<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284626</hangar_id>
 <dok_id>GH03143</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>143</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:143</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>143</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:30</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03143/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03143</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03143</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:143&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;Brottsoffren i blickpunkten - en&lt;br&gt;brottsofferfond och andra åtgärder&lt;br&gt;för att stärka brottsoffrens ställning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03143/prop_199394__143-1.png" style="width:40pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gun Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en rad åtgärder för att stärka brottsoffrens&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av förslagen gäller inrättandet av en brottsofferfond. Fonden&lt;br&gt;skall finansieras huvudsakligen genom avgifter som tas ut av dem&lt;br&gt;som döms för brott där fängelse ingår i straffskalan. Fondens pengar&lt;br&gt;skall användas till bl.a. praktisk verksamhet, information och&lt;br&gt;forskning inom brottsofferområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En Brottsoffermyndighet bildas genom en omorganisation av den&lt;br&gt;nuvarande Brottsskadenämnden. Myndigheten skall fatta beslut i&lt;br&gt;brottsskadeärenden, besluta om användningen av brottsofferfondens&lt;br&gt;medel och ha ett övergripande ansvar för brottsofferfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag i propositionen tar direkt sikte på förbättringar för&lt;br&gt;brottsoffer i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att målsägandens möjligheter att ha med sig en stödper-&lt;br&gt;son skall ökas. Enligt förslaget skall målsäganden själv få bestämma&lt;br&gt;om han eller hon skall åtföljas av en stödperson vid förhör under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegång. Regler om att målsäganden har rätt att ha med sig en Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;stödperson vid förhör under förundersökningen tas in i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas att förundersökningskungörelsen skall&lt;br&gt;ändras för att förbättra skyddet för målsägande och vittnen och att&lt;br&gt;förundersökningsprotokollet normalt inte skall innehålla uppgifter om&lt;br&gt;målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress. Det föreslås&lt;br&gt;att rättegångsbalken ändras så att dessa uppgifter heller inte skall&lt;br&gt;framgå av det exemplar av stämningsansökan som delges den tilltala-&lt;br&gt;de. Detsamma gäller i fråga om vadeinlaga, revisionsinlaga och gen-&lt;br&gt;mälen. Det föreslås också att rätten innan ett vittnesmål avläggs eller&lt;br&gt;ett målsägandeförhör hålls inte obligatoriskt skall fråga vittnet eller&lt;br&gt;målsäganden om ålder, yrke och hemvist utan endast om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också vissa ändringar som syftar till att&lt;br&gt;målsäganden lättare skall kunna få ut skadestånd som han eller hon&lt;br&gt;har tillerkänts i ett brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att målsäganden i de fall brottet har riktat sig mot&lt;br&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid skall tillfrågas om han eller hon vill&lt;br&gt;bli underrättad om den intagnes vistelser utanför anstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut .................. 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Lagtext ............................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;brottsofferfond .......... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i rättegångsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i utsökningsbalken&amp;nbsp;...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i lagen (1974:203)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om kriminalvård i anstalt m.m................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om in-&lt;br&gt;drivning av statliga fordringar m.m............. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:413) ........................... 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) ........................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Ärendet och dess beredning................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Brottsofferfond......................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Inrättande av en brottsofferfond............ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Finansiering av en brottsofferfond .......... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Uppbörd och indrivning................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Författningsregleringen................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Brottsoffermyndighet..................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 En brottsoffermyndighet och dess uppgifter..... &amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Brottsoffermyndighetens organisation och finan-&lt;br&gt;siering .............................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Genomförande...................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Stödperson under förundersökning och rättegång ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Målsägandes rätt att få ta del av förundersökningsproto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koll ................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Frågor om anonymitet för målsägande och vittnen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Underrättelser till målsägande om frihetsberövade per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;soner ..............................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Verkställighet av domar angående skadestånd ...... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Kostnader för inrättande av en brottsofferfond...... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande m.m....................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar.................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;brottsofferfond........ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;rättegångsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen (1974:203) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kriminalvård i anstalt m.m.................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m............ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i brottsskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:413) ........................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:100) ........................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Anslagsfrågor för budgetåret&amp;nbsp;1994/95 ........... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Brottsoffren i&lt;br&gt;blickpunkten - åtgärder för att stärka brottsoffrens&lt;br&gt;ställning (Ds 1993:29, brottsofferpromemorian) 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian Brottsofferfond 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Författningsförslagen i brottsofferpromemorian . &amp;nbsp;&amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Författningsförslagen i promemorian Brottsoffer-&lt;br&gt;fond .......................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna........ 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Sammanfattning av utredningen&lt;br&gt;Brottsoffermyndigheten............... 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag............ 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande..................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 februari 1994 ....................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om brottsofferfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 7 944 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;till Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av&lt;br&gt;brott för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett&lt;br&gt;förslagsanslag på 50 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som döms för ett eller flera brott skall, om fängelse ingår i&lt;br&gt;straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en avgift&lt;br&gt;på 300 kr. Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott tas upp av&lt;br&gt;åklagare genom strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 35 kap. 7 § brottsbalken om bortfallande av&lt;br&gt;böter gäller även avgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall föras till en brottsofferfond. Fondens medel skall,&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas för verk-&lt;br&gt;samhet som gagnar brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att kostnaderna för förvaltning av fonden&lt;br&gt;skall ersättas av fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förvaltningen av fonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Bestämmelserna i 1 §&lt;br&gt;gäller dock inte i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 20 kap. 15 §, 23 kap. 10 §, 36 kap. 10 §,&lt;br&gt;45 kap. 9 och 16 §§, 48 kap. 2 och 11 §§, 51 kap. 8 och 10 §§ samt&lt;br&gt;55 kap. 8 och 10 §§ rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med&lt;br&gt;anledning av åklagarens talan&lt;br&gt;och som med hänsyn till brottets&lt;br&gt;art eller annars kan antas vara i&lt;br&gt;behov av personligt stöd under&lt;br&gt;rättegången, får åtföljas av&lt;br&gt;lämplig person som sådant stöd&lt;br&gt;(stödperson). Sådan stödperson&lt;br&gt;som rätten har kännedom om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med an-&lt;br&gt;ledning av åklagarens talan, får&lt;br&gt;åtföljas av lämplig person som&lt;br&gt;personligt stöd (stödperson)&lt;br&gt;under rättegången. Sådan stöd-&lt;br&gt;person som rätten har kännedom&lt;br&gt;om skall om möjligt underrättas&lt;br&gt;om rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall om möjligt underrättas om&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan målsägandebiträde förordnas enligt lagen&lt;br&gt;(1988:609) om målsägandebiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde skall kallas till huvudförhandling eller annat&lt;br&gt;sammanträde i rätten där målsäganden eller målsägandens ställföre-&lt;br&gt;trädare skall höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör skall såvitt möjligt ett av undersökningsledaren an-&lt;br&gt;modat trovärdigt vittne närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren skall bestämma om någon annan än ett vitt-&lt;br&gt;ne får närvara vid förhör. Vid förhör, som enligt 18 § andra stycket&lt;br&gt;hålls på den misstänktes begäran, har han och hans försvarare rätt att&lt;br&gt;närvara. Även vid annat förhör får försvarare närvara, om det kan&lt;br&gt;ske utan men för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde har rätt att Målsägandebiträde har rätt att&lt;br&gt;närvara vid förhör med måls- närvara vid förhör med måls-&lt;br&gt;äganden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;äganden. Detsamma gäller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödperson, om hans närvaro&lt;br&gt;inte är till men för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den som hörs under 15 år, bör den som har vårdnaden om ho-&lt;br&gt;nom vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för ut-&lt;br&gt;redningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren får förordna att vad som förekommit vid&lt;br&gt;förhör inte får uppenbaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vittnesmål avlägges, Innan vittnesmål avläggs, skall&lt;br&gt;skall rätten höra vittnet om hans rätten höra vittnet om hans full-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullständiga namn, ålder, yrke&lt;br&gt;och hemvist, så ock söka utröna,&lt;br&gt;om vittnet till part eller till saken&lt;br&gt;står i något förhållande, som kan&lt;br&gt;vara av vikt för bedömandet av&lt;br&gt;tilltron till vittnets berättelse,&lt;br&gt;eller om eljest omständighet av&lt;br&gt;betydelse i detta hänseende före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständiga namn och, om det be-&lt;br&gt;hövs, ålder, yrke och hemvist.&lt;br&gt;Rätten skall också försöka klar-&lt;br&gt;göra om vittnet till part eller till&lt;br&gt;saken står i något förhållande,&lt;br&gt;som kan vara av vikt för bedö-&lt;br&gt;mandet av tilltron till vittnets&lt;br&gt;berättelse, eller om det annars&lt;br&gt;finns omständigheter av be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelse i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står vittne till part i sådant förhållande, som avses i 3 §, skall&lt;br&gt;vittnet erinras om att han icke är skyldig att avlägga vittnesmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas ej ansökan, skall&lt;br&gt;rätten utfärda stämning å den&lt;br&gt;tilltalade att svara å åtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall jämte stäm-&lt;br&gt;ningsansökan och därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delgivas den till-&lt;br&gt;talade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas inte ansökan, skall&lt;br&gt;rätten utfärda stämning på den&lt;br&gt;tilltalade att svara på åtalet.&lt;br&gt;Stämningen skall tillsammans&lt;br&gt;med stämningsansökan och där-&lt;br&gt;vid fogade handlingar delges den&lt;br&gt;tilltalade. Uppgift om målsägan-&lt;br&gt;des eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress, som saknar be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelse för åtalet, skall inte fram-&lt;br&gt;gå av de handlingar som delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning, som utfärdas av åklagare, skall innehålla vad i 4 §&lt;br&gt;stadgas om stämningsansökan och vara undertecknad av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 stämningen skall åklagaren tillika förelägga den tilltalade att&lt;br&gt;inom viss, av åklagaren bestämd tid muntligen eller skriftligen hos&lt;br&gt;rätten uppgiva de bevis han vill åberopa vid huvudförhandlingen och&lt;br&gt;vad han vill styrka med varje särskilt bevis. Detta gäller dock ej, om&lt;br&gt;åklagaren på grund av den tilltalades erkännande eller annan omstän-&lt;br&gt;dighet finner uppenbart, att bevis ej kommer att av den tilltalade&lt;br&gt;uppgivas. Om det är lämpligt, må åklagaren i stämningen kalla den&lt;br&gt;tilltalade till huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då mål av åklagare utsättes till huvudförhandling, åligge honom&lt;br&gt;att iakttaga de föreskrifter om tiden för huvudförhandling, som med-&lt;br&gt;delats av rätten; åklagaren äge ombesörja kallelser och förelägganden,&lt;br&gt;som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas den&lt;br&gt;tilltalade. Sedan stämningen&lt;br&gt;delgivits, skall den med bevis&lt;br&gt;därom omedelbart tillställas rät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges den till-&lt;br&gt;talade. Uppgift om målsägandes&lt;br&gt;eller vittnens ålder, yrke och bo-&lt;br&gt;stadsadress, som saknar betydel-&lt;br&gt;se för åtalet, skall inte framgå av&lt;br&gt;de handlingar som delges. Sedan&lt;br&gt;stämningen delgivits, skall den&lt;br&gt;med bevis därom omedelbart till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till god-&lt;br&gt;kännande omedelbart eller inom viss tid förelägges ett bötesstraff,&lt;br&gt;fastställt vid strafföreläggande efter vad åklagaren anser brottet för-&lt;br&gt;skylla och vid föreläggande av ordningsbot efter vad som bestämts&lt;br&gt;enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egendoms&lt;br&gt;förverkande eller annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan, skall också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egendoms&lt;br&gt;förverkande, annan sådan sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan eller särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1976:1137.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsverkan i form av avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser strafföreläggande ej&lt;br&gt;annat än böter och betalas&lt;br&gt;böterna till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som godkän-&lt;br&gt;nande, om det icke framgår att&lt;br&gt;den misstänkte ej har avsett att&lt;br&gt;godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett strafföreläggande inte&lt;br&gt;annat än böter eller böter och&lt;br&gt;avgift enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond och betalas hela&lt;br&gt;beloppet till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som godkän-&lt;br&gt;nande, om det inte framgår att&lt;br&gt;den misstänkte inte har avsett att&lt;br&gt;godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;vadeinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;vadeinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle. Uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress,&lt;br&gt;som saknar betydelse för åtalet,&lt;br&gt;skall inte framgå av de hand-&lt;br&gt;lingar som delges den tilltalade&lt;br&gt;i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, får hovrätten dock&lt;br&gt;genast meddela dom i målet utan att någon åtgärd enligt första stycket&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-&lt;br&gt;28 kap., eller förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hov-&lt;br&gt;rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess något annat be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1974:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:374.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stäms. Om tingsrätten har beviljat åtgärd som nu sagts, får hovrätten&lt;br&gt;omedelbart forordna att vidare åtgärd för verkställighet av beslutet&lt;br&gt;inte får äga rum. I frågor om häktning, reseförbud eller omhänderta-&lt;br&gt;gande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten göra ändring i tings-&lt;br&gt;rättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är närvarande vid rät-&lt;br&gt;ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas vade-&lt;br&gt;käranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;gade handlingar delges vadekä-&lt;br&gt;randen. Uppgift om målsägandes&lt;br&gt;eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress, som saknar be-&lt;br&gt;tydelse för åtalet, skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge hovrätten förordna därom. Hovrätten äge tillika meddela närmare&lt;br&gt;bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även föreskriva, i vilket&lt;br&gt;avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas att inkomma med&lt;br&gt;mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för&lt;br&gt;en ändamålsenlig handläggning av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;revisionsinlagan med därvid fo-&lt;br&gt;gade handlingar delgivas revi-&lt;br&gt;sionssvaranden och föreläggande&lt;br&gt;meddelas honom att inkomma&lt;br&gt;med skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;revisionsinlagan med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges revi-&lt;br&gt;sionssvaranden och föreläggande&lt;br&gt;meddelas honom att inkomma&lt;br&gt;med skriftligt genmäle. Uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:828.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som saknar betydelse för åtalet,&lt;br&gt;skall inte framgå av de hand-&lt;br&gt;lingar som delges den tilltalade&lt;br&gt;i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit yrkande om kvarstad eller annan&lt;br&gt;åtgärd enligt 15 kap. eller förordnat om hävande av sådan åtgärd eller&lt;br&gt;i brottmål avslagit yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller&lt;br&gt;förordnat om hävande av åtgärd, som där sägs, äge Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.&lt;br&gt;Har hovrätten beviljat åtgärd, som nu sagts, eller förordnat, att dom&lt;br&gt;må verkställas utan hinder av att den icke äger laga kraft, eller fast-&lt;br&gt;ställt underrätts beslut därom, äge Högsta domstolen ock omedelbart&lt;br&gt;förordna, att vidare åtgärd för verkställighet ej må äga rum. Är fråga&lt;br&gt;om häktning eller reseförbud, må Högsta domstolen utan motpartens&lt;br&gt;hörande göra ändring i hovrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas revi- gade handlingar delges revisions-&lt;br&gt;sionskäranden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;käranden. Uppgift om målsägan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress, som saknar be-&lt;br&gt;tydelse för åtalet, skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges den tilltalade i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge Högsta domstolen förordna därom. Högsta domstolen äge tillika&lt;br&gt;meddela närmare bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även&lt;br&gt;föreskriva, i vilket avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas&lt;br&gt;att inkomma med mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro där-&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav&lt;br&gt;verkställighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller&lt;br&gt;annan handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva&lt;br&gt;betalning eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den&lt;br&gt;handlingen inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogde-&lt;br&gt;myndigheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som&lt;br&gt;avses i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver&lt;br&gt;exekutionstiteln inte inges, om den är ett utslag i mål om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande, som har meddelats tidigast tre år innan&lt;br&gt;verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exekutionstiteln är en dom&lt;br&gt;som har översänts från en dom-&lt;br&gt;stol till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;på grund av föreskrift i lag eller&lt;br&gt;annan författning, behöver sö-&lt;br&gt;kanden inte ge in den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:848. (Jfr 1991:878.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff&lt;br&gt;för ett brott som har riktat sig&lt;br&gt;mot någons liv, hälsa, frihet&lt;br&gt;eller frid, skall målsäganden&lt;br&gt;tillfrågas om han eller hon vill&lt;br&gt;bli underrättad om i vilken krimi-&lt;br&gt;nalvårds anstalt den intagne be-&lt;br&gt;finner sig, den intagnes för-&lt;br&gt;flyttning till öppen anstalt,&lt;br&gt;permissioner och vistelser utan-&lt;br&gt;för anstalten enligt 32 - 34 §§,&lt;br&gt;frigivning, rymning och utebli-&lt;br&gt;vande efter permission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har målsäganden begärt un-&lt;br&gt;derrättelse, skall den lämnas be-&lt;br&gt;träffande frigivning lämplig tid&lt;br&gt;före frigivningen och i andra fall&lt;br&gt;så tidigt som möjligt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken&lt;br&gt;ske för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i&lt;br&gt;den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare, om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnads-&lt;br&gt;arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;artiser m.fl., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap.&lt;br&gt;1 § 2 utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;(1978:413)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ brottsskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1978:413) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om brottsskadeersätt-&lt;br&gt;ning prövas av brottsskade-&lt;br&gt;nämnden. Regeringen kan dock&lt;br&gt;föreskriva att annan myndighet&lt;br&gt;skall pröva ärende om ersättning&lt;br&gt;för skada vållad av någon som&lt;br&gt;avses i 3 § 1 eller 2, om ansökan&lt;br&gt;gäller ersättning med högst 500&lt;br&gt;kronor. Mot beslut av sådan&lt;br&gt;myndighet förs talan hos&lt;br&gt;brottsskadenämnden genom&lt;br&gt;besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot brottsskadenämndens&lt;br&gt;beslut får talan inte föras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämndenbestår av&lt;br&gt;en ordförande, två vice ord-&lt;br&gt;förande och tre andra ledamöter.&lt;br&gt;Ordföranden och vice ordföran-&lt;br&gt;dena skall vara lagfarna och&lt;br&gt;erfarna i domarvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämnden är&lt;br&gt;beslutför med fyra ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning som&lt;br&gt;regeringen föreskriver får ord-&lt;br&gt;föranden, vice ordförandena&lt;br&gt;eller tjänsteman vid brottsskade-&lt;br&gt;nämnden på nämndens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1979:1103.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§ „&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om brottsskadeersätt-&lt;br&gt;ning prövas av Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten. Regeringen kan&lt;br&gt;dock föreskriva att annan myn-&lt;br&gt;dighet skall pröva ärende om&lt;br&gt;ersättning för skada vållad av&lt;br&gt;någon som avses i 3 § 1 eller 2,&lt;br&gt;om ansökan gäller ersättning&lt;br&gt;med högst 500 kronor. Ett beslut&lt;br&gt;av en sådan myndighet över-&lt;br&gt;klagas hos Brottsoffermyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsoffermyndighetens beslut&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Brottsoffermyndigheten&lt;br&gt;finns en nämnd som avgör&lt;br&gt;ärenden om brottsskadeersättning&lt;br&gt;som är av principiell betydelse&lt;br&gt;eller annars av större vikt.&lt;br&gt;Nämnden utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöra ärende om brottsskade-&lt;br&gt;ersättning som ej är av prin-&lt;br&gt;cipiell betydelse eller annars av&lt;br&gt;större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 30 § sekretesslagen (1980:100)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos brotts-&lt;br&gt;skadenämnden i ärende om&lt;br&gt;brottsskadeersättning för uppgift&lt;br&gt;om någons hälsotillstånd eller&lt;br&gt;andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos Brotts-&lt;br&gt;offermyndigheten i ärende om&lt;br&gt;brottsskadeersättning för uppgift&lt;br&gt;om någons hälsotillstånd eller&lt;br&gt;andra personliga förhållanden,&lt;br&gt;om det kan antas att den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften rör eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider betydande men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Sekretessen&lt;br&gt;gäller dock inte beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare år har en lång rad åtgärder vidtagits för att stärka brotts-&lt;br&gt;offrens ställning. I promemorian Brottsoffren i blickpunkten - åtgär-&lt;br&gt;der för att stärka brottsoffrens ställning (Ds 1993:29, brottsoffer-&lt;br&gt;promemorian) som upprättades inom Justitiedepartementet under vå-&lt;br&gt;ren 1993 lämnas en utförlig redovisning för detta. Bland de åtgärder&lt;br&gt;som vidtagits på lagstiftningsområdet kan särskilt nämnas lagen&lt;br&gt;(1988:609) om målsägandebiträde och lagen (1988:688) om besöks-&lt;br&gt;förbud. Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition om&lt;br&gt;utvidgad rätt till målsägandebiträde och förbättrat rättsligt bistånd till&lt;br&gt;brottsoffer utomlands (prop. 1993/94:26). I brottsofferpromemorian&lt;br&gt;läggs fram ett flertal förslag som syftar till att ytterligare förbättra&lt;br&gt;brottsoffrens ställning. Ett förslag gäller inrättandet av en brotts-&lt;br&gt;offerfond. Detta förslag har vidareutvecklats i en annan inom departe-&lt;br&gt;mentet upprättad promemoria med beteckningen Brottsofferfond. I bi-&lt;br&gt;laga 1 finns en sammanfattning av förslagen i brottsofferpromemorian&lt;br&gt;och i bilaga 2 finns en sammanfattning av förslagen i promemorian&lt;br&gt;Brottsofferfond. Promemoriornas författningsförslag finns i bilaga 3&lt;br&gt;respektive 4. Båda promemoriorna har remissbehandlats. En förteck-&lt;br&gt;ning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Sammanställningar av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 93-&lt;br&gt;1800). En särskild utredare har efter uppdrag från regeringen lämnat&lt;br&gt;förslag till inrättande av en ny Brottsoffermyndighet, som bl.a. skall&lt;br&gt;besluta i frågor om utbetalning av medel från brottsofferfonden och&lt;br&gt;i ärenden om brottsskadeersättning som i dag handläggs av&lt;br&gt;Brottsskadenämnden. En sammanfattning av förslaget finns i bilaga&lt;br&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tar nu upp de förslag i brottsofferpromemorian som&lt;br&gt;kräver lagändring liksom förslagen om att inrätta en brottsofferfond&lt;br&gt;och att bilda en Brottsoffermyndighet. Vissa förordningsändringar&lt;br&gt;berörs också i anslutning till de olika förslagen. Dessa redovisas för&lt;br&gt;fullständighetens skull och regeringen kommer senare att ta upp dem&lt;br&gt;för beslut. Regeringen avser att bereda brottsofferpromemorians&lt;br&gt;övriga förslag till förordningsändringar vidare med sikte på att de&lt;br&gt;skall kunna träda i kraft samtidigt med de föreslagna lagändringarna.