<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2291357</hangar_id>
 <dok_id>GH03151</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>151</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:151</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>151</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:30</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Rättssäkerhet vid beskattningen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03151/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03151</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03151</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:151&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Rättssäkerhet vid beskattningen&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03151/prop_199394__151-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03151/prop_199394__151-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1993/94:151&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 24 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Lundgren&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås betydelsefulla förändringar i syfte att stärka den&lt;br&gt;enskildes rättssäkerhet vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att skattemyndigheternas befogenheter i skatteutred-&lt;br&gt;ningar får en tydligare reglering och att de enskildas rättssäkerhetsgaran-&lt;br&gt;tier vid tvångsutövning förstärks. Bevissäkringslagen upphävs och ersätts&lt;br&gt;med en ny lag, lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfaran-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för den enskilde att få ersättning för kostnader i ärenden&lt;br&gt;och mål om skatt föreslås utvidgade. Vidare införs en möjlighet för den&lt;br&gt;skattskyldige att få ersättning för kostnader för ställd säkerhet i anstånds-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås slutligen att betalningsoförmåga inte längre&lt;br&gt;skall utgöra grund för betalningssäkring och att den särskilda förmåns-&lt;br&gt;rätten för betalningssäkrade fordringar avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagtext&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479)&lt;br&gt;om ersättning för kostnader i ärenden och mål&lt;br&gt;om skatt, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295)&lt;br&gt;om sjömansskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231)&lt;br&gt;om automatisk databehandling vid taxerings-&lt;br&gt;revision, m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Översynen av rättssäkerheten vid beskattningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter på rättssäkerhet vid&lt;br&gt;beskattningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutredningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regelsystem &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter för en reformering av&lt;br&gt;revisionsbestämmelsema &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision enligt taxeringslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Ändamålet med revisionen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Hos vem får revision göras?&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.3 Revisionens bedrivande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.4 ADB-revision&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjemanskontroll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagande av handlingar m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvångsåtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.1 Allmänt om tvångsåtgärder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.2 Revision i den reviderades verksamhets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lokaler &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.3 Eftersökande och omhändertagande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.4 Granskning utan föregående föreläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kontrolluppgift &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6.5 Försegling&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärande- och verkställighetsfrågor vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvångsåtgärder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella frågor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagändringar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.1 Mervärdesskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.2 Lagen om punktskatter och prisreglerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.3 Tullagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9.4 Lagen om självdeklaration och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolluppgifter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anstånd med att betala in skatt m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för anstånd m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnad för ställd säkerhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt 129&lt;br&gt;Inledning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för en reform &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning av ersättning m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfärandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för processkostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättshjälpslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalningssäkring&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riskrekvisitet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den särskilda förmånsrätten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidsfrist&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadeståndsansvaret&amp;nbsp;m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Meddelararvoden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om betalningssäkring&amp;nbsp;för&amp;nbsp;skatter,&amp;nbsp;tullar&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;U ppbördslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om ersättning&amp;nbsp;för&amp;nbsp;kostnader&amp;nbsp;i ärenden&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål om skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmånsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om uppbörd av socialavgifter&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tullagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om automatisk databehandling vid&lt;br&gt;taxeringsrevision, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;U tsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rättshj älpslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten vid beskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1993:62) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrat sig över betänkandet Rättssäkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beskattningen (SOU 1993:62) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter&lt;br&gt;tullar och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i mervärdeskattelagen (1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling&lt;br&gt;vid taxeringsrevision, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i konkurslagen (1987:672),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m. m. för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfärandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift tas ut enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fbrdonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mervärdesskattelagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut&lt;br&gt;ur landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Åtgärder som får beslutas enligt denna lag är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revision i den reviderades verksamhetslokaler (5 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. eftersökande och omhändertagande av handlingar (6-9 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift (10 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsledare: den som särskilt förordnats att vara gransknings-&lt;br&gt;ledare enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling: framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetslokal: utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet&lt;br&gt;som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller skyldighet att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som bedrivs av annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo. Med verksamhetslokal avses också markområden,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som är eller kan Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;antas vara disponerade i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Proportionalitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut om åtgärd enligt denna lag får fettas endast om skälen för&lt;br&gt;åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för&lt;br&gt;den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revision i den reviderades verksamhetslokaler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även&lt;br&gt;om den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om revisionen&lt;br&gt;inte utan svårighet kan genomföras på någon annan plats. Detsamma&lt;br&gt;gäller om den reviderade inte medverkar på föreskrivet sätt, eller om det&lt;br&gt;finns en påtaglig risk att han kommer att undanhålla eller förvanska det&lt;br&gt;som får granskas, inventeras eller besiktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla&lt;br&gt;eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas, får&lt;br&gt;åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Eftersökande och omhändertagande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler med&lt;br&gt;stöd av 5 §, får handling som omfettas av revisionen eftersökas där och&lt;br&gt;omhändertas, om den inte tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål eller om&lt;br&gt;det finns en påtaglig risk att handlingen undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler i annat&lt;br&gt;fell får handling som påträffes eller granskas omhändertas om den behövs&lt;br&gt;för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När revision inte genomförs i den reviderades verksamhetslokaler,&lt;br&gt;får handling som omfettas av revisionen eftersökas i verksamhetslokal-&lt;br&gt;ema och omhändertas för granskning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns en påtaglig risk för att handlingen undanhålls eller&lt;br&gt;förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna i första stycket 2 är uppfyllda, får åtgärden&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Handlingar som omfettas av revision får, under de förutsättningar&lt;br&gt;som anges i 7 §, eftersökas och omhändertas i lokal, på förvaringsplats&lt;br&gt;eller i annat utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det finns särskild anledning att anta att handlingarna finns i lokalen, Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;på förvaringsplatsen eller i utrymmet. I fäll som avses i denna paragraf&lt;br&gt;gäller 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § I annat fäll än som avses i 7 eller 8 § får handlingar som omfättas&lt;br&gt;av ett föreläggande enligt någon av de i 1 § nämnda lagarna eftersökas&lt;br&gt;och omhändertas för granskning, om föreläggandet inte följts och det&lt;br&gt;finns särskild anledning att anta att den begärda handlingen finns hos den&lt;br&gt;som förelagts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Hos den som kan föreläggas att lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling enligt 3 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 75 a § tullagen (1987:1065), 3 kap. 50 a § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller 17 kap. 5 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:000), får räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;som rör hans verksamhet granskas utan föregående föreläggande, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att anta att handlingar av betydelse för kon-&lt;br&gt;trolluppgiftsskyldigheten kommer att påträffäs och det kan befäras att&lt;br&gt;utredningen skulle försvåras av ett föreläggande samt det finns ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket omfattar även befogenhet att eftersöka och&lt;br&gt;omhänderta handling som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen får ske i verksamhetslokalema om de handlingar som&lt;br&gt;skall granskas inte utan svårighet kan granskas på någon annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det finns särskilda skäl behöver den som uppgifterna avser&lt;br&gt;eller de uppgifter som söks inte anges i beslut om åtgärd enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Åtgärd enligt 10 § får inte beslutas för att samla in uppgifter som&lt;br&gt;en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som granskas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Vid revision får lokal, förvaringsplats eller annat utrymme&lt;br&gt;förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan föras från&lt;br&gt;platsen och det kan befäras att de annars undanhålls eller förvanskas. En&lt;br&gt;sådan åtgärd får beslutas även då handlingar som skall omhändertas&lt;br&gt;enligt 9 och 10 §§ inte omedelbart kan föras från platsen och det kan&lt;br&gt;befäras att de annars undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet att fatta beslut m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut om åtgärder enligt denna lag, utom sådan åtgärd som avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 6 och 13 §§, fettas av länsrätten på ansökan av en granskningsledare. Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;Beslut enligt 6 och 13 §§ fattas av gransknings ledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det finns en påtaglig risk att handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fetta beslut, får&lt;br&gt;granskningsledaren besluta om åtgärder enligt 5 och 7-10 §§. Beslutet får&lt;br&gt;avse endast åtgärd i verksamhetslokaler och skall omedelbart underställas&lt;br&gt;länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om beslutet skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet inte skall bestå skall insamlade&lt;br&gt;uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handlingar som får undantas m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Åtgärder enligt denna lag omfettar på den enskildes begäran inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett betydande skyddsintresse, om handlingens&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första stycket 2 får undantas endast om hand-&lt;br&gt;lingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den enskilde begär att en handling skall undantas, skall&lt;br&gt;handlingen, om granskningsledaren anser att den bör granskas, omedel-&lt;br&gt;bart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om handlingen skall undantas från granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfettas endast med tekniskt hjälpmedel bestämmer länsrätten i vilken&lt;br&gt;form eller på vilket sätt den skall tillhandahållas i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall länsrätten pröva om beslut kan fettas&lt;br&gt;utan att rätten granskar handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en handling inte omfettas av granskningen&lt;br&gt;handläggs frågan om undantagande på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fråga om upptagning som avses i 17 § andra stycket får länsrätten&lt;br&gt;besluta om sådana begränsningar i rätten att använda tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;och sökbegrepp som behövs för att en upptagning som skall undantas&lt;br&gt;från granskning inte blir tillgänglig för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en handling eller en del av en handling undantagits från&lt;br&gt;granskningen, får innehållet inte återges eller åberopas vid redogörelse&lt;br&gt;för granskningen eller annars inför myndighet. Detta gäller även om en&lt;br&gt;handling, utan beslut av länsrätten, återlämnats efter det att den begärts&lt;br&gt;undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Till beslut om åtgärder enligt denna lag skall fogas upplysningar&lt;br&gt;om möjligheterna att undanta handling samt vad som enligt 21-23 §§&lt;br&gt;gäller vid verkställighet. Den som berörs av beslutet skall omedelbart&lt;br&gt;underrättas om detta, om det inte kan befaras att det därigenom blir&lt;br&gt;svårare att genomföra åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor för verkställighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Kronofogdemyndigheten får på begäran av granskningsledaren&lt;br&gt;verkställa beslut om åtgärd enligt denna lag. Granskningsledaren får&lt;br&gt;dock verkställa beslut om åtgärder i verksamhetslokaler, om det kan ske&lt;br&gt;obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1987:1065) har tullmyndighet samma befogenheter som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om åtgärd enligt denna lag får, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet, verkställas omedelbart. Ett sådant beslut får inte utan&lt;br&gt;särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet&lt;br&gt;förfaller om verkställigheten inte påbörjats inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och annan&lt;br&gt;som berörs av beslutet skall, om inte annat föreskrivits, ha underrättats&lt;br&gt;om beslutet samt getts tillfälle att själv eller genom behörig företrädare&lt;br&gt;närvara och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skall underrättas om beslutet inte har kunnat nås med&lt;br&gt;underrättelse, får beslutet verkställas endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten får inte påböijas förrän de som har rätt att närvara&lt;br&gt;haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller dock inte om åtgärden&lt;br&gt;därigenom fördröjs i väsentlig omfattning eller om det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som berörs av ett beslut enligt 6 § skall underrättas om beslutet&lt;br&gt;omedelbart efter det att beslutet har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Åtgärder enligt denna lag skall genomföras så att de innebär minsta&lt;br&gt;möjliga olägenhet för den som berörs av dem. Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;får genomsöka lokal, förvaringsplats eller annat utrymme och, om&lt;br&gt;tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller&lt;br&gt;ta sig in på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får även i övrigt använda&lt;br&gt;tvång om det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld&lt;br&gt;mot person får dock brukas endast om kronofogdemyndigheten möter&lt;br&gt;motstånd och om det med hänsyn till ändamålet med åtgärden kan anses&lt;br&gt;försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § När en handling omhändertas på grund av ett beslut om åtgärd Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;enligt denna lag, får även pärm, mapp eller dylikt förvaringsmaterial i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken handlingen förvaras, tas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt hjälpmedel får omhändertas endast om det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upptagning för automatisk databehandling omhändertas skall, om&lt;br&gt;det är möjligt, exemplar lämnas kvar hos innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid verkställande av ett beslut om åtgärd som avser upptagning,&lt;br&gt;får endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs&lt;br&gt;för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Åtgärden får inte genomföras&lt;br&gt;via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärden genomförs får, om det är nödvändigt, användas tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel som disponeras av den granskade eller annan hos vilken en&lt;br&gt;upptagning förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och 6 §§ lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. tillämpas också vid eftersök-&lt;br&gt;ning och omhändertagande av upptagning för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Handlingar och annat som omhändertagits skall återlämnas så snart&lt;br&gt;de inte längre behövs. Därvid skall även beaktas i vilken utsträckning de&lt;br&gt;behövs i bevishänseende i ärende eller mål om skatt, tull eller avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återlämnande enligt första stycket fettas av gransknings-&lt;br&gt;ledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När ett beslut om åtgärd enligt denna lag verkställts skall bevis&lt;br&gt;över verkställigheten utfärdas. Sådant bevis skall överlämnas till den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden genomförts och annan som berörs av åtgärden. Det skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om när och var beslutet verkställts, vilka som var&lt;br&gt;närvarande samt annat av betydelse som förekommit vid verkställigheten.&lt;br&gt;Har handlingar eller annat omhändertagits skall beviset även innehålla en&lt;br&gt;förteckning över detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörig domstol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Ansökan om åtgärd, granskningsledarens beslut enligt 15 § och&lt;br&gt;begäran om undantagande enligt denna lag prövas av den länsrätt som för&lt;br&gt;det år då framställningen görs, skall pröva taxering till skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt för den som åtgärden avser. Om det&lt;br&gt;inte finns någon sådan länsrätt är länsrätten i det län behörig där beslut&lt;br&gt;om åtgärd skall verkställas eller har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;överklagande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Granskningsledares beslut enligt 6, 13 och 26 §§ får överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten ändrar granskningsledarens beslut enligt 6 § helt eller Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;delvis, får rätten besluta att insamlade uppgifter skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Det allmänna får överklaga länsrättens beslut enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om företrädare för det allmänna gäller beträffande skatt eller&lt;br&gt;avgift som tas ut enligt bestämmelserna i 1 § första stycket 1, 3-5 och 8-&lt;br&gt;11 föreskrifterna i 6 kap. 15-17 §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § I fråga om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut om&lt;br&gt;åtgärd enligt denna lag tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om&lt;br&gt;talan mot utmätning i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs be-&lt;br&gt;vissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Den&lt;br&gt;upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om säkringsåtgärd som&lt;br&gt;har verkställts före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas också vid revision eller annan kontroll av att skatt&lt;br&gt;tagits ut enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Med person som&lt;br&gt;avses i 10 § denna lag förstås därvid den som kan föreläggas enligt 27&lt;br&gt;§ lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Prop. 1993/94:151&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;dels att 3 kap. 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 5 och 8-14 §§ samt 6 kap. 10 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 3 kap. 12 a och&lt;br&gt;14 a-14 c §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att närmast före 3 kap. 13 § skall införas en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den skattskyldige att i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i föreläggandet&lt;br&gt;lämna de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av att uppgifterna i&lt;br&gt;hans självdeklaration är riktiga&lt;br&gt;eller annars för hans taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare&lt;br&gt;förelägga den skattskyldige att visa&lt;br&gt;upp kontrakt, kontoutdrag, räk-&lt;br&gt;ningar, kvitton eller liknande hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för kontroll av&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att den skattskyldige annars inte&lt;br&gt;följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;taxeringsrevision för att kontrollera&lt;br&gt;att skyldighet enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. Taxeringsrevision får&lt;br&gt;göras hos den som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) och hos&lt;br&gt;juridisk person som inte är dödsbo.&lt;br&gt;Hos andra deklarations- eller upp-&lt;br&gt;giftsskyldiga får taxeringsrevision&lt;br&gt;göras när särskilda skäl föranleder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;skattskyldig att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att uppgifterna i hans&lt;br&gt;självdeklaration är riktiga eller&lt;br&gt;annars för hans taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;taxeringsrevision för att kontrollera&lt;br&gt;att skyldighet enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. Taxeringsrevision får&lt;br&gt;göras hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Taxeringsrevision får inte&lt;br&gt;göras hos myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får även göras&lt;br&gt;för att inhämta uppgifter av be-&lt;br&gt;tydelse för kontroll av att andra till&lt;br&gt;namnet kända personer eller någon&lt;br&gt;person, som ingått viss bestämd&lt;br&gt;rättshandling med den som skall&lt;br&gt;revideras, fullgjort sin deklara-&lt;br&gt;tions- och uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som avses i första styc-&lt;br&gt;ket andra meningen får taxerings-&lt;br&gt;revision dessutom göras för att&lt;br&gt;samla in uppgifter som en för-&lt;br&gt;beredande åtgärd för kontroll av&lt;br&gt;andra än den som revideras. Sådan&lt;br&gt;revision beslutas, om den som&lt;br&gt;revideras inte är skyldig att efter&lt;br&gt;föreläggande lämna uppgifter rö-&lt;br&gt;rande personerna i fråga, av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller efter verkets&lt;br&gt;bestämmande av en skatte-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen kan antas bli&lt;br&gt;omfattande får den påbörjas även&lt;br&gt;innan deklaration skall avlämnas,&lt;br&gt;om det beskattningsår som revisio-&lt;br&gt;nen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den revidera-&lt;br&gt;de innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän&lt;br&gt;forordnas att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxeringsrevision skall om&lt;br&gt;möjligt göras på sådant sätt och på&lt;br&gt;sådan tid att den inte hindrar verk-&lt;br&gt;samheten för den som revideras.&lt;br&gt;Den får inte utan särskilda skäl&lt;br&gt;verkställas hos enskild mellan kl.&lt;br&gt;19.00 och kl. 8.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får, när det&lt;br&gt;behövs, bestämma tid och plats för&lt;br&gt;revisionen. Revisionen får verk-&lt;br&gt;ställas hos den som skall revideras&lt;br&gt;eller på annan plats. Om denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxeringsrevision skall be-&lt;br&gt;drivas i samverkan med den re-&lt;br&gt;viderade och på ett sådant sätt att&lt;br&gt;den inte onödigt hindrar verksam-&lt;br&gt;heten. För det fall den reviderade&lt;br&gt;inte samverkar finns bestämmelser&lt;br&gt;om vite i 12 § jjärde stycket och&lt;br&gt;om andra tvångsåtgärder i lagen&lt;br&gt;(1990:000) om särskilda tvångsåt-&lt;br&gt;gärder i beskattningsföifarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos&lt;br&gt;den reviderade om han medger&lt;br&gt;det. Revisionen skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medger det får revisionen göras&lt;br&gt;också i annat utrymme hos honom&lt;br&gt;än sådant som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds för verksamheten. Om revi-&lt;br&gt;sionen skall göras på någon annan&lt;br&gt;plats än hos den som skall revi-&lt;br&gt;deras, skall räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar på begäran av revisorn&lt;br&gt;överlämnas mot kvitto till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos&lt;br&gt;den reviderade skall handlingarna&lt;br&gt;på begäran överlämnas till revi-&lt;br&gt;sorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får gransk-&lt;br&gt;ning ske av räkenskaper, anteck-&lt;br&gt;ningar och verifikationer samt av&lt;br&gt;korrespondens, protokoll och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra handling-&lt;br&gt;ar som rör verksamheten granskas&lt;br&gt;om de inte skall undantas enligt&lt;br&gt;13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn även in-&lt;br&gt;ventera kassan, granska lager, ma-&lt;br&gt;skiner och inventarier samt be-&lt;br&gt;siktiga lokaler och byggnader som&lt;br&gt;används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får verkställas&lt;br&gt;för kontroll även av det löpande&lt;br&gt;beskattningsårets räkenskaper och&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision hos den&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruks bolföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) fä revisorn även inventera&lt;br&gt;kassan samt granska varulager,&lt;br&gt;maskiner och andra inventarier&lt;br&gt;som är avsedda för stadigvarande&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision är den som&lt;br&gt;revideras skyldig att genast till-&lt;br&gt;handahålla revisorn de handlingar&lt;br&gt;och lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för revisionen. Han skall&lt;br&gt;också lämna tillträde till sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision skall den&lt;br&gt;reviderade tillhandahålla revisorn&lt;br&gt;de handlingar och lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för revi-&lt;br&gt;sionen. Han skall också lämna&lt;br&gt;tillträde till utrymmen som huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utrymmen som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds i hans verksamhet, samt ge&lt;br&gt;den hjälp som behövs för gransk-&lt;br&gt;ning av handlingar och varulager&lt;br&gt;samt maskiner och andra för sta-&lt;br&gt;digvarande bruk avsedda inven-&lt;br&gt;tarier och för kassainventering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skall revideras inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten förelägga honom&lt;br&gt;vid vite att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakligen används i verksamheten&lt;br&gt;för sädan åtgärd som avses i 11 §&lt;br&gt;andra stycket och om möjligt ställa&lt;br&gt;en ändamålsenlig arbetsplats till&lt;br&gt;förfogande. Den reviderade skall i&lt;br&gt;övrigt ge den hjälp som behövs vid&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel, om inte den reviderade i&lt;br&gt;stället tillhandahåller en kopia av&lt;br&gt;upptagningen och denna utan svå-&lt;br&gt;righet kan granskas med annat&lt;br&gt;tillgängligt tekniskt hjälpmedel.&lt;br&gt;Revisorn får kontrollera att kopian&lt;br&gt;stämmer överens med den upptag-&lt;br&gt;ning som finns hos den revidera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel och&lt;br&gt;sökbegrepp användas, som behövs&lt;br&gt;för att tillgodose ändamålet med&lt;br&gt;revisionen. Granskningen får inte&lt;br&gt;verkställas via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, får skattemyn-&lt;br&gt;digheten förelägga honom vid vite&lt;br&gt;att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskapsmat-&lt;br&gt;erial och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall sä&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de&lt;br&gt;delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingar som är av betydelse för&lt;br&gt;revisionen även om den som revi-&lt;br&gt;deras skall iaktta tystnad om deras&lt;br&gt;innehåll. När det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl får länsrätten dock pä fram-&lt;br&gt;ställning av den som revideras&lt;br&gt;besluta att sådana handlingar eller&lt;br&gt;handlingar, som med hänsyn till&lt;br&gt;deras innehåll på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom, skall undantas frän revisio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingen utgörs av sådan&lt;br&gt;upptagning som avses i 11 § andra&lt;br&gt;stycket, får domstolen besluta om&lt;br&gt;sådana begränsningar i revisorns&lt;br&gt;rätt att själv använda tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att&lt;br&gt;handlingar, som enligt första styc-&lt;br&gt;ket bör undantas från granskning,&lt;br&gt;inte skall bli tillgängliga för revi-&lt;br&gt;sorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och uppgifter som skall&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä den enskildes begäran skall&lt;br&gt;från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett betyd-&lt;br&gt;ande skyddsintresse om hand-&lt;br&gt;lingens innehåll pä grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans kän-&lt;br&gt;nedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får undantas endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse är&lt;br&gt;större än dess betydelse för kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den som reviderats i&lt;br&gt;de delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling skall ges&lt;br&gt;in till länsrätten tillsammans med&lt;br&gt;föreläggandet och den begärda&lt;br&gt;handlingen eller uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas frän revi-&lt;br&gt;sion skall handlingen, om skat-&lt;br&gt;temyndigheten anser att den bör&lt;br&gt;granskas, omedelbart förseglas och&lt;br&gt;överlämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller uppgif-&lt;br&gt;ten skall undantas frän kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om upptagning, som avses&lt;br&gt;i 11 § tredje stycket, bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller pä&lt;br&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke, besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i revisorns rätt att själv&lt;br&gt;använda tekniska hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för att uppgift, som skall&lt;br&gt;undantas från granskning, inte&lt;br&gt;skall bli tillgänglig för revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift inte omfattas av&lt;br&gt;kontrollen handläggs frågan om&lt;br&gt;undantagande på sätt som anges i&lt;br&gt;14 och 14 a §§ samt i första styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits frän kontroll,&lt;br&gt;får dess innehåll inte återges eller&lt;br&gt;åberopas vid redogörelse för gran-&lt;br&gt;skningen eller annars inför myn-&lt;br&gt;dighet. Detta gäller även om en&lt;br&gt;handling, utan beslut av länsrätten,&lt;br&gt;återlämnats efter det att den be-&lt;br&gt;gärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undan-&lt;br&gt;tagande av handling eller uppgift&lt;br&gt;gäller omedelbart om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande får inte ske av&lt;br&gt;länsrättens beslut avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befrielse från skyldighet att&lt;br&gt;lämna upplysningar eller visa upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut avseende skat-&lt;br&gt;temyndighets beslut att avvisa en&lt;br&gt;begäran om omprövning såsom för&lt;br&gt;sent inkommen får inte överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling som behövs för utred- gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undantagande av handling från&lt;br&gt;taxeringsrevision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en skattemyndighets beslut att&lt;br&gt;avvisa en begäran om omprövning&lt;br&gt;såsom för sent inkommen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om revisioner som har beslutats före ikraftträdandet.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ och 6 kap. 10 § tillämpas&lt;br&gt;dock om handlingar och uppgifter begärs undantagna efter i-&lt;br&gt;kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7, 12, 16 och 21 §§ lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring for skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får&lt;br&gt;fattas om påtaglig risk föreligger&lt;br&gt;att gäldenären inte kommer att&lt;br&gt;betala fordringen och denna eller,&lt;br&gt;om flera fordringar föreligger mot&lt;br&gt;samma gäldenär, de tillhopa upp-&lt;br&gt;går till betydande belopp. Är ford-&lt;br&gt;ringen att hänföra till viss tidspe-&lt;br&gt;riod får betalningssäkring beslutas&lt;br&gt;endast om perioden har gått till&lt;br&gt;ända eller fordringen dessförinnan&lt;br&gt;har förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får&lt;br&gt;fattas om det finns en påtaglig risk&lt;br&gt;att gäldenären försöker undandra&lt;br&gt;sig att betala fordringen och denna&lt;br&gt;eller, om det finns flera fordringar&lt;br&gt;mot samma gäldenär, de tillsam-&lt;br&gt;mans uppgår till betydande be-&lt;br&gt;lopp. Är fordringen att hänföra till&lt;br&gt;viss tidsperiod får betalningssäk-&lt;br&gt;ring beslutas endast om perioden&lt;br&gt;har gått till ända eller fordringen&lt;br&gt;dessförinnan har förfallit till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får fattas endast om skälen för åtgärden&lt;br&gt;uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för&lt;br&gt;gäldenären eller för något annat motstående intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om betalnings-&lt;br&gt;säkring en fordran som inte är&lt;br&gt;fästställd, skall länsrätten häva&lt;br&gt;beslutet, om inte talan om feststäl-&lt;br&gt;lelse av fordringen eller av under-&lt;br&gt;laget för den har väckts vid dom-&lt;br&gt;stol inom sex månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet eller fordringen eller&lt;br&gt;underlaget för den inom samma tid&lt;br&gt;har fastställts i annan ordning.&lt;br&gt;Länsrätten får medge förlängning&lt;br&gt;av tidsfristen, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om betalnings-&lt;br&gt;säkring en fordran som inte är&lt;br&gt;festställd, skall länsrätten häva&lt;br&gt;beslutet, om inte talan om feststäl-&lt;br&gt;lelse av fordringen eller av under-&lt;br&gt;laget för den har väckts vid dom-&lt;br&gt;stol inom sex månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet eller fordringen eller&lt;br&gt;underlaget för den inom samma tid&lt;br&gt;har festställts i annan ordning.&lt;br&gt;Länsrätten får medge förlängning&lt;br&gt;av tidsfristen med tre månader i&lt;br&gt;taget, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om betalningssäkring hävts enligt första stycket, får ett&lt;br&gt;nytt beslut om betalningssäkring på samma grund fettas endast om talan&lt;br&gt;beträffande fordringen har väckts eller om fordringen eller underlaget för&lt;br&gt;den har festställts i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring, eller till skada för borgenären förfoga över egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt, om inte kronofogdemyndigheten medger det av&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan i övrigt av&lt;br&gt;verkställd betalningssäkring gäller&lt;br&gt;vad som föreskrivs om utmätning&lt;br&gt;i 4 kap. 29 § andra stycket, 30 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan i övrigt av&lt;br&gt;verkställd betalningssäkring gäller&lt;br&gt;vad som föreskrivs om utmätning&lt;br&gt;i 4 kap. 29 § andra stycket och 31&lt;br&gt;§ och 12 kap. 6-10 §§ och om&lt;br&gt;kvarstad i 16 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket utsökningsbalken. 1 fråga&lt;br&gt;om verkan av utmätning av egen-&lt;br&gt;dom som tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring gäller vad som&lt;br&gt;är föreskrivet i 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket utsökningsbalken om utmät-&lt;br&gt;ning av egendom som belagts med&lt;br&gt;kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §§ och 12 kap. 6-10 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Att betalningssäkring&lt;br&gt;ger förmånsrätt föreskrivs i för-&lt;br&gt;månsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring,&lt;br&gt;hastigt fäller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran&lt;br&gt;av någon av parterna säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fara att lös egendom, som&lt;br&gt;kan bli föremål för betalnings-&lt;br&gt;säkring, undanskaffas, får i avvak-&lt;br&gt;tan på rättens beslut gransknings-&lt;br&gt;ledare som avses i 2 § bevissäk-&lt;br&gt;ringslagen (1975:1027) för skatte-&lt;br&gt;och avgiftsprocessen ta egen-&lt;br&gt;domen i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fara att lös egendom, som&lt;br&gt;kan bli föremål för betalnings-&lt;br&gt;säkring, undanskaffas, får i avvak-&lt;br&gt;tan på rättens beslut gransknings-&lt;br&gt;ledare som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om särskilda tvångsåt-&lt;br&gt;gärder i beskattningsföifarandet ta&lt;br&gt;egendomen i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om betalningssäkring meddelats för en fordran som inte&lt;br&gt;är fästställd och blir fordringen senare inte slutligt festställd eller&lt;br&gt;festställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har&lt;br&gt;betalningssäkrats, har gäldenären rätt till ersättning av staten för ren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmogenhetsskada som därigenom&lt;br&gt;Ersättning lämnas endast för&lt;br&gt;skada som är av någon betydelse.&lt;br&gt;Ersättning lämnas inte för kost-&lt;br&gt;nader för biträde eller utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ar tillfogats honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ersättning för&lt;br&gt;processkostnader finns i lagen&lt;br&gt;(1989:479) om ersättning för kost-&lt;br&gt;nader i ärenden och mål om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 4, 7, 16 och 21 §§ tillämpas fortferande i fråga&lt;br&gt;om betalningssäkring på grund av ansökan som kommit in till länsrätten&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna i 12 § tillämpas fortfarande i fråga om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) Prop. 1993/94:151&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (\953-.272)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 49 § 2 mom., 78 § 1 och 2 mom. samt 102 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya moment, 78 § 2 a och 2 b mom.,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli&lt;br&gt;nedsatt eller falla bort enligt 1 mom. 1 eller som betingas av yrkandet i&lt;br&gt;omprövningsärendet eller överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i fall som avses i 1 mom.&lt;br&gt;2 och 3 med hänsyn till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt kan antas att det&lt;br&gt;belopp som avses med anståndet&lt;br&gt;inte kommer att betalas i rätt tid,&lt;br&gt;får anstånd medges endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för&lt;br&gt;beloppet. Anstånd får dock medges&lt;br&gt;utan att säkerhet ställs om an-&lt;br&gt;ståndsbeloppet är förhållandevis&lt;br&gt;ringa eller om det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Ställd säkerhet får&lt;br&gt;tas i anspråk när anståndstiden gått&lt;br&gt;ut. I övrigt skall bestämmelserna&lt;br&gt;om säkerhet i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i fall som avses i 1 mom.&lt;br&gt;2 och 3 med hänsyn till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt kan antas att det&lt;br&gt;belopp som avses med anståndet&lt;br&gt;inte kommer att betalas i rätt tid,&lt;br&gt;får anstånd medges endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för&lt;br&gt;beloppet genom en av bank utfär-&lt;br&gt;dad garantiförbindelse eller någon&lt;br&gt;annan form av borgen. Anstånd får&lt;br&gt;dock medges utan att säkerhet&lt;br&gt;ställs om anståndsbeloppet är för-&lt;br&gt;hållandevis ringa eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl. Ställd&lt;br&gt;säkerhet får tas i anspråk när an-&lt;br&gt;ståndstiden gått ut. I övrigt skall&lt;br&gt;bestämmelserna om säkerhet i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om yrkandet i omprövningsären-&lt;br&gt;det eller målet bifalls, skall kost-&lt;br&gt;nad för ställd säkerhet ersättas av&lt;br&gt;staten. Ersättningen skall jämkas&lt;br&gt;om endast en del av yrkandet bi-&lt;br&gt;falls eller om det skulle vara oskä-&lt;br&gt;ligt att ersättning lämnas. I övrigt&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 6-11 §§&lt;br&gt;lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om&lt;br&gt;skatt, m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Arbetsgivare, som enligt lag är bokföringsskyldig skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företetts for&lt;br&gt;arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid samt nummer&lt;br&gt;på för honom utfärdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning&lt;br&gt;föra anteckningar i hänseende som har sagts nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna om skatteavdrag har&lt;br&gt;följts får revision göras hos sådan&lt;br&gt;arbetsgivare, som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena. Revision får&lt;br&gt;också göras hos den som har an-&lt;br&gt;sökt om en F-skattesedel för kon-&lt;br&gt;troll av att lämnade uppgifter är&lt;br&gt;riktiga och fullständiga. Beslut om&lt;br&gt;revision meddelas av Riksskat-&lt;br&gt;teverket eller skattemyndighet. I&lt;br&gt;övrigt gäller i fråga om revision i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Det åligger varje ar-&lt;br&gt;betsgivare att efter anmaning av&lt;br&gt;skattemyndigheten lämna uppgift&lt;br&gt;om arbetstagare, utbetalda löner&lt;br&gt;och beloppet av verkställda skat-&lt;br&gt;teavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara arbetsgivare att lämna&lt;br&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;har följts. Bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 13-14 c §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i fråga om hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift som skall undan-&lt;br&gt;tas från föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av&lt;br&gt;att bestämmelserna om skatteavdrag har följts skall på skattemyn-&lt;br&gt;dighetens begäran tillhandahållas denna. Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a m o m. Om några uppgifter&lt;br&gt;i en uppbördsdeklaration, en preli-&lt;br&gt;minär självdeklaration eller en&lt;br&gt;ansökan om F-skattesedel behöver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolleras genom avstämning mot&lt;br&gt;räkenskaper, anteckningar eller&lt;br&gt;andra handlingar, får skattemyn-&lt;br&gt;digheten komma överens med ar-&lt;br&gt;betsgivaren eller den skatttskyldige&lt;br&gt;om att sådan avstämning skall&lt;br&gt;göras vid besök hos honom eller&lt;br&gt;vid annat personligt sam-&lt;br&gt;manträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b m o m. För kontroll av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, debitering eller jämkning&lt;br&gt;av preliminär skatt, verkställande&lt;br&gt;av skatteavdrag och anstånd med&lt;br&gt;att betala in skatt får inte över-&lt;br&gt;klagas. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock inte beslut med anledning av&lt;br&gt;en begäran enligt 44 § om besked&lt;br&gt;angående skyldigheten att verk-&lt;br&gt;ställa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;arbetsgivare har följt bestämmel-&lt;br&gt;serna om skatteavdrag eller att den&lt;br&gt;som ansökt om F-skattesedel läm-&lt;br&gt;nat riktiga och fullständiga upp-&lt;br&gt;gifter, får Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos arbetsgivaren eller&lt;br&gt;sökanden. Därvid gäller i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;8-14 c §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut om preliminär taxering,&lt;br&gt;debitering eller jämkning av preli-&lt;br&gt;minär skatt, verkställande av skat-&lt;br&gt;teavdrag och anstånd med att be-&lt;br&gt;tala in skatt får prövas av kam-&lt;br&gt;marrätten endast om den har med-&lt;br&gt;delat prövningstillstånd. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock inte beslut&lt;br&gt;med anledning av en begäran enligt&lt;br&gt;44 § om besked angående skyl-&lt;br&gt;dighet att verkställa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De äldre föreskrifterna i 49 § 2 mom. tillämpas fortfarande i fråga&lt;br&gt;om anstånd som meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 102 § träder i kraft den 1 oktober 1994.&lt;br&gt;Beslut som meddelats av skattemyndigheten före ikraftträdandet&lt;br&gt;överklagas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1177.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;ersättning för kostnader ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3-5, 7 och 9-11 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig som i ett ärende&lt;br&gt;eller mål haft kostnader för ombud&lt;br&gt;eller biträde, utredning eller annat&lt;br&gt;som skäligen behövts för att ta till&lt;br&gt;vara hans rätt får beviljas ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte beviljas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att lämna deklaration&lt;br&gt;eller andra uppgifter till ledning&lt;br&gt;för en myndighets beslut om skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att i skälig omfattning&lt;br&gt;genom räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;eller pä annat lämpligt sätt sörja&lt;br&gt;för att det finns sådant underlag&lt;br&gt;som behövs dels för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall kunna deklarera&lt;br&gt;eller lämna uppgifter som han är&lt;br&gt;skyldig att lämna, dels för att dek-&lt;br&gt;larationen och uppgifterna skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges eget arbete,&lt;br&gt;tidsspillan eller i övrigt för kostna-&lt;br&gt;der för sådant som den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv utfört med anledning av&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig som i ett ärende&lt;br&gt;eller mål haft kostnader för ombud&lt;br&gt;eller biträde, utredning eller annat&lt;br&gt;som skäligen behövts för att ta till&lt;br&gt;vara hans rätt skall efter framställ-&lt;br&gt;ning beviljas ersättning för kostna-&lt;br&gt;derna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;den skattskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis vinner bifall till sina yrkan-&lt;br&gt;den i ärendet eller målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ärendet eller målet avser&lt;br&gt;fråga som är av betydelse för&lt;br&gt;rättstillämpningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får beviljas endast till&lt;br&gt;den del det är oskäligt att kost-&lt;br&gt;naden bärs av den skattskyldige&lt;br&gt;med hänsyn till samtliga följande&lt;br&gt;faktorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sakens beskaffenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte beviljas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att lämna deklaration&lt;br&gt;eller andra uppgifter till ledning&lt;br&gt;för en myndighets beslut om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärendets eller målets hand-&lt;br&gt;läggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tull eller avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att i skälig omfattning&lt;br&gt;genom räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;eller på annat lämpligt sätt sötja&lt;br&gt;för att det finns sådant underlag&lt;br&gt;som behövs dels för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall kunna deklarera&lt;br&gt;eller lämna uppgifter som han är&lt;br&gt;skyldig att lämna, dels för att&lt;br&gt;deklarationen och uppgifterna skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges eget arbete,&lt;br&gt;tidsspillan eller i övrigt för kostna-&lt;br&gt;der för sådant som den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv utfört med anledning av&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ärendets eller målets utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldiges personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättningen bestäms, skall den minskas med annan ersättning som&lt;br&gt;den skattskyldige har fått eller kan antas komma att få for samma&lt;br&gt;kostnader enligt annan författning eller enligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får jämkas om den&lt;br&gt;skattskyldige vinner bifall endast&lt;br&gt;till en del av sina yrkanden i&lt;br&gt;ärendet eller målet, såvida inte&lt;br&gt;övriga yrkanden är av endast ringa&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får också ske när den&lt;br&gt;skattskyldige varit försumlig eller&lt;br&gt;har orsakat att ärendet eller målet&lt;br&gt;blivit mer omfattande än nödvän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning för kostna-&lt;br&gt;der hos andra myndigheter än&lt;br&gt;domstolar prövas av länsrätten.&lt;br&gt;Frågan prövas dock av kam-&lt;br&gt;marrätten, om denna som första&lt;br&gt;domstols instans skall pröva ett&lt;br&gt;överklagande i det ärende eller mål&lt;br&gt;som kostnaderna hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende eller mål avser en&lt;br&gt;fråga som prövas av en allmän&lt;br&gt;domstol, prövas frågan om ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader i ärendet eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om ersättning&lt;br&gt;för kostnader skall göras hos den&lt;br&gt;myndighet eller den domstol där&lt;br&gt;kostnaderna uppkommit. Framställ-&lt;br&gt;ningen skall ha kommit in innan&lt;br&gt;myndigheten eller domstolen avgör&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet av länsrätten i det län där&lt;br&gt;den tingsrätt eller skattemyndighet&lt;br&gt;som är beskattningsmyndighet är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om ersättning&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall ha&lt;br&gt;kommit in inom ett är frän utgång-&lt;br&gt;en av det år då det ärende eller&lt;br&gt;mål som kostnaderna hänför sig till&lt;br&gt;avgjordes genom lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut. Om avgörandet i ärendet&lt;br&gt;eller målet har överklagats till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, skall fram-&lt;br&gt;ställningen om ersättning dock ha&lt;br&gt;kommit in innan domstolen avgör&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte har&lt;br&gt;kommit in i tid med en framställ-&lt;br&gt;ning om ersättning, får domstolen&lt;br&gt;pröva en senare inkommen fram-&lt;br&gt;ställning endast under förutsättning&lt;br&gt;att förseningen beror på något&lt;br&gt;ursäktligt misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige har begärt&lt;br&gt;ersättning i samband med att för-&lt;br&gt;valtningsdomstolen handlägger det&lt;br&gt;mål som kostnaderna hänför sig&lt;br&gt;till, skall ersättningsfrågan avgöras&lt;br&gt;samtidigt med målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ersättningsbeslut som med-&lt;br&gt;delas i samband med avgörandet i&lt;br&gt;det mål som kostnaderna hänför&lt;br&gt;sig till, får överklagas inom den tid&lt;br&gt;som gäller för överklagande av&lt;br&gt;avgörandet i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte har&lt;br&gt;kommit in i tid med en framställ-&lt;br&gt;ning om ersättning, får en senare&lt;br&gt;inkommen framställning prövas&lt;br&gt;endast under förutsättning att förse-&lt;br&gt;ningen beror på något ursäktligt&lt;br&gt;misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten i det län där myn-&lt;br&gt;digheten är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ersättningsbeslut som med-&lt;br&gt;delas i samband med avgörandet i&lt;br&gt;det ärende eller mål som kostna-&lt;br&gt;derna hänför sig till, får överklagas&lt;br&gt;inom den tid som gäller för över-&lt;br&gt;klagande av avgörandet i ärendet&lt;br&gt;eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbeslut som meddelats&lt;br&gt;av myndighet, får överklagas av&lt;br&gt;den myndighet eller det allmänna&lt;br&gt;ombud som får överklaga det ären-&lt;br&gt;de som kostnaderna hänför sig till.&lt;br&gt;I sådant fall skall ersättningsbe-&lt;br&gt;slutet överklagas inom den tid som&lt;br&gt;följer av första stycket, dock senast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom två månader från det att&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om kostnader i ärenden och mål som anhängiggjorts&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:407.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger förmånsrätt i den Utmätning ger förmånsrätt i den&lt;br&gt;utmätta egendomen. Betalnings- utmätta egendomen.&lt;br&gt;säkring ger förmånsrätt i den egen-&lt;br&gt;dom som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;br&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet&lt;br&gt;om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett&lt;br&gt;ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom,&lt;br&gt;om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt.&lt;br&gt;Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag&lt;br&gt;av förmånsrätt finns för vissa fäll särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragraf föreskrives&lt;br&gt;om förmånsrätt på grund av utmät-&lt;br&gt;ning tillämpas även i fråga om för-&lt;br&gt;månsrätt på grund av betalnings-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;fortfarande i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1978:883.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:806.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjö- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;mansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 a § skall betecknas 19 d §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 19 a-19 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, om sjömannen uppvisat&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även annan redare än i första stycket sägs, som skall göra avdrag för&lt;br&gt;sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av Riksskattever-&lt;br&gt;ket eller skattemyndighet åligger&lt;br&gt;det sådan redare, som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket, att med-&lt;br&gt;dela de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av skatteavdrag. Reda-&lt;br&gt;re skall också efter anmaning&lt;br&gt;förete alla handlingar som behövs&lt;br&gt;för sådan kontroll, såsom kontrakt,&lt;br&gt;kontoutdrag, räkningar eller kvit-&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller skattemyndighet ålig-&lt;br&gt;ger det sådan redare, som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket, att lämna&lt;br&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;följts. Bestämmelserna i 3 kap. 13-&lt;br&gt;14 c §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller i fråga om handling eller&lt;br&gt;uppgift som skall undantas från&lt;br&gt;anmaning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelser-&lt;br&gt;na om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision verkställas hos redare som&lt;br&gt;avses i första eller andra stycket.&lt;br&gt;Beslut om revision meddelas av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller av skatte-&lt;br&gt;myndighet. I övrigt gäller i fråga&lt;br&gt;om revision i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 8-14 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över och som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag följts skall på Riks-&lt;br&gt;skatteverkets eller skattemyndighet-&lt;br&gt;ens begäran tillhandahållas dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om några uppgifter i en redovis-&lt;br&gt;ning enligt 14 § behöver kontrol-&lt;br&gt;leras genom avstämning mot räken-&lt;br&gt;skaper, anteckningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, får Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheten komma&lt;br&gt;överens med redaren om att en&lt;br&gt;sådan avstämning skall göras vid&lt;br&gt;besök hos honom eller vid annat&lt;br&gt;personligt sammanträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att be-&lt;br&gt;stämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;följts får Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos redaren. Därvid gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 8-14 c §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:505.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;(1994:00)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:00)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 17 kap. 6 § skall betecknas 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 kap. 2, 3, 5 och nya 7 §§, 20 kap. 9 § samt punkt 2 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 kap. 6 §, och i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna en ny punkt, punkt 8, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den deklarationsskyldige att i den&lt;br&gt;omfattning som anges i föreläggan-&lt;br&gt;det lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för kontroll av dek-&lt;br&gt;larationen eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige&lt;br&gt;att visa upp kontrakt, kontoutdrag,&lt;br&gt;räkningar, kvitton eller liknande&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll&lt;br&gt;av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att den deklarationsskyldige&lt;br&gt;annars inte följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;deklarationsskyldig att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling som&lt;br&gt;behövs för kontroll av dek-&lt;br&gt;larationen eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;befrielse från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna upplysningar eller visa upp&lt;br&gt;handlingar gäller även när det är&lt;br&gt;fråga om skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c&lt;br&gt;§§ taxeringslagen (1990:324) gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om handling eller upp-&lt;br&gt;gift som skall undantas frän före-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;en näringsidkare att lämna upp-&lt;br&gt;gifter om skattepliktig omsättning&lt;br&gt;av varor eller tjänster som han för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokförings skyldig enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) eller skyldig att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvat av, sålt till eller tillhan-&lt;br&gt;dahållit annan näringsidkare. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om befrielse från&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 § och&lt;br&gt;4 kap. 6 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter gäller då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av skatt enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra räkenskaper enligt jordbruks-&lt;br&gt;bokföringslagen (1979: 141) och&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo&lt;br&gt;att lämna uppgift, visa upp hand-&lt;br&gt;ling eller lämna över en kopia av&lt;br&gt;handling som rör omsättning av&lt;br&gt;varor eller tjänster som han för-&lt;br&gt;värvat av, sålt till eller tillhanda-&lt;br&gt;hållit näringsidkare (kontroll-&lt;br&gt;uppgift), om det behövs till ledning&lt;br&gt;för beskattning av denne näringsid-&lt;br&gt;kare. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c&lt;br&gt;§§ taxeringslagen (1990:324) gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om handling eller upp-&lt;br&gt;gift som skall undantas frän före-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera att deklara-&lt;br&gt;tions- eller uppgiftsskyldigheten har&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;eller för att på annat sätt få upp-&lt;br&gt;lysning till ledning för beskatt-&lt;br&gt;ningen, får skattemyndigheten be-&lt;br&gt;sluta att skatterevision skall göras&lt;br&gt;hos den som är deklarations- eller&lt;br&gt;uppgiftsskyldig. Skattemyndigheten&lt;br&gt;får också besluta att skatterevision&lt;br&gt;för kontroll av att lämnade upp-&lt;br&gt;gifter är riktiga och fullständiga&lt;br&gt;skall göras hos den som har an-&lt;br&gt;mält sig för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § får&lt;br&gt;förenas med vite, om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att det annars&lt;br&gt;inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreläggandet medför att den&lt;br&gt;som föreläggs måste lägga ned ett&lt;br&gt;betydande arbete för att fullgöra&lt;br&gt;det, får han i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till skattemyn-&lt;br&gt;dighetens förfogande för gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;skatterevision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt. Skatterevision får göras&lt;br&gt;hos den som är eller kan antas&lt;br&gt;vara bolföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller skyl-&lt;br&gt;dig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo. Revision får göras&lt;br&gt;även hos den som har anmält sig&lt;br&gt;för registrering för kontroll av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skatte-&lt;br&gt;revision i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision i 3&lt;br&gt;kap. 8-14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnade uppgifter är riktiga och&lt;br&gt;fullständiga och hos sådan repre-&lt;br&gt;sentant för utländsk företagare som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skatte-&lt;br&gt;revision i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision i 3&lt;br&gt;kap. 8-14 c §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§&lt;br&gt;mål enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut med anledning&lt;br&gt;av överklagande av beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt får inte överklag-&lt;br&gt;as.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut om anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklaration eller betala skatt får&lt;br&gt;prövas av kammarrätten endast om&lt;br&gt;den har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före i-&lt;br&gt;kraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före i-&lt;br&gt;kraftträdandet av den nya lagen.&lt;br&gt;Reglerna i 17 kap. i den nya lagen&lt;br&gt;tillämpas dock även på äldre för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Föreskrifterna om överklagan-&lt;br&gt;de i 20 kap. 9 § träder i kraft först&lt;br&gt;den 1 oktober 1994. Beslut som&lt;br&gt;meddelats av skattemyndigheten&lt;br&gt;före ikraftträdandet överklagas&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 3, 5 och 7-15 §§ samt 8 kap. 8 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 kap. skall införas föra nya paragrafer, 15 a-15 d §§,&lt;br&gt;och närmast före 3 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige&lt;br&gt;att i den omfattning som anges i&lt;br&gt;föreläggandet lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för kontroll av&lt;br&gt;att uppgifterna i en deklaration är&lt;br&gt;riktiga eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen samt prov och beskrivning&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;vidare förelägga den deklarations-&lt;br&gt;skyldige att visa upp kontrakt, kon-&lt;br&gt;toutdrag, räkningar, kvitton eller&lt;br&gt;liknande handlingar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att den skattskyldige annars&lt;br&gt;inte följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller i&lt;br&gt;fråga om befrielse från skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna upplysningar eller&lt;br&gt;visa upp handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 och 4 §§&lt;br&gt;gäller även den som utan att vara&lt;br&gt;deklarationsskyldig tillverkar,&lt;br&gt;bearbetar, säljer eller distribuerar&lt;br&gt;skattepliktiga varor eller idkar&lt;br&gt;handel med varor, som används&lt;br&gt;vid framställning av skattepliktiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara deklarationsskyldig att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av hand-&lt;br&gt;ling som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;uppgifterna i deklarationen är&lt;br&gt;riktiga eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen samt prov och beskrivning&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bolföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och annan juridisk person än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor. Bestämmelserna gäller&lt;br&gt;också den som bedriver förmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet eller annan verk-&lt;br&gt;samhet av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;uppgifter som behövs för skat-&lt;br&gt;tekontrollen kan hämtas ur anteck-&lt;br&gt;ningar eller andra handlingar som&lt;br&gt;hör till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsbo att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling rörande rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och&lt;br&gt;annan person (kontrolluppgift), om&lt;br&gt;det behövs till ledning för beskatt-&lt;br&gt;ning av den andre personen eller&lt;br&gt;för kontroll av ansökan av honom&lt;br&gt;om återbetalning av eller kompen-&lt;br&gt;sation för skatt. Om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl får även annan person&lt;br&gt;än som avses i första meningen&lt;br&gt;föreläggas att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller för att&lt;br&gt;på annat sätt få upplysning till&lt;br&gt;ledning för beslut om skatt. Skatte-&lt;br&gt;revision får företas hos den som är&lt;br&gt;eller skäligen kan antas vara skatt-&lt;br&gt;skyldig och hos den som avses i&lt;br&gt;5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får även ske för att&lt;br&gt;kontrollera att den som ansökt om&lt;br&gt;återbetalning av eller kompensation&lt;br&gt;för skatt lämnat riktiga och full-&lt;br&gt;ständiga uppgifter i sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den&lt;br&gt;som är eller kan antas vara bolfö-&lt;br&gt;ringsskyldig enligt bolföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbolfö-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1141) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om skatterevision skall&lt;br&gt;en eller flera tjänstemän förordnas&lt;br&gt;att verkställa revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevisionen får verkställas&lt;br&gt;hos den vars verksamhet skall&lt;br&gt;granskas eller pä annan plats. Om&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;skall granskas på annan plats än&lt;br&gt;där de förvaras, skall de mot kvitto&lt;br&gt;överlämnas till den som skall verk-&lt;br&gt;ställa revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får, när&lt;br&gt;det behövs, bestämma tid och plats&lt;br&gt;för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 15 och 15a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om skatterevision&lt;br&gt;skall en eller flera tjänstemän&lt;br&gt;förordnas att verkställa revisionen&lt;br&gt;(revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatterevision skall bedrivas i&lt;br&gt;samverkan med den reviderade och&lt;br&gt;på ett sådant sätt att den inte onö-&lt;br&gt;digt hindrar verksamheten. För det&lt;br&gt;fall den reviderade inte samverkar&lt;br&gt;finns bestämmelser om vite i 13 §&lt;br&gt;och om andra tvångsåtgärder i&lt;br&gt;lagen (1994:000) om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsför-&lt;br&gt;farandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos den&lt;br&gt;reviderade om han medger det.&lt;br&gt;Revisionen skall ske hos den re-&lt;br&gt;viderade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevisionen skall såvitt möj-&lt;br&gt;ligt ske på sådant sätt och pä&lt;br&gt;sådan tid att den inte medför hin-&lt;br&gt;der i verksamheten för den hos&lt;br&gt;vilken revisionen sker. Den får inte&lt;br&gt;utan särskilda skäl verkställas hos&lt;br&gt;enskild mellan kl. 19 och kl. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får granskning&lt;br&gt;ske av räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;och andra handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten. Även handlingar&lt;br&gt;som hör till den löpande redovis-&lt;br&gt;ningsperioden får granskas. Med&lt;br&gt;handling förstås framställning i&lt;br&gt;skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos&lt;br&gt;den reviderade skall handlingarna&lt;br&gt;pä begäran överlämnas till revi-&lt;br&gt;sorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra hand-&lt;br&gt;lingar som rör verksamheten gran-&lt;br&gt;skas om de inte skall undantas&lt;br&gt;enligt 15 §. Med handling förstås&lt;br&gt;framställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas, av-&lt;br&gt;lyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat sätt uppfattas endast med&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel. Den som&lt;br&gt;verkställer revisionen får ta prov&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten. Vidare får han granska&lt;br&gt;varulager, inventarier, fordon,&lt;br&gt;särskild räknarapparatur, mätappa-&lt;br&gt;ratur och tillverkningsprocesser.&lt;br&gt;Han får också prova särskild räk-&lt;br&gt;narapparatur och mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får besluta att kassainventering får göras vid&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken revisionen sker är&lt;br&gt;skyldig att utan dröjsmål tillhanda-&lt;br&gt;hålla de handlingar som skall&lt;br&gt;granskas och lämna tillträde till&lt;br&gt;sådana lokaler, upplagsplatser och&lt;br&gt;andra utrymmen som huvudsakli-&lt;br&gt;gen används i hans verksamhet.&lt;br&gt;Han skall också lämna upplysning-&lt;br&gt;ar och på annat sätt lämna det&lt;br&gt;biträde som krävs för att kontroll-&lt;br&gt;åtgärder enligt 11 § skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer skatterevi-&lt;br&gt;sion skall på begäran ges tillfälle&lt;br&gt;att själv använda terminal eller&lt;br&gt;annat tekniskt hjälpmedel för att ta&lt;br&gt;del av upptagning som kan upp-&lt;br&gt;fattas endast med sådant hjälpmed-&lt;br&gt;el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får ta prov på varor som&lt;br&gt;används, säljs eller tillhandahålls&lt;br&gt;på annat sätt i verksamheten. Vi-&lt;br&gt;dare får han granska varulager,&lt;br&gt;inventarier, fordon, särskild räk-&lt;br&gt;narapparatur, mätapparatur och&lt;br&gt;tillverkningsprocesser. Han får&lt;br&gt;också prova särskild räknarappara-&lt;br&gt;tur och mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision skall den rev-&lt;br&gt;iderade tillhandahålla revisorn de&lt;br&gt;handlingar och lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för revisionen.&lt;br&gt;Han skall också lämna tillträde till&lt;br&gt;utrymmen som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds i verksamheten för sådan&lt;br&gt;åtgärd som avses i 11 § och om&lt;br&gt;möjligt ställa en ändamålsenlig ar-&lt;br&gt;betsplats till förfogande. Den revi-&lt;br&gt;derade skall i övrigt ge den hjälp&lt;br&gt;som behövs vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel för att ta del av upp-&lt;br&gt;tagning som kan uppfattas endast&lt;br&gt;med sådant hjälpmedel, om inte&lt;br&gt;den reviderade i stället till-&lt;br&gt;handahåller en kopia av upptag-&lt;br&gt;ningen och denna utan svårighet&lt;br&gt;kan granskas med annat tillgäng-&lt;br&gt;ligt tekniskt hjälpmedel. Revisorn&lt;br&gt;får kontrollera att kopian stämmer&lt;br&gt;överens med den upptagning som&lt;br&gt;finns hos den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel och&lt;br&gt;sökbegrepp användas som behövs&lt;br&gt;för att tillgodose ändamålet med&lt;br&gt;revisionen. Granskningen får inte&lt;br&gt;verkställas via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att fullgöra vad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om den reviderade inte fullgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som åligger honom enligt 12 § får&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;honom att vid vite fullgöra sina&lt;br&gt;åligganden.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina skyldigheter enligt 12 § får&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;honom vid vite att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer skatterevisio-&lt;br&gt;nen får ta del av handlingar som&lt;br&gt;är av betydelse för revisionen även&lt;br&gt;om den hos vilken revisionen sker&lt;br&gt;har att iaktta tystnad om deras&lt;br&gt;innehåll. Pä framställning av den-&lt;br&gt;ne får dock länsrätten, när det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, besluta att&lt;br&gt;sådana handlingar skall undantas&lt;br&gt;från revisionen. Detsamma gäller&lt;br&gt;om den, hos vilken revisionen sker,&lt;br&gt;i annat fall begär att en handling&lt;br&gt;skall undantas frän revisionen med&lt;br&gt;hänsyn till att dess innehåll på&lt;br&gt;grund av särskilda omständigheter&lt;br&gt;inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingen utgörs av sådan&lt;br&gt;upptagning som avses i 11 § tredje&lt;br&gt;meningen får rätten besluta om&lt;br&gt;sådana begränsningar av rätten att&lt;br&gt;använda den reviderades tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att&lt;br&gt;handlingar som enligt första styck-&lt;br&gt;et bör undantas från granskning&lt;br&gt;inte skall bli tillgängliga för den&lt;br&gt;som verkställer revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning som avses i denna&lt;br&gt;paragraf prövas av länsrätten i det&lt;br&gt;län där den, hos vilken revisionen&lt;br&gt;sker, är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall så&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;snarast lämna meddelande om&lt;br&gt;resultatet av revisionen till den&lt;br&gt;reviderade i de delar som rör ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och uppgifter som skall&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;snarast lämna meddelande om&lt;br&gt;resultatet av revisionen till den hos&lt;br&gt;vilken revisionen skett och lämna&lt;br&gt;denne tillfälle att yttra sig om det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den enskildes begäran skall&lt;br&gt;från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett betyd-&lt;br&gt;ande skyddsintresse om hand-&lt;br&gt;lingens innehåll på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får undantas endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse är&lt;br&gt;större än dess betydelse för kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling, skall&lt;br&gt;ges in till länsrätten i det län där&lt;br&gt;den enskilde är bosatt, tillsam-&lt;br&gt;mans med föreläggandet och den&lt;br&gt;begärda handlingen eller uppgif-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas från revi-&lt;br&gt;sion skall handlingen, om beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten anser att den bör&lt;br&gt;granskas, omedelbart förseglas och&lt;br&gt;överlämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller uppgif-&lt;br&gt;ten skall undantas från kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som avses&lt;br&gt;i 11 § första stycket bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke, besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i revisorns rätt att själv&lt;br&gt;använda tekniska hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för att uppgift, som skall&lt;br&gt;undantas frän granskning, inte&lt;br&gt;skall bli tillgänglig för revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling inte omfattas av kontrollen&lt;br&gt;handläggs frågan om undan-&lt;br&gt;tagande på sätt som anges i 15 a&lt;br&gt;och 15 b §§ samt i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits från kontroll,&lt;br&gt;får dess innehåll inte återges eller&lt;br&gt;åberopas vid redogörelse för gran-&lt;br&gt;skningen eller annars inför myn-&lt;br&gt;dighet. Detta gäller även om en&lt;br&gt;handling, utan beslut av länsrätten,&lt;br&gt;återlämnats efter det att den be-&lt;br&gt;gärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undan-&lt;br&gt;tagande av handling eller uppgift&lt;br&gt;gäller omedelbart om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om utdömande av vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten av den som har förpliktats utge vitet och av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller det allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut om anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklaration eller betala skatt får&lt;br&gt;prövas av kammarrätten endast om&lt;br&gt;den har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Föreskrifterna om överklagan-&lt;br&gt;de i 8 kap. 8 § träder dock i kraft först den 1 oktober 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats av beskattningsmyndigheten före ikraftträdandet&lt;br&gt;överklagas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna i 3 kap. 15-15 d §§ tillämpas om handlingar och&lt;br&gt;uppgifter begärs undantagna efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:462.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 a § skall betecknas 27 c §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27 och 76 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 27 a och 27 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 27 a § skall sättas närmast före 27 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att en arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare har fullgjort sin uppgifts -&lt;br&gt;skyldighet får Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos arbetsgivaren. Därvid&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 8-14 §§ tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324) om taxer-&lt;br&gt;ingsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av skattemyndig-&lt;br&gt;heten är arbetsgivare och arbets-&lt;br&gt;tagare skyldiga att inom den tid&lt;br&gt;som angetts i anmaningen lämna&lt;br&gt;de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;kontroll av avgiftsskyldigheten. Ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare skall&lt;br&gt;efter anmaning också visa upp alla&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll&lt;br&gt;av avgiftsskyldigheten såsom kon-&lt;br&gt;trakt, kontoutdrag, räkning eller&lt;br&gt;kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;digheten får förelägga den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara arbetsgivare&lt;br&gt;eller arbetstagare att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling som&lt;br&gt;behövs för kontroll av avgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om undantagande från&lt;br&gt;föreläggande tillämpas 3 kap. 13-&lt;br&gt;14 c §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 83 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om vite gäller i tillämp-&lt;br&gt;liga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll&lt;br&gt;av avgiftsskyldigheten skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas&lt;br&gt;denna. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare eller ar-&lt;br&gt;betstagare inte följer en anmaning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt andra stycket får vite före-&lt;br&gt;läggas. Bestämmelserna i 83 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om vite&lt;br&gt;gäller därvid i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om några uppgifter i en upp-&lt;br&gt;bördsdeklaration eller annan redo-&lt;br&gt;visningshandling behöver kontrol-&lt;br&gt;leras genom avstämning mot räken-&lt;br&gt;skaper, anteckningar eller andra&lt;br&gt;handlingar, får skattemyndigheten&lt;br&gt;komma överens med arbetsgivaren&lt;br&gt;om att sådan avstämning skall&lt;br&gt;göras vid besök hos honom eller&lt;br&gt;vid annat personligt sam-&lt;br&gt;manträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att den, som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bolföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokfö-&lt;br&gt;ringslagen (1979:141) eller som är&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo,&lt;br&gt;har fullgjort sin uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;riktigt och fullständigt får Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller skattemyndighet&lt;br&gt;besluta om revision hos honom.