<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225576</hangar_id>
 <dok_id>GH03160</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>160</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:160</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>160</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:40</systemdatum>
 <publicerad>2008-08-25 15:11:30</publicerad>
 <titel>Ny myndighetsorganisation på radio- och TV- området</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03160/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03160</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03160</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:160&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03160/prop_199394__160-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03160/prop_199394__160-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgit Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Kulturdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att en ny myndighetsorganisation på radio- och TV-&lt;br&gt;området införs den 1 juli 1994. Två nya myndigheter ersätter de nuvarande&lt;br&gt;myndigheterna Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd. De nya myndigheterna benämns Radio- och&lt;br&gt;TV-verket resp. Granskningsnämnden för radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket organiseras som ett enrådighetsverk och ansvarar&lt;br&gt;för all tillståndsgivning i enlighet med de särskilda lagarna för ljudradio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten som inte är regeringens eller någon annan&lt;br&gt;särskilt angiven myndighets uppgift. Verket ansvarar vidare för registrering&lt;br&gt;och avgiftshantering, har tillsyn över efterlevnaden av regler som inte gäller&lt;br&gt;innehållet i sändningarna samt beslutar om sanktioner vid bristande efter-&lt;br&gt;levnad av sådana regler och vid uteblivna avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV skall ha en domare som ordföran-&lt;br&gt;de och får till uppgift att ha tillsyn över efterlevnaden av regler för sänd-&lt;br&gt;ningarnas innehåll både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och TV-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits efter bemyndigande&lt;br&gt;i radiolagen samt att besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad av såda-&lt;br&gt;na regler. Undantagna är de fall där Justitiekanslem skall ha tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar föreslås när det gäller överklagande m.m. Rätten att över- Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;klaga förelägganden görs enhetlig och begränsas till sådana förelägganden&lt;br&gt;som förenats med vite. Vitesförelägganden som gäller skyldighet att lämna&lt;br&gt;vissa uppgifter bör dock inte kunna överklagas. Vidare bör beslut om före-&lt;br&gt;läggande av vite vid bristande efterlevnad av regler för ljudradio- och TV-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten gälla omedelbart även om beslutet överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut..............................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtext ..........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om&amp;nbsp;ändring i radiolagen (1966:755)........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om&amp;nbsp;ändring i närradiolagen (1982:459)......9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1991:1559) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden....................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2027) om kabel-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten........................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessions-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifts på televisionens område .................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1356) om satellit-&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram till allmänheten ........ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120) .... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning............................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter............................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande tillståndskrav och regler för radio- och&amp;nbsp;TV-sändningar. ... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio-och TV-sändningar enligt radiolagen............ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kabelsändningar.............................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närradio.................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Satellitsändningar.............................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lokalradio.................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande myndigheter på radio- och TV-området............ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Radionämnden............................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kabelnämnden............................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Närradionämnden ............................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Styrelsen för lokalradiotillstånd .................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsmyndigheters ledning....................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av en ny myndighetsorganisation................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två nya myndigheter inrättas........................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket................................ 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;Verkets uppgifter.............................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;Verkets ledning och organisation ...................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio och TV.................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;Granskningsnämndens uppgifter ................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;Granskningsnämndens sammansättning och arbetsformer .. . 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande m.m..................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa övergångsfrågor...............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering......................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagsfrågor förbudgetåret 1994/95 ..................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i ett (SOU 1992:36).................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i ett (SOU 1992:36).................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag......................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande.............................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde..................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om&lt;br&gt;koncessionsavgift på televisionens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1356) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till lag om ändring i lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om inrättande av Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;godkänner vad regeringen föreslår om Radio- och TV-verkets upp-&lt;br&gt;gifter, ledning och organisation (avsnitt 10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. godkänner vad regeringen föreslår om uppgifter för Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV, nämndens sammansättning och arbets-&lt;br&gt;former (avsnitt 11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. godkänner vad regeringen föreslår om att Radionämnden, Kabel-&lt;br&gt;nämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd skall&lt;br&gt;läggas ned (avsnitt 13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Myndigheter på radio- och TV-området för budgetåret 1994/95&lt;br&gt;under elfte huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 15 467 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. godkänner vad regeringen föreslår om en medelsanvisning från rund-&lt;br&gt;radiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 på 4 618 000 kr (inkl, moms) som nämnden har att redovisa&lt;br&gt;på statsbudgetens inkomstsida,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. godkänner vad regeringen föreslår om att anslagssparande eller&lt;br&gt;anslagskredit budgetåret 1993/94 från ramanslaget Styrelsen för&lt;br&gt;lokalradiotillstånd överförs till ramanslaget Myndigheter på radio-&lt;br&gt;och TV-området (avsnitt 15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 a, 17-18 och 24 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det närmast före 24 § skall införas en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag skall årli-&lt;br&gt;gen till Radionämnden redovisa hur&lt;br&gt;stor andel av programtjänsten som&lt;br&gt;utgjorts av sådana program som av-&lt;br&gt;ses i 13 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1992:1356) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionsprogram till allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden övervakar genom&lt;br&gt;granskning i efterhand om ett pro-&lt;br&gt;gramföretags rätt på grund av till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 § utövas i enlighet&lt;br&gt;med denna lag och avtalet mellan&lt;br&gt;regeringen och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har bestämts i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och programfö-&lt;br&gt;retaget, skall företaget sända redo-&lt;br&gt;görelse för beslut av radionämnden,&lt;br&gt;i vilket företaget förklarats ha brutit&lt;br&gt;mot bestämmelser i denna lag eller i&lt;br&gt;avtalet mellan regeringen och före-&lt;br&gt;taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag som sän-&lt;br&gt;der televisionsprogram skall årligen&lt;br&gt;till Radio- och TV-verket redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten&lt;br&gt;som utgjorts av sådana televisions-&lt;br&gt;program som avses i 13 § första&lt;br&gt;stycket lagen (1992:1356) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisions-&lt;br&gt;program till allmänheten. Om före-&lt;br&gt;taget inte fullgör sin skyldighet, får&lt;br&gt;verket förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV övervakar genom gransk-&lt;br&gt;ning i efterhand om ett programföre-&lt;br&gt;tags rätt på grund av tillstånd enligt&lt;br&gt;5 § utövas i enlighet med denna lag&lt;br&gt;och avtalet mellan regeringen och&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har bestämts i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och programfö-&lt;br&gt;retaget, skall företaget sända redo-&lt;br&gt;görelse för beslut av Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV, i vilket&lt;br&gt;företaget förklarats ha brutit mot be-&lt;br&gt;stämmelser i denna lag eller i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1992:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■^Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden består av en ord-&lt;br&gt;förande och sex andra ledamöter.&lt;br&gt;För ledamöterna finns ersättare till&lt;br&gt;det antal regeringen bestämmer. En&lt;br&gt;av ledamöterna eller ersättarna skall&lt;br&gt;vara vice ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara eller&lt;br&gt;ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om radionämndens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV består av en ordförande och&lt;br&gt;sex andra ledamöter. För leda-&lt;br&gt;möterna finns ersättare till det antal&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Minst en av&lt;br&gt;ledamöterna eller ersättarna skall&lt;br&gt;vara vice ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordförande skall vara eller&lt;br&gt;ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV är beslutför med ordföran-&lt;br&gt;den eller en vice ordförande och&lt;br&gt;ytterligare tre ledamöter. Ärenden&lt;br&gt;som uppenbart inte är av större vikt&lt;br&gt;eller principiell betydelse får dock&lt;br&gt;avgöras av ordföranden eller en vice&lt;br&gt;ordförande. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att en tjänsteman hos nämn-&lt;br&gt;den skall ha rätt att fatta beslut på&lt;br&gt;nämndens vägnar, dock inte beslut&lt;br&gt;som innebär att den sändande brustit&lt;br&gt;vid tillämpningen av de lagar som&lt;br&gt;anges i sjätte stycket eller avtalet om&lt;br&gt;programföretagets sändningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en överläggning i&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV kommer fram skiljaktiga me-&lt;br&gt;ningar tillämpas föreskrifterna i 16&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om upp-&lt;br&gt;gifter för Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV finns i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459), lagen (1991: 2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten,&lt;br&gt;lagen (1992:1356) om satellitsänd-&lt;br&gt;ningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten och lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra stycket, 14&lt;br&gt;eller 15 §, får radionämnden före-&lt;br&gt;lägga programföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelsen. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om programföretaget bryter mot en&lt;br&gt;bestämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 9-11 §§, 13 §&lt;br&gt;första eller andra stycket, 14 eller&lt;br&gt;15 §, får Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV förelägga program-&lt;br&gt;företaget att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om program-&lt;br&gt;företaget bryter mot en bestämmelse&lt;br&gt;som tagits in i ett avtal med stöd av&lt;br&gt;7 § andra stycket eller 13 § tredje&lt;br&gt;stycket. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;gäller omedelbart även om det över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett programföretag skall på upp-&lt;br&gt;maning av radionämnden tillställa&lt;br&gt;nämnden en sådan upptagning av ett&lt;br&gt;program som avses i 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områ-&lt;br&gt;den. Om programföretaget inte rättar&lt;br&gt;sig efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett programföretag skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV tillställa nämnden en&lt;br&gt;sådan upptagning av ett program&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagens områden. Om&lt;br&gt;programföretaget inte rättar sig efter&lt;br&gt;en sådan uppmaning, får nämnden&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 17 a § eller 18 § som&lt;br&gt;har förenats med vite får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;enligt 17 a § som har förenats med&lt;br&gt;vite får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459) Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall upphöra att gälla ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 6-7 och 13-15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får inte sändas utan till- Närradio får inte sändas utan till-&lt;br&gt;stånd av Närradionämnden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stånd av Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte ges till en sammanslutning som har tillstånd att sända&lt;br&gt;lokalradio enligt lokalradiolagen (1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med tillstånd att sända närradio får tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio enligt lokalradiolagen, upphör tillståndet att sända närradio&lt;br&gt;att gälla, med verkan från och med den första dag då sändningar får bedrivas&lt;br&gt;med stöd av det andra tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som&lt;br&gt;skall få utnyttjas för närradio. Om&lt;br&gt;en sammanslutning i en kommun så&lt;br&gt;önskar, skall en sändningsmöjlighet&lt;br&gt;för närradio finnas i kommunen om&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får det finnas ytter-&lt;br&gt;ligare sändningsmöjligheter för när-&lt;br&gt;radio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. När-&lt;br&gt;radionämnden får i särskilda fall&lt;br&gt;medge sändare med större räckvidd.&lt;br&gt;Ett sådant medgivande bör lämnas&lt;br&gt;endast om en majoritet av de berörda&lt;br&gt;sändningsberättigade sammanslut-&lt;br&gt;ningarna önskar det. Utanför stor-&lt;br&gt;stadsområdena bör det eftersträvas&lt;br&gt;att sändningarna kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändare som anges i första stycl&lt;br&gt;rundradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som skall&lt;br&gt;få utnyttjas för närradio. Om en&lt;br&gt;sammanslutning i en kommun så&lt;br&gt;önskar, skall en sändningsmöjlighet&lt;br&gt;för närradio finnas i kommunen om&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får det finnas ytter-&lt;br&gt;ligare sändningsmöjligheter för när-&lt;br&gt;radio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. Radio-&lt;br&gt;och TV-verket får i särskilda fall&lt;br&gt;medge sändare med större räckvidd.&lt;br&gt;Ett sådant medgivande bör lämnas&lt;br&gt;endast om en majoritet av de berörda&lt;br&gt;sändningsberättigade sammanslut-&lt;br&gt;ningarna önskar det. Utanför stor-&lt;br&gt;stadsområdena bör det eftersträvas&lt;br&gt;att sändningarna kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t får inte användas för andra slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 2 § 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer N ärradionämnden vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få sän-&lt;br&gt;da och under vilken tid sänd-&lt;br&gt;ningarna får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som fö-&lt;br&gt;relagts vid vite att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag avstår sändnings-&lt;br&gt;tid, får Närradionämnden besluta att&lt;br&gt;sändningstiden inte får utnyttjas av&lt;br&gt;någon annan sammanslutning under&lt;br&gt;högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer Radio- och TV-verket vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få sän-&lt;br&gt;da och under vilken tid sändningarna&lt;br&gt;får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som fö-&lt;br&gt;relagts vid vite att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag avstår sändnings-&lt;br&gt;tid, får Radio- och TV-verket besluta&lt;br&gt;att sändningstiden inte får utnyttjas&lt;br&gt;av någon annan sammanslutning&lt;br&gt;under högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-verket får återkalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas om sammanslutningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett tillstånd att sända närradio, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sänder program trots att det inte finns utgivare för programverk-&lt;br&gt;samheten enligt 3 kap. 3 och 4 §§ lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden eller trots&lt;br&gt;att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande månader,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får&lt;br&gt;nämnden bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilken sammanslutningen&lt;br&gt;inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får&lt;br&gt;verket bestämma en tid om högst ett&lt;br&gt;år inom vilken sammanslutningen&lt;br&gt;inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter någon annan i&lt;br&gt;dess ställe utnyttja sändningstid som&lt;br&gt;tilldelats sammanslutningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift i 10-&lt;br&gt;11 §§, får Närradionämnden före-&lt;br&gt;lägga den att följa bestämmelserna.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen bryter mot&lt;br&gt;beslut om sändningstid eller låter&lt;br&gt;någon annan i dess ställe utnyttja&lt;br&gt;sändningstid som tilldelats samman-&lt;br&gt;slutningen får Radio- och TV-verket&lt;br&gt;förelägga den att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;^Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen bryter mot&lt;br&gt;10-11 §§ får Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV förelägga den att&lt;br&gt;följa bestämmelserna. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skall på&lt;br&gt;uppmaning av Närradionämnden&lt;br&gt;tillställa nämnden sådan inspelning&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;br&gt;Om sammanslutningen inte rättar sig&lt;br&gt;efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV eller Radio- och TV-&lt;br&gt;verket tillställa nämnden respektive&lt;br&gt;verket sådan inspelning som avses i&lt;br&gt;5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden. Om samman-&lt;br&gt;slutningen inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får myndigheten&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens beslut i frågor&lt;br&gt;om tillstånd enligt 4 och 13 §§, be-&lt;br&gt;slut om fördelning av sändningstid&lt;br&gt;enligt 7 och 8 §§ eller beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 13 a § eller 14 §&lt;br&gt;vilket har förenats med vite får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Andra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller ome&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i frågor&lt;br&gt;om tillstånd enligt 4 och 13 §§, be-&lt;br&gt;slut om fördelning av sändningstid&lt;br&gt;enligt 7 och 8 §§ eller beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 13 a § eller&lt;br&gt;13 b § vilket har förenats med vite&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Andra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4, 6 a, 6 b, 13, 14 och 17 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sammanslutning som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio med stöd av&lt;br&gt;närradiolagen (1982:459) skall utse&lt;br&gt;en utgivare för programverksam-&lt;br&gt;heten. Sammanslutningen skall till&lt;br&gt;närradionämnden anmäla vem som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije sammanslutning som av-ser&lt;br&gt;att sända ljudradio med stöd av&lt;br&gt;närradiolagen (1982:459) skall utse&lt;br&gt;en utgivare för programverksam-&lt;br&gt;heten. Sammanslutningen skall till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket anmäla vem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är utgivare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne&lt;br&gt;skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den sam-&lt;br&gt;manslutning som har utsett utgiva-&lt;br&gt;ren. Utgivaren skall till närradio-&lt;br&gt;nämnden anmäla vem som är ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den sam-&lt;br&gt;manslutning som har utsett utgiva-&lt;br&gt;ren. Utgivaren skall till Radio- och&lt;br&gt;TV-verket anmäla vem som är ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lo-&lt;br&gt;kalradiolagen (1993:120) som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Styrelsen&lt;br&gt;för lokalradiotillstånd anmäla vem&lt;br&gt;som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag&lt;br&gt;upphör, skall tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall&lt;br&gt;anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lo-&lt;br&gt;kalradiolagen (1993:120) som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Radio-&lt;br&gt;och TV-verket anmäla vem som är&lt;br&gt;utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6 b §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;br&gt;anmäla vem som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket anmäla vem&lt;br&gt;som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utser utgivare av andra&lt;br&gt;radioprogram i trådsändningar än&lt;br&gt;som avses i 12 § skall anmäla vem&lt;br&gt;som har utsetts till patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utser utgivare av andra&lt;br&gt;radioprogram i trådsändningar än&lt;br&gt;som avses i 12 § skall anmäla vem&lt;br&gt;som har utsetts till Radio- och TV-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare till&lt;br&gt;patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare&lt;br&gt;besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet&lt;br&gt;själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut skall&lt;br&gt;före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt register hos&lt;br&gt;den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses&lt;br&gt;med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall genast&lt;br&gt;sändas till patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket varje gång ett beslut har an-&lt;br&gt;tecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall genast&lt;br&gt;sändas till Radio- och TV-verket&lt;br&gt;varje gång ett beslut har antecknats i&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3Lydelse enligt prop. 1993/94:118.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:2027) om kabelsändningar&lt;br&gt;till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6, 7, 18 och 21-24 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabelnät, där det bedrivs&lt;br&gt;sändningar av annat slag än vidaresändning från sändare på jordytan, är skyl-&lt;br&gt;dig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att de boende i fastigheter som är anslutna till hans kabelnät på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot&lt;br&gt;sådana sändningar som sänds med stöd av 5 § radiolagen (1966:755) och&lt;br&gt;som är avsedda att tas emot i området, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadsfritt tillhandahålla en&lt;br&gt;kanal i sitt kabelnät i vaije kommun,&lt;br&gt;där han har ett sådant nät, för egen-&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;från ett eller flera av kabelnämnden&lt;br&gt;utsedda företag (lokala kabelsändar-&lt;br&gt;företag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;kabelnämnden medge undantag från&lt;br&gt;skyldigheterna enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadsfritt tillhandahålla en&lt;br&gt;kanal i sitt kabelnät i vaije kommun,&lt;br&gt;där han har ett sådant nät, för egen-&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;från ett eller flera av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket utsedda företag (lokala kabel-&lt;br&gt;sändarföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Radio- och TV-verket medge undan-&lt;br&gt;tag från skyldigheterna enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt kabelsändarföretag skall vara en sådan svensk juridisk person&lt;br&gt;som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta&lt;br&gt;olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter&lt;br&gt;vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens förordnande av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-verkets förord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala kabelsändarföretag enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 skall avse högst tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av lokala kabelsändarföretag&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 2 skall avse&lt;br&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall översända en&lt;br&gt;kopia av en dom som innehåller ett&lt;br&gt;sändningsförbud enligt 16 § eller en&lt;br&gt;förlängning enligt 17 § till kabel-&lt;br&gt;nämnden. Domen skall översändas&lt;br&gt;så snart den vunnit laga kraft, eller,&lt;br&gt;när domen skall gälla även om den&lt;br&gt;överklagas, samma dag som den&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall översända en&lt;br&gt;kopia av en dom som innehåller ett&lt;br&gt;sändningsförbud enligt 16 § eller en&lt;br&gt;förlängning enligt 17 § till Radio-&lt;br&gt;och TV-verket. Domen skall över-&lt;br&gt;sändas så snart den vunnit laga kraft,&lt;br&gt;eller, när domen skall gälla även om&lt;br&gt;den överklagas, samma dag som den&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden får förelägga den&lt;br&gt;som bryter mot 3 §, 6 § första&lt;br&gt;stycket eller mot 8-14 §§ eller 15 §&lt;br&gt;andra stycket, att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vite genom dom som&lt;br&gt;vunnit laga kraft, har dömts ut mot&lt;br&gt;ett lokalt kabelsändarföretag för&lt;br&gt;brott mot 9 § andra stycket och&lt;br&gt;företaget därefter åter brutit mot&lt;br&gt;bestämmelsen, får kabelnämnden&lt;br&gt;återkalla förordnandet för företaget&lt;br&gt;som lokalt kabelsändarföretag. När&lt;br&gt;ett förordnande återkallas får kabel-&lt;br&gt;nämnden bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilket företaget inte kan&lt;br&gt;ges ett nytt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden består av en ord-&lt;br&gt;förande, en vice ordförande och fem&lt;br&gt;andra ledamöter. Ordföranden och&lt;br&gt;vice ordföranden skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV får förelägga den som bryter&lt;br&gt;mot 3 §, 8-14 §§ eller mot 15 §&lt;br&gt;andra stycket, att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;gäller omedelbart även om det över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vite genom dom som&lt;br&gt;vunnit laga kraft, har dömts ut mot&lt;br&gt;ett lokalt kabelsändarföretag för brott&lt;br&gt;mot 9 § andra stycket och företaget&lt;br&gt;därefter, enligt ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, åter brutit mot&lt;br&gt;bestämmelsen, får Radio- och TV-&lt;br&gt;verket återkalla förordnandet för&lt;br&gt;företaget som lokalt kabelsändar-&lt;br&gt;företag. När ett förordnande åter-&lt;br&gt;kallas får verket bestämma en tid om&lt;br&gt;högst ett år inom vilket företaget inte&lt;br&gt;kan ges ett nytt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får före-&lt;br&gt;lägga den som bryter mot 6 § första&lt;br&gt;stycket att följa bestämmelsen. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 §&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden är&lt;br&gt;skyldig att ombesörja och bevara in-&lt;br&gt;spelning av en egensändning skall&lt;br&gt;på uppmaning av kabelnämnden&lt;br&gt;lämna nämnden sådan inspelning.&lt;br&gt;Om han inte rättar sig efter en sådan&lt;br&gt;uppmaning, får nämnden förelägga&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden är&lt;br&gt;skyldig att ombesöija och bevara in-&lt;br&gt;spelning av en egensändning skall på&lt;br&gt;uppmaning av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV eller Radio- och&lt;br&gt;TV-verket lämna nämnden respekti-&lt;br&gt;ve verket sådan inspelning. Om han&lt;br&gt;inte rättar sig efter en sådan upp-&lt;br&gt;maning, får myndigheten förelägga&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut enligt Beslut som Granskningsnämnden&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos kam- för radio och TV och Radio- och&lt;br&gt;marrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-verket meddelat enligt denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som förenats med vite, utom&lt;br&gt;beslut som avses i 23 §, får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket enligt 6 § andra stycket och&lt;br&gt;21 § andra stycket samt beslut om&lt;br&gt;förordnande av lokala kabelsändar-&lt;br&gt;företag enligt 6 § första stycket 2.&lt;br&gt;Andra beslut av Granskningsnämn-&lt;br&gt;den för radio och TV och Radio- och&lt;br&gt;TV-verket enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om&lt;br&gt;koncessionsavgift på televisionens område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1992:72) om koncessionsavgift&lt;br&gt;på televisionens område&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5-10 och 13 §§ ordet ”kabelnämnden” skall bytas ut mot &amp;quot;Radio-&lt;br&gt;och TV-verket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verkets beslut&lt;br&gt;enligt 5-7 §§, 9 § andra stycket och&lt;br&gt;10 § får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket enligt denna lag får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att&lt;br&gt;betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut enligt&lt;br&gt;5-7 §§, 9 § andra stycket och 10 §&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut i andra&lt;br&gt;fall får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 8 § 1992:827.