<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287978</hangar_id>
 <dok_id>GH03162</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>162</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:162</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>162</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Handel med el i konkurrens</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03162/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03162</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03162</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:162&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Handel med el i konkurrens&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03162/prop_199394__162-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till ett nytt regelverk för elmarknaden&lt;br&gt;som syftar till att skapa förutsättningar för ett än mer rationellt ut-&lt;br&gt;nyttjande av produktions- och distributionsresursema och tillförsäkra&lt;br&gt;kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta möjliga priser. Huvudprin-&lt;br&gt;cipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan produktion&lt;br&gt;och försäljning av el och å andra sidan överföring av el (nätverksamhet).&lt;br&gt;Produktionen och försäljningen av el skall ske i konkurrens, medan&lt;br&gt;nätverksamheten som är ett naturligt monopol även i fortsättningen skall&lt;br&gt;regleras och övervakas på särskilt sätt. Härigenom skapas förutsättningar&lt;br&gt;för en effektiv prisbildning på elmarknaden. Kraftföretag och kunder&lt;br&gt;kommer att kunna välja vilka de handlar med. Prisbildningen anpassas&lt;br&gt;till kundernas behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller dels ändringar i lagen (1902:71 s.l), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), dels en ny lag&lt;br&gt;om handel med el, m.m. Förändringarna bör träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheterna för innehavare av koncession ändras. Skyldigheterna&lt;br&gt;skall i fortsättningen avse endast nätverksamhet. Koncessionshavaren&lt;br&gt;skall vara skyldig att på skäliga villkor ansluta andras ledningar och&lt;br&gt;anläggningar till sitt nät och att på skäliga villkor överföra el oberoende&lt;br&gt;av vem som är ägare till kraften. Den som är ansluten till det svenska&lt;br&gt;kraftledningsnätet skall ha rätt att leverera el till eller ta emot leveranser&lt;br&gt;från alla andra som är anslutna till nätet. Genom dessa förändringar i&lt;br&gt;ellagen skapas förutsättningar för att produktion och försäljning av el&lt;br&gt;skall kunna ske i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild koncession för leverans av el införs för att skapa en stabil &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergång till den nya konkurrensutsatta elmarknaden. Förslagen till en Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;reformerad elmarknad innebär en delvis ny roll för elkunderna. Mindre&lt;br&gt;förbrukare, i synnerhet hushållskunder, kommer i stor utsträckning under&lt;br&gt;de närmaste åren sakna motiv för att anlita en ny elleverantör. För&lt;br&gt;närvarande är kostnaderna för bl.a. mätning och avräkning förhållandevis&lt;br&gt;höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar leveranskoncession skall ha skyldighet att dels&lt;br&gt;leverera el för normala förbrukningsändamål till alla kunder inom&lt;br&gt;området som inte önskar byta leverantör, dels köpa el från mindre&lt;br&gt;elproducenter inom området. Genom denna ordning skapas en grund-&lt;br&gt;trygghet för de små elproducenterna och för mindre förbrukare under&lt;br&gt;övergången till en fri elmarknad. Leveranskoncessioner meddelas för en&lt;br&gt;tid av längst tre år. Inför ett beslut om avveckling eller en förlängning&lt;br&gt;av systemet med leveranskoncession bör en samlad utvärdering av&lt;br&gt;systemet genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reformerade elmarknaden förutsätter en ny och klar rollfördelning&lt;br&gt;i den nationella elförsöij ningen. Affärsverket svenska kraftnät skall ha&lt;br&gt;ansvaret för det nationella överföringssystemet och för det totala elsyste-&lt;br&gt;mets säkerhet (systemansvaret). Svenska kraftnät skall ha befogenheter&lt;br&gt;att om så behövs beordra kraftproducenter att öka eller minska produk-&lt;br&gt;tionen av el och ha möjlighet att utfärda föreskrifter som är nödvändiga&lt;br&gt;med hänsyn till elsystemets driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall ansvara&lt;br&gt;för en marknad där reglerkraft tillhandahålls till de aktörer på elmark-&lt;br&gt;naden som saknar egna reglermöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sker reformer av elmarknaden i flera länder. Utveck-&lt;br&gt;lingen bör följas noggrant. En generell anmälningsplikt införs beträffande&lt;br&gt;långsiktiga kontrakt om import eller export av el. Regeringen skall&lt;br&gt;besluta om koncession när ansökan avser en utlandsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driften av nätföretag skall omfattas av särskilda regler. Produktion&lt;br&gt;eller handel med el skall bedrivas i ett företag som inte får bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet. Vidare införs krav på särskild redovisning av nätverksam-&lt;br&gt;heten och på redovisningens innehåll. En ny myndighetsfunktion införs.&lt;br&gt;Uppgiften för denna nätmyndighet är att utöva tillsyn av ellagens efter-&lt;br&gt;levnad, utom i frågor som rör elsäkerhet. Tillsynen skall bedrivas så att&lt;br&gt;det skapas incitament till hög leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet i&lt;br&gt;nätverksamheten. Myndigheten skall säkerställa att elanvändarna inte&lt;br&gt;behöver betala ett högre pris än nödvändigt för nättjänstema och att nät-&lt;br&gt;tariffer, mät- och avräkningssystem m.m. utformas på ett sätt som&lt;br&gt;underlättar handel och främjar konkurrens. Myndigheten bör särskilt följa&lt;br&gt;hur kostnaderna for elöverföring utvecklas på regionnät och i glesbygds-&lt;br&gt;områden. Ansvaret för denna myndighetsfunktion bör ligga på Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala el verksamheten, såväl produktion som distribution av&lt;br&gt;el i kommunala företag, regleras av kommunallagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommunalrättsliga bestämmelser skulle hindra kommunala företag Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;att bedriva produktion och försäljning av el i konkurrens med andra&lt;br&gt;företag. Kommunal elproduktion och elhandel som drivs i privaträttslig&lt;br&gt;form skall därför undantas från lokaliseringsprincipen och skall drivas på&lt;br&gt;affärsmässig grund i stället för med iakttagande av självkostnadsprincipen&lt;br&gt;och likställighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.......................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext..................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar . 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om handel med el, m.m...........19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:277) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa bulvanförhållanden ......................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:240)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvärv av eldistributionsanläggning m.m..........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ....................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ökad konkurrens på elmarknaden ................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Elmarknadsreformens huvuddrag...............27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Behovet av ökad konkurrens .................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Den svenska elmarknaden...................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Nya spelregler på elmarknaden................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elmarknaderna i Europa ......................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Internationalisering och omstrukturering..........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Erfarenheter från Storbritannien och Norge........40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Finland...............................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Utvecklingen inom EG.....................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Den nordiska elmarknaden ..................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Öppna nät för handel med el....................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inledning .............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Nätkoncession för linje och för område ..........48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Bestämmelser om nättjänster .................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Skyldighet att upplåta ledningar och nät ......50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Mätning och avräkning.................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Tillsyn av nätverksamhet................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Tariffer för nättjänster..................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Koncessionsvillkor i ellagen, m.m..............59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Koncessionstider.....................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Koncessioners högsta spänning ............60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Lämplighetsbedömning, m.m..............61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 Upphävande av vissa bestämmelser .........65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Behovet av en stegvis övergång................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En särskild koncession för leverans av el ...........71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Leveranskoncessionens huvudsakliga innebörd ......71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Allmänt om leveranskoncession............71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Om konsumentskydd ..................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 El från mindre anläggningar..............75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Om fjärrvärme, m.m...................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Koncessionsvillkor, m.m....................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Koncessionstider .....................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Lämplighetsprövning, m.m...............79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Överlåtelse av leveranskoncession ..........79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 Ändring av gränser för leveransområde.......80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Särskilt om leveransskyldighet och prisprövning.....81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nationella elsystemet, m.m..................83 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Inledning ........... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Allmänt om systemansvar ...............83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Tidigare beslut om systemansvar...........83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 Systemansvaret i dag ..................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Ansvaret for det nationella elsystemet............87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Systemansvar.......................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Om föreskrifter för driftsäkerheten i det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationella elsystemet ......................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Reglerkapacitet på elmarknaden............90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Handel med el,km.m......................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandel med el ........................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Inledning .............................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Nätkoncession för utlandsförbindelse ............97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 Nätansvarig enhet enligt EG:s eltransiteringsdirektiv . . 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 Övervakning av utrikeshandeln............... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av nätverksamhet .................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Inledning............................ 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Avgränsning av nätverksamhet .............. 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Särredovisning av nätverksamhet............. 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 Utformningen av särredovisningen ........ 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 Föreskrifter om särredovisningens innehåll . . . 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 Revision av nätverksamhet............. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Effektivitets- och prisutveckling i nätverksamhet . . . 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.5 Nätmyndighetens prövning av skäliga nättariffer, m.m. 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.6 Råd och anvisningar..................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny myndighetsfunktion för tillsyn av nätverksamhet .... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Roll och uppgifter...................... 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Huvudmannaskap ...................... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Resursbehov.......................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Finansiering m.m....................... 119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 Vissa anslagsfrågor ..................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal el verksamhet, m.m.................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Inledning............................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Gällande bestämmelser, m.m................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Om särregler för kommunal elverksamhet, m.m. . . . 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Elverksamhet i ekonomiska föreningar ......... 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande, m.m........................131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Inledning............................ 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Beslut i frågor om nätkoncession, pris och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;villkor för nättjänster, m.m....................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Beslut om leveranskoncession, m.m...........135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ersättning till följd av de ändrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifterna i ellagen ...................... 136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande ............................ 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Specialmotivering ......................... 143 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:71 s. 1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar .......................... 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 Förslaget till lag om handel med el, m.m........165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:277)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om vissa bulvanförhållanden ................ 178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:240)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förvärv av eldistributionsanläggningar m.m.....178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Ellagstiftningsutredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delbetänkande Elkonkurrens med nätmonopol&lt;br&gt;(SOU 1993:68) &amp;nbsp;  179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Ellagstiftningsutredningens lagförslag........... 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68)..... 200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4a Sammanfattning av Affärsverket svenska kraftnäts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning, Handelsplats för el................224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b Sammanställning av remissyttranden över Affärsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska kraftnäts utredning, Handelsplats för el .... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5a Sammanfattning av Närings- och teknik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklings verkets utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att mäta och ta betalt för el (R 1993:61)......... 235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5b Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverkets utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att mäta och ta betalt för el (R 1993:61)......... 237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a Sammanfattning av Elmyndighetsutredningens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande Monopolkontroll på en avreglerad&lt;br&gt;elmarknad (SOU 1993:105) &amp;nbsp;................ 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6b Sammanställning av remissyttranden över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet Monopolkontroll på en avreglerad&lt;br&gt;elmarknad (SOU 1993:105) &amp;nbsp;  245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.................249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande.......................267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 februari 1994 ............................ 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.................................272&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s.l), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:277)&lt;br&gt;om vissa bulvanförhållanden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1976:240) om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om handeln med&lt;br&gt;reglerkraft (avsnitt 8.2.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det regeringen förordar om nätmyndighetens&lt;br&gt;verksamhet (avsnitt 11.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det regeringen förordar om principer för&lt;br&gt;avgiftsfinansiering av nätmyndighetens verksamhet (avsnitt 11.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;&amp;nbsp;till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader&lt;br&gt;for budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett&lt;br&gt;ramanslag på 20 000 000 kronor utöver vad som har föreslagits i&lt;br&gt;prop. 1993/94:100 bil. 13.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anlägg-&lt;br&gt;ningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 - 3, 15, 21 och 31 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elektrisk anläggning förstås i denna lag anläggning med däri ingående&lt;br&gt;särskilda föremål för produktion, upplagring, omformning, överföring, dis-&lt;br&gt;tribution eller nyttjande av elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ha olika delar av samma elektriska anläggning skilda innehavare, anses&lt;br&gt;varje sådan del som en särskild anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska anläggningar indelas med hänsyn till farlighetsgraden i stark-&lt;br&gt;strömsanläggningar och svagströmsanläggningar. Närmare bestämmelser&lt;br&gt;härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att&lt;br&gt;ställa elektriska starkströmsledning-&lt;br&gt;ar till förfogande för överföring av&lt;br&gt;ström. Till nätverksamhet hör också&lt;br&gt;projektering, byggande och under-&lt;br&gt;häll av ledningarna, ställverk och&lt;br&gt;transformatorer, anslutning av&lt;br&gt;elektriska anläggningar, mätning av&lt;br&gt;överförd effekt och energi samt&lt;br&gt;annan verksamhet som behövs för&lt;br&gt;att överföra ström på det elektriska&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska an-&lt;br&gt;läggningar avses också återinkopp-&lt;br&gt;ling av befintlig anläggning och&lt;br&gt;höjning av avtalad effekt i inmat-&lt;br&gt;nings- eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall utse en myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1975:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(nätmyndigheten) som skall hand- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;lägga de frågor som anges i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (koncession) av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Till en lednings fram-&lt;br&gt;dragande räknas inte bara själva&lt;br&gt;byggandet av ledningen utan också&lt;br&gt;schaktning, skogsavverkning eller&lt;br&gt;därmed jämförliga åtgärder för att&lt;br&gt;bereda plats för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en led-&lt;br&gt;ning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (linjekoncession) eller&lt;br&gt;ledningsnät inom ett visst område&lt;br&gt;(omrädeskoncession).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopplings-&lt;br&gt;station som är avsedd för en spän-&lt;br&gt;ning av 40 kilovolt eller däröver och&lt;br&gt;som skall anslutas till en eller flera&lt;br&gt;nya ledningar får inte böija byggas&lt;br&gt;förrän koncession har meddelats för&lt;br&gt;framdragande av minst en ny led-&lt;br&gt;ning eller medgivande har lämnats&lt;br&gt;enligt 8 mom. för sådant framdra-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;tredje styckena i fråga om vissa slag&lt;br&gt;av ledningar eller stationer eller i&lt;br&gt;fråga om ledningar eller stationer&lt;br&gt;inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (nätkoncession) av regering-&lt;br&gt;en eller, efter regeringens bemyndi-&lt;br&gt;gande, av nätmyndigheten. En an-&lt;br&gt;sökan om nätkoncession som avser&lt;br&gt;en utlandsförbindelse skall dock&lt;br&gt;prövas av regeringen. Till en led-&lt;br&gt;nings framdragande räknas inte bara&lt;br&gt;själva byggandet av ledningen utan&lt;br&gt;också schaktning, skogsavverkning&lt;br&gt;eller liknande åtgärder för att be-&lt;br&gt;reda plats för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en led-&lt;br&gt;ning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (nätkoncession för linje)&lt;br&gt;eller ett ledningsnät inom ett visst&lt;br&gt;område (nätkoncession för område).&lt;br&gt;I ett beslut om nätkoncession för&lt;br&gt;område skall anges en för lednings-&lt;br&gt;nätet högsta tillåtna spänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopplings-&lt;br&gt;station som är avsedd för en spän-&lt;br&gt;ning av 40 kilovolt eller däröver och&lt;br&gt;som skall anslutas till en eller flera&lt;br&gt;nya ledningar får inte böija byggas&lt;br&gt;förrän nätkoncession har meddelats&lt;br&gt;för framdragande av minst en ny&lt;br&gt;ledning eller medgivande har läm-&lt;br&gt;nats enligt 8 mom. för sådant fram-&lt;br&gt;dragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;tredje styckena i fråga om vissa slag&lt;br&gt;av ledningar eller stationer eller i&lt;br&gt;fråga om ledningar eller stationer&lt;br&gt;inom vissa områden. En sådan före-&lt;br&gt;skrift får dock inte avse utlandsför-&lt;br&gt;bindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej meddelas med&lt;br&gt;mindre anläggningen är behövlig&lt;br&gt;och förenlig med en planmässig&lt;br&gt;elektrifiering och, då fråga är om&lt;br&gt;områdeskoncession för yrkesmässig&lt;br&gt;distribution, området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till eldistributionens ända-&lt;br&gt;målsenliga anordnande lämplig&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för yrkesmässig dis-&lt;br&gt;tribution må meddelas endast den&lt;br&gt;som från allmän synpunkt finnes&lt;br&gt;lämplig att utöva sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av fråga om med-&lt;br&gt;delande av områdeskoncession enligt&lt;br&gt;första och andra styckena skall&lt;br&gt;möjlighet att tillgodose lokala in-&lt;br&gt;tressen särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte strida mot en&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller be-&lt;br&gt;stämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av koncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej överlåtas utan&lt;br&gt;tillstånd av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får meddelas endast&lt;br&gt;om anläggningen är lämplig från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje får endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl meddelas&lt;br&gt;för ledning som är avsedd för spän-&lt;br&gt;ning som inte överstiger högsta&lt;br&gt;tillåtna spänning för de områden&lt;br&gt;med nätkoncession som berörs av&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område får bara&lt;br&gt;meddelas om området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till nätverksamheten lämplig&lt;br&gt;enhet. Nätkoncession får inte med-&lt;br&gt;delas för ett område som helt eller&lt;br&gt;delvis sammanfaller med ett annat&lt;br&gt;koncessionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får endast beviljas&lt;br&gt;den som frän allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område får endast&lt;br&gt;beviljas den som dessutom är lämp-&lt;br&gt;lig att bedriva nätverksamhet inom&lt;br&gt;det begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte strida mot&lt;br&gt;en detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser. Om syftet med planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte överlåtas&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Vid prövning av&lt;br&gt;ansökan om överlåtelse av nätkon-&lt;br&gt;cession skall fjärde stycket tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omförvärv av eldistributionsanlägg-&lt;br&gt;ning m.m. finnes särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession meddelas för viss tid, ej&lt;br&gt;överstigande fyrtio eller, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl därtill föranleda, sextio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av koncession&lt;br&gt;skola, underförbehåll av allmän och&lt;br&gt;enskild rätt, föreskrivas de villkor&lt;br&gt;för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som av säkerhetsskäl eller&lt;br&gt;eljest ur allmän synpunkt finnas&lt;br&gt;påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession ges för bestämd tid,&lt;br&gt;längst 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och en-&lt;br&gt;skild rätt samt med de villkor för an-&lt;br&gt;läggningens utförande och nyttjande&lt;br&gt;som behövs av säkerhetsskäl eller&lt;br&gt;som annars behövs från allmän syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar områdeskonces-&lt;br&gt;sionen för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att tillhandahålla ström åt&lt;br&gt;var och en som inom området be-&lt;br&gt;höver den för normala förbruknings-&lt;br&gt;ändamål, om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket eller det finns särskil-&lt;br&gt;da skäl till undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där jjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas distribueras eller&lt;br&gt;avses bli distribuerad föreligger inte&lt;br&gt;skyldighet att leverera ström för&lt;br&gt;värmeförsörjning av en byggnad, om&lt;br&gt;strömmen är avsedd för värmeför-&lt;br&gt;sörjning på något annat sätt än med&lt;br&gt;värmepump eller om strömmen är&lt;br&gt;avsedd för en värmepump men&lt;br&gt;värmepumpar, enligt riktlinjer som&lt;br&gt;kommunfullmäktige har beslutat, inte&lt;br&gt;bör förekomma inom området. Trots&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för linje&lt;br&gt;är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för linje inte be-&lt;br&gt;höver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för&lt;br&gt;område är skyldig att på skäliga&lt;br&gt;villkor ansluta en anläggning inom&lt;br&gt;området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för område inte&lt;br&gt;behöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ansluta en anläggning&lt;br&gt;till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för linje i stället för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1957:383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta föreligger dock skyldighet att&lt;br&gt;leverera ström, om värmeförsörj-&lt;br&gt;ningen av byggnaden med större&lt;br&gt;fördel kan tillgodoses med elenergi&lt;br&gt;än med det för området gemensam-&lt;br&gt;ma systemet. Har ström till en vär-&lt;br&gt;mepump börjat tillhandahållas före&lt;br&gt;fullmäktiges beslut gäller skyldighet&lt;br&gt;att leverera så länge värmepumpen&lt;br&gt;är i bruk. Den som innehar områ-&lt;br&gt;deskoncession för yrkesmässig dis-&lt;br&gt;tribution är skyldig att, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl till undantag,&lt;br&gt;köpa ström från elproduktions-&lt;br&gt;anläggning som är belägen inom&lt;br&gt;området och som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar linjekoncession&lt;br&gt;är skyldig att, om det är förenligt&lt;br&gt;med koncessionens ändamål, levere-&lt;br&gt;ra eller överföra ström åt en inneha-&lt;br&gt;vare av områdeskoncession, i den&lt;br&gt;män det behövs för att denne skall&lt;br&gt;kunna fullgöra sina förpliktelser&lt;br&gt;enligt första - tredje styckena. Sådan&lt;br&gt;skyldighet att leverera eller överföra&lt;br&gt;ström föreligger även i övrigt gent-&lt;br&gt;emot förbrukare, vars verksamhet är&lt;br&gt;av större betydelse för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förpliktelser, som avses&lt;br&gt;i detta moment, prövas av den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ett ledningsnät som omfattas av&lt;br&gt;en nätkoncession för område, får&lt;br&gt;den som har nätkoncessionen för&lt;br&gt;linje göra anslutningen endast efter&lt;br&gt;medgivande av den som har nät-&lt;br&gt;koncession för området eller efter&lt;br&gt;tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att på skäliga villkor över-&lt;br&gt;föra ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera resul-&lt;br&gt;taten av dessa mätningar i enlighet&lt;br&gt;med de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten med-&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 5 mom&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna för områdeskoncession&lt;br&gt;må ändras av den regeringen be-&lt;br&gt;myndigar, om det erfordras för&lt;br&gt;ändamålsenlig distribution och kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet för&lt;br&gt;koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna för en nätkoncession för&lt;br&gt;område får ändras av nätmyndig-&lt;br&gt;heten, om det behövs för en ända-&lt;br&gt;målsenlig nätverksamhet och det kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet för&lt;br&gt;koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån föreskrift, som givits&lt;br&gt;vid meddelande av koncession, eller&lt;br&gt;förpliktelser, som avses i 4 mom.,&lt;br&gt;eller har han under tre år i följd ej&lt;br&gt;haft ledningen eller ledningsnätet i&lt;br&gt;bruk, må koncessionen helt eller&lt;br&gt;delvis återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen utövas av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Tillsynen omfattar dock inte frågor&lt;br&gt;om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten får meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;trygga efterlevnaden av de föreskrif-&lt;br&gt;ter och villkor som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får helt eller&lt;br&gt;delvis återkallas om koncessions-&lt;br&gt;havaren i väsentlig mån åsidosätter&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom. eller&lt;br&gt;7 mom. eller enligt villkor i nätkon-&lt;br&gt;cessionen eller om han under tre år&lt;br&gt;i följd inte har haft ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkon-&lt;br&gt;cession prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åstadkommande av skälig pris-&lt;br&gt;sättning är koncessionshavaren&lt;br&gt;skyldig att underkasta sig reglering&lt;br&gt;av pris och övriga villkor för leve-&lt;br&gt;rans, överföring eller inköp av ström&lt;br&gt;på framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som nyttjar eller önskar&lt;br&gt;nyttja ström från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller som&lt;br&gt;önskar leverera ström till anlägg-&lt;br&gt;ningen från en sådan elproduktion-&lt;br&gt;sanläggning som avses i 4 mom.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Nätverksamhet skall redovisas i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) och 11&lt;br&gt;kap. aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen får därvid föreskriva undan-&lt;br&gt;tag från bestämmelserna i bok-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller&lt;br&gt;upphävande av beslutad prisregle-&lt;br&gt;ring får göras också av anläggning-&lt;br&gt;ens innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om&lt;br&gt;prisreglering, är utan verkan.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föringslagen och 11 kap. aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt granska&lt;br&gt;redovisningen av nätverksamheten.&lt;br&gt;Revisorn skall årligen i ett särskilt&lt;br&gt;intyg avge ett utlåtande i frågan om&lt;br&gt;redovisningen av nätverksamheten&lt;br&gt;skett enligt gällande bestämmelser.&lt;br&gt;Intyget skall av revisorn ges in till&lt;br&gt;nätmyndigheten. Regeringen får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om revision av&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för&lt;br&gt;överföring av ström och anslutning&lt;br&gt;till ledning (nättariffer) skall vara&lt;br&gt;skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Nättariffer för område,&lt;br&gt;utom engångsavgift för anslutning,&lt;br&gt;får dock inte utformas med hänsyn&lt;br&gt;till var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. Nättariffer för över-&lt;br&gt;föring av ström skall utformas så,&lt;br&gt;att betald avgift för en anslutning&lt;br&gt;ger rätt att använda det elektriska&lt;br&gt;nätet inom landet, med undantag för&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas kon-&lt;br&gt;sumentintresset. Hänsyn skall dess-&lt;br&gt;utom tas till kravet på en rimlig av-&lt;br&gt;kastning i nätverksamheten. Vid&lt;br&gt;skälighetsbedömningen skall nättarif-&lt;br&gt;fen för varje koncessionsomräde be-&lt;br&gt;dömas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om villko-&lt;br&gt;ren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;skriftliga uppgiften skall innehålla&lt;br&gt;en upplysning om möjligheten att&lt;br&gt;hos nätmyndigheten begära prövning&lt;br&gt;enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheter enligt första och femte &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger, medge att en&lt;br&gt;elektrisk starkströmsledning får dras&lt;br&gt;fram redan innan behövlig konces-&lt;br&gt;sion har meddelats eller att en trans-&lt;br&gt;formator- eller kopplingsstation får&lt;br&gt;byggas utan hinder av bestämmelsen&lt;br&gt;i 1 mom. tredje stycket. När led-&lt;br&gt;ningen är färdig att tas i bruk får, i&lt;br&gt;den ordning som regeringen före-&lt;br&gt;skriver, tillstånd lämnas att tills&lt;br&gt;vidare under tre år begagna led-&lt;br&gt;ningen i avvaktan på att koncession-&lt;br&gt;sansökningen slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;att en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;får dras fram redan innan behövlig&lt;br&gt;nätkoncession har meddelats eller att&lt;br&gt;en transformator- eller kopplingssta-&lt;br&gt;tion får byggas utan hinder av be-&lt;br&gt;stämmelsen i 1 mom. tredje stycket.&lt;br&gt;När ledningen är färdig att tas i&lt;br&gt;bruk får, i den ordning som rege-&lt;br&gt;ringen föreskriver, tillstånd lämnas&lt;br&gt;att tills vidare under tre år begagna&lt;br&gt;ledningen i avvaktan på att kon-&lt;br&gt;cessionsansökningen slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en koncession att gälla, är&lt;br&gt;den som senast haft koncessionen&lt;br&gt;skyldig att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning, om&lt;br&gt;detta är påkallat från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av regering-&lt;br&gt;en eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer. Prövningen skall&lt;br&gt;ske i samband med att koncessionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar den som har haft koncessio-&lt;br&gt;nen inte vad som har ålagts honom,&lt;br&gt;får den myndighet som har att pröva&lt;br&gt;frågor om återställningsåtgärder vid&lt;br&gt;vite förelägga honom att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden. Ett vitesföreläggan-&lt;br&gt;de skall delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en nätkoncession att gälla,&lt;br&gt;är den som senast haft koncessionen&lt;br&gt;skyldig att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning, om&lt;br&gt;detta behövs från allmän eller en-&lt;br&gt;skild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av nätmyn-&lt;br&gt;digheten. Prövningen skall ske i&lt;br&gt;samband med att koncessionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft nätkoncessio-&lt;br&gt;nen inte iakttar vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får nätmyndigheten vid vite&lt;br&gt;förelägga honom att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom“.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan koncession, där&lt;br&gt;detta behövs, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer förelägga ledningens in-&lt;br&gt;nehavare att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning, om&lt;br&gt;detta är påkallat från allmän eller&lt;br&gt;enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett vitesföreläggande skall&lt;br&gt;delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan nätkoncession, där&lt;br&gt;detta behövs, får nätmyndigheten&lt;br&gt;förelägga ledningens innehavare att&lt;br&gt;ta bort ledningen med tillhörande&lt;br&gt;anläggningar och vidta andra åt-&lt;br&gt;gärder för återställning, om detta&lt;br&gt;behövs från allmän eller enskild syn-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana återställningsåt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer besluta&lt;br&gt;att tillträde till marken skall lämnas&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall&lt;br&gt;utföras så, att minsta skada och&lt;br&gt;intrång vållas. Byggnader får upp-&lt;br&gt;föras eller vägar byggas endast om&lt;br&gt;markens ägare och den som har&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitut avseende&lt;br&gt;marken samtyckt till det eller den&lt;br&gt;myndighet som avses i första stycket&lt;br&gt;lämnat tillstånd till åtgärden. Till-&lt;br&gt;stånd får lämnas endast om åtgärden&lt;br&gt;är oundgängligen nödvändig för att&lt;br&gt;återställningsåtgärderna skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana återställningsåt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;får nätmyndigheten besluta att till-&lt;br&gt;träde till marken skall lämnas under&lt;br&gt;viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall ut-&lt;br&gt;föras så, att minsta skada och in-&lt;br&gt;trång vållas. Byggnader får uppföras&lt;br&gt;eller vägar byggas endast om mar-&lt;br&gt;kens ägare och den som har nyttjan-&lt;br&gt;derätt eller servitut avseende marken&lt;br&gt;samtyckt till det eller nätmyndig-&lt;br&gt;heten lämnat tillstånd till åtgärden.&lt;br&gt;Tillstånd får lämnas endast om&lt;br&gt;åtgärden är oundgängligen nödvän-&lt;br&gt;dig för att återställningsåtgärderna&lt;br&gt;skall kunna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder återställningsåtgärderna skada eller intrång, skall ersättning&lt;br&gt;härför utgå. Talan om ersättning väcks vid den fastighetsdomstol inom vars&lt;br&gt;område marken eller större delen därav ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1982:487&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får, i den&lt;br&gt;mån det är påkallat från elsäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt, meddela föreskrifter&lt;br&gt;om kontroll, provning eller besikt-&lt;br&gt;ning samt andra föreskrifter som&lt;br&gt;angår elektriska anläggningar,&lt;br&gt;anordningar avsedda att anslutas till&lt;br&gt;sådana anläggningar, elektrisk mate-&lt;br&gt;riel eller elektriska installationer.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den eller de myn-&lt;br&gt;digheter som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får, i den mån det behövs från elsä-&lt;br&gt;kerhetssynpunkt eller av hänsyn till&lt;br&gt;driftsäkerheten hos det nationella&lt;br&gt;elsystemet, meddela föreskrifter om&lt;br&gt;kontroll, provning eller besiktning&lt;br&gt;samt andra föreskrifter som angår&lt;br&gt;elektriska anläggningar, anordningar&lt;br&gt;avsedda att anslutas till sådana&lt;br&gt;anläggningar, elektrisk materiel eller&lt;br&gt;elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet regeringen utser&lt;br&gt;skall ha systemansvaret för elektrisk&lt;br&gt;ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemansvar för elektrisk&lt;br&gt;ström avses det övergripande an-&lt;br&gt;svaret för att elektriska anläggning-&lt;br&gt;ar samverkar driftsäkert så att ba-&lt;br&gt;lans inom hela eller delar av landet&lt;br&gt;kortsiktigt upprätthålls mellan pro-&lt;br&gt;duktion och förbrukning av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen närmare&lt;br&gt;föreskriver får den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för att kunna utöva system-&lt;br&gt;ansvaret, beordra kraftproducenter&lt;br&gt;att, mot marknadsmässig ersättning,&lt;br&gt;öka eller minska produktionen av&lt;br&gt;ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får utfärda föreskrifter&lt;br&gt;om skyldighet för kraftproducenter&lt;br&gt;och elkonsumenter att till den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten ge in&lt;br&gt;uppgifter om produktion eller&lt;br&gt;konsumtion av ström, som behövs&lt;br&gt;för utövandet av systemansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter eller&lt;br&gt;villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen utövas av den eller de&lt;br&gt;myndigheter som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser frågor om elsäkerhet&lt;br&gt;utövas tillsynen över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och av föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen av den eller de myn-&lt;br&gt;digheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 §&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom. får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nätmyndigheten enligt 2 §&lt;br&gt;4, 6 eller 7 mom. eller 3 § eller&lt;br&gt;beslut om ersättning till den som en-&lt;br&gt;ligt 15 a § tredje stycket beordrats&lt;br&gt;att öka eller minska produktionen av&lt;br&gt;ström får överklagas hos allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol. Nätmyndigheten&lt;br&gt;får inträda som part i målet när&lt;br&gt;myndighetens beslut prövas av dom-&lt;br&gt;stol. Ändras nätmyndighetens av-&lt;br&gt;görande i sak genom beslut av läns-&lt;br&gt;rätt eller kammarrätt, får nätmyn-&lt;br&gt;digheten överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 §&lt;br&gt;stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett bemyndi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om&lt;br&gt;första eller andra&lt;br&gt;gande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya föreskrifterna skall,&lt;br&gt;med det undantag som anges i 2, tillämpas även på koncessioner som har&lt;br&gt;beviljats före ikraftträdandet. Därvid skall linjekoncession anses som&lt;br&gt;nätkoncession för linje och områdeskoncession som nätkoncession för&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut i ärenden som har prövats enligt 2 § 7 mom. i dess äldre lydelse&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet skall 2 § 2, 3, 6&lt;br&gt;och 7 mom. i dess äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘“Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1933:711&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om handel med el, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el får&lt;br&gt;inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som ingår avtal, som medför att import eller export av ström&lt;br&gt;kommer att pågå under en tid av minst sex månader skall göra anmälan om&lt;br&gt;avtalet till den myndighet regeringen utser. Sådan anmälan skall göras inom&lt;br&gt;en månad från det avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen utser får utfärda närmare före-&lt;br&gt;skrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan enligt 2 § i&lt;br&gt;rätt tid eller i sådan anmälan lämnar oriktig uppgift döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala elföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommunalla-&lt;br&gt;gen (1991:900) får, utan hinder av föreskriften i 2 kap. 1 § kommunallagen&lt;br&gt;om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför&lt;br&gt;kommunens område bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande&lt;br&gt;verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nätverksamhet enligt 1 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om elektriska anläggningar, i geografisk närhet till företagets&lt;br&gt;nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en ändamålsenlig nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) bedriver sådan verksamhet som avses i 4 § 1 eller&lt;br&gt;distribution av fjärrvärme eller naturgas skall verksamheten drivas på affärs-&lt;br&gt;mässig grund. Verksamheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inom område som omfattas av nätkoncession för område enligt 2 § 1&lt;br&gt;mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar krävs tillstånd (leveranskoncession) för att få leverera ström&lt;br&gt;till anläggningar som är anslutna till det ledningsnät vilket omfattas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionen. Leveranskoncession krävs dock inte i fall som anges i Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession meddelas av regeringen eller den myndighet regering-&lt;br&gt;en bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession kan omfatta ett eller flera områden som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för område (leveransområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får endast meddelas en leveranskoncession per leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Leveranskoncession får endast ges till den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för bestämd tid, längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan om överlåtelse&lt;br&gt;av leveranskoncession skall första stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Gränserna för ett leveransområde får ändras av den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer om det behövs för ändamålsenlig leverans och kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehavare av leveranskoncession är skyldig att leverera ström för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål åt var och en inom leveransområdet om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli&lt;br&gt;distribuerad föreligger inte skyldighet att leverera ström för värmeförsötj-&lt;br&gt;ning av en byggnad, om strömmen är avsedd för värmeförsöijning på något&lt;br&gt;annat sätt än med värmepump. Detsamma gäller om strömmen är avsedd för&lt;br&gt;värmepump men värmepumpar, enligt riktlinjer som kommunfullmäktige har&lt;br&gt;beslutat, inte bör förekomma inom området. Trots detta finns dock skyldig-&lt;br&gt;het att leverera ström, om värmeförsörjningen av byggnaden med större&lt;br&gt;fördel kan tillgodoses med elenergi än med det för området gemensamma&lt;br&gt;systemet. Har ström till värmepump börjat tillhandahållas innan fullmäktige&lt;br&gt;fattade sitt beslut gäller skyldighet att leverera så länge värmepumpen är i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldighet föreligger inte heller gentemot sådana elkonsumenter&lt;br&gt;som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av leveranskoncession är skyldig att, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning som&lt;br&gt;är belägen inom leveransområdet och kan leverera en effekt om högst 1500&lt;br&gt;kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf prövas&lt;br&gt;av den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det behövs för att uppnå en skälig prissättning är innehavare av&lt;br&gt;leveranskoncession skyldig att underkasta sig reglering av priset på&lt;br&gt;levererad eller inköpt ström på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inom leveransområdet som köper eller vill köpa sin ström av&lt;br&gt;koncessionshavaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller vill leverera ström till koncessionshavaren från&lt;br&gt;sådan elproduktionsanläggning som anges i 9 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas av den myndighet regeringen bestämmer. Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Myndigheten får förelägga parterna att lägga fram den utredning som&lt;br&gt;behövs. Sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad prisreglering får&lt;br&gt;göras också av innehavaren av leveranskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om prisreglering, är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att en&lt;br&gt;koncessionshavare fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utövandet av tillsynen enligt första stycket får myndigheten meddela&lt;br&gt;de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av de föreskrifter&lt;br&gt;som omfattas av tillsynen. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Annan än innehavare av leveranskoncession får inom leveransområdet&lt;br&gt;leverera ström dels för ändamål som inte omfattas av leveransskyldigheten&lt;br&gt;enligt 9 § första och andra styckena, dels till elkonsumenter som skriftligen&lt;br&gt;gjort anmälan om det till koncessionshavaren minst sex månader innan&lt;br&gt;leveransen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om leverans av&lt;br&gt;ström med reglerad uppsägningstid eller som är tidsbestämt får dock inte&lt;br&gt;köpa ström av annan än koncessionshavaren förrän avtalet har upphört att&lt;br&gt;gälla. I sådana fall krävs ingen anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom leveransområdet som köper ström från annan än&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession men som i stället vill köpa ström från&lt;br&gt;denne skall ha rätt till det om elkonsumenten gjort anmälan om detta till&lt;br&gt;koncessionshavaren minst en månad innan leveransen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut enligt 9-11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i samband med ikraftträdandet till någon annan&lt;br&gt;än den som vid utgången av 1994, med stöd av områdeskoncession enligt&lt;br&gt;2 § 4 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar i dess lydelse före den 1 januari 1995, bedriver&lt;br&gt;distributionsverksamhetinomleveransområdet(områdeskoncessionsha varen)&lt;br&gt;eller den som till honom står i förhållande som anges i 3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som får leveranskoncession inom området har skyldighet att&lt;br&gt;leverera ström i enlighet med vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a omfattar dock inte elkonsumenter inom&lt;br&gt;området som vid ikraftträdandet har tidsbestämda avtal eller avtal med&lt;br&gt;reglerad uppsägningstid med den tidigare innehavaren av områdeskoncession&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b angivna undantaget från leveransskyldigheten gäller till&lt;br&gt;utgången av år 1996. Avtal som avses under b blir ogiltigt vid utgången av&lt;br&gt;år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsument och tidigare innehavare av om-&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådeskoncession än som avses under b blir ogiltigt vid ikraftträdandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993 /94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpningen av 2 skall med områdeskoncessionshavaren likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) personer som denne direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) personer som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;områdeskoncessionshavaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) personer som någon med sådant inflytande som avses i b direkt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indirekt har ett bestämmande inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sådan skriftlig anmälan som anges i 12 § första stycket får göras först&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:277) om Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;vissa bulvanförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla viss egendom eller rättighet&lt;br&gt;som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 8 a § fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 6 a § lagen (1980:2) om finans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behålla viss egendom eller rättighet&lt;br&gt;som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 8 a § fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bulvan förhållande avses i 1:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6 a § lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom.&lt;br&gt;en att någon (bulvanen) utåt framstår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet men i&lt;br&gt;verkligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans&lt;br&gt;(huvudmannens) räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande avser&lt;br&gt;har tillämpning också på rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1992:1373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:240) Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 beslöt riksdagen om mål och strategier för en reformering av&lt;br&gt;den svenska elmarknaden (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr.&lt;br&gt;322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om en elmarknad med konkurrens lämnade regeringen&lt;br&gt;förslag till dels mål och strategier för elmarknadens reformering, dels&lt;br&gt;riktlinjer för verksamheten med storkraftnätet. Regeringen redovisade också&lt;br&gt;riktlinjer för Affärsverket svenska kraftnäts verksamhet, reformeringen av&lt;br&gt;eldistributionen och konkurrensövervakningen på elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag var utformade mot bakgrund av riksdagens tidigare&lt;br&gt;beslut att överföra huvuddelen av verksamheten i Statens vattenfallsverk till&lt;br&gt;ett aktiebolag, Vattenfall AB, och att avskilja verksamheten i storkraftnätet&lt;br&gt;till en särskild organisation (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr.&lt;br&gt;318 samt prop 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 92). Den 1 januari&lt;br&gt;1992 böljade Vattenfall AB sin verksamhet. Samtidigt inrättades Affärsver-&lt;br&gt;ket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) som driver och förvaltar storkraft-&lt;br&gt;nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen anslöt sig till de mål och strategier för elmarknadens reforme-&lt;br&gt;ring som förordades i propositionen. Riksdagen betonade det önskvärda i att&lt;br&gt;hänsyn tas till behovet av internationell ömsesidighet för att konkurrens-&lt;br&gt;snedvridningar skall undvikas (bet. 1991/92:NU30). De riktlinjer för verk-&lt;br&gt;samheten med storkraftnätet som redovisades i propositionen tillstyrktes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen informerades riksdagen om regeringens avsikt att tillkalla&lt;br&gt;en särskild utredare för att utarbeta förslag till ny lagstiftning på elområdet.&lt;br&gt;Regeringen beslöt i mars 1992 att tillkalla en utredare med denna uppgift.&lt;br&gt;I augusti 1992 uppdrog regeringen åt Svenska kraftnät att utreda förut-&lt;br&gt;sättningarna för en svensk kraftbörs, vilket också hade aviserats i propositio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen redovisade i juli 1993 den första etappen av sitt&lt;br&gt;arbete i delbetänkandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU 1993:68,&lt;br&gt;utredare överdirektör Olof Söderberg). I betänkandet föreslås omfattande&lt;br&gt;förändringar i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar, den s.k. ellagen. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;och utredningens lagförslag är bifogade som bilaga 1 resp, bilaga 2.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissinstanser-&lt;br&gt;nas synpunkter återfinns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät redovisade i juli 1993 sitt uppdrag i rapporten Han-&lt;br&gt;delsplats för el. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av&lt;br&gt;rapporten återfinns i bilaga 4a, och en sammanställning av remissinstan-&lt;br&gt;sernas synpunkter återfinns i bilaga 4b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 1 juli 1993 om tilläggsdirektiv (dir. 1993:93) till&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningen som innebär bl.a. att se över nuvarande skade-&lt;br&gt;ståndsregler i ellagen och att omarbeta lagen språkligt och redaktionellt. Ut-&lt;br&gt;redaren skall också redovisa förslag till riktlinjer för beredskapsverk-&lt;br&gt;samheten på elområdet. Arbetet beräknas vara avslutat den 15 december&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen noterade i sitt delbetänkande att förslagen till&lt;br&gt;ny lagstiftning medför särskilda utredningsbehov inom ett par områden, som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte faller inom ramen för utredningens uppdrag. Det gäller organisationen Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;av en tillsynsmyndighet for nätverksamhet samt mätning och avräkning på&lt;br&gt;öppna nät. I betänkandet specificerade utredningen vissa uppgifter för en&lt;br&gt;myndighet med huvuduppgiften att hantera koncessionssystemet och utöva&lt;br&gt;tillsyn över nätverksamheten inklusive viss normgivning. Vidare noterade&lt;br&gt;utredningen att dess förslag om öppna kraftledningsnät kommer att medföra&lt;br&gt;behov av ett enhetligt system för mätning samt insamling och avräkning av&lt;br&gt;mätdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt i juli 1993 att uppdra åt Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket (NUTEK) att utreda vissa frågor kring mätning och avräkning&lt;br&gt;i samband med öppna nät på elmarknaden. NUTEK redovisade i november&lt;br&gt;1993 uppdraget i rapporten Att mäta och ta betalt för el. Rapporten har&lt;br&gt;remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten är bifogad som bilaga&lt;br&gt;5a, och remissinstansernas synpunkter återfinns sammanfattade i bilaga 5b.&lt;br&gt;Regeringen beslöt också i juli 1993 att tillkalla en särskild utredare för att&lt;br&gt;utreda organisation och finansiering av myndighetsuppgifterna för tillsyn av&lt;br&gt;nätverksamheten på elmarknaden. Utredningen överlämnade i november&lt;br&gt;1993 betänkandet Monopolkontroll på en avreglerad elmarknad (SOU&lt;br&gt;1993:105) till regeringen (utredare generaldirektör Rolf Annerberg).&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av utredningnes&lt;br&gt;betänkande återfinns i bilaga 6a. En sammanställning av remissinstansernas&lt;br&gt;synpunkter återfinns i bilaga 6b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under beredningsarbetet inom Näringsdepartementet har ett omfattande&lt;br&gt;utredningsarbete genomförts, såväl internt inom departementet som genom&lt;br&gt;uppdrag till externa experter. Följande utredningsrapporter som tagits fram&lt;br&gt;under arbetets gång är publicerade i departementsstencilen Utredningar om&lt;br&gt;elmarknadsreformen (Ds 1994:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Allmänt om en stegvis avreglering av elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gränslös el - export och import av el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Elmarknadsmodeller &amp;amp; konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Om leveringssikkerhet på et avregulert svensk elmarked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Små kunder på en elmarknad i konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Konsekvenser för miljön och energieffektiviseringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Elpriserna på en öppen elmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Elprisnivå och elprisutveckling på en avreglerad elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 december 1993 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets synpunkter&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 10.4 samt i specialmotiveringen till respektive paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Ökad konkurrens på elmarknaden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Elmarknadsreformens huvuddrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Handel med el bör ske i konkurrens.&lt;br&gt;Härigenom skapas förutsättningar för en effektiv prisbildning på&lt;br&gt;elmarknaden. Kraftföretag och kunder skall kunna välja vilka de&lt;br&gt;handlar med. Prisbildningen anpassas därmed till kundernas behov&lt;br&gt;och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid behandlingen av propositionen&lt;br&gt;1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens anslöt sig riksdagen till de&lt;br&gt;mål och strategier för elmarknadens reformering som regeringen hade för-&lt;br&gt;ordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av elmarknaden är en viktig del av regeringens avregle-&lt;br&gt;ringsprogram. Regeringen har initierat ett omfattande program för avregle-&lt;br&gt;ring, privatisering och reformering av regler som hämmar ett effektivt&lt;br&gt;resursutnyttjande. Att öka konkurrensen och avskaffa tillväxthämmande&lt;br&gt;regleringar är viktiga delar av strategin för att återupprätta Sverige som en&lt;br&gt;tillväxt- och företagarnation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elmarknad som möjliggör en omfattande internationell handel med el&lt;br&gt;leder bl.a. till att de samlade produktionsresurserna kan utnyttjas bättre.&lt;br&gt;Utvecklingen på elmarknaderna i Europa, där åtgärder efter hand vidtas för&lt;br&gt;att bryta äldre monopolstrukturer, är i detta avseende positiv. Inte minst de&lt;br&gt;pågående förändringarna i våra nordiska grannländer pekar mot en allt&lt;br&gt;öppnare handel med el och därmed också mot en ökad effektivitet i elför-&lt;br&gt;sörj ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el&lt;br&gt;och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom&lt;br&gt;främjas en god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken&lt;br&gt;skall utgå från vad natur och miljö kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 (prop. 1990/91:88, bet.&lt;br&gt;1990/91:NU40, rskr. 1990/91:373) utgör grunden för regeringens energi-&lt;br&gt;politik. Enligt riktlinjerna måste omställningen av energisystemet, vid sidan&lt;br&gt;av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för&lt;br&gt;upprätthållande av sysselsättning och välfärd. Landets elförsörjning skall&lt;br&gt;tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning grundas&lt;br&gt;på varaktiga, helst inhemska och fömybara, energikällor samt en effektiv&lt;br&gt;energihushållning. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om&lt;br&gt;miljön vid användning och utveckling av all energiteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattade bl.a.&lt;br&gt;särskilda program för omställningen och utvecklingen av energisystemet.&lt;br&gt;Genom programmen lämnas stöd för bl.a. investeringar i kraftvärmepro-&lt;br&gt;duktion med biobränslen, investeringar i vindkraftverk och investeringar i&lt;br&gt;anläggningar för utnyttjande av solvärme. Vidare lämnas genom program-&lt;br&gt;met för effektivare användning av energi stöd till utveckling, upphandling&lt;br&gt;och introduktion av energieffektiv teknik. Enligt riksdagens beslut år 1991&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall regeringen årligen i budgetpropositionen redovisa de resultat som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;uppnås genom de energipolitiska programmen samt förelägga riksdagen&lt;br&gt;förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Regeringen har i årets&lt;br&gt;budgetproposition (prop. 1993/94:100 Bilaga 13) lämnat en sådan redovis-&lt;br&gt;ning och föreslagit vissa förändringar i programmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för&lt;br&gt;den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Det är därför&lt;br&gt;nödvändigt att det finns tillräcklig kapacitet i elproduktionen och att priset&lt;br&gt;på el sätts efter marknadens villkor. Energipolitiken skall utformas så att&lt;br&gt;denna förutsättning bevaras. Särskilt för den elintensiva industrin - som&lt;br&gt;omfattar viktiga basnäringar som pappersindustrin, gruvindustrin och&lt;br&gt;stålindustrin - är detta ett grundläggande krav. Det förslag om en reforme-&lt;br&gt;rad elmarknad som lämnas i denna proposition anger det övergripande&lt;br&gt;regelverket för en effektiv elmarknad. På denna marknad blir det företagens&lt;br&gt;och konsumenternas uppgift att med utgångspunkt i den av statsmakterna&lt;br&gt;fastlagda energipolitiken planera och utveckla elsystemet så att landets&lt;br&gt;behov av el blir tillgodosett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag i denna proposition är ett viktigt inslag i den aktiva&lt;br&gt;energipolitiken som syftar till att skapa ett regelverk för elmarknaden som&lt;br&gt;möjliggör ett än mer rationellt utnyttjande av produktions- och distributions-&lt;br&gt;resursema och tillförsäkrar kunderna flexibla leveransvillkor till lägsta&lt;br&gt;möjliga priser. Huvudprincipen är att åstadkomma en klar boskillnad mellan&lt;br&gt;å ena sidan produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring&lt;br&gt;av el (nätverksamhet). Produktionen och försäljningen skall ske i konkur-&lt;br&gt;rens, medan nätverksamheten som är ett naturligt monopol även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen regleras och övervakas på särskilt sätt. Härigenom skapas förut-&lt;br&gt;sättningar för en effektiv prisbildning på elmarknaden. Kraftföretag och&lt;br&gt;kunder kommer att kunna välja vilka de handlar med. Prisbildningen&lt;br&gt;anpassas till kundernas behov och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en trovärdig och aktiv politik för omställningen och&lt;br&gt;utvecklingen av energisystemet förutsätter konkreta åtgärder som förenar en&lt;br&gt;stabil och tillräcklig tillförsel av energi med energipolitikens övriga mål.&lt;br&gt;Stränga miljökrav skall gälla för all el- och värmeproduktion. Förslagen om&lt;br&gt;en reformerad elmarknad ger de grundläggande förutsättningarna för att&lt;br&gt;elsystemet skall utnyttjas effektivt. En fri prisbildning på el är ett villkor för&lt;br&gt;kostnadseffektiva avvägningar i konsumtionen och produktionen, och för el-&lt;br&gt;systemets utveckling. Rapporten Konsekvenser för miljön och energi-&lt;br&gt;effektiviseringen, som är publicerad i departementsstencilen Utredningar om&lt;br&gt;elmarknadsreformen (Ds 1994:2), belyser bl.a. detta. I rapporten konstate-&lt;br&gt;ras att de ändringar av lagstiftningen som föreslås i övrigt inte innebär några&lt;br&gt;förändringar vad gäller möjligheterna för statsmakterna att bedriva en aktiv&lt;br&gt;energipolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På elområdet, liksom på många andra områden, pågår en snabb&lt;br&gt;internationalisering. Denna utveckling äger rum samtidigt som elmarkna-&lt;br&gt;derna i många länder omstruktureras och rustas för internationell&lt;br&gt;konkurrens. Inom EG drivs sedan länge arbetet med att åstadkomma en inre&lt;br&gt;marknad för el och gas. En tilltagande konkurrens och internationalisering&lt;br&gt;ändrar förutsättningarna för kraftföretagens agerande och driver fram ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsmässigt synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nordiska elproduktionen är väl sammansatt för en omfattande Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;elhandel. Handeln gör också att den billiga och miljövänliga vattenkraften&lt;br&gt;kan utnyttjas fullt ut. Med en allt mer marknadsinriktad elhandel i flera&lt;br&gt;länder finns goda förutsättningar för ett växande kraftutbyte inom Norden.&lt;br&gt;Med öppna elnät skulle det innebära en stor marknad med möjligheter för&lt;br&gt;kunderna att också vända sig till säljare i grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömningar och förslag om en reformerad elmarknad&lt;br&gt;redovisas i avsnitten 6 - 16. De närmast följande avsnitten (4.2 - 4.4) inne-&lt;br&gt;håller en bakgrundsbeskrivning av den svenska elförsörjningens nuvarande&lt;br&gt;organisation. I avsnitt 5 redovisas utvecklingen i andra länder och inom det&lt;br&gt;nordiska elsamarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De därefter följande avsnitten är i stora drag disponerade på följande sätt:&lt;br&gt;-1 avsnitt 6 behandlas regeringens förslag till regler för nätverksamhet. För&lt;br&gt;att dra fram eller begagna en elektrisk starkströmsledning krävs enligt nu&lt;br&gt;gällande regelverk tillstånd, koncession, enligt ellagen. En grundläggande&lt;br&gt;ändring i ellagen gäller koncessionshavarens skyldigheter, som ändras till&lt;br&gt;att avse endast nätverksamhet. Till förslaget hör regler om bl.a. kon-&lt;br&gt;cessionshavarens skyldigheter att överföra el och att ansluta anläggningar till&lt;br&gt;nätet. Genom dessa förändringar i ellagen skapas förutsättningar för att&lt;br&gt;produktion och försäljning av el skall kunna ske i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I avsnitt 7 redovisas regeringens förslag om en särskild koncession för&lt;br&gt;leverans av el. Förslagen om en reformerad elmarknad innebär en delvis ny&lt;br&gt;roll för elkunderna. Mindre förbrukare, i synnerhet hushållskunder, kommer&lt;br&gt;i stor utsträckning under de närmaste åren att sakna motiv för att vända sig&lt;br&gt;till en ny elleverantör. Det finns även mindre kraftproducenter som under&lt;br&gt;en övergångstid kan få avsättningsproblem. Vidare skulle en i några fall&lt;br&gt;oönskad konkurrens kunna uppstå mellan el och fjärrvärme. Förslaget om&lt;br&gt;en leveranskoncession syftar till att skapa en stabil övergång till den nya&lt;br&gt;konkurrensutsatta elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringens förslag om ansvarsfördelningen för det svenska elsystemet&lt;br&gt;lämnas i avsnitt 8. Den reformerade elmarknaden förutsätter en ny och klar&lt;br&gt;rollfördelning i den nationella elförsötjningen. Det gäller i synnerhet det&lt;br&gt;samlade ansvaret för drift och leveranssäkerhet, dvs. för det nationella över-&lt;br&gt;föringssystemet och för det totala elsystemets säkerhet (det s.k. systeman-&lt;br&gt;svaret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 9 innehåller regeringens förslag om export och import av el och&lt;br&gt;särskilda regler för utlandsförbindelserna. En avreglerad handel med elkraft&lt;br&gt;innebär delvis nya villkor för handeln över nationsgränserna. Nya aktörer&lt;br&gt;ges möjlighet att exportera och importera el. Driftsäkerheten ställer vissa&lt;br&gt;krav på regler för det internationella handelsutbytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förslag om särskilda regler för kontroll av nätverksamhet lämnas i avsnitt&lt;br&gt;10. Överföring av kraft underkastas enligt förslagen särskild reglering,&lt;br&gt;eftersom den som har koncession för sådan verksamhet kommer att få en&lt;br&gt;monopolställning inom sitt område. Regleringen innefattar bl.a. krav på&lt;br&gt;särskild redovisning av nätverksamheten. Vissa riktlinjer för myndighets-&lt;br&gt;övervakningen av nätverksamhet lämnas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 11 innehåller regeringens förslag om en ny myndighetsfunktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tillsyn av nätverksamheten. I avsnittet redovisas den nya myndighetens &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter samt regeringens bedömningar om huvudmannaskap, resursbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och finansiering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I avsnitt 12 redovisar regeringen sin syn på den kommunala elverk-&lt;br&gt;samheten och lämnar förslag i frågan. Den kommunala el verksamheten,&lt;br&gt;såväl produktion som distribution av el i kommunala företag, regleras av&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser. Vissa kommunalrättsliga bestämmelser&lt;br&gt;skulle hindra kommunala företag att bedriva produktion och försäljning av&lt;br&gt;el i konkurrens med andra företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 13 behandlar regeringens förslag angående bestämmelser om&lt;br&gt;överklagande i koncessionsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I avsnitt 14 redovisas regeringens syn på reformens konsekvenser vad&lt;br&gt;gäller ekonomisk skada för koncessionsinnehavare till följd av förändringar-&lt;br&gt;na av regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 15 innehåller regeringens förslag om tidpunkt för de föreslagna&lt;br&gt;reglernas ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Avsnitt 16 innehåller specialmotiveringar till de föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Behovet av ökad konkurrens&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för dynamiken och till-&lt;br&gt;växten i den svenska ekonomin. Konkurrensen stimulerar en bättre an-&lt;br&gt;vändning av samhällets resurser. Den stärker det svenska näringslivets&lt;br&gt;förmåga att hävda sig på internationella marknader och är till nytta för&lt;br&gt;konsumenterna genom att priserna pressas och utbudet av varor och tjänster&lt;br&gt;blir större och mer varierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit alltmer uppenbart att de långsiktiga problemen i den sven-&lt;br&gt;ska ekonomin i stor utsträckning hänger samman med att omfattande hinder&lt;br&gt;för stabilitet och tillväxt har byggts upp och förvärrats under lång tid. Flera&lt;br&gt;utredningar har anvisat möjligheter att stimulera tillväxt och nyföretagande&lt;br&gt;genom att skapa fungerande marknader. I det sammanhanget har också de&lt;br&gt;marknader uppmärksammats som tidigare har varit offentligt reglerade&lt;br&gt;monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktivitetsdelegationen behandlade i betänkandet Drivkrafter för pro-&lt;br&gt;duktivitet och välstånd (SOU 1991:82) konkurrensens och regleringarnas be-&lt;br&gt;tydelse för produktivitetsutvecklingen i Sverige. Delegationen underströk att&lt;br&gt;en fungerande marknadsekonomi är den institutionella ram som bättre än&lt;br&gt;något annat ekonomiskt system stimulerar till effektivitet och produktivitet&lt;br&gt;för en avancerad ekonomi som den svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen anvisade strategier för att stimulera produktivitetsutveck-&lt;br&gt;lingen. Inom områden där ledningssystemen utgör naturliga monopol, som&lt;br&gt;t.ex. inom elsektorn, är det framför allt konkurrensaspekterna som måste&lt;br&gt;bevakas vid en avreglering. Oavsett ägandeform måste de naturliga mo-&lt;br&gt;nopolen vara reglerade för att tillgången till marknaden skall säkras, mo-&lt;br&gt;nopolistiskt beteende motverkas och ett effektivt utnyttjande erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även 1992 års Långtidsutredning (LU) behandlade elsektorn (SOU&lt;br&gt;1992:19). Utredningen påpekade att bland råvarorna spelar särskilt skogen&lt;br&gt;och elenergin en viktig roll för stora delar av näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LU menade att en avreglering av elmarknaden kan leda till ett lägre el- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pris. För att öka konkurrensen på elmarknaden är det angeläget att även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra än de som i dag har koncession får rätt att överföra el. Lokaldistri- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;butörema och större elkonsumenter skulle då få möjlighet att välja produ-&lt;br&gt;cent. Producenterna skulle kunna vända sig till flera konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomikommissionen framförde i betänkandet Nya villkor för ekonomi&lt;br&gt;och politik (SOU 1993:16) som en av sina huvudteser att Sveriges effektivi-&lt;br&gt;tetsproblem i stor utsträckning beror på att marknadsmekanismerna på&lt;br&gt;centrala områden har satts ur spel. Problemen finns både i marknadssektorn&lt;br&gt;och i den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen anser att en av de mest angelägna uppgifterna för den&lt;br&gt;ekonomiska politiken är att återställa en fungerande marknadsekonomi på&lt;br&gt;de svenska varu- och tjänstemarknaderna. Välfärdsvinsterna kommer att&lt;br&gt;vara betydande. Den europeiska integrationen kommer att bidra till en ökad&lt;br&gt;konkurrens, men det mesta kan och måste vi åstadkomma på egen hand&lt;br&gt;genom avreglering och skärpt konkurrenspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa regleringar behövs dock. Konkurrenslagen är ett exempel. Regle-&lt;br&gt;ring av naturliga monopol är ett annat. Offentliga naturliga monopol bör&lt;br&gt;därför inte privatiseras utan att man har utrett möjligheterna att reglera dem&lt;br&gt;på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg för ökad konkurrens i den svenska ekonomin togs i och&lt;br&gt;med att riksdagen år 1992 beslöt om en ny konkurrenslagstiftning. Konkur-&lt;br&gt;renslagen (1993:20) trädde i kraft den 1 juli 1993. Lagen innebär att de&lt;br&gt;materiella konkurrensreglerna har utformats med utgångspunkt i EG:s kon-&lt;br&gt;kurrensregler i Romfördraget och EES-avtalet. Den grundläggande för-&lt;br&gt;ändringen är att den s.k. missbruksprincipen överges till förmån för den s.k.&lt;br&gt;förbudsprincipen. Detta innebär att lagen innehåller uttryckliga förbud mot&lt;br&gt;särskilt angivna typer av konkurrensbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl försäljning som överföring av el är underkastade särskild reglering&lt;br&gt;genom ellagen. De förändringar av ellagen som föreslås i denna proposition&lt;br&gt;innebär att försäljningen av el konkurrensutsätts. Därigenom vidgas&lt;br&gt;konkurrenslagens tillämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Den svenska elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadens aktörer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens svenska elmarknad har en struktur som vuxit fram under drygt ett&lt;br&gt;sekel. De första elverken bildades i städer och tätorter främst i syfte att få&lt;br&gt;elektrisk belysning. Efterhand som el blev en självklar bekvämlighet i&lt;br&gt;hemmen och fick allt större användning inom industrin byggdes större&lt;br&gt;vattenkraftverk långt från tätorterna och ledningar uppfördes för överföring&lt;br&gt;av elkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under uppbyggnadsperioden bildades ett stort antal privata och kommu-&lt;br&gt;nala elföretag, belysningsföreningar m.m., som svarade för lokal elproduk-&lt;br&gt;tion och eldistribution. Genom 1902 års ellag skapades enhetliga regler för&lt;br&gt;bl.a. elsäkerhet och skadeståndsansvar. När den snabbt ökande elefterfrågan&lt;br&gt;ställde krav på en mycket kapitalkrävande utbyggnad av vattenkraft i landets&lt;br&gt;norra delar engagerade sig staten i elsektorn. År 1909 bildades Kungliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfallsstyrelsen som fick ansvar för utbyggnaden av vattenkraft främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kronans älvar i Norrland och för de stamlinjer som överförde kraften till Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Mellansverige. I samarbete med privatägda kraftbolag planerades och&lt;br&gt;byggdes ett landsomfattande överföringssystem för kraft. Inom detalj-&lt;br&gt;distributionen engagerade sig ofta kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På dagens svenska elmarknad finns en bred ägarstruktur med statligt,&lt;br&gt;kommunalt och privat ägda elproduktions- och eldistributionsföretag. Det&lt;br&gt;statligt ägda Vattenfall AB äger omkring 50 % av elproduktionskapaciteten.&lt;br&gt;I övrigt äger kommuner ca 20 %, statliga, kommunala och privata fonder&lt;br&gt;ca 10 % samt enskilda ägare ca 20 % av produktionskapaciteten. Driften av&lt;br&gt;de sammanlagda produktionsresurserna är effektiv genom en internationellt&lt;br&gt;sett hög grad av samarbete mellan produktionsföretagen i landet och med&lt;br&gt;företag i kringliggande länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsproduktionen av el har under senare år legat kring 140 TWh. Över 90&lt;br&gt;% av elproduktionen sker i vatten- och kärnkraftverk, som kännetecknas av&lt;br&gt;höga kapitalkostnader men låga driftkostnader. Den resterade elproduktionen&lt;br&gt;sker i kraftvärmeverk, mottrycksturbiner inom industrin, kondenskraftverk,&lt;br&gt;gasturbiner och vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter de senaste åren strukturförändringar är åtta större kraftföretag de&lt;br&gt;dominerande ägarna av de svenska krafttillgångama. Dessa företag, som&lt;br&gt;deltar i den s.k. produktionsoptimeringen, svarar för drygt 90 % av&lt;br&gt;Sveriges totala elproduktion. Under år med god vattentillrinning har de en&lt;br&gt;än större andel av den totala produktionen. År 1992 producerade de 132&lt;br&gt;TWh eller ca 94 % av produktionen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av el från kraftstationerna till förbrukarna sker på lednings-&lt;br&gt;nät som brukar indelas i tre nivåer. Storkraftnätet täcker hela landet och&lt;br&gt;överför el på spänningsnivåema 220 kV och 400 kV. De större vatten-&lt;br&gt;kraftverken, samtliga kärnkraftverk samt vissa reserv- och toppbelastnings-&lt;br&gt;kraftverk är anslutna direkt till storkraftnätet. Till storkraftnätet är kopplade&lt;br&gt;utlandsförbindelser till Norge, Finland och Danmark. Storkraftnätet drivs&lt;br&gt;av och ägs till större delen av Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionala näten, normalt på spänningsnivårena 70-130 kV och i vissa&lt;br&gt;fall på 220 kV, kopplar samman storkraftnätet med större mottagare av&lt;br&gt;kraft. Dessa utgörs främst av distributionsföretag, men även vissa större&lt;br&gt;elförbrukare i industrin. De regionala näten ägs och drivs av de kraftföretag&lt;br&gt;som normalt ansvarar för råkraftleveranser inom regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala näten, normalt högst på 20 kV, ägs av distributionsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa s.k. detaljdistributörer har ensamrätt, men även skyldighet, att&lt;br&gt;leverera el till kunder inom sina koncessionsområden. Inom områdena&lt;br&gt;transformeras kraften efterhand ner till den normala hushållsspänningen&lt;br&gt;380/220 volt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av år 1993 fanns i Sverige 277 detaljdistributörer av elkraft med&lt;br&gt;tillsammans ca 5,2 miljoner abonnenter. Kommunala energiverk svarar för&lt;br&gt;leveranserna till omkring 15 % av landets lågspänningskunder. Kommunala&lt;br&gt;bolag levererar till ca 47 %, privata bolag till ca 22 %, statliga bolag eller&lt;br&gt;verk till ca 12 % samt ekonomiska föreningar till ca 3 % av kunderna.&lt;br&gt;Bland distributörerna finns flertalet av de större kraftproducenterna som&lt;br&gt;också svarar också för en viss distribution av lågspänd el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturomvandlingen inom eldistributionen under efterkrigstiden har &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inneburit att antalet företag minskat från ca 3000 till knappt 300. Antalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunder hos det genomsnittliga distributionsföretaget är numera ca 19 000. Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med el sker på några delmarknader med olika karaktär och villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de större kraftproducenterna sker kortsiktiga utbyten av kraft&lt;br&gt;inom produktionsoptimeringen i syfte att främst optimera driften av kraftver-&lt;br&gt;ken och därmed sänka de sammanlagda produktionskostnaderna. Denna&lt;br&gt;handel omfattar endast några procent av kraftproduktionen. Priset varierar&lt;br&gt;starkt under året och beror på de kraftslag som för tillfället utnyttjas, och&lt;br&gt;det kan vara både högre och lägre än priset på fasta leveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med utlandet har hittills skett endast mellan elproducenterna i de&lt;br&gt;nordiska länderna. Denna handel har varit inriktad på kortsiktigt kraftutbyte&lt;br&gt;i syfte att optimera utnyttjandet av det nordiska elsystemet som helhet, i&lt;br&gt;stort sett efter samma principer som det kraftutbyte som sker mellan&lt;br&gt;elproducenterna inom landet. Sedan den norska elmarknaden reformerades&lt;br&gt;har dock förutsättningarna delvis förändrats (se avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan kraftproducenterna och större kunder - distributörer och industri-&lt;br&gt;kunder - sluts längre fasta kontrakt som omfattar huvuddelen av handeln.&lt;br&gt;Av tradition har dessa fasta kontrakt i Sverige i stor utsträckning baserats&lt;br&gt;på producenternas råkrafttariffer. Numera kan kontraktens utformning skilja&lt;br&gt;sig mellan olika typer av kunder, exempelvis distributörer och större pro-&lt;br&gt;cessindustrier. Priser och villkor kan bl.a. anpassas till kundernas be-&lt;br&gt;lastningskurvor över året. Normalt har råkraftleverantören koncessionen för&lt;br&gt;den ledning som överför kraften till köparen och är därför enligt ellagen&lt;br&gt;skyldig att leverera eller överföra el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunder med avkopplingsbara elpannor köper kraft med flexibel leverans&lt;br&gt;beroende på tillgången på överskott i kraftsystemet. Under perioder med el-&lt;br&gt;överskott, främst vår och sommar, kan dessa kunder ofta köpa el till mycket&lt;br&gt;låga priser som ligger nära priset i producenternas interna handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vanliga elabonnenter - hushåll, företag m.fl. - köper sin el från den&lt;br&gt;distributör som har områdeskoncession enligt ellagen. Någon egentlig&lt;br&gt;marknad finns inte. Abonnenten har lagenlig rätt till elleveranser men får&lt;br&gt;köpa endast från områdets distributör. Distributören kan i princip själv be-&lt;br&gt;stämma om priser och leveransvillkor. Om en abonnent klagar kan en efter-&lt;br&gt;handsprövning av pris och övriga villkor göras av Statens prisreglerings-&lt;br&gt;nämnd för elektrisk ström. För kommunalt ägda eldistributionsföretag gäller&lt;br&gt;de restriktioner som gäller för all kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Nya spelregler på elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det integrerade svenska elsystemet har under 1900-talet byggts upp från&lt;br&gt;lokala produktions- och distributionsområden. Utbyggnaden har skett i&lt;br&gt;samverkan mellan producenter, distributörer, stat och kommuner. Därige-&lt;br&gt;nom har de samlade kostnaderna för elförsörjningen kunnat nedbringas&lt;br&gt;avsevärt. Den marknadsstruktur som vuxit fram har dock givit ett domine-&lt;br&gt;rande marknadsinflytande till vissa aktörer och grupper. Under lång tid har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsmakterna beaktat detta vid styrningen av Statens vattenfallsverk, som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;har varit den största aktören på marknaden, och genom administrativa&lt;br&gt;åtgärder, t.ex. prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tiden har förutsättningarna för verksamheten på elmarknaden för-&lt;br&gt;ändrats. Liksom på många andra marknader, som tidigare har betraktats&lt;br&gt;som s.k. naturliga monpol, finns numera förutsättningar att också på&lt;br&gt;elmarknaden minska antalet regleringar och införa konkurrens utan att andra&lt;br&gt;grundläggande krav på elförsöijningen hotas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska villkoren för produktion och distribution av el, samt sektorns&lt;br&gt;karaktär av både privat och offentlig verksamhet, har lett till att elförsörj-&lt;br&gt;ningen karaktäriseras av inofficiella överenskommelser och speciella&lt;br&gt;organisationer som saknar motsvarigheter på andra områden. I det följande&lt;br&gt;beskrivs kort några av dessa särdrag hos elmarknaden och deras betydelse&lt;br&gt;för konkurrensen och marknadens effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens vattenfallsverk, tidigare Kungl. Vattenfallsstyrelsen, har haft en stor&lt;br&gt;betydelse som instrument för statens indirekta styming av elmarknaden.&lt;br&gt;Denna roll för Vattenfall innebar att staten kunde utnyttja verkets marknads-&lt;br&gt;dominans för att påverka bl.a. prissättningen på el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan styming är givetvis oförenlig med en konkurrensmarknad. Om-&lt;br&gt;struktureringen i riktning mot en öppnare elmarknad inleddes den 1 januari&lt;br&gt;1992 då huvuddelen av Vattenfall blev ett statligt ägt aktiebolag medan&lt;br&gt;verksamheten med storkraftnätet fördes över till Svenska kraftnät. I pro-&lt;br&gt;positionen 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt angavs att huvudmotivet&lt;br&gt;för att bilda Vattenfall AB var att effektivisera förvaltningen av statens&lt;br&gt;kapital. Affärsverksformen ansågs inte längre vara ändamålsenlig för&lt;br&gt;Vattenfalls konkurrensutsatta verksamhet. Bolagsformen ger Vattenfall&lt;br&gt;bättre förutsättningar att ta till vara affärsmöjligheter i Sverige och&lt;br&gt;utomlands och att konkurrera på lika villkor med övriga företag på&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet och stamnätsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet består av ca 1 500 mil kraftledningar och därtill hörande&lt;br&gt;ställverk, transformatorer m.m. Det utnyttjas av främst de stora kraft-&lt;br&gt;företagen för överföring av kraft mellan områden i landet och till och från&lt;br&gt;utlandet. Planeringen, utbyggnaden och utnyttjandet av storkraftnätet har&lt;br&gt;baserats på ett nära samarbete mellan dessa företag. Nätet är av avgörande&lt;br&gt;betydelse både för överföringen av kraft från företagens kraftstationer till&lt;br&gt;kunderna och för företagens interna handel med kraft inom den s.k.&lt;br&gt;produktionsoptimeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1949-91 svarade Vattenfallsstyrelsen och senare Statens&lt;br&gt;vattenfallsverk för byggandet och förvaltning av kraftledningar för 200 kV&lt;br&gt;och högre spänning. Vattenfall hade att träffa avtal om transitering med de&lt;br&gt;företag som kunde anses ha ett berättigat behov av att överföra kraft på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätet. Det s.k. stamnätsavtal som år 1979 träffades mellan Statens vatten- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;fallsverk och elva kraftföretag, de s.k. transitörema, gäller åren 1981-2004.&lt;br&gt;Enligt avtalet har affärsverket Vattenfall det direkta ansvaret för att planera,&lt;br&gt;finansiera, driva och förvalta överföringssystemet. Verket skall därvid&lt;br&gt;samråda med transitörema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsavtalet är i viktiga avseenden konkurrenshämmande. Genom bl.a.&lt;br&gt;avgiftsstrukturen hindras mindre kraftproducenter och eldistributörer med&lt;br&gt;egen elproduktion att utnyttja nätet. Ett villkor för att få överföra kraft är&lt;br&gt;att överföringen skall avse egenproducerad kraft eller kraft som disponeras&lt;br&gt;genom långfristiga avtal eller genom tillfälligt kraftutbyte i grannland. Den&lt;br&gt;transiterade kraften skall användas för företagens egna behov eller säljas&lt;br&gt;inom företagens avsättningsområden. Företagen måste kunna redovisa en&lt;br&gt;reserveffekt som är minst lika stor som respektive företags största aggregat&lt;br&gt;i sitt avsättningsområde. I praktiken har nätet endast kunnat utnyttjas av de&lt;br&gt;s.k. transitörema. Ett flertal av avtalsvillkoren strider således mot principen&lt;br&gt;för en konkurrensmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har genom beslut den 26 november 1993 avslagit en&lt;br&gt;ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) avseende stamnätsavtalet. Som grund för beslutet&lt;br&gt;anger verket att avtalet begränsar konkurrensen på stamnätet genom att dels&lt;br&gt;begränsa den inbördes köpkonkurrensen mellan de nuvarande köparna, dels&lt;br&gt;försvåra för nytillkommande aktörer som vill överföra kraft på stamnätet.&lt;br&gt;Beslutet är tillämpligt sex månader efter beslutsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftföretagen har senare dels överklagat konkurrensverkets beslut, dels&lt;br&gt;ansökt om individuellt undantag hos verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med bolagiseringen av Vattenfall inrättades Svenska kraftnät den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1992 för att förvalta det svenska storkraftnätet. I regeringens&lt;br&gt;proposition 1991/92:133 om en elmarknad med konkurrens lämnades förslag&lt;br&gt;om riktlinjer för verksamheten med storkraftnätet. Riksdagen biföll rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen underströk det föredragande statsrådet att storkraftnätet&lt;br&gt;skapar förutsättningar för handel mellan kraftproducenter eller med större&lt;br&gt;kunder och därför är av avgörande betydelse för den svenska elmarknadens&lt;br&gt;effektivitet. Det svenska storkraftnätet och de statligt ägda utlandsförbindel-&lt;br&gt;serna skall därför förvaltas av en från kraftproducenterna fristående&lt;br&gt;organisation. Förutom att ansvara för storkraftnätet skall Svenska kraftnät&lt;br&gt;också ha ansvaret för spännings- och frekvenshållning m.m. i det svenska&lt;br&gt;elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät skall bygga ut storkraftnätet i en ekonomiskt lönsam om-&lt;br&gt;fattning för att möta efterfrågan på transmissionstjänster. Även överförings-&lt;br&gt;förbindelsema med utlandet bör ses som en del av storkraftnätet. För att&lt;br&gt;näten skall kunna utnyttjas som handelsförbindelser skall Svenska kraftnät&lt;br&gt;äga och förvalta en tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna för att&lt;br&gt;tillfredsställa detta behov. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har i uppgift att aktivt främja konkurrensen på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elöverföringsområdet. Reglerna för tillträde till och prissättning på stor- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;kraftnätet skall därför utformas så att de främjar ett effektivt utnyttjande av&lt;br&gt;nätet och konkurrensen på elmarknaden. Nya aktörer skall stimuleras att&lt;br&gt;utnyttja nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inrättandet av Svenska kraftnät träffades ett avtal, kraftnätsavtalet,&lt;br&gt;mellan staten och transitörema. Det ersatte under åren 1992-1993 stam-&lt;br&gt;nätsavtalet. I avtalet är, jämfört med stamnätsavtalet, inträdesavgiften, de&lt;br&gt;fasta årliga avgifterna och den fasta delen av terminalavgiftema borttagna&lt;br&gt;för nya företag som önskar överföra kraft. Ett nytt kraftnätsavtal har träffats&lt;br&gt;mellan partema att gälla fr.o.m. den 1 januari 1994 och längst t.o.m. den&lt;br&gt;31 december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsoptimeringsavtalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa fysikaliska villkor skapar särskilda betingelser för produktion och&lt;br&gt;distribution av elkraft. Ett sådant villkor är att produktionen av el vid varje&lt;br&gt;tidpunkt måste motsvara förbrukningen för att inte hela elsystemet skall&lt;br&gt;störas eller i värsta fall haverera. Vidare får inte anläggningar inom elsyste-&lt;br&gt;met överbelastas. Genom samverkan i produktionen kan sådana osäkerheter&lt;br&gt;hanteras till lägre kostnader för de enskilda producenterna. De stora&lt;br&gt;kraftföretagens samarbete i Sverige har hittills reglerats genom två avtal,&lt;br&gt;stamnätsavtalet och produktionsoptimeringsavtalet. Det senare avtalet&lt;br&gt;reglerar företagens samkömingsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsoptimeringen omfattar dels ett utbyte av tillfällig kraft mellan&lt;br&gt;kraftföretagen så att deras samlade anläggningar utnyttjas till lägsta kostnad,&lt;br&gt;dels ett samarbete vid bristsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I driftskedet är syftet att minimera kraftföretagens totala rörliga kostnader&lt;br&gt;genom att kraftstationerna utnyttjas i ordning med de billigaste först,&lt;br&gt;oberoende av ägarskap. De deltagande företagen skall också med till-&lt;br&gt;gängliga produktionsresurser delta i den automatiska frekvensregleringen&lt;br&gt;(primärregleringen) och i den momentana frekvensanpassningen (sekundär-&lt;br&gt;regleringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip innebär detta att produktionen i företagen sker som om den var&lt;br&gt;integrerad i ett företag. Tillsammans svarar de företag som deltar i&lt;br&gt;produktionsoptimeringen för över 90 % av landets elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora kraftföretagens produktionssamarbete, och de formella och&lt;br&gt;funktionella förutsättningarna för samarbetet, behandlas i rapporterna Elmar-&lt;br&gt;knadsmodeller &amp;amp; konsekvenser och Om leveringssikkerhet på et avregulert&lt;br&gt;svensk elmarked som är publicerade i departementsstencilen Utredningar om&lt;br&gt;elmarknadsreformen (Ds 1994:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I produktionsoptimeringsavtalet ställs krav på de deltagande företagen som&lt;br&gt;reglerar samkömingen och på företagsgruppens leveranssäkerhet. Företagen&lt;br&gt;skall kunna uppvisa leveranssäkerhet gentemot sina kunder i både effekt och&lt;br&gt;energi. De skall till största delen kunna täcka sina åtaganden genom egen&lt;br&gt;produktion. Vaije företag skall fortlöpande informera de övriga om sina&lt;br&gt;rörliga produktionskostnader. Företagen måste alltid köpa el från ett annat&lt;br&gt;deltagande företag när det är billigare än att producera egen kraft. Köp sker &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i allmänhet så att företagen delar på vinsten, dvs. på skillnaden mellan de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörliga produktionskostnaderna. Samarbetet har utsträckts utöver driften av Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;produktionsanläggningama till att också omfatta investeringsplanering, pris-&lt;br&gt;sättning, marknadsbedömning, teknisk utveckling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att produktionsoptimeringen i sin nuvarande form skall kunna fungera&lt;br&gt;krävs att konkurrensen mellan de deltagande företagen kan anpassas efter&lt;br&gt;avtalens innehåll. Detta innebär att konkurrensen begränsas avsevärt. I för-&lt;br&gt;säljningen kan konkurrens förekomma vad gäller långfristiga avtal, men i&lt;br&gt;driftskedet (en period omfattande minst sex månader framåt) måste&lt;br&gt;företagens leveransåtaganden förbli oförändrade. Orsaken är dels att den&lt;br&gt;samlade produktionen planeras över säsongen, dels att konkurrens mellan&lt;br&gt;företagen på kort sikt inte är förenlig med en inbördes öppenhet om bl.a.&lt;br&gt;de enskilda produktionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsoptimeringen är ett samarbete av en art som på andra markna-&lt;br&gt;der skulle karaktäriseras som ett mycket långt gående kartellsamarbete. Det&lt;br&gt;bör dock understrykas att syftet med optimeringen är att minimera kost-&lt;br&gt;naderna i produktionen, vilket måste anses vara eftersträvansvärt. Genom&lt;br&gt;detta samarbete har en hög effektivitet uppnåtts i elproduktionen. Formerna&lt;br&gt;och metoderna för produktionsoptimeringen i elförsöijningen bör utvecklas&lt;br&gt;vidare så att de blir förenliga med kraven på konkurrens på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har genom beslut den 26 november 1993 avslagit en&lt;br&gt;ansökan om icke-ingripandebesked avseende produktionsoptimeringsavtalet.&lt;br&gt;Beslutet motiveras av att det i avtalet fastställs hur priserna skall beräknas&lt;br&gt;vid kraftutbyte och att företagen genom avtalet garanteras täckning för sina&lt;br&gt;rörliga produktionskostnader. Vidare innebär avtalet att avtalsparterna&lt;br&gt;kontrollerar produktionen. Konkurrensverket beviljade dock undantag enligt&lt;br&gt;8 § konkurrenslagen för produktionsoptimeringsavtalet att gälla fr.o.m. den&lt;br&gt;1 juli 1993 t.o.m. den 31 december 1994. Med nu gällande ellag uppfyller&lt;br&gt;avtalet villkoren för undantag, men Konkurrensverket ansåg att giltighets-&lt;br&gt;tiden för undantaget bör begränsas med hänvisning till att elmarknaden inom&lt;br&gt;kort kan förväntas att öppnas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inslagen av konkurrens på elmarknaden har varit förhållandevis små.&lt;br&gt;Orsaken är främst de hinder för marknadstillträde som beror på dels&lt;br&gt;stordriftsfördelama i produktion och överföring, dels den ensamrätt till&lt;br&gt;leveranser inom geografiska områden som ges genom föreskrifter i ellagen.&lt;br&gt;Den organisation för samverkan som efter hand har etablerats, bl.a. genom&lt;br&gt;stamnäts- och produktionsoptimeringsavtalen, hindrar också potentiell&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under efterkrigstiden har det skett en fortlöpande företagskoncentration.&lt;br&gt;Under senare år har koncentrationstakten tilltagit. Vissa förvärv har skett&lt;br&gt;bland de större kraftföretagen, vilka på ett par år har minskat från tio till&lt;br&gt;åtta stycken. Dessa åtta företag svarar för över 90 % av kraftproduktionen&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljdistributionen av elkraft har genomgått en mycket stark kon-&lt;br&gt;centration. Sedan slutet av 1950-talet har antalet distributionsföretag&lt;br&gt;minskat med ca 1 300 till knappt 300. Under nittiotalets första år har många&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;distributionsföretag helt eller delvis köpts av kraftproducerande företag. De Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;senare får därigenom med nu gällande regelverk ensamrätt till försäljning&lt;br&gt;inom distributionsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och dåvarande Statens pris- och konkurrensverk (SPK) utredde&lt;br&gt;år 1991 på regeringens uppdrag den tilltagande vertikala integrationen på&lt;br&gt;elmarknaden. I rapporten Vertikal integration på elmarknaden konstaterades&lt;br&gt;att det finns ett mycket begränsat inslag av konkurrens inom elförsörjning-&lt;br&gt;en. Närmare 100 % av den svenska elmarknaden är vertikalt integrerad om&lt;br&gt;man med vertikal integration menar att det finns starka band mellan prod-&lt;br&gt;ucent, återdistributör och kund. Den viktigaste orsaken till dessa starka band&lt;br&gt;är den begränsade transiteringsrätt som finns på de elektriska näten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK och SPK underströk att med gällande lagstiftning innebär en&lt;br&gt;formellt ökad vertikal integration inte någon avgörande skillnad ur kundens&lt;br&gt;perspektiv; en monopolist ersätts med en annan monopolist. På en reforme-&lt;br&gt;rad elmarknad med fri överföringsrätt på kraftledningsnäten är däremot&lt;br&gt;riskerna med vertikal integration små. Elmarknaden skulle då inte avvika&lt;br&gt;väsentligt från andra marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranssäkerhet och systemansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranssäkerheten på den svenska elmarknaden var till och med år 1991&lt;br&gt;i huvudsak en fråga för de största kraftföretagen. Begreppet uttrycktes&lt;br&gt;konkret i de s.k. samkömingsavtalen mellan dessa företag. När Svenska&lt;br&gt;kraftnät etablerades den 1 januari 1992 fick verket i uppdrag att på ett&lt;br&gt;affärsmässigt sätt tillgodose behovet av överföringskapacitet och att ansvara&lt;br&gt;för den övergripande driftsäkerheten i storkraftnätet. Svenska kraftnät gavs&lt;br&gt;därmed ett koordinerande ansvar för landets samlade elbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I produktionsoptimeringsavtalet uttrycks leveranssäkerhetskraven mer&lt;br&gt;konkret som krav på energi- och effektsäkerhet. Vad gäller effekt skall&lt;br&gt;risken för brist vara 0,1 % för avtalsgruppens sammanlagda produktions-&lt;br&gt;system, och vad gäller energi skall bristrisken vara 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranssäkerheten innefattar dels kravet att elförbrukama skall kunna&lt;br&gt;erhålla avtalade leveranser, dels kravet att det totala kraftsystemet skall vara&lt;br&gt;driftsäkert. För närvarande har Svenska kraftnät huvudansvaret för&lt;br&gt;driftsäkerheten, men en stor del av det praktiska utövandet ligger fort-&lt;br&gt;farande hos de samverkande kraftföretagen inom den s.k. produktionsopti-&lt;br&gt;meringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en avreglerad kraftmarknad blir dock en annorlunda och klart&lt;br&gt;definierad rollfördelning nödvändig. Vad gäller s.k. energibrist kommer det&lt;br&gt;i huvudsak att vara en uppgift för kraftleverantörerna att själva säkra sina&lt;br&gt;leveransåtaganden genom egen produktion eller genom kommersiella avtal.