2354180GH031681993/94168propproppropProposition 1993/94:168PropositionProposition16801994-02-17 00:00:002025-12-19 13:48:402008-08-25 15:11:39Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikendigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03168/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03168https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03168
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1993/94:168</h1>
<h2>Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken</h2>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 17 februari 1994</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Mats Odell</p>
<p>(Kommunikationsdepartementet)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03168/prop_199394__168-1.png" style="width:39pt;height:22pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1993/94:168</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>Genom en ändring av 19 § yrkestrafiklagen (1988:263) markeras<br>länsstyrelsernas ansvar for den löpande tillsynen av den yrkesmässiga<br>trafiken.</p>
<p>För att underlätta länsstyrelsens tillsyn av den yrkesmässiga trafiken<br>föreslås att utsökningsregisterlagen (1986:617) ändras så att ändamålet<br>med registret vidgas till att också omfatta tillsyn av innehavare av tra-<br>fiktillstånd och trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen. Syftet är att göra<br>det möjligt att sambearbeta uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter<br>i Vägverkets centrala yrkestrafikregister.</p>
<p>Den tredje lagändring som föreslås gäller vandelsprövning av taxi-<br>förare. Legitimation såsom taxiförare får bara ges till den som med<br>hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Kravet<br>på forarlegitimation gäller såväl anställda förare som de tillståndshavare<br>som själva kör sina taxifordon. Legitimationen skall kunna återkallas.</p>
<p>Därutöver innehåller propositionen en redogörelse för planerade<br>åtgärder som i huvudsak kan genomföras genom regeringsbeslut om<br>förordningsforändringar eller genom beslut om regeringsuppdrag. De<br>viktigaste förslagen avser</p>
<p>- bättre möjligheter till kontroll mot polisregistret av dem som söker<br>tillstånd till yrkesmässig trafik,</p>
<p>- bättre information om taxor i taxitrafik,</p>
<p>1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 168</p>
<p>- vidgad skyldighet for polisen att rapportera brottslighet till tillsyns- Prop. 1993/94:168<br>myndigheten samt</p>
<p>- omedelbar giltighet av beslut om återkallelse av trafiktillstånd.</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 5</p>
<p>2 Lagtext ................................. 5</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen</p>
<p>(1988:263) 5</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen</p>
<p>(1986:617)........................... 8</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning .................... 9</p>
<p>4 Regleringen av yrkestrafiken i huvuddrag ............ 10</p>
<p>5 Riksdagsbeslut under senare år med anknytning till yrkes-<br>trafiken ................................. 11</p>
<p>6 Övriga i ämnet inkomna skrivelser ................ 12</p>
<p>7 Behov av ökad tillsyn över den yrkesmässiga trafiken..... 15</p>
<p>8 Lagstiftningsfrågor.......................... 17</p>
<p>8.1 Löpande uppföljning av lämpligheten hos den som</p>
<p>fått tillstånd till taxitrafik .................. 17</p>
<p>8.2 Sambearbetning av yrkestrafikregistret med utsök-</p>
<p>ningsregistret ......................... 20</p>
<p>8.3 Legitimation av förare i taxitrafik.............22</p>
<p>9 Övriga förslag föranledda av Statskontorets utredning.....25</p>
<p>9.1 Prövning av sökandens lämplighet och laglydnad ... 25</p>
<p>9.2 Taxeinformation och taxinummer.............27</p>
<p>9.3 Taxameterfrågor........................28</p>
<p>9.4 Information till länsstyrelsen från polis och dom-<br>stolar .............................. 30</p>
<p>9.5 Uppföljning av tillståndshavares och taxiförares</p>
<p>lämplighet ...........................31</p>
<p>9.6 Polisens tillsyn över den yrkesmässiga trafiken .... 32</p>
<p>9.7 Återkallelse av trafiktillstånd med omedelbar</p>
<p>verkan.............................. 33</p>
<p>9.8 Övriga frågor......................... 34</p>
<p>10 Vägverkets roll ............................ 38</p>
<p>11 Kommande ändringar i yrkestrafiklagen .............40</p>
<p>12 Specialmotivering till förslagen i 14 a och 19 §§ yrkes-<br>trafiklagen ...............................40</p>
<p>Bilaga 1: Sammanfattning av Statskontorets rapport (1993:15)</p>
<p>Om taxi och annan yrkesmässig trafik..........43</p>
<p>Bilaga 2: Förteckning över inkomna remissyttranden med</p>
<p>anledning av Statskontorets rapport............48</p>
<p>Bilaga 3: Departementspromemorians förfåttningsförslag.....49</p>
<p>Bilaga 4: Sammanställning av remissyttrandena över</p>
<p>departementspromemorian .................54</p>
<p>Bilaga 5: Datainspektionens yttrande.................59</p>
<p>Bilaga 6: Lagrädsremissens lagförslag ................60</p>
<p>Bilaga 7: Lagrådets yttrande...................... 64</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde</p>
<p>den 17 februari 1994 ............................. 65</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>1. antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen<br>(1988:263),</p>
<p>2. antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings-<br>registerlagen (1986:617).</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen<br>(1988:263)</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1988:263)'</p>
<p>dels att 4, 19, 21 och 23 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a §, och närmast<br>före 14 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §<sup>2</sup></p>
<p>Frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där<br>sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där<br>företagets ledning finns. Frågor om tillstånd till linjetrafik som berör<br>flera län skall dock prövas av Vägverket.</p>
<p>Frågor om fö rarlegitimation som<br>avses i 14 a § första stycket prö-<br>vas av länsstyrelsen i det län där<br>sökanden är folkbokförd.</p>
<p>Giltighet av trafiktillstånd, m.m. Giltighet av trafiktillstånd</p>
<p>Särskilda regler för taxitrafik</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1988:1499.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>14 a §</p>
<p>Fordon i taxitrafik får endast<br>föras av den som har särskild<br>förarlegitimation. Sådan förar-<br>legitimation får ges till den som<br>innehar föreskriven körkortsbe-<br>hörighet och som med hänsyn till<br>yrkeskunnande och laglydnad<br>bedöms vara lämplig att tjänstgöra<br>som förare i taxitrafik.</p>
<p>En förarlegitimation skall åter-<br>kallas om innehavaren genom<br>brottslig gärning visat sig olämplig<br>att tjänstgöra som förare i taxitra-<br>fik eller om förutsättningarna för<br>legitimation annars inte längre<br>föreligger. Frågor om återkallelse<br>prövas av den länsstyrelse som har<br>beslutat om legitimationen.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>19 §</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser. Myndigheterna<br>skall också i övrigt verka för att<br>kraven på trafiksäkerhet och<br>arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser och för därvid pröva<br>om förutsättningarna för tillstånd<br>enligt 6 § alltjämt föreligger.<br>Myndigheterna skall också i övrigt<br>verka för att kraven på trafiksä-<br>kerhet och arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De länsstyrelser som har beslutat<br>om förarlegitimation utövar tillsyn<br>över att innehavare av sådan<br>legitimation uppfyller de krav som<br>enligt 14 a § första stycket gäller<br>för legitimationen.</p>
<p>21 § Prop. 1993/94:168</p>
<p>Den som driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan tillstånd skall<br>dömas för olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst sex<br>månader.</p>
<p>Tillståndshavare som bryter mot Tillståndshavare som uppsåtligen<br>villkor som har meddelats i till- eller av oaktsamhet bryter mot<br>ståndet skall dömas till böter. villkor som har meddelats i till-</p>
<p>ståndet eller i taxitrafik anlitar<br>förare utan förarlegitimation enligt<br>14 a § döms till böter.</p>
<p>23 §’</p>
<p>Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos<br>kammarrätten, om inte något annat anges i andra stycket. Beslut om<br>varning får dock inte överklagas.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linjetrafik<br>och om omprövning av tillstånd enligt 11 § får överklagas hos Väg-<br>verket. Vägverkets beslut i sådana frågor får överklagas hos regeringen.</p>
<p>En länsstyrelses beslut i frågor<br>om förarlegitimation enligt 14 a §<br>första stycket och om återkallelse<br>av en sådan legitimation får över-<br>klagas hos länsrätten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen Prop 1993/94-168<br>(1986:617)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §’</p>
<p>För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-<br>matisk databehandling föras ett för hela landet gemensamt utsöknings-<br>register.</p>
<p>Registret skall användas inom exekutionsväsendet för</p>
<p>1. verkställighet enligt utsökningsbalken,</p>
<p>2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,</p>
<p>2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga<br>fordringar m.m.,</p>
<p>3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning<br>av skatter och avgifter,</p>
<p>4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.</p>
<p>Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för</p>
<p>1. ändamål som avses i andra stycket 3,</p>
<p>2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan<br>kontrollverksamhet vid beskattning och tulltaxering,</p>
<p>3. utredningar vid bestämmande 3. utredningar vid bestämman-</p>
<p>och uppbörd av skatter, tullar och de och uppbörd av skatter, tullar<br>socialavgifter. och socialavgifter,</p>
<p>4. tillsyn över innehavare av<br>trafiktillstånd och trafikansvariga<br>enligt yrkestrafiklagen (1988:263).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1993:910.</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Den nuvarande regeringen har vid flera tillfällen sedan den tillträdde<br>hösten 1991 framhållit behovet av en ökad tillsyn av den yrkesmässiga<br>trafiken. Så skedde senast i 1992 års budgetproposition och i proposi-<br>tionen 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken. Regeringen har<br>genom ändringar i yrkestrafikbestämmelsema skärpt tillståndsgivningen<br>och tillsynen. Riksdagen har anslutit sig till bedömningen att en skärpt<br>uppföljning av tillståndsgivningen behövs. Riksdagen har vidare instämt<br>i regeringens bedömning att beslutet om avregleringen av den yrkes-<br>mässiga trafiken skall ligga fest.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 19 november 1992 åt Statskontoret att göra<br>en översyn av länsstyrelsernas tillsyn över den yrkesmässiga trafiken<br>och lämna forslag till förbättringar i syfte att effektivisera tillsynen i<br>linje med statsmakternas beslut i dessa frågor.</p>
<p>Statskontoret redovisade sitt uppdrag den 1 juni 1993 och överläm-<br>nade därvid sin rapport (1993:15) ”Om taxi och annan yrkesmässig<br>trafik”. En sammanfattning av rapportens innehåll redovisas i bilaga 1.<br>En förteckning över vilka remissinstanser som kommit in med remiss-<br>yttranden finns i bilaga 2. En sammanfattning av remissyttrandena finns<br>tillgänglig på Kommunikationsdepartementet (dnr K93/1567/4).</p>
<p>På grundval av Statskontorets rapport och remissyttrandena över<br>denna har en departementspromemoria med lagförslag utarbetats inom<br>Kommunikationsdepartementet, benämnd Ökad tillsyn av den yrkes-<br>mässiga trafiken (Ds 1993:91). Promemorian har remissbehandlats.</p>
<p>De lagförslag som lades fram i promemorian finns i bilaga 3. En<br>förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remiss-<br>yttrandena finns i bilaga 4.</p>
<p>Datainspektionen har i enlighet med 2 a § datalagen (1973:289) yttrat<br>sig över den föreslagna ändringen i 1 § utsökningsregisterlagen<br>(1986:617). Datainspektionen har inte haft något att erinra mot lagför-<br>slaget. En kopia av yttrandet har tagits in som bilaga 5.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 16 december 1993 att inhämta Lagrådets<br>yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.</p>
<p>Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.</p>
<p>Lagrådet gör inte någon invändning i sak mot de framlagda lagför-<br>slagen men föreslår att det i 21 § yrkestrafiklagen anges vilket subjek-<br>tivt rekvisit som skall gälla for brottet. Regeringen har i propositionen<br>följt Lagrådets förslag. Dessutom har vissa redaktionella ändringar<br>gjorts i lagtexten i förhållande till de till Lagrådet remitterade lagför-<br>slagen.</p>
<p>Det bör också nämnas att i avsnitten 9 och 10 i denna proposition<br>behandlas sådana förslag i Statskontorets rapport som inte kräver yttran-<br>de från Lagrådet.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<h2>4 Regleringen av yrkestrafiken i huvuddrag</h2>
<p>Regleringen av yrkestrafiken sker i huvudsak genom yrkestrafiklagen,<br>YTL, (1988:263) och yrkestrafikförordningen, YTF, (1988:1503). För<br>tillämpligheten har Transportrådet meddelat allmänna råd<br>(TPR 1989:2). Av betydelse är också förordningen (1979:785) om<br>yrkestrafikregister samt vissa bestämmelser i fordonskungörelsen, FK,<br>(1972:595) och bilregisterkungörelsen (1972:599).</p>
<p>Med yrkesmässig trafik avses trafik i vilken personbil, lastbil, buss,<br>terrängmotorfordon eller traktortåg med förare ställs till allmänhetens<br>förfogande mot betalning för transport av personer eller gods. Yrkes-<br>mässig trafik får endast bedrivas av den som har trafiktillstånd.</p>
<p>Trafiktillstånd kan meddelas antingen för godstrafik eller för person-<br>transporter. Ett trafiktillstånd för persontransporter kan avse linjetrafik,<br>taxitrafik eller beställningstrafik med buss.</p>
<p>För all yrkesmässig trafik gäller att tillstånd enligt yrkestrafiklagen<br>endast får ges till sådana fysiska eller juridiska personer som bedöms<br>vara lämpliga att driva verksamheten. Därvid prövas om sökanden med<br>hänsyn till yrkeskunnande, ekonomiska förhållanden, vilja och förmåga<br>att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt samt<br>andra omständigheter av betydelse bedöms vara lämplig att driva verk-<br>samheten.</p>
<p>För linjetrafik med buss som rör mer än ett län finns en särskild<br>skadlighetsprövning, där även trafikens påverkan på järnvägstrafik och<br>trafikhuvudmännens trafik kan beaktas. Taxitrafik, beställningstrafik<br>med buss och godstrafik är däremot endast föremål för prövning vad<br>avser dllståndshavarens lämplighet.</p>
<p>För att driva taxirörelse tillkommer krav på att fordonet skall vara<br>försett med typgodkänd kvittoskrivande och registrerande taxameter<br>samt att passagerare före färd skall kunna få kännedom om den taxa<br>som tillämpas. Fr.o.m. den 1 januari 1995 skall en taxiförare också ha<br>en legitimation utfärdad av Vägverket. Legitimationen visar att föraren<br>med hänsyn till kravet på yrkeskunnande blivit godkänd att föra fordon<br>i taxitrafik.</p>
<p>Trafiktillstånd gäller i allmänhet tills vidare. Trafiktillstånd som inte<br>längre används skall återkallas. Det skall också återkallas om det i den<br>yrkesmässiga trafiken eller i övrigt vid driften av trafikrörelsen eller i<br>annan näringsverksamhet som tillståndshavaren driver har förekommit<br>allvarliga missförhållanden eller om annars förutsättningarna för till-<br>stånd inte längre föreligger. Om missförhållandena inte är av allvarlig<br>art, kan i stället varning meddelas.</p>
<p>Tillståndsmyndigheter för den yrkesmässiga trafiken är länsstyrel-<br>serna. Enda undantaget från denna regel är att Vägverket är tillstånds-<br>myndighet vid linjetrafik som rör mer än ett län. Vägverket är dessutom<br>central tillsynsmyndighet för den yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>I regeringens beslut den 22 december 1993 om budgetproposition för<br>budgetåret 1994/95 finns förslag under trettonde huvudtiteln om en<br>ökning av resurserna för länsstyrelsernas tillståndsprövning och tillsyn<br>över den yrkesmässiga trafiken. Förslag redovisas också för hur resurs-<br></p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>10</p>
<p>förstärkningen skall kunna finansieras, nämligen med en höjning av den Prop. 1993/94:168<br>årliga avgiften för yrkestrafikmärket. En viss intäktsökning för staten<br>sker också genom att antalet beslut om tillstånd kan beräknas öka.</p>
<h2>5 Riksdagsbeslut under senare år med<br>anknytning till yrkestrafiken</h2>
<p>Godstrafiken avreglerades med bötjan redan under 1970-talet. Våren<br>1988 beslutade riksdagen efter förslag av regeringen om en fortsatt<br>avreglering på yrkestrafikområdet (prop. 1987/88:50 bil. 1, prop.<br>1987/88:78, bet. 1987/88:TU15, rskr. 1987/88:166). Beslutet innebar<br>att behovsprövningen för beställningstrafik med buss avskaffades den<br>1 januari 1989 och övrig behovsprövning den 1 juli 1990. Nära för-<br>bundet med dessa avregleringar var att länsstyrelsen skulle skärpa<br>lämplighetsprövningen av dem som avser bedriva eller bedriver yrkes-<br>trafik.</p>
<p>För taxitrafiken slopades taxeregleringen, trafikområdesindelningen,<br>trafikeringsplikten och kommenderingsplanen samt kravet på att tillhöra<br>en beställningscentral.</p>
<p>I 1992 års budgetproposition redovisades kritik mot länsstyrelsernas<br>insatser i fråga om lämplighetsprövningen och den efterföljande kontrol-<br>len av lämpligheten. I propositionen framhölls främst behovet av att<br>skärpa efterlevnaden av det existerande regelverket, inte att skärpa<br>regelverket som sådant. De brister som uppmärksammats skulle med<br>andra ord bero på tillämpningen av bestämmelserna. Regeringen be-<br>tonade att det inte fanns någon anledning att ompröva beslutet om av-<br>regleringen.</p>
<p>Riksdagen (bet. 1992/93:TU1, rskr. 1992/93:2) instämde i att be-<br>slutet om avregleringen låg fast. Riksdagen ansåg dock att det krävdes<br>en snabb utredning av möjligheterna att skärpa reglerna ytterligare i<br>syfte att sanera taxibranschen och för att kunderna skall kunna åka<br>säkert till en kostnad som är rimlig i förhållande till resans omfattning.</p>
<p>Den 19 november 1992 beslutade regeringen dels att ge Statskontoret<br>i uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas tillsyn över den yrkes-<br>mässiga trafiken, dels att under första halvåret 1993 tillåta samköming<br>mellan dåvarande Trafiksäkerhetsverkets yrkestrafikregister och uppgif-<br>ter i utsökningsregistret om fordringar som drivs in av kronofogdemyn-<br>digheten i allmänt mål.</p>
<p>Den 10 december 1992 beslutade regeringen om ytterligare två åt-<br>gärder för att komma till rätta med missförhållanden inom taxinäringen.<br>För det första infördes i yrkestrafikförordningen krav på godkänt prov<br>för taxiförare. Om en förare uppfyller Vägverkets krav skall en legiti-<br>mation utfärdas. Denna legitimation skall finnas i fordonet väl synlig för<br>passageraren. För det andra vidtogs en ändring i regleringen som syfta-<br>de till att förhindra att en tillståndshavare ställde sina taxifordon till för-<br>fogande till personer som inte hade trafiktillstånd. Det skulle med andra<br></p>
<p>11</p>
<p>ord finnas ett bättre samband mellan trafiktillståndet, tillståndshavaren, Prop. 1993/94:168<br>det anmälda fordonet samt fordonets registreringsskylt.</p>
<p>I propositionen 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken, som<br>beslutades av regeringen den 17 december 1992, presenterades bl.a.<br>följande förslag:</p>
<p>- Krav på Vägverket att följa upp yrkeskunnandet hos taxiföretagare.</p>
<p>- Högre krav på prisinformation.</p>
<p>- Krav på att taxametrar alltid skall vara plomberade samt en rad andra</p>