&lt;br&gt;Dessa ändringar berör bl.a. förundersökningskungörelsen (1947:948),&lt;br&gt;utsökningsförordningen (1981:981), polisförordningen (1983:730),&lt;br&gt;förordningen (1987:1099) om skyldighet för domstol att underrätta&lt;br&gt;parterna om utgången i mål och ärenden, m.m. och förordningen&lt;br&gt;(1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. Dessa&lt;br&gt;förslag till ändringar syftar bl.a. till att informationen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målsäganden om det egna ärendet generellt skall förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 december 1993 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 7. Lagrådets&lt;br&gt;granskning har inte omfattat förslagen 2.6 och 2.7. På grund av de&lt;br&gt;förslagens beskaffenhet - ändring av myndighets namn och&lt;br&gt;sammansättning - skulle Lagrådets granskning sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört vissa lagtekniska synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag. Dessutom&lt;br&gt;har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer&lt;br&gt;till Lagrådets synpunkter i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Brottsofferfond&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Inrättande av en brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En brottsofferfond inrättas i syfte att stärka&lt;br&gt;brottsoffrens ställning. Fondens medel skall användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidrag till ideella organisationer som verkar på brottsoffer-&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bidrag till privat eller offentlig verksamhet som gäller brottsoffer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskning, utbildning och information om brottsofferfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- finansiering av reformer på brottsofferområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget. Några efter-&lt;br&gt;lyser en tydligare författningsreglering av fondens ändamål och me-&lt;br&gt;delsanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om att inrätta en svensk&lt;br&gt;brottsofferfond har diskuterats i olika sammanhang och har t.ex.&lt;br&gt;behandlats i riksdagen (se bl.a. bet. 1991/92:JuU18 och bet.&lt;br&gt;1992/93:JuU27). Enligt regeringens mening skulle inrättandet av en&lt;br&gt;brottsofferfond på ett mycket påtagligt sätt lyfta fram brottsoffren och&lt;br&gt;tydligt markera att statsmakterna står på brottsoffrens sida. Genom att&lt;br&gt;inrätta en brottsofferfond skapas också på ett helt annat sätt än vad&lt;br&gt;som är möjligt i dag utrymme för att ge ekonomiskt stöd till olika&lt;br&gt;former av brottsofferinriktad verksamhet som bedrivs runt om i lan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det. Inte minst är det angeläget att förbättra förutsättningarna för Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;ekonomiska bidrag till olika ideella organisationer, t.ex. brottsoffer-&lt;br&gt;jourer och kvinnojourer, som utför ett värdefullt socialt och stödjande&lt;br&gt;arbete på brottsofferområdet. En brottsofferfond skulle också ge ut-&lt;br&gt;rymme för bidrag till annan angelägen privat och offentlig verksam-&lt;br&gt;het som gäller brottsoffer. Det kan t.ex. gälla att inrätta våldtäkts-&lt;br&gt;kliniker och att anordna olika former av kristerapiverksamhet. I det&lt;br&gt;rådande statsfinansiella läget finns det inte utrymme för att ge sådan&lt;br&gt;verksamhet det önskvärda stödet av allmänna medel. Också forsk-&lt;br&gt;ningen, utbildningen och informationen om brottsofferfrågor bör ges&lt;br&gt;ett förbättrat stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ställer sig därför bakom promemorians förslag om att&lt;br&gt;inrätta en brottsofferfond och delar den uppfattning om fondens ända-&lt;br&gt;mål som kommit till uttryck i promemorian och som vunnit stöd un-&lt;br&gt;der remissbehandlingen. Brottsofferfondens medel skall således inte&lt;br&gt;användas för att ersätta det nuvarande systemet med statliga brottsska-&lt;br&gt;deersättningar. Avsikten är inte heller att fondens medel skall tas i&lt;br&gt;anspråk för att komplettera skadeståndsreglerna eller på annat sätt ge&lt;br&gt;ekonomisk ersättning till brottsoffer i enskilda fall. Fondens medel&lt;br&gt;skall i stället användas för att stödja olika verksamheter och projekt&lt;br&gt;som gagnar brottsoffer i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi återkommer i det följande (avsnitt 4.4) till frågan om hur&lt;br&gt;detaljerat fondens ändamål och medelsanvändning skall regleras i&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de mer generella syften som fondens medel kan användas&lt;br&gt;för kan medel dock - i en framtid - indirekt komma enskilda brotts-&lt;br&gt;offer till del. En brottsofferfond kan nämligen också fylla funktionen&lt;br&gt;att skapa utrymme för reformer på området och finansiera t.ex. lag-&lt;br&gt;ändringar som förbättrar möjligheterna att fa brottsskadeersättning.&lt;br&gt;Regeringens avsikt är dock inte heller här att ersätta det nuvarande&lt;br&gt;systemet, där brottsskadeersättningen betalas av statsmedel. Tanken&lt;br&gt;är i stället att medel ur fonden skall kunna användas för att t.ex.&lt;br&gt;finansiera ändringar i brottsskadelagen (1978:413) som annars inte&lt;br&gt;hade varit möjliga att genomföra. Regeringen vill dock inte utesluta -&lt;br&gt;beroende på hur stor fonden blir - att det senare kan finnas skäl att&lt;br&gt;överväga en ändring som innebär att viss del av fondens medel tas i&lt;br&gt;anspråk för att minska statens utgifter för brottsskadeersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Finansiering av en brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som döms för ett eller flera brott skall&lt;br&gt;betala en avgift till brottsofferfonden, om fängelse ingår i straff-&lt;br&gt;skalan för något av brotten. Beslut om att ta ut avgiften skall&lt;br&gt;meddelas av domstolen i en brottmålsdom eller av åklagaren i ett&lt;br&gt;strafföreläggande. Avgiften skall vara 300 kr. Fondavgift skall&lt;br&gt;inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta tillstyrker förslaget eller lämnar det&lt;br&gt;utan erinran. Några förordar andra avgränsningar av den grupp som&lt;br&gt;skall betala avgift. Några förordar att fonden skall finansieras via&lt;br&gt;statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det finns flera frågor att ta ställ-&lt;br&gt;ning till när det gäller formerna för hur brottsofferfonden fortlöpande&lt;br&gt;skall finansieras. Skall fonden finansieras genom särskilda avgifter&lt;br&gt;från dem som begår brott? Skall i så fall alla som döms, eller bara de&lt;br&gt;som döms för vissa typer av brott eller till vissa påföljder, betala&lt;br&gt;avgift eller bör man avgränsa avgiftsskyldigheten på annat sätt? Hur&lt;br&gt;stor skall avgiften vara? Vem skall besluta om avgiften?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian diskuteras som en i och för sig lättadministrerad&lt;br&gt;ordning att finansiera fonden genom bötesmedel. Slutsatsen är dock&lt;br&gt;att denna lösning inte bör väljas. Regeringen - och de allra flesta&lt;br&gt;remissinstanserna - har samma uppfattning. Genom en budgetfinan-&lt;br&gt;siering av fonden skulle man helt förlora den pedagogiska poäng som&lt;br&gt;ligger i att en gärningsman får betala en särskild avgift som direkt&lt;br&gt;avsätts för brottsofferfrämjande åtgärder. Om man valde en finan-&lt;br&gt;siering genom bötesmedel, skulle denna rimligen också följas upp&lt;br&gt;med en höjning av bötesnivån. Men vare sig en sådan höjning skulle&lt;br&gt;göras eller ej, skulle de som begår de allvarligaste brotten och döms&lt;br&gt;till annat än böter inte komma att delta i finansieringen av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden bör enligt regeringens uppfattning finansieras genom av-&lt;br&gt;gifter som tas ut av personer som döms för brott. Därvid måste det&lt;br&gt;ställas vissa krav på det system som väljs. Avgränsningen av vilka&lt;br&gt;som skall betala skall vara acceptabel från rättvisesynpunkt och den&lt;br&gt;skall vara enkel att tillämpa. Avgränsningen skall vara sådan att den&lt;br&gt;enskilde kan förutse om avgift skall betalas eller inte. Avgiften skall&lt;br&gt;sättas lågt för att underlätta frivillig betalning och för att inte inkräkta&lt;br&gt;på betalning av eventuella skadestånd och böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vilka fall skall fondavgift tas ut?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian granskas ett flertal tänkbara sätt att bestämma den&lt;br&gt;personkrets som skall åläggas att betala avgift till brottsofferfonden.&lt;br&gt;Alla modellerna utom en förkastas, därför att de i olika avseenden&lt;br&gt;inte tillräckligt väl uppfyller de grundläggande krav som enligt vad&lt;br&gt;som nyss har sagts måste ställas på systemet i fråga. Sålunda avvisas&lt;br&gt;möjligheten att knyta avgiften till vilken påföljd som döms ut i det&lt;br&gt;enskilda fallet. Inte heller föreslås ett system med en avgift per dom,&lt;br&gt;strafföreläggande eller ordningsföreläggande. Vidare avvisas tanken&lt;br&gt;på en avgift per brott eller en avgift för varje begånget brott där&lt;br&gt;fängelse ingår i straffskalan. Slutligen förkastas möjligheten att knyta&lt;br&gt;fondavgiften till brott där det finns en målsägande eller till vissa brott&lt;br&gt;där fängelse ingår i straffskalan och där det typiskt sett finns en måls-&lt;br&gt;ägande. Den lösning som promemorian anvisar är i stället att fondav-&lt;br&gt;giften knyts till alla brott som har fängelse i straffskalan (&amp;quot;fängelse-&lt;br&gt;brott&amp;quot;) men att bara en avgift tas ut för varje dom eller strafföre-&lt;br&gt;läggande som omfattar något eller några sådana brott. Om påföljds-&lt;br&gt;eftergift meddelas skall fondavgift inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är inte eniga, men det finns en majoritet för&lt;br&gt;promemorians förslag. Avvikande meningar förs fram av Riksåklaga-&lt;br&gt;ren, Hovrätten för Nedre Norrland och juridiska fakultetsstyrelsen vid&lt;br&gt;Lunds universitet. Riksåklagaren anser att man bör knyta fondavgif-&lt;br&gt;ten till vissa brott där det typiskt sett finns ett brottsoffer. Hovrätten&lt;br&gt;förordar att alla som lagfors för något brott får betala en fondavgift.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen föreslår att gränsen dras vid penningböter,&lt;br&gt;så att de som döms för brott där åtminstone dagsböter ingår i straff-&lt;br&gt;skalan får betala fondavgift. Dessa tre remissinstanser har alltså olika&lt;br&gt;förslag till avgiftssystem. Sveriges domareförbund för sin del har inte&lt;br&gt;funnit någon avgiftsmodell acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En naturlig utgångspunkt skulle kunna vara att de som begår brott&lt;br&gt;där det - åtminstone typiskt sett - finns en målsägande bör drabbas av&lt;br&gt;avgiften. En begränsning till enskilda fall där det faktiskt finns en&lt;br&gt;målsägande är enligt regeringens mening olämplig, eftersom ett så-&lt;br&gt;dant kriterium inte är entydigt och det kan vara svårt att fastställa om&lt;br&gt;det faktiskt finns någon målsägande. Enligt regeringens mening finns&lt;br&gt;det inte heller något godtagbart sätt att välja ut brottskategorier där&lt;br&gt;det kan sägas typiskt sett förekomma målsägande. Det är inte heller&lt;br&gt;särskilt angeläget att försöka att strikt avgränsa avgiftsskyldigheten på&lt;br&gt;det sättet. Såsom anförs i promemorian kan det - med hänsyn till fon-&lt;br&gt;dens ändamål och till att den i första hand skall användas för mer&lt;br&gt;allmänt brottsofferinriktad verksamhet - mycket väl vara så att av-&lt;br&gt;gränsningen bör göras på annat sätt och att vissa brott som typiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett inte kan sägas ha en målsägande faller innanför, och tvärtom. Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;Begreppet brottsoffer är nämligen inte synonymt med begreppet måls-&lt;br&gt;ägande. I någon mening kan det också sägas finnas brottsoffer vid&lt;br&gt;alla sorters brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att brott med minst dagsböter i straffskalan skall&lt;br&gt;föranleda fondavgift har inte uttryckligen diskuterats i promemorian.&lt;br&gt;Juridiska fakultetsstyrelsen för fram förslaget med motiveringen dels&lt;br&gt;att fler brott bör omfattas för att fonden skall få tillräcklig storlek,&lt;br&gt;dels att den stora gruppen av trafikbrott bör medverka i uppbyggandet&lt;br&gt;av fonden. Styrelsen anför vårdslöshet i trafik som ett exempel på&lt;br&gt;brott där brottsofferperspektivet är speciellt centralt och som bör&lt;br&gt;omfattas av fondavgift. Enligt regeringens mening skulle det föra för&lt;br&gt;långt att ta ut brottsofferfondsavgift vid alla brott oberoende av deras&lt;br&gt;svårhetsgrad. Någon form av avgränsning av brottstypen måste därför&lt;br&gt;göras. Regeringen vill inte utesluta att det i en framtid, bl.a. av de&lt;br&gt;skäl som fakultetsstyrelsen anfört, kan visa sig lämpligt att ta ut&lt;br&gt;brottsofferfondsavgift även vid brott med enbart böter i straffskalan.&lt;br&gt;För närvarande förefaller emellertid en lämplig gräns vara att utesluta&lt;br&gt;sådana brott, eftersom man därigenom utesluter ett stort antal mindre&lt;br&gt;allvarliga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de olika lösningar som sålunda diskuterats anser regeringen att&lt;br&gt;det remitterade förslaget bör väljas, alltså att endast brott som har&lt;br&gt;fängelse i straffskalan skall föranleda fondavgift och att endast en&lt;br&gt;avgift skall tas ut för varje dom eller strafföreläggande som omfattar&lt;br&gt;något eller några sådana brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stor skall fondavgiften vara ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fondavgiftens storlek skall bestämmas måste ett antal faktorer&lt;br&gt;beaktas. Utgångspunkten bör naturligtvis vara att se till att fonden&lt;br&gt;blir så stor att den kan fylla den avsedda uppgiften att stärka brotts-&lt;br&gt;offrens ställning. Detta talar för att fondavgiften bör sättas relativt&lt;br&gt;högt. Samtidigt måste, som tidigare nämnts, tillses att avgiften inte&lt;br&gt;blir så hög att den inkräktar på betalningen av eventuella skadestånd&lt;br&gt;och böter. En låg avgift kan också stimulera till frivillig betalning.&lt;br&gt;Med en låg avgift kan man också undvara regler om jämkning. En&lt;br&gt;avgift på några hundra kronor förefaller då rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under åren 1990 - 1992 lagfördes i genomsnitt 81 000 personer&lt;br&gt;per år för fängelsebrott. Detta innebär att det med den förordade&lt;br&gt;lösningen - under förutsättning att fondavgiften betalas in i samtliga&lt;br&gt;fall - kan beräknas flyta in i runda tal 8, 16, 24 respektive 41 mil-&lt;br&gt;joner kr till fonden om avgiften sätts till 100, 200, 300 respektive&lt;br&gt;500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande fråga är givetvis i vilken omfattning utdömda av- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;gifter kommer att betalas in till fonden. Straffsystemkommittén (Ju&lt;br&gt;1992:07) skall enligt sina direktiv (dir. 1992:47) bl.a. undersöka i&lt;br&gt;vilken utsträckning böter flyter in till staten. Enligt uppgift pekar de&lt;br&gt;undersökningar kommittén hittills har gjort på en total betalnings-&lt;br&gt;frekvens för böter överstigande 95 procent. Tidigare gjorda undersök-&lt;br&gt;ningar (SOU 1975:75 och BRÅ Apropå 1985 nr 5 s. 27) har också&lt;br&gt;visat en mycket hög betalningsfrekvens. Betalningsfrekvensen för&lt;br&gt;domstolsböter kan emellertid inte särskiljas i statistiken. Det finns&lt;br&gt;alltså inte något belägg för att betalningsfrekvensen är lika hög&lt;br&gt;beträffande böter som avser allvarligare brott än de som kan be-&lt;br&gt;straffas genom ordningsbot och strafföreläggande. Enligt de uppgifter&lt;br&gt;Straffsystemkommittén hittills har tagit fram avser drygt 20 procent&lt;br&gt;av de belopp som betalas in till Rikspolisstyrelsen domstolsböter. Av&lt;br&gt;de belopp som debiteras hos Riksskatteverket, alltså böter som inte&lt;br&gt;betalas frivilligt utan lämnas till indrivning, avser emellertid nästan&lt;br&gt;45 procent domstolsböter, vilket tyder på en lägre betalningsfrekvens&lt;br&gt;när det gäller allvarligare brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom brottsofferfondsavgiften kommer att knytas till allvarli-&lt;br&gt;gare brott finns det anledning att vara försiktig när det gäller an-&lt;br&gt;taganden om hur stora belopp som kommer att flyta in. Enligt vad&lt;br&gt;som anförs i promemorian är det, om avgiften bestäms till ett relativt&lt;br&gt;lågt belopp, emellertid inte orimligt att anta att den i åtminstone&lt;br&gt;50 procent av fallen kommer att betalas frivilligt och att den kommer&lt;br&gt;att kunna drivas in i ytterligare åtminstone 30 procent av fallen. I&lt;br&gt;flera remissvar understryks att man bör vara försiktig vid uppskatt-&lt;br&gt;ningen av betalningsfrekvensen. Riksskatteverket anser det mera tro-&lt;br&gt;ligt att fondavgiften kommer att kunna drivas in endast i ytterligare&lt;br&gt;25 procent av fallen. Frågan är som sagt svårbedömd. Regeringen har&lt;br&gt;dock inte anledning att tro att resultatet kommer att avvika markant&lt;br&gt;från vad som antagits i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med de tidigare gjorda beräkningarna skulle det därmed&lt;br&gt;kunna antas att det kan komma att flyta in i runda tal 6, 13, 19 re-&lt;br&gt;spektive 33 miljoner kr per år till fonden om avgiften bestäms till&lt;br&gt;100, 200, 300 respektive 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom föreslagits i promemorian och såsom allmänt godtagits un-&lt;br&gt;der remissbehandlingen bör avgiften mot denna bakgrund bestämmas&lt;br&gt;till 300 kr. Det innebär att man kan räkna med att det flyter in cirka&lt;br&gt;19 miljoner kr årligen till fonden i form av avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas skäl att utöver fondavgifterna även tillföra fonden&lt;br&gt;medel från annat håll. Detta gäller både i inledningsskedet då fonden&lt;br&gt;byggs upp och senare. Detta bör ske genom medel som kan finnas di-&lt;br&gt;sponibla inom Justitiedepartementets ansvarsområde. Så t.ex. bör en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss del av den aviserade sänkningen av fångarnas ersättning kunna Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;finansiera uppbyggnaden av fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem skall fatta beslut om fondavgift?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är i vilken ordning beslut om fondavgift skall fattas.&lt;br&gt;I promemorian har föreslagits att domstolen i brottmålsdomen och&lt;br&gt;åklagaren i strafföreläggandet skall besluta om avgiften. De flesta&lt;br&gt;remissinstanserna har samma uppfattning. Dock anför Riksåklagaren&lt;br&gt;att det är tveksamt om böter och fondavgift rent tekniskt kan kombi-&lt;br&gt;neras i ett strafföreläggande. Eskilstuna tingsrätt föreslår att&lt;br&gt;fondavgiften i stället debiteras centralt hos Rikspolisstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen inhämtat finns inga datatekniska hinder mot&lt;br&gt;att genomföra promemorians förslag. Att lägga besluten om fondav-&lt;br&gt;gift på Rikspolisstyrelsen vore av flera skäl mindre lämpligt. Då&lt;br&gt;skulle man förlora möjligheten till gemensam uppbörd av fondavgifter&lt;br&gt;och böter. Dessutom skulle det kunna innebära problem, särskilt i&lt;br&gt;överklagade mål, för Rikspolisstyrelsen att överblicka om fondavgift&lt;br&gt;skall tas ut eller inte i ett enskilt fall. Kanske allvarligast är dock att&lt;br&gt;man skulle förlora något av den viktiga kopplingen mellan lagfö-&lt;br&gt;ringen för brottet och fondavgiften, om fondavgiften ålades i admini-&lt;br&gt;strativ ordning efter domen eller strafföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en ändamålsenlig hantering skall åstadkommas bör det i&lt;br&gt;stället vara en uppgift för domstolen att utan särskilt yrkande besluta&lt;br&gt;om avgift till brottsofferfonden i samband med domen i det aktuella&lt;br&gt;brottmålet. Domstolens beslut kommer därmed att meddelas och&lt;br&gt;överklagas i samma ordning som brottmålsdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om lagföring sker genom strafföreläggande, bör det på motsva-&lt;br&gt;rande sätt vara åklagarens uppgift att besluta om avgiften vid ut-&lt;br&gt;färdande av föreläggandet. Åklagarens beslut kommer då att före-&lt;br&gt;läggas den enskilde till godkännande på samma sätt som när ett beslut&lt;br&gt;om förverkande tas upp i ett strafföreläggande. Som kommer att be-&lt;br&gt;röras närmare i det följande blir fondavgift att hänföra till begreppet&lt;br&gt;särskild rättsverkan av brott. Enligt 48 kap. 2 § andra stycket rätte-&lt;br&gt;gångsbalken (RB) skall, om brott är förenat med egendoms förver-&lt;br&gt;kande eller annan sådan särskild rättsverkan, också denna föreläggas&lt;br&gt;den misstänkte till godkännande. Enligt motiven till bestämmelsen&lt;br&gt;(prop. 1964:10 s. 152) innebär uttrycket &amp;quot;sådan särskild rättsverkan&amp;quot;&lt;br&gt;att det inte är fråga om samma vidsträckta krets av särskilda rätts-&lt;br&gt;verkningar som avses i 36 kap. - numera - 11 § brottsbalken (BrB),&lt;br&gt;utan endast om förverkandeliknande följder av att någon fålls till&lt;br&gt;ansvar. Såsom konstateras i promemorian krävs det därför ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 48 kap. RB för att åklagaren skall kunna förelägga fondavgift till Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ytterligare ett avseende har det i promemorian föreslagits en&lt;br&gt;särskild reglering vad gäller strafföreläggande. Enligt 48 kap. 11 §&lt;br&gt;RB anses ett strafföreläggande som godkänt, trots att skriftligt god-&lt;br&gt;kännande inte har skett, under förutsättning att strafföreläggandet inte&lt;br&gt;avser annat än böter, att böterna betalas till den myndighet som re-&lt;br&gt;geringen bestämmer samt att det inte framgår att den misstänkte inte&lt;br&gt;haft för avsikt att godkänna föreläggandet. Enligt den ordning som nu&lt;br&gt;föreslås kommer den som föreläggs straff för fängelsebrott förutom&lt;br&gt;böter att föreläggas fondavgift. Om den misstänkte då frivilligt betalar&lt;br&gt;både böterna och fondavgiften, bör betalningen enligt förslaget i pro-&lt;br&gt;memorian anses som godkännande av föreläggandet om det inte fram-&lt;br&gt;går att den misstänkte inte haft för avsikt att godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har mot förslaget invänt att utrymmet för godkän-&lt;br&gt;nande genom betalning därigenom skulle utvidgas på ett inkonsekvent&lt;br&gt;sätt, eftersom annan särskild rättsverkan som avser betalningsskyldig-&lt;br&gt;het inte kan godkännas genom betalning. Enligt Riksåklagaren krävs&lt;br&gt;det överväganden från ett bredare perspektiv om man skall utvidga&lt;br&gt;utrymmet för godkännande genom betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild rättsverkan som avser betalningsskyldighet torde hittills&lt;br&gt;inte ha varit vanligt förekommande i samband med strafföreläggande.&lt;br&gt;Införandet av brottsofferfondsavgift skapar däremot genom den stora&lt;br&gt;mängden avgifter ett helt annat behov av godkännande genom betal-&lt;br&gt;ning. Regeringen anser därför att promemorians förslag bör genom-&lt;br&gt;föras. Någon ytterligare utvidgning av möjligheterna till godkännande&lt;br&gt;genom betalning, alltså till andra slag av särskild rättsverkan än&lt;br&gt;fondavgift, bör dock inte genomföras i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Uppbörd och indrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i bötesverkställighetslagen&lt;br&gt;(1979:189) och avräkningslagen (1985:146) blir tillämpliga vid&lt;br&gt;uppbörd och indrivning av avgift till brottsofferfonden. Fondavgift&lt;br&gt;skall i likhet med böter få drivas in genom införsel och pre-&lt;br&gt;skriberas efter fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta har lämnat förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen har framfört vissa synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på uppbördsförfarandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I promemorian görs en genom-&lt;br&gt;gång av vissa författningar som har betydelse för brottsofferfonds-&lt;br&gt;avgiftema i uppbörds- och indrivningshänseende. Regeringen gör i&lt;br&gt;det följande en liknande genomgång. På några punkter konstateras&lt;br&gt;behov av ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesverkställighetslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § andra stycket bötesverkställighetslagen (1979:189) framgår att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagens 1 - 13 §§ gäller sådan särskild rättsverkan&lt;br&gt;av brott som innefattar betalningsskyldighet. Såsom framhålls i pro-&lt;br&gt;memorian blir brottsofferfondsavgiften att hänföra till begreppet&lt;br&gt;särskild rättsverkan av brott. Bestämmelserna i bötesverkställig-&lt;br&gt;hetslagen blir alltså tillämpliga vid uppbörd och indrivning av&lt;br&gt;fondavgiften. Detta innebär bland annat följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet sker genom uppbörd eller indrivning. Regeringen&lt;br&gt;bestämmer i vilken utsträckning uppbörd skall ske. Uppbörd sker så&lt;br&gt;snart en dom eller ett strafföreläggande har meddelats. Indrivning får&lt;br&gt;inte ske förrän domen har vunnit laga kraft eller föreläggandet har&lt;br&gt;godkänts. Uppbörd sker genom frivillig betalning till den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer. Influtet belopp avräknas på de böter som&lt;br&gt;får antas vara avsedda med betalningen. Uppkommer överskott vid&lt;br&gt;uppbörd, får det avräknas på andra böter som den bötfällde är skyldig&lt;br&gt;att betala. Om sådan avräkning inte sker, skall överskottet återbetalas.&lt;br&gt;Om uppbörd inte skall ske eller om uppbörden inte har lett till full&lt;br&gt;betalning, skall indrivning begäras. Regeringen far föreskriva att in-&lt;br&gt;drivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om&lt;br&gt;indrivning finns bl.a. i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m. (indrivningslagen), som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu redovisade bestämmelserna bör såsom konstateras i prome-&lt;br&gt;morian oförändrade kunna tillämpas vid uppbörd och indrivning av&lt;br&gt;fondavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indrivningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indrivningslagen gäller vid handläggning hos kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna av allmänna mål om verkställighet enligt utsökningsbalken&lt;br&gt;(UB). Såsom konstateras i promemorian kommer mål om uttagande&lt;br&gt;av fondavgift att handläggas som allmänt mål. I indrivningslagen är&lt;br&gt;2 § om införsel i lön och 3 § om tillämpningen av bestämmelserna&lt;br&gt;om konkurs m.m. av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 § indrivningslagen och 15 kap. 1 § UB framgår de ford- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;ringsslag för vilka införsel får ske. Det gäller flertalet skatter och&lt;br&gt;avgifter samt böter och viten. För en fordran på brottsofferfonds-&lt;br&gt;avgift skulle enligt gällande rätt införsel inte få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att införsel får ske för fondavgift på samma sätt&lt;br&gt;som för böter. Fordringarna får då samma företrädesrätt och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten kan handlägga indrivningen av dem på samma sätt.