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 8-14 c §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;br&gt;Länsrättens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 7 §, 13&lt;br&gt;§ första stycket eller 22 a § andra&lt;br&gt;stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagan-&lt;br&gt;de hos kammarrätten av nämndens&lt;br&gt;beslut enligt lagen (1958:295) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller&lt;br&gt;22 a § andra stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut i fråga som avses i 13 §&lt;br&gt;första stycket får prövas av kam-&lt;br&gt;marrätten endast om den har med-&lt;br&gt;delat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagan-&lt;br&gt;de hos kammarrätten av nämndens&lt;br&gt;beslut enligt lagen (1958:295) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt. Beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 13 §&lt;br&gt;första stycket eller 22 a § andra&lt;br&gt;stycket får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjömansskatt. Beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, eller 22&lt;br&gt;a § andra stycket får dock inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av Sjömansskatte-&lt;br&gt;nämndens beslut i fråga som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket får prövas av&lt;br&gt;kammarrätten endast om den har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Föreskrifterna om överklag-&lt;br&gt;ande i 76 § träder dock i kraft först den 1 oktober 1994. Beslut som&lt;br&gt;meddelats av skattemyndigheten eller Sjömansskattenämnden före&lt;br&gt;ikraftträdandet överklagas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16, 42 och 75-79 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas åtta nya paragrafer, 75 a-75 c, 77 a,&lt;br&gt;77 b och 79 a-79 c §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka handlingar som skall bifogas en tullde-&lt;br&gt;klaration eller i övrigt inges för att styrka uppgifter om en vara som skall&lt;br&gt;förtullas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet kan förelägga&lt;br&gt;den tullskyldige att lämna de ytter-&lt;br&gt;ligare uppgifter som behövs för&lt;br&gt;kontroll av tulldeklaration eller av&lt;br&gt;annan uppgift om en vara som&lt;br&gt;skall förtullas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas till&lt;br&gt;tullmyndigheten när en vara förs ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten kan förelägga&lt;br&gt;exportören att lämna de ytterligare&lt;br&gt;uppgifter som behövs för kontroll&lt;br&gt;av anmälan om utförsel eller av&lt;br&gt;annan uppgift i fråga om en vara&lt;br&gt;som skall föras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av de lämnade uppgifterna och den undersökning av varan,&lt;br&gt;som kan behövas, kontrollerar tullmyndigheten om det finns något hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot utförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen full-&lt;br&gt;gjorts riktigt och fullständigt får&lt;br&gt;tullmyndigheten, utöver undersök-&lt;br&gt;ning enligt 63 §, förelägga den&lt;br&gt;som är uppgiftsskyldig att för&lt;br&gt;granskning tillhandahålla tullmyn-&lt;br&gt;digheten räkenskaper, antecknin-&lt;br&gt;gar och andra handlingar som rör&lt;br&gt;hans verksamhet. Även den för&lt;br&gt;vars räkning en vara förts in eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;anmälnings- eller uppgiftsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling som behövs för kon-&lt;br&gt;troll av att anmälnings- eller upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten fullgjorts på ett&lt;br&gt;riktigt och fullständigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förts ut kan föreläggas att tillhan-&lt;br&gt;dahålla handlingar som behövs för&lt;br&gt;kontrollen. Detsamma gäller andra&lt;br&gt;personer som bedriver verksamhet&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att uppgift&lt;br&gt;som är av betydelse för kontrollen&lt;br&gt;kan hämtas ur anteckningar eller&lt;br&gt;andra handlingar, som rör verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket räkenskaper som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling skall dessa därvid efter&lt;br&gt;tullmyndighetens bestämmande&lt;br&gt;tillhandahållas i utskrift eller på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xäd som i första stycket sagts&lt;br&gt;gäller även den för vars räkning en&lt;br&gt;vara förts in eller förts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket uppgifter&lt;br&gt;i räkenskaper som förs med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling skall&lt;br&gt;dessa därvid efter tullmyndighetens&lt;br&gt;bestämmande tillhandahållas i&lt;br&gt;utskrift eller på medium för auto-&lt;br&gt;matisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den, som bedriver eller kan antas&lt;br&gt;bedriva verksamhet av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att uppgift av betydelse&lt;br&gt;för kontrollen av annan persons&lt;br&gt;anmälnings- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet kan hämtas ur hand-&lt;br&gt;lingar som rör verksamheten att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av han-&lt;br&gt;dling rörande rättshandling mellan&lt;br&gt;den som föreläggs och den andre&lt;br&gt;personen (kontrolluppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till tullmyndig-&lt;br&gt;hetens förfogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får besluta om&lt;br&gt;revision hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får avse att kontrol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lera att anmälnings- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen fullgjorts rik-&lt;br&gt;tigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut om granskning enligt 75&lt;br&gt;§ skall tullmyndigheten förordna en&lt;br&gt;eller flera tjänstemän att verkställa&lt;br&gt;granskningen. Tullmyndighetenfår,&lt;br&gt;när det behövs, bestämma tid och&lt;br&gt;plats för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som granskas medger det&lt;br&gt;får granskningen göras också i&lt;br&gt;annat utrymme hos honom än&lt;br&gt;sådant som huvudsakligen används&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 78 och 79 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision skall&lt;br&gt;tullmyndigheten förordna en eller&lt;br&gt;flera tjänstemän att verkställa&lt;br&gt;revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är möjligt, skall gransk-&lt;br&gt;ningen ske på sådant sätt och på&lt;br&gt;sådan tid att den inte hindrar verk-&lt;br&gt;samheten för den vars handlingar&lt;br&gt;är föremål för granskning. Den får&lt;br&gt;inte utan särskilda skäl verkställas&lt;br&gt;hos enskild mellan kl. 19 och kl.&lt;br&gt;8. Om räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar skall granskas på nå-&lt;br&gt;gon annan plats än där de för-&lt;br&gt;varas, skall de mot kvitto över-&lt;br&gt;lämnas till den som skall verkställa&lt;br&gt;granskningen. Handlingarna skall&lt;br&gt;lämnas tillbaka så snart som möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision skall bedrivas i sam-&lt;br&gt;verkan med den reviderade och på&lt;br&gt;ett sådant sätt att den inte onödigt&lt;br&gt;hindrar verksamheten. För det fall&lt;br&gt;den reviderade inte samverkar&lt;br&gt;finns bestämmelser om vite i 77 b&lt;br&gt;§ fjärde stycket och om andra&lt;br&gt;tvångsåtgärder i lagen (1994:000)&lt;br&gt;om särskilda tvångsåtgärder i be-&lt;br&gt;skattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos den&lt;br&gt;reviderade om han medger det.&lt;br&gt;Revisionen skall ske hos den revi-&lt;br&gt;derade om han begär det och&lt;br&gt;revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos&lt;br&gt;den reviderade skall handlingarna&lt;br&gt;på begäran överlämnas till revi-&lt;br&gt;sorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får räkenskapsma-&lt;br&gt;terial och andra handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten granskas om de&lt;br&gt;inte skall undantas enligt 78 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställ-&lt;br&gt;ning i skrift eller bild samt upp-&lt;br&gt;tagning som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas endast&lt;br&gt;med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision skall den reviderade&lt;br&gt;tillhandahålla revisorn de hand-&lt;br&gt;lingar och lämna de upplysningar&lt;br&gt;som behövs för revisionen. Han&lt;br&gt;skall också om möjligt ställa en&lt;br&gt;ändamålsenlig arbetsplats till förfo-&lt;br&gt;gande samt i övrigt ge den hjälp&lt;br&gt;som behövs vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel för att ta del av upp-&lt;br&gt;tagning som kan uppfattas endast&lt;br&gt;med sådant hjälpmedel, om inte&lt;br&gt;den reviderade i stället till-&lt;br&gt;handahåller en kopia av upptag-&lt;br&gt;ningen och denna utan svårighet&lt;br&gt;kan granskas med annat tillgäng-&lt;br&gt;ligt tekniskt hjälpmedel. Revisorn&lt;br&gt;får kontrollera att kopian stämmer&lt;br&gt;överens med den upptagning som&lt;br&gt;finns hos den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel och&lt;br&gt;sökbegrepp användas, som behövs&lt;br&gt;för att tillgodose ändamålet med&lt;br&gt;revisionen. Granskningen får inte&lt;br&gt;verkställas via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket får tullmyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom vid vite att full-&lt;br&gt;göra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall så&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer granskning-&lt;br&gt;en får ta del av handlingar som är&lt;br&gt;av betydelse för denna även om&lt;br&gt;den, vars handlingar är föremål&lt;br&gt;för granskningen, är skyldig att&lt;br&gt;iaktta tystnad om deras innehåll.&lt;br&gt;Föreligger sådan skyldighet eller&lt;br&gt;anser den vars handlingar skall&lt;br&gt;granskas att handlingens innehåll&lt;br&gt;inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom, får länsrätten pä talan&lt;br&gt;av honom besluta att handlingen&lt;br&gt;skall undantas frän granskningen,&lt;br&gt;om synnerliga skäl motiverar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får besluta om be-&lt;br&gt;gränsning av rätten att bearbeta&lt;br&gt;sådana räkenskaper som enligt 75&lt;br&gt;§ andra stycket tillhandahållits på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling, om det behövs för att&lt;br&gt;upppgifter, som enligt första styck-&lt;br&gt;et skall undantas från gransk-&lt;br&gt;ningen, inte skall bli tillgängliga&lt;br&gt;för den som verkställer gransk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä den enskildes begäran skall&lt;br&gt;frän föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett bety-&lt;br&gt;dande skyddsintresse om hand-&lt;br&gt;lingens innehåll pä grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får undantas endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse över-&lt;br&gt;väger dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om granskning som avses&lt;br&gt;i 75-78 §§ gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;69 och 71 §§ i tillämpliga delar.&lt;br&gt;Den vars handlingar är föremål för&lt;br&gt;granskning skall också lämna upp-&lt;br&gt;lysningar och pä annat sätt lämna&lt;br&gt;det biträde som krävs för att&lt;br&gt;granskningen skall kunna verkstäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast&lt;br&gt;meddela resultatet av granskningen&lt;br&gt;till den hos vilken granskningen&lt;br&gt;skett och, om det behövs, lämna&lt;br&gt;denne tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling, skall&lt;br&gt;ges in till länsrätten, tillsammans&lt;br&gt;med föreläggandet och den begär-&lt;br&gt;da handlingen eller uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas frän revi-&lt;br&gt;sion skall handlingen, om tullmyn-&lt;br&gt;digheten anser att den bör gransk-&lt;br&gt;as, omedelbart förseglas och över-&lt;br&gt;lämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller upp-&lt;br&gt;giften skall undantas frän kontrol-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som avses&lt;br&gt;i 77 a § andra stycket bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller på&lt;br&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i tullmyndighetens rätt att&lt;br&gt;själv använda tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs för att uppgift, som&lt;br&gt;skall undantas från granskning,&lt;br&gt;inte skall bli tillgänglig för myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift inte omfattas av&lt;br&gt;kontrollen handläggs frågan om&lt;br&gt;undantagande på sätt som anges i&lt;br&gt;79 och 79 a §§ samt i första styck-&lt;br&gt;et.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits från kontroll,&lt;br&gt;får dess innehåll inte återges eller&lt;br&gt;åberopas vid redogörelse för gran-&lt;br&gt;skningen eller annars inför myn-&lt;br&gt;dighet. Detta gäller även om en&lt;br&gt;handling, utan beslut av länsrätten,&lt;br&gt;återlämnats efter det att den be-&lt;br&gt;gärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undan-&lt;br&gt;tagande av handling eller uppgift&lt;br&gt;gäller omedelbart om inte annat&lt;br&gt;anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:138.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 50 a §, och&lt;br&gt;närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, om det finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl, på framställning av en&lt;br&gt;uppgiftsskyldig som förelagts att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;lämnas först efter föreläggande,&lt;br&gt;befria honom frän denna skyldighet&lt;br&gt;när uppgiften omfattas av den upp-&lt;br&gt;giftsskyldiges tystnadsplikt eller&lt;br&gt;särskilda omständigheter i annat&lt;br&gt;fall gör att att uppgiften inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får på framställning av&lt;br&gt;en uppgiftsskyldig som förelagts att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;lämnas först efter föreläggande,&lt;br&gt;besluta att uppgift eller handling&lt;br&gt;skall undantas från föreläggandet.&lt;br&gt;Därvid gäller bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 13-14 c §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om rättshandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den, som är eller&lt;br&gt;kan antas vara bokföringsskyldig&lt;br&gt;enligt bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt joidbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) eller som är annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo, lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och den&lt;br&gt;med vilken han ingått rättshand-&lt;br&gt;lingen. Om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas&lt;br&gt;att lämna sådan uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till skattemyn-&lt;br&gt;dighetens förfogande för gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrolluppgift enligt första&lt;br&gt;stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19 § får överklagas till&lt;br&gt;Riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;br&gt;Länsrättens beslut enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och soc-&lt;br&gt;ialavgifter samt vid granskning&lt;br&gt;enligt 75 § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;när åtgärden innefattar automatisk&lt;br&gt;databehandling av personuppgifter&lt;br&gt;i personregister enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och soc-&lt;br&gt;ialavgifter samt enligt 75 b § tull-&lt;br&gt;lagen (1987:1065), när åtgärden&lt;br&gt;innefattar automatisk databe-&lt;br&gt;handling av personuppgifter i&lt;br&gt;personregister enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;integritet. Härvid tillämpas 15 §&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;eller granskning enligt 75 § tull-&lt;br&gt;lagen (1987:1065) skall lämna&lt;br&gt;Datainspektionen de uppgifter om&lt;br&gt;den automatiska databehandlingen&lt;br&gt;som inspektionen begär för sin&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket och 16 § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;uppgifter om den automatiska&lt;br&gt;databehandlingen som inspektionen&lt;br&gt;begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revisio-&lt;br&gt;nen eller granskning enligt 75 §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) och den hos&lt;br&gt;vilken revisionen eller granskning-&lt;br&gt;en sker får överklaga Datainspek-&lt;br&gt;tionens beslut enligt denna lag till&lt;br&gt;regeringen. Även Justitiekanslem&lt;br&gt;får överklaga ett sådant beslut för&lt;br&gt;att ta till vara allmänna intressen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revision&lt;br&gt;och den hos vilken revisionen sker&lt;br&gt;får överklaga Datainspektionens&lt;br&gt;beslut enligt denna lag till rege-&lt;br&gt;ringen. Även Justitiekanslem får&lt;br&gt;överklaga ett sådant beslut för att&lt;br&gt;ta till vara allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av arman&lt;br&gt;länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;annat uppenbart förbiseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt&lt;br&gt;körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när&lt;br&gt;omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft&lt;br&gt;av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppen-&lt;br&gt;bart att ett sådant beslut bör meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vid annat beslut som mte innefattar slutligt avgörande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av&lt;br&gt;fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid&lt;br&gt;beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredande av ett mål och som inte är av&lt;br&gt;sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan&lt;br&gt;tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller även vid avgörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt bevissäkringslagen&lt;br&gt;(1975:1027) för skatte- och av-&lt;br&gt;giftsprocessen, enligt lagen (1978:&lt;br&gt;880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter, om&lt;br&gt;besiktning enligt fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152), om&lt;br&gt;handlings undantagande från taxe-&lt;br&gt;ringsrevision, skatterevision, eller&lt;br&gt;annan granskning och om befrielse&lt;br&gt;från skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar eller visa upp handling&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990: 324),&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994: 000),&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller även vid avgörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt lagen (1994:000)&lt;br&gt;om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförfarandet, enligt&lt;br&gt;lagen (1978:880) om betalningssäk-&lt;br&gt;ring för skatter, tullar och avgifter,&lt;br&gt;om besiktning enligt fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152), om&lt;br&gt;handlings undantagande från taxe-&lt;br&gt;ringsrevision, skatterevision, eller&lt;br&gt;annan granskning och om befrielse&lt;br&gt;från skyldighet att lämna upplys-&lt;br&gt;ningar eller visa upp handling&lt;br&gt;enligt taxeringslagen (1990: 324),&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994: 000),&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömans-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;58&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;eller lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;samt om befrielse från skyldighet&lt;br&gt;att lämna kontrolluppgift enligt&lt;br&gt;lagen (1990: 325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 6 § lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, mål om tillfälligt&lt;br&gt;flyttningsförbud enligt 27 § samma&lt;br&gt;lag, mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 13 § lagen (1988:&lt;br&gt;870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall, mål om tillfälligt omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 37 § smittskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472), mål enligt 33&lt;br&gt;§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård samt mål enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 såvitt avser de&lt;br&gt;fäll då vården inte har förenats&lt;br&gt;med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;eller 5 lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala&lt;br&gt;skatt eller socialavgifter enligt&lt;br&gt;uppbörds eller skatteförfättningama&lt;br&gt;och annat mål enligt uppbörds- och&lt;br&gt;folkbokföringssförfättningama med&lt;br&gt;undantag av mål om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt&lt;br&gt;och mål enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om upppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om uppdelning av taxer-&lt;br&gt;ingsvärde enligt 20 kap. 15 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:&lt;br&gt;1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser ändring av&lt;br&gt;taxerad inkomst med högst 5 000&lt;br&gt;kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål enligt skatte- och taxer-&lt;br&gt;ingsförfättningama i vilket beslutet&lt;br&gt;överensstämmer med parternas&lt;br&gt;samstämmiga mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;mål om rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde i ett ärende hos&lt;br&gt;en annan myndighet,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), lagen&lt;br&gt;om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare eller lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter samt om befri-&lt;br&gt;else från skyldighet att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 6 § lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, mål om tillfälligt&lt;br&gt;flyttningsförbud enligt 27 § samma&lt;br&gt;lag, mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 13 § lagen (1988:&lt;br&gt;870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fåll, mål om tillfälligt omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 37 § smittskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472), mål enligt 33&lt;br&gt;§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård samt mål enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 såvitt avser de&lt;br&gt;fäll då vården inte har förenats&lt;br&gt;med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;eller 5 lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala&lt;br&gt;skatt eller socialavgifter enligt&lt;br&gt;uppbörds- eller skatteförfåttning-&lt;br&gt;ama och annat mål enligt upp-&lt;br&gt;börds- och folkbokföringsförfatt-&lt;br&gt;ningama med undantag av mål om&lt;br&gt;arbetsgivares ansvarighet för ar-&lt;br&gt;betstagares skatt och mål enligt&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om uppdelning av taxer-&lt;br&gt;ingsvärde enligt 20 kap. 15 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:&lt;br&gt;1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser ändring av&lt;br&gt;taxerad inkomst med högst 5 000&lt;br&gt;kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål enligt skatte- och taxer-&lt;br&gt;ingsförfåttningama i vilket beslutet&lt;br&gt;överensstämmer med parternas&lt;br&gt;samstämmiga mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;mål om rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde i ett ärende hos&lt;br&gt;en annan myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477) om beslutet innebär att&lt;br&gt;något körkortsingripande inte skall&lt;br&gt;ske eller att varning meddelas eller&lt;br&gt;om det är uppenbart att ett körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd eller traktorkort&lt;br&gt;skall återkallas eller att ett utländ-&lt;br&gt;skt körkort inte skall godkännas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mål enligt luftfartslagen, om&lt;br&gt;beslutet innebär att varning med-&lt;br&gt;delas eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;ett certifikat, elevtillstånd eller&lt;br&gt;behörighets bevis skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål i vilket saken är uppen-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477) om beslutet innebär att&lt;br&gt;något körkortsingripande inte skall&lt;br&gt;ske eller att varning meddelas eller&lt;br&gt;om det är uppenbart att ett körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd eller traktorkort&lt;br&gt;skall återkallas eller att ett utländ-&lt;br&gt;skt körkort inte skall godkännas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mål enligt luftfartslagen, om&lt;br&gt;beslutet innebär att varning med-&lt;br&gt;delas eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;ett certifikat, elevtillstånd eller&lt;br&gt;behörighets bevis skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål i vilket saken är uppen-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1993/94:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1993/94:151&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § sekretesslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om kontroll&lt;br&gt;beträffande skatt eller om säkrings-&lt;br&gt;ätgärd i samband med sådan kon-&lt;br&gt;troll samt annan verksamhet som&lt;br&gt;avser tullkontroll och som inte&lt;br&gt;fäller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för&lt;br&gt;eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläg-&lt;br&gt;gande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om revision&lt;br&gt;eller annan kontroll i fråga om&lt;br&gt;skatt, tull eller avgift samt annan&lt;br&gt;verksamhet som avser tullkontroll&lt;br&gt;och som inte faller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för&lt;br&gt;eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläg-&lt;br&gt;gande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket&lt;br&gt;tredje-sjätte meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och&lt;br&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 14 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 kap. 7 och 10 §§, 12 kap. 25 §, 13 kap. 7 § och 16 kap.&lt;br&gt;15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst trettio dagar före auk-&lt;br&gt;tionen skall underrättelser om&lt;br&gt;försäljningen sändas till sökanden&lt;br&gt;och ägaren samt till kända bor-&lt;br&gt;genärer som har sjöpanträtt, pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckning, reten-&lt;br&gt;tionsrätt eller förmånsrätt pä&lt;br&gt;grund av betalningssäkring. Blir&lt;br&gt;sådan borgenär känd senare, skall&lt;br&gt;underrättelse genast sändas till&lt;br&gt;honom. Har registermyndigheten&lt;br&gt;uppgift om adress, skall den an-&lt;br&gt;vändas. Underrättelse till utrikes&lt;br&gt;ort skall om möjligt sändas med&lt;br&gt;flygpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst trettio dagar före auk-&lt;br&gt;tionen skall underrättelser om&lt;br&gt;försäljningen sändas till sökanden&lt;br&gt;och ägaren samt till kända bor-&lt;br&gt;genärer som har sjöpanträtt, pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckning eller&lt;br&gt;retentionsrätt. Blir sådan borgenär&lt;br&gt;känd senare, skall underrättelse&lt;br&gt;genast sändas till honom. Har&lt;br&gt;registermyndigheten uppgift om&lt;br&gt;adress, skall den användas. Under-&lt;br&gt;rättelse till utrikes ort skall om&lt;br&gt;möjligt sändas med flygpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas,&lt;br&gt;förutom exekutionsfordringen,&lt;br&gt;fordran som är förenad med sjö-&lt;br&gt;panträtt, panträtt på grund av in-&lt;br&gt;teckning, retentionsrätt eller för-&lt;br&gt;månsrätt på grund av betalnings-&lt;br&gt;säkring samt förrättningskostna-&lt;br&gt;dema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppet hör till konkursbo,&lt;br&gt;upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för skeppets förvaltning&lt;br&gt;under konkursen. Ar skeppet där-&lt;br&gt;jämte utmätt eller taget i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring, upptas&lt;br&gt;fordran som skall utgå med för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 § förmånsrättsla-&lt;br&gt;gen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas,&lt;br&gt;förutom exekutionsfordringen,&lt;br&gt;fordran som är förenad med sjö-&lt;br&gt;panträtt, panträtt på grund av in-&lt;br&gt;teckning eller retentionsrätt samt&lt;br&gt;förrättningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppet hör till konkursbo,&lt;br&gt;upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för skeppets förvaltning&lt;br&gt;under konkursen. Ar skeppet där-&lt;br&gt;jämte utmätt, upptas fordran som&lt;br&gt;skall utgå med förmånsrätt enligt&lt;br&gt;10 § förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses&lt;br&gt;även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt&lt;br&gt;rätt till betalning på grund av ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller&lt;br&gt;2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den&lt;br&gt;tillträdesdag som anges i 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som är förenad med&lt;br&gt;förmånsrätt i fastigheten på grund&lt;br&gt;av betalningssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nyttjanderätt, servitut eller rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skrift-&lt;br&gt;lig handling som är tillgänglig eller&lt;br&gt;avser hyra av en bostadslägenhet i&lt;br&gt;en fastighet, som är taxerad som&lt;br&gt;hyreshusenhet, om hyresgästen har&lt;br&gt;tillträtt lägenheten, dock ej sådan&lt;br&gt;rättighet som skall bestå oavsett&lt;br&gt;fastighetens försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nyttjanderätt, servitut eller rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skrift-&lt;br&gt;lig handling som är tillgänglig eller&lt;br&gt;avser hyra av en bostadslägenhet i&lt;br&gt;en fastighet, som är taxerad som&lt;br&gt;hyreshusenhet, om hyresgästen har&lt;br&gt;tillträtt lägenheten, dock ej sådan&lt;br&gt;rättighet som skall bestå oavsett&lt;br&gt;fastighetens försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förrättningskostnadema.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. förrättningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7 §&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller&lt;br&gt;tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan&lt;br&gt;på att villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om&lt;br&gt;inteckning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fäll då tvist&lt;br&gt;skall prövas enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av&lt;br&gt;särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att&lt;br&gt;föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot&lt;br&gt;sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk fäller&lt;br&gt;bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt&lt;br&gt;till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot&lt;br&gt;borgenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan&lt;br&gt;att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten själv pröva&lt;br&gt;tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap.&lt;br&gt;22 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VaJ som belöper pä fordran som&lt;br&gt;är förenad med förmånsrätt på&lt;br&gt;grund av betalningssäkring skall&lt;br&gt;avsättas i avvaktan pä att ford-&lt;br&gt;ringen fastställs och förutsätt-&lt;br&gt;ningar för indrivning inträder eller&lt;br&gt;att beslutet om betalningssäkring&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad för fordran hindrar ej att egendomen utmäts eller beläggs med&lt;br&gt;kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, skall dock&lt;br&gt;denna tagas i anspråk i första hand, om ej den fordran för vilken&lt;br&gt;utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstadsbelagda egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom som har belagts&lt;br&gt;med kvarstad för fordran utmäts&lt;br&gt;för annan fordran vilken ej är&lt;br&gt;förenad med särskild förmånsrätt i&lt;br&gt;egendomen eller tas i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring för sådan&lt;br&gt;fordran, skall egendomen anses&lt;br&gt;samtidigt utmätt för kvarstadsbor-&lt;br&gt;genärens fordran. Sådan utmät-&lt;br&gt;ningsverkan förfäller, om den sök-&lt;br&gt;ta utmätningen eller betalnings-&lt;br&gt;säkringen hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom som har belagts&lt;br&gt;med kvarstad för fordran utmäts&lt;br&gt;för annan fordran vilken ej är&lt;br&gt;förenad med särskild förmånsrätt i&lt;br&gt;egendomen, skall egendomen anses&lt;br&gt;samtidigt utmätt för kvarstadsbor-&lt;br&gt;genärens fordran. Sådan utmät-&lt;br&gt;ningsverkan förfaller, om den sök-&lt;br&gt;ta utmätningen hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;fortfarande i fråga om betalningssäkring som verkställts före i-&lt;br&gt;kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:1388.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672) Prop. 1993/94:151&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 4 kap. 13 och 19 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med panträtt i fest egendom jäm-&lt;br&gt;ställs vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag annan särskild förmånsrätt som&lt;br&gt;gäller i egendomen och inte grun-&lt;br&gt;das på utmätning eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös egendom till&lt;br&gt;säkerhet för fordran (retentionsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med panträtt i fest egendom jäm-&lt;br&gt;ställs vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag annan särskild förmånsrätt som&lt;br&gt;gäller i egendomen och inte grun-&lt;br&gt;das på utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom&lt;br&gt;utmätning går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än tre månader&lt;br&gt;före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon som är&lt;br&gt;närstående till gäldenären, går förmånsrätten eller betalningen också åter&lt;br&gt;om förmånsrätten har inträtt dessförinnan men senare än två år före&lt;br&gt;fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden blev insolvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt pä grund av betal-&lt;br&gt;ningssäkring går åter, om förmåns-&lt;br&gt;rätten har inträtt senare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte om förmåns-&lt;br&gt;rätten har inträtt vid utbyte mot&lt;br&gt;egendom som har utmätts eller&lt;br&gt;betalningssäkrats tidigare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen eller, i fell&lt;br&gt;som avses i första stycket andra&lt;br&gt;meningen, två år före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte om förmånsrätten har&lt;br&gt;inträtt vid utbyte mot egendom&lt;br&gt;som har utmätts tidigare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen eller, i fell&lt;br&gt;som avses i första stycket andra&lt;br&gt;meningen, två år före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren får påkalla återvinning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom att väcka talan vid allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom att göra anmärkning mot bevakning eller i samband med&lt;br&gt;utdelningsförferandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings-&lt;br&gt;eller förmånsrätt i konkursen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att göra invändning mot annat yrkande som i rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställs mot konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltaren inte vill påkalla återvinning och inte heller ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlikning i saken, får en borgenär&lt;br&gt;talan vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återgång av förmånsrätt som&lt;br&gt;har vunnits genom utmätning eller&lt;br&gt;genom betalningssäkring behövs&lt;br&gt;inte någon särskild åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkalla återvinning genom att väcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återgång av förmånsrätt som&lt;br&gt;har vunnits genom utmätning be-&lt;br&gt;hövs inte någon särskild åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § rättshjälpslagen (1972:429)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får ej beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom&lt;br&gt;riket; rättshjälp får dock beviljas en rättssökande som är bosatt här, om&lt;br&gt;saken gäller ett brott mot honom eller henne som motsvarar brott enligt&lt;br&gt;6 kap. brottsbalken eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har&lt;br&gt;uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans&lt;br&gt;ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om&lt;br&gt;överlåtelsen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid&lt;br&gt;prövning av begäran om rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för upprättande av självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets&lt;br&gt;beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns&lt;br&gt;särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig&lt;br&gt;angelägenhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har&lt;br&gt;avgjorts slutligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ägaren eller tidigare ägare av en fastighet eller en byggnad i&lt;br&gt;angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller&lt;br&gt;borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd&lt;br&gt;som omfattar angelägenheten och något annat inte följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggan-&lt;br&gt;de ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om&lt;br&gt;angelägenheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än&lt;br&gt;personskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. i angelägenhet rörande skuldsanering enligt skuldsaneringslagen&lt;br&gt;(1994:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. i angelägenhet rörande&lt;br&gt;skatter, tullar, avgifter eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter, om det inte finns särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl för rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. den som inte har befogat in- 13. den som inte har befogat in-&lt;br&gt;tresse av att få sin sak behandlad. tresse av att få sin sak behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fell som avses i första stycket 9 får rättshjälp beviljas när den&lt;br&gt;rättssökandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre&lt;br&gt;gånger det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas&lt;br&gt;endast kostnader av sådant slag som kan antas komma att betalas från&lt;br&gt;den rättssökandes rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader&lt;br&gt;som avses i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och&lt;br&gt;normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän&lt;br&gt;rättshjälp ej skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att&lt;br&gt;medborgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara&lt;br&gt;medborgare i den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk&lt;br&gt;medborgare i fråga om allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:123.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^P- 1993/94:151&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Översynen av rättssäkerheten vid beskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 12 mars 1992 bemyndigade regeringen det statsråd&lt;br&gt;som har till uppgift att föredra ärenden om skatter att tillkalla en&lt;br&gt;parlamentarisk kommitté med uppdrag att utreda frågor rörande rätts-&lt;br&gt;säkerheten vid beskattningen. Kommittén antog namnet Rättssäker-&lt;br&gt;hetskommittén och avlämnade betänkandet Rättssäkerheten vid beskatt-&lt;br&gt;ningen (SOU 1993:62) i juni 1993. Kommitténs sammanfattning av be-&lt;br&gt;tänkandet finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remiss-&lt;br&gt;instanser som yttrat sig finns i bilaga 2. En sammanställning över&lt;br&gt;remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet (dnr 3147/93).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 januari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionens lagförslag följt Lagrådets förslag utom&lt;br&gt;i ett avseende (se avsnitt 5.3.3). Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt&lt;br&gt;5.3.3, 5.3.4, 5.5 och 5.6.1 samt i författningskommentarerna till de lag-&lt;br&gt;rum som Lagrådet lämnat synpunkter på. Lagrådets granskning har också&lt;br&gt;lett till vissa redaktionella ändringar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;Allmänna synpunkter på rättssäkerhet vid&lt;br&gt;beskattningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet är ett ständigt omdiskuterat och aktuellt tema inte minst&lt;br&gt;inom beskattningen. Begreppet rättssäkerhet har inte någon klar och&lt;br&gt;entydig innebörd och har därför inte heller kunnat ges någon allmänt&lt;br&gt;accepterad definition. Starkt bidragande orsaker till detta är att rättssäker-&lt;br&gt;hetsbegreppet inte är statiskt och att det rymmer många skilda aspekter.&lt;br&gt;Rättssäkerheten böljade att diskuteras i samband med framväxten av&lt;br&gt;rättsstatsbegreppet på 1800-talet. En rättsstat kännetecknas av att staten&lt;br&gt;och statsoiganen är skyldiga att följa den gällande rättens regler och att&lt;br&gt;garantier finns mot missbruk av statsmakten. Utgångspunkten för&lt;br&gt;rättssäkerhetsbegreppet är just att skydda den enskilde mot oberättigade&lt;br&gt;anspråk och krav från den offentliga maktens sida. Det är också denna&lt;br&gt;utgångspunkt som motiverat de omfattande och i vissa fåll genomgripan-&lt;br&gt;de förändringar som föreslås i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de grundläggande aspekterna av rättssäkerheten brukar sägas vara&lt;br&gt;att de enskilda skall kunna förutse de rättsliga följderna av sitt handlande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att lika fell därför skall bedömas på lika sätt. En annan är att Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;legalitetsprincipen skall iakttas, vilket bl.a. innebär att det allmännas&lt;br&gt;handlande skall regleras med stöd av klar och tydlig lag. Sedvanerättsligt&lt;br&gt;anses också behovs- och proportionalitetsprincipema gälla vid all&lt;br&gt;myndighetsutövning. Dessa innebär att åtgärder som vidtas skall stå i&lt;br&gt;rimlig proportion till vad som står att vinna med dem. En annan viktig&lt;br&gt;rättssäkerhetsfråga är den enskildes rätt till domstolsprövning av&lt;br&gt;tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom de enskilda har ett berättigat krav på att kunna förutse&lt;br&gt;skattekonsekvenserna av sitt handlande har de också intresse av att&lt;br&gt;skatten fördelas dem emellan på det sätt som lagstiftningen avser. För att&lt;br&gt;detta skall ske måste skattemyndigheten kunna kontrollera efterlevnaden&lt;br&gt;av skattereglerna och det är här många gånger besvärliga gränsdragningar&lt;br&gt;måste göras mellan kontrollintresset, som även ytterst kan sägas&lt;br&gt;motiveras av en likabehandlingsprincip, och intresset att skydda den&lt;br&gt;enskildes personliga integritet. Det är därför viktigt att kontrollintresset&lt;br&gt;vägs mot skyddet för den personliga integriteten och att det blir en rimlig&lt;br&gt;balans mellan det allmännas och den enskildes intressen. Några generella&lt;br&gt;regler för hur denna intresseavvägning skall göras går inte att ställa upp&lt;br&gt;utan en närmare analys är nödvändig för vaije enskild fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste årtiondet har såväl de materiella reglerna som&lt;br&gt;förferandereglema på skatteområdet varit föremål för ständig omvandling&lt;br&gt;där framför allt skattereformen har inneburit genomgripande förändringar&lt;br&gt;av de materiella reglerna. Även taxeringsreformen har medfört om-&lt;br&gt;fettande förändringar med bl.a. en ny skatteorganisation och ett nytt&lt;br&gt;förfärande gemensamt för bl.a. inkomst- och mervärdesskatt. Därigenom&lt;br&gt;har bättre förutsättningar för en rättvis och likformig beskattning skapats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av de regelförändringar som beslutats under senare år innebär en&lt;br&gt;rimligare balans mellan det allmännas och den enskildes intressen.&lt;br&gt;Exempelvis antogs en ny grund för eftergift av sanktionsavgifter av&lt;br&gt;riksdagen i slutet av år 1991. Vidare infördes som en generell förutsätt-&lt;br&gt;ning för eftertaxering att beslutet inte framstår som uppenbart oskäligt.&lt;br&gt;Ändringarna möjliggör en flexiblare bedömning i dessa ärenden.&lt;br&gt;Reglerna om F-skattebevis, som gällt sedan den 1 april 1993, ökar&lt;br&gt;förutsebarheten för den enskilde. Den som betalar ut ersättning för arbete&lt;br&gt;kan på ett enkelt sätt få veta om han skall göra skatteavdrag och betala&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en förbättrad rättssäkerhet följer av detta har den snabba&lt;br&gt;utvecklingen på skatteområdet skett utan att något samlat grepp tagits om&lt;br&gt;de frågor som rör de enskildas rättssäkerhet. Rättssäkerheten vid&lt;br&gt;beskattningen har kritiserats i ett antal riksdagsmotioner där man efterlyst&lt;br&gt;ett starkare skydd för den enskildes integritet och rättsliga ställning.&lt;br&gt;Framför allt har den numera upphävda lagen (1980:865) mot skatteflykt,&lt;br&gt;men även bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen&lt;br&gt;och lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter, varit föremål för kritik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik i olika avseenden har framförts även mot bl.a. reglerna om&lt;br&gt;skatterevision, ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anstånd med betalning av skatt och skattekontrollen i fråga om ersättning Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;till meddelare. Kritiken föranledde att Rättssäkerhetskommittén tillsattes&lt;br&gt;för att se över de nu nämnda frågorna och lämna förslag till förbättringar&lt;br&gt;av rättssäkerheten. De förslag Rättssäkerhetskommittén lämnat i sitt&lt;br&gt;betänkande Rättssäkerheten vid beskattningen (SOU 1993:62) skall&lt;br&gt;behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vi övergår till förslagen vill vi emellertid nämna att regeringen&lt;br&gt;genom tilläggsdirektiv gett Rättssäkerhetskommittén i uppdrag att se över&lt;br&gt;vissa ytterligare frågor med anknytning till rättssäkerheten vid be-&lt;br&gt;skattningen (Dir. 1993:112). Tilläggsdirektiven rör bl.a. prejudikat-&lt;br&gt;bildningen på skatteområdet, möjligheterna till förhandsbesked och&lt;br&gt;tidsfrister för eftertaxering. Utredningsarbetet skall vara avslutat före&lt;br&gt;utgången av maj 1995.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Skatteutredningar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Nuvarande regelsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förfarandet vid beskattningen är spridda på flera&lt;br&gt;olika författningar. Vad gäller inkomst- och förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;finns de centrala bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324), TL, som&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om förfärandet vid såväl skattemyndighet som&lt;br&gt;domstol. Taxeringslagen innehåller dock enbart bestämmelser om&lt;br&gt;förfarandet vid festställelse av underlaget för att ta ut skatt. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om uppgiftsskyldighet till ledning för taxering har samlats&lt;br&gt;i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK,&lt;br&gt;medan regler om debitering och uppbörd av sådana skatter för vilka&lt;br&gt;underlagen festställs enligt taxeringslagen finns i uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), UBL. Vad gäller punktskatter och prisregleringsavgifter finns&lt;br&gt;förferandereglema samlade i en särskild lag, lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter. Den lagen innehåller, till skillnad&lt;br&gt;från taxeringslagen, också bestämmelser om uppbörd av skatt. Lagstift-&lt;br&gt;ningen på mervärdesskatteområdet, såväl den nya mervärdesskattelag&lt;br&gt;som föreslås i den proposition som nyligen överlämnades till riksdagen&lt;br&gt;(prop. 1993/94:99) som den nu gällande lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt, omfettar både materiella regler och förferanderegler. Förferande-&lt;br&gt;reglema i fråga om arbetsgivaravgifter är samlade i en lag med huvud-&lt;br&gt;saklig inriktning på uppbördsfrågor, lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med införandet av den nya taxeringslagen ändrades&lt;br&gt;förferandereglema i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter och&lt;br&gt;lagen om mervärdeskatt så att de i allt väsentligt överensstämmer med&lt;br&gt;taxeringslagens förferanderegler. På andra områden finns dock fort-&lt;br&gt;farande bestämmelser som avviker från de principer som bär upp&lt;br&gt;taxeringslagen. Ambitionen från regeringens sida är att förferandereg-&lt;br&gt;lema på skatteområdet skall bli mer enhetliga och överskådliga. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger enligt vår mening ett betydande rättssäkerhetsintresse i detta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det således finns betydande skillnader i uppbyggnaden av och&lt;br&gt;innehållet i regelsystemen utgår kontrollagstiftningen i allmänhet från&lt;br&gt;principerna i taxeringslagen. Vi inriktar oss därför i det följande på att&lt;br&gt;redogöra för bestämmelserna om uppgiftsskyldighet och kontroll på&lt;br&gt;taxeringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst- och förmögenhetsbeskattningen bygger sedan gammalt på de&lt;br&gt;under sanningsplikt avlämnade självdeklarationema. Efter hand har dock&lt;br&gt;deklarationsskyldigheten för ett stort antal skattskyldiga, främst sådana&lt;br&gt;med enkla inkomst- och förmögenhetsförhållanden, förändrats i väsentliga&lt;br&gt;avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1987 års taxering infördes den förenklade självdeklarationen. En&lt;br&gt;skattskyldig som enbart uppburit tjänste- och kapitalinkomster som han&lt;br&gt;fått kontrolluppgift på och inte haft avdragsgilla kostnader, behöver&lt;br&gt;enbart med ett kryss bekräfta att de inkomster han uppburit överensstäm-&lt;br&gt;mer med kontrolluppgifterna och underteckna deklarationen. Ett problem&lt;br&gt;med den förenklade självdeklarationen har varit att den skattskyldige inte&lt;br&gt;med säkerhet har vetat vilka belopp han deklarerat. Fr.o.m. 1995 åre&lt;br&gt;taxering kommer detta att vara avhjälpt genom att deklarationsblanketter-&lt;br&gt;na förtrycks med uppgifter från kontrolluppgifterna. Förtryckning&lt;br&gt;kommer att ske inte bara av tjänste- och kapitalinkomster utan också av&lt;br&gt;bl.a. utgiftsräntor, avgifter för pensionsförsäkringar och tomträttsavgäl-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgifterna har således kommit att fa en central betydelse vid&lt;br&gt;taxeringen av löntagare. Detta har inneburit att taxeringskontrollen av&lt;br&gt;löntagare alltmer inriktats på att kontrollera att kontrolluppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten fullgjorts riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för näringsidkare har uppgiftsskyldigheten till ledning for egen&lt;br&gt;taxering förändrats under senare år. Fr.o.m. 1993 års taxering gäller att&lt;br&gt;näringsidkare i deklarationen skall lämna uppgifter om näringsverksamhet&lt;br&gt;i form av standardiserade räkenskapsutdrag, s.k. SRU (2 kap. 19 §&lt;br&gt;LSK). SRU innebär ett mer enhetligt uppgiftslämnande kopplat till&lt;br&gt;företagens redovisning. Uppgifterna kan lämnas på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att den obligatoriska kontrolluppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;ger skattemyndigheterna ett tämligen gott kontrollunderlag i fråga om&lt;br&gt;löntagare. Vad gäller näringsverksamhet är förhållandena annorlunda. I&lt;br&gt;deklarationen ges endast en sammanställning av det ekonomiska resultatet&lt;br&gt;av ett stort antal transaktioner. Några obligatoriska kontrolluppgifter&lt;br&gt;avseende näringsverksamhet lämnas i princip inte. Företagen måste&lt;br&gt;därför i första hand kontrolleras utifrån de uppgifter de själva lämnar. De&lt;br&gt;standardiserade räkenskapsutdragen har gjort det möjligt att göra fler&lt;br&gt;maskinella kontroller av företagens deklarationer och förbättrat förutsätt-&lt;br&gt;ningarna att göra ett effektivt urval av kontrollobjekt. Därigenom kan&lt;br&gt;kontrollen förskjutas från sedvanlig deklarationsgranskning till revision.&lt;br&gt;En närmare granskning av den skattskyldiges bokföring i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revision är en förutsättning för en verksam kontroll. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I taxeringslagen och lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;finns bestämmelser som möjliggör för skattemyndigheten att hämta in&lt;br&gt;kontrollinformation från den skattskyldige själv eller från tredjeman i&lt;br&gt;form av kontrolluppgifter. I och för sig kan reglerna om kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet efter föreläggande och föreläggande riktat direkt till&lt;br&gt;den deklarationsskyldige användas för tämligen omfattande uppgiftsinsam-&lt;br&gt;lingar även beträffande näringsidkare, men reglerna har i praktiken inte&lt;br&gt;använts på det sättet. Vi skall här översiktligt redogöra för gällande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan förelägga den skattskyldige att lämna de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdekla-&lt;br&gt;ration är riktiga eller annars för hans taxering (3 kap. 5 § TL). Enligt&lt;br&gt;samma lagrum kan skattemyndigheten också förelägga den skattskyldige&lt;br&gt;att visa upp kontrakt, kontoutdrag, räkningar, kvitton eller liknande&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll av deklarationen. Föreläggandet kan&lt;br&gt;förenas med vite om det finns anledning att anta att det annars inte följs.&lt;br&gt;Vitesföreläggande kan inte överklagas (6 kap. 2 § TL). Fråga om&lt;br&gt;utdömande av vite prövas av länsrätten och därvid kan också vitets&lt;br&gt;lämplighet prövas (7 kap. 2 § TL). I 3 kap. 6 § TL finns bestämmelser&lt;br&gt;om undantagande från skyldighet att lämna uppgift eller visa upp&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för&lt;br&gt;annans taxering omfattar inte bara de obligatoriska kontrolluppgifterna.&lt;br&gt;Skattemyndigheten kan också hämta in kontrollinformation genom att&lt;br&gt;förelägga tredjeman att lämna kontrolluppgift. I 3 kap. LSK finns en rad&lt;br&gt;bestämmelser angående kontrolluppgifter som skall lämnas efter&lt;br&gt;föreläggande av skattemyndigheten eller RSV. Uppgifter kan i vissa fell&lt;br&gt;inhämtas om ej namngivna personer. Detta gäller bl.a. enligt 3 kap. 43&lt;br&gt;§ LSK, som föreskriver viss uppgiftsskyldighet för den som bedriver&lt;br&gt;näringsverksamhet eller innehar privatbostadsfestighet eller privatbostad.&lt;br&gt;Uppgiftsskyldigheten avser belopp som utbetalats eller uppburits vid&lt;br&gt;transaktioner med näringsidkare och som i mottagarens hand kan utgöra&lt;br&gt;intäkt eller avdragsgill utgift vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om taxeringsrevision finns i 3 kap. 8-14 §§ TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får verkställas hos den som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) och hos juridisk person som inte är&lt;br&gt;dödsbo (3 kap. 8 § TL). För taxeringsrevision hos annan deklarations-&lt;br&gt;eller uppgiftsskyldig krävs särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får verkställas för tre olika ändamål. Vanligtvis sker taxerings-&lt;br&gt;revision för att kontrollera att den reviderades egen deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet fullgjorts. Taxeringsrevision kan också ha till syfte att&lt;br&gt;kontrollera någon annan än den hos vilken revisionen sker (s.k.&lt;br&gt;tredjemansrevision). Sådan revision får göras dels för att kontrollera att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra till namnet kända personer eller någon person, som ingått viss Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;bestämd rättshandling med den som skall revideras, fullgjort sin&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, dels för att samla in uppgifter som en förberedande&lt;br&gt;åtgärd för kontroll av andra än den reviderade (s.k. generell kontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revisionen får räkenskaper och anteckningar med därtill hörande&lt;br&gt;verifikationer samt korrespondens, protokoll och andra handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten granskas (3 kap. 11 § första stycket TL). Revisorn får&lt;br&gt;även ta del av material som omfattas av den skattskyldiges tystnadsplikt&lt;br&gt;eller i övrigt rör uppgifter av ömtålig natur. I beskattningsverksamheten&lt;br&gt;råder absolut sekretess för uppgifter om enskildas personliga eller&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Uppgifter som skattemyndigheten hämtar in i&lt;br&gt;sin utredningsverksamhet är därför skyddade mot allmänhetens insyn.&lt;br&gt;Skyldigheten att lämna uppgifter till skattemyndigheterna har därför&lt;br&gt;ansetts kunna ges en ganska vidsträckt omfattning. Länsrätten kan&lt;br&gt;emellertid på framställning av den reviderade, när det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, besluta att handling som med hänsyn till sitt innehåll på grund av&lt;br&gt;särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom&lt;br&gt;skall undantas från revisionen (3 kap. 13 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt att genast ta del av de handlingar som skall granskas&lt;br&gt;och att få de upplysningar och den hjälp som behövs för granskningen.&lt;br&gt;Han har vidare rätt att få tillträde till utrymme som huvudsakligen&lt;br&gt;används i verksamheten. Det finns emellertid vissa begränsningar rörande&lt;br&gt;bl.a. tid och plats för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är skattemyndigheten som utför arbetet vid en revision. Den&lt;br&gt;reviderade är endast skyldig att tillhandahålla det material som får&lt;br&gt;granskas. Det förutsätts emellertid att han dessutom lämnar de upplys-&lt;br&gt;ningar och det biträde i övrigt som behövs för att revisionen skall kunna&lt;br&gt;fullgöras. Skattemyndigheten kan förelägga den reviderade vid vite att&lt;br&gt;t.ex. tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för att revisionen skall kunna verkställas (3 kap. 12 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skattemyndigheternas befogenheter att granska ADB-&lt;br&gt;baserade räkenskaper finns i 3 kap. 11-13 §§ TL. Efter förebild av&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen föreskrivs att med handling förstås, utöver&lt;br&gt;framställning i skrift eller bild, även upptagning som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Revisorn far&lt;br&gt;själv använda de tekniska hjälpmedel som den reviderade förfogar över&lt;br&gt;för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast med sådant&lt;br&gt;hjälpmedel. Länsrätten får dock, om handling som bör undantas från&lt;br&gt;revision utgörs av upptagning, besluta om sådana begränsningar i&lt;br&gt;revisorns rätt att själv använda tekniska hjälpmedel som behövs för att&lt;br&gt;handlingen inte skall bli tillgänglig för revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den som reviderats i de delar som rör honom (3 kap. 14&lt;br&gt;§ TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra en enklare räkenskapskontroll utan att behöva tillgripa en&lt;br&gt;formlig taxeringsrevision kan skattemyndigheten efter överenskommelse&lt;br&gt;med den skattskyldige företa s.k. taxeringsbesök (3 kap. 7 § TL). Vid&lt;br&gt;taxeringsbesöket får uppgifter i självdeklarationen stämmas av mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskaper, anteckningar och andra handlingar. Besiktning får ske av Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;fastighet, inventarier och andra tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsverksamheten sker i form av planmässig kontroll och&lt;br&gt;urvalskontroll. Den planmässiga kontrollen utgör i första hand en kontroll&lt;br&gt;av att beskattningen fungerar på avsett sätt och riktas mot de största&lt;br&gt;företagen. Det viktigaste syftet med urvalskontrollen är att öka lojaliteten&lt;br&gt;mot skattesystemet. Urvalskontrollen omfattar mindre företag och&lt;br&gt;enskilda näringsidkare och andra skattskyldiga med komplicerade&lt;br&gt;inkomst- eller förmögenhetsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ca 4 % av företagen revideras årligen. Urvalsrevisionema svarar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 % av den totala revisionsverksamheten. Antalet revisioner uppgår till&lt;br&gt;ca 10 000 per år. Visserligen gick antalet slutförda revisioner ned 1992&lt;br&gt;i förhållande till 1991. Den nedlagda tiden i revisionsverksamheten ökade&lt;br&gt;dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevissäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna kan vid utövandet av sina befogenheter använda&lt;br&gt;tvångsmedel. Ett föreläggande att lämna uppgifter kan förenas med vite.&lt;br&gt;Även den medverkan som krävs av den enskilde vid en taxeringsrevision&lt;br&gt;kan framtvingas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ger bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och av-&lt;br&gt;giftsprocessen möjlighet att tillgripa säkringsåtgärder. Med stöd av den&lt;br&gt;lagen kan sådana handlingar som får granskas vid revision eller andra&lt;br&gt;kontrollåtgärder (bevismedel) eftersökas, omhändertas genom beslag eller&lt;br&gt;säkerställas genom försegling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om eftersökning i utrymme får fattas, om det finns grundad&lt;br&gt;anledning att anta att den granskade använder utrymmet huvudsakligen&lt;br&gt;för sin verksamhet samt risk finns att bevismedel kommer att undanhållas&lt;br&gt;eller förvanskas. Samma villkor gäller för beslut om eftersökning i förvar&lt;br&gt;som påträffas i sådant utrymme, i myndighets lokal eller på allmän plats.&lt;br&gt;Beslut om eftersökning i annat utrymme eller förvar i annat fåll får fattas&lt;br&gt;om det finns grundad anledning att anta att bevismedel finns där samt&lt;br&gt;risk föreligger att det kommer att undanhållas eller förvanskas (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om beslag får fattas om bevismedlet inte tillhandahålls för&lt;br&gt;granskning eller det finns risk att det kommer att undanhållas eller&lt;br&gt;förvanskas (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling får fattas om granskningsledaren inte får tillåtelse&lt;br&gt;att genomsöka förvar eller utrymme och det skäligen kan antas att&lt;br&gt;bevismedel finns där och eftersökning inte kan beslutas eller verkställas&lt;br&gt;omedelbart eller när bevismedel som inte är under beslag inte lämpligen&lt;br&gt;kan föras från den plats där det har påträffats. Beslut om försegling av&lt;br&gt;förvar eller utrymme där beslagtaget bevismedel finns skall fattas om&lt;br&gt;bevismedlet lämnas kvar hos innehavaren (5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1988 infördes en&lt;br&gt;proportionalitetsregel i bevissäkringslagen (6 a §). Enligt denna får beslut&lt;br&gt;fattas endast om vikten av att säkringsåtgärden vidtas är tillräckligt stor&lt;br&gt;för att uppväga det intrång eller annat men som säkringsåtgärden innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När säkringsåtgärder riktar sig mot verksamhetsutrymmen lättas beslut&lt;br&gt;och verkställs åtgärderna av granskningsledaren om det kan ske&lt;br&gt;obehindrat. Beslutet får verkställas omedelbart. I fråga om andra ställen,&lt;br&gt;t.ex. bostadsutrymmen, fettas beslutet av länsrätten. Kan en åtgärd inte&lt;br&gt;verkställas obehindrat eller är det fråga om eftersökning i andra&lt;br&gt;utrymmen än verksamhetsutrymmen verkställs åtgärden av kronofog-&lt;br&gt;demyndigheten. Granskningsledares beslut och verkställighetsåtgärder kan&lt;br&gt;prövas i efterhand av länsrätten på talan av den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid åtgärd enligt bevissäkringslagen skall handling omedelbart förseglas&lt;br&gt;när den granskade begär att den skall undantas om framställningen inte&lt;br&gt;är uppenbart ogrundad. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva sådan&lt;br&gt;framställning. Länsrättens avgörande kan överklagas till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1993 vidtogs åtgärder med stöd av bevissäkringslagen mot 16&lt;br&gt;skattskyldiga. I samtliga fell beslagtogs handlingar. I fyra fell eftersöktes&lt;br&gt;handlingar i verksamhetsutrymmen och lika många gånger i andra&lt;br&gt;utrymmen. Försegling användes en gång.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Allmänna utgångspunkter för en reformering av&lt;br&gt;revisionsbestämmelsema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetskommitténs förslag rörande skatteutredningar är långtgåen-&lt;br&gt;de. Reglerna för skattekontrollen föreslås förändrade så att skillnaden&lt;br&gt;mellan åtgärder som bygger på frivillighet och tvångsåtgärder blir&lt;br&gt;tydligare. Utgångspunkten är att skatterevisioner skall bedrivas i&lt;br&gt;samverkan med den reviderade. Endast när han motsätter sig åtgärden&lt;br&gt;eller det finns påtaglig risk att han undanskaffer eller förvanskar&lt;br&gt;handlingar skall tvångsåtgärd få tillgripas. Kommittén föreslår en&lt;br&gt;tydligare reglering av hur revisioner under samverkan skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision förslås få ske hos bokföringsskyldiga och hos juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon, men däremot inte hos fysiska personer som inte&lt;br&gt;är bokföringsskyldiga. Reglerna om s.k. tredjemansrevision föreslås&lt;br&gt;slopade. I stället skall tredjemanskontrollen ske i form av föreläggande&lt;br&gt;att lämna uppgifter och visa upp handlingar. I vissa fell föreslås att&lt;br&gt;tvångsåtgärder i form av tredjemanskontroll utan föregående föreläggande&lt;br&gt;skall få tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevissäkringslagen föreslås upphävd och ersatt av en ny tvångsåtgärds-&lt;br&gt;lag för beskattningsförferandet. Förutsättningarna för tvångsåtgärder&lt;br&gt;föreslås där bli väsenligt mer preciserade än i bevissäkringslagen och&lt;br&gt;beslut skall normalt fettas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår också att möjligheten att undanta integritetskänsliga&lt;br&gt;handlingar från granskning utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är övervägande positivt till huvuddragen i Rättssäkerhets-&lt;br&gt;kommitténs förslag beträffende skatteutredning. De flesta remissinstanser&lt;br&gt;ställer sig bakom den avvägning kommittén gjort mellan den enskildes&lt;br&gt;rättssäkerhetsgarantier och en effektiv beskattning. Så har t.ex. RSV i allt&lt;br&gt;väsentligt accepterat huvuddragen i förslagen. Verket menar dock att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslagen i vissa avseenden medför betydande komplikationer och Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;merarbete och ställer krav på ökade resurser. Några remissinstanser,&lt;br&gt;Civilekonomernas Riksförbund, JUSEK och LO, avstyrker förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även TCO och Generaltullstyrelsen är kritiska till förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten enligt gällande regler är att revisioner skall bedrivas&lt;br&gt;i samverkan med den reviderade. Språket i revisionsbestämmelsema kan&lt;br&gt;emellertid ge intryck av att revisioner alltid bedrivs under tvång. Det har&lt;br&gt;dock ofta framhållits att revision är en kontrollåtgärd som bygger på&lt;br&gt;samverkan och att revisionsinstitutet bör hållas isär från de tvångsmedel&lt;br&gt;som kan användas i en konfliktsituation och som, förutom vite, återfinns&lt;br&gt;i bevissäkringslagen (se t.ex. prop. 1987/88:65 s. 32 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringslagen innehåller mycket få begränsningar i fråga om&lt;br&gt;skattemyndigheternas befogenheter vid revisionsverksamheten. Vad gäller&lt;br&gt;gränserna för tillträde till verksamhetslokaler är den enda begränsningen&lt;br&gt;att revisionen om möjligt skall göras på ett sådant sätt att den inte hindrar&lt;br&gt;verksamheten för den som revideras och att den inte utan särskilda skäl&lt;br&gt;får verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 8.00. Skattemyndigheten får, när&lt;br&gt;det behövs, bestämma tid och plats för revisionen och den får verkställas&lt;br&gt;hos den som skall revideras eller på annan plats, efter skattemyn-&lt;br&gt;dighetens bestämmande. Bestämmelserna lämnar också utrymme för&lt;br&gt;revisioner utan föregående kontakt med den reviderade, s.k. över-&lt;br&gt;raskningsrevisioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att skattemyndigheten har vissa befogenheter för att&lt;br&gt;kontrollera de enskildas deklarations- och uppgiftsskyldighet brukar&lt;br&gt;normalt inte ifrågasättas. Hur långt dessa befogenheter skall sträcka sig&lt;br&gt;ställs dock ofta under debatt. Som regeringen redan tidigare framhållit&lt;br&gt;måste man här göra en avvägning mellan de enskildas rättssäkerhet och&lt;br&gt;behovet av att ha en effektiv och ändamålsenlig kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteutredningar innehåller ofta betydande inslag av myndig-&lt;br&gt;hetsutövning. Det är därför och mot bakgrund av den stora betydelse en&lt;br&gt;skatteutredning kan ha för den granskade nödvändigt att från rättsäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt dra upp klara gränser för myndigheternas befogenheter och&lt;br&gt;att tillförsäkra den enskilde rimliga rättssäkerhetsgarantier. En följd av&lt;br&gt;detta är att det i lagstiftningen måste finnas en klar åtskillnad mellan&lt;br&gt;åtgärder som bygger på frivillighet och tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste efterlevnaden av reglerna kunna kontrolleras och&lt;br&gt;effektiva medel stå till buds mot dem som försöker undandra sig sina&lt;br&gt;skyldigheter. Skattemyndigheternas befogenhet i kontrollhänseende bör&lt;br&gt;därför utformas efter en avvägning mellan den skattskyldiges rättssäker-&lt;br&gt;hetsintresse och intresset av en effektiv skattekontroll. Reglerna till skydd&lt;br&gt;för de enskildas integritet får emellertid inte utformas på ett sätt som&lt;br&gt;hämmar effektiviteten mer än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid en reformering av revisionsbestämmelsema bör&lt;br&gt;vara att revision skall bedrivas i samverkan med den reviderade. Detta&lt;br&gt;bör tydligt framgå av lagstiftningen. Det förhållandet att utgångspunkten&lt;br&gt;är att revision skall bedrivas i samverkan minskar inte behovet av&lt;br&gt;lagregler för revision under samverkan. Tvärtom är det viktigt med en&lt;br&gt;lagreglering av den reviderades och revisorns skyldigheter och befogen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter vid en samverkansrevision for att tydliggöra avgränsningen mot de Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;situationer då en tvångsmedelsanvändning kan aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årligen lämnas ca sju miljoner självdeklarationer. Dessa skall granskas&lt;br&gt;av skattemyndigheterna och utgör grundvalen för taxeringsbesluten. För&lt;br&gt;den enskilde är taxeringen en betydelsefull ekonomisk angelägenhet. Det&lt;br&gt;säger sig självt att, även om kontakterna mellan skattemyndigheten och&lt;br&gt;den skattskyldige normalt förflyter utan konflikter, motsättningar kan&lt;br&gt;uppstå i vissa situationer. Det är särskilt i sådana situationer betydel-&lt;br&gt;sefullt att reglerna är klara och entydiga så att såväl skattemyndigheter&lt;br&gt;som enskilda känner till sina befogenheter och åligganden. Det nuvarande&lt;br&gt;regelsystemet har brister i fråga om tydlighet. Den vaga regleringen har&lt;br&gt;lämnat stora diskretionära befogenheter till skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för taxeringsrevision har kritiserats från grundlagssynpunkt.&lt;br&gt;Det har hävdats att revision är en tvångsåtgärd som inkräktar på det i 2&lt;br&gt;kap. 6 § regeringsformen stadgade skyddet mot husrannsakan och&lt;br&gt;liknande intrång. Vidare har det hävdats att revision är ett tvångsmedel&lt;br&gt;och att beslut om revision därför bör kunna överklagas till domstol. En&lt;br&gt;stor del av kritiken synes bottna i reglernas oklara utformning där&lt;br&gt;skillnaden mellan frivilliga åtgärder och tvångsåtgärder inte klart&lt;br&gt;framgår. Ett av de grundläggande syftena med reformen är därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening att göra skillnaden tydligare mellan åtgärder som&lt;br&gt;vidtas i samverkan och tvångsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att likhetstecken inte sätts mellan revisionsinstitutet som&lt;br&gt;sådant och de tvångsåtgärder som måste kunna tas till för att säkerställa&lt;br&gt;en effektiv skattekontroll. Vi ansluter oss därvid till det betraktelsesätt&lt;br&gt;som Tvångsmedelskommittén gett uttryck för i betänkandet Tvångsmedel&lt;br&gt;- Anonymitet - Integritet (SOU 1984:54 s. 72). För att en förfättnings-&lt;br&gt;stadgad befogenhet skall kunna betraktas som tvångsmedel bör krävas att&lt;br&gt;befogenheten kan sättas i verket mot den enskildes vilja och med fysiskt&lt;br&gt;eller psykiskt tvång av något slag. Revisionsinstitutet i sig kan därför inte&lt;br&gt;betraktas som ett tvångsmedel. En annan sak är att en revision kan&lt;br&gt;genomföras med hjälp av tvångsåtgärder i form av vite eller bevissäkring&lt;br&gt;om den reviderade motsätter sig åtgärder som är nödvändiga för att&lt;br&gt;ändamålet med revisionen skall kunna uppnås. I de fäll där skattemyn-&lt;br&gt;digheterna behöver tillgripa tvångsåtgärder bör dessa åtgärder hållas&lt;br&gt;skilda från revisionsinstitutet som sådant och handläggas i särskild&lt;br&gt;ordning. Enligt regeringens uppfattning är det angeläget att revi-&lt;br&gt;sionsinstitutet bibehåller sin karaktär av en generell och fördjupad&lt;br&gt;kontrollform som inte kräver misstankar om felaktigheter för att få&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om taxeringskontroll normalt sker i samverkan med den enskilde&lt;br&gt;måste en kontroll kunna företas också i situationer då den enskilde inte&lt;br&gt;medverkar frivilligt. En annan ordning skulle strida mot grundläggande&lt;br&gt;krav på rättvisa och likabehandling. Beskattningen kan inte få bli&lt;br&gt;beroende av vilka uppgifter den enskilde väljer att lämna. En tillämpning&lt;br&gt;av tvångsåtgärder kan inte heller göras beroende av om det finns&lt;br&gt;misstanke om brott eller ej. Det är ju ofta först sedan kontrollen utförts&lt;br&gt;som det kan finnas underlag för brottsmisstanke. Det måste således finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvångsmedel att tillgå for att genomföra kontroll. Detta är inte på något Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;sätt unikt för skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ett regelsystem med tvångsåtgärder för genomförande av&lt;br&gt;skattekontroll kan alltså enligt regeringens uppfattning inte ifrågasättas.&lt;br&gt;Detta regelsystem måste dock uppfylla höga krav på rättssäkerhet.&lt;br&gt;Förutsättningarna för tvångsåtgärder bör vara noga preciserade i lag.&lt;br&gt;Beslut om tvångsågärd bör normalt fattas av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bevissäkringslagen har länge kritiserats från rättssäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt. Kritiken har främst gällt att domstolskontrollen inte&lt;br&gt;kommer in förrän i efterhand när det är fråga om åtgärder i verksam-&lt;br&gt;hetslokaler, att riskrekvisitet är svagt och att det finns vagheter vad avser&lt;br&gt;skillnaden mellan tredska och sabotagerisk. Kritik kan också riktas mot&lt;br&gt;terminologin i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nuvarande bevissäkringslagen är behäftad med&lt;br&gt;sådana brister att det inte är meningsfullt att söka förbättra reglerna inom&lt;br&gt;ramen för den lagstiftningen. Bevissäkringslagen bör därför upphävas och&lt;br&gt;ersättas med en lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsfÖriärandet&lt;br&gt;(tvångsåtgärdslagen) där skyddet för den enskildes berättigade krav på&lt;br&gt;rättssäkerhet ställs i förgrunden. Vi återkommer strax till detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Revision enligt taxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Ändamålet med revisionen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att besluta om s.k. tred-&lt;br&gt;jemansrevision slopas och ersätts med en möjlighet att förelägga&lt;br&gt;tredjeman att lämna uppgift eller visa upp handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får inte ske för kontroll av det löpande beskattningsårets&lt;br&gt;räkenskaper och handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ställer sig bakom&lt;br&gt;kommitténs förslag. RSV avstyrker förslaget att slopa möjligheten till&lt;br&gt;taxeringsrevision av löpande beskattningsår. RRV påpekar att det är&lt;br&gt;angeläget att förändringarna inte påverkar möjligheterna till tred-&lt;br&gt;jemanskontroll bl.a. i de fäll där en huvudman laborerar med olika&lt;br&gt;företag över vilka han har ett obegränsat inflytande eller gör transak-&lt;br&gt;tioner med närstående. Revisorsamfundet tillstyrker förslaget men betonar&lt;br&gt;att reglerna endast bör ta sikte på &amp;quot;äkta&amp;quot; tredjemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Taxeringsrevision får enligt nuvarande&lt;br&gt;regler ske för att kontrollera att skyldighet enligt lagen om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt. Revi-&lt;br&gt;sionsinstitutet kan också användas för att hämta in uppgifter av tredjeman&lt;br&gt;(tredjemansrevision). Sådan revision får göras för att få uppgifter av&lt;br&gt;betydelse för kontroll av att andra till namnet kända personer eller någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person som ingått viss bestämd rättshandling med tredjeman fullgjort sin Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;deklarations- och uppgiftsskyldighet samt för att samla in uppgifter som&lt;br&gt;en förberedande åtgärd för kontroll av andra än tredjeman (3 kap. 8 §&lt;br&gt;TL). Taxeringsrevision får också verkställas för kontroll av det löpande&lt;br&gt;beskattningsårets räkenskaper och handlingar (3 kap. 11 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjemansrevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjemanskontroll av näringsidkare är många gånger ett nödvändigt&lt;br&gt;inslag i kontrollverksamheten. Det räcker inte alltid med en kontroll av&lt;br&gt;den skattskyldiges egen bokföring utan uppgifterna i denna kan behöva&lt;br&gt;stämmas av mot uppgifter från tredjeman. Den skattskyldige kan t.ex.&lt;br&gt;från bokföringen ha uteslutit alla uppgifter rörande vissa inkomster.&lt;br&gt;Sådana oegentligheter kan normalt upptäckas bara med hjälp av&lt;br&gt;kontrollinformation från tredjeman. Hos en tredjeman som är kund till&lt;br&gt;den granskade kan skattemyndigheten finna kvitto på ett kostnadsfört&lt;br&gt;belopp som är skattepliktigt i den granskades verksamhet. På samma sätt&lt;br&gt;kan skattemyndigheten genom tredjemanskontroll följa mervärdesskatte-&lt;br&gt;pliktiga transaktioner. Mervärdesskattebedrägerier upptäcks bl.a. genom&lt;br&gt;att fakturan med avdragsgill ingående mervärdesskatt kontrolleras hos&lt;br&gt;utställaren, ibland genom flera led, varvid skattemyndigheten slutligen&lt;br&gt;kan finna någon som ställer ut falska fakturor på varor som aldrig&lt;br&gt;levererats eller på helt andra varor än dem som verkligen har levererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjemanskontroll är således ett oumbärligt instrument i skattekontrol-&lt;br&gt;len. Det är emellertid i allmänhet inte nödvändigt att revidera en hel&lt;br&gt;verksamhet för att få fram de intressanta uppgifterna, utan det räcker&lt;br&gt;normalt att kontrollera vissa uppgifter eller handlingar. Dessa torde enligt&lt;br&gt;Rättssäkerhetskommittén i regel kunna tas fram av tredjeman efter&lt;br&gt;föreläggande utan risk för effektivitetsförluster. De nuvarande möjlig-&lt;br&gt;heterna till tredjemansrevision framstår därför enligt kommittén som mer&lt;br&gt;omfattande än nödvändigt. Vid revisioner som avser ett allmänt&lt;br&gt;uppgiftsinsamlande som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än&lt;br&gt;den som revideras (generell revision eller förberedande åtgärdsrevision),&lt;br&gt;menar kommittén att nödvändigheten av revision är ännu otydligare, då&lt;br&gt;sådant uppgiftsinhämtande oftast avser väletablerande företag där&lt;br&gt;skattemyndigheten inte behöver tillgång till alla handlingar eller tillträde&lt;br&gt;till verksamhetslokalema. Skattemyndigheten bör i stället enligt kom-&lt;br&gt;mittén kunna förelägga även denna typ av tredjemän att komma in med&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser har ställt sig bakom kommitténs&lt;br&gt;bedömning. Även regeringen ansluter sig till förslaget. Det är enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning viktigt att skattemyndighetens befogenhet att göra&lt;br&gt;taxeringsrevision inte är mer omfattande än nödvändigt. De uppgifter&lt;br&gt;som behövs från en tredjeman kan regelmässigt hämtas in genom&lt;br&gt;föreläggande. Genom att tredjemansrevisionen slopas får också revi-&lt;br&gt;sionsinstitutet en klarare och mer entydig innebörd; taxeringsrevision sker&lt;br&gt;för kontroll av att den egna deklarations- och uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;fullgjorts. Att en tredjeman fullgjort sin lagstadgade uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt ett föreläggande bör således kunna kontrolleras genom revision. Vi Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;återkommer senare till den närmare utformningen av uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;vid tredjemanskontroll (avsnitt 5.4) och kommitténs förslag om att låta&lt;br&gt;bl.a. ett betydande utredningsintresse motivera tredjemanskontroll utan&lt;br&gt;föregående föreläggande (avsnitt 5.6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision av löpande beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetskommittén föreslår att regeln i 3 kap. 11 § tredje stycket&lt;br&gt;TL om att taxeringsrevision får verkställas för kontroll av det löpande&lt;br&gt;beskattningsårets räkenskaper och handlingar slopas. Endast de hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för att kontrollera att deklarations- och uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten för ett visst beskattningsår fullgjorts skall omfattas av revisio-&lt;br&gt;nen. Detta innebär att det löpande beskattningsårets handlingar skall&lt;br&gt;kunna granskas endast i den mån de har någon relevans vid denna&lt;br&gt;revision. RSV avstyrker kommitténs förslag i den här delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl för att granska en viss händelse efter avslutad period kan&lt;br&gt;tänkas vara att följa upp en affärshändelse för att bedöma om den&lt;br&gt;behandlats rätt tidigare. Så länge syftet med kontrollen är att bedöma den&lt;br&gt;avslutade perioden bör detta kunna ske även om de ändringar som&lt;br&gt;Rättssäkerhetskommittén föreslår genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl RSV tar upp för att bibehålla dagens regler är att det kan&lt;br&gt;vara av vikt för skattemyndigheten att bedöma bokföringens tillförlitlighet&lt;br&gt;genom att skaffa uppgifter om hur bokföringen rent praktiskt handläggs.&lt;br&gt;En bokföring som upprättas eller justeras i efterhand har t.ex. ett lägre&lt;br&gt;bevisvärde. Skattemyndigheten måste givetvis ha möjlighet att skaffa&lt;br&gt;sådana uppgifter. Detta bör enligt vår mening vara fullt möjligt vid&lt;br&gt;revision av ett avslutat beskattningsår, utan att syftet för den sakens skull&lt;br&gt;är att granska löpande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller vid s.k. integrerade revisioner har skattemyndigheten något&lt;br&gt;primärt intresse av att granska löpande period. Om t.ex. bedömningen av&lt;br&gt;en fråga rörande mervärdesskatt kommer att påverka det löpande årets&lt;br&gt;taxering finns det inga hinder mot att skattemyndigheten påpekar detta,&lt;br&gt;men detta kan knappast motivera en taxeringsrevision av det löpande&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en revision enligt taxeringslagen kommer att&lt;br&gt;omfatta ett avslutat beskattningsår kan inte heller ses isolerat. Period-&lt;br&gt;kontroll kan ske av avlämnade mervärdesskatte-, uppbörds- och&lt;br&gt;punktskattedeklarationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsinstitutet bör enligt regeringens uppfattning användas för att&lt;br&gt;kontrollera om en deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt skatteförfättningama på ett riktigt sätt. Den enskilde&lt;br&gt;måste därför ha haft möjlighet att fullgöra sina skyldigheter innan&lt;br&gt;kontrollen sker. Innan dess finns inget att kontrollera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har påpekat att revision ofta är nödvändig för att utreda om&lt;br&gt;förutsättningar för betalningssäkring föreligger när inkomståret gått ut.