<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224940</hangar_id>
 <dok_id>GH03173</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>173</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:173</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Statsrådsberedningen</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>173</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Bostadstillägg till pensionärer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03173/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03173</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03173</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:173&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Bostadstillägg till pensionärer&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03173/prop_199394__173-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Könberg&lt;br&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det kommunala bostadstillägget (KBT) er-&lt;br&gt;sätts med ett statligt bostadstillägg till pensionärer fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1995. Bostadstillägg föreslås utges med 85 % av bostadskostnad mellan&lt;br&gt;100 kronor och 4 000 kronor. En kommun föreslås dock, under en&lt;br&gt;övergångstid på fyra år, kunna besluta om kompletterande bostads-&lt;br&gt;tillägg. Sådant tillägg bekostas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta föreslås att ett särskilt bostadstillägg lämnas om pensionä-&lt;br&gt;rens inkomst, efter avdrag för bostadskostnaden understiger en skälig&lt;br&gt;levnadsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att bostadstillägg för boende i särskild boendeform&lt;br&gt;lämnas för en- och tvåbäddsrum men inte för övriga flerbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inkomstprövningen föreslås i huvudsak samma regler som&lt;br&gt;i dag gäller för KBT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtrappningreglema föreslås följa samma principer som i dag gäller&lt;br&gt;för KBT med undantag för de fribelopp om 1 000 kronor per år för&lt;br&gt;ogift pensionär och 750 kronor per år för gift pensionär som för närvar-&lt;br&gt;ande gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att bostadstillägg på mindre belopp än&lt;br&gt;25 kronor per månad inte skall betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att effektivisera hanteringen föreslås slutligen att möjligheterna&lt;br&gt;till omräkning utan föregående underrättelse till den bidragsberättigade&lt;br&gt;utökas. Omräkning av bostadstillägg bör kunna göras vid ändring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtalspension eller motsvarande pension som följer av kollektivavtal. Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;Bostadstillägget bör även kunna räknas om utan föregående under-&lt;br&gt;rättelse vid hyreshöjning om pensionären har medgett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som följd av de föreslagna ändringarna beträffande bostadstillägg&lt;br&gt;föreslås nuvarande regler om s.k. hustrutillägg överföras i huvudsak&lt;br&gt;oförändrade till en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ......................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;lag om bostadstillägg till pensionärer............4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkpension...........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;lag om ändring i lagen om allmän försäkring...... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;lag om ändring i lagen angående införande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring..................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen om pensionstillskott....... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen om bostadsbidrag......... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;kommunalskattelagen.......... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;lag om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m; ..............................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning....................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Nuvarande regler.......................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Översyn av reglerna för bostadsstöd till pensionärer . . 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Lagrådet ............................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statligt bostadstillägg till pensionärer&amp;nbsp;&amp;nbsp;..............28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunala tilläggsregler .....................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt bostadstillägg........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer......34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Minskning av bostadstillägg....................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lägsta gräns för utbetalning av bostadstillägg .........36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning vid ändrad avtalspension...............37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning vid hyreshöjning....................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslagsfrågor for budgetåret 1994/95&amp;nbsp;m.m...........41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar.......................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994 . 49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om bostadstillägg till pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1962:381)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1962:382)&amp;nbsp;angående införande av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1969:205)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1993:737)&amp;nbsp;om&amp;nbsp;bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under&lt;br&gt;femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rätten till bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i Sverige&lt;br&gt;samt uppbär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hustrutillägg enligt lagen (1994:00) om hustrutillägg i vissa fall då&lt;br&gt;make uppbär folkpension, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-&lt;br&gt;sion för tid före den månad han fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär&lt;br&gt;bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadstilläggets omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad och&lt;br&gt;lämnas endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga&lt;br&gt;boende (permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas&lt;br&gt;bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och&lt;br&gt;tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionär som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i en&lt;br&gt;liknande inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga&lt;br&gt;permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan&lt;br&gt;bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadig-&lt;br&gt;varande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas ej för sådan bostadskostnad som fastställts med&lt;br&gt;beaktande av pensionärens inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild&lt;br&gt;från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl talar mot detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop med&lt;br&gt;någon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn&lt;br&gt;tillsammans med.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bostadstilläggets storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Bostadstillägg lämnas med 85 procent av bostadskostnaden per månad&lt;br&gt;av den del som överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte&lt;br&gt;bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per&lt;br&gt;månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pen-&lt;br&gt;sionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för&lt;br&gt;år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vårdnadsbidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller&lt;br&gt;pension enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett minsk-&lt;br&gt;ning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad&lt;br&gt;den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som&lt;br&gt;någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. socialbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses&lt;br&gt;i 5 § kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för&lt;br&gt;ersättning till neurosedynskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara&lt;br&gt;en kostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Under förutsättning att riksdagen antar förslaget i prop. 1993/94:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas sådan&lt;br&gt;intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) eller sådan intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i&lt;br&gt;11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §&lt;br&gt;1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av&lt;br&gt;tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-&lt;br&gt;bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte&lt;br&gt;däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall&lt;br&gt;beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-&lt;br&gt;mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets av-&lt;br&gt;kastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed&lt;br&gt;förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för&lt;br&gt;annan sjuttiofemtusenkronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet&lt;br&gt;av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde&lt;br&gt;stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften&lt;br&gt;av. deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Minskning av bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Bostadstillägget minskas med trettiofem procent av den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigades framräknade årsinkomst enligt 5 §. Till den del årsinkomsten&lt;br&gt;överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring minskas bostadstillägget dock med fyrtio procent&lt;br&gt;av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till närmaste hela&lt;br&gt;krontal som är jämnt delbart med tolv. Bostadstillägg understigande&lt;br&gt;tjugofem kronor betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetal-&lt;br&gt;ningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av särskilt bostadstillägg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades&lt;br&gt;inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig&lt;br&gt;levnadsnivå , allt räknat per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte&lt;br&gt;handikappersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtids-&lt;br&gt;pension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-&lt;br&gt;tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bostadstillägg enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin-&lt;br&gt;komst enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid&lt;br&gt;anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för&lt;br&gt;den som är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två&lt;br&gt;procent för den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändrade förhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassa inom vars&lt;br&gt;verksamhetsområde han är folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt&lt;br&gt;förbättrats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten åligger i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förmyndaren, om den bidragsberättigade är omyndig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den bidrags-&lt;br&gt;berättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes&lt;br&gt;uppdrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i stället för&lt;br&gt;den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer&lt;br&gt;tilläggets storlek har ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de fall den&lt;br&gt;del av årsinkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensionstillskott,&lt;br&gt;tilläggspension eller en därmed jämförlig utländsk ersättning, avtalspen-&lt;br&gt;sion eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension&lt;br&gt;eller arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när&lt;br&gt;hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om&lt;br&gt;den bidragsberättigade har medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter&lt;br&gt;den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av&lt;br&gt;bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de&lt;br&gt;förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena&lt;br&gt;avser hela den månaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket och de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Ansökan om bostadstillägg görs skriftligen hos försäkringskassan.&lt;br&gt;Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den&lt;br&gt;sökandes rätt samt en av den sökande och, om han är gift, hans maka&lt;br&gt;underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplys-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningama stämmer överens med sanningen. För en sökande som är Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall&lt;br&gt;förklaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av&lt;br&gt;uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägg lämnas från och med den månad då rätt till förmånen&lt;br&gt;inträtt, dock tidigast tre månader före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande in-&lt;br&gt;rättningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande&lt;br&gt;förhållande som är av betydelse för tillämpning av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att&lt;br&gt;fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt&lt;br&gt;förorsakat att bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp,&lt;br&gt;eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp&lt;br&gt;uppburit bostadstillägg och har han skäligen bort inse detta, skall åter-&lt;br&gt;betalning ske av vad som för mycket utbetalats, om inte i särskilt fall&lt;br&gt;anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid&lt;br&gt;senare utbetalning av bostadstillägg eller annan ersättning som betalas ut&lt;br&gt;av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på&lt;br&gt;vad som betalats ut för mycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt&lt;br&gt;överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall&lt;br&gt;tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats&lt;br&gt;av en tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadstillägg&lt;br&gt;skall göras av socialförsäkringsnämnd, om det belopp som utbetalats för&lt;br&gt;mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 12 § om utbetalning till annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription av bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter, arbetsgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall&lt;br&gt;upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant&lt;br&gt;bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om särskilt kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant&lt;br&gt;bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Under åren 1995 - 1998 får en kommun med egna medel lämna&lt;br&gt;kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För sådant&lt;br&gt;bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall minskning&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket först göras på det statliga bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Hustrutillägg lämnas enligt bestämmelserna i denna lag till kvinnor&lt;br&gt;som är bosatta i Sverige och som är födda år 1934 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till hustrutillägg har en sådan kvinna för tiden före den månad då&lt;br&gt;hon fyller 65 år, om hennes make uppbär folkpension i form av förtids-&lt;br&gt;pension eller har fyllt 65 år och uppbär folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion. För denna rätt förutsätts vidare att hon själv inte uppbär folkpension&lt;br&gt;och att makarna har varit gifta minst 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får hustrutillägg lämnas även om makarna&lt;br&gt;varit gifta kortare tid än 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Hustrutillägg skall, om inte annat följer av vad som föreskrivs i&lt;br&gt;andra stycket eller 3 §, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena&lt;br&gt;sidan det sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspen-&lt;br&gt;sion till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i&lt;br&gt;form av hel ålderspension till den som är ogift jämte ett sådant pensions-&lt;br&gt;tillskott. Ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknas för år och&lt;br&gt;under förutsättning att de böljat betalas ut från och med den månad&lt;br&gt;varunder den pensionsberättigade fyllt 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då mannens ålders- eller förtidspension enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utges med viss andel av&lt;br&gt;oavkortad sådan pension, utgör hustrutillägget motsvarande andel av det&lt;br&gt;hustrutillägg som anges i första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Hustrutillägg minskas med 60 procent av årsinkomsten beräknad&lt;br&gt;enligt 5 § lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer skall på grund av årsinkomsten först det utgående bostadstillägget&lt;br&gt;minskas enligt 6 § lagen om bostadstillägg till pensionärer och därefter&lt;br&gt;hustrutillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hustrutillägg med tillämpning av 2 § andra stycket skall utges med&lt;br&gt;viss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till&lt;br&gt;årsinkomst beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningen&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket göras först på det belopp som framkommer efter&lt;br&gt;denna minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Bestämmelser som finns i 3 § och 8-15 §§ lagen (1994:00) om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga&lt;br&gt;om hustrutillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om hustrutillägg som&lt;br&gt;avser tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om någon som är berättigad till hustrutillägg enligt denna lag vid&lt;br&gt;utgången av år 1994 uppbär hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall förmånen&lt;br&gt;anses utgå med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För kvinnor som är födda 1935 eller senare och som hade rätt till&lt;br&gt;hustrutillägg för december 1989 och som vid utgången av år 1994&lt;br&gt;alltjämt uppbär sådant tillägg skall bestämmelserna i lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tillämpas. Om i fall som nu&lt;br&gt;sagts hustrutillägg upphör att utges efter den 1 januari 1995 föreligger&lt;br&gt;inte längre rätt till en sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. För kvinna som vid utgången av år 1992 och därefter har uppburit&lt;br&gt;hustrutillägg och som vid utgången av år 1994 alltjämt uppbär sådant&lt;br&gt;tillägg skall minskning på grund av andelsberäkning som anges i 2 §&lt;br&gt;andra stycket ej ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionstillskott, hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg samt särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;gäller särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om pensionstillskott, hustru-&lt;br&gt;tillägg och bostadstillägg samt&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg gäller&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:774.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:382) angående införande&lt;br&gt;av lagen om allmän försäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 § skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994,&lt;br&gt;dels att 16 och 32 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket&lt;br&gt;punkterna 1-4 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1960:99)&lt;br&gt;angående ändring i lagen den&lt;br&gt;29 juni 1946 (nr 431) om folkpen-&lt;br&gt;sionering skall fortfarande tilläm-&lt;br&gt;pas. Beträffande änkepension efter&lt;br&gt;man, som avlidit före den 1 juli&lt;br&gt;1960, skall dock i stället för 8 §&lt;br&gt;första stycket lagen om folkpensio-&lt;br&gt;nering i lagrummets lydelse före&lt;br&gt;nämnda tidpunkt gälla, att sådan&lt;br&gt;pension minskas med 35 procent&lt;br&gt;av den del av den pensionsberätti-&lt;br&gt;gades årsinkomst, som överstiger&lt;br&gt;1 OOO kronor. Vid tillämpning i&lt;br&gt;fall som nu sagts av 13 § 2 mom.&lt;br&gt;sistnämnda lag skall även procent-&lt;br&gt;talet 20 utbytas mot 10 samt be-&lt;br&gt;loppet 20 000 kronor utbytas mot&lt;br&gt;75 000 kronor. Vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen bortses från inkomst av&lt;br&gt;sådan privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;privatbostad som avses i 5 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370). Vid&lt;br&gt;beräkning av förmögenhet skall&lt;br&gt;värdet av sådan privatbostadsfas-&lt;br&gt;tighet eller privatbostad inte be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket&lt;br&gt;punkterna 1-4 övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1960:99)&lt;br&gt;angående ändring i lagen den&lt;br&gt;29 juni 1946 (nr 431) om folkpen-&lt;br&gt;sionering skall fortfarande tilläm-&lt;br&gt;pas. Beträffande änkepension efter&lt;br&gt;man, som avlidit före den 1 juli&lt;br&gt;1960, skall dock i stället för 8 §&lt;br&gt;första stycket lagen om folkpen-&lt;br&gt;sionering i lagrummets lydelse&lt;br&gt;före nämnda tidpunkt gälla, att&lt;br&gt;sådan pension minskas med 35&lt;br&gt;procent av den pensionsberättiga-&lt;br&gt;des årsinkomst. Vid tillämpning i&lt;br&gt;fall som nu sagts av 13 § 2 mom.&lt;br&gt;sistnämnda lag skall även procent-&lt;br&gt;talet 20 utbytas mot 10 samt be-&lt;br&gt;loppet 20 000 kronor utbytas mot&lt;br&gt;75 000 kronor. Vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen bortses från inkomst av&lt;br&gt;sådan privatbostadsfastighet eller&lt;br&gt;privatbostad som avses i 5 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370). Vid&lt;br&gt;beräkning av förmögenhet skall&lt;br&gt;värdet av sådan privatbostadsfas-&lt;br&gt;tighet eller privatbostad inte be-&lt;br&gt;aktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före&lt;br&gt;den 1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos&lt;br&gt;vilken den försäkrade är inskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkning av förmånsbe-&lt;br&gt;loppen för änkepensioner till följd&lt;br&gt;av ändrade förhållanden gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkning av förmånsbe-&lt;br&gt;loppen för änkepensioner till följd&lt;br&gt;av ändrade förhållanden gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:779.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § lagen (1962:392) om hustru- 9 § lagen (1994:00) om bostads-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostads- tillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före ikraftträdan-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott till änkepension&lt;br&gt;enligt 16 § lagen den 25 maj 1962&lt;br&gt;(nr 382) angående införande av&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;utgå efter samma grunder som&lt;br&gt;änkepensionen. Minskning av&lt;br&gt;pensionstillskottet med hänsyn till&lt;br&gt;den pensionsberättigades inkomst&lt;br&gt;skall göras först sedan kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg helt bortfallit men&lt;br&gt;innan minskning sker av änkepen-&lt;br&gt;sionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionstillskott till änkepension&lt;br&gt;enligt 16 § lagen den 25 maj 1962&lt;br&gt;(nr 382) angående införande av&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring skall&lt;br&gt;utgå efter samma grunder som&lt;br&gt;änkepensionen. Minskning av&lt;br&gt;pensionstillskottet med hänsyn till&lt;br&gt;den pensionsberättigades inkomst&lt;br&gt;skall göras först sedan bostads-&lt;br&gt;tillägg helt bortfallit men innan&lt;br&gt;minskning sker av änkepensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller&lt;br&gt;hon äger eller innehar med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första styck-&lt;br&gt;et lämnas inte om sökanden eller&lt;br&gt;dennes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har barn som berättigar till&lt;br&gt;bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;enligt lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg till folkpension eller på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna om&lt;br&gt;inkomstprövning inte får sådant&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till bostadsbidrag har den&lt;br&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har fyllt 18 år och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bor i en bostad som han eller&lt;br&gt;hon äger eller innehar med hyres-&lt;br&gt;eller bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag enligt första styck-&lt;br&gt;et lämnas inte om sökanden eller&lt;br&gt;dennes make&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har barn som berättigar till&lt;br&gt;bostadsbidrag till barnfamiljer eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. får bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:00) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer eller på grund av be-&lt;br&gt;stämmelserna om inkomstprövning&lt;br&gt;inte får sådant tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit&lt;br&gt;make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente,&lt;br&gt;fördel av oskiftat bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst&lt;br&gt;vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och&lt;br&gt;ej heller sådan vinst i utländskt&lt;br&gt;lotteri eller vid vinstdragning på&lt;br&gt;utländska premieobligationer, som&lt;br&gt;uppgår till högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av för-&lt;br&gt;säkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring tillfallit den försäkrade, om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på för-&lt;br&gt;värvsinkomst eller utgör föräldra-&lt;br&gt;penning, så ock sådan ersättning&lt;br&gt;enligt annan lag eller särskild&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes&lt;br&gt;än på grund av sjukförsäkring,&lt;br&gt;som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete&lt;br&gt;eller under militärtjänstgöring eller&lt;br&gt;i fall som avses i lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd eller&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskade-&lt;br&gt;ersättning till sjömän om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsin-&lt;br&gt;komst, ävensom ersättning, vilken&lt;br&gt;vid sjukdom eller olycksfall till-&lt;br&gt;fallit någon på grund av annan&lt;br&gt;försäkring, som icke tagits i sam-&lt;br&gt;band med tjänst, dock att till&lt;br&gt;skattepliktig inkomst räknas ersätt-&lt;br&gt;ning i form av pension eller i form&lt;br&gt;av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit&lt;br&gt;make eller sambo eller vad som&lt;br&gt;förvärvats genom arv, testamente,&lt;br&gt;fördel av oskiftat bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst&lt;br&gt;vid vinstdragning på här i riket&lt;br&gt;utfärdade premieobligationer och&lt;br&gt;ej heller sådan vinst i utländskt&lt;br&gt;lotteri eller vid vinstdragning på&lt;br&gt;utländska premieobligationer, som&lt;br&gt;uppgår till högst 100 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av för-&lt;br&gt;säkring jämlikt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, lagen (1954:243)&lt;br&gt;om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring tillfallit den försäkrade, om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på för-&lt;br&gt;värvsinkomst eller utgör föräldra-&lt;br&gt;penning, så ock sådan ersättning&lt;br&gt;enligt annan lag eller särskild&lt;br&gt;författning, som utgått annorledes&lt;br&gt;än på grund av sjukförsäkring,&lt;br&gt;som nyss sagts, till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete&lt;br&gt;eller under militärtjänstgöring eller&lt;br&gt;i fall som avses i lagen (1977:265)&lt;br&gt;om statligt personskadeskydd eller&lt;br&gt;lagen (1977:267) om krigsskade-&lt;br&gt;ersättning till sjömän om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsin-&lt;br&gt;komst, ävensom ersättning, vilken&lt;br&gt;vid sjukdom eller olycksfall till-&lt;br&gt;fallit någon på grund av annan&lt;br&gt;försäkring, som icke tagits i sam-&lt;br&gt;band med tjänst, dock att till&lt;br&gt;skattepliktig inkomst räknas ersätt-&lt;br&gt;ning i form av pension eller i form&lt;br&gt;av livränta i den mån livräntan är&lt;br&gt;skattepliktig enligt 32 § 1 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:1523.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom., så ock ersättning som&lt;br&gt;utgår på grund av trafikförsäkring&lt;br&gt;eller annan ansvarighetsförsäkring&lt;br&gt;eller på grund av skadeståndsför-&lt;br&gt;säkring och avser förlorad inkomst&lt;br&gt;av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäk-&lt;br&gt;ringsfall eller återköp av försäk-&lt;br&gt;ringen utgått på grund av kapital-&lt;br&gt;försäkring, samt belopp som ar-&lt;br&gt;betsgivare utan att försäkring har&lt;br&gt;tecknats för anställdas räkning&lt;br&gt;betalar ut och som motsvarar&lt;br&gt;ersättning på grund av gruppliv-&lt;br&gt;försäkring, i den mån beloppet inte&lt;br&gt;väsentligt överstiger vad som utgår&lt;br&gt;för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan&lt;br&gt;ersättning för skada på egendom,&lt;br&gt;dock att skatteplikt föreligger dels&lt;br&gt;i den mån ersättningen avser annan&lt;br&gt;byggnad än privatbostad eller&lt;br&gt;markanläggning, dels i den mån&lt;br&gt;köpeskilling, som skulle ha influtit&lt;br&gt;om den försäkrade eller skadade&lt;br&gt;egendomen i stället hade sålts,&lt;br&gt;hade varit att hänföra till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av eller av-&lt;br&gt;dragsgill omkostnad för närings-&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller pre-&lt;br&gt;mieåterbetalning, som utgått på&lt;br&gt;grund av annan personförsäkring&lt;br&gt;än pensionsförsäkring eller sådan&lt;br&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring&lt;br&gt;som tagits i samband med tjänst,&lt;br&gt;samt vinstandel, som utgått på&lt;br&gt;grund av skadeförsäkring, för&lt;br&gt;vilken rätt till avdrag för premie&lt;br&gt;icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293)&lt;br&gt;om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på för-&lt;br&gt;värvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk intäkt, som&lt;br&gt;icke utgör vederlag vid avyttring&lt;br&gt;av egendom, i den mån givaren&lt;br&gt;enligt 20 § eller punkt 5 av an-&lt;br&gt;visningarna till 46 § icke är be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom., så ock ersättning som&lt;br&gt;utgår på grund av trafikförsäkring&lt;br&gt;eller annan ansvarighetsförsäkring&lt;br&gt;eller på grund av skadeståndsför-&lt;br&gt;säkring och avser förlorad inkomst&lt;br&gt;av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäk-&lt;br&gt;ringsfall eller återköp av försäk-&lt;br&gt;ringen utgått på grund av kapital-&lt;br&gt;försäkring, samt belopp som ar-&lt;br&gt;betsgivare utan att försäkring har&lt;br&gt;tecknats för anställdas räkning&lt;br&gt;betalar ut och som motsvarar&lt;br&gt;ersättning på grund av gruppliv-&lt;br&gt;försäkring, i den mån beloppet inte&lt;br&gt;väsentligt överstiger vad som utgår&lt;br&gt;för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan&lt;br&gt;ersättning för skada på egendom,&lt;br&gt;dock att skatteplikt föreligger dels&lt;br&gt;i den mån ersättningen avser annan&lt;br&gt;byggnad än privatbostad eller&lt;br&gt;markanläggning, dels i den mån&lt;br&gt;köpeskilling, som skulle ha influtit&lt;br&gt;om den försäkrade eller skadade&lt;br&gt;egendomen i stället hade sålts,&lt;br&gt;hade varit att hänföra till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av eller av-&lt;br&gt;dragsgill omkostnad för närings-&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller pre-&lt;br&gt;mieåterbetalning, som utgått på&lt;br&gt;grund av annan personförsäkring&lt;br&gt;än pensionsförsäkring eller sådan&lt;br&gt;sjuk- eller olycksfallsförsäkring&lt;br&gt;som tagits i samband med tjänst,&lt;br&gt;samt vinstandel, som utgått på&lt;br&gt;grund av skadeförsäkring, för&lt;br&gt;vilken rätt till avdrag för premie&lt;br&gt;icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293)&lt;br&gt;om ersättning åt smittbärare om&lt;br&gt;icke ersättningen grundas på för-&lt;br&gt;värvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk intäkt, som&lt;br&gt;icke utgör vederlag vid avyttring&lt;br&gt;av egendom, i den mån givaren&lt;br&gt;enligt 20 § eller punkt 5 av an-&lt;br&gt;visningarna till 46 § icke är be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigad till avdrag for utgivet&lt;br&gt;belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens utbild-&lt;br&gt;ning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller&lt;br&gt;skall utföras för utgivarens räk-&lt;br&gt;ning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349), inter-&lt;br&gt;natbidrag, studielån och resekost-&lt;br&gt;nadsersättning enligt 6 och 7 kap.