åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter, får nämnden ta&lt;br&gt;ifrån honom tillsynen av arbetet.&lt;br&gt;Om han grovt har åsidosatt sina&lt;br&gt;skyldigheter, kan nämnden besluta&lt;br&gt;att han under viss tid inte för vara&lt;br&gt;kvalitetsansvarig inom kommunen.&lt;br&gt;Nämnden skall anmäla sådana&lt;br&gt;beslut till det organ som meddelat&lt;br&gt;riksbehörigheten. Om en kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig med riksbehörighet grovt&lt;br&gt;har åsidosatt sina skyldigheter, för&lt;br&gt;organet återkalla godkännandet av&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärderna avser&lt;br&gt;arbetslokaler eller personalrum för&lt;br&gt;verksamheter där arbetstagare skall&lt;br&gt;utföra arbete för arbetsgivares&lt;br&gt;räkning och det är känt för vilket&lt;br&gt;slag av verksamhet utrymmena är&lt;br&gt;avsedda,för byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän skyddsombud,&lt;br&gt;skyddskommitté eller organisation&lt;br&gt;som företräder arbetstagarna har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig över åt-&lt;br&gt;gärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärderna avser&lt;br&gt;tillfälliga personalbostäder för&lt;br&gt;sammanlagt minst tio boende, för&lt;br&gt;byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;förrän organisation som företräder&lt;br&gt;arbetstagarna har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När till byggnadsnämnden har&lt;br&gt;inkommit en anmälan enligt 2 § att&lt;br&gt;en byggnad skall uppföras eller&lt;br&gt;byggas till eller att annan anlägg-&lt;br&gt;ning skall utföras eller väsentligt&lt;br&gt;ändras, skall nämnden skyndsamt&lt;br&gt;låta utstaka byggnaden, tillbyggna-&lt;br&gt;den eller anläggningen och ut-&lt;br&gt;märka dess höjdläge, om detta är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till förhål-&lt;br&gt;landena på platsen och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt. Är byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen till sitt läge&lt;br&gt;direkt beroende av gränsen mot en&lt;br&gt;grannes fastighet, skall grannen&lt;br&gt;kallas till utstakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att det&lt;br&gt;till byggnadsnämnden har inkommit&lt;br&gt;en anmälan enligt 2 § skall&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla samråd. Till detta&lt;br&gt;skall den kvalitetsansvarige samt&lt;br&gt;byggherren, entreprenören, pro-&lt;br&gt;jektören och andra som bestäms av&lt;br&gt;nämnden kallas. Vid behov skall&lt;br&gt;även yrkesinspektionen kallas. Om&lt;br&gt;en sådan försäkring för byggnads-&lt;br&gt;arbeten behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:320) om byggfelsförsäkring,&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden bereda&lt;br&gt;försäkringsgivaren tillfälle att&lt;br&gt;närvara vid samrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet skall en genomgång&lt;br&gt;göras av arbetenas planering, de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och&lt;br&gt;övrig kontroll som är nödvändiga&lt;br&gt;för att byggnaden eller anlägg-&lt;br&gt;ningen skall uppfylla de krav som&lt;br&gt;avses i 3 kap. samt den sam-&lt;br&gt;ordning som behövs. Om bygg-&lt;br&gt;nadsnämndenfinner anledning anta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att byggprojektet fordrar tillstånd&lt;br&gt;av någon annan myndighet, skall&lt;br&gt;nämnden upplysa byggherren om&lt;br&gt;detta, över samrådet skall föras&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådet eller snarast möjligt&lt;br&gt;därefter skall byggnadsnämnden,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart obehöv-&lt;br&gt;ligt, godkänna en kvalitetsplan för&lt;br&gt;arbetena, som anger vilken kontroll&lt;br&gt;som skall utföras, vilka sakkunnig-&lt;br&gt;bevis och övriga handlingar som&lt;br&gt;skall företes för nämnden samt&lt;br&gt;vilka anmälningar som skall göras&lt;br&gt;till nämnden. Kontrollen kan ut-&lt;br&gt;föras genom dokumenterad egen-&lt;br&gt;kontroll, av fristående sakkunnig&lt;br&gt;eller av byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får även i&lt;br&gt;andra fall än som avses i första&lt;br&gt;stycket andra meningen besikta&lt;br&gt;byggprojektet, om detta är motive-&lt;br&gt;rat med hänsyn till projektets art&lt;br&gt;och omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggherren inte följer väsent-&lt;br&gt;liga föreskrifter i kvalitetsplanen,&lt;br&gt;får Byggnadsnämnden förbjuda att&lt;br&gt;arbetena fortsätts till dess de på-&lt;br&gt;talade bristerna åtgärdats. Bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden får i sådant fall&lt;br&gt;också besluta om ändring av kvali-&lt;br&gt;tetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När arbetena slutförts skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden utan onödigt dröjs-&lt;br&gt;mål lämna ett slutgodkännande.&lt;br&gt;Sådant godkännande skall lämnas,&lt;br&gt;om byggnaden eller anläggningen&lt;br&gt;inte strider mot detaljplan, om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser eller meddelat&lt;br&gt;byggtillstånd och det kan antas att&lt;br&gt;den uppfyller de krav som avses i 3&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnaden eller anläggningen får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tagas i bruk förrän slutgod-&lt;br&gt;kännande lämnats, om inte bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden för i enkla fall&lt;br&gt;besluta att slut godkännande inte&lt;br&gt;erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bygganmälan förfaller om&lt;br&gt;byggnadsarbetena inte påbörjats&lt;br&gt;inom två år från dagen för an-&lt;br&gt;mälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall ta upp frågan om påföljd eller ingripande enligt&lt;br&gt;detta kapitel så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har&lt;br&gt;skett av bestämmelserna om byggande i denna lag eller av någon&lt;br&gt;föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en åtgärd som kräver bygg-&lt;br&gt;lov, rivningslov eller marklov har&lt;br&gt;vidtagits utan lov, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden se till att det som har&lt;br&gt;utförts blir undanröjt eller på annat&lt;br&gt;sätt rättat, om inte lov till åtgärden&lt;br&gt;meddelats i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en åtgärd som kräver bygg-&lt;br&gt;tillstånd, rivningstillstånd eller&lt;br&gt;marktillstånd har vidtagits utan&lt;br&gt;tillstånd, skall byggnadsnämnden&lt;br&gt;se till att det som har utförts blir&lt;br&gt;undanröjt eller på annat sätt rättat,&lt;br&gt;om inte tillstånd till åtgärden med-&lt;br&gt;delats i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning används trots att den&lt;br&gt;enligt 9 kap. 11 § andra stycket&lt;br&gt;inte får användas eftersom slut god-&lt;br&gt;kännande inte lämnats, får bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden förbjuda vidare&lt;br&gt;användning. Ett sådant förbud för&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har frågan om förbud enligt&lt;br&gt;första stycket inte tagits upp till&lt;br&gt;överläggning vid sammanträde med&lt;br&gt;byggnadsnämnden inom fem år&lt;br&gt;från det att bygganmälan gjordes,&lt;br&gt;får ett sådant förbud inte beslutas.&lt;br&gt;Om bygganmälan inte gjorts, skall&lt;br&gt;tiden i stället räknas från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt vid vilken bygganmälan&lt;br&gt;senast skulle ha gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfor någon utan lov en åtgärd&lt;br&gt;som kräver bygglov, rivningslov&lt;br&gt;eller marklov, skall byggnadsavgift&lt;br&gt;tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadasavgiften skall bestäm-&lt;br&gt;mas till ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;fyra gånger den avgift som enligt&lt;br&gt;taxa, festställd med stöd av 11 kap.&lt;br&gt;5 §, skulle ha betalats om lov till&lt;br&gt;samma åtgärd hade meddelats.&lt;br&gt;Byggnadsavgiften skall dock be-&lt;br&gt;stämmas till minst 500 kronor. När&lt;br&gt;avgiften bestäms på grundval av&lt;br&gt;taxan, skall hänsyn inte tas till&lt;br&gt;sådana höjningar eller sänkningar&lt;br&gt;av normalbeloppet som enligt taxan&lt;br&gt;orsakas av omständigheterna i det&lt;br&gt;särskilda fellet. Hänsyn skall inte&lt;br&gt;heller tas till belopp som avser&lt;br&gt;kostnader for nybyggnadskarta,&lt;br&gt;utstakning eller lägeskontroll av&lt;br&gt;byggnad eller andra mätnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är överträdelsen ringa, får byggnadsavgiften bestämmas till ett lägre&lt;br&gt;belopp än som följer av andra stycket eller helt efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UtfÖr någon utan tillstånd en&lt;br&gt;åtgärd som kräver byggtillstånd,&lt;br&gt;rivningstillstånd Mer marktillstånd,&lt;br&gt;skall byggnadsavgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadasavgiften skall bestäm-&lt;br&gt;mas till ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;fyra gånger den avgift som enligt&lt;br&gt;taxa, festställd med stöd av 11 kap.&lt;br&gt;5 §, skulle ha betalats om tillstånd&lt;br&gt;till samma åtgärd hade meddelats.&lt;br&gt;Byggnadsavgiften skall dock be-&lt;br&gt;stämmas till minst 500 kronor. När&lt;br&gt;avgiften bestäms på grundval av&lt;br&gt;taxan, skall hänsyn inte tas till&lt;br&gt;sådana höjningar eller sänkningar&lt;br&gt;av normalbeloppet som enligt taxan&lt;br&gt;orsakas av omständigheterna i det&lt;br&gt;särskilda fellet. Hänsyn skall inte&lt;br&gt;heller tas till belopp som avser&lt;br&gt;kostnader for nybyggnadskarta,&lt;br&gt;utstakning eller lägeskontroll av&lt;br&gt;byggnad eller andra mätnings-&lt;br&gt;tekniska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt avgift skall tas ut om, i andra fell än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan ansvarig&lt;br&gt;arbetsledare i strid mot bestämmel-&lt;br&gt;serna i 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon underlåter att göra&lt;br&gt;sådana anmälningar till byggnads-&lt;br&gt;nämnden som avses i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan en kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig i strid mot bestämmelser-&lt;br&gt;na i 9 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon underlåter att göra&lt;br&gt;sådan anmälan till byggnads-&lt;br&gt;nämnden som avses i 9 kap. 2 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000&lt;br&gt;kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådana fell som avses i 4 § första stycket skall förutom byggnadsavgift&lt;br&gt;även tilläggsavgift tas ut, om åtgärden innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en byggnad uppförs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en tillbyggnad görs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en byggnad helt eller till viss&lt;br&gt;del tas i anspråk eller inreds för ett&lt;br&gt;väsentligen annat ändamål än det&lt;br&gt;för vilket byggnaden eller bygg-&lt;br&gt;nadsdelen senast har använts eller&lt;br&gt;för vilket bygglov har lämnats eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en byggnad helt eller till viss&lt;br&gt;del tas i anspråk eller inreds för ett&lt;br&gt;väsentligen annat ändamål än det&lt;br&gt;för vilket byggnaden eller bygg-&lt;br&gt;nadsdelen senast har använts eller&lt;br&gt;för vilket byggtillstånd har lämnats&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en byggnad rivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgift skall inte tas ut i de fell som anges i 5 §. Tilläggsavgift&lt;br&gt;skall inte heller tas ut, om den olovliga åtgärden omfettar ett utrymme&lt;br&gt;vars bruttoarea inte överstiger tio kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsavgiften skall tas ut med ett belopp som motsvarar 500 kronor&lt;br&gt;för vaije kvadratmeter bruttoarea som åtgärden har omfettat. När&lt;br&gt;bruttoarean beräknas skall dock tio kvadratmeter frånräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får bestämmas till ett lägre belopp än som följer av tredje&lt;br&gt;stycket eller helt efterges, om föreläggande om rättelse har meddelats&lt;br&gt;enligt 14 §, om rättelse har skett genom handräckning eller på annat sätt&lt;br&gt;eller om det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får meddela särskild handräckning så att&lt;br&gt;rättelse sker när någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan lov har vidtagit en åtgärd&lt;br&gt;som kräver bygglov, rivningslov&lt;br&gt;eller marklov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;har vidtagit en åtgärd med&lt;br&gt;stöd av bygglov, rivningslov eller&lt;br&gt;marklov, om lovet har ändrats eller&lt;br&gt;upphävts genom ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utan tillstånd har vidtagit en&lt;br&gt;åtgärd som kräver byggtillstånd,&lt;br&gt;rivningstillstånd eller marktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har vidtagit en åtgärd med&lt;br&gt;stöd av byggtillstånd, rivnings-&lt;br&gt;tillstånd eller marktillstånd, om&lt;br&gt;tillståndet har ändrats eller upp-&lt;br&gt;hävts genom ett beslut som har&lt;br&gt;vunnit laga kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I annat fell än som avses i 1 har vidtagit en åtgärd som strider mot&lt;br&gt;denna lag eller mot någon föreskrift eller något beslut som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har underlåtit att utföra arbete eller vidta en åtgärd som har&lt;br&gt;förelagts honom enligt 15 §, 16 § första stycket eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell som avses i 12 § 1-3 får byggnadsnämnden, i stället för att&lt;br&gt;ansöka om handräckning, förelägga ägaren av den fastighet, byggnad&lt;br&gt;eller anläggning som frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse. Följs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte föreläggandet, får byggnadsnämnden begära handräckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket en åtgärd som har&lt;br&gt;utförs utan bygglov, där sådant&lt;br&gt;krävs, får byggnadsnämnden i&lt;br&gt;föreläggandet förbjuda att åtgärden&lt;br&gt;åter utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas bygglov, rivningslov eller&lt;br&gt;marklov efter det att föreläggande&lt;br&gt;har meddelats, upphör föreläggan-&lt;br&gt;det att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket en åtgärd som har&lt;br&gt;utförs utan byggtillstånd, där så-&lt;br&gt;dant krävs, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;i föreläggandet förbjuda att åt-&lt;br&gt;gärden åter utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviljas byggtillstånd, rivnings-&lt;br&gt;tillstånd eller marktillstånd efter&lt;br&gt;det att föreläggande har meddelats,&lt;br&gt;upphör föreläggandet att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en åtgärd som kräver bygg-&lt;br&gt;lov, rivningslov eller marklov&lt;br&gt;vidtagits utan sådant lov men fram-&lt;br&gt;står det som sannolikt att lov kan&lt;br&gt;meddelas till åtgärden, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, innan handräckning&lt;br&gt;begärs eller föreläggande med-&lt;br&gt;delas, bereda ägaren tillfälle att&lt;br&gt;inom viss tid ansöka om lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan inte inkommer inom&lt;br&gt;föreskriven tid, får byggnads-&lt;br&gt;nämnden trots detta pröva frågan&lt;br&gt;om lov till åtgärden. Nämnden får&lt;br&gt;därvid på ägarens bekostnad låta&lt;br&gt;upprätta de ritningar och beskriv-&lt;br&gt;ningar samt företa de åtgärder i&lt;br&gt;övrigt som är nödvändiga för&lt;br&gt;prövningen av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett föreläggande enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket, 15 §, 16 § första&lt;br&gt;stycket eller 17 § eller ett förbud&lt;br&gt;enligt 14 § andra stycket eller 16 §&lt;br&gt;andra stycket meddelats någon i&lt;br&gt;egenskap av ägare till en viss&lt;br&gt;fastighet och övergår äganderätten&lt;br&gt;till fastigheten till ny ägare, gäller&lt;br&gt;föreläggandet eller förbudet i&lt;br&gt;stället mot denne. Har i före-&lt;br&gt;läggandet eller förbudet utsatts&lt;br&gt;löpande vite enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1985:206) om viten och har&lt;br&gt;fastigheten överlåtits genom köp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en åtgärd som kräver bygg-&lt;br&gt;tillstånd, rivningstillstånd eller&lt;br&gt;marktillstånd vidtagits utan sådant&lt;br&gt;tillstånd men framstår det som&lt;br&gt;sannolikt att tillstånd kan meddelas&lt;br&gt;till åtgärden, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, innan handräckning&lt;br&gt;begärs eller föreläggande med-&lt;br&gt;delas, bereda ägaren tillfälle att&lt;br&gt;inom viss tid ansöka om tillstånd.&lt;br&gt;Om ansökan inte inkommer inom&lt;br&gt;föreskriven tid, får byggnads-&lt;br&gt;nämnden trots detta pröva frågan&lt;br&gt;om tillstånd till åtgärden. Nämnden&lt;br&gt;får därvid på ägarens bekostnad&lt;br&gt;låta upprätta de ritningar och be-&lt;br&gt;skrivningar samt företa de åtgärder&lt;br&gt;i övrigt som är nödvändiga för&lt;br&gt;prövningen av ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett föreläggande enligt 14 §&lt;br&gt;första stycket, 15 §, 16 § första&lt;br&gt;stycket eller 17 § eller ett förbud&lt;br&gt;enligt 3 a §, 14 § andra stycket&lt;br&gt;eller 16 § andra stycket meddelats&lt;br&gt;någon i egenskap av ägare till en&lt;br&gt;viss fastighet och övergår ägande-&lt;br&gt;rätten till fastigheten till ny ägare,&lt;br&gt;gäller föreläggandet eller förbudet&lt;br&gt;i stället mot denne. Har i före-&lt;br&gt;läggandet eller förbudet utsatts&lt;br&gt;löpande vite enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1985:206) om viten och har&lt;br&gt;fastigheten överlåtits genom köp,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byte eller gåva, gäller vitet mot&lt;br&gt;den nye ägaren räknat från tid-&lt;br&gt;punkten för äganderättsövergången,&lt;br&gt;under förutsättning att anteckning&lt;br&gt;om vitesföreläggandet dessförinnan&lt;br&gt;gjorts enligt 22 §. Löpande vite&lt;br&gt;som avser viss period får endast&lt;br&gt;tas ut av den som var ägare vid&lt;br&gt;periodens början. Annat vite gäller&lt;br&gt;inte mot den nye ägaren, men&lt;br&gt;byggnadsnämnden får sätta ut vite&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byte eller gåva, gäller vitet mot&lt;br&gt;den nye ägaren räknat från tid-&lt;br&gt;punkten för äganderättsövergången,&lt;br&gt;under förutsättning att anteckning&lt;br&gt;om vitesföreläggandet dessförinnan&lt;br&gt;gjorts enligt 22 §. Löpande vite&lt;br&gt;som avser viss period får endast&lt;br&gt;tas ut av den som var ägare vid&lt;br&gt;periodens början. Annat vite gäller&lt;br&gt;inte mot den nye ägaren, men&lt;br&gt;byggnadsnämnden får sätta ut vite&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även när ett föreläggande eller förbud har&lt;br&gt;meddelats någon i egenskap av tomträttshavare eller eljest som ägare av&lt;br&gt;en byggnad på mark som tillhör någon annan. Vad som sägs om löpande&lt;br&gt;vite gäller dock endast i fråga om föreläggande eller förbud som har&lt;br&gt;meddelats någon i egenskap av tomträttshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om föreläggande eller förbud som anges i första eller andra&lt;br&gt;stycket skall bestämmelserna i rättegångsbalken om verkan av att&lt;br&gt;tvisteföremålet överlåts och om tredje mans deltagande i rättegång&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har frågan om påföljd för en överträdelse som avses i 4 § första stycket&lt;br&gt;inte tagits upp till överläggning vid sammanträde med byggnadsnämnden&lt;br&gt;inom tio år från det att överträdelsen begicks, får byggnadsavgift eller&lt;br&gt;tilläggsavgift inte tas ut. Detta gäller också i fråga om särskild avgift.