<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2312531</hangar_id>
 <dok_id>GH0317</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>17</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:17</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartement</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>17</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:46:31</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förvaltningen inom domstolsväsendet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0317/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH0317</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH0317</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:17&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Förvaltningen inom domstolsväsendet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH0317/prop_199394__17-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om ökad självförvaltning av dom-&lt;br&gt;stolsväsendet. Bland annat får domstolarna större ansvar för sin&lt;br&gt;administration och ett större inflytande över ledningen av den admini-&lt;br&gt;strativa centralmyndigheten för domstolsväsendet. Detta åstadkommes&lt;br&gt;dels genom att den verksamhet som idag bedrivs av Domstolsverket ges&lt;br&gt;en något annorlunda och mer decentraliserad inriktning och dels genom&lt;br&gt;att myndigheten leds av en styrelse som är sammansatt av personer&lt;br&gt;huvudsakligen hämtade från domstolarna. Styrelsen skall ha ansvaret&lt;br&gt;inför regeringen och myndighetens chef skall i princip ansvara inför&lt;br&gt;styrelsen. Myndigheten skall också byta namn till Domstolarnas&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för rättshjälpsfrågor och frågor som rör de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna bör enligt propositionen även fortsättningsvis ligga kvar&lt;br&gt;på den administrativa centralmyndigheten for domstolsväsendet.&lt;br&gt;Verksamheten på dessa områden skall dock ledas av myndighetschefen&lt;br&gt;ensam, eventuellt med möjlighet för denne att i vissa fall samråda med&lt;br&gt;en rådgivande nämnd. I propositionen föreslås också en ändrad samman-&lt;br&gt;sättning av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas förvaltningsmyndighets nya styrelse föreslås träda till den&lt;br&gt;1 januari 1994. Organisationsförändringar och ändringar i verksamheten&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Domstolsverkets tillkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Domstolsverkets nuvarande organisation och arbetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Senare utredningar som rör Domstolsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Ökad självförvaltning inom domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Domstolsadministrationens huvudsakliga inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Huvudprinciper för arbetsfördelning mellan centralmyndigheten&lt;br&gt;och domstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Arbetsfördelning mellan centralmyndigheten och de små&lt;br&gt;domstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Hovrätternas och kammarrätternas roll inom det domstolsadmini-&lt;br&gt;strativa systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Organisation och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Centralmyndighetens huvudsakliga organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Centralmyndighetens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Myndighetschefen och styrelsens ordförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Centralmyndighetsuppgifter utanför domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Behovet av en centralmyndighet för rättshjälpsfrågor och de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Centralmyndighetens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor som rör&lt;br&gt;rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Kanslifunktion för vissa nämnder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Kostnader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av vissa förslag i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets rapport 1991:9&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om allmän&lt;br&gt;rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsen-&lt;br&gt;det (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100)’ skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten, Rättshjälpsnämnden&lt;br&gt;samt Domstolsverket i ärende om&lt;br&gt;rättshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Rättshjälps-&lt;br&gt;myndigheten, Rättshjälpsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Domstolarnas förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet i ärende om rättshjälp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1992 utarbetades inom Justitiedepartementet promemorian&lt;br&gt;Domstolsväsendet - Organisation och administration i framtiden (Ds&lt;br&gt;1992:38). Promemorian grundar sig bl.a. på Domstolsutredningens&lt;br&gt;(Ju 1989:06) betänkande Domstolarna inför 2000-talet (SOU 1991:106)&lt;br&gt;och den generella omvandlingen av de centrala förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heternas roll. Promemorian innehåller förslag om bl.a. tingsrättsorganisa-&lt;br&gt;tionen och specialdomstolama. Vad gäller tingsrätterna föreslås i&lt;br&gt;promemorian en domkretsreglering innebärande att 24 mindre tingsrätter&lt;br&gt;skall läggas samman med andra och därmed upphöra som domstolar.&lt;br&gt;Vidare föreslås att hovrätterna skall lämna de kvarvarande mindre&lt;br&gt;tingsrätterna visst administrativt stöd och att kammarrätterna i viss&lt;br&gt;utsträckning skall kunna göra detsamma beträffande vissa mindre&lt;br&gt;länsrätter. Promemorian behandlar också Domstolsverkets framtid. I den&lt;br&gt;delen uttalas i promemorian att det inte finns någonting som hindrar att&lt;br&gt;Domstolsverket på sikt avvecklas som centralmyndighet för domstolsvä-&lt;br&gt;sendet, om de förslag i promemorian beaktas som lagts fram om ändrad&lt;br&gt;domkretsindelning för tingsrätterna och administrativt stöd från överrät-&lt;br&gt;tema till mindre underrätter. Domstolsverkets uppgifter skulle då fördelas&lt;br&gt;mellan domstolarna, regeringen och ett eventuellt nyinrättat stabsorgan&lt;br&gt;utan centralmyndighetsuppgifter samt eventuellt andra centralmyndig-&lt;br&gt;heter. I promemorian läggs emellertid inte fram något detaljerat förslag&lt;br&gt;om hur detta skall genomföras i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de remissin-&lt;br&gt;stanser som har yttrat sig över promemorian finns i bilaga 1. En&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet (dnr 92-1995).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har genom ett beslut den 8 maj 1991 uppdragit åt Domstols-&lt;br&gt;verket att avge förslag till olika besparingsåtgärder (se vidare avsnitt&lt;br&gt;4.3.3). Domstolsverket har i september 1991 redovisat uppdraget genom&lt;br&gt;att till regeringen överlämna rapporten Omställning och minskning av den&lt;br&gt;statliga administrationen inom domstolsväsendet - redovisning av ett&lt;br&gt;regeringsuppdrag (DV-Rapport 1991:9). Rapporten innehåller förslag till&lt;br&gt;decentralisering av ansvaret för vissa löpande arbetsuppgifter till&lt;br&gt;domstolar och myndigheter under Domstolsverket. Rapportens samman-&lt;br&gt;fattning av förslagen i dessa delar finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitieministern har i sin anmälan till 1993 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:100 bil. 3 s. 26), efter att ha tagit del av remissyttrandena över&lt;br&gt;förslaget att lägga ned Domstolsverket, uttalat att Domstolsverket bör bli&lt;br&gt;kvar som centralmyndighet för domstolsväsendet men att vissa verksam-&lt;br&gt;hetsmässiga och organisatoriska förändringar bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas huvudsakligen regeringens överväganden och&lt;br&gt;förslag vad gäller en förändrad förvaltning inom domstolsväsendet och&lt;br&gt;ändrad sammansättning av och ändrade arbetsformer för styrelsen för den&lt;br&gt;administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet samt ändringar&lt;br&gt;i sättet att i övrigt leda myndigheten. Vi föreslår också ändringar i&lt;br&gt;sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet.&lt;br&gt;Denna fråga och vissa andra i propositionen behandlade frågor berördes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte i promemorian utan har beretts inom Justitiedepartementet. Syn- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;punkter på förslaget har under hand inhämtats från bl.a. ordförandena i&lt;br&gt;Högsta domstolen och Regeringsrätten, alla presidenter, lagmännen i de&lt;br&gt;tre största tingsrätterna och länsrätterna samt Domstolsverket. Regeringen&lt;br&gt;redogör också för sina överväganden rörande den huvudsakliga in-&lt;br&gt;riktningen av verksamheten vid centralmyndigheten. Det föreslås&lt;br&gt;slutligen en ändring i sekretesslagen (1980:100, omtryckt i SFS&lt;br&gt;1992:1474) eftersom centralmyndigheten skall byta namn till Domstolar-&lt;br&gt;nas förvaltningsmyndighet. På grund av lagstiftningsfrågans mera&lt;br&gt;redaktionella beskaffenhet har lagrådets yttrande inte inhämtats över den&lt;br&gt;föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Domstolsverket&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Domstolsverkets tillkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna hade före år 1971 hand om sin egen administration direkt&lt;br&gt;under Justitiedepartementet. Administrationen av tingsrätterna sköttes&lt;br&gt;dock i huvudsak av hovrätterna. Sålunda tillsattes t.ex. alla tjänster vid&lt;br&gt;tingsrätterna - utom de ordinarie domartjänstema - av hovrätterna som&lt;br&gt;också svarade för andra personalfrågor, ekonomi m.m. Efter 1971 års&lt;br&gt;förvaltningsrättsreform skötte också kammarrätterna och Regeringsrätten&lt;br&gt;sin egen administration. Detsamma kom att gälla Högsta domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1970 fick Domstolsverksutredningen i uppdrag att utreda frågor om&lt;br&gt;vilken ställning och vilka arbetsuppgifter som borde tillkomma en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet på domstolsväsendets område samt organisationen&lt;br&gt;av en sådan myndighet. Systemet med flera parallella administrativa&lt;br&gt;enheter utan något centralt samordnande organ talade enligt direktiven för&lt;br&gt;en omläggning av domstolsväsendets administration. Ytterligare ett skäl&lt;br&gt;var att personalen i Justitiedepartementet måste ägna ett förhållandevis&lt;br&gt;omfattande arbete åt anslagsfrågor och administrativa problem som rörde&lt;br&gt;domstolarna. Ett annat skäl som talade för en omläggning var att det&lt;br&gt;pågick ett omfattande rationaliseringsarbete, bl.a. genom datorisering,&lt;br&gt;inom statsförvaltningen. Tiden var därför enligt direktiven mogen att&lt;br&gt;skapa en fristående central myndighet för att därigenom kunna få en&lt;br&gt;effektiv planering, en samordning av resurserna och en tillfredsställande&lt;br&gt;uppföljning av verksamheten inom domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt betänkande Ny domstolsadministration (SOU 1971:41) föreslog&lt;br&gt;Domstolsverksutredningen att ett domstolsverk skulle inrättas som en&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet med uppgift att leda och samordna den&lt;br&gt;administrativa verksamheten inom domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade därefter ett principbeslut om inrättande av en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet i enlighet med förslag i 1972&lt;br&gt;års statsverksproposition (prop. 1972:1 bil. 4, bet. 1972:JuU8, rskr.&lt;br&gt;1972:159). Efter förslag i 1974 års statsverksproposition (prop. 1974:1&lt;br&gt;bil. 4) beslutades att den centrala förvaltningsmyndigheten skulle inrättas&lt;br&gt;den 1 juli 1975 (bet. 1974:JuU6, rskr. 1974:128).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan före principbeslutet, den 1 juli 1971, hade myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsväsendets organisationsnämnd inrättats. Nämnden var att anse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett provisorium i avvaktan på resultatet av Domstolsverksutred- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;ningens förslag. I vissa hänseenden var nämnden central förvaltningsmyn-&lt;br&gt;dighet för de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomsto-&lt;br&gt;larna samt, i den mån det inte ankom på Statens hyresråd, för arrende-&lt;br&gt;och hyresnämnderna. Nämnden svarade också for vissa åtgärder inom&lt;br&gt;inskrivningsväsendet som föranleddes av den pågående datoriseringen.&lt;br&gt;Nämnden kom vidare att bli central förvaltningsmyndighet för rättshjäl-&lt;br&gt;pen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1973 fick Domstolsstyrelseutredningen i uppdrag att i detalj utreda&lt;br&gt;frågorna om vilken ställning och vilka arbetsuppgifter som en central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet inom domstolsväsendets område borde ha samt&lt;br&gt;organisationen av en sådan myndighet. Utredningen redovisade sina&lt;br&gt;förslag i betänkandet Central, regional och lokal domstolsförvaltning&lt;br&gt;m.m. (Ds Ju 1974:5). Till grund för förslagen låg Domstolsverksutred-&lt;br&gt;ningens betänkande, den av nämnden dittills bedrivna verksamheten samt&lt;br&gt;vad riksdagen hade uttalat om centralmyndighetens ställning och&lt;br&gt;arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av Domstolsstyrelseutredningens betänkande,&lt;br&gt;i motioner samt även i övrigt under riksdagsbehandlingen av propositio-&lt;br&gt;nen med förslag till organisation av den nya centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet m.m. (prop. 1974:149) uttalades från olika håll starka&lt;br&gt;invändningar mot tanken på en centralmyndighet. Invändningarna&lt;br&gt;grundades på att en centralmyndighet inom domstolsväsendets område&lt;br&gt;måste få en särställning i förhållande till andra centrala verk eftersom&lt;br&gt;myndigheten inte kunde få handlägga ärenden som rörde den egentliga&lt;br&gt;verksamheten inom förvaltningsområdet. Man framhöll att det skulle vara&lt;br&gt;svårt - en del ansåg det omöjligt - att avgränsa en sådan centralmyn-&lt;br&gt;dighets kompetensområde så att domstolarnas grundlagsskyddade själv-&lt;br&gt;ständighet inte skulle kränkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen stod dock fast vid sitt ställningstagande att det inom&lt;br&gt;domstolsväsendet skulle inrättas ett permanent, centralt organ för&lt;br&gt;planering och samordning av den administrativa verksamheten (jfr. bet.