&lt;br&gt;Effektbrist, å andra sidan, är en fråga som gäller hela kraftsystemets&lt;br&gt;dimensionering och drift, dvs. både storkraftnätets driftsäkerhet och hela&lt;br&gt;kraftsystemets leveranssäkerhet. Den uppgiften måste i sin helhet åläggas&lt;br&gt;en icke-kommersiell och neutral aktör. Genom inrättandet av Svenska&lt;br&gt;kraftnät har en sådan aktör skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Elmarknaderna i Europa &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Internationalisering och omstrukturering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De europeiska elmarknaderna genomgår omfattande förändringar, som&lt;br&gt;delvis är motstridiga. NUTEK har sedan år 1991 haft regeringens uppdrag&lt;br&gt;att årligen redovisa den aktuella utvecklingen på elmarknaderna i Europa.&lt;br&gt;NUTEK har i december 1993 överlämnat rapporten Elmarknaderna i&lt;br&gt;Europa 1993 till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK konstaterar att utvecklingen på elmarknaderna i Europa kommer&lt;br&gt;att få en allt större betydelse för den svenska elmarknaden, då den planerade&lt;br&gt;avregleringen kommer att medföra ökade möjligheter att handla med el över&lt;br&gt;gränserna. I första hand kommer handeln med el att påverkas av vad som&lt;br&gt;händer i våra nordiska grannländer och på sikt kan en gemensam nordisk&lt;br&gt;elmarknad växa fram. Hur Sveriges elhandel med kontinenten kommer att&lt;br&gt;utvecklas, främst handeln med Danmark och Tyskland, kommer i huvudsak&lt;br&gt;att vara beroende av integrationsarbetet på elområdet inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora skillnader mellan de västeuropeiska elmarknaderna vad&lt;br&gt;gäller marknadsstrukturen. I flera europeiska länder förekommer legala&lt;br&gt;monopol när det gäller export och import av el, vilket omöjliggör en fri&lt;br&gt;handel över gränserna. Så är dock inte fallet i våra närmaste grannländer,&lt;br&gt;men även utan legala restriktioner hämmas handeln över gränserna av&lt;br&gt;bristande tillgång till näten. Endast Storbritannien och Norge har hittills&lt;br&gt;genomfört avregleringar av elmarknaden liknande den som planeras i&lt;br&gt;Sverige. I Finland väntas regeringen inom kort lägga fram förslag om&lt;br&gt;förändringar i den finska ellagstiftningen i syfte att införa konkurrens på&lt;br&gt;el markanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera länder försöker man dock att bryta upp de traditionella monpolen&lt;br&gt;inom elförsörjningen. NUTEK beskriver pågående förändringar inom&lt;br&gt;Frankrike och Tyskland. Utvecklingen på elmarknaderna i dessa länder&lt;br&gt;kommer att vara av central betydelse för den framtida europeiska elhandeln.&lt;br&gt;I båda länderna har politiken under senare tid blivit allt mer öppen mot&lt;br&gt;EG-kommissionens strävan att öppna energimarknaderna. I Frankrike&lt;br&gt;planeras ett avskaffande av det tidigare nationella monopolet för elproduk-&lt;br&gt;tion och överföring av el. I Tyskland söker kartellmyndigheten med stöd av&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen att reducera koncessionsavtalens konkurrens-&lt;br&gt;hämmande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG diskuteras nu ett nytt direktivförslag från EG-kommissionen&lt;br&gt;som bl.a. innebär att större industrikunder och eldistributörer under vissa&lt;br&gt;villkor skall ha tillgång till andra ledningsägares överföringsnät. Vidare skall&lt;br&gt;exklusiva rättigheter för produktion av el och uppförande av kraftledningar&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sker stora förändringar på de europeiska elmarknaderna. Även om&lt;br&gt;utvecklingsförloppen inte alltid är stabila och entydiga så är det samlade&lt;br&gt;resultatet en fortgående ökad öppenhet och internationalisering. Betydande&lt;br&gt;förändringar har redan genomförts, och utvecklingens inriktning mot ökad&lt;br&gt;marknadsorientering kommer därför att bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Erfarenheter från Storbritannien och Norge&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Storbritannien och Norge har genomgripande reformer av elmarknaderna&lt;br&gt;genomförts under senare år. En grundtanke bakom reformerna har i båda&lt;br&gt;länderna varit att den del av elsystemet som är ett naturligt monopol, över-&lt;br&gt;föringen av kraft, skall kontrolleras för att inte monopolställningen skall&lt;br&gt;kunna missbrukas. Produktion och försäljning av el skall ske i konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I England och Wales privatiserades stora delar av den tidigare helt statligt&lt;br&gt;ägda kraftindustrin under åren 1990-1991, samtidigt som ett konkurrensin-&lt;br&gt;riktat marknadssystem infördes. Genom reformen delades kraftproduktions-&lt;br&gt;anläggningama i tre företag. Två av dem privatiserades. Det tredje som&lt;br&gt;driver kärnkraftverken förblev statligt ägt. Samtidigt bildades ett nätbolag&lt;br&gt;som ägs av de tolv privatiserade distributionsbolagen. Nätbolaget har&lt;br&gt;ansvaret för stamnätet och för den elbörs (the Pool) genom vilken så gott&lt;br&gt;som alla producenter måste sälja sin el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom distributionen skall elöverföring och försäljning skötas separat.&lt;br&gt;Kunder med en elefterfrågan på 1 MW eller mer kan fritt välja leverantör.&lt;br&gt;Avsikten är att denna effektgräns skall sänkas till 100 kW den 1 april 1994.&lt;br&gt;Priserna för elöverföring är statligt reglerade. För att utöva den tillsyn som&lt;br&gt;krävs för den nya marknaden har inrättats en särskild myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omedelbart märkbara effekten av reformen var en press nedåt på&lt;br&gt;elpriserna för den del av marknaden som öppnades för konkurrens i&lt;br&gt;försäljningsledet, dvs för de större elkunderna. Bland dessa fick dock de&lt;br&gt;allra största kunderna, den elintensiva industrin, något sämre villkor än&lt;br&gt;tidigare. Också de små elkunderna som är hänvisade till distributions-&lt;br&gt;företagens tariffer fick ökade priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ännu svårt att bedöma den engelska reformens totala effekter bl.a.&lt;br&gt;på grund av de övergångsbestämmelser som alltjämt är i kraft. Till dem hör&lt;br&gt;den nämnda effektgränsen, men också flera inslag av subventionering som&lt;br&gt;har medfört konkurrenssnedvridningar på elmarknaden. Såväl den inhemska&lt;br&gt;kolindustrin som kärnkraften subventioneras genom elpriserna. Kraftföre-&lt;br&gt;tagens kostnader för inhemskt kol har legat avsevärt över världsmarknads-&lt;br&gt;priset, och över hälften av kämkraftsföretagets intäkter tas ut som en avgift&lt;br&gt;på det generella elpriset. De regionala distributionsbolagen är också ålagda&lt;br&gt;att köpa en viss del av sin el från detta företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem på den engelska elmarknaden, som ofta framhålls, är&lt;br&gt;att tre producenter, som har sitt ursprung i det tidigare helstatliga monopol-&lt;br&gt;företaget, svarar för nästan hela elproduktionen. Den bristande konkurren-&lt;br&gt;sen i produktionen har medfört icke önskvärda effekter på elbörsens priser,&lt;br&gt;svårigheter i utformningen av regler för priskontroll och skäliga avgifter för&lt;br&gt;nätöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En snabb utbyggnad av gaseldade kraftverk har skett efter elmarknadens -&lt;br&gt;omstrukturering. Ungefär 10 000 MW ny gaseldad kapacitet har fått&lt;br&gt;tillstånd att uppföras, vilket motsvarar omkring en femtedel av mark-&lt;br&gt;nadsvolymen för el. Huvudförklaringen till denna utveckling är distri-&lt;br&gt;butionsföretagens strävan att säkra en del av sin kraftförsöijning genom&lt;br&gt;egna anläggningar. I nästan alla projekt, som inte drivs av kraftföretagen&lt;br&gt;själva, är något eller några distributionsföretag involverade. Deras intresse&lt;br&gt;för egen produktionskapacitet torde kunna förklaras av den bristande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrensen bland de stora kraftproducenterna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den engelska elmarknaden är således under fortsatt omorganisation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föremål för en fortlöpande utvärdering och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge trädde en ny energilag i kraft den 1 januari 1991. Därigenom&lt;br&gt;skildes handeln med el från överföringen av el. Nätägare är skyldig att ställa&lt;br&gt;ledig överföringskapacitet till förfogande för andra aktörer. En särskild&lt;br&gt;omsättningskoncession skall innehas av den som köper och säljer el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya energilagen utgjorde det första steget i reformeringen av den&lt;br&gt;norska elmarknaden. Den har sedan fortsatt i snabb takt. Eftersom&lt;br&gt;uppgifterna för det statliga affärsverket Statkraft inte låg i linje med inten-&lt;br&gt;tionerna i den nya lagen om åtskillnad mellan konkurrensutsatta verk-&lt;br&gt;samheter och monopolverksamheter delades verket år 1992 i två enheter, ett&lt;br&gt;producentbolag, Statkraft SF, och ett stamnätsbolag, Statnett SF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statkraft har blivit ett produktionsföretag som kan agera på marknaden på&lt;br&gt;liknande villkor som andra producenter. Statnett driver den statliga delen av&lt;br&gt;stamnätet med tillhörande anläggningar och förbindelserna till utlandet.&lt;br&gt;Bolaget har även det överordnade ansvaret för driftkoordineringen av&lt;br&gt;systemet och den marknad för kortsiktig handel med el, spotmarknaden,&lt;br&gt;som är öppen för såväl producenter, distributörer som slutkunder. Vidare&lt;br&gt;har Statnett ansvar för utrikeshandeln med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har införts särskilda principer för överföringstariffer och redovisning&lt;br&gt;samt krav på att elverksamhet skall redovisas skild från annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av den norska elmarknadsreformen är övervägande posi-&lt;br&gt;tiva. Man har fått en fungerande marknadsplats för handeln med el och&lt;br&gt;antalet aktörer på marknaden har ökat. Nya aktörer har kommit till inom&lt;br&gt;handeln med kraft, vilket har skärpt konkurrenstrycket till gagn för kun-&lt;br&gt;derna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norges vassdrags- og energiverk (NVE) genomförde i början av år 1993&lt;br&gt;en undersökning av elmarknadssituationen två år efter reformens ikraftträ-&lt;br&gt;dande, Kraftmarkedsurulersokelse - pr. 1.1.1993. Rapporten visar att&lt;br&gt;kunderna har kunnat tillgodogöra sig betydande förbättringar i priser och&lt;br&gt;andra leveransvillkor. Omkring 70 % av engros-kundemas kontrakt hade&lt;br&gt;omförhandlats. Ca 40 % av näringslivskundema hade låtit omförhandla sina&lt;br&gt;kontrakt med betydande prisreduktioner. Ungefär en fjärdedel av kontrakten&lt;br&gt;hade förhandlats fram med en annan leverantör än tidigare, medan resten&lt;br&gt;hade omförhandlats med den tidigare leverantören. Bland hushållen hade&lt;br&gt;endast ett fåtal låtit ändra sina kontrakt men statistiken visar att hushållen&lt;br&gt;ändå inte har fått nämnvärda prisökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska elmarknadsreformen har således resulterat i betydande för-&lt;br&gt;delar för elkunderna. Den tycks ändå ha kunnat genomföras utan problem&lt;br&gt;för kraftproducenterna. De norska kraftföretagen redovisade goda resultat&lt;br&gt;åren 1991 och 1992. Preliminära uppgifter för år 1993 pekar på en viss&lt;br&gt;försämring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Finland&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Finland bereds för närvarande ett förslag till ändrad ellagstiftning som i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många delar liknar det förslag till svensk lagstiftning som föreslås i denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;proposition. Under år 1992 utarbetade en utredning ett förslag till ny Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;lagstiftning på elområdet. Förslaget har efter remissbehandlingen bearbetats&lt;br&gt;inom Handels- och industriministeriet som nyligen lagt fram ett lag-&lt;br&gt;stiftningsförslag som i dagarna på nytt har remissbehandlats. En proposition&lt;br&gt;från regeringen har aviserats senare under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med det nya lagförslaget är att ett effektivt och konkurrens-&lt;br&gt;kraftigt elsystem också i framtiden skall kunna tryggas i Finland. Hinder för&lt;br&gt;konkurrens undanröjs inom produktionen och försäljningen av el. Samtidigt&lt;br&gt;föreslås att regleringar som inte längre är ändamålsenliga skall slopas.&lt;br&gt;Monopoldelen av elmarknaden, dvs. nätverksamheten, regleras och över-&lt;br&gt;vakas dock noggrant. Den ökade konkurrensen och avregleringen förutsätts&lt;br&gt;leda till att resurserna på elområdet används effektivt och till kostnadsbe-&lt;br&gt;sparingar för konsumenterna och samhällsekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att elöverföringsnäten skall öppnas för alla som önskar&lt;br&gt;överföring, och att överföringen skall ske på lika villkor för alla kunder.&lt;br&gt;Överföringsskyldigheten skall gälla alla nät, men rättigheterna till överföring&lt;br&gt;införs stegvis med böijan för högre effektleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribution sföretagen ges skyldighet att ansluta alla konsumenter inom&lt;br&gt;sitt geografiska område. Nätverksamhet och eventuell annan verksamhet&lt;br&gt;som har en dominerande marknadsställning skall ekonomiskt särredovisas&lt;br&gt;från företagens övriga affärsverksamhet. Nätföretagen skall offentliggöra&lt;br&gt;sina överföringspriser och andra villkor samt grunderna för hur de fastställs.&lt;br&gt;Nättariffer skall utformas så att de främjar handel och konkurrens på&lt;br&gt;elmarknaden. En särskild elmarknadsmyndighet föreslås bli inrättad för att&lt;br&gt;övervaka nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom elförsäljningen föreslås att den regionala ensamrätten till försäljning&lt;br&gt;upphör. Den som säljer el till mindre kunder som inte kan välja leverantör&lt;br&gt;skall vara skyldig att leverera dem el på skäliga villkor. Försäljningspriserna&lt;br&gt;och leveransvillkoren för dessa kunder skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att det nu gällande tillståndsförfarandet med behovs-&lt;br&gt;prövning för uppförandet av större kraftverk slopas, liksom det redan tidi-&lt;br&gt;gare har avskaffats för mindre kraftverk. Däremot krävs också fortsättnings-&lt;br&gt;vis tillstånd i enlighet med annan lagstiftning. Inte heller import och export&lt;br&gt;av el skall inte längre vara beroende av behovsprövning men regeringen&lt;br&gt;skall ha möjlighet att kontrollera elimport på miljö- och säkerhetsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudelementen i det finska utredningsförslaget är gemensamma med det&lt;br&gt;svenska lagförslaget och med de existerande regelverken i Norge och&lt;br&gt;Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Utvecklingen inom EG&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom EG bedrivs ett arbete i syfte att integrera el- och gasmarknadema i&lt;br&gt;den inre marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett första steg antog EG:s råd år 1990 det s.k. eltransiteringsdirekti-&lt;br&gt;vet (nr 90/547/EEG), som avser att underlätta gränsöverskridande elhandel,&lt;br&gt;samt ett direktiv om pristransparens (nr 90/377/EEG) som ålägger bl.a.&lt;br&gt;elleverantörer skyldighet att redovisa kontrakterade priser och avtalsvillkor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för industriella slutförbrukare. Dessa direktiv, liksom ett motsvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transiteringsdirektiv för gassektom, trädde i kraft år 1992 och har tagits in Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;i EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen lämnade i januari 1992 ett förslag till direktiv med&lt;br&gt;ytterligare åtgärder som skulle innebära långtgående förändringar på&lt;br&gt;elmarknaden inom Gemenskapen. Ett motsvarande direktiv för gassektom&lt;br&gt;föreslogs samtidigt. Kommissionens förslag innebar i huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ökade möjligheter till och harmoniserade bestämmelser för investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i elproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- icke-diskriminerande bestämmelser för tillstånd att uppföra kraftledningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skyldighet att under vissa villkor ombesöija transitering på högspän-&lt;br&gt;ningsnäten för den som så begär, s.k. Third Party Access (TPA)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- åtskiljande av drift och ekonomisk redovisning for produktions-, över-&lt;br&gt;förings- och distributionsverksamhetema i vertikalt integrerade elforetag&lt;br&gt;(s.k. &amp;quot;unbundling&amp;quot;).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärderna avsågs att genomföras stegvis och nationella variationer skulle&lt;br&gt;medges inom de ramar som förslaget innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen ansåg att de föreslagna reglerna borde träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1993 med bl.a. rätt för större förbrukare att utnyttja elnäten.&lt;br&gt;Storleksgränsema skulle sedan sänkas den 1 januari 1996 i avsikt att vidga&lt;br&gt;kretsen av berörda förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivförslaget mötte dock stort motstånd bland medlemsländerna, inte&lt;br&gt;minst förslaget om TPA. Ett stort antal ändringar i väsentliga delar av&lt;br&gt;direktivförslaget diskuterades när det berörda utskottet (CERT) i Europa-&lt;br&gt;parlamentet inledde sin behandling av ärendet under hösten 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s ministerråd uttalade i november 1992 att genomförandet av en inre&lt;br&gt;marknad för energi är av stor betydelse för Gemenskapens ekonomi och att&lt;br&gt;kommissionens arbete bör fortsätta. Rådet uppmanade samtidigt kommis-&lt;br&gt;sionen att arbeta om förslagen på el- och gasområdena så att de bättre&lt;br&gt;tillgodoser parlamentets krav på hänsynstagande till bl.a. medlemsländernas&lt;br&gt;nationella försörj ningstrygghet, miljöskyddet och skyddet av små&lt;br&gt;konsumenter. Rådet betonade att kommissionen måste beakta dels de&lt;br&gt;olikheter som råder mellan medlemsländerna, dels olikheterna mellan el-&lt;br&gt;och gassektorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CERT lade i oktober 1993 fram sitt förslag, som innebar stora för-&lt;br&gt;ändringar gentemot EG-kommissionens ursprungliga förslag. Under&lt;br&gt;Europaparlamentets behandling av frågan tillkom ytterligare justeringar som&lt;br&gt;röstades igenom vid en första läsning i parlamentet den 17 november. På&lt;br&gt;grundval av parlamentets uppfattning tog sedan fram kommissionen ett nytt&lt;br&gt;direktivförslag. Kommissionens nya förslag, som delvis avviker från parla-&lt;br&gt;mentets uppfattning, behandlades av EU-rådet den 10 december 1993.&lt;br&gt;EU-rådet sköt upp avgörandet till ett senare tillfälle för att ge medlemslän-&lt;br&gt;derna bättre möjligheter att sätta sig in i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare förslaget från EG-kommissionen strider inte i något avseende&lt;br&gt;mot de i propositionen föreslagna svenska lagändringarna. De förändringar&lt;br&gt;som Europaparlamentet och senare EG-kommissionen föreslagit syftar&lt;br&gt;främst till att öka graden av frivillighet och ta större hänsyn till de olika för-&lt;br&gt;hållandena i medlemsländerna. Det finns för närvarande inte något skäl att&lt;br&gt;anta att de i denna proposition föreslagna ändringarna av den svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ellagstiftningen skulle strida mot ett kommande EG-direktiv. Ett eventuellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov att tekniskt eller administrativt senare anpassa svenska lagbe- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;stämmelser kan inte bedömas förrän det finns ett slutligt direktivförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Den nordiska elmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De största svenska kraftföretagen har sedan länge en omfattande elhandel&lt;br&gt;med kraftföretag i de nordiska grannländerna. Handelsutbytet är baserat på&lt;br&gt;att företagen i de nordiska länderna utnyttjar olika energikällor för kraftpro-&lt;br&gt;duktionen. De rörliga kostnaderna i elproduktionen varierar därför ofta&lt;br&gt;mellan länderna och genom handel kan de totala produktionskostnaderna&lt;br&gt;sänkas. Det har gjort att elhandeln mellan företagen varit lönsam för alla&lt;br&gt;parter och blivit till nytta för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom att kostnaderna för produktionen kan utjämnas och elförsörj-&lt;br&gt;ningen därigenom effektiviseras uppnås ytterligare fördelar genom handeln.&lt;br&gt;Genom sammankopplingen av systemen kan variationerna i konsumtionen&lt;br&gt;och riskerna för driftstörningar utjämnas och det krävs färre reservkraft-&lt;br&gt;verk. Vidare har den nordiska handeln inneburit stora miljöfördelar.&lt;br&gt;Importen av norsk vattenkraft i grannländerna, liksom exporten av el från&lt;br&gt;Sverige till Danmark och Finland, har totalt inneburit en kraftigt minskad&lt;br&gt;användning av de fossileldade kraftverken i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 Elhandeln i Norden år 1992 (GWh).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Import till:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andra&lt;br&gt;länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Total&lt;br&gt;export&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export från:&lt;br&gt;Danmark&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 474&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 531&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 884&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finland&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;691&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Norge&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 159&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 681&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 945&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sverige&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 374&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 453&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;■&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 003&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 558&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 238&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 846&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 353&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 528&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Export från&lt;br&gt;andra länder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 384&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutbyte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 8 246&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-8 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-2 157&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1 181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutbyte/&lt;br&gt;bruttoförbrukn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,6 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,1 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,7 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,4 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Import (+), Export (-)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Nordel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5.1 visar den nordiska elhandelns omfattning år 1992. Under året&lt;br&gt;överfördes drygt 23 TWh el mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige.&lt;br&gt;Handelns omfattning varierar betydligt år från år och beror på bl.a.&lt;br&gt;tillrinningen i vattenmagasinen. Överföringen sker med hjälp av 22 växel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms- och likströmsförbindelser. Sverige har nio elkraftförbindelser med Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Norge, fem med Finland och sex med Danmark. Den totala överförings-&lt;br&gt;förmågan mellan Sverige och grannländerna är ca 5 000 MW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den nordiska handeln sker också ett kraftutbyte med andra länder.&lt;br&gt;År 1992 importerade Finland drygt 4 TWh el från Ryssland och Danmark&lt;br&gt;exporterade drygt 3 TWh till Tyskland. En utbyggnad av förbindelserna&lt;br&gt;mellan Norden och Tyskland pågår. Ytterligare förbindelser till kontinenten&lt;br&gt;planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av kostnadsskillnaderna i de nordiska ländernas produktion finns&lt;br&gt;således en drivkraft för handel med el över gränserna. Men också andra&lt;br&gt;förutsättningar måste vara uppfyllda för att handel skall äga rum. De lagar&lt;br&gt;och regler som anger ramarna för verksamheten, skattesystemen och&lt;br&gt;överföringssystemet bör utformas så att handelsutbytet inte snedvrids eller&lt;br&gt;hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som nu sker i de nordiska ländernas kraftmarknader har&lt;br&gt;redan ändrat förutsättningarna för handel över gränserna. I Norge och&lt;br&gt;Sverige har det centrala systemansvaret och ansvaret för stamnäten, inklusi-&lt;br&gt;ve utlandsförbindelserna, skilts från kraftproducenterna och förts över till&lt;br&gt;neutrala företag/affärsverk. Kraftnäten har omvandlats, eller är under&lt;br&gt;omvandling, från att vara delar av kraftföretagens produktionssystem till&lt;br&gt;marknadsplatser för el. Den utredning som ligger till grund för den finska&lt;br&gt;elmarknadsreformen redovisar förslag i samma riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln över gränserna har tidigare huvudsakligen skett inom&lt;br&gt;Nordel-samarbetet. Nordel bildades år 1963 som en samarbetsorganisation&lt;br&gt;för de nordiska kraftföretagen. De rekommendationer som tagits fram inom&lt;br&gt;Nordel har varit av stor betydelse för elhandelns tillväxt, och har gällt&lt;br&gt;metoder för produktionsoptimering, regler för kraftutväxling och prissätt-&lt;br&gt;ning, dimensioneringsregler för kraftledningsnätet, m.m. De förändringar&lt;br&gt;av marknadsstrukturen som har skett och som är under utveckling&lt;br&gt;föranledde Nordel att i böijan av år 1993 anta nya stadgar som innebär bl.a.&lt;br&gt;en förändring av organisationens ändamål. Den principiellt viktiga föränd-&lt;br&gt;ringen är att Nordel har en icke-kommersiell roll när det gäller kraftut-&lt;br&gt;byten. Man konstaterade att vissa av organisationens rekommendationer&lt;br&gt;avseende exempelvis metoderna för produktionsoptimering och principerna&lt;br&gt;för prissättning av kraftutbyten inte kan fortsätta att gälla. Den nya in-&lt;br&gt;riktningen understryks av att de statliga nätföretagen i Norge och Sverige&lt;br&gt;numera är representerade i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en tid tillbaka pågår ett samarbete direkt mellan nätföretagen i&lt;br&gt;Finland, Norge och Sverige. Samarbetet gäller bl.a. hur mellanlandsför-&lt;br&gt;bindelsema skall utnyttjas för att skapa förutsättningar för en öppen nordisk&lt;br&gt;elmarknad samt gemensamma metoder för mätning och avräkning. Mellan&lt;br&gt;Statnett i Norge och Svenska kraftnät har ett bilateralt samarbete dessutom&lt;br&gt;byggts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Nordiska ministerrådets verksamhet har en arbetsgrupp inrättats&lt;br&gt;med uppgift att bl.a. granska förutsättningarna för och behovet av ytterligare&lt;br&gt;åtgärder för att utveckla den nordiska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att de nya regelverk som etableras genom reformerna i&lt;br&gt;Finland, Norge och Sverige utformas så att den nordiska krafthandeln kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklas i framtiden. De nät- och systemansvariga organisationerna i de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nordiska länderna bör bygga upp ett samarbete som tillvaratar de förut- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;sättningar för ökad handel som därigenom har skapats. Som tidigare har&lt;br&gt;redovisats finns stora vinster att göra för de deltagande länderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Öppna nät för handel med el&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att produktion och försäljning av el skall kunna ske i konkurrens måste&lt;br&gt;säljare och köpare ha möjlighet att med så få begränsningar som möjligt&lt;br&gt;överföra el. Det finns i Sverige - och mellan Sverige och grannländerna -&lt;br&gt;ett väl utbyggt och driftsäkert kraftledningsnät, som i princip gör elhandel&lt;br&gt;mellan alla potentiella säljare och köpare möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler for handel och överföring av el har gällt sedan lång tid&lt;br&gt;och fungerat väl under uppbyggnaden av landets elsystem, då det främsta&lt;br&gt;målet var att tillförsäkra alla tillgång till el. Numera, när utbyggnaden av&lt;br&gt;elsystemet i huvudsak är avslutad, är det både önskvärt och möjligt att öka&lt;br&gt;dess effektivitet. Det bör ske genom att elkunderna ges möjligheter att fritt&lt;br&gt;välja elleverantör. Härigenom uppnås konkurrens mellan producenter och&lt;br&gt;säljare av el. Konkurrens leder generellt till ökad effektivitet och bättre&lt;br&gt;villkor för kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av el (nätverksamhet) är ett s.k. naturligt monopol. Verksam-&lt;br&gt;heten är kapitalkrävande med höga fasta kostnader i förhållande till de&lt;br&gt;rörliga kostnaderna. Därigenom blir stordrifts fördelarna sådana att ett enda&lt;br&gt;företag kommer att dominera inom sitt område, inom vilket det i praktiken&lt;br&gt;blir omöjligt för någon annan att etablera nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan sådana regleringar som hindrar handel med el bör avskaffas krävs&lt;br&gt;även i fortsättningen reglering och tillsyn av nätverksamhet. Regelverket&lt;br&gt;skall ge säljarna och köparna på elmarknaden möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;ledningsnäten. Samtidigt bör nätägama garanteras en rimlig ersättning från&lt;br&gt;dem som utnyttjar överföringskapaciteten så att ledningarna kan underhållas&lt;br&gt;och drivas effektivt och investeringar kan ske i behövlig ny kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitt 6 behandlar regeringens förslag om skyldigheter för dem som&lt;br&gt;äger och driver ledningar eller ledningsnät för överföring av el. Vidare&lt;br&gt;behandlas bl.a. frågor om tariffer för överföring av el, mätning av el,&lt;br&gt;skälighet i priser och andra villkor för nättjänster samt tillsyn av nätverk-&lt;br&gt;samhet. Regeringens bedömningar och förslag i dessa frågor redovisas i&lt;br&gt;avsnitten 6.2 - 6.4. Förslagen innebär bl.a. att regleringen av konces-&lt;br&gt;sionshavarens skyldigheter behålls inom ellagstiftningen, men att de&lt;br&gt;begränsas till att avse nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den reglerade nätverksamheten övervakas, eftersom&lt;br&gt;nätföretagen har en monopolställning. I avsnitt 6.3.3 och i avsnitt 11&lt;br&gt;redovisas regeringens överväganden om en myndighetsfunktion för tillsyn&lt;br&gt;av nätverksamheten, nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som föreslås innebär avsevärt förändrade villkor för&lt;br&gt;elmarknadens aktörer. För vissa marknadsaktörer, främst hushållskunder&lt;br&gt;med låg elförbrukning, skulle sannolikt ett omedelbart och fullständigt&lt;br&gt;ikraftträdande av det nya regelverket innebära vissa problem. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser har också påpekat detta och i några fall har förslag lämnats om&lt;br&gt;övergångslösningar. I avsnitt 6.5 redovisar regeringen sina överväganden&lt;br&gt;om behovet av övergångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lämnar i kapitel 7 sitt förslag till övergångssystem. I den nya&lt;br&gt;lagen om handel med el, m.m. införs ett system med leveranskoncession.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att det inom vaije distributionsområde skall finnas en elleveran- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;tör med skyldighet att leverera till alla inom området. De elkunder som så&lt;br&gt;önskar skall efter en viss uppsägningstid kunna välja en annan elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör så kommer dock att vara tvungen att acceptera en ökad&lt;br&gt;kostnad för mätning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Nätkoncession för linje och för område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att dra fram eller använda elektriska stark-&lt;br&gt;strömsledningar krävs särskilt tillstånd (koncession). Koncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter skall i fortsättningen endast avse nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,&lt;br&gt;den s.k. ellagen, innebär bl.a. att den som innehar en områdeskoncession&lt;br&gt;har skyldighet att tillhandahålla el till elkonsumenter inom området. In-&lt;br&gt;nehavaren av en linjekoncession har skyldighet att leverera eller överföra el&lt;br&gt;till områdesdistributörer och vissa andra större förbrukare som är anslutna&lt;br&gt;till hans ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande föreskrifter säkrar elkundernas möjligheter att få önskad el&lt;br&gt;levererad men hindrar dem från att söka uppnå bättre villkor genom&lt;br&gt;leveransavtal med någon annan leverantör. Vaije elkund, såväl slutför-&lt;br&gt;brukare som återdistributör, är således i praktiken hänvisad till endast en&lt;br&gt;leverantör, nämligen den som har koncession för den ledning till vilken&lt;br&gt;kunden är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsnätet utgör ett s.k. naturligt monopol. Om det finns ledig&lt;br&gt;kapacitet i en befintlig ledning är det inte annat än undantagsvis företags-&lt;br&gt;eller samhällsekonomiskt rimligt att bygga en ny ledning intill den som&lt;br&gt;redan finns. För att uppnå ökad konkurrens inom elhandeln måste därför&lt;br&gt;alla köpare och säljare av el ges möjlighet att utnyttja de befintliga led-&lt;br&gt;ningarna. Samtidigt måste ägarna av ledningarna få skälig ersättning från&lt;br&gt;dem som utnyttjar överföringskapaciteten bl.a. för att ledningarna skall&lt;br&gt;kunna underhållas, drivas och byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även fortsättningsvis krävas tillstånd, koncession, för att uppföra&lt;br&gt;eller använda starkströmsledningar. Den som har en koncession skall vara&lt;br&gt;skyldig att på skäliga villkor ansluta ledningar och andra anläggningar och&lt;br&gt;att upplåta sin ledning eller sitt ledningsnät för överföring av el. Däremot&lt;br&gt;bortfaller nuvarande rätt för förbrukare att få leverans och skyldighet för&lt;br&gt;koncessionshavare att leverera. Det är endast nätverksamheten som regleras,&lt;br&gt;medan köp och försäljning av el avregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klart avgränsa den verksamhet som regleras införs en definition&lt;br&gt;av nätverksamhet i ellagen. Med nätverksamhet avses att ställa elektriska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkströmsledningar till förfogande för överföring av el. Nätverksamheten Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;omfattar alla åtgärder som krävs för att göra det möjligt att överföra el på&lt;br&gt;nätet. Till nätverksamhet hör således också att projektera, bygga och under-&lt;br&gt;hålla ledningar, ställverk och transformatorer, att ansluta elektriska&lt;br&gt;anläggningar, att mäta överförd effekt och energi och vad som i övrigt krävs&lt;br&gt;för att överfora el på det elektriska nätet. Med anslutning av elektriska&lt;br&gt;anläggningar menas också återinkoppling av en befintlig anläggning och&lt;br&gt;höjning av den avtalade effekten i inmatnings- eller utmatningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med två undantag ingår i nätverksamhet inte någon handel med el. Ett&lt;br&gt;undantag är nätägarens köp av el i syfte att täcka de fysiska förlusterna i&lt;br&gt;nätet. Det andra undantaget avser nätägarens eventuella köp och för-&lt;br&gt;säljningar av el i syfte att minska behovet av överföringskapacitet i nätets&lt;br&gt;&amp;quot;flaskhalsar&amp;quot;. Det senare fallet är en åtgärd för att öka den totala över-&lt;br&gt;föringsförmågan på nätet och kan beskrivas som ett motköp över en&lt;br&gt;flaskhals på nätet. I dessa två fall bör åtgärderna ses som en del av nätverk-&lt;br&gt;samheten. De syftar till att upprätthålla nätets funktion, inte till att sälja den&lt;br&gt;inköpta elen vidare till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av vad som avses med nätverksamhet är viktig, eftersom&lt;br&gt;nätägaren enligt lagförslaget är skyldig att på skäliga villkor ansluta&lt;br&gt;anläggningar och överföra el åt annan. Prissättningen skall vara skälig med&lt;br&gt;hänsyn till bl.a. kostnaderna för nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den ändrade innebörd som reglerna om koncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter får, då de inte längre reglerar köp och försäljning av&lt;br&gt;el, bör koncessionerna i fortsättningen kallas nätkoncession för linje respek-&lt;br&gt;tive nätkoncessionför område. Med nätkoncession för linje avses koncession&lt;br&gt;för en elektrisk ledning med i huvudsak bestämd sträckning. Med nätkon-&lt;br&gt;cession för område avses koncession för ledningar inom ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession bör meddelas av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av nätmyndigheten. Om en nätkoncession för linje avser en&lt;br&gt;utlandsförbindelse skall ansökan dock alltid prövas av regeringen (se avsnitt&lt;br&gt;9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av nuvarande koncessioner behöver inte göras som en följd&lt;br&gt;av de föreslagna lagändringarna. Nuvarande koncessionshavare behåller sina&lt;br&gt;koncessioner men reglerna om koncessionshavarens skyldigheter ändras.&lt;br&gt;Regeländringarna kommer dock att också ställa vissa krav på förändringar&lt;br&gt;av den juridiska form i vilken verksamheterna i fortsättningen kan drivas&lt;br&gt;och särskilda krav på den ekonomiska redovisningen (se avsnitten 10.2 och&lt;br&gt;10.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergång slösning som också föreslås genom en särskild leveranskon-&lt;br&gt;cession innebär dock, till skillnad från nätkoncessionema, en reglering av&lt;br&gt;försäljningen av el genom bl.a. leveransplikt till de kunder som inte önskar&lt;br&gt;lämna koncessionären samt priskontroll (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Bestämmelser om nättjänster&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Skyldighet att upplåta ledningar och nät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innehavare av nätkoncession skall vara skyldig&lt;br&gt;att på skäliga villkor ansluta andras ledningar och anläggningar till sitt&lt;br&gt;nät och att på skäliga villkor överföra el oberoende av vem som är&lt;br&gt;ägare till kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag utom när det gäller skyldigheten för innehavare av nätkoncession för&lt;br&gt;linje att ansluta anläggningar. Enligt utredningens förslag skall en sådan&lt;br&gt;skyldighet endast uppstå i det fall nätmyndigheten, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, beslutar att en anläggning skall anslutas till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Att öppna näten for andra elleverantörer&lt;br&gt;än nätägare är nödvändigt, men inte tillräckligt, för att åstadkomma en&lt;br&gt;elmarknad i konkurrens. En förutsättning för att kunna leverera eller ta&lt;br&gt;emot el är att man är ansluten till en ledning efter ett ledningsnät. Därför&lt;br&gt;är skyldigheten för ledningsägaren att ansluta anläggningar till ledningsnätet&lt;br&gt;en grundläggande bestämmelse i elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom nätägare i det nya systemet får en ny roll, att överföra&lt;br&gt;elleveranser som har avtalats mellan säljare och köpare, får skäligheten i&lt;br&gt;nätägarens villkor för sina tjänster stor betydelse för konkurrensen inom&lt;br&gt;elhandeln. Det är därför viktigt att precisera innebörden i vad som skall&lt;br&gt;anses som skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncessionshavamas anslutningsskyldighet anges nu uttryckligen i&lt;br&gt;ellagen. Huvudregeln är att den som har nätkoncession är skyldig att på&lt;br&gt;skäliga villkor ansluta en anläggning. Skyldigheten gäller för alla innehavare&lt;br&gt;av nätkoncession, både för linje och för område. Vid nätkoncession för linje&lt;br&gt;sker anslutningen till en ledning och vid nätkoncession för område sker&lt;br&gt;anslutningen till ett ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att ansluta någon bör gälla endast om ledningens eller nätets&lt;br&gt;kapacitet är tillräcklig för att åtgärderna skall kunna ske utan att leverans-&lt;br&gt;säkerheten i ledningen eller nätet riskeras. Om det inte finns ledig kapacitet&lt;br&gt;bör därför koncessionsinnehavaren befrias från sina skyldigheter i nödvändig&lt;br&gt;utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska elöverföringssystemet finns generellt sett fullt tillräcklig&lt;br&gt;kapacitet för önskade anslutningar och överföringar. Problem med bristande&lt;br&gt;kapacitet kan dock uppstå i vissa delar av systemet. Detta gäller främst&lt;br&gt;utlandsförbindelserna men även överföringar mellan vissa regioner. På&lt;br&gt;främst lokal nivå kan kapacitetsbrist hindra eller fördröja anslutning av&lt;br&gt;anläggningar som har stor förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att koncessionshavaren prövar en begäran om anslutning&lt;br&gt;tar han ställning till om nätet eller ledningen har kapacitet att klara de&lt;br&gt;överföringar som blir möjliga med den begärda anslutningen. När en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anslutning väl har accepterats av koncessionshavaren bör det sedan således Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;inte uppstå några kapacitetsproblem till följd av anslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade möjligheterna att fritt välja leverantör och en ökad konkurrens&lt;br&gt;mellan elsäljare, medför inte i sig att nya kapacitetsproblem uppstår. De&lt;br&gt;fysiska flödena av el i näten ändras inte av att en förbrukare byter&lt;br&gt;leverantör. Enbart byte av leverantör bör således normalt inte kunna&lt;br&gt;åberopas som skäl för att vägra en begärd anslutning eller överföring.&lt;br&gt;Frågan om det finns ledig kapacitet är således aktuell främst vid anslutnings-&lt;br&gt;tillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det finns kapacitetsbrist eller ej kan dock i vissa fall vara&lt;br&gt;svårbedömd. Det kan vara en situation där en begärd anslutning visserligen&lt;br&gt;kan anses medföra risker för störningar av nätets leveranssäkerhet men där&lt;br&gt;risken samtidigt anses som mycket liten. En sådan risk kan vidare&lt;br&gt;ytterligare minskas eller helt undanröjas genom förstärkningar av nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från anslutningsskyldigheten kan beviljas av nätmyndigheten&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl. Vid hävdande av kapacitetsbrist skall det vara&lt;br&gt;nätägaren som har bevisbördan. Denne bör vara skyldig att redovisa ett&lt;br&gt;underlag som möjliggör en sådan bedömning. Nätmyndigheten skall göra en&lt;br&gt;allsidig prövning av nätägarens argument. En sådan prövning kan avse&lt;br&gt;skäligheten i nätägarens vägran eller villkor för att utföra den begärda&lt;br&gt;nättjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig orsak till undantag från anslutningsskyldigheten är de&lt;br&gt;tekniska förutsättningarna vid anslutningen. Den anläggning som skall&lt;br&gt;anslutas måste vara avpassad för det befintliga ledningsnätet. Det kan inte&lt;br&gt;krävas av en ledningsägare att han skall göra stora och kostsamma investe-&lt;br&gt;ringar för att en anläggning skall kunna anslutas till hans ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncessionshavarens skyldighet att ansluta anläggningar till lednings-&lt;br&gt;nätet ingår också en skyldighet att förstärka överföringskapaciteten när den&lt;br&gt;är begränsad i förhållande till önskemålen om överföring. Också i detta fall&lt;br&gt;bör skyldigheten gälla utom när särskilda skäl föreligger. Koncessionshava-&lt;br&gt;ren har genom koncessionen ett monopol på verksamheten och bör därför&lt;br&gt;bygga ut överföringsförmågan på sitt nät i den omfattning som kunderna&lt;br&gt;behöver. Detta gäller i synnerhet för innehavare av nätkoncession för&lt;br&gt;område. Beträffande en ledning som omfattas av nätkoncession för linje kan&lt;br&gt;vid kapacitetsbrist en avvägning behöva göras mellan alternativen att&lt;br&gt;förstärka den befintliga ledningen eller att uppföra en ny ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte endast skyldigheten att ansluta anläggningar som skall kunna&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten utan också villkoren för anslutning. Villkoren&lt;br&gt;skall vara skäliga. Sådana villkor kan gälla anslutningsavgiftens storlek, men&lt;br&gt;också andra krav som koncessionshavaren ställer för att ansluta en kund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är inte att en nätägares anslutningsskyldighet med det nya&lt;br&gt;systemet skall bli mer begränsad än för närvarande. Inom ramen för nu&lt;br&gt;gällande lagstiftning har en praxis utbildats. Det finns ingen anledning att&lt;br&gt;med det nya regelverket bedöma anslutningsskyldigheten mer restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens inom elhandeln förutsätter att köpare av el fritt får välja&lt;br&gt;mellan säljare på marknaden och att det finns praktiska möjligheter att&lt;br&gt;genomföra de elleveranser som avtalas. Detta kräver att alla säljare och&lt;br&gt;köpare får tillgång till de ledningar som behövs för leveranserna. Därför&lt;br&gt;skall den som har en nätkoncession vara skyldig att, på skäliga villkor,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföra el åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att överfora el åt annan är således den bärande principen för&lt;br&gt;elmarknadsreformen. Denna skyldighet är dock främst en konsekvens av&lt;br&gt;den redan redovisade skyldigheten att ansluta anläggningar till ledning eller&lt;br&gt;ledningsnät, men den bör, med hänsyn till sin stora betydelse, uttryckas&lt;br&gt;explicit i ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten bör gälla inte bara mot den som är ansluten till nätet utan&lt;br&gt;även gentemot den som köper eller säljer el utan att själv vara producent&lt;br&gt;eller konsument av elen. Exempelvis bör en säljare av el inte också behöva&lt;br&gt;vara kraftproducent. Så är nu fallet för ett stort antal detaljdistributörer som&lt;br&gt;genom lagändringen får möjlighet att leverera inom andra koncessions-&lt;br&gt;havares områden. Sannolikt kommer antalet säljare på elmarknaden att med&lt;br&gt;tiden öka när möjligheten till försäljning inte längre förutsätter nätinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje kan avse en utlandsförbindelse. I det fallet bör&lt;br&gt;överföringsvillkorens skälighet prövas efter delvis andra principer än de som&lt;br&gt;gäller för överföring på andra ledningar. Denna särskilda fråga behandlas&lt;br&gt;närmare i avsnitt 9. Övervakningen av koncessionshavares verksamhet vad&lt;br&gt;gäller bl.a. anslutning och överföring behandlas i avsnitt 6.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagens system är det normalt nätägaren som också säljer elen till&lt;br&gt;förbrukaren. Det innebär att nätägaren i det fall kunden inte sköter sina&lt;br&gt;betalningar för elleveransema också disponerar de tekniska möjligheterna&lt;br&gt;att som en sista utväg koppla bort kunden från nätet. Med det nya systemet&lt;br&gt;har kunden två avtalsförhållanden, dels med nätägaren avseende nättjänster,&lt;br&gt;dels med elsäljaren avseende elleveranser. Om kunden sköter sina be-&lt;br&gt;talningar till nätägaren men inte till elsäljaren disponerar den senare inte&lt;br&gt;möjligheten att fysiskt avbryta leveranserna till förbrukaren. Elsäljaren kan&lt;br&gt;dock genom avtal med nätägaren försäkra sig om en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan av tekniska skäl vara nödvändigt att tillfälligt koppla bort en eller&lt;br&gt;flera förbrukare för att minska uttaget av el från ett nät. Anledningen kan&lt;br&gt;vara haverier i ledningar, transformatorer m.m. men också att det inte är&lt;br&gt;möjligt att tillföra nödvändiga mängder el därför att elproduktionska-&lt;br&gt;paciteten är nedsatt. För närvarande regleras möjligheterna till bortkoppling&lt;br&gt;genom avtal. Frågan om vilka regler som bör tillämpas vid bortkoppling i&lt;br&gt;sådana fall bör övervägas i Ellagstiftningsutredningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Mätning och avräkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innehavare av nätkoncession skall vara skyldig&lt;br&gt;att utföra den mätning av överförd el som krävs och att rapportera&lt;br&gt;mätresultat. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;skall utfärda föreskrifter om hur mätning skall ske. Dessa föreskrifter&lt;br&gt;kan bl.a. avse den tidsnoggrannhet med vilken mätningen skall&lt;br&gt;utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser framhåller att kostnaden för Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;mätning blir avgörande för om kunder med mindre elförbrukning skall&lt;br&gt;kunna utnyttja konkurrensen mellan elsäljare. Konkurrensverket menar att&lt;br&gt;det är viktigt att ansvaret för mätning sköts konkurrensneutralt. Konsu-&lt;br&gt;mentverket anser att ett sätt att säkerställa konkurrensen är att nätägaren står&lt;br&gt;för mätkostnaden eller att kravet på timvis avräkning tas bort för små&lt;br&gt;elkunder. Bland andra Sveriges Fastighetsägareförbund och Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund framhåller att mätkostnaden för enskilda elkunder måste hållas&lt;br&gt;låg, exempelvis genom att befintliga mätare och kundernas kända förbruk-&lt;br&gt;ningsmönster utnyttjas för mätningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s rapport Att mäta och ta betalt för el: Överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De instanser som yttrat sig över rapporten är i&lt;br&gt;huvudsak positiva till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket påpekar att en nätägare bör ha en skyldighet, men inte&lt;br&gt;en exklusiv rättighet, att installera mätare. Svenska kraftnät understryker att&lt;br&gt;nätmyndigheten bör ägna frågan om storleken och värderingen av nätför-&lt;br&gt;lustema på lokalnäten särskild uppmärksamhet. Statskontoret påpekar att&lt;br&gt;leverantörerna, inte nödvändigtvis elanvändarna, bör kunna äga mätutrust-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund påpekar att utredningen är otydlig om rapporte-&lt;br&gt;ringen till Svenska kraftnät skall ske per kund eller i aggregat för alla&lt;br&gt;kunder inom ett område. Förbundet understryker, i likhet med Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, att avräkningsinformationen bör behandlas med&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen avstyrker NUTEK:s förslag om att införa&lt;br&gt;en försäljningskoncession. Vidare motsätter sig föreningen förslaget om ett&lt;br&gt;pristak för mätutrustning. Svenska Elverksföreningen föreslår att bransch-&lt;br&gt;organisationerna bör få i uppdrag att arbeta fram ett förslag till hur mätning,&lt;br&gt;rapportering och avräkning kan göras effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ellagstiftningsutredningen föreslår att&lt;br&gt;innehavaren av nätkoncessionen skall vara ansvarig för att mätning sker.&lt;br&gt;Denna uppgift är en del av nätverksamheten. Kostnaderna för mättjänster&lt;br&gt;ingår således i de nätkostnader vars skälighet skall kunna prövas.&lt;br&gt;Utredningen understryker att kostnaderna för mättjänster inte bör bäras&lt;br&gt;kollektivt av alla kunder hos nätföretaget. Enligt utredningen bör i stället&lt;br&gt;den principen gälla att den som förorsakar särskilda kostnader för mätning&lt;br&gt;också skall bära dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK konstaterar i sin rapport att det bör vara tillfredsställande att&lt;br&gt;mäta elförbrukningen på timbasis. Om detta innebär mätning med installerad&lt;br&gt;mätare eller användning av s.k. fördefinierade effektprofiler bör vara en&lt;br&gt;avtalsfråga för de berörda parterna. Branschen kan förväntas ta fram&lt;br&gt;riktlinjer för vad som är en acceptabel storlek på mätfel. Det finns dock&lt;br&gt;skäl för att på kort sikt kräva timvis mätning för dem som väljer att anlita&lt;br&gt;en ny leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller kundspecifika kostnader för mätning bör principen följas att&lt;br&gt;den som orsakar en kostnad också skall finansiera den. Kostnader för&lt;br&gt;mätning m.m. som inte kan föras till någon enskild, bör fördelas över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kundkollektivet i enlighet med hur mycket det aktuella systemet används.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt NUTEK goda skäl för att införa en övre gräns för de&lt;br&gt;kostnader som mindre kunder skall behöva betala för mätare m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En öppen elmarknad ställer nya krav på mätning och rapportering av&lt;br&gt;mätningsresultat. I och med att elnäten öppnas kommer rörligheten på&lt;br&gt;marknaden att öka. Fler aktörer än idag kommer att vara ägare till den kraft&lt;br&gt;som överförs på näten. För att värdet på den el som levereras på ledningar&lt;br&gt;och nät skall kunna fördelas rätt mellan aktörerna kommer nya anspråk att&lt;br&gt;uppkomma på systemen för mätning, insamling och rapportering av&lt;br&gt;mätvärden. Behovet av standardiserade metoder kommer att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset på el varierar starkt över tiden. Med högre utnyttjandegrad av&lt;br&gt;landets samlade produktionsresurser ökar elpriset. För närvarande sker en&lt;br&gt;noggrann mätning av elförbrukningen i huvudsak endast för de stora kund-&lt;br&gt;erna, främst återförsäljare och industriella anläggningar. Mätningen görs&lt;br&gt;ofta på timbasis. För andra elkunder är mätningen mindre noggrann,&lt;br&gt;exempelvis betalar de flesta hushållskunder enligt schabloniserade tariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för mätning, insamling och avräkning av data om leveranser på&lt;br&gt;storkraftnätet, som sedan länge har utnyttjats av flera användare, finns&lt;br&gt;preciserade i avtal. Med avräkning menas det redovisningssystem där&lt;br&gt;kraftbalanser för nätkundema upprättas i syfte att bl.a. kontrollera att&lt;br&gt;samtliga köpare och säljare har fullgjort sina avtal. För övriga nät tillämpar&lt;br&gt;företagen olika lösningar. Det saknas ett enhetligt system för mätning och&lt;br&gt;insamling av mätdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den författningsreglering som finns inom detta område gäller endast&lt;br&gt;lågspänningskundemas mätare. Elsäkerhetsverket får enligt förordningen&lt;br&gt;(1981:1353) om el-, vatten- och värmemätare meddela de föreskrifter om&lt;br&gt;utförande, beskaffenhet eller egenskaper som behövs för att ta tillvara&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;abonnenternas intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att använda en schablontariff bygger på att kunderna har en&lt;br&gt;och samma elleverantör, vilken för närvarande är innehavaren av om-&lt;br&gt;rådeskoncessionen. Kunder har olika tidsprofil på sin elförbrukning men&lt;br&gt;dessa skillnader inom det samlade kundkollektivet tar i stort sett ut varandra&lt;br&gt;med den utformning tarifferna har. En öppen elmarknad innebär att fler&lt;br&gt;leverantörer får möjlighet att förse kunderna inom ett område med el. En&lt;br&gt;fördelning av värdet på den levererade elen inom ett område mellan flera&lt;br&gt;leverantörer förutsätter en noggrann mätning av elförbrukningen över tiden&lt;br&gt;hos vaije elkund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för mätning bör ligga på den som innehar nätkoncession. I och&lt;br&gt;med att elnäten öppnas måste det fastslås vem som skall ha ansvaret för att&lt;br&gt;mätning sker samt för att korrekta mätdata samlas in och görs tillgängliga&lt;br&gt;för berörda leverantörer, nätägare, kunder och den nationella avräkningen.&lt;br&gt;Innehavaren av nätkoncessionen bör vara ansvarig för dessa uppgifter, vilka&lt;br&gt;alltså blir en del av nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mätdata som en koncessionshavare samlar in skall kunna vidarebefor-&lt;br&gt;dras inom elsystemet och utnyttjas för avräkning av andra nätägare och&lt;br&gt;inom den nationella avräkningen. Det måste därför vara ett krav att mätdata&lt;br&gt;från olika mätpunkter kan ställas samman och att mätningarna har utförts&lt;br&gt;med samma noggrannhet. Regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer bör därför kunna utfärda föreskrifter om hur mätningen skall&lt;br&gt;utföras. Därvid bör exempelvis kraven på tidsnoggrannhet i mätningarna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;fastslås. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätägare bör kunna åläggas att göra mätdata tillgängliga för berörda&lt;br&gt;parter. Svenska kraftnät bör kunna ställa krav på utformningen av denna&lt;br&gt;information. Avräkningsinformationen bör behandlas med erforderlig sekre-&lt;br&gt;tess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag används olika tekniska system för mätning och insamling av&lt;br&gt;mätdata av nätägama. Genom föreskrifter skall standarder och rutiner anges&lt;br&gt;för mätning, rapportering och avräkning liksom även tekniska krav på&lt;br&gt;mätutrustningen. Detta bör dock inte innebära att kunderna blir hänvisade&lt;br&gt;till en leverantör av mätutrustningen, och inte heller att nätägaren svarar för&lt;br&gt;denna. Det är viktigt för marknadens utveckling att konkurrensen tillåts att&lt;br&gt;slå igenom på mätningsområdet så att kostnaderna pressas och tekniken&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att utnyttja den ökade konkurrensen på elmarknaden blir i&lt;br&gt;många fall beroende av tillgången till ny mätutrustning. Sådan utrustning&lt;br&gt;bedöms, åtminstone inledningsvis, vara förhållandevis dyrbar. En fråga i&lt;br&gt;sammanhanget är om denna ökade kostnad bör bäras av den enskilde&lt;br&gt;elkunden eller slås ut på hela kundkollektivet. En huvudprincip bör vara att&lt;br&gt;nätägama skall debitera en kund den del av kostnaderna för mätning och&lt;br&gt;därtill hörande verksamhet som entydigt kan föras till kunden. Delar av&lt;br&gt;mätningsverksamheten utförs dock av skäl som inte är kundspecifika, och&lt;br&gt;sådana systemkostnader bör slås ut på det kundkollektiv vars förbrukning&lt;br&gt;ställer krav på systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är troligt att mätningen av en kunds förbrukning normalt kommer att&lt;br&gt;ske individuellt. Undantag från principen om en noggrann tidsmätning för&lt;br&gt;den enskilda kunden bör dock kunna ske om mätpunkten flyttas från slutför-&lt;br&gt;brukarna till en mätpunkt högre upp i systemet. Så kan exempelvis ske om&lt;br&gt;en säljare levererar el till en kundgrupp och debiterar de enskilda kunderna&lt;br&gt;enligt fördefinierade uttagsprofiler, så som nu är vanligt för hushållskunder.&lt;br&gt;I ett sådant fall måste dock nätägaren och säljaren vara överens om hur det&lt;br&gt;ekonomiska ansvaret hanteras för de samlade avvikelserna från kund-&lt;br&gt;gruppens beräknade förbrukning. Exempelvis kan säljaren, liksom i det&lt;br&gt;nuvarande debiteringssystemet, slå ut kostnaderna för avvikelserna på hela&lt;br&gt;kundgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag om ett system med leveranskoncession som redovisas i kapitel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 innebär att det inom vaije koncessionsområde skall finnas en elleverantör&lt;br&gt;som har beviljats leveranskoncession. En sådan koncession innebär att&lt;br&gt;koncessionshavaren har skyldighet att leverera till alla inom området som&lt;br&gt;inte söker sig till en annan leverantör. Koncessionshavaren får därmed en&lt;br&gt;ensamrätt till elleveranser inom området till de elkunder som inte önskar&lt;br&gt;köpa el på den öppna marknaden. Som tidigare har nämnts avser regeringen&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter om mätning av elförbrukning. För de kunder som&lt;br&gt;köper sin el från innehavaren av leveranskoncessionen kommer kraven på&lt;br&gt;mätning att behållas på nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.3 Tillsyn av nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreliggande lagförslag innebär att innehavare av nätkoncession har en&lt;br&gt;skyldighet att ansluta den som så önskar till sin ledning eller sitt lednings-&lt;br&gt;nät. Skyldigheten bör gälla på skäliga villkor. Koncessionshavaren kan&lt;br&gt;således under vissa omständigheter befrias från skyldigheten. Det är dock&lt;br&gt;inte möjligt att generellt specificera de omständigheter som skall råda för att&lt;br&gt;anslutningsskyldigheten skall upphöra att gälla. Anslutningsskyldigheten&lt;br&gt;samt villkoren för anslutning skall i vaije enskilt fall kunna prövas av en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i det fall en koncessionshavare kopplar bort någon som redan är&lt;br&gt;ansluten till ledning eller nät måste det kunna prövas om åtgärden är skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor för överföring av el som erbjuds den som är ansluten skall&lt;br&gt;också kunna prövas av myndighet. Det kan exempelvis gälla pris, betal-&lt;br&gt;ningsvillkor, avtalstid och uppsägning, leveransvillkor m.m. Vad gäller&lt;br&gt;villkor för överföring är det också viktigt att enhetliga principer tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätinnehavaren bör vara skyldig att lämna kostnadsförslag och uppgifter&lt;br&gt;om andra överförings villkor inom skälig tid. Vidare bör fördelningen av&lt;br&gt;kostnader för mätning m.m. mellan enskilda kunder och kundkollektivet&lt;br&gt;kunna prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För prissättningen av överföringstjänster, nättariffen, och andra villkor&lt;br&gt;för nättjänster bör gälla att de skall vara skäliga och utformade på sakliga&lt;br&gt;grunder. Dessa frågor behandlas i avsnitt 6.3.4, samt i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny myndighetsfunktion som svarar för tillsyn över nätverksamhet bör&lt;br&gt;skapas för att handha bl.a. dessa frågor. Denna myndighetsfunktion&lt;br&gt;benämnes i det följande nätmyndigheten. I avsnitt 11 redovisas den nya&lt;br&gt;myndighetsfunktionens huvuduppgifter och regeringens bedömningar&lt;br&gt;angående huvudmannaskap, resursbehov och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.4 Tariffer för nattjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nättariffer för överföring av el skall utformas&lt;br&gt;sä att betald avgift för en anslutning ger rätt att använda hela det&lt;br&gt;elektriska nätet inom landet, med undantag för utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariff skall vara skälig och utformad på sakliga grunder.&lt;br&gt;Nättariff för område får inte konstrueras så att överföringsavgiften&lt;br&gt;beror på var inom området en anslutning är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna godtar utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan invändning. Flertalet av dem framhåller vikten&lt;br&gt;av att tarifferna utformas så att de blir skäliga och sakligt motiverade. Flera&lt;br&gt;instanser är positiva till införande av s.k. punkttariffer för hela eller delar&lt;br&gt;av elnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med elmarknadsreformen är att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för konkurrens. Kunder och leverantörer skall ha&lt;br&gt;frihet att ingå de affarskontrakt som de finner lämpliga. Som en följd av&lt;br&gt;denna kontraktsfrihet kommer handeln med el sannolikt att väsentligt för-&lt;br&gt;ändras jämfört med i dag. Det är framför allt möjligheten för slutkunder och&lt;br&gt;distributörer att kunna teckna kontrakt med annan än den som äger&lt;br&gt;ledningar och nät som kommer att medföra stora förändringar för köpare&lt;br&gt;och säljare på elmarknaden. Nya kontraktsformer torde uppstå som kan&lt;br&gt;möjliggöra vidareförsäljning. Mäklare kan komma in på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen konstaterar att det nu tillämpade systemet för&lt;br&gt;nättariffer skulle vara administrativt svårhanterligt när elmarknaden blir&lt;br&gt;konkurrensutsatt. Det förutsätter nämligen en fullständig kraftavräkning i&lt;br&gt;vaije punkt på nätet där två nätägare möts, dvs. någon måste fastställa vem&lt;br&gt;som tar ut kraft eller vem som matar in kraft i punkten. I dag, när det&lt;br&gt;endast undantagsvis är andra än nätägaren som överför kraft på regionnäten&lt;br&gt;och på lokalnäten är de tillämpade tariffsystemen tillräckliga. När andra än&lt;br&gt;nätägama kommer att äga den kraft som transporteras på näten kommer&lt;br&gt;nuvarande tariffsystem att leda till ett mycket komplicerat avräkningsför-&lt;br&gt;farande. Tariffsystemet måste således förändras för att uppfylla de krav som&lt;br&gt;ställs på en konkurrensutsatt elmarknad med kontraktsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättarifferna bör så långt det är praktiskt möjligt avspegla de fysiska&lt;br&gt;flödena på nätet. Detta är en förutsättning för att tariffen skall ge korrekta&lt;br&gt;samhällsekonomiska styrsignaler till aktörerna, dvs. såväl till elprodu-&lt;br&gt;centerna som till elkonsumentema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffen bör också utformas på ett sätt som stimulerar konkurrensen&lt;br&gt;på elmarknaden. Det skall vara enkelt att köpa och sälja kraft med olika&lt;br&gt;typer av kontrakt. Det skall räcka att vara ansluten till en punkt på nätet för&lt;br&gt;att man skall ha rätt att leverera till eller motta leveranser från alla andra&lt;br&gt;som är anslutna till det svenska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte en uppgift för statsmakterna att meddela detaljerade före-&lt;br&gt;skrifter om vilka tariffer som skall tillämpas av nätföretagen. Den närmare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utformningen av tarifferna är en fråga mellan nätföretagen och de som vill Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;utnyttja näten för överföring av kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ellagen bör det dock föreskrivas att nättariffer skall vara skäliga och ut-&lt;br&gt;formas på sakliga grunder. Det är en viktig uppgift för nätmyndigheten att&lt;br&gt;i sin tillsyn av nätverksamheten bedöma om nättariffer och övriga villkor för&lt;br&gt;nättjänster är skäliga och utformade på sakliga grunder. Begreppet saklig&lt;br&gt;grund innebär att nättarifferna skall vara objektiva och icke-diskriminerande.&lt;br&gt;Kunder får indelas i grupper efter kostnadsbild, t.ex. kunder med elvärme&lt;br&gt;eller tidstariff. Kunder inom samma kundkategori skall däremot ha samma&lt;br&gt;nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för nätmyndighetens bedömning av skäligheten bör vara&lt;br&gt;konsumentintresset. Priset, tariffen, bör prövas dels i individuella fall, dels&lt;br&gt;vid en helhetsbedömning om nätföretagets prisnivå är skälig. Nättarifferna&lt;br&gt;bör också ge sådana intäkter att verksamheten ger en rimlig avkastning.&lt;br&gt;Detta är viktigt för att undvika en situation där nätverksamheten måste&lt;br&gt;finansieras på annat sätt än via nättariffer eller omvänt blir utnyttjad till&lt;br&gt;subventionering av annan verksamhet, s.k. korssubventionering (se avsnitt&lt;br&gt;10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av en nättariff bör vaije koncessionsområde behandlas för&lt;br&gt;sig. Det innebär således att det är prisutvecklingen inom detta område som&lt;br&gt;bör vara utgångspunkt för bedömningen, och också att den bör ställas i&lt;br&gt;relation till kostnaderna för nätverksamhet inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En princip för utformningen av nättariffer bör vara att den som för-&lt;br&gt;orsakar kostnader för nätägaren också skall betala för detta. Denna princip&lt;br&gt;innebär att tarifferna bör vara kostnadsriktiga för vaije kundkategori. Det&lt;br&gt;är dock viktigt att denna strävan efter kostnadsriktighet inte medför att&lt;br&gt;elkonsumenter i glesbygd behöver stå för samtliga de kostnader elöverför-&lt;br&gt;ingen till dem medför. I ellagen bör därför anges att nättariff för område&lt;br&gt;inte konstrueras så att överföringsavgifter beror på var inom koncessions-&lt;br&gt;området kunden är ansluten. Inom ett koncessionsområde skall alltså inte&lt;br&gt;kunder vid exempelvis områdets gränser betala högre avgifter än de som bor&lt;br&gt;centralt i området. Detta överensstämmer i stort sett med den praxis som nu&lt;br&gt;tillämpas. Vid meddelande av områdeskoncession bör därför kon-&lt;br&gt;cessionsområdets geografiska omfattning bedömas utifrån bl.a. den aspekten&lt;br&gt;att det om möjligt skall innefatta både tätorter och glesbygd (se avsnitt&lt;br&gt;6.4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med detta system för utjämning av nätkostnader kan det inte&lt;br&gt;undvikas att nättarifferna i utpräglade glesbygdsområden blir högre än i&lt;br&gt;utpräglade tätortsområden. Så är emellertid förhållandet även med&lt;br&gt;nuvarande system med områdeskoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet att nätföretaget inte får differentiera nättariffen med hänsyn&lt;br&gt;till var i området kunden är belägen innebär inget hinder för att tarifferna&lt;br&gt;- som i dagens system - på sakliga grunder kan variera mellan olika kund-&lt;br&gt;grupper. För exempelvis hushållskunder har olika tariffer tillämpats&lt;br&gt;beroende på om hushållet använder el för uppvärmningsändamål eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av nätkostnaderna inom ett koncessionsområde kan dock inte&lt;br&gt;drivas hur långt som helst utan att det uppstår betydande samhällsekono-&lt;br&gt;miska kostnader. Enligt nu gällande regler har innehavaren av en om- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rådeskoncession möjlighet att ta ut en engångsavgift i samband med att en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;abonnent ansluts till nätet. Storleken på denna engångsavgift är enligt den Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;praxis som har utvecklats endast delvis beroende av nätföretagets verkliga&lt;br&gt;kostnader för anslutningen och sålunda av var i nätet abonnenten önskar&lt;br&gt;ansluta sig. Det nya regelverket bör inte påverka tillämpningen av denna&lt;br&gt;praxis i framtiden. Vidare bör inriktningen av prövningen utgå från de&lt;br&gt;nuvarande avgifts- och tariffnivåema. Inriktningen bör även vara att dessa&lt;br&gt;nivåer inte skall behöva höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen anser att nättariffen för nätkoncession för linje&lt;br&gt;bör kunna variera med hänsyn till var anslutningspunkten är belägen. Detta&lt;br&gt;innebär enligt utredningen att det t.ex. på storkraftnätet kan vara tillåtet med&lt;br&gt;högre tariffer i södra Sverige och lägre i norra Sverige. Även inom ett&lt;br&gt;regionalt nät bör det vara tillåtet att variera tarifferna i de fall som det är&lt;br&gt;kostnadsmotiverat. Så är fallet med de högspänningstariffer som nu&lt;br&gt;tillämpas. Även tarifferna på de regionala näten bör liksom hittills kunna&lt;br&gt;prövas utifrån skälighet och om de är sakligt motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens system är det möjligt att få pris och övriga villkor för leverans,&lt;br&gt;överföring eller inköp av el prövade. Prövningen syftar till att åstadkomma&lt;br&gt;en skälig och sakligt motiverad prisättning. En sådan möjlighet bör finnas&lt;br&gt;även i fortsättningen när det gäller nätverksamhet. Nättariffer och övriga&lt;br&gt;villkor för nättjänster bör liksom tidigare vara underkastade reglering.&lt;br&gt;Utgångspunkten för fastställande av skäliga avgifts- och tariffnivåer för&lt;br&gt;överföring av el bör vara nu gällande praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en särskild uppgift för nätmyndigheten att se till att de nya&lt;br&gt;förhållandena på elmarknaden inte leder till försämrade villkor vad gäller&lt;br&gt;överföring av el för kunder i glesbygd. Regeringen avser att uppdra åt nät-&lt;br&gt;myndigheten att följa denna fråga närmare. Myndigheten bör bl.a. kartlägga&lt;br&gt;kostnaderna (avgifter och tariffer) för överföring på lokala och regionala nät&lt;br&gt;i syfte att redovisa hur kostnaderna för elöverföring utvecklas på regionnät&lt;br&gt;och i glesbygdsområden efter det att elmarknadsreformen har trätt i kraft.&lt;br&gt;Från och med hösten 1995 bör myndigheten regelbundet rapportera till&lt;br&gt;regeringen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Koncessionsvillkor i ellagen, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Koncessionstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätkoncession ges för en bestämd tid, längst 40&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser i ellagen&lt;br&gt;skall linje- och områdeskoncessioner utfärdas för en viss tid, normalt inte&lt;br&gt;längre än 40 år, eller vid särskilda skäl 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis är att linjekoncessioner medges för 40 år och områdeskoncessioner Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;för 10 år. Om det finns särskild anledning, exempelvis att koncessioner&lt;br&gt;inom ett större område bör omprövas i ett sammanhang, ges koncessioner&lt;br&gt;även för kortare tid, så att alla berörda koncessioner löper ut samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att bevilja koncessioner för upp till 60 år har aldrig utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att ge koncessioner för viss tid har visat sig fungera väl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tidsbestämda koncessioner kan nätägaren bättre planera sin&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessioner bör även fortsättningsvis ges för en bestämd tid.&lt;br&gt;Nätmyndigheten skall besluta om giltighetstiden för vaije enskild&lt;br&gt;nätkoncession. En längsta tid om 40 år är tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Koncessionens högsta spänning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätkoncession för område ges för viss högsta&lt;br&gt;spänning som bestäms särskilt för vaije koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det svenska elsystemet är typiska&lt;br&gt;spänningsnivåer 400 kV på storkraftnätet, 130-70 kV på regionala ledningar&lt;br&gt;och lägre på de lokala eldistributionsnätens ledningar. En innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession behöver inte ansöka om koncession för att bygga&lt;br&gt;ledningar inom sitt område. Områdeskoncessionen gäller dock endast för&lt;br&gt;ledningar upp till en viss spänningsnivå, som vanligen anges i koncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det system som föreslås kan situationer uppstå med konkurrerande&lt;br&gt;önskemål från nät- och ledningsägare om att få ansluta en viss anläggning.&lt;br&gt;Den lokala verksamheten bör därför skyddas mot den utarmning som skulle&lt;br&gt;inträffa om andra i stor utsträckning tilläts bygga ledningar in i området för&lt;br&gt;att direktansluta attraktiva, större förbrukare. Det finns annars en risk för&lt;br&gt;att kostnaderna för det lokala nätet, som är dimensionerat för att överföra&lt;br&gt;el till alla förbrukare inom området, efterhand belastar endast små&lt;br&gt;elförbrukare, främst enskilda hushåll. Vidare försvåras en rationell&lt;br&gt;utbyggnad av det lokala nätet om den som har nätkoncession för område&lt;br&gt;inte är säker på att kunna utnyttja sitt nät för överföringar även till större&lt;br&gt;förbrukare inom området. Därför innehåller lagförslaget bestämmelser bl.a.&lt;br&gt;om att den som har nätkoncession för område också normalt har företräde&lt;br&gt;framför den som har nätkoncession för linje, när det gäller att ansluta en&lt;br&gt;förbrukare inom området som kan anslutas till bådadera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högsta tillåtna spänningsnivån för områdeskoncessioner har hittills&lt;br&gt;inte reglerats i lag. För att markera omfattningen av det företräde som&lt;br&gt;innehavaren av nätkoncessionen för område skall ha när det gäller att bygga&lt;br&gt;ledningar och ansluta anläggningar inom sitt område, har i lagförslaget&lt;br&gt;tagits in bestämmelser om ledningarnas spänningsnivåer. Lagförslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär att nätkoncession för område skall avse ett ledningsnät med högst Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;en viss angiven spänning. Av lagförslaget framgår vidare att nätkoncession&lt;br&gt;för linje får ges för ledningar med spänningar under den berörda&lt;br&gt;områdeskoncessionens högsta spänningsnivå endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Lämplighetsbedömning, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession skall endast ges för sådana ledningar och nät som är&lt;br&gt;lämpliga från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i ellagen att möjlighet att tillgodose lokala intressen&lt;br&gt;särskilt skall beaktas vid meddelande av områdeskoncession, upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område skall omfatta en med hänsyn till nätverk-&lt;br&gt;samheten lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökandens lämplighet skall alltid prövas innan nätkoncession ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överlåtelse av nätkoncession fordras tillstånd av myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om koncessionshavare väsentligt åsidosätter koncessionsvillkoren&lt;br&gt;eller föreskrifterna i ellagens 2 § 4 mom. eller 7 mom., eller inte haft&lt;br&gt;ledningen eller ledningsnätet i bruk under tre år, kan nätmyndigheten&lt;br&gt;besluta om återkallelse av koncessionen. Nätmyndighetens beslut kan&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Utredningen föreslog dock att återkallelse av nätkon-&lt;br&gt;cession skall prövas av länsrätt efter ansökan av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning. Några remissinstanser har, direkt och&lt;br&gt;indirekt, tagit upp frågan om att en lämplig avgränsning av distributions-&lt;br&gt;områdena måste kunna ske för att inte vissa elkunder, främst i glesbygd,&lt;br&gt;skall drabbas av stora kostnadsökningar. NUTEK anser att den nya nät-&lt;br&gt;myndigheten bör få större möjligheter att ändra områdesgränser än vad som&lt;br&gt;har gällt hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighet ur allmän synpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i ellagens 2 § 2 mom. första stycket anger&lt;br&gt;som villkor för både linje- och områdeskoncession bl.a. att &amp;quot;anläggningen&lt;br&gt;är behövlig och förenlig med en planmässig elektrifiering&amp;quot;. Detta villkor&lt;br&gt;återspeglar de bedömningar som är viktiga under en utbyggnadsfas. Ytterst&lt;br&gt;har syftet med villkoret varit att främja framväxten av ett rationellt lednings-&lt;br&gt;system där kapacitetsmässigt onödiga dubbleringar av ledningarna skulle&lt;br&gt;undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera är utbyggnadsbehoven relativt små och avser främst komplette-&lt;br&gt;ringar av eller förstärkningar i de befintliga ledningsnäten. Kravet på&lt;br&gt;förenlighet med en &amp;quot;planmässig elektrifiering&amp;quot; återspeglar därför inte dagens&lt;br&gt;situation. I lagförslaget föreslås i stället att nätkoncession får meddelas&lt;br&gt;endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. Med denna&lt;br&gt;formulering återspeglas bättre nuvarande behov av en allsidig prövning där&lt;br&gt;bl.a. ledningens inverkan på konkurrensen inom elhandeln kan beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att i förväg närmare ange hur en anläggnings&lt;br&gt;lämplighet från allmän synpunkt skall bedömas. Omständigheterna i det&lt;br&gt;enskilda fallet blir avgörande. Det främsta motivet för bestämmelsen är att&lt;br&gt;förhindra att samhällsekonomiskt onödiga ledningar byggs eller att ledningar&lt;br&gt;dras fram på ett sätt som orsakar onödigt stort intrång till skada för tredje&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningar och anläggningar som ingår i en nätkoncession för område kan&lt;br&gt;normalt förutsättas vara lämpliga från allmän synpunkt. I vissa fall, främst&lt;br&gt;när det gäller nätkoncession för linje, kan situationer tänkas där byggandet&lt;br&gt;av en ny ledning är företagsekonomiskt motiverat men det samhällsekono-&lt;br&gt;miskt kan vara mer lönsamt att använda en ledning eller ett ledningsnät som&lt;br&gt;redan finns. Utgångspunkten bör vara att den befintliga ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i första hand skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stor utsträckning kommer nätkoncessionemas lämplighet från allmän&lt;br&gt;synpunkt att prövas på samma grunder som hittills. De föreslagna ändring-&lt;br&gt;arna i ellagen förutsätts därför inte leda till stora förändringar i kon-&lt;br&gt;cessionsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoseende av lokala intressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen i ellagens 2 § 2 mom. tredje stycket anger att&lt;br&gt;möjligheten att tillgodose lokala intressen särskilt skall beaktas då om-&lt;br&gt;rådeskoncession övervägs. Bestämmelsen kom till år 1976 som ett uttryck&lt;br&gt;för uppfattningen att kommunerna som företrädare för lokala intressen borde&lt;br&gt;ges ett större inflytande på eldistributionen än vad som då var fallet (prop.&lt;br&gt;1975/76:100 bil. 15 p. D, bet. 1975/76:NU45, rskr. 1975/76:263).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna systemet med nätkoncessioner har till uppgift att&lt;br&gt;säkerställa tillgång till ledningar och ledningsnät på skäliga villkor för alla&lt;br&gt;som önskar utnyttja dem för överföring av el. Vid meddelande av nätkon-&lt;br&gt;cession för område skall koncessionens lämplighet från allmän synpunkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas. I en sådan prövning bör lokala intressen få stor tyngd. Med det nya Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;systemet med nätkoncessioner och den lämplighetsprövning som skall ske&lt;br&gt;finns därför inte något behov att i lagen särskilt ange att lokala intressen&lt;br&gt;skall beaktas. Bestämmelsen bör därför tas bort från ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplig enhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller områdeskoncessioner anger ellagen i dag att området skall&lt;br&gt;utgöra &amp;quot;en med hänsyn till eldistributionens ändamålsenliga anordnande&lt;br&gt;lämplig enhet&amp;quot;. Denna bestämmelse syftar främst till att skapa distributions-&lt;br&gt;områden som innehåller en lämplig blandning av kunder som medför höga&lt;br&gt;och låga distributionskostnader, så att en för hela området rimlig genom-&lt;br&gt;snittskostnad kan uppnås. Detta är av stor vikt då samma tariff', som&lt;br&gt;närmare beskrivits i avsnitt 6.3.4, skall tillämpas för kunder av en viss&lt;br&gt;kategori oavsett var de är anslutna inom distributionsområdet. I praktiken&lt;br&gt;är det ofta fråga om att göra distributionsområdet tillräckligt stort och att&lt;br&gt;försöka få en lämplig blandning av tätortsområden och glesbebodda&lt;br&gt;områden. Detta innebär ett skydd mot höga distributionskostnader för&lt;br&gt;glesbygdsboende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK framhåller i sitt remissyttrande att ett viktigt inslag redan i nu&lt;br&gt;gällande lagstiftning är att skapa rationella koncessionsområden. Enligt nyss&lt;br&gt;nämnda av riksdagen fastlagda riktlinjer från år 1976 skall detta ske på&lt;br&gt;frivillig väg. NUTEK konstaterar att utredningen inte har föreslagit ökade&lt;br&gt;möjligheter att mot koncessionsinnehavamas önskan ändra koncessionsom-&lt;br&gt;rådenas gränser. Verket föreslår att dessa möjligheter ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget föreslås i huvudsak en liknande ordning som dagens. Som&lt;br&gt;närmare beskrivs i avsnitt 6.3.4 får avgifterna för överföring inte variera&lt;br&gt;beroende på var inom området förbrukaren är ansluten. Mot bakgrund av&lt;br&gt;att nätkoncessionema för område, till skillnad från nuvarande områdeskon-&lt;br&gt;cessioner, inte kommer att omfatta försäljning av el har ellagens krav&lt;br&gt;avseende områdesavgränsningen ändrats till att området skall utgöra &amp;quot;en&lt;br&gt;med hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För flertalet små elkunder utgör överföringskostnaden en stor del av den&lt;br&gt;totala kostnaden för elanvändningen. Detta är särskilt fallet i glest bebodda&lt;br&gt;områden. Det är därför av stor vikt att nätmyndigheten verkar för en kost-&lt;br&gt;nadssänkande strukturrationalisering av överföringsverksamheten i minst&lt;br&gt;samma omfattning som hittills. Genom att kostnaderna för nätverksamhet&lt;br&gt;enligt lagförslaget skall särredovisas blir förutsättningarna för och effekterna&lt;br&gt;av möjliga strukturrationaliseringar tydligare än hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att nätmyndigheten intensifierar arbetet med att skapa&lt;br&gt;koncessionsområden med en kostnadsstruktur som medger tillräckligt stor&lt;br&gt;utjämning av kostnaderna för elöverföringen. Myndigheten bör i detta arbete&lt;br&gt;rikta särskild uppmärksamhet på områden dels i glesbygd, dels där över-&lt;br&gt;föringskostnadema är höga i förhållande till kundstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen kan i många fall antas vara villiga att medverka till en snabb&lt;br&gt;strukturrationalisering, inte minst då samma företag sköter nätverksamheten&lt;br&gt;i de berörda koncessionsområdena. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör, mot bakgrund av de erfarenheter som vinns,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöma om nuvarande befogenheter är tillräckliga för att åstadkomma Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;lämpliga avgränsningar av koncessionsområdena. I annat fall bör&lt;br&gt;nätmyndigheten överväga och föreslå lämpliga förändringar av regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökandens lämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser i ellagen skall den som söker koncession&lt;br&gt;för yrkesmässig distribution av el vara &amp;quot;från allmän synpunkt lämplig att&lt;br&gt;utöva sådan verksamhet&amp;quot; (2 § 2 mom.). En motsvarande lämplighetspröv-&lt;br&gt;ning av den som skall inneha en nätkoncession bör även fortsättningsvis ske&lt;br&gt;vid ansökningstillfället. Detta bör ske oberoende av om nätkoncessionen&lt;br&gt;avser linje eller område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen skall vägas in sökandens allmänna kompetens och ut-&lt;br&gt;formningen av den organisation som skall ha hand om nätverksamheten. Om&lt;br&gt;sökanden tidigare har bedrivit nätverksamhet bör också hans skötsel av&lt;br&gt;denna vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan avser nätkoncession för område krävs dessutom att sökanden&lt;br&gt;är lämplig att bedriva nätverksamhet i det aktuella området. Eftersom&lt;br&gt;områdena har olika omfattning och struktur måste sökandens organisation&lt;br&gt;vara lämplig för området. Kraven på den sökande bör således kunna&lt;br&gt;anpassas med hänsyn exempelvis till hur stort det aktuella området är och&lt;br&gt;om det främst avser glesbygd eller tätort. Viktiga faktorer är nätföretagets&lt;br&gt;effektivitet, omfattning och möjligheter att hålla sig med kompetent&lt;br&gt;personal, beredskapsorganisation m.m. En bedömning av sökandens&lt;br&gt;lämplighet är särskilt viktig eftersom nätkoncession för område i princip&lt;br&gt;innebär att innehavaren får monopol inom området på att bygga ledningar&lt;br&gt;upp till en viss spänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nätkoncession for linje som avser en utlandsförbindelse bör&lt;br&gt;lämplighetsprövningen innefatta ytterligare bedömningsgrunder. Regeringens&lt;br&gt;överväganden och förslag i denna fråga redovisas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlåtelse av koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan om en nätkoncession prövas alltid sökandens lämplighet. I det&lt;br&gt;fall en ny fysisk eller juridisk person senare vill ta över verksamheten&lt;br&gt;uppstår nya förutsättningar för lämplighetsbedömningen. I samband med en&lt;br&gt;överlåtelse av nätkoncession bör därför även den nye innehavarens&lt;br&gt;lämplighet prövas, på samma sätt som sker vid ansökan om en nätkon-&lt;br&gt;cession. För överlåtelse av en nätkoncession bör därför, liksom idag, krävas&lt;br&gt;särskilt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallelse av koncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagförslaget behålls i huvudsak nuvarande bestämmelser om att koncession&lt;br&gt;kan återkallas om koncessionshavaren väsentligt åsidosätter sina skyldigheter&lt;br&gt;eller inte har haft ledningen eller nätet i drift under viss tid. Två ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sak görs dock. Som skäl för återkallelse tillkommer fall då nätkoncessions- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;havaren åsidosatt de skyldigheter som anges i lagförslagets 2 § 7 mom. om&lt;br&gt;bl.a. den redovisning och skälighet i nättariffer som skall gälla för&lt;br&gt;nätverksamhet. Vidare skall beslut om återkallelse, som i dag prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen utsett, endast kunna prövas&lt;br&gt;av nätmyndigheten vars beslut kan överklagas i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom hittills kommer således den som får sin nätkoncession återkallad&lt;br&gt;alltid att ha möjlighet att få frågan prövad av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett återkallande av en nätkoncession kan den ledning eller det nät&lt;br&gt;som ett antal elkunder är beroende av för sin elförsöijning normalt inte&lt;br&gt;stängas av. Detta inskränker möjligheterna att utnyttja återkallelse i syfte att&lt;br&gt;förmå en koncessionshavare som åsidosätter sina skyldigheter att rätta sig.&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningen har därför genom tilläggsdirektiv (dir. 1993:93)&lt;br&gt;fått i uppdrag att i sitt fortsatta arbete bl.a. överväga i vilken utsträckning&lt;br&gt;staten behöver kunna vidta tvångsåtgärder i samband med återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession och lämna förslag till sådana åtgärder. Vidare skall utredaren&lt;br&gt;se över frågan om möjlighet för koncessionshavare att under koncessions-&lt;br&gt;tiden frånträda sin koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 Upphävande av vissa bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1976:240) om förvärv av eldistri-&lt;br&gt;butionsanläggning upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Göteborgs kommun anser att, om lagen upphävs, det&lt;br&gt;noga bör övervägas hur regelsystemet i övrigt påverkar försäljningar av nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning får, med vissa undantag, sådan anläggning inte&lt;br&gt;förvärvas utan tillstånd av regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget om ändringar i ellagen anges att nätkoncession inte skall få&lt;br&gt;överlåtas utan tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;av nätmyndigheten. Nätkoncession får endast ges till den som från allmän&lt;br&gt;synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Reglerna kommer att gälla&lt;br&gt;nätkoncessioner för såväl linje som område. Med dessa lagbestämmelser&lt;br&gt;kommer lämplighetsprövning av koncessionsinnehavare även fortsättningsvis&lt;br&gt;att ske i samband med överlåtelser av koncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också det system med leveranskoncession som regeringen föreslår&lt;br&gt;innefattar en särskild prövning av den sökandes lämplighet vid meddelande&lt;br&gt;eller överlåtelse av koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om förvärv av eldistributionsanläggningar har i praktiken inneburit&lt;br&gt;en etableringskontroll för återförsäljare av el. Innehavare av nätkoncession&lt;br&gt;skall dock inte handla med el. De föreslagna nya reglerna i ellagen gör det&lt;br&gt;möjligt att skälighetspröva priser och andra villkor för bl.a. de anslutnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och överföringsåtgärder som ingår i nätverksamheten, oavsett vem som äger Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;ledningsnätet. Det skall därför inte, för elkunder och elsäljare, innebära&lt;br&gt;någon skillnad om anläggningen byter ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i sin nätverksamhet missbrukar en dominerande ställning, som&lt;br&gt;exempelvis kan uppstå genom innehav av ett flertal anläggningar och&lt;br&gt;ledningar, kan skäligheten i hans priser och andra villkor för nätverksam-&lt;br&gt;heten prövas enligt ellagen. Ytterst kan även konkurrenslagens bestämmelser&lt;br&gt;bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon särskild prövning när det gäller överlåtelser av själva anlägg-&lt;br&gt;ningarna behövs inte. Lagen (1976:240) om förvärv av eldistributionsan-&lt;br&gt;läggning bör därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Behovet av en stegvis övergång&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Under en övergångtid bör de elkunder som&lt;br&gt;så önskar kunna erhålla leveranser av el utan särskilda krav på&lt;br&gt;mätning och avräkning. Mindre kraftproducenter och fjärrvärme-&lt;br&gt;företag bör också ges övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår ingen över-&lt;br&gt;gångslösning. Utredningens förslag är att alla ledningar och nät samtidigt&lt;br&gt;öppnas för handel med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser förordar någon form av&lt;br&gt;stegvis övergång till det av utredningen föreslagna regelverket. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. Kammarrätten i Göteborg, TCO, Riksförbundet Energileverantörema&lt;br&gt;(REL), Klippan Rönneådalens Energi AB (KREAB), Sveriges Civiling-&lt;br&gt;enjörsförbund och Trollhättan Energi AB vilka rekommenderar ett stegvis&lt;br&gt;införande av reformen. Svenska Kraftverksföreningen och Vattenfall AB&lt;br&gt;förordar att näten i ett första steg öppnas för leveranser enligt kontrakt av&lt;br&gt;en viss minsta längd. NUTEK, Glesbygdsmyndigheten, SABO, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund och Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk&lt;br&gt;Förening förordar att en försäljningskoncession införs enligt en modell som&lt;br&gt;skisserades i NUTEK: s rapport Elmarknad i förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att övergångsregler bör införas i syfte&lt;br&gt;att underlätta småskalig elproduktion medan Värmeverksföreningen har&lt;br&gt;liknande önskemål angående skydd för de under senare år etablerade&lt;br&gt;fjärrvärmeföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Svenska kraftnät och Landstingsförbundet finner att&lt;br&gt;övervägande skäl talar mot någon övergångslösning. Stockholm Energi AB&lt;br&gt;argumenterar mot NUTEK:s förslag om en försäljningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ellagstiftningsutredningen föreslår&lt;br&gt;att utredningens föreslag till regelverk skall böija gälla tidigast den 1 juli&lt;br&gt;1994. Utredningens förslag innebär således att samtliga nät skulle öppnas&lt;br&gt;samtidigt för alla kunder. Utredningen konstaterar att väsentliga ekonomiska&lt;br&gt;intressen berörs av den tidpunkt som väljs för genomförandet och framhåller&lt;br&gt;att det, om det sker snabbt, torde leda till en samhällsekonomiskt viktig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;press på elpriserna under de närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen hade enligt direktiven för sitt arbete att i första hand lämna&lt;br&gt;förslag med innebörden att de regionala näten öppnas för transitering.&lt;br&gt;Utredningens slutsats är dock att det uppstår problem om inte samma regler&lt;br&gt;för handel med el gällde på lokala nät som på övriga nät. Framför allt pekar&lt;br&gt;utredningen på att en rad gränsdragningsproblem skulle uppstå mellan dem&lt;br&gt;som ges möjlighet att välja elleverantör och dem som inte har denna&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har förordat en stegvis övergång till det nya&lt;br&gt;regelverket. Från de instanser som utvecklar sina synpunkter i frågan&lt;br&gt;kommer ofta förslaget att överföringsnäten i ett första steg skulle öppnas för&lt;br&gt;större kunder, medan mindre förbrukare under övergångstiden skulle förbli&lt;br&gt;hänvisade till en leverantör med leveransplikt. De skäl som förs fram för en&lt;br&gt;övergångslösning är att kostnaderna för individuell mätning och avräkning&lt;br&gt;skulle bli alltför höga för mindre förbrukare och att dessa åtminstone&lt;br&gt;inledningsvis skulle få svårt att agera på en helt öppen elmarknad. Även&lt;br&gt;andra skäl redovisas, exempelvis svårigheter för den småskaliga elproduk-&lt;br&gt;tionen eller fjärrvärmen, som också påverkas av utredningens förslag till&lt;br&gt;lagändringar. Ytterligare ett skäl som anförs av flera remissinstanser är att&lt;br&gt;man befarar en turbulens på elmarknaden i ett övergångsskede, exempelvis&lt;br&gt;i form av kraftiga prissvängningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproducenterna har förespråkat en övergångslösning som skulle&lt;br&gt;innebära att näten i ett första steg öppnas för de kunder som har leverans-&lt;br&gt;kontrakt med en viss minsta varaktighet. Förslag med ungefar samma&lt;br&gt;innebörd har redovisats och motiverats i två särskilda yttranden till&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser föreslår en övergångslösning av det slag som&lt;br&gt;skisserades i NUTEK:s rapport Elmarknad i förändring. Den innebär att en&lt;br&gt;tidsbegränsad försäljningskoncession införs. Koncessionen medför leverans-&lt;br&gt;plikt för innehavaren inom ett koncessionsområde och en möjlighet för&lt;br&gt;kunderna att få elprisets skälighet prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl Ellagstiftningsutredningen som en betydande del av remissin-&lt;br&gt;stanserna konstaterar att för kunder med låg elförbrukning - främst hus-&lt;br&gt;hållskunder - kommer krav på en noggrann tidsdifferentierad mätning av&lt;br&gt;elförbrukningen att minska möjligheterna att agera på en öppen elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna i elproduktionen varierar timme för timme, vilket beror på&lt;br&gt;bl.a. att produktion sslag med olika kostnadsstruktur är i bruk vid olika tider&lt;br&gt;på dygnet och under året. Elsystemets marginella produktionskostnader&lt;br&gt;påverkas av de produktionsslag och produktionsanläggningar som för&lt;br&gt;tillfället är i drift vilket får ett genomslag på priset. Med en öppen elhandel&lt;br&gt;måste man därför mäta upp hur mycket el en kund har använt vid olika tids-&lt;br&gt;perioder för att rättvisande och tillförlitlig avräkning mellan leverantörerna&lt;br&gt;skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mätningen av kundernas elförbrukning måste i allmänhet ske med en&lt;br&gt;avsevärt större noggrannhet över tiden än i dag om kunderna inom ett&lt;br&gt;område får sin el från flera leverantörer. Kostnaderna för timvis mätning&lt;br&gt;och avräkning är ännu så länge så höga att det inte är rimligt att ställa krav&lt;br&gt;på att alla elkunder har en sådan utrustning. Det är sannolikt att kunder med&lt;br&gt;låg elförbrukning inte ser att kostnaderna för mätning uppvägs av de elpris-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduktioner de kan få genom att agera på en öppen marknad. Det finns dock Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;anledning att anta att tekniken inom några år har utvecklats så långt att även&lt;br&gt;mindre konsumenter kan ha system med bl.a. timvis avräkning utan alltför&lt;br&gt;höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre elförbrukamas möjligheter att agera på en elmarknad i&lt;br&gt;konkurrens har värderats i en särskild rapport, Små kunder på en elmarknad&lt;br&gt;i konkurrens. Rapporten redovisas i departementstencilen Utredningar om&lt;br&gt;elmarknadsreformen (Ds 1994:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten framhålls att också andra faktorer, vid sidan om de mättek-&lt;br&gt;niska frågorna, har betydelse för en fungerande marknad för små kunder.&lt;br&gt;En grundläggande förutsättning är, enligt rapporten, ett fritt tillträde till&lt;br&gt;marknaden för alla aktörer. Härigenom främjas handeln med el generellt&lt;br&gt;sett, vilket bedöms gynna de små kunderna. Dessa har, till skillnad från&lt;br&gt;större förbrukare av el, sämre förutsättningar att skaffa sig bra villkor i&lt;br&gt;direkta förhandlingar med elleverantörerna. Det är av den anledningen&lt;br&gt;viktigt att marknaden breddas. Det understryks att en effektiv kontroll av&lt;br&gt;nätverksamheten liksom en öppen och relevant prisinformation för små&lt;br&gt;kunder också är nödvändiga villkor att få en fungerande marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En relevant och lättförståelig prisinformation är, enligt rapporten, en av&lt;br&gt;de viktigaste förutsättningarna för att mindre kunder skall kunna agera på&lt;br&gt;en öppen elmarknad. Det finns en risk att prisinformationen försvåras när&lt;br&gt;kundens pris för leverans delas upp på en överföringsdel och en eldel. Det&lt;br&gt;kommer dock med nödvändighet att ske en förändring av relationerna&lt;br&gt;mellan säljare och kunder när elmarknaden öppnas för konkurrens. Inom&lt;br&gt;elförsäljningen kommer kundorienteringen att stärkas till följd av konkurren-&lt;br&gt;sen och på kundsidan kommer en ökad samverkan i inköpen att ske. Detta&lt;br&gt;kommer med tiden att förbättra kundernas information om priser och&lt;br&gt;leveransvillkor, och därmed minska deras transaktionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian Allmänt om en stegvis avreglering av elmarknaden som&lt;br&gt;är publicerad i departementsstencilen Utredningar om elmarknadsreformen&lt;br&gt;(Ds 1994:2) har olika övergångslösningar analyserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de motiv för en stegvist avreglerad elhandel som framkommit&lt;br&gt;genom remissbehandlingen framhålls i promemorian ett tekniskt problem&lt;br&gt;som uppstår när näten öppnas. Eftersom alla elkunder inte kan förväntas ha&lt;br&gt;en avancerad mätutrustning krävs det att någon inom varje nätområde, i&lt;br&gt;likhet med dagens situation, svarar för konsumtionsawikelsema hos de&lt;br&gt;kunder som fortfarande debiteras enligt schabloniserad timförbrukning.&lt;br&gt;Detta problem skulle kunna hanteras genom en övergångskonstruktion.