&lt;br&gt;Därvid skall dock i stället för tio år gälla en tid av tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tio år har förflutit från det&lt;br&gt;att en åtgärd som avses i 12 § 1-3&lt;br&gt;vidtogs, får byggnadsnämnden inte&lt;br&gt;ansöka om handräckning eller&lt;br&gt;besluta om föreläggande enligt 14&lt;br&gt;§ första stycket. Detta skall dock&lt;br&gt;inte tillämpas när någon utan lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 1 § första stycket 3&lt;br&gt;har tagit i anspråk eller inrett en&lt;br&gt;bostadslägenhet för väsentligen&lt;br&gt;annat ändamål än bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan tio år har förflutit från det&lt;br&gt;att en åtgärd som avses i 12 § 1-3&lt;br&gt;vidtogs, får byggnadsnämnden inte&lt;br&gt;ansöka om handräckning eller&lt;br&gt;besluta om föreläggande enligt 14&lt;br&gt;§ första stycket. Detta skall dock&lt;br&gt;inte tillämpas när någon utan till-&lt;br&gt;stånd enligt 8 kap. 1 § första styc-&lt;br&gt;ket 3 eller 6 § första stycket 3 har&lt;br&gt;tagit i anspråk eller inrett en bo-&lt;br&gt;stadslägenhet för väsentligen annat&lt;br&gt;ändamål än bostadsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de uppgifter byggnadsnämnden har enligt övriga föreskrifter i&lt;br&gt;denna lag skall nämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och land-&lt;br&gt;skapsmiljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppmärksamt följa den allmänna utvecklingen mom kommunen och&lt;br&gt;dess närmaste omgivning samt ta de initiativ som behövs i frågor om&lt;br&gt;planläggning, byggande och fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas&lt;br&gt;arbete och intressen berör nämndens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lämna råd och upplysningar i frågor som rör nämndens verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelade föreskrifter och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall ta till&lt;br&gt;vara de möjligheter lagen ger att&lt;br&gt;förenkla och underlätta ärenden för&lt;br&gt;enskilda och bör därvid verka för&lt;br&gt;att lagens föreskrifter om begräns-&lt;br&gt;ning av bygglovsplikten vinner&lt;br&gt;tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden skall ta till&lt;br&gt;vara de möjligheter lagen ger att&lt;br&gt;förenkla och underlätta ärenden för&lt;br&gt;enskilda samt verka för att till-&lt;br&gt;ståndsplikten anpassas efter all-&lt;br&gt;männa och olika enskilda intres-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon begär det, skall byggnadsnämnden lämna skriftliga upplys-&lt;br&gt;ningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs nybyggnadskarta för Behövs nybyggnadskarta för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningen av en fråga om bygglov&lt;br&gt;inom områden med sammanhållen&lt;br&gt;bebyggelse, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden tllhandahålla sådan karta,&lt;br&gt;om sökanden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritnings-&lt;br&gt;granskning, besiktning, framställ-&lt;br&gt;ning av arkivbeständiga handlingar&lt;br&gt;eller andra tids- eller kostnads-&lt;br&gt;krävande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bygglov för uppförande,&lt;br&gt;tillbyggnad eller ombyggnad av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning,&lt;br&gt;får byggnadsnämnden dessutom ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövningen av en fråga om bygg-&lt;br&gt;tillstånd inom områden med sam-&lt;br&gt;manhållen bebyggelse, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden tllhandahålla sådan&lt;br&gt;karta, om sökanden begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående tillstånd samt&lt;br&gt;i andra ärenden som föranleder&lt;br&gt;upprättande av nybyggnadskarta,&lt;br&gt;ritningsgranskning, besiktning,&lt;br&gt;framställning av arkivbeständiga&lt;br&gt;handlingar eller andra tids- eller&lt;br&gt;kostnadskrävande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas byggtilllständ för upp-&lt;br&gt;förande, tillbyggnad eller ombygg-&lt;br&gt;nad av en byggnad eller annan&lt;br&gt;anläggning, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;dessutom ta ut en planavgift för att&lt;br&gt;täcka kostnaderna för sådana åt-&lt;br&gt;gärder som erfordras för att enligt&lt;br&gt;denna lag upprätta eller ändra&lt;br&gt;detaljplaner, områdesbestämmelser&lt;br&gt;och fastighetsplaner. Planavgift får&lt;br&gt;tas ut endast om fastighetsägaren&lt;br&gt;har nytta av planen eller bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nytta av planen eller bestämmelser- melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens&lt;br&gt;genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;länsstyrelsen eller regeringen for&lt;br&gt;ett visst område förordna att 1-3 §§&lt;br&gt;skall tillämpas på beslut att lämna&lt;br&gt;lov eller förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen, efter det att ett&lt;br&gt;förordnande enligt första stycket&lt;br&gt;har meddelats, beslutar att ett lov&lt;br&gt;eller förhandsbesked skall prövas,&lt;br&gt;får länsstyrelsen förordna att lovet&lt;br&gt;eller förhandsbeskedet inte skall&lt;br&gt;gälla förrän frågan om prövning&lt;br&gt;har slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;länsstyrelsen eller regeringen för&lt;br&gt;ett visst område förordna att 1-3 §§&lt;br&gt;skall tillämpas på beslut att lämna&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsstyrelsen, efter det att ett&lt;br&gt;förordnande enligt första stycket&lt;br&gt;har meddelats, beslutar att ett&lt;br&gt;tillstånd skall prövas, får läns-&lt;br&gt;styrelsen förordna att tillståndet&lt;br&gt;inte skall gälla förrän frågan om&lt;br&gt;prövning har slutligt avgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får förelägga kommunen att inom en viss tid anta, ändra&lt;br&gt;eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser (planföreläggan-&lt;br&gt;de), om det behövs for att tillgodose sådana intressen som avses i 1 § 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får också, om det&lt;br&gt;behövs för att tillgodose riksintres-&lt;br&gt;sen enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser,&lt;br&gt;utförda planföreläggande avseende&lt;br&gt;kommunens översiktsplan såvitt&lt;br&gt;avser i vada mån åtgärder kräver&lt;br&gt;tillstånd enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen inte följer ett&lt;br&gt;planföreläggande, får regeringen&lt;br&gt;på kommunens bekostnad låta&lt;br&gt;upprätta de förslag som behövs&lt;br&gt;samt anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;detaljplanen eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melserna. Därvid skall länsstyrel-&lt;br&gt;sen ombesöija ärendets beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen inte följer ett&lt;br&gt;planföreläggande, får regeringen&lt;br&gt;på kommunens bekostnad låta&lt;br&gt;upprätta de förslag som behövs&lt;br&gt;samt anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;detaljplanen eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melserna eller anta eller ändra&lt;br&gt;översiktsplanen. Därvid skall läns-&lt;br&gt;styrelsen ombesöija ärendets be-&lt;br&gt;redning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder än de som anges i 1 §&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser frågor&lt;br&gt;som redan är avgjorda genom&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får överklagas genom besvär hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser frågor&lt;br&gt;som redan är avgjorda genom&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12&lt;br&gt;kap. 2 § huruvida prövning skall&lt;br&gt;ske eller ej och länsstyrelsens&lt;br&gt;förordnande enligt 12 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket samt länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt 12 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket att lov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12&lt;br&gt;kap. 2 § huruvida prövning skall&lt;br&gt;ske eller ej och länsstyrelsens&lt;br&gt;förordnande enligt 12 kap. 4 §&lt;br&gt;första stycket samt länsstyrelsens&lt;br&gt;beslut enligt 12 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket att tillstånd inte skall gälla&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket får överklagas genom besvär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked&lt;br&gt;inom område som inte omfettas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser&lt;br&gt;frågan om åtgärderna utgör kom-&lt;br&gt;pletteringsåtgärder enligt 8 kap. 13&lt;br&gt;§, uppfyller kraven i 3 kap. eller&lt;br&gt;strider mot områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och&lt;br&gt;besvären avser frågan om åtgärder-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggtillstånd inom område med&lt;br&gt;detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. byggtillstånd inom område&lt;br&gt;som inte omfettas av detaljplan och&lt;br&gt;besvären avser frågan om åtgärder-&lt;br&gt;na utgör kompletteringsåtgärder&lt;br&gt;enligt 8 kap. 19 §, uppfyller kra-&lt;br&gt;ven i 3 kap. 1, 2, 10, 12, 14-16&lt;br&gt;och 18 §§ eller strider mot om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;rivningstillstånd eVter marktill-&lt;br&gt;stånd och besvären avser frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na strider mot en detaljplan eller om åtgärderna strider mot en&lt;br&gt;områdesbestämmelser, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsöijning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingripanden mot försumlig 5. ingripanden mot försumlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsledare enligt 9 kap. 3 § kvalitetsansvarig enligt 9 kap. 5 §&lt;br&gt;fjärde stycket, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. debitering av avgifter som anges i 11 kap. 5 § samt genom besvär&lt;br&gt;hos regeringen i övriga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 8 kap. 4 § får över-&lt;br&gt;klagas endast på den grunden att&lt;br&gt;de frågor som inte har avgjorts&lt;br&gt;genom detaljplanen är av sådant&lt;br&gt;intresse för den klagande att de bör&lt;br&gt;prövas i samband med byggtill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en detaljplan ändras eller upphävs före genomförandetidens utgång,&lt;br&gt;har ägaren av en fastighet och innehavare av särskild rätt till fastigheten&lt;br&gt;rätt till ersättning av kommunen får den skada de lider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför ändringen eller upphävandet att synnerligt men uppkommer vid&lt;br&gt;användningen av en fastighet, är kommunen skyldig att lösa fastigheten,&lt;br&gt;om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andras eller upphävs en detalj-&lt;br&gt;plan efter genomförandetidens&lt;br&gt;utgång skall första och andra&lt;br&gt;styckena tillämpas, om bygglov har&lt;br&gt;sökts men ärendet inte slutligt&lt;br&gt;avgjorts före genomförandetidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andras eller upphävs en detalj-&lt;br&gt;plan efter genomförandetidens&lt;br&gt;utgång skall första och andra&lt;br&gt;styckena tillämpas, om byggtill-&lt;br&gt;stånd har sökts men ärendet inte&lt;br&gt;slutligt avgjorts före genom-&lt;br&gt;förandetidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning har betalats för&lt;br&gt;gatukostnader enligt 6 kap. 31 eller&lt;br&gt;32 § eller enligt motsvarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser, är kommunen skyl-&lt;br&gt;dig att betala tillbaka ersättningen,&lt;br&gt;i den mån skada uppkommer för&lt;br&gt;ägaren av fastigheten genom att&lt;br&gt;han på grund av att bygglov vägras&lt;br&gt;inte kan använda fastigheten så&lt;br&gt;som förutsattes när ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning har betalats för&lt;br&gt;gatukostnader enligt 6 kap. 31 eller&lt;br&gt;32 § eller enligt motsvarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser, är kommunen skyl-&lt;br&gt;dig att betala tillbaka ersättningen,&lt;br&gt;i den mån skada uppkommer för&lt;br&gt;ägaren av fastigheten genom att&lt;br&gt;han på grund av att byggtillstånd&lt;br&gt;vägras inte kan använda fastigheten&lt;br&gt;så som förutsattes när ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;togs ut. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;togs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen är också skyldig att betala ränta enligt 5 § räntelagen&lt;br&gt;(1975:635) från den dag fastighetsägaren betalade ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8 §2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägare och innehavare av särskild rätt till fastigheter har&lt;br&gt;ersättning av kommunen, om skada uppkommer till följd av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov vägras till att ersätta&lt;br&gt;en riven eller genom olyckshändel-&lt;br&gt;se förstörd byggnad med en i&lt;br&gt;huvudsak likadan byggnad och&lt;br&gt;ansökan om bygglov har gjorts&lt;br&gt;inom fem år från det att byggnaden&lt;br&gt;revs eller förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser eller rivningslov vägras med&lt;br&gt;stöd av 8 kap. 16 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skyddsbestämmelser for byggnader som avses i 3 kap. 12 §&lt;br&gt;meddelas i en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;9 § tredje stycket meddelas i om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marklov vägras med stöd av 8&lt;br&gt;kap. 18 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att&lt;br&gt;genom&lt;br&gt;olyckshändelse förstörd byggnad&lt;br&gt;med en i huvudsak likadan bygg-&lt;br&gt;nad och ansökan om byggtillstånd&lt;br&gt;har gjorts inom fem år från det att&lt;br&gt;byggnaden revs eller förstördes,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rivningsförbud meddelas i&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser eller rivningstillstånd vägras&lt;br&gt;med stöd av 8 kap. 22 § 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggtillstånd vägras&lt;br&gt;ersätta en riven eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om vegetation samt markytans&lt;br&gt;utformning och höjdläge inom&lt;br&gt;sådana områden som avses i 8 kap.&lt;br&gt;12 § tredje stycket meddelas i&lt;br&gt;områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. marktillstånd vägras med stöd&lt;br&gt;av 8 kap. 23 § första stycket 2&lt;br&gt;eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning föreligger i fell som avses i första stycket 1, om&lt;br&gt;byggnaden förstörs genom olyckshändelse. I övriga fell som avses i&lt;br&gt;första stycket 1 och i fell som avses i första stycket 2 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan är betydande i förhållande till värdet av berörd del&lt;br&gt;av fastigheten. I fell som avses i första stycket 3-5 föreligger rätt till&lt;br&gt;ersättning, om skadan medför att pågående markanvändning avsevärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:559.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvåras inom berörd del av fastigheten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför beslut som avses i första stycket att synnerligt men uppkommer Bilaga 2&lt;br&gt;vid användningen av fastigheten, är kommunen skyldig att lösa festig-&lt;br&gt;heten, om ägaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av andra och tredje styckena skall även beaktas andra&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket samt beslut enligt 3 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen m.m., 5, 8, 9, 11 och 19 §§ naturvårds-&lt;br&gt;lagen (1964:822), förbud enligt 20 § andra stycket och 21 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag och beslut enligt 18 § skogsvårdslagen (1979:429) och 19&lt;br&gt;kap. 2 § vattenlagen (1983:291), under förutsättning att besluten&lt;br&gt;meddelats inom tio år före det senaste beslutet. Dessutom skall beaktas&lt;br&gt;sådan inverkan av hänsynstaganden enligt 30 § skogsvård slagen som i&lt;br&gt;särskilda fell har inträtt inom samma tid. Har talan eller rätt till&lt;br&gt;ersättning eller inlösen med anledning av nyss angivna beslut förlorats på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 15 kap. 4 § eller motsvarande bestämmelser&lt;br&gt;i lagen om kulturminnen m.m. naturvårdslagen eller vattenlagen, utgör&lt;br&gt;detta förhållande inte något hinder mot att beslutet beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommunen efter föreläggande enligt 12 kap. 6 § beslutat om&lt;br&gt;rivningsförbud eller skyddsbestämmelser som avses i första stycket 2&lt;br&gt;eller 3 för att tillgodose ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om&lt;br&gt;hushållning med naturresurser m.m., är staten skyldig att ersätta&lt;br&gt;kommunen dess kostnader för ersättning eller inlösen. I fell som avses&lt;br&gt;i första stycket 4 och 5 är ägaren till den anläggning för vilken skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområdet har beslutats skyldig att ersätta kommunen dess&lt;br&gt;kostnader för ersättning eller inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka organ som får besluts om godkännade&lt;br&gt;(riksbehörighet) för den som skall utföra sådan kontroll som föreskrivs&lt;br&gt;med stöd av första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får,&lt;br&gt;utom i fråga om 3 kap. 7 §, i&lt;br&gt;enskilda fell medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fell medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller de kommuner&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om huruvida&lt;br&gt;åtgärder kräver tillstånd enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 11 §&lt;br&gt;ftärde stycket gäller inte inom&lt;br&gt;områden som omfattas av stadsplan&lt;br&gt;eller byggnadsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 8 kap. 15 §&lt;br&gt;tredje stycket gäller inte inom&lt;br&gt;områden som omfattas av stadsplan&lt;br&gt;eller byggnadsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;För områden där förbud mot&lt;br&gt;nybyggnad m.m. råder enligt 81 §&lt;br&gt;byggnadslagen (1947:385) eller har&lt;br&gt;utfärdats med stöd av 82 § samma&lt;br&gt;lag skall förordnande om prövning&lt;br&gt;som avses i 12 kap. 4 § anses ha&lt;br&gt;utfärdats i fråga om beslut om&lt;br&gt;bygglov, marklov och förhands-&lt;br&gt;besked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden som omfattas av&lt;br&gt;föreskrifter enligt 54 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket byggnadsstadgan&lt;br&gt;(1959:612) skall skyldighet före-&lt;br&gt;ligga att enligt 8 kap. 7 § söka&lt;br&gt;bygglov för att sätta upp eller&lt;br&gt;väsentligt ändra ljusanordningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att enligt 8 kap. 9 § söka&lt;br&gt;marklov för schaktning eller fyll-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan om ersättning eller inlösen med anledning av förbud som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i första stycket skall väckas före utgången av juni 1988. I sådana mål&lt;br&gt;skall beträffande prövningen i sak äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För områden där förbud mot&lt;br&gt;nybyggnad m.m. råder enligt 81 §&lt;br&gt;byggnadslagen (1947:385) eller har&lt;br&gt;utfärdats med stöd av 82 § samma&lt;br&gt;lag skall förordnande om prövning&lt;br&gt;som avses i 12 kap. 4 § anses ha&lt;br&gt;utfärdats i fråga om beslut om&lt;br&gt;byggtillstånd och marktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden som omfattas av&lt;br&gt;föreskrifter enligt 54 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket byggnadsstadgan&lt;br&gt;(1959:612) skall skyldighet före-&lt;br&gt;ligga att enligt 8 kap. 70 § söka&lt;br&gt;byggtillstånd för att sätta upp eller&lt;br&gt;väsentligt ändra ljusanordningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att enligt 8 kap. 72 § söka&lt;br&gt;marktillstånd för schaktning eller&lt;br&gt;fyllning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden där förbud med&lt;br&gt;stöd av 40 § andra stycket eller&lt;br&gt;110 § Qärde stycket byggnadslagen&lt;br&gt;(1947:385) har utfärdats mot&lt;br&gt;schaktning, fyllning, trädfällning&lt;br&gt;eller annan därmed jämförlig åt-&lt;br&gt;gärd skall skyldighet föreligga att&lt;br&gt;enligt 8 kap. 9 § söka marklov för&lt;br&gt;sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom områden där förbud med&lt;br&gt;stöd av 40 § andra stycket eller&lt;br&gt;110 § gärde stycket byggnadslagen&lt;br&gt;(1947:385) har utfärdats mot&lt;br&gt;schaktning, fyllning, trädfällning&lt;br&gt;eller annan därmed jämförlig åt-&lt;br&gt;gärd skall skyldighet föreligga att&lt;br&gt;enligt 8 kap. 12 § söka marktill-&lt;br&gt;stånd för sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får i ett ären-&lt;br&gt;de om bygglov förklara att en&lt;br&gt;nybyggnadsåtgärd eller fastighets-&lt;br&gt;bildning som har utfört i strid mot&lt;br&gt;en stadsplan, byggnadsplan, av-&lt;br&gt;styckningsplan eller tomtindelning&lt;br&gt;med stöd av 34 §, 38 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 110 § första stycket&lt;br&gt;byggnadslagen (1947:385) eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser&lt;br&gt;eller 3 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen i dess&lt;br&gt;lydelse vid utgången av juni 1987,&lt;br&gt;skall anses utgöra en sådan av-&lt;br&gt;vikelse som avses i 8 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket 2 b. En sådan för-&lt;br&gt;klaring får avse endast mindre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avvikelser från planen eller tomt-&lt;br&gt;indelningen vilka är förenliga med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får i ett ären-&lt;br&gt;de om byggtillstånd förklara att en&lt;br&gt;nybyggnadsåtgärd eller fastighets-&lt;br&gt;bildning som har utfört i strid mot&lt;br&gt;en stadsplan, byggnadsplan, av-&lt;br&gt;styckningsplan eller tomtindelning&lt;br&gt;med stöd av 34 §, 38 § tredje&lt;br&gt;stycket eller 110 § första stycket&lt;br&gt;byggnadslagen (1947:385) eller&lt;br&gt;motsvarande äldre bestämmelser&lt;br&gt;eller 3 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;i dess lydelse vid utgången av juni&lt;br&gt;1987, skall anses utgöra en sådan&lt;br&gt;avvikelse som avses i 8 kap. 14 §&lt;br&gt;första stycket 2 b. En sådan för-&lt;br&gt;klaring får avse endast mindre&lt;br&gt;avvikelser från planen eller tomt-&lt;br&gt;indelningen vilka är förenliga med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftet med denna. Förklaringen får syftet med denna. Förklaringen får&lt;br&gt;lämnas endast i beslut om bifall till lämnas endast i beslut om bifall till&lt;br&gt;ansökan om bygglov. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ansökan om byggtillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också i fråga om fastighet, byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning i den utsträckning den efter ett beslut om fastställelse&lt;br&gt;av en stadsplan, byggnadsplan eller tomtindelning avviker från planen&lt;br&gt;eller tomtindelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Under tiden till utgången av 1996 gäller inte bestämmelsen i 8 kap.&lt;br&gt;6 § andra stycket 1 samt krävs det utan särskilt beslut enligt 8 kap. 7 §&lt;br&gt;byggtillstånd för att i områden utanför detaljplan utföra eller väsentligt&lt;br&gt;ändra alla sådana anläggningar som kräver byggtillstånd enligt 8 kap.&lt;br&gt;2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beträffande åtgärder för vilka lov lämnats skall äldre bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Beträffande åtgärder som kräver byggtillstånd och för vilka tillstånd&lt;br&gt;har lämnats i ett ärende om förhandsbesked enligt 8 kap. 34 § i dess&lt;br&gt;äldre lydelse skall äldre bestämmelser tillämpas, om förhandsbeskedet&lt;br&gt;fortfarande är bindande vid en prövning av en ansökan om bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om kommunen i översiktsplanen reglerar i vad mån åtgärder kräver&lt;br&gt;byggtillstånd, rivningstillstånd och marktillstånd för ett område som&lt;br&gt;omfattas av områdesbestämmelser i vilka lovplikten reglerats enligt 5&lt;br&gt;kap. 16 § 1 i dess äldre lydelse, skall områdesbestämmelserna i detta&lt;br&gt;avseende anses ha den lydelse som beslutats i översiktsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om bygglov,&lt;br&gt;rivningslov och marklov skall i stället gälla byggtillstånd, rivnings-&lt;br&gt;tillstånd och respektive marktillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m.;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnader och andra&lt;br&gt;anläggningar (byggnadsverk) samt byggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om byggande finns i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att&lt;br&gt;stadigvarande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för&lt;br&gt;byggnadsverkets egenskaper i de avseenden som anges i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3 § Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla&lt;br&gt;väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bärförmåga, stadga och beständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet i händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. säkerhet vid användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. energihushållning och värmeisolering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämplighet för avsett ändamål samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om krav på byggnadsverk för att de skall uppfylla de&lt;br&gt;väsentliga kraven enligt första stycket samt i vilken utsträckning kraven&lt;br&gt;skall vara uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och ändringar av&lt;br&gt;byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ändring avses en åtgärd som förändrar ett byggnadsverks&lt;br&gt;konstruktion, funktion eller utseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruk-&lt;br&gt;tioner och anordningar skall anses uppfylla kraven enligt 3 § i de&lt;br&gt;avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Särskilda bestämmelser om krav på varsamhet vid tillbyggnader och&lt;br&gt;ändringar av byggnadsverk finns i 3 kap. 10-12 och 14 §§ plan- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de&lt;br&gt;hänseenden som avses i 3 § i huvudsak bevaras. Anordningar som avser&lt;br&gt;att tillgodose kraven i 3 § första stycket 2-4 och 8 skall hållas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om utförande av underhållsåtgärder och om&lt;br&gt;krav på underhåll av särskilt värdefulla byggnadsverk finns i 3 kap. 13&lt;br&gt;och 14 §§ plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Byggprodukter m.m&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Byggprodukter skall för att få ingå i byggnadsverk vara lämpliga för&lt;br&gt;avsedd användning. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana&lt;br&gt;egenskaper att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat&lt;br&gt;och uppfört, kan uppfylla kraven enligt 3 § första stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får släppas ut&lt;br&gt;på marknaden och användas for avsett ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överens-&lt;br&gt;kommelser får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om krav på byggprodukter för att de skall vara lämpliga för avsedd&lt;br&gt;användning enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav beträffande&lt;br&gt;byggprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om märkning av byggprodukter som förutsättning för att produkten&lt;br&gt;skall få släppas ut på marknaden och användas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn&lt;br&gt;till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om&lt;br&gt;byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad&lt;br&gt;teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 9 § 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534)&lt;br&gt;om EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tillsyn&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;11 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva&lt;br&gt;tillsyn över att bestämmelserna i 7-10 §§ och de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En tillsynsmyndighet har rätt att för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, importerar eller saluför produkter som&lt;br&gt;omfettas av tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fell för att&lt;br&gt;lagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall&lt;br&gt;följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med de krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyndighet,&lt;br&gt;till dess att produkten överensstämmer med kraven, förelägga tillverkare,&lt;br&gt;importör eller den som saluför byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Förelägganden och förbud enligt 13 eller 14 § får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande och verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En tillsynsmyndighets beslut enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud gäller omedelbart och får verkställas utan hinder av&lt;br&gt;att det inte vunnit laga kraft..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typgodkännande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Efter ansökan kan prövas huruvida vissa slag av material,&lt;br&gt;konstruktioner eller anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt&lt;br&gt;typgodkännande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att material eller annat som anges i första stycket&lt;br&gt;får användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;typgodkännande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande&lt;br&gt;kontroll skall utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med&lt;br&gt;typgodkännande får efter ansökan bestämmas att tillverkningskontroll&lt;br&gt;skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i&lt;br&gt;17 § meddelas av de organ regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett typgodkännande får ändras eller återkallas om det strider mot en&lt;br&gt;teknisk specifikation som skall följas enligt Sveriges åtaganden enligt&lt;br&gt;internationella överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter för typgodkännande och beslut om tillverknings-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Genom lagen upphävs byggproduktlagen (1992:1535)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över be-&lt;br&gt;tänkandet (SOU 1993:94) Anpassad kontroll av byggandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har till Miljö- och naturresursdepartementet avgetts av följande&lt;br&gt;myndigheter, organisationer och personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieombudsmannen, Svea Hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Jönköping, Överbefälhavaren,&lt;br&gt;Överstyrelsen för civil beredskap, Statens handikappråd, Kommerskolle-&lt;br&gt;gium, Statens fastighetsverk, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Ut-&lt;br&gt;redningen (1993:01) om beskattning av fastigheter, Statskontoret, Riks-&lt;br&gt;revisionsverket, Banverket, Luftfartsverket, Vägverket, Juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid universitetet i Stockholm, Statens jordbruksverk,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Närings- och teknikut-&lt;br&gt;vecklingsverket, Sveriges geologiska undersökning, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB, Byggforskningsrådet,&lt;br&gt;Statens institut för byggnadsforskning, Konsumentverket, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Statens lantmäteriverk, Centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Södermanlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Malmöhus län, Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Länssty-&lt;br&gt;relsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Vallentuna kommun,&lt;br&gt;Järfälla kommun, Värmdö kommun, Stockholms kommun, Södertälje&lt;br&gt;kommun, Norrtälje kommun, Uppsala kommun, Enköpings kommun,&lt;br&gt;Nyköpings kommun, Eskilstuna kommun, Linköpings kommun, Vadstena&lt;br&gt;kommun, Jönköpings kommun, Värnamo kommun, Tingsryds kommun,&lt;br&gt;Växjö kommun, Mörbylånga kommun, Kalmar kommun, Gotlands&lt;br&gt;kommun, Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun, Båstads kommun,&lt;br&gt;Kristianstads kommun, Kävlinge kommun, Malmö kommun, Helsing-&lt;br&gt;borgs kommun, Halmstads kommun, Kungsbacka kommun, Orusts&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Lilla Edets kommun,&lt;br&gt;Vänersborgs kommun, Borås kommun, Mariestads kommun, Skövde&lt;br&gt;kommun, Karlstads kommun, Arvika kommun, Hällefors kommun,&lt;br&gt;Örebro kommun, Västerås kommun, Sala kommun, Malungs kommun,&lt;br&gt;Falu kommun, Gävle kommun, Hudiksvalls kommun, Sundsvalls&lt;br&gt;kommun, Ömsköldsviks kommun, Bergs kommun, Östersunds kommun,&lt;br&gt;Lycksele kommun, Arvidsjaurs kommun, Luleå kommun, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Arkitektförbundet, Byggentreprenörerna, Bygg-&lt;br&gt;herreföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation, Föreningen&lt;br&gt;för samhällsplanering, Föreningen Sveriges bygglovsgranskare och&lt;br&gt;byggnadsnämndssekreterare, Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges stadsarkitekter, Föreningen Sveriges WS-inspek-&lt;br&gt;törer, Landskapsarkitekternas riksförbund, HSB:s riksförbund, Hyres-&lt;br&gt;gästernas riksförbund, Styrelsen för Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa, Landsorganisationen i Sverige, Riksbyggen, Villaägarna,&lt;br&gt;Samfundet för fastighetsvärdering, Svenska arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska arkitekters riksförbund, Svenska bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;föreningen för byggnadsvård, Svenska kommunaltekniska föreningen,&lt;br&gt;Svenska konsultforeningen, Svenska förbundet för kvalitet, byggsek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, Sveriges bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars centralorganisation, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges&lt;br&gt;försäkringsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges lantmätareföre-&lt;br&gt;ning, Sveriges privatpraktiserande arkitekter, Sveriges trähusfabrikers&lt;br&gt;riksförbund, Swedac, Tjänstemännens centralorganisation, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund, Riksförbundet mot Astma-Allergi, Kvinnors byggforum,&lt;br&gt;Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, Glesbygdsmyndigheten, Statens&lt;br&gt;räddningsverk, Göran Borgstrand, arkitekt SAR, Norrköpings kommun,&lt;br&gt;Strömsunds kommun, Föreningen V, Isoleringsfirmomas förening och&lt;br&gt;Rörfirmomas Riksförbund, Vikbolandsmoderatema, Borlänge kommun,&lt;br&gt;Svenska Förbundet för Koloniträdgårdar och Fritidsbyar, Byggutbildama,&lt;br&gt;Byggnadsinspektörer i Lidköping, Skogsstyrelsen, Tandvårdsskadeförbun-&lt;br&gt;det, Rättviks kommun, Upplands Väsby kommun, Arne Malm (C),&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Länsantikvarier, FOU-a vdelningen Elisabet&lt;br&gt;Svensson, Handikappförbundens Samarbetsorgan, Socialstyrelsen, De&lt;br&gt;Handikappades Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De till Lagrådet remitterade lagförslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 4-9 §§, 8 kap. 29-31, 9 kap. samt 16 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 3 kap. 10 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 och 9 §§, 3 kap. 3, 10, 11, 13, 14 och 16 §§, 5 kap.&lt;br&gt;7, 16, 26 och 36 §§, 8 kap. 1, 4, 5, 11-13, 23 och 26 §§, 10 kap. 3, 6&lt;br&gt;och 15 §§, 11 kap. 5 §, 13 kap. 2, 4 och 7 §§ och 16 kap. 1 § samt&lt;br&gt;rubriken närmast före 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in ett nytt kapitel, 9 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till byggande och rivning av&lt;br&gt;byggnader samt till schaktning,&lt;br&gt;fyllning, trädfällning och skogs-&lt;br&gt;plantering fordras tillstånd i form&lt;br&gt;av bygglov, rivningslov respektive&lt;br&gt;marklov i den omfattning som&lt;br&gt;följer av denna lag. Vidare skall&lt;br&gt;den nämnd som avses i 7 § under-&lt;br&gt;rättas om byggnadsarbeten m.m.&lt;br&gt;genom bygganmälan i den omfatt-&lt;br&gt;ning som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder som kräver bygglov får ges förhandsbesked huruvida&lt;br&gt;byggande kan tillåtas på den avsedda platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om bygg-&lt;br&gt;produkter finns i byggproduktlagen&lt;br&gt;(1992:1535).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om tek-&lt;br&gt;niska egenskapskrav på byggnader&lt;br&gt;och andra anläggningar samt om&lt;br&gt;byggprodukter finns i lagen&lt;br&gt;(0000:000) om tekniska egenskaps-&lt;br&gt;krav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall medge god&lt;br&gt;hushållning med energi. I områden&lt;br&gt;där knapphet på vatten råder eller&lt;br&gt;kan befaras uppkomma skall bygg-&lt;br&gt;nader dessutom medge god hus-&lt;br&gt;hållning med vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I byggnader som innehåller bo-&lt;br&gt;städer eller arbetslokaler skall&lt;br&gt;uppvärmningssystemet i skälig&lt;br&gt;utsträckning utformas så att skilda&lt;br&gt;energislag som är lämpliga från&lt;br&gt;allmän energisynpunkt kan använ-&lt;br&gt;das utan omfattande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En- eller tväbostadshus som i&lt;br&gt;huvudsak skall värmas upp med el&lt;br&gt;eller naturgas skall i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning utföras så att ett byte till&lt;br&gt;uppvärmning med annat energislag&lt;br&gt;underlättas. Sådana byggnader får&lt;br&gt;förses med uppvärmningssystem för&lt;br&gt;direktverkande elvärme endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall uppfylla de&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav som anges&lt;br&gt;i 2 § lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m. m. i den utsträckning som följer&lt;br&gt;av föreskrifter utfärdade med stöd&lt;br&gt;av 21 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbyggnader, ombyggnader och&lt;br&gt;andra ändringar av en byggnad&lt;br&gt;skall utföras varsamt så att bygg-&lt;br&gt;nadens särdrag beaktas och dess&lt;br&gt;byggnadstekniska, historiska,&lt;br&gt;kulturhistoriska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver skall tillses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tillbyggnader som kräver&lt;br&gt;bygglov uppfyller kraven i 1-8 §§&lt;br&gt;och att andra tillbyggnader upp-&lt;br&gt;fyller dessa krav i skälig utsträck-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ombyggnader utförs så att de&lt;br&gt;delar som byggs om tillförs de i&lt;br&gt;1-8 §§ angivna egenskaperna i den&lt;br&gt;omfattning som följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter meddelade med stöd av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar av en byggnad skall&lt;br&gt;utföras varsamt så att byggnadens&lt;br&gt;särdrag beaktas och dess bygg-&lt;br&gt;nadstekniska, historiska, kultur-&lt;br&gt;historiska, miljömässiga och&lt;br&gt;konstnärliga värden tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra ändringar än tillbygg-&lt;br&gt;nad eller ombyggnad utförs så att&lt;br&gt;ändringarna i skälig utsträckning&lt;br&gt;uppfyller kraven i 1-8 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser kan kommunen ställa lägre&lt;br&gt;krav än vad som följer av andra&lt;br&gt;stycket 2 under förutsättning att&lt;br&gt;bebyggelsen inom området får&lt;br&gt;långsiktigt godtagbara egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av andra och&lt;br&gt;tredje styckena skall hänsyn tas till&lt;br&gt;byggnadens förutsättningar. Vid&lt;br&gt;ändring av fritidshus med högst två&lt;br&gt;bostäder gäller inte bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 § första stycket första me-&lt;br&gt;ningen, andra och tredje styckena&lt;br&gt;samt 7 och 8 §§ och skall, även&lt;br&gt;såvitt avser tillbyggnader som&lt;br&gt;kräver bygglov och ombyggnader,&lt;br&gt;kravet i 3 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen gälla endast i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses åtgärder&lt;br&gt;som fordrar bygglov och avsevärt&lt;br&gt;förlänger brukstiden för byggnaden&lt;br&gt;eller en del av den. Även sådant&lt;br&gt;inredningsarbete som syftar till en&lt;br&gt;väsentligt ändrad användning av&lt;br&gt;byggnaden eller en del av den&lt;br&gt;utgör ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnadsåtgärder som&lt;br&gt;får vidtas utan bygganmälan skall&lt;br&gt;1, 2 och 10 §§ tillämpas i den&lt;br&gt;utsträckning som kan krävas med&lt;br&gt;hänsyn till åtgärdens art och om-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall underhållas så&lt;br&gt;att deras egenskaper i de hänseen-&lt;br&gt;den som avses i 3-7 §§ i huvudsak&lt;br&gt;bevaras. Anordningar som avser&lt;br&gt;att tillgodose kraven i 6 och 7 §§&lt;br&gt;skall hållas i stånd. Byggnaders&lt;br&gt;yttre skall hållas i vårdat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållet skall anpassas till&lt;br&gt;byggnadens värde från historisk,&lt;br&gt;kulturhistorisk, miljömässig och&lt;br&gt;konstnärlig synpunkt samt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnaders yttre skall hållas i&lt;br&gt;vårdat skick. Underhållet skall&lt;br&gt;anpassas till byggnadens värde från&lt;br&gt;historisk, kulturhistorisk, miljö-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omgivningens karaktär. