2228691GH031451993/94145propproppropProposition 1993/94:145PropositionPropositionSocialdepartementet14501994-04-07 00:00:002025-12-19 13:48:301994-01-01 00:00:00Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.digitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03145/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GH03145https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03145
<h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1>
<h1>1993/94:145</h1>
<h2>Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer</h2>
<h2>m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/>
<p>Prop.</p>
<p>1993/94:145</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 7 april 1994</p>
<p>Carl Bildt</p>
<p>Bo Könberg<br>(Socialdepartementet)</p>
<h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2>
<p>I propositionen läggs fram förslag om att naprapater och ytterligare en<br>grupp kiropraktorer skall kunna få legitimation för respektive yrke.<br>Detta föreslås reglerat genom ändringar i lagen (1984:542) om behörig-<br>het att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (behörighetslagen).<br>Enligt förslaget skall naprapater och kiropraktorer som har genomgått<br>av regeringen föreskriven utbildning för naprapater eller kiropraktorer<br>kunna få legitimation. Med föreskriven utbildning avses en utbildning<br>som uppfyller vissa angivna krav i fråga om längd och innehåll. Som<br>ytterligare villkor för legitimationen skall gälla att sökanden har fullgjort<br>viss praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård. För båda grup-<br>perna kan en motsvarande kompetens som inhämtats på annat sätt leda<br>till legitimation. Om en utbildning som motsvarar den föreskrivna sven-<br>ska har genomförts utomlands skall dessutom, om inte utbildningen<br>omfattas av EES-avtalet, krävas att den sökande har behövliga kunskap-<br>er i minst ett skandinaviskt språk och nödvändiga kunskaper i svenska<br>författningar. Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation. Yrkes-<br>beteckningen legitimerad naprapat föreslås få samma straffrättsliga<br>skydd som gäller för flertalet andra yrken med legitimation inom hälso-<br>och sjukvården m.m. Sådant skydd för beteckningen legitimerad kiro-<br>praktor finns redan.</p>
<p>De nya bestämmelserna rörande kiropraktorer och naprapater föreslås<br>träda i kraft den 1 oktober 1994.</p>
<p>I propositionen tas vidare upp vissa frågor av författningsteknisk natur<br>i behörighetslagen och i tandvårdslagen (1985:125) vilka också föreslås<br>träda i kraft den 1 oktober 1994.</p>
<p>1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 145</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>1 Förslag till riksdagsbeslut......................3</p>
<p>2 Lagtext.................................3</p>
<p>2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om<br>behörighet att utöva yrke inom hälso- och</p>
<p>sjukvården m.m........................3</p>
<p>2.2 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen</p>
<p>(1985:125) ........................... 7</p>
<p>3 Ärendet och dess beredning ....................8</p>
<p>4 Bakgrund................................9</p>
<p>5 Legitimation för naprapater....................13</p>
<p>6 Skydd för yrkesbeteckningen legitimerad naprapat......17</p>
<p>7 Legitimation för kiropraktorer..................17</p>
<p>8 Bemyndigande rörande krav för legitimation</p>
<p>som kiropraktorer .........................19</p>
<p>9 Konsekvenser............................19</p>
<p>10 Tandvårdslagen...........................20</p>
<p>11 Författningskommentar ......................20</p>
<p>Bilaga 1 Sammanställning av remissyttranden över Altemativ-<br>medicinkommitténs betänkande Altemativmedicin 1<br>Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén<br>(SOU 1989:60) såvitt gäller frågan om<br>legitimation för naprapater..................24</p>
<p>Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över Altemativ-</p>
<p>medicinkommitténs delbetänkande (SOU 1987:12)<br>Legitimation för vissa kiropraktorer ............26</p>
<p>Bilaga 3 Socialstyrelsens utredning...................27</p>
<p>Bilaga 4 Regeringsuppdrag........................28</p>
<p>Bilaga 5 Socialstyrelsens skrivelse ...................31</p>
<p>Bilaga 6 Socialstyrelsens redovisning..................32</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1994 . . 39</p>
<p>Rättsdatablad.................................40</p>
<h2>1 Förslag till riksdagsbeslut</h2>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>antar regeringens förslag till</p>
<p>1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke<br>inom hälso- och sjukvården m.m.,</p>
<p>2. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).</p>
<h2>2 Lagtext</h2>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>2.1 Förslag till</p>
<p>Lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva<br>yrke inom hälso- och sjukvården m.m.</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:542) om behörighet att<br>utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.</p>
<p>dels att 2, 3, 5 och 9 §§ skall ha följande lydelse,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande<br>lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>2 §•</p>
<p>Den som har genomgått den utbildning och i förekommande fall full-<br>gjort den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedanstå-<br>ende tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får<br>också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvaran-<br>de kompetens. Legitimation får dock inte meddelas om sådana omstän-<br>digheter föreligger att legitimationen skulle ha återkallats om sökanden<br>varit legitimerad.</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Yrke</p></td><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>Praktisk<br>tjänstgöring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Barnmorska</p></td><td>
<p>Bammorskeexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Glasögonoptiker</p></td><td>
<p>Godkänd utbildning<br>för glasögonoptiker</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Logoped</p></td><td>
<p>Logopedexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Läkare</p></td><td>
<p>Läkarexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring (all-<br>mäntjänstgöring)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Psykolog</p></td><td>
<p>Psykologexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Psykoterapeut</p></td><td>
<p>Psykoterapeutexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Sjukgymnast</p></td><td>
<p>Sjukgymnastexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Sjuksköterska</p></td><td>
<p>Sjuksköterskeexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Tandhygienist</p></td><td>
<p>T andhy gienistexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Tandläkare</p></td><td>
<p>Tandläkarexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring (all-<br>män tj änstgöring)</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1991:947.</p>
<p>En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin Prop. 1993/94:145<br>grundutbildning.</p>
<p>Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning<br>finns i 5 §.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>2 §</p>
<p>Den som har gått igenom den högskole- eller optikerutbildning och<br>fullgjort den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedan-<br>stående tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation<br>får också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat mot-<br>svarande kompetens.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Yrke</p></td><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>Praktisk<br>tjänstgöring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Barnmorska</p></td><td>
<p>Barnmorskeexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Optiker</p></td><td>
<p>Godkänd utbildning<br>för optiker</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Logoped</p></td><td>
<p>Logopedexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Läkare</p></td><td>
<p>Läkarexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring (all-<br>mäntjänstgöring)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Psykolog</p></td><td>
<p>Psykologexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Psykoterapeut</p></td><td>
<p>Psykoterapeutexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Sjukgymnast</p></td><td>
<p>Sj ukgy mnastexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Sjuksköterska</p></td><td>
<p>Sjuksköterskeexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Tandhygienist</p></td><td>
<p>Tandhygienistexamen</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Tandläkare</p></td><td>
<p>Tandläkarexamen</p></td><td>
<p>Av regeringen föreskriven<br>praktisk tjänstgöring (all-<br>mäntjänstgöring)</p></td></tr>
</table>
<p>En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin<br>grundutbildning.</p>
<p>Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning<br>finns i 5 §.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>2a §</p>
<p>Den som i Sverige har gått<br>igenom sådan utbildning för kiro-<br>praktorer eller naprapater och<br>fullgjort sådan praktisk tjänstgör-<br>ing som regeringen har föreskrivit<br>skall efter ansökan få legitimation<br>som kiropraktor respektive napra-<br>pat. Legitimation får också med-<br>delas den som visar att han på<br>annat sätt förvärvat motsvarande<br>kompetens.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>3 §<sup>2</sup></p>
<p>Frågor om meddelande av legiti- Frågor om meddelande av legiti-<br>mation prövas av Socialstyrelsen. mation prövas av Socialstyrelsen.</p>
<p>Styrelsen får inte meddela legiti-<br>mation om förhållandena är<br>sådana att legitimationen skulle<br>ha återkallats om sökanden varit<br>legitimerad.</p>
<p>I lagen (1994:000) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens<br>område finns bestämmelser om återkallelse av legitimation och om med-<br>delande av ny legitimation efter återkallelse.</p>
<p>5</p>
<p>Den som har examen som<br>Doctor of Chiropractic vid ut-<br>ländsk högskola eller motsvarande<br>utbildning för kiropraktor skall<br>efter ansökan få legitimation som<br>kiropraktor. Legitimation som<br>kiropraktor får också meddelas<br>den som visar att han på annat<br>sätt har förvärvat motsvarande<br>kompetens.</p>
<p>§</p>
<p>Den som har examen som<br>Doctor of Chiropractic vid en ut-<br>ländsk högskola eller motsvarande<br>utbildning för kiropraktor skall<br>efter ansökan få legitimation som<br>kiropraktor. Regeringen eller den<br>myndighet som regeringen be-<br>stämmer, får meddela föreskrifter<br>om praktisk tjänstgöring och för-<br>fattnings- och språkkunskaper som<br>ytterligare villkor för att få sådan<br>legitimation. Legitimation som<br>kiropraktor får också meddelas<br>den som visar att han på annat<br>sätt har förvärvat motsvarande<br>kompetens.</p>
<p>Legitimation får inte meddelas om<br>sådna omständigheter föreligger<br>att legitimationen skulle ha åter-<br>kallats om sökanden varit legiti-<br>merad.</p>
<p>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar<br>i övrigt föreskrifter om villkoren för att den som utomlands genomgått<br>utbildning skall få kompetensbevis.</p>
<p>9 §<sup>4</sup></p>
<p>I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får<br>inte någon</p>
<p>1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare eller tand-<br>läkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens, eller</p>
<p><sup>2</sup> Lydelse enligt prop. 1993/94:149.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1992:1562.</p>
<p><sup>4</sup> Senaste lydelse 1992:1562.</p>
<p>1* Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 145</p>
