<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225579</hangar_id>
 <dok_id>GH03166</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>166</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:166</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Kommunikationsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>166</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03166/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03166</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03166</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:166&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Avreglering av järnvägstrafiken och&lt;br&gt;riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under&lt;br&gt;åren 1994-1996&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03166/prop_199394__166-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kommunikationsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om avreglering av järnvägstrafiken&lt;br&gt;och riktlinjer m.m. för Statens järnvägars (SJ:s) verksamhet under åren&lt;br&gt;1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om avreglering av järnvägstrafiken innebär att det statliga&lt;br&gt;bannätet öppnas för konkurrens fr.o.m. den 1 januari 1995. SJ:s och&lt;br&gt;trafikhuvudmännens nuvarande ensamrätter till järnvägstrafik avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ansöka om tåglägen föreslås vara öppen för alla som har&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar att upprätthålla trafik i enlighet med det&lt;br&gt;sökta trafikupplägget. I särskilda fall kan rätten att bedriva järnvägstra-&lt;br&gt;fik på det statliga bannätet begränsas. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen under innevarande år med kompletterande lagförslag för&lt;br&gt;tillståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild tillsynsmyndighet föreslås fetta beslut om banfördelningen&lt;br&gt;mellan olika trafikintressenter medan SJ:s trafikledning initial t får i&lt;br&gt;uppdrag att sköta den operativa tidtabellsuppbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikintressenter ges möjlighet att ansvara för den operativa trafik-&lt;br&gt;ledningen på de bandelar där de dominerar trafiken. SJ:s trafikledning&lt;br&gt;uppdras att tills vidare sköta den operativa trafikledningen på de delar&lt;br&gt;av det stadiga bannätet där ingen annan trafikintressent tagit över trafik-&lt;br&gt;ledningen. Trafikledningsbesluten bör kunna överklagas till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten vid misstanke om diskriminerande behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket, operatörer och andra trafikintressenter ges möjlighet till&lt;br&gt;insyn i det arbete som utförs av SJ:s trafikledningsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas vidare förslag beträffande rullande materiel Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;samt beträffande tillgången till vissa s.k. gemensamma funktioner inom&lt;br&gt;järnvägsområdet (stationer, biljett- och informationssystem, depåer och&lt;br&gt;rangerbangårdar m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten föreslås utöva tillsyn över jämvägsmarknaden.&lt;br&gt;Myndigheten bör löpande följa upp avregleringen med avseende på dels&lt;br&gt;den föreslagna ansvarsfördelningen, dels marknadsutvecklingen och&lt;br&gt;utvecklingen av EG-regler på järnvägsområdet. Myndigheten bör tills&lt;br&gt;vidare, på samma sätt som Jämvägsinspektionen, vara administrativt in-&lt;br&gt;ordnad i Banverket. En översyn av Banverkets organisation aviseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också förslag till riktlinjer m.m. för SJ:s&lt;br&gt;verksamhet under åren 1994-1996. Bolagiseringen av affärsverket&lt;br&gt;skjuts upp. SJ har i utgångsläget en alltför svag ekonomisk och finans-&lt;br&gt;iell ställning för att nu ombildas till aktiebolag. En förnyad ställning till&lt;br&gt;SJ:s associationsform föreslås tas inför utgången av år 1996. Utgångs-&lt;br&gt;punkten för den närmaste treårsperioden är att SJ-koncemen vid ut-&lt;br&gt;gången av år 1996 skall ha en så stark ekonomisk och finansiell ställ-&lt;br&gt;ning att det är möjligt att bolagisera affärsverket. Förslag till mål och&lt;br&gt;huvudinriktning för SJ:s verksamhet redovisas samt förslag till besluts-&lt;br&gt;befogenheter för regeringen samt SJ. En ökad koncentration till en&lt;br&gt;affärsmässig utveckling av järnvägstrafiken förutsätts ske under period-&lt;br&gt;en. Dessutom krävs fortsatta rationaliseringar. I propositionen föreslås&lt;br&gt;vidare att regeringens och riksdagens uppföljning av de mål och riktlinj-&lt;br&gt;er som ställs för SJ-koncemen skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1997-2000 kommer nya eller moderniserade banor att tas&lt;br&gt;i bruk runt om i landet. Detta kommer att öka förutsättningarna för en&lt;br&gt;gynnsam utveckling av järnvägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av att jämvägsmarknaden föreslås öppnas för konkur-&lt;br&gt;rens krävs vissa åtgärder när det gäller upphandling av järnvägstrafik. I&lt;br&gt;propositionen lämnas förslag till dels riktlinjer för statens upphandling&lt;br&gt;av persontrafik på järnvägen, dels krav på SJ:s redovisning i fråga om&lt;br&gt;entreprenad- och avtalstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avreglering av järnvägstrafiken................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ................ 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering...................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.1 Rätten att bedriva järnvägstrafik.......... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.2 Banfördelningen ................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.3 Trafikledningen ................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.4 Rullande materiel................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.5 Övriga gemensamma funktioner.......... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.6 Säkerhetskrav för att bedriva järnvägstrafik ... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.7 Försvarsberedskapen ................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2.8 Tillsyn och Banverkets&amp;nbsp;organisation .......26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994-1996 ............................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering...................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål och huvudinriktning for SJ-koncemen under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åren 1994-1996 ........................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Befogenheter.......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Hittillsvarande befogenheter och utnyttjade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bemyndiganden.................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Förslag till befogenheter för regeringen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ under åren 1994-1996 m.m........... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;SJ-koncemen, några nyckeltal ............... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;SJ:s affärsplan för åren 1994-1996 ............ 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning ..........................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa redovisningsfrågor m.m....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian En öppen&lt;br&gt;jämvägsmarknad i Sverige (Ds 1993:63) ........ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser m.fl. som yttrat&lt;br&gt;sig över promemorian En öppen jämvägsmarknad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige (Ds 1993:63) .................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 februari 1994 ............................. 47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om rätten att bedriva järn-&lt;br&gt;vägstrafik (avsnitt 3.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om banfördelning och trafik-&lt;br&gt;ledning (avsnitt 3.2.2 och 3.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår avseende rullande materiel&lt;br&gt;(avsnitt 3.2.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om SJ:s stationer och övriga&lt;br&gt;s.k. gemensamma funktioner (avsnitt 3.2.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om Banverkets organisation&lt;br&gt;och särskild tillsynsmyndighet (avsnitt 3.2.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;godkänner de mål för SJ-koncemen och den huvudinriktning av&lt;br&gt;verksamheten som regeringen föreslår under åren 1994-1996&lt;br&gt;(avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner regeringens förslag till befogenheter för SJ och för&lt;br&gt;regeringen under åren 1994-1996 (avsnitt 4.4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;till Statens järnvägar: Ersättning till Statens järnvägar i samband&lt;br&gt;med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1994/95 an-&lt;br&gt;visar ett förslagsanslag på 1 000 kronor (avsnitt 4.4.2) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner att Statens järnvägar budgetåret 1994/95 får dispo-&lt;br&gt;nera en låneram i Riksgäldskontoret på 5 miljarder kronor (av-&lt;br&gt;snitt 4.4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige och i övriga Europa rustas infrastrukturen upp. Omfattande&lt;br&gt;satsningar på järnvägsnäten ingår i upprustningsarbetet. Likaså invester-&lt;br&gt;as det för närvarande i höghastighetståg och kombitrafik i syfte att&lt;br&gt;stärka järnvägens konkurrenskraft. Satsningarna berör därmed också&lt;br&gt;Sverige, vars järnvägsnät i allt större utsträckning knyts till det konti-&lt;br&gt;nentala nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafik har traditionellt under flera decennier drivits av de&lt;br&gt;nationella jämvägsförvaltningama. Jämvägsförvaltningama, som drivs&lt;br&gt;som monopol vad avser rätten att trafikera järnvägsnätet, går som regel&lt;br&gt;med stora underskott. Bland annat som en följd av satsningarna på järn-&lt;br&gt;vägens infrastruktur pågår nu åtgärder runt om i Europa i syfte att&lt;br&gt;stärka jämvägsförvaltningamas lönsamhet och att förbättra effektivitet-&lt;br&gt;en. Arbetet har emellertid nått olika långt i olika länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ministerråd utfärdade år 1991 ett direktiv (91/440/EEG) om&lt;br&gt;utvecklingen av järnvägarna inom EG. I direktivet ingår regler om en&lt;br&gt;tydlig uppdelning mellan infrastruktur och järnvägsdrift, om förbättrad&lt;br&gt;ekonomisk struktur för järnvägsföretagen samt om tillträde till järn-&lt;br&gt;vägsnätet. EG angav särskilt vikten av att de nationella jämvägsför-&lt;br&gt;valtningama ges en mer självständig och ekonomiskt oberoende ställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ligger mycket långt framme i förändringsarbetet inom jäm-&lt;br&gt;vägssektom. Genom riksdagens beslut år 1988 fick det svenska jäm-&lt;br&gt;vägssystemet en ny ansvarsfördelning genom uppdelningen av SJ i Ban-&lt;br&gt;verket, infrastrukturansvarig myndighet, och trafikföretaget SJ. Denna&lt;br&gt;ansvarsfördelning har haft en rad positiva effekter för den svenska&lt;br&gt;järnvägen. Investeringsnivån i SJ har kunnat öka genom olika typer av&lt;br&gt;rekonstruktionsåtgärder samtidigt som investeringsnivån i järnvägens&lt;br&gt;infrastruktur har kunnat höjas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunikationssektorn i Sverige pågår ett långsiktigt arbete for&lt;br&gt;att öka effektiviteten genom att bl.a. avreglera marknaderna med syfte&lt;br&gt;att öka konkurrensen. Detta arbete har bl.a. resulterat i en avreglering&lt;br&gt;av marknaderna för flygtrafik, postförsändelser, taxitrafik och busstrafik&lt;br&gt;inom länen. Marknaden för långväga buss har vidare delvis avreglerats.&lt;br&gt;Marknaden for telekommunikationer är sedan länge öppen för konkur-&lt;br&gt;rens. Med telelagen som trädde i kraft den 1 juli 1993 har statsmakterna&lt;br&gt;givits ett instrument för att upprätthålla de telepolitiska målen på en&lt;br&gt;marknad med flera aktörer. Regeringen har vidare målsättningen att AB&lt;br&gt;Svensk Bilprovnings nuvarande monopol skall avvecklas. Effektiviser-&lt;br&gt;ingsarbetet innebär också att Vägverkets och Banverkets produktions-&lt;br&gt;delar successivt utsätts för konkurrens. Målsättningen är att dessa pro-&lt;br&gt;duktionsdelar skall konkurrera på lika villkor med övriga aktörer på&lt;br&gt;bygg- och anläggningsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna för konkurrens inom jämvägssek-&lt;br&gt;tom tillskapades principiellt redan genom 1988 års trafikpolitiska beslut.&lt;br&gt;Genom uppdelningen av ansvaret för infrastrukturen resp, för trafiken&lt;br&gt;gavs en möjlighet att öppna bannätet för flera operatörer. SJ fick dock&lt;br&gt;ensamrätt till persontrafik på stomnätet samt till godstrafik på hela&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;järnvägsnätet. Trafikhuvudmännen fick samtidigt trafikeringsrätt för&lt;br&gt;persontrafik på länsjämvägama. Viss trafik har emellertid öppnats för&lt;br&gt;konkurrens. Erfarenheterna från de delar av jämvägsmarknaden som&lt;br&gt;öppnats för konkurrens är positiva. Bland annat har statens och trafikhu-&lt;br&gt;vudmännens kostnader för den upphandlade trafiken minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att SJ:s och trafikhuvudmännens nuvarande&lt;br&gt;ensamrätter avvecklas från den 1 januari 1995 samtidigt som en neutral&lt;br&gt;ordning för fördelning av tåglägen, trafikledning och andra gemensam-&lt;br&gt;ma funktioner införs. En öppen jämvägsmarknad ökar förutsättningarna&lt;br&gt;för SJ som en fortsatt stor operatör samt förutsättningarna för nya ak-&lt;br&gt;törer att utveckla kundanpassade och effektiva transportlösningar. Av-&lt;br&gt;regleringen skall således ses som en förutsättning för att järnvägen skall&lt;br&gt;kunna möta konkurrensen från andra trafikslag. Liberaliseringen skall&lt;br&gt;också ses mot bakgrund av de omfettande satsningar som nu sker på&lt;br&gt;upprustning och modernisering av det statliga bannätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett europeiskt perspektiv är SJ ett effektivt järnvägsföretag.&lt;br&gt;Genom bl.a. riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 gavs SJ möjlighet&lt;br&gt;att agera mer affärsmässigt inom ramen för ett omstruktureringspro-&lt;br&gt;gram. Resultatnivån har lyfts med ca 1 miljard kronor under åren&lt;br&gt;1988-1992. SJ uppfyller dock ännu inte självfinansieringskravet. Soli-&lt;br&gt;diteten är vidare inte i nivå med vad som angivits som mål av riksdag-&lt;br&gt;en. Den affärsplan för åren 1994-1996 som SJ presenterat för reger-&lt;br&gt;ingen visar att det finns förutsättningar för en ytterligare förbättring av&lt;br&gt;SJ:s resultat och lönsamhet och att självfinansieringskravet kan uppnås&lt;br&gt;senast efter utgången av år 1996. Regeringen föreslår att SJ:s inriktning&lt;br&gt;skall koncentreras till en affärsmässig utveckling av jämvägsrörelsen.&lt;br&gt;Verksamheter som inte bidrar till detta bör avskiljas. I takt med att&lt;br&gt;investeringarna i bannätet färdigställs mot slutet av 1990-talet och i&lt;br&gt;början av 2000-talet ökar förutsättningarna för en positiv utveckling av&lt;br&gt;jämvägsrörelsen i SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det investeringsprogram för järnvägens infrastruktur som riks-&lt;br&gt;dagen beslutat om samt med de åtgärder som regeringen föreslår i&lt;br&gt;denna proposition läggs en grund för ett effektivt och konkurrenskraftigt&lt;br&gt;järnvägssystem i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avreglering av järnvägstrafiken&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande förutsättningarna for konkurrens inom jämvägssek-&lt;br&gt;tom tillskapades genom 1988 års trafikpolitiska beslut (prop.&lt;br&gt;1987/88:50 bil. 1, bet. 1987/88:TU19, rskr. 1987/88:260). I enlighet&lt;br&gt;med detta beslut skildes ansvaret för investeringar i och underhåll av&lt;br&gt;bannätet från trafikverksamheten. Staten övertog genom Banverket&lt;br&gt;ansvaret för infrastrukturen. Affärsverket SJ fick samtidigt ett renodlat&lt;br&gt;ansvar för den affärsmässiga utvecklingen av trafiken. För utnyttjandet&lt;br&gt;av infrastrukturen erläggs banavgifter som festställs av regeringen. SJ&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fick ensamrätt till godstrafik på hela järnvägsnätet och till persontrafik Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;på stomnätet. Om SJ avstår från sin trafikeringsrätt får trafiken bedrivas&lt;br&gt;av någon annan. För persontrafik på länsjämvägama gavs trafikhuvud-&lt;br&gt;männen enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv&lt;br&gt;persontrafik trafikeringsrätten. Trafikhuvudmännen har möjlighet att&lt;br&gt;upphandla denna trafik i konkurrens. Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;trafikhuvudmännen få trafikeringsrätt för lokal eller regional persontra-&lt;br&gt;fik på begränsade delar av stomnätet. SJ kan på motsvarande sätt få rätt&lt;br&gt;att i begränsad omfattning bedriva persontrafik på länsjämvägama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bl.a. 1992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 7) fram-&lt;br&gt;höll regeringen behovet av ökad konkurrens inom jämvägssektom.&lt;br&gt;Samtidigt redovisades att förändrade konkurrensförhållanden inom&lt;br&gt;jämvägssektom kräver en rad överväganden som rör organisation,&lt;br&gt;ansvarsfördelning mellan SJ och Banverket m.fl. samt regler för fördel-&lt;br&gt;ning av spårkapacitet m.m. Regeringen framförde vidare att en avväg-&lt;br&gt;ning i tiden måste göras med hänsyn till de reella förutsättningarna för&lt;br&gt;att konkurrensutsätta järnvägstrafiken. Mot denna bakgrund föreslog&lt;br&gt;regeringen att avregleringen av järnvägstrafiken bör genomföras stegvis.&lt;br&gt;Som målsättning angavs att järnvägstrafiken skall vara avreglerad senast&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Riksdagen ställde sig bakom regeringens överväg-&lt;br&gt;anden (bet. 1991/92:TU19, rskr. 1991/92:277). Riksdagen ansåg att det&lt;br&gt;är nödvändigt att järnvägsnätet utnyttjas så effektivt som möjligt med&lt;br&gt;hänsyn till de stora belopp som satsas på järnvägens infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första stegen mot en jämvägsmarknad öppen för flera jämvägs-&lt;br&gt;operatörer togs under år 1992. Riksdagen beslutade då att statens köp&lt;br&gt;av angelägen interregional persontrafik på stomnätet, som inte kan&lt;br&gt;bedrivas på företagsekonomiska villkor, skall ske i konkurrens fr.o.m.