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mässig och konstnärlig synpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt till omgivningens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart beva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar för vilka&lt;br&gt;bygglov krävs skall vad som före-&lt;br&gt;skrivs om byggnader i 1-13 §§&lt;br&gt;tillämpas. I fråga om övriga an-&lt;br&gt;läggningar som anges i 8 kap.&lt;br&gt;skall 1-13 §§ tillämpas i skälig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;skall föreskrifterna i 1-13 §§ om&lt;br&gt;byggnader tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bebyggda tomter får bestämmelserna i 15 § första stycket 6 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra och tredje styckena tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillbyggnad som kräver bygg-&lt;br&gt;lov eller vid ombyggnad skall&lt;br&gt;tomten anordnas så att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 15 § i skälig ut-&lt;br&gt;sträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skälig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sådan ändring av en byggnad&lt;br&gt;för vilken bygganmälan krävs skall&lt;br&gt;tomten anordnas så att den upp-&lt;br&gt;fyller kraven i 15 § i den utsträck-&lt;br&gt;ning som efter omständigheterna&lt;br&gt;kan krävas med hänsyn till kost-&lt;br&gt;naderna för arbetet och tomtens&lt;br&gt;särskilda egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfettning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsörj-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfettning i vilken byggandet skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid&lt;br&gt;mas andelen lägenheter av olika slag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;br&gt;kap. 10 § tredje stycket, skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för bostadsbyggnader kan bestäm-&lt;br&gt;och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 § och riv-&lt;br&gt;ningsförbud för sådana byggnader&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud för sådana byggnader får om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;meddelas, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, förbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader for parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk for det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar for att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-&lt;br&gt;samhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett ex-&lt;br&gt;ploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt&lt;br&gt;nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte&lt;br&gt;deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfettas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra&lt;br&gt;och tredje styckena, 7 §, 8 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena samt 9 § tredje&lt;br&gt;stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 5 § andra stycket,&lt;br&gt;6 § första stycket 1 och 3 samt&lt;br&gt;andra och tredje styckena, 7 §, 8 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena samt 9 §&lt;br&gt;tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bebyggelse eller for fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamäl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar eller tomter, varvid&lt;br&gt;ombyggnadsbestämmelser enligt 3&lt;br&gt;kap. 10 § tredje stycket, skyddsbe-&lt;br&gt;stämmelser för byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 § och rivnings-&lt;br&gt;förbud för sådana byggnader får&lt;br&gt;meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 § och riv-&lt;br&gt;ningsförbud för sådana byggnader&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som för utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. program för planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och&lt;br&gt;fastighetsfÖrteckning, om sådana handlingar har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat planeringsunderlag som kommunen anser vara av betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning. Beskrivningen&lt;br&gt;skall åtföljas av illustrationsmate-&lt;br&gt;rial, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt. Om planförslaget avviker&lt;br&gt;från översiktsplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas&lt;br&gt;i beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat tillgängligt material som&lt;br&gt;ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning samt de övervä-&lt;br&gt;ganden som legat till grund för&lt;br&gt;lovpliktens omfattning inom plan-&lt;br&gt;området. Beskrivningen skall&lt;br&gt;åtföljas av illustrationsmaterial, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart onödigt. Om&lt;br&gt;planförslaget avviker från över-&lt;br&gt;siktsplanen, skall avvikelsen och&lt;br&gt;skälen till denna redovisas i be-&lt;br&gt;skrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yser förslagets innebörd, bör också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 kap. 11, 12, 16 och 18 §§ följer att bygglov, rivningslov och&lt;br&gt;marklov inte får meddelas i strid mot detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser i vidare mån än som sägs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver lov och&lt;br&gt;som avser byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;3-6 och som inte kräver lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som inte kräver lov och&lt;br&gt;som avser byggnader, andra an-&lt;br&gt;läggningar, tomter och allmänna&lt;br&gt;platser skall utföras så att de inte&lt;br&gt;strider mot detaljplan eller om-&lt;br&gt;rådesbestämmelser. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte sådana åtgärder som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;och som inte kräver lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som föreskrivs särskilt får beslut enligt vissa andra&lt;br&gt;författningar än denna lag inte meddelas i strid mot detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;br&gt;Bygglov krävs för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del for vä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sentligen annat ändamål än det för&lt;br&gt;eller för vilket bygglov har lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som berör konstruktio-&lt;br&gt;nen av de bärande delarna eller&lt;br&gt;som avsevärt påverkar byggnader-&lt;br&gt;nas planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;i byggnader installera eller&lt;br&gt;väsentligt ändra eldstäder, rökka-&lt;br&gt;naler eller anordningar för venti-&lt;br&gt;lation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket byggnaden senast har använts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ny bostad eller någon&lt;br&gt;ny lokal för handel, hantverk eller&lt;br&gt;industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. i byggnader eller inom&lt;br&gt;tomter installera eller väsentligt&lt;br&gt;ändra anordningar för vattenför-&lt;br&gt;sörjning eller avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i byggnader installera eller&lt;br&gt;väsentligt ändra hissar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på bygglov för de åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der som anges i första stycket 4, 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 5 a gäller inte i fråga om&lt;br&gt;byggnader eller tomter som tillhör&lt;br&gt;staten eller landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan krävs&lt;br&gt;bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus&lt;br&gt;och för vissa byggnader avsedda för totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan&lt;br&gt;kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre&lt;br&gt;gående krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1-3 §§ gäller inte i fråga om nedan angivna åtgärder&lt;br&gt;beträffande en- eller tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus,&lt;br&gt;garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. installera eller ändra anord-&lt;br&gt;ningar för vatterförsörjning eller&lt;br&gt;avlopp, om byggnaden skall vara&lt;br&gt;ansluten till en egen anläggning för&lt;br&gt;vatterförsörjning eller avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra andra invändiga änd-&lt;br&gt;ringar, som inte innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ytterligare bostad&lt;br&gt;eller någon lokal för handel, hant-&lt;br&gt;verk eller industri och ej heller&lt;br&gt;berör konstruktionen av byggna-&lt;br&gt;dens bärande delar, eldstäder eller&lt;br&gt;rökkanaler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. färga om byggnader inom&lt;br&gt;områden med detaljplan, om bygg-&lt;br&gt;nadens karaktär därigenom inte&lt;br&gt;ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. med mur eller plank anordna&lt;br&gt;skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller&lt;br&gt;planket inte är högre än 1, 8 me-&lt;br&gt;ter, inte sträcker sig mer än 3, 0&lt;br&gt;meter ut från huset och inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anordna skärmtak över sådana&lt;br&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12,0 kvadratmeter och inte sträck-&lt;br&gt;er sig närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra högst två komple-&lt;br&gt;mentbyggnader i omedelbar närhet&lt;br&gt;av bostadshuset, om byggnadernas&lt;br&gt;sammanlagda byggnadsarea inte är&lt;br&gt;större än 10, 0 kvadratmeter,&lt;br&gt;taknockshöjden inte överstiger 3, 0&lt;br&gt;meter och byggnaderna inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. farga om byggnader inom&lt;br&gt;områden med detaljplan, om bygg-&lt;br&gt;nadens karaktär därigenom inte&lt;br&gt;ändras väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. med mur eller plank anordna&lt;br&gt;skyddade uteplatser i anslutning till&lt;br&gt;bostadshuset, om muren eller&lt;br&gt;planket inte är högre än 1, 8 me-&lt;br&gt;ter, inte sträcker sig mer än 3, 0&lt;br&gt;meter ut från huset och inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anordna skärmtak över sådana&lt;br&gt;uteplatser som anges i 4 eller över&lt;br&gt;altaner, balkonger eller entréer,&lt;br&gt;om skärmtaket inte är större än&lt;br&gt;12, 0 kvadratmeter och inte sträck-&lt;br&gt;er sig närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppföra högst två komple-&lt;br&gt;mentbyggnader i omedelbar närhet&lt;br&gt;av bostadshuset, om byggnadernas&lt;br&gt;sammanlagda byggnadsarea inte är&lt;br&gt;större än 10, 0 kvadratmeter,&lt;br&gt;taknockshöjden inte överstiger 3, 0&lt;br&gt;meter och byggnaderna inte place-&lt;br&gt;ras närmare gränsen än 4, 5 meter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför detaljplan är en- och tvåbostadshus och tillhörande komple-&lt;br&gt;mentbyggnader, murar och plank som ej ingår i samlad bebyggelse&lt;br&gt;undantagna från bestämmelserna i 1 och 2 §§ även i fråga om följande&lt;br&gt;åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra mindre tillbyggnader, om åtgärden inte sträcker sig närmare&lt;br&gt;gränsen än 4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppföra komplementbyggnader eller murar eller plank i omedelbar&lt;br&gt;närhet av bostadshuset, om åtgärden inte sträcker sig närmare gränsen än&lt;br&gt;4, 5 meter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 § första stycket 4, 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 4-6 och i andra stycket 1&lt;br&gt;och 2 utförs närmare gränsen än&lt;br&gt;4, 5 meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma att de åtgärder som avses&lt;br&gt;i första stycket 3 och andra stycket&lt;br&gt;1 och 2 kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de grannar som berörs med-&lt;br&gt;ger att åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 2-4 och i andra stycket&lt;br&gt;utförs närmare gränsen än 4, 5&lt;br&gt;meter, krävs inte bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 § får kommunen be-&lt;br&gt;stämma att de åtgärder som avses&lt;br&gt;i första stycket 1 och andra stycket&lt;br&gt;kräver bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i detaljplan eller&lt;br&gt;områdesbestämmelser besluta att&lt;br&gt;bygglov inte krävs för att på det&lt;br&gt;sätt som närmare anges i planen&lt;br&gt;eller bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan&lt;br&gt;besluta att bygglov inte krävs för&lt;br&gt;att på det sätt och under den tid&lt;br&gt;som närmare anges i planen utföra&lt;br&gt;åtgärder som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser besluta att bygglov inte&lt;br&gt;krävs för att på det sätt som när-&lt;br&gt;mare anges i bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses i 1 § första stycket 4, 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;br&gt;kolonistugor och liknande byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första styck-&lt;br&gt;et får inte meddelas, om bygglov&lt;br&gt;krävs för att tillvarata grannars&lt;br&gt;intressen eller allmänna intressen.&lt;br&gt;Inte heller får sådana bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första och&lt;br&gt;andra stycket får inte meddelas,&lt;br&gt;om bygglov krävs för att tillvarata&lt;br&gt;grannars intressen eller allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas beträffande åtgärder som&lt;br&gt;avser arbetslokaler eller personal-&lt;br&gt;rum i andra byggnader än industri-&lt;br&gt;byggnader. Bestämmelser enligt&lt;br&gt;första stycket 5 får meddelas endast&lt;br&gt;om yrkesinspektionen samt skydds-&lt;br&gt;ombud, skyddskommitté eller orga-&lt;br&gt;nisation som företräder arbets-&lt;br&gt;tagarna har tillsty rkt bestämmelser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs&lt;br&gt;medgivande från berörda grannar,&lt;br&gt;om åtgärder som avses i första&lt;br&gt;stycket 1 och 2 skall utföras utan&lt;br&gt;bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs&lt;br&gt;medgivande från berörda grannar,&lt;br&gt;om åtgärder som avses i andra&lt;br&gt;stycket 1 och 2 skall utföras utan&lt;br&gt;bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan&lt;br&gt;skall bifallas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för&lt;br&gt;detaljplanen inte böijat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken&lt;br&gt;åtgärden skall utföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som&lt;br&gt;gäller för området, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avviker från dessa planer, men avvikelserna godtagits vid en bygg-&lt;br&gt;lovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap.&lt;br&gt;2 § första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4 och sådana yttre åtgärder&lt;br&gt;på byggnader som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 skall bygglov&lt;br&gt;lämnas även om förutsättningarna&lt;br&gt;i första stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden kan antas uppfylla 3. åtgärden uppfyller kraven i 3&lt;br&gt;kraven i 3 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kap. 1, 2 och 10-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten i annat fall än som avses i första stycket 2 b inte&lt;br&gt;stämmer överens med fastighetsplanen och om ansökningen kommer in&lt;br&gt;före utgången av genomförandetiden för detaljplanen, skall sökanden&lt;br&gt;föreläggas att inom viss tid visa att ansökan om förrättning gjorts för att&lt;br&gt;genomföra den fastighetsindelning, som förutsätts i fastighetsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6 och sådana yttre åt-&lt;br&gt;gärder på byggnader som anges i&lt;br&gt;3 § första stycket 1 skall bygglov&lt;br&gt;lämnas även om förutsättningarna&lt;br&gt;i första stycket 2 inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda, får bygglov till&lt;br&gt;åtgärder på mark som enligt detaljplanen utgör kvartersmark för allmänt&lt;br&gt;ändamål lämnas endast om ändamålet är närmare angivet i planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om detaljplanen saknar bestämmelser om byggnadens användning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökningen avser bostadslägenhet som behövs for bostadsförsöijningen,&lt;br&gt;får bygglov inte lämnas för sådana åtgärder som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från&lt;br&gt;detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna är förenliga med&lt;br&gt;syftet med planen. I fell som avses i första stycket 2 b och 17 kap.&lt;br&gt;18 a § skall en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som&lt;br&gt;söks och de som tidigare godtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfettas&lt;br&gt;av detaljplan skall bifellas om åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppfyller kraven i 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 5 kap. 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte strider mot områdesbestämmelser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kan antas uppfylla kraven i 3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och 10-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande en- eller tvåbostadshus skall ansökningar om bygglov till&lt;br&gt;kompletteringsåtgärder som anges i 13 § bifellas, om åtgärden uppfyller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraven i första stycket 4 och mte st&lt;br&gt;ser som anges i 5 kap. 16 § 3 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;gäller även andra byggnader än en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus, om ansök-&lt;br&gt;ningen avser sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6, sådana yttre åtgärder&lt;br&gt;på byggnader som anges i 3 §&lt;br&gt;första stycket 1 eller underhållsåt-&lt;br&gt;gärder på sådana byggnader som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov får lämnas till åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler mot sådana områdesbestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsema i andra stycket&lt;br&gt;gäller även andra byggnader än en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus, om ansök-&lt;br&gt;ningen avser sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller underhållsåtgärder&lt;br&gt;på sådana byggnader som avses i 3&lt;br&gt;kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;m innebär mindre avvikelser från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdesbestämmelser, om avvikelserna är förenliga med syftet med&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kompletteringsåtgärder avses att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra komplementbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana inre åtgärder&lt;br&gt;i byggnader som anges i 1 § första&lt;br&gt;stycket 4-6 och sådana yttre åt-&lt;br&gt;gärder på byggnader som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utföra sådana åtgärder på&lt;br&gt;byggnader som anges i 3 § första&lt;br&gt;stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utföra underhållsåtgärder på sådana byggnader som avses i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller mark som en ansökan Bilaga 4&lt;br&gt;om lov avser eller påböijas arbete för att anta, ändra eller upphäva&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser eller fastighetsplan som berör byggna-&lt;br&gt;den eller marken, får byggnadsnämnden besluta om anstånd med&lt;br&gt;avgörandet om lov till dess att ärendet om expropriationstillståndet&lt;br&gt;avgjorts eller planarbetet avslutats. Om kommunen inte avgjort plan-&lt;br&gt;ärendet inom två år från det att ansökningen om lov kom in till bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, skall dock ansökningen avgöras utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en detaljplan innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om att lov inte skall&lt;br&gt;krävas för i planen angivna åt-&lt;br&gt;gärder, för byggnadsnämnden&lt;br&gt;under de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i första stycket besluta om förbud&lt;br&gt;mot att företa de lovbefriade åt-&lt;br&gt;gärderna till dess att ärendet om&lt;br&gt;expropriationstillståndet avgjorts&lt;br&gt;eller planarbetet avslutats. Ett&lt;br&gt;förbud på grund av planarbete&lt;br&gt;upphör att gälla om kommunen inte&lt;br&gt;avgjort planärendet inom två år&lt;br&gt;från det att bygganmälan kom in&lt;br&gt;till byggnadsnämnden. Beslut om&lt;br&gt;förbud för inte fattas senare än en&lt;br&gt;vecka efter det att bygganmälan&lt;br&gt;kom in till byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ett ärende om&lt;br&gt;lov avgörs, skall innehålla skälen&lt;br&gt;till beslutet i enlighet med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 20 § förvaltningslagen&lt;br&gt;(1986:223).