&lt;br&gt;samma lag samt sådant särskilt&lt;br&gt;bidrag vilket enligt av regeringen&lt;br&gt;eller statlig myndighet meddelade&lt;br&gt;bestämmelser utgår till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning samt&lt;br&gt;med dem i fråga om sådant bidrag&lt;br&gt;likställda, och äger i följd härav de&lt;br&gt;bidragsberättigade icke göra av-&lt;br&gt;drag för kostnader som avsetts&lt;br&gt;skola bestridas med bidrag av&lt;br&gt;förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1992:1068) om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt&lt;br&gt;barnbidrag, samt barnpension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;till den del pensionen för vaije&lt;br&gt;månad den avser inte överstiger en&lt;br&gt;tolftedel av fyrtio procent eller,&lt;br&gt;vid pension efter båda föräldrarna,&lt;br&gt;åttio procent, av basbeloppet den&lt;br&gt;månad pensionen avser samt sådan&lt;br&gt;i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring angiven livränta&lt;br&gt;i form av efterlevandelivränta till&lt;br&gt;barn enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan&lt;br&gt;föranlett minskning av sådan del&lt;br&gt;av barnpension som inte är skatte-&lt;br&gt;pliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för&lt;br&gt;vilken skall erläggas skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av&lt;br&gt;arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigad till avdrag för utgivet&lt;br&gt;belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendier för mottagarens ut-&lt;br&gt;bildning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för&lt;br&gt;andra ändamål och som inte utgår&lt;br&gt;periodiskt och inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller&lt;br&gt;skall utföras för utgivarens räk-&lt;br&gt;ning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen(1973:349), inter-&lt;br&gt;natbidrag, studielån och resekost-&lt;br&gt;nadsersättning enligt 6 och 7 kap.&lt;br&gt;samma lag samt sådant särskilt&lt;br&gt;bidrag vilket enligt av regeringen&lt;br&gt;eller statlig myndighet meddelade&lt;br&gt;bestämmelser utgår till deltagare i&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning samt&lt;br&gt;med dem i fråga om sådant bidrag&lt;br&gt;likställda, och äger i följd härav de&lt;br&gt;bidragsberättigade icke göra av-&lt;br&gt;drag för kostnader som avsetts&lt;br&gt;skola bestridas med bidrag av&lt;br&gt;förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;introduktionsersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1992:1068) om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt&lt;br&gt;barnbidrag, samt barnpension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring&lt;br&gt;till den del pensionen för vaije&lt;br&gt;månad den avser inte överstiger en&lt;br&gt;tolftedel av fyrtio procent eller,&lt;br&gt;vid pension efter båda föräldrarna,&lt;br&gt;åttio procent, av basbeloppet den&lt;br&gt;månad pensionen avser samt sådan&lt;br&gt;i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring angiven livränta&lt;br&gt;i form av efterlevandelivränta till&lt;br&gt;bam enligt lagen (1954:243) om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring eller enligt&lt;br&gt;annan i nämnda lagrum angiven&lt;br&gt;författning till den del livräntan&lt;br&gt;föranlett minskning av sådan del&lt;br&gt;av barnpension som inte är skatte-&lt;br&gt;pliktig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för&lt;br&gt;vilken skall erläggas skatt enligt&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av&lt;br&gt;arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap.&lt;br&gt;2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma&lt;br&gt;lag som utgör ersättning för mer-&lt;br&gt;kostnader, ersättning för mer-&lt;br&gt;utgifter för resor enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag, särskilt pension-&lt;br&gt;stillägg enligt lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till folk-&lt;br&gt;pension för långvarig vård av ett&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn samt&lt;br&gt;hemsj ukvårdsbidrag och hemvårds-&lt;br&gt;bidrag, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges av kommunala eller lands-&lt;br&gt;tingskommunala medel till den&lt;br&gt;vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;och ekonomiskt stöd till kostnader&lt;br&gt;för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen&lt;br&gt;(1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463)&lt;br&gt;om bidrag vid adoption av ut-&lt;br&gt;ländska barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148)&lt;br&gt;om särskilt bidrag till ensam-&lt;br&gt;stående med barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av&lt;br&gt;allmän domstol eller utgått av&lt;br&gt;allmänna medel till den som - utan&lt;br&gt;att det skett yrkesmässigt - inställt&lt;br&gt;sig inför domstol eller annan myn-&lt;br&gt;dighet, om ersättningen avser&lt;br&gt;reseersättning, traktamente eller&lt;br&gt;ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den&lt;br&gt;del förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;avser resa inom riket och, såvitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap.&lt;br&gt;2 och 3 §§ lagen om allmän för-&lt;br&gt;säkring, sådan del av vårdbidrag&lt;br&gt;enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma&lt;br&gt;lag som utgör ersättning för mer-&lt;br&gt;kostnader, ersättning för mer-&lt;br&gt;utgifter för resor enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag, särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg enligt lagen (1990:773)&lt;br&gt;om särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;folkpension för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn samt&lt;br&gt;hemsjukvårdsbidragoch hemvårds-&lt;br&gt;bidrag, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utges av kommunala eller lands-&lt;br&gt;tingskommunala medel till den&lt;br&gt;vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;assistansersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;och ekonomiskt stöd till kostnader&lt;br&gt;för personlig assistans enligt lagen&lt;br&gt;(1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg enligt lagen&lt;br&gt;(1994:00) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer; hustrutillägg enligt&lt;br&gt;lagen (1994:00) om hustrutillägg i&lt;br&gt;vissa fall då make uppbär folk-&lt;br&gt;pension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen&lt;br&gt;(1988:786) om bostadsbidrag och&lt;br&gt;lagen (1993:737) om bostads-&lt;br&gt;bidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463)&lt;br&gt;om bidrag vid adoption av ut-&lt;br&gt;ländska barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1992:148)&lt;br&gt;om särskilt bidrag till ensam-&lt;br&gt;stående med barn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som fastställts av&lt;br&gt;allmän domstol eller utgått av&lt;br&gt;allmänna medel till den som - utan&lt;br&gt;att det skett yrkesmässigt - inställt&lt;br&gt;sig inför domstol eller annan&lt;br&gt;myndighet, om ersättningen avser&lt;br&gt;reseersättning, traktamente eller&lt;br&gt;ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmån av fri resa till eller från&lt;br&gt;anställningsintervju eller kostnads-&lt;br&gt;ersättning för sådan resa till den&lt;br&gt;del förmånen eller ersättningen&lt;br&gt;avser resa inom riket och, såvitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller ersättningen, till den del den&lt;br&gt;inte överstiger faktiska resekost-&lt;br&gt;nader och vid köming med egen&lt;br&gt;bil inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor&lt;br&gt;med egen bil enligt den schablon&lt;br&gt;som anges i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den&lt;br&gt;som i särskilt fall räddat person&lt;br&gt;eller egendom i fara eller bidragit&lt;br&gt;till avslöjande eller gripande av&lt;br&gt;person som begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som&lt;br&gt;lämnat organ, blod eller moders-&lt;br&gt;mjölk; tävlingsvinst som inte hän-&lt;br&gt;för sig till anställning eller upp-&lt;br&gt;drag och som utgår i annan form&lt;br&gt;än kontant eller därmed likställd&lt;br&gt;ersättning, om vinsten avser min-&lt;br&gt;nesföremål eller värdet inte över-&lt;br&gt;stiger 0,03 basbelopp avrundat till&lt;br&gt;närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller&lt;br&gt;kostnad som arbetsgivare uppburit&lt;br&gt;från personalstiftelse ur medel, för&lt;br&gt;vilka avdrag icke medgivits vid&lt;br&gt;taxering, vid första tillfålle dylika&lt;br&gt;medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare&lt;br&gt;uppburit från pensionsstiftelse, till&lt;br&gt;den del stiftelsen ej ägt andra&lt;br&gt;medel för att lämna gottgörelsen&lt;br&gt;än sådana för vilka avdrag icke&lt;br&gt;åtnjutits vid avsättning till stiftel-&lt;br&gt;sen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt&lt;br&gt;växande bär och svampar samt&lt;br&gt;kottar som den skattskyldige själv&lt;br&gt;plockat till den del intäkterna&lt;br&gt;under ett beskattningsår inte över-&lt;br&gt;stiger 5 000 kronor och inte kan&lt;br&gt;hänföras till näringsverksamhet&lt;br&gt;som utgör rörelse eller till lön&lt;br&gt;eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 75 a § fjärde&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;36 § 3 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt, 50 § lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller ersättningen, till den del den&lt;br&gt;inte överstiger faktiska resekost-&lt;br&gt;nader och vid köming med egen&lt;br&gt;bil inte överstiger det avdrag som&lt;br&gt;medges för kostnader för resor&lt;br&gt;med egen bil enligt den schablon&lt;br&gt;som anges i punkt 4 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 33 §;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den&lt;br&gt;som i särskilt fall räddat person&lt;br&gt;eller egendom i fara eller bidragit&lt;br&gt;till avslöjande eller gripande av&lt;br&gt;person som begått brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som&lt;br&gt;lämnat organ, blod eller moders-&lt;br&gt;mjölk; tävlingsvinst som inte hän-&lt;br&gt;för sig till anställning eller upp-&lt;br&gt;drag och som utgår i annan form&lt;br&gt;än kontant eller därmed likställd&lt;br&gt;ersättning, om vinsten avser min-&lt;br&gt;nesföremål eller värdet inte över-&lt;br&gt;stiger 0,03 basbelopp avrundat till&lt;br&gt;närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller&lt;br&gt;kostnad som arbetsgivare uppburit&lt;br&gt;från personalstiftelse ur medel, för&lt;br&gt;vilka avdrag icke medgivits vid&lt;br&gt;taxering, vid första tillfälle dylika&lt;br&gt;medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare&lt;br&gt;uppburit från pensionsstiftelse, till&lt;br&gt;den del stiftelsen ej ägt andra&lt;br&gt;medel för att lämna gottgörelsen&lt;br&gt;än sådana för vilka avdrag icke&lt;br&gt;åtnjutits vid avsättning till stiftel-&lt;br&gt;sen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt&lt;br&gt;växande bär och svampar samt&lt;br&gt;kottar som den skattskyldige själv&lt;br&gt;plockat till den del intäkterna&lt;br&gt;under ett beskattningsår inte över-&lt;br&gt;stiger 5 000 kronor och inte kan&lt;br&gt;hänföras till näringsverksamhet&lt;br&gt;som utgör rörelse eller till lön&lt;br&gt;eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1941:416) om arvsskatt och gåvo-&lt;br&gt;skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §&lt;br&gt;tredje stycket eller 75 a § fjärde&lt;br&gt;stycket uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;36 § 3 mom. lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt, 50 § lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt, 22 § tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avdrags- och uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het beträffande vissa uppdragser-&lt;br&gt;sättningar, 5 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 32 och 34 §§ tullagen&lt;br&gt;(1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter inte redo-&lt;br&gt;visas i kontrolluppgift om sådan&lt;br&gt;ränta för den skattskyldige under&lt;br&gt;ett beskattningsår sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som ut-&lt;br&gt;faller på grund av avtalsgruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring gäller särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser i 32 § 3 a mom. och punkt&lt;br&gt;12 av anvisningarna till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om avdrags- och uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het beträffande vissa uppdragser-&lt;br&gt;sättningar, 5 kap. 13 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 40 § lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 &amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller 32 och 34 §§ tullagen&lt;br&gt;(1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter inte redo-&lt;br&gt;visas i kontrolluppgift om sådan&lt;br&gt;ränta för den skattskyldige under&lt;br&gt;ett beskattningsår sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som ut-&lt;br&gt;faller på grund av avtalsgruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring gäller särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser i 32 § 3 a mom. och punkt&lt;br&gt;12 av anvisningarna till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,&lt;br&gt;m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel&lt;br&gt;tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten&lt;br&gt;uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;produkten av antalet skattekronor i kommunen enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den&lt;br&gt;skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfakto-&lt;br&gt;rer enligt tredje stycket som har fastställts i december året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december vaije år skall regeringen, eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den&lt;br&gt;uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den&lt;br&gt;ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före beskatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsåret och beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som återstår, sedan avräk-&lt;br&gt;ning har skett enligt 52 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 16 § lagen&lt;br&gt;(1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension, 12 § lagen (1984:668)&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:560) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;avgift, skall skattemyndigheten&lt;br&gt;fördelat per månad utanordna till&lt;br&gt;kommunen den tredje vardagen&lt;br&gt;räknat från den 17 i månaden,&lt;br&gt;varvid dag som enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1930:173) om beräkning av lag-&lt;br&gt;stadgad tid jämställs med allmän&lt;br&gt;helgdag inte skall medräknas. Ar&lt;br&gt;kommunens fordran inte uträknad&lt;br&gt;vid utbetalningstillfällena i må-&lt;br&gt;naderna januari och februari, skall&lt;br&gt;utbetalningarna dessa månader&lt;br&gt;grundas på samma belopp som ut-&lt;br&gt;betalningen i december månad det&lt;br&gt;föregående året. När särskilda skäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1584.