&lt;br&gt;1975:JuUl). När det gällde vissa frågor om den nya myndighetens&lt;br&gt;ställning och arbetsuppgifter frångick dock riksdagen förslagen i&lt;br&gt;propositionen. Det gällde bl.a. frågor om arbetsordningar för tingsrätter-&lt;br&gt;na, ordförandeskapet i Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och&lt;br&gt;Notarienämndens ställning och uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Domstolsverkets nuvarande organisation och&lt;br&gt;arbetsuppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets nuvarande organisation och uppgifter framgår i sina&lt;br&gt;huvuddrag av förordningen (1988:317) med instruktion för Domstolsver-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan Domstolsverket inrättades har verket fått utvidgat ansvarsområde&lt;br&gt;och dess organisation har genomgått vissa förändringar. Verket är i dag&lt;br&gt;central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna, Försäkringsöverdomstolen, Bostadsdomstolen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendenämnderna, hyresnämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna advokatbyråerna. Verksamhetsområdet täcker 176 myndigheter Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;med sammanlagt drygt 7 OCX) anställda och till dessa kommer ca 7 500&lt;br&gt;nämndemän. Budgetåret 1991/92 uppgick kostnaderna för Domstolsverket&lt;br&gt;till 57 499 171 kronor. För budgetåret 1993/94 har 62 885 000 kronor&lt;br&gt;anvisats till Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har, om beredningscentralen för fastighetsdata räknas&lt;br&gt;in, 167 anställda. Antalet årsarbetskrafter uppgår då till 146. Chef för&lt;br&gt;verket är en generaldirektör. Verket har en styrelse. I denna är general-&lt;br&gt;direktören ordförande. I styrelsen ingår utöver ordföranden sju ledamöter&lt;br&gt;som utses av regeringen. För närvarande finns bland ledamöterna två&lt;br&gt;riksdagsledamöter, två domare, en advokat samt två personer som har&lt;br&gt;förordnats efter nominering av fackliga organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket består av ett sekretariat och fyra enheter, nämligen&lt;br&gt;organisationsenheten, ekonomienheten, personalenheten och juridiska&lt;br&gt;enheten. Vaije enhet leds av en byråchef. Chefen för organisations-&lt;br&gt;enheten är generaldirektörens ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretariatet har hand om frågor om information, dokumentation och&lt;br&gt;utbildning. Till sekretariatet hör också Domstolsverkets bibliotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsenheten har hand om planering och prioritering av&lt;br&gt;verksamheten inom förvaltningsområdet samt verkar för att arbetet inom&lt;br&gt;området bedrivs effektivt. Enheten leder också arbetet med verkets&lt;br&gt;anslagsframställning och svarar i samband med budgetarbetet för&lt;br&gt;fördelningen av personalresurserna mellan myndigheterna inom förvalt-&lt;br&gt;ningsområdet. Enheten svarar för inköp och fördelning av datautrustning.&lt;br&gt;Enheten svarar också för planering, samordning, utveckling och&lt;br&gt;programmering av datasystem, liksom för driftsfrågor och systemunder-&lt;br&gt;håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomienheten sköter den ekonomiska planeringen, budgetarbetet och&lt;br&gt;medelsfördelningen, kontrollerar att verksamheten inom förvaltnings-&lt;br&gt;området bedrivs inom medgivna ekonomiska ramar och handlägger i&lt;br&gt;övrigt löpande ärenden av ekonomisk natur. Enheten har i administrativa&lt;br&gt;frågor också ledande och samordnande uppgifter som rör de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personalenheten handlägger främst övergripande personalfrågor av&lt;br&gt;olika och en del löpande ärenden, som tjänstetillsättning, personal-&lt;br&gt;registrering och löneadministration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska enheten gör rättsutredningar samt utarbetar föreskrifter och&lt;br&gt;anvisningar i juridiska frågor. Enheten har ledande och samordnande&lt;br&gt;uppgifter i frågor om rättshjälp, fastighetsdataprojektet och inskrivnings-&lt;br&gt;frågor. Enheten svarar för utgivningen av handböcker och handledningar&lt;br&gt;inom ansvarsområdet. Enheten följer den lagstiftning som berör&lt;br&gt;förvaltningsområdet och tar initiativ till förbättringar. Den handlägger&lt;br&gt;även i övrigt ärenden av juridisk natur. Enheten utövar Domstolsverkets&lt;br&gt;talerätt i rättshjälpsfrågor och svarar även i övrigt för yttranden till&lt;br&gt;domstolarna beträffande kostnader som utgår av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Domstolsverket finns också en personalansvarsnämnd som för&lt;br&gt;domstolsväsendets del prövar frågor som avses i 15 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1976:600) om offentlig anställning. Personalansvarsnämnden består, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutom av generaldirektören som ordförande, av cheferna för personal-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och juridiska enheterna samt av två ledamöter som utses av regeringen Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;efter nominering av de fackliga organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket utför kansligöromål även åt två fristående nämnder,&lt;br&gt;nämligen Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och Notarie-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämnden, som alltså inrättades samtidigt som Domstols-&lt;br&gt;verket, har som huvuduppgift att avge förslag till regeringen i fråga om&lt;br&gt;tillsättning av vissa ordinarie domartjänster. Nämnden beslutar också om&lt;br&gt;bl.a. tillstånd enligt 12 kap. 3 § rättegångsbalken att vara rättegångsom-&lt;br&gt;bud för lagfarna domare i och rättsbildade befattningshavare vid de&lt;br&gt;allmänna domstolarna samt lämnar besked om bisyssla enligt 6 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1976:600) om offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående var en av Notarienämndens ursprungli-&lt;br&gt;ga uppgifter att svara för frågor om antagning till notarietjänstgöring och&lt;br&gt;därmed sammanhängande frågor. Sedan den 1 juli 1990 tillsätts&lt;br&gt;emellertid notarietjänster av Domstolsverket. Verkets beslut kan&lt;br&gt;överklagas till nämnden, som är slutinstans i dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets arbetsuppgifter har nu beskrivits ur ett organisatoriskt&lt;br&gt;perspektiv. Ett annat sätt att beskriva verksamheten är den mer funktio-&lt;br&gt;nella metod som bl.a. ligger till grund för Domstolsverkets interna&lt;br&gt;redovisning av hur mycket tid som personalen har lagt ned på vaije&lt;br&gt;arbetsuppgift. I denna redovisning har arbetsuppgifterna delats in i olika&lt;br&gt;verksamhetsgrenar. Denna indelning ligger sedan till grund för bl.a. vissa&lt;br&gt;uppgifter i årsredovisningen. Verksamhetsgrenarna är centralmyndighets-&lt;br&gt;uppgifter, kollektiv service, direkt service till myndigheter, utvecklings-&lt;br&gt;arbete, utbildning och information samt intern service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralmyndighetsuppgifter förekommer på alla enheter. De viktigaste&lt;br&gt;är de som har inriktning på ekonomistyrning såsom dimensionering av&lt;br&gt;domstolar och myndigheter, resurstilldelning, upprättande av anslags-&lt;br&gt;framställning, uppföljning av berörda domstolars och myndigheters&lt;br&gt;budgetläge, framtagande av årsredovisning och bokslut. Inom verksam-&lt;br&gt;hetsgrenen centralmyndighetsuppgifter faller också fastställande av de&lt;br&gt;olika taxor som tillämpas inom rättsväsendet och att föra statens talan i&lt;br&gt;mål och ärenden enligt rättshjälpslagen samt att avge yttranden i mål och&lt;br&gt;ärenden rörande avgifter och allmänna medel inom domstolsväsendet.&lt;br&gt;Domstolsverket är också klagoinstans i vissa administrativa frågor inom&lt;br&gt;domstolsväsendet och vid överklagande av beslut enligt förordningen&lt;br&gt;(1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kollektiv service avses sådan serviceverksamhet som inte riktar sig&lt;br&gt;till någon speciell domstol eller myndighet utan riktar sig generellt till&lt;br&gt;dessa. Exempel på sådan service är förvaltning och underhåll av olika&lt;br&gt;administrativa stödsystem, centrala avstämningar i bokföringssystemen,&lt;br&gt;vissa personalsociala och arbetsrättsliga frågor samt förhandlingsverksam-&lt;br&gt;het. Vidare hör till denna verksamhetsgren den service som lämnas i&lt;br&gt;form av centrala upphandlingsavtal, blankettframställning, biblioteksser-&lt;br&gt;vice och beredskapsplanering. Arbetsuppgifter hänförliga till denna&lt;br&gt;verksamhetsgren förekommer på alla enheter i Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direkt service förekommer också på alla enheter och är sådan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serviceverksamhet som riktas direkt mot en enskild domstol eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet. Hit hör att producera indata i olika personal- och ekonomiad- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;ministrativa datasystem, annan löpande ekonomiservice och personalad-&lt;br&gt;ministrativ service, löneadministration, planering och inredning av&lt;br&gt;lokaler och all slags rådgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsarbete utförs av samtliga enheter i Domstolsverket. Arbetet&lt;br&gt;bedrivs huvudsakligen som ett 40-tal större eller mindre utvecklingspro-&lt;br&gt;jekt som antingen berör hela domstolsväsendet eller större eller mindre&lt;br&gt;delar av detta. Som exempel kan nämnas utvecklandet av ett nytt&lt;br&gt;databaserat målhanteringssystem för domstolarna, införande av ett&lt;br&gt;avancerat redovisningssystem vid domstolar och tillhörande förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter, utarbetande av nya normer för dimensionering av vissa&lt;br&gt;domstolstyper samt uppföljning av viss ny lagstiftning. I verksamhetsgre-&lt;br&gt;nen ligger också sådant utvecklingsarbete som inte har blivit utformat&lt;br&gt;som ett särskilt projekt, som till exempel att på regeringens uppdrag&lt;br&gt;utföra vissa mindre omfattande utredningar och utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete med utbildning och information utförs i första hand inom&lt;br&gt;utbildningssektionen som är knuten till sekretariatet men förekommer&lt;br&gt;också inom övriga enheter. Domstolsverkets kursutbud är omfattande och&lt;br&gt;rymmer såväl centrala och regionala som lokala utbildningsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intern service slutligen är de arbetsuppgifter som behöver utföras för&lt;br&gt;att administrera Domstolsverket självt. Häri inryms bl.a. verksledningens&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Senare utredningar som rör Domstolsverket&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.3.1 1982 års utredning om domstolsadministrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I december 1980 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare,&lt;br&gt;kammarrättspresidenten Gustaf Hedborg, med uppdrag att följa upp 1975&lt;br&gt;års reform av domstolsadministrationen. Enligt direktiven skulle denne&lt;br&gt;bl.a. undersöka, om principen om domstolarnas självständighet i deras&lt;br&gt;dömande verksamhet på något sätt hade trätts för när genom Domstols-&lt;br&gt;verkets dittillsvarande verksamhet, om verket hade uppfyllt de grundläg-&lt;br&gt;gande mål för verksamheten som uppställdes vid verkets inrättande och&lt;br&gt;om uppgiftsfördelningen i administrativt avseende mellan domstolarna,&lt;br&gt;verket och regeringen var ändamålsenlig. Utredaren skulle vidare bl.a.&lt;br&gt;överväga sammansättningen av Domstolsverkets styrelse bl.a. med&lt;br&gt;inriktning på om fler företrädare för domstolsväsendet borde ingå i&lt;br&gt;styrelsen, samt uppgiftsfördelningen mellan styrelsen och verket.&lt;br&gt;Utredaren hade däremot inte till uppgift att ta upp frågan om behovet&lt;br&gt;överhuvud taget av en central förvaltningsmyndighet på domstolsväsen-&lt;br&gt;dets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen angående domstolsadministrationen anförde i sitt betänkan-&lt;br&gt;de Domstolsverket och domstolarna (Ds Ju 1982:3) bl.a. att Domstols-&lt;br&gt;verkets verksamhet inte hade medfört något intrång i domstolarnas&lt;br&gt;självständighet. Utredningen konstaterade vidare att Domstolsverket&lt;br&gt;syntes ha ägnat sig åt angelägna uppgifter och hade gjort en riktig&lt;br&gt;prioritering av dessa. Utredningen framhöll i detta avseende att Dom-&lt;br&gt;stolsverkets servicefunktion gentemot domstolarna var den allra viktigaste &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av verkets uppgifter och att andra, i och för angelägna uppgifter inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borde ges en sådan omfattning att serviceverksamheten till någon del Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;skulle eftersättas. På vissa punkter förespråkade utredningen en utökad&lt;br&gt;centralisering till Domstolsverket av administrativa uppgifter eller&lt;br&gt;avstyrkte decentralisering av andra. Utredningen uttalade att antalet&lt;br&gt;ledamöter i Domstolsverkets styrelse borde utökas med tre ledamöter,&lt;br&gt;varav två domare och en advokat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsbetänkandet remissbehandlades och redovisades av regering-&lt;br&gt;en för riksdagen i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 4,&lt;br&gt;D). I sin anmälan till denna del av propositionen anförde justitieministern&lt;br&gt;bl.a. att det var naturligt att Domstolsverket - med sin huvuduppgift att&lt;br&gt;vara domstolarnas serviceorgan i administrativa frågor - i sin styrelse har&lt;br&gt;ett större inslag av ledamöter med praktiska erfarenheter från verksam-&lt;br&gt;hetsområdet än som annars är brukligt för centrala förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;heter. Riksdagen bereddes sålunda tillfälle att ta del av detta och övriga&lt;br&gt;regeringens överväganden i anledning av utredningen. Riksdagen anslöt&lt;br&gt;sig till regeringens överväganden (bet. 1982/83 JuU24, rskr.&lt;br&gt;1982/83:217). Som en följd av detta utökades Domstolsverkets styrelse&lt;br&gt;från och med den 1 juli 1983 med ytterligare två ledamöter, en domare&lt;br&gt;och en advokat (SFS 1983:694).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.2 Domstolsverkets rapport 1991:5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har Domstolsverket varit föremål för skilda utredningar,&lt;br&gt;initierade både av verket självt och av regeringen. Våren 1990 beslutade&lt;br&gt;Domstolsverket sålunda att göra en översyn av verkets arbetsuppgifter&lt;br&gt;och organisation. En av utgångspunkterna för översynen var att göra en&lt;br&gt;bedömning av hur Domstolsverket skulle kunna fullgöra sina arbetsupp-&lt;br&gt;gifter med minskade resurser. Denna förutsättning preciserades under&lt;br&gt;utredningens gång så att man utgick från en nedskärning av verkets&lt;br&gt;anslag med tio procent. Detta ställningstagande var föranlett av uttalan-&lt;br&gt;den i bl.a. 1991 års budgetproposition om åtgärder for att stabilisera&lt;br&gt;ekonomin och begränsa tillväxten i den offentliga sektorn (prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 2). För arbetet anlitades en extern konsult. Domstols-&lt;br&gt;verket har i mars 1991 redovisat resultatet av utredningen i rapporten&lt;br&gt;Översyn av DV:s arbetsuppgifter och organisation (DV-rapport 1991:5).&lt;br&gt;En bärande tanke i konsultens förslag är att det inte går att förena rollen&lt;br&gt;som centralmyndighet, innefattande centrala beslutsfunktioner, med rollen&lt;br&gt;som service- och utvecklingsorgan i en och samma organisation eller&lt;br&gt;myndighet. Förslaget, som byggde på att en i någon form ändrad&lt;br&gt;domkretsindelning skulle komma till stånd och att Domstolsverket fick&lt;br&gt;tillstånd att avgiftsfinansiera en stor del av sin serviceverksamhet, innebar&lt;br&gt;i stort att verksamheten omorganiserades i tre steg under en dryg&lt;br&gt;fyraårsperiod. Under det första steget skulle verket arbeta i en oförändrad&lt;br&gt;organisation men med inriktning på att ett stort antal beslutsbefogenheter&lt;br&gt;och uppgifter av servicekaraktär skulle delegeras ut till domstolarna. I&lt;br&gt;steg två skulle ytterligare uppgifter föras från verket till domstolarna.