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom lov lämnas,&lt;br&gt;skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lovets giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de anmälningar och besikt-&lt;br&gt;ningar som behövs för tillsyn och&lt;br&gt;kontroll enligt 9 kap. och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de villkor och upplysningar i&lt;br&gt;övrigt som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut varigenom lov läm-&lt;br&gt;nas, skall anges lovets giltighetstid&lt;br&gt;samt de villkor och upplysningar i&lt;br&gt;övrigt som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 kap. Byggnadsarbeten, &amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;tillsyn och kontroll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnads-,&lt;br&gt;rivnings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag och enligt föreskrifter&lt;br&gt;eller beslut som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen. Byggherren skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetena skall planeras och&lt;br&gt;utföras med aktsamhet så att perso-&lt;br&gt;ner och egendom inte skadas och&lt;br&gt;så att minsta möjliga obehag upp-&lt;br&gt;står.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan arbetena&lt;br&gt;påböijas skall byggherren göra en&lt;br&gt;anmälan till byggnadsnämnden&lt;br&gt;(bygganmälan), om arbetena avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppförande eller tillbyggnad&lt;br&gt;av en byggnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som kräver bygglov&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av en bygg-&lt;br&gt;nad som berör konstruktionen av&lt;br&gt;de bärande delarna eller som&lt;br&gt;avsevärt påverkar dess planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av hissar, eldstäder, rök-&lt;br&gt;kanaler eller anordningar för&lt;br&gt;ventilation i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;installation eller väsentlig&lt;br&gt;ändring av anordningar för vatten-&lt;br&gt;försörjning eller avlopp i byggna-&lt;br&gt;der eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggel-&lt;br&gt;se med särskilt bevarandevärde&lt;br&gt;som omfattas av skyddsbestämmel-&lt;br&gt;ser som utfärdats med stöd av 5&lt;br&gt;kap. 7 § första stycket 4 eller 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rivning som omfattas av krav Bilaga 4&lt;br&gt;på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas&lt;br&gt;tidigare än som anges i första&lt;br&gt;stycket om byggnadsnämnden&lt;br&gt;särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på bygganmälan gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sådana åtgärder som rör en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus och till dessa&lt;br&gt;hörande komplementbyggnader och&lt;br&gt;som enligt 8 kap. 4 § undantagits&lt;br&gt;från krav på bygglov,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppförande, tillbyggnad eller&lt;br&gt;annan ändring av ekonomibyggna-&lt;br&gt;der för jordbruk, skogsbruk eller&lt;br&gt;därmed jämförlig näring inom&lt;br&gt;områden som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana åtgärder beträffande&lt;br&gt;anläggningar som anges i 8 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana åtgärder som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 3-5 i fråga om&lt;br&gt;byggnader eller tomter som tillhör&lt;br&gt;staten eller ett landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärder som rör sådana&lt;br&gt;byggnader eller andra anläggning-&lt;br&gt;ar som är avsedda för totalförsva-&lt;br&gt;ret och som är av hemlig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till anmälan skall fogas en be-&lt;br&gt;skrivning av projektets art och&lt;br&gt;omfattning. För enkla åtgärder får&lt;br&gt;anmälan göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärder som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 § första stycket 1-5 och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan avser arbets-&lt;br&gt;lokaler eller personalrum för verk- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheter där arbetstagare skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra arbete för arbetsgivares Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;räkning och det är känt för vilket Bilaga 4&lt;br&gt;slag av verksamhet utrymmena är&lt;br&gt;avsedda, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän ett skyddsombud,&lt;br&gt;en skyddskommitté eller en organi-&lt;br&gt;sation som företräder arbetstagar-&lt;br&gt;na har fått tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärderna avser&lt;br&gt;tillfälliga personalbostäder för&lt;br&gt;sammanlagt minst tio boende, får&lt;br&gt;byggnadsarbetena inte påbörjas&lt;br&gt;förrän organisation som företräder&lt;br&gt;arbetstagarna har fått tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig över åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bygganmälan har kommit&lt;br&gt;in skall byggnadsnämnden skynd-&lt;br&gt;samt låta staka ut byggnaden,&lt;br&gt;tillbyggnaden eller anläggningen&lt;br&gt;och märka ut dess höjdläge, om&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till för-&lt;br&gt;hållandena på platsen och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt. Är byggnaden&lt;br&gt;eller anläggningen till sitt läge&lt;br&gt;direkt beroende av gränsen mot en&lt;br&gt;grannes fastighet, skall grannen&lt;br&gt;kallas till utstakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bygganmälan har kommit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in skall byggnadsnämnden skynd-&lt;br&gt;samt kalla till samråd (byggsam-&lt;br&gt;råd), om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt. Till byggsamrådet skall&lt;br&gt;byggherren, den som enligt 13 §&lt;br&gt;anmälts som kvalitetsansvarig och&lt;br&gt;andra som bestäms av nämnden&lt;br&gt;kallas. Vid behov skall även yrkes-&lt;br&gt;inspektionen kallas. Om en sådan&lt;br&gt;försäkring för byggnadsarbeten&lt;br&gt;behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1993:320) om byggfelsförsäkring,&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden bereda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsgivaren tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvara vid samrådet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden funnit Bilaga 4&lt;br&gt;byggsamråd obehövligt, skall&lt;br&gt;nämnden meddela byggherren detta&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål och samti-&lt;br&gt;digt lämna sådana upplysningar&lt;br&gt;som avses i 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggsamråd skall alltid hållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när en byggherre begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet skall en ge-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nomgång göras av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbetenas planering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. de åtgärder för besiktning,&lt;br&gt;tillsyn och övrig kontroll som är&lt;br&gt;nödvändiga för att byggnaden eller&lt;br&gt;anläggningen skall kunna antas&lt;br&gt;komma att uppfylla de krav som&lt;br&gt;avses i 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den samordning som behövs,&lt;br&gt;över samrådet skall föras pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner&lt;br&gt;anledning anta att ett projekt som&lt;br&gt;inte kräver bygglov, fordrar till-&lt;br&gt;stånd av någon annan myndighet,&lt;br&gt;skall nämnden under samrådet&lt;br&gt;upplysa byggherren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet eller snarast&lt;br&gt;möjligt därefter skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, besluta om en kontroll-&lt;br&gt;plan för arbetena. I kontrollplanen&lt;br&gt;skall anges vilken kontroll som&lt;br&gt;skall utföras, vilka intyg och övriga&lt;br&gt;handlingar som skall visas upp för&lt;br&gt;nämnden samt vilka anmälningar&lt;br&gt;som skall göras till nämnden.&lt;br&gt;Kontrollen kan utföras genom&lt;br&gt;dokumenterad egenkontroll, av&lt;br&gt;fristående sakkunniga eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, av byggnads-&lt;br&gt;nämnden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får enligt 16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap. 7 § första stycket även i andra Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;fall än som avses i första stycket Bilaga 4&lt;br&gt;andra meningen besikta byggpro-&lt;br&gt;jektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden för i samband&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ingripanden enligt 10 kap. 3 §&lt;br&gt;besluta om ändring av kontrollpla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggherren har bestyrkt&lt;br&gt;byggnadens eller anläggningens&lt;br&gt;egenskaper i enlighet med kon-&lt;br&gt;trollplanen och byggnadsnämnden&lt;br&gt;inte funnit skäl att ingripa enligt 10&lt;br&gt;kap., skall nämnden utfärda ett&lt;br&gt;bevis om detta (slutbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;det brister i förutsättningarna för&lt;br&gt;att utfärda slutbevis, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden utan oskäligt dröjs-&lt;br&gt;mål ta ställning till i vilken ontfatt-&lt;br&gt;ning byggnaden skall få användas&lt;br&gt;till dess att bristema åtgärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämndens beslut i fråga&lt;br&gt;om byggsamråd och kontrollplan&lt;br&gt;upphör att gälla om byggnadsarbe-&lt;br&gt;tena inte påbörjats inom två år&lt;br&gt;från dagen för bygganmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som avses&lt;br&gt;i lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring, för byggnadsarbetena&lt;br&gt;inte påbörjas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen visats upp för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Detsamma gäller om&lt;br&gt;ett besked om skyddsrum krävs&lt;br&gt;enligt 32 § civilförsvarslagen&lt;br&gt;(1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sädana byggnadsåtgärder Bilaga 4&lt;br&gt;som anges i 2 § första stycket 1-6&lt;br&gt;och som kräver bygganmälan skall&lt;br&gt;en kvalitetsansvarig utses av bygg-&lt;br&gt;herren. För skilda delar av ett&lt;br&gt;byggprojekt kan olika kvalitetsan-&lt;br&gt;svariga utses. En av dem skall&lt;br&gt;samordna deras uppgifter. Bygg-&lt;br&gt;herren skall underrätta byggnads-&lt;br&gt;nämnden om vem som är kvalitets-&lt;br&gt;ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetsansvarige skall, om&lt;br&gt;det finns sådan kontrollplan som&lt;br&gt;avses i 9 §, se till att planen följs&lt;br&gt;och att annan kontroll som avses i&lt;br&gt;8 § första stycket 2 utförs. Han&lt;br&gt;skall vara närvarande vid bygg-&lt;br&gt;samråd enligt 7 § so/nr vid besikt-&lt;br&gt;ningar och andra kontroller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kvalitetsansvarig får utses&lt;br&gt;endast den som har fått godkän-&lt;br&gt;nande (riksbehörighet) av ett organ&lt;br&gt;som har ackrediterats för detta&lt;br&gt;ändamål enligt 14 § lagen&lt;br&gt;(1992:1119) om teknisk kontroll&lt;br&gt;eller den som byggnadsnämnden&lt;br&gt;godkänt för visst arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;den kvalitetsansvarige har åsidosatt&lt;br&gt;sina skyldigheter, får nämnden&lt;br&gt;besluta att en annan kvalitetsan-&lt;br&gt;svarig skall utses. Nämnden skall,&lt;br&gt;i de fall den kvalitetsansvarige har&lt;br&gt;riksbehörighet, anmäla sitt beslut&lt;br&gt;till det organ som meddelat riksbe-&lt;br&gt;hörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda Byggnadsnämnden får förbjuda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ett visst byggnads-, rivnings- att ett visst byggnads-, rivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller markarbete eller en viss&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp-&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller markarbete eller en viss Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp- Bilaga 4&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen. Byggnadsnämnden får ock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så, om nämnden finner att bygg-&lt;br&gt;herren inte följer någon väsentlig&lt;br&gt;del av en kontrollplan, förbjuda att&lt;br&gt;ett byggnadsarbete fortsätts till&lt;br&gt;dess att de uppkomna bristerna&lt;br&gt;åtgärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket&lt;br&gt;äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fåra for människors liv&lt;br&gt;eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,&lt;br&gt;även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker ge-&lt;br&gt;nom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;arbete utförs utan ansvarig&lt;br&gt;arbetsledare i strid mot bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 kap. 3 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra&lt;br&gt;sådana anmälningar till byggnads-&lt;br&gt;nämnden som avses i 9 kap. 4 §&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild avgift skall tas ut om, i&lt;br&gt;andra fall än som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket, en överträdelse sker ge-&lt;br&gt;nom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arbete utförs utan att det finns&lt;br&gt;någon kvalitetsansvarig enligt 9&lt;br&gt;kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;någon underlåter att göra&lt;br&gt;bygganmälan när sådan anmälan&lt;br&gt;skall göras eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbete utförs i strid mot något beslut som byggnadsnämnden har&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda avgiften skall bestämmas till minst 200 och högst 1 000&lt;br&gt;kronor. Är överträdelsen ringa, behöver någon avgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon underlåter att utföra arbete eller vidta någon annan åtgärd&lt;br&gt;som åligger honom enligt denna lag eller någon föreskrift eller något&lt;br&gt;beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden&lt;br&gt;förelägga honom att inom en viss tid vidta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden enligt 9&lt;br&gt;kap. 10 § andra stycket finner att&lt;br&gt;en byggnad eller en del av en&lt;br&gt;byggnad inte skall få användas till&lt;br&gt;dess att bristerna åtgärdats, får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsnämnden förena sitt beslut Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vite. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;br&gt;i ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;br&gt;andra tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bygglov för uppförande,&lt;br&gt;tillbyggnad eller ombyggnad av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning,&lt;br&gt;för byggnadsnämnden dessutom ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får ta ut avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ärenden angående lov och för-&lt;br&gt;handsbesked och i ärenden som&lt;br&gt;föranleds av en bygganmälan enligt&lt;br&gt;9 kap. 2 § samt i andra ärenden&lt;br&gt;som föranleder upprättande av&lt;br&gt;nybyggnadskarta, ritningsgransk-&lt;br&gt;ning, besiktning, framställning av&lt;br&gt;arkivbeständiga handlingar eller&lt;br&gt;andra tids- eller kostnadskrävande&lt;br&gt;åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden för dessutom,&lt;br&gt;efter det att bygganmälan som&lt;br&gt;avser åtgärder som anges i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket 1 eller 2 inkom-&lt;br&gt;mit avseende uppförande, tillbygg-&lt;br&gt;nad eller annan ändring av en&lt;br&gt;byggnad eller annan anläggning, ta&lt;br&gt;ut en planavgift för att täcka kost-&lt;br&gt;naderna för sådana åtgärder som&lt;br&gt;erfordras för att enligt denna lag&lt;br&gt;upprätta eller ändra detaljplaner,&lt;br&gt;områdesbestämmelser och fastig-&lt;br&gt;hetsplaner. Planavgift får tas ut&lt;br&gt;endast om fastighetsägaren har&lt;br&gt;nytta av planen eller bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna får tas ut med högst det belopp som motsvarar kommunens&lt;br&gt;genomsnittliga kostnad för åtgärderna. Grunderna för beräkning av&lt;br&gt;avgifterna skall anges i en taxa som beslutas av kommunfullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna tas ut av sökanden och får tas ut i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag av kommunfullmäktige och kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnder än de som anges i 1 § får&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser frågor&lt;br&gt;som redan är avgjorda genom&lt;br&gt;detaljplan, områdesbestämmelser&lt;br&gt;eller förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas genom besvär hos läns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får dock inte över-&lt;br&gt;klagas till den del de avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågor som redan är avgjorda&lt;br&gt;genom detaljplan, områdesbestäm-&lt;br&gt;melser eller förhandsbesked,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. behovet av byggsamråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske&lt;br&gt;eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första&lt;br&gt;stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör komplette-&lt;br&gt;ringsåtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider&lt;br&gt;mot områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna&lt;br&gt;strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ingripanden mot försumlig 5. fråga enligt 9 kap.,&lt;br&gt;arbetsledare enligt 9 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;debitering av avgifter som 7. debitering av avgifter som&lt;br&gt;anges i 11 kap. 5 § samt genom anges i 11 kap. 5 § samt till rege-&lt;br&gt;besvär hos regeringen i övriga fell. ringen i övriga fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds-&lt;br&gt;eller säkerhetsområden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket får över-&lt;br&gt;klagas av Luftfartsverket, om beslutet berör en civil flygplats, av till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, om beslutet berör en kämreaktor eller annan käm-&lt;br&gt;energianläggning, och i övriga fell av Försvarsmakten, Överstyrelsen för&lt;br&gt;civil beredskap eller Statens räddningsverk eller de myndigheter de&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om bygglov eller&lt;br&gt;förhandsbesked sådana arbetsloka-&lt;br&gt;ler eller personalrum som avses i 8&lt;br&gt;kap. 30 §, får beslutet överklagas&lt;br&gt;av huvudskyddsombud eller, om&lt;br&gt;sådant ombud inte finns, annat&lt;br&gt;skyddsombud inom verksamheten.&lt;br&gt;Finns inget skyddsombud, får&lt;br&gt;beslutet i stället överklagas av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:1609.