&lt;br&gt;I promemorian granskas tre modeller för en stegvis övergång till en helt&lt;br&gt;avreglerad elhandel. Modellerna innebär alla att en elleverantör får ansvaret&lt;br&gt;för de kunder som inte agerar på den fria marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en modell får endast kunder över en viss effekt- eller energigräns&lt;br&gt;tillgång till den fria marknaden. Ett andra alternativ är att marknaden&lt;br&gt;öppnas endast för de kunder som är beredda eller har möjlighet att teckna&lt;br&gt;sig för kontrakt med en viss minsta varaktighet. Det tredje alternativet&lt;br&gt;innebär att en leverantör har leveransplikt inom vaije område, men att&lt;br&gt;kunderna har rätt att byta leverantör om de uppfyller kraven på noggrann&lt;br&gt;mätning och avräkning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två första alternativen till övergångbestämmelser har betydande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;nackdelar jämfört med det senare. En avgränsning av kundgrupper efter&lt;br&gt;antingen kundernas storlek (effekt eller energi) eller längden på deras&lt;br&gt;leveranskontrakt ger upphov till svårlösta avgränsningsproblem. Över-&lt;br&gt;gångslösningar av dessa slag skulle därför ställa krav på omfattande admini-&lt;br&gt;strativa insatser. Vid alternativet med avgränsning efter kundens storlek&lt;br&gt;kommer den godtyckliga gränsdragningen mellan kundgrupperna också att&lt;br&gt;skapa konkurrenssnedvridningar mellan de företag som tillåts köpa el på den&lt;br&gt;konkurrensutsatta marknaden och övriga företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet med en avgränsning av kunderna efter längden på deras&lt;br&gt;kontrakt skulle också - trots möjligheten att vända sig till en annan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;leverantör - medföra en stark låsning av kunderna till leverantörerna. För&lt;br&gt;kunden reduceras valfriheten till att teckna ett långsiktigt kontrakt eller att&lt;br&gt;stanna kvar hos sin ordinarie leverantör. Systemet synes också skapa&lt;br&gt;obalans i konkurrensförutsättningarna mellan producenter och distributörer.&lt;br&gt;De renodlade distributionsföretagen kan inte handla el på samma villkor som&lt;br&gt;andra distributörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en ansvarig leverantör inom vaije område (leveranskon-&lt;br&gt;cessionär) saknar dessa nackdelar. Det är en betydande fördel att vaije kund&lt;br&gt;under övergångstiden själv kan avgöra om han vill handla el i konkurrens&lt;br&gt;på den öppna marknaden. Leverantören har därigenom inte heller en absolut&lt;br&gt;ensamrätt till leveranserna inom sitt område, eftersom kunderna har&lt;br&gt;möjlighet att vända sig till andra leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom leverantörens leveransskyldighet inom sitt område får främst de&lt;br&gt;mindre kunderna ett skydd på den fria marknaden. Dessa abonnenter bör ha&lt;br&gt;möjlighet att få priset för såväl elen som överföringen av densamma prövad.&lt;br&gt;Det finns också skäl att under en övergångstid behålla den garanterade av-&lt;br&gt;sättningsmöjligheten för mindre kraftproducenter liksom möjligheten att&lt;br&gt;vägra leverans av el för uppvärmning inom fjärrvärme- eller naturga-&lt;br&gt;sområden. Detta låter sig också göras genom att införa ett system med&lt;br&gt;leveranskoncessioner. En mottagningsplikt för el från mindre kraftpro-&lt;br&gt;ducenter kan då åläggas innehavaren av leveranskoncession. Denne kan&lt;br&gt;också ges möjlighet till undantag från leveransplikten vad gäller el för&lt;br&gt;uppvärmningsändamål i områden med fjärrvärme och naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens uppfattning goda skäl för en övergångslös-&lt;br&gt;ning i syfte att skapa stabilitet i avregleringen. Under en övergångstid bör&lt;br&gt;de elkunder som så önskar kunna kvarstå i ett system för elhandel med i&lt;br&gt;huvudsak samma villkor som de som nu råder. Under övergångsperioden,&lt;br&gt;då allt fler kunder kan väntas söka sig till den öppna marknaden, kan också&lt;br&gt;institutionella förändringar väntas ske som successivt kommer att underlätta&lt;br&gt;för mindre kunder att agera på marknaden. Det gäller, som tidigare nämnts,&lt;br&gt;att avancerad mätutrustning blir tillgänglig till lägre priser. Likaså kan med&lt;br&gt;tiden en omställning väntas ske inom elförsäljningen som innebär en&lt;br&gt;avsevärt förbättrad kundorientering. Det leder till att informationen om&lt;br&gt;möjliga avtal för olika kundgrupper kommer att öka, och att leverantörer&lt;br&gt;med särskild kundinriktning kommer att träda in på marknaden. Det är&lt;br&gt;troligt att marknadsföringen först inriktas mot de större kunderna, men att&lt;br&gt;säljarna efter någon tid böijar att söka kunder också bland mindre för-&lt;br&gt;brukare. Med tiden kommer därmed även hushållskunder att kunna agera&lt;br&gt;på marknaden utan större transaktionskostnader och med tillgång till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;relevant information. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de överväganden som här redovisats talar starka skäl&lt;br&gt;för att ett övergångssystem bör införas när elnäten öppnas för handel med&lt;br&gt;el. Systemet bör bygga på den redovisade principen att en leveranskon-&lt;br&gt;cession meddelas för vaije koncessionsområde. Det bör utformas så att&lt;br&gt;statsmaktema inte behöver låsa övergångstidens längd utan att behovet av&lt;br&gt;övergångslösningen fortlöpande kan prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 redovisas regeringens närmare överväganden och förslag om&lt;br&gt;en särskild koncession för leverans av el. Genom ett sådant övergångs-&lt;br&gt;system skapas förutsättningar för en anpassning till öppen elhandel för alla&lt;br&gt;elkunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 En särskild koncession för leverans av el&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Leveranskoncessionens huvudsakliga innebörd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.1.1 Allmänt om leveranskoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En särskild koncession införs för leverans av&lt;br&gt;el till kunder belägna inom område för nätkoncession (leveranskon-&lt;br&gt;cession).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen: Utredningen lämnar inte något förslag på&lt;br&gt;denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De förändringar i ellagen som föreslås&lt;br&gt;i avsnitt 6 är genomgripande för elmarknadens funktionssätt och för dem&lt;br&gt;som är aktörer på elmarknaden. För kunder med låg elförbrukning, främst&lt;br&gt;hushållskunder, får bl.a. kraven på mätning konsekvenser för deras&lt;br&gt;möjligheter att agera på en öppen elmarknad. En orsak är att mätning av&lt;br&gt;elförbrukning i allmänhet måste ske med en avsevärt större noggrannhet&lt;br&gt;över tiden än i dag om slutförbrukama inom ett område får sin el från flera&lt;br&gt;leverantörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya regelverket får även konskevenser för små elproducenter och för&lt;br&gt;fjärrvärmeverksamhet, m.m. Det är önskvärt att villkoren för dessa&lt;br&gt;verksamheter inte försämras i väsentlig omfattning som en följd av&lt;br&gt;förändringar i ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de föreslagna ändringarna i ellagen skapas nya förutsättningar för&lt;br&gt;handeln med el i bl.a. den meningen att kunder kan välja leverantör. Från&lt;br&gt;flera håll har det framförts starka skäl som talar för att det inledningsvis,&lt;br&gt;bl.a. på grund av att kostnaderna för mätning och avräkning blir höga,&lt;br&gt;kommer att finnas kunder som inte kan eller vill byta leverantör. Därigenom&lt;br&gt;kommer mindre elförbrukare inte att kunna dra direkt nytta av de fördelar&lt;br&gt;som den konkurrensutsatta försäljningen kan medföra. Tvärtom kommer de&lt;br&gt;i praktiken att vara beroende av sin nuvarande leverantör som därigenom&lt;br&gt;behåller en monopolliknande ställning trots att kunderna har formella&lt;br&gt;möjligheter att byta leverantör. Till dess små kunder generellt sett har&lt;br&gt;anledning att efterfråga individuella avtal om elleveranser finns det skäl att&lt;br&gt;ha regler som ger särskilt de små kunderna ett tillräckligt skydd.&lt;br&gt;Utvecklingen av kostnaderna för mätning och avräkning är av stor betydelse&lt;br&gt;för hur lång sådan övergångstid bör bli. Frågan om konsumentskydd&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 7.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.5 behandlas frågan om övergångslösningar. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening kan ett system med leveranskoncession tillgodose de berättigade&lt;br&gt;krav som finns på övergångslösningar utan att nämnvärt inskränka&lt;br&gt;konkurrensen på en öppen elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett leveransområde bör således finnas någon som har koncession för&lt;br&gt;att leverera el utan krav på särskild mätning och avräkning för sådana&lt;br&gt;kunder som i dag debiteras enligt schabloniserade tariffer. Denna koncession&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör benämnas leveranskoncession. Med leveransområde avses ett eller flera Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;områden som omfattas av nätkoncession för område enligt den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen av 2 § 1 mom. ellagen. Eftersom det inom varje leveransområde&lt;br&gt;kommer att finnas ett stort antal kunder som inte önskar byta leverantör är&lt;br&gt;det troligt att det kommer att finnas ett ekonomiskt värde att inneha den&lt;br&gt;ensamrätt till leverans till dessa kunder som en leveranskoncession medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av en leveranskoncession har givetvis rätt att agera&lt;br&gt;affärsmässigt på samma villkor som andra leverantörer av el inom området.&lt;br&gt;Det finns därför ingen anledning att befara att det inte skulle finnas&lt;br&gt;tillräckligt många elleverantörer som är intresserade av att få leveranskon-&lt;br&gt;cession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om leveranskoncession bör föras in i en särskild lag om&lt;br&gt;handel med el, m.m. Den myndighet regeringen bestämmer bör ansvara för&lt;br&gt;de myndighetsuppgifter som hänger samman bestämmelserna om&lt;br&gt;leveranskoncesson. Regeringens bedömningar i denna fråga redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en leveranskoncession skapas förutsättningar för en stabil övergång&lt;br&gt;till en öppen elmarknad. Aktörerna på marknaden ges möjlighet att under&lt;br&gt;en begränsad tidsperiod anpassa sig till en helt fri marknad. Den period för&lt;br&gt;vilken leveranskoncession meddelas bör vara relativt kort. Regeringens&lt;br&gt;överväganden och förslag beträffande koncessionsvillkor och frågan om&lt;br&gt;övergångstidens längd, m.m. redovisas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.2 Om konsumentskydd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som innehar leveranskoncession skall ha&lt;br&gt;skyldighet att leverera el för normala förbrukningsändamål till alla&lt;br&gt;kunder inom området som inte önskar byta leverantör. Kunden skall&lt;br&gt;ha rätt att få både elpriset och villkoren för överföringen prövad av&lt;br&gt;en och samma myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att&lt;br&gt;bestämmelserna om leveransskyldighet och möjligheten till prövning av&lt;br&gt;elpriset skall slopas. Förslaget baseras på bl.a. bedömningen att&lt;br&gt;konkurrenslagens regler ger ett tillräckligt skydd för konsumenterna på&lt;br&gt;elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har framfört synpunkter om&lt;br&gt;konsumenternas rättsskydd på en avreglerad elmarknad. Vissa instanser,&lt;br&gt;däribland NUTEK, Glesbygdsmyndigheten och Sveriges Fastighetsägareför-&lt;br&gt;bund, förordar att en försäljningskoncession införs i enlighet med NUTEK: s&lt;br&gt;rapport Elmarknad i förändring. NUTEK anför att utredningens förslag om&lt;br&gt;att slopa leveransplikten och möjligheten till prisreglering innebär att&lt;br&gt;konsumenternas rättskydd försämras i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser. NUTEK föreslåratten särskild försäljningskoncession införs&lt;br&gt;under en övergångsperiod, vilket bl.a. skulle ha fördelen att konsumenterna&lt;br&gt;kan få hela elpriset, dvs. inte enbart nätdelen, prövat av en myndighet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Konsumentverket har anfört att det bör finnas möjlighet att under en Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;övergångsperidod få pris och övriga villkor prövade hos en instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga berörs även av Konkurrensverket. Verket framhåller att&lt;br&gt;utredningens förslag ger goda förutsättningar för en fungerande konkurrens&lt;br&gt;för samtliga kundgrupper. Utvecklingen bör dock följas noga. Enligt&lt;br&gt;Konkurrensverkets bedömning kommer konkurrenslagen att ge ett tillräckligt&lt;br&gt;skydd för konsumenterna, varför det inte är nödvändigt att införa en särskild&lt;br&gt;prisreglering av elförsäljningen. Det framhålls dock att ingripanden enligt&lt;br&gt;konkurrenslagen inte har samma karaktär av skydd för enskilda konsumenter&lt;br&gt;som prisprövningsmöjligheten enligt nuvarande ellag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal fastighetsförvaltare, däribland HSB, SABO och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund betonar liksom Hyresgästernas Riksförbund risken&lt;br&gt;för en ökad prisdifferentiering mellan större och mindre förbrukare av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mindre konsumenter av el har med nu&lt;br&gt;gällande regler ett skydd genom den leveransplikt och den möjlighet till&lt;br&gt;prövning av pris och övriga villkor som följer av ellagens föreskrifter.&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningen har föreslagit att leveransplikten avskaffas, liksom&lt;br&gt;skyldigheten för en innehavare av områdeskoncession att underkasta sig&lt;br&gt;prövning av pris och övriga villkor. Enligt utredningsförslaget kommer&lt;br&gt;emellertid pris och villkor för nättjänster, att kunna prövas med stöd av&lt;br&gt;bestämmelser i ellagen. Förslaget innebär således att den del av kundens&lt;br&gt;totala pris som utgörs av pris på elenergin inte längre skall kunna prövas&lt;br&gt;med stöd av ellagen. Ellagstiftningsutredningen har baserat sitt förslag på&lt;br&gt;bedömningen att konkurrenslagen ger ett tillräckligt skydd för&lt;br&gt;konsumenterna på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket delar utredningens bedömning i detta avseende. Verket&lt;br&gt;anser att det inte behövs någon särskild prisreglering av elförsäljning. Några&lt;br&gt;remissinstanser har emellertid anfört att förslaget innebär ett försämrat&lt;br&gt;skydd för konsumenterna när marknaden avregleras. Eftersom de små&lt;br&gt;kundernas möjligheter att agera på marknaden i praktiken kommer att vara&lt;br&gt;begränsade är det, enligt dessa remissinstanser, olämpligt att försämra&lt;br&gt;konsumentskyddet. NUTEK har mot denna bakgrund föreslagit att en&lt;br&gt;försäljningskoncession införs under en övergångsperiod. Enligt NUTEK bör&lt;br&gt;en sådan koncession innefatta bl.a. bestämmelser om leveransskyldighet och&lt;br&gt;möjlighet till priskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande för den föreslagna reformen är kundernas rätt att fritt&lt;br&gt;välja leverantör för den el som de förbrukar. På motsvarande sätt skall&lt;br&gt;leverantören inte ha någon generell leveransskyldighet. Transaktions-&lt;br&gt;kostnaderna, bl. a. kostnaderna för mätning, kan på kort sikt vara ett hinder&lt;br&gt;för de små kundernas möjligheter att agera på elmarknaden. Det finns&lt;br&gt;därför skäl att ge de små elkunderna ett särskilt skydd. Under en&lt;br&gt;övergångstid bör den som har leveranskoncession vara skyldig att leverera&lt;br&gt;el till de kunder som önskar ha kvar ett rättsskydd som motsvarar nu&lt;br&gt;gällande bestämmelser när det gäller leveransgaranti och priskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar leveranskoncession blir skyldig att tillhandahålla el till&lt;br&gt;alla kunder inom området. Kunden blir därigenom garanterad leverans av&lt;br&gt;el till priser som kan prövas av en myndighet. Kunden bör, efter en viss&lt;br&gt;uppsägningstid, ha rätt att byta leverantör och köpa el från annan än den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har leveranskoncession i området. En förutsättning för att kunna byta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;levarantör bör dock vara att de krav på mätning och avräkning som är Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;förknippade med bytet kan tillgodoses. För den som inte har sådan&lt;br&gt;mätutrustning torde ett alternativ kunna vara att denne, eller den som vill&lt;br&gt;leverera till en sådan konsument, träffar ett avtal med innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncessionen att så får ske. Skyldigheten att leverera för innehavare&lt;br&gt;av leveranskoncession bör gälla, i likhet med nuvarande regler om leverans-&lt;br&gt;skyldighet, för normala förbrukningsändamål. Frågan om leveransskyldighet&lt;br&gt;av el för uppvärmningsändamål i områden som försörjs av fjärrvärme eller&lt;br&gt;naturgas behandlas i avsnitt 7.1.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kund som har lämnat koncessionshavaren bör ha rätt att återvända&lt;br&gt;till denne, men kan i så fall inte vara garanterad att få samma pris och&lt;br&gt;övriga villkor som tidigare. En koncessionshavare kan exempelvis behöva&lt;br&gt;köpa in kraft till ett högre pris för att kunna fullgöra sin leveransskyldighet&lt;br&gt;gentemot en kund som återvänder. Det bör dock alltid finnas en möjlighet&lt;br&gt;för kunden att få prisets skälighet prövat. Leveransskyldigheten bör även&lt;br&gt;gälla gentemot nya elanvändare i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenten bör ha rätt att få hela elpriset, dvs. inte enbart nätdelen,&lt;br&gt;prövat av nätmyndigheten. Denna prövning bör ske på begäran av den&lt;br&gt;elkund som är missnöjd med villkor för leverans eller överföring. Kunden&lt;br&gt;bör ha möjlighet att välja att enbart få den ena delen av totalpriset prövat,&lt;br&gt;men bör givetvis ha rätt att få villkoren för såväl leverans som överföring&lt;br&gt;prövade i ett sammanhang. Frågan om leveransskyldighet och prisprövning&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden och förslag beträffande frågan om skälighet&lt;br&gt;i priser och andra villkor för nättjänster har behandlats i avsnitten 6.2 - 6.4.&lt;br&gt;Överväganden om bedömningen av det enskilda företagets nättariffer, m.m&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälighetsbedömningen av priset på el bör grundas på en helhetsbe-&lt;br&gt;dömning i det enskilda fallet. En utgångspunkt bör vara det pris till vilket&lt;br&gt;råkraften har köpts in eller bedöms kunna köpas in. Det kan förutsättas att&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren ofta kommer att tillämpa någon form av tariff&lt;br&gt;för hushållskunder och andra mindre kunder. Nätmyndigheten bör med hjälp&lt;br&gt;av sådana tariffer jämföra priserna med dem som tillämpas inom andra&lt;br&gt;koncessionsområden. Myndigheten bör ha rätt att begära in de uppgifter från&lt;br&gt;parterna som krävs för att kunna göra en allsidig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att kunden alltid har rätt att byta leverantör och lämna leverans-&lt;br&gt;koncessionshavaren begränsas risken för en ökad vertikal integration på&lt;br&gt;elmarknaden. Denna ordning tillsammans med möjligheten till prisreglering&lt;br&gt;för de små kunderna innebär även att risken för en ökad prisdifferentiering&lt;br&gt;mellan större och mindre förbrukare begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.3 El från mindre anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som innehar leveranskoncession skall vara&lt;br&gt;skyldig att köpa el från en elproduktionsanläggning som är belägen&lt;br&gt;inom området och som kan leverera en effekt om högst 1 500 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att&lt;br&gt;bestämmelsen om skyldighet för innehavare av områdeskoncession att köpa&lt;br&gt;el från mindre elproduktionsanläggningar skall slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser avstyrker utredningsförslaget.&lt;br&gt;Vissa instanser, däribland Naturvårdsverket och Boverket, anser att&lt;br&gt;skyldigheten att köpa el från småskalig kraftproduktion bör kvarstå till dess&lt;br&gt;att alternativa möjligheter att stödja sådan produktion har utvärderats.&lt;br&gt;NUTEK framhåller att förslaget kan innebära att den småskaliga elpro-&lt;br&gt;duktionen med höga produktionskostnader, t.ex. vindkraftanläggningar, på&lt;br&gt;kort sikt kan få svårt att hävda sig i konkurrensen. Detta kan leda till att&lt;br&gt;investeringarna i denna typ av anläggningar minskar. NUTEK förordar&lt;br&gt;därför någon form av tidsbegränsade åtgärder för att ge dessa producenter&lt;br&gt;en mjukare övergång till det nya regelverket. En möjlighet skulle enligt&lt;br&gt;NUTEK vara att införa en försäljningsgaranti som knyts till innehavaren av&lt;br&gt;försäljningskoncessionen i området. Även SERO betonar att&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag får negativa konsekvenser för små&lt;br&gt;elproducenter. SERO anser att det i ellagen bör skrivas in ett skydd för&lt;br&gt;dessa producenter i likhet med vad som finns i t.ex. den tyska lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den småskaliga elproduktionen svarar&lt;br&gt;för mindre än en procent av den totala elproduktionen i landet, men har i&lt;br&gt;vissa områden en större andel av eltillförseln. De mindre kraftanlägg-&lt;br&gt;ningarna är främst vattenkraftverk och vindkraftanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skyldighet för en innehavare av områdeskoncession&lt;br&gt;att köpa el från mindre produktionsanläggningar, s.k. mottagningsplikt, och&lt;br&gt;att underkasta sig prisprövning för dessa inköp, infördes i ellagen så sent&lt;br&gt;som år 1988 (prop. 1986/87:167, bet. 1987/88:NU7, rskr. 1987/88:56).&lt;br&gt;Bakgrunden var att små elproducenter hade svårt att få en ersättning som&lt;br&gt;täckte produktionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att koncessionshavaren i princip är skyldig att köpa el&lt;br&gt;från sådana mindre elproduktionsanläggningar, med en effekt om högst 1&lt;br&gt;500 kilowatt, som är belägna inom området. Elpriset i sådana köpeavtal&lt;br&gt;baseras i dag på koncessionshavarens altemativkostnad för el. Utgångs-&lt;br&gt;punkten tas härvid i de rekommendationer till tekniska anslutnings-&lt;br&gt;bestämmelser och riktlinjer för beräkning av ersättning - EKOVISAM&lt;br&gt;(ekonomiska villkor för samköming med mindre produktionsanläggningar&lt;br&gt;upp till 1 500 kW) - som sedan mitten av 1970-talet tas fram av Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen menar att bestämmelserna om köpskyldighet,&lt;br&gt;m.m. inte är förenliga med principerna för elmarknadsreformen, nämligen&lt;br&gt;att produktion och försäljning av el skall konkurrensutsättas. Utredningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslår därför att dessa regler slopas. Det innebär bl.a. att de små Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;elproducenterna själva måste finna kunder för sin produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har det från några remissinstanser framförts&lt;br&gt;starka invändningar mot detta förslag. Flera av de anläggningar som berörs&lt;br&gt;har höga produktionskostnader och har kommit till efter det att bestämmel-&lt;br&gt;serna om köpskyldighet, m.m. infördes i ellagen. Små producenter kan&lt;br&gt;dessutom, om de skall sälja direkt till en slutkonsument, få svårigheter att&lt;br&gt;finna godtagbara lösningar för att garantera kunden en säker leverans. Dessa&lt;br&gt;företag har vanligen inte heller den organisation som är nödvändig för att&lt;br&gt;finna kunder för sin produktion. Möjligheterna för denna producentkategori&lt;br&gt;att på kort sikt få avsättning och skälig ersättning för sin elproduktion om&lt;br&gt;mottagningsplikten slopas kan således enligt remissinstanserna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort sikt kan övergången till en fri elmarknad innebära vissa problem&lt;br&gt;för den småskaliga elproduktionen. Det får dock förutsättas att investeringar&lt;br&gt;i denna typ av anläggningar sker med avsikten att de skall vara lönsamma&lt;br&gt;i ett längre tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar således för att ge de små elproducenterna&lt;br&gt;garanterad avsättning för sin produktion. Den som har leveranskoncession&lt;br&gt;bör därför vara skyldig att köpa el från en produktionsanläggning som är&lt;br&gt;belägen inom området och som kan leverera en effekt om högst 1 500&lt;br&gt;kilowatt. Föreskrifter om detta bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små elproducenterna bör ha möjlighet till prövning av skäligheten i&lt;br&gt;den ersättning som de får från koncessionshavaren. Regeringen avser&lt;br&gt;föreskriva att ansvaret för frågor som rör sådan prisreglering bör ligga hos&lt;br&gt;nätmyndigheten (se avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EK OVISAM: s ersättningsregler för småskalig kraftproduktion är baserade&lt;br&gt;på altemativkostnadsprincipen. På en öppen elmarknad kan det dock vara&lt;br&gt;svårt att fastställa altemativkostnaden eftersom den som innehar leverans-&lt;br&gt;koncession kan ha råkraftkontrakt med flera leverantörer. Ersättningen till&lt;br&gt;de små elproducenterna bör därför baseras på koncessionshavarens&lt;br&gt;genomsnittliga försäljningsintäkter per kWh över året med avdrag för&lt;br&gt;skäliga kostnader för administration m.m. och skälig vinstmarginal för&lt;br&gt;koncessionshavaren. Med försäljningsintäkter avses här de tariffer som&lt;br&gt;leveranskoncessionshavaren tillämpar för hushållskunder och andra mindre&lt;br&gt;förbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råkraftprisema varierar över året. De här angivna riktlinjerna för&lt;br&gt;beräkning av ersättning till de små elproducenterna torde innebära att dessa&lt;br&gt;under delar av året, främst sommartid, får en ersättning som är väsentligt&lt;br&gt;högre än det råkraftpris som då gäller. Under andra delar av året kommer&lt;br&gt;den ersättning producenterna får att vara lägre än råkraftpriset. Vad som här&lt;br&gt;har anförts hindrar naturligtvis inte en producent och en leveranskon-&lt;br&gt;cessionshavare att fritt träffa avtal med annan innebörd. Det är lämpligt att&lt;br&gt;nätmyndigheten utfärdar allmänna råd för beräkning av ersättning till små&lt;br&gt;kraftproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna ordning skapas en grundtrygghet för de små elproducenter-&lt;br&gt;na under övergången till en fri marknad. Leveranskoncession föreslås bli&lt;br&gt;meddelad för en tid av tre år. Inför en eventuell förnyelse av koncessionerna&lt;br&gt;bör systemet med leveranskoncession utvärderas (se avsnitt 7.2.1). Om det &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när leveranskoncessionen, och därmed mottagningsplikten, upphör att gälla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreligger behov av fortsatt garanterad avsättning till skäligt pris för el för Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;de små elproducenterna bör lämpliga åtgärder vidtagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1.4 Om fjärrvärme, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Innehavare av leveranskoncession bör inte ha&lt;br&gt;någon skyldighet att leverera el för uppvärmningsändamål inom ett&lt;br&gt;område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att bli&lt;br&gt;distribuerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att bestäm-&lt;br&gt;melsen om undantag från leveransskyldighet för uppvärmningsändamål inom&lt;br&gt;fjärrvärme- och naturgasområden slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har tagit upp frågan om&lt;br&gt;elmarknadsreformens konsekvenser för värmemarknaden, främst produktion&lt;br&gt;av fjärrvärme och kraftvärme. NUTEK påpekar att konkurrensen mellan&lt;br&gt;uppvärmningsformema kommer att öka, vilket kan innebära ekonomiska&lt;br&gt;problem för ägare av värmeproduktionsanläggningar i fjärrvärmenäten.&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet föreslår att en uppföljning görs i syfte att belysa&lt;br&gt;de samhällsekonomiska konsekvenserna för fjärrvärmen, miljön och de&lt;br&gt;statliga insatserna för att främja biobränslen. Ett fåtal remissinstanser&lt;br&gt;behandlar explicit utredningens förslag om att avskaffa undantaget från&lt;br&gt;leveransplikt av el. Svenska Gasföreningen tillstyrker förslaget. Värme-&lt;br&gt;verksföreningen anför däremot att förslaget skulle få negativa konsekvenser,&lt;br&gt;främst för fjärrvärmeverksamhet under uppbyggnad. Enligt föreningen bör&lt;br&gt;därför situationen för de under senare år etablerade fiärrvärmeföretagen&lt;br&gt;beaktas särskilt. Liknande synpunkter framförs av NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt ellagens nuvarande bestämmelser&lt;br&gt;finns det inte någon leveransskyldighet av el för värmeförsöijning inom ett&lt;br&gt;område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses att bli&lt;br&gt;distribuerad. Genom denna regel skyddas fjärrvärme- och naturgasverksam-&lt;br&gt;heter eftersom elverksamheten och fjärrvärme- och naturgasverksamheten&lt;br&gt;normalt har samma huvudman. Denne kan då vägra att leverera el för&lt;br&gt;uppvärmning till de aktuella områdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen föreslår att ellagens bestämmelser om&lt;br&gt;leveransskyldighet slopas. En konsekvens av detta är att ellagens särregler&lt;br&gt;om fjärrvärme och naturgas avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser påpekar att en övergång till en fri elmarknad, i&lt;br&gt;enlighet med utredningens förslag, får effekter på värmemarknaden, främst&lt;br&gt;för fjärrvärmemarknaden. Det framhålls också att förutsättningarna för&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion förändras som en följd av att försäljningen av el blir&lt;br&gt;konkurrensutsatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt några remissinstanser innebär utredningsförslaget att en viktig&lt;br&gt;förutsättning som legat till grund för beslut om investeringar i fjärrvärme-&lt;br&gt;och kraftvärmeproduktion rycks undan. Konsekvensen av förslaget kan bli&lt;br&gt;att några fjärrvärmesystem, främst de som nu är under utbyggnad, kan få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lönsamhetsproblem. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad konkurrens bör kunna leda till effektiviseringar inom fjärrvärme-&lt;br&gt;och kraftvärme verksamhet. Det finns dock skäl att behålla undantaget i&lt;br&gt;leveransplikten i syfte att ge aktörerna möjlighet till en successiv anpassning&lt;br&gt;till det nya regelverket. Den som har leveranskoncession bör således ha rätt&lt;br&gt;att vägra leverans av el för uppvärmningsändamål i område som försöijs av&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kund som vägras leverans för uppvärmningsändamål av den som har&lt;br&gt;leveranskoncession har dock möjlighet att byta elleverantör. En kund i ett&lt;br&gt;fjärrvärmeområde kan på så sätt få leverans av el för sin värmeförsörjning.&lt;br&gt;En förutsättning är dock att det finns kapacitet i nätet för anslutning vid&lt;br&gt;högre effekt. För det enskilda fjärrvärmeföretaget får således inte be-&lt;br&gt;stämmelsen om undantag i leveransplikten för uppvärmningsändamål samma&lt;br&gt;starka skydd mot konkurrens som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den nu gällande ellagens särregler om fjärrvärme och naturgas,&lt;br&gt;finns även andra regler som skapar särskilda förutsättningar på&lt;br&gt;värmemarknaden. Lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem innehåller&lt;br&gt;regler som begränsar kundernas möjlighet att byta uppvärmningssystem.&lt;br&gt;Lagen blir tillämplig om den som driver en fjärrvärmeanläggning eller ett&lt;br&gt;naturgasnät begär och får anläggningen respektive nätet allmänförklarat.&lt;br&gt;Hittills har dock ingen anläggning allmänförklarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande andel av landets fjärrvärmeverksamhet drivs i kommunal&lt;br&gt;regi. Regeringen redovisar strax förslag om regler för att skapa förut-&lt;br&gt;sättningar att bedriva bl.a. distribution av fjärrvärme och naturgas i&lt;br&gt;kommunal regi på affärsmässig grund (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Koncessionsvillkor, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Koncessionstider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Leveranskoncession meddelas för en tid av&lt;br&gt;längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Leveranskoncessionen bör ses som en&lt;br&gt;övergångslösning i avvaktan på att förutsättningarna på elmarknaden har&lt;br&gt;utvecklats dithän att de bl.a. inte längre kan anses utgöra hinder för små&lt;br&gt;kunder att byta leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att upprätthålla den nödvändiga flexibiliteten och möjliggöra en&lt;br&gt;fullständig övergång när det bedöms vara lämpligt bör leveranskoncessionen&lt;br&gt;ges endast för en relativt kort period. Det är samtidigt angeläget att den som&lt;br&gt;innehar en leveranskoncession får rimliga planeringsförutsättningar för sin&lt;br&gt;verksamhet. En viss stabilitet i systemet är således nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionen bör meddelas för en tid av längst tre år. Samtliga&lt;br&gt;leveranskoncessioner bör gälla från och med tidpunkten för lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. Det innebär att meddelade koncessioner kommer att löpa ut&lt;br&gt;samtidigt, tre år senare. Om en koncession inte hunnit meddelas före&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdandet bör giltighetstiden anpassas så att den löper ut vid samma Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;tidpunkt som övriga koncessioner. Härigenom underlättas möjligheterna att&lt;br&gt;snabbt avveckla systemet. Inför ett beslut om avveckling eller förlängning&lt;br&gt;av systemet med leveranskoncession bör en samlad utvärdering av systemet&lt;br&gt;genomföras. Ett viktigt inslag i en sådan utvärdering bör vara att bedöma&lt;br&gt;hur kostnaderna för mätning och avräkning har utvecklats. Det finns även&lt;br&gt;starka skäl att beakta andra faktorer som har betydelse för de mindre&lt;br&gt;elförbrukamas möjligheter att agera på marknaden, liksom konsekvenserna&lt;br&gt;för den småskaliga elproduktionen och produktionen av fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som skulle kunna följa av utvärderingen bör dock inte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i relation till övrig elproduktion, i väsentlig omfattning, försämra villkoren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för småskalig elproduktion och fjärrvärme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 Lämplighetsprövning, m.m&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Leveranskoncession skall meddelas den som&lt;br&gt;från allmän synpunkt bedöms vara mest lämplig att svara för leveran-&lt;br&gt;ser av el inom området. Endast en leveranskoncession får beviljas i&lt;br&gt;ett leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det bör vara en uppgift för regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer att besluta om leveranskon-&lt;br&gt;cession. Nätmyndigheten bör svara för denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vaije område skall en leverantör ha huvudansvaret för leveranserna&lt;br&gt;i området. Endast en leveranskoncession får således beviljas inom ett&lt;br&gt;leveransområde. I nätmyndighetens koncessionsprövning bör vägas in bl.a.&lt;br&gt;den sökandens allmänna kompetens, liksom dennes lämplighet att ha&lt;br&gt;huvudansvaret för leveranserna av el i det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att de som söker och meddelas leveranskoncession kommer&lt;br&gt;att bli de leverantörer som i dag har ansvaret att leverera el inom områdena,&lt;br&gt;dvs. de som har områdeskoncession, vilken fortsättningsvis kommer att&lt;br&gt;benämnas nätkoncession för område. En förutsättning för att denne skall&lt;br&gt;meddelas leveranskoncession är dock att verksamheten bedrivs skild från&lt;br&gt;nätverksamhet (se vidare avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 Överlåtelse av leveranskoncession&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Överlåtelse av leveranskoncession fordrar&lt;br&gt;medgivande av nätmyndigheten, varvid den övertagandes lämplighet&lt;br&gt;prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Leveranskoncession får, i likhet med&lt;br&gt;nätkoncession, inte överlåtas utan myndighetens godkännande. Myndigheten&lt;br&gt;skall härvid pröva den nye innehavarens lämplighet på samma sätt som vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ny innehavare avses att leveranskoncessionen har övertagits av&lt;br&gt;annan fysisk eller juridisk person. Den som förvärvar en leveranskoncession&lt;br&gt;övertar återstoden av innevarande koncessionstid. Någon ny koncessionstid&lt;br&gt;skall alltså inte bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom detta förfarande skapas vissa förutsättningar att bl.a. begränsa&lt;br&gt;vertikal integration på elmarknaden vilken kan inverka negativt på konkur-&lt;br&gt;rensen på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 Ändring av gränser för leveransområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Gränserna för leveransområde får ändras av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer om det är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse för en ändamålsenlig leverans och kan ske utan&lt;br&gt;synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 6.4.3 har regeringen anfört att&lt;br&gt;det bör vara möjligt att ändra gränserna för nätkoncession för område i syfte&lt;br&gt;att skapa rationella områden för nätverksamhet. Trots att&lt;br&gt;leveranskoncessionen meddelas för en relativt kort tid kan det även när det&lt;br&gt;gäller leveransområden finnas behov av att under löpande koncessionstid&lt;br&gt;kunna ändra gränserna för området. Syftet med en ändring av gränserna bör&lt;br&gt;vara att skapa förutsättningar för en ändamålsenlig leveransverksamhet. En&lt;br&gt;förutsättning bör dock vara att en ändring av gränserna kan ske utan att det&lt;br&gt;skapar synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som av regeringen utses att meddela&lt;br&gt;leveranskoncession bör ha möjlighet att ändra gränserna för leveransområde&lt;br&gt;om det är nödvändigt för att få en ändamålsenlig leverans i området. En&lt;br&gt;sådan ändring kan exempelvis vara motiverad när gränserna för en&lt;br&gt;nätkoncession för område har ändrats. För att åstadkomma en ändamålsenlig&lt;br&gt;leverans kan det, som en följd härav, finnas behov av att anpassa gränserna&lt;br&gt;för leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Särskilt om leveransskyldighet och prisprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Annan än innehavare av leveranskoncession har&lt;br&gt;rätt att leverera el till kund inom leveransområdet under förutsättning&lt;br&gt;att avtalad uppsägningstid har iakttagits eller, om avtal inte finns,&lt;br&gt;efter skälig uppsägningstid. Kund som har lämnat innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession skall ha rätt att återvända till denne, men inte&lt;br&gt;garanterat till samma villkor som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pris som kunden betalar skall vara skäligt och kunden skall ha&lt;br&gt;rätt att få prisets skälighet prövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Annan elleverantör än den som har&lt;br&gt;leveranskoncession skall ha rätt att leverera el till kund inom leverans-&lt;br&gt;området. En nätägare kan i det föreslagna systemet inte hindra någon&lt;br&gt;leverantör att sälja el till en kund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom innehav av leveranskoncession innebär en leveransskyldighet&lt;br&gt;gentemot kunderna bör koncessionshavaren få en viss framförhållning för&lt;br&gt;sina råkraftinköp för att kunna tillgodose efterfrågan inom området. Den&lt;br&gt;konsument som önskar få leverans av någon annan än innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncession bör således ha rätt att lämna denne endast under&lt;br&gt;förutsättning att en skälig uppsägningstid iakttas. Enligt förslaget bör den&lt;br&gt;elkonsument som vill byta leverantör och som inte har avtalat om en&lt;br&gt;bestämd uppsägningstid med koncessionshavaren anmäla detta minst sex&lt;br&gt;månader innan den nya leveransen kan påbörjas. För den elkonsument som&lt;br&gt;har ett avtal med koncessionshavaren om leverans av el med reglerad&lt;br&gt;uppsägningstid eller som är tidsbestämt gäller dock de civilrättsliga regler&lt;br&gt;som följer av avtalet. Ytterligare en förutsättning för att en kund skall kunna&lt;br&gt;byta leverantör är, som tidigare har påpekats (avsnitt 6.3.2), att kunden har&lt;br&gt;nödvändig mätutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kund och koncessinsinnehavaren bör också ha möjlighet att sluta&lt;br&gt;individuella avtal med villkor som normalt gäller för elleveranser inom&lt;br&gt;koncessionsinnehavarens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kund som har lämnat innehavaren av leveranskoncession bör ha rätt&lt;br&gt;att återvända till denne. Kunden bör ha rätt att få leverans av el senast en&lt;br&gt;månad efter det att han har gjort en anmälan om detta till koncessionshava-&lt;br&gt;ren. Skälet är detsamma som nyss anfördes i fråga om behovet av skälig&lt;br&gt;uppsägningstid, nämligen att innehavaren av leveranskoncessionen bör ges&lt;br&gt;rimliga planeringsförutsättningar att kunna tillhandahålla el inom leveran-&lt;br&gt;sområdet. Av samma skäl kan den kund som önskar återvända till leveran-&lt;br&gt;skoncessionshavaren inte vara garanterad att få samma pris som tidigare. En&lt;br&gt;koncessionshavare kan exempelvis behöva köpa in kraft till ett högre pris&lt;br&gt;för att kunna fullgöra sin leveransskyldighet gentemot en kund som&lt;br&gt;återvänder. Det bör dock alltid firmas en möjlighet för kunden att få&lt;br&gt;skäligheten i priset prövat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En innehavare av leveranskoncession bör således, i syfte att uppnå en&lt;br&gt;skälig prissättning, vara skyldig att underkasta sig reglering av priset på&lt;br&gt;levererad och inköpt el. Denna möjlighet till prisreglering bör, i likhet med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu gällande regler, omfatta dels de kunder som får sin el av kon- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;cessionshavaren, dels de elproducenter vars anläggning är mindre än 1 500&lt;br&gt;kilowatt och som levererar el till koncessionshavaren. Frågor som rör sådan&lt;br&gt;reglering bör prövas av regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. En prövning av priset på el bör ske endast på begäran, dvs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten skall inte agera på eget initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Det nationella elsystemet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Allmänt om systemansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsystemets funktioner är beroende av många fysikaliska villkor. Det ställs&lt;br&gt;höga krav på utrustning och driftledning för att elsystemet skall fungera på&lt;br&gt;ett säkert och tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet måste vara leveranssäkert. Med detta avses för det första att det&lt;br&gt;skall ha en sådan kapacitet eller tillräcklighet att det kan producera kon-&lt;br&gt;trakterade leveranser. De tillgängliga produktionsresursernas kapacitet måste&lt;br&gt;vara tillräckliga för förbrukningen både vad gäller effekt och energi. Kraft-&lt;br&gt;ledningsnäten måste ha tillräcklig kapacitet för att kunna överföra kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom ställer leveranssäkerheten krav på driftsäkerhet, dvs. att det&lt;br&gt;befintliga systemet kan drivas med en liten risk för störningar och avbrott.&lt;br&gt;Möjligheten härtill är givetvis beroende på systemets tillräcklighet - dvs. att&lt;br&gt;vaije del av systemet har tillfredsställande kapacitet - men säkerheten&lt;br&gt;påverkas i driftskedet framför allt av hanteringen av den aktiva elbalansen&lt;br&gt;(frekvenshållning) och nätdriften (spänningshållning, hantering av s.k.&lt;br&gt;flaskhalsar, felbortkoppling m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det svenska elsystemet är många företag verksamma med produktion,&lt;br&gt;överföring och försäljning. Vaije företag måste ha ansvar för sin del av&lt;br&gt;systemet. Eftersom hela systemets funktion är en förutsättning för det&lt;br&gt;enskilda företagets möjligheter att verka måste dessutom vart och ett av&lt;br&gt;företagen ta sin del av ett gemensamt ansvar. I detta ligger att uppfylla&lt;br&gt;enhetliga tekniska krav, att svara för en viss reservkapacitet i händelse av&lt;br&gt;störningar, att tillhandahålla reglerkapacitet, etc. Kravet på det enskilda&lt;br&gt;företaget blir i detta avseende beroende av dess verksamhet och storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att koordinera systemet och svara för elbalans och nätdrift krävs att&lt;br&gt;någon har ett överordnat ansvar, ett systemansvar. Med detta avses den&lt;br&gt;driftmässiga samordningen av alla delsystem som är sammanknutna via&lt;br&gt;storkraftnätet. I detta ansvar ligger bl.a. att fördela de enskilda företagens&lt;br&gt;insatser av reglerkapacitet m.m., och att svara för att rätt frekvens hålls i&lt;br&gt;systemet. Produktion, överföring och konsumtion av el behöver således&lt;br&gt;samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vaije elsystem krävs en ansvarsfördelning mellan aktörerna. I&lt;br&gt;praktiken kan rollerna fördelas på olika sätt och koordineringen ske med&lt;br&gt;olika medel. Det finns flera exempel på organisationsformer. Det förslag till&lt;br&gt;elmarknadsreform som lämnas i denna proposition innebär en förändring av&lt;br&gt;ansvarsfördelningen i det svenska elsystemet. Förslagen innebär dock inte&lt;br&gt;någon förändring av de grundläggande principerna för systemets drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 Tidigare beslut om systemansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut att den 1 januari 1992 överföra huvuddelen av verksam-&lt;br&gt;heten i det tidigare Statens vattenfallsverk till ett aktiebolag ingick också att&lt;br&gt;verksamheten i storkraftnätet skulle avskiljas från Vattenfall AB och drivas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en separat organisation (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :NU38, rskr. Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;1990/91:318 och prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92).&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät inrättades för att fullgöra denna uppgift.&lt;br&gt;Organisationen omfattar Vattenfalls tidigare affärsområde Transmission samt&lt;br&gt;den operativa nätdriften och kontrollsystemverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet är i huvudsak statligt ägt. De delar av storkraftnätet (ca&lt;br&gt;1 600 km) som inte ägs av staten disponeras av Svenska kraftnät genom&lt;br&gt;avtal. Riksdagen beslöt våren 1992 om riktlinjer för bl.a. verksamheten med&lt;br&gt;storkraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät skall enligt riksdagens beslut ansvara för planering och&lt;br&gt;drift av storkraftnätet samt för spännings- och frekvenshållning m.m. (den&lt;br&gt;momentana elbalansen) i det svenska elsystemet. Verket har ansvaret för&lt;br&gt;utbyggnaden av storkraftnätet och bör uppföra de starkströmsledningar m.m.&lt;br&gt;som krävs för en effektiv handel med kraft. Storkraftnätet skall byggas ut&lt;br&gt;i en ekonomiskt lönsam omfattning för att möta efterfrågan på överförings-&lt;br&gt;tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts ansvar för den momentana elbalansen kan under&lt;br&gt;normala driftförhållanden med avseende på frekvens, spänning och&lt;br&gt;överföringar utövas så att reglering av aktiv produktion överlåts till lämpliga&lt;br&gt;produktionsföretag. Uppgiften innefattar vidare ett ansvar för att under&lt;br&gt;onormala förhållanden återföra systemet till normal drift med insatser av&lt;br&gt;stömingsreserver och andra medel. Insatserna av sådan kapacitet bör&lt;br&gt;regleras i avtal mellan Svenska kraftnät och kraftproducenterna. Därtill skall&lt;br&gt;Svenska kraftnät träffa överenskommelser om fördelning och utnyttjande av&lt;br&gt;stömingsreserv med samverkande grannländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1992 års beslut gavs Svenska kraftnät uppgifter av två slag.&lt;br&gt;Verket har dels ett affärsmässigt ansvar för överföring av kraft på storkraft-&lt;br&gt;nätet, dels ett koordinerande ansvar för landets elbalans. Verket skall&lt;br&gt;dessutom främja konkurrensen på elöverföringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 Systemansvaret i dag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare beskrivits (avsnitt 4) har de större kraftföretagen tidigare till-&lt;br&gt;sammans svarat för det överordnade ansvaret för elsystemet. Företagens&lt;br&gt;samarbete har reglerats genom formella och informella överenskommelser.&lt;br&gt;Före den 1 januari 1992 reglerades kraftföretagens samarbete i huvudsak&lt;br&gt;genom två avtal, stamnätsavtalet och samkömingsavtalet. Statens vatten-&lt;br&gt;fallsverk var part i båda avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stamnätsavtalet reglerades de tekniska och ekonomiska villkoren&lt;br&gt;för kraftföretagens elöverföring på stamnätet. Förutom avgiftsstrukturen&lt;br&gt;m.m. för olika typer av abonnemang innehåller avtalet bl.a. särskilda villkor&lt;br&gt;för tillgång till nätet (krav på reservkapacitet i produktionen m.m.) samt be-&lt;br&gt;stämmelser om stömingsreserver för drift och om balanseringen av av-&lt;br&gt;vikelserna mellan transitöremas in- och utmatning på stamnätet. I avtalet&lt;br&gt;förutsätts att tillfälliga kraftutbyten sker mellan de företag som överför kraft&lt;br&gt;på stamnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samkömingsavtalet reglerades samarbetet avseende leveranssä- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerhet och produktionsoptimering. Som grundläggande krav på deltagarna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angavs en tillfredsställande leveranssäkerhet (i huvudsak genom egen kraft- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;produktion eller långfristiga avtal) samt möjlighet att snabbt styra pro-&lt;br&gt;duktionen. Avtalet fastställde också principerna för utbyte av tillfällig kraft&lt;br&gt;mellan avtalsparterna. Vidare förband sig företagen att bistå varandra vid&lt;br&gt;kraftbrist och att delta i frekvensregleringen. Av avtalen framgick vidare att&lt;br&gt;Statens vattenfallsverk hade det yttersta ansvaret för landets elbalans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom båda dessa två centrala avtal reglerades driften av stamnätet och&lt;br&gt;de medverkande företagens anläggningar, som tillsammans svarar för över&lt;br&gt;90 % av den svenska elproduktionen. Eftersom övriga producenter är&lt;br&gt;hänvisade till handel med de företag som ingår i avtalen reglerades i&lt;br&gt;praktiken hela det svenska elsystemet genom avtalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stamnätsavtalet har under åren 1992 och 1993 ersatts med kraftnäts-&lt;br&gt;avtalet, i vilket Svenska kraftnät är en part. Avtalet träffades för ett år i&lt;br&gt;avvaktan på närmare beslut om reformeringen av elmarknaden och en&lt;br&gt;avlösning av stamnätsavtalet. Det förlängdes att gälla under år 1993. Ett&lt;br&gt;nytt kraftnätsavtal har träffats mellan parterna att gälla längst t.o.m. den 31&lt;br&gt;december 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samköming savtalet ersattes i juli 1992 av ett produktionsoptimeringsavtal&lt;br&gt;mellan Vattenfall AB och övriga större kraftföretag. Detta avtal innehåller&lt;br&gt;enligt uppgift i huvudsak samma bestämmelser som samkömingsavtalet.&lt;br&gt;Svenska kraftnät är inte part i produktionsoptimeringsavtalet, som av&lt;br&gt;partema betraktas som ett kommersiellt, hemligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kraftnätsavtalet ansvarar Svenska kraftnät som driftledning bl.a.&lt;br&gt;för hur de aktiva stömingsreservema samt den reaktiva balansen skall upp-&lt;br&gt;rätthållas. Det förutsätts dock i avtalet att Vattenfall AB övertar Vatten-&lt;br&gt;fallsverkets tidigare roll i produktionsoptimeringen. Vidare förutsätts att&lt;br&gt;Vattenfall AB balanserar ut avvikelser mellan inmatning och utmatning på&lt;br&gt;storkraftnätet och täcker skillnader mellan beräknade och faktiska över-&lt;br&gt;föringsförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur den aktiva effektbalansen skall upprätthållas behandlas i produktions-&lt;br&gt;optimeringsavtalet. Enligt detta sker kraftföretagens kortsiktiga handel med&lt;br&gt;kraft så att de övriga avtalsparterna löpande avräknar sina kraftbalanser mot&lt;br&gt;Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen konstaterar i sitt betänkande att ansvarsför-&lt;br&gt;delningen enligt dessa avtal inte avspeglar ett systemansvar för Svenska&lt;br&gt;kraftnät enligt de riktlinjer som uttrycktes i propositionen om en elmarknad&lt;br&gt;med konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Om leveringssikkerhet på et avregulert svensk elmarked&lt;br&gt;(publicerad i Ds 1994:2) analyseras de nämnda avtalen närmare vad gäller&lt;br&gt;utövandet av systemansvaret för elsystemet. Utredaren drar där bl.a.&lt;br&gt;slutsatsen att det praktiska systemansvaret i det svenska elsystemet utförs&lt;br&gt;genom samarbetet kring produktionsoptimeringsavtalet, med Vattenfall AB&lt;br&gt;som operatör. En förutsättning för att Svenska kraftnät skall kunna utöva det&lt;br&gt;av riksdagen beslutade systemansvaret är att verket ges ett avgörande&lt;br&gt;inflytande över det samarbete som i dag bedrivs inom ramen för pro-&lt;br&gt;duktionsoptimeringsavtalet och över Vattenfall AB:s operativa roll. Svenska&lt;br&gt;kraftnäts inflytande bör avgränsas till de förhållanden som har relevans för&lt;br&gt;utövandet av systemansvaret. I rapporten påpekas vidare att Vattenfall AB:s &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärsmässiga intressen bör hanteras avskilt från ett eventuellt operativt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemansvar. En gemensam driftcentral mellan Svenska kraftnät och Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Vattenfall AB kan därför vara principiellt betänklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har genom beslut den 26 november 1993 avslagit en&lt;br&gt;ansökan från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 §&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) avseende stamnätsavtalet. Som grund för beslutet&lt;br&gt;anger verket bl. a. att avtalet strider mot 6 § konkurrenslagen (se&lt;br&gt;avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har vidare samma dag avslagit en ansökan om icke-&lt;br&gt;ingripandebesked avseende produktionsoptimeringsavtalet. Beslutet&lt;br&gt;motiveras bl.a. av att avtalet fastställer hur priserna skall beräknas vid&lt;br&gt;kraftutbyte och att företagen genom avtalet garanteras täckning för sina&lt;br&gt;rörliga produktionskostnader. Konkurrensverket beviljade dock undantag&lt;br&gt;enligt 8 § konkurrenslagen för produktionsoptimeringsavtalet att gälla&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1993 t.o.m. den 31 december 1994 med hänvisning till&lt;br&gt;att elmarknaden inom en inte alltför avlägsen framtid kan förväntas att&lt;br&gt;öppnas för konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan således konstateras att Svenska kraftnät har det&lt;br&gt;formella systemansvaret för Sveriges elsystem, men att rollfördelningen och&lt;br&gt;den praktiska ansvarsfördelningen mellan Svenska kraftnät och Vattenfall&lt;br&gt;AB inte är helt klarlagd. Samarbetsavtalen mellan Vattenfall AB och övriga&lt;br&gt;större kraftföretag bidrar till att skapa oklarheter i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förslagen i denna proposition är att åstadkomma en elmarknad&lt;br&gt;med konkurrens i produktion och försäljning av el. Av detta följer att&lt;br&gt;Vattenfall AB bör ha samma roll och samma inflytande på elmarknaden som&lt;br&gt;de kraftföretag med vilka bolaget skall konkurrera. Det finns anledning att&lt;br&gt;noga precisera och lagfästa Svenska kraftnäts systemansvar. För detta talar&lt;br&gt;också att de avtal som hittills har reglerat samarbetet mellan Vattenfall AB&lt;br&gt;och de större kraftföretagen av Konkurrensverket har konstaterats strida mot&lt;br&gt;gällande konkurrenslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Ansvaret för det nationella elsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 Systemansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall bemyndigas att utse den&lt;br&gt;myndighet som skall ha det övergripande ansvaret för att elektriska&lt;br&gt;anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar&lt;br&gt;av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och förbrukning&lt;br&gt;av ström (systemansvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall bemyndigas att utfärda närmare föreskrifter som&lt;br&gt;ger den systemansvariga myndigheten, i den utsträckning det behövs&lt;br&gt;för att kunna utöva systemansvaret, befogenheter att beordra kraftpro-&lt;br&gt;ducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka eller minska pro-&lt;br&gt;duktionen av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall bemyndigas att utfärda föreskrifter om skyldighet&lt;br&gt;för kraftproducenter och elkonsumenter att till den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten ge in de uppgifter om produktion eller konsumtion av&lt;br&gt;ström, som behövs för att utöva systemansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Utredningens förslag hade i huvudsak samma innebörd,&lt;br&gt;men utredningen föreslog att Svenska kraftnäts systemansvar skulle regleras&lt;br&gt;i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet godtar utredningens förslag eller lämnar&lt;br&gt;det utan invändning. Till de positiva hör Statskontoret, Riksrevionsverket,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Stockholm Energi AB, Elsäkerhetsverket, Sveriges Indu-&lt;br&gt;striförbund och Svenska Elverksföreningen. Svenska Kraftverksföreningen&lt;br&gt;lämnar förslaget utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Energi AB framhåller att Svenska kraftnät i egenskap av&lt;br&gt;systemansvarig för storkraftnätet också skall övervaka att någon aktör i&lt;br&gt;vaije kraftaffär är balansansvarig och har erforderliga reservkraftavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storstockholms Energi AB anser att man bör skilja på operativt och&lt;br&gt;kontraktsmässigt balansansvar och i det senare fallet godta finansiella&lt;br&gt;lösningar som likvärdiga med fysisk reservkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB är negativ till förslaget och framhåller bl.a. att Svenska&lt;br&gt;kraftnäts systemansvar skall begränsas till storkraftnätets tekniska frågor och&lt;br&gt;ej till hela nationens elsystem. Principen bör vara att ansvarsgränsen dras&lt;br&gt;vid de punkter där storkraftnätet ansluter till det övriga elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare beslutat om&lt;br&gt;riktlinjer för bl.a. verksamheten med storkraftnätet, (prop. 1991/92:133,&lt;br&gt;bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322). Affärverket svenska kraftnät är den&lt;br&gt;myndighet som skall se till att systemansvaret m.m. kan upprätthållas på ett&lt;br&gt;tillfredställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemansvar avses ansvaret för att det nationella elsystemet&lt;br&gt;fungerar som ett sammanhållet system med tillfredställande driftsäkerhet.&lt;br&gt;Alla delsystem som är sammankopplade via storkraftnätet ingår i det&lt;br&gt;nationella elsystemet och måste vara driftmässigt samordnade. Detta innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framför allt att balansen mellan produktion och förbrukning av el kortsiktig Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;upprätthålls och att överföring av kraft kan ske mellan landets delar. Syste-&lt;br&gt;mansvaret måste således utövas med avseende på både balans och överföring&lt;br&gt;av el. Balansen mellan produktion och förbrukning är nödvändig för att&lt;br&gt;frekvensen skall kunna upprätthållas i elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Svenska kraftnäts affärsmässiga ansvar som nätägare ligger, som&lt;br&gt;tidigare har framhållits, att ansvara för sin del av nätdriften vad avser&lt;br&gt;spänningshållning, hantering av flaskhalsar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemansvaret innebär inte att Svenska kraftnät i vaije läge och i vaije&lt;br&gt;moment skall svara för den direkta driften av hela elsystemet. Svenska&lt;br&gt;kraftnät skall dock ha det övergripande ansvaret för den kortsiktiga balansen&lt;br&gt;mellan produktion och förbrukning av el, vilket innebär en övervakande och&lt;br&gt;samordnande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vaije balansansvarigt företags affärsmässiga ansvar att se till att&lt;br&gt;den egna balansen kan upprätthållas. Dessa företag kan äga eller på annat&lt;br&gt;sätt disponera produktionsanläggningar som är anslutna till nät på skilda&lt;br&gt;spänningsnivåer. Det kommer dock alltid att förekomma momentana&lt;br&gt;avvikelser mellan företagens produktion och försäljning vilka måste&lt;br&gt;balanseras ut. Att se till att så sker är en del av Svenska kraftnäts systeman-&lt;br&gt;svar. Svenska kraftnät saknar egna produktionsresurser och måste därför&lt;br&gt;finna former för att kunna sköta denna reglering. Det kommer främst att&lt;br&gt;vara producenter som kan bidra till balanshållningen i systemet, men även&lt;br&gt;större kunder kommer att kunna delta. Det är även viktigt att Svenska&lt;br&gt;kraftnät träffar avtal om automatisk och manuell bortkoppling av för-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som är förknippade med systemansvaret m.m. bör, liksom&lt;br&gt;andra nätkostnader, bäras av de parter som utnyttjar eller påverkar elsyste-&lt;br&gt;met och därmed orsakar kostnaderna. Det är viktigt att Svenska kraftnät&lt;br&gt;preciserar dessa kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid större störningar som inte enskilda företag kan motverka måste&lt;br&gt;Svenska kraftnät kunna agera så att stömingsreserver snabbt kan sättas in.&lt;br&gt;Svenska kraftnät bör ges möjlighet att kunna beordra producenter att under&lt;br&gt;vissa förutsättningar snabbt öka eller minska produktionen för att bringa&lt;br&gt;systemet i balans. Denna ökning eller minskning av produktionen bör&lt;br&gt;ersättas på marknadsmässiga villkor. Svenska kraftnät bör i första hand söka&lt;br&gt;träffa avtal med producenter om utnyttjande av stömingsreserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift som ligger i systemansvaret är driftövervakningen av&lt;br&gt;det nationella elsystemet. Driftövervakningen skall svara för att storkraft-&lt;br&gt;nätet och utlandsförbindelsernas överföringsförmåga inte överbelastas. Detta&lt;br&gt;är särskilt viktigt vid de begränsningar som utgörs av de s.k. trånga snitten&lt;br&gt;på storkraftnätet. Genom driftövervakningen skall Svenska kraftnät inom&lt;br&gt;ramen för systemansvaret svara för att produktion och förbrukning anpassas&lt;br&gt;så att eventuell skadlig överbelastning elimineras. För att kunna sköta detta&lt;br&gt;krävs information om bl.a. hur mycket kraft som matas in och tas ut från&lt;br&gt;nätet, men även var och när detta beräknas ske. Svenska kraftnäts tillgång&lt;br&gt;till tillräcklig information är en fråga som i första hand bör regleras i avtal.&lt;br&gt;Regeringen bör bemyndigas att kunna utfärda föreskrifter om Svenska&lt;br&gt;kraftnäts rätt att erhålla sådan information. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät måste kunna följa den totala produktionen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbrukningen av el i Sverige i sådan omfattning att tillfredsställande Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;övervakning kan ske för vaije enskild aktörs balans och för landet totalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta görs bl.a. i Svenska kraftnäts nätövervakning och system för&lt;br&gt;kraftavräkning vars uppgift är att redovisa hur kraftutbytena fördelar sig&lt;br&gt;mellan aktörerna på elmarknaden. Svenska kraftnät måste avräkna de pro-&lt;br&gt;ducenter, återförsäljare och konsumenter som har ett ekonomiskt ansvar för&lt;br&gt;att balans råder mellan å ena sidan produktion och försäljning och å andra&lt;br&gt;sidan försäljning och konsumtion. Vem som har detta ekonomiska ansvar&lt;br&gt;är i praktiken beroende av hur kraftkontrakten utformas. För att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att avräkna enskilda aktörers andel av kraftbalansen krävs,&lt;br&gt;förutom mätvärden från storkraftnätet och utlandsförbindelserna, mätvärden&lt;br&gt;från underliggande nät och information om avtalad kraftvolym i de bilaterala&lt;br&gt;kraftkontrakten. Mätnings- och avräkningsansvaret ingår i nätverksamheten.&lt;br&gt;Genom de föreslagna ändringarna i ellagen avseende mätning som redovisas&lt;br&gt;i avsnitt 6.3.2 åläggs nätägama att bl.a. göra mätdata tillgängliga för andra&lt;br&gt;berörda parter. Därigenom kommer Svenska kraftnät att ha tillgång till&lt;br&gt;erforderliga mätvärden från underliggande nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 Om föreskrifter för driftsäkerheten i det nationella&lt;br&gt;elsystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den systemansvariga myndigheten bör ges&lt;br&gt;möjlighet att utfärda föreskrifter om kontroll, provning eller be-&lt;br&gt;siktning och andra föreskrifter angående elektriska anläggningar m.m.&lt;br&gt;när så är påkallat av hänsyn till elsystemets driftsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar utredningens förslag&lt;br&gt;utan invändning. Vattenfall AB anser att Svenska kraftnät inte skall ges rätt&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter om driften av elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Svenska kraftnät har som uppgift att&lt;br&gt;förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöan-&lt;br&gt;passat kraftöverföringssystem. För att kunna utföra denna uppgift måste&lt;br&gt;Svenska kraftnät ha rätt att ange tekniska krav, driftsäkerhetskrav m.m. på&lt;br&gt;de produktionsanläggningar och nät som skall anslutas till storkraftnätet.&lt;br&gt;Krav av generell natur bör ges i föreskriftsform. Särskilda krav kan&lt;br&gt;lämpligen utformas genom avtal i vaije enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § ellagen stadgas att regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;föreskriver får, i den mån det behövs från elsäkerhetssynpunkt, meddela&lt;br&gt;föreskrifter om kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter&lt;br&gt;som angår bl.a. elektriska anläggningar och anordningar avsedda att anslutas&lt;br&gt;till sådana anläggningar. Bemyndigandet bör utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;föreskrifter med hänsyn till driftsäkerheten i det nationella elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Driftsäkerheten på storkraftnätet påverkas av driftsäkerheten på&lt;br&gt;underliggande nät och av anläggningar som ansluts till storkraftnätet. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns viktiga tekniska krav på dessa underliggande nät och anläggningar som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;motiveras av driftsäkerheten för kraftsystemet i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät bör fastställa de dimensioneringskriterier som skall gälla&lt;br&gt;och den beredskap mot störningar och fel som skall upprätthållas för&lt;br&gt;storkraftnätet. Dimensioneringskriteriema för storkraftnätet, produktionsan-&lt;br&gt;läggningar och underliggande nät bör samordnas. De kriterier som läggs&lt;br&gt;fast bör även anpassas till motsvarande kriterier i de andra nordiska&lt;br&gt;länderna. Ansvaret för dimensioneringskriterier, spänningshållning och&lt;br&gt;överföringsförmåga på regionala och lokala nät ligger hos nätägama. Det&lt;br&gt;är dels ett ansvar som följer av koncessionsinnehavet, dels ett affärsmässigt&lt;br&gt;ansvar som nätägaren har gentemot sina kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 Reglerkapacitet på elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den systemansvariga myndigheten skall&lt;br&gt;ansvara för en marknad där reglerkraft tillhandahålls på&lt;br&gt;marknadsmässiga och neutrala villkor för bl.a. de aktörer på elmark-&lt;br&gt;naden som saknar egna reglermöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts rapport Handelsplats för el: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag. Svenska kraftnät föreslår att en reglerkraftmarknad bör&lt;br&gt;inrättas när regionnäten öppnas för elöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag eller lämnar förslaget utan invändning. Positiva är bl. a.&lt;br&gt;NUTEK, Göteborgs kommun, Sveriges Industriförbund, Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen, REL och Örebro Energi AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Negativa till förslaget är Svenska Kraftverksföreningen, Vattenfall AB&lt;br&gt;och Sydkraft AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Sydkraft AB och Vattenfall AB anser inte&lt;br&gt;att det behövs en reglermarknad i Sverige. Reglerkraft kan liksom nu enkelt&lt;br&gt;upphandlas från elproducenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I Svenska kraftnäts systemansvar ingår&lt;br&gt;att ansvara för den slutliga balanseringen av det svenska elsystemet. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att hantera frekvenshållningen inom landet och Sveriges&lt;br&gt;kraftbalans gentemot utlandet. Genom reglerkraft i form av momentan och&lt;br&gt;snabbt tillgänglig aktiv effekt balanseras avvikelser mellan avtalade&lt;br&gt;leveranser och den faktiska produktionen och förbrukningen. Utöver detta&lt;br&gt;kan Svenska kraftnät behöva köpa och sälja kraft för att hantera s.k.&lt;br&gt;flaskhalsar och energiförluster på nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I reglerprocessen kombineras automatiska och manuella ingrepp. I första&lt;br&gt;hand krävs en automatisk reglering, primärreglering, som tar hand om de&lt;br&gt;mindre variationerna i förbrukningen. Störningar i effektbalansen hanteras&lt;br&gt;med hjälp av momentana stömingsreserver. Svenska kraftnät bör på lämpligt&lt;br&gt;sätt, t.ex. genom avtal, försäkra sig om tillgång till tillräckliga reserver för&lt;br&gt;dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De variationer som inte kan klaras av med primärregleringen regleras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manuellt, t.ex. genom att öka eller minska på inställningen av aggregat som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;är i drift eller genom start eller stopp av aggregat. Detta kallas för&lt;br&gt;sekundärreglering. Åtgärderna bör kunna ske inom 5 till 15 minuter efter&lt;br&gt;beordring. Svenska kraftnät bör, som tidigare föreslagits (avsnitt 8.2.1), ha&lt;br&gt;möjlighet att mot marknadsmässig ersättning beordra kraftproducenter att&lt;br&gt;vidta sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät skulle på ett effektivt sätt kunna hantera den sekundära&lt;br&gt;regleringen genom en reglermarknad dit producenter och större kunder som&lt;br&gt;kan påverka sin förbrukning lämnar bud på snabb upp- och nedreglering.&lt;br&gt;Endast aktörer som har flexibel produktion eller förbrukning som kan&lt;br&gt;regleras upp eller ned med kort varsel kan delta på en sådan marknad. Med&lt;br&gt;ett sådant system för upphandling av reglerkapacitet skulle insatserna av&lt;br&gt;regleråtgärder ske på frivillig väg och till marknadsbestämda priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftföretagen kompenserar i stor utsträckning variationerna genom egna&lt;br&gt;åtgärder inom sitt eget balansansvarsområde. Detta är ett affärsmässigt&lt;br&gt;ansvar som inte förändras genom förslagen om Svenska kraftnäts systeman-&lt;br&gt;svar. När elmarknaden öppnas för handel över alla nät kommer dock kunder&lt;br&gt;att kunna köpa kraft från annan än sin nuvarande leverantör. Storkraftnätet&lt;br&gt;kan komma att utnyttjas av aktörer som saknar egna reglermöjligheter.&lt;br&gt;Samtidigt måste elsystemets nödvändiga tekniska och driftadministrativa&lt;br&gt;funktioner upprätthållas. Om inte kraftleverantören enligt avtal svarar för&lt;br&gt;kundens variationer i förbrukningen måste det finnas ett alternativt sätt för&lt;br&gt;kunden att göra rätt för sig i reglerhänseende. Det gäller både vid normala&lt;br&gt;driftförhållanden och vid avbrott i nätöverföring eller produktion, som&lt;br&gt;avbryter leverans av el under ett antal timmar eller något dygn. Svenska&lt;br&gt;kraftnät bör kunna erbjuda reglerkraftstjänster till de kunder som behöver&lt;br&gt;köpa dessa tjänster. Detta är inte minst viktigt för att skapa rimliga&lt;br&gt;förutsättningar för utlandshandeln med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara en uppgift för Svenska kraftnät att ansvara för en marknad&lt;br&gt;där reglerkraft tillhandahålls på neutrala och marknadsmässiga villkor till&lt;br&gt;bl.a. den på elmarknaden som saknar egna reglermöjligheter. Formerna för&lt;br&gt;en sådan marknad för reglerkraft bör utarbetas i samarbete med elmarkna-&lt;br&gt;dens aktörer. Inriktningen av Svenska kraftnäts arbete bör vara att en&lt;br&gt;marknad för reglerkraft kan starta den 1 januari 1995, dvs. vid den tidpunkt&lt;br&gt;när de nya lagreglerna föreslås träda ikraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Handel med el, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Elförsäljning i konkurrens skapar goda för-&lt;br&gt;utsättningar för en effektiv produktion och distribution av el. En orga-&lt;br&gt;niserad marknad för el, en kraftbörs, kan ytterligare effektivisera&lt;br&gt;elhandeln. Det är viktigt att den kraftbörs som etableras är neutral&lt;br&gt;och öppen för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts rapport Handelsplats för el: Överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser i likhet med Svenska&lt;br&gt;kraftnät att det finns förutsättningar för börshandel med el i Sverige. Av&lt;br&gt;dem poängterar flera vikten av att vänta med införandet av en spotmark-&lt;br&gt;nadsbörs till det finns ett väldefinierat behov av en sådan. Å andra sidan&lt;br&gt;understryker flera instanser vikten av att en spotmarknadsbörs öppnas från&lt;br&gt;början, så fort näten öppnas för transitering. Vissa instanser, främst&lt;br&gt;detaljdistributörer av el, ställer sig tveksamma till om en börshandel kan&lt;br&gt;fungera i Sverige där några få kraftföretag har en dominerande ställning på&lt;br&gt;marknaden. Många remissinstanser betonar fördelarna med en nordisk&lt;br&gt;kraft börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser, bl.a. Svenska Kraftverksföreningen, Vattenfall AB&lt;br&gt;och Sydkraft AB, avstyrker förslaget att införa en kraftbörs. Det sker med&lt;br&gt;hänvisning till produktionsoptimeringen. Andra remissinstanser menar att&lt;br&gt;en börs skulle medföra en eflfektivisering av produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal remissinstanser har explicit uttalat sig om huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för en svensk kraftbörs. Bland dem är meningarna delade. Några,&lt;br&gt;bl.a. Finansinspektionen, Svenska Kraftverksföreningen och Stockholm&lt;br&gt;Energi AB, är negativa till att Svenska kraftnät skulle driva en sådan&lt;br&gt;kraftbörs. Andra, t.ex. Elsäkerhetsverket, REL och KREAB, förutsätter att&lt;br&gt;det är Svenska kraftnät som startar och driver en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Svenska kraftnät framhåller i&lt;br&gt;rapporten Handelsplats för el flera fördelar med en öppen marknadsplats,&lt;br&gt;en börs, för handel med el i Sverige. Ett sådant system skulle bl.a. ge en&lt;br&gt;effektiv prisbildning, en bra informationsspridning och ett synligt elpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En börs för handel med tillfällig kraft kan enligt Svenska kraftnät inrättas&lt;br&gt;när ett större antal aktörer kommer att uppträda på elmarknaden. En sådan&lt;br&gt;börs bör enligt Svenska kraftnät bedrivas i samverkan med andra nordiska&lt;br&gt;börser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ändringar av ellagen som lämnas i denna proposition&lt;br&gt;medför bl. a. att förutsättningarna för kraftföretagens produktionssamarbete&lt;br&gt;ändras. De överenskommelser som har legat till grund för detta har tidigare&lt;br&gt;beskrivits översiktligt (avsnitt 8.1.3). I stora drag kan företagen genom detta&lt;br&gt;samarbete sägas ha reglerat tre huvudfunktioner inom elsystemet: systeman-&lt;br&gt;svaret, deltagamas leveransförmåga och kostnadsminimeringen av deltagar-&lt;br&gt;nas samlade produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut år 1992 om riktlinjer för verksamheten på storkraft-&lt;br&gt;nätet anges att systemansvaret skall utövas av Svenska kraftnät. Svenska&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftnäts uppgifter i detta avseende har preciserats ytterligare i de förslag Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;som lämnas ovan (avsnitt 8.2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en konkurrensmarknad blir det en uppgift för de enskilda företagen att&lt;br&gt;inom ramarna för de regler som styr driften av elsystemet svara för att&lt;br&gt;kunderna får el med hög leveranssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kostnadsminimering i produktionen - produktionsoptimeringen -&lt;br&gt;har svensk kraftindustri utvecklat en kostnadseffektiv produktion. I ett&lt;br&gt;internationellt perspektiv anses den svenska elmarknaden fungera väl när det&lt;br&gt;gäller att utnyttja de sammantagna produktions- och distributionsresurserna&lt;br&gt;och att leverera el med god leveranssäkerhet till abonnenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Elmarknadsmodeller och konsekvenser, vilken är publicerad&lt;br&gt;i departementsstencilen Utredningar om elmarknadsreformen (Ds 1994:2)&lt;br&gt;har tänkbara konsekvenser av elmarknadsreformens inverkan på bl.a. den&lt;br&gt;nuvarande produktionsoptimeringen analyserats. En slutsats i rapporten är&lt;br&gt;att det på sikt blir svårt att förena en samköming mellan producentföretagen&lt;br&gt;som grundar sig på de nuvarande prissättningsprincipema med en fullt ut-&lt;br&gt;vecklad konkurrens på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som lämnas i denna proposition innebär att förutsättningar&lt;br&gt;skapas för elhandel i konkurrens. Såväl producenter, återförsäljare som&lt;br&gt;slutförbrukare ges möjligheter att handla el med den som de önskar, både&lt;br&gt;tillfälligt och med långsiktiga åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga skäl att tro att de nya marknadsreglema på kort sikt&lt;br&gt;kommer att innebära betydande förändringar av handelsmönstret. Säljare och&lt;br&gt;köpare på elmarknaden är i stor utsträckning bundna av långsiktiga kontrakt&lt;br&gt;med varaktighet över årsskiftet 1994/1995, i många fall fram till år 1997.&lt;br&gt;Med tiden är det dock sannolikt att kontakterna ökar mellan säljare och&lt;br&gt;köpare som tidigare inte har haft möjligheter att sluta avtal på elmarknaden.&lt;br&gt;Det är dock troligt att leveranserna till högspänningskunder även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen till den helt övervägande delen kommer att ske genom avtal som&lt;br&gt;sträcker sig över ett eller flera år. Det visar också erfarenheterna från&lt;br&gt;Norge där mellan en och två procent av omsättningen på spothandelsbörsen&lt;br&gt;utgörs av kunders eller distributörers inköp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock flera motiv för kortsiktig elhandel eller handel med s.k.&lt;br&gt;tillfällig kraft vid sidan om den långsiktiga handeln. Som begreppet antyder&lt;br&gt;är det främst fråga om handel med marginell produktion. Det finns huvud-&lt;br&gt;sakligen två grupper som har intresse av denna handel, dels producenter&lt;br&gt;som önskar att bl. a. minska kostnaderna för sina kontrakterade leveranser,&lt;br&gt;dels kunder som har en viss flexibilitet i sin förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska elproducenterna gör stora kostnadsbesparingar genom att&lt;br&gt;köpa och sälja el med varandra. Den viktigaste orsaken till detta är att den&lt;br&gt;svenska elproduktionen består av kraftverk med olika höga produktions-&lt;br&gt;kostnader. Hittills har handel mellan producenter till största delen skett inom&lt;br&gt;ramen för produktionsoptimeringen. Även om produktionsoptimeringen i sin&lt;br&gt;nuvarande form skulle upphöra torde ett fortsatt utbyte av tillfällig kraft&lt;br&gt;mellan producenter vara ekonomiskt intressant. De enskilda producenterna&lt;br&gt;kommer att kunna fortsätta köpa och sälja tillfällig kraft mellan företagen&lt;br&gt;på affärsmässiga grunder. Det samarbete som i dag finns i gemensamma&lt;br&gt;kraftstationer eller längs älvar där flera kraftföretag äger anläggningar bör &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna fortsätta på samma sätt som i dag. Förutsättningarna för producenter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att samarbeta i vattenregleringsföretagen påverkas inte av de här framlagda Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;lagförslagen. Detta gäller även samordningen vid revisionstillfällena av&lt;br&gt;kärnkraftverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunder som kan tänkas ha ett intresse av handel med tillfällig kraft är&lt;br&gt;förutom kraftproducenter sådana som har avkopplingsbara elpannor, och&lt;br&gt;alltså tillgång till alternativ energikällor, och vissa industrikunder som har&lt;br&gt;möjlighet att helt eller delvis förskjuta sin förbrukning till lågpristider. Det&lt;br&gt;är också möjligt att en detalj försälj are av el väljer att teckna långsiktiga&lt;br&gt;avtal som täcker större delen av behovet och att täcka det övriga behovet&lt;br&gt;genom kortsiktig handel. Ytterligare en kundkategori är kraftproducenter i&lt;br&gt;grannländerna som vill ersätta egen produktion med importerad tillfällig&lt;br&gt;kraft när priserna är lägre än deras rörliga kostnader i produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet kraftbörs används med olika innebörd. I sin vidaste betydelse&lt;br&gt;innefattar begreppet minst tre typer av organiserade marknader för elhandel.&lt;br&gt;Reglermarknaden används för snabb upp- och nedreglering av kraft främst&lt;br&gt;för att säkerställa frekvensen i systemet. Vidare används reglermarknaden&lt;br&gt;för att undvika överbelastning i nätet. Spotmarknaden är främst ett sätt för&lt;br&gt;producenterna att optimera användingen sina krafttillgångar och minska&lt;br&gt;produktionskostnaderna. Denna handel med tillfällig kraft som avser fysiska&lt;br&gt;leveranser bör på en fri elmarknad utvecklas till att omfatta även andra&lt;br&gt;aktörer än kraftproducenter. Derivatmarknaden är en marknad för&lt;br&gt;riskhantering med standardiserade kontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftbörs som innefattar alla dessa funktioner är således viktig av flera&lt;br&gt;skäl - för elsystemets drift, för Svenska kraftnäts system- och nätansvar&lt;br&gt;samt för elmarknadsaktöremas riskhantering. En sådan kraftbörs skulle ha&lt;br&gt;flera fördelar. En fördel jämfört med en bilateral handel är att&lt;br&gt;transaktionskostnaderna minskar. Vidare ger en kraftbörs en effektiv och&lt;br&gt;synlig prisbildning. Marknadsaktörerna behöver inte leta efter säljare eller&lt;br&gt;köpare, och förhandlingsproceduren är standardiserad och enkel. Genom en&lt;br&gt;sådan handel kan också en produktionsoptimering ske på ett affärsmässigt&lt;br&gt;och konkurrensneutralt sätt. Också slutförbrukama skulle kunna delta i&lt;br&gt;denna process, eftersom det i vissa situationer är möjligt att en neddragen&lt;br&gt;förbrukning är mer ekonomisk än ökad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En spotmarknad med handel i faktiska elleveranser har betydelse för både&lt;br&gt;elsystemets effektivitet och för Svenska kraftnäts möjligheter att handha&lt;br&gt;systemansvaret. En spotmarknad kan effektivt se till att produktionen sker&lt;br&gt;till lägsta kostnad och kan också skapa ett referenspris för den handel som&lt;br&gt;är nödvändig av systemdrifts- och systemsäkerhetsskäl. Som nyss har&lt;br&gt;framhållits bör det vara en uppgift för Svenska kraftnät att ansvara för en&lt;br&gt;marknad där reglerkraft tillhandahålls på marknadsmässiga och neutrala&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framgångsrik etablering av en kraftbörs för spot- och derivat-&lt;br&gt;marknaderna blir beroende av när en sådan efterfrågas av ett större antal&lt;br&gt;marknadsaktörer. En sådan kraftbörs måste för att fylla sitt syfte åtnjuta ett&lt;br&gt;stort förtroende hos dem som utnyttjar den. Det innebär att den måste vara&lt;br&gt;neutral och inte diskriminera några aktörer på elmarknaden. Den måste vara&lt;br&gt;välorganiserad, vilket innebär bl.a. att den skall fungera efter kända,&lt;br&gt;begripliga och allmänt accepterade regler. Ett annat krav är att kraftbörsen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en så stor omsättning och likviditet så att enskilda aktörer inte ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att påverka prisbildningen på börsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har som systemansvarig en central roll i det svenska&lt;br&gt;elsystemet. En börshandel kommer bl.a. av tekniska skäl att vara nära&lt;br&gt;kopplad till reglermarknaden och elsystemets drift. Svenska kraftnät bör&lt;br&gt;därför med sin kompetens och sina resurser kunna medverka i utvecklingen&lt;br&gt;av en svensk kraftbörs. Vidare är Svenska kraftnät neutral i förhållande till&lt;br&gt;övriga aktörer på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Utrikeshandel med el&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handelsutbytet över gränserna är av stor betydelse för de nordiska ländernas&lt;br&gt;elproduktion. Genom handel kan variationerna i konsumtionen och riskerna&lt;br&gt;för driftstörningar utjämnas och kostnaderna för reservkapacitet sänkas. De&lt;br&gt;samlade produktionskostnaderna blir därmed lägre. Grunden för handeln är&lt;br&gt;att olika energikällor utnyttjas för kraftproduktionen i de länder som utbyter&lt;br&gt;kraft. På sikt beräknas även handelsutbytet med länder utanför Norden att&lt;br&gt;öka betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av kraft till och från Sverige sker med hjälp av 20 växel-&lt;br&gt;ströms- eller likströmsförbindelser. Den totala överföringsförmågan är ca&lt;br&gt;5 000 MW. Sverige har nio elkraftförbindelser med Norge, fem med&lt;br&gt;Finland och sex med Danmark. Av de 22 existerande förbindelserna mellan&lt;br&gt;de nordiska länderna går således de flesta mellan Sverige och ett annat land.&lt;br&gt;En utbyggnad av utlandsförbindelserna pågår. En 600 MW förbindelse är&lt;br&gt;under byggnad mellan Sverige och Tyskland (Baltic Cable), och förstärkning&lt;br&gt;planeras av överföringskapaciteten mellan Sverige och Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemen i Sverige, Norge, Finland och Själland är hopkopplade med&lt;br&gt;växelströmsförbindelser och har därmed samma frekvens. Växelströms-&lt;br&gt;förbindelsema har ett direkt inflytande på hela systemets och delsystemens&lt;br&gt;funktion. Driften av växelströmslänkama är en komplex uppgift som de&lt;br&gt;systemansvariga enheterna i respektive land bör ansvara för tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrikeshandeln med el förutsätter ett samarbete mellan de organisationer&lt;br&gt;som ansvarar för de nationella elsystemen. I Norden har elhandeln&lt;br&gt;utvecklats genom de stora kraftföretagens samarbete inom Nordel (avsnitt&lt;br&gt;5.5). I de nordiska länderna har tidigare kraftföretagen tillsammans svarat&lt;br&gt;för elbalansen och tillgången till reglerkraft, vilka är nödvändiga funktioner&lt;br&gt;att kontrollera vid handelsutbyte med ett annat lands elsystem. Det är också&lt;br&gt;kraftföretagen som har ägt och förvaltat de kraftledningar över vilka&lt;br&gt;leveranserna skett, såväl utlandsförbindelserna som de anslutande&lt;br&gt;ledningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har de nordiska ländernas elmarknader förändrats vilket&lt;br&gt;också har påverkat utrikeshandeln. I Norge och Sverige har nätmyndigheter&lt;br&gt;inrättats för att förvalta och driva de nationella högspänningsnäten och&lt;br&gt;utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige överfördes de statligt ägda utlandsförbindelserna till Svenska&lt;br&gt;kraftnät den 1 januari 1992. Därigenom vidtogs en viktig åtgärd för att&lt;br&gt;möjliggöra en fri utrikeshandel till och från anslutningarna till storkraftnätet.&lt;br&gt;För flertalet elkunder är det dock inte möjligt att delta i sådan handel&lt;br&gt;eftersom de är anslutna till underliggande nät som ägs och förvaltas av ett&lt;br&gt;kraftföretag. Vidare svarar fortfarande de större kraftföretagen för tillhanda-&lt;br&gt;hållandet av reglerkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avreglerad försäljning av elkraft innebär ändrade förutsättningar för&lt;br&gt;utrikeshandeln med el. Hela det svenska ledningsnätet blir tillgängligt för&lt;br&gt;andra än nätägama, och dessa får vad gäller överföring av kraft samma&lt;br&gt;ställning som andra företag. Svenska kraftnät kommer som systemansvarig&lt;br&gt;att handha de uppgifter avseende utrikeshandeln som de samverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kraftföretagen tidigare har svarat för. För att systemansvaret skall kunna Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;utövas och leveranssäkerheten i det svenska elsystemet vara hög även med&lt;br&gt;handel över gränserna måste vissa krav ställas på den som utnyttjar&lt;br&gt;möjligheterna till internationell handel. Liknande regler har tidigare&lt;br&gt;tillämpats av kraftföretagen inom ramen för stamnäts- och produktions-&lt;br&gt;optimeringsa vtalen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Nätkoncession för utlandsförbindelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen skall besluta om nätkoncession när&lt;br&gt;ansökan avser utlandsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag eller lämnar det utan invändning. Svenska kraftnät tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag, men påpekar att utredningen inte närmare behandlat&lt;br&gt;formerna för regeringens koncessionsprövning. Vattenfall AB menar att det&lt;br&gt;bör räcka med att nätmyndigheten hanterar koncessionsprövningen för&lt;br&gt;utlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksdagen godkände i juni 1992&lt;br&gt;regeringens förslag till riktlinjer för verksamheten med det svenska stor-&lt;br&gt;kraftnätet (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riktlinjerna skall det svenska storkraftnätet och de statligt ägda&lt;br&gt;utlandsförbindelserna förvaltas av en från kraftproducenterna fristående&lt;br&gt;organisation, Svenska kraftnät. Svenska konsumenter och producenter skall&lt;br&gt;ges möjligheter att sluta avtal om kraftaffärer med andra aktörer utomlands.&lt;br&gt;Svenska kraftnät skall därför äga och förvalta en tillräckligt stor del av&lt;br&gt;utlandsförbindelserna för att tillfredsställa detta behov. Överföringsför-&lt;br&gt;bindelsema med utlandet skall ses som en del av storkraftnätet. Svenska&lt;br&gt;kraftnät skall ansvara för utbyggnaden av storkraftnätet och skall uppföra&lt;br&gt;de starkströmsledningar m.m. som krävs för en effektiv handel med kraft.&lt;br&gt;Storkraftnätet skall byggas ut i en ekonomiskt lönsam omfattning för att&lt;br&gt;möta efterfrågan på transmissionstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförde det föredragande statsrådet att principen bör vara&lt;br&gt;att utlandsförbindelserna ägs och förvaltas av Svenska kraftnät, och att vill-&lt;br&gt;koren för att upprätta bl.a. nya utlandsförbindelser borde ses över.&lt;br&gt;Samtidigt underströks att koncession kan medges även för utlandsförbindelse&lt;br&gt;i vilken Svenska kraftnät inte är delägare eller på annat sätt disponerar&lt;br&gt;kapacitet. Principen bör vara att Svenska kraftnät skall äga och förvalta en&lt;br&gt;tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna för att tillfredsställa svenska&lt;br&gt;producenters och konsumenters möjligheter att sluta avtal om kraftaffärer&lt;br&gt;med köpare och säljare utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen föreslår att utlandsförbindelserna i likhet med&lt;br&gt;andra kraftledningar skall omfattas av kravet på nätkoncession. Koncessions-&lt;br&gt;havaren kommer därmed att vara skyldig att på skäliga villkor upplåta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledningen åt annan för överföring av el. Utredningen konstaterar dock att Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;utlandsförbindelserna, i motsats till det nationella storkraftnätet, utgör&lt;br&gt;enstaka och begränsade ledningar till andra marknader, varför kapacitets-&lt;br&gt;brist och krav på prioriteringar kan väntas bli vanligare beträffande dessa&lt;br&gt;ledningar än beträffande ledningar inom landet. Möjligheten att erbjuda en&lt;br&gt;allmän tillgång till utlandsledningama på icke diskriminerande villkor kan&lt;br&gt;därför vara beroende av hur stor andel av utlandsförbindelserna som ägs av&lt;br&gt;andra än Svenska kraftnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar också att det från driftsäkerhetssynpunkt är&lt;br&gt;viktigt att den som är ansvarig för driften av det nationella överförings-&lt;br&gt;systemet, dvs. Svenska kraftnät, också hanterar de utlandsförbindelser som&lt;br&gt;är växelströmsförbindelser. Ett tillräckligt stort utrymme måste reserveras&lt;br&gt;på dessa ledningar för frekvenshållningen i Sverige och i Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har till uppgift att bygga ut storkraftnätet och för-&lt;br&gt;bindelserna till andra länder när det bedöms vara samhällsekonomiskt&lt;br&gt;lönsamt. Det kan dock inte uteslutas att även någon annan kommer att vilja&lt;br&gt;anlägga en utlandsledning och därför ansöker om nätkoncession. Det blir&lt;br&gt;enligt utredningens förslag regeringen som i samband med den lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning som alltid skall föregå en koncessionsgivning har att bedöma&lt;br&gt;ansökan bl.a. mot bakgrund av principen att Svenska kraftnät skall äga en&lt;br&gt;tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät förutsätts få&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig under beredningen av ett sådant ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandsförbindelsernas drift och förvaltning är i flera avseenden av stor&lt;br&gt;betydelse för svenska producenter och konsumenter av el. De skall utgöra&lt;br&gt;transportleder för handeln med el över gränserna. De är också länkar i ett&lt;br&gt;kraftsystem samarbete och är därmed viktiga för den säkra driften av såväl&lt;br&gt;det svenska systemet som grannländernas system. Utlandsförbindelserna&lt;br&gt;måste planeras och byggas så att de tillgodoser båda dessa behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät förvaltar den svenska andelen av samtliga större utlands-&lt;br&gt;förbindelser med undantag av förbindelserna mellan Sverige och Själland&lt;br&gt;som också innehas av Sydkraft AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsprövningen av en utlandsförbindelse bör göras utifrån ett&lt;br&gt;bredare perspektiv än prövningen av andra nätkoncessioner. Utredningen&lt;br&gt;pekar på ett par skäl till att en sådan särskild bedömning är nödvändig,&lt;br&gt;nämligen dels att en tillräcklig tillgång till utlandsledningama säkras för alla&lt;br&gt;aktörer, dels att Svenska kraftnät som driftansvarig för det nationella&lt;br&gt;transmissionssystemet också bör hantera utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 8 har regeringen redovisat sina förslag angående Svenska&lt;br&gt;kraftnäts ansvar för driftsäkerheten i det svenska elsystemet. Förslagen&lt;br&gt;innebär jämfört med nuvarande organisation av elsystemet en renodling av&lt;br&gt;ansvarsfördelningen. Det är Svenska kraftnäts uppgift att dels utöva det&lt;br&gt;affärsmässiga ansvaret för storkraftnätets tekniska drift och utnyttjande, dels&lt;br&gt;utöva det koordinerande ansvaret för landets totala elbalans. Av systeman-&lt;br&gt;svaret följer att Svenska kraftnät måste ha möjligheter att samordna driften&lt;br&gt;av det svenska elsystemet för att uppnå tillräcklig driftsäkerhet. Det innebär&lt;br&gt;i sin tur att verket bl.a. skall kunna ha ett inflytande på både utbyggnaden&lt;br&gt;av nya förbindelser med andra länder och på dess utnyttjande. Det ligger i&lt;br&gt;Svenska kraftnäts ansvar för elsystemet att träffa avtal om samordning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elbalans med företag som har motsvarande systemansvar i grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den långsiktiga leveranssäkerheten hos det svenska elsystemet kan också Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;komma att ställa krav på restriktioner eller särskilda villkor för utbyggnaden&lt;br&gt;av utlandsförbindelserna. I samband med prövningen av ansökan om nätkon-&lt;br&gt;cession för utlandsförbindelse bör därför ett flertal faktorer vägas in som&lt;br&gt;exempelvis förbindelsens betydelse för den allmänna tillgången till överfö-&lt;br&gt;ringskapacitet till utlandet, driftsäkerheten i det svenska elsystemet och den&lt;br&gt;långsiktiga leveranssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör besluta om nätkoncession för utlandsförbindelse. En kon-&lt;br&gt;cession meddelas med bl.a. de villkor för anläggningens utförande och&lt;br&gt;nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller annars behövs från allmän&lt;br&gt;synpunkt. Sådana villlkor bör utformas utifrån de överväganden som har&lt;br&gt;redovisats i detta avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Nätansvarig enhet enligt EG:s eltransiteringsdirektiv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Affärsverket svenska kraftnät bör ensamt&lt;br&gt;anges som &amp;quot;nätansvarig enhet&amp;quot; enligt den innebörd som anges i EG:s&lt;br&gt;eltransiteringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning. Utredningen föreslår att instruktionen för Affärsverket svenska&lt;br&gt;kraftnät kompletteras så att det där klart framgår att Svenska kraftnät är en&lt;br&gt;&amp;quot;nätansvarig enhet&amp;quot; enligt EG:s eltransiteringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar utredningens för-&lt;br&gt;slag utan invändning. Vattenfall AB föreslår att de parter som varaktigt&lt;br&gt;disponerar eller äger utlandsförbindelser anges som &amp;quot;nätansvarig enhet&amp;quot; från&lt;br&gt;svensk sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: EG:s råd antog år 1990 det s.k.&lt;br&gt;eltransiteringsdirektivet (nr 90/547/EEU) som omfattas av EES-avtalet.&lt;br&gt;Direktivet syftar till att underlätta handel med el över nationsgränserna&lt;br&gt;genom att transitering av el inte får vägras utan vägande skäl eller endast&lt;br&gt;erbjudas på oskäliga villkor. Villkoren för transiteringen skall dock inte&lt;br&gt;äventyra försöijningstryggheten eller servicekvaliteten och skall särskilt ta&lt;br&gt;full hänsyn till användningen av reservproduktionskapacitet och den mest&lt;br&gt;effektiva driften av befintliga system. De uppgörelser om elöverföring som&lt;br&gt;enligt eltransiteringsdirektivet skall anses vara transitering av el mellan nät&lt;br&gt;är de som utförs av enheter som i medlemsländerna är ansvariga för&lt;br&gt;elektriska högspänningsnät. Vidare skall överföringen böija eller sluta inom&lt;br&gt;Gemenskapen och innebära överskridande av minst en nationsgräns inom&lt;br&gt;Gemenskapen. Överföringen skall avse en leverans överstigande ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elektriska högspänningsnäten och de enheter som är ansvariga för dem&lt;br&gt;är förtecknade i en särskild bilaga till direktivet. Svenska kraftnät har i&lt;br&gt;EES-avtalet angivits som sådan &amp;quot;nätansvarig enhet&amp;quot; i Sverige med skyldig-&lt;br&gt;heter motsvarande de berörda enheternas inom Gemenskapen. Eftersom&lt;br&gt;Svenska kraftnät är ansvarigt för det storkraftnät som måste utnyttjas även&lt;br&gt;när de fåtaliga icke-statliga utlandsförbindelserna utnyttjas för en transitering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör Svenska kraftnät ensamt anges som berörd nätansvarig enhet. Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Svenska kraftnät att fullgöra de skyldigheter&lt;br&gt;som anges i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till ändringar av ellagen som föreslås i denna proposition&lt;br&gt;innebär att den svenska lagstiftningen innefattar de krav på transiteringsrätt&lt;br&gt;under skäliga villkor som uppställs i EG:s eltransiteringsdirektiv. Ellagstift-&lt;br&gt;ningsutredningen påpekar att i frågor som berör en begärd transitering över&lt;br&gt;en kraftledning som förvaltas av någon annan än Svenska kraftnät finns i&lt;br&gt;sista hand möjlighet för Svenska kraftnät att begära att den svenska till-&lt;br&gt;synsmyndigheten prövar om vägran är skälig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Övervakning av utrikeshandeln&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Skilda konkurrensförhållanden på elmark-&lt;br&gt;naderna i Sverige och andra länder kan ge upphov till konkurrens-&lt;br&gt;snedvridningar. För närvarande sker reformer av elmarknaderna i&lt;br&gt;flera länder. Utvecklingen bör följas noggrant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En generell anmälningsplikt införs beträffande&lt;br&gt;långsiktiga kontrakt om import eller export av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. Utredningen föreslår att anmälan om import eller export av el&lt;br&gt;skall göras till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som samtliga remissinstanser lämnar utred-&lt;br&gt;ningens förslag om anmälningsplikt utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, LRF, Svenska Kraftverksföreningen, LO, Sydkraft AB och&lt;br&gt;Vattenfall AB, understryker risken för konkurrenssnedvridningar när den&lt;br&gt;svenska elmarknaden öppnas för handel med andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: Utredningen föreslår&lt;br&gt;en generell anmälningsplikt beträffande import eller export av el som säljs&lt;br&gt;på långsiktiga kontrakt. Anmälningsplikten innebär enligt utredningen att&lt;br&gt;uppgift om förekomst och omfattning av sådana avtal måste lämnas till&lt;br&gt;regeringen, men behöver inte omfatta uppgifter om priser eller om&lt;br&gt;motparter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall enligt utredningsförslaget användas som del i under-&lt;br&gt;laget för en analys av om handeln med el mellan Sverige och andra länder&lt;br&gt;orsakar allvarlig störning i landets ekonomi eller allvarligt påverkar&lt;br&gt;beredskapen. Den kan också användas som underlag för bedömningar vad&lt;br&gt;avser behovet av nyinvesteringar, förväntad leveranssäkerhet och prisutveck-&lt;br&gt;lingen på den svenska marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid riksdagens behandling av regeringens proposition om en elmarknad&lt;br&gt;med konkurrens anslöt sig näringsutskottet till de mål och strategier för&lt;br&gt;elmarknadens reformering som förordades i propositionen och som innebär&lt;br&gt;att en friare elmarknad med ökad konkurrens skall uppnås. Därvid betonade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utskottet det önskvärda i att hänsyn tas till behovet av internationell ömse- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;sidighet för att konkurrenssnedvridningar skall undvikas. Riksdagen biföll&lt;br&gt;utskottets hemställan (Prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92:322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsutskottet erinrade om att Ellagstiftningsutredningen i sitt arbete&lt;br&gt;borde beakta frågan om ömsesidighet. I sitt betänkande påpekar utredningen&lt;br&gt;att el omfattas av EES-avtalets grundläggande bestämmelser om fri rörlighet&lt;br&gt;av varor och tjänster. Som huvudregel för utrikeshandeln med el gäller&lt;br&gt;därmed att handelshinder är förbjudna. Handelsrestriktioner vid import av&lt;br&gt;en vara kan dock accepteras när det finns väsentliga skyddsintressen som rör&lt;br&gt;t.ex. miljö eller allmän hälsa och säkerhet. När det gäller export kan&lt;br&gt;tillämpningen av den fria rörligheten tolkas något mindre strikt. Endast&lt;br&gt;sådana åtgärder som medför negativa verkningar i andra medlemsstater är&lt;br&gt;otillåtna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att det inte är möjligt att motverka bristen på&lt;br&gt;internationell ömsesidighet genom att t.ex. låta möjligheten att överföra el&lt;br&gt;på det svenska nätet bara gälla för svenska producenter och kunder. Med&lt;br&gt;hänsyn till önskvärdheten av ömsesidighet kan det dock finnas skäl att noga&lt;br&gt;följa utvecklingen. Utredningen bedömer att ett system med anmälningsplikt&lt;br&gt;skulle vara förenligt med EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att noga följa utvecklingen av elmarknadsstrukturen&lt;br&gt;i våra grannländer. Det är inte endast i Sverige som elmarknaden reforme-&lt;br&gt;ras. Också i Finland väntas regeringen inom kort föreslå en reformering av&lt;br&gt;elmarknaden. Det är därför sannolikt att konkurrenssituationen på den&lt;br&gt;svenska elmarknaden snart är ungefär densamma som i två av våra&lt;br&gt;grannländer. Norge och Finland tog år 1992 emot ca 75 % av vår elexport&lt;br&gt;och svarade för ca 85 % av vår elimport. Med dessa länder sker alltså&lt;br&gt;merparten av vår elhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för arbetet inom Nordiska ministerrådet har en särskild&lt;br&gt;arbetsgrupp för elmarknadsfrågor tillsatts. Gruppen har till uppgift att bl.a.