<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2351714</hangar_id>
 <dok_id>GH03141</dok_id>
 <rm>1993/94</rm>
 <beteckning>141</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1993/94:141</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>141</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1994-02-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:48:30</systemdatum>
 <publicerad>1994-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Beredskapslagring av olja för krigssituationer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03141/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GH03141</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GH03141</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1993/94:141&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagring av olja för krigssituationer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH03141/prop_199394__141-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Carl Bildt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om den fortsatta civila beredskapslag-&lt;br&gt;ringen av olja för krigssituationer. Med hänsyn till de planeringsförut-&lt;br&gt;sättningar som gäller efter 1992 års totalförsvarsbeslut minskar behovet&lt;br&gt;av sådan lagring kraftigt. Det föreslås att de statliga lagren hos Närings-&lt;br&gt;och teknikutvecklingsverket (NUTEK) avvecklas helt senast år 1999 och&lt;br&gt;att i stället lager byggs upp i näringslivet med början andra halvåret&lt;br&gt;1996. Därigenom integreras lagringen för krigssituationer med lagringen&lt;br&gt;för s.k. fredskriser och den övriga kommersiella lagringen av oljeproduk-&lt;br&gt;ter hos företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att avvecklingen av den nuvarande statliga lagringen&lt;br&gt;genomförs av en särskild organisation i myndighetsform. Den nya&lt;br&gt;myndigheten inrättas enligt förslaget den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Ärendet och dess beredning........................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Bakgrund ...................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Nuvarande beredskapslagring av olja................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Allmänna planeringsförutsättningar.................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lagerbehov..................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Uppgiftsfördelning och struktur för lagringen.............9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Finansiering ................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Avveckling av de statliga lagren....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Riktlinjer för avvecklingen .....................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Organisation för avvecklingen ...................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Utförsäljning av olja.........................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 ................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1993 års oljelagringsutrednings sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av delbetänkandet Beredskapslagring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av olja (SOU 1993:87)................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 17 februari 1994 ............................ 26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om grunder för beräkningen&lt;br&gt;av behovet av beredskapslagring av olja för krigssituationer (avsnitt&lt;br&gt;4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner det som regeringen förordar om fördelningen av&lt;br&gt;uppgifter i fråga om beredskapslagringen (avsnitt 5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för avveckling av&lt;br&gt;de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer (avsnitt 7.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;godkänner att en ny myndighet för avveckling av de statliga&lt;br&gt;beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas den 1 juli 1994&lt;br&gt;(avsnitt 7.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga&lt;br&gt;beredskapslagren i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt&lt;br&gt;7.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 anvisar ett ramanslag på 73 500 000 kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;&amp;nbsp;till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för budgetåret&lt;br&gt;1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom 1992 års försvarsbeslut ändrades förutsättningarna för planeringen&lt;br&gt;inom totalförsvaret i väsentliga avseenden. Detta gällde för såväl&lt;br&gt;försvarsmakten som totalförsvarets civila del. I denna ingår bl.a.&lt;br&gt;funktionen Energiförsöijning, där insatserna under lång tid har haft sin&lt;br&gt;tyngdpunkt på åtgärder for att trygga beredskapen på oljeområdet genom&lt;br&gt;lagring av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med försvarsbeslutet fastställdes vissa riktlinjer för&lt;br&gt;beredskapslagringen av olja för krigssituationer (prop. 1991/92:102 kap.&lt;br&gt;11, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337). Staten skulle även&lt;br&gt;fortsättningsvis svara för denna lagring. Mot bakgrund av ändrade&lt;br&gt;antaganden om krisers och krigs karaktär kunde dock beredskapslagret&lt;br&gt;minskas. Vidare beslöts i princip en ändrad struktur för lagringen.&lt;br&gt;Beslutet innebar att lagring i särskilda statliga anläggningar skulle ersättas&lt;br&gt;med ett system som byggde i huvudsak på lagring hos oljehandeln och&lt;br&gt;i distributionsledet. Slutlig ställning togs emellertid varken till lagemivån&lt;br&gt;eller till lagringens struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närings- och teknikutvecklings verket (NUTEK) lade i oktober 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fram en plan för utförsäljning av olja från de statliga beredskapslagren Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;och ett förslag till omstrukturering av den statliga lagringen. Redan&lt;br&gt;tidigare hade Riksrevisionsverket (RRV) som ett led i sin förvaltnings-&lt;br&gt;revision av statliga myndigheter redovisat en granskning av NUTEK:s&lt;br&gt;verksamhet på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 18 februari 1993 chefen för Närings-&lt;br&gt;departementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av beredskapslagringen av olja och kol. Utredaren skulle enligt&lt;br&gt;direktiven (dir. 1993:18) i en första etapp redovisa förslag i fråga om&lt;br&gt;kraven på lagring för krigssituationer, inklusive kostnader och tidsplan&lt;br&gt;för att omstrukturera nuvarande system. I en senare etapp skulle&lt;br&gt;redovisas förslag om bl.a. finansiering, lagstiftning, lagring av bränslen&lt;br&gt;för elproduktion och konsekvenser av ett medlemskap i EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren - 1993 års oljelagringsutredning (OLU) - redovisade i&lt;br&gt;september 1993 den första etappen av sitt arbete i delbetänkandet&lt;br&gt;Beredskapslagring av olja (SOU 1993:87). OLU:s sammanfattning av&lt;br&gt;betänkandet finns i bilaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randena finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr 1879/93).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 3 februari 1994 beslutat om tilläggsdirektiv till&lt;br&gt;OLU avseende vissa frågor som ingår i utredningens andra arbetsetapp&lt;br&gt;(dir. 1994:9). Uppdraget i sin helhet skall redovisas senast den 30 juni&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Nuvarande beredskapslagring av olja&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagringen av olja i Sverige är av principiellt två slag,&lt;br&gt;krigslagring och fredskrislagring. Krigslagringen tar sikte på situationer&lt;br&gt;då landet vid en stormaktskonflikt i Europa antingen har blivit indraget&lt;br&gt;i krig eller står neutralt. Fredskrislagringen tar sikte på allvarliga&lt;br&gt;störningar i oljeförsörjningen som uppstår utan samband med krig eller&lt;br&gt;krigsrisk i vår nära omvärld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagring för krigssituationer infördes redan före andra världskriget.&lt;br&gt;Lagring för fredskriser tillkom med anledning av oljekrisen år&lt;br&gt;1973 - 1974. Kort därefter anslöt sig Sverige tillsammans med flertalet&lt;br&gt;andra OECD-länder till avtalet om ett Internationellt energiprogram, IEP-&lt;br&gt;avtalet (prop. 1975:42, bet. 1975:NU29, rskr. 1975:180). Avtalet&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om bl.a. samordnade åtgärder för att möta&lt;br&gt;oljeförsöijningskriser. Genom avtalet har de anslutna länderna åtagit sig&lt;br&gt;att hålla beredskapslager av olja motsvarande 90 dagars nettoimport. Vid&lt;br&gt;en kris skall länderna vidta åtgärder för att begränsa oljekonsumtionen.&lt;br&gt;De skall också enligt avtalet medverka till ett system för fördelning av&lt;br&gt;tillgänglig olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagringen för krigssituationer och lagringen för fredskriser utgör i&lt;br&gt;huvudsak skilda system. Krigslagringen omfattas av totalförsvarsplane-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen och styrs av de förutsättningar i fråga om bl.a. krisers och krigs Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;förlopp med därav följande krav på uthållighet som gäller för denna&lt;br&gt;planering. Fredskrislagringen baseras däremot på Sveriges åtaganden&lt;br&gt;enligt IEP-avtalet och utgör inte en åtgärd inom ramen för totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från böijan var oljehandeln och vissa storförbrukare skyldiga enligt&lt;br&gt;lag att svara för merparten av lagringen av oljeprodukter, med visst&lt;br&gt;finansieringsstöd från staten. Lagringen var då avsedd för avspärrning&lt;br&gt;och krig. När lagringen för fredskriser infördes år 1974 tog staten&lt;br&gt;ansvaret för denna lagring. Genom 1987 års totalförsvarsbeslut (prop.