&lt;br&gt;Enligt vår mening är det en viktig rättssäkerhetsfråga att det bakom-&lt;br&gt;liggande syftet med revisionsinstitutet hålls klart. Det kan i och för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finnas situationer som inte direkt rör skyldighet enligt Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;skatteförfettningama där det kan vara angeläget med en samhällelig&lt;br&gt;kontroll och insyn. Övervägande skäl talar dock för att inte göra avsteg&lt;br&gt;från den grundläggande principen att revision skall avse kontroll av&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår mot bakgrund av det anförda att den nuvarande&lt;br&gt;möjligheten i 3 kap. 11 § TL att verkställa taxeringsrevision for kontroll&lt;br&gt;av löpande beskattningsår tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Hos vem får revision göras?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Revision får ske hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokförings- eller räkenskapsskyldig samt hos juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att besluta om revision av fysiska personer som inte&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet mot revision hos myndigheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens förslag förutom&lt;br&gt;att kommittén inte lagt fram något förslag om att tillåta revision hos&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot förslaget. RSV anser att möjligheten till revision&lt;br&gt;hos privatpersoner skall behållas för de fåll man inte vet om bokförings-&lt;br&gt;skyldighet föreligger och vid omfattande värdepappershandel. RSV anser&lt;br&gt;vidare att revision skall få göras hos myndigheter för kontroll av att&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldigheten fullgjorts och för kontroll av mervärdesskatt,&lt;br&gt;källskatter och avgifter. RSV anser att revision är enda möjligheten att&lt;br&gt;få fram vissa uppgifter och att det är av stor vikt att detta får ske. Verket&lt;br&gt;påpekar särskilt att det kan röra stora belopp och att nuvarande regler&lt;br&gt;inte är konkurrensneutrala. Länsrätten i Kronobergs län liksom RÅ anser&lt;br&gt;att det uttryckligen bör anges att revision får ske vid misstanke om&lt;br&gt;bokföringsskyldighet. RA vill dock helst liksom Civilekonomernas&lt;br&gt;Riksförbund att möjligheten till revision hos privatpersoner bibehålls.&lt;br&gt;Civilekonomernas Riksförbund anser att möjligheten behövs vid&lt;br&gt;bulvanförhållanden, omfettande options- och värdepappershandel samt vid&lt;br&gt;skalbolagsaffärer. Regionåklagarmyndigheten i Jönköping har även nämnt&lt;br&gt;att möjligheten till revision hos en fysisk person som inte är näringsid-&lt;br&gt;kare kan behövas vid granskning av en fåmansbolagsdelägare när en&lt;br&gt;pågående revision av bolaget lett till frågetecken som behöver rätas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Taxeringsrevision får enligt 3 kap. 8&lt;br&gt;§ TL göras hos den som är bokföringsskyldig eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper och hos juridisk person som inte är dödsbo. Hos andra&lt;br&gt;deklarations- och uppgiftsskyldiga får taxeringsrevision göras endast när&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder det. Taxeringsrevision får inte göras hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen av möjligheten att revidera fysisk person som inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsidkare infördes genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1988. Motivet till förändringen var att taxeringsrevision i praktiken&lt;br&gt;användes för kontroll av bokföringsskyldiga och att de formella&lt;br&gt;befogenheterna ansågs böra begränsas till vad som behövdes för en&lt;br&gt;effektiv skattekontroll (prop. 1987/88:65 s. 35). För att taxeringsrevision&lt;br&gt;skulle få verkställas hos en fysisk person som inte är näringsidkare borde&lt;br&gt;därför uppställas kravet att det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl&lt;br&gt;kunde anses föreligga när det gäller så invecklade förhållanden att de inte&lt;br&gt;lämpligen kan utredas på annat sätt och det är väsentligt att frågorna&lt;br&gt;klarläggs. Som exempel på situationer när det kan finnas skäl att revidera&lt;br&gt;fysisk person som inte är näringsidkare tas i propositionen upp att det vid&lt;br&gt;revisioner hos fåmansföretag ofta finns anledning att utsträcka kontrollen&lt;br&gt;till företagsledare eller delägare i företaget. Även om de inte själva är&lt;br&gt;bokföringsskyldiga har deras egna inkomstförhållanden i allmänhet ett så&lt;br&gt;intimt samband med företagets näringsverksamhet att de ibland bör kunna&lt;br&gt;kontrolleras med hjälp av revisionsinstitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetskommittén anser att revisionsinstitutet bör få användas&lt;br&gt;endast för kontroll av dem som är bokföringsskyldiga enligt bokförings-&lt;br&gt;lagen (1976:125) eller skyldiga att föra räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) samt juridiska personer som inte är dödsbon. Det&lt;br&gt;man kan uppnå med revisionsinstitutet i fråga om kontroll av fysiska&lt;br&gt;personer som inte är näringsidkare kan enligt kommittén uppnås genom&lt;br&gt;att använda bestämmelserna i 3 kap. 5 § TL och förelägga den&lt;br&gt;skattskyldige att visa upp handlingar eller lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga&lt;br&gt;eller annars för hans taxering. En avstämning av deklarerade uppgifter&lt;br&gt;kan också ske vid ett taxeringsbesök enligt 3 kap. 7 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att revision måste få ske även i de fell&lt;br&gt;skattemyndigheten inte med säkerhet vet om bokföringsskyldighet&lt;br&gt;föreligger men omständigheterna talar för att så är fellet. Även vi anser&lt;br&gt;att revision måste få göras om det kan antas att det föreligger bokförings-&lt;br&gt;eller räkenskapsskyldighet. I annat fell skulle en befogad skattekontroll&lt;br&gt;i många fell omöjliggöras. Bestämmelsen i 3 kap. 8 § TL bör utformas&lt;br&gt;i enlighet härmed. De flesta remissinstanser ställer sig bakom kommitténs&lt;br&gt;förslag om att möjligheten att besluta om revision av fysiska personer&lt;br&gt;som inte bedriver näringsverksamhet skall slopas. Även regeringen&lt;br&gt;ansluter sig till förslaget. Möjligheten att revidera en fysisk person som&lt;br&gt;inte bedriver näringsverksamhet har använts mycket sparsamt. I de fell&lt;br&gt;uppgifter behöver hämtas in kan föreläggande användas. Det krävs dock&lt;br&gt;enligt vår mening ett förtydligande av de föreslagna bestämmelserna om&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV och några ytterligare remissinstanser anser att revision också&lt;br&gt;måste få ske hos en fysisk person vid omfettande värdepappershandel&lt;br&gt;utan att näringsverksamhet föreligger. Vi har förståelse for denna&lt;br&gt;uppfettning. Det finns omständigheter som talar för att revision bör få&lt;br&gt;ske i dessa fell, bl.a. att det ofta kan vara fråga om omsättning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket stora belopp och att transaktionerna kan vara svårkontrollerade. Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;Å andra sidan bör erforderlig kontroll av denna grupp skattskyldiga&lt;br&gt;liksom av andra fysiska personer som inte är näringsidkare kunna utföras&lt;br&gt;genom att skattemyndigheten begär in uppgifter från den skattskyldige&lt;br&gt;själv eller utnyttjar möjligheterna att begära in kontrolluppgifter. Det kan&lt;br&gt;redan här nämnas att om den skattskyldige inte fullgör ett föreläggande&lt;br&gt;att visa upp en handling skall den, enligt 9 § i vårt förslag till tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslag, få eftersökas och omhändertas för granskning om det finns&lt;br&gt;särskilda anledning att anta att den begärda handlingen finns hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår mot bakgrund av det anförda inte något undantag i det här&lt;br&gt;avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har i sitt remissyttrande påpekat att en förutsättning för att få&lt;br&gt;utföra en revision är att den som bedriver verksamheten är identifierad.&lt;br&gt;Om så inte är fallet och identifiering inte kan ske saknas kontrollmöjlig-&lt;br&gt;heter. Att beslut om revison inte kan lättas avseende någon som inte är&lt;br&gt;identifierad medför att kontroll av tillfällig handel och liknande verksam-&lt;br&gt;het inte kan utföras av skattemyndighet ensam utan alltid måste ske&lt;br&gt;tillsammans med polismyndighet. RSV anser det därför angeläget att&lt;br&gt;utreda vilka befogenheter skattemyndigheterna bör anförtros när det&lt;br&gt;gäller kontrollen av tillfällig handel och verksamhet bedriven av anonyma&lt;br&gt;personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som är medveten om de problem som RSV tar upp i sitt&lt;br&gt;yttrande, är inte beredd att nu ta ställning till om skattemyndigheternas&lt;br&gt;befogenheter i det här avseendet bör utökas. Frågan rymmer många olika&lt;br&gt;aspekter. Regeringen delar därför RSV:s uppfattning att frågan bör&lt;br&gt;utredas och avser att senare återkomma i saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vissa skatteförfättningar, bl.a. taxeringslagen, får revision inte&lt;br&gt;ske hos myndigheter, medan andra författningar, t.ex. lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, inte innehåller något sådant&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att revision inte fått ske hos myndigheter har motiverats med att&lt;br&gt;skattemyndigheten kan få kännedom om nödvändiga uppgifter på annat&lt;br&gt;sätt än genom revision. Den möjlighet som för närvarande står till buds&lt;br&gt;för skattemyndigheten är att begära in uppgifter från myndigheten. Detta&lt;br&gt;förutsätter dock att skattemyndigheten vet vilka uppgifter som myn-&lt;br&gt;digheten har och som kan vara relevanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheternas skatt- och avgiftsskyldighet kan röra betydande belopp.&lt;br&gt;Utvecklingen de senaste åren har inneburit att myndigheter i allt större&lt;br&gt;omfattning kommit att agera på marknader i konkurrens med privata&lt;br&gt;företag. Eftersom nuvarande regler inte ger skattemyndigheterna&lt;br&gt;möjlighet till en tillfredsställande kontroll av myndigheter kan reglerna&lt;br&gt;inte sägas vara konkurrensneutrala. Till detta kommer att myndigheter&lt;br&gt;kan vara stora arbetsgivare och därmed också skyldiga att göra&lt;br&gt;skatteavdrag och lämna kontrolluppgifter. Den fördjupade kontroll som&lt;br&gt;en revision innebär bör därför tillåtas. Regeringen föreslår att revision&lt;br&gt;skall få ske hos en myndighet om myndigheten är deklarations- eller&lt;br&gt;uppgiftsskyldig. Förbudet mot revision av myndigheter i 3 kap. 8 § TL&lt;br&gt;bör således slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget påpekas att revision hos myndigheter Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;naturligtvis enbart får avse kontroll av deklarations- och uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet och inte ta sikte på deras myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.3 Revisionens bedrivande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Av lagstiftningen skall klart framgå att revision&lt;br&gt;skall bedrivas i samverkan med den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbestämmelsema kompletteras med regler för att tyd-&lt;br&gt;liggöra skattemyndighetens och den reviderades befogenheter och&lt;br&gt;skyldigheter vid revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna ställer sig bakom&lt;br&gt;kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som vi tidigare påpekat skall&lt;br&gt;utgångspunkten för revisionsverksamheten vara att revisioner bedrivs i&lt;br&gt;samverkan mellan den granskade och den granskande myndigheten.&lt;br&gt;Nuvarande regler har som också nämnts en utformning som kan leda&lt;br&gt;tankarna till att revisioner alltid bedrivs under tvång. Revisionsreglema&lt;br&gt;bör därför ändras så att samverkansförfårandet betonas och det tydliggörs&lt;br&gt;att samverkan inte innebär att skattemyndigheten ensidigt bestämmer&lt;br&gt;villkoren. Om revisorn och den reviderade inte kan komma överens om&lt;br&gt;hur revisionen skall bedrivas kan tvångsåtgärder bli aktuella. Vi&lt;br&gt;återkommer till detta senare (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om skattemyndigheten och den reviderade bör ha tämligen vida&lt;br&gt;möjligheter att, med hänsyn till vad som är lämpligt i det enskilda fallet,&lt;br&gt;komma överens om hur revisionen skall bedrivas, måste ramarna för&lt;br&gt;myndighetens befogenheter och den reviderades skyldigheter regleras i&lt;br&gt;lag. Tydliga handlingsregler har också den fördelen att den enskilde vet&lt;br&gt;vad som krävs av honom. Handlingsreglerna kommer dessutom att ha&lt;br&gt;betydelse för frågan om det är befogat med tvångsåtgärder eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision skall tillställas den som skall revideras&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Beslutet skall innehålla uppgift om ändamålet&lt;br&gt;med revisionen, t.ex. om det är fråga om en integrerad revision eller en&lt;br&gt;mer begränsad kontroll. Beslutet skall också innehålla uppgift om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar och uppgifter från revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten vid utformningen av revisionsreglema är således att&lt;br&gt;revisionen skall bedrivas i samverkan med den reviderade. Detta bör&lt;br&gt;komma till klart uttryck i lagtexten (3 kap. 10 § första stycket TL).&lt;br&gt;Lagrådet har påpekat att kravet i 3 kap. 10 § TL att en taxeringsrevision&lt;br&gt;skall bedrivas i samverkan med den reviderade gäller generellt och&lt;br&gt;således också när revisionen genomförs med tvång. Det är uppenbart att&lt;br&gt;det i sådana fåll inte alltid går att bedriva revisionen i samverkan med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den reviderade, eftersom detta i princip förutsätter frivillig medverkan Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;från dennes sida. Bestämmelsen bör därför enligt Lagrådet ändras så att&lt;br&gt;samverkan inte blir ett absolut krav utan att revisionen om möjligt skall&lt;br&gt;bedrivas i samverkan med den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Lagrådets uppfattning att en justering av 3 kap. 10 §&lt;br&gt;första stycket TL behövs för att tydliggöra att kravet på samverkan inte&lt;br&gt;gäller i tvångssituationerna. Emellertid kan den utformning av be-&lt;br&gt;stämmelsen som Lagrådet föreslår enligt vår uppfattning ge intryck av att&lt;br&gt;det finns ett utrymme att bedriva en taxeringsrevision utan samverkan&lt;br&gt;med den reviderade enbart med stöd av taxeringslagen. Detta vore&lt;br&gt;olyckligt eftersom samverkan vid revisioner som inte omfattas av någon&lt;br&gt;tvångsåtgärd är en grundläggande utgångspunkt i våra förslag. Vi föreslår&lt;br&gt;i stället att det av ett tillägg till första stycket framgår att det i den&lt;br&gt;föreskrift i 3 kap. 12 § TL som reglerar vite och i tvångsåtgärdslagen&lt;br&gt;finns bestämmelser som tar sikte på de fell en samverkan inte är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision skall genomföras på ett sådant sätt att den inte onödigtvis&lt;br&gt;hindrar verksamheten. En revision påböijas normalt först sedan&lt;br&gt;deklarationen avlämnats. Om det kan antas bli en omfettande revision får&lt;br&gt;den påböijas även innan deklarationen skall lämnas under förutsättning&lt;br&gt;att det beskattningsår revisionen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om den reviderade medger det får revisionen genomföras i hans&lt;br&gt;verksamhetslokaler. Granskningen av handlingar skall ske hos den&lt;br&gt;reviderade om han begär det och granskningen kan ske där utan&lt;br&gt;betydande svårighet. Om revisionen inte verkställs hos den reviderade&lt;br&gt;skall handlingarna på begäran överlämnas till revisorn mot kvitto (3 kap.&lt;br&gt;10 § andra och tredje styckena TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får förutom att granska handlingar som rör verksamheten även&lt;br&gt;inventera kassa, granska lager, maskiner och inventarier samt besiktiga&lt;br&gt;lokaler och byggnader som används i verksamheten (3 kap. 11 § TL).&lt;br&gt;Den reviderade skall tillhandahålla de handlingar som får granskas och&lt;br&gt;lämna de upplysningar som behövs för kontrollen. Han skall lämna&lt;br&gt;tillträde till utrymmen som huvudsakligen används i verksamheten så att&lt;br&gt;revisorn kan inventera kassan, granska lager m.m. och besiktiga lokaler&lt;br&gt;och byggnader som används i verksamheten. Den reviderade skall också&lt;br&gt;om möjligt ställa en ändamålsenlig arbetsplats till förfogande när&lt;br&gt;revisionen får genomföras i hans lokaler. Den reviderade skall även i&lt;br&gt;övrigt ge den hjälp som behövs vid revisionen (3 kap. 12 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla handlingar som rör verksamheten får granskas. Har den reviderade&lt;br&gt;och revisorn olika uppfettning i fråga om vilket material som får&lt;br&gt;granskas skall materialet förseglas och frågan avgöras av länsrätt (avsnitt&lt;br&gt;5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även befogenheter och åligganden i samband med granskning av ADB-&lt;br&gt;lagrat material bör tydliggöras i lagstiftningen. Vi återkommer strax till&lt;br&gt;detta (avsnitt 5.3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.4 ADB-revision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skyddet för ADB-lagrad information vid&lt;br&gt;taxeringsrevision förstärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn får själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel,&lt;br&gt;om inte den reviderade i stället tillhandahåller en kopia av upptag-&lt;br&gt;ningen och denna utan svårighet kan granskas med annat tillgängligt&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel. Skattemyndigheten får kontrollera att kopian&lt;br&gt;stämmer överens med den upptagning som finns hos den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskningen får endast de tekniska hjälpmedel och sökbe-&lt;br&gt;grepp användas som behövs för att tillgodose ändamålet med&lt;br&gt;revisionen. Granskning får inte ske via telenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte mött någon kritik i sak.&lt;br&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation är kritisk till att kommittén inte tagit&lt;br&gt;upp problemen vid taxeringsrevision som förorsakas av förekomsten av&lt;br&gt;s.k. potentiella handlingar, registeransvar och registerändamål enligt&lt;br&gt;datalagen. Delegationen anser det angeläget att frågorna snarast blir lösta&lt;br&gt;av Rättssäkerhetskommittén i dess fortsatta arbete eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Genom lagändringar som trädde i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 1988 reglerades skattemyndighetens befogenhet att vid&lt;br&gt;revision granska ADB-baserade räkenskaper (prop. 1987/88:65, bet.&lt;br&gt;1987/88:SkU17, rskr. 1987/88:70, SFS 1987:1228). Föreskrifterna finns&lt;br&gt;nu i 3 kap. 11-13 §§ TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 12 § TL får revisorn själv använda terminal eller annat&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som kan uppfattas endast&lt;br&gt;med sådant hjälpmedel. Länsrätten får dock, när det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl, besluta om sådana begränsningar av rätten att använda den&lt;br&gt;reviderades tekniska hjälpmedel som behövs för att upptagningar som&lt;br&gt;skall undantas från granskning inte skall bli tillgängliga för revisorn (3&lt;br&gt;kap. 13 § andra stycket TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den granskande myndigheten anses enligt gällande rätt inte vara&lt;br&gt;registeransvarig. Till följd av detta är bestämmelserna i datalagen&lt;br&gt;(1973:289) endast till en del tillämpliga på den granskande myndighetens&lt;br&gt;åtgärder. Regler till skydd för den personliga integriteten vid granskning&lt;br&gt;av personuppgifter i personregister i samband med revision finns i stället&lt;br&gt;i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV och Datainspektionen har utfärdat verkställighetsföreskrifter om&lt;br&gt;förfarandet vid granskning av ADB-register (RSFS 1991:10; DIFS&lt;br&gt;1988:2 och 1991:1). Datainspektionens föreskrifter tar enbart sikte på&lt;br&gt;granskningen av personuppgifter medan RSV:s föreskrifter omfattar&lt;br&gt;granskning av alla uppgifter som är lagrade på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna krävs ett särskilt förordnande för att en revisor&lt;br&gt;själv skall få använda tekniska hjälpmedel vid granskningen av ADB-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register. Ett särskilt förordnande krävs dock inte om revisorn, efter Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;medgivande av den reviderade, själv tar fram uppgifter genom att&lt;br&gt;använda dennes terminal och åtkomsten är begränsad på så sätt att&lt;br&gt;revisorn inte kan påverka innehållet i registret. I sådant fell behöver inte&lt;br&gt;heller en kopia av registret användas, vilket föreskrivs för övriga fell då&lt;br&gt;en revisor använder tekniska hjälpmedel för att granska ADB-register om&lt;br&gt;inte särskilda skäl föranleder annat. Granskningen får inte ske genom&lt;br&gt;terminaluppkoppling mellan skattemyndigheten och den reviderade. Vid&lt;br&gt;granskning av personregister får granskaren använda endast de tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel, program och sökbegrepp som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;ändamålet med revisionen. Endast de personuppgifter som behövs för&lt;br&gt;ändamålet får tas fram. Den registeransvarige skall, om det är förenligt&lt;br&gt;med revisionens ändamål, ges tillfälle att själv ta fram personuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna innehåller också bestämmelser om samråd i fråga om&lt;br&gt;bl. a. var granskningen skall utföras och vilken teknisk utrustning och&lt;br&gt;programvara som skall användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningen (Ju 1989:04) avlämnade i december 1992 sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Information och den nya informationsteknologin (SOU&lt;br&gt;1992:110). Utredningen har i enlighet med sina direktiv (Dir. 1989:54)&lt;br&gt;tagit upp bl.a. de komplikationer som är förenade med skattemyn-&lt;br&gt;dighetens befogenheter i fråga om datorlagrad information. Betänkandet&lt;br&gt;bereds för närvarande inom Justitiedepartementet. För att få underlag för&lt;br&gt;sina överväganden framställde utredningen en förfrågan till vissa&lt;br&gt;myndigheter och organisationer om vilka erferenheter som vunnits vid&lt;br&gt;tillämpningen av lagstiftningen och de föreskrifter som utfärdats. Det kan&lt;br&gt;vara av intresse att i det här sammanhanget konstatera att varken&lt;br&gt;myndigheter eller näringslivsoiganisationer redovisade några konkreta&lt;br&gt;exempel på problem som uppkommit i samband med verkställda&lt;br&gt;revisioner. Däremot framfördes ånyo de principiella invändningar från&lt;br&gt;näringslivshåll som gjordes tidigare i samband med att lagstiftningen om&lt;br&gt;ADB-revision tillkom, nämligen att kärnfrågan är gränsdragningen mellan&lt;br&gt;frivillighet och tvång vid revision. Den frågeställningen anser regeringen&lt;br&gt;har fått sin lösning genom de förslag som vi nu lägger fram och som&lt;br&gt;innebär en klar gränsdragning mellan frivillighet och tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Automatiseringen av de administrativa rutinerna hos företagen har&lt;br&gt;möjliggjorts genom den nya teknologin. Skattemyndigheterna kan inte&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter om inte myndigheternas kontrollmetoder anpassas&lt;br&gt;till de nya förutsättningarna. Det är i praktiken ogörligt att revidera ett&lt;br&gt;stort företag med AD B-baserad bokföring med hjälp av utskrifter av&lt;br&gt;ADB-lagrat bokföringsmaterial. ADB-revisioner måste därför tillåtas.&lt;br&gt;Däremot motiverar både datasäkerhets- och integritetsskäl att det infors&lt;br&gt;särskilda begränsande regler som tar sikte på granskning av ADB-&lt;br&gt;baserade räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datastraffrättsutredningen har föreslagit att bestämmelser om ökat&lt;br&gt;skydd för ADB-lagrade handlingar förs in i bevissäkringslagen. Rätts-&lt;br&gt;säkerhetskommittén föreslår att regler införs även i taxeringslagen. Vi&lt;br&gt;delar uppfattningen att skyddet för ADB-lagrad information bör förstärkas&lt;br&gt;på det skatterättsliga området och att sådana regler bör införas såväl i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen som i den nya tvångsåtgärdslagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna kan i stort sägas innebära att vissa av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV:s och Datainspektionens föreskrifter upphöjs till lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-revision skall normalt ske genom granskning av en kopia av&lt;br&gt;upptagningen. Visserligen har begreppet kopia, som Data-&lt;br&gt;straffrättsutredningen närmare utvecklat (SOU 1992:110 s. 257), en&lt;br&gt;annan betydelse i ADB-miljö än i traditionell pappersbaserad miljö. Detta&lt;br&gt;hindrar emellertid inte att det avsedda förfarandet här beskrivs som en&lt;br&gt;kopiering. Samtidigt medför den nya tekniken att skattemyndigheten&lt;br&gt;måste kunna förvissa sig om att det är en riktig kopia och att inget som&lt;br&gt;får granskas har undanhållits. Om den granskade inte har tillhandahållit&lt;br&gt;någon kopia för granskning eller om skattemyndigheten inte kunnat&lt;br&gt;kontrollera om den uppgivna kopian stämmer överens med innehållet i&lt;br&gt;den reviderades ADB-upptagning, får revisorn använda den skattskyldiges&lt;br&gt;ADB-utrustning för att på egen hand ta fram materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med revisionen får användas. Häri ligger som&lt;br&gt;Lagrådet påpekat (se författningskommentaren till 25 § tvångsåtgärds-&lt;br&gt;lagen) att endast de uppgifter som behövs för ändamålet får tas fram (3&lt;br&gt;kap. 12 § TL). Vidare föreslås ett förbud mot granskning via telenätet,&lt;br&gt;dvs. att skattemyndigheten inte skall kunna koppla upp förbindelse med&lt;br&gt;den reviderades dator via telenätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även granskning av ADB-lagrade handlingar skall ske i samråd med&lt;br&gt;den reviderade. Vid sådant samråd är det naturligt att diskutera vilken&lt;br&gt;teknisk utrustning som skall användas, vilka register som skall granskas,&lt;br&gt;vilka bearbetningar som skall göras och vem som skall ta fram uppgifter-&lt;br&gt;na med hjälp av ADB-utrustningen. Under en revision bör den reviderade&lt;br&gt;och skattemyndigheten därför finna en lösning som tillgodoser både&lt;br&gt;kontrollintresset och behovet av att skydda integritetskänslig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande möjligheten att undanta uppgifter från granskningen bör&lt;br&gt;motsvarande regler som föreslås beträffande handlingar och uppgifter&lt;br&gt;som inte är ADB-lagrade gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnardelegation tar i sitt remissyttrande bl.a. upp&lt;br&gt;frågan om registerändamål och registeransvar för skattemyndigheten i&lt;br&gt;samband med kontroll av ADB-register. Frågorna behandlas av Data-&lt;br&gt;lagsutredningen (Ju 1989:02) i betänkandet En ny datalag (SOU&lt;br&gt;1993:10). Frågan om registeransvar för skattemyndigheten kan inte ses&lt;br&gt;isolerad utan måste bedömas i samband med ett ifrågasatt registeransvar&lt;br&gt;över huvud taget för myndigheter som utför kontroll av uppgifter i&lt;br&gt;personregister. Samma sak gäller registerändamål. Regeringen har i prop.&lt;br&gt;1993/94:116 Normgivningsfrågor på dataskyddsområdet, m.m. anfört att&lt;br&gt;frågan om att stifta en ny datalag bör anstå till dess EG tagit ställning på&lt;br&gt;integritetsskyddsområdet. De frågor som delegationen tar upp hör&lt;br&gt;samman med en ny datalagstiftning och får därför bedömas i det&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Tredjemanskontroll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om tredjemansrevision ersätts med&lt;br&gt;en befogenhet för skattemyndigheten att förelägga den som är&lt;br&gt;bokförings- eller räkenskapsskyldig eller annan juridisk person än&lt;br&gt;dödsbo att lämna kontrolluppgift om rättshandling mellan den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige och annan person. Ett föreläggande får även avse&lt;br&gt;att visa upp handling eller lämna över kopia av handling rörande&lt;br&gt;rättshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person som inte är näringsidkare skall endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl kunna föreläggas att medverka vid tredjemanskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras genom en efterföljande revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgiftslämnandet fordrar att den som skall lämna uppgifterna&lt;br&gt;lägger ner ett betydande arbete för att sammanställa de begärda&lt;br&gt;uppgifterna, skall denne kunna begära att skattemyndigheten biträder&lt;br&gt;vid eller själv utför detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot förslagen. RSV har föreslagit att det skall införas&lt;br&gt;någon form av begränsning av möjligheterna för den enskilde att ställa&lt;br&gt;räkenskapsmaterial till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tidigare föreslagit&lt;br&gt;(avsnitt 5.3.1) att möjligheten till s.k. tredjemansrevision slopas. Som vi&lt;br&gt;redan påpekat är en tredjemanskontroll av näringsidkare många gånger&lt;br&gt;ett nödvändigt inslag i kontrollverksamheten. Det är emellertid i&lt;br&gt;allmänhet inte nödvändigt att i dessa situationer revidera hela verksam-&lt;br&gt;heten, utan det räcker att skattemyndigheten får del av de efterfrågade&lt;br&gt;handlingarna eller uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter kan som tidigare nämnts hämtas in från tredjeman genom&lt;br&gt;föreläggande. I lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter, LSK, finns ett flertal bestämmelser som ger skattemyndigheten&lt;br&gt;eller RSV rätt att förelägga främst näringsidkare att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgifter. Som exempel kan nämnas 3 kap. 43 § LSK som föreskriver&lt;br&gt;skyldighet för den som bedriver näringsverksamhet eller innehar&lt;br&gt;privatbostadsfestighet eller privatbostad att efter föreläggande lämna&lt;br&gt;uppgift om belopp som utbetalats eller uppburits vid transaktioner med&lt;br&gt;näringsidkare och som kan utgöra intäkt eller avdragsgill utgift vid&lt;br&gt;dennes taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om möjligheterna till föreläggande formellt kan användas för&lt;br&gt;tämligen omfattande uppgiftsinsamlingar används reglerna inte på det&lt;br&gt;sättet i dag. Inhämtande av uppgifter sker i stället huvudsakligen genom&lt;br&gt;revision. En orsak till detta är önskemålet att undvika ett alltför&lt;br&gt;betungande arbete för uppgiftslämnama. Kontrolluppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär ju att den enskilde ur sina räkenskaper måste ta fram och Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;sammanställa de begärda uppgifterna. Vid en revision är det däremot&lt;br&gt;skattemyndigheten som har att utföra de väsentliga arbetsuppgifterna.&lt;br&gt;Den enskildes medverkan består i att tillhandahålla det material som får&lt;br&gt;granskas, lämna tillträde till verksamhetslokaler samt lämna de upplysnin-&lt;br&gt;gar som behövs för att revisionen skall kunna genomföras. De nackdelar&lt;br&gt;som är förknippade med att lämna kontrolluppgift måste dock ställas mot&lt;br&gt;att det många gånger kan uppfattas som ett intrång att beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten genomför en revision även om åtgärden avser att kontrollera&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en tredjemanskontroll är det som redan nämnts i allmänhet inte&lt;br&gt;nödvändigt att hela verksamheten revideras, utan det räcker att&lt;br&gt;skattemyndigheten får del av de efterfrågade uppgifterna eller handlingar-&lt;br&gt;na. Regeringen ställer sig därför bakom kommitténs förslag att be-&lt;br&gt;stämmelserna om tredjemansrevision ersätts med en reglering som&lt;br&gt;möjliggör för skattemyndigheten att förelägga tredjeman att lämna&lt;br&gt;kontrollinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad bör göras mellan näringsidkares och andra fysiska personers&lt;br&gt;medverkan vid tredjemanskontroll. Inhämtande av tredjemansuppgifter&lt;br&gt;från fysiska personer, som inte driver bokföringspliktig verksamhet, bör&lt;br&gt;endast komma i fråga i speciella fell. Om t.ex. en person säljer egendom&lt;br&gt;av betydande värde till ett företag, vilket medför att det köpande&lt;br&gt;företaget kan dra av s.k. fiktiv mervärdesskatt, bör skattemyndigheten&lt;br&gt;hos säljaren kunna hämta in uppgifter och handlingar om rättshand-&lt;br&gt;lingen. I de fell det finns skäl att anta att det är fråga om bokföringsplik-&lt;br&gt;tig verksamhet möter inga hinder att företa en sådan kontroll på samma&lt;br&gt;grund som hos andra näringsidkare. Om det emellertid är klart att det är&lt;br&gt;fråga om enstaka försäljningar eller ett sådant osjälvständigt uppdragsför-&lt;br&gt;hållande, att inkomsten är hänförlig till inkomst av kapital eller inkomst&lt;br&gt;av tjänst, bör det i speciella fell finnas möjlighet att företa en kontroll&lt;br&gt;hos privatpersoner. På samma sätt kan det ibland finnas ett uttalat behov&lt;br&gt;av att kunna kontrollera rättshandlingar mellan företag och företags-&lt;br&gt;ledare eller närstående till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag fordras särskilda skäl för revision (således även tred-&lt;br&gt;jemansrevision) av annan än bokföringsskyldig eller juridisk person som&lt;br&gt;inte är dödsbo. Vi föreslår att det skall krävas särskilda skäl för att&lt;br&gt;förelägga en fysisk person som inte är näringsidkare att komma in med&lt;br&gt;uppgifter för kontroll av annan än honom själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om vem som skall vara att anse som tredjeman följer&lt;br&gt;detta skillnaderna mellan olika skattesubjekt. Anledning saknas därvid att&lt;br&gt;göra undantag för bolag där en huvudman har ett avgörande inflytande&lt;br&gt;eller bolag som på annat sätt är att betrakta som närstående, då det vid&lt;br&gt;tillämpningen av de föreslagna reglerna såväl vid tredska som vid&lt;br&gt;sabotagerisk inte torde uppstå några effektivitetsförluster i förhållande till&lt;br&gt;reglerna för kontroll av egen skyldighet (jfr avsnitt 5.6.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att möjligheten att förelägga tredjeman att&lt;br&gt;komma in med uppgifter för kontroll av annans deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet knyts till förekomsten av en rättshandling mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredjeman och annan. Motsvarande konstruktion finns i nuvarande Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;bestämmelser om tredjemansrevision i 3 kap. 8 § andra stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till förslaget i den här delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten bör kunna förelägga tredjeman att komma in med&lt;br&gt;uppgifter för kontroll av annan i två olika situationer. Den ena situatio-&lt;br&gt;nen är om föreläggandet avser en viss bestämd typ av rättshandling.&lt;br&gt;Skattemyndigheten kan då begära att tredjeman lämnar uppgifter rörande&lt;br&gt;denna typ av rättshandling utan att namnge de personer som har företagit&lt;br&gt;rättshandlingen. Den andra situationen är när skattemyndigheten vill&lt;br&gt;hämta in uppgifter rörande rättshandlingar med en viss bestämd&lt;br&gt;skattskyldig. Rättshandlingarna behöver då inte specificeras. Ett&lt;br&gt;föreläggande bör även kunna avse att visa upp handling eller lämna över&lt;br&gt;kopia av handling rörande rättshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgiftsinhämtandet är omfattande och fördrar att tredjeman måste&lt;br&gt;lägga ner ett betydande arbete för att ställa samman uppgifterna bör&lt;br&gt;denne kunna begära att skattemyndigheten biträder vid arbetet eller själv&lt;br&gt;utför detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att vårt förslag rörande taxeringsrevision&lt;br&gt;innebär att kontroll av att uppgiftsskyldigheten enligt ett föreläggande&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt kan ske genom revision hos näringsid-&lt;br&gt;kare och annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att det i taxeringslagen införs en bestämmelse&lt;br&gt;om förläggande för tredjeman att lämna uppgifter. Placeringen av&lt;br&gt;bestämmelsen i taxeringslagen är ingalunda självklar. Den har tydliga&lt;br&gt;likheter med de kontrolluppgifter som enligt lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter skall lämnas efter föreläggande. Eftersom uppgifter-&lt;br&gt;na syftar till en kontroll av annans taxering är enligt vår mening den&lt;br&gt;naturliga placeringen i tredje kapitlet lagen om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter som reglerar uppgiftsskyldighet till ledning för annans&lt;br&gt;taxering. Vi föreslår därför att uppgiftsskyldigheten utformas som en&lt;br&gt;kontrolluppgiftsskyldighet och placeras i en ny paragraf, 3 kap. 50 a §,&lt;br&gt;i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts finns i lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter en rad bestämmelser om befogenhet för skattemyndighet att&lt;br&gt;förelägga uppgiftsskyldig att inkomma med kontrolluppgift i skilda&lt;br&gt;avseenden. Vid lagens tillkomst överfördes bestämmelserna, i sak&lt;br&gt;oförändrade, från den gamla taxeringslagen. Bestämmelserna har vuxit&lt;br&gt;fram under lång tid utan att det tagits något samlat grepp om be-&lt;br&gt;stämmelsernas utformning och i vad mån reglerna överlappar varandra.&lt;br&gt;Nu när ytterligare en bestämmelse om kontrolluppgiftsskyldighet införs&lt;br&gt;accentueras behovet av en teknisk översyn av bestämmelserna. Vi avser&lt;br&gt;att senare initiera en sådan översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Undantagande av handlingar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla handlingar som rör verksamheten&lt;br&gt;omfattas i princip av revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att undanta integritetskänsligt material från revision&lt;br&gt;utökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den reviderades begäran omfattar revisionen inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- handlingar som inte får beslagtas vid husrannsakan med anled-&lt;br&gt;ning av brott enligt 27 kap. 2 § rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- annan handling med ett betydande skyddsintresse om handlingens&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till&lt;br&gt;någon annans kännedom och om handlingens skyddsintresse är större&lt;br&gt;än dess betydelse för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade och skattemyndigheten är av olika uppfattning&lt;br&gt;i fråga om vilket material som får granskas skall materialet förseglas&lt;br&gt;och frågan avgöras av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande regler införs för befrielse från skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande förbudet mot fullföljd av länsrättens beslut slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;br&gt;Kommittén har dock föreslagit uttryckliga bestämmelser om att hand-&lt;br&gt;lingar som innehåller kvalificerade råd i skatterättsliga angelägenheter&lt;br&gt;eller tekniska företagshemligheter skall undantas från granskning på den&lt;br&gt;enskildes begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är övervägande positivt till&lt;br&gt;huvuddragen i förslaget. Flera remissinstanser har dock ansett att&lt;br&gt;reglerna är väl allmänt hållna. Länsrätten i Stockholms län tillstyrker&lt;br&gt;förslaget men varnar för svåra gränsdragningsproblem och slitsamma&lt;br&gt;tvister. JO avstyrker förslaget och ifrågasätter om inte utredningen gått&lt;br&gt;väl långt samt har svårt att acceptera undantaget för råd i skatterättsliga&lt;br&gt;angelägenheter. Civilekonomernas Riksförbund motsätter sig undantaget&lt;br&gt;för skatterättsliga bedömningar och påpekar att det kommer att vara svårt&lt;br&gt;för skattemyndigheten att föra talan då handlingens innehåll är okänt.&lt;br&gt;Förbundet motsätter sig att muntliga upplysningar skall kunna ersätta&lt;br&gt;uppvisande av dokument. Länsrätten i Kronobergs län ifrågasätter om&lt;br&gt;undantaget för handlingar som inte får beslagtas med anledning av brott&lt;br&gt;skall vara absolut. Revisorsamfundet tillstyrker förslaget men vill ha ett&lt;br&gt;uttryckligt undantag för handlingar som omfattas av revisors tystnads-&lt;br&gt;plikt. Generaltullstyrelsen framför kritik vad gäller undantaget för teknisk&lt;br&gt;företagshemlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Skattemyndigheten får enligt 3 kap.&lt;br&gt;5 § TL förelägga den enskilde att lämna de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att uppgifterna i hans självdeklaration är riktiga eller annars&lt;br&gt;för hans taxering. Ett föreläggande får avse kontrakt, kontoutdrag,&lt;br&gt;räkningar, kvitton eller liknande handlingar som behövs för kontroll av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deklarationen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler får länsrätten om det finns synnerliga skäl&lt;br&gt;befria den enskilde från att lämna uppgift eller visa upp handling när&lt;br&gt;uppgiften eller handlingen avser förhållanden om vilket den enskilde skall&lt;br&gt;iaktta tystnad eller särskilda omständigheter i annat fell gör att upp-&lt;br&gt;lysningarna eller handlingarnas innehåll inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom (3 kap. 6 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får i princip alla handlingar som rör verksamheten&lt;br&gt;granskas kap. 11 § TL). Bestämmelser om undantagande av handlingar&lt;br&gt;från revision motsvarande dem i 3 kap. 6 § TL finns i 3 kap. 13 § TL.&lt;br&gt;Bevissäkringslagen innehåller också en bestämmelse om undantagande av&lt;br&gt;handling från bevissäkring. Enligt taxeringslagens regler kan handlingar&lt;br&gt;inte förseglas och länsrättens beslut kan inte överklagas. Bevissäkringsla-&lt;br&gt;gen innehåller däremot regler om försegling. Handlingar kan dock i&lt;br&gt;undantagsfall granskas innan länsrätten prövat frågan, eftersom försegling&lt;br&gt;inte behöver ske om granskningsledaren anser att en begäran om&lt;br&gt;försegling är uppenbart ogrundad (se t.ex. RA 1991 ref 75) och då det&lt;br&gt;saknas en möjlighet till försegling enligt taxeringslagen. Någon fullföljds-&lt;br&gt;begränsning finns inte i bevissäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rättssäkerhetsgarantier som brukar nämnas är att det vid skatteutred-&lt;br&gt;ningar föreligger absolut sekretess och andra regler till skydd för&lt;br&gt;vidarespridning. Enligt 9 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) föreligger&lt;br&gt;sekretess i särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om&lt;br&gt;säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll. Sekretessen är absolut,&lt;br&gt;varmed menas att det inte finns något undantag för prövning av eventuellt&lt;br&gt;motstående intresse. Regler till skydd mot vidarespridning finns också i&lt;br&gt;bl.a. 2, 3 och 6 §§ taxeringsförordningen (1990:1236). Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär att handlingar rörande skatteutredningar får granskas endast av&lt;br&gt;de tjänstemän som skattemyndigheten bestämmer samt att handlingarna&lt;br&gt;skall skyddas så att obehöriga inte kommer åt dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid inte något som hindrar att handlingarna under&lt;br&gt;pågående revision eller, i den mån de inte har återsänts eller förstörts,&lt;br&gt;översänds till polis- eller åklagarmyndighet om det finns anledning att&lt;br&gt;inleda en förundersökning om t.ex. skattebrott (14 kap. 2 § sek-&lt;br&gt;retesslagen). Vidare får uppgift lämnas till annan myndighet, om det är&lt;br&gt;uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det&lt;br&gt;intresse som sekretessen skall skydda (14 kap. 3 § samma lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionspromemorian läggs inte sällan till grund for ärende eller mål&lt;br&gt;om skatt och blir därmed processmaterial i ärendet eller målet. I fråga&lt;br&gt;om mål i domstol gäller sekretessen även hos domstolen (12 kap. 1 §&lt;br&gt;sekretesslagen). Tas uppgift från det sekretesskyddade materialet in i&lt;br&gt;domen eller förebringas vid muntlig förhandling upphör emellertid&lt;br&gt;sekretessen att gälla såvida domstolen inte förordnar att sekretessen skall&lt;br&gt;bestå (12 kap. 3 och 4 §§ sekretesslagen). Revisionspromemorian och&lt;br&gt;eventuellt bevismaterial finns i akten och domstolen skall på begäran&lt;br&gt;pröva om uppgifter ur sådant material skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att skyddet mot vidarespridning inte hindrar att&lt;br&gt;en relativt vid krets kan få kännedom om uppgifter i en skatteutredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integritetsskyddet kan inte enbart anses motivera ett skydd mot vidare- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;spridning av uppgifter utan även att myndigheter inte skall fä tillgång till&lt;br&gt;viss känslig information. Gällande regler ger i dessa avseenden inte ett&lt;br&gt;godtagbart skydd för den enskildes integritet. Regeringen ansluter sig&lt;br&gt;därför till kommitténs uppfattning att möjligheterna att undanta handlin-&lt;br&gt;gar från skattekontroll bör ökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bestämmelserna om undantagande av handlingar&lt;br&gt;utformas så att handlingar som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 §&lt;br&gt;rättegångsbalken (RB) och handling till den del den innehåller sådan&lt;br&gt;information som ingår i en kvalificerad skatterättslig bedömning, på den&lt;br&gt;skattskyldiges begäran skall undantas från revision. Vidare föreslår&lt;br&gt;kommittén att handling som innehåller teknisk företagshemlighet skall&lt;br&gt;undantas, såvida inte skattekontrollen skulle lida betydande men om&lt;br&gt;handlingen inte får granskas och detta men väger tyngre än skyddet av&lt;br&gt;hemligheten. Slutligen föreslås att annan handling, vars innehåll på grund&lt;br&gt;av särskilda omständigheter inte bör komma till annans kännedom och&lt;br&gt;dess betydelse för revisionen inte är så stort att det överväger skyd-&lt;br&gt;dsintresset, skall undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget för handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB&lt;br&gt;har accepterats av remissinstanserna. Däremot har förslagen som tar sikte&lt;br&gt;på kvalificerade skatterättsliga bedömningar och tekniska företagshemlig-&lt;br&gt;heter mött en tämligen kraftig kritik. Som kommer att framgå av den&lt;br&gt;fortsatta framställningen ställer sig regeringen bakom kommitténs&lt;br&gt;bedömningar av de motiv som bör bära upp en lagregel om undantagande&lt;br&gt;av handlingar och uppgifter. Regeringen menar dock, mot bakgrund av&lt;br&gt;den framförda kritiken, att bestämmelsen bör få en något annorlunda&lt;br&gt;utformning än den kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som omfattas av tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 kap. 2 § RB får en handling inte tas i beslag, om det kan antas&lt;br&gt;att dess innehåll är sådant att befattningshavare eller annan som avses i&lt;br&gt;36 kap. 5 § samma balk inte får höras som vittne om detta och hand-&lt;br&gt;lingen innehas av honom eller den, till förmån för vilken tystnadsplikten&lt;br&gt;gäller. Detsamma gäller skriftligt meddelande mellan den närstående och&lt;br&gt;någon honom närstående eller mellan sådana närstående inbördes (36&lt;br&gt;kap. 3 § RB), om minimistraffet är lägre än två års fängelse. Motsvaran-&lt;br&gt;de bestämmelser angående editionsplikt vid rättegång finns i 38 kap. 2&lt;br&gt;§ RB. I 36 kap. 5 § RB nämns bl.a. att advokater, läkare, tandläkare,&lt;br&gt;sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, kuratorer och deras biträden&lt;br&gt;inte får höras som vittne om sådant som har anförtrotts dem i deras&lt;br&gt;yrkesutövning eller som de i samband därmed erfarit. Således får inte&lt;br&gt;heller sådana handlingar tas i beslag under förundersökningen, såvida inte&lt;br&gt;minimistraffet är två år, vilket endast gäller för de absolut grövsta brotten&lt;br&gt;i brottsbalken. Handlingarna omfattas inte heller av editionsplikten. Det&lt;br&gt;bör härvid noteras att lägsta straffsats för grovt skattebedrägeri är sex&lt;br&gt;månaders fängelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) gäller för skriftliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bevis i tillämpliga delar vad som stadgas i 38 kap. 1-5 och 7-9 §§ RB, Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;dvs. även undantaget för sådant som bl.a. anförtrotts advokater, läkare&lt;br&gt;m.fl. Vid taxeringsrevision har emellertid som nyss påpekats revisorn rätt&lt;br&gt;att ta del av handlingar som är av betydelse för revisionen oavsett om&lt;br&gt;den reviderade skall iaktta tystnad om deras innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får den konsekvensen att sådana handlingar som inte omfattas av&lt;br&gt;editionsplikten vid skattemål i skattedomstol och inte heller kan tas i&lt;br&gt;beslag vid husrannsakan under förundersökning om grovt skattebedrägeri&lt;br&gt;omfattas av taxeringsrevision och kan tas i beslag enligt bevissäkringsla-&lt;br&gt;gen. Handlingar som skattemyndigheten har fått tillgång till i skatteutred-&lt;br&gt;ningen kan läggas till grund för åtalsanmälan och det synes inte heller&lt;br&gt;föreligga något hinder mot att de överlämnas till polismyndigheten eller&lt;br&gt;åklagarmyndigheten. Bevissäkringslagen får även tillämpas om det&lt;br&gt;förekommer anledning till misstanke om brott (27 § bevissäkringslagen).&lt;br&gt;Detta medför att handlingar som är skyddade vid brottsutredningar om&lt;br&gt;t.ex. grovt skattebedrägeri inte är skyddade vid skatteutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande är enligt vår mening inte godtagbart, inte ens med&lt;br&gt;hänsyn till den absoluta sekretessen vid skatterevision. Effek-&lt;br&gt;tivitetsförlusten är inte större än att den accepteras vid brottsutredningar&lt;br&gt;och den bör därför även kunna accepteras vid skatteutredningar. Vi anser&lt;br&gt;att de handlingar som inte får tas i beslag vid husrannsakan i anledning&lt;br&gt;av skattebrott också bör vara undantagna vid skatteutredningar. I likhet&lt;br&gt;med kommittén anser regeringen att det av lagtexten uttryckligen bör&lt;br&gt;framgå att handlingar som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § RB på&lt;br&gt;den enskildes begäran skall undantas från revision och föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan handling med ett betydande skyddsintresse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan tidigare nämnts ställer sig regeringen bakom de motiv&lt;br&gt;kommittén för fram för utökade möjligheter till att undanta handlingar&lt;br&gt;från revision och föreläggande. Det framstår dock inte som praktiskt&lt;br&gt;möjligt eller lämpligt att uttryckligen i lagtexten ange vilka handlingar&lt;br&gt;som bör kunna undantas då bedömningen med nödvändighet i stor&lt;br&gt;utsträckning måste ske med hänsyn till uppgiftens eller handlingens&lt;br&gt;innehåll och då betydelsen av uppgifter i hög grad varierar mellan olika&lt;br&gt;slag av skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse vid sidan av undantaget för handlingar som inte får tas&lt;br&gt;i beslag enligt 27 kap. 2 § RB bör, med hänsyn till att den skall tillämpas&lt;br&gt;över hela det skatterättsliga området, ges en mer generell utformning där&lt;br&gt;skyddsintresset som sådant betonas och uttryckligen ställs i fölgrunden.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig därvid till Lagrådets förslag att bara använda ett&lt;br&gt;begrepp - betydande skyddsintresse - för att beteckna de olika omständig-&lt;br&gt;heter som skall medföra att handlingar kan undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon allmän relevansprövning av handlingar bör inte ske. För att en&lt;br&gt;handling eller uppgift skall få undantas granskningen bör det finnas ett&lt;br&gt;uttalat skyddsintresse för uppgiften. Om ett grundläggande skyddsintresse&lt;br&gt;saknas bör en relevansprövning inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skyddsintresset skall vara betydande innebär att t.ex. företagshem-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligheter och vissa råd i skatterättsliga angelägenheter kan undantas. Även Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;mer personliga förhållanden skall kunna beaktas om de har ett mer uttalat&lt;br&gt;skyddsbehov. De handlingar och uppgifter som främst kan komma ifråga&lt;br&gt;behandlas närmare i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Råd i skatterättsliga angelägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag för kvalificerade råd i skatterättsliga angelägenheter kan&lt;br&gt;motiveras från skilda utgångspunkter. En av dessa är att detta inte är&lt;br&gt;sådana uppgifter som skattemyndigheten har att utreda via den enskilde.&lt;br&gt;Klart är även att sådana handlingar som upprättats med anledning av en&lt;br&gt;pågående process har ett skyddsintresse till den del de utgör&lt;br&gt;skatterättsliga bedömningar och att skattemyndigheten inte har något&lt;br&gt;befogat intresse av att få tillgång till dessa i annan mån än den&lt;br&gt;skattskyldige väljer att åberopa råden i sina inlagor. Däremot finns inget&lt;br&gt;skyddsintresse för handlingar med uppgifter om hur man skall förfära för&lt;br&gt;att undgå skatt på ett otillåtet sätt eller handlingar som rör s.k. upplägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skillnad mellan vad som är skyddsvärt resp, inte är skyddsvärt kan&lt;br&gt;dras mellan vad som är den kvalificerade skatterättsliga bedömningen och&lt;br&gt;faktauppgifter i det enskilda fallet. De uppgifter som är skyddsvärda&lt;br&gt;kommer därför inte att ha någon eller en ytterst liten relevans för den&lt;br&gt;faktakontroll som skattemyndigheten har ett befogat intresse att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kommittén påpekar skiftar förhållandena högst avsevärt i&lt;br&gt;praktiken. Kommittén menar också att skattemyndigheter och domstolar&lt;br&gt;får söka finna en rimlig lösning i de i praktiken förekommande fallen så&lt;br&gt;att skattemyndigheten i det enskilda fallet inte får tillgång till sådana&lt;br&gt;skatterättsliga ställningstaganden från den granskade eller dennes&lt;br&gt;rådgivare som kan vara av betydelse vid en kommande process avseende&lt;br&gt;en viss rättsfråga i en taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör påpekas att bestämmelsen inte syftar till att&lt;br&gt;domstolen skall pröva handlingar ord för ord även om det kan bli aktuellt&lt;br&gt;att delar av en handling undantas granskning. På motsvarande sätt bör&lt;br&gt;gälla att om en handling huvudsakligen bedöms utgöra en kvalificerad&lt;br&gt;skatterättslig bedömning detta inte hindrar att vissa andra uppgifter ändå&lt;br&gt;kan undantas om de saknar relevans för skattekontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshemligheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagshemligheter - exempelvis uppgifter rörande pågående förhand-&lt;br&gt;lingar - är en av de kategorier som nämns i förarbetena till nuvarande&lt;br&gt;regler om undantagande av handlingar. Som kommittén nämnt görs i&lt;br&gt;konkurrenslagen (1993:20) undantag för teknisk företagshemlighet. Även&lt;br&gt;vid skatte- och avgiftskontroll kan det finnas skäl att undanta tekniska&lt;br&gt;företagshemligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatte- och avgiftskontroll finns det emellertid ibland mycket starka&lt;br&gt;skäl för att få tillgång även till tekniska uppgifter. Behovet är speciellt&lt;br&gt;uttalat i tullens verksamhet där tekniska uppgifter och uppgifter om&lt;br&gt;ursprung m.m. är direkt nödvändiga för en korrekt klassificering. Även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid kontroll av skattskyldighet enligt lagen om punktskatter och Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;prisregleringsavgifter kan det vara nödvändigt att få reda på innehållet i&lt;br&gt;produkter och dylikt för att få ett rimligt underlag för kontrollen. Det kan&lt;br&gt;också vid kontroll av taxerad inkomst enligt taxeringslagen vara&lt;br&gt;nödvändigt att få del av tekniska företagshemligheter för att kunna göra&lt;br&gt;en rimlighetskontroll av det redovisade resultatet. Behovet av tillgång till&lt;br&gt;tekniska företagshemligheter varierar således stort inom skatte- och&lt;br&gt;avgiftsområdet liksom från fäll till fäll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande företagshemligheter som inte är av teknisk natur kan dessa&lt;br&gt;vara svåra att generellt definiera och urskilja från uppgifter som företaget&lt;br&gt;bedömer som känsliga ur andra aspekter (jfr definitionen i 1 § lagen&lt;br&gt;[1990:409] om skydd för företagshemligheter). Vidare skiftar&lt;br&gt;skyddsbehovet mellan olika typer av företag. Det är därför svårt att finna&lt;br&gt;enhetliga kriterier för vad som bör skyddas. Behovet av uppgifter för&lt;br&gt;skattekontrollen skiftar också här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kontrollbehovet både vad gäller tekniska företagshemligheter&lt;br&gt;och andra företagshemligheter varierar stort inom skatteområdet och från&lt;br&gt;fäll till fell måste även i dessa fell skyddsvärdet sättas i relation till&lt;br&gt;kontrollbehovet vid bedömningen av om en handling bör undantas från&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beaktansvärt skyddsintresse kan förutom företagshemligheter även&lt;br&gt;röra uppgifter hos yrkesgrupper som inte omfettas av rättegångsbalkens&lt;br&gt;regler (t.ex. advokater, läkare och präster) men som ägnar sig åt liknande&lt;br&gt;verksamheter. Detta kan vara fellet för uppgifter hos t.ex. andra jurister&lt;br&gt;än advokater, revisorer, skatterådgivare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan slutligen finnas tillfällen då uppgifter av mer personliga skäl&lt;br&gt;har ett betydande skyddsintresse och därför bör kunna undantas om&lt;br&gt;betydelsen för kontrollen inte överväger skyddsintresset. Det är här fråga&lt;br&gt;om uppgifter som saknar eller har mycket låg relevans för kontrollen.&lt;br&gt;Det kan t.ex. röra anställdas eller företagsledares personliga förhållanden&lt;br&gt;som uppgifter om sjukdomar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av undantagande av handling vars innehåll på grund av&lt;br&gt;särskilda omständigheter inte bör komma till någon annans kännedom,&lt;br&gt;bör beaktas i vilken utsträckning nödvändiga uppgifter kan erhållas&lt;br&gt;genom annan handling eller genom muntlig upplysning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om nödvändiga uppgifter kan fås genom annan&lt;br&gt;handling eller genom muntlig upplysning bör handlingars karaktär av&lt;br&gt;bevismedel beaktas. Om en handling som sådan har ett högt bevisvärde&lt;br&gt;bör detta därför kunna påverka bedömningen. I sammanhanget kan&lt;br&gt;påpekas att frågan om uppgifter kan fås genom muntlig upplysning&lt;br&gt;kommer att, om utsagan inte accepteras av skattemyndigheten, avgöras&lt;br&gt;av domstol som då i regel kommer att bedöma utsagan mot handlingen.&lt;br&gt;Om en muntlig utsaga därvid bedöms som tillräcklig bör denna nedteck-&lt;br&gt;nas i protokoll eller dylikt. Bevisvärdet av en sådan anteckning bör&lt;br&gt;vanligtvis bli högt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den reviderade och skattemyndigheten av olika uppfattning i fråga Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;om vilket material som får granskas bör materialet förseglas och frågan&lt;br&gt;avgöras av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln vid skatteutredningar är att samtliga handlingar som&lt;br&gt;omfattas av kontrollen får granskas. Reglerna om undantagande av&lt;br&gt;handlingar eller uppgifter är just undantagsregler. Det är därför och mot&lt;br&gt;bakgrund av att endast den granskade känner till de uppgifter som begärs&lt;br&gt;undantagna naturligt att bevisbördan för att förutsättningarna för&lt;br&gt;undantagande är uppfyllda läggs på honom. Skattemyndigheten kommer&lt;br&gt;med nödvändighet ofta endast att kunna argumentera på ett mer&lt;br&gt;principiellt plan. Eftersom domstolen kommer att ha möjlighet att gå&lt;br&gt;igenom handlingarna kommer den att få ett ökat ansvar för att frågorna&lt;br&gt;blir så allsidigt belysta som möjligt utan att uppgifterna blir kända under&lt;br&gt;handläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om undantagande av handlingar från revision eller&lt;br&gt;uppgift från föreläggande kan enligt nuvarande bestämmelser inte&lt;br&gt;överklagas utom såvitt avser undantagande av bevismedel enligt&lt;br&gt;bevissäkringslagen. Något motiv till denna skillnad i möjligheterna att&lt;br&gt;överklaga är svårt att finna. Vi föreslår därför att fullföljdsbegränsningen&lt;br&gt;slopas, vilket innebär ändringar i 6 kap. 10 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;T vångsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.6.1 Allmänt om tvångsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bevissäkringslagen upphävs och ersätts av en&lt;br&gt;ny lag, lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevissäkringslagens system med granskningsledare behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en tvångsåtgärd preciseras. Tvångsåtgärd&lt;br&gt;skall komma ifråga endast om det är nödvändigt samt om nyttan av&lt;br&gt;åtgärden överväger det hinder eller annat men som åtgärden för med&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvångsåtgärd enligt tvångsåtgärdslagen skall normalt föregås&lt;br&gt;av domstolsbeslut. När ett sådant beslut inte kan avvaktas skall&lt;br&gt;granskningsledaren i fråga om åtgärd i verksamhetslokaler kunna&lt;br&gt;fatta ett interimistiskt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledarens interimistiska beslut om tvångsåtgärd skall&lt;br&gt;omedelbart underställas länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om beslutet skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regeringens&lt;br&gt;förslag utom såtillvida att kommittén inte föreslagit regler om gransk-&lt;br&gt;ningsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV och RÅ har förordat att systemet med&lt;br&gt;granskningsledare behålls. Civilekonomernas Riksförbund och JUSEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befarar att förslaget bl.a. vad gäller möjligheten till domstolsprövning Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;kommer att försämra effektiviteten i skatteutredningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av tvångsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av det stora flertalet skattskyldiga och uppgiftslämnare skall&lt;br&gt;som tidigare sagts liksom hittills bygga på samverkan. I ett mindre antal&lt;br&gt;fäll behövs dock möjligheter till tvångsåtgärder och det är främst i dessa&lt;br&gt;fell som rättssäkerhetsffågoma ställs på sin spets. Även de som normalt&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter på ett lojalt sätt har i händelse av en närmare&lt;br&gt;granskning ett berättigat krav på att kunna få klarhet i skattemyndighetens&lt;br&gt;befogenheter. De enskilda skall kunna förlita sig på att skattemyn-&lt;br&gt;digheternas befogenheter inte vilar på diskretionär grund samt att det&lt;br&gt;finns en möjlighet till en objektiv prövning av att befogenheterna utövas&lt;br&gt;på ett korrekt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tvång måste kunna tillgripas i vissa situationer för att skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall få tillgång till räkenskapsmaterial och annat för att&lt;br&gt;kontrollera skatt- och uppgiftsskyldigheten kan som redan tidigare&lt;br&gt;framhållits inte ifrågasättas. Utan sådana möjligheter skulle de skyl-&lt;br&gt;digheter som åläggs de skattskyldiga och skattemyndighetens möjligheter&lt;br&gt;att fetta riktiga beskattningsbeslut i många fell bli illusoriska. En&lt;br&gt;avsaknad av tvångsmedel skulle medföra avsevärda effektivitetsförluster&lt;br&gt;och att många oegentligheter skulle undgå upptäckt. Dessutom skulle&lt;br&gt;illojala skattskyldiga genom att åsidosätta sina författningsenliga&lt;br&gt;skyldigheter komma i ett bättre läge - t.ex. från konkurrenssynpunkt - än&lt;br&gt;sådana som fullgör sina åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med tvångsåtgärder är dels att tvinga den tredskande att fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt skatteförfettningama och dels att hindra den&lt;br&gt;granskade att på annat sätt sabotera utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att utredningar om skattebrott och skatteutredningar&lt;br&gt;löper parallellt. I regel föregår emellertid skatteutredningen brotts-&lt;br&gt;utredningen och det är ofta nödvändigt att sätta in tvångsåtgärder på ett&lt;br&gt;tidigare stadium än då förutsättningarna för husrannsakan enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken är uppfyllda. Det är dessutom angeläget att en revision&lt;br&gt;skall kunna genomföras oavsett den reviderades samtycke och utan&lt;br&gt;brottsmisstankar för att revisionsinstitutets karaktär av generell kontrollåt-&lt;br&gt;gärd skall kunna bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att förelägga vid vite är det minst ingripande tvångsmedlet vid tredska.&lt;br&gt;Ett beslut om föreläggande vid vite fettas av skattemyndigheten och får&lt;br&gt;inte överklagas. Domstolskontrollen kommer emellertid in vid prövning&lt;br&gt;av om vitet skall dömas ut. Vid sådan prövning får även vitets lämplighet&lt;br&gt;bedömas. Här föreslås inga förändringar. Vite bör med fördel kunna&lt;br&gt;användas om sabotagerisk inte föreligger, under förutsättning att vitet kan&lt;br&gt;tänkas ha effekt på den som föreläggandet avser, t.ex. en normalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skötsam näringsidkare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesinstitutet har dock ett begränsat användningsområde. Det är inte&lt;br&gt;användbart t.ex. när den uppgiftsskyldige uppger att handlingarna inte&lt;br&gt;finns eller när ett utlämnande skulle leda till en mer avsevärd höjning av&lt;br&gt;skatten eller när det inte är möjligt att driva in utdömda viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vitesföreläggande används för närvarande inte särskilt frekvent.&lt;br&gt;Förutom att vitesföreläggande inte är användbart i alla situationer kan de&lt;br&gt;ur administrativ synvinkel medföra merarbete. Möjligheten att förelägga&lt;br&gt;vid vite bör dock utnyttjas i stället för mer ingripande tvångsåtgärder i&lt;br&gt;de fell ett föreläggande kan tänkas leda till avsedd effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår inte några förändringar av vitesbestämmelsema. De&lt;br&gt;avses även fortsättningsvis ha sin placering utanför tvångsåtgärdslagen i&lt;br&gt;taxeringslagen och andra författningar som rör förfärandet på&lt;br&gt;skatteområdet. En heltäckande lagreglering av tvångsmedlen vid revision&lt;br&gt;och annan kontroll i beskattningsförfarandet samlade i en lag vore enligt&lt;br&gt;vår mening att föredra. En sådan ordning skulle dock innebära så&lt;br&gt;betydande ingrepp i lagstiftningen att den inte låter sig göra i det här&lt;br&gt;sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda tvångsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns som tidigare framgått - utöver möjligheten till vitesföreläggande&lt;br&gt;- behov av tvångsåtgärder redan under skatteutredningen och detta utan&lt;br&gt;att det finns brottsmisstankar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att lagstiftning som rör tvångsåtgärder svarar mot högt&lt;br&gt;ställda krav på rättssäkerhet. I bevissäkringslagen har gjorts en del&lt;br&gt;ändringar i syfte att stärka rättssäkerheten (jfr prop. 1987/88:65). En s.k.&lt;br&gt;proportionalitetsregel har införts, kraven för eftersökning i bostad i&lt;br&gt;förhållande till verksamhetsutrymmen har skärpts och en möjlighet att&lt;br&gt;försegla bevismedel som enligt den skattskyldiges mening bör undantas&lt;br&gt;från granskning har införts. Dessa ändringar är dock inte tillräckliga.&lt;br&gt;Den kvarstående kritiken har framför allt gällt att domstolskontrollen inte&lt;br&gt;kommer in förrän i efterhand när det är fråga om åtgärder i verksam-&lt;br&gt;hetslokaler, att det s.k. riskrekvisitet är svagt och att skillnaden mellan&lt;br&gt;tredska och sabotagerisk är oklar. Kritik har också riktats mot lagens&lt;br&gt;terminologi, vilken skulle leda tanken till förundersökningsförferandet&lt;br&gt;och misstanke om brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår därför att bevissäkringslagen upphävs och ersätts av en ny&lt;br&gt;lag, lagen om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförferandet, som&lt;br&gt;skall reglera samtliga tvångsmedel i beskattningsförferandet förutom vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förslaget är att tvångsåtgärder normalt skall föregås&lt;br&gt;av domstolsbeslut för att tillförsäkra den enskilde att åtgärden prövas av&lt;br&gt;en opartisk instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel torde sådana beslut kunna fettas inom något eller några dygn.&lt;br&gt;För de fell då skattemyndigheten måste agera omedelbart för att inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrolländamålet skall gå förlorat bör granskningsledaren i fråga om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;åtgärd i verksamhetslokaler kunna fatta ett interimistiskt beslut som dock&lt;br&gt;omedelbart bör underställas länsrättens prövning. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om beslutet skall bestå. Därmed torde effektiviteten i&lt;br&gt;skatteutredningen inte gå förlorad samtidigt som rättssäkerheten stärks&lt;br&gt;betydligt för den granskade. Länsrättens beslut bör kunna överklagas till&lt;br&gt;högre instans, såväl av den enskilde som det allmänna. Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat att frågan om det allmännas besvärsrätt inte är besvarad i alla&lt;br&gt;fell. Vi föreslår, förutom en uttrycklig regel om rätt för det allmänna att&lt;br&gt;överklaga länsrättens beslut enligt tvångsåtgärdslagen (30 § tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslagen), några ytterligare justeringar i lagtexten i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen för att få en tydligare utformning av bestämmelserna om&lt;br&gt;överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sabotagefellen torde det oftast kunna beferas att åtgärden inte kan&lt;br&gt;genomföras om den som åtgärden riktar sig mot får kännedom om denna.&lt;br&gt;Länsrätten har i dessa fell möjlighet att med stöd av 10 § andra stycket&lt;br&gt;3 förvaltningsproceslagen underlåta att kommunicera ansökan om&lt;br&gt;tvångsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskrekvisitet vid fara för sabotage&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts skall tvångsåtgärder få tillgripas vid tredska och vid&lt;br&gt;sabotagerisk. Vid ren tredska finns det inga hinder mot att skattemyn-&lt;br&gt;digheten försöker att få fram uppgifterna på frivillig väg och att, om&lt;br&gt;tvångsåtgärder blir aktuella, den minst ingripande åtgärden, föreläggande&lt;br&gt;vid vite, används i första hand. Om särskilda tvångsåtgärder behövs bör&lt;br&gt;den enskilde ges möjlighet att yttra sig över skattemyndighetens ansökan&lt;br&gt;innan länsrätten avgör frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saken kommer däremot i ett annat läge vid sabotagerisk. Det kan då,&lt;br&gt;för att utredningsmöjlighetema inte skall gå förlorade, vara nödvändigt&lt;br&gt;att tillgripa särskilda tvångsåtgärder utan att den enskilde får kännedom&lt;br&gt;om detta i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget bör det för att reglerna vid sabotagerisk skall få&lt;br&gt;tillämpas i regel krävas att det finns en påtaglig risk att den reviderade&lt;br&gt;kommer att undanhålla eller förvanska handlingar som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskbedömningen skall göras efter en helhetsbedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter som kan ha betydelse för frågan. Med uttrycket påtaglig&lt;br&gt;risk avses inte att det skall vara fråga om en mer överhängande risk utan&lt;br&gt;att risken i det enskilda fallet skall kunna beläggas. Risken skall således&lt;br&gt;vara individualiserad och inte enbart allmän. Även om en rad omständig-&lt;br&gt;heter av mer allmän karaktär kan beaktas vid bedömningen bör det&lt;br&gt;således finnas någon konkret omständighet i det enskilda fallet som talar&lt;br&gt;för sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av den grad av misstanke som bör krävas har&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen - dvs. att vikten av tvångsåtgärden skall&lt;br&gt;uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär - stor betydelse bl.a.&lt;br&gt;vad gäller storleken på beferade undandraganden liksom möjligheten till&lt;br&gt;alternativa kontrollåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bevissäkringslagen skall skattemyndighetens beslut om tvångsåt-&lt;br&gt;gärder och verkställighet fettas av en granskningsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att frågor rörande tvångsåtgärder även fortsättningsvis&lt;br&gt;handläggs av särskilt utbildade tjänstemän med hög kompetens. Vi ställer&lt;br&gt;oss följaktligen bakom den uppfattning som RSV och RÅ företräder.&lt;br&gt;Regler om granskningsledare bör därför föras in i lagen om särskilda&lt;br&gt;tvångsåtgärder i beskattningsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda tvångsåtgärderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförferandet&lt;br&gt;omfettar fyra olika typer av tvångsåtgärder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revision i den reviderades verksamhetslokaler (avsnitt 5.6.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. eftersökande och omhändertagande av handlingar ( avsnitt 5.6.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift&lt;br&gt;(avsnitt 5.6.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (avsnitt&lt;br&gt;5.6.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.2 Revision i den reviderades verksamhetslokaler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om handlingar som omfattas av revision inte&lt;br&gt;utan svårighet kan granskas på annan plats än i verksamhetslokaler-&lt;br&gt;na, eller om revisionen fordrar besiktning eller annan granskning&lt;br&gt;som inte kan ske på annan plats kan revision få ske tvångsvis i den&lt;br&gt;reviderades verksamhetslokaler. Detta gäller endast om den&lt;br&gt;reviderade inte lämnar medgivande till sådan granskning, inte&lt;br&gt;medverkar på föreskrivet sätt eller vid påtaglig sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast om det föreligger påtaglig sabotagerisk får tvångsåtgärder&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade fått kännedom om vad som skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om revision i den reviderades verksamhetslokaler fattas av&lt;br&gt;länsrätt på ansökan av granskningsledaren. Granskningsledaren kan&lt;br&gt;fatta ett interimistiskt beslut om det finns sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks eller lämnas utan erinran av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De enda begränsningarna för tillträde&lt;br&gt;till verksamhetslokaler enligt gällande revisionsbestämmelser är att&lt;br&gt;revisionen om möjligt skall göras på ett sådant sätt att den inte hindrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten för den som revideras och att den inte utan särskilda skäl Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;får verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 8.00. Skattemyndigheten får, när&lt;br&gt;det behövs, bestämma tid och plats för revisionen och den får verkställas&lt;br&gt;hos den som skall revideras eller på annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de förslag vi lagt fram i det föregående får revisionen genomfö-&lt;br&gt;ras hos den reviderade om han medger det. Platsen för granskningen av&lt;br&gt;handlingar bör i regel kunna bestämmas av revisorn och den granskade&lt;br&gt;i samråd med hänsyn till förhållandena i det enskilda fallet. Det kan vara&lt;br&gt;till fördel att utföra granskningen hos den reviderade om det är fråga om&lt;br&gt;ett omfattande material eller om revisorn behöver täta kontakter med den&lt;br&gt;reviderade för att reda ut oklarheter eller få hjälp med att snabbt hitta&lt;br&gt;relevant material. I andra fall kan det vara förenat med stora svårigheter&lt;br&gt;att utföra granskningen där, särskilt om lokalerna är små eller verksam-&lt;br&gt;heten bedrivs i hemmet. Är handlingarna få kan de med fördel tas med&lt;br&gt;till den kontrollerande myndighetens lokaler för granskning. Hos ett stort&lt;br&gt;företag är materialet normalt så omfettande att det av praktiska skäl inte&lt;br&gt;kan föras från platsen och det ligger i båda parters intresse att gransk-&lt;br&gt;ningen sker i företagets lokaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte lämnar medgivande till revision i verksam-&lt;br&gt;hetslokalema måste myndigheten av effektivitetsskäl i vissa fell ha&lt;br&gt;möjlighet att tvångsvis få genomföra revisionen där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision i den reviderades lokaler mot dennes vilja bör få företas i&lt;br&gt;lokalerna endast om handlingarna inte utan svårighet kan granskas på&lt;br&gt;någon annan plats (5 § första stycket tvångsåtgärdslagen). Detta följer av&lt;br&gt;att intrång i den granskades lokaler endast får ske när det är nödvändigt&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 6 och 12 §§ RF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision i verksamhetslokalema mot den reviderades vilja bör få ske&lt;br&gt;också när den reviderade inte medverkar på föreskrivet sätt, det finns&lt;br&gt;risk för att den reviderade kommer att undanhålla eller förvanska de&lt;br&gt;handlingar som får granskas eller när ändamålet med revisionen fordrar&lt;br&gt;besiktning av byggnad eller lokal, inventering av kassa eller granskning&lt;br&gt;av lager eller inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett allmänt krav gäller att det skall vara proportionalitet mellan den&lt;br&gt;förväntade nyttan av tvångsåtgärden och det men som åtgärden medför&lt;br&gt;för den reviderade. I detta ligger att åtgärden inte heller får pågå under&lt;br&gt;längre tid än som fordras med hänsyn till ändamålet med revisionen (4&lt;br&gt;§ tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att revision skall bygga på samverkan samt domstolspröv-&lt;br&gt;ningen innebär att den reviderade vanligen har kännedom om planerade&lt;br&gt;åtgärder innan de beslutas och verkställs. Endast när det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk för sabotage bör åtgärden få genomföras utan att den reviderade i&lt;br&gt;förväg fått reda på vad som skall ske (5 § andra stycket tvångsåtgärdsla-&lt;br&gt;gen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om revision i den reviderades verksamhetslokaler fettas av&lt;br&gt;länsrätt på ansökan av granskningsledaren (14 § tvångsåtgärdslagen).&lt;br&gt;Granskningsledaren har möjlighet att, om det finns en påtaglig risk att&lt;br&gt;handlingar undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fetta beslut,&lt;br&gt;fetta ett interimistiskt beslut (15 § tvångsåtgärdslagen) Det interimistiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet skall omedelbart underställas länsrätten som utan dröjsmål skall Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;pröva om beslutet skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision i verksamhetslokalema bör granskningsledaren ha&lt;br&gt;möjlighet att försegla lokal, utrymme eller annat förvaringsställe om&lt;br&gt;handlingarna inte kan föras från platsen och det finns risk för att de&lt;br&gt;annars undanhålls eller förvanskas (avsnitt 5.6.5).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.3 Eftersökande och omhändertagande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När en revision genomförs i den reviderades&lt;br&gt;verksamhetslokaler med stöd av tvångsåtgärdslagen får handling som&lt;br&gt;omfattas av revisionen eftersökas och omhändertas, om den inte&lt;br&gt;tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål eller det finns en påtaglig&lt;br&gt;sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revisionen inte genomförs i den reviderades lokaler får&lt;br&gt;handling eftersökas och omhändertas i verksamhetslokalema, om&lt;br&gt;föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller vid påtaglig&lt;br&gt;sabotagerisk. Vid påtaglig sabotagerisk får åtgärden genomföras&lt;br&gt;utan att den reviderade fått kännedom om att revisionen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskild anledning att anta att handlingar&lt;br&gt;förvaras på annat ställe än i den reviderades verksamhetslokal får de&lt;br&gt;eftersökas och omhändertas även på sådant ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även handlingar som omfattas av föreläggande skall utan att det&lt;br&gt;är fråga om revision få eftersökas och omhändertas för granskning,&lt;br&gt;om föreläggandet inte följts och det finns särskild anledning att anta&lt;br&gt;att handlingarna finns hos den förelagde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om eftersökande och omhändertagande fattas av gransk-&lt;br&gt;ningsledaren när revisionen sker i verksamhetslokalema med stöd av&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen och i annat fall av länsrätt på ansökan av&lt;br&gt;granskningsledaren. Granskningsledaren kan fatta ett interimistiskt&lt;br&gt;beslut om det finns sabotagerisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet har varit i huvudsak positivt till&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: När en revision sker i den reviderades&lt;br&gt;verksamhetslokaler med stöd av tvångsåtgärdslagen är det uppenbart att&lt;br&gt;det behövs en möjlighet att eftersöka handlingar som omfattas av&lt;br&gt;revisionen i verksamhetslokalema och att omhänderta dem. I sådana&lt;br&gt;situationer bör för att en handling skall få eftersökas och omhändertas&lt;br&gt;krävas antingen att handlingen inte tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål&lt;br&gt;eller att det finns en påtaglig risk för att handlingen undanhålls eller&lt;br&gt;förvanskas (6 § första stycket tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den reviderade samtyckt till att revisionen genomförs i hans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetslokaler kan han motsätta sig att en viss handling granskas. Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;Också i en sådan situation är det rimligt att handlingen får omhändertas&lt;br&gt;om den behövs för revisionen (6 § andra stycket tvångsåtgärdslagen). Om&lt;br&gt;den reviderade invänder att handlingen bör undantas granskning skall den&lt;br&gt;omedelbart förseglas och ställas till länsrättens förfogande för prövning&lt;br&gt;om den skall undantas (se avsnitt 5.5 och 17 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om eftersökande och omhändertagande av handlingar enligt 6 §&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen lättas av granskningsledaren (14 § andra stycket&lt;br&gt;tvångsåtgärdslagen). Granskningsledarens beslut kan överklagas till&lt;br&gt;länsrätt (29 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen sker i den reviderades verksamhetslokaler med stöd av&lt;br&gt;samtycke bör inte beskattningsmyndigheten mot den reviderades vilja fritt&lt;br&gt;få eftersöka handlingar. Inslaget av tvång blir i detta läge så markant att&lt;br&gt;det inte längre är rimligt att tala om revision i samverkan. Eftersökning&lt;br&gt;av handlingar mot den reviderades vilja bör därför alltid föregås av ett&lt;br&gt;beslut enligt 5 § tvångsåtgärdslagen. Granskningsledaren kan fatta ett&lt;br&gt;interimistiskt beslut om eftersökande i verksamhetslokalema om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk för att handling som har betydelse för kontrollen&lt;br&gt;undanskaffas eller förstörs (15 § första stycket tvångsåtgärdslagen).&lt;br&gt;Beslutet skall omedelbart underställas länsrättens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ovan föreslagit regler om eftersökande och omhändertagande&lt;br&gt;vid revision i den reviderades verksamhetslokaler. Även i det fäll&lt;br&gt;granskningen av handlingar inte sker i den reviderades verksam-&lt;br&gt;hetslokaler är det rimligt att handlingar får eftersökas i verksam-&lt;br&gt;hetslokalema och omhändertas. Förutsättningarna för eftersökande och&lt;br&gt;omhändertagande i ett sådant fäll bör motsvara de som föreslås vid&lt;br&gt;eftersökande och omhändertagande vid revision i verksamhetslokalema.&lt;br&gt;En handling bör alltså få eftersökas i verksamhetslokalema och omhän-&lt;br&gt;dertas för granskning om ett föreläggande att lämna ut handlingen inte&lt;br&gt;följs eller om det finns en påtaglig sabotagerisk (7 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för samtliga tvångsåtgärder enligt förslaget är att de, när&lt;br&gt;de avser den som är bokföringsskyldig eller skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller avser juridisk person&lt;br&gt;som inte är dödsbo, får verkställas i de verksamhetslokaler, som&lt;br&gt;disponeras av den mot vilken åtgärden beslutats. Revisorn har då också&lt;br&gt;tillträde till de markområden, transportmedel, förvaringsplatser eller&lt;br&gt;andra utrymmen som används i verksamheten. För de fäll då det kan&lt;br&gt;antas att handlingar av betydelse för revisionen förvaras på annan plats&lt;br&gt;kan det av effektivitetsskäl vara nödvändigt att åtgärder får verkställas&lt;br&gt;även där. För att verkställighet skall få ske på sådan plats bör emellertid&lt;br&gt;fordras att det finns särskild anledning att anta att handlingar som&lt;br&gt;omfättas av revisionen förvaras där (8 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör påpekas att eftersökande och omhändertagande&lt;br&gt;av handlingar på annan plats än i verksamhetslokaler typiskt sätt kan&lt;br&gt;sägas tillhöra de mer integritetskränkande åtgärderna varför propor-&lt;br&gt;tionalitetsprincipen här kommer att få en stor betydelse. Eftersom detta&lt;br&gt;innebär att vikten av åtgärden skall uppväga det intrång eller annat men&lt;br&gt;som åtgärden innebär för den reviderade, bör möjligheten således&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas med försiktighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även handlingar som omfattas av ett föreläggande enligt någon av de&lt;br&gt;lagar som räknas upp i 1 § tvångsåtgärdslagen, bör av effektivitetsskäl&lt;br&gt;kunna eftersökas och omhändertas av skattemyndigheten om föreläggan-&lt;br&gt;det inte följts. Det bör därvid krävas att det finns särskilda skäl att anta&lt;br&gt;att handlingen finns hos den föielagde (9 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skatteutredningar bygger i första hand på samverkan. Den&lt;br&gt;reviderade kommer därför att i normala fall ha god kännedom om hur&lt;br&gt;utredningen kommer att bedrivas. Även i de fåll åtgärder skall beslutas&lt;br&gt;av domstol kommer myndighetens ansökningar enligt förvaltningsprocess-&lt;br&gt;lagens regler att kommuniceras med den granskade. I vissa fåll där risken&lt;br&gt;är påtaglig att handlingar förstörs eller att utredningen annars saboteras&lt;br&gt;måste det, för att ändamålet med åtgärden inte skall gå förlorat, tillåtas&lt;br&gt;att åtgärder vidtas utan förvarning (jfr 10 § andra stycket 3 förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tvångsvis utföra en mer omfåttande granskning hos en privatperson&lt;br&gt;är så gott som alltid starkt integritetskränkande och myndigheternas&lt;br&gt;befogenheter i detta hänseende bör därför omgärdas av starka rättsäker-&lt;br&gt;hetsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang måste möjligheten att göra husrannsakan i&lt;br&gt;brottsutredningar beaktas. En husrannsakan kräver att någon är skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som i praktiken kan bli aktuell i skatteutredningar är att&lt;br&gt;eftersöka och omhänderta handlingar hos privatpersoner. Vårt förslag&lt;br&gt;innebär att sådan kontroll skall få ske om den enskilde inte följt ett&lt;br&gt;föreläggande och det finns särskild anledning att anta att handlingen finns&lt;br&gt;hos honom. De effektivitetsförluster som kan uppkomma på grund av&lt;br&gt;kravet på föregående föreläggande är rimliga i förhållande till rättssäker-&lt;br&gt;hetsintresset, särskilt då husrannsakan kan komma i fråga vid&lt;br&gt;brottsmisstanke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.4 Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift Prop. 1993/94:151&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hos den som kan föreläggas att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift om rättshandling får granskning utan föregående&lt;br&gt;föreläggande ske, om det finns särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kontrolluppgifitsskyldigheten kommer att&lt;br&gt;påträffas och att en utredning skulle försvåras av ett föreläggande&lt;br&gt;och det finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen får ske i verksamhetslokalema om de handlingar&lt;br&gt;som skall granskas inte utan svårighet kan granskas på annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om granskning utan föregående föreläggande om kontroll-&lt;br&gt;uppgift fattas av länsrätten. Granskningsledaren kan om det finns&lt;br&gt;sabotagerisk fatta ett interimistiskt beslut om granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt eller inte&lt;br&gt;haft något att erinra mot förslagen (jfr de synpunkter som angetts under&lt;br&gt;avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Behovet av och syftet med tred-&lt;br&gt;jemanskontroll har behandlats tidigare (avsnitten 5.3.1 och 5.4). I&lt;br&gt;enlighet med vad som angetts där skall kontrollen i första hand ske&lt;br&gt;genom att tredjeman föreläggs att lämna kontrolluppgift. Ett föreläggande&lt;br&gt;kan avse att lämna uppgift antingen om viss bestämd rättshandling mellan&lt;br&gt;tredjeman och annan person eller rättshandling mellan tredjeman och viss&lt;br&gt;angiven person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vissa fåll kan det vara motiverat att inleda en tredjemanskontroll utan&lt;br&gt;föregående föreläggande att lämna kontrolluppgift. Så kan vara fallet när&lt;br&gt;sabotagerisk föreligger antingen hos tredjeman eller hos den uppgifterna&lt;br&gt;avser. Regeln har utformats så att granskning av räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten får ske utan föregående föreläggande&lt;br&gt;att lämna kontrolluppgift, om det finns särskild anledning att anta att en&lt;br&gt;utredning försvåras av ett föreläggande och att handlingar av betydelse&lt;br&gt;för kontrolluppgifitsskyldigheten kommer att påträffas samt det finns ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse för kontrollen (10 § tvångsåtgärdslagen).&lt;br&gt;Samtliga dessa förutsättningar skall vara uppfyllda för att granskning utan&lt;br&gt;föregående föreläggande skall få ske. Beträffande de närmare övervägan-&lt;br&gt;dena och utformningen av reglerna hänvisas till författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift&lt;br&gt;fattas av länsrätt på ansökan av granskningsledaren (14 § tvångsåtgärdsla-&lt;br&gt;gen). Om det finns en påtaglig risk för att handlingar som har betydelse&lt;br&gt;för kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fatta beslut&lt;br&gt;får granskningsledaren fetta ett interimistiskt beslut. Ett sådant beslut&lt;br&gt;skall omedelbart underställas länsrätten (15 § tvångsåtgärdslagen).&lt;br&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål besluta om tvångsåtgärden skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.5 Försegling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid revision eller granskning utan föregående&lt;br&gt;föreläggande om kontrolluppgift får lokal, förvaringsplats eller annat&lt;br&gt;utrymme förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan&lt;br&gt;föras från platsen och det kan befaras att de annars undanhålls eller&lt;br&gt;förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försegling får också ske i annat fall om handlingar som skall&lt;br&gt;omhändertas inte omedelbart kan föras från platsen och det kan&lt;br&gt;befaras att de annars undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling fattas av granskningsledaren. Beslutet kan&lt;br&gt;överklagas till länsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Kommittén föreslår dock inte att försegling skall kunna ske vid&lt;br&gt;granskning utan föregående föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget i den här delen har inte särskilt berörts&lt;br&gt;av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om försegling finns i&lt;br&gt;5 § bevissäkringslagen. Även i tvångsåtgärdslagen är bestämmelser om&lt;br&gt;försegling nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling föreslås få fettas om vid revision eller granskning&lt;br&gt;utan föregående föreläggande om kontrolluppgift de handlingar som skall&lt;br&gt;granskas inte kan föras från platsen och det kan beferas att de annars&lt;br&gt;undanhålls eller förvanskas (13 § tvångsåtgärdslagen). Försegling kan&lt;br&gt;komma i fråga också i annat fell då handlingar som skall omhändertas&lt;br&gt;inte omedelbart kan föras från platsen. Så kan vara fallet när det fettats&lt;br&gt;beslut om eftersökning och omhändertagande av handlingar men det&lt;br&gt;uppmärksammas när åtgärden verkställs att alla handlingar inte omedel-&lt;br&gt;bart kan föras från platsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen lämnades inte något förslag om försegling vid&lt;br&gt;granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift. Granskning&lt;br&gt;utan föregående föreläggande om kontrolluppgift är emellertid en åtgärd&lt;br&gt;som har mycket gemensamt med revision. Skillnaden är att en granskning&lt;br&gt;utan föregående föreläggande om kontrolluppgift är mer begränsad än en&lt;br&gt;revision. Det kan vid granskning utan föregående föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift i likhet med revision uppkomma situationer när en lokal,&lt;br&gt;förvaringsplats eller annat utrymme behöver kunna förseglas, t.ex. när&lt;br&gt;granskningen inte kan genomföras på en dag, de handlingar som skall&lt;br&gt;granskas inte kan föras från plats och det finns sabotagerisk. Vi föreslår&lt;br&gt;därför att försegling får ske såväl vid revision som vid granskning utan&lt;br&gt;föregående föreläggande om kontrolluppgift. Förslaget föranleder att&lt;br&gt;bestämmelserna om försegling och granskning utan föregående föreläg-&lt;br&gt;gande om kontrolluppgift disponeras om i förhållande till lagråds-&lt;br&gt;remissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling får fattas av granskningsledaren. Granskningsleda- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;rens beslut kan överklagas till länsrätt (14 § tvångsåtgärdslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Förfarande- och verkställighetsfrågor vid tvångsåtgärder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut om tvångsåtgärder skall verkställas av&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten på begäran av granskningsledaren. Gransk-&lt;br&gt;ningsledaren skall dock få verkställa åtgärder i verksamhetslokaler&lt;br&gt;om detta kan ske obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tvångsåtgärder får verkställas omedelbart om inte annat&lt;br&gt;följer av beslutet. Har verkställigheten inte påböljats inom en månad&lt;br&gt;har beslutet förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som berörs av beslutet skall - utom i rena undantagsfall - före&lt;br&gt;verkställighet ha underrättats om beslutet och beretts tillfälle att&lt;br&gt;närvara samt att tillkalla ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över verkställighet av beslut skall utfärdas bevis om vad som&lt;br&gt;förekommit vid verkställandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler för att stärka datasäkerheten och integritetsskyddet&lt;br&gt;i samband med granskning av ADB-upptagningar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: I den mån remissinstanserna yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;den här delen har kritiken rört behovet av klarlägganden och detaljfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslaget motsvarar i sina huvuddrag&lt;br&gt;gällande rätt enligt bevissäkringslagen. De ändringar som föreslås gäller&lt;br&gt;framför allt bestämmelserna om särskilt tillkallat vittne och regler för att&lt;br&gt;stärka säkerheten i informationssystemen och den enskildes integritet vid&lt;br&gt;åtgärder som rör data.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § bevissäkringslagen gäller att den granskade eller annan hos&lt;br&gt;vilken verkställighet skall ske skall beredas tillfälle att inställa sig till&lt;br&gt;förrättningen innan beslut om bevissäkring verkställs. Om dessa personer&lt;br&gt;inte utan nämnvärt uppskov kan kallas till förrättningen eller inställa sig&lt;br&gt;vid denna får verkställighet ändå ske om ett särskilt tillkallat vittne är&lt;br&gt;närvarande. Om det är fråga om eftersökning får dock i vissa fall&lt;br&gt;förrättningen genomföras endast om det kan antas att den granskade eller&lt;br&gt;annan försöker förhala granskningen eller att den av annat skäl kommer&lt;br&gt;att försenas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att den hos vilken åtgärden skall genomföras eller som&lt;br&gt;annars berörs av beslutet före verkställighet skall ha underrättats om&lt;br&gt;beslutet och beretts tillfälle att tillkalla biträde samt att närvara person-&lt;br&gt;ligen eller genom ställföreträdare eller ombud. Om den som har rätt att&lt;br&gt;närvara inte har underrättats om åtgärden skall verkställighet endast få&lt;br&gt;ske om det föreligger synnerliga skäl. Undantaget är bl.a. avsett för&lt;br&gt;sådana fåll där den som skall underrättas håller sig undan eller annars&lt;br&gt;gör sig oanträffbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som föreslås beträffande informationssäkerheten och skyddet Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;for den enskildes personliga integritet i samband med granskning av&lt;br&gt;ADB-register innebär ett förbud mot granskning via telenät och att&lt;br&gt;terminaler får användas hos den granskade endast om det är nödvändigt.&lt;br&gt;Granskningen kommer därför i regel att ske mot en kopia. Förslaget&lt;br&gt;innehåller även en proportionalitetsregel som är utformad särskilt med&lt;br&gt;tanke på ADB-området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Internationella frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Internationellt informationsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har i bilaterala och multilaterala konventioner förbundit sig att&lt;br&gt;utbyta information om skattskyldiga med ett stort antal länder. Oftast&lt;br&gt;regleras informationsutbytet med en klausul i skatteavtalet vanligen&lt;br&gt;utformad i nära anslutning till artikel 26 i OECD:s modellavtal. Mellan&lt;br&gt;de nordiska länderna gäller emellertid ett särskilt handräckningsavtal.&lt;br&gt;Sverige har också ratificierat det av OECD och Europarådet initierade&lt;br&gt;multilaterala handräckningsavtalet. Om Sverige går med i EU kommer&lt;br&gt;EG:s handräckningsdirektiv från 1977 att gälla för handräckningsärenden&lt;br&gt;mellan Sverige och de länder som då är med i unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska utredningen skall enligt träffade avtal bedrivas med de&lt;br&gt;medel som står till förfogande vid svenska skatteutredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollverksamhet som bedrivs för andra länders räkning är i regel att&lt;br&gt;hänföra till tredjemanskontroll då den som kontrollen egentligen avser är&lt;br&gt;ett skattesubjekt utanför Sverige. Svenska myndigheter biträder den&lt;br&gt;utländska myndigheten och uppträder som motpart till den granskade&lt;br&gt;tredjemannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligaste formerna för mellanstatligt informationsutbyte - bortsett&lt;br&gt;från det automatiska uppgiftslämnandet som saknar intresse i detta&lt;br&gt;sammanhang - är uppgiftslämnande på begäran och spontant&lt;br&gt;uppgiftslämnande. En annan samarbetsform som berörs av de föreslagna&lt;br&gt;revisionsbestämmelsema är medverkan vid utländsk skatteutredning.&lt;br&gt;Sverige har även försökt bidra till ett förbättrat informationsutbyte med&lt;br&gt;andra länder genom att teckna avtal om simultana revisioner och&lt;br&gt;medverkan av ett annat lands tjänstemän vid revision. Uppgiftslämnande&lt;br&gt;på begäran sker oftast genom tredjemansrevision medan övriga nämnda&lt;br&gt;samarbetsformer innehåller större eller mindre inslag av tred-&lt;br&gt;jemanskontroll. I det följande skall de föreslagna reglerna för skatteutred-&lt;br&gt;ningar belysas mot bakgrund av den kontrollverksamhet svenska&lt;br&gt;myndigheter bedriver för utländska skatteförvaltningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnande på begäran eller spontant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en annan stat begär uppgifter om en viss skattskyldig eller en viss&lt;br&gt;transaktion kan informationen mera sällan inhämtas ur offentliga register&lt;br&gt;eller ur material som finns tillgängligt hos skatteförvaltningen. I det stora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flertalet fell har en sådan begäran föranlett den svenska myndigheten att Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;göra en revision hos det företag där informationen finns. En spontan&lt;br&gt;kontrolluppgift lämnas om en svensk myndighet i samband med&lt;br&gt;granskning, vanligen revision, påträffar information som bedöms vara av&lt;br&gt;intressse för en avtalspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en svensk myndighet har översänt information om skatt till en&lt;br&gt;utländsk myndighet skall samma uppgift tillställas den som uppgiften har&lt;br&gt;hämtats hos. I underrättelsen skall även anges till vilken utländsk&lt;br&gt;myndighet uppgiften har översänts (9 § lagen [1990:314] om ömsesidig&lt;br&gt;handräckning i skatteärenden, handräckningslagen). Underrättelsen kan&lt;br&gt;underlåtas endast om den är uppenbart obehövlig eller det kan beferas att&lt;br&gt;den skulle försvåra genomförandet av den utländska myndighetens&lt;br&gt;utredning eller beslut i skatteärendet. De utländska myndigheterna anser&lt;br&gt;ofta att deras utredning äventyras av en underrättelse och det är således&lt;br&gt;inte ovanligt att uppgiftslämnaren inte får besked om vem som avses med&lt;br&gt;uppgiften och vilket land som begärt den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att tredjemanskontroll normalt skall ske genom föreläggan-&lt;br&gt;de. Genom detta kommer tredjeman i regel att få kännedom om vilka&lt;br&gt;uppgifter skattemyndigheten söker redan genom föreläggandet. Möjlighe-&lt;br&gt;ten att rent fektiskt underlåta att skicka en underrättelse enligt hand-&lt;br&gt;räckningslagen kommer då att minska. Om skattemyndigheten redan i&lt;br&gt;föreläggandet anger att uppgiften skall skickas till en viss utländsk&lt;br&gt;myndighet torde en särskild underrättelse enligt handräckningslagen vara&lt;br&gt;obehövlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell det på grund av särskilda omständigheter finns skäl att&lt;br&gt;genomföra en tredjemanskontroll utan föregående föreläggande måste&lt;br&gt;svensk skattemyndighet precis som vid helt nationella granskningar kunna&lt;br&gt;motivera detta inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidiga revisioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt handräckningslagen skall med handräckning förstås bl.a. utbyte av&lt;br&gt;upplysningar vid samtidiga skatteutredningar. En sådan kontroll innebär&lt;br&gt;att två eller flera stater var och en inom sitt territorium genomför&lt;br&gt;samtidiga och samordnade revisioner av företagen inom en koncern eller&lt;br&gt;företagsgrupp. Det kan vid dessa kontroller vara svårt att se för vems&lt;br&gt;räkning en viss uppgift samlas in eftersom de svenska och utländska&lt;br&gt;skatteintressena ofta blir sammanflätade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särregleringen vid tredjemanskontroll har motiverats med att den&lt;br&gt;enskildes integritet förtjänar ett starkare skydd vid kontroll av om annan&lt;br&gt;fullgjort sina skyldigheter än vid kontroll av egen skyldighet. Eftersom&lt;br&gt;ett av de grundläggande syftena vid samtidiga revisioner avser kontroll&lt;br&gt;av egen skattskyldighet kommer den i Sverige kontrollerade på grund av&lt;br&gt;granskningen av skyldigheter som åligger honom att behöva lämna&lt;br&gt;uppgifter av sådan omfettning att de skäl som ligger bakom de särskilda&lt;br&gt;reglerna om tredjemanskontroll feller bort. Reglerna om tredjemanskon-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;troll bör därför inte tillämpas om kontrollen av egna skyldigheter utgör Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;en betydande del av kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Övriga lagändringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De ändringar som föresläs i detta avsnitt&lt;br&gt;(avsnitt 5) skall i sina huvuddrag gälla generellt vid alla skatteutred-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har, förutom i vissa enskildheter som&lt;br&gt;kommer att behandlas senare, inte mött någon kritik. Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;har dock varit kritisk till de föreslagna ändringarna i tullagen&lt;br&gt;(1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har tidigare diskuterat frågor om&lt;br&gt;rättssäkerhet vid beskattningen främst mot bakgrund av de förferande-&lt;br&gt;regler som gäller eller föreslagits gälla vid inkomsttaxering. I praktiken&lt;br&gt;kan samma bokförings- och affärshandlingar granskas för kontroll av&lt;br&gt;olika skatter. De principiella överväganden som gjorts har således i sina&lt;br&gt;huvuddrag samma relevans för och är lika angelägna beträffande andra&lt;br&gt;utredningar om skatter och sådana avgifter som statsrättsligt utgör&lt;br&gt;skatter. Följdändringar fordras därför även i övrig lagstiftning som&lt;br&gt;innehåller motsvarande förferanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana bestämmelser återfinns i uppbördslagen (1953:272), lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt och den nya mervärdesskattelag som föreslås&lt;br&gt;i prop. 1993/94:99, lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare samt lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter. Även tullagen (1987:1065) innehåller sådana förferanderegler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagar som är aktuella att ändra har tillkommit under olika tider och&lt;br&gt;innehåller specialregler som tar sikte på situationer som är utmärkande&lt;br&gt;för lagarnas tillämpningsområde. Även om de mer principella stadgan-&lt;br&gt;dena genomgående går att återfinna i någon form har detta medfört att&lt;br&gt;bestämmelserna fått en mycket skiftande utformning, vilket är till men&lt;br&gt;för tillgängligheten och överskådligheten. Regler som är utmärkande och&lt;br&gt;nödvändiga för speciallagens område bör finnas kvar. Vi föreslår dock&lt;br&gt;som ett led i att stärka rättssäkerheten, att taxeringslagens systematik och&lt;br&gt;formuleringar i ökad utsträckning får prägla liknande lagstiftning. Detta&lt;br&gt;gäller främst reglerna om föreläggande och revision där variationerna är&lt;br&gt;som störst. Inte minst för den enskilde torde en större enhetlighet&lt;br&gt;innebära att jämförelser mellan regelsystemen underlättas. En har-&lt;br&gt;monisering av reglerna kan även i viss mån underlätta och främja&lt;br&gt;effektiviteten och enhetligheten i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta följdändringarna är endast av redaktionell natur. I vissa fell&lt;br&gt;föreslås även att en motsvarighet till taxeringsbesök skall införas. I dessa&lt;br&gt;delar hänvisas till författningskommentaren och förslaget till ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagstiftningen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande skall några ytterligare kommentarer ges till de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna i mervärdesskattelagen, lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter, tullagen och lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.1 Mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om mervärdesskatteutredningar&lt;br&gt;utformas efter mönster från motsvarande regler i taxeringslagen och&lt;br&gt;lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget. RSV&lt;br&gt;anser dock att revision skall kunna ske hos fysiska personer när dessa är&lt;br&gt;ombud för utländska skattskyldiga utan fäst driftsställe eller bosättning&lt;br&gt;här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Förslaget till ny mervärdesskattelag&lt;br&gt;innehåller - liksom nuvarande lag om mervärdeskatt - både materiella&lt;br&gt;regler och förferanderegler rörande mervärdesskatt. Regler om&lt;br&gt;skattekontroll återfinns i 17 kap. i den nya mervärdesskattelagen och i&lt;br&gt;25-29 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt. I det följande hänvisas&lt;br&gt;enbart till förslaget om ny mervärdesskattelag (ML).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får enligt 17 kap. 2 § ML förelägga en dek-&lt;br&gt;larationsskyldig att lämna upplysningar till ledning för beskattningen av&lt;br&gt;honom själv. Enligt 5 § samma kapitel får näringsidkare föreläggas att&lt;br&gt;lämna uppgifter om skattepliktig omsättning av varor eller tjänster som&lt;br&gt;han förvärvat av, sålt till eller tillhandhållit andra näringsidkare, alltså&lt;br&gt;uppgifter för tredjemanskontroll. Dessa bestämmelser bör utformas med&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 5 § TL och 3 kap. 50 a § LSK som förebild.&lt;br&gt;Även begreppet kontrolluppgift bör föras in i mervärdesskattelagen för&lt;br&gt;att tydliggöra att det är fråga om en uppgiftsskyldighet till ledning för&lt;br&gt;beskattning av någon annan än uppgiftslämnaren själv (jfr 3 kap. 1 §&lt;br&gt;LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk företagare som är skattskyldig i Sverige skall enligt 22 kap.&lt;br&gt;6 § ML i vissa fell företrädas av en av skattemyndigheten godkänd&lt;br&gt;representant. En sådan representant skall enligt fullmakt av den utländske&lt;br&gt;företagaren svara för redovisningen av skatt för den verksamhet som&lt;br&gt;skattskyldigheten omfettar och i övrigt företräda den utländske företaga-&lt;br&gt;ren i frågor om skatt enligt lagen. Underlaget för kontroll av skatten skall&lt;br&gt;finnas tillgängligt hos representanten. Vi anser med hänsyn till den starka&lt;br&gt;anknytning representanten har till den utländske företagaren och att&lt;br&gt;underlaget för kontrollen skall finnas hos representanten att en revision&lt;br&gt;av representanten bör kunna ske oavsett om representanten i sig är en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatperson eller inte. Revision bör även fortsättningsvis få göras för att Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;kontrollera om uppgifter som lämnats i en registreringsanmälan är riktiga&lt;br&gt;och fullständiga. Den föreslagna bestämmelsen i 17 kap. 7 § ML avviker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i dessa båda avseenden från motsvarande bestämmelse i 3 kap. 8 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.2 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om revision utformas efter mönster&lt;br&gt;av vad som föreslås beträffande taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft något att erinra mot förslaget förutom&lt;br&gt;att RSV ansett det angeläget att en möjlighet till revision tillskapas för&lt;br&gt;den som med stöd av 28 § lagen (1957:262) om allmän eneigiskatt&lt;br&gt;ansöker om återbetalning eller kompensation för sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, LPP, är en förfårandelag för i lagen angivna lagar&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter. Lagens tredje kapitel&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om skattekontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige är skyldig att redovisa skatten till beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten genom att lämna en deklaration. Vid granskningen av dek-&lt;br&gt;larationen får beskattningsmyndigheten förelägga den deklarationsskyldige&lt;br&gt;att lämna de upplysningar som behövs för kontroll av att lämnade&lt;br&gt;uppgifter är riktiga eller annars för beskattningen (3 kap. 3 § LPP).&lt;br&gt;Föreläggandet får även avse prov och beskrivning på varor som används,&lt;br&gt;säljs eller tillhandahålls på annat sätt i verksamheten. Beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten får vidare förelägga den deklarationsskyldige att visa upp de&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll av deklarationen. Föreläggande får&lt;br&gt;förenas med vite om det finns anledning att anta att den skattskyldige&lt;br&gt;annars inte följer föreläggandet. Även den som utan att vara dek-&lt;br&gt;larationsskyldig tillverkar, bearbetar, säljer eller distribuerar skatteplik-&lt;br&gt;tiga varor eller idkar handel med varor som används vid framställning av&lt;br&gt;skattepliktiga varor, får föreläggas att lämna uppgifter eller visa upp&lt;br&gt;handling. Detta gäller också den som bedriver förmedlingsverksamhet&lt;br&gt;eller annan verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgifter som behövs&lt;br&gt;för skattekontrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra handlingar&lt;br&gt;som hör till verksamheten (3 kap. 5 § LPP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 5 § LPP om föreläggande vid&lt;br&gt;tredjemanskontroll skall utformas efter mönster från den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om uppgiftsskyldighet i 3 kap. 50 a § LSK (se avsnitt&lt;br&gt;5.4.) Precis som i mervärdesskattelagen bör begreppet kontrolluppgift&lt;br&gt;införas i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheten till skatterevision föreslår vi att taxeringslagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formuleringar och disposition används även i lagen om punktskatter och Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;prisregleringsavgifter. Beträffande de materiella ändringar som blir&lt;br&gt;aktuella kan följande särskilt anmärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler om skatterevision kan revisionsåtgärder vidtas&lt;br&gt;mot den som är skattskyldig eller den som skäligen kan antas vara detta&lt;br&gt;eller den som avses i 3 kap. 5 § LPP. Sistnämnda bestämmelse gäller&lt;br&gt;den som utan att vara deklarationspliktig tillverkar, bearbetar, säljer eller&lt;br&gt;distribuerar skattepliktiga varor eller idkar handel med varor, som&lt;br&gt;används vid framställning av skattepliktiga varor. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;också den som bedriver förmedlingsverksamhet eller annan verksamhet&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att uppgifter som behövs för skattekontrollen kan&lt;br&gt;hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som hör till verksamheten.&lt;br&gt;I enlighet med vad vi föreslagit på taxeringsområdet bör revision få ske&lt;br&gt;hos den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig eller räkenskaps-&lt;br&gt;skyldig samt hos annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skatterevision enligt nuvarande regler får företas hos den som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 5 § LPP innebär ett tillåtande av tredjemansrevisioner. Vi&lt;br&gt;föreslår här i enlighet med vad som föreslagits tidigare beträffande&lt;br&gt;taxeringsrevision att denna möjlighet till revision utan föregående&lt;br&gt;föreläggande tas bort. Att granskning utan föregående föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift kan ske framgår av 10 § i den föreslagna tvångsåtgärdsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har begärt att en möjlighet införs att göra revision hos den som&lt;br&gt;med stöd av 28 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt ansöker om&lt;br&gt;återbetalning eller kompensation av sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för våra förslag är att revision skall få ske för att&lt;br&gt;kontrollera att den enskilde fullgjort sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;skatteförfättningama. I mervärdesskattehänseende får revision göras för&lt;br&gt;att kontrollera att den som anmält sig för registrering lämnat riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter. Även i ansökningsfäll där den sökande ju är&lt;br&gt;skyldig att lämna korrekta uppgifter bör detta anses som en sådan&lt;br&gt;skyldighet som kan motivera en revision. En generell regel om detta bör&lt;br&gt;därför införas i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller revisionsreglema i lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter i övrigt föreslår vi att dessa omstruktureras med&lt;br&gt;taxeringslagen som förebild och att ändringarna med det undantag som&lt;br&gt;nämnts ovan förs in i lagen. Även reglerna om undantagande av&lt;br&gt;handlingar bör ändras med förslaget till ändringar i taxeringslagen som&lt;br&gt;förebild. Beträffande de allmänna motiveringar som ligger bakom de&lt;br&gt;materiella ändringarna hänvisas till vad som anförts tidigare beträffan-&lt;br&gt;de taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.3 Tullagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om efterkontroll i 75 och 76 §§&lt;br&gt;tullagen utformas efter motsvarande regler i taxeringslagen, varvid&lt;br&gt;bl.a. en åtskillnad skall göras mellan åtgärder som sker med stöd av&lt;br&gt;tvång och sådana som bygger på frivillighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förutom Generaltullstyrelsen (GIH) som varit&lt;br&gt;kritisk, har remissinstanserna inte närmare yttrat sig över förslaget. GTS&lt;br&gt;menar att ett genomförande av förslagen kan komma att i icke oväsentlig&lt;br&gt;grad medföra en försämring av effektiviteten och försvåra kontrollarbetet.&lt;br&gt;GTS anser att kontrollverksamheten till största delen måste bygga på&lt;br&gt;efterkontroller hos företagen genom kontrollbesök samt att kontrollbesök&lt;br&gt;och företagsbesök bör omnämnas som särskilda kontrollformer som kan&lt;br&gt;företas efter enklare kommunicering. GTS har även framhållit det&lt;br&gt;angelägna i att de nationella rättsreglerna inte får en sådan utformning att&lt;br&gt;det internationella kontroll samarbetet störs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Tullagen innehåller regler om tull och&lt;br&gt;annan skatt som tas ut vid införsel av varor samt om tullverkets&lt;br&gt;övervakning av införsel och utförsel av varor. Tullverkets kontrollverk-&lt;br&gt;samhet behandlas i 61-79 §§. De kontrollmöjligheter som ges är av&lt;br&gt;skiftande slag, men de som är aktuella i detta sammanhang är möjlig-&lt;br&gt;heterna till föreläggande enligt 75 §. Bestämmelsen behandlar tullens&lt;br&gt;möjligheter till efterkontroll och får framför allt betydelse för sådana&lt;br&gt;importörer m.fl. som fått tillstånd att föra in varor genom förenklat&lt;br&gt;förfärande. Detta förfärande innebär att importören får ta hand om och&lt;br&gt;i övrigt förfoga över varor innan tull och annan skatt fästställts. De&lt;br&gt;uppgifter tullen behöver för att bestämma tull och avgiftsskyldighet&lt;br&gt;lämnas i efterhand genom en tulldeklaration. Genom nyligen införda&lt;br&gt;ändringar kommer huvudparten av uppgiftslämnandet vid det förenklade&lt;br&gt;förfärandet att ske elektroniskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 75 § tullagen stadgas bl.a. att tullmyndigheten för kontroll av att&lt;br&gt;anmälnings- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt får&lt;br&gt;förelägga den uppgiftsskyldige, eller den för vars räkning en vara förts&lt;br&gt;in eller ut att tillhandahålla räkenskaper och andra handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten. Även annan som bedriver verksamhet av sådan beskaffen-&lt;br&gt;het att uppgift som är av betydelse för kontrollen kan hämtas ur&lt;br&gt;anteckningar eller andra handlingar kan föreläggas att tillhandahålla&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 76 § tullagen skall tullmyndigheten förordna en eller fler&lt;br&gt;tjänstemän att verkställa granskning enligt 75 §. Tullmyndigheten får, när&lt;br&gt;det behövs, bestämma tid och plats för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tullens kontrollverksamhet förekommer i praktiken tre olika former&lt;br&gt;av efterkontroll, nämligen företagsbesök, kontrollbesök och tullrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsbesök innebär att tulltjänsteman lämnar information och/eller Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;utför viss enklare kontroll. Vid kontrollbesök omfattar kontrollen en&lt;br&gt;avstämning av lämnade mot räkenskaper, anteckningar och andra&lt;br&gt;handlingar samt besiktning av varor. Ett kontrollbesök kan om djupare&lt;br&gt;kontrollinsatser bedöms nödvändiga övergå till en tullrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta följer att de befogenheter som ges i 75 och 76 §§ tullagen är&lt;br&gt;oklara och att det inte görs någon skillnad mellan frivilliga åtgärder och&lt;br&gt;tvångsåtgärder. Problematiken är därvid densamma som enligt nuvarande&lt;br&gt;revisionsbestämmelser i taxeringslagen. Inte heller vid tillämpningen av&lt;br&gt;reglerna om efterkontroll görs någon större åtskillnad mellan vad som&lt;br&gt;sker med tvång och vad som sker frivilligt. Åtgärderna är i stället helt&lt;br&gt;anpassade till hur djuplodande kontroll tullmyndigheten bedömer&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är de nuvarande reglerna otillfredsställande ur den&lt;br&gt;enskildes synpunkt. Vi anser inte heller att det finns anledning att befara&lt;br&gt;att de föreslagna reglerna beträffande skatteutredningar skulle hämma&lt;br&gt;effektiviteten i någon högre grad just i tullens verksamhet. En viktig&lt;br&gt;aspekt vid utarbetandet av de föreslagna reglerna har varit att tillgodose&lt;br&gt;de enskildas berättigade krav på rättssäkerhet utan att effektiviteten i&lt;br&gt;utredningarna skall gå förlorad. Vid bedömningen av effektivitetsaspek-&lt;br&gt;terna i tullsammanhang bör dessutom beaktas de möjligheter som finns&lt;br&gt;till initial- eller förkontroll i samband med gränspassagen och att det&lt;br&gt;förenklade förfärandet bygger på tillståndsgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår bedömning är därför att de föreslagna reglerna inom taxeringsom-&lt;br&gt;rådet inte i någon högre grad skulle, om de får gälla även inom&lt;br&gt;tullområdet, minska tullens möjligheter till en effektiv kontroll. Vi&lt;br&gt;föreslår därför att grunderna för de förändringar som föreslagits&lt;br&gt;beträffande övriga skatteutredningar även skall komma till uttryck i&lt;br&gt;tullens utredningsverksamhet och att reglerna utformas i enlighet med&lt;br&gt;föreslagna regler i taxeringslagen. Den närmare utformningen av reglerna&lt;br&gt;och vissa terminologiska frågor kommer att behandlas i författningskom-&lt;br&gt;mentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som GTS framhållit är det angeläget att de interna svenska reglerna&lt;br&gt;inte får en sådan utformning att det internationella kontrollsamarbetet&lt;br&gt;störs. De interna reglerna rörande internationella frågor finns i lagen&lt;br&gt;(1973:431) om utredning angående brott mot utländsk tullag och lagen&lt;br&gt;(1969:200) om uttagande av utländsk tull, annan skatt, avgift eller&lt;br&gt;pålaga. Dessa lagar hänvisar bl.a. till merparten av bestämmelserna i den&lt;br&gt;tidigare nämnda (avsnitt 5.8) lagen om ömsesidig handräckning i&lt;br&gt;skatteärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att den svenska utredningen skall bedrivas med de&lt;br&gt;medel som står till förfogande vid svenska skatteutredningar. Liksom vad&lt;br&gt;gäller i fråga om andra skatteutredningar fordras en överenskommelse&lt;br&gt;mellan Sverige och främmande stat för att bestämmelserna skall&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet innehåller i del 2 kap. 3 art. 21 och 22 bestämmelser om&lt;br&gt;samarbete på tullområdet och om förenklingar av handelsprocedurema.&lt;br&gt;För att underlätta handeln sinsemellan skall de avtalsslutande parterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forenkla kontroller och formaliteter vid sina gränser. De avtalsslutande Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;parterna skall lämna varandra bistånd för att säkerställa en korrekt&lt;br&gt;tillämpning av tullagstiftningen. Avtalet lägger emellertid inte några&lt;br&gt;hinder i vägen för nya nationella procedurregler. De nu föreslagna&lt;br&gt;åtgärderna kommer inte att hindra eller försvåra rörligheten av varor&lt;br&gt;mellan de länder som omfattas av avtalet. Reglerna kommer därför inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i konflikt med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige blir medlem i EU kommer detta att medföra stora&lt;br&gt;förändringar i tullagstiftningen bl.a. i form av en gemensam tullag.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att de nu föreslagna ändringarna är så angelägna&lt;br&gt;att reformen inte bör kopplas samman med frågan om sådana ändringar&lt;br&gt;som följer av ett medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.9.4 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förutom vad som föreslagits under avsnitt 5.4&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet till ledning för annans taxering föreslås att&lt;br&gt;möjligheten att undanta uppgift från föreläggande utformas i enlighet&lt;br&gt;med vad som föreslås om undantagande av handling från revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har yttrat sig närmare&lt;br&gt;över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;uppgifter till ledning för taxering av andra än av uppgiftslämnaren själv&lt;br&gt;och för registrering av preliminär skatt som har innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag. Sådan uppgift lämnas enligt 3 kap. lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK, bl.a. om lön, sjukpenning&lt;br&gt;och räntor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, enligt 3 kap. 3 § LSK, om det finns synnerliga skäl på&lt;br&gt;framställning av en uppgiftsskyldig som förelagts att lämna sådan&lt;br&gt;kontrolluppgift som enligt bestämmelserna i 3 kap. skall lämnas först&lt;br&gt;efter föreläggande, befria honom från denna skyldighet när uppgiften&lt;br&gt;omfattas av den uppgiftsskyldiges tystnadsplikt eller särskilda omständig-&lt;br&gt;heter i annat fell gör att uppgiften inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom. Bestämmelsen korresponderar med 3 kap. 6 § TL om&lt;br&gt;möjligheten för en skattskyldig som förelagts att lämna upplysningar eller&lt;br&gt;visa upp handlingar att befrias från denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ovan föreslagit att möjligheten till befrielse från att lämna&lt;br&gt;uppgift utvidgas. Vilka fell som avses framgår av vårt förslag till 3 kap.&lt;br&gt;13 § TL och motiven till denna bestämmelse (avsnitt 5.5). De resone-&lt;br&gt;mang som har förts där har motsvarande betydelse i detta sammanhang.&lt;br&gt;Vi föreslår därför att i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;br&gt;införs en hänvisning till taxeringslagens bestämmelser. För att länsrätten&lt;br&gt;lättare skall kunna bedöma om en uppgift skall undantas från gransk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen föreslås även att den uppgiftsskyldige skall upprätta en kontroll- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;uppgift med den begärda uppgiften och att denna sedan skickas till&lt;br&gt;länsrätten för prövning. Beträffande förferandereglema i övrigt hänvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till förslaget till 3 kap. 14 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Anstånd med att betala in skatt m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Förutsättningar för anstånd m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förslag om ändrade förutsättningar för&lt;br&gt;anstånd med att betala in skatt eller avgift eller om anståndsränta bör&lt;br&gt;inte läggas fram nu. Frågan bör i stället ses över av Skattebetal-&lt;br&gt;ningsutredningen (Fi 1993:07).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: En skattskyldig skall normalt få anstånd med att&lt;br&gt;betala in skatt när han begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller&lt;br&gt;ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol, såvida det inte är&lt;br&gt;uppenbart att yrkandet i omprövningsärendet eller målet inte kan bifellas.&lt;br&gt;Anståndsräntan skall knytas till statslåneräntan och tas ut med 90 % av&lt;br&gt;statslåneräntan när säkerhet ställts och med 125 % av statslåneräntan när&lt;br&gt;säkerhet inte ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker för-&lt;br&gt;slaget eller lämnar det utan erinran. Några remissinstanser beferar att&lt;br&gt;förslaget kommer att medföra en betydande arbetsmängd för skattemyn-&lt;br&gt;digheter och länsrätter. Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig&lt;br&gt;särskilt om den föreslagna ändringen av anståndsräntan. Kammarrätten&lt;br&gt;i Stockholm och RRV anser att den föreslagna marknadsanpassningen av&lt;br&gt;anståndsräntan är angelägen, men att en mer kontinuerlig anpassning till&lt;br&gt;det aktuella ränteläget bör eftersträvas. Även FAR intar denna stånd-&lt;br&gt;punkt, men tillägger att det är oskäligt att restitutionsränta skall beräknas&lt;br&gt;efter en lägre procentsats än anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 103 § uppböidslagen&lt;br&gt;(1953:272, UBL) gäller att en begäran om omprövning eller ett&lt;br&gt;överklagande av ett beslut inte inverkar på skyldigheten att betala skatt.&lt;br&gt;Ett debiteringsbeslut är således verkställbart även om det inte har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Denna princip gäller sedan lång tid tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig målsättning med källskattesystemet och en av avsikterna med&lt;br&gt;uppbördssystemet är att skatten skall kunna drivas in tämligen omgående&lt;br&gt;efter det att de skattepliktiga inkomsterna erhållits. En princip som&lt;br&gt;innebär att skattebesluten måste vinna laga kraft för att bli verkställbara&lt;br&gt;är oförenlig med dessa system. Även fortsättningsvis bör principen&lt;br&gt;således vara att skatten skall betalas även om debiteringsbeslutet inte har&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med omedelbar verkställighet av beslut kan emellertid få till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd att en skattskyldig kan komma att hamna i betalningssvårigheter och Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;kanske t.o.m. tvingas att ta lån eller sälja tillgångar för att kunna betala&lt;br&gt;skatt som grundar sig på ett tvistigt beskattningsbeslut och som det vid&lt;br&gt;en senare bedömning visar sig inte borde ha påförts honom. För att&lt;br&gt;förhindra att sådana situationer uppkommer bör anstånd med inbetalning&lt;br&gt;av skatten kunna medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1990 års taxeringsreform infördes en ny skatteoiganisation och&lt;br&gt;ett nytt förfärande. En utgångspunkt vid utformningen av det nya&lt;br&gt;förfärandet var att beslut om skatt skall fettas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;första instans och att ändring av taxering i första hand skall ske genom&lt;br&gt;omprövning hos skattemyndigheten i stället för genom överklagande till&lt;br&gt;länsrätten. De nya reglerna tillämpades första gången vid 1991 års&lt;br&gt;taxering och innebär bl.a. att ändringar till den skattskyldiges fördel kan&lt;br&gt;beslutas inom fem år efter utgången av taxeringsåret, medan ändringar&lt;br&gt;till den skattskyldiges nackdel kan göras inom ett år från utgången av&lt;br&gt;taxeringsåret. Därefter fordras att förutsättningarna för eftertaxering är&lt;br&gt;uppfyllda för att ändring skall få göras till den skattskyldiges nackdel.&lt;br&gt;Genom den nya ordningen kan skattemyndigheten också besluta om&lt;br&gt;eftertaxering. I och med att behörigheten att fetta beslut i dessa ärenden&lt;br&gt;flyttats från länsrätten, där den genomsnittliga handläggningstiden för ett&lt;br&gt;mål om inkomsttaxering är mer än ett år, till skattemyndigheten, kan&lt;br&gt;eftertaxering beslutas och därmed också verkställas mycket snabbare än&lt;br&gt;tidigare. Genom att fler beslut är verkställbara efter avgörande av&lt;br&gt;skattemyndighet ökar betydelsen av reglerna i 49 § UBL om anstånd med&lt;br&gt;betalning av skatt. Anståndsreglema mjukades därför upp i samband med&lt;br&gt;att befogenheten att fetta beslut om eftertaxering lades på skattemyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 49 § 1 mom. UBL får skattemyndigheten medge anstånd med&lt;br&gt;att betala skatt, kvarskatteavgift eller ränta i tre fell. Enligt den första&lt;br&gt;punkten i momentet får anstånd medges om det kan antas att den&lt;br&gt;skattskyldige kommer att få nedsättning av eller befrielse från det belopp&lt;br&gt;som påförts honom. Den andra punkten stadgar att anstånd får medges&lt;br&gt;om den skattskyldige begärt omprövning av ett taxeringsbeslut eller något&lt;br&gt;annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller ränta eller ett sådant beslut&lt;br&gt;överklagats och utgången i målet eller ärendet är oviss. Anstånd kan&lt;br&gt;enligt punkt tre även beviljas om den skattskyldige begärt omprövning av&lt;br&gt;ett taxeringsbeslut eller något annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller&lt;br&gt;ränta eller ett sådant beslut överklagats och betalningen av det påförda&lt;br&gt;beloppet skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige&lt;br&gt;eller annars framstå som obillig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya anståndsreglema har varit i kraft under en tämligen kort tid,&lt;br&gt;sedan den 1 januari 1991. En av anståndsgrundema, ovisshetsrekvisitet&lt;br&gt;i punkt 2, har dock utsatts för kritik. Enligt kritikerna är det svårt att&lt;br&gt;bedöma om utgången i ärendet eller målet är oviss och själva&lt;br&gt;ovisshetsbedömningen medför merarbete. Enligt förarbetena (prop.&lt;br&gt;1989/90:74 s. 340) innebär regeln en möjlighet att meddela anstånd i&lt;br&gt;ärenden där sannolikheten för bifell bedöms vara lika stor som för&lt;br&gt;avslag. Dessutom ger regeln ett visst utrymme att medge anstånd i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana tveksamma fäll där sannolikheten for avslag väger över något. Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;Däremot bör anstånd inte komma i fråga när det är troligt att den&lt;br&gt;skattskyldige får avslag på sitt yrkande. Regeln bedömdes få störst effekt&lt;br&gt;på ärenden som inte enbart gäller rena rättsfrågor utan rör bedömnings-&lt;br&gt;och bevisfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan olägenhet med anståndsgrunden i punkt 2 kan uppkomma i&lt;br&gt;det fäll beslutet i anståndsfrågan överklagas till länsrätten. Regeln kan i&lt;br&gt;sådana fäll innebära en förtursbehandling av skattemålet som inte är&lt;br&gt;sakligt befogad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén aktualiseras ytterligare problem med ovisshetsrek-&lt;br&gt;visitet i eftertaxeringsärenden. Vid eftertaxering uppställs nämligen i&lt;br&gt;praxis ett högre beviskrav än vid andra taxeringsärenden. Bevisgraden&lt;br&gt;anses ligga mellan &amp;quot;sannolikt&amp;quot; och &amp;quot;till visshet gränsande sannolikhet&amp;quot;&lt;br&gt;och brukar kallas &amp;quot;mycket sannolik&amp;quot;. Kommittén bedömer att vid&lt;br&gt;tillämpandet av ett sådant beviskrav hos skattemyndigheten måste det&lt;br&gt;rimligen vara svårt, om inte nya omständigheter eller bevis åberopas,&lt;br&gt;att med hänsyn till de särskilda rättssäkerhetskrav som gäller vid&lt;br&gt;eftertaxering först finna att det är mycket sannolikt att det förhåller sig&lt;br&gt;på ett visst sätt och sedan ändå medge att det är näst intill lika sannolikt&lt;br&gt;att den skattskyldige vinner bifall till sin talan om nedsättning eller&lt;br&gt;undanröjande av taxeringarna. Kommitténs slutsats är att det inte är&lt;br&gt;orimligt att anta att skattemyndigheterna av dessa skäl kan få svårt att&lt;br&gt;medge anstånd. Vidare gör kommittén den bedömningen att även&lt;br&gt;länsrätten ställs inför motsvarande dilemma vid en sådan preliminär&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetskommittén föreslår att den skattskyldige i princip skall&lt;br&gt;ha rätt till anstånd med att betala skatt som grundar sig på ett tvistigt&lt;br&gt;taxeringsbeslut vid omprövning och överklagande. Anstånd skall vägras&lt;br&gt;endast när det är uppenbart att hans yrkande i omprövningsärendet eller&lt;br&gt;målet inte kan bifällas. Därigenom kan man komma ifrån de svåra&lt;br&gt;bedömningsfrågor och det merarbete som ovisshetsprövningen innebär.&lt;br&gt;En nackdel med denna lösning är emellertid att det finns en viss risk för&lt;br&gt;att taxeringsbeslut överklagas enbart i syfte att få anstånd med skatten.&lt;br&gt;Detta kan dock motverkas genom en höjning av anståndsräntan så att&lt;br&gt;anstånd inte blir en förmånlig form av kredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler om anståndsränta gäller sedan den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Räntan är knuten till statslåneräntan. Anståndsräntan är inte avdragsgill&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen och den har därför bestämts till 75 % av statslåne-&lt;br&gt;räntan. Utgångspunkt för ränteberäkningen för visst kalenderår är därvid&lt;br&gt;den statslåneränta som gällde vid utgången av november närmast&lt;br&gt;föregående kalenderår. Någon kontinuerlig anpassning av räntan under&lt;br&gt;kalenderåret sker således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid fästställande av anståndsräntan bör vara att räntan&lt;br&gt;skall vara marknadsmässig. En för låg ränta kan få till följd att vissa&lt;br&gt;skattskyldiga utnyttjar anståndsreglema för att få billiga krediter. Det kan&lt;br&gt;även leda till att skattemyndigheterna och domstolarna belastas i onödan.&lt;br&gt;Sätts räntan däremot för högt kan anståndsinstitutet bli alltför riskfyllt&lt;br&gt;och ofördelaktigt för de skattskyldiga. Vid bedömningen av räntenivån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör även beaktas att anståndsränta, till skillnad från räntekostnader på Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;kreditmarknaden, inte är avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att räntan bör göras marknadsmässig innebär att&lt;br&gt;räntans storlek bör vara olika beroende på om säkerhet ställts eller&lt;br&gt;anstånd beviljats utan säkerhet. Om den skattskyldige måste lämna&lt;br&gt;säkerhet innebär detta vanligen en kostnad för honom samtidigt som&lt;br&gt;statens kreditrisk blir mindre. Räntan vid anstånd med säkerhet bör&lt;br&gt;således vara lägre än räntan vid anstånd utan säkerhet. Vidare bör,&lt;br&gt;liksom hittills, anståndsräntan anpassas till statslåneräntans utveckling och&lt;br&gt;således omräknas vaije år. Kommittén har föreslagit att anståndsränta&lt;br&gt;skall tas ut med 90 % av statslåneräntan med ställd säkerhet och med 125&lt;br&gt;% när säkerhet inte ställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid uppkommer vissa praktiska problem med att införa en&lt;br&gt;differentierad anståndsränta. Enligt uppgift från RSV kan de föreslagna&lt;br&gt;räntebestämmelserna tillämpas tidigast fr.o.m. den 1 januari 1995. Detta&lt;br&gt;beror på att det krävs en viss omställningstid för att kunna ändra aktuella&lt;br&gt;databaser. Vidare kan det ifrågasättas om inte, såsom en av re-&lt;br&gt;missinstanserna påtalat, även respit- och restitutionräntoma bör ändras&lt;br&gt;till samma nivå som den som föreslås gälla för anståndsränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till de avgiftsbestämmelser som gäller vid försenade&lt;br&gt;skattebetalningar (prop. 1991/92:93 s. 85) behandlades frågan om vilka&lt;br&gt;räntesatser som skulle användas. Därvid angavs att det fanns skäl för att&lt;br&gt;räntesatser vid in- och utbetalning borde differentieras i enlighet med vad&lt;br&gt;som gäller på den allmänna kreditmarknaden, så att ränta på senarelagd&lt;br&gt;skattebetalning - respitränta, som påförs vid tillkommande skatt, och&lt;br&gt;anståndsränta - beräknas efter en högre räntesats än restitutionsränta, som&lt;br&gt;betalas vid återbetalning av skatt. Vidare uttalades att med hänsyn till att&lt;br&gt;den kredit den skattskyldige fått genom att betalningen blivit senarelagd&lt;br&gt;inte sällan har uppkommit oavsiktligt, var en enhetlig procentsats att&lt;br&gt;föredra. För detta talade också förenklingsskäl. Med utgångspunkt i detta&lt;br&gt;resonemang bestämdes räntesatsen för restitutionsränta, respitränta och&lt;br&gt;anståndsränta till 75 % av statslåneräntan, medan kvarskatteavgiften&lt;br&gt;fastställdes till 125 % av statslåneräntan. Vid bestämmandet av räntesat-&lt;br&gt;sen för kvarskatteavgiften utgick man från att avgiften utgjorde dels en&lt;br&gt;kreditavgift för 14 månader som kunde beräknas till 90 % av statslåne-&lt;br&gt;räntan, dels ett påtryckningsmedel på den skattskyldige att betala skatten&lt;br&gt;som preliminär skatt som bestämdes till 35 % av statslåneräntan.&lt;br&gt;Räntesatserna ansågs vara marknadsmässiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna ta ställning till vilken räntenivå som kan vara rimlig när&lt;br&gt;det gäller anståndsränta bör hänsyn även tas till räntenivåerna för&lt;br&gt;respitränta och restitutionsränta samt kvarskatteavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbördslagstiftningen är för närvarande föremål lör en genomgripan-&lt;br&gt;de översyn av Skattebetalningsutredningen (Fi 1993:07). Utredningen&lt;br&gt;skall enligt sina direktiv (Dir. 1993:22) bl.a. utarbeta förslag till ett&lt;br&gt;samordnat system för redovisning och inbetalning av skatter och avgifter&lt;br&gt;och föreslå nya regler för beräkning av räntor och avgifter. Det är därför&lt;br&gt;lämpligt att även frågan om utformningen av bestämmelserna om&lt;br&gt;anståndsränta och om en kontinuerlig anpassning av räntenivån till det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktuella ränteläget behandlas av utredningen, vars arbete beräknas vara Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;avslutat vid utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens uppfattning angeläget att anståndsbestämmel-&lt;br&gt;sema görs mer generösa, men som vi tidigare nämnt förutsätter detta att&lt;br&gt;räntan sätts högre än den ränta som gäller i dag och att två olika&lt;br&gt;räntesatser införs. Som vi konstaterat skulle det medföra problem att nu&lt;br&gt;ändra räntebestämmelserna. Dessa är dessutom föremål för en förutsätt-&lt;br&gt;ningslös översyn av Skattebetalningsutredningen. Förutsättningarna för&lt;br&gt;att få anstånd med att betala in skatt bör mot bakgrund av det anförda för&lt;br&gt;närvarande inte ändras. Även denna fråga bör behandlas av Skattebetal-&lt;br&gt;ningsutredningen .&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Säkerhet skall utgöras av bankgaranti eller&lt;br&gt;någon annan form av borgensåtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några skattemyndigheter föreslår att det i lagen&lt;br&gt;föreskrivs vilken form av säkerhet som bör accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Om det med hänsyn till den&lt;br&gt;skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigt kan antas att&lt;br&gt;det belopp som avses med anståndet inte kommer att betalas i rätt tid, får&lt;br&gt;enligt 49 § 2 mom. UBL anstånd medges endast om den skattskyldige&lt;br&gt;ställer säkerhet för beloppet. Säkerhet krävs dock inte om anståndsbe-&lt;br&gt;loppet är förhållandevis ringa eller det annars finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Reglerna innebär enligt förarbetena till lagstiftningen att säkerhet inte&lt;br&gt;skall behöva ställas i normalfallet och att det är skattemyndighetens sak&lt;br&gt;att föra fram de omständigheter som talar mot att anstånd ges utan&lt;br&gt;säkerhet (prop. 1989/90:74 s. 343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om säkerhet har sin grund i att ett anstånd med&lt;br&gt;skattebetalningen medför risk för att skattebeloppet inte kan betalas vid&lt;br&gt;anståndstidens utgång. Avgörande för om säkerhet skall ställas eller inte&lt;br&gt;är om det i det enskilda fallet bedöms föreligga risk för att den&lt;br&gt;skattskyldige inte betalar skatten i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fortsättningsvis bör ordningen vara att säkerhet inte skall behöva&lt;br&gt;ställas i normalfallet samt att det skall vara myndighetens sak att föra&lt;br&gt;fram de omständigheter som talar mot att anstånd ges utan säkerhet och&lt;br&gt;inte den skattskyldige som skall visa att han förmår betala. Liksom&lt;br&gt;tidigare skall den skattskyldiges förhållanden och övriga omständigheter&lt;br&gt;samt anståndsbeloppets storlek och anståndstidens längd beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m., som är tillämplig på formen för säkerhet i samband med uppskov&lt;br&gt;som medges av kronofogdemyndigheten, får säkerhet bestå av pant,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgen eller företagshypotek. En hänvisning till dessa bestämmelser finns Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;i uppbördslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest lätthanterliga formen av säkerhet är en av bank utfärdad&lt;br&gt;garantiförbindelse, enligt vilken banken förklarar sig intill visst angivet&lt;br&gt;belopp svara för den skatt med vilken den skattskyldige erhållit anstånd.&lt;br&gt;Fördelarna med en bankgaranti är att denna utan särskild prövning kan&lt;br&gt;godtas som fullgod säkerhet och vidare att förvaltningen av sådan&lt;br&gt;säkerhet är enkel. Genom att i uppbördslagen föreskriva att säkerhet skall&lt;br&gt;utgöras av bankgaranti kan skattemyndighetens arbete med värdering och&lt;br&gt;förvaltning underlättas. Att bara godta bankgaranti som säkerhet skulle&lt;br&gt;emellertid innebära en alltför snäv begränsning. Det kan finnas situatio-&lt;br&gt;ner där ett annat borgensåtagande skulle kunna fungera väl så bra som&lt;br&gt;en garantiförbindelse. Regeringen föreslår därför att bestämmelsen&lt;br&gt;utformas så att som säkerhet godtas bankgaranti eller någon annan form&lt;br&gt;av borgensåtagande. Ytterligare ett skäl för att enbart tillåta någon form&lt;br&gt;av borgen som säkerhet hänger samman med vårt förslag (se avsnitt 6.3)&lt;br&gt;om ersättning för kostnader för ställande av säkerhet vid anstånd. De nu&lt;br&gt;föreslagna reglerna om säkerhet torde innebära att kostnaden för ställd&lt;br&gt;säkerhet blir lätt att beräkna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag medför ändringar i 49 § 2 mom. andra stycket UBL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ersättning för kostnad för ställd säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som har haft kostnader för ställd säkerhet&lt;br&gt;vid anstånd skall få ersättning för kostnaderna om yrkandet i&lt;br&gt;omprövningsärendet eller målet bifalls. Ersättningen skall jämkas&lt;br&gt;om endast en del av yrkandet bifalls eller om det skulle vara oskäligt&lt;br&gt;att ersättning lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m.m. skall tillämpas i fråga om förfaran-&lt;br&gt;det för att få ersättning för kostnad för säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens men saknar&lt;br&gt;regler om förfärandet vid ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett mindre antal remissinstanser har uttalat&lt;br&gt;sig särskilt om att införa en regel om ersättning för kostnad för säkerhet&lt;br&gt;vid anstånd. Näringslivets skattedelegation föreslår att ett ansökningsför-&lt;br&gt;färande skall införas för att underlätta hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Möjligheten till anstånd har sin grund&lt;br&gt;i det behov som skattskyldiga kan ha att inte behöva betala skatt som&lt;br&gt;grundar sig på ett tvistigt beskattningsbeslut innan frågan är slutligt&lt;br&gt;avgjord. Samtidigt är det viktigt att skattemyndigheterna bevakar att&lt;br&gt;anståndsreglema inte medför att det allmänna går miste om skatteintäkter.&lt;br&gt;Av sistnämnda skäl har bl.a. kravet på ställande av säkerhet tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställande av säkerhet medför emellertid som regel kostnader för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige. Om den skattskyldiges yrkande i beskattningsfrågan bifalls Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;får det därför anses rimligt att ersättning skall kunna utgå av allmänna&lt;br&gt;medel. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att bestämmelsen om&lt;br&gt;ställande av säkerhet skall kompletteras med en bestämmelse om att&lt;br&gt;kostnad för ställd säkerhet skall ersättas av staten om den skattskyldiges&lt;br&gt;yrkande bifålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall betalas ut på yrkande av den skattskyldige som också&lt;br&gt;måste visa vilka kostnader han haft för säkerheten. Ersättningen kommer&lt;br&gt;normalt att motsvaras av den kostnad som den skattskyldige betalat till&lt;br&gt;banken för att få en bankgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall emellertid kunna jämkas dels då den skattskyldige&lt;br&gt;endast delvis vinner bifall till sin talan, varvid en bedömning av hur stor&lt;br&gt;del av kostnaden som belöper på den kvarstående skattefordran får göras,&lt;br&gt;dels då det annars är oskäligt att ersättning lämnas. Här avses bl.a. den&lt;br&gt;situationen att den skattskyldige medverkat till att skattemyndigheten&lt;br&gt;gjort en felbedömning genom att lämna oriktiga eller vilseledande&lt;br&gt;uppgifter eller underlåta att lämna uppgifter som han är skyldig att&lt;br&gt;lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet i övrigt skall lagen (1989:479) om ersättning&lt;br&gt;för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersättningslagen)&lt;br&gt;tillämpas. Det innebär att frågan om ersättning för kostnader skall prövas&lt;br&gt;av den myndighet eller den domstol som skall avgöra ärendet eller målet&lt;br&gt;och framställningen om ersättning skall ha kommit in innan ärendet eller&lt;br&gt;målet avgjorts. Av detta följer att ersättningsfrågan skall prövas av&lt;br&gt;samma instans som har att ta ställning till beskattningsfrågan. Detta&lt;br&gt;förutsätter att kännedom finns om ett meddelat anståndsbeslut, något&lt;br&gt;som givetvis skattemyndigheten har, men som domstolen behöver&lt;br&gt;underrättas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna 11 § ersättningslagen (se avsnitt 7) får ett&lt;br&gt;ersättningsbeslut som meddelats i samband med avgörandet i det ärende&lt;br&gt;eller mål som kostnaderna hänför sig till, överklagas inom den tid som&lt;br&gt;gäller för överklagandet i ärendet eller målet. Skattemyndighetens beslut&lt;br&gt;om ersättning vinner laga kraft gentemot det allmänna efter två månader,&lt;br&gt;såvida inte den skattskyldige eller det allmänna överklagat beslutet. I 6&lt;br&gt;§ ersättningslagen anges vidare att ersättning inte får betalas ut förrän&lt;br&gt;ersättningsbeslutet vunnit laga kraft mot det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder att ett nytt tredje stycke införs i 49 § 2 mom.&lt;br&gt;UBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Överklagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Länsrättens beslut angående anstånd, skatte-&lt;br&gt;avdrag och betalning av preliminär skatt får överklagas till kam-&lt;br&gt;marrätten. Prövningstillstånd fordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Kommittén föreslår att fri fullföljd till kam-&lt;br&gt;marrätt skall gälla för beslut i fråga om anstånd, skatteavdrag och&lt;br&gt;preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har inte haft något att erinra mot förslaget. Regeringsrätten anser&lt;br&gt;emellertid att någon ändring inte bör ske förrän lagstiftaren tagit ställning&lt;br&gt;i den övergripande frågan om en mera allmän begränsning av fullföljds-&lt;br&gt;rätten till kammarrätt i vissa målgrupper i form av krav på prövningstill-&lt;br&gt;stånd och ett därtill knutet fullföljdsförbud med s.k. ventil, vilken&lt;br&gt;ordning föreslagits av Domstolsutredningen. Regeringsrätten uttalar&lt;br&gt;vidare att den nuvarande begränsningen av fullföljdsrätten i mål om&lt;br&gt;anstånd med skatt inte synes ha medfört några olägenheter och att det,&lt;br&gt;generellt sett, torde finnas föga prejudikatintresse i anståndsmålen om&lt;br&gt;man ser till anståndsfrågan som sådan. En annan sak är att den bakom-&lt;br&gt;liggande taxeringsfrågan kan vara av intresse från prejudikatsynpunkt,&lt;br&gt;men en sådan fråga bör rimligen inte komma under Regeringsrättens&lt;br&gt;prövning på denna väg. Länsrätten i Stockholms län anser att det inte är&lt;br&gt;nödvändigt med en så generös instansordning som föreslagits, utan&lt;br&gt;förordar att ett system med prövningstillstånd med ändringsdispens införs&lt;br&gt;i kammarrätten på sätt som föreslagits av Domstolsutredningen. RSV&lt;br&gt;ifrågasätter det praktiska värdet av att slopa fullföljdsbegränsningen. En&lt;br&gt;ändring av det överklagade beslutet ger i många fell inte någon indikation&lt;br&gt;på om detta beslut var felaktigt eller inte eftersom det måste förutsättas&lt;br&gt;att vaije instans prövar frågan med utgångspunkt i allt vid prövningstill-&lt;br&gt;fället befintligt material och inte endast beaktar det material som&lt;br&gt;underinstansen hade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning kan&lt;br&gt;skattemyndighetens beslut i fråga om anstånd överklagas till länsrätten&lt;br&gt;men inte vidare (102 § UBL). Som skäl för en sådan begränsning&lt;br&gt;anfördes i propositionen (prop. 1989/90:74 s. 344) att anståndsärenden&lt;br&gt;kräver snabba besked och att rätten att överklaga därför måste begränsas&lt;br&gt;till en instans, länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller anståndsärenden är det angeläget att ett slutligt avgörande&lt;br&gt;kommer till stånd snabbt. Ett beslut om anstånd kan emellertid ha mycket&lt;br&gt;stor ekonomisk betydelse för den enskilde. Det förhållandet att en fråga&lt;br&gt;om anstånd i allmänhet måste prövas förhållandevis snabbt kan knappast&lt;br&gt;vara ett tillräckligt skäl för nuvarande fullföljdsbegränsning, särskilt inte&lt;br&gt;om det är den skattskyldige som väljer att få beslutet överprövat. Det får&lt;br&gt;därför anses rimligt att även länsrättens beslut skall kunna överklagas.&lt;br&gt;Frågan är då om det skall införas en fri fullföljdsrätt eller om rätten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklaga skall begränsas på något sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1993/94:133 Instansordningen m.m. i&lt;br&gt;de allmänna förvaltningsdomstolarna föreslagit att regler om prövnings-&lt;br&gt;tillstånd i kammarrätt införs. Enligt förslaget skall prövningstillstånd&lt;br&gt;beviljas om det finns anledning att ändra länsrättens avgörande (ändrings-&lt;br&gt;dispens), om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att&lt;br&gt;överprövning sker (prejudikatdispens) eller om det annars finns synner-&lt;br&gt;liga skäl att pröva talan (extraordinär dispens). Skälen för att införa&lt;br&gt;regler om prövningstillstånd anges vara att det både för samhället och för&lt;br&gt;de enskilda är en fördel att handläggningen av målen inte drar ut för&lt;br&gt;mycket på tiden och att ett dispenssystem skapar möjligheter att bättre&lt;br&gt;och mer effektivt utnyttja de resurser som finns i kammarrätten. I&lt;br&gt;propositionen anges vidare att ett system med prövningstillstånd i&lt;br&gt;kammarrätt inte kan göras generellt, utan det måste prövas för vaije&lt;br&gt;målgrupp om prövningstillstånd skall krävas vid överklagande till&lt;br&gt;kammarrätt. Vidare poängteras att en förutsättning för prövningstillstånd&lt;br&gt;bör vara att målet överklagats från länsrätt och prövats av minst en&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet innan det har prövats av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anståndsfrågan i sig torde sällan ha något större prejudikatintresse, utan&lt;br&gt;det är den bakomliggande beskattningsfrågan som kan vara av sådant&lt;br&gt;intresse. Å andra sidan kan det inte uteslutas att det skulle kunna&lt;br&gt;förekomma mål i vilka anståndsfrågan vore intressant att få prövad av&lt;br&gt;Regeringsrätten. Det finns emellertid vissa nackdelar med att införa fri&lt;br&gt;fullföljdsrätt till kammarrätt. Instanskedjan kommer att förlängas, vilket&lt;br&gt;i sin tur leder till att också tiden fram till dess ett lagakraftvunnet&lt;br&gt;avgörande finns förlängs. Vidare kommer belastningen på överrättema&lt;br&gt;att öka till men för andra målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att ett krav på prövningstillstånd lämpar sig väl för&lt;br&gt;anståndsmål och föreslår därför att talan mot länsrättens avgörande skall&lt;br&gt;få prövas av kammarrätten under förutsättning att kammarrätten meddelat&lt;br&gt;prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande bör få överklagas till&lt;br&gt;Regeringsrätten. Därvid gäller de vanliga reglerna om prövningstillstånd.&lt;br&gt;Härigenom ges möjlighet till prejudikatbildning även när det gäller&lt;br&gt;anståndsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning av fullföljdsrätten som i dag gäller för beslut om&lt;br&gt;anstånd gäller även för preliminärskattebeslut och beslut angående&lt;br&gt;skatteavdrag. Skälen för denna begränsning är enligt lagens förarbeten&lt;br&gt;desamma som för anstånd. Eftersom vi funnit att länsrättens beslut om&lt;br&gt;anstånd skall kunna överklagas bör detta även gälla de nyss nämnda&lt;br&gt;besluten. Likaså bör de föreslagna reglerna gälla beslut om anstånd med&lt;br&gt;att lämna deklaration eller betala skatt enligt mervärdesskattelagen, ML,&lt;br&gt;och lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, LPP,&lt;br&gt;samt beslut om anstånd med att betala arbetsgivaravgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1984:668) om uppbörd av socialavgifter, USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 102 § UBL, 20 kap. 9 § ML, 8 kap.&lt;br&gt;8 § LPP och 76 § USAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ersättning för kostnader i ärenden och mål om ^p- 1993/94:151&lt;br&gt;skatt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsprocessen, dit skatteprocessen hör, karaktäriseras av att&lt;br&gt;domstolarna har ansvar för att målet blir så utrett som dess beskaffenhet&lt;br&gt;kräver och att rätten, vid behov, skall anvisa parterna hur utredningen&lt;br&gt;bör kompletteras. Enskilda parter skall normalt få den hjälp de behöver&lt;br&gt;i processen utan att det uppstår några kostnader för dem. Ombuds- eller&lt;br&gt;biträdeskostnader ersätts därför inte enligt förvaltningsprocesslagen.&lt;br&gt;Förfarandet är i huvudsak skriftligt, men om muntlig förhandling hålls&lt;br&gt;får enskild part tillerkännas ersättning för sina inställelsekostnader, om&lt;br&gt;rätten finner att han skäligen bör ersättas for sin inställelse. Därutöver&lt;br&gt;kan kostnader för bevismedel, t.ex. skriftlig handling, vittne och&lt;br&gt;sakkunnig ersättas med allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund har det tidigare inte ansetts påkallat med regler&lt;br&gt;som ger den som vinner mot staten i t.ex. en skattetvist ersättning för&lt;br&gt;sina kostnader. Under senare år har emellertid avsaknaden av en&lt;br&gt;möjlighet att medge ersättning i skattetvister kommit att anses alltmer&lt;br&gt;otillfredsställande, särskilt som många fall rört stora kostnader. Den&lt;br&gt;1 juli 1989 infördes därför en möjlighet för enskilda att i vissa undan-&lt;br&gt;tagsfall få ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader&lt;br&gt;i ärenden och mål om skatt, m.m. (ersättningslagen). Till grund för den&lt;br&gt;nya lagen låg Skatteförenklingskommitténs (B 1982:03) betänkande&lt;br&gt;Ersättning för kostnader i skatteärenden och skattemål (Ds Fi 1986:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen föreslår i sitt betänkande Domstolarna inför 2000-&lt;br&gt;talet (SOU 1991:106) att lagen upphävs och ersätts av en bestämmelse&lt;br&gt;som innebär att ungefär motsvarande möjligheter till ersättning erhålls för&lt;br&gt;hela det förvaltningsprocessuella området (dvs. även skatteprocessen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § ersättningslagen får ersättning beviljas skattskyldig för&lt;br&gt;kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen&lt;br&gt;behövts för att ta tillvara hans rätt, med undantag för kostnader som&lt;br&gt;avser fullgörande av deklarations- eller uppgiftsskyldighet, skyldighet att&lt;br&gt;föra räkenskaper eller annat underlag som behövs för att deklararera eller&lt;br&gt;kontrollera skattskyldigheten samt kostnader för eget arbete. Ersättnings-&lt;br&gt;rätten begränsas emellertid av att det enligt 4 § fordras att det är oskäligt&lt;br&gt;att kostnaden bärs av den skattskyldige med hänsyn till samtliga följande&lt;br&gt;faktorer: 1) sakens beskaffenhet, 2) kostnadens storlek, 3) ärendets eller&lt;br&gt;målets handläggning, 4) ärendets eller målets utgång, 5) den skatt-&lt;br&gt;skyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden, samt 6) om-&lt;br&gt;ständigheterna i övrigt. Vidare skall ersättningen minskas med annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som den skattskyldige har fått eller kan antas komma att få for Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;samma kostnader enligt lag eller avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen är att ersättning skall beviljas i rena undantagsfall. Huvud-&lt;br&gt;regeln skall enligt forarbetena till ersättningslagen (prop. 1988/89:126,&lt;br&gt;s. 15 ff) alltjämt vara att den skattskyldige står för sina egna kostnader.&lt;br&gt;Skälet för detta är att skattemålen liknar de indispositiva tvistemålen, dvs.&lt;br&gt;mål där förlikning är utesluten. Där är huvudprincipen att parterna svarar&lt;br&gt;för sina egna kostnader. Ersättning i skattemål bör därför lämnas endast&lt;br&gt;där förhållandena i det enskilda fallet påtagligt avviker från det normala&lt;br&gt;och det finns starka skäl för den enskilde att i en tvist dra på sig&lt;br&gt;kostnader. En ytterligare begränsning bör vara att det är fråga om fåll&lt;br&gt;där en betydande kostnad åsamkas en skattskyldig och där det skulle&lt;br&gt;framstå närmast som stötande om inte ersättning helt eller till någon del&lt;br&gt;utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen framhöll att sådana fåll där ersättning bör utgå&lt;br&gt;exempelvis kan vara ärenden i vilka viss anmärkning kan riktas mot&lt;br&gt;skattemyndighetens handlande. Vidare anfördes att det även kan gälla&lt;br&gt;oriktig tillämpning av gällande lag, sakligt obefogade yrkanden eller&lt;br&gt;invändningar, ogrundade påståenden eller alltför löst underbyggda&lt;br&gt;antaganden från det allmännas sida. Även om det i vissa fell kan vara&lt;br&gt;rimligt att ersätta den skattskyldige i fell då han inte haft framgång i&lt;br&gt;processen, t.ex. då målet drivits av prejudikatskäl, bör det normalt förut-&lt;br&gt;sättas att den skattskyldige vunnit målet. Enligt specialmotiveringen skall&lt;br&gt;ersättning inte utgå för kostnader under 5 000 kr, utan endast för de&lt;br&gt;kostnader som överstiger detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen redovisar ca 20 fell från länsrätterna och&lt;br&gt;kammarrätterna i vilka ersättning yrkats efter att lagen tillämpats ungefär&lt;br&gt;två budgetår. Utredningen fenn att ersättning medgetts i endast två fell,&lt;br&gt;varvid domstolarna även dragit av 5 000 kr från de yrkade kostnaderna.&lt;br&gt;Lagen har således hittills tillämpats i en avsevärt mindre omfettning än&lt;br&gt;vad som förutsågs under lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningen föreslår att det införs en allmän bestämmelse om&lt;br&gt;ersättning i förvaltningsmål och de mål i allmän domstol som omfettas&lt;br&gt;av den föreslagna domstolsförferandelagen. Kostnader på myndighetsnivå&lt;br&gt;omfåttas dock inte. Utgångspunkten är att den enskilde skall få ersättning&lt;br&gt;av det allmänna för sina kostnader i målet, om det med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna är oskäligt att han själv skall bära kostnaderna. Vid&lt;br&gt;oskälighetsbedömningen skall särskilt beaktas om myndigheten orsakat&lt;br&gt;kostnaden genom fel eller försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen tänker sig emellertid ersättning även i andra fell. Som&lt;br&gt;exempel på fell där det, utan hänsyn till huruvida fel eller försummelse&lt;br&gt;föreligger, normalt är oskäligt att den enskilde själv står för kostnaderna&lt;br&gt;nämns sådana där kostnaderna orsakats av att en myndighet framställt&lt;br&gt;sakligt obefogade yrkanden eller invändningar, ogrundade påståenden&lt;br&gt;eller alltför löst grundade antaganden. Ersättning bör även kunna utgå när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten lämnat en vilseledande vägledning i ärendet eller orsakat Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;den enskilde kostnader genom att begära in onödig utredning. Även i fell&lt;br&gt;där myndighetens beslut grundas på en oriktig uppgift om rättsregler bör&lt;br&gt;ersättning kunna komma ifråga. Tumregeln bör enligt utredningen vara&lt;br&gt;att ju krångligare eller oklarare rättsordningen är, desto liberalare ges&lt;br&gt;ersättning. Vidare bör möjligheten till ersättning vara bättre ju större&lt;br&gt;framgången i målet är. Krav på att målet vinns uppställs dock inte,&lt;br&gt;framför allt inte i s.k. prejudikatmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning bör enligt förslaget normalt inte utgå i sådana mål där&lt;br&gt;avgörandet vilar på skönsmässig grund. Fall där den enskilde gjort sig&lt;br&gt;skyldig till försummelse bör normalt också vara undandragna ersättnings-&lt;br&gt;reglernas tillämpning. Utredningen nämner som exempel taxeringsmål där&lt;br&gt;den enskilde parten inte fullgjort sin deklarationsskyldighet på ett riktigt&lt;br&gt;sätt eller rätt iakttagit de särskilda bestämmelserna i samma lag för&lt;br&gt;verksamhet som redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Taxerings-&lt;br&gt;målen feller till stor del utanför den föreslagna lagens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde, eftersom majoriteten av fell där ombud behöver kopplas in, enligt&lt;br&gt;utredningen, orsakas av att den enskilde inte fullgjort sina i lag föreskriv-&lt;br&gt;na skyldigheter. Man framhåller vidare att rättsfrågor är jämförelsevis&lt;br&gt;ovanliga i skattemål och att domstolen förutsätts känna lagen. Utred-&lt;br&gt;ningen finner det vara en självklarhet att ersättning endast i sällsynta fell&lt;br&gt;skall kunna komma ifråga i mål där den skattskyldige blir skönstaxerad&lt;br&gt;eller har bedrivit en avancerad skatteplanering. Fall där den enskilde av&lt;br&gt;icke ursäktlig anledning underlåtit att före processen upplysa det allmänna&lt;br&gt;organet om ett rättsfektum eller ett bevisfektum som har betydelse för&lt;br&gt;processens utgång bör också hamna utanför ersättningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt rättegångsbalkens ersättningsregler&lt;br&gt;måste kostnaderna varit skäligen påkallade för att ta tillvara partens rätt.