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller de arbetstagarorganisationer&lt;br&gt;som har yttrat sig över ansök-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;de föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer vilka&lt;br&gt;organ som får besluta om god-&lt;br&gt;kännande (riksbehörighet) för den&lt;br&gt;som skall utföra sådan kontroll som&lt;br&gt;föreskrivits med stöd av första&lt;br&gt;stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får,&lt;br&gt;utom i fråga om 3 kap. 7 §, i&lt;br&gt;enskilda fell medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om kva-&lt;br&gt;litetsansvariga som behövs utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 9kap. 13-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får i&lt;br&gt;enskilda fell medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande ärenden som avgjorts av kommunen före ikraftträdan-&lt;br&gt;det, skall äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på byggnads-&lt;br&gt;verk, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller tekniska egenskapskrav på byggnadsverk (bygg-&lt;br&gt;nader och andra anläggningar) och byggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med byggprodukt avses i lagen en produkt som är avsedd att stadig-&lt;br&gt;varande ingå i ett byggnadsverk och som har betydelse för byggnads-&lt;br&gt;verkets egenskaper i de avseenden som anges i 2 § första stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd uppfylla&lt;br&gt;väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betryggande bärförmåga, stadga och beständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillfredsställande säkerhet i händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gott skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillfredsställande säkerhet vid användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gott skydd mot buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. god energihushållning och värmeisolering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämplighet för avsett ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse-&lt;br&gt;eller orienteringsförmåga, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. god hushållning med vatten och avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de var-&lt;br&gt;samhets krav som finns i 3 kap. 10-14 §§ plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseenden&lt;br&gt;som avses i första stycket i huvudsak bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskilda bestämmelser om byggnadsarbeten, tillsyn, kontroll och&lt;br&gt;påföljder finns i 9 och 10 kap. plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Byggprodukter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Byggprodukter skall vara lämpliga för avsedd användning för att få&lt;br&gt;ingå i byggnadsverk. En byggprodukt är lämplig, om den har sådana&lt;br&gt;egenskaper att det byggnadsverk i vilket den skall ingå, rätt projekterat&lt;br&gt;och uppfört, kan uppfylla kraven enligt 2 § första stycket 1-6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Byggprodukter som uppfyller kravet på lämplighet enligt 4 § eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 22 § får släppas ut på&lt;br&gt;marknaden och användas för avsett ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Märkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en byggprodukt skall EG-märkas enligt en föreskrift som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 22 § 3 gäller bestämmelserna i lagen (1992:1534)&lt;br&gt;om EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den eller de myndigheter som regeringen bestämmer skall utöva&lt;br&gt;tillsyn över att bestämmelserna i 4-6 §§ och de föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av 22 § följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En tillsynsmyndighet har rätt att for tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte&lt;br&gt;bostäder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, importerar eller saluför byggprodukter som&lt;br&gt;omfattas av tillsynen, få tillgång till produkter för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får begära handräckning av kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten för att genomföra de åtgärder som avses i första stycket 1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om det är motiverat från skyddssynpunkt får en tillsynsmyndighet&lt;br&gt;meddela de förelägganden och förbud som behövs i enskilda fell for att&lt;br&gt;5 § och de föreskrifter som har meddelats med stöd av 22 § skall följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en byggprodukt har EG-märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller för EG-märkning, får en tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet, till dess att produkten överensstämmer med kraven, förelägga&lt;br&gt;tillverkare, importör eller den som saluför byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Förelägganden och förbud enligt 9 eller 10 § får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande och verkställighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 § eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av 22 § får överklagas hos allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud gäller omedelbart och får verkställas trots att det inte&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Anordningar i byggnadsverk&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;13 § Anordningar som avser att tillgodose kraven i 2 § första stycket&lt;br&gt;2-4, 6 och 8 skall hållas i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För sådana anordningar som hissar och värmeanordningar skall be-&lt;br&gt;stämmelserna i 6-12 §§ gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Funktionskontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det är särskilt föreskrivet att funktionen hos ventilationssystem&lt;br&gt;skall kontrolleras for att säkerställa ett tillfredsställande inomhusklimat&lt;br&gt;i byggnader i enlighet med 2 § första stycket 3-6 skall funktionskon-&lt;br&gt;trollen utföras av en sakkunnig (funktionskontrollant). Funktionskon-&lt;br&gt;trollanten skall utses av byggnadens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Till funktionskontrollant får utses endast den som har fått god-&lt;br&gt;kännande (riksbehörighet) av ett organ som ackrediterats för detta ända-&lt;br&gt;mål enligt 14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll eller den som fått&lt;br&gt;godkännande för viss kontroll av den eller de kommunala nämnder som&lt;br&gt;fullgör kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den kommunala nämnd som avses i 16 § finner att funktions-&lt;br&gt;kontrollanten har åsidosatt sina skyldigheter får nämnden besluta att en&lt;br&gt;annan funktionskontrollant skall utses. Nämnden skall, i de fell funk-&lt;br&gt;tionskontrollanten har riksbehörighet, anmäla sitt beslut till det organ som&lt;br&gt;meddelat riksbehörigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Typgodkännande och tillverkningskontroll&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;18 § Efter ansökan kan prövas om vissa slag av material, konstruktioner&lt;br&gt;eller anordningar får användas i byggnadsverk (frivilligt typgodkännan-&lt;br&gt;de).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, får&lt;br&gt;regeringen föreskriva att material, konstruktioner eller anordningar får&lt;br&gt;användas i byggnadsverk endast efter godkännande (obligatoriskt typ-&lt;br&gt;godkännande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av typgodkännande får bestämmas att fortlöpande&lt;br&gt;kontroll skall utföras (tillverkningskontroll). Även utan samband med&lt;br&gt;typgodkännande får efter ansökan bestämmas att tillverkningskontroll&lt;br&gt;skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Typgodkända eller tillverkningskontrollerade material, konstruk-&lt;br&gt;tioner och anordningar skall förutsättas uppfylla kraven enligt 2 § i de&lt;br&gt;avseenden som godkännandet eller kontrollen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Typgodkännande och beslut om tillverkningskontroll som avses i&lt;br&gt;18 § meddelas av de organ som har ackrediterats för detta ändamål enligt&lt;br&gt;14 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om byggnadsverk för att de skall uppfylla&lt;br&gt;kraven enligt 2 § första stycket 1-9 samt i vilken utsträckning dessa krav&lt;br&gt;skall vara uppfyllda vid nybyggnader, tillbyggnader och andra ändringar&lt;br&gt;av byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om krav på byggprodukter för att de enligt 4 § skall vara lämpliga&lt;br&gt;för avsedd användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bestyrkande av överensstämmelse med gällande krav på bygg-&lt;br&gt;produkter eller anordningar enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om märkning av byggprodukter och anordningar enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § som förutsättning för att de skall få släppas ut på marknaden och&lt;br&gt;användas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn&lt;br&gt;till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om&lt;br&gt;byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för kontroll av att före-&lt;br&gt;skrifter utfärdade med stöd av 21 § följs och att sådana anordningar som&lt;br&gt;avses i 13 § hålls i stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de föreskrifter om funktionskontrollanter som behövs utöver&lt;br&gt;bestämmelserna i 15-17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om typgodkännanden och tillverknings-&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då byggproduktlagen&lt;br&gt;(1992:1535) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya lagen skall inte tillämpas i ärenden enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) som avgjorts av kommunen före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 och 33 §§ civilförsvarslagen (1960:74)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser någon att uppföra, bygga till eller bygga om en anläggning eller&lt;br&gt;en byggnad inom en skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommu-&lt;br&gt;nen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger&lt;br&gt;kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida&lt;br&gt;skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är&lt;br&gt;fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikelse från det besked som avses i första stycket får göras endast&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som har gjort anmälan medgiver det,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller godkännande&lt;br&gt;enligt 33 § andra stycket icke har&lt;br&gt;sökts inom två år från beskedets&lt;br&gt;dag eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i fråga om anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som tillhör staten och som&lt;br&gt;får byggas om utan bygglov, om-&lt;br&gt;byggnaden inte har påbörjats inom&lt;br&gt;den tid som anges i 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov inte har sökts mom&lt;br&gt;två år från beskedets dag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bygganmälan inte har gjorts&lt;br&gt;inom den tid som anges i 2 och det&lt;br&gt;är fråga om åtgärder som får&lt;br&gt;vidtas utan bygglov eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ombyggnaden inte har påbör-&lt;br&gt;jats inom den tid som anges i 2 och&lt;br&gt;det är fråga om anläggning eller&lt;br&gt;byggnad som tillhör staten och&lt;br&gt;denna får byggas om utan att&lt;br&gt;bygganmälan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;Föreligger skyldighet att söka&lt;br&gt;bygglov för anläggning eller bygg-&lt;br&gt;nad inom skyddsrumsort, ankom-&lt;br&gt;mer det på byggnadsnämnden att&lt;br&gt;vid prövning av ansökan om sådant&lt;br&gt;lov tillse, att byggnadsföretaget&lt;br&gt;överensstämmer med besked enligt&lt;br&gt;32 § samt med bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggherren skall se till att ett&lt;br&gt;byggnadsföretag inom en skydds-&lt;br&gt;rumsort överensstämmer med&lt;br&gt;besked enligt 32 § samt med be-&lt;br&gt;stämmelserna i 29 och 30 §§ och&lt;br&gt;med stöd av dessa meddelade&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1984:1026.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1987:152.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 och 30 §§ och med stöd av&lt;br&gt;dessa meddelade föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon, då skyldighet ej&lt;br&gt;föreligger att söka bygglov, utföra&lt;br&gt;sådant byggnadsföretag som avses&lt;br&gt;i 32 §, åligger det honom att i&lt;br&gt;förväg inhämta länsstyrelsens&lt;br&gt;godkännande av byggnadsföretaget&lt;br&gt;i omförmälda hänseenden, dock ej&lt;br&gt;i fråga om byggnad som tillhör&lt;br&gt;staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger ej besked enligt 32 §,&lt;br&gt;må bygglov eller godkännande&lt;br&gt;enligt andra stycket ej meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamråd enligt 9 kap. 7 §&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;skall en genomgång göras av de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och&lt;br&gt;övrig kontroll som är nödvändiga&lt;br&gt;för att ett skyddsrum skall kunna&lt;br&gt;antas komma att uppfylla de krav&lt;br&gt;som ställs med stöd av 29 och&lt;br&gt;30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 9 och&lt;br&gt;10 §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10) om kontroll m.m. och&lt;br&gt;om slutbevis skall tillämpas på&lt;br&gt;arbetet med att utföra skyddsrum-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § naturvårdslagen (1964:822)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tavla, skylt, inskrift eller därmed jämförlig anordning för reklam,&lt;br&gt;propaganda eller liknande ändamål får ej finnas varaktigt anbringad&lt;br&gt;utomhus utan tillstånd av regeringen eller statlig eller kommunal myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i första stycket sägs gäller icke anordning som tjänar till upp-&lt;br&gt;lysning om på stället bedriven affärsrörelse eller annan verksamhet och&lt;br&gt;ej heller anslagstavla för meddelanden rörande kommunala angelägen-&lt;br&gt;heter, föreningssammanträden, auktioner eller dylikt. Dock får hos&lt;br&gt;myndighet som avses i första stycket sökas tillstånd jämväl beträffande&lt;br&gt;anordning som här avses. Har sådan anordning anbringats utan tillstånd&lt;br&gt;eller i strid mot givet tillstånd och finnes den vara uppenbart vanpry-&lt;br&gt;dande i landskapsbilden, får myndigheten meddela föreläggande om&lt;br&gt;avlägsnande av anordningen eller vidtagande av annan erforderlig åtgärd&lt;br&gt;därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affisch eller annan tillfällig anordning utomhus för reklam, propaganda&lt;br&gt;eller liknande ändamål skall av den som anbringat eller låtit anbringa&lt;br&gt;anordningen avlägsnas inom fyra veckor efter anbringandet, om ej&lt;br&gt;regeringen eller statlig eller kommunal myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer medgivit annat. Vad nu sagts gäller ej anordning eller på&lt;br&gt;anslagstavla anbringade meddelanden som avses i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom väg-&lt;br&gt;område eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder som inte kräver bygglov&lt;br&gt;efter beslut enligt 8 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket 7 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf&lt;br&gt;gäller inte anordningar inom väg-&lt;br&gt;område eller för vilka bygglov&lt;br&gt;krävs eller har lämnats. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller inte heller sådana&lt;br&gt;åtgärder avseende skyltar och&lt;br&gt;ljusanordningar som inte kräver&lt;br&gt;bygglov efter beslut enligt 8 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket eller andra styck-&lt;br&gt;et 7 plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 11 § festighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet skall i be-&lt;br&gt;hövlig omfattning, enligt närmare&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, lämna skattemyndigheten&lt;br&gt;uppgift om arten och omfattningen&lt;br&gt;av den byggnadsverksamhet som&lt;br&gt;avses med lämnade bygglov, riv-&lt;br&gt;ningslov, marklov eller tillstånd&lt;br&gt;enligt förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas för vaije&lt;br&gt;fastighet för sig senast två veckor&lt;br&gt;efter utgången av vaije kvartal och&lt;br&gt;omfatta de lov och tillstånd som&lt;br&gt;lämnats under kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eller de kommunala nämnder&lt;br&gt;som fullgör uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet skall i be-&lt;br&gt;hövlig omfettning, enligt närmare&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, lämna skattemyndigheten&lt;br&gt;uppgift om arten och omfattningen&lt;br&gt;av den byggnadsverksamhet som&lt;br&gt;avses med bygglov, rivningslov,&lt;br&gt;marklov, bygganmälan eller till-&lt;br&gt;stånd enligt förhandsbesked enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift skall lämnas för vaije&lt;br&gt;fastighet för sig senast två veckor&lt;br&gt;efter utgången av vaije kvartal och&lt;br&gt;omfetta de lov och tillstånd som&lt;br&gt;lämnats samt de bygganmälningar&lt;br&gt;som kommit in under kvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall, enligt föreskrifter av regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer, lämna skattemyndigheten uppgift om&lt;br&gt;sådana beslut av länsstyrelsen som är av betydelse för fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:320) om bygg- Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;felsförsäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 12 §§ hgen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en näringsidkare uppför en&lt;br&gt;byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som&lt;br&gt;bostad för permanent bruk eller i&lt;br&gt;fråga om sådan byggnad utför&lt;br&gt;ombyggnadsåtgärder som fordrar&lt;br&gt;bygglov och som avsevärt förlänger&lt;br&gt;byggnadens brukstid, skall det för&lt;br&gt;byggnadsarbetet finnas en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggfelsförsäkring behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostadshus&lt;br&gt;när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd finns som utgör&lt;br&gt;villkor för statlig bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en näringsidkare uppför en&lt;br&gt;byggnad som helt eller till över-&lt;br&gt;vägande del skall användas som&lt;br&gt;bostad för permanent bruk eller i&lt;br&gt;fråga om sådan byggnad utför&lt;br&gt;åtgärder som fordrar bygganmälan&lt;br&gt;och som avsevärt förlänger bygg-&lt;br&gt;nadens brukstid, skall det för&lt;br&gt;byggnadsarbetet finnas en bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsarbetet inte får&lt;br&gt;påbörjas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts för den&lt;br&gt;eller de nämnder som fullgör&lt;br&gt;kommunens uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet, framgår av&lt;br&gt;9 kap. 1 § andra stycket plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byggnadsarbetet inte får&lt;br&gt;påböijas förrän ett bevis om bygg-&lt;br&gt;felsförsäkring har företetts för den&lt;br&gt;eller de nämnder som fullgör&lt;br&gt;kommunens uppgifter inom plan-&lt;br&gt;och byggnadsväsendet, framgår av&lt;br&gt;9 kap. 12 § plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna hg träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-03-17.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: regeringsrådet Stig Brink, justitierådet Inga-Britt Tömell&lt;br&gt;och presidenten i Försäkringsöverdomstolen Leif Ekberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 1994 (Miljö- och&lt;br&gt;naturresursdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Henrik&lt;br&gt;Lagergren och hovrättsassessorn Margareta Gårdmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Allmänt&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissen innehåller förslag till ändringar i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10), PBL, och till en lag om tekniska egenskapskrav på byggnads-&lt;br&gt;verk m.m. Remissen innehåller häijämte förslag till följdändringar i&lt;br&gt;annan lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade förslagen utgör den första etappen i en beslutad översyn&lt;br&gt;av PBL (dir. 1992:104). I korthet innebär förslagen följande. Bygglovs-&lt;br&gt;prövningen som regleras i 8 kap. PBL, inskränks till att avse endast en&lt;br&gt;prövning av lokaliseringen och den närmare placeringen och utform-&lt;br&gt;ningen av byggnader m.m. För de tekniska egenskapskraven på&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar föreslås ett från bygglovsprövningen&lt;br&gt;fristående tillsyns- och kontrollförfarande, bestämmelserna om de&lt;br&gt;tekniska egenskapskraven föreslås bli flyttade från 3 kap. PBL och&lt;br&gt;sammanföras med reglerna i byggproduktlagen (1992:1535) till en ny lag&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m.m. För områden inom&lt;br&gt;detaljplan föreslås att kommunen skall kunna besluta att byggande i&lt;br&gt;enlighet med planen inte skall behöva föregås av en särskild bygglovs-&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den byggnadslagstiftning som PBL ersatte var svåröverskådlig. Bl.a.