&lt;br&gt;1986/87:95 bil. 12, bet. 1986/87:FöUU, rskr. 1986/87:310) kastades&lt;br&gt;ansvarsfördelningen om så att staten övertog ansvaret för krigslagringen&lt;br&gt;medan de lagringsskyldiga företagen skulle svara för fredskrislagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1987 bedriver staten den civila beredskapslagringen av olja&lt;br&gt;för krigssituationer i myndighetsform. I systemet ingår ett stort antal&lt;br&gt;anläggningar. Många av dem har byggts med hänsyn till särskilda krav&lt;br&gt;på lokalisering och skydd. De civila beredskapslagren är avsedda också&lt;br&gt;för huvuddelen av försvarsmaktens krigsbehov av drivmedel för fordon,&lt;br&gt;medan försvarsmakten har hand om den militära drivmedelslagringen i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredskrislagren ingår i fysisk mening i de lagringsskyldiga företagens&lt;br&gt;kommersiella lagerhållning. Staten utövar med stöd av lagen (1984:1049)&lt;br&gt;om beredskapslagring av olja och kol tillsyn över att lagren når upp till&lt;br&gt;den nivå som krävs för att Sveriges åtaganden enligt IEP-avtalet skall&lt;br&gt;uppfyllas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa undantag från den angivna ansvarsfördelningen. Staten&lt;br&gt;svarar för den samlade lagringen av flygdrivmedel. Vidare skall sådana&lt;br&gt;lagringsskyldiga som driver värmeverk eller kraftvärmeverk svara för att&lt;br&gt;lagra olja för sina anläggningars behov även i krig. Samma gäller för&lt;br&gt;vissa innehavare av gasturbiner och oljekondensverk för elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga civila krigslagringen sköts huvudsakligen av NUTEK och&lt;br&gt;finansieras med anslag på statsbudgeten. För driften av NUTEK:s lager&lt;br&gt;finns en särskild regional organisation.T ill detta kommer s.k. särskild&lt;br&gt;lagring som vissa statliga myndigheter m.fl. har ålagts genom beslut av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av oljeprodukter i Sverige har minskat starkt under de&lt;br&gt;två senaste decennierna. Detta gäller särskilt beträffande eldningsoljorna.&lt;br&gt;År 1992 uppgick den totala oljeanvändningen till 15,8 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, varav&lt;br&gt;5,9 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; motorbensin och 3 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; dieselolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fredskrislagren uppgår för närvarande till omkring 4 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. Hos&lt;br&gt;oljehandeln och storförbrukare finns därutöver kommersiella lager på 1&lt;br&gt;ä 2 miljoner m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, huvudsakligen i form av tjock eldningsolja. Krigslagrens&lt;br&gt;storlek redovisas inte öppet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Allmänna planeringsförutsättningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av 1992 års försvarsbeslut har delvis nya planeringsförut-&lt;br&gt;sättningar införts för totalförsvaret. Dessa innebär bl.a. att totalförsvaret&lt;br&gt;skall kunna efter kort förvarning möta ett angrepp där angriparen antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna sätta in endast begränsade styrkor (strategiskt överfall). Kraven på&lt;br&gt;totalförsvarets förmåga att möta ett väpnat angrepp i större skala utgår&lt;br&gt;från att angreppet sätts in i en huvudriktning, antingen över landgräns&lt;br&gt;eller över kust. Eftersom ett sådant angrepp förutsätter förberedelser som&lt;br&gt;kan observeras av oss behöver kraven på förmåga att möta angreppet&lt;br&gt;tillgodoses fullt ut endast efter något års komplettering av utrustning och&lt;br&gt;utbildning (återtagning). En sådan återtagning skall kunna genomföras&lt;br&gt;under en tilltagande internationell kris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Sverige anfalls (krigsfallet) eller om Sverige är neutralt vid krig&lt;br&gt;i vår nära omvärld (neutralitets fallet) skall inte någon utrikeshandel&lt;br&gt;förutsättas. Vidare ställs nu lägre krav än tidigare på uthållighet i ett&lt;br&gt;krigsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den civila delen av totalförsvaret skall planeringen i högre grad&lt;br&gt;än tidigare inriktas på stöd till försvarsmakten. Detta stöd skall i första&lt;br&gt;hand syfta till att mobilisering och krigsorganisering kan genomföras&lt;br&gt;snabbt och säkert så att försvarsmaktens omedelbara stridsförmåga&lt;br&gt;säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Lagerbehov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beredskaplagringen av olja för krigssituatio-&lt;br&gt;ner anpassas till de planeringsförutsättningar för totalförsvaret som&lt;br&gt;nu gäller, vilket får till följd att lagren minskas kraftigt. Liksom&lt;br&gt;hittills skall fredskrislagren kunna tas i anspråk i viss utsträckning&lt;br&gt;också i säkerhetspolitiska kriser. Benämningen fredskris ersätts&lt;br&gt;med oljekris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser godtar eller lämnar utan&lt;br&gt;invändningar OLU:s uppfattning om behovet av lager för krigssituationer&lt;br&gt;och dimensioneringen av lagren. NUTEK gör dock förbehållet att nivån&lt;br&gt;på risktagandet borde ha uttryckts klarare. OLU:s förslag innehåller&lt;br&gt;enligt NUTEK inga säkerhetsmarginaler av något slag. Vidare påpekas&lt;br&gt;att OLU har förutsatt att det finns betydande kommersiella tillgångar&lt;br&gt;inom landet vid inledningen till ett krig, vilket enligt NUTEK också är&lt;br&gt;nödvändigt for att systemet för transporter och distribution skall fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser instämmer i ett särskilt yttrande till OLU:s&lt;br&gt;betänkande av företrädare för vissa organisationer inom näringslivet, där&lt;br&gt;det hävdas att fredskrislagren om ca 25 % av landets totala årsför-&lt;br&gt;brukning av olja mer än väl täcker de beräknade behoven för neutralitet&lt;br&gt;eller krig. Svenska Petroleum Institutet (SPI) anser att OLU hade kunnat&lt;br&gt;föreslå att de särskilda krigslagren skall avvecklas helt. Också Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund instämmer i det särskilda yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De allmänna planeringsförut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningar som har angivits i avsnitt 3.2 är styrande för verksamheten Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;inom hela totalförsvaret. De har också varit utgångspunkten för OLU:s&lt;br&gt;beräkningar av behovet av oljelager för krigssituationer. Dessutom har&lt;br&gt;OLU gjort vissa specifika antaganden om förutsättningarna på oljebered-&lt;br&gt;skapens område. Ett sådant antagande är att de lager motsvarande 90&lt;br&gt;dagars nettoimport som Sverige enligt IEP-avtalet är skyldigt att&lt;br&gt;hålla - fredskrislagren - till viss del kan räknas som tillgång också i&lt;br&gt;säkerhetspolitiska kriser. Vidare antas att importen av olja kan fortgå&lt;br&gt;under ett krisskede, dock med en kraftig minskning om krisen övergår&lt;br&gt;i en krigshotande fas. Någon återtagning under krisskedet i form av&lt;br&gt;oljeimport för lageruppbyggnad antas inte kunna ske. Skälet för detta är&lt;br&gt;främst att det bedöms svårt att i kriser anskaffa olja i större utsträckning&lt;br&gt;än vad som behövs för en nedskuren löpande förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dimensioneringen av lagren bör enligt OLU grundas på behoven vid&lt;br&gt;anfall i en huvudriktning, alternativt neutralitet. Lager för dessa fall&lt;br&gt;måste finnas inom landet redan vid inledningen av det krisskede som&lt;br&gt;antas föregå kriget, eftersom återtagning under krisen inte kan förutsättas&lt;br&gt;vara genomförbar. Vid strategiskt överfall är däremot förbrukningen av&lt;br&gt;olja enligt OLU liten, varför det inte behövs några beredskapslager&lt;br&gt;utanför försvarsmakten för att detta fall skall kunna klaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sina beräkningar av lagringsbehoven för krigssituationer har OLU&lt;br&gt;utgått från de tillgångar av olja som finns inom näringslivet vid krisens&lt;br&gt;början, dvs. fredskrislagren och eventuella ytterligare kommersiella&lt;br&gt;lager. Vissa antaganden har gjorts om import och förbrukning under&lt;br&gt;krisens förlopp. Beträffande förbrukningen grundas OLU:s antaganden&lt;br&gt;på detaljerade branschvisa beräkningar av Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap (ÖCB) av behovet av varor och tjänster i skilda kris- och&lt;br&gt;krigssituationer. Försvarsmakten har lämnat motsvarande underlag om de&lt;br&gt;behov av drivmedel som skall täckas från de civila beredskapslagren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU har redovisat ett antal räkneexempel där antagandena om import,&lt;br&gt;förbrukning och ianspråktagande av fredskrislager under krisskedet&lt;br&gt;varieras. Det förslag till lagemivåer som läggs fram utgör resultatet av&lt;br&gt;en avvägning där OLU har tagit särskild hänsyn bl.a. till behoven av&lt;br&gt;drivmedel, medan behoven av bränslen for uppvärmning m.m. har givits&lt;br&gt;lägre prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar OLU:s förslag till lagemivåer. Förslaget innebär att&lt;br&gt;den civila beredskapslagringen av olja för krigssituationer kan minskas&lt;br&gt;till betydligt under hälften av dagens nivå. Detta är i huvudsak en följd&lt;br&gt;av att kraven på uthållighet i en krigssituation nu har sänkts. Också&lt;br&gt;OLU:s antaganden om relativt goda möjligheter till import av olja under&lt;br&gt;den tidigare delen av krisskedet har haft betydelse. Regeringen delar&lt;br&gt;OLU:s bedömning att de föreslagna lagemivåema innebär ett rimligt&lt;br&gt;risktagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i OLU:s betänkande som i några av remissyttrandena diskuteras&lt;br&gt;i vad mån fredskrislagren bör kunna räknas som en tillgång i planeringen&lt;br&gt;för säkerhetspolitiska kriser. OLU anser att en fredskris och den&lt;br&gt;inledande delen av en säkerhetspolitisk kris får liknande konsekvenser för&lt;br&gt;Sverige på oljeområdet. Samarbetet enligt IEP-avtalet kan förutsättas &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fungera i båda fallen. Det bör därför enligt OLU vara möjligt att i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 141&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;planeringen utgå från att en del av de svenska fredskrislagren kan Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;disponeras för att tillgodose behov även i ett säkerhetspolitiskt betingat&lt;br&gt;krisskede. NUTEK for resonemanget ett steg längre och hävdar att det&lt;br&gt;på olje försörj ningens område knappast finns anledning att alls göra någon&lt;br&gt;åtskillnad mellan fredskriser och för Sverige militärt hotande säkerhetspo-&lt;br&gt;litiska kriser. Från svensk sida bör enligt NUTEK förutsättas att alla mer&lt;br&gt;omfattande störningar i oljetillförseln, intill dess krig råder eller är&lt;br&gt;omedelbart förestående i Europa, bör hanteras i samverkan mellan de&lt;br&gt;länder som har anslutit sig till IEP-avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erinrar om att det redan enligt tidigare riktlinjer för&lt;br&gt;beredskapslagring av olja har antagits att fredskrislagren skall kunna&lt;br&gt;utgöra en tillgång även i ett säkerhetspolitiskt krisskede (se prop.