<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223659</hangar_id>
 <dok_id>GH03165</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>165</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:165</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>165</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-03-10 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Några frågor om sekretess</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03165/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03165</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03165</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:165&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Några frågor om sekretess&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 10 mars 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03165/prop_199394__165-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reidunn Laurért&lt;br&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en rad ändringar i sekretesslagen i syfte att bl.a.&lt;br&gt;förbättra integritetsskyddet for enskilda och att tillgodose vissa viktiga&lt;br&gt;insynsintressen i fråga om uppgifter som i dag är sekretesskyddade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås&lt;br&gt;bestämmelser som gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter i rit-&lt;br&gt;ningar över t.ex. bankvalv och uppgifter om körkorts referensnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden&lt;br&gt;föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i anmälan till Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd, for uppgifter i läkarintyg i ärenden om&lt;br&gt;parkeringstillstånd, för uppgifter om vissa offentliganställdas bostadsad-&lt;br&gt;ress, hemtelefonnummer och personnummer, för uppgifter i ärenden&lt;br&gt;som rör befrielse från skyldigheten att fullgöra värnplikt i de fall då&lt;br&gt;t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse, i&lt;br&gt;verksamhet som avser forande av eller uttag ur sjömansregistret och&lt;br&gt;för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande av verkstäl-&lt;br&gt;lighet av brottmålsdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö-&lt;br&gt;ringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen, för uppgifter i&lt;br&gt;verksamhet som avser tillsyn över stiftelser samt för vissa uppgifter hos&lt;br&gt;Justitiekanslem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås även ett undantag från den normalt så starka&lt;br&gt;sekretess som gäller inom socialtjänsten. Bestämmelsen innebär att en&lt;br&gt;myndig person kan få ta del av annars hemliga uppgifter som rör för-&lt;br&gt;hållanden som har betydelse for att få vetskap om biologiska föräldrar.&lt;br&gt;Ett annat undantag från sekretess som nu föreslås är att konkursförvalta-&lt;br&gt;re ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-&lt;br&gt;rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvaltarens&lt;br&gt;rätt att förfoga över de uppgifter han får del av får begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare diskuteras sekretess hos Lotterinämnden, sekretess i tjänste-&lt;br&gt;tillsättningsärenden, sekretess för uppgifter i flygplans ljudregistratorer,&lt;br&gt;sekretess för vissa uppgifter hos domstol samt sekretess för uppgifter i&lt;br&gt;myndigheters förhandlingsinstruktioner. Vad gäller dessa frågor föreslås&lt;br&gt;dock inga ändringar i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut ....................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)..... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a.&amp;nbsp;bankvalv..... &amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess for körkorts referensnummer.............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsnämnd.............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrar................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;parkeringstillstånd........................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om offentliganställdas adresser m.m................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom utrikesförvaltningen ...................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Sekretess i ärenden om befrielse från skyldigheten att fullgöra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värnpliktstjänstgöring......................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Sekretess för uppgifter i sjömansregistret............. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsmålsdom ............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser .... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionspromemorior......................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern........ 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Framställningar som inte föreslås leda till ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sekretesslagen.............................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter hos Lotterinämnden.............. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden ......... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter i registrerat material i flygplans ljudre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gistratorer.......................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa uppgifter hos domstol............... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner . . &amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt ............................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Författningskommentar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några frågor om sekretess (DS 1993:55) förslag . . . 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Departementspromemorians förfottningsförslag .... 68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beretts tillfälle att yttra sig över departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Dsl993:55) Några frågor om&lt;br&gt;sekretess förslag ......................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanfattning av promemorieförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(dnr 93-3936) om sekretess i verksamhet som avser&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser samt författningsförslag .....80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beretts tillfälle att yttra sig över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelser............................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag ...............83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande .....................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994 &amp;nbsp;. 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1, 2 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av fö-&lt;br&gt;ljande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;säkerhets- eller bevakningsåtgärd lämnar eller kan bidra till upplys-&lt;br&gt;med avseende på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning om säkerhets- eller bevak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsåtgärd med avseende på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra&lt;br&gt;värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-&lt;br&gt;ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. telekommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling&lt;br&gt;eller annan handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning&lt;br&gt;om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-&lt;br&gt;fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-&lt;br&gt;skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden&lt;br&gt;motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;avser förande av eller uttag ur kör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kortsregistret för uppgift om kör- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;korts referensnummer, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan fara för att kontrollen av kör-&lt;br&gt;korts äkthet motverkas om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-&lt;br&gt;berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller&lt;br&gt;om ansvar eller behörighet för behörighet för personal inom hälso-&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvår- och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anmälan i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården gäller&lt;br&gt;sekretess for uppgifter som avses i&lt;br&gt;1 §, om det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående Lider men. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke. Utan hinder av&lt;br&gt;sekretessen får uppgift lämnas till&lt;br&gt;enskild som uppnått myndig ålder&lt;br&gt;om förhållanden av betydelse för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:392.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne skall få vetskap om vilka Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;hans biologiska föräldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksam-&lt;br&gt;het enligt lagstiftningen om social-&lt;br&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. Till soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst samt&lt;br&gt;verksamhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksam-&lt;br&gt;het enligt lagstiftningen om social-&lt;br&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. Till soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst eller till&lt;br&gt;parkering för rörelsehindrade samt&lt;br&gt;verksamhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fraga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte anmälan eller beslut i&lt;br&gt;ärenden om ansvar eller behörighet&lt;br&gt;för personal inom kommunal hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte beslut i ärenden om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom kommunal hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård. Beträffande anmälan i sådant&lt;br&gt;ärende gäller sekretess om det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller&lt;br&gt;annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med&lt;br&gt;råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller&lt;br&gt;pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut&lt;br&gt;i annat ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;i myndighets personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående utsätts för våld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;i myndighets personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående utsätts för våld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annat allvarligt men om upp-&lt;br&gt;giften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller annat allvarligt men om upp-&lt;br&gt;giften röjs. Vidare gäller, i den&lt;br&gt;utsträckning regeringen föreskriver,&lt;br&gt;sekretess i personaladministrativ&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet där&lt;br&gt;personalen särskilt kan riskera att&lt;br&gt;utsättas för sådant men, för uppgift&lt;br&gt;om enskilds bostadsadress, hemtele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fonnummer och personnummer, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift i&lt;br&gt;tjänstgöringsomdöme som upp-&lt;br&gt;rättats inom utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid Försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsförmågan eller särskild risk för&lt;br&gt;detta, anstånd med värnpliktstjänst-&lt;br&gt;göring eller vapenfri tjänst. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsförmågan, särskild risk för Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;detta eller på grund av ekonomiska&lt;br&gt;eller sociala skäl, anstånd med&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom Försvarsmaktens personalvård med avseende på&lt;br&gt;värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan&lt;br&gt;befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i&lt;br&gt;personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;avser folkbokföringen eller annan&lt;br&gt;liknande registrering av befolk-&lt;br&gt;ningen, för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det av&lt;br&gt;särskild anledning kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller, i den&lt;br&gt;utsträckning regeringen föreskriver&lt;br&gt;det, i annan verksamhet som avser&lt;br&gt;registrering av betydande del av&lt;br&gt;befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om med-&lt;br&gt;lemskap i svenska kyrkan, för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folk-&lt;br&gt;bokföringen eller annan liknande&lt;br&gt;registrering av befolkningen och, i&lt;br&gt;den utsträckning regeringen före-&lt;br&gt;skriver det, i annan verksamhet som&lt;br&gt;avser registrering av betydande del&lt;br&gt;av befolkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i&lt;br&gt;Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i verksamhet som avser förande&lt;br&gt;av eller uttag ur sjömansregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller&lt;br&gt;annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut&lt;br&gt;av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller också hos rege-&lt;br&gt;ringen i ärende om överförande av&lt;br&gt;verkställighet av brottmålsdom för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men eller att fara&lt;br&gt;uppkommer för att någon utsätts för&lt;br&gt;våld eller annat allvarligt men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretessen gäller&lt;br&gt;dock inte regeringens beslut i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;består i tillsyn över stiftelser, för&lt;br&gt;uppgift om stiftelses affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden eller om annan&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;stiftelsen eller den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst sjut-&lt;br&gt;tio år, såvitt angår uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;och annars i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som&lt;br&gt;avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos TU11-&lt;br&gt;verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller&lt;br&gt;sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos&lt;br&gt;domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och&lt;br&gt;annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk-&lt;br&gt;samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida&lt;br&gt;inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när&lt;br&gt;beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag om för-&lt;br&gt;farande vid beskattning eller om&lt;br&gt;skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag om för-&lt;br&gt;farande vid beskattning eller om&lt;br&gt;skatteregister. Vidare får utan&lt;br&gt;hinder av sekretessen uppgift i en&lt;br&gt;revisionspromemoria lämnas till för-&lt;br&gt;valtare i den reviderades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull&lt;br&gt;eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte&lt;br&gt;faller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläggande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket&lt;br&gt;tredje - sjätte meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.&lt;br&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift i en revisionspromemoria&lt;br&gt;lämnas till förvaltare i den revide-&lt;br&gt;rades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:151.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-&lt;br&gt;katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde&lt;br&gt;eller rörande förvaltning i konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall&lt;br&gt;bli behandlad förtroligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller&lt;br&gt;inte uppgift om protest av växel eller check.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och Justitiekanslem i&lt;br&gt;deras tillsyn över offentlig verk-&lt;br&gt;samhet och hos Justitiekanslem i&lt;br&gt;hans verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt eller tillhandagå rege-&lt;br&gt;ringen med råd och utredningar i&lt;br&gt;juridiska angelägenheter endast i&lt;br&gt;den mån det följer av andra, tredje&lt;br&gt;eller jjärde stycket. Sekretess gäller&lt;br&gt;inte i något fall beslut av justitieom-&lt;br&gt;budsman varigenom ärende avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller justitieombudsman eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och Justitiekanslem i&lt;br&gt;deras tillsyn över offentlig verk-&lt;br&gt;samhet och hos Justitiekanslem i&lt;br&gt;hans verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt eller tillhandagå rege-&lt;br&gt;ringen med råd och utredningar i&lt;br&gt;juridiska angelägenheter endast i&lt;br&gt;den mån det följer av andra - femte&lt;br&gt;stycket. Sekretess gäller inte i något&lt;br&gt;fall beslut av justitieombudsman&lt;br&gt;varigenom ärende avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem i verksamhet, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där,&lt;br&gt;gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslem. Före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av&lt;br&gt;verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslem&lt;br&gt;dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslem i verksamhet, som&lt;br&gt;anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan-&lt;br&gt;de men om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån&lt;br&gt;uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får&lt;br&gt;anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller även i Justitie-&lt;br&gt;kanslems verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt for uppgift från enskild&lt;br&gt;i den man uppgiften erhållits med&lt;br&gt;anledning av rättstvist och det kan&lt;br&gt;antas att det allmännas ställning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som part försämras om uppgiften Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har justitieombudsman eller Justitiekanslem beslutat inleda förundersök-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning, tillämpas 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ i verksamhet som&lt;br&gt;anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares ratt&lt;br&gt;att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare, ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;myndigheten med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 1 § Jjärde stycket andra&lt;br&gt;meningen eller 9 kap. 2 § jjärde&lt;br&gt;stycket lämnar uppgift till konkurs-&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja&lt;br&gt;uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till&lt;br&gt;part, ställföreträdare, ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-&lt;br&gt;hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående&lt;br&gt;förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll enligt första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte innebära ett förbud att&lt;br&gt;utnyttja uppgiften om den behövs&lt;br&gt;for att förvaltaren skall kunna&lt;br&gt;fullgöra de skyldigheter som åvilar&lt;br&gt;honom i anledning av konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag&lt;br&gt;från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i&lt;br&gt;första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 - 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 eller 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om om-&lt;br&gt;händertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Lydelse enligt prop. 1993/94:107, bet. 1993/94:SoU18,&lt;br&gt;rskr. 1993/94:139.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 - 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om om-&lt;br&gt;händertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift i anmälan till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om om-&lt;br&gt;händertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden vars röj-&lt;br&gt;ande kan vålla allvarligt men&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1992:1474) trädde i kraft den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1981. Lagen har härefter ändrats åtskilliga gånger. Det ligger dock i&lt;br&gt;ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta tillämpningsområde&lt;br&gt;att lagen kontinuerligt måste anpassas till ändrade förhållanden på den&lt;br&gt;offentliga sektorn. Sekretesslagen ses därför fortlöpande över, bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av framställningar om lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1993 utarbetades inom Justitiedepartementet departements-&lt;br&gt;promemorian Några frågor om sekretess (Ds 1993:55). Promemorian tar&lt;br&gt;upp en rad frågor som rör framställningar om ändringar i sekretesslagen.&lt;br&gt;Promemorians sammanfattning finns i bilaga 1 och författningsförslaget i&lt;br&gt;bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 3. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 93-2705).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Justitiedepartementet har även upprättats en promemoria om sekre-&lt;br&gt;tess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser (dnr 93-3936). I pro-&lt;br&gt;memorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen i&lt;br&gt;sådan verksamhet. En sammanfattning av förslaget samt författningsförslag&lt;br&gt;finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 5 och en sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randena finns tillgänglig i Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av en framställning från Justitiekanslem (dnr 93-4239)&lt;br&gt;behandlas frågan om utökad sekretess i Justitiekanslems verksamhet.&lt;br&gt;Framställningen avser en viss utvidgning av den sekretess som gäller i dag&lt;br&gt;hos Justitiekanslem så att den bättre skall överensstämma med vad som&lt;br&gt;gäller hos andra myndigheter. Det har därför inte ansetts nödvändigt med&lt;br&gt;remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen behandlar i detta ärende de sekretessfrågor som promemo-&lt;br&gt;riorna och framställningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har bl.a. framfört vissa redaktionella synpunkter på lagtexten.&lt;br&gt;Regeringen följer Lagrådets förslag i dessa delar. Lagrådets övriga syn-&lt;br&gt;punkter återkommer regeringen till i respektive avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bank- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;valv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 5 kap. 2 § sekretesslagen&lt;br&gt;kompletteras till att även gälla för uppgifter som lämnar eller kan&lt;br&gt;bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig är positiva&lt;br&gt;till att vissa uppgifter i ritningar över t.ex. banker skyddas av sekretess.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker emellertid förslaget eftersom&lt;br&gt;man anser att den eftersträvade förstärkningen inte uppnås. Som exempel&lt;br&gt;nämns att uppgift om att någon säkerhetsåtgärd inte vidtagits inte torde&lt;br&gt;omfattas av sekretess. Kammarrätten i Stockholm anför att den föreslagna&lt;br&gt;lagtexten omfattar samtliga punkter i paragrafen och således betydligt mer&lt;br&gt;än bara byggnadsritningar. Domstolsverket anför att den föreslagna för-&lt;br&gt;fattningstexten är otydlig. Även Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm uttalar att förslaget inte omfattar uppgift om att någon säker-&lt;br&gt;hetsåtgärd inte vidtagits samt att uppgifter rörande konstruktion av lokaler&lt;br&gt;som ligger i omedelbar anslutning till t.ex. en bank skall kunna sekretess-&lt;br&gt;skyddas. Stockholms stad yttrar att frågan om vilka anläggningar och&lt;br&gt;byggnader som skall omfattas av sekretess bör belysas ytterligare. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen anser att även en ritning över bankvalvets exakta placering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bankens del av lokalerna bör kunna skyddas. Svenska Tidningsutgivare-&lt;br&gt;föreningen anför att lagtexten bör preciseras så att endast bankvalv, vapen-&lt;br&gt;och ammunitionsförråd och databanker omfattas av bestämmelsen. Svensk&lt;br&gt;Elberedskap AB föreslår att paragrafen även skall omfatta ritningar över&lt;br&gt;anläggningar som rör elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ritningar över en byggnads utförande&lt;br&gt;ges in till kommunens byggnadsnämnd i samband med en ansökan om&lt;br&gt;bygglov. När ärendet är avslutat hos nämnden arkiveras handlingarna. Av&lt;br&gt;ritningarna skall framgå till vilket ändamål byggnaden eller lokalen skall&lt;br&gt;användas. Även uppgifter som rör konstruktion och materialanvändning&lt;br&gt;framgår. I och med att ritningarna kommer in till kommunen och förvaras&lt;br&gt;där är de allmänna handlingar. Allmänheten har således rätt att ta del av&lt;br&gt;dessa ritningar under förutsättning att de inte omfattas av någon sekretess-&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter i ritningar gäller sekretess endast i mycket begränsad om-&lt;br&gt;fattning. Vad gäller ritningar över byggnader som disponeras av andra län-&lt;br&gt;ders ambassader och konsulat torde bestämmelsen om utrikessekretess i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § kunna bli tillämplig. Ritningar över försvarsanläggningar och&lt;br&gt;anläggningar som har betydelse för elförsöijningen torde kunna sekretess-&lt;br&gt;beläggas med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 2 § om försvarssekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar får även begränsas om det är&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. I 5 kap.&lt;br&gt;2 § stadgas att sekretess gäller för uppgift om säkerhets- eller bevaknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärd med avseende på bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;eller inventarier om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Med anläggningar avses bl.a. kulvertsystem, upplag och&lt;br&gt;uppställningsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna bestämmelse (och bestämmelsen i 5 kap. 4 §) avslog&lt;br&gt;Regeringsrätten en begäran av en intagen på en kriminalvårdsanstalt att få&lt;br&gt;ta del av vissa handlingar som gällde uppförandet av en ny paviljong på&lt;br&gt;anstaltsområdet (RÅ 85 Abi44).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 2 § sekre-&lt;br&gt;tessbelägga byggnadsritningar är emellertid att ritningarna innehåller upp-&lt;br&gt;gifter om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Som exempel på sådana kan&lt;br&gt;nämnas ritningar över larminstallationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundtanke bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekre-&lt;br&gt;tess inte skall gälla för uppgifter annat än om det verkligen behövs. De&lt;br&gt;avvägningar mellan de motstående intressena av offentlighet och sekretess&lt;br&gt;som gjordes när den nya sekretesslagen utarbetades grundades på ett om-&lt;br&gt;fattande utredningsarbete. När det gäller en verksamhet som bedrevs vid&lt;br&gt;sekretesslagens tillkomst måste man därför normalt kräva att det senare har&lt;br&gt;kommit fram sådana nya omständigheter som för med sig att de avväg-&lt;br&gt;ningar som då gjordes inte längre är giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under senare år framkommit uppgifter som tyder på att ritningar&lt;br&gt;kommit till användning vid planering av inbrott mot banker. Inbrottsförsök&lt;br&gt;har ägt rum från intilliggande lokaler och personal vid stadsbyggnadskon-&lt;br&gt;tor har uppmärksammat fall där ritningar över banklokaler utan särskild&lt;br&gt;anledning begärts ut av okända personer. Regeringen är av den uppfatt-&lt;br&gt;ningen att det i brottsförebyggande syfte är angeläget att försöka hindra att&lt;br&gt;uppgifter ur vissa ritningar regelmässigt lämnas ut. Denna uppfattning&lt;br&gt;delas även av remissinstanserna. Främst är det uppgifter i ritningar över&lt;br&gt;byggnader, anläggningar eller lokaler där pengar eller annat stöldbegärligt&lt;br&gt;gods förvaras som bör kunna skyddas av sekretess. Att, som någon remiss-&lt;br&gt;instans förordar, mer precist ange vilka byggnader som kan komma i fråga&lt;br&gt;låter sig emellertid inte göra. Som exempel kan dock nämnas bankvalv,&lt;br&gt;vapen- och ammunitionsförråd och datorhallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ritningar som ges in i ett ärende om bygglov ger upplysningar om&lt;br&gt;hur en lokal är disponerad och var i huskroppen den är belägen. En banks&lt;br&gt;lokaler är till största delen tillgängliga för allmänheten. Den som så önskar&lt;br&gt;kan utan större svårigheter vid ett besök på banken konstatera hur lokaler-&lt;br&gt;na är disponerade och var pengar och andra värdehandlingar förvaras.&lt;br&gt;Någon anledning att sekretessbelägga detta slag av uppgifter i ritningarna&lt;br&gt;torde som regel inte finnas. Inte heller bör sekretess gälla för sådana upp-&lt;br&gt;gifter i ritningar över lokaler som angränsar till t.ex. en banklokal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ritningar innehåller emellertid även uppgifter som rör byggnadskonstruk-&lt;br&gt;tionen. Som exempel kan nämnas uppgifter om byggnadsmaterial, väggar-&lt;br&gt;nas tjocklek, hur ledningar och rör är dragna, ventilationstrummor m.m.