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1356) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1356) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5-9, 11 och 27-30 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 28 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillsynen skall&lt;br&gt;Kabelnämnden upprätta ett register&lt;br&gt;över satellitprogramföretag och sa-&lt;br&gt;tellitentreprenörer. Registret skall&lt;br&gt;föras med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Det får endast innehålla&lt;br&gt;sådana uppgifter som lämnas av de&lt;br&gt;registreringsskyldiga enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall upp-&lt;br&gt;rätta ett register över satellitprogram-&lt;br&gt;företag och satellitentreprenörer. Re-&lt;br&gt;gistret skall föras med hjälp av auto-&lt;br&gt;matisk databehandling. Det får en-&lt;br&gt;dast innehålla sådana uppgifter som&lt;br&gt;lämnas av de registreringsskyldiga&lt;br&gt;enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;anmäla sig för registrering hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk persons namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;firma eller motsvarande,&lt;br&gt;postadress och telefonnummer, och&lt;br&gt;uppgift om vilken verksamhet som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;anmäla sig för registrering hos&lt;br&gt;Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije satellitprogramföretag skall&lt;br&gt;årligen till Kabelnämnden redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten&lt;br&gt;som utgjorts av sådana program&lt;br&gt;som avses i 13 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije satellitprogramföretag skall&lt;br&gt;årligen till Radio- och TV-verket re-&lt;br&gt;dovisa hur stor andel av program-&lt;br&gt;tjänsten som utgjorts av sådana pro-&lt;br&gt;gram som avses i 13 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Kabelnämnden&lt;br&gt;skall satellitprogramföretaget lämna&lt;br&gt;upplysningar om vem som äger&lt;br&gt;företaget och på vilket sätt program-&lt;br&gt;tjänsten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket skall satellitprogramföretaget&lt;br&gt;lämna upplysningar om vem som&lt;br&gt;äger företaget och på vilket sätt pro-&lt;br&gt;gramtjänsten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Kabelnämnden På begäran av Radio- och TV-&lt;br&gt;skall en satellitentreprenör lämna verket skall en satellitentreprenör&lt;br&gt;upplysningar om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämna upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är uppdragsgivare och hans adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen över satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag eller 5&lt;br&gt;kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden har spelat in ett&lt;br&gt;televisionsprogram, skall på begäran&lt;br&gt;av Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV utan kostnad lämna en sådan&lt;br&gt;inspelning till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag eller 5&lt;br&gt;kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden har spelat in ett&lt;br&gt;televisionsprogram, skall på begäran&lt;br&gt;av Kabelnämnden utan kostnad&lt;br&gt;lämna en sådan inspelning till&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden får ålägga ett&lt;br&gt;satellitprogramföretag att på lämpligt&lt;br&gt;sätt offentliggöra ett beslut av&lt;br&gt;nämnden enligt vilket företaget har&lt;br&gt;brutit mot bestämmelserna i 12 § om&lt;br&gt;beriktigande. Föreläggandet får&lt;br&gt;dock inte innebära att offentlig-&lt;br&gt;görande måste ske i ett program som&lt;br&gt;företaget sänder. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV får ålägga ett satellitprogram-&lt;br&gt;företag att på lämpligt sätt offent-&lt;br&gt;liggöra ett beslut av nämnden enligt&lt;br&gt;vilket företaget har brutit mot be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § om berikti-&lt;br&gt;gande. Föreläggandet får dock inte&lt;br&gt;innebära att offentliggörande måste&lt;br&gt;ske i ett program som företaget sän-&lt;br&gt;der. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett sådant föreläggande gäller&lt;br&gt;omedelbart även om det överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag&lt;br&gt;bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 7, 8, 11 eller 14-24 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga företaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag&lt;br&gt;bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 7, 8 eller 7/ § får Radio- och TV-&lt;br&gt;verket respektive Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV förelägga&lt;br&gt;företaget att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag&lt;br&gt;bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 14-24 § får Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV förelägga företaget&lt;br&gt;att följa bestämmelsen. Föreläggan-&lt;br&gt;det får förenas med vite. Ett sådant&lt;br&gt;föreläggande gäller omedelbart även&lt;br&gt;om det överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en satellitentreprenör bryter&lt;br&gt;mot bestämmelsen i 9 § får Radio-&lt;br&gt;och TV-verket förelägga entrepre-&lt;br&gt;nören att följa bestämmelsen. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige, får förelägg-&lt;br&gt;ande enligt 28 eller 28 a § i stället&lt;br&gt;riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en satellitentreprenör bryter&lt;br&gt;mot bestämmelsen i 9 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga entreprenören att&lt;br&gt;följa bestämmelsen. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige, får förelägg-&lt;br&gt;ande enligt 28 § i stället riktas mot&lt;br&gt;satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Kabelnämnden som har&lt;br&gt;förenats med vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut som&lt;br&gt;nämnden har meddelat enligt denna&lt;br&gt;lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;enligt 27 eller 28 a § som har&lt;br&gt;förenats med vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lokalradiolagen (1993:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4, 5, 8-13, 17-19, 21, 28, 29, 34 och 37 §§ orden ”Styrelsen&lt;br&gt;för lokalradiotillstånd” skall bytas ut mot ”Radio- och TV-verket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10-12, 18, 19, 28 och 29 §§ ordet &amp;quot;styrelsen&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;verket&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 30, 31 och 39 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 22 eller 24-27 §§,&lt;br&gt;får Radionämnden förelägga honom&lt;br&gt;att följa bestämmelserna. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 22 eller 24-27 §§,&lt;br&gt;får Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV förelägga honom att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare skall på upp-&lt;br&gt;maning av Radionämnden lämna&lt;br&gt;nämnden en sådan inspelning som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden. Om till-&lt;br&gt;ståndshavaren inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får nämnden&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV eller Radio- och TV-&lt;br&gt;verket lämna nämnden respektive&lt;br&gt;verket en sådan inspelning som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden. Om till-&lt;br&gt;ståndshavaren inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får myndigheten&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Styrelsen för lokalra-&lt;br&gt;diotillstånd har meddelat får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten. Styrelsens&lt;br&gt;beslut om sändningsområdenas om-&lt;br&gt;fattning får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens beslut om före-&lt;br&gt;läggande som har förenats med vite&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Radio- och TV-verket&lt;br&gt;har meddelat får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Verkets beslut om&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;som har förenats med vite får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31 § får dock inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våren 1991 redovisades i proposition 1990/91:149 om radio- och TV-frågor&lt;br&gt;att en utredning skulle tillkallas för att se över myndighetsstrukturen på radio-&lt;br&gt;och TV-området. Översynen skulle omfatta dels Radionämndens, Kabel-&lt;br&gt;nämndens och Närradionämndens verksamhetsområden, dels ansvaret för&lt;br&gt;nya former av radio- och TV-sändningar till allmänheten. Syftet var att få till&lt;br&gt;stånd en gemensam organisation för myndighetsuppgifter i fråga om sådana&lt;br&gt;sändningar. Riksdagen (bet. 1990/91:KU39, rskr. 1990/91:370) anförde&lt;br&gt;inga invändningar därvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juli 1991 beslutade den dåvarande regeringen om direktiv för en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att utarbeta förslag till organisation för en sammanhållen&lt;br&gt;central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten. Den särskil-&lt;br&gt;de utredaren, direktören Leif Larson, lade i april 1992 fram betänkandet&lt;br&gt;Radio och TV i ett (SOU 1992:36). I betänkandet föreslås att en ny central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet, Radio- och televisionsmyndigheten, inrättas. Inom&lt;br&gt;myndigheten skall det enligt förslaget finnas en särskild nämnd, Radio- och&lt;br&gt;televisionsnämnden, som bl.a. skall pröva frågor om återkallelse av sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd och meddela förelägganden att följa bestämmelser om sänd-&lt;br&gt;ningarnas innehåll. Utredarens sammanfattning av betänkandet återfinns i&lt;br&gt;bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i februari 1993 (prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:&lt;br&gt;KU15, rskr. 1992/93:168, SFS 1993:120) om inrättandet av en tillfällig&lt;br&gt;myndighet, Styrelsen för lokalradiotillstånd, för planering och beslut om&lt;br&gt;tillstånd att sända privat lokalradio. Konstitutionsutskottet konstaterade i sitt&lt;br&gt;betänkande att frågan om hur myndighetsfrågoma skulle lösas på sikt var&lt;br&gt;föremål för beredning i regeringskansliet och att det arbetet inte borde före-&lt;br&gt;gripas genom något uttalande från riksdagens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 januari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.1 förhållande till lagrådsremissen före-&lt;br&gt;slår Lagrådet en ändring i radiolagen (1966:755) angående rätten att på nämn-&lt;br&gt;dens vägnar fatta beslut, samt ändringar i lagen (1991:2027) om kabelsänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten och lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televi-&lt;br&gt;sionsprogram till allmänheten i fråga om rätten att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följt Lagrådets förslag (se avsnitt 11.2 och 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) trädde i kraft den 1 januari 1992. Därmed&lt;br&gt;är yttrandefriheten i radio, television, filmer, videogram, ljudupptagningar&lt;br&gt;m.m. grundlagsskyddad. YGL bygger på samma grundsatser som tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen. Det innebär bl.a. att principerna om censurförbud och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;etableringsfrihet gäller för hela massmedieområdet, med undantag endast i Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;fråga om att krav på tillstånd för trådlösa sändningar av radio- och TV-&lt;br&gt;program får uppställas och att viss förhandsgranskning av film och video-&lt;br&gt;gram tillåts. Vidare gäller de tryckfrihetsrättsliga principerna om ensamansvar&lt;br&gt;och källskydd, begränsning av möjligheterna till kriminalisering samt särskild&lt;br&gt;rättegångsordning med tillgång till jury.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt YGL har varje svensk medborgare och svensk juridisk person rätt&lt;br&gt;att sända radio- och TV-program genom tråd. Denna frihet hindrar dock inte&lt;br&gt;att det i lag meddelas föreskrifter dels om skyldighet för nätinnehavare att ge&lt;br&gt;utrymme för vissa program i den utsträckning det behövs med hänsyn till all-&lt;br&gt;mänhetens intresse av tillgång på allsidig upplysning, dels om ingripanden&lt;br&gt;mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar,&lt;br&gt;pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp (3 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att sända radio- och TV-program på annat sätt än genom tråd får&lt;br&gt;regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att&lt;br&gt;sända (3 kap. 2 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i grundlagen hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter&lt;br&gt;om förbud mot kommersiell reklam i radio- och TV-program eller om villkor&lt;br&gt;för sådan reklam, eller föreskrifter om förbud mot och villkor för annan&lt;br&gt;annnonsering och sändning av program som helt eller delvis bekostas av&lt;br&gt;någon annan än den som bedriver programverksamheten (1 kap. 12 § andra&lt;br&gt;stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YGL anger även hur beslut om tillstånd och sanktioner inom radio- och&lt;br&gt;TV-området skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rätt att sända radio- och TV-program skall kunna prövas av&lt;br&gt;domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är bestämd i lag och vars&lt;br&gt;ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare. Prövningen av beslut av&lt;br&gt;regeringen skall göras av domstol och behöver endast avse beslutets laglighet&lt;br&gt;(3 kap. 5 § första stycket). Om sådan prövning finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Att det i lag före-&lt;br&gt;skrivs att ett beslut inte får överklagas hindrar inte att beslutets laglighet&lt;br&gt;prövas i denna ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingripande på grund av missbruk av yttrandefriheten måste prövas av&lt;br&gt;domstol under medverkan av jury. Detta gäller dock inte om saken rör över-&lt;br&gt;trädelse av föreskrifter eller villkor i fråga om kommersiell reklam etc.&lt;br&gt;(3 kap. 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får vidare i lag föreskrivas att en nämnd vars sammansättning är be-&lt;br&gt;stämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare skall&lt;br&gt;granska om radio- och TV-program, som någon har sänt på annat sätt än&lt;br&gt;genom tråd, står i överensstämmelse med de föreskrifter eller andra villkor&lt;br&gt;som gäller för sändningarna. En sådan nämnd får endast uttala sin mening&lt;br&gt;och förelägga den sändande att följa föreskrifterna eller villkoren. I lag får&lt;br&gt;föreskrivas att ett föreläggande av nämnden får förenas med vite. Frågor om&lt;br&gt;ansvar för yttrandefrihetsbrott och om utdömande av vite prövas alltid av&lt;br&gt;domstol (7 kap. 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Gällande tillståndskrav och regler för radio-&lt;br&gt;och TV-sändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att radio- och TV-sändningar till allmänheten skall få bedrivas i Sverige&lt;br&gt;gäller i de flesta fall att den sändande har tillstånd av en myndighet eller att&lt;br&gt;den som bedriver sändningsverksamhet anmäler sig för registrering hos en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sändningarna gäller regler av olika slag. Dels finns regler som gäller&lt;br&gt;att den som sänder skall vara behörig, att sändningarna skall komma i gång&lt;br&gt;och fortgå, att ansvarig utgivare skall finnas, att olika uppgifter skall anmälas&lt;br&gt;till en myndighet, att den s.k. must carry-skyldigheten för innehavare av&lt;br&gt;kabelnät skall fullgöras, att avgifter i vissa fall skall betalas etc. Dels finns&lt;br&gt;sådana regler som avser programinnehållet, t.ex. om våld, pornografi och&lt;br&gt;mediets genomslagskraft, otillbörligt kommersiellt gynnande, reklam och&lt;br&gt;sponsring, sändningsbeteckningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De former av radio- och TV-sändningar till allmänheten som berörs av för-&lt;br&gt;slagen i denna proposition är sändningar med tillstånd enligt radiolagen&lt;br&gt;(1966:755), kabelsändningar, närradio, satellitsändningar och lokalradio.&lt;br&gt;Sändning av radiotidningar i rundradiosändning enligt lagen (1981:508) om&lt;br&gt;radiotidningar omfattas däremot inte av förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående Radiolagsutredningen (U 1985:03) har i uppdrag att se över&lt;br&gt;det nuvarande regelsystemet på radio- och TV-området med syftet att bl.a.&lt;br&gt;uppnå större klarhet och överskådlighet. Utredningen väntas avge förslag&lt;br&gt;under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Radio- och TV-sändningar enligt radiolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § radiolagen (1966:755) krävs tillstånd av regeringen för att sända&lt;br&gt;radio- och TV-program i rundradiosändning här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen innehåller också vissa bestämmelser om programverksam-&lt;br&gt;heten. Varje programföretag avgör ensamt vad som skall förekomma i en&lt;br&gt;sändning men har enligt radiolagen att iaktta bestämmelser om opartiskhet,&lt;br&gt;saklighet m.m. Övriga villkor för sändningsrätten skall enligt radiolagen tas&lt;br&gt;in i avtal mellan regeringen och programföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungligen gällde radiolagen för dåvarande Sveriges Radios sänd-&lt;br&gt;ningar, de enda radio- och TV-sändningar till allmänheten som var tillåtna.&lt;br&gt;När det så småningom har tillkommit andra slags radio- och TV-sändningar&lt;br&gt;till allmänheten har de i allmänhet reglerats genom särskilda lagar, vilka dock&lt;br&gt;bygger på radiolagen i fråga om bl.a. den använda begreppsapparaten. Radio-&lt;br&gt;lagens regler om sändningsinnehåll m.m. gäller endast för de programföretag&lt;br&gt;som har tillstånd enligt radiolagen, dvs. för närvarande Sveriges Television&lt;br&gt;AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och TV 4 AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagen anger vad som skall gälla för reklam och annan annonsering i&lt;br&gt;televisionen samt ger lagstöd för avtalsvillkor om programföretagens rätt att&lt;br&gt;sända reklam mot ersättning m.m. samt sponsrade program (jfr prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:149, bet. 1990/91:KU39, rskr. 1990/91:370). Ett programföretag Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;får inte i programverksamheten mot ersättning eller annars på ett otillbörligt&lt;br&gt;sätt gynna ett kommersiellt intresse. Programföretaget får dock i fråga om&lt;br&gt;någon som har bekostat ett program helt eller delvis lämna uppgift om vem&lt;br&gt;bidragsgivaren är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annonser som sänds under annonstid i televisionen innehåller 8-15 §§&lt;br&gt;radiolagen bestämmelser om bl.a. vilka typer av inslag som får förekomma,&lt;br&gt;att det skall framgå i vems intresse sändningen sker, hur stor del av sänd-&lt;br&gt;ningstiden som får avse annonser, hur annonserna får placeras, att det inte får&lt;br&gt;uppträda vissa personer i annonser och att vissa annonser inte är tillåtna.&lt;br&gt;Bl.a. är det förbjudet med annonser som syftar till att vinna stöd för politiska&lt;br&gt;eller religiösa åsikter och annonser som riktar sig till barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programföretagen har sedan den 1 januari 1994 enligt radiolagen en skyl-&lt;br&gt;dighet att årligen till Radionämnden anmäla hur stor andel av en pro-&lt;br&gt;gramtjänsts årliga sändningstid som är av europeiskt ursprung (jfr prop.&lt;br&gt;1992/93:75, bet. 1992/93:KU 12, rskr. 1992/93:117, SFS 1992:1357).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall den som sänder&lt;br&gt;radioprogram till allmänheten ombesörja att varje program spelas in. Enligt&lt;br&gt;18 § radiolagen skall ett programföretag på uppmaning av Radionämnden&lt;br&gt;tillställa nämnden en sådan upptagning av ett program som avses i 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område anger i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § att ett programföretag som enligt radiolagen har tillstånd att sända lands-&lt;br&gt;omfattande televisionsprogram är skyldigt att betala koncessionsavgift till&lt;br&gt;staten under förutsättning att företaget har rätt att sända reklam i hela landet&lt;br&gt;och är ensamt i landet om att ha denna rätt (jfr prop. 1991/92:78, bet.&lt;br&gt;1991/92:KU21, rskr. 1991/92:114). Lagen innehåller bestämmelser om bl.a.&lt;br&gt;beräkning, fastställande och betalning av avgiften och gäller för närvarande&lt;br&gt;TV 4 AB. Myndighetsuppgifter som följer av denna lag handhas av Kabel-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kabelsändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lag (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten trädde i kraft&lt;br&gt;samtidigt med YGL den 1 januari 1992 (jfr prop. 1991/92:53, bet. 1991/92:&lt;br&gt;KU19, rskr. 1991/92:110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den nya lagstiftningen är stadgandet i YGL att var och&lt;br&gt;en har rätt att sända radio- och televisionsprogram i tråd till allmänheten. I&lt;br&gt;lagen har därför det tidigare kravet på tillstånd för lokala kabelsändningar till&lt;br&gt;allmänheten tagits bort. Lagen innebär frihet att anlägga kabelnät och att be-&lt;br&gt;driva sändningar samt tillåter att reklam sänds i egensändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För innehavare av kabelnät anges i 6 § kabellagen vissa skyldigheter, bl.a.&lt;br&gt;är innehavaren skyldig att se till att de boende i anslutna fastigheter på ett till-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;sändningar som sänds med stöd av radiolagen (s.k. must carry-skyldighet)&lt;br&gt;samt att kostnadsfritt bereda utrymme för TV-sändningar från lokala kabel-&lt;br&gt;sändarföretag. Kabelnämnden förordnar lokala kabelsändarföretag enligt&lt;br&gt;vissa villkor som anges i lagen (7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabellagen innehåller även bestämmelser om att egensändningar inte på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt får gynna ett kommersiellt intresse (8 §) samt regler om reklam&lt;br&gt;och sponsring (3, 9-15 §§). Lokala kabelsändarföretag får inte sända reklam.&lt;br&gt;Reglerna för annonser i TV-sändningar överensstämmer med de motsvarande&lt;br&gt;regler som enligt radiolagen gäller för den trådlösa televisionen. För ljud-&lt;br&gt;radiosändningar är reglerna dock mindre omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot fortsatta egensändningar får enligt 16 § kabellagen på talan av&lt;br&gt;Justitiekanslem meddelas av domstol om sändningarna vid upprepade till-&lt;br&gt;fällen har innehållit program som utgör olaga våldsskildring eller hets mot&lt;br&gt;folkgrupp, om de vid upprepade tillfällen har innehållit pornografi eller om de&lt;br&gt;har varit ensidigt inriktade på våldsskildringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § kabellagen skall den som enligt 5 kap. 3 § lagen med föreskrif-&lt;br&gt;ter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden är&lt;br&gt;skyldig att ombesörja och bevara inspelning av en egensändning, på uppma-&lt;br&gt;ning av Kabelnämnden lämna nämnden en sådan inspelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utser utgivare av vissa radioprogram i trådsändningar skall enligt&lt;br&gt;3 kap. 13 § lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagens områden bl.a. anmäla vem som har utsetts till utgivare till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Närradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 (prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:168, SFS 1993:122) om vissa ändringar i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459). Beslutet innebar bl.a. att sammanslutningar med tillstånd att&lt;br&gt;sända närradio fick rätt att sända reklam och sponsrade program enligt i stort&lt;br&gt;sett samma regler som gäller för lokalradion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att sända närradio krävs enligt 3 § närradiolagen tillstånd av Närradio-&lt;br&gt;nämnden. Lagen anger också vissa behörighetskrav och reglerar möjligheten&lt;br&gt;att ta ut avgifter för sändningarna. Nämnden beslutar vilka sammanslutningar&lt;br&gt;som skall få sända närradio och under vilken tid sändningarna får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I närradiolagen finns även bestämmelser om att sändningarna inte på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt får gynna ett kommersiellt intresse (10 §), regler om reklam&lt;br&gt;och sponsring (10 a och 10 b §§), liksom regler om egenproduktion (11 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutnings sändningstillstånd får enligt 16 § närradiolagen åter-&lt;br&gt;kallas av en domstol om domstolen funnit att ett program i närradion inne-&lt;br&gt;fattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrande-&lt;br&gt;friheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 14 § närradiolagen skall en sammanslutning på uppmaning av När-&lt;br&gt;radionämnden tillställa nämnden sådan inspelning som avses i 5 kap. 3 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd att sända närradio skall enligt 3 kap. 3 § lagen med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens om-&lt;br&gt;råden bl.a. anmäla vem som är utgivare för programverksamheten till När-&lt;br&gt;radionämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Satellitsändningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmän-&lt;br&gt;heten trädde i kraft samtidigt med EES-avtalet den 1 januari 1994 (jfr prop.&lt;br&gt;1992/93:75, bet. 1992/93: KU12,rskr. 1992/93:117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på tillstånd för att bedriva satellit-TV-verksamhet finns inte.&lt;br&gt;Däremot är satellitprogramföretag och satellitentreprenörer enligt satellitlagen&lt;br&gt;skyldiga att anmäla sig för registrering hos tillsynsmyndigheten samt att&lt;br&gt;lämna vissa uppgifter. Kabelnämnden är tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitprogramföretagen skall enligt lagen årligen till Kabelnämnden an-&lt;br&gt;mäla hur stor andel av programtjänstens årliga sändningstid som är av euro-&lt;br&gt;peiskt ursprung. På begäran av nämnden skall företaget även lämna upp-&lt;br&gt;lysningar bl.a. om vem som äger företaget och på vilket sätt programtjänsten&lt;br&gt;finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satellitlagen innehåller även regler om programverksamheten. Bl.a. skall&lt;br&gt;sändningarna präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer samt prin-&lt;br&gt;cipen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och&lt;br&gt;värdighet. När det är befogat skall uppgifter som förekommit i ett program&lt;br&gt;beriktigas. Satellitprogramföretagen skall även ta hänsyn bl.a. till televisio-&lt;br&gt;nens särskilda genomslagskraft (12 §). Vidare stadgas hur stor andel av en&lt;br&gt;programtjänsts årliga sändningstid som skall upptas av program av europeiskt&lt;br&gt;ursprung (13 §). Satellitprogramföretagets namn eller programtjänstens&lt;br&gt;beteckning skall anges i sändningarna enligt vissa principer (14 §). Den som&lt;br&gt;bedriver sändningar enligt satellitlagen får inte heller på ett otillbörligt sätt&lt;br&gt;gynna ett kommersiellt intresse (15 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om reklam och sponsring i 19-24 §§ satellitlagen&lt;br&gt;överensstämmer med motsvarande regler i radiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § satellitlagen skall den som enligt satellitlagen eller 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden har spelat in ett televisionsprogram, på begäran av Kabel-&lt;br&gt;nämnden utan kostnad lämna en sådan inspelning till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Lokalradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 om en lokalradiolag (1993:120) som inne-&lt;br&gt;bär att privata reklamfinansierade ljudradiosändningar tillåts med verkan&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 april 1993 (jfr prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:KU15, rskr.&lt;br&gt;1992/93: 168).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lokalradiolagen krävs tillstånd av Styrelsen för lokalradiotill- Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;stånd för att sända lokalradio. Lagen reglerar olika frågor om tillståndsgiv-&lt;br&gt;ningen och betalning av avgifter. För dessa regler är styrelsen ansvarig myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndsinnehavare skall på uppmaning av Styrelsen för lokalradiotill-&lt;br&gt;stånd bl.a. lämna uppgifter om sitt aktieinnehav m.m. i företag som har till-&lt;br&gt;stånd att sända lokalradio (29 §). Skälet är föreskriften i 5 § om att ingen till-&lt;br&gt;ståndshavare, vare sig direkt eller indirekt, får ha mer än ett tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd att sända lokalradio skall enligt 3 kap. 6 a § lagen&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden bl.a. anmäla vem som är utgivare för programverksamheten till&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalradiolagen innehåller även vissa bestämmelser om sändningarnas&lt;br&gt;innehåll, bl.a. att det under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn&lt;br&gt;skall sändas sådana program som har framställts särskilt för den egna verk-&lt;br&gt;samheten (22 §), samt regler om reklam och sponsring (24-27 §§). Reglema&lt;br&gt;om reklam och sponsring som gäller för lokalradion överensstämmer med&lt;br&gt;motsvarande regler för egensändningar av ljudradio i kabel. För dessa regler&lt;br&gt;om lokalradiosändningamas innehåll är Radionämnden ansvarig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 § lokalradiolagen skall ett programföretag på uppmaning av&lt;br&gt;Radionämnden lämna nämnden en sådan upptagning av ett program som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Nuvarande myndigheter på radio- och&lt;br&gt;TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fyra av de nuvarande myndigheterna med uppgift att meddela tillstånd&lt;br&gt;för samt utöva tillsyn över radio- och TV-sändningar till allmänheten, som&lt;br&gt;berörs av det förslag till ny myndighetsorganisation som denna proposition&lt;br&gt;innehåller. Det gäller Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver utförs myndighetsuppgifter på radio- och TV-området även av&lt;br&gt;Taltidningsnämnden, som prövar frågor om tillstånd att sända radiotidningar i&lt;br&gt;rundradiosändning och om återkallelse av sådana tillstånd, Telestyrelsen, som&lt;br&gt;beslutar om tillstånd att använda radiosändare samt har tillsyn över radioan-&lt;br&gt;vändningen från teknisk synpunkt samt Justitiekanslem, som har tillsyn över&lt;br&gt;efterlevnaden av yttrandefrihetslagstiftningen samt fungerar som åklagare i&lt;br&gt;yttrande frihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Radionämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden består enligt 17 § radiolagen av en ordförande och ytterligare&lt;br&gt;sex av regeringen utsedda ledamöter jämte ersättare. En av ledamöterna eller&lt;br&gt;ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden skall&lt;br&gt;vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden övervakar genom granskning i efterhand om ett program-&lt;br&gt;företag som sänder program med tillstånd enligt 5 § radiolagen utövar sin rätt&lt;br&gt;i överensstämmelse med radiolagen och de bestämmelser som anges i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och programföretaget, för närvarande Sveriges Television,&lt;br&gt;Sveriges Radio, Sveriges Utbildningsradio och TV 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avtalen anges bl.a. att programföretaget på lämpligt sätt skall redogöra&lt;br&gt;för beslut av Radionämnden som innebär att företaget har brutit mot vissa be-&lt;br&gt;stämmelser i radiolagen eller avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot vissa bestämmelser i radiolagen eller av-&lt;br&gt;talet mellan regeringen och programföretaget får Radionämnden vidare enligt&lt;br&gt;17 a § förelägga företaget att följa bestämmelsen. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite. Om programföretaget inte rättar sig efter en uppmaning från Radio-&lt;br&gt;nämnden att överlämna en inspelning av ett program, får nämnden likaledes&lt;br&gt;förelägga vite (18 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden skall även granska om innehavare av tillstånd att sända&lt;br&gt;lokalradio följer lokalradiolagens regler om sändningarnas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid brott mot lokalradiolagens bestämmelser om programmens innehåll får&lt;br&gt;Radionämnden förelägga innehavare av tillståndet att följa bestämmelserna.&lt;br&gt;Det gäller regeln om andelen program som framställts för den egna&lt;br&gt;verksamheten (22 §) och reglerna för reklam och sponsring (24-27 §§).