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som återstår, sedan avräk-&lt;br&gt;ning har skett enligt 52 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272), 12 § lagen&lt;br&gt;(1984: 668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare och 8 §&lt;br&gt;lagen (1987: 560) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsavgift, skall skattemyndig-&lt;br&gt;heten fördelat per månad utan-&lt;br&gt;ordna till kommunen den tredje&lt;br&gt;vardagen räknat från den 17 i&lt;br&gt;månaden, varvid dag som enligt&lt;br&gt;2 § lagen (1930:173) om beräk-&lt;br&gt;ning av lagstadgad tid jämställs&lt;br&gt;med allmän helgdag inte skall&lt;br&gt;medräknas. Ar kommunens for-&lt;br&gt;dran inte uträknad vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfällena i månaderna januari&lt;br&gt;och februari, skall utbetalningarna&lt;br&gt;dessa månader grundas på samma&lt;br&gt;belopp som utbetalningen i decem-&lt;br&gt;ber månad det föregående året.&lt;br&gt;När särskilda skäl föranleder det&lt;br&gt;får skattemyndigheten dock för-&lt;br&gt;ordna att utbetalningen skall grundas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranleder det får skattemyndig-&lt;br&gt;heten dock förordna att utbetal-&lt;br&gt;ningen skall grundas på ett annat&lt;br&gt;belopp. Om något av de belopp&lt;br&gt;som utbetalningen i månaderna&lt;br&gt;januari och februari grundats på&lt;br&gt;inte motsvarar en tolftedel av&lt;br&gt;kommunens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i&lt;br&gt;mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ett annat belopp. Om något av&lt;br&gt;de belopp som utbetalningen i må-&lt;br&gt;naderna januari och februari grun-&lt;br&gt;dats på inte motsvarar en tolftedel&lt;br&gt;av kommunens fordran, skall den&lt;br&gt;jämkning som föranleds av detta&lt;br&gt;ske i fråga om utbetalningen i&lt;br&gt;mars månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen skall ske när&lt;br&gt;den årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats. Delavräkning-&lt;br&gt;en sker med utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatte-&lt;br&gt;underlaget enligt nämnda taxering, den skattesats som har beslutats för&lt;br&gt;beskattningsåret och uppräkningsfaktom för beskattningsåret (omräknade&lt;br&gt;preliminära kommunalskattemedel). Om detta belopp överstiger det be-&lt;br&gt;lopp som kommunen har uppburit enligt andra stycket, skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten betala ut överskjutande belopp till kommunen. I motsatt fall&lt;br&gt;skall kommunen återbetala mellanskillnaden. Utbetalning eller återbetal-&lt;br&gt;ning skall göras i januari året efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga&lt;br&gt;taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har&lt;br&gt;beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen.&lt;br&gt;Om dessa överstiger de omräknade preliminära kommunalskattemedlen&lt;br&gt;enligt femte stycket skall skattemyndigheten betala ut överskjutande&lt;br&gt;belopp till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-&lt;br&gt;skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året&lt;br&gt;efter beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nuvarande regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) är en inkomstprövad&lt;br&gt;förmån som kan utges till den som uppbär folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, förtidspension, omställningspension, särskild efterlevandepen-&lt;br&gt;sion eller hustrutillägg. KBT kan endast lämnas till pensionär som är&lt;br&gt;folkbokförd i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av det kommunala bostadstillägg som kan betalas ut bestäms&lt;br&gt;av kommunen. Tilläggen varierar därför storleksmässigt kommunerna&lt;br&gt;emellan. Inkomstprövningen sker dock enligt regler som är fastställda i&lt;br&gt;lag och är lika över hela landet. Vidare krävs att KBT utges med lägst&lt;br&gt;det belopp som uppfyller kriterierna för statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg&lt;br&gt;till folkpension föreskrivs att statsbidrag utges under förutsättning att&lt;br&gt;KBT, före inkomstprövning och oberoende av bostadens storlek, täcker&lt;br&gt;minst 85 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger&lt;br&gt;mellan 150 och 3 500 kronor per månad. Kommunen erhåller statsbi-&lt;br&gt;drag med 70 % av sina kostnader för KBT inom de nämnda kostnads-&lt;br&gt;gränsema. Samtidigt gäller att statsbidrag endast lämnas för KBT som&lt;br&gt;täcker högst 90 % av bostadskostnaden. Kommunerna har möjlighet att&lt;br&gt;låta KBT utges även för bostadskostnader som ligger utanför stats-&lt;br&gt;bidragsförordningens gränser och för kostnader som inte är knutna till&lt;br&gt;bostadskostnaden. Merkostnaderna för detta måste dock i sin helhet&lt;br&gt;bekostas av kommunen. Statsbidrag kan vidare utges för KBT till perso-&lt;br&gt;ner som bor på ålderdomshem eller sjukhem under förutsättning att&lt;br&gt;bostadstillägget inte täcker bostadskostnader som utgör en del av en&lt;br&gt;avgift för vars bestämmande endast pensionärens inkomst får läggas till&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med viss&lt;br&gt;andel av den försäkrades inkomster vid sidan av folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott. Om den årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kronor för&lt;br&gt;en ensamstående pensionär resp. 1 500 kronor för ett pensionärspar&lt;br&gt;minskas bostadstillägget med 35 % av den del av sidoinkomsten upp till&lt;br&gt;1,5 basbelopp som överstiger nämnda fribelopp. För sidoinkomst som&lt;br&gt;överstiger 1,5 basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av sidoin-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan&lt;br&gt;antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som inkomst räknas&lt;br&gt;dock bl.a inte allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del&lt;br&gt;pensionen föranlett minskning av pensionstillskottet. För en pensionär&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av ålderspension beaktas vid inkomst-&lt;br&gt;prövningen inte heller inkomster av anställning eller intäkt av aktiv&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt Riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. Enligt dessa föreskrifter beaktas vid beräkning av avkastning av Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;förmögenhet tillgångar som aktier, obligationer, banktillgodohavanden,&lt;br&gt;kontanter utöver kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter,&lt;br&gt;fordringar, andelar i ekonomiska föreningar och näringsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastningen på förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade&lt;br&gt;värdet. Till förmögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp&lt;br&gt;varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor&lt;br&gt;och för den som är ogift 75 000 kronor. Vid inkomstprövningen tas inte&lt;br&gt;hänsyn till förmögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av&lt;br&gt;privatbostadsfastighet eller privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra&lt;br&gt;hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögen-&lt;br&gt;het hälften av deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1994 utbetalades KBT till 587 813 pensionärer med i ge-&lt;br&gt;nomsnitt 1 494 kronor per månad. Ca 70 kronor av detta belopp avser&lt;br&gt;bostadstillägg som inte är statsbidragsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 trädde lagen (1991:162) om särskilt kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension (SKBT) som komplement till KBT i kraft.&lt;br&gt;SKBT kompenserar de pensionärer som har låg inkomst och hög bo-&lt;br&gt;endekostnad. SKBT fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pen-&lt;br&gt;sionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna&lt;br&gt;för beräkning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan&lt;br&gt;socialbidragsnormen i den pensionsberättigades kommun. SKBT utges&lt;br&gt;av kommunen med statsbidrag för 100 % av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I februari 1994 utbetalades SKBT till 12 151 pensionärer med i ge-&lt;br&gt;nomsnitt 329 kronor per månad och pensionär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Översyn av reglerna för bostadsstöd till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lag för KBT tillkom för över 30 år sedan. Reglerna har ofta&lt;br&gt;varit föremål för kritik och ändringar i regelsystemet har också varit&lt;br&gt;vanliga. I sina huvuddrag har systemet dock förblivit detsamma. Allt-&lt;br&gt;sedan KBT-reglemas tillkomst har den vanligaste kritiken gällt de vari-&lt;br&gt;erande KBT-nivåema mellan kommunerna. Trots att reglerna för stats-&lt;br&gt;bidrag har påverkat kommunernas KBT-regler har stora skillnader upp-&lt;br&gt;stått. Skillnaderna har varit så stora att det kunnat skilja ett par tusen&lt;br&gt;kronor i månaden i utgående KBT mellan två kommuner. Till följd av&lt;br&gt;de ändrade regler som infördes den 1 mars 1993 är skillnaderna numera&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kraftigt ökade boendekostnaderna i början av år 1991 förstärkte&lt;br&gt;problemen med de varierande KBT-nivåema och ledde till att många&lt;br&gt;pensionärer fick krympande ekonomiska marginaler och att vissa t.o.m.&lt;br&gt;riskerade att hamna under socialbidragsnormen. För att skydda pensio-&lt;br&gt;närer med höga bostadskostnader och lågt KBT infördes det särskilda&lt;br&gt;kommunala bostadstillägget våren 1991. Samtidigt tillsatte den dåvaran-&lt;br&gt;de regeringen en kommitté med uppgift att se över hela systemet med&lt;br&gt;kommunala bostadstillägg (dir. 1991:25). Kommittén antog namnet&lt;br&gt;KBT-utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven angavs särskilt att kommittén borde komma med förslag&lt;br&gt;till ett enhetligare system för bostadstillägg och därvid pröva frågan om&lt;br&gt;ett ändrat huvudmannaskap. Därutöver påpekades i direktiven bl.a.&lt;br&gt;behovet av förenklingar i regelsystemet, behovet av en översyn av&lt;br&gt;inkomstberäkningen samt att kommittén borde pröva lämpligheten av att&lt;br&gt;i ett nytt system for bostadstillägg inbegripa de kommunala bostads-&lt;br&gt;tilläggen för handikappade (KBH).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningen avlämnade i april 1992 sitt slutbetänkande Bostads-&lt;br&gt;stöd till pensionärer (SOU 1992:21), där ett nytt system för bostadsstöd&lt;br&gt;föreslogs. Det nya bostadstillägget till pensionärer (BTP) borde enligt&lt;br&gt;utredningen träda i kraft den 1 juli 1993 och vara helt statligt. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslog också att ett högre bostadsstöd skulle kunna utges till&lt;br&gt;handikappade, att en ny och enklare inkomstberäkning skulle användas&lt;br&gt;och att fler maskinella omräkningar borde kunna göras. Eftersom det&lt;br&gt;föreslagna systemet skulle medföra omfördelningar mellan pensionärer-&lt;br&gt;na föreslogs också övergångsbestämmelser under fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna samt en sammanställning över remissyttrandena finns tillgängliga&lt;br&gt;i ärendet hos Socialdepartementet (S92/3225/F).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gjorde hösten 1992 bedömningen att ett förstatligande av&lt;br&gt;bostadsstödet inte kunde genomföras förrän den 1 januari 1995. För att&lt;br&gt;underlätta ett förstatligande med helt enhetliga regler fr.o.m. år 1995&lt;br&gt;har regeringen i två steg - den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994 -&lt;br&gt;gjort förändringar i förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommu-&lt;br&gt;nala bostadstillägg. Förändringarna har inneburit att skillnaderna mellan&lt;br&gt;kommunernas KBT-regler nu är mindre än tidigare. Åtskilliga kommu-&lt;br&gt;ner har dock inte fullt ut anpassat sina KBT-regler efter de ersättnings-&lt;br&gt;nivåer som anges i statsbidragsförordningen. Detta försvårar en över-&lt;br&gt;gång till helt statliga och enhetliga regler. Vi föreslår trots detta att&lt;br&gt;staten tar över bostadstilläggen men föreslår att kommunerna under en&lt;br&gt;övergångstid skall kunna utge kompletterande bostadstillägg för att inte&lt;br&gt;vissa pensionärer skall få alltför kännbara minskningar av bo-&lt;br&gt;stadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den parlamentariska Pensionsarbetsgruppen (S 1991:14) kommer&lt;br&gt;inom kort att lämna sitt betänkande med förslag till en genomgripande&lt;br&gt;reformering av hela pensionssystemet. Förslaget innebär stora föränd-&lt;br&gt;ringar av de allmänna pensionernas konstruktion och kräver därmed&lt;br&gt;väsentliga förändringar av reglerna för inkomstprövning av bostads-&lt;br&gt;tillägg till pensionärer. Nya regler för inkomstprövningen bör därför&lt;br&gt;utformas utifrån det nya pensionssystemet och först efter det att riks-&lt;br&gt;dagen har fattat beslut om detta. Vi föreslår därför nu att samma in-&lt;br&gt;komstprövning som gäller för KBT tills vidare även skall gälla för det&lt;br&gt;nya bostadstillägget. I förslaget till ny lag har 5 §, som reglerar beräk-&lt;br&gt;ning av årsinkomsten, kompletterats med vissa undantagsregler som&lt;br&gt;tidigare angivits i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5). I&lt;br&gt;sak är inkomstberäkningen dock oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktat det nya pensionssystemet finns det emellertid skäl att överväga&lt;br&gt;inkomstberäkningen för förtidspensionärer. Denna skiljer sig från den&lt;br&gt;inkomstberäkning som görs för övriga pensionärer. Enligt nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstregler för KBT betraktas inte folkpension och ett pensionstill-&lt;br&gt;skott som inkomst. Eftersom förtidspensionärer har rätt till högre pen-&lt;br&gt;sionstillskott än övriga pensionärer kan dessa således ha högre inkomst&lt;br&gt;innan bostadstillägget reduceras. Med dagens regler kan en förtidspen-&lt;br&gt;sionär få 6 000 kronor mer per år i KBT än en ålderspensionär med&lt;br&gt;samma inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bl.a. de ökande försäkringsutgiftema för förtidspen-&lt;br&gt;sion pågår inom regeringskansliet en översyn av de ekonomiska vill-&lt;br&gt;koren m.m. för förtidspensionärer. I samband med detta arbete kommer&lt;br&gt;även frågan om inkomstberäkning för förtidspensionärer i KBT-sam-&lt;br&gt;manhang att beredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skatteregler gäller i dag för pensionärer, vilket påverkar&lt;br&gt;reglerna för inkomstprövning. En given inkomst kan därför vara mer&lt;br&gt;värd för en pensionär än vad motsvarande inkomst är för en löntagare.&lt;br&gt;Av detta skäl skiljer sig inkomstprövningen i KBT-systemet från den&lt;br&gt;som gäller i bostadsbidragssystemet för barnfamiljer. Med ett reforme-&lt;br&gt;rat pensionssystem där pensionärer beskattas på samma sätt som lön-&lt;br&gt;tagare, vilket Pensionsarbetsgruppen väntas föreslå fr.o.m. år 2000, blir&lt;br&gt;inkomster för löntagare och pensionärer jämförbara. Därmed skapas&lt;br&gt;förutsättningar för att samtidigt med nya inkomstprövningsregler för&lt;br&gt;pensionärernas bostadstillägg åstadkomma ett enhetligt regelsystem för&lt;br&gt;alla bostadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lag om KBT regleras också rätten till hustrutillägg och&lt;br&gt;hur detta skall beräknas. Från och med den 1 januari 1990 har en suc-&lt;br&gt;cessiv avveckling av hustrutillägget påböljats. Hustrutillägget kan&lt;br&gt;numera endast lämnas till kvinnor som är födda 1934 eller tidigare.