&lt;br&gt;trafikåret 1993 (prop. 1991/92:130, bet. 1991/92:TU21, rskr.&lt;br&gt;1991/92:314). Samma år beslutade riksdagen att ge Luossavaara-&lt;br&gt;Kiirunavaara AB (LKAB) trafikeringsrätten för malmtransporter på&lt;br&gt;Malmbanan fr.o.m. den 1 januari 1993 (prop. 1992/93:132, bet.&lt;br&gt;1992/93 :TU11, rskr. 1992/93:152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyttjanderätten till Inlandsbanan fördes under år 1993 över till be-&lt;br&gt;rörda kommuner efter banan (prop. 1992/93:9 och prop. 1992/93:91,&lt;br&gt;bet. 1992/93:TU3, rskr. 1992/93:113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regering och riksdag har vidare angett att avsikten är att finansiera&lt;br&gt;Arlandabanan med så stor andel privat kapital som möjligt (prop.&lt;br&gt;1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446). Detta innebär att&lt;br&gt;nya operatörer kan ges möjlighet att bedriva persontrafik på det statliga&lt;br&gt;järnvägsnätet. En av förutsättningarna för att öka andelen privat kapital&lt;br&gt;är att ge dem som investerar i Arlandabanan exklusiv trafikeringsrätt&lt;br&gt;för viss trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en departementspromemoria från Kommunikationsdepartementet&lt;br&gt;hösten 1993, En öppen jämvägsmarknad i Sverige (Ds 1993:63), lämn-&lt;br&gt;as förslag till avreglering av marknaderna för spårbuma person- och&lt;br&gt;godstransporter från den 1 januari år 1995. En sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian finns i bilaga 1. Rapporten har remissbehandlats. En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanfattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av remissyttrandena finns tillgänglig i Kommunikationsdepartementet Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;(dnr K93/2354/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för Kommunikationsdepartementets promemoria ligger ett&lt;br&gt;omfattande utredningsarbete. År 1992 tillkallade regeringen en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att föreslå åtgärder som ökar konkurrensen inom&lt;br&gt;jämvägssektom - Kommittén för ökad konkurrens inom jämvägssektom&lt;br&gt;(K 1992:03). Kommittén överlämnade i februari 1993 betänkandet Ökad&lt;br&gt;konkurrens på järnvägen till regeringen (SOU 1993:13). Dessförinnan,&lt;br&gt;år 1991, genomförde SJ och Banverket samt dåvarande Transportrådet&lt;br&gt;och Statens pris- och konkurrensverk (SPK) på regeringens uppdrag&lt;br&gt;utredningar i syfte att klargöra förutsättningarna för en avreglering av&lt;br&gt;järnvägstrafiken. Ett antal jämvägsanknutna organisationer redovisade&lt;br&gt;samtidigt sin syn på konkurrens inom jämvägssektom. Dessa utred-&lt;br&gt;ningar finns tillgängliga i Kommunikationsdepartementet (dnr&lt;br&gt;K91/1521/1 och K91/13O3/1). Förutom de av regeringen initierade&lt;br&gt;utredningarna har ett flertal organisationer under de senaste åren utrett&lt;br&gt;jämvägsmarknaden och förutsättningarna för en avreglering av järn-&lt;br&gt;vägstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 1993 års kompletteringsproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:150 bil. 5, bet. 1992/93:TU39, rskr. 1992/93:445) angavs att&lt;br&gt;avregleringens konsekvenser för SJ:s ekonomi och organisation behövde&lt;br&gt;belysas ytterligare. Av regleringens konsekvenser för SJ redovisas i&lt;br&gt;denna proposition (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas förslag till avreglering av järnvägstrafiken från&lt;br&gt;den 1 januari 1995. Med avreglering avses här att marknaderna för&lt;br&gt;spårbuma person- och godstransporter på det statliga bannätet öppnas&lt;br&gt;för konkurrens. Inlandsbanan omfattas inte av förslagen då nyttjande-&lt;br&gt;rätten till banan överförts till berörda kommuner längs banan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Allmän motivering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafiken möter i dagsläget en hård konkurrens från andra&lt;br&gt;transportslag. Även om marknaden för spårbuma person- och godstrans-&lt;br&gt;porter delvis öppnats saknas dock till stor del inomsektorkonkurrens. SJ&lt;br&gt;har ensamrätt till person- och godstrafik på huvuddelen av stomnätet&lt;br&gt;och trafikhuvudmännen har ensamrätt till persontrafik på stora delar av&lt;br&gt;länsjämvägsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En öppen jämvägsmarknad ökar förutsättningarna för SJ, såsom&lt;br&gt;fortsatt dominerande operatör, och nya aktörer att utveckla kundanpass-&lt;br&gt;ade och effektiva transportlösningar. En avreglerad jämvägsmarknad&lt;br&gt;som är öppen för flera operatörer skall ses som en förutsättning för&lt;br&gt;järnvägen att möta konkurrensen från övriga transportslag. En konkur-&lt;br&gt;renskraftig järnvägstrafik i Sverige, för såväl person- som godstranspor-&lt;br&gt;ter, är angelägen av flera skäl. En stark jämvägssektor kan t.ex. bidra&lt;br&gt;till att minska Sveriges avståndshandikapp visavi den europeiska mark-&lt;br&gt;naden samt medverka till en stärkt ställning för milj ovänligare trans-&lt;br&gt;porter och trafiklösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avreglering av trafiken på det svenska järnvägsnätet ligger väl i Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;linje med EU:s jämvägspolitik. EG:s ministerråd tog år 1991 genom&lt;br&gt;utfärdandet av direktiv 91/440/EEG ett första steg mot en öppen jäm-&lt;br&gt;vägsmarknad. Direktivet innehåller bl.a. krav på en bokföringsmässig&lt;br&gt;uppdelning mellan infrastruktur och järnvägsdrift. Direktivet innebär&lt;br&gt;också att internationella grupperingar av järnvägsföretag ges rätt att&lt;br&gt;utföra järnvägstransporter, förutom på de järnvägsnät de deltagande&lt;br&gt;järnvägsföretagen själva disponerar, som transittrafik mellan länderna&lt;br&gt;samt att järnvägsföretag inom EU får rätt till varandras järnvägsnät för&lt;br&gt;att utföra kombitrafik. I december år 1993 presenterade EG-kommissio-&lt;br&gt;nen förslag till två nya jämvägsdirektiv som skall komplettera 1991 års&lt;br&gt;direktiv. Det ena förslaget (COM(93) 678 final) innehåller regler om&lt;br&gt;operativa licenser för järnvägsföretag. Det andra förslaget (COM(93)&lt;br&gt;719 final) innehåller regler om principer och procedurer för tilldelning&lt;br&gt;av bankapacitet och om avgifter för nyttjande av infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enbart det faktum att det finns möjlighet för nya aktörer att komma&lt;br&gt;in på marknaden kan stimulera till ökad effektivitet och kundanpassning&lt;br&gt;hos den dominerande operatören. I de fall statsmakterna medgivit upp-&lt;br&gt;handling av järnvägstrafik i konkurrens har t.ex. trafikhuvudmännens&lt;br&gt;och statens kostnader för trafiken i många fall minskat med upp till&lt;br&gt;20 %. Det gäller såväl trafikhuvudmännens köp av järnvägstrafik på&lt;br&gt;länsjämvägama som statens köp av interregional persontrafik på stom-&lt;br&gt;nätet. Även LKAB:s kostnader för malmtransporter sänktes kraftigt&lt;br&gt;efter det att bolaget givits trafikeringsrätten för malmprodukter och&lt;br&gt;vissa insatsvaror på Malmbanan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafik har av tradition uppfattats som ett naturligt monopol&lt;br&gt;med stordriftsfördelar. Detta skulle kunna innebära att en jämvägsmark-&lt;br&gt;nad med flera operatörer försämrar järnvägens ekonomi och därmed&lt;br&gt;dess konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Det naturliga mo-&lt;br&gt;nopolet är dock till stor del att finna i själva infrastrukturen. Genom att&lt;br&gt;separera infrastrukturen från järnvägsdriften skapades därför grund-&lt;br&gt;förutsättningarna för konkurrens på spåren. Det förekommer dock&lt;br&gt;stordriftsfördelar även i trafikverksamheten. Dessa stordriftsfördelar&lt;br&gt;återfinns framför allt i de s.k. gemensamma funktionerna som ligger&lt;br&gt;utanför vad som i dag betecknas som infrastruktur under statligt ansvar.&lt;br&gt;Med gemensamma funktioner avses funktioner som krävs för att bedriva&lt;br&gt;järnvägstrafik och som i många fall, sett ur ett samhällsekonomiskt&lt;br&gt;perspektiv, bör samordnas och kunna utnyttjas för all berörd trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprincipen för regeringens ställningstagande avseende gemen-&lt;br&gt;samma funktioner m.m. är att jämvägsmarknadens totaleffektivitet, och&lt;br&gt;därmed dess konkurrensförutsättningar gentemot övriga transportslag,&lt;br&gt;inte får försämras i strävan att tillskapa helt konkurrensneutrala för-&lt;br&gt;hållanden mellan olika operatörer. Okad konkurrens skall således ses&lt;br&gt;som ett medel för ökad effektivitet och valfrihet inom jämvägssektom&lt;br&gt;och inte som ett mål i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av järnvägstrafiken förutses inte innebära någon större&lt;br&gt;nyetablering i inledningsskedet. Den ökade konkurrensen torde främst&lt;br&gt;komma att omfatta den företagsekonomiskt olönsamma persontrafiken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som upphandlas samt systemtåg för godstransporter. Nya operatörer kan Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;även komma att bedriva matartrafik av vagnslastgods och kombitrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda banor, t.ex. Arlandabanan, kan vidare komma att trafikeras&lt;br&gt;av nya operatörer. På längre sikt kan nya operatörer successivt komma&lt;br&gt;att etablera sig även på övriga delar av jämvägsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att bedriva trafik på uppdrag av trafikhuvudmännen och&lt;br&gt;staten kan järnvägsföretagen minska affärsrisken. Därmed ökar möjlig-&lt;br&gt;heterna för nya operatörer att träda in på marknaden. En stor andel av&lt;br&gt;den upphandlade trafiken på stomnätet är dock uppknuten till SJ under&lt;br&gt;de närmaste åren. BK Tåg AB bedriver under innevarande trafikår per-&lt;br&gt;sontrafik på länsjämvägama åt trafikhuvudmännen i Hallands, Jönkö-&lt;br&gt;pings, Kalmar och Kopparbergs län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsperioderna avseende trafikhuvudmännens trafik varierar från&lt;br&gt;mycket långa avtal till avtal som förlängs ett år i taget. De längsta&lt;br&gt;avtalen är SJ:s avtal med AB Storstockholms Lokaltrafik, som gäller till&lt;br&gt;utgången av år 2010, samt avtalet med Göteborgsregionens Lokaltrafik&lt;br&gt;AB för trafik mellan Göteborg och Alingsås som också gäller till år&lt;br&gt;2010. Även avtalen med Länstrafiken i Malmöhus Län AB avseende&lt;br&gt;Pågatågen och med Blekinge Länstrafik AB avseende trafiken mellan&lt;br&gt;Karlskrona och Kristianstad har långa avtalsperioder. Övriga trafik-&lt;br&gt;huvudmannaavtal gäller för kortare perioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av staten upphandlade trafiken kan från och med trafikåret&lt;br&gt;1993/94 upphandlas i längre avtalsperioder, dock längst fem år. För&lt;br&gt;närvarande finns totalt fem stycken femårsavtal mellan staten och SJ&lt;br&gt;(Bergslagspaketet, Uddevalla-Borås, Västerås-Katrineholm och&lt;br&gt;Mjölby-Örebro, Nässjö-Skövde samt Kalmar/Karlskrona-Göteborg).&lt;br&gt;Avtalen löper ut trafikåren 1997/98 resp. 1998/99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kunder som köper systemtågstransporter är som regel stora före-&lt;br&gt;tag med resurser att teckna långsiktiga avtal eller att bedriva godstrafi-&lt;br&gt;ken i egen regi. Dessa företag kan i vissa fall tillhandahålla milande&lt;br&gt;materiel. Nuvarande avtalslängder i systemtågstrafiken är till över-&lt;br&gt;vägande del relativt korta. Avtalet mellan SJ, Norges statsbaner (NSB)&lt;br&gt;och LKAB om transporter på Malmbanan gäller till årsskiftet 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matarbolagens affärsidé är att i samverkan med de stora järnvägs-&lt;br&gt;företagen erbjuda småskaliga trafiklösningar för vagnslasttrafik. Verk-&lt;br&gt;samheten drivs således inte i konkurrens med SJ utan utgör snarare&lt;br&gt;komplement till SJ:s trafik. Det finns redan i dagsläget ett antal mindre&lt;br&gt;matarbolag etablerade i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Rätten att bedriva järnvägstrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: SJ:s och trafikhuvudmännens ensamrätter&lt;br&gt;till trafik på det statliga bannätet avvecklas från den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ansöka om tåglägen öppnas for alla som har ekono-&lt;br&gt;miska förutsättningar att ansvara för trafik i enlighet med det&lt;br&gt;sökta trafikupplägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I särskilda fall kan rätten att bedriva järnvägstrafik begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till ökad&lt;br&gt;konkurrens inom jämvägssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers Centralorganisation (SACO), Statsanställdas Förbund (SF) samt&lt;br&gt;Föreningen Framtida Järnvägstrafik anser att endast vissa delar av det&lt;br&gt;statliga bannätet bör öppnas för konkurrens för att inte riskera att stor-&lt;br&gt;driftsfördelar på järnvägsområdet går förlorade. SJ anser vidare att&lt;br&gt;endast jämvägsoperatörer skall ha rätt att ansöka om tåglägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket anser att samtliga spår skall öppnas för konkurrens, dvs.&lt;br&gt;även privata och kommunala spår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket och Svenska lokaltrafikföreningen avstyrker för-&lt;br&gt;slaget att införa ett system med etableringsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En öppen jämvägsmarknad förut-&lt;br&gt;sätter att SJ:s och trafikhuvudmännens ensamrätter enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:1379) om statens spåranläggningar avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens uppfattning inga skäl att begränsa kon-&lt;br&gt;kurrensen till att endast omfatta vissa delmarknader eller till att endast&lt;br&gt;omfatta anbudskonkurrens. Regeringen förordar ett system där flera&lt;br&gt;operatörer ges möjlighet att konkurrera om trafik på samma spår. Det&lt;br&gt;innebär att det bör vara möjligt att söka tåglägen (med tåglägen avses i&lt;br&gt;tid och mm definierade villkor för att framföra ett tåg) på i princip hela&lt;br&gt;det statliga järnvägsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anser att avregleringen kan innebära att&lt;br&gt;järnvägens konkurrenskraft försämras genom förlorade stordriftsför-&lt;br&gt;delar. Med ett sådant synsätt utgör all järnvägstrafik en del av ett sy-&lt;br&gt;stem som inte kan brytas upp utan att helheten går förlorad. Regeringen&lt;br&gt;anser att det i vissa fall kan finnas stordriftsfördelar i järnvägstrafik&lt;br&gt;varför det bör finnas en möjlighet att i enskilda fall begränsa rätten att&lt;br&gt;bedriva trafik (se avsnitt 3.2.2). Ett annat motiv för att i enskilda fall&lt;br&gt;begränsa rätten att bedriva trafik är det faktum att olika trafikintressent-&lt;br&gt;er har medverkat och kommer att medverka ekonomiskt till att bygga ut&lt;br&gt;infrastrukturen i olika delar av landet. För att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;sådana investeringar krävs att de som investerar i infrastrukturen också&lt;br&gt;kan garanteras tillgång till spåren. Hur spårkapacitet kan garanteras bör&lt;br&gt;prövas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ansöka om tåglägen föreslås öppnas for alla som har eko- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;nomiska förutsättningar att ansvara för trafik i enlighet med det sökta&lt;br&gt;trafikupplägget (se avsnitt 3.2.2). Den ekonomiska prövningen är av-&lt;br&gt;sedd att så långt som möjligt säkerställa stabilitet i järnvägstrafiken.&lt;br&gt;Därutöver förutsätts Jämvägsinspektionen, på samma sätt som i dag,&lt;br&gt;lämna tillstånd för att driva spåranläggningar, spårtrafik eller trafikled-&lt;br&gt;ningsverksamhet. Tillstånd beviljas den som med hänsyn till yrkes-&lt;br&gt;kunnande, laglydnad samt ekonomiska och andra förhållanden av be-&lt;br&gt;tydelse kan anses uppfylla kraven i jämvägssäkerhetslagen (1990:1157)&lt;br&gt;och i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Regeringen avser&lt;br&gt;att återkomma till riksdagen under innevarande år med kompletterande&lt;br&gt;lagförslag för tillståndsgivningen. Lagförslagen avser de delar i till-&lt;br&gt;ståndsgivningen som rör begränsning av trafikeringsrätten i särskilda&lt;br&gt;fall samt prövning av den sökandes ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;upprätthålla järnvägstrafik i enlighet med det sökta trafikupplägget.&lt;br&gt;Förslagen bör utformas med beaktande av de förslag till nya direktiv på&lt;br&gt;detta område som nyligen presenterats av EG-kommissionen. Lagför-&lt;br&gt;slagen bedöms bli av begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ansöka om tåglägen bör enligt regeringens uppfattning inte&lt;br&gt;begränsas till att endast omfatta jämvägsoperatörer. Det bör vara möj-&lt;br&gt;ligt för den som har erhållit tåglägen att i sin tur anlita någon annan&lt;br&gt;som bedriver trafiken på samma sätt som trafikhuvudmännen i dagsläget&lt;br&gt;kan anlita olika jämvägsoperatörer. Även utländska operatörer bör ges&lt;br&gt;rätt att trafikera det svenska järnvägsnätet. Grundprincipen bör vidare&lt;br&gt;vara att huvudmännen för eventuellt privatfinansierade jämvägsbanor&lt;br&gt;skall ges rätt att trafikera det statliga järnvägsnätet på liknande sätt som&lt;br&gt;de privatfinansierade banorna är öppna för andra operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av de nuvarande ensamrätterna till järnvägstrafik på det&lt;br&gt;statliga bannätet förutsätts inte påverka vare sig principöverenskommels-&lt;br&gt;en mellan staten, Svenska lokaltrafikföreningen, Landstingsförbundet&lt;br&gt;och Svenska kommunförbundet eller avtalen mellan trafikhuvudmännen&lt;br&gt;och staten om övertagande av ansvaret för viss persontrafik på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska lokaltrafikföreningen, Landstingsförbundet och AB Stor-&lt;br&gt;stockholms Lokaltrafik anser att de längre avtalen mellan SJ och trafik-&lt;br&gt;huvudmännen avseende persontrafik på stomnätet bör kunna omförhand-&lt;br&gt;las mot bakgrund av de nya förutsättningar som en avreglering innebär.