<p>åtgärder för bättre kontroll av taxametrar.</p>
<p>- Nuvarande tillstånd att plombera taxametrar skall dras in så snart<br>som möjligt. Godkännande av verkstad for plombering skall göras av<br>Styrelsen för teknisk ackreditering (Swedac).</p>
<p>Sammanlagt redovisades 15 olika förslag som innebär en skärpt<br>tillsyn av taxitrafiken.</p>
<p>Riksdagens revisorer avgav den 17 mars 1993 en rapport om avregle-<br>ringen av taxinäringen. Rapporten grundar sig i huvudsak på förhållan-<br>dena i Stockholms län.</p>
<p>Revisorerna pekade särskilt på bristerna i länsstyrelsens uppföljning<br>av tillståndshavamas lämplighet. En återkommande uppföljning borde<br>enligt revisorerna i princip vara lika grundlig och omfatta samma kon-<br>trollmoment som tillståndsprövningen. Mot denna bakgrund föreslog<br>revisorerna att en ordning med tidsbegränsade tillstånd borde övervägas<br>liksom tidigare framlagda förslag avseende ett trafiktillstånd för varje<br>taxifordon.</p>
<p>Trafikutskottet anförde i sitt betänkande (bet. 1992/93 :TU26) av-<br>seende proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken att<br>målet för samhällets insatser borde vara att utforma instrument och<br>incitament som sammantaget förmår bidra till att en önskvärd utveckling<br>sker inom taxitrafiken utan att en återgång för den skull sker till tidigare<br>detaljreglering.</p>
<p>Utskottet ansåg att Riksdagens revisorers förslag noga borde över-<br>vägas av regeringen samtidigt som man hänvisade till det regeringsupp-<br>drag Statskontoret fått att förutsättningslöst utvärdera länsstyrelsernas<br>tillsyn över den yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>Utskottet föreslog att riksdagen skulle lämna utan erinran vad som<br>anförts i propositionen, vilket också blev riksdagens beslut (rskr.<br>1992/93:278).</p>
<h2>6 Övriga i ämnet inkomna skrivelser</h2>
<p>Svenska Taxiförbundet har i en skrivelse som kom in den 14 maj 1993<br>redovisat synpunkter på dåvarande Trafiksäkerhetsverkets rapport<br></p>
<p>12</p>
<p>”Avregleringen av taxitrafiken”. Synpunkterna gäller formuleringar i Prop. 1993/94:168<br>rapporten om utbildning av blivande tillståndshavare i yrkeskunnande.</p>
<p>Trafikpolisen i Stockholms län har inom ramen for sitt projekt om den<br>olagliga yrkesmässiga trafiken (POLY) särskilt utrett vissa frågor röran-<br>de taxameteranvändningen. I en skrivelse som kom in den 23 juli 1993<br>redovisas resultatet av utredningen samt trafikpolisens förslag till åt-<br>gärder. Sammanfattningsvis föreslås:</p>
<p>- Att samtliga typgodkända taxametrar på den svenska marknaden skall<br>vara fast monterade i fordonen. Taxametrar av kassettyp bör inte<br>vara tillåtna om man inte kan presentera ett system som är säkert.</p>
<p>- Att viktiga uppgifter om taxametrarna finns tillgängliga i centrala bil-<br>registret.</p>
<p>- Att abonnentnummer förbjuds och ersätts med organisationsnummer.</p>
<p>- Att en taxameter inte får användas om organisationsnummer saknas.</p>
<p>- Att organisationsnummer på kundens kvitto får en placering där det</p>
<p>alltid kan avläsas.</p>
<p>Vidare lämnas i skrivelsen förslag till hur länsstyrelserna bör besluta<br>i fråga om undantag från bestämmelserna om taxameter i taxifordon.<br>Trafikpolisen redovisar också synpunkter på Vägverkets föreskrifts-<br>arbete i fråga om användning av taxametrar och installation av taxamet-<br>rar. Trafikpolisen hemställer att Vägverket utarbetar ett utbildnings-<br>program i ämnet taxametrar som kan användas av trafikpolisen över<br>hela landet.</p>
<p>Skrivelsen har översänts för yttrande till Vägverket, Statens prov-<br>ningsanstalt, Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska Taxiförbun-<br>det. Statens provningsanstalt instämmer i allt väsentligt i vad Trafik-<br>polisen i Stockholms län föreslår. Länsstyrelsen i Stockholms län till-<br>styrker också flera av förslagen samt lämnar en redogörelse för sina<br>bedömningar av undantag från kravet på taxametrar. Svenska Taxiför-<br>bundet konstaterar att förslagen i allt väsentligt redan behandlats av<br>regeringen i proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken.<br>Riksdagen har också beslutat i enlighet med propositionen. Problemet är<br>enligt förbundet att Vägverket ännu inte vidtagit åtgärder i enlighet med<br>riksdagens beslut. Vägverket framhåller i sitt remissyttrande att de i<br>utredningen påtalade bristerna beträffande nuvarande regelverk och<br>vissa typer av taxametrar i huvudsak är kända. Förslag till åtgärder<br>avseende flertalet av de i utredningen angivna områdena har av rege-<br>ringen redovisats i proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitra-<br>fiken. Vägverket återkommer med nya föreskrifter om taxametrar.</p>
<p>Svenska Taxiförbundet har i en skrivelse som kom in den 16 augusti<br>1993 framhållit att lagstiftningen for trafiktillstånd bör förtydligas.<br>Anledningen är, enligt förbundet, att Kammarrätten i Stockholm upp- 13</p>
<p>hävt länsstyrelsens beslut att återkalla ett tillstånd för en taxiägare som<br></p>
<p>dömts för misshandel. Vidare önskar förbundet att länsstyrelserna skall Prop. 1993/94:168<br>ha rätt att överklaga kammarrättsdomar till Regeringsrätten.</p>
<p>I en skrivelse som kom in den 17 september 1993 har Svenska Taxi-<br>förbundet vänt sig mot att taxiforarlegitimationen skall styras av före-<br>skrifter som utformas centralt av Vägverket. De länsstyrelser som kän-<br>ner behov av en särskild förarlegitimation skall i stället fä besluta om<br>föreskrifter för resp. län. Förbundet hemställer om att ikraftträdandet av<br>bestämmelserna om förarlegitimation skjuts upp till den 1 juli 1994.</p>
<p>Från Gustaf Forsberg m.fl. har protestlistor kommit in den 23 sep-<br>tember 1993 med krav på att länsstyrelsen inte skall meddela några nya<br>tillstånd förrän länsstyrelsen skapat full kontroll över vad den har att<br>tillse inom taxi. Vidare hemställs att - om så krävs - samtliga trafiktill-<br>stånd skall omprövas och att ett trafiktillstånd skall omfatta högst ett<br>fordon.</p>
<p>Vid en uppvaktning den 15 oktober 1993 överlämnade Taxi Trafik-<br>förening Stockholm u.p.a. (Taxi Stockholm) en skrivelse där föreningen<br>framhåller att den är positiv till avregleringen. Föreningen konstaterar<br>dock att man drygt tre år efter avregleringen tvingas se att utvecklingen<br>i branschen blivit en helt annan än den avsedda. Den goda avsikten<br>bakom avregleringen var att främja en skärpt och utvecklande konkur-<br>rens till fromma for konsumentintresset. I stället har föreningen tvingats<br>åse hur taxibranschen i storstadsregionerna infiltrerats av kriminella<br>aktörer som skrämmer bort taxikonsumentema och hotar att slå ut<br>branschens seriösa näringsidkare.</p>
<p>Avregleringen riskerar enligt föreningen att bli en bumerang för alla<br>tillskyndare av ett fritt och konkurrensutsatt näringsliv. Om statsmak-<br>terna inte snarast agerar, kommer taxikonsumentema i storstadsregio-<br>nerna att vara hänvisade till skrupelfria och mindre nogräknade trans-<br>portörer.</p>
<p>För att förhindra en sådan utveckling kräver Taxi Stockholm att ett<br>antal åtgärder vidtas. Förslagen överensstämmer i stort med vad som<br>framhålls av Gustaf Forsberg m.fl.</p>
<p>I en bilaga till skrivelsen lämnar Taxi Stockholm synpunkter på<br>Statskontorets rapport. Synpunkterna har tagits in i remissammanställ-<br>ningen över rapporten.</p>
<p>Vid en uppvaktning den 2 november 1993 redovisade Svenska Taxi-<br>förbundet sina synpunkter på behovet av samordnade åtgärder på taxi-<br>området. Vidare diskuterades behovet av förnyad prövning av trafiktill-<br>stånd, taxameterfrågor, upphandlingsproblem m.m. Förbundet under-<br>strök också vikten av att länsstyrelserna får utökade resurser för till-<br>synen av den yrkesmässiga trafiken. Förbundet erinrade om sina tidiga-<br>re framförda önskemål om att länsstyrelserna skall få möjlighet att<br>överklaga sådana domar i kammarrätten som undanröjt länsstyrelsens<br>beslut.</p>
<p>Genom en skrivelse som kom in den 2 november 1993 redovisade<br>Vägverket sin årliga rapport om tillståndet inom den yrkesmässiga trafi-<br>ken.</p>
<p>Vid en uppvaktning den 17 november 1993 redovisade Svenska 14</p>
<p>Transportarbetareförbundets avdelning nr 12 i Malmö ett antal krav som<br></p>
<p>enligt avdelningen måste uppfyllas for en sanering av taxinäringen. Till Prop. 1993/94:168<br>kraven hör att ett stopp i tillståndsgivningen införs, att begreppet trafik-<br>område återinfors och att det skall finnas ett trafiktillstånd för varje<br>taxifordon. Det skall vidare finnas en vandelsprövning av taxiförare.<br>Anslutning till beställningscentral skall vara obligatorisk. På det lokala<br>planet skall det finnas en politisk nämnd som övervakar de kvalitativa<br>kraven på taxinäringen.</p>
<p>I en skrivelse som kom in den 24 november 1993 framhåller Sveriges<br>Affärsreseförening vikten av en fortlöpande tillsyn över taxinäringen.<br>För att resenärerna skall kunna åka taxi skall de bl.a. kunna veta att<br>taxiföretaget är ett seriöst verkande företag, att chauffören har tillstånd<br>att köra taxi och att han hittar. Föreningen vill också ha bättre prisin-<br>formation både i taxibilen och på de större flygplatserna. Det behövs<br>enligt föreningen bättre samarbete mellan länsstyrelserna, Vägverket,<br>polisen och skattemyndigheterna så att branschen kan saneras.</p>
<p>Vidare kan nämnas att skrivelser kommit in från två privatpersoner<br>vari synpunkter lämnas på bl.a. behovet av en återgång till reglering av<br>taxitrafiken, resp, på behovet av mera tillförlitliga taxametrar.</p>
<p>Slutligen skall nämnas att Länsstyrelsen i Hallands län genom Bo<br>Johansson och Länsstyrelsen i Ålvsborgs län genom Leif Delin den<br>14 april 1992 kommit in med en skrivelse vari framhålls att länsstyrel-<br>serna inte tillräckligt underrättas av andra myndigheter om olika miss-<br>förhållanden som förekommer inom den yrkesmässiga trafiken. Länssty-<br>relserna kan därmed inte bedriva sin tillsyn av trafiken på ett effektivt<br>sätt.</p>
<p>Länsstyrelserna framhåller att bestämmelsen i 15 § yrkestrafikför-<br>ordningen om domstols underrättelseskyldighet inte är tillräcklig för att<br>länsstyrelserna skall få det underlag som krävs för prövningen. Länssty-<br>relserna bör i större utsträckning få underrättelse om tillståndshavare<br>m.fl. som gjort sig skyldiga till sådana lagöverträdelser att deras lämp-<br>lighet måste ifrågasättas.</p>
<p>Ett direkt underrättelseflöde mellan Rikspolisstyrelsen, Vägverket<br>(f.d. Trafiksäkerhetsverket) och länsstyrelserna borde enligt skrivelsen<br>finnas som underlag för länsstyrelsernas prövning enligt 15 och 17 §§<br>yrkestrafiklagen om återkallelse av trafiktillstånd på samma sätt som det<br>finns enligt körkortsförordningen. Länsstyrelserna behöver enligt skri-<br>velsen också få tillgång till uppgifter som kommer fram genom en<br>sambearbetning av utsökningsregistret med Vägverkets centrala yrkes-<br>trafikregister.</p>
<h2>7 Behov av ökad tillsyn över den yrkesmässiga<br>trafiken</h2>
<p>Riksdagen har som tidigare nämnts vid flera tillfallen under senare år<br>ställt sig bakom regeringens ställningstagande att beslutet om hittills-<br>varande avreglering av den yrkesmässiga trafiken ligger fast. Effekterna 15<br></p>
<p>av avregleringen får trots vissa problem vad gäller efterlevnaden av ett Prop. 1993/94:168<br>antal bestämmelser inom bl.a. yrkestrafiklagstiftningen och skattelag-<br>stiftningen bedömas som övervägande positiva.</p>
<p>Den slopade behovsprövningen har i stort sett lett till avsett resultat<br>vad gäller tillgången till taxitjänster. Det är sällan svårt att få tag i taxi,<br>framfor allt inte i storstadsregionerna. Kundernas väntetid vid telefonbe-<br>ställning av taxi har i allmänhet minskat liksom också tiden för att få en<br>bil framkörd. De befårade bristema i glesbygd synes i stort sett ha<br>uteblivit, bl.a. till följd av de villkor beträffande trafikutbud som ställs<br>av kommuner och trafikhuvudmän vid upphandling av bl.a. skolskjutsar<br>och färdtjänst.</p>
<p>Detta hindrar inte att det kan finnas fog för påståendet att det före-<br>kommer en viss överetablering i storstäderna, vilket naturligtvis ställer<br>till med problem för näringen som sådan och dess anställda. För kun-<br>derna är det däremot i huvudsak positivt med god tillgång till taxibilar<br>och därav följande priskonkurrens.</p>
<p>Det kan emellertid också konstateras att avregleringen kommit att<br>medföra en del oegentligheter och missförhållanden inom taxi vad avser<br>den privata kundens ställning och säkerhet samt att konkurrensen inte<br>alltid sker på lika villkor. Det sistnämnda medför allvarliga problem för<br>de seriösa till stånd shavama som hotas att slås ut av sådana trafikutövare<br>som skaffar sig konkurrensfördelar genom att bryta mot lagar och be-<br>stämmelser. Dessutom finns det problem som har att göra med brister i<br>de medel som finns tillgängliga for att komma till rätta med missför-<br>hållanden som i större eller mindre utsträckning är gemensamma för<br>samtliga transportslag inom den yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>Särskilt inom taxi blir problemen iögonfallande. Fokuseringen till<br>vissa av massmedia uppmärksammade problem inom Stockholmsregio-<br>nen är påtaglig. Det går dock inte att komma ifrån att just taximarkna-<br>den för privatresor har en speciell karaktär för kunden genom att den<br>kännetecknas av att det är svårt att i förväg avgöra tjänstens pris och<br>kvalitet och att kunden därför inte har marknadsöverblick. Taxi skiljer<br>sig från övriga servicenäringar på det sättet att det sällan finns åter-<br>kommande relationer mellan ett och samma par av kund och förare eller<br>företag. Anonymiteten inom näringen är därför stor vilket kan bidra till<br>en försämrad serviceanda. Det är relativt lätt för nystartade företag att<br>etablera sig på marknaden, men tyvärr också lätt att utnyttja kunders<br>kunskaps- eller forhandlingsunderläge.</p>
<p>Kunden har också svårt att veta om det finns brister i fråga om säker-<br>heten vid färd med ett visst fordon och med en viss förare.</p>
<p>Det är också allvarligt inom all yrkesmässig trafik att det finns en<br>”gråzon” av företagare som bryter mot skattelagstiftningen antingen<br>genom att inte registrera sig för skattskyldighet eller inte redovisa skat-<br>ter och avgifter i förhållande till verksamhetens omfattning. För taxi<br>kan detta ske bl.a. genom avancerade taxametermanipulationer. Vidare<br>finns företagare som genom konkurser och företagskaruseller undanröjer<br>skulder till samhället och leverantörer och samtidigt får verksamheten<br>statssubventionerad genom lönegarantimissbruk. 16</p>
<p>Andra nämnda former av illojal konkurrens är underforsäkrade for- Prop. 1993/94:168<br>don och brott mot arbetstidslagstiftningen. Det förekommer också ut-<br>nyttjande av förare för vilka skatter och sociala avgifter inte betalas.<br>Allt detta gör det svårt för seriösa företagare att konkurrera med sådana<br>som inte fullföljer sina ekonomiska skyldigheter mot samhället eller sina<br>anställda.</p>
<p>Av den statistik som Länsstyrelsen i Stockholms län redovisar i sitt<br>yttrande över Statskontorets rapport framgår att antalet återkallade<br>trafiktillstånd är högre for lastbilsföretag än för taxiföretag. Antalet<br>avslag på ansökningar om trafiktillstånd är däremot högre för taxitrafi-<br>ken. Av detta går det naturligtvis inte att dra några slutsatser om vilken<br>trafikgren som har de största problemen. Länsstyrelserna och andra<br>remissinstanser framhåller rent allmänt att problemen är stora inom hela<br>den yrkesmässiga trafiken, dock kanske värst i storstadsområdena och<br>då inom godstrafiken och taxitrafiken. För den långväga busstrafiken<br>redovisas då och då problem i form av brott mot arbetstidsbestämmel-<br>sema.</p>
<p>Beslutet om avreglering av den yrkesmässiga trafiken ligger fest. De<br>missförhållanden som förekommer bör motverkas genom att tillsynen<br>över trafiken skärps. Länsstyrelserna behöver få mera ändamålsenliga<br>verktyg för sitt tillsynsarbete. Det är dessutom viktigt att samarbetet<br>mellan länsstyrelserna och andra berörda myndigheter underlättas.<br>Viktiga steg i den riktningen har redan tagits men samarbetet behöver<br>formaliseras i vissa avseenden.</p>
<p>Det är en bättre kontroll av efterlevnaden av nuvarande regelverk<br>som behövs. De lagförslag som redovisas i följande avsnitt har som<br>framstå syfte att göra tillsynen effektivare.</p>
<p>Det är också, som regeringen ser det, viktigt att redan fettade beslut<br>i syfte att få en bättre ordning inom yrkestrafiken kan genomföras så<br>snabbt som möjligt. För att bidra till ett sådant genomförande har ge-<br>nom Kommunikationsdepartementets försorg tillkallats en Lednings-<br>grupp för yrkestrafikfrågor. I gruppen skall också samarbetet mellan<br>myndigheterna och mellan dessa och olika branschorganisationer stude-<br>ras och klarläggas, i syfte att effektivisera tillsynen över trafiken. Ett<br>tredje syfte med gruppen är att kartlägga behovet av eventuell ytterliga-<br>re lagstiftning inom området. Gruppen består av företrädare för led-<br>ningen inom 18 olika myndigheter och branschorganisationer med an-<br>knytning till yrkestrafiken. Arbetsformerna för gruppen skall vara in-<br>formella. Arbetet skall i stort vara avslutat före sommaren 1994.</p>
<h2>8 Lagstiftningsfrågor</h2>
<p>8.1 Löpande uppföljning av lämpligheten hos den som fått<br>tillstånd till taxitrafik</p>
<p>Regeringens förslag: En skärpt uppföljning av dem som fått<br>tillstånd till yrkesmässig trafik skall ske.</p>
<p>17</p>
<p>2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 168</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Prop. 1993/94:168</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av samtliga utom Vägverket,<br>som dock tillstyrker den redovisade ändringen i 12 § yrkestrafikför-<br>ordningen. Svenska Busstrafikförbundet föreslär en omformulering i</p>
<p>19 § yrkestrafiklagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statskontoret har i sin rapport läm-<br>nat en lång rad förslag som syftar till att förbättra uppföljningen av<br>tillståndsgivningen. Tillsynen skall kunna förbättras genom ökat sam-<br>arbete mellan berörda myndigheter.</p>
<p>Ett av förslagen syftar till att minska möjligheterna för en tillstånds-<br>havare att flytta över delar av sin fordonspark till personer som inte har<br>tillstånd till yrkesmässig trafik. Sådana överflyttningar upptäcks ofta vid<br>de allt mer vanligt förekommande konkurserna inom branschen.</p>
<p>För att minska möjligheterna till överflyttning av fordonsparken till<br>personer som inte godkänts som trafikutövare föreslår Statskontoret att<br>yrkestrafikregistret under viss tid efter en prövning spärras för registre-<br>ring av ytterligare fordon. När tillståndshavaren anmäler ytterligare<br>fordon på sitt tillstånd får länsstyrelsen genom spärren vetskap om detta<br>och kan vidta en kontroll, motsvarande en ny tillståndsprövning.</p>
<p>Enligt regeringens mening måste vid den löpande lämplighetsupp-<br>följningen bestämmelser finnas som motverkar att överföringar av for-<br>don sker från en tillståndshavare till personer som inte har trafiktill-<br>stånd. Det får således inte förekomma att tillståndshavaren - i stället för<br>att bedriva trafiken med anställda förare - hyr ut sina fordon till perso-<br>ner som inte har prövats lämpliga att ha tillstånd till yrkesmässig trafi-<br>fik.</p>
<p>På detta sätt blir det möjligt att bedriva yrkesmässig trafik utan någon<br>som helst tillsyn från länsstyrelsens sida eller kontroll från skattemyn-<br>digheterna. Redovisning av mervärdesskatt och andra skatter kan utebli<br>så gott som helt. Några arbetsgivaravgifter betalas över huvudtaget inte<br>in eftersom det inte formellt sett finns några anställda.</p>