&lt;br&gt;I 2 § indrivningslagen bör därför anges att införsel får ske för fordran&lt;br&gt;på fondavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konkurrens mellan utmätning av lön och införsel har införsel&lt;br&gt;företräde (15 kap. 17 § UB). Det kommer, såsom några remissinstan-&lt;br&gt;ser särskilt har påpekat, att innebära att såväl böter som fondavgift&lt;br&gt;i en sådan situation tas ut före skadestånd. Med hänsyn till att&lt;br&gt;fondavgiften är relativt liten är detta enligt regeringens mening en&lt;br&gt;mindre olägenhet som får accepteras med tanke på fördelarna att ha&lt;br&gt;samma regler för indrivning av fondavgifter och böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 § indrivningslagen föreskrivs att kronofogdemyndigheten får&lt;br&gt;ansöka om att en gäldenär skall försättas i konkurs. Myndigheten får&lt;br&gt;också ansöka om likvidation. Det finns i 16 - 17 §§ vissa ytterligare&lt;br&gt;föreskrifter angående likvidation och konkurs. Enligt 18 § får krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten under vissa förutsättningar avbryta indrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § indrivningslagen skall bestämmelserna i lagens 15 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §§, om inte regeringen föreskriver något annat, tillämpas endast&lt;br&gt;i fråga om en fordran som tillkommer staten och inte grundas på&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349). Regeringen återkommer till denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bötesverkställighetsförordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som anförs i promemorian kommer vissa bestämmelser i&lt;br&gt;bötesverkställighetsförordningen (1979:197) att gälla för fondav-&lt;br&gt;gifterna, eftersom dessa bestämmelser gäller även sådan särskild&lt;br&gt;rättsverkan av brott som innefattar betalningsskyldighet. Verk-&lt;br&gt;ställighet på grund av strafföreläggande eller på grund av dom eller&lt;br&gt;slutligt beslut som meddelas av tingsrätt eller hovrätt skall, med vissa&lt;br&gt;begränsningar, i första hand ske genom uppbörd. Rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;är central uppbördsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av belopp som avser särskild rättsverkan av brott får ske&lt;br&gt;endast om betalningsskyldigheten har ålagts tillsammans med böter.&lt;br&gt;Här föreslås i promemorian den ändringen att uppbörd av fondavgift&lt;br&gt;alltid skall få ske, oavsett om betalningsskyldigheten har ålagts&lt;br&gt;tillsammans med böter eller tillsammans med någon annan påföljd.&lt;br&gt;Förordningens bestämmelser i övrigt, anförs det, bör kunna tillämpas&lt;br&gt;även vid uppbörd och indrivning av avgifter till brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär bl.a. att Rikspolisstyrelsen är uppbördsmyndighet och Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;att domstolarna och åklagarmyndigheterna medverkar vid uppbörden&lt;br&gt;på så sätt att tingsrätten, hovrätten eller åklagarmyndigheten ger den&lt;br&gt;som ålagts fondavgift möjlighet till frivillig betalning. När domen&lt;br&gt;eller strafföreläggandet expedieras får denne ett inbetalningskort och&lt;br&gt;skriftlig information om hur betalningen skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har Riksåklagaren påpekat att det är in-&lt;br&gt;konsekvent att uppbörd skall få ske av fondavgift men inte av annan&lt;br&gt;särskild rättsverkan som avser betalning, om avgiften åläggs i sam-&lt;br&gt;band med annan påföljd än böter. Rikspolisstyrelsen har föreslagit att&lt;br&gt;uppbörd skall ske i båda dessa fall. Regeringen avser att utreda förut-&lt;br&gt;sättningarna för detta närmare. I övrigt finns behov av vissa före-&lt;br&gt;skrifter på myndighetsnivå när det gäller uppbörd och verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter&lt;br&gt;och avgifter i dess lydelse från den 1 januari 1994 (SFS 1993:909),&lt;br&gt;får avräkning ske för fordran som tillkommer det allmänna, som är&lt;br&gt;för indrivning registrerad i utsökningsregistret och som drivs in enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i indrivningslagen. Enligt vad som konstateras i&lt;br&gt;promemorian blir avräkning därmed möjlig såvitt avser fordringar på&lt;br&gt;avgifter till brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsbalken - om preskription av böter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att reglerna om preskription av böter skall&lt;br&gt;göras tillämpliga på fondavgifterna. Bestämmelserna om bortfallande&lt;br&gt;av böter finns i 35 kap. 7 § BrB, där följande föreskrivs. Adömda&lt;br&gt;böter bortfaller fem år efter det att domen vann laga kraft. Om den&lt;br&gt;dömde dör bortfaller böterna. Har domen vunnit laga kraft under den&lt;br&gt;dömdes livstid och har lös egendom utmätts eller satts i allmänt för-&lt;br&gt;var för betalning av böterna, skall dock böterna betalas av den egen-&lt;br&gt;domen. Vid förvandling av böter till fängelse gäller delvis andra&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissvar har Riksåklagaren föreslagit att i stället den&lt;br&gt;allmänna tioårspreskriptionen skall gälla för fondavgiftema. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har godtagit förslaget om preskription efter fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen tidigare har konstaterat är det viktigt att krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheterna i så stor utsträckning som möjligt kan handlägga&lt;br&gt;indrivningen av böter och fondavgifter gemensamt och enligt samma&lt;br&gt;regler. Vi föreslår därför att bestämmelserna om bortfallande av böter&lt;br&gt;görs tilllämpliga på fordringar som avser fondavgift. De preskrip-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsregler som gäller vid förvandling av böter blir inte aktuella att Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;tillämpa, eftersom fondavgift inte kommer att kunna förvandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen om avgifter vid kronofogdemyndigheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna skall utsökningsavgift i form av grundavgift om 500 kr tas ut&lt;br&gt;vid indrivning i allmänna mål. Avsikten är att avgiften skall täcka de&lt;br&gt;förrättningskostnader som gäldenärens uteblivna betalning orsakar.&lt;br&gt;Av 5 § i förordningen framgår att grundavgift skall tas ut i varje mål,&lt;br&gt;om inte annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om fordringar på fondavgifter och böter i flertalet avseenden&lt;br&gt;kommer att hanteras lika föreligger ändå den olikheten att fondav-&lt;br&gt;giftema inte omfattas av bestämmelserna om bötesförvandling, alltså&lt;br&gt;de regler enligt vilka obetalda böter kan förvandlas till fängelse.&lt;br&gt;Dessutom skall de belopp som drivs in redovisas åt olika håll be-&lt;br&gt;roende på om de avser böter eller fondavgift. Enligt vad Riksskatte-&lt;br&gt;verket har upplyst kan man därför förutse att fondavgift och böter&lt;br&gt;kommer att registreras som två mål hos kronofogdemyndigheten,&lt;br&gt;även om de ursprungligen har tagits upp i samma dom eller strafföre-&lt;br&gt;läggande. Promemorians förslag är att endast en grundavgift skall tas&lt;br&gt;ut i ett sådant fall. Förslaget har i princip godtagits av remissin-&lt;br&gt;stanserna. Enligt Riksskatteverkets mening bör dock kostnaden för&lt;br&gt;varje mål ändå beräknas till 500 kr. Regeringen avser att reglera&lt;br&gt;frågan i en förordning om brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Författningsregleringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De grundläggande reglerna om fonden tas&lt;br&gt;in i en ny lag, lag om brottsofferfond. Kompletterande regler ges&lt;br&gt;i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har i allmänhet godtagit förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om brotts-&lt;br&gt;offerfondens ändamål, om när och med vilket belopp brottsoffer-&lt;br&gt;fondsavgift skall betalas liksom om preskription av fordran på&lt;br&gt;fondavgift bör, såsom föreslagits i promemorian, tas in i en ny lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om brottsofferfond. Enligt promemorieförslaget skall allmänna Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;bestämmelser om fondens ändamål tas in i lag och mer detaljerade&lt;br&gt;föreskrifter meddelas av regeringen. Riksåklagaren menar att det&lt;br&gt;tydligare bör definieras vem som kan vara berättigad till bidrag och&lt;br&gt;för vilka ändamål bidrag kan betalas ut. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;är det inte önskvärt att i lagen alltför hårt detaljstyra fondens&lt;br&gt;ändamål. Det är tvärtom - och särskilt i fondens uppbyggnadsskede -&lt;br&gt;angeläget att regeringen ges tillräcklig handlingsfrihet att styra&lt;br&gt;användningen av fondens medel genom mer eller mindre detaljerade&lt;br&gt;riktlinjer. Vi finner därför att uppläggningen av författnings-&lt;br&gt;regleringen i promemorian är den lämpligaste och att fondens ända-&lt;br&gt;mål således i lagen uttrycks i allmänna ordalag medan regeringen i&lt;br&gt;förordning får ge närmare riktlinjer för användningen av fondens&lt;br&gt;medel. Vidare bör regeringen bemyndigas att besluta om&lt;br&gt;administrationen och förvaltningen av fonden liksom om kostnaderna&lt;br&gt;för detta. Närmare bestämmelser i dessa hänseenden - bl.a. om vem&lt;br&gt;som skall förvalta fondens medel och besluta i frågor om bidrag ur&lt;br&gt;fonden - bör alltså tas in i förordning. Förslagen i promemorian&lt;br&gt;innebär i detta hänseende bl.a. följande. Av förordningen bör framgå&lt;br&gt;att beslut om bidrag ur fonden får förenas med villkor att&lt;br&gt;bidragstagaren skall redovisa hur bidraget använts och att en&lt;br&gt;redovisning bör lämnas åtminstone en gång om året till regeringen för&lt;br&gt;hur fondens medel har använts. Härigenom får också regeringen&lt;br&gt;underlag för att bedöma om det finns skäl att justera eller komplettera&lt;br&gt;riktlinjerna för fondens användning. I förordning bör också tas in en&lt;br&gt;regel om att beslut om bidrag från brottsofferfonden inte får&lt;br&gt;överklagas. Vidare bör i denna ges föreskrifter om skyldighet för&lt;br&gt;domstolarna och åklagarna att informera den avgiftsskyldige om&lt;br&gt;brottsofferfonden och dess uppgifter, liksom vissa föreskrifter rörande&lt;br&gt;uppbörd och indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare nämnts bör fondens medel kunna tas i anspråk för&lt;br&gt;finansiering av olika reformer på området, t.ex. när det gäller brotts-&lt;br&gt;skadeersättningar. För att en sådan reform skall kunna genomföras&lt;br&gt;krävs ändringar av brottsskadelagen. Frågan om att ta fondens medel&lt;br&gt;i anspråk för brottsskadeersättning kan i så fall tas upp i det sam-&lt;br&gt;manhanget. Det krävs därför inga särskilda föreskrifter om detta i&lt;br&gt;lagen om brottsofferfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De organisatoriska frågorna aktualiserar ytterligare lagändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta återkommer regeringen i det följande (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Brottsoffermyndighet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 En Brottsoffermyndighet och dess uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En brottsoffermyndighet med över-&lt;br&gt;gripande ansvar för brottsofferfrågor bildas genom att den&lt;br&gt;nuvarande Brottsskadenämnden tillförs ytterligare uppgifter,&lt;br&gt;omorganiseras och ges namnet Brottsoffermyndigheten. Den&lt;br&gt;ombildade myndighetens huvuduppgifter skall vara att besluta i&lt;br&gt;ärenden om brottsskadeersättning och i frågor om användning av&lt;br&gt;brottsofferfondens pengar. Kammarkollegiet skall förvalta&lt;br&gt;brottsofferfondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Brottsskadenämnden skall besluta i frågor&lt;br&gt;om användning av fondens medel. Kammarkollegiet skall förvalta&lt;br&gt;fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft några invändningar mot för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: En brottsoffermyndighet bör inrättas. De&lt;br&gt;uppgifter som åvilar den nuvarande Brottsskadenämnden överförs till&lt;br&gt;den nya Brottsoffermyndigheten. Förslaget överensstämmer i övrigt&lt;br&gt;i huvudsak med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I promemorian föreslås att&lt;br&gt;Brottsskadenämnden, som har till uppgift bl.a. att pröva ärenden om&lt;br&gt;s.k. brottsskadeersättning enligt brottsskadelagen, skall besluta även&lt;br&gt;i frågor om användningen av brottsofferfondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild utredare har därefter på regeringens uppdrag gjort en&lt;br&gt;översyn av Brottsskadenämndens organisation och lednings- och ar-&lt;br&gt;betsformer. Utredaren föreslår att en Brottsoffermyndighet med ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för brottsofferfrågor inrättas. Enligt förslaget&lt;br&gt;skall denna myndighets ansvarsområde bl.a. omfatta de ärenden som&lt;br&gt;i dag handläggs av Brottsskadenämnden och frågor om bidrag ur den&lt;br&gt;planerade brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det lämpligt att frågor om bidrag ur&lt;br&gt;fonden och ärenden om ersättning enligt brottsskadelagen handläggs&lt;br&gt;av en gemensam myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämndens verksamhet är redan i dag helt inriktad på&lt;br&gt;brottsofferfrågor. Nämndens huvuduppgift är således att pröva&lt;br&gt;ärenden enligt brottsskadelagen (1978:413) om ersättning av statliga&lt;br&gt;medel, s.k. brottsskadeersättning. För att sådan ersättning skall&lt;br&gt;lämnas krävs att skadan har uppkommit till följd av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadeersättning kan lämnas för personskada och i vissa fall för Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;sakskada och ren förmögenhetsskada. Ersättning kan också lämnas&lt;br&gt;för lidande enligt 1 kap. 3 § skadeståndslagen. Nämnden har också&lt;br&gt;andra uppgifter, bl.a. informationsverksamhet rörande brotts-&lt;br&gt;offerfrågor. Antalet ansökningar om brottsskadeersättning som inkom&lt;br&gt;till Brottsskadenämnden under budgetåret 1992/93 uppgick till&lt;br&gt;närmare 2 500 personskadeärenden och drygt 900 sakskadeärenden.&lt;br&gt;Regeringen bedömer att verksamheten vid nämnden på ett rationellt&lt;br&gt;och effektivt sätt har bidragit till att lindra följderna av att ha blivit&lt;br&gt;utsatt för brott. Denna verksamhet bör även fortsättningsvis vara en&lt;br&gt;av det allmännas mest betydelsefulla insatser för att hjälpa brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid naturligt att nu vidga verksamheten vid nämnden&lt;br&gt;till att avse brottsofferfrågor i ett mer heltäckande perspektiv. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening skulle tillskapandet av en myndighet med ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för brottsofferfrågor ge väsentligt bättre förut-&lt;br&gt;sättningar till överblick, samordning och utveckling av ett allt mer&lt;br&gt;betydelsefullt verksamhetsområde för det allmänna. Att bilda en så-&lt;br&gt;dan myndighet är alltså ett viktigt steg när det gäller att lyfta fram de&lt;br&gt;kriminalpolitiskt centrala brottsofferfrågorna och därigenom ge stödet&lt;br&gt;till brottsoffren stadga och kontinuitet på såväl kort som lång sikt.&lt;br&gt;Enligt regeringen bör därför en sådan brottsoffermyndighet bildas.&lt;br&gt;Detta bör ske genom att Brottsskadenämnden ombildas och får&lt;br&gt;ytterligare uppgifter. Den bör därvid byta namn till Brottsoffermyn-&lt;br&gt;digheten för att tydligare markera det generella ansvaret för verk-&lt;br&gt;samhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver brottsskadeärendena bör myndigheten - som tidigare har&lt;br&gt;redovisats - även besluta om användning av medlen i brottsoffer-&lt;br&gt;fonden med utgångspunkt i riktlinjer som regeringen kommer att&lt;br&gt;besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheten bör vidare ha som ett övergripande mål att främja&lt;br&gt;brottsoffrens rättigheter, behov och intressen. I detta ligger bl.a. att&lt;br&gt;myndigheten skall ha ett ansvar för att brottsoffrens situation följs&lt;br&gt;upp i olika sammanhang. Myndigheten bör även kunna fungera som&lt;br&gt;ett kunskapscentrum i frågor som rör brottsoffer och förmedla&lt;br&gt;information i sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av Brottsskadenämndens verksamhet i dag är infor-&lt;br&gt;mation till brottsoffer om nämndens praxis och förutsättningarna för&lt;br&gt;brottsskadeersättning. Sådan informationsverksamhet bör även fort-&lt;br&gt;sättningsvis vara en betydelsefull uppgift för Brottsoffermyndigheten.&lt;br&gt;Myndigheten bör genom effektiva informationsinsatser medverka till&lt;br&gt;att berörda far kännedom om såväl möjligheterna till brottsskade-&lt;br&gt;ersättning som möjligheterna till bidrag ur brottsofferfonden.&lt;br&gt;Regeringen kommer senare att besluta om myndighetens närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska förvaltningen av brottsofferfonden bör enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringens mening åtminstone tills vidare handhas av&lt;br&gt;Kammarkollegiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Brottsoffermyndighetens organisation och finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Brottsoffermyndigheten bör organiseras&lt;br&gt;som ett enrådighetsverk med en generaldirektör som chef.&lt;br&gt;Ärenden om bidrag ur brottsofferfonden bör avgöras av&lt;br&gt;myndighetschefen, som därvid kan biträdas av ett rådgivande&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hos Brottsoffermyndigheten skall finnas en&lt;br&gt;nämnd som skall besluta i brottsskadeärenden som är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller annars av större vikt. Nämnden utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stora drag med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Myndigheten&lt;br&gt;bör organiseras som ett enrådighetsverk, d.v.s. med myndighets-&lt;br&gt;chefen som ytterst ensam ansvarig för verksamheten. På så sätt&lt;br&gt;skapas ett tydligt ledningsansvar för myndigheten enligt de principer&lt;br&gt;för ledning av statliga myndigheter som numera vinner tillämpning.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening talar också den utveckling som har skett&lt;br&gt;i Brottsskadenämnden vad gäller formerna för avgöranden i ärenden&lt;br&gt;om brottsskadeersättning för att det nu är lämpligt att välja&lt;br&gt;enrådighetsmodellen. Sålunda kan nämnden i dag överlämna åt ord-&lt;br&gt;föranden, en vice ordförande eller en tjänsteman vid kansliet att på&lt;br&gt;nämndens vägnar bl.a. avgöra ärenden om brottsskadeersättning som&lt;br&gt;inte är av principiell betydelse eller annars av större vikt. Omkring&lt;br&gt;75 procent av brottsskadeärendena avgörs efter delegation av nämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen är vissa brottsskadeärenden emellertid av sådan&lt;br&gt;karaktär att de behöver avgöras av en nämnd på samma sätt som sker&lt;br&gt;i dag. Regeringen delar den bedömningen. Genom en sådan nämnd&lt;br&gt;kan myndigheten tillföras ytterligare sakkompetens. Regeringen&lt;br&gt;föreslår således att det hos Brottsoffermyndigheten skall finnas en&lt;br&gt;nämnd som även i fortsättningen skall besluta i brottsskadeärenden&lt;br&gt;som är av principiell betydelse eller annars av större vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för Brottsoffermyndigheten bör vara en generaldirektör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och utses av regeringen. Brottsoffermyndighetens inre organisation Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;bör myndigheten själv bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande Brottsskadenämnden består av en ordförande, två&lt;br&gt;vice ordförande och tre andra ledamöter. Med hänsyn till att&lt;br&gt;nämnden hos Brottsoffermyndigheten kommer att ha i princip samma&lt;br&gt;uppgifter som Brottsskadenämnden gör regeringen den bedömningen&lt;br&gt;att nämnden hos den ombildade myndigheten i huvudsak skall ha&lt;br&gt;samma sammansättning som Brottsskadenämnden. Det bör ankomma&lt;br&gt;på regeringen att besluta om nämndens sammansättning. Detta bör&lt;br&gt;anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om bidrag ur brottsofferfonden bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening avgöras av myndighetschefen eller av en annan tjänsteman&lt;br&gt;med stöd av vanliga delegationsbestämmelser. För att tillföra&lt;br&gt;myndigheten professionell kompetens i fråga om underlag och stöd&lt;br&gt;vid avgöranden av ärenden om bidrag ur fonden kan det dock finnas&lt;br&gt;behov av någon form av rådgivande organ. Denna fråga bör över-&lt;br&gt;lämnas till Brottsoffermyndigheten att själv bestämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämnden har i dag 14,5 årsarbetskrafter. Genom att&lt;br&gt;Brottsskadenämnden tillförs ytterligare uppgifter måste en viss&lt;br&gt;resursförstärkning ske och kompetensen inom brottsofferområdet&lt;br&gt;breddas. Regeringen delar utredningens bedömning att det totalt&lt;br&gt;kommer att behövas ca 20 årsarbetskrafter vid Brottsoffermyn-&lt;br&gt;digheten. Kostnaderna för Brottsoffermyndighetens handläggning av&lt;br&gt;brottsofferfonden bör enligt regeringens uppfattning finansieras av&lt;br&gt;fondens medel. För att underlätta uppbyggnaden av brottsofferfonden&lt;br&gt;och möjliggöra för Brottsoffermyndigheten att börja sin verksamhet&lt;br&gt;anser regeringen att särskilda medel, utöver Brottsskadenämndens&lt;br&gt;medel, bör tillföras myndigheten. Dessa kostnader bör finansieras&lt;br&gt;genom besparingar på annat håll inom Justitiedepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Genomförande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En utredningsman bör få i uppdrag att&lt;br&gt;handha genomförandet av förslaget om Brottsskadenämndens&lt;br&gt;ombildning till Brottsoffermyndigheten. Verksamheten i den nya&lt;br&gt;formen skall starta den 1 juli 1994 och utlokaliseras från&lt;br&gt;Stockholm. Brottsskadeärendena bör dock under en övergångs-&lt;br&gt;period fortsätta att handläggas i Stockholm dock längst fram till&lt;br&gt;den 30 juni 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Frågan om att tillsätta en utredningsman&lt;br&gt;har inte behandlats i utredningen. Däremot lämnar utredningen&lt;br&gt;förslag om utformningen av organisation, kompetens m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen avser att inom&lt;br&gt;kort tillsätta en utredningsman med uppgift att förbereda ombild-&lt;br&gt;ningen av Brottsskadenämnden till Brottsoffermyndigheten. Den om-&lt;br&gt;bildade myndighetens verksamhet bör starta den 1 juli 1994. Några&lt;br&gt;avgörande skäl för att efter en rimlig övergångstid behålla den&lt;br&gt;nuvarande verksamheten i Stockholmsområdet finns inte enligt vår&lt;br&gt;mening. Brottsoffermyndigheten bör därför bl.a. av regionalpolitiska&lt;br&gt;skäl utlokaliseras. För att undvika övergångsproblem så långt det är&lt;br&gt;möjligt i samband med omlokaliseringen av den nuvarande verksam-&lt;br&gt;heten bör dock brottsskadeärendena liksom i dag handläggas i&lt;br&gt;Stockholm, dock längst fram till den 30 juni 1995. På detta sätt ges&lt;br&gt;den ombildade myndigheten också förutsättningar att på ett naturligt&lt;br&gt;sätt växa in i sin nya roll under det första verksamhetsåret samtidigt&lt;br&gt;som behovet av kontinuitet i den nuvarande verksamheten tillgodoses.&lt;br&gt;Överflyttningen bör om möjligt ske successivt under det första&lt;br&gt;verksamhetsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen bör i sitt förberedelsearbete bl.a. dra upp&lt;br&gt;riktlinjerna för myndighetens närmare organisation och för den&lt;br&gt;kompetens som myndigheten bör besitta för att klara sina uppgifter&lt;br&gt;samt bemanna myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen bör också utforma närmare riktlinjer för&lt;br&gt;myndighetens arbetsformer. I detta arbete ingår bl.a. frågan om vilka&lt;br&gt;typer av brottsskadeärenden som lämpligen bör avgöras av nämnden&lt;br&gt;samt att planera för hur beslutade bidrag ur brottsofferfonden skall&lt;br&gt;administreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Stödperson under förundersökning och rättegång &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1993/94:143&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Målsäganden skall själv få bestämma, om&lt;br&gt;han eller hon skall åtföljas av en stödperson under rättegången.&lt;br&gt;Regler om att målsäganden har rätt att åtföljas av en stödperson&lt;br&gt;vid förhör under förundersökningen tas in i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser som har ytt-&lt;br&gt;rat sig i denna del är positiva till förslaget. Enligt Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund torde det som regel inte finnas behov av stödperson när&lt;br&gt;ett målsägandebiträde har förordnats. Rikspolisstyrelsen anser att&lt;br&gt;förslaget bör preciseras ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödperson under rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med ändringar år 1984 (prop. 1983/84:105) av bestämmel-&lt;br&gt;serna om sexualbrott i 6 kap. brottsbalken infördes en möjlighet för&lt;br&gt;målsäganden att under rättegång åtföljas av en stödperson (20 kap.&lt;br&gt;15 § rättegångsbalken, RB). En stödperson får inte företa några&lt;br&gt;rättegångshandlingar utan skall främst fungera som ett moraliskt stöd&lt;br&gt;för målsäganden. Målsäganden far åtföljas av en sådan stödperson om&lt;br&gt;han eller hon med hänsyn till brottets art eller annars kan antas vara&lt;br&gt;i behov av personligt stöd under rättegången. Som stödperson kan&lt;br&gt;t.ex. en kontaktperson som socialnämnden förordnat enligt 10 §&lt;br&gt;socialtjänstlagen (1980:620) medverka. Också sjukhuskuratorer,&lt;br&gt;företrädare för brottsofferjourer, kvinnojourer eller kvinnohus kan&lt;br&gt;vara stödpersoner. Även en närstående kan vara lämplig som stöd-&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 20 kap. 15 § RB är det domstolen som i varje enskilt fall&lt;br&gt;avgör, om en målsägande får ha en stödperson vid sin sida under&lt;br&gt;rättegång. Domstolen prövar därvid om målsäganden med hänsyn till&lt;br&gt;brottets art eller annars kan antas vara i behov av personligt stöd.&lt;br&gt;Bestämmelsen infördes i första hand med tanke på mål om sexualbrott&lt;br&gt;och andra våldsbrott och syftet var att ge den målsägande som inte&lt;br&gt;för talan om ansvar eller enskilt anspråk möjlighet att ta med sig&lt;br&gt;någon lämplig person vid rättegångstillfällen då målsäganden skall&lt;br&gt;höras. Lagtexten hindrar dock inte att en målsägande kan ha med sig&lt;br&gt;en stödperson även i andra slags mål eller mål där målsäganden för&lt;br&gt;tala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att målsäganden själv - oavsett brottets art Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;eller annan behovsprövning - skall få bestämma om han eller hon&lt;br&gt;skall åtföljas av en stödperson under rättegången. Remissinstanserna&lt;br&gt;är i allmänhet positiva till förslaget. Sveriges advokatsamfund menar&lt;br&gt;att det i de fall där ett målsägandebiträde förordnats som regel inte&lt;br&gt;torde finnas behov av en stödperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmågan att klara av sådana pressande situationer, som t.ex. ett&lt;br&gt;förhör hos domstol kan innebära, är mycket individuell och det får&lt;br&gt;anses att det i första hand är målsäganden själv som bäst avgör om&lt;br&gt;han eller hon behöver stöd utöver det som rätten, åklagaren och i&lt;br&gt;vissa fall ett målsägandebiträde kan erbjuda. Lagrådet konstaterade&lt;br&gt;också i sitt yttrande över förslaget att det fick anses ligga närmast till&lt;br&gt;hands att i princip överlåta åt målsäganden att själv bedöma om stöd&lt;br&gt;behövs (prop. 1983/84:105 s. 72). I samband med tillkomsten av&lt;br&gt;lagen om målsägandebiträde framhölls uttryckligen att regeln om&lt;br&gt;stödperson i 20 kap. 15 § RB borde kvarstå, även om det kunde&lt;br&gt;förutsättas att behov av stödperson ofta inte kommer att finnas i de&lt;br&gt;fall målsägandebiträde förordnas. Det anfördes därvid bl.a att det i&lt;br&gt;vissa fall kan vara välmotiverat att den som har målsägandebiträde&lt;br&gt;stöds av ytterligare en person vid förhandlingen (prop. 1987/88:107&lt;br&gt;s. 44). Regeringen har ingen anledning att nu inta en annan stånd-&lt;br&gt;punkt och att föreslå ändringar som innebär begränsningar i rätten till&lt;br&gt;stödperson. Tvärtom bör målsägandens rätt att åtföljas av en stöd-&lt;br&gt;person utvidgas i enlighet med promemorians förslag så att måls-&lt;br&gt;äganden själv får avgöra om han eller hon skall åtföljas av en stöd-&lt;br&gt;person under rättegång. Det bör dock även i fortsättningen vara&lt;br&gt;domstolen, och inte målsäganden, som skall avgöra om den önskade&lt;br&gt;personen är lämplig eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödperson under förundersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga uttryckliga regler om att målsäganden får åtföljas av&lt;br&gt;en stödperson under förundersökning. Vid alla förhör skall om möj-&lt;br&gt;ligt ett av undersökningsledaren anmodat trovärdigt vittne vara när-&lt;br&gt;varande (23 kap. 10 § RB). Av bestämmelsen framgår också att ett&lt;br&gt;målsägandebiträde har rätt att närvara vid förhör med målsäganden&lt;br&gt;och att en vårdnadshavare bör vara närvarande vid förhör med barn&lt;br&gt;under 15 år, om det inte är olämpligt av utredningsskäl. Det är&lt;br&gt;undersökningsledarens uppgift att bestämma om någon annan än ett&lt;br&gt;förhörsvittne får närvara vid ett förhör. Kompletterande bestämmelser&lt;br&gt;om förhör under förundersökningen finns i 7 § förundersökningskun-&lt;br&gt;görelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begär den som skall höras att någon skall få vara närvarande vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhöret, får detta enligt 7 § tredje stycket förundersökningskungörel- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;sen beviljas, om det kan ske utan men för utredningen. En målsägan-&lt;br&gt;de som vill åtföljas av en stödperson vid förhör under förundersök-&lt;br&gt;ningen har alltså ingen ovillkorlig rätt till det. Å andra sidan finns det&lt;br&gt;inget som hindrar att en begäran om att få åtföljas av en stödperson&lt;br&gt;beviljas, så länge det kan ske utan men för utredningen. Bestämmel-&lt;br&gt;sen torde ha tillämpats ganska generöst när det gäller stödpersoner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en uttrycklig regel om att målsäganden&lt;br&gt;vid förhör under förundersökningen får åtföljas av en stödperson in-&lt;br&gt;förs i 23 kap. 10 § RB. Enligt förslaget skall en stödperson som&lt;br&gt;avses i 20 kap. 15 § RB ha rätt att närvara vid förhör med måls-&lt;br&gt;äganden om det kan ske utan men för utredningen. Så gott som alla&lt;br&gt;remissinstanser är positiva till promemorians förslag. Rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen har haft vissa invändningar mot förslaget, bl.a. att den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen bör preciseras så att den uttryckligen anger&lt;br&gt;i vilka situationer undersökningsledaren kan avvisa en stödperson.