&lt;br&gt;Regeringen delar uppfattningen att det kan finnas motiv att se över&lt;br&gt;avtalen. Regeringen anser dock att det är upp till berörda parter att ta&lt;br&gt;initiativ till eventuella omförhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att avskaffa trafikhuvudmännens och SJ:s ensamrätter på&lt;br&gt;bannätet kommer uppdelningen i stomnät och länsjämvägar att sakna&lt;br&gt;praktisk betydelse för järnvägsdriften. Uppdelningen kommer dock även&lt;br&gt;fortsättningsvis att ha betydelse för investeringsplanering och medelstill-&lt;br&gt;delning. Ett antal remissinstanser ifrågasätter uppdelningen och anser att&lt;br&gt;Banverket bör ges det övergripande ansvaret för investeringsplaneringen&lt;br&gt;m.m. även for länsjämvägama. Regeringen anser dock att behovet av&lt;br&gt;regional förankring i beslutsprocessen för investeringar i infrastrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverar att uppdelningen mellan stomnät och länsjämvägar bibehålls. Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;Regeringen förordar således att den nuvarande ordningen för invester-&lt;br&gt;ingsplaneringen bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Banfördelningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild tillsynsmyndighet fattar beslut&lt;br&gt;om banfördelningen mellan olika trafikintressenter på grundval av&lt;br&gt;underlag från SJ och andra trafikintressenter. Myndigheten prövar&lt;br&gt;vidare att de som ansöker om tåglägen har ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningar att upprätthålla den sökta trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ uppdras av tillsynsmyndigheten att sköta den operativa tid-&lt;br&gt;tabellsuppbyggnaden. Banverket och olika trafikintressenter ges&lt;br&gt;möjlighet till insyn och medverkan i det operativa banfördelnings-&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda trafikintressenter tecknar banupplåtelseavtal med Ban-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: SJ ansvarar för banfördelningen. I de fall&lt;br&gt;konflikter uppstår skall den föreslagna Jämvägskommittén medverka till&lt;br&gt;att lösa konflikterna. En trafikintressent som vill skydda sin identitet&lt;br&gt;och affärsidé kan vända sig direkt till Jämvägskommittén vid ansökan&lt;br&gt;om bankapacitet. I dessa fall ges kommittén till uppgift att företräda&lt;br&gt;trafikintressenten i banfördelningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att det&lt;br&gt;krävs mer långtgående förslag för att säkerställa en konkurrensneutral&lt;br&gt;banfördelning. Ansvaret för banfördelningen bör därför överföras till en&lt;br&gt;fristående organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, SACO, SF, Föreningen Framtida Järnvägstrafik och Skogsindu-&lt;br&gt;strierna tillstyrker förslaget att ge SJ ansvaret för banfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att banfördelningen bör baseras på en efter-&lt;br&gt;frågestyrd modell som grundar sig på betalningsviljan hos de sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med nuvarande ansvarsfördelning&lt;br&gt;inom järnvägsområdet tecknas s.k. banupplåtelseavtal (BUA) mellan&lt;br&gt;Banverket och trafikoperatörema. I banupplåtelseavtalen regleras till-&lt;br&gt;gängliga tider för järnvägstrafik resp, för banarbete samt banans teknis-&lt;br&gt;ka standard såsom högsta tillåtna hastighet och axellast m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s arbete med att utarbeta trafikupplägg och att prioritera mellan&lt;br&gt;dessa sker inom ramen för tågplanearbetet. Tågplanen, som är ettårig&lt;br&gt;med böijan i månadsskiftet maj/juni, är den sammanfattande benämn-&lt;br&gt;ingen på produktionsplanen. Här ingår tidtabellen som den övergripande&lt;br&gt;komponenten. Planeringsarbetet med SJ:s tågplan påbörjas för närvaran-&lt;br&gt;de över ett år före tidtabellens ikraftträdande och löper parallellt med&lt;br&gt;BUA-arbetet. SJ utarbetar därutöver en strategisk tågplan på tre till tio&lt;br&gt;års sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järnvägstrafiken har, till skillnad från t.ex. luftfarten och vägtrafiken, Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;begränsade möjligheter till möten och omkörningar samt begränsad&lt;br&gt;kapacitet på stationsområden m.m. Detta innebär att det finns ett antal&lt;br&gt;trånga sektorer där avvägningar måste göras mellan en operatörs olika&lt;br&gt;trafikupplägg, mellan olika trafikoperatörer samt mellan trafikoperatörer&lt;br&gt;och banhållare. På en avreglerad marknad måste sådana avvägningar&lt;br&gt;göras på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att lägga det samlade ansvaret för banfördelning på en fristå-&lt;br&gt;ende organisation, t.ex. på en ny myndighet eller på ett av operatörerna&lt;br&gt;samägt bolag, skapas förutsättningar för konkurrensneutralitet. Ökad&lt;br&gt;byråkrati kan dock innebära ökade kostnader för järnvägstrafiken, vilket&lt;br&gt;i sin tur kan resultera i att järnvägens konkurrenskraft gentemot övriga&lt;br&gt;trafikslag försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket är en neutral part gentemot olika trafikintressenter. Ban-&lt;br&gt;verket behöver emellertid själv tillgång till banan for underhållsarbete&lt;br&gt;m.m. Genom att förlägga banfördelningsfunktionen till Banverket&lt;br&gt;skapas en naturlig koppling mellan banhållning och banfördelning. Om&lt;br&gt;Banverket även ansvarade för trafikledningen, vilket har förordats av&lt;br&gt;några remissinstanser, skulle Banverket ha det totala ansvaret för ban-&lt;br&gt;nätet och dess utnyttjande gentemot operatörerna. En del remissinstans-&lt;br&gt;er har dock angett att marknadskopplingen skulle förloras om en myn-&lt;br&gt;dighet, som inte har den direkta kontakten med marknaden för person-&lt;br&gt;och godstransporter, ansvarar för banfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förväntade marknadsutvecklingen, med ett inledningsvis begräns-&lt;br&gt;at antal operatörer, talar enligt regeringens bedömning för att nu be-&lt;br&gt;gränsa de organisatoriska förändringarna. Strävan efter ideala modeller&lt;br&gt;bör balanseras mot riskerna med att bryta upp den nuvarande strukturen&lt;br&gt;och skapa kostsamma lösningar, som i sig riskerar att försämra järn-&lt;br&gt;vägens konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock, i likhet med en majoritet av remissinstanser-&lt;br&gt;na, att den ansvarsfördelning som föreslås i promemorian i fråga om&lt;br&gt;banfördelningen inte i tillräcklig grad tillgodoser kravet på en neutral&lt;br&gt;och icke-diskriminerande ordning. I princip bör varje trafikintressent&lt;br&gt;teckna banupplåtelseavtal med Banverket. Det bör dock vara möjligt för&lt;br&gt;en enskild trafikintressent att överlåta till SJ att teckna banupplåtelseav-&lt;br&gt;tal med Banverket. En särskild tillsynsmyndighet (avsnitt 3.2.8) bör&lt;br&gt;medla mellan Banverket och trafikintressenter vid konflikter avseende&lt;br&gt;banupplåtelseavtalen. Myndigheten bör årligen till regeringen redovisa&lt;br&gt;hur banupplåtelsearbetet fortlöper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att tillsynsmyndigheten ges den formella&lt;br&gt;beslutanderätten i fråga om banfördelningen mellan olika trafikintressen-&lt;br&gt;ter. SJ:s trafikledningsfunktion som har ansvar att leda alla tågrörelser&lt;br&gt;på banan i enlighet med uppgjorda tidtabeller (avsnitt 3.2.3) bör ges i&lt;br&gt;uppdrag att sköta den operativa tidtabellsuppbyggnaden. Förutom till-&lt;br&gt;synsmyndigheten bör Banverket och olika trafikintressenter ges möjlig-&lt;br&gt;het till löpande insyn, och när behov föreligger medverkan, i SJ:s ar-&lt;br&gt;bete med tidtabellsuppbyggnaden. En styrgrupp bör bildas för detta&lt;br&gt;ändamål. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör pröva att den som söker tåglägen har ekono- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;miska förutsättningar att upprätthålla trafik. Tillsynsmyndigheten bör&lt;br&gt;vidare ges till uppgift att pröva om rätten att bedriva trafik i särskilda&lt;br&gt;fall skall begränsas. Som redovisats ovan avser regeringen att återkom-&lt;br&gt;ma till riksdagen under innevarande år med kompletterande lagförslag&lt;br&gt;rörande tillståndsgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banfördelningen bör i första hand bygga på överenskommelser&lt;br&gt;mellan berörda parter. Till grund för överenskommelser om banfördel-&lt;br&gt;ningen skall dock finnas regler som garanterar att fördelningen av ban-&lt;br&gt;kapacitet sker på effektivitetsfrämjande och konkurrensneutrala villkor.&lt;br&gt;Det bör bl.a. finnas regler som innebär att under en viss period ej&lt;br&gt;utnyttjade tåglägen anses som förbrukade. Vid den årliga banfördel-&lt;br&gt;ningen måste hänsyn tas till långsiktigt ingångna avtal om tillgång till&lt;br&gt;spårkapacitet. Dessutom måste de investeringsprogram som riksdagen&lt;br&gt;och regeringen fastställt för åtgärder i infrastrukturen beaktas. Det bör&lt;br&gt;ankomma på tillsynsmyndigheten att närmare utforma regler för för-&lt;br&gt;delning av bankapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns två principiella modeller för att fördela tåglägen. Den ena&lt;br&gt;är en prismodell, som bygger på operatörernas betalningsvilja. I den&lt;br&gt;andra modellen sker fördelningen efter administrativa regler. Dessa&lt;br&gt;modeller kan kombineras i olika varianter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ tillämpar i dag en administrativ modell som är kommersiellt bas-&lt;br&gt;erad vid fördelningen av bankapacitet. Det finns för närvarande inget&lt;br&gt;land som tillämpar en renodlad prismodell på järnvägsområdet. I prin-&lt;br&gt;cipöverenskommelsen från år 1988 mellan staten, Svenska lokaltrafik-&lt;br&gt;föreningen och de båda kommunförbunden, fastslås bl.a. att trafikhu-&lt;br&gt;vudmännens lokala och regionala tågtrafik på såväl länsjämvägar som&lt;br&gt;stomjämvägar inte får belastas med trängselavgifter. Vidare har SJ slutit&lt;br&gt;avtal om gods- och persontrafik som i olika omfattning begränsar förut-&lt;br&gt;sättningarna för att under pågående avtalsperioder införa en prismodell.&lt;br&gt;Banfördelningen bör mot denna bakgrund tills vidare bygga på admini-&lt;br&gt;strativa regler. Tillsynsmyndigheten förutsätts följa utvecklingen inom&lt;br&gt;detta område och utreda förutsättningarna att införa en mer efterfråge-&lt;br&gt;styrd banfördelningsmodell. I dessa utredningar bör också beaktas möj-&lt;br&gt;ligheten till incitamentsavtal i samband med banupplåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.3 Trafikledningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Trafikintressenter ges möjlighet att ansvara&lt;br&gt;för den operativa trafikledningen på de bandelar där de dominerar&lt;br&gt;trafiken. SJ:s trafikledning uppdras att tills vidare sköta den ope-&lt;br&gt;rativa trafikledningen på de delar av det statliga bannätet där&lt;br&gt;ingen annan trafikintressent tagit över ansvaret. Trafikledningen&lt;br&gt;skall i sin utövning vara konkurrensneutral.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket och trafikintressentema ges möjligheter till insyn i&lt;br&gt;trafikledningen. SJ:s trafikledningsbeslut kan överklagas till till-&lt;br&gt;synsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket ansvarar även framgent för den tekniska utrustning&lt;br&gt;för trafikledningen som är en del av infrastrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket ges i uppdrag att i samverkan med SJ:s trafikledning&lt;br&gt;lämna förslag om finansieringen av trafikledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att SJ skall ges&lt;br&gt;ansvaret för den operativa trafikledningen och att SJ:s trafikledningsbe-&lt;br&gt;slut kan överklagas till Jämvägsinspektionen. Trafikledningen föreslås&lt;br&gt;vara ekonomiskt självbärande men inte ha något vinstkrav. Verksam-&lt;br&gt;heten för den del som inte finansieras av staten skall finansieras genom&lt;br&gt;avgifter från trafikoperatörema. Regeringen fattar beslut om trafikled-&lt;br&gt;ningskostnadema i de fall Jämvägskommittén inte lyckas medverka till&lt;br&gt;att lösa konflikter om kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;konkurrensneutralitet inte säkerställs genom promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, SACO, SF, Föreningen Framtida Järnvägstrafik och Skogsindu-&lt;br&gt;strierna tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att SJ och Banverket bör ges direktiv som möjliggör en&lt;br&gt;rationalisering av trafikledningen inom nuvarande aflarsverksramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Med trafikledning avses att leda alla&lt;br&gt;tågrörelser på en bana i enlighet med uppgjord tidtabell samt att fördela&lt;br&gt;spårutrymmet vid störningar. Trafikledningen är därmed av central&lt;br&gt;betydelse för driften och säkerheten i järnvägstrafiken. Det är den&lt;br&gt;operativa trafikledningens ansvar att prioritera tågföringen vid olika&lt;br&gt;typer av trafikstörningar. Den tekniska trafikledningen består av de&lt;br&gt;tekniska anläggningarna för trafikledningen, främst anläggningar för&lt;br&gt;signalsäkerhet som finns utefter bannätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) ingår trafikledningen i&lt;br&gt;driften av spåranläggningama men ansvaret kan överlåtas till någon&lt;br&gt;annan än den som driver anläggningarna. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:1379) om statens spåranläggningar har SJ ansvaret för den opera-&lt;br&gt;tiva trafikledningen på statens spåranläggningar medan Banverket svarar&lt;br&gt;för den tekniska utrustningen för trafikledningen. SJ:s trafikledningsbe-&lt;br&gt;slut kan för närvarande överklagas till Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s trafikledning är organiserad som en separat enhet direkt under-&lt;br&gt;ställd generaldirektören. Trafikledningen leds av en styrgrupp med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;representanter for bl.a. Persontrafik- och Godstransportdivisionema. Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;SJ:s trafikledning utför uppgifter åt de olika enheterna inom SJ. Trafik-&lt;br&gt;ledningen ansvarar t.ex. för operativ transportledning åt SJ:s Persontra-&lt;br&gt;fikdivision (övervakning och beslut om resenärers vidaretransporter&lt;br&gt;samt omdisposition av lok och vagnar vid störningar i trafiken) och för&lt;br&gt;trafikinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för statens upphandling av persontrafik på järnväg ingår&lt;br&gt;även ersättning till SJ för vissa gemensamma kostnader för persontrafi-&lt;br&gt;ken på länsjämvägarna (främst trafikledningskostnader).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väl fungerande trafikledning förutsätter såväl marknad skännedom,&lt;br&gt;så att kundorienterade prioriteringar kan göras, som kunskap om banans&lt;br&gt;tekniska förutsättningar. Detta förutsätter att trafikledningen aktivt&lt;br&gt;deltar i banhållarens och trafikföretagens planering avseende teknik och&lt;br&gt;tågplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med banfördelning, tidtabellskonstruktion och trafikled-&lt;br&gt;ning är att tillgodose marknadens behov av transporter på ett kostnads-&lt;br&gt;effektivt sätt. Kunderna, dvs. person- och godstransportköpamas behov,&lt;br&gt;bör vara utgångspunkten för detta arbete. Trafikledningen utgör sista&lt;br&gt;länken i transporttjänsten. Trafikledningen bör förfoga över eller sitta i&lt;br&gt;direkt anslutning till transportledningen, som har resurser i form av&lt;br&gt;dragkraft, vagnar och personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns även kopplingar mellan banhållning och trafikledning.&lt;br&gt;Genom att lägga trafikledningen i anslutning till banhållaren uppnås en&lt;br&gt;obruten ansvarskedja som inkluderar inspektion av anläggningar samt&lt;br&gt;den säkerhetsmässiga kommunikationen vid arbeten på banan. Gentemot&lt;br&gt;trafikoperatörema utgör trafikledningen en sista bekräftelse på att banan&lt;br&gt;tekniskt och säkerhetsmässigt är farbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tekniska utrustningen ingår redan i dag i Banverkets ansvar. Den&lt;br&gt;tekniska utvecklingen inom detta område skulle kunna öka om ansvaret&lt;br&gt;för den tekniska utrustningen och utnyttjandet av densamma låg samlat.&lt;br&gt;Med detta resonemang skulle banfördelningen och trafikledningen pro-&lt;br&gt;duktionsmässigt som helhet organiseras tillsammans med infrastrukturen&lt;br&gt;inom Banverket. En sådan lösning är också konkurrensneutral gentemot&lt;br&gt;olika jämvägsoperatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikledningen kan även brytas ur SJ och placeras i en ny myndig-&lt;br&gt;het eller i ett av operatörerna samägt bolag. Sådana lösningar torde&lt;br&gt;dock inte vara aktuella i dagsläget med beaktande av den förväntade&lt;br&gt;marknadsutvecklingen samt av de kostnader och den byråkrati detta&lt;br&gt;skulle innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget överväger fördelarna med att ha kvar den operativa&lt;br&gt;trafikledningen inom ramen för SJ:s nuvarande organisation. Den tek-&lt;br&gt;niska trafikledningen utgör däremot en naturlig del av infrastrukturen&lt;br&gt;och bör inte brytas loss från Banverkets nuvarande ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudoperatörsmodellen bör kunna användas på olika delar av järn-&lt;br&gt;vägsnätet. Detta innebär att i den mån nya operatörer kommer in och&lt;br&gt;blir dominerande på delar av bannätet kan ansvaret, om inga tekniska&lt;br&gt;hinder finns, överlåtas på dessa operatörer om de så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på tillsynsmyndigheten och Jämvägsinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att avgöra om trafikledningen lokalt skall överlåtas till en enskild opera-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tör. Tillsynsmyndigheten bör bl.a. beakta behovet av samordning i fråga Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;om övergripande tidtabellskonstruktion och trafikledning. Jämvägsin-&lt;br&gt;spektionen svarar för den säkerhetsmässiga prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor inom&lt;br&gt;jämvägssektom måste konkurrensneutraliteten när det gäller trafikled-&lt;br&gt;ning tillmätas stor vikt. Regeringen anser därför att den föreslagna&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten skall utöva tillsyn över trafikledningen. Trafikled-&lt;br&gt;ningsfunktionen bör såvitt avser SJ även fortsättningsvis vara organi-&lt;br&gt;serad i en separat enhet inom SJ, skild från dess affärsverksamhet.&lt;br&gt;Trafikledningen skall vara konkurrensneutral i sin utövning. Banverket&lt;br&gt;och trafikintressentema bör ges möjligheter till insyn i trafikledningen.