&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite. Om en tillståndshavare inte rättar sig efter&lt;br&gt;en uppmaning från nämnden att överlämna en inspelning av ett program, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite (31 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens beslut om förelägganden som har förenats med vite får&lt;br&gt;enligt 24 § radiolagen och 39 § andra stycket lokalradiolagen överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Kabelnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden består enligt 22 § kabellagen av en ordförande, en vice ordfö-&lt;br&gt;rande och fem andra ledamöter. Ordföranden och vice ordföranden skall vara&lt;br&gt;eller ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden har gemensamt kansli med Närradionämnden. Chef för&lt;br&gt;kansliet är en direktör, som tillika är chef för Kabelnämnden. Ställföreträdan-&lt;br&gt;de direktören är chef för enheten Närradionämnden. För nämnderna finns en&lt;br&gt;gemensam delegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden skall följa verksamheten med kabelsändningar och satellit-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten. Nämnden har vidare tillsyn över att satellitlagen&lt;br&gt;följs och handlägger också ärenden enligt lagen om koncessionsavgift på&lt;br&gt;televisionens område. I enlighet med bestämmelserna i kabellagen skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden förordna lokala kabelsändarföretag och besluta om återkallelse av Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;sådant förordnande, besluta om undantag från nätinnehavarens skyldigheter&lt;br&gt;och besluta om förelägganden. I enlighet med satellitlagen skall nämnden föra&lt;br&gt;register över satellitprogramföretag och satellitentreprenörer, samt besluta om&lt;br&gt;förelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden får enligt 21 § första stycket kabellagen förelägga den som&lt;br&gt;bryter mot vissa reklamregler eller bestämmelsen om nätinnehavarens skyl-&lt;br&gt;digheter (must carry-regeln) att följa bestämmelserna. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Nämnden kan under vissa omständigheter vid brott mot för-&lt;br&gt;budet för lokala kabelsändarföretag att sända reklam återkalla förordnandet&lt;br&gt;för företaget (21 § andra stycket). Nämndens beslut enligt kabellagen får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten (24 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § satellitlagen får Kabelnämnden under vissa omständigheter&lt;br&gt;(12 § om beriktigande) ålägga ett satellitprogramföretag att offentliggöra ett&lt;br&gt;beslut av nämnden och föreläggandet får förenas med vite. Enligt satellit-&lt;br&gt;lagens 28 § får Kabelnämnden förelägga ett satellitprogramföretag vid vite att&lt;br&gt;följa vissa bestämmelser. Det gäller såväl programregler (14-18 §§ om&lt;br&gt;programverksamheten, 19-24 §§ om reklam och sponsring) som andra regler&lt;br&gt;(7 § om anmälan av andelen europeiskt material, 8 § om upplysningar om&lt;br&gt;ägarförhållanden etc., samt 11 § om att lämna kopia av inspelade TV-pro-&lt;br&gt;gram). Enligt 29 § får nämnden under vissa förutsättningar även förelägga en&lt;br&gt;satellitentreprenör att vid vite följa bestämmelse som gäller för entreprenören.&lt;br&gt;Beslut av nämnden som förenats med vite får överklagas till kammarrätten&lt;br&gt;(30 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden skall enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift på tele-&lt;br&gt;visionens område besluta om fastställande och betalning av avgift, om ränta,&lt;br&gt;återbetalning, indrivning m.m. Nämndens beslut får i vissa fall överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten (11 §). Överklagande av beslut inverkar dock inte på&lt;br&gt;skyldigheten att betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Närradionämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens ordförande och vice ordförande skall enligt 2 § närradio-&lt;br&gt;lagen vara lagfarna och erfarna i domarvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har till uppgift att pröva frågor om närradio och att ha tillsyn&lt;br&gt;över närradioverksamheten. I enlighet med bestämmelserna i närradiolagen&lt;br&gt;prövar nämnden frågor om tillstånd att sända närradio och återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd, fastställer sändningstider, beslutar om förelägganden och efterhands-&lt;br&gt;granskar program i lämplig omfattning. Nämnden handlägger även ärenden&lt;br&gt;om avgifter för närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får enligt 13 § närradiolagen återkalla tillstånd att sända närradio&lt;br&gt;i vissa fall. Det gäller t.ex. om behörighetskraven inte längre uppfylls, om&lt;br&gt;rätten att sända inte utnyttjas eller om avgifter inte erläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning bryter mot beslut om sändningstid eller låter någon&lt;br&gt;annan i dess ställe utnyttja sändningstiden, eller bryter mot bestämmelserna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sändningarnas innehåll i 10-11 §§, får Närradionämnden förelägga Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;sammanslutningen att följa bestämmelserna. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite (13 a §). Om en sammanslutning inte rättar sig efter en uppmaning från&lt;br&gt;nämnden att överlämna en inspelning av ett program, får nämnden också&lt;br&gt;förelägga vite (14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § får nämndens beslut om tillstånd och återkallelse av tillstånd,&lt;br&gt;beslut om fördelning av sändningstid enligt 7 och 8 §§ och beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 13 a och 14 §§ vilket har förenats med vite, överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut enligt närradiolagen får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd har i uppgift att pröva frågor om tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio enligt lokalradiolagen och om avgift för sådana tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen får enligt 28 § lokalradiolagen återkalla tillstånd att sända lokal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radio i vissa fall. Det gäller t.ex. om tillståndshavaren inte inlett sändnings-&lt;br&gt;verksamheten inom sex månader efter tillståndstidens början, om det saknas&lt;br&gt;utgivare för sändningsverksamheten, eller under vissa förutsättningar om till-&lt;br&gt;ståndshavaren inte längre är behörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 29 § får styrelsen förelägga vite om en tillståndshavare inte rättar sig&lt;br&gt;efter en uppmaning från styrelsen att lämna uppgifter om sitt aktieinnehav&lt;br&gt;m.m. i företag som har tillstånd att sända lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som styrelsen har meddelat får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om sändningsområdenas omfattning får dock inte överklagas (39 §&lt;br&gt;första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förvaltningsmyndigheters ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens s.k. verksledningsbeslut år 1987 (prop. 1986/87:99, bet.&lt;br&gt;1986/87:KU29, rskr. 1986/87:226) innebär att ansvaret för statliga förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndigheter bör delas mellan en myndighetschef och en lekmannasty-&lt;br&gt;relse. Myndighetens chef är normalt också styrelsens ordförande. Styrelsen&lt;br&gt;beslutar om anslagsframställning, föreskrifter som riktar sig till enskilda,&lt;br&gt;kommuner och landsting m.m. men tar annars inte befattning med den&lt;br&gt;löpande verksamheten. Beslut fattas av chefen eller, efter föreskrift i instruk-&lt;br&gt;tion eller genom delegation, av annan tjänsteman. Verksledningsbeslutet&lt;br&gt;utesluter emellertid inte att även andra ledningsformer kan användas, t.ex.&lt;br&gt;enrådighetsverk där myndighetens chef är högsta beslutande nivå inom&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att de allmänna villkoren för de statliga myndigheternas&lt;br&gt;verksamhet successivt har förändrats sedan riksdagen verksledningsbeslut år&lt;br&gt;1987, har en särskild kommitté haft i uppdrag att se över förvaltnings-&lt;br&gt;myndigheternas ledningsformer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har nyligen lämnat sitt betänkande Effektivare ledning i statliga&lt;br&gt;myndigheter (SOU 1993:58). Enligt kommittén bör statliga myndigheter&lt;br&gt;normalt ha en chef som är ensam högsta beslutsfattare (enrådighetsverk).&lt;br&gt;Målet är främst att få ett tydligare ledningsansvar för myndigheten. Enligt&lt;br&gt;kommittén bör myndigheterna vid behov själva få besluta om inrättande och&lt;br&gt;sammansättning av rådgivande organ vid myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det enligt kommittén vara aktuellt med en styrelse som led-&lt;br&gt;ningsorgan i en myndighet. Styrelsen skall då ha ett totalt ansvar för verk-&lt;br&gt;samheten. Myndighetschefen bör enligt kommittén vara självskriven ledamot&lt;br&gt;i styrelsen och i allmänhet också styrelsens ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Behov av en ny myndighetsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En ny myndighetsorganisation bör&lt;br&gt;införas på radio- och TV-området. Syftet bör vara att få till stånd en&lt;br&gt;mer sammanhållen och överskådlig organisation än den nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Som bärande skäl för en förändring av den&lt;br&gt;nuvarande organisationsstrukturen anger utredningen behovet av ökad rätts-&lt;br&gt;säkerhet, större flexibilitet och förbättrad effektivitet. Nuvarande nämndord-&lt;br&gt;ning anses brista i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser förordar, eller&lt;br&gt;motsätter sig inte, att en administrativ samordning genomförs, så att myndig-&lt;br&gt;hetsstrukturen inte längre organiseras efter sändningsform, utan efter aktuella&lt;br&gt;uppgifter som tillståndsgivning, granskning etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Myndighetsstrukturen inom&lt;br&gt;etermediernas område är ett uttryck för hur villkoren för radio och television&lt;br&gt;har sett ut i Sverige. Den helt dominerande ställningen innehades av de av-&lt;br&gt;giftsfinansierade programföretagen inom den tidigare Sveriges Radio-koncer-&lt;br&gt;nen. Vid sidan av Sveriges Radio-företagen tillkom så småningom närradion&lt;br&gt;som en specialradio för föreningslivet. Senare infördes möjlighet att bedriva&lt;br&gt;sändningar i kabelnät till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika sändningsformerna var klart avgränsade från varandra och&lt;br&gt;styrdes av olikartade regler. Flera små myndigheter skapades med uppgift att&lt;br&gt;huvudsakligen behandla var sin sändningsform. Radionämnden hade till&lt;br&gt;uppgift att granska att programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen&lt;br&gt;utövade sin sändningsrätt i enlighet med radiolagen och avtalen med staten.&lt;br&gt;Närradionämnden hade hand om tillståndsgivning och tillsyn i fråga om&lt;br&gt;föreningsradion medan Kabelnämnden hade motsvarande uppgift för kabel-&lt;br&gt;sändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1990-talet har emellertid förutsättningarna i grunden för-&lt;br&gt;ändrats. Nya sändningsformer har tillkommit och villkoren för verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har liberaliserats genom att möjlighet till reklamfinansiering har införts. Prin- Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;cipen om etableringsfrihet så långt tillgängliga frekvensresurser medger det&lt;br&gt;håller på att genomföras. Skillnaden mellan olika sändningsformer håller på&lt;br&gt;att suddas ut och konkurrensen om frekvensutrymmet ökar. I denna situation&lt;br&gt;medför den nuvarande splittrade myndighetsstrukturen problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel är att olika myndigheter utan någon egentlig samordning fattar&lt;br&gt;beslut om sändningstillstånd som tar i anspråk samma frekvensutrymme. För&lt;br&gt;närvarande kan t.ex. Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd i&lt;br&gt;princip meddela sändningstillstånd för närradio resp, lokalradio som kräver&lt;br&gt;tillgång till en och samma sändningsfrekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att olika myndigheter har att tillämpa samma eller&lt;br&gt;likartade regler för olika former av sändningar. Det har t.ex. varit en uttalad&lt;br&gt;ambition under de senaste årens lagstiftning på radio- och TV-området att&lt;br&gt;skapa överensstämmelse mellan olika sändningsformer när det gäller regler&lt;br&gt;för reklam och sponsring. Omfattningen av bestämmelserna varierar men&lt;br&gt;enskilda regler har utformats lika, t.ex. regler om inplacering av reklam i&lt;br&gt;sändningarna, reklam riktad till barn och förbud mot otillbörligt gynnande av&lt;br&gt;kommersiella intressen i programmen (jfr prop. 1992/93:70, bet. 1992/93:&lt;br&gt;KU15, rskr. 1992/93:168 och prop. 1992/93:75, bet. 1992/93:KU12, rskr.&lt;br&gt;1992/93:117).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid granskas efterlevnaden av reklamreglema för televisionen av&lt;br&gt;Radionämnden när det gäller TV 4 och av Kabelnämnden i fråga om satellit-&lt;br&gt;sändningar och egensändningar i kabel. På ljudradiosidan granskas efter-&lt;br&gt;levnaden av reklamreglema av Närradionämnden när det gäller närradion och&lt;br&gt;av Radionämnden i fråga om lokalradio. Därmed finns risk för att olika myn-&lt;br&gt;digheter kommer till motstridiga resultat i fråga om tillämpningen av liknande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till dessa nackdelar kommer att förekomsten av flera små myndigheter&lt;br&gt;innebär att organisationen blir sårbar och att det blir svårare att upprätthålla&lt;br&gt;tillräcklig kompetens inom olika administrativa specialområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabba förändringar som under senare år har präglat radio- och TV-&lt;br&gt;området visar inga tecken på att avstanna. Bl.a. pågår en utveckling av&lt;br&gt;digitala distributionsmetoder som kan komma att i grunden förändra villkoren&lt;br&gt;för programspridning. För närvarande saknas ett organ med uppgift att fortlö-&lt;br&gt;pande följa utvecklingen i fråga om radio- och TV-sändningar till allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser regeringen att en mer sammanhållen och över-&lt;br&gt;skådlig myndighetsorganisation än den nuvarande bör införas på radio- och&lt;br&gt;TV-området. Detta kan uppnås genom att myndighetsuppgifterna samordnas&lt;br&gt;så att bl.a. ansvaret för tillståndsgivning för olika sändningsformer placeras&lt;br&gt;hos en och samma myndighet och genom att tillsynen av efterlevnaden av&lt;br&gt;reklamregler och andra programregler för de olika sändningsformema utövas&lt;br&gt;av en och samma instans. Skapandet av en sammanhållen myndighetsorgani-&lt;br&gt;sation ligger i linje med den strävan efter ökad klarhet och överskådlighet som&lt;br&gt;även avspeglas i Radiolagsutredningens uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Två nya myndigheter inrättas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Två nya myndigheter inrättas den 1 juli 1994.&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV har tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av programregler medan Radio- och TV-verket får till uppgift att bl.a.&lt;br&gt;besluta om sändningstillstånd enligt de särskilda lagarna för ljudradio-&lt;br&gt;och TV-sändningar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag överensstämmer inte helt med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen föreslår inrättandet av en sammanhållen central&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet, Radio- och TV-myndigheten, med ansvar för&lt;br&gt;samtliga myndighetsuppgifter i fråga om radio- och TV-sändningar till&lt;br&gt;allmänheten. Inom myndigheten skall finnas en särskild nämnd. Nämnden&lt;br&gt;skall avgöra ärenden som enligt YGL skall avgöras av en domstolsliknande&lt;br&gt;nämnd, men inte ha någon verksledande uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är splittrad när det gäller förslaget om en samman-&lt;br&gt;hållen myndighet för samtliga myndighetsuppgifter. Tre större grupperingar&lt;br&gt;kan urskiljas bland remissinstanserna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förslaget om en sammanslagen myndighet stöds av bl.a. Kabel- och när-&lt;br&gt;radionämndema, Göta hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, juridiska fakul-&lt;br&gt;tetsnämnden vid Stockholms universitet, Statskontoret, Sveriges reklam-&lt;br&gt;förbund, Advokatsamfundet, KLYS, Sveriges Lokal-TV-förbund och&lt;br&gt;Sundsvalls kommun. Vidare anger Justitieombudsmannen, Justitiekans-&lt;br&gt;lem, Telestyrelsen, Radiolagsutredningen, Riksrevisonsverket och Riks-&lt;br&gt;skatteverket att man inte har några erinringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En andra grupp förordar två olika myndighetsorgan där den ena utför de&lt;br&gt;granskande uppgifterna, och den andra tillståndsgivning och övriga admi-&lt;br&gt;nistrativa uppgifter. Det är i första hand programföretagens rättssäkerhet&lt;br&gt;och granskningsverksamhetens integritet som anförs som skäl för en upp-&lt;br&gt;delning av uppgifterna på två myndigheter. Till denna grupp hör Radio-&lt;br&gt;nämnden, Patent- och registreringsverket, Sveriges Radio, Sveriges Tele-&lt;br&gt;vision, Sveriges Utbildningsradio och TV 4. Dessutom framför 1991 års&lt;br&gt;JK-utredning och Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs&lt;br&gt;universitet kritik mot den ställning granskningsverksamheten får enligt&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En tredje grupp förenas i sin kritik mot vad man anser vara en alltför&lt;br&gt;omfattande myndighetsreglering på radio- och TV-området. Hit hör&lt;br&gt;Tidningsutgivareföreningen, TCO, Publicistklubben, Journalistförbundet,&lt;br&gt;Köpmannaförbundet, SAF, Industriförbundet, Radioutgivareföreningen&lt;br&gt;och Radio Nova. De alternativa lösningar för myndighetsorganisationen&lt;br&gt;som dessa föreslår varierar dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissorgan anser att utredningens förslag är oklart när det gäller&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan den föreslagna myndighetens ledning och den&lt;br&gt;nämnd inom myndigheten som bl.a. skall pröva granskningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I motsats till utredningen, och i Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;överensstämmelse med flera av remissinstanserna, anser regeringen att&lt;br&gt;tillsynen över efterlevnaden av programregler bör utföras av ett organ som är&lt;br&gt;fristående från den myndighet som har att besluta om sändningstillstånd.&lt;br&gt;Regeringen förordar därför att tillsynen över efterlevnaden av programregler&lt;br&gt;anförtros en fristående myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed kan tillsynsverksamhetens oberoende ställning göras tydlig. Till-&lt;br&gt;tron till opartiskheten i handläggningen av de olika myndighetsuppgifterna på&lt;br&gt;radio- och TV-området är av avgörande betydelse för att upprätthålla respek-&lt;br&gt;ten för myndighetsutövningen. Ett tungt vägande skäl mot en sammanslagen&lt;br&gt;myndighet enligt utredningens förslag är vidare svårigheten att åstadkomma&lt;br&gt;en tydlig ansvarsfördelning mellan myndighetens ledning och den nämnd&lt;br&gt;inom myndigheten som skulle pröva granskningsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att två olika myndigheter inrättas den 1 juli&lt;br&gt;1994 och ersätter de nuvarande myndigheterna Radionämnden, Kabelnämn-&lt;br&gt;den, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd. Vissa över-&lt;br&gt;gångsfrågor behandlas i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya myndigheterna bör benämnas Radio- och TV-verket resp. Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV. Ansvaret för tillståndsgivning enligt de&lt;br&gt;särskilda lagarna för ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten läggs på&lt;br&gt;verket i den mån uppgiften inte ankommer på regeringen, medan nämnden får&lt;br&gt;ansvar för granskningen av efterlevnaden av programreglema. Båda myndig-&lt;br&gt;heterna får sålunda ansvar för samtliga berörda former av radio- och TV-&lt;br&gt;sändningar till allmänheten: sändningar enligt radiolagen, kabelsändningar,&lt;br&gt;närradio, satellitsändningar och lokalradio. Om det i framtiden tillkommer nya&lt;br&gt;former av radio- och TV-sändningar till allmänheten bör de båda myndighe-&lt;br&gt;terna kunna få ansvar även för dessa. Regeringens förslag när det gäller den&lt;br&gt;närmare utformningen av de båda myndigheternas uppgifter och organisation&lt;br&gt;utvecklas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta förslag undgår man den nuvarande splittringen mellan olika&lt;br&gt;myndigheter för olika sändningsformer. I jämförelse med utredningens för-&lt;br&gt;slag blir det samtidigt möjligt att ge respektive organ en enkel organisation&lt;br&gt;som är anpassad till uppgiften. Genom att tillsynen av efterlevnaden av&lt;br&gt;programregler skiljs från uppgiften att pröva frågor om sändningstillstånd&lt;br&gt;skapas större klarhet om ansvarsfördelningen mellan olika organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning gäller för övrigt redan för lokalradion sedan denna sänd-&lt;br&gt;ningsform infördes våren 1993. Styrelsen för lokalradiotillstånd ansvarar för&lt;br&gt;planering och beslut om sändningstillstånd, medan tillsyn över efterlevnaden&lt;br&gt;av reglerna om lokalradiosändningarnas innehåll utövas av Radionämnden&lt;br&gt;(jfr bet. 1992/93:KU 15 s. 40f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En organisation i form av två skilda myndigheter utesluter givetvis inte ett&lt;br&gt;aktivt informationsutbyte eller praktisk samverkan beträffande t.ex. datafrå-&lt;br&gt;gor och allmän administration. Ett sådant utbyte underlättas också av att de&lt;br&gt;nya myndigheterna övertar de nuvarande fyra myndigheternas lokaler som&lt;br&gt;sedan en tid tillbaka finns i samma fastighet. Därmed minskar styrkan i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;administrativa skäl som skulle kunna anföras till förmån för en sammanhållen Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de andra myndigheterna med uppgifter på radio- och TV-områ-&lt;br&gt;det anser regeringen inte att några förändringar bör genomföras. Det innebär&lt;br&gt;att Taltidningsnämnden, som bl.a. har till uppgift att pröva frågor om tillstånd&lt;br&gt;att sända radiotidningar, bör behålla sitt organisatoriska samband med&lt;br&gt;Presstödsnämnden. Skälet är främst att prövning om frågor om radiotidningar&lt;br&gt;förutsätter god kännedom om dagspressens förhållanden. Justitiekanslems&lt;br&gt;och Telestyrelsens uppgifter i fråga om radio- och TV-sändningar berörs inte&lt;br&gt;heller av förslagen i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Radio- och TV-verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Verkets uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio- och TV-verket ansvarar för all&lt;br&gt;tillståndsgivning i enlighet med de särskilda lagarna för ljudradio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten som inte är regeringens eller någon&lt;br&gt;annan särskilt angiven myndighets uppgift. Verket ansvarar vidare för&lt;br&gt;registrering och avgiftshantering, har tillsyn över efterlevnaden av reg-&lt;br&gt;ler som inte gäller innehållet i sändningarna samt beslutar om sanktio-&lt;br&gt;ner vid bristande efterlevnad av sådana regler och vid uteblivna avgif-&lt;br&gt;ter. Verket får också till uppgift att följa utvecklingen i fråga om radio-&lt;br&gt;och TV-sändningar till allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag avviker delvis från regeringens. Enligt utred-&lt;br&gt;ningen bör verksamheten vid den föreslagna Radio- och TV-myndigheten&lt;br&gt;delas in i fyra funktioner: 1. efterhandsgranskning och kontroll; beredning av&lt;br&gt;nämndärenden och beslut i ärenden som inte fattas av nämnden, 2. till-&lt;br&gt;ståndsgivning, 3. information, utredning och internationellt arbete, samt 4.&lt;br&gt;administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Behovet av ett organ för internationella kontakter&lt;br&gt;inom radio- och TV-området betonas av några instanser. Andra anser inte att&lt;br&gt;uppgiften att vara expertorgan för politiska beslutsfattare skall anförtros en&lt;br&gt;myndighet som också skall ha en granskande funktion. Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket tillstyrker utredningens förslag att verkets uppgift att anteckna&lt;br&gt;utgivare för vissa trådsändningar övertas av en ny radio- och TV-myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med den föreslagna omorga-&lt;br&gt;nisationen är att få till stånd en mer sammanhållen och överskådlig myndig-&lt;br&gt;hetsstruktur än den nuvarande på radio- och TV-området. Detta uppnås&lt;br&gt;genom en samordning av myndighetsuppgifterna inom det ansvarsområde&lt;br&gt;som för närvarande omfattar radio- och TV-sändningar enligt radiolagen,&lt;br&gt;kabelsändningar, närradio, satellitsändningar och lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bör ha följande övergripande uppgifter inom det&lt;br&gt;berörda ansvarsområdet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att besluta om tillstånd att bedriva radio- och TV-sändningar till allmän-&lt;br&gt;heten i den mån sådana beslut inte skall fattas av regeringen. För närva-&lt;br&gt;rande krävs tillstånd av annan myndighet än regeringen för att sända när-&lt;br&gt;radio och lokalradio. Verket skall också förordna lokala kabelsändarföre-&lt;br&gt;tag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att vara registreringsmyndighet i de fall då det krävs att den som bedriver&lt;br&gt;radio- och TV-verksamhet riktad till allmänheten anmäler sig för registre-&lt;br&gt;ring hos en myndighet. För närvarande skall den som är utgivare eller&lt;br&gt;ställföreträdare för utgivare för sändningar av lokalradio, närradio eller för&lt;br&gt;egensändningar i kabel anmälas till myndighet. Enligt satellitlagen skall&lt;br&gt;vidare satellitprogramföretag och satellitentreprenörer anmäla sig till myn-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att administrera de avgifter som skall betalas av dem som bedriver viss&lt;br&gt;sändningsverksamhet. Avgifter skall för närvarande betalas av den som&lt;br&gt;sänder landsomfattande reklamfinansierad TV, närradio och lokalradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att utöva tillsyn över efterlevnaden av sådana regler som inte avser sänd-&lt;br&gt;ningarnas innehåll. De regler som åsyftas gäller bl.a. att den som sänder&lt;br&gt;skall vara behörig, att det skall finnas en utgivare, att sändningarna skall&lt;br&gt;komma i gång och fortgå, att olika uppgifter skall anmälas till myndighet&lt;br&gt;samt att den s.k. must carry-skyldigheten skall fullgöras. På uppmaning&lt;br&gt;av Radio- och TV-verket bör den som bedriver sändningsverksamhet&lt;br&gt;lämna verket inspelning av program i närradio, lokalradio och egensänd-&lt;br&gt;ning i kabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Att besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad av regler som inte&lt;br&gt;avser sändningarnas innehåll och vid uteblivna avgifter. De åtgärder som&lt;br&gt;för närvarande kan vidtas är återkallelse av sändningstillstånd, återkallelse&lt;br&gt;av förordnanden som lokalt kabelsändarföretag samt förelägganden om att&lt;br&gt;följa en bestämmelse. Sådana förelägganden kan förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket bör även få till uppgift att följa utvecklingen i fråga&lt;br&gt;om radio- och TV-sändningar till allmänheten. I denna uppgift ingår att utföra&lt;br&gt;vissa utredningsuppgifter samt att svara för statistik inom sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om framtida beslut innebär att tillstånd för nya sändningsformer skall&lt;br&gt;lämnas av annan än regeringen, eller att nuvarande krav på tillstånd för-&lt;br&gt;svinner för vissa slag av sändningar och ersätts av ett krav på registrering,&lt;br&gt;eller att nya regler eller sanktioner som inte avser sändningarnas innehåll&lt;br&gt;tillkommer inom ansvarsområdet, är det regeringens uppfattning att sådana&lt;br&gt;uppgifter bör handhas av Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om det nya verkets uppgifter innebär att Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverkets uppgift att anteckna utgivare för vissa trådsändningar enligt&lt;br&gt;lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden övertas av Radio- och TV-verket. I övrigt förutsätter&lt;br&gt;regeringen att det nya verket kommer att samråda med Telestyrelsen om till-&lt;br&gt;gången på sändningsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 12 föreslås vissa förändringar när det gäller överklagande av Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;beslut som Radio- och TV-verket kommer att ansvara för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Verkets ledning och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio- och TV-verket organiseras som ett&lt;br&gt;enrådighetsverk med en överdirektör som chef. Överdirektören tillsätts&lt;br&gt;av regeringen och är högsta beslutande instans inom verket. Ett särskilt&lt;br&gt;insynsorgan inrättas vid verket. Dessutom kan extern expertkompetens&lt;br&gt;eller annan kompetens i form av rådgivande organ finnas vid verket.&lt;br&gt;Verket får självt bestämma sin inre organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om den sammanhållna myndigheten överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med regeringens förslag om Radio- och TV-verket när&lt;br&gt;det gäller ledningsformen enrådighetsverk och inrättandet av rådgivande&lt;br&gt;organ eller expertorgan. Utredningen lämnar även vissa förslag om myndig-&lt;br&gt;hetens inre organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna kommenterar över lag inte förslaget om att myndig-&lt;br&gt;heten skall organiseras som ett enrådighetsverk. Kabel- och Närradionämn-&lt;br&gt;derna avstyrker dock utredningens förslag i denna del och menar att myn-&lt;br&gt;digheten i stället bör ledas av en styrelse. Ett kollektivt beslutsorgan skulle&lt;br&gt;enligt nämnderna bättre garantera en medborgerlig förankring samt utgöra en&lt;br&gt;expertbas med klarare ansvarsställning än enbart ett rådgivande expertorgan.&lt;br&gt;Sveriges Television, Sveriges Utbildningsradio och TV 4 har inget att erinra&lt;br&gt;mot att ett råd inrättas som kan tillföra kompetens när det gäller tillstånds-&lt;br&gt;givning och internationellt arbete m.m. I övrigt diskuterar några remissorgan&lt;br&gt;det tänkta rådets sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Radio- och TV-verkets myndighets-&lt;br&gt;utövning bör präglas av ett klart och tydligt ledningsansvar. Gentemot de&lt;br&gt;lokalradioföretag, närradiosammanslutningar, lokala kabelsändarföretag m.fl.&lt;br&gt;till vilka beslut kommer att riktas är det viktigt att det är helt klart var det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för besluten ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den ökade delegering av verksamhetsansvar och ekonomiskt ansvar&lt;br&gt;till myndigheterna som regeringen generellt sett eftersträvar, förutsätter att&lt;br&gt;myndighetens ledningsansvar gentemot regeringen blir tydligt. Under senare&lt;br&gt;år har det kommit till en rad nya myndigheter där regeringen har valt enrådig-&lt;br&gt;hetsverk som ledningsform, i stället för den traditionella modellen med lek-&lt;br&gt;mannastyrelse. Det gäller t.ex. Skolverket, Verket för högskoleservice, El-&lt;br&gt;säkerhetsverket, Konkurrensverket och Läkemedelsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att Radio- och TV-verket utfor-&lt;br&gt;mas som ett enrådighetsverk. Vid verket bör finnas en överdirektör som är&lt;br&gt;myndighetens chef och högsta beslutande instans. Överdirektören tillsätts av&lt;br&gt;regeringen. Ett alternativ till modellen med enrådighetsverk som nyligen före-&lt;br&gt;slagits av den kommitté som omtalats i avsnitt 7 innebär att en styrelse får det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala ledningsansvaret för verksamheten. Radio- och TV-verkets uppgifter Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;med tillståndsgivning etc. är dock inte av det slaget att det kan sägas kräva ett&lt;br&gt;kollektivt beslutsfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att ett särskilt råd med uppgift att säkerställa&lt;br&gt;en fortlöpande insyn i verksamheten bör inrättas vid verket. Överdirektören&lt;br&gt;bör regelbundet informera rådet om viktiga frågor samt på begäran av rådets&lt;br&gt;medlemmar lämna ytterligare information om verksamheten. Insynsorganet&lt;br&gt;bör givetvis inte delta i handläggningen av enskilda ärenden. Ledamöterna i&lt;br&gt;rådet bör utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa av verkets uppgifter, framför allt den att följa utvecklingen av&lt;br&gt;radio- och TV-sändningar till allmänheten, krävs att verksledningen vid&lt;br&gt;behov kan rådgöra med personer utanför myndigheten. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;fråga om personer som kan bedöma händelserna från olika perspektiv på&lt;br&gt;grund av sin förankring inom andra myndigheter eller organisationer eller&lt;br&gt;genom de särskilda tekniska eller andra fackkunskaper som de besitter.&lt;br&gt;Därför bör det kunna finnas extern expertkompetens eller annan kompetens i&lt;br&gt;form av rådgivande organ vid verket. Beslut om inrättande och samman-&lt;br&gt;sättning av sådana rådgivande organ bör fattas av regeringen, eller om&lt;br&gt;regeringen så bestämmer, av verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Radio- och TV-verkets inre organisation, inkl, tillsättning av&lt;br&gt;chefstjänster på nivån närmast under överdirektören, bör verket självt be-&lt;br&gt;stämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Granskningsnämnden för radio och TV&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Granskningsnämndens uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Granskningsnämnden för radio och TV får&lt;br&gt;till uppgift att ha tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas&lt;br&gt;innehåll både enligt de särskilda lagarna för ljudradio- och TV-sänd-&lt;br&gt;ningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits efter bemyndigan-&lt;br&gt;de i radiolagen samt att besluta om sanktioner vid bristande efterlevnad&lt;br&gt;av sådana regler. Undantagna är de fall där Justitiekanslem skall ha&lt;br&gt;tillsynen. Nämnden bör också följa innehållet i utländska TV- och&lt;br&gt;radiosändningar som riktas till den svenska allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär bl.a. att nämnden inom Radio- och TV-&lt;br&gt;myndigheten även prövar frågor om återkallelse av sändningstillstånd och om&lt;br&gt;återkallelse av förordnanden som lokalt kabelsändarföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Radionämnden menar att den granskning som kan&lt;br&gt;bli följden av Sveriges åtaganden i anledning av EES-avtalet vilar på samma&lt;br&gt;grund som den nuvarande radionämndsgranskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Mot bakgrund av syftet med den Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;föreslagna omorganisationen och uppdelningen av myndighetsuppgifterna på&lt;br&gt;radio- och TV-området, bör granskningsnämnden ha tillsyn över efterlev-&lt;br&gt;naden av regler för sändningarnas innehåll både enligt de särskilda lagarna för&lt;br&gt;ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten och enligt de avtal som slutits&lt;br&gt;efter bemyndigande i radiolagen samt besluta om sanktioner vid bristande&lt;br&gt;efterlevnad av sådana regler. Undantagna bör de fall vara då Justitiekanslem&lt;br&gt;har tillsynen som sin uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att granskningsnämnden skall granska efterlevnaden av regler&lt;br&gt;om sändningsbeteckningar, otillåten sändning av gemensamma program,&lt;br&gt;reklam och sponsring, otillbörligt kommersiellt gynnande, mediets genom-&lt;br&gt;slagskraft, genmäle och beriktigande samt innehållet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som granskningsnämnden kan vidta vid bristande efterlevnad&lt;br&gt;av sådana regler är förelägganden om att följa bestämmelsen eller att kräva att&lt;br&gt;företaget skall återge nämndens beslut. Sådana förelägganden kan förenas&lt;br&gt;med vite. För vissa av de programregler i radiolagen eller i avtalen med rege-&lt;br&gt;ringen som nämnden skall granska efterlevnaden av, gäller att ingen särskild&lt;br&gt;sanktion är stadgad men att programföretaget förbundit sig att sända en redo-&lt;br&gt;görelse för beslut enligt vilket företaget har brutit mot regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver sändningsverksamhet bör vara skyldig att lämna inspel-&lt;br&gt;ningar av program till granskningsnämnden i samma utsträckning som gäller&lt;br&gt;enligt nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom satellittekniken har det blivit enkelt att sända TV och radio till all-&lt;br&gt;mänheten i ett visst land från en plats utanför mottagarlandets jurisdiktion.&lt;br&gt;EES-avtalet, som trädde i kraft den 1 januari 1994, innebär bl.a. att det land&lt;br&gt;som är ansvarigt för gränsöverskridande TV-sändningar skall se till att inne-&lt;br&gt;hållet uppfyller de regler som framgår av EG:s direktiv för sådana sändningar&lt;br&gt;(89/552/EEG). Några motsvarande regler finns inte för ljudradiosändningar.&lt;br&gt;Det bör ankomma på granskningsnämnden att följa de utländska TV- och&lt;br&gt;radiosändningar som riktas till den svenska allmänheten och att rapportera&lt;br&gt;sina iakttagelser till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten får&lt;br&gt;Kabelnämnden i de fall den finner att ett lokalt kabelsändarföretag, sedan ett&lt;br&gt;vite för brott mot reklamförbudet för sådana företag dömts ut, åter brutit mot&lt;br&gt;bestämmelsen, återkalla förordnandet som lokalt kabelsändarföretag. Kabel-&lt;br&gt;nämnden får också bestämma en tid om högst ett år inom vilket företaget inte&lt;br&gt;kan ges ett nytt förordnande. Den uppdelning av myndighetsuppgifterna som&lt;br&gt;regeringen nu föreslår, innebär att bestämmelsen i 21 § kabellagen bör ges ett&lt;br&gt;något annorlunda innehåll. Den prövning av sändningarnas innehåll som&lt;br&gt;föregår ett beslut om återkallelse skall göras av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV. Däremot är det naturligt att själva beslutet om återkallelse fattas&lt;br&gt;av Radio- och TV-verket, eftersom det är denna myndighet som har meddelat&lt;br&gt;förordnandet. Den föreslagna ordningen innebär att verket inte kan grunda sitt&lt;br&gt;beslut på någon egen bedömning av sändningarnas innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 12 föreslås vissa förändringar när det gäller överklagande av&lt;br&gt;beslut som granskningsnämnden kommer att ha ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Granskningsnämndens sammansättning och&lt;br&gt;arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Granskningsnämnden för radio och TV skall&lt;br&gt;bestå av en ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna skall&lt;br&gt;finnas ersättare till det antal som regeringen bestämmer. Minst en av&lt;br&gt;ledamöterna eller ersättarna skall vara vice ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordförandena skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;br&gt;Samtliga ledamöter utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden är beslutför med ordföranden eller en vice ordförande och&lt;br&gt;ytterligare tre ledamöter. För att förenkla ärendehanteringen ges nämn-&lt;br&gt;dens ordförande eller en vice ordförande rätt att fatta beslut i ärenden&lt;br&gt;som uppenbart inte är av större vikt eller principiell betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag avviker på flera punkter från regeringens. Enligt&lt;br&gt;utredningen bör, med tanke på den väntade ärendemängden, en relativt stor&lt;br&gt;nämnd inrättas. Nämnden bör bestå av tolv ledamöter, varav två ordförande&lt;br&gt;och två vice ordförande som är eller har varit ordinarie domare. I övrigt bör&lt;br&gt;nämnden bestå av lekmän. En viss cirkulation mellan ledamöterna kan&lt;br&gt;planeras. Samtliga ledamöter bör utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera instanser är kritiska mot utredningens förslag&lt;br&gt;när det gäller det stora antalet ledamöter i nämnden, dubbleringen av posterna&lt;br&gt;som ordförande och vice ordförande, liksom förslaget om cirkulation mellan&lt;br&gt;ledamöterna. Några instanser anser inte att regeringen bör utse samtliga&lt;br&gt;ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 4 § YGL får en nämnd&lt;br&gt;vars ordförande är eller har varit ordinarie domare och vars sammansättning&lt;br&gt;är bestämd i lag, granska om radio- och TV-program i trådlösa sändningar&lt;br&gt;överensstämmer med de föreskrifter och villkor som gäller för sändningen.&lt;br&gt;En sådan nämnd får uttala sin mening och utfärda vitesföreläggande. Para-&lt;br&gt;grafen ger en grundlagsförankring åt den verksamhet som Radionämnden för&lt;br&gt;närvarande bedriver. Eftersom granskningsnämnden bl.a. skall överta&lt;br&gt;Radionämndens uppgifter måste den uppfylla kraven i 7 kap. 4 § YGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden och vice ordförandena i granskningsnämnden bör vara eller&lt;br&gt;ha varit ordinarie domare. Övriga ledamöter bör vara personer med kompe-&lt;br&gt;tens och integritet och med erfarenhet från olika delar av kultur- och&lt;br&gt;samhällsliv. Samtliga ledamöter i granskningsnämnden bör utses av rege-&lt;br&gt;ringen för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser inte att granskningsnämnden, trots ett större ansvars-&lt;br&gt;område, bör ha fler ledamöter än den nuvarande Radionämnden. Att som ut-&lt;br&gt;redningen föreslår inrätta en större nämnd, där ledamöterna cirkulerar, skulle&lt;br&gt;stöta på såväl praktiska problem som oklarheter i ansvarsfördelningen.&lt;br&gt;Däremot bör det finnas möjlighet för regeringen att utse ytterligare vice ord-&lt;br&gt;förande. Det innebär att granskningsnämnden kommer att bestå av en&lt;br&gt;ordförande och sex andra ledamöter. För ledamöterna bör det finnas ersättare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till det antal som regeringen bestämmer. Minst en av ledamöterna eller ersätt- Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;ama bör vara vice ordförande. Nämnden bör vara beslutför med ordföranden&lt;br&gt;eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att granskningsnämnden inte skall belastas med rutinärenden, föreslår&lt;br&gt;regeringen att det införs en möjlighet för ordföranden eller en vice ordförande&lt;br&gt;att på nämndens vägnar besluta i ärenden som uppenbart inte är av större vikt&lt;br&gt;eller principiell betydelse. Exempel på sådana ärenden är enkla fall av över-&lt;br&gt;trädelse av bestämmelserna om reklam och sponsring, eller om ett reklam-&lt;br&gt;inslag som redan har fällts eller kritiserats av nämnden sänds av någon annan,&lt;br&gt;eller om en närradiosammanslutning i strid med reglerna återutsänder ett&lt;br&gt;program som en annan närradiosammanslutning redan har fällts för återut-&lt;br&gt;sändningen av. Ändringen innebär att nämnden kan koncentrera sig på&lt;br&gt;principfrågor och andra ärenden där en allsidig bedömning är betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i remissen till Lagrådet att uppgiften att besluta i ären-&lt;br&gt;den som uppenbart inte är av större vikt eller principiell betydelse skulle&lt;br&gt;anförtros ordföranden eller en vice ordförande samt ytterligare en ledamot.&lt;br&gt;Skälet för valet av en sådan ordning var närmast ordalydelsen av det ovan&lt;br&gt;nämnda stadgandet i 7 kap. 4 § YGL. Lagrådet har emellertid ansett att&lt;br&gt;grundlagsregeln inte innebär något hinder mot den i övrigt gängse ordningen,&lt;br&gt;nämligen att beslut fattas av ordföranden eller en vice ordförande ensam, och&lt;br&gt;att praktiska skäl talar för en sådan ordning. Regeringen ansluter sig till denna&lt;br&gt;uppfattning och har utformat förslaget i enlighet med vad Lagrådet förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämndens sammansättning bör anges i radiolagen. Kravet i&lt;br&gt;YGL på att sammansättningen skall anges i lag får anses bäst tillgodosett om&lt;br&gt;även regler om granskningsnämndens beslutförhet och omröstning anges i&lt;br&gt;lagen. Även den nu föreslagna möjligheten för ordföranden eller en vice ord-&lt;br&gt;förande att ensam fatta beslut bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden bör i likhet med den nuvarande Radionämnden&lt;br&gt;kunna besluta om granskning och sanktioner såväl efter anmälan som på eget&lt;br&gt;initiativ. Initiativgranskning ger särskilt goda förutsättningar att bedöma&lt;br&gt;programföretagens sätt att uppfylla sina avtalsenliga förpliktelser i fråga om&lt;br&gt;mångfald, kvalitet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om inrättande av chefstjänster&lt;br&gt;och om vilka befogenheter de skall ha, utöver vad som följer direkt av lag.&lt;br&gt;Regeringen har för avsikt att inrätta en tjänst som chef för granskningsnämn-&lt;br&gt;den. Tjänsten kommer att benämnas direktör och innehavaren av tjänsten&lt;br&gt;skall vara jurist med domarerfarenhet. Om det är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;arbetsbelastningen kommer även en tjänst som ställföreträdare för direktören&lt;br&gt;att inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som för närvarande gäller för direktören vid Radionämn-&lt;br&gt;den (jfr prop. 1977/78:91, bet. KrU 1977/78:24, rskr. 1977/78:337), avser&lt;br&gt;regeringen att ge direktören och dennes ställföreträdare rätt att självständigt&lt;br&gt;besluta om utredning och granskning av program eller programinslag utan&lt;br&gt;föregående anmälan samt rätt att infordra yttrande i granskningsärende från&lt;br&gt;den som bedriver sändningsverksamheten. Vidare bör direktören och dennes&lt;br&gt;ställföreträdare, i likhet med vad som gäller direktören vid Radionämnden, ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att på nämndens vägnar fatta beslut som inte innebär att den sändande Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;brustit vid efterlevnaden av tillämpliga lagar eller avtal. Regeringen bör därför&lt;br&gt;bemyndigas att ge tjänstemän hos granskningsnämnden rätt att besluta i&lt;br&gt;sådana ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Rätten att överklaga förelägganden görs&lt;br&gt;enhetlig och begränsas till sådana förelägganden som förenats med&lt;br&gt;vite. Vitesförelägganden som gäller skyldighet att lämna vissa uppgifter&lt;br&gt;får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreläggande av vite vid bristande efterlevnad av regler för&lt;br&gt;ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten gäller omedelbart även&lt;br&gt;om beslutet överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen, som lämnade sitt förslag innan&lt;br&gt;lagstiftningen om lokalradio genomförts, föreslår mera långtgående begräns-&lt;br&gt;ningar i rätten att överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser kommenterar frå-&lt;br&gt;gorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag avser överkla-&lt;br&gt;gande av förelägganden samt verkställighet av vitesförelägganden. Vidare&lt;br&gt;kommenteras instansordningen i mål enligt de nuvarande lagarna för&lt;br&gt;ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av förelägganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan är vitesförelägganden i de flesta fall den åtgärd som valts&lt;br&gt;för att kunna genomdriva olika reglers efterlevnad enligt lagarna för ljudradio-&lt;br&gt;och TV-sändningar till allmänheten. Om någon av de nuvarande tre nämnder-&lt;br&gt;na inom sitt område finner att de aktuella reglerna överträtts får den förelägga&lt;br&gt;den felande att följa bestämmelsen. Ett sådant föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite. Det kan noteras att nämnden inte är tvungen att förena föreläggandet med&lt;br&gt;vite. Vidare kan ett sådant föreläggande inte innehålla annat än att den&lt;br&gt;sändande skall följa en bestämmelse som han ändå är skyldig att följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagarna innehåller emellertid en rad olika regler av varierande betydelse. I&lt;br&gt;något fall finns skillnader mellan de olika lagarna som inte motiveras av sak-&lt;br&gt;liga skillnader. När samma eller liknande regler i de olika lagarna för ljud-&lt;br&gt;radio- och TV-sändningar till allmänheten skall tillämpas av en och samma&lt;br&gt;myndighet finns det skäl att även se över överklagandebestämmelsema och&lt;br&gt;försöka ge dem ett mer enhetligt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1993 med anledning av ärendet om lokalradio Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;(bet. 1992/93:KU15, rskr. 1992/93:268) att vitesföreläggandena skall gå att&lt;br&gt;överklaga. Skälet var att rättssäkerheten borde stärkas. Ändringar med denna&lt;br&gt;innebörd gjordes i bl.a. radiolagen och närradiolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen av rätten att överklaga skall naturligtvis i första hand ta hän-&lt;br&gt;syn till rättssäkerheten. Samtidigt är det dock så att rättssäkerhetsaspektema,&lt;br&gt;när det gäller överklagande av vitesförelägganden inte gör sig riktigt lika&lt;br&gt;starkt gällande som i andra fall av tänkbara begränsningar av rätten att över-&lt;br&gt;klaga. Frågor om utdömande av vite skall nämligen i de nu aktuella fallen all-&lt;br&gt;tid prövas av domstol och domstolens beslut går alltid att överklaga. Det är&lt;br&gt;inte ovanligt att vitesförelägganden inte går att överklaga särskilt. Särskilt när&lt;br&gt;det gäller förelägganden som inte kan innehålla annat än att någon skall följa&lt;br&gt;en författningsbestämmelse, är behovet av särskild möjlighet att överklaga&lt;br&gt;begränsad. I de aktuella fallen, har riksdagen dock funnit rättssäkerhetsskälen&lt;br&gt;så starka att vitesföreläggandena i allmänhet bör gå att överklaga. Regeringen&lt;br&gt;anser dock att vissa förelägganden är av så begränsad betydelse för den&lt;br&gt;enskilde och ger så stora möjligheter till kringgående, att det bör finnas&lt;br&gt;utrymme för att begränsa rätten att överklaga förelägganden till vad som&lt;br&gt;gällde före 1993, dvs. före lokalradiolagen och med den sammanhängande&lt;br&gt;lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan ett föreläggande som inte förenats med vite överklagas&lt;br&gt;enligt kabellagen men inte t.ex. enligt radiolagen (jfr 24 § kabellagen och&lt;br&gt;24 § radiolagen). Som påpekats i det föregående kan ett föreläggande inte&lt;br&gt;innebära annat än att den sändande skall följa bestämmelsen, en skyldighet&lt;br&gt;som följer redan av lagen. En rätt att överklaga förelägganden som inte för-&lt;br&gt;enats med vite kan då knappast ha något stort värde för det enskilda radio-&lt;br&gt;och TV-företaget. Regeringen föreslår därför att överklagandereglema får&lt;br&gt;följa radiolagens modell och att rätt att överklaga förelägganden som inte&lt;br&gt;förenats med vite inte skall föreligga enligt kabellagen. Detta föranleder en&lt;br&gt;ändring i 24 § kabellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det är rimligt att beslut om förelägganden som har förenats med&lt;br&gt;vite skall gå att överklaga även om skyldigheten endast avser att bestäm-&lt;br&gt;melsen skall följas, eftersom ett programföretag bör ha möjlighet att få en i&lt;br&gt;och för sig inte orimlig men av myndigheten icke godtagen tolkning prövad&lt;br&gt;av överinstansen utan att åter behöva överträda bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av de skyldigheter föreläggandena kan avse, är emellertid rimligen&lt;br&gt;av begränsad betydelse för det enskilda programföretaget. Det gäller skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna inspelning av program, att lämna uppgift för registrering om&lt;br&gt;vem som äger ett satellitprogramföretag, att lämna uppgift om vem som är&lt;br&gt;satellitentreprenörens uppdragsgivare och att lämna uppgift om andelen euro-&lt;br&gt;peiska program. Ett företag som vet med sig att det begått ett fel kan i förhal-&lt;br&gt;ningssyfte använda möjligheten att överklaga ett föreläggande om att t.ex.&lt;br&gt;lämna en inspelning. Före 1993 gick sådana beslut inte att överklaga. Det har&lt;br&gt;inte framkommit att detta medfört några problem för de berörda företagen.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att beslut av den nämnda typen inte skall gå att&lt;br&gt;överklaga. En sådan ordning kan inte stå i strid med rättssäkerhetens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta föranleder ändringar i 24 § radiolagen, 15 § närradiolagen, 24 § kabel-&lt;br&gt;lagen, 39 § lokalradiolagen samt 28 och 30 §§ satellitlagen. Bestämmelserna i&lt;br&gt;24 § kabellagen och 28 § satellitlagen har utformats efter förslag av Lagrådet.&lt;br&gt;Som Lagrådet påpekat bör det finnas möjlighet att överklaga beslut enligt&lt;br&gt;kabellagen om återkallelse av förordnande som lokalt kabelsändarföretag.&lt;br&gt;Dessutom bör beslut om förordnande som sådant företag, liksom för närva-&lt;br&gt;rande, kunna överklagas. Av redaktionella skäl anges redan i 7 a § radiolagen&lt;br&gt;att ett företag som inte fullgör sina förpliktelser kan föreläggas vite. Vidare&lt;br&gt;bör i 7 a § radiolagen det förtydligandet göras att skyldighet att ange andelen&lt;br&gt;europeiska program endast avser televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet av vitesförelägganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även effektivitetsskäl talar för att reglerna om vite och överklagande ses över.&lt;br&gt;Ett vitesföreläggande gäller i allmänhet inte förrän det vunnit laga kraft.&lt;br&gt;Ibland gäller förelägganden dock även om de överklagas. Det kan följa av&lt;br&gt;uttryckliga författningsbestämmelser eller av ett särskilt förordnande som&lt;br&gt;beslutsmyndigheten meddelar med stöd av bemyndigande i författning. I&lt;br&gt;vissa fall anses ett föreläggande på grund av förpliktelsens utformning, gälla&lt;br&gt;omedelbart. Hur ett föreläggande av ifrågavarande slag skulle bedömas vid&lt;br&gt;rättstillämpningen är inte helt klart. Det är inte osannolikt att ett föreläggande&lt;br&gt;skulle anses gälla omedelbart även i de fall någon bestämmelse om detta inte&lt;br&gt;finns i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste året har t.ex. Radionämnden vid ett flertal tillfällen&lt;br&gt;funnit att det förekommit överträdelser av reglerna för reklam. Nämnden har&lt;br&gt;t.ex. i april 1993 vid vite förelagt ett programföretag att följa reglerna. Före-&lt;br&gt;läggandet har emellertid överklagats och har ännu inte slutligt prövats. Efter-&lt;br&gt;som vitesförelägganden i allmänhet inte gäller förrän de vunnit laga kraft och&lt;br&gt;det som ovan angivits kan vara osäkert hur ett föreläggande av nu aktuellt&lt;br&gt;slag skulle bedömas, kan ett programföretag komma att utgå ifrån att det kan&lt;br&gt;fortsätta att bryta mot bestämmelserna utan att något ingripande kan ske. Ett&lt;br&gt;sådant förhållande uppmuntrar till överklaganden i förhalningssyfte och risk&lt;br&gt;finns att respekten för regelverket och myndigheterna minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att ett programföretag, utan att åter bryta mot bestämmel-&lt;br&gt;sen, bör kunna få sin uppfattning prövad av högre instans innebär emellertid&lt;br&gt;inte nödvändigtvis att dess uppfattning skall gälla under prövotiden. Som&lt;br&gt;nämnts är beslut om vitesförelägganden ofta inte alls överklagbara. De före-&lt;br&gt;lägganden som är aktuella kan inte innebära annat än att programföretaget&lt;br&gt;åläggs att följa en bestämmelse som det ändå enligt lag är skyldigt att följa.&lt;br&gt;Den tid under vilken osäkerhet om lagens rätta tolkning kan råda, kan vara&lt;br&gt;betydande. Under denna tid är myndigheten förhindrad att meddela nytt före-&lt;br&gt;läggande om samma sak. En ordning där myndighetens beslut gäller tills&lt;br&gt;vidare skulle ge mindre skäl till överklagande i syfte att undgå bestämmel-&lt;br&gt;serna, utan att rättssäkerhetsintressena träddes för när. Vitesföreläggandena&lt;br&gt;bör därför gälla omedelbart även om de överklagas. Eftersom det som ovan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisats är osäkert hur frågan skulle bedömas är det lämpligt att det framgår&lt;br&gt;direkt av lag. Regeringen föreslår därför att det i lagarna införs bestämmelser&lt;br&gt;om att vitesförelägganden gäller omedelbart även om de överklagas. Detta&lt;br&gt;föranleder ändringar i 17 a § radiolagen, 21 § kabellagen samt 27 och 28 a §§&lt;br&gt;satellitlagen. I lokalradiolagen och närradiolagen finns bestämmelser om att&lt;br&gt;beslut enligt dessa lagar gäller omedelbart om inte annat förordnas&lt;br&gt;(15 § närradiolagen och 38 § lokalradiolagen). Detta torde träffa även&lt;br&gt;vitesförelägganden. Några motsvarande ändringar i närradiolagen och&lt;br&gt;lokalradiolagen behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av att ett vitesföreläggande gäller omedelbart blir att om ett&lt;br&gt;programföretag som överklagar ett föreläggande, under den tid ärendet&lt;br&gt;prövas, åter bryter mot bestämmelsen, kan vitet bli utdömt på grund av den&lt;br&gt;överträdelsen. Utdömande kan dock bli aktuellt först sedan föreläggandet&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Har företaget framgång med sitt överklagande blir något&lt;br&gt;utdömande således aldrig aktuellt. Möjlighet finns för företaget att begära&lt;br&gt;inhibition, dvs. att överinstansen beslutar att föreläggandet tills vidare inte&lt;br&gt;skall gälla. Ett sådant beslut kan överinstansen t.ex. meddela om den finner&lt;br&gt;myndighetens beslut direkt felaktigt. En domstol som har att pröva ett över-&lt;br&gt;klagande av ett vitesföreläggande kan också förordna att skyldigheten skall&lt;br&gt;gälla från en senare tidpunkt som domstolen bestämmer. I de nu aktuella&lt;br&gt;fallen torde dock skäl för en sådan åtgärd i regel saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vitesföreläggande som gäller den s.k. must carry-skyldigheten i 6 §&lt;br&gt;kabellagen innefattar ofta en positiv förpliktelse. I praktiken kan det bli fråga&lt;br&gt;om att t.ex. bygga om ett fastighetsnät. Någon bestämmelse om att ett sådant&lt;br&gt;föreläggande skall gälla omedelbart bör därför inte finnas i dessa fall (21 §&lt;br&gt;jämfört med 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Instansordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten är för närvarande överinstans i alla mål enligt de nuvarande&lt;br&gt;lagarna för ljudradio- och TV-sändningar till allmänheten. I 1993 års budget-&lt;br&gt;proposition förordade emellertid regeringen, mot bakgrund av Domstols-&lt;br&gt;utredningens förslag, att förvaltningsdomstolsprövningen i regel bör starta i&lt;br&gt;länsrätt (prop. 1992/93:100 bil 3). Riksdagen har ställt sig bakom de angivna&lt;br&gt;riktlinjerna (bet. 1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289). Regeringen har nyligen&lt;br&gt;avlämnat propositionen 1993/94:133 Instansordningen i de allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolarna. Om förslagen genomförs kommer länsrätt att bli första&lt;br&gt;instans i fråga om bl.a. studiestödsmål och kriminalvårdsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition lämnas vissa förslag till förändringar i fråga om an-&lt;br&gt;svarig myndighet på radio- och TV-området. Vidare föreslås vissa smärre be-&lt;br&gt;gränsningar i rätten att överklaga m.m. I sakligt hänseende föreslås emellertid&lt;br&gt;inga förändringar. De olika uppgifter som regleras i lagarna förändras inte.&lt;br&gt;Det är endast i frågan om vilken myndighet som skall handha uppgifterna&lt;br&gt;som förändringar föreslås. Enligt regeringens mening är det lämpligt att den&lt;br&gt;överklagningsinstans som redan har erfarenhet av den aktuella måltypen tills&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vidare fortsätter att handlägga målen. Förnyade överväganden mot bakgrund Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;av beredningen av Domstolsutredningens förslag får utvisa om det finns&lt;br&gt;anledning till en ändrad ordning för överklagande av de aktuella&lt;br&gt;myndigheternas beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Vissa övergångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När de båda nya myndigheterna på radio- och&lt;br&gt;TV-området inrättas den 1 juli 1994 skall Radionämnden, Kabelnämn-&lt;br&gt;den, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd läggas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen, som behandlar olika genom-&lt;br&gt;förandefrågor, har i enlighet med sina direktiv föreslagit att Radio- och TV-&lt;br&gt;myndigheten skulle ligga i Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslag har lämnats om att lokalisera en ny myn-&lt;br&gt;dighet på radio- och TV-området till andra orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att de föreslagna förändringarna&lt;br&gt;i myndighetsorganisationen skall kunna genomföras den 1 juli 1994 är det&lt;br&gt;angeläget att förberedelsearbetet påbörjas snarast och bedrivs skyndsamt.&lt;br&gt;Regeringen kommer därför inom kort att tillkalla en organisationskommitté&lt;br&gt;med uppdrag att förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisationen&lt;br&gt;på radio- och TV-området. Kommittén kommer naturligtvis att arbeta med&lt;br&gt;förbehåll för riksdagens kommande beslut med anledning av denna propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag kommer det bl.a. att ingå att lämna förslag till bud-&lt;br&gt;get för de båda nya myndigheterna inför regeringens beslut om regleringsbrev&lt;br&gt;för budgetåret 1994/95 (se avsnitt 15). Kommittén bör även anställa personal&lt;br&gt;i de nya myndigheterna. Regeringen räknar därvid med att huvuddelen av&lt;br&gt;personalen vid de nuvarande fyra myndigheterna får anställning i Radio- och&lt;br&gt;TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV när dessa bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna i myndighetsstrukturen är att betrakta som en&lt;br&gt;ren omorganisation av en etablerad verksamhet. En utlokalisering skulle utan&lt;br&gt;tvekan medföra ett avbrott i den löpande tillståndsgivningen och gransknings-&lt;br&gt;verksamheten på radio- och TV-området. En förutsättning för att kunna&lt;br&gt;genomföra den nya myndighetsorganisationen den 1 juli 1994 är att de&lt;br&gt;nuvarande myndigheternas lokaler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd bör förberedas av organisationskommittén.&lt;br&gt;Det bör bl.a. ingå i kommitténs uppdrag att ta fram underlag för en bedöm-&lt;br&gt;ning av de kostnader som uppstår i samband med myndigheternas avveckling&lt;br&gt;(se avsnitt 15). Regeringen avser att senare tillkalla en särskild utredare med&lt;br&gt;uppgift att fullfölja avvecklingen efter den 1 juli 1994. Uppdraget innebär att&lt;br&gt;den särskilde utredaren från angiven tidpunkt ansvarar för att i erforderlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning avsluta verksamheter och för att vid behov ansvara för Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;personalfrågor under en avvecklingsperiod. Utredaren övertar arbetsgivar-&lt;br&gt;ansvaret för eventuellt övertalig personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Radio- och TV-verket finansieras helt via&lt;br&gt;statsbudgeten. Granskningsnämnden för radio och TV finansieras dels&lt;br&gt;med anvisningar från rundradiokontot och dels via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Radio- och TV-myndigheten ges ett ramanslag&lt;br&gt;för den samlade verksamheten. På statens inkomstsida finansieras verksam-&lt;br&gt;heten med TV-avgiftsmedel och koncessionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag stöds av bl.a. Kabel- och&lt;br&gt;Närradionämndema. Flera remissinstanser anser inte att marknadens aktörer&lt;br&gt;skall betala för granskningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De nuvarande fyra myndigheterna&lt;br&gt;på radio- och TV-området finansieras på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anvisas medel direkt från rundradiokontot för sin verk-&lt;br&gt;samhet. Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotill-&lt;br&gt;stånd anvisas däremot medel via statsbudgeten. Bland dessa myndigheter&lt;br&gt;finansieras verksamheten vid Närradionämnden med sändningsavgifter som&lt;br&gt;betalas av de sändande föreningarna och som redovisas på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om finansieringen av de nya myndigheterna innebär&lt;br&gt;att verksamheten vid Radio- och TV-verket finansieras helt via statsbudgeten.