&lt;br&gt;granska förutsättningarna och behov av gemensamma åtgärder för att&lt;br&gt;utveckla den nordiska elmarknaden. De förändringar av marknadsvillkoren&lt;br&gt;som nu sker i flera av länderna är en huvudanledning till att arbetsgruppen&lt;br&gt;har etablerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Gränslös el - export och import av el, som är publicerad i&lt;br&gt;departementsstencilen Utredningar om elmarknadsreformen (Ds 1994:2), har&lt;br&gt;bl.a. förutsättningarna för den svenska utrikeshandeln med el redovisats. En&lt;br&gt;slutsats i studien är att de senare årens ökade intresse av att exportera el&lt;br&gt;från Norge och Sverige delvis beror på att en överkapacitet beräknas att&lt;br&gt;finnas under några år framåt, och att producenterna vill utnyttja den för&lt;br&gt;export. Förutsättningarna kan dock bli annorlunda om överkapaciteten för-&lt;br&gt;svinner. Kraftledningar är förhållandevis dyra att bygga och tillkommande&lt;br&gt;produktionskapacitet kommer att uppföras nära avsättningsområdena.&lt;br&gt;Intresset för export av el från Sverige är därför delvis av tillfällig karaktär.&lt;br&gt;Det finns dock ett långsiktigt intresse av kraftutbyte för att kunna jämna ut&lt;br&gt;förbrukningsvariationer och för att ha tillgång till importerad el, exempelvis&lt;br&gt;vid fel på kraftstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan slutsats i rapporten är att konkurrensen på den svenska &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaden kommer att påverka utrikeshandelns omfattning på kort sikt. Om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrenstrycket är lågt på den inhemska elmarknaden är möjligheterna Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;större för kraftföretagen att hålla höga priser för de ordinarie kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elförbrukningen blir då lägre inom landet och den kraftproduktion som kan&lt;br&gt;exporteras blir större. Prissänkningen blir störst i det fall den svenska&lt;br&gt;marknaden öppnas för såväl export som import. Det finns, enligt rappor-&lt;br&gt;ten, inga samhällsekonomiska fördelar av att exempelvis begränsa importen&lt;br&gt;med hänvisning till att elmarknaden i vissa grannländer inte är tillgänglig&lt;br&gt;för svensk export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att det inte finns anledning att ändra inriktningen&lt;br&gt;av en öppen svensk handelspolitik på elområdet. Det finns dock anledning&lt;br&gt;att noga följa utvecklingen på elmarknaderna i våra grannländer och inom&lt;br&gt;Östersjöområdet och att analysera följderna av de pågående förändringarna&lt;br&gt;på bl.a. konkurrenssituationen. NUTEK bör få till uppgift att fortlöpande&lt;br&gt;följa och rapportera till regeringen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna anmälningsplikten för den som exporterar eller importerar&lt;br&gt;el är nödvändig av flera skäl. Sådan information behövs för att det skall bli&lt;br&gt;möjligt att göra marknadsbedömningar, t.ex. beträffande förväntad&lt;br&gt;leveranssäkerhet och prisutveckling på den svenska marknaden. Den ändring&lt;br&gt;av ansvarsfördelningen i det svenska elsystemet som följer av avregleringen&lt;br&gt;innebär bl.a. att ansvaret för det svenska elsystemet inte längre kommer att&lt;br&gt;utövas av dem som handlar med el över gränserna. Tidigare svarade de&lt;br&gt;större kraftföretagen för de utländska kraftafiärema och hade samtidigt hand&lt;br&gt;om systemansvaret. Svenska kraftnät som nu har att utöva systemansvaret&lt;br&gt;kommer med nödvändighet att behöva information om det önskade framtida&lt;br&gt;utnyttjandet av utlandsförbindelserna för att kunna fullgöra sin uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen behövs också som underlag för en analys av huruvida&lt;br&gt;handeln med kraft mellan Sverige och andra länder orsakar störningar i&lt;br&gt;elförsöijningen eller påverkar beredskapen på elområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan om import eller export av el enligt långsiktiga kontrakt bör&lt;br&gt;inges till Svenska kraftnät. Skyldigheten gäller den som begär överföring till&lt;br&gt;eller ifrån Sverige. Anmälningsplikten bör omfatta kontrakt som medför att&lt;br&gt;import eller export av el kommer att pågå under minst sex månader.&lt;br&gt;Anmälan bör innefatta uppgift om förekomst och omfattning av sådana&lt;br&gt;avtal, men behöver inte omfatta uppgifter om priser eller andra kommer-&lt;br&gt;siella villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att bemyndiga Svenska kraftnät att utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om innehållet i en anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10. Kontroll av nätverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är ett samhällsintresse att nätverk-&lt;br&gt;samheten regleras för att säkerställa att den bedrivs rationellt och&lt;br&gt;effektivt. För att minska risken för s.k. korssubventionering bör det&lt;br&gt;ställas särskilda krav på organisation och drift av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En förutsättning för att konkurrens&lt;br&gt;skall kunna uppnås på elmarknaden är att köpare och säljare av el kan&lt;br&gt;utnyttja ledningsnäten på skäliga och icke diskriminerande villkor. Elnäten&lt;br&gt;är s.k. naturliga monopol. Nätverksamheten har en betydande roll för sam-&lt;br&gt;hällsekonomin genom bl.a. överföringskostnademas storlek. Näten är också&lt;br&gt;en del av en viktig infrastruktur. Det ligger ett stort ekonomiskt värde i att&lt;br&gt;investeringarna i landets infrastruktur kan tillgodogöras under lång tid och&lt;br&gt;utnyttjas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har koncession för nätverksamhet har ett naturligt monopol på&lt;br&gt;en affärsverksamhet. Det är därför viktigt att starka incitament för&lt;br&gt;rationalisering och effektivisering kan skapas. Nätverksamhet skall redovisas&lt;br&gt;skilt från annan verksamhet. Skäligheten i tariffer och övriga överförings-&lt;br&gt;villkor bör kunna granskas av myndighet och slutligen prövas i domstol.&lt;br&gt;Kundens intresse av låga och stabila nätavgifter skall vara den viktigaste&lt;br&gt;faktorn när det gäller att bedöma om överföringsvillkoren är skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Avgränsning av nätverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En juridisk person som bedriver produktion av&lt;br&gt;eller handel med el får inte bedriva nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något&lt;br&gt;förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: NUTEK rekommenderar att statsmakterna redan från&lt;br&gt;början ställer krav på skilda juridiska personer för nätverksamhet och affär-&lt;br&gt;sverksamhet i stället för att enbart kräva särredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att det är väsentligt att avregleringen också&lt;br&gt;kombineras med en renodling av el verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KREAB anser att nätverksamhet alltid, även kommunal nätverksamhet,&lt;br&gt;skall drivas i egen juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Produktion av och handel med el&lt;br&gt;kommer att vara konkurrensutsatt verksamhet. Nätverksamhet är däremot&lt;br&gt;ett naturligt monopol. För att minska risken för s.k. korssubventionering&lt;br&gt;mellan produktion av och handel med el (elverksamhet) och nätverksamhet&lt;br&gt;bör det ställas krav på att elverksamhet och nätverksamhet bedrivs i skilda&lt;br&gt;företag. Det bör ske genom en lagregel som föreskriver att en juridisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person som bedriver elverksamhet inte får bedriva nätverksamhet i samma Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;juridiska person. Detta gäller även den elverksamhet som bedrivs med stöd&lt;br&gt;av en leveranskoncession (se avsnitt 7). För företag och kommuner som&lt;br&gt;i dag bedriver elverksamhet och nätverksamhet i samma juridiska person&lt;br&gt;innebär detta att en av verksamheterna måste brytas ut och läggas i egen&lt;br&gt;juridisk person. Det ställs dock inte krav på att just nätverksamheten skall&lt;br&gt;läggas i egen juridisk person. Vilken verksamhet som bör brytas ut i egen&lt;br&gt;juridisk person avgörs av den som bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara möjligt att bedriva andra, helt skilda verksamheter, till-&lt;br&gt;sammans med elverksamhet. Detta är naturligt när det gäller konkur-&lt;br&gt;rensutsatt verksamhet som elverksamheten. Det är inte ovanligt att&lt;br&gt;konkurrensutsatta företag har skilda verksamhetsområden inom samma&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För nätverksamhet är förhållandena annorlunda. Nätverksamhet bör vara&lt;br&gt;underkastad viss reglering för att säkerställa att den bedrivs rationellt och&lt;br&gt;effektivt. Nätverksamhet bör i princip inte blandas med andra verksamheter.&lt;br&gt;Den bör bedrivas som renodlad nätverksamhet så att risken för korssubven-&lt;br&gt;tionering mellan naturliga monopol och annan verksamhet kan undvikas.&lt;br&gt;Om andra verksamheter bedrivs i samma juridiska person som nätverksam-&lt;br&gt;heten måste denna särredovisas. Frågan om särredovisning behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 10.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nätägare som i dag inte bedriver nätverksamhet i egen juridisk person&lt;br&gt;torde i flertalet fall finna det ändamålsenligt att i framtiden göra det.&lt;br&gt;Regeringens bedömning är dock att det inte är realistiskt av bl.a. kostnads-&lt;br&gt;och administrativa skäl att nu kräva även en ombildning av samtliga&lt;br&gt;nätverksamheter i landet till den 1 januari 1995 när det föreslagna regel-&lt;br&gt;verket föreslås träda i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör särskilt följa hur redovisningen av nätverksamhet&lt;br&gt;fungerar i de fall där denna bedrivs tillsammans med annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Särredovisning av nätverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10.3.1 Utformningen av särredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: All nätverksamhet skall särredovisas. Den&lt;br&gt;som bedriver nätverksamhet och annan verksamhet inom samma&lt;br&gt;rörelse skall ekonomiskt redovisa nätverksamheten som en särskild&lt;br&gt;rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser instämmer i utredningens&lt;br&gt;förslag eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall&lt;br&gt;AB är kritiska och anser i huvudsak att det inte är rimligt att en ekonomisk&lt;br&gt;särredovisning skall vara bunden till koncessionen på det sätt som ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redningen föreslår. De anser att det måste vara möjligt att under löpande Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;koncessionstid utan särskilt dispensförfarande sammanföra koncessions-&lt;br&gt;områden till gemensam redovisningsenhet likaväl som att koncessionsområde&lt;br&gt;skall kunna delas i flera redovisningsenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nätverksamheten utgör ett naturligt&lt;br&gt;monopol. Det är därför viktigt att skapa sådana förutsättningar att nätägaren&lt;br&gt;bedriver nätverksamheten rationellt och effektivt. Tillsynen över&lt;br&gt;nätverksamheten är en viktig myndighetsuppgift. Bl.a. för att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en effektiv tillsyn bör det ställas krav på den som innehar&lt;br&gt;nätkoncession att ekonomiskt redovisa nätverksamheten åtskild från annan&lt;br&gt;verksamhet. Genom en långtgående särredovisning minskas också riskerna&lt;br&gt;för korssubventionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för nätmyndigheten kommer att vara att bedöma skälig-&lt;br&gt;heten i nättariffer och övriga villkor för nättjänster. Myndighetens&lt;br&gt;bedömning skall baseras på de faktiska förhållandena i respektive kon-&lt;br&gt;cessionsområde. I skälighetsbedömningen bör hänsyn tas till de intäkter och&lt;br&gt;kostnader som entydigt hör till nätverksamheten i koncessionsområdet.&lt;br&gt;Därför föreslås att nätverksamhet skall redovisas som en särskild rörelse-&lt;br&gt;gren och hållas i sär från annan verksamhet som koncessionshavaren&lt;br&gt;bedriver. Detta gäller alla fysiska och juridiska personer, inklusive stat och&lt;br&gt;kommun, som bedriver nätverksamhet. Den nätverksamhet som skall&lt;br&gt;särredovisas kan äga rum i olika organisatoriska former som aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening eller kommunalt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att utfärda föreskrifter om särredovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet för område och linje bl.a. avseende enhet för särredovis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamheten bör, om den inte är koncessionshavarens enda verk-&lt;br&gt;samhet, redovisas som en avgränsad rörelsegren. Detta kommer att innebära&lt;br&gt;långtgående krav på en korrekt fördelning av intäkter och kostnader mellan&lt;br&gt;nätverksamhet och annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätägare kan ha både nätkoncessioner för linje och nätkoncessioner för&lt;br&gt;område. Den som har nätkoncession för område bör särredovisa vaije sådan&lt;br&gt;koncession för sig. Den som har nätkoncessioner för såväl område som linje&lt;br&gt;kan redovisa linjeverksamheten samlat. Nätägaren bör kunna redovisa för&lt;br&gt;nätmyndigheten hur kostnaderna har beräknats för var och en av linje-&lt;br&gt;koncessionerna. Om flera företag inom en koncern har nätkoncession för&lt;br&gt;linje bör nätverksamheten redovisas separat för vaije företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör dock om det finns särskilda skäl kunna medge&lt;br&gt;undantag från kraven på separat redovisning av vaije nätkoncession för&lt;br&gt;område för sig. Det gäller i de fall där koncessionshavaren har ett antal&lt;br&gt;nätkoncessioner för område som ligger geografiskt nära varandra och för&lt;br&gt;vilka denne inte differentierar tarifferna. Remissinstansernas synpunkter har&lt;br&gt;till största delen beaktats genom den här föreslagna ordningen. Nättariff för&lt;br&gt;område får dock inte konstrueras med utgångspunkt var i området en kund&lt;br&gt;är belägen (se vidare avsnitt 6.3.4). Detta innebär att ett koncessionsområde&lt;br&gt;inte får delas upp i redovisningsområden med skilda tariffer som några&lt;br&gt;remissinstanser har föreslagit. Vidare skall nättarifferna baseras på kost-&lt;br&gt;naderna för den särredovisade nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.2 Föreskrifter om särredovisningens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Särredovisningen skall ske i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i bokföringslagen och 11 kap. aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten&lt;br&gt;skall kunna utfärda föreskrifter om de övriga redovisningskrav som&lt;br&gt;lämpligen bör ställas på nätverksamhet. Regeringen bör kunna före-&lt;br&gt;skriva om undantag från bestämmelserna i bokföringslagen och 11&lt;br&gt;kap. aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag godtas eller lämnas utan&lt;br&gt;invändning av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Nätverksamhet kan bedrivas i olika&lt;br&gt;juridiska former. Det är viktigt att särredovisningen bygger på samma grund&lt;br&gt;och förutsättningar oberoende vilken typ av associationform nätverksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i. Enhetliga regler bör tillämpas för att skapa möjligheter till&lt;br&gt;bl.a. jämförbarhet mellan olika typer av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som bedriver nätverksamhet bör särredovisa denna i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i bokföringslagen och 11 kap. aktiebolagslagen. Detta&lt;br&gt;skapar en gemensam och enhetlig redovisningsgrund för nätverksamhet som&lt;br&gt;är väl känd och beprövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningen redovisar överväganden om de utgångspunkter&lt;br&gt;och redovisningskrav som bör ställas på utformning och innehåll av den&lt;br&gt;ekonomiska särredovisningen. Ellagstiftningsutredningen föreslår bl.a. att&lt;br&gt;de fördelningsgrunder och fördelningsnycklar som används för särredovis-&lt;br&gt;ningen skall dokumenteras och redovisas öppet. Vidare skall enligt ut-&lt;br&gt;redningsförslaget eventuella koncernbidrag som berör nätverksamheten&lt;br&gt;redovisas i årsredovisningen. Regeringen avser att utfärda föreskrifter om&lt;br&gt;särredovisningen i huvudsak enligt Ellagstiftningsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör vidare bemyndigas att meddela föreskrifter som innebär&lt;br&gt;undantag från bokföringslagens och 11 kap. aktiebolagslagens bestämmelser.&lt;br&gt;Sådana undantag kan bli aktuella då nätverksamheten bedrivs endast som en&lt;br&gt;del av en organisations verksamhet och då nätverksamheten inte bedrivs i&lt;br&gt;aktiebolagsform, t.ex. i ett kommunalt verk eller som en ekonomisk&lt;br&gt;förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet avser regeringen att bemyndiga nätmyndig-&lt;br&gt;heten att i vissa fall kunna ge dispens till enskilda nätverksamheter. Nät-&lt;br&gt;myndigheten bör ha möjlighet att om det finns särskilda skäl ge dispens vad&lt;br&gt;avser ställda redovisningskrav, särskilt under de första åren efter det att&lt;br&gt;lagen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlighet och information&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentlig insyn, uppföljning och kontroll bör vara naturliga inslag i ett&lt;br&gt;regelssystem för särredovisning av nätverksamhet. Koncessionshavaren bör&lt;br&gt;åläggas att årligen till nätmyndigheten sända in årsredovisning enligt de&lt;br&gt;principer som gäller enligt 11 kap. aktiebolagslagen. De årsredovisningar&lt;br&gt;som koncessionshavama avger skall vara offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavaren bör vidare vara skyldig att rapportera andra förhål-&lt;br&gt;landen av vikt. Det är en uppgift för nätmyndigheten att ange vilka övriga&lt;br&gt;uppgifter som koncessionshavaren skall redovisa. Det kan t.ex. finnas skäl&lt;br&gt;för myndigheten att, som bas för sin verksamhet, begära in en kopia av&lt;br&gt;anläggningsregistret första gången det har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunder skall kunna bedöma skäligheten i det pris som faktureras&lt;br&gt;räcker det inte med att tariffer och andra leveransvillkor för nättjänster är&lt;br&gt;offentligt tillgängliga. Priset för nättjänsten måste dessutom klart framgå av&lt;br&gt;den faktura som kunden får av koncessionshavaren eller i samband med&lt;br&gt;elleverans. Regeringen förutsätter att man inom branschen kommer att ta&lt;br&gt;fram riktlinjer för offertgivning och fakturering, så att kunder utan svårighet&lt;br&gt;kan skilja mellan pris för nättjänst och pris för levererad kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens från redovisningskrav i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispens i vissa redovisningsfrågor som inte innebär undantag från bok-&lt;br&gt;föringslagens och 11 kap. aktiebolagslagens bestämmelser bör kunna lämnas&lt;br&gt;av nätmyndigheten. Dispens bör lämnas restriktivt och främst avse tid-&lt;br&gt;punkter för och omfattning av redovisningsmaterial samt temporära&lt;br&gt;förenklingar av detsamma. Omfattningen av en sådan dispensgivning får av&lt;br&gt;myndigheten bedömas mot bakgrund av bl.a. att nätverksamhet i dag&lt;br&gt;bedrivs i skilda juridiska och organisatoriska former. Det är troligt att över-&lt;br&gt;gången till gemensamma regler för hur nätverksamheten skall redovisas kan&lt;br&gt;innebära vissa anpassningsproblem i inledningsskedet. Dispensmöjligheten&lt;br&gt;bör främst omfatta nätverksamheter som i dag bedrivs t.ex. i&lt;br&gt;förvaltningsform eller som ekonomisk förening. Nätmyndigheten bör vidare,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, kunna medge undantag från kraven på separat&lt;br&gt;redovisning av varje nätkoncession för område för sig (se vidare avsnitt&lt;br&gt;10.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3.3 Revision av nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revisor hos den som bedriver nätverksamhet&lt;br&gt;skall särskilt granska redovisningen av nätverksamheten. Revisorn&lt;br&gt;skall årligen i ett särskilt intyg avge ett utlåtande i frågan om redovis-&lt;br&gt;ningen av nätverksamheten har upprättats enligt gällande bestämmel-&lt;br&gt;ser. Detta intyg skall tillsammans med bl.a. årsredovisningen ges in&lt;br&gt;till nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör kunna utfärda föreskrifter om revision av nätverk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lämnar utredningens förslag utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Av de tidigare avsnitten har det framgått&lt;br&gt;att särredovisningen måste göras otvetydig och följa fastställda riktlinjer.&lt;br&gt;Företagens ordinarie revisorer är de som är bäst skickade att kontinuerligt&lt;br&gt;granska att kraven efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna bör åläggas att årligen i ett särskilt intyg som fogas till års-&lt;br&gt;redovisningen aktivt uttala sig om hur redovisningen har upprättas med&lt;br&gt;utgångspunkt i gällande lagstiftning och andra vägledande bestämmlser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta intyg skall tillsammans med övrig information från nätföretaget sän-&lt;br&gt;das in till nätmyndigheten. Nätmyndigheten kan med bl.a. detta intyg och&lt;br&gt;årsredovisningar som underlag följa hur kraven på redovisning av&lt;br&gt;nätverksamhet efterlevs. Företagets revisorer skall vidare vid sin granskning&lt;br&gt;ägna särskild uppmärksamhet åt att fördelningsgrunder och fördelnings-&lt;br&gt;nycklar för samkostnader är adekvat utformade och använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet kan som tidigare nämnts bedrivas av den som inte enligt&lt;br&gt;andra regler har skyldighet att ha auktoriserad eller godkänd revisor, t.ex.&lt;br&gt;en kommun. Regeringen bör därför bemyndigas att kunna utfärda före-&lt;br&gt;skrifter om revision av nätverksamhet. Sådana föreskrifter kan bli aktuella&lt;br&gt;när det bl.a. gäller kompetenskrav för revisor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4 Effektivitets- och prisutveckling i nätverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid bedömningen av en nättariffs skälighet skall&lt;br&gt;särskilt beaktas konsumentintresset. Hänsyn skall dessutom tas till&lt;br&gt;krav på en rimlig avkastning i nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens förslag. Utredningen föreslår dock att skäligheten i tariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för nättjänster skall kunna bedömas utifrån bl.a. en&lt;br&gt;prisindikator och en avkastningsindikator. Indikatorerna skall i första hand&lt;br&gt;beräknas utifrån de bokförda värdena som hämtades från särredovisningen.&lt;br&gt;Skälighetsbedömningen skall enligt utredningen ta hänsyn till relevanta om-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständigheter vid en eventuell prövning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I frågan om hur skäligheten i nättariffer och övriga&lt;br&gt;villkor för nättjänster skall bedömas lämnar de flesta av remissinstanserna&lt;br&gt;utredningens förslag utan invändningar eller kommentarer. Några remissin-&lt;br&gt;stanser, bl.a. Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, REL och Örebro Energi&lt;br&gt;AB, anser att bedömningen av skäligheten i nättariffer och övriga villkor&lt;br&gt;inte bör göras på basis av de historiska anskaffningskostnaderna och bokfört&lt;br&gt;värde. Ett sådan bedömningssystem skulle få negativa effekter för struk-&lt;br&gt;turutveckling och effektivisering samt ge stora prisvariationer mellan&lt;br&gt;liknande ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En viktig uppgift för nätmyndigheten är&lt;br&gt;att följa utvecklingen i de naturliga monopol som nätverksamheten utgör.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. att bedöma om verksamheten bedrivs rationellt och&lt;br&gt;effektivt. En viktig utgångspunkt i myndighetens tillsyn är en skälighetsbe-&lt;br&gt;dömning av nättariffen och övriga villkor för nättjänster. Efter påpekande&lt;br&gt;från Lagrådet anges nu kundintresset som den viktigaste faktorn vid&lt;br&gt;bedömningen av en nättariffs skälighet. Med detta avser Lagrådet kundens&lt;br&gt;intresse av låga och stabila nättariffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skälighetsbedömningen måste även andra aspekter beaktas. Den skall&lt;br&gt;också förhindra monopolvinster, möjliggöra nyinvesteringar och ge in-&lt;br&gt;citament till eflfektivisering. Bedömningen av skälighet är därför en fråga&lt;br&gt;om avvägningar mellan flera intressen. Nättariffer skall vara skäliga och&lt;br&gt;utformade på sakliga grunder. Att nättarifferna skall utformas på sakliga&lt;br&gt;grunder innebär att de skall vara objektiva och icke-diskriminerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av skäligheten i nättariffer och av nätverksamhetens&lt;br&gt;kostnader bör myndigheten främst ta hänsyn till kundintresset. Nätmyndig-&lt;br&gt;heten bör därför nära följa den prisutveckling som sker på överföringstjäns-&lt;br&gt;tema såväl för landet i sin helhet som för de enskilda nätföretagen. Metoder&lt;br&gt;för bedömning av nätverksamhet med bl.a. nyckeltal som speglar prisnivån&lt;br&gt;och prisutvecklingen bör därför tas fram av myndigheten. Det är viktigt att&lt;br&gt;metoderna främjar låga kostnader och ökad effektivitet i nätverksamheten.&lt;br&gt;Användningen av nyckeltal för bedömning av nätverksamhet kommer att ha&lt;br&gt;särskild betydelse, i synnerhet under de första åren sedan systemet med&lt;br&gt;separata nättariffer har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa nätverksamheter saknar i dag delar av det redovisningssystem som&lt;br&gt;behövs vid en prövning. Nätmyndigheten bör inledningsvis lägga stor vikt&lt;br&gt;vid tidigare års tariffer och kostnader. Detta innebär att myndigheten för sin&lt;br&gt;bedömning av skäliga nättariffer bör utveckla metoder för att fastställa&lt;br&gt;nätverksamhetens andel av de tidigare tarifferna. Regeringen avser att&lt;br&gt;uppdra åt NUTEK att utreda vissa frågor kring nätkostnader. Uppdraget&lt;br&gt;syftar till att ta fram ett ekonomiskt bakgrundsmaterial som underlag för&lt;br&gt;nätmyndighetens bedömningar av nättariffer och övriga villkor för nättjän-&lt;br&gt;ster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prövning av nätverksamheten som sätter kundens intresse av låga och&lt;br&gt;stabila nättariffer i centrum och som grundar sig på prisutvecklingen ger&lt;br&gt;nätägaren incitament till ökad eflfektivisering och minskade kostnader.&lt;br&gt;Ökade vinster för nätägaren bör således godtas om de är ett resultat av lägre &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader som har uppnåtts genom rationalisering och efifektivering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätverksamheten. Lägre kostnader kan emellertid också uppnås genom att Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;nätägaren sänker servicenivån till kunden eller genom att eftersätta&lt;br&gt;underhållet av nätet. Det är därför viktigt att myndigheten beaktar också&lt;br&gt;andra faktorer som kan komplettera bedömningen. Dessa bör vara bl.a.&lt;br&gt;avkastning på eget och totalt kapital, avbrottsfrekvens, teknisk standard på&lt;br&gt;anläggningarna samt jämförelser med liknande nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör, för att kunna etablera en bedömning av skälig&lt;br&gt;prisnivå, ta fram bl.a. ett index som uttrycker prisutvecklingen för sådan&lt;br&gt;verksamhet som koncessionshavaren bedriver och den förväntade pro-&lt;br&gt;duktivitetsutvecklingen i branschen. Produktivitetsutvecklingen kan här ses&lt;br&gt;som den lägsta årliga effektivitetsökning eller kostnadsminskning som&lt;br&gt;nätägaren rimligen bör uppnå och som bör komma kunden till godo.&lt;br&gt;Utrymmet för effektivitetsvinster förändras över tiden och därför bör detta&lt;br&gt;index revideras regelbundet. Nivån på en generell rationaliseringsfaktor för&lt;br&gt;nätverksamhet bör i förväg fastställas av nätmyndigheten för en viss&lt;br&gt;bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kundernas och nätmyndighetens möjligheter att bedöma pris- och&lt;br&gt;effektivitetsutveckling för nätverksamhet förbättras väsentligt om ett antal&lt;br&gt;standardiserade nyckeltal presenteras i nätföretagens årsredovisning. Upp-&lt;br&gt;gifterna får ett betydande informationsvärde om de kan följas under längre&lt;br&gt;tid. De skapar möjligheter att göra jämförelser mellan företag i branschen&lt;br&gt;och med vad myndigheten bedömer vara en skälig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.5 Nätmyndighetens prövning av skäliga nättariffer, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågor om bl.a. skäligheten i nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för nättjänster prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar utredningens be-&lt;br&gt;dömning utan invändning. Svenska Elverksföreningen understryker att nät-&lt;br&gt;myndigheten bör pröva tarifferna först när anledning finns att misstänka&lt;br&gt;missbruk av monopolställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens system är det möjligt att få pris&lt;br&gt;och övriga villkor för leverans, överföring eller inköp av el prövade. Syftet&lt;br&gt;med prövningen är att säkerställa en skälig och sakligt motiverad prissätt-&lt;br&gt;ning. Prisregleringsfrågor prövas i dag av NUTEK. Inom NUTEK avgörs&lt;br&gt;frågorna av en beslutande nämnd, Prisregleringsnämnden för elektrisk&lt;br&gt;ström. Nättariffer och övriga villkor för nättjänster kommer liksom tidigare&lt;br&gt;att vara reglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för nätmyndigheten att utöva tillsyn över prisnivåer,&lt;br&gt;prisutveckling och övriga villkor för nättjänstema. Tillsynen syftar till att&lt;br&gt;kundernas intresse av låga och stabila nättariffer tillgodoses. Prövning av&lt;br&gt;nättariffer och övriga villkor är en viktig del av tillsynen. Det kan&lt;br&gt;förutsättas att myndigheten i de flesta fall ingriper först efter anmälan från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;part som har utnyttjat eller vill utnyttja nätet för överföring av el. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör ha befogenhet att på eget initiativ ingripa om en&lt;br&gt;nätägare tillämpar en allför hög tariffnivå eller andra oskäliga villkor. Om&lt;br&gt;myndigheten vid prövning av skälighet i nättariffer och övriga villkor för&lt;br&gt;nättjänster kommer fram till bedömningen att ett nätföretag tillämpar en&lt;br&gt;oskälig prisnivå, förutsätts att kontakter tas med det berörda företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätmyndigheten vid sin slutliga bedömning finner att prisnivån inte&lt;br&gt;är skälig skall detta redovisas i form av ett beslut med föreläggande för&lt;br&gt;företaget att justera i sin prisnivå. Detta beslut kan sedan överklagas till för-&lt;br&gt;valtningsdomstol (se avsnitt 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i prisregleringsfrågor har enligt föreskrifterna i ellagen inte varit&lt;br&gt;omedelbart verkställbara. Om en part inte godvilligt följt ett beslut har&lt;br&gt;därför motparten tvingats vända sig till allmän domstol för att få ett&lt;br&gt;verkställbart avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda verkställighetsregler bör inte införas i ellagen. För att få&lt;br&gt;ett verkställbart beslut kommer det enligt förslaget även fortsättningsvis att&lt;br&gt;krävas ett avgörande av allmän domstol. I ett sådant mål är det domstolens&lt;br&gt;uppgift att pröva parternas anspråk och invändningar varvid nätmyndig-&lt;br&gt;hetens beslut kommer att utgöra en viktig del av bevisningen i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om myndigheten finner att de nättariffer som har tillämpats av nätägaren&lt;br&gt;varit för höga uppstår frågan om tarifferna skall anses ha varit oskäliga även&lt;br&gt;för tiden före nätmyndighetens beslut i frågan. Nätmyndighetens avgörande&lt;br&gt;av en nättariffs oskälighet kan i normalfallet även få en retroaktiv effekt.&lt;br&gt;Frågan om rätten att i sådant fall få tillbaka erlagda avgifter bör lösas&lt;br&gt;avtalsvägen. Om så inte kan ske får frågan om sådan retroaktiv återbe-&lt;br&gt;talningsskyldighet - liksom i dag - avgöras av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överlåtelser av nätverksamhet, t.ex. via inkråmsförvärv eller lik-&lt;br&gt;nande, bör nätmyndigheten särskilt granska de nya bokförda värden som&lt;br&gt;åsätts tillgångarna. Det är i sådana fall viktigt att följa hur priserna på&lt;br&gt;nättjänster utvecklas. Nätmyndigheten kan härvid komma att ha skäl att&lt;br&gt;granska tidigare åsatta värden. Ett högre bokfört värde på anläggnings-&lt;br&gt;tillgångarna än tidigare skall inte automatiskt medföra att högre nättariffer&lt;br&gt;för kunderna kan anses skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kan frågan ställas om köpare och säljare, vid&lt;br&gt;överlåtelse av nätverksamhet, bör ha rätt att få ett slags bindande förhands-&lt;br&gt;besked från nätmyndigheten vad gäller dess bedömning av de eventuella&lt;br&gt;ändringar av tarifferna för nättjänster som en ny ägare kan vilja göra. Det&lt;br&gt;kan inte anses rimligt att ett sådant förhandsbesked ges. Denna osäkerhet för&lt;br&gt;köparen får hanteras som en normal affärsrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.6 Råd och anvisningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Nätmyndigheten bör årligen, efter&lt;br&gt;kontakter med nätföretagen, redovisa de faktorer som kommer att&lt;br&gt;ligga till grund för myndighetens skälighetsbedömning av nätverksam-&lt;br&gt;heten. I utvecklingen av god redovisningssed för nätverksamhet&lt;br&gt;kommer branschinriktade råd och anvisningar från nätmyndigheten att&lt;br&gt;ha stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser lämnar utredningens be-&lt;br&gt;dömning utan invändning. De instanser som har kommenterat bedömningen&lt;br&gt;godtar denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Som komplettering till de föreslagna&lt;br&gt;lagbestämmelserna kommer det att behövas branschinriktade råd och anvis-&lt;br&gt;ningar i redovisningsfrågor. Nätägare som bedriver nätverksamhet bör&lt;br&gt;kunna anpassa sina tariffer utifrån vad som kan anses vara en skälig prisnivå&lt;br&gt;och prisutveckling för verksamhetsåret. Därför bör nätmyndigheten i form&lt;br&gt;av s.k. allmänna råd årligen publicera riktvärden för vissa faktorer som&lt;br&gt;kommer att ligga till grund för skälighetsbedömningen. Med &amp;quot;allmänna råd&amp;quot;&lt;br&gt;avses rekommendationer enligt författningssamlingsförordningen (1976:725).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör utforma råd och anvisningar efter fortlöpande&lt;br&gt;kontakter med berörda branschorganisationer. Genom kontakterna mellan&lt;br&gt;branschen och myndigheten kommer vad som skulle kunna kallas &amp;quot;god&lt;br&gt;redovisningssed för nätverksamhet&amp;quot; successivt att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens karaktär av övervaknings- och tillsynsorgan medger inte&lt;br&gt;att formella överläggningar kan äga rum med branschen. Sådana över-&lt;br&gt;läggningar skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för myndigheten som&lt;br&gt;oberoende instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ny myndighetsfunktion för tillsyn av nätverk- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;samhet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Roll och uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En myndighet (nätmyndigheten) skall ha som&lt;br&gt;uppgift att handlägga bl.a. koncessionsärenden och ärenden om&lt;br&gt;koncessionshavamas skyldigheter samt att utöva tillsyn av ellagens&lt;br&gt;efterlevnad utom i frågor som rör elsäkerhet. Nätmyndigheten bör&lt;br&gt;även ha ansvaret för de myndighetsuppgifter som följer av lagen om&lt;br&gt;handel med el, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringsnämnden för elektrisk ström upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmyndighetsutredningens förslag: Överenstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning. Några instanser, däribland&lt;br&gt;Konkurrensverket, Svenska kraftnät, RRV och Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;understryker att en effektiv tillsynsmyndighet med hög kompetens är en&lt;br&gt;viktig förutsättning för att avregleringen av elmarknaden skall få avsedda&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De tidigare redovisade förslagen om&lt;br&gt;ändrad ellagstiftning syftar till att skapa ökad konkurrens på elmarknaden.&lt;br&gt;Avsikten är att de samlade produktions- och överföringsresursema skall&lt;br&gt;utnyttjas bättre. Ledningsnäten för elöverföring är s.k. naturliga monopol,&lt;br&gt;vilket bl.a. innebär att nätföretagens kunder inte kan vända sig till&lt;br&gt;konkurrerande företag för att erhålla samma tjänster. Nätföretagen har&lt;br&gt;därför inte samma incitament till effektivitet som företag på&lt;br&gt;konkurrensutsatta marknader. Kundernas ställning riskerar av samma orsak&lt;br&gt;att bli svag. Det kan leda till både höga priser och en låg servicenivå. Det&lt;br&gt;är därför nödvändigt att fastställa vissa normer för nätverksamheten och&lt;br&gt;utöva tillsyn över denna så att den bedrivs effektivt och kundernas intressen&lt;br&gt;kan skyddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild myndighetsfunktion (nätmyndigheten) för tillsyn av&lt;br&gt;nätverksamhet bör inrättas. Syftet med dess verksamhet är att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för låga priser och en hög servicenivå och att säkerställa att&lt;br&gt;näten upplåts på ett sätt som gagnar konkurrensen. Nätmyndigheten skall&lt;br&gt;vara tillsynsmyndighet beträffande ellagens efterlevnad, utom i frågor som&lt;br&gt;rör elsäkerhet. För elsäkerhetsfrågor är Elsäkerhetsverket tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningsnäten är viktig del av infrastrukturen och har genom bl.a.&lt;br&gt;överföringskostnadema också stor betydelse för samhällsekonomin. Den&lt;br&gt;totala omsättningen i nätverksamheten har av Elmyndighetsutredningen&lt;br&gt;uppskattats till ca 15 miljarder kronor per år. Det skall vara en uppgift för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten att se till att det skapas incitament till såväl hög Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;leveranssäkerhet som kostnadseffektivitet inom denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift skall vidare vara att säkerställa elkundernas intresse av&lt;br&gt;låga och stabila nättariffer. Tillgången till näten är en grundläggande&lt;br&gt;förutsättning för konkurrens på elmarknaden. Myndigheten bör se till att&lt;br&gt;villkoren för anslutning, tariff sättning, mät- och avräkningssystem utformas&lt;br&gt;på ett sätt som underlättar handeln med el och främjar konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens regler och arbetsmetoder bör enligt Elmyndighets-&lt;br&gt;utredningen uppmuntra till egenkontroll i branschen. Genom en inriktning&lt;br&gt;av verksamheten på systemtillsyn i stället för på detaljövervakning bör&lt;br&gt;myndighetens arbetsbelastning kunna begränsas. För att detta skall ske&lt;br&gt;krävs enligt utredningen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att samhällets krav på nätverksamhet m.m. är klart uttryckta och väl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kända,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att regler och föreskrifter utarbetas efter samråd med branschen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;abonnenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att informationen om nätföretagen görs lättillgänglig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att myndigheten har tillräcklig kunskap och tillräckliga befogenheter att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingripa när det är befogat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens uppgifter kan indelas i fem huvudgrupper, nämligen&lt;br&gt;normgivning, prövning, koncessionsgivning, uppföljning samt information&lt;br&gt;och rådgivning. Dessa kan i korthet beskrivas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I myndighetens normgivande arbete ingår bl.a. att ge ut s.k. allmänna råd&lt;br&gt;i frågor som rör nätverksamhet. Med &amp;quot;allmänna råd&amp;quot; avses enligt&lt;br&gt;författningssamlingsförordningen (1976:725) sådana generella&lt;br&gt;rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon&lt;br&gt;kan eller bör handla i ett visst avseende. Dessa råd är inte bindande för&lt;br&gt;myndigheter eller enskilda. De kommer dock att vara vägledande för de&lt;br&gt;berörda företagen när det gäller de generella utgångspunkter som&lt;br&gt;myndigheten kommer att ha i sina bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget om ändrad ellagstiftning skall myndigheten som ett led&lt;br&gt;i normgivningsarbetet även utfärda föreskrifter om innehållet i och den&lt;br&gt;närmare utformningen av årsredovisningen för nätverksamhet samt i frågor&lt;br&gt;om mätning och avräkning. Regeringens överväganden och förslag vad&lt;br&gt;gäller kontroll av nätverksamhet har behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig uppgift för myndigheten är att pröva frågor om&lt;br&gt;koncessionshavarnas skyldigheter, bl.a. villkoren för anslutning och&lt;br&gt;överföring av el, efter ansökan från nätägare eller enskild konsument.&lt;br&gt;Myndigheten bör ha möjlighet att utvidga sin prövning till en generell&lt;br&gt;prövning av nätägarens tariff sättning. Nätmyndigheten bör också inom&lt;br&gt;ramen för sitt tillsynsansvar självständigt kunna ta upp frågor, exempelvis&lt;br&gt;avseende koncessionshavares skyldigheter, till bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten har enligt lagförslaget rätt att på begäran få de&lt;br&gt;upplysningar och handlingar som behövs för att kunna sköta tillsynen.&lt;br&gt;Vidare har myndigheten rätt att vid vite förelägga koncessionshavare att&lt;br&gt;fullgöra de skyldigheter som omfattas av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från nuvarande regler föreslår regeringen att myndighetens&lt;br&gt;beslut angående nätägamas skyldighet skall kunna överklagas. Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;[ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör ske till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillsynsuppgifter som härigenom åläggs myndigheten har i många Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;avseenden nära beröring med de frågor som rör koncessionsgivning enligt&lt;br&gt;ellagen. Det är därför lämpligt att koncessions- och tillsynsfrågor&lt;br&gt;organiseras gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom de myndighetsuppgifter som följer av ellagen bör det ingå i&lt;br&gt;nätmyndighetens arbete att kontinuerligt följa upp nätföretagens verksamhet.&lt;br&gt;I den uppföljande verksamheten bör t.ex. ingå att göra årliga samman-&lt;br&gt;ställningar av de nyckeltal som nätföretagen är skyldiga att redovisa och att&lt;br&gt;göra särskilda effektivitetsanalyser av nätföretagen. Vidare bör ingå i&lt;br&gt;myndighetens tillsynsansvar att svara för information och rådgivning om&lt;br&gt;bl.a. de krav som ställs på nätverksamhet. Målgrupper för informations- och&lt;br&gt;rådgivningsverksamheten bör vara främst nätföretagen och elkunderna.&lt;br&gt;Myndighetens insatser bör begränsas till information av generellt slag och&lt;br&gt;således inte avse rådgivning i enskilda ärenden. Enligt Elmyndighets-&lt;br&gt;utredningen kan det finnas skäl att inrätta en rådgivningsbyrå för&lt;br&gt;elkonsumenter för att bistå konsumenterna i deras kontakter med nätägama.&lt;br&gt;En sådan rådgivningsverksamhet bör enligt utredningen grundas på en&lt;br&gt;frivillig branschöverenskommelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 har redovisats förslag om en övergångslösning, som innebär&lt;br&gt;att ett system med leveranskoncession införs. Även de myndighetsuppgifter&lt;br&gt;som följer av dessa bestämmelser, bl.a. koncessionsgivning samt frågor om&lt;br&gt;leveransskyldighet och prisreglering bör skötas av nätmyndigheten. En&lt;br&gt;elkund kan därmed få såväl elpris som nättariff prövat av samma&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringsfrågor prövas nu av NUTEK. Inom NUTEK handhas&lt;br&gt;avgörandet av prisregleringsärenden av Prisregleringsnämnden för elektrisk&lt;br&gt;ström. Förslaget om inrättandet av en myndighetsfunktion för tillsyn av&lt;br&gt;nätverksamhet, nätmyndigheten, innebär att denna myndighet kommer att&lt;br&gt;ha ansvar för frågor om bl.a. prissättning av överföringstjänster och andra&lt;br&gt;villkor för nättjänster samt frågor prissättning av el som levereras av&lt;br&gt;innehavare av leveranskoncession. Prisregleringsnämnden för elektrisk&lt;br&gt;ström bör därför upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ökad konkurrens inom elhandeln kommer företagens information till&lt;br&gt;kunderna att öka. Med tiden kommer kunderna därför att kunna agera på&lt;br&gt;marknaden med ökad tillgång till relevant information. Det bör vara en&lt;br&gt;fråga för branschen att överväga behovet av en särskild rådgivnings-&lt;br&gt;verksamhet när tillräcklig erfarenhet efter en tid har vunnits av den nya&lt;br&gt;marknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det nya regelverket för elmarknaden träder i kraft och under den tid&lt;br&gt;som behövs därefter förutsätts Konkurrensverket ägna särskild uppmärksam-&lt;br&gt;het åt utvecklingen inom elhandeln, bl.a. vad avser marknadsstruktur och&lt;br&gt;principer för prissättning. Ett informations- och erfarenhetsutbyte mellan&lt;br&gt;nätmyndigheten och Konkurrensverket är nödvändigt med tanke på det&lt;br&gt;starka sambandet mellan elhandel och nätverksamhet. Det finns också ett&lt;br&gt;behov av samordning myndigheterna emellan när det gäller handläggning av&lt;br&gt;vissa ärenden, t.ex. i frågor där det är oklart vilken av myndigheterna som&lt;br&gt;skall pröva ett visst ärende. Nätmyndigheten förutsätts även samverka med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga myndigheter med uppgifter på elområdet, t.ex. Elsäkerhetsverket och Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;Svenska kraftnät. Något formellt förfarande för samråd mellan nätmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten och andra myndigheter är dock inte nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Huvudmannaskap&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) skall vara nätmyndighet enligt ellagen. Verksamheten bör&lt;br&gt;starta den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmyndighetsutredningens förslag: Avviker från regeringens bedömning.&lt;br&gt;Utredningen föreslår att nätmyndigheten organiseras som en fristående&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet anser att nätmyndigheten&lt;br&gt;bör inordnas i NUTEK. Svenska Kraftverksföreningen och Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen hävdar att det inte finns behov av en ny myndighet för&lt;br&gt;de aktuella frågorna utan att de bör handhas av en befintlig myndighet.&lt;br&gt;NUTEK anför att elmarknadsfrågoma är en viktig del av det energiintresse&lt;br&gt;verket har att företräda, varför ansvaret för tillsynsfunktionen enligt verket&lt;br&gt;bör läggas på verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser, däribland Konkurrensverket, Svenska kraftnät,&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket, Sveriges Industriförbund och Statskontoret, tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag. Som skäl anges bl.a. att detta alternativ är det som&lt;br&gt;bäst tillgodoser elmarknadsreformens syften och att det med hänsyn till&lt;br&gt;myndighetens uppgift att övervaka monopolen på elmarknaden är nödvändigt&lt;br&gt;att verksamheten kan bedrivas med stor integritet och fristående från&lt;br&gt;branschintressen, m.m. Statskontoret framhåller att det finns&lt;br&gt;samordningsfördelar med Post- och Telestyrelsen som har ansvar för&lt;br&gt;tillsynen enligt tele- och postlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Ellagstiftningsutredningen anger tre&lt;br&gt;alternativ i fråga om vilken myndighet som bör ha hand om&lt;br&gt;nätmyndighetens uppgifter. Bland befintliga myndigheter skulle NUTEK,&lt;br&gt;som har hand om bl.a. koncessioner enligt nuvarande ellagstiftning, eller&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket, som har ansvar för näten från elsäkerhetssynpunkt, kunna&lt;br&gt;ha hand om uppgifterna. Den tredje möjligheten är att inrätta en ny&lt;br&gt;myndighet för bl.a. tillsynen av nätverksamheten. Ellagstiftningsutredningen&lt;br&gt;förordar NUTEK som tillsynsmyndighet främst för att verksamheten&lt;br&gt;därigenom bedömdes kunna starta med minsta möjliga förberedelsetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmyndighetsutredningen finner både för- och nackdelar med alla de tre&lt;br&gt;diskuterade lösningarna, och att alla är möjliga att genomföra.&lt;br&gt;Elmyndighetsutredningens uppfattning är dock att elmarknadsreformen&lt;br&gt;skulle gynnas av att nätmyndigheten organiseras som en fristående&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömning finns det inte några direkt motstridiga&lt;br&gt;intressen mellan nätmyndighetens uppgifter och de frågor som NUTEK och&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket ansvarar för. Vid en eventuell sammanläggning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndighetsfunktionen med NUTEK bör emellertid enligt utredningen Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;tillsyns- och koncessionsfrågoma organiseras på ett sätt som garanterar att&lt;br&gt;verksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande till NUTEK:s övriga&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK är enligt sin instruktion (1991:960) central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet för bl.a. energifrågor. Uppgiften innebär bl.a. att verka för en&lt;br&gt;säker och billig energiförsöijning. Enligt utredningens bedömning påverkas&lt;br&gt;inte NUTEK: s möjligheter att fullfölja sin energipolitiska uppgift i någon&lt;br&gt;väsentlig utsträckning av om utredningens förslag om en fristående nät-&lt;br&gt;myndighet genomförs. NUTEK har i sitt remissyttrande framfört invänd-&lt;br&gt;ningar mot denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el&lt;br&gt;och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Det är en&lt;br&gt;viktig energipolitisk uppgift att skapa och vidmakthålla väl fungerande&lt;br&gt;marknader för energiförsöijningen. Såväl tillsyns- som koncessionsfrågoma&lt;br&gt;har stor betydelse för att åstadkomma en långsiktigt säker kraftöverföring&lt;br&gt;till låga priser. Nätmyndighetens arbete bör ses i det perspektivet och&lt;br&gt;myndigheten kommer således att få en central energipolitisk uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som energiansvarig myndighet har NUTEK bl.a. det övergripande&lt;br&gt;ansvaret för att genomföra statsmakternas energipolitiska beslut. Häri ingår&lt;br&gt;bl.a. uppgifterna att verka för en säker och billig energiförsöijning och att&lt;br&gt;företräda energiintresset gentemot andra intressen. Inom NU TEK finns i dag&lt;br&gt;en bred kompetens inom hela näringsliv sområdet inklusive energiområdet.&lt;br&gt;Som en följd av arbetet med koncessionsfrågor enligt nuvarande ellag-&lt;br&gt;stiftning finns kompetens i vissa av de frågor som hänger samman med till-&lt;br&gt;synen av nätverksamheten. Det finns således ett tydligt samband mellan den&lt;br&gt;föreslagna myndighetsfunktionens uppgift och de uppgifter som NUTEK har&lt;br&gt;i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för tillsynen av nätverksamhet är att konkurrens-&lt;br&gt;frågorna har utvecklats snabbt under senare år. Även kraven på överens-&lt;br&gt;stämmelse med förhållanden i andra länder har ökat, inte minst genom det&lt;br&gt;nyligen träffade EES-avtalet och Sveriges ansökan om medlemskap i EU.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund angeläget att de regelverk och den praxis som&lt;br&gt;kommer att påverka konkurrensförhållandena på elmarknaden väl följer mot-&lt;br&gt;svarande utveckling på Europas elmarknader. Det är därför en fördel att&lt;br&gt;inom samma myndighet hålla samman tillsynen av konkurrensförhållanden&lt;br&gt;på elmarknaden och denna allmänna energipolitiska kompetensen. Detta&lt;br&gt;talar för att ansvaret för nätmyndigheten bör läggas på NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmarknadsfrågoma är en viktig del av de energipolitiska uppgifter som&lt;br&gt;NUTEK har att verkställa. Från organisatorisk synpunkt finns många&lt;br&gt;effektivitetsfördelar med att hålla samman ansvaret för energifrågorna vid&lt;br&gt;en myndighet. Myndighetsfunktionen för tillsyn av nätverksamhet bör&lt;br&gt;tillsammans med koncessionsverksamheten utgöra ett särskilt verksamhets-&lt;br&gt;område. Regeringen avser att inom kort uppdra åt NUTEK att organisera&lt;br&gt;arbetet och förbereda rekrytering av personal så att den nya verksamheten&lt;br&gt;kan starta den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Resursbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: NUTEK behöver ha ytterligare cirka 18&lt;br&gt;årsarbetskrafter för att kunna utföra sin uppgift. Totalt beräknas 30&lt;br&gt;årsarbetskrafter med ekonomisk, teknisk och juridisk kompetens inom&lt;br&gt;det nya verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmyndighetsutredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens bedömning. Utredningen bedömer personalbehovet till ca&lt;br&gt;35 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, däribland Konkurrens-&lt;br&gt;verket, NUTEK, Elsäkerhetsverket och Svenska kraftnät, godtar utred-&lt;br&gt;ningens bedömning eller lämnar den utan invändning. Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund anser att kompetensen hos vaije anställd bör prioriteras framför&lt;br&gt;antalet anställda och bedömer att det föreslagna antalet om 35&lt;br&gt;årsarbetskrafter kan reduceras. Även Svenska Kraftverksföreningen och&lt;br&gt;Svenska Elverksföreningen anför att nätmyndigheten kan dimensioneras med&lt;br&gt;färre antal anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Tillsyn av nätverksamhet är en ny&lt;br&gt;typ av myndighetsuppgifter i anslutning till ellagen. Det regelverk som skall&lt;br&gt;tillämpas är i viktiga avseenden nytt och det kan i många fall bli fråga om&lt;br&gt;svåra avvägningar av principiell betydelse för såväl branschen som&lt;br&gt;elkunderna. Reformen ställer höga krav på en väl fungerande&lt;br&gt;tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att nätmyndighetsfunktionen har mycket god kompetens&lt;br&gt;för att bl.a. kunna agera oberoende av särintressen. Vissa av&lt;br&gt;myndighetsuppgifterna, främst normgivning och information, kommer att&lt;br&gt;vara bli särskilt arbetskrävande i inledningsskedet, medan andra uppgifter,&lt;br&gt;t.ex. uppföljning och prövning, torde kräva större resurser först efter något&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser delar utredningens bedömning i fråga om&lt;br&gt;tillsynsfunktionens behov av kompetens. Uppgifternas karaktär förutsätter&lt;br&gt;att tillsynsfunktionen har hög kompetens inom de ekonomiska, tekniska och&lt;br&gt;juridiska områdena, men också att den har aktuell erfarenhet från&lt;br&gt;branschen. Kompetensbehovet bedöms vara störst inom det ekonomiska&lt;br&gt;området. Ekonomisk kompetens krävs främst för normgivningsarbetet men&lt;br&gt;även inom övriga arbetsområden. Juridisk och teknisk kompetens behövs i&lt;br&gt;första hand för de uppgifter som rör tillståndsgivning och prövning, men är&lt;br&gt;också nödvändig vid normgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndighetsfunktionen har en viktig roll i samband med&lt;br&gt;övergången till en fri marknad. Det är därför nödvändigt att NUTEK snabbt&lt;br&gt;kan bygga upp den kompetens som uppgiften kräver och inleda en&lt;br&gt;förberedande verksamhet. För vissa arbetsuppgifter kan det behövas hjälp&lt;br&gt;från utomstående experter, t.ex. för att bistå inom det tekniska området och&lt;br&gt;när det gäller metodutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsbelastningen kan antas bli hög, särskilt i inledningsskedet. Det är&lt;br&gt;emellertid svårt att nu exakt förutse hur stora resurser som krävs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullgöra nätmyndighetens uppgifter. Inom NUTEK har avsatts ca 12 Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;årsarbetskrafter för arbete med koncessionsfrågor, m.m. enligt den&lt;br&gt;nuvarande ellagstiftningen. Här ingår även viss administration. Ytterligare&lt;br&gt;ca 18 årsarbetskrafter bedöms vara nödvändiga för att den föreslagna&lt;br&gt;tillsynsverksamheten skall kunna bedrivas effektivt. Genom att arbets-&lt;br&gt;uppgifterna läggs till en befintlig myndighet i stället för till en fristående&lt;br&gt;myndighet kan personalbehovet reduceras något jämfört med Elmyndighets-&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör medel avsättas för vissa konsultinsatser. NUTEK får&lt;br&gt;därigenom möjlighet till viss flexibilitet i samband med rekryteringen av&lt;br&gt;personal. Verksamheten kommer också att behöva utnyttja NUTEK:s&lt;br&gt;specialistfunktioner, t.ex. ADB och information, samt den centrala&lt;br&gt;administrationen. Något behov av ytterligare resurser för sådan verksamhet&lt;br&gt;till följd av inrättandet av den nya tillsynsfunktionen förutses dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden beträffande anslagsfrågorna redovisas i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Finansiering, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medel för verksamheten skall anvisas över&lt;br&gt;statsbugeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall finansieras genom en årlig avgift (nätavgift)&lt;br&gt;som betalas av innehavare av nätkoncession. Avgiftssystemet bör&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1995. Regeringen avser att senare lägga&lt;br&gt;fram förslag om ett sådant avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att finansiera verksamheten under perioden 1 juli - 31 december&lt;br&gt;1994, innan det föreslagna avgiftssystemet träder i kraft, görs&lt;br&gt;besparingar inom NUTEK:s verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elmyndighetsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag&lt;br&gt;eller lämnar det utan invändning. RRV anser dock att förslaget behöver&lt;br&gt;utvecklas ytterligare främst såvitt avser förutsättningarna att ta ut avgifter&lt;br&gt;för tillsynsverksamheten. Svenska kraftnät framhåller att den föreslagna&lt;br&gt;principen att grunda nätavgiften på nätföretagens balansomslutning skulle&lt;br&gt;medföra att avgifterna inte blev kostnadsriktiga. Även Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen är kritisk till förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avstyrks av Svenska Elverksföreningen, Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund och Hyresgästernas Riksförbund. Bl.a. anförs att myndigheten&lt;br&gt;bör anslagsfinansieras för att kunna vara fristående mot den verksamhet som&lt;br&gt;skall granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kostnaderna för verksamheten beräknas&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 till 20 miljoner kronor. Vissa av kostnaderna kan&lt;br&gt;direkt hänföras till uppbyggnaden av den nya myndighetsfunktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att en årlig nätmyndighetsavgift tas ut av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavama för att finansiera verksamheten i sin helhet, dvs. såväl Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;koncessions- som tillsynsverksamheten. Avgiften bör enligt utredningen&lt;br&gt;beräknas med utgångspunkt från respektive koncessionshavares&lt;br&gt;balansomslutning, som skall särredovisas enligt det föreliggande&lt;br&gt;lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätavgift i enlighet med utredningens förslag beräknas utgöra ca 1,5&lt;br&gt;promille av nätverksamhetens ekonomiska omslutning, vilket för ett hushåll&lt;br&gt;antas motsvara ca 1-4 kronor per år. Motsvarande avgiftssystem finns för&lt;br&gt;finansiering av t.ex. Finansinspektionens verksamhet. Elsäkerhetsverkets&lt;br&gt;arbete finansieras från och med budgetåret 1993/94 genom en avgift som tas&lt;br&gt;ut av elabonnentema, en s.k. elabonnentavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handläggning av koncessionsärenden, som innebär ett ansöknings-&lt;br&gt;förfarande, tas enligt nu gällande regler ut en ansökningsavgift i vaije&lt;br&gt;särskilt fall. Regeringen har (1975:601) överlåtit på NUTEK att fastställa&lt;br&gt;avgifterna inom detta område. Budgetåret 1992/93 redovisade NUTEK 2,5&lt;br&gt;miljoner kronor i avgiftsinkomster på detta område. Huvudprincipen är att&lt;br&gt;en ansökningsavgift tas ut för linjekoncession där avgiftens storlek är&lt;br&gt;relaterad till ledningssträckan. För områdeskoncession beror avgiftens&lt;br&gt;storlek på antalet abonnenter. Avgiftsinkomsterna disponeras inte av&lt;br&gt;NUTEK utan redovisas under inkomstitel på statsbudgeten. Kostnaderna för&lt;br&gt;verksamheten täcks via NUTEK:s förvaltnings- kostnadsanslag. För tillsyn&lt;br&gt;uttas ingen avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som har behandlat förslaget är positiva till&lt;br&gt;principen om att finansiera verksamheten genom en årlig nätavgift. Vissa&lt;br&gt;synpunkter på den föreslagna avgiftsmodellen har dock framförts, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller förutsättningarna för att ta ut avgifter för tillsynsverksamheten.&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen föreslår en avgiftsmodell motsvarande den&lt;br&gt;som reglerar avgifterna till Elsäkerhetsverket, dvs. enhetliga avgifter per&lt;br&gt;kund indelade i ett fåtal storleksklasser inom alla områdeskoncessionerade&lt;br&gt;nät. För nätkoncessioner för linje bör det enligt Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen räcka med en koncessionsavgift enligt i dag tillämpade principer.&lt;br&gt;Utformningen av avgiftssystemet bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen hösten 1994 med ett&lt;br&gt;förslag i finansieringsfrågan. Inriktningen bör dock vara att nätavgiften skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1995, dvs. samtidigt som den ändrade&lt;br&gt;ellagstiftningen föreslås träda i kraft. Det nuvarande systemet med&lt;br&gt;ansökningsavgifter för koncessionsärenden bör upphöra och ersättas av&lt;br&gt;nätavgifter. Intäkterna från nätavgifterna bör tillföras inkomsttitel. Medel&lt;br&gt;för NU lEK:s koncessions- och tillsynsverksamhet bör anvisas under&lt;br&gt;NUTEK: s ramanslag för förvaltningskostnader. För första hälften av&lt;br&gt;budgetåret 1994/95, innan nätavgiften träder i kraft, bör verksamheten&lt;br&gt;finansieras genom att medel omfördelas från andra anslag. Anslagsfrågorna&lt;br&gt;behandlas närmare i avsnitt 11.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Vissa anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att täcka kostnaderna för den nya&lt;br&gt;myndighetsfunktionen skall 20 miljoner kronor tillföras anslaget&lt;br&gt;B 1. NUTEK: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 utöver&lt;br&gt;vad som har föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i budgetpropositionen&lt;br&gt;1993/94:100 bil. 13 föreslagit att riksdagen för budgetåret 1994/95 skall&lt;br&gt;anvisa 164 190 000 kronor till Närings- och teknikutvecklingsverket:&lt;br&gt;Förvaltningskostnader. För att täcka kostnaderna för den nya&lt;br&gt;myndighetsfunktionen vid NUTEK under budgetåret 1994/95 bör ytterligare&lt;br&gt;20 000 000 kronor tillföras anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att göra besparingar på NUTEKs anslag inom energi-&lt;br&gt;området för att täcka verksamhetens kostnader för första hälften av&lt;br&gt;budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kommunal elverksamhet, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alla distributionsföretag bör kunna verka&lt;br&gt;på likvärdiga villkor på den avreglerade elmarknaden. För kommuna-&lt;br&gt;la elföretag bör därför konkurrensvillkoren, under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar, göras likvärdiga de som gäller för övriga företag på markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommunalt ägda företag och&lt;br&gt;komunala verk svarar för en betydande del av lokaldistributionen av&lt;br&gt;elektrisk kraft. Av de totalt 277 eldistributionsföretag som fanns i Sverige&lt;br&gt;i böijan av år 1993 var 156 kommunala. Av dessa drevs 48 i förvaltnings-&lt;br&gt;form och 108 i bolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala aktiebolag levererade elenergi till 47 % av landets lågspän-&lt;br&gt;ningskunder medan kommunal elverksamhet i förvaltningsform svarade för&lt;br&gt;leveranser till 15 % av kunderna. År 1991 var motsvarande andelar 40 %&lt;br&gt;och 25 %. Kommunal elverksamhet har alltså under senare tid i ökad&lt;br&gt;utsträckning dels bolagiserats, dels överlåtits till andra ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommunala elföretag bedriver även elproduktion. År 1992 hade&lt;br&gt;ett trettiotal kommunala företag egen elproduktion med kapacitet om minst&lt;br&gt;1 MW. Några kommunägda företag, bl.a. Stockholms Energi AB, tillhör&lt;br&gt;den s.k. samkömingsgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1992 års proposition (1991/92:133) om en elmarknad med konkurrens&lt;br&gt;framhölls bl.a. att reformeringen av elmarknaden bör leda till större&lt;br&gt;valfrihet för kunderna att välja elleverantör, också inom distributionsom-&lt;br&gt;rådena. Det är viktigt att alla distributionsföretag kan agera på likvärdiga&lt;br&gt;villkor på den avreglerade elmarknaden. För kommunala elföretag bör&lt;br&gt;konkurrensvillkoren, under vissa förutsättningar, göras likvärdiga de som&lt;br&gt;gäller för övriga företag på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Gällande bestämmelser, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel vid kommunal verksamhet gäller att kommunen måste&lt;br&gt;iaktta de föreskrifter som har meddelats i kommunallagen (1991:900). Detta&lt;br&gt;gäller oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller i bolags-&lt;br&gt;form. Den grundläggande regeln är den s.k. lokaliseringsprincipen, som&lt;br&gt;innebär att kommunen endast får ha hand om sådana angelägenheter som&lt;br&gt;har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Inom ramen&lt;br&gt;för denna kompetensregel äger många kommuner såväl kraftverk för&lt;br&gt;produktion som ledningsnät för distribution av el till och inom kommunens&lt;br&gt;område. Verksamheten bedrivs antingen direkt av kommunen som en del av&lt;br&gt;den kommunala förvaltningen eller av ett aktiebolag vars aktier ägs av&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kommunen verkar på ett område som är lagreglerat gäller be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelsema i den aktuella lagen framför kommunallagens bestämmelser Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;i tillämpliga delar. På elområdet blir alltså kommunen om den direkt eller&lt;br&gt;i ett kommunägt bolag bedriver elverksamhet bunden av bestämmelserna i&lt;br&gt;ellagen på samma sätt som alla andra ägare av ledningar eller ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen reglerar endast användningen av ledningsnät för överföring och&lt;br&gt;distribution av el. De viktigaste bestämmelserna är följande. Kommunen&lt;br&gt;måste ha koncession (områdeskoncession) för sitt ledningsnät inom&lt;br&gt;distributionsområdet. Inom sitt koncessionsområde har kommunen&lt;br&gt;skyldighet att leverera el till kunderna. Denna leveransskyldighet kan&lt;br&gt;fullgöras med antingen el som kommunen själv producerar i ett kraftverk&lt;br&gt;eller el som kommunen köper av någon kraftproducent. På grund av sin&lt;br&gt;monopolställning är kommunen, liksom övriga eldistributörer, skyldig att,&lt;br&gt;på talan av elkund, underkasta sig prisreglering vad avser dels den&lt;br&gt;levererade elen, dels själva överföringen på ledningsnätet. Detta sker i syfte&lt;br&gt;att åstadkomma en skälig prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de eventuella ledningar som inte ingår i områdeskoncessioner måste&lt;br&gt;kommunen ha linjekoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de bestämmelser som ellagen anger för alla innehavare av&lt;br&gt;områdes- och linjekoncession gäller kommunallagens bestämmelser för&lt;br&gt;kommunal elverksamhet. Detta innebär bl.a. att den s.k. självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen reglerar inte verksamheten vid kraftverk för produktion av el. I&lt;br&gt;den delen blir kommunen därför enbart bunden av bestämmelserna i&lt;br&gt;kommunallagen. De bestämmelser som närmast blir aktuella är 2 kap. I&lt;br&gt;detta finns bestämmelser, vilka bygger på principer som före den nuvarande&lt;br&gt;kommunallagens ikraftträdande hade utvecklats i rättspraxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av dessa principer är den nyss nämnda lokaliseringsprincipen som&lt;br&gt;finns i intagen i 2 kap. 1 §. Den innebär exempelvis att en kommun som&lt;br&gt;driver kraftproduktion i princip bara får leverera el inom den egna&lt;br&gt;kommunen. Detta leder i dag inte till några problem eftersom de kommuner&lt;br&gt;som producerar kraft också har ledningsnät inom sitt område. Eftersom de&lt;br&gt;har monopol på ellevereranser inom området kan de i praktiken vara säkra&lt;br&gt;på att alltid få avsättning för sin produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan av principerna, som finns intagen i 2 kap. 2 §, är den s.k.&lt;br&gt;likställighetsprincipen. Den innebär att kommunen inte får särbehandla&lt;br&gt;medlemmar annat än på objektiv grund. Principen har betydelse för&lt;br&gt;kommunens taxesättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den elverksamhet som kommuner bedriver berörs även av en annan&lt;br&gt;princip på det kommunala området, nämligen den s.k. självkostnadsprin-&lt;br&gt;cipen. Denna princip är inte lagfäst utan är utvecklad i rättspraxis. Den&lt;br&gt;innebär att avgifter för nyttigheter som kommunen tillhandahåller inte får&lt;br&gt;bestämmas så att de tillför kommunen en vinst. Syftet med denna princip är&lt;br&gt;att hindra kommuner att bl.a. utnyttja den monopolsituation som kommunala&lt;br&gt;företag i vissa fall har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om självkostnadsprincipen inom kommunal verksamhet har våren&lt;br&gt;1993 behandlats av Avgiftsgruppen, tillsatt av chefen för Civildepartemen-&lt;br&gt;tet, i rapporten Avgifter i kommunal verksamhet -förslag till en modifierad&lt;br&gt;självkostnadsprincip (Ds 1993:16). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya kommunallagen (1991:900) infördes för första gången&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regler om offentlighetsprincipens tillämpning i kommunala aktiebolag, m.m.&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär i huvudsak att kommunens fullmäktige skall se till&lt;br&gt;att allmänheten har rätt att ta del av handlingar enligt de grunder som gäller&lt;br&gt;för allmänna handlingars oifentlighet i tryckfrihetsförordningen och sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har genom beslut i december 1993 (bet. 1993/94KU: 13, rskr.&lt;br&gt;1993/94:46) antagit regeringens proposition (1993/94:48) om handlings-&lt;br&gt;offentlighet hos kommunala företag. I propositionen föreslogs bl.a. att aktie-&lt;br&gt;bolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser, där kommuner,&lt;br&gt;landsting eller kommunalförbund utövar ett rättsligt bestämmande inflytande&lt;br&gt;skall jämställas med myndigheter när det gäller handlingsoffentlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts tidigare föreligger leveransskyldighet för den som har&lt;br&gt;områdeskoncession. Enligt en undantagsbestämmelse i 2 § 4 mom. ellagen&lt;br&gt;omfattar denna skyldighet dock inte el för uppvärmningsändamål om fjärr-&lt;br&gt;värme eller naturgas distribueras eller avses bli distribuerad inom området.&lt;br&gt;Denna undantagsbestämmelse medför att kommuner som distribuerar&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas kan vara säkra på att få avsättning för dessa&lt;br&gt;energislag, eftersom kommunen i de allra flesta fall också distribuerar el&lt;br&gt;inom det berörda området och därmed kan vägra att leverera el till de&lt;br&gt;berörda kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Om särregler för kommunal elverksamhet, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kommunal produktion av och handel med el&lt;br&gt;som drivs i privaträttslig form (i regel aktiebolag) skall undantas från&lt;br&gt;lokaliseringsprincipen och skall bedrivas på affärsmässig grund i&lt;br&gt;stället för med iakttagande av självkostnadsprincipen och likställig-&lt;br&gt;hetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunal produktion och distribution av fjärrvärme och&lt;br&gt;naturgas som drivs i privaträttslig form skall i likhet med elverksam-&lt;br&gt;het bedrivas på affärsmässig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan kommunal verksamhet som bedrivs med undantag från&lt;br&gt;likställighets- och självkostnadsprincipema skall särredovisas från&lt;br&gt;annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal nätverksamhet får bedrivas utan hinder av lokalise-&lt;br&gt;ringsprincipen om det sker i geografisk närhet till företagets nätverk-&lt;br&gt;samhet i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överenstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. Utredningens förslag avviker från regeringens i fråga om&lt;br&gt;kravet på affärsmässighet och särredovisning för kommunal produktion och&lt;br&gt;distribution av fjärrvärme och naturgas. Utredningsförslaget förutsätter att&lt;br&gt;bl.a. fjärrvärmeförsöijning skall omfattas av kraven på affärsmässighet och&lt;br&gt;särredovisning enbart om den bedrivs som s.k. sidoverksamhet till&lt;br&gt;kommunal elrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningens förslag eller lämnar det utan invändning. Konkurrensverket Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;anför att kommunal elverksamhet, för att få frångå de aktuella principerna,&lt;br&gt;bör särredovisas och drivas i egen juridisk person. Verket anser vidare att&lt;br&gt;kommunal elverksamhet inte bör finansieras med skattemedel och att&lt;br&gt;kommunal borgen inte bör få förekomma i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Örebro Energi AB och REL, anser att det är inkonse-&lt;br&gt;kvent att särbehandla kommunala elbolag när det gäller offentlighet inom&lt;br&gt;den konkurrensutsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund anför att kommunal borgen inte bör få före-&lt;br&gt;komma i elverksamhet som undantas från lokaliseringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet tillstyrker utredningsförslaget då det gäller&lt;br&gt;undantag från självkostnads- och likställighetsprincipema. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser emellertid att förslaget om lokaliseringsprincipen,&lt;br&gt;såvitt gäller kravet på att kommunalt elnät måste ha anknytning till elnätet&lt;br&gt;till den egna kommunen, innebär en statlig detaljstyrning av kommunal&lt;br&gt;verksamhet. Också Örebro Energi påpekar att kommunalt ägda nätföretag&lt;br&gt;riskerar att missgynnas om utredningsförslaget i denna del genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen påpekar att det föreslagna begreppet sidoverksam-&lt;br&gt;het får negativa konsekvenser för fjärrvärmens konkurrensförutsättningar.&lt;br&gt;Enligt föreningen innebär utredningsförslaget att fjärrvärme som levereras&lt;br&gt;av sådana kommunala företag som också distribuerar el får ett regelverk,&lt;br&gt;medan fjärrvärme levererad av kommunala företag utan eldistribution&lt;br&gt;omfattas av andra regler. Även Sveriges Industriförbund framför synpunkter&lt;br&gt;rörande begreppet sidoverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Större delen av den lokala eldistributio-&lt;br&gt;nen i Sverige ombesörjs i dag av kommunala verk och kommunalägda&lt;br&gt;bolag. Reformeringen av elmarknaden förutsätter att konkurrensvillkoren för&lt;br&gt;de kommunala elföretagen görs likvärdiga de som gäller för övriga företag&lt;br&gt;på den avreglerade elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det monopol som kommunen i sin egenskap av koncessionshavare i dag har&lt;br&gt;inom sitt koncessionsområde omfattar såväl själva leveransen av el som&lt;br&gt;överföringen på ledningsnätet (nättjänsten). De förslag till ändringar i&lt;br&gt;ellagen som har redovisats i kapitel 6 innebär bl.a. att monopolställningen&lt;br&gt;avskaffas såvitt avser elleveransen. Syftet är att ge kunder inom kommunens&lt;br&gt;område möjlighet att välja andra leverantörer av el än kommunen. För de&lt;br&gt;kommuner som bedriver egen kraftproduktion innebär detta att kommunen&lt;br&gt;riskerar att inte kunna få avsättning för sin kraftproduktion om konkurrenter&lt;br&gt;kan leverera el till kunder inom området, samtidigt som den egna av-&lt;br&gt;sättningen enbart kan ske inom kommunens gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid mindre vanligt att kommuner har egen kraftproduktion.&lt;br&gt;Betydligt vanligare är att kommunen köper den el som skall levereras till&lt;br&gt;kommuninnevånarna. Denna verksamhet ligger vanligtvis i ett kommunalt&lt;br&gt;verk eller i ett kommunägt aktiebolag. Verksamheten bygger oftast på att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen tecknar leveransavtal med kraftproducenter omfattande en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandevis lång tid. Om elkunder plötsligt faller bort i större omfattning Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;måste kommunen kunna få avsättning för sin överskottsel. Om detta inte kan&lt;br&gt;ske på grund av att företaget är bundet till att leverera inom kommunen kan&lt;br&gt;det uppstå lönsamhetsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna driva verksamheten på en konkurrensutsatt marknad krävs&lt;br&gt;således möjligheter till en viss flexibilitet i agerandet. Det kan exempelvis&lt;br&gt;vara fråga om att avsätta vissa kvantiteter till kunder eller kundgrupper&lt;br&gt;utanför kommunens gränser. Den bedömning som görs av Ellagstiftningsut-&lt;br&gt;redningen är att verksamhet utanför den egna kommunen kommer att vara&lt;br&gt;av begränsad omfattning även om verksamheten undantas lokaliseringsprin-&lt;br&gt;cipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägande skäl talar således för att produktion och handel med el, s.k.&lt;br&gt;elverksamhet, bör kunna undantas från lokaliseringsprincipen. I elverksam-&lt;br&gt;het får även anses ingå viss annan verksamhet som har nära samband med&lt;br&gt;den direkta elverksamheten, exempelvis konsultverksamhet med inriktning&lt;br&gt;på energihushållning och entreprenadverksamhet med anknytning till&lt;br&gt;elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det angivna undantaget från lokaliseringsprincipen bör medges endast&lt;br&gt;under förutsättning att kommunen bedriver verksamheten i annan form än&lt;br&gt;förvaltningsform. Syftet med det medgivna undantaget är att kommunen&lt;br&gt;skall kunna konkurrera på lika villkor med andra aktörer på elmarknaden.&lt;br&gt;Det bör då krävas att kommunen uppträder under samma associationsform&lt;br&gt;som de andra aktörerna, vanligtvis aktiebolagsform. Den associationsformen&lt;br&gt;är också avsedd för den kommersiella verksamhet det här är fråga om,&lt;br&gt;vilket inte förvaltningsformen är. Om verksamheten bedrivs i aktiebolags-&lt;br&gt;form får man bättre garantier för att elverksamheten inte blandas ihop med&lt;br&gt;andra verksamheter som inte bör komma i åtnjutande av de föreslagna&lt;br&gt;undantagen från lokaliseringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nätverksamhet bör i vissa fall undantas från lokaliseringsprincipen.&lt;br&gt;Det pågår för närvarande en strukturomvandling i eldistributionen.&lt;br&gt;Eldistributionsföretag slås samman bl.a. i syfte att bilda rationella dis-&lt;br&gt;tributionsområden. Det är viktigt att i denna process undanröja hinder för&lt;br&gt;uppbyggnad av rationella områden för nätverksamheten i eldistributionen.&lt;br&gt;Det är inte säkert att ett rationellt koncessionsområde helt faller inom&lt;br&gt;gränsen för den egna kommunen. Kommuner bör därför tillåtas att bedriva&lt;br&gt;viss överföring av el (nätverksamhet) med undantag från lokaliserings-&lt;br&gt;principen. Ett krav bör dock vara det finns ett samband med nätverk-&lt;br&gt;samheten i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har hävdat att kravet på geografisk närhet&lt;br&gt;missgynnar kommunal nätverksamhet. Enligt regeringens uppfattning är det&lt;br&gt;emellertid inte en nödvändig förutsättning för en rationell nätverksamhet att&lt;br&gt;kommunerna kan bedriva nätverksamhet i skilda delar av landet. Enligt&lt;br&gt;lagrådsremissens lagförslag var kravet på geografisk närhet uttryckt som ett&lt;br&gt;villkor att verksamheten kunde bedrivas i &amp;quot;omedelbar geografisk anslutning&amp;quot;&lt;br&gt;till nätverksamheten i den egna kommunen. Svenska Kommunförbundet har&lt;br&gt;i en skrivelse till regeringen den 24 januari 1994 anfört att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om omedelbar geografisk närhet, så som den var utformad i&lt;br&gt;lagrådsremissen, skulle försvåra bildandet av regionala nätbolag och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därigenom hindra en rationell nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom föreliggande lagförslag som innebär en ändring i förhållande till Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;lagrådsremissen har de redovisade synpunkterna tillgodosetts. Förslaget&lt;br&gt;innebär att verksamheten skall bedrivas i ”geografisk närhet&amp;quot; till nätverk-&lt;br&gt;samheten i den egna kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller nätverksamhet bör det krävas aktiebolagsform för att&lt;br&gt;ha rätt till undantaget från lokaliseringsprincipen. De förslag till regler för&lt;br&gt;nätverksamhet som har redovisats i kapitel 10 innebär bl.a. att nätverksam-&lt;br&gt;het skall särredovisas och inte får bedrivas inom samma juridiska person&lt;br&gt;som produktion och handel med el. Vidare framgår att det finns skäl att anta&lt;br&gt;att de som i dag inte bedriver nätverksamhet i aktiebolagsform framdeles&lt;br&gt;kommer att finna fördelar med att bolagisera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självkostnads- och likställighetsprincipema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktion och försäljning av el kommer med de förslag som lämnas i&lt;br&gt;denna proposition att bedrivas på en marknad med konkurrens. Kommunala&lt;br&gt;företag som hittills har haft monopol på leveranser till kunder inom kon-&lt;br&gt;cessionsområdet kommer att utsättas för konkurrens från t. ex. kraftpro-&lt;br&gt;ducenter som eftersträvar en direktförsäljning till vissa kunder. Även rena&lt;br&gt;elförsäljningsföretag kan böija konkurrera med den kommunala&lt;br&gt;elverksamheten. Om de kommunala företagen skall kunna hävda sig på den&lt;br&gt;marknaden måste de kunna agera på samma villkor som andra aktörer. Det&lt;br&gt;gäller främst möjligheterna att anpassa pris- och försäljningsvillkor till&lt;br&gt;rådande konkurrensförhållanden. Det finns inte någon anledning att befara&lt;br&gt;att de kommunala företagen tar ut oskäliga priser för sina elleveranser&lt;br&gt;eftersom de inte befinner sig i en monopolsituation när det gäller produktion&lt;br&gt;och försäljning av el. Garantin mot oskäliga priser består alltså i att kunden&lt;br&gt;kan välja en annan leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att kommunens elverksamhet som gäller köp&lt;br&gt;och försäljning av el bör bedrivas på affärsmässig grund i stället för med&lt;br&gt;iakttagande av självkostnadsprincipen. Kravet på affärsmässighet medför&lt;br&gt;också att kommunen bör undantas från ytterligare en kommunalrättslig&lt;br&gt;princip, nämligen likställighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts tidigare föreligger i dag leveransskyldighet för den som&lt;br&gt;har områdeskoncession. Enligt en undantagsbestämmelse i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;ellagen omfattar denna skyldighet dock inte el för uppvärmningsändamål om&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli distribuerad inom&lt;br&gt;området. Denna undantagsbestämmelse medför att kommuner som dis-&lt;br&gt;tribuerar fjärrvärme eller naturgas kan vara säkra på att få avsättning för&lt;br&gt;dessa energislag eftersom kommunen i de allra flesta fall också distribuerar&lt;br&gt;el inom det berörda området. Kommunen kan alltså vägra att leverera el till&lt;br&gt;de berörda kunderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 7 har regeringens förslag redovisats om ett system med&lt;br&gt;leveranskoncession, som i korthet innebär att det inom vaije nät-&lt;br&gt;koncessionsområde skall finnas en elleverantör som har leveranskoncession&lt;br&gt;och som därigenom får en skyldighet att leverera el till alla inom området.&lt;br&gt;Den elkund som vill välja en annan leverantör skall kunna göra det efter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss uppsägningstid (se avsnitt 7 och specialmotiveringen till 12 § lag om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel medel, m.m). Nyssnämnda undantagsbestämmelse från leveransskyl- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;dighet för el för uppvärmningsändamål skall enligt förslaget finnas kvar för&lt;br&gt;den som innehar leveranskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att ledningsnäten ändå öppnas för konkurrens innebär det att&lt;br&gt;kunderna, i förekommande fall, kan välja en annan elleverantör än&lt;br&gt;kommunen, varigenom de får frihet att välja mellan el, fjärrvärme och&lt;br&gt;naturgas. Eftersom försäljning av el kommer att ske på affärsmässig grund&lt;br&gt;bör motsvarande förutsättningar gälla för fjärrvärme och naturgas om&lt;br&gt;konkurrensneutraliteten mellan energislagen skall kunna upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna bör därför undantas från självkostnads- och likställig-&lt;br&gt;hetsprincipema vid produktion och distribution av fjärrvärme och naturgas,&lt;br&gt;vilket innebär att även sådan verksamhet skall ske på affärsmässig grund.&lt;br&gt;Enligt Ellagstiftningsutredningens förslag skall undantagen från självkost-&lt;br&gt;nads- och likställighetsprincipema endast omfatta den produktion och&lt;br&gt;distribution av fjärrvärme och naturgas som bedrivs som en sidoverksamhet&lt;br&gt;till elverksamhet. Det förutsätts att sidoverksamheten skall finnas inom&lt;br&gt;samma bolag som elverksamheten. Regeringens förslag innebär - till&lt;br&gt;skillnad från Ellagstiftningsutredningens - att all produktion och distribution&lt;br&gt;av fjärrvärme och naturgas omfattas av samma regelverk, oavsett om den&lt;br&gt;bedrivs inom samma bolag eller av samma huvudman som elverksamheten.&lt;br&gt;Härigenom tillgodoses remissinstansernas önskemål om konkurrensneutrala&lt;br&gt;regler för fjärrvärme, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala elverksamheten präglas av en fortskridande bolagisering.&lt;br&gt;Många kommunala elverk drivs dock i förvaltningsform, ibland tillsammans&lt;br&gt;med annan teknisk verksamhet. Ellagstiftningsutredningen ansåg att de här&lt;br&gt;föreslagna undantagen från kommunalrättsliga grundprinciper skall medges&lt;br&gt;endast under förutsättning att ifrågavarande verksamheter bedrivs i privat-&lt;br&gt;rättslig form, i regel aktiebolag. Som skäl anförs bl.a. att en verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs på affärsmässig grund bör utnyttja en associationsform som är&lt;br&gt;avsedd för sådan verksamhet, dvs. i första hand aktiebolagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser för kommunal elverksamhet som föreslås innebär undan-&lt;br&gt;tag från grundläggande kommunala principer. Det är viktigt att möjligheten&lt;br&gt;att frångå dessa principer begränsas till sådan verksamhet som nu har&lt;br&gt;nämnts. Det skall inte vara möjligt att i elverksamhet, fjärrvärme- och&lt;br&gt;naturgasdistribution inräkna verksamheter inom andra områden och på så&lt;br&gt;sätt få undantag från dessa. Det är också viktigt att den konkurrensutsatta&lt;br&gt;verksamheten hålls klart åtskild från annan kommunal verksamhet så att&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande effekter undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som bedrivs med undantag från självkostnads- och likställig-&lt;br&gt;hetsprincipema skall redovisas särskilt. Den revisor som granskar redovis-&lt;br&gt;ningen av sådan verksamhet skall därvid särskilt granska att den särredovi-&lt;br&gt;sade verksamheten inte omfattar annan verksamhet än sådan som får&lt;br&gt;bedrivas med undantag från de nämnda principerna (se avsnitt 10.3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose nyss nämnda krav på insyn i verksamheten och skapa&lt;br&gt;bättre förutsättningar för särredovisning föreslås att de här aktuella&lt;br&gt;undantagen från kommunalrättsliga principer skall medges endast under&lt;br&gt;förutsättning att verksamheten bedrivs i form av ett sådant företag - i&lt;br&gt;praktiken vanligen ett aktiebolag - som avses i 3 kap. 16 - 18 §§ kommu- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på kreditmarknaden är i dag sådan att många kommunala Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;företag sannolikt inte skulle kunna erhålla en acceptabel finansiering för sin&lt;br&gt;verksamhet utan möjligheten att kunna ge kommunal borgen. Ett förbud mot&lt;br&gt;kommunal borgen för de här aktuella verksamheterna som bedrivs med&lt;br&gt;undantag från självkostnads- och likställighetsprincipema skulle allvarligt&lt;br&gt;försvåra för kommunerna att bedriva elverksamhet och försämra&lt;br&gt;möjligheterna att få en fungerande konkurrens på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har anfört att kommunala elföretag kommer att&lt;br&gt;missgynnas jämfört med privata och statliga företag om de inte ges&lt;br&gt;möjlighet att bedriva verksamhet med undantag från offentlighetsprincipen.&lt;br&gt;Frågan om offentlighetsprincipens tillämpning behandlades nyligen av&lt;br&gt;riksdagen i samband med beslut (bet. 1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46) om&lt;br&gt;regeringens proposition (1993/94:48) om handlingsoffentlighet hos kommu-&lt;br&gt;nala företag. Genom regeringens förslag jämställs vissa kommunala företag&lt;br&gt;med myndigheter när det gäller handlingsoffentligheten. Den utökade hand-&lt;br&gt;lingsoffentligheten med krav på registrering m.m. kan medföra en viss ökad&lt;br&gt;administration för de kommunala företagen och innebär därigenom en&lt;br&gt;konkurrensnackdel för kommunala elföretag jämfört med övriga företag på&lt;br&gt;elmarknaden. Regeringen bedömer dock att dessa nackdelar torde vara&lt;br&gt;begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om handlingsoffentlighet hos kommunala företag föreslogs&lt;br&gt;vidare att den tid under vilken sekretess skall gälla i kommunal affärsverk-&lt;br&gt;samhet förlängs från två till fem år för uppgifter om villkor i avtal i syfte&lt;br&gt;att skydda det allmännas ekonomiska intressen. Förhållandena blir däri-&lt;br&gt;genom jämställda med vad som gäller för motsvarande avtal hos de statliga&lt;br&gt;affärsverken. Som skäl för att förlänga skyddstiden anfördes bl.a. att en&lt;br&gt;fullständig öppenhet i ekonomisk verksamhet som det allmänna bedriver i&lt;br&gt;konkurrens med enskilda skulle inverka menligt på verksamheten. Vidare&lt;br&gt;framhölls att det förhållandet att ett avtal i verkligheten kan ha längre löptid&lt;br&gt;än fem år inte behöver innebära att ett utlämnande av uppgifterna medför&lt;br&gt;lika stor skaderisk för parterna under hela denna tid. Regeringen ansåg&lt;br&gt;därför inte att det fanns skäl att föreslå ytterligare förlängning av skydds-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Elverksamhet i ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte behov av särbestämmelser&lt;br&gt;för den elverksamhet som bedrivs av ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens bedömning: Överenstämmer med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar utredningens&lt;br&gt;bedömning utan kommentar. REL framhåller att rättspraxis om likhetsprin-&lt;br&gt;cipens tillämpning är ofullständig varför frågan, enligt REL, bör beredas&lt;br&gt;ytterligare så att det säkerställs att ekonomiska föreningar ges samma&lt;br&gt;förutsättningar som andra associationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid årsskiftet 1992/93 fanns 50 Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;ekonomiska föreningar med eldistributionsverksamhet. Kommunallagens&lt;br&gt;likställighetsprincip har för de ekonomiska föreningarna en viss motsvarig-&lt;br&gt;het i den likhetsprincip som inom ramen för en generalklausul - med&lt;br&gt;mönster i aktiebolagslagen (1975:1385) - kommer till uttryck i 6 kap. 13 §&lt;br&gt;och 7 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (förenings-&lt;br&gt;lagen). Enligt den förra paragrafen får styrelsen eller annan ställföreträdare&lt;br&gt;för föreningen inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad&lt;br&gt;att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel&lt;br&gt;för föreningen eller annan medlem. Enligt den senare paragrafen får&lt;br&gt;föreningsstämman inte fatta beslut av motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likhetsprincipen gäller i fråga om de rättigheter och skyldigheter som en&lt;br&gt;medlem har i förhållande till föreningen i sin egenskap av medlem. En&lt;br&gt;förening kan emellertid i sina stadgar föreskriva att vissa medlemmar skall&lt;br&gt;vara underkastade andra regler än övriga, även om detta skulle innebära ett&lt;br&gt;gynnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför likhetsprincipen faller rättsförhållanden som en medlem har till&lt;br&gt;föreningen i egenskap av tredje man, t.ex. på grund av ett köpeavtal.&lt;br&gt;Generalklausulen torde emellertid vara tillämplig även när en medlem&lt;br&gt;bereds otillbörlig fördel i ett tredjemansförhållande till föreningen -1.ex. vid&lt;br&gt;köp - och när en avvikelse från likhetsprincipen visserligen får ske men&lt;br&gt;förmånen är otillbörlig med hänsyn till förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett motivuttalande till föreningslagen anfördes som exempel att det inte&lt;br&gt;behöver strida mot likhetsprincipen att en konsumentförening med stöd av&lt;br&gt;stadgarna lämnar olika hög återbäring alltefter resultatet i en kommun, ett&lt;br&gt;distrikt eller en butik. Vidare betonas att en kostnadsbetingad prissättning&lt;br&gt;- såväl vid köp av medlemmarnas produkter etc. som vid försäljning till&lt;br&gt;dem - anses vara allmänt godtagen. En sådan gottgörelse som utdelning av&lt;br&gt;överskott skulle likaledes kunna differentieras utan särskilt stöd i stadgarna.&lt;br&gt;Vad som är väsentligt är att prissättningen, utdelningen etc. sker enligt&lt;br&gt;rättvisa grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad här sagts finns det enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;behov av särbestämmelser för elverksamhet som bedrivs av ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Överklagande, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;13.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser överklagas NUTEK: s beslut i kon-&lt;br&gt;cessionsärenden till regeringen, utom när det gäller beslut om förpliktelse&lt;br&gt;att tillhandahålla eller köpa el enligt 2 § 4 mom. ellagen samt återkallande&lt;br&gt;av koncession. I de båda sistnämnda fallen är kammarrätt fullföljdsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog år 1984 riktlinjer för regler om rätt att överklaga&lt;br&gt;ärenden till regeringen (prop. 1983/84:120, bet. 1983/84:KU 23, rskr&lt;br&gt;1983/84:2). Riktlinjerna innebär i korthet följande. Ärenden där rättsfrågan&lt;br&gt;är huvudsaken skall överklagas till domstol, medan ärenden där lämplig-&lt;br&gt;hetsavgöranden är dominerande skall överklagas i administrativ ordning. För&lt;br&gt;dessa senare ärenden anges olika besvärsvägar. Regeringen skall vara&lt;br&gt;slutinstans endast i sådana ärenden där det är önskvärt med en politisk&lt;br&gt;styming av praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har tendensen varit att allt fler ärendekategorier&lt;br&gt;skall kunna prövas av domstol. En anledning härtill är bl.a. de krav på&lt;br&gt;tillgång till domstolsprövning som den europeiska konventionen om skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakon-&lt;br&gt;ventionen) uppställer. Konventionens rättigheter gäller såväl fysiska som&lt;br&gt;juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 6 i konventionen föreskrivs att &amp;quot;envar skall, när det gäller att&lt;br&gt;pröva hans civila rättigheter och skyldigheter...., vara berättigad till opartisk&lt;br&gt;och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk&lt;br&gt;domstol som upprättats enligt lag.&amp;quot; Den europeiska domstolen i Strasbourg&lt;br&gt;har givit begreppet &amp;quot;civila rättigheter och skyldigheter&amp;quot; en tämligen vid&lt;br&gt;tolkning, enligt vilken begreppet anses omfatta inte bara vad som traditio-&lt;br&gt;nellt brukar hänföras till civilrätten. Även viktigare offentligrättslig&lt;br&gt;reglering av individens näringsfrihet och frihet i ekonomiskt hänseende&lt;br&gt;räknas hit (en kortfattad redovisning av artikel 6 och praxis finns i Ds Ju&lt;br&gt;1986:3, se även SOU 1992:106, Del A, s. 568). Utvecklingen på detta&lt;br&gt;område har lett till att möjligheten till domstolsprövning rent generellt&lt;br&gt;vidgats i Sverige genom att institutet rättsprövning införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas regeringens överväganden och förslag i över-&lt;br&gt;klagandefrågor rörande ellagen och lagen om handel med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Beslut i frågor om nätkoncession, pris och andra villkor Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;för nättjänster, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätmyndighetens beslut i koncessionsärenden&lt;br&gt;enligt ellagen om bl.a. beviljande och överlåtelse av nätkoncession&lt;br&gt;samt ändring av gränser för nätkoncession för område överklagas till&lt;br&gt;regeringen. Övriga beslut enligt ellagen av nätmyndigheten överklagas&lt;br&gt;till allmän förvaltningsdomstol. Nätmyndigheten får rätt att agera som&lt;br&gt;part i domstol och rätt att överklaga domstols avgörande som har&lt;br&gt;inneburit att nätmyndighetens avgörande har ändrats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;utom såvitt avser utredningens förslag om att återkallelse av koncession&lt;br&gt;skall prövas direkt av länsrätt, på ansökan av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som tar upp frågan&lt;br&gt;om överklagande och talerätt, m.m. tillstyrker utredningsförslaget.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm påpekar att domstolarna torde behöva ha tillgång&lt;br&gt;till teknisk expertis vid prövning av bl.a. frågan om ledig kapacitet och&lt;br&gt;framhåller att sådan expertis inte bör ha anknytning till nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholm säger sig vara beredd att åta sig uppgiften att&lt;br&gt;fungera som första instans vid överklagande av nätmyndighetens beslut.&lt;br&gt;Länsrätten konstaterar att nätmyndigheten enligt förslaget skall ha rätt att gå&lt;br&gt;in som part. Enligt Länsrätten är det emellertid lika angeläget att domstolen&lt;br&gt;skall kunna förelägga myndigheten att svara i målet, och ellagen bör enligt&lt;br&gt;Länsrätten kompletteras i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket instämmer inte i förslaget att beslut i koncessionsärenden&lt;br&gt;skall kunna överklagas till regeringen medan fråga om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession skall prövas av länsrätt. Enligt Domstolsverket bör domstol&lt;br&gt;pröva såväl beslut i koncessionsärenden som fråga om återkallelse av&lt;br&gt;koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt är tveksam till förslaget att en statlig myndighet som är&lt;br&gt;beslutande instans, och vars beslut kan överklagas till domstol, även ges&lt;br&gt;behörighet att agera som part vid domstolen och får rätt att överklaga&lt;br&gt;domstolens avgöranden. Enligt hovrättens uppfattning är det dock möjligt&lt;br&gt;att hantera denna fråga genom att en särskild enhet hos nätmyndigheten,&lt;br&gt;formellt skild från den enhet som har meddelat beslutet, uppträder som part&lt;br&gt;i domstolen med rätt att överklaga domstolens avgöranden. Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen betonar risken för en sammanblandning av nätmyndig-&lt;br&gt;hetens roller om myndigheten, som förslaget förutsätter, skall utfärda&lt;br&gt;tillämpningsanvisningar, utgöra första instans i prövning och i senare led&lt;br&gt;föra talan mot nätägaren i högre instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dag sker överklagande till regeringen,&lt;br&gt;utom när det gäller beslut om förpliktelse att tillhandahålla eller köpa el&lt;br&gt;samt återkallelse av koncession. Nu blir huvudregeln att nätmyndighetens&lt;br&gt;beslut får överklagas till domstol, nämligen allmän förvaltningsdomstol. De&lt;br&gt;frågor det gäller är koncessionshavarens skyldigheter enligt 2 § 4 och 7&lt;br&gt;mom., förelägganden för koncessionshavaren att fullgöra sina skyldigheter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och återkallelse av nätkoncession enligt 2 § 6 mom., koncessionshavarens Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;skyldighet att vidta vissa återställningsåtgärder enligt 3 § samt ersättning till&lt;br&gt;kraftproducent enligt 15 a § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut, som har meddelats av nätmyndigheten, överklagas till&lt;br&gt;domstol kan det ibland vara lämpligt att nätmyndigheten agerar i&lt;br&gt;domstolsprocessen. I vilka former en verksamhet av det slaget skall kunna&lt;br&gt;utövas kan emellertid diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisas i Domstolsutredningens betänkande Domstolarna inför&lt;br&gt;2000-talet (SOU 1991:106, del A, s. 480 f.), har under det senaste&lt;br&gt;decenniet frågor om en beslutsmyndighets rätt att vara part i en senare&lt;br&gt;domstolsprocess och att överklaga ett domstolsbeslut varit föremål för en&lt;br&gt;omfattande uppmärksamhet i den förvaltningsprocessrättsliga debatten.