&lt;br&gt;1986/87:95 bil. 12 s. 95). Detta bör gälla också i fortsättningen enligt&lt;br&gt;vad OLU har föreslagit. Mot bakgrund av detta och av de synpunkter&lt;br&gt;som NUTEK har framfört anser regeringen att den nuvarande terminolo-&lt;br&gt;gin på området bör ändras. Det finns såvitt gäller oljeförsöijningen&lt;br&gt;knappast anledning att skilja mellan en fredskris och en säkerhetspolitisk&lt;br&gt;kris. För båda krisfallen bör därför användas benämningen oljekris. En&lt;br&gt;sådan ändring stämmer väl överens med IEP-avtalets bestämmelser om&lt;br&gt;krisåtgärder vid störningar i de anslutna ländernas oljeforsöijning,&lt;br&gt;eftersom dessa bestämmelser är tillämpliga oavsett bakgrunden till&lt;br&gt;störningarna. Det kan tilläggas att termen oljekris finns också i oljekrisla-&lt;br&gt;gen (1975:197), som tar sikte på just sådana forsöijningskriser då IEP-&lt;br&gt;avtalets system för krisåtgärder aktiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om planeringen för en krigssituation bör bygga på&lt;br&gt;att behoven i en sådan situation skall kunna till någon del tillgodoses med&lt;br&gt;fredskrislagren. En sådan tanke avvisas bestämt av OLU. Motsatt&lt;br&gt;uppfattning framförs av SPI, som hävdar att fredskrislagren skulle kunna&lt;br&gt;täcka också behoven i krigssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning är det nödvändigt att liksom hittills i&lt;br&gt;planeringen hålla en klar åtskillnad mellan å ena sidan lagring för&lt;br&gt;fredskriser och säkerhetspolitiska kriser - dvs. vad som i fortsättningen&lt;br&gt;skall benämnas oljekriser - å. andra sidan lagring för krigssituationer,&lt;br&gt;dvs. krig eller neutralitet. Huvudskälet till detta är den civila krigslag-&lt;br&gt;ringens centrala betydelse för totalförsvaret, inte minst dess militära del.&lt;br&gt;Denna lagring svarar nämligen for en stor del av försvarsmaktens&lt;br&gt;drivmedelsbehov och dessutom för behovet för de civila transporter som&lt;br&gt;behövs vid en mobilisering. Som NUTEK har påpekat måste också&lt;br&gt;betydande kommersiella oljetillgångar finnas kvar vid inledningen av ett&lt;br&gt;krig, eftersom försöijningssystemet annars knappast kan fungera i kriget.&lt;br&gt;Ett tredje skäl att i planeringen behålla en klar gräns mellan fredstida&lt;br&gt;oljekriser och krigssituationer är att Sveriges åtagande enligt IEP-avtalet&lt;br&gt;att beredskapslagra olja för oljekriser inte skulle framstå som trovärdigt&lt;br&gt;om lagringen var avsedd också for behoven i krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU har föreslagit att det senast under hösten 1995 görs en översiktlig&lt;br&gt;avstämning av om några förutsättningar har ändrats som bör påverka&lt;br&gt;krigslagrens storlek och sammansättning. Tidpunkten har valts med&lt;br&gt;hänsyn till OLU:s förslag om att en uppbyggnad av lager inom näringsli- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet skall påböijas under andra halvåret 1996 (se avsnitt 5). Regeringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att senare ta ställning till behovet av och tidpunkten för en sådan Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;kontrollstation.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Uppgiftsfördelning och struktur för lagringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande statliga civila beredskapslag-&lt;br&gt;ringen genom NUTEK av olja för krigssituationer avvecklas helt.&lt;br&gt;I stället byggs lager upp i näringslivet under en treårsperiod med&lt;br&gt;början den 1 juli 1996. Denna lagring skall ske i eller i nära&lt;br&gt;anslutning till det kommersiella distributionssystemet. Distributio-&lt;br&gt;nen i krigssituationer avses ske genom samma system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har i princip godtagit&lt;br&gt;att den statliga beredskapslagringen for krigssituationer skall avvecklas&lt;br&gt;och att krigslagringen i fortsättningen skall integreras med den kommersi-&lt;br&gt;ella lagringen - inklusive lagringen för fredskriser - inom näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har tagit upp frågor om lokalisering av&lt;br&gt;anläggningar. Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) pekar på&lt;br&gt;behovet av att lagring och distribution säkerställs inom de områden med&lt;br&gt;svag infrastruktur som har avgörande betydelse för försvarsmaktens&lt;br&gt;koncentrering och operationer. Vidare medför de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;av lagringens struktur enligt FMO en ökad riskexponering vid angrepp,&lt;br&gt;vilket skulle kunna pareras genom att ett antal av de skyddade an-&lt;br&gt;läggningar som finns i dag bibehålls. Liknande synpunkter framförs av&lt;br&gt;ÖCB. Försvarets forskningsanstalt (FOA) anser att den kommande&lt;br&gt;krigslagringen måste bli utspridd för att lagren skall vara snabbt&lt;br&gt;tillgängliga och för att risktagandet vid angrepp skall kunna hållas på&lt;br&gt;acceptabel nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SPI har inget att invända mot den föreslagna uppgiftsfördelningen,&lt;br&gt;dock endast under förutsättning att den inte medför skyldighet för&lt;br&gt;näringslivet att äga och vidmakthålla lagren for krigssituationer.&lt;br&gt;Liknande förbehåll framförs av Sveriges Industriförbund, Svenska&lt;br&gt;KraftverksfÖreningen och Värmeverksföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det starkt minskade behovet av lager&lt;br&gt;för krigssituationer får som konsekvens att en särskild statlig organisation&lt;br&gt;för ändamålet, med anläggningar som drivs i egen regi, inte längre är&lt;br&gt;motiverad. Också kraven på hög tillgänglighet och snabb omsättning av&lt;br&gt;lagren talar mot den nuvarande ordningen. En långtgående integration av&lt;br&gt;krigslagringen med den kommersiella lagringen ger förutsättningar för&lt;br&gt;ökad effektivitet och svarar bättre mot de aktuella behoven inom&lt;br&gt;totalförsvaret. Regeringen anser därför att man nu inte bör stanna vid&lt;br&gt;att - som beslöts i princip år 1992 - modernisera den statliga krigslag-&lt;br&gt;ringens struktur utan att denna lagring bör avvecklas helt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU:s forslag innebär att lagringen for krigssituationer efter en Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;femårig övergångstid genomförs helt av enskilda företag i anslutning till&lt;br&gt;deras kommersiella hantering av oljeprodukter. Staten förutsätts liksom&lt;br&gt;nu ha det överordnade ansvaret för försörjningsberedskapen på oljeom-&lt;br&gt;rådet inför kriser av skilda slag. Detta innebär att statsmakterna&lt;br&gt;fastställer målen eller ambitionsnivån för beredskapen och att en&lt;br&gt;myndighet genomför analyser av tillgångar och behov, förbereder&lt;br&gt;konsumtionsbegränsande åtgärder samt utövar tillsyn och kontroll över&lt;br&gt;lagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till denna principiella syn på fördelningen av&lt;br&gt;uppgifter och ansvar för krigslagringen. I enlighet med OLU:s förslag&lt;br&gt;bör lager för krigssituationer byggas upp inom näringslivet under en&lt;br&gt;treårsperiod med början andra halvåret 1996. Till frågan om ägande och&lt;br&gt;finansiering av lagren återkommer regeringen i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagringsstrukturen innebär att de särskilda krav som&lt;br&gt;tidigare har ställts på lokalisering och skydd av krigslager inte utan&lt;br&gt;vidare kommer att kunna tillgodoses. Detta har godtagits också av beröda&lt;br&gt;myndigheter inom totalförsvaret, med hänsyn till fördelarna med den&lt;br&gt;ökade tillgänglighet som en integration med den kommersiella lagringen&lt;br&gt;antas medföra. FMO har dock framfört att det i vissa fall kan behövas&lt;br&gt;särskilda åtgärder. Med anledning av detta kan påpekas att regeringen&lt;br&gt;enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om både lokaliseringen av lager och förvaring i&lt;br&gt;bergrum av lagrad olja. Det är en uppgift för tillsynsmyndigheten att i&lt;br&gt;samråd med Försvarsmakten och OCB överväga behovet av sådana&lt;br&gt;föreskrifter och att lägga fram förslag till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringens förslag om uppgiftsför-&lt;br&gt;delning och struktur för krigslagringen (avsnitt 5) innebär att denna&lt;br&gt;integreras med den kommersiella lagringen av oljeprodukter inom&lt;br&gt;näringslivet, inklusive lagringen för fredskriser. Det framstår som&lt;br&gt;följdriktigt att de berörda företagen också ges ansvaret for att äga&lt;br&gt;de tillkommande lagren och svara för finansieringen av lagringen.&lt;br&gt;Den lösning som ligger närmast till hands är att lagringsskyldig-&lt;br&gt;heten enligt lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och&lt;br&gt;kol utvidgas så att den omfattar också behoven i krigssituationer.&lt;br&gt;Frågan utreds vidare av OLU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: OLU har inte lämnat något förslag i denna&lt;br&gt;fråga, som ingår i den senare etappen av utredningsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har berört finansierings-&lt;br&gt;frågan, närmast med anledning av ett särskilt yttrande av de sakkunniga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i utredningen som företräder näringslivets organisationer. Där uttalas att Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;lagringen skall ses som en statlig angelägenhet och att lagren följaktligen&lt;br&gt;skall ägas av staten. SPI instämmer i detta och anför att staten, om&lt;br&gt;näringslivet skall hålla särskilda lager avsedda för krig, måste ersätta&lt;br&gt;företagen för de ytterligare hanteringskostnader som uppstår därvid. SPI&lt;br&gt;är direkt avvisande till tanken att företagen åläggs att äga och vid-&lt;br&gt;makthålla den särskilda krigsvolymen av olja för statens räkning.