&lt;br&gt;var reglerna splittrade på flera författningar. Även om tillkomsten av&lt;br&gt;PBL medförde en avsevärd förbättring i angivna hänseenden måste&lt;br&gt;konstateras att lagen inte är helt lätt att tillämpa. Till stor del beror detta&lt;br&gt;på den lagstiftningsteknik som valts och som innebär att bestämmelserna&lt;br&gt;i de olika kapitlen ofta inte kan läsas fristående. I paragraferna före-&lt;br&gt;kommer i stor utsträckning hänvisningar till bestämmelser i samma&lt;br&gt;kapitel och till bestämmelser i ett eller flera andra kapitel, där det i sin&lt;br&gt;tur förekommer hänvisningar till andra kapitel. I förevarande remiss&lt;br&gt;föreslås, som nämnts, att reglerna om egenskapskrav för byggnader&lt;br&gt;flyttas från 3 kap. PBL till en ny lag om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk m.m. Utöver en hänvisning i detta kapitel till den nya&lt;br&gt;lagen föranleder detta hänvisningar i 1 kap. 9 §, 5 kap. 7 och 16 §§.&lt;br&gt;Den valda tekniken är inte någon nyhet när det gäller byggnadslagstift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. Enligt 1 kap. 2 § hgen (1987:12) om hushållning med natur-&lt;br&gt;resurser m.m. skall sålunda 2 och 3 kap. i den hgen tillämpas enligt vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i PBL. Sådana föreskrifter finns bl.a. i 1 och 2 kap.&lt;br&gt;PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som sagts följer att den som avser att företa en åtgärd som kan&lt;br&gt;antas kräva tillstånd enligt PBL redan i dag får bereda sig på att inte&lt;br&gt;omedelbart finna svar på sina frågor när han läser i PBL och även efter&lt;br&gt;ingående studier av bestämmelserna kan han känna osäkerhet i vad mån&lt;br&gt;han täckt in allt. Under föredragningen inför Lagrådet har också&lt;br&gt;framkommit att man vid beredningen i departementet - trots tillgång till&lt;br&gt;rättsdata - inte är helt säker på att ha funnit alla de lagrum där följdän-&lt;br&gt;dringar behövs. För Lagrådets del har det varit i det närmaste ogörligt&lt;br&gt;att inom ramen för granskningen av de remitterade förslagen och med&lt;br&gt;den tid som stått till förfogande annat än stickprovsvis undersöka om&lt;br&gt;ytterligare följdändringar erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i det föregående pekat på problem som redan i dag kan&lt;br&gt;uppstå vid tillämpningen av PBL. Någon försämring härvidlag kan inte&lt;br&gt;förutses om de remitterade förslagen antas av riksdagen. Lagrådet anser&lt;br&gt;det dock angeläget att man under den fortsatta översynen av PBL&lt;br&gt;utformar hgen så att de tillämpningsproblem som ett system med&lt;br&gt;hänvisningar mellan paragraferna kan ge upphov till i görligaste mån&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande lydelse av denna paragraf får byggnadsnämnden besluta&lt;br&gt;om anstånd med avgörandet av en ansökan om bygglov dels om det&lt;br&gt;begärs tillstånd att expropriera den byggnad eller den mark som ansökan&lt;br&gt;avser, dels om arbete påböijas för att ändra eller upphäva en detaljplan&lt;br&gt;som är aktuell i ärendet. I lagrådsremissen föreslås i 8 kap. 5 § att en&lt;br&gt;kommun får besluta i en detaljplan att bygglov inte krävs för åtgärder&lt;br&gt;som enligt huvudreglerna i 1 och 2 §§ samma kapitel är underkastade&lt;br&gt;krav på bygglov. Om sådan befrielse har införts i en detaljplan, bortfaller&lt;br&gt;möjligheten att fatta beslut om anstånd. I stället föreslås i ett nytt stycke&lt;br&gt;i 23 § att kommunen skall ges möjlighet att i nämnda situationer besluta&lt;br&gt;om förbud mot att vidfa de lovbefriade åtgärderna. Ett sådant förbud&lt;br&gt;skall enligt vad som sägs i remissen (avsnitt 6.3) kunna fettas när som&lt;br&gt;helst, men senast inom en vecka efter det att bygganmälan kommit in till&lt;br&gt;byggnad snämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen behövs. Det&lt;br&gt;finns anledning utgå från att kommunerna kommer att begränsa beslutet&lt;br&gt;om bygglovsbefrielse till den genomförandetid som gäller för detaljplanen&lt;br&gt;dvs. minst fem och högst femton år. Att det under denna förhållandevis&lt;br&gt;korta tid skulle framkomma sådana omständigheter som mot berörda&lt;br&gt;fastighetsägares bestridanden kan ge kommunen rätt att ändra eller&lt;br&gt;upphäva detaljplanen är knappast sannolikt (jfr 5 kap. 11 §). Likaså torde&lt;br&gt;det som framhålls i remissen bli sällsynt att frågor om expropriation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktualiseras under genomförande tiden. Något behov av en säkerhetsventil&lt;br&gt;liknande den som anståndsmöjligheten utgör torde därför knappast&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen måste under alla förhållanden omarbetas&lt;br&gt;och göras tydligare. Det framgår t.ex. inte klart huruvida bestämmelsen&lt;br&gt;för sin tillämpning är beroende av att en bygganmälan har gjorts eller ej.&lt;br&gt;I den allmänna motiveringen sägs att ett beslut att förbjuda igångsättandet&lt;br&gt;av arbeten för genomförande av planändringar kan meddelas när som&lt;br&gt;helst. Detta ger närmast intrycket att kommunen skall kunna lätta ett&lt;br&gt;interimistiskt beslut av innehåll att den i detaljplanen lämnade byggglovs-&lt;br&gt;beffielsen tills vidare inte skall gälla och att beslutet kan omfatta såväl&lt;br&gt;enstaka som alla fastigheter som berörs av detaljplanen. Det torde vara&lt;br&gt;tveksamt om kommunen kan fatta ett sådant beslut på annat sätt än&lt;br&gt;genom ändring av planen. En indragning av bygglovsbefrielsen bör enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening klart kopplas till en ingiven bygganmälan eller i vart&lt;br&gt;fell till ett avgränsat byggprojekt som aktualiserats för byggnadsnämnden&lt;br&gt;genom kontakter från fastighetsägaren, tilltänkt byggherre eller någon&lt;br&gt;annan berörd person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är också tveksamt till den valda terminologin att besluta om&lt;br&gt;&amp;quot;förbud mot att företa lovbeffiade åtgärder&amp;quot;. Ordet förbud i kombination&lt;br&gt;med ordet befrielse kan lätt föra tanken fel. Beslutet innebär i realiteten&lt;br&gt;att det i detaljplanen gjorda undantaget från krav på bygglov tas bort och&lt;br&gt;att bygglov i fortsättningen skall erfordras. Utformningen av bestämmel-&lt;br&gt;sen bör återspegla detta förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrummet i dess nuvarande lydelse får byggnadsnämnden, om&lt;br&gt;någon underlåter att vidta åtgärd som åligger honom enligt lagen eller&lt;br&gt;föreskrift eller beslut som meddelats med stöd av lagen, förelägga honom&lt;br&gt;att inom viss tid vidta åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till paragrafen har i det remitterade lagförslaget fogats ett nytt stycke,&lt;br&gt;vari stadgas att ett av byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 § meddelat&lt;br&gt;förbud att använda byggnad eller del av byggnad får förenas med vite.&lt;br&gt;Stadgandet saknar naturligt samband med bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;och bör upptas i en särskild paragraf. Denna kan lämpligen placeras som&lt;br&gt;18 a § i kapitlet och bör enligt Lagrådet ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om byggnadsnämnden enligt 9 kap. 10 § beslutar att en byggnad eller&lt;br&gt;en del av byggnad inte skall få användas innan bristerna avhjälpts, får&lt;br&gt;byggnadsnämnden förena sitt beslut med vite.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av det remitterade lagförslaget har i övrigt föranlett förslag&lt;br&gt;till ändringar av redaktionell art. Förslagen framgår av bilaga till detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av det remitterade lagförslaget har föranlett förslag till&lt;br&gt;ändringar av redaktionell art. Förslagen framgår av bilaga till detta&lt;br&gt;protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Övriga lagförslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga till lagrådets protokoll 1994-03-17&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall uppfylla de&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav som anges&lt;br&gt;i 2 § lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m. m. i den utsträckning som&lt;br&gt;följer av föreskrifter utfärdade med&lt;br&gt;stöd av 21 § den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall uppfylla de krav&lt;br&gt;som anges i 2 § lagen (0000:000)&lt;br&gt;om tekniska egenskapskrav på&lt;br&gt;byggnadsverk, m. m. i den ut-&lt;br&gt;sträckning som följer av föreskrif-&lt;br&gt;ter utfärdade med stöd av 21 § den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anläggningar som I fråga om anläggningar som&lt;br&gt;anges i 8 kap. 2 § första stycket anges i 8 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;skall föreskrifterna i 1-13 §§ om skall föreskrifterna i 1-3 och&lt;br&gt;byggnader tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10-13 §§ om byggnader tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som enligt 3 § skall redovisas i detaljplanen får i planen&lt;br&gt;meddelas bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § första stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 3, andra stycket samt tredje stycket 2, 8 § första och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § första och andra styckena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den största omfattning i vilken byggande över och under markytan&lt;br&gt;får ske och, om det finns särskilda skäl med hänsyn till bostadsförsöij-&lt;br&gt;ningen eller miljön, även den minsta omfettning i vilken byggandet skall&lt;br&gt;ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. byggnaders användning, varvid för bostadsbyggnader kan bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mas andelen lägenheter av olika slag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 § och riv-&lt;br&gt;ningsförbud for sådana byggnader&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (0000:000) om tekniska enligt 21 § lagen (0000:000) om&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk, tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;m.m. får meddelas, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vegetation samt markytans utformning och höjdläge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. användning och utformning av allmänna platser för vilka kommunen&lt;br&gt;inte skall vara huvudman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. placering och utformning av parkeringsplatser, forbud att använda&lt;br&gt;viss mark eller byggnader för parkering samt skyldighet att anordna&lt;br&gt;utrymme för parkering, lastning och lossning enligt 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. tillfällig användning av mark eller byggnader, som inte genast&lt;br&gt;behöver tas i anspråk för det ändamål som anges i planen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt&lt;br&gt;trafik- och väganordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. skyddsanordningar for att motverka störningar från omgivningen&lt;br&gt;och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar&lt;br&gt;genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant som&lt;br&gt;prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemen-&lt;br&gt;samhetsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byggnaders användning enligt första stycket 3 får inte&lt;br&gt;utformas så att en effektiv konkurrens motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detaljplanen får även meddelas bestämmelser om exploateringssam-&lt;br&gt;verkan enligt 6 kap. 2 §. Om en detaljplan antas efter det att ett ex-&lt;br&gt;ploateringsbeslut enligt lagen (1987:11) om exploateringssamverkan har&lt;br&gt;vunnit laga kraft, skall det anges i planen om den skall genomföras enligt&lt;br&gt;nämnda lag. Skall mark tas i anspråk från någon fastighet vars ägare inte&lt;br&gt;deltar i samverkan, skall planen innehålla uppgift därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planen får inte göras mer detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn&lt;br&gt;till syftet med den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan kan områdes-&lt;br&gt;bestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen&lt;br&gt;uppnås eller att ett riksintresse enligt lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillgodoses. Med områdesbestämmelser får&lt;br&gt;regleras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i vad mån åtgärder kräver lov enligt 8 kap. 5 § andra stycket, 6 §&lt;br&gt;första stycket 1 och 3 samt andra och tredje styckena, 7 §, 8 § andra och&lt;br&gt;tredje styckena samt 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden for&lt;br&gt;bebyggelse eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra&lt;br&gt;jämförliga ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storle-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken på tomter till sådana hus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;skyddsbestämmelser för byggnader&lt;br&gt;som avses i 3 kap. 12 § och riv-&lt;br&gt;ningsförbud för sådana byggnader&lt;br&gt;samt sådana bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om andra ändringar av byggnader&lt;br&gt;än tillbyggnader som får utfärdas&lt;br&gt;med stöd av föreskrifter enligt 21 §&lt;br&gt;lagen (0000:000) om tekniska&lt;br&gt;egenskapskrav på byggnadsverk,&lt;br&gt;m.m. får meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. placering, utformning och&lt;br&gt;utförande av byggnader, andra&lt;br&gt;anläggningar och tomter, varvid&lt;br&gt;får meddelas skyddsbestämmelser&lt;br&gt;för byggnader som avses i 3 kap.&lt;br&gt;12 § och rivningsförbud för sådana&lt;br&gt;byggnader samt sådana bestämmel-&lt;br&gt;ser i fråga om andra ändringar av&lt;br&gt;byggnader än tillbyggnader som får&lt;br&gt;utfärdas med stöd av föreskrifter&lt;br&gt;enligt 21 § lagen (0000:000) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. användning och utformning av allmänna platser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vegetation samt markytans utformning och höjdläge inom sådana&lt;br&gt;områden som avses i 8 kap. 9 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. exploateringssamverkan enligt 6 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under utställningstiden skall planförslaget åtföljas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. planbeskrivningen och genomförandebeskrivningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. samrådsredogörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. program for planen, miljökonsekvensbeskrivning, grundkarta och&lt;br&gt;fastighetsförteckning, om sådana handlingar har upprättats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annat planeringsunderlag som&lt;br&gt;för en bedömning av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning samt de övervä-&lt;br&gt;ganden som legat till grund för&lt;br&gt;lovpliktens omfattning inom plan-&lt;br&gt;området. Beskrivningen skall&lt;br&gt;åtföljas av illustrationsmaterial, om&lt;br&gt;det inte är uppenbart onödigt. Om&lt;br&gt;planförslaget avviker från över-&lt;br&gt;siktsplanen, skall avvikelsen och&lt;br&gt;skälen till denna redovisas i be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen anser vara av betydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planbeskrivningen skall redovi-&lt;br&gt;sas planeringsförutsättningarna,&lt;br&gt;planens syfte och skälen till pla-&lt;br&gt;nens utformning samt de övervä-&lt;br&gt;ganden som legat till grund för&lt;br&gt;omfattningen av kravet på bygglov&lt;br&gt;inom planområdet. Beskrivningen&lt;br&gt;skall åtföljas av illustrationsmate-&lt;br&gt;rial, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;onödigt. Om planförslaget avviker&lt;br&gt;från översiktsplanen, skall avvikel-&lt;br&gt;sen och skälen till denna redovisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i beskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annat tillgängligt material som belyser förslagets innebörd, bör också&lt;br&gt;ställas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygglov krävs for att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppföra byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. göra tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta i anspråk eller inreda byggnader helt eller till viss del för vä-&lt;br&gt;sentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller för vilket bygglov har lämnats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ny bostad eller någon&lt;br&gt;ny lokal för handel, hantverk eller&lt;br&gt;industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. göra sådana ändringar av&lt;br&gt;byggnader som innebär att det&lt;br&gt;inreds någon ytterligare bostad&lt;br&gt;eller någon ytterligare lokal för&lt;br&gt;handel, hantverk eller industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I firåga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed&lt;br&gt;jämförlig näring inom områden som inte omfettas av detaljplan krävs&lt;br&gt;bygglov endast för åtgärder som anges i första stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 och 10 §§ finns särskilda bestämmelser för en- eller tvåbostadshus&lt;br&gt;och för vissa byggnader avsedda for totalförsvaret. Enligt 5-7 §§ kan&lt;br&gt;kommunen besluta om undantag från kravet på bygglov eller om längre&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gående krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra komplementbyggnader,&lt;br&gt;göra mindre tillbyggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslås upphävd i det remitterade förslaget.&lt;br&gt;utföra eller ändra anläggningar som avses i 2 §,&lt;br&gt;bygga till eller på annat sätt ändra industribyggnader,&lt;br&gt;uppföra, bygga till eller på annat sätt ändra enklare fritidshus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i en detaljplan besluta att bygglov inte krävs för att på&lt;br&gt;det sätt och under den tid som närmare anges i planen utföra åtgärder&lt;br&gt;som avses i 1 och 2 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får i områdesbestämmelser besluta att bygglov inte krävs&lt;br&gt;för att på det sätt som närmare anges i bestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kolonistugor och liknande byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utföra sådana åtgärder som avses i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser enligt första och&lt;br&gt;andra stycket får inte meddelas,&lt;br&gt;om bygglov krävs för att tillvarata&lt;br&gt;grannars intressen eller allmänna&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom samlad bebyggelse krävs medgivande från berörda grannar, om&lt;br&gt;åtgärder som avses i andra stycket 1 och 2 skall utföras utan bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första och andra&lt;br&gt;stycket får inte fattas, om bygglov&lt;br&gt;krävs för att tillvarata grannars&lt;br&gt;intressen eller allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst tre veckor innan arbetena påböijas skall byggherren göra en&lt;br&gt;anmälan till byggnadsnämnden (bygganmälan), om arbetena avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppförande eller tillbyggnad av en byggnad,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åtgärder som kräver bygglov 2. åtgärder som anges i 8 kap. 2 § Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 kap. 2 §, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana ändringar av en byggnad som berör konstruktionen av de&lt;br&gt;bärande delarna eller som avsevärt påverkar dess planlösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. installation eller väsentlig ändring av hissar, eldstäder, rökkanaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller anordningar för ventilation i byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. installation eller väsentlig ändring av anordningar för vatten-&lt;br&gt;försörjning eller avlopp i byggnader eller inom tomter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. underhåll av sådan bebyggelse med särskilt bevarandevärde som&lt;br&gt;omfattas av skyddsbestämmelser som utfärdats med stöd av 5 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket 4 eller 16 § 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. rivning som omfettas av krav på rivningslov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsarbetena får påbörjas tidigare än som anges i första stycket&lt;br&gt;om byggnadsnämnden särskilt medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;Till anmälan skall fogas en be-&lt;br&gt;skrivning av projektets art och&lt;br&gt;omfettning. För enkla åtgärder får&lt;br&gt;anmälan göras muntligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bygganmälan skall vara skriftlig.