&lt;br&gt;Om det med hänsyn till trafikens omfattning eller karaktär är lämpligt&lt;br&gt;kan personal från annan operatör kunna begära att få medverka i trafik-&lt;br&gt;ledningsarbetet. Trafikledningsbeslut bör kunna överklagas till tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten. Tillsynsmyndigheten och SJ samt övriga operatörer med&lt;br&gt;trafikledningsansvar bör ingå avtal om genomförande och finansiering&lt;br&gt;av trafikledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1988 erhåller SJ ersättning för vissa gemensamma kostnader&lt;br&gt;på länsjämvägama, främst trafikledningskostnader. Ersättningen, som&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 har festställts till 58 miljoner kronor, utbetalas&lt;br&gt;via anslaget för statens köp av interregional persontrafik på järnväg.&lt;br&gt;Ersättningen bygger på förhandlingar mellan staten och SJ. Ansvaret för&lt;br&gt;ersättningen bör föras över till tillsynsmyndigheten fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1995/96. Regeringen avser att återkomma med förslag till riksdagen i&lt;br&gt;denna del i 1995 års budgetproposition. På sikt bör olika jämvägsopera-&lt;br&gt;törer bära trafikledningskostnadema på länsjämvägama på samma sätt&lt;br&gt;som på stomnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten för den del som ej finansieras av staten bör finansieras&lt;br&gt;genom avgifter från operatörerna. Banverket bör ges i uppdrag att i&lt;br&gt;samverkan med trafikledningen i SJ under hösten 1994 lämna förslag&lt;br&gt;om finansieringen av trafikledningen. När tillsynsmyndigheten etablerats&lt;br&gt;skall denna svara för finansieringssystem avseende trafikledningskost-&lt;br&gt;nadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s trafikledning utför i dag som tidigare redovisats vissa service-&lt;br&gt;uppdrag åt SJ:s övriga funktioner. Andra operatörer bör kunna välja om&lt;br&gt;de via avtal med trafikledningen vill ansluta sig till dessa servicefunk-&lt;br&gt;tioner eller om man vill handha dessa i egen regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.4 Rullande materiel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förhandlaren for statens köp av persontra-&lt;br&gt;fik på järnväg (K 1991:02) ges möjlighet att köpa eller leasa rull-&lt;br&gt;ande materiel som SJ utnyttjar i trafik som upphandlas av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlaren ges möjlighet att ge en statlig restvärdesgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överflödig rullande materiel i SJ görs tillgänglig för andra&lt;br&gt;operatörer på affärsmässiga grunder. Regeringen fattar på grund-&lt;br&gt;val av underlag från tillsynsmyndigheten beslut om försäljning när&lt;br&gt;överenskommelser inte kan träffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Motsvarar huvudsakligen regeringens för-&lt;br&gt;slag. I promemorian föreslås att Jämvägskommittén, i stället för till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, ansvarar för det underlag som regeringen behöver för&lt;br&gt;att fetta beslut om försäljning av rullande materiel när överenskommel-&lt;br&gt;ser inte kan träffas mellan operatörerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Övervägande del av remissinstanserna som&lt;br&gt;direkt kommenterat rullande materiel har varit kritiska till promemori-&lt;br&gt;ans förslag. Av dessa menar de flesta att SJ inte bör ansvara för den i&lt;br&gt;dag befintliga vagnsparken utan att ansvaret bör läggas på en neutral&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Lokaltrafikföreningen anser att det är naturligt att samhället&lt;br&gt;äger de fordon som används i den av samhället köpta trafiken. En&lt;br&gt;marknadsmässig upphandling av olönsam tågtrafik förutsätter att staten&lt;br&gt;resp, trafikhuvudmannen ställer erforderligt vagnsmaterial till förfogan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BK Tåg AB anser att SJ:s fordonspark som till stora delar är köpt av&lt;br&gt;staten eller som SJ erhållit genom direkta eller indirekta subventioner&lt;br&gt;bör göras tillgänglig för andra operatörer om dessa övertar trafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, SACO, SF och LKAB delar i princip de ställningstagande som&lt;br&gt;görs i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den övervägande delen av vagn-&lt;br&gt;parken för persontrafik innehas i dag av SJ. Trafikhuvudmännen har i&lt;br&gt;viss omfattning egen materiel som övertogs från SJ i samband med&lt;br&gt;1988 års trafikpolitiska beslut. Trafikhuvudmännen har också i flera fell&lt;br&gt;tagit initiativ till egna inköp av rullande materiel. Slutligen kan För-&lt;br&gt;handlaren för statens köp av persontrafik på järnväg (K 1991:02) välja&lt;br&gt;att föreslå upphandling av rullande materiel i stället för trafik vid längre&lt;br&gt;avtalsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För godsvagnar finns en fungerande marknad med en stor andel&lt;br&gt;privatägda vagnar. På godstrafikområdet kommer enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning rullande materiel inte att utgöra något etableringshinder på&lt;br&gt;en öppen jämvägsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot saknas en fungerande andrahandsmarknad för rullande&lt;br&gt;materiel för persontrafiken. Då det dessutom är förenat med stora kost-&lt;br&gt;nader att införskaffa rullande materiel är detta en riskfylld investering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgången på rullande materiel inom persontrafiken är därmed ett&lt;br&gt;etableringshinder för nya operatörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del remissinstanser har valt att likställa rullande materiel i person-&lt;br&gt;trafiken med andra gemensamma funktioner inom jämvägssektom. Det&lt;br&gt;är dock inte givet att milande materiel skall ses som en gemensam&lt;br&gt;funktion. Redan i dag är en stor del av den rullande materielen speciali-&lt;br&gt;serad för en viss typ av trafik. Samtidigt finns dock inslag av gemen-&lt;br&gt;samt utnyttjande av lok och vagnar m.m. Det är inte ovanligt att samma&lt;br&gt;materiel utnyttjas för olika vagnomlopp i syfte att utnyttja vagnparken&lt;br&gt;så optimalt som möjligt. Vidare hålls en viss reservkapacitet för att&lt;br&gt;hantera driftstörningar. Denna rullande materiel kan vara gemensam för&lt;br&gt;flera trafikupplägg men behöver inte vara gemensam för flera opera-&lt;br&gt;törer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att grundprincipen bör vara att trafikintressentema&lt;br&gt;själva skall äga eller leasa milande materiel. Detta utgör den starkaste&lt;br&gt;garantin för marknadsanpassade järnvägsföretag. Om den aflarsrisk som&lt;br&gt;är förenad med anskaffandet av milande materiel elimineras finns en&lt;br&gt;risk för att marknadskopplingen försvagas. Regeringen anser således att&lt;br&gt;det saknas motiv att särskilja jämvägsmarknaden från övriga transport-&lt;br&gt;marknader. Detta innebär bl.a. att regeringen för närvarande anser att&lt;br&gt;det saknas motiv att bilda statliga vagnbolag etc. Det kan dock ligga i&lt;br&gt;t.ex. trafikhuvudmännens intresse att samverka om rullande materiel.&lt;br&gt;Genom samverkan skapas förutsättningar för längre produktionsserier&lt;br&gt;och därmed lägre kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiel som SJ förfogar över for att driva sådan trafik som&lt;br&gt;upphandlas av staten föreslås emellertid kunna ställas till andra opera-&lt;br&gt;törers förfogande för trafik på det olönsamma nätet. Förhandlaren för&lt;br&gt;statens köp av persontrafik på järnväg föreslås ges möjlighet att köpa&lt;br&gt;eller leasa materielen av SJ. Denna lok- och vagnpark blir därmed&lt;br&gt;tillgänglig för de operatörer som deltar i anbudsupphandlingen. I princip&lt;br&gt;bör priset vara marknadsbaserat. I avsaknad av ett marknadsvärde bör&lt;br&gt;priset sättas vid förhandling mellan de förhandlande parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då förhandlaren för närvarande endast har mandat att ingå avtal på&lt;br&gt;högst fem år saknas reella möjligheter att införskaffa rullande materiel&lt;br&gt;vars livslängd är avsevärt längre. Regeringen anser därför att förhand-&lt;br&gt;laren i kommande upphandlingar bör ges möjlighet att leasa rullande&lt;br&gt;materiel med en statlig restvärdesgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikintressenter skall vidare kunna överenskomma med SJ om att&lt;br&gt;förvärva överflödig rullande materiel som används i den kommersiella&lt;br&gt;trafiken. Priset bör, på samma sätt som inom den statliga upphand-&lt;br&gt;lingen, bestämmas i förhandling mellan parterna. Jämvägsoperatörer&lt;br&gt;bör ges möjlighet att vända sig till tillsynsmyndigheten om överens-&lt;br&gt;kommelser inte kan träffas. Tillsynsmyndigheten bör bedöma före-&lt;br&gt;komsten av överflödig rullande materiel och regeringen bör därefter ges&lt;br&gt;möjlighet att fatta beslut om försäljning av materielen. Vid beslut om&lt;br&gt;försäljning bör regeringen även pröva att ett rimligt pris angivits för den&lt;br&gt;rullande materielen. Motsvarande bedömning bör även kunna göras&lt;br&gt;avseende den rullande materiel som förhandlaren för statens köp av&lt;br&gt;persontrafik på järnväg köper eller leasar av SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ökad internationell standardisering samt med successivt Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;fler operatörer på marknaden finns det enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;förutsättningar på sikt för en andrahandsmarknad för rullande materiel&lt;br&gt;för persontrafiken. Fri konkurrens kan även komma att leda till förbätt-&lt;br&gt;rade möjligheter att leasa rullande materiel på samma sätt som inom&lt;br&gt;andra transportmarknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har under hösten år 1993 tillkallat en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag att analysera förutsättningarna för en utveckling av per-&lt;br&gt;sontrafiken på järnväg m.m. samt lämna förslag till erforderliga åtgärd-&lt;br&gt;er (dir. 1993:117). Rullande materiel utgör en av huvudpunkterna for&lt;br&gt;utredaren. Utredaren skall redovisa sina förslag till regeringen under&lt;br&gt;våren år 1994. Regeringen kan, på grundval av utredarens förslag,&lt;br&gt;därmed komma att återkomma med ytterligare förslag avseende rullande&lt;br&gt;materiel senare under år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.5 Övriga gemensamma funktioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Funktioner som handhas av SJ men som bör&lt;br&gt;kunna utnyttjas även av andra trafikintressenter skall göras till-&lt;br&gt;gängliga på konkurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor.&lt;br&gt;Flertalet funktioner görs tillgängliga till självkostnadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten fattar beslut om villkoren för tillgången till&lt;br&gt;gemensamma funktioner i de fall trafikintressentema inte kan nå&lt;br&gt;en överenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i stort med regeringens för-&lt;br&gt;slag, dock förespråkas i promemorian att Jämvägskommittén skall&lt;br&gt;avgöra tvister mellan operatörerna angående villkoren for tillgången till&lt;br&gt;gemensamma funktioner. Vidare föreslås att marken under spåranlägg-&lt;br&gt;ningama skall överföras till Banverket redan under år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;ansvaret för gemensamma funktioner bör ligga hos en neutral huvudman&lt;br&gt;för att säkerställa konkurrensneutralitet. Flertalet remissinstanser anser&lt;br&gt;att olika gemensamma funktioner skall organiseras fristående från SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räddningsverket påpekar att det är väsentligt att säkerheten hos de&lt;br&gt;gemensamma funktionerna upprätthålls och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, SF, Föreningen Framtida Järnvägstrafik och Skogsindustrierna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att ge SJ ansvaret för gemensamma funktioner.&lt;br&gt;Även SACO tillstyrker förslaget men anser att stationer och depåer bör&lt;br&gt;ägas eller leasas av den operatör som har största trafikintresset av sta-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den uppdelning mellan järnvägsdrift&lt;br&gt;och infrastruktur som genomfördes i och med 1988 års trafikpolitiska&lt;br&gt;beslut har haft en rad positiva effekter for den svenska järnvägen. Dessa&lt;br&gt;har redovisats bl.a. i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 7, bet. 1992/93:TU39, rskr. 1992/93:445).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsnivån i järnvägens infrastruktur har höjts kraftigt, vilket Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;torde ha varit svårare att genomfora med den gamla ansvarsfördelning-&lt;br&gt;en. Sedan staten genom Banverket övertagit ansvaret för infrastrukturen&lt;br&gt;har investeringarna i det svenska järnvägsnätet ökat kraftigt, från ca&lt;br&gt;600 miljoner kronor per år under 1980-talet till ca 6 miljarder kronor&lt;br&gt;under budgetåret 1993/94. Därtill kommer investeringar som finansieras&lt;br&gt;vid sidan av statsbudgeten. Med ett sammanhållet planeringssystem för&lt;br&gt;järnvägens infrastruktur i Banverkets regi konkurrerar numera inte&lt;br&gt;behovet av investering med SJ:s mer kortsiktiga och affärsmässigt&lt;br&gt;relaterade behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att den nuvarande uppdelningen sammantaget visat&lt;br&gt;sig fungera bra, finns det inga skäl att återgå till den modell för järn-&lt;br&gt;vägen som fanns före reformen, med infrastruktur och trafikrörelse&lt;br&gt;inom samma organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen för avgränsningen av infrastrukturen var att det skulle vara&lt;br&gt;möjligt att åstadkomma en neutral behandling av olika trafikföretag och&lt;br&gt;intressenter. Den nuvarande gränsdragningen innebär dock vissa avsteg&lt;br&gt;från denna princip. Vissa funktioner av infrastrukturliknande karaktär&lt;br&gt;som är av betydelse för att säkerställa konkurrensneutrala förhållanden&lt;br&gt;tillhör således fortfarande SJ. Det gäller framför allt mark under spåran-&lt;br&gt;läggningama men även stationsbyggnader, terminalspår m.m. Principi-&lt;br&gt;ellt skulle det kunna övervägas att överföra samtliga dessa funktioner&lt;br&gt;till infrastrukturen eller till en neutral huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en avreglering måste ställning tas dels till hur de gemensamma&lt;br&gt;funktionerna skall organiseras, dels till i vilken omfattning och på vilka&lt;br&gt;grunder de skall göras tillgängliga för olika trafikintressenter på järn-&lt;br&gt;vägsområdet. För en mer detaljerad beskrivning av de gemensamma&lt;br&gt;funktionerna samt av principer för att organisera dessa hänvisas till&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande funktioner kan i olika omfattning bedömas utgöra gemen-&lt;br&gt;samma funktioner (förutom de tidigare behandlade): stationer och andra&lt;br&gt;fastigheter som krävs för jämvägsverksamheten, persontrafikens depåer,&lt;br&gt;sidospår, rangerbangårdar, andra bangårdar och godsterminaler, verk-&lt;br&gt;städer, biljett- och informationssystem, utbildning, fäijor och fäijesta-&lt;br&gt;tioner samt räddningsberedskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De funktioner som i enlighet med 1988 års trafikpolitiska beslut&lt;br&gt;tillhör infrastrukturen och därmed ligger inom Banverkets ansvarsom-&lt;br&gt;råde behandlas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju större krav som ställs på olika operatörer att själva stå för egna&lt;br&gt;gemensamma funktioner desto mindre blir konkurrenstrycket på mark-&lt;br&gt;naden. Detta talar för att gemensamma funktioner skall göras tillgäng-&lt;br&gt;liga för samtliga trafikintressenter på konkurrensneutrala villkor. Ge-&lt;br&gt;nom att organisatoriskt helt frikoppla de gemensamma funktionerna från&lt;br&gt;SJ, där flertalet finns i dag, skapas bättre förutsättningar för konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot att göra de gemensamma funktionerna tillgängliga för alla på&lt;br&gt;konkurrensneutrala villkor talar det faktum att detta innebär att sämre&lt;br&gt;möjligheter ges för operatörerna att påverka sin produkt och därmed sin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenskraft. Marknaden riskerar därför att bli likriktad vilket direkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motverkar syftet med avregleringen. Organisatoriska förändringar kan Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;även resultera i oönskade effekter för jämvägsmarknaden som helhet i&lt;br&gt;form av t.ex. ökade kostnader genom ökad byråkrati och försvagad&lt;br&gt;marknad skoppling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att större omorganisationer inte är aktu-&lt;br&gt;ella i ett inledningsskede. Marken under spåranläggningama, utgör&lt;br&gt;emellertid som tidigare redovisats, en naturlig del av infrastrukturen och&lt;br&gt;bör därför på sikt överföras till Banverket. Enligt regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning är denna fråga inte av någon avgörande betydelse i dagsläget, men&lt;br&gt;kommer att aktualiseras i samband med en eventuell framtida bolagiser-&lt;br&gt;ing av SJ:s verksamhet. Regeringen avser därför uppdra åt SJ och Ban-&lt;br&gt;verket att utforma ett underlag som kartlägger möjligheterna och de&lt;br&gt;ekonomiska och praktiska konsekvenserna av att överföra bl.a. marken&lt;br&gt;under spåranläggningama från SJ till Banverket efter utgången av år&lt;br&gt;1996. Vissa andra gränsdragningsfrågor, såsom ansvaret för plattforms-&lt;br&gt;förbindelser som i dag åvilar SJ, bör ingå i denna kartläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med delningen år 1988 behandlades även vissa ekono-&lt;br&gt;miska frågor såsom fördelningen av ansvar för livräntor, tjänsteresor&lt;br&gt;m.m. mellan SJ och Banverket. Den ansvarsfördelning som då besluta-&lt;br&gt;des bör enligt regeringens mening revideras så att en tydligare ansvars-&lt;br&gt;fördelning kommer till stånd. Regeringen återkommer till dessa frågor&lt;br&gt;under avsnitt 5 Vissa redovisningsfrågor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gemensamma funktioner som finns i SJ bör göras tillgängliga för&lt;br&gt;samtliga trafikintressenter till självkostnadspris på icke-diskriminerande&lt;br&gt;och lika villkor. Mindre depåstationer, godsterminaler, kombiterminaler&lt;br&gt;samt verkstäder bör dock göras tillgängliga till marknadsmässiga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för tillgången till stationer är i många fall av avgörande&lt;br&gt;betydelse för möjligheterna att åstadkomma konkurrens på persontrans-&lt;br&gt;portmarknaden. Regeringen anser därför att det bör bildas särskilda&lt;br&gt;stationsråd med representanter för olika trafikintressenter (Banverket,&lt;br&gt;trafikhuvudmän, jämvägsoperatörer m.fl.) för de av staten ägda station-&lt;br&gt;er etc. som nyttjas av andra än SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall trafikintressenter inte kan komma överens om villkoren för&lt;br&gt;tillgången till de gemensamma funktionerna bör tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;fatta beslut om villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare vara en uppgift för tillsynsmyndigheten att successivt&lt;br&gt;utarbeta förslag till regeringen avseende den exakta avgränsningen&lt;br&gt;mellan de funktioner som skall göras tillgängliga till självkostnads- resp,&lt;br&gt;till marknadspris. En utgångspunkt för bedömningen kan härvid vara&lt;br&gt;förutsättningarna att etablera motsvarande funktioner utanför SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.6 Säkerhetskrav för att bedriva järnvägstrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Jämvägsinspektionen ges successivt de&lt;br&gt;eventuellt kompletterande behörigheter och uppgifter i den omfatt-&lt;br&gt;ning som krävs för att säkerställa att nuvarande säkerhetsnivå&lt;br&gt;upprätthålls och vidareutvecklas även på en avreglerad jämvägs-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot prome-&lt;br&gt;morians förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Jämvägsinspektionen hanterar&lt;br&gt;med stöd av jämvägssäkerhetslagen (1990:1157) spårtrafikens olika&lt;br&gt;säkerhetsfrågor. Detta gäller såväl nyetablering av verksamhet som&lt;br&gt;pågående eller ändrad verksamhet. Jämvägsinspektionen utarbetar de&lt;br&gt;grundläggande säkerhetsföreskrifter m.m. som behövs for tillämpningen&lt;br&gt;av jämvägssäkerhetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsinspektionen är i dag administrativt inordnad i Banverket&lt;br&gt;men är i sin myndighetsutövning fristående från såväl trafikutövare som&lt;br&gt;infiastrukturhållare. Målsättningen för inspektionens arbete är att före-&lt;br&gt;bygga olyckor i svensk spårtrafik (järnvägar, tunnelbanor och spårväg-&lt;br&gt;ar). Målet är att trafiksäkerheten i spårtrafiken fortlöpande skall förbätt-&lt;br&gt;ras och att risken att dödas eller skadas vid spårtrafik fortlöpande skall&lt;br&gt;minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundförutsättning för en avreglering av jämvägsmarknaden är att&lt;br&gt;denna inte får ske till priset av försämrad säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karaktären hos inspektionens verksamhet, föreskrifter, normer, in-&lt;br&gt;spektioner, godkännanden m.m. påverkas i princip inte av en avregler-&lt;br&gt;ing. Behovet av föreskrifter och normer av såväl operativ som teknisk&lt;br&gt;karaktär kan dock med tiden öka med större mångfald på marknaden.