<p>2. ge sig ut för att vara legitime-<br>rad glasögonoptiker, kiropraktor,<br>logoped, sjukgymnast, sjuksköter-<br>ska eller tandhygienist utan att ha<br>legitimation för yrket, eller</p>
<p>2. ge sig ut för att vara legitime- Prop. 1993/94:145<br>rad optiker, kiropraktor, logoped,<br>naprapat, sjukgymnast, sjukskö-<br>terska eller tandhygienist utan att<br>ha legitimation för yrket, eller</p>
<p>3. ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha legiti-<br>mation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå<br>sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §.</p>
<p>Om någon, som saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda<br>titeln psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan för-<br>växlas med dessa, skall denna titel anges i verksamhet som avses i för-<br>sta stycket på ett sätt som tydligt skiljer den från psykolog- och psykote-<br>rapeuttitlarna.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.</p>
<p>2. Den som vid ikraftträdandet har gått igenom föreskriven utbildning<br>i Sverige för kiropraktorer eller naprapater och före denna tidpunkt har<br>varit verksam i yrket här i landet under minst ett år skall kunna få legi-<br>timation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring som avses i 2 a §.</p>
<p>2.2 Förslag till Prop. 1993/94:145</p>
<p>Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 14 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>14 §'</p>
<p>Tandläkare under allmäntjänstgöring eller specialistutbildning enligt<br>lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvår-<br>den m.m. skall förordnas för viss tid.</p>
<p>Tandläkare, i vars arbetsuppgifter<br>ingår att i väsentlig omfattning<br>medverka i den grundläggande<br>högskoleutbildningen på tandlä-<br>karlinjen, skall, om regeringen<br>föreskriver det, anställas för be-<br>gränsad tid.</p>
<p>Tandläkare i vars arbetsuppgifter<br>ingår att i väsentlig omfattning<br>medverka i den grundläggande<br>högskoleutbildningen för tand-<br>läkarexamen, skall anställas för<br>begränsad tid, om regeringen<br>föreskriver det.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1986:1410.</p>
<h2>3 Ärendet och dess beredning</h2>
<p>Frågor om legitimation för bl.a. naprapater har behandlats i riksdagen<br>vid ett flertal tillfällen (jfr avsnitt 4). Riksdagen har hösten 1992 bifallit<br>Socialutskottets hemställan att ge regeringen tillkänna att regeringen nu<br>bör ta ställning till frågan om naprapater skall kunna legitimeras (bet.<br>1992/93:SoUl, rskr. 1992/93:13).</p>
<p>Alternativmedicinkommittén (S 1984:04) överlämnade i februari 1987<br>delbetänkandet Legitimation för vissa kiropraktorer (SOU 1987:12). I<br>betänkandet föreslogs bestämmelser om legitimation för de kiropraktorer<br>som har examen som Doctor of Chiropractic från utländsk högskola<br>eller bedöms ha motsvarande utbildning. Förslaget ledde till lagstiftning<br>som trädde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:96, bet.<br>1988/89:SoU23, rskr. 1988/89:295, SFS 1989:407).</p>
<p>Alternativmedicinkommittén överlämnade i augusti 1989 sitt slutbe-<br>tänkande Altemativmedicin 1 Huvudbetänkande från altemativmedi-<br>cinkommittén (SOU 1989:60). Kommittén fann då inte skäl för att före-<br>slå någon annan grupp av kiropraktorer för legitimation än gruppen<br>Doctors of Chiropractic. Kommittén ansåg vidare att det vid den tiden<br>inte heller förelåg förutsättningar för legitimation av naprapater men<br>förordade att regeringen skulle pröva frågan om deras legitimation när<br>naprapaterna kunde uppvisa studier som konfirmerade effekten av deras<br>metoder. Betänkandet har remissbehandlats. En inom Socialdepartemen-<br>tet upprättad sammanställning av remissyttrandena såvitt gäller frågan<br>om legitimation för naprapater och utbildning för kiropraktorer finns i<br>bilaga 1 och 2.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Socialstyrelsen att avge<br>utlåtande om huruvida det förelåg ett dokumenterat vetenskapligt under-<br>lag för att tillstyrka legitimation av naprapater. Socialstyrelsen redovisa-<br>de i en skrivelse den 18 juni 1992 sin bedömning att det inte förelåg<br>sådant underlag och att ställningstagande till frågan om legitimation av<br>naprapater borde anstå till dess legitimationen av kiropraktorer var ut-<br>värderad. Uppdraget och Socialstyrelsens redovisning återges i bilaga 3<br>respektive 4.</p>
<p>Regeringen uppdrog den 3 juni 1993 åt Socialstyrelsen att utvärdera<br>den kiropraktorutbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor<br>Skolan i Stockholm. Syftet med utvärderingen var att klargöra om ut-<br>bildningstiden och innehållet i utbildningen vid Skandinaviska Chiro-<br>praktor Skolan är av samma kvalitet som en godkänd utbildning och<br>därmed kan ligga till grund för yrkeslegitimation. Socialstyrelsen redo-<br>visade i en skrivelse den 28 december 1993 sin bedömning. Styrelsens<br>sammanfattande omdöme var att utbildningen vid den svenska skolan i<br>många avseenden är jämförbar med utbildningen vid en viss engelsk,<br>godkänd, skola men att den svenska skolan på vissa väsentliga punkter<br>ännu inte har samma standard som utbildningen i England. Detta gäller<br>bl.a. att skolan saknar fast anställda lärare. Regeringsuppdraget och<br>Socialstyrelsens skrivelse återges i bilaga 5 respektive 6.</p>
<p>Regeringen uppdrog också till Kanslersämbetet den 3 juni 1993 att<br></p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>yttra sig över en framställning från Stiftelsen Skandinaviska Chiroprak- Prop. 1993/94:145<br>tor Skolan i Stockholm om att få rätt att meddela högskoleexamen/chiro-<br>praktorexamen. Kanslersämbetet, som gjort sin prövning enligt lagen<br>(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, konstaterar att Skan-<br>dinaviska ChiropraktorSkolan befinner sig i ett uppbyggnadsstadium och<br>bedöms inte uppfylla kraven för examensrätt.</p>
<p>Det lagförslag som läggs fram rörande legitimation av kiropraktorer</p>
<p>och naprapater hör till Lagrådets granskningsområde. I likhet med vad<br>som ansågs vara fallet då vissa utlandsutbildade kiropraktorer<br>(SFS 1989:407) och då tandhygienister (SFS 1991:947) fick möjlighet<br>till legitimation är dock förslaget av sådan beskaffenhet att Lagrådets<br>hörande skulle sakna betydelse.</p>
<p>I propositionen tas vidare upp några frågor av författningsteknisk<br>natur.</p>
<p>Riksdagen bör behandla ärendet under innevarande riksmöte.</p>
<h2>4 Bakgrund</h2>
<p>Lagstiftningen</p>
<p>På hälso- och sjukvårdsområdet finns vissa begränsningar i den yrkes-<br>och näringsfrihet som annars vanligen gäller i Sverige. Dessa anges<br>främst i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso-<br>och sjukvårdens område (den s.k. kvacksalverilagen) och i lagen<br>(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården<br>m.m. (den s.k. behörighetslagen). Den främsta orsaken till denna rätts-<br>liga reglering är omsorgen om patienternas säkerhet i vården.</p>
<p>Kvacksalverilagen innehåller förbud för den som inte tillhör hälso- och<br>sjukvårdspersonalen och därmed står under Socialstyrelsens tillsyn i sin<br>yrkesverksamhet, att mot ersättning behandla vissa sjukdomar, under-<br>söka eller behandla barn som inte fyllt åtta år m.m. Vissa undersök-<br>nings- och behandlingsmetoder, t.ex. vissa bedövningar, förbehålls<br>hälso- och sjukvårdspersonalen. Bestämmelserna är straffsanktionerade.</p>
<p>Behörighetslagen innehåller bestämmelser för hälso- och sjukvården,<br>tandvården och detaljhandeln med läkemedel vad gäller kompetensbevis<br>(t.ex. legitimation), behörighet att utöva yrke samt skyddet för yrkestitel<br>och yrkesbenämning.</p>
<p>Legitimationens huvudfunktion är enligt förarbetena till behörighets-<br>lagen (prop. 1983/84:179) att vara en garanti för en viss kunskapsnivå<br>och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är<br>förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende. Dessutom skall<br>legitimationen fylla ett väsentligt informationsbehov, att jämföras med<br>ett slags "varudeklaration", gentemot allmänheten, myndigheterna och<br>sjukvårdshuvudmännen. Av förarbetena framgår vidare att kriterierna<br>för legitimation av nya yrkesgrupper är uttalat restriktiva. Det sägs bl.a.<br>"att bestämmelser om legitimation fortsättningsvis bör förbehållas såda-<br></p>
<p>na grupper av yrkesutövare, som har en självständig yrkesfunktion med Prop. 1993/94:145<br>kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas<br>säkerhet i vården. Det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig<br>utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria<br>yrkesutövare, bör tillmätas särskild betydelse."</p>
<p>Regeringen har i propositionen 1993/94:117 Inkorporering av Europa-<br>konventionen och andra fri- och rättighetsfrågor föreslagit bl.a. att ett<br>skydd för närings- och yrkesfriheten införs i regeringsformen som en ny<br>grundläggande fri- och rättighet. Begränsningar i rätten att driva näring<br>eller utöva yrke får enligt förslaget införas endast för att skydda ange-<br>lägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna<br>vissa personer eller företag.</p>
<p>Legitimation för ett yrke innebär i sig inte någon ensamrätt till yrket.</p>
<p>Genom andra bestämmelser kan dock legitimerade yrkesutövare ha en<br>sådan ensamrätt. Legitimation kan också för vissa yrkesgrupper vara en<br>förutsättning för behörighet till viss tjänst. Det förhållandet att med-<br>lemmar av en yrkesgrupp kan få legitimation innebär inte heller att<br>verksamheten utan vidare kan få ekonomiskt eller annat stöd från det<br>offentliga.</p>
<p>Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får en-<br>skild utbildningsanordnare endast efter tillstånd av regeringen utfärda<br>sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434)<br>meddelat föreskrifter om. Tillstånd får endast lämnas om utbildningarna<br>uppfyller vissa krav. För doktorsexamen gäller bestämmelserna i 3 §.<br>Om enskild utbildningsanordnare utan tillstånd utfärdar examina som<br>avses i denna lag får regeringen förelägga utbildningsanordnaren att<br>upphöra medj detta. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.</p>
<p>Tidigare riksdagsbehandling</p>
<p>Frågan om legitimation för naprapater har behandlats av riksdagen och<br>Socialutskottet vid flera tillfällen. I samband med behandlingen av pro-<br>positionen om legitimation för vissa kiropraktorer (prop. 1988/89:96)<br>hänvisade utskottet till Alternativmedicinkommitténs då pågående arbete.<br>Utskottet instämde i bedömningen att det inom naprapatin bedrivs ett<br>seriöst arbete och uttalade att regeringen, så snart det förelåg ett till-<br>räckligt underlag för ett ställningstagande beträffande naprapaterna,<br>borde pröva frågan om deras legitimation (bet. 1988/89:SoU23). Vad<br>Socialutskottet anförde om naprapaternas ställning beslutade riksdagen<br>sedermera att som sin mening ge regeringen tillkänna (rskr.<br>1988/89:295).</p>
<p>Frågan om legitimation för naprapater behandlades också i Social-<br>utskottets betänkanden 1989/90 :SoU24 och 1991/92:SoU5 varvid ut-<br>skottet erinrade om sina tidigare uttalanden men fann att remissbehand-<br>lingen och beredningen av Alternativmedicinkommitténs förslag borde<br>avvaktas. Sedan Socialstyrelsen, som tidigare nämnts, redovisat sitt<br>uppdrag om huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt un-<br>derlag för att tillstyrka legitimation för naprapater, har Socialutskottet</p>
<p>10<br></p>
<p>bl.a. uttalat att regeringen nu bör ta ställning till frågan om naprapater Prop. 1993/94:145<br>skall kunna legitimeras (bet. 1992/93:SoUl). Riksdagen beslutade att<br>som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört beträffande<br>legitimation (rskr. 1992/93:13). Under innevarande riksmöte har Social-<br>utskottet konstaterat att regeringen aviserat att riksdagens beställning när<br>det gäller naprapater kommer att verkställas (bet. 1993/94 :SoU4).</p>