<p>Beträffande vilka åtgärder som bör vidtas för att komma till rätta med<br>missförhållandena kan konstateras att remissinstanserna är ense om<br>behovet av åtgärder men har olika uppfattningar om val av metod.<br>Oenigheten har bl.a. att göra med att trafiktillstånd mera sällan åter-<br>kallas på grund av brott mot just yrkestrafiklagstiftningen.</p>
<p>Det kan hävdas att det formellt sett redan finns en ordning som skulle<br>kunna förhindra att fordon överförs till personer som inte har trafiktill-<br>stånd. Enligt yrkestrafikförordningen skall således, innan ett fordon<br>används i yrkesmässig trafik, en anmälan om fordonet och dess registre-<br>ringsnummer lämnas till tillståndsmyndigheten, dvs. när det gäller<br>taxitrafik till länsstyrelsen. En sådan anmälan är en förutsättning för att<br>tillståndshavaren skall få ett s.k. yrkestrafikmärke för fordonet och en<br>gul taxiskylt. Tillståndshavaren får därefter inte överlåta sina på detta<br>sätt märkta fordon till något annat företag utan att den ansvarige för<br>detta senare företag lämplighetsprövas. Genom en i december 1992<br>beslutad ändring i YTF skall länsstyrelsen, när fordonet anmäls, också<br>kontrollera att fordonet verkligen är godkänt för det slag av trafik som 18</p>
<p>yrkestrafiktillståndet avser. Om fordonet skall användas i taxitrafik skall<br></p>
<p>det t.ex. uppfylla kravet på godkänd taxameter. Vidare skall länsstyrel- Prop. 1993/94:168<br>sen kontrollera att tillståndshavaren är ägare eller har nyttjanderätt till<br>fordonet.</p>
<p>Det är emellertid uppenbart att systemet inte fungerar på ett tillfreds-<br>ställande sätt. Det är alltför lätt att hyra ut taxifordon till personer som<br>formellt står som anställda förare men som uppträder som trafikutövare<br>utan att uppfylla kraven på ekonomisk och personlig lämplighet och på<br>sådan laglydnad som krävs av en tillståndshavare.</p>
<p>För att stävja detta missbruk har föreslagits ”ett fordon per tillstånd”.<br>Statskontoret har för sin del inte kunnat påvisa fördelarna med en sådan<br>ordning. Flertalet remissinstanser avstyrker förslaget.</p>
<p>Den ändring av 19 § yrkestrafiklagen som nu föreslås syftar till att<br>ytterligare precisera länsstyrelsernas ansvar för den fortlöpande till-<br>synen. En skärpt tillsyn av taxitrafiken skall kunna ske genom de änd-<br>ringar i yrkestrafikförordningen som regeringen nyligen har beslutat om<br>och som innebär att tillståndsmyndigheten ånyo skall pröva tillståndsha-<br>varens lämplighet enligt 6 § yrkestrafiklagen i det fall tillståndshavaren<br>anmäler att han vill utöka det antal fordon som tidigare anmälts for<br>användning i taxitrafiken. Ett villkor för att taxiägaren skall få utöka sin<br>fordonspark är således att tillståndsmyndigheten på nytt prövar dennes<br>lämplighet. Därutöver skall för all yrkesmässig trafik gälla att kontroll<br>skall ske av att fordonet uppfyller de villkor om registrering och om<br>beskaffenhet och utrustning som föreskrivs bl.a. i bilregisterkungörelsen<br>(1972:599) och fordonskungörelsen (1972:595) för den fordonstyp och<br>för det slag av trafik tillståndet avser. För t.ex. taxitrafik förutsätter<br>detta godkänd taxameter. Vidare skall för samtliga trafikslag kontrolle-<br>ras att tillståndshavaren är ägare eller har nyttjanderätt till fordonet.</p>
<p>Vid prövningen bör bl.a. också kontrolleras att registrering har skett<br>for mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Det bör också kontrolleras<br>att den mervärdesskatt och de avgifter som erlagts står i rimlig propor-<br>tion till det antal fordon som godkänts för trafik.</p>
<p>På detta sätt torde syftet med önskemålet om ”ett fordon per till-<br>stånd” bli tillgodosett utan att man för den skull behöver tillgripa en<br>kostsam uppdelning av redan meddelade tillstånd.</p>
<p>Det bör framhållas att i de fall en tillståndshavare är väl känd av<br>länsstyrelsen, den förnyade tillståndsprövningen kan göras tämligen<br>summarisk. Det kan t.ex. vara fråga om en trafikutövare som under<br>loppet av flera år byggt upp en fordonspark och som vid tidigare pröv-<br>ningar befunnits lämplig. Är det däremot fråga om en, relativt sett,<br>mera väsentlig ökning av antalet anmälda fordon, kan det vara nödvän-<br>digt med en mera ingående lämplighetsprövning.</p>
<p>Den komplettering som föreslås i 19 § yrkestrafiklagen syftar till att<br>markera principen med återkommande lämplighetsprövning. Eftersom<br>återkallelsegrunden som regel är brott mot andra lagar än yrkestrafik-<br>lagen är det av stor vikt med ett nära samarbete mellan länsstyrelsen<br>och bl.a. polisen och skattemyndigheterna.</p>
<p>Regeringen vill också hänvisa till de preciseringar av grunderna för<br>återkallelse av trafiktillstånd som regeringen beslutade om den 16 de- 19</p>
<p>cember 1993. De nya bestämmelserna har tagits in som 11 a § yrkestra-<br></p>
<p>fikförordningen. I denna paragraf anges också att om ett trafiktillstånd Prop. 1993/94:168<br>har återkallats på grund av de omständigheter som nämns i paragrafen,<br>en tid av lägst tre och högst fem år skall bestämmas under vilken den<br>prövade skall anses olämplig att driva yrkesmässig trafik.</p>
<p>8.2 Sambearbetning av yrkestrafikregistret med utsöknings-<br>registret</p>
<p>Regeringens förslag: Utsökningsregistret skall få användas för<br>tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt<br>yrkestrafiklagen (1988:263). Uppgifter i utsökningsregistret skall<br>få sambearbetas med uppgifter i Vägverkets centrala yrkestrafik-<br>register.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. I pro-<br>memorian föreslogs dock att uppgifter från utsökningsregistret skulle<br>lämnas ut till länsstyrelsen på medium för automatisk databehandling<br>(ADB). Regeringens förslag innebär att uppgifterna efter sambearbet-<br>ning lämnas ut till länsstyrelserna i form av utskrift.</p>
<p>Remissinstanserna: Av dem som yttrat sig tillstyrker samtliga.<br>Datainspektionen (DI) erinrar om att sambearbetning av utsöknings-<br>registret och yrkestrafikregistret måste regleras. Eftersom det rör sig<br>om återkommande sambearbetningar anser DI att det är lämpligt med en<br>författningsreglering. Riksskatteverket (RSV) vill utöka omfattningen av<br>uppgiftslämnandet. RSV framhåller också att sambearbetning enligt<br>promemorieförslaget innebär att det i första hand blir Vägverket som<br>får del av uppgifterna, inte länsstyrelserna. För att beivra bulvanför-<br>hållanden bör det enligt Svenska Taxiförbundet finnas möjlighet att ta<br>fram uppgifter också om styrelseledamöter i taxiföretag.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den 19 november 1992 beslutade<br>regeringen att tillåta sambearbetning av uppgifter i utsökningsregistret<br>om skatter och avgifter med yrkestrafikregistret. Härigenom har det<br>kunnat ske en bättre uppföljning av lämpligheten hos dem som fått<br>tillstånd till yrkesmässig trafik.</p>
<p>Tillståndet till sambearbetningen var tillfälligt och begränsat till första<br>halvåret 1993. Statskontoret föreslår i sin rapport att sambearbetning av<br>uppgifter om skulder som drivs in av kronofogdemyndigheten i allmänt<br>mål bör få ske även efter den 1 juli 1993 och utan tidsbegränsning.</p>
<p>Det huvudsakliga ändamålet med utsökningsregistret har hittills varit<br>dess användning för kronofogdemyndigheternas verkställighet enligt<br>utsökningsbalken eller annan författning samt planering och tillsyn av<br>denna verksamhet. Registret får vid sidan härav också användas för<br>avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter samt för kontroll-<br>verksamhet och utredningar vid bestämmande och uppbörd av skatter,<br>tullar och socialavgifter. Användningen har alltså begränsats till den<br>exekutiva verksamheten och beskattningsverksamheten, dvs. i princip<br></p>
<p>20</p>
<p>till RSV:s verksamhetsområde. En utvidgning av ändamålet med regist- Prop. 1993/94:168<br>ret i enlighet med promemorieförslaget innebär att man bryter denna<br>princip. Behovet av att kunna bearbeta uppgifterna i registret måste vara<br>mycket stort för att kunna motivera en sådan förändring.</p>
<p>Erfarenheterna av den tillfälliga sambearbetningen avseende första<br>halvåret 1993 är enligt länsstyrelserna mycket goda. De har snabbt och<br>utan att behöva tillgripa en manuell bearbetning fått tillgång till uppgif-<br>ter om vilka trafikföretag och dess trafikansvariga som släpar efter med<br>skatter och avgifter eller är försatta i konkurs m.m. Härigenom har i ett<br>stort antal fåll trafiktillstånden ifrågasatts och i åtskilliga fåll återkallats.<br>En sådan verkningsfull sanering av den yrkesmässiga trafiken skulle inte<br>ha varit möjlig med hjälp av de tidigare använda metoderna att i varje<br>enskilt fåll manuellt inhämta uppgifter från kronofogdemyndigheten om<br>tillståndshavama.</p>
<p>Uppgifterna i den sambearbetning som ägde rum första halvåret 1993<br>håller nu på att bli föråldrade. Nya trafikföretag kommer till hela tiden.<br>I de redan befintliga företagen är det värdigt förekommande att de<br>trafikansvariga byts ut. Nya sambearbetningar behöver därför göras<br>med en viss periodicitet. Alternativet med enbart manuella granskningar<br>av uppgifter från kronofogdemyndigheten är inte realistiskt med hänsyn<br>till mängden trafiktillstånd (ca 37 000) och framför allt till den stora<br>omfattningen av förändringar i personkretsen av trafikansvariga. Det är<br>därför i hög grad angeläget att utsökningsregistret får användas även för<br>tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och trafikansvariga enligt yrkes-<br>trafiklagen.</p>
<p>Med stöd av vad som anförts ovan och en enig remissopinion föreslår<br>regeringen att utsökningsregisterlagen (1986:617) ändras så att ända-<br>målet med registret även omfattar tillsyn av innehavare av trafiktillstånd<br>och trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen.</p>
<p>Syftet är att göra det möjligt att sambearbeta vissa uppgifter i utsök-<br>ningsregistret med uppgifter i yrkestrafikregistret om tillståndshavare<br>och trafikansvariga och på så sätt underlätta länsstyrelsens tillsyn av den<br>yrkesmässiga trafiken enligt yrkestrafiklagen (1988:263). Det är alltså<br>endast uppgifter om de personer som förekommer i Vägverkets centrala<br>yrkestrafikregister, dvs. enbart tillståndshavare och trafikansvariga, som<br>skall sammanställas med uppgifter i utsökningsregistret. Att sambear-<br>beta uppgifterna även med uppgifter om styrelseledamöter i taxiföretag,<br>som Svenska Taxiförbundet föreslår, är inte praktiskt möjligt med nuva-<br>rande registerföring. Det förutsätter att uppgifterna, som i dag bara<br>finns i aktiebolagsregistret, förs in i yrkestrafikregistret. Det är natur-<br>ligtvis viktigt att beivra bulvanförhållanden men att utvidga register-<br>föringen på det nu antydda sättet skulle enligt vår mening föra för långt.<br>Ledamöterna är ofta många till antalet. Det händer också att samman-<br>sättningen av styrelsen ändras med kort varsel. Kontrollintresset får i<br>denna del tillgodoses på annat sätt. RSV framhåller att det finns behov<br>av att kontrollera även de personer som sökt men ännu inte beviljats<br>tillstånd. Detta är helt riktigt men även här får kontrollen ske på annat<br>sätt än genom sambearbetning av uppgifter i utsökningsregistret med 21</p>
<p>uppgifter i yrkestrafikregistret.</p>
<p>I förslaget till lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617) Prop. 1993/94:168<br>anges i 1 § tredje stycket 4 att utsökningsregistret får användas utanför<br>exekutionsväsendet även for tillsyn av innehavare av trafiktillstånd och<br>trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen. Lydelsen sammanfaller med<br>förslaget i promemorian. Däremot har de i promemorian föreslagna<br>ändringarna i 9 § utsökningsregisterlagen inte tagits med i denna pro-<br>position. Skälet är att uppgifter ur utsökningsregistret inte kommer att<br>lämnas ut på medium för automatisk databehandling till länsstyrelserna,<br>vilket föreslogs i promemorian. Den tillfälliga sambearbetning som ägt<br>rum under första halvåret 1993 har enbart inneburit att länsstyrelserna<br>fått del av utskrifter i form av datalistor som sänts ut från RSV till resp,<br>länsstyrelse. Denna redovisning har varit fullt tillräcklig for tillsynsarbe-<br>tet och har, som nämnts, resulterat i ett stort antal återkallelser av<br>trafiktillstånd. Något skäl att ändra denna ordning finns inte. Eftersom<br>uppgifterna i utsökningsregistret inte kommer att lämnas ut till läns-<br>styrelserna på ADB-medium bör sambearbetningen lämpligen regleras<br>närmare i utsökningsregisterforordningen (1986:678). Regeringen vill<br>emellertid redan nu framhålla att en allmän strävan är att begränsa de<br>uppgifter som får sambearbetas med yrkestrafikregistret till sådana som<br>verkligen är betydelsefulla for länsstyrelsernas tillsynsverksamhet. Vad<br>som behövs för tillsynen är uppgifter i allmänna mål om skuldens stor-<br>lek men också om det i sådana mål finns ställd säkerhet, uppskov och<br>avbetalningsplan. Av betydelse är givetvis också uppgifter om betal-<br>ningsinställelse, likvidation och om företaget eller de granskade perso-<br>nerna är försatta i konkurs. Det bör även vara möjligt att kontrollera<br>om det finns ackord, näringsförbud och förordnande av god man enligt</p>
<p>2 § ackordslagen (1970:847).</p>
<p>Som tidigare nämnts i avsnitt 3 har DI inte haft något att erinra mot<br>lagförslaget. DI:s yttrande har tagits in som bilaga 5.</p>
<p>8.3 Legitimation av förare i taxitrafik</p>
<p>Regeringens förslag: Legitimation som taxiförare skall endast få<br>ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad<br>bedöms vara lämplig som taxiförare. Legitimationen skall kunna<br>återkallas om innehavaren genom brottslig gärning visat sig<br>olämplig.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens utom be-<br>träffande vilken myndighet som bör sköta vandelsprövningen.</p>
<p>Remissinstanserna: Samtliga tillstyrker en vandelsprövning av taxi-<br>förare. Länsstyrelserna samt Vägverket och Svenska Taxiförbundet vill<br>att prövningen skall ske av länsstyrelsen och inte av Vägverket. En<br>länsstyrelse föreslår att ikraftträdandet bör ske redan den 1 juli 1994.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Är 1992 beslöt regeringen om en<br>ändring i yrkestrafikförordningen, så att förare i taxitrafik skall besitta<br></p>
<p>22</p>
<p>ett visst yrkeskunnande (12 d § yrkestrafikförordningen). Ett villkor för Prop. 1993/94:168<br>att få framföra fordon i taxitrafik skall således vara att föraren har blivit<br>godkänd vid ett av Vägverket anordnat skriftligt prov som styrker ett<br>sådant kunnande. Härigenom skall tillses att förarna har kunskaper i<br>kartläsning samt om olika passagerares behov av hjälp samt den känne-<br>dom om yrkestrafiklagstiftning och arbetstidsbestämmelser som erford-<br>ras för arbetet som förare i yrkesmässig trafik.</p>
<p>Yrkeskunnandet hos förarna skall bestyrkas genom en legitimation<br>med namn och fotografi. Föraren skall vid transport av passagerare<br>hålla legitimationen väl synlig.</p>
<p>Regeringens förslag om en vandelsprövning av förarna bör ses mot<br>bakgrund av att en passagerare i ett taxifordon är i hög grad beroende<br>av den enskilde förarens agerande. För resenärens trygghet är taxifora-<br>rens pålitlighet, ärlighet och yrkesskicklighet helt avgörande. Stor vikt<br>bör därför läggas vid förarnas egenskaper och inte endast vid taxiägar-<br>nas och den tekniska utrustningens. Förarnas vandelsprövning är mot<br>denna bakgrund av central betydelse.</p>
<p>I prövningen för en särskild förarbehörighet bör därför ingå en kon-<br>troll av sökandens laglydnad på motsvarande sätt som enligt 6 § yrkes-<br>trafiklagen gäller för tillståndshavare. Det bör också finnas en möjlighet<br>till återkallelse av en förarlegitimation.</p>
<p>Statskontoret framhåller i sin rapport att en av samhället utfärdad<br>legitimation placerad i taxifordonet och med namn och fotografi, kan<br>uppfattas som något mer än ett bevis på ett visst yrkeskunnande. Legiti-<br>mationen skulle med andra ord kunna inge en falsk trygghet om utfär-<br>dandet av legitimationen inte baseras på en lämplighetsprövning.</p>
<p>En vandelsprövning av taxiförare bör alltså införas. Så kan ske<br>genom att man i yrkestrafiklagen tar in en bestämmelse om att fordon i<br>taxitrafik får endast föras av den som har särskild förarlegitimation.<br>Sådan legitimation får bara ges till den som med hänsyn till yrkeskun-<br>nande och laglydnad bedöms vara lämplig att tjänstgöra som förare i<br>taxitrafik.</p>
<p>Kravet på förarlegitimation gäller såväl förare som de tillståndshavare<br>som själva kör sina fordon.</p>
<p>Beträffande de grunder på vilka en person skall kunna förvägras en<br>förarlegitimation och en sådan legitimation skall kunna återkallas, hän-<br>visas till specialmotiveringen till den föreslagna lagen om ändring i<br>yrkestrafiklagen.</p>
<p>I promemorian föreslogs att det bör ankomma på Vägverket att om-<br>besöija vandelsprövningen av taxiförare. Skälet till detta får förmodas<br>vara att det är Vägverket som enligt 12 d § yrkestrafikförordningen<br>svarar för prov om yrkeskunnande för att fora fordon i taxitrafik. Det<br>är också Vägverket som svarar för själva legitimationen. Hela förfaran-<br>det skulle därmed kunna ske inom ramen för verksamheten i en enda<br>myndighet.</p>
<p>Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan uttalar att det bör<br>vara länsstyrelserna som ges uppgiften att utföra den lämplighetspröv-<br>ning som skall föregå utfärdandet av legitimationen.</p>
<p>23</p>
<p>Enligt regeringens mening kan det anföras skäl för båda lösningarna. Prop. 1993/94:168<br>Med hänsyn till att länsstyrelsen redan nu utför lämplighetsprövning i<br>såväl körkortsärenden som ärenden om trafiktillstånd finns det dock<br>övervägande skäl för att även vandelsprövningen av taxiförare bör ske<br>hos länsstyrelserna. För detta talar också att länsstyrelsen fortlöpande<br>skall följa upp lämpligheten hos den som fått trafiktillstånd på samma<br>sätt som nu föreslås för taxiförarlegitimationen. I båda fallen ankommer<br>det på länsstyrelsen att också besluta om återkallelse av tillståndet resp,<br>legitimationen. Det finns givetvis också i många fall ett personanknutet<br>samband mellan lämplighetprövningen av tillståndshavare och pröv-<br>ningen av taxiförare genom det stora inslaget av enbilsåkare inom taxi-<br>näringen.</p>
<p>Frågor om lämplighetsprövning av taxiförare bör således handläggas<br>av länsstyrelserna och då av den länsstyrelse där sökanden till en taxi-<br>forarlegitimering är folkbokförd. Det skriftliga provet vad avser yrkes-<br>kunnande bör förrättas av Vägverket. Om den sökande av en länssty-<br>relse godkänts som taxiförare, både med hänsyn till laglydnad och<br>yrkeskunnande, bör det ankomma på Vägverket att utfärda legitima-<br>tionsbeviset.</p>
<p>De nya bestämmelserna i yrkestrafiklagen om taxiförarlegitimation<br>bör träda i kraft den 1 januari 1995. Det vore givetvis fördelaktigt med<br>ett ikraftträdande vid en tidigare tidpunkt, vilket Länsstyrelsen i Stock-<br>holms län föreslår, men detta är dock inte tillrådligt med hänsyn till<br>bl.a. de prov om yrkeskunnande som skall organiseras över hela landet<br>och med prövning också av lokalkännedom i något län.</p>
<p>Krav på legitimation skall inte bara avse nytillkommande förare utan<br>också sådana personer som redan kör taxifordon.</p>
<p>Genom körkortsförordningen (1977:722) (i dess lydelse enligt SFS<br>1993:1049) skall uppgifter om innehav av taxiförarlegitimering föras in<br>i körkortsregistret. Länsstyrelsen får genom den sambearbetning som<br>fortlöpande sker av polisregistret med körkortsregistret vetskap om den<br>eventuella brottsbelastningen hos de taxiförare som skall vandelsprövas.<br>Sambearbetningen underlättar också den fortlöpande vandelsprövningen<br>av taxiförama.</p>