&lt;br&gt;Utredningen anvisar i betänkandet generella lösningar när det gäller dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en första etapp i genomförandet av Domstolsutredningens förslag&lt;br&gt;beträffande de allmänna förvaltningsdomstolarna har regeringen i prop.&lt;br&gt;1993/94:133 om instansordningen m.m. i de allmänna förvaltnings-&lt;br&gt;domstolarna bl.a. tagit upp vissa allmänna frågor som har samband med en&lt;br&gt;ändrad instansordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de frågor som nu kommer att kunna överklagas till domstol är&lt;br&gt;såväl tekniskt som ekonomiskt komplicerade. Detta gäller särskilt frågor om&lt;br&gt;skäligheten av nättariffer och ibland också frågor om anslutningsskyldighet.&lt;br&gt;Dessa frågor har också stor betydelse för konkurrensen på en avreglerad&lt;br&gt;elmarknad. Det är därför angeläget att nätmyndigheten ges möjlighet att&lt;br&gt;aktivt delta i och påverka mål som förs under domstols prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till detta är det inte möjligt att avvakta en mer allmän&lt;br&gt;lösning av de problem som nyss har redovisats. Det föreslås därför att&lt;br&gt;nätmyndigheten ges rätt att inträda som part i mål där myndighetens beslut&lt;br&gt;prövas av domstol och att myndigheten också ges rätt att överklaga domar&lt;br&gt;varigenom myndighetens beslut ändras i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket har anfört att alla beslut som nätmyndigheten fattar i&lt;br&gt;koncessionsärenden bör överklagas till domstol och inte till regeringen som&lt;br&gt;utredningen har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att när det gäller prövning av koncession för&lt;br&gt;starkströmsledningar behålls prövningsgrunder som till stor del avser&lt;br&gt;lämplighetsbedömningar. Vid prövningen skall ske en avvägning mot bl.a.&lt;br&gt;olika intressen enligt naturresurslagen. Ärenden om nätkoncession bör&lt;br&gt;därför även i fortsättningen överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nyss nämnda möjligheten till rättsprövning får Europakon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser om domstolsprövning anses vara uppfyllda i den&lt;br&gt;mån fallen över huvud taget skulle kunna anses hänförliga under kon-&lt;br&gt;ventionens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beslut om återkallelse av koncession är denna fråga av&lt;br&gt;avgörande betydelse för koncessionsinnehavarens möjlighet att utöva sin&lt;br&gt;näringsverksamhet. I dag prövas frågan av kammarrätt som första dom-&lt;br&gt;stolsinstans. Ellagstiftningsutredningen har föreslagit att länsrätt i framtiden&lt;br&gt;blir första prövningsinstans för återkallelse av koncession. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att nätmyndigheten får besluta om återkallelse av nätkoncession. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därigenom garanteras att den som får sin nätkoncession återkallad alltid har Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;möjlighet att få frågan prövad av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens beslut i frågor om pris och andra villkor för nättjänster&lt;br&gt;kan vara av skiftande slag. Det kan gälla skäligheten av företagens tariffer&lt;br&gt;för överföring av el och övriga villkor för transitering på näten. Hit hör&lt;br&gt;vidare beslut i frågor om ledig kapacitet vid anslutning till näten samt&lt;br&gt;anslutningsvillkor i övrigt, beslut i redovisningsfrågor riktade mot ett enskilt&lt;br&gt;företag m.m. Normbeslut, dvs. myndighetens beslut att uppställa vissa&lt;br&gt;generella normer för nätverksamheten, bör dock inte omfattas av fullföljds-&lt;br&gt;reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De beslut som det här är fråga om har ofta stora rättsverkningar för den&lt;br&gt;enskilde och är av den karaktären att rättsfrågorna träder mer i förgrunden&lt;br&gt;än rena lämplighetsbedömningar. Vad som nu har sagts talar för att dessa&lt;br&gt;ärenden bör kunna överklagas till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller val av domstolsinstans har Ellagstiftningsutredningen&lt;br&gt;föreslagit att denna prövning bör företas av de allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolarna, varvid länsrätten skall vara första domstolsinstans. Som skäl härför&lt;br&gt;har anförts att det i dessa domstolar finns en erfarenhet av förvaltningsbeslut&lt;br&gt;som saknas i de allmänna domstolarna. Enligt utredningen kan inte&lt;br&gt;sistnämnda domstolskategori, i större mån än förvaltningsdomstolarna, anses&lt;br&gt;ha någon förtrogenhet med det speciella område som ellagen utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:133 om instansordningen m.m. i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna har regeringen föreslagit att det i lagstiftningen&lt;br&gt;skall slås fast att länsrätt är första domstolsinstans inom de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i vissa fall förekomma att olika domstolar i samband med olika&lt;br&gt;typer av processer kan komma att pröva samma slags fråga, men ur skilda&lt;br&gt;infallsvinklar. Det är således fullt möjligt att allmän domstol - i samband&lt;br&gt;med exempelvis ett fordringsanspråk - kan som en del i den processen ha&lt;br&gt;att ta ställning till bl.a. om det begärda priset för överföring av el är skäligt.&lt;br&gt;Vidare kan institutet kommunalbesvär bli tillämpligt när kommunfullmäktige&lt;br&gt;har fastställt tariffer för nättjänster. Det dock kan konstateras att det, enligt&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningens bedömning, inte finns anledning att anta att detta&lt;br&gt;förhållande kommer att medföra några större problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgöranden i frågor om nätverksamhet representerar en ny typ av mål&lt;br&gt;för en länsrätt. Det regelverk som skall tillämpas är i många viktiga&lt;br&gt;avseenden komplext och det kan i många fall bli fråga om svåra avväganden&lt;br&gt;och gränsdragningar. Det är därför viktigt att en särskild kompetens snabbt&lt;br&gt;kan byggas upp hos domstolen. Enligt den föreslagna lydelsen av 14 § lagen&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomtolar skall ett beslut överklagas till den länsrätt&lt;br&gt;inom vars län ärendet först prövats. Som har redovisats i avsnitt 11.2 bör&lt;br&gt;NUTEK vara nätmyndighet enligt ellagen. Länsrätten i Stockholm blir&lt;br&gt;således den domstol som skall pröva dessa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även nätmyndighetens beslut i frågor om pris och andra villkor för&lt;br&gt;nättjänster bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Genom att det&lt;br&gt;endast blir en länsrätt som handhar dessa ärendekategorier skapas&lt;br&gt;förutsättningar för att en särskild kompetens för denna typ av mål kommer&lt;br&gt;att förhållandevis snabbt kunna byggas upp inom domstolen. Domstolen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedöms ha behov av teknisk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.3 Beslut om leveranskoncession, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nätmyndighetens beslut enligt lagen om handel&lt;br&gt;med el, m.m. såvitt avser frågor om leveranskoncession överklagas&lt;br&gt;till regeringen, utom vad gäller beslut om koncessionshavarens&lt;br&gt;leverans- och inköpsskyldighet, beslut om prisreglering samt beslut&lt;br&gt;om föreläggande för koncessionshavaren att iaktta sina skyldigheter.&lt;br&gt;Sådana beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något&lt;br&gt;förslag i fråga om leveranskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 7 redovisas regeringens över-&lt;br&gt;väganden och förslag om leveranskoncession. De myndighetsuppgifter som&lt;br&gt;hänger samman med bestämmelserna om leveranskoncession bör skötas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Ansvaret för dessa&lt;br&gt;frågor bör läggas på nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller prövning av leveranskoncession gäller, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller vid prövning av nätkoncession, sådana prövningsgrunder som till&lt;br&gt;stor del avser lämplighetsbedömningar. I enlighet med de överväganden som&lt;br&gt;nyss har redovisats i fråga om överklagande av beslut om nätkoncession bör&lt;br&gt;således beslut om leveranskoncession överklagas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu gällande bestämmelser överklagas beslut enligt ellagen om&lt;br&gt;förpliktelse att tillhandahålla eller köpa el till domstol (kammarrätt). Beslut&lt;br&gt;i frågor som rör prisreglering fattas i dag av Prisregleringsnämnden för&lt;br&gt;elektrisk ström, vars beslut inte får överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av leveranskoncession bör vara skyldig att leverera el för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål till alla kunder i området som inte önskar byta&lt;br&gt;leverantör. En sådan kund har rätt att få både priset på produkten el samt&lt;br&gt;villkoren för överföringen av densamma prövad av nätmyndigheten. Vidare&lt;br&gt;föreslås att innehavare av leveranskoncession bör vara skyldig att köpa el&lt;br&gt;från en elproduktionsanläggning som är belägen inom området och som kan&lt;br&gt;leverera med en effekt om högst 1 500 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förpliktelse att tillhandahålla och köpa el, samt&lt;br&gt;möjligheten till prisreglering överensstämmer således i stora drag med de&lt;br&gt;regler om dessa frågor som i dag finns i ellagen. En skillnad är dock att&lt;br&gt;frågor om prisreglering skall avgöras av nätmyndigheten. De beslut det här&lt;br&gt;är fråga om kan innebära stora rättsverkningar för den enskilde. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund föreslås att beslut i sådana frågor överklagas till domstol.&lt;br&gt;Nätmyndigheten bör inte ha rätt att överklaga domstols avgörande i frågor&lt;br&gt;som rör prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss har nämnts har den kund som är ansluten till innehavare av&lt;br&gt;leveranskoncession rätt att få såväl priset på produkten el som villkoren för&lt;br&gt;överföringen prövade av nätmyndigheten. Starka skäl talar således för att&lt;br&gt;nätmyndighetens beslut bör kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol&lt;br&gt;oavsett om beslutet avser fråga enligt ellagen eller lagen om handel med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Frågan om ersättning till följd av de ändrade &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1993/94:162&lt;br&gt;föreskrifterna i ellagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Någon regel om ersättning till nuvarande&lt;br&gt;koncessionshavare till följd av de föreslagna ändringarna i ellagen&lt;br&gt;införs inte i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att ersättning&lt;br&gt;kan utgå till koncessionshavare för förlust som är en direkt följd av att&lt;br&gt;villkoren i 2 § 4 mom. och 7 mom. ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföre-&lt;br&gt;ningen och Vattenfall AB anser att ersättning skall utgå för all ekonomisk&lt;br&gt;skada som uppkommer som följd av de föreslagna förändringarna i ellagen,&lt;br&gt;förutsatt att det föreligger ett adekvat orsakssammanhang mellan de ändrade&lt;br&gt;föreskrifterna och uppkommen ekonomisk skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet: Se bilaga 8 s. 271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt lagen (1902:71 s. 1), in-&lt;br&gt;nefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen) krävs det&lt;br&gt;koncession för att dra fram eller begagna elektriska starkströmsledningar&lt;br&gt;(kraftledningar). En koncessionshavare har i praktiken ensamrätt att ha&lt;br&gt;ledningar inom sitt område. Koncessioner är tidsbegränsade, numera oftast&lt;br&gt;till 40 år. Nuvarande koncessionshavare har alltså rätt att begagna sina&lt;br&gt;ledningar. Utöver denna rätt att begagna ledningarna kan koncessionerna&lt;br&gt;innehålla sådana villkor för anläggandet och utnyttjandet av ledningarna som&lt;br&gt;behövs av säkerhetsskäl eller eljest ur allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller ett antal föreskrifter som gäller för koncessionshavarna.&lt;br&gt;Viktigast i nu aktuellt avseende är att koncessionshavaren är, med vissa&lt;br&gt;undantag, skyldig att förse kunderna inom sitt område med el (leverans-&lt;br&gt;plikt). Eftersom han i praktiken har ensamrätt att ha ledningar inom sitt&lt;br&gt;område har han därmed också leveransmonopol. Däremot ställer ellagen inte&lt;br&gt;upp några regler om vem som skall leverera elen. Detta innebär alltså att&lt;br&gt;den ledningsägare som även äger ett kraftverk fritt kan välja mellan att&lt;br&gt;uppfylla sin leveransplikt med egenproducerad ström och att köpa el från&lt;br&gt;annat håll och distribuera den genom sitt ledningsnät. Han kan naturligtvis&lt;br&gt;även kombinera de två modellerna. Den ledningsägare som inte äger något&lt;br&gt;kraftverk är däremot hänvisad till andra kraftproducenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande lagförslaget innebär långtgående ändringar i ellagen.&lt;br&gt;Den viktigaste ändringen innebär i korthet följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i lagen ändras på det sättet att en koncessionshavare&lt;br&gt;(ledningsägare) blir skyldig att på skäliga villkor ansluta anläggningar för&lt;br&gt;produktion eller konsumtion av el samt andra ledningar till sitt ledningsnät&lt;br&gt;och att mot ersättning låta kraftproducenter eller säljare av el överföra el&lt;br&gt;under förutsättning att dessa har träffat leveransavtal med någon&lt;br&gt;elkonsument inom området och under förutsättning att det finns ledig&lt;br&gt;kapacitet på nätet. Däremot bortfaller skyldigheten att förse kunderna inom&lt;br&gt;området med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ändring avses bli gällande för alla koncessionshavare redan då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringen träder i kraft. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan uppkommer då om bestämmelsen i 2 kap. 18 § regeringsformen&lt;br&gt;därvid blir tillämplig. I bestämmelsen föreskrivs att vaije medborgare&lt;br&gt;vilkens egendom tages i anspråk genom expropriation eller annat sådant&lt;br&gt;förfogande skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten enligt grunder&lt;br&gt;som bestämmes i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att bestämmelsen skall bli tillämplig är att samtliga&lt;br&gt;rekvisit är uppfyllda. Det måste alltså röra sig om &amp;quot;egendom&amp;quot; som &amp;quot;tas i&lt;br&gt;anspråk&amp;quot; genom &amp;quot;expropriation eller annat sådant förfogande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningarna utgör förvisso &amp;quot;egendom&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den huvudsakliga ändringen för ledningsägaren är att han kan bli tvungen&lt;br&gt;att mot ersättning upplåta sin ledning till tredje man. Någon tvångs-&lt;br&gt;överföring av rätten till ledningen äger alltså inte rum. Det kan därvid&lt;br&gt;knappast hävdas att egendomen tas i anspråk genom expropriation eller&lt;br&gt;annat sådant förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att bestämmelsen i 2 kap. 18 §&lt;br&gt;regeringsformen inte är tillämplig i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av Europakonventionen har det dessutom övervägts om&lt;br&gt;denna lagändring bör kombineras med en rätt till ersättning för nuvarande&lt;br&gt;koncessionshavare på grund av de ändrade förpliktelserna för koncessionsha-&lt;br&gt;vama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för denna fråga blir tolkningen av artikel 1 i tilläggsprotokol-&lt;br&gt;let den 20 mars 1952 till Europakonventionen. Enligt artikeln skall envar&lt;br&gt;fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom lämnas okränkt (första&lt;br&gt;stycket första meningen). Vidare stadgas att ingen får berövas sin egendom&lt;br&gt;annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;lag och av folkrättens allmänna grundsatser (första stycket andra meningen).&lt;br&gt;Slutligen anges att ovannämnda bestämmelser inte inskränker staters rätt att&lt;br&gt;genomföra sådan lagstiftning som behövs för att reglera nyttjandet av viss&lt;br&gt;egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse (andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikeln handlar alltså om rätten till &amp;quot;egendom&amp;quot;. Med detta avses i första&lt;br&gt;hand fysiska föremål, som är föremål för äganderätt. Eftersom de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i ellagen innebär att ledningsägaren under vissa förutsättningar&lt;br&gt;blir tvungen att upplåta sin ledning åt tredje man, kan de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna ses som ett ingrepp i ledningsägarens rätt att utnyttja sin&lt;br&gt;egendom. Artikel 1 blir därmed tillämplig och detta oavsett om det krävs&lt;br&gt;koncession eller inte för att få uppföra och begagna elledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan blir då vilken del av artikel 1 som blir tillämplig, dvs. vilken&lt;br&gt;sorts intrång det är fråga om. Det allvarligaste intrånget får anses vara det&lt;br&gt;som regleras i första stycket andra meningen, dvs. då någon berövas sin&lt;br&gt;egendom. I nu aktuellt fall kan man knappast anse att ledningsägaren&lt;br&gt;berövas sin ledning, eftersom den formella äganderätten lämnas intakt,&lt;br&gt;ägaren behåller sin rätt att själv använda ledningen och den upplåtelse till&lt;br&gt;tredje man som kan bli aktuell skall ske mot ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nyss nämnts innebär ändringarna att ledningsägaren blir tvungen att&lt;br&gt;mot ersättning upplåta sitt ledningsnät åt kraftproducenter eller elsäljare för&lt;br&gt;överföring av el under förutsättning att dessa har träffat leveransavtal med&lt;br&gt;någon elkonsument inom området och under förutsättning att det finns ledig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapacitet på nätet. Ändringen torde därmed beröra andra stycket i artikel 1,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom den innebär att staten genom lagstiftning reglerar nyttjandet av viss Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;egendom, nämligen kraftledningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första förutsättning för att konventionens krav skall vara uppfyllda är&lt;br&gt;att regleringen sker i överensstämmelse med det allmännas intresse. I den&lt;br&gt;delen har Europadomstolen uttalat att de nationella myndigheterna har en&lt;br&gt;betydande frihet att själva bedöma vad som ligger i det allmännas intresse&lt;br&gt;och att det därför bara i uppenbara fall av missbruk eller felbedömning kan&lt;br&gt;bli aktuellt för domstolen att ingripa mot en stat på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i ellagen syftar till att, genom ökad konkurrens&lt;br&gt;på elmarknaden, uppnå en effektivare användning av elsystemet och lägre&lt;br&gt;priser för elkonsumentema. Förslagen syftar också till att uppnå effektivare&lt;br&gt;investeringar och till att bryta upp monopol, varigenom en mer effektiv&lt;br&gt;marknadsstruktur skapas. Det kan därmed knappast bestridas att lagstift-&lt;br&gt;ningen sker i överensstämmelse med det allmännas intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att konventionens krav skall vara uppfyllda krävs det vidare en rimlig&lt;br&gt;balans mellan angelägenheten av det allmänna intresse som föranleder&lt;br&gt;lagstiftningen och det men den enskilde lider till följd av den ändrade&lt;br&gt;lagstiftningen. Europadomstolen har uttalat att en sådan balans inte&lt;br&gt;föreligger om berörda personer drabbas av en individuell och orimligt stor&lt;br&gt;börda (individual and excessive burden). Om ersättning lämnas påverkar det&lt;br&gt;kraftigt bedömningen av om den nämnda balansen är rimlig men ersättning&lt;br&gt;vid kränkning av äganderätten är inget självständigt krav enligt Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Om ägaren kan berövas sin egendom utan rätt till ersättning kan&lt;br&gt;dock äganderätten i stor utsträckning bli illusorisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den ledningsägare som inte har egen kraftproduktion får den&lt;br&gt;föreslagna ändringen endast marginell betydelse. Han upplåter redan idag&lt;br&gt;ledningarna för el som han inte själv producerar. Antingen köper han el av&lt;br&gt;andra kraftproducenter och distribuerar den genom ledningarna eller låter&lt;br&gt;han kraftproducenterna för egen räkning distribuera elen till kunderna. Hans&lt;br&gt;fria val inskränks nu såtillvida att han blir tvungen att, mot ersättning,&lt;br&gt;upplåta ledningen till andra distributörer under förutsättning att han har&lt;br&gt;ledig kapacitet. Han kan alltså inte bli utträngd från sitt eget ledningsnät och&lt;br&gt;han får ersättning från dem till vilka han upplåter sitt ledningsnät. Det torde&lt;br&gt;inte krävas att han därutöver får ersättning av staten för att man skall anse&lt;br&gt;det föreligga en rimlig balans vid tillämpning av andra stycket i artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket egendom i artikel 1 avses emellertid inte bara fysiska&lt;br&gt;föremål utan också immateriella tillgångar. Om koncessionen betraktas som&lt;br&gt;en immateriell tillgång kan även själva koncessionen åtnjuta skydd enligt&lt;br&gt;artikel 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna berör visserligen inte direkt själva kon-&lt;br&gt;cessionerna. De omständigheter som regleras i koncessionen, dvs. rätten att&lt;br&gt;begagna ledningarna och skyldigheten att iaktta de villkor som intagits i&lt;br&gt;koncessionerna, lämnas intakta. I detta sammanhang bör dock i koncessions-&lt;br&gt;begreppet innefattas alla de rättigheter och skyldigheter som följer av att&lt;br&gt;man har en koncession. Med detta synsätt får det anses att de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna berör koncessionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största ändringen i koncessionerna blir den nya skyldigheten att&lt;br&gt;överföra el åt annan, som kan betraktas som en inskränkning i kon- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cessionshavarens rätt att utnyttja sin koncession. Även i detta fall blir, av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl som anförts ovan, andra stycket i artikel 1 tillämpligt. Vid den Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;rimlighetsavvägning som då skall äga rum gör sig samma synsätt gällande&lt;br&gt;som redovisats ovan. Vid denna avvägning bör också beaktas att kon-&lt;br&gt;cessionshavarens förpliktelse att förse alla elkunder inom området med el&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Europadomstolens praxis framgår att artikel 1 inte bara skyddar&lt;br&gt;fysiska föremål och immateriella rättigheter utan också under vissa&lt;br&gt;förutsättningar de ekonomiska intressen som är förknippade med utövandet&lt;br&gt;av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indirekt följd av de föreslagna ändringarna blir att ledningsägaren&lt;br&gt;förlorar sitt faktiska leveransmonopol. Detta påverkar de ledningsägare som&lt;br&gt;dessutom har egen kraftproduktion. Eftersom en ledningsägare i dag har ett&lt;br&gt;faktiskt leveransmonopol kan han producera och distribuera all den el som&lt;br&gt;det finns avsättning för inom hans område. Eftersom det faktiska&lt;br&gt;leveransmonopolet avskaffas kan det därför inträffa att kunder inom hans&lt;br&gt;område träffar avtal om leverans av el med andra producenter eller&lt;br&gt;distributörer som har gynnsammare leveransvillkor. Detta medför att&lt;br&gt;ledningsägaren tvingas dra ner sin egen produktion och i stället, mot&lt;br&gt;ersättning, låta överföra den el som de nya leverantörerna säljer till&lt;br&gt;kunderna. De föreslagna ändringarna kommer dessutom antagligen att rent&lt;br&gt;generellt leda till lägre elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftproduktionen som sådan kan inte anses omfattad av koncessionen&lt;br&gt;men kraftproduktionen är en näringsverksamhet som indirekt blir påverkad&lt;br&gt;av de föreslagna ändringarna. I det sammanhanget bör kraftverket och&lt;br&gt;ledningsnätet ses som en enhet. När man applicerar bestämmelserna i artikel&lt;br&gt;1 på de föreslagna ändringarna kan man knappast hävda att kraftproducenten&lt;br&gt;berövas sin egendom, dvs. sin näringsverksamhet. Ändringarna innebär ju&lt;br&gt;inte att kraftproduktion omöjliggörs. Däremot påverkas, i vart fall indirekt,&lt;br&gt;hans möjligheter att bedriva kraftproduktion därigenom att han förlorar sitt&lt;br&gt;faktiska leveransmonopol och i stället tvingas verka på en konkurrensutsatt&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återigen blir andra stycket i artikel 1 tillämplig, dvs. de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna innebär en reglering av nyttjandet av viss egendom, i det här&lt;br&gt;fallet viss näringsverksamhet, i det allmännas intresse. Den reglering av&lt;br&gt;denna verksamhet som hittills har funnits och som lett till ett faktiskt&lt;br&gt;leveransmonopol avskaffas nu, vilket leder till att alla kraftproducenter blir&lt;br&gt;likställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ersättning en ledningsägare får för att upplåta sitt ledningsnät åt&lt;br&gt;tredje man innebär visserligen inte full kompensation för de förluster han&lt;br&gt;kan få i sin kraftproduktion. Men de föreslagna ändringarna innebär inte på&lt;br&gt;något sätt att koncessionshavarens möjligheter att bedriva kraftproduktion&lt;br&gt;hindras eller inskränks utan följden av ändringarna blir att han blir utsatt för&lt;br&gt;konkurrens vad gäller elleveranser inom sitt område. Denna konkurrens kan&lt;br&gt;han dock möta genom egna åtgärder, exempelvis prissänkningar och&lt;br&gt;rationaliseringar. Följderna av att han utsätts för konkurrens inom sitt eget&lt;br&gt;område uppvägs också av att han själv får möjlighet att konkurrera inom&lt;br&gt;andra kraftproducenters områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa överväganden anser regeringen att kravet på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rimlig balans vid tillämpning av artikel 1 är uppfyllt även om koncessions-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havama inte beviljas rätt till ersättning från staten enligt ellagen till följd av Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;de föreslagna ändringarna i lagen. Eftersom syftet med reformen är att,&lt;br&gt;genom ökad konkurrens på elmarknaden, uppnå en effektivare användning&lt;br&gt;av elsystemet och lägre priser för elkonsumentema skulle syftet till stor del&lt;br&gt;förfelas om staten betalade ut ersättning till marknadsaktörer som får&lt;br&gt;svårigheter att klara sig på den konkurrensutsatta elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De föreliggande lagförslagen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag: Utredningen föreslår att reglerna&lt;br&gt;skall böija gälla tidigast den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissopinionen är delad. Många remissinstanser,&lt;br&gt;bl.a. NUTEK, Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Norrtälje kommun,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Sveriges Industriförbund, REL, KREAB, Sandlund-&lt;br&gt;Öhman Energi AB och den elintensiva industrin, framhåller att det är viktigt&lt;br&gt;att elmarknadsreformen träder i kraft så fort som möjligt. Andra, ex-&lt;br&gt;empelvis Bokföringsnämnden, Kammarrätten i Göteborg, Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen, Örebro Energi AB och Sydsvenska Återdistributörers Samråds-&lt;br&gt;grupp, ifrågasätter om den av utredningen föreslagna tidpunkten är rimlig&lt;br&gt;och förordar i stället ett kalenderårsskifte, i de flesta fall årsskiftet&lt;br&gt;1994/1995. Några remissinstanser, bl.a. Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Stockholm Energi AB och Sydkraft AB, önskar skjuta ett ikraftträdande&lt;br&gt;längre fram i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns skilda motiv för de olika&lt;br&gt;förslag till tidpunkt för införande av elmarknadsreformen som framförts.&lt;br&gt;För ett snabbt genomförande talar både den fortgående vertikala integratio-&lt;br&gt;nen inom elsektorn och det faktum att marknadens aktörer i många fall&lt;br&gt;redan förbereder sig för en elhandel med konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot detta står önskemål om en ordnad övergång till det nya regelverket.&lt;br&gt;En sådan ställer krav på ekonomiska och administrativa förberedelser hos&lt;br&gt;både marknadsaktörerna och det allmänna, så att det nya konkurrens-&lt;br&gt;systemet från böijan skall kunna fungera så smidigt som möjligt. Till detta&lt;br&gt;hör bl.a. att ett ordnat ikraftträdande kommer att ställa krav på en period&lt;br&gt;med omfattande information angående det nya regelverket. Det är också&lt;br&gt;väsentligt att nätmyndigheten är etablerad och från första bötjan kan&lt;br&gt;övervaka prissättningen på nättjänster. Slutligen har det framhållits att&lt;br&gt;ikraftträdande vid ett kalenderårsskifte för de flesta innebär ett avsevärt&lt;br&gt;minskat redovisningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att övervägande skäl talar för ett ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts (avsnitt 6.1) krävs inte omprövning av nuvarande&lt;br&gt;koncessioner som en följd av de föreslagna lagändringarna. Nuvarande kon-&lt;br&gt;cessionshavare behåller sina koncessioner men reglerna om koncessions-&lt;br&gt;havarens skyldigheter ändras. Också befintliga avtal, som exempelvis&lt;br&gt;leveransavtal, anslutningsavtal m.m. bör fortsätta att gälla. En part som&lt;br&gt;exempelvis före de nya bestämmelsernas ikraftträdande har tecknat ett&lt;br&gt;flerårigt avtal om leverans av el kan således inte säga upp detta enbart med&lt;br&gt;hänvisning till att reglerna på elmarknaden har förändrats. Detta gäller&lt;br&gt;naturligtvis under förutsättning att avtalet i sig inte innehåller en sådan&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dock kan inte sådana avtal fortsätta att gälla i den utsträckning som de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer att stå i konflikt med förslagen om ändrad lagstiftning. I den mån Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;det, vid tidpunkten för nya lagreglers införande, finns bestämmelser i ett&lt;br&gt;befintligt avtal som står i konflikt med någon ny tvingande lagregel, gäller&lt;br&gt;lagregeln före avtalets bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många hushållskunder saknar skriftliga avtal med sin eldistributör. Ett för&lt;br&gt;kunden bindande avtal med distributören får ändå anses föreligga, eftersom&lt;br&gt;elräkningarna betalts utan invändning från kunden. Sådana icke skriftliga&lt;br&gt;avtal kan sakna uppsägningsbestämmelser. En särskild uppsägningstid bör&lt;br&gt;gälla för sådana avtal. Förslag i detta avseende har redovisats i kapitel 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16. Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till ändringar i ellagen som regeringen nu lägger fram bygger&lt;br&gt;på ellagstiftningsutredningens delbetänkande Elkonkurrens med nätmonopol.&lt;br&gt;De framlagda förslagen omfattar därmed bara en del av ellagens&lt;br&gt;bestämmelser. Förslagen läggs fram inom ramen för ellagens nuvarande, till&lt;br&gt;stor del, ålderdomliga struktur. Den genomgripande revidering av lagens&lt;br&gt;struktur som behövs får anstå tills ellagstiftningsutredningen har slutfört sitt&lt;br&gt;arbete. Vissa av de begrepp som finns i ellagen såsom elektrisk anläggning&lt;br&gt;och elektrisk ström kan behöva ändras eller modifieras. Även detta får anstå&lt;br&gt;tills ellagstiftningsutredningen har slutfört sitt arbete. Vissa revideringar har&lt;br&gt;dock gjorts redan nu, bl.a. beträffande vissa ålderdomliga ordval och&lt;br&gt;meningsbyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s.l), in-&lt;br&gt;nefattande vissa bestämmelser om elektriska an-&lt;br&gt;läggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Med elektrisk anläggning förstås i denna lag anläggning med däri&lt;br&gt;ingående särskilda föremål för produktion, upplagring, omformning,&lt;br&gt;överföring, distribution eller nyttjande av elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ha olika delar av samma elektriska anläggning skilda innehavare,&lt;br&gt;anses varje sådan del som en särskild anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska anläggningar indelas med hänsyn till farlighetsgraden i&lt;br&gt;starkströmsanläggningar och svagströmsanläggningar. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av ström. Till nätverksamhet hör också projekte-&lt;br&gt;ring, byggande och underhåll av ledningarna, ställverk och transformato-&lt;br&gt;rer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd effekt och&lt;br&gt;energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra ström på det&lt;br&gt;elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkoppling&lt;br&gt;av befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings- eller&lt;br&gt;uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall utse en myndighet (nätmyndigheten) som skall&lt;br&gt;handlägga de frågor som anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges i dag en definition av begreppet elektrisk anläggning. Nu&lt;br&gt;utökas paragrafen med tre nya stycken som definierar och behandlar&lt;br&gt;begreppet nätverksamhet. Skälet till att nätverksamhet behöver definieras är&lt;br&gt;att denna verksamhet även i fortsättningen kommer att vara en&lt;br&gt;monopolverksamhet och därmed reglerad, bl.a. vad avser tillgänglighet och&lt;br&gt;prissättning, medan den andra stora verksamheten som omfattas av ellagen,&lt;br&gt;köp och försäljning av ström, nu i stort sett blir avreglerad. Det blir därför&lt;br&gt;i fortsättningen viktigt att kunna hålla isär de två verksamhetsslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens fjärde stycke, som har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag, definieras begreppet nätverksamhet. Med sådan verksamhet avses Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;att ställa elektriska starkströmsledningar till förfogande för överföring av&lt;br&gt;ström. Därutöver ingår all verksamhet som behövs för att göra det möjligt&lt;br&gt;att överföra ström på ledningarna. De mest typiska åtgärderna som behövs&lt;br&gt;för att nätverksamhet skall kunna bedrivas exemplifieras i lagtexten.&lt;br&gt;Därutöver innefattar begreppet exempelvis ansökan om koncession, ingående&lt;br&gt;av avtal om överföring av ström samt de administrativa åtgärder - an-&lt;br&gt;ställning av personal etc. - som krävs för att systemet för överföring av&lt;br&gt;ström skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köp och försäljning av ström ingår, som nyss nämnts, inte i begreppet&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två typer av elköp ingår dock i nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första typen är köp av el för att täcka nätförluster. Med nätförlust&lt;br&gt;menas skillnaden mellan hur mycket el som matas in och hur mycket som&lt;br&gt;tas ut på nätet, dvs. överföringsförlusten. Nätinnehavaren måste på något&lt;br&gt;sätt täcka denna förlust av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typen är när någon önskar mata in eller ta ut kraft från nätet&lt;br&gt;och det är tveksamt om nätet klarar detta utan att bli överbelastat. Då kan&lt;br&gt;det ibland vara ändamålsenligt att nätägaren skapar utrymme för&lt;br&gt;överföringen genom att förmå någon annan som är ansluten till nätet att öka&lt;br&gt;sin inmatning eller minska sitt uttag. Detta förfarande kan beskrivas som ett&lt;br&gt;motköp över en flaskhals på nätet. Metoden kan komma till användning&lt;br&gt;främst på trånga sektorer av storkraftnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med köpet av el är i båda de beskrivna fallen inte att sälja elen&lt;br&gt;vidare till en konsument utan att upprätthålla funktionen av nätet. Av denna&lt;br&gt;anledning innefattas sådana köp i begreppet nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för mätning, rapportering av mätdata m.m. ligger enligt 2 § 4&lt;br&gt;mom. sista stycket på ledningsägaren. Aktiviteter förknippade med detta&lt;br&gt;ansvar ingår därför i nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen av vad som ingår i nätverksamhet är viktig för&lt;br&gt;ledningsägarens prissättning. Kostnaderna för nätverksamheten skall enligt&lt;br&gt;regeringens förslag betalas av dem som är anslutna till nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;behandlas begreppet anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för en elmarknad i konkurrens är att den som önskar&lt;br&gt;ansluta en elektrisk anläggning till nätet i visst område ges möjlighet till&lt;br&gt;detta. De vanligaste typerna av anläggningar som ansluts till nätet är&lt;br&gt;anläggningar för produktion av ström, dvs. kraftverk, anläggningar för&lt;br&gt;konsumtion av ström och anläggningar för överföring eller distribution av&lt;br&gt;ström, dvs. andra ledningar eller ledningsnät. Själva anslutningen sker i de&lt;br&gt;flesta fall genom en ledning. Om ström förs in på ledningsnätet i&lt;br&gt;anslutningspunkten benämns denna inmatningspunkt och om ström tas ut&lt;br&gt;från nätet benämns punkten uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning avses, enligt denna punkt, också återinkoppling av&lt;br&gt;befintlig anläggning och höjning av den avtalade effekten i en befintlig&lt;br&gt;inmatnings- eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket anges att regeringen skall utse en myndighet som skall&lt;br&gt;handlägga de frågor som anges i ellagen. Den myndigheten benämns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens funktion innefattar i huvudsak prövning av Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;koncessionsärenden och ärenden om koncessionshavamas skyldigheter samt&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. Elektriska starkströmsledningar får inte dras fram eller be-&lt;br&gt;gagnas utan tillstånd (nätkoncession) av regeringen eller, efter regering-&lt;br&gt;ens bemyndigande, av nätmyndigheten. En ansökan om nätkoncession&lt;br&gt;som avser en utlandsförbindelse skall dock prövas av regeringen. Till en&lt;br&gt;lednings framdragande räknas inte bara själva byggandet av ledningen&lt;br&gt;utan också schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att&lt;br&gt;bereda plats för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en ledning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (nätkoncession för linje) eller ett ledningsnät inom ett visst&lt;br&gt;område (nätkoncession för område). I ett beslut om nätkoncession för&lt;br&gt;område skall anges en för ledningsnätet högsta tillåtna spänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopplingsstation som är avsedd för en&lt;br&gt;spänning av 40 kilovolt eller däröver och som skall anslutas till en eller&lt;br&gt;flera nya ledningar får inte börja byggas förrän nätkoncession har&lt;br&gt;meddelats för framdragande av minst en ny ledning eller medgivande&lt;br&gt;har lämnats enligt 8 mom. för sådant framdragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva undantag från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;tredje styckena i fråga om vissa slag av ledningar eller stationer eller i&lt;br&gt;fråga om ledningar eller stationer inom vissa områden. En sådan&lt;br&gt;föreskrift får dock inte avse utlandsförbindelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket ersätts det nuvarande begreppet koncession med det nya&lt;br&gt;begreppet nätkoncession. Syftet med namnändringen är att markera att den&lt;br&gt;nya koncessionstypen endast avser nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag meddelas koncession av regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av myndighet. Denna ordning bibehålls för meddelande av&lt;br&gt;nätkoncession med den ändringen att regeringen bara kan bemyndiga&lt;br&gt;nätmyndigheten att pröva ärenden om nätkoncession. Dessutom stadgas nu&lt;br&gt;att regeringen alltid skall pröva en ansökan om nätkoncession om den avser&lt;br&gt;en utlandsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges de två varianterna av nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje motsvarar den äldre linjekoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område motsvarar den äldre områdeskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare skall koncessionen avse ett ledningsnät inom ett visst&lt;br&gt;område. Äldre områdeskoncessioner kunde, i vart fall teoretiskt, överlappa&lt;br&gt;varandra. Som närmare framgår av kommentaren till 2 § 2 mom. blir detta&lt;br&gt;inte längre tillåtet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig nyhet är att det i lagen föreskrivs att en viss högsta tillåtna&lt;br&gt;spänning skall anges i ett beslut om nätkoncession för område. För närva-&lt;br&gt;rande finns ingen områdeskoncession för högre spänning än 40 kV, men&lt;br&gt;ingenting hindrar att spänningen i framtiden sätts högre om den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen gör detta motiverat. Utgångspunkten bör vara den spänning&lt;br&gt;som kan förutses behövas under den planerade koncessionstiden. Spänningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestäms individuellt för vaije koncession och grundas på sökandens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter och övriga omständigheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den spänningsgräns som anges i koncessionen anger naturligtvis den&lt;br&gt;högsta spänning som får finnas på ledningsnätet men den markerar också&lt;br&gt;omfattningen av koncessionshavarens monopol på ledningsbyggande och&lt;br&gt;anslutningar. Nätkoncession för linje avseende ledningar med högre&lt;br&gt;spänning kan därför meddelas inom området och anslutning av kunder till&lt;br&gt;denna ledning kan också ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spänningsgränsens betydelse för ledningsbyggande, anslutningsskyldighet&lt;br&gt;m.m. beskrivs i specialmotiveringarna till 2 § 2 och 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket stadgas att regeringen kan föreskriva vissa undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i första och tredje styckena. Ett tillägg görs nu som innebär&lt;br&gt;att en sådan föreskrift inte får avse utlandsförbindelser. Skälet är att det nu&lt;br&gt;i första stycket slagits fast att regeringen alltid skall pröva ansökningar om&lt;br&gt;nätkoncession som avser en utlandsförbindelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom. Nätkoncession får meddelas endast om anläggningen är&lt;br&gt;lämplig från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje får endast om det finns särskilda skäl meddelas&lt;br&gt;för ledning som är avsedd för spänning som inte överstiger högsta tillåtna&lt;br&gt;spänning för de områden med nätkoncession som berörs av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession for område får bara meddelas om området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet. Nätkoncession får inte&lt;br&gt;meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat&lt;br&gt;koncessionsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får endast beviljas den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område får endast&lt;br&gt;beviljas den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det&lt;br&gt;begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte strida mot en detaljplan eller områdesbe-&lt;br&gt;stämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte&lt;br&gt;motverkas, får dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om meddelande av nätkoncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, av nätmyndigheten. Vid prövning av&lt;br&gt;ansökan om överlåtelse av nätkoncession skall fjärde stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges som förutsättning för att nätkoncession, såväl för&lt;br&gt;linje som för område, skall få meddelas att ledningen eller ledningsnätet är&lt;br&gt;lämpligt från allmän synpunkt. Samma förutsättning gäller i dag men detta&lt;br&gt;uttrycks nu något annorlunda i lagtexten. I dag krävs att en anläggning är&lt;br&gt;behövlig och förenlig med en planmässig elektrifiering. Eftersom elektrifie-&lt;br&gt;ringen av landet numera till största delen är genomförd framhävs inte längre&lt;br&gt;detta kriterium uttryckligen i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövningen kommer i första hand att vara aktuell när det gäller&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Prövningen kommer i fortsättningen främst att syfta&lt;br&gt;till att hindra att samhällsekonomiskt onödiga anläggningar byggs, dvs. att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya ledningar byggs där tillräcklig överföringskapacitet redan finns, eller att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledningar dras fram på ett sätt som orsakar onödigt stor skada för tredje Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett typiskt fall där en nätkoncession för linje kan vara&lt;br&gt;samhällsekonomiskt onödig och därmed olämplig ur allmän synpunkt är&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ibland vara yöreragsekonomiskt lönsamt för en större elkonsu-&lt;br&gt;ment att koppla sig direkt till det regionala nätet i stället för att på&lt;br&gt;sedvanligt sätt ta strömmen från det lokala nätet. Spänningen på det&lt;br&gt;regionala nätet är visserligen högre men för en större elkund kan en&lt;br&gt;behövlig nedtransformering av spänningen ofta ske utan att kostnaderna för&lt;br&gt;detta utgör något problem. Om detta tillåts i större omfattning urholkas den&lt;br&gt;ensamrätt till eldistribution inom området, som innehavaren av&lt;br&gt;nätkoncessionen för området har. Detta kan leda till att det ekonomiska&lt;br&gt;underlaget för distributionsverksamheten försvagas, vilket i sista hand&lt;br&gt;drabbar de övriga elkonsumentema i området. I ett sådant fall kan alltså&lt;br&gt;ansökan om nätkoncession för linje avslås eftersom syftet med den nya led-&lt;br&gt;ningen bara är att koppla sig till det regionala nätet. Ibland kan dock&lt;br&gt;situationen vara sådan att ansökningen i stället bör bifallas. Exempel på&lt;br&gt;sådana situationer ges under specialmotiveringen till andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om nätkoncession för område kan också få avslag med&lt;br&gt;motivering att nätet inte är lämpligt från allmän synpunkt. Så kan vara fallet&lt;br&gt;om t.ex. det planerade ledningsnätet är felaktigt uppbyggt från&lt;br&gt;distributionsteknisk synpunkt eller om ansökan avser en spänningsnivå som&lt;br&gt;är olämplig med hänsyn till redan befintliga ledningar som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges en formell begränsning av möjligheten att bevilja&lt;br&gt;nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavaren av en nätkoncession för område skall i princip ha ensamrätt&lt;br&gt;att bygga ledningar och bedriva nätverksamhet inom den för området&lt;br&gt;angivna högsta spänningen. Endast om särskilda skäl föreligger har därför&lt;br&gt;koncessionsmyndigheten möjlighet att inom detta område bevilja en&lt;br&gt;nätkoncession för linje som avser ledningar med samma eller lägre&lt;br&gt;spänning. Situationen är likartad med den som nämnts under första stycket&lt;br&gt;men här gäller det en ledning med samma spänning som eller lägre&lt;br&gt;spänning än den som gäller inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En situation när särskilda skäl kan anses föreligga är när kostnaderna för&lt;br&gt;att ansluta en ny stor elkonsument till det lokala nätet är avsevärt större än -&lt;br&gt;kostnaderna för en anslutning direkt till det regionala nätet. En annan&lt;br&gt;situation när särskilda skäl kan anses föreligga är när en koncession för en&lt;br&gt;ledning för vilken det idag finns linjekoncession behöver förnyas.&lt;br&gt;Ytterligare en situation kan vara att koncessionshavaren går med på att en&lt;br&gt;elkonsument inom hans område ansluts direkt till det regionala nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket upptas bestämmelser om att koncessionsmyndigheten har&lt;br&gt;att bedöma om en sökt nätkoncession för område avser en lämplig&lt;br&gt;geografisk enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som bör vara vägledande för koncessionsmyndighetens&lt;br&gt;ställningstagande härvidlag är att en nätkoncession för område bör täcka ett&lt;br&gt;geografiskt område med både kunder som medför höga nätkostnader och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunder som medför låga nätkostnader. Orsaken är att avståndsberoende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tariffer i princip inte skall tillämpas inom nätkoncession för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns för närvarande exempel på att koncessionsområden överlappar&lt;br&gt;varandra. För att skapa bättre ordning vad gäller ansvarsfördelningen mellan&lt;br&gt;områden som gränsar till varandra införs nu ett förbud mot att låta områden&lt;br&gt;sammanfalla helt eller delvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket upptas bestämmelser om att endast den får beviljas&lt;br&gt;nätkoncession som bedöms lämplig från allmän synpunkt att bedriva&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta krav gäller oberoende av om nätkoncessionen ges för linje eller för&lt;br&gt;område. En lämplighetsprövning skall alltid göras vid ansökningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen skall vägas in sökandens allmänna kompetens och ut-&lt;br&gt;formningen av den organisation som skall handha nätverksamheten. Om&lt;br&gt;sökanden tidigare har bedrivit nätverksamhet bör också hans tidigare&lt;br&gt;agerande som nätägare vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan avser nätkoncession för område krävs dessutom att sökanden&lt;br&gt;är lämplig att bedriva nätverksamhet i just det begärda området. Eftersom&lt;br&gt;områdena har olika omfattning och struktur måste sökandens organisation&lt;br&gt;vara avpassad för just det enskilda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorer som därvid skall vara vägledande är nätföretagets effektivitet,&lt;br&gt;omfattning och därtill hörande möjligheter att hålla sig med kompetent&lt;br&gt;personal, beredskapsorganisation m.m. eller, alternativt, förutsättningarna&lt;br&gt;att klara dessa funktioner tillsammans med angränsande nätföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En noggrann bedömning av sökandens lämplighet är särskilt viktig när&lt;br&gt;nätkoncession för område beviljas. Koncessionshavaren har ju i princip&lt;br&gt;monopol inom området på att bygga ledningar upp till en viss spänning.&lt;br&gt;Detta betyder att koncessionshavaren måste vara särskilt lyhörd för bl.a.&lt;br&gt;elkundernas behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har uttalat att staten genom Affärsverket svenska kraftnät skall&lt;br&gt;äga och förvalta en tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna för att&lt;br&gt;svenska producenters och konsumenters möjligheter att sluta avtal om&lt;br&gt;kraftaffärer med aktörer utomlands skall kunna tillfredsställas. När det&lt;br&gt;gäller nätkoncession för linje avseende utlandsförbindelse fyller lämplig-&lt;br&gt;hetsprövningen därför även en annan funktion. Vid prövningen får i&lt;br&gt;förekommande fall tas hänsyn till om det är lämpligt att annan sökande än&lt;br&gt;Svenska kraftnät erhåller koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När koncession söks för utlandsförbindelse, skall regeringen alltid pröva&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket finns bestämmelser om att en nätkoncession i princip inte&lt;br&gt;får strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 2 § 2 mom. fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket finns bestämmelser om att lagen om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. skall tillämpas vid koncessionsprövning. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar nuvarande 2 § 2 mom. femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjunde stycket finns bestämmelser om att nätkoncession inte får över-&lt;br&gt;låtas utan särskilt tillstånd. Bestämmelsen motsvarar nuvarande 2 § 2 mom.&lt;br&gt;femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye innehavarens lämplighet skall prövas på samma sätt som vid&lt;br&gt;ansökan om ny nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs dock ingen förnyad prövning av övriga villkor för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätkoncessionen. Ansvaret för att dessa villkor följs övertas av den nye Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;innehavaren av nätkoncessionen. Inte heller bestäms någon ny&lt;br&gt;koncessionstid, utan förvärvaren övertar återstoden av innevarande&lt;br&gt;koncessionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom. Nätkoncession ges för bestämd tid, längst 40 är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och enskild rätt samt med de villkor för anlägg-&lt;br&gt;ningens utförande och nyttjande som behövs av säkerhetsskäl eller som&lt;br&gt;annars behövs från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att koncession meddelas för viss tid, längst 40 år,&lt;br&gt;eller om det finns särskilda skäl 60 år. I praktiken har det inte funnits behov&lt;br&gt;av längre koncessionstider än 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall nätkoncession ges för bestämd tid, längst 40 år.&lt;br&gt;Möjligheten att ge koncession för 60 år har alltså tagits bort. Liksom hittills&lt;br&gt;görs i fråga om koncessionstider ingen skillnad mellan olika typer av&lt;br&gt;koncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har getts en mer modem utformning i språkligt hänseende&lt;br&gt;men några sakliga ändringar har inte företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom. Den som har nätkoncession för linje är skyldig att på skäliga&lt;br&gt;villkor ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har&lt;br&gt;nätkoncession for linje inte behöver ansluta en anläggning till ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för område är skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;ansluta en anläggning inom området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan nätmyndigheten besluta att den som har&lt;br&gt;nätkoncession för område inte behöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession for linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, får den som har nätkoncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession för&lt;br&gt;området eller efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor överföra&lt;br&gt;ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är skyldig att utföra mätning av överförd&lt;br&gt;ström samt att rapportera resultaten av dessa mätningar i enlighet med de&lt;br&gt;närmare föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment prövas&lt;br&gt;av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta moment, liksom 7 mom., handlar om de skyldigheter en innehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av nätkoncession har under koncessionstiden. I detta moment behandlas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsakligen skyldigheten att ansluta anläggningar till nätet och att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföra ström på nätet, medan 7 mom. huvudsakligen behandlar frågor om Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;tariffer och redovisning av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstafemte styckena behandlar den grundläggande skyldigheten för&lt;br&gt;koncessionshavare att ansluta elektriska anläggningar till sina ledningar eller&lt;br&gt;ledningsnät. Den grundläggande förändringen i elmarknadsreformen är att&lt;br&gt;hela elnätet skall göras tillgängligt för överföring av ström. En förutsättning&lt;br&gt;för att man skall kunna överföra ström är att man är ansluten till en ledning&lt;br&gt;eller ett ledningsnät. Därför är skyldigheten att ansluta anläggningar en&lt;br&gt;grundläggande bestämmelse i elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten gäller för alla innehavare av nätkoncession, både för linje&lt;br&gt;och för område. Vid nätkoncession för linje sker anslutningen till en ledning&lt;br&gt;och vid nätkoncession för område sker anslutningen till ett ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som omfattas av begreppet anslutning framgår av 1 § femte styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre kategorier aktörer på elmarknaden kan i praktiken begära anslutning&lt;br&gt;till en ledning eller ett ledningsnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kraftproducent vill föra in ström på det elektriska nätet. Detta sker i&lt;br&gt;en inmatningspunkt. Vanligtvis sker inmatningen på storkraftnätet eller på&lt;br&gt;det regionala nätet, dvs. på en ledning som omfattas av en nätkoncession för&lt;br&gt;linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elkonsument vill ta ut ström från det elektriska nätet. Detta sker i en&lt;br&gt;uttagspunkt. Vanligtvis sker uttaget från det lokala ledningsnätet, som&lt;br&gt;omfattas av en nätkoncession för område men uttaget kan också ske direkt&lt;br&gt;från det regionala nätet eller från storkraftnätet, vilka alltså omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan koncessionshavare vill ansluta sin ledning eller sitt ledningsnät&lt;br&gt;till en annan ledning. Det rör sig ofta om att ansluta en regionledning till&lt;br&gt;storkraftnätet eller ett lokalt nät till det regionala nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts under 1 § avses med anslutning inte bara nyanslutning utan&lt;br&gt;även återinkoppling av befintlig anläggning och höjning av den avtalade&lt;br&gt;effekten i en befintlig inmatnings- eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena behandlas anslutningsskyldigheten för&lt;br&gt;innehavare av nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i första stycket säger alltså att koncessionshavaren är skyldig&lt;br&gt;att på skäliga villkor ansluta en anläggning till sin ledning. Enligt andra&lt;br&gt;stycket kan nätmyndigheten, om särskilda skäl föreligger, befria&lt;br&gt;koncessionshavaren från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt ledningens kapacitet som kan påverka anslut-&lt;br&gt;ningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledningen måste nämligen fysiskt kunna klara den överföring som önskas&lt;br&gt;sedan anläggningen anslutits, dvs. det skall finnas ledig kapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om det finns ledig kapacitet uppkommer bara i vissa situationer&lt;br&gt;när de s.k. fysiska flödena i ledningarna ändras. Strömmens fysiska flöde&lt;br&gt;påverkas inte av att exempelvis en elförbrukare byter elleverantör. Nätets&lt;br&gt;överföringsförmåga är densamma före och efter leverantörsbytet. Men om&lt;br&gt;en helt ny anslutning skall göras till nätet eller om en tidigare ansluten men&lt;br&gt;avkopplad anläggning åter skall kopplas in på nätet kan fråga uppstå om&lt;br&gt;ledig kapacitet finns. Detsamma gäller om belastningen på nätet ökar genom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att effekten höjs i en inmatnings- eller uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavaren bör alltså befrias från sin anslutningsskyldighet om Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;det inte finns ledig kapacitet. I en sådan situation bör nämligen de som&lt;br&gt;redan är anslutna ha företräde. En koncessionshavare vilken ingår i en&lt;br&gt;koncern som även producerar eller handlar med el och därför använder sitt&lt;br&gt;nät för koncernens egen överföring, får inte särbehandla sig själv. Han får&lt;br&gt;inte avvisa kunder med hänvisning till koncernens eget framtida behov av&lt;br&gt;ledningskapacitet, men han behöver inte heller inskränka pågående&lt;br&gt;användning för att frigöra kapacitet åt andra. En närmare beskrivning av&lt;br&gt;begreppet ledig kapacitet finns i avsnitt 6.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också vara skäligt att vägra viss motpart anslutning, t.ex. om&lt;br&gt;denne inte följt tidigare avtal eller om det kan förväntas bli svårt att få&lt;br&gt;betalt. Ibland är det skäligt att kräva garantier eller säkerhet som förut-&lt;br&gt;sättning för anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje och Jjärde styckena regleras anslutningsskyldigheten vid&lt;br&gt;nätkoncession för område. Denna skyldighet är något mera inskränkt än vid&lt;br&gt;nätkoncession för linje. Den omfattar bara anläggningar inom&lt;br&gt;koncessionsområdet och gäller bara inom ramen för den högsta tillåtna&lt;br&gt;spänningen inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av undantag från anslutningsskyldigheten enligt fjärde&lt;br&gt;stycket skall beaktas tillgången på ledig kapacitet på nätet i enlighet med&lt;br&gt;vad som har anförts i samband med nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig faktor som måste beaktas när anslutningsskyldigheten&lt;br&gt;prövas är de tekniska förutsättningarna vid anslutningen. Den anläggning&lt;br&gt;som skall anslutas måste i stora drag vara avpassad för det befintliga&lt;br&gt;ledningsnätet. Det kan inte krävas av en ledningsägare att han skall göra&lt;br&gt;stora och kostsamma investeringar för att en anläggning skall kunna anslutas&lt;br&gt;till hans ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ibland vill någon göra en anslutning till en ledning som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för linje i stället för till det ledningsnät som omfattas av&lt;br&gt;nätkoncession för område. Sådana fall behandlas i femte stycket, som har&lt;br&gt;utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Utgångsläget är då att båda&lt;br&gt;koncessionshavama är anslutningsskyldiga. Huvudregeln är då att&lt;br&gt;anslutningen skall ske till området och inte till linjen. Huvudregeln i detta&lt;br&gt;stycke syftar alltså inte bara till att befria innehavaren av nätkoncessionen&lt;br&gt;för linje från anslutningsskyldigheten utan också till att förbjuda honom att&lt;br&gt;göra anslutningen. Om innehavaren av nätkoncessionen för området medger&lt;br&gt;det får dock anslutning ske till linjen. Om sådant medgivande inte lämnas&lt;br&gt;kan innehavaren av nätkoncessionen för linje ansöka hos nätmyndigheten om&lt;br&gt;tillstånd att få göra anslutningen. Vid bedömningen av denna fråga bör&lt;br&gt;samma kriterier tillämpas som angivits ovan under 2 mom. vid prövning av&lt;br&gt;frågan huruvida nätkoncession för linje skall meddelas vid uppkoppling på&lt;br&gt;det regionala nätet trots att uppkoppling kan ske på det lokala nätet.&lt;br&gt;Samhällsekonomiska bedömningar bör alltså läggas till grund för&lt;br&gt;prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara anslutningsskyldigheten i sig enligt första-femte styckena kan&lt;br&gt;komma under nätmyndighetens prövning utan också villkoren för anslut-&lt;br&gt;ningen. Prövningen avser i så fall huruvida villkoren är skäliga. Det&lt;br&gt;viktigaste villkoret torde vara anslutningsavgiften som utgår som en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;engångsavgift och avser kostnaden för att göra själva anslutningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftens storlek påverkas givetvis av om det rör sig om en nyanslutning, Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;en återinkoppling eller en effekthöjning. Även andra villkor som kan&lt;br&gt;förknippas med själva anslutningen skall vara skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjätte stycket avhandlas den för hela elmarknadsreformen bärande&lt;br&gt;principen, nämligen skyldigheten att överföra ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen skall ske på skäliga villkor och skäligheten kan prövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på villkor kan nämnas pris och betalningsvillkor, avtalstid&lt;br&gt;och uppsägning, energimängd och effekt, avbrott, avstängning och&lt;br&gt;skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset och övriga villkor för överföringen, nättariffen, kan prövas inom&lt;br&gt;ramen för skäliga villkor dels i det individuella fallet, dels vid en helhetsbe-&lt;br&gt;dömning av om koncessionshavarens prisnivå och övriga villkor är skäliga&lt;br&gt;med hänsyn till kostnaderna för nätverksamheten. Frågor om nättariffers&lt;br&gt;skälighet behandlas närmare i specialmotiveringen till 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sjunde stycket anges att koncessionshavama är skyldiga att mäta&lt;br&gt;överförd ström samt att rapportera resultatet av mätningarna. Skyldigheten&lt;br&gt;åvilar innehavare av koncession för såväl linje som område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset på ström varierar kraftigt över tiden. Ju högre utnyttjandegraden&lt;br&gt;av landets samlade produktionsresurser är desto dyrare är strömmen. På&lt;br&gt;dagens elmarknad sker en noggrann mätning av strömförbrukningen i&lt;br&gt;huvudsak bara beträffande de stora elkunderna, som främst består av stora&lt;br&gt;industriella anläggningar. Mätningen sker ofta på timbasis. För de små&lt;br&gt;elkunderna, främst hushållskundema, sker däremot ingen tidsmätning utan&lt;br&gt;man betalar bara för förbrukad ström enligt en schablonartad tariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta system kan knappast behållas på den öppna elmarknaden.&lt;br&gt;Möjligheten att använda en schablonartad tariff bygger på att kunderna har&lt;br&gt;en och samma elleverantör, nämligen innehavaren av områdeskoncessionen.&lt;br&gt;Olika kunder har olika tidsprofil på sin strömförbrukning men dessa&lt;br&gt;skillnader inom det samlade kundkollektivet tar i stort sett ut varandra med&lt;br&gt;den utformning tarifferna har. När elmarknaden nu öppnas får detta till följd&lt;br&gt;att ett flertal producenter kommer att leverera ström till kunderna inom ett&lt;br&gt;område. För att värdet på den levererade strömmen inom ett område rätt&lt;br&gt;skall kunna fördelas mellan de olika producenterna krävs det en noggrann&lt;br&gt;mätning av strömförbrukningen över tiden hos vaije elkund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för denna mätning läggs nu på koncessionshavama och kommer&lt;br&gt;därmed att ingå i nätverksamheten. Med stöd av bemyndigandet i sjunde&lt;br&gt;stycket kommer regeringen eller nätmyndigheten att utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om hur mätningen skall gå till. En viktig fråga som då kommer&lt;br&gt;att regleras är med vilken tidsnoggrannhet mätningen skall ske. Ju större&lt;br&gt;noggrannhet som krävs desto dyrare blir själva mätaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken kommer mätningen att gå till så att nätägaren anbringar en&lt;br&gt;mätare i elkundens uttagspunkt. Kostnaden för denna installation kommer&lt;br&gt;nätägaren sedan att debitera kunden som en del av kostnaden för&lt;br&gt;nätverksamheten. Om en kund anser att den anbragta mätaren är för&lt;br&gt;avancerad och därmed för dyr kan han begära prövning av skäligheten i den&lt;br&gt;debiterade kostnaden. En bedömning får då göras om den anbragta mätaren&lt;br&gt;står i överensstämmelse med de normer som regeringen eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nätmyndigheten har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavama åläggs inte bara att utföra mätning utan också att Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;rapportera resultaten av denna mätning. Även i den delen bemyndigas&lt;br&gt;regeringen eller nätmyndigheten att utfärda närmare föreskrifter.&lt;br&gt;Rapporteringsskyldigheten kommer därvid bl.a. att gälla gentemot den&lt;br&gt;systemansvariga myndigheten som behöver dessa uppgifter för den&lt;br&gt;nationella avräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen med vissa bestämmelser om handel med el, m.m. införs&lt;br&gt;ett system med leveranskoncession som kort innebär att det inom vaije&lt;br&gt;leveransområde skall finnas en elleverantör, som har beviljats&lt;br&gt;leveranskoncession, vilket innebär att han har ensamrätt till elleveranser&lt;br&gt;inom området men också skyldighet att leverera till alla inom området. Som&lt;br&gt;nämnts ovan kommer regeringen att utfärda föreskrifter om mätning av&lt;br&gt;strömförbrukning. Ett av de viktigaste kraven på mätningen blir i&lt;br&gt;fortsättningen en avsevärt större noggrannhet över tiden än i dag.&lt;br&gt;Beträffande de kunder som köper sin ström från innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncessionen kommer dock kraven på mätning att bibehållas vid&lt;br&gt;nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ensamrätt till elleveranser som innehavaren av en leveranskoncession&lt;br&gt;har är inte oinskränkt. Enligt bestämmelser i den nya lagen kommer&lt;br&gt;elkunder att efter viss uppsägningstid kunna välja en annan elleverantör. Om&lt;br&gt;man gör så kommer man dock att omfattas av huvudregeln om mätning,&lt;br&gt;dvs. en mätning med stor noggrannhet över tiden. Elkunden blir då tvungen&lt;br&gt;att acceptera att nätägaren installerar en adekvat mätningsutrustning i&lt;br&gt;uttagspunkten och att nätägaren debiterar honom för denna kostnad såsom&lt;br&gt;en del av kostnaden för nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åttonde stycket anges att nätmyndigheten prövar frågor om&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldigheter enligt detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor det gäller är skyldigheten att ansluta en anläggning, att&lt;br&gt;överföra ström åt annan och att utföra mätning. Det viktigaste inslaget i&lt;br&gt;denna prövning är att pröva skäligheten av de villkor som kon-&lt;br&gt;cessionshavaren ställer upp för att ansluta en anläggning och för att överföra&lt;br&gt;ström, den s.k. nättariffen. Det viktigaste villkoret är priset för dessa tjäns-&lt;br&gt;ter. Riktlinjer för bedömningen av en nättariffs skälighet ges i 7 mom.&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten är skyldig att pröva frågor efter anmälan från någon&lt;br&gt;berörd part. Dessutom kan nätmyndigheten, i sin egenskap av tillsynsorgan&lt;br&gt;för nätverksamheten, på eget initiativ ta upp ett ärende till behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 5 mom. Gränserna för en nätkoncession för område får ändras av&lt;br&gt;nätmyndigheten, om det behövs för en ändamålsenlig nätverksamhet och&lt;br&gt;det kan ske utan synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i gällande lag angivna möjligheten för myndighet att ändra gränserna&lt;br&gt;för områdeskoncession har med vissa mindre ändringar behållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten avser numera nätkoncession för område. Den kan användas&lt;br&gt;för gränsändringar under löpande koncessionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en gränsändring skall vara att åstadkomma en mer ända-&lt;br&gt;målsenlig nätverksamhet. I detta begrepp ingår både en lämplig geografisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning och en för prissättning av nätverksamheten lämplig fördelning Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;av olika kundkategorier och nättyper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom. Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter&lt;br&gt;och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Tillsynen omfattar dock inte frågor om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten får meddela de förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;trygga efterlevnaden av de föreskrifter och villkor som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får helt eller delvis återkallas om koncessionshavaren&lt;br&gt;i väsentlig mån åsidosätter sina skyldigheter enligt 4 mom. eller 7 mom.&lt;br&gt;eller enligt villkor i nätkoncessionen eller om han under tre år i följd inte&lt;br&gt;har haft ledningen eller ledningsnätet i bruk. Frågor om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av momentet har tre nya stycken införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att nätmyndigheten är tillsynsmyndighet beträffande&lt;br&gt;efterlevnaden av lagen, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och&lt;br&gt;villkor i nätkoncession. Tillsynen omfattar dock inte frågor om elsäkerhet.&lt;br&gt;För sådana frågor har regeringen tidigare utsett Elsäkerhetsverket till&lt;br&gt;tillsynsmyndighet. De viktigaste föreskrifterna som nätmyndigheten kommer&lt;br&gt;att få ägna tillsynsverksamheten åt är föreskrifterna om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt 2 § 4 mom. och 7 mom, främst då skäligheten av kon-&lt;br&gt;cessionshavarens tariffer. Enligt uttryckliga föreskrifter i nämnda moment&lt;br&gt;har nätmyndigheten att pröva frågan om dessa skyldigheter. Det förutsätts&lt;br&gt;därvid att det ofta är en enskild konsument som anmäler något visst för-&lt;br&gt;hållande till nätmyndigheten. När så har skett beträffande exempelvis&lt;br&gt;tarifferna kan nätmyndigheten nöja sig med att avgöra den fråga som har&lt;br&gt;anmälts men den kan också utvidga prövningen till att avse en mer generell&lt;br&gt;prövning av koncessionshavarens tariffer. Det sistnämnda sker då inom&lt;br&gt;ramen för tillsynsansvaret. Inom ramen för detta ansvar kan nätmyndigheten&lt;br&gt;naturligtvis helt på eget initiativ ta upp olika frågor till bedömning.&lt;br&gt;Tillsynsansvaret omfattar också de skyldigheter som, enligt 7 mom. andra&lt;br&gt;stycket, åvilar revisor hos nätföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § finns en föreskrift om att tillsynsmyndigheten har rätt att på&lt;br&gt;begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen. En&lt;br&gt;sådan begäran får, enligt 26 §, förenas med vite. I 24 § föreskrivs att&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten för tillsynen har rätt att få tillträde till områden, lokaler&lt;br&gt;och andra utrymmen, dock inte bostäder. Det föreskrivs också att&lt;br&gt;polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse som ger nätmyndigheten möjlighet&lt;br&gt;att meddela förelägganden att fullgöra de skyldigheter som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant föreläggande kan, enligt tredje stycket, förenas med vite.&lt;br&gt;Bestämmelser om viten finns i lagen (1985:206) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det stycke som nu blir momentets jjärde stycke avhandlas möjligheten&lt;br&gt;att återkalla en nätkoncession. Stycket har omarbetats i språkligt hänseende.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda sakliga ändringen är att återkallelse nu kan ske också då Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;koncessionshavaren har åsidosatt sina skyldigheter enligt 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det stycke som nu blir momentets femte stycke anges vilken myndighet&lt;br&gt;som prövar frågor om återkallelse av koncession. I dag är det regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen utser som prövar dessa frågor. Nu anges att&lt;br&gt;endast nätmyndigheten skall pröva dessa frågor. Myndighetens beslut kan&lt;br&gt;enligt 31 § överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Därigenom garanteras&lt;br&gt;att den som får sin nätkoncession återkallad alltid har möjlighet att få frågan&lt;br&gt;prövad av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom. Nätverksamhet skall ekonomiskt redovisas skilt från annan&lt;br&gt;verksamhet. Nätverksamhet skall redovisas i enlighet med bestämmelserna&lt;br&gt;i bokföringslagen (1976:125) och 11 kap. aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får&lt;br&gt;meddela ytterligare föreskrifter om redovisning av nätverksamhet. Rege-&lt;br&gt;ringen får därvid föreskriva undantag från bestämmelserna i bokförings-&lt;br&gt;lagen och 11 kap. aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver nätverksamhet skall särskilt granska&lt;br&gt;redovisningen av nätverksamheten. Revisorn skall årligen i ett särskilt&lt;br&gt;intyg avge ett utlåtande i frågan om redovisningen av nätverksamheten&lt;br&gt;skett enligt gällande bestämmelser. Intyget skall av revisorn ges in till&lt;br&gt;nätmyndigheten. Regeringen får meddela föreskrifter om revision av&lt;br&gt;nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter och övriga villkor för överföring av ström och anslutning till&lt;br&gt;ledning (nättariffer) skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder.&lt;br&gt;Nättariffer för område, utom engångsavgift för anslutning, får dock inte&lt;br&gt;utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen.&lt;br&gt;Nättariffer för överföring av ström skall utformas så, att betald avgift för&lt;br&gt;en anslutning ger rätt att använda det elektriska nätet inom landet, med&lt;br&gt;undantag för utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs skälighet skall särskilt beaktas&lt;br&gt;konsumentintresset. Hänsyn skall dessutom tas till kravet på en rimlig&lt;br&gt;avkastning i nätverksamheten. Vid skälighetsbedömningen skall nättariffen&lt;br&gt;för varje koncessionsområde bedömas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny anslutning skall uppgiften om villkoren&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid. Den skriftliga uppgiften skall innehålla en&lt;br&gt;upplysning om möjligheten att hos nätmyndigheten begära prövning enligt&lt;br&gt;4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt första och femte&lt;br&gt;styckena prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta moment behandlas andra delen av de föreskrifter som gäller kon-&lt;br&gt;cessionshavarens skyldigheter nämligen principerna för tariffsättning och&lt;br&gt;redovisning av nätverksamheten. Den första delen, anslutnings- och&lt;br&gt;överföringsskyldigheten, behandlas i 4 mom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de föreslagna ändringarna i ellagen skall de elektriska ledningar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na/ledningsnäten vara tillgängliga på icke diskriminerande villkor för alla Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;som önskar överföra ström på dem. Den som har koncession på dessa&lt;br&gt;ledningar eller ledningsnät har dock ett monopol på denna verksamhet och&lt;br&gt;saknar därigenom i stor utsträckning incitament till prispress och effektivi-&lt;br&gt;sering. Det är därför viktigt att priser och övriga villkor för nättjänster&lt;br&gt;(nättariffer) redovisas öppet samt att skäligheten i tariff sättningen kan&lt;br&gt;granskas av det allmänna. För att det skall vara möjligt att bedöma om&lt;br&gt;tarifferna är skäliga krävs att nätverksamheten inte belastas med kostnader&lt;br&gt;och intäkter som inte är hänförliga till själva nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iförsta stycket anges dels att nätverksamhet skall särredovisas, dels hur&lt;br&gt;redovisningen skall ske. Dessa skyldigheter gäller alla juridiska personer,&lt;br&gt;inklusive stat och kommun, som driver nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § i den föreslagna lagen om handel med el, m.m. stadgas att en&lt;br&gt;juridisk person som driver produktion av eller handel med el inte får&lt;br&gt;bedriva nätverksamhet. I övrigt får dock nätverksamhet bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med annan verksamhet. Så snart det i ett företag bedrivs&lt;br&gt;verksamhet som inte faller under definitionen av nätverksamhet i 1 § ellagen&lt;br&gt;skall nätverksamheten ekonomiskt redovisas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet som inte räknas som nätverksamhet kan periodvis finnas även&lt;br&gt;hos företag som annars enbart driver nätverksamhet. Exempelvis kan&lt;br&gt;personal som är anställd för byggande och underhåll av ledningar&lt;br&gt;tillfälligtvis användas för att utföra entre-prenadarbeten åt ett annat företag.&lt;br&gt;En sådan verksamhet får alltså inte redovisas som nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som bör uppställas på den särskilda redovisningen för&lt;br&gt;nätverksamhet har diskuterats i avsnitt 10.3 i den allmänna motiveringen.&lt;br&gt;En utgångspunkt för kraven på särredovisningen är att bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen skall tillämpas i största möjliga utsträckning. Detsamma&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 11 kap. aktiebolagslagen, som alltså blir tillämpliga&lt;br&gt;även om nätverksamheten inte bedrivs i aktiebolagsform, t.ex. i ett&lt;br&gt;kommunalt verk. Mera detaljerade föreskrifter om redovisningen bör&lt;br&gt;lämpligen utfärdas av regeringen eller nätmyndigheten. Regeringen bör&lt;br&gt;därvid få bemyndigande att meddela föreskrifter som innebär undantag från&lt;br&gt;bokföringslagens och aktiebolagslagens bestämmelser. Sådana undantag kan&lt;br&gt;bli aktuella då nätverksamheten bedrivs endast som en del av ett företags&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges de särskilda uppgifter som revisorerna hos företag&lt;br&gt;med nätverksamhet är skyldiga att utföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som bäst kan kontrollera om reglerna angående särredovisning följts&lt;br&gt;är företagens revisorer. Revisorerna skall därför upprätta ett särskilt intyg&lt;br&gt;som skall innehålla ett utlåtande i frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten har upprättats enligt gällande bestämmelser. Detta intyg&lt;br&gt;skall revisorn årligen ge in till nätmyndigheten som på grundval av intyget&lt;br&gt;kan vidta åtgärder mot ett nätföretag som inte uppfyllt kraven på&lt;br&gt;redovisning av nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anmärkt att nätverksamhet kan bedrivas av den som inte&lt;br&gt;enligt andra regler har skyldighet att ha auktoriserad eller godkänd revisor,&lt;br&gt;t.ex. en kommun. Regeringen bör därför, enligt Lagrådets uppfattning, få&lt;br&gt;möjlighet att uppställa sådana kompetenskrav för revisor hos den som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriver nätverksamhet. I enlighet med Lagrådets förslag har i andra stycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits in ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;revision av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;innehåller regler om koncessionshavarens tariffsättning för nättjänster. I&lt;br&gt;enlighet med Lagrådets förslag inleds stycket med en definition av begreppet&lt;br&gt;nättariff. Härmed avses avgifter och övriga villkor för överföring av ström&lt;br&gt;och anslutning till ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder. Att&lt;br&gt;nättariffer skall vara skäliga framgår redan av 4 mom., där det stadgas att&lt;br&gt;den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor dels ansluta en&lt;br&gt;anläggning till ledningen eller ledningsnätet, dels överföra ström åt annan.&lt;br&gt;Hur skäligheten skall bedömas behandlas i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nättariff skall utformas på sakliga grunder innebär att nättarifferna&lt;br&gt;skall vara objektiva och icke-diskriminerande. Kunder får indelas i grupper&lt;br&gt;efter kostnadsbild, t.ex. kunder med elvärme eller tidstariff. Kunder inom&lt;br&gt;samma kundkategori skall däremot ha samma nättariff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En typ av kundindelning är dock enligt detta särskilda stadgande i lagen&lt;br&gt;inte tillåten. Nättariff för område får inte utformas med hänsyn till var inom&lt;br&gt;området en anslutning är belägen. Det innebär att geografiska indelningar&lt;br&gt;inte får göras, t.ex. med en tariff för tätort och en annan för kringliggande&lt;br&gt;landsbygd. Zon-indelningar efter avstånd från en viss punkt är inte heller&lt;br&gt;tillåtna. Det finns dock ett undantag från detta förbud för avståndsberoende&lt;br&gt;avgifter, nämligen engångsavgifter som skall täcka merkostnader vid en&lt;br&gt;anslutning. Engångsavgiftens storlek skall på så sätt kunna motsvara&lt;br&gt;merkostnader för t.ex. en nybyggd anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer för nätkoncession för linje får däremot variera med hänsyn till&lt;br&gt;var anslutningspunkten är belägen. Det är alltså exempelvis på storkraftnätet&lt;br&gt;tillåtet med högre avgifter för uttag av kraft i södra Sverige och lägre i&lt;br&gt;norra Sverige. Även på regionala nät får avståndsberoende taxor&lt;br&gt;förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta handeln med el skall kunder, både producenter och&lt;br&gt;konsumenter, bara behöva avtal med en nätägare, nämligen ägaren av det&lt;br&gt;nät på vilket kunden har en anslutningspunkt. En producent som är ansluten&lt;br&gt;till en regionledning skall alltså betala nättariff till ägaren av&lt;br&gt;regionledningen. Det förutsätts att regionnätsägaren i sin tur betalat avgift&lt;br&gt;till storkraftnätet och att den kostnaden lagts in i nättariffen för regionnätet.&lt;br&gt;En konsument, som har en uttagspunkt på ett lokalt nät, betalar på&lt;br&gt;motsvarande sätt sin nättariff till ägaren av det lokala nätet. I den tariffen&lt;br&gt;ingår lokalnätsägarens kostnader för regionnät och storkraftnät. Sistnämnda&lt;br&gt;kostnader kan alltså, som framgått av det närmast föregående stycket, vara&lt;br&gt;olika beroende på var i landet det lokala nätet är beläget och vid vilken&lt;br&gt;punkt det är anslutet till ett regionalt nät. En anslutning innebär alltså att&lt;br&gt;man har tillgång till hela det elektriska nätet inom landet och man kan&lt;br&gt;därmed träffa avtal om köp av el med vilken elleverantör som helst inom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel om tillgång till hela det elektriska nätet inom landet gäller&lt;br&gt;dock inte utlandsförbindelserna. Dessa förbindelser utgörs av ledningar som&lt;br&gt;från någon punkt på det svenska elnätet går mot och över en riksgräns.&lt;br&gt;Några anslutningar finns inte på dessa ledningar och sådana kommer av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiska skäl heller inte att bli aktuella i framtiden. Syftet med Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;utlandsförbindelserna är alltså uteslutande att överföra ström från det&lt;br&gt;svenska elnätet till ett utländskt elnät eller vice versa. Tillgång till utlands-&lt;br&gt;förbindelserna för överföring till eller från Sverige förutsätter därför särskilt&lt;br&gt;avtal med ägaren av utlandsförbindelsen. Denne har skyldighet att på skäliga&lt;br&gt;villkor överföra ström. Men det finns risk för brist på ledig kapacitet när&lt;br&gt;det gäller dessa förbindelser, och uppstår sådan brist måste tillgänglig&lt;br&gt;kapacitet på något sätt fördelas. Överföringsrättigheter som inte utnyttjas bör&lt;br&gt;inte tillåtas blockera ledningen, utan förbindelsen skall utnyttjas optimalt.&lt;br&gt;Hänsyn måste dessutom tas till förhållandena i utlandet. Ägaren av utlands-&lt;br&gt;förbindelsen är såsom innehavare av nätkoncession ansvarig inför&lt;br&gt;nätmyndigheten, om en missnöjd motpart begär prövning av om villkoren&lt;br&gt;för överföring är skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket anges vilka kriterier som skall användas vid bedömningen&lt;br&gt;av en nättariffs skälighet. Denna fråga har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen under avsnitt 10.4. Som den viktigaste faktorn, vilken skall&lt;br&gt;beaktas, angavs i det till Lagrådet remitterade förslaget nätföretagets pris-&lt;br&gt;utveckling. Efter påpekande från Lagrådet, som ansåg att bestämmelsen inte&lt;br&gt;syntes ge en riktig upplysning om vad som avsågs, anges nu i stället&lt;br&gt;konsumentintresset som den viktigaste faktorn. Härmed avses konsumenter-&lt;br&gt;nas intresse av låga och stabila nättariffer. Under normala förhållanden kan&lt;br&gt;det ofta bli den enda faktorn som beaktas. Vid mer speciella förhållanden&lt;br&gt;måste dock även andra omständigheter tillåtas inverka på skälighetsbedöm-&lt;br&gt;ningen. Dessa faktorer sammanfattas i lagtexten som kravet på en rimlig av-&lt;br&gt;kastning i nätverksamheten. Omständigheterna i det enskilda fallet får då&lt;br&gt;avgöra vilken tyngd dessa faktorer skall få vid skälighetsbedömningen. Om&lt;br&gt;exempelvis nätföretagets kostnader är ovanligt stora till följd av nyss gjorda&lt;br&gt;investeringar eller av att man erbjuder större leveranssäkerhet än vanligt bör&lt;br&gt;detta få inverka i höjande riktning på tarifferna. Om kostnaderna däremot&lt;br&gt;beror på en mindre skicklig ledning av företaget bör detta inte få inverka på&lt;br&gt;tariff sättningen. I sista meningen anges att vid skälighetsbedömningen av en&lt;br&gt;nättariff vaije koncessionsområde skall behandlas för sig. Detta innebär att&lt;br&gt;det är prisutvecklingen i det aktuella området som skall beaktas. Även andra&lt;br&gt;kriterier kan, som nyss nämnts, beaktas. En förutsättning är dock att de på&lt;br&gt;något sätt har påverkat nätverksamheten i det aktuella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har anförts i den allmänna motiveringen under avsnitt 10.6 avser&lt;br&gt;regeringen att uppdra åt nätmyndigheten att årligen, efter kontakter med&lt;br&gt;nätföretagen, publicera vissa nyckeltal som skall ligga till grund för&lt;br&gt;skälighetsbedömningen. Dessa nyckeltal blir inte bindande föreskrifter utan&lt;br&gt;kommer att tjäna som vägledning vid bedömningen. Nyckeltalen kan komma&lt;br&gt;att frångås på grund av andra omständigheter som också skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket innehåller bestämmelser om skyldighet för koncessionsha-&lt;br&gt;varen att lämna uppgifter av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer skall vara öppna och tillgängliga för alla som önskar ta del av&lt;br&gt;dem. Uppgifterna skall finnas i skriftlig form och de skall lämnas ut utan&lt;br&gt;dröjsmål. När uppgiften gäller villkor för ny anslutning finns inte alltid en&lt;br&gt;färdig nättariff att hänvisa till. För att ta fram sådana individuella uppgifter&lt;br&gt;behöver koncessionshavaren längre tid. Det räcker i dessa fall om uppgiften&lt;br&gt;lämnas inom skälig tid. Vad som är skälig tid får bedömas från fall till fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionshavaren skall i den skriftliga uppgiften också upplysa om Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;möjligheten att göra anmälan hos nätmyndigheten och begära prövning&lt;br&gt;enligt 4 mom. sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I själte stycket, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, stadgas&lt;br&gt;att nätmyndigheten prövar frågor om koncessionshavarens skyldigheter&lt;br&gt;enligt detta moment. De frågor det gäller är skyldigheten att redovisa&lt;br&gt;nätverksamheten enligt föreskrifterna i första stycket och skyldigheten att&lt;br&gt;lämna vissa uppgifter enligt femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,&lt;br&gt;nätmyndigheten får, om det finns särskilda skäl, medge att en elektrisk&lt;br&gt;starkströmsledning får dras fram redan innan behövlig nätkoncession&lt;br&gt;har meddelats eller att en transformator- eller kopplingsstation får&lt;br&gt;byggas utan hinder av bestämmelsen i 1 mom. tredje stycket. När&lt;br&gt;ledningen är färdig att tas i bruk får, i den ordning som regeringen&lt;br&gt;föreskriver, tillstånd lämnas att tills vidare under tre år begagna&lt;br&gt;ledningen i avvaktan på att koncessionsansökningen slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den ändrade lydelsen av paragrafen kan regeringen numera bara&lt;br&gt;bemyndiga nätmyndigheten att meddela sådana beslut som nämns i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom. Upphör en nätkoncession att gälla är den som senast haft&lt;br&gt;koncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar&lt;br&gt;och vidta andra åtgärder för återställning om detta behövs från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta sådana åtgärder prövas av nät-&lt;br&gt;myndigheten. Prövningen skall ske i samband med att koncessionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft nätkoncessionen inte iakttar vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får nätmyndigheten vid vite förelägga honom att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom. Har en elektrisk starkströmsledning dragits fram utan&lt;br&gt;nätkoncession, där detta behövs, får nätmyndigheten förelägga led-&lt;br&gt;ningens innehavare att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar&lt;br&gt;och vidta andra åtgärder för återställning, om detta behövs från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom. Om annans mark behöver tas i anspråk för sådana åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder som avses i 1 eller 2 mom., får nätmyndigheten&lt;br&gt;besluta att tillträde till marken skall lämnas under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall utföras så, att minsta skada och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intrång vållas. Byggnader får uppföras eller vägar byggas endast om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markens ägare och den som har nyttjanderätt eller servitut avseende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marken samtyckt till det eller nätmyndigheten lämnat tillstånd till Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;åtgärden. Tillstånd får lämnas endast om åtgärden är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändig för att återställningsåtgärderna skall kunna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder återställningsåtgärderna skada eller intrång, skall&lt;br&gt;ersättning härför utgå. Talan om ersättning väcks vid den fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol inom vars område marken eller större delen därav ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 3 § i den gällande lydelsen av ellagen.&lt;br&gt;Vissa ändringar av redaktionell karaktär har skett. Den enda sakliga ändring&lt;br&gt;som företagits är att det enligt förslaget endast är nätmyndigheten som kan&lt;br&gt;besluta om de åtgärder eller tillstånd varom stadgas i paragrafen. Enligt den&lt;br&gt;gällande ellagen åvilar det regeringen eller den myndighet regeringen utser&lt;br&gt;att besluta i dessa frågor. Bestämmelsen om att ett vitesföreläggande skall&lt;br&gt;delges har också tagits bort från paragrafens 1 och 2 mom. Detta innebär&lt;br&gt;dock ingen saklig ändring eftersom en bestämmelse av motsvarande&lt;br&gt;innebörd återfinns i 2 § lagen (1985:206) om viten. Viteslagen är tillämplig&lt;br&gt;då nätmyndigheten utfärdar vitesföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen eller den eller de myndigheter som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får, i den mån det behövs från elsäkerhetssynpunkt eller av hänsyn&lt;br&gt;till driftsäkerheten hos det nationella elsystemet, meddela föreskrifter om&lt;br&gt;kontroll, provning eller besiktning samt andra föreskrifter som angår&lt;br&gt;elektriska anläggningar, anordningar avsedda att anslutas till sådana&lt;br&gt;anläggningar, elektrisk materiel eller elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges en möjlighet för regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att, om det behövs från elsäkerhetssynpunkt, meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter av säkerhetskaraktär. Sedan den 1 januari 1993 har&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket ansvaret för det svenska elsäkerhetsarbetet. Verket har fått&lt;br&gt;regeringens förordnande att utfärda föreskrifter med stöd av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har nu gjorts i paragrafen varigenom motsvarande föreskrifter&lt;br&gt;kan meddelas också när driftsäkerheten hos det nationella elsystemet&lt;br&gt;påkallar det. Produktionsanläggningar och nät som skall anslutas till&lt;br&gt;storkraftnätet måste uppfylla vissa tekniska och driftsäkerhetsmässiga krav.&lt;br&gt;Sådana förhållanden kan visserligen regleras i anslutningsavtal men det kan&lt;br&gt;också vara nödvändigt att utfärda närmare föreskrifter om vilka krav som&lt;br&gt;skall ställas på sådana anläggningar. Regeringen kommer att bemyndiga den&lt;br&gt;myndighet som får systemansvaret enligt 15 a § att utfärda sådana&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a § Den myndighet regeringen utser skall ha systemansvaret för&lt;br&gt;elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemansvar för elektrisk ström avses det övergripande ansvaret&lt;br&gt;för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert så att balans inom&lt;br&gt;hela eller delar av landet kortsiktigt upprätthålls mellan produktion och&lt;br&gt;förbrukning av ström. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen närmare föreskriver får den systemansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten, i den utsträckning det behövs för att kunna utöva systeman- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;svaret, beordra kraftproducenter att, mot marknadsmässig ersättning, öka&lt;br&gt;eller minska produktionen av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får utförda föreskrifter om skyldighet för kraftproducenter&lt;br&gt;och elkonsumenter att till den systemansvariga myndigheten ge in&lt;br&gt;uppgifter om produktion eller konsumtion av ström, som behövs för&lt;br&gt;utövandet av systemansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, behandlas systemansvaret för elektrisk ström.&lt;br&gt;Med detta avses det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar&lt;br&gt;samverkar driftsäkert så att balans inom hela eller delar av landet kortsiktigt&lt;br&gt;upprätthålls mellan produktion och förbrukning av ström. Denna balans är&lt;br&gt;nödvändig för att frekvensen skall kunna hållas på nätet. Denna fråga har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemansvaret omfattar hela det nationella elsystemet, dvs. storkraft-&lt;br&gt;nätet, de regionala näten och de lokala näten samt till näten anslutna&lt;br&gt;anläggningar för produktion eller nyttjande av ström. Detta innebär dock&lt;br&gt;inte att den systemansvariga myndigheten i vaije ögonblick skall svara för&lt;br&gt;den direkta driften av hela systemet. Detta uttrycks i lagtexten med att&lt;br&gt;ansvaret är övergripande. Det förutsätts i stället att myndigheten träffar&lt;br&gt;avtal med aktörerna på elmarknaden, varigenom dessa åtar sig att svara för&lt;br&gt;sin egen balanshållning, såsom transitörema på storkraftnätet i dag gör. I&lt;br&gt;framtiden kan denna fråga också regleras i de avtal varigenom en produk-&lt;br&gt;tionsanläggning ansluts till överföringssystemet. Motsvarande avtal kan&lt;br&gt;också ingås med stora konsumenter som är anslutna eller kommer att bli&lt;br&gt;anslutna till systemet. Det innebär alltså att balanshållningen primärt&lt;br&gt;kommer att skötas av främst kraftproducenterna men även de stora elk-&lt;br&gt;underna. Myndigheten kommer dock hela tiden att ha en samordnande och&lt;br&gt;övervakande funktion. Först då kraftproducenternas egna insatser inte räcker&lt;br&gt;till för att upprätthålla balansen, t.ex. vid större störningar i driften, blir det&lt;br&gt;dags för myndigheten att agera operativt genom att besluta om igångsättning&lt;br&gt;av stömingsreservema. Om myndigheten inte skulle kunna träffa&lt;br&gt;tillfredsställande avtal med kraftproducenterna kommer regeringen, med&lt;br&gt;stöd av bemyndigandet i tredje stycket, att utfärda närmare föreskrifter som&lt;br&gt;ger myndigheten befogenheter att beordra kraftproducenterna att öka eller&lt;br&gt;minska sin produktion. Denna ökning eller minskning av produktionen skall&lt;br&gt;ge rätt till marknadsmässig ersättning. Den marknadsmässiga ersättningen&lt;br&gt;är en del av de systemkostnader som berörs i avsnitt 8.2.1. Myndighetens&lt;br&gt;beslut om ersättning kan, enligt 31 §, överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av lagtexten gäller ansvaret för balanshållningen bara på&lt;br&gt;kort sikt. Detta kan också uttryckas så, att ansvaret omfattar den momentana&lt;br&gt;balanshållningen med hjälp av de produktionsresurser som står till buds vid&lt;br&gt;varje givet tillfälle. Då landets elproduktion ligger på den högsta möjliga&lt;br&gt;nivån markerar detta gränsen för såväl myndighetens ansvar som dess&lt;br&gt;befogenheter. Om obalans föreligger bortom denna gräns får den avhjälpas&lt;br&gt;på andra sätt. Obalansen kan i ett sådant fall bero på någon allvarlig&lt;br&gt;störning i kraftproduktionen, som i inledningsskedet får avhjälpas genom&lt;br&gt;ransonering av elkonsumtionen och därefter genom återställande av produk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionskapaciteten genom erforderliga reparationsarbeten. Obalansen kan också &amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara av mer permanent art, dvs. produktionsresurserna motsvarar inte&lt;br&gt;konsumtionsbehovet. Obalansen kan då bara avhjälpas genom ransoneringar&lt;br&gt;eller investeringar i nya produktionsanläggningar. Som nämnts ligger det&lt;br&gt;dock utanför systemansvaret att avhjälpa en sådan brist, oavsett vad den&lt;br&gt;beror på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte bara den direkta produktionen och konsumtionen påverkar balansen&lt;br&gt;utan så gör också själva överföringssystemets kapacitet. På storkraftnätet&lt;br&gt;finns ett antal punkter, de s.k. snitten, som vid extrema överföringsför-&lt;br&gt;hållanden kan bli överbelastade. Detta innebär i praktiken ofta att tillräckligt&lt;br&gt;med ström inte kan överföras från norra till södra Sverige. Den samlade&lt;br&gt;elkonsumtionen i södra delen av landet blir då större än den samlade&lt;br&gt;elproduktionen, som står till förfogande i den delen av landet. För att att&lt;br&gt;avhjälpa denna obalans krävs då att produktionen söder om det&lt;br&gt;överbelastade snittet ökas. Att så sker faller inom ramen för systemansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna fullgöra sitt systemansvar måste den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten få kännedom om hur mycket kraft som kommer att matas in&lt;br&gt;på och tas ut från överföringssystemet och även var och när detta kommer&lt;br&gt;att ske. Myndigheten behöver alltså information från de stora aktörerna på&lt;br&gt;elmarknaden. Det förutsätts att denna informationsskyldighet regleras i avtal&lt;br&gt;mellan myndigheten och aktörerna. Om tillfredsställande avtal inte kan&lt;br&gt;träffas kommer regeringen att, med stöd av bemyndigandet i fjärde stycket,&lt;br&gt;utfärda erforderliga föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Såvitt avser frågor om elsäkerhet utövas tillsynen över efterlevnaden&lt;br&gt;av denna lag och av föreskrifter eller villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lydelsen av 2 § 6 mom. har angivits att tillsynen, utom såvitt&lt;br&gt;avser frågor om elsäkerhet, utövas av nätmyndigheten. I förevarande&lt;br&gt;paragraf har därför det förtydligandet gjorts att tillsynen, såvitt avserfrågor&lt;br&gt;om elsäkerhet, utövas av den eller de myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 § 4, 6 eller 7 mom. eller 3 § eller&lt;br&gt;beslut om ersättning till den som enligt 15 a § tredje stycket beordrats att&lt;br&gt;öka eller minska produktionen av ström får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. Nätmyndigheten får inträda som part i målet när&lt;br&gt;myndighetens beslut prövas av domstol. Ändras nätmyndighetens&lt;br&gt;avgörande i sak genom beslut av länsrätt eller kammarrätt, får nätmyndig-&lt;br&gt;heten överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §,&lt;br&gt;24 § första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett&lt;br&gt;bemyndigande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats&lt;br&gt;meddelas av regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar överklagandefrågor. Rätten att överklaga har Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 13 i den allmänna motiveringen. De ändringar som&lt;br&gt;föreslås innebär framför allt att möjligheten att överklaga till domstol&lt;br&gt;utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har fått en helt ny lydelse medan andra och tredje styckena&lt;br&gt;är oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker överklagande till regeringen, utom vad avser beslut angående&lt;br&gt;föipliktelse att tillhandahålla eller köpa ström enligt 2 § 4 mom. samt&lt;br&gt;återkallelse av koncession. I de båda sistnämnda fallen är kammarrätt&lt;br&gt;fullföljdsin stans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu blir huvudregeln att nätmyndighetens beslut får överklagas till allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol. De frågor det gäller är koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt 2 § 4 och 7 mom., förelägganden för någon att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter och återkallelse av nätkoncession enligt 2 § 6 mom., kon-&lt;br&gt;cessionshavarens skyldighet att vidta vissa återställningsåtgärder enligt 3 §&lt;br&gt;samt ersättning till kraftproducent enligt 15 a § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition (1993/94:133) instansordningen m.m. i de allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolarna föreslås ändringar i bl.a. 14 § lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande lydelsen i nämnda paragraf innebär att länsrätt skall pröva&lt;br&gt;mål enligt de lagar som särskilt anges i paragrafen. Den föreslagna lydelsen&lt;br&gt;innebär att om det i lag eller annan författning föreskrivs att talan skall&lt;br&gt;väckas vid eller fullföljas till allmän förvaltningsdomstol skall det ske vid&lt;br&gt;länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lydelsen av förevarande paragraf föreskrivs att beslut av&lt;br&gt;nätmyndigheten får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, vilket alltså&lt;br&gt;innebär att överklagandet skall ske hos länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut, meddelat av nätmyndigheten, överklagas till domstol får&lt;br&gt;nätmyndigheten inträda som part i målet. Denna rätt gäller i alla instanser&lt;br&gt;även om myndigheten inte har varit part i instansen under den, där målet är&lt;br&gt;anhängigt. Rätten gäller oavsett hur många parter i övrigt som finns i målet.