&lt;br&gt;Bland de omständigheter som härvid är av betydelse, nämns, i motsats&lt;br&gt;till vad som för närvarande gäller enligt ersättningslagen, inte den&lt;br&gt;enskildes ekonomi. Ersättningsmöjligheten skall främst vara förbehållen&lt;br&gt;relativt komplicerade mål, t.ex. sådana mål som angår en komplicerad&lt;br&gt;lagstiftning. Partens eget arbete och tidspillan bör enligt utredningen inte&lt;br&gt;ersättas av det allmänna. Något minimibelopp liknande det i ersättnings-&lt;br&gt;lagen (5 000 kr) anser utredningen inte bör finnas, men beloppets storlek&lt;br&gt;bör spela in vid bedömningen av oskälighetsrekvisitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätts säkerhetskommitténs förslag i huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att skattskyldiga i ökad utsträckning kan&lt;br&gt;ersättas för sina kostnader i ärenden och mål om skatt, tull och avgift.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att kostnader för ombud eller biträde, utredning eller&lt;br&gt;annat som skäligen behövts för att tillvarata den skattskyldiges rätt skall&lt;br&gt;ersättas om han helt eller delvis vinner bifell till sina yrkanden i ärendet&lt;br&gt;eller målet, om ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för&lt;br&gt;rättstillämpningen, om ärendet eller målet i annat fell är svårbedömt eller&lt;br&gt;om synnerliga skäl för ersättning föreligger i annat fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår vidare att ersättningen skall kunna jämkas om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattskyldige endast delvis vinner bifall till sina yrkanden eller om han Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;har varit försumlig eller har orsakat att ärendet eller målet blivit mer&lt;br&gt;omfattande än nödvändigt. Slutligen föreslår kommittén vissa justeringar&lt;br&gt;av förferandereglema, bl.a. att frågan om ersättning skall prövas av den&lt;br&gt;domstol eller myndighet som avgjort målet eller ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vid sidan av sina förslag framfört att det bör övervägas&lt;br&gt;om man inte bör tillåta avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för kostnader&lt;br&gt;i ärenden och mål om skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas inställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de remissinstanser som uttalat sig särskilt om processkostna-&lt;br&gt;der tillstyrker huvuddragen i förslaget eller lämnar förslaget utan erinran.&lt;br&gt;Endast två remissinstanser är mer allmänt kritiska. Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län anser att alternativa möjligheter bör undersökas innan beslut&lt;br&gt;om ändring av ersättningslagen fettas och hänvisar dels till vad som&lt;br&gt;framförts i detta avseende i Skatteförenklingskommitténs och Dom-&lt;br&gt;stolsutredningens betänkanden, dels till möjligheten att i stället utvidga&lt;br&gt;rätten till skadestånd oberoende av culpa i de fell myndigheten handlat&lt;br&gt;felaktigt. Länsrätten i Norrbottens län finner Domstolsutredningens&lt;br&gt;lösning mer tilltalande och avstyrker därför kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Utgångspunkter för en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från rättssäkerhetssynpunkt är det av fundamental betydelse att den&lt;br&gt;enskilde kan få sin taxering prövad av domstol. En viktig del av&lt;br&gt;möjligheten till sådan prövning är att den enskilde kan ta tillvara sin rätt&lt;br&gt;på ett effektivt sätt. Både hos allmänna domstolar och förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar gäller principen jura novit curia (domstolen känner rätten).&lt;br&gt;Parterna behöver inte prestera bevisning i form av rättsutredningar åt&lt;br&gt;domstolen. Denna princip tillsammans med domstolens materiella&lt;br&gt;processledning leder stundom till slutsatsen att parterna inte behöver&lt;br&gt;lägga ned något arbete med att precisera innehållet i rättsreglerna i det&lt;br&gt;prövade fallet. Vad sedan angår fekta- eller sakfrågorna karaktäriseras&lt;br&gt;förvaltningsprocessen av att domstolen skall se till att målet blir så utrett&lt;br&gt;som dess beskaffenhet kräver och att den vid behov anvisar parterna hur&lt;br&gt;utredningen bör kompletteras. Till skillnad från dispositiva mål, där&lt;br&gt;ansvaret för målet vilar på parterna, skall således domstolen vara aktiv&lt;br&gt;(officialprincipen). Utgångspunkten är således att de enskilda inte skall&lt;br&gt;behöva anlita juridiskt biträde eller ombud i förvaltningsprocessen. Likväl&lt;br&gt;finns det fell där sådan hjälp behövs. Från rättssäkerhetssynpunkt är det&lt;br&gt;inte acceptabelt att den skattskyldige inte har tillgång till juridisk&lt;br&gt;sakkunskap om sådan är nödvändig för att tillvarata hans rätt. Följdfråg-&lt;br&gt;an blir då om rättssäkerheten kan bli lidande av att den enskilde måste&lt;br&gt;bekosta ombudet eller biträdet. Så är t.ex. fellet om den enskilde av&lt;br&gt;ekonomiska skäl väljer att avstå från att anlita juridisk sakkunskap och&lt;br&gt;därigenom inte kan tillvarata sin rätt. Emellertid är det också en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättssäkerhetsaspekt att man inte behöver tvingas in en kostsam process Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;utan möjlighet till ersättning, oavsett om man har råd att bekosta den&lt;br&gt;eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning att den skattskyldige behövt juridiskt biträde eller&lt;br&gt;ombud för att ta tillvara sin rätt och att det inte är han som vållat eller&lt;br&gt;varit försumlig i skattemålet finns ingen rimlig anledning att han alltid&lt;br&gt;skall behöva bekosta en process. De flesta som deklarerar riktigt drabbas&lt;br&gt;inte av kostnader för en process, utan det är endast vissa skattskyldiga&lt;br&gt;som behöver föra processer för att få rätt. Av likabehandlingsskäl borde&lt;br&gt;naturligtvis detta inte inträffa, men sådan precision kan knappast uppnås&lt;br&gt;i ett massförferande som t.ex. den årliga inkomsttaxeringen. Det är&lt;br&gt;emellertid en viktig del i likabehandlingen att de som drabbas åtminstone&lt;br&gt;kompenseras för det extra besväret att föra en process för att nå en riktig&lt;br&gt;taxering. Vi menar därför att det är rimligt från rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;att ge den skattskyldige ersättning för processkostnader (i huvudsak&lt;br&gt;kostnader för juridiskt ombud eller biträde) då han vunnit målet, om det&lt;br&gt;behövts för att ta till vara hans rätt och han inte själv har orsakat&lt;br&gt;processen genom att inte fullgöra sin skyldighet att deklararera eller&lt;br&gt;lämna uppgifter, bevismaterial eller dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningens förslag innebär att det allmänna i vissa fall skall&lt;br&gt;svara för den enskilde partens kostnader i en skatteprocess då han vinner&lt;br&gt;processen. Detta är ett värdefullt steg i rätt riktning. Utredningens förslag&lt;br&gt;tar emellertid främst sikte på fell där den oriktiga taxeringen orsakats av&lt;br&gt;myndighetens fel eller försummelse. Taxeringsmålen förutsätts till stor&lt;br&gt;del falla utanför tillämpningsområdet. Det finns därför skäl anta att&lt;br&gt;förslaget när det gäller skattemålen inte kommer att medföra någon större&lt;br&gt;förändring jämfört med nuvarande ordning. För ett sådant antagande talar&lt;br&gt;också utredningens beräkning av kostnaderna för ett ersättningsförferande&lt;br&gt;för hela det förvaltningsrättsliga området, vilka ligger i nivå med vad&lt;br&gt;Skatteförenklingskommittén beräknade för enbart skattemålen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolsutredningens förslag till ändrade ersättningsregler har ännu&lt;br&gt;inte lett till några åtgärder i lagstiftningshänseende. Frågan är i stället&lt;br&gt;tänkt att tas upp inom ramen för en kommande allmän omarbetning av&lt;br&gt;förval tningsprocesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Rättssäkerhetskommitténs uppdrag ingick att samråda med Kommittén&lt;br&gt;för översyn av det allmännas skadeståndsansvar (Ju 1989:03). Denna har&lt;br&gt;i sitt betänkande Det allmännas skadeståndsansvar (SOU 1993:55) inte&lt;br&gt;lagt något förslag om enskildas rätt till ersättning för rättegångskostnader.&lt;br&gt;Rättegångskostnadsfrågan bör enligt kommittén övervägas och lösas i&lt;br&gt;första hand inom ramen för det pågående reformarbetet rörande&lt;br&gt;förvaltningsprocessen i allmänhet och däijämte eventuellt tas upp som en&lt;br&gt;del i en särskild reformering av skatteprocessens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är såväl de nuvarande reglerna som de ändringar&lt;br&gt;som föreslagits av Domstolsutredningen för restriktiva. Vi finner det&lt;br&gt;därför angeläget att nu införa mer generösa regler beträffende möjlig-&lt;br&gt;heterna för enskilda att få ersättning för processkostnader i skattemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förutsättningar för ersättning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättning skall efter framställning beviljas&lt;br&gt;för kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som&lt;br&gt;skäligen behövts för att tillvarata den skattskyldiges rätt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden&lt;br&gt;i ärendet eller målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämp-&lt;br&gt;ningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det finns synnerliga skäl för ersättning i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Motsvarar vårt. Kommittén föreslår dock att&lt;br&gt;ersättning även skall kunna utgå om ärendet eller målet i annat fåll är&lt;br&gt;svårbedömt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen anser att ersättning i normala&lt;br&gt;fäll inte skall medges för kostnader för överklagande av t.ex. tulltaxe-&lt;br&gt;ringsbeslut, tulltillägg, förseningsavgift och viten, när den tullskyldige&lt;br&gt;bedriver kommersiell importverksamhet. Svea hovrätt och Juridiska&lt;br&gt;fakultets nämnden vid Uppsala universitet avstyrker att ersättning skall&lt;br&gt;kunna utgå när målet eller ärendet i annat fall är svårbedömt. FAR ser&lt;br&gt;gärna att propositionen markerar en generös syn på skälighetsrekvisitet.&lt;br&gt;JUSEK pekar på att skattemyndigheternas rättsbildande verksamhet kan&lt;br&gt;hämmas eftersom kostnadsaspekten troligtvis medför att antalet mål som&lt;br&gt;drivs av prejudikatintresse minskar. I övrigt har flera remissinstanser&lt;br&gt;lämnat synpunkter av lagskrivningsteknisk natur. Bl.a. har framförts&lt;br&gt;önskemål om en precisering av kriterierna för rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De aigument som normalt anförts mot&lt;br&gt;ersättning till de enskilda i mål och ärenden om skatt rör i allmänhet att&lt;br&gt;det inte finns något större behov av juridiskt biträde eller ombud, t.ex.&lt;br&gt;därför att den enskilde enkelt kan föra processen själv, att han kan få&lt;br&gt;rådgivning av skattemyndigheten hur han skall föra processen, att&lt;br&gt;domstolen via sitt officialansvar kan vägleda och eventuellt på eget iniativ&lt;br&gt;förordna om undersökningar etc. Emellertid finns många fell då den&lt;br&gt;skattskyldige verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett&lt;br&gt;effektivt sätt kunna föra sin talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagstiftningen har fortlöpande blivit allt mer komplicerad, särskilt&lt;br&gt;för näringsidkare. Allt fler skattskyldiga har därför funnit för gott att&lt;br&gt;anlita skatteexpertis i ärenden och mål om skatt. Det framstår då som&lt;br&gt;angeläget att den enskilde inte ställs utan ekonomiskt stöd i en situation&lt;br&gt;där det under vissa omständigheter skulle framstå som stötande att han&lt;br&gt;själv svarade för sina kostnader. Av rättviseskäl är det också viktigt att&lt;br&gt;skattskyldiga så långt det är möjligt bereds samma möjligheter att&lt;br&gt;oberoende av olika förutsättningar kunna föra en framgångsrik process.&lt;br&gt;Däremot är det inte meningsfullt från rättssäkerhetssynpunkt att ge&lt;br&gt;ersättning till en enskild som av bekvämlighetsskäl låter ett juridiskt&lt;br&gt;ombud föra talan. Om man emellertid uppställer villkoret att kostnaderna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ombud eller biträde, utredning eller annat skäligen behövts för att ta Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;till vara den skattskyldiges rätt, dvs. samma rekvisit som i nuvarande 3 §&lt;br&gt;ersättningslagen, kan skattemyndigheten resp, domstolen pröva huruvida&lt;br&gt;sådant behov förelegat eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som bör berättiga den skattskyldige till ersättning är&lt;br&gt;att han vinner bifall till sin talan helt eller delvis. Det är svårt att uttala&lt;br&gt;sig om antalet mål och ärenden det är fråga om. De undersökningar som&lt;br&gt;senast presenterats avser endast förhållandena före 1990 års taxerings-&lt;br&gt;reform. Till följd av reformen har emellertid antalet processer minskat&lt;br&gt;kraftigt och ersatts av omprövningsförferandet. Å andra sidan ställer den&lt;br&gt;samtidigt införda sakprocessen vid mål i skattedomstol större krav på den&lt;br&gt;enskilde i fråga om talans utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas flera anledningar till att den skattskyldige vinner bifall&lt;br&gt;till sitt yrkande. Ett ärende kan ha handlagts felaktigt av skattemyn-&lt;br&gt;digheten. Det förekommer även att den skattskyldige vinner målet därför&lt;br&gt;att skattemyndigheten intagit en alltför fiskal hållning, utan att för den&lt;br&gt;skull ha förfarit felaktigt. Vidare kan ny utredning eller ändrad praxis&lt;br&gt;medföra att saken ställs i ett annat läge än tidigare. Om deklarationsskyl-&lt;br&gt;digheten fullgjorts på ett riktigt sätt och skattemyndigheten avviker från&lt;br&gt;deklarationen, men avvikelsen sedermera ändras av skattemyndigheten&lt;br&gt;eller av domstol, får det anses rimligt från rättssäkerhetssynpunkt att&lt;br&gt;ersätta den skattskyldige för en process som leder till att han blir taxerad&lt;br&gt;i enlighet med sin deklaration. Var och ens allmänna skyldighet sträcker&lt;br&gt;sig endast till att deklararera, inte att driva en process mot skattemyn-&lt;br&gt;digheten om deklarationens riktighet. Förutsättning är dock som tidigare&lt;br&gt;anförts att kostnaderna skäligen behövts för att ta tillvara hans rätt. Vad&lt;br&gt;som nu sagts om bifall till den skattskyldiges yrkanden måste även gälla&lt;br&gt;om hans yrkanden bifalls endast till viss del. Att ersättningen i dessa fell&lt;br&gt;bör reduceras framgår av avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns det ett stort antal fell där rättsläget är oklart eller&lt;br&gt;sakomständighetema är komplicerade. Inte minst antalet prejudikatfell&lt;br&gt;hos Regeringsrätten visar detta. Det bör rimligen även finnas ett antal fell&lt;br&gt;som inte når Regeringsrätten, men som har samma karaktär och kanske&lt;br&gt;dessutom avgörs med ledning av att ett sådant fell under tiden prövats av&lt;br&gt;Regeringsrätten. Prejudikatfellen och liknande fell innefettar normalt&lt;br&gt;svåra rättsfrågor. Flera av dessa rättsfrågor är inte lösta på förhand och&lt;br&gt;det går inte att säga att någon kan dem - känner rätten - i förväg. Svåra&lt;br&gt;fell karaktäriseras i stället ofta av att man måste få fram en stor mängd&lt;br&gt;argument för att finna en rimlig lösning. Denna process gagnas oftast&lt;br&gt;bäst av att båda parter argumenterar för sin mening. Den kontradiktoriska&lt;br&gt;processen med två jämbördiga parter är här överlägsen andra former. I&lt;br&gt;dessa fell är det därför till fördel för rättssäkerheten att den enskilde har&lt;br&gt;tillgång till juridiskt biträde eller ombud, på samma sätt som skattemyn-&lt;br&gt;digheten företräds av sakkunniga tjänstemän. Det är då rimligt att det&lt;br&gt;allmänna bekostar en verksamhet som inte sällan orsakas av den&lt;br&gt;komplicerade skattelagstiftningen och som kommer ett större antal&lt;br&gt;skattskyldiga till del. Vi finner därför att ersättning bör utgå i s.k.&lt;br&gt;prejudikatfell och liknande mål, naturligtvis under förutsättningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målet inte haft en sådan enkel karaktär att talan kunnat föras utan juridisk Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;sakkunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det även finnas en möjlighet till ersättning vid fell som&lt;br&gt;inte täcks in av de rekvisit som redovisats ovan. Ersättning bör därför&lt;br&gt;utgå om det i övrigt finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att ersättning även skall utgå om ärendet eller&lt;br&gt;målet i annat fell är svårbedömt. Från såväl rättssäkerhetssynpunkt som&lt;br&gt;av kostnadsskäl är det viktigt att ersättningsreglerna är så klara och&lt;br&gt;enhetliga som möjligt. En regel av den innebörd som kommittén&lt;br&gt;föreslagit får anses mindre angelägen än de övriga. Förutom att den kan&lt;br&gt;ge upphov till vissa gränsdragningsproblem och därmed riskera att&lt;br&gt;motverka enhetlighet i bedömningen, kan den föranleda onödig utredning,&lt;br&gt;vilket drabbar den skattskyldige om ersättning ändå inte beviljas. Den&lt;br&gt;allmänna skälighetsbedömningen och de föreslagna rekvisiten får anses&lt;br&gt;tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om det bör vara möjligt att få ersättning i ärenden&lt;br&gt;hos skattemyndighet. Så är fellet enligt nuvarande ordning. Enligt&lt;br&gt;Domstolsutredningens förslag skall däremot ersättning endast kunna&lt;br&gt;lämnas för kostnader i domstolsprocess. Det är framför allt eftertaxe-&lt;br&gt;ringsärenden och andra omprövningsärenden samt taxerings- och&lt;br&gt;skatterevisionsärenden som är aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste anses viktigt att den skattskyldige inte väntar med att skaffe&lt;br&gt;sakkunnig hjälp till domstolsförferandet, utan att tyngdpunkten i&lt;br&gt;skatteförferandet behålls på skattemyndighetsnivå. Ett omprövnings- eller&lt;br&gt;taxeringsärende kan dessutom få i stort sett samma karaktär som en&lt;br&gt;domstolsprocess, varför det saknas anledning att ha andra regler för&lt;br&gt;ersättning vid ärenden om skatt än vid mål om skatt. Tvärtom är det&lt;br&gt;bättre att tvister mellan skattskyldiga och skattemyndigheten löses på ett&lt;br&gt;så smidigt sätt och så tidigt stadium som möjligt. Det blir i allmänhet&lt;br&gt;också billigare för alla parter. Trots att det ibland kan föreligga vissa&lt;br&gt;svårigheter att skilja ut de kostnader som avser sådant arbete som det&lt;br&gt;ankommer på den skattskyldige att tillhandahålla finner vi det rimligt att&lt;br&gt;den skattskyldige skall kunna få ersättning också i ärenden hos&lt;br&gt;skattemyndighet. Det fordras emellertid att man uppmärksammar de&lt;br&gt;skattskyldiga på att framgång i sådana ärenden inte alltid innebär rätt till&lt;br&gt;ersättning, eftersom den skattskyldige har ett omfettande ansvar vid&lt;br&gt;utredningen av beskattningsunderlaget. Samtidigt är det viktigt att den&lt;br&gt;skattskyldige inte förleds att förhålla sig passiv i skatteärendet, i hopp om&lt;br&gt;att möjligheten till ersättning ar bättre i domstolsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslås att 3 § ersättningslagen ändras i enlighet&lt;br&gt;med vad som anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Jämkning av ersättning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Ersättning får jämkas om den skattskyldige&lt;br&gt;endast delvis vinner bifall till sina yrkanden eller om han har varit&lt;br&gt;försumlig eller har orsakat att ärendet eller målet blivit mer&lt;br&gt;omfattande än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Motsvarar vårt. Kommittén föreslår även att&lt;br&gt;nuvarande regel att ersättningen skall minskas med annan ersättning som&lt;br&gt;den skattskyldige har fått eller kan antas komma att få för samma&lt;br&gt;kostnader enligt annan författning eller enligt avtal, skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att, om förslaget&lt;br&gt;genomförs, ersättningen bör begränsas så att samhället inte åläggs att&lt;br&gt;betala kostnaderna vid skatteplanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall&lt;br&gt;ersättning inte medges den skattskyldige i sådana fäll där framgången i&lt;br&gt;ärendet eller målet beror på att han först i processen tillhandahållit sådant&lt;br&gt;material som borde tillhandahållits tidigare. Ersättning skall således inte&lt;br&gt;beviljas för kostnader som hänför sig till skyldigheten att lämna&lt;br&gt;deklaration eller tillhandahålla underlag (räkenskaper, anteckningar m.m.)&lt;br&gt;som han är skyldig att lämna och som behövs för att deklarera eller för&lt;br&gt;att myndigheterna skall kunna kontrollera deklarationen och fastställa&lt;br&gt;skatten. Om t.ex. en skattskyldig på grund av allvarliga brister i sin&lt;br&gt;deklaration eller i sin bokföring påförs en skönsmässig taxering men&lt;br&gt;sedan i en taxeringsprocess får skönstaxeringen nedsatt eller undanröjd&lt;br&gt;bör ersättning normalt inte lämnas. Inte heller ersätts den skattskyldige&lt;br&gt;för eget arbete, tidsspillan eller i övrigt för kostnader för sådant som den&lt;br&gt;skattskyldige själv utfört med anledning av ärendet eller målet. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna del bör kvarstå oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu föreslås en jämkningsbestämmelse som ger möjlighet att sätta ned&lt;br&gt;ersättning i den mån den skattskyldige endast vinner del av ärende eller&lt;br&gt;mål samt då han varit försumlig eller orsakat att målet blivit mer&lt;br&gt;omfattande än nödvändigt. Inte heller bör full ersättning beviljas när&lt;br&gt;ärendet eller målet komplicerats på grund av oskicklig processföring från&lt;br&gt;den enskildes sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar frågan om ersättning enligt annan författning eller enligt&lt;br&gt;avtal skall enligt nuvarande bestämmelser ersättning som fås enligt&lt;br&gt;ersättningslagen minskas med annan ersättning som den skattskyldige har&lt;br&gt;fått eller kan antas komma att få för samma kostnader. Kommittén har&lt;br&gt;ansett att denna bestämmelse bör upphävas och har anfört att den främst&lt;br&gt;har betydelse när den enskilde har tecknat en försäkring som ger rätt till&lt;br&gt;ersättning för kostnader i skatteärenden eller skattemål. I dessa fäll&lt;br&gt;drabbar kostnaderna ändå dem som tecknat försäkringen, dvs. det&lt;br&gt;påverkar rimligen premiens höjd. De som tecknat en försäkring har då&lt;br&gt;enligt kommittén hamnat i en sämre situation än dem som underlåtit&lt;br&gt;detta. Kommittén har vidare anfört att nuvarande ordning riskerar leda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till att försäkringsbolaget och det allmänna inväntar varandra. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser tar främst sikte på de fäll när ersättning&lt;br&gt;betalats ut enligt rättshjälpslagen eller där den skattskyldige tecknat&lt;br&gt;rättsskyddsförsäkring. Trots att ersättningslagen är subsidiär i förhållande&lt;br&gt;till rättshjälpslagen kan, enligt uttalanden i förarbetena vid införandet av&lt;br&gt;ersättningslagen (prop. 1988/89:126 s. 30), ersättning utgå även i det&lt;br&gt;fallet att den skattskyldige har rättshjälp enligt rättshjälpslagen, nämligen&lt;br&gt;för rättshjälpsavgift och tilläggsavgift. I ersättningsfällen kan på samma&lt;br&gt;sätt ersättning medges för den del som inte ersätts via försäkringen, dvs.&lt;br&gt;för självrisk och för den del som överstiger ett eventuellt ersättningstak&lt;br&gt;enligt försäkringsavtalet. Vidare kan den situationen uppkomma att&lt;br&gt;myndigheten eller domstolen i ett visst fäll bedömer innebörden av ett&lt;br&gt;försäkringsavtal så att den skattskyldige kan antas få ersättning enligt&lt;br&gt;avtalet och därför reducerar den ursprungliga ersättningen enligt&lt;br&gt;ersättningslagen med den förmodade försäkringsersättningen. Om det&lt;br&gt;senare visar sig att försäkringsersättningen av någon anledning inte&lt;br&gt;betalas ut, får den skattskyldige överklaga myndighetens eller domstolens&lt;br&gt;ersättningsbeslut. Om tiden för överklagande har gått ut, kan det finnas&lt;br&gt;förutsättningar för resning. Ersättningsbegränsningen kan således inte&lt;br&gt;anses innebära att den som får ersättning enligt annan förfättning kommer&lt;br&gt;i sämre läge. Däremot medför ett slopande av begränsningen risk för att&lt;br&gt;kostnader ersätts dubbelt, vilket skulle te sig stötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffände försäkringsfällen bör vidare beaktas att det i prop.&lt;br&gt;1992/93:109 om ändring i rättshjälpslagen m.m. avseende den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpens förhållande till försäkringar uttalats att den allmänna&lt;br&gt;rättshjälpen på sikt bör göras generellt subsidiär till rättsskyddsförsäk-&lt;br&gt;ringar på så sätt att rättshjälp inte får beviljas i angelägenheter som&lt;br&gt;omfettas av rättsskyddsförsäkringar eller liknande rättsskydd (s. 19 ff).&lt;br&gt;I direktiven (Dir. 1993:77) till 1993 års rättshjälpsutredning (Ju 1993:08)&lt;br&gt;har uttalats att utredaren bör överväga denna fråga. Det får anses&lt;br&gt;angeläget att ersättningslagens bestämmelser i denna del överensstämmer&lt;br&gt;med vad som gäller enligt rättshjälpslagen. I avvaktan på utredningens&lt;br&gt;förslag finns det för närvarande inte skäl att slopa bestämmelsen i 5 §&lt;br&gt;ersättningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del innebär i fråga om ersättningslagen att reglerna&lt;br&gt;i nuvarande 3 § om begränsning i ersättningsrätten flyttas till 4 § och att&lt;br&gt;det i 5 § införs regler om jämkning i enlighet med vad som nu anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Förfarandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Frågan om ersättning skall prövas av den&lt;br&gt;myndighet eller domstol där kostnaderna uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet för det allmänna att överklaga beslut om ersättning&lt;br&gt;införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anser att ersättning skall betalas ut av&lt;br&gt;skattemyndigheten i stället för som nu av RSV. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping avstyrker att skattemyndigheten skall pröva frågan om&lt;br&gt;ersättning i omprövningsfellen och förordar att länsrätten även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis prövar ersättningsfrågorna i dessa fåll. Länsrätten i Kronobergs&lt;br&gt;län anser att om det finns ett omprövningsförferande i själva sakfrågan,&lt;br&gt;så bör detta gälla även i ersättningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vad avser förfarandet i ersättnings-&lt;br&gt;ärenden anser vi att nuvarande ordning med prövning av den domstol där&lt;br&gt;kostnaderna uppkommit i huvudsak är ändamålsenlig. Endast några&lt;br&gt;justeringar framstår som nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först beträffar fbrumfrågan skall enligt nuvarande ordning talan om&lt;br&gt;ersättning väckas vid länsrätt i de fåll då ärende ligger hos myndighet.&lt;br&gt;Detta är enligt vår mening osmidigt och i stället bör myndigheten i dessa&lt;br&gt;fell kunna avgöra om ersättning skall beviljas. Bestämmelserna bör därför&lt;br&gt;ändras så att ersättningsfrågan prövas av den myndighet eller domstol där&lt;br&gt;kostnaderna uppkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter bör något sägas om tidsfristen för framställan om ersättning.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall sådan ha kommit in innan målet eller ärendet&lt;br&gt;avgörs, oavsett om frågan behandlas av domstol eller annan myndighet.&lt;br&gt;Å ena sidan innebär detta naturligen vissa svårigheter för de skattskyl-&lt;br&gt;diga, eftersom de inte alltid med säkerhet vet när ärendet eller målet är&lt;br&gt;klart att avgöras. Om det å andra sidan skulle fålla på myndighetens&lt;br&gt;ansvar att underrätta de skattskyldiga om detta skulle det ställa myn-&lt;br&gt;digheten inför avsevärda administrativa problem. Det får därför anses&lt;br&gt;rimligt att det åligger den skattskyldige att i ett tidigt skede meddela&lt;br&gt;myndigheten om han avser att begära ersättning. Det kan därvid vara&lt;br&gt;lämpligt att myndigheten inledningsvis informerar den skattskyldige om&lt;br&gt;detta. Endast då den skattskyldige lämnat sådant meddelande får det&lt;br&gt;anses åligga myndigheten att då ärendet eller målet är klart att avgöras&lt;br&gt;höra av sig till den skattskyldige med förfrågan om slutlig framställan om&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen avser frågan om saklegitimation för det allmänna då&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet fettat ersättningsbeslutet, framstår det som&lt;br&gt;naturligt att beslutet får överklagas av den myndighet som också får&lt;br&gt;överklaga beslut i själva sakfrågan (vanligen RSV).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del medför justeringar i 7-9 och 11 §§ ersättnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställda ersättningsbelopp betalas för närvarande ut av Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Med beaktande av att de föreslagna ändringarna i lagen&lt;br&gt;kan antas medföra att utbetalning av ersättning kommer att ske i ett&lt;br&gt;mycket större antal fell än för närvarande, bör utbetalningarna i stället&lt;br&gt;ske genom vederbörande myndighets försorg, oavsett om frågan om&lt;br&gt;ersättning prövats av myndighet eller domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Avdrag för processkostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vid sidan av sina förslag framfört att det bör övervägas&lt;br&gt;om man inte bör tillåta avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt. Kommittén anför att sådana kostnader i&lt;br&gt;praktiken sällan eller aldrig återförs i deklarationen, varvid avdrag&lt;br&gt;således erhålls rent fektiskt. Fördelen med ett sådant avdrag är enligt&lt;br&gt;kommittén att det i framtiden inte kommer att råda någon oklarhet i&lt;br&gt;frågan vad kostnader för skatterådgivning avser samt att utbetald&lt;br&gt;ersättning blir skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om ett system med avdragsrätt har vissa förtjänster finner vi att&lt;br&gt;ett sådant system skulle medföra risk för konflikt med den tidigare&lt;br&gt;nämnda principen att var och en skall svara för sin deklaration. Att&lt;br&gt;deklarera anses vara en medboigerlig skyldighet. Det kan visserligen&lt;br&gt;ifrågasättas om även processen i domstol bör omfettas av den medborger-&lt;br&gt;liga skyldigheten att deklarera. Svårigheter skulle dock ofelbart uppstå&lt;br&gt;beträffande frågan var gränsen går mellan uppfylld deklarationsskyldighet&lt;br&gt;och den skattskyldiges åtgärder i en process. Vi finner därför att rätt till&lt;br&gt;avdrag vid inkomsttaxeringen för kostnader i ärenden och mål om skatt&lt;br&gt;för närvarande inte bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Rättshjälpslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmän rättshjälp får beviljas i en an-&lt;br&gt;gelägenhet rörande skatter, tullar och avgifter endast om det&lt;br&gt;föreligger särskilda skäl. Detsamma skall gälla angelägenhet rörande&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte lämnat något förslag i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler kan de&lt;br&gt;rättegångskostnader som enskilda parter skall stå för i vissa fell och i viss&lt;br&gt;utsträckning ersättas av det allmänna enligt rättshjälpslagen (1972:429).&lt;br&gt;Allmän rättshjälp kan beviljas fysiska personer och dödsbon. För detta&lt;br&gt;krävs att det är fråga om en rättslig angelägenhet och att sökanden har&lt;br&gt;behov av allmän rättshjälp, t.ex. i fråga om advokat eller annat biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att allmän rättshjälp skall beviljas krävs att sökandens inkomst inte Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;överstiger ett visst belopp. Allmän rättshjälp beviljas inte för upprättande&lt;br&gt;av självdeklaration och inte heller i ärenden om fästighetsdeklaration eller&lt;br&gt;mål och ärenden om fastighetstaxering, se 8 § första stycket 5 och tredje&lt;br&gt;stycket rättshjälpslagen samt 9 § rättshjälpsförordningen (1979:938).&lt;br&gt;Vidare beviljas inte den som är eller har varit näringsidkare allmän&lt;br&gt;rättshjälp i angelägenhet som uppkommit i hans näringsverksamhet, om&lt;br&gt;det inte med hänsyn till vissa i lagen särskilt angivna omständigheter&lt;br&gt;finns särskilda skäl för rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har man varit restriktiv med att bevilja allmän rättshjälp i&lt;br&gt;förvaltningsärenden. Det har främst sin grund i förvaltningsmyndigheter-&lt;br&gt;nas och domstolarnas skyldighet att hjälpa den enskilde på olika sätt. Vid&lt;br&gt;ersättningslagens tillkomst övervägdes att genom en utvidgning av rätten&lt;br&gt;till allmän rättshjälp öka möjligheten för enskilda att få ersättning för sina&lt;br&gt;kostnader i en skatteprocess. Departementschefen ansåg emellertid att&lt;br&gt;rättshjälpslagen i dess dåvarande form inte var lämplig för att inkludera&lt;br&gt;särskilda regler om ersättning i ärenden och mål om skatt (prop.&lt;br&gt;1988/89:126 s. 13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utvidgning av möjligheterna till ersättning i mål och ärenden om&lt;br&gt;skatt som vi föreslagit i det föregående är inte avsedd att påverka&lt;br&gt;möjligheten att få allmän rättshjälp. Den möjligheten bör också i&lt;br&gt;fortsättningen vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klaigöra hur rättshjälpslagen förhåller sig till de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna i ersättningslagen bör rätten till allmän rättshjälp i mål och&lt;br&gt;ärenden som omfattas av ersättningslagen lagregleras. Det finns i nuläget&lt;br&gt;inte något underlag för en mer genomgripande förändring. Rättshjälps-&lt;br&gt;lagen är dessutom föremål för översyn av 1993 års rättshjälpsutredning.&lt;br&gt;Denna kan komma att leda till stora förändringar i fråga om rättshjälpens&lt;br&gt;konstruktion och lagens utformning. Resultatet av Rättshjälpsutredningens&lt;br&gt;arbete skall redovisas först våren 1995. Åtgärderna bör därför tills vidare&lt;br&gt;begränsas på det sättet att vad som gäller enligt praxis uttryckligen&lt;br&gt;lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis som utbildats innebär att allmän rättshjälp beviljas med stor&lt;br&gt;restriktivitet i ärenden hos förvaltningsmyndighet och förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Behov av biträdeshjälp har ansetts finnas endast om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl med hänsyn till sökandens personliga förhållanden eller&lt;br&gt;sakens beskaffenhet. Vid bedömningen av om det finns sådant behov&lt;br&gt;beaktas särskilt om det under utredningen har lämnats motstridiga&lt;br&gt;sakuppgifter i väsentligt hänseende eller om betydelsefulla sakför-&lt;br&gt;hållanden i övrigt är oklara. När det särskilt gäller skatte- och taxerings-&lt;br&gt;mål anses behov av allmän rättshjälp normalt inte föreligga. Rättshjälp&lt;br&gt;har beviljats i mer invecklade mål eller när det annars funnits särskilda&lt;br&gt;omständigheter, främst där den rättssökande trots domstolens utred-&lt;br&gt;ningsskyldighet själv måste göra en utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg bör därför göras i 8 § rättshjälpslagen av innebörd att allmän&lt;br&gt;rättshjälp får beviljas i en angelägenhet rörande skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter endast om det föreligger särskilda skäl. Detsamma skall gälla&lt;br&gt;angelägenhet rörande betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan nämnts får allmän rättshjälp inte beviljas i ärenden om Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;fästighetsdeklaration eller mål eller ärenden rörande fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angelägenheter rörande fastighetstaxering, som omfattas av ersättnings-&lt;br&gt;lagen, behöver därför inte nämnas i den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen av de förslag Rättshjälpsutredningen kommer att lämna får&lt;br&gt;sedan utvisa om behov finns att göra ytterligare ändringar i fråga om&lt;br&gt;ersättning på skatteområdet. Hithörande frågor kan också aktualiseras i&lt;br&gt;det arbete med revidering av förvaltningsprocessen, bl.a. i fråga om&lt;br&gt;ersättning för rättegångskostnader som pågår inom Justitiedepartementet&lt;br&gt;på grundval av Domstolsutredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Betalningssäkring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Riskrekvisitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att tillgripa betalningssäkring&lt;br&gt;begränsas till att avse betalningsovilja. Betalningsoformåga skall inte&lt;br&gt;längre räcka som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Så gott som alla remissinstanser som yttrat sig i&lt;br&gt;denna del tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län tillstyrker emellertid förslaget endast under förutsättning&lt;br&gt;att skatteprivilegiet avskaffas. Sveriges Domareförbund framhåller att från&lt;br&gt;rättssäkerhetssynpunkt finns det för den enskilde inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget, men ifrågasätter det lämpliga i att begränsa institutet på sätt&lt;br&gt;som föreslagits. Föreningen Sveriges Kronofogdar anser att det är logiskt&lt;br&gt;att samma förutsättningar skall gälla för betalningssäkring och kvarstad.&lt;br&gt;Det är därför rimligt att i bägge fallen ha som kriterium ett befarat aktivt&lt;br&gt;betalningsundandragande från gäldenärens sida. Skattebetalarnas&lt;br&gt;Förening framhåller att staten genom att åberopa betalningsoformåga som&lt;br&gt;grund för betalningssäkring kan skaffa sig företräde framför andra&lt;br&gt;boigenärer och att betalningssäkringen i dessa fäll kan utlösa en&lt;br&gt;konkurssituation där övriga boigenärer får stå tillbaka för de krav som&lt;br&gt;staten säkrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagen (1978:880) om betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och avgifter (betalningssäkringslagen) har&lt;br&gt;varit i kraft sedan den 1 januari 1979. Betalningssäkringen är en&lt;br&gt;processuell säkerhetsåtgärd och motsvarar i huvudsak kvarstadsinstitutet&lt;br&gt;inom civil- och straffprocessen. Syftet med betalningssäkring är att&lt;br&gt;säkerställa verkställighet av ett kommande skatte- eller avgiftsbeslut och&lt;br&gt;stärka det allmännas ställning som boigenär vid uppbörd och indrivning&lt;br&gt;av en fordran på skatt, tull eller avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får fattas om det finns påtaglig risk att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäldenären inte kommer att betala fordringen. Detta innebär att betal- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;ningssäkring får meddelas om det finns en konkret risk för att den&lt;br&gt;skattskyldige (gäldenären) antingen försöker undgå att betala skatt, s.k.&lt;br&gt;betalningsovilja eller betalningssabotage, eller saknar medel att kunna&lt;br&gt;betala med, s.k. betalningsoförmåga. Betalningssäkring skall således&lt;br&gt;kunna användas för att skydda mot s.k. betalningssabotage men också för&lt;br&gt;att minska den kreditrisk som det allmänna löper för skattefordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheter som kan peka på att risk föreligger för att en fordran&lt;br&gt;inte kommer att betalas är t.ex. att gäldenären underlåter att deklarera&lt;br&gt;eller fullgöra sin uppgiftsskyldighet på annat sätt eller lämnar oriktiga&lt;br&gt;eller ofullständiga uppgifter i sin deklaration. Något som också kan tyda&lt;br&gt;på att betalningsskyldigheten inte kommer att fullgöras är om gäldenären&lt;br&gt;vidtagit åtgärder för att göra sin egendom oåtkomlig för verkställighet&lt;br&gt;genom att tillgångar överlåtits på exempelvis familjemedlemmar eller&lt;br&gt;andra närstående eller att förberedelse gjorts för att flytta utomlands.&lt;br&gt;Även det förhållandet att gäldenären tidigare har visat betal-&lt;br&gt;ningsförsummelse kan utgöra risk för att han inte kommer att betala sin&lt;br&gt;skuld. Regeringsrättens praxis visar att det i vaije enskilt fell måste göras&lt;br&gt;en kvalificerad riskbedömning grundad på en helhetssyn av gäldenärens&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring medför - till skillnad från kvarstad - särskild&lt;br&gt;förmånsrätt (se avsnitt 8.2) i den egendom som tagits i anspråk (8 §&lt;br&gt;förmånsrättslagen, 1970:979). Möjligheten att använda betalningssäkring&lt;br&gt;vid beferad betalningsoförmåga ger tillsammans med den särskilda&lt;br&gt;förmånsrätten det allmänna en möjlighet att vid konkursrisk gå in på ett&lt;br&gt;tidigare stadium än övriga borgenärer och säkra sin rätt till betalning.&lt;br&gt;Staten kan således inför en beferad konkurs genom ett beslut om&lt;br&gt;betalningssäkring säkerställa sin rätt till betalning till förfång för&lt;br&gt;gäldenärens övriga borgenärer och därigenom kanske även orsaka att&lt;br&gt;gäldenären hamnar i sådana betalningssvårigheter att betalningssäkringen&lt;br&gt;i sig framkallar en konkurs. Kritik har därför riktats mot att beferad&lt;br&gt;betalningsoförmåga kan användas som grund för betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ställer sig bakom kommitténs förslag och föreslår att&lt;br&gt;betalningsoförmåga inte längre skall utgöra grund för betalningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändring i 4 § betalningssäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Den särskilda förmånsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den särskilda förmånsrätten för betal-&lt;br&gt;ningssäkrade fordringar avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. RRV och Länsrätten i&lt;br&gt;Stockholms län anser att denna fråga inte kan behandlas isolerat utan bör&lt;br&gt;ses som en principfråga huruvida det över huvud taget skall finnas en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild förmånsrätt för skattefordringar, en fråga som behandlats av Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;Insolvensutredningen. JO anser att frågan bör behandlas i ett annat&lt;br&gt;sammanhang eftersom förslaget inte är så väl underbyggt att det är&lt;br&gt;möjligt att ta ställning till det. RSV avstyrker förslaget oavsett vad&lt;br&gt;Insolvensutredningens förslag leder fram till. Däremot är RSV av den&lt;br&gt;uppfattningen att samma regler beträffande förmånsrätt bör gälla för&lt;br&gt;kvarstad och betalningssäkring, något som kan uppnås genom att&lt;br&gt;förmånsrätt tillskapas för kvarstad, vilket verket föreslagit i RSV Rapport&lt;br&gt;1991:1 Översyn av utsökningsbalken. RSV påpekar att förlusterna för&lt;br&gt;staten torde bli betydande om förmånsrätten slopas. Vidare befårar RSV&lt;br&gt;att problemen med skenfbrdringar kan komma att accentueras. Även TCO&lt;br&gt;avstyrker förslaget och befårar att ändringarna i förmånsrätten kan få till&lt;br&gt;följd att oseriösa företag återigen börjar betrakta skatteskulder som en&lt;br&gt;extraordinär utgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vi har tidigare (avsnitt 8.1) föreslagit&lt;br&gt;att möjligheten att betalningssäkra begränsas till att gälla endast då det&lt;br&gt;finns en påtaglig risk för betalningssabotage. Staten får härigenom inte&lt;br&gt;möjlighet använda institutet för att gå in före andra boigenärer vid&lt;br&gt;befårade betalningssvårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefordringar har för närvarande allmän förmånsrätt (11 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen, 1970:979). I ett betänkande Lag om företagsrekonstruktion&lt;br&gt;(SOU 1992:113) av Insolvensutredningen (Ju 1988:02) föreslås emellertid&lt;br&gt;att denna förmånsrätt för skatter och avgifter, det s.k. skatteprivilegiet,&lt;br&gt;avskaffås. Staten får då inte någon bättre ställning än andra (oprioritera-&lt;br&gt;de) borgenärer. Betänkandet bereds för närvarande inom Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verkställighet av ett beslut om betalningssäkring följer särskild&lt;br&gt;förmånsrätt i den egendom i vilken verkställighet ägt rum (8 § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen). Betalningssäkringsinstitutet motsvaras av möjligheten till&lt;br&gt;kvarstad för andra fordringar. Vid kvarstad erhåller borgenären&lt;br&gt;emellertid inte någon särskild förmånsrätt genom verkställighet av&lt;br&gt;kvarstadsbeslutet. RSV har i rapporten Översyn av utsökningsbalken&lt;br&gt;(RSV Rapport 1991:1) föreslagit att kvarstad skall ge förmånsrätt. Skälet&lt;br&gt;för RSV:s förslag är att sökanden i ett kvarstadsmål kan ha varit på sin&lt;br&gt;vakt och lagt ner arbete och kostnader på att få kvarstaden till stånd,&lt;br&gt;vilket, om den samtidigt utmäts för annans fordran, framstår som&lt;br&gt;meningslöst. Rapporten bereds för närvarande inom Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga skälet till att betalningssäkring förenades med&lt;br&gt;förmånsrätt var att det allmännas ställning ansågs böra stärkas under den&lt;br&gt;tid då fordringen ännu inte är indrivningsbar, inte bara mot gäldenären&lt;br&gt;själv utan även mot gäldenärens övriga boigenärer (prop. 1978/79:28 s.&lt;br&gt;123). Enligt regeringens mening är det inte motiverat att staten på det&lt;br&gt;sättet får företräde framför andra borgenärer. Behovet av skydd för&lt;br&gt;betalningssäkringen får anses tillräckligt väl tillgodosett om betal-&lt;br&gt;ningssäkrad egendom som senare utmäts för en annan fordran anses&lt;br&gt;samtidigt utmätt för den fordran som ligger till grund för betal-&lt;br&gt;ningssäkringen. Ett sådant skydd finns i dag för kvarstadsbelagd egendom&lt;br&gt;enligt 16 kap. 15 § andra stycket utsökningsbalken. Vi föreslår därför att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den särskilda förmånsrätten vid betalningssäkring slopas och att regeln Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;för kvarstadsbelagd egendom i nu nämnt avseende görs tillämplig på&lt;br&gt;betalningssäkrad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder ändringar i 12 § betalningssäkringslagen, 8 och 9&lt;br&gt;§§ förmånsrättslagen, 1 kap. 5 § och 4 kap. 13 och 19 §§ konkurslagen&lt;br&gt;(1987:672) samt 8 kap. 14 §, 10 kap. 7 och 10 §§, 12 kap. 25 §, 13&lt;br&gt;kap. 7 § och 16 kap. 15 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Tidsfrist&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheterna att förlänga tidsfristen för att&lt;br&gt;fastställa en fordran eller väcka talan vid domstol begränsas till tre&lt;br&gt;månader i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att tidsfristen bestäms till en&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalat sig i frågan är&lt;br&gt;negativa till förslaget. Både JO och RÅ anser att tidsfristen är för snävt&lt;br&gt;tilltagen. JO betonar att förslaget kommer att leda till administrativt&lt;br&gt;merarbete som inkräktar på den tid som behövs för ärendenas sakliga&lt;br&gt;prövning. RÅ föreslår att tidsfristen bestäms till tre månader. Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län framhåller att förslaget enbart skulle medföra en ökad&lt;br&gt;arbetsbelastning och inte någon ökning i rättssäkerheten. Om förslaget&lt;br&gt;genomförs föreslår länsrätten att en ventil införs för att fånga in sådana&lt;br&gt;fåll där den skattskyldige vägrar medverka. Kammarrätten i Jönköping&lt;br&gt;ser inte att det finns något skäl till att införa tidsbegränsningar hos&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För betalningssäkring gäller en&lt;br&gt;tidsfrist på sex månader inom vilken en icke fastställd fordran måste ha&lt;br&gt;fästställts av skattemyndigheten eller talan om fästställelse av fordringen&lt;br&gt;eller underlaget för den ha väckts vid domstol. Går tidsfristen ut skall&lt;br&gt;beslutet om betalningssäkring hävas. Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;länsrätten medge förlängning av tidsfristen. Som exempel på särskilda&lt;br&gt;skäl angavs i förarbetena (prop. 1989/90:35 s. 25) att den skattskyldige&lt;br&gt;förhalar utredningen eller utredningsmaterialet är mycket omfattande.&lt;br&gt;Ansökan om förlängning skall göras innan tidsfristen gått ut. Kritik har&lt;br&gt;riktats mot möjligheten till förlängning av tidsfristen. Enligt kritikerna&lt;br&gt;kan myndigheterna frestas att inte anstränga sig tillräckligt för att&lt;br&gt;åstadkomma en skyndsam utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om betalningssäkring är en ingripande åtgärd i den enskildes&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden. Det ställs därför stora krav på skyndsamhet när&lt;br&gt;det gäller utredningen. Det ligger också i skattemyndighetens intresse att&lt;br&gt;skatteutredningama slutförs så snabbt som möjligt. Kravet på skyndsam-&lt;br&gt;het är emellertid så viktigt att det finns skäl att se över bestämmelserna&lt;br&gt;om en tidsfrist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom nu bör förlängning få ske när den skattskyldige fördröjer Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;utredningen eller utredningen är omfattande eller komplicerad.&lt;br&gt;Skattemyndigheten måste också kunna visa de skäl som motiverar fristens&lt;br&gt;förlängning. Eftersom utredningen inte får pågå längre än nödvändigt kan&lt;br&gt;det finnas skäl att begränsa tidsfristen för förlängning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att förlängning skall medges med en månad&lt;br&gt;i taget. Förslaget om en begränsning av tidsfristen innebär merarbete för&lt;br&gt;såväl skattemyndigheten som domstolen. Är tidsgränsen för snävt&lt;br&gt;tilltagen är risken stor att det administrativa merarbetet blir opropor-&lt;br&gt;tionerligt stort i förhållande till den rättssäkerhet som uppnås. Vi anser&lt;br&gt;emellertid att det är rimligt att en begränsning av möjligheten till&lt;br&gt;förlängning införs och att en rimlig tidsfrist kan vara tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget medför ändring i 7 § betalningssäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Skadeståndsansvaret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begränsningen av skadeståndsansvaret till att&lt;br&gt;avse skador av &amp;quot;någon betydelse&amp;quot; slopas. Ersättning för processkost-&lt;br&gt;nader utgår enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i&lt;br&gt;denna del. RSV har inget att erinra mot att statens skadeståndsansvar&lt;br&gt;utvidgas på sätt som föreslås, medan Skattebetalarnas Förening anser att&lt;br&gt;även rena person- och sakskador bör ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall staten&lt;br&gt;ersätta skada, oberoende av om fel eller försummelse förelegat, när&lt;br&gt;betalningssäkring skett för en icke fastställd fordran och den sedermera&lt;br&gt;inte fastställs eller fastställs till ett väsentligt lägre belopp. Ersättning&lt;br&gt;utgår för alla former av ren förmögenhetsskada under förutsättning att&lt;br&gt;skadan är av &amp;quot;någon betydelse&amp;quot;, varmed förstås skada som överstiger&lt;br&gt;5 000 kr, dock inte för processkostnader. Med ren förmögenhetsskada&lt;br&gt;avses ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon&lt;br&gt;lider person- eller sakskada. Ersättning kan vägras eller sättas ned om&lt;br&gt;den skadelidande varit medvållande eller om det annars skulle vara&lt;br&gt;oskäligt att ersättning lämnas. Skadeståndstalan förs hos allmän domstol&lt;br&gt;och det är den skadelidande som har att visa att skada uppstått och hur&lt;br&gt;stor skadan är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att skadeståndsbestämmelser infördes i betalningssäkrings-&lt;br&gt;lagen var att beslut om betalningssäkring kan fattas innan utredningen i&lt;br&gt;ett ärende är avslutad och utan att den skattskyldige har fått möjlighet att&lt;br&gt;bemöta de uppgifter som läggs till grund för beslutet. Bedömningen görs&lt;br&gt;således många gånger på ett osäkert underlag och risken för felaktiga&lt;br&gt;beslut är därmed större i fråga om betalningssäkring än vid sedvanliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut om skatt eller avgift. Det ansågs därför rimligt att den som lidit Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;skada till följd av ett beslut om betalningssäkring skall få kompensation&lt;br&gt;för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ovannämnda begränsningarna i skadeståndsansvaret har emellertid&lt;br&gt;utsatts för kritik. Begränsningen till &amp;quot;skada av någon betydelse&amp;quot;, vilket&lt;br&gt;enligt förarbetena har preciserats till ca 5 000 kr, infördes av pro-&lt;br&gt;cessekonomiska och praktiska skäl. Det kan emellertid även i de fall där&lt;br&gt;skadan understiger detta belopp vara viktigt för den enskilde att han blir&lt;br&gt;kompenserad för skadan, inte minst av principiella skäl. Denna begräns-&lt;br&gt;ning bör därför tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan begränsning avser processkostnader som har samband med&lt;br&gt;betalningssäkringsbeslutet. Kommittén föreslår att denna begränsning tas&lt;br&gt;bort och att ersättning skall utgå antingen enligt betalningssäkringslagen&lt;br&gt;eller ersättningslagen. Den enskilde ges därvid möjlighet att välja vilken&lt;br&gt;av lagarna som han vill skall tillämpas. Regeringen ansluter sig till&lt;br&gt;kommitténs förslag att processkostnader skall kunna ersättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning enligt betalningssäkringslagen skall talan&lt;br&gt;väckas hos allmän domstol medan ersättning enligt ersättningslagen skall&lt;br&gt;prövas av den myndighet eller domstol som skall avgöra ärendet eller&lt;br&gt;målet om skatt. Det är först i samband med att skattemyndigheten eller&lt;br&gt;domstolen behandlar beskattningsfrågan som det står klart att betal-&lt;br&gt;ningssäkring skett för ett belopp som inte fastställts slutligt eller fästställts&lt;br&gt;till ett väsentligt lägre belopp. Genom att den myndighet eller domstol&lt;br&gt;som prövar ärendet eller målet om beskattning har att ta ställning till&lt;br&gt;processkostnaderna i detta ärende eller mål är det också lämpligt att&lt;br&gt;samma instans beslutar i ersättningsfrågan rörande betalningssäkring. För&lt;br&gt;att osäkerhet inte skall råda om vilken lag som är tillämplig och av&lt;br&gt;praktiska skäl föreslår regeringen att ersättning för processkostnader skall&lt;br&gt;utgå efter de regler som gäller i ersättningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon remissinstans har föreslagit att även person- och sakskada skall&lt;br&gt;omfettas av skadeståndsansvaret. De skador som uppkommer vid&lt;br&gt;betalningssäkring är emellertid nästan uteslutande s.k. rena förmögenhets-&lt;br&gt;skador i form av t.ex. förlorad arbetsförtjänst, intrång i näringsverksam-&lt;br&gt;het eller kapitalförlust. Övriga skador som kan uppkomma i samband&lt;br&gt;med en betalningssäkring har inte samma särskilda skyddsbehov som ett&lt;br&gt;strikt ansvar ger. Det finns därför inte skäl att utvidga skadeståndsskyl-&lt;br&gt;digheten. För ersättning av andra skadetyper bör, i den mån de förekom-&lt;br&gt;mer, således de allmänna skadeståndsreglerna gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 21 § betalningssäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Meddelararvoden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det finns inte skäl att införa en särskild&lt;br&gt;skatt på meddelararvoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de instanser som berört frågan&lt;br&gt;instämmer i kommitténs bedömning. Flera uttalar att det krävs mycket&lt;br&gt;starka skäl för att införa en särskild skatt. Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;ifrågasätter dock om redovisningen, med hänsyn till bokföringslagens&lt;br&gt;krav, kan ordnas på ett sådant sätt att uppgifter om meddelare och&lt;br&gt;meddelande inte framgår av redovisningen. Svenska Tidningsut-&lt;br&gt;givartföreningen hänvisar till tryckfrihetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen och anför bl.a. att nuvarande regler inte ger ett&lt;br&gt;tillräckligt skydd för uppgiftslämnama och förordar därför att en särskild&lt;br&gt;lag om punktskatt på meddelararvoden införs. Länsrätten i Norrbottens&lt;br&gt;län ställer sig inte främmande inför tanken på att arvodena skulle kunna&lt;br&gt;undantas från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Meddelarfriheten, som är grundlagsfäst genom tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, innebär att det i viss&lt;br&gt;utsträckning är möjligt att straffritt lämna sekretessbelagda uppgifter för&lt;br&gt;publicering i tryckt skrift eller för offentliggörande i radio och TV.&lt;br&gt;Reglerna om meddelarfrihet hänger samman med rätten till anonymitet.&lt;br&gt;Den som lämnat ett meddelande för offentliggörande har rätt att vara&lt;br&gt;anonym. Rätten till anonymitet utgör en hörnpelare i yttrandefriheten.&lt;br&gt;Anonymiteten skyddas av tystnadsplikt for massmediaföretagens&lt;br&gt;företrädare vad gäller uppgift om vem som lämnat ett meddelande.&lt;br&gt;Anonymitetsskyddet förstärks också genom att myndighet eller annat&lt;br&gt;allmänt organ förbjuds att efterforska meddelare i vidare mån än vad som&lt;br&gt;behövs för åtal eller annat ingripande mot honom som inte står i strid&lt;br&gt;mot tryckfrihetsförordningen. Meddelare, s.k. tipsare, får i stor utsträck-&lt;br&gt;ning arvoden för tips om nyheter till massmedia. Dessa arvoden utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för meddelaren. Massmediaföretagen skall dra av&lt;br&gt;preliminär skatt och lämna kontrolluppgift på belopp som överstiger 100&lt;br&gt;kr. Vid en taxeringsrevision har revisorn rätt att ta del av handlingar som&lt;br&gt;är av betydelse för revisionen även om den som revideras skall iaktta&lt;br&gt;tystnad om dess innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan uppstå konflikter mellan tryckfrihetsförordningens regler om&lt;br&gt;anonymitetsskydd för meddelare och reglerna om deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, taxeringsrevision och bevissäkring. De föreslagna&lt;br&gt;reglerna om undantagande av handling från revision m.m. innebär att det&lt;br&gt;i ökad omfattning kan tas hänsyn till skyldigheten för massmediaföretag&lt;br&gt;att hemlighålla meddelares identitet. Konflikten mildras också av den&lt;br&gt;absoluta sekretess som gäller på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan tryckfrihetsförordningen och reglerna om taxerings- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;revision och bevissäkring har uppmärksammats vid ett flertal tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Anonymitet och tvångsmedel (SOU 1976:36) påpekade&lt;br&gt;Utredningen om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan att&lt;br&gt;bestämmelserna om taxeringsrevision och bevissäkring kan komma i&lt;br&gt;konflikt med anonymitetsintressen. Detta motiverade en översyn av&lt;br&gt;reglerna, något som dock inte låg inom utredningens uppdrag. Yttran-&lt;br&gt;defrihetsutredningen tog i betänkandet Värna yttrandefriheten (SOU&lt;br&gt;1983:70) upp anonymitetsskyddet för tipsare och framförde tanken på en&lt;br&gt;definitiv källskatt som en möjlig lösning på problemet. Även Tvångs-&lt;br&gt;medelskommittén berörde frågan i sitt betänkande Tvångsmedel -&lt;br&gt;anonymitet - integritet (SOU 1984:54) och föreslog en särskild beskatt-&lt;br&gt;ning av meddelararvoden. Pressens sammarbetsnämnd har i en framställ-&lt;br&gt;ning till regeringen föreslagit en definitiv källskatt på ersättningar till&lt;br&gt;anonyma meddelare till tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhetskommittén fick mot bakgrund av det anförda i uppdrag&lt;br&gt;att överväga möjligheterna att införa en särskild skatt på meddelarar-&lt;br&gt;voden. Kommittén fänn dock att det inte förelåg en sådan konflikt mellan&lt;br&gt;grundlagens anonymitetsskydd och skattelagstiftningen att denna&lt;br&gt;motiverar en särskild skatt för meddelararvoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har ifrågasatt om&lt;br&gt;anonymitetsskyddet över huvud taget omfattar rätten att anonymt ta emot&lt;br&gt;ersättning för lämnade meddelanden och om det inte i stället endast&lt;br&gt;omfattar rätten att anonymt kunna publicera en artikel, lämna ett&lt;br&gt;meddelande till en journalist, medverka i ett program etc. Även om&lt;br&gt;anonymitetsskyddet skulle omfatta rätten att anonymt ta emot ersättning&lt;br&gt;för meddelandet behöver emellertid inte en eventuell konflikt mellan&lt;br&gt;inkomstbeskattning och anonymitet vara av sådan art att en särskild skatt&lt;br&gt;för meddelararvoden behöver införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikt mellan anonymitetsskydd och kontroll vid inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen kan uppkomma främst vid avgivandet av kontrolluppgift och vid&lt;br&gt;revision. En kontrolluppgift om att arvode betalats ut innehåller inga&lt;br&gt;uppgifter om motprestationen för arvodet. Risken för att någon hos&lt;br&gt;skattemyndigheten kan dra slutsatsen att vederbörande är meddelare och&lt;br&gt;vidare kan koppla arvodet till visst meddelande framstår som i det&lt;br&gt;närmaste obefintlig, särskilt med hänsyn till att kontrolluppgifter inte&lt;br&gt;längre granskas manuellt. Kvar står möjligheten att en revisor under&lt;br&gt;pågående revision får tillgång till sådan information att någon kan&lt;br&gt;identifieras såsom den som har lämnat ett visst meddelande. Ordnas&lt;br&gt;bokföringen på ett sådant sätt, att detta inte framgår av räkenskaperna,&lt;br&gt;är även denna risk minimal. En revision avser kontroll av att företaget&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt skatteförfåttningama. En revisor har inte&lt;br&gt;något intresse av att kontrollera vad ett utbetalt arvode hos t.ex. ett&lt;br&gt;tidningsföretag avser. Till detta kommer den absoluta sekretess som&lt;br&gt;gäller på skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter tidningsföretaget eventuellt har avseende meddelare kan&lt;br&gt;förvaras på annan plats än tillsammans med räkenskapsmaterialet och&lt;br&gt;begäras undantagna enligt de av oss föreslagna reglerna i 3 kap. 13 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §§ TL. Sammantaget är det således även osannolikt att någon riskerar Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;att röjas som meddelare ens vid en hos utbetalaren företagen revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot risken för röjande av anonymiteten bör dessutom konsekvenserna&lt;br&gt;av en särskild skatt beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problemet med anonymitetsskyddet försvinner inte om man inför en&lt;br&gt;särskild skatt för meddelararvoden. Skatten måste ju rimligen få&lt;br&gt;kontrolleras, om än endast stickprovsvis. En sådan kontroll leder då till&lt;br&gt;att myndigheterna vid sina stickprovskontroller får en lista på &amp;quot;anonyma&amp;quot;&lt;br&gt;meddelare hos tidningen, eftersom mottagarna då är identifierade såsom&lt;br&gt;sådana. Om de däremot, såsom för närvarande är fallet, ingår i hela&lt;br&gt;kollektivet av mottagare av ersättningar för allehanda motprestationer är&lt;br&gt;det svårare att bedöma huruvida det är fråga om meddelararvode,&lt;br&gt;förfättararvode, annan arbetsprestation eller dylikt. Enda möjligheten om&lt;br&gt;man önskar ha en särskild skatt med totalt anonymitetsskydd är att&lt;br&gt;förbjuda kontroll eller omöjliggöra kontroll avseende mottagarna av&lt;br&gt;ersättningar. I sådant fäll borde skattenivån läggas på en sådan höjd att&lt;br&gt;det inte blir lockande att använda skatteformen för andra utbetalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt som bör beaktas är de betydande administrativa&lt;br&gt;problem som en särskild skatt för meddelararvoden skulle medföra, dels&lt;br&gt;för de skattskyldiga, dvs. tidningsföretag och andra utbetalare, dels för&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Skatteformen skulle sannolikt komma att tillämpas&lt;br&gt;mycket sällan och det leder till att mycket få personer kommer att ha god&lt;br&gt;kännedom hur och när skatten skall redovisas och betalas. Vidare bör&lt;br&gt;framhållas att den lag som reglerar förfärandet för punktskatter, lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, inte är helt ändamålsenlig för en&lt;br&gt;skatt som till sin karaktär radikalt avviker från övriga punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis finner vi mot bakgrund av de mycket små risker&lt;br&gt;för röjande av anonymiteten som föreligger enligt nuvarande regler och&lt;br&gt;med beaktande av de betydande olägenheterna såväl för de skattskyldiga&lt;br&gt;som från administrativ synpunkt som en särskild skatt skulle medföra att&lt;br&gt;det saknas skäl att införa en sådan skatt för meddelararvoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående lagt fram omfattande förslag som syftar&lt;br&gt;till att stärka den enskildes rättssäkerhet vid beskattningen. Utgångs-&lt;br&gt;punkten vid utformningen av förslagen om ändrade regler vid skatteutred-&lt;br&gt;ningar är att den enskildes rättssäkerhet skall stärkas utan att effek-&lt;br&gt;tiviteten i kontrollverksamheten eftersätts. Regeringen gör bedömningen&lt;br&gt;att förslagen inte medför några effektivitetsförluster. Däremot innebär&lt;br&gt;den föreslagna ordningen ett visst merarbete för skatteförvaltningen och&lt;br&gt;övergångsvis kostnader för utbildning m.m. Dessa kostnader får dock&lt;br&gt;bedömas som marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevissäkringslagen tillämpas för närvarande mellan tio och tjugo gånger&lt;br&gt;per år. Kommittén har bedömt att den nya tvångsåtgärdslagen kan&lt;br&gt;komma att tillämpas i ett femtiotal mål. Den uppskattningen förefaller&lt;br&gt;rimlig. Kostnaderna för dessa mål bör bli marginella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt kan&lt;br&gt;beräknas medföra kostnader på 10-20 milj, kr per år. Till stöd för&lt;br&gt;beräkningen har antagits att tillströmningen av inkomsttaxeringsmål&lt;br&gt;kommer att motsvara 1993 års nivå, dvs. ca 10 000 mål per år. Vidare&lt;br&gt;har antagits att de enskilda vinner bifall till sina yrkanden i 30 % av&lt;br&gt;målen och att 30 % av dessa vunna mål är ersättningsgilla. Antalet&lt;br&gt;ersättningsgilla fall blir därmed ca 900 per år (10 000 x 0,3 x 0,3). Om&lt;br&gt;genomsnittskostnaden uppskattas till 15 000 kr per mål, blir den totala&lt;br&gt;kostnaden för 900 mål ca 13 milj, kr per år. Därtill kommer ersättning&lt;br&gt;vid ärenden hos skattemyndighet, vilket har beräknats till 2,5 milj, kr per&lt;br&gt;år (500 ärenden x 5 000 kr) samt administrationskostnader och kostnader&lt;br&gt;för domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det säger sig självt att det är svårt att beräkna kostnaderna för en&lt;br&gt;reform som denna. Framför allt initialt kan antalet ansökningar komma&lt;br&gt;att att bli relativt stort. Efter hand som praxis utbildas torde antalet dock&lt;br&gt;sjunka, främst beträffande obefogade ersättningsanspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För budgetåret 1994/95 beräknar vi kostnaderna för ersättning i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt till högst 10 miljoner kronor. För detta&lt;br&gt;ändamål bör ett särskilt förslagsanslag föras upp under sjunde huvud-&lt;br&gt;titeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Lagen om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförferandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att lagen tillämpas vid revision eller&lt;br&gt;annan kontroll av att skatt, tull eller avgift tas ut enligt vissa närmare&lt;br&gt;angivna lagar. Dessa lagar motsvarar, med undantag för några justeringar&lt;br&gt;som föranletts av att vissa lagar upphävts, ändrat rubrik eller blivit&lt;br&gt;inaktuella, de lagar som nämns i 1 § bevissäkringslagen. Lagen&lt;br&gt;(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter omfettas dock&lt;br&gt;inte eftersom inte någon av de åtgärder som kan beslutas enligt tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslagen kan komma ifråga vid kontroll av stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter. Detta innebär en avvikelse i förhållande till lagrådsre-&lt;br&gt;missen. Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier har inte särskilt&lt;br&gt;nämnts då den omfettas av lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter. Med annan kontroll avses möjligheten enligt 9 §&lt;br&gt;att eftersöka och omhänderta handlingar efter föreläggande samt&lt;br&gt;möjligheten till åtgärder enligt 10 § i fell som inte nämns i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara&lt;br&gt;får föras in i eller ut ur landet enligt tullagen (1987:1065) och för&lt;br&gt;kontroll av att föreläggande enligt lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en uppräkning av de särskilda tvångsåtgärder som&lt;br&gt;kan beslutas enligt 5-10 §§ och 13 §. Paragrafen har ändrats redaktionellt&lt;br&gt;i förhållande till lagrådsremissen då möjligheten till försegling ansetts&lt;br&gt;angelägen även beträffende granskning utan föregående föreläggande om&lt;br&gt;kontrolluppgift. Bestämmelsen om försegling har därför lagts efter&lt;br&gt;bestämmelserna i 10-12 §§ om granskning utan föregående föreläggande&lt;br&gt;om kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen definieras vissa begrepp som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningsledare är den som särskilt förordnats att vara gransknings-&lt;br&gt;ledare enligt lagen. Regler om granskningsledare finns i 2 § bevissäk-&lt;br&gt;ringslagen. Enligt dessa regler är granskningsledare, förutom den som&lt;br&gt;har förordnats att vara det, även den som i sin tjänst har att övervaka&lt;br&gt;granskningen. Enligt 15 § bevissäkringslagen skall särskilt förordnad&lt;br&gt;granskningsledare anmäla vissa beslut till den som har att övervaka&lt;br&gt;granskningen. I förevarande lag föreslås inte någon sådan anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet i stället skall beslut om åtgärder enligt lagen prövas av&lt;br&gt;länsrätt. Behovet av överprövning av vissa beslut av granskningsledare&lt;br&gt;som i sin tjänst har att övervaka granskningen kvarstår därför inte. På&lt;br&gt;grund av detta och då det är angeläget att begränsa den krets som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsledares befogenheter föreslås att endast den som har ett Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;särskilt förordnande skall vara granskningsledare enligt lagen. Detta&lt;br&gt;innebär en förändring i förhållande till lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling definieras på samma sätt som i 3 kap. 11 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verks amhetslokal definieras utifrån lydelsen av förutvarande 3 kap. 10&lt;br&gt;§ TL med det tillägget att verksamhetslokaler avser utrymmen som&lt;br&gt;huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldighet&lt;br&gt;att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som&lt;br&gt;bedrivs av annan juridisk person än dödsbo. Med verksamhetslokal avses&lt;br&gt;också markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra&lt;br&gt;utrymmen som är eller kan antas vara disponerade i verksamheten.&lt;br&gt;Definitionen har utformats efter Lagrådets förslag. Transportmedel kan&lt;br&gt;t.ex. vara bilar eller järnvägsvagnar. Exempel på förvaringsplatser är&lt;br&gt;bankfack, förvaringsboxar och magasin. Till andra utrymmen hör t.ex.&lt;br&gt;postbox. Dit hör även förvar av data för automatisk informationsbe-&lt;br&gt;handling oavsett om anläggningen är portabel eller inte (jfr SOU&lt;br&gt;1992:110 s. 351 ff. och 457 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar betydelse om den som åtgärden avser äger eller hyr&lt;br&gt;utrymmet, utan det avgörande är om han på ett eller annat sätt disponerar&lt;br&gt;det. Vid tveksamhet om huruvida viss lokal disponeras av den som&lt;br&gt;åtgärden avser bör ett särskilt beslut om tvångsåtgärd mot lokalen fattas&lt;br&gt;enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar proportionalitetsregeln i 6 a § bevissäkrings-&lt;br&gt;lagen. Den har dock formulerats om utifrån lydelsen av 4 § andra stycket&lt;br&gt;lagen (1987:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.&lt;br&gt;Proportionalitetsregeln gäller för alla tvångsåtgärder som får tillgripas&lt;br&gt;enligt lagen och innebär bl.a. att en åtgärd inte får vara mer omfattande&lt;br&gt;eller pågå under längre tid än som är nödvändigt med hänsyn till&lt;br&gt;ändamålet med åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision måste i vissa fäll kunna genomföras i den reviderades&lt;br&gt;verksamhetslokaler även om den reviderade inte lämnat sitt medgivande&lt;br&gt;till det. Det grundläggande kriteriet för detta är att handlingar som&lt;br&gt;omfattas av revisionen inte utan svårighet kan granskas på någon annan&lt;br&gt;plats. Är det möjligt att hämta handlingarna kan i stället åtgärd enligt 6-&lt;br&gt;8 §§ bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårighet att genomföra revisionen på annan plats föreligger i allmänhet&lt;br&gt;om handlingarna inte utan vidare kan tas med för granskning på annan&lt;br&gt;plats eller om det är fråga om handlingar som är lagrade på ADB-&lt;br&gt;medium, och som inte enkelt kan kopieras eller tas med. Frågan om hur&lt;br&gt;mycket handlingar det skall vara innan gränsen för &amp;quot;svårighet&amp;quot; passeras&lt;br&gt;kan inte besvaras generellt, eftersom det bl.a. beror på hur handlingarna&lt;br&gt;är ordnade och om beskattningsmyndigheten är beroende av förklaringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på plats eller en fortlöpande möjlighet att stämma av uppgifter mot lager, Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;personal etc. Hos större och medelstora företag med omfattande&lt;br&gt;räkenskapsmaterial och en stor mängd affärshandlingar torde det i regel&lt;br&gt;vara svårt att utföra revisionen på annan plats än i verksamhetslokalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos små foretag med endast ett fatal verifikationer och där verksamheten&lt;br&gt;bedrivs från bostaden råder normalt det motsatta förhållandet. Gränsdrag-&lt;br&gt;ningsfrågan torde därför främst aktualiseras hos mindre företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision kan även besiktning av lokaler och byggnader, inventering&lt;br&gt;av kassa samt granskning av lager och inventarier ingå. Dessa åtgärder&lt;br&gt;måste i allmänhet ske på plats hos den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på proportionalitet i 4 § gäller både för om åtgärden över&lt;br&gt;huvud taget skall få företas och för hur den skall bedrivas samt den tid&lt;br&gt;åtgärden får pågå. Det är t.ex. tänkbart att åtgärderna i verksam-&lt;br&gt;hetslokalema kan begränsas till inventering och besiktning, medan&lt;br&gt;handlingarna granskas på annan plats. En annan möjlighet är att&lt;br&gt;granskningsledaren i ett visst skede av revisionen bedriver granskningen&lt;br&gt;i lokalerna lör att sedan fortsätta kontrollen på annan plats. Detta kan&lt;br&gt;t.ex. vara nödvändigt för att granskningsledaren skall kunna bilda sig en&lt;br&gt;uppfattning om bokföringsrutiner och bokföringens tillförlitlighet. Beslut&lt;br&gt;om granskning i verksamhetslokaler kan även begränsas till viss tid.&lt;br&gt;Skulle granskningsledaren senare märka att tiden inte räcker till, kan han&lt;br&gt;ansöka om ett nytt beslut. Förhållandena kan vara mycket skiftande och&lt;br&gt;därför fordras att domstolen (eller vid interimistiska beslut, gransknings-&lt;br&gt;ledaren) noga prövar nödvändigheten av att revisionen eller delar av&lt;br&gt;revisionen genomförs i verksamhetslokalema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ förutsättning för beslut om tvångsåtgärd enligt paragrafen&lt;br&gt;är att medgivande för revision i verksamhetslokalema visserligen&lt;br&gt;lämnats, men att den reviderade ändå inte medverkar vid revisionen i&lt;br&gt;tillräcklig omfattning. Det kan antingen vara fråga om tredska eller att&lt;br&gt;partema har olika uppfettning om hur revisionen skall bedrivas.&lt;br&gt;Domstolen får i det senare fallet mot bakgrund av de allmänna regler&lt;br&gt;som getts om hur revisioner skall bedrivas (se t.ex. 3 kap. TL) bedöma&lt;br&gt;vem som har fog för sin uppfattning och, om avgörandet utfaller till&lt;br&gt;granskningsledarens fördel, besluta om tvångsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fall där det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska de handlingar som får granskas får gransk-&lt;br&gt;ningen ske i verksamhetslokalema om kontrollen inte utan svårighet kan&lt;br&gt;ske på annan plats. Som angetts i allmänmotiveringen gäller vid&lt;br&gt;sabotagerisk att riskbedömningen skall göras efter en helhetsbedömning&lt;br&gt;men att risken skall kunna beläggas i det enskilda fellet (se avsnitt 5.6.1).&lt;br&gt;Omständigheter som kan tyda på sabotagerisk kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hot eller förtäckta hot om sabotage,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- påtaglig nervositet eller ökad aktivitet i samband med vetskap om&lt;br&gt;förestående granskning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om grunden för vägran till samverkan inte framstår som rimlig eller&lt;br&gt;endast kan ses som ett sätt att vinna tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om bolaget eller dess företrädare på annat sätt försöker att undandra sig&lt;br&gt;sina skyldigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omfattande transaktioner med oseriösa företagare,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- oklara eller konstruerade ägarförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tecken på omfattande eller avancerade skatteundandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sabotagerisk får, enligt andra stycket, revisionen genomföras utan&lt;br&gt;att den reviderade fått kännedom om att den skall ske. Det innebär att&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten kan underlåta att fullgöra den underrättelse- och&lt;br&gt;samrådsskyldighet som föreligger enligt t.ex. 3 kap. 9 och 10 §§ TL. Av&lt;br&gt;10 § andra stycket 3 förvaltningsprocesslagen (1971:291) följer att&lt;br&gt;länsrätten inte behöver underrätta den enskilde om en ansökan om åtgärd,&lt;br&gt;om det kan befäras att en underrättelse skulle avsevärt försvåra genom-&lt;br&gt;förandet av beslut i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten kan ha behov av att företa en överrasknings-&lt;br&gt;revision för att t.ex. inventera kassan eller granska lagret för att undvika&lt;br&gt;att den reviderade annars hinner justera kassan eller lagret. Kassan kan&lt;br&gt;t.ex. fyllas på med privata medel, vilka egentligen redan tagits ut ur&lt;br&gt;verksamheten eller lagret kompletteras med lånade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision i den reviderades verksamhetslokaler kan det uppkomma&lt;br&gt;problem vad avser revisionens genomförande. I normala fall bör partema&lt;br&gt;kunna lösa dem i samråd, men det kan även finnas behov av akuta&lt;br&gt;åtgärder. En sådan åtgärd är möjligheten att omhänderta handlingar som&lt;br&gt;revisorerna för tillfället granskar eller har i sin omedelbara närhet. En&lt;br&gt;annan är att eftersöka handling i verksamhetslokalema. Båda dessa åtgär-&lt;br&gt;der får beslutas av granskningsledaren (se 14 §). Eftersökning fordrar&lt;br&gt;dock att revisionen redan fått karaktär av tvångsåtgärd, dvs. att den sker&lt;br&gt;med stöd av beslut enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som beskattningsmyndigheten redan har tillgång till kan enligt&lt;br&gt;andra stycket omhändertas även om revisionen inte sker efter beslut&lt;br&gt;enligt 5 §. Om revisionen sker efter samtycke i den reviderades lokaler&lt;br&gt;och det blir fråga om att eftersöka handlingar blir det emellertid fråga om&lt;br&gt;en upptrappning av revisionens karaktär till en tvångsåtgärd. Kan&lt;br&gt;domstolens beslut om revision i verksamhetslokalema enligt 5 § inte&lt;br&gt;avvaktas får granskningsledaren fatta ett interimistiskt beslut enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revisionen inte genomförs i den reviderades verksamhetslokaler kan&lt;br&gt;beslut om åtgärd enligt 6 § inte komma ifråga. Även när revisionen inte&lt;br&gt;genomförs i den reviderades verksamhetslokaler kan det emellertid finnas&lt;br&gt;behov av att eftersöka och omhänderta handlingar. Handlingar kan&lt;br&gt;behöva hämtas i verksamhetslokalema om handlingar som får granskas&lt;br&gt;vid revisionen inte lämnas över till revisorn efter föreläggande (tredska)&lt;br&gt;eller om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att&lt;br&gt;undanhålla eller förvanska de handlingar som får granskas (sabotagerisk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs undantag för normal underrättelse- och samråds-&lt;br&gt;skyldighet om sabotagerisk föreligger (jfr 5 § andra stycket). Av 10 §&lt;br&gt;andra stycket 3 förvaltningsprocesslagen (1971:291) följer att länsrätten&lt;br&gt;inte behöver underrätta den enskilde om en ansökan om åtgärd, om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan befäras att en underrättelse skulle avsevärt försvåra genomförandet Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;av beslut i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Handlingar&lt;br&gt;som omfattas av revision får, under de förutsättningar som anges i 7 §,&lt;br&gt;eftersökas och omhändertas i lokal, på förvaringsplats eller i annat&lt;br&gt;utrymme, som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att anta att handlingarna finns i lokalen, på&lt;br&gt;förvaringsplatsen eller i utrymmet. I fäll som avses i paragrafen gäller 7&lt;br&gt;§ andra stycket. Handlingar som inte finns i den reviderades verksam-&lt;br&gt;hetslokaler kan t.ex. finnas hos en revisor eller i bostaden hos en&lt;br&gt;företagsledare. Beträffände vad som menas med verksamhetslokaler (se&lt;br&gt;3 §). Granskningsledarens befogenhet att fetta interimistiskt beslut får&lt;br&gt;endast avse verksamhetslokaler (se 15 §) och kan därför avse t.ex.&lt;br&gt;handlingar som förvaras i en revisors verksamhetslokaler, men aldrig&lt;br&gt;sådana som förvaras i en bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som utformats i enlighet med Lagrådets förslag, föreskrivs&lt;br&gt;att i annat fell än som avses i 7 eller 8 § får handlingar eftersökas och&lt;br&gt;omhändertas för granskning även hos den som förelagts att lämna ut&lt;br&gt;handling, t.ex. enligt 3 kap. 5 § TL, om föreläggandet inte följts. Det&lt;br&gt;måste dock finnas en särskild anledning att anta att de begärda hand-&lt;br&gt;lingarna finns hos den förelagde. Med uttrycket &amp;quot;särskild anledning att&lt;br&gt;anta&amp;quot; avses att det skall finnas något som talar för att handlingarna finns&lt;br&gt;där och att eftersökandet inte ingår i ett mer planlöst letande. Beviskravet&lt;br&gt;har inte satts högt och bör i praktiken, om föreläggandet avser en speciell&lt;br&gt;handling, ha uppfyllts redan när beskattningsmyndigheten beslutat om&lt;br&gt;föreläggandet. Först om den förelagde invänder att handlingen inte finns&lt;br&gt;hos honom ställs frågan på sin spets och får då avgöras efter en&lt;br&gt;helhetsbedömning av de uppgifter som kommit fram. Propor-&lt;br&gt;tionalitetsprincipen kommer här att ha stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får även hämta handlingar enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna paragraf om föreläggande om kontrolluppgift som&lt;br&gt;avser handlingar inte fullgjorts (jfr 3 kap. 50 a § LSK, 3 kap. 5 § LPP,&lt;br&gt;75 a § tullagen och 17 kap. 5 § ML). Däremot ger bestämmelsen inte&lt;br&gt;stöd för att tillämpa tvångsåtgärdslagen i övriga fell vid föreläggande att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift enligt lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 11 § i lagrådsremissen (se kommentaren till 2&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen följer att granskning får ske utan föregående föreläg-&lt;br&gt;gande om kontrolluppgift enligt de i bestämmelsen angivna paragraferna.