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen menar att det vore orimligt om undersöknings-&lt;br&gt;ledaren alltid skulle vara skyldig att styrka att stödpersonens närvaro&lt;br&gt;är till men för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som framförs i promemorian om&lt;br&gt;att det självklart kan vara lika påfrestande för målsäganden att&lt;br&gt;medverka hos polis som hos domstol. Det är rimligt att målsägandens&lt;br&gt;möjligheter att ha med sig en stödperson så långt som möjligt är de-&lt;br&gt;samma vid dessa tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som hänför sig till polisens brottsförebyggande och&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamhet skyddas genom bestämmelser i sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100), bl.a. 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§, som&lt;br&gt;kompletteras av bestämmelsen i 23 kap. 10 § sista stycket RB. Enligt&lt;br&gt;den sistnämnda bestämmelsen får undersökningsledaren förordna att&lt;br&gt;vad som förekommit vid förhör inte får uppenbaras. Den som utan&lt;br&gt;giltigt skäl överträder ett sådant förbud riskerar bötesstraff enligt&lt;br&gt;9 kap. 6 § RB. Denna reglering räcker dock inte utan undersöknings-&lt;br&gt;ledaren måste även i fortsättningen kunna vägra en stödperson att&lt;br&gt;närvara om det är till men för utredningen. En målsägande som vill&lt;br&gt;ha med sig en stödperson vid förhör under förundersökningen bör&lt;br&gt;därför - till skillnad från vad som gäller i fråga om målsägandebiträde&lt;br&gt;- inte ha någon ovillkorlig rätt till det. Endast om undersöknings-&lt;br&gt;ledaren anser att det kan ske utan men för utredningen bör stödper-&lt;br&gt;sonen ha rätt att närvara. Denna prövning, som kan delegeras till&lt;br&gt;förhörsledaren, blir av ungefär samma slag som den som skall göras&lt;br&gt;enligt 7 § tredje stycket förundersökningskungörelsen och beslutet&lt;br&gt;behöver inte motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att 23 kap. 10 § RB ändras i enlighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Målsägandes rätt att få ta del av förundersök-&lt;br&gt;ningsprotokoll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte vidtas några ändringar när&lt;br&gt;det gäller målsägandes rätt att få del av förundersökningsproto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Av 23 kap. 21 § fjärde stycket RB skall&lt;br&gt;framgå att målsägande skall ha rätt att på begäran få kopia av&lt;br&gt;förundersökningsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av det fåtal remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget har några varit positiva. Riksåklagaren har avstyrkt&lt;br&gt;förslaget och Riksdagens ombudsmän har efterlyst en närmare analys&lt;br&gt;av konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sedan åklagaren har beslutat&lt;br&gt;om åtal har enligt 23 kap. 21 § fjärde stycket RB den misstänkte eller&lt;br&gt;hans försvarare rätt att på begäran få en kopia av protokoll eller&lt;br&gt;anteckningar från förundersökningen. Har offentlig försvarare förord-&lt;br&gt;nats skall en kopia utan särskild begäran lämnas eller sändas till&lt;br&gt;försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås en ändring i 23 kap. 21 § fjärde stycket&lt;br&gt;RB som innebär att inte bara den misstänkte och hans försvarare utan&lt;br&gt;också en målsägande som begär det skall ha rätt att få kopia av proto-&lt;br&gt;koll eller anteckningar från förundersökningen så snart åtal har beslu-&lt;br&gt;tats. Förslaget har motiverats med att målsäganden bör jämställas&lt;br&gt;med den misstänkte i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har avstyrkt förslaget. Enligt Riksåklagaren kan den&lt;br&gt;föreslagna lagbestämmelsen leda till allvarliga konsekvenser eftersom&lt;br&gt;den skulle kunna ge målsäganden rätt till full aktinsyn och därmed&lt;br&gt;rätt att ta del av hemligt förundersökningsmaterial. Det påpekas också&lt;br&gt;att det med en regel som den föreslagna skulle ha varit omöjligt att&lt;br&gt;genomföra processen i det s.k. buggningsmålet, där förundersök-&lt;br&gt;ningsmaterialet innefattade en stor mängd hemliga uppgifter även&lt;br&gt;efter det att åtalet var väckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän efterlyser en närmare analys av förslaget&lt;br&gt;med hänsyn till regleringen i 14 kap. 5 § sekretesslagen och en&lt;br&gt;diskussion av om det finns anledning att göra någon skillnad mellan&lt;br&gt;en målsägande som är part och en som inte är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även regeringen är tveksam till promemorians förslag men på del- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;vis andra skäl än dem som Riksåklagaren för fram. Förslaget innebär&lt;br&gt;inte - som Riksåklagaren befarar - att målsäganden därigenom skulle&lt;br&gt;fa rätt att ta del av uppgifter i förundersökningsprotokollet som är&lt;br&gt;hemliga. Den misstänktes ovillkorliga rätt att få del av förundersök-&lt;br&gt;ningsprotokollet även i de delar det innehåller hemliga uppgifter föl-&lt;br&gt;jer inte direkt av bestämmelserna i 23 kap. RB utan av reglerna i&lt;br&gt;14 kap. 5 § sekretesslagen. I denna paragrafs andra stycke föreskrivs&lt;br&gt;bl.a. att sekretess inte innebär någon begränsning i en parts rätt enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund&lt;br&gt;för avgörandet av ett mål eller ärende. Den misstänkte är part i för-&lt;br&gt;undersökningsärendet hos åklagaren och har rätt att få del av alla om-&lt;br&gt;ständigheter som ligger till grund för åtalsbeslutet. Eftersom måls-&lt;br&gt;äganden inte är part i ärendet hos åklagaren är reglerna i 14 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen inte tillämpliga på denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 1 § sekretesslagen finns regler om sekretess till skydd för&lt;br&gt;det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet.&lt;br&gt;Uppgifter som hänför sig till polisens brottsförebyggande och brotts-&lt;br&gt;bekämpande verksamhet kan också skyddas genom bestämmelserna&lt;br&gt;i 2 kap. sekretesslagen om utrikes- och försvarssekretessen. I 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § första stycket sekretesslagen finns regler om sekretess beträf-&lt;br&gt;fande förundersökning till skydd för enskildas intressen. Enligt 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § upphör sekretessen enligt 17 § första stycket normalt att gälla&lt;br&gt;hos åklagaren om uppgiften lämnas till en domstol med anledning av&lt;br&gt;åtal. Sekretessen består dock i vissa fall, bl.a. om sekretess skall&lt;br&gt;gälla hos domstolen enligt 9 kap. 16 § sekretesslagen. Sådan sekre-&lt;br&gt;tess gäller i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av&lt;br&gt;post- och telehemlighet, intrång i förvar eller olovlig avlyssning samt&lt;br&gt;i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott. Nyligen&lt;br&gt;infördes också regler om sekretess i viss utsträckning i mål om an-&lt;br&gt;svar för barnpomografibrott (SFS 1993:437).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förundersökningsprotokollet har överlämnats till domstol är&lt;br&gt;målsägandens möjligheter att få del av förundersökningsprotokollet&lt;br&gt;således starkt begränsade. När förundersökningsprotokollet har upp-&lt;br&gt;rättats är detta visserligen en allmän handling men förundersöknings-&lt;br&gt;sekretess gäller fortfarande. Det är därför inte möjligt att i rätte-&lt;br&gt;gångsbalken ge målsäganden en rätt att få del av förundersöknings-&lt;br&gt;protokollet redan vid den tidpunkt då åtal har beslutats. Efter det att&lt;br&gt;protokollet har överlämnats till domstolen upphör däremot normalt&lt;br&gt;förundersökningssekretessen att gälla och en målsägande har då rätt&lt;br&gt;att få del av protokollet, i den mån det inte råder sekretess för&lt;br&gt;uppgifterna hos domstolen. Av 21 § avgiftsförordningen (1992:191)&lt;br&gt;följer att målsäganden inte behöver inte betala någon avgift för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om målsäganden har framställt ett yrkande om enskilt anspråk blir Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;denne part i målet hos domstolen och reglerna om partsinsyn i&lt;br&gt;14 kap. 5 § sekretesslagen blir därmed tillämpliga även på måls-&lt;br&gt;äganden. En målsägande som är part i rättegången har alltså samma&lt;br&gt;rätt som den tilltalade att få del av sekretessbelagda uppgifter i&lt;br&gt;forundersökningsprotokollet i den mån de utgör processmaterial i&lt;br&gt;målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande har därför redan enligt gällande rätt långtgående möj-&lt;br&gt;ligheter att ta del av uppgifter från förundersökningen. En utvidgning&lt;br&gt;av denna rätt skulle komma i konflikt med sekretesslagens regler.&lt;br&gt;Regeringen avstår därför från att lägga fram promemorians förslag i&lt;br&gt;denna del. Det kan i sammanhanget nämnas att det pågår en utred-&lt;br&gt;ning hos Riksdagens ombudsmän med anledning av det ovan nämnda&lt;br&gt;buggningsmålet. Utredningen omfattar bl.a. frågor om parts rätt att&lt;br&gt;få ta del av sekretessbelagt förundersöknings- och processmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Frågor om anonymitet för målsägande och vitt-&lt;br&gt;nen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgifter om målsägandes och vittnens ål-&lt;br&gt;der, yrke och bostadsadress skall inte i onödan framgå av stäm-&lt;br&gt;ningsansökan, vadeinlaga, revisionsinlaga, genmälen eller andra&lt;br&gt;handlingar som delges den tilltalade i brottmål om allmänt åtal.&lt;br&gt;Innan ett vittnesmål avläggs eller ett målsägandeförhör hålls skall&lt;br&gt;rätten fråga vittnet eller målsäganden om ålder, yrke och hemvist&lt;br&gt;endast om det behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i allmänhet positiva till&lt;br&gt;förslagen. Några har ifrågasatt om förslaget att inte delge den till-&lt;br&gt;talade olika uppgifter får någon reell effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågor om anonymitet för parter&lt;br&gt;och vittnen i samband med förundersökning och rättegång har på se-&lt;br&gt;nare år aktualiserats i olika sammanhang. Hos Rikspolisstyrelsen har&lt;br&gt;en arbetsgrupp i en rapport (RPS Rapport 1990:4) lämnat förslag om&lt;br&gt;anonymitetsskydd för vittnen. Enligt förslaget skulle vittnets iden-&lt;br&gt;titetsuppgifter hemlighållas för den misstänkte medan identiteten&lt;br&gt;skulle vara känd för polis, åklagare, försvarare och domstol. Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen har även i andra sammanhang tagit upp denna fråga.&lt;br&gt;Den av regeringen år 1989 tillsatta Våldskommissionen hade bl.a. till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att utreda hur vanligt det var att parter och vittnen utsattes för Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;våld och hot i anslutning till förundersökning och rättegång. Kom-&lt;br&gt;missionens slutsats i betänkandet (SOU 1990:92) var att problemen&lt;br&gt;inte är av den arten och omfattningen att det är motiverat med åt-&lt;br&gt;gärder som rubbar de principer om offentlighet och insyn i process-&lt;br&gt;materialet som svensk rättsordning omfattar. Åtgärderna i de allvar-&lt;br&gt;ligaste fallen måste, enligt kommissionen, även i fortsättningen gå ut&lt;br&gt;på fysiskt skydd och möjligheten att byta identitet. Kommissionen&lt;br&gt;föreslog en straffskärpning för brottet övergrepp i rättssak (17 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § BrB). Enligt denna bestämmelse ges personer som hos domstol&lt;br&gt;eller annan myndighet gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål&lt;br&gt;eller på annat sätt avgivit utsaga ett särskilt straffrättsligt skydd mot&lt;br&gt;våld eller hot om våld. Den 1 juli 1993 skärptes straffet för över-&lt;br&gt;grepp i rättssak (prop. 1992/93:141, bet. 1992/93:JuUl6, rskr.&lt;br&gt;1992/93:220).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förundersökningen är i princip hemlig, vilket motiveras inte bara&lt;br&gt;av hänsyn till undersökningens effektivitet utan även av kravet att den&lt;br&gt;misstänkte och andra som hörs under utredningen inte skall utsättas&lt;br&gt;för oberättigad uppmärksamhet. Enligt 23 kap. 18 § RB har den&lt;br&gt;misstänkte och hans försvarare rätt att fortlöpande ta del av vad som&lt;br&gt;förekommit vid förundersökningen om det kan ske utan men för ut-&lt;br&gt;redningen. Innan åtal väcks skall de i princip ha fått tillfälle att ta del&lt;br&gt;av hela utredningen. Så snart förundersökningen har avslutats har så-&lt;br&gt;som redovisats i det föregående bl.a. den misstänkte enligt 23 kap.&lt;br&gt;21 § fjärde stycket RB rätt att på begäran få en kopia av förundersök-&lt;br&gt;ningsprotokollet. Och enligt 14 kap. 5 § sekretesslagen gäller, som&lt;br&gt;tidgare redovisats, att en part har en ovillkorlig rätt att få del av alla&lt;br&gt;omständigheter som läggs till grund för avgörandet av ett mål eller&lt;br&gt;ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förundersökningskungörelsen innehåller bestämmelser om vad&lt;br&gt;som skall framgå av förundersökningsprotokollet. Enligt 21 §&lt;br&gt;förundersökningskungörelsen skall i protokollet antecknas ett vittnes&lt;br&gt;fullständiga namn, personnummer, yrke, anställning, bostadsadress,&lt;br&gt;postadress, arbetsplats m.m. Detsamma torde tillämpas i fråga om&lt;br&gt;målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det inte möjligt att göra några mer&lt;br&gt;genomgripande förändringar för att förbättra skyddet för målsägande&lt;br&gt;och vittnen mot våld och hot om våld utan att komma i konflikt med&lt;br&gt;de grundläggande principerna för ett rättssamhälle. En sådan princip&lt;br&gt;är att en part i ett mål eller ärende skall ha fullständig insyn i de&lt;br&gt;förhållanden som kan läggas till grund för en domstols avgörande.&lt;br&gt;Detta gäller som tidigare redovisats i stor utsträckning även för&lt;br&gt;sekretessbelagda uppgifter; en part skall helt enkelt känna till och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna bemöta alla uppgifter som domstolen eller myndigheten grun- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;dar sitt avgörande på. Dessa krav framgår också av den europeiska&lt;br&gt;konventionen om de mänskliga rättigheterna. Europadomstolen har&lt;br&gt;slagit fast att ett förfarande som innebär att domstolen lägger&lt;br&gt;uppgifter som lämnats av anonyma vittnen till grund för en fällande&lt;br&gt;dom strider mot konventionen bl.a. eftersom försvaret inte har någon&lt;br&gt;möjlighet att värdera ett anonymt vittnes tillförlitlighet och ifrågasätta&lt;br&gt;dennes trovärdighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför enligt regeringens mening inte möjligt att ändra de&lt;br&gt;nuvarande reglerna om sekretess eller om parts rätt till insyn i&lt;br&gt;processmaterialet. Den enda vägen att gå fram för att försöka för-&lt;br&gt;bättra skyddet för målsägande och vittnen förefaller därför vara den&lt;br&gt;som valts i promemorian, nämligen att försöka se till att olika&lt;br&gt;uppgifter om målsägande och vittnen som saknar materiell betydelse&lt;br&gt;i målet inte kommer till den tilltalades kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att vissa uppgifter om målsägande och vitt-&lt;br&gt;nen - uppgift om ålder, yrke och bostadsadress - inte skall framgå av&lt;br&gt;stämningsansökan och därvid fogade handlingar som delges den till-&lt;br&gt;talade. Samma ordning föreslås gälla även i fråga om vadeinlaga,&lt;br&gt;revisionsinlaga och genmälen. Vidare föreslås att 36 kap. 10 § RB&lt;br&gt;skall ändras så att rätten innan ett vittnesmål avläggs eller ett&lt;br&gt;målsägandeförhör hålls skall fråga vittnet eller målsäganden om ålder,&lt;br&gt;yrke och hemvist endast om det behövs. De flesta remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget medan Brottsofferjourernas riksförbund vill gå&lt;br&gt;längre och föreslår att vittnen och målsägande i vissa fall borde få&lt;br&gt;vara anonyma såväl under förundersökningen som under rättegången.&lt;br&gt;Från flera håll ifrågasätts om ändringen får någon egentlig betydelse&lt;br&gt;mot bakgrund av att uppgifterna finns tillgängliga i rättens akt och i&lt;br&gt;förundersökningsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar den uppfattning som framförts från flera remiss-&lt;br&gt;instanser att promemorians förslag till ändringar inte på något särskilt&lt;br&gt;effektivt sätt hindrar att den misstänkte får del av uppgifterna. De&lt;br&gt;framgår ju inte bara av rättens akt utan även av det exemplar av&lt;br&gt;förundersökningsprotokollet som den misstänkte har rätt att få del av&lt;br&gt;enligt 23 kap. 21 § RB. Dessutom har den misstänkte ofta fått del av&lt;br&gt;uppgifterna redan under pågående förundersökning enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 23 kap. 18 § RB. Frågan är därför om man inte skulle kunna&lt;br&gt;vidareutveckla promemorians förslag och införa regler som begränsar&lt;br&gt;den misstänktes insyn i de aktuella uppgifterna inte bara på rätte-&lt;br&gt;gångsstadiet utan redan på förundersökningsstadiet. Ett sätt att&lt;br&gt;åstadkomma detta är att föreskriva att uppgifter om målsägandes och&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke och bostadsadress inte skall antecknas i för-&lt;br&gt;undersökningsprotokollet. Härigenom skulle man kunna undvika att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den misstänkte automatiskt får del av uppgifterna om han enligt Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;23 kap. 21 § RB begär att få en kopia av protokollet sedan förun-&lt;br&gt;dersökningen avslutats. Om uppgifterna inte tas in i förundersök-&lt;br&gt;ningsprotokollet kommer de normalt heller inte att framgå av den&lt;br&gt;information som den misstänkte enligt 23 kap. 18 § RB fortlöpande&lt;br&gt;får del av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte möjligt att i 23 kap. 21 § RB ta in en föreskrift&lt;br&gt;om att förundersökningsprotokollet aldrig får innehålla dessa upp-&lt;br&gt;gifter. Uppgifterna kan ju vara av betydelse för brottsutredningen&lt;br&gt;som sådan, t.ex. därför att brottet har begåtts i vittnets eller&lt;br&gt;målsägandens bostad. Målsägandens ålder kan också ha betydelse för&lt;br&gt;brottsrubriceringen. Frågan bör i stället närmare regleras i för-&lt;br&gt;undersökningskungörelsen. Bestämmelsen i 21 § förundersöknings-&lt;br&gt;kungörelsen om att vissa uppgifter beträffande vittnen alltid skall&lt;br&gt;antecknas bör t.ex. kunna modifieras så att endast vissa av dem skall&lt;br&gt;antecknas i förundersökningsprotokollet medan andra skall antecknas&lt;br&gt;på en separat handling. En motsvarande bestämmelse bör tas in för-&lt;br&gt;undersökningskungörelsen när det gäller vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;antecknas beträffande målsägande. En sådan ändring föranleder i sin&lt;br&gt;tur ändringar i de olika myndighetsföreskrifter som gäller t.ex. om&lt;br&gt;vilka uppgifter som skall antecknas i en brottsanmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon absolut garanti mot att den tilltalade får del av uppgifterna&lt;br&gt;kan det aldrig bli fråga om. Om den misstänkte begär att få del av&lt;br&gt;uppgifterna torde han normalt inte kunna vägras detta. Dessutom&lt;br&gt;finns uppgifterna i rättens akt. Men den omständigheten att uppgif-&lt;br&gt;terna inte automatiskt kommer till den misstänktes kännedom innebär&lt;br&gt;likväl en förbättring jämfört med den ordning som gäller i dag. För&lt;br&gt;att den misstänkte i sådant fall skall få tillgång till t.ex. målsägandens&lt;br&gt;bostadsadress krävs det att han särskilt begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skulle en sådan ordning i kombination&lt;br&gt;med de förslag som lämnas i promemorian innebära en inte obetydlig&lt;br&gt;förbättring av skyddet för målsägande och vittnen. Till detta skall&lt;br&gt;läggas en annan möjlighet som står till buds och som redan tillämpas&lt;br&gt;då och då, nämligen att en målsägande som är rädd för att den miss-&lt;br&gt;tänkte skall få kunskap om t.ex. bostadsadressen helt enkelt uppger&lt;br&gt;en c/o-adress, till åklagarmyndigheten eller till en advokat. Detta kan&lt;br&gt;särskilt vara en utväg för en målsägande som för talan om enskilt an-&lt;br&gt;språk och vars adress därför framgår av domen i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att senare ändra förundersökningskun-&lt;br&gt;görelsen i enlighet med det sagda. Vi föreslår vidare i enlighet med&lt;br&gt;promemorians förslag att rättegångsbalken ändras så att uppgifter om&lt;br&gt;målsägandes och vittnes ålder, yrke och bostadsadress inte skall fram-&lt;br&gt;gå av de handlingar som delges den tilltalade genom rättens försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sådana uppgifter har betydelse för åtalet, måste de dock framgå. Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;Slutligen föreslås att rätten före ett förhör med en målsägande eller&lt;br&gt;ett vittne inte alltid skall fråga efter dessa uppgifter utan endast om&lt;br&gt;det behövs. Promemorians lagförslag har formulerats om efter påpe-&lt;br&gt;kanden under remissbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framhållits att de målsägande som&lt;br&gt;är juridiska personer inte bör omfattas av förslaget. De aktuella&lt;br&gt;uppgifterna - ålder, yrke och bostadsadress - förekommer endast&lt;br&gt;beträffande fysiska personer och ändringen kommer därför inte att&lt;br&gt;gälla för målsägande som är juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Underrättelser till målsägande om frihetsberövade&lt;br&gt;personer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Målsäganden skall kunna begära att få bli&lt;br&gt;underrättad i de fall en gripen, anhållen eller häktad person&lt;br&gt;avviker och i de fall en intagen person vistas utanför anstalt.&lt;br&gt;Förslaget kräver ändringar i lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt m.m. samt förordningsändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;br&gt;Promemorians förslag innehåller dock, utöver ändringen i lagen om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt m.m., en ändring i lagen (1976:371) om be-&lt;br&gt;handlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Några anser att underrättelseskyldigheten borde gälla också när en&lt;br&gt;anhållen eller häktad friges och beträffande dem som har överlämnats&lt;br&gt;till särskild vård. Riksåklagaren anser att bestämmelsen som gäller&lt;br&gt;anhållna och häktade bör preciseras och framför vissa lagtekniska&lt;br&gt;synpunkter. Kriminalvårdsstyrelsen tar upp frågan om vem som skall&lt;br&gt;svara för informationsskyldigheten när det gäller anhållna och häktade&lt;br&gt;och anser att den bör åvila polis- eller åklagarmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Från målsägandens synpunkt kan&lt;br&gt;det många gånger vara av stor betydelse att få upplysningar om an-&lt;br&gt;hållnings- och häktningsbeslut, särskilt i de fall det finns hot om våld&lt;br&gt;med i bilden. Att sprida sådana upplysningar kan emellertid vara&lt;br&gt;grannlaga, eftersom det är fråga om integriteten för personer som&lt;br&gt;endast är misstänkta - och inte dömda - för brott. I brottsofferprome-&lt;br&gt;morian avvisas tanken på att införa regler som ger målsäganden rätt&lt;br&gt;till underrättelse om att någon frihetsberövats, utöver den rätt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 24 kap. 9 § RB tillkommer den målsägande som är nära an- Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;hörig till den misstänkte. Tanken på att införa bestämmelser om att&lt;br&gt;underrättelse skall lämnas till målsäganden om frigivande av en an-&lt;br&gt;hållen eller häktad avvisas likaså. Däremot bör det enligt prome-&lt;br&gt;morian finnas en uttrycklig skyldighet att underrätta målsäganden i de&lt;br&gt;fall en anhållen eller häktad person har avvikit, om det är påkallat.&lt;br&gt;Det föreslås att en bestämmelse om detta skall tas in i lagen&lt;br&gt;(1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanserna är positiva till att målsäganden underrättas&lt;br&gt;när en anhållen eller häktad avviker. Om underrättelseskyldigheten&lt;br&gt;begränsas på det sätt som föreslås i promemorian, finns det enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte några principiella invändningar mot en sådan&lt;br&gt;ordning. Vi anser därför att förslaget bör genomföras och att frågan&lt;br&gt;alltså bör författningsregleras. En sådan underrättelseskyldighet bör&lt;br&gt;gälla även i de fall den som är gripen avviker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriminalvårdsstyrelsen har ifrågasatt om inte skyldigheten att&lt;br&gt;informera målsäganden borde åvila polis- eller åklagarmyndighet i&lt;br&gt;stället för häktet. I promemorian sägs inget närmare om vilken&lt;br&gt;myndighet som skall underrätta målsäganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som vårt förslag medför - att underrätta målsäganden,&lt;br&gt;om det är påkallat - är närmast av polisiär art. Häktet har i de flesta&lt;br&gt;fall en begränsad kännedom om de brott som vederbörande är miss-&lt;br&gt;tänkt för och vem som är målsägande. Enligt 57 § Kriminalvårdsver-&lt;br&gt;kets häktesföreskrifter (KVVFS 1993:2) skall närmaste lokala polis-&lt;br&gt;myndighet omedelbart underrättas per telefon om den intagne har ute-&lt;br&gt;blivit efter utevistelse eller avvikit. Med hänsyn till detta är det&lt;br&gt;lämpligast att polisen får ansvaret för att målsäganden underrättas.&lt;br&gt;Det är också polisen som bäst kan avgöra om en underrättelse i det&lt;br&gt;enskilda fallet behövs eller inte. Någon ändring krävs därför inte i&lt;br&gt;lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. Frå-&lt;br&gt;gan kan i stället regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller information till målsägande om intagnas vistelser&lt;br&gt;utanför anstalt finns i Kriminalvårdsstyrelsens allmänna råd (ARK&lt;br&gt;1988:5) föreskrifter om information i vissa fall till den som utsatts för&lt;br&gt;våldsbrott eller hot om våld angående en intagens vistelse utanför&lt;br&gt;anstalt. Enligt dessa skall behovet av sådan information undersökas&lt;br&gt;så snart den dömde har påbörjat sin straffverkställighet. Därvid skall&lt;br&gt;kontakt tas med målsäganden samt i förekommande fall med polisen,&lt;br&gt;åklagaren och sociala myndigheter. Information till målsäganden får&lt;br&gt;ske även om den intagne motsätter sig det, och informationen skall&lt;br&gt;omfatta bl.a. permissioner, rymning och tidpunkt för frigivning.&lt;br&gt;Kontakt med målsäganden skall tas genom ett skriftligt meddelande.&lt;br&gt;Därefter får målsäganden skriftligen bekräfta om han eller hon vill ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information beträffande den intagnes vistelser utanför anstalt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning&lt;br&gt;finns sedan den 1 januari 1992 särskilda regler om underrättelse till&lt;br&gt;målsägande i de fall då patienten lämnar vårdinrättningen, 28 § lagen&lt;br&gt;(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (ändrad genom SFS 1991:1968).