&lt;br&gt;Jämvägsinspektionen bör successivt få de eventuellt kompletterande be-&lt;br&gt;hörigheter och uppgifter med stöd av jämvägssäkerhetslagen&lt;br&gt;(1990:1157), lagen om undersökning av olyckor (1990:712) och lagen&lt;br&gt;om transport av farligt gods (1982:821) och därtill kopplade förord-&lt;br&gt;ningar i den omfattning som krävs för att säkerställa att nuvarande&lt;br&gt;säkerhetskrav upprätthålls även på en öppen jämvägsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.7 Försvarsberedskapen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den föreslagna avregleringen innebär&lt;br&gt;inte att försvarsberedskapen försämras. Nuvarande försvarsorgani-&lt;br&gt;sation bibehålls oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot prome-&lt;br&gt;morians förslag. Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) anser att de&lt;br&gt;begränsade ingrepp i jämvägssystemet som föreslås inte kommer att&lt;br&gt;försämra beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Innebörden av SJ:s försvars-&lt;br&gt;åtagande är i korthet att den verksamhet som SJ ansvarar för och be-&lt;br&gt;driver skall upprätthållas även under krig. För detta krävs ett omfettan-&lt;br&gt;de förberedelsearbete i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för funktionen ”Transporter” i totalförsvaret ligger på&lt;br&gt;ÖCB. I transportfunktionen ingår järnvägstransporter som en delfunk-&lt;br&gt;tion under SJ:s ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsverksamheten inom järnvägen sköts för närvarande av en&lt;br&gt;för SJ och Banverket gemensam enhet ”Stab försvar”. Banverket an-&lt;br&gt;svarar för delfunktionen banhållning. Under den centrala enheten ”Stab&lt;br&gt;försvar” finns tre regionala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av SJ:s beredskapsverksamhet sker dels över anslag,&lt;br&gt;dels med egna medel. Från det civila försvarets gemensamma ekono-&lt;br&gt;miska ram tilldelas medel för beredskapsåtgärder. Medlen anvisas form-&lt;br&gt;ellt till Banverket genom ett anslag men utnyttjas av ”Stab försvar” för&lt;br&gt;olika åtgärder inom såväl SJ:s som Banverkets ansvarsområde. SJ till-&lt;br&gt;skjuter därutöver egna intäktsmedel för att finansiera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snedvridning av konkurrensen skulle kunna anses uppstå genom&lt;br&gt;att enbart SJ såsom operatör belastas med vissa kostnader för försvars-&lt;br&gt;verksamhet. Beloppen är emellertid relativt obetydliga i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma enhet som SJ och Banverket i dag har för för-&lt;br&gt;svarsberedskap bör bestå tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.8 Tillsyn och Banverkets organisation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild tillsynsmyndighet bildas på&lt;br&gt;järnvägsområdet. Myndigheten inordnas tills vidare administrativt&lt;br&gt;i Banverket men blir i sin myndighetsutövning fristående från&lt;br&gt;såväl Banverket som trafikintressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall löpande följa upp avregleringen med avseen-&lt;br&gt;de på dels den föreslagna ansvarsfördelningen, dels marknadsut-&lt;br&gt;vecklingen och utvecklingen av EG-regler på järnvägsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverkets organisation ses över. Det kan bl.a. bli aktuellt att i&lt;br&gt;ett senare skede bryta loss tillsynsmyndigheten och Jämvägsin-&lt;br&gt;spektionen från Banverket och bilda fristående myndighet. Förslag&lt;br&gt;aviseras om att bolagisera verkets produktionsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att en Jämvägskom-&lt;br&gt;mitté bildas. Kommittén föreslås utöva tillsyn över jämvägsmarknaden&lt;br&gt;och följa upp avregleringen. Vidare föreslås kommittén bl.a. utveckla&lt;br&gt;ett långsiktigt regelsystem för fördelning av bankapacitet. På längre sikt&lt;br&gt;kan övervägas att överföra kommitténs uppgifter till en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast vissa remissinstanser har lämnat syn-&lt;br&gt;punkter på förslaget. Av dessa är den övervägande delen kritiska till&lt;br&gt;förslaget. Flertalet anser att kommittén ges en för svag ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Skogsindu-&lt;br&gt;strierna delar rapportens synpunkter. VTI påpekar att det kommer att&lt;br&gt;ställas mycket höga krav på kompetens och integritet på den nya myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsinspektionen avstyrker förslaget att Jämvägskommitténs&lt;br&gt;uppgifter eventuellt skulle kunna överföras till Jämvägsinspektionen vid&lt;br&gt;ett senare skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En särskild tillsynsmyndighet bör&lt;br&gt;bildas för att utöva tillsyn över jämvägsmarknaden. Tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten föreslås fatta beslut om banfördelningen, utforma regler för ban-&lt;br&gt;fördelning, medla vid konflikter avseende banupplåtelseavtalen samt&lt;br&gt;pröva om den som söker tåglägen har ekonomiska förutsättningar att&lt;br&gt;bedriva den sökta trafiken. Trafikledningsbeslut skall kunna överklagas&lt;br&gt;till myndigheten. Myndigheten föreslås vidare utforma villkoren för till-&lt;br&gt;gången till gemensamma funktioner samt bedöma förekomsten av över-&lt;br&gt;flödig rullande materiel hos SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som tillsynsmyndigheten fattar bör kunna överklagas till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna ansvarsfördelningen inom jämvägssektom bygger&lt;br&gt;på att det, i vart fall i ett inledningsskede, endast kommer finnas ett&lt;br&gt;mindre antal järnvägsföretag som bedriver trafik på samma spår. För&lt;br&gt;tillsynsmyndighetens del innebär detta att antalet ärenden avseende&lt;br&gt;banfördelning, trafikledning etc. under de första åren efter avreglering-&lt;br&gt;en kommer att vara begränsat. I takt med att fler operatörer etablerar&lt;br&gt;sig på marknaden kan det senare bli aktuellt att modifiera den nuvaran-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de ansvarsfördelningen. Detta kan även bli aktuellt om SJ:s dubbla roll Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;t.ex. på trafikledningsområdet och i fråga om flera gemensamma funk-&lt;br&gt;tioner visar sig ge upphov Ull problem. Myndigheten bör löpande följa&lt;br&gt;utvecklingen för att vid behov återkomma till regeringen med förslag&lt;br&gt;till åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre år efter avregleringen avser regeringen återkomma till riksdagen&lt;br&gt;med en samlad redovisning av avregleringen och dess effekter. Denna&lt;br&gt;uppföljning bör samordnas med uppföljningen av SJ:s resultat och&lt;br&gt;verksamhet efter utgången av år 1996 (se vidare avsnitt 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndigheten bör enligt regeringens uppfattning på samma sätt&lt;br&gt;som Jämvägsinspektionen tills vidare administrativt samordnas med&lt;br&gt;Banverket. Banverkets roll som infrastrukturhållare och därav följande&lt;br&gt;intressen av operatörskaraktär, t.ex. avseende tillgång till spår och&lt;br&gt;anläggningar, är oförenlig med de tillsynsuppgifter som föreslås, t.ex.&lt;br&gt;övervakning av marknadsprissättning, tillgång och priser på rullande&lt;br&gt;materiel m.m. Tillsynsfunktionen bör därför hållas åtskild från Ban-&lt;br&gt;verkets övriga verksamheter. I sin myndighetsutövning bör myndigheten&lt;br&gt;vara fristående från såväl Banverket som trafikintressenter. Det bör&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning vidare övervägas att i ett senare skede&lt;br&gt;bryta loss tillsynsmyndigheten och Jämvägsinspektionen från Banverket&lt;br&gt;och bilda fristående myndighet. Detta bör ske i samband den översyn&lt;br&gt;som aviseras avseende Banverkets organisation (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta tillsammans med möjligheten att överklaga till regeringen bör&lt;br&gt;garantera en neutral handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämtöver har givetvis Konkurrensverket med hjälp av konkurrens-&lt;br&gt;lagen (1993:20) möjlighet att inskrida mot konkurrensbegränsningar på&lt;br&gt;järnvägsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer senare att ge Banverket i uppdrag att redovisa&lt;br&gt;ett förslag till en ny tillsynsmyndighet fr.o.m. den 1 januari 1995 samt&lt;br&gt;till finansiering av myndighetens verksamhet. I uppdraget skall ingå att&lt;br&gt;föreslå hur trafikledningskostnadema på länsjämvägama skall finan-&lt;br&gt;sieras (se avsnitt 2.2.3). Regeringen avser att återkomma till finansier-&lt;br&gt;ingsfrågorna i 1995 års budgetproposition. Banverket bör fram till dess&lt;br&gt;bära tillkommande kostnader inom ramen för nuvarande anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett effektivt banverk är av avgörande betydelse för järnvägens fram-&lt;br&gt;tida konkurrenskraft gentemot övriga transportslag. Regeringen har i&lt;br&gt;årets budgetproposition (1993/94:100 bil. 7) angett att Banverket, på&lt;br&gt;liknande sätt som Vägverket, bör omorganiseras så att produktionsdelen&lt;br&gt;separeras från förvaltningsdelen. Målsättningen bör vara att all produk-&lt;br&gt;tion i Banverkets regi så småningom skall kunna konkurrensutsättas.&lt;br&gt;Det bör därefter vara möjligt att bolagisera och på sikt privatisera pro-&lt;br&gt;duktionsdelen. Förutsättningen bör vara att fungerande marknader&lt;br&gt;skapas inom olika produktionsområden så att inte byte av associations-&lt;br&gt;form och ägare leder till nya, privata monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket har i olika sammanhang redogjort för internt pågående&lt;br&gt;arbeten som syftar till att beskriva, tydliggöra och avgränsa verkets&lt;br&gt;olika roller och ansvarsområden på ett sätt som överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens överväganden. Dessa arbeten bör avslutas skyndsamt. Re- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;geringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny orga-&lt;br&gt;nisation för Banverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren&lt;br&gt;1994-1996&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års trafikpolitiska beslut redovisades inriktningen att SJ efter en&lt;br&gt;femårsperiod skulle redovisa ett överskott som möjliggjorde självfinan-&lt;br&gt;siering av rörelsen. Med hjälp av bl.a. en finansiell rekonstruktion av&lt;br&gt;balansräkningen, en ny ansvarsfördelning beträffande infrastrukturen&lt;br&gt;genom inrättande av Banverket samt avyttring av fast egendom m.m.&lt;br&gt;som inte längre behövs för jämvägsändamål förutsågs en kraftig resul-&lt;br&gt;tatförbättring. Genom beslutet fastställdes mål för SJ:s verksamhet för&lt;br&gt;åren 1988-1992. Koncemstrategin skulle baseras på en renodling av&lt;br&gt;verksamheten till järnvägstrafik. Resultatet skulle förbättras med 1 mil-&lt;br&gt;jard kronor under perioden. Självfinansiering skulle kunna uppnås efter&lt;br&gt;utgången av år 1992. SJ förutsågs vidare utvecklas till ett modernt och&lt;br&gt;kundorienterat foretag bl.a. genom en mer aktiv marknadsföring, bättre&lt;br&gt;ekonimisk styrning och ökad transportkvalitet. Soliditeten för perioden&lt;br&gt;skulle ligga på 40 % för affärsverket och 35 % for koncernen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen behandlade SJ:s resultat och verksamhetsförutsättningar&lt;br&gt;senast i samband med 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100&lt;br&gt;bil. 7, bet. 1992/93:TU27, rskr. 1992/93:445) samt 1993 års komplette-&lt;br&gt;ringsproposition (prop. 1992/93:150 bil. 5, bet. 1992/93:TU39, rskr.&lt;br&gt;1992/93:445).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition konstaterades att SJ uppfyllt det av&lt;br&gt;riksdagen fastställda resultatförbättringskravet för åren 1988-1992.&lt;br&gt;Resultatet förbättrades med i storleksordningen 1 miljard kronor. Sam-&lt;br&gt;tidigt angavs att det redovisade överskottet inte är tillräckligt för själv-&lt;br&gt;finansiering samt att soliditeten inte uppnått de nivåer som angivits i&lt;br&gt;riksdagsbeslutet. Soliditeten inkl, leasing var vid utgången av år 1992&lt;br&gt;26 % för affärsverket och 27 % för koncernen. SJ:s lönsamhet och&lt;br&gt;resultatutveckling på sikt skulle därför analyseras vidare. Nya riktlinjer&lt;br&gt;för SJ:s verksamhet avsågs att läggas fäst fr.o.m. den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års kompletteringsproposition redovisades några förhållanden&lt;br&gt;som behövde klarläggas ytterligare innan riktlinjer för SJ:s verksamhet&lt;br&gt;skulle kunna presenteras. Det gällde bl.a. formerna för avreglering av&lt;br&gt;järnvägstrafiken och dess konsekvenser för SJ:s organisation och verk-&lt;br&gt;samhet. Vidare angavs behov av en fördjupad analys av den framtida&lt;br&gt;strukturen för SJ inkl, kapitalstruktur och finansiering. Den försämrade&lt;br&gt;soliditeten i SJ i förhållande till riksdagens krav noterades särskilt. SJ&lt;br&gt;förutsattes koncentrera verksamheten till kärnverksamheten, dvs. järn-&lt;br&gt;vägstrafiken. De befogenheter som SJ innehaft till följd av riksdagens&lt;br&gt;trafikpolitiska beslut förlängdes att gälla under ytterligare ett år, t.o.m.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 30 juni 1994, i avvaktan på nya riktlinjer för SJ. Regeringen avsåg Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;att återkomma till riksdagen med förslag i sådan tid att nya riktlinjer&lt;br&gt;kan träda i kraft den 1 juli 1994. Även frågan om SJ:s framtida associa-&lt;br&gt;tionsform skulle behandlas i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten år 1993 har en analys genomförts av SJ-koncemens&lt;br&gt;ekonomi och verksamhet under de kommande åren. Arbetet har skett i&lt;br&gt;en arbetsgrupp med representanter från SJ samt från Kommunikations-&lt;br&gt;och Finansdepartementen. Externa konsulter har biträtt arbetsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna för SJ av en avreglering av järnvägstrafiken har&lt;br&gt;beräknats utifrån det förslag till avreglering som presenteras i denna&lt;br&gt;proposition. Detta innebär att SJ även framgent sköter den operativa&lt;br&gt;trafikledningen på det statliga bannätet samt vissa andra gemensamma&lt;br&gt;funktioner inom järnvägsområdet. Konsekvenserna för SJ redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli år 1993 hemställde SJ:s styrelse och ledning i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen om bolagisering av affärsverket. SJ begärde bl.a. ett statligt&lt;br&gt;kapitaltillskott på ca 2,6 miljarder kronor. SJ:s framställning har där-&lt;br&gt;efter analyserats i regeringskansliet. Slutsatsen är att SJ i utgångsläget&lt;br&gt;har en alltför svag ekonomisk och finansiell ställning för att nu om-&lt;br&gt;bildas till aktiebolag. Något kapitaltillskott kommer inte att medges.&lt;br&gt;Därmed krävs ytterligare åtgärder i form av rationalisering och kapital-&lt;br&gt;frigörelse inom ramen för affärsverksformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har lämnat en affärsplan för verksamheten under åren 1994-1996&lt;br&gt;till regeringen. I affärsplanen redovisas ett alternativ baserat på själv-&lt;br&gt;finansiering i SJ-koncemen med bl.a. minskade investeringar jämfört&lt;br&gt;med skrivelsen till regeringen i juli år 1993. I planen redovisas ett&lt;br&gt;program för fortsatt omstrukturering av SJ-koncemen. Syftet med åt-&lt;br&gt;gärderna är att SJ, efter en treårsperiod, visar en sådan lönsamhet och&lt;br&gt;självfinansiering att SJ uppnår angivna avkastnings- och soliditetskrav.