&lt;br&gt;Granskningen avser, till skillnad mot revision, kontroll av annan än den&lt;br&gt;som granskas. För att åtgärden skall komma i fråga krävs att det finns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett betydande utredningsintresse for sådan kontroll och skäl att anta att Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;utredningen skulle försvåras av ett föreläggande. Som exempel på när det&lt;br&gt;kan befäras att utredningen kan försvåras av ett föreläggande kan nämnas&lt;br&gt;om det finns risk att den förelagde saboterar utredningen själv eller&lt;br&gt;genom att varsko den som uppgifterna avser. Beviskravet för detta bör&lt;br&gt;sättas relativt lågt. Det bör räcka med en allmän bedömning av om&lt;br&gt;uppgifterna är av sådan art att sabotagerisk typiskt sett kan antas&lt;br&gt;föreligga. Det är således inte nödvändigt med en mer konkret sabotage-&lt;br&gt;risk i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om utredningen försvåras&lt;br&gt;av ett föreläggande bör även tidsaspekter beaktas. Särskilt markerat är&lt;br&gt;detta vid mervärdesskatteutbetalningar, där skattemyndigheten måste&lt;br&gt;betala ut överskjutande mervärdesskatt skyndsamt, men kontrollen bakåt&lt;br&gt;i flera led kan ta månader om skattemyndigheten måste använda&lt;br&gt;föreläggandeformen. Bestämmelsen innebär således att riskbedömningen&lt;br&gt;tonats ned medan en ökad betydelse lagts på utredningsintresset vilket i&lt;br&gt;allmänhet är lättare att påvisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fordras även att det finns en särskild anledning att anta att&lt;br&gt;handlingar av betydelse för kontrolluppgifitsskyldigheten kommer att&lt;br&gt;påträffas hos den som åtgärden avser. Om en åtgärd övervägs t.ex. mot&lt;br&gt;en leverantör eller en kund till den som beskattningsmyndigheten behöver&lt;br&gt;uppgifter om, finns det normalt anledning att anta att handlingar också&lt;br&gt;finns hos leverantören eller kunden. Ar t.ex. en VVS-firma verksam på&lt;br&gt;en viss ort, där det finns en stor leverantör av VVS-material kan det vara&lt;br&gt;skäl nog att anta att leverantören också levererar material till VVS-&lt;br&gt;firman. Kravet har inte satts särskilt högt, men markerar att åtgärden inte&lt;br&gt;skall komma ifråga vid ett mer planlöst letande efter något som kan vara&lt;br&gt;av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning utan föregående föreläggande att lämna kontrolluppgift&lt;br&gt;skall liksom vid andra tvångsåtgärder alltid proportionalitetshänsyn tas.&lt;br&gt;Detta aktualiseras särskilt om en sådan kontroll övervägs mot en icke&lt;br&gt;bokföringsskyldig person och dennes bostad. I dessa fall bör det finnas&lt;br&gt;starka skäl för att företa en granskning utan föregående föreläggande. En&lt;br&gt;sådan möjlighet torde emellertid inte helt kunna undvaras t.ex. om det&lt;br&gt;finns anledning att anta att felska eller i övrigt felaktiga fekturor ställts&lt;br&gt;ut för att skapa oriktiga avskrivningsunderlag eller användas i mervärdes-&lt;br&gt;skattehän seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen syftar till att fä fram uppgifter för kontroll av viss person&lt;br&gt;eller viss typ av rättshandling och omfettar räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten. Avser kontrollen en viss person får&lt;br&gt;således handlingar som har anknytning till rättshandling mellan den som&lt;br&gt;granskas och denne person granskas. Avser kontrollen en viss typ av&lt;br&gt;rättshandling får alla handlingar med anknytning till just den typen av&lt;br&gt;rättshandling granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att åtgärd enligt första stycket omfettar även&lt;br&gt;befogenhet att eftersöka och omhänderta handling som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att granskningen får ske i verksamhetslokalema&lt;br&gt;om de handlingar som skall granskas inte utan svårighet kan granskas på&lt;br&gt;annan plats. Rekvisitet &amp;quot;inte utan svårighet kan granskas på annan plats&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är detsamma som i 5 §. Hos fysiska personer som inte är näringsidkare Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;får således endast handlingar eftersökas och omhändertas. Själva&lt;br&gt;granskningen skall däremot ske på annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 12 § i lagrådsremissen (se kommentaren till 2&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att det i ett beslut om åtgärd enligt 11 § inte&lt;br&gt;alltid behöver anges identiteten på den som uppgifter söks om eller de&lt;br&gt;uppgifter som söks. Särskilda skäl torde framför allt föreligga när&lt;br&gt;kontrollen endast utgör en mindre del av en större utredning och det är&lt;br&gt;angeläget av kontrolleffektivitetsskäl att så mycket som möjligt hålls&lt;br&gt;hemligt tills vidare eller då det är fråga om att kontrollera en kedja av&lt;br&gt;rättshandlingar och det är oklart var kedjan slutar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 13 § i lagrådsremissen (jfr kommentaren till 2&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att en åtgärd enligt 10 § inte får beslutas för att&lt;br&gt;samla in uppgifter som en förberedande åtgärd för kontroll av andra än&lt;br&gt;den som granskas. Uttrycket &amp;quot;samla in uppgifter som en förberedande&lt;br&gt;åtgärd för kontroll av andra&amp;quot; har hämtats från nuvarande 3 kap. 8 §&lt;br&gt;tredje stycket TL som tar sikte på den revisionsform som benämns&lt;br&gt;generell revision eller förberedande åtgärdsrevision. Med en sådan avses&lt;br&gt;enligt förarbetena (prop. 1987/88:65 s. 39) &amp;quot;en uppgiftsinsamling som&lt;br&gt;gäller ett större antal personer och som t.ex. har till syfte att ge&lt;br&gt;skattemyndigheten ett underlag för s.k. urvalsrevisioner&amp;quot;. Åtgärd enligt&lt;br&gt;10 § kan således inte beslutas om de insamlade uppgifterna enbart avses&lt;br&gt;utgöra ett grundmaterial på vilket en kontrollaktion skall baseras.&lt;br&gt;Däremot kan uppgiftsinsamlingen gälla ett stort antal personer under&lt;br&gt;förutsättning att uppgifterna skall användas direkt för kontroll av dessa&lt;br&gt;och inte enbart utgör ett material som ligger till grund för t.ex. en&lt;br&gt;kontrollaktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras av 10 § i lagrådsremissen (se kommentaren till 2&lt;br&gt;§). Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försegling av lokal, utrymme eller förvaringsplats får ske när&lt;br&gt;handlingar under revision eller granskning utan föregående föreläggande&lt;br&gt;om kontrolluppgift inte kan föras från platsen och det kan befäras att de&lt;br&gt;annars undanhålls eller förvanskas. Riskrekvisitet är här &amp;quot;kan befäras&amp;quot;,&lt;br&gt;vilket anger ett lägre krav på bevisningen avseende risken än &amp;quot;påtaglig&lt;br&gt;risk&amp;quot; och &amp;quot;särskild anledning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försegling kan även bli aktuell om beskattningsmyndigheten har berett&lt;br&gt;sig tillträde till lokaler med stöd av 9 och 10 §§ för att hämta hand-&lt;br&gt;lingar, men alla handlingar inte omedelbart kan föras från platsen och det&lt;br&gt;kan befäras att de annars undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om försegling lättas enligt 14 § av granskningsledaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att alla tvångsåtgärder skall beslutas av länsrätten på&lt;br&gt;ansökan av granskningsledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som anges i 6 § och som samtliga rör åtgärder i verksam-&lt;br&gt;hetslokaler får emellertid beslutas av granskningsledaren, eftersom de&lt;br&gt;vanligen måste fättas snabbt och på plats hos den reviderade. Detsamma&lt;br&gt;gäller beslut om försegling enligt 13 §. När granskningsledaren fettat&lt;br&gt;beslutet kan den reviderade dock överklaga beslutet till länsrätten (jfr 29&lt;br&gt;§). Länsrätten kan också begränsa omfattningen av åtgärden exempelvis&lt;br&gt;till viss tid eller besluta att den skall omprövas efter viss tid. Detta kan&lt;br&gt;t.ex. bli aktuellt vid försegling, en långvarig revision eller beslag av&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fell där länsrätten normalt skall fetta beslut kan granskningsledaren&lt;br&gt;enligt första stycket fatta ett interimistiskt beslut om tvångsåtgärd om det&lt;br&gt;finns en påtaglig risk att handlingar som har betydelse för kontrollen&lt;br&gt;undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fetta sitt beslut. Eftersom&lt;br&gt;ett beslut av länsrätten normalt bör kunna erhållas inom något eller några&lt;br&gt;dygn torde länsrättens beslut endast i undantagsfall inte kunna avvaktas,&lt;br&gt;särskilt som den enskilde vid sabotagerisk vanligtvis inte vet om att en&lt;br&gt;kontroll skall ske. Om beskattningsmyndigheten t.ex. redan utför revision&lt;br&gt;hos den reviderade (med samtycke) och den reviderade uppträder på ett&lt;br&gt;sätt som ger grund för att anta att han håller på att undanskaffe eller&lt;br&gt;förstöra material kan det emellertid finnas skäl att fetta ett interimistiskt&lt;br&gt;beslut om tvångsåtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger granskningsledaren att omedelbart underställa länsrätten&lt;br&gt;beslutet. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om åtgärden skall bestå.&lt;br&gt;Den mot vilken åtgärden beslutats skall beredas tillfälle att yttra sig,&lt;br&gt;såvida inte omständigheter som anges i 10 § andra stycket förvaltnings-&lt;br&gt;processlagen (1971:291) föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall insamlade uppgifter förstöras om åtgärden&lt;br&gt;inte skall bestå. Att omhändertagna handlingar skall återlämnas får anses&lt;br&gt;följa av allmänna rättsgrundsatser och någon särskild bestämmelse om&lt;br&gt;detta har inte bedömts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats på det sätt Lagrådet föreslagit. Se vidare&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 13 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 14 och 14 b §§ TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats på det sätt Lagrådet föreslagit. Se vidare&lt;br&gt;kommentaren till 3 kap. 14 a § TL. Angående begreppen tekniska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hjälpmedel och sökbegrepp, se kommentaren till 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens första mening motsvarar i huvudsak 21 § bevissäkrings-&lt;br&gt;lagen. Andra meningen tar sikte på den situationen att granskningen av&lt;br&gt;en handling har påböljats innan den enskilde begär att den skall undantas.&lt;br&gt;Om beskattningsmyndigheten går med på detta kommer inte något beslut&lt;br&gt;om undantagande att fattas. Även i dessa fell när parterna kommit&lt;br&gt;överens om att en handling eller del av en handling skall undantas skall&lt;br&gt;inte de undantagna uppgifterna återges eller åberopas i skatteutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvaltningslagen (1986:223) och förvaltningsprocesslagen (1971:291)&lt;br&gt;finns regler om hur beslut skall vara utformade och de gäller även vid&lt;br&gt;beslut om åtgärder enligt denna lag. Till beslutet skall emellertid även&lt;br&gt;fogas uppgift om möjligheterna att undanta handling samt vad som enligt&lt;br&gt;21-23 §§ gäller vid verkställighet, t.ex. rätten att närvara och att tillkalla&lt;br&gt;ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket &amp;quot;den som berörs av beslutet&amp;quot; avses främst den hos vilken&lt;br&gt;åtgärden verkställs och den reviderade när åtgärden verkställs hos den&lt;br&gt;reviderades revisor eller i annan lokal för att söka efter den reviderades&lt;br&gt;räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om åtgärd enligt lagen verkställs av kronofogdemyndigheten.&lt;br&gt;Verkställighet sker på begäran av granskningsledaren. Granskningsleda-&lt;br&gt;ren får dock verkställa åtgärd i verksamhetslokaler, om det kan ske&lt;br&gt;obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffende åtgärd som grundar sig på tullagen (1987:1065) har&lt;br&gt;tullmyndighet samma befogenheter som kronofogdemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om åtgärder enligt lagen får verkställas omedelbart, om inte&lt;br&gt;annat följer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast när det finns särskilda skäl, t.ex. när åtgärden riktar sig mot en&lt;br&gt;kvällsöppen restaurang, får beslutet verkställas mellan kl. 19.00 och&lt;br&gt;08.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påböijas verkställigheten inte inom en månad från den dag då beslutet&lt;br&gt;fettades förfaller beslutet. Bestämmelsen motiveras av att ett beslut om&lt;br&gt;tvångsåtgärder skall grundas på aktuella omständigheter för att få&lt;br&gt;verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har i enlighet med Lagrådets förslag angivits att ett&lt;br&gt;beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller omedel-&lt;br&gt;bart om inte annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas eller annan som&lt;br&gt;berörs av beslutet, skall, om inte annat har föreskrivits, före verkställan-&lt;br&gt;det ha underrättats om beslutet samt beretts tillfälle att själv eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behörig företrädare närvara samt tillkalla ombud eller biträde. Det krävs Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;därvid ingen formell delgivning enligt delgivningslagen (1970:428). Ar&lt;br&gt;den hos vilken åtgärden verkställs på annan ort räcker det med att han&lt;br&gt;underrättas om beslutet samt de upplysningar som skall fogas till detta&lt;br&gt;per telefon. Med annan som berörs av beslutet avses t.ex. den reviderade&lt;br&gt;om åtgärden verkställs hos någon annan. Regler om undantag från&lt;br&gt;underrättelseskyldigheten finns i 20 § och i fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Får myndigheten inte kontakt med den som skall underrättas om&lt;br&gt;beslutet får enligt andra stycket beslutet verkställas endast om det finns&lt;br&gt;synnerliga skäl. Sådana skäl kan t.ex. föreligga om den som beslutet&lt;br&gt;skall verkställas hos håller sig gömd eller det är uppenbart att han&lt;br&gt;medvetet gjort sig oanträffbar. Detsamma gäller när någon företrädare&lt;br&gt;för ett företag inte finns att tillgå eller den hos vilken åtgärden skall&lt;br&gt;genomföras uppehåller sig utomlands och inte kan nås under längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att verkställigheten inte får påböijas förrän&lt;br&gt;de som har rätt att närvara haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte om åtgärden därigenom fördröjs i väsentlig omfattning eller om&lt;br&gt;det finns en påtaglig risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.&lt;br&gt;Beskattningsmyndigheten bör normalt kunna ge dem som har rätt att&lt;br&gt;närvara någon eller några timmars frist för att inställa sig, men hänsyn&lt;br&gt;bör tas till vad som i det enskilda fallet är rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket tillämpas inte de nyss nämnda bestämmelserna när&lt;br&gt;en handling skall omhändertas enligt 6 §. Den som berörs av beslutet&lt;br&gt;skall dock underrättas om åtgärden omedelbart efter det att beslutet&lt;br&gt;verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 14 § bevissäkringslagen. Paragrafen har&lt;br&gt;även i syfte att klargöra kronofogdemyndighetens befogenheter kom-&lt;br&gt;pletterats med regler motsvarande 7 kap. 14 § konkurslagen (1987:672).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att även förvaringsmaterial får tas med när&lt;br&gt;handlingar omhändertas för granskning på annan plats. Syftet med detta&lt;br&gt;är att handlingarna inte skall förvaras osorterade, utan i den ordning och&lt;br&gt;pärm eller mapp som de förvarats i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § avses med handling även sådan framställning som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har motiverats av att handlingar inte skall&lt;br&gt;kunna undgå läsning. I regel torde granskningsledaren förfoga över eller&lt;br&gt;kunna skaffa fram nödvändig utrustning för att kunna läsa handlingar,&lt;br&gt;t.ex. AD B-utrustning eller utrustning för att kunna läsa handlingar på&lt;br&gt;mikrofische. Inträffar det någon gång att han inte förfogar över sådan&lt;br&gt;utrustning och handlingarna inte kan granskas i verksamhetslokalema, får&lt;br&gt;även den tekniska utrustningen tas med om det finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;detta. Detta krav innebär att det skall vara fråga om mycket speciella&lt;br&gt;situationer och att det inte skall finnas någon rimlig möjlighet för&lt;br&gt;granskningsledaren att på annat sätt ordna med teknisk utrustning. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän utgångspunkt här, liksom vid tillgripande av andra tvångsmedel, Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;är dock att beskattningsmyndigheten skall försöka att minimera skadan&lt;br&gt;för den enskilde. En avvägning måste därför göras mellan behovet av att&lt;br&gt;granskningen görs utanför verksamhetslokalema och det men den&lt;br&gt;enskilde utsätts för genom att under granskningen bli av med teknisk&lt;br&gt;utrustning (jfr 4 §). Beträffande begreppet tekniskt hjälpmedel, se nedan&lt;br&gt;under 25 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall exemplar av upptagningen lämnas kvar, om&lt;br&gt;granskningsledaren tar med data för automatisk databehandling, t.ex.&lt;br&gt;magnetband eller disketter med bokföring eller andra handlingar (jfr SOU&lt;br&gt;1992:110 s. 643).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. Som Lagrådet&lt;br&gt;anför i sitt yttrande bör begreppet tekniskt hjälpmedel ges en vid&lt;br&gt;betydelse, under begreppet bör falla s.k. hårdvara som datorer, ter-&lt;br&gt;minaler, maskiner för läsning av mikrofische m.m. Hit bör också&lt;br&gt;hänföras s.k. mjukvara dvs. dataoperativsystem, bokföringsprogram,&lt;br&gt;revisionsprogram och andra program som behövs för att granska ett&lt;br&gt;material som finns lagrat på disk eller annat medium som bara kan läsas&lt;br&gt;med hjälp av ADB. Utanför begreppet tekniskt hjälpmedel bör falla&lt;br&gt;&amp;quot;sökbegrepp&amp;quot;. Därmed torde förstås att sökfunktionen i ett datorprogram&lt;br&gt;används t.ex. så att en granskare frågar efter alla transaktioner i&lt;br&gt;räkenskapsmaterialet som avser viss person eller visst slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser att stärka integritets- och datasäkerhetsskyddet&lt;br&gt;och har i stort hämtats från Datastraffrättsutredningens betänkande, SOU&lt;br&gt;1992:110 s. 641 ff. Den innehåller en proportionalitetsprincip som&lt;br&gt;utformats med hänsyn till ADB-miljön. Endast de tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;och sökbegrepp får användas som behövs för att tillgodose ändamålet&lt;br&gt;med revisionen. Detta får, som Lagrådet påpekat, till resultat att endast&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för ändamålet med åtgärden får tas fram. Den&lt;br&gt;i lagrådsremissen föreslagna andra meningen i första stycket är således&lt;br&gt;överflödig. Vidare finns ett absolut förbud mot granskning via telenät,&lt;br&gt;dvs. via modem mellan företagets och myndighetens datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska hjälpmedel hos den som åtgärden verkställs hos får användas&lt;br&gt;endast om det är nödvändigt. Verkställande myndighet kan t.ex. begära&lt;br&gt;hjälp att få en kopia på visst material, vilken tas fram medan myn-&lt;br&gt;dighetens tjänsteman är närvarande. Medverkar inte den som åtgärden&lt;br&gt;verkställs hos eller om en noggrannare kontroll måste företas för att&lt;br&gt;tjänstemannen skall kunna förvissa sig om att myndigheten har fått&lt;br&gt;tillgång till allt material som åtgärden avser, får myndigheten dock själv&lt;br&gt;använda den tekniska utrustningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 2-4 och 6 §§ lagen (1987:1231) om automatisk data-&lt;br&gt;behandling vid taxeringsrevision, m.m. innebär att Datainspektionen&lt;br&gt;utövar tillsyn över att granskning som sker med automatisk databe-&lt;br&gt;handling inte medför otillbörligt intrång i personlig integritet och får&lt;br&gt;meddela föreskrifter i särskilda fell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och annat som omhändertagits skall återlämnas så snart de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte längre behövs. Att åtgärd inte får pågå längre tid än vad som är&lt;br&gt;nödvändigt följer av proportionalitetsprincipen. Efter det att t.ex. en&lt;br&gt;revision slutförts kan räkenskaper och andra omhändertagna handlingar&lt;br&gt;vanligtvis återlämnas, särskilt om revisionen inte föranlett några&lt;br&gt;anmärkningar. I den mån det finns anledning att anta att vissa handlingar&lt;br&gt;kan få betydelse i bevishänseende vid eftertaxering, annat omprövnings-&lt;br&gt;ärende eller en följande process i domstol måste dock vissa handlingar&lt;br&gt;kunna kvarhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar inte åklagarmyndighets behov av att få tillgång&lt;br&gt;till handling under ett skattebrottmål. I den mån skattemyndigheten inte&lt;br&gt;längre har anledning att kvarhålla handlingen kan emellertid åklagar-&lt;br&gt;myndigheten ta en sådan handling i beslag enligt rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket fattas ett beslut om återlämnande av handlingar av&lt;br&gt;granskningsledaren. Beslutet kan, enligt 29 §, överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om åtgärd verkställts skall ett verkställighetsbevis utfärdas&lt;br&gt;(jfr 24 § bevissäkringslagen) och tillställas den hos vilken åtgärden&lt;br&gt;genomförts eller annan som berörs av åtgärden. Har t.ex. bokföring&lt;br&gt;omhändertagits hos en företagsrevisor skall både revisorn och den vars&lt;br&gt;handlingar omhändertagits ha ett sådant bevis. Förutom uppgifter om när&lt;br&gt;och var åtgärden verkställts, skall beviset innehålla uppgifter om vilka&lt;br&gt;som var närvarande samt annat av betydelse som förekommit vid&lt;br&gt;verkställandet. Med annat av betydelse avses t.ex. om det varit nödvän-&lt;br&gt;digt att bryta lås eller annars företa något som orsakat skada på&lt;br&gt;egendom. Har den hos vilken åtgärden verkställts framfört invändningar&lt;br&gt;eller försökt att hindra verkställigheten bör detta också noteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingar endast hämtats vid ett visst tillfälle torde det inte vålla&lt;br&gt;några problem att notera dessa uppgifter. Pågår en revision efter beslut&lt;br&gt;enligt 6 § under flera månader är inte avsikten att vaije person som&lt;br&gt;funnits i lokalerna skall noteras. Förutom vad som förekommit vid det&lt;br&gt;första besöket bör viktigare händelser noteras i form av en enklare&lt;br&gt;dagbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingar omhändertagits skall beviset innehålla en förteckning&lt;br&gt;över dessa. Detta kan t.ex. om det är fråga om ett antal pärmar med&lt;br&gt;räkenskapsmaterial ske genom en anteckning om antalet pärmar, vad de&lt;br&gt;innehåller och eventuella andra uppgifter som beskriver materialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar forumbestämmelsen i 26 § bevissäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskildes möjligheter att överklaga granskningsledarens beslut har&lt;br&gt;samlats i första stycket. Bestämmelsen motsvarar delar av 14 § andra&lt;br&gt;stycket och 25 § andra stycket i lagrådsremissens lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en åtgärd hävs helt eller delvis, skall handlingar som omhänder-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits återställas. Länsrätten får även enligt andra stycket besluta att Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;insamlade uppgifter skall förstöras om rätten ändrar ett beslut enligt 6 §&lt;br&gt;helt eller delvis. Det kan t.ex. vara fråga om fotokopierat material,&lt;br&gt;kopior av ADB-handlingar och skattemyndighetens anteckningar som&lt;br&gt;innehåller uppgifter från sådant material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillkommit med anledning av Lagrådets yttrande för att&lt;br&gt;klargöra att det allmänna får överklaga länsrättens beslut enligt lagen (se&lt;br&gt;avsnitt 5.6.1). Visserligen torde redan av allmänna principer följa att det&lt;br&gt;allmänna har rätt att överklaga t.ex. länsrättens beslut att bifålla en&lt;br&gt;begäran om undantagande av handlingar. Mer oklart är om det föreligger&lt;br&gt;en överklaganderätt för det allmänna i fråga om beslut som underställts&lt;br&gt;länsrättens prövning enligt 15 §. Det är således befogat med en regel för&lt;br&gt;att klaigöra att en sådan överklaganderätt föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det allmänna avses den myndighet eller person som får överklaga&lt;br&gt;skatte- eller avgifitsbeslut enligt de materiella författningarna t. ex.&lt;br&gt;skattemyndighet eller i förekommande fell allmänt ombud. Över-&lt;br&gt;klagandemöjligheten har således inte knutits till granskningsledaren som&lt;br&gt;sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket hänvisas till bestämmelserna i 6 kap. 15-17 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om företrädare för det allmänna beträffande&lt;br&gt;skatt eller avgift som tas ut enligt vissa av de i 1 § första stycket angivna&lt;br&gt;lagarna. RSV är således ensam behörig att föra talan i Regeringsrätten&lt;br&gt;i mål enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att bestämmelserna i utsökningsbalken om talan mot&lt;br&gt;utmätning i allmänhet skall tillämpas i fråga om överklagande av&lt;br&gt;kronofogdemyndighetens beslut eller åtgärd enligt lagen. Av detta följer&lt;br&gt;bl.a. att tingsrätt som första instans har att pröva verkställighetsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Taxeringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har förtydligats så att det klart framgår att den&lt;br&gt;också gäller den som kan antas vara skattskyldig. Stycket har dessutom&lt;br&gt;kompletterats med en bestämmelse om att skattemyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den skattskyldige eller den som kan antas vara skattskyldig att&lt;br&gt;lämna över en kopia av en handling i stället för en originalhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde det ofta vara smidigare för den förelagde att&lt;br&gt;tillhandahålla en kopia i stället för att behöva skicka oiginalhandlingen&lt;br&gt;eller att vid ett personligt besök visa upp handlingen. För skattemyn-&lt;br&gt;digheten kan det också i många fell vara en fördel att slippa ta hand om&lt;br&gt;originalhandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifieringen av handlingar som får granskas enligt tidigare andra Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;stycket har tagits bort. Någon ändring i sak är inte åsyftad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts. Regler om handlingar och uppgifter som skall&lt;br&gt;undantas från föreläggande att visa upp handling eller lämna uppgift&lt;br&gt;föreslås i 3 kap. 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om taxeringsrevision. Taxeringsrevi-&lt;br&gt;sion kan i fortsättningen endast ske för kontroll av att egen deklarations-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet enligt lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter har fullgjorts. Den förutvarande bestämmelsens andra&lt;br&gt;och tredje stycken - som innehöll regler om revision hos tredjeman m.m.&lt;br&gt;- har utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får ske hos den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldiga och den som är eller kan antas vara skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper samt annan juridisk person än dödsbo. Andra deklarations-&lt;br&gt;eller uppgiftsskyldiga omfettas inte längre av taxeringsrevisionsinstitutet.&lt;br&gt;De kan emellertid föreläggas att lämna uppgifter eller handlingar enligt&lt;br&gt;5 §. Förbudet mot att göra revision hos myndigheter har tagits bort (se&lt;br&gt;avsnitt 5.3.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omständigheten att någon inte avlämnat deklaration eller uppgifter&lt;br&gt;utgör inte något hinder mot revision, men bestämmelsen fordrar att den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige skall ha hunnit fullgöra skyldigheten på ett riktigt sätt&lt;br&gt;innan revision inleds. Det innebär att en revision enligt huvudregeln inte&lt;br&gt;får påböijas förrän självdeklarationen skall vara avlämnad (2 kap. 28 §&lt;br&gt;LSK) eller den tidpunkt då beviljat anstånd enligt bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter löpt ut. Obligatoriska kon-&lt;br&gt;trolluppgifter skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret (3&lt;br&gt;kap. 58 § LSK). En kontrolluppgiftsrevision kan således påböijas först&lt;br&gt;därefter. Vid revision av uppgiftsskyldighet efter föreläggande skall tiden&lt;br&gt;för fullgörande enligt föreläggandet ha löpt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag från denna regel finns i andra stycket. En revision får&lt;br&gt;påböijas även innan deklaration skall avlämnas, om revisionen kan antas&lt;br&gt;bli omfettande och det beskattningsår som skall kontrolleras har gått ut.&lt;br&gt;I praktiken blir regeln tillämplig vid revision av stora företag som kräver&lt;br&gt;en hel del förarbete innan skattemyndigheten kan bölja granska bokfö-&lt;br&gt;ringen. Det fordras dock att revisionen bedrivs på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;inte onödigt hindrar boksluts- eller deklarationsarbetet. De handlingar&lt;br&gt;som behövs för detta arbete får således inte omhändertas eller på annat&lt;br&gt;sätt göras oåtkomliga (jfr 10 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nya första stycket skall ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade innan revisionen verkställs. Stycket&lt;br&gt;innehåller också bestämmelser om vad ett beslut om taxeringsrevision&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall innehålla. Beslutet skall innehålla uppgifter om ändamålet med Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;revisionen t.ex. om det är fråga om en kontrolluppgiftsrevision eller&lt;br&gt;vilka skatter som skall kontrolleras. Beslutet skall även innehålla uppgift&lt;br&gt;om möjligheten att undanta handlingar och uppgifter enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges den centrala regeln att en revision skall&lt;br&gt;bedrivas i samverkan med den som revideras och göras på ett sådant sätt&lt;br&gt;att den inte onödigt hindrar verksamheten. Revisioner som enbart sker&lt;br&gt;med stöd av taxeringslagen skall alltid bedrivas i samverkan med den&lt;br&gt;reviderade. Endast om åtgärder enligt tvångsåtgärdslagen eller om vite&lt;br&gt;aktualiseras kan samverkansförferandet frångås och åtgärder vidtas under&lt;br&gt;de förutsättningar som anges i den lagen. Angående Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter på utformningen av första stycket se avsnitt 5.3.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både den reviderade och revisorn har mycket att vinna på att revisionen&lt;br&gt;bedrivs under samverkan. Revisorn och den reviderade bör därför&lt;br&gt;planera revisionens genomförande med hänsyn till båda parters&lt;br&gt;önskemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsens andra och tredje stycken, liksom i 11 och 12 §§, ges&lt;br&gt;några allmänna riktlinjer för hur en revision skall bedrivas. Reglerna&lt;br&gt;utgör ramar for parternas befogenheter och åligganden. Att mer i detalj&lt;br&gt;reglera förfärandet är inte lämpligt då förhållandena kan skifta avsevärt&lt;br&gt;i praktiken och då revisorn och den reviderade måste ha möjlighet att&lt;br&gt;inom samverkansförferandet komma fram till en lämplig ordning för&lt;br&gt;revisionens genomförande under hänsynstagande till omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet. Reglerna har en dubbel betydelse då de genom att&lt;br&gt;ange ramarna för taxeringsrevisioner kan tjäna till ledning för om&lt;br&gt;tvångsåtgärder skall tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olägenheter som skattemyndigheterna ibland noterat genom att det&lt;br&gt;kan ta veckor att få fram handlingar eller upplysningar som normalt bör&lt;br&gt;kunna tas fram omedelbart eller under några dagar, benor ofta på att den&lt;br&gt;reviderade inte avsatt tillräckliga resurser för revisionen. Generellt sett&lt;br&gt;utgör inte bristande resurser ett godtagbart skäl för att inte medverka i&lt;br&gt;erforderlig omfettning. Det kan inte helt undvikas att en revision innebär&lt;br&gt;visst besvär och vissa kostnader för den reviderade. På samma sätt som&lt;br&gt;det är en medborgerlig skyldighet att lämna uppgifter till ledning för&lt;br&gt;beskattningen är den enskilde skyldig att i skälig omfettning medverka&lt;br&gt;vid kontroll av dessa uppgifter. Samtidigt är det viktigt att revisorn&lt;br&gt;uppträder korrekt och ställer rimliga krav på den reviderade innan&lt;br&gt;tvångsåtgärder övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får enligt andra stycket ske hos den reviderade om han&lt;br&gt;medger det. Eftersom det är skattemyndigheten som tar initiativet och&lt;br&gt;som vet vad en revision normalt kräver för åtgärder är det naturligt att&lt;br&gt;myndigheten tar ställning till om revisionen behöver bedrivas i den&lt;br&gt;reviderades lokaler och, om myndigheten anser att så bör ske, föreslår&lt;br&gt;den reviderade detta och inhämtar hans medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade efter hand ändrar inställning till att revisionen sker&lt;br&gt;i verksamhetslokalema men skattemyndigheten ändå bedömer det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt att revisionen sker där innebär det att revisionen inte längre Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;sker under samverkan. För att revisionen skall få fortsätta i verksam-&lt;br&gt;hetslokalema krävs därför ett beslut enligt 5 § tvångsåtgärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller revision av större företag är det uppenbart att revisionen&lt;br&gt;måste genomföras i verksamhetslokalema. När det gäller små företag&lt;br&gt;med blygsam omfattning är det däremot knappast önskvärt att revisionen&lt;br&gt;sker hos den reviderade. Ibland kan det även vara så att endast vissa&lt;br&gt;delar av revisionen behöver göras i verksamhetslokalema. Granskning av&lt;br&gt;bokföring behöver t.ex. inte alltid ske i verksamhetslokaler medan&lt;br&gt;inventering av kassa och granskning av inventarier och lager normalt&lt;br&gt;måste ske där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan den reviderade ha ett intresse av att granskningen utförs&lt;br&gt;i hans lokaler, trots att revisorn inte har föreslagit det. Det kan t.ex.&lt;br&gt;gälla känsliga handlingar som den reviderade inte vill undanta från&lt;br&gt;revisionen eller som inte kan undantas, men som han anser ändå inte bör&lt;br&gt;lämna verksamhetslokalema, t.ex. ADB-lagrad information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att revisionen utförs i verksamhetslokalema&lt;br&gt;skall denna begäran efterkommas om revisionen kan göras där utan&lt;br&gt;betydande svårigheter. Sådana svårigheter kan t.ex. uppstå om gransk-&lt;br&gt;ning i lokalerna medför ett omfattande resande för revisorerna, om den&lt;br&gt;reviderade uppträder hotfullt eller på annat sätt stör granskningsarbetet&lt;br&gt;eller om granskningsarbetet inte kan bedrivas på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;i verksamhetslokalema. Lokalerna kan vara trånga, kalla, bullriga etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket om kvitto vid utlämnande av handlingar&lt;br&gt;har endast ändrats redaktionellt i förhållande till nuvarande lydelse av&lt;br&gt;sista meningen i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om vad som får granskas vid revisionen. I&lt;br&gt;första stycket har paragrafen kompletterats med en hänvisning till den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 13 § om handlingar och uppgifter som skall undantas&lt;br&gt;från revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla handlingar som rör den reviderades verksamhet får normalt&lt;br&gt;granskas vid revisionen, om de inte skall undantas enligt 13 §. Vid&lt;br&gt;kontroll av att ett föreläggande fullgjorts eller vid en partiell revision&lt;br&gt;behöver dock endast viss del av handlingarna granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen om kontroll av löpande beskattningsårs&lt;br&gt;räkenskaper och handlingar har tagits bort. Det är en följd av att&lt;br&gt;ändamålet med revisionen enligt 8 § renodlats - revision får ske endast&lt;br&gt;för kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts. Endast&lt;br&gt;sådana handlingar som behövs för att kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts får omfattas av revisionen. Det löpande&lt;br&gt;beskattningsårets handlingar omfattas i den utsträckning de behövs vid&lt;br&gt;revisionen av det tidigare beskattningsåret, dvs. har någon relevans vid&lt;br&gt;denna revision. Det kan t.ex. vara fallet vad avser årsskiftesfakturering,&lt;br&gt;inventarie- och lagerkontroll m.m. Att revision inte får ske av löpande&lt;br&gt;beskattningsår innebär således en begränsning av målet med revisionen&lt;br&gt;snarare än medlen för denna (se avsnitt 5.3.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket (förutvarande sista stycket) har dels ändrats språkligt så Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;att det klarare framgår av lagtexten att inventering är en del av revisio-&lt;br&gt;nen och att även korttidsinventarier får inventeras, dels tillförts en&lt;br&gt;bestämmelse om besiktning av lokaler och byggnader som används i&lt;br&gt;verksamheten. I praktiken torde revisionsbestämmelsema redan tillämpas&lt;br&gt;på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bestämmelser om den reviderades skyldigheter&lt;br&gt;vid revision. En allmän regel ges om att den reviderade skall tillhan-&lt;br&gt;dahålla de handlingar och lämna de upplysningar samt den hjälp som&lt;br&gt;behövs för revisionen. I detta ligger att den reviderade skall fullgöra&lt;br&gt;sina skyldigheter inom rimlig tid. Det är svårt att generellt ange vilka&lt;br&gt;tidsfrister som är rimliga. En allmän utgångspunkt bör dock vara att&lt;br&gt;revisorerna skall ha möjlighet att bedriva revisionen tämligen skyndsamt&lt;br&gt;och i ett sammanhang. Endast om den reviderade har mer beaktansvärda&lt;br&gt;skäl för att få mer än en kortare respit bör detta beaktas utan att det ses&lt;br&gt;som tredska (jfr vad som sagts under kommentaren till 10 § om bristande&lt;br&gt;resurser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inventering är det ofta nödvändigt för revisorn att få tillträde till de&lt;br&gt;utrymmen som används i verksamheten. En arbetsplats för revisorn eller&lt;br&gt;revisorerna behövs när revisionen får genomföras i den reviderades&lt;br&gt;lokaler. Behovet av en arbetsplats och möjligheterna att tillhandahålla en&lt;br&gt;sådan varierar avsevärt, behovet kan avse alltifrån ett skrivbord i ett&lt;br&gt;mindre kontor till flera rum vid revision av stora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid granskningen av ADB-lagrat material enligt andra stycket är&lt;br&gt;utgångspunkten att granskningen skall bedrivas i samverkan med den&lt;br&gt;reviderade. Således kan revisorn och den reviderade komma överens om&lt;br&gt;granskning genom frågesystem via terminal, att ADB-revisor får direkt&lt;br&gt;tillgång till terminal, att visst material skall kopieras, att både terminal&lt;br&gt;och kopia av upptagningen används etc. Om den reviderade påkallar det,&lt;br&gt;skall revisionen emellertid endast omfatta en kopia. Tillförlitligheten av&lt;br&gt;denna kopia måste dock kunna kontrolleras, t.ex. genom att kopian tas&lt;br&gt;fram tillsammans med ADB-revisor eller att man stämmer av innehållet&lt;br&gt;på kopian mot upptagningen i företagets ADB-system. Även i detta fåll&lt;br&gt;bör de praktiska problemen lösas i samråd. Datainspektionen kan enligt&lt;br&gt;lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision,&lt;br&gt;m.m. också meddela föreskrifter som tar hänsyn till den tekniska utveck-&lt;br&gt;lingen och de praktiska problem som kan uppstå. Ett förfarande som&lt;br&gt;t.ex. inte regleras av lagstiftningen är att den reviderade låter skatte-&lt;br&gt;myndigheten provköra datasystemet för att kontrollera tillförlitligheten&lt;br&gt;t.ex. genom att mata in ett antal uppgifter avseende löner och löneförmå-&lt;br&gt;ner för att se hur uppgifterna behandlas. Om skattemyndigheten ser att&lt;br&gt;systemet behandlar uppgifterna på ett tillförlitligt sätt kan det, i förhållan-&lt;br&gt;de till vad en mer fullständig kontroll hade medfört, spara besvär och&lt;br&gt;kostnader för båda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om de praktiska problemen med revision av ADB-upptagningar inte&lt;br&gt;löses i samråd kan tvångsmedelsanvändning bli aktuell. För att inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöva driva fram en tvångsmedelsanvändning, kan den reviderade Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;begära att länsrätten prövar frågan enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket, som utformats på det sätt Lagrådet föreslagit, innehåller&lt;br&gt;ett förbud mot granskning via telenät och proportionalitetsregler. Vid&lt;br&gt;granskning av upptagning som avses i andra stycket får endast de&lt;br&gt;tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med revisionen. Detta innebär att endast uppgifter&lt;br&gt;som behövs för detta ändamål får aktivt eftersökas. Angående begreppen&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel och sökbegrepp se kommentaren till 25 § tvångsåt-&lt;br&gt;gärdslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en revision inte får pågå längre tid än nödvän-&lt;br&gt;digt och att handlingarna skall återlämnas till den reviderade så snart som&lt;br&gt;möjligt och senast när revisionen avslutats. Om en handling behövs i&lt;br&gt;bevishänseende kan den i vissa fell tas om hand enligt tvångsåtgärdsla-&lt;br&gt;gen. Vid misstanke om brott kan handlingen beslagtas enligt rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket, som motsvarar tidigare 14 § framgår att skattemyn-&lt;br&gt;digheten snarast skall lämna meddelande om resultatet av revisionen till&lt;br&gt;den reviderade i de delar som rör honom. Detta sker enklast genom att&lt;br&gt;den reviderade får en kopia av revisionspromemorian i aktuella delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om handlingar som får undantas från&lt;br&gt;föreläggande och revision. Den har utformats enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision är utgångspunkten att alla handlingar i verksam-&lt;br&gt;heten får granskas. Den enskilde har dock rätt att undanta sådana&lt;br&gt;handlingar som omfettas av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för de olika undantagen har redovisats i allmänmotiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 5.5). Här skall endast några kompletterande synpunkter ges.&lt;br&gt;Undantaget i första stycket 1 för handlingar som inte får granskas enligt&lt;br&gt;27 kap. 2 § rättegångsbalken avser huvudsakligen sådant som anförtrotts&lt;br&gt;advokater, läkare m.fl. i deras yrkesutövning eller som de i samband&lt;br&gt;därmed erferit. Undantaget har samma omfettning som i rättegångs-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket 2 undantas även handlingar med ett betydande&lt;br&gt;skyddsintresse om handlingens innehåll på grund av särskilda omständig-&lt;br&gt;heter inte bör komma till någon annans kännedom. Genom att hand-&lt;br&gt;lingarnas skyddsintresse satts i föigrunden har markerats att en allmän&lt;br&gt;relevansprövning av de handlingar som får granskas inte skall ske. Som&lt;br&gt;handlingar med ett betydande skyddsintresse har i allmänmotiveringen&lt;br&gt;särskilt nämnts handlingar innehållande vissa råd i skatterättsliga&lt;br&gt;angelägenheter, företagshemligheter eller uppgifter hos sådana yrkes-&lt;br&gt;grupper som inte omfettas av första stycket 1, men som har likartade&lt;br&gt;arbetsuppgifter, t.ex. andra jurister än advokater, revisorer,&lt;br&gt;skatterådgivare m.fl. Även mer personliga uppgifter kan i undantagsfall&lt;br&gt;ha ett sådant skyddsintresse att de skall kunna undantas granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan röra sig om uppgifter om egna eller anställdas personliga Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;förhållanden eller om uppgifter som annars har en personlig karaktär och&lt;br&gt;vars röjande skulle kunna medföra obehagliga konsekvenser för den som&lt;br&gt;har uppgifterna eller den uppgifterna rör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om handlingar får undantas krävs enligt andra&lt;br&gt;stycket att handlingens skyddsintresse är större än dess betydelse för&lt;br&gt;kontrollen. Vid denna bedömning är det, särskilt om skyddsintresset är&lt;br&gt;markerat, angeläget att den enskildes önskemål beaktas så långt det är&lt;br&gt;möjligt. Skyddsintresset kan i många fäll tillgodoses genom att nödvän-&lt;br&gt;diga uppgifter lämnas i annan handling eller muntligen. Länsrätten kan&lt;br&gt;även besluta att lämna ut endast en del av handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde förelagts att lämna uppgift eller visa upp handling och&lt;br&gt;han anser att den bör undantas från föreläggandet skall han, enligt första&lt;br&gt;stycket, omedelbart översända den begärda handlingen eller uppgiften till&lt;br&gt;länsrätten tillsammans med en skriftlig begäran om befrielse från&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling begärs undantagen från revision skall handlingen,&lt;br&gt;enligt andra stycket, förseglas och ställas till länsrättens förfogande för&lt;br&gt;prövning, på samma sätt som i dag sker vid sådan begäran enligt&lt;br&gt;bevissäkringslagen. Någon möjlighet att underlåta detta finns till skillnad&lt;br&gt;mot bevissäkringslagens regler inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för närvarande gäller enligt 20 § bevissäkringslagen&lt;br&gt;skall länsrätten, enligt tredje stycket, pröva frågan om undantagande utan&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns en särskild regel om hur handling, som endast kan&lt;br&gt;uppfattas med tekniskt hjälpmedel, t.ex. en ADB-lagrad handling, skall&lt;br&gt;tillhandahållas i målet. Den kan t.ex. tillhandahållas i utskrift, genom&lt;br&gt;kopia av upptagningen eller genom att länsrätten får teknisk hjälp med&lt;br&gt;att ta del av handlingen. Regeln innebär således att länsrätten får&lt;br&gt;överväga hur man lämpligen bör förfära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar i revisorns rätt att själv använda sig av tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel för att uppgift som skall undantas från granskning inte skall&lt;br&gt;komma till revisorns kännedom får, enligt andra stycket beslutas av&lt;br&gt;länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När allmänna domstolar prövar frågor om editionsföreläggande sker det&lt;br&gt;ofta utan att domstolen har tillgång till de handlingar som är aktuella.&lt;br&gt;Förhållandena är inte helt jämförbara, men det kan i vissa fäll förekom-&lt;br&gt;ma att länsrätten inte behöver tillgång till en handling eller i vart fäll inte&lt;br&gt;till alla handlingar som begära undantagna. Anser den enskilde att&lt;br&gt;innehållet i en handling har sådan karaktär att han skulle föredra att inte&lt;br&gt;ens domstolen tar del av det kan han därför, enligt första stycket, begära&lt;br&gt;att rätten inte granskar handlingen. Finner rätten då att granskning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handlingen inte är nödvändig kan domstolen avgöra målet utan att bryta &amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förseglingen eller ta del av den översända handlingen. Det kan t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gälla en principiell fråga, där även revisorn har en tämligen god bild av&lt;br&gt;vad handlingen innehåller för typ av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fråga om handlingar får granskas på grund av be-&lt;br&gt;stämmelser i grundlag lämnar 13 § första stycket 2 utrymme för en sådan&lt;br&gt;prövning. Om det däremot är fråga om en handling överhuvud omfattas&lt;br&gt;av kontrollen - en reviderad kan t.ex. hävda att en handling inte rör&lt;br&gt;verksamheten - skall frågan enligt andra stycket uttryckligen handläggas&lt;br&gt;på samma sätt som en begäran om undantagande på annan grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse finns i 19 § tvångsåtgärdslagen. Regeln har&lt;br&gt;samma betydelse vid skatteutredningar där tvångsåtgärder inte är aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats så att länsrättens beslut avseende undantagande av&lt;br&gt;handling enligt 3 kap. 13 och 14 §§ och föreläggande enligt 3 kap. 5 §&lt;br&gt;kan överklagas till högre instans enligt de ordinära reglerna i förvalt-&lt;br&gt;ningsprocesslagen, dvs. till kammarrätten och, om prövningstillstånd&lt;br&gt;erhålls, till Regeringsrätten. Skattemyndigheten kan överklaga länsrättens&lt;br&gt;beslut. Att RSV är ensam behörig att föra talan i Regeringsrätten följer&lt;br&gt;av 6 kap. 15 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Lagen om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de villkor som måste vara uppfyllda för att ett beslut&lt;br&gt;om betalningssäkring skall få fattas. Motiven till den föreslagna&lt;br&gt;ändringen framgår av avsnitt 8.1. Enligt första stycket får beslut om&lt;br&gt;betalningssäkring fattas om det finns en påtaglig risk för att en gäldenär&lt;br&gt;försöker undandra sig att betala en fordran. Det skall således vara fråga&lt;br&gt;om betalningsovilja eller s.k. betalningssabotage. En indikation på att&lt;br&gt;gäldenären inte kommer att betala fordringen är att han tidigare visat&lt;br&gt;betalningsovilja eller försökt undgå sina betalningsförpliktelser. Gälde-&lt;br&gt;närens underlåtenhet att deklarera eller fullgöra sin betalningsskyldighet&lt;br&gt;på annat sätt talar många gånger för betalningsovilja. Särskilt gäller detta&lt;br&gt;om förhållandena tyder på att han medvetet har försökt att undgå&lt;br&gt;beskattning för viss inkomst eller förmögenhet. Gäldenärens sätt att sköta&lt;br&gt;sin bokföring eller annan anteckningsskyldighet kan vara av betydelse för&lt;br&gt;riskbedömningen. Något direkt s.k. betalningssabotage från gäldenärens&lt;br&gt;sida behöver inte vara för handen för att risk i lagrummets mening skall&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att förlängning av tidsfristen endast&lt;br&gt;kan göras med tre månader i taget. Normalt torde det vara svårare att&lt;br&gt;motivera en förlängning ju längre tid som gått sedan åtgärden beslutades,&lt;br&gt;såvida det inte är gäldenären som är orsak till att utredningen drar ut på&lt;br&gt;tiden. Se vidare avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket hänger samman med att den särskilda&lt;br&gt;förmånsrätten för betalningssäkring tagits bort (se avsnitt 8.2). I en ny&lt;br&gt;andra mening anges att verkan av utmätning av egendom är densamma&lt;br&gt;vid betalningssäkring och kvarstad och att bestämmelserna i 16 kap. 15&lt;br&gt;§ utsökningsbalken är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen hänger samman med att bevsissäkringslagen har upphävts.&lt;br&gt;Bestämmelser om granskningsledare finns nu i den nya lagen om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i andra stycket följer att all förmögenhetsskada skall&lt;br&gt;ersättas oberoende av skadans storlek. Motiven till förslaget framgår av&lt;br&gt;avsnitt 8.4. Den skadelidande måste visa att skada uppstått och hur stor&lt;br&gt;skadan är. Skadeståndstalan förs hos allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ersättning för processkostnader skall bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen om ersättning i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.&lt;br&gt;Innebörden av dessa bestämmelser framgår av avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.4 Uppbördslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;49 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har lagts till en uttrycklig föreskrift om att säkerhet skall&lt;br&gt;ha formen av bankgaranti eller något annat borgensåtagande. Motiven till&lt;br&gt;bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innehåller bestämmelser om ersättning för&lt;br&gt;kostnader för ställd säkerhet (avsnitt 6.3). Ersättning utgår om den&lt;br&gt;skattskyldige vinner helt eller delvis bifall till sitt yrkande i omprövnings-&lt;br&gt;ärendet eller skattemålet. Genom att säkerhet skall bestå av bankgaranti&lt;br&gt;eller annat borgensåtagande torde kostnaden vara lätt att beräkna. I de&lt;br&gt;flesta fäll kommer denna att utgöras av bankens avgift för utfärdande av&lt;br&gt;en bankgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall jämkas om den skattskyldige vinner bifall till endast&lt;br&gt;del av yrkandet, varvid en proportionering av kostnaden skall göras.&lt;br&gt;Vidare skall ersättningen jämkas, eventuellt till noll, om det skulle vara&lt;br&gt;oskäligt att utge full ersättning. Här avses bl.a. den situationen att en&lt;br&gt;skattskyldig medverkat till att skattemyndigheten gjort en felbedömning&lt;br&gt;av en skattefordrans storlek eller att en skattefordran hänför sig till annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsår eller liknande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förfarandet skall bestämmelserna i 6-11 §§ lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. tillämpas.&lt;br&gt;Innebörden av dessa bestämmelser framgår av avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om revision i tredje stycket har flyttats till nya 2 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats efter mönster från 3 kap. 5 § TL. En&lt;br&gt;möjlighet till undantagande av handling eller uppgift från föreläggande&lt;br&gt;har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarighet till taxeringslagens taxeringsbesök har införts i&lt;br&gt;uppbördslagen (jfr 3 kap. 7 § TL). I förhållande till lagrådsremissen har&lt;br&gt;bestämmelsen fått en utformning som närmare knyter an till taxerings-&lt;br&gt;lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbestämmelsen i tredje stycket i 1 mom. har flyttats hit.&lt;br&gt;Bestämmelsen har även ändrats på sätt att det uttryckligen anges att&lt;br&gt;revision även kan ske hos den som kan antas vara arbetsgivare (jfr 3 kap.&lt;br&gt;8 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs om möjligheterna att överklaga länsrättens beslut&lt;br&gt;om preliminär taxering, jämkning av preliminär skatt, verkställande av&lt;br&gt;skatteavdrag och anstånd med att betala skatt (se vidare under 6.4).&lt;br&gt;Länsrättens beslut får överklagas till kammarrätten, men prövningstill-&lt;br&gt;stånd krävs för att få målet prövat i kammarrätten. För beslut med&lt;br&gt;anledning av en begäran enligt 44 § om besked angående skyldigheten att&lt;br&gt;verkställa skatteavdrag krävs dock inte prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.5 Lagen om ersättning för kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar förutsättningarna för rätt till ersättning. Förutvarande&lt;br&gt;andra stycket har flyttats till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ställts upp tre alternativa förutsättningar för att en&lt;br&gt;framställning om ersättning skall beviljas. Den första förutsättningen, att&lt;br&gt;den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden, tar&lt;br&gt;främst sikte på omprövningsärenden hos skattemyndighet och dylika&lt;br&gt;ärenden hos andra förvaltningsmyndigheter samt mål hos domstol. Har&lt;br&gt;yrkandena helt eller delvis bifallits föreligger i princip en rätt till&lt;br&gt;ersättning, dock under förutsättning att det inte är fråga om kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anges i 4 § eller att det finns grund for jämkning enligt 5 §. Om den Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;skattskyldige inte får bifall till sitt yrkande i sak och överklagar såväl det&lt;br&gt;beslutet som beslutet om kostnadsersättning, avgörs frågan om rätt till&lt;br&gt;ersättning efter vad saken får för utgång i den högre instansen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen omfettar även fråga om ersättning i mål om betal-&lt;br&gt;ningssäkring, där beslut om betalningssäkring meddelats för en fordran&lt;br&gt;som inte är festställd och fordringen senare inte blir slutgiltigt festställd&lt;br&gt;eller fastställs slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har&lt;br&gt;betalningssäkrats (jfr 21 § betalningssäkringslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra ersättningsmöjligheten, nämligen att ärendet&lt;br&gt;eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämpningen avses&lt;br&gt;främst prejudikatmål eller liknande ärenden eller mål. I det senare fellet&lt;br&gt;kan det vara fråga om s.k. pilotfall som prövats av domstol, men av&lt;br&gt;olika skäl inte drivits ända upp i högsta instans. I sådana fell kan det&lt;br&gt;ändå vara befogat att lämna ersättning för gjorda rättsutredningar eller&lt;br&gt;dylikt i den mån kostnaderna är hänförliga till prejudikatfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje och sista alternativa möjligheten är att det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl för ersättning. Det kan avse sådana fell där den skattskyldige inte&lt;br&gt;fått bifall till sina yrkanden och ärendet eller målet inte heller kan anses&lt;br&gt;vara av betydelse för rättstillämpningen, men där processen på grund av&lt;br&gt;myndighetens agerande blivit onödigt omfettande eller komplicerad.&lt;br&gt;Vidare kan det vara fråga om ett skatterevisionsärende, i vilket&lt;br&gt;skattemyndigheten har orsakat den reviderade större kostnader än&lt;br&gt;nödvändigt. Det måste dock vara fråga om sådana extraordinära fell där&lt;br&gt;man i efterhand kan konstatera att utredningen eller skatterevisionen utan&lt;br&gt;den skattskyldiges eller reviderades förskyllan gått för långt eller där man&lt;br&gt;i vart fell kan konstatera att kraven på den skattskyldige eller reviderade&lt;br&gt;varit oproportionerligt stora. Synnerliga skäl kan även anses föreligga&lt;br&gt;enbart med beaktande av målets beskaffenhet i förhållande till den&lt;br&gt;skattskyldiges personliga förhållanden. Dessa fell måste dock bedömas&lt;br&gt;med stor restriktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver att något av de tre nämnda revisiten skall vara uppfyllda krävs&lt;br&gt;också att den skattskyldige skäligen har behövt ombud, biträde etc. för&lt;br&gt;att ta till vara sin rätt. Det skall med andra ord förelegat ett verkligt&lt;br&gt;behov av sakkunnig hjälp. Här avses i första hand objektiva omständig-&lt;br&gt;heter, men även subjektiva omständigheter kan i vissa fell vägas in. Till&lt;br&gt;de objektiva förutsättningarna hör främst sakens beskaffenhet, dvs. hur&lt;br&gt;svår den skatterättsliga problemställningen är. Subjektiva omständigheter&lt;br&gt;som kan vägas mot skattefrågans beskaffenhet är frågan om den&lt;br&gt;skatteskyldiges ålder, sjukdom, bristande erferenhet och liknande&lt;br&gt;förhållanden. Som nämnts under avsnitt 7.3 skall ersättning inte ges till&lt;br&gt;en skattskyldig som av bekvämlighetsskäl låter ett juridiskt ombud föra&lt;br&gt;talan. Ärenden och mål av enklare beskaffenhet eller där myndigheten i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning redovisat gällande rätt och sakomständigheter bör&lt;br&gt;således fella utanför ersättningsfellen. Vidare bör man kunna ställa högre&lt;br&gt;krav på personer som driver någon form av näringsverksamhet beträffan-&lt;br&gt;de uppgifter som de till följd av detta kan antas ha större insikt i än&lt;br&gt;skattskyldiga i allmänhet. Skälighetsbedömningen innefattar även, i likhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vad som gäller för närvarande, kostnadernas storlek. Det förhällan- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;det att den skattskyldige behövt hjälp i tvisten medför inte att han skall&lt;br&gt;beviljas ersättning för högre kostnader än vad som skäligen varit&lt;br&gt;påkallade. Viss ledning bör härvid kunna hämtas från vad som gäller i&lt;br&gt;fråga om ersättning till biträde m.fl. i rättshjälpsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller numera de begränsningar i ersättningsrätten som&lt;br&gt;tidigare återfanns i 3 § andra stycket och avser sådana kostnader som den&lt;br&gt;skattskyldige är skyldig att själv svara för under skatteutredningar eller&lt;br&gt;andra liknande utredningar för fastställande av skatt, tull eller avgift.&lt;br&gt;Liksom tidigare ersätts inte den skattskyldiges eller hans ställföreträdares&lt;br&gt;arbete. Detta gäller även för kostnader för arbete som utförts av den&lt;br&gt;skattskyldiges anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats i enlighet med Lagrådets förslag. I paragrafen&lt;br&gt;har införts bestämmelser om jämkning. Bifålls ett yrkande endast delvis&lt;br&gt;får, enligt ett nytt andra stycke, ersättningen jämkas, varvid hänsyn får&lt;br&gt;tas till hur stor del av kostnaderna som belöper på vardera delen. Man&lt;br&gt;får därvid söka göra en lämplig avvägning av vad som i det enskilda&lt;br&gt;fallet är rimligt. Om den partiella framgången dessutom beror av att&lt;br&gt;hänsyn tagits till sådant som den skattskyldige själv bort tillhandahålla&lt;br&gt;under skatteutredningen (se 4 §) kan ersättningen ytterligare reduceras på&lt;br&gt;denna grund. Jämkning skall inte ske om den tappade delen är av endast&lt;br&gt;ringa betydelse. Härvid avses det beloppsmässiga förhållandet. Jämkning&lt;br&gt;skall normalt inte heller ske i den mån ersättning kan medges med stöd&lt;br&gt;av 3 § första stycket 2, dvs. i prejudikatfolien. I sådana fell bör jämkning&lt;br&gt;som beror på att den skattskyldige endast delvis vinner bifell till sin talan&lt;br&gt;kunna komma i fråga, om den del av målet som förloras inte gäller&lt;br&gt;prejudikatfrågan. I fäll som avses i 3 § första stycket 3, dvs. om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl utges ersättningen efter särskilda grunder som i sig&lt;br&gt;torde utesluta jämkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett nytt tredje stycke kan ersättningen också jämkas om den&lt;br&gt;skattskyldige eller hans ombud varit försumlig eller orsakat att processen&lt;br&gt;blivit mer omfettande än nödvändigt. Det kan t.ex. vara fallet när han&lt;br&gt;under ärendets eller målets gång i onödan tillfört nya omständigheter,&lt;br&gt;utnyttjat möjligheten att komma med nya yrkanden eller dylikt och på så&lt;br&gt;sätt orsakat ökad skriftväxling eller t.o.m. nödvändiggjort en muntlig&lt;br&gt;förhandling, som annars inte hade behövts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågor om forum och tid för framställning om&lt;br&gt;ersättning. Vaije instans som avgör ett ärende eller mål om skatt, där&lt;br&gt;kostnader uppkommit, skall numera själv ta ställning till om och i vilken&lt;br&gt;omfattning ersättning skall medges. Det innebär att skattemyndigheten&lt;br&gt;prövar frågan om kostnader som uppkommit i ett ärende hos myn-&lt;br&gt;digheten och förvaltningsdomstol resp, allmän domstol vid mål om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i resp, domstol. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå god arbetseffektivitet är det rimligt att kräva att&lt;br&gt;skattskyldig som vill ha ersättning begär detta innan ärendet eller målet&lt;br&gt;avgörs. I andra meningen har därför intagits en bestämmelse om detta.&lt;br&gt;Har den skattskyldige aviserat att han avser att begära ersättning bör han&lt;br&gt;därför, innan ärendet eller målet avgörs, beredas tillfälle att komma in&lt;br&gt;med en kostnadsräkning. Ersättningsbeslutet skall meddelas i samband&lt;br&gt;med att myndigheten eller domstolen avgör ärendet eller målet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts. De bestämmelser den reglerade återfinns nu i&lt;br&gt;7§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S&amp;gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats med hänsyn till att den numera även avser&lt;br&gt;ärenden om skatt hos förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom även förvaltningsmyndighet skall fatta beslut om ersättning&lt;br&gt;fordras en regel om möjlighet att överklaga ett sådant beslut. Ersättnings-&lt;br&gt;ärendet skall då överklagas till länsrätten i det län där myndigheten är&lt;br&gt;belägen. Beträffande förvaltningsdomstolar överklagas länsrätts beslut i&lt;br&gt;vanlig ordning till kammarrätt osv. Även allmänna domstolar kan fatta&lt;br&gt;beslut om ersättning. Tingsrätt fungerar som beskattningsmyndighet i&lt;br&gt;arvs- och gåvoskattemål. Ersättningsbeslut överklagas då till hovrätten,&lt;br&gt;dvs. i samma ordning som dessa skattemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehöll tidigare bestämmelser om domstols handläggning&lt;br&gt;av yrkande om ersättning för kostnader hänförliga till ärende hos&lt;br&gt;förvaltningsmyndighet. Eftersom förvaltningsmyndigheten numera själv&lt;br&gt;skall pröva ersättningsfrågan behövs ingen sådan reglering. Be-&lt;br&gt;stämmelserna har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har justerats så att det även avser ärenden om&lt;br&gt;skatt hos förvaltningsmyndighet. I förhållande till Lagrådsremissen har&lt;br&gt;begränsningen till överklagande av skattskyldig slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en bestämmelse om att den myndighet eller&lt;br&gt;det allmänna ombud, som får överklaga det ärende som kostnaderna&lt;br&gt;hänför sig till, även får överklaga ersättningsbeslutet. Överklagande skall&lt;br&gt;därvid ske inom samma tid som gäller för sakfrågan i målet. Dock får&lt;br&gt;denna tid inte överstiga två månader från det att beslutet meddelades. I&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissen har tiden för överklagande modifierats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kostnadsersättning skall, för att kunna prövas, överklagas&lt;br&gt;särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag. Äldre bestämmelser skall tillämpas i fråga om kostnader i Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;ärenden och mål som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Med anhängig-&lt;br&gt;görande avses i detta sammanhang även det förhållandet att ett ärende&lt;br&gt;omprövas, revision påböijas etc. på initiativ av förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.6 &amp;nbsp;Förmånsrättslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen har upphävts. Betalningssäkring ger inte längre&lt;br&gt;förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar det inbördes förhållandet mellan förmånsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket har upphävts till följd av att den särskilda förmånsrätten&lt;br&gt;för betalningssäkrade fordringar slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.7 &amp;nbsp;Lagen om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket har ändrats med utgångspunkt i ändringarna i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;TL samt tillfogats en hänvisning till samma lags regler om handling eller&lt;br&gt;uppgift som skall undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tas bort. Innehållet återfinns efter konsekvensändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 19 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hänvisar till 3 kap. 16 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79* §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen införs en motsvarighet till taxeringslagens taxeringsbesök&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(3 kap. 7 § TL). Bestämmelsen har i förhållande till lagrådsremissen fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en utformning som närmare knyter an till taxeringslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbestämmelsen i nuvarande 19 § fjärde stycket har efter&lt;br&gt;språkliga justeringar flyttats hit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.8 &amp;nbsp;Mervärdesskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats i konsekvens med ändringarna i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 3 kap. 6 § TL har ersatts med en hänvisning till 13 -&lt;br&gt;14 a §§ samma kapitel. Dessutom har bestämmelsen arbetats om&lt;br&gt;språkligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter Lagrådets förslag. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;till ledning för beskattningen av annan person förelägga bl.a. näringsid-&lt;br&gt;kare att lämna uppgift eller att visa upp handling eller lämna över kopia&lt;br&gt;av handling som rör en omsättning av vara eller tjänst som han förvärvat&lt;br&gt;av, sålt till eller tillhandahållit annan näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten har även en motsvarande möjlighet att förelägga&lt;br&gt;annan person om det finns särskilda skäl för detta. Bestämmelsen gör det&lt;br&gt;möjligt för skattemyndigheten att i vissa fall följa mervärdesskattepliktiga&lt;br&gt;varor i en transaktionskedja för att kontrollera att mervärdesskatt&lt;br&gt;redovisats och betalats på rätt sätt. Det är inte nödvändigt att föreläggan-&lt;br&gt;det avser uppgifter om en viss angiven näringsidkare. Ett föreläggande&lt;br&gt;enligt paragrafen kan avse också ej namngiven näringsidkare eller&lt;br&gt;uppgifter som behövs som en förberedande åtgärd för kontroll av andra&lt;br&gt;(jfr 3 kap. 50 a § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket ger skattemyndigheten möjlighet att förena&lt;br&gt;ett föreläggande enligt 5 § med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får den enskilde i stället för att själv ta fram&lt;br&gt;begärda handlingar eller uppgifter ställa handlingar till skattemyn-&lt;br&gt;dighetens förfogande för kontroll om han annars måste lägga ned ett&lt;br&gt;betydande arbete för att fullgöra föreläggandet. Bestämmelsen är tänkt&lt;br&gt;för de fall när skattemyndigheten vill ha fram ett mer omfattande material&lt;br&gt;eller arbetskrävande sammanställningar av material. Den enskilde skall&lt;br&gt;i dessa fäll om han inte vill eller kan lägga ned nödvändiga resurser på&lt;br&gt;att ta fram uppgifterna kunna begära att skattemyndigheten själv tar fram&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger vad revision får avse och hos vem revision får ske.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar reglerna i 3 kap. 8 § första stycket TL.&lt;br&gt;Revision får dock även ske hos den som anmält sig för registrering och&lt;br&gt;sådan representant för utländsk skattskyldig som avses i 22 kap. 6 §.&lt;br&gt;Motiven till bestämmelsen har utvecklats i avsnitt 5.9.1. Något förbud&lt;br&gt;mot att verkställa revisioner hos myndigheter finns inte. I fråga om syftet&lt;br&gt;med revision kvarstår reglerna oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har endast ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i andra stycket framgår att länsrättens beslut om anstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med att lämna deklaration eller betala skatt får överklagas till kam- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;marrätten. Prövningstillstånd krävs dock för att få målet prövat i&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.9 Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats efter förebild av 3 kap. 5 § TL. Regler om&lt;br&gt;handlingar och uppgifter som skall undantas från föreläggande har införts&lt;br&gt;i 15 och 15 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter mönster av 3 kap. 50 a § lagen (1990:325)&lt;br&gt;om självdeklaration och kontrolluppgifter. Se vidare kommentaren till&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i redaktionellt hänseende utformats i huvudsak efter 3&lt;br&gt;kap. 8 § TL. I andra stycket ges dock en specialregel som innebär att&lt;br&gt;revision får göras för att kontrollera om en ansökan om återbetalning av&lt;br&gt;eller kompensation för skatt är korrekt. Motiven till regeln har utvecklats&lt;br&gt;i avsnitt 5.9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna motsvarar den nya lydelsen av 3 kap. 9 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 § första och andra styckena TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 10 § tredje stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna motsvaras av de ändringar som vidtagits i 3 kap. 11 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 12 § första - tredje styckena TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 12 § fjärde stycket TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 12 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 13 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 b § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 c § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;S§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ett nytt andm stycke framgår att länsrättens beslut om anstånd med&lt;br&gt;att lämna deklaration eller betala skatt får överklagas till kammarrätten.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs dock för att få målet prövat i kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.10 Lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbestämmelsen i nuvarande första stycke har flyttats till 27 b §.&lt;br&gt;Bestämmelsen i det nya första stycket har ändrats så att den endast&lt;br&gt;behandlar skattemyndighetens möjlighet att förelägga den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andm stycket hänvisar till taxeringslagens regler om undan-&lt;br&gt;tagande från föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande fjärde stycke har fått en ändrad placering och utgör nu ett&lt;br&gt;nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare 27 a § har bytt beteckning till 27 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nya 27 a § har införts en möjlighet att vid besök hos arbetsgivare eller&lt;br&gt;vid annat personligt sammanträffande stämma av uppgifter i främst&lt;br&gt;uppbördsdeklarationer mot räkenskaper m.m., vilket motsvaras av&lt;br&gt;taxeringsbesök i taxeringslagen ( 3 kap. 7 § TL). Paragrafen har i&lt;br&gt;förhållande till förslaget i lagrådsremissen fått en utformning som&lt;br&gt;närmare knyter an till taxeringslagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionsbestämmelsen från nuvarande 27 § första stycket har efter vissa&lt;br&gt;justeringar (jfr 3 kap. 8 § TL) flyttats hit. Bestämmelsen har utformats&lt;br&gt;efter Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att länsrättens resp. Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;om anstånd med att betala arbetsgivaravgifter får överklagas till&lt;br&gt;kammarrätten. Prövningstillstånd krävs dock for att få målet prövat i&lt;br&gt;kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.11 'Rillagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i nuvarande lydelse överlappas av föreslagen lydelse av 75&lt;br&gt;§ och tas därför bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i nuvarande lydelse överlappas av föreslagen lydelse av 75&lt;br&gt;§ och utmönstras därför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna medför att paragrafen endast skall reglera tullmyndighetens&lt;br&gt;möjlighet att förelägga den som är eller kan antas vara uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldig enligt tullagen eller den för vars räkning en vara förts&lt;br&gt;in eller ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förelägga tredjeman har brutits ut och överförts till 75&lt;br&gt;a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om kontroll av annans&lt;br&gt;anmälnings- eller uppgiftsskyldighet genom föreläggande (kontroll-&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, jfr 3 kap. 50 a § LSK). Sådan kontroll skall endast&lt;br&gt;få ske hos den som bedriver verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgift&lt;br&gt;av betydelse för kontrollen kan hämtas ur handlingar som rör verksam-&lt;br&gt;heten. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om när revision skall få ske och har&lt;br&gt;utformats med 3 kap. 8 § TL som förebild. Revisionen får avse att&lt;br&gt;kontrollera att anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten enligt lagen - eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen - fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt. Revisionen får sålunda även avse kontroll av att&lt;br&gt;föreläggande fullgjorts riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i överensstämmelse med motsvarande regler i&lt;br&gt;3 kap. 9 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter förebild av 3 kap. 10 § första och andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styckena TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 3 kap. 10 § tredje stycket och 11&lt;br&gt;§ första och tredje styckena TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter förebild av 3 kap. 12 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 12 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter 3 kap. 13 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter 3 kap. 14 § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter 3 kap. 14 a § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 b § TL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter 3 kap. 14 c § TL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.12 Lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen, som rör undantag från skyldigheten att lämna kontroll-&lt;br&gt;uppgift, hänvisas till taxeringslagens regler om undantag från skyldighet&lt;br&gt;att lämna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag. I första&lt;br&gt;stycket anges att i huvudsak bokföringsskyldiga och juridiska personer far&lt;br&gt;föreläggas att lämna kontrolluppgift för kontroll av rättshandling mellan&lt;br&gt;den som förelagts och annan person. Även andra, dvs. fysiska personer&lt;br&gt;som inte är näringsidkare, far föreläggas om det finns särskilda skäl. Det&lt;br&gt;kan i vissa fell finnas ett starkt utredningsintresse av att hämta in&lt;br&gt;uppgifter även från personer som inte är bokföringsskyldiga, t.ex. när&lt;br&gt;någon sålt tillgångar till betydande belopp till en näringsidkare och&lt;br&gt;försäljningen grundat avdragsrätt hos näringsidkaren. Det kan också vara&lt;br&gt;fråga om skenrättshandlingar, oriktigt benämnda rättshandlingar eller&lt;br&gt;dylikt. En maskin kan ha köpts och åsatts ett mycket högre värde än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsvärdet, varor kan ha köpts in till ett högre värde än marknads- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;värdet och sålts vidare etc. När skattemyndigheten skall kontrollera&lt;br&gt;tillgångarna hos den bokföringsskyldige kan de ha sålts vidare eller så&lt;br&gt;har andra maskiner ställts dit under revisionen. Följer skattemyndigheten&lt;br&gt;tillgången bakåt i tiden kan det hända att den har ägts av en privatperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste i sådana särskilda fåll anses försvarbart att även denne kan&lt;br&gt;föreläggas att lämna uppgifter till skattemyndigheten eftersom kontroll-&lt;br&gt;möjligheten annars kan gå helt förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom rekvisitet &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; markeras att sådan kontroll aldrig kan&lt;br&gt;vara en rutinåtgärd vid revision eller annan skatteutredning, utan att det&lt;br&gt;finns skäl för detta i det enskilda fallet. I regel bör det vara fråga om&lt;br&gt;mer betydande belopp som misstänks ha undandragits beskattning, men&lt;br&gt;i bland kan det vara motiverat med ett föreläggande även vid mindre&lt;br&gt;belopp om förfärandet har upprepats eller annars haft betydande&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt paragrafen syftar till att kontrollera rättshand-&lt;br&gt;lingar mellan den förelagde och annan person. Gränsen mellan en sådan&lt;br&gt;kontroll och kontroll av om den förelagde fullgjort sina egna skyldigheter&lt;br&gt;kan i praktiken bli subtil. Det är dock viktigt att skillnaden mellan&lt;br&gt;kontrollformema hålls klar och att ändamålen bakom dessa inte blandas&lt;br&gt;ihop. Om det egentliga syftet är att utföra en kontroll av annan skall inte&lt;br&gt;reglerna för kontroll av egen uppgifts- eller deklarationsskyldighet&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel känner skattemyndigheten till namnet på den som granskningen&lt;br&gt;avser. I vissa fäll kan dock den som skall granskas vara okänd. Har&lt;br&gt;skattemyndigheten fått kännedom om t.ex. försäljning av en viss tillgång&lt;br&gt;och vill kontrollera köparen, men endast vet namnet på säljaren, kan&lt;br&gt;myndigheten företa en kontroll hos säljaren för att få reda på köparens&lt;br&gt;namn. På samma sätt kan myndigheten vända sig till en generalentrepre-&lt;br&gt;nör för att få reda på vilka som är underentreprenörer vid en större&lt;br&gt;entreprenad. Ett föreläggande enligt paragrafen kan också avse att hämta&lt;br&gt;in uppgifter om rättshandlingar som en förberedande åtgärd för kontroll&lt;br&gt;av andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi redan nämnt i avsnitt 5.4 kan ett föreläggande utnyttjas i två&lt;br&gt;olika situationer. Den ena är om föreläggandet avser en viss bestämd typ&lt;br&gt;av rättshandling. Skattemyndigheten kan då begära att tredjeman lämnar&lt;br&gt;uppgifter rörande denna typ av rättshandling utan att namnge de personer&lt;br&gt;som har företagit rättshandlingen. Den andra situationen är när&lt;br&gt;skattemyndigheten vill hämta in uppgifter rörande rättshandlingar med en&lt;br&gt;viss bestämd skattskyldig. Rättshandlingarna behöver då inte specificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att själv sammanställa uppgifter ur räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar kan den förelagde enligt andra stycket ställa sådana handlingar&lt;br&gt;som omfättas av föreläggandet till skattemyndighetens förfogande. Detta&lt;br&gt;kräver dock att ett fullgörande av föreläggandet skulle innebära att den&lt;br&gt;förelagde måste lägga ned ett betydande arbete. Myndigheten kan då i&lt;br&gt;stället efter biträde av den förelagda få sköta uppgiftsinsamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges att en kontrolluppgift enligt första stycket även får&lt;br&gt;avse att visa upp handling eller lämna över en kopia av handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullföljdsbegränsningen mot länsrättens beslut om undantag från&lt;br&gt;skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt 3 kap. 3 § har tagits bort. Av&lt;br&gt;allmänna regler följer att länsrättens beslut kan överklagas till kammarrätt&lt;br&gt;av den uppgiftsskyldige och skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.13 Lagen om automatisk databehandling vid taxeringsre-&lt;br&gt;vision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1, 3 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har ändrats endast i redaktionellt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts eftersom det inte längre är möjligt att företa&lt;br&gt;taxeringsrevisioner som en förberedande kontroll av andra än den hos&lt;br&gt;vilken revisionen sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.14 &amp;nbsp;Lagen om allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har ändrats i redaktionellt hänseende i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.15 &amp;nbsp;Sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats i redaktionellt hänseende med anledning av att&lt;br&gt;bevissäkringslagen föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.16 Utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har upphävts på grund av att den särskilda förmånsrätten för&lt;br&gt;betalningssäkring slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har föranletts av att den särskilda förmånsrätten för betal-&lt;br&gt;ningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första och andra styckena har föranletts av att den&lt;br&gt;särskilda förmånsrätten för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tredje punkten har upphävts på grund av att den särskilda&lt;br&gt;förmånsrätten för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har upphävts till följd av att den särskilda förmånsrätten&lt;br&gt;för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i andra stycket har föranletts av att den särskilda förmåns-&lt;br&gt;rätten för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.17 Konkurslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket har föranletts av att den särskilda förmåns-&lt;br&gt;rätten för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har upphävts och tredje stycket ändrats till följd av att den&lt;br&gt;särskilda förmånsrätten för betalningssäkring har slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket har föranletts av att den särskilda förmåns-&lt;br&gt;rätten för betalningssäkring slopats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.18 &amp;nbsp;Rättshjälpslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;s§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har intagits en ny punkt 72. Den nya bestämmelsen&lt;br&gt;innebär att den praxis som utbildats vid beviljande av allmän rättshjälp&lt;br&gt;i skattemål kodifierats. Avsikten är att klargöra sambandet mellan&lt;br&gt;rättshjälp och reglerna i lagen om ersättning för kostnader i ärenden och&lt;br&gt;mål om skatt m.m. De typer av rättsliga angelägenheter som anges är de&lt;br&gt;som omfattas av ersättningslagen, med undantag för angelägenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörande fastighetstaxering. Sådana mål eller ärenden tillhör den kategori Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;av massärenden beträffande vilka regeringen med stöd av bemyndigandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 8 § tredje stycket har förordnat att rättshjälp inte får beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på särskilda skäl innebär att rättshjälp endast skall beviljas i mer&lt;br&gt;invecklade mål eller i fäll där det annars finns särskilda omständigheter,&lt;br&gt;såsom att det finns anledning anta att den enskilde, trots domstolens&lt;br&gt;utredningsskyldighet, själv blir tvungen att göra en utredning i något&lt;br&gt;hänseende. Vidare bör beaktas om det i ärendet har lämnats motstridiga&lt;br&gt;uppgifter i något väsentligt hänseende eller om betydelsefulla sakför-&lt;br&gt;hållanden är oklara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kommitténs sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;Rättssäkerheten vid beskattningen (SOU 1993:62)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har haft i uppdrag att se över rättssäkerheten vid beskatt-&lt;br&gt;ningen och som huvuduppgifter haft att utreda de åtgärder som behöver&lt;br&gt;vidtas vid ett slopande av bevissäkringslagen, göra en översyn av&lt;br&gt;reglerna om skatterevisioner, lägga fram förslag som stärker den&lt;br&gt;enskildes ställning vid betalningssäkring, se över reglerna om anstånd&lt;br&gt;med betalning av skatt, utreda frågan om ersättning för kostnader i&lt;br&gt;ärenden och mål om skatt samt lägga fram förslag till lösning av&lt;br&gt;konflikten mellan tryckfrihetsförordningens regler om anonymitetsskydd&lt;br&gt;för meddelare och skattekontrollen. Enligt direktiven har kommittén varit&lt;br&gt;oförhindrad att även ta upp andra frågor och lägga fram de förslag som&lt;br&gt;kommittén anser vara påkallade rörande rättssäkerheten vid beskatt-&lt;br&gt;ningen. Uppdraget har avsett beskattningsförferandet och skatteprocessen,&lt;br&gt;inte den materiella skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet redovisas först vad som avses med rättssäkerhet, varvid&lt;br&gt;påpekas att det i huvudsak är den enskildes rättsliga säkerhet som detta&lt;br&gt;begrepp tar sikte på. De mer fundamentala rättssäkerhetsaspektema och&lt;br&gt;deras betydelse för beskattningsförferandet och skatteprocessen redovisas&lt;br&gt;också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de frågor kommittén haft att utreda har rättssäkerheten således ställts&lt;br&gt;i föigrunden. Den enskildes möjligheter att ta tillvara sin rätt ökar.