&lt;br&gt;Rundradiokontot bör dock fortsätta att bidra till finansieringen av gransk-&lt;br&gt;ningsverksamheten. De medel som för innevarande budgetår har anvisats till&lt;br&gt;Radionämnden bör för budgetåret 1994/95 i stället anvisas direkt till Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV. Därutöver bör ytterligare medel till-&lt;br&gt;föras granskningsnämnden via statsbudgeten. Genom att nämnden redovisar&lt;br&gt;medelstilldelningen från rundradiokontot på statsbudgetens inkomstsida, kan&lt;br&gt;den samlade medelstilldelningen disponeras under ett ramanslag (se avsnitt&lt;br&gt;15). Härmed tillgodoses också riksdagens generella önskemål om bruttoredo-&lt;br&gt;visning av den statliga verksamheten på statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:100 (bil. 12 s. 166) har regeringen föreslagit att riksdagen i&lt;br&gt;avvaktan på denna proposition beräknar oförändrad medelstilldelning för&lt;br&gt;Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokal-&lt;br&gt;radiotillstånd. För innevarande budgetår har följande medel anvisats för de&lt;br&gt;fyra myndigheterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden (medelsanvisning från rundradiokontot) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 365 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden (förslagsanslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 137 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden (förslagsanslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4 637 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd (ramanslag) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 100 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor med utgångspunkt från att två&lt;br&gt;nya myndigheter, Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV, inrättas den 1 juli 1994 och då ersätter de nuvarande myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budgetförslaget innebär att den medelsanvisning från rundradiokontot som&lt;br&gt;för innevarande budgetår har tillförts Radionämnden och de anslag i stats-&lt;br&gt;budgeten som anvisats för Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen&lt;br&gt;för lokalradiotillstånd, för budgetåret 1994/95 beräknas under det gemen-&lt;br&gt;samma ramanslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELFTE HUVUDTITELN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Massmedier m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C 18. Myndigheter på radio- och TV-området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 15 467 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget finansieras verksamheten vid Radio- och TV-verket och&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och TV. Även kostnader för avvecklingen av&lt;br&gt;Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokal-&lt;br&gt;radiotillstånd belastar anslaget under en övergångsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande fyra myndigheterna har lämnat anslagsframställningar för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden noterar att det totala antalet granskningsärenden under en lång tid&lt;br&gt;varit förhållandevis konstant. År 1992 uppgick antalet ärenden till 659, och år&lt;br&gt;1993 var siffran 623. Av dessa har nämnden själv initierat 13 resp. 12&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande antal ärenden under åren 1992 och 1993 har gällt hur TV 4&lt;br&gt;följer reklamreglema i radiolagen. Nämnden har också genom ett flertal beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskat hur Sveriges Radio, Sveriges Television och TV 4 uppfyller regler-&lt;br&gt;na om sponsring i avtalen med staten. I flera fall har nämnden även tillämpat&lt;br&gt;bestämmelsen i 6 § radiolagen om förbud mot otillbörligt gynnande av kom-&lt;br&gt;mersiella intressen i programverksamheten. Under år 1993 har nämnden be-&lt;br&gt;slutat om vite i ett fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen av programinnehållet i TV 4 och tillämpningen av reglerna&lt;br&gt;om reklam och sponsring har funnit sina former och nämnden räknar tills&lt;br&gt;vidare inte med någon ytterligare resursförstärkning med anledning av den&lt;br&gt;ökade arbetsbelastning som kan väntas på detta område. När det gäller till-&lt;br&gt;synen över efterlevnaden av lokalradiolagens bestämmelser om sändningar-&lt;br&gt;nas innehåll, gör nämnden bedömningen att det inom ramen för nuvarande&lt;br&gt;medelstilldelning är möjligt att åtminstone inledningsvis behandla ärenden&lt;br&gt;som föranleds av anmälningar från allmänheten. Om granskningen kommer&lt;br&gt;att innehålla mer komplicerade utredningstekniska eller rättsliga frågor kan en&lt;br&gt;utökning av antalet handläggare bli nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från sitt nuvarande ansvarsområde hemställer Radio-&lt;br&gt;nämnden om reellt oförändrade medel för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet hushåll anslutna till kabelnät med satellitmottagning uppskattas av&lt;br&gt;nämnden till ca 1,9 miljoner, vilket motsvarar ca 49 % av samtliga hushåll.&lt;br&gt;Ytterligare ca 0,5 miljoner bostäder antas ha någon form av satellitmottag-&lt;br&gt;ning. Därmed beräknas ca 60 % av landets hushåll ha tillgång till satellit-TV.&lt;br&gt;I de stora kabelnäten erbjuds i regel över 30 programkanaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid halvårsskiftet 1993 fanns 24 lokala kabelsändarföretag, varav 21 hade&lt;br&gt;regelbundna sändningar av egenproducerade program i kostnadsfria s.k.&lt;br&gt;lokalkanaler. Därutöver har kommersiella kabelsändningar kommit i gång på&lt;br&gt;ca 30 orter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 avgjorde nämnden 20 tillsynsärenden, varav 15&lt;br&gt;avsåg reglerna om reklam och sponsring. Granskningen ledde i tio fall till&lt;br&gt;fällande beslut, vilka i fyra fall förenades med vitesförelägganden. Inom&lt;br&gt;ramen för uppbörden av koncessionsavgiften för TV 4 behandlade nämnden&lt;br&gt;två ärenden under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till osäkerheten om nämndens framtida uppgifter och organi-&lt;br&gt;sationsform, begär Kabelnämnden reellt oförändrade resurser för budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet tillståndshavare minskade från 2 065 till 1 829 under kalenderåret&lt;br&gt;1992. Minskningen beror främst på att nämnden skärpt rutinerna för åter-&lt;br&gt;kallelse av tillstånd vid obetalda sändningsavgifter och vid underlåten verk-&lt;br&gt;samhet. Den totala sändningstiden uppgick till 370 000 timmar vid utgången&lt;br&gt;av år 1992, vilket är en ökning med 16,2 % sedan föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under kalenderåret 1992 diariefördes 1 289 ärenden vid nämnden, jämfört Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;med 1 127 året innan. Därutöver handlades ca 9 000 ärenden om sändnings-&lt;br&gt;tider vid nämndens kansli. Under budgetåret 1992/93 behandlade nämnden&lt;br&gt;31 ärenden om kommersiell reklam, varav sändningstillståndet återkallades i&lt;br&gt;24 fall. Antalet överträdelser av förbudet mot centralproducerat material har&lt;br&gt;ökat. Detta har dels medfört återkallelser av tillstånd, dels utfärdande av vites-&lt;br&gt;förelägganden i tolv fall. Även antalet tvister mellan sammanslutningar om&lt;br&gt;sändningstider har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till osäkerheten om nämndens framtida uppgifter och organi-&lt;br&gt;sationsform, begär Närradionämnden reellt oförändrade resurser för budget-&lt;br&gt;året 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen konstaterar att myndigheten i sin nuvarande form, som inrättades i&lt;br&gt;mars 1993, är en övergångslösning i avvaktan på en reformering av myndig-&lt;br&gt;hetsstrukturen på radioområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T.o.m. december 1993 hade styrelsen, efter auktionsförrättning, fattat be-&lt;br&gt;slut om 57 lokalradiotillstånd i 23 sändningsområden. Den första stationen&lt;br&gt;påbörjade sina sändningar den 1 oktober 1993. Styrelsen har också godkänt&lt;br&gt;några överlåtelser av tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen pekar på att arbetsbelastningen vid kansliet varit ojämn och att&lt;br&gt;det kan vara lämpligt att avsätta resurser för personalförstärkningar under&lt;br&gt;begränsade perioder. Inför budgetåret 1994/95 begär styrelsen oförändrat&lt;br&gt;anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall ansvara för de uppgifter som anges i avsnitt&lt;br&gt;10.1. Granskningsnämnden för radio och TV skall ha de uppgifter som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 11.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslag 1994/95: 15 467 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Planeringsram: 1994/95 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1995/96&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1996/97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 467 000 kr 15 467 000 kr 15 467 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 anvisas Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV en medelsanvisning från rundradiokontot på 4 618 000 kr (inkl,&lt;br&gt;moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan avser regeringen att ge den organisationskommitté som&lt;br&gt;skall förbereda och genomföra den nya myndighetsorganisationen i uppdrag&lt;br&gt;att lämna förslag till budget för var och en av de nya myndigheterna inför&lt;br&gt;regeringens beslut om regleringsbrev för budgetåret 1994/95. Uppdraget&lt;br&gt;innebär att kommittén skall föreslå en fördelning av statsanslaget för myndig-&lt;br&gt;heter på radio- och TV-området på två olika anslagsposter: en for verksamhe-&lt;br&gt;ten vid verket och en för verksamheten vid granskningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen av myndighetsstrukturen på radio- och TV-&lt;br&gt;området ger enligt regeringens bedömning utrymme för rationaliseringar i&lt;br&gt;verksamheten. Med den oförändrade medelstilldelning som nu föreslås bör&lt;br&gt;det därmed vara möjligt för de båda nya myndigheterna att uppfylla de upp-&lt;br&gt;gifter som de åläggs. Uppgifterna är av den karaktären att det även bör finnas&lt;br&gt;visst utrymme för konsultinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1994/95 kan vissa avvecklingskostnader uppstå. Det&lt;br&gt;gäller i första hand personal- och övriga förvaltningskostnader. I dagsläget&lt;br&gt;går det inte att närmare beräkna dessa kostnader. Det bör i stället ankomma på&lt;br&gt;organisationskommittén att mot bakgrund av sitt förberedelsearbete bedöma&lt;br&gt;avvecklingskostnademas väntade omfattning, och att ta hänsyn till detta vid&lt;br&gt;beräkningen av förslaget till medelstilldelning för de båda myndigheterna. Ut-&lt;br&gt;gångspunkten är att avvecklingskostnadema skall finansieras inom ramen för&lt;br&gt;det föreslagna anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket och Granskningsnämnden för radio och TV skall&lt;br&gt;lämna sina första årsredovisningar till regeringen hösten 1995 om den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs vid myndigheterna. Redovisningen skall göras per verk-&lt;br&gt;samhetsgren. Det bör även framgå vilka avvecklingskostnader som uppstått&lt;br&gt;som en följd av de nuvarande myndigheternas nedläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda nya myndigheterna kommer att tilldelas var sitt räntekonto med&lt;br&gt;kredit i Riksgäldskontoret och medlen under statsanslaget kommer att föras&lt;br&gt;till dessa konton. Utgående anslagssparande eller anslagskredit budgetåret&lt;br&gt;1993/94 från ramanslaget C 21. Styrelsen för lokalradiotillstånd, bör över-&lt;br&gt;föras till ramanslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området. Till-&lt;br&gt;gångar och skulder, inkl, upptagna lån i Riksgäldskontoret, som kan finnas i&lt;br&gt;de nuvarande myndigheterna vid utgången av innevarande budgetår bör föras&lt;br&gt;över till de nya myndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutveck-&lt;br&gt;lingen. Medlen som anvisas från rundradiokontot har beräknats inklusive&lt;br&gt;mervärdeskatt. Ett rationaliseringskrav på 1 % har tillämpats på medel som&lt;br&gt;anslås via statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio och TV i ett (SOU 1992:36)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen skall enligt sina direktiv, som fastställdes i juli 1991, utmynna i&lt;br&gt;förslag till organisation för en sammanhållen central myndighet för radio- och&lt;br&gt;TV-sändningar till allmänheten. Den nya myndigheten skall ersätta Radio-&lt;br&gt;nämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden och även ansvara för myn-&lt;br&gt;dighetsuppgifter som tillkommer på grund av t.ex. nya slag av sändningar till&lt;br&gt;allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget går tillbaka på uttalanden i samband med 1991 års&lt;br&gt;proposition om radio- och TV-frågor (prop. 1990/91:149, bet 1990/91:&lt;br&gt;KU39, rskr. 1990/91:370). Utredningen har sökt att på olika sätt beakta&lt;br&gt;pågående utredningar m.m. rörande privatradio, översyn av radiolagen samt&lt;br&gt;regler som följer av internationella åtaganden, t.ex. EES-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för det område som ska omfattas av den nya myndig-&lt;br&gt;hetsorganisationen har alltså inte varit fastlagda, något som givetvis kompli-&lt;br&gt;cerat utredningsarbetet. Med hänsyn härtill lämnas i stället för detaljerade&lt;br&gt;förslag en mera principiellt hållen skiss i bl.a. organisationsfrågan. Så snart&lt;br&gt;som möjligt efter det att utredningsförslaget har remissbehandlats bör en&lt;br&gt;organisationskommitté börja arbetet med detaljerna i den nya organisationen.&lt;br&gt;Om möjligt bör den fortsatta beredningen av förslagen i detta betänkande&lt;br&gt;samordnas med den beredning som kommer att ske rörande privatradio. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill bör den nya myndighetsorganisationen träda i funktion den 1&lt;br&gt;januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redogörs översiktligt för nuvarande myndighetsstruktur.&lt;br&gt;Radionämnden, Kabelnämnden och Närradionämnden har olika regelsystem&lt;br&gt;och ”myndighetskultur”. Det rör sig om tre små nämndmyndigheter med&lt;br&gt;avgränsade arbetsområden. Nämnderna består av sju ledamöter vardera som&lt;br&gt;samtliga utses av regeringen. Den anställda personalen uppgår för närvarande&lt;br&gt;till tjugotalet personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden - som funnits i mer än femtio år - övervakar genom efter-&lt;br&gt;handsgranskning att public service-företagen (dvs. de i Sveriges Radio-kon-&lt;br&gt;cernen ingående programbolagen) följer bestämmelserna i radiolagen samt&lt;br&gt;avtalen om programverksamheten. Motsvarande övervakning gäller sedan&lt;br&gt;1992 också den tredje markbundna TV-kanalen. Kabel- och närradionämn-&lt;br&gt;dema inrättades båda för mindre än tio år sedan och har gemensamt kansli. I&lt;br&gt;Kabelnämndens uppgifter ingår övervakning av att bl.a. reklamreglema för&lt;br&gt;kabelsändningar och den s.k. must carry-principen efterlevs. Närradionämn-&lt;br&gt;den ger tillstånd till närradiosändning, fastställer sändningstider samt över-&lt;br&gt;vakar bl.a. att reklamförbudet i närradio upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande myndighetsreglering i vissa andra länder beskrivs i betän-&lt;br&gt;kandet. Det finns i allmänhet någon typ av myndighetsreglering om än med&lt;br&gt;stora variationer - från veritabla medieverk till små specialiserade organ av&lt;br&gt;samma slag som de nuvarande svenska nämndmyndighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen med tre små fristående myndigheter gör det&lt;br&gt;svårt för allmänheten och intressenter att överblicka området. En samordning&lt;br&gt;bedöms leda till ökad effektivitet samt bättre anpassning till oförutsedda för-&lt;br&gt;ändringar på massmediefältet. Även hänsyn till rättsäkerheten talar för ökad&lt;br&gt;samordning. Genom att samla kompetensen kan man också lägga grunden för&lt;br&gt;en utrednings- och utvärderingsresurs. En sammanslagen organisation be-&lt;br&gt;döms också bättre skickad att ta hand om de nya myndighetsuppgifter som&lt;br&gt;kan förutses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterar i sammanhanget om det, som gjorts gällande från&lt;br&gt;en del håll, är möjligt att begränsa de aktuella myndighetsuppgifterna och/&lt;br&gt;eller att lägga dem på andra organ, t.ex. den telekommunikationsmyndighet&lt;br&gt;som är under planering. Några fördelar bedöms en sådan ordning inte ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det så gäller modellen för den nya myndigheten, finner utredningen&lt;br&gt;det smidigast att laborera med en central förvaltningsmyndighet med en&lt;br&gt;nämnd. Nämnden skall bl.a. avgöra ärenden som enligt yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen skall avgöras i domstolsliknande former, men inte ha några verksledan-&lt;br&gt;de uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten skall ledas av en överdirektör och arbetet skall organiseras&lt;br&gt;utifrån fyra funktioner, nämligen tillståndsgivning, granskning, utredning/&lt;br&gt;information och administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En platt organisation förordas. Indelning i avdelningar etc. bör inte&lt;br&gt;instruktionsfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya organisationen föreslås finansieras dels genom TV-avgifter lik-&lt;br&gt;som f.n. Radionämnden, dels genom koncessionsavgifter. Myndigheten bör&lt;br&gt;ha ett ramanslag för den samlade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En administrativ besparing om drygt en årsarbetskraft beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de nuvarande uppgifterna beräknas därmed ett sammanlagt personal-&lt;br&gt;behov om 21 tjänster. För tillkommmande uppgifter beräknas behovet till ett&lt;br&gt;tiotal tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet Radio och TV i ett (SOU 1992:36)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Justitieombudsmannen&lt;br&gt;(JO). Justitiekanslern, Göta hovrätt, 1991 års JK-utredning&lt;br&gt;(Ju 1991:08), Kammarrätten i Sundsvall, Televerket, Telestyrelsen, Organi-&lt;br&gt;sationskommittén (K 1992:01) för ny myndighet på telekommunika-&lt;br&gt;tionsområdet, juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, insti-&lt;br&gt;tutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs univer-&lt;br&gt;sitet, Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden, Radiolagsutred-&lt;br&gt;ningen (U 1985:05), Riksskatteverket, Patent- och registreringsverket,&lt;br&gt;Statskontoret, Riksrevisionsverket, Sveriges Radio AB (ljudradiobolaget),&lt;br&gt;Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Nordisk Television&lt;br&gt;AB (TV 4), Svensk Rundradio AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges industriförbund,&lt;br&gt;Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Sveriges&lt;br&gt;advokatsamfund, Föreningen Svenska masskommunikationsforskare,&lt;br&gt;Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges reklamförbund, Annonsörför-&lt;br&gt;eningen, Sveriges köpmannaförbund, Radioutgivareföreningen, Publicist-&lt;br&gt;klubben, Svenska kabel-TV-föreningen och Sveriges lokal-TV-förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har skrivelser inkommit från Länsstyrelsen i Västemorrlands&lt;br&gt;län, Kommunförbundet i Västemorrlands län, Sundsvalls kommun, Väster-&lt;br&gt;viks kommun, Svenska journalistförbundet, fackklubbarna vid Kabel- och&lt;br&gt;Närradionämnderna (SACO/SR och ST-Kultur avdelning 421-006) samt&lt;br&gt;Radio Nova.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En del av remissinstanserna har lämnat gemensamma yttranden. I&lt;br&gt;sammanställningen används beteckningen Kabel- och Närradionämnderna för&lt;br&gt;en gemensam skrivelse från dessa nämnder. SAF och Industriförbundet avser&lt;br&gt;yttrandet från Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund.&lt;br&gt;Beteckningen Sveriges Radio avser ett gemensamt yttrande från de dåvarande&lt;br&gt;(juni 1992) riksradio- och lokalradiobolagen. För tydlighetens skull bör&lt;br&gt;också klargöras att Organisationskommittén för en ny telemyndighet&lt;br&gt;(K 1992:01) lämnade ett yttrande i juni 1992. Den nya myndigheten,&lt;br&gt;Telestyrelsen, inkom senare med en egen skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt om utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens uppdrag har varit att utarbeta förslag till organisation för en sam-&lt;br&gt;manhållen central myndighet för radio- och TV-sändningar till allmänheten.&lt;br&gt;Några remissinstanser har framfört allmänna synpunkter på utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet menar&lt;br&gt;att utredningen borde ha utgått från vad som fungerat bra respektive mindre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bra i den tidigare verksamheten. Eftersom denna utgångspunkt saknas i ut-&lt;br&gt;redningen är det svårt att bedöma vilka effektivitetsvinster en sammanslag-&lt;br&gt;ning kan ge. Publicistklubben anser att förslag till förändringar av statens&lt;br&gt;verksamhet beträffande etermedier måste föregås av en mer grundläggande&lt;br&gt;och principiell analys än vad som presenteras i utredningen. En sådan analys&lt;br&gt;bör inledas med ett resonemang om vilka åtaganden staten överhuvudtaget&lt;br&gt;skall ha ifråga om radio och television. Köpmannaförbundet konstaterar att en&lt;br&gt;del frågor som berörs i utredningen måste angripas senare. Beslut saknas på&lt;br&gt;vissa områden och utvecklingen inom mediesektom är i stora stycken osäker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden beklagar att motiveringar och analyser i väsentliga delar är&lt;br&gt;förhållandevis skissartade. Även om direktiven anger en viss färdriktning för&lt;br&gt;utredarens arbete framstår exempelvis redovisningen av tillgängliga alternativ&lt;br&gt;som ofullständig. Nämnden anser, trots att man har förståelse för utredning-&lt;br&gt;ens svårigheter, att den bakomliggande analysen ibland är så bristfällig att det&lt;br&gt;inte klart går att urskilja motiveringen för ett visst ställningstagande. Radio&lt;br&gt;Nova framför sin förtvivlan över den visionära brist och avsaknad av insikt&lt;br&gt;som utredningen uppvisar. Radiostationen anser att utredningen borde ha&lt;br&gt;beaktat att utlandsopererad satellitdistribuerad radio - som inte omfattas av&lt;br&gt;yttrande- och informationsfrihetsinskränkningar - kommer att vara en del av&lt;br&gt;den svenska radiostrukturen inom några år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Frågan om en ny sammanhållen myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår, i enlighet med sina direktiv (dir. 1991:68), att en ny&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet som ersätter Radionämnden, Kabelnämnden och När-&lt;br&gt;radionämnden inrättas. Myndigheten föreslås utföra de tre nuvarande nämn-&lt;br&gt;dernas uppgifter, tillkommande uppgifter relaterade till lokalradio- och satel-&lt;br&gt;litsändningar samt informations- och utredningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är splittrad och kan delas in i fem kategorier beroende på&lt;br&gt;den myndighetsstruktur som förordas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ja, en sammanslagen myndighet för alla uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en ny, sammanslagen myndighet stöds av Göta&lt;br&gt;hovrätt, Kammarrätten i Sundsvall, juridiska fakultetsnämnden och institu-&lt;br&gt;tionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms univer-&lt;br&gt;sitet, Kabel- och Närradionämndema, Svensk Rundradio, Statskontoret,&lt;br&gt;KLYS, Advokatsamfundet, Sveriges reklamförbund, Sveriges lokal-TV-för-&lt;br&gt;bund, Sundsvalls kommun samt fackklubbarna vid Kabel- och Närradio-&lt;br&gt;nämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Justitiekanslem, Telestyrelsen, Radiolagsutredningen, Riks-&lt;br&gt;skatteverket och Riksrevisionsverket inget att erinra från sina respektive&lt;br&gt;utgångspunkter. JO anser inte att utredningens förslag föranleder någon sär-&lt;br&gt;skild kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet, flexibilitet och effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framför flera motiveringar för att nuvarande organisationsstruk-&lt;br&gt;tur bör förändras. Som bärande skäl för en förändring anges bristfälliga möj-&lt;br&gt;ligheter till rättssäkerhet, flexibilitet och effektivitet med nuvarande nämnd-&lt;br&gt;ordning. En ny organisation bör karaktäriseras av dessa egenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema tillstyrker generellt utredningens slutsatser&lt;br&gt;i detta hänseende och delar också utredningens bedömning att en fortsatt&lt;br&gt;organisatorisk splittring på området skulle innebära stora olägenheter. Stats-&lt;br&gt;kontoret anser att det råder brist på sammanhållen central kompetens inom&lt;br&gt;massmedieområdet. En ordning med endast en myndighet borde leda till&lt;br&gt;effektivare resursutnyttjande, större flexibilitet och minskad sårbarhet. Juri-&lt;br&gt;diska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att förslaget innebär&lt;br&gt;sådana förbättringar i förhållande till nu gällande ordning, vilken anses helt&lt;br&gt;oacceptabel, att det kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Kabel- och När-&lt;br&gt;radionämndema, Statskontoret, Svensk Rundradio samt fackklubbarna vid&lt;br&gt;Kabel- och Närradionämndema anser, i likhet med utredningen, att en sam-&lt;br&gt;manslagen organisation skapar bättre förutsättningar för en konsekvent&lt;br&gt;regeltillämpning än nuvarande ordning. Juridiska fakultetsnämnden betonar&lt;br&gt;risken för instabil rättstillämpning om de tre nuvarande nämnderna fortsätter&lt;br&gt;att verka alltför isolerade i förhållande till varandra och utan ett tillräckligt&lt;br&gt;starkt stöd i sina instruktioner eller i den lagstiftning som respektive myndig-&lt;br&gt;het satts att tillämpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema påpekar att en samordnad organisation&lt;br&gt;medför ökad rättssäkerhet eftersom den bättre kan svara mot behovet av&lt;br&gt;kompetenshöjning. Den snabba utvecklingen på radio- och TV-området gör&lt;br&gt;det i fortsättningen mer angeläget att göra sammanvägda bedömningar i sam-&lt;br&gt;band med tillämpningen av enskilda bestämmelser. Bedömningen vid avgö-&lt;br&gt;randet av ett enskilt ärende kräver i regel både mycket god kännedom om&lt;br&gt;verksamheten ifråga och överblick över den aktuella utvecklingen på området.&lt;br&gt;Nämnderna har uppfattningen att mycket små myndigheter med endast ett&lt;br&gt;fåtal handläggare inte har möjlighet att skaffa sig egen personal med den&lt;br&gt;specialistkompetens som kommer att behövas när ny lagstiftning, ytterligare&lt;br&gt;myndighetsuppgifter och nya medieformer introduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att nuvarande nämndorganisation har sämre möj-&lt;br&gt;ligheter än en samordnad myndighet att möta förändringar i omvärlden. Juri-&lt;br&gt;diska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Kabel- och närradio-&lt;br&gt;nämndema, Svensk Rundradio och Statskontoret delar utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning och anser att en organisation som ska överblicka och följa utvecklingen&lt;br&gt;inom medieområdet behöver samlad kompetens. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;menar att en större myndighet bör kunna samla den kompetens som krävs för&lt;br&gt;att klara anpassningar till de förändringar som sker och förväntas ske på&lt;br&gt;massmedieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser håller med utredningen om att den nuvarande myn-&lt;br&gt;dighetsstrukturen är svåröverskådlig. Kabel- och Närradionämndema menar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den nya mediesituationen med ett flertal etermedier gör det svårt för&lt;br&gt;allmänheten att överblicka vilka regler som gäller för olika medier. Genom att&lt;br&gt;enbart ett organ svarar för kontakten med allmänheten är information och&lt;br&gt;opinionsbildning lättare att bedriva och rådvillhet angående vart man skall&lt;br&gt;vända sig med synpunkter kan undvikas. Juridiska fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Stockholms universitet konstaterar att förslaget bl.a. medför ökad överskåd-&lt;br&gt;lighet för såväl allmänheten som enskilda tjänstemän inom den föreslagna&lt;br&gt;myndigheten. Samma påpekande görs av fackklubbarna vid Kabel- och När-&lt;br&gt;radionämndema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att en sammanslagen organisation ger möjlighet till&lt;br&gt;ökad effektivitet. Statskontoret instämmer i denna synpunkt och påpekar att&lt;br&gt;en sammanslagning bör leda till en bättre resurshushållning och till ett bättre&lt;br&gt;tillvaratagande av kompetens. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet noterar att förslaget torde innebära vinster som en följd av t.ex.&lt;br&gt;samordning av funktioner och förhöjd rationalitet i beslutsfattandet. Kabel-&lt;br&gt;och Närradionämndema anser att dubbelarbete bäst kan undvikas genom att&lt;br&gt;samordna de skilda nämndorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella kontakter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen påtalar behovet av en naturlig replipunkt för internationella kon-&lt;br&gt;takter och understryker att det är en klar fördel om en myndighet håller i&lt;br&gt;kontakter med t.ex. EG-organ och Europarådet. Statskontoret delar utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att resurser bör skapas för internationella kontakter och&lt;br&gt;internationell bevakning. Sveriges reklamförbund anser att en sammanslag-&lt;br&gt;ning av de tre nämnderna till en myndighet är en praktisk nödvändighet,&lt;br&gt;främst med hänsyn till den stora ökning av internationella kontakter som kan&lt;br&gt;förväntas i framtiden. Fackklubbarna vid Kabel- och Närradionämndema&lt;br&gt;understryker att sammanslagningen delvis motiveras av de förändringar som&lt;br&gt;följer med EES-avtalet. Den nya myndigheten med dess samlade ansvar&lt;br&gt;underlättar kontakterna med EG-organ och med andra länders berörda myn-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsverksamhetens betydelse och integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema understryker att behovet av en självständig&lt;br&gt;övervakning av radio- och TV-verksamheten, utöver behandling av allmän-&lt;br&gt;hetens anmälningar, har ökat. Tillkomsten av nya regler för satellitsändningar&lt;br&gt;och egensändningar i kabelnät har medfört att det hos allmänheten i ökande&lt;br&gt;grad uppkommit osäkerhet om huruvida det längre finns ett fast och givet&lt;br&gt;regelverk för TV-sändningar. Därmed har också allmänhetens förmåga och&lt;br&gt;intresse att genom anmälningar medverka till övervakningen av efterlevnaden&lt;br&gt;av de gällande reglerna i nya TV-medier varit ringa. Samma tendens har visat&lt;br&gt;sig under den senaste tiden också vad gäller reklamöverträdelser i närradio.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnderna menar att det därför är angeläget att en myndighet med tillräckliga&lt;br&gt;resurser, god överblick och hög kompetens skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Telestyrelsen understryker vikten av att frågor om yttrandefrihet och frågor&lt;br&gt;om tillstånd att inneha och använda radiosändare hålls åtskilda på ett sätt som&lt;br&gt;utredningens förslag innebär. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet invänder inte mot att efterhandsgranskning och tillståndsgivning&lt;br&gt;utförs av samma myndighet eftersom granskningen föreslås ske i en särskild&lt;br&gt;nämnd och övriga funktioner handhas av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet anser att sammanslagningen är berättigad men väntar sig vissa&lt;br&gt;svårigheter - både för den nya myndigheten och för allmänhetens förhållande&lt;br&gt;till denna - eftersom myndigheten skall vara både tillståndsorgan och döman-&lt;br&gt;de myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, som tillstyrker att&lt;br&gt;sammanslagningen genomförs, framhåller att tiden kan vara mogen att&lt;br&gt;åtminstone överväga upplösning av det förevarande systemet med särskild&lt;br&gt;myndighets prövning av programinnehåll i efterhand. Fakultetsnämnden&lt;br&gt;understryker att utredningens förslag inte särskilt väl beaktar att den nya ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen erbjuder en ordning som principiellt gör efterhands-&lt;br&gt;granskning av programinnehåll obehövlig. Att inte låta yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen uttömmande reglera yttrandefrihet i bl.a. radioprogram är en rest från ett&lt;br&gt;system som på goda grunder ter sig i upplösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna kan inte handläggas av andra myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att andra myndigheter skulle kunna handha vissa av de&lt;br&gt;föreslagna myndighetsuppgifterna, förutsatt resurstillskott, men den splittrade&lt;br&gt;handläggning som detta skulle innebära kan inte anses vara rationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet finner, i likhet med&lt;br&gt;utredningen, att ifrågavarande myndighetsuppgifter knappast kan avvecklas&lt;br&gt;eller handhas av någon annan myndighet. Organisationskommittén för ny&lt;br&gt;myndighet på telekommunikations-området, som begränsar sitt yttrande till&lt;br&gt;huruvida Telestyrelsens arbetsuppgifter bör omfattas av sådana mediefrågor&lt;br&gt;som berörs i betänkandet, anser i likhet med utredningen att Telestyrelsen inte&lt;br&gt;skall arbeta med de i utredningen berörda mediefrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, skilda organisationer för granskning och administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser anser att granskningsverksamhet bör ha en mer&lt;br&gt;självständig ställning än vad som föreslås i utredningen. Mot den bakgrunden&lt;br&gt;avstyrks utredningens förslag till myndighetsstruktur av Radionämnden,&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbild-&lt;br&gt;ningsradion och TV 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års JK-utredning och Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet framför kritiska synpunkter på den ställning gransk-&lt;br&gt;ningsverksamheten får enligt utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden, Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion&lt;br&gt;och TV 4 tillstyrker att verksamhet som innefattar programgranskning förs&lt;br&gt;samman till en nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anser att det ligger närmast till hands att samla efterhands-&lt;br&gt;granskning av programinnehåll och handläggning av beriktigande- och gen-&lt;br&gt;mälesärenden hos Radionämnden. Radionämnden menar vidare att det kan&lt;br&gt;övervägas att överföra den statistik- och rapporteringsskyldighet som blir&lt;br&gt;följden av Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet till denna myndighet. Också&lt;br&gt;dessa uppgifter har viss anknytning till den typ av verksamhet som Radio-&lt;br&gt;nämnden för närvarande bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden och Patent- och registreringsverket tillstyrker att aktuella&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter förs samman till en myndighet. Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket anser att den anteckningsskyldighet gällande utgivare för vissa&lt;br&gt;trådsändningar som verket haft under år 1992 bör samordnas med övrig&lt;br&gt;administration av sändningsverksamheten. Verket ser inte något skäl till att&lt;br&gt;man skall behålla denna uppgift när den nya myndigheten har inrättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet och yttrandefrihet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden menar att alldeles oberoende av var övriga myndighetsupp-&lt;br&gt;gifter skall utföras finns det fördelar från rättssäkerhetssynpunkt med att all&lt;br&gt;granskningsverksamhet utförs på ett ställe. Nämnden delar därmed utred-&lt;br&gt;ningens uppfattning att en sammanhållen granskning minskar riskerna för&lt;br&gt;olika praxis men delar inte utredningens slutsats att granskningsuppgiftema&lt;br&gt;bör ligga på en sammanslagen myndighet som även har andra uppgifter än&lt;br&gt;efterhandsgranskning. Radionämndens slutsats är att den typ av samman-&lt;br&gt;slagning som utredningen föreslår, och som enligt utredning skulle renodla&lt;br&gt;verksamheten på etermedieområdet, snarare innebär motsatsen till renodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden anser att utredningen överdriver problemet med dess sår-&lt;br&gt;barhet och bristande möjlighet till rekrytering av specialister. Radionämnden&lt;br&gt;framför att man hittills kunnat hantera pressade situationer p.g.a. sjukdoms-&lt;br&gt;fall och att nämnden inte haft några svårigheter att rekrytera personal. Allt&lt;br&gt;talar för att detta gynnsamma förhållande skulle kvarstå vid en utvidgad men&lt;br&gt;alltjämt renodlad granskningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden påpekar att dess granskningsverksamhet är av stor betydel-&lt;br&gt;se från yttrandefrihetsrättslig synpunkt. Radionämnden tillhandahåller genom&lt;br&gt;sina beslut prejudikat, dvs. vägledande uttalanden om hur reglerna skall&lt;br&gt;tolkas, vilket underlättar för programföretagen att göra egna bedömningar.&lt;br&gt;Eftersom nämndens beslut på detta sätt får genomslag i programverksamheten&lt;br&gt;innebär tillsynsverksamheten att nämnden i praktiken vägleder programföre-&lt;br&gt;tagen i deras bedömning av var gränserna för yttrande- och informationsfri-&lt;br&gt;heten går.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsverksamhetens integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden, Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion,&lt;br&gt;TV 4 och Patent- och registreringsverket anser att granskningsverksamhetens&lt;br&gt;integritet försämras om utredningens förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 anger&lt;br&gt;att en av utgångspunkterna vid deras bedömning av en förändrad myndig-&lt;br&gt;hetsstruktur är att respekten för Radionämndens beslut inte får undergrävas.&lt;br&gt;Även om det i enstaka fall finns vissa sanktionsmöjligheter bygger systemet&lt;br&gt;som helhet på att programföretagen känner respekt för nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden ifrågasätter starkt lämpligheten i att sammanföra gransk-&lt;br&gt;ning av sända program med uppgifter av ren förvaltningskaraktär. Nämnden&lt;br&gt;påpekar att dess nuvarande organisation utgår ifrån att granskningen skall ske&lt;br&gt;i domstolsliknande former. Skälet härtill är bl.a. att garantera nämndens inte-&lt;br&gt;gritet och fristående ställning i förhållande till statsmakterna och program-&lt;br&gt;företagen. Eftersom utredaren synes vitsorda domstolslikheten anser sig&lt;br&gt;Radionämnden kunna utgå ifrån att det även i framtiden gäller att slå vakt om&lt;br&gt;nämndens oberoende ställning som granskningsorgan och därmed garantera&lt;br&gt;att tilltron till nämndens integritet kan vidmakthållas. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion, TV 4&lt;br&gt;och Patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden framför vidare stark skepsis mot att sammanföra den helt&lt;br&gt;oavhängiga programgranskningen med verksamheter som t.ex. inrymmer att&lt;br&gt;förse regeringen med beredningsunderlag i mediepolitiska frågor. Radio-&lt;br&gt;nämnden erinrar i sammanhanget om vad som sägs i direktiven (dir.&lt;br&gt;1991:110) för översynen av justitiekanslems artbetsuppgifteruppgifter m.m.&lt;br&gt;om svårigheterna att förena olika roller och de konflikter som kan bli följden&lt;br&gt;av en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet,&lt;br&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 framför&lt;br&gt;kritik mot att granskning och tillståndsgivning utförs av samma myndighet.&lt;br&gt;Sveriges Radio anser att detta är olyckligt ur yttrande- och informationsfri-&lt;br&gt;hetssynpunkt. Eftersom uppgifterna efterhandsgranskning och tillståndsgiv-&lt;br&gt;ning inte är tillräckligt åtskilda kan de granskade företagen, med rätt eller&lt;br&gt;orätt, uppfatta att myndigheten genom sin tillståndsgivning fått en ny sank-&lt;br&gt;tionsmöjlighet. Detta kan, enligt Sveriges Radio, verka hämmande på ytt-&lt;br&gt;randefriheten. Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 framför&lt;br&gt;samma synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 påpekar&lt;br&gt;vidare att programföretag bl.a. har till uppgift att granska myndigheter.&lt;br&gt;Möjligheten att granska den föreslagna Radio- och TV-myndighetens arbete&lt;br&gt;kan försämras om kontrollorganet i sig är en del av denna myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, skilda organisationer för olika medieslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningsutgivareföreningen, som anser att tillsynsfunktionerna på medie-&lt;br&gt;området bör hanteras efter uppgifternas art, avstyrker utredningens förslag.&lt;br&gt;Tidningsutgivareföreningen menar att det går en skiljelinje mellan några tunga&lt;br&gt;medier vars användning är förenat med särskilda krav och andra företrädesvis&lt;br&gt;lättare medier där sådana krav saknas. Till de förra hör public service-före-&lt;br&gt;tagen, TV 4 och satellit-TV vars programföretag har sin hemvist i Sverige.&lt;br&gt;Till de senare hör närradion, egensändningar via kabel och den planerade&lt;br&gt;lokalradion. Föreningen finner det mot den bakgrunden inte naturligt att låta&lt;br&gt;Radionämnden försvinna in i en ny myndighet med tillsynsuppgifter av mera&lt;br&gt;rutinmässig karaktär. I stället bör den organisatoriskt fungera som hittills,&lt;br&gt;med det utvidgade ansvar som följer av TV 4-avtalet. Det ter sig också logiskt&lt;br&gt;att till Radionämnden föra den mer begränsade tillsyn som är förenad med&lt;br&gt;den tänkta satellitlagen. För de tillsynsuppgifter som nu utförs av Kabel-&lt;br&gt;nämnden och Närradionämnden samt de som aktualiseras för en lokalradio&lt;br&gt;kan en samordning övervägas. Det kan med fördel resultera i en nämnd som&lt;br&gt;ansvarar för besluten och ett kansli som bereder frågor och svarar för den&lt;br&gt;administrativa servicen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsverksamhetens omfattning och integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningsutgivareföreningen avstyrker att programetisk eller oprecis gransk-&lt;br&gt;ning utförs av en myndighet och beklagar att utredaren synes sakna en klar&lt;br&gt;uppfattning om efterhandsgranskningens karaktär. Föreningen menar att de&lt;br&gt;sändande företagen och deras medarbetare bör utöva sin professionella etik på&lt;br&gt;egen hand. Pressetik kan inte förvandlas till lag utan att upphöra att vara&lt;br&gt;pressetik och den får inte lagregleras i konkurrens med tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens brottskataloger. Den omständighet att&lt;br&gt;det på eterområdet därutöver är möjligt att ställa vissa allmänna villkor om&lt;br&gt;framställningarnas innehåll ändrar ingenting i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningsutgivareföreningen framhåller att det är särskilt angeläget att det&lt;br&gt;organ som har att efterhandsgranska ett redaktionellt innehåll klart kan urskil-&lt;br&gt;jas och bli föremål för en offentlig kritisk bevakning. Detta viktiga önskemål&lt;br&gt;tillgodoses bäst om man har kvar en fristående Radionämnd, tillförd nya&lt;br&gt;uppgifter som är besläktade med de nuvarande. Även utförandet av de övriga&lt;br&gt;tillsynsuppgiftema på medieområdet kan lättare hållas under publik uppsikt&lt;br&gt;om de sköts för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, men en samlad organisation för administrativa uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet anser att huvudidén om en samlad myndighet är riktig&lt;br&gt;men menar att det rimligaste vore att prognosticera en krympande myndighet&lt;br&gt;där granskningsverksamheten minskar i omfattning. TCO tillstyrker en orga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisatorisk samordning av verksamheterna i de nuvarande tre nämnderna men&lt;br&gt;anser inte att myndighetsövervakning av programinnehåll är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben och Journalistförbundet avstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;om en sammanslagen myndighet. Ett särskilt myndighetsorgan för gransk-&lt;br&gt;ning anses obehövligt medan förståelse uttrycks för att en samordning av&lt;br&gt;administrativa uppgifter eftersträvas. Publicistklubben anser att den snabba&lt;br&gt;tekniska och politiska utvecklingen på området inom kort skulle göra uppd-&lt;br&gt;raget för den föreslagna myndigheten lika föråldrat som det redan blivit för de&lt;br&gt;tre myndigheter den skall ersätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsverksamhetens omfattning och integritet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet framhåller att de förändringar som sker på etermedie-&lt;br&gt;området delvis är avregleringar och tror inte det behövs utökad administration&lt;br&gt;för myndighetsutövningen. I stället är det viktigt att gå mot ökade egenåtgär-&lt;br&gt;der och självsanering när det gäller t.ex. publicistiska övertramp. Med en&lt;br&gt;sådan utveckling torde den nya myndigheten inte ha några behov av att växa,&lt;br&gt;utan kan mer och mer renodla arbetet med de rent tekniska förutsättningarna&lt;br&gt;för etermediesändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Journalistförbundet anser att statlig myndighetsövervakning av etersänd-&lt;br&gt;ningar är principiellt tveksamt. Förbundet betonar att situationen inom eter-&lt;br&gt;medieområdet snabbt förändras. När Radionämnden tillkom hade Sveriges&lt;br&gt;Radio-koncernen monopolställning i branschen. Programmen hade då en&lt;br&gt;enorm genomslagskraft och viss myndighetsövervakning av programinne-&lt;br&gt;hållet kanske var befogad. Situationen idag är emellertid mer lik den som rå-&lt;br&gt;der på pressområdet: många röster, många åsikter och konkurrens om publi-&lt;br&gt;ken. Yttrandefrihetens villkor i radio och TV är numera grundlag. Brott mot&lt;br&gt;denna lagstiftning hanteras av domstol. Någon myndighetstillsyn därutöver&lt;br&gt;skall inte behövas. TCO framför samma resonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben tar avstånd från att myndigheten skall förse regerings-&lt;br&gt;kansliet med material om hur programbolag efterlever sina avtalsförpliktelser&lt;br&gt;utöver vad som sker genom den nuvarande radionämndsbevakningen i strikt&lt;br&gt;mening. Ett sådant uppdrag är oförenligt med den anda av vid yttrandefrihet&lt;br&gt;som genomsyrar yttrandefrihetsgrundlagen. Klubben anser vidare att ansvaret&lt;br&gt;för att upprätthålla programregler som inskrivits i avtal med staten i stort sett&lt;br&gt;är ett uttryck för god publicistisk sed. Om staten anser att ett programföretag&lt;br&gt;systematiskt inte lever upp till sina avtalsenliga åtaganden kan sådan tvist&lt;br&gt;slitas på vanlig civilrättslig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Journalistförbundet avstyrker att en myndighet bedriver pro-&lt;br&gt;grametisk granskning och hävdar att de nuvarande tre nämnderna har inte till&lt;br&gt;uppgift att fullgöra någon etisk granskning, även om Radionämnden under-&lt;br&gt;stundom lagt sådana synpunkter på de program den har granskat. Inom&lt;br&gt;massmediebranschen råder enighet om medarbetarnas yrkesetik. Samsyn&lt;br&gt;torde även råda om att de press- och programetiska frågorna varken kan eller&lt;br&gt;får regleras på annat sätt än genom branschens egen självsanering. TCO och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Journalistförbundet anser att av samma grundläggande skäl som på press-&lt;br&gt;området behövs en självsanerande verksamhet även inom etermedieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Journalistförbundet anser att en granskande myndighet, om en&lt;br&gt;sådan trots allt inrättas, skall vara fristående från beslutande och verkställande&lt;br&gt;statsmakt. Publicistklubben konstaterar att statlig tillståndsgivning och statlig&lt;br&gt;tillsyn måste hållas åtskilda, dels för att begränsa myndighetens makt och dels&lt;br&gt;för att förhindra intressekonflikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativ verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker en organisatorisk samordning av verksamheterna inom de&lt;br&gt;nuvarande nämnderna. En sådan samordning torde innebära att bedömningen&lt;br&gt;av hela etermedieområdet blir enhetligare och mer rättvist. TCO har, liksom&lt;br&gt;Journalistförbundet, förståelse för att det kan finnas behov av en myndighet&lt;br&gt;för olika typer av tillståndsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben, som anser att statens roll på etermedieområdet bör vara&lt;br&gt;så inskränkt som möjligt, finner det ofrånkomligt att staten fördelar sänd-&lt;br&gt;ningstillstånd och förfogar över något instrument att övervaka efterlevnaden&lt;br&gt;av de avtal som knyts till koncessionerna. Publicistklubben hyser viss för-&lt;br&gt;ståelse för de organisatoriska, personalmässiga och ekonomiska förändringar&lt;br&gt;som föreslås i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nej, ingen ny myndighet för vare sig granskning eller&lt;br&gt;administration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen och Radio Nova anser&lt;br&gt;att förslaget om en sammanslagen myndighet innebär en alltför omfattande&lt;br&gt;myndighetsreglering på området och avstyrker av det skälet utredningens&lt;br&gt;förslag. Dessa instanser förespråkar att tryckfrihetsförordningens principer&lt;br&gt;skall tillämpas på etermedieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsverksamhetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen och Radio Nova anför&lt;br&gt;att förslaget inte stämmer överens med regeringens uttalade avsikt att avregle-&lt;br&gt;ra medieområdet. Radio Nova finner det därför mycket märkligt att utred-&lt;br&gt;ningens direktiv inte ändrades i samband med regeringsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioutgivareföreningen, vars kommentarer endast berör lokalradions&lt;br&gt;ställning, anser att lokalradion till sin natur har mer gemensamt med tidning-&lt;br&gt;arna än med public service-sektorn. Föreningen betraktar därför regel- och&lt;br&gt;kontrollsystem på tidningsområdet som en naturlig förebild för hur lokal-&lt;br&gt;radion bör hanteras. Radio Nova har en liknande uppfattning av lokalradions&lt;br&gt;karaktär. Radioutgivareföreningen hävdar vidare att erfarenhet från andra&lt;br&gt;länder visar att statsmakten gärna överreglerar inledningsvis och att det är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårt att senare liberalisera lagstiftningen när en lokalradiomarknad väl etable-&lt;br&gt;rats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet påpekar att den föreslagna organisationen&lt;br&gt;medför betydande kostnader vilka skulle kunna undvikas vid en mindre byrå-&lt;br&gt;kratisk hantering av de berörda frågorna. Denna synpunkt delas av Radiout-&lt;br&gt;givareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen och Radio Nova&lt;br&gt;anser att programgranskning inte bör utövas av en myndighet. Radio Nova&lt;br&gt;hävdar att det, mot bakgrund av de internationella konventioner på området&lt;br&gt;som Sverige ratificerat, endast är tillåten att reglera verksamheten på rent tek-&lt;br&gt;niska grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet anför att förbud mot förhandsgranskning av&lt;br&gt;programinnehåll har varit en självklarhet i vårt land. I andan av vidgad yttran-&lt;br&gt;defrihet bör inte heller efterhandsgranskning komma ifråga. Det finns lag-&lt;br&gt;stiftning som genom domstolsbehandling tar hand om allvarliga övertramp.&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen anser att den typ av efterhandsgranskning som&lt;br&gt;Radionämnden utför kombinerar godtycke och förmynderi på ett sätt som&lt;br&gt;strider mot modem syn på yttrandefrihet. Föreningen anser att ingen gransk-&lt;br&gt;ning av programinnehållet i den fria radion skall förekomma. Radio Nova&lt;br&gt;framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen och Radio Nova&lt;br&gt;anser att pressens modell för att slå vakt om god publicistisk sed kan använ-&lt;br&gt;das även på etermedieområdet. Branschintem självreglering och självsanering&lt;br&gt;förordas därför av dessa instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativ verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, Radioutgivareföreningen och Radio Nova anser&lt;br&gt;att myndighetsuppgifter inom medieområdet enbart är av teknisk och admi-&lt;br&gt;nistrativ karaktär. Dessa instanser förordar att redan befintliga organ, främst&lt;br&gt;Telestyrelsen och Patent- och registreringsverket, anlitas för dessa ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och Industriförbundet, som anser att de nuvarande nämnderna kan&lt;br&gt;avskaffas, föreslår att en utredning sker beträffande handläggandet av de&lt;br&gt;tekniska och administrativa frågor som även i framtiden bör bli föremål för&lt;br&gt;myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Typ av sammanslagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår ifrån den nuvarande nämnd-kansli-organisationen. Två&lt;br&gt;alternativ renodlas; en enkel sammanslagning där nämndindelningen bibehålls&lt;br&gt;men administrationen samordnas och en mer avancerad sammanslagning som&lt;br&gt;grupperar verksamheten efter vissa nyckelfunktioner. Utredningen förordar&lt;br&gt;en avancerad sammanslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Kabel- och Närradionämndema, Svensk&lt;br&gt;Rundradio, Statskontoret, Sveriges lokal-TV-förbund samt fackklubbarna vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 160&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema instämmer i utredningens slutsats. Enligt&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall är enbart en administrativ samordning inte tillräck-&lt;br&gt;lig för att uppnå hög flexibilitet och effektivitet. Statskontoret och fack-&lt;br&gt;klubbarna vid Kabel- och Närradionämndema betonar att myndigheten blir&lt;br&gt;mer flexibel med en funktionsinriktad organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket och Svenska kabel-TV-föreningen avstyrker utredningens för-&lt;br&gt;slag i den del det gäller uppgifter som nu utförs av Kabelnämnden. Kabel-&lt;br&gt;nämndens nuvarande uppgifter bör enligt dessa instanser handhas av Tele-&lt;br&gt;styrelsen. Televerket framför att den reglering som kommer att gälla för&lt;br&gt;kabel-TV är av renodlat teknisk karaktär. Dessa uppgifter skiljer sig från de&lt;br&gt;övriga, mer medie- och kulturpolitiskt inriktade, uppgifterna som den nya&lt;br&gt;myndigheten föreslås att få. De spänningar som kan uppstå vid samman-&lt;br&gt;smältning av olika myndighetskulturer undviks om Kabelnämndens nuva-&lt;br&gt;rande uppgifter överförs till Telestyrelsen. Svenska kabel-TV-föreningen&lt;br&gt;argumenterar på ett liknande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Närmare om den föreslagna myndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens ställning i förhållande till yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;krav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det inom den nya myndigheten skall finnas en&lt;br&gt;nämnd, vars ställning skall uppfylla yttrandefrihetsgrundlagens krav avseen-&lt;br&gt;de efterhandsgranskning av radioprogram (7 kap. 4 § YGL). Remissinstan-&lt;br&gt;serna är inte eniga i frågan huruvida dessa krav uppfylls av den föreslagna&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att förslaget uppfyller de krav som upp-&lt;br&gt;ställs i yttrandefrihetsgrundlagen när det gäller efterhandsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991 års JK-utredning avstyrker däremot utredningens organisatoriska&lt;br&gt;lösning eftersom den kan antas förringa självständigheten av en nämnd som&lt;br&gt;skall fullgöra uppgifter enligt 7 kap. 4 § YGL. Nämndens uppgifter, och&lt;br&gt;väsentliga element i dess sammansättning, är fastslagna direkt i grundlag&lt;br&gt;varmed nämnden knappast kan anses vara annat än en självständig myndig-&lt;br&gt;het. Detta särskilt eftersom man av flera skäl eftersträvat att ge nämnden en&lt;br&gt;domstolsliknande status. JK-utredningen anser att den föreslagna ordningen&lt;br&gt;med en myndighet i en annan som kinesiska askar sätter den &amp;quot;inneslutna&amp;quot;&lt;br&gt;myndighetens självständighet i fråga: är den &amp;quot;omslutande&amp;quot; myndigheten&lt;br&gt;överordnad och vad betyder det i så fall med avseende på direktivrätt, över-&lt;br&gt;prövningsmöjligheter, allmänna handlingar etc.? Det är möjligt att den före-&lt;br&gt;slagna konstruktionen kan återfalla på något etablerat exempel men man får,&lt;br&gt;enligt 1991 års JK-utredning, närmast intrycket att de nu berörda komplika-&lt;br&gt;tionerna inte uppmärksammats av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens sammansättning och arbetsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att nämnden skall bestå av tolv ledamöter, varav två ord-&lt;br&gt;förande och två vice ordförande som skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare. Nämnden bör i övrigt bestå av lekmän. Samtliga ledamöter utses av&lt;br&gt;regeringen. Utredningen föreslår vidare att nämndsammanträden kan hållas&lt;br&gt;relativt ofta och att en viss cirkulation mellan ledamöterna kan planeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall bifaller att nämnden görs relativt stor och påpe-&lt;br&gt;kar att ärendebalanser i nämnden undviks genom att nämnden är så utformad&lt;br&gt;att den kan arbeta med olika sammansättningar och hålla täta sammanträden.&lt;br&gt;Kabel- och Närradionämdema har inga invändningar mot nämndens före-&lt;br&gt;slagna dimensionering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket anser att ledamöterna bör vara färre än som&lt;br&gt;föreslagits. Detta för att vidmakthålla en enhetlig praxis. KLYS ifrågasätter&lt;br&gt;om en så stor nämnd bör inrättas innan villkoren för den framtida public&lt;br&gt;serviceverksamheten fastlagts. Annonsörföreningen anser att den föreslagna&lt;br&gt;nämndens sammansättning och funktion bör utredas mer utförligt innan&lt;br&gt;beslut på området fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden, Kabel- och Närradionämndema, Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket, Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion, TV 4&lt;br&gt;och fackklubbarna vid Kabel- och Närradionämndema avstyrker konstruk-&lt;br&gt;tionen med två ordförande och två vice ordförande. Radionämnden menar att&lt;br&gt;det inte finns något behov av en förskjutning av nämndens kompetens till&lt;br&gt;förmån för juridisk sådan. De frågor nämnden har att ta ställning till är ofta&lt;br&gt;grannlaga och ställer stora krav på kunskaper från skilda samhällsområden.&lt;br&gt;Erfarenheten har visat att denna breda kompetens är styrkan i nämndens verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden avstyrker vidare att ledamöterna kallas enligt en &amp;quot;lämplig&lt;br&gt;och rimlig cirkulation&amp;quot;. Denna ordning är olämplig dels därför att den sam-&lt;br&gt;lade kompetensen är nämndens styrka och dels därför att ett beslut binder hela&lt;br&gt;nämnden. En ordning med cirkulationsnämnder skulle kunna försvaga auk-&lt;br&gt;toriteten i nämndens avgöranden. Liknande synpunkter framförs av Sveriges&lt;br&gt;Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema avstyrker en underhand bestämd cirkula-&lt;br&gt;tion av ledamöterna. Om ärendevolymen bedöms vara för stor för att klaras i&lt;br&gt;plenum kan någon sorts indelning övervägas. Indelningskriterier bör i så fall&lt;br&gt;framgå av nämndens instruktion. Nämndens karaktär av enhetlig församling&lt;br&gt;bör bibehållas genom att prejudicerande ärenden avgörs i plenum. Fack-&lt;br&gt;klubbarna vid kabel- och närradionämndema framför en liknande synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema konstaterar att förekomsten av två lik-&lt;br&gt;ställda ordförande kan skapa oklarheter både vad gäller ansvarsfördelning och&lt;br&gt;representation utåt. Nämnderna finner förslaget inkonsekvent eftersom det&lt;br&gt;inte förefaller vara utredningens mening att nämnden skall arbeta i permanent&lt;br&gt;skilda arbetslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 menar&lt;br&gt;att om en uppdelning av ärendena i nämnden måste göras, bör en del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden svara för kvalitativa bedömningar och en annan del för de kvantita-&lt;br&gt;tiva bedömningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annonsörföreningen anser det mycket viktigt att nämndens ledamöter&lt;br&gt;utses på ett sådant sätt att risken för politisk styrning, eller annan styrning&lt;br&gt;från statsmakternas sida, minimeras. Föreningen framför förslagen att inne-&lt;br&gt;havaren av en viss befattning automatiskt blir ledamot av nämnden och att&lt;br&gt;långvariga förordnanden utses. Regeringens direkta inflytande skulle därmed&lt;br&gt;minska eftersom ledamöterna får en mer oberoende ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges reklamförbund förstår inte varför nämnden, med undantag av&lt;br&gt;ordförande- och vice ordförandeposterna, endast skall bestå av lekmän. För-&lt;br&gt;bundet föreslår att hälften av ledamöterna utses av regeringen och att andra&lt;br&gt;hälften utses av näringslivet. På detta sätt minskas regeringens direkta infly-&lt;br&gt;tande och därmed risken för politisk styrning, Att näringslivet finns represen-&lt;br&gt;terat i nämnden medför sannolikt även en mer kvalificerad efterhandsgransk-&lt;br&gt;ning, enligt förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens ledning och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att myndigheten blir ett enrådighetsverk som leds av en&lt;br&gt;överdirektör. Utöver detta skall inom myndigheten finnas två befattnings-&lt;br&gt;havare med domarerfarenhet. Dessa är föredragande i nämnden och fattar&lt;br&gt;beslut i enklare och okontroversiella granskningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att myndigheten organiseras efter uppgifternas karak-&lt;br&gt;tär snarare än efter medieform. Kammarrätten i Sundsvall ansluter sig, från&lt;br&gt;de synpunkter domstolen har att företräda, i allt väsentligt till utredningens&lt;br&gt;förslag rörande myndighetens organisation. Fackklubbarna vid Kabel- och&lt;br&gt;Närradionämndema tillstyrker att en platt, funktionsindelad organisations-&lt;br&gt;form väljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema, liksom fackklubbarna vid Kabel- och&lt;br&gt;Närradionämndema, avstyrker att myndigheten leds av en överdirektör. Man&lt;br&gt;föreslår istället att myndigheten leds av en styrelse. Nämnderna påpekar att&lt;br&gt;bland de beslut myndigheten har att fatta är några av sådan vikt vad gäller&lt;br&gt;mediepolitiska konsekvenser och rättsverkan för enskilda företag, att det inte&lt;br&gt;förefaller lämpligt att lägga detta ansvar på en enda tjänsteman. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. tillstånd att sända lokalradio, undantag för nätinnehavarens skyldigheter&lt;br&gt;enligt kabellagen och debitering av avgifter. Ett kollektivt beslutsorgan skulle&lt;br&gt;bättre kunna garantera en medborgerlig förankring samt utgöra en expertbas&lt;br&gt;med klarare ansvarsställning än enbart ett rådgivande expertorgan. Även&lt;br&gt;uppgiften som ansvarig myndighet enligt EG-direktivet respektive Europa-&lt;br&gt;rådskonventionen kan i viktigare ärenden kräva en bredare förankring än ett&lt;br&gt;tjänstemannabeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden, som finner utredningens beskrivning av hur arbetet inom&lt;br&gt;granskningsfunktionen skall bedrivas mycket bristfällig, anser att den före-&lt;br&gt;slagna ansvarsfördelningen mellan överdirektören och chefsjuristen är oklar.&lt;br&gt;Utredningens förslag att lägga de arbetsledande uppgifterna hos överdirek-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tören, som inte avses avgöra ärendena, kräver en motivering. Det bör även&lt;br&gt;framgå av instruktionen vilka typer av ärenden som kan avgöras av en&lt;br&gt;tjänsteman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden påpekar att arbetet vid Radionämnden för närvarande leds&lt;br&gt;av en jurist (direktör) som ansvarar för att fördela och planera arbetet vid&lt;br&gt;nämnden. Direktörens arbetsuppgifter består så gott som uteslutande av&lt;br&gt;beslutsfattande och ledning av nämndens arbete. Denna ordning har fungerat&lt;br&gt;väl med ett minimum av administration. Utredningens förslag till ansvarsför-&lt;br&gt;delning kan visserligen minska risken för konflikter eftersom överdirektörens&lt;br&gt;ansvar begränsas till övergripande frågor utan befattning med ärendehand-&lt;br&gt;läggningen. En sådan ansvarsfördelning medför dock i gengäld att chefsjuris-&lt;br&gt;ten, som i praktiken leder granskningsenheten, får en - jämfört med nuvaran-&lt;br&gt;de ordning - mindre självständig ställning och inte kommer att ha något över-&lt;br&gt;gripande ansvar för att verksamheten fungerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen rekommenderar att ett rådgivande organ, som har till uppgift&lt;br&gt;att stödja överdirektören i utformningen och utvärdering av verksamheten,&lt;br&gt;knyts tillmyndigheten. Sveriges lokal-TV-förbund tillstyrker förslaget om ett&lt;br&gt;råd och förutsätter att förbundet, som kan bidra med kunskaper och erfaren-&lt;br&gt;heter från olika lokal-TV-sammanslutningar, blir representerat i rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio, Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4, vilka&lt;br&gt;förordar att nämnden får en helt fristående ställning, framför att om utred-&lt;br&gt;ningens förslag genomförs bör det råd som knyts till myndigheten inte få be-&lt;br&gt;handla frågor som rör efterhandsgranskning. En följd av inrättandet av ett råd&lt;br&gt;enligt utredningens förslag är att överdirektören, när det gäller efterhands-&lt;br&gt;granskning, skulle ha två kretsar för diskussion av ärenden. Dels nämnden,&lt;br&gt;som utnämns av regeringen, dels ett råd med ledamöter som utses av över-&lt;br&gt;direktören själv. Detta skulle starkt minska nämndens integritet. Däremot har&lt;br&gt;Sveriges Television, Utbildningsradion och TV 4 inget att erinra mot att ett&lt;br&gt;råd inrättas som kan tillföra kompetens när det gäller tillståndsgivning och&lt;br&gt;internationellt arbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet ställer sig frågande inför tanken att låta partsrepresentanter vara&lt;br&gt;företrädda i det tänkta rådet. Det vore, enligt institutionen, fel att blanda obe-&lt;br&gt;roende experter med partsföreträdare. Fackklubbarna vid kabel- och när-&lt;br&gt;radionämndema avstyrker att ett fast råd av experter utsedda av överdirek-&lt;br&gt;tören inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa myndighetsuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktion för information, utredning och internationellt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att information, utredningar och internationellt arbete&lt;br&gt;skall ingå i den nya myndighetens uppgifter. Inom denna funktion ingår att&lt;br&gt;följa medieutvecklingen och göra utredningar med bl.a. regering och riksdag&lt;br&gt;som målgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms&lt;br&gt;universitet hävdar att den nya myndigheten knappast kommer att ha kompe-&lt;br&gt;tens för att göra utredningar inom medieområdet. Myndigheten måste därför&lt;br&gt;ges resurser för att från utomstående experter beställa utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidningsutgivareföreningen anser att bevakning av medieutvecklingen&lt;br&gt;väsentligen bör ske utanför departements- och myndighetssfären. Uppgiften&lt;br&gt;att hålla politiska beslutsfattare informerade bör inte anförtros ett verk som&lt;br&gt;kan befaras komma att uppfatta sig som övervakare av yttrandefriheten.