<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284732</hangar_id>
 <dok_id>GH03158</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>158</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:158</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Jordbruksdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>158</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:30</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa fiskeripolitiska frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03158/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03158</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03158</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1993/94:158&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa fiskeripolitiska frågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03158/prop_199394__158-1.png" style="width:41pt;height:33pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03158/prop_199394__158-2.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karl Erik Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa förändringar av fiskeripolitiken i syfte att anpas-&lt;br&gt;sa fisket till den långsiktiga tillgången på fisk. Förändringarna föranleds ock-&lt;br&gt;så av internationaliseringen på fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskelagen (1993:787) införs ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva om krav på tillstånd för&lt;br&gt;användning av fartyg för yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fiskelagen införs vidare en bestämmelse som gör det möjligt för rege-&lt;br&gt;ringen att besluta att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras på fiskets om-&lt;br&gt;råde vad gäller fiskemetoder och utsättning av fiskarter. De föreslagna lagänd-&lt;br&gt;ringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslagen Främjande av fiskerinäringen, Särskilda insatser för fisket och&lt;br&gt;Bidrag till fiskevård förs upp med i stort oförändrade anslagsbelopp jämfört&lt;br&gt;med innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^P-1993/94:158&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.............................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext.......................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning ............................ 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Internationalisering på fiskets område...................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Fisket i Sverige .................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;Yrkesfisket ................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;Vattenbruket .................................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;Beredningsindustrin m.m......................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Fritidsfisket.................................. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;EG:s fiskeripolitik.................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Särskilda frågor ................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Begränsning av fiskeansträngningen ................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Främjande av vattenbruket ........................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;Främjande av kust-och insjöfisket................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;Vissa skattefrågor.............................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;Fiske och miljö ............................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;Laxfisket.................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;Kontrollorganisation............................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;Användning av återstående prisregleringsmedel .......... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Specialmotivering.................................. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Fiskelagen................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 ..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt fiske (SOU 1993:103) &amp;nbsp;  30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttrandena 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över betänkandet Svenskt fiske (SOU 197693:103) ....... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 februari 1994 .................................. 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad ....................................... 77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;antar regeringens förslag till - lag om ändring i fiskelagen (1993:787),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 under nionde&lt;br&gt;huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 684 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;medger att under budgetåret 1994/95 statligt stöd beviljas till särskilda&lt;br&gt;insatser för fisket med sammanlagt högst 25 000 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1994/95 under nionde&lt;br&gt;huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 391 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 under nionde huvudti-&lt;br&gt;teln anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 och 21 §§ fiskelagen (1993:787) skall ha följ-&lt;br&gt;ande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vilken hänsyn som vid fiske skall tas till naturvårdens intressen.&lt;br&gt;Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att fisket avsevärt försvåras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att det i ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag skall finnas miljökonsekvensb-&lt;br&gt;eskrivningar som gör det möjligt att&lt;br&gt;bedöma vilken inverkan fiskemeto-&lt;br&gt;der och utsättande av fiskarter har på&lt;br&gt;miljön. Föreskrifterna får innebära&lt;br&gt;att en sådan beskrivning skall upp-&lt;br&gt;rättas av den som avser att använda&lt;br&gt;metoder eller sätta ut fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får för fiske som är fritt för var och en meddela föreskrifter&lt;br&gt;som begränsar redskapsanvändningen för andra fiskande än sådana som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver yrkesmässigt fiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innehar fiske med äganderätt eller har rätt till fiske på grund av nyttjande-&lt;br&gt;rätt som omfattar även annat fiske än det som är fritt för var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om krav pä särskilt&lt;br&gt;tillstånd för användning av fartyg&lt;br&gt;för yrkesmässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 8 juli 1992 chefen för Jordbruksdepartementet&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppgift att mot bakgrund av de internatio-&lt;br&gt;nella överenskommelser som har träffats på bl.a. fiskets område utreda fiskeri-&lt;br&gt;näringens utvecklingsmöjligheter (dir. 1992:83). Utredaren (generaldirektö-&lt;br&gt;ren Per Wramner) redovisade den 16 december 1992 i delbetänkandet&lt;br&gt;Svenskt fiske - nuläge och utvecklingsmöjligheter (SOU 1992:136) förslag&lt;br&gt;till vissa anpassningsåtgärder per den 1 juli 1993. Dessa förslag har behand-&lt;br&gt;lats under föregående riksmöte (prop. 1992/93:184, bet. 1992/93:JoU21,&lt;br&gt;rskr. 1992/93:331). Utredaren har den 18 november 1993 överlämnat slut-&lt;br&gt;betänkandet Svenskt fiske (SOU 1993:103). Utredningens sammanfattning&lt;br&gt;av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har på regeringens uppdrag redovisat konsekvenserna på fis-&lt;br&gt;kets område för berörda myndigheter av ett svenskt EU-medlemskap i en pro-&lt;br&gt;memoria den 20 december 1993. Promemorian beskriver de ekonomiska,&lt;br&gt;organisatoriska och administrativa konsekvenserna. Bl.a. redovisas behov av&lt;br&gt;ytterligare resurser och organisatoriska förändringar vid Fiskeriverket samt&lt;br&gt;hur en kontrollorganisation på fiskets område bör organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Internationalisering på fiskets område&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1989/90:123 om fisket redovisades EFTA-avtalet om frihandel med&lt;br&gt;fisk och fiskprodukter liksom dess konsekvenser för svensk fiskeripolitik.&lt;br&gt;Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag att godkänna överenskom-&lt;br&gt;melsen (bet. 1989/90:JoU22, rskr. 1989/90:341). Riksdagen har därefter vid&lt;br&gt;två tillfällen godkänt förslag till nödvändiga anpassningar av den svenska&lt;br&gt;fiskeripolitiken till följd av avtalet (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :JoU25,&lt;br&gt;rskr. 1990/91:283 och prop. 1991/92:120, bet. 1991/92:JoU20, rskr. 1991/&lt;br&gt;92:304).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)&lt;br&gt;redovisades bl.a. vissa konsekvenser för fisket till följd av EES-avtalet. Av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningen framgår att avtalet behandlar väsentliga områden inom fiskeri- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;sektom även om EFTA-statema inte tar över EG:s regelverk på fiskets om-&lt;br&gt;råde och således inte heller ansluts till EG:s gemensamma fiskeripolitik. Av-&lt;br&gt;talet innehåller bl.a. tullättnader för fiskprodukter samt bestämmelser om stats-&lt;br&gt;stöd, gränsskydd, marknadsreglering och direktlandningar. Riksdagen be-&lt;br&gt;slutade i november 1992 att godkänna EES-avtalet (prop. 1991/92:170, bet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:EU1, rskr. 1992/93:390 ff). Till följd av utfallet av den schweiziska&lt;br&gt;folkomröstningen om avtalet beslutade riksdagen om vissa ändringar i avtalet&lt;br&gt;i juni 1993 (prop. 1992/93:100, prop. 1992/93:225, bet. 1992/93: EU3, rskr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93:404). EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige ansökte sommaren 1991 om medlemskap i de europeiska gemen-&lt;br&gt;skaperna. Medlemskapsförhandlingar inleddes den 1 februari 1993. Därefter&lt;br&gt;har den 1 november 1993 Maastricht- eller Unionsfördraget trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fisket i Sverige&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Yrkesfisket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska havsfisket bedrivs i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Öster-&lt;br&gt;sjön. Fisket i Västerhavet har av tradition varit det viktigaste för svensk del.&lt;br&gt;Under slutet av 1970-talet utvidgade länderna rent Nordsjön sina fiskegränser&lt;br&gt;till 200 nautiska mil vilket innebar att det svenska fisket i detta område nume-&lt;br&gt;ra regleras genom årliga fiskeförhandlingar med EU och Norge. Sverige ut-&lt;br&gt;vidgade vid samma tidpunkt sin fiskegräns i Östersjön. Gränsdragningen ös-&lt;br&gt;ter om Gotland, den s.k. vita zonen, löstes dock inte förrän år 1988. Fram till&lt;br&gt;dess kunde ett oreglerat fiske bedrivas i detta stora och för fiskreproduktionen&lt;br&gt;viktiga område. Det är en av orsakerna till dagens svaga torskbestånd i Öster-&lt;br&gt;sjön. Andra orsaker är bristande saltvatteninflöde från Västerhavet och miljö-&lt;br&gt;störningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svaga beståndet av torsk i Östersjön har kraftigt påverkat den svenska&lt;br&gt;fiskerinäringen eftersom torskfisket sedan början av 1980-talet har utgjort en&lt;br&gt;mycket viktig del av yrkesfisket. Eftersom de flesta andra kommersiella fisk-&lt;br&gt;arterna är kvoterade är möjligheterna begränsade att övergå till annat fiske. Be-&lt;br&gt;stånden av sill/strömming är däremot mycket goda. Det är dock svårt att få av-&lt;br&gt;sättning för denna fisk. Bestånden av ål och lax är i hög grad beroende av ut-&lt;br&gt;sättningar. I stort sett alla laxodlingar har under de senaste åren drabbats av&lt;br&gt;hög dödlighet hos yngel förorsakad av ett symptom kallat M-74.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det yrkesmässiga insjöfisket bedrivs till helt övervägande del i Vänern,&lt;br&gt;Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Här fiskas i första hand högprisarter som&lt;br&gt;lax, röding, gös, abborre, gädda, lake och sik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisktillgångar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av de svenska fiskfångsterna görs i Östersjön. De viktigaste arterna är&lt;br&gt;sill/strömming, torsk, skarpsill och lax. För sill/strömming och skarpsill är be-&lt;br&gt;ståndssituationen mycket god. Torskbeståndet i Östersjön har under senare år&lt;br&gt;minskat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det låga inflödet av salt, syrerikt vatten från Västerhavet har medfört att de&lt;br&gt;för torskens reproduktion nödvändiga miljöerna numera finns bara inom få&lt;br&gt;och djupare områden i Östersjön. Det mesta tyder på att det inbrott av saltvat-&lt;br&gt;ten som inträffade under vintem 1993 inte var tillräckligt stort för att åstad-&lt;br&gt;komma någon märkbar effekt på reproduktionen i det viktiga Gotlandsdjupet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den låga vattenomsättningen i kombination med övergödning har medfört&lt;br&gt;en minskning av syrehalten i Östersjön. Det krävs en kraftig minskning av&lt;br&gt;kväve- och fosforbelastningen för att åstadkomma en varaktig förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en faktor som orsakat minskade torskbestånd är det hårda fiske-&lt;br&gt;tryck som torsken har varit utsatt för under den senaste tioårsperioden. Av be-&lt;br&gt;tydelse är framför allt förhållandet att det i princip bedrivits ett oreglerat fiske i&lt;br&gt;den s.k. vita zonen öster om Gotland fram till slutet av 1980-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av Östersjöns vilda laxstammar har genom åren utrotats, främst&lt;br&gt;genom utbyggnaden av vattendrag för kraftändamål. Kraftbolagen har ålagts&lt;br&gt;att kompensera produktionsbortfallet genom att bekosta utsättningar av lax i&lt;br&gt;de utbyggda älvarna. Laxbeståndet i Östersjön består i dag av ca 10 % vild&lt;br&gt;lax. Den vilda och odlade laxen lever blandat inom de områden där ett havs-&lt;br&gt;fiske efter lax bedrivs vilket försvårar en selektiv beskattning av beståndet. Så-&lt;br&gt;väl de vilda som de odlade laxbestånden hotas av det tidigare nämnda symp-&lt;br&gt;tomet M-74 vilket har orsakat mycket hög dödlighet hos nykläckta yngel un-&lt;br&gt;der år 1992 och 1993. Detta förhållande har medfört dels att utsättningar av&lt;br&gt;lax inte har kunnat ske i normal omfattning i vissa älvar, dels en försämrad na-&lt;br&gt;turlig rekrytering av vuxen lax. Fiskeriverket bedömer situationen som myck-&lt;br&gt;et oroande. Regeringen redovisar under avsnittet Laxfisket sina bedömningar&lt;br&gt;i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skagerrak och Kattegatt svarar för knappt hälften av de svenska fångster-&lt;br&gt;na. Här fångas i huvudsak sill, skarpsill, torsk, makrill, nordhavsräka och&lt;br&gt;havskräfta. Flertalet bottenlevande fiskslag är hårt exploaterade. Situationen&lt;br&gt;för torsken i Skagerrak är relativt bra medan den är sämre i Kattegatt. Be-&lt;br&gt;ståndet av havskräfta är relativt hårt pressat medan beståndet av räka i Skager-&lt;br&gt;rak är starkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordsjön svarar för drygt 10 % av det totala fångstvärdet, motsvarande&lt;br&gt;4 % av den totala fångsten. Nordsjön är dock viktig genom att den väsentligt&lt;br&gt;bidrar till flexibiliteten i det svenska fisket. De för svenskt fiske viktigaste ar-&lt;br&gt;tema är sill, makrill, gråsej, kolja och torsk. De bottenlevande fiskslagen så-&lt;br&gt;som torsk, kolja och gråsej är för närvarande hårt exploaterade. Situationen&lt;br&gt;för räka är relativt god medan tillgången på makrill varierar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De för kustfisket viktigaste arterna längs Norrlandskusten (Norrbotten-&lt;br&gt;Gästrikland) är siklöja, sik, strömming, lax och öring. Siklöjan representerar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det högsta fångstvärdet. Detta fiske är nästan uteslutande inriktat på fiskens Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;rom och utnyttjar beståndet fullt ut. Sikbeståndet är utsatt för ett hårt fiske-&lt;br&gt;tryck. Fiske efter strömming kan ökas väsentligt. Laxfisket är till största de-&lt;br&gt;len beroende av kompensationsutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs Östersjökusten (Uppland-Småland, inkl. Gotland) är ålen ekono-&lt;br&gt;miskt sett den viktigaste arten. Strömming, torsk, abborre och gädda är andra&lt;br&gt;betydelsefulla arter. Gös, skrubbskädda, piggvar, sik, öring, lax och lake har&lt;br&gt;lokalt intresse. Flera av bestånden är mycket stora i förhållande till kustfiskets&lt;br&gt;nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs sydkusten (Blekinge och Skåne) är ål och torsk de viktigaste arter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na. Andra arter som beskattas är sill, skrubbskädda, öring och piggvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längs västkusten (Halland-Bohuslän) är ålen den för kustfisket viktigaste&lt;br&gt;arten. Andra viktiga arter är torsk, skarpsill, sill, plattfisk och skaldjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de stora sjöarna kan fisket inte öka nämnvärt på lax, röding och gös. Där-&lt;br&gt;emot finns utrymme för ökat fiske på abborre, gädda, lake och sik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fångster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska havsfiskets totala fångster utgörs till 80-90 % av torsk, sill och&lt;br&gt;skarpsill. År 1992 uppgick den totala fångsten till drygt 300 000 ton, varav&lt;br&gt;165 000 ton var foderfisk, 93 000 ton sill/strömming och 19 000 ton torsk.&lt;br&gt;Torskfisket i Östersjön har minskat med drygt 60 % sedan år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala fångstvärdet år 1992 var 744 miljoner kronor. Det är en minsk-&lt;br&gt;ning med 16 % sedan år 1990. Torskfisket svarade år 1992 för 28 % av det&lt;br&gt;totala fångstvärdet, sill- och strömmingsfisket för 19 % och foderfisket för&lt;br&gt;13 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kustnära fiskets fångster uppgick år 1992 till knappt 15 000 ton, varav&lt;br&gt;hälften kom från Skagerrak och Kattegatt, ca 30 % från sydkusten och södra&lt;br&gt;ostkusten och ca 20 % från norra ostkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fångsterna i det yrkesmässiga insjöfisket uppgick år 1992 till drygt 2 000&lt;br&gt;ton, varav drygt 75 % kom från de stora sjöarna. Insjöfisket svarade då för&lt;br&gt;5 % av yrkesfiskets totala fångstvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskemönster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskemönstret inom det svenska havsfisket varierar under året vad gäller bl.a.&lt;br&gt;fångstområden, arter som fiskas och redskap som används. Mönstret styrs av&lt;br&gt;biologiska och ekonomiska faktorer, nationella regleringar och internationella&lt;br&gt;överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskemönstret karaktäriseras framför allt av stor flexibilitet. Fiskeflottan&lt;br&gt;rör sig över hela det havsområde inom vilket Sverige har kvoter. Detta inne-&lt;br&gt;bär att fiskeinriktning och fångstområden varierar över året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse av det årliga fiskemönstret hos ett urval av de större fis-&lt;br&gt;kefartygen mellan åren 1988, 1991 och 1992 kan sammanfattningsvis konsta-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teras att den kraftiga nedgången av torskbeståndet i Östersjön har medfört att Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;fisket under år 1992 inriktades på sill och skarpsill och att fångstområdena i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västerhavet inkl. Nordsjön ökade väsentligt i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesfiskarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet yrkesfiskare år 1990 var 3 250. Till detta kommer 570 fiskare som&lt;br&gt;enligt den officiella statistiken klassificeras som binäringsfiskare. Av yrkes-&lt;br&gt;fiskarna var 45 % hemmahörande på västkusten, 30 % på ostkusten och&lt;br&gt;25 % på sydkusten. För binäringsfiskama var motsvarande fördelning 20, 60&lt;br&gt;resp. 20 %. År 1990 var antalet fiskare i sötvatten 350, varav 70 % fanns vid&lt;br&gt;de stora sjöarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelåldern hos yrkesfiskarna är ca 40 år. Under 1980-talet har en föryng-&lt;br&gt;ring skett inom näringen, särskilt på västkusten och i insjöfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omkring hälften av samtliga yrkesfiskare i havsfisket bedriver sitt fiske&lt;br&gt;med trål. I Göteborgs och Bohus län och i Hallands län är andelen trålfiskare&lt;br&gt;över 75 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeflottan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1993 var antalet fartyg längre än 8 m ca 1 700. Av dessa bedrev ca 230&lt;br&gt;sillfiske och ca 340 torskfiske. Antalet havsfiskefartyg längre än 12 m var ca&lt;br&gt;550, varav 300 far.ns på västkusten, 100 på sydkusten, 100 på södra ostkus-&lt;br&gt;ten och 50 på norra ostkusten. Kustfiskeflottan uppgick till ca 900 fartyg var-&lt;br&gt;av ca 400 fanns i södra Östersjön, ca 290 i Skagerrak och Kattegatt, 120 i nor-&lt;br&gt;ra Östersjön och 110 i Bottenviken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insjöfiskeflottan uppgick till ca 230 fartyg, varav ca 100 fanns i Vänern,&lt;br&gt;drygt 30 i Vättern, drygt 40 i Mälaren och knappt 30 i Hjälmaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräknat på försäkringsvärdet uppskattas värdet på de svenska fiskefartyg&lt;br&gt;som är över 8 m till 1,8 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska fiskeflottan har under senare år genomgått en omfattande mo-&lt;br&gt;dernisering. Elektronikutrustningen ombord för bl.a. fiskletning och posi-&lt;br&gt;tionsbestämning har blivit mer avancerad. Arbetet på däck och i lastutrymmen&lt;br&gt;har rationaliserats. Arbetsmiljön ombord har förbättrats väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket som företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala fångstvärdet i det svenska fisket uppgick under det första halvåret&lt;br&gt;1991 till 491 miljoner kronor vilket kan jämföras med 345 miljoner kronor&lt;br&gt;under motsvarande period år 1993. Fångstvärdet har sålunda totalt minskat&lt;br&gt;med 146 miljoner kronor eller 30 % på två år. Torskfisket har minskat med&lt;br&gt;206 miljoner kronor medan foderfisket har ökat med 75 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det totala fångstvärdet för sill under budgetåret 1992/93 var ca 122 miljo- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;ner kronor. Det totala pristillägget för sill uppgick under samma period till ca&lt;br&gt;45 miljoner kronor, vilket innebär att i genomsnitt 27 % av sillfiskarnas totala&lt;br&gt;inkomst utgjordes av pristillägg. Pristilläggets betydelse varierade dock mel-&lt;br&gt;lan olika kuststräckor. På ostkusten var det genomsnittliga förstahandspriset&lt;br&gt;på sill under budgetåret 1992/93 ca 1,50 kr per kg. Prisstödet uppgick till&lt;br&gt;samma belopp. På sydkusten var det genomsnittliga priset 85 öre per kg och&lt;br&gt;pristillägget 1,20 kr per kg. På västkusten var motsvarande tal 1,30 kr per kg&lt;br&gt;resp. 1 kr per kg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för sillfisket förändrades radikalt i och med att det stat-&lt;br&gt;liga prisstödet avvecklades den 1 januari 1994. Ett alternativ till sillfiske är en&lt;br&gt;övergång till riktat fiske för framställning till fiskfoder. Priset på foderfisk är i&lt;br&gt;dag ca 61 öre per kilo. För lönsamhet i detta fiske krävs fartyg med mycket&lt;br&gt;stor lastkapacitet. Av de fartyg som under februari 1993 bedrev detta fiske&lt;br&gt;var 80 % över 30 m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att få en uppfattning om investeringsviljan inom fiskerinäringen har&lt;br&gt;utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter gjort en samman-&lt;br&gt;ställning över ansökningarna om statligt stöd till fisket under perioden 1987—&lt;br&gt;1992. Sammanställningen visar att intresset för att köpa nya eller begagnade&lt;br&gt;större fartyg har minskat kraftigt eller från 83 % av det totala investerings-&lt;br&gt;beloppet år 1987 till 37 % år 1992. Intresset för investeringar som syftar till&lt;br&gt;rationalisering av fisket har däremot ökat kraftigt, nämligen från 9 % av det&lt;br&gt;totala investeringsbeloppet år 1987 till 56 % år 1992. Det totala investerings-&lt;br&gt;beloppet i ansökningarna har minskat från ca 223 miljoner kronor år 1987 till&lt;br&gt;141 miljoner kronor år 1992. Omräknat till 1992 års penningvärde innebär&lt;br&gt;det en halvering av det totala investeringsbeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god soliditet är viktig för fiskeföretagens förmåga att klara förlustperio-&lt;br&gt;der. Ett företag med relativt stor andel eget kapital har bättre förutsättningar att&lt;br&gt;möta konjunkturnedgångar och branschkriser än ett företag med en liten andel&lt;br&gt;eget kapital. Av 37 fiskeföretag som granskats av utredningen hade 29 eller&lt;br&gt;nästan 80 % mycket dålig soliditet. Det är utredningens bedömning att bilden&lt;br&gt;är likartad inom hela den svenska fiskeflottan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vattenbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska vattenbruket omfattar huvudsakligen matfiskodling, odling av&lt;br&gt;sättfisk, kräftodling, musselodling samt försöksodling bl.a. av torsk och ost-&lt;br&gt;ron. Den viktigaste arten för svensk matfiskodling är regnbåge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 producerades inom svenskt vattenbruk 5 800 ton matfisk (hel&lt;br&gt;färskvikt). Produktionen bestod till 90 % av regnbåge. Vidare producerades&lt;br&gt;1 350 ton musslor och 8 ton kräftor. Det sammanlagda produktionsvärdet&lt;br&gt;uppgick till 133 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 var ca 320 företag inriktade på odling av matfisk. Härutöver&lt;br&gt;fanns 130 företag vars verksamhet huvudsakligen bestod av uppfödning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättfisk. Under de senaste åren har mellan 20 och 30 vattenbruksföretag gjort Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen fram till år 1988 visade en jämn och hög tillväxt i antalet&lt;br&gt;producerande matfiskodlingar. År 1989 bröts utvecklingen och antalet mat-&lt;br&gt;fiskodlingar har därefter minskat med en tredjedel. Antalet kräftodlingar har&lt;br&gt;däremot mer än fyrdubblats. Av regnbågsproduktionen kommer närmare&lt;br&gt;30 % från stora företag i Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. De kust-&lt;br&gt;baserade företagen svarar för merparten av produktionen inom vattenbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Importen av laxfisk uppgick år 1992 till ca 13 000 ton, varav ca 45 % ut-&lt;br&gt;gjordes av färsk atlantlax från Norge och ca 30 % av fryst stillahavslax från&lt;br&gt;USA. Importen av musslor, ostron och sötvattenskräftor uppgick till 3 100&lt;br&gt;ton varav 68 % utgjordes av sötvattenskräftor, huvudsakligen från USA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exporten av regnbåge var samma år ca 2 800 ton, nästan uteslutande i&lt;br&gt;fryst form till främst Japan och Danmark. Exporten av musslor, ostron och&lt;br&gt;sötvattenskräftor var ca 900 ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få bedriva vattenbruk krävs tillstånd både enligt fiskelagstiftningen&lt;br&gt;och miljöskyddslagstiftningen. Prövningen enligt fiskelagstiftningen görs i&lt;br&gt;syfte att förhindra spridning av fisksjukdomar samt av fiskarter och fiskstam-&lt;br&gt;mar som kan utgöra ett hot mot värdefulla vilda bestånd. Fiskeriverket utar-&lt;br&gt;betar föreskrifter och allmänna råd medan länsstyrelsen ger tillstånd och an-&lt;br&gt;svarar för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen enligt miljöskyddslagstiftningen görs för att fastställa om ett&lt;br&gt;vattenområde tål den föroreningsbelastning som ett planerat vattenbruk med-&lt;br&gt;för. Länsstyrelsen meddelar tillstånd och ansvarar för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskhälsan AB, som till lika delar ägs av Laxforskningsinstitutet och&lt;br&gt;Vattenbrukamas riksförbund, har till uppgift att ge odlaren råd och hjälp. Bo-&lt;br&gt;laget skall också verka för att det byggs upp ett system av kontrollerade avels-&lt;br&gt;stationer och sättfiskodlingar så att leverans av rom och fisk kan ske mellan&lt;br&gt;odlingar och för utplantering på ett från smittskyddssynpunkt säkert sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit ett antal åtgärder i syfte att främja utvecklingen&lt;br&gt;av vattenbruksnäringen. Åtgärderna redovisas under avsnittet Främjande av&lt;br&gt;vattenbruket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Beredningsindustrin m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fiskdistributionen efter landning sker vanligtvis med lastbil till förstahands-&lt;br&gt;mottagare och vidare till beredningsindustri, grossist, detaljist, konsument&lt;br&gt;eller exportör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta av fiskehamnarna finns i regioner där fisket sedan länge har haft&lt;br&gt;stor betydelse. Hamnarna är bl.a. utrustade för organiserad fångstmottagning&lt;br&gt;med bl.a. isverk, kyllager och fryshus. Vidare finns tillgång till verkstäder,&lt;br&gt;trålbinderi, skeppshandel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1992 fanns 160 registrerade fångstmottagare. De fiskarägda företagen Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;stod för 30 % av uppköpen, auktionerna för 23 % och övriga företag för&lt;br&gt;21 %. Utländska uppköpare stod för resterande 26 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska fiskberedningsindustrin består huvudsakligen av konserv-&lt;br&gt;industri, frysindustri samt rökerier och övrig beredning. Industrin sysselsatte&lt;br&gt;år 1990 totalt drygt 2 500 personer varav ca 70 % i Göteborgs och Bohus&lt;br&gt;län. Utredningen om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter bedömer att den&lt;br&gt;totala sysselsättningen inom fiskberedningsindustrin inkl, små fiskanlägg-&lt;br&gt;ningar uppgår till ca 3 000 personer. Det totala produktionsvärdet för fisk och&lt;br&gt;fiskprodukter var ca 1,3 miljarder kronor år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av livsmedelspartihandelns totala omsättning på ca 145 miljarder kronor år&lt;br&gt;1991 hänförde sig ca 7 miljarder kronor till omsättning av fisk och fiskkonser-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet försäljningsställen inom detaljhandeln med fiskdiskar är mellan&lt;br&gt;1 500 och 2 000. Ca 7 000 livsmedelsbutiker saluför djupfryst fisk, rökta&lt;br&gt;fiskvaror och skaldjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionen av fisk och skaldjur i Sverige uppgick år 1988 till 31 kg&lt;br&gt;färskvikt per person och år. Det innebär en ökning med 3 kg per person och&lt;br&gt;år sedan år 1980. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande konsumtion i&lt;br&gt;Island är 119 kg per person, i Norge 46 kg, i Finland 31 kg och Danmark 15&lt;br&gt;kg. Konsumtionen av djupfryst vitfisk och skaldjur har under senare år ökat&lt;br&gt;starkt medan konsumtionen av sill och strömming har minskat kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskerinäringen är i jämförelse med andra näringar mer inriktad på produk-&lt;br&gt;tion än på avsättning. Marknadsföringens svaga ställning återspeglas bl.a. i&lt;br&gt;brister i distributionsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska exporten av fisk och fiskprodukter omfattar i huvudsak kon-&lt;br&gt;server samt hel fisk i form av direktlandad torsk och sill i Danmark. Export-&lt;br&gt;värdet uppgår till ca 900 miljoner kronor medan importen uppgår till ca 2,7&lt;br&gt;miljarder kronor. EU:s tullar på fisk och fiskprodukter försvårar exporten av&lt;br&gt;beredda fiskprodukter från den svenska beredningsindustrin. EES-avtalet&lt;br&gt;innebär tullättnader för bl.a. torsk, torskfiléer, regnbåge och kaviarsubstitut&lt;br&gt;men inte för de för den svenska fiskerinäringen så viktiga produkterna sill,&lt;br&gt;lax, makrill, räkor och havskräfta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Fritidsfisket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungefär 2,2 miljoner vuxna svenskar är enligt en undersökning år 1990 in-&lt;br&gt;tresserade av fritidsfiske. Av dessa kan 1,4 miljoner betraktas som sportfis-&lt;br&gt;kare, dvs. de fiskar enbart med handredskap. Av undersökningen framgår&lt;br&gt;vidare att för 840 000 personer är fiske den viktigaste sysselsättningen på fri-&lt;br&gt;tiden. Av de fiskande uppger 50 % att de så gott som uteslutande bedrivit&lt;br&gt;fiske i sötvatten medan 31 % så gott som uteslutande bedrivit fiske i havet.&lt;br&gt;Fritidsfiskets fångster uppskattas till 30 000-40 000 ton per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sportfiske är en viktig del av den svenska turistnäringen. Sportfisket om- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;sätter årligen minst 4 miljarder kronor inberäknat fiskekort, båtar, mat och&lt;br&gt;logi, fiskeutrustning och resor. Sportfisket tenderar att mer än andra rekrea-&lt;br&gt;tion saktiviteter spridas över året och över landet. Det är därför en viktig källa&lt;br&gt;till kompletterande sysselsättning och inkomst i glesbygder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 EG:s fiskeripolitik&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Målen för EG.s fiskeripolitik (CFP) är höjd produktivitet inom yrkesfisket,&lt;br&gt;skälig levnadsstandard för yrkesfiskarna, stabil marknad, säkert och jämnt&lt;br&gt;utbud samt skäliga priser och bra kvalitet. Målen skall uppnås genom resurs-&lt;br&gt;förvaltning, marknadsreglering och strukturåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurspolitiken rör förhållanden såväl inom gemenskapen som i förhåll-&lt;br&gt;ande till tredje land. Fördelningen av tillgängliga fiskresurser inom gemen-&lt;br&gt;skapen sker enligt principen om relativ stabilitet där andelarna baseras på tra-&lt;br&gt;ditionellt fiske, men hänsyn tas även till regioner som är särskilt beroende av&lt;br&gt;fiske samt den förlust av fiskresurser som enskilda medlemsländer drabbades&lt;br&gt;av i samband med tredje lands utvidgning av fiskezoner. Resursförvaltning i&lt;br&gt;form av fiskeregler och kontroll är andra viktiga inslag i resurspolitiken lik-&lt;br&gt;som fiskeavtal med tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I marknadspolitiken ingår dels gemensamma marknadsföringsnormer, dels&lt;br&gt;reglering av marknaden för fisk- och vattenbruksprodukter. Normerna för&lt;br&gt;marknadsföring omfattar fiskens kvalitet, storlek eller vikt, förpackning och&lt;br&gt;märkning. Fisk som inte uppfyller de fastställda normerna får inte saluföras.&lt;br&gt;Det är medlemsländernas skyldighet att kontrollera att normerna uppfylls. De&lt;br&gt;viktigaste inslagen i marknadsregleringen är reglering av överskott med stöd&lt;br&gt;av s.k. orienterings- och återtagspriser, fiskarägda producentorganisationer&lt;br&gt;som svarar för överskottshanteringen samt reglering av importen genom refe-&lt;br&gt;renspriser. Det mest verkningsfulla instrumentet i importregleringen är dock&lt;br&gt;tullarna på fisk och fiskprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturpolitiken syftar primärt till att genom nationella program stödja en&lt;br&gt;ändamålsenlig utveckling av medlemsländernas fiskeflottor samt främja ut-&lt;br&gt;vecklingen inom vattenbruket. Reduktion av fiskeflottan har under senare år&lt;br&gt;spelat en framträdande roll inom strukturpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de pågående EU-förhandlingama är det på fiskets område av särskilt in-&lt;br&gt;tresse för Sverige att fullt ut bevara de traditionella svenska fiskemönstren,&lt;br&gt;införa EG:s marknadsorganisation för fiske och vattenbruk fr.o.m. anslut-&lt;br&gt;ningsdagen samt inom ramen för EG:s fiskeripolitik upprätthålla och utveckla&lt;br&gt;regionalpolitiska åtgärder. Sverige har presenterat förhandlingspositioner som&lt;br&gt;omfattar bl.a. krav på fasta andelar av fiskeresursema, avskaffande av tullar&lt;br&gt;och bibehållande av det betydelsefulla foderfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Begränsning av fiskeansträngningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fiskeriverket bemyndigas i fiskelagen att be-&lt;br&gt;sluta om krav på särskilt tillstånd för att få använda ett fartyg för yrkes-&lt;br&gt;mässigt fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Begränsning av fiskeansträngningen bör&lt;br&gt;i fortsättningen få en mer framträdande roll inom fiskeripolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har berört för-&lt;br&gt;slagen är positiva till någon form av åtgärder för att begränsa fiskeansträng-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredningens för-&lt;br&gt;slag att begränsning av fiskeansträngningen (s.k. effort-begränsning) bör ges&lt;br&gt;en mer framträdande roll inom fiskeripolitiken innebär att ett i princip nytt sätt&lt;br&gt;att reglera det svenska fisket än det kvotsystem som i dag är den viktigaste re-&lt;br&gt;gleringsformen introduceras. Begränsning av fiskeansträngningen kan om-&lt;br&gt;fatta olika typer av åtgärder som reglerar tillträdet till ett fiske i dess helhet el-&lt;br&gt;ler begränsar vissa typer av fisken. Exempel på begränsande åtgärder är krav&lt;br&gt;på licens, skrotning av fiskefartyg, planerat stillaliggande av fiskefartyg, re-&lt;br&gt;glering av fiskesäsongen, fiskeförbud vissa dagar i veckan, redskapsbegräns-&lt;br&gt;ning, inrättande av fredningsområden och krav på redskapens utformning.&lt;br&gt;Samtliga dessa former av begränsning har praktiserats inom det svenska&lt;br&gt;fisket antingen genom beslut av myndigheter eller genom frivilliga åtaganden&lt;br&gt;från fiskets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är begränsning av fiskeansträngningen det mest effek-&lt;br&gt;tiva sättet att reglera fisket så att fiskestopp undviks och fisket därmed förde-&lt;br&gt;las jämnare över året. En begränsning av fiskeansträngningen främjar en an-&lt;br&gt;passning av fiskekapaciteten till den långsiktiga fisktillgången och bör därför&lt;br&gt;enligt utredningen i fortsättningen vara det centrala instrumentet vid reglering&lt;br&gt;av fisket. Därigenom kan kvoterna mer ses som ett kontrollsystem. Kvoterna&lt;br&gt;måste dock inom överskådlig tid vara utgångspunkten för den internationella&lt;br&gt;regleringen av fisket. En begränsning av fiskekapaciteten bör enligt utred-&lt;br&gt;ningen göras så generell som möjligt. Så bör t.ex. alla fartyg inom ett visst&lt;br&gt;fiske omfattas, oavsett nationalitet. Utredningen föreslår mot denna bakgrund&lt;br&gt;att fiskelagen kompletteras så att Fiskeriverket bemyndigas att besluta om&lt;br&gt;krav på tillstånd för fartyg över en viss storlek för yrkesmässigt fiske. Grund-&lt;br&gt;läggande förutsättning för fartygstillstånd bör vara innehav av yrkesfiskeli-&lt;br&gt;cens. Vid beslut om fartygstillstånd bör hänsyn tas till om det finns tillräckligt&lt;br&gt;med fisk av det slag som den sökande avser att fiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att en begränsning av fiskean- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;strängningen bör spela en större roll vid regleringen av fisket än vad som hit-&lt;br&gt;tills har skett. I det längre perspektivet bör denna form av reglering bli styran-&lt;br&gt;de för yrkesfisket. I dagsläget får begränsningen dock ses som ett komple-&lt;br&gt;ment till den kvotreglering som sker efter internationella förhandlingar och&lt;br&gt;som kan bedömas kvarstå under överskådlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya fiskelagen som trädde i kraft den 1 januari 1994 gör det möjligt att&lt;br&gt;begränsa den totala fiskeansträngningen genom att det ställs krav på licens för&lt;br&gt;att få bedriva yrkesfiske och genom att användningen av redskap begränsas&lt;br&gt;för fritidsfisket. Enligt regeringens uppfattning bör krav kunna ställas på far-&lt;br&gt;tygstillstånd i syfte att reglera tillträdet till den biologiska resursen. Det bör&lt;br&gt;också beaktas att EG nyligen har beslutat om att inrätta ett gemensamt system&lt;br&gt;med fartygslicenser (Council Regulation No 3690/93). Fiskelagen bör mot&lt;br&gt;denna bakgrund kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt för re-&lt;br&gt;geringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om krav på särskilt tillstånd för att få använda ett fartyg för yrkes-&lt;br&gt;mässigt fiske. Sådana föreskrifter kan exempelvis innebära att tillstånd läm-&lt;br&gt;nas för fiskefartyg av viss storlek eller med viss motorstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har vidare föreslagit att det vid prövning av en ansökan om&lt;br&gt;yrkesfiskelicens, utöver den allmänna tillgången på fisk också skall beaktas&lt;br&gt;den inriktning på fisket som den sökande avser att ha. Vidare föreslås att&lt;br&gt;myndigheten vid omprövning av en licens skall kunna återkalla den om den&lt;br&gt;sökande bedriver ett annat fiske än det som avsågs med den ursprungliga&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning tillgodoses utredningens förslag vad gäller&lt;br&gt;prövning av licens genom bemyndigandet att föreskriva om krav på tillstånd&lt;br&gt;för fartyg för yrkesmässigt fiske. Vad gäller förslaget som rör återkallelse av&lt;br&gt;en licens är enligt gällande regler en återkallelse möjlig om det visar sig att li-&lt;br&gt;censen har meddelats på grund av felaktiga uppgifter i licensansökan. Det&lt;br&gt;finns för närvarande inte anledning att införa någon ytterligare grund för åter-&lt;br&gt;kallelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Främjande av vattenbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vattenbruksanläggningar bör i fortsätt-&lt;br&gt;ningen ingå i det särskilda stödsystem som finns för stormskador på&lt;br&gt;fasta fiskeredskap. Fiskeriverkets instruktion bör förtydligas vad gäller&lt;br&gt;verkets ansvar för vattenbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har berört för-&lt;br&gt;slagen är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har föreslagit flera Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;åtgärder i syfte att främja utvecklingen inom vattenbruksnäringen. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1993:382) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. får bidrag under&lt;br&gt;vissa förutsättningar lämnas om ett fast fiskeredskap som används för lax-&lt;br&gt;eller ålfiske har skadats eller förlorats i samband med storm. Bidraget får läm-&lt;br&gt;nas med högst 60 % av skadan eller förlusten. En förutsättning för att bidrag&lt;br&gt;skall utgå är att ägaren har anmält sig till stödordningen i förväg och betalat en&lt;br&gt;avgift. Avgiften som skall täcka kostnaderna för stödordningen uppgår för&lt;br&gt;närvarande till 5 % av redskapets värde. Enligt utredningen kan vattenbrukets&lt;br&gt;odlingskassar vara väl så utsatta för stormskador som fasta fiskeredskap.&lt;br&gt;Stormskador på odlingskassar föreslås därför kunna omfattas av detta för-&lt;br&gt;säkringssystem. Avgifterna för odlingskassar föreslås kunna differentieras&lt;br&gt;om det visar sig att skadenivån inom vattenbruket avviker kraftigt från vad&lt;br&gt;som gäller för de fasta redskapen. Regeringen anser att utredningens förslag&lt;br&gt;bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Fiskeriverkets instruktion framgår inte uttryckligen att verket har ett&lt;br&gt;ansvar för vattenbruksnäringen. Utredningen föreslår en ändring på denna&lt;br&gt;punkt. Regeringen har för avsikt att förtydliga instruktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken på fiskets område behöver enligt utredningens uppfattning ut-&lt;br&gt;vecklas. Det saknas bl.a. uppgifter om vattenbrukets miljöpåverkan och om&lt;br&gt;produktionen av sättfisk för sportfiskeändamål. Riksdagen har fattat ett prin-&lt;br&gt;cipbeslut om ansvar för den statliga statistiken (bet. 1992/93:FiU7, rskr.&lt;br&gt;1992/93:122). Utgångspunkten för regeringens överväganden om ansvarsför-&lt;br&gt;delningen mellan Statistiska centralbyrån (SCB) och andra myndigheter är att&lt;br&gt;de sektorsmyndigheter som får ansvar för statistik också tilldelas de resurser&lt;br&gt;som är avsedda för statistiken. Fiskeriverket har tilldelats 3 828 000 kr för&lt;br&gt;fiskets statistikbehov. Fiskeriverket bör inom ramen fördetta åtagande kunna&lt;br&gt;medverka till att förbättra den brist på samordning av uppgiftsinhämtandet på&lt;br&gt;vattenbrukets område som utredningen har pekat på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare redovisas under avsnittet Främjande av kust- och insjöfisket&lt;br&gt;har regeringen beslutat att uppdra åt Fiskeriverket och SCB att gemensamt se&lt;br&gt;över statistiken på fiskets och vattenbrukets område mot bakgrund av de krav&lt;br&gt;på statistikbehov som kan komma att ställas vid ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenbrukets foderavgiftsmedel används i dag för att finansiera bl.a. Fisk-&lt;br&gt;hälsan, vissa utvecklingsprojekt inom vattenbruket samt vissa marknads-&lt;br&gt;föringsinsatser. Avgifterna kommer att slopas vid ett EU-medlemskap till&lt;br&gt;följd av förändringar inom jordbruksregleringen. Utredningen har föreslagit&lt;br&gt;att medlen bör kunna utnyttjas även för andra ändamål, t.ex. för stöd för om-&lt;br&gt;ställning till året-runt-slakt av fisk. Vattenbrukamas riksförbund tillstyrker&lt;br&gt;förslaget till omställningsstöd men föreslår att detta skall finansieras med&lt;br&gt;andra medel. De behållna medlen, som förvaltas av Fiskeriverket, uppgick i&lt;br&gt;januari 1994 till ca 10 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för Fiskeriverket att i samråd med Vattenbrukamas riks-&lt;br&gt;förbund besluta om användning av de förvaltade medlen. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning är det viktigt att hänsyn tas till behovet av åtgärder inom vatten-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bruksnäringen till följd av den ökade internationaliseringen. Utredningens för- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;slag om stöd till omställning till året-runt-slakt bör kunna aktualiseras i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Främjande av kust- och insjöfisket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Fiskeriverket bör utreda förutsättningar-&lt;br&gt;na för att förbättra yrkesfiskets tillgång till fiskevatten i insjöar. Fiske-&lt;br&gt;vårdsområdesföreningama bör även i fortsättningen ansvara för fiske-&lt;br&gt;vården i sina egna vatten. Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB) bör gemensamt utreda statistiken på fiskets och vattenbrukets&lt;br&gt;område mot bakgrund av ett EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har berört för-&lt;br&gt;slagen är positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att bedriva ett uthålligt&lt;br&gt;yrkesmässigt kustfiske fordras många gånger att fiske kan bedrivas efter flera&lt;br&gt;arter och att det finns möjlighet att växla mellan olika fiskeinriktning under&lt;br&gt;året. Ett lönsamt fiske efter vissa dominerande arter kan ge förutsättningar för&lt;br&gt;fiske även på andra bestånd. Ett exempel är det norrbottniska kustfisket där&lt;br&gt;lax och siklöja är de viktigaste arterna men där även fisket efter sik är viktigt.&lt;br&gt;Också arter som gädda och abborre utnyttjas vilket annars knappast skulle&lt;br&gt;kunna ske kommersiellt. Andra exempel är bottengamfisket efter ål på södra&lt;br&gt;ostkusten och sydkusten vilket ger bifångster av torsk, abborre och flundra.&lt;br&gt;Minskar tillgången på de dominerande arterna ål, lax och siklöja får detta&lt;br&gt;därför stora konsekvenser för det yrkesmässiga kustfisket även efter andra&lt;br&gt;arter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En norrlandsfiskare kan inleda fiskeåret med fiske efter gädda och ström-&lt;br&gt;ming för att sedan övergå till laxfiske. En kustfiskare utefter södra ostkusten&lt;br&gt;och sydkusten har möjlighet att växla mellan ett större antal arter medan en&lt;br&gt;västkustfiskare har möjlighet att växla mellan bl.a. fiske efter vitfisk och skal-&lt;br&gt;djur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att utveckla insjöfisket är i stora delar de samma som&lt;br&gt;för det kustnära fisket. Det gäller exempelvis möjligheterna till kombinations-&lt;br&gt;verksamhet, behov av utsättningar, förbättrad fiskevård och redskapsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser för&lt;br&gt;att utveckla kust- och insjöfisket och på så sätt få en jämnare och lokalt mer&lt;br&gt;spridd försörjning av färskfiskmarknaden. Insatserna bör gälla studier över&lt;br&gt;ett brett område och omfatta både biologiska och tekniska aspekter, såsom fis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kevård, fångstmetoder, fiskhantering, beredning, distribution och marknads- Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;föing.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill för sin del framhålla följande. Under innevarande budgetår&lt;br&gt;har regeringen avsatt 5 miljoner kronor för stöd till exportfrämjande åtgärder&lt;br&gt;för fisk och fiskprodukter. I avsnittet Användning av återstående prisregle-&lt;br&gt;ringsmedel redovisar regeringen sin avsikt att låta stödet ha samma omfatt-&lt;br&gt;ning och inriktning under nästa budgetår. Stödet omfattar även det kustnära&lt;br&gt;fisket och insjöfisket. Den nya fiskelagen som gäller från den 1 januari 1994&lt;br&gt;bör förbättra förutsättningarna för det yrkesmässiga kust- och insjöfisket ge-&lt;br&gt;nom att konkurrensen från fritidsfisket minskar. De medel som är avsatta för&lt;br&gt;långsiktig informationsverksamhet till förmån för fiskkonsumtion bör kunna&lt;br&gt;användas så att avsättningsmöjligheterna ökar även för kust- och insjöfiskets&lt;br&gt;produkter. Vidare har regeringen under innevarande budgetår avsatt 9 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för utsättning av fisk. Det har stor betydelse, inte minst för ålfisket&lt;br&gt;längs kusten och i Hjälmaren. I avsnittet Användning av återstående prisre-&lt;br&gt;gleringsmedel föreslås att utsättningarna bör ha samma omfattning även under&lt;br&gt;nästa budgetår. Fiskeriverket bör vid fördelning av medel för utsättning sär-&lt;br&gt;skilt beakta behovet av sådana utsättningar som gynnar kust- och insjöfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att det i många vatten finns biologiska förutsättningar för ett utökat&lt;br&gt;yrkesmässigt insjöfiske begränsas möjligheterna enligt utredningen i vissa fall&lt;br&gt;av bristande tillgång på fiskevatten. Genom möjligheten att med statliga medel&lt;br&gt;underlätta bildandet av fiskevårdsområden har det skapats ändamålsenliga for-&lt;br&gt;mer för förvaltning av fiskevatten. I vissa fall har emellertid beslut i fiske-&lt;br&gt;vårdsområdesförer.ingar reglerat fisket så att ett yrkesfiske försvåras eller för-&lt;br&gt;hindras. Utredningen anser att problemet bör undersökas närmare. Staten har&lt;br&gt;under lång tid framhållit vikten av att det bildas fiskevårdsområden i syfte att&lt;br&gt;förbättra fiskevården och underlätta tillgängligheten till fiske för allmänheten.&lt;br&gt;Genom den nya fiskelagen har fiskevatten ägarna tilldelats ett större ansvar för&lt;br&gt;fiskevården. För att få en uppfattning om omfattningen av problemen med&lt;br&gt;tillgång till fiskevatten för yrkesfisket i insjöar och finna lösningar som kan&lt;br&gt;tillgodose yrkesfiskets intressen utan att den grundläggande principen om&lt;br&gt;fiskevårdsområdenas centrala roll äventyras bör Fiskeriverket som ansvarig&lt;br&gt;myndighet granska frågan närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB påpekar att behovet av statistik på fiskets och vattenbrukets område&lt;br&gt;påverkas av ett medlemskap i EU vad gäller bl.a. kravet på rapportering till&lt;br&gt;EG:s statistiska kontor, Eurostat. Regeringen har mot denna bakgrund be-&lt;br&gt;slutat att uppdra åt Fiskeriverket och SCB att gemensamt se över statistiken&lt;br&gt;på fiskets och vattenbrukets område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om förutsättningarna för en levande skärgård (Jo 1993:02)&lt;br&gt;skall avlämna sitt slutbetänkande den 1 april 1994. Kustfiske är för många&lt;br&gt;boende i skärgårdskommuner en viktig inkomstkälla och bidrar på så sätt till&lt;br&gt;en levande skärgård. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Vissa skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen tar ställning till frågan om be-&lt;br&gt;skattningen av bensin som används inom yrkesfisket när energiskatte-&lt;br&gt;utredningens arbete avrapporterats. Förutsättningarna för ett särskilt&lt;br&gt;yrkesfiskeavdrag bör undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Bensin som används i fiskefartyg bör, i likhet&lt;br&gt;med vad som gäller för diesel, undantas från skatt. Riksskatteverkets scha-&lt;br&gt;blonavdrag för ökade levnadsomkostnader vid fiske utanför hemorten bör&lt;br&gt;höjas till den nivå som gäller för heldagstraktamente för löntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket avstyrker förslaget att schablon-&lt;br&gt;beloppet för ökade levnadsomkostnader höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksskatteverket påpekar att frå-&lt;br&gt;gan om beskattning av drivmedel för fartygsdrift tas upp av energiskatteutred-&lt;br&gt;ningen (Fi 1992:15). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att anpassa energi-&lt;br&gt;skattebestämmelsema till motsvarande regler inom EU. Enligt de bestämmel-&lt;br&gt;ser som gäller för beskattning av mineraloljor inom EU skall inte bara diesel-&lt;br&gt;olja utan också bensin undantas från skatt när drivmedlet används i fartyg&lt;br&gt;som bedriver yrkesmässigt fiske. Regeringen tar ställning i frågan först efter&lt;br&gt;det att utredningens arbete har slutförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjning av schablonavdraget förökade levnadsomkostnader vid fiske&lt;br&gt;utanför hemorten, som utredningen har föreslagit, strider mot det grundläg-&lt;br&gt;gande synsättet att ett sådant avdrag endast skall täcka verkliga merkostnader.&lt;br&gt;Utredningen pekar dock på ett behov av att ge yrkesfisket jämbördiga kon-&lt;br&gt;kurrensvillkor med andra länders fiskare. Regeringen avser därför att under-&lt;br&gt;söka förutsättningarna för ett särskilt yrkesfiskeavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Fiske och miljö&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer skall kunna föreskriva att miljökonsekvensbeskrivningar&lt;br&gt;skall finnas som gör det möjligt att bedöma vilken inverkan fiskemeto-&lt;br&gt;der och utsättande av fiskarter har på miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Miljökonsekvensbeskrivningar bör krävas för&lt;br&gt;varje verksamhet inom fiskets område som har större eller mer principiell be-&lt;br&gt;tydelse och som riskerar att påverka miljön negativt, exempelvis nya fiskeme-&lt;br&gt;toder och utsättning av nya fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har berört för-&lt;br&gt;slaget är positiva. Naturvårdsverket anser att Fiskeriverket bör åläggas att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systematiskt göra miljökonsekvensbeskrivningar även för nu förekommande Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;fiskemetoder och för året-runt-produktion inom vattenbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1993/94:111 Med sikte pä&lt;br&gt;hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö&lt;br&gt;och utveckling - UNCED har regeringen presenterat en strategi för det fort-&lt;br&gt;satta arbetet med anledning av de beslutade principerna i Riodeklarationen och&lt;br&gt;handlingsprogrammet Agenda 21. Ett av de prioriterade omrädena är att ver-&lt;br&gt;ka för en långsiktig och hållbar utveckling i Sverige inom ramen för ekosyste-&lt;br&gt;mets bärighet. Detta mål är väl förenligt med deklarationen och handlingspro-&lt;br&gt;grammet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ovan nämnda propositionen redovisas allmänna riktlinjer för utveck-&lt;br&gt;lingen i Sverige inom olika områden och samhällssektorer. Tillsammans for-&lt;br&gt;mar de en nationell strategi för hållbar utveckling och därmed en svensk Agen-&lt;br&gt;da 21. På fiskets område - kapitel 17 - är det angeläget att fisk och skaldjur&lt;br&gt;och deras näringsorganismer bevaras i livskraftiga, naturligt reproducerande&lt;br&gt;bestånd. Bevarandet av den biologiska mångfalden innebär bl.a. att särskild&lt;br&gt;hänsyn måste tas till inomartsvariationen. Detta är viktigt för t.ex. laxen som&lt;br&gt;tillsammans med flodkräftan och malen bör bli föremål för åtgärder inom ra-&lt;br&gt;men för ett handlingsprogram för upprätthållande av bestånd av hotade akva-&lt;br&gt;tiska arter. Möjligheterna att förbättra situationen för den naturligt reproduce-&lt;br&gt;rande laxen ligger främst i en reglering av fisket men också bl.a. i att vid den&lt;br&gt;omprövning av gamla vattenkraftsdomar som nu förestår, få till stånd skade-&lt;br&gt;förebyggande åtgärder i form av nya vandringsvägar och restaurering av lek-&lt;br&gt;biotoper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om åtgärder för att undanröja hoten mot den naturligt reproduce-&lt;br&gt;rande laxen behandlas i prop. 1993/94:30 En strategi för biologisk mångfald.&lt;br&gt;Frågan om bekostande av skadeförebyggande och skadekompenserande åt-&lt;br&gt;gärder vid omprövning av tillstånd enligt äldre vattenrättslig lagstiftning be-&lt;br&gt;reds för närvarande i regeringskansliet med sikte på att förslag skall kunna&lt;br&gt;lämnas till riksdagen under våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevarandet av olika fiskbestånd är beroende av ett balanserat utnyttjande&lt;br&gt;av befintliga fiskresurser. Det är i det sammanhanget viktigt att kunna selek-&lt;br&gt;tera fisket. Det gynnar också fångstmöjlighetema på sikt och minskar oöns-&lt;br&gt;kade bifångster. Internationella överenskommelser om förvaltning av fiskre-&lt;br&gt;sursema är av grundläggande betydelse för att behålla bestånden av marina ar-&lt;br&gt;ter. Regeringen återkommer till bedömningar angående laxen under avsnittet&lt;br&gt;Laxfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:30 En strategi för biologisk mångfald framhölls bl.a. att&lt;br&gt;sektorsmyndighetema bör utarbeta konkreta planer eller program för beva-&lt;br&gt;rande av biologisk mångfald. En central utgångspunkt för arbetet bör vara&lt;br&gt;landstudien om biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 18 februari 1993 uppdrog regeringen åt Naturvårdsver-&lt;br&gt;ket att i samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket och Bo-&lt;br&gt;verket utarbeta en svensk landstudie om biologisk mångfald. I riktlinjerna för&lt;br&gt;uppdraget framhålls att landstudien skall ses som första steget i en process&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skall framför allt vara en statusrapport som så långt som möjligt ger en Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;objektiv beskrivning av läget för den biologiska mångfalden. Studien skall&lt;br&gt;redovisas under våren 1994. Fiskeriverket har i uppgift att i samråd med an-&lt;br&gt;svariga miljömyndigheter följa upp landstudien. Regeringen avser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att komplettera Fiskeriverkets instruktion så att verkets ansvar för&lt;br&gt;den biologiska mångfalden tydligt anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljökonsekvensbeskrivningar på fiskets område&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsansvaret för miljön behandlades ingående i 1991 års miljöpolitiska&lt;br&gt;beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/9l:JoU30, rskr. 1990/91:338). Därvid&lt;br&gt;togs även myndigheternas sektorsansvar upp. Bl.a. framhölls att de miljömål&lt;br&gt;som formulerades på politisk nivå och inom de centrala miljömyndigheterna&lt;br&gt;skall av sektorsmyndighetema kompletteras med sektorsmål och åtgärdspro-&lt;br&gt;gram. Fiskeriverkets sektorsmål framgår numera uttryckligen av dess instruk-&lt;br&gt;tion. Således skall verket verka för ett rikt och varierat fiskbestånd och ett&lt;br&gt;ansvarsfullt fiske. Sektorsansvaret för miljön har därefter behandlats i den&lt;br&gt;ovan nämnda propositionen om en strategi för biologisk mångfald. I proposi-&lt;br&gt;tionen har ansvarsfördelningen mellan sektorsmyndighetema och miljömyn-&lt;br&gt;digheterna närmare preciserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den av Sverige nyligen ratificerade konventionen om biologisk mångfald&lt;br&gt;ställs krav på miljökonsekvensbeskrivningar av aktiviteter som har en negativ&lt;br&gt;effekt på den biologiska mångfalden. Konventionen kräver också att införsel&lt;br&gt;av främmande växt- och djurarter förhindras eller kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 a § miljöskyddslagen (1969:387) skall naturresurslagen tillämpas&lt;br&gt;vid prövning av miljöfarlig verksamhet. Anläggning av fiskodling för en pro-&lt;br&gt;duktion av mer än 10 ton fisk per år räknas enligt miljöskyddslagen som mil-&lt;br&gt;jöfarlig verksamhet och är därmed tillståndspliktig. Tillstånd skall sökas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Ansökan om tillstånd skall bl.a. innehålla en miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivning som möjliggör en samlad bedömning av en planerad anläggnings&lt;br&gt;inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket gör inom ramen för sin instruktionsenliga uppgift allmänna&lt;br&gt;bedömningar av konsekvenserna för fiskbestånden, bl.a. vid införande av&lt;br&gt;nya föreskrifter på fiskets område. Något formellt krav på miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar finns dock inte i fiskelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att det införs en ny bestämmelse i fiskelagen&lt;br&gt;som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogen-&lt;br&gt;het att föreskriva att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras. Miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar bör enligt utredningen krävas för varje verksamhet av&lt;br&gt;större eller mer principiell betydelse inom fiskets område som riskerar att&lt;br&gt;påverka miljön negativt. Det kan exempelvis gälla nya fiskemetoder vars&lt;br&gt;miljöeffekter och långsiktiga påverkan på resurshushållningen inte är klar-&lt;br&gt;lagda. Vidare föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar bör krävas före&lt;br&gt;utsättning av nya fiskarter och rotenonbehandling av sjöar. En förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att sådana miljökonsekvensbeskrivningar skall kunna krävas bör enligt Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;förslaget dock vara att verksamheten avses pågå i någon nämnvärd omfatt-&lt;br&gt;ning eller utföras i miljöer som är särskilt känsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk har i sitt yttrande föreslagit att Fiskeriverket skall&lt;br&gt;åläggas att systematiskt göra miljökonsekvensbeskrivningar för nu förekom-&lt;br&gt;mande fiskemetoder och för tillkommande metoder när det blir aktuellt. Na-&lt;br&gt;turvårdsverket stöder förslaget att miljökonsekvensbeskrivning skall krävas&lt;br&gt;vid introduktion av främmande fiskarter och föreslår att kravet också skall&lt;br&gt;gälla vid omläggning av produktionsinriktningen inom vattenbruket till året-&lt;br&gt;runt-produktion. Enligt Naturvårdsverket bör länsstyrelsen och Naturvårds-&lt;br&gt;verket ha möjlighet att påverka Fiskeriverkets beslut om miljökonsekvensut-&lt;br&gt;redningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att det bör införas en ny bestäm-&lt;br&gt;melse i fiskelagen som bemyndigar regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer att föreskriva att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras&lt;br&gt;för sådan verksamhet på fiskets område som kan medföra negativ miljöpåver-&lt;br&gt;kan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket bör kunna besluta att miljökonsekvensbeskrivningar skall&lt;br&gt;göras före introduktion av i området nya fiskemetoder och utsättning av fisk-&lt;br&gt;arter utanför deras naturliga utbredningsområde. Även förekommande fiske-&lt;br&gt;metoder och fiskarter bör när så är särskilt motiverat omfattas av kravet. Läns-&lt;br&gt;styrelsen bör, liksom när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar inom öv-&lt;br&gt;riga samhällssektorer, få tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler bekostas miljökonsekvensbeskrivningar av den som&lt;br&gt;ansvarar för verksamheten eller den som skall vidta åtgärden. I de fall stör-&lt;br&gt;ningarna på miljön bedöms vara så stora att det finns behov av miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar bör också fiskerinäringen i likhet med övriga näringar&lt;br&gt;själv bekosta dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad mot flera av de sektorer som nu omfattas av miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar finns inom fisket ett stort antal små enskilda aktörer. Det är&lt;br&gt;därför rimligt att, när det gäller dessa små aktörer, miljökonsekvensbeskriv-&lt;br&gt;ningama utförs och helt eller delvis bekostas av tillsynsmyndigheten. I de fall&lt;br&gt;det blir aktuellt att i sådana fall låta den enskilde stå för kostnaden finns det&lt;br&gt;utrymme för att ta ut en avgift för myndighetens verksamhet med stöd av fis-&lt;br&gt;kelagens bestämmelse om avgift i ärenden enligt lagen eller enligt föreskrifter&lt;br&gt;som meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranledar att en ny bestämmelse införs i fiskelagen (1993:788).