&lt;br&gt;Lagstiftningen har strukturerats om så att alla tvångsåtgärder, förutom&lt;br&gt;vitesförelägganden, föreslås bli reglerade i en lag om särskilda tvångsåt-&lt;br&gt;gärder i beskattningsförferandet. Enligt denna skall tvångsåtgärder&lt;br&gt;normalt beslutas av domstol. Härigenom förstärks rättssäkerhetsgaran-&lt;br&gt;tiema vid myndighetstvångsutövning. Dessutom blir regleringen av&lt;br&gt;myndigheternas befogenheter klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lägger konkreta förslag i fyra avseenden, nämligen i fråga&lt;br&gt;om anstånd med skatt vid omprövning eller överklagande av taxering,&lt;br&gt;möjligheterna att erhålla ersättning för processkostnader, betal-&lt;br&gt;ningssäkring samt förfarandet vid skatteutredningar. Aven förhållandet&lt;br&gt;mellan anonymitetsskydd för meddelare och skattekontroll har utretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anstånd föreslår kommittén att skattskyldig normalt skall få&lt;br&gt;anstånd med att betala omtvistad skatt när han begärt omprövning av&lt;br&gt;beskattningsbeslut eller ett beskattningsbeslut har överklagats till domstol,&lt;br&gt;såvida det inte är uppenbart att den skattskyldiges yrkande i ompröv-&lt;br&gt;ningsärendet eller målet inte kan bifallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen om ställande av säkerhet för anståndsbe-&lt;br&gt;loppet förändras inte, men får större betydelse än för närvarande. Den&lt;br&gt;som haft kostnader för säkerheten skall dock ersättas om yrkandet i&lt;br&gt;omprövningsärendet eller överklagandet bifalls. Slutligen föreslås att&lt;br&gt;anståndsräntan höjs till marknadsmässig nivå, för att undvika att förslaget&lt;br&gt;leder till att enskilda överklagar enbart i syfte att skjuta upp betalning av&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att erhålla ersättning för kostnader i ärenden och mål om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt, tull och avgift förbättras avsevärt. Kostnader för ombud eller&lt;br&gt;biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta tillvara den&lt;br&gt;skattskyldiges rätt skall ersättas om han helt eller delvis vinner bifall till&lt;br&gt;sina yrkanden i ärendet eller målet, ärendet eller målet avser fråga som&lt;br&gt;är av betydelse för rättstillämpningen (prejudikatfråga), ärendet eller&lt;br&gt;målet i annat fall är svårbedömt eller om synnerliga skäl för ersättning&lt;br&gt;föreligger i annat fall. Kostnader som avser sådant som den skattskyldige&lt;br&gt;enligt lag skall bidra med under utredningen skall dock inte ersättas.&lt;br&gt;Vidare skall ersättningen kunna jämkas i vissa fell. Ersättning skall enligt&lt;br&gt;förslaget prövas av den domstol eller den myndighet som avgjort målet&lt;br&gt;eller ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningssäkring skall enligt förslaget endast få användas när&lt;br&gt;gäldenären försöker undandra skatt, s.k. sabotagerisk. Möjligheten att&lt;br&gt;använda åtgärden vid beferad betalningsoförmåga slopas därmed.&lt;br&gt;Åtgärden skall heller inte ge s.k. särskild förmånsrätt i den säkrade&lt;br&gt;egendomen. Förlängning av fristen att festställa fordran eller väcka talan&lt;br&gt;vid domstol får endast ske med en månad i taget. Dessutom slopas de&lt;br&gt;begränsningar i skadeståndsbestämmelsema som innebär att skada måste&lt;br&gt;vara av någon betydelse för att ersättas och inte får avse kostnader för&lt;br&gt;biträde eller utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet om skatteutredningar behandlas både skattemyndigheternas&lt;br&gt;befogenheter att besluta om skatterevision och åtgärderna enligt&lt;br&gt;bevissäkringslagen. Enligt förslaget skall skatterevision få genomföras&lt;br&gt;endast hos företag och därvid bedrivas i samverkan med den reviderade.&lt;br&gt;Endast när han motsätter sig åtgärden eller det finns påtaglig risk att han&lt;br&gt;undanskaffar eller förvanskar handlingar skall tvångsåtgärd få tillgripas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredjemanskontroll skall normalt ske genom ett föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgift eller visa upp handling. Nuvarande möjlighet att direkt inleda en&lt;br&gt;revision för detta ändamål föreslås således upphävd. I speciella fell skall&lt;br&gt;dock tvångsåtgärd kunna användas, nämligen då sabotagerisk eller ett&lt;br&gt;betydande utredningsintresse föreligger samt då det med hänsyn till den&lt;br&gt;som granskas inte bör anges vad eller om vem uppgifter söks. Privatper-&lt;br&gt;soner skall även i fortsättningen kunna föreläggas att lämna uppgifter&lt;br&gt;eller visa upp handlingar avseende den egna taxeringen, men endast i&lt;br&gt;undantagsfall kunna föreläggas att medverka vid tredjemanskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevissäkringslagen har sådana brister ur rättssäkerhetssynpunkt att den&lt;br&gt;bör upphävas. I stället föreslås en ny tvångsåtgärdslag för be-&lt;br&gt;skattningsförferandet. Förutsättningarna för tvångsåtgärder är mer&lt;br&gt;preciserade i den nya lagen och de skall huvudsakligen beslutas av&lt;br&gt;domstol. En möjlighet att fetta ett interimistiskt beslut föreslås för de fell&lt;br&gt;då domstols beslut inte kan avvaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyddet för integritetskänsliga handlingar utvidgas. Sådana handlingar&lt;br&gt;som inte får tas i beslag vid husrannsakan under förundersökning vid&lt;br&gt;brottsutredningar, liksom kvalificerade skatterättsliga bedömningar, får&lt;br&gt;undantas vid skatteutredningar. Vidare föreslås särskilda awägningsregler&lt;br&gt;för att skydda tekniska företagshemligheter och andra handlingar, vars&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har även utrett förhållandet mellan anonymitetsskydd för&lt;br&gt;meddelare och skattekontroll när meddelare erhåller arvoden för sin&lt;br&gt;medverkan att lämna uppgifter till tidningar m.fl. Både deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet synes med nuvarande system kunna fullgöras utan att&lt;br&gt;anonymiteten för meddelare röjs. Inte heller i fråga om skatterevisioner&lt;br&gt;har anonymitetsskyddet befunnits vara hotat. Därför behövs inte någon&lt;br&gt;särskild skatt för meddelararvoden. För det fåll man ändå anser att en&lt;br&gt;sådan skatt bör införas har kommittén utformat ett förslag till lag om&lt;br&gt;skatt på arvode till anonym meddelare. Den är utformad som en&lt;br&gt;punktskatt på meddelararvodet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett avslutande kapitel redovisas några frågor som kommittén inte&lt;br&gt;hunnit utreda, men där det finns skäl att företa en rättssäkerhetsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över de remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Rättssäkerheten vid beskattningen (SOU 1993:62)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgivits av Regeringsrätten,&lt;br&gt;Justitiekanslem (JK), Domstolsverket (DV), Riksåklagaren (RÅ),&lt;br&gt;Datainspektionen, Riksskatteverket (RSV), Statskontoret, General-&lt;br&gt;tullstyrelsen, Riksrevisionsverket (RRV), Svea hovrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län,&lt;br&gt;Länsrätten i Göteborgs och Bohus län, Länsrätten i Kronobergs län,&lt;br&gt;Länsrätten i Norrbottens län, Riksdagens ombudsmän (JO), Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer (FAR), Föreningen Sveriges kronofogdar,&lt;br&gt;Företagamas Riksorganisation, Företagens Uppgiftslämnardelegation&lt;br&gt;(FUD), Juridiska fäkultetsnämnden vid Uppsala universitet, Kooperativa&lt;br&gt;förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF), Skattebetalarnas förening, Stockholms Handelskam-&lt;br&gt;mare, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Svenska Revisorssamfundet (SRS), Svenska&lt;br&gt;Tidningsutgivareföreningen (TU), Sveriges advokatsamfund, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges domareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Redare-&lt;br&gt;förening, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund (SRF) och Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också avgetts av Kommerskollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttranden som han har hämtat in från Statsåklagarmyn-&lt;br&gt;digheten för speciella mål och regionåklagarmyndighetema i Linköping,&lt;br&gt;Jönköping och Härnösand samt Åklagarmyndigheten i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har bifogat yttranden som verket har hämtat in från skattemyn-&lt;br&gt;digheterna i Stockholms, Uppsala, Malmöhus och Kopparbergs län samt&lt;br&gt;kronofogdemyndigheterna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län, därutöver ett yttrande som kommit in från Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Värmlands län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Norrbottens län har till sitt yttrande fogat tre skiljaktiga&lt;br&gt;meningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation, SAF, Stockholms Handelskammare,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Sveriges Industriförbund, och Sveriges&lt;br&gt;Köpmannaförbund har i sina remissvar hänvisat till ett yttrande från&lt;br&gt;Näringslivets Skattedelegation. Företagarnas Riksorganisation har&lt;br&gt;därutöver avgett ett eget yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har, i stället för att avge eget yttrande, gett in yttranden från&lt;br&gt;medlemsförbunden JUSEK och Civilekonomernas Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterade Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförferandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag tillämpas vid revision eller annan kontroll av att skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift tas ut enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. tullagen (1987:1065),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;fbrdonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;br&gt;artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. mervärdesskattelagen (1994:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även vid kontroll av att en vara får föras in i eller ut&lt;br&gt;ur landet enligt tullagen och för kontroll av att föreläggande enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Åtgärder som får beslutas enligt denna lag är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. revision i den reviderades verksamhetslokaler (5 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. eftersökande och omhändertagande av handlingar (6-9 §§),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme (10 §),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift (11&lt;br&gt;och 12 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsledare: den som i sin tjänst har till uppgift att övervaka&lt;br&gt;granskningen samt den som särskilt förordnats att vara granskningsledare&lt;br&gt;enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling: framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verks amhetslokal: utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs av den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125), den som är skyldig att föra räkenskaper&lt;br&gt;enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller annan juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än dödsbo. Med verksamhetslokal jämställs markområden, transport-&lt;br&gt;medel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras av sådan&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Proportionalitet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Beslut om åtgärd enligt denna lag får fattas endast om skälen för&lt;br&gt;åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för&lt;br&gt;den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Revision i den reviderades verksamhetslokaler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även&lt;br&gt;om den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om de handlingar&lt;br&gt;som omfattas av revisionen inte utan svårighet kan granskas på någon&lt;br&gt;annan plats. Detsamma gäller om den reviderade inte medverkar på före-&lt;br&gt;skrivet sätt, eller om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer&lt;br&gt;att undanhålla eller förvanska handling som omfattas av revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla&lt;br&gt;eller förvanska handling som får granskas, får åtgärden genomföras utan&lt;br&gt;att den reviderade underrättats om att revision skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även när ändamålet&lt;br&gt;med revisionen kräver besiktning av byggnad eller lokal, inventering av&lt;br&gt;kassa eller granskning av lager eller inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Eftersökande och omhändertagande av handlingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler med&lt;br&gt;stöd av 5 §, får handling som omfattas av revisionen eftersökas där och&lt;br&gt;omhändertas, om den inte tillhandahålls utan oskäligt dröjsmål eller om&lt;br&gt;det finns en påtaglig risk att handlingen undanhålls eller förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När revision genomförs i den reviderades verksamhetslokaler i annat&lt;br&gt;fåll får handling som påträffas eller granskas omhändertas om den behövs&lt;br&gt;för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När revision inte genomförs i den reviderades verksamhetslokaler&lt;br&gt;får handling som omfettas av revisionen eftersökas i verksamhetslokal-&lt;br&gt;ema och omhändertas för granskning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreläggande att lämna ut handlingen inte följts eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det finns en påtaglig risk för att handlingen undanhålls eller&lt;br&gt;förvanskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förutsättningarna i första stycket 2 är uppfyllda, får åtgärden&lt;br&gt;genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision skall&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det finns särskild anledning att anta att handlingar som omfattas Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;av revision inte forvaras i den reviderades verksamhetslokaler, får Bilaga 3&lt;br&gt;handlingarna, under de förutsättningar som anges i 7 §, eftersökas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omhändertas även i annan lokal, förvaringsplats eller annat utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Handlingar som omfattas av ett föreläggande enligt någon av de i 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ nämnda lagarna får eftersökas och omhändertas för granskning, om&lt;br&gt;föreläggandet inte följts och det finns särskild anledning att anta att den&lt;br&gt;begärda handlingen finns hos den som förelagts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försegling av lokal, förvaringsplats eller annat utrymme&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid revision får lokal, förvaringsplats eller annat utrymme&lt;br&gt;förseglas, om de handlingar som skall granskas inte kan föras från&lt;br&gt;platsen och det kan befaras att de annars undanhålls eller förvanskas.&lt;br&gt;En sådan åtgärd får beslutas även då handlingar som skall omhändertas&lt;br&gt;enligt 7-9 §§ inte omedelbart kan föras från platsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Granskning utan föregående föreläggande om kontrolluppgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Hos den som kan föreläggas att lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling enligt 3 kap. 5 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter, 75 a § tullagen (1987:1065), 3 kap. 50 a § lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter eller 17 kap. 5 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen (1994:000), får räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;som rör hans verksamhet granskas utan föregående föreläggande, om det&lt;br&gt;finns särskild anledning att anta att handlingar av betydelse kommer att&lt;br&gt;påträffas och att utredningen skulle försvåras av ett föreläggande samt&lt;br&gt;det finns ett betydande utredningsintresse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärd enligt första stycket omfattar även befogenhet att eftersöka och&lt;br&gt;omhänderta handling som får granskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen får ske i verksamhetslokalema om de handlingar som&lt;br&gt;skall granskas inte utan svårighet kan granskas på någon annan plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om det finns särskilda skäl behöver den som uppgifterna avser&lt;br&gt;eller de uppgifter som söks inte anges i beslut enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Åtgärd enligt 11 § får inte beslutas för att samla in uppgifter som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förberedande åtgärd för kontroll av andra än den som granskas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörighet att fatta beslut m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Beslut om åtgärder enligt denna lag, utom sådan åtgärd som avses&lt;br&gt;i 6 och 10 §§, fattas av länsrätten på ansökan av en granskningsledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 6 och 10 §§ fattas av granskningsledaren. Beslutet kan&lt;br&gt;överklagas till länsrätten. Om länsrätten ändrar granskningsledarens&lt;br&gt;beslut helt eller delvis, får rätten besluta att insamlade uppgifter skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om det finns en påtaglig risk att handlingar som har betydelse för&lt;br&gt;kontrollen undanskaffas eller förstörs innan länsrätten kan fetta beslut, får&lt;br&gt;granskningsledaren besluta om åtgärder enligt 5, 7-9, 11 och 12 §§.&lt;br&gt;Beslutet får avse endast åtgärd i verksamhetslokaler och skall omedelbart&lt;br&gt;underställas länsrätten. Länsrätten skall utan dröjsmål pröva om beslutet&lt;br&gt;skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om länsrätten finner att beslutet inte skall bestå skall insamlade&lt;br&gt;uppgifter förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Handlingar som får undantas m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Åtgärder enligt denna lag omfettar på den enskildes begäran inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett allmänt skyddsintresse eller betydande enskilt&lt;br&gt;skyddsintresse, vars innehåll på grund av särskilda omständigheter inte&lt;br&gt;bör komma till annans kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första stycket 2 får undantas endast om hand-&lt;br&gt;lingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Om den enskilde begär att en handling skall undantas, skall&lt;br&gt;handlingen, om granskningsledaren anser att den bör granskas, omedel-&lt;br&gt;bart förseglas och överlämnas till länsrätten. Länsrätten skall utan&lt;br&gt;dröjsmål pröva om handlingen skall undantas från granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfettas endast med tekniskt hjälpmedel bestämmer länsrätten i vilken&lt;br&gt;form eller på vilket sätt den skall tillhandahållas i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall länsrätten pröva om beslut kan fettas&lt;br&gt;utan att rätten granskar handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en handling inte omfettas av granskningen&lt;br&gt;handläggs frågan om undantagande på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fråga om upptagning som avses i 17 § andra stycket får länsrätten&lt;br&gt;besluta om sådana begränsningar i rätten att använda tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs för att en upptagning som skall undantas från granskning&lt;br&gt;inte blir tillgänglig för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om en handling eller en del av en handling undantagits från&lt;br&gt;granskningen, får dess innehåll inte återges eller åberopas i utredningen.&lt;br&gt;Detta gäller även om en handling återlämnats innan länsrätten prövat&lt;br&gt;frågan, men efter det att den begärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Till beslut om åtgärder enligt denna lag skall fogas upplysningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om möjligheterna att undanta handling samt vad som enligt 21-23 §§&lt;br&gt;gäller vid verkställighet. Den som berörs av beslutet skall omedelbart&lt;br&gt;underrättas om detta, om det inte kan befäras att det därigenom blir&lt;br&gt;svårare att genomföra åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Villkor för verkställighet m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § Kronofogdemyndigheten får på begäran om handräckning av&lt;br&gt;granskningsledaren verkställa beslut om åtgärd enligt denna lag.&lt;br&gt;Granskningsledaren får dock verkställa beslut om åtgärder i verksam-&lt;br&gt;hetslokaler, om det kan ske obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1987:1065) har tullmyndighet samma befogenheter som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om åtgärd får, om inte något annat anges i beslutet,&lt;br&gt;verkställas omedelbart. Det får inte utan särskilda skäl verkställas mellan&lt;br&gt;kl. 19.00 och kl. 08.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet förfaller om verkställigheten inte påbörjats inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och annan&lt;br&gt;som berörs av beslutet skall, om inte annat föreskrivits, ha underrättats&lt;br&gt;om beslutet samt getts tillfälle att själv eller genom behörig företrädare&lt;br&gt;närvara och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som berörs av beslutet inte har kunnat underrättats om detta,&lt;br&gt;får beslutet verkställas endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten får inte påböijas förrän de som har rätt att närvara&lt;br&gt;haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller dock inte om åtgärden&lt;br&gt;därigenom fördröjs i väsentlig omfattning eller om det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk att ändamålet med åtgärden går förlorat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som berörs av ett beslut enligt 6 § skall underrättas om beslutet&lt;br&gt;omedelbart efter det att beslutet har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Åtgärder enligt denna lag skall genomföras så att de innebär minsta&lt;br&gt;möjliga olägenhet för den som berörs av dem. Kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;får genomsöka lokal, förvaringsplats eller annat utrymme och, om&lt;br&gt;tillträde behövs till något utrymme som är tillslutet, låta öppna lås eller&lt;br&gt;ta sig in på annat sätt. Kronofogdemyndigheten får även i övrigt använda&lt;br&gt;tvång om det kan anses befogat med hänsyn till omständigheterna. Våld&lt;br&gt;mot person får dock brukas endast om kronofogdemyndigheten möter&lt;br&gt;motstånd och om det med hänsyn till ändamålet med åtgärden kan anses&lt;br&gt;försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § När en handling omhändertas på grund av ett beslut om åtgärd&lt;br&gt;enligt denna lag, får även pärm, mapp eller dylikt förvaringsmaterial i&lt;br&gt;vilken handlingen förvaras, tas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniskt hjälpmedel för läsning av upptagning får omhändertas endast&lt;br&gt;om det finns synnerliga skäl för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om upptagning för automatisk databehandling omhändertas skall, om&lt;br&gt;det är möjligt, exemplar lämnas kvar hos innehavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Vid verkställande av ett beslut om åtgärd som avser upptagning,&lt;br&gt;får endast de tekniska hjälpmedel, program och sökbegrepp användas&lt;br&gt;som behövs för att tillgodose ändamålet med åtgärden. Endast uppgifter&lt;br&gt;som behövs för detta ändamål får tas fram. Åtgärden får inte genomföras&lt;br&gt;via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärden genomförs får terminal, program eller annat tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel som tillhör den granskade eller annan användas, om det är&lt;br&gt;nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och 6 §§ lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. tillämpas också vid eftersök-&lt;br&gt;ning och omhändertagande av upptagning för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Handlingar och annat som omhändertagits skall återlämnas så&lt;br&gt;snart de inte längre behövs. Därvid skall även beaktas i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning de behövs i bevishänseende i ärende eller mål om skatt, tull eller&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återlämnande enligt första stycket fattas av gransknings-&lt;br&gt;ledare. Beslutet kan överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § När ett beslut om åtgärd enligt denna lag verkställts skall bevis&lt;br&gt;över verkställigheten utfärdas. Sådant bevis skall överlämnas till den hos&lt;br&gt;vilken åtgärden genomförts och annan som berörs av åtgärden. Det skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om när och var beslutet verkställts, vilka som var&lt;br&gt;närvarande samt annat av betydelse som förekommit vid verkställigheten.&lt;br&gt;Har handlingar eller annat omhändertagits skall beviset även innehålla en&lt;br&gt;förteckning över detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behörig domstol&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Ansökan om åtgärd och begäran om undantagande enligt denna lag&lt;br&gt;prövas av den länsrätt som för det år då framställningen görs, skall pröva&lt;br&gt;taxering till skatt enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt för den&lt;br&gt;som åtgärden avser. Om det inte finns någon sådan länsrätt är länsrätten&lt;br&gt;i det län behörig där beslut om åtgärd skall verkställas eller har&lt;br&gt;verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av kronofogdemyndighetens beslut om åtgärd&lt;br&gt;enligt denna lag tillämpas bestämmelserna i utsökningsbalken om talan&lt;br&gt;mot utmätning i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs be-&lt;br&gt;vissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Den&lt;br&gt;upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om säkringsåtgärd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har verkställts före ikraftträdandet. Denna lag tillämpas också vid&lt;br&gt;revision eller annan kontroll av att skatt tagits ut enligt lagen (1968:430)&lt;br&gt;om mervärdeskatt. Det som sägs i 11 § förevarande lag gäller därvid 27&lt;br&gt;§ lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 6 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 5 och 8-14 §§ samt 6 kap. 10 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 12 a och 14&lt;br&gt;a §§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att närmast före 3 kap. 13 § skall införas en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den skattskyldige att i den omfatt-&lt;br&gt;ning som anges i föreläggandet&lt;br&gt;lämna de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av att uppgifterna i&lt;br&gt;hans självdeklaration är riktiga&lt;br&gt;eller annars för hans taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare&lt;br&gt;förelägga den skattskyldige att visa&lt;br&gt;upp kontrakt, kontoutdrag, räk-&lt;br&gt;ningar, kvitton eller liknande hand-&lt;br&gt;lingar som behövs för kontroll av&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att den skattskyldige annars inte&lt;br&gt;följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;skattskyldig att lämna uppgift, visa&lt;br&gt;upp handling eller lämna över en&lt;br&gt;kopia av handling som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att uppgifterna i hans&lt;br&gt;självdeklaration är riktiga eller&lt;br&gt;annars för hans taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;taxeringsrevision för att kontrollera&lt;br&gt;att skyldighet enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. Taxeringsrevision får&lt;br&gt;göras hos den som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbok-&lt;br&gt;föringslagen (1979:141) och hos&lt;br&gt;juridisk person som inte är dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;taxeringsrevision för att kontrollera&lt;br&gt;att skyldighet enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. Taxeringsrevision får&lt;br&gt;göras hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos andra deklarations- eller upp-&lt;br&gt;giftsskyldiga får taxeringsrevision&lt;br&gt;göras när särskilda skäl föranleder&lt;br&gt;det. Taxeringsrevision får inte&lt;br&gt;göras hos myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får även göras&lt;br&gt;för att inhämta uppgifter av be-&lt;br&gt;tydelse för kontroll av att andra till&lt;br&gt;namnet kända personer eller någon&lt;br&gt;person, som ingått viss bestämd&lt;br&gt;rättshandling med den som skall&lt;br&gt;revideras, fullgjort sin deklara-&lt;br&gt;tions- och uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos den som avses i första styc-&lt;br&gt;ket andra meningen får taxerings-&lt;br&gt;revision dessutom göras för att&lt;br&gt;samla in uppgifter som en för-&lt;br&gt;beredande åtgärd för kontroll av&lt;br&gt;andra än den som revideras. Sådan&lt;br&gt;revision beslutas, om den som&lt;br&gt;revideras inte är skyldig att efter&lt;br&gt;föreläggande lämna uppgifter rö-&lt;br&gt;rande personerna i fråga, av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller efter verkets&lt;br&gt;bestämmande av en skattemyndig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen kan antas bli&lt;br&gt;orrfattande får den påbörjas även&lt;br&gt;innan deklaration skall avlämnas,&lt;br&gt;om det beskattningsår som revisio-&lt;br&gt;nen avser gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om taxeringsrevision&lt;br&gt;skall överlämnas till den revidera-&lt;br&gt;de innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 13 och 14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om taxeringsrevision skall en eller flera tjänstemän&lt;br&gt;förordnas att verkställa revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxeringsrevision skall om&lt;br&gt;möjligt göras på sådant sätt och på&lt;br&gt;sådan tid att den inte hindrar verk-&lt;br&gt;samheten för den som revideras.&lt;br&gt;Den får inte utan särskilda skäl&lt;br&gt;verkställas hos enskild mellan kl.&lt;br&gt;19.00 och kl. 8.00.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får, när det&lt;br&gt;behövs, bestämma tid och plats för&lt;br&gt;revisionen. Revisionen får verk-&lt;br&gt;ställas hos den som skall revideras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En taxeringsrevision skall be-&lt;br&gt;drivas i samverkan med den re-&lt;br&gt;viderade och på ett sådant sätt att&lt;br&gt;den inte onödigt hindrar verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos&lt;br&gt;den reviderade om han medger&lt;br&gt;det. Granskningen av handlingar&lt;br&gt;skall ske hos den reviderade om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller pä annan plats. Om denne&lt;br&gt;medger det får revisionen göras&lt;br&gt;också i annat utrymme hos honom&lt;br&gt;än sådant som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds för verksamheten. Om revi-&lt;br&gt;sionen skall göras pä någon annan&lt;br&gt;plats än hos den som skall revi-&lt;br&gt;deras, skall räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar pä begäran av revisorn&lt;br&gt;överlämnas mot kvitto till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han begär det och granskningen&lt;br&gt;kan ske där utan betydande svårig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos&lt;br&gt;den reviderade skall handlingarna&lt;br&gt;pä begäran överlämnas till revi-&lt;br&gt;sorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får gransk-&lt;br&gt;ning ske av räkenskaper, anteck-&lt;br&gt;ningar och verifikationer samt av&lt;br&gt;korrespondens, protokoll och andra&lt;br&gt;handlingar som rör verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås fram-&lt;br&gt;ställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas, av-&lt;br&gt;lyssnas eller på annat sätt upplåt-&lt;br&gt;tas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsrevision får verkställas&lt;br&gt;för kontroll även av det löpande&lt;br&gt;beskattningsårets räkenskaper och&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision hos den&lt;br&gt;som är bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) fä revisorn även inventera&lt;br&gt;kassan samt granska varulager,&lt;br&gt;maskiner och andra inventarier&lt;br&gt;som är avsedda för stadigvarande&lt;br&gt;bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra handling-&lt;br&gt;ar som rör verksamheten granskas&lt;br&gt;om de inte skall undantas enligt 13&lt;br&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision får revisorn även in-&lt;br&gt;ventera kassan, granska lager, ma-&lt;br&gt;skiner och inventarier samt be-&lt;br&gt;siktiga lokaler och byggnader som&lt;br&gt;används i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås fram-&lt;br&gt;ställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas, av-&lt;br&gt;lyssnas eller på annat sätt uppfat-&lt;br&gt;tas endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringsrevision är den som Vid taxeringsrevision skall den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revideras skyldig att genast till-&lt;br&gt;handahålla revisorn de handlingar&lt;br&gt;och lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för revisionen. Han skall&lt;br&gt;också lämna tillträde till sådana&lt;br&gt;utrymmen som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds i hans verksamhet, samt ge&lt;br&gt;den hjälp som behövs för gransk-&lt;br&gt;ning av handlingar och varulager&lt;br&gt;samt maskiner och andra för sta-&lt;br&gt;digvarande bruk avsedda inven-&lt;br&gt;tarier och för kassainventering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skall revideras inte&lt;br&gt;fullgör sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket, får skat-&lt;br&gt;temyndigheten förelägga honom&lt;br&gt;vid vite att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;reviderade tillhandahålla revisorn&lt;br&gt;de handlingar och lämna de upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för revi-&lt;br&gt;sionen. Han skall också lämna&lt;br&gt;tillträde till utrymmen som huvud-&lt;br&gt;sakligen används i verksamheten&lt;br&gt;för sådan åtgärd som avses i 11 §&lt;br&gt;andra stycket och om möjligt ställa&lt;br&gt;en ändamålsenlig arbetsplats till&lt;br&gt;förfogande. Den reviderade skall i&lt;br&gt;övrigt ge den hjälp som behövs vid&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel, om inte den reviderade i&lt;br&gt;stället tillhandahåller en kopia av&lt;br&gt;upptagningen och denna utan svå-&lt;br&gt;righet kan granskas med annat&lt;br&gt;tillgängligt tekniskt hjälpmedel.&lt;br&gt;Revisorn får kontrollera att kopian&lt;br&gt;stämmer överens med den upptag-&lt;br&gt;ning som finns hos den revidera-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel, pro-&lt;br&gt;gram och sökbegrepp användas,&lt;br&gt;som behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målet med revisionen. Endast&lt;br&gt;sådana uppgifter som behövs för&lt;br&gt;ändamålet får tas fram. Gransk-&lt;br&gt;ningen får inte verkställas via&lt;br&gt;telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket, får skattemyn-&lt;br&gt;digheten förelägga honom vid vite&lt;br&gt;att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskapsmat-&lt;br&gt;erial och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall så&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisionen till den reviderade i de&lt;br&gt;delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och uppgifter som skall&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn har rätt att ta del av&lt;br&gt;handlingar som är av betydelse för&lt;br&gt;revisionen även om den som revi-&lt;br&gt;deras skall iaktta tystnad om deras&lt;br&gt;innehåll. När det finns synnerliga&lt;br&gt;skäl får länsrätten dock på fram-&lt;br&gt;ställning av den som revideras&lt;br&gt;besluta att sådana handlingar eller&lt;br&gt;handlingar, som med hänsyn till&lt;br&gt;deras innehåll på grund av sär-&lt;br&gt;skilda omständigheter inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom, skall undantas från revisio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingen utgörs av sådan&lt;br&gt;upptagning som avses i 11 § andra&lt;br&gt;stycket, får domstolen besluta om&lt;br&gt;sådana begränsningar i revisorns&lt;br&gt;rätt att själv använda tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att&lt;br&gt;handlingar, som enligt första styc-&lt;br&gt;ket bör undantas frän granskning,&lt;br&gt;inte skall bli tillgängliga för revi-&lt;br&gt;sorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den enskildes begäran skall&lt;br&gt;från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett all-&lt;br&gt;mänt skyddsintresse eller ett betyd-&lt;br&gt;ande enskilt skyddsintresse, vars&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter inte bör komma till&lt;br&gt;någon annans kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får undantas endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse är&lt;br&gt;större än dess betydelse för kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall snarast En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;revisionen till den som reviderats i gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;de delar som rör honom. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;över en kopia av handling skall ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;in till länsrätten tillsammans med&lt;br&gt;föreläggandet och, i förekommande&lt;br&gt;fall, den begärda handlingen eller&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas från revi-&lt;br&gt;sion skall handlingen, om skat-&lt;br&gt;temyndigheten anser att den bör&lt;br&gt;granskas, omedelbart förseglas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller uppgif-&lt;br&gt;ten skall undantas frän kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om upptagning, som avses&lt;br&gt;i 11 § tredje stycket, bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller på&lt;br&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke, besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i revisorns rätt att själv&lt;br&gt;använda tekniska hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för att uppgift, som skall&lt;br&gt;undantas från granskning, inte&lt;br&gt;skall bli tillgänglig för revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift inte omfattas av&lt;br&gt;kontrollen handläggs frågan om&lt;br&gt;undantagande på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits från kontroll,&lt;br&gt;får dess innehåll inte återges eller&lt;br&gt;åberopas i skatteutredningen. Detta&lt;br&gt;gäller även om handling åter-&lt;br&gt;lämnats innan länsrätten prövat&lt;br&gt;frågan, men efter att den begärts&lt;br&gt;undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande får inte ske av&lt;br&gt;länsrättens beslut avseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;befrielse från skyldighet att&lt;br&gt;lämna upplysningar eller visa upp&lt;br&gt;handling som behövs för utred-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. undantagande avhandling från&lt;br&gt;taxeringsrevision,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en skattemyndighets beslut att&lt;br&gt;avvisa en begäran om omprövning&lt;br&gt;såsom för sent inkommen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut avseende skat-&lt;br&gt;temyndighets beslut att avvisa er&lt;br&gt;begäran om omprövning såsom föi&lt;br&gt;sent inkommen får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om revisioner som har beslutats före ikraftträdandet.&lt;br&gt;De nya bestämmelserna i 3 kap. 13-14 a §§ tillämpas dock om hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter begärs undantagna efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4, 7, 12, 16 och 21 §§ lagen (1978:880) om&lt;br&gt;betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får&lt;br&gt;fettas om påtaglig risk föreligger&lt;br&gt;att gäldenären inte kommer att&lt;br&gt;betala fordringen och denna eller,&lt;br&gt;om flera fordringar föreligger mot&lt;br&gt;samma gäldenär, de tillhopa upp-&lt;br&gt;går till betydande belopp. Ar ford-&lt;br&gt;ringen att hänföra till viss tidspe-&lt;br&gt;riod får betalningssäkring beslutas&lt;br&gt;endast om perioden har gått till&lt;br&gt;ända eller fordringen dessförinnan&lt;br&gt;har förfallit till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får&lt;br&gt;fattas om det finns en påtaglig risk&lt;br&gt;att gäldenären försöker undandra&lt;br&gt;sig att betala fordringen och denna&lt;br&gt;eller, om det finns flera fordringar&lt;br&gt;mot samma gäldenär, de tillsam-&lt;br&gt;mans uppgår till betydande be-&lt;br&gt;lopp. Ar fordringen att hänföra till&lt;br&gt;viss tidsperiod får betalningssäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring beslutas endast om perioden&lt;br&gt;har gått till ända eller fordringen&lt;br&gt;dessförinnan har förfallit till betal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om betalningssäkring får fettas endast om skälen för åtgärden&lt;br&gt;uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för&lt;br&gt;gäldenären eller för något annat motstående intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om betalnings-&lt;br&gt;säkring en fordran som inte är&lt;br&gt;festställd, skall länsrätten häva&lt;br&gt;beslutet, om inte talan om feststäl-&lt;br&gt;lelse av fordringen eller av under-&lt;br&gt;laget för den har väckts vid dom-&lt;br&gt;stol inom sex månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet eller fordringen eller&lt;br&gt;underlaget för den inom samma tid&lt;br&gt;har festställts i annan ordning.&lt;br&gt;Länsrätten får medge förlängning&lt;br&gt;av tidsfristen, om det finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett beslut om betalnings-&lt;br&gt;säkring en fordran som inte är&lt;br&gt;festställd, skall länsrätten häva&lt;br&gt;beslutet, om inte talan om feststäl-&lt;br&gt;lelse av fordringen eller av under-&lt;br&gt;laget för den har väckts vid dom-&lt;br&gt;stol inom sex månader från dagen&lt;br&gt;för beslutet eller fordringen eller&lt;br&gt;underlaget för den inom samma tid&lt;br&gt;har festställts i annan ordning.&lt;br&gt;Länsrätten får medge förlängning&lt;br&gt;av tidsfristen med tre månader i&lt;br&gt;taget, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om betalningssäkring hävts enligt första stycket, får ett&lt;br&gt;nytt beslut om betalningssäkring på samma grund fettas endast om talan&lt;br&gt;beträffande fordringen har väckts eller om fordringen eller underlaget för&lt;br&gt;den har festställts i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäldenären får inte överlåta egendom, som har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring, eller till skada för boigenären förfoga över egendomen&lt;br&gt;på annat sätt, om inte kronofogdemyndigheten medger det av särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan i övrigt av&lt;br&gt;verkställd betalningssäkring gäller&lt;br&gt;vad som föreskrivs om utmätning&lt;br&gt;i 4 kap. 29 § andra stycket, 30 och&lt;br&gt;31 §§ och 12 kap. 6-10 §§ utsök-&lt;br&gt;ningsbalken. Att betalningssäkring&lt;br&gt;ger förmånsrätt föreskrivs i för-&lt;br&gt;månsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan i övrigt av&lt;br&gt;verkställd betalningssäkring gäller&lt;br&gt;vad som föreskrivs om utmätning&lt;br&gt;i 4 kap. 29 § andra stycket och 31&lt;br&gt;§ och 12 kap. 6-10 §§ och om&lt;br&gt;kvarstad i 16 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket utsökningsbalken. 1 fråga&lt;br&gt;om verkan av utmätning av egen-&lt;br&gt;dom som tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring gäller vad som&lt;br&gt;är föreskrivet i 16 kap. 15 § andra&lt;br&gt;stycket utsökningsbalken om utmät-&lt;br&gt;ning av egendom som belagts med&lt;br&gt;kvarstad för fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring,&lt;br&gt;hastigt faller i värde eller kräver alltför kostsam vård, får den på begäran&lt;br&gt;av någon av parterna säljas i den ordning som gäller för utmätt egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fara att lös egendom, som&lt;br&gt;kan bli föremål för betalnings-&lt;br&gt;säkring, undanskaffas, får i avvak-&lt;br&gt;tan på rättens beslut gransknings-&lt;br&gt;ledare som avses i 2 § bevissäk-&lt;br&gt;ringslagen (1975:1027) för skatte-&lt;br&gt;och avgiftsprocessen ta egen-&lt;br&gt;domen i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fara att lös egendom, som&lt;br&gt;kan bli föremål för betalnings-&lt;br&gt;säkring, undanskaffas, får i avvak-&lt;br&gt;tan på rättens beslut gransknings-&lt;br&gt;ledare som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1994:000) om särskilda tvångsåt-&lt;br&gt;gärder i beskattningsförfarandet ta&lt;br&gt;egendomen i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om betalningssäkring meddelats för en fordran som mte&lt;br&gt;är fastställd och blir fordringen senare inte slutligt fastställd eller&lt;br&gt;fastställs den slutligt till ett väsentligt lägre belopp än det som har&lt;br&gt;betalningssäkrats, har gäldenären rätt till ersättning av staten för ren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmögenhetsskada som därigenom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas endast för&lt;br&gt;skada som är av någon betydelse.&lt;br&gt;Ersättning lämnas inte för kost-&lt;br&gt;nader för biträde eller utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfogats honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om ersättning för&lt;br&gt;processkostnader finns i lagen&lt;br&gt;(1989:479) om ersättning för kost-&lt;br&gt;nader i ärenden och mål om skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 4, 7, 16 och 21 §§ tillämpas fortfarande i fråga&lt;br&gt;om betalningssäkring på grund av ansökan som kommit in till länsrätten&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre föreskrifterna i 12 § tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1000.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1989:1000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 49 § 2 mom., 78 § 1 och 2 mom. samt 102 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya moment, 78 § 2 a och 2 b mom.,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Anstånd får medges med högst det belopp som kan antas bli&lt;br&gt;nedsatt eller falla bort enligt 1 mom. 1 eller som betingas av yrkandet i&lt;br&gt;omprövningsärendet eller överklagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i fäll som avses i 1 mom.&lt;br&gt;2 och 3 med hänsyn till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt kan antas att det&lt;br&gt;belopp som avses med anståndet&lt;br&gt;inte kommer att betalas i rätt tid,&lt;br&gt;får anstånd medges endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för&lt;br&gt;beloppet. Anstånd får dock medges&lt;br&gt;utan att säkerhet ställs om an-&lt;br&gt;ståndsbeloppet är förhållandevis&lt;br&gt;ringa eller om det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Ställd säkerhet får&lt;br&gt;tas i anspråk när anståndstiden gått&lt;br&gt;ut. I övrigt skall bestämmelserna&lt;br&gt;om säkerhet i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i fell som avses i 1 mom.&lt;br&gt;2 och 3 med hänsyn till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges förhållanden och omstän-&lt;br&gt;digheterna i övrigt kan antas att det&lt;br&gt;belopp som avses med anståndet&lt;br&gt;inte kommer att betalas i rätt tid,&lt;br&gt;får anstånd medges endast om den&lt;br&gt;skattskyldige ställer säkerhet för&lt;br&gt;beloppet genom en av bank utfär-&lt;br&gt;dad garantiförbindelse eller någon&lt;br&gt;annan form av borgen. Anstånd får&lt;br&gt;dock medges utan att säkerhet&lt;br&gt;ställs om anståndsbeloppet är för-&lt;br&gt;hållandevis ringa eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl. Ställd&lt;br&gt;säkerhet får tas i anspråk när an-&lt;br&gt;ståndstiden gått ut. I övrigt skall&lt;br&gt;bestämmelserna om säkerhet i&lt;br&gt;lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om yrkandet i omprövningsären-&lt;br&gt;det eller målet bifalls, skall kost-&lt;br&gt;nad för ställd säkerhet ersättas av&lt;br&gt;staten. Ersättningen skall jämkas&lt;br&gt;om endast en del av yrkandet bi-&lt;br&gt;falls eller om det skulle vara oskä-&lt;br&gt;ligt att ersättning lämnas. I övrigt&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 6-11 §§&lt;br&gt;lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om&lt;br&gt;skatt, m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Arbetsgivare, som enligt lag är bokföringsskyldig skall ha sin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp&lt;br&gt;och skatteavdrags belopp. Om skattsedel eller skattekort har företetts för&lt;br&gt;arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid samt nummer&lt;br&gt;på för honom utfärdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfettning&lt;br&gt;föra anteckningar i hänseende som har sagts nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna om skatteavdrag har&lt;br&gt;följts får revision göras hos sådan&lt;br&gt;arbetsgivare, som avses i första&lt;br&gt;och andra styckena. Revision får&lt;br&gt;också göras hos den som har an-&lt;br&gt;sökt om en F-skattesedel för kon-&lt;br&gt;troll av att lämnade uppgifter är&lt;br&gt;riktiga och fullständiga. Beslut om&lt;br&gt;revision meddelas av Riksskat-&lt;br&gt;teverket eller skattemyndighet. I&lt;br&gt;övrigt gäller i fråga om revision i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o mf Det åligger varje ar-&lt;br&gt;betsgivare att efter anmaning av&lt;br&gt;skattemyndigheten lämna uppgift&lt;br&gt;om arbetstagare, utbetalda löner&lt;br&gt;och beloppet av verkställda skat-&lt;br&gt;teavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skattemyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara arbetsgivare att lämna&lt;br&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;har följts. Bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 13-14 a §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i fråga om hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift som skall undan-&lt;br&gt;tas från föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll av&lt;br&gt;att bestämmelserna om skatteavdrag har följts skall på skattemyn-&lt;br&gt;dighetens begäran tillhandahållas denna. Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a m o m. För kontroll av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;följts eller att den som ansökt om&lt;br&gt;F-skattesedel lämnat riktiga och&lt;br&gt;fullständiga uppgifter får skatte-&lt;br&gt;myndigheten komma överens med&lt;br&gt;arbetsgivaren eller sökanden om&lt;br&gt;att en avstämning mot räkenskaps-&lt;br&gt;handlingar eller andra handlingar&lt;br&gt;skall göras vid besök hos honom&lt;br&gt;eller vid annat personligt samman-&lt;br&gt;träffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b m o m. För kontroll av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;arbetsgivare har följt bestämmel-&lt;br&gt;serna om skatteavdrag eller att den&lt;br&gt;som ansökt om F-skattesedel läm-&lt;br&gt;nat riktiga och fullständiga upp-&lt;br&gt;gifter, får Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos arbetsgivaren eller&lt;br&gt;sökanden. Därvid gäller i tillämpli-&lt;br&gt;ga delar bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;8-14 a §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut om preliminär&lt;br&gt;taxering, debitering eller jämkning&lt;br&gt;av preliminär skatt, verkställande&lt;br&gt;av skatteavdrag och anstånd med&lt;br&gt;att betala in skatt får inte över-&lt;br&gt;klagas. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock inte beslut med anledning av&lt;br&gt;en begäran enligt 44 § om besked&lt;br&gt;angående skyldigheten att verk-&lt;br&gt;ställa skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens be-&lt;br&gt;slut om preliminär taxering, debite-&lt;br&gt;ring eller jämkning av preliminär&lt;br&gt;skatt, verkställande av skatteavdrag&lt;br&gt;och anstånd med att betala in skatt&lt;br&gt;får prövas av kammarrätten endast&lt;br&gt;om den har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd. Vad som sagts nu gäller&lt;br&gt;dock inte beslut med anledning av&lt;br&gt;en begäran enligt 44 § om besked&lt;br&gt;angående skyldighet att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De äldre föreskrifterna i 49 § 2 mom. tillämpas fortfarande i fråga om&lt;br&gt;anstånd som meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya föreskrifterna i 102 § träder i kraft den 1 oktober 1994. Beslut&lt;br&gt;som meddelats av skattemyndigheten före ikraftträdandet överklagas&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:894.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1177.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:479) om&lt;br&gt;ersättning för kostnader ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3-5, 7-9 och 11 §§ lagen (1989:479) om&lt;br&gt;ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig som i ett ärende&lt;br&gt;eller mål haft kostnader för ombud&lt;br&gt;eller biträde, utredning eller annat&lt;br&gt;som skäligen behövts för att ta till&lt;br&gt;vara hans rätt får beviljas ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte beviljas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att lämna deklaration&lt;br&gt;eller andra uppgifter till ledning&lt;br&gt;för en myndighets beslut om skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att i skälig orrfattning&lt;br&gt;genom räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;eller på annat lämpligt sätt sörja&lt;br&gt;för att det finns sådant underlag&lt;br&gt;som behövs dels för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall kunna deklarera&lt;br&gt;eller lämna uppgifter som han är&lt;br&gt;skyldig att lämna, dels för att dek-&lt;br&gt;larationen och uppgifterna skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges eget arbete,&lt;br&gt;tidsspillan eller i övrigt för kostna-&lt;br&gt;der för sådant som den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv utfört med anledning av&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig som i ett ärende&lt;br&gt;eller mål haft kostnader för ombud&lt;br&gt;eller biträde, utredning eller annat&lt;br&gt;som skäligen behövts för att ta till&lt;br&gt;vara hans rätt skall efter framställ-&lt;br&gt;ning beviljas ersättning för kostna-&lt;br&gt;derna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den skattskyldige helt eller&lt;br&gt;delvis vinner bifall till sina yrkan-&lt;br&gt;den i ärendet eller målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärendet eller målet avser&lt;br&gt;fråga som är av betydelse för&lt;br&gt;rättstillämpningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det finns synnerliga skäl för&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får beviljas endast till Ersättning får inte beviljas för&lt;br&gt;den del det är oskäligt att kost-&lt;br&gt;naden bärs av den skattskyldige&lt;br&gt;med hänsyn till samtliga följande&lt;br&gt;faktorer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sakens beskaffenhet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. kostnader som avser skyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten att lämna deklaration&lt;br&gt;eller andra uppgifter till ledning&lt;br&gt;för en myndighets beslut om skatt,&lt;br&gt;tull eller avgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnadens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärendets eller målets hand-&lt;br&gt;läggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;kostnader som avser skyl-&lt;br&gt;digheten att i skälig orrfattning&lt;br&gt;genom räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;eller pä annat Lämpligt sätt sörja&lt;br&gt;för att det finns sådant underlag&lt;br&gt;som behövs dels för att den&lt;br&gt;skattskyldige skall kunna deklarera&lt;br&gt;eller lämna uppgifter som han är&lt;br&gt;skyldig att lämna, dels för att&lt;br&gt;deklarationen och uppgifterna skall&lt;br&gt;kunna kontrolleras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den skattskyldiges eget arbete,&lt;br&gt;tidsspillan eller i övrigt för kostna-&lt;br&gt;der för sådant som den skattskyl-&lt;br&gt;dige själv utfört med anledning av&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ärendets eller målets utgång,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den skattskyldiges personliga&lt;br&gt;och ekonomiska förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. omständigheterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättningen bestäms, skall den minskas med annan ersättning som&lt;br&gt;den skattskyldige har fått eller kan antas komma att få for samma&lt;br&gt;kostnader enligt annan författning eller enligt avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning for kostna-&lt;br&gt;der hos andra myndigheter än&lt;br&gt;domstolar prövas av länsrätten.&lt;br&gt;Frågan prövas dock av kam-&lt;br&gt;marrätten, om denna som första&lt;br&gt;domstolsinstans skall pröva ett&lt;br&gt;överklagande i det ärende eller mål&lt;br&gt;som kostnaderna härför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende eller mål avser en&lt;br&gt;fråga som prövas av en allmän&lt;br&gt;domstol, prövas frågan om ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader i ärendet eller&lt;br&gt;målet av länsrätten i det län där&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får jämkas om den&lt;br&gt;skattskyldige vinner bifall endast&lt;br&gt;till en del av sina yrkanden i&lt;br&gt;ärendet eller målet, såvida inte&lt;br&gt;övriga yrkanden är av endast ringa&lt;br&gt;betydelse eller skall ersättas enligt&lt;br&gt;3 § första stycket 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får ske även när den&lt;br&gt;skattskyldige varit försumlig eller&lt;br&gt;har orsakat att målet blivit mer&lt;br&gt;onfattande än nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om ersättning&lt;br&gt;för kostnader skall göras hos den&lt;br&gt;myndighet eller den domstol där&lt;br&gt;kostnaderna uppkommit. Framställ-&lt;br&gt;ningen skall ha kommit in innan&lt;br&gt;myndigheten eller domstolen avgör&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den tingsrätt eller skattemyndighet&lt;br&gt;som är beskattningsmyndighet är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om ersättning&lt;br&gt;enligt denna paragraf skall ha&lt;br&gt;kommit in inom ett år från utgång-&lt;br&gt;en av det år då det ärende eller&lt;br&gt;mål som kostnaderna hänför sig till&lt;br&gt;avgjordes genom lagakraftvunnet&lt;br&gt;beslut. Om avgörandet i ärendet&lt;br&gt;eller målet har överklagats till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol, skall fram-&lt;br&gt;ställningen om ersättning dock ha&lt;br&gt;kommit in innan domstolen avgör&lt;br&gt;ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ersättning för kostna-&lt;br&gt;der i mål hos förvaltningsdomstol&lt;br&gt;prövas av domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framställning om ersättning&lt;br&gt;skall ha kommit in innan målet&lt;br&gt;avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte har&lt;br&gt;kommit in i tid med en framställ-&lt;br&gt;ning om ersättning, får domstolen&lt;br&gt;pröva en senare inkommen fram-&lt;br&gt;ställning endast under förutsättning&lt;br&gt;att förseningen beror på något&lt;br&gt;ursäktligt misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ersättningsbeslut som med-&lt;br&gt;delas i samband med avgörandet i&lt;br&gt;det mål som kostnaderna hänför&lt;br&gt;sig till, får överklagas inom den tid&lt;br&gt;som gäller för överklagande av&lt;br&gt;avgörandet i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighets beslut överklagas hos&lt;br&gt;länsrätten i det län myndigheten är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige inte har&lt;br&gt;kommit in i tid med en framställ-&lt;br&gt;ning om ersättning, får en senare&lt;br&gt;inkommen framställning prövas&lt;br&gt;endast under förutsättning att förse-&lt;br&gt;ningen beror på något ursäktligt&lt;br&gt;misstag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ersättningsbeslut som med-&lt;br&gt;delas i samband med avgörandet i&lt;br&gt;det ärende eller mål som kostna-&lt;br&gt;derna hänför sig till, får överklagas&lt;br&gt;av den skattskyldige inom den tid&lt;br&gt;som gäller för överklagande av&lt;br&gt;avgörandet i ärendet eller målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsbeslut som meddelats&lt;br&gt;av myndighet, får inom två måna-&lt;br&gt;der från det att beslutet med-&lt;br&gt;delades, överklagas av den myn-&lt;br&gt;dighet eller det allmänna ombud&lt;br&gt;som får överklaga det ärende som&lt;br&gt;kostnaderna hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994 och tillämpas i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnader i ärenden och mål som anhängiggörs efter ikraftträdandet.&lt;br&gt;Beträffande ärenden hos myndighet som omprövas på myndighetens&lt;br&gt;initiativ tillämpas lagen i fråga om kostnader i ärenden som initieras efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:407.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i förmånsrättslagen&lt;br&gt;(1970:979)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 och 9 §§ förmånsrättslagen (1970:979)’&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger förmånsrätt i den Utmätning ger förmånsrätt i den&lt;br&gt;utmätta egendomen. Betalnings- utmätta egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring ger förmånsrätt i den egen-&lt;br&gt;dom som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och&lt;br&gt;efter den i 4-7 §§ angivna numreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 4 § 3 har dock företräde framför förmånsrätt enligt&lt;br&gt;4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen&lt;br&gt;(1891:35 s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt&lt;br&gt;på grund av företagsinteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet&lt;br&gt;om utmätning meddelades eller senare, och framför förmånsrätt på grund&lt;br&gt;av annan inteckning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett&lt;br&gt;ärende angående anteckning om utmätningen har tagits upp eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmätning ger företräde framför senare utmätning av samma egendom,&lt;br&gt;om ej annat följer av 4 kap. 30 § andra stycket eller 7 kap. 13 §&lt;br&gt;utsökningsbalken. Utmätning för flera fordringar på en gång ger lika rätt.&lt;br&gt;Om det inbördes företrädet i övrigt mellan fordringar med samma slag&lt;br&gt;av förmånsrätt finns för vissa fell särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna paragrafföreskrives&lt;br&gt;om förmånsrätt pä grund av utmät-&lt;br&gt;ning tillämpas även i fråga om för-&lt;br&gt;månsrätt på grund av betalnings-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;fortferande i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1975:1248.&lt;br&gt;lenaste lydelse 1978:883.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:806.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:295) om sjö- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;mansskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 a § skall betecknas 19 d §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 19 a-19 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare, som enligt lag är skyldig att föra handelsböcker, skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, om sjömannen uppvisat&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt, numret på denna skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även annan redare än i första stycket sägs, som skall göra avdrag för&lt;br&gt;sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av Riksskattever-&lt;br&gt;ket eller skattemyndighet åligger&lt;br&gt;det sådan redare, som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket, att med-&lt;br&gt;dela de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av skatteavdrag. Reda-&lt;br&gt;re skall också efter anmaning&lt;br&gt;förete alla handlingar som behövs&lt;br&gt;för sådan kontroll, såsom kontrakt,&lt;br&gt;kontoutdrag, räkningar eller kvit-&lt;br&gt;ton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelser-&lt;br&gt;na om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;revision verkställas hos redare som&lt;br&gt;avses i första eller andra stycket.&lt;br&gt;Beslut om revision meddelas av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller av skatte-&lt;br&gt;myndighet. 1 övrigt gäller i fråga&lt;br&gt;om revision i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 8-14 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller skattemyndighet ålig-&lt;br&gt;ger det sådan redare, som avses i&lt;br&gt;första eller andra stycket, att lämna&lt;br&gt;uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling&lt;br&gt;som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;bestämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;följts. Bestämmelserna i 3 kap. 13-&lt;br&gt;14 a §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller i fråga om handling eller&lt;br&gt;uppgift som skall undantas från&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över och som behövs för&lt;br&gt;kontroll av att bestämmelserna om&lt;br&gt;skatteavdrag följts skall på Riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteverkets eller skattemyndighet-&lt;br&gt;ens begäran tillhandahållas dessa.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelser-&lt;br&gt;na om skatteavdrag har följts får&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet komma överens med redaren&lt;br&gt;om att en avstämning mot räken-&lt;br&gt;skapshandlingar eller andra hand-&lt;br&gt;lingar skall göms vid besök hos&lt;br&gt;honom eller vid annat personligt&lt;br&gt;sammanträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelse får även träf-&lt;br&gt;fas om besiktning av fartyg eller&lt;br&gt;annat som är av betydelse för&lt;br&gt;kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att be-&lt;br&gt;stämmelserna om skatteavdrag&lt;br&gt;följts får Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos redaren. Därvid gäller&lt;br&gt;i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 8-14 a §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:505.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:00)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:00)*&lt;br&gt;dels att nuvarande 17 kap. 6 § skall betecknas 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 kap. 2, 3, 5 och nya 7 §§, 20 kap. 9 § samt punkt 2 i&lt;br&gt;öveigångsbestämmelsema till lagen skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 kap. 6 §, och i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna en ny punkt, punkt 8, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den deklarationsskyldige att i den&lt;br&gt;omfattning som anges i föreläggan-&lt;br&gt;det lämna de upplysningar som&lt;br&gt;behövs för kontroll av dek-&lt;br&gt;larationen eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får vidare&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige&lt;br&gt;att visa upp kontrakt, kontoutdrag,&lt;br&gt;räkningar, kvitton eller liknande&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll&lt;br&gt;av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att den deklarationsskyldige&lt;br&gt;annars inte följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;deklarationsskyldig att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling som&lt;br&gt;behövs för kontroll av dek-&lt;br&gt;larationen eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;befrielse från skyldigheten att&lt;br&gt;lämna upplysningar eller visa upp&lt;br&gt;handlingar gäller även när det är&lt;br&gt;fråga om skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13-14&lt;br&gt;a §§ taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;gäller i fråga om handling eller&lt;br&gt;uppgift som skall undantas från&lt;br&gt;föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga Skattemyndigheten får till ledning&lt;br&gt;en näringsidkare att lämna upp- för beskattning av annan person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter om skattepliktig omsättning&lt;br&gt;av varor eller tjänster som han för-&lt;br&gt;värvat av, sålt till eller tillhan-&lt;br&gt;dahållit annan näringsidkare. Be-&lt;br&gt;stämmelserna om befrielse från&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet i 3 kap. 3 § och&lt;br&gt;4 kap. 6 § tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter gäller då.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av skatt enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och annan juridisk person än&lt;br&gt;dödsbo att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling som rör omsättning av&lt;br&gt;varor eller tjänster som han för-&lt;br&gt;värvat av, sålt till eller tillhanda-&lt;br&gt;hållit annan näringsidkare (kon-&lt;br&gt;trolluppgift). Om det finns särski-&lt;br&gt;lda skäl får även annan person&lt;br&gt;föreläggas att lämna sådana&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13 -14 a&lt;br&gt;§§ taxeringslagen (1990:324) gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om handling eller upp-&lt;br&gt;gift som skall undantas frän före-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § får&lt;br&gt;förenas med vite om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att det annars&lt;br&gt;inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, istället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till skattemyn-&lt;br&gt;dighetens förfogande för gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kontrollera att deklara-&lt;br&gt;tions- eller uppgiftsskyldigheten har&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;eller för att på annat sätt fä upp-&lt;br&gt;lysning till ledning för beskatt-&lt;br&gt;ningen, får skattemyndigheten be-&lt;br&gt;sluta att skatterevision skall göras&lt;br&gt;hos den som är deklarations- eller&lt;br&gt;uppgiftsskyldig. Skattemyndigheten&lt;br&gt;får också besluta att skatterevision&lt;br&gt;för kontroll av att lämnade upp-&lt;br&gt;gifter är riktiga och fullständiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får besluta om&lt;br&gt;skatterevision för att kontrollera att&lt;br&gt;deklarations- eller uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet fullgjorts riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt. Skatterevision får göras&lt;br&gt;hos den som är eller kan antas&lt;br&gt;vara bokföringsskyldig enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) eller skyl-&lt;br&gt;dig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo. Revision får göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göms hos den som har an-&lt;br&gt;mält sig för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skatte-&lt;br&gt;revision i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision i 3&lt;br&gt;kap. 8-14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ taxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även hos den som har anmält sig&lt;br&gt;för registrering för kontroll av att&lt;br&gt;lämnade uppgifter är riktiga och&lt;br&gt;fullständiga och hos sådan repre-&lt;br&gt;sentant för utländsk företagare som&lt;br&gt;avses i 22 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller i fråga om skatte-&lt;br&gt;revision i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna om taxeringsrevision i 3&lt;br&gt;kap. 8-14 a §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10-24 §§&lt;br&gt;mål enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut med anledning&lt;br&gt;av överklagande av beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration&lt;br&gt;eller betala skatt får inte överklag-&lt;br&gt;as.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut&lt;br&gt;om anstånd med att lämna deklara-&lt;br&gt;tion eller betala skatt får prövas av&lt;br&gt;kammarrätten endast om den har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före i-&lt;br&gt;kraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De upphävda lagarna gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före i-&lt;br&gt;kraftträdandet av den nya lagen.&lt;br&gt;Reglerna i 17 kap. i den nya lagen&lt;br&gt;tillämpas dock även på äldre för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Föreskrifterna om överklagan-&lt;br&gt;de i 20 kap. 9 § träder i kraft först&lt;br&gt;den 1 oktober 1994. Beslut som&lt;br&gt;meddelats av skattemyndigheten&lt;br&gt;före ikraftträdandet överklagas&lt;br&gt;enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:99.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 3, 5 och 7-15 §§ samt 8 kap. 8 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i 3 kap. skall införas två nya paragrafer, 15 a och 15 b §§,&lt;br&gt;och närmast före 3 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den deklarationsskyldige&lt;br&gt;att i den omfattning som anges i&lt;br&gt;föreläggandet lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för kontroll av&lt;br&gt;att uppgifterna i en deklaration är&lt;br&gt;riktiga eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen samt prov och beskrivning&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;vidare förelägga den deklarations-&lt;br&gt;skyldige att visa upp kontrakt, kon-&lt;br&gt;toutdrag, räkningar, kvitton eller&lt;br&gt;liknande handlingar som behövs&lt;br&gt;för kontroll av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att den skattskyldige annars&lt;br&gt;inte följer föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324) gäller i&lt;br&gt;fråga om befrielse från skyldig-&lt;br&gt;heten att lämna upplysningar eller&lt;br&gt;visa upp handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;förelägga den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara deklarationsskyldig att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av hand-&lt;br&gt;ling som behövs för kontroll av att&lt;br&gt;uppgifterna i deklarationen är&lt;br&gt;riktiga eller annars för beskatt-&lt;br&gt;ningen samt prov och beskrivning&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande får förenas med&lt;br&gt;vite, om det finns anledning att&lt;br&gt;anta att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 och 4 §§ Beskattningsmyndigheten får till&lt;br&gt;gäller även den som utan att vara ledning för beskattning av annan&lt;br&gt;deklarationsskyldig tillverkar, person eller för kontroll av annans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bearbetar, säljer eller distribuerar&lt;br&gt;skattepliktiga varor eller idkar&lt;br&gt;handel med varor, som används&lt;br&gt;vid framställning av skattepliktiga&lt;br&gt;varor. Bestämmelserna gäller&lt;br&gt;också den som bedriver förmed-&lt;br&gt;lingsverksamhet eller annan verk-&lt;br&gt;samhet av sådan beskaffenhet att&lt;br&gt;uppgifter som behövs för skat-&lt;br&gt;tekontrollen kan hämtas ur anteck-&lt;br&gt;ningar eller andra handlingar som&lt;br&gt;hör till verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om återbetalning eller&lt;br&gt;kompensation av skatt, förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bolfö-&lt;br&gt;ringslagen (1976:125) eller skyldig&lt;br&gt;att föra räkenskaper enligt jord-&lt;br&gt;bruksbolföringslagen (1979:141)&lt;br&gt;och annan juridisk person än döds-&lt;br&gt;bo att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling rörande rättshandling&lt;br&gt;mellan den som föreläggs och&lt;br&gt;annan person (kontrolluppgift). Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl får även&lt;br&gt;annan person föreläggas att lämna&lt;br&gt;sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens förfogande för&lt;br&gt;granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt eller för att&lt;br&gt;på annat sätt få upplysning till&lt;br&gt;ledning för beslut om skatt. Skatte-&lt;br&gt;revision får företas hos den som är&lt;br&gt;eller skäligen kan antas vara skatt-&lt;br&gt;skyldig och hos den som avses i&lt;br&gt;5 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får&lt;br&gt;besluta om skatterevision för att&lt;br&gt;kontrollera att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får även ske för att&lt;br&gt;kontrollera att den som ansökt om&lt;br&gt;återbetalning eller kompensation av&lt;br&gt;skatt lämnat riktiga och fullstän-&lt;br&gt;diga uppgifter i sin ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevision får göras hos den&lt;br&gt;som är eller kan antas vara bokför-&lt;br&gt;ingsskyldig enligt bolföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbolfö-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1141) och hos&lt;br&gt;annan juridisk person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om skatterevision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 14 och 15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om skatterevision skall I ett beslut om skatterevision&lt;br&gt;en eller flera tjänstemän förordnas skall en eller flera tjänstemän&lt;br&gt;att verkställa revisionen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;förordnas att verkställa revisionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevisionen får verkställas&lt;br&gt;hos den vars verksamhet skall&lt;br&gt;granskas eller på annan plats. Om&lt;br&gt;räkenskaper och andra handlingar&lt;br&gt;skall granskas på annan plats än&lt;br&gt;där de förvaras, skall de mot kvitto&lt;br&gt;överlämnas till den som skall verk-&lt;br&gt;ställa revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får, när&lt;br&gt;det behövs, bestämma tid och plats&lt;br&gt;för revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skatterevision skall bedrivas i&lt;br&gt;samverkan med den reviderade och&lt;br&gt;på ett sådant sätt att den inte onö-&lt;br&gt;digt hindrar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får verkställas hos den&lt;br&gt;reviderade om han medger det.&lt;br&gt;Granskningen av handlingarna&lt;br&gt;skall ske hos den reviderade om&lt;br&gt;han begär det och det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterevisionen skall såvitt möj-&lt;br&gt;ligt ske på sådant sätt och på&lt;br&gt;sådan tid att den inte medför hin-&lt;br&gt;der i verksamheten för den hos&lt;br&gt;vilken revisionen sker. Den får inte&lt;br&gt;utan särskilda skäl verkställas hos&lt;br&gt;enskild mellan kl. 19 och kl. 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får granskning&lt;br&gt;ske av räkenskaper, anteckningar&lt;br&gt;och andra handlingar som rör&lt;br&gt;verksamheten. Även handlingar&lt;br&gt;som hör till den löpande redovis-&lt;br&gt;ningsperioden får granskas. Med&lt;br&gt;handling förstås framställning i&lt;br&gt;skrift eller bild samt upptagning&lt;br&gt;som kan läsas, avlyssnas eller på&lt;br&gt;annat sätt uppfattas endast med&lt;br&gt;tekniskt hjälpmedel. Den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos&lt;br&gt;den reviderade skall handlingarna&lt;br&gt;på begäran överlämnas till revi-&lt;br&gt;sorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision får räken-&lt;br&gt;skapsmaterial och andra hand-&lt;br&gt;lingar som rör verksamheten gran-&lt;br&gt;skas om de inte skall undantas&lt;br&gt;enligt 15 §. Med handling förstås&lt;br&gt;framställning i skrift eller bild samt&lt;br&gt;upptagning som kan läsas, av-&lt;br&gt;lyssnas eller på annat sätt uppfattas&lt;br&gt;endast med tekniskt hjälpmedel.&lt;br&gt;Revisorn får ta prov på varor som&lt;br&gt;används, säljs eller tillhandahålls&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkställer revisionen får ta prov&lt;br&gt;på varor som används, säljs eller&lt;br&gt;tillhandahålls på annat sätt i verk-&lt;br&gt;samheten. Vidare får han granska&lt;br&gt;varulager, inventarier, fordon,&lt;br&gt;särskild räknarapparatur, mätappa-&lt;br&gt;ratur och tillverkningsprocesser.