&lt;br&gt;Domstolsverket skulle då också få en annorlunda utformad organisation.&lt;br&gt;Verket skulle sålunda vara uppdelat i tre enheter varav en skulle&lt;br&gt;ombesörja centralmyndighetsfunktioner med beslutsinslag, en annan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serviceåtgärder inom ekonomi- och personaladministration och en tredje Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;utvecklingsfrågor. I detta skede skulle enligt förslaget det tidigare&lt;br&gt;nämnda besparingsbetinget om cirka tio procent av Domstolsverkets&lt;br&gt;anslag kunna förverkligas. Under steg tre skulle verket övergå i en&lt;br&gt;renodlad konsultroll och alla centralmyndighetsuppgifter skulle då foras&lt;br&gt;bort från verket till bl.a. regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket ställde sig bakom konsultförslaget endast beträffande&lt;br&gt;de två första stegen. Verket uttalade också att förslaget om att ge&lt;br&gt;Domstolsverket tillstånd att erbjuda avgiftsbelagd service var intressant&lt;br&gt;med tanke på möjligheterna att successivt kunna genomföra förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.3.3 Domstolsverkets rapport 1991:9&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redan i 1991 års kompletteringsproposition (prop. 1990/91:150 bil. 11:1)&lt;br&gt;förutskickade regeringen, bl.a. med hänvisning till verkets tidigare&lt;br&gt;omnämnda egen utredning, ett uppdrag åt Domstolsverket att till hösten&lt;br&gt;1991 komma med förslag till hur besparingar på cirka 15 miljoner kronor&lt;br&gt;skulle kunna göras genom ytterligare decentraliseringar av personal- och&lt;br&gt;ekonomiadministrativa uppgifter inom domstolsväsendet. Denna åtgärd&lt;br&gt;ingick som en del av att i ett större sammanhang föreslå åtgärder för&lt;br&gt;omställning och minskning av administrationen inom hela det statliga&lt;br&gt;området. Riksdagen godkände de riktlinjer som regeringen presenterade&lt;br&gt;för detta arbete (bet. 1990/91 :FiU37, rskr. 1990/91:390). Regeringen&lt;br&gt;uppdrog senare i ett beslut den 8 maj 1991 åt Domstolsverket att föreslå&lt;br&gt;hur verkets personal- och ekonomiadministrativa uppgifter skulle kunna&lt;br&gt;förenklas och decentraliseras med sikte på att åstadkomma en besparing&lt;br&gt;på 15 miljoner kronor under treårsperioden 1991/92 - 1993/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket redovisade i september 1991 resultatet av uppdraget i&lt;br&gt;rapporten Omställning och minskning av den statliga administrationen&lt;br&gt;inom domstolsväsendet - redovisning av ett regeringsuppdrag (DV-&lt;br&gt;rapport 1991:9). Genom att föreslå att ett antal löpande arbetsuppgifter&lt;br&gt;inom det personal- och ekonomiadminstrativa området skulle föras ut till&lt;br&gt;domstolarna och även föreslå vissa rationaliseringar och omprövningar&lt;br&gt;inom andra områden samt att vissa tjänster skulle få avgiftsbeläggas, kom&lt;br&gt;verket fram till att knappt 14 miljoner kronor skulle kunna sparas in på&lt;br&gt;verkets eget anslag. Besparingseffekten av förslaget på statsbudgeten som&lt;br&gt;helhet var dock betydligt blygsammare. Med hänsyn till den då pågående&lt;br&gt;Domstolsutredningen och den mot bakgrund av denna sedermera&lt;br&gt;utarbetade organisationspromemorian vidtogs inga ytterligare åtgärder i&lt;br&gt;anledning av de nu behandlade rapporterna från Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ökad självförvaltning inom domstolsväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Domstolarna bör i ökad utsträckning själva&lt;br&gt;svara för sin administration och därigenom ta ett ökad ansvar för&lt;br&gt;förvaltningen inom domstolsväsendet. Det skall fortfarande finnas en&lt;br&gt;administrativ centralmyndighet för domstolsväsendet. Förutom att den&lt;br&gt;skall bistå de domstolar som behöver ett administrativt stöd, skall den&lt;br&gt;också tjäna som en förbindelselänk mellan regeringen och domstolarna&lt;br&gt;bl.a. genom att utföra vissa nödvändiga uppgifter som annars skulle&lt;br&gt;vara regeringens uppgift. Hovrätterna och kammarrätterna bör inte&lt;br&gt;åläggas något utökat administrativt ansvar för underrätterna. Myndig-&lt;br&gt;heten bör byta namn till Domstolarnas förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Promemorian förordar en långt driven decentrali-&lt;br&gt;sering av arbetsuppgifter till de enskilda domstolarna och myndigheterna&lt;br&gt;och på sikt en nedläggning av Domstolsverket. De uppgifter som ändå med&lt;br&gt;nödvändighet måste utföras centralt föreslås huvudsakligen bli fördelade&lt;br&gt;mellan regeringen och en eventuellt nyinrättad stabsmyndighet samt att&lt;br&gt;hovrätterna och kammarrätterna skall åläggas ett visst utökat administrativt&lt;br&gt;ansvar för underliggande domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna motsätter sig&lt;br&gt;förslaget att avveckla Domstolsverket under det att de är positiva till att i&lt;br&gt;så stor utsträckning som möjligt delegera beslutsfunktioner och andra&lt;br&gt;arbetsuppgifter till domstolar och myndigheter under Domstolsverket. Inga&lt;br&gt;remissinstanser som har uttalat sig är positiva till förslaget om att över-&lt;br&gt;rätterna skall ta ett större administrativt ansvar för underliggande domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ett starkt och oberoende domstols-&lt;br&gt;väsende är en grundförutsättning för en rättsstat. Det kan utan tvekan sägas&lt;br&gt;att det svenska domstolsväsendet idag svarar mot högt ställda krav i detta&lt;br&gt;avseende, bl.a. beroende på nuvarande regler som tillerkänner domstols-&lt;br&gt;väsendet en särställning. I detta avseende kan nämnas, förutom domarnas&lt;br&gt;grundlagsfästa starkare anställningsskydd och det direkta skyddet för dom-&lt;br&gt;stolarnas självständighet i sin dömande verksamhet, även det förhållandet&lt;br&gt;att deras viktigaste funktioner är fastlagda i grundlag. Också domstolsor-&lt;br&gt;ganisationen finns, låt vara i mycket grova drag, fastlagd i grundlag. Det&lt;br&gt;förhållande mellan statsmakterna och domstolarna som av tradition har rått&lt;br&gt;i vårt land har också gynnat domstolarnas självständighet. Så har t.ex. de&lt;br&gt;farhågor för inblandning i domstolarnas rättskipning som yppades vid Dom-&lt;br&gt;stolsverkets tillkomst inte besannats. Frågan om hur förvaltningen inom&lt;br&gt;domstolsväsendet bör vara anordnad måste emellertid ses i ett bredare och&lt;br&gt;mer principiellt perspektiv som har att göra med tilltron till rättssamhället&lt;br&gt;och dess förmåga att möta påfrestningar i framtiden. Det grundlagsmässiga&lt;br&gt;skyddet för domstolarnas självständighet är, trots deras särställning,&lt;br&gt;emellertid ganska svagt utvecklat i vårt land. Inte heller är de legala&lt;br&gt;garantierna för domstolarnas självständighet särskilt starka i övrigt. Redan&lt;br&gt;av denna anledning finns det skäl att stärka domstolarnas självständighet&lt;br&gt;genom ändrad lagstiftning. Det internationella perspektivet, särskilt det&lt;br&gt;europeiska, bör också beaktas i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna behöver emellertid också förstärkas av andra skäl. Ett led i Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;strävanden i detta hänseende är Domstolsutredningens förslag till renodling&lt;br&gt;av domstolarnas uppgifter och reformering av instansordningen i vissa fall&lt;br&gt;inom domstolsväsendet. Dessa förslag bereds för närvarande inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet. Ett annat led i det arbetet är promemorian Special-&lt;br&gt;domstolarna i framtiden (Ds 1993:34) som presenterades före sommaren och&lt;br&gt;som nu remissbehandlas. I denna förslås att ett flertal specialdomstolar skall&lt;br&gt;upphöra genom att integreras med antingen allmänna domstolar eller&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som direkt syftar till att i framtiden stärka såväl domstolarnas&lt;br&gt;som domamas självständighet är tillsättandet av utredningen om Domsto-&lt;br&gt;larnas och domamas ställning inför 2OOO-talet (dir. 1993:47). Utredaren&lt;br&gt;skall i en första etapp kartlägga behovet av att stärka domamas ställning och&lt;br&gt;lämna förslag på inriktning av det fortsatta utredningsarbetet. Exempel på&lt;br&gt;frågor som är aktuella i sammanhanget är utnämning av ordinarie domare,&lt;br&gt;domamas rättsställning, avlöning och arbetsuppgifter samt nämndemännens&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även på det rent förvaltningsmässiga planet finns möjligheter att vidta&lt;br&gt;åtgärder som på olika sätt förstärker domstolarna. En grundtanke bör därvid&lt;br&gt;vara att öka graden av självstyre inom domstolsväsendet. I oiganisationspro-&lt;br&gt;memorian föreslås bl.a. en långt driven decentralisering av såväl beslutsbe-&lt;br&gt;fogenheter som löpande arbetsuppgifter från Domstolsverket till de enskilda&lt;br&gt;domstolarna. Detta förslag är något som man måste ta fasta på och&lt;br&gt;vidareutveckla både av principiella skäl och av effektivitetshänsyn. Men&lt;br&gt;även andra åtgärder behövs för att åstadkomma att domstolsväsendet så&lt;br&gt;långt som möjligt skall vara självstyrande i administrativt hänseende. Därför&lt;br&gt;bör domstolarnas inflytande förstärkas när det gäller den administrativa&lt;br&gt;centralfunktion för domstolsväsendet som måste finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Domstolsverkets tillkomst var ett problem bristen på samordning av&lt;br&gt;de administrativa frågorna för domstolsväsendet under regeringen. De mest&lt;br&gt;nödvändiga centrala beslutsfunktionerna låg hos regeringen under det att&lt;br&gt;övriga administrativa funktioner var spridda på olika domstolar utan någon&lt;br&gt;samordning sinsemellan. Under 1970-talet var också den allmänna tendensen&lt;br&gt;i samhället i övrigt att så mycket som möjligt samordna och centralisera&lt;br&gt;administrativa funktioner till stora centralenheter. Det sågs då som naturligt&lt;br&gt;att Domstolsverket tog på sig inte bara de mest nödvändiga samordnande&lt;br&gt;uppgifterna utan också andra löpande arbetsuppgifter för vilka verket&lt;br&gt;byggde upp kapacitet och kompetens. Det sågs också som en fördel att&lt;br&gt;domstolarna själva i så stor utsträckning som möjligt slapp att ägna sig åt&lt;br&gt;administrativa arbetsuppgifter. Det kom därför inte i fråga att i annat än&lt;br&gt;begränsad omfattning låta domstolarna själva ta ansvaret för administrativa&lt;br&gt;beslutsfunktioner eller löpande sådana arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationspromemorians förslag går ut på att man bryter mot detta&lt;br&gt;synsätt. Promemorian förordar som tidigare sagts att Domstolsverket skall&lt;br&gt;läggas ned och att verkets centrala funktioner skall övertas av regeringen,&lt;br&gt;en nyinrättad stabsmyndighet och vissa andra centralmyndigheter. Dom-&lt;br&gt;stolarna själva skall enligt förslaget ta över allt annat arbete. I promemorian&lt;br&gt;förespråkas också, bl.a. för att underlätta den önskvärda decentraliseringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men även för att på så sätt skapa judiciellt mer bärkraftiga domstolar, en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!*• Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 17&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domkretsreform som i praktiken innebär att 24 av de minsta tingsrätterna Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;skulle läggas samman med andra och därigenom upphöra. Enligt vad som&lt;br&gt;närmare utvecklas i promemorian kommer emellertid, även med den där&lt;br&gt;föreslagna neddragningen av antalet tingsrätter, de minsta domstolarna att&lt;br&gt;vara för små för att utan hjälp utifrån kunna bära den adminstrativa börda&lt;br&gt;som skulle läggas på dem om Domstolsverket avvecklades. För att avhjälpa&lt;br&gt;detta föreslår promemorian att hovrätterna skall ta ett större administrativt&lt;br&gt;ansvar för tingsrätterna. Kammarrätterna skulle på motsvarande sätt få ta ett&lt;br&gt;visst ansvar för de minsta länsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som justitieministern tidigare i andra sammanhang meddelat är någon&lt;br&gt;domkretsreform av det slag som beskrivs i promemorian inte aktuell. Inte&lt;br&gt;heller är, som strax skall beröras, avsikten att låta överrättema ta ytterligare&lt;br&gt;administrativt ansvar för tingsrätter och länsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förut sagts bör man ta fasta på vad som föreslås i promemorian i&lt;br&gt;fråga om decentralisering av så mycket som möjligt av beslutsbefogenheter&lt;br&gt;och ansvar för löpande arbetsuppgifter till domstolarna. Ett problem i&lt;br&gt;sammanhanget är dock att domstolsväsendet fortfarande är så splittrat med&lt;br&gt;avseende på domstolarnas storlek. Därför finns det alltjämt ett stort behov&lt;br&gt;av centralt administrerad service och stöd till framförallt de mindre&lt;br&gt;domstolarna. Men det förekommer också ett stort antal beslut, frågor och&lt;br&gt;arbetsuppgifter som, oavsett domstolarnas storlek, bäst hanteras på central&lt;br&gt;nivå. Det visar inte minst den utredning som redovisas i organisationspro-&lt;br&gt;memorian. Med utgångspunkt i en strävan att öka domstolarnas självständig-&lt;br&gt;het och självstyre är det direkt olämpligt att regeringen och dess kansli för&lt;br&gt;att lösa dessa problem tar över rollen som administrativ centralfunktion för&lt;br&gt;domstolsväsendet. Tvärtom behövs en fristående myndighet under regering-&lt;br&gt;en för de administrativa frågor som med nödvändighet behöver hanteras i&lt;br&gt;skärningspunkten mellan regeringen och domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare kommer (avsnitt 5.2) närmare att beröras huvudprinciperna för&lt;br&gt;vilka funktioner och arbetsuppgifter som denna myndighet bör ha.&lt;br&gt;Centralmyndigheten bör också kunna tjäna som ett domstolarnas eget organ&lt;br&gt;för utövande av en ökad grad av självstyre. En sådan ordning kan uppnås&lt;br&gt;genom att centralmyndigheten dels behåller den samordning av domstolarnas&lt;br&gt;verksamhet i administrativt hänseende som Domstolsverket har idag, dels&lt;br&gt;leds på ett sätt som möjliggör en ökad grad av direkt inflytande från&lt;br&gt;domstolsväsendet över centralmyndighetens ledning. Därför är det lämpligt&lt;br&gt;att ändra både styrelsens sammansättning och dess arbetsuppgifter.&lt;br&gt;Centralmyndighetens styrelse skall därför i framtiden bestå av personer&lt;br&gt;huvudsakligen hämtade från domstolarna. Den skall också ha ansvaret för&lt;br&gt;att leda centralmyndighetens verksamhet. Syftet med det sistnämnda är inte&lt;br&gt;att i formell bemärkelse ändra centralmyndighetens ställning i förhållandet&lt;br&gt;till regeringen eller domstolarna utan att faktiskt ge ett ökat inflytande för&lt;br&gt;domstolarna över domstolsförvaltningen. Dessa frågor kommer strax att&lt;br&gt;närmare behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens ändrade roll gör att den bör byta namn till Domstolarnas&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Domstolsadministrationens huvudsakliga inriktning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts räknas det i organisationspromemorian upp ett antal&lt;br&gt;funktioner som av olika skäl bör ligga kvar på central nivå inom dom-&lt;br&gt;stolsväsendet. Det rör sig främst om sådana uppgifter som är hänförliga till&lt;br&gt;verksamhetsgrenen centralmyndighetsfunktioner. De flesta utvecklingsfrågor&lt;br&gt;bör också enligt promemorieförslaget ligga kvar centralt. Även vissa&lt;br&gt;uppgifter inom ramen för Domstolsverkets servicefunktioner riktade mot alla&lt;br&gt;domstolar eller myndigheter (kollektiv service) eller enskilda sådana (direkt&lt;br&gt;service) är av den art att de enligt promemorian bör utföras på central nivå.