<p>Naprapati och utbildningen</p>
<p>Naprapati kan beskrivas som en form av manuell medicin där intresset<br>är fokuserat förutom på manipulationsbehandling av ryggraden även på<br>behandling av sekundära spänningstillstånd i omgivande mjukdelar.</p>
<p>Naprapaterna utgör enligt Alternativmedicinkommittén en av de grup-<br>per inom s.k. ortopedisk medicin - andra grupper är kiropraktorer,<br>osteopater samt vissa läkare och sjukgymnaster med utbildning i mani-<br>pulation - som utövar manuell medicin. Behandlingsteorierna är till viss<br>del gemensamma mellan dessa grupper.</p>
<p>Den första naprapatiskolan grundades år 1907 i USA. Utbildningen till<br>naprapat sker i Sverige sedan år 1970 vid den privata Naprapathög-<br>skolan i Stockholm och omfattar fyra år. Enligt skolan ges utbildning i<br>grundläggande medicinska ämnen, såväl teoretiska som kliniska, och<br>allmänna kunskaper inom den manuella medicinen. Utbildningen syftar<br>enligt Naprapathögskolan till att ge den studerande sådana allmänna och<br>grundläggande kunskaper och färdigheter som fordras för självständigt<br>arbete som naprapat och att ge en grund för fortsatta studier inom den<br>manuella medicinen.</p>
<p>Utbildningen till naprapat avslutas med ett examensarbete. Den som<br>avlagt examen får titeln Doctor of Naprapathy och naprapaten upptas i<br>Sverige som medlem i Svenska Naprapatförbundet. Förbundet har cirka<br>400 aktiva medlemmar.</p>
<p>Skolor för utbildning i naprapati förekommer för närvarande också i</p>
<p>USA, Spanien och Kina.</p>
<p>Naprapatens verksamhetsområde är enligt Svenska Naprapatförbundet<br>den manuella medicinen, där behandlingen syftar till att återställa funk-<br>tionen i rörelseapparaten genom manipulation och mjukdelsbehandling i<br>kombination med andra konventionella behandlingsmetoder inom fysika-<br>lisk medicin.</p>
<p>Naprapaterna arbetar enligt Alternativmedicinutredningen uteslutande<br>med att diagnostisera, förebygga och behandla funktionella störningar<br>och sjukdomar i rörelseorganen; främst, men inte enbart, med inriktning<br>på ryggraden. Problemen i rörelseapparaten undersöks med konventio-<br>nella medicinska tester. Behandlingen följs upp med lämpligt tränings-<br>program och individuell rådgivning.</p>
<p>Kiropraktik och utbildningen</p>
<p>Kiropraktik är ett system för manuell behandling av problem i rörelse-<br>apparaten och därmed förbundna besvär. Såväl internationellt som i</p>
<p>Sverige finns olika kategorier av kiropraktorer representerade. Det som Prop. 1993/94:145<br>skiljer är bl.a. längden på och innehållet i deras utbildningar. Kiroprak-<br>tik är i många länder en accepterad och mycket vanlig behandlingsme-<br>tod. Det finns också i många länder regler om kompetensbevis eller<br>auktorisation av kiropraktorer.</p>
<p>Kiropraktik var enligt undersökningar som Alternativ-<br>medicinkommittén lät utföra den i särklass vanligaste altemativmedicin-<br>ska behandlingen i Sverige. Sedan den 1 juli 1989 har det också här i<br>landet funnits en möjlighet att få legitimation som kiropraktor. Detta har<br>dock förutsatt examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola<br>eller motsvarande utbildning. En beskrivning av denna utbildning och<br>kiropraktoremas verksamhet har lämnats i prop. 1988/89:96 om legiti-<br>mation för vissa kiropraktorer, m.m. En legitimerad kiropraktor om-<br>fattas i sin yrkesutövning av bestämmelserna om hälso- och sjukvårds-<br>personalens yrkesansvar och står under Socialstyrelsens tillsyn.</p>
<p>Det finns sedan år 1991 föreskrifter och allmänna råd från Socialstyr-<br>elsen om legitimerade kiropraktorers verksamhet (SOSFS 1991:16). I<br>dessa definieras kiropraktik enligt följande: Verksamhetsområdet kirop-<br>raktik omfattar vissa åtgärder för att behandla samt i viss omfattning<br>förebygga och utreda funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelse-<br>organ. Den kiropraktiska behandlingen sker med särskilda handgrepp<br>som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk behandling.</p>
<p>I Socialstyrelsens författning finns vidare regler om behörighet och<br>yrkesansvar och föreskrifter om bl.a. begränsningar vid manipulations-<br>behandling.</p>
<p>I Sverige förekommer flera olika utbildningar av kiropraktorer. Den<br>mest omfattande av dessa utbildningar sker vid Skandinaviska Chiro-<br>praktor Skolan i Stockholm som inledde sin verksamhet år 1983. Skolan<br>drivs av en privat stiftelse. Utbildningen, som fr.o.m. hösten år 1988 är<br>fyraårig, omfattar flera olika ämnen inom basmedicin och kiropraktik.</p>
<p>Översyn av vissa behörighetsfrågor</p>
<p>Regeringen bemyndigade den 13 januari 1994 det statsråd som har till<br>uppgift att föredra ärenden om hälso- och sjukvård att tillkalla en kom-<br>mitté med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna för legiti-<br>mation och behörighet och mot bakgrund av översynen lämna förslag<br>bl.a. i frågan om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika<br>yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden.<br>Enligt kommittédirektiven (dir. 1994:2) skall översynen också omfatta<br>bestämmelserna i kvacksalverilagen. Kommittén skall särskilt fästa vikt<br>vid konsekvenserna av dels Sveriges närmande till Europeiska Unionen<br>(EU), dels den avreglering av vissa vårdutbildningar som har skett ge-<br>nom högskolereformen och dels de ökade möjligheterna till privat verk-<br>samhet, som öppnar sig för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>12</p>
<h2>5 Legitimation för naprapater</h2>
<p>Regeringens förslag: Naprapater, som gått igenom föreskriven<br>svensk utbildning för naprapater och fullgjort föreskriven praktisk<br>tjänstgöring skall efter ansökan kunna få legitimation för yrket i<br>Sverige. Regeringen skall föreskriva vilken utbildning och praktisk<br>tjänstgöring som skall fullgöras.</p>
<p>Bestämmelser om legitimation för yrket naprapat tas in i be-<br>hörighetslagen. Lagens bestämmelser om legitimation för övriga<br>yrken skall gälla också legitimation för naprapater. Genom detta<br>gäller följande: Den som kan visa att han eller hon på annat sätt för-<br>värvat motsvarande kompetens skall kunna få legitimation. Legitima-<br>tion får inte meddelas under sådana omständigheter att legitimationen<br>skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad. Frågor om med-<br>delande av legitimation prövas av Socialstyrelsen. Regeringen med-<br>delar föreskrifter i övrigt om villkoren för att den som utomlands<br>gått igenom utbildning skall få legitimation som naprapat.</p>
<p>Övergångsvis skall gälla att den som genomgått föreskriven utbild-<br>ning för naprapat och har varit verksam i yrket i Sverige under<br>minst ett år vid ikraftträdandet av lagändringen skall kunna få legi-<br>timation som naprapat utan att ha fullgjort föreskriven praktisk<br>tjänstgöring.</p>
<p>Alternativmedicinkommitténs förslag: Kommittén ansåg att det inte<br>förelåg förutsättningar för legitimation av naprapater men förordade,<br>eftersom naprapaterna har en lång utbildning och deras kunskaper och<br>kompetens var allmänt vitsordade, att regeringen skulle pröva frågan om<br>legitimation när naprapaterna kunde uppvisa studier som konfirmerade<br>effekten av deras metoder.</p>
<p>Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frågan.<br>Av dessa anser Kommittén för Alternativmedicin (KAM) och Hälsokost-<br>rådet att naprapaterna bör kunna erbjudas legitimation, medan övriga<br>sex instanser som yttrat sig i frågan - tre landsting, Sveriges Tandläkar-<br>förbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Apotekarsocie-<br>ten delar kommitténs uppfattning att legitimering av nya yrkesgrupper<br>bör anstå tills vidare.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I betänkandet Alternativmedicin 1 -<br>Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén behandlades bl.a.<br>frågan om legitimation för naprapater och andra grupper. Kommittén<br>underströk att lagstiftningens kriterier för legitimation av nya grupper är<br>uttalat restriktiva. Legitimationens huvudfunktioner är att vara en garan-<br>ti för en viss kunskapsnivå och för sådana personliga egenskaper hos<br>yrkesutövaren att denne är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas<br>förtroende. Dessutom skall legitimationen fylla ett väsentligt informa-<br>tionsbehov, som en sorts "varudeklaration”, gentemot allmänheten,<br>myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen. Legitimationen anses också</p>
<p>1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 145<br></p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>13</p>
<p>böra förbehållas grupper, som har en självständig yrkesfunktion med Prop. 1993/94:145<br>kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas<br>säkerhet i vården. Slutligen bör krävas att gruppen byggt upp ett för-<br>troende samt vunnit ett visst mått av kliniskt och vetenskapligt erkänn-<br>ande. Alternativmedicinkommittén ansåg att naprapaternas förutsättning-<br>ar på flera av dessa punkter skiljer sig från kiropraktorernas. Kommittén<br>påpekade vidare att naprapaterna internationellt är en nästan okänd<br>grupp och följaktligen inte heller kommit i fråga för legitimation i något<br>annat land. Därför ansåg kommittén att det inte förelåg förutsättningar<br>för legitimation för naprapater. Då emellertid naprapaterna har en lång<br>utbildning och deras kunskaper och kompetens är allmänt vitsordad<br>förordade kommittén att regeringen skulle pröva frågan om legitimation<br>när naprapaterna kan uppvisa studier som konfirmerar effekten av deras<br>metoder.</p>
<p>I samband med att propositionen (1988/89:96) om legitimation för<br>vissa kiropraktorer m.m. behandlades av riksdagen, väcktes motioner<br>bl.a. om legitimation även av gruppen Doctors of Naprapathy. I flera<br>motioner framhölls att naprapatin är en väl etablerad terapiform i<br>Sverige. Årligen söker sålunda ca 200 000 patienter vid cirka en miljon<br>tillfällen vård hos naprapater. I flera motioner påpekades också att det<br>sedan 1970-talet finns möjligheter till utbildning i Sverige, vilket möjlig-<br>gör en kontroll från statens sida av verksamheten. I olika motioner an-<br>fördes att naprapatbehandling, som sätts in på ett tidigt stadium, leder<br>till en minskad förbrukning av mediciner och kortare sjukskrivnings-<br>tider.</p>
<p>Socialutskottet har i betänkanden (bet. 1988/89:SoU23, 1991/92:SoU5<br>och 1992/93 :SoUl) instämt i motionärernas bedömningar att det inom<br>naprapatin bedrivs ett seriöst arbete. Så snart tillräckligt underlag för ett<br>ställningstagande förelåg beträffande naprapaterna borde enligt utskottet<br>regeringen pröva frågan om deras legitimation.</p>
<p>Regeringen uppdrog i februari 1992 åt Socialstyrelsen att avge utlåtan-<br>de om huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt underlag<br>för att tillstyrka legitimation av naprapater.</p>
<p>Socialstyrelsen redovisade, efter att ha inhämtat yttrande från tre sak-<br>kunniga, uppdraget och anförde i maj 1992 bl.a. följande.</p>
<p>"Införandet av legitimation av vissa kiropraktorer är ännu inte utvärde-<br>rat. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett smalt medicinskt<br>område legitimeras. Sedan kiropraktorerna legitimerades har dramatiska<br>förändringar skett inom hälso- och sjukvården beträffande struktur och<br>organisation och inte minst ekonomiskt. Det är av största vikt att kost-<br>nadseffekt- och kostnadsnyttoanalyser görs innan ytterligare en yrkes-<br>grupp engageras i den offentligt finansierade vården.</p>