&lt;br&gt;Sådana byggnader och lokaler som används för förvaring av pengar och&lt;br&gt;andra värdehandlingar torde regelmässigt vara konstruerade på ett sådant&lt;br&gt;sätt att kravet på en hög säkerhet kan tillgodoses. Kraftigare och tåligare&lt;br&gt;byggnadsmaterial, tjockare väggar och ett speciellt utförande är exempel &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på sådana särskilda åtgärder som kan ha vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 2 § gäller sekretess under vissa förutsättningar för uppgift Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;om säkerhetsåtgärd med avseende på t.ex. byggnad. En byggnads vägg-&lt;br&gt;tjocklek är inte vad man i allmänhet menar med en uppgift om säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärd. Med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet kan emeller-&lt;br&gt;tid en sådan uppgift ge upplysningar om vilka säkerhetsåtgärder som har&lt;br&gt;vidtagits. Om en byggnad eller en lokal konstruerats på ett visst sätt för att&lt;br&gt;tillgodose krav på en högre säkerhet än vad som annars gäller för byggna-&lt;br&gt;der eller lokaler bör uppgifter om t.ex. byggnadskonstruktionen kunna&lt;br&gt;hemlighållas under förutsättning att det kan antas att syftet med vidtagna&lt;br&gt;åtgärder motverkas om uppgifterna röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har påpekat att den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;regleringen inte omfattar de fall då någon säkerhetsåtgärd inte har vid-&lt;br&gt;tagits. Avsikten med regleringen är emellertid att skydda uppgifter i rit-&lt;br&gt;ningar över byggnader och lokaler där pengar och annat stöldbegärligt&lt;br&gt;gods förvaras. Det måste vara mycket sällan som inte några säkerhetsåt-&lt;br&gt;gärder har vidtagits beträffande sådana lokaler. Den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna regleringen måste därför anses vara tillräcklig. Dessutom skulle&lt;br&gt;sekretess för uppgifter om att säkerhets- och bevakningsåtgärder inte vid-&lt;br&gt;tagits leda till att alla byggnadsritningar m.m. blir hemliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen får till följd att inte bara uppgifter om bygg-&lt;br&gt;nader utan även uppgifter som kan lämna upplysning om säkerhets- och&lt;br&gt;bevakningsåtgärd med avseende på punkterna två till fyra i paragrafen&lt;br&gt;omfattas. Skyddsbehovet kan vara väl så starkt beträffande sådana uppgif-&lt;br&gt;ter. Det saknas därför anledning att inte låta tillägget omfatta bestämmel-&lt;br&gt;sen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfriheten är begränsad för uppgifter om säkerhetsåtgärder. Inte&lt;br&gt;heller för uppgifter som kan lämna upplysning om sådana säkerhetsåtgär-&lt;br&gt;der skall meddelarfrihet råda.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Sekretess för körkorts referensnummer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgift i körkorts-&lt;br&gt;registret om ett körkorts referensnummer. Endast om det står klart&lt;br&gt;att numret kan lämnas ut utan fara för att kontrollen av körkorts&lt;br&gt;äkthet motverkas, får det lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att be-&lt;br&gt;stämmelsen utformas med ett iakt skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Körkort används i mycket stor utsträck-&lt;br&gt;ning som legitimationshandling. För att i möjligaste mån förhindra att&lt;br&gt;förfalskade körkort används i brottsligt syfte förses körkort sedan den&lt;br&gt;1 januari 1993 med ett för varje körkortshandling unikt nummer, kallat&lt;br&gt;referensnummer. Referensnumret åsätts körkortet under tillverkningspro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cessen och registreras i körkortsregistret. Vid en kontroll av ett körkort Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;skall referensnumret och det personnummer som finns på körkortet upp-&lt;br&gt;ges. Om dessa två nummer också enligt körkortsregistret är kopplade till&lt;br&gt;varandra är körkortet med största sannolikhet äkta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Körkortsregistret förs av Vägverket genom automatisk databehandling.&lt;br&gt;Registret är enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser en allmän hand-&lt;br&gt;ling. Uppgifterna i registret är således offentliga såvida de inte omfattas av&lt;br&gt;någon sekretessbestämmelse. Med hänsyn till skyddet för den enskildes&lt;br&gt;personliga förhållanden kan vissa uppgifter i körkortsregistret sekretessbe-&lt;br&gt;läggas. Någon möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i registret med&lt;br&gt;hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott finns emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. En förut-&lt;br&gt;sättning är också att intresset av sekretess är så starkt att intresset av of-&lt;br&gt;fentlighet bör få vika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med referensnummer har tillkommit för att man på ett enkelt&lt;br&gt;sätt skall kunna kontrollera om ett körkort är äkta eller om det är förfals-&lt;br&gt;kat. Syftet är att förhindra att förfalskade körkort används i brottslig verk-&lt;br&gt;samhet. Säkerheten i systemet bygger på att ingen skall kunna ta reda på&lt;br&gt;referensnumret för någon annans körkort. Om uppgifter i körkortsregistret&lt;br&gt;om referensnummer blir tillgängliga för envar, kan syftet med nummersys-&lt;br&gt;temet riskera att helt gå förlorat. Intresset av att kunna hemlighålla refe-&lt;br&gt;rensnumren är således påtagligt. Något egentligt intresse av insyn i denna&lt;br&gt;verksamhet finns knappast. En sekretessbestämmelse kan därför införas för&lt;br&gt;uppgift i körkortsregistret om referensnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerheten i nummersystemet skall kunna upprätthållas måste&lt;br&gt;sekretess vara huvudregeln. Detta måste gälla såväl i Vägverkets verksam-&lt;br&gt;het som avser förande av körkortsregistret som hos andra myndigheter som&lt;br&gt;kan göra uttag ur registret. En remissinstans förordar att bestämmelsen&lt;br&gt;utformas med ett rakt skaderekvisit. Ett sådant skaderekvisit skulle emel-&lt;br&gt;lertid inte få den effekt som eftersträvas. För att uppnå att referensnummer&lt;br&gt;endast lämnas ut i de fall ett utlämnande kan ske utan fara för att numren&lt;br&gt;kan komma att användas i obehörigt syfte krävs att bestämmelsen utformas&lt;br&gt;med ett omvänt skaderekvisit. Sekretess är då huvudregeln. Sekretessen får&lt;br&gt;dock inte hindra att kontrollen av körkort blir praktiskt genomförbar. För&lt;br&gt;att kunna ta ställning till en begäran om ett utlämnande kommer man att&lt;br&gt;behöva ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med&lt;br&gt;uppgiften. Det är emellertid inget som hindrar att dessa uppgifter efter-&lt;br&gt;frågas om de behövs vid en sekretessprövning. Några problem vid den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen behöver därmed inte uppstå. En bestämmelse med&lt;br&gt;nu föreslaget innehåll bör tas in som ett nytt stycke i 5 kap. 3 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga uppgifter i denna paragraf är meddelarfriheten inskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör vara fallet även för uppgifter om referensnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om en&lt;br&gt;enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan&lt;br&gt;till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon som står honom nära lider betydande men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. För dessa uppgifter skall inte råda någon meddelar-&lt;br&gt;frihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Den föreslagna sekretessregleringen överens-&lt;br&gt;stämmer i sak med regeringens förslag. Däremot behandlas inte frågan om&lt;br&gt;inskränkning av meddelarfriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker att sekre-&lt;br&gt;tess införs för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd motsätter sig inte att sekre-&lt;br&gt;tess införs men ifrågasätter om det är nödvändigt eftersom de mest käns-&lt;br&gt;liga uppgifterna oftast finns i bilagor till anmälan och i den mån uppgif-&lt;br&gt;terna måste åteiges i beslutet de blir offentliga. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;förordar att bestämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit. Domstols-&lt;br&gt;verket anför att det av den föreslagna lagtexten inte framgår att bestäm-&lt;br&gt;melsen inte avser att skydda andra uppgifter än sådana som enligt 7 kap.&lt;br&gt;1 § är sekretessbelagda inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen anser&lt;br&gt;att uppgifterna bör omfattas av den vanliga hälso- och sjukvårdssekretes-&lt;br&gt;sen, dvs. med ett omvänt skaderekvisit och att även uppgifter om medi-&lt;br&gt;cinska problem hos hälso- och sjukvårdspersonalen skall omfattas av sekre-&lt;br&gt;tess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd&lt;br&gt;prövar, enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdsperso-&lt;br&gt;nalen m.fl. (tillsynslagen), frågor om disciplinansvar och om återkallelse&lt;br&gt;av legitimation m.m. Denna lag föreslås att från och med den 1 juli 1994&lt;br&gt;ersättas av en lag om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;område. Fråga om disciplinansvar tas upp på anmälan av Socialstyrelsen&lt;br&gt;eller av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan&lt;br&gt;anmäla saken, en nära anhörig till honom eller - om fråga är om befatt-&lt;br&gt;ningshavare som omfattas av JO:s eller JK:s tillsyn - av JO eller JK. När&lt;br&gt;det gäller frågor om återkallelse av legitimation eller begränsning av legiti-&lt;br&gt;merade yrkesutövares behörighet tas sådana ärenden upp till prövning efter&lt;br&gt;anmälan av Socialstyrelsen, JO eller JK eller på ansökan av den som saken&lt;br&gt;gäller. Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller även i ärenden&lt;br&gt;hos ansvarsnämnden och hos fullföljdsinstansema. Däremot gäller sekre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tessen enligt 1 § inte för uppgifter i anmälan och beslut i ärenden om Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnden har fr.o.m. den 1 januari 1992 ledningen av den kommu-&lt;br&gt;nala hälso- och sjukvården. Enligt 7 kap. 4 § femte stycket sekretesslagen&lt;br&gt;gäller inte heller sekretessen inom socialtjänsten för anmälan eller beslut i&lt;br&gt;ärenden om ansvar och behörighet för personal inom kommunal hälso- och&lt;br&gt;sjukvård (se prop. 1990/91:14, SFS 1990:1470).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av sekretesslagen konstaterades att uppgifter om patien-&lt;br&gt;ters sjukdomar m.m. åtnjuter sekretess hos ansvarsnämnden och hos full-&lt;br&gt;följdsinstansema enligt den föreslagna lydelsen av 7 kap. 1 § andra styck-&lt;br&gt;et, och det oavsett om det aktuella ärendet rör den allmänna eller den&lt;br&gt;enskilda sjukvården. Det förhållandet att det till ärendena hos ansvars-&lt;br&gt;nämnden var knutet ett inte oväsentligt offentlighetsintresse ansågs emeller-&lt;br&gt;tid utgöra skäl för att varken anmälan eller beslut i dessa ärenden skulle&lt;br&gt;omlättas av sekretess. I samband därmed konstaterades att sekretesskyddet&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § över huvud taget inte gäller personalens förhållanden utan&lt;br&gt;endast patienters och jämställdas personliga omständigheter (prop.&lt;br&gt;1979/80:2 Del A s. 176).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter lagändring år 1987 (SFS 1987:1002) gäller till skydd för enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden sekretess hos JO och JK om uppgiften kommer&lt;br&gt;från enskild och uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet&lt;br&gt;som ärendet får anses avse och om det kan antas att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs,&lt;br&gt;(11 kap. 4 § tredje stycket 2). I motiven till denna bestämmelse (prop.&lt;br&gt;1986/87:160 s. 21 f.) anfördes att även om offentlighetsintresset måste&lt;br&gt;tillmätas stor betydelse hos JO och JK och då särskilt i fråga om anmäl-&lt;br&gt;ningar av enskilda, finns det fall där behovet av sekretess får anses väga&lt;br&gt;klart tyngre än intresset av offentlighet. Som exempel nämndes härvid&lt;br&gt;ärenden som rörde hälso- och sjukvårdsområdet. Det ansågs inte vara&lt;br&gt;tillfredsställande att sekretesskyddet kunde bibehållas om JO eller JK in-&lt;br&gt;fordrade handlingar, t.ex. journaler, men att sekretess inte gällde om den&lt;br&gt;enskilde själv gav in liknande handlingar. Den möjligheten att en enskild&lt;br&gt;drar sig för att göra en anmälan på grund av det svaga sekretesskyddet&lt;br&gt;anfördes även till stöd för denna lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en anmälan skall tas upp till prövning hos ansvarsnämnden torde&lt;br&gt;krävas att anmälaren i viss mån redogör för de bakomliggande förhållande-&lt;br&gt;na till anmälan. De omständigheter som anmälaren sålunda redogör för&lt;br&gt;kan innehålla uppgifter som är mycket integritetskänsliga och som skulle&lt;br&gt;omfattas av sekretess eller tystnadsplikt, om de funnits tillgängliga inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förarbetena till nuvarande 7 kap. 2 § 3 synes framgå att utgångspunk-&lt;br&gt;ten varit att en anmälan till ansvarsnämnden främst innehåller uppgifter om&lt;br&gt;den som anmälan riktar sig mot och att dessa uppgifter inte - med hänsyn&lt;br&gt;till offentlighetsintresset - borde vara skyddade av sekretess. I detta av-&lt;br&gt;seende bör inte någon ändring göras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vad ovan anförts om bakgrunden till ändringen av 11 kap. 4 §&lt;br&gt;kan dock behovet av skydd för integritetskänsliga uppgifter som hänför sig&lt;br&gt;till den som gör anmälan eller till den för vars räkning anmälan görs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall vara så stort att det bör ta över intresset av insyn. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskränkningar i offentligheten bör emellertid göras endast när det finns&lt;br&gt;starka skäl för det. Därför bör endast sådana uppgifter vars röjande kan&lt;br&gt;antas leda till men av särskild påtaglig art för den enskilde kunna bli skyd-&lt;br&gt;dade av sekretess. För ärenden vid JO eller JK gäller sekretess endast i&lt;br&gt;den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som&lt;br&gt;ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Detta&lt;br&gt;skaderekvisit bör gälla även när fråga är om sekretess för uppgifter som&lt;br&gt;lämnas i en anmälan till ansvarsnämnden. De uppgifter som lämnas i en&lt;br&gt;anmälan skulle emellertid regelmässigt ha omfattats av sekretess inom&lt;br&gt;hälso- och sjukvården. Någon anledning att tynga lagtexten med detta&lt;br&gt;rekvisit finns - som också Lagrådet påpekat - därför inte. Däremot bör&lt;br&gt;som också är fallet för anmälningar till JO och JK, sekretess endast gälla&lt;br&gt;om någon lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om sekretess för anmälan till ansvarsnämnden regleras lämpligen&lt;br&gt;genom att man inför ett nytt andra stycke i 7 kap. 2 § och en ny mening i&lt;br&gt;7 kap. 4 § femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är meddelar-&lt;br&gt;friheten till största delen begränsad. De uppgifter i anmälan till Hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdens ansvarsnämnd som nu föreslås bli skyddade av sekretess är&lt;br&gt;sådana som är mycket känsliga för den enskilde. Det föreslås därför att&lt;br&gt;meddelarfriheten skall begränsas för dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Barns tillgång till sekretessbelagt material om&lt;br&gt;biologiska föräldrar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter lämnas&lt;br&gt;till enskilda som uppnått myndig ålder om förhållanden som är av&lt;br&gt;betydelse för att de skall få vetskap om vilka deras biologiska för-&lt;br&gt;äldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Den föreslagna bestämmelsen är inte begränsad&lt;br&gt;till enskilda som uppnått myndig ålder. I övrigt överensstämmer förslaget&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Riksdagens ombudsmän anför att inskränkningen i&lt;br&gt;sekretessen bör bestämmas så att den lämnar möjlighet för en enskild att få&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om sitt ursprung i en vidare bemärkelse. Som ex-&lt;br&gt;empel nämns uppgifter om adoption och om placeringar i t.ex. familjehem.&lt;br&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att ytterligare överväganden&lt;br&gt;krävs innan lagstiftning sker. Hovrätten anmärker att lagbestämmelsen går&lt;br&gt;längre än motiven, då även adopterade barn omfattas av bestämmelsen.&lt;br&gt;Frågan om en underårig part genom sin ställföreträdare skall ha rätt att få&lt;br&gt;del av uppgifter eller om denna rätt skall tillkomma den underårige själv&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har inte redovisats. Inte heller har i motiven närmare angivits vad som Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;avses med &amp;quot;förhållanden av betydelse&amp;quot;. Kammarrätten i Stockholm anför&lt;br&gt;att det i motiven bör anges vilka uppgifter som normalt får lämnas ut.&lt;br&gt;Socialstyrelsen pekar på att problem med att få uppgifter ur faderskaps-&lt;br&gt;ärenden föreligger även i de fall ett ärende är avslutat och ärendet nedlagt&lt;br&gt;och där barnet har uppnått myndig ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare behandling av frågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med socialutskottets behandling av frågan om godkännande av&lt;br&gt;den av Förenta nationernas generalförsamling den 20 november 1989&lt;br&gt;antagna konventionen om barnets rättigheter (bet. 1989/90:SoU28) väcktes&lt;br&gt;en motion med yrkande att en undantagsbestämmelse skulle införas i&lt;br&gt;7 kap. 4 § sekretesslagen för den som vill få kunskap om sina föräldrar. I&lt;br&gt;yttrande över motionen föreslog konstitutionsutskottet socialutskottet att&lt;br&gt;avstyrka motionen, men uttalade samtidigt som sin mening att det var&lt;br&gt;angeläget att intresset av att en person skall kunna få tillgång till uppgifter&lt;br&gt;om sin börd i möjligaste utsträckning kan tillgodoses och att det fanns&lt;br&gt;anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang överväga en ändring&lt;br&gt;av sekretesslagen för att tillgodose det nämnda intresset (1989/90:KU8y).&lt;br&gt;Socialutskottet anslöt sig härvidlag till konstitutionsutskottets bedömning.&lt;br&gt;På hemställan av socialutskottet avslog riksdagen motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konstitutionsutskottets betänkande 1990/91 :KU10 behandlades bl.a. en&lt;br&gt;motion från den allmänna motionstiden 1990 som ånyo tog upp den aktuel-&lt;br&gt;la frågan. Utskottet, som hänvisade till den tidigare behandlingen i frågan,&lt;br&gt;fann det för närvarande inte vara påkallat med någon särskild åtgärd i&lt;br&gt;saken från riksdagens sida. På hemställan av utskottet avslog riksdagen&lt;br&gt;motionen. Också vid de senaste riksmötena har utskottet behandlat motio-&lt;br&gt;ner med yrkanden i frågan (bet. 1991/92:KU11 och bet. 1992/93:KU38).&lt;br&gt;Utskottet har härvid hemställt att motionerna skall avslås i avvaktan på&lt;br&gt;regeringens utredning. Riksdagen har bifallit utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motionsyrkandena har framställts mot bakgrund av en dom från Rege-&lt;br&gt;ringsrätten, i vilken domstolen med stöd av 7 kap. 4 § sekretesslagen&lt;br&gt;avslog en begäran av en vuxen person att få del av en befintlig uppgift i en&lt;br&gt;s.k. bamavårdsakt rörande henne. Syftet med kvinnans begäran var att&lt;br&gt;genom uppgiften kunna få reda på vem hennes biologiske far är. I det&lt;br&gt;beslut underinstansen meddelade och som inte ändrades av överinstanserna&lt;br&gt;angavs bl.a. att samtycke från den enskilde, som skulle kunna lida men&lt;br&gt;genom ett utlämnande av uppgiften, inte förelåg samt att det inte stod klart&lt;br&gt;att uppgiften kunde röjas utan men för den enskilde. Enligt motionerna&lt;br&gt;väger emellertid intresset av att få veta vem som är ens far eller mor alltid&lt;br&gt;så tungt att andra intressen får vika. I ett beslut den 30 september 1991&lt;br&gt;(3230-1989) har JO i anledning av en anmälan angående fråga om utläm-&lt;br&gt;nande av sekretessbelagda handlingar inom socialtjänsten funnit att lagreg-&lt;br&gt;lerna på ifrågavarande område inte kan anses otvetydiga. Även JO har&lt;br&gt;hänvisat till den ovan nämnda domen jämte ytterligare domar från Rege- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsrätten i liknande frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialnämnds skyldighet att medverka vid fastställande av faderskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap&lt;br&gt;finns i 2 kap. föräldrabalken (FB). Socialnämnden fungerar i viss utsträck-&lt;br&gt;ning som representant - ställföreträdare - för barnet. Finns det inte någon&lt;br&gt;som är far enligt den legala faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § FB, skall&lt;br&gt;nämnden försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderska-&lt;br&gt;pet fastställs. Nämnden skall vidare, i det fall att det finns någon som är&lt;br&gt;far enligt den legala faderskapspresumtionen, utreda om någon annan man&lt;br&gt;kan vara far till barnet om vårdnadshavare eller mannen i äktenskapet&lt;br&gt;begär det och nämnden finner det lämpligt (2 kap. 9 § FB). Leder utred-&lt;br&gt;ningen fram till en faderskapsbekräftelse, skall denna för att bli giltigt&lt;br&gt;godkännas av socialnämnden (1 kap. 4 § FB). Skall faderskapet fastställas&lt;br&gt;av domstol, är det nämnden som för barnets talan i de fall då det inte finns&lt;br&gt;någon som är far enligt den legala faderskapspresumtionen (3 kap. 5 §&lt;br&gt;FB). Har faderskap fastställts genom bekräftelse eller har en socialnämnd&lt;br&gt;fått meddelande om att domstol fastställt faderskap, skall socialnämnden&lt;br&gt;anmäla detta hos vederbörande skattemyndighet (4 § kungörelsen&lt;br&gt;/1973:810/ om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap,&lt;br&gt;m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leder utredningen inte till något säkert ställningstagande när det gäller&lt;br&gt;frågan om en presumtiv far, kan utredningen läggas ned. En påböljad&lt;br&gt;utredning kan också behöva avbrytas därför att det visar sig omöjligt att få&lt;br&gt;några upplysningar till ledning för faderskapsfrågan. Om modem haft&lt;br&gt;samlag med flera män, kan redan på ett tidigt stadium stå klart att det inte&lt;br&gt;kan avgöras vem som är far. Det finns knappast anledning att göra en&lt;br&gt;omfattande utredning och inleda rättegång, om det framstår som utsiktslöst&lt;br&gt;att nå ett positivt resultat. Fall kan också tänkas där utredning och rätte-&lt;br&gt;gång skulle medföra alltför svåra påfrestningar för modem, t.ex. om bar-&lt;br&gt;net avlats i samband med våldtäkt eller om annars utredning och rättegång&lt;br&gt;av särskilda skäl skulle innebära så påtagliga risker för modems psykiska&lt;br&gt;hälsa att man bör avstå från att försöka få faderskapet fastställt. Utred-&lt;br&gt;ningen får också läggas ned, om samtycke till adoption föreligger från&lt;br&gt;modem eller särskild förmyndare enligt 4 kap. 5 a § FB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom en utredning läggs ned är inte helt slutgiltigt. Om det&lt;br&gt;kommer fram nya omständigheter, kan nämnden ta upp ärendet. Att nämn-&lt;br&gt;den lägger ned saken hindrar dock inte att någon annan representant för&lt;br&gt;barnet utför barnets talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sociala myndigheterna har alltså en långtgående utredningsskyldighet&lt;br&gt;när det gäller att medverka vid fastställande av faderskap. Faderskapet&lt;br&gt;skall utredas även om modem motsätter sig det. Utgångspunkten för ut-&lt;br&gt;redningen är i normala fall modems uppgifter. I vissa fall blir situationen&lt;br&gt;mer komplicerad och det innebär ofta att omfattande utredningar måste&lt;br&gt;göras. Bl.a. måste man kanske söka utröna om modem haft förbindelser&lt;br&gt;med flera män under konceptionstiden. Med ledning av modems uppgifter&lt;br&gt;skall varje man höras som kan tänkas vara far till barnet. Ibland kan även&lt;br&gt;andra personer ha upplysningar att lämna i saken. Utredningen skall vara&lt;br&gt;objektiv och ske med takt och omdöme. Om det behövs, kan hjälp påkallas&lt;br&gt;hos annan socialnämnd för efterforskande och hörande av personer som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan antas ha upplysningar av värde att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande sekretessbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess på socialtjänstens område återfinns alltså i&lt;br&gt;7 kap. 4 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller inom social-&lt;br&gt;tjänsten sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Sekretessen är således avgränsad med ett s.k.&lt;br&gt;omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är för sekretess. Till socialtjänst&lt;br&gt;hänförs också socialnämndens befattning med ärenden om att fastställa&lt;br&gt;faderskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillämpningen av menrekvisitet kan nämnas följande. Begreppet men&lt;br&gt;har i sekretesslagen en mycket vidsträckt innebörd och tar framför allt&lt;br&gt;sikte på olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå&lt;br&gt;om uppgifterna lämnas ut (jfr prop. 1979/80:2, Del A, s. 83). Med men&lt;br&gt;avses sådant som att någon blir utsatt för andras missaktning, om hans&lt;br&gt;personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa&lt;br&gt;personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall&lt;br&gt;anses vara tillräcklig för att medföra men. Utgångspunkten för en bedöm-&lt;br&gt;ning av om men föreligger är den enskildes egen upplevelse. I konsekvens&lt;br&gt;med detta kan även helt rättsenliga åtgärder utgöra men, t.ex. att utläm-&lt;br&gt;nande av uppgifter om en person från en myndighet till en arman kan leda&lt;br&gt;till att den aktuella personen blir föremål för sluten psykiatrisk vård. Vid&lt;br&gt;bedömningen av vad som utgör men finns det emellertid ett visst utrymme&lt;br&gt;för att ta hänsyn till vad som enligt gängse värderingar i samhället uppfat-&lt;br&gt;tas som men. Enbart det förhållandet att en person tycker att det är obe-&lt;br&gt;hagligt i största allmänhet att andra vet var han bor kan t.ex. inte anses&lt;br&gt;som men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretessen dock inte i förhållan-&lt;br&gt;de till den enskilde själv, vilket innebär t.ex. att en person i normalfallet&lt;br&gt;medges att fritt ta del av innehållet i den socialakt som kan finnas beträf-&lt;br&gt;fande honom. Likaså kan en vårdnadshavare i de flesta fall få ta del av sitt&lt;br&gt;barns socialakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialakt som angår en person kan emellertid innehålla känsliga upp-&lt;br&gt;gifter om en eller flera andra personer, uppgifter som enligt den ovan&lt;br&gt;nämnda huvudregeln omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att vederbörande skall kunna ta till vara sin rätt gäller enligt&lt;br&gt;14 kap. 5 § sekretesslagen att den som är sökande, klagande eller annan&lt;br&gt;part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet, i princip har&lt;br&gt;rätt att ta del av handling eller annat material i målet eller ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen med förslag till sekretesslag framhölls att bestämmelsen&lt;br&gt;i 14 kap. 4 § sekretesslagen hade nära samband med den rätt till insyn för&lt;br&gt;part som avses i 14 kap. 5 §. Det konstaterades också att regeln om ver-&lt;br&gt;kan av samtycke ger upphov till ett ganska stort antal rättsliga problem och&lt;br&gt;att flertalet av dessa måste lösas med tillämpning av allmänna rättsgrund-&lt;br&gt;satser (prop. 1979/80:2, Del A, s. 330). Vidare anfördes bl.a:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I allmänhet är det den person, om vilken information finns hos en myn-&lt;br&gt;dighet, som förfogar över sekretessen. Så behöver dock inte alltid vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fallet. Sekretessen kan gälla till förmån också för tredje man, t.ex. någon Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;som har gjort anmälan mot den andre eller som annars kan bli utsatt för&lt;br&gt;hot från denne. I så fall kan inte den som i första hand berörs av uppgif-&lt;br&gt;terna utan vidare få kännedom om dem. Och för att sekretessen skall vika&lt;br&gt;i förhållande till utomstående behövs samtycke från båda de nämnda perso-&lt;br&gt;nerna. Motsvarande gäller om en uppgift i annat fall angår mer än en&lt;br&gt;person, t.ex. någon som har sökt hjälp hos socialvården och anhörig till&lt;br&gt;denne.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för barn att fö reda på sitt ursprung vid givarinsemination&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresse i förevarande sammanhang är också den lagstiftning (prop.&lt;br&gt;1984/85:2, bet. 1984/85:LU10, rskr. 99) som gäller i fråga om rätten för&lt;br&gt;barn som kommit till genom givarinsemination att få reda på sitt ursprung.