&lt;br&gt;Det har tidigare (avsnitt 4.2) lämnats en närmare redogörelse för vilka av&lt;br&gt;Domstolsverkets arbetsuppgifter som för närvarande hör till respektive&lt;br&gt;verksamhetsgren. Regeringen ansluter sig i huvudsak till promemorians&lt;br&gt;ställningstagande vad avser de olika arbetsuppgifter som även fortsättnings-&lt;br&gt;vis bör utföras centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör också pekas på Domstolsverkets tidigare nämnda&lt;br&gt;rapport Omställning och minskning av den statliga administrationen inom&lt;br&gt;domstolsväsendet - redovisning av ett regeringsuppdrag (DV rapport 1991:9)&lt;br&gt;vilken innehåller exempel på en rad administrativa uppgifter som skulle&lt;br&gt;kunna delegeras till domstolar och myndigheter. Den innehåller även förslag&lt;br&gt;på att avgiftsbelägga viss service. En sammanfattning av rapportens förslag&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer inte nu att lägga fram något detaljerat förslag till&lt;br&gt;vilka arbetsuppgifter som i fortsättningen skall utföras av Domstolarnas&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet. Detta måste vara en uppgift för den nya styrelsen att&lt;br&gt;göra. Vi har emellertid för avsikt att ge denna ett uppdrag att utarbeta ett&lt;br&gt;sådant så snart den har tillträtt. Redan nu bör dock läggas fast vissa&lt;br&gt;principer för hur fördelningen av arbetsuppgifter mellan centralmyndigheten&lt;br&gt;och domstolarna bör vara utformad i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Huvudprinciper för arbetsfördelning mellan&lt;br&gt;centralmyndigheten och domstolarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket tillkom som svar på ett behov av en centralt sammanhållen&lt;br&gt;administration för domstolsväsendet. Det grundläggande syftet för dess&lt;br&gt;verksamhet har uttryckts så att verket i administrativt hänseende skall leda&lt;br&gt;och samordna verksamheten och ge domstolarna kvalificerad administrativ&lt;br&gt;service i vid bemärkelse. Som tidigare sagts bör dock domstolarna i högre&lt;br&gt;grad bli självstyrande. Härtill kommer att det arbete som bedrivs för&lt;br&gt;omställning och minskning av den statliga administrationen och för att&lt;br&gt;införa nya styrformer inom den statliga verksamheten bygger på en långt&lt;br&gt;gången decentralisering av både beslutsuppgifter och andra mer löpande&lt;br&gt;administrativa uppgifter. Samtidigt kan man inte bortse från att ett effektivt&lt;br&gt;utnyttjande av knappa resurser i bland kräver centralisering av viss&lt;br&gt;verksamhet. Det är emellertid viktigt ur alla aspekter att den centralt&lt;br&gt;bedrivna verksamheten består av just sådana uppgifter som antingen måste&lt;br&gt;bedrivas centralt eller som av andra skäl bedrivs effektivare på centralt håll.&lt;br&gt;Huvudprincipen för centralmyndighetens framtida verksamhet bör därför&lt;br&gt;vara att tyngdpunkten i dess verksamhet skall vara uppgifter som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förknippade med dess centralmyndighetsfunktioner och med utvecklings- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;frågor. De rena serviceuppgifterna bör få en mer undanskjuten plats även&lt;br&gt;om också dessa, främst genom den struktur på domstolsväsendet som vi&lt;br&gt;tidigare berört, inte kommer att sakna betydelse i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Centralmyndighetsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Generellt sett skall utgångspunkten vara att alla beslutsfunktioner som endast&lt;br&gt;rör den enskilda domstolen eller myndigheten också skall ligga hos denna.&lt;br&gt;Ett exempel på tillämpningen av denna princip är det till många domstolar&lt;br&gt;delegerade budgetansvaret. Sådana beslut som direkt berör samtliga eller ett&lt;br&gt;flertal domstolar eller myndigheter bör emellertid fattas på central nivå. Hit&lt;br&gt;hör bl.a. sådana beslut som avser dimensionering och anslagsfördelning&lt;br&gt;mellan enskilda domstolar och myndigheter. Med utgångspunkt i det nya&lt;br&gt;system för ekonomistyrning som numera tillämpas i den statliga för-&lt;br&gt;valtningen måste man dock vara beredd att decentralisera stora grupper av&lt;br&gt;beslut och ansvaret för utförande av många åtgärder. Redan nu har&lt;br&gt;beslutsbefogenheter i ett stort antal ärenden delegerats till domstolarna.&lt;br&gt;Även om Domstolsverket alltså kommit långt med delegering av beslutsbe-&lt;br&gt;fogenheter till domstolarna kan arbetet härmed ändå inte anses vara slutfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med strävan att decentralisera beslutsfunktioner måste man vara&lt;br&gt;beredd att bibehålla en kompetent centralmyndighetsfunktion för att utföra&lt;br&gt;övriga centralmyndighetsuppgifter. Exempel på sådana är bl.a. att framställa&lt;br&gt;en samlad årsredovisning och anslagsframställning för hela domstolsväsendet&lt;br&gt;(utom de delar som hör till andra departement än Justitiedepartementet, t.ex.&lt;br&gt;Arbetsdomstolen). Hit hör också sådana frågor som att, i de få fall detta&lt;br&gt;numera är behövligt, vara besvärsinstans i administrativa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Utvecklingsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsverksamhet är av den art att den inte nödvändigtvis, men med&lt;br&gt;stor fördel från effektivitetssynpunkt, bör bedrivas centralt. Denna&lt;br&gt;verksamhet är viktig för domstolsväsendet och kommer i framtiden att få en&lt;br&gt;ökad betydelse. Ansvaret för sådan verksamhet som innebär utveckling av&lt;br&gt;olika generella system för bl.a. rationalisering av kontors- och mål-&lt;br&gt;hanteringsrutiner eller olika redovisningssystem bör därför ligga på en&lt;br&gt;centralmyndighet, i vaije fall så länge det rör sig om centralt använda&lt;br&gt;system. Ingenting får dock hindra lokala initiativ att utveckla helt egna&lt;br&gt;system eller förbättra de centrala på lokal nivå, så länge detta inte äventyrar&lt;br&gt;det centrala systemets enhetliga funktion eller försvårar uttagandet av&lt;br&gt;relevant information ur detta. Detsamma bör gälla underhåll och i viss mån&lt;br&gt;drift av dessa system. Utvecklingsarbete bedrivs redan nu till stor del i&lt;br&gt;projektform. I framtiden bör denna arbetsmetod ytterligare utvecklas. Målet&lt;br&gt;med detta bör bl.a. vara att organisera arbetet på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;tendens till bristande överensstämmelse mellan planerade arbetsinsatser och&lt;br&gt;det faktiskt utförda arbetet inom denna verksamhetsgren som i dag finns kan&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Serviceuppgifter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De rena servicefunktioner till domstolarna som Domstolsverket fullgör har&lt;br&gt;ibland uppfattats som verkets viktigaste uppgift. Betänkandet Domstolsverket&lt;br&gt;och domstolarna (Ds Ju 1982:3) gick så långt att det där uttalades att just&lt;br&gt;denna verksamhetsgren måste prioriteras högre än andra uppgifter. Denna&lt;br&gt;uppfattning torde också ha en ganska stor spridning inom domstolsväsendet.&lt;br&gt;Frågan är om denna fokusering på serviceuppgifter av olika slag är&lt;br&gt;önskvärd. Regeringen anser inte det utan menar att tiden nu är mogen för&lt;br&gt;en viss revidering av det synsättet. En långt driven decentralisering av&lt;br&gt;sådana arbetsuppgifter som idag utförs av Domstolsverket som en service&lt;br&gt;åt domstolarna bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets serviceverksamhet, vilken är uppdelad på kollektiv och&lt;br&gt;direkt service, är den enskilda verksamhet som dominerar i verket.&lt;br&gt;Verksamheten innebär att verket centralt utför ett antal löpande arbetsupp-&lt;br&gt;gifter, främst hänförliga till ekonomi- och personaladministration, som&lt;br&gt;annars hade fått utföras av vaije enskild domstol eller myndighet. Att&lt;br&gt;verksamhet av ren servicekaraktär centraliseras inom domstolsväsendet&lt;br&gt;innebär naturligtvis att den dömande verksamheten ute vid domstolarna&lt;br&gt;endast i mindre omfattning behöver &amp;quot;störas&amp;quot; av administrativa frågor. En&lt;br&gt;risk med detta är emellertid att även sådant som mycket väl kan utföras&lt;br&gt;lokalt, och kanske med minst lika god effektivitet, kommer med utan&lt;br&gt;närmare överväganden och centraliseras i onödan. Ett talande exempel härpå&lt;br&gt;är att alla domstolar inte själva har haft det totala ansvaret för sin egen&lt;br&gt;lokalvård. I framtiden kommer också ett antal löpande uppgifter av&lt;br&gt;administrativ natur att bli förändrade. Vissa sådana uppgifter kommer även&lt;br&gt;att tillkomma. Det är då viktigt att noga överväga var arbetet med dessa&lt;br&gt;skall utföras och endast utföra sådana uppgifter på central nivå som av&lt;br&gt;effektivitets- eller andra skäl bör utföras där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande alla arbetsuppgifter, gamla som nya, måste alltså noga&lt;br&gt;övervägas om de skall utföras centralt eller på lokal nivå. Den service-&lt;br&gt;verksamhet som då befinns inte vara av sådan art att den måste utföras av&lt;br&gt;ett centralt organ eller utförs mest effektivt där, bör därför i framtiden&lt;br&gt;utföras, eller i alla fall bekostas, av domstolarna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått pågår redan nu inom Domstolsverket arbete för att&lt;br&gt;decentralisera en hel del rena serviceuppgifter. En viktig utgångspunkt för&lt;br&gt;en förändring i detta avseende måste då vara att domstolarna får ta eget&lt;br&gt;ansvar för tillräckligt mycket av de serviceuppgifter som idag utförs centralt&lt;br&gt;för att det skall löna sig för dem att satsa de resurser i form av utbildning,&lt;br&gt;omorganisation och eventuell personalförstärkning som erfordras för att lösa&lt;br&gt;de nya uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går emellertid inte att nöja sig med att bara delegera löpande&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter till domstolarna utan att andra åtgärder samtidigt vidtas&lt;br&gt;för att effektivisera verksamheten där. Sådana åtgärder är under utarbetande&lt;br&gt;i huvudsaklig överensstämmelse med bl.a. Domstolsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att närmare precisera vilka uppgifter som bör delegeras och vilka som bör&lt;br&gt;ligga kvar på central nivå bör som inledningsvis sagts vara en uppgift för&lt;br&gt;den nya styrelsen för Domstolarnas förvaltningsmyndighet. Som en allmän&lt;br&gt;utgångspunkt kan dock hänvisas till det arbete som pågår sedan tidigare med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det delegerade budgetansvaret. Där förekommer en långt gående decentrali- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;sering av rena beslutsbefogenheter i främst ekonomiadministrativa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande andra områden som personaladministration, tillsättande av&lt;br&gt;tjänster m.m. har stora delar av beslutsbefogenheterna delegerats. Tiden kan&lt;br&gt;därför nu anses vara mogen för att delegera även rent löpande arbetsupp-&lt;br&gt;gifter i större usträckning än som tidigare ansetts vara möjligt. En sådan&lt;br&gt;utveckling underlättas också av de moderna datakommunikationssystem som&lt;br&gt;för närvarande utvecklas av Domstolsverket. Centralt bör t.ex. sådan&lt;br&gt;serviceverksamhet inom delar av det personaladministrativa området endast&lt;br&gt;bedrivas som direkt bidrar till samordningen av en personalpolitik för&lt;br&gt;domstolsväsendet. Hit hör också sådana uppgifter som Domstolsverket idag&lt;br&gt;utför på grund av deras stora svårighet eller komplexitet och som det för&lt;br&gt;statsbudgeten totalt skulle bli mindre effektivt att låta utföra lokalt vid varje&lt;br&gt;enskild domstol eller myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Arbetsfördelning mellan centralmyndigheten och de små&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;domstolarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste också beröras frågan om principerna för&lt;br&gt;tillhandahållande av service åt de små domstolarna. Det är naturligtvis inte&lt;br&gt;rimligt att föreställa sig att den största och den minsta domstolen har samma&lt;br&gt;behov av centralt tillhandahållen service. Det finns ett stort antal verkligt&lt;br&gt;små domstolar och deras behov av administrativ service måste tillgodoses.&lt;br&gt;Det är inte realistiskt att tänka sig att dessa utan omfattande förstärkningar&lt;br&gt;själva kan hantera alla de uppgifter som Domstolsverket nu utför i sin&lt;br&gt;serviceverksamhet och som det med tillämpning av tidigare nämnda&lt;br&gt;principer kan bli aktuellt att flytta ut till domstolarna. Att genomföra sådana&lt;br&gt;förstärkningar skulle också strida mot principen att beaktansvärda kost-&lt;br&gt;nadsökningar inte får uppstå till följd av delegering av serviceuppgifter. En&lt;br&gt;viss servicenivå måste således bibehållas centralt också för sådana uppgifter&lt;br&gt;som i princip bör utföras lokalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose detta behov finns huvudsakligen två vägar att gå. Den&lt;br&gt;ena, mer centralistiska vägen är att lägga fast att delegering av Domstols-&lt;br&gt;verkets nuvarande serviceuppgifter till enskilda domstolar och myndigheter&lt;br&gt;bara får ske - och måste ske - till sådana som är tillräckligt stora för att&lt;br&gt;klara av att utföra uppgiften i egen regi. Samtidigt måste de mindre&lt;br&gt;domstolarna, i likhet med den nuvarande ordningen, i princip vara&lt;br&gt;hänvisade till den service som centralmyndigheten tillhandahåller. Med en&lt;br&gt;sådan lösning kan centralmyndigheten på ett lättadministrerat sätt genom&lt;br&gt;anslag kompenseras för den service den måste tillhandahålla de mindre&lt;br&gt;domstolarna. En fördel med ett sådant system är också dess ur rent&lt;br&gt;administrativ synvinkel enkla uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan, mer decentralistisk väg att gå är att låta varje domstol eller&lt;br&gt;myndighet, stor som liten, själv välja varifrån den skall hämta det&lt;br&gt;administrativa stöd den anser sig behöva. En förutsättning härför är att den&lt;br&gt;del av Domstolsverkets nuvarande serviceuppgifter som inte anses&lt;br&gt;nödvändiga att i framtiden utföra på central nivå kan avgiftsfmansieras.&lt;br&gt;Avgifterna måste naturligtvis relateras till centralmyndighetens kostnader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;]g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta kan leda till att domstolar och myndigheter tjänar på att utföra så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket som möjligt av löpande uppgifter själva. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda lösningen bör väljas inte minst därför att den bidrar till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att domstolarna blir mer självförvaltande och på sikt också kan medföra&lt;br&gt;effektivitetsvinster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Hovrätternas och kammarrätternas roll inom det&lt;br&gt;domstolsadministrativa systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Organisationspromemorian föreslår, som tidigare i korthet återgivits, att&lt;br&gt;hovrätterna och kammarrätterna för att tillgodose de minsta domstolarnas&lt;br&gt;behov av service vid en nedläggning av Domstolsverket, skall åläggas ett&lt;br&gt;utökat administrativt ansvar för dessa. Med det förslag till förvaltning inom&lt;br&gt;domstolsväsendet som nu presenteras finns det emellertid inte något behov&lt;br&gt;av en sådan lösning. Regeringen vill således inte föreslå att hovrätterna eller&lt;br&gt;kammarrätterna skall åläggas något utökat administrativt ansvar för under-&lt;br&gt;liggande domstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är att det naturligtvis skall stå olika domstolar fritt att&lt;br&gt;samarbeta i administrativa frågor. Som tidigare har berörts kommer&lt;br&gt;regeringens förslag om centralmyndighetens framtida roll och uppgifter att&lt;br&gt;medföra att en del bl.a. löpande administrativa uppgifter som nu utförs av&lt;br&gt;Domstolsverket i framtiden skall avgiftsbeläggas eller helt enkelt överföras&lt;br&gt;till domstolarna. Domstolarna på en ort eller i en region kan då självfallet&lt;br&gt;samverka med varandra för att tillsammans lösa uppgiften i stället för att&lt;br&gt;göra det var och en på egen hand eller anlita centralmyndighetens service&lt;br&gt;mot betalning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Organisation och ledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Centralmyndighetens huvudsakliga organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket är nu centralmyndighet inte bara för domstolarna och hyres-&lt;br&gt;och arrendenämnderna utan också för Rättshjälpsmyndigheten och rätts-&lt;br&gt;hjälpsfrågoma i stort och för de allmänna advokatbyråerna. Verket utför&lt;br&gt;också kansligöromål åt Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och&lt;br&gt;åt Notarienämnden. Tyngdpunkten i verkets arbete ligger naturligtvis på de&lt;br&gt;uppgifter som hänger samman med domstolarna och hyres- och arrende-&lt;br&gt;nämnderna. Det kan diskuteras om den administrativa centralmyndigheten&lt;br&gt;för domstolsväsendet alls bör ha kvar uppgifter som rör andra myndigheter&lt;br&gt;och nämnder än dem som inom Domstolsverkets verksamhetsområde brukar&lt;br&gt;räknas till domstolsväsendet. Den frågan behandlas längre fram (avsnitt 7).&lt;br&gt;Redan här skall dock förutskickas att regeringen inte anser det befogat att&lt;br&gt;göra någon organisatorisk uppdelning av myndigheten eller att på annat sätt&lt;br&gt;skapa en helt fristående organisation för bl.a. rättshjälpsfrågor och frågor&lt;br&gt;som berör de allmänna advokatbyråerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Centralmyndighetens ledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet leds av en styrelse bestående av personer huvudsakli-&lt;br&gt;gen hämtade från domstolarna. Styrelsen ansvarar inför regeringen för&lt;br&gt;myndighetens verksamhet. Möjligheter att delegera beslutsbefogenheter&lt;br&gt;och ansvar till ett arbetsutskott inom styrelsen eller till myndig-&lt;br&gt;hetschefen skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian behandlar inte dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Även om det inte är befogat att dela upp&lt;br&gt;centralmyndigheten i två delar, kan det med fog hävdas att själva lednings-&lt;br&gt;funktionen bör vara annorlunda utformad vad gäller den verksamhet som rör&lt;br&gt;domstolarna jämfört med den verksamhet som rör övriga myndigheter under&lt;br&gt;Domstolsverket. Frågan om ledning av den sistnämnda verksamheten&lt;br&gt;kommer senare att behandlas närmare (avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Ledning av statliga myndigheter i allmänhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket styrs i dag på ett sätt som är traditionellt för ett centralt&lt;br&gt;ämbetsverk. I styrelsen sitter, förutom Domstolsverkets generaldirektör&lt;br&gt;vilken är ordförande, två domare, en representant för advokatkåren, två&lt;br&gt;riksdagsmän och två fackligt nominerade ledamöter. Styrelsens befogenheter&lt;br&gt;är genom bestämmelserna i verksförordningen (SFS 1987:1100) relativt&lt;br&gt;beskurna. Den skall fatta beslut om anslagsframställning och årsredovisning&lt;br&gt;och om eventuella åtgärder med anledning av Riksrevisionsverkets&lt;br&gt;revisionsrapporter samt om föreskrifter som riktar sig till främst enskilda.&lt;br&gt;Styrelsen skall vidare pröva om myndighetens verksamhet bedrivs effektivt&lt;br&gt;och i överensstämmelse med verksamhetens syfte, hjälpa myndighetens chef&lt;br&gt;och föreslå de åtgärder som styrelsen finner motiverade. Ansvaret för&lt;br&gt;verksamheten ligger således huvudsakligen hos verkschefen, som emellertid&lt;br&gt;inte ansvarar inför styrelsen utan inför regeringen för sitt sätt att sköta&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande modellen för att styra Domstolsverket, som helt följer&lt;br&gt;verksförordningen, är resultatet av en kompromiss mellan två varandra&lt;br&gt;motstående sätt att leda en verksamhet. Den ena modellen, som brukar&lt;br&gt;kallas enrådighetsverk, innebär att verkschefen är den som fattar beslut i&lt;br&gt;alla frågor. Chefen ansvarar direkt inför regeringen och myndigheten saknar&lt;br&gt;styrelse. Ibland förekommer ett rådgivande organ som verkschefen skall&lt;br&gt;konsultera innan beslut fattas i vissa principiellt viktiga frågor. Ett exempel&lt;br&gt;på ett enrådighetsverk inom rättsväsendet är Riksåklagaren. Mot detta står&lt;br&gt;en annan modell där myndigheten har en styrelse som faktiskt utövar den&lt;br&gt;högsta ledningsfunktionen och där verkschefen intar en i förhållande till&lt;br&gt;styrelsen underordnad ställning. Denna modell förekommer främst i&lt;br&gt;affärsverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande principerna för ledning av statliga verk, som alltså tillämpas&lt;br&gt;också på Domstolsverket, bestämdes genom det s.k. verksledningsbeslutet&lt;br&gt;1987 (prop. 1986/87:99, bet. 1986/87:KU29, rskr. 1986/87:226). I&lt;br&gt;propositionen konstaterades att modellen med en enrådig verkschef i princip&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;var tillämpbar i alla myndigheter medan modellen med ansvarig styrelse inte Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;passade generellt utan kunde tillämpas bara i vissa fall. Lekmannamedver-&lt;br&gt;kan i styrelsen ansågs emellertid som något mycket värdefullt för att ta&lt;br&gt;tillvara den medborgerliga sakkunskap och det medborgerliga omdöme som&lt;br&gt;på så sätt kom myndigheterna till del. Samtidigt konstaterades att via&lt;br&gt;lekmannarepresentantema tillförsäkrades insyn i verksamheten såväl de&lt;br&gt;intressen som direkt berördes av myndigheternas verksamhet som allmänna&lt;br&gt;medborgerliga intressen. Den styrelseform som befanns passa bäst för de&lt;br&gt;flesta statliga myndigheter blev alltså den nuvarande där verkschefen har&lt;br&gt;huvudansvaret i de flesta frågor och där styrelsen har vissa begränsade&lt;br&gt;beslutsbefogenheter. Som framgått tillhör Domstolsverket den kategori av&lt;br&gt;myndigheter som styrs på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Betänkandet Effektivare ledning av statliga myndigheter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I mars 1992 tillsattes en kommitté med uppdrag att se över förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas ledningsformer m.m. Denna, som arbetat under namnet&lt;br&gt;Kommittén om förvaltningsmyndigheternas ledningsformer, har nyligen&lt;br&gt;överlämnat sitt betänkande Effektivare ledning i statliga myndigheter (SOU&lt;br&gt;1993:58). Kommittén har dragit två huvudsakliga slutsatser av sitt&lt;br&gt;utredningsarbete. Den ena är att man bör skilja mellan frågorna om insyn&lt;br&gt;i en myndighets verksamhet och ledningen av densamma. Den andra är att&lt;br&gt;det är svårt att förena kravet på tydligt ansvar för verksamheten med den&lt;br&gt;nuvarande uppdelningen av befogenheter mellan verkschef och styrelse.&lt;br&gt;Kommittén konstaterar vidare att eftersom kravet på medborgerlig insyn i&lt;br&gt;statsförvaltningen för de allra flesta myndigheter kan tillgodoses genom&lt;br&gt;andra kanaler än genom styrelserepresentanter bör kravet på effektivitet i&lt;br&gt;regeringens styrning av myndigheterna vara vägledande för valet av&lt;br&gt;styrelseform för dessa. De alternativa styrelseformer som kommittén&lt;br&gt;förespråkar är antingen enrådighetsverk eller myndigheter med en styrelse&lt;br&gt;som har ett totalt ansvar för verksamheten. Kommittén föreslår, med&lt;br&gt;hänvisning främst till regeringens intresse av effektivitet och tydlighet i&lt;br&gt;styrningen av myndigheterna, att den stymingsmodell som huvudsakligen&lt;br&gt;bör ifrågakomma för statliga myndigheter i framtiden skall vara modellen&lt;br&gt;med enrådighetsverk. För vissa myndigheter med speciella uppgifter kan&lt;br&gt;dock enligt kommittéförslaget modellen med en styrelse övervägas.&lt;br&gt;Avgörande bör då vara att den styrelseformen är effektiv för myndigheten&lt;br&gt;i fråga. Styrelsen bör ha det totala ansvaret för verksamheten och leda&lt;br&gt;denna. Styrelseledamöterna bör i sådana fall utses mot bakgrund av&lt;br&gt;styrelsens ledningsansvar och således rekryteras på professionella grunder&lt;br&gt;så att erfarenhet av myndighets- och företagsledning får en framträdande&lt;br&gt;plats i styrelsen. Den hittills förhärskande modellen med lekmannastyrelser&lt;br&gt;med begränsade befogenheter föreslås alltså av utredningen bli avvecklad i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Medborgerlig insyn och kontroll samt fackligt inflytande över Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;ledningen av centralmyndigheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att domstolarnas självständighet och oavhängighet i sin&lt;br&gt;dömande verksamhet bör avspegla sig även i det sätt på vilket den&lt;br&gt;administrativa centralmyndigheten för domstolarna leds. Statsmakternas&lt;br&gt;inflytande över domstolarnas dömande verksamhet sker genom normgivning.&lt;br&gt;Det direkta medborgerliga inflytandet över den dömande verksamheten är&lt;br&gt;tillgodosett genom systemet med nämndemän i domstolarna. Domstolarnas&lt;br&gt;dömande verksamhet bedrivs med ytterst få och väl avgränsade undantag i&lt;br&gt;full offentlighet. Det är således väl sörjt för att den medborgerliga insynen&lt;br&gt;och kontrollen över domstolarnas dömande verksamhet blir effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I administrativt och organisatoriskt hänseende, och det är först här frågan&lt;br&gt;om den administrativa centralmyndigheten aktualiseras, sker statsmakternas&lt;br&gt;styrning främst genom budgetarbetet och den verksamhet som hänger ihop&lt;br&gt;med framför allt medelstilldelningen till domstolsväsendet. Genom den i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen reglerade offentlighetsprincipen och den s.k.&lt;br&gt;meddelarfriheten som regleras i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen har sörjts för att den medborgerliga insynen och kontrollen av&lt;br&gt;förvaltningsverksamhet kan utövas på ett enkelt och förhållandevis effektivt&lt;br&gt;sätt. Riksdagens ombudsmäns (JO) och Justitiekanslems (JK) tillsyns- och&lt;br&gt;granskningsskyldighet över den offentliga verksamheten bidrar också i hög&lt;br&gt;grad till detta. Riksdagsledamöternas rätt att ställa interpellationer och&lt;br&gt;frågor till enskilda statsråd i angelägenheter som hör till statsrådets&lt;br&gt;ansvarsområde, liksom skyldigheten för statliga myndigheter enligt 4 kap&lt;br&gt;10 § riksdagsordningen att lämna uppgifter och avge yttrande på begäran av&lt;br&gt;ett riksdagsutskott, är andra kanaler för medborgerlig insyn i och kontroll&lt;br&gt;över förvaltningsmyndigheternas verksamhet. Slutligen skall dessa enligt&lt;br&gt;förordningen (1993:134) om myndigheternas årsredovisningar årligen lämna&lt;br&gt;årsredovisning till regeringen. Denna blir offentlig liksom Riksrevisionsver-&lt;br&gt;kets granskningsyttrande över årsredovisningen. Mot bakgrund av det sagda&lt;br&gt;torde behovet av politisk eller medborgerlig insyn i den administrativa&lt;br&gt;centralmyndigheten för domstolsväsendet i form av lekmannarepresentanter&lt;br&gt;i styrelsen vara mindre framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller eventuellt fackligt inflytande vid sidan av den arbets-&lt;br&gt;rättsliga medbestämmandelagstiftningen och eventuella samråds- och&lt;br&gt;referensgrupper med fackliga representanter knutna till myndighetens&lt;br&gt;ledning. Att sådana samråds- och referensgrupper har ett värde har&lt;br&gt;framhållits i bl.a. prop. 1991/92:123, vilken låg till grund för 1992 års&lt;br&gt;ändringar i verksledningsbeslutet (bet. 1991/92:KU36, rskr. 1991/92:305)&lt;br&gt;där den s.k. intresserepresentationen, dvs. av arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;nominerade ledamöter, avskaffades i vissa myndighetsstyrelser. I pro-&lt;br&gt;positionen uttalades sålunda bl.a. att det kan vara ett värdefullt tillskott till&lt;br&gt;myndighetens ledningskompetens att utnyttja rådgivande organ eller&lt;br&gt;referensgrupper i ledningen av verksamheten. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;utgör detta ett fullgott alternativ för myndigheten om den vill ta tillvara den&lt;br&gt;obestridliga kompetens som finns inom fackliga kretsar utan att för den skull&lt;br&gt;låta de fackliga intressena vara representerade i styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Enrådighetsverk eller styrelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:17&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det nyss anförda leder till slutsatsen att varken intresset av medborgerlig&lt;br&gt;kontroll och insyn över verksamheten eller fackliga gruppers legitima&lt;br&gt;intresse av insyn och inflytande motiverar att den nuvarande styrelsen&lt;br&gt;behålls. Frågan uppstår då om den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet skall ledas som ett s.k. enrådighetsverk eller av en&lt;br&gt;styrelse med fullt ansvar för verksamheten. Denna fråga måste besvaras&lt;br&gt;med utgångspunkt i strävandena att stärka domstolarnas inflytande över&lt;br&gt;ledningen av centralmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts bör, som ett led i domstolsväsendets ökade självför-&lt;br&gt;valtning, domstolarnas inflytande över ledningen av centralmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet förstärkas. Detta kan åstadkommas genom att myndigheten leds&lt;br&gt;som ett enrådighetsverk med en eller flera rådgivande nämnder eller&lt;br&gt;referensgrupper kopplade till verksamheten och där verkschefen kan söka&lt;br&gt;samråd med företrädare för domstolarna i olika frågor som har med den&lt;br&gt;administrativa styrningen av domstolarna att göra. Önskemålet om&lt;br&gt;domstolarnas ökade inflytande över verksamheten kan dock bättre till-&lt;br&gt;godoses genom att centralmyndigheten leds av en styrelse som består av&lt;br&gt;personer som huvudsakligen har hämtats från domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det övergripande intresset av att öka domstolarnas eget inflytande&lt;br&gt;över den verksamhet som den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet närmare skall utöva bör också beaktas de förändringar&lt;br&gt;inom domstolsadministrationen som är förestående. Centralmyndigheten&lt;br&gt;kommer, som tidigare behandlats ganska ingående, främst att ägna sig åt&lt;br&gt;rena centralmyndighetsuppgifter såsom en del beslutsfunktioner gentemot&lt;br&gt;domstolarna och samordningsansvar i många frågor, utvecklingsarbete och&lt;br&gt;i viss mån serviceverksamhet. Som också i det sammanhanget närmare har&lt;br&gt;utvecklats kommer ett antagligen stort antal löpande administrativa uppgifter&lt;br&gt;att föras över till domstolarna från centralmyndigheten. Det är inte uteslutet&lt;br&gt;att detta och vissa av de förändringar i övrigt av den centrala admini-&lt;br&gt;strationens roll som föreslås, kommer att medföra större belastning på&lt;br&gt;domstolarna själva. Det är angeläget att alla sådana åtgärder genomförs på&lt;br&gt;ett sätt som är förankrat hos enskilda domstolar, vilket underlättas om&lt;br&gt;domstolarna som kollektiv deltar i verksamheten på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda talar för att den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet bör ledas av en styrelse som är sammansatt av personer&lt;br&gt;huvudsakligen hämtade från domstolarna. I styrelsen bör alltså ingå personer&lt;br&gt;med ledande befattningar i domstolarna och med sådan bakgrund att det&lt;br&gt;inom styrelsen finns företrätt kunskaper och erfarenheter från olika&lt;br&gt;domstolstyper. Det bör också kunna ingå ytterligare en eller ett par&lt;br&gt;ledamöter som kan tillföra verksamheten värdefulla kunskaper och&lt;br&gt;erfarenheter. Likaså bör en jämn fördelning mellan kvinnor och män&lt;br&gt;eftersträvas. Som strax kommer att utvecklas närmare bör även myndig -&lt;br&gt;hetschefen ingå i styrelsen. Styrelsen skall som tidigare utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den valda lösningen avviker som framgår från de styrformer för statliga&lt;br&gt;förvaltningsmyndigheter som Kommittén om förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformer har föreslagit. Domstolsväsendet har emellertid sådana&lt;br&gt;särdrag, inte minst naturligtvis på grund av domstolarnas speciella&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstitutionella ställning, att en särlösning bör kunna väljas på detta område Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;utan att det har någon betydelse för hur frågan löses inom andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur övriga delar av verksamheten, alltså rättshjälpsfrågor och de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna, bör ledas i framtiden behandlas senare (avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.5 Styrelsens ansvar och arbetsuppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall ha det totala ansvaret för myndighetens verksamhet och&lt;br&gt;ansvara inför regeringen. Dess arbetsuppgifter bör emellertid ändå ligga på&lt;br&gt;ett i stort sett övergripande plan. Att svara för den långsiktiga planeringen&lt;br&gt;av verksamheten är en självklar fråga för styrelsen liksom att se till att&lt;br&gt;regeringen får det underlag den behöver för att ta ställning till central-&lt;br&gt;myndighetens verksamhet. Ekonomiska planer, anslagsframställning och&lt;br&gt;årsredovisning för såväl själva myndigheten som för domstolsväsendet skall&lt;br&gt;lämnas av styrelsen till regeringen. Styrelsen skall också se till att&lt;br&gt;redovisning och förvaltning av de medel som centralmyndigheten förfogar&lt;br&gt;över - såväl för egen del som för domstolarna och eventuella förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheter - är organiserad på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen bör&lt;br&gt;också fatta beslut i viktigare administrativa angelägenheter som rör aktuella&lt;br&gt;domstolar och förvaltningsmyndigheter. Styrelsen bör bestämma hur arbetet&lt;br&gt;i myndigheten skall bedrivas genom att utfärda arbetsordning eller andra&lt;br&gt;direktiv. Eftersom det knappast är realistiskt att tro att styrelsen skall kunna&lt;br&gt;leda verksamheten mera i detalj skall den ha möjlighet att delegera&lt;br&gt;arbetsuppgifter till myndighetschefen och ett eventuellt arbetsutskott inom&lt;br&gt;styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ordförande i styrelsen behandlas i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Myndighetschefen och styrelsens ordförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att mycket av ledningen av den centrala myndighetens&lt;br&gt;verksamhet kommer att ligga på myndighetens chef. Chefen får då en&lt;br&gt;central roll i den framtida organisationen genom att ansvara för den löpande&lt;br&gt;verksamheten i enlighet med de direktiv och riktlinjer som styrelsen&lt;br&gt;utfärdar. Redan i och med detta måste chefen vara utrustad med omfattande&lt;br&gt;beslutsbefogenheter. Som nyss sagts måste också styrelsens beslutande&lt;br&gt;uppgifter i huvudsak komma att ligga på ett övergripande plan. Chefen&lt;br&gt;kommer därför att inta ungefärligen den ställning som en verkställande&lt;br&gt;direktör har i ett aktiebolag. Det är då en näraliggande ordning att&lt;br&gt;myndighetschefen utses av regeringen men efter förslag från styrelsen.&lt;br&gt;Myndighetschefen skall också i princip ansvara för föredragningen i&lt;br&gt;styrelsen. Av det sagda följer att chefen bör ingå som ledamot av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare behandlade betänkandet från Kommittén om förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas ledningsformer föreslås som huvudregel för de myndigheter&lt;br&gt;som skall ledas av en styrelse att myndighetschefen också är ordförande i&lt;br&gt;denna. Skälet för denna ståndpunkt är huvudsakligen att ansvarsfördelningen&lt;br&gt;mellan regeringen, myndighetens styrelse, och myndighetschefen utåt sett&lt;br&gt;framträder klarare än om en utomstående ordförande väljs, bl.a. beroende&lt;br&gt;på att det som regel är myndighetschefen som företräder myndigheten utåt.&lt;br&gt;Även för Domstolarnas förvaltningsmyndighets del kommer det naturligtvis &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst att vara myndighetschefen som oftast företräder myndigheten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till domstolarna, regeringen, andra myndigheter och allmän- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;heten. Däremot är det inte lika givet att myndighetschefen skall vara&lt;br&gt;ordförande i styrelsen. Den principiella grundsyn som är vägledande för&lt;br&gt;ändringarna av rollen för den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet talar snarast för att ordföranden i styrelsen är en&lt;br&gt;framstående representant för domstolarna. Det bör dock överlåtas till&lt;br&gt;styrelsen själv att inom sig utse ordförande utan att det på förhand bestäms&lt;br&gt;vem denne bör vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts kan det inom styrelsen inrättas ett arbetsutskott. Ett&lt;br&gt;eventuellt sådant skall utses av styrelsen. Mycket talar för att myndig-&lt;br&gt;hetschefen bör vara ledamot av detta. Ingenting hindrar heller att denne&lt;br&gt;verkar som ordförande i arbetsutskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Domstolarnas förvaltningsmyndighet bör vara väl förtrogen&lt;br&gt;med främst den verksamhet som bedrivs inom domstolsväsendet. Det kan&lt;br&gt;vara önskvärt att denne är eller har varit ordinarie domare, gärna i&lt;br&gt;chefsbefattning. Detta bör dock inte vara ett krav.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Centralmyndighetsuppgifter utanför&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;domstolsväsendet m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den administrativa centralmyndigheten för&lt;br&gt;domstolsväsendet bör även i fortsättningen utföra sina nuvarande&lt;br&gt;uppgifter inom rättshjälpsområdet och för de allmänna advokat-&lt;br&gt;byråerna. Myndigheten bör inte delas upp i flera delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Rättshjälpsmyndigheten skall överta uppgiften att&lt;br&gt;vara centralmyndighet för rättshjälpsfrågoma från Domstolsverket. Vad&lt;br&gt;gäller de allmänna advokatbyråerna lades inga förslag fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser uttalar sig inte särskilt i&lt;br&gt;denna fråga. Domstolsverket har inga principiella erinringar mot att&lt;br&gt;överföra hela ansvaret för rättshjälpsfrågoma till Rättshjälpsmyndigheten&lt;br&gt;men pekar på vissa praktiska problem. Rättshjälpsmyndigheten tillstyrker&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Behovet av en centralmyndighet för rättshjälpsfrågor och&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;de allmänna advokatbyråerna&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1.1 Rättshjälpsfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Organisationspromemorian föreslår, närmast som en följd av ställnings-&lt;br&gt;tagandet att Domstolsverket bör avvecklas, att huvudmannaskapet för&lt;br&gt;rättshjälpen bör vara en uppgift för Rättshjälpsmyndigheten i stället för&lt;br&gt;Domstolsverket. Som skäl för den ståndpunkten anges bl. a. att det råder en&lt;br&gt;otillfredställande ordning på rättshjälpsområdet med i viss mån oklar&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och Rättshjälpsmyndigheten.&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten borde därför få ta över hela ansvaret för verksam-&lt;br&gt;hetsområdet. Det kan då enligt promemorian övervägas att låta någon annan&lt;br&gt;myndighet än den administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra uppgiften att föra statens talan i rättshjälpsfrågor. Riksdagen har på Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;regeringens förslag bl.a. vidtagit sådana ändringar i Rättshjälpslagen att en&lt;br&gt;eventuellt framtida ändring av huvudmannaskapet för rättshjälpsfrågoma har&lt;br&gt;underlättats (prop. 1992/93:109, bet. 1992/93JuU12, rskr. 1992/93:104).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter regeringens bemyndigande har justitieministern nyligen tillsatt en&lt;br&gt;utredning (dir. 1993:77) som skall göra en översyn av rättshjälpssystemet&lt;br&gt;med avseende både på den materiella regleringen och på organisatoriska&lt;br&gt;frågor. Utredarens uppdrag vad gäller de sistnämnda frågorna går ut på att&lt;br&gt;utvärdera den nya organisation i vilken Rättshjälpsmyndigheten och&lt;br&gt;Rättshjälpsnämnden nu under drygt två år har bedrivit sin verksamhet och&lt;br&gt;att se över ansvarsfördelningen mellan Domstolsverket och Rättshjälpsmyn-&lt;br&gt;digheten. Utredaren skall också belysa i vilken mån hans olika förslag till&lt;br&gt;förändringar i den materiella regleringen skapar behov av organisationsför-&lt;br&gt;ändringar och föreslå erforderliga sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden är därför ännu inte mogen för att nu ta ställning till ett eventuellt&lt;br&gt;ändrat huvudmannaskap för rättshjälpsfrågoma. I de fortsatta övervägandena&lt;br&gt;utgår regeringen därför från att centralmyndigheten åtminstone tills vidare&lt;br&gt;skall behålla sina nuvarande uppgifter på rättshjälpsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.2 De allmänna advokatbyråerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Organisationspromemorian tar också upp frågan om Domstolsverkets&lt;br&gt;huvudmannaskap för de allmänna advokatbyråerna men konstaterar att&lt;br&gt;frågan om dessas framtid är föremål för överväganden i annat sammanhang&lt;br&gt;inom Justitiedepartementet. Promemorian lämnar därför inget förslag i den&lt;br&gt;delen. Det arbete som åsyftas i promemorian är bl.a. den departementspro-&lt;br&gt;memoria, De allmänna advokatbyråerna - Principförslag om avveckling av&lt;br&gt;det statliga engagemanget (Ds 1992:51), som utkom under våren 1992. Där&lt;br&gt;förordades att en avveckling av de allmänna advokatbyråerna borde ske.&lt;br&gt;Regeringen har emellertid i 1993 års budgetproposition inte velat föreslå&lt;br&gt;riksdagen annat än att bemyndiga regeringen att avveckla de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråer som har rekryteringssvårigheter eller som de anställda vill ta&lt;br&gt;över (prop. 1992/93:100 bil. 3 s. 124). Riksdagen har bifallit regeringens&lt;br&gt;hemställan (bet. 1992/93:JuU26, rskr. 1992/93:291).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.1.3 Slutsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Läget är således sådant att det inte för närvarande är tid att göra några&lt;br&gt;ändringar vad gäller huvudmannaskapet för rättshjälpen. Det är inte heller&lt;br&gt;aktuellt att generellt avveckla de allmänna advokatbyråerna. Båda verksam-&lt;br&gt;heterna bör, liksom för närvarande, styras av en administrativ centralmyn-&lt;br&gt;dighet. Det är naturligtvis tänkbart att denna kan vara en annan än den&lt;br&gt;administrativa centralmyndigheten för domstolsväsendet. Det finns dock&lt;br&gt;knappast någon annan myndighet som på ett naturligt sätt kan överta denna&lt;br&gt;verksamhet, bortsett förstås från Rättshjälpsmyndigheten inom sitt&lt;br&gt;verksamhetsområde. Regeringen är emellertid inte för närvarande beredd att&lt;br&gt;förorda någon annan ordning på dessa områden än den som gäller idag.