&lt;br&gt;Rätten till hustrutillägg prövas samtidigt med KBT och inkomstprövas&lt;br&gt;på motsvarande sätt som gäller för KBT. Vårt förslag till ny lag om&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer innebär att den nuvarande lagen om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg kan upphävas och att hustru-&lt;br&gt;tillägget regleras i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändring i kommunalskattelagen och om ändring i lagen&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebi-&lt;br&gt;tering av skatt, m.m. gäller ämnen som faller inom Lagrådets gransk-&lt;br&gt;ningsområde. Dessa förslag är emellertid endast namn- och hänvisnings-&lt;br&gt;ändringar varför Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Statligt bostadstillägg till pensionärer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nuvarande kommunala bostadstillägget&lt;br&gt;ersätts med ett statligt bostadstillägg. Bostadstillägg lämnas med 85&lt;br&gt;procent av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000 kronor per&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningens förslag: Huvudmannaskapet för bostadsstödet till&lt;br&gt;pensionärer övertas av staten. Bostadsbidrag lämnas med 95 % av bo-&lt;br&gt;stadskostnad mellan 300 kronor och 4 500 kronor per månad. För pen-&lt;br&gt;sionärer med handikapp lämnas bostadsbidrag med 95 % av bostads-&lt;br&gt;kostnad över 300 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har yttrat sig över för-&lt;br&gt;slaget till ändrat huvudmannaskap. Samtliga tillstyrker att staten övertar&lt;br&gt;huvudmannaskapet. Svenska Kommunförbundet och Stockholms stad&lt;br&gt;anser dock att en förutsättning för detta är att kommunerna inte skall&lt;br&gt;behöva utge kompletterande bostadsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det stora antal remissinstanser som yttrat sig om utformningen av&lt;br&gt;bostadsbidraget poängterar många vikten av ett enhetligt stödsystem.&lt;br&gt;Kungsbacka kommun anser att den övre bostadskostnadsgränsen bör&lt;br&gt;vara differentierad mellan kommunerna. Ingen remissinstans anser de&lt;br&gt;föreslagna reglerna generellt vara för generösa. Boverket påpekar dock&lt;br&gt;att konstruktionen kan vara kostnadsdrivande och förordar i stället att&lt;br&gt;den nedre gränsen tas bort och att ersättningsprocenten sänks. Örebro&lt;br&gt;och Bräcke kommuner förordar på liknande sätt såväl en lägre nedre&lt;br&gt;gräns som en lägre ersättningsprocent. Några kommuner anser att den&lt;br&gt;nedre gränsen bör vara lägre än 300 kronor. Kommunförbundet och&lt;br&gt;några kommuner förordar en modell med varierad ersättningsprocent&lt;br&gt;inom bostadskostnadsintervallet. Femton remissinstanser - därav åtta&lt;br&gt;kommuner - anser att det föreslagna systemet ger för lågt bostadsbi-&lt;br&gt;drag. Flera av dessa hänvisar till att hyror i nyproduktion kan vara&lt;br&gt;högre än 4 500 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nio remissinstanser som yttrat sig över förslaget att handikappade&lt;br&gt;pensionärer skall kunna få högre bostadsbidrag har tillstyrkt detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skillnaderna mellan kommunernas&lt;br&gt;ersättningsregler för KBT har tidigare varit betydande och ofta blivit&lt;br&gt;föremål för diskussion. I och med de senaste årens ändringar i reglerna&lt;br&gt;för statsbidrag till KBT har skillnaderna minskat. Hälften av kommuner-&lt;br&gt;na har i dag enhetliga regler och ersätter 90 procent av bostadskostnad&lt;br&gt;mellan 150 kronor och 3 500 kronor per månad. Övriga kommuner har&lt;br&gt;som regel samma bostadskostnadsgränser men ersätter bostadskostnad&lt;br&gt;med mellan 85 och 100 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För många pensionärer utgör KBT ett väsentligt tillskott till pension-&lt;br&gt;en. Eftersom folkpension och pensionstillskott inte är tillräckliga för att&lt;br&gt;täcka levnadsomkostnader och en normal hyra bör bostadsstödet ses&lt;br&gt;som en del av det allmänna pensionssystemet för vilket staten har ett&lt;br&gt;helhetsansvar. Det är inte acceptabelt att det allmänna pensionssystemet&lt;br&gt;ger olika utfall beroende på var i Sverige man bor. Staten bör därför ta&lt;br&gt;över ansvaret för bostadsstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före den 1 mars 1993 lämnades statsbidrag för KBT som täckte 85 %&lt;br&gt;- 100 % av bostadskostnad mellan 80 kronor och 1 900 kronor per&lt;br&gt;månad för ogift pensionär. Detta innebar att skillnaderna mellan kom-&lt;br&gt;munernas regler var stora. För att underlätta ett förstatligande med helt&lt;br&gt;enhetliga regler har statsbidragsreglema förändrats i två steg i riktning&lt;br&gt;mot ett bidragssystem som i större utsträckning fungerar som ett hög-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsskydd. Den övre bostadskostnadsgränsen har höjts kraftigt,&lt;br&gt;vilket till en del har finansierats med sänkt ersättningsprocent. Den&lt;br&gt;sänkta ersättningsprocenten har också till syfte att systemet skall vara&lt;br&gt;mer kostnadsdämpande. Det skall för en pensionär alltid vara ekono-&lt;br&gt;miskt lönsamt att välja en billigare bostad framför en dyrare bostad. I&lt;br&gt;de flesta kommuner får en KBT-tagare i dag, förutom de första&lt;br&gt;150 kronorna, själv betala 10 % av sin bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till ett statligt system föreslår vi att ett ytterligare steg&lt;br&gt;i samma riktning tas. Den övre gränsen föreslås höjas till 4 000 kronor&lt;br&gt;per månad samtidigt som ersättningsgraden sänks till 85 %. En sådan&lt;br&gt;förändring innebär emellertid omfördelningar mellan pensionärerna och&lt;br&gt;att många pensionärer får sänkt bostadstillägg. För att mildra de minsk-&lt;br&gt;ningar som blir följden av förändringen föreslår vi därför att den nedre&lt;br&gt;gränsen för ersättning av bostadskostnad sänks från 150 kronor till&lt;br&gt;100 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen innebär att pensionärer med höga hyror får upp till&lt;br&gt;300 kronor mer i bostadstillägg medan pensionärer med medelhöga&lt;br&gt;hyror får sänkt bostadstillägg med som mest 125 kronor per månad. Ar&lt;br&gt;1995 beräknas boendekostnaderna öka med i genomsnitt 4,7 %. Om&lt;br&gt;hänsyn tas till denna höjning av boendekostnaderna och de nya ersätt-&lt;br&gt;ningsreglerna blir nettoeffekten, i kronor räknat, att ingen får sänkt&lt;br&gt;bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna för statligt bostadstillägg till pensionärer före-&lt;br&gt;slås att gälla lika för alla pensionärer. Detta innebär bl.a. att handikapp-&lt;br&gt;ade pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än övriga&lt;br&gt;pensionärer. Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (1980:620) det&lt;br&gt;samlade ansvaret för handikappomsorgen. För boendet kan detta ta sig&lt;br&gt;olika uttryck beroende på lokala förhållanden och prioriteringar. Gene-&lt;br&gt;rellt gäller enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.&lt;br&gt;att en kommun är skyldig att lämna bidrag för ombyggnad av bostäder&lt;br&gt;för funktionshindrade. Vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad&lt;br&gt;krävs dock särskilda skäl för att bostadsanpassningsbidrag skall kunna&lt;br&gt;lämnas. Ett annat sätt att tillförsäkra handikappade ett eget och ända-&lt;br&gt;målsenligt boende är att satsa på anpassade bostäder i nyproduktion. I&lt;br&gt;sådant fall kommer merkostnaden vanligen till uttryck i en förhöjd hyra&lt;br&gt;som ofta kompenseras med ett högre KBT eller kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg till handikappade (KBH). Ett förhöjt bostadstillägg för handi-&lt;br&gt;kappade inom ramen för ett statligt bostadsstöd skulle emellertid ge&lt;br&gt;incitament för kommunerna att lägga merkostnaderna på hyran. En&lt;br&gt;sådan konstruktion där kommunen bestämmer hyresavgiften medan&lt;br&gt;staten står för kostnaden i form av bostadstillägg riskerar att bli kost-&lt;br&gt;nadsdrivande på sikt. Vi anser därför att såväl ansvar som kostnader för&lt;br&gt;handikappade pensionärers boende även i fortsättningen bör vara en&lt;br&gt;kommunal angelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare under våren att föreslå riksdagen en änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet&lt;br&gt;för personer som flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;(EES). Detta föranleds av det beslut av Gemensamma EES-kommittén&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändring av Bilaga VI till EES-avtalet som kan förväntas tas den 8&lt;br&gt;mars 1994. Ändringen innebär att det klargörs dels att inte heller vid&lt;br&gt;tillämpningen av samordningslagen skall nuvarande kommunala bostads-&lt;br&gt;tillägg betalas till andra pensionärer än de som är bosatta i Sverige dels&lt;br&gt;att pension från annat EES-land skall jämställas med svensk pension för&lt;br&gt;att fastställa rätten till kommunalt bostadstillägg. Detsamma får anses&lt;br&gt;gälla vid tillämpningen av samordningslagen på det föreslagna bostads-&lt;br&gt;tillägget till dess EES-avtalet har anpassats till den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Kommunala tilläggsregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att mildra effekten av de minskningar som&lt;br&gt;vissa pensionärer drabbas av vid övergången till ett enhetligt system&lt;br&gt;föreslås kommunerna kunna lämna kompletterande bostadstillägg&lt;br&gt;under en övergångstid av fyra år. Sådant kompletterande bostadstil-&lt;br&gt;lägg skall bekostas av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts varierar storle-&lt;br&gt;ken av de kommunala bostadstilläggen mellan kommunerna även om&lt;br&gt;skillnaderna numera inte är lika stora som tidigare. Vissa kommuner&lt;br&gt;har emellertid fortfarande regler som innebär att vissa pensionärer får&lt;br&gt;betydligt högre kommunalt bostadstillägg (KBT) än det bostadstillägg&lt;br&gt;som de skulle få enligt regeringens förslag till nytt bostadsstöd. Ett 15-&lt;br&gt;tal kommuner ersätter 100 % av bostadskostnaden trots de förändringar&lt;br&gt;som gjorts i statsbidragsförordningen i syfte att underlätta övergången&lt;br&gt;till ett enhetligt statligt bostadstillägg. Dessutom finns i ca 50 kom-&lt;br&gt;muner specialregler för vissa boendeformer eller för vissa pensionärs-&lt;br&gt;kategorier. Oftast innebär dessa specialregler att högre bostadskostnads-&lt;br&gt;gränser eller högre procentsats tillämpas för boende i servicehus resp,&lt;br&gt;för pensionärer med handikapp. Uppskattningsvis 12 000 pensionärer&lt;br&gt;uppbär nu KBT för bostadskostnad överstigande den föreslagna övre&lt;br&gt;bostadskostnadsgränsen på 4 000 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuners högre bostadskostnadsgränser beror på lokala för-&lt;br&gt;hållanden vad gäller hyresnivåer, bostadsbyggande m.m. Andra kom-&lt;br&gt;muner har via systemet med kommunala bostadstillägg valt att ge stöd&lt;br&gt;åt handikappade med behov av en större eller dyrare bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att statliga regler för bostadstillägg bör&lt;br&gt;vara generella och att de därför inte bör differentieras utifrån lokala för-&lt;br&gt;hållanden. Detta är också det huvudsakliga motivet till ett förstatligande&lt;br&gt;av bostadstilläggen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner har inte i tillräcklig grad anpassat sina kommunala&lt;br&gt;regler för att helt statliga regler skall kunna genomföras den 1 januari&lt;br&gt;1995. En övergång till helt enhetliga regler skulle innebära att många&lt;br&gt;pensionärer skulle få minskningar på flera hundra kronor per månad&lt;br&gt;och ibland betydligt mer. Så stora och snabba omställningar får anses&lt;br&gt;otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har övervägt om övergångsbestämmelser som skyddar mot sådana&lt;br&gt;minskningar bör tillämpas i det statliga regelverket. Sådana övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser skulle emellertid medföra att vissa pensionärer får ett&lt;br&gt;högre statligt bostadstillägg enbart av det skälet att de bor i en viss&lt;br&gt;kommun. Vi anser att en sådan särbehandling bör undvikas i ett statligt&lt;br&gt;system för bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att mildra effekterna av övergången till ett enhetligt system före-&lt;br&gt;slås i stället en tidsbegränsad möjlighet till kommunala tilläggsregler. I&lt;br&gt;det system för statligt bostadstillägg som regeringen nu föreslår finns en&lt;br&gt;självrisk på 15 %. En högre ersättningsnivå innebär att marginalkost-&lt;br&gt;naden för att skaffa sig ett dyrare boende blir låg. Detta skulle kunna&lt;br&gt;leda till en förskjutning till ett dyrare boende totalt sett. För att mildra&lt;br&gt;övergången till ett nytt system kommer kommunerna att tillåtas fylla på&lt;br&gt;med högre ersättning. Kommunerna skall därför ges möjlighet att under&lt;br&gt;åren 1995 - 1998 med egna medel lämna kompletterande bostadstillägg.&lt;br&gt;Regeringen vill dock slå fast att en sådan lösning bara är temporär och&lt;br&gt;att det därför är väsentligt att de kommunala tilläggsreglema under&lt;br&gt;övergångstiden anpassas till de statliga reglerna. Avsikten är att anpass-&lt;br&gt;ningen till det enhetliga systemet skall ske stegvis så att alltför stora och&lt;br&gt;plötsliga omställningar undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att en sådan anpassning sker och föreslår därför&lt;br&gt;ingen statlig reglering av hur detta skall genomföras. Vi kommer dock&lt;br&gt;att följa utvecklingen och om detta bedöms nödvändigt senare föreslå en&lt;br&gt;reglering av anpassningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala tilläggsreglema administreras av försäkringskassorna&lt;br&gt;vad gäller uträkning, utbetalning, redovisning m.m. I den mån tilläggs-&lt;br&gt;reglema kräver utredning eller bedömning av om rätt till komp-&lt;br&gt;letterande bostadstillägg föreligger så är detta en uppgift för kommunen.&lt;br&gt;Regeringen kommer senare i förordningen att reglera de administrativa&lt;br&gt;villkoren för de kommunala tilläggsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Särskilt bostadstillägg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utöver bostadstillägg betalas ett särskilt bo-&lt;br&gt;stadstillägg ut om pensionärens inkomst - efter det att en skälig&lt;br&gt;bostadskostnad är betald - understiger en skälig levnadsnivå. Vad&lt;br&gt;som skall anses utgöra en skälig bostadskostnad resp, en skälig lev-&lt;br&gt;nadsnivå preciseras av regeringen i förordning. Socialstyrelsens nor-&lt;br&gt;mer för beräkning av socialbidrag kan här tjäna som vägledning. I&lt;br&gt;sådant fall betalas särskilt bostadstillägg ut så att inkomsten når upp&lt;br&gt;till den skäliga levnadsnivån. Reglerna för det särskilda bostads-&lt;br&gt;tillägget är enligt förslaget likvärdiga med de regler som för när-&lt;br&gt;varande gäller för särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) med&lt;br&gt;den skillnaden att enhetliga normer skall användas i stället för resp,&lt;br&gt;kommuns norm för socialbidrag och högsta bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det särskilda kommunala bostads-&lt;br&gt;tillägget infördes den 1 maj 1991 för att kompensera de pensionärer&lt;br&gt;som till följd av höga hyreshöjningar och ett lågt kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg hamnade under socialbidragsnormen. Samtidigt med lagen gavs&lt;br&gt;KBT-utredningen (dir. 1991:25) i uppdrag bl.a. att föreslå en avlösning&lt;br&gt;eller en förlängning av giltigheten av lagen för SKBT. Av detta skäl&lt;br&gt;begränsades lagen till att gälla till utgången av år 1991. Lagen har&lt;br&gt;senare förlängts med ett år i taget och gäller nu till utgången av år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till SKBT beräknas automatiskt vaije månad för samtliga pen-&lt;br&gt;sionärer som får KBT. Antalet SKBT-tagare är därför en form av mäta-&lt;br&gt;re för hur väl KBT-systemet tillgodoser pensionärernas behov av stöd&lt;br&gt;till bostadskostnaden. Antalet SKBT-tagare var vid lagens införande&lt;br&gt;drygt 16 000 personer men ökade till ca 30 000 vid slutet av år 1991.