&lt;br&gt;För enkla åtgärder räcker det med&lt;br&gt;muntlig anmälan. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas en beskrivning av&lt;br&gt;projektets art och omfettning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärder som anges&lt;br&gt;i 2 § första stycket 1-5 och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan avser arbets-&lt;br&gt;lokaler eller personalrum för verk-&lt;br&gt;samheter där arbetstagare skall&lt;br&gt;utföra arbete för arbetsgivares&lt;br&gt;räkning och det är känt för vilket&lt;br&gt;slag av verksamhet utrymmena är&lt;br&gt;avsedda, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän ett skyddsombud,&lt;br&gt;en skyddskommitté eller en organi-&lt;br&gt;sation som företräder arbetstagarna&lt;br&gt;har fått tillfälle att yttra sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärder som anges&lt;br&gt;i 2 § första stycket 1-5 och som&lt;br&gt;kräver bygganmälan avser arbets-&lt;br&gt;lokaler eller personalrum for verk-&lt;br&gt;samheter där arbetstagare skall&lt;br&gt;utföra arbete for arbetsgivares&lt;br&gt;räkning och det är känt för vilket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slag av verksamhet utrymmena är&lt;br&gt;avsedda, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påböijas förrän skyddsombud,&lt;br&gt;skyddskommitté eller organisation&lt;br&gt;som företräder arbetstagarna har&lt;br&gt;fått tillfälle att yttra sig över åt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärdema. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gärdema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsåtgärderna avser tillfälliga personalbostäder för samman-&lt;br&gt;lagt minst tio boende, får byggnadsarbetena inte påböijas förrän&lt;br&gt;organisation som företräder arbetstagarna har fått tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;över åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet eller snarast&lt;br&gt;möjligt därefter skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, besluta om en kontroll-&lt;br&gt;plan for arbetena. I kontrollplanen&lt;br&gt;skall anges vilken kontroll som&lt;br&gt;skall utföras, vilka intyg och övri-&lt;br&gt;ga handlingar som skall visas upp&lt;br&gt;för nämnden samt vilka anmäl-&lt;br&gt;ningar som skall göras till nämn-&lt;br&gt;den. Kontrollen kan utföras genom&lt;br&gt;dokumenterad egenkontroll, av&lt;br&gt;fristående sakkunniga eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, av byggnads-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byggsamrådet eller snarast&lt;br&gt;möjligt därefter skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, besluta om en kontroll-&lt;br&gt;plan for arbetena. I kontrollplanen&lt;br&gt;skall anges vilken kontroll som&lt;br&gt;skall utföras, vilka intyg och övri-&lt;br&gt;ga handlingar som skall företes för&lt;br&gt;nämnden samt vilka anmälningar&lt;br&gt;som skall göras till nämnden.&lt;br&gt;Kontrollen kan utföras genom&lt;br&gt;dokumenterad egenkontroll, av&lt;br&gt;fristående sakkunniga eller, om det&lt;br&gt;finns särskilda skäl, av byggnads-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får enligt 16 kap. 7 § första stycket även i andra fell&lt;br&gt;än som avses i första stycket andra meningen besikta byggprojektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får i samband med ingripanden enligt 10 kap. 3 §&lt;br&gt;besluta om ändring av kontrollplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggherren har bestyrkt&lt;br&gt;byggnadens eller anläggningens&lt;br&gt;egenskaper i enlighet med kon-&lt;br&gt;trollplanen och byggnadsnämnden&lt;br&gt;inte funnit skäl att ingripa enligt 10&lt;br&gt;kap., skall nämnden utfärda ett&lt;br&gt;bevis om detta (slutbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;det brister i förutsättningarna för&lt;br&gt;att utfärda slutbevis, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden utan oskäligt dröjs-&lt;br&gt;mål ta ställning till i vilken omfett-&lt;br&gt;ning byggnaden skall få användas&lt;br&gt;till dess att bristerna åtgärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När byggherren uppfyllt sina&lt;br&gt;åtaganden enligt kontrollplanen&lt;br&gt;och byggnadsnämnden inte funnit&lt;br&gt;skäl att ingripa enligt 10 kap.,&lt;br&gt;skall nämnden utfärda ett bevis om&lt;br&gt;detta (slutbevis).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om byggnadsnämnden finner att&lt;br&gt;det brister i förutsättningarna för&lt;br&gt;att utfärda slutbevis, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden utan oskäligt dröjs-&lt;br&gt;mål ta ställning till i vilken omfett-&lt;br&gt;ning byggnaden skall få användas&lt;br&gt;innan bristema avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;br&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som avses&lt;br&gt;i lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring, får byggnadsarbetena&lt;br&gt;inte påböijas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen visats upp för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Detsamma gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan försäkring för&lt;br&gt;byggnadsarbeten behövs som avses&lt;br&gt;i lagen (1993:320) om byggfels-&lt;br&gt;försäkring, får byggnadsarbetena&lt;br&gt;inte påböijas förrän bevis om&lt;br&gt;försäkringen företetts för bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden. Detsamma gäller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett besked om skyddsrum krävs ett besked om skyddsrum krävs Prop. 1993/94:178&lt;br&gt;enligt 32 § civilförsvarslagen enligt 32 § civilförsvarslagen Bilaga 5&lt;br&gt;(1960:74). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1960:74).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda&lt;br&gt;att ett visst byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbete eller en viss&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp-&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Byggnadsnämnden får ock-&lt;br&gt;så, om nämnden finner att bygg-&lt;br&gt;herren inte följer någon väsentlig&lt;br&gt;del av en kontrollplan, förbjuda att&lt;br&gt;ett byggnadsarbete fortsätts till dess&lt;br&gt;att de uppkomna bristerna åtgär-&lt;br&gt;dats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsnämnden får förbjuda&lt;br&gt;att ett visst byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbete eller en viss&lt;br&gt;åtgärd fortsätts, om det är upp-&lt;br&gt;enbart att arbetet eller åtgärden&lt;br&gt;strider mot denna lag eller mot&lt;br&gt;någon föreskrift eller något beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen. Byggnadsnämnden får ock-&lt;br&gt;så, om nämnden finner att bygg-&lt;br&gt;herren inte följer någon väsentlig&lt;br&gt;del av en kontrollplan, förbjuda att&lt;br&gt;ett byggnadsarbete fortsätts innan&lt;br&gt;de uppkomna bristerna avhjälpts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att ett arbete eller en åtgärd som avses i första stycket&lt;br&gt;äventyrar en byggnads hållfasthet eller medför fara för människors liv&lt;br&gt;eller hälsa, skall nämnden förbjuda att arbetet eller åtgärden fortsätts,&lt;br&gt;även om de förutsättningar som anges i första stycket inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud enligt första eller andra stycket får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 2 § huruvida prövning skall ske&lt;br&gt;eller ej och länsstyrelsens förordnande enligt 12 kap. 4 § första stycket&lt;br&gt;samt länsstyrelsens beslut enligt 12 kap. 4 § andra stycket att lov eller&lt;br&gt;förhandsbesked inte skall gälla får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av länsstyrelsen enligt denna lag än de som anges i första&lt;br&gt;stycket får överklagas genom besvär hos kammarrätten om beslutet avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bygglov eller förhandsbesked inom område med detaljplan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bygglov eller förhandsbesked inom område som inte omfattas av&lt;br&gt;detaljplan och besvären avser frågan om åtgärderna utgör komplette-&lt;br&gt;ringsåtgärder enligt 8 kap. 13 §, uppfyller kraven i 3 kap. eller strider&lt;br&gt;mot områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. rivningslov eller marklov och besvären avser frågan om åtgärderna&lt;br&gt;strider mot en detaljplan eller områdesbestämmelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnanden enligt 6 kap. 19 § att avstå eller upplåta mark eller&lt;br&gt;enligt 6 kap. 22 § om skyldighet att bekosta anläggande av gator och&lt;br&gt;vägar samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fråga enligt 9 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. påföljder och ingripanden enligt 10 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. debitering av avgifter som 7. debitering av avgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i 11 kap. 5 § samt till re ge- &amp;nbsp;&amp;nbsp;anges i 11 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen i övriga fell. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hos regeringen i övriga fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.2 Förslag till lag om tekniska egenskapskrav på bygg-&lt;br&gt;nadsverk, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverk som uppförs eller&lt;br&gt;ändras skall, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, under en ekono-&lt;br&gt;miskt rimlig livslängd uppfylla&lt;br&gt;väsentliga tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betryggande bärförmåga,&lt;br&gt;stadga och beständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillfredsställande säkerhet i&lt;br&gt;händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. gott skydd med hänsyn till&lt;br&gt;hygien, hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillfredsställande säkerhet vid&lt;br&gt;användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. gott skydd mot buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. god energihushållning och&lt;br&gt;värmeisolering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämplighet för avsett ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tillgänglighet och användbar-&lt;br&gt;het för personer med nedsatt rörel-&lt;br&gt;se- eller orienteringsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. god hushållning med vatten&lt;br&gt;och avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverk som uppförs eller&lt;br&gt;ändras skall, under förutsättning av&lt;br&gt;normalt underhåll, under en ekono-&lt;br&gt;miskt rimlig livslängd uppfylla&lt;br&gt;väsentliga tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bärfömåga, stadga och be-&lt;br&gt;ständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet i händelse av brand,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skydd med hänsyn till hygien,&lt;br&gt;hälsa och miljö,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. säkerhet vid användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skydd mot buller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. energihushållning och värme-&lt;br&gt;isolering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lämplighet för avsett ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. tillgänglighet och användbar-&lt;br&gt;het för personer med nedsatt rörel-&lt;br&gt;se- eller orienteringsförmåga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hushållning med vatten och&lt;br&gt;avfell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska egenskapskraven skall iakttas med beaktande av de&lt;br&gt;varsamhetskrav som finns i 3 kap. 10 - 14 §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsverk skall underhållas så att deras egenskaper i de hänseenden&lt;br&gt;som avses i första stycket i huvudsak bevaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet har rätt att&lt;br&gt;för tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;få tillträde till områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen, dock&lt;br&gt;inte bostäder, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hos den som tillverkar, im-&lt;br&gt;porterar eller salufor byggproduk-&lt;br&gt;ter som omfettas av tillsynen, få&lt;br&gt;tillgång till produkter för kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får begära&lt;br&gt;handräckning av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten för att genomföra de&lt;br&gt;åtgärder som avses i första stycket&lt;br&gt;1-3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet har rätt att&lt;br&gt;hos den som tillverkar, importerar,&lt;br&gt;saluför eller använder byggpro-&lt;br&gt;dukter som omfettas av tillsynen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;få tillgång till produkter för&lt;br&gt;kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. på begäran få de upplysningar&lt;br&gt;och handlingar som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;få tillträde till områden,&lt;br&gt;lokaler och andra utrymmen, dock&lt;br&gt;inte bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighet får begära&lt;br&gt;handräckning av kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten för att genomföra de&lt;br&gt;åtgärder som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggprodukt har EG-&lt;br&gt;märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller&lt;br&gt;för EG-märkning, får en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet, till dess att produkten&lt;br&gt;överensstämmer med kraven, före-&lt;br&gt;lägga tillverkare, importör eller&lt;br&gt;den som saluför byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen&lt;br&gt;av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en byggprodukt har EG-&lt;br&gt;märkts trots att den inte överens-&lt;br&gt;stämmer med de krav som gäller&lt;br&gt;för EG-märkning, får en tillsyns-&lt;br&gt;myndighet förelägga tillverkare,&lt;br&gt;importör eller den som saluför&lt;br&gt;byggprodukten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. upphöra med användningen&lt;br&gt;av EG-märket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. återkalla osålda produkter,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta bort EG-märket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande gäller till&lt;br&gt;dess att produkten överensstämmer&lt;br&gt;med kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighets beslut enligt 9 eller 10 § eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av 22 § får överklagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud gäller omedel- Beslut om förbud gäller omedel-&lt;br&gt;bart och får verkställas trots att det bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana anordningar som&lt;br&gt;hissar och värmeanordningar skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 6-12 §§ gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hissar och värmeanordningar&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 6-12 §§&lt;br&gt;gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;byggnadsverk för att de skall upp-&lt;br&gt;fylla kraven enligt 2 § första styck-&lt;br&gt;et 1-9 samt i vilken utsträckning&lt;br&gt;dessa krav skall vara uppfyllda vid&lt;br&gt;nybyggnader, tillbyggnader och&lt;br&gt;andra ändringar av byggnadsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela de närmare föreskrifter&lt;br&gt;som behövs för att byggnadsverk&lt;br&gt;skall uppfylla kraven enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) får regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om krav på byggprodukter for&lt;br&gt;för avsedd användning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bestyrkande av överens-&lt;br&gt;stämmelse med gällande krav på&lt;br&gt;byggprodukter eller anordningar&lt;br&gt;enligt 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om märkning av byggpro-&lt;br&gt;dukter och anordningar enligt 14 §&lt;br&gt;som förutsättning för att de skall få&lt;br&gt;släppas ut på marknaden och an-&lt;br&gt;vändas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de enligt 4 § skall vara lämpliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om bestyrkande av överens-&lt;br&gt;stämmelse med gällande krav på&lt;br&gt;byggprodukter, hissar eller värme-&lt;br&gt;anordningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om märkning av byggpro-&lt;br&gt;dukter, hissar och värmeanord-&lt;br&gt;ningar som förutsättning för att de&lt;br&gt;skall få släppas ut på marknaden&lt;br&gt;och användas, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om sådana byggprodukter som är av mindre betydelse med hänsyn&lt;br&gt;till hälsa och säkerhet och där tillverkaren har utfärdat en försäkran om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggproduktemas överensstämmelse med allmänt erkänd och tillämpad&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljö- och naturresursdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:178&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Svensson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thurdin, Hellsvik, Björck&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thurdin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:178 Ändring i plan- och&lt;br&gt;bygglagen, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:178&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om&lt;br&gt;tekniska egenskapskrav&lt;br&gt;på byggnadsverk, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21-25 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46214, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:BoU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljödepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03178</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:27:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03178</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__178.pdf</filnamn>
<filstorlek>9692646</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8F2E2A4D-225C-4EAB-BDEC-FF420A520C0C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:BoU18</uppgift>
<ref_dok_id>GH01BoU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i plan- och bygglagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Dan Eriksson i Stockholm  och Bo G Jenevall  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Dan Eriksson i Stockholm  och Bo G Jenevall  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Gösta Svenson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Gösta Svenson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Oskar Lindkvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonia Karlsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonia Karlsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:178&lt;br/&gt;
Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Bo22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:178 Ändring i plan- och bygglagen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>