&lt;br&gt;Samhällsekonomiska skäl talar enligt SPI starkt för att den som har att&lt;br&gt;fastställa lagringsmålen också måste beakta det finansiella och kost-&lt;br&gt;nadsmässiga utrymme som finns. Också Industriförbundet, Kraftverks-&lt;br&gt;föreningen och Värmeverksföreningen uttrycker stöd för det särskilda&lt;br&gt;yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FOA redovisar sin principiella syn på frågan om finansieringen av&lt;br&gt;beredskapsåtgärder. Sådana åtgärder som är avsedda för krig och&lt;br&gt;säkerhetspolitiska kriser bör enligt FOA bekostas med skattemedel,&lt;br&gt;såvida inte starka skäl talar för en annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK föreslår däremot att OLU:s arbete med finansieringsfrågan&lt;br&gt;inriktas på att all civil beredskapslagring skall finansieras i sin helhet av&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Hittills har ansvaret för&lt;br&gt;finansieringen av kostnaderna for beredskapslagringen av olja fördelats&lt;br&gt;mellan staten och näringslivet på skilda sätt. Fram till år 1987 var&lt;br&gt;oljehandeln och storförbrukarna skyldiga enligt lag att hålla lager för&lt;br&gt;avspärrning och krig som var anpassade till de då gällande kraven på&lt;br&gt;relativt lång uthållighet. Genom 1987 års totalförsvarsbeslut övertog&lt;br&gt;staten ansvaret for krigslagringen, medan oljehandeln och vissa storför-&lt;br&gt;brukare ålades att hålla lager för fredskriser. Denna omläggning ledde till&lt;br&gt;en väsentlig minskning av lagringsskyldigheten för de berörda företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en allmän utgångspunkt för övervägandena om finansieringsfrågan&lt;br&gt;har i OLU:s direktiv angivits att kostnaderna för beredskapslagringen av&lt;br&gt;olja i fortsättningen skall finansieras med långtgående krav på kost-&lt;br&gt;nadsansvar för verksamhetens intressenter och minskad belastning på&lt;br&gt;statsbudgeten. Regeringens förslag om att också krigslagringen skall&lt;br&gt;integreras med företagens övriga lagring av oljeprodukter innebär att det&lt;br&gt;knappast kommer att finns någon fysisk gräns mellan olika slag av&lt;br&gt;oljelager när förslaget efter en femårsperiod har genomförts. Det gäller&lt;br&gt;att finna ett system för finansieringen av lagringen som är anpassat till&lt;br&gt;den faktiska hanteringen av verksamheten och som samtidigt är enhetligt&lt;br&gt;och lätt att administrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden har regeringen den 3 februari 1994&lt;br&gt;beslutat om tilläggsdirektiv till OLU. I direktiven (dir. 1994:9) ges&lt;br&gt;närmare riktlinjer för uppdraget såvitt gäller finansieringen av oljelag-&lt;br&gt;ringen för krigssituationer. Den lösning som anges ligga närmast till&lt;br&gt;hands är att den lagringsskyldighet som nu gäller enligt lagen&lt;br&gt;(1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol utvidgas så att den&lt;br&gt;omfattar också behoven vid neutralitet och i krig. OLU skall översiktligt&lt;br&gt;analysera de ekonomiska konsekvenserna för berörda intressenter av en&lt;br&gt;sådan finansieringsmodell. Vidare skall OLU överväga behovet av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringar i gällande lagstiftning eller andra åtgärder i syfte bl.a. att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motverka eventuella negativa effekter för företagen av modellen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att lägga fram förslag om bl.a. finansiering av&lt;br&gt;beredskapslagringen av oljor för riksdagen hösten 1994 på grundval av&lt;br&gt;OLU:s slutbetänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Avveckling av de statliga lagren&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Riktlinjer för avvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De lager för krigssituationer som förvaltas&lt;br&gt;av NUTEK avvecklas i en takt som ger det för staten bästa ekono-&lt;br&gt;miska resultatet. Avvecklingen skall ha genomförts senast den 31&lt;br&gt;december 1999. Lagring för krigssituationer vidmakthålls under&lt;br&gt;avvecklingsperioden i den omfattning som krävs med hänsyn till&lt;br&gt;uppbyggnaden av lager inom näringslivet. En fortsatt ansvarsfull&lt;br&gt;hantering av säkerhets- och miljöfrågor säkras vid de anläggningar&lt;br&gt;som finns kvar efter periodens slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: OLU föreslår att NUTEK upprättar en plan för&lt;br&gt;avvecklingen. Denna bör enligt OLU innebära att all lagrad olja skall ha&lt;br&gt;sålts ut senast den 30 juni 1999, med möjlighet till forcering om en&lt;br&gt;marknadsmässigt gynnsam situation skulle inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RRV pekar på svårigheten att göra tillförlitliga&lt;br&gt;långsiktiga bedömningar av oljeprisets utveckling. Enligt RRV bör därför&lt;br&gt;andra faktorer, t.ex. teknisk och marknadsmässig inkurans samt&lt;br&gt;kostnaderna för lagringen, vägleda planeringen av avvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande krigslagret av&lt;br&gt;oljeprodukter hos NUTEK representerar ett betydande värde. Även om&lt;br&gt;hänsyn tas till att lagren innehåller vissa volymer inkuranta produkter rör&lt;br&gt;det sig om ett miljardbelopp. Därtill kommer ett femtiotal lagringsanlägg-&lt;br&gt;ningar av skiftande storlek och standard, delvis med kvalificerat fysiskt&lt;br&gt;skydd. Avvecklingen av hela detta system är alltså en uppgift som ställer&lt;br&gt;stora krav på planering och genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av största vikt att statens ekonomiska intressen tas till vara vid&lt;br&gt;avvecklingen. Det gäller att både få ut en hög nettointäkt vid försälj-&lt;br&gt;ningen av oljan och att minska de löpande kostnaderna för systemets&lt;br&gt;drift. En svårighet när ställning skall tas till takten i avvecklingen är&lt;br&gt;emellertid den stora osäkerheten om några faktorer som väger tungt i den&lt;br&gt;ekonomiska kalkylen, framför allt oljeprisernas utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i januari 1994 redovisat ett underlag för bedömning av&lt;br&gt;avvecklingsperiodens längd. Nu värdesberäkningar har genomförts för&lt;br&gt;utförsäljning under tre, fem och åtta år vid varierande förutsättningar i&lt;br&gt;fråga om kalkylränta, oljeprisutveckling, dollarkurs och försäljningsom-&lt;br&gt;kostnader. Beräkningarna visar att utförsäljning under en åttaårsperiod&lt;br&gt;ger ett högre nuvärde än de två andra alternativen. Med hänvisning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den stora osäkerheten i beräkningarna föreslår emellertid NUTEK att det Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;inte fastställs något exakt antal år för utförsäljningen. Vidare anförs att&lt;br&gt;nedläggning och avställning av lagnngsanläggningama kommer att kräva&lt;br&gt;minst tio år, även om utförsäljningen av oljan skulle genomföras på&lt;br&gt;kortare tid. Därefter kommer enligt NUTEK att krävas tillsyn i viss&lt;br&gt;omfattning av säkerhets- och miljöskäl. Dessutom bör ett mindre antal&lt;br&gt;anläggningar hållas i drift för att lagringskapaciteten snabbt skall kunna&lt;br&gt;anpassas till en ändrad säkerhetspolitisk situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK:s beräkningar har efter remiss granskats av RRV. I sitt&lt;br&gt;yttrande pekar RRV på flera omständigheter som talar till förmån för en&lt;br&gt;kort avveckling stid, bl.a. stigande inkuranskostnader för de lagrade&lt;br&gt;produkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till RRV:s bedömning att avvecklingen av det&lt;br&gt;statliga lagringssystemet bör genomföras under en relativt kort period.&lt;br&gt;Som en tidsgräns bör slås fast den 31 december 1999, dvs. ett halvår&lt;br&gt;efter den tidpunkt då den lagrade oljan senast skall ha sålts ut. Inom den&lt;br&gt;angivna tidsramen bör avvecklingen genomföras med sikte på att statens&lt;br&gt;nettointäkter uttryckt i nuvärde skall maximeras. Bäst förutsättningar för&lt;br&gt;effektivitet skapas om verksamheten bedrivs i en särskild organisation.&lt;br&gt;Denna fråga behandlas i det följande (avsnitt 7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av statens krigslager får givetvis inte innebära att&lt;br&gt;beredskapskraven eftersätts. En huvuduppgift för den nya organisationen&lt;br&gt;under de första åren är därför att - parallellt med avvecklingen - driva&lt;br&gt;de lager som alltjämt behövs for att de nu aktuella behoven skall kunna&lt;br&gt;tillgodoses. Som framgått kommer den uppbyggnad av lager i näringsli-&lt;br&gt;vet som föreslagits att bölja först andra halvåret 1996. Uppbyggnaden&lt;br&gt;kan väntas ta tre år. Under denna period kommer det alltså att lagras&lt;br&gt;oljeprodukter för krigssituationer både i näringslivet och i statlig regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som NUTEK har påpekat omfattar avvecklingen inte enbart utförsälj-&lt;br&gt;ning av olja utan även nedläggning av de lagringsanläggningar som inte&lt;br&gt;längre behövs. Några av dessa anläggningar kan sannolikt säljas, medan&lt;br&gt;flertalet kommer att få ställas av slutligt. Detta måste göras på ett sätt&lt;br&gt;som innebär att hänsyn tas till kraven på miljöskydd och säkerhet vid de&lt;br&gt;avställda anläggningarna också på lång sikt. I den mån det krävs&lt;br&gt;fortlöpande övervakning eller kontroll även efter utgången av år 1999&lt;br&gt;måste ansvaret för sådana åtgärder föras över till en annan huvudman.