<p>I yrkestrafiklagen bör foras in en bestämmelse om att det ankommer<br>på länsstyrelsen att pröva frågor om förarlegitimation för taxitrafik.<br>Länsstyrelsen skall också utöva tillsyn över att innehavare av förarlegiti-<br>mationen uppfyller de krav som gällde vid beslutet om legitimationen.<br>Det får liksom nu ankomma på Vägverket att närmare utforma kraven<br>för förarlegitimationer för taxitrafik. Därvid får också för visst län,<br>t.ex. ett storstadslän, efter hörande av resp, länsstyrelse, föreskrivas<br>krav på lokalkännedom för förare som är folkbokförd i länet. Något<br>sådant krav torde för närvarande inte vara aktuellt annat än för Stock-<br>holms län.</p>
<p>Med anledning av vad Konkurrensverket framför i sitt yttrande över<br>Statskontorets rapport bör framhållas att en taxiförarlegitimation skall<br>vara giltig i hela landet. Särkrav på lokalkännedom för förare bosatta i<br>t.ex. Stockholms län skall självfallet inte hindra förare, bosatta t.ex. i 24</p>
<p>Uppsala län, att köra taxi i det förstnämnda länet. Härvid kan givetvis i<br></p>
<p>något enstaka fall uppstå situationer då föraren brister i lokalkännedo- Prop. 1993/94:168<br>men. Anknytningen till förarens folkbokföringslän är emellertid som<br>lösning avgjort bättre än att själva förarlegitimationen skall gälla för<br>köming enbart i ett begränsat område, vilket LO föreslår.</p>
<p>Avslutningsvis bör nämnas att det givetvis finns ett samband mellan<br>bestämmelserna i körkortslagen (1977:477) om återkallelse av sådant<br>körkort som omfattar taxibehörighet och de av regeringen nu föreslagna<br>möjligheterna till återkallelse av taxiförarlegitimation enligt yrkestra-<br>fiklagen.</p>
<p>I likhet med vad Styrelsen för riksfärdtjänst och Vägverket framför i<br>sina yttranden, vill regeringen här framhålla att det i särskild ordning<br>närmare bör utredas om det inte skulle vara en mera rationell lösning<br>med endast en förarbehörighet för taxitrafik.</p>
<p>Det kan också noteras att Lagrådet i sitt yttrande över lagrådsremis-<br>sen understryker att frågan om en enda förarbehörighet för taxitrafik<br>bör utredas.</p>
<h2>9 Övriga förslag föranledda av Statskontorets<br>utredning</h2>
<p>Statskontoret har i sin rapport redovisat 25 olika åtgärdsforslag i syfte<br>att effektivisera tillståndsgivningen och skärpa tillsynen av dem som fått<br>tillstånd till yrkesmässig trafik. Tre av förslagen har redovisats i<br>föregående avsnitt under rubriken lagfrågor.</p>
<p>De ämnesområden med anknytning till den yrkesmässiga trafiken som<br>nu behandlas (avsnitt 9.1-9.6) utgår i huvudsak från Statskontorets<br>förslag. Därutöver följer i avsnitt 9.7 ett förslag till ändring i yrkestra-<br>fikförordningen som inte behandlats i Statskontorets rapport.</p>
<p>9.1 Prövning av sökandens lämplighet och laglydnad</p>
<p>Regeringens bedömning: Länsstyrelserna bör genom terminalåt-<br>komst i polisregistret kunna få veta huruvida de personer som söker<br>tillstånd till yrkesmässig trafik och till biluthyrning förekommer i<br>registret eller ej.</p>
<p>Statskontorets förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-<br>ringens bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks över lag, bl.a. av samtliga<br>länsstyrelser som yttrat sig i frågan, liksom också av Rikspolisstyrelsen.<br>Datainspektionen (DI) har inget principiellt att invända mot att länssty-<br>relsen får möjlighet att löpande undersöka om belastningsuppgifter<br>förekommer. DI betonar dock vikten av sekretesskydd.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Vid länsstyrelsens prövning av<br>en ansökan om yrkestrafiktillstånd och tillstånd till biluthyrning har<br></p>
<p>25</p>
<p>länsstyrelsen rätt att kräva att sökanden bifogar de handlingar och ut- Prop. 1993/94:168<br>drag som erfordras for länsstyrelsens beslut. Ett undantag från dessa<br>bestämmelser finns dock, nämligen utdrag ur polisregistret. Sådant<br>utdrag måste länsstyrelsen i varje enskilt ärende rekvirera från resp,<br>polismyndighet. Enligt 17 § i polisregisterkungörelsen (1969:38) får<br>enskild person endast i mycket begränsad utsträckning ta del av de<br>uppgifter som finns om honom själv i polisregistret.</p>
<p>När det däremot gäller ärende om körkortstillstånd får länsstyrelsen<br>enligt 16 a § polisregisterkungörelsen ha terminalåtkomst till polisregist-<br>ret för upplysning om någon belastningsuppgift finns eller inte. Om<br>länsstyrelsen finner att sökanden inte förekommer i polisregistret be-<br>höver någon ytterligare personutredning inte göras.</p>
<p>Någon sådan terminalåtkomst finns som nämnts inte vid prövning av<br>trafiktillstånd eller av tillstånd till biluthyrning. Det kan dock hävdas att<br>lämplighetsprövningen vid ansökan om trafiktillstånd och om tillstånd<br>till biluthyrning bör tillmätas minst samma vikt som vid prövning av<br>körkortstillstånd. Ett annat skäl för terminalåtkomst är de stora ärende-<br>mängder det kan röra sig om. Härtill kommer att antalet ärenden kom-<br>mer att öka till följd av den nyligen beslutade ändringen i yrkestrafik-<br>förordningen om en förnyad lämplighetsprövning av tillståndshavare och<br>trafikansvariga inom taxitrafik i det fall en tillståndshavare vill utöka sin<br>fordonspark. Statskontoret har beräknat att antalet ärenden om trafiktill-<br>stånd då kommer att öka med ca 1 000 till ca 5 500. Antalet förfråg-<br>ningar till polisregistret kommer då att öka i sådan grad att nuvarande<br>manuella rutiner knappast går att behålla.</p>
<p>Om terminalåtkomst vidgas till att gälla även prövning av ansökan<br>for yrkestrafik och biluthyrning sorteras belastningsfria sökande auto-<br>matiskt bort och länsstyrelsen kan begränsa sina beställningar av yttran-<br>den från polisen till de personer som förekommer i registret.</p>
<p>Förutom en snabbare handläggning skulle terminalåtkomsten medföra<br>en minskad arbetsbelastning för polismyndigheterna. Antalet ansökning-<br>ar om tillstånd inom yrkestrafikens område är nu ca 4 500 per år och<br>kommer som nämnts att öka till ca 5 500. Enligt Statskontorets beräk-<br>ningar torde endast ca 500 ärenden kräva särskilda yttranden.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör sökning i polisregistret få förekomma<br>vid prövning av trafiktillstånd och tillstånd till biluthyrning. Sökning<br>skall endast avse om belastning finns eller inte. Särskilt yttrande kan<br>därefter inhämtas från polismyndighet när en person förekommer i<br>registret.</p>
<p>Registersökningen bör avse inte bara tillståndshavare och trafikansva-<br>riga utan också den vidare personkrets som i vissa fall ska lämplig-<br>hetsprövas. Med hänsyn till att det är vanligt förekommande att styrel-<br>seledamöter i taxiföretag med kort varsel byts ut finns behov av snabb<br>sökning i polisens register. Ett sådant behov finns också då det sker en<br>anmälan om en ökning av antalet fordon per tillstånd för taxitrafik och<br>då en förnyad lämplighetsprövning enligt 12 § yrkestrafikförordningen<br>skall ske.</p>
<p>En remissinstans har betonat vikten av sekretesskydd. Enligt 7 kap.<br>17 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser<br></p>
<p>26</p>
<p>bl.a. uttag ur polisregister för uppgift som har tillförts registret. Den Prop. 1993/94:168<br>vidgade terminalåtkomsten kommer således att omfettas av samma<br>sekretess som i dag gäller för den terminalåtkomst som länsstyrelserna<br>har i ärenden om körkortstillstånd.</p>
<p>För att kunna genomföra en terminalåtkomst till polisregistret krävs<br>en komplettering av 16 a § polisregisterkungörelsen som anger terminal-<br>åtkomst för länsstyrelserna inte bara i ärenden om körkortstillstånd utan<br>också i ärenden om tillstånd till yrkesmässig trafik och till biluthyrning.<br>En ändring av 6 § yrkestrafikförordningen resp. 3 § förordningen om<br>biluthyrning behöver också göras. Nuvarande ordning innebär att till-<br>ståndsmyndighetema i samtliga fell skall inhämta yttrande om<br>sökandens lämplighet från polismyndighet. Förfrågningar i sådan hel-<br>täckande omfattning blir med den nämnda ändringen i polisregisterkun-<br>görelsen alltså obehövliga. De nya lydelserna bör i stort överensstämma<br>med den som finns i 11 § körkortsförordningen (1977:722). Vidare bör<br>i yrkestrafikförordningen anges ett bemyndigande för rikspolisstyrelsen<br>att besluta om föreskrifter om länsstyrelsens inhämtande av uppgifter ur<br>polisregistret. Lydelsen bör i stort sett överensstämma med 96 § kör-<br>kortsförordningen .</p>
<p>9.2 Taxeinformation och taxinummer</p>
<p>Regeringens bedömning: Information om gällande taxa i taxitrafik<br>bör anges på taxifordonet, både utvändigt och invändigt. Länsstyrel-<br>serna skall kunna meddela föreskrifter om informationens närmare<br>utformning. Taxifordonets registreringsnummer bör på ett tydligt<br>sätt anges också inne i ett taxifordon.</p>
<p>Statskontorets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens<br>bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks av de instanser som yttrat sig<br>i frågan.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: I propositionen 1992/93:106 om<br>åtgärder rörande taxitrafiken framhölls vikten av att konkurrensen i<br>taxibranschen kan fungera på lika villkor. En av förutsättningarna här-<br>för är att taxikundema kan informeras på ett fullgott sätt om gällande<br>taxor.</p>
<p>Den överenskommelse som Konsumentverket och Svenska Taxiför-<br>bundet gjort om en lämplig mall för utformning av en taxitaxa har<br>fungerat tillfredsställande så till vida att Konsumentverket inte mottagit<br>några anmärkningar gentemot själva överenskommelsen. Det är emeller-<br>tid lätt att konstatera att taxeinformationen har sina brister. På många<br>fordon finns över huvud taget ingen taxa angiven vare sig på utsidan<br>eller på insidan. Som regel finns den enbart på utsidan vilket inte alltid<br>är tillräckligt för att kunden efter resans slut skall kunna jämföra debite-<br>rat pris enligt kvittot med den information om taxan som resenären<br>kunde få före resans böijan.</p>
<p>27</p>
<p>Enligt regeringens mening bör gällande taxa anges på ett tydligt sätt Prop. 1993/94:168<br>både utvändigt och invändigt på fordonet. Krav på prisinformation bör<br>därför införas i yrkestrafikförordningen med angivande av Vägverket<br>som ansvarig myndighet för informationens utformning. Föreskrifterna<br>bör utarbetas i samråd med Konsumentverket. I förordningen bör också<br>anges att länsstyrelsen skall kunna meddela föreskrifter om informatio-<br>nens närmare utformning, t.ex. vid de större flygplatserna.</p>
<p>Det är viktigt att kunden har möjlighet att under färden ha informa-<br>tion inte bara om förarens identitet genom den i avsnitt 8.3 föreslagna<br>forarlegitimeringen utan också om själva fordonets identitet. Sådan<br>information förbättrar möjligheterna för kunden till reklamationer efter<br>resans slut. Det skulle däremot föra for långt att varje taxifordon skulle<br>tilldelas ett särskilt taxinummer av resp, länsstyrelse, något som före-<br>slagits av en del remissinstanser. En sådan ordning skulle medföra höga<br>administrativa kostnader för att hålla ytterligare ett register aktuellt.</p>
<p>En enkel lösning, som förordas av Svenska Taxiförbundet, är att man<br>på yrkestrafikmärkets baksida, som alltså vetter in mot fordonet, med<br>tydliga siffror anger taxifordonets registreringsnummer, ordet TAXI och<br>vilket år yrkestrafikmärket avser. Andra sätt att ange fordonets registre-<br>ringsnummer kan också tänkas. Det väsentliga är att angivelsen kan ske<br>på ett tydligt sätt för passageraren.</p>
<p>Fortsatta överväganden bör ske beträffande eventuella ändringar i<br>yrkestrafikförordningen och förordningen (1975:885) om utmärkning av<br>fordon i yrkesmässig trafik.</p>
<p>9.3 Taxameterfrågor</p>
<p>Regeringens bedömning: Vägverket bör ges i uppdrag att ytterliga-<br>re utreda hur taxametrar kan göras säkrare. Därvid bör bl.a. stude-<br>ras om och i vad mån taxametrar i ökad utsträckning kan användas<br>för taxiföretagens bokföring och vid arbetstidsredovisning. Åtgärder<br>bör även vidtas som underlättar polisens kontroll av taxametrar.</p>
<p>Statskontorets förslag: Överensstämmer i stort med regeringens be-<br>dömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett stort antal remissinstanser tillstyrker ökade<br>krav på säkerhet hos taxametrarna och deras plombering. Flera instan-<br>ser lämnar detaljerade förslag till åtgärder.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Kontroll av taxametrars säkerhet<br>torde vara ett av de allra mest betydelsefulla momenten vid tillsynen av<br>taxinäringen. I de fall då taxametrar kan manipuleras av taxiägare och<br>taxiförare är det uppenbart att konkurrensen inom näringen allvarligt<br>kan snedvridas. De seriösa taxiägama riskerar att slås ut. Härtill kom-<br>mer effekter i form av skatteundandragande och att kunderna såsom<br>privatresenärer eller att kommuner och landsting såsom stora köpare av<br>taxitjänster får betala för höga respriser.</p>
<p>28</p>
<p>I regeringens proposition 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafi- Prop. 1993/94:168<br>ken redovisades en lång rad förslag som syftade till att stävja taxameter-<br>fusket.</p>
<p>Vägverket är den myndighet som skall utfärda föreskrifter om taxa-<br>metrars beskaffenhet och utrustning och också numera om användningen<br>av taxametrar. Det är angeläget att verket utfärdar föreskrifter på<br>grundval av vad som i december 1992 föreslogs i propositionen och vad<br>riksdagen med anledning härav beslöt våren 1993. Verket skall härvid<br>även i berörd del beakta det uppdrag som regeringen beslutade den<br>2 december 1993 om förbättrad trafiksäkerhet på vägarna m.m. Väg-<br>verket bör också utreda på vad sätt taxametrar kan göras än mera säkra<br>och skyddade mot olika former av intrång i sina funktioner. Härvid bör<br>särskilt uppmärksammas i vad mån taxametrarna kan anses så tillförlit-<br>liga att de uppgifter som skall registreras i en taxameter kan användas<br>för bokföringsändamål. Det är visserligen inte en fråga för Vägverket<br>att avgöra hur företagens bokföring bör vara ordnad. En förutsättning<br>för att kunna använda en registrerande taxameter i bokföringssamman-<br>hang bör dock vara att taxametern inte utan svårigheter kan manipule-<br>ras.</p>
<p>En annan fråga som är angelägen att utreda är i vad mån uppgifter<br>som kan tas fram från taxametrar kan användas som arbetstidsbok.<br>Nuvarande möjlighet att föra en manuell sådan har visat sig ge alltför<br>stora möjligheter till oegentligheter när det gäller arbetstidsredovisning.</p>
<p>Problem finns också med att en del förare kringgår arbetstidsbestäm-<br>melsema genom att i taxametern använda mer än ett förarkort. En<br>sådan förare kan utgöra en allvarlig risk ur trafiksäkerhetssynpunkt om<br>han kör sitt fordon under längre tid än vad som är tillåtet. Tekniska<br>lösningar bör tas fram som förhindrar en användning av mer än ett<br>förarkort per förare.</p>
<p>Det bör också i övrigt beaktas vad Statens provningsanstalt, Trafik-<br>polisen i Stockholm och taxametertillverkama m.fl. har anfört beträffan-<br>de möjligheterna att göra taxametrar säkrare och lättare att kontrollera<br>för polisen, t.ex. vid flygande besiktningar.</p>
<p>Det är vidare angeläget att registren i en taxameter kan avläsas ome-<br>delbart vid en konkurs. Det är också viktigt, som Trafikpolisen i Stock-<br>holm framhåller, att ett taxiföretags organisationsnummer får en sådan<br>placering på taxikvittot att det alltid blir fullt läsbart. Ett annat förslag<br>från Trafikpolisen är att en taxameter inte skall få användas om organi-<br>sationsnummer saknas.</p>
<p>Ytterligare ett förslag som framförts och som bör övervägas är att<br>åter införa en bestämmelse om att det skall finnas kontrollmärke på<br>registreringsskylten också på taxifordon. En sådan åtgärd skulle förmod-<br>ligen underlätta polisens flygande besiktning. Ä andra sidan medför ett<br>utbyte av skyltarna en viss merkostnad. En annan nackdel kan vara att<br>skylten kan bli mera lätt att forfalska genom att den till sitt utseende -<br>frånsett den gula färgen - blir mera lik en registreringsskylt på en<br>vanlig personbil.</p>
<p>Regeringen kommer att ge Vägverket i uppdrag att utreda de frågor 29</p>
<p>som nu nämnts om taxametrar.</p>
<p>9.4 Information till länsstyrelsen från polis och domstolar p<sub>rO</sub>p. 1993/94:168</p>
<p>Regeringens bedömning: Klarare regler bör finnas for polisens<br>information till tillsynsmyndigheten om misstänkt brottslighet,<br>strafförelägganden och domar.</p>
<p>Statskontorets förslag: Överensstämmer i stort med regeringens<br>bedömning.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks över lag. Endast Domstols-<br>verket avstyrker med motivering att underrättelseskyldighet redan finns<br>från domstolarnas sida.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Det bör tillmätas betydelse att<br>länsstyrelserna säger sig få otillräcklig information om att en tillstånds-<br>havare blivit dömd i domstol för förseelser enligt annan lagstiftning än<br>yrkestrafiklagen. Enligt Länsstyrelsen i Värmlands län är det mycket<br>ovanligt att en allmän domstol översänder en dom som avser någon med<br>tillstånd till yrkesmässig trafik. Detta beror enligt länsstyrelsen förmod-<br>ligen på att domstolen inte känner till att vederbörande är tillståndshava-<br>re.</p>
<p>Regler behövs därför så att länsstyrelserna kan få information om<br>strafförelägganden och domar. Genom att dessa underrättelser från<br>åklagare och domare uteblir uppstår problem ur rättssäkerhetssynpunkt.<br>Åtgärder mot tillståndshavare blir i många fall beroende av slumpen.</p>
<p>Anledningen till att tillsynsmyndigheten inte får vetskap om strafföre-<br>lägganden och domar torde bero på att polisen i samband med brotts-<br>undersökning eller förundersökning numera inte har en särskild marke-<br>ringsruta i sina rapporter som anger att brottet skett under utövande av<br>yrkesmässig trafik.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen bör därför snarast återinföra markeringen ”yrkes-<br>trafik” i sina rapporter som en anvisning till polisens utredare, åklagare<br>och domstolar att informationsskyldighet till tillståndsmyndigheten<br>föreligger i dessa ärenden.</p>
<p>Ett tillägg i 15 § yrkestrafikförordningen bör därför införas med<br>innebörd att Rikspolisstyrelsen bör medverka till att tillsynsmyndigheten<br>kan nås av underrättelsen. Rent praktiskt bör detta kunna ske genom att<br>återinföra markeringen ”yrkestrafik” på formulären. På dessa bör också<br>finnas en särskild markering om ”taxiförarlegitimation”.</p>
<p>Förfarandet bör kunna medföra att det inte blir nödvändigt att genom-<br>föra Statskontorets mera långtgående förslag om en obligatorisk, lagreg-<br>lerad underrättelseskyldighet från polisens sida gentemot länsstyrelsen<br>om brott och förseelser enligt yrkestrafiklagstiftningen och mot annan<br>lagstiftning som är av betydelse för länsstyrelsens tillsyn. Det kan också<br>hänvisas till regeringens förslag i avsnitt 9.1 om terminalåtkomst for<br>länsstyrelserna till polisregistret vilket möjliggör att länsstyrelsen på ett<br>enkelt sätt kan få vetskap om en sökande till ett trafiktillstånd eller till<br>biluthyrning är belastad eller ej.</p>
<p>30</p>
<p>9.5 Uppföljning av tillståndshavares och taxiförares lämp- Prop. 1993/94:168<br>lighet</p>
<p>Regeringens bedömning: Ändring bör vidtas i körkortsforord-<br>ningen, innebärande att registerblad om belastningsuppgifter för<br>körkortsinnehavare skall, om innehavaren har tillstånd för yrkes-<br>mässig trafik, sändas till den länsstyrelse som har meddelat trafik-<br>tillståndet. Det samma bör gälla för den trafikansvarige om det är<br>en juridisk person som har trafiktillståndet. Sådant registerblad<br>skall också översändas till den länsstyrelse som beslutat om legiti-<br>mation för taxiförare.</p>