&lt;br&gt;Radioutgivareföreningen anser att denna typ av uppgifter bör skötas av den&lt;br&gt;avdelning inom regeringskansliet som handlägger mediefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO och Journalistförbundet menar att om en ny nämnd skall förse depar-&lt;br&gt;tementen med expertstöd riskerar dess knytning till den direkta statsmakten att&lt;br&gt;bli så stark att man kan ifrågasätta den granskande funktionen. Intrycket blir&lt;br&gt;att det inte är en självständig nämnd, utan ett ombud för regeringsmakten,&lt;br&gt;som sätter sig till doms över yttrandefrihetens gränser i radio och TV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den nya myndigheten i en framtid bör kunna få sär-&lt;br&gt;skilda uppgifter inom beredskapssektom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt finner det önskvärt att myndigheten ges ett generellt ansvar&lt;br&gt;för beredsskapsplaneringen inom hela verksamhetsområdet inklusive när-&lt;br&gt;radio- och kabel-TV-sektom. Hovrätten anser att detta bör framgå av myn-&lt;br&gt;dighetens instruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk Rundradio erinrar om att staten den 1 juli 1992 ingick avtal med&lt;br&gt;företaget om verksamheten vid krig och krigsfara samt beredskapsplane-&lt;br&gt;ringen härför. Verksamheten är starkt knuten till den som bedrivs av Sveriges&lt;br&gt;Radio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsmöjligheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet, KLYS&lt;br&gt;och fackklubbarna vid Kabel- och Närradionämndema efterlyser ytterligare&lt;br&gt;beredning av den föreslagna nämndens sanktionsmöjligheter och påpekar att&lt;br&gt;det nuvarande sanktionssystemet varit svagt. Fakultetsnämnden konstaterar&lt;br&gt;att i förslaget får vite utdömas i samband med överträdelser av reklamregler&lt;br&gt;och tekniska regler men undrar vad som händer vid andra överträdelser. Det&lt;br&gt;saknas konsekvensanalys av t.ex. Sveriges Televisions vägran att efterleva&lt;br&gt;&amp;quot;demokratiparagrafen&amp;quot; (6 § radiolagen) i samband med sportsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KLYS påpekar vikten av att myndigheten ges medel att genomdriva sina&lt;br&gt;beslut så att inte den nuvarande situationen, med t.ex. fortsatt sändning trots&lt;br&gt;indragna sändningstillstånd p.g.a. upprepade brott mot reklamförbudet,&lt;br&gt;permanentas. Fackklubbarna vid Kabel- och Närradionämndema framför en&lt;br&gt;liknande synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göta hovrätt och Kammarrätten i Sundsvall framhåller det olyckliga i att&lt;br&gt;endast specificera ett av de aktuella lagrummen (17a § radiolagen) i den nya&lt;br&gt;myndighetens instruktion rörande befogenhet att förena vissa slags före-&lt;br&gt;lägganden med vite. Hovrätten föreslår att man antingen stryker det nu enda&lt;br&gt;nämnda lagrummet eller tar med också övriga hithörande lagrum i de andra&lt;br&gt;författningarna (inbegripet lokalradiolagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklaganden och första domstolsinstans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär att beslut i frågor om tillstånd och återkallande&lt;br&gt;av tillstånd får överklagas hos kammarrätten. Andra beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket och Svenska kabel-TV-föreningen avstyrker den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen i den del det gäller överklagandemöjligheter. De regler som&lt;br&gt;finns rörande nätinnehavares skyldigheter och undantag därvid (den s.k.&lt;br&gt;must carry-skyldigheten) är såpass vagt utformade enligt såväl lagtext som&lt;br&gt;förarbeten att möjligheten att få innebörden av dessa bestämmelser prövade av&lt;br&gt;kammarrätt är av största betydelse. Till skillnad från exempelvis reklamregler&lt;br&gt;är regeln utformad på ett sådant sätt att en viss diskretionär prövning måste&lt;br&gt;göras av myndigheten. Att ett sådant beslut icke kan överklagas är, enligt&lt;br&gt;Televerkets och kabel-TV-föreningens mening, helt otillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall anser att det bör övervägas att låta länsrätt ut-&lt;br&gt;göra första domstolsinstans. Kammarrätten påpekar att utredningens lag-&lt;br&gt;förslag står i strid med de grundläggande tankarna i domstolsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1991:106) och departementspromemorian angående dom-&lt;br&gt;stolsväsendet (Ds 1992:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighetens dimensionering och personella resurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår, vad gäller sakhandläggningen, ifrån nuvarande tre&lt;br&gt;nämnders personalbehov. De tillkommande uppgifterna bedöms kräva 11,5&lt;br&gt;tjänster. Den gemensamma administrationen innebär en besparing av 1,25&lt;br&gt;assistenttjänt jämfört med nuvarande läge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall understryker vikten av att myndigheten inte,&lt;br&gt;under trycket av det statsfinansiella läget, underdimensioneras. Det är i hög&lt;br&gt;grad angeläget att organisationen är så utformad att den kan svara för en&lt;br&gt;snabb och effektiv handläggning. Sveriges lokal-TV-förbund tror att behovet&lt;br&gt;av information om den nya kabellagen kommer att öka och tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag rörande ökade informationsresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet finner det anmärkningsvärt att man vid en samman-&lt;br&gt;slagning av tre små myndigheter inte åstadkommer någon rationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att några samlade bedömningar om personalbehov ej&lt;br&gt;kan göras med utredningens betänkande som underlag. Detta är bl.a. beroen-&lt;br&gt;de på svårigheterna att bedöma omfattningen av olika uppgifter som myndig-&lt;br&gt;heten föreslås ansvara för. Den organisationskommitté som tillsätts bör därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beakta behovet av flexibilitet vid bemanning och dimensionering av den nya&lt;br&gt;myndigheten. Kabel- och Närradionämndema menar att det i dagsläget är&lt;br&gt;nästan ogörligt att bedöma myndighetens framtida resursbehov. Nämnderna&lt;br&gt;finner emellertid att utredningens förslag till dimensionering verkar vara en&lt;br&gt;rimlig utgångspunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen uppskattar personalbehovet för den kommande lokalradio-&lt;br&gt;och satellit-TV-granskning till två tjänster. Samhällsvetenskapliga fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Göteborgs universitet ställer sig frågande till om gransknings-&lt;br&gt;funktionen kommer att klaras med endast två nya tjänster eftersom gransk-&lt;br&gt;ning och övervakning av mellan 10 och 20 satellitkanaler och över hundra&lt;br&gt;lokalradiostationer väntas tillkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Svenska masskommunikationsforskare, som inte yttrar sig&lt;br&gt;över den administrativa ordningen i sig, påpekar att det i den nya myndig-&lt;br&gt;hetens uppgifter och budget bör ingå att stimulera och stödja kvalificerad upp-&lt;br&gt;följning av medieutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering och anslagssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den nya myndigheten finansieras dels av allmänheten&lt;br&gt;via TV-avgifter och dels av marknadens aktörer genom koncessionsavgifter.&lt;br&gt;Denna finansieringsform jämförs med två andra alternativ, en efterfråge- och&lt;br&gt;behovsbaserad finansieringsmodell och en modell bestående av enbart kon-&lt;br&gt;cessionsavgifter som finansieringsbas. Vidare föreslås att den nya myndig-&lt;br&gt;heten ges ett ramanslag för den samlade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema, Statskontoret, KLYS och fackklubbarna&lt;br&gt;vid Kabel- och Närradionämndema tillstyrker utredningens förslag. KLYS&lt;br&gt;betecknar den i utredningen föreslagna finansieringsformen som naturlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema anser att en efterfråge- och behovsbaserad&lt;br&gt;finansieringsform blir alltför arbetskrävande. Merarbetet för en detaljerad&lt;br&gt;kostnadsredovisning uppvägs inte av motsvarande förbättring av verksam-&lt;br&gt;hetens ekonomistyrning. Vidare kan det, inom många arbetsmoment, vara&lt;br&gt;tveksamt under vilken finansieringskälla respektive kostnad skall konteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köpmannaförbundet avvisar den föreslagna finansieringsformen. För-&lt;br&gt;bundet, som förordar en efterfråge - och behovsbaserad finansiering, anser&lt;br&gt;inte att marknadens aktörer skall betala för t.ex domstolsliknande gransk-&lt;br&gt;ningsverksamhet som de inte efterfrågat med sina avgifter. Inte minst med&lt;br&gt;tanke på den svällande myndighet som skisseras i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova, som starkt motsätter sig bildandet av den nya myndigheten,&lt;br&gt;anser att finansiering av &amp;quot;Åsiktsverket för ljud &amp;amp; bild&amp;quot; via lokalradiostationers&lt;br&gt;koncessionsavgifter antingen är en oacceptabel branschbeskattning eller rent&lt;br&gt;ocker. Radioutgivareföreningen är av liknande åsikt och framhåller orimlig-&lt;br&gt;heten i att den privata lokalradion skall finansiera diverse myndig-&lt;br&gt;hetsuppgifter som den inte har beställt och inte är i behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges lokal-TV-förbund, som inte tar ställning till hur den nya myndig-&lt;br&gt;heten skall finansieras, framhåller att förbundets medlemmar inte har någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att bidra till finansieringen. Detta eftersom de flesta lokal-TV sta-&lt;br&gt;tioner lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fackklubbarna vid Kabel- och Närradionämndema anser det bör över-&lt;br&gt;vägas att ta in avgifter från t.ex kabeloperatörer och lokalradions intressenter&lt;br&gt;för att bekosta den övervakning av verksamheten som måste till. Dessa avgif-&lt;br&gt;ter skulle även kunna finansiera ett utökat stöd till lokal programverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Särskilda frågor och övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har, med utgångspunkt från de direktiv som givits, förutsatt att&lt;br&gt;den nya myndigheten skall ligga i Stockholm. En samlad organisation har&lt;br&gt;därför försäkrats möjlighet till lokaler i Stockholm. Kiruna och Sundsvalls&lt;br&gt;kommuner har tillskrivit utredningen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsstyrelsen i Västemorrlands län,&lt;br&gt;Kommunförbundet i Västernorrland och Sundsvalls kommun argumenterar&lt;br&gt;för att den nya myndigheten skall förläggas utanför Stockholmsområdet och&lt;br&gt;företrädesvis i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall menar att en lokalisering utanför storstads-&lt;br&gt;områdena ligger i linje med de grundläggande tankarna bakom utlokalisering&lt;br&gt;av statliga myndigheter och statlig verksamhet. Länsstyrelsen i Väster-&lt;br&gt;norrlands län påpekar att det i regeringens kommittédirektiv (dir. 1992:50)&lt;br&gt;om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser anges att vid förslag om&lt;br&gt;att bilda nya myndigheter bör överväganden om lokalisering utanför&lt;br&gt;Stockholmsområdet redovisas. Kommunförbundet i Västemorrlands län och&lt;br&gt;Sundsvalls kommun anser att en ny myndighet, som ersätter tre tidigare&lt;br&gt;myndigheter, rimligen implementeras enklare på en ny ort. Vid lokalisering&lt;br&gt;på en ny ort skulle myndigheten lättare hamna på rätt statusnivå och därmed&lt;br&gt;respekteras av allmänhet och intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Kommunförbundet i Västemorrlands län och&lt;br&gt;Sundsvalls kommun konstaterar att en förläggning av verksamheten till&lt;br&gt;Sundsvall torde innebära kostnadsbesparingar i jämförelse med utredningens&lt;br&gt;förslag. Sundsvall erbjuder vidare fördelar både ur rekryterings- och verk-&lt;br&gt;samhetssynpunkt. Det finns ett stort urval kvalificerade jurister och Sundsvall&lt;br&gt;har en prägel av massmediestad med goda tele- och datakommunikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län framför regionalpolitiska motiv för en&lt;br&gt;lokalisering till Sundsvall. Sundsvall har en viktig roll i kraft av sitt näringsliv&lt;br&gt;och sin relativt stora befolkningskoncentration. Strukturförändringar inom&lt;br&gt;industrin har emellertid inneburit stora påfrestningar för Sundsvall såväl som&lt;br&gt;för länet som helhet. Detta tillsammans med vissa brister i infrastruktur och&lt;br&gt;tjänsteproduktion har medfört en långsammare utvecklingstakt än vad som&lt;br&gt;kan noteras för likvärdiga orter på andra håll i landet. Tendenser till&lt;br&gt;avlänkning av företag - och därmed sysselsättning - till andra, av stat och&lt;br&gt;näringsliv mer favoriserade regioner, har förstärkts de senaste åren och&lt;br&gt;speglar ovan nämnda strukturbrister. I ett nationellt perspekiv handlar det om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att slå vakt om utvecklingsförutsättningama i exporttunga industriregioner Prop. 1993/94:160&lt;br&gt;som Sundsvall. Det är då fråga om att avvälja pågående arbetsavlänkning och Bilaga 2&lt;br&gt;från statligt håll etablera verksamheter som på ett naturligt sätt flyter in i och&lt;br&gt;förstärker näringslivet i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerviks kommun föreslår att myndigheten förläggs till Västervik. Inom&lt;br&gt;kommunen finns företag med bred medieerfarenhet och kommunen är en&lt;br&gt;attraktiv bostadsort. Dessutom talar regionalpolitiska skäl för en lokalisering&lt;br&gt;till orten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen konstaterar att om annan geografisk lokalisering än till&lt;br&gt;Stockholm skall övervägas krävs en kompletterande utredning. Sundsvalls&lt;br&gt;kommun och Länsstyrelsen i Västemorrlands län betonar, med hänvisning till&lt;br&gt;sin argumentation, nödvändigheten av att en prövning av utlokalisering&lt;br&gt;kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementstillhörighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen drar slutsatsen att det inte är rationellt att splittra handläggningen&lt;br&gt;av mediefrågor mellan olika departement. Enligt utredningens mening är det&lt;br&gt;felaktigt att tillmäta departementstillhörigheten för stor vikt. Några remiss-&lt;br&gt;instanser anför emellertid principiella synpunkter på departementstillhörig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet anser&lt;br&gt;att den nya myndigheten bör ligga under Kulturdepartementet. Detta för att&lt;br&gt;markera en viss ambition med mediepolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio Nova anser att mediefrågor bör ligga under kommunikationsdepar-&lt;br&gt;tementet eftersom myndighetsutövning endast får ske på tekniska grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall menar att i den inledande paragrafen i radiolagen&lt;br&gt;bör tillföras ett andra stycke där den nya myndigheten anges. Detta kan ge&lt;br&gt;stadga åt innebörden att Radio- och TV-myndigheten är central förvaltnings-&lt;br&gt;myndighet för frågor om TV- och radiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens förslag till myndighetsinstruktion (2 § punkt 1) sägs att&lt;br&gt;myndigheten särskilt skall &amp;quot;besluta vilka sändare som skall få utnyttjas för&lt;br&gt;närradio&amp;quot;. Svensk rundradio påpekar att Radio- och televisionsmyndighetens&lt;br&gt;beslut inte ensamt kommer att vara tillräckligt för att en sammanslutning med&lt;br&gt;tillstånd att sända närradio skall få utnyttja en viss sändare. Givetvis förut-&lt;br&gt;sättes också att föreningen ifråga i förekommande fall träffat avtal en sändar-&lt;br&gt;operatör och att den som opererar sändaren erhållit det frekvenstillstånd av&lt;br&gt;Telestyrelsen som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna myndighetsinstruktion (2 § punkt 4) sägs att myndigheten&lt;br&gt;särskilt skall &amp;quot;bestämma sändningsområden för lokalradio&amp;quot;. Svensk&lt;br&gt;Rundradio understryker det angelägna i att företaget får möjlighet att tillför-&lt;br&gt;säkra samtliga sina kunder en god radiomiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabel- och Närradionämndema anser att frågan om central registrering av&lt;br&gt;sändningstider i närradion helt beror på hur sanktionssystemet för över-&lt;br&gt;trädelser av närradiolagen utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Publicistklubben anser att staten i framtiden bör fördela koncessioner för&lt;br&gt;kommersiell radio och kommersiell TV på samma sätt. Den politiska seg-&lt;br&gt;dragningen i regeringskansliet och det tjuv- och rackarspel som föregick&lt;br&gt;koncessionen till TV 4 AB manar inte till efterföljd. Den tänkta metoden för&lt;br&gt;fördelning av tillstånd till reklamradio tycks innehålla större stadga och rätts-&lt;br&gt;säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och Telestyrelsen berör förhållandet mellan den föreslagna&lt;br&gt;myndigheten och Telestyrelsen. Statskontoret påpekar att utredningen inte&lt;br&gt;klarlagt ansvarsfördelningen mellan dessa. Det finns anledning för organisa-&lt;br&gt;tionskommittén att beakta behovet av samordning mellan myndigheterna.&lt;br&gt;Även Telestyrelsen pekar på vikten av samråd mellan den föreslagna myn-&lt;br&gt;digheten och Telestyrelsen. Telestyrelsen framför vidare att ett omfattande&lt;br&gt;och tidskrävande koordineringsarbete blir nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;grannländerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 7 a, 17-18 och 24 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det närmast före 24 § skall införas en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag skall årli-&lt;br&gt;gen till Radionämnden redovisa hur&lt;br&gt;stor andel av programtjänsten som&lt;br&gt;utgjorts av sådana program som av-&lt;br&gt;ses i 13 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1992:1356) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionsprogram till allmän-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden övervakar genom&lt;br&gt;granskning i efterhand om ett pro-&lt;br&gt;gramföretags rätt på grund av till-&lt;br&gt;stånd enligt 5 § utövas i enlighet&lt;br&gt;med denna lag och avtalet mellan&lt;br&gt;regeringen och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har bestämts i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och programfö-&lt;br&gt;retaget, skall företaget sända redo-&lt;br&gt;görelse för beslut av radionämnden,&lt;br&gt;i vilket företaget förklarats ha brutit&lt;br&gt;mot bestämmelser i denna lag eller i&lt;br&gt;avtalet mellan regeringen och&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje programföretag som sänder&lt;br&gt;televisionsprogram skall årligen till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket redovisa hur&lt;br&gt;stor andel av programtjänsten som&lt;br&gt;utgjorts av sådana televisionspro-&lt;br&gt;gram som avses i 13 § första stycket&lt;br&gt;lagen (1992:1356) om satellitsänd-&lt;br&gt;ningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten. Om företaget inte full-&lt;br&gt;gör sin skyldighet, får verket före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV övervakar genom gransk-&lt;br&gt;ning i efterhand om ett programföre-&lt;br&gt;tags rätt på grund av tillstånd enligt 5&lt;br&gt;§ utövas i enlighet med denna lag&lt;br&gt;och avtalet mellan regeringen och&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det har bestämts i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och programfö-&lt;br&gt;retaget, skall företaget sända redo-&lt;br&gt;görelse för beslut av Gransknings-&lt;br&gt;nämnden för radio och TV, i vilket&lt;br&gt;företaget förklarats ha brutit mot be-&lt;br&gt;stämmelser i denna lag eller i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1991:1066.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1992:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämnden består av en ord-&lt;br&gt;förande och sex andra ledamöter.&lt;br&gt;För ledamöterna finns ersättare till&lt;br&gt;det antal regeringen bestämmer. En&lt;br&gt;av ledamöterna eller ersättarna skall&lt;br&gt;vara vice ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordföranden skall vara eller&lt;br&gt;ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om radionämndens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV består av en ordförande och&lt;br&gt;sex andra ledamöter. För leda-&lt;br&gt;möterna finns ersättare till det antal&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Minst en av&lt;br&gt;ledamöterna eller ersättarna skall&lt;br&gt;vara vice ordförande. Ordföranden&lt;br&gt;och vice ordförandena skall vara&lt;br&gt;eller ha varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio-&lt;br&gt;och TV är beslutför med ordföran-&lt;br&gt;den eller en av vice ordförandena&lt;br&gt;och ytterligare tre ledamöter. Om det&lt;br&gt;är uppenbart att ärendet inte är av&lt;br&gt;större vikt eller principiell betydelse&lt;br&gt;är nämnden dock beslutför med ord-&lt;br&gt;föranden eller en av vice ordföran-&lt;br&gt;dena och ytterligare en ledamot.&lt;br&gt;Regeringen får ge tjänsteman hos&lt;br&gt;nämnden rätt att på nämndens vägnar&lt;br&gt;fatta beslut som inte innebär att den&lt;br&gt;sändande brustit vid tillämpningen&lt;br&gt;av de lagar som anges i sjätte stycket&lt;br&gt;eller avtalet om programföretagets&lt;br&gt;sändningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid en överläggning&lt;br&gt;kommer fram skiljaktiga meningar&lt;br&gt;tillämpas föreskrifterna i 16 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om upp-&lt;br&gt;gifter för Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV finns i närradiolagen&lt;br&gt;(1982:459), lagen (1991: 2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten,&lt;br&gt;lagen (1992:1356) om satellitsänd-&lt;br&gt;ningar av televisionsprogram till&lt;br&gt;allmänheten och lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 a §, 9-11 §§,&lt;br&gt;13 § första eller andra stycket, 14&lt;br&gt;eller 15 §, får radionämnden före-&lt;br&gt;lägga programföretaget att följa be-&lt;br&gt;stämmelsen. Föreläggandet får för-&lt;br&gt;enas med vite. Motsvarande gäller&lt;br&gt;om programföretaget bryter mot en&lt;br&gt;bestämmelse som tagits in i ett avtal&lt;br&gt;med stöd av 7 § andra stycket eller&lt;br&gt;13 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om programföretaget bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 9-11 §§, 13 §&lt;br&gt;första eller andra stycket, 14 eller&lt;br&gt;15 §, får Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV förelägga program-&lt;br&gt;företaget att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Motsvarande gäller om programfö-&lt;br&gt;retaget bryter mot en bestämmelse&lt;br&gt;som tagits in i ett avtal med stöd av&lt;br&gt;7 § andra stycket eller 13 § tredje&lt;br&gt;stycket. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;gäller omedelbart även om det över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett programföretag skall på upp-&lt;br&gt;maning av radionämnden tillställa&lt;br&gt;nämnden en sådan upptagning av ett&lt;br&gt;program som avses i 5 kap. 3 §&lt;br&gt;lagen (1991:1559) med föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områ-&lt;br&gt;den. Om programföretaget inte rättar&lt;br&gt;sig efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett programföretag skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV tillställa nämnden en&lt;br&gt;sådan upptagning av ett program&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagens områden. Om&lt;br&gt;programföretaget inte rättar sig efter&lt;br&gt;en sådan uppmaning, får nämnden&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 17 a § eller 18 § som&lt;br&gt;har förenats med vite får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;enligt 17 a § som har förenats med&lt;br&gt;vite får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut enligt denna lag får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:1357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:2028.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 § skall upphöra att gälla ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3, 6-7 och 13-15 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 13 b §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradio får inte sändas utan till- Närradio får inte sändas utan till-&lt;br&gt;stånd av Närradionämnden. . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stånd av Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd får inte ges till en sammanslutning som har tillstånd att sända&lt;br&gt;lokalradio enligt lokalradiolagen (1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning med tillstånd att sända närradio får tillstånd att&lt;br&gt;sända lokalradio enligt lokalradiolagen, upphör tillståndet att sända närradio&lt;br&gt;att gälla, med verkan från och med den första dag då sändningar får bedrivas&lt;br&gt;med stöd av det andra tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämnden beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som&lt;br&gt;skall få utnyttjas för närradio. Om&lt;br&gt;en sammanslutning i en kommun så&lt;br&gt;önskar, skall en sändningsmöjlighet&lt;br&gt;för närradio finnas i kommunen om&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får det finnas ytter-&lt;br&gt;ligare sändningsmöjligheter för när-&lt;br&gt;radio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. När-&lt;br&gt;radionämnden får i särskilda fall&lt;br&gt;medge sändare med större räckvidd.&lt;br&gt;Ett sådant medgivande bör läm-&lt;br&gt;nas endast om en majoritet av de&lt;br&gt;berörda sändningsberättigade sam-&lt;br&gt;manslutningarna önskar det. Utan-&lt;br&gt;för storstadsområdena bör det efter-&lt;br&gt;strävas att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot i hela kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändare som anges i första stycl&lt;br&gt;rundradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket beslutar om&lt;br&gt;vilka sändningsmöjligheter som skall&lt;br&gt;få utnyttjas för närradio. Om en&lt;br&gt;sammanslutning i en kommun så&lt;br&gt;önskar, skall en sändningsmöjlighet&lt;br&gt;för närradio finnas i kommunen om&lt;br&gt;det är tekniskt möjligt. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får det finnas ytter-&lt;br&gt;ligare sändningsmöjligheter för när-&lt;br&gt;radio i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradiosändare får ha en sådan&lt;br&gt;räckvidd att sändningarna kan tas&lt;br&gt;emot med god hörbarhet inom ett&lt;br&gt;avstånd av fem kilometer. Radio-&lt;br&gt;och TV-verket får i särskilda fall&lt;br&gt;medge sändare med större räckvidd.&lt;br&gt;Ett sådant medgivande bör lämnas&lt;br&gt;endast om en majoritet av de berörda&lt;br&gt;sändningsberättigade sammanslut-&lt;br&gt;ningarna önskar det. Utanför stor-&lt;br&gt;stadsområdena bör det eftersträvas&lt;br&gt;att sändningarna kan tas emot i hela&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t får inte användas för andra slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 2 § 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer Närradionämnden vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få sän-&lt;br&gt;da och under vilken tid sänd-&lt;br&gt;ningarna får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som fö-&lt;br&gt;relagts vid vite att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag avstår sändnings-&lt;br&gt;tid, får Närradionämnden besluta att&lt;br&gt;sändningstiden inte får utnyttjas av&lt;br&gt;någon annan sammanslutning under&lt;br&gt;högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije sändningsmöjlighet be-&lt;br&gt;stämmer Radio- och TV-verket vilka&lt;br&gt;sammanslutningar som skall få sän-&lt;br&gt;da och under vilken tid sändningarna&lt;br&gt;får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sammanslutning som fö-&lt;br&gt;relagts vid vite att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag avstår sändnings-&lt;br&gt;tid, får Radio- och TV-verket besluta&lt;br&gt;att sändningstiden inte får utnyttjas&lt;br&gt;av någon annan sammanslutning&lt;br&gt;under högst tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får Radio- och TV-verket får återkalla&lt;br&gt;återkallas om sammanslutningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ett tillstånd att sända närradio, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sänder program trots att det inte finns utgivare för programverk-&lt;br&gt;samheten enligt 3 kap. 3 och 4 §§ lagen (1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden eller trots&lt;br&gt;att anmälan om utgivare eller ställföreträdare inte har gjorts enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. inte utnyttjar rätten att sända under tre på varandra följande månader,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inte erlägger avgift i ärende om närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får&lt;br&gt;nämnden bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilken sammanslutningen&lt;br&gt;inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får&lt;br&gt;verket bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilken sammanslut-&lt;br&gt;ningen inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter någon annan i&lt;br&gt;dess ställe utnyttja sändningstid som&lt;br&gt;tilldelats sammanslutningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot en föreskrift i&lt;br&gt;10—11 §§, får Närradionämnden&lt;br&gt;förelägga den att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen bryter mot&lt;br&gt;beslut om sändningstid eller låter&lt;br&gt;någon annan i dess ställe utnyttja&lt;br&gt;sändningstid som tilldelats samman-&lt;br&gt;slutningen får Radio- och TV-verket&lt;br&gt;förelägga den att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sammanslutningen bryter mot&lt;br&gt;10-11 §§ får Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV förelägga den att&lt;br&gt;följa bestämmelserna. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;14 §8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skall på upp-&lt;br&gt;maning av Närradionämnden&lt;br&gt;tillställa nämnden sådan inspelning&lt;br&gt;som avses i 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;br&gt;Om sammanslutningen inte rättar sig&lt;br&gt;efter en sådan uppmaning, får&lt;br&gt;nämnden förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV eller Radio- och TV-&lt;br&gt;verket tillställa nämnden respektive&lt;br&gt;verket sådan inspelning som avses i&lt;br&gt;5 kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden. Om sammanslutn-&lt;br&gt;ingen inte rättar sig efter en sådan&lt;br&gt;uppmaning, får myndigheten före-&lt;br&gt;lägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närradionämndens beslut i frågor&lt;br&gt;om tillstånd enligt 4 och 13 §§,&lt;br&gt;beslut om fördelning av sändnings-&lt;br&gt;tid enligt 7 och 8 §§ eller beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 13 a § eller 14 §&lt;br&gt;vilket har förenats med vite får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. And-&lt;br&gt;ra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag gäller ome&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag i frågor&lt;br&gt;om tillstånd enligt 4 och 13 §§, be-&lt;br&gt;slut om fördelning av sändningstid&lt;br&gt;enligt 7 och 8 §§ eller beslut om&lt;br&gt;föreläggande enligt 13 a § eller&lt;br&gt;13 b § vilket har förenats med vite&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;br&gt;Andra beslut enligt denna lag får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bart, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:613.