&lt;br&gt;Nätmyndigheten är inte tvungen att inträda som part utan får själv avgöra&lt;br&gt;om så bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom får nätmyndigheten rätt att överklaga en dom, varigenom&lt;br&gt;myndighetens beslut har ändrats i sak. Denna rätt gäller oavsett om&lt;br&gt;myndigheten har uppträtt som part i målet eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya föreskrifterna&lt;br&gt;skall, med det undantag som anges i 2, tillämpas även på koncessioner&lt;br&gt;som har beviljats före ikraftträdandet. Därvid skall linjekoncession&lt;br&gt;anses som nätkoncession för linje och områdeskoncession som nätkon-&lt;br&gt;cession för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut i ärenden som har prövats enligt 2 § 7 mom. i dess äldre&lt;br&gt;lydelse får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet skall 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 3,6 och 7 mom. i dess äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 1 i övergångsbestämmelserna träder de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;i ellagen i kraft den 1 januari 1995. De nya föreskrifterna gäller från denna&lt;br&gt;dag även för innehavare av redan beviljade koncessioner med ett undantag&lt;br&gt;som anges i punkt 2. Därvid skall föreskrifterna om nätkoncession för linje&lt;br&gt;tillämpas på äldre linjekoncessioner och föreskrifterna om nätkoncession för&lt;br&gt;område tillämpas på äldre områdeskoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges ett undantag från den i punkt 1 intagna huvudregeln.&lt;br&gt;Ärenden enligt 2 § 7 mom. i dess äldre lydelse avser frågor om prisregle-&lt;br&gt;ring, vilka prövas av Prisregleringsnämnden för elektrisk ström, som är en&lt;br&gt;beslutande nämnd inom Närings- och teknikutvecklingsverket. Enligt&lt;br&gt;nuvarande bestämmelser får nämndens beslut inte överklagas. Denna&lt;br&gt;reglering bör gälla även i de fall då ansökan har gjorts före ikraftträdandet&lt;br&gt;men beslut meddelas först efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 3 regleras hur man skall hantera ärenden där ansökan har gjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet men där ärendet inte har avgjorts då de nya&lt;br&gt;föreskrifterna träder i kraft. Det anges där att i sådana ärenden skall&lt;br&gt;föreskrifterna i vissa paragrafer tillämpas i sin äldre lydelse. Det gäller 2&lt;br&gt;§ 2 mom. som behandlar förutsättningarna för att få koncession, 2 § 3&lt;br&gt;mom. som reglerar koncessionstiodens längd, 2 § 6 mom. som anger de&lt;br&gt;förutsättningar under vilka en koncession kan återkallas samt 2 § 7 mom.&lt;br&gt;som behandlar koncessionshavamas skyldighet att underkasta sig&lt;br&gt;prisreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för denna reglering är följande. Beträffande de två första&lt;br&gt;bestämmelserna är ansökningarna och därmed hela ärendet anpassat efter de&lt;br&gt;äldre föreskrifterna. Eftersom det saknas starka skäl att gå över till de nya&lt;br&gt;föreskrifterna blir det enklast att prövningen fortsätter enligt de äldre&lt;br&gt;föreskrifterna. Vad gäller bestämmelserna om återkallelse ändras kriterierna&lt;br&gt;för återkallelse något. Det är rimligt att bedömningskriterierna inte ändras&lt;br&gt;under behandlingen av ett så ingripande ärende som återkallelse. Vad&lt;br&gt;slutligen beträffar ärenden om prisreglering handlar sådana ärenden oftast&lt;br&gt;om förhållanden i förfluten tid. Med hänsyn härtill bör de äldre&lt;br&gt;föreskrifterna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i punkt 3 innebär att övriga paragrafer skall tillämpas i sin&lt;br&gt;nya lydelse i ärenden som inte har avgjorts vid ikraftträdandet. I praktiken&lt;br&gt;berörs bara 2 § 4 mom. som reglerar koncessionshavamas skyldigheter,&lt;br&gt;närmare bestämt skyldigheterna att ansluta anläggningar till nätet, att&lt;br&gt;överföra ström åt annan samt att utföra mätning och rapportera mätdata.&lt;br&gt;Eftersom regleringen avser framtida förhållanden bör de nya föreskrifterna&lt;br&gt;tillämpas omedelbart från ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till lag om handel med el, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar (ellagen) regleras i dag såväl handel med el som distribution&lt;br&gt;av el (nätverksamhet). Den reform som föreslås i denna proposition innebär&lt;br&gt;framför allt att regleringen av handel med el avskaffas medan regleringen&lt;br&gt;av nätverksamhet bibehålls. Ellagen kommer alltså i fortsättningen endast&lt;br&gt;att reglera nätverksamhet. Det behövs dock alltjämt några föreskrifter&lt;br&gt;angående handel med el. Av strukturella skäl har dessa föreskrifter inte&lt;br&gt;tagits in i ellagen utan samlats i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det till Lagrådet remitterade förslaget benämndes den föreslagna lagen&lt;br&gt;&amp;quot;lag med vissa bestämmelser om handel med el, m.m.&amp;quot; Nu föreslås den&lt;br&gt;enklare benämningen &amp;quot;lag om handel med el, m.m.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el&lt;br&gt;får inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av denna paragraf är att produktion av eller handel med el&lt;br&gt;(elverksamhet) inte får bedrivas tillsammans med nätverksamhet i samma&lt;br&gt;juridiska person. Däremot får elverksamhet resp, nätverksamhet bedrivas&lt;br&gt;tillsammans med alla andra typer av verksamhet i samma juridiska person.&lt;br&gt;Om så sker beträffande nätverksamhet måste denna redovisas särskilt enligt&lt;br&gt;föreskrifter i 2 § 7 mom. ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner innebär detta, eftersom hela kommunen är en juridisk&lt;br&gt;person, att kommunen inte kan bedriva både elverksamhet och&lt;br&gt;nätverksamhet i förvaltningsform. Detta innebär ju att båda verksamheterna&lt;br&gt;bedrivs i samma juridiska person, kommunen. Därför måste åtminstone en&lt;br&gt;av dessa verksamheter läggas i en annan juridisk person, vilket oftast torde&lt;br&gt;bli ett av kommunen ägt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i paragrafen reglerade frågan har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen under avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som ingår avtal, som medför att import eller export av ström&lt;br&gt;kommer att pågå under en tid av minst sex månader skall göra anmälan&lt;br&gt;om avtalet till den myndighet regeringen utser. Sådan anmälan skall&lt;br&gt;göras inom en månad från det avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen utser får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, upptas&lt;br&gt;bestämmelser om att mera långsiktiga import- och exportkontrakt i förväg&lt;br&gt;skall anmälas till en av regeringen utsedd myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandshandel med el är inte underkastad något direkt tillståndskrav.&lt;br&gt;Däremot har det ansetts viktigt att import- och exportkontrakt av mera&lt;br&gt;långsiktig karaktär är allmänt kända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan information behövs för att det skall bli möjligt att göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsbedömningar, t.ex. beträffande förväntad leveranssäkerhet och Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;prisutveckling på den svenska marknaden. Informationen behövs också som&lt;br&gt;underlag för en analys av huruvida handeln med kraft mellan Sverige och&lt;br&gt;andra länder orsakar allvarlig störning i landets ekonomi eller allvarligt&lt;br&gt;påverkar beredskapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten är alltså inte knuten till den som producerar eller&lt;br&gt;använder kraften, utan till den som begär överföring till eller ifrån Sverige.&lt;br&gt;Skyldigheten är inte heller knuten till produktion eller användning av kraften&lt;br&gt;i Sverige. Den som t.ex. köper kraft i Norge och säljer den i Sverige skall&lt;br&gt;anmäla importen även om köparen i sin tur säljer kraften vidare till&lt;br&gt;Tyskland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som skall gälla minst sex månader torde normalt vara skriftliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant avtal skulle vara muntligt, skall anmälan ändå ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För anmälningsskyldighet krävs att avtalet skall avse export eller import&lt;br&gt;under minst sex månader. Antingen kan den bestämda avtalstiden vara minst&lt;br&gt;sex månader eller kan den enligt avtalets bestämmelser förlängas till minst&lt;br&gt;sex månader. Det saknar betydelse för skyldigheten att anmäla om&lt;br&gt;förlängningsklausulen är skriftlig eller muntlig. Ett tremånaderskontrakt&lt;br&gt;skall alltså anmälas om parterna träffat muntlig överenskommelse om tre&lt;br&gt;månaders förlängning. Anmälningsskyldigheten inträder då&lt;br&gt;överenskommelsen om förlängning ingås och omfattar då hela avtalstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bemyndigandet i andra stycket kommer regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen utser att utfärda närmare föreskrifter om innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en anmälan. Därvid kommer det inte att krävas att anmälan skall innehålla&lt;br&gt;uppgift om priset och motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § i rätt tid eller i sådan anmälan lämnar oriktig uppgift döms till&lt;br&gt;böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke föreskrivs om straffansvar för den som bryter&lt;br&gt;mot bestämmelsen i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket stadgas att ansvar inte skall utdömas i ringa fall. Dit hör&lt;br&gt;exempelvis att anmälan görs några dagar för sent eller att anmälan&lt;br&gt;innehåller en mer bagatellartad felaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) får, utan hinder av föreskriften i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;kommunallagen om anknytning till kommunens område eller dess med-&lt;br&gt;lemmar, utanför kommunens område bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande&lt;br&gt;verksamhet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nätverksamhet enligt 1 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar, i geografisk närhet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå en &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändamålsenlig nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om undantag från vissa kommunala principer har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen under avsnitt 12.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf avhandlas undantag från lokaliseringsprincipen. Sådant&lt;br&gt;undantag blir tillåtet i två fall. Det första fallet utgörs av produktion av och&lt;br&gt;handel med el samt därmed sammanhängande verksamhet. Med det&lt;br&gt;sistnämnda avses exempelvis konsultverksamhet med inriktning på&lt;br&gt;energihushållning och entreprenadverksamhet med anknytning till&lt;br&gt;elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet avser nätverksamhet. I motsats till det första fallet får&lt;br&gt;nätverksamhet utanför kommungränsen inte bedrivas var som helst i landet&lt;br&gt;utan det bör finnas ett klart samband med företagets nätverksamhet i den&lt;br&gt;egna kommunen. Som framhållits i den allmänna motiveringen måste också&lt;br&gt;syftet vara att uppnå en ändamålsenlig nätverksamhet genom att bilda&lt;br&gt;rationella koncessionsområden. Företagets nätverksamhet utanför kommunen&lt;br&gt;skall därför ha geografisk närhet till den egna nätverksamheten inom&lt;br&gt;kommunen. Detta innebär inte att koncessionsområdena direkt måste gränsa&lt;br&gt;till varandra. Det bör dock inte vara tillåtet att etablera nätverksamhet i&lt;br&gt;skilda delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att undantag från lokaliseringsprincipen skall vara&lt;br&gt;tillåten är i båda fallen att verksamheten bedrivs i en egen juridisk person,&lt;br&gt;dvs. det är inte tillåtet att bedriva verksamheten i ett kommunalt verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) bedriver sådan verksamhet som avses i 4 §&lt;br&gt;1 eller distribution av fjärrvärme eller naturgas skall verksamheten&lt;br&gt;drivas på affärsmässig grund. Verksamheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som bedriver produktion av och handel med el eller&lt;br&gt;distribution av fjärrvärme eller naturgas kan välja att bedriva verksamheten&lt;br&gt;i ett kommunalt verk eller i en fristående juridisk person, vanligen ett&lt;br&gt;aktiebolag. Om verksformen väljs måste verksamheten bedrivas med&lt;br&gt;iakttagande av gällande kommunala principer. Om kommunen däremot&lt;br&gt;väljer bolagsformen för denna verksamhet måste denna, enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf, bedrivas på affärsmässig grund. Som framgår av den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 12.3) innebär detta att självkostnads- och likställig-&lt;br&gt;hetsprincipema inte får tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att välja mellan verksform och bolagsform finns bara då&lt;br&gt;verksamheten bedrivs med iakttagande av lokaliseringsprincipen. Om&lt;br&gt;kommunen vill bedriva produktion av och handel med el utan att vara&lt;br&gt;bunden av lokaliseringsprincipen måste, enligt föregående paragraf, bolags-&lt;br&gt;formen väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att verksamheten &amp;quot;skall&amp;quot; bedrivas på affärsmässig grund innebär främst&lt;br&gt;att företaget skall tillämpa ett affärsmässigt beteende och en korrekt prissätt-&lt;br&gt;ning. En viss vinstmarginal skall inräknas i priset, om inte annat undan-&lt;br&gt;tagsvis är särskilt motiverat. De villkor som gäller för det privata näringsli-&lt;br&gt;vets affärsdrivande verksamhet skall alltså vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som skall bedrivas på affärsmässig grund skall redovisas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt. Kravet på särredovisning avser den samlade verksamheten som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;bedrivs på affärsmässig grund. Om ett företag driver både produktion av&lt;br&gt;och handel med el samt distribution av fjärrvärme eller naturgas får dessa&lt;br&gt;verksamheter alltså redovisas tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inom område som omfattas av nätkoncession för område enligt 2&lt;br&gt;§ 1 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar krävs tillstånd (leveranskoncession) för att få&lt;br&gt;leverera ström till anläggningar som är anslutna till det ledningsnät&lt;br&gt;vilket omfattas av nätkoncessionen. Leveranskoncession krävs dock inte&lt;br&gt;i fall som anges i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession kan omfatta ett eller flera områden som omfattas&lt;br&gt;av nätkoncession för område (leveransområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får endast meddelas en leveranskoncession per leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna och följande paragrafer behandlas ett nytt koncessionssystem för&lt;br&gt;leverans av ström inom område som omfattas av nätkoncession för område&lt;br&gt;enligt 2 § 1 mom. lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar (ellagen). Koncessionskravet omfattar alltså bara&lt;br&gt;leverans, dvs. försäljning av ström och berör alltså inte överföringen&lt;br&gt;(nättjänsten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges huvudregeln att det krävs leveranskoncession för&lt;br&gt;att få leverera ström till anläggningar som är anslutna till det ledningsnät&lt;br&gt;vilket omfattas av nätkoncessionen, dvs. i praktiken det lokala nätet.&lt;br&gt;Utanför kravet på leveranskoncession ligger därmed leverans till anlägg-&lt;br&gt;ningar som är direkt kopplade till en regional ledning, vilken ju omfattas av&lt;br&gt;en nätkoncession för linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på leveranskoncession gäller inte i fall som anges i 12 §. Enligt&lt;br&gt;denna paragraf kan en elkonsument efter viss uppsägningstid köpa ström av&lt;br&gt;någon annan än leveranskoncessionären. För leverans till sådana kunder&lt;br&gt;krävs inte leveranskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att leveranskoncession meddelas av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas det geografiska området för en leveran-&lt;br&gt;skoncession (leveransområde). Över hela Sverige förekommer idag ett stort&lt;br&gt;antal områdeskoncessioner som enligt de föreslagna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till ellagen skall behandlas som nätkoncession för område.&lt;br&gt;Dessa har bildats under olika tidsskeden efter hand som nya områden har&lt;br&gt;elektrifierats. I många fall har ett och samma företag ett antal sådana kon-&lt;br&gt;cessioner som ligger i närheten av varandra och där kostnadsstrukturen är&lt;br&gt;likartad. I sådana fall kan det vara rationellt att en leveranskoncession täcker&lt;br&gt;flera nätkoncessioner för område. I den allmänna motiveringen har&lt;br&gt;framhållits att avsikten är att nuvarande innehavare av områdeskoncession&lt;br&gt;skall meddelas leveranskoncession. Att bilda leveransområden som består&lt;br&gt;av flera områdeskoncessioner blir därmed aktuellt främst i sådana fall då ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och samma företag innehar flera områdeskoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att endast en leveranskoncession per område får Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;beviljas. Detta innebär att koncessionshavaren får ensamrätt till ström-&lt;br&gt;leveranser inom leveransområdet med de undantag som angivits ovan.&lt;br&gt;Denna ensamrätt motsvaras av en skyldighet att leverera ström till kunder&lt;br&gt;inom leveransområdet i enlighet med bestämmelserna i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Leveranskoncession får endast ges till den som från allmän&lt;br&gt;synpunkt är lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för bestämd tid, längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan&lt;br&gt;om överlåtelse av leveranskoncession skall första stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket upptas bestämmelser om att endast den får beviljas&lt;br&gt;leveranskoncession som från allmän synpunkt bedöms lämplig att leverera&lt;br&gt;ström inom området. Som redogjorts för under 6 § får endast en&lt;br&gt;leveranskoncession beviljas inom ett leveransområde. Detta innebär att&lt;br&gt;myndigheten bland dem som söker en sådan koncession bör utse den som&lt;br&gt;är mest lämplig för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen skall vägas in sökandens allmänna kompetens och&lt;br&gt;utformningen av den organisation som skall bedriva verksamheten samt att&lt;br&gt;sökanden är lämplig att ha hand om uppgiften just i det begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har nämnts i den allmänna motiveringen är avsikten att den som i&lt;br&gt;dag innehar områdeskoncessionen i det aktuella området skall meddelas&lt;br&gt;leveranskoncession, även om det förekommer flera sökande. Han torde i de&lt;br&gt;allra flesta fall vara den lämpligaste på grund av sin erfarenhet av verksam-&lt;br&gt;het i området. Det bör därför bara i rena undantagsfall komma i fråga att&lt;br&gt;avslå en ansökan från innehavaren av områdeskoncessionen att få&lt;br&gt;leveranskoncession. Detta bör främst bli aktuellt då sökanden tidigare har&lt;br&gt;visat olämplighet vid innehavet av områdeskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får leveranskoncession blir skyldig att bedriva verksamheten&lt;br&gt;skilt från nätverksamheten eftersom det i 1 § har uppställts krav på att en&lt;br&gt;juridisk person som bedriver produktion av och handel med el inte får&lt;br&gt;bedriva nätverksamhet (se närmare avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en eventuell förnyelse av koncession bör i bedömningen vägas in&lt;br&gt;sökandens tidigare agerande som innehavare av leveranskoncession, varvid&lt;br&gt;dennes relationer till konsumenterna i området bör tillskrivas särskild&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket bestäms tidsperioden för en leveranskoncession. Att tiden&lt;br&gt;bestämts till längst tre år utgör en avvägning mellan det förhållandet att&lt;br&gt;systemet med leveranskoncession är att se som en övergångslösning och&lt;br&gt;kravet på att den som har en leveranskoncession får rimliga planeringsför-&lt;br&gt;utsättningar för sin verksamhet. Samtliga koncessioner bör löpa ut&lt;br&gt;samtidigt. Detta för att underlätta en avveckling av koncessionssystemet om&lt;br&gt;en utvärdering inför en förnyelse av koncessionerna visar att systemet inte&lt;br&gt;längre behövs. Därför bör koncessionstiden bestämmas till tre år om&lt;br&gt;koncession meddelas senast vid lagens ikraftträdande. Om koncession &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meddelas senare bör koncessionstiden förkortas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns bestämmelser om att leveranskoncession inte får Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;överlåtas utan tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nye innehavarens lämplighet skall därvid prövas på samma sätt som&lt;br&gt;vid en ny koncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Gränserna för ett leveransområde får ändras av den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer om det behövs för ändamålsenlig leverans och&lt;br&gt;kan ske utan synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 5 mom. ellagen finns en bestämmelse av motsvarande innehåll vad&lt;br&gt;gäller ändring av gränser för nätkoncession för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller ett leveransområde kan det finnas behov av att under&lt;br&gt;löpande koncessionstid kunna ändra gränserna för området. Syftet med&lt;br&gt;gränsändringen skall vara att åstadkomma en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;leveransverksamhet. Ett tänkbart fall då en sådan ändring kan behöva göras&lt;br&gt;är när gränserna för en nätkoncession för område ändrats. I ett sådant fall&lt;br&gt;kan det för en ändamålsenlig leverans vara nödvändigt att leveransområdet&lt;br&gt;justeras i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehavare av leveranskoncession är skyldig att leverera ström för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål åt var och en inom leveransområdet om&lt;br&gt;inte annat följer av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller&lt;br&gt;avses bli distribuerad föreligger inte skyldighet att leverera ström för&lt;br&gt;värmeförsörjning av en byggnad, om strömmen är avsedd för&lt;br&gt;värmeförsörjning på något annat sätt än med värmepump. Detsamma&lt;br&gt;gäller om strömmen är avsedd för värmepump men värmepumpar,&lt;br&gt;enligt riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat, inte bör&lt;br&gt;förekomma inom området. Trots detta finns dock skyldighet att leverera&lt;br&gt;ström, om värmeförsörjningen av byggnaden med större fördel kan&lt;br&gt;tillgodoses med elenergi än med det för området gemensamma systemet.&lt;br&gt;Har ström till värmepump börjat tillhandahållas innan fullmäktige&lt;br&gt;fattade sitt beslut gäller skyldighet att leverera så länge värmepumpen&lt;br&gt;är i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldighet föreligger inte heller gentemot sådana&lt;br&gt;elkonsumenter som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av leveranskoncession är skyldig att, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning&lt;br&gt;som är belägen inom leveransområdet och kan leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf&lt;br&gt;prövas av den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag,&lt;br&gt;behandlas de leverans- och inköpsskyldigheter som åvilar innehavaren av en&lt;br&gt;leveranskoncession. De motsvarar i stort sett de skyldigheter som i dag&lt;br&gt;åvilar innehavaren av en områdeskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges den grundläggande skyldigheten, nämligen att Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;leverera ström för normala förbrukningsändamål till alla elkunder inom&lt;br&gt;leveransområdet. Skyldigheten omfattar bara tillhandahållandet av&lt;br&gt;strömmen. Det är nätägaren som enligt ellagen har en skyldighet att mot&lt;br&gt;skälig ersättning upplåta nätet för transitering av denna ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom bara en leveranskoncession får meddelas i vaije leveransområde&lt;br&gt;motsvaras koncessionshavarens leveransskyldighet också av en ensamrätt att&lt;br&gt;leverera till de kunder som omfattas av leveransskyldigheten inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveransskyldigheten är inte oinskränkt utan gäller för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål. Innebörden av begreppet normala för-&lt;br&gt;brukningsändamål måste bedömas olika för skilda förbrukarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i andra stycket intagna undantaget från leveransskyldigheten avser&lt;br&gt;leverans av ström för värmeförsörjning av en byggnad inom ett område där&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses bli distribuerad. Detta&lt;br&gt;stadgande motsvarar nuvarande undantag i 2 § 4 mom. andra stycket&lt;br&gt;ellagen. Som framgår av 12 § första stycket innebär det att en kund i ett&lt;br&gt;fjärrvärmeområde numera kan få leverans av ström för sin värmeförsöijning&lt;br&gt;genom att köpa ström från någon annan strömleverantör om innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncessionen inte vill leverera ström för uppvärmningsändamål.&lt;br&gt;Konkurrensen mellan el och fjärrvärme ökar således fastän undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges ytterligare ett viktigt undantag från leverans-&lt;br&gt;skyldigheten. Det utgörs av sådana elkonsumenter som nämns i 12 §. Enligt&lt;br&gt;denna paragraf har en elkonsument rätt att, efter viss uppsägningstid, köpa&lt;br&gt;ström från annan än innehavaren av leveranskoncessionen. Gentemot sådana&lt;br&gt;elkonsumenter föreligger naturligtvis ingen leveransskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i fjärde stycket angivna skyldigheten för innehavare av leverans-&lt;br&gt;koncession att köpa ström från elproduktionsanläggningar inom leverans-&lt;br&gt;området som kan leverera en effekt om högst 1500 kilowatt motsvarar vad&lt;br&gt;som för närvarande gäller för innehavare av områdeskoncession enligt 2 §&lt;br&gt;4 mom. tredje stycket ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att köpa ström skall inte gälla om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;till undantag. Avsikten är att denna undantagsbestämmelse skall tillämpas&lt;br&gt;restriktivt. Om inköp av ström från en lokal produktionsanläggning skulle&lt;br&gt;innebära att leveranserna hindras eller allvarligt försvåras eller om det i&lt;br&gt;något sällsynt fall skulle visa sig att innehavaren av leveranskoncessionen&lt;br&gt;inte har så stor försäljningsvolym att denne kan avsätta den kraft som&lt;br&gt;produceras från sådana elproduktionsanläggningar inom området får&lt;br&gt;särskilda skäl anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket anges att den myndighet regeringen bestämmer prövar&lt;br&gt;frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor det främst gäller är skyldigheten att leverera ström till kunder&lt;br&gt;inom leveransområdet samt skyldigheten att köpa ström från elproduktions-&lt;br&gt;anläggningar inom leveransområdet som kan leverera en effekt om högst&lt;br&gt;1500 kilowatt. I praktiken kommer en sådan prövning att gå ut på att&lt;br&gt;fastställa var gränsen för leveransskyldigheten respektive inköpsskyldigheten&lt;br&gt;går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om det behövs för att uppnå en skälig prissättning är innehavare Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;av leveranskoncession skyldig att underkasta sig reglering av priset på&lt;br&gt;levererad eller inköpt ström på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inom leveransområdet som köper eller vill köpa sin ström av&lt;br&gt;koncessionshavaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller vill leverera ström till koncessionshavaren&lt;br&gt;från sådan elproduktionsanläggning som anges i 9 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas av den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Myndigheten får förelägga parterna att lägga fram den&lt;br&gt;utredning som behövs. Sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad&lt;br&gt;prisreglering får göras också av innehavaren av leveranskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om prisreglering, är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, har sin&lt;br&gt;motsvarighet i den nuvarande lydelsen av 2 § 7 mom. ellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor skillnad är dock att prisregleringen enligt denna paragraf endast&lt;br&gt;avser skäligheten av priset för leverans eller inköp av ström medan&lt;br&gt;prisreglering enligt den nuvarande lydelsen av 2 § 7 mom. ellagen även&lt;br&gt;avser pris och övriga villkor som rör överföring av ström. Av den före-&lt;br&gt;slagna lydelsen av 2 § 4 och 7 mom. ellagen framgår att den som är&lt;br&gt;missnöjd med villkor för anslutning till ett nät eller för överföring av ström&lt;br&gt;alltid har möjlighet att få skäligheten av sådana villkor prövad av en särskild&lt;br&gt;myndighet (nätmyndigheten). Den prövningen gäller gentemot innehavaren&lt;br&gt;av nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälighetsbedömningen av priset på ström till elkonsumenten får ske&lt;br&gt;utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet. För hushållskunder och&lt;br&gt;andra mindre kunder förutsätts att innehavare av leveranskoncession tar&lt;br&gt;fram någon form av tariff. Vid skälighetsbedömningen bör, i den mån&lt;br&gt;tillgång härtill finns, jämförelse ske med priser inom andra kon-&lt;br&gt;cessionsområden. En utgångspunkt bör vidare vara det pris för vilket&lt;br&gt;strömmen har köpts eller hade kunnat köpas för vid tillfället för kontrakts-&lt;br&gt;tecknandet. Ett annat alternativ kan vara vad det kostat att producera&lt;br&gt;strömmen. Därutöver tillkommer ett rimligt påslag för övriga kostnader som&lt;br&gt;koncessionshavaren har i sin verksamhet ävensom ett skäligt vinstpåslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälighetsbedömningen vad gäller priset för inköpt ström från små&lt;br&gt;elproduktionsanläggningar bör baseras på koncessionshavarens&lt;br&gt;genomsnittliga försäljningsintäkter per kWh över året minskat med avdrag&lt;br&gt;för skäliga administrationskostnader m.m. samt skälig vinstmarginal (se&lt;br&gt;närmare avsnitt 7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av priset på ström levererad från eller inköpt av innehavare&lt;br&gt;av leveranskoncession skall ske endast på begäran, dvs. myndigheten skall&lt;br&gt;inte agera på eget intiativ. De som har rätt att göra en sådan begäran är de&lt;br&gt;inom leveransområdet som köper eller vill köpa ström från koncessionsha-&lt;br&gt;varen samt de som till koncessionshavaren levererar eller vill leverera ström&lt;br&gt;från sådan elproduktionsanläggning som anges i 9 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att frågor om prisreglering skall prövas av den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer. Där finns också bestämmelser om att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten har rätt att förelägga parterna att inkomma med nödvändig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning. I de flesta fall torde det röra sig om utredningsmaterial från Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;koncessionshavaren. Eftersom denne har en mycket stark ställning i&lt;br&gt;förhållande till konsumenten och dessutom ofta ett motstående intresse är&lt;br&gt;det av stor vikt att myndigheten har möjlighet att utfärda föreläggande för&lt;br&gt;att få in ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Ett sådant föreläggande bör&lt;br&gt;därför mot tredskande part kunna förenas med ett vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en bestämmelse om att också koncessionshavaren&lt;br&gt;kan begära att ett beslut om prisreglering ändras eller upphävs. Detta kan&lt;br&gt;bli aktuellt främst när förhållandena har ändrats så att det framstår som&lt;br&gt;angeläget att ändra en beslutad prisreglering. Prövning av en sådan&lt;br&gt;framställning får ske på samma sätt som en framställning om prisreglering&lt;br&gt;enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den starka ställning en innehavare av leveranskoncession har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i förhållande till prövningsberättigad konsument eller producent måste en&lt;br&gt;prisreglering uppenbarligen kunna tillämpas även i de fall en&lt;br&gt;prisöverenskommelse redan finns mellan parterna. Till klargörande av detta&lt;br&gt;har i jjärde stycket tagits in en bestämmelse om att avtal som strider mot&lt;br&gt;beslut om prisreglering är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsyn över att&lt;br&gt;en koncessionshavare fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utövandet av tillsynen enligt första stycket får myndigheten&lt;br&gt;meddela de förelägganden som behövs för att trygga efterlevnaden av&lt;br&gt;de föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett sådant föreläggande får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att regeringen utser den myndighet som skall utöva&lt;br&gt;tillsynen över att en koncessionshavare iakttar de skyldigheter som följer av&lt;br&gt;lagen. Den viktigaste bestämmelsen är därvid att koncessionshavaren iakttar&lt;br&gt;de skyldigheter som anges i 9 §. Om ett beslut om prisreglering enligt 10&lt;br&gt;§ har meddelats omfattar tillsynen också efterlevnaden av det beslutet. I&lt;br&gt;övrigt ingår det inte i tillsynen att övervaka koncessionshavarens prissättning&lt;br&gt;eftersom frågor om prisreglering endast prövas på begäran av part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse som ger myndigheten möjlighet att&lt;br&gt;förelägga koncessionshavaren att fullgöra de skyldigheter som omfattas av&lt;br&gt;tillsynen. Ett sådant föreläggande kan förenas med vite. Däremot föreslås&lt;br&gt;ingen möjlighet till återkallelse av leveranskoncession. Detta på grund av&lt;br&gt;den relativt korta koncessionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Annan än innehavare av leveranskoncession får inom&lt;br&gt;leveransområdet leverera ström dels för ändamål som inte omfattas av&lt;br&gt;leveransskyldigheten enligt 9 § första och andra styckena, dels till elkon-&lt;br&gt;sumenter som skriftligen gjort anmälan om det till koncessionshavaren&lt;br&gt;minst sex månader innan leveransen påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om leverans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ström med reglerad uppsägningstid eller som är tidsbestämt får dock &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte köpa ström av annan än koncessionshavaren förrän avtalet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört att gälla. I sådana fall krävs ingen anmälan enligt första Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom leveransområdet som köper ström från annan än&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession men som i stället vill köpa ström&lt;br&gt;från denne skall ha rätt till det om elkonsumenten gjort anmälan om&lt;br&gt;detta till koncessionshavaren minst en månad innan leveransen skall&lt;br&gt;påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, regleras&lt;br&gt;bl.a. rätten för andra än innehavaren av leveranskoncession att leverera&lt;br&gt;ström till kunder inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den stora skillnaden för en elkonsument mellan att köpa sin ström från&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncessionen och en annan elleverantör blir kravet&lt;br&gt;på mätning av den förbrukade strömmen. Denna fråga har behandlats i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 2 § 4 mom. ellagen. Regeringen kommer att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om mätning. Ansvaret för mätningen kommer att åvila&lt;br&gt;nätägaren, som därför kommer att installera en mätare i elkundernas&lt;br&gt;uttagspunkt. Elkunden kommer att få ersätta nätägaren för kostnaden för&lt;br&gt;mätaren och mätningen såsom en del av nätverksamheten. För de kunder&lt;br&gt;som köper sin ström av innehavaren av leveranskoncession kommer det,&lt;br&gt;enligt de föreskrifter regeringen avser att utfärda, att räcka med en mer&lt;br&gt;schablonartad mätning och därmed en tämligen billig mätare. Den elkund&lt;br&gt;som väljer att köpa sin ström av någon annan än innehavaren av&lt;br&gt;leveranskoncessionen kommer däremot att omfattas av huvudregeln om&lt;br&gt;mätning, dvs. mätning med ganska stor noggrannhet över tiden. Denna&lt;br&gt;noggranna mätning kommer att kräva en betydligt mer avancerad mätare&lt;br&gt;som därmed också är avsevärt dyrare. Den elkund som sålunda byter&lt;br&gt;leverantör får därmed finna sig i att nätägaren installerar en avancerad och&lt;br&gt;därmed dyrbar mätare i hans uttagspunkt och kunden blir också tvungen att&lt;br&gt;ersätta nätägaren för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår till en böijan att vem som helst får leverera&lt;br&gt;ström för andra ändamål än de som omfattas av leveransskyldigheten enligt&lt;br&gt;9 § första och andra styckena. Denna skyldighet omfattar bara normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål. Om en elkonsument vill ha ström för något annat&lt;br&gt;ändamål får han köpa den från vem han vill. Det måste då vara klarlagt att&lt;br&gt;hans köp av ström faller utanför ramen för normala förbrukningsändamål.&lt;br&gt;Detta sker antingen genom att innehavaren av leveranskoncessionen medger&lt;br&gt;att det planerade köpet inte omfattas av hans leveransskyldighet eller att&lt;br&gt;frågan har avgjorts enligt 9 § sista stycket. Dessutom omfattar inte leverans-&lt;br&gt;skyldigheten, under de förutsättningar som anges i 9 § andra stycket, ström&lt;br&gt;för uppvärmningsändamål. De elkonsumenter som berörs av denna&lt;br&gt;bestämmelse får i dag sin värmeförsörjning vad gäller byggnader via&lt;br&gt;fjärrvärme eller naturgas. De kommer i fortsättningen att kunna välja ström&lt;br&gt;för sin värmeförsörjning och därvid fritt välja elleverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom föreskrivs i första stycket om möjlighet för elkonsumenter som&lt;br&gt;omfattas av leveransskyldigheten att byta elleverantör. För sådant byte krävs&lt;br&gt;att elkonsumenten gör anmälan om detta till innehavaren av levera-&lt;br&gt;nskoncessionen minst sex månader i förväg. Skälet till detta är att konces- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionshavaren måste få rimlig tid att anpassa sin verksamhet till ändrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de allra flesta fall kommer den nuvarande innehavaren av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdeskoncession att bli den som får den nya leveranskoncessionen. I&lt;br&gt;många fall har elkonsumenter leveransavtal med den nuvarande innehavaren&lt;br&gt;av områdeskoncessionen. Dessa avtal blir inte ogiltiga i och med&lt;br&gt;övergången till ett system med leveranskoncession. Därför föreskrivs i&lt;br&gt;andra stycket att konsumenter med sådana avtal, som är tidsbegränsade eller&lt;br&gt;har reglerad uppsägningstid, inte får byta elleverantör förrän avtalet har&lt;br&gt;upphört att gälla. I sådana fall behövs ingen uppsägning utan koncessionsha-&lt;br&gt;varen får anses känna till att avtalet håller på att löpa ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant avtal däremot saknar bestämmelse om giltighetstid eller&lt;br&gt;uppsägning och alltså gäller tills vidare måste dock elkonsumenten ha&lt;br&gt;möjlighet att någon gång byta leverantör. För en sådan elkonsument gäller&lt;br&gt;därför huvudregeln om sex månaders uppsägningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas vad som skall gälla för elkonsument som vill&lt;br&gt;återgå till att få sina leveranser från koncessionshavaren. Konsumenten skall&lt;br&gt;ha rätt till detta en månad efter det att han gjort anmälan till&lt;br&gt;koncessionshavaren. Detta innebär således att koncessionshavarens leverans-&lt;br&gt;skyldighet enligt 9 § inträffar en månad efter en sådan anmälan. Vidare&lt;br&gt;innebär det att konsumenten återigen får rätt att få skäligheten i priset&lt;br&gt;prövad i enlighet med vad som anges i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut enligt 9-11 §§ får överklagas till allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar överklagande till domstol. De beslut som kan&lt;br&gt;överklagas är beslut som rör leverans- och inköpsskyldighet av ström enligt&lt;br&gt;9 §, beslut om prisreglering enligt 10 § samt sådana förelägganden som&lt;br&gt;meddelas med stöd av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol, vilket&lt;br&gt;innebär att överklagandet skall prövas av länsrätt i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i samband med ikraftträdandet till någon&lt;br&gt;annan än den som vid utgången av 1994, med stöd av områdeskon-&lt;br&gt;cession enligt 2 § 4 mom. lagen (1902:71 s.l), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;januari 1995, bedriver distributionsverksamhet inom leveransområdet&lt;br&gt;(områdeskoncessionshavaren) eller den som till honom står i förhållande&lt;br&gt;som anges i 3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som får leveranskoncession inom området har skyldighet att&lt;br&gt;leverera ström i enlighet med vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a) omfattar dock inte elkonsumenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom området som vid ikraftträdandet har tidsbestämda avtal eller avtal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med reglerad uppsägningstid med den tidigare innehavaren av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b) angivna undantaget från leveransskyldigheten gäller&lt;br&gt;till utgången av år 1996. Avtal som avses under b) blir ogiltigt vid&lt;br&gt;utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsument och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses under b) blir ogiltigt vid&lt;br&gt;ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpningen av 2 skall med områdeskoncessionshavaren&lt;br&gt;likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) personer som denne direkt eller indirekt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) personer som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande&lt;br&gt;över områdeskoncessionhavaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) personer som någon med sådant inflytande som avses i b) direkt&lt;br&gt;eller indirekt har ett bestämmande inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sådan skriftlig anmälan som anges i 12 § första stycket får göras&lt;br&gt;först vid ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 1 anges dagen för lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under punkt 2 behandlas vad som skall gälla om leveranskoncession&lt;br&gt;beviljas någon helt annan än den som före lagens ikraftträdande ombesörjde&lt;br&gt;leveranserna inom området. Som angetts under motiveringen till 7 § skall&lt;br&gt;leveranskoncession beviljas den som från allmän synpunkt är mest lämplig&lt;br&gt;att leverera ström inom leveransområdet samt att detta inledningsvis allmänt&lt;br&gt;sett torde vara den som för närvarande haft ansvaret härför, dvs.&lt;br&gt;innehavaren av områdeskoncession. Det sistnämnda förutsätter dock att&lt;br&gt;denne har skilt ut produktion av och handel med el från nätverksamhet,&lt;br&gt;eftersom det i 1 § uppställs krav på att en juridisk person som bedriver&lt;br&gt;produktion av och handel med el inte får bedriva nätverksamhet. Detta torde&lt;br&gt;innebära att leveranskoncession beviljas antingen den nuvarande innehavaren&lt;br&gt;av områdeskoncessionen eller någon som ingår i samma koncern som&lt;br&gt;områdeskoncessionshavaren. Följden i dessa typer av fall blir alltså att&lt;br&gt;nätkoncessionen för område och leveranskoncessionen ligger i samma&lt;br&gt;koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den under denna punkt upptagna övergångsbestämmelsen är alltså inte&lt;br&gt;tillämplig när leveranskoncession beviljas antingen områdeskoncessions-&lt;br&gt;havaren eller någon som enligt punkt 3 ingår i samma koncern som&lt;br&gt;områdeskoncessionshavaren. De under punkt 3 angivna fallen är då&lt;br&gt;leveranskoncession beviljas ett dotterbolag, ett moderbolag resp, ett&lt;br&gt;systerbolag till områdeskoncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 2 är avsedd att tillämpas när leveranskoncession&lt;br&gt;beviljas någon helt annan, t. ex. en producent eller någon som tidigare skött&lt;br&gt;leveranser inom ett helt annat område. För sådana fall krävs vissa särskilda&lt;br&gt;bestämmelser av övergångskaraktär i huvudsak för att skydda konsumenter-&lt;br&gt;na inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under a uppställs huvudregeln för sådana fall, nämligen att leverans-&lt;br&gt;skyldighet föreligger för den som har leveranskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet abonnenter inom ett område har i dag inget särskilt avtal med Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;innehavaren av områdeskoncessionen. Detta har ju inte varit nödvändigt&lt;br&gt;eftersom leveransskyldigheten varit reglerad i lag och kunden inte har&lt;br&gt;kunnat köpa ström från någon annan leverantör samt priset varit fastställt&lt;br&gt;i en allmänt tillgänglig tariff. Det förekommer dock att elkonsumenter har&lt;br&gt;avtal med koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konsumenter inom området som saknar avtal eller har avtal som&lt;br&gt;gäller tills vidare och saknar bestämmelser om viss uppsägningstid med den&lt;br&gt;tidigare innehavaren av områdeskoncessionen inom området innebär bestäm-&lt;br&gt;melsen under a att de vid lagens ikraftträdande blir omfattade av&lt;br&gt;leveransskyldigheten för den nye innehavaren av leveranskoncessionen. I de&lt;br&gt;fall konsumenten har ett avtal med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession blir avtalet ogiltigt enligt föreskriften under d. Konsu-&lt;br&gt;menternas kundrelation till den tidigare leveransskyldige inom området&lt;br&gt;upphör alltså. Om en sådan konsument vill få leverans av ström från någon&lt;br&gt;annan än den nye koncessionshavaren måste han iaktta de särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser som gäller för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under b föreskrivs om undantag från leveransskyldigheten beträffande&lt;br&gt;sådana kunder som har tidsbestämda avtal eller avtal med reglerad&lt;br&gt;uppsägningstid med den tidigare innehavaren av områdeskoncession inom&lt;br&gt;området. Sådana avtal upphör alltså inte att gälla vid ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta undantag är nödvändigt eftersom den tidigare leveransskyldige&lt;br&gt;annars skulle riskera att mista hela sitt kundunderlag. Det är i huvudsak&lt;br&gt;stora kunder som har den här typen av avtal och som i de flesta fall har&lt;br&gt;sådan mätare som krävs vid leverans av ström från annan än innehavaren&lt;br&gt;av leveranskoncessionen. Det finns dock kunder inom denna kundkategori&lt;br&gt;som inte har den typ av mätare som kommer att krävas på den nya&lt;br&gt;elmarknaden. Som har nämnts tidigare kommer regeringen att utfärda&lt;br&gt;föreskrifter om mätning och mätare, varvid kravet på mätning och därmed&lt;br&gt;också mätare kommer att sättas lägre för elkonsumenter som köper sin&lt;br&gt;ström av innehavaren av leveranskoncession. Samma lägre krav kommer&lt;br&gt;därvid också att stipuleras för nu aktuell kundkategori. Under c anges att&lt;br&gt;undantaget från leveransskyldighet enligt b bara gäller till utgången av 1996.&lt;br&gt;De avtal inom denna kundkategori som då fortfarande är i kraft blir då&lt;br&gt;ogiltiga. För en sådan elkonsument innebär detta att han i fortsättningen får&lt;br&gt;sin ström från innehavaren av leveranskoncessionen. Om han i stället vill&lt;br&gt;fortsätta att köpa sin ström från sin tidigare leverantör eller eventuellt någon&lt;br&gt;helt annan leverantör måste han, enligt 12 § första stycket, göra anmälan&lt;br&gt;om detta minst sex månader i förväg, dvs. senast den 30 juni 1996. Han&lt;br&gt;kommer då inte längre att omfattas av de lägre kraven på mätning utan han&lt;br&gt;tvingas då, liksom andra elkonsumenter som inte köper sin ström från&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession, acceptera de strängare kraven på&lt;br&gt;mätning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall avtalen ifråga rent civilrättsligt upphör att gälla före utgången&lt;br&gt;av 1996 blir den som har leveranskoncessionen skyldig att leverera ström&lt;br&gt;till en sådan konsument om denne gjort anmälan om detta minst en månad&lt;br&gt;i förväg i enlighet med vad som anges i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 4 får en anmälan enligt 12 § första stycket inte göras före &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens ikraftträdande. Om anmälan trots detta ändå görs före ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. \r 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böljar sexmånadersfristen inte löpa förrän vid lagens ikraftträdande. Detta Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;innebär att den tidigaste dag som en sådan konsument kan köpa sin ström&lt;br&gt;från annan än innehavaren av leveranskoncessionen blir den 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:277) om&lt;br&gt;vissa bulvanförhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 1 § lagen (1985:277) om bulvanförhållanden är föranledd av att&lt;br&gt;lagen (1976:240) om förvärv av eldistributions-anläggning m.m. upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.4 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1976:240)&lt;br&gt;om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till förslaget om upphävande av lagen har redovisats i avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.4 i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Ellagstiftningsutredningens &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P 1993/94:162&lt;br&gt;delbetänkande Elkonkurrens med nätmonopol &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(SOU 1993:68)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrens och monopol på elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens förhållanden på elmarknaden har vuxit fram med stöd av lag-&lt;br&gt;regler som har sitt ursprung i början av 1900-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av ett enhälligt näringsutskott anslöt sig riksdagen i juni&lt;br&gt;1992 till de mål och strategier för elmarknadens reformering som hade&lt;br&gt;förordats i proposition 1991/92:133.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för en reformering av den svenska elmarknaden är enligt pro-&lt;br&gt;positionen att genom ökad konkurrens nå ett mer rationellt utnyttjande av&lt;br&gt;produktionsresurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveran-&lt;br&gt;svillkor till lägsta möjliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna principiella grundsyn på elmarknaden har redan kommit till&lt;br&gt;konkret uttryck i Norge och synes vara på väg i Finland. Fortsätter&lt;br&gt;utvecklingen i denna riktning har vi inom något eller några år ett med&lt;br&gt;dessa grannländer i huvudsak gemensamt regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med konkurrens på elmarknaden behövs en kontroll av nätverk-&lt;br&gt;samheten. Med nätverksamhet menar vi allt som behövs för att näten&lt;br&gt;skall kunna användas för överföring av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen gäller i första hand att ledningar och nät på skäliga villkor&lt;br&gt;hålls öppna och tillgängliga för alla som behöver använda dem for att&lt;br&gt;överföra ström. Det elektriska nätet skall vara en handelsplats dit alla har&lt;br&gt;tillträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra hand behövs en kontroll av nätverksamheten för att styra&lt;br&gt;prisutvecklingen för nättjänster - tarifferna för anslutning och&lt;br&gt;överföring - och ägamas vinstuttag. Denna ekonomiska kontroll är&lt;br&gt;nödvändig eftersom nätverksamhet är ett s.k. naturligt monopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av nätverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontroll av nätverksamheten skall enligt förslaget ske bl.a. genom ett&lt;br&gt;koncessionssystem som i stora drag motsvarar det som finns för&lt;br&gt;närvarande. Eftersom begreppet koncession i ellagen nu får en ny&lt;br&gt;innebörd, föreslår vi en ny benämning, nätkoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som skall sköta kontrollen av nätverksamheten kallas&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession kan enligt förslaget ges för linje eller för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätkoncession för linje avses koncession för en elektrisk ledning&lt;br&gt;med i huvudsak bestämd sträckning. Denna typ av nätkoncession svarar&lt;br&gt;närmast mot dagens linjekoncession.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätkoncession för område avses koncession för ett ledningsnät&lt;br&gt;inom ett visst område och med högst viss angiven spänning. Denna&lt;br&gt;koncession har likheter med den nuvarande områdeskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av våra förslag är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den som har nätkoncession skall vara skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;överföra ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den som har nätkoncession för område skall normalt vara skyldig&lt;br&gt;att på skäliga villkor ansluta en anläggning inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Om både en innehavare av nätkoncession för linje och en för&lt;br&gt;område vill ansluta en anläggning, sä skall den som har nätkon-&lt;br&gt;cession för området normalt ges företräde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den som har nätkoncession skall ansvara för mätning av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Frågor kring mätning, datainsamling och avräkning m.m. utreds i&lt;br&gt;särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om skyldighet att överföra ström på skäliga villkor innebär&lt;br&gt;att alla ledningar och nät öppnas för handel med el, inte bara storkraftnät&lt;br&gt;och regionnät utan även lokala nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för område skall vara skyldig att, på&lt;br&gt;skäliga villkor, ansluta alla som begär det, om inte nätmyndigheten&lt;br&gt;medger undantag från denna skyldighet. Anslutning till nätkoncession for&lt;br&gt;linje skall i första hand grundas på frivilliga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna rätten till anslutning och överföring kan självfallet inte&lt;br&gt;gälla utan begränsningar. Rätten skall gälla på skäliga villkor. Vad som&lt;br&gt;är skäligt får, om parterna inte är ense, avgöras av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Prövningen av om ett villkor, t.ex. priset, är skäligt kommer alltid att ske&lt;br&gt;i efterhand för vaije enskilt fall. Alla omständigheter av betydelse för ett&lt;br&gt;avtal kan prövas inom ramen för begreppet skäliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bedömningen av vad som är skäliga villkor ingår ett speciellt del-&lt;br&gt;problem, nämligen om det finns ledig kapacitet för begärd inmatning&lt;br&gt;eller uttag av ström. Detta gäller både vid anslutning av nya anläggningar&lt;br&gt;och vid ändrade villkor for befintlig anslutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning måste nätägaren i princip kunna vägra&lt;br&gt;anslutning med hänvisning till bristande överföringskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att elnäten öppnas kommer rörligheten på marknaden att&lt;br&gt;öka. Fler aktörer än idag kommer att vara ägare till den kraft som&lt;br&gt;överförs på de olika näten. För att man skall kunna veta vem eller vilka&lt;br&gt;som är ansvariga för olika leveranser kommer nya krav att ställas på&lt;br&gt;system for mätning samt insamling och rapportering av mätvärden. I&lt;br&gt;vilken utsträckning mindre elkunder kommer att utnyttja den öppna&lt;br&gt;elmarknaden beror på de aktuella kostnaderna för mätning, administration&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att innehavaren av nätkoncessionen blir ansvarig för&lt;br&gt;mätning m.m. vilket alltså ses som en del av nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns en rad frågor som behöver lösas kring mätning, datain-&lt;br&gt;samling och avräkning på elnäten. Det gäller t.ex. tekniska frågor så som&lt;br&gt;behovet av enhetliga normer som rör mätning samt insamling och&lt;br&gt;rapportering av mätvärden. Hithörande frågor bör utredas särskilt.&lt;br&gt;Vi föreslår vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nättariffer skall utformas på sakliga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nättariffer för område får inte konstrueras med utgångspunkt i var&lt;br&gt;inom området en anslutning är belägen (undantag - engångsavgift för&lt;br&gt;anslutning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nättariffer skall utformas sä, att betald avgift för en anslutning ger rätt&lt;br&gt;att använda det elektriska nätet inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Skäligheten i tariffer och övriga villkor för nättjänster kan bedömas av&lt;br&gt;nätmyndigheten utifrån bl. a. en prisindikator och en avkastnings-&lt;br&gt;indikator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De riktlinjer som här har formulerats baseras bl.a. på en princip om&lt;br&gt;kostnadsriktighet för olika kundkategorier. Men strävan efter&lt;br&gt;kostnadsriktighet kan komma i konflikt med andra mål. Det är, anser vi,&lt;br&gt;knappast rimligt om elkonsumenter i områden där det är särskilt dyrt att&lt;br&gt;bygga och underhålla elnäten, t.ex. i glest befolkade bygder, behöver stå&lt;br&gt;för samtliga de kostnader som elöverföringen medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav på nättarifferna på de lokala näten bör enligt&lt;br&gt;vår mening därför vara att dessa inte skall konstrueras med utgångspunkt&lt;br&gt;i var inom ett koncessionsområde kunden är ansluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med detta system kan det naturligtvis inte undvikas att&lt;br&gt;nättarifferna i utpräglade glesbygdsområden kan bli relativt sett högre än&lt;br&gt;i utpräglade tätortsområden. Så är emellertid förhållandet redan inom&lt;br&gt;ramen for nuvarande system med områdeskoncessioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån på tarifferna skall avvägas mellan å ena sidan kundernas intresse&lt;br&gt;av så låga priser som möjligt i kombination med avtalad säkerhet i&lt;br&gt;leveransen och å andra sidan nätägamas intresse av avkastning på det&lt;br&gt;egna kapital som investeras i verksamheten. Det blir nätmyndighetens&lt;br&gt;uppgift att efter hörande av berörda parter finna den balanspunkt som är&lt;br&gt;skälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten bör utforma vissa bedömningsgrunder i form av bl.a.&lt;br&gt;indikatorer. Dessa skall ses som ett hjälpmedel för såväl nätmyndigheten&lt;br&gt;som koncessionshavarama och deras kunder - konsumenterna - när det&lt;br&gt;gäller att i ett konkret fall bedöma vad som är skälig nivå på tarifferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av indikatorer som speglar prisutvecklingen och&lt;br&gt;kapitalavkastningen i nätverksamheten har särskild betydelse, i synnerhet&lt;br&gt;under de första åren sedan systemet med separata tariffer för&lt;br&gt;överföringstjänster har införts. Myndigheten bör successivt utveckla&lt;br&gt;ytterligare indikatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår särredovisning enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Nätverksamhet skall särredovisas som särskild rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den som har nätkoncession skall ge in årsredovisning m.m. för&lt;br&gt;nätverksamheten till nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Revisor särskilt skall uttala om årsredovisning för nätverksamhet gjorts&lt;br&gt;enligt reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaträkning och balansräkning skall upprättas enligt särskilda rikt-&lt;br&gt;linjer. Årsredovisningen skall bl.a. innehålla uppgifter bl.a. om&lt;br&gt;eventuella koncernbidrag och om de olika indikatorer som nät-&lt;br&gt;myndigheten angett och deras nivå for året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första årsredovisningen skall redovisas hur ingångsvärdena i&lt;br&gt;särredovisningen har beräknats och hur dessa förhåller sig till&lt;br&gt;motsvarande värden före det att särredovisning upprättades. Särskild vikt&lt;br&gt;bör härvid läggas på redovisningen av anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor för nätkoncessioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget behålls huvuddragen av gällande koncessionssystem men&lt;br&gt;ändamålet ändras till att reglera nätverksamheten enligt de nya&lt;br&gt;riktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att nätmyndigheten då koncession söks skall pröva&lt;br&gt;bl.a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Är ledningar och nät lämpliga från allmän synpunkt?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Utgör nätkoncession för område en lämplig enhet för nätverksamhet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Är sökanden lämplig ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande kravet på lämplig enhet med hänsyn till eldistributio-&lt;br&gt;nens ändamålsenliga anordnande ändras till att avse för nätverksamheten&lt;br&gt;lämplig enhet. Inom ett område med nätkoncession bör t.ex. finnas både&lt;br&gt;kunder som det är dyrt att ha knutna till nätet och kunder som inte&lt;br&gt;medför så höga kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När nätkoncession gäller utlandsförbindelse skall enligt vårt förslag&lt;br&gt;regeringen alltid pröva ansökan. Det blir därmed i dessa fall regeringen&lt;br&gt;som i samband med den lämplighetsprövning som alltid skall föregå en&lt;br&gt;koncessionsgivning har att bedöma ansökan bl.a. mot bakgrund av den&lt;br&gt;av statsmakterna uttalade principen att Svenska kraftnät skall äga en&lt;br&gt;tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsregel i övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag innebär genomgripande förändringar av villkoren för&lt;br&gt;koncessioner. Koncessionstidema är långa, upp till 40 år, och de&lt;br&gt;föreslagna villkoren bör av hänsyn till konkurrensen på elmarknaden&lt;br&gt;införas vid en och samma tidpunkt för alla koncessionshavare. Villkoren&lt;br&gt;for koncessioner måste därför ändras under löpande koncessionstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändrade villkoren kan emellertid orsaka förluster för en&lt;br&gt;del koncessionshavare. Deras rätt enligt tidigare meddelade koncessioner&lt;br&gt;kan jämställas med egendom och sådan åtnjuter skydd av bl.a. den s.k.&lt;br&gt;Europakonventionen. Vi föreslår därför en övergångsbestämmelse om&lt;br&gt;ersättning av staten för förluster som är en direkt följd av villkor-&lt;br&gt;sändringama. Koncessionshavama skall dock inte kunna få ersättning för&lt;br&gt;utebliven vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storkraftnätet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av våra förslag är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Svenska Kraftnät åläggs &amp;quot;systemansvar&amp;quot;för storkraftnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Svenska Kraftnät utses till &amp;quot;nätansvarig enhet&amp;quot; enligt EGs trans-&lt;br&gt;iteringsdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att dessa ändringar skall framgå av instruktionen för&lt;br&gt;affärsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel i konkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ellagen innehåller nu ett antal regler om leveransskyldighet, köpskyl-&lt;br&gt;dighet och prisreglering av el. Vi föreslår att dessa regler upphävs,&lt;br&gt;liksom den särskilda lagen om förvärv av eldistributionsanläggning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tanken är att köp och försäljning av el skall ske i fri konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller försäljning av el till mindre kunder kan dock&lt;br&gt;möjligheterna att i praktiken snabbt skapa en fungerande konkur-&lt;br&gt;rensmarknad ifrågasättas. Även om en mindre konsument med vårt&lt;br&gt;förslag får rätt att byta leverantör kan det finnas hinder för&lt;br&gt;leverantörsbyte i form av sök-, mät- och informationskostnader. Den&lt;br&gt;nuvarande leverantören kan därför komma att få en dominerande&lt;br&gt;ställning på den lokala marknaden för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket har bedömt att den konkurrenslag som träder i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1993 ger tillräckligt skydd för mindre konsumenter mot&lt;br&gt;överpriser och annat missbruk av dominerande ställning. Konkurrensver-&lt;br&gt;ket ser på förhand inget behov av ytterligare regleringar av&lt;br&gt;elförsälj ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi utgår från att de nya konkurrensreglerna ger ett tillräckligt konsu-&lt;br&gt;mentskydd, i enlighet med Konkurrensverkets bedömning. Vi vill&lt;br&gt;samtidigt understryka att det är viktigt att utvecklingen på denna del av&lt;br&gt;elmarknaden följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag att upphäva skyldigheten att köpa el betyder att mindre&lt;br&gt;elproduktionsanläggningar (högst 1 500 kilowatt) inte längre har en&lt;br&gt;garanterad avsättning för sin produktion. Om det visar sig att ägare av&lt;br&gt;sådana mindre kraftverk förlorar på det nya regelverket kan det finnas&lt;br&gt;anledning att överväga särskilt stöd av energipolitiska skäl. Ofta handlar&lt;br&gt;det nämligen om vindkraftverk och små vattenkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I två fall anser vi att handel med el behöver kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första gäller elsäljare m.ft. Det går inte att &amp;quot;öronmärka”&lt;br&gt;elleveranser. En konsument kan fortsätta att använda el trots att hans&lt;br&gt;kraftproducent eller elsäljare inte matar in någon kraft just åt honom.&lt;br&gt;Först efter det att mätvärden och kontraktsinformation for respektive&lt;br&gt;producent, återförsäljare och elkonsument har sammanställts, dvs.&lt;br&gt;avräkningen är genomförd, kan det kontrolleras om alla gjort rätt för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att alla avtal om leverans av el, i något led&lt;br&gt;av kedjan producent - återförsäljare - konsument, kompletteras med s.k.&lt;br&gt;reservkraftsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag är att Svenska kraftnät, i egenskap av systemansvarig, ges&lt;br&gt;ett speciellt ansvar att övervaka att de som har balansansvar också har&lt;br&gt;tillräckliga reservkraftsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet gäller export och import av el. Mot bakgrund av bl.a.&lt;br&gt;vad riksdagens näringsutskott våren 1992 uttalade om önskvärdhet av&lt;br&gt;ömsesidighet vid export och import av el kan det finnas skäl för&lt;br&gt;regeringen att noga följa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av vårt förslag är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Den som importerar eller exporterar el enligt kontrakt som är gällande&lt;br&gt;minst sex månader skall göra anmälan i förväg till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Det är straffbart att inte göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal elverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När handel med el skall ske i konkurrens uppstår frågan, om nuvarande&lt;br&gt;kommunalrättsliga regler försvårar for kommunala foretag att konkurrera&lt;br&gt;på lika villkor med statliga och privata företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har gått igenom bl.a. innebörden av lokaliseringsprincipen,&lt;br&gt;likställighetsprincipen, förbudet mot spekulativa företag och&lt;br&gt;självkostnadsprincipen samt kommunallagens regler för kommunala&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår följande ändringar for kommunala elföretag som drivs i&lt;br&gt;privaträttslig form - i regel aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* De får rätt att - utan hinder av kommunallagens lokaliseringsprincip -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva produktion av och handel med el, nätverksamhet samt viss&lt;br&gt;sidoverksamhet utanför den egna kommunens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* För deras produktion och försäljning av el och sidoverksamhet skall -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i stället för kommunallagens likställighetsprincip och den s.k.&lt;br&gt;självkostnadsprincipen - gälla krav på affärsmässighet och särredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser vi föreslår ansluter i sak nära till förslag som nyligen&lt;br&gt;har lagts fram av Avgiftsgruppen (Civildepartementet) i betänkandet (Ds&lt;br&gt;1993:16) Avgifter inom kommunal verksamhet - förslag till modifierad&lt;br&gt;självkostnadsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag avser alltså endast kommunal elverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;i privaträttslig form, huvudsakligen som aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun som så önskar kan naturligtvis även i fortsättningen&lt;br&gt;bedriva produktion av och handel med el i förvaltningsform. Men i så&lt;br&gt;fall kommer lokaliseringsprincipen att gälla liksom också&lt;br&gt;likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen. Den sistnämnda&lt;br&gt;kommer dock kanske - vilket kan vara väsentligt - att modifieras enligt&lt;br&gt;Avgiftsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighet och länsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är att arbetet med koncessionsfirågor inom Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK) blir av ungefar samma omfattning och&lt;br&gt;inriktning som för närvarande när det föreslagna systemet med nätkon-&lt;br&gt;cessioner införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt tillkommer nya myndighetsuppgifter rörande nätverk-&lt;br&gt;samheten. Dessa gäller att utfärda allmänna föreskrifter och råd om&lt;br&gt;särredovisning av nätverksamhet och att bedöma pris och andra villkor&lt;br&gt;för nättjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både koncessionsprövningen och tillsynen över nätverksamheten bör&lt;br&gt;handhas av nätmyndigheten. Vi anser att NUTEK för närvarande är den&lt;br&gt;lämpligaste myndigheten för detta uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKs beslut om villkoren for överföring och anslutning skall kunna&lt;br&gt;överklagas till länsrätten i Stockholm. NUTEK får rätt att agera som part&lt;br&gt;i domstol och att överklaga domstols avgörande som inneburit att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKs beslut ändrats i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid och sätt för införandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av oss föreslagna reglerna kan börja gälla tidigast den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att samhällsekonomiska skäl talar för ett snabbt genomförande&lt;br&gt;av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de nya reglerna skall kunna träda i kraft den 1 juli 1994 krävs&lt;br&gt;att de riksdagsbeslut som behövs kan fattas före utgången av första&lt;br&gt;kvartalet 1994. Dessutom måste NUTEKs förberedelsearbete kunna&lt;br&gt;startas före utgången av år 1993. Men, om alla intressenter anstränger&lt;br&gt;sig, borde det kunna gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ellagstiftningsutredningens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattan-&lt;br&gt;de vissa bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 - 3, 15, 23 och 31 §§ lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elektrisk anläggning förstås i denna lag anläggning med däri ingåen-&lt;br&gt;de särskilda föremål for produktion, upplagring, omformning, överfö-&lt;br&gt;ring, distribution eller nyttjande av elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ha olika delar av samma elektriska anläggning skilda innehavare, anses&lt;br&gt;vaije sådan del som en särskild anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska anläggningar indelas med hänsyn till farlighetsgraden i&lt;br&gt;starkströmsanläggningar och svagströmsanläggningar. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet förstås sådan&lt;br&gt;verksamhet som behövs för att&lt;br&gt;överföra ström på det elektriska&lt;br&gt;nätet. Hit hör bl. a. projektering,&lt;br&gt;byggande och underhäll av&lt;br&gt;ledningar, ställverk och&lt;br&gt;transformatorer, anslutning av&lt;br&gt;andra ledningar och mätning av&lt;br&gt;överförd ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning förstås i 2 § 4&lt;br&gt;och 7 mom. dels ny anslutning av&lt;br&gt;ledning eller annan anläggning,&lt;br&gt;dels återinkoppling av befintlig an-&lt;br&gt;slutning och dels ändring av&lt;br&gt;avtalad effekt i anslutningspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser en myndighet&lt;br&gt;(nätmyndigheten) som handhar&lt;br&gt;frågor om nätverksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (koncession) av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Till en&lt;br&gt;lednings framdragande räknas inte&lt;br&gt;bara själva byggandet av ledningen&lt;br&gt;utan också schaktning, skog-&lt;br&gt;savverkning eller därmed jäm-&lt;br&gt;förliga åtgärder för att bereda plats&lt;br&gt;för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en&lt;br&gt;ledning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (linjekoncession) eller&lt;br&gt;ledningsnät inom ett visst område&lt;br&gt;(områdeskoncession).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopp-&lt;br&gt;lingsstation som är avsedd för en&lt;br&gt;spänning av 40 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver och som skall anslutas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en eller flera nya ledningar får inte&lt;br&gt;böija byggas förrän koncession har&lt;br&gt;meddelats för framdragande av&lt;br&gt;minst en ny ledning eller med-&lt;br&gt;givande har lämnats enligt 8 mom.&lt;br&gt;for sådant framdragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (nätkoncession) av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Till en lednings framdragande&lt;br&gt;räknas inte bara själva byggandet&lt;br&gt;av ledningen utan också schakt-&lt;br&gt;ning, skogsavverkning eller&lt;br&gt;därmed jämförliga åtgärder för att&lt;br&gt;bereda plats för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ledning med i huvudsak&lt;br&gt;bestämd sträckning skall ges nät-&lt;br&gt;koncession för linje och för ett&lt;br&gt;ledningsnät inom ett visst område&lt;br&gt;och med högst viss angiven&lt;br&gt;spänning skall ges nätkoncession&lt;br&gt;för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopp-&lt;br&gt;lingsstation som är avsedd for en&lt;br&gt;spänning av 40 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver och som skall anslutas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en eller flera nya ledningar får inte&lt;br&gt;böija byggas förrän nätkoncession&lt;br&gt;har meddelats för framdragande av&lt;br&gt;minst en ny ledning eller med-&lt;br&gt;givande har lämnats enligt 8 mom.&lt;br&gt;för sådant framdragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge undantag från bestämmelserna i första och tredje&lt;br&gt;styckena i fråga om vissa slag av ledningar eller stationer eller i fråga om&lt;br&gt;ledningar eller stationer inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej meddelas, med&lt;br&gt;mindre anläggningen är behövlig&lt;br&gt;och förenlig med en planmässig&lt;br&gt;elektrifiering och, då fråga är om&lt;br&gt;områdeskoncession föryrkesmässig&lt;br&gt;distribution, området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till eldistributionens ända-&lt;br&gt;målsenliga anordnande lämplig&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för yrkesmässig dis-&lt;br&gt;tribution må meddelas endast den&lt;br&gt;som från allmän synpunkt finnes&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får ges endast om&lt;br&gt;anläggningen är lämplig från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje får endast&lt;br&gt;om särskilda skäl föreligger ges för&lt;br&gt;ledning med spänning som inte&lt;br&gt;överstiger högsta tillåtna spänning&lt;br&gt;för de områden med nätkoncession&lt;br&gt;som berörs av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område får ges&lt;br&gt;om området utgör en med hänsyn&lt;br&gt;till nätverksamheten lämplig enhet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämplig att utöva sådan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av fråga om med-&lt;br&gt;delande av områdeskoncession&lt;br&gt;enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall möjlighet att tillgodose lokala&lt;br&gt;intressen särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte strida mot en&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av koncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej överlåtas utan&lt;br&gt;tillstånd av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärv av eldistributionsan-&lt;br&gt;läggning m.m. finnes särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Områden med nätkoncession får&lt;br&gt;inte helt eller delvis sammanfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får endast ges till&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte strida mot&lt;br&gt;en detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser. Om syftet med planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte överlåtas&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession meddelas för viss tid,&lt;br&gt;ej överstigande fyrtio eller, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl därtill föranleda, sextio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av koncession&lt;br&gt;skola, under förbehåll av allmän&lt;br&gt;och enskild rätt, föreskrivas de&lt;br&gt;villkor for anläggningens utförande&lt;br&gt;och nyttjande som av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller eljest ur allmän synpunkt&lt;br&gt;finnas påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession ges för bestämd tid,&lt;br&gt;längst 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av nätkoncession&lt;br&gt;skola, under förbehåll av allmän&lt;br&gt;och enskild rätt, föreskrivas de&lt;br&gt;villkor för anläggningens utförande&lt;br&gt;och nyttjande som av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller eljest ur allmän synpunkt&lt;br&gt;finnas påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar områdeskonces-&lt;br&gt;sionen för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att tillhandahålla ström&lt;br&gt;åt var och en som inom området&lt;br&gt;behöver den för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;överföra ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för&lt;br&gt;område är skyldig att, om inte nät-&lt;br&gt;myndigheten medger undantag, på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns särskilda skäl till&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där fjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas distribueras eller&lt;br&gt;avses bli distribuerad föreligger&lt;br&gt;inte skyldighet att leverera ström&lt;br&gt;för värmeförsörjning av en&lt;br&gt;byggnad, om strömmen är avsedd&lt;br&gt;för &amp;nbsp;&amp;nbsp;värmeförsörjning på något&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt än med värmepump eller&lt;br&gt;om strömmen är avsedd för en&lt;br&gt;värmepump men värmepumpar,&lt;br&gt;enligt riktlinjer som kom-&lt;br&gt;munfullmäktige har beslutat, inte&lt;br&gt;bör förekomma inom området.&lt;br&gt;Trots detta föreligger dock skyl-&lt;br&gt;dighet att leverera ström, om&lt;br&gt;värmeförsörjningen av byggnaden&lt;br&gt;med större fördel kan tillgodoses&lt;br&gt;med elenergi än med det för om-&lt;br&gt;rådet gemensamma systemet. Har&lt;br&gt;ström till en värmepump börjat&lt;br&gt;tillhandahållas före fullmäktiges&lt;br&gt;beslut gäller skyldighet att leverera&lt;br&gt;så länge värmepumpen är i bruk.&lt;br&gt;Den som innehar områdeskon-&lt;br&gt;cession för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till undantag, köpa&lt;br&gt;ström från elproduktions-&lt;br&gt;ansläggning som är belägen inom&lt;br&gt;området och som kan leverera en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar linjekoncession&lt;br&gt;är skyldig att, om det är förenligt&lt;br&gt;med koncessionens ändamål,&lt;br&gt;leverera eller överföra ström åt en&lt;br&gt;innehavare av områdeskoncession,&lt;br&gt;i den mån det behövs för att denne&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt första - tredje&lt;br&gt;styckena. Sådan skyldighet att&lt;br&gt;leverera eller överföra ström&lt;br&gt;föreligger även i övrigt gentemot&lt;br&gt;förbrukare, vars verksamhet är av&lt;br&gt;större betydelse för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förpliktelser, som&lt;br&gt;avses i detta moment, prövas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäliga villkor ansluta en an-&lt;br&gt;läggning inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för&lt;br&gt;linje får ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskilda skäl föreligger kan&lt;br&gt;nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för linje skall&lt;br&gt;ansluta en anläggning på av nät-&lt;br&gt;myndigheten angivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anläggning kan anslutas&lt;br&gt;såväl till en nätkoncession för linje&lt;br&gt;som till en nätkoncession för om-&lt;br&gt;råde får den som har nät-&lt;br&gt;koncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter&lt;br&gt;medgivande av den som har&lt;br&gt;nätkoncessionen för området eller&lt;br&gt;efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten prövar, på eget&lt;br&gt;initiativ eller efter anmälan, enligt&lt;br&gt;detta moment eller 7 mom. om&lt;br&gt;överföring, anslutning, nättariffer&lt;br&gt;eller andra villkor för nätverksam-&lt;br&gt;het är skäliga samt om konces-&lt;br&gt;sionshavaren i övrigt uppfyllt sina&lt;br&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna för områdeskoncession&lt;br&gt;må ändras av den regeringen be-&lt;br&gt;myndigar, om det erfordras för&lt;br&gt;ändamålsenlig distribution och kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet för&lt;br&gt;koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna för nätkoncession för&lt;br&gt;område må ändras av nätmyndig-&lt;br&gt;heten om det erfordras för ända-&lt;br&gt;målsenlig nätverksamhet och kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet för&lt;br&gt;koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån föreskrift, som givits&lt;br&gt;vid meddelande av koncession,&lt;br&gt;eller förpliktelser, som avses i 4&lt;br&gt;mom., eller har han under tre år i&lt;br&gt;följd ej haft ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i bruk, må kon-&lt;br&gt;cessionen helt eller delvis&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten får förelägga en&lt;br&gt;koncessionshavare att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt denna lag eller&lt;br&gt;med stöd av lagen meddelade före-&lt;br&gt;skrifter eller koncessionsvillkor.&lt;br&gt;Föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig mån föreskrift, som givits&lt;br&gt;vid meddelande av nätkoncession,&lt;br&gt;eller förpliktelser, som avses i&lt;br&gt;4 mom. eller 7 mom., eller har han&lt;br&gt;under tre år i följd ej haft led-&lt;br&gt;ningen eller ledningsnätet i bruk,&lt;br&gt;må koncessionen helt eller delvis&lt;br&gt;återkallas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallelse av nätkoncession&lt;br&gt;prövas av länsrätt efter ansökan av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åstadkommande av skälig pris-&lt;br&gt;sättning är koncessionshavaren&lt;br&gt;skyldig att underkasta sig reglering&lt;br&gt;av pris och övriga villkor för leve-&lt;br&gt;rans, överföring eller inköp av&lt;br&gt;ström på framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som nyttjar eller önskar&lt;br&gt;nyttja ström från anläggningen,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Detta gäller även när nätverk-&lt;br&gt;samheten bedrivs av staten eller en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt&lt;br&gt;granska årsredovisningen avseende&lt;br&gt;nätverksamheten och avge ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller som&lt;br&gt;önskar leverera ström till anlägg-&lt;br&gt;ningen från en sådan elproduktion-&lt;br&gt;sanläggning som avses i 4 mom.&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller&lt;br&gt;upphävande av beslutad prisregle-&lt;br&gt;ring får göras också av&lt;br&gt;anläggningens innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om&lt;br&gt;prisreglering, är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får, om sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utlätande om årsredovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten uppgjorts enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariff skall utformas på&lt;br&gt;sakliga grunder. En nättariff för&lt;br&gt;område, utom engångsavgift för&lt;br&gt;anslutning, får dock inte konstrue-&lt;br&gt;ras med utgångspunkt i var inom&lt;br&gt;området en anslutning är belägen.&lt;br&gt;Nättariff för överföring av ström&lt;br&gt;skall utformas så, att betald avgift&lt;br&gt;för en anslutning ger rätt att&lt;br&gt;använda det elektriska nätet inom&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter reger-&lt;br&gt;ingens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten fastställer vilka&lt;br&gt;bedömningsgrunder i övrigt som&lt;br&gt;skall tillämpas vid prövning av&lt;br&gt;nättariffer enligt 4 mom. sista&lt;br&gt;stycket. När dessa bedömningsgr-&lt;br&gt;under tillämpas, skall nätmyndig-&lt;br&gt;heten ta skälig hänsyn till konces-&lt;br&gt;sionshavarens särskilda förhållan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgift om villko-&lt;br&gt;ren lämnas inom skälig tid. Den&lt;br&gt;som har nätkoncession skall vidare&lt;br&gt;på begäran upplysa om möjligheten&lt;br&gt;att hos nätmyndigheten begära&lt;br&gt;prövning enligt 4 mom. sista&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om kon-&lt;br&gt;cessionshavares skyldigheter enligt&lt;br&gt;4 mom. eller detta moment&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda skäl föreligger, medge att en&lt;br&gt;elektrisk starkströmsledning får&lt;br&gt;dras fram redan innan behövlig&lt;br&gt;koncession har meddelats eller att&lt;br&gt;en transformator- eller kopplings-&lt;br&gt;station får byggas utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelsen i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. När ledningen är färdig&lt;br&gt;att tas i bruk får, i den ordning&lt;br&gt;som regeringen föreskriver, till-&lt;br&gt;stånd lämnas att tills vidare under&lt;br&gt;tre år begagna ledningen i av-&lt;br&gt;vaktan på att koncessionsansök-&lt;br&gt;ningen slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om särskilda skäl föreligger, med- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;ge att en elektrisk stark- Bilaga 2&lt;br&gt;strömsledning får dras fram redan&lt;br&gt;innan behövlig nätkoncession har&lt;br&gt;meddelats eller att en trans-&lt;br&gt;formator- eller kopplings-station&lt;br&gt;får byggas utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelsen i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. När ledningen är färdig att&lt;br&gt;tas i bruk får, i den ordning som&lt;br&gt;regeringen föreskriver, tillstånd&lt;br&gt;lämnas att tills vidare under tre år&lt;br&gt;begagna ledningen i avvaktan på&lt;br&gt;att koncessionsansökningen slutligt&lt;br&gt;prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en koncession att gälla, är&lt;br&gt;den som senast haft koncessionen&lt;br&gt;skyldig att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning,&lt;br&gt;om detta är påkallat från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Prövningen skall ske i samband&lt;br&gt;med att koncessionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar den som har haft kon-&lt;br&gt;cessionen inte vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får den myndighet som har&lt;br&gt;att pröva frågor om återställ-&lt;br&gt;ningsåtgärder vid vite förelägga&lt;br&gt;honom att fullgöra sina åligganden.&lt;br&gt;Ett vitesföreläggande skall delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en nätkoncession att gälla&lt;br&gt;är den som senast haft&lt;br&gt;koncessionen skyldig att ta bort&lt;br&gt;ledningen med tillhörande&lt;br&gt;anläggningar och vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning om detta&lt;br&gt;är påkallat från allmän eller enskild&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av nätmyn-&lt;br&gt;digheten. Prövningen skall ske i&lt;br&gt;samband med att koncessionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar den som haft nätkon-&lt;br&gt;cessionen inte vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får nätmyndigheten vid&lt;br&gt;vite förelägga honom att fullgöra&lt;br&gt;sina åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan koncession, där&lt;br&gt;detta behövs, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer förelägga ledningens inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan nätkoncession,&lt;br&gt;där detta behövs, får nätmyn-&lt;br&gt;digheten förelägga ledningens&lt;br&gt;innehavare att ta bort ledningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havare att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder for återställning,&lt;br&gt;om detta är påkallat från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett vitesföreläggande skall&lt;br&gt;delges.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillhörande anläggningar och&lt;br&gt;vidta andra åtgärder for åter-&lt;br&gt;ställning , om detta är påkallat från&lt;br&gt;allmän eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana återställningsåt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;får regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer besluta&lt;br&gt;att tillträde till marken skall lämnas&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall&lt;br&gt;utföras så, att minsta skada och&lt;br&gt;intrång vållas. Byggnader får upp-&lt;br&gt;föras eller vägar byggas endast om&lt;br&gt;markens ägare och den som har&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitut avseende&lt;br&gt;marken samtyckt till det eller den&lt;br&gt;myndighet som avses i första&lt;br&gt;stycket lämnat tillstånd till&lt;br&gt;åtgärden. Tillstånd får lämnas&lt;br&gt;endast om åtgärden är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändig för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återställningsåtgärderna skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder återställningsåtgärderna skada eller intrång, skall ersättning&lt;br&gt;härför utgå. Talan om ersättning väcks vid den fastighetsdomstol inom&lt;br&gt;vars område marken eller större delen därav ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana återställning såt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;får nätmyndigheten besluta att till-&lt;br&gt;träde till marken skall lämnas&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall&lt;br&gt;utföras så, att minsta skada och&lt;br&gt;intrång vållas. Byggnader får upp-&lt;br&gt;föras eller vägar byggas endast om&lt;br&gt;markens ägare och den som har&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitut avseende&lt;br&gt;marken samtyckt till det eller nät-&lt;br&gt;myndigheten lämnat tillstånd till&lt;br&gt;åtgärden. Tillstånd får lämnas&lt;br&gt;endast om åtgärden är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändig för att&lt;br&gt;återställningsåtgärderna skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;den mån det är påkallat från&lt;br&gt;elsäkerhetssynpunkt, meddela före-&lt;br&gt;skrifter om kontroll, provning eller&lt;br&gt;besiktning samt andra föreskrifter&lt;br&gt;som angår elektriska anläggningar,&lt;br&gt;anordningar avsedda att anslutas&lt;br&gt;till sådana anläggningar, elektrisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;den mån det är påkallat från&lt;br&gt;elsäkerhetssynpunkt eller av hän-&lt;br&gt;syn till driftsäkerheten hos det&lt;br&gt;nationella elsystemet, meddela&lt;br&gt;föreskrifter om kontroll, provning&lt;br&gt;eller besiktning samt andra före-&lt;br&gt;skrifter som angår elektriska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;materiel eller elektriska installatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anläggningar, anordningar avsedda&lt;br&gt;att anslutas till sådana anlägg-&lt;br&gt;ningar, elektrisk materiel eller&lt;br&gt;elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsmyndighet har rätt att på&lt;br&gt;begäran få de upplysningar och&lt;br&gt;handlingar som behövs för&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten och annan tillsyns-&lt;br&gt;myndighet har rätt att på begäran&lt;br&gt;få de upplysningar och handlingar&lt;br&gt;som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § 7 mom. får inte Beslut av nätmyndigheten enligt&lt;br&gt;överklagas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 § 4, 6 eller 7 mom. eller 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagas hos länsrätt.&lt;br&gt;Nätmyndigheten får inträda som&lt;br&gt;part i målet när myndighetens&lt;br&gt;beslut prövas av domstol. Ändras&lt;br&gt;nätmyndighetens avgörande i sak&lt;br&gt;genom beslut av länsrätt eller kam-&lt;br&gt;marrätt, får nätmyndigheten föra&lt;br&gt;talan mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 §&lt;br&gt;första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som föreskrivits om nätkoncessioner i 2 § 2 mom. sista stycket,&lt;br&gt;2 § 4 - 8 mom. samt 3 § skall gälla även för linje- och områdes-&lt;br&gt;koncessioner under återstående koncessionstider. Linjekoncession skall&lt;br&gt;därvid i förekommande fall anses som nätkoncession för linje och&lt;br&gt;områdeskoncession som nätkoncession for område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ersättning av staten kan utgå till den som fått koncession enligt äldre&lt;br&gt;regler. Sådan ersättning skall avse förlust som är en direkt följd av att&lt;br&gt;villkoren i 2 § 4 mom. och 7 mom. enligt dessa övergångsbestämmelser&lt;br&gt;skall gälla för vid ikraftträdandet befintliga koncessioner. Ersättning utgår&lt;br&gt;inte för utebliven vinst. Talan om ersättning skall väckas senast sex&lt;br&gt;månader efter koncessionstidens utgång, om inte preskription redan skett&lt;br&gt;enligt preskriptionslagen (1981:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För ärenden angående prisreglering som inkommit till Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket före den 1 juli 1994 skall lagen i dess lydelse&lt;br&gt;före ikraftträdandet tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag med vissa bestämmelser om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utlandshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som importerar eller exporterar el enligt kontrakt som är gällande&lt;br&gt;minst sex månader skall i förväg anmäla importen eller exporten till&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall döms inte till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala elföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900) får, utan hinder av villkoret i 2 kap. 1 § kommunallagen om&lt;br&gt;anknytning till kommunens område eller dess medlemmar, utanför kommu-&lt;br&gt;nens område bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels produktion av och handel med el (elverksamhet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels nätverksamhet enligt 1 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om elektriska anläggningar, i geografisk anslutning till&lt;br&gt;företagets nätverksamhet inom kommunen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels, i den mån det behövs för att företaget skall kunna konkurrera på lika&lt;br&gt;villkor med icke-kommunala företag som bedriver elverksamhet, annan&lt;br&gt;verksamhet som har nära samband med elverksamheten (sidoverksamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett kommunalt företags elverksamhet och sidoverksamhet till denna&lt;br&gt;skall drivas på affärsmässig grund och redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redovisning av nätverksamhet finns bestämmelser i 2 § 7 mom. lagen,&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-,&lt;br&gt;uppbörds-, folkbokförings- och bil-&lt;br&gt;registerförfattningarna samt lagen&lt;br&gt;(1989:479) om ersättning för kost-&lt;br&gt;nader i ärenden och mål om skatt,&lt;br&gt;m.m. i den utsträckning som är&lt;br&gt;föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1988:153) om bistånd åt asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl., lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl., lagen&lt;br&gt;(1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl., lagen (1992:1574) om&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, smitt-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472),&lt;br&gt;karantänslagen (1989:290), lagen&lt;br&gt;(1970:375) om utlämning till&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge for verkställighet av beslut&lt;br&gt;om vård eller behandling, kör-&lt;br&gt;kortslagen (1977:477) och lagen&lt;br&gt;(1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt prövar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål enligt skatte-, taxerings-,&lt;br&gt;uppbörds-, folkbokförings- och&lt;br&gt;bilregisterförfattningarna samt&lt;br&gt;lagen (1989:479) om ersättning for&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om&lt;br&gt;skatt, m.m. i den utsträckning som&lt;br&gt;är föreskrivet i dessa författningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;mål enligt socialtjänstlagen&lt;br&gt;(1980:620), lagen (1990:52) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om vård av&lt;br&gt;unga, lagen (1988:870) om vård av&lt;br&gt;missbrukare i vissa fall, lagen&lt;br&gt;(1988:153) om bistånd åt asyl-&lt;br&gt;sökande m.fl., lagen (1985:568)&lt;br&gt;om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda m.fl., lagen&lt;br&gt;(1985:569) om införande av lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger&lt;br&gt;om psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;m.fl., lagen (1992:1574) om&lt;br&gt;bostadsanpassningsbidrag m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, lagen (1991:1129) om&lt;br&gt;rättspsykiatrisk vård, smitt-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472),&lt;br&gt;karantänslagen (1989:290), lagen&lt;br&gt;(1970:375) om utlämning till&lt;br&gt;Danmark, Finland, Island eller&lt;br&gt;Norge för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om vård eller behandling, kör-&lt;br&gt;kortslagen (1977:477) och lagen&lt;br&gt;(1989:14) om erkännande och&lt;br&gt;verkställighet av utländska&lt;br&gt;vårdnadsavgöranden m.m. och om&lt;br&gt;överflyttning av barn, allt i den&lt;br&gt;utsträckning som är föreskrivet i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa i den utsträckning&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avses i 12 § lagen&lt;br&gt;(1992:1527) om teleterminal-utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om överprövning enligt 6&lt;br&gt;kap. lagen (1992:1528) om&lt;br&gt;offentlig upphandling.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offentlig upphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. mål enligt lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar, i den ut-&lt;br&gt;sträckning som är föreskrivet i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål som överklagas från Riksförsäkringsverket med tillämpning av 20&lt;br&gt;kap. 11 § lagen (1962:381) om allmän försäkring prövas av länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa lagar samt mål enligt 6 kap.&lt;br&gt;21 § och 21 kap. föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål som avses i 24 § lagen&lt;br&gt;(1984:3) om kärnteknisk verksam-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål som avses i 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1985:206) om viten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som överklagas från allmän&lt;br&gt;försäkringskassa i den utsträckning&lt;br&gt;som är särskilt föreskrivet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avses i 12 § lagen&lt;br&gt;(1992:1527) om teleterminal-utrust-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål om överprövning enligt 6&lt;br&gt;kap. lagen (1992:1528) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen&lt;br&gt;(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.