<p>Statskontorets förslag: Sambearbetning bör ske av polisregistret med<br>yrkestrafikregistret.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet av dem som yttrat sig i frågan tillstyr-<br>ker, däribland många länsstyrelser samt Svenska Busstrafikförbundet<br>och Svenska Taxiförbundet. Domstolsverket ifrågasätter om den före-<br>slagna sambearbetningen är förenlig med skyddet för den enskildes<br>integritet. Ändamålet med informationsbehandlingen kan inte anses vara<br>så stort att det uppväger integritetsintrånget.</p>
<p>Datainspektionen har inte något att erinra mot att länsstyrelsen - vid<br>prövningar av yrkestrafiktillstånd - ges samma möjlighet att undersöka<br>om belastningsuppgifter förekommer som i fråga om körkortstillstånd.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Det finns flera goda exempel på<br>hur länsstyrelserna på ett informellt sätt samverkar med polisen, skatte-<br>myndigheterna och näringen själv i syfte att undanröja missförhållanden<br>inom den yrkesmässiga trafiken. Det gäller inte minst i Stockholms län.<br>Det intensifierade samarbetet mellan länsstyrelsen, skatte- och kronofog-<br>demyndigheter samt inte minst med polisen är en förutsättning för att<br>man skall kunna sanera branschen från oseriösa företagare.</p>
<p>Genom ökat samarbete mellan länsstyrelserna och polismyndigheterna<br>kan själva tillståndsprövningen underlättas. Länsstyrelserna kan bl.a.<br>genom den i avsnitt 9.1 föreslagna terminalåtkomsten till polisregistret<br>få ett förbättrat beslutsunderlag för sina ställningstaganden till ansök-<br>ningar om tillstånd till yrkesmässig trafik.</p>
<p>Av minst samma betydelse är att länsstyrelserna kan ha en kontinuer-<br>lig och systematisk tillsyn över dem som redan har trafiktillstånd. Till-<br>synen underlättas om länsstyrelsen kan få en uppgift - en ”signal” -<br>från polismyndigheten om att en granskning behöver ske av en viss<br>tillståndshavares vandel.</p>
<p>En sådan sökning skulle på ett effektivt sätt kunna ske genom den<br>sambearbetning som Statskontoret föreslagit. Regeringens bedömning är<br>emellertid att man bör avvakta med att genomföra en sådan sambearbet-<br>ning. I stället bör prövas de möjligheter som finns att få fram belast-<br>ningsuppgifter genom körkortsregistret. Ett sådant förfarande har visser-<br>ligen den nackdelen att man därigenom kan granska enbart körkorts-<br>havare och således inte sådana tillståndshavare som inte har körkort.<br></p>
<p>31</p>
<p>Antalet sådana personer torde, särskilt när det gäller taxitrafik men till Prop. 1993/94:168<br>stor del också för godstransporterna, vara jämförelsevis få. De är för-<br>modligen inte fler än att länsstyrelserna på annat sätt än genom kör-<br>kortsregistret bör kunna utföra en effektiv tillsyn.</p>
<p>När det gäller prövning av körkort finns enligt 83 § körkortsförord-<br>ningen en skyldighet för Rikspolisstyrelsen att underrätta Vägverket om<br>dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot vari-<br>genom en körkortshavare gjort sig skyldig till brott mot bl.a. vissa<br>bestämmelser i trafiklagstiftningen, mot narkotikastrafflagen (1968:64)<br>eller mot lagen (1960:418) om straff för varusmuggling i fråga om<br>narkotika. Underrättelseskyldighet föreligger också om vissa grövre<br>brott enligt brottsbalken. Vägverket kan under vissa förutsättningar<br>också själv begära underrättelse från Rikspolisstyrelsen.</p>
<p>När Vägverket får en underrättelse från Rikspolisstyrelsen skall<br>verket enligt 86 § körkortsförordningen framställa ett registerblad. På<br>detta blad skall anges de i underrättelserna och i körkortsregistret upp-<br>tagna registeruppgifterna. Registerbladet skall sändas till den länsstyrel-<br>se som har meddelat körkortstillståndet.</p>
<p>Ett liknande förfärande bör tillämpas vid den fortlöpande prövningen<br>av sådana innehavare av tillstånd till yrkesmässig trafik som har kör-<br>kort. Det bör kunna ske genom ett tillägg i 86 § körkortsförordningen<br>vari bör anges att registerblad om belastningsuppgifter skall, om kör-<br>kortshavaren har tillstånd till yrkesmässig trafik, sändas till den länssty-<br>relse som meddelat tillståndet. Det samma bör gälla för den trafikansva-<br>rige om det är en juridisk person som har trafiktillståndet. Förslaget<br>föranleder vissa följdändringar i körkortsförordningen angående uppgift<br>om yrke strafiktillstånd.</p>
<p>Samma förfarande bör tillämpas för att möjliggöra en uppföljning<br>också av vandelsprövningen för taxiförare. Registerblad med belast-<br>ningsuppgifter bör alltså översändas till den länsstyrelse som beslutat<br>om en legitimation för taxiförare. Härigenom får länsstyrelsen underlag<br>för sina överväganden beträffande en eventuell återkallelse av legitima-<br>tionen.</p>
<p>9.6 Polisens tillsyn över den yrkesmässiga trafiken</p>
<p>Regeringens bedömning: Rikspolisstyrelsen och Vägverket bör få<br>i uppdrag att gemensamt överväga formerna för övervakningen av<br>yrkestrafiken.</p>
<p>Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens med<br>undantag av att uppdraget enbart skall rikta sig till Rikspolisstyrelsen.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av samtliga som yttrat sig i<br>frågan.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Flera remissinstanser påpekar<br>att polisen prioriterar yrkestrafiken för lågt i sitt inspektionsarbete. Om<br>så skulle vara fallet ligger detta inte i linje med vad som uttalas i rege-</p>
<p>32</p>
<p>ringens proposition (1992/93:161) om trafiksäkerheten på vägarna inför Prop. 1993/94:168<br>2000-talet. I denna proposition förutser regeringen en väsentlig ökning<br>av den flygande inspektionen, däribland utökad kontroll av taxitrafiken.</p>
<p>Rikspolisstyrelsen har regeringens uppdrag att inom ramen för styrel-<br>sens uppgifter i fråga om metodutveckling och tillsyn över polisen m.m.<br>särskilt verka för en reformering av polisens trafikövervakning. I upp-<br>draget ingår att i samverkan med länsstyrelserna utveckla former för<br>samverkan mellan polis och väghållare samt system för uppföljning av<br>trafikövervakningen.</p>
<p>Redovisning av läget beträffande reformarbetet skall ske före utgång-<br>en av februari 1994. Från och med budgetåret 1994/95 skall uppföljning<br>av trafikövervakningen ske inom ramen för Rikspolisstyrelsens ordinarie<br>verksamhetsredovisning, dvs. i första hand i årsredovisningen.</p>
<p>Det kan vara lämpligt att inom ramen för denna löpande uppföljning<br>också beakta hur kontrollen över den yrkesmässiga trafiken skall kunna<br>skärpas. Regeringen kommer därför att ge Rikspolisstyrelsen och Väg-<br>verket i uppdrag att gemensamt överväga formerna för en sådan skärpt<br>kontroll. Även om en sådan verksamhet sker inom ramen for de resur-<br>ser som hittills avsatts for trafikövervakningen i allmänhet finns med all<br>säkerhet mycket att göra för att effektivisera övervakningen av den<br>yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>Ett första steg i den riktningen är att trafikpolisens uppgifter precise-<br>ras. RRV anser exempelvis att polisens ointresse för yrkestrafikfrågoma<br>kan bero på att den är osäker på sin roll, på vilka regler som gäller för<br>taxi, på vad som skall rapporteras till länsstyrelsen etc. Statskontorets<br>förslag om att utbilda poliserna i yrkestrafikfrågor bör därför genom-<br>föras. En särskild sammanfattning av de lagregler som rör den yrkes-<br>mässiga trafiken bör enligt Statskontoret upprättas som en handledning<br>vid polisens flygande inspektion. Denna bör innehålla en översiktlig<br>redovisning av sådana missförhållanden som mer eller mindre regel-<br>mässigt medför åtgärder från länsstyrelsernas sida i form av varning till<br>tillståndshavaren eller återkallelse av tillståndet till yrkesmässig trafik.</p>
<p>Kontroll av taxametrarna är enligt regeringens mening ett av de<br>viktigaste momenten vid kontroll av taxi. Vägverket har som tidigare<br>nämnts (avsnitt 9.3) befogenhet att utfärda föreskrifter om användningen<br>av taxametrar. I uppdraget bör därför ingå att Vägverket i samarbete<br>med Rikspolisstyrelsen utarbetar ett program for utbildning av såväl<br>trafikpoliser som länsstyrelsepersonal i taxametrarnas funktion och hur<br>redovisningen skall ske såväl till kund som till företagets bokföring.</p>
<p>Regeringen vill i sammanhanget hänvisa till vad som i avsnitt 9.3<br>nämns om behovet av att göra taxametrarna säkrare och lättare att<br>kontrollera för polisen.</p>
<p>9.7 Återkallelse av trafiktillstånd med omedelbar verkan</p>
<p>Regeringens bedömning: Ett beslut om återkallelse av ett trafik-<br>tillstånd bör gälla omedelbart. Om särskilda skäl finns bör åter-<br>kallelsen ske först när beslutet därom vunnit laga kraft.</p>
<p>33</p>
<p>3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 168</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Enligt 18 § yrkestrafikförord- Prop. 1993/94:168<br>ningen gäller ett beslut enligt yrkestrafiklagen och denna förordning<br>omedelbart. Ett undantag finns emellertid för beslut om återkallelse av<br>trafiktillstånd. Ett sådant beslut gäller inte förrän det vunnit laga kraft,<br>om det inte föreligger särskilda skäl att bestämma annat.</p>
<p>Vad regeringen nu föreslår är en återgång till vad som gällde före<br>april 1984. Huvudregeln var då att ett beslut om återkallelse av trafik-<br>tillstånd blev gällande omedelbart efter det att beslutet delgetts trafikutö-<br>varen. Som motiv för ändringen anfördes i proposition 1983/84:65 om<br>vissa yrkestrafikfrågor m.m. att överinstansernas prövning i extrema<br>situationer kunde framstå som illusorisk; ett för trafikutövaren positivt<br>beslut i högsta instans blev meningslöst om rörelsen under handlägg-<br>ningstiden hade avvecklats av ekonomiska skäl.</p>
<p>Situationen inom yrkestrafiken, ftamför allt inom taxitrafiken och<br>godstransporterna, gör det emellertid motiverat att låta huvudregeln<br>vara att beslutet om återkallelse bör gälla omedelbart. I annat fall är det<br>risk för att verksamheten fortsätter under lång tid framöver medan<br>överprövning pågår i högre instans. Under tiden kan missförhållandena<br>fortsätta, ibland under loppet av flera år, samt också förvärras. De<br>vanligaste brott som ligger till grund för beslut om återkallelse av tra-<br>fiktillstånd är skattebrott, bokföringsbrott, uppbördsbrott samt brott mot<br>den enskilda passageraren.</p>
<p>Den brottslighet som nu nämnts är svår att komma till rätta med men<br>skulle dock i många fall kunna minska i omfattning genom en bestäm-<br>melse om att ett beslut om återkallelse av ett trafiktillstånd skall gälla<br>omedelbart. I annat fall finns risk för långvariga bolagskaruseller eller<br>bulvanverksamhet. Åtgärden förhindrar att trafikföretag systematiskt<br>plundras på sina tillgångar fram till en konkurs.</p>
<p>I den mån tillståndsmyndigheten känner tveksamhet till om missför-<br>hållandena är av så allvarlig beskaffenhet att tillståndet bör återkallas,<br>finns möjlighet liksom nu att i stället besluta om varning. Om tillstånds-<br>myndigheten å andra sidan bedömer att det kan finnas särskilda skäl av<br>betydelse i sammanhanget, bör myndigheten alternativt kunna besluta<br>om att återkallelsen skall ske först när beslutet därom har vunnit laga<br>kraft.</p>
<p>9.8 Övriga frågor</p>
<p>I det följande redovisas regeringens ställningstaganden till sådana<br>förslag, lämnade av Statskontoret, som av olika anledningar inte nu bör<br>föranleda närmare åtgärder. Det kan också nämnas att en del av för-<br>slagen redan genomförts. Till sådana förslag hör att kravet på ett obli-<br>gatoriskt förarskydd i taxifordon bör upphöra. Genom ändring i fordons-<br>kungörelsen hösten 1993 har detta krav redan avskaffats.</p>
<p>Statskontoret har vidare föreslagit att länsstyrelserna bör överväga att<br>organisatoriskt samordna yrkestrafik-, bil- och körkortsfunktionema i<br>syfte att öka den nödvändiga interna samverkan och informationsutbytet<br></p>
<p>34</p>
<p>samt att minska yrkestrafikfunktionens sårbarhet på grund av liten Prop. 1993/94:168<br>personalnumerär.</p>
<p>Denna organisationsfråga utreds för närvarande genom ett regerings-<br>uppdrag till Riksrevisionsverket, Statskontoret, Vägverket och några<br>länsstyrelser som har att överväga hur den framtida bil- och körkorts-<br>registreringen bör organiseras.</p>
<p>Statskontoret har också lämnat förslag till hur en ansökan om trafik-<br>tillstånd. bör utformas. Det är givetvis lämpligt att en ansökan är så<br>komplett som möjligt men förslaget är knappast en riksdagsfråga.</p>
<p>Förslaget om hur examinationen av blivande tillståndshavare och<br>trafikansvariga bör ske är däremot viktigt. Flera remissinstanser fram-<br>håller att nuvarande ordning med alltför många anordnare av utbildning<br>är otillfredsställande. Vägverket bör därför enligt dessa remissyttranden<br>överväga att återkalla nuvarande tillstånd att anordna utbildning om<br>yrkeskunnande.</p>
<p>Enligt regeringens mening finns det fog för kritiken. Regeringen har<br>den 16 december 1993 därför beslutat om en ändring i yrkestrafikför-<br>ordningen som innebär att det är Vägverket som skall svara för skrift-<br>ligt prov om yrkeskunnande för utövare av yrkesmässig trafik inom och<br>utom Sverige. Det innebär att nuvarande tillstånd att svara för examina-<br>tion av yrkeskunnandet bör återkallas genom Vägverkets försorg. När-<br>mare föreskrifter om själva utbildningen inför den examination som<br>skall ske enligt den nya ordningen bör också meddelas av Vägverket.<br>Under år 1994 kommer vissa övergångsregler att gälla.</p>
<p>Regeringen tar inte ställning i detta sammanhang till Statskontorets<br>förslag om en översyn av olika sanktioner vid överträdelser inom den<br>yrkesmässiga trafiken. Förslaget är alltför oklart formulerat. Regeringen<br>kan dock ansluta sig till vad som sägs i rapporten om att fortsatta för-<br>ändringar av påfoljdssystemet i riktning mot dels avkriminalisering<br>(depenalisering), dels förenklingar av annat slag är önskvärd eftersom<br>sådana leder till snabbare och mera effektiva ingripanden. En ökad<br>användning av penningböter får liknande effekt.</p>
<p>Statskontoret föreslår att taxireglementen bör kunna beslutas av läns-<br>styrelserna. Remissinstanserna ställer sig överlag avvisande till att<br>sådana reglementen kommer i tillämpning. Förslaget ligger inte i linje<br>med den strävan som finns att låta taxiföretagen fritt konkurrera med<br>hjälp av kvalitetsåtgärder. Regeringen delar denna uppfattning.</p>
<p>Regeringen kan heller inte ansluta sig till förslaget om att hållplats-<br>telefoner för taxi skall vara tillgängliga för alla yrkesverksamma förare.<br>Skälet härtill är att kunden då får svårigheter att själv välja det företag<br>som önskas. Såsom Statskontorets förslag är utformat är det dessutom<br>tveksamt ut rättslig synpunkt.</p>
<p>Statskontorets förslag om att tillsynsmyndigheten bör utföra operativ<br>tillsyn av den yrkesmässiga trafiken har sina fördelar genom att perso-<br>nalen hos myndigheten då kan få förbättrad och vidgad verklighetskon-<br>takt med trafiku tö varna. Det är naturligtvis också bra med ett nära sam-<br>arbete mellan länsstyrelsen och andra myndigheter, i detta fall polisen.<br>Regeringen har i avsnitt 9.6 framhållit vikten av att både trafikpolisen 35</p>
<p>och länsstyrelsepersonalen får bättre kunskaper om t.ex. taxametrars<br></p>
<p>funktion och plomberingssätt. Det är däremot ett stort steg att före- Prop. 1993/94:168<br>skriva att länsstyrelsepersonal skall ägna sig åt operativ tillsyn av poli-<br>siär karaktär. Sådana uppgifter bör handhas enbart av polisen. Inget<br>hindrar dock att länsstyrelsepersonal biträder vid polisens operativa<br>tillsyn, något som sker i en del län.</p>
<p>Statskontoret föreslår också att möjligheten att med viss periodicitet<br>ompröva befintliga tillstånd, s.k. tidsbegränsade tillstånd, i högre grad<br>bör utnyttjas. Såsom flera remissinstanser påpekar måste i så fall 10 §<br>yrkestrafiklagen ändras eftersom det nu krävs särskilda skäl för att<br>meddela sådana tillstånd. Det går alltså inte, som Statskontoret föreslår,<br>att meddela tidsbegränsade tillstånd såsom en generell åtgärd.</p>
<p>Enligt regeringens mening bör nuvarande möjlighet att bevilja tidsbe-<br>gränsade tillstånd bibehållas om det finns särskilda skäl för ett sådant<br>beslut. Härutöver gäller att det enligt EG-bestämmelser skall finnas<br>tidsbegränsade tillstånd för internationell trafik, såväl for godstranspor-<br>ter som för persontransporter. Huruvida en sådan ordning bör införas<br>också för inrikes trafik i Sverige får närmare övervägas.</p>
<p>Statskontoret föreslår en förstärkt ägarkontroll av taxifördon. Rege-<br>ringen instämmer i Statskontorets bedömning att man bör avvakta en<br>utvärdering av effekterna av de nyligen vidtagna ändringarna i 12 §<br>yrkestrafikförordningen avseende kontroll av ägare till taxifordon.<br>Ändringarna innebär att tillståndsmyndigheten i förväg skall godkänna<br>fordonet och dess ägarförhållanden innan det sätts i trafik.</p>
<p>Vid prövningen bör bl.a. också kontrolleras att registrering har skett<br>för mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter. Det kan också vara lämpligt<br>att kontrollera om den mervärdesskatt och de avgifter som erlagts står i<br>rimlig proportion till det antal fordon som anmälts i trafik.</p>
<p>Statskontoret tar också upp vikten av att personkretsförändringar<br>anmäls till tillståndsmyndigheten vad avser trafikföretag som bedrivs i<br>aktiebolagsform. Det är enligt Statskontoret sällan som anmälningsplik-<br>ten enligt 8 § yrkestrafikförordningen fullföljs av företagen. Uppgifter<br>om personförändringar i ledningen av företagen är enligt Statskontoret<br>så väsentliga i prövnings- och tillsynsarbetet att Vägverket bör utreda<br>möjligheterna att tillställa tillsynsmyndigheterna aviseringar om ändring-<br>ar i aktiebolagsregistret och på sikt även i handels- och föreningsregist-<br>ren.</p>
<p>Regeringen ansluter sig till Statskontorets åsikt att anmälningsplikten<br>är viktig för länsstyrelsernas möjlighet att utöva en effektiv tillsyn av<br>trafikföretagen och förhindra att olämpliga personer tar sig in i före-<br>tagen och därmed får ett avgörande inflytande på verksamheten.</p>
<p>Genom upplysningar från Patent- och registreringsverket (PRV) har<br>länsstyrelserna möjlighet att följa de personkretsförändringar som an-<br>mäls till PRV. Enligt regeringens bedömning behöver frågan om till-<br>gång till förändringar i aktiebolagsregistret inte utredas på det sätt som<br>Statskontoret föreslår. Enligt vad regeringen erfarit har länsstyrelserna<br>numera möjlighet att till en låg kostnad kunna genom dataöverföring få<br>upplysningar från PRV om sådana personkretsförändringar som anmäls<br>till myndigheten.</p>
<p>36</p>
<p>Statskontoret tar upp som ett särskilt forslag att det bör ske en orga- Prop. 1993/94:168<br>niserad samverkan mellan länsstyrelserna och skattemyndigheterna.<br>Förslaget avser att kontrolluppgift bör med angivande av antal registre-<br>rade fordon tas fram for enskilda skattemyndigheters riktade kontroller.<br>Förslaget bedöms enligt Statskontoret ge mer långtgående effekter än<br>vad som kan uppnås med enbart obligatorisk mervärdesskatteregistre-<br>ring för samtliga innehavare av yrkes trafiktillstånd.</p>
<p>Förslaget avvisas bestämt av Riksskatteverket. Regeringen gör sam-<br>ma bedömning. Regeringen kan konstatera att Riksskatteverket systema-<br>tiskt arbetar med s.k. branschkartläggningar i syfte att ge granskare och<br>revisorer ökade kunskaper så att de är fortrogna med förhållandena<br>inom resp, bransch. Kartläggningarna syftar bl.a. till att standardisera<br>räkenskapsscheman och deklarationsuppgifter så att värdet av olika<br>nyckeltal for branschen kan bedömas på ett nyanserat sätt. Under år<br>1994 skall branschkartläggningar göras av bl.a. åkerinäringen och taxi.</p>