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Laxfisket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Alla som fiskar lax har ett ansvar för att&lt;br&gt;situationen för den naturligt reproducerande laxen förbättras. Regering-&lt;br&gt;en har för avsikt att fortsätta sina ansträngningar att nå internationella&lt;br&gt;överenskommelser om skydd för den naturreproducerande laxen. Fiske-&lt;br&gt;riverket får i uppdrag att lämna en handlingsplan för det fortsatta arbetet&lt;br&gt;med att skydda den naturligt reproducerande laxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har pekat på den allvarliga sjukdomssituationen för laxen i&lt;br&gt;Östersjön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Laxforskningsinstitutet understryker behovet av&lt;br&gt;snara och kraftfulla åtgärder för att rädda de utrotningshotade stammarna av&lt;br&gt;naturligt reproducerande Östersjölax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den omfattande utbyggnaden&lt;br&gt;av vattenkraft har starkt begränsat förutsättningarna för naturlig reproduktion&lt;br&gt;av lax i många av våra vattendrag. Den försämrade miljön och ett hårt fiske-&lt;br&gt;tryck har också medverkat till detta. Sverige har sedan länge sökt möta detta&lt;br&gt;problem med utsättning av odlade laxungar. Denna verksamhet har varit fram-&lt;br&gt;gångsrik. Av den havsfiskade laxen i Östersjön är ca 90 % odlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättningen av lax förutsätter att det finns möjlighet att fånga avelslax när&lt;br&gt;den vandrar tillbaka till sitt hemmavattendrag. En annan viktig förutsättning är&lt;br&gt;att den genetiska mångfalden bland aveislaxama bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det minskade antalet vattendrag där naturlig reproduktion sker, det effek-&lt;br&gt;tiva kust- och älvmynningsfisket och det starkt ökade havsfisket utgör all-&lt;br&gt;varliga hot mot den vilda laxen. Till detta kommer starkt nedsatt fertilitet till&lt;br&gt;följd av M-74. Situationen har markant förvärrats under de senaste två åren.&lt;br&gt;Mycket tyder på att orsaken är förändringar i miljön. I vissa odlingar har upp&lt;br&gt;till 90 % av laxungarna dött. Också den naturliga reproduktionen har påver-&lt;br&gt;kats i varierande men i de flesta fall betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har tillsammans med Naturvårdsverket, Skogs- och jord-&lt;br&gt;brukets forskningsråd, Vattenfall och Världsnaturfonden inlett ett omfattande&lt;br&gt;forskningsprojekt med syfte att undersöka orsakerna till M-74 samt finna åt-&lt;br&gt;gärder för att komma till rätta med överdödligheten. Fiskeriverket har satsat&lt;br&gt;510 000 kr i projektets inledningsskede och avser att bidraga med ca 600 000&lt;br&gt;kr per år under perioden 1994/95-1996/97 samt ett något lägre belopp under&lt;br&gt;avslutningsåret 1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i beslut den 9 september 1993 medgivit Fiskeriverket att&lt;br&gt;utnyttja 4,5 miljoner kronor av särskilda villkorsmedel utdömda enligt vatten-&lt;br&gt;lagen för forsknings- och undersökningsverksamhet rörande laxens bevaran-&lt;br&gt;de. Det tidigare nämnda projektet avses att delvis finansieras med dessa me-&lt;br&gt;del. I övrigt används medlen för uppföljning av situationen för naturlaxen i&lt;br&gt;älvarna och för genetiska undersökningar av lax. Genom M-74 har behovet&lt;br&gt;av dessa undersökningar ytterligare accentuerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har även inlett ett arbete med att bygga upp genbanker för Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;den vilda laxen. Verket samarbetar med kraftindustrin i denna fråga vad avser&lt;br&gt;den odlade laxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1985 har en försöksverksamhet pågått med s.k. fördröjd utsätt-&lt;br&gt;ning av lax. Den har finansierats med prisregleringsmedel. Avsikten med&lt;br&gt;verksamheten är att skapa underlag för utsättningar som präglar laxen till vis-&lt;br&gt;sa avgränsade kustavsnitt. Detta skall möjliggöra ett fiske där den naturrepro-&lt;br&gt;ducerande laxen inte berörs. I avsnittet Användning av återstående prisregle-&lt;br&gt;ringsmedel föreslås att medel avsätts för detta ändamål även nästa budgetår.&lt;br&gt;Fiskeriverket arrangerar inom ramen för Fiskerikommissionen för Östersjön&lt;br&gt;ett seminarium om fördröjd utsättning av lax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen och Fiskeriverket arbetar sedan flera år med åtgärder för att&lt;br&gt;skydda den naturreproducerande laxen i Östersjön. Fiskeriverket har sedan år&lt;br&gt;1985 i etapper skärpt regleringen av älv- och kustfisket efter lax. Verket be-&lt;br&gt;slutade den 15 december 1993 om föreskrifter för fisket i Östersjön med an-&lt;br&gt;gränsande sötvattenområden. Föreskrifterna innebär att regleringen av älv-&lt;br&gt;och kustfisket efter lax skärps ytterligare. Havsfisket som i Östersjön bedrivs&lt;br&gt;av flera nationers fiskare kan inte regleras på samma sätt. Ensidiga svenska&lt;br&gt;åtgärder för havsfisket får en begränsad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har redovisat under avsnittet Fiske och miljö kom-&lt;br&gt;mer Fiskeriverkets ansvar för den biologiska mångfalden att förtydligas. Be-&lt;br&gt;varandet av de svenska laxstammama är en av de viktigaste frågorna på fis-&lt;br&gt;kets område som rör den biologiska mångfalden. Som nämnts i det före-&lt;br&gt;gående har Fiskeriverket sedan flera år gjort betydande insatser på området.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Fiskeriverket att utvärdera de åtgärder som har&lt;br&gt;gjorts för att skydda den naturreproducerande laxen i Östersjön och lämna för-&lt;br&gt;slag till handlingsplan för det fortsatta arbetet. Uppdraget bör redovisas se-&lt;br&gt;nast den 1 maj 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i flera år genom Fiskerikommissionen för Östersjön verkat&lt;br&gt;för begränsningar av fiskeansträngningen av bl.a. havsfisket efter lax. Vid&lt;br&gt;kommissionens senaste möte i september 1993 beslutades om en minskad lax-&lt;br&gt;kvot för år 1994. Regeringen avser att inom ramen för kommissionen verka&lt;br&gt;för att sådana åtgärder vidtas som syftar till att förbättra efterlevnaden av be-&lt;br&gt;slutade regler och fastställda kvoter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksministern kommer att under våren 1994 stå som värd för ett&lt;br&gt;möte med fiskeriministrama i de länder som gränsar till Östersjön. Övervak-&lt;br&gt;ning och kontroll av bl.a. laxfisket i Östersjön är en av frågorna under mötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det ett gemensamt ansvar för alla som&lt;br&gt;fiskar lax att medverka till att förbättra situationen för den naturligt reprodu-&lt;br&gt;cerande laxen. Fiskeriverkets nya föreskrifter innebär att ytterligare åtgärder&lt;br&gt;införs för att skydda den naturligt reproducerande laxen. Regeringen har å sin&lt;br&gt;sida för avsikt att fortsätta sina ansträngningar för att nå internationella över-&lt;br&gt;enskommelser om skydd för laxen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Kontrollorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Frågan om den närmare utformningen av&lt;br&gt;en kontrollorganisation for fisket bör tas upp i annat sammanhang. Tills&lt;br&gt;vidare bör Fiskeriverket få disponera 1,5 miljoner kronor under&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 för kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Resurserna för landningskontroll bör förstär-&lt;br&gt;kas. Inför budgetåret 1994/95 bör av resterande prisregleringsmedel avsättas&lt;br&gt;2,5 miljoner kronor för kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har fått ett blandat mottagande av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kontrollen på fiskets område&lt;br&gt;aktualiseras genom EES-avtalet och ett medlemskap i EU. Kustbevakningen&lt;br&gt;svarar i dag för kontrollen av det svenska och utländska fisket i den svenska&lt;br&gt;fiskezonen. Fiskeloggboken har hittills varit det viktigaste underlaget för att&lt;br&gt;kontrollera att fiskekvoterna inte överskrids. Kustbevakningen har ansett det&lt;br&gt;vara mest rationellt att utföra större delen av kontrollen till sjöss. Endast en&lt;br&gt;mindre del av kontrollen sker i samband med landningarna. Regleringsföre-&lt;br&gt;ningen Svensk fisk har fram till den 1 januari 1994 ansvarat för viss kontroll&lt;br&gt;av bl.a. storlekssortering av fisk. När prisregleringssystemet då avskaffades&lt;br&gt;övergick ansvaret för denna kontroll till Fiskeriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s bestämmelser om kontroll på fiskets område är mer omfattande och&lt;br&gt;detaljerade än dagens svenska regler. Det finns bl.a. krav på kontroll av pro-&lt;br&gt;ducentorganisationer och deras försäljning av fisk och hantering av överskott.&lt;br&gt;Vidare ställs krav på kontroll att fångsten ombord på fiskefartygen stämmer&lt;br&gt;med uppgifterna i loggboken (landningskontroll) samt kontroll av den fisk&lt;br&gt;som säljs (kvalitetskontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket har uppskattat behovet av nya resurser för kontroll på fiskets&lt;br&gt;område till 6,6 miljoner kronor vid ett EU-medlemskap, varav 2,3 miljoner&lt;br&gt;kronor hänför sig till kostnader för landnings- och kvalitetskontroll. Enligt&lt;br&gt;verket skulle detta tillskott möjliggöra en kontroll av 1-2 % av landningarna&lt;br&gt;vilket är en väsentlig ökning jämfört med dagens landningskontroll. Den&lt;br&gt;danska kontrollen har som mål att kontrollera 10 % av landningarna av in-&lt;br&gt;dustrifisk och 2 % av landningarna av konsumtionsfisk. I jämförelse med&lt;br&gt;andra länder inom EU har Danmark en hög ambitionsnivå när det gäller&lt;br&gt;fiskerikontroll. Fiskeriverket disponerar för innevarande budgetår 1,5 mil-&lt;br&gt;joner kronor för kvalitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det behövs enligt regeringens uppfattning ytterligare underlag vad gäller&lt;br&gt;bl.a. dimensionering av verksamheten, ansvarsfördelning mellan olika myn-&lt;br&gt;digheter samt bedömningar av vilka insatser som bör utföras av staten resp,&lt;br&gt;näringen innan ställning kan tas till frågan om ytterligare resurser. Regeringen&lt;br&gt;har mot denna bakgrund beslutat att uppdra åt Statskontoret att utreda dessa&lt;br&gt;frågor. Fiskeriverket bör dock få disponera 1,5 miljoner kronor för kvalitets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll under budgetåret 1994/95. Regeringen har beräknat medel för detta i Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;det anslagsförslag som närmare utvecklas i avsnittet Anslagsfrågor för budget-&lt;br&gt;året 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Användning av återstående prisregleringsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till följd av EES-avtalet avskaffades prisregleringen på fisk inkl, prisregle-&lt;br&gt;ringsavgiften från den 1 januari 1994. Återstående medel i prisreglerings-&lt;br&gt;kassan for fisk beräknas enligt utredningen uppgå till ca 42 miljoner kronor&lt;br&gt;per den 1 juli 1994. Riksdagen har tidigare godkänt att regeringen får dispo-&lt;br&gt;nera återstående prisregleringsmedel enligt de grunder som regeringen be-&lt;br&gt;slutar (prop. 1992/93:184, bet. 1992/93:JoU21, rskr. 1992/93:331). Rege-&lt;br&gt;ringen kommer senare att besluta om användningen av återstående medel i&lt;br&gt;huvudsak enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättningar av fisk har under en lång följd av år finansierats med medel&lt;br&gt;från prisregleringskassan. Verksamheten bör under budgetåret 1994/95 fort-&lt;br&gt;sätta med samma omfattning som under innevarande budgetår. För överskotts-&lt;br&gt;hanteringen av fisk inom ramen för fiskets producentorganisationer bör det av-&lt;br&gt;sättas 5 miljoner kronor. Vidare bör det för fiskets trygghetsförsäkring avsät-&lt;br&gt;tas 4 miljoner kronor, varefter ansvaret för verksamheten övergår till näring-&lt;br&gt;en. Det stöd som avser exportfrämjande åtgärder och produktutveckling bör&lt;br&gt;fortsätta med samma omfattning och inriktning som under innevarande bud-&lt;br&gt;getår. Förbättrad selektivitet i fiskeredskap är ett angeläget insatsområde, som&lt;br&gt;bl.a. syftar till att bättre utnyttja fiskresursema. För detta ändamål bör för bud-&lt;br&gt;getåret 1994/95 avsättas 3 miljoner kronor från prisregleringskassan. Härut-&lt;br&gt;över bör medel reserveras för regionalt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentfrämjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 10 juni 1993 åt Fiskeriverket att i samråd med re-&lt;br&gt;gleringsföreningen Svensk fisk, företrädare för fiskbranschen i vid bemär-&lt;br&gt;kelse och företrädare för konsumentintressena lämna förslag till organisa-&lt;br&gt;tionsform för och genomförande av informationsverksamhet till förmån för&lt;br&gt;fiskkonsumtion. Fiskeriverket har redovisat sitt uppdrag den 29 oktober 1993&lt;br&gt;och kompletterat redovisningen den 2 december 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att besluta om ändring i förordning (1991:827) med in-&lt;br&gt;struktion för Fiskeriverket med innebörd att det till verket knyts ett råd för in-&lt;br&gt;formation och marknadsåtgärder på fiskets område. Det blir sedan rådets upp-&lt;br&gt;gift att närmare besluta om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:158&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Fiskelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke införs om miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen&lt;br&gt;har i avsnittet Fiske och miljö utvecklat varför ett sådant krav nu bör införas&lt;br&gt;för fiskets del i fråga om fiskemetoder och utsättning av fiskarter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är i huvudsak uppbyggd enligt samma mönster som reg-&lt;br&gt;lerna om miljökonsekvensbeskrivningar inom andra sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt andra stycke införs som gör det möjligt att göra användningen av&lt;br&gt;fiskefartyg tillståndspliktig för det yrkesmässiga fisket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1993/94:100 bil. 10 har regeringen föreslagit att, i avvaktan på sär-&lt;br&gt;skild proposition i ämnet, för budgetåret 1994/95 under angivna anslags-&lt;br&gt;rubriker beräkna följande belopp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 2. Främjande av fiskerinäringen 4 084 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 3. Särskilda insatser för fisket 26 391 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 4. Stöd till fiskare på syd- och ostkusten och på Gotland 5 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;D 6. Bidrag till fiskevård 3 612 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;NIONDE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;D. Fiske&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;D 2. Främjande av fiskerinäringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 784 319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 084 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 684 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 083 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att&lt;br&gt;täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på&lt;br&gt;fiskets område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fiskeriverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser bör beaktas särskilt inom om-&lt;br&gt;rådena fisksjukdomar, redskapsutveckling, produktutveckling och fiskerieko-&lt;br&gt;nomi. Ett FoU-program för utveckling av kust- och insjöfisket vad avser bå-&lt;br&gt;de biologiska och tekniska aspekter bör tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som har behandlat frågan är i stort positiva.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) svarar till-&lt;br&gt;sammans för ett sammanhållet FoU-program på fiskets område. Fiskeriver-&lt;br&gt;kets uppgift är att främja forskning och bedriva undersökningsverksamhet på&lt;br&gt;fiskets område. SJFR:s uppgift är att stödja grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning. I syfte att utveckla kust- och insjöfisket är det nödvändigt att öka&lt;br&gt;kunskaperna om både de biologiska förutsättningarna och det tekniska kun-&lt;br&gt;nandet vad gäller exempelvis fångstmetoder, beredning och distribution. Det&lt;br&gt;är Fiskeriverkets och SJFR:s uppgift att inom ramen för nuvarande FoU-pro-&lt;br&gt;gram bedöma behovet och inriktningen av insatser på dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör minskas med 400 000 kr för delfinansiering av Sveriges med-&lt;br&gt;verkan i EG:s tredje ramprogram for forskning avseeende det agroindustriella&lt;br&gt;forskningsprogrammet AIR. En viktig del av programmet är insatser på fis-&lt;br&gt;kets område. Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 3 684 000 kr.&lt;br&gt;Som vi redovisat tidigare under avsnittet Användning av återstående prisregle-&lt;br&gt;ringsmedel kommer särskilda insatser att göras för bl.a. produktutveckling&lt;br&gt;och redskapsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 3. Särskilda insatser för fisket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'34 416 085&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 391 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 391 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•Anslagen Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, Bidrag till fiskets rationalisering m.m.,&lt;br&gt;Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget lämnas bidrag till investeringar i fiskeföretag, vid fångstbe-&lt;br&gt;gränsning, vid stillaliggande med fiskefartyg, vid skrotning av fiskefartyg,&lt;br&gt;vid skador på fiskeredskap samt till lånegarantier. Bestämmelserna om detta&lt;br&gt;finns i förordning (1993:382) om statligt stöd till yrkesfisket m.m. Från an-&lt;br&gt;slaget lämnas också ersättning i samband med isbrytning för fiskets och&lt;br&gt;fiskarbefolkningens behov. Anslaget täcker vidare kostnaderna för förluster&lt;br&gt;på grund av statlig garanti för lån till fiskeföretag och fiskberedningsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt nämnda förordning. Från anslaget betalas utgifter för kontroll på fiskets Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fiskeriverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statligt stöd bör beviljas dels för byte till redskap med bättre selektivitet, dels&lt;br&gt;för stormskador på vattenbruksanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som har behandlat frågan är i stort positiva.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket skall verka för en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna.&lt;br&gt;Förbättrad selektivitet i fiskeredskap är ett viktigt inslag i detta arbete. Det&lt;br&gt;finns mot denna bakgrund skäl för staten att stödja byte till redskap med stör-&lt;br&gt;re selektivitet. Stödet bör dock ges endast om investeringen är av större om-&lt;br&gt;fattning för det enskilda fiskeföretaget. Som redovisats i avsnittet Främjande&lt;br&gt;av vattenbruket bör bidrag också kunna lämnas vid stormskador på vatten-&lt;br&gt;brukets anläggningar enligt det system som gäller för fasta fiskeredskap.&lt;br&gt;Systemen bör dock hanteras var för sig. Regeringen föreslår att anslaget förs&lt;br&gt;upp med oförändrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;D 4. Bidrag till fiskevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 201 600&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 612000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185 417&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 612 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget lämnas bidrag bl.a. till fiskevård och till kostnader för bil-&lt;br&gt;dande av fiskevårdsområden enligt förordningen (1985:440) om statsbidrag&lt;br&gt;till fritidsfisket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fiskeriverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. På regeringens uppdrag har&lt;br&gt;Fiskeriverket lämnat förslag till åtgärder som syftar till att avsluta verksam-&lt;br&gt;heten som rör bildande av fiskevårdsområden före utgången av budgetåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995/96. Fiskeriverket föreslår dels att ytterligare villkor skall ställas för att Prop. 1993/94:158&lt;br&gt;statsbidrag för bildande av fiskevårdsområde skall utgå, dels att ytterligare&lt;br&gt;medel ställs till verkets förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utredningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera omständigheter motiverar att förslag om en allmän fiskevårdsavgift&lt;br&gt;läggs fram eftersom behovet av medel för fiskevård är fortsatt stort och utred-&lt;br&gt;ningen inte kan finna några alternativa finansieringsformer. Den nya fiskelag&lt;br&gt;som gäller från den 1 januari 1994 lägger en än större vikt vid fiskevårdsom-&lt;br&gt;rådenas ansvar för fiskevården. Vidare har prisregleringen slopats, vilken hit-&lt;br&gt;tills har finansierat delar av fiskevården.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Remissinstanserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som har berört förslaget om en allmän fiske-&lt;br&gt;vårdsavgift är positiva till en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens överväganden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya fiskelagen ges fiskevattenägama ett ansvar för fiskevården i&lt;br&gt;sina egna vatten. Kostnaderna för denna bör finansieras med exempelvis in-&lt;br&gt;komster av fiskekortförsäljning. Regeringen uttalade i budgetpropositionen&lt;br&gt;1993 (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet. 1992/93:JoU13, rskr. 1992/93:231) att&lt;br&gt;någon allmän fiskevårdsavgift inte bör införas. Regeringen är för närvarande&lt;br&gt;inte beredd att ändra sin inställning i frågan. Frågan om fiskevårdens långsik-&lt;br&gt;tiga finansiering bör emellertid bli föremål för fortsatta överväganden. Sär-&lt;br&gt;skilt bör därvidlag beaktas de möjligheter till finansiering av fiskevårdande&lt;br&gt;åtgärder som står till buds vid ett medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 juni 1992 att uppdra åt Fiskeriverket att, med&lt;br&gt;utgångspunkt i vad jordbruksutskottet anförde i betänkandet 1991/92:JoU20&lt;br&gt;Reglering av priserna på fisk m.m., utreda förutsättningarna för införande av&lt;br&gt;en särskild fiskevårdsavgift för Vänern. Fiskeriverket har redovisat sitt för-&lt;br&gt;slag den 14 februari 1994. Verket föreslår att en särskild fiskevårdsavgift in-&lt;br&gt;förs i Vänern. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet Svenskt fiske (SOU&lt;br&gt;1993:103)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets första del innehåller en bred beskrivning av den svenska fiskeri-&lt;br&gt;näringen. Andra delen tar upp den aktuella situationen för näringen utifrån&lt;br&gt;den pågående internationella integrationen och den rådande beståndssituatio-&lt;br&gt;nen. Utredningen föreslår bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av fångstansträngningen bör spela en större roll i regleringen&lt;br&gt;av det svenska fisket, först som ett komplement till nuvarande system med&lt;br&gt;nationella kvoter, i ett längre perspektiv allt mer som ett huvudinstrument.&lt;br&gt;Med ett sådant system bör det vara möjligt med en anpassning till de biolo-&lt;br&gt;giska resurserna samtidigt som fångststopp undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya fiskelagen, som träder i kraft den 1 januari 1994, bör komplette-&lt;br&gt;ras med krav på tillstånd för användning av fiskefartyg över viss storlek.&lt;br&gt;Härigenom underlättas erforderliga begränsningar av fångstansträngningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom i första hand omprioriteringar inom befintliga resursramar bör&lt;br&gt;FoU-insatsema öka bl.a. inom områdena fisksjukdomar, kust- och insjöfiske&lt;br&gt;samt bevarande av biologisk mångfald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiskt stöd bör införas till förvärv av fiskeredskap med större selek-&lt;br&gt;tivitet, dvs. redskapstyper som ger mindre bifångster än dagens redskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogram bör komma till stånd för att främja yrkesmässigt kustnära&lt;br&gt;fiske och insjöfiske. Dessa program bör innefatta bl.a. fiskevård, bestånds-&lt;br&gt;prognoser, skattemässig jämställdhet mellan bensin och diesel, fiskeregler&lt;br&gt;som gynnar småskaligt yrkesfiske samt åtgärder för att underlätta för yrkes-&lt;br&gt;fisket att få tillgång till enskilda vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärdsprogram bör komma till stånd för att främja vattenbruket. Det bör&lt;br&gt;bl.a. innefatta stormskadeförsäkring, bidrag till enskilda fiskodlare ur de s.k.&lt;br&gt;foderavgiftsmedlen, exempelvis för övergång till året-runt-slakt, ökade sats-&lt;br&gt;ningar på att förebygga fisksjukdomar samt skattemässig likställighet mellan&lt;br&gt;fisk i odling och djur i jordbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En översyn bör göras av skattereglerna för fiskare och fiskeföretag, bl.a.&lt;br&gt;genom att schablonavdraget vid vistelse till sjöss höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisregleringen på fiskets område upphörden 1 januari 1994. Återstående&lt;br&gt;medel ur prisregleringskassan bör användas på följande sätt, i huvudsak un-&lt;br&gt;der budgetåret 1994/95:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsättningar av fisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghet sförsäkring för fiskare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalt stöd till ost- och sydkusten&lt;br&gt;Exportfrämjande åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överskottshantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll av fisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reserv, bl.a. produkt- och redskaps-&lt;br&gt;utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,5 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 miljoner kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av medel för fiskevård, inkl, bildande av fiskevårdsområden, har&lt;br&gt;ökat under de senaste åren. Utredningen ser ingen annan möjlighet att finan-&lt;br&gt;siera nödvändiga fiskevårdsåtgärder än genom en allmän fiskevårdsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet Svenskt fiske (SOU 1993:103)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Refererade delar av remissyttrandena är i huvudsak ordagrant återgivna. I&lt;br&gt;stort sett har alla som har yttrat sig tagits med i sammanställningen men det är&lt;br&gt;de mest representativa yttrandena som återges vid resp, rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Kommerskolle-&lt;br&gt;gium, Fiskeriverket, Konkurrensverket, Statens naturvårdsverk (SNV), Riks-&lt;br&gt;revisionsverket (RRV), Statskontoret, Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;(NUTEK), Riksskatteverket (RSV), Statistiska centralbyrån (SCB), Kust-&lt;br&gt;bevakningen (KBV), Statens jordbruksverk (SJV), Statens livsmedelsverk&lt;br&gt;(SLV), Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Jämtlands och Blekinge län&lt;br&gt;med bifogat yttrande från Karlskrona och Sölvesborgs kommuner, Svenska&lt;br&gt;sydkustfiskamas centralförbund och Södra Sveriges vattenbrukares förening,&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Kalmar och Västerbottens län, Konsumentberedningen&lt;br&gt;(KoB), Fiskbranschens riksförbund (FR), Sveriges fiskares riksförbund&lt;br&gt;(SFR), Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Vattenbrukamas riks-&lt;br&gt;förbund (VRF), Västkustens husbehovsfiskares förbund, Laxforsknings-&lt;br&gt;institutet (LFI) samt Utredningen om förutsättningarna för en levande skär-&lt;br&gt;gård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. skogs- och lantbruksakademien och Bo Hansson i Smögen har&lt;br&gt;kommit in med yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Allmänt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket: Några problemområden som inte diskuterats men som för&lt;br&gt;en del fiskare framstår som växande är skador orsakade av säl och skarv.