&lt;br&gt;Utan hinder av den sekretess som följer av 7 kap. 1 § första stycket sekre-&lt;br&gt;tesslagen - paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess på hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdsområdet - får nämligen i vissa fall uppgifter om insemination&lt;br&gt;lämnas till enskild. Enligt 4 § lagen (1984:1140) om insemination har&lt;br&gt;således ett barn som har avlats genom insemination rätt att, om det har&lt;br&gt;uppnått tillräcklig mognad, få del av de uppgifter om spermagivaren som&lt;br&gt;har antecknats i sjukhusets särskilda journal. Där anges vidare att social-&lt;br&gt;nämnden är skyldig att på begäran biträda barnet med att skaffa fram dessa&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts avgränsas sekretessen i 7 kap. 4 § sekretesslagen med&lt;br&gt;ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får därmed inte lämnas ut, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Presumtionen är med andra ord för sekretess. Detta&lt;br&gt;innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedöm-&lt;br&gt;ning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan&lt;br&gt;lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekretessregel utan att ha&lt;br&gt;kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av att sekretess råder är att uppgift inte får röjas vare sig för&lt;br&gt;andra myndigheter eller för privatpersoner. Regleringen innebär att sekre-&lt;br&gt;tess råder i de flesta fall och att utrymmet för att lämna ut uppgifter efter&lt;br&gt;en skadeprövning är mycket begränsat och torde i praktiken kunna ske&lt;br&gt;endast efter samtycke från den enskilde, nämligen från den till vilkens&lt;br&gt;förmån sekretessen gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet i detta fall är den situationen att en person utan direkt sam-&lt;br&gt;band med ett pågående ärende vill ta del av sin socialakt och det i akten&lt;br&gt;finns känsliga uppgifter om någon annan person, t.ex. att det finns en eller&lt;br&gt;flera namngivna män som modem uppgett att hon under konceptionstiden&lt;br&gt;haft samlag med. Om denne eller dessa personer inte har eftergett sekre-&lt;br&gt;tessen blir alltså frågan, om det kan anses försvarbart att akten i denna del&lt;br&gt;måste hemlighållas för den som akten egentligen rör och som har ett be-&lt;br&gt;rättigat intresse av att få del av uppgifter som kan underlätta för vederbör-&lt;br&gt;ande att få kunskap om sin börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som bör vara av intresse för ett barn som kommit upp i Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;vuxen ålder och som enligt motionerna alltså skall kunna lämnas ut till&lt;br&gt;barnet, är sådana som kommit fram inom socialtjänsten vid utredningar om&lt;br&gt;fastställande av faderskap eller andra utredningar som gäller barnet och/el-&lt;br&gt;ler barnets mor. Det bör i första hand vara fråga om av modem eller&lt;br&gt;annan lämnade uppgifter om vem modem vid den aktuella konceptionsti-&lt;br&gt;den haft samlag med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utredningar om fastställande av faderskap fann Regerings-&lt;br&gt;rätten (RÅ 1989 not. 124), efter det att kammarrätten under hänvisning till&lt;br&gt;7 kap. 4 § sekretesslagen nekat ett barn att ta del av uppgifter i en nedlagd&lt;br&gt;faderskapsutredning avseende barnet själv, att faderskapsärendet skulle&lt;br&gt;kunna tas upp på nytt om nya omständigheter framkom och att barnet&lt;br&gt;därför var att anse som part i ärendet och följaktligen ägde ta del av alla&lt;br&gt;handlingar i ärendet. Barnet var i detta fall underårigt och företräddes av&lt;br&gt;ställföreträdare. I ett annat mål (RÅ 1992 not. 10) ändrade inte Regerings-&lt;br&gt;rätten kammarrättens dom i vilken en man nekades ta del av vissa hand-&lt;br&gt;lingar i ett bamavårdsmannaskapsärende. Kammarrätten konstaterade i sin&lt;br&gt;dom att ärendet var avslutat och inte kunde återupptas till behandling sedan&lt;br&gt;personen i fråga blivit myndig. Eftersom han inte längre var att anse som&lt;br&gt;part kunde reglerna om partsinsyn inte bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få ta del av namn på personer som hörts under en faderskapsut-&lt;br&gt;redning krävs det enligt vad som framgår av det ovanstående att den som&lt;br&gt;vill ta del av uppgifterna intar ställning som part. I andra fall kan upp-&lt;br&gt;gifterna inte lämnas ut. Enligt regeringens mening är det otillfredsställande&lt;br&gt;att det i en så här betydelsefull fråga skall vara avgörande huruvida barnet&lt;br&gt;i ett visst fall är att betrakta som part eller inte. Man har då att överväga&lt;br&gt;om undantag skall göras från den starka sekretess som gäller inom social-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har härvid påpekat att det starka sekretesskydd som i dag råder&lt;br&gt;för uppgifter av ifrågavarande slag har till syfte att underlätta utredningen&lt;br&gt;i ärenden om fastställande av faderskap. Genom garantier om sekretess kan&lt;br&gt;en mor till ett utomäktenskapligt bam förmås att berätta om sitt kanske&lt;br&gt;vidlyftiga sexualliv under konceptionstiden och på så sätt bidra till att&lt;br&gt;faderskapet kan fastställas med större säkerhet. Lagrådet har också anfört&lt;br&gt;att det inte är självklart att ett utomäktenskapligt bam för vilket faderska-&lt;br&gt;pet är fastställt i vederbörlig ordning, vid myndig ålder skall ha rätt att ta&lt;br&gt;del av innehållet i en socialakt för att se om han eventuellt har en annan&lt;br&gt;biologisk far än den som framgår av foderskapsbekräftelsen eller domen i&lt;br&gt;faderskapsmålet. Lagrådet har mot denna bakgrund avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som förekommer inom socialtjänsten rör ofta mycket per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden och uppgifterna är därmed ofta känsliga ur integritets-&lt;br&gt;synpunkt. I anledning härav är också sekretesskyddet inom socialtjänsten&lt;br&gt;starkt. Ett barns intresse av att få kunskap om vem som är dess biologiska&lt;br&gt;föräldrar väger emellertid mycket tungt. Det är också regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att den enskildes - dvs. i detta fall modems och eventuella mäns -&lt;br&gt;integritetsskydd måste stå tillbaka för barnets rätt till kunskap om vilka&lt;br&gt;dess föräldrar är. Denna uppfattning har också hävdats vid riksdagsbe-&lt;br&gt;handlingen av motionerna och även kommit till uttryck vid remissbehand- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingen. Undantag bör därför göras från den normalt stränga sekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främst är det bam för vilka faderskapet inte är fastställt som bör få ta Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;del av uppgifter hos socialtjänsten. Det kan emellertid även finnas bam för&lt;br&gt;vilka faderskapet är fastställt i vederbörlig ordning men där olika omstän-&lt;br&gt;digheter tyder på att någon annan kan vara far. Även i sådana fall skall&lt;br&gt;barnet kunna få ta del av uppgifter. Det är emellertid inte meningen att&lt;br&gt;någon av ren nyfikenhet skall kunna få ta del av dessa uppgifter. Endast&lt;br&gt;om uppgifterna har betydelse för att barnet skall få vetskap om vilka de&lt;br&gt;biologiska föräldrarna är skall sekretessen kunna brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vilken åldersgräns som bör gälla för barns rätt att ta&lt;br&gt;del av uppgifter i faderskapsärenden. Att beakta i det sammanhanget är att&lt;br&gt;uppgifterna är av ett sådant slag att barnet knappast kan tillgodogöra sig&lt;br&gt;och bedöma dem på rätt sätt utan att ha uppnått en viss mognad. Om&lt;br&gt;modem inte motsätter sig det, kan underåriga få del av uppgifterna genom&lt;br&gt;henne. Något undantag från sekretessen behövs därför inte för det fallet.&lt;br&gt;Är modem motståndare till att barnet får del av uppgifterna före myndig&lt;br&gt;ålder, torde det i normalfallet vara riktigast att låta modems uppfattning&lt;br&gt;fälla utslag. Det är vidare främst i fråga om myndiga bam som det fram-&lt;br&gt;kommit ett praktiskt behov av ett undantag från sekretessen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar därför för att rätten att ta del av de ifrågavarande&lt;br&gt;uppgifterna inskränks till att gälla för dem som uppnått myndig ålder.&lt;br&gt;Visserligen är, som tidigare anförts, regeln i inseminationslagen en annan.&lt;br&gt;Där är dock uppgifterna typiskt sett betydligt mindre känsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har anfört att bestämmelsen bör utvidgas till att även&lt;br&gt;gälla uppgifter som rör adoption och placering i t.ex. familjehem. Den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen gör inte någon skillnad mellan adopterade bam&lt;br&gt;och andra bam. Adopterade bam kan således med stöd av bestämmelsen ta&lt;br&gt;del av uppgifter som är av betydelse för att få vetskap om de biologiska&lt;br&gt;föräldrarna. En adoption måste emellertid för att vara giltig fastställas av&lt;br&gt;domstol och domstolen skall innan den fattar sitt beslut höra de biologiska&lt;br&gt;föräldrarna. I de allra flesta fall finns därför uppgift om biologiska för-&lt;br&gt;äldrar i domstolens akt. Dessa uppgifter torde i de allra flesta fall vara&lt;br&gt;offentliga. Regeringen finner däremot inte i detta sammanhang skäl att&lt;br&gt;föreslå inskränkning i sekretessen vad gäller andra uppgifter i ärenden om&lt;br&gt;adoption eller för uppgifter i ärenden om placering vid t.ex. familjehem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås således en sådan ändring i 7 kap. 4 § sekretesslagen som&lt;br&gt;gör det möjligt för en enskild som uppnått myndig ålder att få ta del av&lt;br&gt;annars hemliga uppgifter beträffande andra enskilda om uppgifterna är av&lt;br&gt;betydelse för att få vetskap om vilka de biologiska föräldrarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om&lt;br&gt;parkeringstillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ärenden om parkeringstillstånd för rörelse-&lt;br&gt;hindrade skall sekretess gälla för uppgifter om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon som står honom nära lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Med hänsyn till att det i regel är någon annan&lt;br&gt;nämnd än socialnämnden som prövar dessa ärenden i kommunen, anser&lt;br&gt;Socialstyrelsen det mindre lämpligt att bestämmelsen tas in i 7 kap. 4 §.&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att bestämmelsen utformas&lt;br&gt;med ett rakt skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen (1957:259) om rätt för kommun&lt;br&gt;att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats m.m. och i 159 a §&lt;br&gt;vägtrafikkungörelsen (1972:603) finns bestämmelser bl. a. om att rörelse-&lt;br&gt;hindrade av kommunen får befrias från skyldighet att erlägga parkerings-&lt;br&gt;avgift och att det för rörelsehindrade får beslutas om undantag från be-&lt;br&gt;stämmelser som avser stannande eller parkering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om parkeringstillstånd för rörelsehindrade prövas av trafik-&lt;br&gt;nämnden (1 § andra stycket lagen /1978:234/ om nämnder för vissa trafik-&lt;br&gt;frågor). Trafiknämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen, vars&lt;br&gt;beslut kan överklagas hos Vägverket. Tidigare prövades dessa frågor av&lt;br&gt;Trafiksäkerhetsverket (TSV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TSV har meddelat föreskrifter i fråga om parkeringstillstånd för rörelse-&lt;br&gt;hindrade (TSVFS 1987:11). Enligt föreskrifterna får läkarintyg infordras i&lt;br&gt;ansökningsärendet, om det är svårt att bedöma sökandens möjligheter att&lt;br&gt;förflytta sig. Läkarintyg infordras regelmässigt när ansökan om tillstånd&lt;br&gt;görs första gången. Läkarintygen är ofta mycket detaljerade och det före-&lt;br&gt;kommer att de ursprungligen varit avsedda för ansökan av olika typer av&lt;br&gt;bidrag eller andra förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men. Samma sak gäller i viss annan&lt;br&gt;medicinsk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De läkarintyg som nu är aktuella innehåller uppgifter som omfattas av&lt;br&gt;sekretess när läkarintygen är tillgängliga inom hälso- och sjukvårdssektorn&lt;br&gt;och till denna angränsande områden. Om uppgifterna blir tillgängliga&lt;br&gt;utanför detta område, t.ex. när de ges in till trafiknämnden i samband med&lt;br&gt;ansökan om parkeringstillstånd, gäller inte sekretessen där utan en kom-&lt;br&gt;pletterande regel om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller inom socialtjänsten till&lt;br&gt;vilken hör bl.a. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst samt verk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Vidare räknas Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;till socialtjänst verksamhet hos annan myndighet som innefattar ompröv-&lt;br&gt;ning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksam-&lt;br&gt;het. Med socialtjänst jämställs - efter lagändring 1987 - bl.a. ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst. Lagändringen skedde med anledning av att&lt;br&gt;dåvarande lydelse av 7 kap. 4 § sekretesslagen inte medgav sekretesskydd&lt;br&gt;för uppgifter i t.ex. läkarintyg som förekom i ärenden om riksfärdtjänst&lt;br&gt;som överklagats från kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafiknämndens ärenden om särskilt parkeringstillstånd kan inte hänföras&lt;br&gt;till sådan verksamhet som avses i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Även om&lt;br&gt;socialnämnd efter delegation av kommunen skulle handlägga ärenden om&lt;br&gt;parkeringstillstånd för rörelsehindrade, är inte sistnämnda lagrum tillämp-&lt;br&gt;ligt, eftersom det då inte är fråga om verksamhet som i annat fall enligt&lt;br&gt;lag handhas av socialnämnd. Inte heller lär sekretess i verksamheten gälla&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § eller enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett parkeringstillstånd har naturligen ett betydande värde, främst av&lt;br&gt;praktisk natur, för rörelsehindrade. Det ligger därmed i sökandens intresse&lt;br&gt;att kunna åberopa ett så detaljerat läkarintyg som möjligt. Det finns inte&lt;br&gt;skäl att anse att de uppgifter som förekommer i läkarintyg som åberopas i&lt;br&gt;ärenden om parkeringstillstånd, uppfattas som mindre integritetskänsliga än&lt;br&gt;de uppgifter som förekommer i läkarintyg som t.ex. åberopas till stöd för&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst. I de fall en person ansöker om båda typerna av&lt;br&gt;tillstånd torde dessutom i många fall samma läkarintyg åberopas i båda&lt;br&gt;ärendena. Det vore inte tillfredsställande att rörelsehindrade avstår från att&lt;br&gt;söka parkeringstillstånd på grund av att det saknas sekretesskydd för upp-&lt;br&gt;gifter som kunnat medföra att tillstånd beviljades. Av vad som nu sagts&lt;br&gt;följer att det finns starka skäl för att det skall vara möjligt att med sekre-&lt;br&gt;tess skydda uppgifter om sökandens hälsotillstånd och andra personliga&lt;br&gt;förhållanden som förekommer i parkeringsärendet. Offentlighetsintresset i&lt;br&gt;dessa ärenden är inte påfallande starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade har vissa likheter&lt;br&gt;med ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Det torde t.ex. i många fall&lt;br&gt;vara samma personer som söker båda typerna av tillstånd och som i båda&lt;br&gt;ärendena åberopar samma läkarintyg som stöd för sin ansökan. Det är&lt;br&gt;därför regeringens uppfattning att en sekretessbestämmelse för parkerings-&lt;br&gt;tillståndsärendena bör vara utformad på samma sätt som vad som gäller för&lt;br&gt;ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Sekretess bör därför gälla, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Det skall således föreligga en presumtion för&lt;br&gt;sekretess. I och med att bestämmelsen föreslås gälla i ärenden om ansökan&lt;br&gt;om parkeringstillstånd för rörelsehindrade kommer samtliga instanser som&lt;br&gt;handlägger ärendet att omfattas av regeln. Vad gäller ärenden om tillstånd&lt;br&gt;till riksfärdtjänst har dessa ärenden jämställts med socialtjänst vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av sekretesslagen. Det förefaller därför lämpligt att förorda denna&lt;br&gt;lösning även beträffande ärenden om parkeringstillstånd. Bestämmelsen&lt;br&gt;bör därför tas in i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Meddelarfrihet bör inte gälla&lt;br&gt;för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Sekretess i personaladministrativ verksamhet för Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;uppgifter om offentliganställdas adresser m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse införs om sekretess för bo-&lt;br&gt;stadsadresser, hemtelefonnummer och personnummer i personalad-&lt;br&gt;ministrativ verksamhet hos sådana myndigheter där personalen sär-&lt;br&gt;skilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men om&lt;br&gt;uppgifter lämnas ut. Det överlämnas till regeringen att i förordning&lt;br&gt;föreskriva hos vilka myndigheter sekretessen skall gälla. Skaderekvi-&lt;br&gt;sitet föreslås vaia omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Någon ändring av gällande regler förordas&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är av den uppfattningen att&lt;br&gt;sekretess skall gälla för uppgift om hemadress och telefonnummer. De&lt;br&gt;allra flesta förespråkar ett omvänt skaderekvisit, dvs. att presumtionen&lt;br&gt;skall vara för sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Sekretess i myndigheters personalad-&lt;br&gt;ministrativa verksamhet regleras i 7 kap. 11 § sekretesslagen. Första och&lt;br&gt;andra styckena reglerar sekretessen i den del av den personaladministrativa&lt;br&gt;verksamheten som består av personalsocial verksamhet. För uppgifter som&lt;br&gt;kan förekomma i en myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt&lt;br&gt;gäller normalt inte någon sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som har drabbats av ett för honom ofördelaktigt beslut kan i&lt;br&gt;vissa fall uppfatta den tjänsteman som handlagt ärendet som personligt&lt;br&gt;ansvarig för beslutet. Ibland kan missnöjet hos den enskilde ta sig sådana&lt;br&gt;uttryck som telefontrakasserier och direkta hot om repressalier mot både&lt;br&gt;tjänstemannen och dennes familjemedlemmar. Det är självfallet mycket&lt;br&gt;viktigt att den anställde kan känna trygghet och att den personliga integri-&lt;br&gt;teten skyddas. I syfte att ge de offentliga funktionärerna ett bättre skydd&lt;br&gt;mot hot och andra trakasserier kompletterades för ett par år sedan para-&lt;br&gt;grafen med ett nytt fjärde stycke. Enligt denna regel som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1987 skall uppgifter om t.ex. en anställds adress och telefonnum-&lt;br&gt;mer till bostaden kunna hemlighållas i sådana fall då man kan befara att&lt;br&gt;den anställde eller någon familjemedlem riskerar att utsättas för våld eller&lt;br&gt;annat allvarligt men om sådana uppgifter röjs. I förarbetena till bestäm-&lt;br&gt;melsen uttryckte föredragande statsrådet bl.a. en stor förståelse för de&lt;br&gt;motiv som låg bakom önskemålet om en ökad sekretess. Han framhöll&lt;br&gt;emellertid att det samtidigt är viktigt från principiell synpunkt att undantag&lt;br&gt;från offentlighetsprincipen förekommer i så liten utsträckning som möjligt.&lt;br&gt;En lämplig avvägning mellan de motstående intressena av offentlighet och&lt;br&gt;sekretess borde enligt hans mening kunna åstadkommas genom en sådan&lt;br&gt;regel som senare infördes (prop. 1986/87:3 s. 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom detta kvalificerade skaderekvisit har den aktuella sekretessen&lt;br&gt;inskränkts till att gälla endast i vissa speciella undantagsfall. Det behöver&lt;br&gt;dock inte vara fråga om risk för fysisk skada. Om det finns grundad an-&lt;br&gt;ledning att befara telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktad mot den anställde, bör också detta i allmänhet utgöra ett sådant Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;allvarligt men som krävs för ett hemlighållande. Uppgifter kan emellertid&lt;br&gt;inte med stöd av bestämmelsen hemlighållas helt rutinmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den tid som gått sedan bestämmelsen infördes har i olika samman-&lt;br&gt;hang anförts att regleringen inte blev tillräckligt verkningsfull. Många av&lt;br&gt;de remissinstanser som yttrat sig över promemorieförslaget har anfört att&lt;br&gt;anställda känner stor oro över att uppgifter om deras adress och telefon-&lt;br&gt;nummer i de allra flesta fall inte går att hemlighålla. Arbetsklimatet inom&lt;br&gt;t.ex. polisväsendet och hos åklagarmyndigheterna har under de senaste&lt;br&gt;åren hårdnat och många anställda har valt att ha hemligt telefonnummer.&lt;br&gt;Att hemlighålla numret hos arbetsgivaren går dock endast i undantagsfall.&lt;br&gt;Även de tjänstemän som har att bedöma om det i det enskilda fallet finns&lt;br&gt;fog för att anta att den anställde är i behov av sekretess upplever sin situa-&lt;br&gt;tion som besvärlig. De har ofta svårt att göra en sekretessbedömning. De&lt;br&gt;får ju inte fråga vad uppgifterna skall användas till och de saknar oftast&lt;br&gt;kunskap om enskilda ärenden. De flesta remissinstanserna förordar mot&lt;br&gt;denna bakgrund att skyddet för anställdas hemadresser och telefonnummer&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får emellertid inte glömma bort att för de allra flesta offentligan-&lt;br&gt;ställda är uppgifter om hemadress och telefonnummer helt harmlösa upp-&lt;br&gt;gifter ur integritetssynpunkt. Vissa yrkesgrupper är emellertid mer utsatta&lt;br&gt;för hot och trakasserier än andra. Som exempel kan nämnas polisen,&lt;br&gt;åklagare, domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar. I de fall ett reellt&lt;br&gt;hot existerar finns redan i dag ett visst skydd. Emellertid kan det många&lt;br&gt;gånger vara svårt för de personer på myndigheternas personalavdelningar&lt;br&gt;som skall tillämpa sekretessbestämmelsen att i det enskilda fallet bedöma&lt;br&gt;om det finns fog för att anta att uppgifterna om den anställde är i behov av&lt;br&gt;ett sekretesskydd. De måste ju på egen hand försöka bedöma avsikterna&lt;br&gt;hos den som begär att få ut en uppgift om en tjänstemans telefonnummer&lt;br&gt;eller adress. Om det inte finns något i uppträdandet hos den som vill ha&lt;br&gt;reda på dessa uppgifter eller någonting annat som tyder på att han har en&lt;br&gt;avog inställning till tjänstemannen, kan den handläggare på myndigheten&lt;br&gt;som skall pröva frågan om utlämnande med den nuvarande sekretessbe-&lt;br&gt;stämmelsen inte hemlighålla de begärda uppgifterna. Det torde också mera&lt;br&gt;sällan förekomma att den som är ute i otillbörliga syften redan då denne&lt;br&gt;begär uppgifterna självmant redogör för sina syften. Myndigheten får inte&lt;br&gt;heller efterforska vem personen som begär handlingen är eller vilket syfte&lt;br&gt;han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att en&lt;br&gt;sekretessprövning skall kunna göras. Den som kanske redan sedan tidigare&lt;br&gt;är känd hos myndigheten för sin avoga inställning till en eller flera tjänste-&lt;br&gt;män kan dessutom låta någon bekant begära uppgifterna för sin räkning.&lt;br&gt;Det kan således ibland uppstå svårigheter vid tillämpningen av den nu&lt;br&gt;gällande sekretessbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den grundläggande bedömning som tidigare har gjorts&lt;br&gt;att man skall vara restriktiv vid införande av sekretess på områden där&lt;br&gt;sekretess inte tidigare gällt. Myndigheternas personaladministrativa verk-&lt;br&gt;samhet är ett sådant område där det sedan gammalt gällt en långtgående&lt;br&gt;offentlighet. Denna offentlighet måste dock få inskränkas om det är på- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kallat med hänsyn till de anställdas och deras familjers trygghet. Så sent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som 1987 infördes också vissa begränsningar. Mot bakgrund av de syn- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;punkter som framförts under remissbehandlingen gör regeringen emellertid&lt;br&gt;den bedömningen att skyddet för de anställdas integritet ytterligare bör&lt;br&gt;förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel om utvidgad sekretess inom detta område måste emellertid be-&lt;br&gt;gränsas till uppgifter och områden där behovet av skydd framstår som&lt;br&gt;särskilt stort. Främst är det skyddet för uppgifter om bostadsadresser och&lt;br&gt;hemtelefonnummer som bör stärkas. Skyddet bör även omfatta adress och&lt;br&gt;telefonnummer till sommarbostaden. Rätten till insyn i myndigheternas&lt;br&gt;verksamhet kräver först och främst att var och en kan få ta del av sådant&lt;br&gt;som rör anställdas tjänst, tjänsteutövning och att den anställde kan nås på&lt;br&gt;arbetsplatsen. Något starkare intresse av att allmänheten skall kunna nå&lt;br&gt;tjänstemannen i hemmet, om inte tjänstemannen själv vill det, finns nor-&lt;br&gt;malt inte. Att införa bättre sekretesskydd för uppgift om adress och tele-&lt;br&gt;fonnummer är ett enkelt sätt att bättre skydda anställda och deras familjer&lt;br&gt;inom utsatta områden mot hot och trakasserier, även om man inte bör göra&lt;br&gt;sig överdrivna föreställningar om skyddets effekter därför att det är fråga&lt;br&gt;om uppgifter som oftast finns t.ex. i telefonkataloger. Lagrådet har anfört&lt;br&gt;att för att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör skyddet även&lt;br&gt;omfatta personnummer. Regeringen, som beaktar att det knappast kan&lt;br&gt;finnas något egentligt insynsintresse beträffande offentliga funktionärers&lt;br&gt;personnummer, delar denna bedömning. Den som har kunskap om någons&lt;br&gt;personnummer kan på ett enkelt sätt genom t.ex. en förfrågan till folkbok-&lt;br&gt;föringen få uppgift om adress till den person numret rör. För att bestäm-&lt;br&gt;melsen skall få avsedd effekt bör därför även personnummer kunna omfat-&lt;br&gt;tas av sekretess inom den personaladministrativa verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att låta en regel om sekretess för bl.a. adresser omfatta alla offentligt&lt;br&gt;anställda kan dock inte anses vara i överensstämmelse med den restriktiva&lt;br&gt;inställning som skall gälla vid införande av sekretess i personaladmini-&lt;br&gt;strativ verksamhet. Bestämmelsen bör därför begränsas till att gälla endast&lt;br&gt;hos sådana myndigheter där det finns ett mera påtagligt behov av sekre-&lt;br&gt;tesskydd. Som exempel kan nämnas polis-, åklagar- och kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheter samt myndigheter inom socialtjänsten. För att tillgodose kravet på&lt;br&gt;att sekretess endast skall gälla inom områden där ett verkligt behov finns&lt;br&gt;bör det uttryckligen regleras i vilka myndigheters personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet sekretess för uppgifterna kan gälla. Eftersom kretsen av myn-&lt;br&gt;digheter kan komma att förändras över tiden är det mindre lämpligt att ge&lt;br&gt;denna reglering i lag. Det bör därför överlämnas till regeringen att i sekre-&lt;br&gt;tessförordningen föreskriva hos vilka myndigheter sekretess kan gälla. I&lt;br&gt;sekretesslagen bör dock anges att sekretess endast skall gälla hos sådana&lt;br&gt;myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller&lt;br&gt;annat allvarligt men. Endast uppgifter hos sådana myndigheter där de&lt;br&gt;anställda på grund av arbetets karaktär regelmässigt utsätts för hot och&lt;br&gt;trakasserier skall kunna skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skyddet skall bli tillfredsställande bör en sekretessbestämmelse ut-&lt;br&gt;formas med ett omvänt skaderekvisit. Endast om det står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan lämnas ut utan fara för att den anställde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men skall uppgiften få röjas. Vid en begäran om utläm- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande kommer den tjänsteman som har att pröva framställningen många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gånger att behöva fråga vad uppgiften skall användas till. Inget hindrar Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;dock att detta efterfrågas om det behövs för sekretessbedömningen. En&lt;br&gt;bestämmelse med nu föreslaget innehåll kan tas in i fjärde stycke i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §. Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedöm-&lt;br&gt;ningssystem inom utrikesförvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter i tjänst-&lt;br&gt;göringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;att en sekretessbestämmelse införs. Flera instanser har emellertid synpunk-&lt;br&gt;ter på bestämmelsens utformning. Kammarrätten i Stockholm anser att det&lt;br&gt;i lagtexten bör preciseras vilka speciella tjänstgöringsintyg som skall falla&lt;br&gt;in under paragrafens tillämpningsområde eller att bestämmelsen förses med&lt;br&gt;ett skaderekvisit. Domstolsverket och Sveriges Radio AB ifrågasätter om&lt;br&gt;sekretessen skall vara absolut. Polismyndigheten i Stockholm ifrågasätter&lt;br&gt;om inte den föreslagna bestämmelsen, om den över huvud taget är på-&lt;br&gt;kallad, hör hemma i 2 kap. i stället för i 7 kap. Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge och Svenska Tidningsutgivareföreningen avstyrker förslaget.