&lt;br&gt;Bestämmelsen tillkom i syfte att stärka brottsoffrens ställning.&lt;br&gt;Bakgrunden till bestämmelsen och dess närmare innebörd finns&lt;br&gt;redovisad i prop. 1990/91:58 (s. 205 f, 211 och 327 f) och i prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:59 (s. 31 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås - bl.a. mot bakgrund av att underrättelser&lt;br&gt;om utevistelser m.m. i fråga om rättspsykiatrisk vård har reglerats i&lt;br&gt;lag - att även underrättelser angående intagen i kriminalvårdsanstalt&lt;br&gt;skall lagregleras. Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;har varit positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna uppfattning och föreslår att regler om&lt;br&gt;detta tas in i 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt m.m.&lt;br&gt;Underrättelseskyldigheten enligt 28 § lagen om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;gäller &amp;quot;om brottet och övriga omständigheter gör det påkallat&amp;quot;. Där-&lt;br&gt;med avses enligt motivuttalandena i första hand att patienten har gjort&lt;br&gt;sig skyldig till ett grovt våldsbrott mot målsäganden och att omstän-&lt;br&gt;digheterna är sådana att det med hänsyn till målsägandens säkerhet&lt;br&gt;ter sig befogat att denne får informationen. Det framhålls emellertid&lt;br&gt;också att det även i de fall det inte kan sägas finnas någon beaktans-&lt;br&gt;värd risk för att patienten utsätter målsäganden för något sådant brott&lt;br&gt;att det av omsorg om målsägandens person kan vara motiverat att&lt;br&gt;denne får information om patientens vistelser utanför vårdinrättningen&lt;br&gt;(prop 1990/91:58 s. 327). Enligt regeringens mening bör en motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelse inom kriminalvården tydligare precisera i vilka&lt;br&gt;fall underrättelseskyldigheten skall gälla. Den bör således begränsas&lt;br&gt;till att gälla i de fall en intagen avtjänar straff för ett brott som har&lt;br&gt;riktat sig mot någons liv, hälsa, frihet eller frid. I övrigt bör&lt;br&gt;bestämmelserna anknyta till den reglering som gäller inom den rätts-&lt;br&gt;psykiatriska vården och till de utfärdade allmänna råden. Målsägan-&lt;br&gt;den bör tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om i vilken&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt den intagne befinner sig, den intagnes förflytt-&lt;br&gt;ning till öppen anstalt och om den intagnes vistelser utanför anstalt.&lt;br&gt;Det bör i sammanhanget nämnas att lagen om rättspsykiatrisk vård&lt;br&gt;för närvarande är föremål för en översyn inom Socialdepartementet&lt;br&gt;på grundval av en nyligen genomförd utvärdering. I denna behandlas&lt;br&gt;bl.a. lagens 28 §. Det kan vara lämpligt att i det sammanhanget över-&lt;br&gt;väga en ändring av denna paragraf så att dess tillämpningsområde&lt;br&gt;definieras på samma sätt som enligt det nu framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian avfärdades tanken på att införa regler om under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 143&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättelser såvitt gäller dem som undergår vård enligt lagen (1990:52) Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och enligt lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Under re-&lt;br&gt;missbehandlingen har bl.a. från Rikspolisstyrelsen påpekats att en&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse som den som nu har föreslagits beträffande&lt;br&gt;intagna i anstalt också borde gälla de som är omhändertagna enligt&lt;br&gt;LVU. Rikspolisstyrelsen anser också bl.a. att domstol eller åklagare&lt;br&gt;skall kunna föreskriva att brottsoffer skall få underrättelse om&lt;br&gt;vistelseort och eventuella avvikelser från denna när det gäller&lt;br&gt;personer som omhändertagits för vård på grund av brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 31 kap. 1 § BrB får rätten överlämna åt socialnämnden att&lt;br&gt;föranstalta om erforderlig vård inom socialtjänsten om gärningsman-&lt;br&gt;nen är under 21 år och kan bli föremål för vård eller annan åtgärd&lt;br&gt;enligt socialtjänstlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga. Vård enligt LVU skall enligt lagens 3 § beslutas om&lt;br&gt;den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att&lt;br&gt;skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt&lt;br&gt;nedbrytande beteende. En motsvarande möjlighet finns enligt 31 kap.&lt;br&gt;2 § brottsbalken beträffande den som har begått en brottslig gärning&lt;br&gt;och kan bli föremål för vård enligt LVM.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialutskottet har nyligen (bet. 1993/94:SoUl) med anledning av&lt;br&gt;en motion som överlämnats från justitieutskottet behandlat frågan om&lt;br&gt;rätt för målsäganden att bli underrättad när den som är omhänder-&lt;br&gt;tagen enligt LVU avviker eller vistas på fri fot. I samband med&lt;br&gt;överlämnandet tillstyrkte justitieutskottet i ett yttrande att det&lt;br&gt;beträffande ungdomar som vårdas på särskilda ungdomshem enligt&lt;br&gt;12 § LVU införs en motsvarande reglering som den som gäller enligt&lt;br&gt;lagen om rättspsykiatrisk vård och för intagna i kriminalvårdsanstalt.&lt;br&gt;I sitt betänkande uttalar socialutskottet bl.a. att det finns anledning att&lt;br&gt;överväga en ordning med underrättelse till målsäganden beträffande&lt;br&gt;gärningsmän som vistas på särskilda ungdomshem. Enligt utskottet&lt;br&gt;bör dock beredningen av förslagen i brottsofferpromemorian och för-&lt;br&gt;slagen från Ungdomsbrottskommittén avvaktas innan riksdagen över-&lt;br&gt;väger något initiativ med anledning av motionen. Riksdagen biföll&lt;br&gt;den 27 oktober 1993 utskottets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen år 1990 tillsatta Ungdomsbrottskommittén har&lt;br&gt;nyligen överlämnat sitt betänkande Reaktion mot ungdomsbrott (SOU&lt;br&gt;1993:35). I betänkandet föreslås bl.a. att påföljden överlämnande till&lt;br&gt;vård inom socialtjänsten enligt 31 kap. 1 § BrB skall utmönstras ur&lt;br&gt;reaktionssystemet och att en ny påföljd, s.k. särskild tillsyn, införs.&lt;br&gt;Särskild tillsyn är avsedd att vara en frihetsberövande påföljd på viss&lt;br&gt;tid - sex månader till två år - som skall verkställas i särskilda&lt;br&gt;ungdomshem (§ 12-hem). Ungdomsbrottskommitténs förslag bereds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för närvarande inom Justitiedepartementet. Frågan om underrättelse Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;till målsägande när det gäller frihetsberövade ungdomar liksom ung-&lt;br&gt;domar som är föremål för tvångsvård enligt LVU bör tas upp i sam-&lt;br&gt;band med beredningen av Ungdomsbrottskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är för dagen inte heller beredd att införa regler om att&lt;br&gt;målsäganden skall underrättas när personer som undergår vård enligt&lt;br&gt;LVM avviker eller vistas på fri fot.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Verkställighet av domar angående skadestånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En målsägande, som är fysisk person, skall&lt;br&gt;inte själv behöva ta initiativ till indrivning av det skadestånd han&lt;br&gt;eller hon tillerkänts av domstol. Domstolen skall automatiskt sända&lt;br&gt;domen till kronofogdemyndigheten varefter målsäganden skall till-&lt;br&gt;frågas om domen skall verkställas genom kronofogdemyndighetens&lt;br&gt;försorg. Förslaget föranleder, utöver förordningsändringar, en&lt;br&gt;ändring i 2 kap. 2 § utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens. Promemorians förslag omfattar dock även målsägande&lt;br&gt;som är juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Några remiss-&lt;br&gt;instanser anser att det borde vara tillräckligt att domstolen lämnar&lt;br&gt;upplysningar om hur utsökningsförfarandet går till. En remissinstans&lt;br&gt;anser att staten under vissa förutsättningar bör förskottera skade-&lt;br&gt;stånden. En annan menar att det inger principiella betänkligheter att&lt;br&gt;ge målsägande ytterligare särställning jämfört med andra svaga eller&lt;br&gt;utsatta grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den som genom ett domstolsav-&lt;br&gt;görande blivit tillerkänd skadestånd kan, om den dömde inte betalar&lt;br&gt;frivilligt, ansöka om verkställighet hos kronofogdemyndigheten.&lt;br&gt;Bestämmelser om förfarandet finns i utsökningsbalken. Ansökan om&lt;br&gt;verkställighet kan göras såväl muntligen som skriftligen (2 kap. 1 §).&lt;br&gt;Sökanden skall ange den åtgärd han yrkar samt ge in exekutionstiteln,&lt;br&gt;dvs. i detta fall domen. Det finns inget krav på att domen skall ha&lt;br&gt;vunnit laga kraft för att ansökan skall få göras (3 kap. 1 och 3 §§).&lt;br&gt;En dom som inte har vunnit laga kraft kan verkställas i vissa fall och&lt;br&gt;under villkor som anges i 3 kap. 5-9 §§. Bestämmelser om an-&lt;br&gt;sökningsförfarandet m.m. finns också i utsökningsförordningen&lt;br&gt;(1981:981).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I olika sammanhang har frågan väckts om att det allmänna i större Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;utsträckning borde underlätta för brottsoffer att få ut skadestånd som&lt;br&gt;de har tillerkänts genom domstols dom. Brottsförebyggande rådet har&lt;br&gt;t.ex. ansett att staten bör medverka till att brottsoffret får ekonomisk&lt;br&gt;kompensation om han eller hon inte kan förmå den dömde att betala&lt;br&gt;skadeståndet (BRÅ rapport 1988:1). Förslag om att skadestånd på&lt;br&gt;grund av brott skulle ges förmånsrätt har också framförts i olika&lt;br&gt;sammanhang. Frågor om verkställighet av skadestånd på grund av&lt;br&gt;brott har också uppmärksammats i riksdagen, bl.a. i lagutskottets&lt;br&gt;betänkande bet. 1991/92:LU8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det av flera skäl uteslutet att&lt;br&gt;överväga en ordning som innebär att staten generellt skulle för-&lt;br&gt;skottera utdömda skadestånd eller att ge skadestånd på grund av brott&lt;br&gt;någon förmånsrätt. Däremot bör myndigheterna i större utsträckning&lt;br&gt;än i dag kunna medverka och bistå målsäganden för att förbättra den-&lt;br&gt;nes möjligheter att få ut utdömda skadestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet vet målsäganden inte om att han eller hon själv måste&lt;br&gt;vidta åtgärder för att få ut skadeståndet. Även om många domstolar,&lt;br&gt;i samband med att domen i målet avkunnas, lämnar målsäganden in-&lt;br&gt;formation om hur han eller hon skall förfara för att få ut sitt&lt;br&gt;skadestånd svävar många i okunskap om att det är de själva som&lt;br&gt;måste ta initiativ till tvångsvis verkställighet av domen. Ett sätt att&lt;br&gt;försöka komma till rätta med problemet är naturligtvis att förbättra&lt;br&gt;informationen och att t.ex. till domen som skickas till målsäganden&lt;br&gt;bifoga en broschyr som beskriver hur han eller hon kan förfara om&lt;br&gt;den dömde inte betalar skadeståndet frivilligt. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör man emellertid inte stanna vid detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att målsäganden inte själv skall behöva ge&lt;br&gt;in domen till kronofogdemyndigheten. I stället skall domstolen direkt&lt;br&gt;till kronofogdemyndigheten i det län där den tilltalade har sitt hemvist&lt;br&gt;översända en kopia av domen sedan den vunnit laga kraft. Enligt för-&lt;br&gt;slaget skall kronofogdemyndigheten därefter ta kontakt med måls-&lt;br&gt;äganden och höra efter om denne vill ansöka om verkställighet. Om&lt;br&gt;målsäganden vill göra en sådan ansökan, skall kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten hjälpa målsäganden att göra ansökan, muntligen eller skrift-&lt;br&gt;ligen. Det kan påpekas att en målsägande som söker verkställighet av&lt;br&gt;en dom som gäller enskilt anspråk på grund av brott enligt 15 § för-&lt;br&gt;ordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna är&lt;br&gt;befriad från skyldighet att betala avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet är blandat. Några remissinstanser anser att det bör&lt;br&gt;vara tillräckligt om domstolen informerar målsäganden om hur utsök-&lt;br&gt;ningsförfarandet går till. En annan remissinstans påpekar att det inte&lt;br&gt;finns anledning ge målsägande ytterligare särställning jämfört med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra utsatta grupper i samhället. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det angeläget att ta till vara de&lt;br&gt;möjligheter som finns när det gäller att förbättra målsägandes möj-&lt;br&gt;ligheter att få ut skadestånd. Regeringen ansluter sig därför till&lt;br&gt;promemorians förslag och föreslår att det genomförs såvitt gäller&lt;br&gt;målsägande som är fysiska personer. Enligt regeringens mening finns&lt;br&gt;det inte några skäl för att låta juridiska personer omfattas av den nya&lt;br&gt;ordningen. Generellt sett bör dessa ha bättre möjligheter att själva ta&lt;br&gt;till vara sin rätt än enskilda människor som utsatts för brott. I en-&lt;br&gt;lighet med promemorians förslag bör domstolen översända domen&lt;br&gt;först sedan den vunnit laga kraft. Härigenom får den skadeståndsskyl-&lt;br&gt;dige möjlighet att frivilligt betala skadeståndet innan frågan om&lt;br&gt;verkställighet aktualiseras hos kronofogdemyndigheten. Förslaget&lt;br&gt;föranleder en ändring i 2 kap. 2 § UB och, som regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma till, ändringar i utsökningsförordningen och i förord-&lt;br&gt;ningen (1990:893) om underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en målsägande, som är fysisk person, inte&lt;br&gt;själv behöver ta initiativ till att frågan om verkställighet tas upp.&lt;br&gt;Kanske kan en sådan ordning också bidra till att de dömda blir mer&lt;br&gt;villiga att betala frivilligt, när de vet att saken sannolikt kommer att&lt;br&gt;bli ett ärende hos kronofogdemyndigheten vid utebliven betalning och&lt;br&gt;att detta medför en extra kostnad för den dömde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har uppmärksammat att det kan uppstå svårighe-&lt;br&gt;ter med målsägande som har s.k. skyddade adresser eftersom dessa&lt;br&gt;uppgifter, för vilka ofta råder sekretess, kräver särskilda säker-&lt;br&gt;hetsrutiner. Enligt regeringens mening kräver detta ingen särskild&lt;br&gt;författningsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnader för inrättandet av en brottsofferfond&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget om en brottsofferfond kommer uppbörd och&lt;br&gt;indrivning av fondavgifter att ske på samma sätt som uppbörd och&lt;br&gt;indrivning av böter. Kostnaderna kan därför i stor utsträckning&lt;br&gt;begränsas till rena initialkostnader för berörda myndigheter. Såsom&lt;br&gt;redovisats i det föregående kommer dock indrivningsåtgärder att&lt;br&gt;krävas beträffande en stor del av fondavgiftema. Initialkostnaderna,&lt;br&gt;liksom den merkostnad som uppkommer för indrivningen, bör finan-&lt;br&gt;sieras genom besparingar på annat håll inom Justitiedepartementets&lt;br&gt;ansvarsområde. Löpande kostnader för handläggning av fonden och&lt;br&gt;för medelsförvaltningen bör betalas av fondens medel. Viss del av&lt;br&gt;den aviserade sänkningen av fångarnas ersättningar bör bidra till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringen av fondens uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna författningsändringarna bör kunna träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1994. Av 2 kap. 10 § regeringsformen följer att bestämmel-&lt;br&gt;serna om avgift till brottsofferfonden inte får tillämpas i fråga om&lt;br&gt;brott som har begåtts före ikraftträdandet. Detta bör framgå av en&lt;br&gt;särskild övergångsbestämmelse till lagen om brottsofferfond. Det&lt;br&gt;innebär att, om det är fråga om flera brott av vilka en del begåtts&lt;br&gt;före och andra efter ikraftträdandet, avgift skall tas ut om det bland&lt;br&gt;de senare finns åtminstone något brott som har fängelse i straffskalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt behövs inga övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;13.1 Förslaget till lag om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras fondavgiftens storlek samt avgränsas den per-&lt;br&gt;sonkrets som skall åläggas att betala avgift till brottsofferfonden.&lt;br&gt;Eftersom det är fråga om rättsverkan av brott måste avgiftens storlek&lt;br&gt;regleras genom lag (se 8 kap. 7 § andra stycket regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondavgift skall tas ut för varje dom enligt vilken någon döms&lt;br&gt;för ett eller flera brott om fängelse ingår i straffskalan för något av&lt;br&gt;brotten. Detta gäller oavsett vilken påföljd som döms ut i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Skälen för det föreslagna systemet och förutsättningarna för&lt;br&gt;uttag av fondavgift har utvecklats närmare i avsnitt 4.2. Regleringen&lt;br&gt;innebär t.ex. att avgift tas ut även i de fall den dömde överlämnas till&lt;br&gt;särskild vård enligt bestämmelserna i 31 kap. BrB och när rätten en-&lt;br&gt;ligt 34 kap. 1 § första stycket 1 BrB förordnar att tidigare ådömd&lt;br&gt;påföljd skall avse annat brott. Bestämmelsen i 36 kap. 13 § BrB om&lt;br&gt;förverkande och annan särskild rättsverkan av brott när det gäller&lt;br&gt;psykiskt störda lagöverträdare blir tillämplig även på fondavgift.&lt;br&gt;Denna grupp kan alltså åläggas fondavgift endast om det enligt vad&lt;br&gt;som närmare sägs i lagrummet kan anses skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på domstolen att utan särskilt yrkande fatta beslut&lt;br&gt;om avgift till brottsofferfonden. Om en dom, som innefattar fondav-&lt;br&gt;gift, överklagas följer av allmänna regler att högre rätt inte skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålägga ytterligare en fondavgift, om t.ex. underrättens dom fastställs. Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;Har däremot underrätten t.ex. helt frikänt den tilltalade eller dömt&lt;br&gt;honom endast för något rent bötesbrott och överrätten dömer honom&lt;br&gt;för något fängelsebrott, skall givetvis överrätten ålägga honom&lt;br&gt;fondavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två tingsrättsdomar som båda innehåller beslut om fondavgift&lt;br&gt;handläggs gemensamt i hovrätten, skall hovrätten normalt döma ut&lt;br&gt;endast en avgift. Det följer av bestämmelsens konstruktion som&lt;br&gt;innebär att endast en avgift tas ut per dom, oavsett hur många brott&lt;br&gt;domen omfattar. Det är också en naturlig ordning mot bakgrund av&lt;br&gt;reglerna i 30 kap. 3 § BrB som föreskriver att rätten skall döma till&lt;br&gt;gemensam påföljd när någon döms för flera brott, om inte något&lt;br&gt;annat är föreskrivet. Sistnämnda bestämmelse är tillämplig också när&lt;br&gt;en hovrätt samtidigt överprövar två tingsrättsdomar (NJA 1975&lt;br&gt;s. 691); hovrätten kan t.ex. inte fastställa de två tingsrättsdomarna&lt;br&gt;utan skall undanröja straffbestämningarna och bestämma en ny ge-&lt;br&gt;mensam påföljd. Regleringen innebär i och för sig att den som har&lt;br&gt;dömts vid två tillfällen genom två separata tingsrättsdomar kan över-&lt;br&gt;klaga de båda domarna i ansvars- eller påföljdsdelen med det enda&lt;br&gt;syftet att bli av med en av fondavgiftema och vinna framgång. Om&lt;br&gt;domarna bara överklagas såvitt gäller fondavgifterna - och domarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 övriga delar vinner laga kraft - utgör den omständigheten att&lt;br&gt;domarna överklagas samtidigt inte ensam någon grund för att upp-&lt;br&gt;häva den ena fondavgiften. Om påföljden i tingsrätten har bestämts&lt;br&gt;till böter krävs det dessutom att hovrätten först meddelar&lt;br&gt;prövningstillstånd (jfr prop. 1992/93:216 s. 89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i detta stycke framgår att fondavgift skall tas&lt;br&gt;ut även i de fall fråga om ansvar för brott tas upp av åklagare genom&lt;br&gt;strafföreläggande. Åklagaren skall då självmant fatta beslut om avgift&lt;br&gt;till brottsofferfonden och ta in detta i strafföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att avgift inte skall tas ut om påföljdsefter-&lt;br&gt;gift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna paragraf skall bestämmelserna om bortfallande av böter&lt;br&gt;tillämpas på fondavgift, vilket bl.a. innebär att fordran på fondavgift&lt;br&gt;inte får drivas in sedan fem år förflutit från det domen eller&lt;br&gt;strafföreläggandet vann laga kraft. Däremot blir de bestämmelser i&lt;br&gt;35 kap. 7 § BrB som gäller preskriptionstid i fall av bötesförvandling&lt;br&gt;inte tillämpliga eftersom fondavgift inte kan förvandlas till fängelse.&lt;br&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att fondavgifterna avsätts till särskild&lt;br&gt;förvaltning i en brottsofferfond. Där anges också fondens ändamål i&lt;br&gt;stora drag samt överlämnas till regeringen att föreskriva närmare&lt;br&gt;riktlinjer för fondens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondens medel har genom första stycket undandragits regeringens&lt;br&gt;disposition varför det i andra stycket särskilt anges att fondens medel&lt;br&gt;efter beslut av regeringen får tas i anspråk för kostnaderna för för-&lt;br&gt;valtning av fonden. Såsom Lagrådet påpekar täcker begreppet&lt;br&gt;förvaltning såväl administration som förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;brottsofferfondens förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 11. Den har utformats efter&lt;br&gt;förslag av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring har gjorts i första stycket. Den innebär att domstolen inte&lt;br&gt;längre skall pröva om en målsägande, som vill anlita en stödperson,&lt;br&gt;med hänsyn till brottets art eller annars kan antas vara i behov av&lt;br&gt;personligt stöd under rättegången. Målsäganden får i fortsättningen&lt;br&gt;själv avgöra denna fråga. Domstolen skall, liksom tidigare, avgöra&lt;br&gt;om den önskade stödpersonen är lämplig eller inte. Skulle domstolen&lt;br&gt;anse att personen inte är lämplig behöver det inte medföra att han&lt;br&gt;eller hon inte alls får närvara under rättegång. Enligt huvudregeln i&lt;br&gt;5 kap. 1 § första stycket RB är huvudförhandlingen offentlig. Det är&lt;br&gt;först om domstolen förordnar om stängda dörrar som personen i frå-&lt;br&gt;ga kan vara tvungen att lämna rättsalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till motiveringen i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring, som har gjorts i paragrafens tredje stycke, innebär att&lt;br&gt;en stödperson enligt 20 kap. 15 § RB har rätt att närvara vid förhör&lt;br&gt;med målsäganden, om detta kan ske utan men för utredningen. Hän-&lt;br&gt;visningen till 20 kap. 15 § RB innebär att både stödpersonens&lt;br&gt;uppgifter och de krav som uppställs beträffande vederbörandes lämp-&lt;br&gt;lighet blir desamma under förundersökning och rättegång. En skill-&lt;br&gt;nad, som framgår direkt av lagtexten, är att målsäganden under för-&lt;br&gt;undersökning får åtföljas av en stödperson endast om det kan ske utan&lt;br&gt;men för utredningen. Frågan har behandlats i avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafens första stycke innebär att rätten inte som&lt;br&gt;hittills alltid skall inleda förhöret med att fråga vittnet om ålder, yrke&lt;br&gt;och hemvist. I stället gäller att dessa uppgifter skall efterfrågas endast&lt;br&gt;i den utsträckning det behövs. Vid förhör med målsäganden skall en-&lt;br&gt;ligt 37 kap. 3 § RB bestämmelsen i 36 kap. 10 § tillämpas. Änd-&lt;br&gt;ringen gäller därför också vid förhör med målsäganden. I första&lt;br&gt;stycket har också vissa språkliga ändringar gjorts. Ändringen har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap. 9 och 16 §§, 57 kap. 8 och 10 §§ samt 55 kap. 8 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts i 45 kap. 9 och 16 §§ som innebär att uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens ålder, yrke och bostadsadress inte skall&lt;br&gt;framgå av det exemplar av stämningsansökan och därvid fogade&lt;br&gt;handlingar som delges den tilltalade. Undantag gäller om någon sådan&lt;br&gt;uppgift har betydelse för själva åtalet. Samma gäller i fråga om vade-&lt;br&gt;inlaga, revisionsinlaga och genmälen, vilket framgår av de ändringar&lt;br&gt;som gjorts i 57 kap. 8 och 10 §§ samt 55 kap. 8 och 10 §§.&lt;br&gt;Ändringarna tar uteslutande sikte på mål om allmänt åtal och omfattar&lt;br&gt;således inte de - fåtaliga - fall då en målsägande väcker enskilt åtal.&lt;br&gt;Skälen för ändringarna har redovisats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att fondavgift skall föreläggas den misstänkte till&lt;br&gt;godkännande på samma sätt som förverkande eller annan sådan sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan. Skälen för ändringen har redovisats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ett strafföreläggande som endast avser böter&lt;br&gt;och fondavgift under vissa förutsättningar skall anses godkänt genom&lt;br&gt;betalning, trots att skriftligt godkännande inte har skett. Skälen för&lt;br&gt;förslaget har utvecklats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.3 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exekutionstiteln är en dom som har översänts från en domstol till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten på grund av föreskrift i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning, behöver sökanden inte ge in den till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten. Detta följer av ett nytt femte stycke i bestämmelsen. Ändringen&lt;br&gt;tar sikte på domar som det är meningen att domstolarna i fortsätt-&lt;br&gt;ningen självmant skall skicka till kronofogdemyndigheten, nämligen&lt;br&gt;brottmålsdomar som innehåller en förpliktelse för en tilltalad att utge&lt;br&gt;skadestånd till en målsägande, som är fysisk person. Bestämmelsen&lt;br&gt;förutsätter en ändring i förordningen (1990:893) om underrättelse om&lt;br&gt;dom i vissa brottmål, m.m. om att domstolen skall skicka sådana&lt;br&gt;domar till kronofogdemyndigheten och även en ändring i utsöknings-&lt;br&gt;förordningen. Skälen för förslaget har redovisats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någons liv, hälsa, frihet eller frid, skall målsäganden, enligt första Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;stycket, tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om i vilken&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt den intagne befinner sig, om den intagnes för-&lt;br&gt;flyttning till öppen anstalt, om permissioner och vistelser utanför&lt;br&gt;anstalten enligt 32 -34 §§ i samma lag, om frigivning, om rymning&lt;br&gt;och om uteblivande efter permission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som anger när underrättelsen till målsäganden skall&lt;br&gt;lämnas, har formulerats i enlighet med Lagrådets förslag. Under-&lt;br&gt;rättelsen till målsäganden skall - som grundregel - göras så tidigt som&lt;br&gt;möjligt och - i de fall det kan ske - innan den intagne lämnar&lt;br&gt;anstalten. Men när det gäller frigivning kan, såsom Lagrådet påpekat,&lt;br&gt;ett sådant beslut meddelas så tidigt att det av informationsskäl är&lt;br&gt;bättre att vänta något med underrättelsen till målsäganden. Det&lt;br&gt;föreskrivs därför att underrättelsen skall lämnas lämplig tid före&lt;br&gt;frigivningen. Det bör ankomma på Kriminalvårdsstyrelsen att lämna&lt;br&gt;närmare anvisningar om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseskyldigheten åvilar styresmannen eller dennes&lt;br&gt;ställföreträdare vid den anstalt där den dömde är intagen. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvarar i princip Kriminalvårdsstyrelsens allmänna råd&lt;br&gt;(ARK 1988:5). Ändringen har kommenterats i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:891) om in-&lt;br&gt;drivning av statliga fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att införsel får äga rum för brottsofferfondsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för ändringen har redovisats i avsnitt 4.