&lt;br&gt;Detta skulle innebära att SJ, efter utgången av år 1996, har en tillräck-&lt;br&gt;ligt stark ekonomisk och finansiell ställning för bolagsbildning av verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas förslag till mål och huvudinriktning för SJ-&lt;br&gt;koncemen under åren 1994-1996 samt förslag till befogenheter för&lt;br&gt;regeringen och för SJ under samma period (avsnitt 4.3 och 4.4). SJ:s&lt;br&gt;affärsplan for åren 1994-1996 redovisas i avsnitt 4.6. Uppföljningen av&lt;br&gt;SJ:s verksamhet mot uppställda mål redovisas i avsnitt 4.7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Allmän motivering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jämvägsverksamhet har generellt sett ekonomiska problem i alla länder.&lt;br&gt;I de allra flesta länder bedrivs järnvägen inom ramen för en statlig&lt;br&gt;jämvägsforvaltning. Underskotten är i dessa fall som regel mycket&lt;br&gt;omfattande. Endast i enstaka fall finns exempel på järnvägsdrift där&lt;br&gt;tågtrafikföretag uppvisar en god lönsamhet. Företagen har i dessa fall&lt;br&gt;satsat på produkter med stark konkurrenskraft jämfört med andra trafik-&lt;br&gt;slag och uppnått en mycket hög produktivitet. Verksamheten har kon-&lt;br&gt;centrerats till ett begränsat antal tågprodukter. Sådana exempel är hög-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hastighetstågen i Japan samt vissa godstågsupplägg i Nordamerika. Den Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;svenska järnvägens arbetsproduktivitet, inkluderande såväl SJ som&lt;br&gt;Banverket, är hög jämfört med andra europeiska länder. SJ är ett av de&lt;br&gt;mest effektiva järnvägsföretagen i Europa (UIC årsstatistik 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1988 års trafikpolitiska beslut redovisades inriktningen att SJ efter&lt;br&gt;en femårsperiod skulle redovisa ett överskott som möjliggjorde själv-&lt;br&gt;finansiering av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s resultat förbättrades i enlighet med resultatförbättringskravet for&lt;br&gt;åren 1988-1992 men resultatnivån är inte tillräcklig for att uppnå själv-&lt;br&gt;finansiering. Soliditeten har inte uppnått de nivåer som angivits i riks-&lt;br&gt;dagsbeslut. En förklaring till detta är att avyttring av fäst egendom och&lt;br&gt;aktier inte har kunnat fullföljas i den omfattning som planerats under en&lt;br&gt;period av lågkonjunktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 7) redovisas&lt;br&gt;några förhållanden som haft negativ inverkan på SJ:s verksamhet och&lt;br&gt;resultat och som inte förutsågs vid tidpunkten för 1988 års trafikpolitis-&lt;br&gt;ka beslut. T.ex. drogs stödet till SJ:s godstrafik om ca 450 miljoner&lt;br&gt;kronor in år 1991. Som en följd av att LKAB erhöll trafikeringsrätt för&lt;br&gt;malmtransporter på Malmbanan under år 1992 sjönk intäkterna och där-&lt;br&gt;med resultatet for SJ. Vidare har SJ:s inkomster från statens köp av&lt;br&gt;persontrafik på järnväg minskat under åren som en följd av att upphand-&lt;br&gt;lingen numera sker i konkurrens. Under perioden infördes mervärdes-&lt;br&gt;skatt på persontrafik, vilket under år 1991 bedöms ha minskat SJ:s tra-&lt;br&gt;fikintäkter med ca 500 miljoner kronor och även åren därefter påverkat&lt;br&gt;intäkterna negativt. Perioden 1988-1992 präglas slutligen av den all-&lt;br&gt;männa nedgången i svensk ekonomi med dess konsekvenser för hela&lt;br&gt;transportbranschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition att det statliga bannätet öpp-&lt;br&gt;nas för konkurrens från den 1 januari 1995. Förslaget innehåller regler&lt;br&gt;som syftar till att garantera att trafikledning, banfördelning och utnytt-&lt;br&gt;jande av gemensamma funktioner inom järnvägsområdet sker på kon-&lt;br&gt;kurrensneutrala och icke-diskriminerande villkor. Förslaget, som redo-&lt;br&gt;visas i avsnitt 3, innebär att SJ tills vidare kommer att sköta den opera-&lt;br&gt;tiva trafikledningen och tidtabellsuppbyggnaden medan en ny tillsyns-&lt;br&gt;myndighet ges rollen att utöva tillsyn och ansvara för t.ex. banfördel-&lt;br&gt;ning. Regeringens bedömning är att SJ:s nuvarande organisation inte&lt;br&gt;kommer att påverkas i någon större utsträckning under den kommande&lt;br&gt;treårsperioden av avregleringen i den form som regeringen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för nya operatörer att etablera sig på persontrafik-&lt;br&gt;området bedöms vara störst i fråga om den upphandlade trafiken. Nu-&lt;br&gt;varande avtal mellan SJ och trafikhuvudmän samt med staten är emel-&lt;br&gt;lertid i flera fäll bundna under en längre tidsperiod. Det innebär att&lt;br&gt;effekterna för SJ:s persontrafik under den kommande treårsperioden&lt;br&gt;förväntas bli små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för konkurrens på godstransportmarknaden bedöms&lt;br&gt;vara störst i systemtågstrafiken. Flertalet avtal om systemtågstransporter&lt;br&gt;är av kortare karaktär än avtalen på persontrafikområdet. Större trans-&lt;br&gt;portföretag skulle också kunna etablera egen kombitrafik. Kombitrafiken &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan även komma att bli intressant för nya aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har beräknat den totala negativa resultateffekten inom persontrafik- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;och godstransportområdena till följd av avregleringen av järnvägstrafik-&lt;br&gt;en till 35-55 miljoner kronor per år under åren 1995-1997. Regering-&lt;br&gt;ens bedömning är dock att det ökade konkurrenstrycket även kommer&lt;br&gt;att resultera i positiva effekter för SJ i form av minskade kostnader och&lt;br&gt;eventuellt ökad trafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långväga busstrafik är ett reellt alternativ till järnvägstrafik på flera&lt;br&gt;sträckor och stråk runt om i landet. Enligt SJ:s uppskattningar skulle en&lt;br&gt;fullständigt fri etableringsrätt för långväga busstrafik innebära en resul-&lt;br&gt;tatförsämring för SJ:s Persontrafikdivision med i storleksordningen&lt;br&gt;200 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägssektom genomgår för närvarande en period av förändringar&lt;br&gt;på grund av det omfattande investeringsprogram i infrastrukturen som&lt;br&gt;riksdagen beslutat om. Ett modernt bannät kommer successivt att tas i&lt;br&gt;bruk runt om i landet under det närmaste årtiondet. Det är angeläget att&lt;br&gt;infrastrukturen utnyttjas effektivt. Avreglering av järnvägstrafiken är,&lt;br&gt;såsom framhållits i denna proposition, en åtgärd som syftar till att&lt;br&gt;stärka jämvägssektoms konkurrenskraft gentemot andra trafikslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Etablering av långväga busstrafik regleras för närvarande i yrkestra-&lt;br&gt;fiklagen (1988:263). Enligt denna lag skall tillstånd till långväga buss-&lt;br&gt;trafik inte meddelas om järnvägsföretag eller trafikhuvudmän kan visa&lt;br&gt;att deras trafik skadas i betydande mån. Om en avsevärt bättre trafikför-&lt;br&gt;söijning uppnås genom den sökta trafiken, skall tillstånd dock beviljas.&lt;br&gt;Ett antal ansökningar om etablering av långväga busstrafik ligger för&lt;br&gt;närvarande för avgörande hos regeringen. Regeringen prövar vaije&lt;br&gt;ärende för sig i enlighet med yrkestrafiklagen. En preliminär bedöm-&lt;br&gt;ning är att tillstånd inte kan ges i ett antal fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att etablering av&lt;br&gt;långväga busstrafik under de närmaste åren kommer att ha en mer&lt;br&gt;begränsad resultateffekt än vad som angetts av SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Mål och huvudinriktning för SJ-koncemen under åren Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;1994-1996&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens Förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- SJ skall koncentrera verksamheten till en fortsatt affärsmässig&lt;br&gt;utveckling av järnvägstrafiken. Verksamheter som inte bidrar&lt;br&gt;till detta bör avskiljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ skall satsa på jämvägsprodukter med långsiktig konkurrens-&lt;br&gt;kraft och utveckla dessa till uthållig lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Målsättningen är att SJ-koncemen räkenskapsåret 1996 skall&lt;br&gt;uppvisa en avkastning på eget kapital efter schablonskatt (30 %)&lt;br&gt;på lägst 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Soliditeten (inkl, borgensåtaganden och leasing) for SJ-koncem-&lt;br&gt;en skall senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst 35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Självfinansieringsgraden inkl, avyttringar i SJ-koncemen skall&lt;br&gt;under räkenskapsåren 1994-1996 i genomsnitt vara lägst&lt;br&gt;100%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den här föreslagna inriktningen och målen för SJ-koncemen&lt;br&gt;skall gälla från den 1 juli år 1994 till och med utgången av år&lt;br&gt;1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall årligen till riksdagen redovisa hur SJ:s verk-&lt;br&gt;samhet utvecklas i förhållande till de uppställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I syfte att stärka SJ:s lönsamhet och&lt;br&gt;konkurrenskraft krävs enligt regeringens bedömning fortsatta åtgärder i&lt;br&gt;form av omstrukturering, rationalisering och avyttring av verksamheter&lt;br&gt;som inte hör samman med jämvägsverksamheten. Åtgärdsprogrammet&lt;br&gt;bygger på att SJ drivs inom ramen för affärsverksformen under ytter-&lt;br&gt;ligare en treårsperiod. Frågan om SJ.s associationsform bör ånyo pröv-&lt;br&gt;as inför utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med 1990 års bokslut genomfördes en nedskrivning av&lt;br&gt;rullande materiel på ca 2,7 miljarder kronor samt en motsvarande upp-&lt;br&gt;skrivning av fastighetsbeståndet, som år 1992 hade ett samlat bokfört&lt;br&gt;värde om ca 4,7 miljarder kronor. En stor del av marknadsvärdet repre-&lt;br&gt;senteras emellertid av fastigheter som hyrs ut inom SJ-koncemen, fas-&lt;br&gt;tigheter som på dagens fastighetsmarknad synes ha små möjligheter att&lt;br&gt;finna alternativa hyresgäster. Marknadsvärdet på fastighetsbeståndet är&lt;br&gt;därmed svårbedömt. Under perioden har SJ haft bemyndigande att&lt;br&gt;avyttra tillgångar, bl.a. fastigheter, för att täcka t.ex. omstrukturerings-&lt;br&gt;kostnader och konsolidering av balansräkningen. Utvecklingen på bl.a.&lt;br&gt;fastighetsmarknaden under de senaste åren har emellertid begränsat&lt;br&gt;denna möjlighet. Samtidigt har investeringsnivån i affärsverket varit&lt;br&gt;hög. Jämvägsrörelsens självfinansieringsförmåga samt koncernbidrag&lt;br&gt;och utdelningar från AB Swedcarrier har bidragit till finansiering av&lt;br&gt;investeringarna. Ny rullande materiel har delvis finansierats genom s.k.&lt;br&gt;operationell leasing. Det egna kapitalet ökade under perioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989-1992 med 500 miljoner kronor från 3,8 miljarder kronor till Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;4,3 miljarder kronor. I samband med 1990 års bokslut gjordes i affärs-&lt;br&gt;verket särskilda avsättningar för omstrukturering av godstrafik, eftersatt&lt;br&gt;underhåll, ombyggnationer samt arbetsmiljöförbättringar med ca&lt;br&gt;1,5 miljarder kronor. Under år 1990 genomfördes en fästighetsaffär,&lt;br&gt;s.k. sale-and-lease-back, som gav en reavinst på ca 1,7 miljarder kro-&lt;br&gt;nor. Under år 1990 avsattes dessutom en reserv om 350 miljoner kro-&lt;br&gt;nor avseende övertalig personal. De sammanlagda avsättningarna har&lt;br&gt;således varit större än reavinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utgången av år 1992 var soliditeten (inkl, leasing) i affärsverket&lt;br&gt;26 % att jämföra med det av riksdagen fastlagda kravet på 40 % (prop.&lt;br&gt;1990/91:87, bet. 1990/91 :TU32, rskr. 1990/91:316). Soliditeten i kon-&lt;br&gt;cernen var 27 % att jämföra med kravet på 35 %. Prognosen för år&lt;br&gt;1993 ger en soliditet på affärsverksnivå på 30 % resp. 25 % på kon-&lt;br&gt;cemnivå. Den försämrade soliditeten, ställd mot riksdagens krav, är&lt;br&gt;enligt regeringens bedömning otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl.a. denna bakgrund krävs ytterligare åtgärder i SJ under den&lt;br&gt;kommande treårsperioden. Förutom fortsatt rationalisering och modern-&lt;br&gt;isering krävs ytterligare koncentration av verksamheten till järnvägs-&lt;br&gt;trafiken. Verksamheter i koncernen som inte bidrar till en affärsmässig&lt;br&gt;utveckling av järnvägstrafiken bör avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt koncentration och utveckling av jämvägsprodukter som har&lt;br&gt;en långsiktig konkurrenskraft skall ske. Åtaganden i form av invester-&lt;br&gt;ingar i rullande materiel bör göras med utgångspunkt i den långsiktigt&lt;br&gt;lönsamma trafikens behov och i takt med infrastrukturens utbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsättningen är att SJ-koncemen, efter treårsperioden 1994-1996,&lt;br&gt;skall ha en tillräckligt stark ekonomisk och finansiell ställning för att&lt;br&gt;kunna bolagisera affärsverket. Detta innebär att koncernen skall ha en&lt;br&gt;uthållig marknadsmässig lönsamhet. Vidare skall koncernen ha en sund&lt;br&gt;finansiell ställning med en balans mellan rörelserisken och den finans-&lt;br&gt;iella risken. För perioden 1994-1996 innebär detta att följande målsätt-&lt;br&gt;ningar och krav har fastställts. Målsättningen är att koncernen, räken-&lt;br&gt;skapsåret 1996, skall uppvisa en avkastning på eget kapital efter schab-&lt;br&gt;lonskatt (30 %) på lägst 7 %. Soliditeten (inkl, borgensåtaganden och&lt;br&gt;leasing) skall stärkas och senast vid utgången av år 1996 uppgå till lägst&lt;br&gt;35 % för koncernen. Självfinansieringsgraden inkl, avyttringar i SJ-&lt;br&gt;koncemen skall under räkenskapsåren 1994-1996 i genomsnitt vara&lt;br&gt;lägst 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna målen och kraven samt den föreslagna huvudinrikt-&lt;br&gt;ningen för SJ-koncemen bör gälla från den 1 juli 1994 till och med&lt;br&gt;utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den affärsplan för åren 1994-1996 som SJ presenterat för regeringen&lt;br&gt;visar att det finns förutsättningar för SJ att uppfylla de krav och målsätt-&lt;br&gt;ningar som här angivits för verksamheten. De risker som finns är bl.a.&lt;br&gt;beroende på hur den allmänna konjukturen utvecklas samt på och i&lt;br&gt;vilken takt åtgärder inom produktionen kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åren 1997-2000 ökar förutsättningarna för en gynnsam utveck-&lt;br&gt;ling av järnvägstrafiken i SJ till följd av den beslutade höjningen av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringsnivån i jämvägssystemet (prop. 1992/93:176, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446). Beslutet innebär att nya eller upp- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;rustade banor med en mycket hög teknisk standard kommer att kunna&lt;br&gt;tas i bruk under senare delen av 1990-talet och i början av 2000-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna innebär bl.a. anpassning till snabbtågstrafik på huvudnätet,&lt;br&gt;dubbelspårutbyggnader och andra kapacitetsförstärkningar for person-&lt;br&gt;och godstrafik samt investeringar i säkerhetsanordningar. Satsningen ger&lt;br&gt;SJ stora utvecklingsmöjligheter framöver och bedöms få positiv effekt&lt;br&gt;på trafikens utveckling från och med år 1997 då några av de mer cen-&lt;br&gt;trala infrastrukturinvesteringama är genomförda (Mälardalen, Västkust-&lt;br&gt;banan m.m.). Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en&lt;br&gt;redovisning av den förväntade utvecklingen i SJ fram till år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Befogenheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.4.1 Hittillsvarande befogenheter och utnyttjade bemyndiganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens trafikpolitiska beslut år 1988 erhöll regeringen och SJ vissa&lt;br&gt;befogenheter i frågor som ansågs vara av betydelse för genomförandet&lt;br&gt;av rekonstruktionen av SJ under perioden 1988-1992. Befogenheterna&lt;br&gt;har modifierats något under åren. En sammanställning över de befogen-&lt;br&gt;heter som nu gäller finns i 1993 års kompletteringsproposition (prop.