&lt;br&gt;Även Sveriges Television AB avstyrker förslaget samt anför att för det fall&lt;br&gt;en sekretessregel ändå övervägs bör den utformas med ett rakt skaderek-&lt;br&gt;visit. Statstjänstemannaförbundet uttalar att bestämmelsen inte får innebära&lt;br&gt;någon inskränkning i de fackliga organisationernas rätt till information&lt;br&gt;enligt medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inom Utrikesdepartementet har utarbe-&lt;br&gt;tats ett förslag till system för kompetensbedömning av utrikesförvaltning-&lt;br&gt;ens tjänstemän. Systemet innebär att s.k. tjänstgöringsomdömen skall&lt;br&gt;införas. Dessa omdömen skall avges då en tjänsteman eller tjänstemannens&lt;br&gt;chef lämnar sin befattning. Bedömningen skall avse en rad olika egenska-&lt;br&gt;per och kunskaper t.ex. arbetsförmåga, initativförmåga, självständighet,&lt;br&gt;anpassningsförmåga, stresstålighet, samarbetsförmåga, kontaktförmåga,&lt;br&gt;sakkunskap, omdömesförmåga, språkkunskaper, ledarskap och utvecklings-&lt;br&gt;barhet. Omdömena skall ges på en förtryckt blankett där kryssmarkering&lt;br&gt;skall göras i olika spalter beroende på om tjänstemannens förmåga i olika&lt;br&gt;avseenden bedöms som icke fullt tillfredsställande, goda, mycket goda&lt;br&gt;eller synnerligen goda. Den bedömde tjänstemannen skall ges tillfälle att&lt;br&gt;kommentera omdömena och han skall även beredas tillfälle att på ett sär-&lt;br&gt;skilt formulär lämna synpunkter på arbetsledningen vid tjänstestället. Upp-&lt;br&gt;gifterna skall sedan ingå som en del av personalenhetens beslutsunderlag i&lt;br&gt;exempelvis ett befordrings- eller förflyttningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med systemet är att skapa enhetlighet i kompetensbedömningen&lt;br&gt;och fördelarna med ett sådant system bedöms som stora. Det är emellertid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte önskvärt att företrädare för andra länder får möjlighet att hämta ut Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;ingående beskrivningar av de tjänstemän som arbetar inom utrikesförvalt-&lt;br&gt;ningen. Ett sådant uppgiftsutlämnande skulle i vissa fall kunna leda till&lt;br&gt;störningar i de mellanfolkliga förbindelserna. Den enskilde tjänstemannen&lt;br&gt;kan också uppleva det som integritetskränkande om dessa uppgifter blir&lt;br&gt;tillgängliga för envar. Uppgifterna ger, trots att de till största delen består&lt;br&gt;av ikryssade värdeomdömen på en förtryckt blankett, en ingående redovis-&lt;br&gt;ning av bl.a. tjänstemannens arbetsförmåga och kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sekretess i personaladministrativ verksamhet finns i&lt;br&gt;7 kap. 11 § sekretesslagen. Ifrågavarande tjänstgöringsomdömen kommer&lt;br&gt;att bli aktuella i ärenden som rör förflyttning, befordran, omplacering eller&lt;br&gt;avskedande från tjänst. Enligt paragrafens tredje stycke är det av nu nämn-&lt;br&gt;da ärendetyper endast uppgifter i omplaceringsärenden som under vissa&lt;br&gt;förutsättningar kan sekretessbeläggas. Möjligheterna att med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse hemlighålla tjänstgöringsomdömena är således små. Inte&lt;br&gt;heller kan bestämmelsen om utrikessekretess i 2 kap. 1 § bli tillämplig&lt;br&gt;annat än i rena undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna kompetensbedömningssystemet har motsvarigheter inom&lt;br&gt;försvaret och i viss mån inom domstolsväsendet. Inom försvaret samman-&lt;br&gt;ställs en gång om året vitsord för officerarna. Vitsorden förvaras i respek-&lt;br&gt;tive personakt på respektive myndighet och får betydelse i ärenden om&lt;br&gt;befordran eller förflyttning. Inom domstolsväsendet är man i den s.k.&lt;br&gt;tjänsteförslagsnämnden, vilken föreslår utnämning av nya domare, skyldig&lt;br&gt;att dokumentera muntliga omdömen som lämnas i ett tjänstetillsättnings-&lt;br&gt;ärende. Inte heller inom dessa områden finns någon sekretessbestämmelse&lt;br&gt;som särskilt reglerar sekretess för tjänstgöringsomdömen. Regeringsrätten&lt;br&gt;har i RÅ 1990, not. 418, funnit att vitsord inom försvaret i vissa fall kan&lt;br&gt;sekretessbeläggas med stöd av 2 kap. 2 § sekretesslagen. I målet var fråga&lt;br&gt;om utfående av vitsord i fotokopia för tre befäl avseende fyra vitsordsår.&lt;br&gt;Kammarrätten fann att en sammanställning av vitsord avseende flera perso-&lt;br&gt;ner kan ge en mer eller mindre kvalificerad upplysning om försvarets&lt;br&gt;krigsorganisation. Det kan därför antas att det skadar landets försvar eller&lt;br&gt;på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Sekretess&lt;br&gt;ansågs föreligga för uppgifterna. Regeringsrätten anslöt sig till denna&lt;br&gt;bedömning. I målet beslutade emellertid underinstanserna att uppgifterna&lt;br&gt;kunde lämnas ut med förbehåll. Förbehållet innebar att kopior av hand-&lt;br&gt;lingarna inte lämnades ut, utan sökanden hade endast rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingarna där de förvarades. Regeringsrätten hade inte att pröva huruvi-&lt;br&gt;da handlingarna kunde lämnas ut med förbehåll. Den fann emellertid inte&lt;br&gt;att det fanns skäl att upphäva förbehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna kompetensbedömningssystemet kommer att innehålla&lt;br&gt;uppgifter som relativt ingående redogör för tjänstemannens egenskaper.&lt;br&gt;Visserligen skall omdömena lämnas genom kryssmarkering, men i och&lt;br&gt;med att ett stort antal olika egenskaper och kunskaper bedöms separat&lt;br&gt;kommer den sammantagna redovisningen på ett ingående sätt att ge upp-&lt;br&gt;lysning om tjänstemannens kapacitet och duglighet. På samma sätt som&lt;br&gt;gäller inom försvarets verksamhet kan det förekomma uppgifter i vitsord&lt;br&gt;och omdömen som om de kom främmande makt till handa, skulle kunna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra skada för landet. Uppgifterna måste också bedömas som integri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tetskänsliga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av båda dessa aspekter gör regeringen, som i detta ären-&lt;br&gt;de endast beaktar utrikesförvaltningens behov av sekretess, den bedöm-&lt;br&gt;ningen att sekretess skall gälla för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom-&lt;br&gt;dömen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå syftet med en sådan sekretessregel måste bestämmelsen&lt;br&gt;utformas utan skaderekvisit. Om den skulle innehålla ett skaderekvisit&lt;br&gt;skulle ju redan en vägran att lämna ut en uppgift till en representant för&lt;br&gt;främmande stat kunna vara ett tecken på att omdömet innehåller uppgifter&lt;br&gt;som skulle kunna störa eller irritera förhållandet mellan staterna om de&lt;br&gt;lämnades ut. Genom att full insyn råder i övrigt i befondrings- och förflytt-&lt;br&gt;ningsärenden och då tjänstgöringsomdömena enbart är en del av besluts-&lt;br&gt;underlaget åsidosätter inte en sådan regel på något mera påtagligt sätt&lt;br&gt;rätten till insyn i handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med detta innehåll kan sägas höra hemma såväl i 2 kap.&lt;br&gt;som i 7 kap. Eftersom omdömena kommer att förekomma i den personal-&lt;br&gt;administrativa verksamheten förefaller det dock mest motiverat att ta in&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. Med denna placering utgör sekretessen inte heller&lt;br&gt;något hinder mot att information lämnas till företrädare för arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation eller till skyddsombud (se 14 kap. 7 §). Det föreslås således att&lt;br&gt;en bestämmelse om sekretess för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom-&lt;br&gt;dömen tas in i ett nytt stycke i 7 kap. 11 §. Någon inskränkning av med-&lt;br&gt;delarfriheten föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Sekretess i ärenden om befrielse från skyldighe-&lt;br&gt;ten att fullgöra värnpliktstjänstgöring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om enskil-&lt;br&gt;das personliga förhållanden även i de fall ekonomiska eller sociala&lt;br&gt;skäl åberopas som grund för befrielse från skyldighet att fullgöra&lt;br&gt;vämpliktstj änstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inget att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärker att den&lt;br&gt;utformning lagtexten fått innebär att i praktiken alla ärenden om befrielse&lt;br&gt;från värnpliktstjänstgöring omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I värnpliktslagen (1941:967) finns&lt;br&gt;bestämmelser om när någon skall befrias från skyldigheten att fullgöra&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring. Enligt 4 § skall den befrias som på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom eller av någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestations-&lt;br&gt;förmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen, den&lt;br&gt;som löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av&lt;br&gt;prestationsförmågan, den som genom naturalisation upptas till svensk&lt;br&gt;medborgare det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, den som styr-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i huvudsak kan Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;jämställas med grundutbildning enligt vämpliktslagen, den som på grund&lt;br&gt;av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;het och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 28 år eller&lt;br&gt;senare, och den som visar andra, synnerliga skäl för befrielse. Till syn-&lt;br&gt;nerliga skäl räknas sociala, ekonomiska och liknande omständigheter&lt;br&gt;(prop. 1987/88:54 s. 20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden som angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av&lt;br&gt;nedsättning av prestationsförmågan eller särskild risk för detta gäller,&lt;br&gt;enligt 7 kap. 12 § sekretesslagen, sekretess för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller även i ärenden&lt;br&gt;om inskrivning av värnpliktig, i ärenden som angår antagning till utbild-&lt;br&gt;ning vid försvarsmakten, i ärenden om anstånd med värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;och i ärenden om vapenfri tjänst. Från och med den 1 juli 1994 skall en&lt;br&gt;ny organisation råda inom försvaret. Flera myndigheter skall slås samman&lt;br&gt;till en myndighet som skall benämnas Försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1989 ändrades vämpliktslagens bestämmelser om undantag i det&lt;br&gt;enskilda fallet från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Bl.a.&lt;br&gt;ersattes uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse med det gemen-&lt;br&gt;samma uttrycket befrielse. Även tidigare gällde att skyldigheten att tjänst-&lt;br&gt;göra bortföll för den som på grund av fysiska eller psykiska orsaker inte&lt;br&gt;kunde göra någon krigstjänst. Om orsaken härtill var bestående, frikallades&lt;br&gt;den värnpliktige. Om orsakerna bedömdes som enbart tillfälliga, undan-&lt;br&gt;togs han från tjänstgöringsskyldigheten under erforderlig tid. Befriad från&lt;br&gt;tjänstgöring kunde man bli på grund av vissa formella villkor, t.ex. natura-&lt;br&gt;lisation, militärtjänst i utlandet eller långvarig vistelse utomlands och&lt;br&gt;vidare i fall där man kunde visa att man hade andra synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid införandet av sekretessbestämmelsen i 7 kap. 12 § sekretesslagen&lt;br&gt;anfördes bl.a. följande (prop. 1979/80:2, Del A, s. 204 ff.). I ärenden om&lt;br&gt;inskrivning förekommer uppgifter från bl.a. vårdmyndigheter. Uppgifterna&lt;br&gt;är känsliga och bör inte vara offentliga i inskrivningsärendena. Över huvud&lt;br&gt;taget bör ömtåliga uppgifter i dessa ärenden omfattas av sekretess. I ären-&lt;br&gt;den om frikallelse och undantagande på grund av medicinska skäl är det&lt;br&gt;uppenbart att det kan förekomma skyddsvärda uppgifter om enskildas&lt;br&gt;hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. I ärenden om anstånd kan&lt;br&gt;det utan tvekan förekomma för den enskilde ömtåliga uppgifter rörande&lt;br&gt;t.ex. hälsotillstånd eller familjesociala förhållanden. Sådana uppgifter bör&lt;br&gt;kunna sekretesskyddas. I ärenden om vapenfri tjänst kan förekomma upp-&lt;br&gt;gifter om t.ex. enskilds politiska eller religiösa uppfattning eller uppgifter&lt;br&gt;om psykiska problem. Även i dessa ärenden, där således tämligen ingåen-&lt;br&gt;de kan komma att redovisas uppgifter om enskilds personliga förhållande*&lt;br&gt;bör sekretess kunna gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärenden om befrielse ansågs däremot sekretessbehovet inte vara lika&lt;br&gt;framträdande eftersom befrielse huvudsakligen kunde komma i fråga på&lt;br&gt;formell grund. Någon sekretess för dessa ärenden infördes därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt med 1989 års ändring i vämpliktslagen ändrades också sekre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tesslagen. Tidigare föreskrevs att sekretess gällde i bl.a. ärende som an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gick frikallelse från värnplikt och undantagande från tjänstgöringsskyldig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het. Efter ändringen (SFS 1988:95) gäller sekretess i bl.a. ärenden som Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av&lt;br&gt;prestationsförmågan eller särskild risk för detta. Denna ändring innebar&lt;br&gt;ingen förändring i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ärenden där andra synnerliga skäl än de som speciellt omnämns i&lt;br&gt;vämpliktslagen åberopas som grund för befrielse förekommer ofta uppgif-&lt;br&gt;ter om ekonomiska och sociala förhållanden. Det har visat sig att dessa&lt;br&gt;uppgifter många gånger kan vara av samma känsliga art som de som åbe-&lt;br&gt;ropas i de ärendetyper där sekretess redan i dag gäller. Eftersom tanken&lt;br&gt;med regleringen i 7 kap. 12 § sekretesslagen är att skydda uppgifter om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden i de olika typer av ärenden som finns&lt;br&gt;inom denna verksamhet bör även ömtåliga uppgifter i nu förevarande&lt;br&gt;ärenden omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att man i uppräkningen i 7 kap. 12 § tar med&lt;br&gt;även ärenden som angår befrielse på grund av synnerliga skäl. Som Hov-&lt;br&gt;rätten över Skåne och Blekinge påpekat får denna reglering till följd att&lt;br&gt;alla ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring omfattas av sekretess-&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med synnerliga skäl avses främst sociala och ekonomiska omständig-&lt;br&gt;heter. Enligt regeringens uppfattning bör nuvarande lydelse av paragrafen&lt;br&gt;därför kompletteras med ärenden som avser befrielse på grund av just&lt;br&gt;ekonomiska eller sociala skäl. På detta sätt undviker man även att sekretes-&lt;br&gt;sen utvidgas till att omfatta även områden där sekretess inte är nödvändig.&lt;br&gt;Skaderekvisitet skall som för de övriga ärendetypema vara rakt, dvs.&lt;br&gt;huvudregeln är att uppgifterna skall vara offentliga. Intresset av offentlig&lt;br&gt;insyn tillgodoses genom att besluten undantas från sekretessen. Meddelar-&lt;br&gt;frihet bör råda för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Sekretess för uppgifter i sjömansregistret&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskildas&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon som står honom nära lider men om upp-&lt;br&gt;giften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: I promemorian förordas ingen ändring i&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar eller har inget att&lt;br&gt;erinra mot promemorians bedömning. Sjöfartsverket menar dock att upp-&lt;br&gt;gifter om svenskt sjöfolk inte urskiljningslöst skall behöva lämnas ut vid&lt;br&gt;utrikespolitiska krissituationer. I sådana situationer kan, anför man, sjöfol-&lt;br&gt;ket vara en utsatt yrkesgrupp varvid även de anhöriga kan vara utsatta för&lt;br&gt;risker. Även Svenska Sjöfolksförbundet och Svea hovrätt är av den upp-&lt;br&gt;fattningen att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i sjömansregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sjöfartsverket för ett register, sjömans- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;registret, över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör. Registret&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter om sjömännens identitet och kvalifikationer samt&lt;br&gt;om fartygen. Sjömännens tidigare och pågående tjänstgöring på fartyg skall&lt;br&gt;kunna utläsas och kontroll av fartygets bemanning skall kunna göras med&lt;br&gt;hjälp av uppgifterna i registret (22 och 23 §§ mönstringslagen /1983:929/).&lt;br&gt;Den 1 juni 1993 fanns ca 60 700 personer registrerade i sjömansregistret.&lt;br&gt;Av dessa var drygt 20 000 aktiva sjömän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 15 § sekretesslagen finns bestämmelser som reglerar sekretessen&lt;br&gt;i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande registrering av&lt;br&gt;befolkningen. Sekretess gäller i sådan verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Mot-&lt;br&gt;svarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i&lt;br&gt;annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning-&lt;br&gt;en. Samma sekretess gäller även i ärenden om medlemskap i Svenska&lt;br&gt;kyrkan. I 1 a § sekretessförordningen finns de verksamheter angivna vari&lt;br&gt;regeringen föreskrivit att sekretess skall gälla. Som exempel på sådana&lt;br&gt;verksamheter kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister, Social-&lt;br&gt;styrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal och Vägverkets bil-,&lt;br&gt;körkorts- och felparkeringsregister. Någon bestämmelse om sekretess som&lt;br&gt;skyddar uppgifter i sjömansregistret finns emellertid inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ärendets beredning och under remissbehandlingen har framförts att&lt;br&gt;det vid utrikespolitiska krissituationer kan föreligga en risk för att besätt-&lt;br&gt;ningar på vissa fartyg eller deras anhöriga utsätts för personförföljelse om&lt;br&gt;uppgifter om dem lämnas ut. Vidare har anförts att det är otillfredsställan-&lt;br&gt;de att en uppgift som är spärrmarkerad i folkbokföringens register måste&lt;br&gt;lämnas ut från sjömansregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om sekretess i 7 kap. 15 § första meningen sekretesslagen,&lt;br&gt;gäller till en början den egentliga folkbokföringen. För att inte denna&lt;br&gt;sekretess skall kunna kringgås genom att uppgifterna får en vidsträcktare&lt;br&gt;offentlighet i andra register som omfattar befolkningen är bestämmelsen&lt;br&gt;tillämplig också i fråga om annat befolkningsregister som baserar sig på&lt;br&gt;uppgifter från folkbokföringen, t.ex. det ADB-baserade centrala statliga&lt;br&gt;person- och adressregistret SPAR. Även om ett befolkningsregister inte&lt;br&gt;omfattar hela landet utan bara befolkningen i ett visst område t.ex. ett&lt;br&gt;landstingsområde, är sekretessbestämmelsen tillämplig. Ett register som&lt;br&gt;omfattar ett visst begränsat urval av befolkningen omfattas däremot inte.&lt;br&gt;Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i registret skall vara offent-&lt;br&gt;liga. Endast om det av särskild anledning kan antas att ett utlämnande&lt;br&gt;skulle leda till skada eller men kan uppgifter hemlighållas. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas att sekretess kan gälla för en adressuppgift om man befarar&lt;br&gt;personförföljelse (prop. 1979/80:2, Del A, s. 210 ff.). Bestämmelsen är&lt;br&gt;dock inte tillämplig på uppgift i sjömansregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det föreskrivs av regeringen gäller motsvarande sekretess även&lt;br&gt;i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolk-&lt;br&gt;ningen. Hur stor del av befolkningen som härmed avses är inte reglerat i&lt;br&gt;lag eller närmare angivet i propositionen, länken är emellertid att uppgif-&lt;br&gt;ter i sådana register som det ligger nära till hands att söka i efter t.ex. en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adress skall kunna omfattas av sekretess. Sjömansregistret innehåller upp- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;gifter om ca 60 000 personer. Ett sådant antal kan inte - oavsett att regist-&lt;br&gt;ret innehåller uppgifter om en hel yrkeskår - anses utgöra en betydande del&lt;br&gt;av befolkningen i här avsedd mening. Sekretess för uppgifter i sjömans-&lt;br&gt;registret kan således inte införas endast genom en ändring i sekretessför-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skydda uppgifter i sjömansregistret krävs således lagändring. En&lt;br&gt;grundtanke bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekretess&lt;br&gt;skall gälla endast i de fall där det verkligen behövs. Krav på nya sekretess-&lt;br&gt;regler bör prövas med stor restriktivitet. länken bakom regleringen i&lt;br&gt;7 kap. 15 § sekretesslagen är att sekretess bara skall ges för uppgifter i&lt;br&gt;sådana register där det i praktiken ligger närmast till hands att försöka få&lt;br&gt;reda på t.ex. en adressuppgift. Ju större del av befolkningen registreringen&lt;br&gt;avser, desto mera näraliggande är det givetvis att söka uppgiften där. Inför&lt;br&gt;tillkomsten av bestämmelsen i 7 kap. 15 § första stycket andra meningen&lt;br&gt;övervägdes möjligheten att låta sekretessbestämmelsen omfatta alla myn-&lt;br&gt;dighetsregister. Konsekvenserna av en så långtgående utvidgning av sekre-&lt;br&gt;tessen ansågs dock svåra att överblicka och det ansågs svårt att få ett&lt;br&gt;system som fungerade i praktiken. Vidare tvekade man om värdet av en&lt;br&gt;sådan reglering eftersom den som verkligen vill få del av en upplysning&lt;br&gt;förr eller senare på ett eller annat sätt alltid lyckas med detta (prop.&lt;br&gt;1987/88:41 s. 12 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen kan det synas otillfredsställande att samma uppgift kan vara&lt;br&gt;sekretessbelagd i ett register men inte i ett annat. Detta är emellertid inte&lt;br&gt;något självständigt skäl för att införa nya sekretessbestämmelser. Sjöfarts-&lt;br&gt;verket har emellertid även anfört att ett utlämnande av uppgifter ur sjö-&lt;br&gt;mansregistret i vissa fall kan få till följd att sjömän eller deras anhöriga&lt;br&gt;utsätts för förföljelse eller andra trakasserier. Regeringen har förståelse för&lt;br&gt;att det upplevs som ett problem att uppgifter i sådana situationer inte går&lt;br&gt;att hemlighålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en jämförelse kan nämnas vad som gäller inom personaladmini-&lt;br&gt;strativ verksamhet för offentligt anställda tjänstemän. I sådan verksamhet&lt;br&gt;råder sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld&lt;br&gt;eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen infördes för ett&lt;br&gt;par år sedan för att ge offentliga funktionärer ett bättre skydd mot hot och&lt;br&gt;andra trakasserier. För att förbättra detta skydd föreslår regeringen i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende (se ovan under avsnitt 9) att sekretess i vissa fall skall&lt;br&gt;kunna gälla i större utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att även uppgifter i sjömansregistret skall kunna hemlig-&lt;br&gt;hållas i de fall man befarar att sjömannen eller någon anhörig till denne&lt;br&gt;riskerar att utsättas för t.ex. personförföljelse. En bestämmelse om det bör&lt;br&gt;därför införas samt utformas på samma sätt som gäller för uppgift i folk-&lt;br&gt;bokföringen. Sekretess skall således gälla i verksamhet som avser förande&lt;br&gt;av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med en sådan ut-&lt;br&gt;formning kan man både skydda uppgifter som är av särskilt ömtålig art, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. uppgifter om adresser för personer som har erhållit s.k. sekretess-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markering inom folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;harmlösa om det behövs på grund av speciella omständigheter. En bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse med nu föreslaget innehåll kan tas in i 7 kap. 15 §. Någon inskränk-&lt;br&gt;ning av meddelarfriheten föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Sekretess i ärenden om överförande av verkstäl-&lt;br&gt;lighet av brottmålsdom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla hos regeringen i ärenden&lt;br&gt;om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgifter om&lt;br&gt;enskildas personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon som står honom nära lider men eller att fara uppkommer&lt;br&gt;för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Sekretessen skall dock inte gälla för regeringens beslut i ett&lt;br&gt;sådant ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker&lt;br&gt;eller lämnar förslaget utan erinran i sak. Riksåklagaren och Åklagarmyn-&lt;br&gt;digheten i Malmö förordar att lagtexten skall innehålla en hänvisning till&lt;br&gt;lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom&lt;br&gt;och lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm är tveksam till om uttrycket &amp;quot;i ärende om” även&lt;br&gt;innefattar uppgifter som inkommit före den formella framställningen.&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att bestämmelsen tas in i den bestämmelse&lt;br&gt;som reglerar nådeärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En person som fällts till ansvar för brott&lt;br&gt;i främmande stat kan i vissa fall få verkställigheten överförd till Sverige.&lt;br&gt;Det motsvarande gäller för personer som fällts till ansvar här i landet. De&lt;br&gt;kan få verkställigheten överförd till främmande stat. Bestämmelser om&lt;br&gt;överförande finns bl.a. i lagen (1972:260) om internationellt samarbete&lt;br&gt;rörande verkställighet av brottmålsdom (internationella verkställighetsla-&lt;br&gt;gen) och i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande krimi-&lt;br&gt;nalvård i frihet. För nordiska brottmålsdomar gäller dock speciella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om verkställighet enligt internationella verkställighetsla-&lt;br&gt;gen prövas när fråga är om att överföra verkställigheten till Sverige, av&lt;br&gt;regeringen. I vissa fall överlämnas framställningen för handläggning till&lt;br&gt;Riksåklagaren som i sin tur ansöker hos rätten om att ny påföljd skall&lt;br&gt;bestämmas enligt vad som i svensk lag är föreskrivet för motsvarande&lt;br&gt;brott. En framställning om verkställighet enligt lagen om internationellt&lt;br&gt;samarbete rörande kriminalvård i frihet överlämnas, om regeringen inte&lt;br&gt;avslår ansökan, till Riksåklagaren eller Kriminalvårdsstyrelsen för hand-&lt;br&gt;läggning. Om hinder mot verkställighet inte finns, bestämmer rätten ny&lt;br&gt;påföljd respektive beslutar Kriminalvårdsstyrelsen att kriminalvård i frihet&lt;br&gt;skall anordnas här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om verkställighet i främmande stat överlämnas av t.ex. Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen till Utrikesdepartementet som vidarebefordrar fram-&lt;br&gt;ställningen till berörd myndighet i den främmande staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning från främmande stat om verkställighet i Sverige skall&lt;br&gt;ges in till Utrikesdepartementet. Den skall vara skriftlig och åtföljas av&lt;br&gt;avgörandet och av de övriga handlingar som är av betydelse för frågans&lt;br&gt;bedömning. Innan någon formell framställning kommer in till Utrikesde-&lt;br&gt;partementet förekommer ofta underhandskontakter. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;svenska ambassaden eller svenska konsulatet i en främmande stat som fått&lt;br&gt;vetskap om att en svensk medborgare avtjänar straff för brott begånget i&lt;br&gt;den främmande staten. Ambassaden eller konsulatet underrättar då Utrikes-&lt;br&gt;departementet som i sin tur påbötjar en utredning som, efter det att for-&lt;br&gt;mell framställning inkommit, kan leda fram till att personen i fråga över-&lt;br&gt;förs till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utredning som ligger till grund för beslut i dessa ärenden ingår&lt;br&gt;utöver själva framställningen och kopia av avgörandet även handlingar som&lt;br&gt;ofta innehåller mer personliga uppgifter om den enskilde. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas personutredningar, läkarintyg, brev från den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående och utlåtanden från ledningen vid den anstalt där&lt;br&gt;personen i fråga vistas. Även handlingar som innehåller personliga uppgif-&lt;br&gt;ter rörande brottsoffren kan förekomma. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;många av dessa uppgifter kan vara integritetskänsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden finns i 7 och 9 kap. sekretesslagen. Det är emel-&lt;br&gt;lertid endast i begränsad utsträckning som någon av dessa bestämmelser&lt;br&gt;kan bli tillämplig hos regeringen. Någon särskild bestämmelse om sekre-&lt;br&gt;tess i ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom&lt;br&gt;finns inte. De bestämmelser som eventuellt kan bli tillämpliga i denna typ&lt;br&gt;av ärenden finns i 2 kap. 1 § och 7 kap. 14 § sekretesslagen. Enligt 2 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket gäller sekretess hos regeringen för uppgift som angår&lt;br&gt;Sveriges förbindelse med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellan-&lt;br&gt;folklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan&lt;br&gt;stat eller statslös, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;detta stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar&lt;br&gt;landet. Bestämmelsen i 7 kap. 14 § reglerar sekretess för uppgift som rör&lt;br&gt;utlänning. För sådan uppgift gäller sekretess om det kan antas att röjandet&lt;br&gt;av uppgiften skulle medföra fåra för att någon utsätts för övergrepp eller&lt;br&gt;annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och&lt;br&gt;utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom&lt;br&gt;handläggs av andra myndigheter än regeringen kan även sådana personliga&lt;br&gt;uppgifter som ovan nämnts omfattas av sekretess. Riksåklagarens utred-&lt;br&gt;ning, som handläggs enligt reglerna i rättegångsbalken (se 9 § och 25 b §&lt;br&gt;internationella verkställighetslagen och 16 § lagen om internationellt sam-&lt;br&gt;arbete rörande kriminalvård i frihet), omfattas av sekretessen i 9 kap. 17 §&lt;br&gt;första stycket 1 sekretesslagen. Sekretess gäller då för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskil-&lt;br&gt;de eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då ärenden handläggs hos Kriminalvårdsstyrelsen kan sekretessbestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen i 7 kap. 21 § bli tillämplig. Sekretess gäller i denna verksamhet för Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer&lt;br&gt;för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Bestämmelser om sekretess hos domstolar finns bl.a. i 7 kap. 22 §, 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § och i 12 kap. sekretesslagen. Bestämmelser om förhandlingssekretess,&lt;br&gt;dvs. förhandling inom stängda dörrar, finns i 5 kap. 1 § rättegångsbalken.&lt;br&gt;Det kan i detta sammanhang också nämnas att en framställning från ett&lt;br&gt;nordiskt land ges in till Kriminalvårdsstyrelsen som även prövar framställ-&lt;br&gt;ningen. Uppgifter i ett sådant ärende kan således sekretessbeläggas med&lt;br&gt;stöd av bestämmelserna i 7 kap. 