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i brottsskadelagen&lt;br&gt;(1978:413)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämnden har ersatts med Brottsoffermyndigheten. När det&lt;br&gt;gäller reglerna om överklagande har terminologin moderniserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att det hos Brottsoffermyndigheten finns en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnd som avgör vissa ärenden om brottsskadeersättning och att Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;nämnden utses av regeringen. Ändringarna har kommenterats i av-&lt;br&gt;snitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 30 § har Brottsskadenämnden ersatts med Brottsoffer-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på en särskild proposition&lt;br&gt;rörande bl.a. förslag till organisation m.m. av en myndighet med ett&lt;br&gt;övergripande ansvar för brottsofferfrågor, för budgetåret 1994/95&lt;br&gt;under angivna anslagsrubriker beräkna följande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 3. Brottsskadenämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7 049 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 4. Brottsskadenämnden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för skador på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;35 000 000 kr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra huvudtiteln&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;G. ÖVRIGA MYNDIGHETER&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;G 3. Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 122 367&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 049 000&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 944 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; G 3. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ansökningar om brottsskadeersättningar har fortsatt att öka&lt;br&gt;kraftigt. Under budgetåret 1992/93 ökade antalet personskadeärenden&lt;br&gt;med 54 procent och sakskadeärendena med 8 procent jämfört med&lt;br&gt;budgetåret innan. Mot bakgrund av att antalet brottsskadeärenden&lt;br&gt;kraftigt har ökat beräknar regeringen ett ramanslag för&lt;br&gt;förvaltningskostnader under nästa budgetår till 7 944 000 kr. Det&lt;br&gt;ytterligare medelsbehov som uppstår till följd av Brottsoffer-&lt;br&gt;myndighetens uppgifter enligt regeringens förslag finansieras genom&lt;br&gt;medel ur brottsofferfonden samt engångsvisa finansieringar inom&lt;br&gt;Justitiedepartementets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;G 4. Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund&lt;br&gt;av brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992/93 Utgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94 Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994/95 Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 632 533&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 000 000&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; G 4. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under budgetåret 1992/93 utbetalades brottsskadeersättningar för&lt;br&gt;drygt 45 600 000 kr. Mot bakgrund av att antalet ansökningar har&lt;br&gt;ökat och fortsätter att öka beräknas anslaget till 50 000 000 kr för&lt;br&gt;nästa budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag till Brottsofferjouremas riksförbund har sedan år 1989&lt;br&gt;utgått från detta anslag. För innevarande budgetår har förbundet&lt;br&gt;erhållit ett bidrag om 1 miljon kronor. Enligt regeringens förslag om&lt;br&gt;inrättande av en brottsofferfond skall sådana organisationer som&lt;br&gt;stödjer brottsoffer som t.ex. Brottsofferjouremas riksförbund vända&lt;br&gt;sig till brottsofferfonden med begäran om bidrag. För att underlätta&lt;br&gt;övergången till den nya ordningen och för att förbundet skall kunna&lt;br&gt;planera sin verksamhet för nästa budgetår har 1 miljon kronor&lt;br&gt;beräknats till Brottsofferjouremas riksförbund även för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 under detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Brottsoffren i Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;blickpunkten - åtgärder för att stärka brottsoffrens &lt;sup&gt;Bllaga 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ställning (Ds 1993:29)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten for arbetet med denna promemoria har varit att mot&lt;br&gt;bakgrund av redan genomförda åtgärder på brottsofferområdet kart-&lt;br&gt;lägga behovet av ytterligare insatser och föreslå de åtgärder som&lt;br&gt;krävs för att stärka brottsoffrens ställning. Frågorna spänner över ett&lt;br&gt;brett område och omfattar åtgärder av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 1 redovisas översiktligt bl.a. vilka åtgärder som på senare&lt;br&gt;tid har vidtagits för att stärka ställningen för dem som har utsatts -&lt;br&gt;eller som riskerar att utsättas - för brott. En kort redogörelse för det&lt;br&gt;arbete som pågår på brottsofferområdet i våra nordiska grannländer&lt;br&gt;lämnas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2 tas frågor om myndigheternas ansvar för brottsoffren&lt;br&gt;upp. Det föreslås en ändring som innebär att polisens informations-&lt;br&gt;skyldighet stärks. När det gäller frågan om att förtydliga socialtjän-&lt;br&gt;stens ansvar för brottsoffren föreslås för närvarande inte någon&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika ideella organisationer som är verksamma på brottsoffer-&lt;br&gt;området presenteras i avsnitt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten 4 och 5 behandlas frågor om samverkan och samarbete&lt;br&gt;mellan myndigheter och andra samt frågor som rör möjligheten till&lt;br&gt;psykologiskt stöd och terapibehandling för dem som har drabbats av&lt;br&gt;brott. Det föreslås att någon lämplig myndighet får i uppdrag att&lt;br&gt;driva ett projekt för att hitta lokala lösningar för samverkan och&lt;br&gt;samarbete mellan myndigheter och andra. Uppdraget föreslås också&lt;br&gt;omfatta lokala lösningar för att tillgodose brottsoffers behov av&lt;br&gt;psykologiskt stöd och terapibehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som rör brottsoffer tas upp i avsnitt 6. Stora satsningar&lt;br&gt;har under senare år gjorts på utbildningssidan och några ytterligare&lt;br&gt;åtgärder bedöms för närvarande inte vara nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna att stärka brottsoffrens ställning under förundersök-&lt;br&gt;ning och rättegång behandlas främst i avsnitten 7-13. Det föreslås&lt;br&gt;bl.a. att målsägandens möjligheter att ta med sig en stödperson under&lt;br&gt;förundersökning och rättegång ökas, avsnitt 8.1, och att informa-&lt;br&gt;tionen till målsäganden om det egna ärendet generellt förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag om utvidgad rätt till målsägandebiträde och förbättrat rätts-&lt;br&gt;ligt bistånd till brottsoffer utomlands bereds för närvarande inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet (avsnitt 8.2 och 8.3). En proposition beräknas&lt;br&gt;kunna föreläggas riksdagen före sommaren 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.1 föreslås regler om att målsäganden under förundersök-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen skall informeras om möjligheterna att få statlig brottsskade-&lt;br&gt;ersättning, om besöksförbud och om stödperson under rättegång och&lt;br&gt;förundersökning, om möjligheterna att få allmän rättshjälp och råd-&lt;br&gt;givning samt om vilka myndigheter, organisationer och andra som&lt;br&gt;kan lämna stöd och hjälp. Även målsägandens möjligheter att bli&lt;br&gt;underrättad om beslut som fattas under handläggningen av det egna&lt;br&gt;ärendet skall förbättras. Det föreslås, avsnitt 9.2, en ny regel som&lt;br&gt;innebär att målsäganden skall tillfrågas om vilka beslut - bl.a. beslut&lt;br&gt;om att lägga ned en förundersökning - han eller hon vill bli under-&lt;br&gt;rättad om. Detsamma gäller underrättelse om tidpunkt för huvudför-&lt;br&gt;handling och om dom i målet. Uppgifterna skall antecknas i förunder-&lt;br&gt;sökningsprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.3 föreslås en uttrycklig bestämmelse om att målsäganden&lt;br&gt;sedan åtal har beslutats - på samma sätt som gäller för den misstänkte&lt;br&gt;- har rätt att på begäran få en kopia av förundersökningsprotokollet.&lt;br&gt;Det föreslås också en uttrycklig bestämmelse om skyldighet för dom-&lt;br&gt;stol att underrätta en målsägande, som har begärt det, om utgången&lt;br&gt;i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förtydligande av de särskilda bestämmelserna om förhör med&lt;br&gt;barn i förundersökningskungörelsen föreslås i avsnitt 10. Bestäm-&lt;br&gt;melserna skall gälla vid förhör med alla barn som är under 18 år,&lt;br&gt;oavsett om barnet är misstänkt för brott, målsägande eller vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att i viss mån öka skyddet för målsäganden och vittnen föreslås&lt;br&gt;i avsnitt 11.2 att uppgifter om målsägandes eller vittnens ålder, yrke&lt;br&gt;och bostadsadress inte skall framgå av det exemplar av stämnings-&lt;br&gt;ansökan i mål om allmänt åtal som delges den tilltalade. Samma ord-&lt;br&gt;ning föreslås när det gäller vissa andra inlagor i rättegången och&lt;br&gt;domen i målet. I avsnittet föreslås också att rätten innan ett vittnesmål&lt;br&gt;avläggs eller ett målsägandeförhör hålls skall efterfråga vittnets eller&lt;br&gt;målsägandens ålder, yrke och hemvist endast om det behövs. Inga&lt;br&gt;ändringar föreslås när det gäller polismyndigheters möjlighet att&lt;br&gt;lämna ut brottsanmälningar till brottsofferföreningar (avsnitt 11.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om bl.a. målsägandens skyldighet att närvara vid rättegångar&lt;br&gt;och frågor som rör förtursregler i brottmål behandlas i avsnitten 12&lt;br&gt;och 13. Inga förslag till ändringar läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 14 tas frågor om underrättelser till målsägande om frihets-&lt;br&gt;berövade personer upp. Det föreslås nya bestämmelser i lagen om be-&lt;br&gt;handlingen av anhållna och häktade m. fl. och i lagen om kriminal-&lt;br&gt;vård i anstalt. Om en anhållen eller häktad avviker och det beträf-&lt;br&gt;fande brott som har föranlett frihetsberövandet finns en målsägande,&lt;br&gt;skall denne underrättas, om det är påkallat. När det gäller intagna i&lt;br&gt;anstalt föreslås att målsäganden i de fall brottet riktat sig mot någons&lt;br&gt;liv, hälsa, frihet eller frid skall tillfrågas om han eller hon vill bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underrättad om den intagnes vistelser utanför anstalt. Den föreslagna&lt;br&gt;ordningen beträffande intagna i anstalt motsvarar i princip de all-&lt;br&gt;männa råd som Kriminalvårdsstyrelsen har utfärdat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsnitten 15 och 16 innehåller en beskrivning av reglerna för be-&lt;br&gt;söksförbud samt en redogörelse för andra åtgärder som har genom-&lt;br&gt;förts för att ge utsatta kvinnor ett särskilt skydd. Det gäller t.ex. för-&lt;br&gt;söksverksamhet med livvakt och möjligheten till s.k. identitetsbyte.&lt;br&gt;En utvärdering av lagen om fingerade personuppgifter bör göras. I&lt;br&gt;övrigt är åtgärderna är av färskt datum eller redan föremål för ut-&lt;br&gt;värdering och några ändringsförslag läggs därför inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör bl.a. ersättning enligt skadeståndslagen och brotts-&lt;br&gt;skadelagen, skadestånd till anhöriga och målsägandens talan om&lt;br&gt;enskilt anspråk tas upp i avsnitten 17-19. Reformarbete pågår för&lt;br&gt;närvarande på dessa områden. Som exempel kan nämnas kommittén&lt;br&gt;om ideell skada och Åklagarutredningen -90, som har lagt fram&lt;br&gt;förslag som för närvarande bereds inom Justitiedepartementet.&lt;br&gt;Resultatet av detta arbetet bör avvaktas. I vissa andra hänseenden&lt;br&gt;bedöms den nuvarande ordningen vara tillfredsställande. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås därför inga ändringar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 20 föreslås regler som underlättar för målsäganden att få&lt;br&gt;ut sitt tillerkända skadestånd i brottmål. I korthet innebär förslaget att&lt;br&gt;domstolen till kronofogdemyndigheten i det län där den dömde har&lt;br&gt;sitt hemvist översänder en kopia av domen sedan den vunnit laga&lt;br&gt;kraft i skadeståndsdelen. Kronofogdemyndigheten tar därefter kontakt&lt;br&gt;med målsäganden för besked om målsäganden vill ansöka om verk-&lt;br&gt;ställighet. I sådant fall skall kronofogdemyndigheten hjälpa till med&lt;br&gt;upprättandet av sådan ansökan. I samband med att domen i målet&lt;br&gt;sänds till parterna bör information om förfarandet bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om skadelindrande arbete behandlas i avsnitt 21. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det arbete med alternativa påföljder som ingår i Ungdoms-&lt;br&gt;brotts- och Straffsystemkommittéernas uppdrag läggs inga förslag&lt;br&gt;fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 22 förslås att en brottsofferfond skall inrättas för att stärka&lt;br&gt;brottsoffrens ställning. Bidrag ur fonden skall utgå för att främja&lt;br&gt;brottsofferarbete av olika slag - bl.a. sådant arbete som utförs inom&lt;br&gt;ideella organisationer - samt för finansiering av brottsskadeersätt-&lt;br&gt;ningar. Fonden skall finansieras med avgifter som skall betalas av&lt;br&gt;dem som döms för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrättandet av en brottsofferfond reser ett antal frågor som kräver&lt;br&gt;ytterligare överväganden. Det gäller bl.a. frågan om avgift endast&lt;br&gt;skall utgå för dem som döms för vissa påföljder och om avgift skall&lt;br&gt;utgå för alla slags brott eller endast för vissa. Också frågan om t.ex.&lt;br&gt;fondens organisation och förvaltning samt frågan om ordningen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbörd och verkställighet av avgifterna behöver utredas närmare. Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor bör övervägas särskilt. Arbetet bör bedrivas skyndsamt Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med siktet inställt på att reformen skall kunna träda i kraft under&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag bör kunna träda i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 143&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Brottsofferfond Prop. 1993/94.143&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Justitiedepartementet upprättad promemoria BROTTSOFF-&lt;br&gt;REN I BLICKPUNKTEN - åtgärder för att stärka brottsoffrens ställ-&lt;br&gt;ning (Ds 1993:29; brottsofferpromemorian) föreslås bl.a. att en&lt;br&gt;brottsofferfond skall inrättas. I denna promemoria övervägs närmare&lt;br&gt;vilka uppgifter en brottsofferfond bör ha samt hur en sådan fond skall&lt;br&gt;finansieras, organiseras och förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2 diskuteras brottsofferfondens uppgifter. Där föreslås att&lt;br&gt;medel ur fonden i enlighet med vad som sägs i brottsofferprome-&lt;br&gt;morian skall få tas i anspråk för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* bidrag till olika ideella organisationer som verkar på brotts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;offerområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* bidrag till privat eller offentlig verksamhet som gäller brottsoffer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* forskning, utbildning och information om brottsofferfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian pekas på att fondens medel i en framtid även bör&lt;br&gt;kunna tas i anspråk för olika reformer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 behandlas finansieringen av brottsofferfonden. Där före-&lt;br&gt;slås följande. Den som genom dom eller strafföreläggande lagfors för&lt;br&gt;ett eller flera brott skall erlägga en avgift till brottsofferfonden, om&lt;br&gt;fängelse ingår i straffskalan för något av brotten. Avgift skall tas ut&lt;br&gt;med 300 kr per dom eller strafföreläggande. Avgift skall inte tas ut&lt;br&gt;om påföljdseftergift meddelas. I övrigt skall avgift tas ut oavsett&lt;br&gt;påföljd. Beslut om avgift skall meddelas av domstolen i domen i&lt;br&gt;brottmålet eller av åklagaren i strafföreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om uppbörd och indrivning av avgifterna till brottsoffer-&lt;br&gt;fonden behandlas i avsnitt 4. Där konstateras att fondavgiften är att&lt;br&gt;hänföra till begreppet särskild rättsverkan av brott, vilket innebär att&lt;br&gt;bestämmelserna i bötesverkställighetslagen (1979:189) blir tillämpliga&lt;br&gt;vid uppbörd och indrivning av fondavgiften. Indrivning av fondavgift&lt;br&gt;skall kunna ske genom införsel. Uppbörd av fondavgift skall alltid få&lt;br&gt;ske oavsett om betalningsskyldigheten har ålagts tillsammans med&lt;br&gt;böter eller annan påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5 behandlas frågan om organisation och förvaltning av&lt;br&gt;brottsofferfonden. Där konstateras att fondens verksamhet i enlighet&lt;br&gt;med vad som sägs i brottsofferpromemorian bör knytas till någon&lt;br&gt;befintlig organisation för att de organisatoriska och administrativa&lt;br&gt;kostnaderna skall kunna hållas nere. Den granskning av olika alter-&lt;br&gt;nativ som görs i avsnittet mynnar ut i ett förslag att Brottsskade-&lt;br&gt;nämnden skall besluta i frågor om bidrag från fonden och att&lt;br&gt;Kammarkollegiet skall ha ansvaret för den ekonomiska förvaltningen&lt;br&gt;av brottsofferfondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i brottsofferpromemorian&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 20 kap. 15 §, 23 kap. 10 och 21 §§, 36 kap.&lt;br&gt;10 §, 45 kap. 9 och 16 §§, 51 kap. 8 och 10 §§ samt 55 kap. 8 och&lt;br&gt;10 §§ rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med an-&lt;br&gt;ledning av åklagarens talan och&lt;br&gt;som med hänsyn till brottets art&lt;br&gt;eller annars kan antas vara i be-&lt;br&gt;hov av personligt stöd under rät-&lt;br&gt;tegången, får åtföljas av lämplig&lt;br&gt;person som sådant stöd (stödper-&lt;br&gt;son). Sådan stödperson som rät-&lt;br&gt;ten har kännedom om skall om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med an-&lt;br&gt;ledning av åklagarens talan, får&lt;br&gt;åtföljas av lämplig person som&lt;br&gt;personligt stöd (stödperson)nnder&lt;br&gt;rättegången. Sådan stödperson&lt;br&gt;som rätten har kännedom om&lt;br&gt;skall om möjligt underrättas om&lt;br&gt;rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt underrättas om rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan målsägandebiträde förordnas enligt lagen (1988:609)&lt;br&gt;om målsägandebiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde skall kallas till huvudförhandling eller annat&lt;br&gt;sammanträde i rätten där målsäganden eller målsägandens ställföre-&lt;br&gt;trädare skall höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör skall såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat&lt;br&gt;trovärdigt vittne närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren skall bestämma om någon annan än ett vittne&lt;br&gt;får närvara vid förhör. Vid förhör, som enligt 18 § andra stycket&lt;br&gt;hålls på den misstänktes begäran, har han och hans försvarare rätt att&lt;br&gt;närvara. Även vid annat förhör får försvarare närvara, om det kan&lt;br&gt;ske utan men för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde har rätt att Målsägandebiträde har rätt att&lt;br&gt;närvara vid förhör med måls- närvara vid förhör med måls-&lt;br&gt;äganden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;äganden. Detsamma gäller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödperson enligt 20 kap. 15 §,&lt;br&gt;om det kan ske utan men för ut-&lt;br&gt;redningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den som hörs under 15 år, bör den som har vårdnaden om ho-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nom vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren får förordna att vad som förekommit vid för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hör inte får uppenbaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förundersökningen skall protokoll föras över vad därvid före-&lt;br&gt;kommit av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utsaga av misstänkt eller annan upptecknats, skall, innan för-&lt;br&gt;höret avslutats, utsagan uppläsas eller tillfälle på annat sätt lämnas att&lt;br&gt;granska uppteckningen samt den hörde tillfrågas, om han har något&lt;br&gt;att erinra mot innehållet. Erinran, som ej föranleder ändring, skall&lt;br&gt;antecknas. Därefter må uppteckningen ej ändras. Har utsagan först&lt;br&gt;efter granskningen antecknats i protokollet, skall uppteckningen bi-&lt;br&gt;läggas handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mindre mål må i stället för protokoll föras kortfattade anteck-&lt;br&gt;ningar över det väsentliga, som förekommit vid förundersökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart åtal beslutats, har den&lt;br&gt;misstänkte eller hans försvarare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart åtal beslutats, har den&lt;br&gt;misstänkte, hans försvarare och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt att på begäran få en avskrift&lt;br&gt;av protokoll eller anteckningar&lt;br&gt;från förundersökningen. Har&lt;br&gt;offentlig försvarare förordnats&lt;br&gt;för den misstänkte, skall en&lt;br&gt;avskrift utan särskild begäran&lt;br&gt;lämnas eller sändas till&lt;br&gt;försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målsäganden rätt att på begäran&lt;br&gt;få en kopia av protokoll eller&lt;br&gt;anteckningar från förundersök-&lt;br&gt;ningen. Har offentlig försvarare&lt;br&gt;förordnats för den misstänkte,&lt;br&gt;skall en kopia utan särskild be-&lt;br&gt;gäran lämnas eller sändas till&lt;br&gt;försvararen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vittnesmål avlägges, Innan vittnesmål avläggs, skall&lt;br&gt;skall rätten höra vittnet om hans rätten höra vittnet om hans full-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:1294.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullständiga namn, ålder, yrke&lt;br&gt;och hemvist, så ock söka utröna,&lt;br&gt;om vittnet till part eller till saken&lt;br&gt;står i något förhållande, som kan&lt;br&gt;vara av vikt för bedömandet av&lt;br&gt;tilltron till vittnets berättelse,&lt;br&gt;eller om eljest omständighet av&lt;br&gt;betydelse i detta hänseende&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ständiga namn och, i den mån&lt;br&gt;det behövs, ålder, yrke och&lt;br&gt;hemvist. Rätten skall också&lt;br&gt;undersöka om vittnet till part&lt;br&gt;eller till saken står i något&lt;br&gt;förhållande, som kan vara av&lt;br&gt;vikt för bedömandet av tilltron&lt;br&gt;till vittnets berättelse, eller om&lt;br&gt;det annars finns omständigheter&lt;br&gt;av betydelse i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står vittne till part i sådant förhållande, som avses i 3 §, skall&lt;br&gt;vittnet erinras om att han icke är skyldig att avlägga vittnesmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas ej ansökan, skall rätten utfärda stämning å den tilltalade att&lt;br&gt;svara å åtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall jämte stäm-&lt;br&gt;ningsansökan och därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delgivas den&lt;br&gt;tilltalade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall jämte stäm-&lt;br&gt;ningsansökan och därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges den tilltalade.&lt;br&gt;Uppgift om målsägandes eller&lt;br&gt;vittnens ålder, yrke eller bo-&lt;br&gt;stadsadress skall inte delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning, som utfärdas av åklagare, skall innehålla vad i 4 §&lt;br&gt;stadgas om stämningsansökan och vara undertecknad av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stämningen skall åklagaren tillika förelägga den tilltalade att inom&lt;br&gt;viss, av åklagaren bestämd tid muntligen eller skriftligen hos rätten&lt;br&gt;uppgiva de bevis han vill åberopa vid huvudförhandlingen och vad&lt;br&gt;han vill styrka med varje särskilt bevis. Detta gäller dock ej, om&lt;br&gt;åklagaren på grund av den tilltalades erkännande eller annan&lt;br&gt;omständighet finner uppenbart, att bevis ej kommer att av den&lt;br&gt;tilltalade uppgivas. Om det är lämpligt, må åklagaren i stämningen&lt;br&gt;kalla den tilltalade till huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då mål av åklagare utsättes till huvudförhandling, åligge honom att&lt;br&gt;iakttaga de föreskrifter om tiden för huvudförhandling, som medde-&lt;br&gt;lats av rätten; åklagaren äge ombesörja kallelser och förelägganden,&lt;br&gt;som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“Senaste lydelse 1976:1137.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas den&lt;br&gt;tilltalade. Sedan stämningen&lt;br&gt;delgivits, skall den med bevis&lt;br&gt;därom omedelbart tillställas rät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges den till-&lt;br&gt;talade. Uppgift om målsägandes&lt;br&gt;eller vittnens ålder, yrke och bo-&lt;br&gt;stadsadress skall inte delges.&lt;br&gt;Sedan stämningen delgivits, skall&lt;br&gt;den med bevis därom omedelbart&lt;br&gt;tillställas rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall va-&lt;br&gt;deinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;vadeinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle. Uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress&lt;br&gt;skall inte delges i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, får hovrätten dock&lt;br&gt;genast meddela dom i målet utan att någon åtgärd enligt första stycket&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-&lt;br&gt;28 kap., eller förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hov-&lt;br&gt;rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess något annat be-&lt;br&gt;stäms. Om tingsrätten har beviljat åtgärd som nu sagts, får hovrätten&lt;br&gt;omedelbart förordna att vidare åtgärd för verkställighet av beslutet&lt;br&gt;inte får äga rum. I frågor om häktning, reseförbud eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten göra ändring i&lt;br&gt;tingsrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är närvarande vid rät-&lt;br&gt;ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas vade-&lt;br&gt;käranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;gade handlingar delges vadekä-&lt;br&gt;randen. Uppgift om målsägandes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:374.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress skall inte delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge hovrätten förordna därom. Hovrätten äge tillika meddela närmare&lt;br&gt;bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även föreskriva, i vilket&lt;br&gt;avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas att inkomma med&lt;br&gt;mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en&lt;br&gt;ändamålsenlig handläggning av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall re-&lt;br&gt;visionsinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delgivas revisionssva-&lt;br&gt;randen och föreläggande medde-&lt;br&gt;las honom att inkomma med&lt;br&gt;skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;revisionsinlagan med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges revi-&lt;br&gt;sionssvaranden och föreläggande&lt;br&gt;meddelas honom att inkomma&lt;br&gt;med skriftligt genmäle. Uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress&lt;br&gt;skall inte delges i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit yrkande om kvarstad eller annan&lt;br&gt;åtgärd enligt 15 kap. eller förordnat om hävande av sådan åtgärd eller&lt;br&gt;i brottmål avslagit yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller&lt;br&gt;förordnat om hävande av åtgärd, som där sägs, äge Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.&lt;br&gt;Har hovrätten beviljat åtgärd, som nu sagts, eller förordnat, att dom&lt;br&gt;må verkställas utan hinder av att den icke äger laga kraft, eller fast-&lt;br&gt;ställt underrätts beslut därom, äge Högsta domstolen ock omedelbart&lt;br&gt;förordna, att vidare åtgärd för verkställighet ej må äga rum. Är fråga&lt;br&gt;om häktning eller reseförbud, må Högsta domstolen utan motpartens&lt;br&gt;hörande göra ändring i hovrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:828.