&lt;br&gt;Domstolarnas förvaltningsmyndighet bör alltså också i fortsättningen vara&lt;br&gt;administrativ centralmyndighet även för såväl rättshjälpsfrågoma som de &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna advokatbyråerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Centralmyndighetens organisation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den uppdelning av Domstolsverkets verksamhet i olika grenar som tidigare&lt;br&gt;har beskrivits främst med utgångspunkt i arbetsuppgifter hänförliga till&lt;br&gt;domstolarna och arrende- och hyresnämnderna gäller även i huvudsak för&lt;br&gt;den verksamhet som Domstolsverket bedriver som centralmyndighet för de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna och Rättshjälpsmyndigheten. Vad gäller de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna förekommer vid Domstolsverket numera i stort&lt;br&gt;sett endast vissa servicefunktioner och ett mycket begränsat antal uppgifter&lt;br&gt;av centralmyndighetskaraktär. För Domstolsverkets service till dessa har ett&lt;br&gt;system med avgiftsfinansiering tillämpats under en lång tid. Beträffande&lt;br&gt;Rättshjälpsmyndigheten ligger i stort sett bara enstaka centralmyndig-&lt;br&gt;hetsuppgifter, främst hänförliga till det ekonomiadministrativa området, kvar&lt;br&gt;hos Domstolsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ser till de domstolar och myndigheter som sorterar under&lt;br&gt;Domstolsverkets ansvarsområde kan två grupper urskiljas på ett tydligt sätt,&lt;br&gt;bl.a. med hänsyn till deras helt olika roller inom rättsväsendet. Detta leder&lt;br&gt;till att om man vill göra en organisatorisk uppdelning av Domstolsverket så&lt;br&gt;kan detta ske genom att den administrativa ledningen av domstolsväsendet,&lt;br&gt;inklusive hyres- och arrendenämnderna, Tjänsteförslagsnämnden och&lt;br&gt;Notarienämnden grupperas för sig och ledningen i administrativt hänseende&lt;br&gt;av övriga myndigheter, dvs. myndigheterna på rättshjälpsområdet och de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna, för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är om det är nödvändigt att göra någon sådan uppdelning. Vad&lt;br&gt;verkets egentliga arbetsuppgifter i förhållande till respektive grupp av&lt;br&gt;myndigheter anbelangar torde någon uppdelning inte vara motiverad. Någon&lt;br&gt;organisatorisk uppdelning förekommer inte vare sig formellt eller informellt&lt;br&gt;inom verket i dag även om vissa tjänstemän naturligtvis har specialiserat sig&lt;br&gt;på frågor som hör till den ena eller andra gruppen. Något egentligt behov&lt;br&gt;av en organisatorisk uppdelning har inte heller visat sig finnas. Regeringen&lt;br&gt;förordar därför inte någon uppdelning av centralmyndigheten i flera delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor&lt;br&gt;som rör rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Verksamheten i de delar som rör rättshjälpen&lt;br&gt;och de allmänna advokatbyråerna skall ledas av centralmyndighetens&lt;br&gt;chef ensam. Till chefens förfogande kan ställas ett rådgivande organ&lt;br&gt;bestående av bl.a. domare och representanter för advokatkåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian behandlar inte dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som tidigare utvecklats (avsnitt 6.2.4)&lt;br&gt;bör Domstolarnas förvaltningsmyndighet ledas av en styrelse som består av&lt;br&gt;personer huvudsakligen hämtade från domstolarna. Styrelsen är genom sin&lt;br&gt;nya sammansättning direkt avpassad för att leda den verksamhet hos&lt;br&gt;Domstolarnas förvaltningsmyndighet som har med domstolsväsendet att&lt;br&gt;göra. Med tanke särskilt på dess sammansättning förefaller den däremot&lt;br&gt;mindre väl avpassad för att handlägga frågor om rättshjälp och allmänna&lt;br&gt;advokatbyråer vilka ju inte har något direkt samband med förvaltningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolsväsendet. Som framgått av det tidigare sagda (avsnitt 7.2) förekom- Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;mer emellertid dessa frågor inte i särskilt stor omfattning hos Dom-&lt;br&gt;stolsverket idag och kommer därför inte heller att bli en särskilt stor del av&lt;br&gt;Domstolarnas förvaltningsmyndighets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De principer för sammansättningen av Domstolarnas förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;hets styrelse och de nu aktuella frågornas ringa förekomst nu och i framti-&lt;br&gt;den talar mot att permanent ge denna en sådan sammansättning som också&lt;br&gt;skulle passa för att handlägga rättshjälpsfrågoma och frågorna rörande de&lt;br&gt;allmänna advokatbyråerna. I stället kan man tänka sig att inrätta en separat&lt;br&gt;styrelse som bara har att behandla dessa frågor. Det är också tänkbart att&lt;br&gt;låta Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse få en särskild samman-&lt;br&gt;sättning vid behandling av de frågor som rör rättshjälp och de allmänna&lt;br&gt;advokatbyråerna. Dessa lösningar har dock klara nackdelar. Systemet blir&lt;br&gt;krångligt att administrera och i viss mån svåröverskådligt. Detta medför&lt;br&gt;risker bl.a. för att kompetens- och ansvarsfördelningen kan bli oklar,&lt;br&gt;särskilt när det gäller frågor om användande av myndighetens egna resurser&lt;br&gt;till olika ändamål. En annan nackdel med det skisserade systemet är att det&lt;br&gt;skulle stå i strid med de intentioner för ledning av statlig verksamhet som&lt;br&gt;bl.a. kommer till uttryck i Kommittén om förvaltningsmyndigheternas&lt;br&gt;ledningsformers tidigare (avsnitt 6.2.2) behandlade betänkande Effektivare&lt;br&gt;ledningsformer i statliga myndigheter (SOU 1993:58). Häri uttalas att&lt;br&gt;statliga myndigheter i framtiden huvudsakligen bör styras som s.k.&lt;br&gt;enrådighetsverk. Denna ledningsmodell har regeringen av principiella skäl&lt;br&gt;funnit passa mindre väl för Domstolarnas förvaltningsmyndighet för behand-&lt;br&gt;ling av de frågor som berör domstolsväsendet i stort. Betänkligheterna gör&lt;br&gt;sig emellertid inte alls gällande med avseende på frågorna om rättshjälp och&lt;br&gt;de allmänna advokatbyråerna varför det finns goda skäl att låta dessa i sin&lt;br&gt;helhet avgöras av chefen för Domstolarnas förvaltningsmyndighet. Det enda&lt;br&gt;som egentligen talar mot den lösningen är att den medför en viss bristande&lt;br&gt;enhetlighet på så sätt att styrelsen har ansvaret för vissa frågor och&lt;br&gt;myndighetschefen ensam ansvarar för andra. Detta problem skall dock inte&lt;br&gt;överdrivas eftersom det i det senare fallet rör sig om väl avgränsade frågor&lt;br&gt;som inte förekommer alltför ofta. I detta sammanhang bör också under-&lt;br&gt;strykas att det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för hur myndig-&lt;br&gt;heten fungerar internt och hur dess resurser skall användas. Även om&lt;br&gt;styrelsen på det sättet får ett visst indirekt inflytande också över de nu&lt;br&gt;aktuella frågorna måste risken för att denna, t.ex. vid fördelning av&lt;br&gt;myndighetens resurser, skulle missgynna den nu aktuella verksamheten&lt;br&gt;bedömas som obefintlig. Regeringen förordar därför att ansvaret för&lt;br&gt;frågorna om rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna hos Domstolarnas&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet i sin helhet läggs på myndighetschefen ensam. Till&lt;br&gt;stöd för denne i bl.a. policyfrågor kan inrättas ett särskilt rådgivande organ&lt;br&gt;med representanter för advokatkåren med erfarenhet av både privat&lt;br&gt;verksamhet och verksamhet vid allmän advokatbyrå, domstolarna och even-&lt;br&gt;tuellt andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Kanslifunktion för vissa nämnder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Centralmyndigheten bör också i fortsätt-&lt;br&gt;ningen utföra kansligöromål åt Tjänsteförslagsnämnden för domstolsvä-&lt;br&gt;sendet och åt Notarienämnden. Personalansvarsnämnden bör fort-&lt;br&gt;farande vara en del av centralmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian diskuterar dessa frågor utan att lämna några förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Beträffande Domstolsverkets uppgift&lt;br&gt;att fullgöra kansligöromålen för Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsen-&lt;br&gt;det och Notarienämnden lämnas inte något slutligt förslag i organisations-&lt;br&gt;promemorian. Det diskuteras emellertid att på sikt låta dessa nämnder,&lt;br&gt;eventuellt tillsammans med Rättshjälpsnämnden och Personalansvars-&lt;br&gt;nämnden för domstolsväsendet, betjänas av ett gemensamt fristående kansli&lt;br&gt;eller låta någon domstol sköta kansligöromålen efter förebild av Statens&lt;br&gt;ansvarsnämnd vars kansligöromål fullgörs av Svea hovrätt. Även dessa&lt;br&gt;överväganden skall dock ses mot bakgrund av promemorians huvud-&lt;br&gt;ståndpunkt, nämligen att Domstolsverket skall avvecklas på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att med en bibehållen administrativ centralmyndighet för&lt;br&gt;domstolsväsendet avskilja nämndernas verksamhet från dennas ansvarsom-&lt;br&gt;råde är inte särskilt tungt vägande. Nämndernas verksamhet har, till skillnad&lt;br&gt;från rättshjälpsfrågoma och de allmänna advokatbyråerna, ett naturligt och&lt;br&gt;funktionellt samband med domstolsväsendet. Detta blir särskilt tydligt&lt;br&gt;eftersom nämndernas verksamhet fyller viktiga funktioner åt domstolsväsen-&lt;br&gt;det i stort. Vad gäller Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet kommer&lt;br&gt;det också att fmnas rent arbetsmässiga skäl som talar för att låta centralmyn-&lt;br&gt;digheten även i fortsättningen ansvara för nämndens kansligöromål. Denna&lt;br&gt;fråga behandlas närmare senare (avsnitt 8). Härtill kommer, liksom för&lt;br&gt;rättshjälpsfrågor och advokatbyråverksamheten, svårigheterna att hitta en&lt;br&gt;annan naturlig plats för dessa verksamheter. Det förefaller också mindre&lt;br&gt;rationellt att söka skapa ett eget gemensamt kansli eller någon annan&lt;br&gt;gemensam särlösning för alla de verksamheter som för Domstolsverkets del&lt;br&gt;kan betecknas som &amp;quot;sidofunktioner&amp;quot; i förhållande till huvuduppgiften att&lt;br&gt;vara administrativ centralmyndighet för själva domstolsväsendet. Regeringen&lt;br&gt;finner därför att kanslifunktionerna för såväl Tjänsteförslagsnämnden för&lt;br&gt;domstolsväsendet som Notarienämnden skall ligga kvar hos den admini-&lt;br&gt;strativa centralmyndigheten för domstolsväsendet. Vad gäller Personalan-&lt;br&gt;svarsnämnden för domstolsväsendet bör även den ligga kvar som en del av&lt;br&gt;centralmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden&lt;br&gt;för domstolsväsendet ändras så att fackliga representanter inte längre&lt;br&gt;skall ingå i nämnden. Ordförande i nämnden skall vara en domare.&lt;br&gt;Centralmyndighetens chef skall fortfarande vara ledamot av nämnden&lt;br&gt;och skall ansvara för ärendenas föredragning och beredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian: Berör inte dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Tjänsteförslagsnämnden för domstolsvä-&lt;br&gt;sendet inrättades samtidigt med Domstolsverket. Dess verksamhet regleras&lt;br&gt;i förordningen (1988:318) med instruktion för tjänsteförslagsnämnden för&lt;br&gt;domstolsväsendet. Nämnden består av tio ledamöter vilka är utsedda av&lt;br&gt;regeringen för en treårsperiod. Regeringen utser också ordförande och vice&lt;br&gt;ordförande. För alla utom ordföranden skall det finnas en personlig&lt;br&gt;ersättare. I prop. 1974:149 uttalades bl.a. att nämnden bör ha en sådan&lt;br&gt;sammansättning att där samlas kunskaper om domarpersonalen inom olika&lt;br&gt;grenar av domstolsväsendet och att där självklart också borde finnas&lt;br&gt;företrädare för domarkåren. Vidare föreslogs i propositionen att i nämnden&lt;br&gt;skulle som självskriven ordförande ingå centralmyndighetens (det blivande&lt;br&gt;Domstolsverkets) chef samt som övriga ledamöter ett justitieråd, ett&lt;br&gt;regeringsråd, en hovrättspresident, en kammarrättspresident samt ytterligare&lt;br&gt;tre domare utsedda på förslag av dåvarande Jurist- och Samhällsvetareför-&lt;br&gt;bundet och Sveriges domareförbund. Under riksdagsbehandlingen uttalade&lt;br&gt;Justitieutskottet att centralmyndighetens chef inte borde vara självskriven&lt;br&gt;ordförande men väl ledamot av nämnden vilket också riksdagen ställde sig&lt;br&gt;bakom (bet. JuU 1975:1, rskr. 1975:1). 1988 utökades sammansättningen&lt;br&gt;med presidenten i Försäkringsöverdomstolen. 1990 utökades nämnden&lt;br&gt;ytterligare, denna gång med en representant utsedd på förslag av TCO. I&lt;br&gt;samband därmed framhölls, i prop. 1989/90:79 om domarbanan och&lt;br&gt;meritvärderingen vid tillsättning av domartjänster, bl. a. vikten av att både&lt;br&gt;länsrätter och tingsrätter var garanterade plats i nämnden. Detta kunde&lt;br&gt;enklast lösas genom Domarförbundets förslagsrätt, varvid som enda&lt;br&gt;restriktion uttalades att det skulle vara fråga om lagmän, en från tingsrätt&lt;br&gt;och en från länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteförslagsnämndens framtida roll och arbetsuppgifter kommer enligt&lt;br&gt;direktiven till utredningen om domstolarnas och domamas ställning inför&lt;br&gt;2000-talet (Dir. 1992/93:47) att beröras där. Det fmns emellertid skäl att i&lt;br&gt;avvaktan på utredningens betänkande redan nu göra två förändringar i&lt;br&gt;nämndens sammansättning. I likhet med vad som sagts vid de tidigare&lt;br&gt;tillfällen då tjänsteförslagsnämndens sammansättning behandlats i riksdagen&lt;br&gt;är det viktigt att Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet är allsidigt&lt;br&gt;sammansatt med avseende på olika domstolstypers representation, att både&lt;br&gt;kvinnor och män fmns representerade och att ledamöterna sammantaget har&lt;br&gt;en mycket god personkännedom inom domstolsväsendet som helhet. Detta&lt;br&gt;behöver dock inte betyda att ledamöter nomineras av olika slags fackliga-&lt;br&gt;eller intresseorganisationer. Härtill kommer, vilket väger tyngre, de starka&lt;br&gt;principiella invändningar som kan resas mot direkt inflytande av fackliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressen eller liknande intressen i en nämnd av detta slag. Det fackliga Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;inflytandet över förslagsprocessen bör istället tillgodoses inom ramen för&lt;br&gt;den arbetsrättsliga medbestämmandelagstiftningen. Regeringen förordar&lt;br&gt;därför att de två rent fackliga representanterna i nämnden utgår. Det torde&lt;br&gt;inte, med de tidigare nämnda utgångspunkterna i övrigt för nämndens&lt;br&gt;sammansättning, vara nödvändigt att ersätta dem med andra ledamöter. De&lt;br&gt;två ledamöter däremot som idag utses efter förslag från Sveriges Domare-&lt;br&gt;förbund bör i fortsättningen utses direkt av regeringen och bör precis som&lt;br&gt;nu vara lagmän i tingsrätt respektive länsrätt. Med tanke på att företrädare&lt;br&gt;för de två högsta domstolarna och för hovrätterna och kammarrätterna&lt;br&gt;alltjämt bör ingå bör Tjänsteförslagsnämnden således i framtiden bestå av&lt;br&gt;minst sex ledamöter som representerar domstolarna. Alla ledamöter utom&lt;br&gt;ordföranden bör ha en personlig ersättare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med Tjänsteförslagsnämndens och Domstolsverkets tillkomst&lt;br&gt;diskuterades som tidigare nämnts också frågan om Domstolsverkets chef&lt;br&gt;skulle vara självskriven som ordförande i nämnden. Resultatet av riksdags-&lt;br&gt;behandlingen av frågan blev som nyss sagts att denne skulle ingå i nämnden&lt;br&gt;men att regeringen skulle utse nämndens ordförande. Emellertid har&lt;br&gt;regeringen hittills alltid förordnat chefen för Domstolsverket som ordföran-&lt;br&gt;de. Saken kommer enligt vår mening i ett något annat läge nu med våra&lt;br&gt;tidigare nämnda förslag om myndighetens framtida verksamhet. Även om&lt;br&gt;myndighetschefen bl.a. av praktiska skäl bör ha en viktig roll i tjänsteför-&lt;br&gt;slagsnämndens arbete, är det mest konsekvent med det här anlagda&lt;br&gt;principiella synsättet att denne inte är ordförande i nämnden utan att denna&lt;br&gt;uppgift bör vila på någon företrädare för domstolarna. Inget hindrar däremot&lt;br&gt;att myndighetschefen är ledamot i nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som arbetet i dag är upplagt inom nämnden förekommer ett relativt&lt;br&gt;omfattande samarbete i löpande frågor mellan ordföranden i nämnden och&lt;br&gt;den inom Domstolsverket anställde föredraganden. Arbetet kan inte&lt;br&gt;organiseras på samma sätt med någon aktiv domare som ordförande i&lt;br&gt;nämnden, med mindre någon domstol också övertar ansvaret för Tjänsteför-&lt;br&gt;slagsnämndens kanslifunktioner. Detta är dock för närvarande inte en&lt;br&gt;lämplig arbetsuppgift för någon av domstolarna. Som också tidigare anförts&lt;br&gt;(avsnitt 7.4) bör kansligöromålen för Tjänsteförslagsnämnden för dom-&lt;br&gt;stolsväsendet även fortsättningsvis fullgöras av centralmyndigheten. En&lt;br&gt;lämplig ordning för att så långt som möjligt bibehålla det rationella&lt;br&gt;arbetssätt som utarbetats inför ärendenas föredragning i nämnden är att låta&lt;br&gt;myndighetens chef vara den som ansvarar för att ärendena bereds och&lt;br&gt;föredras. Denne bör då också bemyndigas att på eget ansvar fatta sådana&lt;br&gt;beslut som rör ärendenas handläggning som den nuvarande ordföranden gör.