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att det råder insyn i regeringens verksamhet. Offent-&lt;br&gt;lighetsintresset har här stor betydelse. Mot detta måste dock vägas den&lt;br&gt;enskildes intresse av att integritetskänsliga uppgifter inte blir offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse kan göras med nådeärenden som ju handläggs i regerings-&lt;br&gt;kansliet. I dessa ärenden förekommer handlingar av liknande slag som i&lt;br&gt;ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom. Enligt&lt;br&gt;7 kap. 23 § sekretesslagen gäller sekretess i ärenden om nåd för uppgift&lt;br&gt;om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av&lt;br&gt;särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även&lt;br&gt;i annan myndighets verksamhet för att gå tillhanda i nådeärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts kan sekretess gälla i Riksåklagarens och Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den. En uppgift i ett ärende om överförande av straffverkställighet kan&lt;br&gt;med andra ord vara sekretessbelagd då ärendet är under handläggning hos&lt;br&gt;dessa myndigheter men offentlig då samma ärende bereds hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att integritetskänsliga uppgifter i ifrågavarande typ av&lt;br&gt;ärenden bör kunna omfattas av sekretess även hos regeringen. Ärendena&lt;br&gt;angår kriminalvård och många gånger handläggs de också av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen. Det förefaller därför lämpligt att samma sekretess skall&lt;br&gt;gälla hos regeringen i ärenden om överförande av straffverkställighet som&lt;br&gt;den som gäller inom kriminalvården i dessa ärenden. Bestämmelsen i&lt;br&gt;7 kap. 21 § bör därför kompletteras med en regel om sekretess för uppgif-&lt;br&gt;ter i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom hos rege-&lt;br&gt;ringen. Såväl uppgifter om den dömde som om brottsoffer kan härmed&lt;br&gt;komma att omfattas av sekretess. Vidare bör även uppgifter som kommit&lt;br&gt;in till regeringskansliet innan den formella framställningen kommit in,&lt;br&gt;kunna omfattas av sekretessen. En remissinstans har påpekat att det är&lt;br&gt;tveksamt om uttrycket &amp;quot;i ärende om&amp;quot; täcker in även sådana uppgifter. Det&lt;br&gt;allra vanligaste torde vara att uppgifterna lämnas i en skriftlig handling,&lt;br&gt;som registreras då den inkommer till myndigheten. Även om inte någon&lt;br&gt;formell framställning om överförande inkommit måste saken ändå anses&lt;br&gt;vara ett &amp;quot;ärende&amp;quot; om överförande av verkställighet av en brottmålsdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon hänvisning i lagtext till de lagar med stöd av vilka verkställighet&lt;br&gt;av brottmålsdom kan överföras finner regeringen inte behövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarfriheten bör på samma sätt som gäller för paragrafen i övrigt&lt;br&gt;begränsas såvitt avser uppgifter vars röjande kan antas medföra fara för att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Sekretess i verksamhet som avser tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet&lt;br&gt;avseende stiftelser. De uppgifter som skall skyddas är uppgifter om&lt;br&gt;stiftelsens affärs- eller driftförhållanden och uppgifter om andra&lt;br&gt;enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet&lt;br&gt;skall vara rakt. Vidare inskränks meddelarfriheten i denna verksam-&lt;br&gt;het vad gäller sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden&lt;br&gt;vars röjande kan vålla allvarlig skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna är positiva till att&lt;br&gt;sekretess införs i den verksamhet som består i tillsyn över stiftelser.&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter dock om föreslagen reglering&lt;br&gt;är nödvändig och anför att sekretessen bör begränsas till att gälla tillsyn&lt;br&gt;över sådana stiftelser som har till ändamål att utge bidrag eller ge vård till&lt;br&gt;behövande privatpersoner. Länsstyrelsen påpekar också att sådana stiftelser&lt;br&gt;som är undantagna från tillsyn är skyldiga att hålla sina årsredovisningar&lt;br&gt;tillgängliga för den som önskar ta del av dem. Länsstyrelsen i Göteborgs&lt;br&gt;och Bohus län förordar att uppgifter i tillsynen över pensionsstiftelser skall&lt;br&gt;undantas från sekretess. Riksdagens ombudsman efterlyser en utförligare&lt;br&gt;motivering till varför endast rakt skaderekvisit och den valda lösningen&lt;br&gt;beträffande meddelarfrihet skall gälla för uppgifter om tredje man. Även&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om det finns anledning behandla&lt;br&gt;denna tillsyn på annat sätt än vad som är fallet enligt andra tillsynsparagra-&lt;br&gt;fer vad gäller uppgifter om tredje man och inskränkningar i meddelarfrihe-&lt;br&gt;ten. Flera remissinstanser anför att det av den föreslagna regleringen inte&lt;br&gt;framgår tydligt att avsikten är att ge sekretess även för uppgifter om af-&lt;br&gt;färs- och driftförhållanden. Svenska Kommunförbundet anser att sekretess-&lt;br&gt;bestämmelsen bör utformas med ett omvänt skaderekvisit. Landstingsför-&lt;br&gt;bundet och Föreningen FVO förespråkar ett omvänt skaderekvisit för&lt;br&gt;uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Carlanderska sjukhemmet&lt;br&gt;förespråkar absolut sekretess för uppgifter som rör bidragsgivare och för&lt;br&gt;uppgifter som förekommer i stiftelsens verksamhet. Vidare föreslås att&lt;br&gt;meddelarfrihet inte skall gälla. Socialstyrelsen förordar att möjligheten att&lt;br&gt;lämna sekretesskyddat material till t.ex. polismyndighet vid misstanke om&lt;br&gt;brott skall begränsas på samma sätt som gäller inom hälso- och sjukvården&lt;br&gt;samt att sekretessen skall undantas från generalklausulens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I lagen (1929:116) om tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser (tillsynslagen) finns bestämmelser som bl.a. reglerar länsstyrel-&lt;br&gt;sernas tillsynsverksamhet över stiftelser. Av lagen följer att en stiftelse i&lt;br&gt;princip skall anmälas till länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning&lt;br&gt;utövas. Om stiftelsen främjar ett allmännyttigt ändamål skall den stå under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen innebär att länsstyrelsen skall övervaka att Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;stiftelsens förvaltning sker i enlighet med bestämmelserna i tillsynslagen&lt;br&gt;och de föreskrifter som gäller för stiftelsen. För att möjliggöra denna&lt;br&gt;granskning skall stiftelserna årligen ge in ett sammandrag av räkenska-&lt;br&gt;perna och en berättelse om hur stiftelsens ändamål har främjats. Länssty-&lt;br&gt;relsen får även från stiftelsens styrelse infordra de ytterligare handlingar&lt;br&gt;eller upplysningar om stiftelsens förvaltning som kan behövas för fullgör-&lt;br&gt;ande av granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns i huvudsak två typer av stiftelser. Det karakteristiska för&lt;br&gt;den ena typen är att stiftelsen tillgodoser sitt syfte genom att ur den löpan-&lt;br&gt;de avkastningen på förmögenheten utge kontanta bidrag till som regel&lt;br&gt;fysiska personer. Den andra karakteriseras av att den som regel tillgodoser&lt;br&gt;sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan exempelvis gälla att&lt;br&gt;mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1993/94:9 lämnat förslag till en stiftelselag. Lag-&lt;br&gt;förslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt&lt;br&gt;bestämmelser om tillsyn. Enligt förslaget skall i princip alla stiftelser stå&lt;br&gt;under tillsyn. Huvudsakligen är det länsstyrelserna som skall utöva tillsyn,&lt;br&gt;men även andra myndigheter kan komma i fråga. Tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;skall, på samma sätt som gäller enligt tillsynslagen, ha rätt att begära in de&lt;br&gt;handlingar eller upplysningar som behövs i tillsynsverksamheten. Större&lt;br&gt;stiftelser skall vara skyldiga att sända in årsredovisning och revisionsbe-&lt;br&gt;rättelse. Sammantaget innebär förslaget i fråga om tillsyn att tillsynen&lt;br&gt;koncentreras till större stiftelser och näringsdrivande stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med propositionen uppkom frågan om det behövs sekre-&lt;br&gt;tessbestämmelser för att skydda de uppgifter som lämnas till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stiftelsernas verksamhet hanteras uppgifter som många gånger kan vara&lt;br&gt;integritetskänsliga för den enskilde. För att komma i fråga för kontant stöd&lt;br&gt;krävs kanske att man lämnar uppgifter om ekonomi och hälsotillstånd. I de&lt;br&gt;fall en stiftelse tillhandahåller sjukvård finns i verksamheten uppgifter om&lt;br&gt;enskildas hälsotillstånd. För sådana uppgifter har stiftelsens hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonal dessutom tystnadsplikt (6 § lagen /1980:11/ om tillsyn&lt;br&gt;över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.). I de fall en stiftelse driver&lt;br&gt;näringsverksamhet kan det finnas uppgifter om affärsförhållanden som inte&lt;br&gt;skall spridas till t.ex. konkurrenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verksamhet som avser tillsyn över stiftelserna kan myndigheterna få&lt;br&gt;tillgång till känsliga uppgifter. Stiftelser som driver näring skall inge sam-&lt;br&gt;mandrag av årsredovisning och verksamhetsberättelse till tillsynsmyndig-&lt;br&gt;heten. Även andra uppgifter som behövs för att granska verksamheten har&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten rätt att begära in. En tillsynsmyndighet som misstän-&lt;br&gt;ker att en stiftelse t.ex. ger stöd åt personer med annat slag av medicinskt&lt;br&gt;eller socialt handikapp än vad som föreskrivs i stiftelseförordnandet måste&lt;br&gt;kanske begära in handlingar som innehåller integritetskänsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom all allmän förvaltning råder handlingsoffentlighet. Detta innebär att&lt;br&gt;var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter&lt;br&gt;under förutsättning att handlingen inte omfattas av sekretess. För att en&lt;br&gt;handling skall anses som allmän erfordras att den förvaras hos en myndig- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Stiftelser är inte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter. Det finns dock stiftelser som i vissa avseenden jämställs med Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;myndigheter. I bilagan till sekretesslagen finns angivet de stiftelser för&lt;br&gt;vilka tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens bestämmelser om rätt&lt;br&gt;att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas. Från och med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1995 skall även sådana stiftelser där kommuner eller landsting&lt;br&gt;utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställas med myndigheter i&lt;br&gt;nu nämnda avseenden (se SFS 1993:1298, prop. 1993/94:48, bet.&lt;br&gt;1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46.) För flertalet stiftelser gäller dock att&lt;br&gt;någon rätt att ta del av stiftelsens handlingar inte finns. I och med att&lt;br&gt;handlingar lämnas in till tillsynsmyndigheterna blir de dock allmänna&lt;br&gt;handlingar hos dessa myndigheter i och med inlämnandet. Om någon&lt;br&gt;sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgifter i dessa handlingar inte&lt;br&gt;finns, har allmänheten rätt att ta del av handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är&lt;br&gt;påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden (TF 2 kap. 2 §). I sekretesslagen finns också bestämmelser&lt;br&gt;som reglerar sekretess i myndighets tillsynsverksamhet. Bl.a. finns be-&lt;br&gt;stämmelser om sekretess i verksamhet som består i tillsyn med avseende&lt;br&gt;på bank- och kreditväsendet och näringslivet (8 kap. 5 och 7 §§ samt 6 §&lt;br&gt;sekretesslagen jfr med 2 § sekretessförordningen och bilagan till förord-&lt;br&gt;ningen). De uppgifter som kan skyddas är bl.a. uppgifter om affärs- och&lt;br&gt;driftförhållanden samt ekonomiska och personliga förhållanden för den&lt;br&gt;som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är&lt;br&gt;föremål för tillsynsverksamheten. Hos myndighet som utövar tillsyn över&lt;br&gt;allmän eller enskild hälso- och sjukvård gäller samma sekretess som i&lt;br&gt;övrigt gäller inom hälso- och sjukvården (7 kap. 1 § andra stycket sekre-&lt;br&gt;tesslagen) och myndighet som utövar tillsyn över socialnämnders verksam-&lt;br&gt;het omfattas av samma sekretess som gäller inom socialtjänsten (7 kap. 4 §&lt;br&gt;tredje stycket sekretesslagen). De uppgifter som kan skyddas inom dessa&lt;br&gt;verksamheter är uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Utöver&lt;br&gt;dessa bestämmelser finns bestämmelser om överföring av sekretess. Detta&lt;br&gt;innebär att om en myndighet i sin tillsynsverksamhet erhåller sekretess-&lt;br&gt;belagda uppgifter från en annan myndighet så gäller sekretessen också hos&lt;br&gt;den mottagande myndigheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Någon generell&lt;br&gt;bestämmelse som reglerar sekretess i tillsynsverksamhet över stiftelser&lt;br&gt;finns emellertid inte. Handlingarna hos tillsynsmyndigheten är också som&lt;br&gt;regel offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som förekommer i en myndighets tillsynsverksamhet över&lt;br&gt;stiftelser är många gånger samma typ av uppgifter som förekommer i till-&lt;br&gt;synsverksamhet över näringslivet, hälso- och sjukvården samt socialtjäns-&lt;br&gt;ten. I sådan verksamhet kan, som ovan nämnts, uppgifter sekretessbeläg-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om t.ex. affärsförhållanden hos den som är föremål för tillsyn&lt;br&gt;omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Skaderekvisitet är rakt, dvs. uppgifterna presumeras vara&lt;br&gt;offentliga. Vad gäller uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den rörande t.ex. kunder till den som tillsynsverksamheten avser så gäller&lt;br&gt;absolut sekretess. För att denna sekretess skall gälla i statliga myndigheters &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsynsverksamhet erfordras att regeringen föreskrivit härom. Sådana&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter finns i bilagan till sekretessförordningen. I verksamhet som Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;består i särskild tillsyn över allmän och enskild hälso- och sjukvård och&lt;br&gt;över socialnämndernas verksamhet gäller sekretess för enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men. Skaderekvisitet är om-&lt;br&gt;vänt, dvs. presumtionen är för sekretess. Dessutom gäller att i de fall en&lt;br&gt;myndighet utövar tillsyn över en annan myndighet och därvid får del av&lt;br&gt;sekretessbelagt material, så följer sekretessen med till den mottagande&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillsynsverksamheten kan myndigheten få del av t.ex. uppgifter som rör&lt;br&gt;en stiftelses affärsförhållanden eller uppgifter om enskildas hälsotillstånd.&lt;br&gt;Uppgifterna är många gånger skyddsvärda och mycket talar för att de bör&lt;br&gt;kunna omfattas av sekretess. Visserligen är allmänhetens intresse av insyn&lt;br&gt;stort i tillsynsverksamhet, men för vissa känsliga uppgifter måste dock&lt;br&gt;intresset av att skydda enskildas förhållanden få väga över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som förekommer i tillsynen över stiftelser kan på samma&lt;br&gt;sätt som gäller i tillsynen över näringslivet delas upp i två slag. Dels är det&lt;br&gt;sådana uppgifter som rör själva stiftelsen, t.ex. uppgifter om affärsför-&lt;br&gt;hållanden. Dels är det uppgifter som rör personer som varit i kontakt med&lt;br&gt;stiftelsen. I de fall en stiftelse driver näringsverksamhet skulle ett sekre-&lt;br&gt;tesskydd kunna uppnås genom ett tillägg i sekretessförordningens bilaga.&lt;br&gt;Sekretess skulle då, enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen jfr med 2 § sekretess-&lt;br&gt;förordningen och förordningens bilaga, gälla för uppgift om enskilds af-&lt;br&gt;färs- eller driftförhållande om det kan antas att den enskilde lider skada&lt;br&gt;om uppgiften röjs. För uppgifter om andra ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbin-&lt;br&gt;delse med den som är föremål för tillsyn skulle absolut sekretss gälla.&lt;br&gt;Sekretess skulle alltså gälla t.ex. för uppgifter om den som erhåller vård&lt;br&gt;vid en inrättning som drivs av en stiftelse. Genom ett tillägg i sekretessför-&lt;br&gt;ordningen skyddar man emellertid inte uppgifter som rör stiftelser vilka&lt;br&gt;inte driver näringsverksamhet utan som i stället ur den löpande avkast-&lt;br&gt;ningen på förmögenheten utger kontanta bidrag till fysiska personer. Upp-&lt;br&gt;gifter som förekommer i dessa stiftelsers verksamhet är inte mindre&lt;br&gt;skyddsvärda. Det bör därför införas en ny regel i sekretesslagen som avser&lt;br&gt;sådana uppgifter. Denna bör vara generell för tillsynsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om enskil-&lt;br&gt;das affärs- eller driftförhållanden med ett rakt skaderekvisit. Även behovet&lt;br&gt;av generell sekretess för uppgifter om en stiftelses affärs- eller driftför-&lt;br&gt;hållanden bör kunna tillgodoses med ett rakt skaderekvisit. Detsamma&lt;br&gt;gäller för sådana uppgifter som rör den som en stiftelse trätt i affärsförbin-&lt;br&gt;delse med. Uppgifterna kommer då huvudsakligen att vara offentliga.&lt;br&gt;Endast i den mån det kan antas att stiftelsen eller affärskontrahenten lider&lt;br&gt;skada kan uppgifter om affärs- och driftförhållanden sekretessbeläggas.&lt;br&gt;Vid en skadebedömning skall beaktas om uppgiften som sådan är av den&lt;br&gt;arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för&lt;br&gt;det intresse som skall skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är&lt;br&gt;sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös skall den&lt;br&gt;alltså normalt falla utanför sekretessen. Uppgifter i t.ex. en stiftelses års- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning torde normalt falla utanför sekretessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uppgifter om personliga förhållanden för dem som trätt i Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;förbindelse med stiftelsen, t.ex. uppgifter om den som sökt kontant stöd,&lt;br&gt;framstår kanske vid ett första påseende intresset av sekretess som starkare.&lt;br&gt;Oftast omfattas ju uppgifter om personliga förhållanden av sekretess med&lt;br&gt;ett omvänt skaderekvisit då sådana uppgifter förekommer inom t.ex. soci-&lt;br&gt;altjänsten. Ett omvänt skaderekvisit innebär emellertid att så gott som alla&lt;br&gt;uppgifter omfattas av sekretess. Detta kan vara motiverat därför att det&lt;br&gt;inom t.ex. socialtjänsten förekommer känsliga uppgifter i stor omfattning,&lt;br&gt;mycket större än vad som kan bli fallet inom ifrågavarande tillsynsverk-&lt;br&gt;samhet. Det torde endast vara mera sällan som tillsynsmyndigheten be-&lt;br&gt;höver inhämta uppgifter som rör t.ex. en stödmottagares personliga för-&lt;br&gt;hållanden. Det bör även beaktas att länsstyrelserna under många år bedrivit&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser. De uppgifter som inkommit i denna verksamhet har&lt;br&gt;alla blivit offentliga. Noteras bör att inte någon av de länsstyrelser som&lt;br&gt;yttrat sig har anfört att problem skulle ha förelegat med utlämnande av&lt;br&gt;känsliga uppgifter. En reglering med ett omvänt skaderekvisit förefaller&lt;br&gt;därför inte motiverad. Sekretesskyddet kommer redan med ett rakt skade-&lt;br&gt;rekvisit att omfatta alla typiskt sett känsliga uppgifter om den enskilde som&lt;br&gt;avser t.ex. ekonomi, hälsotillstånd eller missförhållanden av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf bör tas in i 8 kap. sekretesslagen. I promemorian föreslås&lt;br&gt;att sekretess skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över stiftelser för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Flera remissinstanser har anfört att det i lagtexten&lt;br&gt;klarare bör komma till uttryck att sekretess även skall gälla för uppgift om&lt;br&gt;stiftelsens affärs- och driftförhållanden. I bestämmelsen bör därför sägas&lt;br&gt;att sekretess skall gälla för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhål-&lt;br&gt;landen och för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden. Den tid under vilken sekretessen för uppgift i en allmän&lt;br&gt;handling skall gälla bör för uppgifter om enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;bestämmas till sjuttio år och för övriga uppgifter till tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 16 kap. sekretesslagen finns bestämmelser som i vissa fall inskränker&lt;br&gt;friheten att meddela och offentliggöra uppgifter. I den tillsynsverksamhet&lt;br&gt;som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen råder meddelarfrihet&lt;br&gt;för uppgifter som rör enskilds affärs- och driftförhållanden. I fråga om&lt;br&gt;uppgifter som rör ekonomiska eller personliga förhållanden för den som&lt;br&gt;trätt i t.ex. affärsförbindelse med den som är föremål för tillsyn råder&lt;br&gt;dock ingen meddelarfrihet. Meddelarfriheten är även inom andra verksam-&lt;br&gt;heter ofta inskränkt vad gäller uppgifter om enskildas personliga förhållan-&lt;br&gt;den. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i&lt;br&gt;undantagsfall meddelarfrihet. Även för uppgifter om personliga förhållan-&lt;br&gt;den för dem som trätt i förbindelse med en stiftelse som är föremål för&lt;br&gt;tillsyn bör meddelarfriheten inskränkas. Inskränkningen bör dock begrän-&lt;br&gt;sas till sådana uppgifter om enskilds personliga förhållanden som kan vålla&lt;br&gt;allvarligt men om de röjs. Det blir då de verkligt känsliga uppgifterna som&lt;br&gt;omfattas av undantaget från huvudregeln om meddelarfrihet. En sådan&lt;br&gt;bestämmelse bör tas in i 16 kap. 1 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skäl att undanta föreslagen bestämmelse från generalklausulens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningsområde eller att inskränka möjligheten att lämna uppgifter till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. polismyndighet vid misstanke om brott föreligger inte. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom stiftelser redan i dag står under tillsyn bör nu föreslagen sekre-&lt;br&gt;tessreglering träda i kraft samtidigt med övriga förslag i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda&lt;br&gt;revisionspromemorior&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter i revi-&lt;br&gt;sionspromemorior lämnas till konkursförvaltare i den reviderades&lt;br&gt;konkurs, men förbehåll skall kunna uppställas när promemorior&lt;br&gt;lämnas ut till förvaltarna. Vidare föreslås att sekretess skall gälla hos&lt;br&gt;allmän advokatbyrå i ärende om konkursförvaltning. Regler om detta&lt;br&gt;tas in i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Det sakliga innehållet överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag. Därutöver föreslås att det i de berörda skatteförfatt-&lt;br&gt;ningama tas in bestämmelser om att uppgifter får lämnas ut till konkurs-&lt;br&gt;förvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet är&lt;br&gt;positiva till att konkursförvaltare får tillgång till sekretessbelagda revisions-&lt;br&gt;promemorior. Flera instanser anser dock att den föreslagna lagtekniska&lt;br&gt;lösningen är svårtillgänglig. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att&lt;br&gt;det bör övervägas om inte frågan kan regleras genom att en ny paragraf&lt;br&gt;införs i 14 kap. I samma bestämmelse bör då frågan om eventuellt förbe-&lt;br&gt;håll regleras. Hovrätten påpekar också att en konkursförvaltare har rätt att&lt;br&gt;ta del av räkenskapsmaterial som förvaras hos t.ex. en revisor och att&lt;br&gt;förvaltaren avseende detta material inte omfattas av någon tystnadsplikt.&lt;br&gt;Vidare anförs att det torde förekomma situationer där en av domstol utsedd&lt;br&gt;person kan ha behov av att ta del av revisionspromemorior. Som exempel&lt;br&gt;nämns god man enligt ackordslagen och likvidator enligt aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm förordar att man i stället för att föra in hand-&lt;br&gt;lingsregler i alla berörda skatteförfattningar tar in bestämmelsen i sin&lt;br&gt;helhet i 9 kap. 2 §. Om promemorians förslag ändå väljs förordas att&lt;br&gt;bestämmelserna i skatteförfattningama kompletteras med en uppgift om&lt;br&gt;möjligheten att uppställa förbehåll. Vidare anser kammarrätten att ett&lt;br&gt;förslag på förbehåll bör utarbetas och presenteras i kommande proposition.&lt;br&gt;Även Domstolsverket förordar att bestämmelsen tas in i 9 kap. 2 §. Verket&lt;br&gt;ställer sig tveksam till om föreslagen ändring i 9 kap. 9 § är nödvändig.&lt;br&gt;Riksskatteverket delar promemorians förslag att bestämmelser bör införas&lt;br&gt;i respektive skatteförfattning. Det finns, anför man, emellertid fler skatte-&lt;br&gt;förfättningar enligt vilka revisionspromemorior kan upprättas än dem som&lt;br&gt;nämns i promemorian. Vidare sägs att revisionspromemorior kan upprättas&lt;br&gt;både i ärenden om kontroll av skatt och som ett led i ett taxeringsärende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varför såväl sekretessbestämmelsen i 9 kap. 1 § som i 9 kap. 2 § kan vara Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;tillämplig. Föreslagna ändringar i taxeringslagen och i lagen om punktskat-&lt;br&gt;ter och prisregleringsavgifter täcker in fler handlingar än enbart revisions-&lt;br&gt;promemorior. Det är tillräckligt, menar man, att revisionspromemorioma&lt;br&gt;omfattas av undantaget. Vidare bör det föreslagna uttrycket &amp;quot;enligt denna&lt;br&gt;lag” utgå ur lagrummen eftersom detta uttryck förhindrar att konkursför-&lt;br&gt;valtare får tillgång till revisionspromemorior som upprättats efter revision&lt;br&gt;enligt bestämmelser i den gamla taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket påtalade redan i oktober 1989 i en skrivelse till Justitiede-&lt;br&gt;partementet att företrädare för konkursförvaltarna och tillsynsmyndigheter-&lt;br&gt;na i konkurs ansåg att det fanns ett uppenbart behov av att konkursförval-&lt;br&gt;tare gavs möjlighet att få tillgång till eventuella revisionspromemorior&lt;br&gt;upprättade inom skatteförvaltningen beträffande konkursgäldenärer. Riks-&lt;br&gt;skatteverkets skrivelse remissbehandlades. Förslaget fick ett i det närmaste&lt;br&gt;totalt positivt gensvar hos remissinstanserna. Under ärendets beredning&lt;br&gt;inom departementet uppkom emellertid vissa frågor rörande advokaters&lt;br&gt;tystnadsplikt och hur långt denna sträcker sig i de fäll en advokat utför&lt;br&gt;uppdrag som konkursförvaltare. Ärendet har därför beretts ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatteförvaltning förstås den verksamhet Riksskatteverket och skat-&lt;br&gt;temyndigheterna bedriver, med den förra som chefsmyndighet och de&lt;br&gt;senare som regionala förvaltningsmyndigheter för bl.a. skatter (1 kap. 1 §&lt;br&gt;och 3 kap. 1 § förordningen /1990:1293/ med instruktion för skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringslagen (1990:324) reglerar i vilken ordning taxering enligt bl.a.&lt;br&gt;kommunalskattelagen samt lagarna om statlig inkomstskatt och förmögen-&lt;br&gt;hetsskatt skall ske. Bestämmelser om förfärandet vid beskattning finns&lt;br&gt;även i andra lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt får under vissa förhållanden taxerings- och skatterevision&lt;br&gt;äga rum. Vid sådan revision får granskning ske av en skattskyldigs räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en revision genomförs - som ett led i ett taxerings- eller beskatt-&lt;br&gt;ningsärende eller som ett särskilt kontrollärende - framkommer ofta upp-&lt;br&gt;gifter som rör en enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk&lt;br&gt;natur. Enligt 9 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 sekretesslagen gäller för&lt;br&gt;sådana uppgifter vad som brukar kallas absolut sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konkursförvaltare skall snarast bl. a. ta hand om gäldenärens bo med&lt;br&gt;de böcker och andra handlingar som rör boet och därefter upprätta en&lt;br&gt;bouppteckning samt snarast upprätta en förvaltarberättelse. Om förvaltaren&lt;br&gt;misstänker att gäldenären kan misstänkas för något brott mot borgenärer,&lt;br&gt;skall förvaltaren underrätta allmän åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursgäldenären å sin sida skall enligt 6 kap. 2 § konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) ge bl.a. förvaltaren de upplysningar om boet som denne begär.&lt;br&gt;Gäldenären är också skyldig att inför rätten avlägga bouppteckningsed och&lt;br&gt;då med ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är&lt;br&gt;riktig, så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upp-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits någon tillgång eller skuld (6 kap. 3 § konkurslagen). Också den som Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsmaterial rörande gälde-&lt;br&gt;närens bo är skyldig att lämna ut material till förvaltaren (7 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket konkurslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursförvaltare utses av rätten (7 kap. 2 § konkurslagen). Förvaltaren&lt;br&gt;skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt&lt;br&gt;även i övrigt vara lämplig för uppdraget (7 kap. 1 § konkurslagen). Något&lt;br&gt;krav på att förvaltaren skall vara advokat finns inte, även om det i prakti-&lt;br&gt;ken är vanligast att advokater förordnas till förvaltare. Eftersom konkurs-&lt;br&gt;förvaltaren inte är en myndighet eller därmed jämställt organ är sekre-&lt;br&gt;tesslagens regler om offentlighet och sekretess inte tillämpliga i hans verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För advokater vid de allmänna advokatbyråerna gäller i ärenden om&lt;br&gt;rättsligt biträde tystnadsplikt enligt 9 kap. 9 § första stycket sekretesslagen&lt;br&gt;för bl.a. uppgifter om någons ekonomiska och personliga förhållanden.