&lt;br&gt;Överföringen ingår i avvecklingsuppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd att nu ta ställning till frågan om behovet av&lt;br&gt;att ett antal anläggningar hålls i drift med hänsyn till möjliga framtida&lt;br&gt;förändringar av det säkerhetspolitiska läget. Denna fråga kan lämpligen&lt;br&gt;bedömas i samband med en senare kontrollstation (se avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Organisation för avvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avvecklingen av den statliga krigslagringen&lt;br&gt;genomförs av en särskild myndighet vid sidan av NUTEK, med&lt;br&gt;tidsbegränsat uppdrag samt med egen ledning och ekonomisk&lt;br&gt;redovisning. Myndigheten inrättas den 1 juli 1994. Samtidigt förs&lt;br&gt;den nuvarande regionala organisationen för driften av lagren över&lt;br&gt;till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Frågan om hur den nuvarande&lt;br&gt;beredskapslagringen hos NUTEK skall avvecklas har inte närmare&lt;br&gt;berörts av OLU eller remissinstanserna. Regeringen anser det av stor&lt;br&gt;betydelse att denna fråga ges en snabb lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har sedan inrättandet den 1 juli 1991, då Statens energiverk&lt;br&gt;upphörde, ansvaret for den statliga beredskapslagringen av bränslen och&lt;br&gt;drivmedel. Verksamheten ingår i NUTEK:s verksamhetsområde&lt;br&gt;Energiförsörjning och energianvändning. Centralt inom NUTEK arbetar&lt;br&gt;ett tiotal personer med lagringsfrågoma. Dessutom finns en regional&lt;br&gt;organisation for drift av lagringsanläggningama, fördelad på sex&lt;br&gt;driftområden, med for närvarande 38 tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den avveckling av lagringen som nu skall genomföras under relativt&lt;br&gt;kort tid kommer att ställa krav på stora arbetsinsatser och på en kraftfull&lt;br&gt;och målinriktad ledning. Med hänsyn till de ekonomiska värden som&lt;br&gt;berörs måste också resultaten av verksamheten noga följas upp och&lt;br&gt;utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredskapslagringen utgör ett udda inslag i NUTEK:s verksamhet.&lt;br&gt;Sambandet med verkets övriga uppgifter är ganska svagt. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör verksamheten avskiljas från NUTEK och&lt;br&gt;under avvecklingsperioden bedrivas i en särskild organisation i myndig-&lt;br&gt;hetsform. Den nya myndigheten bör inrättas den 1 juli 1994. Samtidigt&lt;br&gt;bör den nuvarande regionala driftorganisationen föras över till myndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på riksdagens ställningstagande avser regeringen att vidta&lt;br&gt;vissa förberedande åtgärder. En särskild utredare kommer att tillkallas&lt;br&gt;för att lägga fram förslag för regeringen om den närmare organisationen&lt;br&gt;och förbereda inrättandet av den nya myndigheten. Därvid bör övervägas&lt;br&gt;möjligheterna att låta bl.a. vissa administrativa uppgifter skötas av&lt;br&gt;NUTEK eller annan lämplig myndighet. Utredaren kommer även att få&lt;br&gt;till uppgift att förbereda anställning av den personal som behövs för den&lt;br&gt;centrala verksamheten till den 1 juli 1994, då myndigheten inrättas. Den&lt;br&gt;kompetens som finns hos den nuvarande personalen vid NUTEK utgör&lt;br&gt;i sammanhanget en viktig resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär ingen ändring i fråga om NUTEK:s&lt;br&gt;uppgifter som tillsynsmyndighet för beredskapslagringen. I denna roll&lt;br&gt;kommer NUTEK att utöva tillsyn även över den lagring som bedrivs av&lt;br&gt;den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Utförsäljning av olja&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utförsäljningen av olja ur de statliga&lt;br&gt;beredskapslagren fullföljs och avslutas senast den 30 juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I samband med 1992 års totalför-&lt;br&gt;svarsbeslut bemyndigades regeringen att sälja ut olja från de statliga&lt;br&gt;krigslagren så att dessa minskades till en lägre, säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;motiverad nivå. De medel som frigjordes genom utförsäljningen fick&lt;br&gt;användas för eventuella investeringar inom området och även för att&lt;br&gt;stärka andra funktioner inom den civila delen av totalförsvaret. I en&lt;br&gt;första etapp bemyndigades regeringen att engångsvis disponera högst 79&lt;br&gt;miljoner kronor av inkomsterna från utförsäljningen för vissa åtgärder&lt;br&gt;inom totalförsvarets civila del som inte ingick i den gällande ekonomiska&lt;br&gt;planeringsramen. Regeringen uppdrog i juni 1992 åt NUTEK att sälja ut&lt;br&gt;olja ur lagren för motsvarande belopp. En redovisning för fördelningen&lt;br&gt;av medlen på funktioner inom det civila totalförsvaret har nyligen&lt;br&gt;lämnats till riksdagen (prop. 1993/94:105 s. 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen år 1993 bemyndigades regeringen att&lt;br&gt;använda medel från utförsäljning av olja ur lagren för ändamål också&lt;br&gt;inom den militära delen av totalförsvaret (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet.&lt;br&gt;1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). I februari 1993 uppdrog regeringen&lt;br&gt;åt NUTEK att t.o.m. år 1994 utförsälja vissa oljeprodukter till ett belopp&lt;br&gt;av högst 550 miljoner kronor, inklusive försäljningsomkostnader.&lt;br&gt;Nettoinkomsterna från försäljningen redovisas på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida (inkomsttiteln 2625, Utförsäljning av beredskapslager).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i december 1993 fattat beslut om att en del av utveck-&lt;br&gt;lingskostnaderna för luftvämsrobotprojektet BAMSE samt viss verksam-&lt;br&gt;het inom marinen skall finansieras med inkomster av försäljning av olja&lt;br&gt;ur statliga beredskapslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya myndigheten bör ha som uppgift att fullfölja den&lt;br&gt;utförsäljning som redan har inletts, med målet att all olja ur krigslagren&lt;br&gt;skall ha sålts senast den 30 juni 1999. Regeringen återkommer till&lt;br&gt;riksdagen med en redogörelse for användningen av de medel som inflyter&lt;br&gt;genom den fortsatta utförsäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen (prop. 1993/94:100 bil. 13) har regeringen&lt;br&gt;föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 beräkna dels ett förslagsanslag på 330 118 000 kr till&lt;br&gt;Drift av beredskapslager, dels ett reservationsanslag på 1 000 kr till&lt;br&gt;Särskilda kostnader for lagring av olja, motorbensin m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer nu till dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ny anslagsstruktur &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:141&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition (avsnitt 7.2) att avvecklingen av&lt;br&gt;den statliga lagringen genomförs av en särskild myndighet som inrättas&lt;br&gt;den 1 juli 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för den nya myndighetens förvaltningskostnader föreslås under&lt;br&gt;ett nytt ramanslag, med rubriken Beredskapslagring av olja: Förvaltnings-&lt;br&gt;kostnader. Medel för kapitalkostnader föreslås under ett nytt förslags-&lt;br&gt;anslag, Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader. Regeringen föreslår&lt;br&gt;av detta skäl inte några medel for budgetåret 1994/95 till de tidigare&lt;br&gt;anslagen Drift av beredskapslager och Särskilda kostnader for lagring av&lt;br&gt;olja, motorbensin m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;TOLFTE HUVUDTITELN&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;E. Energi&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 73 500 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget bör täckas förvaltningskostnaderna för den föreslagna&lt;br&gt;myndigheten för avveckling av den statliga oljelagringen för krigssituatio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;NUTEK har i sin anslagsframställning för anslaget E 1. Drift av&lt;br&gt;beredskapslager begärt ett anslag av 306 350 000 kr, fördelat på&lt;br&gt;driftskostnader med 68 750 000 kr och kapitalkostnader med 237 600 000&lt;br&gt;kr. I de tidigare nämnda kalkylerna (avsnitt 7.1) har NUTEK redovisat&lt;br&gt;nya beräkningar av anslagsbehovet vid skilda antaganden om avveck-&lt;br&gt;lingsperiodens längd. För alternativet avveckling under åtta år anges nu&lt;br&gt;ett anslagsbehov för budgetåret 1994/95 av 297 170 000 kr. Vid kortare&lt;br&gt;avvecklingstid tillkommer enligt NUTEK extra kostnader för investering-&lt;br&gt;ar i ökad utlastningskapacitet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om en särskild myndighet för avveckling av de&lt;br&gt;statliga krigslagren får konsekvenser både för anslagskonstruktionen och&lt;br&gt;för beräkningen av anslagsbeloppen. Förvaltningskostnader för den nya&lt;br&gt;myndigheten, inklusive kostnader för drift av lagren, bör redovisas under&lt;br&gt;ett nytt anslag. Detta bör vara betecknat som ramanslag. Kapitalkostnader&lt;br&gt;för lagren bör redovisas under ett annat anslag, betecknat som för-&lt;br&gt;slagsanslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det nya ramanslaget skall betalas dels personalkostnader för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighetens centrala verksamhet, dels personalkostnader för den Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;regionala organisationen, dels driftskostnader för anläggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramanslaget bör räntebeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 73,5&lt;br&gt;miljoner kronor. Som nämnts ingår i beloppet också kostnader för den&lt;br&gt;personal som skall arbeta centralt i den nya myndigheten. Motsvarande&lt;br&gt;uppgifter handläggs nu av personal hos NUTEK. Regeringen avser att i&lt;br&gt;regleringsbrevet för NUTEKrs anslag till förvaltningkostnader for&lt;br&gt;budgetåret 1994/95 justera ned det belopp som får disponeras av NUTEK&lt;br&gt;med hänsyn till överföringen av uppgifter till den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ramanslag på 73,5 miljoner kronor till Beredskapslagring av olja:&lt;br&gt;Förvaltningskostnader bör nu föras upp i statsbudgeten för budgetåret&lt;br&gt;1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 220 000 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som har sagts under anslaget Beredskapslagring av&lt;br&gt;olja: Förvaltningskostnader bör kapitalkostnaderna för den statliga&lt;br&gt;lagringen av olja för krigssituationer i fortsättningen redovisas