&lt;br&gt;Antalet ökade under år 1992. I februari år 1993 nåddes kulmen då&lt;br&gt;nästan 42 000 pensionärer fick SKBT. Efter förändringarna i KBT-reg-&lt;br&gt;lema den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994, som syftade till att höja&lt;br&gt;KBT-nivåema och utjämna skillnaderna mellan kommunerna, minskade&lt;br&gt;behovet. Antalet är i februari år 1994 nere i 12 151 personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en pensionär med låg eller ingen ATP skall få SKBT fordras&lt;br&gt;år 1994 normalt en bostadskostnad på ca 4 000 kronor per månad. Ett&lt;br&gt;statligt system för bostadstillägg kan av ekonomiska och principiella&lt;br&gt;skäl inte lämna bostadstillägg så att det täcker även mycket höga nivåer&lt;br&gt;på bostadskostnader. Samtidigt kommer det alltid att finnas pensionärer&lt;br&gt;som är beroende av bostäder med höga boendekostnader. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att det föreslagna statliga bostadstillägget bör kompletteras&lt;br&gt;med ett statligt särskilt bostadstillägg som på motsvarande sätt som&lt;br&gt;SKBT förhindrar att pensionärer med låg inkomst och hög bostadskost-&lt;br&gt;nad hamnar under socialbidragsnormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet med SKBT fungerar i avgörande delar mycket&lt;br&gt;bra. De månatliga beräkningarna sker automatiskt, exakt och till en&lt;br&gt;mycket låg kostnad. Vi anser därför att ett system med särskilt bostads-&lt;br&gt;tillägg bör ingå i ett statligt system för bostadsstöd till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda kommunala bostadstillägget fungerar som en utfyllnad&lt;br&gt;när det kommunala bostadstillägget inte räcker till för att pensionärens&lt;br&gt;inkomst efter hyra skall nå upp till socialbidragsnormen. Eftersom det&lt;br&gt;nuvarande bostadstillägget är kommunalt gäller att den socialbidrags-&lt;br&gt;norm som i första hand tillämpas är kommunens egen. Lägre norm än&lt;br&gt;Socialstyrelsens rekommenderade socialbidragsnorm tillämpas dock inte.&lt;br&gt;Vid övergång till ett statligt bostadstillägg och ett statligt särskilt bo-&lt;br&gt;stadstillägg bör bidragets storlek inte längre vara beroende av kommu-&lt;br&gt;nala normer. I ett statligt system bör därför en enhetlig norm för skälig&lt;br&gt;levnadsnivå användas. En skälig levnadsnivå bör lämpligen anknyta till&lt;br&gt;den norm för socialbidrag som fastställs av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för den högsta bostadskostnad som kan användas&lt;br&gt;vid beräkning av SKBT. För SKBT gäller att kommunens bostadskost-&lt;br&gt;nadsnorm i första hand används - dock lägst Socialstyrelsens bostads-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadsnorm. Även här bör i ett statligt system en enhetlig norm an-&lt;br&gt;vändas som anknyter till Socialstyrelsens norm för bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser det lämpligt att regeringen utfärdar närmare föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen av reglerna om särskilt bostadstillägg i vad avser innebör-&lt;br&gt;den av begreppen skälig levnadsnivå respektive skälig bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För boende i särskild boendeform lämnas&lt;br&gt;bostadstillägg för en- och tvåbäddsrum men inte för flerbäddsrum&lt;br&gt;med fler än två platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade hösten 1992 om&lt;br&gt;avgifter inom äldre- och handikappomsorgen (prop. 1992/93:129, bet.&lt;br&gt;1992/93:SoU 12, rskr. 1992/93:132). Riksdagens beslut innebar bl.a.&lt;br&gt;att särreglering av sådana avgifter som avser helinackordering i särskil-&lt;br&gt;da boendeformer upphörde och att kommunerna fick ta ut avgifter för&lt;br&gt;boende i de övertagna sjukhemmen. Ett syfte med förändringen var att&lt;br&gt;avgifterna skulle vara neutrala mellan boende i eget hem och i särskilda&lt;br&gt;boendeformer. En konsekvens av förändringarna var att KBT även kan&lt;br&gt;utgå för dessa boendeformer under förutsättning att en separat bostads-&lt;br&gt;kostnad är fastställd och att denna är fastställd utan hänsyn till pensionä-&lt;br&gt;rens inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen&lt;br&gt;bör kommunerna ges möjlighet att själva utforma avgiftssystemen med&lt;br&gt;utgångspunkt i lokala förutsättningar och med syfte att åstadkomma en&lt;br&gt;neutral hyressättning mellan skilda boendeformer. Några detaljerade&lt;br&gt;regler för avgiftssättningen angavs inte men vissa riktlinjer fastlades i&lt;br&gt;propositionen. Avgifterna för boendet skall vara skäliga. De får inte ges&lt;br&gt;en schablonmässig tillämpning och far inte heller överstiga kommunens&lt;br&gt;självkostnad. Den enskilde skall enligt propositionen förbehållas till-&lt;br&gt;räckliga medel för sina personliga behov. Regeringen uttalade också att&lt;br&gt;hänsyn måste tas till standardskillnader vid fastställande av bostadskost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anmälde i propositionen att Socialstyrelsen och Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket skulle ges i uppdrag att noga följa utvecklingen och utform-&lt;br&gt;ningen av kommunernas avgiftssystem. Ett sådant uppdrag lämnades&lt;br&gt;den 18 mars 1993. Socialstyrelsen har redovisat sitt resultat i en del-&lt;br&gt;rapport den 1 juni 1993 och i en slutrapport den 6 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Socialstyrelsens rapport, som grundar sig på en undersökning av&lt;br&gt;84 kommuner, framgår bl.a. att flertalet kommuner har infört KBT-&lt;br&gt;grundande bostadskostnader och att i princip samtliga kommuner kom-&lt;br&gt;mer att ha infört sådana senast mot slutet av år 1994. Rapporten visar&lt;br&gt;också att hyressättningen i några avseenden och i inte obetydlig omfatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning strider mot vissa av de principer som angavs i propositionen om&lt;br&gt;avgifter inom äldre- och handikappolitiken. Bland annat framgår att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20 % av de kommuner som fastställt en separat boendeavgift för&lt;br&gt;sjukhem inte har differentierat den med hänsyn till hur många som&lt;br&gt;bor i rummet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hälften av kommunerna som infört en boendeavgift på sjukhem inte&lt;br&gt;har differentierat avgiften med hänsyn till standardskillnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de kraftiga variationer i hyresnivå som förekommer för flerbäddsrum&lt;br&gt;är större än vad som kan motiveras av standardskillnader. Kommu-&lt;br&gt;nerna får mer än dubbelt så stora intäkter för flerbäddsrum än för&lt;br&gt;enkelrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att kommunernas avgiftssättning för boendet i&lt;br&gt;främst flerbäddsrummen inte fungerar tillfredsställande för att avgifterna&lt;br&gt;på ett godtagbart sätt skall kunna fungera som underlag för ett bostads-&lt;br&gt;tillägg som i sin helhet bekostas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett i detta sammanhang viktigt socialpolitiskt mål är att de pensionärer&lt;br&gt;som önskar det skall ha möjlighet till ett eget rum. Det bör inte finnas&lt;br&gt;incitament som motverkar detta mål. Samtidigt kan konstateras att den&lt;br&gt;totala bostadskostnaden för ett flerbäddsrum enligt Socialstyrelsens&lt;br&gt;kartläggning är betydligt högre än bostadskostnaden i enbäddsrum. Vi&lt;br&gt;anser det angeläget att incitamenten för att bibehålla flerbäddsrummen&lt;br&gt;motverkas. Av detta skäl bör bostadstillägg i princip endast betalas ut&lt;br&gt;för enkelrum. Det kan dock finnas skäl som talar för att bostadstillägg&lt;br&gt;också skall kunna utgå till tvåbäddsrum. Alltför starka incitament att&lt;br&gt;snabbt avveckla flerbäddsrummen kan på kort sikt innebära problem att&lt;br&gt;tillgodose de äldres behov av sådant särskilt boende som sjukhemmen&lt;br&gt;representerar. Det kan också finnas äldre som i vissa situationer i livet&lt;br&gt;kan önska dela rum med någon annan. Vi föreslår därför att bostadstil-&lt;br&gt;lägg tills vidare skall kunna betalas ut för både en- och tvåbäddsrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur bostadstilläggssynpunkt bör ett tvåbäddsrum ses som en bostad.&lt;br&gt;Den övre gräns för bostadskostnad som anges i vårt förslag till statligt&lt;br&gt;bostadstillägg bör därför gälla för hela rummet. För boende i tvåbädds-&lt;br&gt;rum bör således bostadstillägg kunna lämnas med 85 procent av bo-&lt;br&gt;stadskostnad mellan 100 kronor och 2 000 kronor per månad. Eftersom&lt;br&gt;bostadstillägg för makar beräknas gemensamt bör emellertid de ordi-&lt;br&gt;narie ersättningsreglerna gälla för makar gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning innebär att kommunen fastställer en bostadskost-&lt;br&gt;nad för boende i de särskilda boendeformerna för vilket KBT betalas ut,&lt;br&gt;som till största delen bekostas av staten. Med ett statligt bostadstillägg&lt;br&gt;skulle staten bekosta hela bostadstillägget. Konstruktionen innehåller i&lt;br&gt;sig inget kostnadsdämpande moment. Även om bostadskostnaderna&lt;br&gt;fastställs på ett rimligt sätt riskerar ett sådant system på sikt därför att&lt;br&gt;bli kostnadsdrivande. Av detta skäl och med beaktande av hittills vunna&lt;br&gt;erfarenheter av avgiftssättningen har vi övervägt om normer bör införas&lt;br&gt;för vilken bostadskostnad i särskilda boendeformer som högst kan ligga&lt;br&gt;till grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan statlig reglering av&lt;br&gt;kommunernas avgiftssättning är emellertid inte önskvärd och bör därför&lt;br&gt;om möjligt undvikas. Regeringen avser emellertid även fortsättningsvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att följa utvecklingen av avgiftssättningen och utifrån detta överväga Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;behovet av reglering av högsta bidragsgrundande bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Minskning av bostadstillägg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägget minskas utan hänsyn till de&lt;br&gt;fribelopp på 1 000 kronor för ogift resp. 750 kronor för gift pen-&lt;br&gt;sionär som gäller vid minskning av KBT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den årsinkomst som påverkar det&lt;br&gt;kommunala bostadstillägget består som regel av pensionärens inkomster&lt;br&gt;utöver ett folkpensionsbelopp och ett pensionstillskott. Vid beräkning av&lt;br&gt;KBT dras från den fastställda årsinkomsten ett fribelopp på 1 000 kro-&lt;br&gt;nor för ogift och 750 kronor för gift pensionär. Den återstående delen&lt;br&gt;av årsinkomsten reducerar bostadstillägget med 35 % av den fastställda&lt;br&gt;årsinkomsten upp till 1,5 basbelopp. För årsinkomst som överstiger 1,5&lt;br&gt;basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av årsinkomsten. Fri-&lt;br&gt;beloppen har tidigare varit 2 000 kronor för ogift och 1 500 kronor för&lt;br&gt;gift pensionär men sänktes till nuvarande nivå den 1 juli 1981. Sänk-&lt;br&gt;ningen gjordes eftersom höjningarna av pensionstillskottet medfört att&lt;br&gt;KBT-tagama successivt fatt en allt högre inkomst som inte reducerar&lt;br&gt;bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 juli 1981 har pensionstillskottet ytterligare höjts samtidigt&lt;br&gt;som fribeloppen urholkats i värde. Fribeloppen får därför anses ha mist&lt;br&gt;sitt ursprungliga syfte att möjliggöra för en pensionär att ha en sidoin-&lt;br&gt;komst utöver folkpensionen som inte reducerar bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avskaffande av fribeloppen innebär att alla pensionärer som har en&lt;br&gt;inkomst överstigande folkpension, pensionstillskott och de nämnda&lt;br&gt;fribeloppen på 1 000 resp. 750 kronor får minskat bostadstillägg med&lt;br&gt;22 - 33 kronor per månad. Totalt innebär förändringen minskade ut-&lt;br&gt;gifter med ca 160 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Lägsta gräns för utbetalning av bostadstillägg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägg på mindre belopp än 25 kronor&lt;br&gt;per månad betalas inte ut. Om pensionären är berättigad till särskilt&lt;br&gt;bostadstillägg betalas dock bostadstillägg ut oavsett beloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler för KBT&lt;br&gt;betalas bostadstillägget ut oavsett beloppets storlek. Det finns därför&lt;br&gt;pensionärer som får mycket små utbetalningar av bostadstillägg. Något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hundratal får KBT med en krona per månad. Så små belopp förorsakar&lt;br&gt;många gånger irritation hos mottagaren och uppfattas ofta som ett hån&lt;br&gt;mot den som sökt ett bidrag. Många förundras också över varför så små&lt;br&gt;belopp betalas ut eftersom administrationskostnaden för en sådan ut-&lt;br&gt;betalning antas vara betydligt större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bostadstillägg betalas ut tillsammans med pensionen kostar&lt;br&gt;den månatliga utbetalningen mycket litet. En ansökan om bostadstillägg&lt;br&gt;måste dock hanteras oavsett om resultatet endast blir en krona i bostads-&lt;br&gt;tillägg. Även om ett beviljat bostadstillägg innebär en begränsad kostnad&lt;br&gt;finns inga starka ekonomiska skäl till att inte betala ut små belopp.&lt;br&gt;Skälet till regeringens förslag är i stället att utbetalningen förorsakar&lt;br&gt;irritation och därmed riskerar att leda till minskat förtroende för&lt;br&gt;bidragssystemets effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I systemet för bostadsbidrag till barnfamiljer finns en lägsta utbetal-&lt;br&gt;ningsgräns på 100 kronor per månad. Eftersom det för bostadstilläggen&lt;br&gt;för pensionärer endast finns begränsade administrativa skäl för en lägsta&lt;br&gt;gräns anser regeringen att lägstabeloppet bör sättas lägre och därför vid&lt;br&gt;en nivå på 25 kronor per månad och pensionär. Denna gräns bör även&lt;br&gt;gälla utbetalning av det kompletterande kommunala bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oftast har en pensionär med så lågt bostadstillägg som 25 kronor per&lt;br&gt;månad för stor inkomst för att vara berättigad till särskilt bostadstillägg.&lt;br&gt;För att en pensionär inte skall riskera att hamna på en nivå under&lt;br&gt;socialbidragsnormen är det emellertid väsentligt att bostadstillägg alltid,&lt;br&gt;oavsett belopp, betalas ut om särskilt bostadstillägg betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom gränsen är knuten till en månadsutbetalning gäller att retro-&lt;br&gt;aktiva utbetalningar som totalt överstiger 25 kronor inte skall betalas ut&lt;br&gt;om beloppet per månad understiger 25 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär en minskad kostnad på ca 2 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17;&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Omräkning vid ändrad avtalspension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägg får räknas om utan föregående&lt;br&gt;underrättelse när avtalspension eller motsvarande pension som följer&lt;br&gt;av kollektivavtal ändras. Omräkning av bostadstillägg utan ansökan&lt;br&gt;kan därmed ske vid i stort sett samtliga pensionsförändringar. Häri-&lt;br&gt;genom skapas förutsättningar för framtida omräkningar via ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.&lt;br&gt;Ingen av dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till pensio-&lt;br&gt;närens juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datainspektio-&lt;br&gt;nen påpekar att en reglering av personregistren inom området bör göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att frågan om vilket ADB-stöd som skall få användas bör regleras&lt;br&gt;innan ett genomförande kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Idag omräknas KBT automatiskt bl.a.&lt;br&gt;när tilläggspension och statlig eller kommunal personalpension ändras.