&lt;br&gt;Fiskeriverket anser det vara nödvändigt att åtgärder vidtas för att minska in-&lt;br&gt;verkan på fisket. Det är främst i laxfisket utefter norrlandskusten som sälen ut-&lt;br&gt;gör en konflikt till fisket. Under de senaste åren har allt större summor beta-&lt;br&gt;lats ut av Naturvårdsverket till fiskare för skador som orsakats av säl. När det&lt;br&gt;gäller skarv har det främst varit kolonierna i Kalmar sund som ansetts orsaka&lt;br&gt;skada på fisket. Under senare tid har emellertid allt fler uppgifter kommit till&lt;br&gt;Fiskeriverket om problem med skarv. I Östergötlands skärgård och i insjöar i&lt;br&gt;Skåne och i vissa delar av Vänern finns så stora bestånd av skarv att de enligt&lt;br&gt;fiskarena utgör en olägenhet för fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk: Det är positivt att utredningen i så stor omfatt-&lt;br&gt;ning tar upp frågan om fisket och den allmänna miljö- och naturvården samt&lt;br&gt;naturresurshushållningen. Med hänsyn till de olika samhällssektorernas an-&lt;br&gt;svar för miljön är det angeläget att fiskerinäringen utvecklar sitt miljöansvar,&lt;br&gt;som skall syfta till att förbättra miljön inte enbart för fiskarter som fiskas kom-&lt;br&gt;mersiellt utan också för andra fiskarter och organismer. Biotopskydd, natur-&lt;br&gt;vård, rekreation och friluftsliv m.m. bör också beaktas. För att ekonomiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna stödja en högre prioritering av dessa åtgärder bör en fiskevårdsavgift&lt;br&gt;införas. Fiskets påverkan på miljön har under senare år kommit att uppmärk-&lt;br&gt;sammas i ökande grad. Det gäller bl.a. olika slag av fiskemetoder och bifångs-&lt;br&gt;ter. Kraven på åtgärder för att begränsa dessa effekter har vuxit både natio-&lt;br&gt;nellt och internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiske kan ge upphov till olika effekter på miljön. Trålning, speciellt botten-&lt;br&gt;rålning, har tydliga effekter på bottenfaunan och på fiskpopulationema. Trål-&lt;br&gt;fiskegränsen utgör en viktig gräns för att skydda det kustnära fisket och de&lt;br&gt;kustnära fiskbestånden. Trålningens långsiktiga effekter beror på bl.a. popula-&lt;br&gt;tionsdynamik, artbeteenden och trålningsfrekvens. För att kunna studera des-&lt;br&gt;sa långsiktiga effekter bör trålningsfria områden skapas, där också övrigt fis-&lt;br&gt;ke är begränsat. Ett system av områden skyddade mot fiske bör etableras&lt;br&gt;lämpligen i samarbete med våra grannländer. Studier av effekter av minskat&lt;br&gt;fisketryck i sådana områden bör genomföras av Fiskeriverket. Naturvårds-&lt;br&gt;verket vill i detta sammanhang även erinra om det pågående arbetet med att&lt;br&gt;avsätta marina reservat. För den framtida faunavården är det viktigt att risken&lt;br&gt;av bifångster beaktas. Det gäller inte bara bifångster av fisk utan även sjöfå-&lt;br&gt;gel, sälar och småvalar. Det behövs därför en teknikutveckling för att modi-&lt;br&gt;fiera befintliga fångstredskap eller för att utveckla nya som anpassas för att&lt;br&gt;minimera dessa problem. Konflikten lax vård-säl vård bör belysas. Skyddet av&lt;br&gt;de naturliga laxstammama kräver minskat internationellt drivgams- och driv-&lt;br&gt;kroksfiske. I stället införs kustnära fiske med fasta redskap. Det kustnära fis-&lt;br&gt;ket har lett till att konflikten sälar-fiske ökat längs den svenska kusten, fram-&lt;br&gt;för allt vid de norra kusterna. Om de nuvarande laxfiskeredskapen inte om-&lt;br&gt;konstrueras, kommer antagligen konflikten mellan yrkesfisket och sälskyddet&lt;br&gt;att utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet med att bevara den biologiska mångfalden inom bl.a. fiskets om-&lt;br&gt;råde håller på att intensifieras. Regeringen uppdrog i februari 1993 åt Statens&lt;br&gt;naturvårdsverk att i samråd med bl.a. Fiskeriverket utarbeta en svensk land-&lt;br&gt;studie om biologisk mångfald. I propositionen (1993/94:30) om en strategi&lt;br&gt;för biologisk mångfald framhåller föredraganden att bl.a. Fiskeriverket bör&lt;br&gt;utarbeta en aktionsplan för bevarande och hållbart utnyttjande av biologisk&lt;br&gt;mångfald inom sitt ansvarsområde. Planen bör utarbetas med utgångspunkt i&lt;br&gt;den ovan nämnda landstudien och bör ange åtgärder för att genomföra den&lt;br&gt;svenska strategin på detta område. På så sätt skall också arbetet med den&lt;br&gt;praktiska tillämpningen av principen om sektorsansvar inom naturvårdsom-&lt;br&gt;rådet föras vidare. Det är angeläget att det givande samarbetet mellan Fiskeri-&lt;br&gt;verket och Naturvårdsverket om biologisk mångfald i akvatisk miljö fortsätter&lt;br&gt;och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Utredningen skall bl.a. ”...bedöma det svenska&lt;br&gt;yrkesfiskets förutsättningar och utvecklingsmöjligheter på kort och lång sikt&lt;br&gt;med beaktande av bl.a. europaintegrationen och beståndsutvecklingen...”.&lt;br&gt;Utredningen tar som utgångspunkt ett svenskt EU-medlemskap den 1 januari&lt;br&gt;1995. Detta ger utredningen en prägel av kortsiktighet där förutsättningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utvecklingsmöjligheterna ses i ett perspektiv på 1-1,5 år. Förslagen be-&lt;br&gt;gränsas därmed också i stora drag till tekniska anpassningar av regler och&lt;br&gt;stöd till det som gäller inom EU. RRV efterlyser en mer grundläggande ana-&lt;br&gt;lys av näringens förutsättningar och utvecklingsmöjligheter på lång sikt kopp-&lt;br&gt;lat till de fiskepolitiska målsättningarna. Denna koppling är i vissa delar otyd-&lt;br&gt;lig. Det är därför svårbedömt om förslagen i enlighet med näringspolitikens&lt;br&gt;mål ska verka för en livskraftig fiskenäring anpassad till en fri marknad eller&lt;br&gt;om det är regionalpolitiska eller andra mål som varit vägledande för utred-&lt;br&gt;ningen. När det gäller eventuell statlig stödgivning hade det varit en fördel om&lt;br&gt;utredningens direktiv haft en bredare ansats där grunderna för statligt stöd&lt;br&gt;ifrågasatts och förväntade effekter utvärderats. Nu har utredningen fått i upp-&lt;br&gt;gift att utreda ”...i vilka fall och under vilka former statligt stöd ska kunna&lt;br&gt;lämnas...” med avseende på EES-avtalet och förhållandena inom EU. EES-&lt;br&gt;avtalet innebär inte att Sverige övertar EU:s fiskepolitik. Även inom ramen&lt;br&gt;för ett eventuellt EU-medlemskap finns utrymme för en nationell fiskepolitik&lt;br&gt;avseende val av stöd och stödnivå. Med en bredare ansats skulle också konse-&lt;br&gt;kvenserna för en näring som står utanför vissa av EU:s stöd kunnat beaktats.&lt;br&gt;En kortsiktig strategi med en förtida anpassning till EU:s regel- och bidrags-&lt;br&gt;system riskerar, särskilt vid ett eventuellt nej till EU, att bli kostsam för när-&lt;br&gt;ingen och staten i form av nya kursändringar i fiskepolitiken med dålig förut-&lt;br&gt;sägbarhet för näringen och nya omställningskostnader som följd. Möjligtvis&lt;br&gt;hade en bredare analys underlättats om allmänintresset i större utsträckning&lt;br&gt;varit representerat i utredningen. Även med hänsyn tagen till den parlamenta-&lt;br&gt;riska referensgrupp som knutits till utredningen hade t.ex. en konsumentrepre-&lt;br&gt;sentation kunnat ge översikten av svensk fiskerinärings framtid en mer allsi-&lt;br&gt;dig belysning. Den statliga fiskeadministrationen utreddes av Statskontoret&lt;br&gt;1990. Enligt direktiven var en central myndighetsfunktion på fiskeområdet&lt;br&gt;given, antingen som egen myndighet eller sammanslagen med den centrala&lt;br&gt;myndigheten på jordbrukets område. Vissa av de frågeställningar som då ut-&lt;br&gt;reddes kan komma att behöva omprövas i ljuset av ett ickemedlemskap resp,&lt;br&gt;ett medlemskap i EU. År 1990 fanns 3 823 yrkesfiskare inkl, binäringsfis-&lt;br&gt;kare. Enligt utredningens siffror var fiskets förädlingsvärde till producentpris&lt;br&gt;748 miljoner kronor år 1991 vilket motsvarade ca 1/2 %o av den totala brutto-&lt;br&gt;nationalprodukten. I ljuset av detta kan det ånyo finnas behov att pröva om&lt;br&gt;näringen är i behov av en egen central myndighet som årligen kostar ca 50 mil-&lt;br&gt;joner kronor. RRV efterlyser därför en ny prövning av den statliga fiskeadmi-&lt;br&gt;nistrationens struktur och dimensionering så fort de yttre omständigheterna av&lt;br&gt;ett EU-medlemskap klarnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att Fiskeriverkets ansvar utvidgas inom ett flertal om-&lt;br&gt;råden. Regeringen skriver följande i prop. 1993/94:100 bil. 1: ”Att utveckla&lt;br&gt;verksamheten har riskerat att få högre prioritet än att ifrågasätta den. Detta&lt;br&gt;förhållningssätt bör ändras. De analyser av den offentiiga verksamheten som i&lt;br&gt;fortsättningen skall göras bör i stället ha en förutsättningslös inriktning.”&lt;br&gt;RRV anser mot bakgrund av ovanstående att utredningen inte tillräckligt&lt;br&gt;belyst de bakomliggande motiven till några av förslagen avseende Fiskeri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets nya åtaganden, bl.a. ett ansvar för kunskap om utbildningsmöjlighe-&lt;br&gt;ter, informationsansvar angående fiskresursens fördelning mellan sport- och&lt;br&gt;yrkesfiskare samt ett uttryckligare ansvar för vattenbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Eftersom Sverige fortfarande befinner sig i förhandlingar&lt;br&gt;med EG om bl.a. förutsättningarna for stöd till yrkesfisket är det for närva-&lt;br&gt;rande enligt Statskontorets bedömning inte möjligt att samlat värdera de i ut-&lt;br&gt;redningen framlagda mycket detaljerade förslagen. Statskontoret väljer därför&lt;br&gt;att endast kommentera några speciella områden. Det synes också vara mycket&lt;br&gt;angeläget att redan nu planera för att följa upp fiskepolitiken efter avslutade&lt;br&gt;förhandlingar med EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån: Utredningen har tagit del av uppgifter som indi-&lt;br&gt;kerar att det förekommer ett omfattande kommersiellt fiske vid sidan av det&lt;br&gt;som redovisas i den officiella statistiken. Detta förhållande har också obser-&lt;br&gt;verats av SCB som dels omnämner det i den årliga fiskeöversikten dels tog&lt;br&gt;upp det i sin anslagsframställan, Statistik 96, där det framfördes behov av att&lt;br&gt;få en indikation om dess omfattning. Det som avses är ett fiske där försälj-&lt;br&gt;ningen går vid sidan av de fångstmottagare som är kända av SCB. Den nya&lt;br&gt;fiskelag som träder i kraft den 1 januari 1994 kräver yrkesfiskelicens för att&lt;br&gt;bedriva ett yrkesmässigt, dvs. kommersiellt fiske. Genom att licensinnehav&lt;br&gt;också innebär krav på rapporteringsskyldighet om fångster m.m. innebär den&lt;br&gt;nya fiskelagen förbättrade möjligheter att statistiskt belysa hela det kommer-&lt;br&gt;siella fisket. Utredningen anser det angeläget att Fiskeriverket följer upp och&lt;br&gt;utvärderar den nya fiskelagens effekter bl.a. då den nya lagen förväntas för-&lt;br&gt;bättra det kustnära fiskets utvecklingsmöjligheter. SCB anser att en uppfölj-&lt;br&gt;ning av den nya fiskelagen också bör omfatta frågan huruvida statistiken över&lt;br&gt;det kommersiella fisket i framtiden verkligen blir mer heltäckande än för när-&lt;br&gt;varande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk: I betänkandets block I görs på ett i huvudsak bra&lt;br&gt;sätt en bred beskrivning av det svenska fisket. Det framgår dock inte särskilt&lt;br&gt;klart av redovisningen hur efterfråge- och avsättningsförhållandena ser ut för&lt;br&gt;fiskerinäringen. När konsumtionen av fisk och fiskprodukter redovisas i av-&lt;br&gt;snitt 14 borde exempelvis ha påpekats att andelen svenskfångad fisk av kon-&lt;br&gt;sumtionen i flertalet fall är relativt låg. Endast för sill/strömming och vissa söt-&lt;br&gt;vattensarter är andelen hög. För sill är samtidigt avsättningsproblemen bety-&lt;br&gt;dande och fångstkapaciteten stor. Den reglering som var i kraft till utgången&lt;br&gt;av år 1993, har i mycket hög grad varit en förutsättning for att kunna upprätt-&lt;br&gt;hålla sillfisket inkl, sill som avsätts som foderfisk. Prisstegringen i konsument-&lt;br&gt;ledet har varit mycket hög för speciellt torsk. Prisutvecklingen på torsk och&lt;br&gt;sambandet med konsumtionsutvecklingen kommenteras knappast alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: I utredningen anges att&lt;br&gt;fiskets miljöpåverkan i de flesta fall är obetydlig eller obefindig. Länsstyrel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen anser därför att utifrån de miljömål samhället anslutit sig till i handlings-&lt;br&gt;programmet ”Agenda 21” är det särskilt viktigt och - inte minst mot bakgrun-&lt;br&gt;den av Fiskeriverkets sektorsansvar - att miljöeffekterna av fisket utreds i de&lt;br&gt;fall där man kan befara påverkan. Fiskeriverket bör beslutsamt verka för för-&lt;br&gt;hindrande av överfiske. De nu från norsk sida planerade oljebormingama i&lt;br&gt;Skagerrak utgör ett helt nytt hot mot det mest artrika och produktiva fiskeom-&lt;br&gt;rådet Sverige förfogar över. Oljespill ger effekter i hela ekosystemet (botten-&lt;br&gt;fauna, plankton och fisk) bl.a. genom giftiga koncentrationer, som förstör&lt;br&gt;organismens biologi, oljestress (bl.a. ändrade signalsystem och toleransni-&lt;br&gt;våer mot andra miljöfaktorer), oljesmak hos vissa fiskarter. Även borrslam-&lt;br&gt;met ger effekter på närmiljön. Oljebormingen innebär dessutom stora fysiska&lt;br&gt;begränsningar i fisket, ökade avfallsproblem och redskapsförslitning inom&lt;br&gt;större områden än själva utvinningsområdet. Utomordentligt stora värden för&lt;br&gt;svensk fiskerinäring ligger inom påverkansområdet för aktuella exploaterings-&lt;br&gt;områden. Innan miljöeffekterna noggrant utretts är länsstyrelsen avvisande till&lt;br&gt;en oljeprospektering i Skagerrak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill understryka behovet av att medel ställs till förfogande&lt;br&gt;för att bekosta förrättningskostnader för ansökningar som lämnats in till läns-&lt;br&gt;styrelserna före den 1 september 1990. Länsstyrelsen vill också nämna att&lt;br&gt;ytterligare ett antal vatten i länet är av sådant allmänt värde ur fritidsfiskesyn-&lt;br&gt;punkt att fiskevårdsområde bör bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län: Under övriga miljöstörningar redovisas en&lt;br&gt;rad problem. Här borde det vara på sin plats att kommentera den kraftiga till-&lt;br&gt;växten av mellanskarv och de akuta problem som drabbat fiskbeståndet, fram-&lt;br&gt;för allt ål och ålfisket. Även om det inte ännu är något problem för fiskarena i&lt;br&gt;Kalmar län bör det ändå framhållas angelägenheten av att noga följa gråsälens&lt;br&gt;tillväxt i Östersjön. Som bekant är sälproblemen mycket stora i Bottenhavet&lt;br&gt;och Bottenviken. Fiskare i Kalmar län har rapporterat att sälbeståndet ökat&lt;br&gt;bl.a. i sälreservatet vid Örösankor i Oskarshamns kommun men också i Kal-&lt;br&gt;mar sund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen kommenterar inte bristerna i den svenska yrkesfiskestatisti-&lt;br&gt;ken. Då denna är så omvittnad och livligt diskuterad framför allt vad gäller fis-&lt;br&gt;karenas låga respekt för loggboksredovisningen anser länsstyrelsen att denna&lt;br&gt;del borde kräva en kommentar i utredningen. För Kalmar läns vidkommande&lt;br&gt;med sitt betydande ålfiske är bristerna i ålfiskestatistiken mycket besvärande.&lt;br&gt;Problemet ligger som bekant i att SCB grundar sin statistik på var förstahands-&lt;br&gt;mottagaren är bosatt. Många uppköpare finns på sydkusten och därmed redo-&lt;br&gt;visas en betydande del av bl.a. Kalmar läns ålfångster som fångster tagna på&lt;br&gt;sydkusten och inte på södra ostkusten i SCB:s statistik. Länsstyrelsen och då-&lt;br&gt;varande Fiskenämnden har vid upprepade tillfällen påtalat bristema i fiskeri-&lt;br&gt;statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen konstateras vad gäller vattenbruket att det råder stor skillnad&lt;br&gt;mellan tillståndsgiven produktion och verklig, genom att vissa företag inte ut-&lt;br&gt;nyttjar sina tillstånd. Detta gäller endast i liten utsträckning i Kalmar län, efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som lämnade tillstånd enligt miljöskyddslagen i stor utsträckning varit tidsbe-&lt;br&gt;gränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentberedningen: Lönsamheten i sill/strömmingsfisket har länge&lt;br&gt;varit dålig och omfattande statligt stöd har utgått. Fångsterna har överstigit&lt;br&gt;efterfrågan på sill/strömming för konsumtionsändamål. Sill/strömmingsflot-&lt;br&gt;tan har med andra ord varit överdimensionerad. Export av beredd sill från&lt;br&gt;Sverige till EG försvåras av en tull. Vid ett svenskt EG-inträde bortfaller detta&lt;br&gt;hinder, eventuellt, enligt svenska önskemål, omedelbart vid anslutningen utan&lt;br&gt;övergångsarrangemang. Utredningen framhåller att avsättningen av svensk&lt;br&gt;vara därmed skulle kunna öka. Den troliga omfattningen och effekten av en&lt;br&gt;försäljningsökning för sill/strömmingsfisket har dock inte beräknats. Utred-&lt;br&gt;ningen har inte heller diskuterat möjligheterna av ökad importkonkurrens på&lt;br&gt;den svenska marknaden efter ett EG-inträde och effekterna härav för svenskt&lt;br&gt;fiske och på den svenska prisnivån. Enligt 1977 års riksdagsbeslut om de fis-&lt;br&gt;keripolitiska målen skulle samhällets stöd till fisket endast utgå för fisk till&lt;br&gt;humankonsumtion. Denna grundtanke har i praktiken övergivits och stöd har&lt;br&gt;utgått till riktat fiske av sill till foder. Bl.a. detta har lett till att en ökande del&lt;br&gt;av fiskets fångster nu utgörs av foderfisk. Detta fiske var i ton räknat den&lt;br&gt;största posten av 1992 års saltsjöfiske och i kronor, före prisstöd, den tredje&lt;br&gt;största posten efter torsk och sill/strömming till humankonsumtion. Det ökade&lt;br&gt;beroendet av foderfisk är olyckligt. Riktat foderfiske är förbjudet enligt EG:s&lt;br&gt;regler. Sverige kräver i medlemskapsförhandlingama undantag från förbudet.&lt;br&gt;Utredningen har gått förbi detta problem och har inte utrett konsekvenserna&lt;br&gt;av olika handlingsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens direktiv bör förutsättningar skapas för en stark och&lt;br&gt;konkurrenskraftig fiskerinäring. Utredaren skulle därför göra en analys av&lt;br&gt;fiskerinäringens kostnads-, marknads- och konkurrenssituation i jämförelse&lt;br&gt;med Sveriges viktigaste konkurrentländer. En sådan analys saknas. Inte&lt;br&gt;minst borde man ha diskuterat konsekvenserna för Sveriges del av en anslut-&lt;br&gt;ning till EG.s fiskeripolitiska mål, som bl.a. syftar till en neddragning av&lt;br&gt;fiskekapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund delar utredningens uppfattning att det är av&lt;br&gt;yttersta vikt för hela näringen att Sverige får ett omedelbart marknadstillträde&lt;br&gt;vid ett medlemskap, dvs. total tullfrihet utan några övergångsbestämmelser&lt;br&gt;eller begränsningar. Detta är speciellt viktigt eftersom vissa produkter med&lt;br&gt;stor betydelse för svensk fiskerinäring undantagits i EES-avtalet, bl.a. sill,&lt;br&gt;lax, makrill, räkor och havskräftor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxforskningsinstitutet: Situationen för laxen, och speciellt för de åter-&lt;br&gt;stående få och svaga naturreproducerande stammarna av Östersjölax, är som&lt;br&gt;framgår av utredningen för närvarande prekär. Det akuta hotet kommer främst&lt;br&gt;från de, sannolikt primärt miljöbetingade, reproduktionsstörningar som blivit&lt;br&gt;kända under beteckningen ”M74”. I bakgrunden finns dock också gamla för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syndelser i form av ett sedan över trettio år pågående överfiske på de naturle-&lt;br&gt;kande stammarna under havsfasen, där de ingår i det biandbestånd som utgör&lt;br&gt;underlaget för havsfisket efter lax i södra Östersjön. Detta underlag består för&lt;br&gt;närvarande till över 90% av kompensationsodlad lax, som är mindre känslig&lt;br&gt;för ett hårt fisketryck. Det har därför varit möjligt att fortsätta fisket på biand-&lt;br&gt;beståndet tills vissa av de naturlekande stammarna nått utrotningens gräns re-&lt;br&gt;dan innan de M74-betingade yngelförlustema tillkom som ett ytterligare hot.&lt;br&gt;Det är därför av största vikt att de nödvändiga forskningsinsatserna för att&lt;br&gt;klarlägga M74-problematiken kombineras med effektiva fiskeregleringsbe-&lt;br&gt;stämmelser för att skydda de naturreproducerande bestånden. I Vänern är det&lt;br&gt;ytterligt svaga beståndet av naturreproducerande Gullspångslax utsatt för sam-&lt;br&gt;ma riskbild i form av överexploatering i ett blandbeståndsfiske. Också i de&lt;br&gt;svenska västkuståarna har mängden uppväxande laxungar under de allra se-&lt;br&gt;naste åren visat en vikande tendens, trots att biotopvård (kalkning) och fiske-&lt;br&gt;begränsningar på uppväxtområdena i Atlanten borde resultera i förbättrad re-&lt;br&gt;produktion. Det är önskvärt att orsaken till nedgången klarlägges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande laxfisket omtalas bl.a. de svårigheter man haft (och fortfaran-&lt;br&gt;de har) att nå biologiskt godtagbara internationella överenskommelser för att&lt;br&gt;reglera fisket efter lax i Östersjön, och man nämner också på flera ställen i ut-&lt;br&gt;redningen det för närvarande mest akuta problemet, nämligen yngeldödlighe-&lt;br&gt;ten ”M74-syndromet”. LFI kan starkt understryka allvaret i båda dessa hot&lt;br&gt;mot den vilda Östersjölaxens fortsatta existens, och vill även betona att med&lt;br&gt;nuvarande nivå på yngelförlustema är tidsmarginalen för att vända utveck-&lt;br&gt;lingen innan katastrofen är ett faktum knapp - högst ett par år. LFI delar helt&lt;br&gt;utredningens oro, men vill dessutom påpeka att vi ännu inte sett den fulla&lt;br&gt;effekten av M74-dödligheten - kläckningsårgångama 1992 och 1993 har ju&lt;br&gt;ännu inte nått den ålder då de vandrar ut ur älven, resp, sätts ut från odling-&lt;br&gt;arna, varför den beskrivna situationen med underskott i kraftbolagens kom-&lt;br&gt;pensationsutsättningar i realiteten inte inträffar förrän våren 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisksjukdomssituationen i Sverige har drastiskt försämrats i takt med den&lt;br&gt;snabba expansionen av det kommersiella vattenbruket under 1980-talet, något&lt;br&gt;som utgör ett hot mot både de vilda laxfiskbestånden och mot kraftindustrins&lt;br&gt;kompensationsodlingsverksamhet. Framför allt har den snabba spridningen&lt;br&gt;av furunkulos och BKD ingett oro, och i några fall har redan kompensations-&lt;br&gt;odlingar smittats och därmed tvingats till saneringsåtgärder (bl.a. utslaktning&lt;br&gt;av smittade besättningar). Under de senaste åren har sjukdomssituationen i&lt;br&gt;landet stabiliserats, till stor del tack vare lyckade saneringsprogram i smittade&lt;br&gt;odlingar plus en viss självsanering genom nedläggning av många kasseod-&lt;br&gt;lingar. Då kraftindustrin är helt beroende av tillgång till smittfri smolt för att&lt;br&gt;kunna genomföra sina ålagda kompensationsutsättningar är det nödvändigt att&lt;br&gt;odlingarna även efter EES-avtalets ikraftträdande skyddas mot smitta utifrån;&lt;br&gt;LFI understryker därför vikten av att Sverige strävar efter att tillförsäkra sig&lt;br&gt;bästa möjliga ”godkänd zon-status” och tilläggsgarantier beträffande de fisk-&lt;br&gt;sjukdomar, som skulle kunna inskränka möjligheten att använda den kom-&lt;br&gt;pensationsodlade smolten för utsättningar i vattenmålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LFI:s roll som artinriktat forskningsinstitut omnämns i korthet under FoU&lt;br&gt;på vattenbruksområdet. I den stora sammanfattningen av FoU-verksamheten&lt;br&gt;saknas däremot LFI helt, trots att en stor del av verksamheten utgöres av be-&lt;br&gt;ståndsstatusanalyser och genetiska analyser av vilda såväl som odlade lax-&lt;br&gt;och öringpopulationer, av studier av vandringsbeteende hos lax, och av pro-&lt;br&gt;jekt inriktade på att klarlägga orsakerna till reproduktionsstörningarna hos&lt;br&gt;Östersjölaxen (M74-syndromet). Dessa FoU-områden är inte direkt relaterade&lt;br&gt;till vattenbrukets problem, och de finansieras också delvis med allmänna&lt;br&gt;forskningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LFI understryker betydelsen av att erforderliga resurser ställs till förfo-&lt;br&gt;gande för att klara M74-problemet. Förutom de omfattande fysiologiska/bio-&lt;br&gt;kemiska/kemiska FoU-insatser som krävs för att klarlägga de bakomliggande&lt;br&gt;orsakerna till syndromet kommer det också att behövas genetisk kompetens&lt;br&gt;och odlingstekniska kunskaper (och ekonomiska resurser!) för att klara de&lt;br&gt;hotade laxstammama genom krisen. Speciellt allvarlig är situationen för de&lt;br&gt;naturreproducerande bestånden, som dels är mer sårbara för reproduktions-&lt;br&gt;bortfallet, dels inte, som de kompensationsodlade stammarna, har sin fort-&lt;br&gt;satta existens garanterad av ekonomiskt starka kraftföretag. LFI har som tvär-&lt;br&gt;vetenskaplig artinriktad institution med kompetens inom samtliga relevanta&lt;br&gt;ämnesområden goda förutsättningar för att ta aktiv del i detta räddningsarbete,&lt;br&gt;och institutet är redan djupt engagerat i olika aspekter av problemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungl. skogs- och lantbruksakademien kan konstatera att ”Svenskt&lt;br&gt;fiske” (SOU 1992:136) innehåller en hel del skrivningar om vilka EG-regler&lt;br&gt;vi kommer att ställas inför i framtiden. Tyvärr saknar både slutbetänkandet&lt;br&gt;och betänkandet från 1992 viktiga analyser av konsekvenserna av ett medlem-&lt;br&gt;skap. Det hade varit önskvärt med jämförelser av den karaktär som återfinns i&lt;br&gt;miljödepartementets analys av miljökonsekvenserna vid en framtida integra-&lt;br&gt;tion i den europeiska gemenskapen (FAKTA EUROPA - Svensk miljöpolitik&lt;br&gt;i ett västeuropeiskt perspektiv. En jämförelse mellan Sveriges och EG:s regler&lt;br&gt;på miljöområdet från 1989). I denna diskuteras bl.a. sötvattenskvalitet med&lt;br&gt;avseende på fiske (78/659/EEC) och vattenkvalitet med avseende på skaldjurs-&lt;br&gt;fiske (79/923/EEC). Inget av detta berörs i utredningen. Nationella problem&lt;br&gt;behandlas dock i kapitel 4 om Fiske och miljö. I SOU 1993:103 behandlas&lt;br&gt;medlemskap i EG och EES-avtalet mycket styvmoderligt på några sidor, efter-&lt;br&gt;som man hänvisar till delbetänkandet från 1992, där konsekvenser av EES-av-&lt;br&gt;talet för fiskets del bedömdes vad beträffar ekonomi, prisregleringar, ekono-&lt;br&gt;miskt stöd till fisket etc. Det hade varit önskvärt med en uppdaterad konse-&lt;br&gt;kvensanalys av nuvarande situation och ett eventuellt framtida medlemskap&lt;br&gt;i EG med avseende på olika biologiska frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Statens och näringens roll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Med hänvisning till näringspolitikens inriktning och&lt;br&gt;finansplanens (prop. 1993/94:100 bil. 1) krav på en systematisk prövning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det offentliga åtagandet efterlyser RRV en grundligare analys avseende sta-&lt;br&gt;tens roll på området. Det är enligt RRV av betydelse att näringen utvecklas&lt;br&gt;mot en livskraftig näring som på sikt tar hand om sig själv. Det finns i utred-&lt;br&gt;ningen ett antal förslag där RRV vill ifrågasätta behovet av ett statligt engage-&lt;br&gt;mang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: Utredningsdirektivet har sin tyngdpunkt i en utvärdering av&lt;br&gt;yrkesfisket och fiskerinäringen som bransch med beaktande av europaintegra-&lt;br&gt;tionen och andra internationella konventioner samt tillgången på fisk (be-&lt;br&gt;ståndsutvecklingen). I utredningen framhålls att branschen är beroende av en&lt;br&gt;knapp biologisk resurs och därför kräver andra hänsynstaganden än de inom&lt;br&gt;näringspolitiken aktuella målen om t.ex. fri konkurrens och generella åtgär-&lt;br&gt;der. Därefter behandlar utredningen områden inom fiskeripolitik, närings-&lt;br&gt;politik, regionalpolitik och miljöpolitik som har betydelse för näringsgrenen&lt;br&gt;såväl som för andra aspekter på fiske t.ex. fritidsfiske. Fiskerinäringen som&lt;br&gt;bransch är dock förhållandevis mycket liten med endast 10 000 yrkesverk-&lt;br&gt;samma. Enligt Statskontorets uppfattning har branschens överlevnad utifrån&lt;br&gt;nuvarande betingelser i vattenmiljöerna i alltför hög grad kommit i fokus för&lt;br&gt;förslagen till åtgärder medan branschens framtida förutsättningar främst är&lt;br&gt;beroende av hur vattnen hanteras. Det är i allt väsentligt åtgärder utanför den&lt;br&gt;egentliga fiskepolitiken som bestämmer tillgången till den biologiska resursen&lt;br&gt;medan fiske, dvs. det branschen arbetar med, i de flesta fall har liten direkt&lt;br&gt;miljöpåverkan om man bortser från utfiskningsrisken. Endast i fråga om&lt;br&gt;vattenbruk kan man tala om en direkt påverkan genom näringsgrenen och i&lt;br&gt;dessa fall krävs för tillstånd prövning enligt miljöskyddslagen. Enligt Stats-&lt;br&gt;kontorets mening är det angeläget att fiskenäringen för att vara livskraftig ej&lt;br&gt;får bli alltför stödberoende utan följer målen förden allmänna näringspoliti-&lt;br&gt;ken. Däremot krävs grundläggande förändringar och resurstillskott på andra&lt;br&gt;politikområden för att det ska bli möjligt för branschen att kunna agera enbart&lt;br&gt;näringspolitiskt och kunna överleva på sikt. Sådana åtgärder gäller återställ-&lt;br&gt;andet av förstörda vatten i Östersjön såväl som i landets sjöar och vattendrag&lt;br&gt;och berör miljöpolitik såväl som regionalpolitik och fiskepolitikens vatten-&lt;br&gt;vårdsdel. Statskontoret efterlyser en mer samlad bedömning av vilka åtgärder&lt;br&gt;som skulle krävas för att branschen skulle kunna agera utan bidrag samt att&lt;br&gt;dessa åtgärder kostnadsberäknas och tidplaneras. Därmed skulle möjlighet&lt;br&gt;skapas till en helhetsbedömning av yrkesfiskets roll då det gäller biologisk&lt;br&gt;mångfald och hållbart utnyttjande av biologiska resurser på sikt. Detta förslag&lt;br&gt;ligger i linje med regeringens prop. 1993/94:30 En strategi för biologisk&lt;br&gt;mångfald, där enligt propositionen en helhetssyn ska tillämpas vad gäller åt-&lt;br&gt;gärder för att upprätthålla ekologiska processer och säkra arters långsiktiga&lt;br&gt;överlevnad. Med hänvisning till detta tillstyrker Statskontoret utredningens&lt;br&gt;förslag om att en ny bestämmelse införs i fiskelagen som ger regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestämmer befogenhet att föreskriva att miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivning skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Hushållning med fiskresursema&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket: Enligt internationella överenskommelser kvoteras&lt;br&gt;fångsterna av de flesta för det svenska fisket kommersiellt viktiga arterna&lt;br&gt;genom ett system med TAC (Total Allowable Catch). Dessa nationella kvoter&lt;br&gt;kan sedan brytas ned på delkvoter, exempelvis individuella kvoter. Utred-&lt;br&gt;ningen anser att nackdelarna med individuella kvoter väger tyngre än för-&lt;br&gt;delarna och att ett system med individuella kvoter därför inte bör införas i&lt;br&gt;Sverige. Utredningen väljer i stället en principiellt sett helt annan metod att&lt;br&gt;reglera fisket, nämligen en begränsning av fångstansträngningen (s.k. effort-&lt;br&gt;begränsning). En sådan begränsning innebär att insatsen av kapital, arbete&lt;br&gt;etc. begränsas. Exempel på effort-begränsningar är licenssystem, skrotning&lt;br&gt;av fiskefartyg, planerat stillaliggande, reglering av fiskesäsongen, fiskeför-&lt;br&gt;bud vissa dagar i veckan, redskapsbegränsning, ffedningsområden och krav&lt;br&gt;på redskapsutformning. Samtliga dessa former av begränsning har enligt ut-&lt;br&gt;redningen praktiserats i Sverige, antingen genom myndighetsbeslut eller ge-&lt;br&gt;nom frivilliga åtaganden från fiskeföretagens sida. Utredningen anser att den&lt;br&gt;nya fiskelag som trädde i kraft den 1 januari 1994 ger bättre möjligheter att re-&lt;br&gt;glera fångstansträngningen. Den nya lagen ställer krav på licens för yrkes-&lt;br&gt;fiske och begränsar redskapsanvändningen för övriga fiskande. Konkurrens-&lt;br&gt;verket vill i detta sammanhang redovisa sin principiella inställning till yrkes-&lt;br&gt;fiskelicenser och hänvisar till vad verket tidigare framfört i sitt yttrande (dnr&lt;br&gt;292/92) över Enklare fiskebestämmelser (Ds 1992/70). Verket framför i&lt;br&gt;yttrandet att en reglering i form av licensgivning utgör ett hinder för inträde på&lt;br&gt;marknaden och riskerar att hämma konkurrensen och effektiviteten. Enligt&lt;br&gt;fiskelagen kan yrkesfiskelicens beviljas den ”förvars försöijning fisket är av&lt;br&gt;väsentlig betydelse”. Konkurrensverket avstyrkte också i sitt yttrande att en&lt;br&gt;administrativ myndighet vid licensprövning skulle ha som uppgift att särskilt&lt;br&gt;beakta ”förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt och för företagaren&lt;br&gt;lönsamt fiske”. Från konkurrenssynpunkt är det negativt med en sådan pröv-&lt;br&gt;ning, eftersom licensgivning baserad på en sådan grundläggande förutsätt-&lt;br&gt;ning och en sådan bedömningsgrund kan riskera att utestänga effektiva fis-&lt;br&gt;keföretag från marknaden samtidigt som mindre effektiva företag genom olika&lt;br&gt;stödformer blir kvar i branschen. Det statliga stödet till yrkesfisket är knutet&lt;br&gt;till innehav av yrkesfiskelicens. Utredningen föreslår att ytterligare en bestäm-&lt;br&gt;melse införs i fiskelagen i syfte att reglera tillträdet till fiske. Regleringen bör&lt;br&gt;ske i form av krav på tillstånd för användandet av fartyg över en viss storlek.