under ett&lt;br&gt;särskilt förslagsanslag. Kostnaderna avser till övervägande del räntekost-&lt;br&gt;nader for den lagrade oljan. Regeringen beräknar anslagsbehovet för&lt;br&gt;nästa budgetår till 220 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med att det inte kommer att krävas några&lt;br&gt;investeringar i anläggningstillgångar för beredskapslagringen under&lt;br&gt;avvecklingsperioden och att det inte heller kommer att bli aktuellt med&lt;br&gt;någon nyanskaffning av oljeprodukter för den statliga krigslagringen. Om&lt;br&gt;det emellertid skulle uppstå kostnader av angivna slag bör detta anslag&lt;br&gt;få belastas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslaganslag på 220 miljoner kronor till Beredskapslagring av olja:&lt;br&gt;Kapitalkostnader bör nu föras upp i statsbudgeten för budgetåret 1994/95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av 1993 års oljelagringsutrednings&lt;br&gt;delbetänkande Beredskapslagring av olja (SOU&lt;br&gt;1993:87)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens (OLU 93) uppdrag är att göra en översyn av beredskapslag-&lt;br&gt;ringen av olja och kol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av uppdraget som redovisas nu avser främst frågan om&lt;br&gt;omfattningen på den beredskapslagring av olja som behövs inför en&lt;br&gt;neutralitets- eller krigssituation. De resultat som övervägandena i denna&lt;br&gt;fråga lett fram till, har gjort att OLU 93 funnit det naturligt att nu även&lt;br&gt;lämna ett förslag till en huvudsaklig inriktning i fråga om uppgiftsför-&lt;br&gt;delningen mellan staten och näringslivet vad gäller beredskapslagring av&lt;br&gt;olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mot bakgrund av&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- en förutsedd långsam ökning av oljeanvändningen i Sverige under&lt;br&gt;1990-talet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den kortare varaktighet för neutralitets- och krigssituationer som&lt;br&gt;kan härledas ur regeringens planeringsinriktning för totalförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kraven på ökad tillgänglighet och snabbare omsättning vid&lt;br&gt;beredskapslagring av oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;föreslår OLU 93 att&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;- beredskapslagringen av olja för neutralitets- och krigssituationer&lt;br&gt;skall anpassas till behovet och minskas kraftigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det statliga beredskapslagret av olja helt skall avvecklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- erforderligt beredskapslager av olja byggs upp i näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redan i slutet av 1930-talet böljade olja lagras i Sverige för avspärr-&lt;br&gt;nings- och krigssituationer. Oljehandelsföretag och storförbrukare av olja&lt;br&gt;var lagringsskyldiga enligt bestämmelser i lag. Före år 1973 förekom&lt;br&gt;sålunda beredskapslagring av olja i huvudsak endast hos näringslivet.&lt;br&gt;Med anledning av den s.k. oljekrisen 1973-1974 och Sveriges åtagande&lt;br&gt;som medlem i International Energy Agency (IEA) byggdes under slutet&lt;br&gt;av 1970-talet och böljan av 1980-talet därutöver upp stora lager av råolja&lt;br&gt;för s.k. fredskriser. Dessa lager ägdes och hanterades av staten.&lt;br&gt;Fredskrisreserven motsvarar 90 dagars normal förbrukning av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ansvarsförhållanden ändrades år 1987. Då beslöt statsmakterna&lt;br&gt;att staten skulle svara for den oljelagring som behövs inför neutralitets-&lt;br&gt;och krigssituationer och att näringslivet skulle svara för lagringen inför&lt;br&gt;fredsskriser. Som ett led i denna omläggning övertog staten från&lt;br&gt;oljehandeln ett antal lagringsanläggningar med inneliggande oljeproduk-&lt;br&gt;ter. Statens lager av råolja avvecklades. För närvarande ombesöijer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NUTEK statens beredskapslagring av olja.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Energi- och oljeanvändning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ända till mitten av 1970-talet ökade energi- och oljeanvändningen nästan&lt;br&gt;vaije år i Sverige. Därefter har den totala energianvändningen legat på&lt;br&gt;en ganska oförändrad nivå, trots att bruttonationalprodukten ökat kraftigt.&lt;br&gt;Detta är ett uttryck för att effektiviteten i energianvändningen successivt&lt;br&gt;har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har oljans andel i energitillförseln starkt minskat. Oljan har&lt;br&gt;i första hand ersatts av elkraft framställd med vatten- eller kärnkraft.&lt;br&gt;Även användningen av kol, torv och biobränslen har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den framtida ökningen av energianvändningen bedöms också bli&lt;br&gt;långsam. Från år 1992 till år 2000 bedöms sålunda energianvändningen&lt;br&gt;öka med ca en procent om året. Användningen av olja väntas öka i&lt;br&gt;ungefar samma takt. Något snabbare ökningstakt väntas främst i fråga om&lt;br&gt;oljeprodukter som används för transportändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna planeringsförutsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har på grundval av 1992 års försvarsbeslut föreskrivit en&lt;br&gt;delvis ändrad inriktning av de operativa forsvarsförberedelsema och av&lt;br&gt;programplaneringen inom totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundläggande avseenden är inriktningen av Sveriges totalförsvar&lt;br&gt;självfallet oförändrad. Förmåga skall således finnas att möta ett väpnat&lt;br&gt;angrepp, att klara en neutralitetssituation med krig i vår omvärld och ett&lt;br&gt;krisskede som kan föregå sådana situationer. Ändå finns betydelsefulla&lt;br&gt;skillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller väpnat angrepp på Sverige är förändringarna påtagliga.&lt;br&gt;Tidigare skulle samtidiga angrepp över havet mot vår kust och över&lt;br&gt;landgränsen med avsevärda styrkor kunna mötas i en uthållig för-&lt;br&gt;svarsoperation. Någon form av förvaring förutsattes kunna fås. Nu skall&lt;br&gt;i stället kraftsamling kunna ske for att möta anfall med begränsade&lt;br&gt;styrkor i endast en huvudriktning (begränsat anfall) och detta först efter&lt;br&gt;en återtagningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet återtagning innebär att försvarsmakten under något år&lt;br&gt;kompletterar utrustningen och utbildningen. Även för den civila delen av&lt;br&gt;försvaret skall återtagning kunna ske. Återtagning kan i viss utsträckning&lt;br&gt;ske under ett krisskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att förmåga att stå emot ett begränsat anfall behöver&lt;br&gt;finnas först efter en återtagningsperiod är bedömningen av den aktuella&lt;br&gt;säkerhetspolitiska situationen. Det nuvarande militärpolitiska läget&lt;br&gt;innebär att mer traditionella angrepp över kust- respektive landgräns inte&lt;br&gt;bedöms möjliga utan föregående angreppsförberedelser i stor omfattning&lt;br&gt;under flera år. Sådana förberedelser kan uppmärksammas av oss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny angreppsform - strategiskt överfall - har införts i planeringen.&lt;br&gt;Detta angrepp, som riktas mot vitala funktioner inom Sveriges nationella&lt;br&gt;ledningssystem och totalförsvaret, reser krav på omedelbar förmåga hos&lt;br&gt;en del av försvarsmakten och vissa delar av det civila totalförsvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stridshandlingama vid ett sådant angrepp förutsätts pågå under kort tid&lt;br&gt;men ha hög intensitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan forändring gäller den varaktighet som ett väpnat angrepp på&lt;br&gt;Sverige antas kunna få, liksom den period då Sverige är neutralt vid krig&lt;br&gt;i vår omvärld. Tidigare bedömdes för planeringsändamål att ett akut&lt;br&gt;krigsskede kunde pågå några månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De analyser av varaktigheten av ett krigsskede som ligger till grund&lt;br&gt;för 1992 års försvarsbeslut har inte offentliggjorts. Det har dock framgått&lt;br&gt;att man räknar med kortare varaktighet än tidigare. Mot bakgrund bl.a.&lt;br&gt;härav har statsmaktema fattat principbeslut om att beredskapslagren av&lt;br&gt;olja skall minskas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tillämpning av planeringsförutsättningarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Särskilda överväganden behövs av hur planeringsförutsättningarna bör&lt;br&gt;tillämpas på oljeberedskapens område. OLU 93 gör därvid följande&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikheten för att en allvarlig fredskris under överskådlig tid skall&lt;br&gt;inträffa på oljeområdet kan bedömas vara liten. Skulle en sådan likväl&lt;br&gt;inträffa finns goda möjligheter att genom samarbete inom IEA med olika&lt;br&gt;medel hantera den. Det framstår därför som osannolikt att bortfallet av&lt;br&gt;oljeleveranser till Sverige skulle få en sådan omfattning och utsträckning&lt;br&gt;i tiden att den nuvarande fredskrisreserven skulle helt uttömmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller också osannolikt att en fredskris på oljeområdet skulle&lt;br&gt;övergå i en säkerhetspolitisk kris som leder till stormaktskrig i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oljan är en strategiskt mycket viktig vara. Om svåra motsättningar&lt;br&gt;mellan stormakterna leder till att ett stormaktskrig inte kan undvikas, kan&lt;br&gt;förutsättas att redan under den krigshotande delen av krisskedet&lt;br&gt;störningar inträffar i oljetillförseln till vårt land, oavsett om Sverige är&lt;br&gt;direkt berört eller inte av konflikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fredskris och den inledande delen av en säkerhetspolitisk kris kan,&lt;br&gt;när det gäller konsekvenserna på oljeområdet, knappast skiljas åt i den&lt;br&gt;aktuella situationen. Verkningarna i Sverige av en minskning av&lt;br&gt;tillförseln av olja och beredskapsåtgärdema inför en minskning är också&lt;br&gt;desamma eller likartade. Vidare kan samarbetet inom IEA förutsättas&lt;br&gt;fungera i båda fallen. Skulle detta samarbete inte fungera