&lt;br&gt;Förekommer vid mer än en länsrätt flera mål enligt skatte-, taxerings-&lt;br&gt;eller uppbördsförfattningama som har nära samband med varandra, får&lt;br&gt;målen handläggas vid en av länsrätterna, om det kan ske utan avsevärd&lt;br&gt;olägenhet för någon enskild. Närmare föreskrifter om överlämnande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål mellan länsrätter meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa bul- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;vanförhållanden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden&lt;br&gt;att 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller&lt;br&gt;behålla viss egendom eller rättighet&lt;br&gt;som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:240) om förvärv av&lt;br&gt;eldistributionsanläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;8a § fondkommissions-lagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 6a § lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1992:1368) om tillstånd till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller&lt;br&gt;behålla viss egendom eller rättighet&lt;br&gt;som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;8a § fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6a § lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa förvärv av fast egendom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till vissa förvärv av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bulvanförhållande avses i lagen att någon (bulvanen) utåt framstår&lt;br&gt;som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet men i&lt;br&gt;verkligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för annans&lt;br&gt;(huvudmannens) räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande avser&lt;br&gt;har tillämpning också på rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:240) om för- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;värv av eldistributionsanläggning m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över betän-&lt;br&gt;kandet Elkonkurrens med nätmonopol (SOU&lt;br&gt;1993:68)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1. Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Ellagstiftningsutredningens delbetänkande&lt;br&gt;avgetts av Justitiekanslem, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket,&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län, Kommerskollegium, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB), Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Boverket, Bokföringsnämnden (BFN), Glesbygdsmyndigheten,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Marknadsdomstolen,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, Statens naturvårdsverk, Göta Hovrätt, Kammarrätten&lt;br&gt;i Göteborg, Länstyrelsen i Norrbottens län, Banverket, Statistiska&lt;br&gt;Centralbyrån (SCB), Jordbruksverket, Statens lantmäteriverk, Norrtälje&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund (LRF), Svenska Kraftverksföreningen, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Värmeverksföreningen, Tjänstemännens Central-&lt;br&gt;organisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), HSB:s Riksförbund ek för (HSB), Hyres-&lt;br&gt;gästernas Riksförbund, Riksförbundet Energileverantörema (REL),&lt;br&gt;Klippan Rönneådalens Energi AB (KREAB), Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABO), Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO),&lt;br&gt;Svenska Gasföreningen, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation&lt;br&gt;(SERO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Villaägarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Örebro Energi AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Stockholm Energi AB, Fyrstads&lt;br&gt;Kraft AB, Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening, Syd-&lt;br&gt;svenska Återdistributörers Samrådsgrupp (SSÄS), Sandlund-Öhman&lt;br&gt;Energi AB, Sveriges Civilingenjörsförbund, Sydkraft AB, Kraftköp Öst&lt;br&gt;AB, Länsstyrelserna i Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands och&lt;br&gt;Västerbottens län, Vattenfall AB, Krister Skånberg som företräder för&lt;br&gt;Miljöpartiet de gröna, Den elintensiva industrin (Jemkontoret,&lt;br&gt;Kemikontoret, Skogindustriema och Svenska Gruvföreningen), Stor-&lt;br&gt;stockholms Energi AB (STOSEB), Trollhättan Energi AB och&lt;br&gt;Riksbyggen ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation har med yttrande anslutit sig&lt;br&gt;till de synpunkter som framförts av Sveriges Civilingenjörsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har utöver eget yttrande instämt i Sveriges Industriförbunds&lt;br&gt;yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB har utöver eget yttrande anslutit sig till de synpunkter som&lt;br&gt;framförts av Svenska Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftköp Öst AB har utöver sitt yttrande anslutit sig till de synpunkter&lt;br&gt;som framförts av STOSEB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB har avgivit sitt yttrande i tillägg till de synpunkter som&lt;br&gt;framförts i Svenska Kraftverksföreningens och Svenska ElverksfÖre-&lt;br&gt;ningens yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Övergripande synpunkter på reformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Drygt hälften av remissinstanserna redovisar övergripande omdömen om&lt;br&gt;utredningens samlade förslag. Flertalet av dessa omdömen är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK, RRV, Jordbruksverket, Norrtälje kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Svenska kraftnät, Svenska Elverksföreningen, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;SAF, REL, Örebro Energi AB, Fyrstads Krafi AB, Sveriges Civilingejörs-&lt;br&gt;förbund, Den elintensiva industrin, STOSEB och Trollhättan Energi AB&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag i dess huvuddrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett antal remissinstanser framhåller sin principiellt positiva&lt;br&gt;inställning till förslagen, men framhåller samtidigt att de ser problem som&lt;br&gt;gör att de inte kan tillstyrka förslaget i dess helhet. En del av dessa&lt;br&gt;synpunkter mynnar ut i önskemål om ytterligare utredningsinsatser, andra&lt;br&gt;i krav på ändringar på vissa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att det finns en risk att de små förbrukarna,&lt;br&gt;dvs de enskilda hushållen, inte kommer att kunna dra fördel av en&lt;br&gt;elmarknad med konkurrens. Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas&lt;br&gt;på att bl.a. finna en lösning på elmätarfrågoma för de små&lt;br&gt;konsumenterna. HSB, SABO, Sveriges Fastighetsägareförbund, Villa-&lt;br&gt;ägarnas Riksförbund och Riksbyggen anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att de föreslagna förändringarna kan leda till en&lt;br&gt;mer effektiv resursanvändning förutsatt att de kombineras med riktiga&lt;br&gt;styrmedel på miljöområdet. Liknande synpunkter framförs av Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen. SERO motsätter sig utredningsförslaget om inte bl.a.&lt;br&gt;ett skydd för mindre elproducenter förs in i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen är positiv till ökad konkurrens men&lt;br&gt;framhåller, liksom Vattenfall AB, sin avvikande mening på ett antal&lt;br&gt;punkter. Föreningen efterlyser, liksom bl.a. TCO, LO, Stockholm Energi&lt;br&gt;AB och Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening, utökade kon-&lt;br&gt;sekvensanalyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelserna i Gävleborgs,&lt;br&gt;Västemorrlands, Jämtlands och Västerbottens län är positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag, men föreslår att de regionalpolitiska konsekven-&lt;br&gt;serna av föreslaget belyses närmare innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättsvårdande myndigheter som har yttrat sig framhåller att de&lt;br&gt;endast granskat förslagen utifrån sina ansvarsområden, och lämnar för-&lt;br&gt;slagen i huvudsak utan invändning. Likaså har Kommerskollegium och&lt;br&gt;Finansinspektionen utifrån sina intresseområden inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att en avreglering i princip är olämplig eftersom elkraft-&lt;br&gt;produktion och än mer eldistribution av tekniska skäl ger goda förut-&lt;br&gt;sättningar for s.k. naturliga monopol. LRF avstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Tidpunkt för reformen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Omkring två tredjedelar av remissinstanserna har avstått från att lämna&lt;br&gt;synpunkter på utredningens förslag till tidtabell för reformens genom-&lt;br&gt;förande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de instanser som yttrat sig i frågan förordar ca hälften ett snabbt&lt;br&gt;genomförande. NUTEK, Norrtälje kommun, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Sandlund-öhman Energi AB anser att utredningens förslag om ett ikraft-&lt;br&gt;trädande den 1 juli 1994 är lämpligt, bl.a. med hänvisning till att&lt;br&gt;kunderna då skulle kunna utnyttja en förväntad prissänkning. Konkurrens-&lt;br&gt;verket, Svenska kraftnät, Landstingsförbundet, REL, KREAB, SSÅS och&lt;br&gt;Den elintensiva industrin anser att förändringarna av ellagen bör genom-&lt;br&gt;föras snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFN, Kammarrätten i Göteborg, Svenska Elverksföreningen, Örebro&lt;br&gt;Energi AB, Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening och&lt;br&gt;STOSEB framhåller att reformen av praktiska skäl ej bör genomföras vid&lt;br&gt;halvårsskiftet den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser, bl.a. NUTEK, föreslår att reformen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1994, men att kravet på särredovisning av nätverksamhet skall&lt;br&gt;böija gälla först senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen framhåller att den av utredningen antagna&lt;br&gt;tidigaste tidpunkten för lagändringens ikraftträdande, den 1 juli 1994, är&lt;br&gt;för tidig. Sydkraft AB förordar ett riksdagsbeslut under våren 1994, med&lt;br&gt;ett ikraftträdande den 1 januari 1997. Stockholm Energi AB förordar ett&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Politisk stabilitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverks-&lt;br&gt;föreningen, LO, Stockholm Energi AB och Vattenfall AB - betonar vikten&lt;br&gt;av ett beslut om elmarknadens nya spelregler blir politiskt stabilt och&lt;br&gt;varaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO förordar att en parlamentarisk beredning tillsätts för att göra nöd-&lt;br&gt;vändiga konsekvensstudier med anledning av Ellagstiftningsutredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Konsekvensanalyser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser pekar på behov av ytterligare analyser av den före-&lt;br&gt;slagna reformens konsekvenser. Det är i de flesta fall någon särskild&lt;br&gt;fråga som man anser saknas i underlaget inför ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen anser att frågan om en eventuell ökad kreditrisk i&lt;br&gt;kraftobligationer bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten anser att det är av speciell vikt att man i en&lt;br&gt;konsekvensanalys belyser vilka effekter en avreglering får för den&lt;br&gt;regionala balansen i landet. Också Länsstyrelsen i Norrbottens län och&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands och Väster-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bottens län understryker att de regionalpolitiska konsekvenserna av&lt;br&gt;utredningens förslag måste belysas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät anser att villkoren för koncession for utlands-&lt;br&gt;förbindelse bör klargöras ytterligare, bl.a. när det gäller Svenska&lt;br&gt;kraftnäts roll, och att formerna för förnyelse av koncession bör&lt;br&gt;analyseras vidare i syfte att nå ett effektivt förfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket pekar på vikten av att effekterna på elsäkerhetsnivån&lt;br&gt;beaktas i det fortsatta arbetet med att reformera elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, HSB, Svenska Kommunförbundet, Hyresgästernas&lt;br&gt;Riksförbund, SABO, Villaäagamas riksförbund och Riksbyggen anser att&lt;br&gt;utredningen saknar en tillfredställande analys av avregleringens kon-&lt;br&gt;sekvenser för de små elförbrukama, främst hushållselkundema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att konsekvenserna för miljön bör analyseras.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av bl.a. Svenska Kommunförbundet och&lt;br&gt;LRF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen finner det angeläget att de problem, som kan&lt;br&gt;förutses för kraftvärmeverkens del, analyseras ytterligare. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs också av Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund anser att andra sektorer än industrin&lt;br&gt;bör respresentera elmarknadens kundsida i det fortsatta utredningsarbetet,&lt;br&gt;och ser fram emot att där kunna bidra med kompetens från ett kund-&lt;br&gt;perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Energi AB anser att det finns en betydande rationaliserings-&lt;br&gt;potential inom det svenska eldistributionssystemet och att frågan inte har&lt;br&gt;belysts tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, t.ex. LRF, Svenska Kraftverksföreningen,&lt;br&gt;Svenska Elverksföreningen, LO, Södra Sveriges Eldistributörer&lt;br&gt;Ekonomisk Förening, Sandlund-Öhman Energi AB, Sydkraft AB och&lt;br&gt;Vattenfall AB, anser att konsekvenserna av en elmarknadsreform är otill-&lt;br&gt;räckligt belysta på flera punkter eller att konsekvensanalysen rent&lt;br&gt;generellt är otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK menar att följderna av utredningsförslaget är oklara på vissa&lt;br&gt;områden, men understryker samtidigt att det inte går att helt förutsäga&lt;br&gt;vad som kommer att hända vid en avreglering. Sveriges Industriförbund&lt;br&gt;och REL poängterar att behovet av att få konsekvenserna belysta inte får&lt;br&gt;utgöra en anledning till fördröjning av avregleringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Övergångsperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungefar femton remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. Flertalet av&lt;br&gt;dem anser av olika skäl att en avreglering av elmarknaden bör ske&lt;br&gt;stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen och Vattenfall AB föreslår att handel med&lt;br&gt;el under en övergångtid endast får ske med kontrakt med en viss minsta&lt;br&gt;varaktighet. Enligt Kraftverksföreningen skulle därigenom omregleringen&lt;br&gt;av elmarknaden få en start utan turbulens och samtidigt skulle möjlighet&lt;br&gt;ges att pröva ett nytt system för produktionsoptimering som f.n. utreds&lt;br&gt;av föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, Sveriges Civilingenjörsförbund och Trollhättan Energi AB&lt;br&gt;förordar att en avreglering sker stegvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att det vore praktiskt att i ett inled-&lt;br&gt;ningsskede inte tillåta avtal om små elleveranser med tanke på att frågan&lt;br&gt;om hur mätning skall ske ännu inte har utretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet föreslår övergångsregler för att underlätta&lt;br&gt;för små elproducenter. Värmeverksföreningen framhåller fjärrvärmens&lt;br&gt;utsatta situation och att de under senare år etablerade fjärrvärme-&lt;br&gt;företagens situation måste beaktas vid bedömningen av de tidsmässiga&lt;br&gt;och ekonomiska aspekterna på ett genomförande av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät anser att vaije form av övergångslösning skapar&lt;br&gt;oklarheter och gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL och KREAB förslår att regionnäten öppnas som ett första steg i&lt;br&gt;avregleringen. Det är enligt KREAB nödvändigt att kommunala bolag ges&lt;br&gt;en övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyrstads Kraft AB menar att om det beslutas om nya utredningar i&lt;br&gt;stället för ett snabbt genomförande bör man samtidigt införa ett tillfälligt&lt;br&gt;moratorium för förvärv och samarbetsavtal eller en betydligt skarpare&lt;br&gt;förvärvskontroll än den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket och Landstingsförbundet,&lt;br&gt;framhåller att alla nät bör öppnas samtidigt och att utredningens förslag&lt;br&gt;bör genomföras i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB framhåller betydelsen av att de föreslagna förändringarna på&lt;br&gt;elmarknaden genomförs med tillräcklig hänsyn till hur den europeiska&lt;br&gt;elmarknadens regler förändras och med tidsanpassning till dessa, så att&lt;br&gt;negativa konsekvenser för de elintensiva branscherna undviks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Små kunder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Statskontoret, RRV, NUTEK, Konsu-&lt;br&gt;mentverket, HSB, SABO, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastig-&lt;br&gt;hetsägareförbund och Riksbyggen framhåller att mindre elförbrukares&lt;br&gt;möjligheter att agera på en elmarknad i konkurrens kommer att vara&lt;br&gt;begränsade, åtminstone i inledningsskedet. Som skäl anges bl.a. att&lt;br&gt;kostnaderna för mätning och avräkning kommer att vara alltför höga.&lt;br&gt;Vidare anförs att små elkunder som är låsta till en leverantör har en svag&lt;br&gt;förhandlingsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par av dessa instanser anser att utredningens förslag om att slopa&lt;br&gt;leveransskyldigheten och möjligheten till prisprövning inte omedelbart&lt;br&gt;bör genomföras fullt ut. NUTEK förordar att en särskild försäljnings-&lt;br&gt;koncession enligt verkets rapport Elmarknad i förändring (B 1991:6),&lt;br&gt;införs under en övergångsperiod. Genom en sådan koncession kan&lt;br&gt;kunden få hela elpriset prövat av en myndighet. Även Konsumentverket&lt;br&gt;anser att det under en övergångsperiod bör finnas en enkel möjlighet att&lt;br&gt;få priset prövat hos en instans med specialkompetens på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser, att det av ellagen klart skall framgå, att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att göra kollektiva inköp av elenergi och därefter fördela&lt;br&gt;kostnaderna på slutkonsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att utredningens förslag ger förutsättningar för&lt;br&gt;en fungerande konkurrens för samtliga kundgrupper. Enligt verket ger&lt;br&gt;konkurrenslagens bestämmelser ett tillräckligt skydd för elkunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att utredningens förslag beträffande nätkoncession,&lt;br&gt;särredovisning och utformningen av nättariffer innebär att enskilda små&lt;br&gt;konsumenters ställning stärks järmfört med nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Små producenter och slopande av mottagningsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland NUTEK, Naturvårdsverket, Boverket,&lt;br&gt;Konsumentverket, HSB, SERO, Svenska Kommunförbundet, SVEBIO och&lt;br&gt;Trollhättan Energi AB avstyrker utredningens förslag att den nuvarande&lt;br&gt;skyldigheten för innehavare av områdeskocession att köpa el från mindre&lt;br&gt;producenter skall upphöra. De anser bl.a. att köpskyldigheten bör kvarstå&lt;br&gt;innan alternativa möjligheter att stödja sådan produktion har utvärderats.&lt;br&gt;NUTEK framhåller att förslaget kan innebära att den småskaliga elpro-&lt;br&gt;duktionen med höga produktionskostnader, t.ex. vindkraftanläggningar,&lt;br&gt;på kort sikt kan få svårt att hävda sig i konkurrensen. Detta kan leda till&lt;br&gt;att investeringarna i denna typ av anläggningar minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK förordar någon form av tidsbegränsade åtgärder for att ge&lt;br&gt;dessa producenter en mjukare övergång till det nya regelverket. En&lt;br&gt;möjlighet skulle enligt NUTEK vara att införa en försäljningsgaranti som&lt;br&gt;knyts till innehavaren av försäljningskoncessionen i området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO betonar att förslaget skulle få negativa konsekvenser för små&lt;br&gt;elproducenter. Behovet av reservkraft och dyrbar mätutrustning skulle i&lt;br&gt;praktiken omöjliggöra för små elproducenter att skaffa enskilda kunder.&lt;br&gt;SERO begär att det i ellagen skrivs in ett skydd för dessa producenter i&lt;br&gt;likhet med vad som finns i t.ex. den tyska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Kammarrätten i Göteborg befarar att utredningens förslag skulle&lt;br&gt;medföra ekonomiska svårigheter for vissa små och nyetablerade kraftpro-&lt;br&gt;ducenter, varför det enligt Kammarrätten vore rimligt att ge dem någon&lt;br&gt;form av stöd. Sveriges Civilingenjörsförbund anser att ökad konkurrens&lt;br&gt;inte får innebära att mindre elproduktion slås ut. Krister Skänberg (mp)&lt;br&gt;anför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9. Kommunal elverksamhet, ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens förslag eller lämnar det&lt;br&gt;utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket hänvisar i sitt remissyttrande till rapporten Kon-&lt;br&gt;kurrens och kommunala principer (Konkurrensverket, juni 1993) där&lt;br&gt;verket bl.a. har redovisat sin syn på kommunal elverksamhet. Verkets&lt;br&gt;synpunkter överensstämmer i huvudsak med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, däribland Svenska Kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Örebro Energi AB, KREAB, Fyrstads Kraft AB och&lt;br&gt;REL, anser att det är inkonsekvent att särbehandla kommunala elbolag i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande till privata och statliga kraftbolag när det gäller offentligheten&lt;br&gt;inom den konkurrensutsatta verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet tillstyrker utredningsförslaget vad gäller&lt;br&gt;undantag från självkostnads- och likställighetsprincipema. Förbundet&lt;br&gt;anser emellertid att förslaget om undantag från lokaliseringsprincipen,&lt;br&gt;som är begränsat till att gälla elnät med anknytning till elnätet i den egna&lt;br&gt;kommunen, innebär en statlig detaljstyrning av kommunal verksamhet.&lt;br&gt;Också Örebro Energi påpekar att kommunalt ägda nätföretag riskerar att&lt;br&gt;missgynnas om det förslaget skulle genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund delar utredningens uppfattning att kommunala&lt;br&gt;elföretag behöver undantas från kommunallagens lokaliseringsprincip.&lt;br&gt;Vidare anför förbundet att kommunal borgen inte bör få förekomma i&lt;br&gt;elverksamhet som undantas från lokaliseringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen påpekar att det föreslagna begreppet sidoverk-&lt;br&gt;samhet får negativa konsekvenser för fjärrvärmens konkurrensförut-&lt;br&gt;sättningar. Enligt föreningen innebär utredningsförslaget att fjärrvärme&lt;br&gt;som levereras av sådana kommunala företag som också distribuerar el får&lt;br&gt;ett regelverk, medan fjärrvärme levererad av kommunala företag utan&lt;br&gt;eldistribution omfattas av andra regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen anför att ombildningen av kommunala&lt;br&gt;energiverksrörelser till aktiebolag måste kunna genomföras utan att&lt;br&gt;företagen drabbas av extraordinära kostnader. Liknande synpunkter fram-&lt;br&gt;förs av Svenska Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt framhåller, vad gäller utredningsförslaget om olika former&lt;br&gt;för kommunal elverksamhet, att innan förslaget genomförs i denna del&lt;br&gt;bör de rättsliga aspekterna utredas ytterligare. Även Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg anser att vissa konsekvenser av utredningens förslag bör&lt;br&gt;utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att utredningsförslaget är inte tydligt vad&lt;br&gt;gäller möjligheten att sälja nättjänster utanför det egna koncessions-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL anser att förutsättningarna för ekonomiska föreningar att verka på&lt;br&gt;en konkurrensutsatt marknad inte är helt klarlagda, varför frågan bör&lt;br&gt;beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10. Konsekvenser för fjärrvärme och kraftvärme&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har konstaterat att utredningens förslag får&lt;br&gt;konsekvenser för värmemarknaden. Vissa instanser, däribland NUTEK,&lt;br&gt;Värmeverksföreningen, Svenska Kommunförbundet, SVEBIO, Trollhättan&lt;br&gt;Energi AB och Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening, anför&lt;br&gt;att lönsamheten för nyetablerade fjärrvärme- och kraftvärmeanläggningar&lt;br&gt;kan komma att försämras och framhåller att utvecklingen måste följas&lt;br&gt;noga. Vad gäller kraftvärmen erinras om att de nya anläggningarna&lt;br&gt;vanligen är biobränsleeldade anläggningar som bl.a. finansierats genom&lt;br&gt;statligt investeringsbidrag. Vissa remissinstanser, bl.a. Värmeverksföre-&lt;br&gt;ningen, Trollhättan Energi AB och SVEBIO, påpekar att lönsamhets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problemen bör lösas på annat sätt, t.ex. med ekonomiskt stöd eller&lt;br&gt;genom en förändrad energibeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har lämnat utredningens förslag om att av-&lt;br&gt;skaffa undantagsreglerna för leverans av el för uppvärmningsändamål&lt;br&gt;utan invändning. Svenska Gasföreningen tillstyrker förslaget. Förslaget&lt;br&gt;avstyrks av Värmeverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11. Försäljningskoncession&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Glesbygdsmyndigheten, SABO, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund och Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk&lt;br&gt;Förening, föreslår att en försäljningskoncession införs enligt den modell&lt;br&gt;som NUTEK har skisserat i rapporten Elmarknad i förändring (B&lt;br&gt;1991:6). NUTEK:s förslag innebär bl.a. att en försäljningskoncessionär&lt;br&gt;skulle vara skyldig att leverera el inom koncessionsområdet till de kunder&lt;br&gt;som inte anlitar någon annan leverantör. Remissinstanserna framhåller att&lt;br&gt;en försäljningskoncession ger de små kunderna ett ökat skydd och ger&lt;br&gt;möjlighet att få hela elprisets skälighet prövad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten påpekar att utredningen valde att inte ta upp&lt;br&gt;denna modell med hänvisning till att konkurrenslagstiftningen ger ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd för mindre kunder. Glesbygdsmyndigheten menar dock&lt;br&gt;att det inte klart framgår av utredningen att konkurrenslagstiftningen kan&lt;br&gt;ge samma skydd som tidigare. Sveriges Fastighetsägareförbund anser att&lt;br&gt;samordningsproblem kan uppstå mellan de två prövningsinstanser, Kon-&lt;br&gt;kurrensverket och nätmyndigheten, som enligt utredningens förslag skall&lt;br&gt;pröva elleverantörernas respektive nätägamas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Energi AB anser att det är bra att NUTEKs förslag till&lt;br&gt;försäljningskoncession ej vunnit gehör i utredningen. Förslaget skulle&lt;br&gt;tvinga Stockholm Energi till förpliktelser som konkurrenterna slipper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12. Tariffsystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett dussin remissinstanser för fram synpunkter som gäller utformningen&lt;br&gt;av tariffsystemet. Flertalet av dem framhåller vikten av att tarifferna&lt;br&gt;utformas så att de blir skäliga och sakligt motiverade. Flera är positiva&lt;br&gt;till införandet av s.k. punkttariffer för hela eller delar av elnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser att det finns skäl att stärka utredningens lagförslag for att&lt;br&gt;motverka diskriminerande prissättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen menar att en lokal nätägares tariff för nät-&lt;br&gt;tjänster endast bör omfatta priser för överföring över hans egna anlägg-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening anför att om nät-&lt;br&gt;ägarens kostnad skall baseras på kapitalkostnad uppstår betydande omför-&lt;br&gt;delningar, som enligt föreningen bl.a. innebär att de fasta avgifterna för&lt;br&gt;detaljkunder kommer att behöva höjas mycket medan energipriset&lt;br&gt;minskar i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL och KREAB påpekar att icke-avståndsberoende tariffer på region-&lt;br&gt;näten bör bli föremål för särskild uppmärksamhet så att högre kostnader&lt;br&gt;för landsbygdskunder kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB framhåller att ett större skydd behövs för linjekon-&lt;br&gt;cessionerade anläggningar så att inte områdesnät helt eller delvis ersätter&lt;br&gt;de regionala näten. Fungerar inte detta skydd kommer det att leda till&lt;br&gt;avståndsberoende prissättning på regionnäten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13. Särredovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, bl.a. Norrtälje kommun, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, REL, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, Örebro Energi AB, Södra Sveriges Eldistributörer&lt;br&gt;Ekonomisk Förening, Sandlund-Öhman Energi AB, Sydkraft AB, Vatten-&lt;br&gt;fall AB och STOSEB, framhåller att bedömning av skälighet i nättariffer&lt;br&gt;och övriga villkor inte bör göras på basis av de historiska anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaderna och bokfört värde. Ett sådan bedömningssystem skulle få&lt;br&gt;negativa effekter för strukturutveckling och effektivisering och ge stora&lt;br&gt;prisvariationer mellan liknande ledningsnät. Även Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg redovisar liknande farhågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de som framför dessa invändningar förordar att en anlägg-&lt;br&gt;nings tekniska nuvärde i stället bör utgöra grund för skälighetsbedöm-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal instanser, t.ex. KREAB, biträder uttredningens förslag&lt;br&gt;om att justerat eget kapital skall gälla som underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att utredningens förslag om bedömningsgrunder inte&lt;br&gt;kan anses ge tillräcklig ledning för tillämpningen och att den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 2§ 7 mom 4 st bör utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFN ifrågasätter möjligheten att på ett entydigt sätt avgöra i vad mån&lt;br&gt;dispositioner som koncernbidrag och avsättningar till obeskattade&lt;br&gt;reserver, vilka normalt beräknas utifrån ett företags totala verksamhet,&lt;br&gt;kan anses hänförliga till en särredovisad nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. NUTEK, Landstingsförbundet och KREAB,&lt;br&gt;föreslår att det ställs krav på att nätverksamhet och affärsverksamhet&lt;br&gt;drivs som skilda juridiska personer istället för att enbart kräva särredo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl.a. Svenska Kraftverksföreningen och Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen, är kritiska till att vaije nätområde måste särredovisas.&lt;br&gt;De anser i huvudsak att det inte är rimligt att en ekonomisk&lt;br&gt;särredovisning skall vara bunden till koncessionen på det sätt som&lt;br&gt;utredningen föreslår. I stället måste det vara möjligt att under löpande&lt;br&gt;koncessionstid utan särskilt dispensförfarande sammanföra koncessions-&lt;br&gt;områden till gemensam redovisningsenhet likaväl som ett koncessions-&lt;br&gt;område skall kunna delas i flera redovisningsenheter. Vattenfall AB&lt;br&gt;framför liknande synpunkter och betonar att en nätägare bör ges&lt;br&gt;möjlighet att tillämpa enhetliga priser för ett antal ledningar och områden&lt;br&gt;där detta är rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14. Glesbygdsfrågor, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett mindre antal remissinstanser tar direkt upp frågor om eventuella&lt;br&gt;konsekvenser av avregleringen för glesbygden. Synpunkterna gäller främst&lt;br&gt;behovet av konsekvensanalyser avseende bl.a. glesbygdskundemas situation.&lt;br&gt;Dessa synpunkter har redovisats ovan under punkt 5. Ytterligare några&lt;br&gt;synpunkter har framkommit som beskrivs nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten pekar på att koncessionsområden med en jämn för-&lt;br&gt;delning mellan tätort och glesbygd inte är vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att nätmyndigheten i instruktion eller&lt;br&gt;förordning bör ges direktiv om att aktivt verka för att situationen för&lt;br&gt;elabonnenter i glest befolkade delar av landet inte försämras som en följd&lt;br&gt;av avregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KREAB anser att även kostnaden för regionnäten skall vara oberoende av&lt;br&gt;var anslutning till detta nät sker. Nätmyndigheten bör få rätt att besluta om&lt;br&gt;de områden inom vilka utjämning skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15. Nätmyndighetens roll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget om att inrätta en&lt;br&gt;myndighetsfunktion med ansvar för kontroll av nätverksamhet utan&lt;br&gt;invändning. Vissa remissinstanser, däribland Svenska Elverksföreningen,&lt;br&gt;KREAB och Statskontoret, betonar vikten av hög kompetens hos nät-&lt;br&gt;myndigheten for att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framhåller att en möjlig framtida myndighetsorganisation&lt;br&gt;kan vara att samla tillsynen av el-, tele- och postlagstiftningen till en&lt;br&gt;myndighet med uppgift att svara for uppföljning av produktiviteten inom&lt;br&gt;verksamhetsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen är tveksam till förslaget att samma&lt;br&gt;myndighet skall utfärda tillämpningsanvisningar, utgöra första instans i&lt;br&gt;prövning om prisernas skälighet och i senare led föra talan mot nätägaren&lt;br&gt;infor högre rättsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16. Nätmyndighetens uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag eller lämnat&lt;br&gt;det utan invändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om överklagande och talerätt erinrar Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm om att domstolarna kan behöva ha tillgång till teknisk expertis&lt;br&gt;vid bedömningar i tekniska frågor. Domstolsverket anser att såväl fråga&lt;br&gt;om återkallelse av nätkoncession som beslut om vägrad nätkoncession bör&lt;br&gt;prövas av domstol. Länsrätten i Stockholm tillstyrker att nätmyndighetens&lt;br&gt;beslut skall kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol med länsrätt&lt;br&gt;i första instans. Göta hovrätt är av principiella skäl tveksam till förslaget&lt;br&gt;att en stadig myndighet som är beslutande instans, vars beslut kan&lt;br&gt;överklagas till domstol, även ges behörighet att agera som part i&lt;br&gt;domstolen och får rätt att öveklaga domstolens avgöranden. Enligt Göta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hovrätt är det dock önskvärt att på ett effektivt sätt få fram prejudikat&lt;br&gt;från en högsta domstolsinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser, bl.a. Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Statskontoret, RRV, NUTEK, Svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Göta&lt;br&gt;hovrätt och STOSEB, har lämnat synpunkter som rör prövning och&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län anser att det saknas exempel på i vilka&lt;br&gt;situationer tillsynsmyndigheten skall gå in och i vilka intressen det är&lt;br&gt;avsett att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att nätmyndigheten bör utveckla metoder för att&lt;br&gt;jämföra produktiviteten i nätföretagen och göra jämförelser med&lt;br&gt;motsvarande verksamheter i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV bör nätmyndigheten ges preciserade uppgifter om&lt;br&gt;uppföljning, granskning och utvärdering i fråga om s.k. ofrivilligt kraft-&lt;br&gt;utbyte. Vidare framhålls att myndigheten bör ansvara för samman-&lt;br&gt;ställningar av elpriserna på icke-konkurrensutsatta marknadssegment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket anser att sambandet mellan driftsäkerhet och&lt;br&gt;elsäkerhet bör beaktas i samband med nätverksamhet, främst vid upp-&lt;br&gt;handling av nättjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt framhåller att avtalslagens regler torde vara tillämpliga på&lt;br&gt;elmarknaden varför ett avtal bör kunna förklaras ogiltigt enligt&lt;br&gt;avtalslagens ogiltighetsregler om avtalet innehåller oskäliga villkor. Det&lt;br&gt;är därför inte nödvändigt att ange att rätten till anslutning samt&lt;br&gt;överföring av el skall ske på skäliga villkor utan det vore bättre att endast&lt;br&gt;ange att nätmyndigheten på eget initiativ eller efter anmälan prövar om&lt;br&gt;villkoren är skäliga. Vidare bör åtminstone några av de faktorer som&lt;br&gt;nätmyndigheten skall beakta vid skälighetsprövningen anges uttryckligen&lt;br&gt;i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att möjligheten att ändra gränserna för ett koncessions-&lt;br&gt;område, om det erfordras för ändamålsenlig nätverksamhet, i kombi-&lt;br&gt;nation med bestämmelsen om geografiskt oberoende nättariff inom ett&lt;br&gt;område kan komma att tillämpas på ett sådant sätt att rationella sam-&lt;br&gt;gåenden mellan närliggande nätföretag försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser tar särskilt upp skyddet for små konsumenter och deras&lt;br&gt;möjligheten att klaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK framhåller att nätmyndigheten och Konkurrensverket kommer&lt;br&gt;att ha en mängd nya arbetsuppgifter i inledningsskedet. Enligt NUTEK&lt;br&gt;finns en risk att småkonsumentffågoma inte prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Konsumentverket, Hyresgästernas riksförbund och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund framhåller frågans vikt. Fastighetsägareförbundet&lt;br&gt;menar att utredningens förslag om prövning och överklagande kan leda&lt;br&gt;till en försämring av rättssäkerheten for framför allt de mindre abonnen-&lt;br&gt;terna på grund av de samordningsproblem som kan uppstå mellan de två&lt;br&gt;prövningsinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att någon form av auktorisation bör&lt;br&gt;krävas för att få uppträda som säljare av el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;17. Mätning och avräkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal remissinstanser för fram synpunkter på frågan om mätning och&lt;br&gt;avräkning. Flera framhåller att kostnaden för mätning blir avgörande för&lt;br&gt;om kunder med mindre elförbrukning skall kunna utnyttja konkurrens&lt;br&gt;mellan elsäljare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK anser att en del av sök- och transaktionskostnaderna kan elimi-&lt;br&gt;neras genom en fungerande elbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket föreslår att innehavaren av nätkoncession åläggs att&lt;br&gt;vara konkurrensneutral i förhållande till de olika leverantörer av kraft&lt;br&gt;som utnyttjar koncessionshavarens nät för sina kraftleveranser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket framhåller att en grundläggande förutsättning för att&lt;br&gt;uppnå en elmarknad med konkurrens är att elmätarfrågoma löses på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt för de små förbrukarna. Ett sätt att säkerställa kon-&lt;br&gt;kurrensen är enligt verket att nätägaren och därmed i förlängningen&lt;br&gt;kollektivet står för kostnaden. Ett annat sätt är att kravet på timvis&lt;br&gt;avräkning tas bort för denna kundgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även HSB, Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, SABO och Riksbyggen framhåller att mätkostnaden for enskilda&lt;br&gt;elkunder måste hållas låg och menar att man borde kunna behålla&lt;br&gt;befintliga elmätare och nuvarande avläsningsrutiner och förutsätta att&lt;br&gt;förbrukningarna följer kända schabloner. SABO tillägger också att reg-&lt;br&gt;lerna bör vara så utformade att det är möjligt att göra kollektiva inköp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18. Produktionsoptimeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Knappt ett dussin remissinstanser för fram synpunkter som gäller det&lt;br&gt;nuvarande producentsamarbetet kring utbytet av bl.a. tillfällig kraft, den&lt;br&gt;s.k. produktionsoptimeringen. Några remissinstanser bl.a. Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen, Sydkraft AB och Vattenfall AB framhåller värdet av en&lt;br&gt;bibehållen produktionsoptimering och att en avreglerad marknad kan&lt;br&gt;rasera förutsättningarna for en sådan. Kraftverksföreningen framhåller att&lt;br&gt;produktionsoptimeringen har utvecklats till ett väl fungerande instrument&lt;br&gt;for ekonomiskt bästa utnyttjande av landets samlade elproduktionsresurser&lt;br&gt;och att den dessutom har en klart stabiliserande verkan på el försörj ningen&lt;br&gt;på kort och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm Energi AB framhåller att det borde utredas bättre hur det&lt;br&gt;nuvarande produktionsoptimeringsystemets fördelar kan utnyttjas i fram-&lt;br&gt;tiden. Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening anser att i en&lt;br&gt;hårdnande konkurrens måste staten se till frågor som säkerhet och ut-&lt;br&gt;byggnad av reservkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra remissinstanser, bl.a. LRF, REL och Fyrstads Kraft AB, anser&lt;br&gt;inte att produktionsoptimeringen har sådana fördelar. REL menar att en&lt;br&gt;väsentlig förutsättning för avregleringen är att de konkurrensbegräns-&lt;br&gt;ningar som stamnäts- och produktionsoptimeringsa vtalen utgör undanröjs&lt;br&gt;med det snaraste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19. Systemansvar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har inte kommenterat utredningens förslag att&lt;br&gt;Svenska kraftnät skall ha systemansvaret för det nationella överförings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland dem som lämnat synpunkter i denna fråga är några allmänt&lt;br&gt;positiva. Till de positiva hör Statskontoret, RRV, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Stockholm Energi AB, Elsäkerhetsverket, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Svenska Elverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV framhåller att reglerkraftfrågans hantering är är en helt central&lt;br&gt;fråga for elmarknadens funktionssätt. Verket finner att utredningen har&lt;br&gt;utformat sitt förslag så att det kan användas oavsett om en kraftbörs&lt;br&gt;inrättas eller inte. Frågan återstår att lösa, vilket i sin tur kan ställa krav&lt;br&gt;på kompletterande lagändringar. På grund av frågans vikt menar RRV att&lt;br&gt;nätmyndigheten bör få ett mer preciserat uppföljningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket understryker att förslaget skapar bättre förutsättningar&lt;br&gt;för konkurrensneutralitet jämfört med alternativet att någon eller några&lt;br&gt;enskilda kraftproducenter ansvarar för bl.a. frekvens- och spännings-&lt;br&gt;hållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät konstaterar att man redan har ett s.k. systemansvar för&lt;br&gt;elsystemets balans. För att det inte skall råda någon oklarhet på denna&lt;br&gt;punkt är det lämpligt att detta tar sig uttryck i en ändring i verkets&lt;br&gt;instruktion på det sätt som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - Vattenfall AB och STOSEB - är dock tvek-&lt;br&gt;samma till utredningens beskrivning av systemansvarets avgränsning&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB anser att Svenska kraftnäts systemansvar skall begränsas&lt;br&gt;till storkraftnätets tekniska frågor och ej till hela nationens elsystem.&lt;br&gt;Ansvarsgränsen bör dras vid de punkter där storkraftnätet ansluter till det&lt;br&gt;övriga elsystemet och Svenska kraftnäts rätt till mätvärden och villkor&lt;br&gt;bör i möjligaste mån begränsas till dessa punkter. Vattenfall framhåller&lt;br&gt;också att relationerna mellan Svenska kraftnät och ägarna till de till&lt;br&gt;storkraftnätet anslutande anläggningarna skall regleras i avtal och inte&lt;br&gt;genom att Svenska kraftnät ges rätt att utfärda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB konstaterar att utredningen med balansansvar förefaller avse&lt;br&gt;de regler som i kraftproducenternas produktionsoptimeringsavtal gäller&lt;br&gt;for leveranssäkerhet. STOSEB delar inte utredningens uppfattning &amp;quot;att&lt;br&gt;alla avtal om leverans av el ... kompletteras med reservkraftavtal&amp;quot; utan&lt;br&gt;påpekar att man bör skilja på operativt och kontraktsmässigt balansansvar&lt;br&gt;och i det senare fallet godta finansiella lösningar som likvärdiga med&lt;br&gt;fysisk reservkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen lämnar utredningens förslag utan invänd-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20. Utlandsförbindelserna m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som har kommenterat förslagen om hur&lt;br&gt;utlandförbindelsema skall hanteras är positiva till förslagen och anser att&lt;br&gt;de bör främja en friare utlandshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - bl.a. Den elintensiva industrin - pekar på risken&lt;br&gt;att en ökad export kan driva upp svenska elpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät tillstyrker utredningens förslag men anser att vissa&lt;br&gt;oklarheter kvarstår. Verket konstaterar att såväl i elmarknadsproposi-&lt;br&gt;tionen våren 1992 som i direktiven till Ellagstiftningsutredningen har&lt;br&gt;slagits fast principen att staten genom Svenska kraftnät skall äga en&lt;br&gt;tillräckligt stor del av utlandsförbindelserna. Verket föreslår att man nu&lt;br&gt;preciserar efter vilka kriterier koncessionsprövningen vad gäller utlands-&lt;br&gt;förbindelser skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrtälje kommun anser att speciell uppmärksamhet måste ägnas åt att&lt;br&gt;undvika att några få aktörer dominerar utlandsförbindelserna. Göteborgs&lt;br&gt;kommun menar att regeringen måste använda sig av möjligheten att som&lt;br&gt;villkor för koncession till andra än Svenska kraftnät föreskriva att t ex&lt;br&gt;30 % av överföringskapaciteten måste reserveras for andra än ägaren i&lt;br&gt;den mån det finns intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEBIO anser att det är önskvärt att Svenska kraftnät förfogar över en&lt;br&gt;mycket stor del av överföringskapaciteten för att tillförsäkra fri handel&lt;br&gt;med el mellan kontinenten och Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund instämmer i uppfattningen att Svenska kraftnät&lt;br&gt;bör ha huvudansvaret för utbyggnaden av utlandsförbindelserna och ha&lt;br&gt;en tillräckligt stor andel av kanalerna så att dessa kan användas på ett&lt;br&gt;icke-diskriminerande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att utlandsförbindelserna skall knytas till Svenska kraftnät för&lt;br&gt;att inte andra intressen än de samhällsekonomiska skall ta överhanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL konstaterar att en väsentlig förutsättning för en elmarknad i&lt;br&gt;konkurrens är att tillräcklig överföringskapacitet finns. REL anser att&lt;br&gt;storkraftnätet måste förstärkas så att ett fritt kraftutbyte inom Norden blir&lt;br&gt;en realitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB anser att det bör räcka med att nätmyndigheten hanterar&lt;br&gt;koncessionsprövningen av utlandsförbindelser. Enligt Vattenfalls mening&lt;br&gt;bör Svenska kraftnät inte vara den enda svenska enheten som omnämns&lt;br&gt;i EG:s transitdirektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21. Export/import&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett drygt dussin remissinstanser för fram synpunkter som gäller utrikes-&lt;br&gt;handeln med el. Av dessa understryker de flesta behovet av ömsesidighet&lt;br&gt;i utrikeshandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket menar dock att det vore positivt om viss import-&lt;br&gt;konkurrens tilläts utan att motsvarande exportmöjligheter föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser förordar en utvidgad handel inom Norden. Några, bl.a.&lt;br&gt;Fyrstads Kraft AB och Den elintensiva industrin, föreslår att export-&lt;br&gt;begränsningar skall införas utöver den anmälningsplikt som utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagit. REL menar att synen på vattenkraften som en nationell tillgång&lt;br&gt;kan komma att leda till behov av exportbegränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser det vara mycket troligt att de svenska&lt;br&gt;elpriserna närmar sig de högre EG-prisema om ett avreglerat Sverige an-&lt;br&gt;sluts till ett monopoliserat Europa. Detta kan leda till allvarliga konkur-&lt;br&gt;rensnackdelar för svensk industri varför frågan bör belysas särskilt.&lt;br&gt;Kommunförbundet föreslår att initiativ tas till en vidareutveckling av den&lt;br&gt;nordiska elmarknaden till en konkurrensutsatt marknad med integrerade&lt;br&gt;nordiska elbörser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också Sveriges Industriförbund förespråkar att en fri svensk elmarknad&lt;br&gt;i första hand kopplas ihop med de övriga nordiska elmarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF framhåller att för närvarande tycks situationen vara den att öpp-&lt;br&gt;nandet av elmarknaden inom EG har avstannat. En svensk avreglering&lt;br&gt;som går före utvecklingen inom framförallt EG skulle kunna leda till&lt;br&gt;ytterligare negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen anser att ömsesidighet är nödvändig i&lt;br&gt;utlandshandeln med el. En öppnad svensk elmarknad möter elmarknader&lt;br&gt;av helt annat slag i EG-ländema. I en sådan situation kan utländska el-&lt;br&gt;producenter sälja kraft till slutkunder i Sverige, medan svenska elprodu-&lt;br&gt;center inte har möjlighet att sälja direkt till slutkunder i deras länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även LO och Sydkraft AB instämmer i näringsutskottets yttrande om&lt;br&gt;behovet av ömsesidighet vid internationell handel med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening menar att med&lt;br&gt;utlandskonkurrens måste Sverige ha samma spelregler, bl.a. vad avser&lt;br&gt;skatter och miljöavgifter, som det konkurrerande landet. Ett svenskt&lt;br&gt;intresse av att sälja till högprisländema medför enligt föreningen&lt;br&gt;automatiskt ökande inhemska priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftnät pekar på frågan vad som skall prioriteras vid brist på&lt;br&gt;kapacitet när det gäller överföring för inhemskt behov respektive för&lt;br&gt;exportändamål. Flera skäl talar, enligt Svenska kraftnäts mening, för att&lt;br&gt;söka gemensamma lösningar vid reformeringen av elmarknaderna i de&lt;br&gt;nordiska länderna. I ett första skede är det därför särskilt viktigt att de&lt;br&gt;svenska och norska systemen så långt möjligt bringas att samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB bedömer att en ökad samverkan inom elområdet med de nordiska&lt;br&gt;länderna och då främst med Norge skulle vara positivt från beredskaps-&lt;br&gt;synpunkt. Vidare framhåller ÖCB betydelsen av att de föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringar på elmarknaden genomförs med tillräcklig hänsyn till hur den&lt;br&gt;europeiska elmarknadens regler förändras och med tidsanpassning till&lt;br&gt;dessa, så att negativa konsekvenser för de elintensiva branscherna&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22. Marknad och struktur&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungefär ett dussin remissinstanser för fram synpunkter om elmarknadens&lt;br&gt;struktur och de framtida marknadsrelationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser, bl.a. NUTEK, LRF, REL, KREAB, SVEBIO och&lt;br&gt;Fyrstads Kraft AB, påpekar vikten av att konkurrensen övervakas och i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;många fall också att en pågående omstrukturering mot vertikal integration&lt;br&gt;bryts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt NUTEK viktigt att en aktiv övervakning av utvecklingen&lt;br&gt;i marknadens alla led sker kontinuerligt, särskilt under den tiden då små&lt;br&gt;konsumenter eller konsumentgrupper inte har någon praktisk möjlighet&lt;br&gt;till byte av leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyrstads Kraft AB påpekar att kommunala energiföretag på grund av&lt;br&gt;kommunallagens bestämmelser inte har samma möjlighet som kraftprodu-&lt;br&gt;centerna att genom förvärv och samarbetsavtal skaffa sig bättre posi-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund menar att mot bakgrund av den starka&lt;br&gt;koncentrationen på den svenska elmarknaden finns det anledning att inte&lt;br&gt;överbetona de rationaliseringsvinster som kan göras i ett nytt system,&lt;br&gt;även om givetvis alla sådana är välkomna om de också leder till lägre&lt;br&gt;priser i konsumentledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera instanser, exempelvis Göteborgs kommun, Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen och Storstockholms Energi AB, framförs farhågor för att&lt;br&gt;Vattenfall AB kommer att få en alltför dominerande ställning på den&lt;br&gt;svenska elmarknaden. En förbättrad förutsättning för konkurrens skulle&lt;br&gt;enligt Göteborgs kommun och Naturskyddsföreningen uppnås genom en&lt;br&gt;uppdelning av Vattenfall, som står för ca 50 % av leveransutbudet. LO&lt;br&gt;ser däremot Vattenfalls roll som helt avgörande för att skapa en sund&lt;br&gt;struktur på elmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att konkurrensen ökar genom en öppnare utlandshandel,&lt;br&gt;främst inom Norden, understryks av bl.a. Norrtälje kommun, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Kraftköp öst AB och REL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23. Vattenfalls roll och privatisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser tar upp Vattenfalls roll på en avreglerad elmark-&lt;br&gt;nad. Synpunkterna gäller två huvudfrågor: Vattenfalls storlek på mark-&lt;br&gt;naden och en privatisering av Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrtälje kommun, Göteborgs kommun och Naturskyddsföreningen för-&lt;br&gt;ordar en uppdelning av Vattenfall AB i åtminstone två bolag. Enligt&lt;br&gt;Norrtälje kommun är argumentet att Vattenfall måste vara stort för att&lt;br&gt;kunna agera på en internationell marknad inte relevant, eftersom en sådan&lt;br&gt;verksamhet inte får ske på elkunders bekostnad. Naturskyddsföreningen&lt;br&gt;menar att i en ny situation, där produktionsregleringen skall ske via en&lt;br&gt;marknad och inte företagsintemt, är det svårt att se att det finns några&lt;br&gt;skäl att staten bibehåller Vattenfalls produktionsanläggningar i ett&lt;br&gt;sammanhållet bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB understryker att Vattenfall även som bolag har en helt domine-&lt;br&gt;rande ställning på elmarknaden och att detta måste åtgärdas om verklig&lt;br&gt;konkurrens skall etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Civilingenjörsförbund anser att det vore oklokt att dela upp&lt;br&gt;Vattenfall eftersom det skulle minska Vattenfalls framtida konkurrens-&lt;br&gt;kraft i Europa vid en öppning av näten. Redan idag finns i Europa fem&lt;br&gt;till sex större producenter än Vattenfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Skänberg (mp) menar att Vattenfall AB antingen bör förbli&lt;br&gt;odelat som nu och med stat och berörda svenska kommuner som ägare&lt;br&gt;eller delas i flera bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF, LO och Den elintensiva industrin motsätter sig en privatisering av&lt;br&gt;Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av elmarknaden är enligt LRF starkt kopplad till frågan&lt;br&gt;om en privatisering av Vattenfall. LRF anser det vara ett starkt nationellt&lt;br&gt;intresse att inflytandet över hur dessa resurser ytterst utnyttjas ligger hos&lt;br&gt;de svenska statsmakterna. Att av statsfinansiella eller andra skäl privati-&lt;br&gt;sera Vattenfall vore därför ett stort misstag. Det är LRF:s bestämda upp-&lt;br&gt;fattning att vinsterna med en elexport måste kanaliseras tillbaka till de&lt;br&gt;svenska skattebetalarna. Av detta skäl motsätter sig LRF privatiseringen&lt;br&gt;av Vattenfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO ser Vattenfalls roll som helt avgörande for att skapa en sund&lt;br&gt;struktur på elmarknaden. En privatisering av Vattenfall skulle enligt LO&lt;br&gt;vara både ett hot mot konkurrenssituationen i Sverige och dess ställning&lt;br&gt;som nationell partner i relationerna till EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De elintensiva branscherna finner det angeläget att Vattenfall förblir&lt;br&gt;statligt åtminstone tills den fria elmarknaden visat sig fungera på rimligt&lt;br&gt;sätt för elförsörjning till dessa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24. Beredskapsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Endast två remissinstanser - ÖCB och Norrtälje kommun - har fort fram&lt;br&gt;synpunkter i beredskapsfrågor. (I den andra etappen av ellagstiftnings-&lt;br&gt;utredningens arbete behandlas beredskapsfrågorna)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÖCB understryker behovet av att även under mycket svåra och störda&lt;br&gt;förhållanden kunna tillgodose prioriterade verksamheter med el. Vidare&lt;br&gt;framhåller ÖCB att de föreslagna förändringarna i det svenska elförsörj-&lt;br&gt;ningssystemet är en näringspolitisk åtgärd som får betydande konsek-&lt;br&gt;venser för den svenska industrin. ÖCB konstaterar också att elförsörj-&lt;br&gt;ningen har en nyckelroll i totalförsvaret. En viktig utgångspunkt för att&lt;br&gt;kunna bedriva elförsörjning vid krigsfara och krig är den robusthet och&lt;br&gt;reparationsberedskap som finns i de fredstida systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrtälje kommun påminner om VIK-projektet, Värmeförsörjning i&lt;br&gt;fred, kris och krig. I utredningsrapporten från detta projekt framhålls&lt;br&gt;behovet av ändringar i gällande ellagstiftning i syfte att ge kommun-&lt;br&gt;styrelsen - i sin egenskap av högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal&lt;br&gt;nivå - ett stärkt inflytande över eldistributionen i kommunen under bered-&lt;br&gt;skap och krig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25. Skatter och miljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal remissinstanser för fram synpunkter som avser miljöfrågor och&lt;br&gt;energieffektivisering. Det gäller främst miljöbeskattningens utformning&lt;br&gt;och drivkrafterna för energieffektivisering på en avreglerad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, LRF, Värmeverksföreningen,&lt;br&gt;SVEBIO, Svenska Gasföreningen och STOSEB pekar på bl.a. olikheter&lt;br&gt;i beskattningen av bränslen i el- och värmeproduktion som man menar&lt;br&gt;kommer att snedvrida konkurrensen i elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att en kold iox id skatt på 8 öre/kg inledningsvis&lt;br&gt;bör inforas för samtliga elproduktionsanläggningar. I samband med&lt;br&gt;kämkraftsavvecklingen ökar behovet av bränslebaserad elproduktion.&lt;br&gt;Koldioxidskatt utgår på produktion av värme men inte på elproduktion,&lt;br&gt;vilket leder till en snedvriden konkurrenssituation mellan el och värme&lt;br&gt;som kan medföra ökade utsläpp. Naturvårdsverket anser också att det är&lt;br&gt;viktigt med fortsatt stöd till utveckling och demonstration av anläggningar&lt;br&gt;för förnybara energikällor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen framför liknande synpunkter. Föreningen menar&lt;br&gt;att nivån på koldioxidskatten bör vara närmare 50 öre/kg koldioxid.&lt;br&gt;Vidare bör enligt föreningen lagstiftningen ändras så att den som äger en&lt;br&gt;kämreaktor tvingas ta fullt ekonomiskt ansvar för stora olyckor. Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen vill ersätta den nuvarande kväveoxidavgiften med&lt;br&gt;beskattning. Med dagens regler för kväveoxidavgift kan en modem&lt;br&gt;anläggning genom återföringen tjäna pengar på att avgiften finns, och&lt;br&gt;vinna i konkurrenskraft gentemot tekniska alternativ som inte alls&lt;br&gt;producerar kväveoxider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF understryker det angelägna i att utnyttja möjligheterna till&lt;br&gt;införandet av miljöstyrande bränsleskatter vid elproduktion. Förbundet&lt;br&gt;yrkar på en koldioxidavgift på 32 öre/kg CO&lt;sub&gt;2&lt;/sub&gt; med återforing till&lt;br&gt;producentkollektivet, och föreslår också att den allmänna energiskatten&lt;br&gt;på el slopas för de areella näringarna (SNI 1) liksom den tidigare har&lt;br&gt;slopats för industrin och växthusnäringen. LRF påpekar att styrmedlen&lt;br&gt;måste utformas med beaktande av att omvärlden inte ännu infört&lt;br&gt;miljöstyrmedel inom elproduktionsområdet och att elproduktion med&lt;br&gt;fossila bränslen foljdaktligen subventioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmeverksföreningen anser att skattesystemets utformning inte bör&lt;br&gt;vara avgörande för möjligheten att konkurrera om kunderna på uppvärm-&lt;br&gt;ningssektom. Bland återhållande faktorer, när det gäller nya investeringar&lt;br&gt;i kraftvärmeanläggningar, pekar föreningen på den nuvarande beskatt-&lt;br&gt;ningen av kraftvärmen och svårigheten att göra ett val av bränsle, som&lt;br&gt;ger god driftekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVEBIO påpekar att förutsättningen för att en fri konkurrens skall ge&lt;br&gt;ett samhällsekonomiskt optimalt energisystem är att priserna på el, produ-&lt;br&gt;cerad från olika råvarukällor och system, skall avspegla även miljö-&lt;br&gt;effekterna av respektive verksamhet. Det är därför enligt SVEBIO:s&lt;br&gt;mening nödvändigt att prissätta växthuseffekten också inom elsektorn&lt;br&gt;innan en avreglering av elmarknaden äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening anser att incita-&lt;br&gt;menten för att effektivisera elanvändningen kommer att minska påtagligt&lt;br&gt;vid en separerering av nät och säljverksamhet. Krister Skänberg (mp)&lt;br&gt;föreslår att två fonder inrättas med medel som tas ut vid elöverföring.&lt;br&gt;Fondema skall stödja utbyggnaden av vind- och solkraft respektive&lt;br&gt;eleffektiv utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår att kraftindustrins framtida insatser inom energieffekti-&lt;br&gt;visering bör följas. Ett redovisningssystem bör utvecklas som möjliggör&lt;br&gt;en uppföljning av kraftindustrins framtida insatser inom eleffektivisering&lt;br&gt;på användningssidan. NUTEK konstaterar vidare att på kort sikt kommer&lt;br&gt;elmarknadsreformen knappast att leda till några förändringar vad gäller&lt;br&gt;utsläpp, m.m. På sikt har statsmakterna möjligheter att med olika&lt;br&gt;styrmedel stödja introduktionen av miljövänlig elproduktionsteknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät för fram vissa synpunkter på beskattningen av el som&lt;br&gt;används i överforingsanläggningar för el m.m. Skatterättsnämnden har&lt;br&gt;avslagit Svenska kraftnäts ansökan (förhandsbesked) om befrielse från&lt;br&gt;skyldigheten att betala energiskatt vid köp av elektrisk kraft, som ut-&lt;br&gt;nyttjas i anläggningar för överföring av elektrisk kraft eller inköp för att&lt;br&gt;täcka överföringsförluster i nätet. Fram till år 1992 förvaltades storkraft-&lt;br&gt;nätet av Statens vattenfallsverk, som då kunde erhålla sådan skattefrihet&lt;br&gt;eftersom verket var såväl producent som distributör. Dessa regler kan få&lt;br&gt;betydande konsekvenser om samma synsätt tillämpas för el, som används&lt;br&gt;inom de företag som skall överföra el i enlighet med utredningens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26. Diverse synpunkter avseende nätverksamhet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ingen remissinstans har avvisat huvuddragen i det föreslagna nätkon-&lt;br&gt;cessionssystemet. Ett antal remissinstanser har dock framfört olika&lt;br&gt;ändringsförslag i detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket konstaterar att Ellagstiftningsutredningen förslag innebär&lt;br&gt;att nätmyndighetens beslut i koncessionsärenden även fortsättningsvis&lt;br&gt;skall kunna överklagas till regeringen. Utredningen anför att den&lt;br&gt;rättsprövning regeringsrätten kan göra enligt lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut är tillräcklig för att uppfylla&lt;br&gt;kraven i art 6 i Europarådets konvention angående skydd för de&lt;br&gt;mänskliga rättigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsverket delar inte denna uppfattning. Fråga om återkallelse av&lt;br&gt;nätkoncession skall enligt förslaget prövas av länsrätt som första instans.&lt;br&gt;Såväl ett beslut om vägrad nätkoncession som frågan om återkallelse av&lt;br&gt;koncession är av stor principiell betydelse för den enskilde. Även&lt;br&gt;NUTEK:s beslut avseende nätkoncession bör därför, enligt Domstols-&lt;br&gt;verket, lämpligen prövas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län konstaterar att det i fråga om skälighets-&lt;br&gt;bedömning av nättariff framgår av betänkandet att parterna kan komma&lt;br&gt;överens om en nättariff. Denna skall i allmänhet godtas, dem emellan.&lt;br&gt;Tillsynsmyndigheten kan dock självmant eller efter anmälan gå in och&lt;br&gt;pröva tariffen. Länsrätten påpekar att det saknas exempel på i vilka&lt;br&gt;situationer tillsynsmyndigheten skall gå in och i vilka intressen detta&lt;br&gt;avsetts ske. Detta kan också ha bäring på andra tillsynsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten har ingen erinran mot att koncessionsfrågor i samma ut-&lt;br&gt;sträckning som hittills överklagas till regeringen, inte heller mot att&lt;br&gt;frågor om återkallelse av koncession prövas av länsrätt efter ansökan av&lt;br&gt;koncessionsmyndigheten. Kompetensskäl talar dock enligt länsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkt for att återkallelsemålen specialdestineras till den länsrätt som har&lt;br&gt;att pröva överklagandena (jfr 6 § viteslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser det vara oklart vilka möjligheter som föreligger att hyra&lt;br&gt;transportkapacitet (hyra nät) och vilka skyldigheter och rättigheter som&lt;br&gt;enligt förslaget då gäller för nätägare respektive inhyrare. Sådana&lt;br&gt;oklarheter gäller exempelvis om hyrd kapacitet är förenad med en&lt;br&gt;sekundär skyldighet att överföra ström åt annan, och om nätägaren&lt;br&gt;(koncessionshavaren) kan slippa ifrån sin överföringsskyldighet genom&lt;br&gt;att hyra ut kapacitet. RRV bedömer att frågan om hyrd transportkapacitet&lt;br&gt;möjligen kräver en särskild lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV konstaterar att utredningen föreslagit att att &amp;quot;Nätkoncession får&lt;br&gt;endast ges om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt&amp;quot;. RRV&lt;br&gt;menar att en sådan grund för koncessionsmyndigheten att avslå en&lt;br&gt;ansökan bör ifrågasättas mot bakgrund av att det stärker den lokale&lt;br&gt;nätägarens monopolställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK konstaterar att utredningen, vad gäller nätkoncession för&lt;br&gt;område, föreslår att ett viktigt kriterium för prövningen liksom i nu&lt;br&gt;gällande lagstiftning är kravet på lämplig enhet. NUTEK anser att&lt;br&gt;nätmyndigheten i första hand bör använda sig av tariffprövningen för att&lt;br&gt;försöka åstadkomma en erforderlig strukturrationalisering. Om denna&lt;br&gt;möjlighet visar sig vara otillräcklig förutsätter NUTEK att den framtida&lt;br&gt;prövningen av lämpliga enheter i större grad än för närvarande kan ges&lt;br&gt;tvingande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK framhåller att mycket talar för att det blir rationellt för nät-&lt;br&gt;myndigheten att även fortsättningsvis utfärda kortvariga nätkoncessioner&lt;br&gt;för område med villkor om specifika krav på leveranssäkerhet, und-&lt;br&gt;vikande av överinvesteringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentarerna till den av utredningen föreslagna lagtexten framgår&lt;br&gt;att nätmyndigheten ska kunna pröva &amp;quot;skadestånd&amp;quot; utan närmare&lt;br&gt;angivande av vilka skadeståndssituationer som avses. För tydlighetens&lt;br&gt;skull anser NUTEK att det av lagtexten ska framgå i vilka fall skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet och annan påföljd föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät framhåller att när näten i framtiden blir öppna för ett&lt;br&gt;stort antal aktörer är det av vikt att koncessionshavama fullt ut följer det&lt;br&gt;uppställda regelverket och att det finns tillräckligt kraftfulla sanktions-&lt;br&gt;åtgärder mot den som inte följer regelverket. Vad gäller verktyget att&lt;br&gt;återkalla en koncession så är detta, enligt Svenska kraftnät, inte möjligt&lt;br&gt;att tillämpa, eftersom ledningar behövs men inte lagligen får användas&lt;br&gt;utan koncession. Utredningen har uppmärksammat problemet men inte&lt;br&gt;funnit någon tillfredsställande permanent lösning. Svenska kraftnät vill&lt;br&gt;understryka vikten av att en sådan lösning tas fram under Ellagstiftnings-&lt;br&gt;utredningens fortsatta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket konstaterar att näten har, beroende på hur de är&lt;br&gt;konstruerade, en viss överföringskapacitet. Ökad belastning kan medföra&lt;br&gt;dels risk för att leveranssäkerheten inte kan upprätthållas, vilket drabbar&lt;br&gt;nätägare som i vissa fall kan vara skyldiga att betala skadestånd, dels&lt;br&gt;risker ur elsäkerhetssynpunkt. Elsäkerhetsverket framhåller att det är&lt;br&gt;viktigt att elsäkerhetsaspekten belyses närmare och att regler utarbetas för&lt;br&gt;bestämning av gränser för överbelastning av nätet ur elektrisk säkerhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkt och att det anges i författningen hur dessa gränser skall över-&lt;br&gt;vakas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att de föreslagna beteckningarna på de&lt;br&gt;två typerna av koncession förefaller något otympliga. Något hinder mot&lt;br&gt;att behålla de nuvarande beteckningarna när beteckningen ges ett delvis&lt;br&gt;ändrat innehåll kan Kammarrätten inte finna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare, enligt Kammarrätten, övervägas om tillståndspröv-&lt;br&gt;ningen för koncession skall avse en ansvarig person, ungefär som nu&lt;br&gt;gäller enligt 6§ yrkestrafiklagen (1988:263) för prövning av trafik-&lt;br&gt;ansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet konstateras att Svenska kraftnät i egenskap av ansvarig&lt;br&gt;för frekvenshållningen i systemet kan komma att drabbas ekonomiskt om&lt;br&gt;en elsäljare saknar reservkraftsavtal (s. 205). Redan detta förhållande&lt;br&gt;talar enligt Kammarrättens mening for att det bör krävas någon form av&lt;br&gt;auktorisation för att någon skall få uppträda som elsäljare. Med den&lt;br&gt;föreslagna lösningen, påpekar Kammarrätten, kanske man inte ens kan&lt;br&gt;utesluta att det kommer att dyka upp rent kriminella &amp;quot;målvaktsbolag&amp;quot;&lt;br&gt;som säljer el som bolaget inte har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banverket erinrar om att dess hjälpkraftsystem är uppbyggt på liknande&lt;br&gt;sätt som ett normalt distributionssystem, med den skillnaden att det&lt;br&gt;huvudsakligen följer järnvägslinjerna och är upphängt i samma stolpar&lt;br&gt;som kontaktledningen för fordonens strömförsörjning. Hjälpkraftsystemet&lt;br&gt;är uppbyggt enbart for att betjäna jämvägsspecifika ändamål men i några&lt;br&gt;speciella fall sker dock distribution till hushåll i huvudsak beroende på&lt;br&gt;att det inte finns något lokalt distributionsnät att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av ledningarnas närhet till kontaktledning med 16 2/3 Hz&lt;br&gt;energin kan verket inte garantera en kvalitet på elenergin enligt&lt;br&gt;branschens normer. Verket anser därför att betänkandets avsnitt 1.6&lt;br&gt;Förslag till ElfÖrordning och 1.7 Förslag till Förordning om&lt;br&gt;särredovisning av nätverksamhet för elektrisk ström inte skall gälla för&lt;br&gt;Banverkets hjälpkraftsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB konstaterar att den utveckling mot en ökad öppenhet och&lt;br&gt;konkurrens på elområdet som utredningen föreslår i vissa avgörande&lt;br&gt;avseenden kommer att ändra förutsättningarna för elstatistiken. Dettta&lt;br&gt;innebär enligt SCB ett behov av resurstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket betonar vikten av fortsatt rimliga elpriser för boendet&lt;br&gt;och för företagandet på landsbygden. Enligt det förslag som ellag-&lt;br&gt;stiftningsutredningen lagt, kan områdesavgränsningama komma att få stor&lt;br&gt;betydelse för prissättningen. Jordbruksverket menar att regionalpolitiska&lt;br&gt;hänsyn bör beaktas vid beslut om nätkoncession för område.&lt;br&gt;2 § 2 mom 3 stycket bör därför enligt Jordbruksverket ges följande&lt;br&gt;lydelse: Nätkoncession för område får ges om området utgör en från&lt;br&gt;allmän synpunkt och en med hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket anser att det av motiven till den föreslagna komplette-&lt;br&gt;ringen av 1§ ellagen bör framgå att i begreppet nätverksamhet ingår&lt;br&gt;också att ordna markåtkomstfrågan, dvs. ansökan om förrättning enligt&lt;br&gt;ledningsrättslagen eller teckna avtal med fastighetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningsförslaget framgår att nyttjanderättshavare, i stället for&lt;br&gt;ledningsägare, i vissa fall skall kunna få koncession för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket påpekar att ledningsrättslagen synes utgå från att&lt;br&gt;ledning, koncession och ledningsrätt innehas av en och samma juridiska&lt;br&gt;eller fysiska person. Om nyttjanderättsha varen innehar koncessionen kan&lt;br&gt;denne därför inte få ledningsrätt för ledningen eftersom ledningen ägs av&lt;br&gt;annan. Då koncession återkallas p.g.a. att ledningen inte längre används&lt;br&gt;påpekas i betänkandet det väsentliga i att anläggningarna tas bort och att&lt;br&gt;marken återställs. För fastighetsägarna är det enligt verkets mening också&lt;br&gt;angeläget att de rättigheter som belastar fastigheterna tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL konstaterar att överlåtelse av nätverksamheten föreslås bli föremål&lt;br&gt;för prövning avseende den nye innehavarens lämplighet. Enligt REL:s&lt;br&gt;mening finns starka skäl för att prövningen även bör omfatta om för&lt;br&gt;kunderna olämpliga distributionsstnikturer permanentas eller uppstår, till&lt;br&gt;exempel i form av att producenterna integrerar vertikalt genom uppköp&lt;br&gt;av distribution. Enligt REL är konkurrenslagen i detta avseende inte&lt;br&gt;tillräckligt medel för att motverka denna utveckling. Horisontell&lt;br&gt;integration mellan distributörer kan däremot vara ägnad att stärka&lt;br&gt;rationella strukturer, med konkurrenskraftiga elpriser som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KREAB konstaterar att som ny lydelse av 2 § 2 mom i ellagen föreslås&lt;br&gt;bl.a. &amp;quot;nätkoncession för område får ges endast om området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till nätverksamheten lämplig enhet&amp;quot; och &amp;quot;nätkoncession får ej&lt;br&gt;överlåtas utan tillstånd — av nätmyndigheten&amp;quot;. Vad gäller första citatet&lt;br&gt;kan, enligt KREAB, en i och för sig lämplig enhet ha sådan strategisk&lt;br&gt;betydelse att den utgör hinder för angränsande områdes lämplighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det andra citatet anser KREAB att nätmyndighet ges rätt att&lt;br&gt;ingripa endast vid inkråmsöverlåtelse. Då förvärvslagen, som stadgar&lt;br&gt;tillstånd för köp av aktier eller andelar i elföretag, dessutom föreslås bli&lt;br&gt;slopad kommer det, enligt KREAB, ej att finnas någon laglig rätt att&lt;br&gt;hindra s.k. strategiska köp. KREAB anser därför att föreslagen §2 bör&lt;br&gt;ges en sådan utformning att nätmyndigheten alltid har möjlighet att agera&lt;br&gt;så att ändamålsenliga nätstrukturer uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund konstaterar att leveransplikten har&lt;br&gt;inneburit en trygghet för elabonnentema som kommer att försvinna i&lt;br&gt;samband med en avreglering enligt utredningens förslag. Överens-&lt;br&gt;kommelse om leverans föreslås i stället ske genom avtal emellan&lt;br&gt;parterna. Vidare konstateras att utredningen förutsätter att innehållet i&lt;br&gt;dessa avtal överlämnas till parterna att bestämma och att branschen&lt;br&gt;utarbetar standardavtal for de vanligaste avtalsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägarnas möjligheter att köpa elkraft förutsätter att reglerna för&lt;br&gt;köp utformas på ett ändamålsenligt sätt. En fastighetsägare skall kunna&lt;br&gt;köpa kraft till både fastighetsel och hushållsel för att senare fördela&lt;br&gt;kostnaderna på hyresgästerna. Förbrukningsprofilen för små kunder kan&lt;br&gt;med relativt stor säkerhet fastställas utan krav på ny mätutrustning.&lt;br&gt;Fastighetsägare måste också via ombud kunna köpa elkraft kollektivt.&lt;br&gt;Denna typ av köp bör därför, enligt Fastighetsägarförbundet, särskilt&lt;br&gt;beaktas i det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening anser att vid alter-&lt;br&gt;nativ anslutningsmöjlighet till nätkoncession for linje respektive nät-&lt;br&gt;koncession för område bör den som har nätkoncession för linje endast&lt;br&gt;medges rätt till anslutning efter tillstånd från den som har områdeskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cession. Inom område där spänning över 20 kV alt. 30-40 kV före-&lt;br&gt;kommer bör, enligt föreningen, nätkoncessionen för området innefatta&lt;br&gt;högsta förekommande spänning inom området. Föreningen anser att&lt;br&gt;frågan om återlämnande av koncession, då koncessionsinnehavaren&lt;br&gt;bedömer att lönsamheten för nätverksamheten blir otillfredsställande på&lt;br&gt;grund av ändrade förutsättningar, bör behandlas av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Skänberg (mp) anser att ellagama bör utformas så att de får&lt;br&gt;bl.a. följande effekter. Den som har nätkoncession ska vara skyldig att&lt;br&gt;på skäliga villkor ansluta en anläggning inom sitt område och att överföra&lt;br&gt;ström till dem som är anslutna från deras leverantörer samt att mäta&lt;br&gt;överförd ström. Vaije kraftleverantör har leveransplikt till vaije kund de&lt;br&gt;har när den nuvarande ellagen upphör att gälla och till dess kunden själv&lt;br&gt;byter leverantör. Kraftleverantörerna och de som har nätkoncession ska&lt;br&gt;vara skyldiga att till övervakningsmyndigheten redovisa alla leverans-&lt;br&gt;överenskommelser med utländska köpare. De ska också vara skyldiga att&lt;br&gt;införa force-majeurklausul för minskade eller avbrutna kraftleveranser&lt;br&gt;vid haveri och vid stängning eller avveckling av kärnkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB finner att de farhågor som framförts i den allmänna debatten&lt;br&gt;om att t.ex. små glesbygdkunder skulle komma i kläm om elmarknaden&lt;br&gt;reformeras synes vara överdrivna. Undantag kan dock gälla i ett&lt;br&gt;begränsat antal fall där kraftigare subventioner av såväl nät- som&lt;br&gt;råkraftpriser förekommer. För att ytterligare stärka de mindre kundernas&lt;br&gt;situation kan STOSEB tänka sig att man går ännu ett steg mot ökad insyn&lt;br&gt;genom att den eller de kommuner som berörs av ett koncessionsområde&lt;br&gt;får tillsätta styrelserepresentant(er) i det aktuella nätföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27. Ersättning till följd av de ändrade förskrifterna i ellagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Göta Hovrätt anser att frågan huruvida en koncessionshavare bör få&lt;br&gt;ersättning för utebliven vinst har besvarats nekande i utredningsförslaget&lt;br&gt;utan någon egentlig motivering. Särskilt med tanke på det förslag till&lt;br&gt;ändring av 2 kap 18 § regeringsformen som Fri- och rättighetskommitten&lt;br&gt;nyligen har lagt fram är hovrätten tveksam till hur denna frågeställning&lt;br&gt;kommer att bedömas i framtiden. Hovrätten föreslår därför att det sker&lt;br&gt;en ytterligare analys av frågan huruvida regeringsformens egendoms-&lt;br&gt;skydd är tillämpligt vid ändringar av rådande koncessionsvillkor samt i&lt;br&gt;anslutning därtill även av frågan i vilken utsträckning ersättning skall&lt;br&gt;utgå till koncessionshavare som drabbas av ändrade koncessionsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen anser att ersättningsregeln i punkt 3 i lag-&lt;br&gt;förslagets övergångsbestämmelser bör ges en formulering och innebörd&lt;br&gt;som klart anger att ersättning skall utgå for all ekonomisk skada som&lt;br&gt;uppkommer som följd av föreslagna förändringar i ellagen, förutsatt&lt;br&gt;adekvat orsakssammanhang mellan ändrade koncessionsvillkor och upp-&lt;br&gt;kommen ekonomisk skada. Föreningen framhåller att frågorna om&lt;br&gt;ekonomisk skada och ersättning som följd av de radikalt ändrade&lt;br&gt;koncessionsvillkoren är omfattande och komplicerade samt att ersättnings-&lt;br&gt;rätten inte får begränsas på det sätt som görs i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen anser att frågan om skadeståndsanspråk for&lt;br&gt;ändrad innebörd av koncession, i första hand konsekvenserna av slopad&lt;br&gt;ensamrätt till leverans, bör utredas ytterligare. Elverksföreningen finner&lt;br&gt;det rimligt att ersättningsmöjlighetema för innehavare av koncession&lt;br&gt;enligt nuvarande regler bör omfatta all skada som uppkommer på grund&lt;br&gt;av nya villkor för elmarknaden, dvs även ekonomisk skada som uppkom-&lt;br&gt;mer vid produktionsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB instämmer i Kraftverksföreningens synpunkter och förut-&lt;br&gt;sätter att ellagens ersättningsregel även gäller for statligt ägda bolag. I&lt;br&gt;sammanhanget kan påpekas att det är väsentligt att de nya reglerna för&lt;br&gt;elmarknaden i alla sammanhang utformas så att konkurrerande företag&lt;br&gt;ges likartade förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Affärsverket svenska kraftnäts&lt;br&gt;utredning, Handelsplats för el&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 20 augusti 1992 fick Svenska Kraftnät i uppdrag av regeringen att&lt;br&gt;utreda förutsättningarna för en svensk börs för handel med el och, om&lt;br&gt;det finns sådana förutsättningar, lämna förslag till organisation av en&lt;br&gt;sådan elbörs. Utgångspunkten för uppdraget är den handlingsplan för&lt;br&gt;fortsatt reformering av svensk elmarknad som Riksdagen antog i juni&lt;br&gt;1992. I utredningsdirektiven framhålls bl a vikten av att göra&lt;br&gt;storkraftnätet tillgängligt for fler aktörer och därigenom skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en ökad handel med el. Det betonas att samhälls-&lt;br&gt;ekonomiska skäl talar för att så många aktörer som möjligt ska kunna&lt;br&gt;fritt köpa och sälja el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har under arbetet med utredningen tagit hjälp av en referensgrupp&lt;br&gt;med företrädare för kraftindustrin, större elanvändare, berörda&lt;br&gt;myndigheter m.fl. Vi har också biträtts av en grupp med ett femtontal&lt;br&gt;företrädare för medelstora energidistributörer. Vidare har vi anordnat ett&lt;br&gt;seminarium, till vilket samtliga eldistributions företag i landet inbjudits,&lt;br&gt;samt haft en lång rad formella och informella kontakter med potentiella&lt;br&gt;aktörer på en svensk elbörs. Generellt gäller att eldistributions företag och&lt;br&gt;större elanvändare förordar att en svensk elbörs inrättas medan&lt;br&gt;kraftproducenterna är negativa till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har genomfört en rad studier, bl a om hur elbörsema i England och&lt;br&gt;Norge fungerar, om börshandel i allmänhet, om produktionsoptimeringen&lt;br&gt;samt om behovet av regelverk for och tillsyn av en elbörs. Dessa ut-&lt;br&gt;redningar finns med som bilagor till rapporten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl har vi särskilt intresserat oss för förhållandena i Norge.&lt;br&gt;Man har där tämligen snabbt gjort en genomgripande förändring av&lt;br&gt;elmarknadens organisation: en ny ellag har tillämpats, ett fristående&lt;br&gt;företag svarar för centralnätet, ett nytt användarvänligt tariffsystem har&lt;br&gt;införts och en allmänt tillgänglig elbörs finns i drift sedan drygt ett år.&lt;br&gt;Enligt vår bedömning har förändringarna av den norska elmarknaden&lt;br&gt;utfallit i huvudsak väl. Konkurrensen har ökat, elpriset har sjunkit och&lt;br&gt;en allmän kundanpassning har skett inom elområdet. Det finns enligt vår&lt;br&gt;mening starka skäl att en svensk elbörs utformas så att en nära sam-&lt;br&gt;verkan med den norska elmarknaden och elbörsen kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns flera fördelar med en öppen marknadsplats - en börs - för&lt;br&gt;handel med el i Sverige. Det skulle ge en effektiv prisbildning, en bra&lt;br&gt;informationsspridning och ett synligt elpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en öppen marknad utformas utan en elbörs kommer all handel att&lt;br&gt;ske via slutna avtal. Detta skulle ge stora skillnader i tillgången till&lt;br&gt;information hos marknadsaktörerna och även leda till ökade kostnader för&lt;br&gt;att göra affärer. En väsentlig fördel med en elbörs är därför att&lt;br&gt;möjligheterna att handla på marknaden ökar för nya aktörer och att&lt;br&gt;spelreglerna blir lika for alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den främsta invändningen, som har riktats mot svensk börshandel med&lt;br&gt;el, är att en sådan skulle försämra produktionsekonomin genom att&lt;br&gt;elproducenternas nuvarande system för optimering inte skulle fungera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hittills. KGS har i en rapport till utredningen (bilaga 5) beräknat att&lt;br&gt;de totala produktionskostnaderna under vissa antaganden skulle öka med&lt;br&gt;ca 800 Mkr per år. Beräkningarna ifrågasätts dock i en annan&lt;br&gt;konsultrapport (Bergman &amp;amp; Co, bilaga 6). Slutsatserna i denna fråga är&lt;br&gt;i hög grad beroende av vilka antaganden om bl a aktörernas beteenden&lt;br&gt;som görs. Huvuddelen av merkostnaderna, som enligt KGS-rapporten&lt;br&gt;skulle uppstå, baseras på antagandet att kraftföretagen skulle bli mer&lt;br&gt;försiktiga i att utnyttja egen vattenkraft. I så fall skulle risken öka för&lt;br&gt;spill av vatten från kraftverksmagasinen. Enligt vår bedömning är detta&lt;br&gt;antagande baserat på en osäkerhet om hur en marknad för el kommer att&lt;br&gt;utveckla sig. Det finns inget enligt vår mening som talar för att inte&lt;br&gt;elproducenter kommer att kunna klara av att optimera teknik och&lt;br&gt;ekonomi tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inte funnit att några starka skäl talar för att den svenska&lt;br&gt;elmarknaden, inklusive elproduktionen, skulle bli mindre effektiv, dvs&lt;br&gt;sämre optimerad, om handeln ökar genom tillkomsten av en elbörs. Till&lt;br&gt;bilden hör också att det nuvarande producentsamarbetet helt eller delvis&lt;br&gt;kan strida emot den nya svenska konkurrenslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. eldistributörerna har påtalat risken för att aktörerna på den&lt;br&gt;svenska elmarknaden är för få och framför allt att två producenter,&lt;br&gt;Vattenfall AB med ca 50 procent och Sydkraft AB med ca 25 procent av&lt;br&gt;landets elproduktion, har en alltför dominerande ställning. Risken ar att&lt;br&gt;de stora företagen skulle kunna utnyttja en elbörs på ett sätt som alltför&lt;br&gt;mycket gynnar de egna intressena och missgynnar andra aktörer, främst&lt;br&gt;små och medelstora köpare. Man kan konstatera att Vattenfall och&lt;br&gt;Sydkraft kommer att ha en stor en dominerande ställning på den svenska&lt;br&gt;elmarknaden oavsett om en elbörs införs eller inte. Det är enbart&lt;br&gt;sammankopplingen mellan svensk elmarknad och en eller flera utländska&lt;br&gt;som kan väsentligt förändra dessa företags relativa storlek (dvs om inte&lt;br&gt;en uppdelning sker, vilket vi inte haft till uppgift att analysera). Detta är&lt;br&gt;ett av flera skäl som talar för att vi bör eftersträva en mycket nära&lt;br&gt;samverkan främst med den norska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur elmarknaden i Sverige organiseras kan dominerande företag&lt;br&gt;välja att agera antingen kort- eller långsiktigt och med olika grad av&lt;br&gt;samhällsansvar. Vad gäller Vattenfall är det ytterst en fråga för ägaren,&lt;br&gt;regering och riksdag, att avgöra företagets roll och inriktning på den&lt;br&gt;svenska elmarknaden. Som bl a påpekats av en engelsk konsultfirma vi&lt;br&gt;har anlitat (n/e/r/a, bilaga 7) skulle Vattenfall kunna agera på ett sätt som&lt;br&gt;gör att företaget blir en modererande och stabiliserande faktor i en&lt;br&gt;förändringsprocess för den svenska elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har studerat tre delar av vad som med ett samlingsbegrepp kan&lt;br&gt;kallas en svensk elbörs, nämligen reglermarknad, spotmarknad och&lt;br&gt;derivatmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser for närvarande störst behov av en reglermarknad. Denna skulle&lt;br&gt;främst vara ett medel för Svenska Kraftnät att bibehålla balansen mellan&lt;br&gt;produktion och förbrukning och därmed hålla frekvensen på nätet. På en&lt;br&gt;sådan marknad skulle Svenska Kraftnät med mycket kort varsel kunna&lt;br&gt;köpa och sälja eleffekt för att kompensera för avvikelser från&lt;br&gt;produktions- och förbrukningsplaner (t ex vid bortfall av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. !9r 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överföringsledning från Norge). Detta skapar en möjlighet för framför&lt;br&gt;allt köpare att fritt välja leverantör av el på långtidsbasis utan att bli&lt;br&gt;beroende av den &amp;quot;lokala leverantören&amp;quot; för att kortvarigt hantera obalanser&lt;br&gt;och tillfälliga avvikelser. Aktiva deltagare på denna marknad utöver&lt;br&gt;Svenska Kraftnät blir framför allt elproducenter som snabbt kan reglera&lt;br&gt;sin produktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet till en sådan reglermarknad är att någon av de stora pro-&lt;br&gt;ducenterna, t ex Vattenfall, eller några producenter; grupp, på uppdrag&lt;br&gt;av Svenska Kraftnät åtar sig att svara för dessa tjänster åt alla aktörer på&lt;br&gt;elmarknaden. Detta kan ifrågasättas från neutralitetssynpunkt eftersom&lt;br&gt;dessa elproducenter i många fall också kan konkurrera om de aktuella&lt;br&gt;leveranskontrakten. Vi anser att övervägande skäl talar för att en&lt;br&gt;reglermarknad bör inrättas med start när regionnäten öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsulten n/e/r/a har föreslagit (bilaga 7) en successiv utveckling av&lt;br&gt;den svenska elmarknaden som innebär att ett system för mer utvecklad&lt;br&gt;handel med tillfällig kraft, en spotmarknad, utvecklas i ett andra steg&lt;br&gt;sedan reglermarknaden har börjat fungera. Om och när ett sådant andra&lt;br&gt;steg bör tas beror på i vilken takt elnäten kommer att öppnas och hur&lt;br&gt;många aktörer som därmed kommer att kunna agera på elmarknaden.&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning finns skäl som talar för en stegvis utveckling av&lt;br&gt;den svenska elmarknaden när det gäller såväl lagstiftning som åtgärder&lt;br&gt;för att effektivisera marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ser åtminstone för närvarande inga förutsättningar för att införa en&lt;br&gt;s.k. derivatmarknad, dvs en organiserad marknadsplats för handel med&lt;br&gt;finansiella standardkontrakt om långsiktiga elleveranser innan dess att en&lt;br&gt;spotmarknad har etablerat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har tillsammans med OM Stockholm studerat några olika tekniska&lt;br&gt;utformningar av en elbörs för spothandel, dvs en börs med avslut mellan&lt;br&gt;en vecka och några timmar före avtalad leveranstid. De intressantaste&lt;br&gt;alternativen är en auktionsbörs, som man har i Norge, eller en&lt;br&gt;elektronisk transaktionsbörs. Den sistnämnda typen av börs, som är mera&lt;br&gt;datoriserad, har alltmer börjat tillämpas for handel med aktier och&lt;br&gt;råvaror. Den skulle ge störst flexibilitet för såväl handel med el som for&lt;br&gt;styrningen av produktionen hos kraftföretagen. Denna form är därför&lt;br&gt;enligt vår mening mest lämplig for en börs for handel med tillfällig el&lt;br&gt;(spothandel). En sådan börs tar ca 1,5 år att inrätta. För handel med&lt;br&gt;reglerkraft kan man inledningsvis utnyttja ett förenklat system som kräver&lt;br&gt;mindre investeringar och går snabbare att införa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig förutsättning för att en elbörs ska bli framgångsrik är att den&lt;br&gt;ägs och drivs på ett kompetent och neutralt sätt. Företagsjuridik, Nord&lt;br&gt;&amp;amp; Co, som har studerat behovet av regelverk och tillsyn (bilaga 9), anser&lt;br&gt;att börsen bör organiseras som ett aktiebolag. Bolaget skulle kunna ägas&lt;br&gt;av Svenska Kraftnät med möjlighet för aktörerna att få insyn via&lt;br&gt;styrelserepresentation eller börsråd. Som framhålls i regeringens direktiv&lt;br&gt;är ett tänkbart alternativ att den ansvarige för storkraftnätet, dvs Svenska&lt;br&gt;Kraftnät, inledningsvis blir huvudman för börsverksamheten. Svenska&lt;br&gt;Kraftnäts systerorganisation i Norge driver börsen på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett alternativ, där Svenska Kraftnät är en stor ägare, talar den nära&lt;br&gt;kopplingen med driften av storkraftnätet Vi bedömer också att detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle skapa goda förutsättningar för en nära samverkan med den norska&lt;br&gt;elmarknaden. På sikt kan ägandet av börsen spridas så att aktörerna kan&lt;br&gt;få ett direkt ägarinfly tande. Insyn bör dock skapas oavsett ägande genom&lt;br&gt;ett brukarråd och gemensamt framtagna börsetiska regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av en öppen svensk elmarknad och en elbörs bör ske så&lt;br&gt;att det blir en samverkan med övriga nordiska länder, särskilt Norge. De&lt;br&gt;planerade åtgärderna i Sverige bör utformas så att detta underlättas. I ett&lt;br&gt;första steg bör vi starta ett samarbete med den norska elbörsen. En direkt&lt;br&gt;sammanslagning mellan norsk och svensk elbörs bör eftersträvas och en&lt;br&gt;öppen nordisk elmarknad med en gemensam elbörs år 2000 vara ett mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser således att det finns förutsättningar for en börs för handel med&lt;br&gt;el i Sverige och att en reglerkraftmarknad bör inrättas med start när&lt;br&gt;regionnäten blir öppna. Vidare kan en börs för handel med tillfällig el,&lt;br&gt;en spotmarknad, inrättas i ett andra steg, gärna i samverkan med andra&lt;br&gt;nordiska börser, om och när ett större antal aktörer kommer att uppträda&lt;br&gt;på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över Affärs-&lt;br&gt;verket svenska kraftnäts utredning, Handelsplats&lt;br&gt;för el&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Affärsverket svenska kraftnäts utredning&lt;br&gt;avgetts av Justitiekanslem, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket,&lt;br&gt;Kommerskollegium, Länsrätten i Stockholms län, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap(ÖCB), Statskontoret, Finansinspektionen, Riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), Boverket, Bokföringsnämnden (BFN), Glesbygdsmyndigheten,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Marknadsdomstolen,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket, Konsumentverket, Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk, Kammarrätten i Göteborg, Länstyrelsen i Norrbottens&lt;br&gt;län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån (SCB), Jordbruksverket, Norrtälje kommun,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Industriförbund, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund (LRF), Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföre-&lt;br&gt;ningen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen&lt;br&gt;i Sverige (LO), HSB Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, Riksför-&lt;br&gt;bundet Energidistributörema (REL), Klippan Rönneådalens Energi AB&lt;br&gt;(KREAB), Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Sveriges Bostads-&lt;br&gt;rättsföreningars Centralorganisation, Villaägarnas Riksförbund, Örebro&lt;br&gt;Energi AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Stockholms Energi AB,&lt;br&gt;Fyrstadskraft AB, Södra Sveriges Eldistributörer Ekonomisk Förening,&lt;br&gt;Sydsvenska Återdistributörers Samrådsgrupp (SSÅS), Sveriges&lt;br&gt;Civilingenjörsförbund (CF), Sydkraft AB, Kraftköp Öst AB, Vattenfall&lt;br&gt;AB, Krister Skånberg - Miljöpartiet, Storstockholms Energi AB&lt;br&gt;(STOSEB), Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation har med yttrande anslutit sig&lt;br&gt;till de synpunkter som framförts av Sveriges Civilingenjörsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB har utöver eget yttrande anslutit sig till de synpunkter som&lt;br&gt;framförts av Svenska Kraftverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftköp Öst AB har utöver sitt yttrande anslutit sig till de synpunkter&lt;br&gt;som framförts av STOSEB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenfall AB har avgivit sitt yttrande i tillägg till de synpunkter som&lt;br&gt;framförts i Svenska Kraftverksforeningens och Svenska Elverksföre-&lt;br&gt;ningens yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Inställningen till en svensk kraftbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nära hälften av remissinstanserna redovisar övergripande omdömen om&lt;br&gt;utredningens samlade förslag. Flertalet av dessa omdömen är positiva till&lt;br&gt;en svensk kraftbörs. Av dem betonar flera vikten av att vänta med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införandet av en s.k. spothandel till dess det finns ett väldefinerat behov&lt;br&gt;av en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser framhåller att de är positiva till en elmarknads-&lt;br&gt;reform men ser inte nu något behov av en kraftbörs. En sådan bör växa&lt;br&gt;fram på marknadens villkor och på ett sätt som inte ger störningar i det&lt;br&gt;existerande elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Konkurrensverket, Elsäkerhetsverket, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrtälje kommun,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Landstingsförbundet, Svenska Naturskydds-&lt;br&gt;föreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, (LRF), HSB Riksförbund,&lt;br&gt;Kommunförbundet, Energidistributörema (REL), Klippan Rönneådalens&lt;br&gt;Energi AB (KREAB), Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Sverges&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Villaägarna, Örebro Energi AB, Fyrstads Kraft&lt;br&gt;AB, Kraftköp öst AB och Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB) delar&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det finns förutsättningar för en börs för&lt;br&gt;handel med el i Sverige och att den skulle medföra flera viktiga fördelar&lt;br&gt;på en öppen marknad. Instanserna delar utredningens analys som&lt;br&gt;utmynnar i slutsatsen att förutsättningar för en svensk elbörs existerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen, Sydkraft AB och Vattenfall AB ser inte behov av&lt;br&gt;en kraftbörs i Sverige inom överskådlig tid. De avstyrker inrättandet av&lt;br&gt;en reglermarknad i Sverige. Aktörerna skapar börsen på marknadens&lt;br&gt;villkor om och när dessa anser att behov finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen anser att handel av reglerkraft kan ske utan&lt;br&gt;en börs för s.k. spothandel och att hanteringen av denna handel kan ske&lt;br&gt;på ett enkelt sätt utan större investeringar. En börs för spothandel bör&lt;br&gt;enligt föreningen introduceras om marknaden får behov av en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Södra Sveriges&lt;br&gt;Eldistributörer ek.för., Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och&lt;br&gt;Folkkampanjen Mot Kärnkraft - Kärnvapen avstyrker införandet av en&lt;br&gt;svensk kraftbörs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. När skall en svensk kraftbörs inrättas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal remissinstanser har framfört synpunkter på när en kraftbörs&lt;br&gt;skall eller bör inrättas. Flera är positiva till ett snabbt införande när näten&lt;br&gt;öppnas medan vissa framhåller att ett införande bör vänta till dess&lt;br&gt;marknadens behov av en kraftbörs finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Konkurrensverket Göteborgs kommun, Energileverantörema&lt;br&gt;(REL) är positiva till att en elbörs etableras i Sverige och framhåller att&lt;br&gt;det går att identifiera flera fördelar än nackdelar med ett snabbt&lt;br&gt;etablerande av en spotmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet, Kraftverksföreningen, Elverksföreningen, Stockholm&lt;br&gt;Energi AB, Sveriges Ingenjörsförbund (CF), Sydkraft AB och Vattenfall&lt;br&gt;AB anser sammanfattningsvis att aktörerna skapar börsen på marknadens&lt;br&gt;villkor om och när dessa anser att behov finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Allmäna synpunkter på en kraftbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig börs eller ej?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har synpunkter på det föreslagna huvudmanna-&lt;br&gt;skapet samt hur och på vilka villkor en kraftbörs skall etableras på&lt;br&gt;elmarknaden. Bland dem är meningarna delade till att börsen bör ha en&lt;br&gt;statlig huvudman eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen och Kommunförbundet ser inga omedelbara skäl för&lt;br&gt;att statsmakterna skulle initiera och via lagstiftning framtvinga inrättandet&lt;br&gt;av en elbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elsäkerhetsverket och Klippan Rönneädalen Energi AB (KREAB)&lt;br&gt;instämmer med utredningens förslag att Svenska kraftnät bör knytas till&lt;br&gt;en kraftbörs på ett sätt som gör det enkelt för dem att hantera sitt&lt;br&gt;systemansvar för storkraftnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Stockholm Energi AB och Sydkraft AB&lt;br&gt;säger nej till den statliga kraftbörs som Svenska Kraftnät beskriver i sin&lt;br&gt;utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsens påverkan på elpriserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många argument för en kraftbörs gäller dess påverkan på prisbildningen.&lt;br&gt;Flera remissinstanser framhåller att en kraftbörs kommer att påverka&lt;br&gt;prisbildningen på el. Av dem betonar ett antal att marknadseffektiviteten&lt;br&gt;och prisinformationen i prisbildningen kommer att öka med en kraftbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Konkurrensverket, Norrtälje kommun, Sveriges&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Fyrstads Kraft AB&lt;br&gt;anser sammanfattnings bl.a. att en fungerande elbörs bidrar till en&lt;br&gt;effektiv prisbildning och lägre transaktionskostnader. Genom det synliga&lt;br&gt;pris som etableras på en elbörs får marknadens aktörer en nödvändig&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energidistributörema, (REL) framhåller att med dagens system finns&lt;br&gt;ingen notering av värdet på kraft, endast kostnaden. På en börs erhålls&lt;br&gt;ett pris, alltså ett marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB framhåller att den kommande rapporteringen av elpriser&lt;br&gt;som EES-avtalet innehåller (enligt EG:s direktiv om pristransparens),&lt;br&gt;kommer att ge den efterfrågade öppenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsstrukturen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser befarar, trots en ofta positiv grundinställning, att&lt;br&gt;de största kraftföretagens dominans inom kraftforsäljningen kommer att&lt;br&gt;försvåra eller omöjliggöra en effektiv börshandel. Många av dessa ser&lt;br&gt;problemets lösning i en gemensam nordisk krafthandel. En sådan skulle&lt;br&gt;ge företagen en större marknad med flera aktörer som kan agera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Klippan Rönneådalen Energi AB (KREAB),&lt;br&gt;Södra Sveriges Eldistributörer ek. före, och Stor-Stockholms Energi AB&lt;br&gt;(STOSEB) framhåller sammanfattningsvis att den höga&lt;br&gt;företagskoncentrationen på den svenska elmarknaden hotar fördelarna av&lt;br&gt;en friare konkurrens. Det är därför önskvärt att nya aktörer kommer in&lt;br&gt;på elmarknaden. En börs kan ge förutsättningar för mindre aktörer att&lt;br&gt;agera på samma villkor som de stora producenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen anser att för att få en effektiv börshandel måste&lt;br&gt;informationssystemet vara lättillgängligt for alla aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund vill understryka att även en &amp;quot;reglerad&amp;quot;&lt;br&gt;marknad kan ge effektivitetsvinster t.ex. genom den samköming som nu&lt;br&gt;sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klippan Rönneådalen Energi AB (KREAB), Örebro Energi AB och&lt;br&gt;Krafiköp öst AB anser sammanfattningvis att en fungerande marknad&lt;br&gt;kräver i sig också att det finns tillräckligt många aktörer. De anser därför&lt;br&gt;att en sådan svensk kraftbörs ansluts bör kunna till de nordiska ländernas&lt;br&gt;elmarknader och kraftbörser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen anser att konkurrensen mellan&lt;br&gt;olika elproducenter kommer att fungera dåligt eftersom Vattenfall AB är&lt;br&gt;för dominerande både i Sverige och Norden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Produktionsoptimeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser för fram synpunkter som gäller det nuvarande&lt;br&gt;producentsamarbetet kring utbytet av bl.a. tillfällig kraft, den s.k.