<p>Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga hälso-<br>och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av legitimerade sjukgym-<br>naster. Den aktuella kompetensen finns vidare bland många läkare som<br>är vidareutbildade inom "ortopedisk medicin”. Motsvarande kompetens<br>finns också hos ett betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket<br>som talar för att man främst bör satsa på de krafter som redan finns<br>inom den offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.<br>göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom "ortope-<br></p>
<p>14<br></p>
<p>disk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till sådan utbildning. Prop. 1993/94:145<br>Forskningen inom detta område behöver förstärkas.</p>
<p>Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte<br>dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av<br>naprapater".</p>
<p>Socialutskottet ansåg bl.a. i sitt betänkande Vissa behörighetsfrågor<br>m.m. (bet,1992/93:SoUl) att regeringen nu, sedan Socialstyrelsen redo-<br>visat sitt uppdrag, borde ta ställning till frågan om naprapater skall<br>kunna legitimeras. Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet<br>anfört beträffande legitimation.</p>
<p>Regeringen anser för sin del att naprapati utgör en av flera behand-<br>lingsformer vid behandlingen av patienter med sjukdomar i rörelse-<br>organen. Redan nu svarar naprapaterna för en stor del av den patient-<br>grupp, som annars sannolikt skulle ha sökt sig till den offentligt finansi-<br>erade hälso- och sjukvården för behandling. Det har beräknats att om-<br>kring 80 000 nya patienter varje år vänder sig till naprapaterna för vård<br>och att det årligen utförs ca 1 miljon behandlingar på 200 000 patienter<br>i Sverige.</p>
<p>Naprapaterna fullgör således som fria yrkesutövare i direkt kontakt<br>med allmänheten uppgifter inom den s.k. manuella medicinen. Napra-<br>patin har nu nått en sådan omfattning vad avser såväl antalet yrkesut-<br>övare som antalet patienter och behandlingstimmar per år, att det fram-<br>står som lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Inte minst pati-<br>enternas säkerhet i vården talar för detta.</p>
<p>Alternativmedicinkommittén ansåg att naprapaternas kunskap och kom-<br>petens är allmänt vitsordad. Regeringen finner att den dokumentation<br>som Svenska Naprapatförbundet redovisat är tillfyllest för att göra be-<br>dömningen att de naprapater som har avlagt examen och fått titeln<br>Doctor of Naprapathy eller fullgjort annan motsvarande utbildning bör<br>kunna få legitimation.</p>
<p>Vi föreslår därför att en naprapat som genomgått föreskriven utbild-<br>ning för naprapater och fullgjort föreskriven praktisk tjänstgöring efter<br>ansökan skall kunna få legitimation för yrket. Det bör ankomma på<br>regeringen att föreskriva vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som<br>skall fullgöras.</p>
<p>Bestämmelser om legitimation för yrket naprapat tas lämpligen in i<br>behörighetslagen. Bestämmelserna i lagen om legitimation för övriga<br>yrken bör gälla också för legitimation av naprapat. Härigenom kommer<br>att gälla att den som kan visa att han eller hon på annat sätt förvärvat<br>motsvarande komptens skall kunna få legitimation. Vidare får legitima-<br>tion inte meddelas under sådana omständigheter att legitimationen skulle<br>ha återkallats om sökanden varit legitimerad. Frågor om meddelande av<br>legitimation skall prövas av Socialstyrelsen.</p>
<p>Regeringen får enligt ett bemyndigande som redan finns i behörighets-<br>lagen meddela föreskrifter om villkoren för att den som utomlands ge-<br>nomgått naprapatutbildning skall kunna få legitimation som naprapat.</p>
<p>Såsom övergångsbestämmelse bör gälla att den som genomgått före-<br>skriven utbildning för naprapat och varit verksam i yrket i Sverige und-<br></p>
<p>15<br></p>
<p>er minst ett år vid ikraftträdandet av ändringen i behörighetslagen skall Prop. 1993/94:145<br>kunna få legitimation som naprapat utan att ha fullgjort den föreskrivna<br>praktiska tjänstgöringen.</p>
<p>Villkoren för legitimation bör enligt regeringens uppfattning vara teo-<br>retisk utbildning motsvarande den som för närvarande krävs för att få<br>titeln "Doctor of Naprapathy" vid svensk skola för utbildning av napra-<br>pater. Vidare bör krävas praktisk tjänstgöring motsvarande ett års hand-<br>ledd heltidstjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård fördelad på olika<br>verksamhetsområden. Verksamheten bör ske vid en av Socialstyrelsen<br>godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid<br>en godkänd inrättning inom den allmänna hälso- och sjukvården. Social-<br>styrelsen bör få bemyndigande att meddela närmare bestämmelser om<br>den praktiska tjänstgöringen.</p>
<p>Beträffande naprapater med utländsk utbildning bör dessutom krävas<br>kunskaper i svenska hälso- och sjukvårdsförfattningar och i svenska<br>språket eller annat skandinaviskt språk. Regeringen avser att ge Social-<br>styrelsen i uppdrag att vidare överväga vilken teoretisk och praktisk<br>utbildning och vilka kunskaper i språk och svenska författningar som<br>skall krävas av utländska - ej svenskspråkiga - naprapater för att de<br>skall kunna få legitimation i Sverige.</p>
<p>Verksamhetsområdet för naprapater bör enligt regeringens uppfattning<br>vara att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och smärt-<br>tillstånd i rörelseorganen. Behandlingen skall ske med särskilda hand-<br>grepp som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk behandling.<br>Socialstyrelsen bör med utgångspunkt från denna definition kunna med-<br>dela föreskrifter eller allmänna råd som definierar naprapaternas verk-<br>samhetsområde. Styrelsen bör därvid särskilt uppmärksamma hur risker<br>som kan vara förenade med manipulationsbehandlingar skall kunna min-<br>skas i största möjliga utsträckning.</p>
<p>Samtliga naprapaters verksamhet omfattas i dag av kvacksalverilagens<br>bestämmelser. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att bli<br>hälso- och sjukvårdspersonal enligt den nuvarande tillsynslagen och<br>enligt den av regeringen föreslagna lagen om åligganden för personal<br>inom hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1993/94:149). De kommer där-<br>med att stå under Socialstyrelsens tillsyn. De legitimerade naprapaternas<br>verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av hälso- och<br>sjukvårdens ansvarsnämnd.</p>
<p>Det bör särskilt framhållas i detta sammanhang att regeringen i januari<br>1994 beslutat om direktiv för en översyn av vissa behörighetsfrågor<br>(Dir. 1994 : 2). Direktiven är vittomfattande och innebär bl.a. att förslag<br>om ändrade bestämmelser i fråga om legitimation av t.ex. naparapater<br>kan komma att lämnas.</p>
<p>16</p>
<h2>6 Skydd för yrkesbeteckningen legitimerad naprapat Prop. 1993/94:145</h2>
<p>Regeringens förslag: Det straffrättsliga skydd som legitimerade<br>yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har för uppgiften att yrkes-<br>utövaren är legitimerad skall även omfatta yrkesbeteckningen legiti-<br>merad naprapat.</p>
<p>Alternativmedicinkommittén, som inte föreslog någon legitimation<br>för naprapater, tog inte upp denna fråga.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Ett skydd för yrkestiteln på hälso-<br>och sjukvårdsområdet finns för närvarande endast för läkare, tandläkare,<br>barnmorskor, psykologer och psykoterapeuter. För övriga legitimerade<br>yrkesutövare inom området gäller i stället ett straffrättsligt skydd för<br>uppgiften att yrkesutövaren är legitimerad. Motsvarande bör gälla för<br>yrkesbeteckningen legitimerad naprapat.Det är enligt regeringens upp-<br>fattning inte motiverat att reservera yrkesbeteckningen naprapat för den<br>grupp som föreslås kunna få legitimation.</p>
<p>Ett motsvarande skydd för titeln legitimerad kiropraktor finns redan.</p>
<h2>7 Legitimation för kiropraktorer</h2>
<p>Regeringens förslag: En kiropraktor som har gått igenom föreskri-<br>ven utbildning i Sverige och fullgjort viss praktisk tjänstgöring inom<br>hälso- och sjukvården skall efter ansökan kunna få legitimation för<br>yrket. Regeringen skall föreskriva vilka krav på utbildningen som<br>måste vara uppfyllda och vilken praktisk tjänstgöring som kan leda<br>till legitimation. Den som kan visa att han eller hon på annat sätt<br>förvärvat motsvarande kompetens skall också kunna få legitimation.<br>I likhet med vad som gäller för övriga yrkesgrupper skall dock legi-<br>timation aldrig få meddelas om förhållandena är sådana att legitima-<br>tionen skulle ha återkallats om den sökande redan varit legitimerad.<br>Även i övrigt skall de huvudregler om legitimation som gäller för<br>andra yrkesgrupper gälla också för kiropraktorerna. Det innebär<br>bl.a. att Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation.</p>
<p>Bestämmelserna om legitimation för kiropraktorer som i Sverige<br>har genomgått föreskriven utbildning och tjänstgöring tas in i be-<br>hörighetslagen. Den som vid ikraftträdandet redan uppfyller utbild-<br>ningskravet och som har varit verksam i yrket i Sverige under minst<br>ett år skall kunna få legitimation utan att fullgöra ytterligare praktisk<br>tjänstgöring.</p>
<p>Regeringens bedömning: Bestämmelserna om legitimation för den<br>som utomlands avlagt examen som Doctor of Chiropractic bör inte<br>ändras i sak.</p>
<p>17</p>
<p>Alternativmedicinkommitténs förslag: Kommittén fann inte skäl att Prop. 1993/94:145<br>föreslå någon annan grupp av kiropraktorer för legitimation än gruppen<br>Doctors of Chiropractic. Någon svensk högskoleutbildning var inte<br>aktuell.</p>
<p>Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrkte kommitténs<br>förslag om villkor för legitimationen. Svenska Chiropraktorsällskapet<br>ställde sig dock positivt till en nordisk kiropraktorutbildning i framtiden.<br>LO menade att vi i Sverige inte i längden kunde förlita oss på amerikan-<br>ska och engelska utbildningsanstalter.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedömning: Examen som Doctor<br>of Chiropractic vid godkänd utländsk högskola eller motsvarande utbild-<br>ning är i dag krav för legitimation som kiropraktor. Socialstyrelsen fick<br>den 6 juni 1993 i uppdrag av regeringen att utvärdera den kiropraktorut-<br>bildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stock-<br>holm för att klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen<br>vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är av samma kvalitet som en<br>godkänd utbildning och därmed kunde ligga till grund för yrkeslegitima-<br>tion.</p>
<p>Socialstyrelsen konstaterade i sin utvärdering bl.a. följande. Skolan är<br>ambitiöst upplagd och under en dynamisk uppbyggnad. Socialstyrelsen<br>fann att utbildningen i många avseenden är jämförbar med utbildningen<br>vid the Anglo-European Collage of Chiropractic i Bournemouth, Eng-<br>land. På vissa väsentliga punkter hade skolan dock ännu ej uppnått<br>samma standard. Detta gällde t.ex. uppbyggnaden av bibliotek och<br>forskningsanknytning.</p>
<p>Regeringen anser för sin del att nuvarande bestämmelser om legitima-<br>tion för kiropraktorer bör utvidgas till att även omfatta den grupp av<br>kiropraktorer, som har genomgått sin utbildning i Sverige i enlighet med<br>vad regeringen föreskriver och som också har fullgjort den av regering-<br>en föreskrivna praktiska tjänstgöringen. Någon ändring av vad som<br>gäller för utländsk utbildning till kiropraktorer avses därvid inte.</p>
<p>För den i Sverige utbildade grupper av kiropraktorer bör gälla det-<br>samma som i det föregående föreslagits beträffande naprapater med<br>svensk utbildning.</p>
<p>Bestämmelserna om legitimation för den som utomlands avlagt examen<br>som Doctor of Chiropractic ändras inte i sak. Som framgår av avsnitt 8<br>föreslås dock ett förtydligande tillägg beträffande möjligheten att ställa<br>krav på praktisk tjänstgöring m.m.</p>