&lt;br&gt;Annan advokat har enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken, där god advokatsed&lt;br&gt;så fordrar, att förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning (jfr 34 § stadgarna&lt;br&gt;för Sveriges Advokatsamfund). Enligt de vägledande reglerna om god&lt;br&gt;advokatsed (19 §) innebär detta att en advokat skall iaktta diskretion om&lt;br&gt;sina klienters angelägenheter och inte utan skyldighet i lag eller samtycke&lt;br&gt;yppa något som anförtrotts honom i hans verksamhet eller som han erfarit&lt;br&gt;i samband med ett sådant förtroende. En konkursförvaltare som inte är&lt;br&gt;advokat, t.ex. en anställd vid Ackordscentralen, har däremot inte någon&lt;br&gt;tystnadsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konkursförvaltningen finns ett särskilt övervakningsinstitut, tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten i konkurs, dvs. kronofogdemyndigheten, som har till uppgift&lt;br&gt;att bevaka att konkursförvaltningen sker i överensstämmelse med gällande&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten har vid flera tillfällen (bl.a. RÅ 1985 2:18) med hän-&lt;br&gt;visning till 9 kap. 2 § sekretesslagen avslagit konkursförvaltares begäran&lt;br&gt;att få ta del av revisionspromemorior.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i sak&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en sådan lättnad i en sekretessregel som föreslås i promemorian måste&lt;br&gt;i princip behovet av offentlighet visas vara mycket stort för att uppväga&lt;br&gt;det intrång i den enskildes integritet som detta kommer att innebära. Även&lt;br&gt;om det är praktiska skäl och inte offentlighetsintressen som är bakgrunden&lt;br&gt;till förslaget, kan emellertid ett genombrott av sekretessen i den begränsa-&lt;br&gt;de omfattning det är fråga om inte anses stå i något avgörande motsatsför-&lt;br&gt;hållande till detta principiella synsätt. Det bör framhållas att den enskilde&lt;br&gt;gäldenären normalt själv har tillgång till revisionsmaterialet och att kon-&lt;br&gt;kursförvaltaren i viss mening inträder i hans ställe i och med konkursen.&lt;br&gt;Det kan då vara naturligt att förvaltaren i det nu aktuella hänseendet har&lt;br&gt;samma möjlighet som gäldenären att få ta del av uppgifter som finns hos&lt;br&gt;skatteförvaltningen eller hos annan beskattningsmyndighet i anledning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursförvaltaren har enligt konkurslagen en långtgående utrednings- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;skyldighet; det innebär ofta att omfattande utredningar och svåra bedöm-&lt;br&gt;ningar måste göras. För att han skall kunna fullfölja sitt uppdrag är det&lt;br&gt;därför av största betydelse att förvaltaren har tillgång till gäldenärens&lt;br&gt;bokföring och den dokumentation i övrigt som kan finnas avseende tiden&lt;br&gt;fram till konkursutbrottet. Inte sällan är bokföringen bristfällig och ibland&lt;br&gt;saknas den helt. Vid sådana förhållanden skulle i många fall tillgång till en&lt;br&gt;revisionspromemoria väsentligen komma att underlätta förvaltarens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet konkurser har sedan sekretesslagens tillkomst ökat markant.&lt;br&gt;Många problem och svårigheter möter numera vid konkursförvaltning. På&lt;br&gt;grund härav och eftersom det i huvudsak är fråga om uppgifter som gälde-&lt;br&gt;nären enligt konkurslagen är skyldig att lämna till konkursförvaltaren, får&lt;br&gt;det anses vara motiverat att göra undantag från den normalt stränga skatte-&lt;br&gt;sekretessen i just denna typ av ärende. Det föreslås därför att konkurs-&lt;br&gt;förvaltare ges möjlighet att få ta del av uppgifter i revisionspromemorior&lt;br&gt;beträffande konkursgäldenären oberoende av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har påpekat att det är tillräckligt att just revisionspro-&lt;br&gt;memorioma blir tillgängliga för konkursförvaltama. Regeringen delar&lt;br&gt;denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås - med motivering att det närmast är fråga om en&lt;br&gt;handlingsregel för den utlämnande beskattningsmyndigheten - att en sådan&lt;br&gt;regel tas in i de författningar som reglerar förfarandet vid beskattning och&lt;br&gt;att det görs en hänvisning i sekretesslagen. Flera remissinstanser har anfört&lt;br&gt;att den föreslagna regleringen är svårtillgänglig. Regeringen delar denna&lt;br&gt;uppfattning. Något verkligt behov av handlingsregler för beskattningsmyn-&lt;br&gt;dighetema synes inte heller föreligga. Myndigheterna skall ju inte på eget&lt;br&gt;initiativ lämna ut revisionspromemorior till konkursförvaltare. Först efter&lt;br&gt;det att en begäran om utlämnande har framställts skall promemorian läm-&lt;br&gt;nas ut. Enligt regeringens uppfattning är det därför tillräckligt att en be-&lt;br&gt;stämmelse om att utlämnande får ske tas in i sekretesslagen. Eftersom&lt;br&gt;sekretess kan gälla för revisionspromemorior enligt både 9 kap. 1 och&lt;br&gt;2 §§ bör bestämmelsen tas in i båda dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om eventuellt förbehåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en enskild kan myn-&lt;br&gt;digheterna uppställa förbehåll. Ett förbehåll inskränker rätten för en motta-&lt;br&gt;gare av uppgifter att förfoga över uppgifterna. Ett förbehåll kan gälla t.ex.&lt;br&gt;förbud mot vidarespridning av handlingens innehåll eller mot publicering&lt;br&gt;av namn eller hemliga uppgifter ur handlingen. Genom ett förbehåll upp-&lt;br&gt;kommer en tystnadsplikt för den person förbehållet riktar sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare sagts är konkursförvaltaren inte en myndighet. Det innebär&lt;br&gt;att en konkursförvaltare, som ges möjlighet att få ta del av revisionspro-&lt;br&gt;memorior, inte automatiskt kommer att omfattas av regelsystemet om&lt;br&gt;offentlighet och sekretess. Om förvaltaren är en advokat anställd vid en&lt;br&gt;allmän advokatbyrå gäller dock att vederbörande är offentlig funktionär&lt;br&gt;som utövar en del av den verksamhet som bedrivs inom den allmänna&lt;br&gt;advokatbyrån. I så fall är offentlighetsprincipen tillämplig, likaså bestäm- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna om sekretess i bl. a. 9 kap. 9 § första stycket sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt detta lagrum gäller dock sekretess endast i ärenden om rättsligt Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;biträde. För andra advokater gäller som tidigare sagts tystnadsplikten&lt;br&gt;endast med avseende på klienter. Uppdraget som konkursförvaltare kan&lt;br&gt;knappast sägas vara ett ärende om rättsligt biträde. Inte heller kan kon-&lt;br&gt;kursförvaltaren anses stå i något uppdragsförhållande till vare sig gäldenä-&lt;br&gt;ren, borgenärerna eller någon annan. Det måste därför anses vara högst&lt;br&gt;tveksamt om sekretess och tystnadsplikt gäller för advokater när de utför&lt;br&gt;uppdrag som konkursförvaltare. Sålunda finns i dag inte något som hindrar&lt;br&gt;en konkursförvaltare - oavsett om denne är advokat eller inte - att lämna&lt;br&gt;vidare sådana uppgifter som förvaltama enligt förslaget i sak skall få ta del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revisionspromemoria innehåller huvudsakligen uppgifter om konkurs-&lt;br&gt;gäldenären. För uppgifter om dennes personliga eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen gäller s.k. absolut sekretess. Efter ett konkursutbrott kan invändas&lt;br&gt;att intresset av att skydda den enskilde gäldenärens integritet gör sig mind-&lt;br&gt;re starkt gällande. Detta är kanske förhållandet vid konkurs i större bolag.&lt;br&gt;Vid konkurs i ett fåmansbolag eller då en fysisk person går i konkurs torde&lt;br&gt;emellertid skyddsintresset kvarstå även efter konkursutbrottet. Ofta inne-&lt;br&gt;håller revisionspromemorioma också uppgifter om transaktioner som&lt;br&gt;berör andra personer än gäldenären. Som exempel kan nämnas ställföreträ-&lt;br&gt;dare i bolaget, make/maka och sambo. Även för uppgifter om dessa perso-&lt;br&gt;ners personliga och ekonomiska förhållanden råder absolut sekretess.&lt;br&gt;Dessa personer har ofta ett starkt och befogat intresse av att uppgifterna&lt;br&gt;inte sprids till andra. På grund av hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-&lt;br&gt;rens som andra enskildas integritet bör således konkursförvaltarens möjlig-&lt;br&gt;het att fritt förfoga över de uppgifter som han får del av begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkursförvaltaren är en advokat anställd vid allmän advokatbyrå, är&lt;br&gt;han en offentlig funktionär som utövar en del av den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs vid den allmänna advokatbyrån. Något förbehåll vid utlämnande av&lt;br&gt;en revisionspromemoria till honom kan därmed inte uppställas. I stället&lt;br&gt;måste bestämmelsen i 9 kap. 9 § sekretesslagen om sekretess hos allmän&lt;br&gt;advokatbyrå kompletteras så att den även omfattar ärenden rörande kon-&lt;br&gt;kursförvaltning. För uppgifter om någons personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden som förekommer i sådana ärenden kommer härmed sekretess&lt;br&gt;att gälla, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om upp-&lt;br&gt;giften lämnas ut. Bestämmelsen är tillämplig oavsett varifrån uppgifterna&lt;br&gt;inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett utlämnande av revisionspromemorior till konkursförvaltare som&lt;br&gt;inte är anställda i allmän tjänst bör däremot den utlämnande myndigheten&lt;br&gt;kunna uppställa förbehåll. Bestämmelsen i 14 kap. 10 § sekretesslagen bör&lt;br&gt;därför kompletteras med en sådan regel. En remissinstans har påpekat att&lt;br&gt;konkursförvaltare även får del av material från t.ex. revisorer och att dessa&lt;br&gt;uppgifter, som många gånger kan vara desamma som de som ingår i revi-&lt;br&gt;sionspromemorian, inte omfattas av tystnadsplikt. Detta kan visserligen&lt;br&gt;synas inkonsekvent. Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå regler&lt;br&gt;om tystnadsplikt för dessa uppgifter. I praktiken behöver inte heller pro-&lt;br&gt;blemet bli särskilt stort. Reglema om god advokatsed verkar troligen&lt;br&gt;återhållande på advokats yppande av uppgifter i även denna typ av ärenden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och någon skyldighet att på begäran lämna uppgifterna vidare finns inte för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;advokater inom enskild verksamhet. För advokater anställda vid allmän Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;advokatbyrå gäller att de har att tillämpa bestämmelsen i 9 kap. 9 §. Efter&lt;br&gt;föreslagen ändring av bestämmelsen omfattas uppgifter om bl.a. någons&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende rörande förvaltning i&lt;br&gt;konkurs av sekretess. För uppgifter som omfattas av sekretess enligt&lt;br&gt;paragrafen bör meddelarfriheten vara inskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utformningen av förbehåll, så får ett sådant givetvis inte ut-&lt;br&gt;formas så att förvaltaren hindras att fullfölja sina i lag reglerade skyldig-&lt;br&gt;heter. En bestämmelse om detta bör tas in i 14 kap. 10 §. Något exempel&lt;br&gt;på förbehåll finns emellertid inget skäl att presentera i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Justitiekanslems verk-&lt;br&gt;samhet för att bevaka statens rätt för uppgifter som erhållits från&lt;br&gt;enskilda med anledning av rättstvister, om det kan antas att det&lt;br&gt;allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslerns framställning: Justitiekanslem har hemställt att sekre-&lt;br&gt;tess skall införas för uppgifter som är av betydelse för en rättstvist och&lt;br&gt;som inhämtas från enskilda i Justitiekanslems verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Justitiekanslem (JK) skall, under&lt;br&gt;regeringen, bevaka statens rätt. I mål som rör statens rätt skall han, om&lt;br&gt;det inte ankommer på någon annan myndighet, föra eller låta föra statens&lt;br&gt;talan. I denna verksamhet gäller i viss utsträckning sekretess. Bestämmel-&lt;br&gt;ser om detta finns i 11 kap. 4 § sekretesslagen. Av paragrafens andra&lt;br&gt;stycke följer att i de fall JK erhåller uppgifter från en myndighet gäller&lt;br&gt;sekretess också hos JK under förutsättning att uppgifterna är sekretessbe-&lt;br&gt;lagda hos myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som&lt;br&gt;har upprättats med anledning av JK:s verksamhet gäller sekretess hos JK&lt;br&gt;dock endast i den mån det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse&lt;br&gt;lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Av bestäm-&lt;br&gt;melsens tredje stycke följer att i de fall JK erhåller uppgift från enskild&lt;br&gt;gäller sekretess enligt 2 kap. sekretesslagen i den mån det kan antas att&lt;br&gt;riket lider betydande men om uppgiften röjs samt till skydd för enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd&lt;br&gt;hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som&lt;br&gt;uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om upp-&lt;br&gt;giften röjs. Av paragrafens fjärde stycke följer att i de fall JK beslutat&lt;br&gt;inleda förundersökning tillämpas de allmänna bestämmelserna om förun-&lt;br&gt;dersökningssekretess (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ ) när JK agerar&lt;br&gt;i egenskap av åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK har i sin framställning anfört att uppgifter i handlingar som tillhanda-&lt;br&gt;hålls JK av anlitade uppdragstagare inte kan sekretessbeläggas. I de fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifterna är av betydelse för en rättstvist i vilken JK företräder staten får Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;som en följd av detta dessa uppgifter ett sämre sekretesskydd än vad som&lt;br&gt;gäller för motsvarande uppgifter i en handling hos en annan myndighet&lt;br&gt;som är inblandad i en rättstvist. Bakgrunden till JK:s framställning är en&lt;br&gt;dom i från Kammarrätten i Stockholm (dom 1993-11-02 i mål nr 8290-&lt;br&gt;1993) där omständigheterna var följande: Staten väckte genom JK talan vid&lt;br&gt;Stockholms tingsrätt mot en person med yrkanden som grundades på lagen&lt;br&gt;(1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar. Motparten företräddes&lt;br&gt;av en advokat. En person vid samma advokatbyrå som motpartens ombud&lt;br&gt;begärde hos JK att få ta del av handlingarna i ärendet. JK hade vid be-&lt;br&gt;redande av stämningsansökan i målet biträtts av två advokater. De hade&lt;br&gt;tillfört JK:s ärende vissa handlingar. Handlingarna var registrerade som&lt;br&gt;inkomna handlingar hos JK. För dessa handlingar fann JK att sekretess&lt;br&gt;enligt 11 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen rådde. JK:s beslut att vägra&lt;br&gt;att lämna ut handlingarna överklagades till kammarrätten. Kammarrätten&lt;br&gt;fann att 11 kap. 4 § inte var tillämplig på de begärda handlingarna efter-&lt;br&gt;som de inte inkommit från en myndighet utan från en enskild. Inte heller&lt;br&gt;fann man sekretess föreligga enligt någon annan bestämmelse i sekretessla-&lt;br&gt;gen. Handlingarna skulle därför lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den sekretessparagraf som är tillämplig&lt;br&gt;hos JK i den verksamhet som avser att bevaka statens rätt är bestämmelsen&lt;br&gt;i 11 kap. 4 § sekretesslagen. Paragrafen fick sin slutliga utformning efter&lt;br&gt;inrådan av Lagrådet (se prop. 1979/80:2 s. 477 f. och 500). På Lagrådets&lt;br&gt;initiativ kom samma sekretess som föreslogs för JK:s tillsynsverksamhet&lt;br&gt;att gälla även i JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna sekretess är mer begränsad än vad som i allmänhet gäller för&lt;br&gt;uppgifter hos myndigheter som är inblandade i en rättstvist. Enligt 6 kap.&lt;br&gt;7 § sekretesslagen gäller nämligen sekretess för uppgift som har tillkommit&lt;br&gt;eller inhämtats för myndighets räkning med anledning av myndighetens&lt;br&gt;eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det&lt;br&gt;allmänna eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Uppgifterna kan härröra antingen från myndigheten själv eller vara inför-&lt;br&gt;skaffade utifrån. För att uppgiften skall anses ha tillkommit eller inhämtats&lt;br&gt;med anledning av rättstvist krävs dock att det mellan uppgiften och tvisten&lt;br&gt;finns ett sådant samband som fallet är med t.ex. rättsutredningar, värde-&lt;br&gt;ringsutlåtanden, uppgifter om bevisning och förhandlingstaktiska över-&lt;br&gt;väganden som hänför sig till en rättstvist. Ordet rättstvist avser både på-&lt;br&gt;gående och möjligen blivande rättstvister. Sekretessen gäller både hos den&lt;br&gt;myndighet som närmast är part i rättstvisten och hos en annan myndighet&lt;br&gt;som företräder den myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det otillfredsställande att det allmännas&lt;br&gt;ställning som part i en rättstvist riskerar att bli sämre i de fall JK före-&lt;br&gt;träder staten än när någon annan myndighet för talan. I det ovan redovisa-&lt;br&gt;de rättsfallet blev utgången den att JK tvingades att till motparten lämna ut&lt;br&gt;material som bedömdes vara av betydelse för JK:s fortsatta processföring&lt;br&gt;i målet. En sådan ordning försämrar naturligtvis det allmännas ställning&lt;br&gt;som part. Samma sekretess bör därför gälla hos JK i denna verksamhet&lt;br&gt;som gäller hos övriga myndigheter. För att uppnå detta bör ett nytt stycke&lt;br&gt;införas i 11 kap. 4 § sekretesslagen med innebörd att sekretess skall gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift som erhållits från Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;enskild i den mån uppgiften erhållits med anledning av rättstvist och det&lt;br&gt;kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Framställningar som inte föreslås leda till änd-&lt;br&gt;ring i sekretesslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen finner inte skäl föreslå änd-&lt;br&gt;ring i sekretesslagen vad gäller vissa uppgifter hos Lotterinämnden,&lt;br&gt;uppgifter i tjänstetillsättningsärenden, uppgifter som registrerats i&lt;br&gt;flygplans ljudregistratorer eller för vissa uppgifter hos domstol. Inte&lt;br&gt;heller föreslås i detta sammanhang utökad sekretess för myndighe-&lt;br&gt;ters förhandlingsinstruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.1 Uppgifter hos Lotterinämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lotterinämnden vidhåller sin framställning om att&lt;br&gt;sekretess bör gälla för uppgifter som hänför sig till pågående granskning&lt;br&gt;för kontroll beträffande insatser och vinster i roulettspel, tämingsspel och&lt;br&gt;kortspel. Riksskatteverket och Svea hovrätt förespråkar en ändring så att&lt;br&gt;uppgift om en kontrollants identitet kan bli föremål för sekretess. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot pro-&lt;br&gt;memorians bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 4 kap. sekretesslagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser om sekretess med hänsyn till myndigheternas verksamhet för&lt;br&gt;inspektion, kontroll eller annan tillsyn. Bestämmelsen torde även vara&lt;br&gt;tillämplig på den kontroll- och tillsynsverksamhet som Lotterinämnden&lt;br&gt;eller länsstyrelsen utövar i nu aktuella avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträf-&lt;br&gt;fande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag,&lt;br&gt;lån m.m., gäller sekretess om det med hänsyn till syftet med kontrollen är&lt;br&gt;av synnerlig vikt att uppgiften inte uppenbaras för den som kontrollen&lt;br&gt;avser (4 kap. 2 §). Den kontroll som hänför sig till spelskattelagen som&lt;br&gt;en av Lotterinämnden utsedd kontrollant kan utföra är närmast att det inte&lt;br&gt;finns fler än det antal bord som anordnaren tar upp i sin deklaration och&lt;br&gt;hur ofta spel anordnas. Bestämmelsen torde knappast kunna åberopas som&lt;br&gt;stöd för sekretess för en uppgift hos Lotterinämnden om en kontrollants&lt;br&gt;identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter avseende det allmännas kontroll av enskilda&lt;br&gt;följer av offentlighetsprincipen att det krävs särskilt starka skäl för att&lt;br&gt;inskränka enskildas möjligheter till insyn. Sådana starka skäl har i vissa&lt;br&gt;fall ansetts föreligga och därför finns bestämmelserna i bl.a. 4 kap. sekre-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tesslagen om sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspek- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;tion, kontroll eller annan tillsyn. Lotterinämndens och länsstyrelsernas&lt;br&gt;tillsynsverksamhet synes till vissa delar omfattas av 4 kap. 1 §. Skadere-&lt;br&gt;kvisitet är rakt, dvs. det är presumtion för offentlighet. Huruvida endast&lt;br&gt;uppgift om identitet på en av nämndens kontrollanter skulle kunna bli&lt;br&gt;föremål för sekretess torde vara beroende av omständigheterna. Det skall&lt;br&gt;ju ske en skadeprövning i vaije särskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrollants identitet kan röjas på många andra sätt än genom att&lt;br&gt;någon tar del av själva förordnandet eller av annan handling som identifie-&lt;br&gt;rar kontrollanten. En ordning innebärande att uppgift om kontrollantens&lt;br&gt;identitet som regel omfattas av sekretess borde därför inte vara av avgör-&lt;br&gt;ande betydelse för att kontrollantens identitet kan förbli okänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finns det inte skäl för att införa bestämmelser om&lt;br&gt;sekretess för uppgifter som hänför sig till pågående granskning för kontroll&lt;br&gt;beträffande insatser och vinster i roulettspel, tämingsspel och kortspel eller&lt;br&gt;för uppgifter om identiteten på kontrollanter vid Lotterinämnden. I detta&lt;br&gt;sammanhang kan även nämnas att liknande uppgifter förekommer i annan&lt;br&gt;tillsynsverksamhet, såsom uppgift om vem som är alkoholhandläggare&lt;br&gt;enligt lagen (1977:293) om handel med drycker. Dessa handläggares iden-&lt;br&gt;titeter är inte skyddade genom särskilda bestämmelser om sekretess och&lt;br&gt;något behov av ett sådant skydd har inte yppats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.2 Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring av&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har&lt;br&gt;inget att erinra mot promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt före-&lt;br&gt;slår att ett system för sökande att förbehålla sig rätt att inte få sitt namn&lt;br&gt;avslöjat förrän på ett senare stadium av förfarandet bör utredas liksom&lt;br&gt;frågan om insynen i lämnade referenser kan begränsas. Kriminalvårdssty-&lt;br&gt;relsen förordar att ansökan skall vara konfidentiell fram till beslut om&lt;br&gt;tillsättning förestår och att den som då fortfarande vill ha sin ansökan&lt;br&gt;konfidentiell får återta den. Stockholms stad och Gävle kommun anser att&lt;br&gt;ansökningsärenden till chefsposter skall kunna sekretesskyddas. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet förordar att sekretess skall gälla i ärenden om anställ-&lt;br&gt;ning om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En av offentlighetsprincipens funk-&lt;br&gt;tioner är att bereda allmänheten möjlighet till insyn i och granskning av&lt;br&gt;den offentliga förvaltningen. Denna rätt till insyn gör sig särskilt starkt&lt;br&gt;gällande i en myndighets verksamhet som innebär myndighetsutövning. I&lt;br&gt;motiven till bestämmelsen i 7 kap. 11 § sekretesslagen (prop. 1979/80:2,&lt;br&gt;Del A, s. 201) har också framhållits att offentlighet bör råda i bl.a. tjäns-&lt;br&gt;tetillsättningsärenden. De avvägningar mellan å ena sidan intresset av&lt;br&gt;offentlighet och å andra sidan intresset av sekretess som gjordes när sekre-&lt;br&gt;tesslagen utarbetades, grundades på ett omfattande utredningsarbete. Det&lt;br&gt;måste därför finnas mycket starka skäl för att nu införa en sekretessbe- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelse inom en verksamhet som bedrevs vid sekretesslagens tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis kan en enskild arbetssökande i många fall uppleva det som Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;otillfredsställande att allmänheten har full insyn i en myndighets tjänstetill-&lt;br&gt;sättningsärende. En mera allmän obehagskänsla kan dock inte motivera ett&lt;br&gt;införande av nya sekretessbestämmelser. Givetvis kan det även förekomma&lt;br&gt;tjänstetillsättningsärenden där uppgifter om den enskilde arbetssökande är&lt;br&gt;skyddsvärda. Det torde dock endast vara i ett fåtal ärenden där direkta&lt;br&gt;olägenheter uppkommer på grund av att uppgifterna i ärendet är offentliga.&lt;br&gt;I många fall anlitas också konsultföretag vid rekrytering till t.ex. chefs-&lt;br&gt;tjänster. Ett sådant förfarande strider inte mot gällande författningar eller&lt;br&gt;kommunalrättslig praxis under förutsättning att det följs av ett sedvanligt&lt;br&gt;ansökningsförfarande. (Se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s. 415 ff,&lt;br&gt;RÅ 1989 ref. 29 och RÅ 1992 not. 124.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att rätten till insyn gör sig starkt gällande i all verksam-&lt;br&gt;het hos en myndighet som består i myndighetsutövning och då det antal&lt;br&gt;ärenden där skyddsvärda uppgifter kan förekomma torde vara jämförelse-&lt;br&gt;vis litet, föreslås nu inte någon ändring i sekretesslagen vad gäller uppgif-&lt;br&gt;ter i tjänstetillsättningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.3 Uppgifter i registrerat material i flygplans Ijudregistrato-&lt;br&gt;rer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller delar&lt;br&gt;promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt ifrågasätter om det inte&lt;br&gt;borde finnas en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter som till sin art&lt;br&gt;uppenbart saknar betydelse för haveriutredningen. Luftfartsverket förordar&lt;br&gt;att sekretess införs av utrednings- och integritetsskäl för såväl ljudupptag-&lt;br&gt;ningar i en ljudregistrator som i flygtrafikledningstjänstens talregistrerings-&lt;br&gt;apparater. Statens haverikommission, Svensk Pilotförening och Transwede&lt;br&gt;Airways AB anser att sekretess för uppgifter i en ljudregistrator bör gälla&lt;br&gt;under utredningstiden. Därefter skall sekretess kunna gälla för uppgifter&lt;br&gt;om personliga förhållanden som saknar betydelse för utredningen. Denna&lt;br&gt;uppfattning delas enligt uppgift från Pilotföreningen även av SAS och Swe-&lt;br&gt;dair. Svensk Flygledareförening anför att även andra ljud- och bildregistre-&lt;br&gt;ringar borde behandlats i promemorian och att sekretess skall gälla med ett&lt;br&gt;omvänt skaderekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ljudregistratom (cockpit voice&lt;br&gt;recorder - cvr) tar på band upp ljudet i cockpit och således bl.a. de samtal&lt;br&gt;som äger rum där. Registratorer är installerade i flygplan för att komplet-&lt;br&gt;tera haveri- och tillbudsutredningar. Ljudregistratom är i och för sig flyg-&lt;br&gt;plansägarens privata egendom, men den tas om hand av Statens haveri-&lt;br&gt;kommission i samband med haveriutredningar. Inspelningen kan innehålla&lt;br&gt;värdefulla uppgifter som man annars inte skulle få tillgång till då besätt-&lt;br&gt;ningsmedlemmarna kan ha förolyckats. Under haveriutredningen finns&lt;br&gt;inspelningen hos haverikommissionen och återlämnas till ägaren när den&lt;br&gt;inte längre behövs. Den ljudupptagning som finns registrerad på ljudregi-&lt;br&gt;stratom blir en allmän handling när den kommit in till myndigheten. In- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skränkningar i rätten att ta del av allmänna handlingar får göras om det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkallat av hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF angivna intressen, där behovet Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;av sekretess är särskilt starkt. Någon möjlighet att inskränka offentlig-&lt;br&gt;hetsprincipen för att få arbetsro vid utredning av en olycka finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan rätten att ta del av allmänna handlingar inskränkas med&lt;br&gt;hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Vid vaije bedöm-&lt;br&gt;ning av om offentlighetsintresset skall få vika för ett sådant sekretessbehov&lt;br&gt;måste en intresseavvägning göras. När det finns ett beaktansvärt intresse&lt;br&gt;av allmän insyn bör offentligheten få vika endast om det framstår som&lt;br&gt;nödvändigt av hänsyn till viktiga motstående intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lätt att inse hur integritetskränkande en arbetstagare kan uppleva&lt;br&gt;en situation där allt som arbetstagaren yttrar under sin arbetstid spelas in&lt;br&gt;och kan komma att offentliggöras. Piloternas intresse av sekretess framstår&lt;br&gt;sålunda i och för sig som högst förståeligt. Samtidigt är det naturligtvis&lt;br&gt;oerhört angeläget att haverikommissionen i sitt undersökningsarbete har&lt;br&gt;rätt att ta del av allt material som kan vara av betydelse för undersökning-&lt;br&gt;en. Uppenbarligen får innehållet i ljudregistratom räknas till sådant mate-&lt;br&gt;rial. Intresset av allmän insyn rörande haverikommissionens utredningar i&lt;br&gt;samband med flygolyckor eller tillbud är samtidigt mycket stort. Om&lt;br&gt;sekretess skulle gälla för innehållet i ljudregistratom, eller delar därav,&lt;br&gt;skulle det inte vara möjligt för allmänheten eller mediarepresentanter att&lt;br&gt;fullt ut få reda på vad haverikommissionen grundar sina slutsatser på.