&lt;br&gt;Eftersom ett sådant förslag om licenssystem är aviserat inom EU anser utred-&lt;br&gt;ningen att den närmare utformningen av regleringen bör ske först när klarhet&lt;br&gt;råder om denna reglering inom EU. Konkurrensverket konstaterar att även en&lt;br&gt;reglering genom fartygstillstånd försvårar inträde på marknaden och riskerar&lt;br&gt;att hämma konkurrensen och effektiviteten. Utredningens övergripande för-&lt;br&gt;slag vad gäller hushållning av fiskresursema innebär att begränsning av&lt;br&gt;fångstansträngningen skall spela en större roll i regleringen av det svenska&lt;br&gt;fisket, först som ett komplement till nuvarande system med nationella kvoter,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och i ett längre perspektiv allt mer som ett huvudinstrument. Med ett sådant&lt;br&gt;system bör det enligt utredningen vara möjligt med en anpassning till de bio-&lt;br&gt;logiska resurserna samtidigt som fångststopp och konkurrens om kvoter und-&lt;br&gt;viks. Konkurrensverket tolkar utredningens förslag så att ytterligare detaljreg-&lt;br&gt;leringar är att vänta - tvärtemot utvecklingen inom större delen av näringslivet&lt;br&gt;i övrigt och tvärtemot regeringens näringspolitiska uttalanden, bl.a. i prop&lt;br&gt;1991/92:38 om inriktning av den ekonomiska politiken. Konkurrensverket&lt;br&gt;har förståelse för att det kan behövas regler som tillgodoser intresset av en&lt;br&gt;långsiktig tillgång på fisk. Enligt Konkurrensverkets principiella inställning&lt;br&gt;bör dock de fördelar som konkurrens- och marknadslösningar kan medföra&lt;br&gt;så långt som möjligt tas till vara inom alla delar av samhällsekonomin, även&lt;br&gt;på sådana områden som det allmänna funnit anledning att reglera. Av detta&lt;br&gt;följer att regleringar inte bör begränsa konkurrensen mer än som är nödvän-&lt;br&gt;digt för att skydda de intressen som motiverar regleringen. Vidare är det vik-&lt;br&gt;tigt att också inom ett så reglerat område som yrkesfisket söka finna vägar att&lt;br&gt;tillvarata konkurrensens fördelar till nytta för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens naturvårdsverk stöder i huvudsak utredningens förslag att Fi-&lt;br&gt;skeriverket genomför miljökonsekvensbeskrivningar. Förslaget bör emeller-&lt;br&gt;tid skärpas så att Fiskeriverket åläggs att systematiskt göra miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar för nu förekommande fiskemetoder och för tillkommande me-&lt;br&gt;toder när det blir aktuellt. Dessutom bör klaras ut hur ansvaret att vidta åtgär-&lt;br&gt;der skall fördelas om t.ex. berörd länsstyrelse finner att en metod har olämp-&lt;br&gt;liga miljökonsekvenser och denna uppfattning inte delas av Fiskeriverket.&lt;br&gt;Länsstyrelserna och Naturvårdsverket bör därför ha möjlighet att påverka be-&lt;br&gt;sluten. Bestämmelserna bör även kunna tillämpas på avsiktlig introduktion av&lt;br&gt;främmande arter. Året-runt-produktion inom vattenbruket kan sannolikt med-&lt;br&gt;föra både positiva och negativa miljöeffekter. Fiskeriverket bör därför ta initia-&lt;br&gt;tiv till att en miljökonsekvensbeskrivning genomförs för en omläggning av&lt;br&gt;produktionsinriktningen till en året-runt-produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: I valet mellan olika metoder att reglera fisket föror-&lt;br&gt;dar utredningen användandet av begränsningar av fiskeansträngningen, s.k.&lt;br&gt;effort-begränsningar, framför ett system med kvoter. RRV efterlyser en tyd-&lt;br&gt;ligare koppling mellan de mål man vill uppnå och valet av regleringsmetod.&lt;br&gt;Är målet enbart att begränsa uttaget av fisk av biologiska skäl eller vill man&lt;br&gt;inom ramen för regleringsmetoden även uppnå andra, t.ex. regionalpolitiska,&lt;br&gt;mål? Utredningen har inte heller beskrivit vilka statliga insatser som blir resul-&lt;br&gt;tatet av olika regleringsmetoder. En effort-begränsande regleringsmetod kan&lt;br&gt;sägas gynna det småskaliga fisket men innebär sannolikt samtidigt en högre&lt;br&gt;grad av reglering och tillsyn. Är det biologiska målet överordnat andra mål&lt;br&gt;kan ett kvotsystem möjligen vara att föredra. Ett undvikande av fångststopp,&lt;br&gt;men även beredningsindustrins krav på ett jämnt fiske, torde gå att tillgodose&lt;br&gt;inom ramen för t.ex. ett individuellt kvotsystem. Med en sådan målsättning&lt;br&gt;blir det också irrelevant att undvika en konkurrens om kvoter. Ett individuellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvotsystem, där rättigheten går att sälja och köpa, är mer marknadslikt än ett&lt;br&gt;statligt reglerat effort-system och förefaller vara mer kostnadseffektivt då det&lt;br&gt;kan förväntas innebära mindre statlig tillsyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för miljökonsekvensbeskrivningar är behovet av en korrigering&lt;br&gt;av marknaden. I de fall störningarna på miljön bedöms vara så stora att be-&lt;br&gt;hovet av miljökonsekvensbeskrivningar föreligger bör även fiskerinäringen, i&lt;br&gt;enlighet med övriga näringar som berörs av miljökonsekvensbeskrivningar,&lt;br&gt;själv bekosta dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen: De olika metoder som beskrivs för att begränsa fiske-&lt;br&gt;ansträngningen (s.k. effort-begränsning) innehåller egentligen inga nya in-&lt;br&gt;slag, utan innehåller främst de sedan länge tillämpade stymingsmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen säger att systemets möjligheter att åstadkomma lättkontrolle-&lt;br&gt;rade bestämmelser som sprider fisket tidsmässigt i största möjliga utsträck-&lt;br&gt;ning bör tas till vara. Kustbevakningen som svarar för fiskeövervakningen,&lt;br&gt;stöder självfallet denna inriktning på bestämmelserna. Det finns likväl anled-&lt;br&gt;ning att på nytt erinra om den i olika sammanhang framförda svårigheten att&lt;br&gt;komma till rätta med lagöverträdelser, som bygger på fiskarens avsikt att&lt;br&gt;fånga viss fiskart oavsett vilka redskap som används. Vid kontroller kommer&lt;br&gt;då ofta invändningen att fisket bedrivs i avsikt att fånga en icke fredad art, vil-&lt;br&gt;ket ställer de rättsvårdande instanserna inför svårigheten att bevisa fiskarens&lt;br&gt;avsikt med fisket. Om bevisningen inte räcker blir effekten i sämsta fall en&lt;br&gt;sämre efterlevnad av bestämmelserna. Detta i sin tur leder till att de fredade&lt;br&gt;bestånden inte får det fiskeribiologiska skydd som krävs för att ett uthålligt&lt;br&gt;fiske ska kunna bedrivas. Kustbevakningen stöder därför helt utredningens&lt;br&gt;uppfattning att begränsningarna görs så generella som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från strikt övervakningssynpunkt förordas sådana bestämmelser som för-&lt;br&gt;bjuder fångst av en viss fiskart inom visst angivet område, kombinerat med&lt;br&gt;återutsättningsskyldighet av ofrivilligt fångad fisk av denna art och förbud&lt;br&gt;mot fiske med visst angivet slag av redskap. Vidare bör sådana föreskrifter&lt;br&gt;som reglerar vissa fredningsområden vara generella, dvs. de fredningstider&lt;br&gt;som gäller bör omfatta alla förekommande arter inom området (även arter med&lt;br&gt;mindre eller inget skyddsbehov). Kustbevakningen är införstådd med att&lt;br&gt;generella bestämmelser av dessa slag kan innebära restriktioner som ibland&lt;br&gt;skulle bli alltför långtgående för fiskets utövare och att det därför kan finnas&lt;br&gt;behov av undantag. Från övervakningssynpunkt bör bestämmelserna dock&lt;br&gt;normalt ges den här angivna inriktningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Begränsning av fiskean-&lt;br&gt;strängningen syns vara den metod som utifrån traditionellt västkustfiske&lt;br&gt;lättast kan tillämpas för att hindra överfiske. Den bör bäst bibehålla, utveckla&lt;br&gt;kunnande och flexibilitet inom fisket. Konkurrensförmågan bör i detta system&lt;br&gt;kunna utvecklas och medverka till rationalisering och effektivisering, vilket&lt;br&gt;gynnar konsumentens intresse av hög kvalitet och bra pris på produkten.&lt;br&gt;Fiskerinäringen sett ur det regionalpolitiska perspektivet bör på sikt gynnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av större handlingsfrihet inom generella åtgärders ram. Det friare konkurrens-&lt;br&gt;läge som uppstår vid allmänna regleringar i jämförelse med tillämpningen av&lt;br&gt;individuell kvotering bör även bättre tillgodose fiskberedningsindustrins be-&lt;br&gt;hov av önskade kvaliteter och kvantiteter. Ett kvoteringssystem ställer särskilt&lt;br&gt;höga krav på beståndsuppskattningar för god kontinuitet i fisket samt är ad-&lt;br&gt;ministrativt dyrare. Stora delar av länets fiskare och fiskeflotta har sedan flera&lt;br&gt;decennier regelmässigt bedrivit fiske inom alla för Sverige tillgängliga fångst-&lt;br&gt;områden. Därför är den nu väl anpassad volymmässigt, maskinellt och fiske-&lt;br&gt;tekniskt för fiske över stora fångstområden långt avlägsna hemmahamnen.&lt;br&gt;Det personliga kunnandet och kompetensen hos länets fiskare om fisket och&lt;br&gt;fångstområdena i bl.a. Östersjön och Nordsjön har varit förutsättningar och i&lt;br&gt;hög grad bidragit till utvecklingen av den modema, svenska fiskeflottans upp-&lt;br&gt;byggnad. Länsstyrelsen anser det vara ett stort samhällsintresse att länets&lt;br&gt;fiskeflotta ges fortsatt goda förutsättningar för ett rationellt och effektivt fiske,&lt;br&gt;inom traditionella fångstområden. Länsstyrelsen rekommenderar metoden&lt;br&gt;med kontinuerliga fiskestopp under veckosluten, då begränsningen erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd för användandet av fartyg över en viss storlek ger regleringsmöj-&lt;br&gt;lighet som kan säkra en jämnare tillförsel av fisk, minska riskerna för fångst-&lt;br&gt;stopp och överfiskning och därmed gynna god hushållning. Det bör även&lt;br&gt;underlätta planeringen i fisket och ekonomi för de enskilda fiskeföretagen ge-&lt;br&gt;nerellt. Länsstyrelsen understryker därför vikten av att ett fartygslicenssystem&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen tillstyrker att ett tillägg görs till fiskelagen om att nya verk-&lt;br&gt;samheter och fiskemetoder samt andra åtgärder som anges i betänkandet skall&lt;br&gt;föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Av lagtexten bör framgå&lt;br&gt;vad som skall uppnås med en MKB, exempelvis att göra det möjligt att bedö-&lt;br&gt;ma vilken inverkan en ny verksamhet, fiskemetod eller annan åtgärd har på&lt;br&gt;fisket och miljön. En MKB utgör i vissa fall ett nödvändigt beslutsunderlag i&lt;br&gt;samband med att tillstånd krävs till åtgärder enligt ett antal lagar som är knut-&lt;br&gt;na till naturresurslagen. Nya fiskemetoder och vissa andra åtgärder som utred-&lt;br&gt;ningen föreslår skall MKB-prövas kan dock tas i bruk utan att de föregås av&lt;br&gt;någon tillståndsprövning hos myndighet. Om en MKB skall utgöra ett allsi-&lt;br&gt;digt kunskapsunderlag innan nya miljöpåverkade verksamheter införs måste&lt;br&gt;fiskelagstiftningens MKB-bestämmelser ges en annan utformning än i de&lt;br&gt;NRL-anknutna lagarna, exempelvis genom att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får förbjuda att nya högeffektiva fiskemetoder får&lt;br&gt;tas i bruk innan miljökonsekvensbeskrivningen har utförts. Lagstiftningen&lt;br&gt;skall i övrigt så långt möjligt anpassas till den snåriga regelflora som redan&lt;br&gt;finns på detta område. Det innebär bl.a. att allmänhetens intresse av insyn&lt;br&gt;över miljökonsekvensutredningen tillmötesgås genom regler om offentlig-&lt;br&gt;görande och att yttrande över utredningen skall inhämtas från länsstyrelsen.&lt;br&gt;Jämför förordningen (1991:738) om miljökonsekvensbeskrivningar samt den&lt;br&gt;nya skogsvårdslagstiftningens bestämmelser om MKB (SFS 1993:552 och&lt;br&gt;1096).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län: Utredningens förslag att miljökonse-&lt;br&gt;kvensbeskrivningar bör införas på fiskets område utgör ett viktigt steg i en&lt;br&gt;strategi för bevarande av biologisk mångfald och ett hållbart nyttjande av&lt;br&gt;fiskbestånden. Denna möjlighet kan t.ex. tillämpas inför rotenonbehandlingar&lt;br&gt;och vid övergång till nya fiskemetoder med oklar beståndsinverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län: Betydelsen av att hushålla med fiskre-&lt;br&gt;sursema kan inte nog betonas. Länsstyrelsen vill i detta sammanhang fram-&lt;br&gt;hålla vikten av att långvariga fångststopp undviks eftersom de allvarligt ska-&lt;br&gt;dar hela näringens infrastruktur. Därför krävs ett större hänsynstagande än&lt;br&gt;som hittills varit fallet till de ekonomiska följder som uppstår inom hela nä-&lt;br&gt;ringen bl.a. fiskberedning, handel och distribution i samband med beslut om&lt;br&gt;inskränkningar i fisket. Länsstyrelsen har tidigare i skrivelse till såväl rege-&lt;br&gt;ringen som Fiskeriverket påtalat nödvändigheten av att sydkustfisket ges rim-&lt;br&gt;liga fångstmöjligheter. För att detta skall kunna åstadkommas är det nödvän-&lt;br&gt;digt med någon form av begränsning av det omfattande fiske som i dag utö-&lt;br&gt;vas i Östersjön av fartyg från andra kuststräckor. Länsstyrelsen har därför för-&lt;br&gt;ordat en viss kvottilldelning för de skilda kuststräckoma för fiske i Östersjön.&lt;br&gt;Utredningen förordar en annan form av begränsning av fiskeansträngningen.&lt;br&gt;Enligt länsstyrelsens mening är det inte formen för hur begränsningen genom-&lt;br&gt;förs som är den väsentliga, utan nödvändigheten av att den genomförs. Läns-&lt;br&gt;styrelsen har svårt att bedöma hur effektiv den form av begränsning av fiske-&lt;br&gt;ansträngningen, som utredningen förordar, är. Länsstyrelsen vill dock under-&lt;br&gt;stryka nödvändigheten av att en begränsning sker. Det bör ankomma på re-&lt;br&gt;geringen att närmare utarbeta de medel som skall användas för att uppnå be-&lt;br&gt;gränsningen. Länsstyrelsen motsätter sig inte att den av utredningen föror-&lt;br&gt;dade metoden används även om länsstyrelsen fortfarande är av den uppfatt-&lt;br&gt;ningen att en kuststräckebaserad kvotering är den effektivaste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län delar utredningens tveksamhet till in-&lt;br&gt;dividuella kvoter men menar däremot att någon form av regionala kvoter bör&lt;br&gt;införas. Motivet härför är att det utan uppdelning av kvoterna mellan olika&lt;br&gt;fångstområden finns stor risk för att kvoter uppfiskas inom ett område innan&lt;br&gt;fisket böljat i andra områden. Ett exempel på detta är laxfisket. Om tillgången&lt;br&gt;på lax är god i södra Östersjön kan laxkvoten uppfiskas där innan fisket på-&lt;br&gt;böijas vid t.ex. norrlandskusten. Det vore därför lämpligt att dela kvoten i&lt;br&gt;3 delar; en för vinterfisket i havet, en för sommarfisket vid kusterna och en&lt;br&gt;för höstfisket i havet. På detta sätt säkerställs också en jämnare tillgång på&lt;br&gt;vildfångad lax på marknaden. Utredningens uppfattning att den interna styr-&lt;br&gt;ningen genom fiskets organisationer skulle försvåras har länsstyrelsen svårt&lt;br&gt;att förstå. Tvärtom bör sådan styrning underlättas om den regionala fördel-&lt;br&gt;ningen redan gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker vikten av effort-begränsningar som ett nödvän-&lt;br&gt;digt komplement till kvoter. Länsstyrelsen vill understryka behovet av denna&lt;br&gt;form av reglering av fisket eftersom kvoter oftast är svåra att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden av den överkapacitet som finns inom fiskeflottan finner&lt;br&gt;länsstyrelsen det nödvändigt att på ett bättre sätt än hittills kunna styra etable-&lt;br&gt;ringar av framför allt stora fartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller naturligt att miljökonsekvensbeskrivningar införes även för&lt;br&gt;verksamhet inom fisket som kan påverka fiskbestånden. Eftersom Fiskeri-&lt;br&gt;verket har ett ansvar for såväl bevarande som nyttjande av den biologiska re-&lt;br&gt;surs som fiskbestånden utgör är det enligt länsstyrelsens uppfattning viktigt&lt;br&gt;att det i fiskelagen klart utsägs vilka verksamheter som skall bli föremål för&lt;br&gt;miljökonsekvensbeskrivningar. När det gäller kostnaden bör Fiskeriverket&lt;br&gt;kunna stå för dessa men enbart när det gäller mindre fiskeföretag. Det finns&lt;br&gt;ingen anledning att behandla större fiskeföretag på annat sätt än andra företag,&lt;br&gt;t.ex. vattenbruksföretag, som får svara för kostnaderna för miljökonsekvens-&lt;br&gt;beskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentberedningen: Fisket är en begränsad reproducerbar resurs.&lt;br&gt;För att bevara denna resurs måste styrmedel anlitas, som begränsar fångs-&lt;br&gt;terna. Restriktionerna bör göras så att de orsakar minsta möjliga ingrepp i den&lt;br&gt;fria marknaden och inte hämmar strukturutvecklingen i näringen. KoB går&lt;br&gt;här inte in på olika tänkbara modeller utan konstaterar att vi för närvarande&lt;br&gt;har internationella överenskommelser om högsta fångstmängd och i svensk&lt;br&gt;lagstiftning finns från i år ett krav på yrkesfiskelicens. KoB anser inte att det&lt;br&gt;finns anledning att uppställa ytterligare hinder för det fria fisket. En licen-&lt;br&gt;siering med hänsyn till fiskefartygens storlek, som föreslås av utredningen,&lt;br&gt;har den nackdelen att den tekniska utvecklingen kan komma att hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund stöder förslaget att begränsa fiskeansträng-&lt;br&gt;ningen, men vill understryka vikten av att detta sker med hänsyn tagen till be-&lt;br&gt;redningsindustrins och handelns behov av råvaror, med fördelning över så&lt;br&gt;stor del av året som möjligt. Då det gäller torskfisket i Östersjön förordar FR&lt;br&gt;som exempel ett fiskestopp under maj-juli, och ett system för kvotering så att&lt;br&gt;råvarutillgången tryggas under så stor del av året som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund: Utredningen anser att det saknas för-&lt;br&gt;utsättningar för ett system med individuella eller regionala kvoter i Sverige,&lt;br&gt;en uppfattning som helt delas av Sveriges fiskares riksförbund. Genom en&lt;br&gt;sådan uppdelning skulle bl.a. den för svenskt yrkesfiske så nödvändiga&lt;br&gt;flexibiliteten gå förlorad. En betydligt bättre metod att åstadkomma ett mera&lt;br&gt;uthålligt fiske, som fördelas jämnare över hela året, är att begränsa fiske-&lt;br&gt;ansträngningen (effort-begränsning), detta som komplement till de högsta&lt;br&gt;tillåtna kvoter (TAC) som fastställs internationellt med fördelning på enskilda&lt;br&gt;länder. Olika typer av effort-begränsningar tas upp som exempel i utred-&lt;br&gt;ningen. Förslag till begränsning av fångstansträngningen i Östersjön har på&lt;br&gt;svenskt initiativ diskuterats vid 1993 års möte med Fiskerikommissionen för&lt;br&gt;Östersjön. Bland de förslag som togs upp vid detta tillfälle kan nämnas be-&lt;br&gt;gränsning av antalet fiskedagar i torskfisket och införandet av s.k. fyrkants-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;maska i torsktrålar, en metod som med framgång prövats av svenska yrkes-&lt;br&gt;fiskare och som är ett viktigt steg mot användandet av mera selektiva redskap.&lt;br&gt;Den nya fiskelagen med dess möjligheter till fördelning och begränsning av&lt;br&gt;fisket innebär också betydligt större utrymme än tidigare att reglera fångstan-&lt;br&gt;strängningen. Även vid bilaterala förhandlingar med övriga länder som be-&lt;br&gt;driver fiske i Östersjön har från svensk sida frågan om effort-begränsning ta-&lt;br&gt;gits upp. Ytterligare ansträngningar måste göras för att kunna etablera ett mer&lt;br&gt;uthålligt torskfiske i Östersjön. Ett antal fiskelag har som nämnts gjort om-&lt;br&gt;fattande försök med fyrkantsmaskor i praktiskt torskfiske, delvis med ett&lt;br&gt;visst utvecklingsbidrag från Fiskeriverket. Det skulle vara av mycket stort&lt;br&gt;värde för att öka tempot i införandet av fyrkantsmaskor och för att snabbt öka&lt;br&gt;skyddet av torskbeståndet om dessa möjligheter kunde utvidgas, så att samt-&lt;br&gt;liga fiskefartyg som trålar torsk i Östersjön kan förse sina redskap med denna&lt;br&gt;selektiva konstruktion. Det skall i detta sammanhang framhållas att det för&lt;br&gt;den enskilde fiskaren blir oerhört mycket dyrare att byta ut hela trålen om det&lt;br&gt;t.ex. skulle införas regler om 120 mm diagonalmaska. Detta lär för övrigt inte&lt;br&gt;heller av ekonomiska skäl gå att genomföra med tanke på de ekonomiska för-&lt;br&gt;hållandena i flera av de övriga östersjöländerna. Sverige har presenterat en väl&lt;br&gt;sammanhållen fiskepolitik under Warszawa-konferensen. Förbundet beklagar&lt;br&gt;djupt att inte en multilateral överenskommelse har kunnat uppnås. Att ”kon-&lt;br&gt;trollera” bort bristen på en väl fungerande fiskepolitik i Östersjön är rent ut&lt;br&gt;sagt naivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya fiskelagen och fiskeriförordningen infördes tolkades beslutet&lt;br&gt;av Fiskeriverket så, att kravet på fartygslicens ej längre gällde. Följden har bli-&lt;br&gt;vit att det sedan årsskiftet 1993/94 inte finns några fartygslicenser. Bl.a. för&lt;br&gt;att anpassa yrkesfisket efter de befintliga resurserna är det dock en nödvändig-&lt;br&gt;het att ett system med fartygslicenser återinföres så snart detta låter sig göra.&lt;br&gt;SFR delar utredningens uppfattning i denna fråga. Förbundet vill i detta sam-&lt;br&gt;manhang understryka vikten av att Fiskeriverket fullföljer intentionerna att in-&lt;br&gt;dividuellt pröva nytillkomna licensansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund: Dock vill förbundet gö-&lt;br&gt;ra följande förtydliganden. Regeringen har i propositionen 1993/94:30 om en&lt;br&gt;strategi för biologisk mångfald föreslagit att Fiskeriverket skall utarbeta en ak-&lt;br&gt;tionsplan för bevarande och hållbart utnyttjande av den biologiska mångfal-&lt;br&gt;den inom sitt område. Det borde i hög grad ligga i inte minst yrkesfiskets in-&lt;br&gt;tresse att den biologiska mångfalden bevaras och vårdas. Detta kräver en nog-&lt;br&gt;grann kontroll och uppföljning av såväl fiskbestånden som den miljö som fis-&lt;br&gt;ken lever i. I utredningen föreslås att begränsningar av fångstansträngningen&lt;br&gt;bör spela en större roll i regleringen av det svenska fisket. Först som ett kom-&lt;br&gt;plement till nuvarande system med nationella kvoter, därefter i ett längre per-&lt;br&gt;spektiv som ett huvudinstrument. Dessa s.k. effort-begränsningar är naturligt-&lt;br&gt;vis betydligt angenämare att ta till, eftersom de i stor utsträckning bygger på&lt;br&gt;frivilliga åtaganden från de fiskandes sida, än direkta myndighetsbeslut om&lt;br&gt;fångststopp, kvotbegränsningar, nedskärning av fiskeflottan etc. Förbundets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning är den att allt fiske skall bygga på biologiska förutsättningar och&lt;br&gt;att uttaget av fisk skall följa principen att man ”tillgodogör sig räntan, men&lt;br&gt;sparar kapitalet”. Skulle det visa sig att s.k. effort-begränsningama inte är till-&lt;br&gt;räckliga för att skydda ”kapitalet” är förbundet inte negativt inställd till hår-&lt;br&gt;dare begränsningar av yrkesfisket. Systemet med effort-begränsningar är&lt;br&gt;dock värt att pröva innan sådana skärpta åtgärder blir aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxforskningsinstitutet: Utredningen diskuterar för- och nackdelar med&lt;br&gt;olika fångstbegränsningsmetoder, och kommer därvid fram till att begräns-&lt;br&gt;ning av fiskeansträngningen är det bästa instrumentet för att reglera fångst-&lt;br&gt;uttaget så att det anpassas till den biologiska bärkraften hos ett fiskbestånd.&lt;br&gt;Detta kan nog stämma i normalfallet, men frågan är om det gäller även be-&lt;br&gt;träffande laxen, som genom sin speciella livscykel avviker från övriga arter&lt;br&gt;av betydelse för det yrkesmässiga fisket. Under tillväxtfasen i havet blandar&lt;br&gt;sig individer från många olika älvstammar med varandra och utsätts därvid&lt;br&gt;för ett gemensamt fisketryck. Under lekvandringen skiljs de olika stammarna&lt;br&gt;så småningom åt, och de utsätts nu för ett alltmer riktat fiske allteftersom de&lt;br&gt;närmar sig sin hemälv. Det är en stor variation mellan de olika beståndens&lt;br&gt;möjlighet att tåla detta kust- och älvfiske; ena extremen (som innefattar fler-&lt;br&gt;talet av de naturlekande laxstammama) består av numerärt mycket svaga be-&lt;br&gt;stånd som bör fredas under lekvandringen, medan andra extremen tål ett obe-&lt;br&gt;gränsat fisketryck (detta gäller de finska kompensationsutsättningama, som&lt;br&gt;baseras på odlad avelsfisk). För att värna de naturlekande bestånden bör re-&lt;br&gt;gleringen alltså skydda dem från fisket, samtidigt som vissa av de odlade be-&lt;br&gt;stånden bör fiskas upp så effektivt som möjligt för att förhindra att de går upp&lt;br&gt;i naturälvar för att leka. Den totala laxfiskeresursen skall dessutom fördelas&lt;br&gt;mellan olika kategorier fiskande, som utnyttjar arten under olika faser av livs-&lt;br&gt;cykeln; havsfiskare, kustfiskare och älv- (-sport-)fiskare. För att tillfredsställa&lt;br&gt;alla dessa aspekter på den ideala exploateringsmodellen räcker det inte med en&lt;br&gt;total-TAC eller en begränsning av den totala fiskeansträngningen, utan detta&lt;br&gt;måste kompletteras med andra metoder. En regional fördelning av TAC på&lt;br&gt;havs- och kustfisket kombinerad med tids- och områdesbegränsningar, avpas-&lt;br&gt;sade för att selektivt skydda naturlaxen under lekvandringen och samtidigt&lt;br&gt;möjliggöra ett terminalfiske på de kompensationsodlade stammarna, är sanno-&lt;br&gt;likt den enda möjliga lösningen på problemet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Strukturåtgärder för fiskets främjande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Vad gäller statliga stödåtgärder har kollegiet noterat&lt;br&gt;de ändringar i stödsystemet som genomförts under våren 1993 som en anpass-&lt;br&gt;ning till EG:s stödsystem. Viktiga stödfrågor behandlas dock även i det nu ak-&lt;br&gt;tuella betänkandet. Kollegiet vill i denna fråga erinra om den stödgranskning&lt;br&gt;som nu kommer att ske enligt EES-avtalet. Enligt detta skall alla nya och änd-&lt;br&gt;rade stödåtgärder anmälas till EFTA:s övervakningsmyndighet för granskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och godkännande innan de sätts i kraft. Inventeringar av existerande stödåtgär-&lt;br&gt;der kommer också att göras. Det bör kanske sägas att EES-avtalets regler om&lt;br&gt;offentliga stödåtgärder även gäller stöd som finansieras genom återstående me-&lt;br&gt;del av prisregleringskassan eller genom fiskevårdsavgifter. Vad särskilt gäller&lt;br&gt;regionalpolitiskt motiverade stödåtgärder bör erinras om de undantagsbestäm-&lt;br&gt;melser som finns från stödförbundet i EES-avtalets artikel 61. De särskilda re-&lt;br&gt;glerna på detta område innebär bl.a. att regionalstöd kan utgå till regioner som&lt;br&gt;bedömts vara stödberättigade. Frågan om vilka regioner som skall vara stöd-&lt;br&gt;berättigade i Sverige har ännu inte klarlagts i EES. Kollegiet vill i stödsam-&lt;br&gt;manhanget också framhålla vikten av att man bevakar de möjligheter som kan&lt;br&gt;finnas att på fiskeområdet få del av EG:s strukturfonder vid ett svenskt EU-&lt;br&gt;medlemskap. I den mån betänkandet ger upphov till förändrade tekniska pro-&lt;br&gt;duktkrav som kan ha inverkan på handeln över gränserna erinrar kollegiet om&lt;br&gt;den notifieringsskyldighet som föreligger i EFTA/EG och GATT. Förslag till&lt;br&gt;eventuella föreskriftsändringar skall tillställas kollegiet som gör en bedöm-&lt;br&gt;ning över om något behov för notifiering finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket vill särskilt kommentera FoU-programmet för kust- och in-&lt;br&gt;sjöfiskets förutsättningar. Eftersom utredningen ganska lite berör FoU kring&lt;br&gt;fiskevården vill verket understryka den stora och viktiga resursen som t.ex.&lt;br&gt;våra fjällfiskevatten med dess röding- och öringbestånd utgör. Betydelsen har&lt;br&gt;ökat ytterligare genom den utökade upplåtelse som nu sker. Tyvärr är det&lt;br&gt;mycket vanligt att rödingbestånden i våra fjällvatten är av liten storlek och av&lt;br&gt;dålig kvalitet. Detta dels av naturliga skäl men många gånger genom ett dåligt&lt;br&gt;balanserat fiske. Här finns en stor uppgift att genomföra konkret och målin-&lt;br&gt;riktad forskning på olika typer av åtgärder. Vidare vill Fiskeriverket beröra&lt;br&gt;fisket i de strömmande vattnen. De kvarvarande strömmande vattendragen är&lt;br&gt;en stor framtidsresurs för fisket. Dessa ligger till stor del i Norrland med dess&lt;br&gt;glesbygder. Den helt avgörande faktorn för deras attraktivitet är strömfiskbe-&lt;br&gt;ståndens kvalitet. Förutom biotopvård är den viktigaste åtgärden att kunna&lt;br&gt;bedriva ett riktigt anpassat fiske. Här fattas det kunskaper för de konkreta åt-&lt;br&gt;gärder som behövs. Det finns därför ett stort behov av praktisk inriktad forsk-&lt;br&gt;ningsverksamhet avseende skötsel av rinnande vatten och sjöar vilket bl.a. är&lt;br&gt;av stor betydelse för utvecklingen av turistfisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket anser att utöver de åtgärder som föreslagits är det nödvän-&lt;br&gt;digt att särskilda åtgärder genomföres för att säkerställa fångstmöjlighetema i&lt;br&gt;det yrkesmässiga kustfisket. På många håll är konkurrensen från utsjöfisket&lt;br&gt;hård. I vissa områden omöjliggör trålfisket ett fiske med passiva redskap.