<p>Regeringen vill också hänvisa till den i avsnitt 8.2 föreslagna änd-<br>ringen i utsökningsregisterlagen som gör det möjligt att sambearbeta<br>uppgifter i utsökningsregistret med uppgifter i Vägverkets centrala<br>yrkestrafikregister. Härigenom kan länsstyrelserna bl.a. kontrollera i<br>vad mån tillståndshavama och de trafikansvariga släpar efter med in-<br>betalning av skulder och avgifter.</p>
<p>Statskontoret föreslår att beslutsrätten i frågor om körkortsingripande<br>bör föras till den länsstyrelse där körkortshavaren är folkbokförd från<br>det län där körkortet utfärdats.</p>
<p>Enligt regeringens mening har förslaget sina fördelar men också en<br>del nackdelar. Många remissinstanser, däribland Föreningen för all-<br>männa ombud i körkortsfrågor, avstyrker förslaget. Enligt föreningen<br>innebär förslaget att villkorsakter, återkallelseakter m.m. som innehåller<br>känsliga uppgifter i t.ex. läkarintyg skall skickas runt mellan länsstyrel-<br>serna. Portokostnadema och administrationskostnaderna ökar och hand-<br>läggningstidema för ärendena blir längre.</p>
<p>Det är, som regeringen ser det, bärande motiv som föreningen för<br>fram. Regeringen vill också hänvisa till remissyttrandet från Styrelsen<br>för riksfärdtjänst vari framhålls att frågan är av övergripande karaktär<br>inom hela körkortslagstiftningen och ej något som speciellt rör yrkestra-<br>fiken som har förhållandevis få tillståndshavare, jämfört med den stora<br>mängden körkortshavare i landet.</p>
<p>Frågan bör emellertid utredas närmare på grund av det samband som<br>finns mellan körkortslagens bestämmelser om återkallelse av sådant<br>körkort som omfattar taxibehörighet och de i avsnitt 8.3 föreslagna<br>möjligheterna till återkallelse av taxiförarlegitimation enligt yrkestrafik-<br>lagen. En tänkbar lösning skulle kunna vara att det finns endast en<br>förarbehörighet for taxitrafik.</p>
<p>Om en sådan ordning införs undviker man det problem som i en del<br>fall kan uppstå då en taxiförares körkort för taxi återkallas av den läns-<br>styrelse som har utfärdat körkortet, utan att taxiförarlegitimationen<br>återkallas, på grund av att beslutsrätten i detta fall finns hos en annan<br>länsstyrelse, nämligen länsstyrelsen i det län där föraren är folkbokförd. 37</p>
<p>Problemet bör tills vidare lösas genom att det i yrkestrafikförord- Prop. 1993/94:168<br>ningen föreskrivs att den länsstyrelse som återkallat en taxiförarlegiti-<br>mation skall underrätta den länsstyrelse som utfärdat körkortet om<br>återkallelsen. Motsvarande bestämmelse bör tas i körkortsförordningen,<br>innebärande en skyldighet för den länsstyrelse som återkallat ett körkort<br>med taxiforarbehörighet att underrätta den länsstyrelse som beslutat om<br>taxiförarlegitimation.</p>
<h2>10 Vägverkets roll</h2>
<p>Regeringens bedömning: Vägverket bör stödja tillsynsmyndig-<br>heterna genom föreskrifter och allmänna råd, genom utbildning<br>och information rörande bl.a. rättstillämpning samt allmänt följa<br>upp tillsynen över den yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag och i många fall med<br>stort eftertryck. Många instanser understryker behovet av en central<br>myndighet med kunskap om och intresse för olika yrkestrafikfrågor.<br>Även samordningen mellan olika myndigheter, t.ex. länsstyrelser, polis-<br>myndigheter och skattemyndigheter är av stor betydelse.</p>
<p>Länsstyrelserna framhåller att de saknar en central myndighet med<br>intresse för yrkestrafikfrågor. Även branschorganisationerna instämmer<br>i Statskontorets förslag.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: Enligt förordningen (1992:1467)<br>med instruktion för Vägverket skall verket svara för frågor om yrkestra-<br>fik och internationella transporter samt handikappanpassning av kollek-<br>tiva färdmedel och terminaler. I 1 § punkt 5 preciseras verkets uppgifter<br>inom kollektivtrafiken.</p>
<p>I propositionen (1992/93:106) om åtgärder rörande taxitrafiken anges<br>att Vägverket är central tillsynsmyndighet för den yrkesmässiga trafi-<br>ken. Riksdagen har lämnat utan erinran vad som anförts i propositionen<br>om Vägverket som central myndighet for yrkestrafikfrågor (bet.<br>1992/93:TU26, rskr. 1992/93:278). Riksdagen har också ställt sig<br>bakom vad regeringen anfört om Vägverkets årliga rapport till regering-<br>en om yrkestrafikfrågor.</p>
<p>Vägverket har genom en av regeringen i december 1993 beslutad<br>ändring i 17 § yrkestrafikförordningen givits rätt att meddela föreskrif-<br>ter för verkställigheten av förordningen samt fått mandat att fungera<br>som central tillsynsmyndighet for yrkestrafikfrågor.</p>
<p>De förväntningar länsstyrelserna har på Vägverket som central till-<br>synsmyndighet kan grupperas i fyra kategorier.</p>
<p>38</p>
<p>Utbildning, informationsförmedling och kunskapsuppbyggnad Prop. 1993/94:168</p>
<p>Länsstyrelserna framhåller att Vägverket bör agera som kunskapsför-<br>medlare genom att hålla regelbundna kurser och överläggningar, aktivt<br>arbeta för ett kontinuerligt informationsutbyte och ge utbildning till<br>länsstyrelsens handläggare. Länsstyrelserna efterlyser också en gedigen<br>kompetens inom yrkestrafikområdet. Nära och täta kontakter med länen<br>behövs så att inte bara ”Stockholmsförhållanden” dominerar synen på<br>yrkestrafik.</p>
<p>Bättre stöd rörande rättstillämpning</p>
<p>Länsstyrelserna önskar att Vägverket informerar länsstyrelserna om<br>kammarrättsdomar och i övrigt sprider ny lagstiftning med kommentarer<br>och information om rättsfall som bildar praxis. Vägverket bör även<br>informera länsstyrelsen om egna beslut i besvärsärenden.</p>
<p>Råd och anvisningar</p>
<p>Många länsstyrelser pekar på behovet av en omarbetning av Transport-<br>rådets föreskrifter och allmänna råd om trafiktillstånd resp, utbildning<br>från januari 1989. Vägverket bör i samband härmed också utveckla<br>blanketter för ansökan och tillsyn, en uppgift som Länsstyrelsernas<br>organisationsnämnd tidigare ansvarade för.</p>
<p>Förbättringar av yrkestrafikregistret</p>
<p>Ett flertal länsstyrelser understryker vikten av den översyn av yrkestra-<br>fikregistret som pågår, och att det därigenom blir ett ännu mer praktiskt<br>verktyg för tillståndsgivning och tillsyn.</p>
<p>Övriga uppgifter för Vägverket är enligt länsstyrelserna att verka for<br>samordning i övergripande frågor gentemot centrala verk, bransch-<br>organ, intresseorganisationer och tillsynsmyndigheter bl.a genom yrkes-<br>trafiknämnden.</p>
<p>Regeringen kan i allt väsentligt instämma i vad länsstyrelserna fram-<br>fört beträffande vikten av insatser från Vägverkets sida på yrkestrafik-<br>området. Vägverket har stora förutsättningar för att medverka till att<br>länsstyrelserna får det stöd som Statskontoret och länsstyrelserna efter-<br>lyser. Det är också angeläget att verket vidareutvecklar sin årliga rap-<br>port till regeringen om tillståndet i yrkestrafiken i enlighet med vad som<br>sägs i ovan nämnda proposition (1992/93:106) om åtgärder rörande<br>taxitrafiken.</p>
<p>39</p>
<h2>11 Kommande ändringar i yrkestrafiklagen Prop.</h2>
<p>1 januari 1994 trädde vissa ändringar i kraft i yrkestrafikförordningen<br>(1988:1638) (YTF), som främst hänger samman med ikraftträdandet av<br>EES-avtalet. Ett av de EG-direktiv som införlivades med svensk rätt är<br>89/438 (EEG) som gäller vissa ekonomiska krav för att fä tillstånd till<br>att bedriva yrkesmässig trafik.</p>
<p>De nämnda direktiven gäller för godstransporter med fordon som har<br>en totalvikt som överstiger sex ton och för persontransporter med for-<br>don som är inrättade för flera än nio personer inkl, föraren. Direktiven<br>gäller således inte för transport med lättare fordon eller för transporter<br>med personbil, vilket innebär att taxitrafik i princip undantas. Emeller-<br>tid har man i YTF valt att låta bestämmelserna i direktivet omfatta även<br>den nu nämnda trafiken. De nya bestämmelserna innebär bl.a. en skärp-<br>ning av de ekonomiska krav som skall ställas på dem som ansöker om<br>yrkestrafiktillstånd. I förordningen föreskrivs att den som ansöker om<br>trafiktillstånd skall ha tillgång till tillräckliga ekonomiska resurser för<br>att på ett tillbörligt sätt starta och driva företaget. Detsamma skall gälla<br>för den som utökar antalet fordon enligt ett trafiktillstånd. Bedömningen<br>av dessa resurser skall i huvudsak inrikta sig på företagets likviditet och<br>soliditet. Som minsta krav skall därvid gälla att den som ansöker om ett<br>trafiktillstånd måste förfoga över antingen 30 000 kronor per fordon<br>eller vid godstransport 1 500 kronor per ton av fordonets totalvikt resp,<br>vid persontransport 1 500 kronor för varje sittplats beroende på vilket<br>belopp som är lägst (5 b §). I det EG-direktiv 89/438 (EEG) som ligger<br>till grund för bestämmelsen sägs beträffande kapitalkravet att medlems-<br>staterna får avvika från detta beträffande företag som bedriver sin verk-<br>samhet uteslutande på den nationella marknaden.</p>
<p>Regeringen beslutar senare denna dag att ändra yrkestrafikförord-<br>ningen på så sätt att det förut nämnda kapitalkravet inte skall gälla för<br>den som enbart bedriver trafik inom landet.</p>
<p>Regeringens avsikt är emellertid att under våren 1994 återkomma<br>med ett förslag till riksdagen om en ändring i yrkestrafiklagen<br>(1988:263) som bl.a. kommer att innebära att alla som på senare år fått<br>tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik skall uppfylla de nämnda ekono-<br>miska kraven den 1 januari 1995. En bristande uppfyllelse av dessa<br>krav kommer att utgöra en grund för återkallelse av trafiktillståndet.</p>
<h2>12 Specialmotivering till förslagen i 14 a och</h2>
<h2>19 §§ yrkestrafiklagen</h2>
<p>14 a §</p>
<p>Fordon i taxitrafik får endast föras av den som har särskild förarlegiti-<br>mation. Sådan förarlegitimation får ges till den som innehar föreskriven<br></p>
<p>1993/94:168</p>
<p>40</p>
<p>körkortsbehörighet och som med hänsyn till yrkeskunnande och laglyd- Prop. 1993/94:168<br>nod bedöms vara lämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik.</p>
<p>En förarlegitimation skall återkallas om innehavaren genom brottslig<br>gärning visat sig olämplig att tjänstgöra som förare i taxitrafik eller om<br>förutsättningarna för legitimation annars inte längre föreligger. Frågor<br>om återkallelse prövas av den länsstyrelse som har beslutat om legitima-<br>tionen.</p>
<p>Kravet pä förarlegitimation gäller såväl anställda förare som de till-<br>ståndshavare, vilka själva kör sina taxifordon.</p>
<p>Krav på laglydnad ställs for närvarande vid lämplighetsprövningen av<br>tillståndshavama. I tillståndsmyndighetemas och domstolarnas praxis<br>har därvid exempelvis tillgreppsbrott, häleri och våldsbrott i allmänhet<br>ansetts dokumentera olämplighet. I undantagsfall har tillstånd meddelats<br>vid enstaka lindrigare brott eller då särskilda omständigheter förelegat.<br>Även trafikbrott har ofta lett till att trafiktillstånd vägrats.</p>
<p>Vid bedömningen av en taxiförares lämplighet bör särskild vikt läg-<br>gas vid den utsatta ställning som en taxikund har. Taxitransporter ut-<br>nyttjas ju dessutom i stor utsträckning för passagerarkategorier som är<br>särskilt beroende av att föraren är ärlig och pålitlig. Det kan exempelvis<br>röra sig om barn som åker utan någon medföljande vuxen, synskadade<br>och andra handikappade, gamla och sjuka, för vilka taxiföraren har ett<br>extra stort ansvar.</p>
<p>Mot bakgrund härav bör - liksom när det gäller ansökan om trafik-<br>tillstånd - brott mot person och mera allvarliga tillgreppsbrott i allmän-<br>het leda till att föraren bedöms olämplig. Exempelvis sexualbrott och<br>våldsbrott bör i själva verket väga ännu tyngre när det gäller en taxi-<br>förare, som ju har direkt kontakt med resenärerna, än när det gäller en<br>tillståndshavare. Vid brott av nu angiven art bör således i allmänhet<br>legitimation vägras även om brottet i sig varit av relativt lindrig karak-<br>tär. Sådan bristande laglydnad, som består i t.ex. brott mot skatte- och<br>uppbördslagstiftning, bör däremot av naturliga skäl i första hand till-<br>mätas vikt vid lämplighetsprövning i samband med trafiktillstånd. -<br>Rena trafikbrott torde vanligen inte behöva beaktas vid fÖrarlegitimatio-<br>nen utan i samband med prövning av körkortsinnehavet.</p>
<p>När det gäller trafiktillstånd har vid lämplighetsprövningen i praxis<br>beaktats missförhållanden som legat upp till 5 år tillbaka i tiden. Att<br>förhållanden som rått under de senaste tre till fem åren bör beaktas har<br>också förordats i proposition (1987/88:78) om avreglering av yrkestrafi-<br>ken (s. 42). - Vid lämplighetsprövningen av förare bör samma principer<br>kunna tillämpas. När det gäller exempelvis grövre våldsbrott kan det<br>dock finnas anledning att beakta förhållanden längre tillbaka i tiden.<br>Naturligtvis måste också beaktas om sökanden under senare år avhållit<br>sig från brott.</p>
<p>Närmare föreskrifter om kraven på yrkeskunnande och om godkän-<br>nandeförfarandet kan enligt 24 § meddelas av regeringen. I 17 § yrkes-<br>trafikförordningen (1988:1503) föreskrivs att Vägverket får meddela<br>närmare föreskrifter om förarlegitimationen vid taxitrafik. I 12 a § 41</p>
<p>yrkestrafikförordningen finns redan i dag regler om bl.a. undantag från<br></p>
<p>krav på skriftligt prov för de förare, som kan styrka en lång praktisk Prop. 1993/94:168<br>erfarenhet. Såväl 12 a § som 17 § i yrkestrafikförordningen bör ändras<br>för att bringas i överensstämmelse med de nya reglerna om förarlegiti-<br>mationen i yrkestrafiklagen.</p>
<p>Beträffande innebörden i uttrycket yrkeskunnande kan hänvisas till<br>den allmänna motiveringen.</p>
<p>Som nyss anförts bör höga krav ställas på en taxiförares vandel. En<br>given legitimation bör därför återkallas så snart föraren gjort sig skyldig<br>till sådan brottslighet som rubbar tilliten till honom som yrkesutövare.</p>
<p>En naturlig ordning är att tillstånd kan återkallas också då förutsätt-<br>ningarna for meddelandet av tillståndet inte längre föreligger. Exempel-<br>vis bör en förarlegitimation återkallas om innehavaren inte längre har<br>vederbörlig körkortsbehörighet.</p>
<p>19 §</p>
<p>De myndigheter som prövar frågor om tillstånd utövar tillsyn över att<br>tillståndshavare bedriver verksamheten enligt gällande bestämmelser och<br>får därvid pröva om förutsättningarna för tillstånd enligt 6 § alltjämt<br>föreligger. Myndigheterna skall också i övrigt verka för att kraven pä<br>trafiksäkerhet och arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De länsstyrelser som har beslutat om förarlegitimation utövar tillsyn<br>över att innehavare av förarlegitimationen uppfyller de krav som enligt<br>14 a § första stycket gäller för legitimation.</p>
<p>Kompletteringen i första stycket har föreslagits i avsikt att ytterligare<br>precisera myndigheternas tillsynsansvar. I tillsynen ingår naturligen att<br>myndigheterna fortlöpande prövar lämpligheten hos innehavare av<br>trafiktillstånd - även om exempelvis yrkeskunnandet knappast ägnas<br>någon uppmärksamhet sedan tillstånd väl meddelats. Denna kontroll<br>eller upprepade lämplighetsprövning är ju också en förutsättning för att<br>återkallelse- och vamingsreglema i 15 § skall kunna tillämpas. Med<br>tanke på bl.a. de utökade möjligheterna till rutinmässiga kontroller med<br>hjälp av olika registeruppgifter, som tidigare presenterats, liksom med<br>hänsyn till den förnyade lämplighetsprövningen vid utökning av antalet<br>fordon i taxitrafik, bör emellertid principen med återkommande lämplig-<br>hetsprövning komma till klarare uttryck i själva lagtexten.</p>
<p>42</p>
<h2>Sammanfattning av Statskontorets rapport (1993:15)<br>Om taxi och annan yrkesmässig trafik</h2>
<p>Sammanfattning av förslagen</p>
<p>Statskontorets forslag om en effektivare tillsyn av den yrkesmässiga<br>trafiken utgår från att beslutet om avreglering ligger fest.</p>
<p>Förslagen redovisas i form av ett åtgärdspaket om 25 punkter. Åt-<br>gärderna syftar främst till att skapa förutsättningar för att få till stånd en<br>fördjupad samverkan mellan tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen och<br>andra myndigheter som länsstyrelsen är beroende av i sin tillsynsverk-<br>samhet.</p>
<p>De direkta effekterna för seriösa tillståndshavare och ”priset” för att<br>öka förutsättningarna för konkurrens på lika villkor är att tillstånds-<br>havama mer frekvent blir föremål for kontroll, som i någon mån synlig-<br>görs genom krav på styrkande handlingar. Förutom höjda avgifter kan<br>tillståndshavare drabbas av ökade kostnader för bankgarantier (motsva-<br>rande) och byte av taxameter.</p>
<p>Den offentliga debatten rörande yrkestrafiken har under de senaste<br>åren nästan enbart rört taxitrafiken. Sett från det totala antalet gällande<br>trafiktillstånd utgör taxi drygt en tredjedel, och enligt samstämmiga<br>uppgifter från såväl polisen som länsstyrelserna är missförhållandena<br>inom godstrafiken jämförbara med förhållandena inom taxi. Statskonto-<br>rets förslag avser all yrkestrafikverksamhet. De förslag som enbart<br>avser taxi är i det följande särskilt markerade med ett (T).</p>
<p>1. Organisation. Länsstyrelserna bör överväga att organisato-<br>riskt samordna yrkestrafik-, bil- och körkortsfunktionema i<br>syfte att öka den nödvändiga interna samverkan och informa-<br>tionsutbytet samt minska yrkestrafikfunktionens sårbarhet på<br>grund av liten personalnumerär.</p>
<p>Yrkestrafikfunktionen bör ingå i det i prop. 1992/93:161<br>aviserade uppdraget till Vägverket och några länsstyrelser att<br>överväga hur den framtida registerverksamheten bör organise-<br>ras.</p>
<p>2. Ansökan om trafiktillstånd. För att minska ryckighet i<br>handläggningen och resursbehovet för kompletteringar skall<br>ansökan om trafiktillstånd vara komplett med styrkande hand-<br>lingar när den inges till tillståndsmyndigheten. Undantag<br>utgör yttrande från polismyndighet samt de eventuella kom-<br>pletteringar som endast myndigheten kan infordra.</p>
<p>3. Examination av blivande tillståndshavare. Förslaget i be-<br>tänkandet Förarprövare (SOU 1993:34) att den nya myndig-<br>heten for förarprövning skall svara for examination av bli-<br>vande tillståndshavare/trafikansvariga bör genomföras för att<br>tillförsäkra en hög och jämn kvalitet. Vägverket bör även i<br>fortsättningen utfärda de föreskrifter som behövs.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Kravet på genomgången trafikslagsanpassad utbildning bör<br>på sikt ersättas av godkänt prov på generell yrkestrafikkompe-<br>tens.</p>
<p>4. Prövning av sökandens lämplighet/laglydnad. För att<br>minska behovet av att i samtliga tillstånds- och tillsynsären-<br>den tillskriva polismyndighet om yttranden bör tillståndsmyn-<br>dighetens prövning av sökandens och personkretsens lämplig-<br>het ske via terminal till körkortsregistrets belastningsdel och<br>polisregistret. Särskilt yttrande kan inhämtas från polismyn-<br>dighet när en person förekommer i något av registren.</p>
<p>5. Ekonomisk prövning. Den ekonomiska prövningen av<br>sökanden bör avse skuldfrihet, eventuella konkurser och<br>näringsförbud. Prövningen av ekonomiska resurser bör ske<br>med tillämpning av reglerna i Europeiska Gemenskapens<br>Råds direktiv angående gods- och persontransporter på väg<br>med krav på ekonomisk garanti (bank- eller försäkrings-<br>garanti) med visst belopp per fordon i yrkesmässig trafik.<br>Förslaget bör förenkla handläggningen och förbättra kontrol-<br>len av verksamhetens omfattning.</p>
<p>6. Skärpt och preciserad lagstiftning. För att tillförsäkra till-<br>synsmyndigheten fler och mera kompletta underrättelser och<br>högre kvalitet på tillståndshavamas bokföring bör yrkestrafik-<br>lagstiftningen skärpas med avseende på ökad uppgiftsskyldig-<br>het för övervakande myndigheter analogt med vad som gäller<br>enligt lagen om handel med drycker. Förslaget bör förenkla<br>handläggningen och förbättra kontrollen av verksamhetens<br>omfattning.</p>