<p>18</p>
<h2>8 Bemyndigande rörande krav för legitimation som Prop. 1993/94:145<br>kiropraktorer</h2>
<p>Regeringens förslag: Möjligheten att ställa krav på praktisk tjänst-<br>göring samt på författnings- och språkkunskaper för legitimation som<br>kiropraktor efter utländsk utbildning skall åter tas in i behörighets-<br>lagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En möjlighet för vissa kiropraktorer<br>att få legitimation som kiropraktor infördes i behörighetslagen 1989<br>(SFS 1989:407). I lagen angavs då som krav för legitimation, utöver<br>examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller mot-<br>svarande utbildning, vissa krav på praktisk tjänstgöring i svensk hälso-<br>och sjukvård samt på kunskaper i svenska författningar och i svenska,<br>danska eller norska språket.</p>
<p>I behörighetslagen har nyligen genomförts ändringar i syfte att anpassa<br>reglerna till EES-avtalet i fråga om ömsesidigt erkännande av kom-<br>petensbesvis för verksamhet inom hälso- och sjukvården m.m.<br>(SFS 1992:1562). Dessa ändringar trädde i kraft samtidigt som EES-<br>avtalet, dvs. den 1 januari 1994. En ändring som därvid gjordes var att<br>i lagen ta bort kraven på praktisk tjänstgöring samt författnings- och<br>språkkunskaper. Ändringen motiverades av att kiropraktorer sannolikt<br>skulle komma att omfattas av det s.k. generella direktivet inom EG,<br>rådets direktiv 89/48/EEG, EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16 (prop.<br>1992/93:83, bet. 1992/93:SoU8, rskr. 1992/93:87). Enligt ett uttalande<br>i nämnda proposition (s. 43) var avsikten att de krav i nyss nämnda<br>hänseenden eller i övrigt som bör och får ställas på en kiropraktor<br>skulle, liksom för övriga yrkesgrupper, tas in i behörighetsförordningen<br>eller fastställas på myndighetsnivå.</p>
<p>Viss tvekan har därefter uppkommit om regeringen, med den utform-<br>ning 5 § behörighetslagen fick genom SFS 1992:1562, kan föreskriva<br>ytterligare krav för att någon skall få legitimation som kiropraktor än<br>det utbildningskrav som anges i lagen. För att undanröja denna tvekan<br>bör det i lagen tas in ett bemyndigande om att sådana ytterligare krav<br>kan uppställas. Dessa bör överensstämma med vad som hittills gällt. Det<br>bör noteras att eventuella krav på praktik eller i övrigt som kan komma<br>att föreskrivas inte får strida mot EES-avtalet. Krav på språk- och för-<br>fattningskunskaper kan därför inte ställas på kiropraktorer som omfattas<br>av det tidigare nämnda generella direktivet. Regeringen har för avsikt<br>att meddela de föreskrifter som behövs.</p>
<h2>9 Konsekvenser</h2>
<p>Förslaget kan inte beräknas medföra några betydelsefulla kostnadskonse-<br>kvenser för samhället eller enskilda. Som tidigare nämnts innebär legiti-</p>
<p>19<br></p>
<p>mering att yrkesutövaren ställs under Socialstyrelsens tillsyn i sin yrkes- Prop. 1993/94:145<br>verksamhet. Socialstyrelsen kommer att få ett visst merarbete i form av<br>utökat tillsynsansvar och till följd av ansökningar om legitimation. Det<br>rör sig dock om två förhållandevis små yrkesgrupper.</p>
<p>Konsekvenserna för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),<br>domstolar och andra rättsvårdande myndigheter är försumbara.</p>
<p>Naprapati som ges av en legitimerad yrkesutövare kommer att omfat-<br>tas av undantaget från mervärdesskatteplikt för sjukvård. Detsamma<br>gäller den nya grupp kiropraktorer som nu kan få legitimation. Legiti-<br>mation innebär däremot inte att verksamheten automatiskt har rätt till<br>offentlig finansiering. Frågan om en yrkesgrupp skall kunna få legitima-<br>tion och frågan om gruppens utbildning skall berättiga till utfärdande av<br>högskoleexamen är också två olika prövningar.</p>
<p>Det kan i sammanhanget noteras att Naprapathögskolan ger examen<br>med en titel som inleds med Doctor of. Detta är enligt regeringens me-<br>ning mindre väl förenligt med examenslagens syfte (lagen (1993:792)<br>om tillstånd att utfärda vissa examina) eftersom denna benämning ger<br>intryck av att avse en doktorsexamen, som tillhör de examina som skyd-<br>das genom lagen.</p>
<h2>10 Tandvårdslagen</h2>
<p>Regeringens förslag: En redaktionell ändring skall göras i 14 §<br>tandvårdslagen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I 14 § andra stycket tandvårdslagen<br>finns särskilda bestämmelser för vissa tandläkare som medverkar i den<br>grundläggande högskoleutbildningen på tandläkarlinjen. Enligt hög-<br>skolelagen (1992:1434) finns emellertid inte längre några linjer på hög-<br>skolan utan i stället examina (1 kap. 1 § högskolelagen). Av denna an-<br>ledning ändrades lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid upplåtna<br>enheter, m.m. där ordet "läkarlinjen" fanns angivet (SFS 1992:1435).<br>En motsvarande redaktionell ändring bör nu ske i tandvårdslagen. Ut-<br>trycket "på tandläkarlinjen" bör ändras till "för tandläkarexamen". Även<br>vissa andra språkliga förändringar bör ske.</p>
<h2>11 Författningskommentar</h2>
<p>Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att<br>utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.</p>
<p>2 §</p>
<p>I paragrafens första stycke finns grundläggande bestämmelser om vad</p>
<p>20<br></p>
<p>som krävs för att få legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården Prop. 1993/94:145<br>i vid bemärkelse. Legitimation enligt denna bestämmelse kan meddelas<br>för barnmorska, glasögonoptiker, logoped, läkare, psykolog, psykotera-<br>peut, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare. Gemen-<br>samt för de nämnda yrkesgrupperna är att utbildningen till yrket sker på<br>universitets- och högskolenivå. Ett undantag utgör glasögonoptikerna<br>som dock följer en av staten godkänd utbildningsplan. Ändringen i för-<br>sta stycket innebär att denna anknytning vad avser utbildningen till hög-<br>skoleexamen markeras. I övrigt har endast vissa språkliga och redaktio-<br>nella ändringar gjorts. Sista meningen i stycket har flyttats till 3 §. Någ-<br>on ändring i sak är inte avsedd.</p>
<p>I den i paragrafen intagna tabellen har endast den förändringen gjorts<br>att den något ålderdomliga yrkesbeteckningen glasögonoptiker bytts mot<br>optiker.</p>
<p>Bestämmelserna i paragrafens övriga stycken är oförändrade.</p>
<p>2a §</p>
<p>I paragrafen, som är ny, har de grundläggande bestämmelserna tagits in<br>om kraven för att få legitimation som kiropraktor eller naprapat efter en<br>utbildning i Sverige. Legitimation som kiropraktor har tidigare kunnat<br>meddelas med stöd av 5 § för personer med viss utländsk utbildning. En<br>nyhet är att även naprapater skall kunna få legitimation för yrket.<br>Yrkesbeteckningen skall vara legitimerad naprapat.</p>
<p>Enligt huvudregeln skall den som genomgått av regeringen föreskriven<br>utbildning för kiropraktorer eller naprapater och fullgjort viss praktisk<br>tjänstgöring efter ansökan kunna få legitimation för yrket. I likhet med<br>vad som gäller för personer med annan svensk eller utländsk utbildning<br>bör regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen få<br>meddela föreskrifter om kraven på utbildningen och den praktiska tjänst-<br>göringen. Ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter finns i<br>12 §. Regeringen har för avsikt att meddela föreskrifter om vissa krav<br>på utbildningarnas innehåll och omfattning. Kraven kommer i allt väs-<br>entligt att överensstämma med vad som gäller för den nuvarande utbild-<br>ningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan respektive med sådan<br>utbildning som krävs för svensk examen som för närvarande leder till<br>titeln "Doctor of Naprapathy". Andra motsvarande utbildningar skall<br>också kunna leda till legitimation.</p>
<p>Beträffande den praktiska tjänstgöringen avser regeringen att meddela<br>grundläggande föreskrifter, t.ex. om dess längd. Socialstyrelsen avses få<br>meddela de ytterligare föreskrifter om tjänstgöringen som behövs enligt<br>ett bemyndigande från regeringen som lämpligen tas in i behörighetsför-<br>ordningen.</p>
<p>Övriga bestämmelser om legitimation skall gälla också legitimation för<br>naprapat eller kiropraktor. Det innebär att även den som på annat sätt<br>visat att han eller hon har förvärvat motsvarande kompetens skall kunna<br>få legitimation.</p>
<p>I fråga om legitimation som naprapat för den som har utländsk utbild-<br></p>
<p>21<br></p>
<p>ning får regeringen enligt 5 § meddela föreskrifter om villkoren för att Prop. 1993/94:145<br>få legitimation m.m. En möjlighet för regeringen att vidarebemyndiga<br>till Socialstyrelsen finns i 31 respektive 37 §§ behörighetsförordningen.</p>
<p>För kiropraktorer finns bestämmelser om legitimation för den som har<br>utländsk utbildning intagna i 5 §. Vissa kiropraktorer kan omfattas av<br>bestämmelserna i EES-avtalet. Möjligheten för dessa kiropraktorer att få<br>legitimation regleras i 25 § behörighetsförordningen.</p>
<p>3 §</p>
<p>Av paragrafen följer att det är Socialstyrelsen som prövar frågor om<br>legitimation. Frågor om återkallelse av legitimation och om meddelande<br>av ny legitimation efter återkallelse prövas däremot av Hälso- och sjuk-<br>vårdens ansvarsnämnd (HSAN) enligt bestämmelserna i lagen (1980:11)<br>om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (den s.k. tillsyns-<br>lagen). Ett förslag till ny lagstiftning på detta område har nyligen före-<br>lagts riksdagen (prop. 1993/94:149). Socialstyrelsens och HSAN:s be-<br>slut kan överklagas hos kammarrätten (11 § behörighetslagen respektive<br>39 § tillsynslagen). Någon ändring i detta hänseende föreslås inte i lagen<br>(1994:000) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område.</p>
<p>Enligt ett tillägg i första stycket får Socialstyrelsen inte meddela legiti-<br>mation om förhållandena är sådana att legitimationen skulle få återkallas<br>om sökanden varit legitimerad. Bestämmelsen ersätter motsvarande<br>hittills varande regel i 2 och 5 §§. Den gäller även vid meddelande av<br>legitimation enligt 2 a §. Någon ändring av praxis är inte avsedd.</p>
<p>5§</p>
<p>I paragrafens första stycke har tagits in ett bemyndigande för regeringen<br>eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter<br>om praktisk tjänstgöring och författnings- och språkkunskaper som ytter-<br>ligare villkor för att få legitimation som kiropraktor. Ändringen innebär<br>inte någon saklig förändring av vad som tidigare gällt. Skälet till be-<br>myndigandet framgår av avsnitt 8.</p>
<p>Bestämmelsen i det upphävda andra stycket återfinns numera i 3 §.</p>
<p>9§</p>
<p>I paragrafen ges skydd för vissa yrkestitlar och yrkesbeteckningar på<br>hälso- och sjukvårdsområdet m.m. Genom ett tillägg till uppräkningen i<br>första stycket 2 har yrkesbeteckningen legitimerad naprapat förbehållits<br>de naprapater som har legitimation. För legitimerade kiropraktorer finns<br>redan motsvarande skydd. Genom bestämmelsen i 10 § fjärde stycket<br>denna lag är skyddet straffsanktionerat.</p>
<p>I enlighet med ändringen i 2 § har därutöver yrkesbeteckningen optik-<br>er ersatt glasögonoptiker.</p>
<p>22</p>
<p>Ikraftträdande m.m.</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994. Genom en särskild<br>övergångsbestämmelse kan den som vid ikraftträdandet har genomgått<br>föreskriven utbildning i Sverige för kiropraktorer eller naprapater och<br>före denna tidpunkt har varit verksam i yrket här i landet under minst<br>ett år kunna få legitimation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring<br>som avses i 2 §. Det har för dessa kiropraktorer eller naprapater inte<br>någon betydelse var eller hos vem yrkesverksamheten har utövats. Där-<br>emot innebär uttrycket verksam i yrket att naprapaten skall ha utövat<br>yrket mer stadigvarande och inte endast tillfälligt då och då under ett års<br>tid.</p>