&lt;br&gt;Man bör därför se över trålfiskegränsema och om det visar sig nödvändigt för&lt;br&gt;att stödja ett kustfiske flytta ut trålgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket: I detta kapitel redovisar utredningen bl.a. det regional-&lt;br&gt;politiska stöd som kommer fisket till del. Utredningen föreslår vidare tre åt-&lt;br&gt;gärdsprogram för att främja yrkesmässigt kustfiske resp, insjöfiske samt&lt;br&gt;vattenbruk. I den mån nämnda åtgärdsprogram innefattar stöd till enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 158&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag anser Konkurrensverket att detta stöd endast bör ges inom ramen för&lt;br&gt;regionalpolitiska satsningar. Detta gäller exempelvis stöd till utveckling av&lt;br&gt;olika slags kombinationsföretag (t.ex. fiske kombinerat med småskalig vi-&lt;br&gt;dareförädling). Däremot bör branschspecifikt stöd undvikas, eftersom det&lt;br&gt;finns risk för att sådant stöd medför snedvridning av konkurrensen gentemot&lt;br&gt;andra näringar och felallokering av resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Utredningen föreslår att den nuvarande loggboks-&lt;br&gt;och landningsstatistiken kompletteras med enkätundersökningar, journal-&lt;br&gt;föring och provfisken. RRV har i en tidigare revisionsrapport granskat in-&lt;br&gt;formationshanteringen inom fiskeriområdet. Granskningen inriktades mot&lt;br&gt;yrkesfiskelicensen, loggbokssystemet och prisstödssystemet. RRV efterlyser&lt;br&gt;nu som då en tydlig informationsstrategi för hela fiskets område. En sådan&lt;br&gt;bör fastställas innan mer detaljerade förslag om nödvändig statistik läggs&lt;br&gt;fram. Oavsett ett medlemskap i EU krävs en samordnad informationsstrategi&lt;br&gt;där samtliga berörda parter omprövar sina behov av uppgifter för att om möj-&lt;br&gt;ligt minska mängden data, förenkla informationsinsamlingen och minska de&lt;br&gt;totala kostnaderna för insamling, bearbetning och inrapportering av fångst-&lt;br&gt;och landningsuppgifter. Enligt utredningen ökar statistikbehovet vid ett EU-&lt;br&gt;medlemskap. Utredningen konstaterar i sitt delbetänkande att både fångst-&lt;br&gt;statistik (loggbok) och landningsstatistik kommer att krävas inom ramen för&lt;br&gt;EU. I väntan på beslut om ett medlemskap förefaller det därför enligt RRV&lt;br&gt;rimligt att loggbokssystemet kvarstår för att omprövas vid ett eventuellt nej till&lt;br&gt;EU. Vid en eventuell omprövning kan loggbokssystemet ifrågasättas då det i&lt;br&gt;RRV:s tidigare granskning framkommit att viss information är gemensam för&lt;br&gt;loggboks- och landningsstatistiken samtidigt som landningsstatistiken håller&lt;br&gt;en högre kvalitet. I detta sammanhang vill RRV också peka på vissa frågor&lt;br&gt;om registersamordning. Svensk Fisk har i samband med prisregleringsverk-&lt;br&gt;samheten fört register över yrkesfiskelicenser. En sådan registerföring görs&lt;br&gt;även av Fiskeriverket i arbetet med licensiering. När Svensk Fisk ersätts av&lt;br&gt;en eller flera producentorganisationer med ett förmodat fortsatt intresse av ett&lt;br&gt;yrkesfiskelicensregister bör ett (1) register kunna tillgodose samtliga intressen-&lt;br&gt;ters krav för att på så sätt undvika dubbelarbete och minska kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet är en förbättrad konkurrenskraft för vattenbruket. Med hänvisning&lt;br&gt;till att inga statliga stöd som snedvrider konkurrensen är tillåtna anser RRV att&lt;br&gt;näringen själv borde bekosta kontroll och provtagning. Eventuellt kan ett be-&lt;br&gt;gränsat statligt åtagande motiveras utifrån den sjukdomsfria statusens betydel-&lt;br&gt;se för den generella fiskevården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån: För att statistiskt belysa och fortsättningsvis&lt;br&gt;följa det kustnära fisket anser SCB det angeläget att ytterligare ansträngningar&lt;br&gt;görs för att få en enklare och entydigare definition av det kustnära fisket. Det&lt;br&gt;vore en fördel om definitionen upplevs som självklar av de fiskande så de&lt;br&gt;utan större problem vet om ett fiske är att betrakta som kustnära eller inte.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en enkel definition kan då klassificeringen av det kustnära fisket i fram-&lt;br&gt;tiden ske redan i loggboken och inte genom ett antal antaganden i efterhand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tar upp statistikfrågor under avsnittet ”Främjande av det kust-&lt;br&gt;nära fisket”. Det framhålls att den nuvarande statistiken behöver kompletteras&lt;br&gt;för att öka kunskapen om beståndens storlek och fiskets omfattning i kustom-&lt;br&gt;rådet. Statistiken skulle behöva innefatta loggboksstatistiken, landningsstati-&lt;br&gt;stiken, enkätundersökningar, joumalföring och provfisken. SCB utgår från&lt;br&gt;att enkätundersökningar, joumalföring och provfisken i första hand är un-&lt;br&gt;derlag för förbättrade beståndsskattningar och fiskevård och inte skall vara&lt;br&gt;underlag för den officiella statistiken avseende fångster. SCB:s kontakter med&lt;br&gt;statistikanvändama visar att en förbättrad statistik över fiskbestånden i kust-&lt;br&gt;området är angelägen. Den officiella statistiken över det kommersiella fiskets&lt;br&gt;fångster, vilken också omfattar fångsterna i det kustnära fisket, bör även fram-&lt;br&gt;ledes baseras på loggboksstatistik och landningsstatistik. Det vore, vilket&lt;br&gt;ovan framhållits, en fördel om det kustnära fisket bättre kunde definieras och&lt;br&gt;det därigenom vore möjligt att särredovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB genomför sedan början av 1940-talet årligen en deklarationsunder-&lt;br&gt;sökning av ett urval yrkesfiskare. Undersökningarna baseras på självdeklara-&lt;br&gt;tioner och bl.a. redovisas ett beräknat kontant netto av fiske samt taxerad för-&lt;br&gt;värvsinkomst, inkomst av kapital och förmögenhet. Kontant netto av fiske&lt;br&gt;definieras som det som återstår av årets fiskeverksamhet då bruttointäkterna&lt;br&gt;av fisket reducerats med driftskostnader och utgifter för reparation och under-&lt;br&gt;håll. Kontant netto av fiske avser således resultatet av årets fiskeverksamhet&lt;br&gt;före resultatregleringar och värdeminskningsavdrag och speglar därmed års-&lt;br&gt;resultatet tydligare än taxerad förvärvsinkomst. SCB vill peka på att dessa&lt;br&gt;undersökningar kan användas för att belysa den relativa förändringen mellan&lt;br&gt;olika år och mellan olika regioner och därmed utgöra ett bidrag till besluts-&lt;br&gt;underlag om t.ex. regionala stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB har årligen sedan år 1983 genomfört undersökning på vattenbrukets&lt;br&gt;område. Inriktningen och avgränsningen av undersökningen var ett resultat&lt;br&gt;av diskussioner med företrädare för näringen och berörda myndigheter samt&lt;br&gt;med hänsynstagande till statistikkrav från internationella organisationer. Det&lt;br&gt;har under åren framförts önskemål om utökningar av vattenbruksstatistiken&lt;br&gt;och SCB har framfört ett antal sådana i samband med verkets anslagsfram-&lt;br&gt;ställningar. Önskemålen har bl.a. avsett att produktionen av fisk till sport-&lt;br&gt;fiskeändamål borde belysas liksom sättfiskproduktionen. Vidare har önske-&lt;br&gt;mål framförts om statistik över vattenbrukets miljöpåverkan. Statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk har under år 1993 givit ut allmänna råd ”Fiskodling - planering,&lt;br&gt;tillstånd, tillsyn”. I denna publikation finns även förslag till miljörapport att&lt;br&gt;använda i samband med uppgiftsinhämtande från företagen. Utredningen an-&lt;br&gt;ser att det skulle innebära en effektivisering, bl.a. ur den enskilde odlarens&lt;br&gt;synvinkel, om SCB och länsstyrelserna samordnar uppgiftsinhämtandet. Om&lt;br&gt;resurser på detta sätt kan frigöras finns, enligt utredningen, angelägna stati-&lt;br&gt;stikbehov på vattenbrukets område. SCB har i yttrande till Naturvårdsverket&lt;br&gt;den 18 november 1993 över förslag till allmänna råd om miljörapport redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visat bl.a. synpunkter på hur miljörapportema generellt bör vara utformade&lt;br&gt;för att utgöra ett bra statistiskt underlag. Det konstateras därvid att med nu-&lt;br&gt;varande förslag till förändringar av miljörapporter så kommer inte de stati-&lt;br&gt;stiska behoven av underlagsdata i väsentliga delar att kunna tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller samordning av uppgifter på vattenbrukets område är det&lt;br&gt;SCB:s bedömning att detta endast marginellt kan förenkla företagens upp-&lt;br&gt;giftslämnande. SCB:s uppgiftsinsamling baseras på uppgifter från samtliga&lt;br&gt;personer eller företag som beviljats odlingstillstånd. Statistiken avser bl.a.&lt;br&gt;belysa antalet verksamma företag, odlingsteknik, odlingens inriktning samt&lt;br&gt;matfiskproduktionens omfattning och saluvärde. Länsstyrelsernas uppgifts-&lt;br&gt;insamling utgör grund för uppföljning av framför allt miljöskyddslagen och&lt;br&gt;hur företagets verksamhet sker i enlighet med beviljade tillstånd. Tillstånd&lt;br&gt;enligt miljöskyddslagen krävs enbart om företagens produktion överstiger&lt;br&gt;10 ton per år. De uppgifter som enligt Naturvårdsverkets förslag till miljö-&lt;br&gt;rapport skall samlas in av länsstyrelserna skiljer sig i väsentliga avsnitt från&lt;br&gt;de som SCB samlar in. Förslaget till miljörapport kan, i dess nuvarande ut-&lt;br&gt;formning, inte ligga till grund för en vattenbruksstatistik. För det första, och&lt;br&gt;som nämnts ovan, omfattar länsstyrelsernas uppföljning inte de mindre produ-&lt;br&gt;centerna. För det andra är produktionen inte fördelad på sättfiskproduktion,&lt;br&gt;matfiskproduktion och produktion till sportfiskeändamål. För det tredje sak-&lt;br&gt;nas uppgifter om antalet odlingskassar, bassänger, jorddammar etc. och för&lt;br&gt;det fjärde saknas helt uppgifter om produktionens värde. Att belysa vatten-&lt;br&gt;brukets totala produktion kan medföra vissa redovisningsproblem. Bl.a.&lt;br&gt;måste övervägas hur produktionen av sättfisk skall mätas och redovisas. Sätt-&lt;br&gt;fisk är ingen slutprodukt utan kan antingen odlas vidare till matfisk, och kom-&lt;br&gt;mer då att ingå i matfiskproduktionen, eller också kan sättfisken sättas ut i&lt;br&gt;vildvatten. Inom EU pågår nu förberedelser för att också vattenbruket skall&lt;br&gt;omfattas av statistikreglering. Förutom uppgifter om matfiskproduktion, vär-&lt;br&gt;de och odlingsteknik, dvs. sådana uppgifter som nu ingår i SCB:s vatten-&lt;br&gt;bruksundersökning planeras också att uppgift om sättfiskproduktionen ut-&lt;br&gt;tryckt i antal (ej vikt) samt att uppgift om sysselsättningen i näringen skall&lt;br&gt;ingå i rapporteringen till EU:s statistiska kontor, Eurostat. Dessa tillkom-&lt;br&gt;mande krav på vattenbruksstatistiken kan också, inom ramen för EES-avtalet,&lt;br&gt;komma att påverka Sverige. SCB ställer sig positiv till att undersöka möjlig-&lt;br&gt;heterna till och förutsättningarna för en innehållsmässig samordning av läns-&lt;br&gt;styrelsernas och SCB:s uppgiftsinsamling. Skälet till detta är främst att en&lt;br&gt;samordning skulle kunna möjliggöra en statistisk redovisning av vattenbru-&lt;br&gt;kets miljöpåverkan och att vattenbrukets totala produktion bättre skulle kunna&lt;br&gt;belysas. Förutsättningen för en samordning är dock, enligt SCB, att frågorna&lt;br&gt;om innehåll, tidhållning och sekretess får en tillfredsställande lösning. I och&lt;br&gt;med att Naturvårdsverkets allmänna råd angående fiskodling nu är tillgängliga&lt;br&gt;finns förutsättningar för en mer enhetlig behandling av dessa frågor mellan&lt;br&gt;olika länsstyrelser. Tidigare har länsstyrelserna, i varje fall enligt SCB:s upp-&lt;br&gt;fattning, hanterat uppgiftsinhämtandet på mycket olika sätt. Skall en samord-&lt;br&gt;ning mellan länsstyrelserna och SCB vara möjlig och om uppgifterna också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall kunna användas för en rikstäckande statistik är en grundförutsättning att&lt;br&gt;uppgiftsinsamlandet likformas. Då är det, enligt SCB:s uppfattning, inte till-&lt;br&gt;räckligt med allmänna råd som länsstyrelserna kan välja om de skall följas&lt;br&gt;eller ej. En uppenbar risk vid samordning är att statistikredovisningen förse-&lt;br&gt;nas jämfört med dagsläget beroende på att många parter är berörda. Det är inte&lt;br&gt;bara länsstyrelser som är involverade i arbetet vad gäller miljörapporteringen.&lt;br&gt;Vissa kommuner har av länsstyrelserna tagit över tillsynen av kommunens od-&lt;br&gt;lingar och därmed har dessa kommuner också tagit över uppgiftsinsamlingen&lt;br&gt;från odlarna. Sekretessfrågorna är också väsentliga att bedöma vid ett even-&lt;br&gt;tuellt samordnat insamlande, inte minst med tanke på de ekonomiska uppgif-&lt;br&gt;ternas betydelse. SCB:s insamling av uppgifter omfattas av statistiksekretes-&lt;br&gt;sen medan länsstyrelsernas och kommunernas uppgiftsinsamling saknar se-&lt;br&gt;kretesskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredningen föreslår en&lt;br&gt;omfördelning av medel för forskning och utveckling. Länsstyrelsen vill här&lt;br&gt;erinra om att resurserna för havsforskning under senare år har förstärkts på&lt;br&gt;ett påtagligt sätt inom Göteborgs Universitets Marina forskningscentrum, i&lt;br&gt;synnerhet i Havsfiskelaboratoriets närområde. Detta öppnar nya forsknings-&lt;br&gt;möjligheter inom Fiskeriverkets forskningsavdelningar. Samarbete genom&lt;br&gt;bl.a. en delad professur mellan Kristineberg och Havsfiskelaboratoriet, har&lt;br&gt;redan påbörjats och bör kunna utvecklas. Det bör också understrykas att&lt;br&gt;Västerhavet med sin artrikedom och sin höga produktionsförmåga är centrum&lt;br&gt;för ett diversifierat svenskt havsfiske. Det är utomordentligt angeläget att ut-&lt;br&gt;veckla kunskapen om fiskbestånden i Västerhavet, att utveckla redskap som&lt;br&gt;är ekonomiska samtidigt som de är skonsamma mot bestånden och att värna&lt;br&gt;Kattegatt och Skagerrak i internationella sammanhang. Här kan påpekas be-&lt;br&gt;tydelsen av att forskningen bör knytas närmare näringsutövama. Den kom-&lt;br&gt;mersiellt tillämpningsbara forskningsinsatsen bör bättre kunna främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ökat främjande av kustfisket kräver kraftigt ökade FoU-insatser.&lt;br&gt;Kustzonens produktionskapacitet för ekonomiskt viktiga arter bör&lt;br&gt;undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktiga frågeställningar inom FoU-insatsema för kustfisket är bl.a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;miljöns påverkan på produktionen av olika arter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förvaltningsregler av de grunda havsområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utsjöfiskets påverkan och följdverkningen på produktionen av vissa&lt;br&gt;arter (t.ex. torsk, makrill) inom kustzonen samt kustfiskets betydelse&lt;br&gt;för produktionen av olika arter utomskärs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;behovet av ändrade trålgränser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;hur fångststatistiken för yrkes- och fritidsfisket kan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arter på västkusten som särskilt bör uppmärksammas är havskräfta,&lt;br&gt;räka (inre fjordar), hummer och krabba, men även mer vandrande arter som&lt;br&gt;torsk, makrill, ål och skarpsill är mycket intressanta arter för kustfisket lik-&lt;br&gt;som flera plattfiskarter. Här kan också nämnas att försöksfiske efter hj ärt-&lt;br&gt;mussla och valthommussla har inletts. Artema är av intresse för exportmark-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden. Lax och havsöring är arter särskilt värdefulla för fritidsfisket. Upp-&lt;br&gt;vandring av lax har skett i flera havsöringvattendrag under den senaste 10-&lt;br&gt;årsperioden. Uppvandring av lax har även skett av främmande, odlad lax i&lt;br&gt;länets viktigaste och ur genetisk synpunkt mest skyddsvärda laxvattendrag.&lt;br&gt;Länsstyrelsen ser det som mycket angeläget att en plan upprättas för laxvår-&lt;br&gt;den av samtliga västkustens laxstammar. Nyligen konstaterade furunkulos-&lt;br&gt;angrepp på lax i Göta älv understryker detta behov. Samtidigt som insatser&lt;br&gt;görs på utbudssidan - både genom s.k. effort-begränsningar och genom stöd&lt;br&gt;till fiskeriföretag - är det viktigt att understryka att efterfrågan är den helt&lt;br&gt;avgörande förutsättningen för fiskerinäringens framtid. Endast genom en&lt;br&gt;växande efterfrågan på svenskfångad fisk på den inhemska marknaden och&lt;br&gt;exportmarknaden kan det skapas underlag för tillväxt och förnyelse av svensk&lt;br&gt;fiskerinäring. Kvaliteten hos produkten är här en nyckelfaktor. Utredningen&lt;br&gt;har tagit fasta på det utbudsöverskott som finns inom sill/strömmingfisket.&lt;br&gt;Den kampanj som inleds våren 1994 med syfte att öka konsumtionen av sill/&lt;br&gt;strömming kan få positiva effekter på efterfrågan och därmed leda till ökade&lt;br&gt;intäkter för yrkesfiskarna. I denna kampanj bör marknadsföring av sillfärs&lt;br&gt;ingå. För att undvika reklam för enskilda varumärken baserade på sillfärs bör&lt;br&gt;själva begreppet, som torde vara helt okänt för merparten av konsumenterna,&lt;br&gt;introduceras i en bred och omfattande kampanj. Det har visat sig att sillfärsen&lt;br&gt;kan ligga till grund för utomordentligt smakliga och nyttiga produkter, men&lt;br&gt;tyvärr har dessa produkter trots flera år av produktutveckling, ännu inte nått&lt;br&gt;fram till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så effektivt som möjligt kunna utnyttja samhällets utbildningsresur-&lt;br&gt;ser är det viktigt med samverkan. Utbildning på olika nivåer inom fiskets om-&lt;br&gt;råde är viktigt. Länsstyrelsen ser positivt på förslaget om att Fiskeriverket bör&lt;br&gt;ta på sig ansvaret för den samlade informationen tillsammans med resp, läns-&lt;br&gt;styrelse, som har ett uttalat regionalt ansvar för utbildningsfrågor. Stora för-&lt;br&gt;ändringar har skett och kommer att ske på fiskets område, EES-avtal, even-&lt;br&gt;tuellt EU-medlemskap, nya stödformer och den nya fiskelagen. Ett stort ut-&lt;br&gt;bildningsbehov finns. Dessutom tillkommer behov av utbildning inom ekono-&lt;br&gt;mi, marknadsföring, data-tele-område. Flexibilitet, anpassning till nya förut-&lt;br&gt;sättningar och marknadsorientering är nyckelord för en yrkesfiskare i dag.&lt;br&gt;Erfarenheterna visar att förutsättningarna för ett framgångsrikt företagande&lt;br&gt;ökar då utbildningsnivån höjs. Länsstyrelsen anser att utbildningsnivån för&lt;br&gt;fisket är för låg. Utbildningen bör förstärkas på alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande fiskevårdslinjen utgör den enda egentliga rekryterings-&lt;br&gt;basen för fiskeritjänstemän inom statlig och kommunal administration m.m.&lt;br&gt;Utbildningen behöver förstärkas inom bl.a. biologi och ekologi, men även&lt;br&gt;inom den del som omfattar yrkesfisket. Den är i dag eftersatt. En utbildning&lt;br&gt;bättre anpassad till fiskerinäringens behov bör gynna utvecklingen inom&lt;br&gt;fiskets område. En viss rekrytering sker från fiskevårdslinjen till yrkesfisket.&lt;br&gt;Utbildningen utgör en viktig del för den biologiska förståelsen inom det kom-&lt;br&gt;mersiella fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill särskilt betona utredningens förslag att bevilja medel för&lt;br&gt;byte till redskap med bättre selektivitet. Satsning av redskapsutveckling bör&lt;br&gt;ha hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen har sedan flera år arbetat med kustfiskefrågor, bl.a. genom&lt;br&gt;utredningar, glesbygds- och projektstöd. Kustfisket är viktigt för sysselsätt-&lt;br&gt;ningen i skärgården. Det ger en betydande direkt sysselsättning och dessutom&lt;br&gt;underlag för andra verksamheter som båt- och redskapstillverkning, distribut-&lt;br&gt;ion och förädling av fisk samt försäljning av insatsvaror. Ett regionalt stöd&lt;br&gt;förbättrar förutsättningarna för fiskets utvecklande. Utredningens förslag om&lt;br&gt;en särskild satsning på kustfisket är positivt Det är angeläget att förbättra kun-&lt;br&gt;skapen om de bestånd som är aktuella för kustfisket och de faktorer som styr&lt;br&gt;deras tillväxt. I linje med detta ligger även utvecklingen av redskap som är se-&lt;br&gt;lektiva och skonsamma mot bestånden. Både kustlaboratoriet i Kungsbacka&lt;br&gt;och Havsfiskelaboratoriet i Lysekil är nyckelresurser i detta sammanhang.&lt;br&gt;Havskräfta är den viktigaste enskilda arten i västkustens kustfiske. Fisket&lt;br&gt;måste därför bedrivas på en nivå som kan ge framtida generationer av kust-&lt;br&gt;fiskare en god utkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustzonen utgör ett mycket viktigt uppväxtområde för en rad olika arters&lt;br&gt;ungfisk som torsk, makrill, skarpsill och olika plattfiskarter. Användandet av&lt;br&gt;selektiva fiskeredskap är därför särskilt angeläget inom dessa vattenområden.&lt;br&gt;Räk- och kräftfisktrålar, burar, mjärdar, tinor och ryssjor bör därför utveck-&lt;br&gt;las mot ökad selektivitet. Inom ett område där en eller flera kommersiellt vik-&lt;br&gt;tiga arter kan fiskas med selektiva redskap bör detta fiske ha företräde. Skall&lt;br&gt;bestånden kunna utnyttjas effektivt/ekonomiskt i ett kustfiske måste graden av&lt;br&gt;exploatering av samma fiskbestånd i utsjöfisket starkt beaktas. För hård be-&lt;br&gt;skattning av bestånden utomskärs drar undan förutsättningarna för ett stabilt&lt;br&gt;kustfiske. Utredningen har inte framhållit den roll den fysiska planeringen har&lt;br&gt;för det grundläggande skyddet av värdefulla fisk- och kräftdjursbestånd och&lt;br&gt;dessas livsmiljöer. De kommunala översiktsplanerna har stor betydelse - inte&lt;br&gt;enbart för skyddet av bestånden - utan utgör också ett nödvändigt stöd för en&lt;br&gt;fortsatt utveckling av fiskerinäringen. Inom ramen för planarbetet ges förut-&lt;br&gt;sättningar för bl.a. bibehållandet av fiske- och landningshamnar, erforderliga&lt;br&gt;markdispositioner för fiskets servicenäringar och sjöbodar. Den fysiska pla-&lt;br&gt;neringen som tillgodoser fiskets intressen spelar därför en avgörande roll för&lt;br&gt;hela fiskerinäringen. Inte minst kustfiskets utveckling. På motsvarande sätt&lt;br&gt;inarbetas i översiktsplanerna nödvändiga förutsättningar för fritidsfisket.&lt;br&gt;Länsstyrelsen deltar också i ett kontinuerligt arbete att tillvarata fiskets intres-&lt;br&gt;sen i ärenden, som faller under vattenlagen, naturvårdslagen och miljöskydds-&lt;br&gt;lagen. Tidigt tillträde för länsstyrelsen i planeringen och i samråd möjliggör&lt;br&gt;ett effektivare tillvaratagande av fiskets intressen. Länsstyrelsens roll som in-&lt;br&gt;formatör är här en viktig del i fiskevårdsarbetet. Länsstyrelsens arbete med att&lt;br&gt;tillskapa skydd för områden av högt bevarandevärde säkerställer i flera fall&lt;br&gt;också fiskets intressen. Som exempel kan nämnas marina reservat. Utred-&lt;br&gt;ningen har inte heller tagit upp fisketillsynen som en del av fiskevården. Läns-&lt;br&gt;styrelsen anser att fisketillsynsverksamheten fyller en viktig funktion i skyd-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det av de för kustfisket intressanta arterna. Särskilt gäller det arter som hum-&lt;br&gt;mer, lax, öring, havskräfta och torsk. Behovet av fisketillsyn har kraftigt ökat&lt;br&gt;genom den nya fiskelagens tillkomst och nya bestämmelser för fisket. Medel&lt;br&gt;till fisketillsynen bör kraftigt förstärkas. Det är möjligt att lokalt kunna kombi-&lt;br&gt;nera funktion av landningskontroll av fisk och fisketillsynsverksamhet. Det är&lt;br&gt;viktigt att medel regelmässigt avsätts för fisketillsynsarbetet, så att verksam-&lt;br&gt;het och kompetens kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar också på avsättningsproblematiken, att kunna tillgodo-&lt;br&gt;se marknaden med lämpliga varor vid lämplig tidpunkt till rätt pris. Detta är&lt;br&gt;en fråga som ofta diskuteras och olika försök har gjorts. Under hösten 1993&lt;br&gt;har i Lysekil påböljats ett projekt med en sumpningsanläggning för blötdjur.&lt;br&gt;Projektet stöds ekonomiskt av länsstyrelsen via Stiftelsen Bohus Promotion&lt;br&gt;och Gullmamfonden. Anläggningen skall lagra blötdjur under kontrollerade&lt;br&gt;former, distribuera och marknadsföra. På detta vis skall kontinuitet i leveran-&lt;br&gt;ser kunna skapas. Länsstyrelsen vill understryka angelägenheten av utvärde-&lt;br&gt;ring av nya fiskelagen. Det är viktigt att länsstyrelsens erfarenheter här kan&lt;br&gt;tillgodogöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det finns möjligheter till kompletteringssysselsättnig i&lt;br&gt;skärgården. Vattenbruket liksom kustfisket kan vara en sådan sysselsättning.&lt;br&gt;Länsstyrelsen har genom projektmedel, glesbygdsstöd m.m. sedan länge va-&lt;br&gt;rit engagerad i vattenbruket i länet. Länsstyrelsen har inget att erinra mot de&lt;br&gt;förslag till ytterligare utredningar och studier som föreslås. Dessa bör dock&lt;br&gt;utföras i nära samarbete med länsstyrelserna som har kvalificerade kunskaper&lt;br&gt;om odlingarnas miljöpåverkan, fisksjukdomar och i viss mån även om vatten-&lt;br&gt;brukets ekonomi. Musselodlingen i länet är nu framgångsrik inte minst på ex-&lt;br&gt;portsidan. Det är en resurs som inte utnyttjas fullt ut och borde kunna utveck-&lt;br&gt;las mer. Det återstår mycket forskning och utvecklingsarbete innan det går att&lt;br&gt;satsa på nya verksamheter inom området. De åtgärder för att främja utveck-&lt;br&gt;lingen inom vattenbruket som föreslås är därför av stor vikt. Musselodlingens&lt;br&gt;framtid är mycket avhängig en säker och löpande kontroll av musslorna med&lt;br&gt;avseende på konsumtionshygien. Analyserna är kostsamma. Ett riktat stöd&lt;br&gt;från samhällets sida till denna verksamhet skulle stärka näringen i sin helhet&lt;br&gt;och bör kunna återföra medel från de exportmöjligheter som finns. De statliga&lt;br&gt;lånegarantier som finns att tillgå kan få stor betydelse vid expansion av nä-&lt;br&gt;ringen, då banker och andra kreditinstitutioner blivit mer restriktiva. Även tek-&lt;br&gt;nikutvecklingen ställer krav på kapital. Bl.a. områdena lasthanterings- och&lt;br&gt;transportsystem, hygien och kvalitetskrav men även biomedicin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län: Förslaget innebär att FoU-verksamhet&lt;br&gt;rörande fisksjukdomar samt biologisk mångfald och bevarande av arter lyfts&lt;br&gt;fram. Därigenom förstärks insatser inom områden som utgör hörnpelare för&lt;br&gt;vården av fiskbestånd. I sammanhanget kan även betonas behovet av fiske-&lt;br&gt;kologisk forskning. Ämnesområdet innefattar bl.a. möjligheten att utveckla&lt;br&gt;skördestrategier för fiskbestånd som beskattas för hårt. Överutnyttjande är ett&lt;br&gt;av fiskets största problem och en anpassning till olika beskattningsmodeller är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en angelägen målsättning för skötseln av sjöar och vattendrag med attraktiva&lt;br&gt;bestånd av bl.a. laxfiskar. För Jämtlands län är bl.a. bevarandefrågor med&lt;br&gt;inriktning på strömmande vatten inkl, ändamålsenliga regleringar av sport-&lt;br&gt;fisket av mycket stort intresse. Ett förslag till forskningsprogram med denna&lt;br&gt;inriktning har på länsstyrelsens uppdrag tagits fram inom vattenbruksinstitu-&lt;br&gt;tionen, Sveriges lantbruksuniversitet, i Umeå. I programförslaget föreslås&lt;br&gt;den biologiska mångfalden som sammanhållande tema för forskning kring&lt;br&gt;Ammerån. En central fråga är hur människans utnyttjande av resurser i och&lt;br&gt;kring ån, t.ex. i form av fiske och skogsbruk, kan ske utan att mångfalden&lt;br&gt;utarmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de finansieringskällor, som kommit fisket till del i Jämtlands&lt;br&gt;län ingår ett särskilt stöd från regeringen inom ramen för ”Jämtlandspaketet”.&lt;br&gt;Anslaget om totalt 5 miljoner kronor har använts till fiskevårdsåtgärder under&lt;br&gt;en 3-årsperiod (1991-1993).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen hänvisar till vad som sagts om fiskets betydelse för gles-&lt;br&gt;bygd i Norrlands inland. Fisketurismen är exempel på ett område som ger&lt;br&gt;mycket goda effekter av regionalekonomiska insatser. Satsningar på att ta&lt;br&gt;tillvara och utveckla denna sektor bör ses som en riksangelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen delar utredningens syn på möjligheterna att utveckla insjö-&lt;br&gt;fisket och öka avsättningen av fiskarter som gädda, abborre, ål, sik och sik-&lt;br&gt;löja. Exportinsatser inriktade på Europamarknaden med fiskprodukter från&lt;br&gt;svenska insjöar utgör en till stora delar outnyttjad möjlighet. I de fiskeplaner&lt;br&gt;som tagits fram av länsstyrelsen för kommunerna i länets östra delar ingår&lt;br&gt;åtgärder för att utveckla ett näringsmässigt fiske. Målsättningen är bl.a. att&lt;br&gt;utveckla en produktion av högprisprodukter (ål, sikrom) för den inhemska&lt;br&gt;marknaden samt gädda, abborre och lake för exportmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnittet behandlar ett flertal angelägna områden, bl.a. behovet av en pro-&lt;br&gt;ducentorganistion, ett ersättningssystem vid stormskador, fortsatta undersök-&lt;br&gt;ningar över vattenbrukets miljöpåverkan, FoU-insatser vid avel, fisksjukdoms-&lt;br&gt;frågor samt en effektiviserad vattenbruksstatistik. Med hänsyn till vattenbru-&lt;br&gt;kets fortsatta utveckling samt situationen för vildfiskbestånd vill länsstyrelsen&lt;br&gt;särskilt betona vikten av förebyggande insatser mot fisksjukdomar. Ett posi-&lt;br&gt;tivt fisksjukdomsläge är av avgörande betydelse såväl för länets mer än 100&lt;br&gt;vattenbruksföretag som för fisketurismen. Internationellt sker för närvarande&lt;br&gt;svenska EES-förhandlingar med målsättningen att förhindra införsel av smitt-&lt;br&gt;samma fisksjukdomar till landet via vattenbruksprodukter på en marknad utan&lt;br&gt;gränskontroll. Sverige ansöker därvid om att bli frizon för vissa virussjukdo-&lt;br&gt;mar. Därtill söks s.k. tilläggsgarantier för andra sjukdomar och smittämnen.