<p>7. Översyn av sanktioner - påfölj dssystem. Det är angeläget<br>att påföljden i högre utsträckning än nu sätts i relation till<br>allvaret av olika överträdelser. Fortsatta förändringar av<br>påföljdssystemet i riktning mot avkriminalisering (depenalise-<br>ring) är önskvärd eftersom det bl.a. leder till en förenkling<br>innebärande snabbare och fler avgöranden samt ett bättre<br>underrättelseflöde till tillsynsmyndigheterna.</p>
<p>(T) 8. Taxeinformation och taxinummer. Information om tilläm-<br>pad taxa på taxifordon liksom registreringsnummer (utöver<br>gul skylt) skall finnas angivet på, respektive inne i fordonet.<br>Detta bör framgå av yrkestrafikförordningen och inte utgöra<br>villkor i tillstånd, vilka länsstyrelsen inte bör införa retro-<br>aktivt. Länsstyrelsen bör alltid anges som klagoinstans.</p>
<p>(T) 9. Taxireglementen m.m. Regionala taxireglementen bör ut-<br>färdas endast i undantagsfall, främst vid ordningsproblem vid<br>större terminaler/trafikplatser. Pågående förändringar av<br></p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>44</p>
<p>allmänna ordningsstadgan kan verka i denna riktning. Förslag Prop. 1993/94:168<br>till taxireglementen skall alltid underställas regeringen för Bilaga 1<br>prövning.</p>
<p>Av kommun anlagda taxihållplatser bör på samma villkor<br>kunna utnyttjas av samtliga taxifordon.</p>
<p>(T) 10. Operativ tillsyn. Tillsynsmyndigheten bör kunna utföra<br>begränsad operativ tillsyn på fältet av taxi. Härigenom får<br>myndigheten förbättrad och vidgad verklighetskontakt och<br>preventiva effekter uppnås genom att tillsynen görs synlig.<br>Eventuellt ökar trycket på polisens tillsyn, utöver de formella<br>befogenheter länsstyrelsen har att besluta om riktlinjer for<br>polisens regionala trafikövervakning. Klara befogenheter<br>måste anges för ”taxiinspektörema”. Omfattningen av till-<br>synen bör beslutas av respektive länsstyrelse.</p>
<p>(T) 11. Ett fordon per tillstånd. Vi avvisar förslaget från bl.a.<br>Riksdagens revisorer om ett tillstånd för varje taxifordon bl.a.<br>av resursskäl och att mer än 50 % av tillstånden redan avser<br>endast ett fordon. Vi föreslår i stället förnyad prövning vid<br>utökning av fordonsbeståndet. Vid denna prövning skall bl.a.<br>kontrolleras att registrering har skett för moms och arbets-<br>givaravgifter och att sådana erlagts i relation till redovisat<br>antal fordon.</p>
<p>12. Tidsbegränsade tillstånd. Möjligheten att med viss periodici-<br>tet ompröva befintliga tillstånd, s.k. tidsbegränsade tillstånd,<br>bör i högre grad utnyttjas. Med avseende på kontroll- och<br>resursaspekten kan det övervägas om denna prövning skall<br>vara obligatorisk (för alla eller vissa trafikslag) eller endast<br>ske när tillsynsmyndigheten finner anledning därtill.</p>
<p>(T) 13. Ägarkontroll. För att om möjligt förhindra fiktiva ägande-<br>överlåtelser av fordon bör en förstärkt kontroll av de civil-<br>rättsliga åtkomsthandlingama (köpekontrakt, leasingavtal<br>m.m.) övervägas beträffande taxifordon som skall anmälas på<br>tillstånd. Man bör dock först avvakta en utvärdering av effek-<br>terna av den komplettering som nyligen skett av 12a § i YTF<br>och den skärpning av bilregisterförordningen avseende ägar-<br>byten som införs fr.o.m. den 1 juli 1993.</p>
<p>14. Personkretsförändringar i aktiebolag. Det är sällan som<br>anmälningsplikten enligt 8 § YTF fullföljs av företagen.<br>Uppgifter om personförändringar i ledningen av företagen är<br>enligt vår mening så väsentliga i prövnings- och tillsynsar-<br>betet att Vägverket bör utreda möjligheterna att tillställa<br>tillsynsmyndigheterna aviseringar om ändringar i aktiebolags-<br>registret och på sikt även i handels- och föreningsregistren.</p>
<p>45</p>
<p>15. Samverkan med skattemyndigheterna. För att öka skatte- Prop. 1993/94:168<br>myndigheternas kontroll av att registrering för moms och Bilaga 1<br>arbetsgivaravgift fullgjorts, att inbetalningar skett i rimlig</p>
<p>omfattning och att tillståndshavaren därmed uppfyller kraven<br>på ekonomisk lämplighet, bör kontrolluppgift med angivande<br>av antal registrerade fordon tas fram för enskilda skattemyn-<br>digheters (eventuellt) riktade kontroller. Inom några år bör<br>det bli aktuellt att årligen sända kontrolluppgifterna till skatte-<br>förvaltningen.</p>
<p>Förslaget bedöms ge mer långtgående effekter än vad som<br>kan uppnås med enbart obligatorisk momsregistrering för<br>samtliga innehavare av yrkestrafiktillstånd som därmed av-<br>visas.</p>
<p>16. Taxameter frågor. För att minska problemen med kontroll av<br>den ekonomiska redovisningen och arbetstider via taxametrar-<br>na föreslår Statskontoret att alla dispenser återkallas och om-<br>prövas, såväl de som givits för icke typgodkända taxametrar<br>som de som avser befrielse från taxameterkravet.</p>
<p>Utöver de förslag avseende taxametrar som redovisats i<br>prop. 1992/93:106 föreslår vi att det skall ställas krav på att<br>de körrapporter som tas ur taxameterns totalminne skall anses<br>som sådant bokföringsmaterial som skall sparas enligt bok-<br>föringslagens bestämmelser.</p>
<p>17. Sambearbetning mellan YTR och RSV register. I syfte att<br>upprätthålla en systematisk kontroll av den ekonomiska lämp-<br>ligheten hos en stor volym tillståndshavare bör lagstöd införas<br>för fortsatt sambearbetning mellan yrkestrafikregistret och<br>Riksskatteverkets utsökningsregister.</p>
<p>18. Registeruppgifter för vandelsprövning. Systematisk kontroll<br>av laglydnaden bör underlättas genom sambearbetning mellan<br>yrkestrafik- och polisregistret. Denna ansluts till befintliga<br>veckovisa bearbetningar mellan polis- och körkortsregistrets<br>belastningsdel. Den ur administrativ synpunkt enkla lösningen<br>avser ej uppbyggnad av ett nytt belastningsregister.</p>
<p>19. Polisens tillsyn och rapporteringsskyldighet. För att öka<br>effekten av de svåröverskådliga yrkestrafikanknutna författ-<br>ningarna, bör klarare regler/anvisningar utarbetas för polisens<br>flygande besiktning och rapportering med avseende på yrkes-<br>trafiken. Detta bör ske främst via handböcker och liknande<br>incitamentsskapande åtgärder med klarare redovisning av<br>gällande straff/sanktioner. Kontrollmärket bör återinföras för<br>taxifordon for att underlätta polisens kontroll.</p>
<p>Nuvarande bristande kompetens för kontroll av taxametrar</p>
<p>bör åtgärdas genom utbildning av trafikpoliser, tekniker vid 45</p>
<p>bilprovningen och handläggare vid länsstyrelserna.</p>
<p>20. Samverkan med polis och domstolar. Klarare regler bör<br>inforas för polisens information till tillsynsmyndigheten om<br>misstänkt brottslighet strafförelägganden, domar m.m.</p>
<p>(T) 21. Taxiförarlegitimation. Av samhället utfärdad foto-/forarlegi-<br>timation kommer med stor sannolikhet av kunder att tolkas<br>som mer än ett bevis på yrkeskunnande. Provet för taxiförar-<br>legitimation bör därför föregås av lämplighetsprövning. Om<br>särskilda krav i lokalkännedom kommer att ställas, bör läns-<br>styrelsen i respektive län i samarbete med Vägverket och den<br>föreslagna förarprövningsmyndigheten svara för innehållet i<br>den del av prövningen som avser lokalkännedom m.m.</p>
<p>Vid återkallelse av körkortsbehörighet för taxi bör även<br>förarlegitimationen återkallas.</p>
<p>22. Beslut om körkortsingripanden. Beslutsrätten i frågor om<br>körkortsingripande bör föras till den länsstyrelse där körkorts-<br>havaren är folkbokförd från det län där körkortet utfärdats.<br>Information om beslut om körkortsindragningar för person<br>med yrkestrafiktillstånd eller taxiförarlegitimationen kan ge<br>incitament till kontroll av företaget från yrkestrafikfunktio-<br>nens sida.</p>
<p>(T) 23. Förarskydd. Kravet på obligatoriskt förarskydd i taxifordon<br>föreslås upphöra. Eftersom meningarna om skyddets effektivi-<br>tet är delade bör installation av förarskydd vara en fråga<br>mellan arbetstagare och arbetsgivare/tillståndshavare av vilka<br>flertalet själva är verksamma som förare. Förslaget frigör<br>resurser vid tillsynsmyndigheterna.</p>
<p>24. Vägverkets roll. Vägverkets uppgifter och mandat på yrkes-<br>trafikområdet bör fästställas i Verkets instruktion. Stora krav<br>ställs på Vägverket som nybliven central myndighet för yrkes-<br>trafikfrågor och ansvarigt organ för stöd till tillsynsmyndig-<br>heterna genom utbildning, informationsförsörjning, kunskaps-<br>uppbyggnad såväl egen som hos tillsynsmyndigheterna, före-<br>skrifter avseende krav på yrkeskunnande, råd och anvisningar<br>i frågor avseende rättstillämpning m.m., samt genom en aktiv<br>uppföljning av tillsynsverksamheten, taxameter- och register-<br>frågor.</p>
<p>25. Kostnader och finansiering. Ur statsfinansiellt perspektiv<br>bör kostnaderna för tillståndsgivning och största delen av<br>kostnaderna för tillsyn av yrkestrafiken bäras av näringen<br>själv. Detta bör ske genom höjning av ansökningsavgiften<br>samt höjd årlig avgift för yrkestrafikmärket.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>47</p>
<h2>Förteckning över inkomna remissyttranden med<br>anledning av Statskontorets rapport</h2>
<p>Efter remiss har yttranden över Statskontorets rapport avgetts av<br>Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Socialstyrelsen,<br>Kommunikationsforskningsberedningen, Styrelsen för riksfärdtjänst,<br>Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Arbetarskyddsstyrelsen,<br>Konkurrensverket, Statens provningsanstalt, Styrelsen for Teknisk<br>Ackreditering, Patent- och registreringsverket, Konsumentverket,<br>samtliga länsstyrelser, Malmö kommun, Svenska kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Biltrafikens<br>arbetsgivareförbund, AB Svensk bilprovning, Svenska busstrafikför-<br>bundet, Svenska Lokaltrafikföreningen, Svenska taxiförbundet, Svenska<br>Åkeriförbundet, Åkeriägamas centralförbund, K.G. Knutsson AB,<br>Trancometer AB samt Brottsförebyggande rådet.</p>
<p>Yttranden har också kommit in från Föreningen för allmänna ombud<br>i körkortsfiågor och Taxi Trafikförening u.p.a. Stockholm (Taxi Stock-<br>holm).</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>48</p>
<h2>Departementspromemorians förfettningsförslag Prop. 1993/94:168</h2>
<p>Bilaga 3</p>
<p>1 Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1988:263)'</p>
<p>dels att 4, 19 och 23 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a §, och närmast<br>före 14 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>4 §<sup>2</sup></p>
<p>Frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där<br>sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där<br>företagets ledning finns. Frågor om tillstånd till linjetrafik som berör<br>flera län skall dock prövas av Vägverket.</p>
<p>Frågor om förarlegitimering<br>enligt 14 a § prövas av Vägverket.</p>
<p>Giltighet av trafiktillstånd, m.m. Giltighet av trafiktillstånd</p>
<p>Särskilda regler för taxitrafik</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1988:1499.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 168</p>
<p>49</p>
<p>14 §<br>Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att låta passagerare före<br>färden få kännedom om den taxa som han tillämpar.</p>
<p>14 a §</p>
<p>Fordon i taxitrafik får endast<br>föras av den som har särskild<br>förarlegitimering. Sådan förar-<br>legitimering får ges till den som<br>innehar föreskriven körkortsbe-<br>hörighet och som med hänsyn till<br>yrkeskunnande och laglydnad<br>bedöms vara lämplig att tjänstgöra<br>som förare i taxitrafik.</p>
<p>En förarlegitimering skall åter-<br>kallas om innehavaren genom<br>brottslig gärning visat sig olämplig<br>att tjänstgöra som förare i taxitra-<br>fik eller om förutsättningarna för<br>legitimering annars inte längre<br>föreligger.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>19 §</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser. Myndigheterna<br>skall också i övrigt verka för att<br>kraven på trafiksäkerhet och<br>arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser och får därvid pröva<br>om förutsättningarna för tillstånd<br>enligt 6 § alltjämt föreligger.<br>Myndigheterna skall också i övrigt<br>verka för att kraven på trafiksä-<br>kerhet och arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>Vägverket utövar tillsyn över att<br>innehavare av förarlegitimering<br>uppfyller de krav som enligt<br>14 a § första stycket gäller för<br>legitimeringen.</p>
<p>50</p>
<p>23 §<sup>3</sup></p>
<p>Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos<br>kammarrätten, om inte något annat anges i andra stycket. Beslut om<br>varning får dock inte överklagas.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linjetrafik<br>och om omprövning av tillstånd enligt 11 § får överklagas hos Väg-<br>verket. Vägverkets beslut i sådana frågor får överklagas hos regeringen.</p>
<p>Vägverkets beslut i frågor om<br>förarlegitimering enligt 14 a § får<br>överklagas hos kammarrätten.<br>Beslut i frågor om godkännande<br>vid prov avseende sådant yrkes-<br>kunnande som avses i 14 a §<br>första stycket får dock inte över-<br>klagas.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>51</p>
<p>2 Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 och 9 §§ utsökningsregisterlagen<br>(1986:617) skall ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §<sup>4</sup></p>
<p>För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-<br>matisk databehandling foras ett för hela landet gemensamt utsöknings-<br>register.</p>
<p>Registret skall användas inom exekutionsväsendet för</p>
<p>1. verkställighet enligt utsökningsbalken,</p>
<p>2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,</p>
<p>2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga<br>fordringar m.m.,</p>
<p>3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning<br>av skatter och avgifter,</p>
<p>4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.</p>
<p>Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för</p>
<p>1. ändamål som avses i andra stycket 3,</p>
<p>2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan<br>kontrollverksamhet vid beskattning och tulltaxering,</p>
<p>3. utredningar vid bestämmande<br>och uppbörd av skatter, tullar och<br>socialavgifter.</p>
<p>3. utredningar vid bestämmande<br>och uppbörd av skatter, tullar och<br>socialavgifter.</p>
<p>4. tillsyn av innehavare av tra-<br>fiktillstånd och trafikansvariga<br>enligt yrkestrafiklagen (1988:253).</p>
<p><sup>4</sup>Senaste lydelse 1993:910.</p>
<p>52</p>
<p>9§ Prop. 1993/94:168</p>
<p>För utbetalning av influtna medel och för annan redovisning får upp- Bilaga 3<br>gifter ur utsökningsregistret lämnas ut på medium för automatisk data-<br>behandling.</p>
<p>För annat ändamål än som anges<br>i första stycket får uppgifter läm-<br>nas ut på medium for automatisk<br>databehandling endast om detta<br>följer av lag eller förordning eller<br>regeringen medgett det. Rege-<br>ringen får uppdra åt Datainspek-<br>tionen att lämna sådant medgi-<br>vande i fråga om uppgifter som<br>inte omfattas av sekretess. Datain-<br>spektionens beslut får överklagas<br>hos regeringen genom besvär.</p>
<p>För ändamål som avses i 1 §<br>tredje stycket 4 får uppgifter som<br>avses i 6 § 4,8 och 9 samt upp-<br>gifter om skuldens storlek på<br>sådana fordringar som drivs in i<br>allmänt mål lämnas ut till länssty-<br>relsen på medium för automatisk<br>databehandling. Uppgifterna får<br>endast avse innehavare av trafik-<br>tillstånd och trafikansvariga enligt<br>yrkestrafiklagen (1988:253).</p>
<p>För annat ändamål än som anges<br>i första och andra styckena får<br>uppgifter lämnas ut på medium för<br>automatisk databehandling endast<br>om detta följer av lag eller för-<br>ordning eller regeringen medgett<br>det. Regeringen får uppdra åt<br>datainspektionen att lämna sådant<br>medgivande i fråga om uppgifter<br>som inte omfattas av sekretess.<br>Datainspektionens beslut får över-<br>klagas hos regeringen.</p>
<p>Denna hg träder i kraft den 1 juli 1994</p>
<p>53</p>
<p>5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 168</p>
<h2>Sammanställning av remissyttrandena över<br>departementspromemorian</h2>
<p>Följande remissinstanser har kommit in med yttranden Domstolsverket,<br>Rikspolisstyrelsen, Datainspektionen, Vägverket, Riksskatteverket,<br>Konkurrensverket, Länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Kristianstads,<br>Malmöhus, Älvsborgs, Skaraborgs samt Västerbottens län, Svenska<br>kommunförbundet, Landstingsförbundet, Biltrafikens arbetsgivareför-<br>bund, Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen,<br>Svenska Taxiförbundet och Svenska Åkeriförbundet.</p>
<p>1 Allmänna synpunkter på promemorians innehåll</p>
<p>Flera remissinstanser tillstyrker lagförslagen i promemorian förbehålls-<br>löst utan närmare kommentarer. Sådana yttranden har kommit från<br>Domstolsverket, Rikspolisstyrelsen, Svenska kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen (SLTF), Svenska<br>Åkeriförbundet, Biltrafikens arbetsgivareförbund och i allt väsentligt<br>också Konkurrensverket. Av de nämnda remissinstanserna vill Svenska<br>kommunförbundet och Svenska Lokaltrafikföreningen göra en ändring<br>också i 14 § yrkestrafiklagen. Nuvarande lydelse ”Den som har tillstånd<br>till taxitrafik är skyldig att låta passagerare före färden få kännedom om<br>den taxa han tillämpar” bör ändras till ”Den som har tillstånd till<br>taxitrafik är skyldig att informera passagerare före färd om den taxa han<br>tillämpar”.</p>
<p>SLTF tar också upp till behandling nuvarande ordning att länsstyrel-<br>sernas beslut i tillståndsfrågor kan överklagas till Kammarrätten. Enligt<br>vad SLTF erfarit har i flera fall Kammarrätten ensidigt tillvaratagit<br>till stånd shavarens intressen och upphävt länsstyrelsens beslut. Kammar-<br>rättens dom kan inte överklagas. För att säkerställa en ordentlig pröv-<br>ning av dessa ärenden bör möjligheter för länsstyrelserna att överklaga<br>Kammarrättens beslut införas.</p>
<p>2 Löpande uppföljning av lämpligheten hos den som fått<br>tillstånd till taxitrafik</p>
<p>Av de remissinstanser som yttrat sig över lagförslaget tillstyrker alla<br>utom en förslaget. Vägverket avstyrker med motivering att det redan i<br>dag ryms i 19 § yrkestrafiklagen såväl möjligheten som skyldigheten för<br>länsstyrelsen att fortlöpande pröva om förutsättningarna för tillstånd<br>föreligger. Det föreslagna tillägget i första stycket skulle snarare kunna<br>tas till intäkt för att en tillsynsuppgift normalt inte omfattar en sådan<br>kontroll.</p>
<p>Längre fram i yttrandet framhåller verket dock att intet hindrar att<br>tillsynsuppgiften preciseras i förordningen genom att länsstyrelsen<br>åläggs att i viss situation göra en omprövning.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>54</p>
<p>Länsstyrelserna i Kalmar, Kristianstads, Malmöhus och Skaraborgs<br>län tillstyrker lagförslaget. Länsstyrelsen i Kristianstads län gör den<br>kommentaren att om länsstyrelsen skall kunna ge tillståndshavaren en<br>godtagbar service genom att lätta ett snabbt beslut i ärendet så måste<br>länsstyrelsen ha direktåtkomst till polisregister och utsökningsregister.</p>
<p>Svenska Busstrafikförbundet tillstyrker lagförslaget men föreslår<br>följande tillägg:</p>
<p>”De myndigheter som prövar frågor om tillstånd utövar tillsyn över att<br>tillståndshavare fortlöpande uppfyller förutsättningarna för tillstånd<br>enligt 6 § och i övrigt bedriver verksamheten enligt gällande bestäm-<br>melser. Myndigheterna skall också verka för att kraven på trafiksäker-<br>het och arbetsmiljö är uppfyllda.”</p>
<p>Även Svenska Taxiförbundet tillstyrker förslaget men tillägger att<br>formuleringarna om förnyad prövning vid utökning av antal fordon bör<br>utformas så att de inte skall behöva riskeras att tolkas som att skyldig-<br>heten minskar att göra en löpande uppföljning av om tillståndsinnehava-<br>ren uppfyller lämplighetskraven.</p>