<p>Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)</p>
<p>Ändringen, som endast är redaktionell har kommenterats i avsnitt 10.</p>
<p>23</p>
<h2>Sammanställning av remissyttranden över p<sub>rop</sub>. 1993/94:145</h2>
<h2>Alternativmedicinkommitténs betänkande Bil 1</h2>
<h2>Alternativmedicin 1 Huvudbetänkande från<br>alternativmedicinkommittén (SOU 1989:60)<br>såvitt gäller frågan om legitimation för naprapater</h2>
<p>Följande remissinstasner har avgivit yttranden avseende huvudbe-<br>tänkandet: Justitiekanslern, Riksåklagaren, Socialstyrelsen, Hälso- och<br>sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Riksförsäkringsverket (RFV),<br>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Skolöverstyrelsen (SÖ),<br>Statens livsmedelsverk, Konsumentverket, Svea Hovrätt och Kammar-<br>rätten i Stockholm;</p>
<p>Landstinget i Gävleborg, Uppsala län, Halland, Bohuslän, Jönköpings<br>och Malmöhus läns, Blekinge, Jämtland, Stockholms län, Västmanlands<br>län, Östergötland, Kopparberg, Västerbotten, Örebro län, Kronoberg<br>och Norrbottens län;</p>
<p>Landstingsförbundet, SACO (inklusive Dietisternas Riksförbund, Legi-<br>timerade Sjukgymnasters Riksförbund, Sveriges Farmacevtförbund,<br>Sveriges läkarförbund, Sveriges Psykologförbund och Sveriges Tand-<br>läkarförbund), TCO, Svenska Läkaresällskapet, Apoteksbolaget, Apo-<br>tekarsocieteten, Kommittén för Alternativmedicin, Hälsokostrådet,<br>Hälsofrämjandet, Delegationen för social forskning (DSF), Forsknings-<br>rådsnämnden (FRN), Medicinska forskningsrådet (MFR), Riksrevi-<br>sionsverket (RRV) och Statskontoret.</p>
<p>Av dessa har endast ett fåtal yttrat sig över frågan om legitimation för<br>naprapater:</p>
<p>Landstingen i Halland, Bohuslän och Östergötland liksom Sveriges<br>Tandläkarförbund meddelar att man instämmer i kommitténs bedömning<br>att det f n inte är motiverat med legitimering av nya yrkesgrupper.</p>
<p>Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund hänvisar till att man i ett<br>yttrande till Nordiska Rådet ställt sig negativ till en legitimation för<br>naprapater. LSR har i stället föreslagit att naprapatutbildningen ekviva-<br>leras mot sjukgymnastutbildningen i Sverige och att naprapaterna erbju-<br>der kompletterande teoretisk och klinisk utbildning, för att efter god-<br>känd eximination erhålla legitimation som sjukgymnast.</p>
<p>Apotekarsocieteten anser inte heller att det föreligger något behov av<br>att legitimera ytterligare alternativmedicinska yrkesgrupper; i vart fall<br>bör frågan anstå till dess vetenskapliga studier kan styrka respektive<br>behandlingsmetoders effekter.</p>
<p>Kommittén för Alternativmedicin däremot stödjer ej huvuddelen av<br>kommitténs kapitel om nya yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.<br>KAM föreslår att det på politisk nivå upprättas specifika regler, så att<br>olika grupper inom alternativmedicinen vet vilka kriterier som ska gälla<br>för legitimation, t.ex. i fråga om erforderlig medicinsk utbildning.<br>KAM anser också att det är anmärkningsvärt att osteopatin och chirop-<br></p>
<p>24<br></p>
<p>raktorerna utöver gruppen Doctors of Chiropractic fått en mycket blyg- Prop. 1993/94:145<br>sam belysning. Enligt KAM går det säkert att finna ett regelsystem som Bil 1<br>kan rymma alla i Sverige verksamma chiropraktorer. Vidare anser<br>KAM att gruppen naprapater är likvärdig med Doctors of Chiropractic<br>och bör erbjudas legitimation omgående.</p>
<p>Enligt Hälsokostrådet har ryggskador och med dessa förorsakad sjuk-<br>frånvaro en sådan omfattning att alla möjligheter till kvalitativ och<br>snabb behandling måste tas tillvara. Hälsokostrådet hänvisar till studier<br>som visar på dokumenterad effekt av naprapatbehandling och som pekar<br>på goda resultat vad gäller minskad sjukfrånvaro när företag anlitat<br>naprapatbehandling för sina anställda. Hälsokostrådet anser att naprapa-<br>ternas verksamhet och utbildning har kvaliteter som bör kunna medföra<br>legitimation.</p>
<p>25</p>
<h2>Sammanställning av remissyttranden över p<sub>rO</sub>p. 1993/94:145</h2>
<h2>Alternativmedicinkommitténs delbetänkande Bil 2</h2>
<h2>(SOU 1987:12) Legitimation för vissa kiropraktorer</h2>
<p>Följande remissinstanser har avgivit yttranden avseende legitimation för<br>vissa kiropraktorer: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvars-<br>nämnd, Försäkringsöverdomstolen, Riksförsäkringsverket, Kammar-<br>rätten i Stockholm, Centrala Studiestödsnämnden, Statens Strålskydds-<br>institut, Konsumentverket, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),<br>Landstingsförbundet, Stockholms läns, Uppsala läns, Södermanalands<br>läns, Östergötlands läns, Kronobergs läns, Kalmar läns, Blekinge läns,<br>Kristiandstad läns, Malmöhus läns, Hallands läns, Göteborgs- och<br>Bohus läns, Älvsborgs län, Värmlands läns, Västmanlands län, Gävle-<br>borgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens läns och<br>Norrbottens läns landstingskommuner, Göteborgs, Malmö och Gotlands<br>kommuner, Försäkringskasseförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sven-<br>ska chiropraktorsällskapet, Svensk förening för ortopedisk medicin,<br>Kommittén för Alternativ Medicin (KAM), Landsorganisationen i<br>Sverige (LO), Svenska kommunalarbetareförbundet, Tjänstemännens<br>centralorganisation (TCO) samt Centralorganisationen SACO/SR.</p>
<p>Yttranden har dessutom inkommit från Sveriges läkarförbund, Leg.<br>sjukgymnasters riksförbund och Distriktsgymnasterna i Örnsköldsvik.</p>
<p>Jönköpings läns, Skaraborgs läns, Örebro läns och Kopparbergs läns<br>landstingskommuner, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och<br>rationaliseringsinstitut (Spri) samt Svenska arbetsgivareföreningen har<br>avstått från att avge yttrande.</p>
<p>Alternativmedicinkommittén föreslog enbart utbildning vid utländska<br>högskolor som villkor för legitimation eftersom motsvarande utbildning<br>inte ansågs finnas inom Sverige. Flertalet remissinstanser tillstyrkte<br>kommitténs förslag om villkor för legitimation.</p>
<p>Svenska Chiropraktorsällskapet ställde sig positiv till en nordisk kiro-<br>praktorutbildning i framtiden. Denna utbildning måste ha sådan kvalitet<br>att den blir ECCE-godkänd. Endast genom en fullgod utbildning kan<br>den kiropraktiska verksamheten fortsättningsvis bedrivas med betryggan-<br>de resultat och ett internationellt kunskapsutbyte upprätthållas.</p>
<p>LO menade att i längden kan vi i Sverige inte förlita oss på amerikan-<br>ska och engelska utbildningsanstalter om vi vill ha garantier för att pati-<br>enterna ska få bra behandling.</p>
<p>26</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-2.png" style="width:25pt;height:39pt;"/>
<p>SOCIALr<br>DEPARTEMENTET</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 3</p>
<p>REGERINGSBESLUT 11</p>
<p>1992-02-20 S92/876/S</p>
<p>Socialstyrelsen</p>
<p>106 30 STOCKHOLM</p>
<p>Legitimation av naprapater</p>
<p>Svenska Naprapatförbundet har i skrivelse till statsrådet Könberg hem-<br>ställt om att statsrådet verkar för att en legitimation av naprapater<br>kommer till stånd.</p>
<p>Regeringen överlämnar skrivelsen till Socialstyrelsen och uppdrar åt<br>styrelsen att avge utlåtande om huruvida det föreligger ett dokumente-<br>rat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av naprapater.</p>
<p>Socialstyrelsen bör inge sitt utlåtande före den 20 maj 1992.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-3.png" style="width:213pt;height:66pt;"/>
<p>Kopia till</p>
<p>Svenska Naprapatförbundet</p>
<p>Postadress</p>
<p>103 33 STOCKHOLM</p>
<p>Gatuadress</p>
<p>Jakobsgatan 26</p>
<p>Telefon</p>
<p>08-763 10 00</p>
<p>Telex</p>
<p>11461 locndcp S</p>
<p>Telefax</p>
<p>08-723 11 91</p>
<p>27</p>
<h2>Socialstyrelsens redovisning angående legitimation p<sub>rO</sub>p. 1993/94:145<br>av naprapater Bil. 4</h2>
<p>Redovisning av ett särskilt regeringsuppdrag, S92/876/S, där regering-<br>en överlämnat skrivelse från Svenska Naprapatförbundet och uppdragit<br>åt Socialstyrelsen att avge utlåtande om huruvida det föreligger ett doku-<br>menterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av napra-<br>pater.</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Socialstyrelsen har inför sin bedömning anlitat experterna professorer-<br>na Sven Andersson och Gösta Tibblin samt docent Thomas Lundeberg.</p>
<p>Underlaget för bedömning av utbildningen - innehåll, omfattning, nivå<br>och kvalitet - är begränsat.</p>
<p>Kvaliteten på undervisningen är starkt relaterad till lärarnas kompe-<br>tens. Vad gäller Naprapathögskolan är lärarnas kompetens heterogen<br>och i många fall låg. Av de 25 läkare som finns angivna saknar nära<br>hälften legitimation.</p>
<p>Naprapathögskolan värderar elevernas examensarbeten till 15 poäng.<br>De sex examensarbeten som tillställts experterna är i det stora flertalet<br>fall av acceptabel nivå. De är dock på samma nivå som det examens-<br>arbete som utförs vid sjukgymnastutbildningen, Karolinska Institutet och<br>där motsvarar 4 poäng.</p>
<p>Naprapathögskolan anger att naprapatutbildningen tidsmässigt motsvar-<br>ar 160 poäng. Den sista terminen (20 poäng omfattar 15 veckor för<br>examensarbetet (15 poäng) och fem veckor för slutexamen (5 poäng).<br>Själva examen består av 350 flervalsfrågor som besvaras under en dag.<br>Med beaktande av detta synes den poängsättning som tillämpas vid<br>Naprapathögskolan vara något för generös.</p>
<p>Utbildningen är framförallt inriktad mot den muskuloskelettala appara-<br>ten och naprapater har därför ej den medicinska helhetskompetens vil-<br>ken skulle krävas för eget behandlingsansvar. Naprapaterna bör därför<br>vid en eventuell legitimation arbeta på remiss från läkare eller, i vissa<br>fall, tandläkare.</p>
<p>På fråga om det finns något dokumenterat vetenskapligt underlag för<br>behandlingsmetoderna manipulation, massage, stretching, ergonomisk<br>rådgivning, rehabiliteringsträning, mobilisering, kan konstateras att<br>dokumentationen är mycket sparsam.</p>
<p>Flera arbeten finns dock publicerade om att ergonomisk instruktion<br>kombinerad med fysisk träning ger bra effekt vid belastningsrelaterade<br>rygg- och nackbesvär.</p>
<p>Forskning och utvärdering av metoderna pågår. Till exempel pågår ett<br>projekt vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT),<br>Linköpings Universitet i samarbete med Omvårdnadsinstitutionen vid<br>Hälsouniversitetet i Linköping.</p>
<p>* Uppläggningen av studien sker så att resultatet skall kunna bilda</p>
<p>28<br></p>
<p>underlag för ett framtida hälsopolitiskt beslut rörande resursfördelning<br>men också bidra till att förbättra det kliniska omhändertagandet av per-<br>soner med rygg/nackbesvär. Två alternativ ingår, kiropraktik och sjuk-<br>gymnastik. Huvudmetoderna vid sjukgymnastikaltemativet är individuell<br>behandling, manipulation/mobilisering, McKenzie, självträning och<br>gruppbehandling. Vid kiropraktik är huvudmetoden manipulation.</p>
<p>Den icke-kirurgiska behandlingen av de muskulo-skelettala systemets<br>sjukdomar har en svag eller oklar vetenskaplig grund. Därför förekom-<br>mer ett antal behandlingsformer samt en omfattande sjukskrivning, vilk-<br>en möjligen förvärrar problemen. Bara "ont i ryggen" anges samhälls-<br>ekonomiskt kosta över 20 miljarder kronor om året (SBU-91). Folk-<br>hälsoproblemet "ont i ryggen" måste angripas och lösas genom en hel-<br>hetssyn på individ och samhälle. För att klara detta krävs fungerande<br>samarbete mellan flera personalkategorier och utarbetade rutiner för<br>rehabilitering.</p>