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:122.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1993/94:160&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3, 4, 6 a, 6 b, 13, 14 och 17 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sammanslutning som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio med stöd av&lt;br&gt;närradiolagen (1982:459) skall utse&lt;br&gt;en utgivare för programverk-&lt;br&gt;samheten. Sammanslutningen skall&lt;br&gt;till närradionämnden anmäla vem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje sammanslutning som&lt;br&gt;avser att sända ljudradio med stöd&lt;br&gt;av närradiolagen (1982:459) skall&lt;br&gt;utse en utgivare för programverk-&lt;br&gt;samheten. Sammanslutningen skall&lt;br&gt;till Radio- och TV-verket anmäla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är utgivare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne&lt;br&gt;skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den sam-&lt;br&gt;manslutning som har utsett utgiva-&lt;br&gt;ren. Utgivaren skall till närradio-&lt;br&gt;nämnden anmäla vem som är ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lo-&lt;br&gt;kalradiolagen (1993:120) som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Styrelsen&lt;br&gt;för lokalradiotillstånd anmäla vem&lt;br&gt;som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som utses till utgivare inte längre är behörig eller hans uppdrag&lt;br&gt;upphör, skall tillståndshavaren omedelbart utse en ny utgivare. Denne skall&lt;br&gt;anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den sam-&lt;br&gt;manslutning som har utsett utgiva-&lt;br&gt;ren. Utgivaren skall till Radio- och&lt;br&gt;TV-verket anmäla vem som är ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av tillstånd enligt lo-&lt;br&gt;kalradiolagen (1993:120) som avser&lt;br&gt;att sända ljudradio skall utse en ut-&lt;br&gt;givare för programverksamheten.&lt;br&gt;Tillståndshavaren skall till Radio-&lt;br&gt;och TV-verket anmäla vem som är&lt;br&gt;utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 b §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Styrelsen för lokalradiotillstånd&lt;br&gt;anmäla vem som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som inne-&lt;br&gt;har tillståndet. Utgivaren skall till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket anmäla vem&lt;br&gt;som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1993:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Den som utser utgivare av andra&lt;br&gt;radioprogram i trådsändningar än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i som avses i 12 § skall anmäla vem&lt;br&gt;: &amp;nbsp;&amp;nbsp;som har utsetts till Radio- och TV-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utser utgivare av andra&lt;br&gt;radioprogram i trådsändningar än&lt;br&gt;som avses i 12 § skall anmäla vem&lt;br&gt;som har utsetts till patent- och&lt;br&gt;registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare till&lt;br&gt;patent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ställföreträdare för utgivaren&lt;br&gt;skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare till&lt;br&gt;Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare&lt;br&gt;besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet&lt;br&gt;själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant beslut skall&lt;br&gt;före sändningen meddelas de berörda och antecknas i ett särskilt register hos&lt;br&gt;den som bedriver sändningsverksamheten. Anteckningen skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress för var och en som avses&lt;br&gt;med beslutet. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall genast&lt;br&gt;sändas till patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket varje gång ett beslut har an-&lt;br&gt;tecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utdrag ur registret skall genast&lt;br&gt;sändas till Radio- och TV-verket&lt;br&gt;varje gång ett beslut har antecknats i&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3Lydelse enligt prop. 1993/94:118.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:2027) om kabelsändningar&lt;br&gt;till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6, 7, 18 och 21-24 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en som äger eller annars förfogar över ett kabelnät, där det bedrivs&lt;br&gt;sändningar av annat slag än vidaresändning från sändare på jordytan, är&lt;br&gt;skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. se till att de boende i fastigheter som är anslutna till hans kabelnät på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt och utan kostnad för själva mottagningen kan ta emot&lt;br&gt;sådana sändningar som sänds med stöd av 5 § radiolagen (1966:755) och&lt;br&gt;som är avsedda att tas emot i området, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadsfritt tillhandahålla en 2. kostnadsfritt tillhandahålla en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kanal i sitt kabelnät i vaije kommun,&lt;br&gt;där han har ett sådant nät, för egen-&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;från ett eller flera av kabelnämnden&lt;br&gt;utsedda företag (lokala kabelsändar-&lt;br&gt;företag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;kabelnämnden medge undantag från&lt;br&gt;skyldigheterna enligt första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kanal i sitt kabelnät i vaije kommun,&lt;br&gt;där han har ett sådant nät, för egen-&lt;br&gt;sändningar av televisionsprogram&lt;br&gt;från ett eller flera av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket utsedda företag (lokala kabel-&lt;br&gt;sändarföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får&lt;br&gt;Radio- och TV-verket medge undan-&lt;br&gt;tag från skyldigheterna enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt kabelsändarföretag skall vara en sådan svensk juridisk person&lt;br&gt;som har bildats för att bedriva lokala kabelsändningar och som kan antas låta&lt;br&gt;olika intressen och meningsriktningar komma till tals i sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt kabelsändarföretag skall i sin sändningsverksamhet sträva efter&lt;br&gt;vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens förordnande av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Radio- och TV-verkets förord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokala kabelsändarföretag enligt 6 §&lt;br&gt;första stycket 2 skall avse högst tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nande av lokala kabelsändarföretag&lt;br&gt;enligt 6 § första stycket 2 skall avse&lt;br&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall översända en&lt;br&gt;kopia av en dom som innehåller ett&lt;br&gt;sändningsförbud enligt 16 § eller en&lt;br&gt;förlängning enligt 17 § till kabel-&lt;br&gt;nämnden. Domen skall översändas&lt;br&gt;så snart den vunnit laga kraft, eller,&lt;br&gt;när domen skall gälla även om den&lt;br&gt;överklagas, samma dag som den&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen skall översända en&lt;br&gt;kopia av en dom som innehåller ett&lt;br&gt;sändningsförbud enligt 16 § eller en&lt;br&gt;förlängning enligt 17 § till Radio-&lt;br&gt;och TV-verket. Domen skall över-&lt;br&gt;sändas så snart den vunnit laga kraft,&lt;br&gt;eller, när domen skall gälla även om&lt;br&gt;den överklagas, samma dag som den&lt;br&gt;meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden får förelägga den&lt;br&gt;som bryter mot 3 §, 6 § första&lt;br&gt;stycket eller mot 8-14 §§ eller 15 §&lt;br&gt;andra stycket, att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vite genom dom som&lt;br&gt;vunnit laga kraft, har dömts ut mot&lt;br&gt;ett lokalt kabelsändarföretag för&lt;br&gt;brott mot 9 § andra stycket och&lt;br&gt;företaget därefter åter brutit mot&lt;br&gt;bestämmelsen, får kabelnämnden&lt;br&gt;återkalla förordnandet för företaget&lt;br&gt;som lokalt kabelsändarföretag. När&lt;br&gt;ett förordnande återkallas får kabel-&lt;br&gt;nämnden bestämma en tid om högst&lt;br&gt;ett år inom vilket företaget inte kan&lt;br&gt;ges ett nytt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden består av en ord-&lt;br&gt;förande, en vice ordförande och fem&lt;br&gt;andra ledamöter. Ordföranden och&lt;br&gt;vice ordföranden skall vara eller ha&lt;br&gt;varit ordinarie domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV får förelägga den som bryter&lt;br&gt;mot 3 §, 8-14 §§ eller mot 15 §&lt;br&gt;andra stycket, att följa bestämmel-&lt;br&gt;serna. Föreläggandet får förenas&lt;br&gt;med vite. Ett sådant föreläggande&lt;br&gt;gäller omedelbart även om det över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vite genom dom som&lt;br&gt;vunnit laga kraft, har dömts ut mot&lt;br&gt;ett lokalt kabelsändarföretag för brott&lt;br&gt;mot 9 § andra stycket och företaget&lt;br&gt;därefter, enligt ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV, åter brutit mot&lt;br&gt;bestämmelsen, får Radio- och TV-&lt;br&gt;verket återkalla förordnandet för&lt;br&gt;företaget som lokalt kabelsändar-&lt;br&gt;företag. När ett förordnande åter-&lt;br&gt;kallas får verket bestämma en tid om&lt;br&gt;högst ett år inom vilket företaget inte&lt;br&gt;kan ges ett nytt förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket får före-&lt;br&gt;lägga den som bryter mot 6 § första&lt;br&gt;stycket att följa bestämmelsen. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden är&lt;br&gt;skyldig att ombesörja och bevara in-&lt;br&gt;spelning av en egensändning skall&lt;br&gt;på uppmaning av kabelnämnden&lt;br&gt;lämna nämnden sådan inspelning.&lt;br&gt;Om han inte rättar sig efter en sådan&lt;br&gt;uppmaning, får nämnden förelägga&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt 5 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1991:1559) med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden är&lt;br&gt;skyldig att ombesörja och bevara in-&lt;br&gt;spelning av en egensändning skall på&lt;br&gt;uppmaning av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV eller Radio- och&lt;br&gt;TV-verket lämna nämnden res-&lt;br&gt;pektive verket sådan inspelning. Om&lt;br&gt;han inte rättar sig efter en sådan upp-&lt;br&gt;maning, får myndigheten förelägga&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut enligt Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos kam- för radio och TV eller Radio- och&lt;br&gt;marrätten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;TV-verket enligt denna lag som för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enats med vite, utom sådana som av-&lt;br&gt;ses i 23 §, samt beslut enligt 6 §&lt;br&gt;andra stycket får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut av&lt;br&gt;Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV och Radio- och TV-verket enligt&lt;br&gt;denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om&lt;br&gt;koncessionsavgift på televisionens område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1992:72) om koncessionsavgift&lt;br&gt;på televisionens område&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5-10 och 13 §§ ordet ”kabelnämnden” skall bytas ut mot ”Radio-&lt;br&gt;och TV-verket” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut enligt 5-&lt;br&gt;7 §§, 9 § andra stycket och 10 §&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verkets beslut&lt;br&gt;enligt 5-7 §§, 9 § andra stycket och&lt;br&gt;10 § får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämndens beslut i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra beslut av Radio- och TV-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket enligt denna lag får inte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av beslut enligt denna lag inverkar inte på skyldigheten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betala den avgift eller ränta som överklagandet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 8 § 1992:827.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1356) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1356) om satellitsändningar&lt;br&gt;av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5-9, 11 och 27-30 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 28 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillsynen skall&lt;br&gt;Kabelnämnden upprätta ett register&lt;br&gt;över satellitprogramföretag och sa-&lt;br&gt;tellitentreprenörer. Registret skall&lt;br&gt;föras med hjälp av automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Det får endast innehålla&lt;br&gt;sådana uppgifter som lämnas av de&lt;br&gt;registreringsskyldiga enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radio- och TV-verket skall upp-&lt;br&gt;rätta ett register över satellitprogram-&lt;br&gt;företag och satellitentreprenörer.&lt;br&gt;Registret skall föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Det får&lt;br&gt;endast innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;som lämnas av de registrerings-&lt;br&gt;skyldiga enligt 6-9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;anmäla sig för registrering hos till-&lt;br&gt;synsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje satellitprogramföretag och&lt;br&gt;satellitentreprenör skall innan de på-&lt;br&gt;börjar verksamhet enligt denna lag&lt;br&gt;anmäla sig för registrering hos&lt;br&gt;Radio- och TV-verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fysisk persons namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;firma eller motsvarande,&lt;br&gt;postadress och telefonnummer, och&lt;br&gt;uppgift om vilken verksamhet som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje satellitprogramföretag skall&lt;br&gt;årligen till Kabelnämnden redovisa&lt;br&gt;hur stor andel av programtjänsten&lt;br&gt;som utgjorts av sådana program&lt;br&gt;som avses i 13 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje satellitprogramföretag skall&lt;br&gt;årligen till Radio- och TV-verket re-&lt;br&gt;dovisa hur stor andel av program-&lt;br&gt;tjänsten som utgjorts av sådana pro-&lt;br&gt;gram som avses i 13 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Kabelnämnden&lt;br&gt;skall satellitprogramföretaget lämna&lt;br&gt;upplysningar om vem som äger&lt;br&gt;företaget och på vilket sätt program-&lt;br&gt;tjänsten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Radio- och TV-&lt;br&gt;verket skall satellitprogramföretaget&lt;br&gt;lämna upplysningar om vem som&lt;br&gt;äger företaget och på vilket sätt pro-&lt;br&gt;gramtjänsten finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På begäran av Kabelnämnden På begäran av Radio- och TV-&lt;br&gt;skall en satellitentreprenör lämna verket skall en satellitentreprenör&lt;br&gt;upplysningar om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämna upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vem som är uppdragsgivare och hans adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namnet på den eller de programtjänster som uppdragsgivaren sänder,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur sändningen över satellit sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag eller 5&lt;br&gt;kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden har spelat in ett&lt;br&gt;televisionsprogram, skall på begäran&lt;br&gt;av Kabelnämnden utan kostnad&lt;br&gt;lämna en sådan inspelning till&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt denna lag eller 5&lt;br&gt;kap. 3 § lagen (1991:1559) med&lt;br&gt;föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagens områden har spelat in ett&lt;br&gt;televisionsprogram, skall på begäran&lt;br&gt;av Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV utan kostnad lämna en sådan&lt;br&gt;inspelning till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kabelnämnden får ålägga ett&lt;br&gt;satellitprogramföretag att på lämpligt&lt;br&gt;sätt offentliggöra ett beslut av&lt;br&gt;nämnden enligt vilket företaget har&lt;br&gt;brutit mot bestämmelserna i 12 § om&lt;br&gt;beriktigande. Föreläggandet får&lt;br&gt;dock inte innebära att offentliggö-&lt;br&gt;rande måste ske i ett program som&lt;br&gt;företaget sänder. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsnämnden för radio&lt;br&gt;och TV får ålägga ett satellitprogram-&lt;br&gt;företag att på lämpligt sätt offent-&lt;br&gt;liggöra ett beslut av nämnden enligt&lt;br&gt;vilket företaget har brutit mot be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § om berikti-&lt;br&gt;gande. Föreläggandet får dock inte&lt;br&gt;innebära att offentliggörande måste&lt;br&gt;ske i ett program som företaget sän-&lt;br&gt;der. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Ett sådant föreläggande gäller&lt;br&gt;omedelbart även om det överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag&lt;br&gt;bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i7, 8. 11 eller 14-24 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga företaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag bry-&lt;br&gt;ter mot någon av bestämmelserna i&lt;br&gt;7, 8 eller 11 § får Radio- och TV-&lt;br&gt;verket förelägga företaget att följa&lt;br&gt;bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett satellitprogramföretag&lt;br&gt;bryter mot någon av bestämmelserna&lt;br&gt;i 14—24 § får Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV förelägga företaget&lt;br&gt;att följa bestämmelsen.&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med vite.&lt;br&gt;Ett sådant föreläggande gäller&lt;br&gt;omedelbart även om det överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en satellitentreprenör bryter&lt;br&gt;mot bestämmelsen i 9 § får Kabel-&lt;br&gt;nämnden förelägga entreprenören att&lt;br&gt;följa bestämmelsen. Föreläggandet&lt;br&gt;får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige, får förelägg-&lt;br&gt;ande enligt 28 § i stället riktas mot&lt;br&gt;satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitentreprenören visar att satellitprogramföretaget fått tillgång till&lt;br&gt;sändningsmöjligheten genom upplåtelse av en av satellitentreprenörens upp-&lt;br&gt;dragsgivare utan att satellitentreprenören godkänt det, får dock föreläggandet&lt;br&gt;rikta sig mot uppdragsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en satellitentreprenör bryter&lt;br&gt;mot bestämmelsen i 9 § får Radio-&lt;br&gt;och TV-verket förelägga entrepre-&lt;br&gt;nören att följa bestämmelsen. Före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om satellitprogramföretaget inte&lt;br&gt;har hemvist i Sverige, får förelägg-&lt;br&gt;ande enligt 28 eller 28 a § i stället&lt;br&gt;riktas mot satellitentreprenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Kabelnämnden som har&lt;br&gt;förenats med vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut som&lt;br&gt;nämnden har meddelat enligt denna&lt;br&gt;lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;enligt 27 eller 28 a § som har&lt;br&gt;förenats med vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Andra beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1993:125.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till lag om ändring i lokalradiolagen&lt;br&gt;(1993:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lokalradiolagen (1993:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4, 5, 8-13, 17-19, 21, 28, 29, 34 och 37 §§ orden ”Styrelsen&lt;br&gt;för lokalradiotillstånd” skall bytas ut mot ”Radio- och TV-verket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10-12, 18, 19, 28 och 29 §§ ordet &amp;quot;styrelsen&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;verket&amp;quot;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 30, 31 och 39 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;30 §&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 22 eller&lt;br&gt;24-27 §§, får Radionämnden före-&lt;br&gt;lägga honom att följa bestämmelser-&lt;br&gt;na. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillståndshavare bryter mot&lt;br&gt;en bestämmelse i 22 eller&lt;br&gt;24—27 §§, får Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV förelägga honom&lt;br&gt;att följa bestämmelsen. Föreläggan-&lt;br&gt;det får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare skall på upp-&lt;br&gt;maning av Radionämnden lämna&lt;br&gt;nämnden en sådan inspelning som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden. Om till-&lt;br&gt;ståndshavaren inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får nämnden&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Styrelsen för lokalra-&lt;br&gt;diotillstånd har meddelat får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten. Styrelsens&lt;br&gt;beslut om sändningsområdenas om-&lt;br&gt;fattning får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens beslut om före-&lt;br&gt;läggande som har förenats med vite&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillståndshavare skall på upp-&lt;br&gt;maning av Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV eller Radio- och TV-&lt;br&gt;verket lämna nämnden respektive&lt;br&gt;verket en sådan inspelning som&lt;br&gt;avses i 5 kap. 3 § lagen (1991:1559)&lt;br&gt;med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden. Om till-&lt;br&gt;ståndshavaren inte rättar sig efter en&lt;br&gt;sådan uppmaning, får myndigheten&lt;br&gt;förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Radio- och TV-verket&lt;br&gt;har meddelat får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Verkets beslut om&lt;br&gt;sändningsområdenas omfattning får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Granskningsnämnden&lt;br&gt;för radio och TV om föreläggande&lt;br&gt;som har förenats med vite får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten. Beslut&lt;br&gt;enligt 31 § får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-08&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman, rege-&lt;br&gt;ringsrådet Sigvard Holstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 januari 1994 (kulturdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i radiolagen (1966:755),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i närradiolagen (1982:459),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmän-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televi-&lt;br&gt;sionens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televi-&lt;br&gt;sionsprogram till allmänheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lokalradiolagen (1993:120).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Greger&lt;br&gt;Lindberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i radiolagen (1966:755)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket i denna paragraf innehåller bl.a. vissa krav på hur Gransk-&lt;br&gt;ningsnämnden för radio och TV skall vara sammansatt för att den skall vara&lt;br&gt;beslutför. I andra meningen i stycket anges därvid, för fall då det är&lt;br&gt;uppenbart att ärendet inte är av större vikt eller principiell betydelse, att&lt;br&gt;nämnden kan vara beslutför &amp;quot;med ordföranden eller en av vice ordförandena&lt;br&gt;och ytterligare en ledamot&amp;quot;. Denna bestämmelse innebär en avvikelse från vad&lt;br&gt;som normalt brukar föreskrivas i motsvarande fall, nämligen att en&lt;br&gt;ordförande ensam är behörig att fatta beslut i vissa mål eller ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har under föredragningen inför Lagrådet uppgivits att den nu föreslag-&lt;br&gt;na ordningen, med en ordförande samt en ledamot, ansetts nödvändig på&lt;br&gt;grund av reglerna i 7 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen, närmare bestämt&lt;br&gt;kravet på en &amp;quot;nämnd&amp;quot; vars &amp;quot;sammansättning” är bestämd i lag. Lagrådet har&lt;br&gt;för sin del svårt att se att den sålunda åberopade grundlagsregeln skulle&lt;br&gt;innebära något hinder mot den i övrigt gängse ordningen. Det finns åtskilliga&lt;br&gt;exempel på lagbestämmelser angående både domstolars och nämnders&lt;br&gt;sammansättning där det för vissa fall anges att domstolen eller nämnden är&lt;br&gt;beslutför med endast en ledamot (t.ex. 1 kap. 3 § rättegångsbalken) eller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordförande (t.ex. 37 kap. 1 § brottsbalken, jfr även 7 § förordningen&lt;br&gt;1991:1817 med instruktion för utlänningsnämnden). Mot den nu föreslagna&lt;br&gt;ordningen talar också rent praktiska skäl av inte obetydlig styrka. Genom den&lt;br&gt;i femte stycket intagna hänvisningen till omröstningsreglerna i 16 kap.&lt;br&gt;rättegångsbalken skulle en ledamots medverkan i sammanhanget för övrigt&lt;br&gt;närmast bli av rådgivande karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda förordar Lagrådet att förslaget i denna del&lt;br&gt;ges den utformning som normalt förekommer i motsvarande sammanhang. I&lt;br&gt;det aktuella stycket i paragrafen bör lämpligen även en del redaktionella för-&lt;br&gt;ändringar göras. Lagrådet föreslår således att stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Granskningsnämnden för radio och TV är beslutför med ordföranden&lt;br&gt;eller en vice ordförande och ytterligare tre ledamöter. Ärende som uppenbart&lt;br&gt;inte är av större vikt eller principiell betydelse får dock avgöras av ord-&lt;br&gt;föranden eller en vice ordförande. Regeringen får föreskriva att tjänsteman&lt;br&gt;hos nämnden skall ha rätt att fatta beslut på nämndens vägnar, dock inte&lt;br&gt;beslut som innebär att den sändande brustit vid tillämpningen av de lagar som&lt;br&gt;anges i sjätte stycket eller avtalet om programföretagets sändningsrätt&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:2027) om&lt;br&gt;kabelsändningar till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka beslut av dels Granskningsnämnden för radio och&lt;br&gt;TV och dels Radio- och TV-verket som får överklagas hos kammarrätten. I&lt;br&gt;uppräkningen finns inte med beslut som Radio- och TV-verket fattar enligt 21&lt;br&gt;§ andra stycket. Beslut enligt det lagrummet avser återkallande av förord-&lt;br&gt;nandet för ett företag som lokalt kabelsändarföretag. Ett sådant beslut är av så&lt;br&gt;ingripande karaktär att det bör finnas möjlighet att överklaga beslutet. Upp-&lt;br&gt;räkningen i förevarande paragraf av beslut som får överklagas bör därför&lt;br&gt;kompletteras med beslut enligt 21 § andra stycket. Paragrafen bör även&lt;br&gt;ändras redaktionellt. Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Beslut som Granskningsnämnden för radio och TV och Radio och TV-&lt;br&gt;verket meddelat enligt denna lag och som förenats med vite, utom beslut som&lt;br&gt;avses i 23 §, får överklagas hos kammarratten. Detsamma galler beslut av&lt;br&gt;Radio- och TV-verket enligt 6 § andra stycket och 21 § andra stycket. Andra&lt;br&gt;beslut av Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket&lt;br&gt;enligt denna lag får inte överklagas.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1356) om&lt;br&gt;satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fallet att ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 7, 8 eller 11 § föreskrivs i förevarande paragraf att Radio- och TV-&lt;br&gt;verket får förelägga företaget att följa bestämmelsen. Vidare stadgas att före-&lt;br&gt;läggandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingenting att erinra mot förslaget såvitt gäller möjligheten att&lt;br&gt;utfärda förelägganden vid brott mot 7 eller 8 §. När det gäller förelägganden&lt;br&gt;med anledning av brott mot 11 § däremot vill Lagrådet förorda en ändring i&lt;br&gt;förslaget. Enligt 11 § är det Granskningsnämnden för radio och TV som har&lt;br&gt;rätt att på begäran få inspelningar av televisionsprogram. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den synes det naturligt att det läggs på nämnden att vid brott mot den para-&lt;br&gt;grafen utfärda de förelägganden som kan behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det sagda förordar Lagrådet att 28 § ges följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Om ett satellitprogramföretag bryter mot någon av bestämmelserna i 7, 8&lt;br&gt;eller 11 § får Radio- och TV-verket respektive Granskningsnämnden för&lt;br&gt;radio och TV förelägga företaget att följa bestämmelsen. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kulturdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Unckel, P.&lt;br&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på&lt;br&gt;radio- och TV-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46020, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om inrättande av Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om inrättande av Granskningsnämnden för radio och TV och Radio- och TV-verket (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om Radio- och TV-verkets uppgifter, ledning och organisation (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om Radio- och TV-verkets uppgifter, ledning och organisation (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om uppgifter för Granskningsnämnden för radio och TV, nämndens sammansättning och arbetsformer (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om uppgifter för Granskningsnämnden för radio och TV, nämndens sammansättning och arbetsformer (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om att Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd skall läggas ned (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om att Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd skall läggas ned (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Myndigheter på Radio- och TV-området för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 15 467 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Myndigheter på Radio- och TV-området för budgetåret 1994/95 under elfte huvudtiteln anvisar ett nytt ramanslag på 15 467 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om en medelsanvisning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1994/95 på 4 618 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om en medelsanvisning från rundradiokontot till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1994/95 på 4 618 000 kr (inkl. moms) som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om att anslagssparande eller anslagskredit budgetåret 1993/94 från ramanslaget Styrelsen för lokalradiotillstånd överförs till ramanslaget Myndigheter på radio- och TV-området (avsnitt 15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslås om att anslagssparande eller anslagskredit budgetåret 1993/94 från ramanslaget Styrelsen för lokalradiotillstånd överförs till ramanslaget Myndigheter på radio- och TV-området (avsnitt 15).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:KU37</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:01:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03160</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:42</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:01:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03160</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__160.pdf</filnamn>
<filstorlek>3849558</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Ny myndighetsorganisation på radio- och TV- området</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C9857D01-01BF-4F26-B03E-FC267173B578</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:KU37</uppgift>
<ref_dok_id>GH01KU37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Hurtig  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Stenberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Stenberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Harriet Colliander  och Simon Liliedahl  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Harriet Colliander  och Simon Liliedahl  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jarl Lander  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jarl Lander  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils Nordh  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils Nordh  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Tage Påhlsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Tage Påhlsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Thage G Peterson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:160&lt;br/&gt;
Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</uppgift>
<ref_dok_id>GH02K43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:160 Ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Thage G Peterson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>