&lt;br&gt;Det praktiska arbetet bör i stor utsträckning utföras av en eller flera&lt;br&gt;särskilda föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Domstolarnas förvaltningsmyndighets nya styrelse bör träda till den 1&lt;br&gt;januari 1994. Under det första halvåret 1994 skall styrelsen och myndig-&lt;br&gt;hetens ledning med beaktande av vad som anförts i denna proposition se&lt;br&gt;över vilka arbetsuppgifter som inte alls skall utföras centralt, vilka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsuppgifter som skall utföras centralt men mot avgift och med valrätt för Prop. 1993/94:17&lt;br&gt;domstolarna om de vill nyttja tjänsten och vilka uppgifter som skall förbli&lt;br&gt;centralt utförda. Styrelse och ledning skall härefter utforma organisationen&lt;br&gt;av Domstolarnas förvaltningsmyndighet så att den passar de intentioner som&lt;br&gt;tidigare har beskrivits. Målsättningen är att myndigheten successivt skall&lt;br&gt;kunna böija arbeta med sina nya arbetsuppgifter och i en förnyad organisa-&lt;br&gt;tion fr.o.m. den 1 juli 1994. Regeringen kommer vid senare tidpunkt att ge&lt;br&gt;styrelsen de utredningsuppdrag m.m. som behövs för att genomföra&lt;br&gt;förändringarna i den takt som nyss sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande kommer också&lt;br&gt;myndighetens anslag att justeras på nödvändigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Kostnader m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till förändringar av centralmyndighetens arbete och&lt;br&gt;organisation kommer att medföra vissa kostnadsbesparingar inom myndig-&lt;br&gt;heten. Det är dock inte meningen att de nu framlagda förslagen ekonomiskt&lt;br&gt;skall försvaga domstolsväsendet som helhet. Arbetsuppgifter kommer ju&lt;br&gt;endast i obetydlig omfattning att försvinna. De besparingar som kan göras&lt;br&gt;inom den centrala administrationen räknar regeringen därför med att behöva&lt;br&gt;använda för att bekosta nödvändig administrativ upprustning inom domstolar&lt;br&gt;och förvaltningsmyndigheter inom Domstolarnas förvaltningsmyndighets&lt;br&gt;verksamhetsområde. Den nu föreslagna reformen kommer således att bli&lt;br&gt;kostnadsneutral under ett inledande skede. I framtiden kan vissa rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster möjligen förväntas. Dessa bör dock komma domstolsväsendet&lt;br&gt;som helhet till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden över departementspromemorian har efter remiss avgivits av&lt;br&gt;Högsta domstolen, Regeringsrätten, Justitiekanslem, Försäkringsöver-&lt;br&gt;domstolen, Bostadsdomstolen, Domstolsverket, Rättshjälpsmyndigheten,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Riksförsäkringsverket, Arbetsdomstolen, Arbetsmarknads-&lt;br&gt;styrelsen, Patentbesvärsrätten, Patent- och registreringsverket, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Riksrevisionsverket, Marknadsdomstolen, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Svea hovrätt, Göta hovrätt, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten for Nedre Norrland,&lt;br&gt;Hovrätten för Övre Norrland, Huddinge tingsrätt, Stockholms tingsrätt,&lt;br&gt;Hallsbergs tingsrätt, Karlskoga tingsrätt, Lindesbergs tingsrätt, Örebro&lt;br&gt;tingsrätt, Falu tingsrätt, Hedemora tingsrätt, Leksands tingsrätt, Ludvika&lt;br&gt;tingsrätt, Mora tingsrätt, Linköpings tingsrätt, Mjölby tingsrätt, Motala&lt;br&gt;tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Oskarshamns tingsrätt, Västerviks&lt;br&gt;tingsrätt, Falköpings tingsrätt, Skövde tingsrätt, Karlshamns tingsrätt,&lt;br&gt;Karlskrona tingsrätt, Ronneby tingsrätt, Sölvesborgs tingsrätt, Klippans&lt;br&gt;tingsrätt, Simrishamns tingsrätt, Ängelholms tingsrätt, Malmö tingsrätt,&lt;br&gt;Ystads tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Strömstads tingsrätt, Uddevalla&lt;br&gt;tingsrätt, Borås tingsrätt, Sjuhäradsbygdens tingsrätt, Vänersborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Åmåls tingsrätt, Arvika tingsrätt, Kristinehamns tingsrätt,&lt;br&gt;Sunne tingsrätt, Hudiksvalls tingsrätt, Ljusdals tingsrätt, Sollefteå&lt;br&gt;tingsrätt, Ömsköldsviks tingsrätt, Svegs tingsrätt, Östersunds tingsrätt,&lt;br&gt;Umeå tingsrätt, Bodens tingsrätt, Haparanda tingsrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Malmöhus län, Länsrätten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i&lt;br&gt;Kalmar län, Länsrätten i Norrbottens län, Länsrätten i Västemorrlands&lt;br&gt;län, Hyresnämnden och arrendenämnden i Stockholm, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Västerås, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Örebro, Hyresnämnden och arrendenämnden i Malmö, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Göteborg, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Gävle, Hyresnämnden och arrendenämnden i Sundsvall, Hyresnämnden&lt;br&gt;och arrendenämnden i Umeå, Hyresnämnden och arrendenämnden i&lt;br&gt;Luleå, Riksdagens ombudsmän (JO), Utredningen om en obligatorisk&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring (A 1992:03), Riksskatteverket, Centralnämnden&lt;br&gt;for fastighetsdata, Rikspolisstyrelsen, Nacka tingsrätt, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Nyköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt, Sala tingsrätt, Norrköpings&lt;br&gt;tingsrätt, Värnamo tingsrätt, Ljungby tingsrätt, Mariestads tingsrätt,&lt;br&gt;Hässleholms tingsrätt, Kristianstads tingsrätt, Eslövs tingsrätt, Halmstads&lt;br&gt;tingsrätt, Mölndals tingsrätt, Gävle tingsrätt, Sandvikens tingsrätt,&lt;br&gt;Gällivare tingsrätt, Länsrätten i Uppsala län, Länsrätten i Kristianstads&lt;br&gt;län, Länsrätten i Älvsborgs län, Länsrätten i Värmlands län, Länsrätten&lt;br&gt;i Jönköpings län, Länsrätten i Kronobergs län, Länsrätten i Blekinge län,&lt;br&gt;Länsrätten i Örebro län, Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universi-&lt;br&gt;tet, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Östergötlands län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Jönköpings län, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Blekinge län, Länsstyrelsen i Kristianstads län, Länsstyrelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs och Bohus län, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Skaraborgs län, Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västemorrlands län, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Tierps kommun, Mjölby kommun, Motala kommun,&lt;br&gt;Jönköpings kommun, Oskarshamns kommun, Karlshamns kommun,&lt;br&gt;Ronneby kommun, Sölvesborgs kommun, Simrishamns kommun,&lt;br&gt;Strömstads kommun, Åmåls kommun, Falköpings kommun, Sunne&lt;br&gt;kommun, Hallsbergs kommun, Karlskoga kommun, Lindesbergs&lt;br&gt;kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Ludvika kommun,&lt;br&gt;Ljusdals kommun, Sollefteå kommun, Härjedalens kommun, Bodens&lt;br&gt;kommun, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Nämn-&lt;br&gt;demännens Riksförbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund, Sveriges Industriförbund, Kooperativa Förbundet,&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, Svenska Arbetsgivareföreningen, HSB:s&lt;br&gt;Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige, Sveriges Akademikers Centralorganisation [med yttrande från&lt;br&gt;Förbundet for jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) som sitt&lt;br&gt;eget], Tjänstemännens Centralorganisation, Statstjänstemannaförbundet,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Jordägareförbund och Sveriges&lt;br&gt;Jordbruksarrendatorers Förbund (SJA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverkets sammanfattning av sina förslag om&lt;br&gt;decentralisering av löpande arbetsuppgifter till&lt;br&gt;myndigheterna inom Domstolsverkets verksamhetsområde i&lt;br&gt;rapporten 1991:9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket föreslår att samtliga myndigheter inom domstolsväsendet&lt;br&gt;senast per den 1 juli 1994 själva skall svara för de administrativa&lt;br&gt;arbetsuppgifter som räknas upp i förteckningen nedan. Att vissa uppgifter&lt;br&gt;bara berör vissa myndighetskategorier framgår av beskrivningen. I&lt;br&gt;uppräkningen har sådana arbetsuppgifter X-markerats som myndigheterna&lt;br&gt;föreslås kunna &amp;quot;välja bort&amp;quot; genom att köpa service från Domstolsverket,&lt;br&gt;annan domstol eller eventuellt annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ha ett fullständigt budgetansvar&lt;br&gt;för myndighetens hela verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffa möbler och annan&lt;br&gt;utrustning vid om- eller nybygg-&lt;br&gt;nad av kanslilokaler eller som&lt;br&gt;ersättningsanskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x Upphandla ADB-utrustning och&lt;br&gt;annan teknisk utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svara för driften av lokala ADB-&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x Utveckla kompletterande appli-&lt;br&gt;kationer till centralt utvecklade&lt;br&gt;ADB-system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ha ett fullständigt arbetsgivaran-&lt;br&gt;svar för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x Handha löneförhandlingar (alla&lt;br&gt;former) för all personal utom&lt;br&gt;domare och notarier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommentar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Budgeten förutsätts omfatta även&lt;br&gt;medel för hyreskostnader, an-&lt;br&gt;skaffning av ADB-utrustning och&lt;br&gt;andra inventarier, utbildning,&lt;br&gt;alla former av förstärknings-&lt;br&gt;resurser, lokalvård etc. Bygger&lt;br&gt;på verksamhetsplanering och&lt;br&gt;fortlöpande uppföljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket förutsätts t v&lt;br&gt;svara för utformning och utrust-&lt;br&gt;ning av de offentliga utrymmena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphandlingsservice mot avgift&lt;br&gt;förutsätts ha vissa begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer av Domstolsverkets ADB-&lt;br&gt;policy.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följer av andra regler&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Kommentar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handha alla personalsociala&lt;br&gt;ärenden på individnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluta om turordningskretsar,&lt;br&gt;upprätta turordningslistor och&lt;br&gt;hantera allt praktiskt arbete med&lt;br&gt;personalavveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handha lokalvårdsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsätta alla administrativa&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlänga notarieförordnanden&lt;br&gt;och utfärda bevis om notarieme-&lt;br&gt;ri te ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluta om ersättning vid flytt-&lt;br&gt;ning och dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träffa lokala avtal om arbets-&lt;br&gt;miljö och om överskridande och&lt;br&gt;maxuttag av övertid och mertid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordna och entlediga ledamö-&lt;br&gt;ter och ersättare i hyres- och&lt;br&gt;arrendenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sköta löneadministrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar beslut om lokalvårds-&lt;br&gt;tid, upphandling och avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna förutsätts också&lt;br&gt;initiera att notarietjänster ledig-&lt;br&gt;förklaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller endast hyres- och arrende-&lt;br&gt;nämnderna. Kräver författnings-&lt;br&gt;ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinje: Myndigheter med mer&lt;br&gt;än 40 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombesörja personalutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrera och granska bokfö-&lt;br&gt;ringstransaktioner till alla ekono-&lt;br&gt;misystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utföra viss felbehandling och&lt;br&gt;intemkontroll i ekonomisystemen&lt;br&gt;samt svara för inventeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makulera och arkivera bokförda&lt;br&gt;verifikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granska reseräkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgift&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Kommentar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrera verksamhetsstatistik&lt;br&gt;och producera intemstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriva in rättsfallstexter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;x Utarbeta beredskapsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svara för inteminformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej underrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör det vara så redan&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Justitiedepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkelspiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:17 Förvaltningen inom&lt;br&gt;domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;br&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 45106, Stockholm 1993&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sammansättningen av och uppgiften för Domstolarnas förvaltningsmyndighets styrelse (avsnitt 6.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om allmän rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om ledning av centralmyndighetens verksamhet i frågor om allmän rättshjälp och de allmänna advokatbyråerna (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om sammansättningen av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet (avsnitt 8).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1993-10-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1993-10-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1993-10-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:29:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH0317</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:29:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH0317</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__17.pdf</filnamn>
<filstorlek>1797615</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förvaltningen inom domstolsväsendet</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E71CA3FF-60BC-4AFD-AC8B-9A6CD1BFA393</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU10</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Domstolsförvaltningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:17&lt;br/&gt;
Förvaltningen inom domstolsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:17 Förvaltningen inom domstolsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:17&lt;br/&gt;
Förvaltningen inom domstolsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:17 Förvaltningen inom domstolsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:17&lt;br/&gt;
Förvaltningen inom domstolsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:17 Förvaltningen inom domstolsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:17&lt;br/&gt;
Förvaltningen inom domstolsväsendet</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:17 Förvaltningen inom domstolsväsendet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>