<p>Det kan man åstadkomma genom att utnyttja de krafter som redan<br>finns inom den svenska hälso- och sjukvården. Läkare och sjukgymnas-<br>ter har redan ett samarbete sinsemellan och med övriga inom hälso- och<br>sjukvården. Därutöver krävs att utarbetade samarbetsrutiner upprätthålls<br>med arbetsgivare, socialtjänst och andra involverade för att åstadkomma<br>en optimal rehabilitering i varje enskilt fall.</p>
<p>Införandet av legitimationen av vissa kiropraktorer är ännu inte utvär-<br>derad. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett smalt medi-<br>cinskt område legitimeras. Sedan kiropraktorerna legitimerades har<br>dramatiska förändringar skett inom hälso- och sjukvården beträffande<br>struktur och organisation och inte minst ekonomiskt. Det är av största<br>vikt att kostnads-effekt och kostnads-nytto analyser görs innan ytterliga-<br>re en yrkesgrupp engageras i den offentligt finansierade vården.</p>
<p>Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga hälso-<br>och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av legitimerade sjukgym-<br>naster. Den aktuella kompetensen finns vidare bland många läkare som<br>är vidareutbildade inom "ortopedisk medicin". Motsvarande kompetens<br>finns också hos ett betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket<br>som talar för att man främst bör satsa på de krafter som redan finns<br>inom den offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.<br>göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom "ortope-<br>disk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till sådan utbildning.<br>Forskningen inom detta område behöver förstärkas.</p>
<p>Avslutning</p>
<p>Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte doku-<br>menterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av napra-<br>pater.</p>
<p>Eftersom det dock är flera aspekter som kan beaktas utöver dokumen-<br>tationen vill Socialstyrelsen erinra om några av dessa.</p>
<p>* Legitimationen bör för patienten innebära reell trygghet och inte</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>29</p>
<p>falsk.</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 4</p>
<p>* En legitimerad grupps verksamhet måste därför vara möjlig att<br>följa upp och utvärdera.</p>
<p>* Legitimation av en yrkesgrupp medför initiala och fortlöpande<br>kostnader för staten, även om dessa till en viss del kan avgiftsfinan-<br>sieras.</p>
<p>* Den allmänna utvecklingen inom EG/EES är viktig att beakta i<br>sammanhanget.</p>
<p>Socialstyrelsen föreslår att ställningstagande till legitimation av napra-<br>pater får anstå till legitimationen av kiropraktorer är utvärderad.</p>
<p>Beslut i detta ärende har fattats av t.f. generaldirektören Edhag efter<br>samtåd med Socialstyrelsens styrelse och i närvaro av direktörerna<br>Doctare, Karlberg, Tollin, Hansson, Rinder, Steen och Forsberg. Före-<br>dragande har varit byrådirektören Gullberg.</p>
<p>Olof Edhag</p>
<p>Anna-Karin Gullberg</p>
<p>30</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-4.png" style="width:25pt;height:39pt;"/>
<p>SOCIAL-</p>
<p>DEPARTEMENTET</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 5</p>
<p>REGERINGSBESLUT 32</p>
<p>1993-06-03 S92/8315/S</p>
<p>S93/4872/S</p>
<p>Socialstyrelsen</p>
<p>106 30 STOCKHOLM</p>
<p>Uppdrag att utvärdera kiropraktorutbildning</p>
<p>Enligt 5 § lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso-<br>och sjukvården m.m. skall den få legitimation som kiropraktor som har<br>examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller mot-<br>svarande utbildning för kiropraktor, om han</p>
<p>- fullgjort praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsva-<br>rande ett års heltidstjänstgöring,</p>
<p>- har för yrket behövliga kunskaper i svenska författningar och</p>
<p>- har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska<br>språket.</p>
<p>Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt<br>än som anges ovan har förvärvat motsvarande kompetens.</p>
<p>De nordiska länderna har - med undantag för Finland - en rättslig reg-<br>lering av kiropraktoryrket. Däremot förekommer f.n. inte någon utbild-<br>ning inom Norden som leder fram till legitimation eller motsvarande<br>rättslig reglering av yrket.</p>
<p>Odense universitet har förelagt de danska utbildnings- och hälsomyn-<br>digheterna ett förslag till utbildningsplan m.m. för en kiropraktor-<br>utbildning.</p>
<p>Den danska Sundhedsstyrelsen har gjort en utvärdering av dels den<br>föreslagna utbildningen, dels en engelsk utbildning som leder fram till<br>Doctor of Chiropractic. Utvärderingen gäller i huvudsak innehållet i<br>utbildningarna och utbildningstiden. Sundhedsstyrelsen har konstaterat<br>att de båda utbildningarna är av jämförbar kvalitet. I yttrande den<br>16 november 1992 har Sundhedsstyrelsen mot denna bakgrund konsta-<br>terat att styrelsen - om utbildningen kommer till stånd - kommer att<br>godkänna den som jämställd med utländska godkända kiropraktorut-<br>bildningar. En förutsättning för att de danska myndigheterna skall be-</p>
<p>Postadress</p>
<p>103 33 STOCKHOLM</p>
<p>Gatuadress</p>
<p>Jakobsgatan 26</p>
<p>Telefon</p>
<p>08-763 10 00</p>
<p>Telex</p>
<p>11461 locndcp S</p>
<p>Telefax</p>
<p>08-723 11 91</p>
<p>31</p>
<p>Pron 1993/94’145<br>sluta om att inrätta den föreslagna utbildningen är att ett visst antal stu- . <sup>F</sup>’<br>denter från andra nordiska länder utnyttjar utbildningen. Bil- 5</p>
<p>Enligt ett beslut av Nordiska ministerrådets socialpolitiska kommitté<br>skall kiropraktorer med legitimation i nordiskt land omfattas av den<br>överenskommelse som reglerar den fria rörligheten i Norden för hälso-<br>och sjukvårdspersonalen.</p>
<p>I Sverige bedrivs utbildning till kiropraktor vid Skandinaviska Chiroprak-<br>tor Skolan i Stockholm. Företrädare för skolan har vid tidigare samman-<br>träffanden med Socialdepartementet och Socialstyrelsen förklarat att<br>kiropraktorutbildningen på sikt bör kunna ligga till grund för yrkeslegiti-<br>mation. För att ta ställning till behovet av den planerade kiropraktorut-<br>bildningen vid Odense universitet är det väsentligt att klargöra om<br>kiropraktorutbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan motsva-<br>rar en godkänd utbildning till Doctor of Chiropractic. På detta sätt bör<br>det vara möjligt att bedöma om utbildningen kan ligga till grund för<br>legitimation för yrket.</p>
<p>Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att utvärdera den kiropraktor-<br>utbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stock-<br>holm.</p>
<p>I utvärderingen skall ingå en jämförelse med en godkänd utbildning till<br>Doctor of Chiropractic-examen, lämpligen den utbildning som ligger till<br>grund för den danska Sundhedsstyrelsens slutsatser. Syftet med utvärde-<br>ringen är att klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen<br>vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är av samma kvalitet som en<br>godkänd utbildning och därmed kan ligga till grund för yrkeslegitima-<br>tion. Under utvärderingen skall samråd ske med Kanslersämbetet som<br>fr.o.m. den 1 juli 1993 ersätter Sekretariatet för utvärdering av universi-<br>tet och högskolor. Resultatet av utvärderingen skall redovisas till Social-<br>departementet senast den 31 december 1993.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-5.png" style="width:177pt;height:65pt;"/>
<p>Kopia till</p>
<p>Finansdepartementet/Ba</p>
<p>Utbildningsdepartementet<br>Kanslersämbetet</p>
<p>Skandinaviska Chiropraktor Skolan</p>
<p>Nordisk Ministerråd</p>
<p>Sundhedsstyrelsen i Danmark</p>
<p>32</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 6</p>
<p>Socialstyrelsens redovisning om</p>
<p>Uppdrag att utvärdera kiropraktorutbildning</p>
<p>Enligt regeringsbeslut 32, 1993-06-03 (S92/8315/S, S93/4872/S) har<br>regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att utvärdera den kiropraktorutbildning<br>som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm.</p>
<p>Uppdraget har formulerats enligt följande : "I utvärderingen skall ingå en<br>jämförelse med en godkänd utbildning till Doctor of Chiropractic-examen,<br>lämpligen den utbildning som ligger till grund för den danska<br>Sundhedsstyrelsens slutsatser. Syftet med utvärderingen är att klargöra om<br>utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor<br>Skolan är av samma kvalitet som en godkänd utbildning och därmed kan ligga<br>till grund för yrkeslegitimation. Under utvärderingen skall samråd ske med<br>Kanslersämbetet som fr.o.m. den 1 juli 1993 ersätter Sekretariatet för<br>utvärdering av universitet och högskolor. Resultatet av utvärderingen skall<br>redovisas till Socialdepartementet senast den 31 december 1993."</p>
<p>Samråd och informationsutbyte har skett med Kanslersämbetet.<br>Utbildningsdepartementet har till Kanslersämbetet remitterat en ansökan från<br>Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm om examensrätt, studiemedel<br>samt statsbidrag för utredning.</p>
<p>Kanslersämbetet (dåvarande Sekretariatet för utvärdering av universitet och<br>högskolor) har tagit fram en modell för utvärdering av högskoleutbildning.<br>Den utarbetades under utredningsarbetet med Utbildningsdepartementets remiss<br>1992-12-22 gällande ansökningar från ett antal frikyrkliga seminarier om rätt<br>att utfärda examen enligt högskoleförordningen, statsbidrag till verksamheten<br>m.m. (Dnr U92/199, 1628, 2125, 3034, 3058, 3066/H).</p>
<p>Kanslersämbetet prövade frågan om examensrätt m.m. i de aktuella fallen<br>utifrån de förutsättningar som angetts i statsmakternas beslut på grundval av<br>propositionerna 1992/93:1 resp. 169 samt de författningar som utfärdats eller<br>väntades bli utfärdade som resultat av dessa beslut.</p>
<p>SOCIALSTYRELSEN<br>Post 106 30 Stockholm<br>Besök Linnégatan 87</p>
<p>Telefon växel 08-783 30 00<br>Texttelefon 08-783 32 48<br>Telegram Socialstyret</p>
<p>Direkttelefax 08-783_____</p>
<p>Huvudtelefax 08-783 32 52</p>
<p>Postgiro 156 16-6</p>
<p>33</p>
<p>Prop. 1993/94:145<br>Det underlag och annat material för utvärdering av högskoleutbildning Bil. 6</p>
<p>Kanslersämbetet arbetat fram har varit vägledande för hur Socialstyrelsen gått<br>till väga vid jämförelsen mellan de båda kiropraktorutbildningar som ges vid<br>Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm respektive the Anglo-European<br>College of Chiropractic i Boumemouth, England.</p>
<p>I Kanslersämbetets utredning "De frikyrkliga seminarierna som<br>högskolor" noteras att högskolelagen (HL 1992:1434) föreskriver<br>att verksamheten vid högskolan "skall bedrivas så att det finns ett<br>nära samband mellan forskning och utbildning" (1 kap 3 §): "För<br>högskolans utbildning innebär detta att den skall vila på<br>vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet<br>(2 §). Denna principiella syn på högskole- och<br>universitetsutbildning överensstämmer helt med internationell<br>uppfattning och praxis liksom med svensk universitetstradition.<br>Bl.a. kommer denna uppfattning klart till uttryck i universitetens<br>Magna Charta antagen av den europeiska rektorskonferensens<br>ledamöter i Bologna 1988:</p>
<p>Undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas<br>om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov,<br>samhällets krav och vetenskapliga framsteg.</p>
<p>Helt i linje med denna uppfattning uppställer HL (4 kap) som<br>krav för behörighet till såväl professors- som lektorstjänster både<br>vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, dvs avlagd<br>doktorsexamen eller motsvarande (10 §). För adjunktstjänster<br>gäller examen från grundläggande högskoleutbildning<br>(motsvarande) jämte pedagogisk skicklighet. Dessutom gäller<br>enligt högskoleförordningen att den sökandes allmänna lämplighet<br>för tjänsten måste prövas.</p>