får Sverige&lt;br&gt;agera på egen hand i båda slagen av krissituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser OLU 93 att det är fullt rimligt att liksom&lt;br&gt;för närvarande se behoven av oljelager för fredskriser och för krisskedet&lt;br&gt;i ett samlat perspektiv. I planeringen bör det därmed vara möjligt att utgå&lt;br&gt;från att en del av fredkrisreserven inom ramen för IEA:s krishantering&lt;br&gt;kan disponeras för att tillgodose behov även i ett säkerhetspolitiskt&lt;br&gt;betingat krisskede. En sådan planeringsmässig disposition bör också i&lt;br&gt;fortsättningen vara fullt förenlig med vårt åtagande till IEA att hålla ett&lt;br&gt;oljelager av viss storlek för att möta oljeförsöijningskriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett väpnat angrepp på Sverige utgör ett hot mot landets nationella&lt;br&gt;existens. Olja är en så viktig produkt för att de civila och militära delarna&lt;br&gt;av samhället skall fungera i en krigssituation att tillräcklig försörjningsbe-&lt;br&gt;redskap måste kunna säkerställas. En oljemängd som svarar mot de mest&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angelägna behoven i en krigssituation bör därför beräknas särskilt. Detta&lt;br&gt;oljebehov kan inte rimligen planeringsmässigt tillgodoses inom ramen för&lt;br&gt;fredskrislagret som skall kunna tas i anspråk för ett annat och trots allt&lt;br&gt;mindre kritiskt ändamål. OLU 93 anser därmed att det principiellt inte&lt;br&gt;är tillrådligt att i planeringen utgå från att det är möjligt att täcka även&lt;br&gt;behovet i krig med en del av fredskrislagret. En sådan disposition skulle&lt;br&gt;knappast heller vara förenlig med åtagandet till IEA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens beslut om inriktningen av de operativa försvarsförbe-&lt;br&gt;redelsema och planeringen inom totalförsvaret innebär att behoven i det&lt;br&gt;strategiska överfallet bör vara dimensionerande för lagringsåtgärdema,&lt;br&gt;medan behovet därutöver för att klara ett begränsat anfall och en&lt;br&gt;neutralitetssituation bör täckas genom resurskomplettering under ett&lt;br&gt;återtagningsskede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller oljeområdet behöver denna inriktning av planeringen&lt;br&gt;övervägas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget inom de militära och civila sektorerna kan förbrukningen&lt;br&gt;av olja antas vara i absoluta tal ganska liten vid ett strategiskt överfall.&lt;br&gt;Den politiska spänningen bör ännu inte ha gett upphov till några&lt;br&gt;allvarliga störningar i den internationella handeln med olja. Lagersituatio-&lt;br&gt;nen i landet kan därmed förutsättas vara normal. Det bör därför vara&lt;br&gt;möjligt att kvantitativt tillgodose behovet med de oljelager som finns hos&lt;br&gt;försvarsmakten, importörer, distributörer och förbrukare. Några särskilda&lt;br&gt;civila beredskapslager av olja för att klara de anspråk som reses i det&lt;br&gt;strategiska överfallet behövs därmed inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga blir då om det är rimligt att anta att kompletterande&lt;br&gt;anskaffning av olja kan ske genom återtagning så att även behoven i ett&lt;br&gt;begränsat anfall eller en neutralitetssituation kan täckas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen först på mycket påtagliga indikationer beslutar om&lt;br&gt;återtagning kan det vara svårt att på marknaden anskaffa olja i större&lt;br&gt;utsträckning än som behövs för att klara en nedskuren löpande för-&lt;br&gt;brukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU 93 gör därför bedömningen att försörjningsberedskapen på&lt;br&gt;oljeområdet inför ett begränsat anfall eller en neutralitetssituation inte i&lt;br&gt;väsentlig mån bör baseras på förutsättningen att återtagning kan ske.&lt;br&gt;Inriktningen bör i stället vara att i landet skall finnas huvuddelen av de&lt;br&gt;lager som behövs för att totalförsvaret skall kunna klara de krav som ett&lt;br&gt;begränsat anfall eller en neutralitetssituation reser. Detta behöver&lt;br&gt;emellertid, enligt OLU 93, inte utesluta att för någon produkt eller under&lt;br&gt;en bestämd tid en medveten risk tas. En plan för återtagning bör i så fall&lt;br&gt;finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Behov av olja och oljelagring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av den lagring av olja som behövs för att tillgodose&lt;br&gt;behoven i kris- och krigssituationer är en direkt följd av de antaganden&lt;br&gt;som görs om främst konsumtionsnivån samt om tillförseln i form av&lt;br&gt;import och tillgängliga lager. OLU 93 har genomfört beräkningar med&lt;br&gt;en rad olika förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna används bl.a. följande gemensamma förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisskedet, som totalt antas vara upp till tolv månader, inleds med en Prop. 1993/94:141&lt;br&gt;period med växande politiska motsättningar mellan stormakterna eller Bilaga&lt;br&gt;mera lokalt i det europeiska området. Därefter följer ett krigshotande&lt;br&gt;krisskede med hårdnande politisk konfrontation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krisskedet övergår i ett stormaktskrig i vårt närområde. Två olika&lt;br&gt;utvecklingar är då möjliga. Den ena innebär att Sverige står neutralt,&lt;br&gt;medan den andra innebär att Sverige utsätts för ett s.k. begränsat anfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av OLU 93 antagna konsumtionen av oljeprodukter för olika&lt;br&gt;civila ändamål under det krigshotande skedet samt under neutralitets- och&lt;br&gt;krigssituationen motsvarar i huvudsak ÖCB:s respektive NUTEK:s&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betyder att konsumtionen under det krigshotande skedet inom&lt;br&gt;industrin som genomsnitt motsvarar 60 % av den normala, konsumtionen&lt;br&gt;för bostadsuppvärmning och serviceverksamhet motsvarar 70 % av den&lt;br&gt;normala och konsumtionen inom transporter och samfärdsel av olika&lt;br&gt;drivmedel varierar mellan 50 och 80 % av den normala. Under krig och&lt;br&gt;neutralitet ligger konsumtionsnivån i industrin i genomsnitt lägre medan&lt;br&gt;bostadsuppvärmning m.m. ligger på samma nivå som i det krigshotande&lt;br&gt;skedet. I fråga om transporter kan hög aktivitet upprätthållas med flyg,&lt;br&gt;lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förutsätts i beräkningarna i oförändrat mönster delta i det&lt;br&gt;internationella utbytet av olja och oljeprodukter. Under hela krisskedet&lt;br&gt;antas därför exporten av raffinerade oljeprodukter ske i oförändrad&lt;br&gt;relativ omfattning till importen av olja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett begränsat anfall eller neutralitet, antas inte någon import&lt;br&gt;eller export av olja ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU 93 har genomfört beräkningar för åtta olika fall. I dessa ligger&lt;br&gt;de gemensamma förutsättningarna om krisers och krigs karaktär och&lt;br&gt;varaktighet fast, medan antagandena om import och ianspråktagande av&lt;br&gt;främst fredskrislager varieras. När det gäller importen antas den vara 100&lt;br&gt;eller 80 % av den normala under den inledande delen av krisskedet.&lt;br&gt;Under det krigshotande skedet är importen 50 eller 40 % av den&lt;br&gt;normala. I några fell får högst en tredjedel av fredskrislagret tas i&lt;br&gt;anspråk, i andra fall beaktas inte alls denna tillgång. Syftet med att&lt;br&gt;beredskapslagra olja i viss omfattning är närmast att söija för att det med&lt;br&gt;hög säkerhet finns sådana kvantiteter av olika oljeprodukter tillgängliga&lt;br&gt;att statsmakterna erbjuds rimlig handlingsfrihet inför en kris- och&lt;br&gt;krigssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de överväganden som gjorts, anser OLU 93 att&lt;br&gt;behovet av lagring av olja bör sökas i en avvägning mellan tre olika&lt;br&gt;beräkningsfall och med en blick på konsumtionsbehovet i ett begränsat&lt;br&gt;anfell eller en neutralitetssituation. Enligt den bedömning OLU 93 gör,&lt;br&gt;nås med en sådan avvägning en handlingsfrihet och en risknivå som bör&lt;br&gt;kunna vara godtagbar på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den beräknade totalkvantiteten bör i första hand behoven av olika&lt;br&gt;slag av drivmedel tillgodoses. Tillgång till drivmedel är nämligen av&lt;br&gt;avgörande betydelse för de militära och civila delarna av totalförsvaret.&lt;br&gt;När det däremot gäller oljor som används för uppvärmning av bostäder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. är det mer en fråga om vilken standardnivå som kan upprätthållas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under det förhållandevis korta krigs- eller neutralitetsskedet. Därmed bör&lt;br&gt;en viss risk kunna tas i fråga om eldningsoljor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till omfattning och produktstruktur för beredskapslagring av&lt;br&gt;olja redovisas i en hemlig bilaga till delbetänkandet. Förslaget innebär att&lt;br&gt;beredskapslagringen av olja inför neutralitets- och krigssituationer kan&lt;br&gt;minskas kraftigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av OLU:s förslag till beredskapslagring bör upp-&lt;br&gt;märksammas att drygt två månaders fredskrislager beräkningsmässigt inte&lt;br&gt;har disponerats. Det betyder att om någon del härav kan anses utgöra en&lt;br&gt;tillgång i en säkerhetspolitisk kris kan även väsentligt svårare scenarier&lt;br&gt;klaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till beredskapslagring av olja innebär att huvuddelen av den&lt;br&gt;olja som behövs finns tillgänglig redan före ett återtagningsskede. Det&lt;br&gt;betyder att förmågan att trygga en livsnödvändig försöijning för&lt;br&gt;civilbefolkningen samt förmågan att stödja försvarsmakten under kriser&lt;br&gt;och krig får anses vara god på oljeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det statliga beredskapslager av olja för neutralitet&lt;br&gt;och krig som vida överstiger den lagring som föreslås. Avveckling av&lt;br&gt;den överskjutande delen av detta lager kommer att ta flera år. Under&lt;br&gt;denna tid kommer tillgångarna på oljeprodukter att vara större än&lt;br&gt;behoven