&lt;br&gt;Detta sker med stöd av 6 och 10 §§ lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till folkpension och 32 § lagen (1962:382)&lt;br&gt;angående införande av lagen om allmän försäkring. När KBT beviljas&lt;br&gt;första gången, underrättas pensionären om att tillägget kommer att räk-&lt;br&gt;nas om automatiskt när vissa pensionsförmåner ändras och att någon&lt;br&gt;underrättelse inte kommer att ske inför vaije omräkning. Den praktiska&lt;br&gt;hanteringen av omräkningen sker med hjälp av ADB inom ramen för de&lt;br&gt;tillstånd Datainspektionen meddelat för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet innebär att fler än 400 000 KBT-tagare årligen får sitt&lt;br&gt;KBT omräknat när pensionsförmåner ändras. Förutom att KBT alltid är&lt;br&gt;beräknat utifrån aktuell inkomst är denna hantering mycket rationell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående kommuni-&lt;br&gt;cering räkna om KBT när privata avtalspensioner ändras finns inte. För&lt;br&gt;närvarande underrättas pensionären av försäkringskassan utifrån data-&lt;br&gt;listor som tillhandahålls av pensionsutbetalaren, om att den höjda pen-&lt;br&gt;sionen kan leda till att KBT kommar att räknas om. Pensionären bereds&lt;br&gt;därvid tillfälle att yttra sig över den planerade omräkningen enligt reg-&lt;br&gt;lerna om kommunicering i förvaltningslagen (1986:223). Därefter förs&lt;br&gt;uppgifterna om de nya pensionerna in i ADB-systemen varpå KBT&lt;br&gt;räknas om. De vanligaste avtalspensionerna av detta slag är SPP-pen-&lt;br&gt;sion, STP-pension samt AGS-ersättning. Ca 150 000 av KBT-tagama&lt;br&gt;har någon av dessa pensioner. Den nuvarande hanteringen av KBT-&lt;br&gt;omräkningar när avtalspensionerna ändras är omständlig och resurs-&lt;br&gt;krävande. Det tar också tid innan alla omräkningar är klara, vilket i sin&lt;br&gt;tur medför att för högt KBT betalas ut under en tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att lagstödet för omräkning av bostadstillägg utan särskild&lt;br&gt;underrättelse utökas så att det även omfattar omräkning med anledning&lt;br&gt;av ändrad avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av&lt;br&gt;kollektivavtal så att omräkningarna därmed blir oberoende av vilken&lt;br&gt;arbetsmarknadssektor som pensionären arbetat inom. Förutom en mer&lt;br&gt;tidsenlig och effektiv hantering uppnås även förutsättningar för en lik-&lt;br&gt;formig behanding av det stora flertalet pensionsinkomster oavsett om de&lt;br&gt;är statliga, kommunala eller privata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utvidgning av möjligheterna att räkna om bostadstillägg&lt;br&gt;utan föregående kommunicering skapas förutsättningar för en rationell&lt;br&gt;hantering även när avtalspensioner ändras. För att effektivt utnyttja&lt;br&gt;dessa möjligheter kan nuvarande ADB-rutiner behöva ändras. Detta och&lt;br&gt;förslaget till ny lagstiftning i övrigt kan innebära behov av nya eller&lt;br&gt;ändrade tillstånd enligt datalagen (1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör en författningsreglering av personregistren på området&lt;br&gt;övervägas. Frågan om en socialförsäkringslag bereds nu inom Social-&lt;br&gt;departementet och en proposition om detta planeras till våren 1994. Ett&lt;br&gt;sådant lagförslag kan även komma att omfatta en reglering av person-&lt;br&gt;registren på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om utökade automatiska omräkningar görs är det väsentligt att de inte&lt;br&gt;uppfattas så att pensionären därigenom fråntas ansvaret för att bostads-&lt;br&gt;tillägget beräknas utifrån rätt uppgifter. Vid ett genomförande måste&lt;br&gt;därför vikt läggas vid information om omräkningarna och att automa-&lt;br&gt;tiska omräkningar främst syftar till effektivare hantering och lägre&lt;br&gt;kostnader. När bostadstillägg nybeviljas måste pensionären informeras&lt;br&gt;om att bostadstillägget kommer att räknas om automatiskt när avtals-&lt;br&gt;pension ändras. En sådan automatisk omräkning fordrar att ett besluts-&lt;br&gt;meddelande med besvärshänvisning sänds till pensionären och att det i&lt;br&gt;beslutsmeddelandet tydligt informeras om skälet till omräkningen och&lt;br&gt;vilken pension som ligger till grund för omräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bostadstillägget med detta system kan räknas om snabbare&lt;br&gt;uppkommer en besparing som har beräknats till ca 5 miljoner kronor&lt;br&gt;per år. Dessutom kan vissa administrativa besparingar göras. En omräk-&lt;br&gt;ningsrutin av detta slag kräver emellertid ett visst utvecklingsarbete&lt;br&gt;innan den kan tas i drift. Besparingen faller därför inte ut omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Omräkning vid hyreshöjning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bostadstillägg får, när det bedöms lämpligt,&lt;br&gt;räknas om utan föregående underrättelse till den bidragsberättigade&lt;br&gt;om hyra eller avgift ändras för hyres- eller bostadsrättslägenhet. En&lt;br&gt;förutsättning för att bostadstillägget skall få räknas om är att del-&lt;br&gt;tagandet är frivilligt. Vaije pensionär får själv avgöra om bostads-&lt;br&gt;tillägget skall räknas om på detta sätt eller inte. Härigenom skapas&lt;br&gt;förutsättningar för framtida omräkningar med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningens förslag: Ett system för maskinella omräkningar&lt;br&gt;bör genomföras. Ett sådant system bygger emellertid på lokala register-&lt;br&gt;bearbetningar vars villkor utreddes av utredningen (S 1990:05) om&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterlag. I avvaktan på denna utrednings resultat lade&lt;br&gt;KBT-utredningen inget förslag om maskinella omräkningar vid hyres-&lt;br&gt;höjningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.&lt;br&gt;Ingen av dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.&lt;br&gt;Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till pen-&lt;br&gt;sionärens juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datain-&lt;br&gt;spektionen påpekar att en reglering av personregistren inom området&lt;br&gt;bör göras och att frågan om vilket ADB-stöd som skall få användas bör&lt;br&gt;regleras innan ett genomförandet kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Omkring 3/4 av nuvarande KBT-&lt;br&gt;tagare bor i hyres- eller bostadsrättslägenhet. De flesta av dessa ca&lt;br&gt;440 000 pensionärer får sin hyra eller avgift höjd vaije år. För att få&lt;br&gt;sitt bostadstillägg omräknat måste de meddela den nya hyran till för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringskassan, vilket en stor del av pensionärerna också gör. En stor Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;del av KBT-hanteringen åtgår därför till att räkna om bostadstillägg&lt;br&gt;p.g.a. höjda hyror. Eftersom hyreshöjningar oftast sker vid årsskiften&lt;br&gt;riskerar den koncentrerade arbetsbelastningen leda till väntetider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KBT-utredningen ansåg att möjlighet till maskinella omräkningar vid&lt;br&gt;hyreshöjningar bör öppnas men man avstod från att lägga ett konkret&lt;br&gt;förslag. De skäl som angavs var att sådana omräkningar förutsätter&lt;br&gt;lokala register varför frågan borde avgöras först när utredningen om&lt;br&gt;socialförsäkringsregisterlag är klar. Denna utredning lämnade i mars&lt;br&gt;1993 ett slutbetänkande (Socialförsäkringsregister SOU: 1993:11). I&lt;br&gt;betänkandet behandlas bl.a. vad ett socialförsäkringsregister får inne-&lt;br&gt;hålla och dess användning. Utredningens förslag omfattar inrättande av&lt;br&gt;såväl centrala som lokala register. Enligt förslaget bör också uppgifter&lt;br&gt;kunna tillföras från andra personregister om detta är motiverat och om&lt;br&gt;detta föreskrivs i lag eller förordning eller följer av beslut från Data-&lt;br&gt;inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att omräkning av bostadstillägg får göras utan ansökan&lt;br&gt;eller anmälan när hyra ändras för en hyreslägenhet eller när avgift&lt;br&gt;ändras för en bostadsrättslägenhet. Som förutsättning gäller dock att&lt;br&gt;pensionären medgivit att så får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sådan omräkning skall kunna vara effektiv fordras bl.a. att&lt;br&gt;uppgifter hämtas in via ADB-media och att lokala samkömingar av&lt;br&gt;register görs. Sådan omräkning och registerhålling fordrar ADB-stöd,&lt;br&gt;vilket är tillståndspliktigt enligt datalagen (1973:289). För närvarande&lt;br&gt;gäller att tillstånd för sådan ADB-hantering får sökas från Datatinspek-&lt;br&gt;tionen. Frågan om en socialförsäkringsregisterlag bereds som ovan&lt;br&gt;nämnts inom Socialdepartementet och en proposition om detta planeras&lt;br&gt;till våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkning av detta slag fordrar en hel del lokalt utvecklingsarbete&lt;br&gt;och ett praktiskt samarbete med bostadsbolag eller liknande. Eftersom&lt;br&gt;många pensionärer hyr lägenhet hos relativt små bolag torde sådana&lt;br&gt;omräkningar långt ifrån alltid vara lönsamma. Det blir därför bl.a.&lt;br&gt;kommunens storlek och de lokala förutsättningarna som avgör om denna&lt;br&gt;omräkningsmöjlighet bör utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan några år pågår i Göteborg ett försök med maskinella omräk-&lt;br&gt;ningar vid hyreshöjningar. Erfarenheterna från försöket visar att om-&lt;br&gt;räkningarna sker betydligt snabbare och med mindre resursinsats sam-&lt;br&gt;tidigt som pensionärerna överlag är positiva. Endast någon procent av&lt;br&gt;pensionärerna har valt att inte delta i de automatiska omräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkning av detta slag kommer normalt att leda till högre bo-&lt;br&gt;stadstillägg. Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas&lt;br&gt;ansvaret för förändringen av bostadstillägget och systemet inte uppfattas&lt;br&gt;som tvingande. Således är det väsentligt att systemet bygger på frivillig-&lt;br&gt;het så att vaije pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne&lt;br&gt;skall delta eller avstå från att vara med i omräkningsförfarandet. In-&lt;br&gt;formationen i beslutsmeddelandet efter en omräkning måste också vara&lt;br&gt;så tydlig att var och en tydligt kan se att denne valt att delta och vilka&lt;br&gt;uppgifter som ligger till grund för det omräknade bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:173&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:100 har regeringen aviserat förslag om nya regler för&lt;br&gt;bostadstillägg för pensionärer. Regeringen återkommer nu till dessa frå-&lt;br&gt;gor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Femte huvudtiteln&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och&lt;br&gt;ålderdom&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;B 7. Bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992/93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 151 000 000”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993/94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 700 000 000 ”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994/95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 700 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;” Anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1993 sänktes ersättningsnivåerna för vissa pensionsför-&lt;br&gt;måner med två procentenheter. För att mildra effekten för de pensionä-&lt;br&gt;rer som har det sämst ställt beslutade riksdagen under hösten 1992 att&lt;br&gt;bl.a. förbättra de kommunala bostadstilläggen. De totala kostnaderna för&lt;br&gt;KBT beräknades därvid uppgå till 9 700 miljoner kronor, varav stats-&lt;br&gt;bidraget utgjorde 6 700 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de nya reglerna för KBT, som infördes den 1 mars&lt;br&gt;1993, har antalet KBT-tagare under ett år ökat med ca 40 000 personer.&lt;br&gt;Till en del förklaras ökningen av att boende i särskilda boendeformer nu&lt;br&gt;kan grunda rätt till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock på att&lt;br&gt;pensionärer tillkommit som tidigare inte sökt KBT. Antalet KBT-tagare&lt;br&gt;ökar fortfarande och förväntas fortsätta att öka under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för det statliga bostadstillägg som föreslås i denna pro-&lt;br&gt;position beräknas år 1995 uppgå till 10 300 miljoner kronor. För andra&lt;br&gt;halvåret 1994 beräknas kostnaderna för statsbidrag till KBT till 3 550&lt;br&gt;mkr. För första halvåret 1995 beräknas kostnaderna till hälften av 10&lt;br&gt;300 mkr, d.v.s. 5 150 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglering mellan staten och kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens regler för KBT svarar staten för 70 % och kommunerna&lt;br&gt;för 30 % av de statsbidragsberättigade kostnaderna. I och med att staten&lt;br&gt;tar över bostadstillägget fr.o.m. den 1 januari 1995 kommer 3 090 mkr,&lt;br&gt;som motsvarar 30 % av 10 300 mkr, senare att regleras ekonomiskt&lt;br&gt;mellan kommunerna och staten. Bostadstillägg betalas för närvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även ut för bostadskostnad utanför statsbidragsreglemas ramar till ett&lt;br&gt;värde av ca 500 mkr per år. När de kommunala tilläggen successivt&lt;br&gt;minskar minskar också kommunernas kostnader. Det ekonomiska ut-&lt;br&gt;rymme som uppkommer för kommunerna sammantaget får beaktas i&lt;br&gt;kommande överläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer överensstämmer i&lt;br&gt;stora delar med bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension. I förekommande fall görs&lt;br&gt;därför hänvisningar till den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bostadstillägg skall lämnas är att pensionären&lt;br&gt;bor i Sverige. Härav följer att bostadstillägg endast kan utgå till i Sveri-&lt;br&gt;ge bosatta personer och att bostadstillägg endast kan avse bostad i&lt;br&gt;Sverige. Ett bostadstillägg skall därför dras in om pensionären bosätter&lt;br&gt;sig utanför Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de kategorier som kan få bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att pensionen skall utbetalas i viss form finns inte.&lt;br&gt;Såväl folkpension som allmän tilläggspension (ATP) enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring grundar därför rätt till bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att pensionär som uppbär endast ålderspen-&lt;br&gt;sion för tid före den månad han fyller 65 år (förtida uttag) inte kan få&lt;br&gt;bostadstillägg. Pensionär som samtidigt har någon annan av de förmåner&lt;br&gt;som nämns i första stycket är således berättigad till bostadstillägg även&lt;br&gt;om han inte har fyllt 65 år. Detta gäller oavsett om pensionären endast&lt;br&gt;uppbär del av sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att ett särskilt bostadstillägg kan lämnas till pen-&lt;br&gt;sionär som uppbär bostadstillägg enligt lagen. Bestämmelserna om hur&lt;br&gt;sådant tillägg beräknas och vem som är berättigad till tillägg har tagits&lt;br&gt;in i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges dels att bostadstilläggets uppgift inte är att täcka hela&lt;br&gt;bostadskostnaden och dels att bostadstillägget avser att omfatta alla&lt;br&gt;boendeformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant boende är boende med hyresrätt, bostadsrätt och boende i egen&lt;br&gt;fastighet. Även boende i annan boendeform exempelvis inneboende,&lt;br&gt;boende på ålderdomshem, på sjukhem, på servicehus och boende i&lt;br&gt;gruppbostad kan berättiga till bostadstillägg. För de särskilda boende-&lt;br&gt;formerna lämnas dock inte bostadstillägg för boende i rum med mer än&lt;br&gt;två bäddar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadskostnaden får bara ingå sådana kostnader som direkt kan kny-&lt;br&gt;tas till bostaden. Kostnader som är knutna till privat konsumtion såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hushållsström är exempelvis inte bidragsgrundande. Vilka kostnader&lt;br&gt;som är att hänföra till bostadskostnader och hur dessa skall beräknas&lt;br&gt;kan variera mellan olika boendeformer. Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer beslutar vilka kostnader som skall hänföras till&lt;br&gt;bostadskostnader och hur dessa skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar det förhållandet när en pensionär på grund av&lt;br&gt;omvårdnad eller vård inte alls eller i begränsad omfattning bor i perma-&lt;br&gt;nentbostaden. I första hand är även i detta fall folkbokföringen avgöran-&lt;br&gt;de för vilken bostad bidraget skall lämnas. En person kan emellertid&lt;br&gt;stadigvarande bo eller vårdas i en särskild boendeform utan att vara&lt;br&gt;folkbokförd där. När en person stadigvarande bor eller vistas i en sär-&lt;br&gt;skild boendeform eller i annat likartat boende, skall därför folkbokför-&lt;br&gt;ingen inte längre styra över vilken bostad som bidraget skall lämnas för.&lt;br&gt;I sådant fall skall bostadstillägg lämnas för den bostad pensionären fak-&lt;br&gt;tiskt bor i. Det innebär ofta en betydande minskning eller indragning av&lt;br&gt;bostadstillägget och att den gamla bostaden inte kan behållas. Ett sådant&lt;br&gt;beslut om minskning eller indragning av bostadstillägget innebär därför&lt;br&gt;en stor omställning för pensionären, varför denne skall ges ett rådrum&lt;br&gt;om sex månader från det att försäkringskassan fattat beslut innan be-&lt;br&gt;slutet verkställs. Om den nya bostaden har en högre bostadskostnad&lt;br&gt;eller om hemmabostaden avvecklas innan sex månader förflutit bör dock&lt;br&gt;bostadstillägget omgående beräknas för den nya bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flertalet kommuner har det funnits bestämmelser om att kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg (KBT) inte skall utges för hemmabostaden när pensionä-&lt;br&gt;ren stadigvarande vistats på vårdinrättning. Därvid har följande all-&lt;br&gt;männa riktlinjer varit styrande för frågan om när vård kan anses vara&lt;br&gt;stadigvarande. Stadigvarande vård på vårdinrättning har varit sådan&lt;br&gt;vård där pensionären inte har eller har bedömts ha möjlighet att åter-&lt;br&gt;vända till sitt egna boende inom en rimlig framtid. Pensionärens möjlig-&lt;br&gt;heter att återvända till sitt egna boende har därvid alltid bedömts in-&lt;br&gt;dividuellt. Vid bedömningen har hänsyn tagits till pensionärens ålder,&lt;br&gt;sjukdomsdiagnos, permissioner i bostaden, sociala förhållanden, m.m.&lt;br&gt;Om pensionären har vistats i sin bostad under regelbundna och aktive-&lt;br&gt;rande permissioner har vården i regel inte ansetts utgöra stadigvarande&lt;br&gt;vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna praxis bör tillämpas på motsvarande sätt när det gäller bedöm-&lt;br&gt;ningen om bostadstillägg skall utges i samband med stadigvarande boen-&lt;br&gt;de eller vård i en särskild boendeform eller i annat likartat boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket uttalas att bostadstillägg inte lämnas för sådan bostads-&lt;br&gt;kostnad som är bestämd utifrån pensionärens inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att bostadstillägget utges med en viss procentsats&lt;br&gt;av bostadskostnaden. Vidare anges de bostadskostnadsgränser inom&lt;br&gt;vilka bostadstillägg kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en begränsning när det gäller beräkningen av&lt;br&gt;bostadstillägget. För pensionär som bor i tvåbäddsrum beräknas bo-&lt;br&gt;stadstillägget på en övre bostadskostnadsgräns som motsvarar hälften av&lt;br&gt;den gräns som anges i första stycket. Denna begränsning gäller inte&lt;br&gt;makar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 5 § i lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att storleken på det bostadstillägg som lämnas är&lt;br&gt;beroende av pensionärens årsinkomst. I årsinkomsten inräknas även&lt;br&gt;beräknad avkastning av förmögenhet. Förmögenhet som sådan beaktas&lt;br&gt;inte annat än genom dennas beräknade avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges de inkomster som skall undantas vid beräkningen&lt;br&gt;av årsinkomst. Förutom de direkt angivna inkomsterna finns ett tillägg&lt;br&gt;om att ersättning som utges som kostnadsersättning inte heller skall&lt;br&gt;inräknas i årsinkomsten. Sådan ersättning kan exempelvis vara assi-&lt;br&gt;stansersättning. Hur årsinkomsten och förmögenhetsavkastningen när-&lt;br&gt;mare skall beräknas regleras i föreskrifter som utfärdas av Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Minskningen av bostadstillägget är i huvudsak densamma som i 4 §&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att bostadstillägg under tjugofem kronor inte be-&lt;br&gt;talas ut. Undantag härifrån görs om det i utbetalningen också ingår&lt;br&gt;särskilt bostadstillägg. Eftersom det särskilda bostadstillägget är kon-&lt;br&gt;struerat på sådant sätt att bidragstagaren aldrig skall hamna på en in-&lt;br&gt;komstnivå understigande en skälig levnadsnivå, skall bostadstillägget&lt;br&gt;alltid utbetalas oavsett belopp när rätt till särskilt bostadstillägg före-&lt;br&gt;ligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak de stadganden som angavs i lagen&lt;br&gt;(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att särskilt bostadstillägg överhuvudtaget skall kunna utges krävs&lt;br&gt;att pensionären uppbär bostadstillägg. Någon speciell ansökan om det&lt;br&gt;särskilda bostadstillägget behöver inte inges utan försäkringskassan&lt;br&gt;prövar automatiskt om rätt till sådant tillägg föreligger. Syftet med det&lt;br&gt;särskilda bostadstillägget är att en pensionär alltid skall tillförsäkras en&lt;br&gt;sådan inkomst som medför att pensionären aldrig kan komma att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beroende av socialbidrag. Riktlinjen vid bedömning om pensionärens&lt;br&gt;inkomst understiger en skälig levnadsnivå bör vara den av Socialstyrel-&lt;br&gt;sen i allmänna råd angivna vägledande socialbidragsnormen. När det&lt;br&gt;gäller skälig bostadskostnad får denna i allmänhet anses vara skälig om&lt;br&gt;den inte överstiger högsta godtagbara kostnad som följer av den norm&lt;br&gt;Socialstyrelsen rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av&lt;br&gt;underhållsbidrag. I paragrafen anges de inkomster som skall beaktas.&lt;br&gt;Som inkomst räknas bl.a. bostadstillägg. Detta inbegriper i förekom-&lt;br&gt;mande fall även det kompletterande bostadstillägget som kan lämnas av&lt;br&gt;en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen stadgas att bostadstillägget skall omprövas när förhållande&lt;br&gt;som påverkar bostadstilläggets storlek ändras. Vidare stadgas att bo-&lt;br&gt;stadstillägget får räknas om vid vissa ändringar av årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort 6 § lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till folkpension, förutom att omräkning&lt;br&gt;får göras vid ytterligare situationer och att omräkning får ske utan att&lt;br&gt;någon föregående underrättelse om detta utsänds till pensionären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får, till skillnad mot tidigare lagstiftning, omräkning&lt;br&gt;ske vid ändring av alla avtalspensioner eller motsvarande ersättningar&lt;br&gt;som grundar sig på kollektivavtal. Bostadstillägget får även räknas om&lt;br&gt;när folkpension och pensionstillskott ändras. En omräkning kan komma&lt;br&gt;ifråga även om den aktuella inkomsten enligt 5 § inte skall ingå i årsin-&lt;br&gt;komsten, eftersom folkpensionen är samordnad med inkomster som i&lt;br&gt;vissa fall skall inräknas i årsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkningen görs utan ansökan och får ske både när inkomsten ökar&lt;br&gt;och när inkomsten minskar. Något medgivande för omräkning behöver&lt;br&gt;inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadstillägget får även räknas om utan föregående underrättelse när&lt;br&gt;hyreshöjning sker eller när avgiftshöjning för bostadsrättslägenhet vid-&lt;br&gt;tas. En sådan omräkning får dock inte göras utan att den berörde har&lt;br&gt;lämnat sitt medgivande härtill. Anledningen till detta är att en sådan&lt;br&gt;höjning ofta medför att ett högre bostadstillägg skall komma att utges&lt;br&gt;och det får därför krävas att den bidragsberättigade tar aktiv del i att en&lt;br&gt;sådan bidragshöjning kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen är att en ändring av bostadstillägget skall ske månaden&lt;br&gt;efter den månad då förhållandena som påverkar bidraget ändrats. Ett&lt;br&gt;undantag finns dock, nämligen om de ändrade förhållandena avser hela&lt;br&gt;månaden. Då skall ändringen av bostadstillägget gälla från och med den&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att frågor enligt lagen handhas av Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket och de allmänna försäkringskassorna. Hur bostadstilläggsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall prövas i den allmänna försäkringskassan regleras närmare av&lt;br&gt;regeringen eller av den myndighet som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att ansökan om bostadstillägg skall ske skriftligt.&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 11 § i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan under vissa omständigheter återbetalningskrav&lt;br&gt;ställas på den som uppburit bostadstillägg. Bestämmelsen har införts&lt;br&gt;efter mönster av 20 kap. 4 § AFL. Av 14 § framgår att omprövning av&lt;br&gt;ett beslut om återbetalning i vissa fall skall göras av socialförsäkrings-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omprövning samt överklagande sker i enlighet med vad som stadgas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bostadstillägget är så nära anknutet till pensionssystemet är ett&lt;br&gt;flertal bestämmelser i AFL även tillämpliga på bostadstillägget. De&lt;br&gt;bestämmelser som avses är följande: 16 kap. 12 § om utbetalning till&lt;br&gt;annan, 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner, 18 kap. 2 § om&lt;br&gt;tillsyn, 20 kap. 2a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 5 § om preskrip-&lt;br&gt;tion av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåt-&lt;br&gt;else av bidrag, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kom-&lt;br&gt;munala myndigheter, arbetsgivare m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995 då lagen (1962:392) om&lt;br&gt;hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen&lt;br&gt;(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension upphör&lt;br&gt;att gälla. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelser-&lt;br&gt;na i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension fortfarande tillämpas på bostadstillägg som avser tid före&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 anger att bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension fortfarande skall tillämpas på&lt;br&gt;särskilt kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både punkt 2 och 3 anges att bostadstillägg enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;som lämnas efter den 1 januari 1995 skall bekostas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika en i tiden utdragen och komplicerad redovisning samt&lt;br&gt;avräkning av retroaktivt kommunalt bostadstillägg och särskilt kom-&lt;br&gt;munalt bostadstillägg skall kontantprincipen användas när det gäller att&lt;br&gt;bedöma hur bostadstillägg enligt de upphävda lagarna skall bekostas.&lt;br&gt;Det innebär att utbetalningar som sker efter den 1 januari 1995 be-&lt;br&gt;kostas av staten på samma sätt som bostadstillägg enligt den nya lagen&lt;br&gt;skall bekostas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4 ges kommunerna möjlighet att med egna medel under åren&lt;br&gt;1995-1998 lämna bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. Ad-&lt;br&gt;ministrationen bekostas och sköts även i denna del av försäkringskassor-&lt;br&gt;na. Försäkringskassan skall däremot inte befatta sig med bedömningen&lt;br&gt;av eller grunderna för vem som skall anses vara berättigad till sådant&lt;br&gt;kompletterande bostadstillägg. Ett exempel på detta är när kommun&lt;br&gt;beslutat att en högre bostadskostnadsgräns skall gälla för handikappade.&lt;br&gt;Det ankommer då på kommunen att meddela försäkringskassan vilka&lt;br&gt;bidragstagare som omfattas av kommunens beslut. Regeringen utfärdar&lt;br&gt;de bestämmelser som skall reglera denna administration. I punkten 5&lt;br&gt;anges att om kommunalt kompletterande bostadstillägg utges skall&lt;br&gt;minskning enligt 6 § första stycket först göras på det statligt utgående&lt;br&gt;bostadstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär&lt;br&gt;folkpension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpen-&lt;br&gt;sion motsvarar bestämmelserna härom i lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till&lt;br&gt;folkpension fortfarande tillämpas på hustrutillägg som avser tiden före&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 3 skall hustrutillägg enligt den äldre lagstiftningen&lt;br&gt;övergå till hustrutillägg enligt den nya lagstiftningen utan särskild an-&lt;br&gt;sökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 motsvarar övergångsbestämmelsen i lagen (1988:883) om&lt;br&gt;ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension. Upphävandet av den gamla lagstiftningen innebär att över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsen i lagen (1983:962) om ändring i lagen om hustrutil-&lt;br&gt;lägg och kommunalt bostadstillägg också upphör att gälla. Därigenom&lt;br&gt;kan bestämmelsen om garantinivå som motsvarar det hustrutillägg som&lt;br&gt;utgick för december 1983 inte längre tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 motsvarar i övergångsbestämmelsen i lagen (1992:1280) om Prop. 1993/94:173&lt;br&gt;ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär endast en namnändring samt en ändring av redaktio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;av lagen om allmän försäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att 13 § upphävs. Upphävandet görs för att det inte&lt;br&gt;längre finns några berättigade enligt paragrafen. Ändringen i 16 § görs&lt;br&gt;för att beräkningen av minskning av pension skall överensstämma med&lt;br&gt;beräkningen i 6 § lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 32 § är endast en följdändring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär endast en namnändring och hänvisning till nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser endast en namnändring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av&lt;br&gt;skatt, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är en följdändring av att lagen (1962:392) om hustrutillägg&lt;br&gt;och kommunalt bostadstillägg till folkpension upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget gäller endast namnändringar samt hänvisningar till de före-&lt;br&gt;slagna nya författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Statsrådet Könberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46031, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000 kronor.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SfU16</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:12:03</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03173</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:12:03</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03173</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__173.pdf</filnamn>
<filstorlek>2125674</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Bostadstillägg till pensionärer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6FD028BE-6A90-4F69-8FA1-BF9107E4212B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SfU16</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SfU16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU44</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1994/95:SkU17</uppgift>
<ref_dok_id>GI01SkU17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1994/95</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändring i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Jansson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Jansson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Dahl  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:173&lt;br/&gt;
Bostadstillägg till pensionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sf31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>