&lt;br&gt;1992/93:150 bil. 5, bet. 1992/93:TU39, rskr. 1992/93:445). I enlighet&lt;br&gt;med riksdagens beslut (rskr. 1992/93:445) gäller dessa t.o.m. den&lt;br&gt;30 juni 1994. Regeringen har under åren 1988-1992 löpande till riks-&lt;br&gt;dagen redovisat hur vissa bemyndiganden har utnyttjats. I det följande&lt;br&gt;redovisas SJ:s utnyttjande av ram för försäljning samt av anslaget Er-&lt;br&gt;sättning till SJ i samband med utdelning från AB Swedcarrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ram för försäljning av fast egendom och aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av en total ram på 5,2 miljarder kronor för SJ:s försäljning av fäst&lt;br&gt;egendom och aktier har 2,3 miljarder kronor hittills utnyttjats. Inga&lt;br&gt;större försäljningar har skett under åren 1991-1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastning av anslaget Ersättning till Statens järnvägar i samband med&lt;br&gt;utdelning från AB Swedcarrier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget får belastas med högst det belopp som AB Swedcarrier måste&lt;br&gt;betala i skatt för att affärsverket SJ skall kunna tillgodogöras vinst från&lt;br&gt;avyttring av verksamhet inom Swedcarrierkoncemen. Anslaget motiv-&lt;br&gt;eras med att det inte råder något skattemässigt koncemförhållande mel-&lt;br&gt;lan SJ och AB Swedcarrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget belastades med totalt 755,7 miljoner kronor under budget-&lt;br&gt;åren 1988/89-1991/92. Under budgetåret 1992/93 har anslaget inte&lt;br&gt;utnyttjats. Under budgetåret 1993/94 beräknas anslaget belastas med&lt;br&gt;33 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Förslag till befogenheter för regeringen och SJ under åren Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;1994-1996 m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bemyndigas att under åren 1994-1996 godkänna&lt;br&gt;avtal som SJ träffar om försäljning av last egendom och aktier&lt;br&gt;inom en ram på 3,1 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bemyndigas att under åren 1994-1996 fastställa&lt;br&gt;beloppsgräns för försäljning av fest egendom och aktier från SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bemyndigas att under åren 1994-1996 godkänna&lt;br&gt;aktieöverföringar mellan affärsverket SJ och AB Swedcarrier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringens och SJ:s bemyndiganden att besluta i organisations-&lt;br&gt;frågor vidgas till att omfetta avyttring av verksamhetsgrenar&lt;br&gt;under perioden 1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ får disponera överskott i sin verksamhet under åren&lt;br&gt;1994-1996 utan att inleverera avkastning på verkets statskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ får tillföras utdelning från AB Swedcarrier under åren&lt;br&gt;1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ får tillföras det belopp som AB Swedcarrier betalar i skatt&lt;br&gt;till följd av att koncernbidrag inte kan ges under åren&lt;br&gt;1994-1996. Det nuvarande tusenkronorsanslaget under Kommu-&lt;br&gt;nikationsdepartementets huvudtitel, Ersättning till Statens järn-&lt;br&gt;vägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, föreslås&lt;br&gt;därmed kvarstå under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- SJ får låna i Riksgäldskontoret inom en ram om 5 miljarder&lt;br&gt;kronor under budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- De här föreslagna befogenheterna för regeringen resp, för SJ&lt;br&gt;föreslås gälla fr.o.m. den 1 juli 1994 till och med utgången av&lt;br&gt;år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen skall årligen till riksdagen redovisa hur här angivna&lt;br&gt;befogenheter har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: SJ driver statlig affärsverksamhet&lt;br&gt;inom ramen för affärsverksformen. Detta innebär bl.a. att SJ:s ekono-&lt;br&gt;miska omslutning inte redovisas över statsbudgeten. SJ är emellertid en&lt;br&gt;integrerad del av den statliga verksamheten och fungerar som förvaltare&lt;br&gt;av statlig egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringsformens bestämmelser får statens medel inte användas&lt;br&gt;på annat sätt än riksdagen bestämt. Statens medel står till regeringens&lt;br&gt;förfogande. Som en följd av detta skall investeringar och finansieringen&lt;br&gt;av dessa ytterst beslutas av riksdagen. För affärsverken gäller också&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om förvärv och försäljning av fest egendom&lt;br&gt;samt om förvärv, försäljning och bildande av bolag. Regelverket har&lt;br&gt;delvis anpassats till förhållandena inom resp, affärsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med bolagiseringen av Televerket och Postverket återfinns en-&lt;br&gt;dast tre affärsverk inom Kommunikationsdepartementets ansvarsområde&lt;br&gt;nämligen SJ, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Genom 1988 års trafik-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;politiska beslut har SJ särbehandlats som affärsverk i frågor som rör Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;bl.a. försäljning av fest egendom och aktier. SJ:s investeringar redo-&lt;br&gt;visas, till skillnad från Luftfartsverket och Sjöfartsverket, inte över&lt;br&gt;statsbudgeten och skall således inte godkännas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med en i vissa frågor modifierad beslutsordning inom SJ-&lt;br&gt;området är att underlätta omstrukturering av verksamheterna i koncern-&lt;br&gt;en. Syftet är också att verksamheten skall kunna drivas under så bo-&lt;br&gt;lagsliknande förhållanden som möjligt inom ramen för affärsverks-&lt;br&gt;formen. Regeringen anser att beslutsordningen, såsom den formades i&lt;br&gt;1988 års trafikpolitiska beslut med modifieringar i enlighet med 1993&lt;br&gt;års kompletteringsproposition, i huvudsak bör ligga fest under åren&lt;br&gt;1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En strategisk del i åtgärdsprogrammet under denna period avser&lt;br&gt;avyttring av festigheter och aktier i SJ. Såsom angivits i huvudinrikt-&lt;br&gt;ningen för SJ bör affärsgrenar i koncernen som inte bidrar till en affärs-&lt;br&gt;mässig utveckling av järnvägstrafiken avskiljas. Det är angeläget att&lt;br&gt;beslutsordningen avseende försäljning av fest egendom och aktier i SJ&lt;br&gt;är smidig samtidigt som regeringen har kontroll över avyttringama.&lt;br&gt;Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att under åren 1994-1996&lt;br&gt;godkänna avtal som SJ träffar om försäljning av fest egendom och akti-&lt;br&gt;er. Bemyndigandet bör avse försäljningar inom en ram på 3,1 miljarder&lt;br&gt;kronor. Regeringen bemyndigas att i sin tur delegera viss försäljning av&lt;br&gt;fest egendom och aktier till SJ. Delegeringen bör beloppsbegränsas. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att närmare utforma reglerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen föreslås bemyndiga regeringen att godkänna aktieöver-&lt;br&gt;föringar mellan affärsverket SJ och AB Swedcarrier under perioden.&lt;br&gt;Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma reglerna för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter inom koncernen som inte är av direkt järnväg skaraktär&lt;br&gt;och som inte bidrar till att stärka och stödja jämvägsverksamheten bör&lt;br&gt;avyttras. För detta ändamål bör riksdagens mandat enligt 1985 års&lt;br&gt;jämvägspolitiska beslut att SJ fritt får bestämma över sin organisation&lt;br&gt;vidgas. Regeringen bör således få riksdagens bemyndigande att medge&lt;br&gt;att SJ avyttrar verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten som ägare av SJ föreslås avstå från utdelning under åren&lt;br&gt;1994-1996, dvs. SJ bör få disponera överskott i sin verksamhet utan att&lt;br&gt;inleverera avkastning på verkets statskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ föreslås vidare få möjlighet att tillgodogöra sig utdelning från AB&lt;br&gt;Swedcarrier. Eftersom AB Swedcarrier inte står i ett skatterättsligt kon-&lt;br&gt;cemförhållande till affärsverket SJ kan medel från en försäljning av&lt;br&gt;dotterbolag i AB Swedcarrier inte överföras till SJ i form av obeskatt-&lt;br&gt;ade koncernbidrag. SJ bör även under åren 1994-1996 kompenseras för&lt;br&gt;detta genom ett formellt tusenkronorsanslag under Kommunikations-&lt;br&gt;departementets huvudtitel. Från anslaget får SJ tillföras det belopp som&lt;br&gt;AB Swedcarrier erlagt i skatt till följd av att koncernbidrag inte kan&lt;br&gt;ges. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma villkoren för&lt;br&gt;anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverken har rätt att inom en ram som beslutas av riksdagen låna&lt;br&gt;i Riksgäldskontoret (prop. 1990/91:29, bet. 1990/91 :FiU4, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:38). För budgetåret 1994/95 föreslår regeringen att ramen för Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret sätts till 5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av upplåning i utländsk valuta utöver normala leverantörskre-&lt;br&gt;diter kan medges inom en ram som fastställs av regeringen (rskr.&lt;br&gt;1990/91:38). Regeringen beslutade år 1992 om en ram för SJ:s upp-&lt;br&gt;låning i utländsk valuta för ett svenskt motvärde om 1 miljard kronor.&lt;br&gt;Ramen har under perioden 1992-1993 utnyttjats med maximalt 900 mil-&lt;br&gt;joner kronor. Regeringen kommer senare att fastställa ramen för SJ:s&lt;br&gt;upplåning i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen och huvudinriktningen för SJ-koncemen samt kraven på verk-&lt;br&gt;samheten har föreslagits att gälla från den 1 juli 1994 till och med&lt;br&gt;utgången av år 1996. Regeringen anser att befogenheterna för regering-&lt;br&gt;en och SJ bör gälla under samma period. Riksdagen förutsätts dock&lt;br&gt;årligen godkänna en ram för SJ:s upplåning i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 SJ-koncemen, några nyckeltal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SJ-koncemen består av affärsverket SJ med tillhörande bolag samt&lt;br&gt;dotterbolagsgruppen AB Swedcarrier. Affärsverket består av Persontra-&lt;br&gt;fikdivisionen, Godstransportdivisionen, Maskindivisionen och Fastig-&lt;br&gt;hetsdivisionen. Maskindivisionen är i huvudsak en serviceenhet till&lt;br&gt;Persontrafikdivisionen och Godstransportdivisionen. Fastighetsdivision-&lt;br&gt;ens intäkter kommer framför allt från SJ:s interna enheter. Dessutom&lt;br&gt;finns staber för ekonomi och finans, försvar, information, strategisk ut-&lt;br&gt;veckling m.m. samt särskilda enheter för trafikledning, data och städ-&lt;br&gt;se rvice.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ-Koncernen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernstyrelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernchef&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärsverket&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staber&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SJ Data&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2" rowspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Trafikledning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;SJ Städ&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Persontrafik-&lt;br&gt;divisionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Godstransport-&lt;br&gt;divisionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maskin-&lt;br&gt;divisionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;divisionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="4"&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Swedcarrier-&lt;br&gt;gruppen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Swedcarrier&lt;br&gt;Moderbolag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SJ Invest AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SwebusGruppen AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SweFerry AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Svelast&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;TGOJ AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Trafikrestauranger&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ASG AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;CombiTrans Sweden AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rail Combi AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;SwedeRail AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swe Re AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Swe Maint AB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;AB Vasapalatset&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättningen uppgick år 1992 till ca 21,3 miljarder kronor i kon- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;cemen varav ca 9,6 miljarder kronor avsåg affärsverket. Redovisat&lt;br&gt;resultat efter finansnetto uppgick år 1992 till 508 miljoner kronor för&lt;br&gt;koncernen resp. 406 miljoner kronor för affärsverket. En första prognos&lt;br&gt;för år 1993 visar på ett resultat efter finansnetto för koncernen på ca&lt;br&gt;550 miljoner kronor samt för affärsverket på ca 250 miljoner kronor.&lt;br&gt;Avkastningen på eget kapital efter skatt (30 %) år 1992 för koncernen&lt;br&gt;resp, för affärsverket uppgick till 9 % resp. 6,2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Soliditeten (inkl, leasing) vid utgången av år 1992 uppgick till 29 %&lt;br&gt;för koncernen samt till 31 % för affärsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernens totala investeringar uppgick till ca 2,5 miljarder kronor&lt;br&gt;under år 1992 varav affärsverkets andel var ca 1 miljard kronor. Invest-&lt;br&gt;eringarna avsåg i huvudsak rullande materiel och fästa anläggningar.&lt;br&gt;Medelantalet anställda i koncernen uppgick år 1992 till ca 31 600,&lt;br&gt;varav ca 17 400 i affärsverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 SJ:s affärsplan för åren 1994-1996&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SJ har lämnat en affärsplan till regeringen för verksamheten under åren&lt;br&gt;1994-1996 (dnr K94/300/1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet för koncernen efter finansnetto uppgår enligt planen till ca&lt;br&gt;850 miljoner kronor vid utgången av år 1996. Denna resultatnivå mot-&lt;br&gt;svarar en avkastning på eget kapital efter skatt för koncernen på 7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogrammet i affärsplanen bygger på fortsatta rationalisering-&lt;br&gt;ar i kombination med prisökningar, neddragning av investeringar i&lt;br&gt;förhållande till tidigare planer samt på frigörelse av kapital genom&lt;br&gt;avyttring av läst egendom och aktier. Soliditeten stärks successivt under&lt;br&gt;perioden. I planen har effekter av avreglering av järnvägstrafiken, i den&lt;br&gt;form som föreslås i denna proposition, beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultat- och lönsamhetsutvecklingen i SJ-koncemen 1993-1996 (Mkr).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Resultat efter finansnetto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avkastning på eget kapital&lt;br&gt;efter skatt (30 %)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Soliditet inkl, borgens-&lt;br&gt;åtaganden och leasing&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;översiktligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verksamheten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i affärsverket i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;enlighet med SJ:s affärsplan för åren 1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Persontrafik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Persontrafiken består av egentrafik, entreprenad- eller avtalstrafik och&lt;br&gt;expressgods. Egentrafiken svarar för ca 50 % av persontrafikens trafik-&lt;br&gt;intäkter. Entreprenad- och avtalstrafiken svarar for ca 45 % och ex-&lt;br&gt;pressgodset for de resterande 5 % av intäkterna (år 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har ingått avtal om entreprenadtrafik med trafikhuvudmännen och&lt;br&gt;med staten inom ramen for statens köp av persontrafik. Avtalsperioder-&lt;br&gt;na varierar från mycket långa avtal till avtal som förlängs med ett år i&lt;br&gt;taget. Under den aktuella perioden 1994-1996 löper ett antal trafik-&lt;br&gt;huvudmannaavtal ut (se avsnitt 3.2). SJ:s strategi är att utveckla egen-&lt;br&gt;trafik som är långsiktigt konkurrenskraftig, t.ex. snabbtågstrafik mellan&lt;br&gt;Stockholm och Göteborg, samt egentrafik som i kombination med entre-&lt;br&gt;prenadtrafik kan bli långsiktigt attraktiv, t.ex. Västkustbanan. SJ skall&lt;br&gt;vidare med krav på lönsamhet driva sådan entreprenadtrafik som inte är&lt;br&gt;nära knuten till egentrafiken, t.ex. vissa länsbanor. Trafik som inte&lt;br&gt;bedöms kunna bli lönsam förutsätts offereras till staten som upphandlar&lt;br&gt;interregional persontrafik på järnväg. Under den kommande perioden&lt;br&gt;bedöms snabbtåg kunna sättas in på bl.a. Södra stambanan (Stock-&lt;br&gt;holm-Malmö) och på Ostkustbanan (Stockholm-Sundsvall).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringar i persontrafikfordon för Svealandsbanan, Mälarbanan,&lt;br&gt;Arlandabanan samt i regionaltåg i Göteborgsområdet ingår ej i affärs-&lt;br&gt;planen för åren 1994-1996. Endast redan beslutade investeringar i ny&lt;br&gt;rullande materiel, bl.a. X2000, ingår i planen. I planen ligger ett kost-&lt;br&gt;nadsbesparingsprogram på i storleksordningen 250-300 miljoner kronor&lt;br&gt;under treårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Godstransporter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Godstransporterna avser vagnslasttransporter (inrikes och utrikes),&lt;br&gt;kombitrafik och systemtågstransporter inkl, malmtransportema för&lt;br&gt;LKAB. Vagnslasttransportema svarar för ca 70 % av godstransportin-&lt;br&gt;täktema. Systemtransporter inkl, malmtransportema svarar sammantaget&lt;br&gt;för ca 20 % av intäkterna. Kombitrafik samt post svarar för ca 10 % av&lt;br&gt;intäkterna (år 1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin för vagnslasttrafiken är att utveckla trafiken i de delar av&lt;br&gt;nätverket där det finns förutsättningar för företagsekonomisk lönsamhet.&lt;br&gt;Nätverket består för närvarande av elva s.k. taxepunkter. På sådana&lt;br&gt;matarlinjer eller tågbildningsorter där lönsamhet trots omstrukturering&lt;br&gt;inte kan uppnås avser SJ att lägga ner verksamheten eller överlåta den&lt;br&gt;till matarbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strategin för systemtågen är starkt kopplad till den för vagnslasttrans-&lt;br&gt;portema. Avsikten är att i så stor utsträckning som möjligt omvandla&lt;br&gt;vagnslaster for en eller flera kunder med sammanfallande transportbe-&lt;br&gt;hov till slutna systemtåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planen ligger ett omlättande rationaliseringsprogram på ca 500 mil-&lt;br&gt;joner kronor dels i form av s.k. basrationalisering, dels i form av struk-&lt;br&gt;turella åtgärder med punktinsatser. Det nuvarande nätverket för vagns-&lt;br&gt;lasttransporter kan komma att påverkas av omstruktureringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kontinenttrafiken kommer verksamheten även under åren Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;1994-1996 att inriktas på att skapa fler direkttåg till och från kontinen-&lt;br&gt;ten. SJ avser att etablera ytterligare gemensamma bolag med utländska&lt;br&gt;järnvägar som ett led i arbetet med att utveckla kontinenttrafiken och&lt;br&gt;sänka transitkostnadema samt att förbättra marknadsföringen avseende&lt;br&gt;kvalitet och service.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övrig verksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Trafikledningen är organiserad i en enhet fristående från divisionerna.&lt;br&gt;Under perioden fortgår arbetet med att effektivisera tågplanearbetet.