för olika kriser. Något återtagningsbehov kommer då inte att&lt;br&gt;föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagringsansvar och lagringsstruktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det förslag som OLU 93 lämnar om beredskapslagrets&lt;br&gt;omfattning och sammansättning, överväger OLU 93 också frågor om&lt;br&gt;lagringens struktur och om vem som bör genomföra lagringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU 93 sammanfattar sina överväganden på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den volym oljeprodukter som behöver lagras för neutralitets- och&lt;br&gt;krigssituationer är ganska begränsad och långt mindre än vad som&lt;br&gt;hittills lagrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lagerbehovet är så begränsat att det knappast kan utgöra en tillräcklig&lt;br&gt;grund för att hålla en särskild, statlig lagringsorganisation och&lt;br&gt;särskilda, statliga lagringsanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ganska korta men intensiva kris- och angreppsfall ligger till grund for&lt;br&gt;planeringen. Lagren måste därför ha hög tillgänglighet i kriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Distributionen i neutralitets- och krigssituationer bör ske genom det&lt;br&gt;kommersiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Beredskapslager av olja bör i första hand bestå av drivmedel av olika&lt;br&gt;slag. Dessa måste omsättas i förhållandevis rask takt för att inte bli&lt;br&gt;tekniskt eller marknadsmässigt inkuranta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att begränsa kostnaderna för omsättningen bör beredskapslagringen&lt;br&gt;ske i eller nära anslutning till det kommersiella distributionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Lägre kostnader kan förväntas uppnås om lagring och omsättning av&lt;br&gt;oljeprodukter sker integrerat med den kommersiella hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU 93 drar slutsatsen att en kostnadseffektiv beredskapslagring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oljeprodukter inför en neutralitets- eller krigssituation förutsätter att&lt;br&gt;beredskapslagringen utförs i eller i nära anslutning till det kommersiella&lt;br&gt;distributionssystemet eller större förbrukare. OLU 93 anser därför också&lt;br&gt;att det är naturligt att lagringen genomförs av näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen for en sådan huvudsaklig inriktning finns dock olika&lt;br&gt;tänkbara lösningar vad gäller bl.a. organisation och finansiering. OLU&lt;br&gt;93 avser att pröva sådana möjligheter i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket viktig fråga i det fortsatta arbetet blir självfallet finan-&lt;br&gt;sieringen av beredskapslagringen. Även när omfattningen av lagringen&lt;br&gt;minskas behöver betydande kapitalbelopp bindas och de löpande&lt;br&gt;driftkostnaderna är också avsevärda. I det fortsatta arbetet avser OLU 93&lt;br&gt;överväga olika finansieringsmodeller mot bakgrund av deras principiella&lt;br&gt;och praktiska innebörd. Vid behov kan skilda finansieringsbehov prövas&lt;br&gt;för t.ex. olika slag av oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av OLU 93 föreslagna inriktningen av det fortsatta utrednings-&lt;br&gt;arbetet innebär att staten liksom nu skall ha det överordnade ansvaret för&lt;br&gt;försöijningsberedskapen på oljeområdet inför kriser av olika slag.&lt;br&gt;Statsmakterna anger också målen eller ambitionsnivån för försöijningsbe-&lt;br&gt;redskapen. En myndighet - exempelvis NUTEK - genomför bl.a.&lt;br&gt;analyser av tillgångar och behov och förbereder konsumtionsbegränsande&lt;br&gt;åtgärder samt utövar tillsyn och kontroll över lagringen. Oljelagringen&lt;br&gt;genomförs av företagen i anslutning till den kommersiella hanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning innebär att olika parter tar det ansvar som är&lt;br&gt;naturligt for vederbörande. Goda förutsättningar skapas därmed för att&lt;br&gt;försöijningsberedskapen på oljeområdet skall kunna fungera effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fortsatta utredningsarbetet förutsätter överläggningar med&lt;br&gt;företrädare för berörda intressen. För att dessa överläggningar skall&lt;br&gt;kunna bedrivas målinriktat och leda till avsett resultat inom rimlig tid, är&lt;br&gt;det önskvärt att regeringen beslutar att den uppgiftsfördelning i stort som&lt;br&gt;OLU 93 har angett, dvs. att beredskapslagringen av olja även för en&lt;br&gt;neutralitets- eller krigssituation skall genomföras av näringslivet, skall&lt;br&gt;ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget från OLU 93 innebär att NUTEK:s nuvarande beredskapslager&lt;br&gt;av olja inte endast skall reduceras till en lägre nivå, utan att det helt skall&lt;br&gt;avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En så omfattande avveckling, som det är fråga om, behöver ske över&lt;br&gt;en längre period. Avvecklingen bör ske i en takt som gör att staten kan&lt;br&gt;erhålla så stora nettoinkomster som möjligt. Det innebär att avvägningar&lt;br&gt;och bedömningar behöver göras av oljeprisets allmänna utveckling och&lt;br&gt;det inkuransavdrag som behöver göras vid olika tidpunkter. Dessutom&lt;br&gt;behöver drift- och kapitalkostnaderna för lagret under avvecklingstiden&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En plan för avvecklingen, som beaktar dessa förhållanden, bör&lt;br&gt;upprättas av NUTEK. Planen bör, enligt OLU 93, innebära att hela&lt;br&gt;lagret skall vara avvecklat senast den 30 juni 1999. Inom ramen för en&lt;br&gt;sådan plan bör avvecklingen forceras om en marknadsmässigt gynnsam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situation skulle inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLU 93 föreslår att en successiv uppbyggnad av beredskapslager i&lt;br&gt;näringslivet sker under lagringsåren 1996/97, 1997/98 och 1998/99.&lt;br&gt;Under denna period skulle därmed beredskapslagring av olja förekomma&lt;br&gt;hos såväl NUTEK som näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan uppbyggnaden av beredskapslagringen hos näringslivet inleds,&lt;br&gt;bör senast under hösten 1995 en översiktlig avstämning göras av om&lt;br&gt;några förutsättningar ändrats som bör påverka lagrets storlek och&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det statliga lagret avvecklas, frigörs kapital som nu är bundet i&lt;br&gt;oljelager. Hur stort kapital som frigörs beror i väsentlig mån på&lt;br&gt;oljeprisets utveckling under 1990-talet och på vilka priser marknaden är&lt;br&gt;beredd att betala för vissa inte helt kuranta oljeprodukter. Trots denna&lt;br&gt;osäkerhet kan det sägas att det är frågan om belopp av miljardstorlek.&lt;br&gt;När lagret avvecklas, minskas successivt statens drift- och kapitalkost-&lt;br&gt;nader for det nuvarande beredskapslagret. Dessa kostnader uppgår&lt;br&gt;budgetåret 1993/94 till ca 330 milj. kr. De medel som frigörs avses&lt;br&gt;enligt statsmakternas beslut användas för andra ändamål inom totalförsva-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1993/94:141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1993/94:141&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odell, Unckel, P. Westerberg, Ask&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet P. Westerberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1993/94:141 Beredskapslagring av&lt;br&gt;olja för krigssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 46048, Stockholm 1994&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om grunder för beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för krigssituationer (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om grunder för beräkningen av behovet av beredskapslagring av olja för krigssituationer (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om fördelningen av uppgifter i fråga om beredskapslagringen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner det som regeringen förordar om fördelningen av uppgifter i fråga om beredskapslagringen (avsnitt 5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de riktlinjer som regeringen förordar för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer (avsnitt 7.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en ny myndighet för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas den 1 juli 1994 (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner att en ny myndighet för avveckling av de statliga beredskapslagren av olja för krigssituationer inrättas den 1 juli 1994 (avsnitt 7.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga beredskapslagren i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bemyndigar regeringen att utförsälja olja ur de statliga beredskapslagren i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 7.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 73 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag på 73 500 000 kr</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1993/94:NU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader för budgetåret 1994/95 anvisar ett förslagsanslag på 220 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1994-02-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1994-02-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1994-03-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1994-03-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:22:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GH03141</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:25:39</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 18:22:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GH03141</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199394__141.pdf</filnamn>
<filstorlek>1151516</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Beredskapslagring av olja för krigssituationer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/45137616-33C7-4789-BB24-52126430979F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1993/94:NU19</uppgift>
<ref_dok_id>GH01NU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1993/94</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Beredskapslagring av olja</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>