<p>3 Sambearbetning av yrkestrafikregistret med utsöknings-<br>registret</p>
<p>Av de remissinstanser som yttrat sig över lagförslaget tillstyrker samt-<br>liga att sambearbetning får ske.</p>
<p>Även Datainspektionen tillstyrker men gör följande tillägg:</p>
<p>”1 promemorian sägs att den föreslagna ändringen innebär att uppgifter</p>
<p>1 utsökningsregistret får sambearbetas med uppgifter i Vägverkets cen-<br>trala yrkestrafikregister, vilket är fel. Förslaget innebär endast att upp-<br>gifter får lämnas ut från utsökningsregistret för vissa i lagen angivna<br>ändamål. Vid sambearbetning av två eller flera personregister anses ett<br>nytt register uppkomma. För detta register krävs enligt 2 § andra styck-<br>et datalagen (1973:289) tillstånd av Datainspektionen, om inte registret<br>är undantaget från tillståndsplikt enligt någon bestämmelse i 2 eller</p>
<p>2 a § samma lag. Det innebär att sambearbetningen av utsökningsregist-<br>ret och yrkestrafikregistret måste regleras, antingen genom författning<br>eller genom tillstånd av Datainspektionen.</p>
<p>Eftersom det rör sig om återkommande sambearbetningar, som var<br>och en kräver tillstånd, är det lämpligt med en författningsreglering.<br>Det kan lämpligen ske genom att det i 9 § första stycket utsöknings-<br>registerlagen som en sista mening läggs till att ”Uppgifterna får sambe-<br>arbetas med uppgifter i register som förs för tillsyn enligt yrkestrafikla-<br>gen”.”</p>
<p>Enligt Riksskatteverket (RSV) bör den föreslagna sambearbetningen av<br>yrkestrafikregistret och utsökningsregistret inte begränsas till att avse<br>allmänna mål. Av 6 § yrkestrafiklagen (1988:263) framgår att bl.a.<br>ekonomiska förhållanden samt vilja och förmåga att fullgöra sina skyl-<br>digheter mot det allmänna är omständigheter som skall beaktas vid<br>tillståndsprövningen; jämför 15 § yrkestrafiklagen som innehåller mot-<br>svarande regler såvitt avser återkallelse av tillstånd. Det är således av<br></p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>55</p>
<p>betydelse att uppgifter får lämnas också om förekomsten av enskilda<br>mål m.m.</p>
<p>Vidare bör uppgiftslämnandet också omfatta betalningssäkring som<br>upptas under punkt 5 i 6 § utsökningsregisterlagen.</p>
<p>Av 1 och 9 §§ utsökningsregisterlagen bör framgå att utsöknings-<br>registret får användas för utredningar om trafiktillstånd och trafikansva-<br>riga enligt yrkestrafiklagen. Behov finns att kontrollera också de perso-<br>ner som sökt men ännu inte beviljats tillstånd. Reglerna bör dessutom<br>omfatta tillstånd till uthymingsrörelse enligt lagen (1979:651) om bilut-<br>hyrning.</p>
<p>RSV framhåller att allt informationsutbyte på ADB-medium sker<br>mellan exekutionsväsendet och Vägverket. Det är först därefter som<br>länsstyrelsen, genom de utskriftslistor som Vägverket framställer, får<br>del av uppgifterna. Ordet ”länsstyrelsen” i författningsförslaget bör<br>därför ersättas med ”Vägverket”.</p>
<p>Förslaget ger uttryck för en restriktiv syn på utlämnandet, vilken<br>RSV delar, genom att uppgifter endast får lämnas ut över nämnda till-<br>ståndsinnehavare och sådana som sökt tillstånd. Eftersom uppgifter om<br>dessa inte registreras i utsökningsregistret förutsätter ett utlämnande<br>emellertid att Vägverket lämnar RSV ett frågeband med identitetema för<br>de personer som begäran om utlämnande gäller. Inhämtande av sådana<br>frågeband bör regleras i utsökningsregistret. Med hänsyn till att fråge-<br>band med fordel även kan användas i samband med utlämnande på<br>ADB-medium enligt 9 § tredje stycket, bör regleringen av frågeband<br>omfatta hela 9 §.</p>
<p>RSV föreslår mot bakgrund av det anförda att 9 § kompletteras med<br>ett nytt fjärde stycke med följande lydelse:</p>
<p>”Underlag för uppgiftsutlämnande enligt denna paragraf får inhämtas på<br>medium för automatisk databehandling.”</p>
<p>RSV framhåller avslutningsvis att det bör uppmärksammas att RSV:s<br>yttrande endast avser uppgiftsutlämnandet från utsökningsregistret och<br>inte möjligheterna för Vägverket att bearbeta uppgifterna i bilregistret<br>och utsökningsregistret på så sätt att länsstyrelserna slutligen kan erhålla<br>avsedda utskrifter.</p>
<p>Enligt Länsstyrelsen i Kristianstads län bör sambearbetning byggas<br>upp så att länsstyrelserna var tredje månad får komplett datalista över<br>samtliga restförda tillståndshavare. Dessutom bör länsstyrelsen med<br>kortare intervall exempelvis var fjortonde dag underrättas via lista om<br>vilka nya tillståndshavare som tillkommit. Det är viktigt att länsstyrel-<br>sen snabbt ingriper mot den som är restförd.</p>
<p>Länsstyrelsen tillstyrker starkt RSV förslag om terminalåtkomst för<br>länsstyrelserna till utsökningsregistret. Detta kommer att bli än mer<br>behövligt med anledning av kontrollen vid utökning av fordonsparken.</p>
<p>Svenska Taxiförbundet framhåller att sambearbetningen inte bör<br>inskränkas till trafikansvariga och tillståndshavare. För att ge ökade<br>möjligheter att beivra bulvanförhållanden bör det finnas möjlighet att ta</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>56</p>
<p>fram uppgifter även om styrelseledamöter i taxiföretag eller andra per- Prop. 1993/94:168<br>soner som kan vara de som reelt driver företaget. Bilaga 4</p>
<p>4 Legitimering av förare i taxitrafik</p>
<p>Samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker att det sker<br>en vandelsprövning av taxiförare. Svenska Taxiförbundet konstaterar att<br>förbundet har fått gensvar för kraven på vandelsprövning, att legitima-<br>tionen skall kunna återkallas samt att högre krav på lokalkännedom skall<br>få föreskrivas av de länsstyrelser som anser det nödvändigt. Förbundet<br>förutsätter att de krav som skall ställas på yrkeskunnande, är mer<br>inriktade på lokalkännedom och övrig taxiservice, än de tidigare för-<br>slagen i denna fråga.</p>
<p>Det är avgörande att personer som på grund av brottsbenägenhet är<br>olämpliga för yrket inte får legitimationen eller, om den finns sedan<br>tidigare, får den återkallad. Här är enligt förbundet samarbetet mellan<br>polisen och Vägverket av stor vikt, for att undvika att olämpliga perso-<br>ner kan fortsätta att köra taxi. Den i promemorian utformade specialmo-<br>tiveringen utgör en bra grund för att kunna avgöra på vilka grunder<br>legitimation skall vägras eller återkallas.</p>
<p>För att undvika detta är det också viktigt med strikta dispensregler.<br>Uppgifter om t.ex. anställningstid måste enligt förbundet kunna styrkas<br>med kontrolluppgift.</p>
<p>Förbundet är dock av den uppfattningen att resp, länsstyrelse bör ha<br>ansvaret för vandelsprövningen av taxiförare. Länsstyrelsen bör också<br>ha ansvaret för tillsynen av taxiförare.</p>
<p>Även Vägverket menar att vandelsprövningen bör ligga på länsstyrel-<br>sen och hänvisar till att en sådan prövning görs av länsstyrelsen for<br>yrkestrafiktillstånd och körkort medan kravet på yrkeskunnande resp.<br>fÖrarkompetens handhas av Vägverket. Motsvarande ordning bör tilläm-<br>pas även i fråga om förarlegitimeringen. Länsstyrelserna har redan i<br>dag organisatoriskt och kunskapsmässigt betydligt bättre förutsättningar<br>än Vägverket att handha vandelsprövningen. Vägverket anser därför att<br>frågor om förarlegitimering skall prövas av den länsstyrelse där<br>sökanden är folkbokförd.</p>
<p>Samma uppfattning har samtliga de länsstyrelser som varit remissin-<br>stanser. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller exempelvis att länssty-<br>relserna måste anses vara de myndigheter som är mest lämpade att<br>sköta den förestående vandelsprövningen, eftersom styrelserna redan har<br>kunskapen och väl utvecklade rutiner genom den motsvarande lämplig-<br>hetsprövning som i dag görs vid utfärdandet av såväl yrkestrafiktillstånd<br>som körkortstillstånd. Oavsett associationsform innebär det nära sam-<br>band som finns mellan tillståndshavare och förare i ett företag att det<br>ställer sig naturligt att lämplighetsprövningen också sker av samma<br>myndighet. I samband med utökning av fordonsparken måste nyanställ-<br>ning av förare ske. Länsstyrelsen kan vid detta tillfälle bäst bedöma<br>helheten och sambandet mellan tillståndshavare/trafikansvarig/förare.</p>
<p>57</p>
<p>Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län har länsstyrelserna, utöver<br>kompetens inte minst i juridiska frågor, redan en trimmad organisation<br>väl lämpad även för berört ändamål. Länsstyrelsen står även lokalt sett<br>betydligt närmare allmänheten.</p>
<p>Tillsyn av tillståndshavare kommer rimligen också inkludera en be-<br>dömning av vilka förare de anlitar. Frågan om ansökningsprövningen<br>och tillsynen bör enligt länsstyrelsens mening därför kopplas ihop till en<br>myndighet.</p>
<p>Ett ytterligare motiv är att det är länsstyrelsen och inte Vägverket,<br>som har access till det sekretessbelagda rikspolisregistret. Man torde<br>alltså ändå inte kunna komma förbi länsstyrelsen såvitt nu är i fråga.<br>Att i denna speciella fråga bereda ytterligare en myndighet tillträde till<br>registret synes i nuläget knappast påkallat.</p>
<p>Lagändringen bedömer länsstyrelsen så angelägen att den bör träda i<br>kraft den 1 juli 1994. Legitimeringsfrågan var väl förberedd redan<br>hösten 1992 hos länsstyrelsen, bl.a. i dess styrelse och under hösten i år<br>i väntan på Vägverkets initiativ.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>58</p>
<h2>Datainspektionens yttrande</h2>
<p>DATAINSPEKTIONEN</p>
<p>Datum Dnr</p>
<p>1993-12-09 7403-93</p>
<p>Ert dnr</p>
<p>K93/3130/4</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 5</p>
<p>Kommunikationsdepartementet</p>
<p>103 33 STOCKHOLM</p>
<p>Yttrande enligt 2 a § datalagen (1973:289) över förslag till ändring i<br>utsökningsregisterlagen (1986:617)</p>
<p>Departementet har anmodat Datainspektionen att yttra sig över ett för-<br>slag till ändring i 1 § utsökningsregisterlagen. Förslaget innebär att<br>utsökningsregistret får användas vid tillsyn av innehavare av trafiktill-<br>stånd och trafikansvariga enligt yrkestrafiklagen (1988:263). De närma-<br>re förutsättningarna för utlämnande och sambearbetning med uppgifter<br>i yrkestrafikregistret avses bli reglerade i utsökningsregisterförordningen<br>(1986:678).</p>
<p>Datainspektionen har ingenting att erinra mot förslaget.</p>
<p>Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Anitha Bondestam i<br>närvaro av datarådet Margareta Åberg, föredragande.</p>
<p>Anitha Bondestam</p>
<p>Margareta Åberg</p>
<p>59</p>
<h2>Lagrådsremissens lagförslag</h2>
<h2>Lagtext</h2>
<p>Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om yrkestrafiklagen (1988:263)*</p>
<p>dels att 4, 19, 21 och 23 §§ samt rubriken närmast före 10 § skall ha<br>följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 14 a §, och närmast<br>före 14 § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>4§<sup>2</sup></p>
<p>Frågor om trafiktillstånd prövas av länsstyrelsen i det län där<br>sökanden är folkbokförd eller, om sökanden är en juridisk person, där<br>företagets ledning finns. Frågor om tillstånd till linjetrafik som berör<br>flera län skall dock prövas av Vägverket.</p>
<p>Frågor om förarlegitimation<br>enligt 14 a § prövas av länsstyrel-<br>sen i det län där sökanden är<br>folkbolförd.</p>
<p>Giltighet av trafiktillstånd, m.m. Giltighet av trafiktillstånd</p>
<p>Särskilda regler för taxitrafik</p>
<p>‘Lagen omtryckt 1988:1499.</p>
<p><sup>2</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>60</p>
<p>14 §</p>
<p>Den som har tillstånd till taxitrafik är skyldig att låta passagerare före<br>färden få kännedom om den taxa som han tillämpar.</p>
<p>14 a §</p>
<p>Fordon i taxitrafik får endast<br>föras av den som har särskild<br>förarlegitimation. Sådan förar-<br>legitimation får ges till den som<br>innehar föreskriven körkortsbe-<br>hörighet och som med hänsyn till<br>yrkeskunnande och laglydnad<br>bedöms vara lämplig att tjänstgöra<br>som förare i taxitrafik.</p>
<p>En förarlegitimation skall åter-<br>kallas om innehavaren genom<br>brottslig gärning visat sig olämplig<br>att tjänstgöra som förare i taxitra-<br>fik eller om förutsättningarna för<br>legitimation annars inte längre<br>föreligger. Frågor om återkallelse<br>prövas av den länsstyrelse som har<br>beslutat om legitimationen.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>19 §</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser. Myndigheterna<br>skall också i övrigt verka för att<br>kraven på trafiksäkerhet och<br>arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De myndigheter som prövar<br>frågor om tillstånd utövar tillsyn<br>över att tillståndshavare bedriver<br>verksamheten enligt gällande<br>bestämmelser och får därvid pröva<br>om förutsättningarna för tillstånd<br>enligt 6 § alltjämt föreligger.<br>Myndigheterna skall också i övrigt<br>verka för att kraven på trafiksä-<br>kerhet och arbetsmiljö uppfylls.</p>
<p>De länsstyrelser som har beslutat<br>om förarlegitimation utövar tillsyn<br>över att innehavare av förarlegiti-<br>mation uppfyller de krav som<br>enligt 14 a § första stycket gäller<br>för legitimationen.</p>
<p>61</p>
<p>21 §</p>
<p>Den som driver yrkesmässig trafik enligt denna lag utan tillstånd skall<br>dömas for olaga yrkesmässig trafik till böter eller fängelse i högst sex<br>månader.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Tillståndshavare som bryter mot<br>villkor som har meddelats i till-<br>ståndet skall dömas till böter.</p>
<p>Tillståndshavare som bryter mot<br>villkor som har meddelats i till-<br>ståndet eller som i taxitrafik an-<br>litar förare utan förarlegitimation<br>enligt 14 a § skall dömas till<br>böter.</p>
<p>23 §<sup>J</sup></p>
<p>Tillståndsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas hos<br>kammarrätten, om inte något annat anges i andra stycket. Beslut om<br>varning får dock inte överklagas.</p>
<p>Länsstyrelsens beslut i frågor om beviljande av tillstånd till linjetrafik<br>och om omprövning av tillstånd enligt 11 § får överklagas hos Väg-<br>verket. Vägverkets beslut i sådana frågor får överklagas hos regeringen.</p>
<p>En länsstyrelses beslut i frågor<br>om förarlegitimation enligt 14 a §<br>får överklagas hos länsrätten.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.</p>
<p><sup>3</sup>Senaste lydelse 1992:1651.</p>
<p>62</p>
<p>Förslag till lag om ändring i utsökningsregisterlagen<br>(1986:617)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § utsökningsregisterlagen (1986:617) skall<br>ha följande lydelse.</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 6</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>1 §*</p>
<p>För de ändamål som anges i denna paragraf skall med hjälp av auto-<br>matisk databehandling föras ett for hela landet gemensamt utsöknings-<br>register.</p>
<p>Registret skall användas inom exekutionsväsendet för</p>
<p>1. verkställighet enligt utsökningsbalken,</p>
<p>2. verkställighet eller tillsyn enligt annan författning,</p>
<p>2 a. indrivning enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga<br>fordringar m.m.,</p>
<p>3. avräkning enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning<br>av skatter och avgifter,</p>
<p>4. planering och tillsyn av verksamhet som avses under 1-3.</p>
<p>Registret får användas av myndigheter utanför exekutionsväsendet för</p>
<p>1. ändamål som avses i andra stycket 3,</p>
<p>2. planering, samordning och uppföljning av revisions- och annan<br>kontrollverksamhet vid beskattning och tulltaxering,</p>
<p>3. utredningar vid bestämmande<br>och uppbörd av skatter, tullar och<br>socialavgifter.</p>
<p>3. utredningar vid bestämman-<br>de och uppbörd av skatter, tullar<br>och socialavgifter,</p>
<p>4. tillsyn av innehavare av tra-<br>fiktillstånd och trafikansvariga<br>enligt yrkestrcfiklagen (1988:263).</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.</p>
<p>‘Senaste lydelse 1993:910.</p>
<p>63</p>
<h2>Lagrådets yttrande</h2>
<p>LAGRÅDET</p>
<p>Prop. 1993/94:168</p>
<p>Bilaga 7</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-12-21.</p>
<p>Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdal, justitierådet Bo<br>Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.</p>
<p>Enligt en lagrådsremiss den 16 december 1993 (kommunikationsdeparte-<br>mentet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag<br>till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263), m.m.</p>
<p>Förslagen har infor Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus<br>Bamekow.</p>
<p>Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:</p>
<p>Lagrådet, som understryker uttalandet i lagrådsremissen om att frågan<br>om en enda förarbehörighet för taxitrafik bör utredas, gör inte någon<br>invändning i sak mot de framlagda lagförslagen. Med hänsyn till vad<br>som föreslagits i en av Lagrådet nyligen behandlad remiss om ändring i<br>bl.a. 1 kap. 2 § brottsbalken föreslår Lagrådet att i lagtexten i 21 §<br>yrkestrafiklagen anges vilket subjektivt rekvisit som skall gälla for<br>brottet.</p>
<p>64</p>
<h2>Kommunikationsdepartementet Prop. 1993/94:168</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994</p>
<p>Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden</p>
<p>B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,</p>
<p>Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,</p>
<p>Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask</p>
<p>Föredragande: statsrådet Odell</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:168 Ökad tillsyn av den<br>yrkesmässiga trafiken.</p>
<p>65</p>
<p>gotab 46017, Stockholm 1994</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1993/94:TU29?11att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen antar regeringens förslag till?22att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall= utskottet1993/94:TU29?INLInlämning1994-02-24 00:00:00inträffat60BBordläggning1994-02-25 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1994-03-01 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1994-03-17 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdemokraterna2014-11-21 11:13:45statustextstatustextÄrendet är avslutatGH031682019-05-28 12:25:42tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-21 11:13:45GH03168prop_199394__168.pdf2575338pdfÖkad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenhttps://data.riksdagen.se/fil/8B12DE85-4DC2-4F0E-990A-401D9044E445behandlas_i1993/94:TU29GH01TU29bet1993/94TU29Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T41mot1993/94T41med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T43mot1993/94T43med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T44mot1993/94T44med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T45mot1993/94T45med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T42mot1993/94T42med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenMotionföljdmotionav Carin Lundberg (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T44mot1993/94T44med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenav Carin Lundberg (S)Motionföljdmotionav Gunhild Bolander (C)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T45mot1993/94T45med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenav Gunhild Bolander (C)Motionföljdmotionav Karl-Erik Persson och Bengt Hurtig (V)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T43mot1993/94T43med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenav Karl-Erik Persson och Bengt Hurtig (V)Motionföljdmotionav Sten Andersson i Malmö (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T42mot1993/94T42med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenav Sten Andersson i Malmö (M)Motionföljdmotionav Sven-Gösta Signell m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:168<br/>
Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenGH02T41mot1993/94T41med anledning av prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafikenav Sven-Gösta Signell m.fl. (S)Motion