&lt;br&gt;Sammanfattningsvis är offentlighetsintresset så stort att det inte nu bör&lt;br&gt;införas en särskild bestämmelse om sekretess till skydd för piloternas&lt;br&gt;personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.4 Vissa uppgifter hos domstol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Promemorian föreslår ingen ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen vad gäller uppgifter rörande sexualbrott som förekommer i annat&lt;br&gt;mål vid domstol än i mål om ansvar eller skadestånd med anledning av&lt;br&gt;sådant brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser med undantag av Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO) delar promemorians bedömning.&lt;br&gt;SACO förordar att sekretess införs för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Principen om att domstolsförhand-&lt;br&gt;lingar är offentliga är av grundläggande betydelse för rättssäkerheten och&lt;br&gt;för allmänhetens förtroende för domstolsväsendet. Domstolsförhandlingar&lt;br&gt;skall således vara offentliga i största möjliga utsträckning (jfr prop.&lt;br&gt;1979/80:2, Del A, s. 95 f.). Ett sekretessintresse bör därför få väga över&lt;br&gt;endast om det finns ett starkt behov av sekretess. Hos domstol gäller sek-&lt;br&gt;retess i bl.a. mål om ansvar för sexualbrott samt i mål om ersättning för&lt;br&gt;skada med anledning av sådant brott (9 kap. 16 § sekretesslagen). Före-&lt;br&gt;målet för sekretessen är uppgifter om den enskildes personliga eller ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. Sekretessen begränsas genom ett rakt skaderekvisit,&lt;br&gt;dvs. sekretess skall inte gälla om det inte kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Vem&lt;br&gt;som är tilltalad/svarande är emellertid alltid offentligt. Vidare gäller sekre-&lt;br&gt;tess hos domstol i mål om ansvar för bampomografibrott eller motsvaran- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skildras i pornografisk bild. Om part begär det gäller sekretess även i Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;äktenskapsmål samt i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs (9 kap. 15 § sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde inte förekomma ofta att uppgifter angående sexualbrott lämnas&lt;br&gt;vid domstolsförhandlingar i mål av annat slag än de som nu nämnts. När&lt;br&gt;så sker, kan uppgifterna vara skyddade av sekretess på annan grund. Vid&lt;br&gt;sådant förhållande får sekretessen bibehållas (jfr 12 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;angående överföring av sekretess till domstol och 5 kap. 1 § RB). Om&lt;br&gt;särskilt känsliga uppgifter lämnas i samband med att den tilltalades perso-&lt;br&gt;nalia föredras i brottmål, kan uppgifterna skyddas av sekretess enligt&lt;br&gt;7 kap. 22 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets intresse av att beivra och bestraffa brott samt brottsoffrets&lt;br&gt;självklara rätt att få frågan om skadestånd i anledning av brottet prövad&lt;br&gt;vid domstol, gör att behovet av skydd för brottsoffrets integritet är särskilt&lt;br&gt;starkt i mål om ansvar eller skadestånd. Brottsoffrets personliga integritet&lt;br&gt;är i och för sig inte mindre skyddsvärd om brottet inte föranlett talan om&lt;br&gt;ansvar eller skadestånd. I de sällan förekommande mål där ansvar eller&lt;br&gt;skadestånd med anledning av brottet inte utgör huvudsaken, och där det&lt;br&gt;inte heller är fråga om äktenskapsmål eller ett mål eller ärende enligt&lt;br&gt;föräldrabalken, men den som utsatts för sexualbrott måste ange de närmare&lt;br&gt;omständigheterna kring brottet för att ta till vara sin rätt, framstår behovet&lt;br&gt;av en särskild regel om sekretess hos domstol mindre. Med hänsyn till vad&lt;br&gt;som tidigare sagts om den från rättssäkerhetssynpunkt grundläggande&lt;br&gt;principen om att förhandling inför domstol skall vara offentlig, synes den&lt;br&gt;nu behandlade frågan inte böra föranleda någon möjlighet att inskränka&lt;br&gt;offentligheten vid domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.5 Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att sekretess skall gälla för&lt;br&gt;uppgifter som ingår i eller på annat sätt hänför sig till en myndighets&lt;br&gt;instruktion till en annan myndighet eller till en enskild inför förhandlingar&lt;br&gt;med tredje part om ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitiekanslem, Domstolsverket, Sveriges Akademi-&lt;br&gt;kers Centraloiganisation och Svea hovrätt har inget att erinra mot försla-&lt;br&gt;get. Riksdagens ombudsmän och Kammarrätten i Stockholm påpekar att&lt;br&gt;alla myndigheter träffas av föreslagen bestämmelse. Även Hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge anser att föreslagen lagtext är för vittgående i förhål-&lt;br&gt;lande till de motiv som lämnats samt anser att frågan bör övervägas vida-&lt;br&gt;re. Sveriges Industriförbund anser att bestämmelsen bör begränsas till&lt;br&gt;samfinansierade projekt eller att det i vart fall klart skall anges vilka andra&lt;br&gt;ärendetyper som bestämmelsen skall omfatta. Svenska Tidningsutgivareför-&lt;br&gt;eningen avstyrker förslaget. Sveriges Radio AB och Sveriges Television&lt;br&gt;AB anser att föreslagen bestämmelse är för allmänt hållen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I 6 kap. sekretesslagen finns be-&lt;br&gt;stämmelser om sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intres-&lt;br&gt;se. 6 kap. 1 § avser sekretess vid konkurrensförhållanden och avser att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydda de afiärsdrivande myndigheternas affärs- och driftförhållanden. Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;6 kap. 2 § reglerar den s.k. upphandlingssekretessen. För att skydda upp-&lt;br&gt;gifter i myndigheters förhandlingsinstruktioner föreslås det i promemorian&lt;br&gt;att sekretessen med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse skall ut-&lt;br&gt;ökas. Som exempel på instruktioner i vilka uppgifter bör kunna skyddas&lt;br&gt;nämns regeringens instruktioner till förhandlare vid förhandling med in-&lt;br&gt;dustrin om gemensamt finansierade projekt och regeringens instruktioner&lt;br&gt;till Kammarkollegiet vid försäljning av börsnoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag torde uppgifter i förhandlingsinstruktioner rörande försälj-&lt;br&gt;ning av aktier kunna sekretessbeläggas med stöd av 6 kap. 2 §. Däremot&lt;br&gt;är det mera tveksamt om uppgifter i instruktioner rörande samfinansierade&lt;br&gt;projekt kan hemlighållas med stöd av befintliga sekretessregler. Regering-&lt;br&gt;en delar i och för sig promemorians bedömning att även dessa uppgifter&lt;br&gt;kan behöva skyddas. Den reglering som föreslås är, som även flera re-&lt;br&gt;missinstanser påpekar, dock alltför vittgående i förhållande till de behov av&lt;br&gt;sekretess som redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner därför inte skäl att i detta sammanhang föreslå någon&lt;br&gt;sekretessreglering på detta område. Frågan kan dock komma att aktualise-&lt;br&gt;ras i något annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17.6 Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän har överlämnat två beslut till regeringen för even-&lt;br&gt;tuell åtgärd samt för kännedom. Det ena beslutet rör en anmälan mot&lt;br&gt;Televerket angående utlämnande av hemligt telefonnummer till polisen&lt;br&gt;(dnr 91-4148). Det andra beslutet rör en anmälan om utlämnande av sekre-&lt;br&gt;tessbelagda uppgifter från ett vårdhem (dnr 92-4436). Ärendena föranleder&lt;br&gt;ingen åtgärd från regeringens sida.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4. Ändringen innebär att även uppgift&lt;br&gt;som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevaknings-&lt;br&gt;åtgärd avseende de i paragrafen uppräknade företeelserna skall kunna&lt;br&gt;skyddas av sekretess. En förutsättning är dock att det kan antas att syftet&lt;br&gt;med säkerhets- eller bevakningsåtgärden går förlorat om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Bestämmelsen har tillkommit för att skydda främst uppgifter om bankvalv&lt;br&gt;och med stöd av bestämmelsen skall t.ex. uppgifter i ritningar över&lt;br&gt;bankvalv kunna sekretessbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 5. Sekretess skall gälla för uppgift i kör-&lt;br&gt;kortsregistret om körkorts referensnummer. För att inte syftet med num-&lt;br&gt;mersystemet skall riskera att gå förlorat måste huvudregeln vara sekretess.&lt;br&gt;Endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen&lt;br&gt;av körkorts äkthet motverkas får uppgiften röjas. Vid en begäran om&lt;br&gt;utlämnande av uppgift om referensnummer kommer den tjänsteman som&lt;br&gt;har att pröva frågan behöva ha kännedom om mottagarens identitet och&lt;br&gt;avsikten med uppgiften. Inget hindrar dock att dessa uppgifter efterfrågas&lt;br&gt;om de behövs vid en sekretessprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6 och innebär att även uppgift i anmälan&lt;br&gt;till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kan omfattas av sekretess. Sek-&lt;br&gt;retess skall dock endast gälla i begränsad omfattning. Således erfordras att&lt;br&gt;man kan anta att ett utlämnande skulle medföra betydande men för den&lt;br&gt;enskilde som är berörd. Bestämmelsen skall endast tillämpas undantagsvis.&lt;br&gt;Endast uppgifter av mycket ömtålig art skall kunna sekretessbeläggas, t.ex.&lt;br&gt;uppgifter om känsliga sjukdomar. I bestämmelsen hänvisas till sekretessen&lt;br&gt;i 1 §. Sekretesskyddet enligt 1 § omfattar inte hälso- och sjukvårds-perso-&lt;br&gt;nalen. Uppgifter om personalen i anmälningar till ansvarsnämnden omfat-&lt;br&gt;tas inte heller av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse införs i första stycket. Bestämmelsen behandlas i av-&lt;br&gt;snitt 7 och innebär att uppgifter kan lämnas från socialtjänsten till myndiga&lt;br&gt;personer som vill ha kunskap om vilka deras biologiska föräldrar är. Be-&lt;br&gt;stämmelsen är främst tänkt att vara en hjälp för de bam där faderskapet&lt;br&gt;inte är fastställt, men den är även tillämplig till förmån för bam vars&lt;br&gt;faderskap fastställts i vederbörlig ordning samt till förmån för adoptivbarn.&lt;br&gt;De uppgifter som får lämnas ut skall dock vara av betydelse för att kun-&lt;br&gt;skap om föräldrarna skall kunna erhållas. Som exempel kan nämnas upp-&lt;br&gt;gifter som modem eller annan lämnat om män som modem haft samlag&lt;br&gt;med under den aktuella konceptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg görs till tredje stycket. Ändringen behandlas i avsnitt 8 och in-&lt;br&gt;nebär att ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade jämställs med&lt;br&gt;socialtjänst vid tillämpning av sekretesslagen. Sekretess kommer då som&lt;br&gt;regel att gälla för uppgifter i t.ex. läkarintyg som åberopas i dessa ären-&lt;br&gt;den. Endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider men får uppgiften lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket införs en bestämmelse motsvarande den som införs i&lt;br&gt;7 kap. 2 § angående anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd. Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag och be- Prop. 1993/94:165&lt;br&gt;handlas i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket införs en ny bestämmelse. Bestämmelsen behandlas i av-&lt;br&gt;snitt 9 och innebär att sekretess skall kunna gälla inom personaladmini-&lt;br&gt;strativ verksamhet hos vissa myndigheter för uppgifter om anställdas bo-&lt;br&gt;stadsadress, hemtelefonnummer och personnummer. De myndigheter där&lt;br&gt;sekretess kan komma att gälla är de där personalen särskilt kan riskera att&lt;br&gt;utsättas för våld eller annat allvarligt men. Som exempel nämns polis-,&lt;br&gt;åklagar- och kronofogdemyndigheter samt myndigheter inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten. Det ankommer på regeringen att föreskriva vilka myndigheter som&lt;br&gt;skall omfattas av bestämmelsen. Skaderekvisitet skall vara omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse införs i ett nytt femte stycket. Bestämmelsen behand-&lt;br&gt;las i avsnitt 10 och innebär att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö-&lt;br&gt;ringsomdöme som upprättas inom utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11. Ändringen innebär att även uppgifter&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden i ärenden som angår befrielse från&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring där ekonomiska eller sociala skäl åberopas som&lt;br&gt;grund, omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 12. Sekretess införs för uppgifter om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden i verksamhet som avser förande av eller&lt;br&gt;uttag ur sjömansregistret. Det skaderekvisit som föreskrivs innebär att&lt;br&gt;sekretess kan gälla både för uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex.&lt;br&gt;uppgift om adress för en person som erhållit s.k. sekretessmarkering inom&lt;br&gt;folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är helt harmlösa kan&lt;br&gt;skyddas om det behövs på grund av speciella omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 13 och innebär att i ärenden hos rege-&lt;br&gt;ringen som rör överförande av verkställighet av brottmålsdom skall samma&lt;br&gt;sekretess gälla som i övrigt gäller inom kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 14. Sekretess införs i myndighets verksam-&lt;br&gt;het som består i tillsyn över stiftelser för uppgifter om enskildas personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet skall vara rakt. För tydlig-&lt;br&gt;hetens skull anges särskilt att sekretess även gäller för uppgift om en&lt;br&gt;stiftelses affärs- eller driftförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna behandlas i avsnitt 15. För att underlätta konkursförvaltarens&lt;br&gt;utredningsarbete införs en regel som gör det möjligt att utan hinder av&lt;br&gt;sekretess lämna ut revisionspromemorior som rör en konkursgäldenär till&lt;br&gt;konkursförvaltaren i den reviderades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 15. Även ärenden som rör konkursförvalt-&lt;br&gt;ning skall omfattas av sekretess hos allmän advokatbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen behandlas i avsnitt 16. För att inte det allmännas ställning som&lt;br&gt;part skall riskera att missgynnas i de fall Justitiekanslem (JK) för statens&lt;br&gt;talan införs en bestämmelse om sekretess för uppgifter som inhämtas från&lt;br&gt;enskilda i anledning av rättstvist. Bestämmelsen har utformats så att den&lt;br&gt;huvudsakligen skall överensstämma med bestämmelsen i 6 kap. 7 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen som reglerar uppgifter hos myndigheter som rör rättstvister. Den&lt;br&gt;nu föreslagna bestämmelsen gäller dock enbart för sådana uppgifter som&lt;br&gt;inhämtas från enskilda. I de fall uppgifter rörande rättstvister tillkommer&lt;br&gt;inom JK:s verksamhet torde de kunna bedömas som arbetsmaterial. I de&lt;br&gt;fall uppgifter inhämtas från myndigheter finns redan i dag sekretessbe-&lt;br&gt;stämmelser i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna som behandlas i avsnitt 15 ger myndigheterna en möjlig-&lt;br&gt;het att uppställa förbehåll vid utlämnande av revisionspromemorior till&lt;br&gt;konkursförvaltare. Förbehållet får inte utformas så att förvaltaren hindras&lt;br&gt;att fullfölja sina i lag reglerade åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna behandlas i avsnitten 6 och 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sekretessbelagda uppgifter i anmälningar till Hälso- och sjukvårdens&lt;br&gt;ansvarsnämnd skall meddelarfriheten vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillsynen över stiftelser skall meddelarfrihet inte gälla för uppgifter om&lt;br&gt;enskildas personliga förhållanden om ett röjande av uppgifterna kan vålla&lt;br&gt;allvarligt men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang justeras också punkten 5. Vid en ändring i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken infördes ett nytt stycke i 23 kap. 10 §. Bestämmelsen i fjärde&lt;br&gt;stycket flyttades härvid till paragrafens femte stycke. Av förbiseende gjor-&lt;br&gt;des ingen motsvarande ändring i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian&lt;br&gt;Några frågor om sekretess (Ds 1993:55) förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian förordas en rad ändringar i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestäm-&lt;br&gt;melser som möjliggör ett hemlighållande av ritningar över t.ex. bankvalv&lt;br&gt;samt körkorts referensnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås&lt;br&gt;att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i ärenden om parkeringstillstånd, för&lt;br&gt;uppgifter i ärenden angående befrielse från skyldigheten att fullgöra värn-&lt;br&gt;plikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för&lt;br&gt;befrielse samt för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande&lt;br&gt;av verkställighet av brottmålsdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås sekretess kunna gälla i vissa fall för uppgifter i en myn-&lt;br&gt;dighets förhandlingsinstruktioner samt för ett kompetensbedömningssystem&lt;br&gt;för utrikesförvaltningens tjänstemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om huruvida bam skall få tillgång till sekretessbelagt material&lt;br&gt;som rör biologiska föräldrar har varit föremål för riksdagsbehandling i&lt;br&gt;samband med besvarande av motioner. I promemorian föreslås ett undan-&lt;br&gt;tag från den normalt stränga sekretess som gäller inom socialtjänsten. Den&lt;br&gt;enskilde ges härigenom en möjlighet att få ta del av annars hemliga upp-&lt;br&gt;gifter som rör förhållanden som har betydelse för att få vetskap om vilka&lt;br&gt;de biologiska föräldrarna är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat undantag från sekretess som föreslås är att konkursförvaltare&lt;br&gt;ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den&lt;br&gt;annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och&lt;br&gt;effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-&lt;br&gt;rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvaltarens&lt;br&gt;rätt att förfoga över de uppgifter han får del av, får begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare diskuteras sekretess i tjänstetillsättningsärenden, sekretess hos&lt;br&gt;Lotterinämnden, sekretess för registrerat material i ljudregistratom (s.k.&lt;br&gt;cockpit voice recorder), sekretess för sjömansregistret samt en utvidgning&lt;br&gt;av sekretess hos domstol och för uppgifter om offentliganställdas adresser&lt;br&gt;och telefonnummer. Vad gäller dessa frågor föreslås inga ändringar i&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Departementspromemorians författningsförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12 och 21 §§, 9 kap. 2 och 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§§, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 9 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;säkerhets- eller bevakningsåtgärd fam lämna upplysning om säkerhets-&lt;br&gt;med avseende på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller bevakningsåtgärd med avseen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra&lt;br&gt;värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-&lt;br&gt;ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. telekommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling&lt;br&gt;eller annan handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning&lt;br&gt;om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-&lt;br&gt;fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-&lt;br&gt;skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden&lt;br&gt;motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;avser förande av eller uttag ur&lt;br&gt;körkortsregistret för uppgift om&lt;br&gt;körkorts referensnummer, om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan fara för att syftet med&lt;br&gt;nummersystemet motverkas om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;ingår i eller på annat sätt hänför&lt;br&gt;sig till myndighets instruktion till&lt;br&gt;annan myndighet eller enskild inför&lt;br&gt;forhandling med tredje part om&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att det allmänna lider&lt;br&gt;skada om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-&lt;br&gt;berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ansvar eller behörighet för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvår-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörighet för personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller be-&lt;br&gt;träffande anmälan i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården endast i&lt;br&gt;den mån uppgiften skulle ha varit&lt;br&gt;sekretessbelagd eller annars om-&lt;br&gt;fattad av tystnadsplikt i den verk-&lt;br&gt;samhet som ärendet får anses avse&lt;br&gt;och det kan antas att den som upp-&lt;br&gt;giften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider betydande men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut om&lt;br&gt;omhändertagande eller beslut om&lt;br&gt;vård utan samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning&lt;br&gt;skild har lämnat i förtroende eller so&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjän-&lt;br&gt;sten för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut om&lt;br&gt;omhändertagande eller beslut om&lt;br&gt;vård utan samtycke. Utan hinder av&lt;br&gt;sekretess får uppgift lämnas till&lt;br&gt;enskild om förhållanden av betydel-&lt;br&gt;se för att denne skall få vetskap om&lt;br&gt;vilka hans biologiska föräldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift som en-&lt;br&gt;m har inhämtats i samband med råd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksam-&lt;br&gt;het enligt lagstiftningen om social-&lt;br&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. Till soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst samt&lt;br&gt;verksamhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksam-&lt;br&gt;het enligt lagstiftningen om social-&lt;br&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. Till soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst, ärenden&lt;br&gt;om parkeringstillstånd for rörelse-&lt;br&gt;hindrade samt verksamhet enligt&lt;br&gt;lagstiftningen om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fraga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte anmälan eller beslut i&lt;br&gt;ärenden om ansvar eller behörighet&lt;br&gt;för personal inom kommunal hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte beslut i ärenden om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom kommunal hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård. Beträffande anmälan i sådant&lt;br&gt;ärende gäller sekretess endast i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån uppgiften skulle ha varit sekre-&lt;br&gt;tessbelagd eller annars omfattad av&lt;br&gt;tystnadsplikt i den verksamhet som&lt;br&gt;ärendet får anses avse och det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller&lt;br&gt;annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med&lt;br&gt;råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets per-&lt;br&gt;sonaladministrativa verksamhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets per-&lt;br&gt;sonaladministrativa verksamhet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt för uppgift om enskilds&lt;br&gt;hälsotillstånd och för sådan uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till ärende om om-&lt;br&gt;placering eller pensionering av&lt;br&gt;anställd, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte i ären-&lt;br&gt;de om anställning eller disciplinan-&lt;br&gt;svar och inte heller för beslut i&lt;br&gt;annat ärende som avses i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt för uppgift om enskilds&lt;br&gt;hälsotillstånd och för sådan uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till ärende om om-&lt;br&gt;placering eller pensionering av&lt;br&gt;anställd, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Sekretessen gäller dock inte i ären-&lt;br&gt;de om anställning eller disciplinan-&lt;br&gt;svar och inte heller för beslut i&lt;br&gt;annat ärende som avses i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycke. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycke. Utan hinder av vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sagts förut i detta stycke gäller&lt;br&gt;sekretess för uppgift i tjänstgö-&lt;br&gt;ringsomdöme som upprättats inom&lt;br&gt;utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i&lt;br&gt;myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;br&gt;tionsförmågan eller särskild risk för&lt;br&gt;detta, anstånd med värnpliktstjänst-&lt;br&gt;göring eller vapenfri tjänst. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;br&gt;tionsförmågan, särskild risk för&lt;br&gt;detta eller på grund av andra syn-&lt;br&gt;nerliga skäl, anstånd med värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på&lt;br&gt;värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan&lt;br&gt;befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i&lt;br&gt;personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom kriminalvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men eller&lt;br&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;br&gt;utsätts för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller någon av krimi-&lt;br&gt;nalvårdens nämnder och inte heller&lt;br&gt;annat beslut i ett kriminalvårdsären-&lt;br&gt;de enligt brottsbalken eller lagstift-&lt;br&gt;ningen om kriminalvård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom kriminalvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men eller&lt;br&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;br&gt;utsätts för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller någon av krimi-&lt;br&gt;nalvårdens nämnder och inte heller&lt;br&gt;annat beslut i ett kriminalvårdsären-&lt;br&gt;de enligt brottsbalken eller lagstift-&lt;br&gt;ningen om kriminalvård i anstalt.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller hos&lt;br&gt;regeringen i ärende om överförande&lt;br&gt;av verkställighet av brottmålsdom.&lt;br&gt;gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i&lt;br&gt;samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll&lt;br&gt;och som inte faller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläggande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket&lt;br&gt;tredje -sjätte meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.&lt;br&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas till enskild enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lag om förfarande vid&lt;br&gt;beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-&lt;br&gt;katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde&lt;br&gt;och rörande förvaltning i konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall&lt;br&gt;bli behandlad förtroligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller&lt;br&gt;inte uppgift om protest av växel eller check.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt&lt;br&gt;att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare, ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;myndigheten med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 2 § Jjärde stycket lämnar&lt;br&gt;uppgift till enskild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja&lt;br&gt;uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till&lt;br&gt;part, ställföreträdare, ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-&lt;br&gt;hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående&lt;br&gt;förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag&lt;br&gt;från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i&lt;br&gt;första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning&lt;br&gt;för beskattningen, får skatterevision göras hos den som är deklarations-&lt;br&gt;eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har&lt;br&gt;anmält sig för registrering för kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga&lt;br&gt;och fullständiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatterevision meddelas av skattemyndigheten eller Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skattere-&lt;br&gt;vision i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision i&lt;br&gt;3 kap. 8-14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skattere-&lt;br&gt;vision i tillämpliga delar bestäm&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision&lt;br&gt;3 kap. 8-14 §§ och 18 a § taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1990:576.