<p>Samtidigt som kravet på forskarutbildade lärare vid en<br>högskoleutbildning är oavvisligt, bör dock antalet lärare med<br>doktorsgrad stå i proportion till den nivå examen avser... Det är<br>uppenbart att kravet på forskarutbildade lärare är större vid<br>institutioner som avser att utfärda kandidat- eller magisterexamen<br>och där undervisningen är relaterad till enskilda forskarämnen<br>eller ämnesområden jämfört med institutioner som framför allt är<br>inriktade på undervisning kring ett tema eller ämnesområde av typ<br>religionsvetenskap motsvarande 80-poängsnivån... I den mån<br>högskolan avser att examinera på 80-poängsnivån är det<br>acceptabelt att lärare motsvarande adjunktstjänster återfinns, som</p>
<p>34</p>
<p>kan tillsättas efter delvis andra kriterier än lektorstjänster...</p>
<p>Prop. 1993/94:145<br>Bil. 6</p>
<p>Inom alla ämnesområden är god tillgång till vetenskaplig litteratur<br>nödvändig. Det gäller inte endast aktuell facklitteratur inom de<br>ämnesområden som utbildningen är inriktad på. Det gäller också<br>historiskt material liksom de senaste rönen inom forskningen.<br>Tillgång till goda sökmöjligheter i litteratur- och tidskriftsbaser är<br>numera också en nödvändighet. Nära tillgång till material ökar<br>förutsättningen för att studenten får både perspektiv på sina<br>ämnesstudier och djup i sitt examensarbete.</p>
<p>Tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler och adekvat<br>utrustning för att bedriva en effektiv undervisning är också viktig.<br>Lärarna bör ha tillgång till egna tjänsterum utrustade med<br>persondatorer och de studerande bör, i anslutning till biblioteken,<br>ha tillgång till arbetsplatser och persondatorer. Detta är viktigt för<br>miljöaspekten eftersom lärare och studenter då kan mötas på<br>samma arbetsplats. Goda utrymmen gör att grupparbete och<br>"kamratundervisning" också stimuleras. En god arbetsmiljö är<br>också viktig för de studerandes möjlighet att arbeta med<br>redovisningar och uppsatser. Ändamålsenliga undervisningslokaler<br>och arbetsplatser i relation till biblioteken är viktig for en<br>framgångsrik högskoleutbildning."</p>
<p>Vid Socialstyrelsens besök på the Anglo-European College of Chiropractic i<br>Bournemouth, England hölls muntliga föredragningar och visning av<br>lokalerna. En del informationsmaterial delades ut.</p>
<p>Kiropraktorutbildningen är fyraårig, fr.o.m. höstterminen 1993 är utbildningen</p>
<p>1 + 4 år. Skolan har 411 studenter, examensarbete utföres, examen<br>B.Sc.fHonours) meddelas sedan 1987. Närmare 30 heltidsanställda lärare finns.<br>Åtta till tio lärare är deltidsanställda. Alla lärare har doktorsgrad (Ph.D.),<br>utom en vars ansökan om doktorsgrad f.n. behandlas. Vad gäller lärarna i<br>kiropraktik är de Dr. of Chiropractic med minst två års erfarenhet. Fem till tio<br>procent av eleverna misslyckas. Sju år är den maximala perioden som en<br>student kan vara registrerad. Stort bibliotek med många arbetsplatser finns,<br>liksom arbetsplatser med persondatorer på flera ställen i skolan. Skolan har en<br>egen forskningsavdelning.</p>
<p>Socialstyrelsen har vid flera tillfällen besökt den Skandinaviska Chiropraktor<br>Skolan.</p>
<p>Kiropraktorutbildningen är fyraårig. Skolan har ca 170 studenter. Katedral<br>undervisning som studenterna kan tillgodogöra sig via litteraturen är inte</p>
<p>35</p>
<p>Prop. 1993/94:145<br>obligatorisk. Något examensarbete görs ej, men planeras införas. Lokalerna är gy g<br>ändamålsenliga. Det finns enstaka persondatorer i administrationens rum.</p>
<p>Biblioteket innehåller en del böcker och tidskrifter, men är inte ännu uppbyggt.<br>Femtioåtta lärare finns upptagna i skolans katalog. Alla lärarna är timanställda.</p>
<p>Skandinaviska Chiropraktor Skolans definition av chiropraktik är den som<br>formulerats i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om legitimerade<br>kiropraktorers verksamhet (SOSFS 1991:16):</p>
<p>"Kiropraktik. Verksamhetsområdet kiropraktik omfattar vissa åtgärder för att<br>behandla samt i viss omfattning förebygga och utreda funktionsrubbningar och<br>smärttillstånd i rörelseorganen. Den kiropraktiska behandlingen sker med<br>särskilda handgrepp som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk<br>behandling”.</p>
<p>Socialstyrelsen har tillkallat professorerna Sven Andersson och Gösta Tibblin<br>samt docenten Thomas Lundeberg att såsom experter uttala sig i ärendet.</p>
<p>Experterna framhåller att det tillgängliga materialet och de förutsättningar som<br>givits endast tillåter en ytlig bedömning av möjligheterna att förmedla adekvat<br>utbildning.</p>
<p>Två av experterna anser att en jämförelse med skolornas scheman ger intyck<br>av att den utbildning som ges vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan väl kan<br>jämföras med den som ges vid the Anglo-European College of Chiropractic.<br>Grunden till den bedömningen är att studieplanen visar stor bredd och synes<br>täcka in de ämnen som undervisas i den motsvarande engelska utbildningen.<br>Intrycket är att skolan har engagerat lärare med god kompetens vilket är en<br>avgörande faktor för att säkra en god kvalitet i undervisningen. Vad gäller<br>karaktärsämnet kiropraktik saknas egentlig vetenskaplig dokumentation, vilket<br>gör kursinnehållet och lärarnas kompetens svårbedömbar.</p>
<p>Enligt den tredje experten är skolan på god väg men ännu ej högskolemässig,<br>framför allt vad gäller forskningsmiljön.</p>
<p>På följande sida visas två tabeller som jämför de båda utbildningarna på några<br>viktiga punkter.</p>
<p>36</p>
<p>Tabell 1. Forskarutbildade lärare</p>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<p>Bil. 6</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anglo-European<br>College of<br>Chiropractic<br>(411 studerande)</p></td><td>
<p>Skandinaviska<br>Chiropraktor Skolan</p>
<p>(170 studerande)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Heltidsanställning</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Deltidsanställning</p></td><td>
<p>8 - 10</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timanställning</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12<sup>1</sup></p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> 46 ej forskarutbildade lärare<br>tillkommer</p>
<p>Tabell 2. Kreativ miljö</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Anglo-European<br>College of<br>Chiropractic</p></td><td>
<p>Skandinaviska<br>Chiropraktor Skolan</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskningsavdelning</p></td><td>
<p>Ja</p></td><td>
<p>Nej</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samarbete med<br>forskningsinstitution</p></td><td>
<p>Ja</p></td><td>
<p>Planeras</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eget bibliotek</p></td><td>
<p>Ja,med 8500 böcker,<br>160 tidskrifter och<br>720 enheter med<br>audiovisuella och<br>datorprogram</p></td><td>
<p>Ja, under uppbyggnad.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tillgång till annat<br>forskningsbibliotek<br>och litteratursökning</p></td><td>
<p>Ja</p></td><td>
<p>Ja</p></td></tr>
</table>
<p>37</p>
<p>ProD 1993/94'145<br>Sammanfattningsvis konstaterar Socialstyrelsen att den utbildning som bedrivs . ‘<br>vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är ambitiöst upplagd och under en<br>dynamisk uppbyggnad.</p>
<p>För få kontinuitet i undervisningen och få en god forskningsmiljö är det av vikt<br>att fasta lärartjänster finns. På Skandinaviska Chiropraktor Skolan undervisar<br>kvalificerade lärare, dock ingen fast anställd.</p>
<p>Utan att en betydande del av lärarna, som ju utgör grunden för utbildningen<br>och den kreativa forskningsmiljön, är fast anställda kan ej Skandinaviska<br>Chiropraktor Skolan anses ha uppnått en likvärdig standard med the Anglo-<br>European College of Chiropractic.</p>
<p>Det sammanfattande omdömet är att utbildningen vid den Skandinaviska<br>Chiropraktor Skolan i många avseenden är jämförbar med utbildningen vid the<br>Anglo-European College of Chiropractic i Boumemouth, England. På vissa<br>väsentliga punkter har den Skandinaviska Chiropraktor Skolan dock ännu ej<br>samma standard som utbildningen i Boumemouth. Det gäller den kreativa<br>miljön med fast anställda lärare, uppbyggnad av bibliotek, studiemiljö och<br>forskningsanknytning. Examensarbete görs inte idag på Skandinaviska<br>Chiropraktor Skolan, vilket är fallet med den engelska skolan.</p>
<p>Beslut i detta ärende har fattats av överdirektören Edhag. I den slutgiltiga<br>handläggningen av ärendet har medicinalråden Swartling och Rinder,<br>avdelningsdirektörerna Sahlin och Gudmundson deltagit. Byrådirektören<br>Gullberg har varit föredragande.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-6.png" style="width:79pt;height:59pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-7.png" style="width:63pt;height:54pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03145/prop_199394__145-8.png" style="width:154pt;height:31pt;"/>
<p>Anna-Karin Gullberg</p>
<p>38</p>
<h2>Socialdepartementet p<sub>rop</sub>. 1993/94:145</h2>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1994</p>
<p>Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, Johansson, Laurén,</p>
<p>Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,</p>
<p>Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel.</p>
<p>Föredragande: statsrådet Könberg</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1993/94:145 Legitimation för vissa<br>naprapater och kiropraktorer m.m.</p>
<p>39</p>
<h2>Rättsdatablad</h2>
<p>Prop. 1993/94:145</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Författningsrubrik</p></td><td>
<p>Bestämmelser<br>som inför,<br>ändrar,<br>upphäver eller<br>upprepar ett<br>normgivnings-<br>bemyndigande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i<br>lagen (1984:542) om<br>behörighet att utöva<br>yrke inom hälso- och<br>sjukvården m.m.</p></td><td>
<p>2, 2 a, 5 §§</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lag om ändring i tandvårds-<br>lagen (1985:125)</p></td><td>
<p>14 §</p></td></tr>
</table>
<p>gotab 46368, Stockholm 1994</p>
<p>40</p>
11att riksdagen antar regeringens förslag tilldelvis bifall= utskottet1993/94:SoU24?11att riksdagen antar regeringens förslag till?BBordläggning1994-04-11 00:00:00inträffat2INLInlämning1994-04-11 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1994-04-12 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1994-04-26 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdepartementet2014-11-23 11:08:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGH031452019-05-28 12:25:40tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 11:08:25GH03145prop_199394__145.pdf1525622pdfLegitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.https://data.riksdagen.se/fil/C7438F2B-290A-4BF3-A37E-FA8A4CFFBA92behandlas_i1993/94:SoU24GH01SoU24bet1993/94SoU24Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So66mot1993/94So66med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So65mot1993/94So65med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.Motionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So64mot1993/94So64med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.Motionföljdmotionav Bo Holmberg m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So66mot1993/94So66med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.av Bo Holmberg m.fl. (S)Motionföljdmotionav Eva Zetterberg m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So65mot1993/94So65med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.av Eva Zetterberg m.fl. (V)Motionföljdmotionav Stig Bertilsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1993/94:145<br/>
Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.GH02So64mot1993/94So64med anledning av prop. 1993/94:145 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.av Stig Bertilsson (M)Motion