&lt;br&gt;produktionsoptimeringen. De ser en fara i att produktionsoptimeringen&lt;br&gt;slås sönder vid inrättandet av en kraftbörs, och att produktions-&lt;br&gt;kostnaderna i det svenska elsystemet höjs. Det finns dock även&lt;br&gt;motstridiga synpunkter som förs fram av vissa remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket, Energidistributörema (REL), Klippan Rönneådalens&lt;br&gt;Energi AB (KREAB), Fyrstads Kraft AB, framhåller sammanfattningsvis&lt;br&gt;att en börs är att föredra framför så väl nuvarande produktionsoptimering&lt;br&gt;som alternativet att vissa kraftföretag tilldelas det regleringsansvar som&lt;br&gt;ombesörjs av företagen inom produktionsoptimeringen. Genom att&lt;br&gt;öppenheten ökar, i vart fall för priset för den typ av kraft som omsätts&lt;br&gt;via börsen, stärks kundernas ställning i förhållande till producenterna.&lt;br&gt;Producenterna tvingas härigenom också till ett kostnadseffektivare&lt;br&gt;agerande för att inte riskera att få reducerad lönsamhet. En väl&lt;br&gt;fungerande elbörs, som på sikt vidgas avseende såväl tillhandahållet&lt;br&gt;produktsortiment som geografiskt, effektiviserar sannolikt konkurrensen&lt;br&gt;genom att pris- och kostnadspressen på kraftföretagen ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet, Villaägarna och Sveriges Civilingenjörsför-&lt;br&gt;bund (CF) anser bl.a. att den främsta invändningen mot en elbörs gäller&lt;br&gt;produktionsoptimeringen. Samköming och kraftutbyte enligt nuvarande&lt;br&gt;system hävdas av många, främst företrädare för kraftindustrin, vara&lt;br&gt;effektivare än optimering baserad på ett system där brukarna, t ex via en&lt;br&gt;elbörs, får en direkt insyn i och kan påverka prisbildningen. Frågan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka konsekvenser inrättandet av en elbörs. har för en optimal kraftpro-&lt;br&gt;duktion är inte entydigt klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) uppfattning är att de farhågor be-&lt;br&gt;träffande kostnads- och miljönackdelar som skulle uppstå till följd av ett&lt;br&gt;uteblivet produktionsoptimeringssamrabete är väsentligt överdrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och&lt;br&gt;Sydkraft AB anser sammanfattningsvis att produktionsoptimeringen skulle&lt;br&gt;kraftigt störas och sannolikt på kort tid raseras. För samhället skulle det&lt;br&gt;bli fråga om stora ekonomiska och miljömässiga förluster. Man kan säga&lt;br&gt;att hela det nuvarande systemet och de olika formerna av samarbete&lt;br&gt;bygger på ett tänkande med klart definierade effektivitetsmål och&lt;br&gt;pragmatisk anpassning av organisation och system för att nå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Reglermarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett femtontal remissinstanser för fram synpunkter på frågan om behovet&lt;br&gt;av att inrätta en s.k. reglermarknad. En majoritet av remiss instanserna&lt;br&gt;är positiva till att en neutral reglermarknad inrättas när näten öppnas.&lt;br&gt;Vissa remissinstanser är negativa till en reglermarknad och anser att&lt;br&gt;dagens system fungerar bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Konkurrensverket, Göteborgs&lt;br&gt;kommun, Industriförbundet, Energileverantörema, (REL), Klippan&lt;br&gt;Rönneådalens Energi AB (KREAB), Svenska Bioenergiföreningen&lt;br&gt;(SVEBIO), Örebro Energi AB, Fyrstads Kraft AB samt Gruvföreningen,&lt;br&gt;Jemkontoret, Kemikontoret och Skogsindustrierna delar i huvudsak&lt;br&gt;utredningens uppfattning att det är angeläget att en neutral&lt;br&gt;reglerkraftmarknad upprättas när näten öppnas. Den skulle förenkla&lt;br&gt;situationen for alla som har ett behov av att hantera obalanser eller&lt;br&gt;tillfälliga avvikelser från avtal och därmed öppna nya affärsmöjligheter.&lt;br&gt;Flera av remissinstanserna anser dock att det inte räcker att enbart inrätta&lt;br&gt;en reglermarknad utan en spotmarknad bör etableras omedelbart eller&lt;br&gt;som ett andra steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller flera av dessa att för att Svenska Kraftnät ska klara&lt;br&gt;sitt systemansvar måste verket kunna upphandla reglerkraft.&lt;br&gt;Elverksföreningen stöder principen om Svenska Kraftnäts roll som&lt;br&gt;systemansvarig för det svenska elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Sydkraft AB och&lt;br&gt;Vattenfall AB anser inte att det behövs en reglermarknad i Sverige.&lt;br&gt;Reglerkraft kan liksom nu enkelt upphandlas från elproducenterna.&lt;br&gt;Stockholm Energi AB anser att det är för tidigt att ta ställning till en börs&lt;br&gt;för reglerkraft.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Nordisk elmarknad och börs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett dussintal remissinstanser har framfört synpunkter på behovet av en&lt;br&gt;nordisk elmarknad och börs. Flera remissinstanser betonar fördelarnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en sådan marknad och börs. Flertalet av dessa för fram&lt;br&gt;tveksamheter kring den svenska elmarknadens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Konkurrensverket,&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, Göteborgs kommun, Kommunförbundet,&lt;br&gt;Energidistributörema (REL), Klippan Rönneådalens Energi AB (KREAB),&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbundet, Södra Sveriges Eldistributörers ek.&lt;br&gt;före., Sydsvenska Återdistributörers Samrådsgrupp (SSÅS) och Krafiköp&lt;br&gt;Öst AB framhåller sammanfattningvis att det måste vara önskvärt att den&lt;br&gt;svenska börsen på något sätt samarbetar med den norska börsen och&lt;br&gt;andra utländska marknader. En gemensam nordisk elmarknad ökar antalet&lt;br&gt;aktörer och skärper konkurrensen. Bildandet av en nordisk elmarknad är&lt;br&gt;därför uppfattning en angelägen uppgift. De största fördelarna med en&lt;br&gt;börs uppnås sannolikt om den successivt utvecklas till att omfatta handel&lt;br&gt;med elkraft på både kort och lång sikt, via olika s.k. derivatmarknader&lt;br&gt;samt geografiskt utvidgad till Norge och på längre sikt hela Norden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sydkraft AB framhåller att utredningen hänvisar ofta till utvecklingen&lt;br&gt;i Norge samt föreslår anpassning till Norge och en gemensam kraftbörs&lt;br&gt;med Norge. Det svenska kraftsystemet är annorlunda uppbyggt, varför&lt;br&gt;denna modell inte så direkt kan överföras till svenska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8. Diverse synpunkter avseende kraftbörs, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett tiotal remissinstanser for fram synpunkter kring vissa kvarstående&lt;br&gt;frågor som bör beaktas i den fortsatta beredningen. Det gäller främst&lt;br&gt;miljökonsekvenser, regler för börsverksamheten och vissa tekniska&lt;br&gt;begränsningar i det existerande elsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg anser att det är säkerligen välbetänkt att inte&lt;br&gt;för närvarande detalj reglera hur börsen skall fungera. Resultatet blir san-&lt;br&gt;nolikt bättre om aktörerna efter hand tillskapar rutiner och avgör vilka&lt;br&gt;typer av kontrakt som skall handlas på en börs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen framhåller att de grundläggande krav för&lt;br&gt;börsverksamhet som finns angivna i lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet (börslagen) bör även kunna göras tillämpliga inom&lt;br&gt;området for handel med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen delar utredningens bedömning om att inrätta ett&lt;br&gt;tillsynsorgan eller en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsmyndigheten framhåller i Sveriges glesbygdsregioner är just&lt;br&gt;bristen på konkurrens ett problem. Det finns därför en fara att resultatet&lt;br&gt;kan bli att områden i till exempel Norrlands inland kommer att erhålla&lt;br&gt;högre kostnader för sin energiförsöijning i framtiden om man jämför med&lt;br&gt;till befolkningstätare regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket anser att det är viktigt att följa upp vilka konsekvenser&lt;br&gt;en förändrad ellagstiftning och införandet av en kraftbörs får.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturskyddsföreningen föreslår att en särskild kommission tillsätts med&lt;br&gt;uppgift att föreslå de ytterligare åtgärder som fordras för att en framtida&lt;br&gt;elbörs ska kunna uppnå syftet- en effektivare resursanvändning, minskad&lt;br&gt;miljöbelastning och ökad välfärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen ser allvarliga problem med att införa en kraftbörs,&lt;br&gt;idag finns ett utomordentligt effektivt styr-, leveranssäkrings- och hus-&lt;br&gt;hållningssystem för produktionen av el och att ett börssystem ser ut att&lt;br&gt;bli mindre effektivt i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen menar att att börsverksamheten bör skötas&lt;br&gt;i en egen juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB Riksförbund anser dock, att elbörsen inte får utgöra ett hinder för&lt;br&gt;investeringar i långsiktiga miljövänliga elproduktionsprojekt. Det bör&lt;br&gt;dock finnas möjligheter att skapa styrmedel som verkar för att undanröja&lt;br&gt;sådana problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) anser om konsekvensen&lt;br&gt;kortsiktigt trots allt skulle bli ett alltför starkt temporärt prisfall på el av&lt;br&gt;införa en kraftbörs vill SVEBIO hänvisa statsmakterna till möjligheten att&lt;br&gt;införa en koldioxidbeskattning också inom elsektorn som dämpande&lt;br&gt;effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägarna anser att det bör närmare utredas vilken effekt en öppen&lt;br&gt;handel över gränserna kan ha på det svenska elpriset och den svenska&lt;br&gt;elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Södra Sveriges Eldistributörer ek.for. och Sydsvenska Aterdistributörers&lt;br&gt;Samrådsgrupp framhåller bl.a. att Svenska Kraftnät bör se över och&lt;br&gt;minska de tekniska begränsningar som finns för överföring inom Sverige&lt;br&gt;och från Norge. Södra Sveriges Eldistributörer ek.före. anser vidare att&lt;br&gt;en kompetent och kraftfull myndighet måste finnas. Föreningen anser&lt;br&gt;vidare att etableringsregler och krav på mäklare måste fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverkets utredning, Att mäta och ta betalt för&lt;br&gt;el (R 1993:61)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, har på regeringens uppdrag utrett&lt;br&gt;vissa frågor kring att mäta och ta betalt för el i samband med öppna nät&lt;br&gt;på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdragets övergripande fråga är om de kostnader som är förknippade&lt;br&gt;med att kunna ta rätt betalt för de tjänster som produceras på en öppen&lt;br&gt;elmarknad kan begränsas så att intentionerna i reformeringen av den&lt;br&gt;svenska elmarknaden kan klaras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets slutsats är helt klar, nämligen att de s k transaktionskost-&lt;br&gt;naderna på en öppen elmarknad inte förhindrar fri konkurrens. För att&lt;br&gt;begränsa kostnaderna behöver vissa uppgifter utföras och vissa krav&lt;br&gt;ställas på säljare, nätföretag och kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte verkets ambition att i denna utredning utarbeta och&lt;br&gt;presentera en färdig lista på normer och standarder som elmarknadens&lt;br&gt;parter ska rätta sig efter. Tvärtom, NUTEK anser att detta till stora delar&lt;br&gt;är ett material som branschen tillsammans med myndigheter och&lt;br&gt;representanter från kundsidan ska arbeta fram. Ett sådant arbete har&lt;br&gt;också redan initierats inom flera fora. NUTEK menar att det är främst&lt;br&gt;Tillsynsmyndighetens uppgift att samordna detta arbete i fortsättningen.&lt;br&gt;Däri ligger ett ansvar att tillse att alla elmarknadens parter blir&lt;br&gt;representerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns behov av standardisering och ett framtagande av en-&lt;br&gt;hetliga normer på en öppen elmarknad, är det samtidigt viktigt att denna&lt;br&gt;materia är levande och kan förändras i såväl utformning som omfattning&lt;br&gt;i takt med att olika förutsättningar förändras. Detta är inte minst angelä-&lt;br&gt;get på elmarknaden i dag. Effekterna av reformeringen av elmarknaden&lt;br&gt;är omöjliga att förutse i detalj. Samtidigt sker en snabb utveckling inom&lt;br&gt;tekniken för att mäta samt inte minst inom informationsteknologin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grundläggande krav är nödvändiga att ställa på producenter, åter-&lt;br&gt;försäljare, nätföretag och kunder på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant krav är att kraften för köpare och säljare mäts tillfreds-&lt;br&gt;ställande på timbasis. Om detta innebär mätning med installerad mätare&lt;br&gt;eller användning av s k fördefinierade effektprofiler, är något som de&lt;br&gt;berörda parterna själva bör kunna avtala om. Den relevanta&lt;br&gt;frågeställningen är vilket mätfel som kan tolereras. För att underlätta&lt;br&gt;sådana förhandlingar kan branschen själv utarbeta riktlinjer för vad som&lt;br&gt;är en acceptabel storlek på ett mätfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket anser emellertid att det på kort sikt finns skäl för att kräva&lt;br&gt;timvis mätning av elkonsumenter och producenter som väljer att lämna&lt;br&gt;den s k huvudleverantörens hägn. Det främsta motivet till detta är att&lt;br&gt;säkerställa elmarknadens funktion i samband med övergången från ett&lt;br&gt;marknadssystem till ett annat. Ett sådant krav kan förväntas begränsa&lt;br&gt;rörligheten på elmarknaden, samtidigt som det inte utesluter byte av&lt;br&gt;leverantör. Härigenom kommer fortfarande ett visst och ökande omvand-&lt;br&gt;lingstryck att finnas på huvudleverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader förknippade med mätutrustning som kunden förorsakar&lt;br&gt;vid byte av leverantör konstituerar en ekonomisk barriär för rörlighet på&lt;br&gt;elmarknaden. Effekterna av dessa kostnader kan reduceras genom sub-&lt;br&gt;ventioner. Subventioner ger dock alltid otydliga, ibland rent av felaktiga,&lt;br&gt;styrsignaler. Härigenom riskerar investeringsbeteende att snedvridas&lt;br&gt;samtidigt som kostnadspressen på tillverkare av mätutrustning försvagas.&lt;br&gt;Samtidigt är tekniken för mätning och mätinsamling under snabb&lt;br&gt;utveckling. Detta skapar osäkerhet kring behovet av att subventionera&lt;br&gt;mätare och installation av dessa. NUTEK anser därför att vad gäller s k&lt;br&gt;kundspecifika kostnader bör man följa principen om att den som orsakar&lt;br&gt;en kostnad också ska finansiera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär emellertid inte att vilka kostnader som helst kan tillåtas.&lt;br&gt;Kostnader för mätutrustning och mätinsamling kommer enligt NUTEKs&lt;br&gt;tolkning att omfattas av regleringen av nättjänstema. Vidare menar&lt;br&gt;NUTEK att s.k. systemkostnader bör fördelas över hela kundkollektivet&lt;br&gt;efter hur mycket systemet används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska barriären kan under en period vara påtaglig för mindre&lt;br&gt;kunder. Härigenom hamnar de i en monopolliknande situation gentemot&lt;br&gt;den nuvarande leverantören. I syfte att förebygga eventuella missbruk av&lt;br&gt;denna monopolmakt föreslår NUTEK att den s k Huvudleverantören&lt;br&gt;regleras. Detta genom att en tidsbegränsad försäljningskoncession införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljningskoncession kan också användas som ett instrument i&lt;br&gt;svåra avvägningsfrågor med Huvudleverantören iblandad. En sådan är&lt;br&gt;fördelningen av de icke timvist mätta leveranserna i ett lokalnät. Dessa&lt;br&gt;ska fördelas ut på Huvudleverantörens kunder eller definieras som&lt;br&gt;mätfel, strömstölder eller liknande och darmed belasta nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan avvägning som behöver göras är den mellan systemkostnader&lt;br&gt;och kundspecifika kostnader inom mät- och avräkningsområdena. Denna&lt;br&gt;avvägningsproblematik ökar i de fall leverantör och nätverksamhet delar&lt;br&gt;på investeringskostnaden för exempelvis ett kundkommunikationssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar for att Tillsynsmyndigheten bör införa ett tak för de&lt;br&gt;kostnader en nätägare får ta ut av mindre kunder i syfte att täcka&lt;br&gt;kostnader för installation av mätare och insamlingssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverkets utredning, Att mäta&lt;br&gt;och ta betalt för el (R 1993:61)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Närings- och teknikutvecklingsverkets&lt;br&gt;utredning avgetts av Statskontoret, Konkurrensverket, Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät, Svenska Industriförbundet, Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Elverksföreningen och Riksförbundet Energi-&lt;br&gt;distributörema (REL),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen har inkommit med tillägg till eget yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Övergripande synpunkter på utredningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningens övergripande&lt;br&gt;förslag och delar utredningens uppfattning att ett effektivt system för&lt;br&gt;mätning och avräkning behövs på en elmarknad med öppna nät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät framhåller att utredningen har baserats på Ellags-&lt;br&gt;stiftningens förslag och om en ny ellag kommer att avvika från denna kan&lt;br&gt;vissa detaljer behöva ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret har inget att invända mot att principen bör vara att den&lt;br&gt;som orsakar en kostnad skall också finansiera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser att det är positivt att utredningen tagit hänsyn&lt;br&gt;till att många frågor kan överlåtas på marknaden att lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen och Elverksföreningen instämmer i utredningens&lt;br&gt;slutsats att kostnaderna for att mäta och ta betalt för el inte förhindrar fri&lt;br&gt;konkurrens på en öppen elmarknad men betonar att en hel del arbete&lt;br&gt;återstår innan avräkningsproblemen är lösta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Kravet på timmätning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag om att det&lt;br&gt;finns på kort sikt skäl att kräva timvis mätning av elkonsumenter och&lt;br&gt;producenter som väljer att lämna den s.k. huvudleverantören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser det är viktigt att inte sådana hinder införs som&lt;br&gt;onödigtvis försvårar marknadsinträde och leverantörsbyte. Regelsystemet&lt;br&gt;för elmarknaden bör också utformas så att incitament skapas for en&lt;br&gt;utveckling och marknadsföring av billiga elmätare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftverk framhåller att det är väsentligt att utveckla en for&lt;br&gt;landet gemensam standard. Det vore vidare önskvärt med en gemensam&lt;br&gt;nordisk mätstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser att kravet på timmätning för kunder som byter&lt;br&gt;leverantör är rimligt med tanke på att det lägger ett tak for antalet&lt;br&gt;leverantörsbyten i den fria marknadens inledningsfas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Försäljningskoncession&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag om att en&lt;br&gt;tidsbegränsad försäljningskoncession införs. En försäljningkoncession bör&lt;br&gt;införas bl.a. på grund av att den ekonomiska kostnaden for mindre&lt;br&gt;kunder att skaffa en timmätare vid leverantörsbyte är idag hög. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anser dock att en försäljningskoncession inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser med hänvisning till konkurrenssituationen för&lt;br&gt;mindre kunder att utredningens förslag är rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen avstyrker förslaget med hänvisning till att konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen ger ett tillräckligt skydd mot missbruk av dominerande&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen anser att förslaget ligger utanför utredningens upp-&lt;br&gt;drag. Elverksföreningen var i samband med remissbehandlingen av NU-&lt;br&gt;TEK: s utredning Elmarknad i förändring negativ till en särskild&lt;br&gt;försäljningskoncession.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Vem skall äga mätaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser för fram synpunkter som i huvudsak ansluter till&lt;br&gt;Ellagstiftningsutredningens förslag att det bör vara nätägaren som har&lt;br&gt;ansvar vad gäller mätning och avräkning. Flera remissinstanser för dock&lt;br&gt;fram argument kring frågan om ägande och installation av mätaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret framhåller att det inte behöver vara kunden som äger&lt;br&gt;mätutrustning utan det skulle kunna vara möjligt att låta leverantören äga&lt;br&gt;mätutrustning och denne skulle överlåta mätutrustningen när kund byter&lt;br&gt;leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att nätägaren bör ha en skyldighet, men inte en&lt;br&gt;exklusiv rättighet, att installera mätare. Om kund hittar andra leveran-&lt;br&gt;törer av godkänd mätutrustning bör han kunna anlita dessa istället. Det&lt;br&gt;bör enligt verket finnas möjlighet till olika former av finansiering av&lt;br&gt;mätarna, t.ex. hyrmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska krafinät anser det viktigt att nätmyndigheten följer hur&lt;br&gt;nätägama sköter sitt mätansvar så att hanteringen av mätfrågor inte&lt;br&gt;försenar eller försvårar for kund som vill byta leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet framhåller att det bör antingen vara nätägaren, som&lt;br&gt;neutral part, eller kunden som äger mätaren. Genom detta kan mätningen&lt;br&gt;skötas oberoende av vilken leverantör kunden väljer, vilket är viktig ur&lt;br&gt;konkurrenssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Avräkning av mätdata&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser för fram synpunkter på utredningens förslag om hur&lt;br&gt;avräkningssystemet skall vara uppbyggt och fungera. Av dem anser&lt;br&gt;flertalet att frågan om hur avräkningssystemet skall utformas behöver&lt;br&gt;utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät anser det viktig att välja lösningar som kan underlätta&lt;br&gt;en öppen elmarknad och anpassning av avräkningen till en sådan. Vidare&lt;br&gt;anser verket det viktigt för att förenkla avräkningen att nätägaren svarar&lt;br&gt;för nätförluster och inräknar dem i nätkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser att det är rimligt att både regionnätägaren och&lt;br&gt;lokalnätägaren rapporterar direkt till Svenska kraftnät. Förbundet anser&lt;br&gt;att denna rapportering bör ske aggregerat för alla kunder som en&lt;br&gt;leverantör har inom ett område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att den mätansvarige lokale nätägaren bör&lt;br&gt;summera vaije leverantörs alla leveranser inom området och rapportera&lt;br&gt;summorna. Nätvis avräkning är att fordra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elverksföreningen anser att den föreslagna modellen blir otympligt och&lt;br&gt;tveksamt ur integretetssynpunkt. Vidare anser Elverksföreningen att av-&lt;br&gt;räkningen bör ske så långt ut i systemet som möjligt for att bli effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Övriga synpunkter på mätningsproblemen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har fört fram olika synpunkter på eller i&lt;br&gt;anslutning till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket anser att man bör skilja på nätverksamhet och&lt;br&gt;kraftförsäljning även om verksamheterna bedrivs initialt inom samma&lt;br&gt;företag. Den befintlige leverantören bör bedriva nätverksamhet och&lt;br&gt;kraftförsäljning som separata rörelsegrenar/bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet anser att krav på timmätning inte behöver ställas i det&lt;br&gt;fall där kund kompletterar den nuvarande leverantören med leverans&lt;br&gt;genom s.k. standardiserade kontrakt. Industriförbundet framhåller även&lt;br&gt;att det är viktigt att avräkningsinformation behandlas med den sekretess&lt;br&gt;som är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen motsätter sig utredningens förslag om pristak för&lt;br&gt;mätutrustningen. På en fri elmarknad vägs kostnaden för mätutrustning&lt;br&gt;mot andra vinster för köparen. Kund har istället ha möjlighet att få priset&lt;br&gt;på mätutrustningen reglerat på samma sätt som priset för nättjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av Elmyndighetsutredningens be-&lt;br&gt;tänkande Monopolkontroll på en avreglerad el-&lt;br&gt;marknad (SOU 1993:105)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Våren 1992 lade regeringen fram förslag till mål och strategier för en&lt;br&gt;reformering av den svenska elmarknaden. Målet för reformen är att&lt;br&gt;genom ökad konkurrens nå ett än mer rationellt utnyttjande av pro-&lt;br&gt;duktionsresurserna och att tillförsäkra kunderna flexibla leveransvillkor&lt;br&gt;till lägsta möjliga priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredning, Ellagstiftningsutredningen, har fått i uppdrag att&lt;br&gt;lägga fram de förslag till ändringar i nuvarande lagstiftning som behövs&lt;br&gt;för att dessa riktlinjer för en elmarknad med konkurrens skall kunna&lt;br&gt;genomföras. Utredningen lämnade i juli 1993 delbetänkandet (SOU&lt;br&gt;1993:68) Elkonkurrens med nätmonopol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med konkurrens på elmarknaden behövs enligt Ellagstiftningsut-&lt;br&gt;redningen en kontroll av nätverksamheten. Med nätverksamhet avses allt&lt;br&gt;som behövs för att näten skall kunna användas for överföring av ström.&lt;br&gt;Kontrollen gäller i första hand att ledningar och nät hålls öppna och&lt;br&gt;tillgängliga på skäliga villkor för alla som behöver använda dem for att&lt;br&gt;överföra ström. I andra hand behövs en kontroll av nätverksamheten för&lt;br&gt;att styra prisutvecklingen for nättjänster - tarifferna för anslutning och&lt;br&gt;överföring - och ägarnas vinstuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som skall sköta kontrollen av nätverksamheten kallas&lt;br&gt;i Ellagstiftningsutredningens betänkande nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utredning har till uppgift att utreda nätmyndighetens resursbe-&lt;br&gt;hov, organisation och finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens insatser är på flera sätt avgörande för att den planerade&lt;br&gt;elmarknadsreformen skall få avsedd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första är det myndighetens uppgift att prisreglera och utöva&lt;br&gt;tillsyn över den s.k. nätverksamheten, en verksamhet som omsätter ca&lt;br&gt;15 miljarder kronor per år. Eftersom nätföretagen saknar konkurrens är&lt;br&gt;det myndighetens uppgift att se till att det skapas incitament till såväl hög&lt;br&gt;leveranssäkerhet som till kostnadseffektivitet. Det är också myndighetens&lt;br&gt;uppgift att säkerställa att elanvändarna inte behöver betala ett högre pris&lt;br&gt;än nödvändigt för nättjänstema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra är konkurrerande producenters och elsäljares tillgång till&lt;br&gt;näten en förutsättning för att konkurrensen på elmarknaden skall fungera.&lt;br&gt;Myndighetens uppgift är att verka för att nättariffer, mät- och av-&lt;br&gt;räkningssystem m.m. utformas på ett sätt som underlättar handel och&lt;br&gt;främjar konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den dimensionering av nätmyndigheten vi föreslår grundas på upp-&lt;br&gt;fattningen att regler och arbetsmetoder ska uppmuntra till egenkontroll&lt;br&gt;i branschen. För att detta skall ske krävs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att samhällets krav på nätverksamhet m.m. är klart uttryckta och väl&lt;br&gt;spridda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;att regler och föreskrifter är utarbetade efter samråd med branschen&lt;br&gt;och abonnenterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;att informationen om nätföretagen görs lättillgänglig,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* &amp;nbsp;&amp;nbsp;att myndigheten har tillräcklig kunskap och tillräckliga befogenheter&lt;br&gt;att ingripa när det är befogat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncessionsgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att de frågor som rör koncessionsgivning enligt förslaget om&lt;br&gt;ändrad ellagstiftning och de nya myndighetsuppgifter som följer av&lt;br&gt;lagförslaget bör organiseras gemensamt. Syftet med koncessionsverk-&lt;br&gt;sverksamheten är ytterst att säkerställa rationella nätinvesteringar och&lt;br&gt;därmed tillgodose allmänhetens behov av god leveranssäkerhet, samtidigt&lt;br&gt;som markintrång och negativa miljökonsekvenser kan minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normgivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att precisera lagstiftningen bör myndigheten ha möjlighet att i vissa&lt;br&gt;fall utfärda föreskrifter. Myndigheten har vidare möjligheten att utfärda&lt;br&gt;allmänna råd i frågor som rör nätverksamhet m.m. Särskilt inledningsvis&lt;br&gt;kommer arbetet med normgivning att vara relativt omfattande. Före-&lt;br&gt;skrifter skall utfärdas bl.a. såvitt avser utformningen av årsredovisningen&lt;br&gt;för nätverksamheten och frågor som rör mätning och avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket central uppgift för myndigheten blir att göra bedömningar&lt;br&gt;och utfärda allmänna råd för hur nätföretagens totala intäkter ska&lt;br&gt;beräknas. Nätavgiften får inte vara så hög att monopolvinster uppstår.&lt;br&gt;Tarifferna får heller inte vara så låga att de försvårar för företagen att&lt;br&gt;finansiera ny- och återinvesteringar och därmed äventyra leveranssä-&lt;br&gt;kerheten på sikt. Myndigheten måste också beakta att företagen har&lt;br&gt;incitament till att effektivisera verksamheten och på så sätt kunna sänka&lt;br&gt;nätavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om myndighetens arbetsmetoder syftar till självreglering av&lt;br&gt;nätföretagen kommer det att finnas situationer när myndigheten måste&lt;br&gt;utfärda föreläggande for nätinnehavare som inte följer regelverket.&lt;br&gt;Nätmyndighetens uppgift är också att pröva klagomål från enskilda och&lt;br&gt;i vissa fall tvister mellan olika nätägare. Det är också nätmyndighetens&lt;br&gt;uppgift att inträda som part i mål när myndighetens beslut prövas av&lt;br&gt;domstol. Nätmyndigheten har möjligheten att förelägga viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av myndighetens övriga uppgifter kan nämnas uppföljning, information&lt;br&gt;och rådgivning samt administrativa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens resursbehov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av resursbehovet utgår vi från det genomsnittliga&lt;br&gt;resursbehovet under en treårsperiod. Inledningsvis kan det krävas en&lt;br&gt;fokusering på uppgifterna normgivning och information. Senare under&lt;br&gt;treårsperioden kan större resurser läggas på uppföljning och prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna genomfora de ovan nämnda uppgifterna bedömer ut-&lt;br&gt;redningen att det krävs en personalstyrka på ca 35 personer. Kompeten-&lt;br&gt;sen hos de anställda bör vara en blandning av ekonomisk, teknisk och&lt;br&gt;juridisk kompetens. Utöver dessa personalgrupper krävs personer med&lt;br&gt;allmän administrativ kompetens samt vissa specialkompetenser om bl.a.&lt;br&gt;information, data och statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala resursbehovet inklusive löner, konsulter, lokalkostnader,&lt;br&gt;informationsinsatser, räntor och avskrivningar m.m. uppskattar vi till ca&lt;br&gt;22 miljoner kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har studerat tre alternativ beträffande huvudmannaskap för nätmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet. Dessa är Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK) som i dag bl.a. har hand om koncessioner enligt ellagen,&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket som i dag har ansvar för elnätet från elsäkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt och en helt ny myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår uppfattning är att det finns fördelar och nackdelar med samtliga&lt;br&gt;alternativ och att samtliga tre alternativ är tänkbara och möjliga att&lt;br&gt;genomföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelen med en sammanläggning med Elsäkerhetsverket är främst att&lt;br&gt;den tekniska kompetens som finns i Elsäkerhetsverkets regionala&lt;br&gt;organisation i så fall kan utnyttjas bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna med en sammanläggning med NUTEK är att nätmyndig-&lt;br&gt;heten därigenom lättare kan utnyttja NUTEKs breda kompetens på&lt;br&gt;energiområdet och andra specialistfunktioner. Om många myndighetsupp-&lt;br&gt;gifter på energiområdet samlas på NUTEK blir det också lättare för&lt;br&gt;allmänheten och andra att hitta fram, NUTEKs roll som central&lt;br&gt;energimyndighet blir tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppfattning är emellertid att elmarknadsreformen som&lt;br&gt;sådan skulle gynnas av att nätmyndigheten organiseras som en fristående&lt;br&gt;myndighet. Genom att skapa en fristående myndighet betonas verksam-&lt;br&gt;hetens betydelse. Detta gör förändringen på elmarknaden tydlig och&lt;br&gt;skapar förtroende för elmarknadsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår slutsats är alltså att nätmyndigheten bör organiseras som en&lt;br&gt;fristående myndighet. Detta är särskilt väsentligt under den första&lt;br&gt;femårsperioden av verksamheten eftersom vi ser myndigheten som en&lt;br&gt;garant för att reformen får avsedd effekt på elmarknaden och därigenom&lt;br&gt;finner allmän acceptans. Efter fem år bör myndighetens verksamhet&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nätmyndigheten knyts administrativt och samlokaliseras med&lt;br&gt;NUTEK skulle dessutom de fördelar vi ser med NUTEK-altemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis kunna uppnås. NUTEK torde dessutom kunna erbjuda admini-&lt;br&gt;strativa tjänster till konkurrenskraftiga villkor. Vi ser det således som en&lt;br&gt;fordel om nätmyndigheten lokaliseras till lokaler i anslutning till&lt;br&gt;NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKs roll som central energimyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven ska vi bedöma hur NUTEKs roll som energiansvarig&lt;br&gt;myndighet påverkas nätmyndigheten inte förs till NUTEK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEKs uppgift som central energimyndighet är att företräda energiin-&lt;br&gt;tresset gentemot andra intressen. I detta ligger bl.a. att verka för en säker&lt;br&gt;och billig energiförsöijning. Myndighetens värnar detta intresse bl.a.&lt;br&gt;genom att påverka utformningen av regelverk (normer, skatter m.m.)&lt;br&gt;såväl nationellt som internationellt. Myndighetens lämnar också själv och&lt;br&gt;i sammarbete med andra underlag för och verkställer de politiska&lt;br&gt;besluten. Både forsknings- och utvecklingsverksamhet samt analysverk-&lt;br&gt;samhet har stor betydelse här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår bedömning påverkas inte NUTEKs möjligheter att fullfölja&lt;br&gt;sin energipolitiska uppgift i någon väsentlig utsträckning av om vårt&lt;br&gt;förslag genomförs. Om NUTEK blev huvudman är verket självt ansvarigt&lt;br&gt;för att verksamheten fungerar tillfredställande. I vårt förslag ligger det&lt;br&gt;i NUTEKs roll att följa utvecklingen på elmarknaden för att förvissa sig&lt;br&gt;om att utvecklingen ligger i linje med de övergripande energi och&lt;br&gt;näringspolitiska målen. Detta underlättas om verksamheten samlokaliseras&lt;br&gt;med NUTEK och även administrativ samverkan kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De möjligheter till finansiering av verksamheten som står till buds är i&lt;br&gt;princip anslagsfinansiering via statsbudgeten, avgiftsfinansiering från&lt;br&gt;marknaden eller en kombination av dessa alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att nätmyndighetens verksamhet finansieras genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens verksamheter bör finansieras via en avgift som betalas&lt;br&gt;av innehavare av nätkoncession. Avgiften bör vara differentierad så att&lt;br&gt;avgiften i det enskilda fallet motsvarar en rimlig kostnad och betalas&lt;br&gt;årligen. Den modell som utredningen förordar är att respektive kon-&lt;br&gt;cessionsinnehavares balansomslutning ger grund för en procentuellt&lt;br&gt;beräknad avgift. Avgiften torde uppgå till ca 1,5 promille av den&lt;br&gt;ekonomiska omslutningen. För en hushållsabonnent motsvarar detta ca&lt;br&gt;1-4 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndighetens ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag tre grundmodeller för ledningen av statliga myndigheter.&lt;br&gt;En form är att myndighetens chef är högsta beslutande instans inom&lt;br&gt;myndigheten, s.k. enrådighetsverk. Vid vissa myndigheter finns det vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sidan om myndighetschefen ett råd. En tredje form är att det förutom&lt;br&gt;myndighetschefen även finns en s.k. lekmannastyrelse som fattar vissa&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande krav på den nya myndigheten är att den vid sin&lt;br&gt;myndighetsutövning agerar på ett självständigt sätt. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;myndighetens provningsverksamhet och då särskilt vid avgörande av&lt;br&gt;klagomål. Detta krav på stor integritet innebär att myndigheten innom de&lt;br&gt;ramar som ges av regering och riksdag måste stå fri från styming utifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att den bästa lösningen är en myndighetschef som bär hela&lt;br&gt;ansvaret för verksamheten. Att organisera myndigheten som ett s.k.&lt;br&gt;enrådighetsverk framstår också som den mest effektiva ledningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det externa inflytande som kan krävas för att förbättra myndighetens&lt;br&gt;verksamhet bör kanaliseras via ett av regeringen utsett råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över be-&lt;br&gt;tänkandet Monopolkontroll på en avreglerad el-&lt;br&gt;marknad (SOU 1993:105)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1. Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över Elmyndighetsutredningens betänkande&lt;br&gt;avgetts av Konkurrensverket, Riksrevisionsverket (RRV), Närings- och&lt;br&gt;teknikutvecklingsverket (NUTEK), Elsäkerhetsverket, Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät (Svenska kraftnät), Konsumentverket, Statskontoret,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Värmeverksföreningen,&lt;br&gt;Riksförbundet Energileverantörema (REL), HSB Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Svenska Bioenergiföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Energiföreningars riksorganisation (SERO) och Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägare förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har en skrivelse inkommit från Stor-Stockholms Energi AB&lt;br&gt;(STOSEB).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna är i huvudsak positiva till utredningens&lt;br&gt;förslag och delar utredningens uppfattning att nätmyndighetens uppgift att&lt;br&gt;övervaka de monopol som nätföretagen utgör är central för att av-&lt;br&gt;regleringen av elmarknaden skall få avsedda effekter. Bl.a. hänvisas till&lt;br&gt;erfarenheterna från genomförda elmarknadsreformer i England och&lt;br&gt;Norge. Flera remissinstanser, bl.a. Konkurrensverket, Svenska kraftnät,&lt;br&gt;RRV, Sveriges Industriförbund och Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;påpekar vidare att tillsynsmyndigheten måste ha en stark ställning och en&lt;br&gt;hög kompetens för att klara sin uppgift. STOSEB anser att myndighetens&lt;br&gt;förmåga att kunna agera, informera och besvara frågor under elmar-&lt;br&gt;knadsreformens inledningsskede kommer att ha en avgörande betydelse&lt;br&gt;för reformens framgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;REL har lämnat utredningens förslag i sin helhet utan invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3. Nätmyndighetens uppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag om uppgifter&lt;br&gt;för nätmyndigheten eller har lämnat förslaget utan erinran. NUTEK&lt;br&gt;understryker behovet av att koncessionsverksamheten tidigt förs till den&lt;br&gt;nya organisationen. Några remissinstanser, däribland Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, betonar att det med hänsyn till den omställning som av-&lt;br&gt;regleringen av elmarknaden innebär för nätföretagen är nödvändigt att&lt;br&gt;normgivning i form av föreskrifter och allmänna råd, m.m. utfärdas i god&lt;br&gt;tid före den ändrade ellagens ikraftträdande. Svenska kraftnät under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stryker att samordning av de nya nättarifferna och ett system for mätning&lt;br&gt;och avräkning är viktiga uppgifter for myndigheten i ett inledningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har jämfört olika metoder for reglering av nättariffer, bl.a.&lt;br&gt;avkastningsreglering och prisreglering enligt standardkostnadsmetoden.&lt;br&gt;Denna fråga har behandlats av bl.a. Sveriges Industriförbund, som anför&lt;br&gt;att ett system med standardkostnader kan ge stora effektivitetsvinster&lt;br&gt;eftersom det innebär att nätföretagen får incitament att driva verksam-&lt;br&gt;heten rationellt. Enligt Svenska Kraftverksföreningen bör bedömningen&lt;br&gt;av nättariffer grundas på nuanskaffningsvärdet för att ge nödvändiga&lt;br&gt;incitament till en fortlöpande rationalisering och effektivisering av&lt;br&gt;nätverksamheten. RRV hävdar att det i inledningsskedet blir svårt att&lt;br&gt;bedöma skäligheten i nättarifferna då möjligheterna att göra jämförelser&lt;br&gt;mellan nätföretagen kommer vara begränsade och de aktuella metoderna&lt;br&gt;är komplicerade. RRV anför att myndigheten därför, åtminstone till att&lt;br&gt;bötja med, bör vara flexibel och använda olika metoder för att bedöma&lt;br&gt;tarifferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket påpekar att verket/KO, med stöd av lagen om&lt;br&gt;(1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorsla-&lt;br&gt;gen), kan pröva skäligheten av avtalsvillkor som tillämpas mellan&lt;br&gt;näringsidkare och enskilda konsumenter. Konsumentverket anser att det&lt;br&gt;är direkt olämpligt att nätmyndigheten skall pröva inte bara priset utan&lt;br&gt;också leveransvillkoren i övrigt eftersom det enligt verket innebär en&lt;br&gt;prövningen av avtalsvillkor dubbleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Elverksföreningen finns en risk för sammanblandning&lt;br&gt;av nätmyndighetens roller genom att myndigheten skall utfärda till-&lt;br&gt;ämpningsanvisningar, utgöra första instans i prövning av prisernas&lt;br&gt;skälighet samt i ett senare skede fora talan mot nätägaren i högre instans.&lt;br&gt;Föreningen förordar en fristående instans för prövning av nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor som enligt föreningen i princip bör byggas upp som&lt;br&gt;nuvarande Prisregleringsnämnden for elektrisk ström. Även SERO anför&lt;br&gt;att en partssammansatt grupp med uppgift att pröva tvister om bl.a.&lt;br&gt;ersättning till små elproduktionsanläggningar bör ingå i nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har kommenterat utredningens förslag om en&lt;br&gt;rådgivningsbyrå för konsumenter. Konsumentverket stöder förslaget med&lt;br&gt;hänvisning till att nätmyndigeheten genom en sådan verksamhet skulle&lt;br&gt;fånga upp konsumentproblem och få ett bra underlag för att utvärdera&lt;br&gt;utvecklingen på elmarknaden. Enligt Sveriges Industriförbund bör idén&lt;br&gt;med konsumentråd efter engelskt mönster prövas. Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen anser att en rådgivningsbyrå for konsumenter inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket anser att nätmyndigheten bör få i uppgift att främja&lt;br&gt;utvecklingen av mätnings- och avräkningsutrustning, t.ex. genom&lt;br&gt;teknikupphandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. Resursbehov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanserna delar utredningens bedömning i fråga&lt;br&gt;om nätmyndighetens behov av resurser eller har lämnat utredningens&lt;br&gt;bedömning utan invändning. Till de remissinstanser som stöder ut-&lt;br&gt;redningens uppfattning hör bl.a. Konkurrensverket, NUTEK, Elsäker-&lt;br&gt;hetsverket och Svenska kraftnät. Enligt STOSEB kommer arbetsbe-&lt;br&gt;lastningen i inledningsskedet att bli mycket stor, varför resursbehovet då&lt;br&gt;kan komma att överstiga de 35 årsarbetskrafterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund anser att kompetensen vaije anställd bör&lt;br&gt;prioriteras framför antalet anställda. Förbundet bedömer att utredningens&lt;br&gt;förslag om 35 årsarbetskrafter kan reduceras. Även Svenska Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen och Svenska Elverksföreningen anför att myndigheten kan&lt;br&gt;dimensioneras med färre antal anställda. RRV påpekar att nettokost-&lt;br&gt;naden for staten blir lägre än de 22 miljoner kronor som utredningen har&lt;br&gt;angett eftersom förslaget innebär att NUTEK:s kostnader för arbetet med&lt;br&gt;koncessionsfrågor och prisreglering förvinner när uppgifterna tas över av&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5. Organisationslösningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av remissinstanserna, däribland Konkurrensverket, Svenska&lt;br&gt;kraftnät, Elsäkerhetsverket, Sveriges Industriförbund och Statskontoret,&lt;br&gt;tillstyrker utredningens förslag att nätmyndigheten bör organiseras som&lt;br&gt;en fristående myndighet. Som skäl härför anges bl.a. att detta alternativ&lt;br&gt;är det som bäst gynnar elmarknadsreformens syften. Vidare anförs att det&lt;br&gt;med hänsyn till myndighetens uppgift att övervaka monopolen på&lt;br&gt;elmarknaden är nödvändigt att verksamheten kan bedrivas med stor&lt;br&gt;integritet och fristående från branschintressen. Elsäkerhetsverket anser att&lt;br&gt;om utredningens förslag inte genomförs bör alternativet Elsäkerhetsverket&lt;br&gt;väljas. Statskontoret framhåller att det kan finnas samordningsfördelar&lt;br&gt;med Telestyrelsen. En möjlig framtida organisation är enligt Stats-&lt;br&gt;kontoret att samla tillsynen av el-, tele- och postlagstiftningen till en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV och SERO har lämnat utredningens förslag utan erinran. NUTEK,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen och Svenska&lt;br&gt;Elverksföreningen avstyrker utredningens förslag. Enligt NUTEK är&lt;br&gt;elmarknadsfrågoma en viktig del av det energiintresse NUTEK har att&lt;br&gt;företräda och verket anser därför att nätmyndigheten bör knytas till&lt;br&gt;NUTEK. Som skäl anges bl.a. att ansvaret för energifrågorna skulle&lt;br&gt;splittras om utredningens förslag genomfördes. Även Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet anser att nätmyndigheten bör inordnas i NUTEK. Svenska&lt;br&gt;Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen hävdar att det inte&lt;br&gt;finns behov av en ny myndighet för de aktuella myndighetsuppgifterna&lt;br&gt;utan att dessa bör läggas på en befintlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6. Verksamhetens finansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser godtar förslaget om att finansiera nätmyndig-&lt;br&gt;hetens verksamhet genom avgifter som tas ut av nätföretagen eller har&lt;br&gt;lämnat förslaget utan invändning. RRV anser dock att förslaget om&lt;br&gt;nätavgift behöver utvecklas. Enligt RRV bör tillsynsverksamheten och&lt;br&gt;koncessionsprövningen som separata resultatområden, som kan ha olika&lt;br&gt;ekonomiska mål. RRV konstaterar att när det gäller nätmyndighetens&lt;br&gt;prövning av koncessionsansökningar skulle finnas ett klart samband&lt;br&gt;mellan avgiften och en motprestation. När det däremot gäller en avgift&lt;br&gt;för tillsynsverksamheten har utredningen enligt RRV inte visat på ett&lt;br&gt;sådant samband. RRV anser förutsättningarna för att ta ut avgifter för&lt;br&gt;tillsynsverksamheten bör utredas ytterligare. Vidare påpekas att när det&lt;br&gt;gäller en eventuell avgift för tillsyn torde det till en böijan vara omöjligt&lt;br&gt;att på förhand bedöma hur stora kostnader som de olika nätföretagen ger&lt;br&gt;upphov till. Svenska kraftnät anser att den föreslagna principen om att&lt;br&gt;basera nätavgiften på nätföretagens omslutning inte skulle spegla den&lt;br&gt;troliga kostnadsfördelningen. Svenska Kraftverksföreningen föreslår att&lt;br&gt;nätmyndighetens verksamhet finansiseras på likartat sätt som Elsäker-&lt;br&gt;hetsverket, dvs. med enhetliga avgifter per kund indelade i ett fåtal&lt;br&gt;storleksklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Elverksföreningen, Sveriges Fastighetsägareförbund och&lt;br&gt;Hyresgästernas Riksförbund avstyrker förslaget om att finansiera&lt;br&gt;verksamheten genom en nätavgift. Bl.a. anförs att myndigheten bör&lt;br&gt;anslagsfinansieras för att kunna vara fristående mot dem som skall&lt;br&gt;granskas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7. Övriga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt NUTEK bör koncessionsärenden enligt rörledningslagen av&lt;br&gt;effektivitetsskäl samordnas med prövning av ärenden enligt ellagen.&lt;br&gt;Vidare ifrågasätts motiven för att i myndighetsinstruktionen låsa fast att&lt;br&gt;prövningsuppgiften skall organiseras som en enhet. Instruktionen bör&lt;br&gt;enligt NUTEK förtydligas såvitt avser uppgiften för det till myndigheten&lt;br&gt;föreslagna rådgivande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6b&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 - 3, 15, 21 och 31 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med elektrisk anläggning förstås i denna lag anläggning med däri ingåen-&lt;br&gt;de särskilda föremål for produktion, upplagring, omformning,&lt;br&gt;överföring, distribution eller nyttjande av elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ha olika delar av samma elektriska anläggning skilda innehavare, anses&lt;br&gt;vaije sådan del som en särskild anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska anläggningar indelas med hänsyn till farlighetsgraden i&lt;br&gt;starkströmsanläggningar och svagströmsanläggningar. Närmare be-&lt;br&gt;stämmelser härom meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nätverksamhet avses att&lt;br&gt;ställa kapacitet på elektriska stark-&lt;br&gt;strömsledningar till förfogande för&lt;br&gt;överföring av ström. Till nätverk-&lt;br&gt;samhet hör också projektering,&lt;br&gt;byggande och underhåll av&lt;br&gt;ledningar, ställverk och trans-&lt;br&gt;formatorer, anslutning av andra&lt;br&gt;ledningar och inmatnings- eller&lt;br&gt;uttagspunkter, mätning av överförd&lt;br&gt;effekt och energi samt annan verk-&lt;br&gt;samhet som behövs för att överföra&lt;br&gt;ström på det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning avses i 2 § 4 och&lt;br&gt;7 mom. anslutning av ny ledning&lt;br&gt;eller ny inmatnings- eller uttags-&lt;br&gt;punkt, återinkoppling av befintlig&lt;br&gt;ledning eller befintlig inmatnings-&lt;br&gt;eller uttagspunkt samt ändring av&lt;br&gt;avtalad effekt i inmatnings- eller&lt;br&gt;uttagspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall utse en&lt;br&gt;myndighet (nätmyndigheten) som&lt;br&gt;skall handlägga de frågor som&lt;br&gt;anges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (koncession) av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Till en&lt;br&gt;lednings framdragande räknas inte&lt;br&gt;bara själva byggandet av ledningen&lt;br&gt;utan också schaktning, skog-&lt;br&gt;savverkning eller därmed jäm-&lt;br&gt;förliga åtgärder för att bereda plats&lt;br&gt;for ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en led-&lt;br&gt;ning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (linjekoncession) eller&lt;br&gt;ledningsnät inom ett visst område&lt;br&gt;(områdeskoncession).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopp-&lt;br&gt;lingsstation som är avsedd för en&lt;br&gt;spänning av 40 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver och som skall anslutas till&lt;br&gt;en eller flera nya ledningar får inte&lt;br&gt;böija byggas förrän koncession har&lt;br&gt;meddelats for framdragande av&lt;br&gt;minst en ny ledning eller med-&lt;br&gt;givande har lämnats enligt 8 mom.&lt;br&gt;för sådant framdragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får medge undantag&lt;br&gt;från bestämmelserna i första och&lt;br&gt;tredje styckena i fråga om vissa&lt;br&gt;slag av ledningar eller stationer&lt;br&gt;eller i fråga om ledningar eller&lt;br&gt;stationer inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elektriska starkströmsledningar får&lt;br&gt;inte dras fram eller begagnas utan&lt;br&gt;tillstånd (nätkoncession) av&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, av nätmyndigheten.&lt;br&gt;En ansökan om nätkoncession som&lt;br&gt;avser en utlandsförbindelse skall&lt;br&gt;dock prövas av regeringen. Till en&lt;br&gt;lednings framdragande räknas inte&lt;br&gt;bara själva byggandet av ledningen&lt;br&gt;utan också schaktning, skogsav-&lt;br&gt;verkning eller liknande åtgärder&lt;br&gt;för att bereda plats för ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncession skall avse en led-&lt;br&gt;ning med i huvudsak bestämd&lt;br&gt;sträckning (nätkoncessionför linje)&lt;br&gt;eller ett ledningsnät inom ett visst&lt;br&gt;område (nätkoncession för&lt;br&gt;område). I ett beslut om nätkon-&lt;br&gt;cession för område skall anges en&lt;br&gt;för ledningsnätet högsta tillåtna&lt;br&gt;spänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En transformator- eller kopp-&lt;br&gt;lingsstation som är avsedd för en&lt;br&gt;spänning av 40 kilovolt eller&lt;br&gt;däröver och som skall anslutas till&lt;br&gt;en eller flera nya ledningar får inte&lt;br&gt;böija byggas förrän nätkoncession&lt;br&gt;har meddelats för framdragande av&lt;br&gt;minst en ny ledning eller med-&lt;br&gt;givande har lämnats enligt 8 mom.&lt;br&gt;för sådant framdragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva om&lt;br&gt;undantag från bestämmelserna i&lt;br&gt;första och tredje styckena i fråga&lt;br&gt;om vissa slag av ledningar eller&lt;br&gt;stationer eller i fråga om ledningar&lt;br&gt;eller stationer inom vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får inte medges i fråga Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;om utlandsförbindelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 mom&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej meddelas med&lt;br&gt;mindre anläggningen är behövlig&lt;br&gt;och förenlig med en planmässig&lt;br&gt;elektrifiering och, då fråga är om&lt;br&gt;områdeskoncession föryrkesmässig&lt;br&gt;distribution, området utgör en med&lt;br&gt;hänsyn till eldistributionens ända-&lt;br&gt;målsenliga anordnande lämplig&lt;br&gt;enhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession för yrkesmässig dis-&lt;br&gt;tribution må meddelas endast den&lt;br&gt;som från allmän synpunkt finnes&lt;br&gt;lämplig att utöva sådan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av fråga om med-&lt;br&gt;delande av områdeskoncession&lt;br&gt;enligt första och andra styckena&lt;br&gt;skall möjlighet att tillgodose lokala&lt;br&gt;intressen särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession får inte strida mot en&lt;br&gt;detaljplan eller områdesbestämmel-&lt;br&gt;ser. Om syftet med planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av koncession skall lagen&lt;br&gt;(1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession må ej överlåtas utan&lt;br&gt;tillstånd av regeringen eller den&lt;br&gt;regeringen bemyndigar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får meddelas endast&lt;br&gt;om anläggningen är lämplig från&lt;br&gt;allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för linje får endast&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;meddelas för ledning som är&lt;br&gt;avsedd för spänning som inte över-&lt;br&gt;stiger högsta tillåtna spänning för&lt;br&gt;de områden med nätkoncession&lt;br&gt;som berörs av ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession för område får&lt;br&gt;meddelas om området utgör en&lt;br&gt;med hänsyn till nätverksamheten&lt;br&gt;lämplig enhet. Områden med nät-&lt;br&gt;koncession får inte helt eller delvis&lt;br&gt;sammanfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får endast beviljas&lt;br&gt;den som från allmän synpunkt är&lt;br&gt;lämplig att utöva nätverksamhet.&lt;br&gt;Nätkoncession för område får&lt;br&gt;endast beviljas den som dessutom&lt;br&gt;är lämplig att bedriva nätverk-&lt;br&gt;samhet inom det begärda området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte strida mot&lt;br&gt;en detaljplan eller områdesbestäm-&lt;br&gt;melser. Om syftet med planen eller&lt;br&gt;bestämmelserna inte motverkas, får&lt;br&gt;dock mindre avvikelser göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av frågor om med-&lt;br&gt;delande av nätkoncession skall&lt;br&gt;lagen (1987:12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession får inte överlåtas&lt;br&gt;utan tillstånd av regeringen eller,&lt;br&gt;efter regeringens bemyndigande, av&lt;br&gt;nätmyndigheten. Vid prövning av&lt;br&gt;ansökan om överlåtelse av nätkon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cession skall fjärde stycket tilläm- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;pas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärv av eldistribution-&lt;br&gt;sanläggning m.m. finnes särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 3 mom&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncession meddelas för viss tid,&lt;br&gt;ej överstigande fyrtio eller, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl därtill föranleda, sextio&lt;br&gt;är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid meddelande av koncession&lt;br&gt;skola, under förbehåll av allmän&lt;br&gt;och enskild rätt, föreskrivas de&lt;br&gt;villkor för anläggningens utförande&lt;br&gt;och nyttjande som av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller eljest ur allmän synpunkt&lt;br&gt;finnas påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätkoncession ges för bestämd tid,&lt;br&gt;längst 40 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession skall förenas&lt;br&gt;med de villkor som behövs för att&lt;br&gt;skydda allmänna intressen och en-&lt;br&gt;skild rätt samt de villkor för an-&lt;br&gt;läggningens utförande och nytt-&lt;br&gt;jande som behövs av säkerhetsskäl&lt;br&gt;eller som annars behövs från all-&lt;br&gt;män synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar områdeskonces-&lt;br&gt;sionen för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att tillhandahålla ström&lt;br&gt;åt var och en som inom området&lt;br&gt;behöver den för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål, om inte&lt;br&gt;annat följer av andra stycket eller&lt;br&gt;det finns särskilda skäl till&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där jjärrvärme&lt;br&gt;eller naturgas distribueras eller&lt;br&gt;avses bli distribuerad föreligger&lt;br&gt;inte skyldighet att leverera ström&lt;br&gt;för värmeförsörjning av en&lt;br&gt;byggnad, om strömmen är avsedd&lt;br&gt;för värmeförsörjning på något&lt;br&gt;annat sätt än med värmepump eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för&lt;br&gt;linje är skyldig att på skäliga&lt;br&gt;villkor ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för linje inte be-&lt;br&gt;höver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession för&lt;br&gt;område är skyldig att på skäliga&lt;br&gt;villkor ansluta en anläggning inom&lt;br&gt;området till ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl kan&lt;br&gt;nätmyndigheten besluta att den som&lt;br&gt;har nätkoncession för område inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1957:383&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om strömmen är avsedd för en&lt;br&gt;värmepump men värmepumpar,&lt;br&gt;enligt riktlinjer som kom-&lt;br&gt;munfullmäktige har beslutat, inte&lt;br&gt;bör förekomma inom området.&lt;br&gt;Trots detta föreligger dock skyl-&lt;br&gt;dighet att leverera ström, om&lt;br&gt;värmeförsörjningen av byggnaden&lt;br&gt;med större fördel kan tillgodoses&lt;br&gt;med elenergi än med det för om-&lt;br&gt;rådet gemensamma systemet. Har&lt;br&gt;ström till en värmepump börjat&lt;br&gt;tillhandahållas före fullmäktiges&lt;br&gt;beslut gäller skyldighet att leverera&lt;br&gt;så länge värmepumpen är i bruk.&lt;br&gt;Den som innehar områdeskon-&lt;br&gt;cession för yrkesmässig distribution&lt;br&gt;är skyldig att, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till undantag, köpa&lt;br&gt;ström från elproduktionsanläggning&lt;br&gt;som är belägen inom området och&lt;br&gt;som kan leverera en effekt om&lt;br&gt;högst 1 500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar linjekoncession&lt;br&gt;är skyldig att, om det är förenligt&lt;br&gt;med koncessionens ändamål,&lt;br&gt;leverera eller överföra ström åt en&lt;br&gt;innehavare av områdeskoncession,&lt;br&gt;i den mån det behövs för att denne&lt;br&gt;skall kunna fullgöra sina&lt;br&gt;förpliktelser enligt första - tredje&lt;br&gt;styckena. Sådan skyldighet att&lt;br&gt;leverera eller överföra ström&lt;br&gt;föreligger även i övrigt gentemot&lt;br&gt;förbrukare, vars verksamhet är av&lt;br&gt;större betydelse för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om förpliktelser, som&lt;br&gt;avses i detta moment, prövas av&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver ansluta en anläggning till&lt;br&gt;ledningsnätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en anläggning kan anslutas&lt;br&gt;såväl till en ledning som omfattas&lt;br&gt;av en nätkoncession för linje som&lt;br&gt;till ett ledningsnät som omfattas av&lt;br&gt;en nätkoncession för område, får&lt;br&gt;den som har nätkoncessionen för&lt;br&gt;linje göra anslutningen endast efter&lt;br&gt;medgivande av den som har&lt;br&gt;nätkoncessionen för området eller&lt;br&gt;efter tillstånd av nätmyndigheten.&lt;br&gt;Den som har nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att på skäliga villkor&lt;br&gt;överföra ström åt annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av nätkoncession är&lt;br&gt;skyldig att utföra mätning av över-&lt;br&gt;förd ström samt att rapportera&lt;br&gt;resultaten av dessa mätningar i&lt;br&gt;enlighet med de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, nät-&lt;br&gt;myndigheten meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 5 mom&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränserna for områdeskoncession Gränserna för en nätkoncession för&lt;br&gt;må ändras av den regeringen be- område får ändras av nätmyndig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigar, om det erfordras for&lt;br&gt;ändamålsenlig distribution och kan&lt;br&gt;ske utan synnerlig olägenhet for&lt;br&gt;koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten om det behövs för en ända-&lt;br&gt;målsenlig nätverksamhet och det&lt;br&gt;kan ske utan synnerlig olägenhet&lt;br&gt;för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsidosätter koncessionshavaren i&lt;br&gt;väsentlig män föreskrift, som givits&lt;br&gt;vid meddelande av koncession,&lt;br&gt;eller förpliktelser, som avses i 4&lt;br&gt;mom., eller har han under tre år i&lt;br&gt;följd ej haft ledningen eller&lt;br&gt;ledningsnätet i bruk, må kon-&lt;br&gt;cessionen helt eller delvis&lt;br&gt;återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse prövas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter och&lt;br&gt;villkor som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen utövas av nätmyndig-&lt;br&gt;heten. Tillsynen omfattar dock inte&lt;br&gt;frågor om elsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätmyndigheten får meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs för att&lt;br&gt;trygga efterlevnaden av de&lt;br&gt;föreskrifter och villkor som&lt;br&gt;omfattas av tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nätkoncession får helt eller&lt;br&gt;delvis återkallas om koncessions-&lt;br&gt;havaren i väsentlig mån åsidosätter&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 4 mom.&lt;br&gt;eller 7 mom. eller enligt villkor i&lt;br&gt;nätkoncessionen eller om han&lt;br&gt;under tre år i följd inte har haft&lt;br&gt;ledningen eller ledningsnätet i&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om återkallelse av nätkon-&lt;br&gt;cession prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åstadkommande av skälig pris-&lt;br&gt;sättning är koncessionshavaren&lt;br&gt;skyldig att underkasta sig reglering&lt;br&gt;av pris och övriga villkor för leve-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet skall ekonomiskt&lt;br&gt;redovisas skilt från annan verksam-&lt;br&gt;het. Nätverksamhet skall redovisas&lt;br&gt;i enlighet med bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rans, överföring eller inköp av&lt;br&gt;ström på framställning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som nyttjar eller önskar&lt;br&gt;nyttja ström från anläggningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller som&lt;br&gt;önskar leverera ström till anlägg-&lt;br&gt;ningen från en sådan elproduktion-&lt;br&gt;sanläggning som avses i 4 mom.&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas&lt;br&gt;av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller&lt;br&gt;upphävande av beslutad prisregle-&lt;br&gt;ring får göras också av&lt;br&gt;anläggningens innehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om&lt;br&gt;prisreglering, är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringslagen (1976:125) och 11&lt;br&gt;kap. aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får&lt;br&gt;utfärda ytterligare föreskrifter om&lt;br&gt;redovisning av nätverksamhet.&lt;br&gt;Regeringen får därvid föreskriva&lt;br&gt;om undantag från bestämmelserna&lt;br&gt;i bokföringslagen och 11 kap.&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisor hos den som bedriver&lt;br&gt;nätverksamhet skall särskilt&lt;br&gt;granska redovisningen av nätverk-&lt;br&gt;samheten. Revisorn skall i ett&lt;br&gt;särskilt intyg avge ett utlåtande i&lt;br&gt;frågan om redovisningen av&lt;br&gt;nätverksamheten skett enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser. Intyget&lt;br&gt;skall av revisorn ges in till nätmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nättariffer skall vara skäliga och&lt;br&gt;utformade på sakliga grunder.&lt;br&gt;Nättariffer för område, utom eng-&lt;br&gt;ångsavgift för anslutning, får dock&lt;br&gt;inte konstrueras med utgångspunkt&lt;br&gt;i var inom området en anslutning&lt;br&gt;är belägen. Nättariffer för&lt;br&gt;överföring av ström skall utformas&lt;br&gt;så, att betald avgift för en&lt;br&gt;anslutning ger rätt att använda det&lt;br&gt;elektriska nätet inom landet, med&lt;br&gt;undantag för utlandsförbindel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av en nättariffs&lt;br&gt;skälighet skall särskilt beaktas nät-&lt;br&gt;företagets prisutveckling. Skälig&lt;br&gt;hänsyn skall dessutom tas till&lt;br&gt;kravet på en rimlig avkastning i&lt;br&gt;nätverksamheten. Vid skälighetsbe-&lt;br&gt;dömningen skall nättariffen för&lt;br&gt;varje koncessionsområde bedömas&lt;br&gt;för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har nätkoncession skall&lt;br&gt;på begäran utan dröjsmål lämna&lt;br&gt;skriftlig uppgift om nättariffer och&lt;br&gt;övriga villkor för överföring eller&lt;br&gt;anslutning. Vid begäran om ny&lt;br&gt;anslutning skall uppgiften om&lt;br&gt;villkoren lämnas inom skälig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skriftliga uppgiften skall in-&lt;br&gt;nehålla en upplysning om&lt;br&gt;möjligheten att hos nätmyndigheten&lt;br&gt;begära prövning enligt 4 mom.&lt;br&gt;sista stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens&lt;br&gt;skyldigheter enligt detta moment&lt;br&gt;prövas av nätmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer får, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger, medge att en&lt;br&gt;elektrisk starkströmsledning får&lt;br&gt;dras fram redan innan behövlig&lt;br&gt;koncession har meddelats eller att&lt;br&gt;en transformator- eller kopplings-&lt;br&gt;station får byggas utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelsen i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. När ledningen är färdig&lt;br&gt;att tas i bruk får, i den ordning&lt;br&gt;som regeringen föreskriver, till-&lt;br&gt;stånd lämnas att tills vidare under&lt;br&gt;tre år begagna ledningen i av-&lt;br&gt;vaktan på att koncessionsansök-&lt;br&gt;ningen slutligt prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, nätmyndigheten får,&lt;br&gt;om det finns särskilda skäl, medge&lt;br&gt;att en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;får dras fram redan innan behövlig&lt;br&gt;nätkoncession har meddelats eller&lt;br&gt;att en transformator- eller kopp-&lt;br&gt;lingsstation får byggas utan hinder&lt;br&gt;av bestämmelsen i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket. När ledningen är färdig att&lt;br&gt;tas i bruk får, i den ordning som&lt;br&gt;regeringen föreskriver, tillstånd&lt;br&gt;lämnas att tills vidare under tre år&lt;br&gt;begagna ledningen i avvaktan på&lt;br&gt;att koncessionsansökningen slutligt&lt;br&gt;prövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en koncession att gälla, är&lt;br&gt;den som senast haft koncessionen&lt;br&gt;skyldig att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning,&lt;br&gt;om detta är påkallat från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör en nätkoncession att gälla,&lt;br&gt;är den som senast haft&lt;br&gt;koncessionen skyldig att ta bort&lt;br&gt;ledningen med tillhörande&lt;br&gt;anläggningar och vidta andra&lt;br&gt;åtgärder för återställning, om detta&lt;br&gt;behövs från allmän eller enskild&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;’Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Prövningen skall ske i samband&lt;br&gt;med att koncessionen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iakttar den som har haft kon-&lt;br&gt;cessionen inte vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får den myndighet som har&lt;br&gt;att pröva frågor om återställ-&lt;br&gt;ningsåtgärder vid vite förelägga&lt;br&gt;honom att fullgöra sina&lt;br&gt;åligganden. Ett vitesföreläggande&lt;br&gt;skall delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skyldighet att vidta&lt;br&gt;sådana åtgärder prövas av nätmyn-&lt;br&gt;digheten. Prövningen skall ske i&lt;br&gt;samband med att koncessionen&lt;br&gt;upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som har haft nätkoncessio-&lt;br&gt;nen inte iakttar vad som har ålagts&lt;br&gt;honom, får nätmyndigheten vid&lt;br&gt;vite förelägga honom att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Haren elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan koncession, där&lt;br&gt;detta behövs, får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer förelägga ledningens in-&lt;br&gt;nehavare att ta bort ledningen med&lt;br&gt;tillhörande anläggningar och vidta&lt;br&gt;andra åtgärder för återställning,&lt;br&gt;om detta är påkallat från allmän&lt;br&gt;eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett vitesföreläggande skall&lt;br&gt;delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana åter-&lt;br&gt;ställningsåtgärder som avses i 1&lt;br&gt;eller 2 mom., får regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer besluta att tillträde till&lt;br&gt;marken skall lämnas under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall&lt;br&gt;utföras så, att minsta skada och&lt;br&gt;intrång vållas. Byggnader får upp-&lt;br&gt;föras eller vägar byggas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en elektrisk starkströmsledning&lt;br&gt;dragits fram utan nätkoncession,&lt;br&gt;där detta behövs, får nätmyn-&lt;br&gt;digheten förelägga ledningens&lt;br&gt;innehavare att ta bort ledningen&lt;br&gt;med tillhörande anläggningar och&lt;br&gt;vidta andra åtgärder for åter-&lt;br&gt;ställning , om detta behövs från all-&lt;br&gt;män eller enskild synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mom&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om annans mark behöver tas i&lt;br&gt;anspråk för sådana återställningsåt-&lt;br&gt;gärder som avses i 1 eller 2 mom.,&lt;br&gt;får nätmyndigheten besluta att till-&lt;br&gt;träde till marken skall lämnas&lt;br&gt;under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återställningsåtgärderna skall ut-&lt;br&gt;föras så, att minsta skada och in-&lt;br&gt;trång vållas. Byggnader får&lt;br&gt;uppföras eller vägar byggas endast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1982:487&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993/94. 1 saml. \r 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;markens ägare och den som har&lt;br&gt;nyttjanderätt eller servitut avseende&lt;br&gt;marken samtyckt till det eller den&lt;br&gt;myndighet som avses i första&lt;br&gt;stycket lämnat tillstånd till&lt;br&gt;åtgärden. Tillstånd får lämnas&lt;br&gt;endast om åtgärden är ound-&lt;br&gt;gängligen nödvändig för att&lt;br&gt;återställningsåtgärderna skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om markens ägare och den som Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;har nyttjanderätt eller servitut Bilaga 7&lt;br&gt;avseende marken samtyckt till det&lt;br&gt;eller nätmyndigheten lämnat&lt;br&gt;tillstånd till åtgärden. Tillstånd får&lt;br&gt;lämnas endast om åtgärden är&lt;br&gt;oundgängligen nödvändig för att&lt;br&gt;återställningsåtgärderna skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föranleder återställningsåtgärderna skada eller intrång, skall ersättning&lt;br&gt;härför utgå. Talan om ersättning väcks vid den fastighetsdomstol inom&lt;br&gt;vars område marken eller större delen därav ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får, i&lt;br&gt;den mån det är påkallat från&lt;br&gt;elsäkerhetssynpunkt, meddela före-&lt;br&gt;skrifter om kontroll, provning eller&lt;br&gt;besiktning samt andra föreskrifter&lt;br&gt;som angår elektriska anläggningar,&lt;br&gt;anordningar avsedda att anslutas&lt;br&gt;till sådana anläggningar, elektrisk&lt;br&gt;materiel eller elektriska installatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den eller de myn-&lt;br&gt;digheter som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer får, i den mån det behövs från&lt;br&gt;elsäkerhetssynpunkt eller av&lt;br&gt;hänsyn till driftsäkerheten hos det&lt;br&gt;nationella elsystemet, meddela&lt;br&gt;föreskrifter om kontroll, provning&lt;br&gt;eller besiktning samt andra före-&lt;br&gt;skrifter som angår elektriska an-&lt;br&gt;läggningar, anordningar avsedda&lt;br&gt;att anslutas till sådana anlägg-&lt;br&gt;ningar, elektrisk materiel eller&lt;br&gt;elektriska installationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen över efterlevnaden av&lt;br&gt;denna lag och av föreskrifter eller&lt;br&gt;villkor som har meddelats med&lt;br&gt;stöd av lagen utövas av den eller&lt;br&gt;de myndigheter som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet regeringen utser&lt;br&gt;skall ha systemansvaret för&lt;br&gt;elektrisk ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemansvar för elektrisk&lt;br&gt;ström avses det övergripande an-&lt;br&gt;svaret för att elektriska&lt;br&gt;anläggningar samverkar driftsäkert&lt;br&gt;så att balans inom hela eller delar&lt;br&gt;av landet kortsiktigt upprätthålls&lt;br&gt;mellan produktion och förbrukning&lt;br&gt;av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen närmare&lt;br&gt;föreskriverfår den systemansvariga&lt;br&gt;myndigheten, i den utsträckning det&lt;br&gt;behövs för att kunna utöva syste-&lt;br&gt;mansvaret, beordra kraftproducen-&lt;br&gt;ter att, mot marknadsmässig ersätt-&lt;br&gt;ning, öka eller minska pro-&lt;br&gt;duktionen av ström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får utfärda före-&lt;br&gt;skrifter om skyldighet för kraftpro-&lt;br&gt;ducenter och elkonsumenter att till&lt;br&gt;den systemansvariga myndigheten&lt;br&gt;ge in uppgifter om produktion eller&lt;br&gt;konsumtion av ström, som behövs&lt;br&gt;för utövandet av systemansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser frågor om elsäkerhet&lt;br&gt;utövas tillsynen över efterlevanden&lt;br&gt;av denna lag och av föreskrifter&lt;br&gt;eller villkor som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen av den eller de&lt;br&gt;myndigheter som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Senaste lydelse 1988:218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 2 § 7 mom. får inte Beslut av nätmyndigheten enligt&lt;br&gt;överklagas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 § 4, 6 eller 7 mom. eller 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller beslut om ersättning enligt 15&lt;br&gt;a § tredje stycket får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Nätmyndigheten får inträda som&lt;br&gt;part i målet när myndighetens&lt;br&gt;beslut prövas av domstol. Ändras&lt;br&gt;nätmyndighetens avgörande i sak&lt;br&gt;genom beslut av länsrätt eller kam-&lt;br&gt;marrätt, får nätmyndigheten&lt;br&gt;överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av en myndighets beslut enligt 23 §, 24 §&lt;br&gt;första eller andra stycket, 25 § eller 26 § eller med stöd av ett bemyndi-&lt;br&gt;gande enligt lagen meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om överklagande av ett beslut av en riksprovplats meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. De nya föreskrifterna&lt;br&gt;skall, med det undantag som anges i 2, tillämpas även på koncessioner&lt;br&gt;som har beviljats före ikraftträdandet. Därvid skall linjekoncession anses&lt;br&gt;som nätkoncession för linje och områdeskoncession som nätkoncession&lt;br&gt;för område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beslut i ärenden som har prövats enligt 2 § 7 mom. i dess äldre&lt;br&gt;lydelse får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I ärenden där ansökan har gjorts före ikraftträdandet skall 2 § 2, 3,&lt;br&gt;6 och 7 mom. i dess äldre lydelse tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:711&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag med vissa bestämmelser om handel med el,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § En juridisk person som bedriver produktion av eller handel med el&lt;br&gt;får inte bedriva nätverksamhet enligt 1 § fjärde stycket lagen (1902:71&lt;br&gt;s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlandshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som ingår avtal om import eller export av ström under en tid av&lt;br&gt;minst sex månader skall göra anmälan om avtalet till den myndighet&lt;br&gt;regeringen utser. Sådan anmälan skall göras inom en månad från det&lt;br&gt;avtalet ingicks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen utser får utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte gör anmälan enligt 2&lt;br&gt;§ i rätt tid eller i sådan anmälan lämnar oriktig uppgift döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala elföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§ kommu-&lt;br&gt;nallagen (1991:900) får, utan hinder av föreskriften i 2 kap. 1 § kommu-&lt;br&gt;nallagen om anknytning till kommunens område eller dess medlemmar,&lt;br&gt;utanför kommunens område bedriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. produktion av och handel med el samt därmed sammanhängande&lt;br&gt;verksamhet (elverksamhet), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. nätverksamhet enligt 1 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa be-&lt;br&gt;stämmelser om elektriska anläggningar, i omedelbar geografisk&lt;br&gt;anslutning till företagets nätverksamhet inom kommunen i syfte att uppnå&lt;br&gt;en ändamålsenlig nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ett sådant kommunalt företag som avses i 3 kap. 16-18 §§&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900), som bedriver elverksamhet eller distribution&lt;br&gt;av fjärrvärme eller naturgas skall drivas på affärsmässig grund.&lt;br&gt;Verksamheten skall redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Inom område som omfattas av nätkoncession för område enligt 2 §&lt;br&gt;1 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elektriska anläggningar krävs tillstånd (leveranskoncession) för att få&lt;br&gt;leverera ström till anläggningar som är anslutna till det ledningsnät vilket&lt;br&gt;omfattas av nätkoncessionen. Leveranskoncession krävs dock inte i fall&lt;br&gt;som anges i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession kan omfatta ett eller flera områden som omfattas&lt;br&gt;av nätkoncession för område (leveransområde).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får endast meddelas en leveranskoncession per leveransområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Leveranskoncession får endast ges till den som från allmän synpunkt&lt;br&gt;är lämplig att leverera ström inom leveransområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession ges för bestämd tid, längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer. Vid prövning av ansökan om&lt;br&gt;överlåtelse av leveranskoncession skall första stycket tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Gränserna for ett leveransområde får ändras av den myndighet&lt;br&gt;regeringen bestämmer om det är nödvändigt för ändamålsenlig leverans&lt;br&gt;och kan ske utan synnerlig olägenhet för koncessionshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Innehavare av leveranskoncession är skyldig att leverera ström för&lt;br&gt;normala förbrukningsändamål åt var och en inom leveransområdet om&lt;br&gt;inte annat följer av andra stycket. Leveransskyldighet föreligger inte&lt;br&gt;heller gentemot sådana elkonsumenter som avses i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ett område där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses&lt;br&gt;bli distribuerad föreligger inte skyldighet att leverera ström för&lt;br&gt;värme försöij ning av en byggnad, om strömmen är avsedd for&lt;br&gt;värmeförsörjning på något annat sätt än med värmepump. Detsamma&lt;br&gt;gäller om strömmen är avsedd för värmepump men värmepumpar, enligt&lt;br&gt;riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat, inte bör förekomma inom&lt;br&gt;området. Trots detta finns dock skyldighet att leverera ström, om&lt;br&gt;värmeförsörjningen av byggnaden med större fordel kan tillgodoses med&lt;br&gt;elenergi än med det för området gemensamma systemet. Har ström till&lt;br&gt;värmepump börjat tillhandahållas innan fullmäktige fattade sitt beslut&lt;br&gt;gäller skyldighet att leverera så länge värmepumpen är i bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av leveranskoncession är skyldig att, om det inte finns&lt;br&gt;särskilda skäl till undantag, köpa ström från elproduktionsanläggning som&lt;br&gt;är belägen inom leveransområdet och kan leverera en effekt om högst&lt;br&gt;1500 kilowatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om koncessionshavarens skyldigheter enligt denna paragraf&lt;br&gt;prövas av den myndighet regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I syfte att uppnå en skälig prissättning är innehavare av leveranskon-&lt;br&gt;cession skyldig att underkasta sig reglering av priset på levererad eller&lt;br&gt;inköpt ström på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inom leveransområdet som köper eller vill köpa sin ström av&lt;br&gt;koncessionshavaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller vill leverera ström till koncessionshavaren&lt;br&gt;från sådan elproduktionsanläggning som anges i 9 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas av den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som prövar frågor om prisreglering skall se till att&lt;br&gt;ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver. Därvid får&lt;br&gt;myndigheten förelägga parterna att lägga fram den utredning som behövs.&lt;br&gt;Sådant föreläggande får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning om ändring i eller upphävande av beslutad prisreglering&lt;br&gt;får göras också av innehavaren av leveranskoncessionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal, som strider mot beslut om prisreglering, är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den myndighet som regeringen bestämmer utövar tillsynen över att&lt;br&gt;en koncessionshavare fullgör sina skyldigheter enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utövandet av tillsynen enligt första stycket får myndigheten&lt;br&gt;meddela de förelägganden som behövs for att trygga efterlevnaden av de&lt;br&gt;föreskrifter som omfattas av tillsynen. Ett sådant föreläggande får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Annan än innehavare av leveranskoncession får inom leverans-&lt;br&gt;området leverera ström dels för ändamål som inte omfattas av leve-&lt;br&gt;ransskyldigheten enligt 9 §, dels till elkonsumenter som skriftligen gjort&lt;br&gt;anmälan om det till koncessionshavaren minst sex månader innan leveran-&lt;br&gt;sen påböijas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument som med koncessionshavaren har ett avtal om leverans av&lt;br&gt;ström med reglerad uppsägningstid eller som är tidsbestämt får dock inte&lt;br&gt;köpa ström av annan än koncessionshavaren förrän avtalet har upphört&lt;br&gt;att gälla. I sådana fall krävs ingen anmälan enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elkonsument inom leveransområdet som köper ström från annan än&lt;br&gt;innehavaren av leveranskoncession men som i stället vill köpa ström från&lt;br&gt;denne skall ha rätt till det om elkonsumenten gjort anmälan om detta till&lt;br&gt;koncessionshavaren minst en månad innan leveransen skall påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut enligt 9-11 §§ får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om leveranskoncession i samband med ikraftträdandet beviljas någon&lt;br&gt;som inte haft ett bestämmande inflytande över den som, med stöd av om-&lt;br&gt;rådeskoncession enligt 2 § 4 mom. lagen (1902:71 s.l), innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser om elektriska anläggningar i dess lydelse före den 1&lt;br&gt;januari 1995, bedrivit distributions verksamhet inom leveransområdet&lt;br&gt;gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som har leveranskoncession inom området har skyldighet att&lt;br&gt;leverera ström i enlighet med vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a) omfattar dock inte elkonsumenter&lt;br&gt;inom området som vid ikraftträdandet har tidsbestämda avtal eller avtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med reglerad uppsägningstid med den tidigare innehavaren av&lt;br&gt;områdeskoncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b) angivna undantaget från leveransskyldigheten gäller till&lt;br&gt;utgången av år 1996. Avtal som nämns under b) blir ogiltigt vid&lt;br&gt;utgången av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsument och tidigare innehavare av om-&lt;br&gt;rådeskoncession än som nämns under b) blir ogiltigt vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sådan skriftlig anmälan som anges i 12 § första stycket får ske först&lt;br&gt;vid ikraftträdandet av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:277) om vissa Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;bulvanförhållanden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:277) om vissa bulvan-&lt;br&gt;förhållanden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett&lt;br&gt;bulvanförhållande används för att&lt;br&gt;kringgå ett sådant hinder mot att&lt;br&gt;förvärva eller behålla viss egendom&lt;br&gt;eller rättighet som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1976:240) om förvärv&lt;br&gt;av eldistributionsanläggning m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 8a § fondkommissions-lagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 6a § lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lagen (1992:1368) om till-&lt;br&gt;stånd till vissa förvärv av fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller när ett bulvanför-&lt;br&gt;hållande används för att kringgå ett&lt;br&gt;sådant hinder mot att förvärva eller&lt;br&gt;behålla viss egendom eller rättighet&lt;br&gt;som uppställs i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 kap. 3 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1975:1132) om förvärv&lt;br&gt;av hyresfastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. jordförvärvslagen (1979: 230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 8a § fondkommissions-lagen&lt;br&gt;(1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 6a § lagen (1980:2) om finans-&lt;br&gt;bolag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1992:1368) om tillstånd&lt;br&gt;till vissa förvärv av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett bulvanförhållande avses i lagen att någon (bulvanen) utåt&lt;br&gt;framstår som ägare av viss egendom eller innehavare av viss rättighet&lt;br&gt;men i verkligheten innehar egendomen eller rättigheten huvudsakligen för&lt;br&gt;annans (huvudmannens) räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i det följande om egendom som ett bulvanförhållande&lt;br&gt;avser har tillämpning också på rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av lagen (1976:240) om för- Prop. 1993/94:162&lt;br&gt;värv av eldistributionsanläggning m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:240) om förvärv av eldistribu-&lt;br&gt;tionsanläggning m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LAGRÅDET&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-01-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 16 december 1993 (näringsdepartementet)&lt;br&gt;har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag&lt;br&gt;om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om&lt;br&gt;elektriska anläggningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Bengt&lt;br&gt;Agartz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissen innehåller inte något förslag i fråga om ersättning till&lt;br&gt;nuvarande innehavare av koncession för elektriska starkströmsledningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga förs ett resonemang om inverkan av bestämmelserna om&lt;br&gt;skydd för äganderätten i artikel 1 i tilläggsprotokoll nr 1 till Europakon-&lt;br&gt;ventionen. Slutsatsen att några lagbestämmelser i ämnet inte behövs torde&lt;br&gt;underförstått bygga på att den koncessionshavare som vill göra anspråk&lt;br&gt;på ersättning för skada till följd av att han förlorat sin monopolställning&lt;br&gt;är hänvisad till att åberopa den nämnda bestämmelsen i tilläggsprotokoll&lt;br&gt;nr 1 till Europakonventionen. Om förslaget i prop. 1993/94:117 om att&lt;br&gt;Europakonventionen med tilläggsprotokoll skall gälla som lag här i landet&lt;br&gt;blir genomfört, torde en talan med åberopande av den förut nämnda&lt;br&gt;artikeln i tilläggsprotokoll nr 1 kunna väckas vid svensk allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de olika lagförslagen vill Lagrådet anmärka följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa&lt;br&gt;bestämmelser om elektriska anläggningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i paragrafens fjärde och femte stycken kan uttryckas enklare.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Med nätverksamhet avses att ställa elektriska starkströmsledningar till&lt;br&gt;förfogande för överföring av ström. Till nätverksamhet hör också pro-&lt;br&gt;jektering, byggande och underhåll av ledningarna, ställverk och trans-&lt;br&gt;formatorer, anslutning av elektriska anläggningar, mätning av överförd&lt;br&gt;effekt och energi samt annan verksamhet som behövs för att överföra&lt;br&gt;ström på det elektriska nätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anslutning av elektriska anläggningar avses också återinkoppling av&lt;br&gt;befintlig anläggning och höjning av avtalad effekt i inmatnings- eller&lt;br&gt;uttagspunkt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att femte stycket utformas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vill någon ansluta en anläggning till en ledning som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession for linje i stället för till ett ledningsnät som omfattas av en&lt;br&gt;nätkoncession för område, får den som har nätkoncessionen för linje göra&lt;br&gt;anslutningen endast efter medgivande av den som har nätkoncession for&lt;br&gt;området eller efter tillstånd av nätmyndigheten&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om revision torde avsikten vara att revisorns särskilda intyg&lt;br&gt;beträffande redovisningen av nätverksamheten skall avges årligen. Detta&lt;br&gt;bör framgå av lagtexten i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nätverksamhet kan bedrivas av den som inte enligt andra regler har&lt;br&gt;skyldighet att ha auktoriserad eller godkänd revisor, t.ex. en kommun.&lt;br&gt;Regeringen bör få möjlighet att uppställa sådana kompetenskrav för&lt;br&gt;revisor hos den som bedriver nätverksamhet. Lagrådet föreslår därför att&lt;br&gt;till andra stycket fogas en mening som säger att Regeringen får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om revision av nätverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket bör inledas med en definition av begreppet nättariff och&lt;br&gt;få följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Avgifter och övriga villkor för överföring av ström och anslutning till&lt;br&gt;ledning (nättariffer) skall vara skäliga och utformade på sakliga grunder.&lt;br&gt;Nättariffer för område, utom engångsavgift för anslutning, får dock inte&lt;br&gt;utformas med hänsyn till var inom området en anslutning är belägen.&lt;br&gt;Nättariffer för överföring av ström skall utformas så, att betald avgift för&lt;br&gt;en anslutning ger rätt att använda det elektriska nätet inom landet, med&lt;br&gt;undantag för utlandsförbindelserna&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i fjärde stycket om bedömningen av nättariffers skälighet&lt;br&gt;synes inte ge en riktig upplysning om vad som avses. Lagrådet föreslår&lt;br&gt;att i en första mening anges att vid bedömning av en nättariffs skälighet&lt;br&gt;skall särskilt beaktas konsumentintresset. I andra meningen bör före-&lt;br&gt;skrivas, att hänsyn dessutom skall tas till kravet på en rimlig avkastning&lt;br&gt;i nätverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som nätmyndigheten skall pröva enligt sjätte stycket torde gälla&lt;br&gt;koncessionshavarens skyldigheter enligt första och femte styckena. Detta&lt;br&gt;bör framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag med vissa bestämmelser om handel med el, m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i motiven uttryckta avsikten att även tilläggsavtal som medför att&lt;br&gt;import eller export av ström sträcker sig över längre tid än sex månader&lt;br&gt;skall föranleda anmälningsskyldighet framgår klarare om avtalet i första&lt;br&gt;meningen beskrivs som &amp;quot;avtal, som medför att import eller export av&lt;br&gt;ström kommer att pågå under en tid av minst sex månader. &amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erinran i 9 § första stycket andra meningen om att leveransskyldighet&lt;br&gt;inte heller föreligger gentemot sådana elkonsumenter som avses i 12 §&lt;br&gt;bör flyttas till ett särskilt stycke som placeras närmast efter andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i 12 § första stycket till leveransskyldighet enligt 9 § kan&lt;br&gt;då förtydligas och gälla leveransskyldighet enligt 9 § första och andra&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket bör omformuleras. Bestämmelsen i tredje styckets första&lt;br&gt;mening torde vara överflödig. Återstoden av stycket kan föras samman&lt;br&gt;med andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets förslag får paragrafens första och andra stycken följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om det behövs för att uppnå en skälig prissättning är innehavare av&lt;br&gt;leveranskoncession skyldig att underkasta sig reglering av priset på&lt;br&gt;levererad eller inköpt ström på begäran av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inom leveransområdet som köper eller vill köpa sin ström av&lt;br&gt;koncessionshavaren,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som levererar eller vill leverera ström till koncessionshavaren från&lt;br&gt;sådan elproduktionsanläggning som anges i 9 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om prisreglering prövas av den myndighet regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Myndigheten får förelägga parterna att lägga fram den utredning som&lt;br&gt;behövs. Sådant föreläggande får förenas med vite.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår följande formulering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ges leveranskoncession i samband med ikraftträdandet till någon&lt;br&gt;annan än den som vid utgången av 1994, med stöd av områdeskoncession&lt;br&gt;enligt 2 § 4 mom. lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektriska anläggningar i dess lydelse före den 1 januari 1995,&lt;br&gt;bedriver distributions verksamhet inom leveransområdet (områdes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncessionshavaren) eller den som till honom står i förhållande som&lt;br&gt;anges i 3 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Den som får leveranskoncession inom området har skyldighet att&lt;br&gt;leverera ström i enlighet med vad som anges i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Leveransskyldigheten enligt a) omfattar dock inte elkonsumenter inom&lt;br&gt;området som vid ikraftträdandet har tidsbestämda avtal eller avtal med&lt;br&gt;reglerad uppsägningstid med den tidigare innehavaren av områdes-&lt;br&gt;koncession inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Det under b) angivna undantaget från leveransskyldigheten gäller till&lt;br&gt;utgången av år 1996. Avtal som avses under b) blir ogiltigt vid utgången&lt;br&gt;av år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Annat avtal mellan elkonsument och tidigare innehavare av&lt;br&gt;områdeskoncession än som avses under b) blir ogiltigt vid ikraftträdandet&lt;br&gt;av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpningen av 2 skall med områdeskoncessionshavaren likställas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) personer som denne direkt eller indirekt har ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande över,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) personer som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande över&lt;br&gt;områdeskoncessionshavaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) personer som någon med sådant inflytande som avses i b) direkt eller&lt;br&gt;indirekt har ett bestämmande inflytande över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Sådan skriftlig anmälan som anges i 12 § första stycket får göras först&lt;br&gt;vid ikraftträdandet av denna lag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NÄRINGSDEPARTEMENTET &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statråden B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:162 Handel med el i&lt;br&gt;konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:162&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1902:71 s. 1),&lt;br&gt;innefattande&lt;br&gt;vissa bestämmelser&lt;br&gt;om elektiska&lt;br&gt;anläggningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 §, 2 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom., 7 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom., 15, 15a, 31 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1994:000) om&lt;br&gt;handel med el, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Senaste lydelse 1975:68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46000, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om handeln med reglerkraft (avsnitt 8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om handeln med reglerkraft (avsnitt 8.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen förordar om nätmyndighetens verksamhet (avsnitt 11.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen förordar om nätmyndighetens verksamhet (avsnitt 11.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen förordar om principer för avgiftsfinansiering av nätmyndighetens verksamhet (avsnitt 11.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det regeringen förordar om principer för avgiftsfinansiering av nätmyndighetens verksamhet (avsnitt 11.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kronor utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100 bil. 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 under tolfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kronor utöver vad som har föreslagits i proposition 1993/94:100 bil. 13.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-02-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:33:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03162</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 16:33:31</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03162</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__162.pdf</filnamn>
<filstorlek>12236806</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Handel med el i konkurrens</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/30F50FDE-475D-4101-8CAC-2BE5A5AEB898</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:NU22</uppgift>
<ref_dok_id>GH01NU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kindbom  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kindbom  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Kronblad  och Bengt-Ola Ryttar  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Kronblad  och Bengt-Ola Ryttar  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Carlsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Leif Marklund  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Leif Marklund  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Simon Liliedahl  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Simon Liliedahl  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Svensson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Svensson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Björklund  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Björklund  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  och Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:162&lt;br/&gt;
Handel med el i konkurrens</uppgift>
<ref_dok_id>GH02N25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  och Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>