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall införas en ny paragraf, 3 kap. 17 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som är före-&lt;br&gt;skrivet i annan lag får uppgift som&lt;br&gt;kommit fram vid skatterevision&lt;br&gt;enligt denna lag beträffande kon-&lt;br&gt;kursgäldenär lämnas ut till konkurs-&lt;br&gt;förvaltare i gäldenärens konkurs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 67 § fordonsskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 11 §,&lt;br&gt;3 kap. 2-5 §§, 6 § första stycket&lt;br&gt;och 7-15 §§ samt 9 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter gäller vid&lt;br&gt;kontroll av fordonsskatt. Vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 11 §,&lt;br&gt;3 kap. 2-5 §§, 6 § första stycket, 7-&lt;br&gt;15 §§ och 17 § samt 9 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter gäller vid&lt;br&gt;kontroll av fordonsskatt. Vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs om deklaration gäller i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sägs om deklaration gäller i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som skall lämnas enligt&lt;br&gt;särskilda föreskrifter och ligga till&lt;br&gt;grund för beslut om skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter som skall lämnas enligt&lt;br&gt;särskilda föreskrifter och ligga till&lt;br&gt;grund för beslut om skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av Riks-&lt;br&gt;skatteverket och av skattemyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9, 11, 13 och&lt;br&gt;15 §§ lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter om beskattnings-&lt;br&gt;myndighet skall därvid gälla Riksskatteverket och skattemyndighet. Innan&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyndighet beslutar om revision skall samråd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske med beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 3 kap. 18 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som är före-&lt;br&gt;skrivet i annan lag får uppgift, som&lt;br&gt;kommit fram vid taxeringsrevision&lt;br&gt;enligt denna lag beträffande kon-&lt;br&gt;kursgäldenär, lämnas ut till kon-&lt;br&gt;kursförvaltaren i gäldenårens kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig el-&lt;br&gt;ler beretts tillfälle att yttra sig över departements-&lt;br&gt;promemorian (Ds 1993:55) Några frågor om sekre-&lt;br&gt;tess förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten över Skåne och Ble-&lt;br&gt;kinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Malmö, Regionåklagarmyndigheten&lt;br&gt;i Linköping, Regionåklagarmyndigheten i Härnösand, Rikspolisstyrelsen,&lt;br&gt;Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Norrköping, Polismyn-&lt;br&gt;digheten i Skövde, Polisförbundet, Kriminalvårdsstyrelsen, Vämpliktsver-&lt;br&gt;ket, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Vägverket,&lt;br&gt;Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens haverikommission, Riksskattever-&lt;br&gt;ket, Lotterinämnden, Stockholms stad, Gävle kommun, Barnombudsman-&lt;br&gt;nen, Svensk Pilotförening, Transwede Airways AB, Svensk Flygledareför-&lt;br&gt;ening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Akademikers Central-&lt;br&gt;organisation, Statstjänstemannaförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Tid-&lt;br&gt;ningarnas Telegrambyrå, Publicistklubben, Svenska journalistförbundet,&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Radio AB, Sveriges&lt;br&gt;Television AB, Svea hovrätt, Svensk Elberedskap AB, Chefen för flygvap-&lt;br&gt;net, Rättsmedicinalverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorieförslaget &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(dnr 93-3936) om sekretess i verksamhet som avser Bilaga 4&lt;br&gt;tillsyn över stiftelser samt författningsförslag.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen&lt;br&gt;i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser. De uppgifter för vilka&lt;br&gt;sekretess föreslås gälla är uppgifter om enskilds personliga och ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. Vidare föreslås att meddelarfriheten inskränks vad&lt;br&gt;gäller uppgifter om enskilds personliga förhållanden i de fall ett röjande av&lt;br&gt;uppgifterna kan vålla allvarligt men. Lagen föreslås träda i kraft samma&lt;br&gt;dag som stiftelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet, som&lt;br&gt;består i tillsyn över stiftelser, för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider&lt;br&gt;skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst sjut-&lt;br&gt;tio år såvitt angår uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden, och&lt;br&gt;annars i högst tjugo år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offenliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offenliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 21 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;såvitt avser uppgift om enskilds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personliga förhållanden vars röjan-&lt;br&gt;de kan vålla allvarligt men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig el-&lt;br&gt;ler beretts tillfälle att yttra sig över promemorian&lt;br&gt;om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över&lt;br&gt;stiftelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteboigs och Bohus län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län, Socialstyrelsen, Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet, Carlanderska sjukhemmet, Föreningen FVO,&lt;br&gt;Stiftelsen Stora Sköndal, Föreningen Grävande Journalister, Svenska&lt;br&gt;journalistförbundet och Tidningarnas Telegrambyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1, 2 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som&lt;br&gt;säkerhets- eller bevakningsåtgärd kan lämna upplysning om säkerhets-&lt;br&gt;med avseende på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller bevakningsåtgärd med avseen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra&lt;br&gt;värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-&lt;br&gt;ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. telekommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling&lt;br&gt;eller annan handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning&lt;br&gt;om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-&lt;br&gt;fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-&lt;br&gt;skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden&lt;br&gt;motverkas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;avser förande av eller uttag ur kör-&lt;br&gt;kortsregistret för uppgift om kör-&lt;br&gt;korts referensnummer, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan fara för att kontrollen av kör-&lt;br&gt;korts äkthet motverkas om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-&lt;br&gt;berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ansvar eller behörighet för&lt;br&gt;personal inom hälso- och sjukvår-&lt;br&gt;den,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörighet för personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen enligt 1 § gäller be-&lt;br&gt;träffande anmälan i ärende om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården endast i&lt;br&gt;den mån uppgiften skulle ha varit&lt;br&gt;sekretessbelagd eller annars om-&lt;br&gt;fattad av tystnadsplikt i den verk-&lt;br&gt;samhet som ärendet får anses avse&lt;br&gt;och det kan antas att den som upp-&lt;br&gt;giften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider betydande men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Sekretessen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock inte beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kommunal familjerådgivning&lt;br&gt;skild har lämnat i förtroende eller sc&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga förhållanden, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men. Sekretessen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller dock inte beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke. Utan hinder av&lt;br&gt;sekretessen får uppgift lämnas till&lt;br&gt;enskild som uppnått myndig ålder&lt;br&gt;om förhållanden av betydelse för att&lt;br&gt;denne skall få vetskap om vilka&lt;br&gt;hans biologiska föräldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift som en-&lt;br&gt;m har inhämtats i samband med råd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med socialtjänst förstås verksam- Med socialtjänst förstås verksam-&lt;br&gt;het enligt lagstiftningen om social- het enligt lagstiftningen om social-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. Till soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst samt&lt;br&gt;verksamhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst och den särskilda lagstiftning-&lt;br&gt;en om vård av unga och av miss-&lt;br&gt;brukare utan samtycke samt verk-&lt;br&gt;samhet som i annat fall enligt lag&lt;br&gt;handhas av socialnämnd. 1111 soci-&lt;br&gt;altjänst räknas också verksamhet&lt;br&gt;hos annan myndighet som innefattar&lt;br&gt;omprövning av socialnämnds beslut&lt;br&gt;eller särskild tillsyn över nämndens&lt;br&gt;verksamhet samt verksamhet hos&lt;br&gt;kommunal invandrarbyrå. Med&lt;br&gt;socialtjänst jämställs ärenden om&lt;br&gt;bistånd åt asylsökande och andra&lt;br&gt;utlänningar, ärenden om introduk-&lt;br&gt;tionsersättning för flyktingar och&lt;br&gt;vissa andra utlänningar, ärenden om&lt;br&gt;tillstånd till riksfärdtjänst eller till&lt;br&gt;parkering för rörelsehindrade samt&lt;br&gt;verksamhet enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;stöd och service till vissa funktions-&lt;br&gt;hindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte anmälan eller beslut i&lt;br&gt;ärenden om ansvar eller behörighet&lt;br&gt;för personal inom kommunal hälso-&lt;br&gt;och sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess enligt första stycket&lt;br&gt;gäller inte beslut i ärenden om&lt;br&gt;ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom kommunal hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vård. Beträffande anmälan i sådant&lt;br&gt;ärende gäller sekretess endast i den&lt;br&gt;mån uppgiften skulle ha varit sekre-&lt;br&gt;tessbelagd eller annars omfattad av&lt;br&gt;tystnadsplikt i den verksamhet som&lt;br&gt;ärendet får anses avse och det kan&lt;br&gt;antas att den som uppgiften rör&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller&lt;br&gt;annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med&lt;br&gt;råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-&lt;br&gt;giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-&lt;br&gt;stående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt&lt;br&gt;för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller&lt;br&gt;pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock&lt;br&gt;inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut&lt;br&gt;i annat ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i annat fall än&lt;br&gt;som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;i myndighets personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående utsätts för våld&lt;br&gt;eller annat allvarligt men om upp-&lt;br&gt;giften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i annat fall an&lt;br&gt;som avses i första - tredje styckena&lt;br&gt;i myndighets personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående utsätts för våld&lt;br&gt;eller annat allvarligt men om upp-&lt;br&gt;giften röjs. Vidare gäller, i den&lt;br&gt;utsträckning regeringen föreskriver,&lt;br&gt;sekretess i personaladministrativ&lt;br&gt;verksamhet hos myndighet där&lt;br&gt;personalen särskilt kan riskera att&lt;br&gt;utsättas för sådant men, för uppgift&lt;br&gt;om enskilds bostadsadress och&lt;br&gt;hemtelefonnummer, om det inte står&lt;br&gt;klart att uppgiften kan röjas utan&lt;br&gt;att den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för uppgift i&lt;br&gt;tjänstgöringsomdöme som upprättats&lt;br&gt;inom utrikesförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;; gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;br&gt;tionsförmågan eller särskild risk för&lt;br&gt;detta, anstånd med vämpliktstjänst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om in-&lt;br&gt;skrivning av värnpliktig för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att den en-&lt;br&gt;skilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs.&lt;br&gt;Motsvarande sekretess gäller i&lt;br&gt;ärende som angår antagning till&lt;br&gt;utbildning vid försvarsmakten,&lt;br&gt;befrielse från värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;på grund av nedsättning av presta-&lt;br&gt;tionsförmågan, särskild risk för&lt;br&gt;detta eller på grund av ekonomiska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;göring eller vapenfri tjänst. Sekre-&lt;br&gt;tessen gäller dock inte beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i detta stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller sociala skäl, anstånd med&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Sekretessen gäller dock inte&lt;br&gt;beslut i ärende som avses i detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på&lt;br&gt;värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan&lt;br&gt;befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i&lt;br&gt;personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan&lt;br&gt;liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre-&lt;br&gt;tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-&lt;br&gt;het som avser registrering av betydande del av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om med-&lt;br&gt;lemskap i Svenska kyrkan, för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om med-&lt;br&gt;lemskap i Svenska kyrkan, för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskilde&lt;br&gt;eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Motsvaran-&lt;br&gt;de sekretess gäller för uppgift i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom kriminalvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men eller&lt;br&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;br&gt;utsätts för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller någon av krimi-&lt;br&gt;nalvårdens nämnder och inte heller&lt;br&gt;annat beslut i ett kriminalvårdsären-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller inom kriminalvår-&lt;br&gt;den för uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, om det kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men eller&lt;br&gt;att fara uppkommer för att någon&lt;br&gt;utsätts för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut av Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen eller någon av krimi-&lt;br&gt;nalvårdens nämnder och inte heller&lt;br&gt;annat beslut i ett kriminalvårdsären-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de enligt brottsbalken eller lagstift- de enligt brottsbalken eller lagstift-&lt;br&gt;ningen om kriminalvård i anstalt. ningen om kriminalvård i anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos&lt;br&gt;regeringen i ärende om överförande&lt;br&gt;av verkställighet av brottmålsdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som&lt;br&gt;består i tillsyn över stiftelser, för&lt;br&gt;uppgift om stiftelses affärs- eller&lt;br&gt;driftförhållanden eller om annan&lt;br&gt;enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;stiftelsen eller den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider skada&lt;br&gt;eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst sjut-&lt;br&gt;tio år såvitt angår uppgift om en-&lt;br&gt;skilds personliga förhållanden, och&lt;br&gt;annars i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av&lt;br&gt;skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för&lt;br&gt;bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet&lt;br&gt;som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos 1X111-&lt;br&gt;verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller&lt;br&gt;sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över-&lt;br&gt;klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan&lt;br&gt;myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos&lt;br&gt;domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och&lt;br&gt;annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings-&lt;br&gt;avgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och försenings-&lt;br&gt;avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk-&lt;br&gt;samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida&lt;br&gt;inte beslutet meddelas i ärende om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföre-&lt;br&gt;tag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när&lt;br&gt;beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag om för-&lt;br&gt;farande vid beskattning eller om&lt;br&gt;skatteregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift lämnas till enskild enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lag om för-&lt;br&gt;farande vid beskattning eller om&lt;br&gt;skatteregister. Vidare får utan&lt;br&gt;hinder av sekretessen uppgift i en&lt;br&gt;revisionspromemoria lämnas till&lt;br&gt;förvaltare i den reviderades kon-&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i&lt;br&gt;samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll&lt;br&gt;och som inte faller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläggande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket&lt;br&gt;tredje -sjätte meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.&lt;br&gt;Utan hinder av sekretessen får&lt;br&gt;uppgift i en revisionspromemoria&lt;br&gt;lämnas till förvaltare i den revide-&lt;br&gt;rades konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-&lt;br&gt;katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde&lt;br&gt;eller rörande förvaltning i konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall&lt;br&gt;bli behandlad förtroligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-&lt;br&gt;den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller&lt;br&gt;inte uppgift om protest av växel eller check.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och Justitiekanslem i&lt;br&gt;deras tillsyn över offentlig verk-&lt;br&gt;samhet och hos Justitiekanslem i&lt;br&gt;hans verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt eller tillhandagå rege-&lt;br&gt;ringen med råd och utredningar i&lt;br&gt;juridiska angelägenheter endast i&lt;br&gt;den mån det följer av andra, tredje&lt;br&gt;eller jjärde stycket. Sekretess gäller&lt;br&gt;inte i något fall beslut av justitieom-&lt;br&gt;budsman varigenom ärende avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller justitieombudsman eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där,&lt;br&gt;gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslem. Före-&lt;br&gt;kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av&lt;br&gt;verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslem&lt;br&gt;dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Riksdagens&lt;br&gt;ombudsmän och Justitiekanslem i&lt;br&gt;deras tillsyn över offentlig verk-&lt;br&gt;samhet och hos Justitiekanslem i&lt;br&gt;hans verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt eller tillhandagå rege-&lt;br&gt;ringen med råd och utredningar i&lt;br&gt;juridiska angelägenheter endast i&lt;br&gt;den mån det följer av andra - femte&lt;br&gt;stycket. Sekretess gäller inte i något&lt;br&gt;fall beslut av justitieombudsman&lt;br&gt;varigenom ärende avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslem i verksamhet, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslem i verksamhet, som&lt;br&gt;anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan-&lt;br&gt;de men om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån&lt;br&gt;uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får&lt;br&gt;anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller även i Justitie-&lt;br&gt;kanslems verksamhet för att bevaka&lt;br&gt;statens rätt för uppgift från enskild i&lt;br&gt;den mån uppgiften erhållits med&lt;br&gt;anledning av rättstvist och det kan&lt;br&gt;antas att det allmännas ställning&lt;br&gt;som part försämras om uppgiften&lt;br&gt;röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har justitieombudsman eller Justitiekanslem beslutat inleda förundersök-&lt;br&gt;ning, tillämpas 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ i verksamhet som&lt;br&gt;anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt&lt;br&gt;att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företrädare, ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. myndigheten med stöd av 7 §&lt;br&gt;första stycket lämnar uppgift till&lt;br&gt;någon som inte är knuten till myn-&lt;br&gt;digheten på det sätt som anges i&lt;br&gt;1 kap. 6 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;myndigheten med stöd av&lt;br&gt;9 kap. 1 § Jjärde stycket andra&lt;br&gt;meningen eller 9 kap. 2 § Jjärde&lt;br&gt;stycket lämnar uppgift till konkurs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖrvaltare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja&lt;br&gt;uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part, ställföreträdare, ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-&lt;br&gt;hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förbehåll enligt första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte innebära ett förbud att&lt;br&gt;utnyttja uppgiften om den behövs&lt;br&gt;för att förvaltaren skall kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöra de skyldigheter som åvilar&lt;br&gt;honom i anledning av konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag&lt;br&gt;från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i&lt;br&gt;första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;...................     Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 - 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 eller 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställighet av beslut om omhän-&lt;br&gt;dertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § eUer 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-&lt;br&gt;såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.&lt;br&gt;3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är&lt;br&gt;begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 - 4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgijt om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om om-&lt;br&gt;händertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift i anmälan till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdens ansvars-&lt;br&gt;nämnd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om annat än&lt;br&gt;verkställigheten av beslut om om-&lt;br&gt;händertagande eller beslut om vård&lt;br&gt;utan samtycke&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 6 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;---------------............-............  Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 9 §, 12 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 § eller 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;såvitt avser uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden vars röj-&lt;br&gt;ande kan vålla allvarligt men&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 1-4 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förordnande med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte&lt;br&gt;stycket rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,&lt;br&gt;regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 1994 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Agneta&lt;br&gt;Lundgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till ny lydelse beskrivs den typ av uppgifter som avses såsom&lt;br&gt;uppgift som kan lämna upplysning om ett visst förhållande. I 3 § anges&lt;br&gt;motsvarande uppgift vara uppgift som lämnar eller kan bidra till upplys-&lt;br&gt;ning om förhållandena i fråga. Den senare formuleringen bör väljas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår följande formulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sekretessen enligt 1 § gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-&lt;br&gt;berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso-&lt;br&gt;och sjukvården,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-&lt;br&gt;nal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal&lt;br&gt;inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter som avses i 1 §,&lt;br&gt;om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående&lt;br&gt;lider betydande men om uppgiften röjs.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreslås en ny bestämmelse som innebär att till en enskild&lt;br&gt;som uppnått myndig ålder får lämnas ut eljest sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;om förhållanden som är av betydelse för att han skall få vetskap om vilka&lt;br&gt;hans biologiska föräldrar är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen är avsedd att tillämpas framför allt i det&lt;br&gt;fallet att en person utan direkt samband med ett pågående ärende vill ta del&lt;br&gt;av en socialakt för att söka efter uppgifter om sina biologiska föräldrar.&lt;br&gt;Om det i den akten finns känsliga uppgifter om någon annan person, mo-&lt;br&gt;dem kan exempelvis ha uppgett att hon under konceptionstiden haft samlag&lt;br&gt;med en eller flera namngivna män, får uppgifterna enligt gällande rätt inte&lt;br&gt;lämnas ut, om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men. Det innebär i praktiken att uppgifterna&lt;br&gt;kan lämnas ut endast efter samtycke av modem och de namngivna män-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag bygger på uppfattningen att en socialakt av angivet&lt;br&gt;slag egentligen rör barnet och att barnet har ett berättigat intresse av att få&lt;br&gt;del av uppgifter som kan göra det lättare för det att få kunskap om sin&lt;br&gt;börd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det starka sekretesskydd som i dag råder för uppgifter av ifrågavarande&lt;br&gt;slag har till syfte bl.a. att underlätta utredningen i ärenden om fastställande&lt;br&gt;av faderskap. Genom garantier om sekretess kan modem till ett utomäkten-&lt;br&gt;skapligt bam förmås berätta om sitt kanske vidlyftiga sexualliv under&lt;br&gt;konceptionstiden och på så sätt bidra till att faderskapet kan fastställas med&lt;br&gt;större säkerhet. Ställs en mor till ett utomäktenskapligt bam inför utsikten&lt;br&gt;att barnet vid vuxen ålder kan komma att ta del av dessa uppgifter och&lt;br&gt;därigenom kanske få en negativ bild av henne, kan hon bli mindre benägen&lt;br&gt;att medverka i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är heller inte självklart att ett utomäktenskapligt bam, för vilket&lt;br&gt;faderskapet har blivit fästställt i vederbörlig ordning, vid myndig ålder&lt;br&gt;skall ha rätt att ta del av innehållet i socialakten för att se om han eventu-&lt;br&gt;ellt har en annan biologisk far än den som framgår av fäderskapsbekräftel-&lt;br&gt;sen eller domen i faderskapsmålet. Hans intresse i saken bör vägas mot&lt;br&gt;modems och övriga berördas intresse av att frågan anses utagerad i och&lt;br&gt;med att faderskapet fastställts på föreskrivet sätt. Nuvarande sekretessbe-&lt;br&gt;stämmelser möjliggör en sådan intresseavvägning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill inte bestrida att det kan förekomma fall för vilka det finns&lt;br&gt;skäl att mjuka upp den nuvarande sekretessen, såsom t.ex. i fråga om&lt;br&gt;adoptivbarn. De olika problem som är förenade med sekretesskyddet när&lt;br&gt;det gäller eftersökande av det biologiska föräldraskapet i olika fall är dock&lt;br&gt;otillräckligt klarlagda och analyserade inför det förslag som lagts fram i&lt;br&gt;lagrådsremissen. Lagrådet avstyrker därför att detta förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket bör göras en ändring motsvarande den som föreslagits&lt;br&gt;beträffande 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § föreslås sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet&lt;br&gt;där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men. Sekretessen skall enligt förslaget omfatta enskilds bostadsadress och&lt;br&gt;hemtelefonnummer. För att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör&lt;br&gt;skyddet enligt Lagrådets mening omfatta också uppgift om personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att första och andra styckena förs samman till ett stycke&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sekretess gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registre-&lt;br&gt;ring av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i&lt;br&gt;annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning-&lt;br&gt;en,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild&lt;br&gt;anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider&lt;br&gt;men om uppgiften röjs.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillägg som föreslagits i första stycket bör ersättas med ett nytt andra&lt;br&gt;stycke av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av verk-&lt;br&gt;ställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt&lt;br&gt;men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i&lt;br&gt;ärendet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:165&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Björck, Davidson, Könbeig, Odell, Lundgren, Unckel,&lt;br&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Laurén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:165 Några frågor om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:165&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivningsbe-&lt;br&gt;myndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 11 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46158, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU38</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:03:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03165</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 14:03:29</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03165</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__165.pdf</filnamn>
<filstorlek>4166407</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Några frågor om sekretess</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/35B5CA91-AF07-48AC-8A36-022870499B27</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU38</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Göran Franck  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Göran Franck  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Liisa Rulander  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:165&lt;br/&gt;
Några frågor om sekretess</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:165 Några frågor om sekretess</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Liisa Rulander  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>