&lt;br&gt;Det är ytterst angeläget att överenskommelser kan nås om importstopp av fisk&lt;br&gt;från regioner i Europa där dessa fisksjukdomar förekommer. Beträffande ett&lt;br&gt;ökat statistikbehov utvecklar länsstyrelsen för närvarande ett omfattande data-&lt;br&gt;register för länets fiskodlingar. En god kompetens om den samlade fiskodlings-&lt;br&gt;produktionen byggs upp, som kan klara de behov av information om verk-&lt;br&gt;samhetens inriktning m.m. som utredningen påtalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län: Utredningen förordar att en särskild fiske-&lt;br&gt;vårdsavgift skall tas ut för att på det sättet få medel till bl.a. fiskevårdande&lt;br&gt;insatser. Frågan om en allmän fiskevårdsavgift har debatterats under en följd&lt;br&gt;av år. Olika utredningar har lagt fram förslag om införande av en sådan. Svå-&lt;br&gt;righeten att kunna administrera en sådan avgift och formerna för att ta in den&lt;br&gt;har gjort att förslag om sådan avgift hittills avvisats. Länsstyrelsen anser att&lt;br&gt;de skäl mot en avgift som tidigare anförts kvarstår. Utredningen har i vart fall&lt;br&gt;inte redovisat några nya metoder som skulle göra det enklare att ta in avgiften&lt;br&gt;än vad tidigare utredningar förutsett. Enligt länsstyrelsens mening är det be-&lt;br&gt;tydligt bättre att finanisera fiskevårdsinsatser genom restitution av bensin-&lt;br&gt;skattemedel. Utredningen föreslår en sådan men föreslår samtidigt att restitu-&lt;br&gt;tionen skall gå tillbaka till enskilda fiskare. Enligt länsstyrelsens mening bör i&lt;br&gt;stället restitutionen i dess helhet gå till Fiskeriverket, som sedan har att använ-&lt;br&gt;da medlen för fiskevårdsinsatser av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen anser i likhet med utredningen det vara rimligt att en till-&lt;br&gt;synsavgift utgår för vattenbruket speciellt med hänsyn till att dessa anlägg-&lt;br&gt;ningar ofta orsakar klagomål från allmänheten vilket kräver besök på platsen&lt;br&gt;för att reda ut eventuella missförhållanden. Enligt länsstyrelsens mening bor-&lt;br&gt;de en viss ”bonus” på avgiften kunna utgå och kopplas till odlingens närsalt-&lt;br&gt;utsläpp (p) i relation till produktion och ej till odlingens storlek. I samband&lt;br&gt;med utbrott av sjukdomar i vattenbruksföretagen drabbas dessa ofta av stora&lt;br&gt;kostnader vid sanering av odlingsutrustning och andra åtgärder vilka vidtages&lt;br&gt;för att erhålla en sjukdomsfri odling. Länsstyrelsen anser att sjukdomsbekämp-&lt;br&gt;ningen skulle effektiviseras och underlättas om sjukdomsdrabbade vattenbruks-&lt;br&gt;företag kunde få statligt stöd i form av bidrag (avskrivningslån) till anskaff-&lt;br&gt;ning av utrustning och ny teknik i samband med sjukdomsbekämpning. Av&lt;br&gt;denna anledning föreslår länsstyrelsen att i Förordning om statligt stöd till&lt;br&gt;yrkesfisket m.m. (1993:382) görs erforderliga ändringar för att möjliggöra&lt;br&gt;detta stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län har inga direkta kommentarer till de&lt;br&gt;FoU-områden som utredningen särskilt pekat på men vill understryka vikten&lt;br&gt;av en helhetssyn på fisket och behovet av forskning som t.ex. kan belysa vil-&lt;br&gt;ka ekonomiska effekter ett havsfiske efter lax har för ett turistinriktat fiske&lt;br&gt;efter lax i Norrlands inland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett stöd för investeringar i redskap med bättre se-&lt;br&gt;lektivitet införs men vill samtidigt begränsa det till investeringar i större om-&lt;br&gt;fattning. Om man då har som utgångspunkt investeringar i våra större fiske-&lt;br&gt;artyg innebär det att småskaligt kustfiske utesluts från stödet. Om stödet be-&lt;br&gt;gränsas enligt utredningens förslag bör ändå investeringen sättas i relation till&lt;br&gt;fiskeföretagets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningens delbetänkande föreslogs ett transportstöd för fisket i Bott-&lt;br&gt;niska viken vilket motiverades av långa avstånd och gles befolkning. Läns-&lt;br&gt;styrelsen anser att dessa motiv är mycket starka och stämmer också väl över-&lt;br&gt;ens med de positioner som Sverige slagit fast i EG-förhandlingarna. Det re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gionalpolitiska stödet för fisket bör alltså begränsas till de områden som före-&lt;br&gt;slagits i utredningens delbetänkande. Utöver långa avstånd och gles befolk-&lt;br&gt;ning missgynnas fisket i Bottniska viken av de klimatmässiga förutsättning-&lt;br&gt;arna som på ett mycket påtagligt sätt påverkar lönsamheten i fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kustnära fisket är ofta väl anpassat till beståndssituationer och medför&lt;br&gt;överfiskning av fiskbestånden. Det kustnära fisket har goda förutsättningar att&lt;br&gt;bedrivas med lönsamhet om fiskbestånden är normala. Närheten till fiskeplat-&lt;br&gt;serna och små investeringar är grunden för kustfiskets lönsamhet. Ett stort&lt;br&gt;problem för det kustnära fisket i dag är att de överfiskningar av fiskbestånden&lt;br&gt;som sker i havsfisket drabbar även kustfisket och därför är det viktigt att man&lt;br&gt;vid fördelning av kvoter och effort-begränsningar verkligen tillämpar en hel-&lt;br&gt;hetssyn på fisket. Utredningen behandlar endast översiktligt kompensations-&lt;br&gt;utsättningars betydelse för laxfisket och ”sjukdomen M74”. Det bör i detta&lt;br&gt;sammanhang nämnas att effekter av M74 drabbar naturlaxbestånden på ett all-&lt;br&gt;varligare sätt än den odlade laxen. Fisket som underlag för turism har stora&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter både i kustområden men kanske framför allt inlands-&lt;br&gt;och fjällområden. Den viktigaste förutsättningen för denna verksamhet är&lt;br&gt;dock att det finns fisk och detta måste beaktas när beslut tas om fiskeresur-&lt;br&gt;semas fördelning. Här krävs en helhetssyn på fisket. Det finns relativt stora&lt;br&gt;brister i dagens fångststatistik och utredningens förslag om kompletteringar&lt;br&gt;genom enkäter m.m. är bra. Enkäter är emellertid rätt komplicerade och det&lt;br&gt;som saknas är helt enkelt resurser för genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här som på många andra ställen föreslår utredningen utsättningar för att&lt;br&gt;förbättra tillgången på fisk. Länsstyrelsen finner det dock tveksamt att i all-&lt;br&gt;männa ordalag föreslå utsättningar av lax och öring mer eller mindre generellt&lt;br&gt;när det finns så många exempel på att omfattande utsättningar av dessa arter&lt;br&gt;på ett allvarligt sätt skadar de naturliga bestånden. Ett väl anpassat fisketryck&lt;br&gt;och åtgärder av biotopkaraktär är de medel som framför allt bör användas in-&lt;br&gt;om fiskevården såväl i sötvatten som kust- och havsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som länsstyrelsen tidigare framhållit bör det regionala stödet i första hand&lt;br&gt;användas som kompensation för klimatmässiga och demografiska förhållan-&lt;br&gt;den på norrlandskusten. Detta synes också vara utredningens uppfattning&lt;br&gt;liksom Sveriges förhandlingsposition i EG-förhandlingama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund stöder förslagen om forskning och utveck-&lt;br&gt;ling baserade på fiskråvara från arter som det i dag är svårt att få avsättning&lt;br&gt;för. Detta torde också falla inom ramen för de åtgärder som stöds av EG/EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund: Ett kustnära fiske är en förutsättning för&lt;br&gt;en levande skärgård med bosättning hela året och inte bara under sommar-&lt;br&gt;månaderna. SFR instämmer i de synpunkter beträffande förutsättningar för&lt;br&gt;det kustnära fisket som framföres. Förbundet vill i detta sammanhang särskilt&lt;br&gt;peka på förslaget om att avskaffa skatten på bensin som användes av yrkes-&lt;br&gt;fiskefartyg. Härigenom skapas rättvisa på detta område, eftersom med dagens&lt;br&gt;system de fiskare som använder sig av bensindrivna båtar missgynnas jäm-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fört med dem som använder skattebefriad dieselolja. Bensindrivna, snabba&lt;br&gt;mindre båtar användes i kustnära och småskaligt fiske, t.ex. ålfiske, där&lt;br&gt;många redskap på olika platser långt från varandra skall vittjas på samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att bildande av fiskevårdsområden är en av hörnste-&lt;br&gt;narna i den svenska fiskevården och föreslår inga ändringar. Samtidigt pekas&lt;br&gt;på att problem uppstått kring nyttjandet av vatten mellan fiskevårdsområden&lt;br&gt;och enskilda yrkesfiskare, vilket hårt drabbat berörda yrkesfiskare. SFR till-&lt;br&gt;styrker därför utredningens förslag att Fiskeriverket bör ges i uppdrag att gö-&lt;br&gt;ra en genomgång av problemets omfattning och att göra en teknisk översyn&lt;br&gt;av lagen om fiskevårdsområden för att vid behov lämna förslag på ändring&lt;br&gt;för att bättre tillgodose yrkesfiskets intressen. Förbundet vill uppmärksamma&lt;br&gt;departementet på det förhållandet an Jordbruksministerns direktiv om främ-&lt;br&gt;jande av insjöfisket inte uppfylls av ett utredningsförslag. Särskilt i de stora&lt;br&gt;sjöarna upplever yrkeskåren en stark negativ press i dag. Detta gäller särskilt&lt;br&gt;Vänern och de allokeringsproblem som döljs bakom biologisk argumentation.&lt;br&gt;Detta bör på allvar uppmärksammas av departementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenbrukarnas riksförbund: Det framskymtar i utredningen men kun-&lt;br&gt;de gott ha klarlagts tydligare att vattenbruket i många avseenden kan jäm-&lt;br&gt;ställas med annan djurproduktion. Samma möjligheter, rättigheter och skyldig-&lt;br&gt;heter bör enligt VRF gälla som för andra ”areella näringar”. Speciellt bör en&lt;br&gt;likartad tillsynsavgift uttas på 1 500 kr årligen vid en produktion av mer än&lt;br&gt;100 ton fisk per år. Utredningen nöjer sig med att föreslå en begränsning av&lt;br&gt;tillsynsavgiften. VRF anser också att samma regler som gäller för fiske, jord-&lt;br&gt;bruk och renskötsel när det gäller uppförande av ekonomibyggnader vid&lt;br&gt;tillämpning av plan- och bygglagen också skall gälla vattenbruk. VRF är kri-&lt;br&gt;tiskt till utredningens förslag an foderregleringsmedel bör kunna användas för&lt;br&gt;enskilda företag, som önskar ställa om sin produktion till förmån för året-runt&lt;br&gt;försäljning av färsk fisk. VRF har en längre tid arbetat för en sådan omställ-&lt;br&gt;ning, men ekonomiska svårigheter har medfört att odlingsföretagen inte har&lt;br&gt;haft kraft att genomföra omläggningen av sin produktion. Ett tillfälligt omställ-&lt;br&gt;ningsstöd under 2-3 års tid var därför ett av VRF:s viktigaste förslag i utred-&lt;br&gt;ningen. Utredningen har kommit till samma slutsats som VRF om behovet av&lt;br&gt;ett omställningsstöd, men föreslår alltså att odlarnas egna inbetalade pengar&lt;br&gt;skall användas. Branschen har dock i nuvarande läge, där de senaste fem&lt;br&gt;årens svaga marknadsläge har förstört odlarnas kapitalsituation, behov av uti-&lt;br&gt;från kommande stödpengar. De pengar, som branschen själv har betalat in i&lt;br&gt;foderavgifter, behövs för en rad andra åtaganden, bl.a. för att bekosta mark-&lt;br&gt;nadsföring av svenskodlad regnbåge, framtagande av en kvalitetsnorm för&lt;br&gt;utsättningsfisk till sportfiskevatten, riksförbundets verksamheter och even-&lt;br&gt;tuellt stöd till Fiskhälsans verksamhet. I samband med en svensk anslutning&lt;br&gt;till EU kommer foderavgiftema att försvinna och därigenom foderreglerings-&lt;br&gt;médlen. Detta betyder lägre produktionskostnader för företagen, vilket är po-&lt;br&gt;sitivt men också en omläggning av avgiftssystemet till förbundet och till för-&lt;br&gt;bundet knutna aktiviteter. Under en övergångsperiod måste det därför finnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ekonomisk reserv av foderregleringsmedel att utnyttja. Om utredningens&lt;br&gt;förslag genomförs är det en överhängande risk att svårigheter snart uppstår&lt;br&gt;beträffande övriga åtaganden. VRF föreslår därför att ca 3 miljoner kronor&lt;br&gt;årligen av stödmedel tillförs branschen under en begränsad tid. Detta skulle i&lt;br&gt;så fall vara de enda utifrån kommande medel som branschen någonsin er-&lt;br&gt;hållit, med undantag för regionalpolitiskt beslutade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att bildande av en producentorganisation (PO) skulle&lt;br&gt;vara ännu viktigare för att klara omställningen till året-runt försäljning. VRF&lt;br&gt;delar inte den uppfattningen därför att en PO i sig genererar inte de pengar&lt;br&gt;som behövs för omställningen. Tvärtom, en sådan organisation kostar pengar&lt;br&gt;att sätta upp, även om bidrag utgår för detta. Svårigheten med omställningen&lt;br&gt;ligger i att det under övergången behöver satsas pengar som man inte har och&lt;br&gt;som behöver satsas i löpande kostnader där lånegarantierna inte gäller. Det är&lt;br&gt;också mycket viktigt att denna omställning kommer till stånd omedelbart och&lt;br&gt;att därför stimulansen för detta sätts in snarast. VRF har hävdat att avgifterna&lt;br&gt;som är lagda på svenskt vattenbruk är högre än i våra nordiska grannländer&lt;br&gt;vilket ger svenska odlare sämre konkurrensläge. Utredningen tar upp dessa&lt;br&gt;aspekter utan att komma till någon klar konklusion. Man behandlar miljöavgif-&lt;br&gt;terna för sig och fiskhälsokostnader för sig. Slår man samman dessa avgifter&lt;br&gt;och tar hänsyn till odlingarnas genomsnittsstorlek, finner man dock att kost-&lt;br&gt;naderna per producerat ton är väsentligt högre i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen säger att skillnader i företagsbeskattningen etc. mellan de nor-&lt;br&gt;diska länderna ”kan vara väl så viktiga att beakta”. Utredningen medger att&lt;br&gt;inga sådana jämförelser har gjorts och det är då svårt att förstå slutsatsen i&lt;br&gt;föregående mening. I stället drar utredningen med det uttalandet bort uppmärk-&lt;br&gt;samheten från det faktum att konkurrensläget ur det perspektiv som angetts&lt;br&gt;ovan är ojämlikt. Utredningen fastslår klart och tydligt att det föreligger be-&lt;br&gt;hov av närmare studier om vattenbrukets miljöpåverkan och utveckling av&lt;br&gt;bättre mätmetoder för att kunna fastlägga detta. VRF har starkt kritiserat de hö-&lt;br&gt;ga kostnader, som i dag läggs på många odlingsföretag för recipientundersök-&lt;br&gt;ningar. Dessa spridda prover både i tid och rum ger inga som helst vetenskap-&lt;br&gt;ligt fastställda resultat, utan avkrävs odlaren mera för formens skull. Ordent-&lt;br&gt;ligt upplagda vetenskapliga försök är det enda som kan ge de svar om od-&lt;br&gt;lingarnas miljöpåverkan som man eftersträvar. Orsakerna till behovet av des-&lt;br&gt;sa undersökningar, trots tidigare gjorda försök, är att utvecklingen inom om-&lt;br&gt;rådet foder och utfodring, precis som utredningen påpekar har varit så snabb&lt;br&gt;att odlingarnas miljöpåverkan har minskat enormt. Trots det gäller de gamla&lt;br&gt;normerna vid tillståndsgivning, antingen det gäller nya eller utökade tillstånd.&lt;br&gt;Svenska odlare har betydande svårigheter att få tillräckligt stora tillstånd för&lt;br&gt;att medge god konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fisksjukdomar pekar utredningen på behovet av mer kun-&lt;br&gt;skap rent generellt, en bedömning som delas av VRF. Formuleringarna är&lt;br&gt;dock rätt svepande medan VRF har pekat på mer konkreta åtgärder för att&lt;br&gt;sänka de höga kostnader som blir ett resultat av att antalet näringsutövare är&lt;br&gt;få, samtidigt som en basorganisation för fiskhälsofrågor kräver en viss stor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lek. En åtgärd för att sänka kostnaderna är att utnyttja den veterinära basorga-&lt;br&gt;nisation som finns inom jordbruket. En annan är att kostnader inom fiskhälso-&lt;br&gt;vården som är orsakade av den allmänna fiskevårdens behov, måste bekostas&lt;br&gt;av andra än vattenbruket. Ytterligare andra åtgärder är en förstärkning av kom-&lt;br&gt;petensen och resurserna för att bl. a. medge snabbare utprovning och anpass-&lt;br&gt;ning av diagnostiska metoder och vacciner för svenska förhållanden. Exem-&lt;br&gt;pel på detta senare är andra generationens furunkulosvaccin som i Norge har&lt;br&gt;använts mycket framgångsrikt, men som inte finns tillgängligt i Sverige. Ett&lt;br&gt;annat exempel är en diagnostisk metod för BKD, den s.k. ELISA-metoden&lt;br&gt;som ännu inte är godkänd i Sverige. När det gäller smittspridning mellan od-&lt;br&gt;lade och vilda bestånd framhåller utredningen vikten av mer kunskap, vilket&lt;br&gt;är bra. Utredningen fastställer också, vilket är mycket viktigt, behovet av ett&lt;br&gt;fortsatt engagemang från samhällets sida för att uppfylla EG:s direktiv 91/67&lt;br&gt;för att behålla status av godkänd zon eller tilläggsgarantier. Utredningen näm-&lt;br&gt;ner att det finns krav på obligatorisk utslaktning vid vissa sjukdomsangrepp,&lt;br&gt;något som i sällsynta fall kan medföra ersättning till odlaren. I andra fall får&lt;br&gt;odlaren själv bekosta utslaktning och sanering utan någon som helst kompen-&lt;br&gt;sation för mycket stora ekonomiska förluster. Detta är djupt otillfredsställ-&lt;br&gt;ande, där utredningen tyvärr inte föreslår några åtgärder. All tvångsslaktning&lt;br&gt;bör enligt VRF bekostas av staten oavsett slag av sjukdom. Utredningen fram-&lt;br&gt;håller vid upprepade tillfällen behovet av mer forskning kring flera viktiga om-&lt;br&gt;råden som i hög grad berör vattenbruket. VRF instämmer helt i detta, inte&lt;br&gt;minst behovet av att stärka den tillämpade forskningen. Andra frågor tas upp&lt;br&gt;tillfredsställande av utredningen, såsom statistiken och imkuransavdraget vid&lt;br&gt;beskattningen. Utredningen pekar också på kräftfiskets, vilket i lika hög grad&lt;br&gt;bör gälla kräftodlingens, utvecklingsmöjligheter. En sista fråga som inte be-&lt;br&gt;rörts men som utredningen inte kan lastas för, därför att frågan aldrig kom&lt;br&gt;upp under utredningsarbetet, gäller de förluster som många odlare drabbas av&lt;br&gt;till följd av fridlysta arter i den vilda faunan. Sälen kan i kustodlingar orsaka&lt;br&gt;stora förluster genom att åstadkomma hål i en kasse vid försöken att komma&lt;br&gt;åt fisken inuti. Hägern orsakar också omfattande skador, även om odlaren för-&lt;br&gt;söker skydda sig genom att spänna nät och linor över odlingen. Här skulle&lt;br&gt;man då lämpligen använda samma förfarande som vid annan djurhållning för&lt;br&gt;att kompensera för förlusterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxforskningsinstitutet instämmer helt i utredningens bedömning att&lt;br&gt;forskning inom området ”samband miljö - sjukdomsfrekvens/funktionsrubb-&lt;br&gt;ningar” måste prioriteras högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LFI instämmer även i bedömningen att en ökad koncentration av tillgäng-&lt;br&gt;liga resurser till tillämpad FoU inom för fiskerinäringen vitala nyckelområden&lt;br&gt;bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LFI vill betona att förutsättningen för att erhålla en högkvalitativ fångst-&lt;br&gt;statistik är en ingående kännedom om de förhållanden under vilka fisket&lt;br&gt;bedrives. Detta innebär bl.a. att insamling av statistik för kustfiske kräver&lt;br&gt;utnyttjande av personal med god lokalkännedom. För hantering av enkäter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende icke licensierade fiskare och fritidsfiskare måste sålunda lokal&lt;br&gt;fiskeripersonal längs kusterna engageras, annars blir inte statistiken till-&lt;br&gt;förlitlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LFI understryker vikten av att samhället med all kraft verkar för att Sverige&lt;br&gt;skall uppnå och vidmakthålla status som sjukdomsfri zon efter EES-avtalets&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kungi. skogs- och lantbruksakademien: Smittskyddet blir en av de&lt;br&gt;viktigaste frågorna att beakta för framtida fiske och vattenbruk. I direktiv&lt;br&gt;91/67/EEC behandlas handeln med levande fisk och skaldjur. Detta berör&lt;br&gt;främst vattenbruksnäringen, men i det långa perspektivet även vårt fiske och&lt;br&gt;framför allt sportfisket. Frisk fisk kan bli en av våra största tillgångar inom&lt;br&gt;EG med hänsyn till bl.a. turistfisket. Frågan har klart samband med vatten-&lt;br&gt;bruket, fiskhälsokontrollen och satsningen på fisksjukdomsforskningen. Ut-&lt;br&gt;redningen föreslår att Sverige skaffar sig status som ”approved zone” sjuk-&lt;br&gt;domsfri zon. Detta kräver ett omfattande kontrollprogram med frekventa prov-&lt;br&gt;tagningar i alla odlingar. Utredningen föreslår att bidrag till sådana kontroller&lt;br&gt;skall ges. Man påpekar också att verksamheten vid Fiskhälsan AB, som del-&lt;br&gt;vis finansierats via foderavgiftsmedel måste få framtida stöd. Foderavgifts-&lt;br&gt;medlen avskaffas dock till följd av jordbruksregleringens omläggning. I SOU&lt;br&gt;1992:136 sägs att förslag om långsiktig finansiering av eventuella insatser&lt;br&gt;skall komma i slutbetänkandet. Inget specifikt nämns dock i SOU 1993:103,&lt;br&gt;om hur Fiskhälsan AB skall stödjas. Däremot tas tankegången upp om en&lt;br&gt;fiskevårdsavgift på 75 kr/år för alla sportfiskare. Detta skulle kunna ge ca 50&lt;br&gt;miljoner kronor årligen. Dessa medel skulle delvis kunna användas till fisk-&lt;br&gt;hälsovård. Inom fiskhälsovården finns problem. Fiskodlarna betalar tunga&lt;br&gt;avgifter för fiskhälsokontrollen men ersättning på grund av utslaktning med-&lt;br&gt;ges endast för virussjukdomama IPN och VHS, som omfattas av epizooti-&lt;br&gt;lagen. Däremot ges ingen ersättning för fiskbesättningar, som smittats med&lt;br&gt;Furunkulos och BKD, vilka är elakartade bakteriesjukdomar. Fiskodlingar&lt;br&gt;med dessa senare sjukdomar kan bli ett problem för närliggande odlingar.&lt;br&gt;Frisk fisk är en garanti för att bl.a. vårt sportfiske skall leva vidare. Vårt&lt;br&gt;ekonomiska utbyte är dåligt belyst i utredningen. Som exempel kan nämnas&lt;br&gt;sportfisket i Mörrumsbygden. Innan laxodlingen lades ned på grund av smitt-&lt;br&gt;samma sjukdomar inbringade fisket 18 miljoner kronor per år till turistnä-&lt;br&gt;ringen (ca 10 gånger kilopriset på den fångade laxen). Därtill kan läggas alla&lt;br&gt;turister, som kom för att se fisken i Mörrumsån. Totalt beräknades turistvär-&lt;br&gt;det till 35-40 miljoner kronor per år. Det är alltså av största vikt att vi satsar&lt;br&gt;på fiskhälsovård och fiskevård i Sverige. Med besvikelse konstaterar akade-&lt;br&gt;mien att relationen till jordbruk och skogsbruk endast nämns i förbigående.&lt;br&gt;Inte minst insjöfisket och dess outnyttjade potential kan bli ett gott tillskott i&lt;br&gt;glesbygderna. Ålfiskande bönder på Öland är ett exempel. I flera landsändar&lt;br&gt;har kräftodling blivit ett mycket viktigt tillskott för bönder med egen mark och&lt;br&gt;vattentillgångar, t.ex. på Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Akademien vill i detta remissvar framhålla att fisket är en del av det som&lt;br&gt;benämns de areella näringarna. Vi vill betona att vattenbruk liksom både kust-&lt;br&gt;fiske och insjöfiske kan vara viktiga komplement till lantbruk. Att stödja ut-&lt;br&gt;vecklingen av vattenbruk kan vara en väsentlig insats för näringslivet i gles-&lt;br&gt;bygd. Eftersom vårt vattenbruk lever under andra villkor än de som råder in-&lt;br&gt;om EG är det viktigt för fiskenäringen att exempelvis EG:s ensidiga tullmurar&lt;br&gt;för export av regnbåge undanröjs. Vid en svensk anslutning till EG försvin-&lt;br&gt;ner dagens många konkurrenshinder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Näringspolitiska åtgärder för fiskerinäringens&lt;br&gt;främjande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket: Utredningen föreslår att bensin, som används i fiskefar-&lt;br&gt;tyg skall undantas från skatt, eftersom dieselolja inte belastas med skatt vid&lt;br&gt;sådan användning. En motsvarande skattebefrielse för bensin skulle gynna&lt;br&gt;det kustnära fisket och insjöfisket, eftersom det i huvudsak är dessa typer av&lt;br&gt;fiske som nyttjar bensindrivna fartyg. Utredningen anser att skattebefriad&lt;br&gt;bensin för fiskefartyg skulle kunna märkas på samma sätt som skattebefriad&lt;br&gt;dieselolja görs i dag. Frågan om beskattningen av drivmedel för fartygsdrift&lt;br&gt;kommer att tas upp av den pågående energiskatteutredningen (Fi 1992:15). I&lt;br&gt;den utredningens uppdrag ingår bl.a. att EU-anpassa de svenska energiskatte-&lt;br&gt;bestämmelsema. Enligt de direktiv som gäller för beskattningen av mineralol-&lt;br&gt;jor inom EU skall inte bara dieselolja utan också bensin undantas från skatt&lt;br&gt;när drivmedlet används i fartyg, som bedriver yrkesmässigt fiske. RSV stäl-&lt;br&gt;ler sig tveksamt till om ett märkningssystem skulle vara en praktisk metod för&lt;br&gt;att skilja mellan beskattad och obeskattad bensin för de relativt obetydliga vo-&lt;br&gt;lymer obeskattad bensin det skulle kunna bli fråga om. Inom EU har det ny-&lt;br&gt;ligen lagts fram ett förslag till direktiv för ett enhetligt märkningssystem för&lt;br&gt;dieselolja. Något sådant märkningssystem för bensin har dock inte föresla-&lt;br&gt;gits. Utredningen menar att det är rimligt att det schablonavdrag för ökade&lt;br&gt;levnadskostnader, som RSV rekommenderat i RSV Dt 1993:21 avseende ka-&lt;br&gt;lenderåret 1993 vid fiskeresa, bör höjas till samma belopp, som medges för&lt;br&gt;löntagare vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsorten som varit för-&lt;br&gt;enad med övernattning. RSV är tveksamt till om inte det nuvarande schablon-&lt;br&gt;beloppet för avdrag för ökade levnadskostnader för yrkesfiskare normalt är&lt;br&gt;tillräckligt högt och vanligen täcker alla uppkommande merkostnader. RSV&lt;br&gt;vill här framhålla att om större ökning visas medges avdrag med styrkt be-&lt;br&gt;lopp. Vid utarbetandet av rekommendationen har kontakter hafts med företrä-&lt;br&gt;dare för Sveriges fiskares riksförbund. Vid kontakterna har inte framkommit&lt;br&gt;något, som tyder på att schablonbeloppet är för lågt. RSV avstyrker förslaget&lt;br&gt;i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att ”fisk i odling” bör vid den skattemässiga lagervär-&lt;br&gt;deringen jämställas med djur i jordbruk och renskötsel. Enligt RSV:s mening&lt;br&gt;bör särlösningar för vissa speciella branscher undvikas. Att utvidga den sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda regel som gäller för djur i jordbruk, som är en särskild ofta individua-&lt;br&gt;liserad form av tillgång och som redan innan skattereformen särbehandlades,&lt;br&gt;till fiskodling är enligt RSV:s mening principiellt fel. RSV avstyrker förslaget&lt;br&gt;om en regeländring beträffande lagervärdering av ”fisk i odling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Förslaget om att jämställa&lt;br&gt;olika typer av yrkesfisken, genom att ge yrkesfiskare med bensindrivna båtar&lt;br&gt;samma skattebefrielse som dieselanvändama har, är enligt länsstyrelsen ett&lt;br&gt;genomtänkt och bra förslag. Förslaget har särskilt gynnsam effekt på det kust-&lt;br&gt;nära fisket efter ål inom länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen föreslås åtgärder som innebär att svenskt fiske jämställs med&lt;br&gt;fisket i andra länder. Detta är naturligt med tanke på EU-anpassningen. T.ex.&lt;br&gt;föreslås en höjning av schablonavdraget för svenska yrkesfiskare till en nivå&lt;br&gt;som motsvarar den i andra länder. EU-modellen bör kunna tjäna som före-&lt;br&gt;bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insatser som görs för att underlätta yrkesfiskarnas skuldbörda är utom-&lt;br&gt;ordentligt viktiga, inte minst bland de högt belånade fiskare på västkusten&lt;br&gt;som satsat på storskaligt fiske med utgångspunkt från den lönsamhet som&lt;br&gt;fanns i detta fiske på 1980-talet. Det val av inriktning på fisket som då sked-&lt;br&gt;de, uppmuntrades i hög grad av både marknaden och fiskerimyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund: Under denna punkt finns förslag beträff-&lt;br&gt;ande både fiske och vattenbruk. FR saknar dock kreativa förslag för att främ-&lt;br&gt;ja handel och industri, som i stor utsträckning drabbats av problem. Det fram-&lt;br&gt;går att ett flertal företag har ställt in betalningarna eller försatts i konkurs be-&lt;br&gt;roende på de minskade landningarna av torsk från Östersjön, samt att företag&lt;br&gt;som arbetar med beredning av sill har avsättningsproblem till följd av EG:s&lt;br&gt;tullar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund: Lagen om särskild fartygsfond (1954:&lt;br&gt;40) upphörde att gälla 1990 och de sista avsättningarna kunde göras vid 1991&lt;br&gt;års taxering. En för fiskefartygen negativ skatteeffekt, som uppkom vid av-&lt;br&gt;skaffandet av möjligheten att göra avsättning till fartygsfond är att vid försälj-&lt;br&gt;ning av ett fartyg måste en nyinvestering i annat fartyg ske samma år för att&lt;br&gt;undvika effektivbeskattning på hela reavinsten. Detta orsakar stora problem&lt;br&gt;för fiskeföretag, som försäljer fartyg med avsikt att införskaffa ett annat far-&lt;br&gt;tyg, när detta inte kan ske under samma år. Företagsmässigt rationella inve-&lt;br&gt;steringsbeslut kan i vissa fall omöjliggöras. Denna brist i skattelagstiftningen&lt;br&gt;bör omedelbart rättas till. En lämplig lösning skulle vara en tidsfrist på 2-3 år&lt;br&gt;inom vilken kostnaden för nyinvesteringar kan kvittas mot reavinsten vid för-&lt;br&gt;säljningen av det gamla fartyget. SFR instämmer också i utredningens uppfatt-&lt;br&gt;ning att reglerna för fartygsfond skulle kunna kompletteras så att avsatta me-&lt;br&gt;del i fartygsfonder kan investeras i annan verksamhet med anknytning till fis-&lt;br&gt;ket. Enligt 23 paragrafen kommunalskattelagen har yrkesfiskare rätt till av-&lt;br&gt;drag för ökade levnadsomkostnader vid fiske utom hemorten, detta dock en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dast om resan varit förenad med övernattning utom hemorten. Enligt RSV:s&lt;br&gt;rekommendationer bör avdrag för ökade levnadsomkostnader för yrkesfis-&lt;br&gt;kare medges med 90 kr per dag, medan heldagstraktamentet för löntagare&lt;br&gt;uppgår till 180 kr per dygn. Det finns därför starka skäl, inte minst från rätt-&lt;br&gt;visesynpunkt, att i enlighet med utredningens förslag besluta om att det av&lt;br&gt;RSV rekommenderade schablonavdraget for ökade levnadsomkostnader höjs&lt;br&gt;till denna nivå. Det skall samtidigt poängteras att i det svenska yrkesfiskets&lt;br&gt;främsta konkurrentländer Norge och Danmark har fiskarna möjlighet att yrka&lt;br&gt;betydligt större avdrag vid bortovaro från hemorten, vilket försämrar de&lt;br&gt;svenska fiskarnas konkurrenskraft i hög grad. Det danska avdraget, som&lt;br&gt;nyligen godkänts av EG, är t.ex. 190 danska kronor per dag upp till 220 da-&lt;br&gt;gar, maximerat till 41 800 danska kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Kontrollorganisation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Utredningen har föreslagit att Fiskeriverket skall ut-&lt;br&gt;föra den utvidgade landningskontroll av sorteringsbestämmelser som krävs i&lt;br&gt;samband med EES-avtalet. Förslaget grundar sig på att kontrollen i EU:s re-&lt;br&gt;gelsystem är en myndighetsuppgift och utgör en del av marknadsreglerings-&lt;br&gt;systemet. Det är svårt att utifrån utredningsmaterialet ta slutgiltig ställning till&lt;br&gt;en framtida dimensionering och uppgiftsfördelning avseende landningskon-&lt;br&gt;trollen. Uppgiftens art, om den är normerande eller kontrollerande, och EES-&lt;br&gt;avtalets krav är avgörande för hur uppgiften lämpligen bör hanteras. Stora för-&lt;br&gt;ändringar genomförs nu inom fiskeadministrationen i samband med EES-avta-&lt;br&gt;let. I ett övergångsskede bör försiktighet råda så att inga nya kontrollfunktio-&lt;br&gt;ner byggs upp. Staten bör för närvarande inte heller ta ett större ansvar än vad&lt;br&gt;som krävs enligt EES-avtalet. Att under en övergångsperiod bibehålla delar&lt;br&gt;av självkontroll, t.ex. av förstahandsmottagama, under förutsättning att detta&lt;br&gt;är tillåtet enligt EES-avtalet är ett sätt att hålla nera kostnaderna. Då kustbevak-&lt;br&gt;ningen redan har vissa uppgifter inom landningskontrollen kan ett alternativ&lt;br&gt;där kustbevakningen i framtiden ges den kontrollerande uppgiften övervägas.&lt;br&gt;Den svenska kontrollorganisationen är enligt utredningen underdimensione-&lt;br&gt;rad i förhållande till övriga EU-länder. Det är svårt att utifrån utredningens re-&lt;br&gt;dovisning värdera resursbehovet och göra direkta jämförelser då redovisade&lt;br&gt;EU-länder har en annorlunda uppgiftsfördelning mellan sina kontrollerande&lt;br&gt;myndigheter. Som utredningen påpekar utreder Fiskeriverket i samband med&lt;br&gt;de administrativa konsekvenserna av ett EU-medlemskap också vissa kontroll-&lt;br&gt;frågor. Fortsatt analys av dimensionering och uppgiftsfördelning av behöv-&lt;br&gt;liga kontrollinsatser bör enligt RRV inkludera avvägningar av vilka insatser&lt;br&gt;som bör utföras av staten resp, näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrkte i sitt svar på delbetänkandet att Fiskeriverket får an-&lt;br&gt;svaret för kvalitetskontroll vid landningen av fisk och avsåg att återkomma i&lt;br&gt;slutbetänkandet med synpunkter på denna organisation. I föreliggande slutbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkande saknas emellertid ett mer genomarbetat förslag till organisation med&lt;br&gt;hänvisning till beroendet av de administrativa konsekvenserna i förhållande&lt;br&gt;till ett EG-medlemskap. Utredningen anser dock att den nuvarande resursen&lt;br&gt;på fyra personer inte är tillräcklig för landningskontroll. Enligt Statskontorets&lt;br&gt;uppfattning är det mycket angeläget att hålla resursförbrukningen nere inom&lt;br&gt;den offendiga sektorn. Vi emotser därför alternativa förslag till kontrollorga-&lt;br&gt;nisation utan krav på förstärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen har i yttrande den 18 januari 1993 över utredningens del-&lt;br&gt;betänkande Svenskt fiske - nuläge och utvecklingsmöjligheter erinrat om att&lt;br&gt;vår kontrollverksamhet även omfattar att bevaka landningen av fisk. Denna&lt;br&gt;verksamhet inriktas exempelvis på minimimått, ffednings- och införselbestäm-&lt;br&gt;melser, fiskeloggböcker m.m., men inte kvalitetskontroller i annan mening.&lt;br&gt;Kustbevakningen tillstyrkte i yttrandet även att Fiskeriverket ges ansvaret för&lt;br&gt;den kvalitetskontroll som ingår i marknadsregleringssystemet och förklarade&lt;br&gt;sig beredd att medverka i den kontrollen. Utredningen lägger inte fram något&lt;br&gt;nytt förslag om ett kontrollsystem utan hänvisar till att Fiskeriverket per den&lt;br&gt;15 december 1993 lämnar ett detaljerat förslag till regeringen. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen anger här sin principiella syn på en svensk kontrollfunktion. Fiskeri-&lt;br&gt;verket ansvarar för kvalitetskontrollen och landningskontrollen. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen genomför kontrollen och lägger fast dess inriktning och omfattning i&lt;br&gt;dialog med Fiskeriverket. Kustbevakningens motivering till förslaget är i&lt;br&gt;huvudsak följande: Den nya uppgiften kan inte genomföras utan resurstill-&lt;br&gt;skott. Tillskottet har enligt en av Fiskeriverket skattad ambitionsnivå - i vart&lt;br&gt;fall inledningsvis - bedömts vara 9 personer för kvalitets- och landningskon-&lt;br&gt;trollen i svenska hamnar. Kustbevakningens verksamhetsidé är att utföra&lt;br&gt;många uppgifter åt andra på uppdrag och i samverkan samt med egna per-&lt;br&gt;sonella och materiella resurser och befogenheter. I enlighet med verksamhets-&lt;br&gt;idén utför kustbevakningen redan viss landningskontroll i anslutning till övrig&lt;br&gt;fiskeövervakning och annan kontrollverksamhet. Den nya statliga uppgiften&lt;br&gt;att genomföra en kvalitetskontroll ligger i linje med myndighetens verksam-&lt;br&gt;hetsidé. Kustbevakningen skall enligt föreskrift i regleringsbrevet inrikta sin&lt;br&gt;verksamhet och utveckla den i dialog med berörda myndigheter, däribland&lt;br&gt;Fiskeriverket. Att lägga kontrollen inom kustbevakningen är också i linje med&lt;br&gt;statsmakternas krav på en minskad sektorisering, som vidare är en av grund-&lt;br&gt;stenarna i den förestående utredningen om samordning av den statliga mari-&lt;br&gt;tima verksamheten. Såvitt nu kan bedömas kan kontrollen med angiven ambi-&lt;br&gt;tionsnivå och resurstillskott utföras effektivt av kustbevakningen i kombina-&lt;br&gt;tion med andra uppgifter. Behovet av resurstillskott inom kustbevakningen&lt;br&gt;borde bli lägre än om man bygger upp en ny organisation för denna viktiga,&lt;br&gt;men resursmässigt relativt begränsade del av den samlade fiskeövervak-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk tillstyrker utredningens förslag att Fiskeriverket&lt;br&gt;får ansvaret för den nya statliga landningskontrollen som erfordras enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet. Som verket redan meddelat i yttrande angående delbetänkandet&lt;br&gt;är Livsmedelsverket den centrala myndigheten för tillsyn av fisk- och fiskpro-&lt;br&gt;dukter omfattande kontroll av hygien och redlighetsbestämmelser efter land-&lt;br&gt;ningskontrollen. Fiskeriverket och Livsmedelsverket har kommit överens om&lt;br&gt;nära samverkan vad gäller landningskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredningen föreslår att&lt;br&gt;det skall tillskapas en ytterligare kontrollorganisation utöver de två som redan&lt;br&gt;finns och att Fiskeriverket skall ha huvudansvaret för denna nya kontroll.&lt;br&gt;Länsstyrelsen anser att det är angeläget att samordna de kontrollverksamheter&lt;br&gt;som för närvarande bedrivs av dels kustbevakning, fisketillsynsmän och po-&lt;br&gt;lis, dels av Livsmedelsverket och miljö- och hälsoksyddsnämndema och dels&lt;br&gt;av regleringsföreningen Svensk Fisk. En nytillskapad organisation som leds&lt;br&gt;av Fiskeriverket och som måste ha verkställande förvaltningar och tjänstemän&lt;br&gt;utplacerade i landet kan inte innebära ett effektivt resursutnyttjande när perso-&lt;br&gt;nal med arbetsuppgifter liknande de som skall tillkomma redan finns ute i&lt;br&gt;landet. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns samhällsekonomiska vins-&lt;br&gt;ter i att kombinera uppgifter som landningskontroll med den fisketillsyns-&lt;br&gt;verksamhet som kan bedrivas. Arbetsområdena är varandra lika. Länsstyrel-&lt;br&gt;sen anser därför att Jordbruksdepartementet bör ge Fiskeriverket i uppdrag att&lt;br&gt;utreda möjligheterna, att lokalt, där landningarna ej är av sådan omfattning att&lt;br&gt;landningskontrollen kräver heltidssysselsättning kombinera landningskontroll&lt;br&gt;och fisketillsyn. Fisketillsynsmännen, som är vana att hantera fisk och som är&lt;br&gt;väl förtrogna med fiskelagstiftningen, är personer som efter kompletterande&lt;br&gt;utbildning i fiskhantering, m.m. väl skulle kunna sköta landningskontroller-&lt;br&gt;na, som en deltidssysselsättning. Det skulle innebära en viss förstärkning av&lt;br&gt;utkomstmöjligheterna för några personer, inom kustområden, där sysselsätt-&lt;br&gt;ningsläget är besvärligt. Länsstyrelsen anser att landningskontrollen utgör en&lt;br&gt;mycket viktig funktion inom fiskerinäringen. Det är viktigt att tillräckligt med&lt;br&gt;medel avsätts for denna verksamhet, som för främjande av inhemsk konsum-&lt;br&gt;tion och för export av fisk- och kräftdjur är så betydelsefull. Utbildningsbeho-&lt;br&gt;vet för landningskontrollanter skall här särskilt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fiskeriverket: Utredningen föreslår att reserverade medel i prisreglerings-&lt;br&gt;kassan avsättes for olika åtgärder. Dock har inga bestämda belopp avsatts för&lt;br&gt;produktutveckling och redskapsutveckling. Fiskeriverket föreslår att 2 miljo-&lt;br&gt;ner kronor från prisregleringskassan avsättes för vart och ett av dessa ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har redovisat vilka behov av fiskevård som finns. Man har&lt;br&gt;också klargjort vilka tillgängliga medel som står till förfogande. Medel be-&lt;br&gt;hövs också för den forskning och utveckling som behövs för en framgångs-&lt;br&gt;rik fiskevård. Fiskeriverket delar utredningens uppfattning om att behovet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ytterligare medel är mycket stort och att man därför bör ta upp frågan om en&lt;br&gt;allmän fiskevårdsavgift på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: Prisregleringskassan beräknas innehålla 42 miljoner&lt;br&gt;kronor per den 1 juli 1994. Dessa medel föreslås enligt prop. 1992/93:184&lt;br&gt;om vissa fiskefrågor användas för att överbrygga svårigheterna för fiskeri-&lt;br&gt;näringen intill ett svenskt EU-medlemskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har inget att erinra vad gäller utredningens förslag om fördelning av&lt;br&gt;dessa kvarvarande medel. RRV anser dock att utgångspunkten för utbetalda&lt;br&gt;medel är tveksam. Fiskerinäringens verkliga behov av omställning till en livs-&lt;br&gt;kraftig näring borde ligga till grund för ett eventuellt stöd och inte det faktum&lt;br&gt;att prisregleringssystemet nu avvecklas. Därmed ifrågasätts också om det&lt;br&gt;finns särskilda behov av dessa medel oavsett ett svenskt medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV stöder tanken på ett eventuellt införande av en allmän fiskevårdsav-&lt;br&gt;gift för att finansiera behovet av fiskevård. En framtida utredning om fiske-&lt;br&gt;vårdens finansiering bör enligt RRV också ompröva behovet av andra berör-&lt;br&gt;da statliga insatser, t.ex. länsstyrelsernas medverkan genom fiskeexpertema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret: I enlighet med de överenskommelser som fattats i samband&lt;br&gt;med anpassningen till EG upphör prisregleringen på fiskets område den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1994. För återstående medel ur prisregleringskassan, 42,5 miljoner kro-&lt;br&gt;nor, lämnas förslag till användning under budgetåret 1994/95. Statskontoret&lt;br&gt;har inget att invända mot en sådan användning men kan utifrån sitt perspektiv&lt;br&gt;inte bedöma rimligheten i de olika användningsområdena. Såvitt vi kan bedö-&lt;br&gt;ma förutsätts efter den 1 juli 1995 finansiering genom EG-medel. Då förhand-&lt;br&gt;lingarna ännu inte är avslutade är det svårt att bedöma i vilken mån åtagande-&lt;br&gt;na kommer att täckas genom förhandlingsresultaten. Statskontoret förutsätter&lt;br&gt;att i den mån full kostnadstäckning ej uppnås finansiering sker på annat sätt&lt;br&gt;än genom ökade anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret beklagar att den föreslagna producentorganisationen som&lt;br&gt;finansierats genom avsättning av prisregleringsmedel med 5 miljoner kronor&lt;br&gt;ännu inte har bildats då den enligt vår uppfattning har en primär uppgift att ta&lt;br&gt;ett långsiktigt ansvar för fiskenäringens framtid. Vi förutsätter att de avsatta&lt;br&gt;medlen kvarstår och inte ingår i de nu fördelade 42,5 miljoner kronor ur pris-&lt;br&gt;regleringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksverk: Enligt direktiven till utredningen skall en analys&lt;br&gt;göras av fiskerinäringens kostnads-, marknads- och konkurrenssituation i&lt;br&gt;jämförelse med Sveriges viktigaste konkurrentländer på fiskets område. Med&lt;br&gt;utgångspunkt i en sådan analys skulle förutsättningarna för det svenska fisket&lt;br&gt;vid ett framtida medlemskap i EU kunna redovisas. En sådan analys borde en-&lt;br&gt;ligt verkets uppfattning ha funnits i block II. Avsaknaden av analys gör att det&lt;br&gt;inte är möjligt att närmare kommentera förslaget till hur de återstående medlen&lt;br&gt;ur prisregleringskassan skall användas. Enligt betänkandet utgör de återstå-&lt;br&gt;ende medlen - 42 miljoner kronor - en väsentlig grund för finansieringen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser som syftar till att effektivisera det svenska fisket och anpassa det till&lt;br&gt;nya konkurrensförhållanden. Det är emellertid svårt att se på vilket sätt försla-&lt;br&gt;get med några undantag är i linje med skapandet av ett effektivt svenskt fiske.&lt;br&gt;De nya konkurrensförhållanden som uppstår i och med ett EU-inträde gäller&lt;br&gt;sannolikt i första hand att landningar från EU-fartyg blir fritt samt att färsk sill&lt;br&gt;inte längre får något gränsskyd. Den svenska fiskberedningsindustrin kom-&lt;br&gt;mer inte längre att vara beroende av svensk sill och torsk i mån av tillgång&lt;br&gt;eftersom man har möjlighet att sluta leveransavtal med utländska fiskelag och&lt;br&gt;fiskdistributörer för att få en tryggad försörjning. Detta problem har inte alls&lt;br&gt;berörts i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk: Som Livsmedelsverket anförde i yttrande över&lt;br&gt;delbetänkandet bör medel reserveras inom ramen för kvarvarande medel till&lt;br&gt;konsumtionsfrämjande åtgärder och att de används för en långsiktig informa-&lt;br&gt;tionsinsats i syfte att öka intresset för fisk och fiskprodukter. Livsmedelsver-&lt;br&gt;ket anser att en ökning av konsumtionen av fisk är önskvärd och att åtgärder&lt;br&gt;för att främja konsumtionen av fisk är motiverade. Tillförlitliga och detalje-&lt;br&gt;rade uppgifter om fiskkonsumtionen är ett viktigt underlag för uppföljning av&lt;br&gt;olika åtgärder som syftar till att öka konsumtionen. I utredningen konstateras&lt;br&gt;att den officiella statistiken över fiskkonsumtionen delvis är bristfällig. Detta&lt;br&gt;gäller främst färsk fisk och egenfångad fisk. Enligt Livsmedelsverkets uppfatt-&lt;br&gt;ning är det önskvärt med en förbättrad och mer detaljerad statistik över fisk-&lt;br&gt;konsumtionen på nationell nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket vill peka på en uppgift om att vissa fiskvatten är ”svart-&lt;br&gt;listade” av Livsmedelsverket. Den s.k. ”svartlistningen” upphörde 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket vill betona vikten av kontroll av fisk från olika fiskevatten beträff-&lt;br&gt;ande metallföroreningar och andra främmande ämnen. Sådan kontroll utgör&lt;br&gt;nödvändig del i fiskevården. Finansiering av kontrollen bör därför ske på&lt;br&gt;samma sätt som andra fiskevårdande åtgärder. Det bör noteras att nationella&lt;br&gt;kontrollprogram för kvicksilver i fisk krävs enligt bestämmelser inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Fisket är en betydelsefull&lt;br&gt;och traditionsrik näring i Göteborgs och Bohus län. På ett stort antal öar och i&lt;br&gt;vissa kustsamhällen är fisket med därtill hörande verksamheter den huvudsak-&lt;br&gt;liga sysselsättningen. Det är därför viktigt vid de kommande diskussionerna&lt;br&gt;om ett regionalt stöd till fisket, att man också beaktar det omfattande beroen-&lt;br&gt;det av fisket i Göteborgs och Bohus läns skärgårdsområde. Länsstyrelsen vill&lt;br&gt;hävda att skärgården bör behandlas utifrån EU:s regler om stöd enligt 5 b.&lt;br&gt;Skärgården är väl avgränsade områden med specifika problem bl.a. genom&lt;br&gt;avfolkningstrend, perifert läge och fiske med tillhörande verksamheter är bas-&lt;br&gt;sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödet föreslås i sin helhet inriktat på syd- och ostkusten. Länsstyrelsen&lt;br&gt;slår fast att behovet för stärkande av kustfisket i länet som har områden med&lt;br&gt;låg samhällelig service och begränsade arbetstillfällen och där yrkesfisket där-&lt;br&gt;för är av stor betydelse bör kunna komma i fråga för regionalt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen vill här endast påpeka att dispositionen av prisregleringsme-&lt;br&gt;del bor ske utifrån ett generellt långsiktigt nyttoperspektiv. Exportfrämjande&lt;br&gt;åtgärder (bl.a. kvalitetsaspekten) bör ha hög prioriteringsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har visat hur angeläget det är att fiskevården i framtiden kan&lt;br&gt;finansieras på ett annat sätt än vad som skett under senare år. En fiskevårds-&lt;br&gt;avgift möjliggör att viktiga fiskevårdsåtgärder kan genomföras. Förslaget om&lt;br&gt;att en utredning tillsätts med uppgift att lämna lagförslag om en allmän fiske-&lt;br&gt;vårdsavgift tillstyrks. Förslaget bör upprättas i samråd med yrkesfiskets-,&lt;br&gt;fritidsfiskets- och fiskevattenägamas representanter. Länsstyrelserna, som&lt;br&gt;svarar för fiskevården i länen, bör ingå i den arbetsgrupp som skall utforma&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker utredningens förslag om en all-&lt;br&gt;män fiskevårdsavgift. För att få förståelse och acceptans för avgiften bör med-&lt;br&gt;len nyttjas till angelägna projekt som samtidigt ger god samhällsnytta. Skilda&lt;br&gt;aktörer på regional nivå bör därför ges ett avgörande inflytande över medels-&lt;br&gt;användningen. Det är vidare viktigt att alla tillgängliga medel för fiskevård&lt;br&gt;samordnas för att optimera effekterna. Länsstyrelsen anser att avgiftsmedlen&lt;br&gt;bör fördelas på regionala fonder i relation till fiskets omfattning och att läns-&lt;br&gt;styrelserna bör ges ansvar för förvaltningen. Detta möjliggör ett enkelt sam-&lt;br&gt;rådsförfarande med regionala sportfiske-, yrkesfiske- och fiskevattenägar-&lt;br&gt;intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län noterar att 9 miljoner kronor ur prisregle-&lt;br&gt;ringskassan föreslås för utsättning av fisk och att dessa medel i första hand&lt;br&gt;skall användas för utsättning av ål och lax. Med hänvisning till vad som redan&lt;br&gt;sagts angående ålens betydelse för Kalmar län är det naturligt att ytterligare&lt;br&gt;understryka betydelsen av ålutplanteringar. Den mängd ålyngel som vandrar&lt;br&gt;in till våra kuster, vattendrag och sjöar är inte på något sätt biologiskt be-&lt;br&gt;tingad utan närmast slumpens skördar. I Kalmar län har beräknats att det är&lt;br&gt;möjligt att, med ett optimalt utnyttjande av våra kuster, utplantera ca 75 ton&lt;br&gt;sättål. Enligt Sötvattenslaboratoriet borde en sådan åtgärd resultera i en åter-&lt;br&gt;fångst av 675 ton vuxen blankål. Utredningen har också framhållit den stora&lt;br&gt;lönsamheten med ålutplanteringar. Efter den 1 juli 1995 finns inga garantier&lt;br&gt;för fortsatt ålutplantering. Länsstyrelsen vill understryka de farhågor som&lt;br&gt;utredningen hyser för det framtida ålfisket. I övrigt instämmer länsstyrelsen i&lt;br&gt;de förslag som utredningen presenterat och understryker särskilt förslagen&lt;br&gt;angående bensinskatten, skatteavdragen, skyddet av laxbeståndet, fiskevårds-&lt;br&gt;avgiften och begränsningen av fiskeansträngningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län: För fiskevården och sportfisket är&lt;br&gt;möjligheterna till slutförande av bildandet av fiskevårdsområden av utomor-&lt;br&gt;dentligt stor vikt. Fiskevattenägama ställer i de flesta fall sina vatten till för-&lt;br&gt;fogande för fiske i olika former utan några krav på avkastning. Verksamheten&lt;br&gt;är till stor nytta för människor som söker rekreation som underlag för turism&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. I många områden är fisketurismen en viktig förutsättning för boende i&lt;br&gt;glesbygd. Det kan inte vara rimligt att då kräva att den enskilde fiskerättsäga-&lt;br&gt;ren skall betala för att få upplåta sina fiskevatten och därför måste någon form&lt;br&gt;av stöd till bildande av fiskevårdsområden inforas igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När statsbidraget till fiskevård infördes i början av 1980-talet medförde det&lt;br&gt;kraftigt ökade insatser inom fiskevården. Även om anslaget var begränsat fick&lt;br&gt;intressenterna inom fiskevården en medfinansiär genom det statliga bidraget.&lt;br&gt;Länsstyrelsen (eller fiskenämndema) kunde också med statsbidraget medver-&lt;br&gt;ka till att fiskevårdsåtgärdema fick en mera långsiktig karaktär som t.ex. bio-&lt;br&gt;topvård och fiskvägar. Sedan statsbidraget i praktiken upphörde 1990 har de&lt;br&gt;allmänna fiskevårdsinsatsema minskat i länet. Förutom minskad omfattning&lt;br&gt;på fiskevården har länsstyrelsens, och därmed också Fiskeriverkets, möjlig-&lt;br&gt;heter till styrning av fiskevården minskat. Länsstyrelsen delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning att det finns ett stort behov av statliga medel för fiskevård och att&lt;br&gt;det finns motiv för att återigen föreslå införande av en fiskevårdsavgift. Läns-&lt;br&gt;styrelsen avstår från att i detta skede gå in på detaljer för en fiskevårdsavgift&lt;br&gt;men vill ändå betona vikten av att influtna avgiftsmedel användes mer eller&lt;br&gt;mindre i sin helhet för direkta åtgärder av fiskevårdskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentberedningen: Den svenska fiskerinäringen är, enligt en av ut-&lt;br&gt;redningen citerad undersökning från Chalmers tekniska högskola, mer pro-&lt;br&gt;duktionsinriktad än flertalet andra branscher, vilka är mer marknadsoriente-&lt;br&gt;rade. Marknadsföringens svaga ställning återspeglas bl.a. i brister i distribu-&lt;br&gt;tionsledet. Avsättningen av produktionen, både inom landet och på export,&lt;br&gt;har givits alltför liten uppmärksamhet. Detta är synpunkter, som sedan länge&lt;br&gt;framförts av konsumentföreträdama. Förhållandena kan ses som typiska för&lt;br&gt;reglerade sektorer, inom vilka regleringarna tillkommit för producenternas&lt;br&gt;skull och inte för konsumenternas. Utredningen lämnar trots detta få förslag&lt;br&gt;om avsättning och marknadsföring av fisk. Marknadsfrågor sägs vara ett&lt;br&gt;ansvar för näringen. Detta är en inställning som KoB delar. Dock är näring-&lt;br&gt;ens bristande förmåga till marknadsanpassning ett problem som måste upp-&lt;br&gt;märksammas. Marknadsmekanismerna har inte fått slå igenom och påverka&lt;br&gt;även i tidigare led. Resultatet har bl.a. blivit ett sill/strömmingsfiske, som är&lt;br&gt;större än vad som kan avsättas med lönsamhet, och ständiga krav på statligt&lt;br&gt;stöd. KoB vill föreslå att en del av återstående medel i prisregleringskassan&lt;br&gt;används för undersökningar inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel i prisregleringskassan har samlats upp för att finansiera fiskprisre-&lt;br&gt;gleringen. Avgifterna har tagits ut i tidigare led men får förutsättas ha övervält-&lt;br&gt;rats på konsumenterna, en uppfattning som delas av statsmakterna (prop.&lt;br&gt;1992/93:184). Den beskattning som skett av konsumenterna via fiskpriserna&lt;br&gt;har varit för stor för det avsedda ändamålet, eftersom medel kvarstår i kassan.&lt;br&gt;Det vore därför naturligt att överföra dessa medel till statsbudgeten. Rege-&lt;br&gt;ringen har dock uttalat att medlen bör användas för att stärka den svenska&lt;br&gt;fiskerinäringens konkurrensförmåga och överbrygga den nuvarande bekym-&lt;br&gt;mersamma situationen för näringen. Mot bakgrund av regeringens intentioner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser KoB att utredningen varit för lite offensiv i sina förslag till disposition&lt;br&gt;av prisregleringsmedlen. KoB anser det inte nödvändigt att en större del dis-&lt;br&gt;poneras redan under 1994/95, om inga meningsfulla projekt kan föreslås.&lt;br&gt;KoB föreslår att avsättande av medel till en undersökning över konsumenter-&lt;br&gt;nas attityder till fisk övervägs. Vidare borde efterhöras EG:s erfarenheter av&lt;br&gt;de projekt som stöds enligt ”Council Regulation (EEC) No 4042/89 of 19 De-&lt;br&gt;cember 1989 on the improvement of the conditions under which fishery and&lt;br&gt;aquaculture products are processed and marketed”. Beträffande medel för ut-&lt;br&gt;sättning och det s.k. trygghetspaketet hänvisar KoB till regeringens uttalande&lt;br&gt;att kostnaderna härför bör övertas av fisket. När det slutligen gäller förslaget&lt;br&gt;om främjande av exporten, vill KoB framhålla vikten av att medlen används&lt;br&gt;på sätt som föreslås av utredningen, nämligen för att profilera svenska pro-&lt;br&gt;dukter utomlands, och inte går till prisunderstöd vid export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fiskbranschens riksförbund stöder bl.a. förslagen rörande exportfräm-&lt;br&gt;jande åtgärder och produktuveckling. Utöver de 5 miljoner kronor som av-&lt;br&gt;satts innevarande budgetår är det viktigt att beslut fanas beträffande ytterligare&lt;br&gt;5 miljoner kronor för budgetåret 1994/95, för att en mer långsiktig exportfräm-&lt;br&gt;jande verksamhet skall kunna bedrivas. Det är i detta sammanhang viktigt att&lt;br&gt;krav inte ställs på förbrukning av totalt 10 miljoner kronor inom en viss tids-&lt;br&gt;ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker förslaget till disposition av de&lt;br&gt;42,5 miljoner kronor som beräknas återstå av prisregleringskassan för fisk&lt;br&gt;med undantag för posten Exportfrämjande åtgärder. Eftersom yrkesfiskets&lt;br&gt;producentorganisationer nybildats vid årsskiftet och ej hunnit bygga upp nå-&lt;br&gt;got eget kapital är det viktigt att tillräckliga resurser finns för att verksamheten&lt;br&gt;skall kunna bedrivas i enlighet med intentionerna. Nya beräkningsgrunder&lt;br&gt;kommer att presenteras för Jordbruksdepartementet i februari månad. Förbun-&lt;br&gt;det föreslår att till Exportfrämjande åtgärder avsättes 4,0 miljoner kronor.&lt;br&gt;SFR anser vidare att avsättningen av 5,0 miljoner kronor till producentorganisa-&lt;br&gt;tioner är otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya förutsättningar för yrkesfisket, som EES-avtalets ikraftträdande&lt;br&gt;innebär, ställer krav på särskilda åtgärder för yrkesfisket under en övergångs-&lt;br&gt;period. Förbundet vill i detta sammanhang kraftigt understryka nödvändighe-&lt;br&gt;ten av att möjligheter skapas för en fortsatt finansiering av fiskamas trygghets-&lt;br&gt;försäkring, utsättningar av fisk, regionalt stöd till ost- och sydkusten etc. un-&lt;br&gt;der tiden fram till ett eventuellt svenskt inträde i EU eller tills andra finansie-&lt;br&gt;ringsformer finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på det stora behovet av medel som kommer att finnas&lt;br&gt;för fiskevården och tar i detta sammanhang upp frågan om den fortsatta fi-&lt;br&gt;nansieringen. Några konkreta förslag läggs dock ej, även om det anses moti-&lt;br&gt;verat att frågan om införande av fiskevårdsavgift läggs fram ännu en gång.&lt;br&gt;Det föreslås därför att den särskilde utredaren får i uppdrag att i samråd med&lt;br&gt;berörda parter närmare utforma ett förslag om en allmän fiskevårdsavgift, vil-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket Sveriges fiskares riksförbund kan ställa sig bakom. Ett av villkoren för&lt;br&gt;detta är självfallet att yrkesfisket kommer att ingå i och får ta del av ett system&lt;br&gt;med fiskevårdsavgift. Det är vidare en förutsättning för att frågan skall kunna&lt;br&gt;lösas, att detta sker i samstämmighet mellan yrkesfisket, sportfisket och fiske-&lt;br&gt;vattensägama. Särskilt bör beaktas hur EU-landet Danmark i enighet löst det-&lt;br&gt;ta problem. Någon annan framgång finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund: Vad så gäller frågan om&lt;br&gt;införandet av en allmän fiskevårdsavgift har vi från Sportfiskarnas sida myck-&lt;br&gt;et klart redovisat hur förbundet ser på frågan. Det framgår också av det brev&lt;br&gt;som den 11 november 1993 tillställdes Fiskeriverkets generaldirektör Per&lt;br&gt;Wramner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund ställer sig positivt till utred-&lt;br&gt;ningens förslag om att den särskilde utredaren får i uppdrag att i kontakter&lt;br&gt;med sportfiskarnas, yrkesfiskarnas och vattenägamas företrädare undersöka&lt;br&gt;möjligheten av införandet av en allmän fiskevårdsavgift. Detta för att söka&lt;br&gt;uppnå en lösning som långsiktigt kan finansiera det stora behovet av fiske-&lt;br&gt;vårdsinsatser i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbunds del är det av väsentlig be-&lt;br&gt;tydelse, att organisationen tillförsäkras ett avgörande inflytande över hur med-&lt;br&gt;len disponeras, samt att den inbetalda avgiften används till fiskevårdande åt-&lt;br&gt;gärder av bestående karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västkustens husbehovsfiskares förbund: Som framgår av avsnitt ”5&lt;br&gt;Fiskevård” är det meningen att en eventuell fiskevårdsavgift skulle användas&lt;br&gt;till finansiering av åtgärder för att säkra tillgången på lax, öring och i viss&lt;br&gt;mån ål i insjöar samt gös. Det framhålls uttryckligen, att arterna torsk och sill&lt;br&gt;knappast kan gynnas genom de avsedda åtgärderna. Enligt vår mening gäller&lt;br&gt;samma sak praktiskt taget alla fiskslag som är föremål för husbehovsfiske på&lt;br&gt;västkusten. De från den 1 januari 1994 gällande fiskebestämmelsema förbju-&lt;br&gt;der användningen av sedvanliga husbehovsfiskeredskap inom ett stort antal&lt;br&gt;s.k. ”fredningsområden” (avser lax och öring). Dessutom är dessa sedvanliga&lt;br&gt;redskap förbjudna inom övriga områden, där man brukar kunna fånga öring,&lt;br&gt;dvs. innanför 3-meterskurvan. Vi anser därför att det skulle vara orimligt och&lt;br&gt;orättfärdigt att av husbehovsfiskarna begära en avgift, som inte alls skulle an-&lt;br&gt;vändas till nytta eller glädje för husbehovsfisket. En avgift på det sedvanliga&lt;br&gt;husbehovsfisket är också för den bofasta befolkningen här på kusten något&lt;br&gt;helt främmande och obegripligt. En eventuell fiskevårdsavgift på västkusten&lt;br&gt;bör endast avse spöfiske och bör naturligtvis vara särskilt hög för fiske i nyss&lt;br&gt;nämnda ”fredningsområden”. Enligt promemoria den 1 oktober 1991 ”måste&lt;br&gt;avgiften accepteras av de fiskande, som också bör få ett stort inflytande över&lt;br&gt;influtna medel”. Det är helt orealistiskt att tro att husbehovsfiskarna på väst-&lt;br&gt;kusten kommer att acceptera en avgift för att fiska på hävdvunnet sätt. Vi är&lt;br&gt;vidare övertygade om, att vi inte kommer att kunna påverka användningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;influtna medel. Vi har inte deltagit i utredningen om fiskevårdsavgift. Vi av-&lt;br&gt;styrker bestämt införande av allmän fiskevårdsavgift på västkusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laxforskningsinstitutet: Som utredningen framhåller kommer behovet&lt;br&gt;av medel för fiskevårdande åtgärder att öka under den närmaste framtiden.&lt;br&gt;Behovet är akut beträffande Östersjölaxen, där överexploatering i fisket och&lt;br&gt;höga förluster under yngelstadiet (M74-syndromet) hotar att utradera flera&lt;br&gt;stammar. För att bemästra situationen krävs betydande insatser både inom&lt;br&gt;FoU och aktiv fiskevård (fiskeregleringar, inrättande av genbanker, stödut-&lt;br&gt;sättningar osv.). Icke minst inom sportfiskekretsar finns en utbredd förståelse&lt;br&gt;för problematiken, och även om det bästa vore om erforderliga medel kunde&lt;br&gt;tillskjutas över statsbudgeten är det troligt att man inom sportfiskarkollektivet&lt;br&gt;skulle få acceptans för en allmän fiskevårdsavgift under förutsättning att den&lt;br&gt;kunde bidraga till att förbättra den vilda laxens möjligheter att fortleva. Sanno-&lt;br&gt;likt är detta i framtiden det enda tänkbara finansieringsalternativet med tanke&lt;br&gt;på att nuvarande, redan alltför knappa, källor för bidrag till fiskevården kom-&lt;br&gt;mer att minska ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,&lt;br&gt;Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,&lt;br&gt;Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel, P. Wester-&lt;br&gt;berg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Olsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:158&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;normgivningsbemyn-&lt;br&gt;digande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;fiskelagen (1993:787)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20, 21 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 684 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 684 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt högst 25 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att under budgetåret 1994/95 statligt stöd beviljas till särskilda insatser för fisket med sammanlagt högst 25 000 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 391 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Särskilda insatser för fisket för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 391 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JoU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1994/95 under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 3 612 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Jordbruksdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:17:57</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03158</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 20:17:57</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03158</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__158.pdf</filnamn>
<filstorlek>3616912</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa fiskeripolitiska frågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C6F9912C-7FE7-44F3-96CD-1DDB8B3BDB5B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JoU24</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JoU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carin Lundberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carin Lundberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claus Zaar  och Simon Liliedahl  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claus Zaar  och Simon Liliedahl  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Bager  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Bager  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Jennehag  och Björn Samuelson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Jennehag  och Björn Samuelson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Eldensjö  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Eldensjö  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Winberg  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Winberg  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  och Chatrine Pålsson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:158&lt;br/&gt;
Vissa fiskeripolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Jo35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:158 Vissa fiskeripolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  och Chatrine Pålsson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>