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid fo- Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;gade handlingar delgivas revi- gade handlingar delges revisions-&lt;br&gt;sionskäranden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;käranden. Uppgift om målsägan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress skall inte delges i&lt;br&gt;mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge Högsta domstolen förordna därom. Högsta domstolen äge tillika&lt;br&gt;meddela närmare bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även&lt;br&gt;föreskriva, i vilket avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas&lt;br&gt;att inkomma med mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro&lt;br&gt;därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verkstäl-&lt;br&gt;lighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan&lt;br&gt;handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning&lt;br&gt;eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen&lt;br&gt;inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses&lt;br&gt;i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver&lt;br&gt;exekutionstiteln inte inges, om den är ett utslag i mål om&lt;br&gt;betalningsföreläggande, som har meddelats tidigast tre år innan&lt;br&gt;verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exekutionstiteln är en dom&lt;br&gt;som har översänts från en dom-&lt;br&gt;stol till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;på grund av föreskrift i lag eller&lt;br&gt;annan författning, behöver&lt;br&gt;sökanden inte ge in den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1991:848. (Jfr 1991:878.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt Bilaga 3&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff&lt;br&gt;för ett brott som har riktat sig&lt;br&gt;mot någons liv, hälsa, frihet&lt;br&gt;eller frid, skall målsäganden&lt;br&gt;tillfrågas om han eller hon vill&lt;br&gt;bli underrättad om på vilken&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt den intagne&lt;br&gt;befinner sig, den intagnes&lt;br&gt;förflyttning till öppen anstalt,&lt;br&gt;permissioner och vistelser&lt;br&gt;utanför anstalten enligt 32 - 34&lt;br&gt;§§, tidpunkt för frigivning samt&lt;br&gt;om rymning och uteblivande efter&lt;br&gt;permission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse skall ske så tidigt&lt;br&gt;som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häk- Bilaga 3&lt;br&gt;tade och anhållna m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:371) om behandlingen av&lt;br&gt;häktade och anhållna m.fl. skall införas en ny paragraf, 15 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en häktad avviker och det&lt;br&gt;beträffande brott som föranlett&lt;br&gt;frihetsberövandet finns en måls-&lt;br&gt;ägande, skall denne underrättas,&lt;br&gt;om det är påkallat.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i förundersökningskungörelsen Bilaga 3&lt;br&gt;(1947:948)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förundersökningskungörelsen&lt;br&gt;(1947:948)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13 a - 14, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 13 b §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall om möjligt&lt;br&gt;underrättas om att åklagaren&lt;br&gt;under vissa förutsättningar kan&lt;br&gt;föra talan om enskilt anspråk i&lt;br&gt;anledning av brott. I samband&lt;br&gt;därmed bör också på lämpligt&lt;br&gt;sätt upplysning lämnas om de&lt;br&gt;regler som gäller för hand-&lt;br&gt;läggningen av sådana anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet sådant att det kan&lt;br&gt;komma i fråga att förordna måls-&lt;br&gt;ägandebiträde enligt lagen&lt;br&gt;(1988:609) om målsägandebiträ-&lt;br&gt;de, skall målsäganden så snart&lt;br&gt;som möjligt underrättas om de&lt;br&gt;regler som gäller för förord-&lt;br&gt;nande av sådant biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Kungörelsen omtryckt 1969:589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:611.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall om möjligt&lt;br&gt;underrättas om att åklagaren un-&lt;br&gt;der vissa förutsättningar kan föra&lt;br&gt;talan om enskilt anspråk i anled-&lt;br&gt;ning av brott och om möjlig-&lt;br&gt;heterna att få ersättning enligt&lt;br&gt;brottsskadelagen (1978:413). I&lt;br&gt;samband därmed bör också på&lt;br&gt;lämpligt sätt upplysning lämnas&lt;br&gt;om de regler som gäller för&lt;br&gt;handläggningen av sådana&lt;br&gt;anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet sådant att det kan&lt;br&gt;komma i fråga att förordna måls-&lt;br&gt;ägandebiträde enligt lagen&lt;br&gt;(1988:609) om målsägandebiträ-&lt;br&gt;de eller att meddela besöks-&lt;br&gt;förbud enligt lagen (1988:688)&lt;br&gt;om besöksförbud, skall måls-&lt;br&gt;äganden så snart som möjligt&lt;br&gt;underrättas om de regler som&lt;br&gt;gäller för förordnande av måls-&lt;br&gt;ägandebiträde eller meddelande&lt;br&gt;av besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall i lämplig&lt;br&gt;utsträckning ges information om&lt;br&gt;reglerna om stödperson i 20 kap.&lt;br&gt;15 § och 23 kap. 10 § rätte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsbalken, om möjligheterna&lt;br&gt;att få allmän rättshjälp och&lt;br&gt;rådgivning enligt rättshjälps-&lt;br&gt;lagen (1972:429) samt om vilka&lt;br&gt;myndigheter, organisationer och&lt;br&gt;andra som kan lämna stöd och&lt;br&gt;hjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 b §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall om möjligt&lt;br&gt;tillfrågas om huruvida han eller&lt;br&gt;hon vill bli underrättad om&lt;br&gt;beslut om att förundersökning&lt;br&gt;inte skall inledas eller att en&lt;br&gt;inledd förundersökning skall&lt;br&gt;läggas ned, beslut om att åtal&lt;br&gt;inte skall väckas, tidpunkt för&lt;br&gt;huvudförhandling i målet samt&lt;br&gt;dom i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läggs en förundersökning ned eller beslutas att åtal inte skall&lt;br&gt;väckas, skall den som hörts som skäligen misstänkt förbrottet under-&lt;br&gt;rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutas att förundersökning inte skall inledas eller att en inledd&lt;br&gt;förundersökning skall läggas ned eller att åtal inte skall väckas, skall&lt;br&gt;underrättelse ske till målsägande som angett brottet eller anmält&lt;br&gt;enskilt anspråk i anledning av brottet eller begärt att bli underrättad.&lt;br&gt;Har den som övertagit målsägandens anspråk gjort anmälan om&lt;br&gt;enskilt anspråk, skall även han underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt andra&lt;br&gt;stycket behövs inte vid beslut av&lt;br&gt;polismyndighet om att inte inleda&lt;br&gt;eller att lägga ned en förunder-&lt;br&gt;sökning, om utredningen inte lett&lt;br&gt;så långt att någon varit skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt andra&lt;br&gt;stycket behövs inte vid beslut av&lt;br&gt;polismyndighet om att inte inleda&lt;br&gt;eller att lägga ned en förunder-&lt;br&gt;sökning, om utredningen inte lett&lt;br&gt;så långt att någon varit skäligen&lt;br&gt;misstänkt för brottet. Under-&lt;br&gt;rättelse till målsäganden skall&lt;br&gt;dock alltid ske om målsäganden&lt;br&gt;har begärt det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med barn skall planeras&lt;br&gt;och verkställas så att fara för att&lt;br&gt;barnet tar skada inte uppkom-&lt;br&gt;mer. Särskild varsamhet bör&lt;br&gt;iakttas om förhöret rör sexual-&lt;br&gt;livet. Det bör noga tillses att&lt;br&gt;uppseende inte väcks kring för-&lt;br&gt;höret. Detta får inte göras mera&lt;br&gt;ingående än omständigheterna&lt;br&gt;kräver. Förhör bör äga rum&lt;br&gt;endast en gång, såvida det inte&lt;br&gt;främst med hänsyn till barnet är&lt;br&gt;lämpligare att hålla flera förhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med någon som är un-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der 18 år och som är misstänkt&lt;br&gt;för brott, målsägande eller&lt;br&gt;vittne, skall planeras och&lt;br&gt;verkställas så att fara för att&lt;br&gt;denne tar skada inte uppkommer.&lt;br&gt;Särskild varsamhet bör iakttas&lt;br&gt;om förhöret rör sexuallivet. Det&lt;br&gt;bör noga tillses att uppseende&lt;br&gt;inte väcks kring förhöret. Detta&lt;br&gt;får inte göras mera ingående än&lt;br&gt;omständigheterna kräver. Förhör&lt;br&gt;bör äga rum endast en gång, så-&lt;br&gt;vida det inte främst med hänsyn&lt;br&gt;till barnet är lämpligare att hålla&lt;br&gt;flera förhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av protokoll vid förundersökning bör framgå vem som är&lt;br&gt;undersökningsledare. Har förhör hållits, skall antecknas vem som&lt;br&gt;hållit förhöret. Protokollet skall underskrivas av protokollföraren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I protokollet skall antecknas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angivelsen eller vad som eljest föranlett förundersökningen,&lt;br&gt;tid och plats för företagande av åtgärder under förundersökningen,&lt;br&gt;iakttagelser vid brottsplatsundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utsagor av hörda personer samt erforderliga upplysningar om dem,&lt;br&gt;uppgift huruvida den misstänkte var påverkad av starka drycker&lt;br&gt;eller annat berusningsmedel vid brottets begående och huruvida&lt;br&gt;brottet kan antagas stå i samband med missbruk av alkohol eller annat&lt;br&gt;berusningsmedel av denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn å förhörsvittne och övriga vid förhör närvarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut huruvida annan än förhörsvittne medgivits övervara förhör&lt;br&gt;samt att vad som framkommit vid förhör ej må uppenbaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framställningar till rätten om vittnesförhör eller annan utredning&lt;br&gt;under förundersökningen, om upptagande av bevisning jämlikt&lt;br&gt;23 kap. 15 § rättegångsbalken samt om föreläggande att förete&lt;br&gt;skriftligt bevis eller tillhandahålla föremål för besiktning ävensom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1991:1766.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:1415.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut däröver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakkunnigyttranden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut och uppgifter rörande användande av tvångsmedel,&lt;br&gt;underrättelse till misstänkt jämlikt 23 kap. 18 § första stycket första&lt;br&gt;meningen rättegångsbalken samt till misstänkt och hans försvarare en-&lt;br&gt;ligt samma stycke fjärde meningen med angivande även av om de&lt;br&gt;krävt ytterligare utredning eller i övrigt velat anföra något,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmaning enligt 2 § strafföreläggandekungörelsen (1970:60),&lt;br&gt;uppgift huruvida målsägande eller den som övertagit målsägandens&lt;br&gt;anspråk ämnar föra ersättningstalan i anledning av brottet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erforderliga uppgifter om enskilt anspråk när åklagaren förbereder&lt;br&gt;även talan därom och, om det är möjligt, den misstänktes yttrande&lt;br&gt;över sådant anspråk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begäran av målsägande att åtal skall väckas för brott, som i annat&lt;br&gt;fall kan föranleda strafföreläggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift huruvida målsäganden&lt;br&gt;vill bli underrättad om tidpunkt&lt;br&gt;för huvudförhandling i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om att underrättelse&lt;br&gt;skett enligt 13 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om uppmaning enligt 5 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ävensom vad i övrigt finnes vara av betydelse att anteckna i proto-&lt;br&gt;kollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om underrättelser och&lt;br&gt;information till målsäganden&lt;br&gt;enligt 13 a och 13 b §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om huruvida målsägan-&lt;br&gt;den vill bli underrättad ifall som&lt;br&gt;anges i 13 b §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser förundersökningen brott av sådan beskaffenhet att frågan om&lt;br&gt;ansvar får handläggas av en befattningshavare vid försvarsmakten,&lt;br&gt;skall, om det finns någon annan målsägande än staten och denne för-&lt;br&gt;klarar att han inte avser att föra ersättningstalan i anledning av&lt;br&gt;brottet, i protokollet antecknas, om han ändå kräver att målet&lt;br&gt;handläggs vid domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall innehålla erforderliga diarieuppgifter, såsom&lt;br&gt;nummer å inkommen angivelse och aktnummer (dossiemummer),&lt;br&gt;ävensom kort beteckning av saken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i utsökningsförordningen (1981:981) Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § utsökningsförordningen&lt;br&gt;(1981:981) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Muntlig ansökan skall upptecknas av kronofogdemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en dom har översänts till&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten enligt&lt;br&gt;25 a § förordningen (1990:893)&lt;br&gt;om underrättelse om dom i vissa&lt;br&gt;brottmål, m.m., skall myndighe-&lt;br&gt;ten kontakta målsäganden för be-&lt;br&gt;sked om denne vill ansöka om&lt;br&gt;verkställighet samt hjälpa måls-&lt;br&gt;äganden med en sådan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i polisförordningen (1984:730)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § polisförordningen (1984:730)'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sitt arbete för de ändamål som anges i 1 § polislagen&lt;br&gt;(1984:387) skall myndigheterna uppmärksamma och beakta krav och&lt;br&gt;önskemål från dem som bor och verkar i polisdistriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta syfte bör myndighe-&lt;br&gt;terna utveckla och välja sådana&lt;br&gt;arbetsformer som bidrar till ett&lt;br&gt;nära och gott förhållande mellan&lt;br&gt;polisen och allmänheten. Polisen&lt;br&gt;bör vidare sträva efter att ge&lt;br&gt;medborgarna råd och stöd, sär-&lt;br&gt;skilt dem som har utsatts för&lt;br&gt;brott, samt se till att verksam-&lt;br&gt;heten präglas av tillgänglighet&lt;br&gt;och synlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta syfte bör myndighe-&lt;br&gt;terna utveckla och välja sådana&lt;br&gt;arbetsformer som bidrar till ett&lt;br&gt;nära och gott förhållande mellan&lt;br&gt;polisen och allmänheten. Polisen&lt;br&gt;bör se till att verksamheten präg-&lt;br&gt;las av tillgänglighet och synlig-&lt;br&gt;het. Den bör sträva efter att ge&lt;br&gt;medborgarna råd och stöd och&lt;br&gt;särskilt ge dem som har utsatts&lt;br&gt;för ett brott den information som&lt;br&gt;behövs med anledning av brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Förordningen omtryckt 1990:1071.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i förordningen (1987:1099) om&lt;br&gt;skyldighet för domstol att underrätta parterna om utgången&lt;br&gt;i mål och ärenden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 4 §§ förordningen (1987:1099) om&lt;br&gt;skyldighet för domstol att underrätta parterna om utgången i mål och&lt;br&gt;ärenden, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse till parterna&lt;br&gt;enligt 17 kap. 9 § sjunde stycket&lt;br&gt;och 30 kap. 7 § sjätte stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ske genom&lt;br&gt;att en kopia av domen sänds till&lt;br&gt;parterna i vanligt brev. Om det&lt;br&gt;har förekommit någon skiljaktig&lt;br&gt;mening, skall också denna redo-&lt;br&gt;visas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse till parterna&lt;br&gt;enligt 17 kap. 9 § sjunde stycket&lt;br&gt;och 30 kap. 7 § sjätte stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken skall ske genom&lt;br&gt;att en kopia av domen sänds till&lt;br&gt;parterna i vanligt brev. Om det&lt;br&gt;har förekommit någon skiljaktig&lt;br&gt;mening, skall också denna redo-&lt;br&gt;visas. Uppgift om målsägandes&lt;br&gt;yrke och bostadsadress skall inte&lt;br&gt;framgå på den kopia av en dom&lt;br&gt;i brottmål som sänds till den&lt;br&gt;dömde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att underrättelseskyldigheten i de fall där en part har ombud kan&lt;br&gt;fullgöras genom underrättelse till ombudet följer av 12 kap. rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts om domar skall tillämpas även i fråga om slutliga&lt;br&gt;beslut som har satts upp särskilt. Om ett beslut inte har satts upp sär-&lt;br&gt;skilt, skall meddelande sändas om innehållet i beslutet och skiljaktig&lt;br&gt;mening, om sådan förekommit, samt om tid och sätt för fullföljd av&lt;br&gt;talan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt 1 § skall i&lt;br&gt;brottmål ske även till offentlig&lt;br&gt;försvarare och målsägandebiträ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse enligt 1 § skall i&lt;br&gt;brottmål ske även till offentlig&lt;br&gt;försvarare och målsägandebiträde&lt;br&gt;samt till målsägande som har be-&lt;br&gt;gärt att få sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1988:614.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i förordningen (1990:893) om under- Bilaga 3&lt;br&gt;rättelse om dom i vissa brottmål, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i förordningen (1990:893) om&lt;br&gt;underrättelse om dom i vissa brottmål, m.m. skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 25 a §, samt närmast före 25 a § en ny rubrik av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgöranden om skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en dom innehåller förplik-&lt;br&gt;telse för den tilltalade att utge&lt;br&gt;skadestånd till en målsägande,&lt;br&gt;skall, sedan domen har vunnit&lt;br&gt;laga kraft, en kopia av domen&lt;br&gt;försedd med lagakraftbevis&lt;br&gt;sändas till kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heten i det län där den dömde&lt;br&gt;har sitt hemvist.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i promemorian Brottsofferfond Prop- 1993/94:143&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som döms för ett eller flera brott skall, om fängelse ingår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en&lt;br&gt;avgift om 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall dock inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om preskription av avgift gäller bestämmelserna i 35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelserna i 1 § tillämpas även i fråga om ansvar för&lt;br&gt;brott som tas upp av åklagare genom strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avgifterna skall föras till en brottsofferfond. Fondens medel&lt;br&gt;skall användas för verksamhet som gagnar brottsoffer enligt de före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att kostnaderna för administration och&lt;br&gt;förvaltning av fonden skall ersättas av fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Närmare föreskrifter om förvaltningen av fonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Bestämmelserna i 1 och&lt;br&gt;2 §§ gäller dock inte i fråga om brott som har begåtts före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 kap. 2 och 11 §§ rättegångsbalken&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till&lt;br&gt;godkännande omedelbart eller inom viss tid förelägges ett bötesstraff,&lt;br&gt;fastställt vid strafföreläggande efter vad åklagaren anser brottet&lt;br&gt;förskylla och vid föreläggande av ordningsbot efter vad som bestämts&lt;br&gt;enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar brott förenat med egendoms&lt;br&gt;förverkande eller annan sådan&lt;br&gt;särskild rättsverkan, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser strafföreläggande ej&lt;br&gt;annat än böter och betalas&lt;br&gt;böterna till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som godkän-&lt;br&gt;nande, om det icke framgår att&lt;br&gt;den misstänkte ej har avsett att&lt;br&gt;godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar brott förenat med egendoms&lt;br&gt;förverkande, annan sådan sär-&lt;br&gt;skild rättsverkan eller särskild&lt;br&gt;rättsverkan i form av avgift till&lt;br&gt;brottsofferfonden, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser strafföreläggande inte&lt;br&gt;annat än böter eller böter och&lt;br&gt;avgift till brottsofferfonden och&lt;br&gt;betalas hela beloppet till myn-&lt;br&gt;dighet, som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer, utan att skriftligt god-&lt;br&gt;kännande skett, anses betal-&lt;br&gt;ningen som godkännande, om&lt;br&gt;det inte framgår att den miss-&lt;br&gt;tänkte inte har avsett att god-&lt;br&gt;känna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1974:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga Bilaga 4&lt;br&gt;fordringar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken ske&lt;br&gt;för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:435)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:206)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1976:339)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. &amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen (1989:471)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;lagen (1991:586)&lt;br&gt;särskild inkomstskatt&lt;br&gt;utomlands bosatta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. &amp;nbsp;lagen (1991:591)&lt;br&gt;särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;br&gt;om&lt;br&gt;om&lt;br&gt;om&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt,&lt;br&gt;överlastavgift,&lt;br&gt;felparkeringsavgift,&lt;br&gt;saluvagnsskatt,&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifiter,&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;investeringsskatt för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vissa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2&lt;br&gt;utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsofferfondens ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bidrag från brottsofferfonden får lämnas för att stödja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ideella organisationer som verkar på brottsofferområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. privat eller offentlig verksamhet som gäller brottsoffer samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. forskning, utbildning och information om brottsofferfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningen av brottsofferfondens medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Brottsofferfondens medel skall förvaltas av Kammarkollegiet.&lt;br&gt;För förvaltningen gäller förordningen (1987:778) om placering av&lt;br&gt;fondmedel under Kammarkollegiets förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om bidrag från brottsofferfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Frågor om bidrag från brottsofferfonden skall prövas av&lt;br&gt;Brottsskadenämnden. Ett beslut om bidrag får förenas med villkor att&lt;br&gt;bidragstagaren skall redovisa användningen av bidraget till nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämndens beslut i frågor om bidrag från&lt;br&gt;brottsofferfonden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om Brottsskadenämndens handläggning av ärenden&lt;br&gt;om bidrag från brottsofferfonden finns i förordningen (1988:984) med&lt;br&gt;instruktion för Brottsskadenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Brottsskadenämnden skall följa användningen av de bidrag&lt;br&gt;nämnden har beslutat om. Nämnden skall också se till att resultaten&lt;br&gt;av den forskning och utveckling som bedrivs med medel som lämnats&lt;br&gt;från fonden offentliggörs på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Brottsskadenämnden skall varje år före den 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oktober lämna en berättelse till regeringen om användningen av&lt;br&gt;brottsofferfondens medel under det senaste budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om brottsofferfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När en domstol eller en åklagare meddelar ett beslut om avgift&lt;br&gt;till brottsofferfonden skall domstolen eller åklagaren i samband&lt;br&gt;därmed informera den avgiftsskyldige om brottsofferfonden och dess&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd och indrivning av avgift till brottsofferfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Bestämmelser om uppbörd och indrivning av fondavgifter finns&lt;br&gt;i bötesverkställighetslagen (1979:189), lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m., bötesverkställighets-&lt;br&gt;förordningen (1979:197) och indrivningsförordningen (1993:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en fordran på fondavgift och en fordran på böter har tagits&lt;br&gt;upp i samma exekutionstitel får endast en grundavgift enligt&lt;br&gt;förordningen (1992:1094) om avgifter vid kronofogdemyndigheterna&lt;br&gt;tas ut, oavsett om fordringarna registreras som ett eller flera mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i bötesverkställighets- förordningen Bilaga 4&lt;br&gt;(1979:197)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § bötesverkställighetsförordningen&lt;br&gt;(1979:197) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet på grund av föreläggande eller på grund av dom eller&lt;br&gt;slutligt beslut som meddelats av tingsrätt eller hovrätt skall, med de&lt;br&gt;begränsningar som framgår av andra och tredje styckena, i första&lt;br&gt;hand ske genom uppbörd. Rikspolisstyrelsen är central uppbörds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av belopp som avser&lt;br&gt;särskild rättsverkan av brott får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd av belopp som avser&lt;br&gt;annan särskild rättsverkan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske endast om betalningsskyldig-&lt;br&gt;heten har ålagts tillsammans med&lt;br&gt;böter. Uppbörd får inte ske i&lt;br&gt;fråga om böter och belopp som&lt;br&gt;avser särskild rättsverkan av&lt;br&gt;brott, om betalningsskyldighet&lt;br&gt;ålagts flera med solidariskt&lt;br&gt;betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott än avgift till brottsoffer-&lt;br&gt;fonden får ske endast om betal-&lt;br&gt;ningsskyldigheten har ålagts&lt;br&gt;tillsammans med böter. Uppbörd&lt;br&gt;får inte ske i fråga om böter och&lt;br&gt;belopp som avser särskild&lt;br&gt;rättsverkan av brott, om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet ålagts flera med&lt;br&gt;solidariskt betalningsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörd får inte ske, om kvarstad beslutats till säkerhet för&lt;br&gt;betalningsskyldighetens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en domstol dömer ut ett belopp som kan bli föremål för upp-&lt;br&gt;börd enligt denna paragraf, skall domstolen samtidigt upplysa den&lt;br&gt;bötfällde om möjligheten till frivillig betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundas betalning för böter på ett föreläggande av ordningsbot,&lt;br&gt;som har utfärdats beträffande någon som endast tillfälligt uppehåller&lt;br&gt;sig här i landet, får betalningen tas emot av en tjänsteman inom polis-&lt;br&gt;väsendet eller en tulltjänsteman. Inbetalda medel skall i sådant fall&lt;br&gt;redovisas till Rikspolis- styrelsen eller, då böterna har betalts till en&lt;br&gt;tulltjänsteman, till tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1988:215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordning om ändring i förordningen (1988:984) med Bilaga 4&lt;br&gt;instruktion för Brottsskadenämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs beträffande förordningen (1988:984) med&lt;br&gt;instruktion för Brottsskadenämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 och 9 §§ skall ha följande lydelse och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 5 § skall lyda &amp;quot;Handläggning av&lt;br&gt;ärenden enligt brottsskadelagen (1978:413) och lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämnden prövar&lt;br&gt;ärenden om brottsskadeersätt-&lt;br&gt;ning enligt brottsskadelagen&lt;br&gt;(1978:413).