&lt;br&gt;Han får också prova särskild räk-&lt;br&gt;narapparatur och mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten får besl&lt;br&gt;revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt i verksamheten. Vi-&lt;br&gt;dare får han granska varulager,&lt;br&gt;inventarier, fordon, särskild räk-&lt;br&gt;narapparatur, mätapparatur och&lt;br&gt;tillverkningsprocesser. Han får&lt;br&gt;också prova särskild räknarappara-&lt;br&gt;tur och mätapparatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a att kassainventering får göras vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken revisionen sker är&lt;br&gt;skyldig att utan dröjsmål tillhanda-&lt;br&gt;hålla de handlingar som skall&lt;br&gt;granskas och lämna tillträde till&lt;br&gt;sådana lokaler, upplagsplatser och&lt;br&gt;andra utrymmen som huvudsakli-&lt;br&gt;gen används i hans verksamhet.&lt;br&gt;Han skall också lämna upplysning-&lt;br&gt;ar och på annat sätt lämna det&lt;br&gt;biträde som krävs för att kontroll-&lt;br&gt;åtgärder enligt 11 § skall kunna&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer skatterevi-&lt;br&gt;sion skall på begäran ges tillfälle&lt;br&gt;att själv använda terminal eller&lt;br&gt;annat tekniskt hjälpmedel för att ta&lt;br&gt;del av upptagning som kan upp-&lt;br&gt;fattas endast med sådant hjälpmed-&lt;br&gt;el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatterevision skall den rev-&lt;br&gt;iderade tillhandahålla revisorn de&lt;br&gt;handlingar och lämna de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för revisionen.&lt;br&gt;Han skall också lämna tillträde till&lt;br&gt;utrymmen som huvudsakligen an-&lt;br&gt;vänds i verksamheten för sådan&lt;br&gt;åtgärd som avses i 11 § och om&lt;br&gt;möjligt ställa en ändamålsenlig ar-&lt;br&gt;betsplats till förfogande. Den revi-&lt;br&gt;derade skall i övrigt ge den hjälp&lt;br&gt;som behövs vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel, om inte den reviderade i&lt;br&gt;stället tillhandahåller en kopia av&lt;br&gt;upptagningen och denna utan svå-&lt;br&gt;righet kan granskas med annat&lt;br&gt;tillgängligt tekniskt hjälpmedel.&lt;br&gt;Revisorn får kontrollera att kopian&lt;br&gt;stämmer överens med den upptag-&lt;br&gt;ning som finns hos den revide-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel, pro-&lt;br&gt;gram och sökbegrepp användas&lt;br&gt;som behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målet med revisionen. Endast&lt;br&gt;sådana uppgifter som behövs för&lt;br&gt;ändamålet får tas fram. Grans-&lt;br&gt;kningen får inte verkställas via&lt;br&gt;telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlåter någon att fullgöra vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 12 § får&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;honom att vid vite fullgöra sina&lt;br&gt;åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt 12 § får&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten förelägga&lt;br&gt;honom vid vite att fullgöra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer skatterevisio-&lt;br&gt;nen får ta del av handlingar som&lt;br&gt;är av betydelse för revisionen även&lt;br&gt;om den hos vilken revisionen sker&lt;br&gt;har att iaktta tystnad om deras&lt;br&gt;innehåll. På framställning av den-&lt;br&gt;ne får dock länsrätten, när det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl, besluta att&lt;br&gt;sådana handlingar skall undantas&lt;br&gt;frän revisionen. Detsamma gäller&lt;br&gt;om den, hos vilken revisionen sker,&lt;br&gt;i annat fall begär att en handling&lt;br&gt;skall undantas från revisionen med&lt;br&gt;hänsyn till att dess innehåll på&lt;br&gt;grund av särskilda omständigheter&lt;br&gt;inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om handlingen utgörs av sådan&lt;br&gt;upptagning som avses i 11 § tredje&lt;br&gt;meningen får rätten besluta om&lt;br&gt;sådana begränsningar av rätten att&lt;br&gt;använda den reviderades tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel som behövs för att&lt;br&gt;handlingar som enligt första styck-&lt;br&gt;et bör undantas från granskning&lt;br&gt;inte skall bli tillgängliga för den&lt;br&gt;som verkställer revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställning som avses i denna&lt;br&gt;paragraf prövas av länsrätten i det&lt;br&gt;län där den, hos vilken revisionen&lt;br&gt;sker, är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall sä&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;snarast lämna meddelande om&lt;br&gt;resultatet av revisionen till den&lt;br&gt;reviderade i de delar som rör ho-&lt;br&gt;nom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar och uppgifter som skall&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;snarast lämna meddelande om&lt;br&gt;resultatet av revisionen till den hos&lt;br&gt;vilken revisionen skett och lämna&lt;br&gt;denne tillfälle att yttra sig om det&lt;br&gt;behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pä den enskildes begäran skall&lt;br&gt;från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett all-&lt;br&gt;mänt skyddsintresse eller ett betyd-&lt;br&gt;ande enskilt skyddsintresse, vars&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter inte bör komma till&lt;br&gt;någon annans kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får undantas endast om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse är&lt;br&gt;större än dess betydelse för kon-&lt;br&gt;trollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling, skall&lt;br&gt;ges in till länsrätten i det län där&lt;br&gt;den enskilde är bosatt, tillsam-&lt;br&gt;mans med föreläggandet och, i&lt;br&gt;förekommande fall, den begärda&lt;br&gt;handlingen eller uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas frän revi-&lt;br&gt;sion skall den, om beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten anser att den bör&lt;br&gt;granskas, omedelbart förseglas och&lt;br&gt;överlämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller uppgif-&lt;br&gt;ten skall undantas från kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som avses&lt;br&gt;i 11 § första stycket bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller på&lt;br&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke, besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i revisorns rätt att själv&lt;br&gt;använda tekniska hjälpmedel som&lt;br&gt;behövs för att uppgift, som bör&lt;br&gt;undantas från granskning, inte&lt;br&gt;skall bli tillgänglig för revisorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling inte omfattas av kontrollen&lt;br&gt;handläggs frågan om undan-&lt;br&gt;tagande på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits från kontrol-&lt;br&gt;len, får dess innehåll inte återges&lt;br&gt;eller åberopas i skatteutredningen.&lt;br&gt;Detta gäller även om handling&lt;br&gt;återlämnats innan länsrätten prövat&lt;br&gt;frågan, men innan den begärts&lt;br&gt;undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om utdömande av vite får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten av den som har förpliktats utge vitet och av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller det allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut om anstånd med att lämna&lt;br&gt;deklaration eller betala skatt får&lt;br&gt;prövas av kammarrätten endast om&lt;br&gt;den har meddelat prövningstill-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Föreskrifterna om överklagan-&lt;br&gt;de i 8 kap. 8 § träder dock i kraft forst den 1 oktober 1994. Beslut som&lt;br&gt;meddelats av beskattningsmyndigheten före ikraftträdandet överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt äldre föreskrifter. De nya föreskrifterna i 3 kap. 15-15 b §§&lt;br&gt;tillämpas om handlingar och uppgifter begärs undantagna efter i-&lt;br&gt;kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:331.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1229.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:462.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 27, 27 a och 76 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 27 b och c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 27 a § skall sättas närmast före 27 c §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att en arbets-&lt;br&gt;givare har fullgjort sin uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet får Riksskatteverket&lt;br&gt;eller skattemyndigheten besluta om&lt;br&gt;revision hos arbetsgivaren. Därvid&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 8-14 §§ tax-&lt;br&gt;eringslagen (1990:324) om taxer-&lt;br&gt;ingsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av skattemyndig-&lt;br&gt;heten är arbetsgivare och arbets-&lt;br&gt;tagare skyldiga att inom den tid&lt;br&gt;som angetts i anmaningen lämna&lt;br&gt;de upplysningar som behövs för&lt;br&gt;kontroll av avgiftsskyldigheten. Ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare skall&lt;br&gt;efter anmaning också visa upp alla&lt;br&gt;handlingar som behövs för kontroll&lt;br&gt;av avgiftsskyldigheten såsom kon-&lt;br&gt;trakt, kontoutdrag, räkning eller&lt;br&gt;kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;digheten får förelägga den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara arbetsgivare&lt;br&gt;eller arbetstagare att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller lämna&lt;br&gt;över en kopia av handling som&lt;br&gt;behövs för kontroll av avgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 a&lt;br&gt;§§ taxeringslagen (1990:324) gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om handling eller upp-&lt;br&gt;gift som skall undantas från före-&lt;br&gt;läggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite om det finns anledning att anta&lt;br&gt;att det annars inte följs. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 83 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) om vite gäller i tilläm-&lt;br&gt;pliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för kontroll&lt;br&gt;av avgiftsskyldigheten skall på skattemyndighetens begäran tillhandahållas&lt;br&gt;denna. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;taxeringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivare eller ar-&lt;br&gt;betstagare inte följer en anmaning&lt;br&gt;enligt andra stycket får vite före-&lt;br&gt;läggas. Bestämmelserna i 83 §&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272) om vite&lt;br&gt;gäller därvid i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter, ränta och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som inte har be-&lt;br&gt;talats i rätt tid och ordning får&lt;br&gt;omedelbart drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av uppgifts- och av-&lt;br&gt;giftsskyldigheten får skattemyn-&lt;br&gt;digheten komma överens med ar-&lt;br&gt;betsgivaren om att en avstämning&lt;br&gt;mot räkenskapshandlingar eller&lt;br&gt;andra handlingar skall göras vid&lt;br&gt;besök hos honom eller vid annat&lt;br&gt;personligt sammanträffande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att den som är&lt;br&gt;eller kan antas vara bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bolföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokfö-&lt;br&gt;ringslagen (1979:141) och annan&lt;br&gt;juridisk person än dödsbo har&lt;br&gt;fullgjort sin uppgifts- och av-&lt;br&gt;gifts skyldighet riktigt och full-&lt;br&gt;ständigt får Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndighet besluta om revi-&lt;br&gt;sion hos honom. Därvid gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;3 kap. 8-14 a §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 7 §, 13&lt;br&gt;§ första stycket eller 22 a § andra&lt;br&gt;stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifter, ränta och&lt;br&gt;dröjsmålsavgift som inte har be-&lt;br&gt;talats i rätt tid och ordning får&lt;br&gt;omedelbart drivas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 7 § eller&lt;br&gt;22 a § andra stycket får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagan-&lt;br&gt;de hos kammarrätten av nämndens&lt;br&gt;beslut enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt. Beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, 13 §&lt;br&gt;första stycket eller 22 a § andra&lt;br&gt;stycket får dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av länsrättens&lt;br&gt;beslut i fråga som avses i 13 §&lt;br&gt;första stycket får prövas av kam-&lt;br&gt;marrätten endast om den har med-&lt;br&gt;delat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattenämndens beslut&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten inom&lt;br&gt;den tid som gäller vid överklagan-&lt;br&gt;de hos kammarrätten av nämndens&lt;br&gt;beslut enligt lagen (1958:295) om&lt;br&gt;sjömansskatt. Beslut i fråga som&lt;br&gt;avses i 6 § tredje stycket, eller 22&lt;br&gt;a § andra stycket får dock inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagande av Sjömansskatte-&lt;br&gt;nämndens beslut i fråga som avses&lt;br&gt;i 13 § första stycket får prövas av&lt;br&gt;kammarrätten endast om den har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Föreskrifterna om överklag-&lt;br&gt;ande i 76 § träder dock i kraft först den 1 oktober 1994. Beslut som&lt;br&gt;meddelats av skattemyndigheten eller Sjömansskattenämnden före&lt;br&gt;ikraftträdandet överklagas enligt äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1991:98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:1179.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:642.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i tullagen (1987:1065)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1987:1065)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16, 42 och 75-79 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas sju nya paragrafer, 75 a-75 c, 77 a,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b, 79 a och 79 b §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver vilka handlingar som skall bifogas en tulldek-&lt;br&gt;laration eller i övrigt inges för att styrka uppgifter om en vara som skall&lt;br&gt;förtullas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet kan förelägga&lt;br&gt;den tullskyldige att lämna de ytter-&lt;br&gt;ligare uppgifter som behövs för&lt;br&gt;kontroll av tulldeklaration eller av&lt;br&gt;annan uppgift om en vara som&lt;br&gt;skall förtullas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar&lt;br&gt;ytterligare föreskrifter om uppgifter och handlingar som skall lämnas till&lt;br&gt;tullmyndigheten när en vara förs ut ur landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten kan förelägga&lt;br&gt;exportören att lämna de ytterligare&lt;br&gt;uppgifter som behövs för kontroll&lt;br&gt;av anmälan om utförsel eller av&lt;br&gt;annan uppgift i fråga om en vara&lt;br&gt;som skall föras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av de lämnade uppgifterna och den undersökning av varan,&lt;br&gt;som kan behövas, kontrollerar tullmyndigheten om det finns något hinder&lt;br&gt;mot utförseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;och uppgiftsskyldighet enligt denna&lt;br&gt;lag eller enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen full-&lt;br&gt;gjorts riktigt och fullständigt får&lt;br&gt;tullmyndigheten, utöver undersök-&lt;br&gt;ning enligt 63 §, förelägga den&lt;br&gt;som är uppgiftsskyldig att för&lt;br&gt;granskning tillhandahålla tullmyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUllmyndigheten får förelägga&lt;br&gt;den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;anmälnings- eller uppgiftsskyldig&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt före-&lt;br&gt;skrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen att lämna uppgift, visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling som behövs för kon-&lt;br&gt;troll av att anmälnings- eller upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten räkenskaper, antecknin-&lt;br&gt;gar och andra handlingar som rör&lt;br&gt;hans verksamhet. Även den för&lt;br&gt;vars räkning en vara förts in eller&lt;br&gt;förts ut kan föreläggas att tillhan-&lt;br&gt;dahålla handlingar som behövs för&lt;br&gt;kontrollen. Detsamma gäller andra&lt;br&gt;personer som bedriver verksamhet&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att uppgift&lt;br&gt;som är av betydelse för kontrollen&lt;br&gt;kan hämtas ur anteckningar eller&lt;br&gt;andra handlingar, som rör verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;giftsskyldigheten fullgjorts på ett&lt;br&gt;riktigt och fullständigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första stycket räkenskaper som förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databe-&lt;br&gt;handling skall dessa därvid efter&lt;br&gt;tullmyndighetens bestämmande&lt;br&gt;tillhandahållas i utskrift eller på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mtd som i första stycket sagts&lt;br&gt;gäller även den för vars räkning en&lt;br&gt;vara förts in eller förts ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett föreläggande enligt&lt;br&gt;första eller andra stycket uppgifter&lt;br&gt;i räkenskaper som förs med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling skall&lt;br&gt;dessa därvid efter tullmyndighetens&lt;br&gt;bestämmande tillhandahållas i&lt;br&gt;utskrift eller på medium för auto-&lt;br&gt;matisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får till ledning&lt;br&gt;för kontroll av annans anmälnings-&lt;br&gt;eller uppgiftsskyldighet förelägga&lt;br&gt;den som bedriver eller kan antas&lt;br&gt;bedriva verksamhet av sådan be-&lt;br&gt;skaffenhet att uppgift av betydelse&lt;br&gt;för kontrollen kan hämtas ur hand-&lt;br&gt;lingar som rör verksamheten att&lt;br&gt;lämna uppgift, visa upp handling&lt;br&gt;eller lämna över en kopia av han-&lt;br&gt;dling rörande rättshandling mellan&lt;br&gt;den som föreläggs och annan per-&lt;br&gt;son (kontrolluppgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;br&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till tullmyndig-&lt;br&gt;hetens förfogande för granskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten får besluta om&lt;br&gt;revision hos den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beslut om granskning enligt 75&lt;br&gt;§ skall tullmyndigheten förordna en&lt;br&gt;eller flera tjänstemän att verkställa&lt;br&gt;granskningen. Tullmyndigheten får,&lt;br&gt;när det behövs, bestämma tid och&lt;br&gt;plats för granskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som granskas medger det&lt;br&gt;får granskningen göras också i&lt;br&gt;annat utrymme hos honom än&lt;br&gt;sådant som huvudsakligen används&lt;br&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är möjligt, skall gransk-&lt;br&gt;ningen ske på sådant sätt och på&lt;br&gt;sådan tid att den inte hindrar verk-&lt;br&gt;samheten för den vars handlingar&lt;br&gt;är föremål för granskning. Den får&lt;br&gt;inte utan särskilda skäl verkställas&lt;br&gt;hos enskild mellan kl. 19 och kl.&lt;br&gt;8. Om räkenskaper och andra&lt;br&gt;handlingar skall granskas på nå-&lt;br&gt;gon annan plats än där de för-&lt;br&gt;varas, skall de mot kvitto över-&lt;br&gt;lämnas till den som skall verkställa&lt;br&gt;granskningen. Handlingarna skall&lt;br&gt;lämnas tillbaka så snart som möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jord bruks bolföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) och hos annan juridisk person&lt;br&gt;än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får avse att kontrol-&lt;br&gt;lera att anmälnings- eller uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av lagen fullgjorts rik-&lt;br&gt;tigt och fullständigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om revision skall&lt;br&gt;överlämnas till den reviderade&lt;br&gt;innan revisionen verkställs. Be-&lt;br&gt;slutet skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;ändamålet med revisionen och om&lt;br&gt;möjligheten att undanta handlingar&lt;br&gt;och uppgifter enligt 78 och 79 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett beslut om revision skall&lt;br&gt;tullmyndigheten förordna en eller&lt;br&gt;flera tjänstemän att verkställa&lt;br&gt;revisionen (revisor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision skall bedrivas i sam-&lt;br&gt;verkan med den reviderade och på&lt;br&gt;ett sådant sätt att den inte onödigt&lt;br&gt;hindrar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen får genomföras hos&lt;br&gt;den reviderade om han medger det.&lt;br&gt;Granskningen av handlingar skall&lt;br&gt;ske hos den reviderade om han&lt;br&gt;begär det och granskningen kan&lt;br&gt;ske där utan betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den reviderade skall hand-&lt;br&gt;lingarna som omfattas av revisio-&lt;br&gt;nen på begäran överlämnas till&lt;br&gt;revisorn mot kvitto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revisionen får räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;rör verksamheten granskas om de&lt;br&gt;inte skall undantas enligt 78 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås framställ-&lt;br&gt;ning i skrift eller bild samt upp-&lt;br&gt;tagning som kan läsas, avlyssnas&lt;br&gt;eller på annat sätt uppfattas endast&lt;br&gt;med tekniskt hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid revision skall den reviderade&lt;br&gt;tillhandahålla revisorn de hand-&lt;br&gt;lingar och lämna de upplysningar&lt;br&gt;som behövs för revisionen. Han&lt;br&gt;skall också om möjligt ställa en&lt;br&gt;ändamålsenlig arbetsplats till förfo-&lt;br&gt;gande samt i övrigt ge den hjälp&lt;br&gt;som behövs vid revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorn skall på begäran ges&lt;br&gt;tillfälle att själv använda terminal&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel för&lt;br&gt;att ta del av upptagning som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med sådant hjälp-&lt;br&gt;medel, om inte den reviderade i&lt;br&gt;stället tillhandahåller en kopia av&lt;br&gt;upptagningen och denna utan svå-&lt;br&gt;righet kan granskas med annat&lt;br&gt;tillgängligt tekniskt hjälpmedel.&lt;br&gt;Revisorn får kontrollera att kopian&lt;br&gt;stämmer överens med den upptag-&lt;br&gt;ning som finns hos den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskning av upptagning&lt;br&gt;som avses i andra stycket får en-&lt;br&gt;dast de tekniska hjälpmedel, pro-&lt;br&gt;gram och sökbegrepp användas,&lt;br&gt;som behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målet med revisionen. Endast såda-&lt;br&gt;na uppgifter som behövs för ända-&lt;br&gt;målet får tas fram. Granskningen&lt;br&gt;får inte verkställas via telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade inte fullgör&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt första eller&lt;br&gt;andra stycket får tullmyndigheten&lt;br&gt;förelägga honom vid vite att full-&lt;br&gt;göra dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En revision får inte pågå längre&lt;br&gt;tid än nödvändigt. Räkenskaps-&lt;br&gt;material och andra handlingar som&lt;br&gt;överlämnats till revisorn skall sä&lt;br&gt;snart som möjligt och senast när&lt;br&gt;revisionen avslutats återlämnas till&lt;br&gt;den reviderade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast&lt;br&gt;lämna meddelande om resultatet av&lt;br&gt;revisionen till den reviderade i de&lt;br&gt;delar som rör honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer granskning-&lt;br&gt;en får ta del av handlingar som är&lt;br&gt;av betydelse för denna även om&lt;br&gt;den, vars handlingar är föremål&lt;br&gt;för granskningen, är skyldig att&lt;br&gt;iaktta tystnad om deras innehåll.&lt;br&gt;Föreligger sådan skyldighet eller&lt;br&gt;anser den vars handlingar skall&lt;br&gt;granskas att handlingens innehåll&lt;br&gt;inte bör komma till någon annans&lt;br&gt;kännedom, får länsrätten på talan&lt;br&gt;av honom besluta att handlingen&lt;br&gt;skall undantas från granskningen,&lt;br&gt;om synnerliga skäl motiverar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får besluta om be-&lt;br&gt;gränsning av rätten att bearbeta&lt;br&gt;sådana räkenskaper som enligt 75&lt;br&gt;§ andra stycket tillhandahållits på&lt;br&gt;medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling, om det behövs för att&lt;br&gt;upppgifter, som enligt första styck-&lt;br&gt;et skall undantas från gransk-&lt;br&gt;ningen, inte skall bli tillgängliga&lt;br&gt;för den som verkställer gransk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut får inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den enskildes begäran skall&lt;br&gt;från föreläggande eller revision&lt;br&gt;undantas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i&lt;br&gt;beslag enligt 27 kap. 2 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett all-&lt;br&gt;mänt skyddsintresse eller ett bety-&lt;br&gt;dande enskilt skyddsintresse, vars&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda&lt;br&gt;omständigheter inte bör komma till&lt;br&gt;någon annans kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 får endast undantas om&lt;br&gt;handlingens skyddsintresse över-&lt;br&gt;väger dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar även föreläggande att lämna&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om granskning som avses&lt;br&gt;i 75-78 §§ gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;69 och 71 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skriftlig begäran om befrielse&lt;br&gt;från föreläggande att lämna upp-&lt;br&gt;gift, visa upp handling eller visa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vars handlingar är föremål för&lt;br&gt;granskning skall också lämna upp-&lt;br&gt;lysningar och på annat sätt lämna&lt;br&gt;det biträde som krävs för att&lt;br&gt;granskningen skall kunna verkstäl-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten skall snarast&lt;br&gt;meddela resultatet av granskningen&lt;br&gt;till den hos vilken granskningen&lt;br&gt;skett och, om det behövs, lämna&lt;br&gt;denne tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp kopia av handling, skall ges in&lt;br&gt;till länsrätten, tillsammans med&lt;br&gt;föreläggandet och, i förekommande&lt;br&gt;fall, den begärda handlingen eller&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den reviderade begär att en&lt;br&gt;handling skall undantas från revi-&lt;br&gt;sion skall handlingen, om tullmyn-&lt;br&gt;digheten anser att den bör gransk-&lt;br&gt;as, omedelbart förseglas och över-&lt;br&gt;lämnas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten skall utan dröjsmål&lt;br&gt;pröva om handlingen eller upp-&lt;br&gt;giften skall undantas från kontrol-&lt;br&gt;len.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser den enskilde att en hand-&lt;br&gt;ling eller uppgift inte orrfattas av&lt;br&gt;kontrollen handläggs frågan om&lt;br&gt;undantagande på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den enskilde begär det, skall&lt;br&gt;länsrätten pröva om beslut kan&lt;br&gt;fattas utan att rätten granskar&lt;br&gt;handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga om upptagning som avses&lt;br&gt;i 77 a § tredje stycket bestämmer&lt;br&gt;länsrätten i vilken form eller på&lt;br&gt;vilket sätt den skall tillhandahållas&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får i fråga om upp-&lt;br&gt;tagning som avses i föregående&lt;br&gt;stycke besluta om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar i tullmyndighetens rätt att&lt;br&gt;själv använda tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;som behövs för att uppgift, som&lt;br&gt;bör undantas från granskning, inte&lt;br&gt;skall bli tillgänglig för myn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller del av&lt;br&gt;handling undantagits från kontrol-&lt;br&gt;len får dess innehåll inte återges&lt;br&gt;eller åberopas i utredningen. Detta&lt;br&gt;gäller även om handling åter-&lt;br&gt;lämnats innan länsrätten prövat&lt;br&gt;frågan, men efter det att den be-&lt;br&gt;gärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:138.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:640.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 3 § och 4 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 50 a §, och&lt;br&gt;närmast före den nya paragrafen en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får, om det finns syn-&lt;br&gt;nerliga skäl, på framställning av en&lt;br&gt;uppgiftsskyldig som förelagts att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;lämnas först efter föreläggande,&lt;br&gt;befria honom frän denna skyldighet&lt;br&gt;när uppgiften omfattas av den upp-&lt;br&gt;giftsskyldiges tystnadsplikt eller&lt;br&gt;särskilda omständigheter i annat&lt;br&gt;fall gör att att uppgiften inte bör&lt;br&gt;komma till någon annans känne-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten får på framställning av&lt;br&gt;en uppgiftsskyldig som förelagts att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift eller visa&lt;br&gt;upp handling som enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i detta kapitel skall&lt;br&gt;lämnas eller visas upp först efter&lt;br&gt;föreläggande, besluta att uppgift&lt;br&gt;eller handling skall undantas från&lt;br&gt;föreläggandet. Därvid gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 13 och 14&lt;br&gt;§§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om rättshandling&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter föreläggande av skattemyn-&lt;br&gt;digheten skall den som är eller kan&lt;br&gt;antas vara bokföringsskyldig enligt&lt;br&gt;bolföringslagen (1976:125) eller&lt;br&gt;skyldig att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:&lt;br&gt;141) eller annan juridisk person än&lt;br&gt;dödsbo lämna kontrolluppgift om&lt;br&gt;rättshandling mellan den som&lt;br&gt;föreläggs och annan person. Om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl får även&lt;br&gt;annan föreläggas att lämna sådan&lt;br&gt;uppgift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som föreläggs kan, om före-&lt;br&gt;läggandet medför att han måste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga ned ett betydande arbete för&lt;br&gt;att fullgöra det, i stället ställa nöd-&lt;br&gt;vändiga handlingar till skattemyn-&lt;br&gt;dighetens förfogande för gransk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt första&lt;br&gt;stycket får även avse att visa upp&lt;br&gt;handling eller lämna över en kopia&lt;br&gt;av handling angående rättshand-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt 2 kap. 19 § får överklagas till&lt;br&gt;Riksskatteverket. Övriga beslut av skattemyndigheten enligt denna lag får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt denna lag får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrättens beslut enligt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1136.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:1231) om&lt;br&gt;automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och soci-&lt;br&gt;alavgifter samt vid granskning&lt;br&gt;enligt 75 § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;när åtgärden innefattar automatisk&lt;br&gt;databehandling av personuppgifter&lt;br&gt;i personregister enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid myndighets&lt;br&gt;revision avseende skatter och soci-&lt;br&gt;alavgifter samt vid granskning&lt;br&gt;enligt 75 b § tullagen (1987:1065),&lt;br&gt;när åtgärden innefattar automatisk&lt;br&gt;databehandling av personuppgifter&lt;br&gt;i personregister enligt datalagen&lt;br&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen utövar tillsyn över att granskning som sker med hjälp&lt;br&gt;av automatisk databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig&lt;br&gt;integritet. Härvid tillämpas 15 § andra stycket och 16 § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:289).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;eller granskning enligt 75 § tull-&lt;br&gt;lagen (1987:1065) skall lämna&lt;br&gt;Datainspektionen de uppgifter om&lt;br&gt;den automatiska databehandlingen&lt;br&gt;som inspektionen begär för sin&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som verkställer revisionen&lt;br&gt;eller granskning enligt 75, 75 a&lt;br&gt;eller 75 b § tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;skall lämna Datainspektionen de&lt;br&gt;uppgifter om den automatiska&lt;br&gt;databehandlingen som inspektionen&lt;br&gt;begär för sin tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revisio-&lt;br&gt;nen eller granskning enligt 75 §&lt;br&gt;tullagen (1987:1065) och den hos&lt;br&gt;vilken revisionen eller granskning-&lt;br&gt;en sker får överklaga Datainspek-&lt;br&gt;tionens beslut enligt denna lag till&lt;br&gt;regeringen. Även Justitiekanslem&lt;br&gt;får överklaga ett sådant beslut för&lt;br&gt;att ta till vara allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beslutat om revision&lt;br&gt;eller granskning enligt 75, 75 a&lt;br&gt;eller 75 b § tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;och den hos vilken revisionen eller&lt;br&gt;granskningen sker får överklaga&lt;br&gt;Datainspektionens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag till regeringen. Även&lt;br&gt;Justitiekanslem får överklaga ett&lt;br&gt;sådant beslut för att ta till vara&lt;br&gt;allmänna intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:641.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan&lt;br&gt;länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;annat uppenbart förbiseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt&lt;br&gt;körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när&lt;br&gt;omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft&lt;br&gt;av ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppen-&lt;br&gt;bart att ett sådant beslut bör meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av&lt;br&gt;fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid&lt;br&gt;beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som avser endast beredande av ett mål och som inte är av&lt;br&gt;sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan&lt;br&gt;tjänsteman vid länsrätten som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om detta meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller även vid avgörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt bevissäkringslagen&lt;br&gt;(1975:1027) för skatte- och av-&lt;br&gt;gifisprocessen, enligt lagen (1978:&lt;br&gt;880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter, om&lt;br&gt;besiktning enligt fåstighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152), om hand-&lt;br&gt;lings undantagande från taxerings-&lt;br&gt;revision, skatterevision, eller annan&lt;br&gt;granskning och om befrielse från&lt;br&gt;skyldighet att lämna upplysningar&lt;br&gt;eller visa upp handling enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990: 324), mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994: 000), lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket&lt;br&gt;gäller även vid avgörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt lagen (1994:00) om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskatt-&lt;br&gt;ningsförfarandet, enligt lagen (19-&lt;br&gt;78:880) om betalningssäkring för&lt;br&gt;skatter, tullar och avgifter, om&lt;br&gt;besiktning enligt fastighetstaxe-&lt;br&gt;ringslagen (1979:1152), om hand-&lt;br&gt;lings undantagande från taxerings-&lt;br&gt;revision, skatterevision, eller annan&lt;br&gt;granskning och om befrielse från&lt;br&gt;skyldighet att lämna upplysningar&lt;br&gt;eller visa upp handling enligt taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990: 324), mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen (1994: 000), tullagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare eller&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter samt om&lt;br&gt;befrielse från skyldighet att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 6 § lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, mål om tillfälligt&lt;br&gt;flyttningsförbud enligt 27 § samma&lt;br&gt;lag, mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 13 § lagen (1988:&lt;br&gt;870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fåll, mål om tillfälligt omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 37 § smittskydds-&lt;br&gt;lagen (1988:1472), mål enligt 33&lt;br&gt;§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård samt mål enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 såvitt avser de&lt;br&gt;fall då vården inte har förenats&lt;br&gt;med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;eller 5 lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala&lt;br&gt;skatt eller socialavgifter enligt&lt;br&gt;uppbörds eller skatteförfättningama&lt;br&gt;och annat mål enligt uppbörds- och&lt;br&gt;fblkbokföringssförfåttningama med&lt;br&gt;undantag av mål om arbetsgivares&lt;br&gt;ansvarighet för arbetstagares skatt&lt;br&gt;och mål enligt lagen (1984:668)&lt;br&gt;om upppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om uppdelning av taxer-&lt;br&gt;ingsvärde enligt 20 kap. 15 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:&lt;br&gt;1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser ändring av&lt;br&gt;taxerad inkomst med högst 5 000&lt;br&gt;kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål enligt skatte- och taxer-&lt;br&gt;ingsförfåttningama i vilket beslutet&lt;br&gt;överensstämmer med parternas&lt;br&gt;samstämmiga mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;mål om rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde i ett ärende hos&lt;br&gt;en annan myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477), om beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:1065) eller lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter samt om befri-&lt;br&gt;else från skyldighet att lämna&lt;br&gt;kontrolluppgift enligt lagen (1990:&lt;br&gt;325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 6 § lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga, mål om tillfälligt&lt;br&gt;flyttningsförbud enligt 27 § samma&lt;br&gt;lag, mål om omedelbart omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 13 § lagen (1988:&lt;br&gt;870) om vård av missbrukare i&lt;br&gt;vissa fall, mål om tillfälligt omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 37 § smittskyd-&lt;br&gt;dslagen (1988:1472), mål enligt 33&lt;br&gt;§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård samt mål enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket 2-4 såvitt avser de&lt;br&gt;fell då vården inte har förenats&lt;br&gt;med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;eller 5 lagen (1991:1129) om rätts-&lt;br&gt;psykiatrisk vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala&lt;br&gt;skatt eller socialavgifter enligt&lt;br&gt;uppbörds- eller skatteförfettning-&lt;br&gt;ama och annat mål enligt upp-&lt;br&gt;börds- och fblkbokföringsförfett-&lt;br&gt;ningama med undantag av mål om&lt;br&gt;arbetsgivares ansvarighet för ar-&lt;br&gt;betstagares skatt och mål enligt&lt;br&gt;lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om uppdelning av taxer-&lt;br&gt;ingsvärde enligt 20 kap. 15 §&lt;br&gt;fastighetstaxeringslagen (1979:&lt;br&gt;1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser ändring av&lt;br&gt;taxerad inkomst med högst 5 000&lt;br&gt;kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål enligt skatte- och taxer-&lt;br&gt;ingsförfettningama i vilket beslutet&lt;br&gt;överensstämmer med parternas&lt;br&gt;samstämmiga mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;mål om rättshjälp genom&lt;br&gt;offentligt biträde i ett ärende hos&lt;br&gt;en annan myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;&amp;nbsp;mål enligt körkortslagen&lt;br&gt;(1977:477), om beslutet innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något körkortsingripande inte skall&lt;br&gt;ske eller att varning meddelas eller&lt;br&gt;om det är uppenbart att ett körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd eller traktorkort&lt;br&gt;skall återkallas eller att ett utländ-&lt;br&gt;skt körkort inte skall godkännas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mål enligt luftfartslagen, om&lt;br&gt;beslutet innebär att varning med-&lt;br&gt;delas eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;ett certifikat, elevtillstånd eller&lt;br&gt;behörighets bevis skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål i vilket saken är uppen-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;något körkortsingripande inte skall&lt;br&gt;ske eller att varning meddelas eller&lt;br&gt;om det är uppenbart att ett körkort,&lt;br&gt;körkortstillstånd eller traktorkort&lt;br&gt;skall återkallas eller att ett utländ-&lt;br&gt;skt körkort inte skall godkännas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mål enligt luftfartslagen, om&lt;br&gt;beslutet innebär att varning med-&lt;br&gt;delas eller om det är uppenbart att&lt;br&gt;ett certifikat, elevtillstånd eller&lt;br&gt;behörighets bevis skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål i vilket saken är uppen-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:1323.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 2 § sekretesslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om kontroll&lt;br&gt;beträffande skatt eller om säkrings-&lt;br&gt;åtgärd i samband med sådan kon-&lt;br&gt;troll samt annan verksamhet som&lt;br&gt;avser tullkontroll och som inte&lt;br&gt;fäller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för&lt;br&gt;eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläg-&lt;br&gt;gande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. särskilt ärende om revision&lt;br&gt;eller annan kontroll i syfte att&lt;br&gt;fastställa skatt, tull eller avgift&lt;br&gt;eller underlag för skatt tull eller&lt;br&gt;avgift samt annan verksamhet som&lt;br&gt;avser tullkontroll och som inte&lt;br&gt;fäller under 1 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om kompensation för&lt;br&gt;eller återbetalning av skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om anstånd med erläg-&lt;br&gt;gande av skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för uppgift om enskilds person-&lt;br&gt;liga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket&lt;br&gt;tredje-sjätte meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och&lt;br&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken&lt;br&gt;dels att 8 kap. 14 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 kap. 7 och 10 §§, 12 kap. 25 §, 13 kap. 7 § och 16 kap.&lt;br&gt;15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst trettio dagar före auk-&lt;br&gt;tionen skall underrättelser om&lt;br&gt;försäljningen sändas till sökanden&lt;br&gt;och ägaren samt till kända bor-&lt;br&gt;genärer som har sjöpanträtt, pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckning, reten-&lt;br&gt;tionsrätt eller förmånsrätt på&lt;br&gt;grund av betalningssäkring. Blir&lt;br&gt;sådan borgenär känd senare, skall&lt;br&gt;underrättelse genast sändas till&lt;br&gt;honom. Har registermyndigheten&lt;br&gt;uppgift om adress, skall den an-&lt;br&gt;vändas. Underrättelse till utrikes&lt;br&gt;ort skall om möjligt sändas med&lt;br&gt;flygpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minst trettio dagar före auk-&lt;br&gt;tionen skall underrättelser om&lt;br&gt;försäljningen sändas till sökanden&lt;br&gt;och ägaren samt till kända bor-&lt;br&gt;genärer som har sjöpanträtt, pant-&lt;br&gt;rätt på grund av inteckning eller&lt;br&gt;retentionsrätt. Blir sådan borgenär&lt;br&gt;känd senare, skall underrättelse&lt;br&gt;genast sändas till honom. Har&lt;br&gt;registermyndigheten uppgift om&lt;br&gt;adress, skall den användas. Under-&lt;br&gt;rättelse till utrikes ort skall om&lt;br&gt;möjligt sändas med flygpost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas,&lt;br&gt;förutom exekutionsfordringen,&lt;br&gt;fordran som är förenad med sjö-&lt;br&gt;panträtt, panträtt på grund av in-&lt;br&gt;teckning, retentionsrätt eller för-&lt;br&gt;månsrätt på grund av betalnings-&lt;br&gt;säkring samt förrättningskostna-&lt;br&gt;dema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppet hör till konkursbo,&lt;br&gt;upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för skeppets förvaltning&lt;br&gt;under konkursen. Ar skeppet där-&lt;br&gt;jämte utmätt eller taget i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring, upptas&lt;br&gt;fordran som skall utgå med för-&lt;br&gt;månsrätt enligt 10 § förmånsrättsla-&lt;br&gt;gen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning avses&lt;br&gt;även fordran för vilken skepp har tagits i anspråk enligt 9 kap. 14 § samt&lt;br&gt;rätt till betalning på grund av ägarhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas,&lt;br&gt;förutom exekutionsfordringen,&lt;br&gt;fordran som är förenad med sjö-&lt;br&gt;panträtt, panträtt på grund av in-&lt;br&gt;teckning eller retentionsrätt samt&lt;br&gt;förrättningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skeppet hör till konkursbo,&lt;br&gt;upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för skeppets förvaltning&lt;br&gt;under konkursen. Ar skeppet där-&lt;br&gt;jämte utmätt, upptas fordran som&lt;br&gt;skall utgå med förmånsrätt enligt&lt;br&gt;10 § förmånsrättslagen (1970:979).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller&lt;br&gt;2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den&lt;br&gt;tillträdesdag som anges i 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som är förenad med&lt;br&gt;förmånsrätt i fastigheten på grund&lt;br&gt;av betalningssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nyttjanderätt, servitut eller rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skrift-&lt;br&gt;lig handling som är tillgänglig eller&lt;br&gt;avser hyra av en bostadslägenhet i&lt;br&gt;en fes tighet, som är taxerad som&lt;br&gt;hyreshusenhet, om hyresgästen har&lt;br&gt;tillträtt lägenheten, dock ej sådan&lt;br&gt;rättighet som skall bestå oavsett&lt;br&gt;fastighetens försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. nyttjanderätt, servitut eller rätt&lt;br&gt;till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skrift-&lt;br&gt;lig handling som är tillgänglig eller&lt;br&gt;avser hyra av en bostadslägenhet i&lt;br&gt;en fes tighet, som är taxerad som&lt;br&gt;hyreshusenhet, om hyresgästen har&lt;br&gt;tillträtt lägenheten, dock ej sådan&lt;br&gt;rättighet som skall bestå oavsett&lt;br&gt;fastighetens försäljning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förrättningskostnadema.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4. förrättningskostnadema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten hör till konkursbo, upptas även arvode och annan&lt;br&gt;kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är fordran eller därmed förenad förmånsrätt beroende av villkor eller&lt;br&gt;tvistig eller är förmånsrätt beroende av att sökt inteckning beviljas, skall&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten avsätta vad som belöper på fordringen i avvaktan&lt;br&gt;på att villkoret uppfylls eller förfaller eller att tvisten eller frågan om&lt;br&gt;inteckning blir slutligt avgjord. Avsättning skall dock ej ske i fell då tvist&lt;br&gt;skall prövas enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borgenär vars fordran eller förmånsrätt är tvistig skall, om det ej av&lt;br&gt;särskilda skäl är obehövligt, föreläggas att inom en månad från det att&lt;br&gt;föreläggandet delgavs honom väcka talan om rätten till medlen mot&lt;br&gt;sakägare som medlen skall tillkomma om borgenärens anspråk fäller&lt;br&gt;bort. Efterkommer borgenären ej föreläggandet, har han förlorat sin rätt&lt;br&gt;till medlen, om ej motparten inom den angivna tiden har väckt talan mot&lt;br&gt;borgenären.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan fördelningen ej utan betydande olägenhet för parterna avslutas utan&lt;br&gt;att tvisten har blivit avgjord, skall kronofogdemyndigheten själv pröva&lt;br&gt;tvisten, om det är ändamålsenligt. Därvid gäller vad som sägs i 2 kap.&lt;br&gt;22 och 23 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som belöper på fordran som&lt;br&gt;är förenad med förmånsrätt på&lt;br&gt;grund av betalningssäkring skall&lt;br&gt;avsättas i avvaktan på att ford-&lt;br&gt;ringen fastställs och förutsätt-&lt;br&gt;ningar för indrivning inträder eller&lt;br&gt;att beslutet om betalningssäkring&lt;br&gt;hävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarstad för fordran hindrar ej att egendomen utmäts eller beläggs med&lt;br&gt;kvarstad för annan fordran. Finns annan egendom att tillgå, skall dock&lt;br&gt;denna tagas i anspråk i första hand, om ej den fordran för vilken&lt;br&gt;utmätning eller kvarstad söks är förenad med särskild förmånsrätt i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvarstadsbelagda egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom som har belagts&lt;br&gt;med kvarstad för fordran utmäts&lt;br&gt;för annan fordran vilken ej är&lt;br&gt;förenad med särskild förmånsrätt i&lt;br&gt;egendomen eller tas i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring för sådan&lt;br&gt;fordran, skall egendomen anses&lt;br&gt;samtidigt utmätt för kvarstadsbor-&lt;br&gt;genäiens fordran. Sådan utmät-&lt;br&gt;ningsverkan förfaller, om den sök-&lt;br&gt;ta utmätningen eller betalnings-&lt;br&gt;säkringen hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom som har belagts&lt;br&gt;med kvarstad för fordran utmäts&lt;br&gt;för annan fordran vilken ej är&lt;br&gt;förenad med särskild förmånsrätt i&lt;br&gt;egendomen, skall egendomen anses&lt;br&gt;samtidigt utmätt för kvarstadsbor-&lt;br&gt;genärens fordran. Sådan utmät-&lt;br&gt;ningsverkan förfaller, om den sök-&lt;br&gt;ta utmätningen hävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;fortfarande i fråga om betalningssäkring som verkställts före i-&lt;br&gt;kraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lenaste lydelse 1990:1388.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Ändringen innebär att fjärde stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 4 kap. 13 och 19 §§&lt;br&gt;konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med panträtt i fest egendom jäm-&lt;br&gt;ställs vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag annan särskild förmånsrätt som&lt;br&gt;gäller i egendomen och inte grun-&lt;br&gt;das på utmätning eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om borgenär med handpanträtt i lös egendom tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om borgenär med rätt att hålla kvar lös egendom till&lt;br&gt;säkerhet för fordran (retentionsrätt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med panträtt i fest egendom jäm-&lt;br&gt;ställs vid tillämpningen av denna&lt;br&gt;lag annan särskild förmånsrätt som&lt;br&gt;gäller i egendomen och inte grun-&lt;br&gt;das på utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt eller betalning som en borgenär har vunnit genom&lt;br&gt;utmätning går åter, om förmånsrätten har inträtt senare än tre månader&lt;br&gt;före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för någon som är&lt;br&gt;närstående till gäldenären, går förmånsrätten eller betalningen också åter&lt;br&gt;om förmånsrätten har inträtt dessförinnan men senare än två år före&lt;br&gt;fristdagen och det inte visas att gäldenären varken var eller genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden blev insolvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt pä grund av betal-&lt;br&gt;ningssäkring går åter, om förmåns-&lt;br&gt;rätten har inträtt senare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte om förmåns-&lt;br&gt;rätten har inträtt vid utbyte mot&lt;br&gt;egendom som har utmätts eller&lt;br&gt;betalningssäkrats tidigare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen eller, i fell&lt;br&gt;som avses i första stycket andra&lt;br&gt;meningen, två år före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller inte om förmånsrätten har&lt;br&gt;inträtt vid utbyte mot egendom&lt;br&gt;som har utmätts tidigare än tre&lt;br&gt;månader före fristdagen eller, i fell&lt;br&gt;som avses i första stycket andra&lt;br&gt;meningen, två år före fristdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltaren får påkalla återvinning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. genom att väcka talan vid allmän domstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genom att göra anmärkning mot bevakning eller i samband med&lt;br&gt;utdelningsförferandet bestrida yrkande i annan ordning om betalnings-&lt;br&gt;eller förmånsrätt i konkursen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. genom att göra invändning mot annat yrkande som i rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställs mot konkursboet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvaltaren inte vill påkalla återvinning och inte heller ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlikning i saken, får en borgenär&lt;br&gt;talan vid allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återgång av förmånsrätt som&lt;br&gt;har vunnits genom utmätning eller&lt;br&gt;genom betalningssäkring behövs&lt;br&gt;inte någon särskild åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påkalla återvinning genom att väcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För återgång av förmånsrätt som&lt;br&gt;har vunnits genom utmätning be-&lt;br&gt;hövs inte någon särskild åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Äldre föreskrifter tillämpas&lt;br&gt;i fråga om betalningssäkring som verkställts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1989:1002. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 § rättshjälpslagen (1972:429)* skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän rättshjälp får ej beviljas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i angelägenhet som skall prövas eller på annat sätt behandlas utom&lt;br&gt;riket; rättshjälp får dock beviljas en rättssökande som är bosatt här, om&lt;br&gt;saken gäller ett brott mot honom eller henne som motsvarar brott enligt&lt;br&gt;6 kap. brottsbalken eller om det finns särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utlänningar som varken är eller tidigare varit bosatta här, om det&lt;br&gt;inte finns särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är eller har varit näringsidkare i angelägenhet som har&lt;br&gt;uppkommit i hans näringsverksamhet, om det inte finns skäl för rättshjälp&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfettning, hans&lt;br&gt;ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i fråga om anspråk som överlåtits till den rättssökande, om&lt;br&gt;överlåtelsen kan antagas ha ägt rum i syfte att åstadkomma fördel vid&lt;br&gt;prövning av begäran om rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för upprättande av självdeklaration,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. för upprättande av äktenskapsförord, testamente eller gåvohandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. i angelägenhet rörande bodelning, om det inte med hänsyn till boets&lt;br&gt;beskaffenhet och makarnas eller sambornas personliga förhållanden finns&lt;br&gt;särskilda skäl för rättshjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. om frågan om rättshjälp kan anstå till dess en annan rättslig&lt;br&gt;angelägenhet, vari anspråket stöder sig på väsentligen likartad grund, har&lt;br&gt;avgjorts slutligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ägaren eller tidigare ägare av en festighet eller en byggnad i&lt;br&gt;angelägenhet som avser fastigheten eller byggnaden, om han har eller&lt;br&gt;borde ha haft rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd&lt;br&gt;som omfettar angelägenheten och något annat inte följer av andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. i angelägenhet rörande trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen&lt;br&gt;(1975:1410) eller rörande skadestånd som kan betalas från en föreliggan-&lt;br&gt;de ansvarsförsäkring; dock får rättshjälp beviljas den skadelidande om&lt;br&gt;angelägenheten är anhängig vid domstol eller rör enbart annan skada än&lt;br&gt;personskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. i angelägenhet rörande&lt;br&gt;skatter, tullar, avgifter eller betal-&lt;br&gt;ningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter, om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl för rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den som ej har befogat in- 12. den som ej har befogat in-&lt;br&gt;tresse av att få sin sak behandlad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;tresse av att få sin sak behandlad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fäll som avses i första stycket 9 får rättshjälp beviljas när den&lt;br&gt;rättssökandes egna kostnader i angelägenheten har uppgått till minst tre&lt;br&gt;gånger det basbelopp som anges i 6 § första stycket. Därvid beaktas&lt;br&gt;endast kostnader av sådant slag som kan antas komma att betalas från&lt;br&gt;den rättssökandes rättsskydd eller, om något sådant inte finns, kostnader&lt;br&gt;som avses i 9 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om visst slag av ärenden som är talrikt förekommande och&lt;br&gt;normalt av enkel beskaffenhet kan regeringen förordna att allmän&lt;br&gt;rättshjälp ej skall beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förutsättning av ömsesidighet kan regeringen förordna att&lt;br&gt;medborgare i en viss främmande stat och den som, utan att vara&lt;br&gt;medborgare i den staten, är bosatt där skall vara likställd med svensk&lt;br&gt;medboigare i fråga om allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1993:9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1993/94:26.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 20 januari 1994 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförferandet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorerna&lt;br&gt;Stefan Holgersson, Christer Alexandersson och Ingrid Engquist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet-.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remitterade förslagen innehåller många bestämmelser om överklagan-&lt;br&gt;de av förvaltningsmyndigheters och förvaltningsdomstolars beslut. En&lt;br&gt;fråga som inte behandlats gäller besvärsrätten för företrädare för det&lt;br&gt;allmänna. Enligt 14 § lagen om särskilda tvångsåtgärder i be-&lt;br&gt;skattningsförferandet skall frågor om åtgärder prövas av länsrätten på&lt;br&gt;ansökan av en sådan företrädare (undersökningsledaren). Det torde kunna&lt;br&gt;hävdas att denne därmed har ställning av part och blir besvärsberättigad&lt;br&gt;i den fortsatta instanskedjan enligt allmänna regler. Bestämmelsen i&lt;br&gt;6 kap. 12 § taxeringslagen (1990:324) om besvärsrätt för Riks-&lt;br&gt;skatteverket kan också vara tillämplig när det gäller beslut som enligt&lt;br&gt;remissen skall fattas med stöd av den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I åtskilliga andra fell torde frågan om besvärsrätt för det allmänna inte&lt;br&gt;alls vara besvarad (se t.ex. 15 § lagen om särskilda tvångsåtgärder i&lt;br&gt;beskattningsförferandet). Lagrådet anser att hithörande frågor bör bli&lt;br&gt;föremål för ytterligare analys och överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget har givit Lagrådet anledning till påpekanden av&lt;br&gt;saklig art på några punkter och till en redaktionell bearbetning i vissa&lt;br&gt;delar. Lagrådets förslag till lagtext framgår av bilaga till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 följande avseenden kommenteras förslagen till ändringar. Följdänd-&lt;br&gt;ringar i de övriga remitterade lagförslagen anmärks också i detta&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vissa handlingar som kan undantas från åtgärder enligt&lt;br&gt;lagen. Enligt första stycket 2 undantas handling med ett &amp;quot;allmänt&lt;br&gt;skyddsintresse eller betydande enskilt skyddsintresse&amp;quot;, vars innehåll på&lt;br&gt;grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänmotiveringen sägs att den omständigheten att skyddsintresset&lt;br&gt;skall vara allmänt betyder att det skall finnas ett skyddsintresse från mera&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna utgångspunkter, vilket kan vara fallet för t.ex. företagshemlig-&lt;br&gt;heter och vissa råd i skatterättsliga angelägenheter. Med uttrycket&lt;br&gt;betydande enskilt skyddsintresse avses enligt remissen att göra en&lt;br&gt;markering för att även mer personliga förhållanden skall kunna beaktas,&lt;br&gt;men att dessa bör ha ett uttalat skyddsbehov. Vidare anförs att det inte&lt;br&gt;är fråga om att göra en strikt uppdelning i två kategorier skyddsintressen&lt;br&gt;eftersom även ett beaktansvärt enskilt intresse är allmänt i den bemärkel-&lt;br&gt;sen att det fått rättsordningens skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening är det inte lämpligt att på angivet sätt dela upp&lt;br&gt;ett skyddsintresse som gäller till förmån för en enskild i ett allmänt och&lt;br&gt;ett enskilt skyddsintresse. En sådan uppdelning ger närmast intryck av att&lt;br&gt;man skall skilja mellan å ena sidan det allmännas intresse och å andra&lt;br&gt;sidan den enskildes intresse, såsom fallet är t.ex. i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100). Mot en sådan uppdelning kan även - som framgår av&lt;br&gt;uttalande i remissen - invändas att ett beaktansvärt enskilt intresse också&lt;br&gt;kan sägas vara allmänt i ungefär den bemärkelse som avses i remissen.&lt;br&gt;Lagrådet föreslår mot denna bakgrund att det i lagtexten inte görs någon&lt;br&gt;uppdelning på olika skyddsintressen utan att det bara används ett begrepp&lt;br&gt;- betydande skyddsintresse - för att beteckna de olika omständigheter som&lt;br&gt;enligt motiven skall medföra att handlingen kan undantas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändringar bör göras i 3 kap. 13 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), 78 § tullagen (1987:1065) och 3 kap. 15 § lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns bestämmelser om verkställighet av beslut om&lt;br&gt;åtgärder enligt lagen, dvs. åtgärder som anges i 2 §. Bestämmelserna&lt;br&gt;innebär att sådana beslut får verkställas omedelbart om inte annat anges&lt;br&gt;i beslutet. Däremot innehåller lagen inte några bestämmelser om&lt;br&gt;verkställighet av beslut om undantagande av handlingar. Det är inte&lt;br&gt;alldeles klart vad som i avsaknad av sådana bestämmelser skall anses&lt;br&gt;gälla i fråga om verkställigheten av undantagandebeslut. Det synes&lt;br&gt;lämpligt att en bestämmelse motsvarande den som gäller för beslut om&lt;br&gt;åtgärder införs för undantagandebesluten. En sådan bestämmelse skulle&lt;br&gt;klarlägga rättsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom i förevarande paragraf bör en sådan bestämmelse tas in i&lt;br&gt;3 kap. 14 c § taxeringslagen, 15 d § lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter och 79 c § tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 och 25 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § första stycket föreskrivs att &amp;quot;endast de tekniska hjälpmedel,&lt;br&gt;program och sökbegrepp&amp;quot; får användas som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;ändamålet med en åtgärd som avser upptagning. I andra stycket av&lt;br&gt;samma paragraf anges att när åtgärden genomförs &amp;quot;terminal, program&lt;br&gt;eller annat tekniskt hjälpmedel&amp;quot; får användas för att genomföra åtgärden.&lt;br&gt;Terminologien är motsägelsefull bl.a. på det sättet att program anges vara&lt;br&gt;ett tekniskt hjälpmedel på det ena men inte på det andra stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att begreppet tekniskt hjälpmedel ges en vid&lt;br&gt;betydelse. Under begreppet bör fälla s.k. hårdvara som datorer,&lt;br&gt;terminaler, maskiner för läsning av mikrofische m.m. Hit bör också&lt;br&gt;hänföras s.k. mjukvara dvs. dataoperativsystem, bokföringsprogram,&lt;br&gt;revisionsprogram och andra program som behövs för att granska ett&lt;br&gt;material som finns lagrat på disk eller annat medium som bara kan läsas&lt;br&gt;med hjälp av ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför begreppet tekniskt hjälpmedel bör fälla &amp;quot;sökbegrepp&amp;quot;. Därmed&lt;br&gt;torde förstås att sökfunktionen i ett datorprogram används t.ex. så att en&lt;br&gt;granskare frågar efter alla transaktioner i räkenskapsmaterialet som avser&lt;br&gt;viss person eller är av visst slag. I den mån begränsningar skall gälla&lt;br&gt;beträffände användningen av sökbegrepp bör det anges särskilt i&lt;br&gt;författningstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 25 § första stycket föreslås vidare att endast de tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;och sökbegrepp får användas som behövs för att tillgodose ändamålet&lt;br&gt;med åtgärden. Om den bestämmelsen iakttas får det till resultat att endast&lt;br&gt;de uppgifter som behövs för ändamålet med åtgärden tas fram. Den&lt;br&gt;föreslagna andra meningen i stycket är därför överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 18 § bör anges att begränsningarna kan gälla inte bara tekniska&lt;br&gt;hjälpmedel utan också sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 3 kap. 12 § tredje stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), 3 kap. 12 § lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter och 77 b § tullagen (1987:1065) utformas på samma&lt;br&gt;sätt som 25 § lagen om särskilda tvångsmedel i beskattningsförfärandet.&lt;br&gt;Vidare bör 3 kap. 15 a § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;samt 79 a § tullagen utformas på samma sätt som 18 § lagen om&lt;br&gt;särskilda tvångsmedel i beskattningsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges bl.a. att en taxeringsrevision skall bedrivas i&lt;br&gt;samverkan med den reviderade. Detta är ett krav som gäller generellt och&lt;br&gt;således också när revisionen genomförs med tvång. Det är uppenbart att&lt;br&gt;det i sådana fell inte alltid går att bedriva revisionen i samverkan med&lt;br&gt;den reviderade, eftersom detta i princip förutsätter frivillig medverkan&lt;br&gt;från dennes sida. Bestämmelsen bör därför ändras så att samverkan inte&lt;br&gt;blir ett absolut krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket om granskning av handlingar bör gälla&lt;br&gt;också annat som revisionen kan avse, t.ex. granskning av inventarier.&lt;br&gt;Andra stycket bör därför genomgående avse revisionen som sådan och&lt;br&gt;andra meningen bör ändras i enlighet härmed. Motsvarande ändringar bör&lt;br&gt;göras i 3 kap. 9 § lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter och 77 § tullagen (1987:1065).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 3 kap. 10 § taxeringslagen får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En taxeringsrevision skall om möjligt bedrivas i samverkan med den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksam- Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;heten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen lår verkställas hos den reviderade om han medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisionen skall ske hos den reviderade om han begär det och revisionen&lt;br&gt;kan göras där utan betydande svårighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om revisionen inte verkställs hos den reviderade skall handlingarna på&lt;br&gt;begäran överlämnas till revisorn mot kvitto&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i Lagrådets förslag delats upp på tre paragrafer, så att&lt;br&gt;14 § motsvarar de tre första styckena i det remitterade förslaget, under&lt;br&gt;det att fjärde och femte styckena i sistnämnda förslag får bilda 14 a §&lt;br&gt;och sjätte och sjunde styckena 14 b §. Sista stycket i 14 b § bör lyda på&lt;br&gt;följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Anser den enskilde att en handling eller uppgift inte omfattas av&lt;br&gt;kontrollen, handläggs frågan om undantagande på det sätt som anges i 14&lt;br&gt;och 14 a § samt i första stycket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslagets 14 a § blir i Lagrådets förslag 14 c § och&lt;br&gt;formuleras i nära överensstämmelse med lydelsen av 19 § förslaget till&lt;br&gt;lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförferandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 15 a och 15 b §§ lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter och i 79-79 b §§ tullagen (1987:1065) bör&lt;br&gt;motsvarande ändringar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i taxeringsla-&lt;br&gt;gen innebär att äldre bestämmelser fortferande skall gälla i fråga om&lt;br&gt;revisioner som har beslutats före den 1 juli 1994. Det gäller dock inte de&lt;br&gt;nya bestämmelserna om undantagande av handlingar och uppgifter.&lt;br&gt;Begärs efter ikraftträdandet att handlingar eller uppgifter skall undantas&lt;br&gt;från kontroll i en sådan gammal revision, skall framställningen härom&lt;br&gt;prövas enligt de nya bestämmelserna. I det remitterade förslaget finns&lt;br&gt;emellertid inte någon hänvisning till 6 kap. 10 § i dess nya lydelse. Det&lt;br&gt;innebär att överklagande inte får ske av länsrättens beslut med anledning&lt;br&gt;av en sådan framställning. Detta är enligt vad som har upplysts vid&lt;br&gt;föredragningen inte avsett. Lagrådet föreslår därför att också 6 kap.&lt;br&gt;10 § i dess nya lydelse skall tillämpas, om handlingar och uppgifter&lt;br&gt;begärs undantagna efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:479) om ersättning för&lt;br&gt;kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna andra stycket undantas från jämkning sådana ersättningar&lt;br&gt;som utgår med stöd av förslagets 3 § första stycket 2 eller 3. I det senare&lt;br&gt;av dessa fell utges ersättning efter särskilda grunder som i sig torde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utesluta jämkning. I det fäll som avses i 2 bör jämkning som beror på&lt;br&gt;att den skattskyldige endast delvis vinner bifall till sin talan kunna&lt;br&gt;komma i fråga, om den del av målet som förloras inte gäller prejudikat-&lt;br&gt;frågan. Bestämmelsen om undantag i 5 § andra stycket bör med hänsyn&lt;br&gt;till det anförda strykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oveigångsbes tämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bör innehålla, att lagen träder i kraft den 1 juli 1994 och att äldre&lt;br&gt;bestämmelser fortfarande tillämpas i fråga om kostnader i ärenden och&lt;br&gt;mål som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Utan särskilt stadgande&lt;br&gt;torde framgå att med anhängiggörande även avses att ett ärende omprö-&lt;br&gt;vas, revision påbörjas m.m. på initiativ av en förvaltningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 17 kap. 5 och 6 §§ får följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får förelägga den som är eller kan antas vara&lt;br&gt;bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1976:125) eller skyldig att föra&lt;br&gt;räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen (1979:141) och annan&lt;br&gt;juridiska person än dödsbo att lämna uppgift, visa upp handling eller&lt;br&gt;lämna över en kopia av handling som rör omsättning av varor eller&lt;br&gt;tjänster som han förvärvat av, sålt till eller tillhandahållit näringsidkare&lt;br&gt;(kontrolluppgift), om det behövs till ledning för beskattning av denne&lt;br&gt;näringsidkare. Om det finns särskilda skäl får även annan person än som&lt;br&gt;avses i första meningen föreläggas att lämna kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 13-14 c §§ taxeringslagen (1990:324) gäller&lt;br&gt;i fråga om handling eller uppgift som skall undantas från föreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av skatt enligt denna lag gäller bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;16 § taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett föreläggande enligt 5 § får förenas med vite om det finns anledning&lt;br&gt;att anta att det annars inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreläggandet medför att den som föreläggs måste lägga ned ett&lt;br&gt;betydande arbete för att fullgöra det, får han istället ställa nödvändiga&lt;br&gt;handlingar till skattemyndighetens förfogande för granskning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande ändringar bör göras i 3 kap. 5 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter, 75 a § tullagen (1987:1065) och&lt;br&gt;3 kap. 50 a § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 3 § föreskrivs att länsrätten får befria den som förelagts att&lt;br&gt;lämna kontrolluppgift från denna skyldighet, helt eller delvis. I det&lt;br&gt;remitterade förslaget nämns vid sidan av föreläggande att lämna&lt;br&gt;konstrolluppgift, föreläggande att visa upp handling. Detta är enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening onödigt. Termen kontrolluppgift bör även innefatta att&lt;br&gt;visa upp en handling eller lämna över en kopia av handling. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 3 § och 50 a § bör utformas i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket 2 räknas upp vissa typer av mål där länsrätten under vissa&lt;br&gt;förutsättningar är domför med en lagfaren domare ensam. Det gäller&lt;br&gt;bl.a. mål om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller visa&lt;br&gt;upp handling enligt vissa uppräknade lagar. Förslaget innebär att tullagen&lt;br&gt;(1987:1065) läggs till uppräkningen och att lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare tas bort från denna. Motivet till att den&lt;br&gt;sistnämnda lagen tas bort är enligt vad som upplysts vid föredragningen&lt;br&gt;att den lagen i förevarande avseende endast innehåller en hänvisning till&lt;br&gt;taxeringslagen och att det därför ansetts tillräckligt att taxeringslagen&lt;br&gt;finns med i uppräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som finns att lämna upplysningar m.m. vad gäller&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och den därmed sam-&lt;br&gt;manhängande möjligheten att få befrielse från skyldigheten har emellertid&lt;br&gt;sin grund inte i taxeringslagen utan i den lag som reglerar nämnda&lt;br&gt;uppbörd, även om denna i förevarande hänseende bara hänvisar till&lt;br&gt;taxeringslagen. Det är alltså i ett sådant fall fråga om mål om befrielse&lt;br&gt;från en skyldighet enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare och den lagen bör därför vara kvar i uppräkningen. Vidare&lt;br&gt;bör till uppräkningen fogas ytterligare två lagar beträffande vilka&lt;br&gt;motsvarande förhållande råder, nämligen lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt och uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån dessa förslag inte anmärkts i det föregående lämnas de utan&lt;br&gt;erinran av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets protokoll&lt;br&gt;1994-02-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granskningsledare: den som i sin tjänst har till uppgift att övervaka&lt;br&gt;granskningen samt den som särskilt förordnats att vara granskningsledare&lt;br&gt;enligt lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling: framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan&lt;br&gt;läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetslokal: utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet&lt;br&gt;som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt&lt;br&gt;bokföringslagen (1976:125) eller skyldighet att föra räkenskaper enligt&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen (1979:141) eller som bedrivs av annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo. Med verksamhetslokal avses också markområden,&lt;br&gt;transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som är eller kan&lt;br&gt;antas vara disponerade i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revision får genomföras i den reviderades verksamhetslokaler även om&lt;br&gt;den reviderade inte lämnat sitt medgivande till det, om revisionen inte&lt;br&gt;utan svårighet kan genomföras på någon annan plats. Detsamma gäller&lt;br&gt;om den reviderade inte medverkar på föreskrivet sätt eller om det finns&lt;br&gt;en påtaglig risk att han kommer att undanhålla eller förvanska det som&lt;br&gt;får granskas, inventeras eller besiktigas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns en påtaglig risk att den reviderade kommer att undanhålla&lt;br&gt;eller förvanska det som får granskas, inventeras eller besiktigas, får&lt;br&gt;åtgärden genomföras utan att den reviderade underrättats om att revision&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar som omfattas av revision får, under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i 7 §, eftersökas och omhändertas i lokal, på förvaringsplats eller&lt;br&gt;i annat utrymme som inte utgör den reviderades verksamhetslokaler, om&lt;br&gt;det finns särskild anledning att anta att handlingarna finns i lokalen, på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaringsplatsen eller i utrymmet. I fäll som avses i denna paragraf&lt;br&gt;gäller 7 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fell än som avses i 7 eller 8 § får handlingar som omfettas av ett&lt;br&gt;föreläggande enligt någon av de i 1 § nämnda lagarna eftersökas och&lt;br&gt;omhändertas för granskning, om föreläggandet inte följts och det finns&lt;br&gt;särskild anledning att anta att den begärda handlingen finns hos den som&lt;br&gt;förelagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder enligt denna lag omfettar på den enskildes begäran inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling som inte får tas i beslag enligt 27 kap. 2 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. annan handling med ett betydande skyddsintresse, om handlingens&lt;br&gt;innehåll på grund av särskilda omständigheter inte bör komma till annans&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handling som avses i första stycket 2 får undantas endast om- hand-&lt;br&gt;lingens skyddsintresse är större än dess betydelse för kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om upptagning som avses i 17 § andra stycket får länsrätten&lt;br&gt;besluta om sådana begränsningar i rätten att använda tekniska hjälpmedel&lt;br&gt;och sökbegrepp som behövs för att en uppgift som skall undantas från&lt;br&gt;granskning inte blir tillgänglig för myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en handling eller en del av en handling undantagits från gransk-&lt;br&gt;ningen, får innehållet inte åteiges eller åberopas vid redogörelse för&lt;br&gt;granskningen eller annars inför myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller även om en handling, utan beslut av länsrätten, återlämnats&lt;br&gt;efter det att den begärts undantagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronofogdemyndigheten får på begäran av granskningsledaren verkställa&lt;br&gt;beslut om åtgärd enligt denna lag. Granskningsledaren får dock verkställa&lt;br&gt;beslut om åtgärder i verksamhetslokaler om det kan ske obehindrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställighet av beslut om åtgärd som grundar sig på kontroll&lt;br&gt;enligt tullagen (1987:1065) har tullmyndighet samma befogenheter som&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om åtgärd enligt denna lag får, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet, verkställas omedelbart. Ett sådant beslut får inte utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda skäl verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Beslutet Prop. 1993/94:151&lt;br&gt;förfaller om verkställigheten inte påböljats inom en månad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i fråga om undantagande av handling eller uppgift gäller&lt;br&gt;omedelbart om inte annat anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hos vilken ett beslut om åtgärd skall verkställas och annan som&lt;br&gt;berörs av beslutet skall, om inte annat föreskrivits, har underrättats om&lt;br&gt;beslutet samt getts tillfälle att själv eller genom behörig företrädare&lt;br&gt;närvara och att tillkalla ombud eller biträde innan beslutet verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som skall underrättas om beslutet inte har kunnat nås med&lt;br&gt;underrättelse, får beslutet verkställas endast om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställigheten får inte påbörjas förrän de som har rätt att närvara&lt;br&gt;haft skälig tid att inställa sig. Detta gäller dock inte om åtgärden&lt;br&gt;därigenom fördröjs i väsentlig omfattning eller om det finns en påtaglig&lt;br&gt;risk att ändamålet med åtgärden annars inte uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som berörs av ett beslut enligt 6 § skall underrättas om beslutet&lt;br&gt;omedelbart efter det att beslutet har verkställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid verkställande av ett beslut om åtgärd som avser upptagning, får&lt;br&gt;endast de tekniska hjälpmedel och sökbegrepp användas som behövs för&lt;br&gt;att tillgodose ändamålet med åtgärden. Åtgärden får inte genomföras via&lt;br&gt;telenät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När åtgärden genomförs får, om det är nödvändigt, användas tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel som disponeras av den granskade eller annan hos vilken en&lt;br&gt;upptagning förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2-4 och 6 §§ lagen (1987:1231) om automatisk&lt;br&gt;databehandling vid taxeringsrevision, m.m. tillämpas också vid eftersök-&lt;br&gt;ning och omhändertagande av upptagning för automatisk databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Genom lagen upphävs bevissäk-&lt;br&gt;ringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen. Den upphävda&lt;br&gt;lagen gäller dock fortfarande i fråga om säkringsåtgärd som har&lt;br&gt;verkställts före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag tillämpas också vid revision eller annan kontroll av att skatt&lt;br&gt;tagits ut enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Med person som&lt;br&gt;avses i 11 § denna lag förstås därvid den som kan föreläggas enligt 27 §&lt;br&gt;lagen om mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:151&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och stadsråden B. Wester-&lt;br&gt;berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,&lt;br&gt;Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lundgren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:151 Rättssäkerhet vid be-&lt;br&gt;skattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46073, Stockholm 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 10 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:SkU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-03-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:21:45</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03151</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:41</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 23:21:45</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03151</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__151.pdf</filnamn>
<filstorlek>10852313</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Rättssäkerhet vid beskattningen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FD48EDB2-0E4D-445D-BE4D-3C00631B278F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:SkU31</uppgift>
<ref_dok_id>GH01SkU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gudrun Schyman  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Hedfors  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Hedfors  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Peter Kling  och Ulf Eriksson  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:151&lt;br/&gt;
Rättssäkerhet vid beskattningen</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Sk40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Peter Kling  och Ulf Eriksson  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>