&lt;br&gt;Tågplaneringen for SJ ligger i en särskild enhet som en del av SJ:s&lt;br&gt;säkerhetsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom verksamheten för reparation, underhåll och service av lok och&lt;br&gt;vagnar bedöms en fortsatt anpassning av verksamheten till följd av&lt;br&gt;järnvägstrafikens ändrade struktur, bl.a. på godstrafikområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dataverksamheten kommer under perioden att koncentreras till fort-&lt;br&gt;satt utveckling av biljettbokningssystem, bokningssystem för godstrans-&lt;br&gt;porter och transportinformation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Uppföljning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En systematisk uppföljning av SJ:s&lt;br&gt;verksamhet jämfört med av regeringen och riksdagen uppställda&lt;br&gt;mål och krav bör ske under åren 1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Erfarenheterna från perioden&lt;br&gt;1988-1992 visar på bristande kontinuitet i statsmakternas uppföljning av&lt;br&gt;uppställda mål och krav. Regeringen avser att skärpa uppföljningen av&lt;br&gt;SJ:s verksamhet under den kommande treårsperioden utifrån de mål och&lt;br&gt;krav som angivits av regering och riksdag. SJ:s möjligheter att uppnå&lt;br&gt;de övergripande mål m.m. som angivits i denna proposition bör analys-&lt;br&gt;eras fortlöpande bl.a. utifrån konjunkturutvecklingen och politiska&lt;br&gt;beslut som kan förändra förutsättningarna. Det är en uppgift för reger-&lt;br&gt;ingen att årligen till riksdagen redovisa utvecklingen i SJ-koncemen i&lt;br&gt;förhållande till de mål m.m. som här redovisats samt att redovisa hur&lt;br&gt;givna befogenheter och bemyndiganden har utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av denna formella årliga uppföljning avser regeringen att&lt;br&gt;kontinuerligt följa SJ:s verksamhet under resp. år. SJ:s ledning svarar&lt;br&gt;för att erforderlig information lämnas. Regeringen avser att utöva ägar-&lt;br&gt;ansvaret mer aktivt i samband med t.ex. halvårsbokslut och årsbokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information till riksdagen om verksamheten i affärsverken under&lt;br&gt;Kommunikationsdepartementets huvudtitel ingår som regel i regeringens&lt;br&gt;årliga budgetproposition, dvs. i början av året. En redogörelse för de&lt;br&gt;statliga bolagen lämnas separat. I samband med bolagsbildning av Post-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket och Televerket har regeringen aviserat att information om ut- Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;vecklingen i dessa bolag, utöver vad som redovisas i regeringens redo-&lt;br&gt;görelse för de statliga bolagen, skall ges till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en redovisning av utvecklingen i bl.a. Posten&lt;br&gt;AB, Telia AB och SJ bör ske samordnat i tiden med foretagens ordi-&lt;br&gt;narie resultatredovisning, dvs. bokslut och årsredovisning. I samband&lt;br&gt;därmed kommer regeringen under sen vår eller tidig höst i en särskild&lt;br&gt;skrivelse att lämna rapport om utvecklingen i de berörda verksamheter-&lt;br&gt;na baserat på bl.a. bolagens årsredovisningar. Såväl Telia AB, Posten&lt;br&gt;AB som SJ förutsätts lämna årsredovisningar som håller samma stan-&lt;br&gt;dard som de större börsnoterade företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ:s framtida associationsform skall senare tas upp till förnyad pröv-&lt;br&gt;ning med inriktningen att SJ kan ombildas till ett aktiebolag efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1996. Den organisation och ansvarsfördelning inom järn-&lt;br&gt;vägsområdet som redovisas i avsnitt 3, bör också ses över mot bak-&lt;br&gt;grund av att SJ kan komma att ombildas till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Vissa redovisningsfrågor m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att uppdra åt SJ att i&lt;br&gt;särskild ordning lämna vissa uppgifter om den upphandlade trafik-&lt;br&gt;en separerad från övrig trafik. RRV kommer att ges i uppdrag att&lt;br&gt;granska och ange ett utlåtande över SJ:s redogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlaren för statens köp av persontrafik på järnväg&lt;br&gt;(K 1991:02) ges i tilläggsdirektiv möjlighet att upphandla trafik i&lt;br&gt;enlighet med de förslag som presenteras i denna proposition&lt;br&gt;fr.o.m. trafikåret 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ skall fr.o.m. år 1994 inte längre svara för kostnader för liv-&lt;br&gt;räntor och tjänsteresor för Banverkets personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen För regeringens bedömning: En stor andel av persontrafiken&lt;br&gt;på järnvägen upphandlas av trafikhuvudmännen och staten. Regeringen&lt;br&gt;delar den oro som framförts av olika remissinstanser att SJ i kraft av sin&lt;br&gt;dominerande ställning kan komma att förhindra att andra aktörer ges&lt;br&gt;möjlighet att bedriva trafik på de upphandlade sträckorna. För att skapa&lt;br&gt;reella förutsättningar för en effektiv upphandling i konkurrens krävs&lt;br&gt;enligt regeringens uppfattning att en rad åtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 3.2.4 om rullande materiel bör det vara&lt;br&gt;möjligt för förhandlaren för statens köp av persontrafik på järnväg att&lt;br&gt;köpa eller leasa den SJ-materiel som utnyttjas på de upphandlade sträck-&lt;br&gt;orna. Vidare bör förhandlaren ges möjlighet att föreslå regering och&lt;br&gt;riksdag upphandling och leasing av rullande materiel med en statlig&lt;br&gt;restvärdesgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlaren for statens köp av persontrafik på järnväg angav i sin Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;redovisning (dnr K93/2277/1) avseende upphandlingen trafikåret 1994&lt;br&gt;en rad förhållanden som försvårar en upphandling i konkurrens. För-&lt;br&gt;handlaren pekar bl.a. på behovet av tillgång till gemensamma funktioner&lt;br&gt;på ett konkurrensneutralt sätt. De principer som redovisas i denna&lt;br&gt;proposition avseende rullande materiel samt övriga gemensamma funk-&lt;br&gt;tioner bör utgöra utgångspunkten inför upphandlingen för trafikåret&lt;br&gt;1995. Regeringen avser att i tilläggsdirektiv ge förhandlaren möjlighet&lt;br&gt;att föreslå lösningar som bygger på dessa principer redan för upphand-&lt;br&gt;lingen trafikåret 1995. Upphandlingen av sådana funktioner bör, oavsett&lt;br&gt;om de handhas av en anbudsgivande operatör eller ej, ske i särskild&lt;br&gt;ordning. På detta sätt möjliggörs en effektivare upphandling på de&lt;br&gt;sträckor som ännu inte är uppbundna i långsiktiga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta sammanhang understryka vikten av att SJ i&lt;br&gt;god tid innan större neddragningar av trafik genomförs underrättar för-&lt;br&gt;handlaren. Det är vidare av stor vikt att SJ vid neddragningar av trafik&lt;br&gt;samråder med berörda trafikhuvudmän och kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa bättre förutsättningar för en konkurrensneutral upphand-&lt;br&gt;ling på det av staten och trafikhuvudmännen upphandlade nätet avser&lt;br&gt;regeringen att uppdra åt SJ att i särskild ordning lämna vissa uppgifter&lt;br&gt;om den upphandlade trafiken separerad från övrig trafik. Regeringen&lt;br&gt;avser att vaije halvår t.ex. i samband med halvårsbokslut och årsbokslut&lt;br&gt;begära en sådan redovisning från SJ. RRV kommer att ges i uppdrag att&lt;br&gt;granska och ange ett utlåtande över SJ:s redogörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med delningen av SJ år 1988 gjordes en fördelning av&lt;br&gt;ansvaret för vissa kostnader för Banverkets personal m.m. Ansvarsför-&lt;br&gt;delningen innebar bl.a. att SJ bekostat vissa livräntor samt tjänsteresor&lt;br&gt;med tåg för Banverkets personal. SJ har uppskattat kostnaderna för&lt;br&gt;dessa åtaganden till ca 140 miljoner kronor. Den årliga kostnaden be-&lt;br&gt;räknas till ca 50 miljoner kronor. SJ:s kostnader sedan delningen samt&lt;br&gt;kostnaderna fr.o.m. år 1994 bör täckas med anslagsmedel. Regeringen&lt;br&gt;avser att återkomma till finansieringen av dessa avräkningar senast i&lt;br&gt;samband med 1995 års budgetproposition. Härvid kan ytterligare några&lt;br&gt;gränsdragningsfrågor komma att behandlas, bl.a. Banverkets hyreskost-&lt;br&gt;nader för lokaler som ägs av SJ samt plattformsförbindelser m.m. som&lt;br&gt;i dag handhas av SJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian En öppen järn-&lt;br&gt;vägsmarknad i Sverige (Ds 1993:63)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Marknaden för spårbundna person- och godstransporter på det statliga&lt;br&gt;bannätet öppnas for konkurrens fr.o.m. den 1 januari 1995. Statens&lt;br&gt;järnvägars (SJ:s) och trafikhuvudmännens nuvarande ensamrätter till&lt;br&gt;trafikering av bannätet avvecklas. Avvecklingen påverkar inte princip-&lt;br&gt;överenskommelsen mellan staten, Svenska lokaltrafikföreningen,&lt;br&gt;Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet eller existerande&lt;br&gt;avtal mellan trafikhuvudmännen och staten om övertagande av ansvaret&lt;br&gt;för viss persontrafik på järnväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en avreglering förutses konkurrens främst förekomma avseende&lt;br&gt;den persontrafik som upphandlas av staten och trafikhuvudmännen samt&lt;br&gt;på systemtågsmarknaden för godstransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillträde till bannätet krävs liksom tidigare tillstånd av Jämvägsin-&lt;br&gt;spektionen enligt jämvägssäkerhetslagen (1990:1157). Banavgifter för&lt;br&gt;utnyttjande av det statliga bannätet förutsätts utgå enligt gällande ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ansvarsuppdelning mellan Banverket och SJ som beslutades år&lt;br&gt;1988 avseende järnvägens infrastruktur ligger fäst. De delar av SJ:s&lt;br&gt;markinnehav på vilka statens spåranläggningar ligger bör dock över-&lt;br&gt;föras till Banverkets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En öppen marknad ställer krav på fördelningen av bankapacitet, på&lt;br&gt;trafikledning samt när det gäller till g äng lig het till övriga s.k. gemen-&lt;br&gt;samma funktioner inom jämvägssektom. Mot bakgrund av den förvänt-&lt;br&gt;ade konkurrensbilden på jämvägsmarknaden föreslås begränsade orga-&lt;br&gt;nisatoriska ingrepp i det nuvarande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ föreslås även i fortsättningen ges ansvar för fördelningen av ban-&lt;br&gt;kapacitet. Fördelning bör i första hand bygga på överenskommelser&lt;br&gt;mellan berörda operatörer/intressenter. I botten skall dock finnas regler&lt;br&gt;som garanterar att fördelningen av bankapacitet sker på icke-diskrimi-&lt;br&gt;nerande och konkurrensneutrala villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikledningen föreslås skötas av SJ. Trafikledningsfunktionen förut-&lt;br&gt;sätts härvid ligga i en separat organisation inom verket, skild från af-&lt;br&gt;färsverksamheten. Berörda intressenter ges insyn och representation i&lt;br&gt;trafikledningsarbetet i form av en gemensam styrgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga gemensamma funktioner (stationer, biljett- och informations-&lt;br&gt;system m.m.), som i dag handhas av SJ, föreslås göras tillgängliga för&lt;br&gt;operatörer på icke-diskriminerande och lika villkor. SJ får ta ut ersätt-&lt;br&gt;ning baserat på självkostnaden för berörda tjänster. Vissa funktioner&lt;br&gt;föreslås dock göras tillgängliga till marknadspris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ föreslås således ges ett ansvar för banfördelning, trafikledning och&lt;br&gt;andra gemensamma funktioner samtidigt med dess roll som operatör.&lt;br&gt;Förslaget bygger i första hand på att överenskommelser kan träffas&lt;br&gt;mellan SJ och berörda operatörer/intressenter om fördelningen av ban-&lt;br&gt;kapacitet, trafikledning och villkor för tillgång till övriga gemensamma&lt;br&gt;funktioner. I de fall parterna inte kan träffa en överenskommelse bör en&lt;br&gt;av regeringen utsedd förhandlare träda in för medling. Den förhandlare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreslås skall inte förväxlas med Förhandlaren för statens köp av Prop. 1993/94:166&lt;br&gt;persontrafik på järnväg m.m. (K 1991:02). Den nya förhandlaren be- Bilaga 1&lt;br&gt;nämns i fortsättningen Jämvägskommittén. Vid ansökan om bankapaci-&lt;br&gt;tet bör det vara möjligt att vända sig direkt till Jämvägskommittén som&lt;br&gt;i dessa fall ges till uppgift att företräda operatören i banfördelningspro-&lt;br&gt;cessen. Regeringen föreslås fetta beslut i de fell partema inte kan enas&lt;br&gt;om banfördelning och villkor för tillgång till gemensamma funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägskommittén och möjligheten för regeringen att träda in skall ses&lt;br&gt;som en garant för konkurrensneutrala villkor. Därutöver har givetvis&lt;br&gt;Konkurrensverket med hjälp av den nya konkurrenslagen (1993:20)&lt;br&gt;möjlighet att undanröja konkurrensbegränsningar på järnvägsområdet.&lt;br&gt;Jämvägskommittén bör samråda med Konkurrensverket i frågor som rör&lt;br&gt;verkets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om SJ på något sätt missbrukar sin ställning kan det vidare bli aktu-&lt;br&gt;ellt att föra över ansvaret för de strategiska funktionerna från SJ till en&lt;br&gt;annan organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämvägskommittén föreslås förutom medlingsarbetet även utöva&lt;br&gt;tillsyn över jämvägsmarknaden. Inom ramen för tillsynen bör bl.a. ingå&lt;br&gt;att bedöma huruvida de verksamheter inom SJ, som skall göras till-&lt;br&gt;gängliga för alla operatörer på icke-diskriminerande villkor, utförs på&lt;br&gt;ett effektivt sätt. För att bedöma effektiviteten men även prissättningen&lt;br&gt;av dessa verksamheter krävs att kommittén ges full insyn i SJ. Jäm-&lt;br&gt;vägskommittén föreslås även utveckla ett långsiktigt regelsystem för&lt;br&gt;fördelningen av bankapacitet. Kommittén bör därutöver ges till uppgift&lt;br&gt;att successivt följa upp avregleringen och redovisa hur marknaden&lt;br&gt;utvecklas. Förutom den löpande uppföljningen bör kommittén tre år&lt;br&gt;efter avregleringen genomföra en omfettande uppföljning av den före-&lt;br&gt;slagna modellen för att åstadkomma en öppen jämvägsmarknad i&lt;br&gt;Sverige med beaktande av bl.a. marknadsutvecklingen och nya EG-&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt kan övervägas att överföra Jämvägskommitténs uppgifter till&lt;br&gt;en myndighet. Det kan t.ex. bli aktuellt att utöka Jämvägsinspektionens&lt;br&gt;ansvarsområde. Även beslut i banfördelningsärenden m.m. kan komma&lt;br&gt;att överföras till denna myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser m.fl. som yttrat&lt;br&gt;sig över promemorian En öppen jämvägsmarknad i&lt;br&gt;Sverige (Ds 1993:63)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB), Statens räddningsverk, Statens järnvägar (SJ),&lt;br&gt;Banverket, Vägverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Statens&lt;br&gt;väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Konkurrensverket, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers&lt;br&gt;Centralorganisation (SACO), Statsanställdas Förbund (SF), Svenska&lt;br&gt;Lokaltrafikföreningen, Rail Forum Sweden, BK Tåg AB, Luosavaara-&lt;br&gt;Kirunavaara AB (LKAB), AB Storstockholms Lokaltrafik, Föreningen&lt;br&gt;Framtida Järnvägstrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom kommit från Riksrevisionsverket, Jämvägs-&lt;br&gt;inspektionen, Statstjänstemannaförbundet (ST) Jämväg/Banverks-&lt;br&gt;gruppen, Skogsindustrierna, Svenska Åkeriförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunikationsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:166&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Mats Odell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:166 Avreglering av&lt;br&gt;järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren&lt;br&gt;1994-1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46047, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om rätten att bedriva järnvägstrafik (avsnitt 3.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om rätten att bedriva järnvägstrafik (avsnitt 3.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om banfördelning och trafikledning (avsnitt 3.2.2 och 3.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om banfördelning och trafikledning (avsnitt 3.2.2 och 3.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår avseende rullande materiel (avsnitt 3.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår avseende rullande materiel (avsnitt 3.2.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om SJ:s stationer och övriga s.k. gemensamma funktioner (avsnitt 3.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om SJ:s stationer och övriga s.k. gemensamma funktioner (avsnitt 3.2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Banverkets organisation och särskild tillsynsmyndighet (avsnitt 3.2.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om Banverkets organisation och särskild tillsynsmyndighet (avsnitt 3.2.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål för SJ-koncernen och den huvudinriktning av verksamheten som regeringen föreslår under åren 1994--1996 (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de mål för SJ-koncernen och den huvudinriktning av verksamheten som regeringen föreslår under åren 1994--1996 (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till befogenheter för SJ och för regeringen under åren 1994--1996 (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner regeringens förslag till befogenheter för SJ och för regeringen under åren 1994--1996 (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens järnvägar: Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Statens järnvägar: Ersättning till Statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr (avsnitt 4.4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Statens järnvägar budgetåret 1994/95 får disponera en låneram i Riksgäldskontoret på 5 miljarder kronor (avsnitt 4.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:TU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att Statens järnvägar budgetåret 1994/95 får disponera en låneram i Riksgäldskontoret på 5 miljarder kronor (avsnitt 4.4.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:51:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03166</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Trafikutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 05:51:58</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03166</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__166.pdf</filnamn>
<filstorlek>2111589</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D1273DBE-651B-42AE-9201-BAF1AF7580BB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:TU28</uppgift>
<ref_dok_id>GH01TU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>TU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer för SJ</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Karlsson  och Maud Björnemalm  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Karlsson  och Maud Björnemalm  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  m.fl. ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  m.fl. ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:166&lt;br/&gt;
Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s  verksamhet under åren 1994--1996</uppgift>
<ref_dok_id>GH02T36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>T36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:166 Avreglering av järnvägstrafiken och riktlinjer m.m. för SJ:s verksamhet under åren 1994-1996</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Gösta Signell  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>