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden företräder staten vid o&amp;lt;&lt;br&gt;som avses i 17 § brottsskadelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsskadenämnden prövar&lt;br&gt;ärenden om brottsskadeersätt-&lt;br&gt;ning enligt brottsskadelagen&lt;br&gt;(1978:413) och frågor om bidrag&lt;br&gt;från brottsofferfonden enligt&lt;br&gt;lagen (1994:000) om brottsoffer-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h utom domstol i fråga om fordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;br&gt;Ärenden enligt brottsskade-&lt;br&gt;lagen (1978:413) avgörs efter&lt;br&gt;föredragning. Denna ankommer&lt;br&gt;på chefen för kansliet eller en&lt;br&gt;tjänsteman vid nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden enligt brottsskade-&lt;br&gt;lagen (1978:413) eller lagen&lt;br&gt;(1994:000) om brottsofferfond&lt;br&gt;avgörs efter föredragning. Denna&lt;br&gt;ankommer på chefen för kansliet&lt;br&gt;eller en tjänsteman vid nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden eller en vice ordförande får överta beredning och före-&lt;br&gt;dragning av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för kansliet far närvara även när ett ärende föredras av&lt;br&gt;någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;över promemorian Brottsoffren i blickpunkten - &lt;sup&gt;Bllaga 5&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning (Ds&lt;br&gt;1993:29)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Justitie-&lt;br&gt;kanslem, Hovrätten för Nedre Norrland, Eskilstuna tingsrätt,&lt;br&gt;Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, Brottsskadenämnden,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Kronofogdemyndigheten i Värmlands län, Juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges försäkringsförbund, Nämndemännens riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges polischefer, Svenska&lt;br&gt;Polisförbundet, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige&lt;br&gt;(ROKS), Brottsofferjourernas riksförbund (BOJ), Rädda barnens&lt;br&gt;riksförbund, Barnens rätt i samhället (BRIS), Moderata kvinnoför-&lt;br&gt;bundet, Centerkvinnoma, Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund,&lt;br&gt;Kristdemokratiska samhällspartiets kvinnoförbund, Liberala&lt;br&gt;ungdomsförbundet, Kristdemokratiska samhällspartiets ungdoms-&lt;br&gt;förbund. Yttranden har dessutom avgetts av Peter Carlsson,&lt;br&gt;Husmodersförbundet Hem och Samhälle och Riksförbundet för&lt;br&gt;sexuellt likaberättigade (RFSL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagarna vid&lt;br&gt;åklagarmyndigheterna i Stockholm och Göteborg samt från över-&lt;br&gt;åklagaren vid Regionåklagarmyndigheten i Härnösand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har bifogat yttranden från polismyndigheterna i&lt;br&gt;Stockholm, Göteborg, Malmö och Karlstad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har bifogat yttranden från kronofogdemyndig-&lt;br&gt;heterna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län, Kristianstads län&lt;br&gt;och Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian Brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Justitiekanslern, Hovrätten för Nedre&lt;br&gt;Norrland, Eskilstuna tingsrätt, Domstolsverket, Riksåklagaren, Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet,&lt;br&gt;Brottsskadenämnden, Socialstyrelsen, Riksskatteverket, Kammarkolle-&lt;br&gt;giet, Kronofogdemyndigheten i Värmlands län, Juridiska fakultets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen vid Lunds universitet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;domareförbund, Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ROKS), Brottsofferjouremas riksförbund (BOJ) och Barnens rätt i&lt;br&gt;samhället (BRIS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av utredningen Brottsoffermyndig-&lt;br&gt;heten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Trots att en rad åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen för&lt;br&gt;de personer som drabbats av brott är insatserna långt ifrån tillräck-&lt;br&gt;liga. Skälen att ytterligare förstärka brottsoffrens ställning väger&lt;br&gt;tungt. Behovet av kunskap om brottsoffren och deras situation är&lt;br&gt;stort. Kunskapen är en nödvändig förutsättning när det gäller att rätt&lt;br&gt;bedöma vilka ytterligare åtgärder som behövs för att stödja brotts-&lt;br&gt;offren. Vidare behövs en centralt samlad opinionsbildning kring&lt;br&gt;brottsofferfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen föreslås att en särskild myndighet tilldelas ett samlat&lt;br&gt;ansvar för brottsofferfrågorna. Denna myndighet bör ha ansvar för&lt;br&gt;såväl de ärenden som idag handläggs av Brottsskadenämnden som&lt;br&gt;frågor om bidrag ur den föreslagna brottsofferfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nationell brottsoffermyndighet bör sålunda inrättas med huvud-&lt;br&gt;uppgift att på central nivå driva brottsofferfrågor av sektorsöver-&lt;br&gt;gripande karaktär. Myndigheten bör utformas till en kvalificerad&lt;br&gt;expertmyndighet och verksamheten indelas i fyra övergripande områ-&lt;br&gt;den. Myndigheten bör verka som ett centralt organ för kunskapsut-&lt;br&gt;veckling och kunskapsförmedling. Myndigheten bör vidare ha till&lt;br&gt;uppgift att fördela medel i form av brottsskadeersättning till enskilda&lt;br&gt;och ersättning från brottsofferfonden till olika projekt. Myndighetens&lt;br&gt;övriga huvudfunktioner bör vara som samordnare av tvärsektoriellt&lt;br&gt;arbete och gälla utåtriktat och offensivt arbete i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen är inte att myndigheten, utöver handläggningen av brotts-&lt;br&gt;skadeärenden, skall överta sådant arbete som för närvarande utförs&lt;br&gt;av andra när det gäller hjälp och stöd till brottsoffer. Det är inte&lt;br&gt;heller meningen att den nya myndigheten skall utöva tillsyn över&lt;br&gt;andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förutsätts att Brottsoffermyndigheten kommer att sträva efter en&lt;br&gt;nära samverkan med Brottsförebyggande rådet (BRÅ) i syfte att ut-&lt;br&gt;byta kunskap, men också för att undvika dubbelarbete. Det föreligger&lt;br&gt;dock vissa betydande skillnader mellan det arbete som utförs av BRÅ&lt;br&gt;och det som skall utföras av den nya Brottsoffermyndigheten. Det kan&lt;br&gt;poängteras att den nya myndighetens verksamhet begränsas till brotts-&lt;br&gt;offerfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny brottsoffermyndighet kommer på ett påtagligt sätt att kunna&lt;br&gt;bidra till att stärka brottsoffrens ställning. Uppgifterna för den nya&lt;br&gt;myndigheten förutsätter en flexibel och anpassningsbar organisation&lt;br&gt;och ändamålsenliga arbetsformer. En sådan flexibilitet återspeglas i&lt;br&gt;den organisation som väljs för myndigheten. De nya krav som kom-&lt;br&gt;mer att ställas på Brottsoffermyndigheten motiverar en utökning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet tjänster i förhållande till den nuvarande organisationen vid Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;Brottsskadenämnden. Jag beräknar att myndigheten bör tillföras ytter- Bilaga 6&lt;br&gt;ligare fem handläggar- eller chefstjänster utöver de personella re-&lt;br&gt;surser som förs över till myndigheten från Brottsskadenämnden. Här-&lt;br&gt;till kommer behovet av ytterligare en assistenttjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som döms för ett eller flera brott skall, om fängelse ingår i&lt;br&gt;straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en avgift&lt;br&gt;på 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om preskription av avgift gäller bestämmelserna i 35 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § tillämpas även i fråga om ansvar för brott&lt;br&gt;som tas upp av åklagare genom strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall föras till en brottsofferfond. Fondens medel skall,&lt;br&gt;enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas för verk-&lt;br&gt;samhet som gagnar brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får besluta att kostnaderna för administration och för-&lt;br&gt;valtning av fonden skall ersättas av fondens medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter om förvaltningen av fonden meddelas av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994. Bestämmelserna i 1 och&lt;br&gt;2 §§ gäller dock inte i fråga om brott som har begåtts före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 20 kap. 15 §, 23 kap. 10 §, 36 kap. 10 §,&lt;br&gt;45 kap. 9 och 16 §§, 48 kap. 2 och 11 §§,51 kap. 8 och 10 §§ samt&lt;br&gt;55 kap. 8 och 10 §§ rättegångsbalken skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med an-&lt;br&gt;ledning av åklagarens talan och&lt;br&gt;som med hänsyn till brottets art&lt;br&gt;eller annars kan antas vara i be-&lt;br&gt;hov av personligt stöd under rät-&lt;br&gt;tegången, får åtföljas av lämplig&lt;br&gt;person som sådant stöd (stödper-&lt;br&gt;son). Sådan stödperson som rät-&lt;br&gt;ten har kännedom om skall om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägande, som hörs med an-&lt;br&gt;ledning av åklagarens talan, får&lt;br&gt;åtföljas av lämplig person som&lt;br&gt;personligt stöd (stödperson) un-&lt;br&gt;der rättegången. Sådan stöd-&lt;br&gt;person som rätten har kännedom&lt;br&gt;om skall om möjligt underrättas&lt;br&gt;om rättegången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt underrättas om rätte-&lt;br&gt;gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan målsägandebiträde förordnas enligt lagen (1988:609)&lt;br&gt;om målsägandebiträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde skall kallas till huvudförhandling eller annat&lt;br&gt;sammanträde i rätten där målsäganden eller målsägandens ställföre-&lt;br&gt;trädare skall höras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förhör skall såvitt möjligt ett av undersökningsledaren anmodat&lt;br&gt;trovärdigt vittne närvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren skall bestämma om någon annan än ett vittne&lt;br&gt;får närvara vid förhör. Vid förhör, som enligt 18 § andra stycket&lt;br&gt;hålls på den misstänktes begäran, har han och hans försvarare rätt att&lt;br&gt;närvara. Även vid annat förhör får försvarare närvara, om det kan&lt;br&gt;ske utan men för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:610.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsägandebiträde har rätt att Målsägandebiträde har rätt att&lt;br&gt;närvara vid förhör med måls- närvara vid förhör med måls-&lt;br&gt;äganden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;äganden. Detsamma gäller en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödperson enligt 20 kap. 15 §,&lt;br&gt;om det kan ske utan men för ut-&lt;br&gt;redningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som hörs under 15 år, bör den som har vårdnaden om ho-&lt;br&gt;nom vara närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningsledaren får förordna att vad som förekommit vid för-&lt;br&gt;hör inte får uppenbaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;Innan vittnesmål avlägges,&lt;br&gt;skall rätten höra vittnet om hans&lt;br&gt;fullständiga namn, ålder, yrke&lt;br&gt;och hemvist, så ock söka utröna,&lt;br&gt;om vittnet till part eller till saken&lt;br&gt;står i något förhållande, som kan&lt;br&gt;vara av vikt för bedömandet av&lt;br&gt;tilltron till vittnets berättelse,&lt;br&gt;eller om eljest omständighet av&lt;br&gt;betydelse i detta hänseende före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vittnesmål avläggs, skall&lt;br&gt;rätten höra vittnet om hans full-&lt;br&gt;ständiga namn och, om det be-&lt;br&gt;hövs, ålder, yrke och hemvist.&lt;br&gt;Rätten skall också försöka klar-&lt;br&gt;göra om vittnet till part eller till&lt;br&gt;saken står i något förhållande,&lt;br&gt;som kan vara av vikt för bedö-&lt;br&gt;mandet av tilltron till vittnets&lt;br&gt;berättelse, eller om det annars&lt;br&gt;finns omständigheter av be-&lt;br&gt;tydelse i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Står vittne till part i sådant förhållande, som avses i 3 §, skall&lt;br&gt;vittnet erinras om att han icke är skyldig att avlägga vittnesmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas ej ansökan, skall rätten&lt;br&gt;utfärda stämning å den tilltalade&lt;br&gt;att svara å åtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall jämte stäm-&lt;br&gt;ningsansökan och därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delgivas den till-&lt;br&gt;talade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisas inte ansökan, skall&lt;br&gt;rätten utfärda stämning på den&lt;br&gt;tilltalade att svara på åtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall tillsammans&lt;br&gt;med stämningsansökan och där-&lt;br&gt;vid fogade handlingar delges den&lt;br&gt;tilltalade. Uppgift om måls-&lt;br&gt;ägandes eller vittnens ålder, yrke&lt;br&gt;och bostadsadress, som saknar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse för åtalet, skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning, som utfärdas av åklagare, skall innehålla vad i 4 §&lt;br&gt;stadgas om stämningsansökan och vara undertecknad av åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stämningen skall åklagaren tillika förelägga den tilltalade att inom&lt;br&gt;viss, av åklagaren bestämd tid muntligen eller skriftligen hos rätten&lt;br&gt;uppgiva de bevis han vill åberopa vid huvudförhandlingen och vad&lt;br&gt;han vill styrka med varje särskilt bevis. Detta gäller dock ej, om&lt;br&gt;åklagaren på grund av den tilltalades erkännande eller annan omstän-&lt;br&gt;dighet finner uppenbart, att bevis ej kommer att av den tilltalade&lt;br&gt;uppgivas. Om det är lämpligt, må åklagaren i stämningen kalla den&lt;br&gt;tilltalade till huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då mål av åklagare utsättes till huvudförhandling, åligge honom att&lt;br&gt;iakttaga de föreskrifter om tiden för huvudförhandling, som med-&lt;br&gt;delats av rätten; åklagaren äge ombesörja kallelser och förelägganden,&lt;br&gt;som avses i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas den&lt;br&gt;tilltalade. Sedan stämningen&lt;br&gt;delgivits, skall den med bevis&lt;br&gt;därom omedelbart tillställas rät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämningen skall med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges den till-&lt;br&gt;talade. Uppgift om målsägandes&lt;br&gt;eller vittnens ålder, yrke och bo-&lt;br&gt;stadsadress, som saknar betydel-&lt;br&gt;se för åtalet, skall inte framgå av&lt;br&gt;de handlingar som delges. Sedan&lt;br&gt;stämningen delgivits, skall den&lt;br&gt;med bevis därom omedelbart till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande enligt detta kapitel innebär att den misstänkte till&lt;br&gt;godkännande omedelbart eller inom viss tid förelägges ett&lt;br&gt;bötesstraff, fastställt vid strafföreläggande efter vad åklagaren anser&lt;br&gt;brottet förskylla och vid föreläggande av ordningsbot efter vad som&lt;br&gt;bestämts enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott förenat med egendoms Är brott förenat med egendoms&lt;br&gt;förverkande eller annan sådan förverkande, annan sådan sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1976:1137.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild rättsverkan, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den mistänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skild rättsverkan eller särskild&lt;br&gt;rättsverkan i form av avgift&lt;br&gt;enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond, skall också&lt;br&gt;denna föreläggas den misstänkte&lt;br&gt;till godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser strafföreläggande ej&lt;br&gt;annat än böter och betalas&lt;br&gt;böterna till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som god-&lt;br&gt;kännande, om det icke framgår&lt;br&gt;att den misstänkte ej har avsett&lt;br&gt;att godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ett strafföreläggande inte&lt;br&gt;annat än böter eller böter och&lt;br&gt;avgift enligt lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond och betalas hela&lt;br&gt;beloppet till myndighet, som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, utan att&lt;br&gt;skriftligt godkännande skett,&lt;br&gt;anses betalningen som god-&lt;br&gt;kännande, om det inte framgår&lt;br&gt;att den misstänkte inte har avsett&lt;br&gt;att godkänna föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall va-&lt;br&gt;deinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;vadeinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delges vadesvaran-&lt;br&gt;den, som skall föreläggas att&lt;br&gt;avge skriftligt genmäle. Uppgift&lt;br&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress,&lt;br&gt;som saknar betydelse för åtalet,&lt;br&gt;skall inte framgå av de hand-&lt;br&gt;lingar som delges i mål om all-&lt;br&gt;mänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, får hovrätten dock&lt;br&gt;genast meddela dom i målet utan att någon åtgärd enligt första stycket&lt;br&gt;vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tingsrätten har avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i 26-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 kap., eller förordnat om att en sådan åtgärd skall hävas, får hov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1974:573.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1992:374.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;br&gt;rätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess något annat be-&lt;br&gt;stäms. Om tingsrätten har beviljat åtgärd som nu sagts, får hovrätten&lt;br&gt;omedelbart förordna att vidare åtgärd för verkställighet av beslutet&lt;br&gt;inte får äga rum. I frågor om häktning, reseförbud eller omhänder-&lt;br&gt;tagande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten göra ändring i&lt;br&gt;tingsrättens beslut även om motparten inte hörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är närvarande vid rät-&lt;br&gt;ten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;fogade handlingar delgivas vade- gade handlingar delges vadekä-&lt;br&gt;käranden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;randen. Uppgift om målsägandes&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress, som saknar be-&lt;br&gt;tydelse för åtalet, skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge hovrätten förordna därom. Hovrätten äge tillika meddela närmare&lt;br&gt;bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även föreskriva, i vilket&lt;br&gt;avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas att inkomma med&lt;br&gt;mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en&lt;br&gt;ändamålsenlig handläggning av målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och&lt;br&gt;47 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall re-&lt;br&gt;visionsinlagan med därvid fogade&lt;br&gt;handlingar delgivas revisions-&lt;br&gt;svaranden och föreläggande&lt;br&gt;meddelas honom att inkomma&lt;br&gt;med skriftligt genmäle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För målets beredande skall&lt;br&gt;revisionsinlagan med därvid&lt;br&gt;fogade handlingar delges revi-&lt;br&gt;sionssvaranden och föreläggande&lt;br&gt;meddelas honom att inkomma&lt;br&gt;med skriftligt genmäle. Uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:656.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:828.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om målsägandes eller vittnens&lt;br&gt;ålder, yrke och bostadsadress,&lt;br&gt;som saknar betydelse för åtalet,&lt;br&gt;skall inte framgå av de&lt;br&gt;handlingar som delges i mål om&lt;br&gt;allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har hovrätten i tvistemål avslagit yrkande om kvarstad eller annan&lt;br&gt;åtgärd enligt 15 kap. eller förordnat om hävande av sådan åtgärd eller&lt;br&gt;i brottmål avslagit yrkande om åtgärd, som avses i 26-28 kap., eller&lt;br&gt;förordnat om hävande av åtgärd, som där sägs, äge Högsta domstolen&lt;br&gt;omedelbart bevilja åtgärden att gälla, till dess annorlunda förordnas.&lt;br&gt;Har hovrätten beviljat åtgärd, som nu sagts, eller förordnat, att dom&lt;br&gt;må verkställas utan hinder av att den icke äger laga kraft, eller fast-&lt;br&gt;ställt underrätts beslut därom, äge Högsta domstolen ock omedelbart&lt;br&gt;förordna, att vidare åtgärd för verkställighet ej må äga rum. Är fråga&lt;br&gt;om häktning eller reseförbud, må Högsta domstolen utan motpartens&lt;br&gt;hörande göra ändring i hovrättens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genmälet skall med därvid fo- Genmälet skall med därvid fo-&lt;br&gt;gade handlingar delgivas revi- gade handlingar delges revisions-&lt;br&gt;sionskäranden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;käranden. Uppgift om målsägan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;des eller vittnens ålder, yrke och&lt;br&gt;bostadsadress, som saknar be-&lt;br&gt;tydelse för åtalet, skall inte&lt;br&gt;framgå av de handlingar som&lt;br&gt;delges i mål om allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes för målets beredande ytterligare skriftväxling erforderlig,&lt;br&gt;äge Högsta domstolen förordna därom. Högsta domstolen äge tillika&lt;br&gt;meddela närmare bestämmelser om skriftväxlingen och därvid även&lt;br&gt;föreskriva, i vilket avseende part skall yttra sig. Part må föreläggas&lt;br&gt;att inkomma med mer än en skrift, endast om särskilda skäl äro&lt;br&gt;därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ange den åtgärd som han yrkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan skall inges den exekutionstitel på grund varav verkstäl-&lt;br&gt;lighet söks. Grundas anspråket på löpande skuldebrev eller annan&lt;br&gt;handling, vars företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning&lt;br&gt;eller påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall den handlingen&lt;br&gt;inges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exekutionstiteln skall inges i huvudskrift eller, om kronofogdemyn-&lt;br&gt;digheten anser det tillräckligt, i bestyrkt avskrift. Handling som avses&lt;br&gt;i andra stycket andra meningen skall inges i huvudskrift. Annan&lt;br&gt;handling bör inges i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Görs ansökan på medium för automatisk databehandling behöver&lt;br&gt;exekutionstiteln inte inges, om den är ett utslag i mål om betal-&lt;br&gt;ningsföreläggande, som har meddelats tidigast tre år innan&lt;br&gt;verkställighet söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exekutionstiteln är en dom&lt;br&gt;som har översänts från en dom-&lt;br&gt;stol till kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;på grund av föreskrift i lag eller&lt;br&gt;annan författning, behöver&lt;br&gt;sökanden inte ge in den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1991:848. (Jfr 1991:878.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;kriminalvård i anstalt m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i anstalt' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en intagen avtjänar straff&lt;br&gt;för ett brott som har riktat sig&lt;br&gt;mot någons liv, hälsa, frihet&lt;br&gt;eller frid, skall målsäganden&lt;br&gt;tillfrågas om han eller hon vill&lt;br&gt;bli underrättad om i vilken kri-&lt;br&gt;minalvårdsanstalt den intagne&lt;br&gt;befinner sig, den intagnes för-&lt;br&gt;flyttning till öppen anstalt,&lt;br&gt;permissioner och vistelser utan-&lt;br&gt;för anstalten enligt 32 - 34 §§,&lt;br&gt;tidpunkt för frigivning, rymning&lt;br&gt;och uteblivande efter permission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målsäganden skall underrättas&lt;br&gt;så tidigt som möjligt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Lagen omtryckt 1990:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om Prop. 1993/94:143&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1993:891) om indrivning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under indrivningen får införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken ske&lt;br&gt;för fordringar som påförts enligt bestämmelserna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppbördslagen (1953:272), om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1958:295) om sjömansskatt, om inte annat föreskrivs i den&lt;br&gt;lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1968:430) om mervärdesskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;br&gt;om inte annat föreskrivs i den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagen (1989:471) om investeringsskatt för vissa byggnads-&lt;br&gt;arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagen (1991:586) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;artiser m.fl., eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagen (1994:000) om&lt;br&gt;brottsofferfond.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Att införsel får ske för böter och viten är föreskrivet i 15 kap. 1 § 2&lt;br&gt;utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-01-11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo&lt;br&gt;Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 1993&lt;br&gt;(justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om brottsofferfond, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Göran&lt;br&gt;Anér.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om brottsofferfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte sett som sin uppgift att gå in på de rättspolitiska&lt;br&gt;överväganden som ligger bakom förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om lagtextens utformning föreslår Lagrådet att bestämmelser&lt;br&gt;om att avgift till brottsofferfonden skall tas ut både när någon döms&lt;br&gt;vid domstol och i samband med strafföreläggande förs in i 1 § och att&lt;br&gt;reglerna om bortfallande av avgift får sin plats i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets förslag bör de nämnda paragraferna få följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;1 §. Den som döms för ett eller flera brott skall, om fängelse ingår&lt;br&gt;i straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en&lt;br&gt;avgift på 300 kronor. Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott&lt;br&gt;tas upp av åklagare genom strafföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgift skall inte tas ut om påföljdseftergift meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §. Bestämmelserna i 35 kap. 7 § brottsbalken om bortfallande av&lt;br&gt;böter gäller även avgift enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § andra stycket är det tillräckligt att nämna kostnaderna för&lt;br&gt;förvaltning av fonden, eftersom vad som enligt förslaget avses med&lt;br&gt;administration ingår i begreppet förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lagrådets förslag beträffande 1 och 2 §§ följs, fordras en&lt;br&gt;justering av övergångsbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i&lt;br&gt;anstalt m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om frigivning kan meddelas så tidigt att en underrättelse till&lt;br&gt;målsäganden i anslutning därtill kan motverka syftet med underrättel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår därför att andra stycket i 35 § får följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Har målsäganden begärt underrättelse, skall den lämnas beträffan-&lt;br&gt;de frigivning lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt&lt;br&gt;som möjligt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellsvik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:143 Brottsoffren i&lt;br&gt;blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka&lt;br&gt;brottsoffrens ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46029, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett ramsanslag på 7 944 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsoffermyndigheten: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett ramsanslag på 7 944 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:JuU25</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Brottsoffermyndigheten: Ersättning för skador på grund av brott för budgetåret 1994/95 under andra huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:25:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03143</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 18:25:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03143</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__143.pdf</filnamn>
<filstorlek>3741526</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6ECC3F12-7F30-4DF4-BA22-C3C0B45B7924</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:JuU25</uppgift>
<ref_dok_id>GH01JuU25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En brottsofferfond, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berith Eriksson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berith Eriksson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göthe Knutson  m.fl. (M, KD, C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göthe Knutson  m.fl. (M, KD, C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Moquist  ()&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Moquist  ()</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S, M, KD, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Stjernkvist  m.fl. (S, M, KD, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars-Erik Lövdén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Magnus Persson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Magnus Persson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sten Andersson i Malmö  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1993/94:143&lt;br/&gt;
Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</uppgift>
<ref_dok_id>GH02Ju26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1993/94:143 Brottsoffren i blickpunkten - en brottsofferfond och andra åtgärder för att stärka brottsoffrens ställning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sten Andersson i Malmö  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>